# ID: svediakorp-per2321
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,894
# sentences: 1,270
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 3..
Arbeterskornas tidning.
I (villo,nas,, oi&amp;t mot la [&amp;, slflg~t rörande inskrahin i!
nattarbete - Ukgirren au Kvinnornas Faokförbund.
Juni 1908. '
batt, utskottets strävande &amp; tt u t på.
AV de upplysningar vi inhämtat !tt i sa stor utsträckning som möjligt framgir ingalunda att kvinnorna obe-.
skaffa sig upplysning om kvinnornas tankar genom att hos fackförbund, som ha kvinnliga medlemmar, göra Med anledning av k. propositionen förfrhgan om deras mening gent emot andiende förbud för kvinnor att inom ifrågavarande lagförslag.
, vi6a industrier arbeta nattetid och arbeterskornas protest häremot har p6 senaste tiden en riktig storm av ovilja utgjutits i arbetarepar- tiets press, och de som fått utgöra ' skottavlan för allt klandret ar soc.- dem.
kvinnokonferensens arbetsut- skott.
Detta har nämligen, tro- gen det beslut som fattades på konferensen 1907, sökt att efter.
basta förmåga realisera de.
däri uttalade åsikterna, och har med anledning, härav, ' bl.
a. beskyllts för att gå Fredrika Bremerför- bundets och högerns arenden.
Det- ta stridss5tt &amp; r mindre vackert och tiil p i köpet högst oresonligt.
Därför att kvinnor från olika, samhällsklasser råkar att i en fråga hysa samma mening stisom kvinnor ar det val ändå ej ratt att ropa.
avfälling^ efter egna partikamrat er.
Det har anförts att denna frå- ga varit mycket litet diskuterad iaom ~ a r t i e t.
och detta är sannt.
Av denna * und äro naturligtvis meningarna delade, men inte skulle.
det utgjort någo (bevis på, vak- samhet om kvinnorna l %tit denna viktiga fråga passera sig förbi utan ett närmare skärskådande.
Därför .liar under hela tiden, d &amp; KQLDEN.
denna fråga varit under de-: i v ROGER-BLOCHE. '
t 1 ' tingat gilla den k. propositionen, utan gör sig allmänt den meningen gäl-.
lande, att om nattarbetet skall inskrän- kas; bör detta ske för både män och kvinnor.
Även har kvinnliga yrkos- arbeterskor tillsammans m (5d Stock- holms allm.
kvinnoklubb å &amp; te i. hö- stas diskuterat frågan, och där ut-; skottets resolutiongodkandes.
Dess- utom har SV.
Typografförbundet. '
p i sina, .till ett antal av 5- i 600 ippgåeide, kvinnliga medlemmars ' vägnar hos yrkesfarekommittkn genom skrivelse protesterat emot förslaget.
Fråga-n har sålunda va-.
rit både förberedd och diskuterad.
inom -- de kretsar, varifrån pro t e.
sten kommit.
Motiven till kvinnornas hotvilja mot lagen iir i friiinsta ' rummet., ganska naturligt, av ekonomisk art. Och huru mycket man iin ' framhåller den ideella sidan av saken: den vackra tanken om skydd för do svaga kvipnorna och ' dat kommande släktet o. s. v.; SH tro., ' vi and &amp; att kraven på skydd .för.
; esistensniöjligheterna ar .. minst li-.
ka .viktiga, om de.
tin ej kunna i omsattas i så vackra ord.
Och!
för de ogifta arbeterskorna, änkor-: n &amp; och sj alv försörj ers kor^, Ur exi.
!
stensfrågan den frilmstrr: av alla.
Att inskränka på detta omrade iii: i detsamma som att siitta dessa till-, baka i en sämre belägenhet.
Man.
t ö r icke glömma att lagen tagit11 sikte p5 just do .kvinnas, soni genom sina organisationer kom- ' ' '
mit upp till nigot så nar goda lönel och darför fordra a t t få behiilla sir; stiiilning sidan den är.
Deras an- s t r h g a n d e men dock viillönade arbetc n~öjliggör för dem att tillfredsställn livets krav l i n @ bättre ä-n de dålig betalda hemarbeterskorna kunna gör: Denna ståndpunkt a r ingen följ av någon slags feminism utan ett u1 slag av rent mänsklig sjiilvupphillelsc drift.
Det har framhå.llits a t t det ex dast vore ett ringa antal kvinnor son enligt nu rådande förhgllanden, skull drabbas av lagen och att.
det darfö vore klokt att genomföra lagen jus nu, innan antalet blivit störro.
Mai glömmer dock att tillagga att man och med detsamma i en betydlig gra avstänger dessa yrken för kvinnorn: Detta k m ej bestridas, och ett dylik steg ställer j~mlikhetsprincipon p5 ai betsxnarknaclen och konkurrenssn hal inom i en underlig dager, och avgjor till nackdel för kvinnorna.
I stallet för la-gar, som faktiskt skol; kringskära arbeterskornas försörjnings möjligheter, tordo det kollektivs al betsavtalet vara a v vids störro bety delse s t o m skydd för arbeterskorna vilket ju för övrigt visar sig vax: fallet i de yrken, dar nattarbete före kommer.
Och nog bor väl myndig; kvinnor ha rgtt a t t bestamnia öve: sin arbetstid genam arbetsavtal lik; mycket som andra arbetare.
Skulle industrin i Sverge, mot för, i den i riktningen, a t t natt- väntan @ arbete för kvinnor blir mora allmani iin nu, bör det väl g å för sig att hålls jämna steg med fackorganisationer också och skaffa arbeterskorna kollek tiva avtal.
A t t kvinnorna för övrigt icke an emot en skyddslagstiftning, som verk ' ligen gagnar dem, bevisar det utta, lande som gjordes p i mötet i Stock, holm.
Resolution i skyddslagstif lnlngsfrftgan, antagen p &amp; kvinnornötet den 28 april i, Folkete Hua ' A-ed.
.Motet fGrklarar som @ in ilsikt, ' att den i rikedagen framlamnade kungl.
propositioner: rörande förbiid för kvinnor inom vissa yrken ntt arbeta nattetid iir för kvinnorna oantag ligt, d &amp; det direkt stpider mot deras intres- een som arbeterskor.
Förslagete verkningar, om det blir lag, kom.
mer att utestanga kvinnorna frin de biist av- lönnde yrkena, och skarpa konkarren~en i de samst betplda yrkena, till skada för de sjalv- försörjande arbeterekorna.
Darför maste detta forslag betraktas av dem det galler som ett försök till iindantagelag och- med beetiimdhet tillbakavisas.
Arbetareklassene kvinnor bar aldrig tillfrii- gate i denna för dem eR ytterst viktiga sak och man k m ej bhgara att dessa, eom Innu gro röstrattelösa, ekoh godkBnna en lag som i pig sjalv IndA ar en ekenreform nflr del giiller verkligt skydd för kvinnorna.
Skall e11 reform ifraga om nattarhetete inekrankning ~ k e, m b t e denna omfatta sAv91 man som kvinnor.
Förelngetfl beetiiinmeleer kan oj Iieller i n&amp;- gon m h anses lösa frilgan om Iinr kvinnans halsa Last ekall kunna frilmjas i slaktote intreeso, utan aiiaer mtjtet harvidlag inorn skydd frir kviniiornn ligga i eii prnktiekt ge- iiomförd modorskripeföreiikrin for nrlctur- rikor.
Vidare anmr mötet det vara nodvundigt att regering och rikdag liter verkstiilla er1 omfattande undersökning inom hemindustri i Sverge, snmt genom införande av en ratit nell bostndeinep.ektion, inregistrering av lien arbetarna, och möjligtvis lagstadgad minim Iiin söka hiija desm arbetares ekonomisk stallning, dA det iir ph hemarbotete omrhdt som ej blott kviiinorn~, ntnn iiven barner hemmen och diirigenorn sarn1i~ ' let beliöve skycld.
Mötet upprepar aven kvinnornas förut frarr etiilldn krav p &amp; kvinnlig yrkeeinepektion oc: kraftiga filgirder i frAga om liggienieka b (ef.8mmelser pil arbetsplntsen, men proteetera emot att det föreliggande fördaget blir lat dR detta Iner kornmer att ekada # n gagn arbetarkvinnorna. '
Uncler sidana omständigheter blir det s v h t för vart förbilnd att kunna esi- stora.
Styrelsen anser det förden- skull naturligast och bast i alla sv- seenden att alla inom sömnadsindu- strin tillhöra ett förbund.
13ist för agitionen, bast för .organisationerna, för d i behöver man jnte befara split och stridigheter i ' friga om vilket förbiiiit1 de skola C,illliöra, som ovill- korligen, blir fallet, .d3 tri förbund.
esis tcrn med sa niirbcsliiktsde yi.1; ~~-.
iutrcsscr~ som Sv.
, cllcriiddericirbe t arför- Lagförslaget har ju nu fallit fö, bundet och Kvin.n @ os f ack för hund denna gång, och som vi tro till gag1 h 3 .och rdltmer teiidernr a t t .f;, iiveii- och ej till skada för dem det gäller som att r~gitatiotisarbetet blir mera e~ibctligt inon1 ett fiirbuncl.
Det kanske komnier a t t framföras den meningen f r h nHgot 1~31, a t t vi skola iillstlilla Sv.
S1iriicltleri:irl) etar- förbundet begiiram om att Iiimna organi aationsverksamheten bland kapp- och kladaömrncrskbrna till Kvinnorna8 fack-;.
fih-burid, sa a t t clets~iiima icke blir splittrat och försvagat, msn torde det,- hviiiiiorn; ~.~ f:iclif &lt;irJ.
) unil~ s tyrc.ls (ta .icke kiiiiiin Iita.
sig göms, dels pii (: tt I ' mids- lies uiid (: r den scnnstc tiilcii ansrtt si; gi ' iiiid: iv 011; iiH.rJ:intlc r; i.g; inikAtt~iciis ICc~~scsriii.
: ti~t; t~iiitc oin klöra iiritl~~~ ' ikii, l~.iirii \ - itla dot icl- \ C VCII: (att: ill:r inoiii siimiiaile.ii~dustriii slciill (: fördelaktigt, s t v d för, agitstionci~ joni organisation blanc kvinnorna inom till1iiir; r, ett fCi * l~iiiid, dels blir det nog.
.
.
sömnadsinduatrin, om anslutning til: miiYjIigt för Sv.
Sl~rii~~Jeriarl~etaiför-.
kiindets styrelse at,t fri ni.ecllemmnrnrr Sv.
* Skrädderiarbetareförbundet kom tilj i t t g; ifrin ett fnttat:beslut. '
rtAnd.
Nu limslte det kan .sSgas, att för Flera orsaker Bro förknipp~de till Kviiiiiornns fnckförbiind f iiiiis det letts.
.
Kviniioriias fnckf iirbiind har uriile1; tcirt fiilt bland andra yrlcesgrupper av len ghigtia tiden hiiviiclsakligast agi- rviniior a t t organisera, men se.
vi.
dels ..; erat bland ocli organiserat s i v d 15 Kvinnornas fackförbuncls st.ad gar cnpp-, kid-j linne-, rosett-, möss- och) ch dels p &amp; h u r förbiinden numera or-.
t~nr1.iklii~7erssömnierskor ocli ha dessc ganisera .ch at~sluta lcvinnorns till Eörbmiden, si skulle det inte driija si dika grupper anslutit sig till förbiin.
.
.
[iiiige inrim vi lcommo i samma belii-.
ht.
Diirviil ha kappsömmerskorne orga.
geiiliet till magot ev dem som nu till.
~ i s e r a t s och anslutit sig i större antal Sv.
Slrriidderiarl) etnrförb~ii~~let.
il1 f örbiiidet 9.n cle anc7ra grlipperii n Vi tro OSS d0~1i ha riitt till a t t siign,.
) ch.
ha &amp; % l (lessa som aixlra kvinnoi.
tt iiiider den tid förbiiidet, esisterat; om arbeta inom damskriidc~eri- och let gjort god iiyttn i ngitit.ionsliiiil- Iamkonft.l; ti.on, icke.
Iinf t nagot annat iecnile h1:iiid Iivinnorna, icke Mott, ' örbund a t t aiisluta sig till.
noni do grupper, soni aiisliitit sig till Annorlunda stalla sig förhi.llandena nu iörbiwdet, utan viddfe hrir det viickt.
!£ter SkrRdderirrrbetareförbundets kon-) rgsiiisetvjonstaiikeii .till lic Iios iiiiiign rress 1907, (15 diir enhiilligt antogs ett irbetancle kvinnor.
Vi vilja Sven ii,talaiide, soni i huvuclsslc.
siiger, att ' ramliAI:l.a ' aCt för1) untlct icke endast va- Yv5l Iinpp- som lillidsönimerskor upp- ' it ett agitationsförbund, utan iiven ge- agns i Sv.
Skriid~lerinrt~etarförb1~nc1et.
ioni avt,ll som gcii6n~förts ' h ö j t metl-.
; edan dess liar igkngsatts en ganslin emmamas elionorni., t.: ex. förrn h e t, ntenniv agitation ' av Sv.
Skraclderinrbetar- I i vi lcuiidc riikna 10 arsliitade Iöne- eta ar förbundets medlemmar i 8yfte att f &amp; örelser och vilka berörde Iialvs niita-: appsiimiiierskor niidutnn till sitt för- et av förliinclets inedlcinmaï och g i v o bund och diirvirl liar agitationen.
för- lein god förliöjning p5 lönerii?, Uren- iggttt icke endast bland .oorganisera- oni förkortad arbetstid,.
.
c li,appsönimcrskor, ntnn iiven blaiid ' Att vi anse a t t dr ?ttn steg ni1 miste ' ig dri.isen * le och som til lli örn rivin-; tagas, ritt aiisliita oss till Sv.
Sliriid-, orr+ns fackförbynd.
derisrbet-nrFörbiititlct, iii.
icke: \ tt be- Vptl vi inom Iivinnoriins fackfiir- tr:~lrt:i sotii Agat missrelioiuiiien~lernii-.
mnd nv detta kuiina fnstslA ' iir det, a t t (lo fiir Kriniiornns ~iclrföibiiiid och.
