# ID: svediakorp-per2318
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1907
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 22,510
# sentences: 1,769
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


JULNUMMER N:r 6. nrbeterskornos tidning.
Julen på landet för 50 år sedan.
Litet var av oss bridrar nog pusta under de miinga julbestyren.
Och an- ilii iiro dessa ett intet mot vad de vor0: £ÖIT i tiden.
I min b; irndorri började förberedelserna till julen redan e t t par minader förut.
Man hade då avslu; tot de ordinarie " höstsysslorna " meld storbaket av h i r t bröd, kniickebröd och hiistbröd p i flera tunnor rågmjöl.
Det var ett arbete, som tog bide niit- ter och dagar i e t t par veckors tid.
Och s5 började de mer direkta tillre- delserna till julen.
Till dessa rakna- des ljusstöpningen.
U a n har svirt a t t i vira fotoyen-, stearin-, gas.- och elektricitetstider sitta sig in i hur det var, nar talg- ljus utgjorde den enda belysningen för flertalet niiinnislcor.
Vaxljus eller senare rovoljelampor anviindes forst endast vid högtidligs tillfallen.
Talgljusen ti1lverliade.s hemma p i följande siitt.
Av ljusvelcsgarn snod- des vekar över e n pinne, som satt bunden tviim övcr .en stolsrygg frain- för den tvinn:indc.
Niir vclcnrna voro lagom tvinnade, gnedos &amp; e med en blandning av talg och vas för a t t gö- ras styva, så a t t snodden e j skulle gL.
UPP * Detta var ett 1 ~ t arbete, t som hade " led undan " och .syntes något efter.
Det ansigs vara ett av de roligaste husliga göromilen.
.
Det var ocksi nigot siirsltilt at.t veta sig frambringa C - Utgiven au Kvinnornas Feekförbund; Dec.
1907. ljus för den mörka - vintern och gren- stundande högtiden och stor omsorg ~ &amp; t a t t f i dem prydliga.
ljus för den glada julen.
J u l l j u ~ e iignades Yii en st.or ~ å r d beliövdes förståa; oro den- * första pi.mhnelsen o m den tusentals ljus, hur kort man i n gjorde kviillen för a t t spara p; lyse.
Man fick sno vekar dag, efter dag, tills skinnet blev ömt pk fingertopparna.
NU.r alla vekar vor0 fardiga, skedde stöpningen.
Hiirtill anviinc1.e~ e t t sar- skilt ljusstöpninigsboid, d. v. s. en s t i i h i n g med en stor roterande skiva., under vilken hangde ett antal runda triiskivpr, s. k.
.
" tallrickar ", med ' handtag över.
P i undersidan.
av dessa " tallrickar " sutto krokar, p i vilka ve- k; irna Liingdes upp i den ögla, som bildats över pinnen, nar d.e snoddes .. Dne sutto p i lagom a v s t h d från var- ann a t t ej kunna stOta ihop.
I en stor kRrira.
hii.lldes smalt talg och så doppades velrarna försiktigt ned, tallrik efter talllik omkring hela bordet och hangdes åter upp ati.
stel- na.
X i r man gått varvet runt-.vor0 de första lagom svalnade a t t f å sig, en ny doppning iinda tills ljusen hade den tjocklek man önskade.
Alla ljusen p5 girden gjordes - ej lika tjocka - lin&amp;- diirifriin.
, Gra- dcriis voro mhngs, f r i n " 1iei.rsl~npcts cgri:~ ", svii.llantlc och rriliri., till den &amp;: \ C- linrs " d; inlcanin " för l:idiig&amp;rclslyk to&lt; iii \ in.
in.
De vor0 tiiiinn och.
ofta sneda och viiicln, gjorde.^ p i den sista och siimsta vattbla.nda.de $algen.
.Neri också spottade de och friiste oavbrutet under hela sitt usla liv!
Niir den briinda veken p i " danken " blev för l i n g, " snöts " den med .fing- UNG MODER rarna.
Herrskapets ljus .. putsades p i Av svenska bildhuggarinnan RUTH M ILLES.
.
.
a,.
Efnollun storsysslorna.stack man in finare siitt med eii " ljussax ", varmed syltorna kokade och nccllagcln med med sii~~görornhl,.
&amp; om &amp; Apkokning \ - ekeii klipptes.
; C ' .en liten beliiillase ' tyngd p5, var slakten klar.
Kom.
s i ölbrygden, som utfördes av pi, ben ocli fett och aska och tillverk- p i saxen stannade det avpatsade.
Hon var nliistare.
i dem.
iling av " vasstnplar " a t t bränna i $1- Efter ljiisstöpniugeil kom storslak- " lcöksnn ".
ten.
Och den Jiuncl ' e göra sknl för konsten.
Alen Iiur Iion rustade med granen.
namnet.
I en gamnial alinanacka ser nirilt ocli.
huinla i sina stora grytor och k t t och heliiin- ~ n s s t a ~ 1 a r n.
+oro n jag, a t t ett is fingo elils svin och Iv5 siar, det förblev lienri es Iicmligliet.
cligt gjorda.
T v i personer tvinnacle kreatur sl5ppr; ' till Livet.
Xen di.
blev Gott ocli slcuninlaiide blev ölet, det iir en veks, liks laag som det lingri sten- det oclis, ?.
ju.lskinkor och nketviirstar salcert, sedan det f i t t ligga i sin r$ta bordet i köket.
Sedan.
drogo de den och, fliislclcorvar och rakorvar och tid.
Det d.rac1c.s med oblandat viil- lDngs; 7mt under e11 lilylca, Iiillen av behag, eftersom man d i ii~mu # ej hade tredje pwson i en gryta med smiilt stangkorvar i 1 h g j banor!
lart sig, ritt ~illi~oliollialtiga drycker vas, hlaiidat 11~4 .litet terpentin för ITorv&lt;iigarna var ' det liv ocli lust i d e t stora köket.
Triin och &amp; n-ifrök- äro farliga vikdar, som med tiden att göra dem injiika och böjliga.
S5 uarna, jungfru ' Jlnrie och jungfru Jo- mkdx iufrias med minskad arbets- 1:ides velcen a t t liallna p5 stenbordet.
En n.y förfiirdigades o. s. v. Vekarna.
Iiauila och " innepigorna ", ' alla,.
höllo h a f t.
Efter blygden kom det stora vört- drogns s5 m h g n ginger genom vaset de p5 med a t t slirapa kött, ~1iiii.a; fliisk- stiimlor och stoppa korv .. T v i driiil-l brdsbaliet m.ec1 bullar till juldopp- som 11eliövcle.s för a t t f &amp; vaxstaplarna ger liacckn.de kött med S-formiga kni-; ningen .och med hörnvirvlade kusar nog tjocke.
Sedaii ' lrlipptes de i bitar var p i langa skaft, i # en stor liacklåda till barnen.
Vörten var stark och god, l och gjordes fiircliga att siittas i jul: p5 goluet.
Det piggade upp de 8.
k. bryggd p i samma girig som ölet, sa grilneiz.
" pigorna ", som tydligen n jöto av det- det brödet var en Iiickerhet.
Som en irhrdning t i l l julen kom deii ' ' I JULEN I STALLET.
ovmdiga i a t t f &amp; mmligt siillslcsp i ar- Och s å var man framine vid deii be- hetct.
sviirligu jultviittcn.
Det var ett tungt P5 den tiden voro alla t jiiii.stcflicko~ och kallt nörs.
Kl. 2 ni iiattcii hör- 1 pigor " utom liusli~llerslcan och kam- j d e) ' ott; in " i det c h g i p brygs- huset.
Och 1cl:ipplius fumis inte, utan marjungfrun.
De Itnl.ladeu " jungfru ".
Emcllcrtid den d a g e n voso liusets iiim 1ig 115 lcniinn i sjön.
i oftast is- alla Iiviiliior nigorlui~da lika och frusna 1cl; ipphoar med lialiiz i. Uen till tröst i kylan vankade &amp; sy- hjiilptes i t i samma arbete.
liande kaffe sh rnings g t g e r under Xaturligtvis voso lcöttlcvarit och dygnets lopp, att det hö11 humö ' uet d a.
.
Riktigt l~orvstoppningsmiisliin d i ~ ~ k a ~ ~.
uppe.
klingande skrattsalvor Allt s hi is te göras för liand och göras kunde Iiiiras lkug vag, om det fanns val.
Att stoppa metvurst tror ni kan- nigot kviclcliuviid bland " bykesgum- ske ar en ltitt sak.
Visst inte.
Det niorna ", ocli det fanns det i, regeln.
Ur tviirtom en stor konst att görri ex Och s i var det ju s i viilsignnot oge- ruetvurst med lieder, d. v. s. s i tiit och u e p t och muntert; diir nere, d " a r var- fast, att intet enda litet luftrum fik ken " lierrsltap " eller " jungfru " vore synas, nar den ou gDng sliöses upp.
tillstiideas: I n g a band pk pratliisteii När seilaii allt soul e j skulle titas behövde laggas som vid rn5ng.a andra fiirskt var saltat i stora tinor i ' mot- sysslor.
H a r fingo tungorn?
slU sig boden.
och allt det fiirska var upp- lösa.
Det gjorde tfe s i det förslog, litin @ i isliöllaren till julen och press- och det gav liittnad i arbetet.
.
Y j - s. k.
Liisscfesten., Luciadagen 13 dec.
Di Irliiddeul i akln niorgoiitimmo en I j ~ ~ I i h i g ung111.ö till " Lussebrud ".
Hon biide vit 1; li ' i.nnirig med rött s k i i q och hirct iitskqet.
Pi, liuvuclct bar hon en stor liupoiiriskrolii-~ med 7 urin- iiandc ljus i.
Sil gick Lon oinkring ocli LjiX kaffe p5 s h g e n till alla i huset ocli vid g5rclen.