; nppsöiiiincrskortin., som.
hittills ut- dess ~ci.li~~.iii ?ict, iita~i .soiii ~ i ~ k e i i l i c t rjort Iiiirnm i fi.irbiindet, allt mer f ö r iit~veclilingc !ii ?v fijrlt~~llii.~itleiin och.
: omma att splittras och vLrt förbund iiro vi varlien det första cller sista fiir- iirigcnoin försvagas.
hiiiidut, soiii nnsliltcr Rig till o t t nniiirt Dessutom ekdl ' iö1; jdcn bli de~i-ntt,vi h-biintl, utaii Iiiiiider detta allt.
o.ft.arc tes1ut:intle hiinviens till.
.
orgailisations- iniinera atA ett litet fiirl~tyid iippgib i rhetc y 1d:iiicl " .. svagare.
.
.
.
grliiiper ' ' ...
.
" " * inomd ci; t;, st; örrc fiir att vinan ' i ' st.yrka och fii ' Z .. - " " (le, c (.
s ~rlin~chen, t. cx.
liniiesömnici- 4 l iirrti miijlighetcr fiir agitaf ioiim och ' soin fordra riif st.e mRii so ii11 a t t orgi~iiis:itioiieriin kor m.
N. s ~ d a n a grlippar, iora om kostnader och mycket ni bete.
liillii ihop or11 ej splittras. '
' vin nornas fackförbunds anslutning till Sv.
Skrad- ', + ',, '.
a ', ' &lt;.
... c I.
m .. ', -
.a:.
--- .. ' *, _C För a t t \ vinna mera, fnst-let och klar- vii1 kotitiiigcn tfriigjan, nicn f i vi cli p &amp; föreningariitton, aga de att innan an- riletlilel:~, atet Kviiinoriins facliförbiin~l dra itgarder vidtagas genom sin orga- Iietifr5gaiia1is8gsba~tf&lt;i * elSggadeii för J,:iriil sseliretarintet och lteprescii- icke lliiigxe ii ii till iiiista, kongress liar nisation p:ilznlla undersökning för vin- t:~iitsIiapct ocli sunde vi följande skri- kuiinnt liaft s:iium:L l i g a lcontiiigcnt nande av riittelse.
som du, utdii ilii mast höja (leiisn~nmn, Avtalet galler f r h 1.5 spri 1908 till vcilsc: varför vi icke anse dennu fraga soin 1 mars 19 1.1. och ytterligare ett &amp; r i Till Laiidsscltrctmi .. ztct.
siinder orn ej av nagondera parten ukrift- niigot hindrnnclc.
; \ ler1 n iilcd ~iiiig ar f lera iitt~dwiclcii f rki Vi hrt nu lieln tiden talat om.
griip- lig uppsiigning verkstillee tre.
mjnader Sv.
SI~riitldcriarbct.nr~f~r2,111iclot oni att org:i. p r i i a.
inoni söninadslrntisclicii, som före utlöpningsdagen och skall uppsag- iris; .r: \ kviniioi.iia inom 4söinnadsbr,znscl \ cn ock ii ro ansliitnri till Eösbuiidct., och iclw n ' ingen Atföl jas av nytt förslag till avtal.
; i.tskilliga I~aiirlclscr soin i sniii6niid &amp; t ruir vid \ - lira arclcliiiiigar i laticlsortcii, Jia vi f a t niiiiiii1, iiigot oin var dc ni1t1-m skulle De ovan nngivna veckolönerna utg8 re- tnt h s l u t om a l t unclcrsöka liunivida del ansluta sig.
Blen \ - i tro oss leurinn s %- trodctivt frln den 1 upril 1908. icko vorc biiltrc för agit.ntioiis- och organisa.
p, a t t inom Grov- och 7 ?aI~.rilc~asbcf; nr- Prisli~torna äro uppsatta med nog- tionearletot blarid kvinnorna inom e6111naci~ fijrbundzt finiias clessn yrlccsgruppcr gran epecificering av.
extra arboten., ii:diistrin on1 ~sxniriiariölag~ii~~g koin til ' s t h d nicllnn Sv.
SkrSddcriarlctarcförbundd: tnslutn+ * u n d &amp; tlcii niirinnste tirlcn I i 3 vi nu och I (vinnori.inw I!
' nckf6rbuiid, ocli vilja v framstii1l.a fijrfr; ~gaii liuruvicla detta ick&lt; a t t avvnlita ordnaiid.et av förlilillnnde- tillsty rkas ocl; kaii a v ~~:iiiilssc.Irmtari~tct Liineri; dscn ~) t ~ E l Kalmar u~ Söm- f r:igaii Icoiiirna till ~Iiaticlliiig pib Rapmson.
na ocli koniii~cr f iirhaiiJsstyi:cl.scii att nzer.r / cr fuckfos.cn&amp;~ och A.
.-B.
Sig frid lill Izongix !nó fortost miijligt inknlln tnntslcnpcts möto i april dotta dr. (; ch £ ili i pi, dciis,ziiima r12 vidrirc nngc- Persson har nu blivit iipigjord.
Avtal ' l fr&amp;n iiigeldietenia dryftas och bcstiim- har blivi t iippriittat Rom ~ k a l giilla 30 rnare 1.908 till 30 mir!
1909.
Ar- mas.
S.
S. betetiden utgöres av 10 timmar pr dag.
Styrclscn för Kvinnoriiae Faclcförbund, I ' ielgdagsaftnar och 1 maj upphör arbe- Stockholm.
tet kl .. 1- e .. m.
M e r skrivelse a v den O april, rörande fr &amp; Allt arbete skall fördelas lika bland grni om FAcrt förbunds anslutning till Sv, de arbeterskor som inneha 3 Ars praktik Skridclcrinrbctnrcförbundct, har .i onlighei i facket &amp; val lagerarbete som beställ- ined Eder öiislinii förelagts Laiidsorgaiiisa.
n ingsarbete.
tiqiicns Rcpiosciitaiitskap, som daröver av- givit foljande utlbtnnde: I ' rialiöta för allt dyckarbete s ar ' bli- " Da ev den ghngna tidoiis vcrkwmhct allt vit uppsatt och har darvid priserna i tydligare framgAtt, att ett fackförbund becithen Stockholms Datns7crad deriavdclning do av enbart kvinnor ej synes ha uteikt atl har nu avslutat sin lönerörelse som om- gcnoinsnitt höjts med 18 proc.
Overtidearbete betalas !i styckepriset med tillfredsstiillando r c s u l h t samnianhjrlla och genom sin vurlisainhct gagna sinla med- fattade manliga och .kviiiiiliga arbetare ett.
tilliigg av 25 öre pr tinime .. l e m m a r ~ intressen, fiqner .Representant inom bestillningsbranschen av d8m- ' Vidare bestamdes för de flickor som skapet cn omlaggning av livinnorms orga- skrädderi, och har avtd ' blivit upprättat av arbetsbrist blevo avskedade, följande: nisation vara oundgiiiigligt iiödviindig.
mellan Stockholms Dainskriidderiidkare- a) samtliga avskedade flickor aga för- Möjlig1iete.n för Kviniioriias FricIifö14) und~ Icst.i.iid s ~ i i e s aven ha blivit mindre clarige- förening oeh avdelningen.
minsriitt till arbete i den ordning, de.
Avtalet omfattar veckolöner, ordninge- hos firman anställts, och skall Kterta- nom, a t t SV.
Skraderiarhhrcför2,undet i stor utsträckning hos sig redan upptagit regler och ackordsprislistor.
Veckolöner mera betcdande g r u p p r inom söninadwbran- för de manliga arbetarneosattes till 28, gandet i arbetet börja mandagen den ' 6 april 1908 för så minga.
som arbete dB schen, sLsom kapp- och kliidsömmer.skor samt sömiiicrskor inom bmibeklShad~sbransclien, 33, 38 kr.
per vecka, för de kvinnliga: kan beredas; av villca grupper särskilt kappsö öm mer skorna maskinaömmerskor och prässerskor 17, b) i övrigt far ej nigon annan bere- hitttills utgjort kärnan i,) vinnornas Fack- 19, ' 21.
kr.
pr vecka, c; örnmerskor som daa arbete eller amtiillae .förriin de orn- förbund.
Iteprosentnntskapet uttalar sig .diir.fÖr för sjalvstlndigt kunna förfärdiga en kappa namnda flickorna erhhllit full sysseleiitt- önskvärdheten av a t t Sv.
Skriidderiarbctare- 16, 17, 19 kr.
pr vecka, sömmerskor ning, vilket fortast .möjligt skall beredaa förbundet i eig upptager de avdelningar av som .arbeta under hand samt ändrerskor dem; samt Kvinncrnas Fackförbund, som kulina han- 15, 16, 18 kr.
pr vecka.
c) tillskarerakorna fiir ej syssels~ttas föras till söniiiadsbranschen, samt f ör övrigt Arbotstiden 10 timmar pr dag, med med annat arbete an de förut utfört, &amp; tager sig verlca för kvinnornas orgamiseran- d e inom det kvinnliga arbetsomridet, som undantag av juni månad efter ' midsom- intills samtliga flickor Atertagite i arbete.
omfattar clenna .bran~cli.
mar, juli, augusti, januari och februari För lämpligt bedrivande av organisations- ah arbetstiden ar 9 timmar pr dag.
nrbetct p,Z clctta omrlido iittalar I t e p m e n - 1:eta maj fridag .efter kl. .l2 utan av- tant.skapct 1iimpliglictc.n iiLxv, a t t en kvinn- Sonznt erske fu ck fömningen i S11.dsvall lig funktionar aiistiillcs för Skriidderiarh- lrag p &amp; lönen.
.
0.
Från Kvinnorrias fackfiirbund. '
tamförbundets rakning, mccl uppdrag att verkstilla agitations- och orgaiiisationsarbcte bland kriiiiioima inom braiisclien.
För be- stridande lav kostnadclma f ö r denna verk- samliot äger sekretariatet, 11 " aiili&amp;lhn f r i n förbundet, Iiimim ckoiiomis1; t d~i~stAnd i den inin tillgiiigar och onistiindiglicter sbdant 110 avclelningar a v Kvinnornas medgiva.
' fackförbund, som cj iiro a t t hiinföra till clen- Ila braiisch, böra, oftcr iiiidersökning s v vilket fack till vilket de lxinplid, kunna han- föras, söka anslutning till aniiat, till Landa- organ isationcn a n d u t c t förbund. "
Sekrctariatct har hiir endast a t t mcddda innehallet i detta iitlitmide sisom svar i Mer ovan &amp; beropade skrivelse.
.
.
.
.
.
För Imdssckrctariatet: Herman Lindqvist.
Ordf..
I detta lage befiiin ' er sig frjgaii nu och kommer va1 snart vidare iiiider- handlingar förbiindep emellan till siiiid.
.
.
.
Vad som kanske ' konimer medlem- marna a t t synas som en svir fraga blir l Overtidsarbete betalas vid veckoarbete har för sina m e d l e m m a r .eoin äro an- 2tt tillägg av 25 proc.
av timlön de tvil Eörsta timmarne utöver den ordinarie arbetstiden och 75 proc.
för tiden där- ?f ter.
Vid styckepharbete utgBr ersättning tör övertidsarbete med 30 öre för varje timrnc.
.
Sedan.
följer ordningsregler som sti- pulerar beet iimmeleer för försen ankomst ii11 arbetaplatscn, oin permission och bortovaro.
fr&amp;n arbetet, uppsiigning, an- Förtrodda verktyg och inaterialier, oav- h t a t eller slarvigt arbete, ateljeens vhrd; uppförande m. m. Arbetegivaren iiger rstt leda och för- iela arbetet, att fritt antaga och avske- la arbetare samt att använda arbetare) avsett de äro organiserade eller ej.
Föreningsrätten skall; f, ömse sidor, ämnas okränkt.
.Anse arbet.arne att av- ~kedandcn.
ägt rum under omständig- aster.
som kunna tolkas ' som angrepp stillda hos A.-B.
BevB Pi CO:Y kapp- fabrik £Att avtal upprättat.
Arbetstiden utgör fem m h a d e r.
om h e t av 58Vq tim. pr vecka, 5 inihader av 54 tim. pr vecka och under.
tvA mA- nacler olika veckor av 57. tim. pr vecka 3ch 48 tirn.
pr vccka.
Lönerna för lcvinnliga whlioarbotare blcvo sitta till 10, 12, 14, 15, 16, 17, kr.
pr vecka.
För de manliga arbetarne sorn.
an- stillts.
som pressire ' sattes begynilelse- lönen till 22 kr.
i ' veckan.
: och sedan högre lön efter öveirenskommelse inellan irbctsgivaren ocli arbetaren.
Alla sAväl ackords- n.
i veckolöns- irbetare äga ratt till S dagars ledighet) m Aret och att därvid uppbiira en.
av- .tining av 5 kr.
eller 10 kr.
under ledig- neten.
Skulle arbetsbrist uppst8 dga de ' söm- nerskor som varit lingeta tiden anstill-.
.
.
.
. '
.
.
...
,, ' *
.da vid fabriken förmbnsriitt till arbetc och niil inskriinkning i arbetet propo tionsvis aga rum bland senare anstiilld: a öm in ers kor.
Ackorilssömmerskorna gri, ranteras en ininimilön av 6, 8, 9, l (kr.
pr vecka raknat i genomsnitt pr: mllnader.
Avtalet galler frlln 15 april 1908 ' til 15 april 1911..
Trollhattans Sörnnterskefackföronin!
har filtt till s t h d ett avtal som omfat tar alla niedlernmarne och sex inneha vare av eynteliererl ' Avtalet gäller f r h 1 maj 1908 til l ' m a j 1909.
Arbetstiden ar 58lIs tim. pr vecka Fridagar, halva 1 maj, hela jul-, pisk- pingst- och midsommarafton.
Veckolön utghr elter tre m&amp;naderi .lärotid med 3 kr.
pr vecka, efter 6 rna nader 4 kr.
och sedan utgar avlöninger: med 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11 kr.
pr vecka Overtidsarbete betalas med 25 öre pi timme.
Ackordsprislista uppaaltes och blev arbetspriserna höjda i genomsnitt med 25 proc.
Veckolönerna synes hiir mycket liiga, men hava cle dock genom denna löne- rörelse höjts med 20 t. o. m.
37 proc.
plus arbetstidens förkortning med 6 timmar pr vecka och stipulerad betal- ning för övertidsarbete, vilket aldrig förr kommit .ifrhga att sömmerskorna erh81- lit och dA kunna vi försth hur valbe- hövlig denna lönerörelse varit.
'.
, Lönerörelsen i Kalmar förde även det goda med sig att sömmerskorna hiidan- efter ej behöva Horn förr varje avlö- ningsdag sta och ackordera vad de ekola ha betalt för de olika plaggen, som de förfärdigat under veckan, och detta ofta med Bngslan över för mycket.
nedpru- tande p &amp; den begsrda arbetslönen.
Lägger man sA till förhöjningen av ackorden som ar raknad efter den förut mest gängse betalningen plus 25 ör6 i tinimen för övertidsarbete till aclrorde- priset jiimte för arbeterskorna goda ord- ningsregler, sA tro vi att flickorna i Kalmar hava skii1 att vara nöjda med sin organiention och det hitintills genom densamina utförda arbetet.
I Sundsvall vunno arbeterskorna en förkortning av arbetstiden med 5 tim- mar pr meka ävensom semesterpengar, vilka ju .äro mycket blygsamma men dock en god bijrjan.
Veckolönerna för kvinnorna arr, höjda med 2 kr.
pr vecka, men genom regle- ring av tiden för avlöningens storlek kommer en del nu att erhllla en höj- ning av veckoförtjansten av 3 intill 4 kronor.
Männens begynnelselön höjdes med 5 kr.
pr vecka.
SA vi hoppas att denna lönerörelse ekall hava fört det goda nied sig att även sömmerskorna p i de andra arbets- platserna i staden skola sluta sig till organisationen.
. '
9 Vad som konil darnekriidderiarbetarnl i Stockholm till godo genom det up11 riittade avtalet s:t iir det mycket olika PA en del arbetsplntser ' fingo sömmer skorna en förhöjning nv intill 4, 5 kr yr vecka och ' en del 1, 2 och 3 kr.
p vecka.
S i aven förhallandet med mtin nens löner.
Det är dock underligt att sh m h g: rrömmerskor inom bestallningshranschei h %lh sig borta frlln organisationen.
Det ta icke av orsak att de hava högre 1ö ner an de som iiro stipulerade i avtalet Vi veta att deras löner p &amp; mSnga plat ser iiro mycket mindre t. ex. vid en a1 de största 1:sta klass firmorna, diir inan gen sömmerska arbetat anda till 15 l; p i platsen och nu betingar sig en vecko lön av 15 Izr.
Men vi hoppas att dessr och sömmerskorna pb, alla platser, skolt i en snar framtid fA solidaritetskanslar väckt till sin,och kamraternas basta.
S.
S. lig utlzomst, sth mest friimmande för ' rörelsen och Ilta ' andra arbeta Eör sig. '
Bfycket kunde.
nog ernts om inan kunde fd agitationsforedrag ' av kvinnor.
Det skulle kanske .väcka de sovande.
Sjiilvn skola vi agitera sa.
mycket vi förmzi, s % ritt till nästa l:a ma; j mera synliga resultat skola vim sig.
9.311 ist vill jag rikta en uppmaning till alla arbeterskor: Slpten er samman och kam- pen gemensamt!
.DA.
först kunna vi ' kvinnor ernll rattvisal, Med kamrathalsning.,.,: - R.,a Z ' .... ..... g. '
....
Brev frah Eslöv.
För att inviga sitt nya simlingstecken, en blA fana, hade Sö~nmerskefackföre- ningen i Eslöv anordnat .en enkel fest lördagen den 25 april.
Föreningens ordförande, fru Hilda Henriksson ', hal.sade de narvarande val- komna.
Varefter ordet.
överlämnades At hr O. Thynell, som välvilligt Atagit sig hiilla festtalet.
.
.
H r ' Thynell pivisade nyttan av Ram- mnn hållningen bland.
sömmerskorna, i Eslöv och manade till kraftig agitation bland de sonimerskor, som annu stode iförstilende gent emot organisationen.
Anförandet mottogs:, med-livligt bifall.
För övrigt g %r föreningen raskt fram- it.
Nya medlemmar sluta sig till före- lingen vid varje möte.
Vid möt.e hal-.
et den 8 april, beslöt föreningen viilja m agitationskommitté, som har till ' upp- fift att besöka de hemarbetande söm- nerskorna och.
försöka förnla dem att iluta sig till föreningen.
Vid samma nöte beslöts Bven att föreningen skulle.
leltaga i första-maj-dernonstrationell.
Undertecknad.
har fatt i uppdrag at1 skriva ntEgot till ~Morgonbrisw frin vHi b e n i n g hör pH platsen, och vill jag €&amp;söka, A &amp; kortEattat som möjligt, 1Ata w Norgon bris ' w Iiisarinnor och läsare veta hur lingt vi organiserade kvinnor ha kommit i vArt arbete.
Som sin llrsdag kunde Kalmar söm.
merakeff.
fira l:a maj.
Det var iiamli- &gt;en på, alla organiserade arbetares hög- ticlsdag den l maj 1907, som förenin.
gen anslöt sig till ICvinnornas fackför- bund.
SQledes ar föreningen blott ett Ir gammal.
Ha vi inAnne redan utrat-; at nagot?
Jo, ganska mycket till att iara på, en sadan för kvinnoorganisatio-.
.
Sekr. ler svararbetad plats.
Som överallt an- norstades, hava kvinnorna har gdtt so.
vande för allt ' och alla, ej ens sina egna intressen ha de tillvaratagit.
Försök har har gjorte åtskilliga gånger undei EöregHende år att få, kvinnorna samman- slutna; men dessa ha alltid strandat p4 grund av kvinnornas oenighet.
Det val av en ren händelse som var förening iar alltsedan mötet med fackförenings- blev bildad och.
det märkvärdigaste,.
pil ityrelserna den 11 dec.
1907 förts in- get initiativ.
Medlemsantalet ar ~ n t e .ensivt och planlagts av den d &amp; ti1leott.a; a stort, omkring 25 medl.
(det kunde rommitt6n av 9 personer janite Kvin- rara 100) och ännu, ar det blott arbe- iornas fackförbunds etyrelse.
; erskor under en arbetsgivare, men ge- För &amp; Atgörandet var att få, ut fr8gan lom energiskt arbete hoppas vi fS, alla iland alla Stockholms organi~erade ar: d r a klassystrar vakna, E &amp; att de ej stA) etsare och ~iindes fördenskull till om- ~ t m f ö r under det vi kämpa, utan gå [ring 160 fackföreningar.
och klubbar ned i kampen för allas var ratt.
Det irkular av följande lydelse:.
.
: ofsta avtalet ha vi nu fatt genomfört Det har flerfaldiga ghnger konstaterate, och) ch har det tillförs8lrrat arbeterskorna kterligare vid den hAllna hemarbeteiitstall- ietydliga förmilner.
Priserna ha höjts i i ~ g e n bevieate, att de kvinnor som arbeta ned 25 proc.
och arbetstiden har blivit nom hemindiietrin lida mest tinder konkirr- ' örkortad.
Ja, dzir ee vi vad enighet eneen om .billig arbetskrntt, och iir det dar-.
r av etor nodvandighet att dessn kvinnor, ch sammanslutning kan Astadkomma.
O diva organieorade.
Men detta orgaiiientioiie- 3ade vi stiitt oförstAende SA hade vi h e t e erbjudor iiveii de etgreta evkighoter, innu icke kommit ett steg framiit.
Men ich ar det dgrför oiiiöjligt for en organisn- let galler att icke giva tappt, utan fort- ion att kiiniin iitfOrn detta, utnn nihete ilet diva ett eamfnltG, solidariskt ' arbete blaud ntln arande kiimpa för ammans slutning bland lrpanieernde man och kvinnor.
Detta utta- illa arbeterskor.
Ännu ha vi ej £ %tt ades iiven ps det krnftigaeto d det tnote dar iKgra kladningssömmerskor med i för- k to ck holme fack forenin~setyreleor voro eaiu- mirgen, vi äro blott driikt- och kapp- &amp; de, och antoga Etiljande resoliition: D Styreleernn för Stocklioliiie fackföreningar, ömmerskor.
De som bast behöva sam- alrikt eandnde för att dryfta missförhAllan- naneluta sii, för att söka ern8 en drag- ena inom hemindiietrin; frnmbAlls eom ein ' ' ' ~emarbetsagihtionen I i Stockholm, ' '
.
.
.
.
.
.
.
.
.. ---- - ---.
- - - ------ - _.
- -.
-- --- _ --.
_ ---- _- _-_- * .- -.
I.
- -.
.
.
.
5 _ -- ...
Lokelkomrnitt~n iitmr inoin sig funktiong- b e s t h ~ d n övertygelse att endast o, stark j ack- terskor !,, vilken kommer u t i 15,000 res och samrnantr&amp;lar s i ofta do anse nöd- orgn~~istition knn rada bot pR missförhilllan- ekemplar.
vlndigt, dock minst 2 giinger i m * nnden, dena inom denna iits~ett~iingsindiistri.
.
.
För att Astndkonim~ en dylik orgnnieatioii kriives en energisk farberedande ogitution bland Iien~arbcterskoriin.
Erfarenhoten ger vid hnnden att dciina m h t e föras pb tu; j etitt: dels genom offentlig propagandti I r h den kviiinlign fn~korganieatioliene ' sida, dels genom en direkt 9nr~t1tlig propaganda bland ke1) bi7idirstriarbetat-e, iitfUd av de orgmiaernde niannoii och kvinnorna bland i första hand n#retiende och bekanta inom hemindiistrin.
För att rinna detta syfte iippfordrnr mötet energiek t rarje jackorgnnisntion och ungdom- k l d b inmr Stockholm och nämanste o n t n ~ j d att ofördriijligcn Bgna denna sak grundlig be- handling anm t darefter t.illuiittn agitationskom- mittber iiioni varje förening att leda agitatio- nen och att uppfordra medlemmarna att göra sin skyldigliet som organiserade arbetare och skapa förstiielse for var sak .bland heiiiindn- strins förtrycktn kvinnor.
Det bör dbvidlay alltid betonaa, att orgtinieationen icke avser att i första hand arsknffa denna indiistri, ii tnn att bckiiwpa u h v e t t ~ i G p n och zcndcrbe- labiingen av arbetakraften inom deneammn, till liks etort p:qn for arbeterukorna ejiilva som deras familjer och arbotaklassen i sin helhet.
MA vi eR11inda göra Iiemindustriarbeterekor- nns rilttvisa sak till var egen, det at viir enkla plikt som organiserade rrrbetar0.r Med hanvisning till ovanstilendo fA vi upp- fordra orgmisationorria verkntiilla det i reeo- littioneii iittulado hoslutet, och vilja vi tipp- mana Edor nit f0rnnstdtn om frfigms upp- Ingando pii.
nihmast koniinaiide möte.
För a t t anskaffa inledare till densamnie, tordo Ni hanviinda Eder till undertecknade.
Efter frIcgane behandling torde protokolls- utdrag inliimnae jämte namn och adreseer pH valda kommittdrade.
Ett stort agitationsmöte hölls aven mhdngcn den l 8 maj i Fcikets hus.
Bled den stora utvidgning detta arbete Fitt har komniitt6n anrjett det nödviin- digt uppdela sig i lokalkoinmittkcr för att ino:m mera bestiimda omr8den kunna verkn.
lrraftigarc.
Ävensb har linjer upp- dragits för hernarbetskommitterades or- ganisation, vilka vi har nedan Atergiva, emedan vi tro dem kunna vara till led- ning p &amp; andra platser dar det, ig8ngsat- tes plapmassig ngitation bland hemindu- strins arbetare.
Stadgar för hemurbetekomniitteradee organisation och dese olika Bligganden.
3 1.
13emarbct~kommitttIn bestar.
nv personer v n l d ~ i reepektive fackföreningnr, en eller dora i varje, ftir att bedriva agitationaarbete blend hemindiiritrins arbetare och bland deni epridn upplysning oiii organisationens bety.
delse.
Dese uppgift ar aven att vlrvs med- lenimar i hoinarbeteföreningon genom att medföra ' medlemskort och inskriva inedlom- innriin sanrit rippt.aga etnclgad intr # (leesvgift.
l ', ikn~h dco1a koiriinitter; uIo: i iiiodfördn &amp; at i- ~tik1) lnnkctter so t.111 iitt do i ' rA~or om tl !lr iiro iippetillldn bli vodorbörligen beevardo, s &amp; att ett rikhaltigt ~ltaiistikmateriol kan er.
hbllns, Iilr att med detta Bom ledning prie- listor sedermera skola kiinna uppsattas.
Detta arbete bedrives delrr gen o111 husagitation, dels geZorn ritt tillse att fackförenings me di en^.
marna vurka för organi~ationen bland anför- He~~zarbct~kommittdn.
vanter och bekanta.
Samtlipa kommitterade skola sammantriida Adress: Kvinnornas Fackförbunds exy., minst en ghng om aret, i mnre injuad, för ' Folkets Hus, Stockholm.
behandling av rapporter över föroghende &amp; r8 verksamhet, revieionsberiittolse samt val av Frligan har sedan under Aret varit fö- funktionarer for kommande arbetsir.
remal för diskussion pA cirka 50 fackför- De kommitterade som efter 3 kallelser frAn enings- och klubbmöten.
Inledare i fr&amp;- lokalko~nrnitt4n eller utskottet ej infinna sig, till den fackförening v a r i f r h han gan har kommitten diagit ' försorg oms anmiiles kr vald.
till c:a 30 möten.