Att vakna vid dennii ljusa ocli fagra syn var ^n gliidje för alla.
För bar- nen var det som ett under - ett under som bebidodc den, hela h-et efterlhg- tade julen med alla sinn fröjder.
Deu- ns sed a t t fira Lucia.
var dock icke alluiiin p5 orten.
, Kmske hide dm införts av niin mos, som var född i Viismland, dar Luciafesten firas i alls hus.
I m5nga ~ e c k o r redan hade det sytts ocli stickats inne ' i förmaket p i iulgåxor till " fiittig~itdelningen ". '
.
.
,.
.
.
* Alla barn, som funnos p % girdens om- bete som nedlades i 1riLii:idtal för ati lneii.
11.u visste man, a t t var dag side, ocli del; kunde vara 60-70 styc- göra den s i vaclicr, s &amp; rilrlig, si soni Iroiu blev ljusare och förde en gjor- Iien, skulle d5 h a presenter.
Till OS- plii cljebriiigande och festl.ig som möja niir.mare sol ocli somnar, och det.
.
dc: .sinnet I5ttare.
saria gjordes halsduliar ocli niisdukar, ligt.
1i:vin.norna f in go arbeta mcr.
iin rim- till flickorna: förkliiden och ~iasdukar Till julottan, ville ai1.a I~oIwII.~., mer - allt för hand.
Symaskine; s tid var nigra mnste staiiiiri hemnia a t t vakto ligt pl°L clisii tiden - det var \ rida varse.
eldeii ocli passa p i gi:rclen .. I spetsel: t. o. ni.
iin nu.
Ilkminet var deras iiiiiiii ej lroi~iiuen di.
Utan-Eör detta strackte " Fa ttigiitdeliiingen " agde iuru e n för sladtiget red en f ncbelbii rare.
encla m l d.
s i g e j dera.s tanlie.
Liisa hunno d e al- frc " i:ii deii flarn- Den liii4l.e stor ut- Skeiiet ocli gliistorna vecka före jul.
- clr ' igoch.
liuiide det liliappast hellek striickni~ig och började med kyrkolier- mande faclilai~ togo sig inagislct ut deu (I), till vilken biid sälides mead en deii alörlia morgonst; un (len.
Kyrlc.
utan m6cla.
Ocll slcrivlconsten, den ia och (lo11 upplysta var, .i bsolut Piirborgad, itminstone för ~ l i ö n stek, ljas, vörtbröd m. m. Aven l i l.
~ ~ l i ~ r i riiigcle lrlocliarn fick eii god si.iidning.
SA lcyrlian p i siiöfiiltet I:ig som en ljus- alla tjii.iistcfliclcor p5 den trakteil.
1i.oin tureii tri1 girdelis torpare, stat- liiilln, dit skar0rn.a.s 1liii.gtan stoda Hog var julen i al1.a fa.11 gladare ocli folk, soclineiis fiittighjou m.
fl., vilka Over det Ilela viilvcle sig stjiirnhirn- lyckligase iin nu, det kali e j nekas, fiugo hiimta sinn givor i köket, dar iiielii] iied sina: miljoner Pjus i den rr~eu tillbalca till clen tiden och dess ai~.dliga niörker vilja var tids fra.måt- friiii ocli döttrarna delade ut ljus, 01riiu.d a ryniclneii.
' Kyïka~t var ~ipplyst ' blot t av talg1 jue striiivixiide 1ivinii.or ii.nilock Iielt.
visst lutfisk, flôslt, IiAlhu~udeli, kilrötiier och brödbullar - allt efter varje fri- utom två vddiga.
vaxljus p5 altaret, q.
Upplysning ar cl6t vi nu mest, efter- niiljs storlelr.
Barnen hiinitade ocks &amp; men jag ar viss-om, att detföll ingen .s?
; ölva sius g i ~ o ocli r iförde s i g genast in annat 5n a t t mail i iiilottan sim- striiva.
För den offra vi villigt mer au ett som förr var osis d p b a r t ocli inade i ett 1i.av av ljus;!
siila nya kliidesplagg.
Nii.r ldnckarn Gcl lies röst upp- heligt.
Det sista som företogs - näst den Ann-Margrni IloJnagren, slutliga seiigöringen - var vetebröds- sCiniile " Var hiilsad gliöna rnlorgoii- f .. Terancden. "
bliliet, som bestod av sa.Brailsbröd, stiind ", c15 fan11 man ' ock.sl°L det vac- " Xisse-Lasse Iisr-dras " med korint- kert.
Orgelns brus liade annu icke ögon ocli korintlinappar i rockariia ocli n i t t deii lilla lantliyrkan.
Den gamla lcyrkvaktaren eller ett 1-iildigt tiip i vuandras huvud.
De skulle pryds barnelis jiilborcl liksom " kyfirstöten ", soin lian aven kalla-: pepparlrilisbocke~i, vörtkusen m. m. des - ocli som siillan sA.g:s nykter - n: C stora kittlar förvarades S &amp; fiixslit gicli ondiring under p s a l ~ L s ~ G e och all sktiggrädsla och allt segt motstand putsade ljusen inurl fingra.riia .. Hög- ' r .Trots bröd fijr minst fjorton ilar.
h visst hBI1, har kvinnororelsen under Ar Aiitligeii randac1.e~ " cldppnredageii " tiden till ara var ha11 lrliklcl i en ur- l907 and &amp; gbtt framilt nied stormsteg.
ocli cli.i:~iled cleii viil behövliga jiilvilan.
gan19al rock ined röcl krage och röda I Norge ha sAliinda kvinnorna fatt politisk röetxiitt och vnlbnrhet p i eanimri villkor, som) h11 dopparle vörtbröd i prytnlt 1 kö- upllsln g.
D e ~ ~ i estra, is fina, Iirihit ans5.g liriii le rsclnii föriit ~ e d s n htskillign lir tillbaka liet pi inidc1; ige.i~ ocli rit lritfisli och koiiiin~iiial rijutriitt och \ * albarli&amp;t.
Detta grijt till kviilleri (Ii som itii.
Iiviillens viast Icriivn ett cstra fri1cc) stigt 1) iiiili d inlt etyder for do iiorakn kvirinornn, ntt Over.
liiig tic1 begynte ii~cd en jiilhii~~.
Eiis- iv det skrovliga, skngorganet, ty ' I,, av lantlete viixiio, kvinnliga befolkning ni1 l ' ndern liiste för girdens samlado folk illmiint piis; ~gs, att s ii som gubben livi it mytidiga inedborgare tleii röraiide bibli.slcn skildringen av 3t:if " tog i " i julottnq, s i sl~endcrsam Vid deii nrbutnrekongress som hölls i Kri- i augtiati miinad i hr, dar den sknn- Jesiisbarnets föclelse i lirribban.
vas Iini; lycl&lt;l.igtvis aldr$ anllars.
~titinis iinaviclks arbetarerörelsens ombud ' stamt Aliörariia \ - oro fromt ocli okritiskt Somliga lneuade, att det berodcle på, nöte, framliölls (len synptiiikten av fleranor- troende; Det fanns e j e n skugga av tt gubben firat.
jiildcigen med a t t ta ~ k n reyresentantrr, att den i Ar i Korge.
tvivel i c1era.s sjii.1 om a t t just den, tt s t ö i ~ c antal " lclará) ' p i morgon- genoiiiförda r6str; itten för k.viniior kominer kviilleli f ö r s i ocli så många år senb kvisten iin andra helgdagar.
Och det axidiist, ett fntal arbeterskor tillgodo, emedan tnhnga stopa pb penni ' ngestrecket.
föddes riirldens friilsare för ' att riidda ciin ju Iiiiiida.
3Iei gravitetiskt ä11 I &amp; Alla penningestreck bro förhatliga, ty pen- iiiiinniskan fr5n jord,eliv.ets synd .och vanlikt gick lian ock &amp; ined biven, rar aio alltid dAlige vlrdemiltare när det för att skaffa henne evig salighet i; roligen av fruktan a t t eliest " girs " !aller ntt fastdt !illa m8nniskot.s medborgerliga riirde, men strecket ar i ' .detta fal1, satt sa liimmeleli bland alla anglar.
?n finlula.
Bgt, att ' varje familj niaste st8 över det- Denna ljusa tro fyllile allas sinnen Ju trots allt - var aiiclakteii ianiinn.
Strecket ' s höjd iir som bekant 400]: ned el1 iincle~.full stamning.
Bethle- jjup i jiilotVt,zn i denns ' enkla kyrka, [r. i stad och 300 p !i lnndet, och varje ar- liemss tjiirnaii lyste och vinkade ned let iir sii,liert och kan aldrig förgatas betare, som &amp; r nfigot sh n %r nihn om de sina, ippfyller iiaturligtvis detta villkor shviil i det Len kvilleil tili jordens barn och gav nr deu s o m varit med.
som i det andra avseendet.
Utvidgandet cem .hopp om liinimelslis tider med Kiir man, sedan kom Iiem friii den ma iv röstriitten för de norska kvinnorna rnHste ett liv utan soig och bekymmer.
) eldade lc,vi.1caii 0.~11 clen kalla fiirden ialunda betraktas siisom ett betydande fram- Kar s i grmen tiindes, strilande av den bitande morgongqiiingen) 1i.e.m iteg.
hundrade %mi tindrande vasljus, och .ill f1amuand.e eldbrasor, rykande I Dan~aavk motionerar socialdemokratiska prydd av äpplen och granns liaramel- raffe med saffra.11snissar till dopp och, iksdagsfraktionen om röstratt för kvinnor, Ondring i n u gällande författning be- a, Brunstelita jinllrorvar, glim-: amt ler, då bröt gliidjeil ut.