De f l e ~ t a förenin- warne ha valt agitationskomrnit terade och?
kunna vi nu rakna en agitationskom- mitte p % 125 medl.
TvA stora agitationsmöten, ett pli norr och ett pd söder bekostades av Stock- holms arbetarekommun.
Till dessa mö- ten utdelades 5,000 löpsedlar jämte upprop av agitationskommitterade.
be- dan har tre agitationsmöten avhallits pi % söder och tre p &amp; norr.
Fragan har vidare genom komrnitten förts ut till ' förstadssambiillena Sundby- berg, Hagalund, Nacka, Kiddersvik, Li- dingö, och Brannkyrka i aveikt att iiven dar bilda föreningar; emedan iniinga dar boende bämta arbete frHn staden okh skulle de i annat.
fall 1Ytt kunna bli konkurrenter till Stockholms hemarbe- terskor, om de e j samtidigt bilda orgn- nisation.
Hemarbetsföreningar äro nu bildade, tvA i Stockholm och en i Sundbyberg.
Under den tid arbetet fortgatt har tryckts 11,000 löpsedlar, hvilka alla delats ' ut till1 de olika mötena jämte 10,000 upp- rop och 300 broschyrer.
Medlemskort äro tryckta till ett antal av 2,000 jämte 2,000 stadgar, av.vilka kommitterade er- hAlln minst 10 stycken var varje @ ng, för att p &amp; detta satt kuniia bevisa huru m h g n medlemmar det l p k a t s var och er, att inskriva.
i föreningen.
Under tryckning ar en broschyr, Till hemarbe- § 2.
Lokatl; o ?itmit t &amp; =.
För att vinna största niöjlipa resultat be- drives agitationen och bildas avdelningar dels II olika stndsdelar i titockholm, dels i de olika förstäderna,.
Deesa lokalavdelningar ledes narmast av en lokslkommitté pA minst 6 per- Boner av de kommitterade från fackförenin- garna soni äro bosatta A den ort, som lokal- kommittén skall verkn.
Denna ' lokalkommi tt4 valjee p &amp; ett hr omedelbart efter sedan funk- tionlrerna utsetts Q möte med eamtliga kom- mitterade.
Lokalkoinmittén Aligger: att t.il) ss det kommitterade.inom det om- rbde, 80. kommittén skall agitera ph, utföra ~ i t t arbete p &amp; laropligaste och verkningsful- laete &amp; t, att tillhiindah5lla kommitterade med ma- teriel, ~iBsom niedlemekort och stadgar, böc- ker, etatisi5kblankotter och till mötena kal- Iolselappar och agitationsbroschyrer; att mottaga och i samriid nied loknlavdel- iiingens styrelee förvlzlta influtna inträdes- sch mhnadnavgifter, bestiiiriina tider d &amp; kom- mitterade kunna f &amp; redovisa för innehavda medlorncikort ocli aiitecknrt nya medlemmar, att i enmrhd med avdelningens styrelse se; il1 att beinarbetsorgnnisatioi~en gHr frambt, att motena bli intressanta och omvaxlande 3aint att avdolningen i övrigt arbetar pil ett rationellt satt, att tillhandaht9illa blanketter och uppsamla statietiekn uppgifter om heinarbetef (lrh0llan- h a inom lrommitténe omrlde ocli överlämna d l utekottet som sedan bearbetar dem, att varje kvartal h m n a uppgift till utekot.
; et p &amp; medleinmarnae antal, dorns yrken, namn oc (i kön m. in.
eamt om inflittnn av- gifter och omkoatnndernn for koirimitt6na ocb) ch avdelningens arbete.
iitoin p:0 uoinrnaroii.
Kominitt.bn.
iiteer inom eig en represcntnnt i iitskottet, vilket val omedelbart dolgivee de npvalba funktion % rorna.
I övrigt ha loknikommitt$erna att filllg6ra de uppdrag som komrnitterade.
5 samman-, trade ellor ii tekottet £ (jrelagga dem.
c, 3.
Utskottet. '
',.
Högatn ledningen av agitationen i Stock- holm rnud omgivningar iitövae av ett iitskott beuthonde dele av tre fiinktioniimr, ordfo- rnnde, sekretural e och kassar, valda B kom- mitterades gemeiisamrria möte i mara för ett Ar, dels av en ropresentant f r h, varje lokal- kommitté soni kommittén.
ejalv utser för samma tid.
' IJti detia iitekott iiger Kvinnor- nae fapkförbunds etyrclee utse tvA lodamöter.
Siipploanior till sainiris antal som ledumö- tar i u2nkottct iitece.
Utskottet Aligger: tillge att respektivo ~lol~allcoinmittóer ntftjra agitationon pA meet Ifin~plign och energiska s !Ltt, ett tillhnndahQlln de biidado avdelningarna med llinpliga föredrrq, sam t aven bietriicka fackföreningarna med föredrag i hoinarbots- frhgnn,.
att f r h i lokalkoinmittborna infordra för- teckning övor irierllo1i) iimrna och rnpporter o111 iiikoiniifor och nigiftor wrjo.
kvnrt:il, ntt h~nrbotn d e iiilcoiiinr~ iipp=iftern; i oni heni~rhotsförli811~iiJe~in, enmit y.2 bxaie av desei, uppgKra f0relag till pritilietor, att ek Ibngt tillghnpnrnn tillPLti ekonomiekt ' understödja de olika.
lokalkommitt4ernas och.
.
avdelningarnas arbete, samt i övrigt tilltiaiidah#lln lokalkomrnit- téernii med nödig srbetsmat.orie1, utge lamp- liga broschyrer, samt med möten och pA an- nat siltt ee till att intresset för hematbets-.
organieationen och dess arbete sprides i 83, vida kretsar som möjligt.
' Utskottet saminantrador minst en gAng varje mlnad.
DA &amp; rdeIee viktiga frBgor föreligga, soin utskottet ejHlv ej vill avgöra och det anses onödigt att sammankalla a l l n i h t kom- rnittémöte, kan utskottet sammankalla till gemensamt möte med lokalk~mtnittderna.
Allmänt kommittémöte ager rum p &amp; kal- lelse frAn utskottet.
Dessa etadgar Ctro antaga ir allmant kom- mittemöte den 13 maj 1908. '
Som vi alla veta, s5 ar det ett drygt arbete och ett sviirt arbete att orgmi- sera hemarbeterskorna.
.
' Men vi.
hoppas att alla de som nu stiillt.
sina krafter till förfogande icke iskola misströsta, utan alltjämt arbeta energiskt för att det skall bliva verklighet att hem- industrins förtryckta arbeterskor cilrolrt genom organisation bliva lika klass- nledvetna som andra organiserade arbe- tare.
Och icke genom underbjudande i lön för arbetet alltmer satta, förtryckets &amp; ampel på ~ i g och eina kamrater inom detta arbetsomdde.
S.
S..
.
.
.
.
..,. '
.
.
.
.
vorap med!
De sista decenniernas .idestrider ha.
varit rsvolterande p &amp; m h g a onniiden ch icke minst betraflande. '.
kvinnornas stallning till det offentliga livet.
Dag För dag rycker uppfattningen.
ojn ' ' kyin- iiane likstiilligliet med niniinen fraiiilit.
Position efter position nigste- av mot-.
~tdndarne utrymmas.
Tidsströmningen.
.
.
.
.
.
.
... '
' '
MORGONBRIS \ och koinriornas aktiva intriidande i stri med, etridande och missionerande i an.
dc11 för sin egen ratt nedbryta iiven clé tydd riktning.
Socialdcinokratien be.
starkaste hinder. '
För den internationell [höver kvinnorna 1, ty annu sitta socialismen har det al !ticl &amp; &amp; tt klart at1 rundt om i landet p i katedrar och kvinnorna böra ha ~ a i n m a rhtt som wiiii- predikstolar s &amp; rnAnga s w r t a andlign neii.
SA resoneras dock icke helt inom m&amp;kr,vp, vilkas fr&amp;ni&amp;a giirning Rr at1 vissa borgerliga kretsar.
Ty dlir gör sie skriimiiin barncn nicc1 osannfärdiga svkrt.
den i teorin ratt poetiska meningen gäl miilniiigar om ' vad sncialismeii ar - och syftar till lande, att hemmet ar kvinmiis viirld » eller rattare inte %r varför hon ej, i egenskap av hemmets Genom upplysning i hemmen och de so.
ordnande ande, bör profaneras genom in cialdemokratiska söndagsskolorna skilllc trade i det politiska livet, dar nobless ve; kuingarna av.
den sortene propagandn.
och högsinne ännu iiro ytterst sparsam1 siiart oi !iintetgöras.
De för folkfienderim YA kgra spekula.
förekommande begrepp.
.
?
Och att en del av deni som i ekono.
tionernn i socialistskrilck s k ~ l l ~ inte ' miskt avseende leva pr-olsidan, som liiiigre ha.
ndgon inverkan p i vare sig ~ om kviniiornri, helt lata sina tjnnnre frbn en annan klasr stora eller s m &amp; - utföra det tyngsta arbetet.i hemmen -- vore.
nled oss.
om dessa icke SI entusiastiskt ~infatta Kvinnornas riitt Itan dock: ildrig - kravet p i politisk och kommunal ratt.
£tir att Aterkomrna till iit.ghigspun k ten -- i längden nekas dem som I t r i h den- visa ar förklarligt.
.
Dessa kvinnor iiro eniellerticl ett fB, samma.
Och ve en g h g det parti, den tal, som ingalunda kunna tagas son: rörelse soin bekampade kvinnornas ratt vardematare pil intresset, nar det galle] och viigrade dem upplysning i po1it.i.
att fatta standpunkt i fr5lgcm om kvin- kths abc.
na med, kanske nornas medborgerliga xiittigheter.
Dc.
Nar l i v i ~ ~ n ~ r lzoiiiina som medgiva att kvinnornas krav ar er komprommissens bleksiktiga ancle H r riittfitrdighetssak, behöva för ' övrigt e; maka At sig litet ' inera.
Och det vore bedöma frhgan etter normer och mogen, saniierligen en villgarni tig som ' endast ett; mera impulsivt.
och inte e5 snus- hetsbetyg.
Om kvinnorna vor0 ined, ha vi ' be.
borgarvederhäftigt element kan utföra.
titlat vAr lilla uppsats har till » Morgon- Men till dess stundar haizla strider, som bris ' s Iiisare.
Men tro e j diirEör att vi kriiva aam.mnnhAllni.ng och stegrad liv- har tiinkt oss kunna utveckla allt vad aktighet.
Den, som icke a r med oss, man kan tro och hoppas skall komnia ar ewot oss, sliger en ri,gitntioi,smaning.
MA vi tänka pil denna, taga vara nar den andra halvten av nationen.
f8 t.t medbestammanderat t i egna angeliigen- kvinnliga viinner och kamrater med i heter.
Detta skulle ej.
kunna rymmas striden; ' och enas i fiarnfald stravan för på 8 % f &amp; rader till viira klassystrar.
Vad socialismens praktiska förverkligande.
vi v i l j ~ iir blott.
att uttrycka en önskan, en förhoppning om, att de arbetande.
klaesernas kvinnor an livligare skola sandas under - vara röda fanor.
Den politiska och.
fackliga arbetare-.
organisationen har, i landet räknar Hera hundratusentt~l.
män. '
Men var finnes motsvarande antal ' kvinnor, samlade el- Da ' jag för ett par Ar sedan läkte Ellen ler intresserade för vAr rättvisa ~ a k?
Har likväl .den h k d a kampen, mannen fört Keya val kandi Tankebilder, fann jag för bittre livsvillkor, skjutit upyjlysnings- vtt ord:.
.
framtidens kvinna.
Det ordet arbetet bland kvinnorna i hkgrunden, har leght och klingat inom mig alltse- SA ar diiimed ej sagt att sb bör ske allt- jan, tills det.
s i b1ivit " ett .med mig, att jet tagit levande form för min inre.
.
jämt.
Snarare tvsrtoni ': Nu, nar kvinnorna själva vilja verka o l i k Det har framskapat f ö r mig ett för sin klass ' befrielse och sin egen ut- deil.
av frmntidskvinnan, och ' varhelst veckling och förkovran i al.lmännn ting, jag moter en stidan på ' min vag, ser jag böra, aven mannen - om de med he- ip$ till henne, med vördnadsfull glädje.
der vi1 ja bära ' partibeteckningen social- Den stridernas tid, vi, nu leva i, .ver- demokrater ännu ' mera ivrigt söka kar icke1 förmlinligt för detta kvinno- f &amp; sina kvinnliga kamrater nied i var ideals förverkligande utan fastmera till gemensamma strävan.
Vi ha en stor dodatidet.
av '.
det hos kvinnan earegnn arbetarrörelse nu.
Mcii den bleve f &amp; och individuella.
dzcbblatl, ' om kvinnorna vore med j .Vi fK ' dock icke .air alltför stor om- gamma utsträckning som mannen.
Del tanke om oss själva riidns for striderna, ur dit &amp; ci vitja !.
ty ' dc äro riödvandiga för avhjiilpande Den uppväxande generationens främsta av det sociala onda, den okunnighet och uppfostrarinnor, skola hos barnen in- ile 4ördomar, som ännu IiAlla det stora pränta solidaritetens och samarbetets Rertalet kvinnor, fAngna.
Men vi kunna höga principer, skola hos de sm % utsb nog däriinder ha ett öga pA oss sjalva frön till en ljusare och förnuftigare livs- jcksA, och vi böra ej och ha ej heller Ask5dning1 som satter sin lit till rriänsk- lov dörtill att i gtridernag hetta förlora lig god vilja och förmliga att omdana v8rt eget ' jag.
.
jammerdalcn-jorden till en hemvist .för Och sedan, nar socinlisineiia kiirleks- lycka och amning.
%ra fAr genomsyra tankeeatten och om- Dessa idber äro p &amp; marsch nu; men ikapa ~amh3llsfÖrlibllandena till indivi- takten ekulle.
öka8 om kvinnorna vor0 ierri&amp;a förmhn, akall ' v91 ocksh kvinnan -: ', - ', frigöras frAn a l l t det onda, ' som nu ned- trycker och förlamar henne3 utvecklings- möjligheter.
D % skall.
den.
kvinna, som vi oftare se för var sjiila blick iin i vorkligheten, bli mera dlman.
Det ar ' migra.
drag hos den .-.kvinnan jag har skulle söka att skililri.
Andra kvinnor, f5 vii1 frninhAlla iinnu.
högre och finare Ideal.
Allt skall.
dock till sist förena sig ocli medverka till framskapandet a v.
den ri karc ocli, fulltonigare kvinnotyp, Eom j aln tid och frimtid, utveckling och frarniitskridande väntar på.
Framticlens kvinna kr framför allt konstii; rir, kolistniir ' i formandet och ska- p:inclet och levandet av sitt eget liv.
Det ii.r hon, eniccl~n hon ar livsdyrkare, 0th cn~eclnii hon vet, att livet %r det enda verkliga.
Hon förstfir: tl~rför att icke f6rloi.a nigon enda av .livets lyckobe- tingelser, ocli hennes största eyncl ar att liknöjt lita nAgot enda av livete ögon- blick förrinna utan att h a kant sig ge- nomtriingd av den.
stora lyckokänslan och den starka gliid,jeii över att finnas till.
Men med denna livsii jpfattning och ' nied detta rika inre liv följer med n,.iti.irnödviindighet förmigan att glädje-.
fylla iiven andra människors tillvaro.
Dirined följer ocksa kraft att reagera mot allt ' slags lidailde: Och, dd de stora sorgerna komma och vilja fti hen- ne att duka under, skall hon ' i atallet ntgA därur iinnu mer förfinad och för-.
innerligad.
Och hon skall finna, att.
om den lycka, som ' hon tänkt sig, icke bjöds henne, skall dock livet ännu aga övrigt av gladjeiimnen och fröjder, varda att njutas.
F ' ramtidens kvinna 5.r .skön, siival - le- kamligt som andligt.
' Det.
iir hennes.
plikt att vara skön, emedan endast det sköna, ar sanning, enar.
ju all utveck- lings fattbara m i l ar skönhet ..
Det vilar rytm över henne, olika ' rytni efter olika temperament.
Allt hos henne och om- kring henne priigliis av denna etarka plikt til ' l skönhet.
Hon följer hiirvidlag inga bruk och modelngar utan lyder blott sin individuella ingivelse.
I n d i v i - ' cliialitet i allt utan raffinerad .orginalitet ir hennes.
valepriik.
.Och, d &amp; en like i, könhet och intelligens övertriiffar henne 3jalv, ser hon ej därpb med avund utan njuter: diirav med konstnarens satt att njuta.
Allt som förfular; nclvike; hon.
Där- för vaktar, hon sin, hjiirna för fula tm- .. kar och andra mindre ' vfirdiga saker, ty ingenthg trycker SR ~ i i l prägel p &amp; ett.
ansikte som de ' dagliga tankarna., Genon1 ett hygieniskt levriadssiitt ' skall hon veta att laiige bevara ein iingdom, och, d5 ilderdon~en kommer, skall den ej kom- ma .som ett nödviindi&amp;.
ont ntan som a n anclrilrtsfylld kviill efter en rik lek-.
nadsdrrg.
Framtidens kvinna f ö r e n k i sig vek- het och styrka, öddji !khet och stolihct.
Hon är allsidigt bildfid .. utan.
att vara ytlig, grundlig iitm .att.
vnra .. ' ensidig, praktisk iitiin att vars ha.sh~llsslav.
Hon jknll akta tiden, som e n, girig aktar quld, men iiildock ha tid.
till vila och löjen.
Diirför ekrill hon .kunna: vara en.
nemmets kvinna och .andock tjilna kon= ', '.
.
MORGONBRIS d 7 ' L-.
sten och vetenskapen med frambringan vet, att kiirlekens .Eprak talat msktigart pipekas alt Idubben limnat ' en kraftig det av ~ t o r s andliga varden.
De telrni och innerligare.
Och hon &amp; all aldrig i.nedverknii vicl arbetarekonimunens bn- eka uppfinningarna skola val ocksiimed tillilta.
aarnhiillct att pilbjuda en &amp; dar snrer ni.
II.
arrangemang, anordnriclc av verka till befrielae frbn det sjiile- och abnormitet som barnens obligatoriskt n.rbetfirerörelsen.
.
Vi kvinnor, som diiti t. '
' oss till .den kroppsmörclande arbete, som de f1est.r uppfostran i nlliniinna an9t.d ter.
.
Hon finne denna framtidskvinna liver sociddcmokrntidm kvinnorbrelrien, kom- kvinnorna nu nro bundna av, och njut ning och arbete skall oskiljaktigt höra nu, och hon har fiiiiiiits tiderna igenon ma att göra största miijliga insats för eamulnn.
Hon s r intaelligent och mill~ fast i mer eller mindre grad utvecklad spridimde ilv vKra b; tor:t idber bland Va- rik men ilerkar ej lärd, emedan kun, BlAnne det inte var hon som var i dc sierviks arhetancle kvinnor.
.
Vi hava skap för henne är en naturlig sak.
' Hor stora mdarnae mödrar och i livstillbli hiir ett stort falt att arbeta.
p&amp;, varvid ar mjuk och behagEull och ligger e; volaene heliga ögonblick medvetet ellei särskilt, rna n5mn:is en stor mängd ar- stor vikt pA att ' väcka uppmärksamhet omedvetet.
bar pA sin ' starka längtar beterskor vid tiinclstickdabrikerna.
Av och hon talar icke si, att man tröttna] efter mänsklighetens, frigörelse, vi1 ker dessa äro en stor del liknöjda hådc för pb hennes tal, men hon talar sb, at1 som ett frö inträngde i don nya ejiileni den faclrliga och politiska rörelsen.
Vi- man längtar ' efter att höra henne tala Dar den med obeveklig kraEt, fortlevdc dare finns hiir en större kappfabrik, sys- och förökades i styrka, tills den drel selsättande ett &amp; ort antal sömmerskor, Hon iir med ett ord harnionisk.
Frumtidena.
Ervinfia dyrkar karleken aonen att hellre bestiga bblet an för men dessa tyck6 det vara omöjligt att och, dB.
hon älskar, iir: hon ekönaat neka sanningen.
MArine det inte val väcka till förstoelse av sitt ' miinnisko-.
' Men hon vet att skilja pA kiirlek ock hon som bodde.
i Jesus ' av Niisaret mo varde.
Iilubben har flera @ nger inbju- föralskelso och vet att spira sig, tillr der?
Och.
månne det ytterst icke a l dit d e n ~ till vAra möten, men de ha den stora känsla kommer, som i sig ifrdn henne vi skola f &amp; vänta viirlds.
e j funnit för godt att komma.
, Klubben har del tagit.
i ' 1 majdemon- förenar sinnenas rus med sjiilnrnas sym, frälsningen,.
.
.
.
.
pati.
Ilen dA reflekterar hon icke, hon Caron elis.
strationerna.
NAgoii fana ha, vi ' ännu ej hunnit $örskaffa ' oss.
.Men vi hoppas, köpslAr icke och uppstiiller icke villkor, utan hon ger sig helt.
Ty hon vill ej att till nästa första rr.aj kunna deltaga .att kiirleken skall vara en affär, sattc i demonstrat.ioiien med egen fana.
Vi.
ha incirn klubben en s. k. syförening hon ock darmed sitt eget liv som in * sats.
Ty att vagn alska, det %r för hen.
(dar vi ha mycket ' trevligt) med en sar- ne detsamma som at t vAga, dö.
8kild kassa, som vi: ' anslagit till ', inköp Framtidens kvinna ar moderlig, och " av fbna.
hon önskar bli moder, emedan hon al- Jhg vill nu sluta med en uppmaning skar miinskligheten.
Den kiinsla, som till vara klas~ystrar i VHsterYik: Sluten Brev fran ' Västervik. '
,.
: '.
eder ' till.
var klubb och arbeta gemen- nu ofta med orätt kallas moderskarlek, men mera ar m~dersinstinkt och moders.
Från Västervik har aldrig nilgot vari1 s ' a ' mt ' med oss för ett .lyckligare am-.
ömhet, vilket synes av det.
planlösa upp- synligt i, Morgonbris s beroende.
pA; at1 hiille1 ' Varen förvissade om a t t vi 7czc9zna alskandet av egna barn, har hos henne ilii man ~ k d l publicera n8got om ' våx iltriitta något, om vi bara vilja.
.
NAnga utvecklats ocb förfinats, görande 8käl rörelses verksainhet bör det vara av stör- viktiga reformkrav föreligga, ' .men dessa för sitt höga namn.
Denna kiinsla kom- sta intresse.
Emellertid lever och exi.
lösas e j ' a v sig själva, utan maste lösas mer ej tillsynes först efter moderskapet sterar hkr.
en efter vAra förhAllanden av en kraftig och målniedveten arbetar- utan viaar sig aven före i den.
sunda ganska livskraftig kviiinoklubb.
Den politik.
Darför: sluten - eder ' till vår liingtan efter barn, och vars bekännande bildade6 i febr.
1905 efter ett föredrag kvinnoklubb,.
ni arbetande kvii-inor, E &amp; nu kommer visst folk att betvivla en IV ~ ~ m ~ l a Folkblnds~ nds platsexpedi (ör bidraga ni efter.
bästa förmåga.
.
till vår ung ' kvinnas sedliga halt, och LOD i nr J. Persson.
Medlemsaitalet var i rörelses frarngilng l .flesta fall ännu.
icke föxekommer hos 3örjan.
högt., men reaktion inträdde se- Det; vore ' nog mycket .mera att tala kvinnor.
Denna känsla verkar ock, att lermera och lag en liingre tid tryckande 3m, ' men jag ' har nu redan.
tagit tidnin- kvinnan gAr till moderskapet .i helig iver klubbens ' verksamhet.
Men, tack gena utrymme nästan ' mycket i ansprhk.
biivan, med slakteta ansvar vilande p i rare ' att de kvarvarande medlemmarna Leve den socialdemokratiska.
kvinno-.
sig och icke med tanklöshetena Iiitteinne.
cke tappade mociet, utan med lust och ~rgathationen.
.
.
Och den visar sig ej blott i angslig ' om- mergi arbetade på.
att ' besegra motatån * Elin N %,.
sekr. '.
.
.
.
.
.
sorg om barnens lekamliga välfärd iet, okunnigheten och urgammal ' för- utan.
fast mera i Iiingtan efter att göra ~urnmelsi!, kan.
man nu konstatera ett .. Brev från Oxelösund.
, '.
dem- andligen rika, aven om denna and-; %d jande uppsving.
Klubben raknar.
liga rikedom skulle leda dem till korset.
i. n..
cirka ett 50-tal: medl., vilka äro Den l nov.
1907 bildades hiir en eocl- ' Framtidskvinnan förstar ocksk att det, råra ideer och strävanden hängivna: lem.
kvinnoklubb, efter föredrag av fru Klubben har haft besök av tvi % kvinn-; 3tten Jonsson frin Eskilstuna, med ett för hennes egen och hennes barns skull, ligger mindre vikt pA ' barriantalets kvan- iga agitatorer, n5mligei-i fru Ruth Gu- nedlemsaiital av 27. titet men .. di mycket mera ps, deas kva-, tafson friin Stockholm och fröken Hilrna Kiubberis verksanihet kan anses som.
litet.
SA iir det bättre att föda fem Tofstedt: fran Göteborg.
Den: förra ta- nycket god ifrc " i.ga om upplysning och.
kroppsligt som sjiilsligt starka barn i n, ride vid tsn av klubben arrangerad som: diskussioiier; dess mcdleirisniitd hiir giva livet.
At tio mindre viil utrustade.
narfest 1907..
Denna fest var eynner- sakta iricn siikert ökats, liksoni förstii- Att en stark ande ar av oandligt större .igen viillyckad och genom fru Gmtaf- &amp; en för de socinldemol~rntiska ibeerna varde för utveckling och mänsklighet an; ons föredrag skingrades m&amp;nga fördo.
x h sammanslutningens nytta synes viisa.
tio dussinmänniskor.
Och att aktenska- n a r, och klarades begreppen varför kvin- Om dess verksamhet för övrigt ' kan pets ändamil .ar ett annat och ett högre lorna böra komma nied.
i arbetmerörel: nämnas, att under., sistlidne julhelg av- an en d jurisk barnproducering.
; en.
Fröken Hilma Hofstedt.
besökte ~ ö l l s e n fest med föredrag.
av fröken Hennes uppfostringsmetod ar enkel.
i %stervik den 1 dec.
1907 under sin Jemy Karlsson från Stockholiii.
Denna Ked psykologisk skarpblick upptäcker igitationsresa i Smaland.
.
Hon höll ett iest var mycket talrikt besökt * .och in-.
hon barnets individualitet och giver den nycket medryckande och.
övertygande xingnde klubben e t t.
viilhehövligt eko- naring och frihet att utvecklas.
Hon iöredrag, vari kvinnans stiilliling.
in sam- lorniskt resultat.
Detta, amt tack vare moraliserar och förmanar icke s i myc- A l e t skildrades.
Flera nya medlem- ' rivilliga bidrag frin ha ' mnnrbctarefncl; - ket, ty hon vet att exemplets makt &amp; r nar vunnos genom föredraget.
Iöreningen och jiirn \ ~ägsiiiaiinnförb~1i1dets st arkare an det myckna predikandet.
Uesautorn har klubben anordnat en ~vdelning pk platsen '; har gjort att klnb- Hon begagnar .aldrig maktsprkk -- det I-Ars-fest i Ar med fru Elin Neuman, len kunnat- anskaffa en f i i n n, ' som ip- g " endast den sedligt svage, den vara; om talariiina.
rigdes mcd en fest söndagen den 3 !1 a ~ d l i g a och moraliska ' kraft iir under- Klubben tillhör numera.