Gammal och räffande det höga Alciersstreckct De fordra Iing dansade kring granen och en jul- riande pk fa.ten, clå var detta en har- ankning av detta frAn nu g8llande 30 till kock mecl bjällra kring halsen kom in i g börjaa p &amp; jiillielgdri, rik på trev- !l Ar.
och gjorde krumspring ocli allehanda - lad ocli ölind viillevnad för alla p i I holland föreslar regeringen införandet av konster till barnens förtjusning.
.
~5rclen.
Xett ocli gott åt inan.
Lekte: östratt och valbarhet för kvinnorna p &amp; eamma F r i n julborclet i köket hörd.es se-; ch dansade gjoi.dé d s tinga, var på villkor som för miii-inen.
Seela ?a (l, dar kvinnorna soni bekant nare sången nv julpsalmen.
Till sist sini bjudningar b5de inom ocli utom B ~ a f t politisk rösträtt sedan 1899, har för en gingo statfolken till sinta hem, diir socknen.
S &amp; gliidjen var stor.
- rortare tir1 tillbaka kvinnas ratt att llta sig Tidigt på annandag jul brukade riiljas till parlamentsledalnot ii \ - en blivit den endn julprydnaden bestod i, att golvet var tiiclit med halm, v i k e t flockar av socknens iingdom vandra.
; enomförd.
Det har redsii visat ' sig, att gjorde stugan ljus.
~ m k r i n g i girdarna oclGjunga Stnf- ivinnornas intresse för samhiilleligo och med- angeliigenheter i vfisentlig grad Julklapgar utdelades, de flesta för- kmsvisan.
Framför sig buio de " Jul-) orgerliga itegrats därigenom, att de pjaltra genom egna fiirdigade efter råd och lägenhet av; tjäm.in ", fint målad minga fiirger, epresentanter fA framföra siria mfinskliga kvinnornas flitiga fingrar.
Givorna) ch rörlig si a t t man kylide snurra ich medborgerliga krav till sanlhiillet.
.
blevo 1; ara.re b5di för mottagaren och len.
omkring ljuset inuti.
De sjlin- I England, dar kvinnorna föra en i högsta givaren, nar de sprungit fram u r kara ?ande blevo tralrteradei mecl prngar: rad uppseendevacknnde, energisk kamp för, rövraiidet av den politiska medborgarriitten, h ander.
&gt;ch ka.fle.
A U vid de ny1 gen förriittnde konitiiiinalvalen.
Tjiigoi~clng Xniit " Iiö~ules julen ut ".
I det Iiela fingo nog alls ökad kar- olika etlder i Eiigland och Wrales f e m lek till julen just genom ' allt det ar- nk började igen det ti:iigna arbetet, rvinnor av elva uppstiillda blivit valda.
Den - - Kvinnorörelsen i utlandet.
.
- ' &lt;.
MORGONBRIS friliönt, angripet för, omoraliskhet och fritaget, stamplat som smuts och be- funnet sitta inne med storslagna och vackra miljö-.
och.
sjiilsskiltlringar.
Sist ha vi (F) &amp; Bo.nniers förlag) hans bida utornÖrdentliga slciirgidwoma- ner, " Ilemsöborna " och " Skiirkarls- liv ", frislin, kraf tigs,, med havets säl- ta och E O i ~ och över sig.
Liimna vi Strindberg, sR miirka vi 9 1 ni q v i s t s priiktipa ' ' Folklivsbe- riittelser '. '
i tvenne delar (Bonniers förlag), villra iqke böra fattas i bok- hyllan, A n n a M a r i a L e n n g r e n s " Skaldzförsök " (samma förlag), dar flera av vira friskaste och käckaste diliter pitriiffas, A u g.
13.1 a.n c h ei s liit tsmiilta " Hyrkuskeiis beriittelser ", V i k t.
o r X y d b e r g s monumentala " Romerska kejsare I marmor ", dar stileos skiinhst tävlar med tankens djup, G e i j e r, s t a m s mycket rykt- bara " Boken om lillebror " (J~jus ' för- lag) och densammas " Vilse i livet " (Gonniers f örlag), G u s t a v J a n s- s o n s roman f r i n boerkriget, den vnckria och gripande braha hams of- Eer " (Björk &amp; Börjessons förlag) samt ha.n.s hanförande skildring " Paradi- set; " (Ljus ' förlag), vidare P e r 8: L 11 s t. r ö m S " En gammal histo- ria ", H j.
S ö d e r b e r g s små m a s -.
terliga ' yFörvillelser ".
och.
H e n n i n g B e r g e rs raska och Miidliga ame- riknsltildringar " Dar; ute " (Ljus ' för- [ng), båda med &amp; revolterande under-, ströni, v. M e l s t e ' d s prsktiga man- uisko- och samhiillsskildring " Nöd ", Iörfiittarens förvisso basta arbete, samt E a r l - E r i k, F o r s s l u n d s snart till eu nationalbok vordna " Stor-; isden " och hans om Kiplings mas-.
; arliga djungelhistorier erinrande, rkildringiii.
ur d jurviirlden " Djur ": MTahlström och Widstrands förlag).
Att förglömma iir icke heller H e l e- i a E p b l o IX S vackra " Sagor " (Bon-.
- iiers förlag).
.
Av u t l ii n d s l; ' skönlittera tur i; rensk driilrt på.
enkronasförlagen är jrarnfiir allt att marka D o s t o j e v- i k i s sliskande ronian " Raskolnikov " tveme delar (Bjork k Börjessoiis iarliig), ett av den rika ryska littera- urens allra friimsta verk.- samma för- ' h ttares spiinnande " Vid rulett. "
Beijers kronbibl.
), Ch.
D i c k e y s, v ypperlig m$nniskoskildring och I jupaste humor fyllds " Yickmick-: lubben " (Björk L. Börjessons för- ng), I&lt; i p l i n g s - m3mide och sgftign ' 13eriittelser fr5n.
Indien " (Ueijers örlng), P l a m m s r i o n s p &amp; astrouo- niska studier byggda, romantiserade,.
iingsl:~nd.e böcker " Bebodda viirldnr " c h " ITrania " (Uj.
, &amp; Börjesson), I b- e n s storslagna drama " En foike- * imde " med sin förintande kritik av en liberala borgarklassen, H e i n-.
i B h H e i n e s odödliga " Shgernos ok ", vars diliter viil i översiittning.
ldrig bli vad de p6 s1; nldens eget prili ïro, men sköna och liiirlign lika b 0 ber I Sedan h avn vi " Utopier ", Strind- iillt, &amp; r den d jupn innerligheten, deii lergs enda rent socialistiska bok, och h r k n lidelsen och den mördnnde iro- Sakta men elikert gRr den organiserade, ' Giftas " (Ljus ' förlag), det mingom- .iii mötas.
Liiuinas itsido böra icke mAimedvetna kvinnor6releen framst i aila kridda verket, åtalat för hiidebe och eller .sidana verk som B e c k e r- energi, som kvinnliga viiljam lagt i dage ' lande;, och kravet p &amp; j8mlikhet 8; icke Iiingr d id dessa kommiindval, a r att betrnktri si ett rop i öknen eller en toiii frse, det b8re som led i kampen för den kvinnliga rliui fram av en ornanieernd kvinnobar, som ha riitten.
Kvinnorna h s liar velat markera, at inakt att skapa opinionen, vilken akt111 gör de icke biro ncijda med att representera kravet till en harmonisk verklighet .. H. u- d. genom man, vnre sig det galler kommuna eller rikq-iolitik.
I Tyskland har inrikesministern frainhg förslag om upphävnndet av g#llande förord ninq betriiffande möten och förnamling~i Falu sömrnerskefackf örening ha Kvinnorna skulle hsrigenoin tillerkannas rOt genomfort nibetsavtal, vilket i detalj ir att clB val eom intinnen bilda och deltaga politiska föreningar, vilket som bekant hi1 Ryter i nästa n:r. av Morgonbris unde iritille varit förbjudet.
E t t, icke ringa fram Kvinnornas fackförbunds Arsredogörelsc steg, nitr det a r fraga orii att vinria terriin, för lik~tirllighotsk raven vad könene stallnin gent emot varandra betraKar.
Preuasiaks landsiitskottet för kvinnorna rlistriitt höll den 6 nov.
sainmnntr3de i Berli, drr h r v. Gerlach hhll ett utredande föredrn, över # mnet: Allniln, lika, direkt och heiiili röstratt fcir Prelissen.
Han frnnihöll, att de liberala partiet önakar och vill Paminn valrat .I de upp1.ysta arhetarkretsarna kom för Preuseen som för Tyeka riket.
Pcritie n e r alltid julen m,ed några goda böc kommer dessutom, eade lian, ivke att vilt Biittre julgivo förran kvinnorna fatt rnetrat,t och valbarhe ker till hemmen.
ph sanima villkor som mannen.
Detta, amii kunna icke givas eller mottagas, ocl hiin, ligger dock ännu i fjarrsn, först mbrit iiven nar dessa goda böcker varit rat kvinnorna medverka till, att mannen8 röal dyra, ha de funnit viigen till mingei rattsfraga blir löst.
Internationella eocialdemokratiska kvinnc arbetarfamiljs bokhylla.
I å r har del kongrescien i SI u t tgart i soiiimar har natiii revolution, på bokmarknaden, som dl ligtvilr satt priigel pb den ~ociiildemokratiek, olika förlaggarnas l-kfonasbibliotel kvinnorörellien rutit om i länderna.
innebar, möjliggjort, att miisterligr I F ö r d a statemo t. e., dar man hela som höcker i större utstrackning an föru maren levat i epaiinirig över hur den var &amp; upp~eendevtickaide Harwoodprocessen akiill~ komma a t t bliva arbetaxfamiljerna, komma att avlapa, och diir vhpnrnrr lade sir egendom.