Viiaterviks nare.
DArvid hölle förcclrag av fru He lägsen den fyeiska kraften ty hon irbetarekommun.
Det torde l.aven: höra ene ' Ugland-Andersson fran Norrköping ' ' Fran socialdemokratiska kvinnokiubbarna. '
,, a ' ' ' I v ' - I. '
: a., i '
.
- -.
.
.
- MORGONBRIS.
-- --.
- -.
-.
- - .. - - -.
-.
.
.
.
.
.
.
I.
-.
(' .-.
- .. -.
' .. - -.
.
.
-- --- .-.
.-l.
---- - ...
.
- .-.
. -- .- ' -- " - -.
r - -- i .. Föredragct var av stor betydelse för vari arbete och sliingrade m; hga fördomai hos allmiiulieten om var rörelse.
Bledienm.antalet var vid Arsmötet, den 12 april, 63 och vi hoppas att dett allt framgent kommer att ökas och klul bens verltsnmhet iiven i fortsiittninge m &amp; omfattas med förstAelsc och intresst F &amp; att framtiden kan liirnorr syriliga rt siiltaC ILV virt arbete.
Till sist vilja vi höja ett leve för hel den soc.-dem.
kvinnorörelsen samt sand en h järtlig kamrathiilsning till kvinnc klubbarna landet runt frbn Oxelösund soc.-dem.
kvinnoklubb.
- - ... -.
.- röd mantel, eii fackla i ena handen och dag i arbctarerörelscns historia här p5 i den andra Sundsvalls viipen samt ii platsen.
.
.
.
Med kamrathal~ning '.
. '
andra sidan med röd inskription: rFiir lromn !ancle slakten !B.
- Under ilen an- Sch ta AWat16sson.
genänla h t e n, som var ganska talrikt -- besökt, förekoiii musik, sbiig, .-.
deklarna- tion sam t invigningsffiföredraget.
Xiir tac- Brev f r h Eskilstuna.
kelset bjöds hlln dhaclr vRldiga applk Eskilstuna kvjnnoklubb vill härmed der genom lokalen för det vackra s t m - avgiva sin rapport över d e t g h g n a Aret8 diret.
Festen avslöts med eii vack er arbete.
och tilltalande tribld.
Klubben har under aret haft 1 2 or- All heclcr At de 5 kamrater, som blel dinarit) möten,.
1 extra samt 4 offent- tillsatta i ötrindarkommitth och SA k5c liga.
Uland övriga möten och föredrag och energiskt genom fester och tillstä ningar arbetade fiir att anskaffa k lul~bt m3 niimnas: ett agitationsmöte med fö- .E.
L det vackra s+nclaret.
E t t duktigt o redrag av fru Kata Daletröm; .. ett .röst- -- bete om man tanker pk densjiimförels rättsmöte med föredrag av riksdagsman Kropp.
Genoni klubben har avep bil- vis korta tid, som var att arbeta p jat8 en politisk röstriitteförening efter nliinligen endast t v i mi~oader, och sta Brev fran Luka.
stt föredrag av doktor Lydia Wahlström daret skulle kosta 110 kr.
Men sol Det skall kanske intressera s morgon wdsprdket siiger att kvinnorna iiro ei) m ltvinnans politiska röstriitt.
Vidare bria ' r Iiisare att höra n5got frAn denn visa, ' si2 lyckades dct verkligen att i !tt litteriirt föredrag av hr Kämpe och utpost av kvinnoklubbar.
ihop den suinmiin utan att röra Itlul: tt föredrag av partiets agitator hr Elm- T,uleB soc.-clcrri.
kvinnoklubb bildadei benu sh att eiiga p.rivnta kassa.
; rep, vilka all:i v:rrit talrikt besökta.
den 6 fcl) runri i J r efter ett före dr:^^ Klubben har iiven gcnom fru Lottcn Den första maj var standaret för fö av Kuta Dalström, och anslöto sik di i; inson soni agitator - biId:it tviinne poli- stii, gl~ngen ute i elden och bars; iv ti 50 medl.
Sedan dess h r klubbcn p i t, iv stnndrirltommitterndo.
I&lt;lu hbeii de irilcn 1 ' 1Il:1.r, cn i Nyköping ocli cn i ir:iiii:tt, PR: itt n5r rlcttn ~kriveu riiltn:~~) scliisiii) c ' l, riicn liclt; ~iikcrt har kunnat; og m:ingi ' niit i tlcino1iötr:itionst4igct, ROI k1ubl) cn 165 medl.
Även h r klilther 3g tror var en viildig agitdion; ty fri11 ~ilcl:is Ilcm om (!
; j me1l:iiiltonimande tra- anslutit sig till LiileA arbetarekoinniiiii ha vi redan sett diiri, att en dc; edicr iippltoinrni t.
Strax efter det klubben bildades &amp; e, Klubben har aven försökt p &amp; basta slogs att vi skulle inköpa ett &amp; tandar föl iyn medlemmar ingingo vid vbrt seni ätt skola sig för att.
kunna biittre del- att kunna deltaga i l-maj-demonstration,; te möte.
Vi riikna nu omkring 6 ng. % i diskussioner och dylikt.
och tack vare en energisk agitation hal nedlemmar.
.
~bsrnöte avhölls i april, varvid Ars- JR, nu farväl till niista gAng vi träffa klubben lyckats inköpa ett sadant föi revisionsberiittelser föredrogos och ch 200 kr.
kontant.
Den 28 april invigde Morgonbris: spalter.
odkandee.
Till styrelse valdes, sedan Med kamratlig.
halsning landet runt vi vart nya samlingstecken under stor ru Mina Erikeson undanbett sig &amp; ter- anslutning.
Doktor E. Sibialtoffsky höll Agate Yiclorin.
al: fru Therese Olsson ordf., fru Mim- invigningstalet, som i viil qalda ord be- i i Eriksson vice ordf, fru Aiiysta Lind- rörde s kvinnan5 stallning som moder.
, ren kassör.
K v a r s t h d e äro fru Ida kvinna och med borga rinna^ sam t daref, undqkist och fru .Anna Carlsson.
Er- ter utbrakte ett leve för LuleA soc.-der attare till styrelsen: fru Lotten Janson.
livinnoklubb och dess nya standar.
Brev friin Karlskrona.
ch fru Ida Adamson; Revisorer: fru- Den l:a maj deltog klubben med si1 rna ' Anna Berg, Sofie Gustafsson och Underteeknad vill med red:s tilliitels e A mna, 4skerlund med fru Ellen Svens- standar i demonstrationen och hade 1 meddela n8got om kvinnororelsens ocl h SI on och fru Emma " Öberg som er&amp;-.
en etorartad anslutning: vi räknade vårt led 400 kvinnor; vilket vi tyckt v %r kliibbs verksamhet här i Karlskrona L ' t: Ire.
var ett godt resultrlt, dA det var först Har ar en svararbetad mark för de mc Mod och styrka behöves.i vart arbete.
@ ngen kvinnorna deltogo i dempnstrr lernare idéerna och isynnerhet ha kvin - N [ed vanlig partihalsning till vAra kvin- tionen har i L ' uleS .. För denna stora] norna stannat efter utvecklingen.
Dettr a Ii ga kamrater landet runt frbp Eskils- tade anslutning ha vi att tacka dokto sorgliga förhållande torde nog ha sil n t1 Ina politiska kvinnoklubb. '
.
.
E. Sibiakoffsky, som med sina präktig grund i stadens egenskap av militarsam I.
L. föredrag fdtt många kvinnor att gnugg, lalle.
En kvinnoklubb bildades emellertic 1 sömnen.
ur ögonen och blicken öppei f6r att kvinnan har nhgot högre att lev; iiirstiides den 7 maj 1907 efter föredra!
3; Fran Motala IV fru Ugland-Andersson och erhöll vic I för 5n att endast vara slav.
Klubben har aven upptagit sagostunds itarten ' l5 inedleinmar.
Sedan dess haj r r n ieddela~, att klubben den 1 2 april av- c2 nai r hi Y11 faninvigningsfest med föredrag a v iden, men skola v i i ett annat numme nedlemsantalet fördubblats och r " k iu ett 30-tA1.
Klubben ar ansluten til: l fr u Agda Ostlund, vilket mottogs nied återkomma till detta.
li vliga apylAder. '
FAna?
ar av rött ylle l ' ill sist en halsning till klubbarni) latsens arbetarekom mun.
Vi avhhlla tvänne möten i manaden m ed grön siden bbrd.
.
.
. '
ena idan klub-; landet runt, att oförtrutet arbeta fö; kvinnornas sak.
Kommen ihag, att aver inderstundom anordnas of£ent liga dis.
- bf ?ns namn oeh h t a l samt en Ingerkrans A a n d r a sidan vi iiro manniskor, som hava rattighei: ussionsmöten, d &amp; klubbar och aiidra 1 OC: h ' allm man röstratt !.
E.
n tresserade in bjudas till disl&lt;uss jon öveii gykterhet, upplysning, miinoiskov " ardel D att leva ett manniskoviirdigt liv l Därför ett leve för kvinnornas sakl MA vi; e; iolitiska och sociala spörs~A1.
Aven ha L sa mt kamp, mot förtrycket1 D.
mblat i i anordnat fester och famil jesamkväm.
sil Iver och hemarbetad.
tröttna i kampen!
id d i k a tillfallen.
Tack vare b i s t h d Klubben har till dato ' 62 medl.
Tecknar, med handelag och en.
hals.
r h fackföreningar etc. ha vi satts i Nyligen hade klubben nöjet att fii ett ' ning till klubbarna landet runt tiind att skaffa oss en egen fana, vil- A.
F .... n. en invigdes den 26 april.
Denna fest itniiirkt föredrag av fru Kata Dalström,; om var pA platsen, i, ' och: för textilarb.
raglades av en den mest gemytliga kminvigningsfest.
.
.
.
5inining, god anslutning ocli bra ba- Kluhben deltog med B &amp; fana i Arets Fran Sundsvall.
illning för kassan.
.
.
najdemonstration ..
Härvarande soc.-dem.
kviiinoklubb av- Första maj deltogo kvinnoklubbens E t t tack till krinmat Östiur~d dch kam-.
höll standarinvigning d.
26 april.
E t t vitt iedlemmar i i corps i demonstrationen.
a t Dalström * för de; utmarkta föredra- standar med A ena sidan dato och Artal letta var första gdngen i Karlsltrona och: en l ....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, när klubben bildades och en kvinna med: siilunda att, notera som en minnes- .. ' ',, ' ',, '.
o
.. .-.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
... - ...
.
.
...
-.
- MORGONBRIS.
.
.
.
.
.
.
.
.
. --.
15rn sig var de böra v:m med, ocli verka.
efterhand som de viish upp.
Det tiar ocksa har i Trelleborg under Klubben liiir \) ildadesQden 20 febr.
1908 av fröken Hilma Hofstedt.
Vid innevarande Ar bildate ett kooperativt bildandet antecknade sig 36, men sedan kviiinogille och har detta vunnit jiimffi- uteblev nästan halva styrkan.
Trots relscvis, stor tillslutning.
Dctta har jii detta ha vi haft gladjen se klubben oclrsrf.
si t t fulla beriittiga nde, clii den ökas, s &amp; medlemssiff r:in iir nu uppe till kooperativa röreleen beror most p5 kvin- nornas intresse för dcnaarniiia.
Men iii: ett 60-tal.
Mötena iiro r i t t talrikt ' besökta, vilket det ritt hoppiis att dessa kvinnor sven visar att Itvinnorna i Hallstahammar kornina att inse den .fördel man har med omnejd iivcn vilja vara med i krm- av att tillhöra arbetnrclrommi~nen och pen för att i i i en biittre stiillning.
Xtt partiet samt att man även i de social- godt bevis pi.
att vi ha ~1toinst; iendes demokratiska lcvinhokl \ ihbarna kiinna eympatier sr, att vi genom frivilliga bi- bedriva deii kooperativa propqpicla Eom drag nu h3 kitt en fana, vilken invig- kvinnogillet hnr till sin uppgift.
Den sot.-dem.
kvinnoföreningcn har des p$ en fest aniiandap; pKsk, dK före- drag hölls av fru Agda &amp; tlund frbn pA.
sitt, ordinerie möte beslutat inbjuda Stockholm.
Fanan lir förfardigad av kvinnogillet till gemens~mt möte, fiir rttt fru Helena Lagerström i Orahro, och diskutera frbgor av gemensamma.
in- hade vi gliidjen .att med denna repre- tressen.
: Till.
sist en maning till alla Trelle- sentera under majdemonstrationen.
Till aist vilja vi rikta en vanlig ina- borge arbetarekvinnor., s m g n och gamlas: ning till nrbetareklassens kvinnor hiir gii inte längre st &amp; tveksninmn, utan anslut eder till kvinnoEöreningen, f6.r att pd p5 platsen: Tveken ej att stiilla eder under den detta satt understödja och hjiilpa man- röda fanan och deltaga i arbetet a5 IAngt nen i deras strävan fiir bättre upplys- förmAgan riicker!
Lbtom oss aldrig för- ning och människovärde!
Med partihälsning och &gt;lycka till kod tröttas i kampen för vdr rättvisa sak, BB att frihetens dag mH randas iiven för frainghig l B till kamrater och kv,inno- klubbar frhn Trelleborg8 soc.-dem.
kvin- arbetets kvinnor!
M. F. Med partihalsning till k v i n n o k l ~ b ~ a r n noförening.
a landet runt frbn Hallstahanimars soc.- dem.
kvinnoklubb.
Z. G-n.
.
Brev fran Hallstahammar.
b '.
-.
.
.
.
.
.
:.
.
&lt;.
.
.
: ' -.
liiggning, och sammaledes.
med Rcra an- dra, frfigor.
Vidare ineddelas att ticle * .för rnotio- nem iniiininande iitsti:iickts till den 15 jttni.
Kliibber, m m möjligtvi @ i ~ k e inotta- git in b; jiidnn till kongressen, torde sna- rast meddela detta till Anna Stcrky, li ' olkeh hus, StoJholm.
:.
. '
I våldets, land.
Vi d r ö n l k drijmrner om e01 och lycka, Om r8 ' ttens soger tiver vdldets ntakt.
Vdr stora tro &amp; r att dock omsider.
.
FA ljus och frihet till vhldets trakt.
- Kanske det skulle intressera B Morgon- bris ' s läsare att höra e5got f r h konti- ' rientalstaden Trelleborg.
Vi ha ju aven hiir en soc.-dem, kvinnoförening, som bildades i december 1906.
Det talades da s &amp; mycket om att det fanns sener- g i s k a ~ kvinnor, som arbetade för att fB en sammanslutning bland.
kvinnorna till stand: Men.
har deras, energi, an tag " ligen slappat av mycket fort, ty dessa har sedan dess.
inte 15tit höra av sig.
Till en början var det anda en del kvinnor som visade intresse för eaken,, men har efter hand nigra &gt;somnat av&gt;^ men ocks8, ntigra enstaka kommit till: Den lilla grupp, som nu IiAller förenin- gen vid liv, &amp; r mycket ihärdig och av den faeta övertygelsen, att Trelleborgs kvinnor med tiden skall vakna upp och lära sig inse att även de ha en uppgift att fylla %aven utom hemmet,., Föreningen här arbetar $ig frambt, fast med stora motgiingar, och agiterar för tillslutning, men som en liten för- ening har liten ' kassa kan den ju inte.
göra nbgra sstorverI.cn.
Trots detta har fiireningen anda tillställt flera ' fester; som alla blivit vällyckacle, däribland en familjefest me,d det .goda resultatet av 23 kr.
till en fanfond.
Föreningen har ocksil tagit initiaiivei t il1 sagostundsverksam heten och skank1 5 kr.
till densamma. '
Och har denim med hjälp av frivilliga bidrag frbn dc olika fackföreningarna, hiillit pA ett ars tid.
Även har bör kvinnornes intressé vara med och sanda barnen till, sago, stunderna, e &amp; att dessa f r h början.
f4 ' ' vid möte i Göteborgs kvinnoklubb den 1 2 maj togs till behandling fra- gaii om lagförslag till förbud för iinttarbett: för kvinnor anstallda inom industrin i).
Klubben uttalade som sin Bsikt, att, ett opinionsmöte i frhgan borde hallas, men som det kommit till medlemmarlies kännedom att lagförsla- get i friiga kommer fram p &amp; kamrarnas bord i de allra närmaste dagarna och hyrande av en större lokal ej liter sig göra i j en hast, emedan lokalerna äro strängt ' upptagna för närvarande, samt ett sfidant möte fordrar stor agitation o m det ' skall fylla sin uppgift, SA an- sågs tiden för kort för ett opinionsmötes h %llande.
Samtliga talarinnor uttalade sig mot Förslaget i .frAga och klubben beslöt i sin helhet att ansluta sig till den reso- lution, eoin fattades vid opiriionsmötet i Stockholm.
.
Med partihälsning, för Göteborgs kvin- C ' hal-lotta Segerstedt, noklubbQ:: v. ordf..
l Till sot.-dem.
kvinnoklubbar och kvinnoorganisationer hemställa vi, att IEA ' talrikt som möjligt ar l i t a sig representera p % kvinnokongressen i augu- sti.
Det kommer dar.
till behandling en del friIgor av vikt och dessa kräva intresserade, partikvinnors hela uppmark.
samhet.
SAlunda kr förslaget om huruvida ett soc .. dem.
kviiiiioförbuud bör bildas n u eller uppskjutas tills längre frani, au den art att det tarvar noggrann, över- .. I detta landet, # om famnar vclrlden Ses jättar bundna a v pygméers band, Och om en f h g e vill spränga bojan, Dcl komma dvargarne med lag i hand.
.
I vdldets varldsstat fas aldrig ratten.
.
Att ge A t drömmarne handllng, färg, 7 y dar ock brukas de jiamla sätten Att a v " utredningar " stapla berg.
Men dör all vördnad för pnppersbladen Från Göteborgs soc.-dem.
k v i n n o ~ Och kraven stiga pi ratt och br !d, klubb.
DB tystas ropen med bly och kulor Brev från Trelleborg.
.
9.
- PH dessa medel ar överflöd!
D &amp; stallas likar mot andra likar,.
En son mot broder, mot far och mor.
DB ljutes frihetens blod 1 strömmar, Men vAldets ' makt vaxer bred och stor, ratten segrar i vdldets linder, Dan ar en vidb / artad, biltog man, Som gdr mot doden med, bundna händer För tro ' och ldira SH hög och sann.
L:j D; sköna hopp, i o m oss ofta När du förhainad har s l ~ g i t s ned.
Du athr dock d p p efter uisthdd pina, '.
Och strör ditt ijus uti kampars led.
SH sannt, som d r följer vinterns tider Med sol och grönska och bldnad sky, SA skall och vdldsmaktens fld förrinna Och ' rättens karkomna morgbn gry !.
HJALMAR GW,TAFSON.
Sömmerskan.
. '
Tre trappor upp, mitt emot det hus i vilket jag bor, har hon en liten vindskupa, ' dgn h o n ' kallar sitt hem.
Hon har sin maskin staende vid fönstret och dacen lang ser jag henne sitta .vid sitt arbete.
För det mesta sitter hon ju med ' framåtböjt hu- ' vud som man maste da man syr,.varlör jag en- dast ser det mörka, krusiga haret, som, benat i pannan, svallar ned pa ömse sidor ' om huvudet.
Men iblind, d &amp; hon stannar; maskined; o&amp;.för tillfället sytt färdigt, reser.
hon ' upp huvudet, o &amp;
MORGONBRIS .....
da skönjer jag hela hcnnes ansikte.
Det ar blekt efter det eviga innesittandet, ögonen äro stora och rncd ett uttryck av stilla inneboende sorg samt munnen liten m e d tunna läppar.
Over hela hennes anlete vilar nagot a v lidande och smärta, men p i samma gang ett ljuvt, innerligt lugn och vemod.
Hon a r som en liten fagel ' man stängt in i en trang bur och som lart sig ' resignationens svåra konst, sedan den, kommit underfund med att den ar dömd att leva avspär- rad fran hela den yttre världen.
Sällan ser- jag henne ute.
Endast d &amp; hon skall ned till staden för att avlämna det färdiga arbetet eller dS hon maste g 3 ned till den lilla handckaffaren mitt emot för att göra siiia sma uppköp, Iamnar hon sin maskin.
Hon gar alltid fort, som hade hon ej rad att förlora en minut av sin tid.
Gangen ä r för övrigt lätt och be- haglig och under den slitna kjolen skymtar en välformad, fin liten vrist.
Med lätt framskjutet bröst, vaggande höfter skrider hon fram, medan henncs ögon glittra, som ett barns, da man be- rättar det en vacker saga om prinsar och prin- sessor.
Jag känner henne ej, jag vet ej hennes histo- ria, och ändock har jag fattats av ett sadant intresse for henne.
Ibland da jag en stund är ledig fran mitt skrivgöra, da fingrarna värka och hjärnan kännes tung, sätter jag mig vid fönstret och later blicken glida över till hennes fönster.
Och jag tycker mig s e hennes lilla kammare och höra maskinens rastlösa trampande.
Jag ser hennes magra, a v nalen sönderstungna smil hän- der, ser huru d e bla ögonen nervöst stirra p3 nalens g h g, och slutligen hur hennes bröst mö.
dosamt höjer och sänker sig till följd a v den framatlutande ställning hon maste intaga.
Med en suck stannar hon slutligen maskinen, rätar ryggen och later blicken för en stund vila p3 den korg, som star bredvid henne fylld med sma papperslappar i olika färger.
Den lilla kam- maren a r hela hennes värld och all hennes tanke- verksamhet synes vara koncentrerad p4 arbetet: för att nalen ma göra raka styng och linnet ej m a fläckas eller solkas.
Nu vet jag hennes historia.
Hon hyr sitt lilla rum av den gamla gumman ' som har en liten tobakshandel i kallarvaningen i samma hus.
Och i dag, da jag var därinne och köpte tobak till min pipa, började d:?
g a m l a att tala om sin h y r e s g ä ~ t, Hon ~ tyckte ocksa s a mycket om henne.
Ah, s a hygg.
lig hon var och s a ordentlig sedan!
Och flitig som en myra.
Fr8n tidigt pa morgonen, till Iangt in p8 natterna satt hon vid sin maskin.
Den gamla, som hade sitt rum bredvid sin hy- resgästs, kunde ibland ligga och höra dennas maskin ända till borteinot tva om natterna.
Hon var vitsömmerska och sydde för det mesta lin- tyg, av ett enkelt slag förstas, sadana dar som d e mindre bemedlade vanligtvis köper.
Och kan ni gissa vad hon far för sitt ar- bete?
Jo, 1: 50 dussinet eller 12 ' /, öre pr styck.
Hon far sitta en och en halv timme medeavarje linne, alltsil tjänar hon endast 8 öre pr timme.
I affären därnere i staden tar man ' för dessa linnen ' l: 25 pr styck.
Hon far inte ligga p i latsidan, om hon skall kunna tjäna s 8 mycket, si3 att hon kan ' halla livet uppe, ensam som hon ar, utan gigan att vända sig till i hela vida varlden.
Ah, de skamlösa ockrarna!
Kan ni tänka er huru samvetslösa de kunna vara!
Härom dagen kom hon hem med tarar i ögonen och talade om, att man nära nog nekat att taga emot hennes linnen, ty de voro flackade: hon hade stuckit sig på nilen stackaren och en l i t ~ n blod- fläck hade fastnat p3 tyget, utan att hon märkt det!
Det var endast pa ett linne som blod kom- mit, men and8 var det nära, att man vägrat taga emot allesa ' mmans.
Den gamla fortfor att i skarpa ord giva luft at den indignatfon hon kände över fabrikantens hjärtlöshet.
Men jag hörde ej nogare p i henne.
Mina tankar hade kommit att sysselsatta sig med, nigonting annat: med alla den lilla söm- merskans medsystrar.
Jag visste, att i denna storstad med dess praktfulla palats o c h byggna- der och dyrbara planteringar med springbrunnar och blommor, funnos tusentals unga flickor, vilka släpade fram sitt liv under d e mest torvtiga för- hallanden trots ett ihärdigt rastlöst arbete dag och natt vid symaskinerna.
I vsla kyffen sutto de.
kännande halsa och kraft fly bort från sig, tills d e slutljgen blevo som .skuggor:.
bleka, ut- - - - -.
.
- -.
narglade med ihaliga kinder och insjunkna bröst, 3cn gamla gumman köpcr dem a t mig och sät- nom, vilka lungsotcn i manga, m h g a fall har-: er dem sedan brcdvid den sjuka.
ade.
1 t v i vcckor har ' hon legat sjuk den lilla söm- nerskan, Och nu ar allt hopp ute, efter vad Det ar kväll.
Jag sitter vid fönstret oförmögcn att kunna den gamla i tobaksaffären berättade mig i morse.
irbeta.
1 dörren till sin lilla tobakshandel star kion skall ej mera behöva sitta; .y @ .. sin maskin, ien gamla gumman i färd med att stänga.
Nu &gt;ch ' aldrig skall hon mer färga det f3rina linnet.
iar hon slagit igen ytterdörrarna.
En stund se- ned sitt blod.
Lugn och ro skall hon f &amp; iarc ser jag genom fönstret hennes lilla krok- - Skrämmer han mig &gt; ~ e n döden ', - yggiga gestalt.
innc i affären.
Hon ordnar p l det spöket med köttlösa ben?
iisken.
Da detta ar gjort slacker hon lampan.
Jag liknar ju nara nog 33 b h allt mörkt.
hans skepclsc alla re ' n!
Jag flyttar blicken upp till fönstret p3 andra Jag liknar hans skrackgestalt iidan.
gatan mitt emot mitt eget.
Gardincn ar och borta ar kraft och mod.
ieddragcn, men bakom densamma skönjer jag O!
Gud att bröd skall vara s a dyrt juset av en lampa.
och ' s4 billigt kött och blod.)
Jag tycker mig s e henne som sitter vid ma.
jkinen.
Hon ar trött och hennes ögon svida.
sndast med möda orkar hon trampa sin ma- Stadens kyrkklockor h a ' nyss; in @ in en ny skin, soni nu gar s a tungt, s i tungt.
Plötsligt stannar hon rnaskincn uppgiven av dag, d8 dcn tunga porten till ett förnämt hus i: rötthet.
Händerna, i vilka hon haller det vita stadens ccntrum öppnas och en manlig gestalt: yget, falla slappt ned i knäet, och med en fran- trader ut pä gatan.
.Han ä r insvept i en stor, iarande blick stirrar hon p i gardinen framföi vid svart kappa och p 5 ' h a n s huvud vilar en jig.
Hennes tunna läppar börja rora sig, och bredbrättad hatt prydd med en stor plym.
Ur jet är som hörde jag henne sjunga med av li- det kritvita ansiktet lyser ett par, djupt liggande ögon, svarta som kol.
Med ' snabba steg skyn- 3ande och tröstlöshet - darrande - stamma: dar han framat gatorna, som fruktade han att komma för ' sent till sin.
bestammelseort.
Just ' O, du som en syster har, som han skall gå över ett torg, kommer-en vindil en .mor eller älskat viv, iarande, vilken fattar tag i mannens langa kappa det ar icke linne d e slita ut, därvid blottande ett, par benrangelsben.
Sve- men levande människoliv!
pande kappan tatar.e om sig, skyndar han vidare.
Stick!
Stick!
Stick!
Han har nu lämnat den egentliga staden och Kammarn a r smutsig och tr8ng.
nalkas den stadsdel, dar de fattiga bo.
Har bli Jag linne sömmar med dubbel trad lyktorna färre, gatorna smalare och även husen och svepning p8 samma gang.
allt pindre och eländiga.
Den ensamme van- draren synes emellertid vara väl lokaliserad.