- först @ edan juryn utialat siit enh8llig.z: sT (: kl Lit oss bland dessa enkronasböcke: akyldigr, ha de socialdeniokratiaka kvinno då se till villta som friimst böra ihåg föreningarna nyligen haft ' 8rekonferetia.
De visade eig vid denna, att föraninearnas anta kommas av arbetarna nu till julen okats med 32 under det senast ginpna Aret Efter som s k ö n l i t t e r a t u r e n do och att antalet.
sillunds nu utg6r 344 före minerar, s i taga vi först denna ocl ningar i olika stater .. göra d i början med.
de s v e n s k a för Det lir ju icke mycket i förhAllande til fattarna.
landetu omfAng och folkmängd, men det a r Primus inter pares, mästaren A u g varje fall en god början.
Don fackliga agitationen och organisationer S t r i n d b e r g, upplever i dessa da- bland kvinnorna bar vieat sig bilra vackrl gas en ny reniissans med sina bast2 frukter, trots de ogynnsainma förhfillanden ~ c r k '.
Vi ha d i det i stilens h a f t, under vilka kvinnorna arbeta i de fleclts in tankarnas klarhet och bildernas glant duatrilander.
I Tyakland har salunda under höstens lopl oförliknelig: % " Svenska öden och aven.
en livlig agitation pA&amp;t hlaud textilarbeter tyr ", som i tre ' delar utkommit pi skorna, tobsksarbeterskorna, sfimii~erskorns Ljus ' förlag och som icke bör få fat- tvatt- och strykerakor, ekoart~eterskor stinil tas i nigot svenskt arbetarhem.
8. arbeterskor i bok- och etentryckerifacken allt nied goda resultat.
Eti extra kviiino sli&amp;dliga.
; e och sannare den svensks konferens tiar hblliu i Berlin för belian~ilin~ kulturens dokument, skarpande den av den brannande tjhnarinnefdgnn, och Ar kritiska tunlreförmiigan, viickande den ekillipa tjanarinnttföreiiiugar ha bildats H olika ~lunirande fantasin, odlande den litte- etiillen i riket.
Vid den i ~ l i i t e t av oktober i ' IT ' i ' cn av r8ra smalien och skönhetssinnet, .giver hPllna fhterri kieke fnckföreniii~~kongrewsen niippeligm p i v i r t sprik.
Varje be- visade det sig, att inom de respektive mrra, rQt telse h5:r &amp; r en paria av utsök1 niliationerna oibh farbundrn t i n n ~ s över 50.1 0i kviiiiiliga medleinmstr.
Stati-tiken för i fjol ronst.
Av andra Strindbergs enkro- visar etc antal av endast 42,000. vadan ök.
lasböcker rnKrka vi de bida odödligs ningen under senaeto hret siilunda ar 8,UOC; " Röda rummet " och " Nya riket " nyn medlemmar.
: Bonniers förlag), bagge tva de ypper- Kvinnorna8 ej8lvetändiga iipptr3dsnd~ arbetsmarknaden, Pariit dr, epeciella htineyn.
; ta satirer över det borgerliga svenska som sarrititillet skyller dessa arbetande kvinrro- ~amliiillet, sidant det var r.edan för 2C.
grupper ha i nhgra fb Iair (ler reenlterat i. att ir seclan och alltjiimt förbliver.
DE kvinnliga yrkesirispektörer ha blivit tillmtta.
lripslng som hsr utdelas i t dem, som Itdien liar shliinda, n11 fatt sin faret: \ kvinns liga yrke4nspoktör i det, ait förre agitatoren nakten ha, som angiva ton.en, son ~ignora Bolan- iitta friimst vid ' de fosterliindska fes- blnnd sömrner&amp;orna i blila~~o, teri, har blivit iitnamnd att beklads detw; erna och skryta viirst med sin gud ambete.
För att baitre kunna fylla sin plats: ch sin kristendom, ack d,essa slag genomgick hon en ~pecitilkure i folkbildninge- la i dag ' som ar en mera drii.
anetalten Soeicta Urnanitoria i Milano.
I Schweiz liar den företu kvinnliga yriies- m d e kraft iin någonsin och in- inspektöron nyligen genom en iiiirheteredo-: en socialdemokrat bör fiirsumm; görelse Iarnnst iitmarkta bevi8 för, hur nöd- itt införliva de, vapen, eom hal vandig institutionen i ~jiilva verket ar, all.
) judas, med sin arsenal.
Det iii denst und kvinnors och b m x i arbetekraft iit- cke gamla mörsare, det nr modern3 bytas p &amp; det skandiigaete av kapitalets rov- iruppska kanoner av sviraste kali- riddare.
.
, Julböcker. '
b, ' a '
MORGONBRIS P.
.
..,.
5 - L. a 4.
.
,, et mtirknade tungt över staden, och klockan slog sex i S:t Klaras ur.
Mot den bleka himmelen dragen .. stod en dyster och bruten kontur: det var rykande skorstenar, spiror och ' tik, och det var, som de velat samma sak, det var, som de rackte sig uppåt och sträckte sig, över varandra i strävan att nå högt i det blå, - så högt, som människobönerna gå.
.
.
Och tempelspiran stod dristig och rak, men röken, som steg ur tusen arbetets offereldar mot skyn, bröts av, bröts av emot himmelens bryn, sjönk ' tung tillbaka mot husen.
.
.
Och nedanför tafldes ljusen och rörde sig livet i sfravan och strid, I Jordbunden strzvan, jäktande id. '
I.
Men nar solen gick upp den ' följande dag, di4 hade det snöat mjukt och vitt, och stadens ansikte, drag för drag, ' vaar sällsamt föryngrat och blitt.
.
Den trotsiga linjen vid himlens rand var jämnad ut av en vanlig hand,, och i morgonens luft,.
som var lätt och klar, steg röken högt från fabriken som den manliga bön den ' var.
Och människor tänkte med veknadt .siim ': det stundar mot jul, riu ga " r helgen in:.
.
.
r.
Då kom hon till sist, den kara,.
,.
och slöt oss milt i sin famn,.
.
.
och vi mindes en gammal lära och viskade glömda namn,.
.
Och vi tände den heliga flamman på hemmets äril igen och kommo och sökte.oss samman.
att varma vårt hjärta vid den.
.
.
.
Och som.
snön föll mjuk ' över tinnar ochtak och bredde sig vackert vit,.
.
så föll helg över människors sinnen och ro över vardagens slit.
.
.
, ' g '.
, ' '.
.
.. s.
.
.
.
.
..
O; vi veta det varar en kort minut, vi veta bekymret står vakt vid v &amp; dörr, ' och nar ljlisen i granen brunnit slut, ' skall det borja igen som förr.
.. ~ e gör i gott ändå att få drömma: ...
om vår julegåva ar glömma, '.
lat ass tacka för den också!
Välkommen då, d u gamla och grd, du blida förbarmande barndomsvän, som ' gör OSS till skuldlösa barn igen!
7 Det mörknar tungt över staden.
EBBA HECKSCHER, f. Westberg. '
S t o m c s gamla namnkunniga " Onkel TOMS stugauj " de svarta slavarna^ Leiigo bok " som den blivit kallad pi grund av den stora roll den spelade för negerslaveriets upphörande och det arnerikm ska inbör&amp;skriget.
Icke mindre berömd och libriird ar B. v. S u t t n e r F; stora fredsroman " Ned med vapnen ", en stöt riktad mot hjiir- tnt på kriget och dess tillskyudare och in antimilitaristisk nobelprisbe- lönt agitationsslrrift s i god som ni- gon.
Den har utgått i sforrt upplagor p &amp; s h a l Björk &amp; Börjessons som Bei- jers Xfgrlag.
.
K.ågon sa.rekilcl rekommendation torde nappeligen behövas för en sidan bok som M a x i m G o r k i s " Urspi- rade " Wahlström &amp; Widstrand).
Prån.
sina ur livet .tagna, gripande ~Aådespel, f r i n aina på .djup smarta ich stora tankar rika romaner, frin; iua an ljuvt betagande ä.n dystert be- ' iliimninnde novel1,er ur den ryska bon- lens och arhetarens liv; frin sin hj31- temodiga insats i den ryska revolutio-: len iir Maxim Gorki.
kand iiver hela världen, har han natt ett; viirldsrykte iilm stort som viilförtjiint.
Ingen ar- betets m m och kvinna, som annu icke ~ j o r t det hör försumma a t t göra be- kantskap med med Gorkis slrcrif tstiil- lnrskap och i " Ursp&amp;rade " meter man i rikt matt hans miinniskosliildrings- konst, hans revolutioniira tempera- ment, lians adla och starka hjärta.
J~iksorn Gorki raknas till en av den moderna socialismens allra friimsta litteriira namn, så raknas aven en an- nan andens storman dit, A n a t o l e F r a ' n C e, Lolas och ' Jaur&amp;s ' viin.
Av hans minga ypperliga verk föreligger som enkrouasbok annu blott en, ha * " Drottning Qbfot " (Ljus ' förlag), d5.r hans skarps, kalls stilett triiffi~x dödli.gt den religiösa vantro, den far- liga vidskepelse, som kan förgifta, förmörka, förpesta ett helt ' folk, hel tidsalaer, som lägger s i g som ett klibbigt djur kring det siinds miinsk-.
liga förstiindet och lcvaver det.
Icke efter denna bok i stilens mästerskap, i tankens frihet och kraft st&amp;.
J.
P.
J a c o l&gt; s e n s rniirkliga " Kiels Lyh- ne " (Bj.
&amp; Börjesson), ett verk av allra yppersta rang, fint och innerligt, djuptankt och skönt som ffi.
Vid si- dan om dessa stölla sig viirdigt d e l3 a l z a c s berömda " Kvinnan p i 3.0 år " (Bj.
&amp; Börjesson) och G e o r g e.
S a n d s " I~ucretia Floreani " (Ljus): i vilka den psykologisks sliarpan och den tekniska talangen t8vla.-med .var- en ' '
I MORGONBRIS C e.
P i Ljus ' f ö r h g miirkn vi till sisi p8 ett övertygande, medryckande satt.
nncli-n.
X a l o t s " Titkastiid i viii.1- cleir " (Jhijers förlag), D i l a i i d e t a tveriiie iriern.
iiii de föregaencle rent so- Vi atergiva ett litet utdrag .av fru Ost-.
" Lilla pnrveliis 1iist.oria " (Bonniers), cialistislrt intre.ssaiita böclcer, n.ii.di.
Iiincls tal.
Hon yttrade: C o l l i n s " Xinsteneii " och 31 n r li gen dels G e o r g 1 3 r a n d e s teckning Individen far ej leva sitt eget liv, utan!
i!
a i ii s genoniroliga " IliickleBerry xv var p t o r e ' P e r d i n a n d T, a.
s a l l e: rn3ui.e leva för sainhrllet, vilktrt stiller lika fordringar ph n1I.a.
sina medlemmar.
Var.
en bol; geiiom tl.eii kil dr ii de^ ~ ~ S S O I ~ rrtora F.inii.s iiventyr " (Dj.
L!
B.)
a~itecliiis -.
en individ borde darför aga rätt att del- hgliet och örleii vorden en roniun, et1 och vi slutligen.
taga i de radslag som röra samhiillot, och ocli (liriiii.ii., pi.
sani-rnn g h g surii.
den iii Biiclcer av alera vete~iski~plig vara rnedbe.stiimiiianrle i frRga om de lagar beslisivaiide a r t finiias iiveii - iit$ \ wn p5 kiillfor~l;: riiiigi~r priinilad veten- Noin skola ii ppriitt.hAlla dettiariima.
bla ud eii1croii.asBi bliotelcen.
S.&amp;~~~clh skaplig levniidsteckning av en viirlds- Den hurskundo klassen, som stanclipt för- l \ iatorislc inan, dels H e n r y G e o r - klarat sig ha enclast samhällets basta för Iiii vi E r n s t H E c k e l s synnerligen - ha (lock alltid ' som en man motsatt g~iaiiclliigagiide nntiirvet~eliskapliga ar- g e.
~ " Den sociala griiiidoriitt.en ", ögonen, ~ i g alla förstik till reformer i den vaken, och bete " Naturlig slinl~elseliistoria " li1a~göi~:iiiJs deii ryktbara aiiieriki~ii- fKr~t db man Erriktade att arbetarn0 om de e j godvilligt finge röatratt, skola tilltvinuaeig grundliiggande naturvetenskapliga ar- sl; n jorclsociiilisteiis syn.
p5 de si~~iihiil- 1~:oI) lemen.
I ilettri, sainiiian- ~lcnna, har nian bokvamat eig att lyssna till ' (13oiixiiei.s förlag) samt H i ~ s l ~ e y leliga s " Utvecl~lingsl~ra.~i " (Ljus),.
bidu fö- 1ii11i.g iir det oclisi vi vi1 ja, peka 115 dem.
Men kvinnorna?
J a för deras vidkommande riinde liisuren in i cle claswiiiska te.0- E d w n r cl I3 e l l a in y s \ ~ a c k r s skil- har mnn orrisidrr kon~uiit s &amp; l h g t att man i rieriia, liimiiaiide resultatet a v de iilo- dring riv deii socialsitislca.
friimt.irl.ssta- principen erkanner kvinnans röstrattskrav, clernn biologiska forskninigarila och ten i " Eli iterblick " (13jörlz &amp; Börjes.
irien man vill cj 1Atn fr: \ gan vara vad den filr.
en r&amp;ttsfrAra, utnri siika i stället göra den till en fr:tga on. \ i d i t e n: @ in kvinnorna fingo rihtratt skulle detta naturligtvis för dem, tiieriföra en pmiiln makt, och det a r detta man friikt.ar och vill förhindra.
Iiviiinorna ritriiva dock ej efter makten fnr tletinea egen, si; ull, iiron de vilja anviinrls denna ~ o i i i ett iri~tlel att Bkaffa sig battre livsbetiiigeleer, b m r e exi~tensincijligt~kter och ' varför icke I) itttre lyckoriiöjli~hoter.
Do ftirlitillaiicioi~ vm under kvinnorna lovst (iirr ocli (k rlLt.t.sl~egrcjip min cli \ rnv följt, ~ vi kvinnor kiitido iiii oj Iiingro 1 1 ~: gilti~lirt, rwliövn i i i i e: " i i i ~ t ~ilgii j h t j o t i s~inhiillet, och dilrl ' ar bohöv:i vi röstrittt.
Vi s t i nu ute i livet oftast som ejtllvs~ !iiidiga arbeter~ikor.
och sjillvförsörjare.
V i ha da ockss rätt och plikt att t illvarataps viya intressen genom lagstiftning i stat och komiiiuii.
Och vara intressen Lr ock &amp; det unga slaktets.
Fru 0.
framhöll vidare en del av de van- liga skalen som anföras ?not kvinnornas röst- r81 t.
Man talar om ' att skydda v i r kvinn- lighet, ungefar som inan talar om att skydda tlalfolkets kultur och dertici drakter, och man.
glömmer stiindiyt, att vi aro tenkande man- iiiakor, som intet 119ttre begkra an att skydda oss sjiilva.
Kvinnligheten och nioderligheten aorn sidan har i det stora hela intet med vdr röslrtittelriirrr att 8k~ffa.
Om vi levde.
tinder sidaiia ftirhAllanden, a t t moderskapet vore iirat i och för fiig, dá vore det kanhända en annan ~ a k.
Men för att en kvinna skall bli arad för sitt moderskap fordrar man ett plus före, och det ar att hon skull vara gift.
.
De ogifta ~uOirarne skulle kunna berätta vilken smälek de filtt lids just entedan de ara: niödrar.
l&lt;vinnoriia m h t e ha rösträtt för att framskaffa lagar som verkligen skydds .inöd- rarna och barnen.
.
.
sons förlag).
Vi arbeterekor ha lange nog varit sam- Hiirrned iir i Iiorth.i ?t redogjort för ballets styvbarn, vi fordra nu röstratt p5 de förniimsta av de bijcker, som nu- samma villkor som mannen.
Var strid för kan aldrig bli, emot miinnen, ty vi n i e r st&amp;, till buds för en betydligt rattvisa föra samina kamp eoin .de, vi önska ingen billigare pen.ning iiu förr.
Det sr för- tin.g högre an att vi kunde f A göra dessa visso icke en torn föslioppi~iiig, a t t Viktor Itydberga ord till viira, egna: ' ',, ' Idargörande deras konselwenser p i en nlc5ngcl av livets och tanlcens oinriclen.
De bro böcker s o m icke böra fattas i e t t inodesnt och upplyst arbetarhem.
av Algot llulie föreligger p i Ljus ' f örlog E r- n e s t R e n a. n s p i sin tid s5 om.stric1- da och f ö r kättersk hillnn, alltjiiirit l i k s betagaiide skildring " Jesu liv ", dar som bekant kristenc1om:ens fi * run,d- lab ~ b # o a r e i ett poetiskt sprilc frGnstii1- les .soiii ilen geniala m ii n ii i s k an, ei.1 hjiiriiornas och hjiirtmas storsti1:i.- (le revolutioiiiir, e n priistadömets och det fariseisks ' borgerliga sa.mhiillets svurna fieli.de och gisslare, seii.
(len koinmunistis1; a idylle &amp; och den sanna sedlighetens stora törnekrönta ocli korsfasta profet.
På Bonniers förlag rnii~l-s vi vidare C a r 1 v. L i n n 6 s " Olandsresa ", e n bok soni ger en god uppfattning av var Blonlsterkonungs förfiittnrslznp.
P &amp; samma g h g vilja vi aven erinra om K.
C: s o n B e r g s förträffliga f sven- oka skalder,, en betydande, vackande bok.
I e n förtriifllig översiittriing ' ' ' '.
.
xnAriga av clessa priilctign böcker 1111 Jag vet det riiiiste finnas st-ark .och @ vag till j d e n talrikare an eljest skola.
filma men denna, lag Hr ej förtryckets lag4 viigen till &amp; e hiindratusende arbetar- Ref. lienimen i ' v h t larid och diir sprids den &amp; idje, som tyviirr iillt för n~ycli.et un~lanliillits arliot~a~ldnssen, @ iiiijeii i njutnixigen av de stora andliga mas- tamils och föregii1gsiii3nn~e1i~s verk.
A Fredrik JI~örn.
Landsföreningens för kvin- nans politiska rösträtt J möte i Cirkus, Sto&amp;holni, den 17 nov.
var särcleles viillyckad.
Som talarinna för nrbetareklassens kvinnor upptriidde fru Agda Ostlund.
Hennes föredrag var värdefullt till iqnehilll, och framsades.
Våra kvinnliga agitatorer. '
Att f &amp; kvinnliga agitatorer her i Ara- tal varit.
e t t stHndigtl .bekymmer, s &amp; snart det giillde att p &amp; allvar .taga itu ined agitationsarbetet.
bland kvinnorna.
Fru &amp; tu f a n n s j u förstqs att fil.n:.gon d l - +ylit gilng, meii sou: l y i alltid i första hand ansett sig: ha, ui-igdonisldubbarnc och fackförbunden,.
d: v. s.
.agitationen bland miinnen p &amp; sitt .heliga ansvar, s3 har.
kvinnoagitationen blott nilgon g h g,.
.
.
.
.
MORGONBRIS d i och dA kommit med ph ett hörn rigt deltog i arbetet för sammanslutnin; bland kvinnorna.
nar samvetet ropat alltför högt.