Han Men döden -.
skrämmer han .mig, g i r raskt genom de daliga gatorna och förirrar det spöket med köttlösa ben?
sig aldrig i d e tranga gränderna.
Slutligen stan- Jag liknar ju nara nog nar han utanför ett stort.
hus, som tillsammans hans skepelse alla re ' n!
med det mitt emot liggande utgör stadsdelens Jag liknar hans skräckgestalt prydnad.
Han försvinner emellertid genast i dess och borta ä r kraft och mod.
mörka portgang och skyndar in i uppgången till O Gud, att bröd s h f l vara sti dyut höger.
Kommen tre trappor stannar han utanför.
och så billigt h6tl och blodl en dörr, vilken ljudlöst liksom av sig själv g i r upp för honom.
S y - sy sy!
Osynlig trader hari in .i ett litet, uselt och lagt Nilen den maste g3!
rum, som svagt upplyses av en fotogCnlampa.
Och lönen.
?
, E n beta bröd, I den torvtiga halmbädden till vänster ligger en lumpor, en bädd av stra, ung flicka.
Hennes .ansikte är blekt och tärt.
, ett sprucket tak och en naken vagg, Ogonen äro slutna, som @ ge hon försänkt i en ett bord och en trasig pall, lätt slummer, medan d e utmärglade vita armarna en vagg, där min skugga sig sakta rör vila utsträckta pa det lappade tacket.
Det späda vid ljusets flämtande fall.
bröstet höjer och sänker sig svagt som i trötthet under det tunna linnet.
.
Sy sy - s y P3 en stol bredvid sangen sitter en gammal ofta fran dygn till dygn!
gumma med armarna lutade mot ett litet bord, .Sy sy - sy - p &amp; vilket star en stor vas med b l i och vita sy- tunga, sargande stygn!
rener.
Med tarade ögon betraktar den gamla Band och fallar och söm, den sjuka, ' som sover s å lugnt och stilla.
.N &amp; söm och fallar och band - gonting av en oandlig .frid och stillhet vilar över tills hjartat värker och hjärnan blir s16 hennes ansikte.
och lam den tröttade hand! "
Plötsligt börjar hon ' emellertid röra p i sig.
Hon SI &amp; upp ögonen.
.
Med en frånvarande f lans lös blick ser hon mot dörren, liksom van- I tva hela dagar har nu gardinen för fönstret tade, hon att någon skulle komma in genom den- jamma.
Strax d a r p i förvridas hennes drag i nitt emot varit neddragen.
Jag ' g i r ned till den gamla och hon smarta,, och med feberhet stämma viskar hon: Ah, det river härinne s a.
.
.
.
Det ä r som, erattar: - Hon a r illa sjuk.
Härom kvällen kände n a n stunge mig med nilar.
.
: Hjälp !.
.
.
Ah, ion sig plötsligen illamaende och skulle just Sud !.
Maskinen ...
Nej, jag orkar ej trampa - ess sig upp fran maskinen, da hon i detsamma mer ...
Det blixtrar förmina ö g o n.
.
S e, blo- iandlöst.
föll till golvet blek som ett lik.
Hon jet, akta linnet, tag bort det !.
.
.
.Hjälp1 Jag iar aldrig varit riktigt stark; hbn har fatt för x k a r e j.
.
.
Se, dar kommer det igen, odjuret itet av sol och.
ljus, men mycket a v sorg och Spindeln ...
Förqarmande!
.
.
~ekymmer.
Doktorn, som kom, förklarade, att Yrseln Iamnar den sjuka,. '
Hon faller utmat- let var nagot At hjartat.
Men bröstet a r nog: ad tillbaka i bädden och sluter ögonen.
Det) cksa i olag, ty i morse spottade hon blod.
Nu nagra, insjunkna bröstet höjer och sänker sig; kall hon ' emellertid ligga stilla s a Iange.
Ja, raldsamt.
SA blir andhämtningen mattare.
Och itackars liten.
Men om jag bara visste vad jag &gt;m en stund är.
allt slut.
; kulle göra för ' att skänka henne ' lite glädje och Men nere p5 gatan skyndar en gestalt framat örströelse?
Hon älskade blommor förr, vet jag, mörkret.
Han ä r insvept ' i en vid svart k,appa, nen nu har hon inte haft rad att köpa nigra huvudet vilar en vidbrättad hatt prydd med A Iange.
Kanske det skulle glädja henne, om: n plym och ur det kritvita ansiktet lyser ett nan köpte nilgra blommor och satte p i bordet &gt;ar djupt liggande ögon, svarta som kol.
- - -.
vedvid henne!
Den gamla tystnar, torkar de framträngande ta- SA ä r hon da borta, och .gardinen för fönstret.
.
, arna ur ögonen med förklädssnibben och suckar her uppdragen.
De kommo och hämtade henne i morse rncd ungt.
Men den sjuka lilla utpinade varelsen däruppe: n gammal planvagn.
, Den svarta fattigkistan sin halmbädd, hon skall numera ej sakna blom- ~ r y d d e s av tva kransar ..
Ingen följde henne till nor.
Det ar ju syrenernas tid och bla och jraven.
Men den gamla gumman stod i porten rita syrener skola alltid dofta fran hennes bord.
, ch grät da den döda ' kördes bort: --- --- n. '
- n - -.
.
- - - - '.
.
.
.
-: '.
.
.
- --- - - - -- -- e.-.
.
.
... - - - - --- .- - - - - - P - - Och förresten skulle körkarlen hämta ett Ii; till pa en annan gata.
.
-.
L w, Hennes rum star tomt däruppe.
Symaskinen henncs enda egendom ii utflyttad.
Ty i morgon skall cn malare flytt; in i rummet.
- - - - d Under en liten kulle pil kyrkogarden vilar hon den lilla sömmerskan.
Den gamla gumman ocl jag bära blommor till henne.
Syrener.
Vita ocl bli syrener.
Hon tyckte ju s3 mycket om blom mor!
Men varje $ng jag står framför den lilla kul len, som den gamla alltid aosar fran ogräs, a det som om jag hörde hennes spada stammc darrande av lidande och sorg sjunga:) Men döden - skrämmer han mig det spöket med köttlösa ben?
Jag liknar) " ii nara nog hans skepelse alla re ' n!
Jag liknar hans skräckgestalt och borta ar kraft och mod.
01 Gud att bröd skall unrn sri dyrt, och sá billigt hölf och blod !^. '
Nalvdntt Borg.
- 1Från part ikongressen.
Det beslut, soin partikongressen fat- tat angliende agitationen bland livinnor.
na koinmer slkert att överallt mottaga$ ined gliidje av kvinnorna.
.Beslutet innebtir ocksh ett vackert för * troendo ' icke endast ifrfiga om de ndmi- strationsrnöjlighr !ter kvinnorna obestrids lig: besitter, men aven ett fullt godlran.
n a ~ ~ d av e det gatt, varpl agitationsarbe.
t.et hittills utförts bland kvinnorna.
Det &amp; r givet ritt genom detta beslut iiro vi inne p &amp; ratta viigen rörande kvin- nornas politiska organisation.
Partiet lämnar ekonomiskt stöd och kvinnornz arbeta diirigenom tryggt och säkert blanc de sina mot det geirieiiaarnina m&amp;let arbetarek1:mens frigörelse.
Debatten pil kongressen rörande an * slaget till kvinnorna vieade för övrigi stor sympati för kvinnorna, och stiima ningen var sidan, a t t, man endast ge.
non1 enkel votering behövde fastelii sd godt soin hela kongressens bifall.
En.
dast ett litet .£:Ital riistade emot.
Att kongressens .kvinnligs ombud kiin.
de varm gliidje och t a c k s a m h e t m o t de n-ianliga ombiidcn för deras hdllning i frigan ar klart.
Och rilla vor0 eniga om att med de resimer vi nu f &amp; fikola vi kdnna iitriitta mycket och komnia ett gott stycke framilt tills niista kongress.
Kvinnornns föidag hade följande ly- delse: Di1 onekligt ar, att upplysnings- och orgai~isationsarbetet bland arbetarklns- sens kvinnor blivit för mycket iisidosatt och detta helt sakert ar skälet till att dessa Irvinnor av okiiiinighet till stor del ännu sth eom motstilniinre till var rörelse; d5 antagligen kvinnans röstriittsfriga i ' en kanske icke FA avliigsen fiaintid f i r sin lösning efter samma grunder som mannens, s i ar det tydligt att ett fortmtt föreummande av upplpnings- arbetet blanc1 kvinnorna sknlle vara till stor skada för arbetarrörelsen.
DA vi iiro medvetna om dettn faktum, ar det ett nödviindigt villkor att agita- tions- och upplysningsarbctct bland kvin norna drives nied etörre resurser an hit tills och att möjligheter gives för den sjlilva, att, med kunslrnl~ om soci:ilismci ocli med cncrgi i största utstriickiiinj oiiih5nderhav.z dcnns agi tntion.
För att sil skall bliva .förl.i~llende instiimrner kongressen med yrkandet niotion 119 frAn Halmstad och erkiin ner principen i motion 120 £@n Skhnski kviiinokonferenseii, och uppdrager kon gressen At den blivande partistyrelsen satt Arligeri utanordna ett bcstiim penningeanslag enligt motion 119 (5,00 (kr.)
till Soc.-Dem.
Kvinnoltonferensen Arbetsutskott.
s Detta Arbetsutskott kan db bliva tillfiille att 6 5 IAngt möjligt verkställ: yrkende~~a i motionerna l 1 9 och 12 (e£ ter fölpicle grundlinjer: Dels en genomgHeiide muntlig ocE skriftlig.
agitation om socialismen blanc.
arbetarekvinnorna; dels till utbildandet av kvinnliga agi tatorer; och dels till utbildandet av kvinnliga jour nalister &amp; i att arbetarkvinnor ukoln kunn: zrni den kompetens Forn ar niidviindig Eör att söka och erl~iilla medarbetare skap i partiets press, och att dihigeiion- jennn vLir press, ju större: rörelsen vaxer skall mer lin hittills kunna följa ock stöd ja kvfnnornns arbete för ekonomish) ch social frigörelse.
Klam An clersson.
Hanna Ljungberg.
Jenny i ~ u r l s s o n.
Kn ta Dalstronr.
Amca Johcqson.
.&amp;~th GusfCC / 60n.
.
Agdn Ost lund.
k m z n Bsldsson.
Anna Johansson,.
Småprat från Rom.
, &gt;kotlaii ni diii- licinina frysa ocli knappt v$ 3.2 tro, g t t v:ii-cii iir lsoininrlii, GR vi IiRr (w11 iiisfkii kniiiltn bv viiriiic .. Soloii Imlclni.
och s t c l r ~ r och .lwiiiiiicr s;, i t t inan Iiclst Ii; " i.llcv- sig ~iiiio 11; igi ' a tirniiini iiitt p " tlngcn.
Och iiiir i i i r i n g i r lit, ii, i !nii s; t~ii~iikliitlil .soni iniijlipt ocli rijr sig;; L I; iiigsriiiit, soiii möjligt.
Oin oclis; i viiriiicii iii.
tryclsniirlc, 11 jiitci \ i; i ii ii nc1; i.- Och 1cvii.ll; iriia iiro alltlclcs Iiiir- iga.
J) &amp; iiro .alla iiiiiiiiiislmr ute.
t \ iit,ingcii:; i tlc ooli spatscr.a cllcr sitt. &amp; (lo iitaiifiii afécrna p &amp; gataii och iijtrta av s i i i 1saff~- ioiBl&gt; clltbr siii gFiicc.
Fiir onilrriiig sjii iirc svriiskt.
iiiyiit lit~ii maii ph ni; iiig; i ~tiillcii: i vill«dxlc,ra nian vill föriitoiii nxtnrligtvi~ iijclict aiiiint.
I tlot licln, iir fiitliiii h i l l i ~ Iiiir.
hIa.ii.
liar m3 fordringar och lever inest av vaxttöda, \ Ila iitn tlagligcii riiiiiat cii g:°iiig cn.
viildig, ortioii iiiaixaroiii.
: Ilet iir linviiclniiririgc~ii IXrtill Iioiiiin~ iinitc.
iiinssor av hriiel.
: i.önsnll:itl, t i l l a ~ ~ nicd t l olj; i och iit.tilra och i apr Isiiicr eller aiii~aii friilst.
.i-~iisiiiiiilrnriia 1141 vj stoi-t br * sriir nictl ni.at- ngniiigeii.
I) oii iii.
siini-t cxlu-dicrarl och se- IRII vist:^^ (10 mcd J) ariicii.
l i k i wlcn p i o i g och p; itoi-.
Diir sitta ilc och prata; l:~clcligoi.
Siillnn ser inaii dcrn i.iicd c t t ~niirIarl~c !te.
Rouiarinnan anses vars 1st tjefnll.
Pet- arii nia giillcr roiii~ircii Haii ar ' bciar ogii~wn iicr iiii soiii I~liiivs fiir livct.~ i~Od.t~rf (i, och: ct; iir Iiiir gaiisltn litct.
E ' olkot Cych ej '.
-) r:lscii v i d ni; ik t.
O (- 11 v.itl~licl&gt;~l~o grii 11s- \ ~ i t l ~ l i - ~ ~ 1~loiii.stra.r &gt; ~ l ~ ~ 113r 1);.
~vligio- iriis 1n:ii.k till fi.oiiiiii:i, fiir I; ~ ~ l i ~ i ~!
1i:is- i~.s m .. X&gt;rii soiii ' Iiist SCI~~IIPI.
.r~agci.li.ifs ": \ iiti-; ri.sLs iniixklt~r " iiiiiiiis iir~g " il sniito ' bnw-) iiiot ' -- ilct lic~lign, I) ni.iiclt., soiii hiircs oiu- iriiig till t l c t isjiilai I ' iir att I1ot.h clciii.
Dct iir ' 11 .l; riitloclc.n, f1111, n \ - t ly rh ni.^^.
$iii$ (; kcii, pi \ - ~iii~gila friiii: \ lIn bill.
.
iis.