Pil, lrviniiokonferensen invaldes hoil 1 % senare tiden har fru Ehna Daniel son och fru H. Uq1n~zd-~.lrzc7c~.s,~o~a doc1 arbetsutskottet, vari sekr. hon sedel nier; ganska mycket- tagit sig an Irvinnoagita blev.
Som agitator fö:r lzvinnorna har Ii01 t.ionen, och med gottresultat.
Vi hiils, dock med gliidje de yngre kvinnorna redan besökt en stor iniingd platser som sederniera Itonimit till och stiill Sverge.
Hoii har niindigen i sominn.
sin förrnAw i agitationens tjiinst, ty de varit ute för Stskillig~ arbetarekommu 9 behöfs mariga samverkande krafter p; ner och fackföreningnr, hillit Eöredrq samt bildat organisationer på 1nl " ing: detta omrade.
Kvinnorna ha hitintills varit de efter platser.
Sin egentligs agitation ' för ar blivna, detta ha otaliga gdnger lzonsta betsiitskottet började hon i höstas, di terats, men gliidjaiide att saga, börja dl hon utom en del spridda smfiresor gjordc efterblivna att röra pil sig och koinmi en längre turnb i Borliinge-trakten .ocl med, darom vittna de m h q t priiktig: nu i dagurne avslutar hon en tre veckor: rösträttsmöten i höst, vilka överallt vun aqitationsresa i mellersta Sverge ocE nit stor anslutning bl.
kvinnorna, sam S k h e.
Det ar ett nöje att hfira fru Gustafs det stora antal kviiinoklubbar som pi en kort tid bildats.
Det börjar Ijusn: son tala.
Hon verkar kvinnligt behag lig och övertygande.
Utan att anvandr och g5 framtlt.
Bland de yngre agitatorerna niimna v sig av frasernas slitna former, förstk fru Rut7t, Gz~stn$s .. con, hustru till journa hon att tolka sitt ämne sh, att hon tän listen Hj.
Gustafsson.
Hon iir födc der hiiiiförelsens gnista hos bhörarne Stockholinsbarn, och att hon skulle bl Hon tycks ocksb kunna trolla frarr;.
en präktig agitator, spaddes redan frAr klubbar var hon kommer.
hennes första framträdande inom rörel sen.
Hon besitter ocksil alla förutsatta ningar harför, naturlig begilvning och er utvecklad intelligens, i samband mec en varm och fast övertygelse och tro pi socialismens världs befriande idber.
Dennc övertygelse har hon redan som barn fhti tillagna sig, ty hon har kommit frter ett hem diir dessa idber iiro bofasta and liga varden, dem intet kan rubba.
Son: hennes mor tidigt blev anka med m b n p oförsörjda barn, har hon ockst ' l fdtt er.
fara hur hjiirtlöst orättvist samhället iii., nar det galler skydd för kvinnorna och de faderlösa.
Ruth G. ar kappGmnierska till yrket!
och har som siidan i sin fackförening arbetat energiskt tör dennes framgang, Sin utbildning har hon dock föriiijm.
ligast fhtt i Soc.-Dem.
ungdomsklubben samt genom självstudier.
Hon deltog som ombud i partikongressen 1905 och bosatte sig senare under första Aret av sitt äktenskap i Eskilstuna, diir hon iv.
b HILMA HOFSTEDT SIGRID VESTDAL-HANSSON 3esökte hRrunder en mängd skilda plat- ser i Skarm samt .bildade Atskilliga.
minnoklubbar.
.
Fru Vestdal-Hansson omniimnes som: n sympatisk föredragshiillerska, med en rlar och redig tankegang.
Hon har.
2mellertid hitintills hLi.llit sig inom sina 2gna landamären, och fastan ombedd rtt agitera pA nnclra platser, har hennes, id ännu ej I 5 n p ~ t ~ i g hurför.
Enligt öfte kommer hon dock.
a t t SA.
snart; ke kan resa ut för Rvinnokon£erensens ~rbetsutskott, och hon komrner säkert $i mbnga platser lifven utanför S k h e s gränser att halsas h jiirtligt välkommen, Fröken I:Jilma IJofstcc7t %r om ej i irhga om Ar sil i alla fall som agitator ien yngste av de tre har nämnda.
Hon Br göteborgska och till yrket iabriksarbetorika.
PH lrvi ' nnokonferensen ra.r hon med ' som ombud, för sin fack- ' örening.
Under november har hon .för utskot- e t företa.git en ' del agitationsresor till iiika platser i det mörka SrilAland och lon har lyckats BSIA a n s öyer förviintail I januari iimiiar utskottet att sanda) ra.
I.
sinn rapporter uttalar hon sig lenile omkring till brukssarnhallena för itt &amp; von pb dessa platser fil samman- ilutniiig till stånd bland kvinnorna.
Fru Sigrid Vestdal-Hansson ar bosatt Malmö och hustru till ~Fr:iinss red.
Albin f-Iaiisson.
: Fru J:-Ianmii ar en- last 2,i Ar, incn har 5ndA redan hunnit; öra eq vacker början.
Ilon har varit iattmodist till yrket samt en kortare id arbetat 60m handelsbitrade.
Den soc.-dem.
ungdoxilsrörelsen har lon tillhört cle senaste 4 aren och ar ion f. n. sekr. i Ungt-lomsförb.
skbnska iistrikt samt ledare för en studiecirkel Dessutom tillhör hon styrelsen för Kv 3iskus1-ionsklubben och 5r medlem i kvinri1:iga agitationskomniittkn.
För kommitténs räkning har hon före-: agit en del spridda agitationsresor i 3kbje, och under sept.
företog hon en L veckors agitation för SkAnska distrik-; et8 af soc.-dem.
partiets riikning, och '.
RUTH GUSTAFSSON ned stor entusiasm om Sm:Slands kvin.
ior och aneer ej det; findliga mörkret rara svartare i SmAland, sisoni inan amt j~htAr, an 11 " andra platser i lan- [et.
Även har hon pi \ denna korta ripp lyckats bilda ilera ' kvinnol; lubbnr, ch ' liar niistan övernllt haft ' iiilla hus) A sim förec1r:ig.
Att man även N nöjd ' med henne, ramgår av ett meddelande frii.11 ordf. i n av de koinmuner hon besökt, han kriver: r ' ralnriiinan viside sig ha en %gamle han förelse för vHra härliga idéal, ?il samma g h g s o p .hon visade sig rara i besittning av ' ' ett mycket vackert iprbksatt.
Vi komma att niir s o n ~ h e l s t iälsa henne .hjärtligt välkommen l i t gen- D Aven vi hoppas att snart kunna siinda it henne p % ny agitation, det a r ännu n h g a som vanta.
.
.
.
.
-:.
a.
.
.
- I.
Av Verner von Heidenstam.
Hart, rirtga~erz, stod i torrzek glugg en jattcaxlad fzalsans son.
Hans röda, ragg @ rbfiarhgg strök blcLsten i ögorzvrårz.
Dirzg!
Dång!
- Harz trampade klockaiz ocfz sjöng s h sårig: At rihmanrm, åt pennirzgekugen var veckam tunga dag är träl ',.
blott vilodagen ar fri och stiäl från Izorzorn en slanf ur pungen.
Hans liv ar en hirnmel, en avgrund vårt.
.
Vår rock är trask.
Vårt bröd är hårt.
Där hemma sucka de våra.
Vi gäna svultna erz överrttätt.
Vi n, ham krärnareprårn i sveht och .gråta over dess åra.
.
., - Ding!
Dång!
-.
.
Hur hämndens fröjder M a!
. '
.
När sh22 jag ringa UI m gång Ou &amp; domedag med min kloda?
: ' '.
I '.
b Ocfz runt ornkrilg skola trur~z / ~t &amp; s t $ - ocfz di~nrtrn ocfz slå på kmtrczllerna fri /; d i f t kök.
.
.
.
ocft p&amp;zre tuta.
i takt med dcrn i kristnllkaraflirzer ditt rckvierrt.
ocfz över fziirtgcr ditt ~&gt;rizrtorlk fzerrz, ett trorzlnk av gnistor ocf~ rök.
.
.
.
.
Mot skyrz din gravs&amp;cg furnar,.
ocf~ frdrniirz kosta glorlornr,lle kol fzahterz, vilkcrz du tronar.
De dansa i rirtg kring ditt bål.
s / ' ~~rzger jag basm i rrzanrzens s k.
.
.. ...
Då ringer jag in din sista stiutd, Så itån att det hörs krhg all jordensihd.
- Ding!
Ddtzg!
-.
.
.
.
- .Mir2 stora dr2rroru-l~ klocka, du r r ~ d Lll,~or av r~~alrrz ocfz turiga av / / talra till gltdstjRst ropar du folket nu,.
inen jag viii sjunga mirz egerz pshn, '.
.
*.
I.
.
.
9 O 4 %.
.
.
.
På torrzets bjälkar vid luus sida saft harts fzczstru tyst.
På Inrtga, branta stegar Iion föode fzonorn ned ocfz fogde honom., i tankar &amp; st på kyrkogårdens vägar.
I deras.
kojas trånga fradgår&amp;ta / ~f~a, som kig på berget / med förforkad jord,.
.
gick fzon alkna Ut.
I örat ringde den dova klockart än ocft rmnens ord.
.
Han smög sig, barsk ocft vildsint, hart till gn att spela kort och dr &amp; enligt sed.
.
.
Hon satte sig bland markens skrzar under en lönn o @ ett förvildat körsbärsträd,.
Men rädd orn sina helgdagskängor srzörde.
... '.
h ldngsamt av dem.
+ekfull sorn hon .. var:.
.-.
hon flätade på sRamt en lö~znIövssC * nga.
.
.
?,.
t samt f b t e några körsbär här och var.
.
.
',, Ur hungriga kroppar s k u h p &amp; s gör perlningekungen fet och rund.
Men akta dig, yenningekung!
Förttycket ar gammalt men fTUIPten ung.
Hon komrner som tjuven orn natten.
.
Hon slår ej på porfen.
Hon btyfer sig iiz Hon trampar dia rnaffa och k a k dig sin och f y d e r på huvu &amp; ha#en. '
.
',, ', s. '
' -.
,,. '
*.
I.
.
.
Dar, l&amp;r ett krut, som är go &amp;.
i källrarna wtdei ditt slott.
.
.
.
- en g n k h är nog, den tänder.
:.
.
- Ding!
Dång!
-.
Vi sarnla vasso stenar eft fång.
Vi kornrna med bränder W hyf / ' och gränder.
Vi skända din hustru.
Vi stich ditt svin.
E tömma på gatan ditt dyrute vh .. K spanrza för h s e t din ski~nrnel.
Och då, nar dift slott till asRa br&amp;m.
- då Pytlar med ens vär ajgrund in i dk hirnrne1.
s ',, b ' Vi skipa till forget ur kojorna ut vår halm, våra trasor kl &amp; för &amp; ut.
På dem shdl du sitta, pertaingekung, samt M &amp; som appk din p (wtdra &amp; pung.
.
-.
.
.
Då spratt hon upp rmed ens vid rnanrz; Oizs - röst och sorl av a d r a nian, och vigt ocfz fort.
-. '
hon svingade s &amp; över träd ' drdsgrinderz och sprang rnot kyrktorns vBggns sidoport.
.
.
,.
Där steg iiort h, förskräckt att överrakq med bara fötter i en s~~batssturzd.
.
.
Där stod hon ung ocfz solbränd ~nrd sirz, slirzga.
i mörka foreet under klock&lt;us rru,d.
.
. '
.
.
.. '.
.
.
.
. '
Hon lyddes fänge, mer2 då irzgerz kont, knöt ho / z orn halsen sli~zgnrz raskt OC ?~ g &amp;.
.
på branta stegar iu ?ge upp o &amp; fzögre,.
: och forrzefs golf försvann för hennes blid.
.
.
.
1 tornets stockverk verz ett.
fursdrag dofl. '
Med fofen krokt och övad h d hor2 sfod - på sfkgens pinnar som på s m d a sfrfir,rgc p &amp; hOll s &amp; shdigt fast med hurf&amp;f.
I M::
.
En skog nv flnggor böljnr pd / zusePi, och vi~~zplnr VO &amp; val tuse~z och tusen.
DCIZ slörsta vim / ~cln ri~tglar och glöde~ kring kyrkans gyllene f upp.
Pd gatan tdgar grczp / ~ vid grupp av rika och w l z a som bröder.
De mötas till I~arzdslag och till strid.
De saa~lns som folket vid / zÖgsont / nar~z ' d,:: nar mogna sköro !en knllnr tiii slåtter.
Då St&amp;W / / Z ~ / Z dotters d0t @ till kloclta~t på ojälkkarnas svirt dlmde spång, ' så sfwk, så brutz, s i ulzg som jag.
.
: och rittger.
in förbrödri~zge~ts dag, - Ding!
Darng!
-, F d n smda gli~ggnr stig hon sfndcns torg, men rtt5rkt @ g urtder hetute tornets inre.
Vid vage steg allt större fclocknn blev, rnen tnarzniskor~za bkvo ständigt nzirzdre.
Till klockan ltarzn hon andfdrtct, r6d och varm.
Den höll Iton nv som en förtroge~z van.
.
.
Och / z &amp; hon slog med knogen mot ttzetallen, då f @ ett kuEmtshgs susning genom den. '
' Merz ännrt Itogre ledde sm !zln seear.
Med lyfta hkinde; sist hon drist&lt; @ spyang p6 fotsbred bjblke, lander vil / kvz klockizn.
vid blntzk~zött a ~ e!
stum i clJ ' u / ~et / tant.
.
Med ena armen krökt otn ' ujnlkert knöt lm meed den arrdm lÖttnl8~ssli1zgan fAt kring klackam hjälm.
Den ~ r g i g gröngr; t jätten vart lzögtidsssmyckad som en brud i / z&amp;.
I -.
N 5 ringaren, (da prsten slutat, korn, stig Iran förvå~zad, medan tyst / rna stödde.
sin arm på bjilkeiz, klockatzs gröna luva i vilken pwpwröda körsbär glödde.
Då rtnlkas, dragen i skritt av vita hingstar med plyrrzer i vilt, en vagn med försilvrad tistektcing.
- Di / tg!
Ding!
- &amp; 11zt vagmt gå h r / z i k l v i t dräkt.
.
Sd @ IL @ har blo / ~tsterre~~zet täckt den IKnga gatans stenar och plattor,.
att l (i&lt;t (crr rulla fyst likt pd mattor.
,.
.Mea högt, för allas blickar ett mål,.
står överst på vag,ie / t en sfuil - ett fat med bldltlir,fskra / tsar som spant.
Dbr gCarzser i skrvt iåtzgs fatets kant:.
E j mödan åt svalt,ta, cj lyckan åt rika; vi dela mödan och lyckan lika. '
klocltnn förr.
Hans / zustru Ilade frn~~zpnt Hon stod cj skygg och bidde tnnnnens knot; hon- satte raskt påvB ".
klockam slitza frahps teg, sin nakna, bru~ta, senigt starka fot.
At sidan svängde klockmz tuizgt.
Nu hördes bedövande de forsla slagen runga.
.
Förskräckta kajor lyfte / ned ett skri, och 6J ' älkar, tak och fora beonfe gunga.
.. n,. "
.
Var vagnen rtalkq bereder man rum.,.
och sorkt tystnar och rna~tgde~z står stum.
blott klockorna dåna i / ti / ~zmehts b1a.
.
som röster av / töjde, som andes&amp;zger.
.
.
.
Då biottas huvud, unza som grå.
:.
. '
Då blckna fruar och fröknar som stå.
.
. '
på höga palatsers balkottger.
De slita skonlöst i stycken.
.
v &amp; hakband bror ' eller make gav.
.
.
b e stryka skiftande ringarna av.
.
och lösa ar~narnas s~tzycke~z. '
, ' O -.
9 a '. '
:. '
' 1.
I.
\ - Ding!
Dång!
.
.
Hon trutnpde klockan och @ ng sin sång: - Här ovan f&amp;n ltisrrancle torn sand, klocka, d h ton över statcez.
.
I fjaran står fältet med vaggande korn.
och skogen nzed sol över bladeiz.
.
.
jag ser ej blott över land och fiard, dit, klocka, din stthrrna / rår, ~nen / %n över dagar och veckor och di mot för6rödri1zge1zs f m t tids varia !.
Jag ser q ' vilda &amp; evit / ~nade inän, c j tärda kvarter soltt flartutta - en sådalt varld den vore ju cin den form, dett orrh, de~t snnrttin.
Ng, staden ar festkladd.
I (lockortza ringa.
Med kransur av gröd var port står krönt.
Frdz / tirs fill Izrts går slinga vid sfi12.u och gatan liknar ett valv av grönt. '
I ' t De kfitfra upp, gestalt vid gestalt.
.
pB balkongernas nicken och kasta allt.
.
: ... i rytnliga s l t k n, som blandar.
det ofzda gukdet med blonzrnor / zas blad.
Likt droppar som solsRerzet rnndar det falkr från piydda balkongernas m d. '
.
- Ding!
D h g!
-- D8 brister den fr&amp;rdaste man i g &amp; och lovar att faga de andm; t.
, i / ycka och rtmIcrgn " / tg.
.
som sort, som broder, som like.
Dct kvinnligt veka i mä / cniskosinn.
: skall fr6lsa världen och ring; in förbrödrhgem fmmtidsrike.
.
.
.
.
.
&lt; '
v MORGONBRIS godose hiilsails Irrnv.
Dct h m c !j hellc disoin redan anförts, och de.
som ej 5ro bevisats att.
kvinnorna inom t~lpl) griif s t n r k: ~ nog tlii.rtill, komma andii ej att kilren fara mera illa av nnltarbetet 5.1 d~.n,iiita det ~it~lovede skyddet, ty ' det Br miinnen.
Don kvinnlign typografldiib en llitt gak för arbetsgivarna att inriitta Yrkesfarekommitt i n avger forslag.
ben har diirför stiillt sig mycket av sig p5 annat ditt,.
.och de .. som mest visande mot förslaget, de förmena at behöva skydd ltornrna p &amp; grund av an- Yrkesfnrekon~mittén erhöll på, sin tiC friigan om arbetstiden bast ' avgöres ge talet ej in under.
lagens bestiimmelsei.
regeringens uppdrag att i e ~ l i g h e t meC - noiu arbetsavtal mellan deras förbunc Om det ar skyddslagstiftningen3 be- Rernkonventionen utarbeta lag om för och arbetsgivarne, nu eAson~ förut, ocl stämmelse att skydda de svaga, sa har bud för kvinnors nattarbete.
Xomniit anse etst dylikt ingrepp p &amp; deras förvarvs man börjat i galen iiiida.
De svagaste ten har nir avl&amp;mnlit ett förslag - At omrtlde som oberiittigat och oriittvist.
a r hemarbeterskorna och på detta om-.
följt av tre reservationer -.
vars huvud Sammaledes med bokbinderskorna rade behöveg, !iiroin rader intet tvivel, .s tadgaiidcn lyda: Aven dessa iiro till största delen orga lagens ingripaide; detta ej endast av ~Anvtincles kvinna till arbeto uti företal n iserade.
Nattarbete eller arbete sen hiinsyti till arbeterskorna, utan aven för crom avser idkande av bergverke-, bruk * p &amp; kvällarna förelrommer ej inom dett, allmiiiihetens .sk.ull.
fabriks-,.
limtverku- eller annan indiintriel Heinarhetsi~tstR11ningen har visat oss verksamhet för iitviiiniiip, iillverkiiiiig ' ello.
yrke i s % stor utstrackning, och de bearbetande at7 varor, och smu drives i de: 61111s ingen rimlig anledning för lagel vilket elEinde hemarbetet medför, och omfnttniiig, att cldri under n R ~ o n tid s v n#s att ingripa har.
att kraftiga ifgiirder häremot ' äro av fOreg8ende eller Iöpnnde Ar ~pciselsat.ts A w Vad övriga kvinnliga arbetare ang8r nöden.
I Tyskland har man börjat lag-.
iiii tio hrbetare.
skall Iion Atiijuta oavbruter Ieliigliet fr311 arbetet under iiiincrt 11 timma; komma sockerfal~riksarbeterskorna sarn stifta efter Bernlionventionens beslut, varje dygn.
1: denna Irdigliet ekall tider ett f8 t a l andra kvinnor heminahörandl men ii ' ven på hemarbetets amrade.
Vore mellan klockan 10 pii aftonen och kl. 6 p1 under Grov- och fabriksnrbetareförbu~ide det e j klokare att hellre följa utlandets iiiorgonen hg&amp;.
w även a t t beröras av Ingen, men ej helle, exempel p$ detta - senare omr&amp;de a n p$ för deras vidkommande kan lagen saga!
det förra?
I en följande paragraf heter det: * Betriiffande s8rlana företag.
som avse för.
vara av behovet yhkallad.
På, socker arbetande av varur, vilka Bro underkastadc fil brikerna arbetas sa vitt vi veta i skift hastig förirainrinp, mA iindrintar f r h bestam, odh arbetsavtalet mellan arbetsgivarne ock Frågan om skyddnlagstiftniiig för kvin- melserna i 8 1 kanna meddelas av konungen.3 aibetarne tillförs&amp;lcrnr naturligtvis s8va nor behandlades i övrigt p å Soc.-Dam.
Till sist före4ilr kommittch: de rnanliga som kvinnliga arbetarne till kvinnokonferensen i varas.
Konferensen .Denna lag trader i kratt 1 jan.
1911; dock r&amp;klig tid till vila mellan skiftena.
uttalade sig för en skyddslagstiftning, att den i 1 föreskrivna oavl~rutna ledighe i Den kar son1 kanske kunde behöv: som i största utsträckning verksam t in- ' frln arbetet ni6 onder en 6verpAngsperioc av tre hr frlin nyesii#mndrt dag uppg5 til skydd gentemot; nattarbetets vzidor ä griper mot det iiidustriellu arbetets Iziil- nlienast 10 tirninar varje dygli.
liöre~krif obestridligt den stora rjömmerskekåxen sofarlighet.
Utförliga.
skyddsbestam- terna i denna lrig ekoln intill 1 jnn.
1010 ich Detta därför ' atttyv&amp;rr endast ett hita iiga tillihpning h: frainstiillninp av rAuc~ckei av dessa arbeterskor äro organiserade ock melser för mirideriiriga innefattande be- gränsad arbetstid samt förbud mot natt- ur betor, kardning, kanluiilg eller spinn @ av ull, oller arbeten i dnger vid gruff8retag då silunda i regel intet arbetsavtal finns arbete för barn och deras användande i.
dar desm nrboteii pA grund av klimatisis finnes naturligtvis ej heller några be vissa hiilsofarliga yrken ...
förh,3llriiiden m h t o instailus under min &amp; fyrc stiimmelxer ifrbgn om arbetstidens längd E n särskild akydddagstiftning för kvin- rnflnader av Aret., övertidsbelalning m. m. nor (utom barnaföderskor), ansåg kon-, Detta Iiinge bebadade förslag föreliggel Sasom förslaget nu föreligger, komméi Fereneen diireirot icke,, gagnelig.
Vad ' silundn nu fiirdigt till behandling vid det dock e j att vara till nytta- ens p!
nattarbete beträffar, s &amp; är detta visser- instundande riksdag.
detta omrlfde.
Saken ar i all enkelhei ligen skadligt bAde för man och kvinnor, Förslagets syften151 %r att under namn deii, att pit de större syateljererna natt inen det ar e j bevisat, a t t kvinnor lida av skydd inskränka arbetsoinrådet £ö1 arbete ej förekommer i nigon vidarf 3arav mer iiil mannen.
Och bland de en del livinnor, vilka aldrig begiirt ej stor utstrackning, men skulle ändå der: heller behöva ett &amp; dant sk ydd, dar för sventuella lagen komma att verka ham- yrken, diir kvinnor nu arbeta nattetid, ' örekomma relativt.
s t h a löner, varige- att de flesta av dessa gen0111 sina fack- msnde för bestallningarnes expediering nom dessa kvinnor sättas i stånd att organisationer anse sig starka nog att i riittan tid, .E &amp; har man I~ernsönzmer.
genom f. ö. goda 1evnadsförhAll~nden '.
kunna skydda sig sjillva.
rlcoma att tillga, det blir dA att i ännu notverka nattarbeiets skadliga inverkan.
Förslaget kommer, om det bliver lag, ~ Ö g r e grad an förut l i t a allmanhetenr: Skulle kvinnorna.
im utestängas fran att i friimsta rummet drabba de, kvinn.
kliider tillverkas i. de fattiges bostäder dessa yrken, s &amp; skulle den redan förut Detta ar bekvämt och billigt för arbets liga typograferna, bokbinderslrorna och h&amp;rda konkurrengen inom andra siimre sömmerskorna pil de stora syateljereriia, ~ivarne.
De mindre ateljererns ha: zvlonade yrken ytterligare.
-.
- stiga, och socker Fabriksarbeterskorna snin t i enstaka regel högst 8 h 10 sömmerskor, mer.
fall kvinnor inom nagra fii andra.
in- det ar just p &amp; dessa mindre ateljerei särskilt bleye detta helt säkert fallet uti lemindustrin, med dess okontrollbai a,.
dus trier.
nattarbetet mest ilore:rar, och det a1 Vad de kvinnliga typograferna angHr, iven d5r det betalas de lägsta lönerna,] £ta större delen av.
natten omfattande SA taga vi för givet, att en dylik lag lien dem kommer den eventuella lagen irbetstid, .deas oftast ddliga arbetsför- kommer att driva ett stort antal av ij att \ drabba, utin f; Z innehnvnrne au; janst och harmed snmmahhängande iatiitiira missförh~llanden.
E j heller böra - dessa ut ur yrket, ty arbetet pA sattcri- lessa fortfarande som hitintills, d. v. s, winnorna genom lagförbud utestiingas erna pAgHr, p % niiiiign av dessa Atinin-; il1 dess sömn1err; korna inse att de mdste stone periodvis, till sent pli kvallen, och xganisera sig, i f rid utpina arbeterskorna f a n yrke, - &amp; r de sjiilva .önska arbeta.
.
Slutligen fordrade konferensen utstriickt p &amp; tidningssatteriernn till frain pii mor-; S.
.mycket de behaga.
~rlresinspek tion och anstailande i v kvinn-, gonen.
.
Att införa en sadan bestämmelse Det förefaller oss ' i övrigt, incd de iga yrkesinspektörer.
Soci-Dem; liviiino- för dessa kvinnor kan clärför endast wfarenheter i färskt minne, soin den verka d4rhiin att flertalet av de omkring lyss avslutade hemarbetsutstiillnin~ Longressens arbftsutskott kommer att 500 kvinnor inom detta yrke tvingas iimnnde, att hela detta förslag till skydds- iingre fram anordna möten i frbgan.
Lyckligast vore ' nog om detta förslag övergb till andra och s h i r e betalta sys- agstiftning iir helt och hallet misslyc- j vunne laga kraft. '
.
.
selsättningar.
De kviiinlign typograferna; at.
.
Icke s: \ riit förstå,, att e j yrltesfare- A. St. äro alla organiserade och ha samma ioin ' initten nog gjort vad den - kunnat.
- .. '.
Iönevillkor som de manliga arbetarne, ' ör att fylla sitt uppdrag och göra för- och tltn,juta i övrigt alla förinliner som ilaget s &amp; liinipligt soin möjligt efter Kvinnoktubbarna b ~ r,?
snarast in- ett btort och starkt förbund om Sv.
d r a .förh511andeil, men det föreficllcr oss sända namn och arlr.
pbordf.
och korresp.
Typografförbundet kan tillförsä.lira sina; om om ~kydclet riktats &amp; t oratt h3.11.
sekr. för minneslist an till.
' Arbetsutskot- medlemmar, samt ha i övrigt s &amp; pars l e n grupp arbeterskor förslaget omfattar, tets ordf. fru Anna SierI~y, Folkets Iius, höga löner, a t t de fullt ut kunna till- can nämligen delvis skydda sig själva, 4 t+., Stockkob~.
.
.
.
.
.
.
.
Kvinnornas nattarbete. '
t ',, ' '. '
' ' ',:. '
',, ' --
MORGONBRIS avdelning som finnes p &amp; platsen bland des vid detta mmiite en mängd speciella korsettsömmerskorna har ett myclt 4 frBgor för föreningen.
.
.
.
tungt agitationsarbete för att fB sina M i n ~ a nnys.
medlemmar inskrefvo sig.
.
kamrater med i organisationen.
betta i föreningen och var förstiielsen ilen försvhas gnnu mer genom, att, s b o m hasta, och hoppas vi att detta ökas, s %.
Agitationsresan.
det ui~plystes, hinder frAn man @ för- att de fattade besluten .snart kunna RIAndapen den 14 okt.
var möte an.
äldrar gjordes för flicliorna att tillhöra wkstallas.
Detta ar absolut nödvändigt ordnat i .ZVo ?~köpi~2g för sömmerskorna, densamma.
Det L viil att hoppas att men mycket svart om inte alla: kam- Infunnit sig hade omkring ett 30-tal de organiserade arb,etarne snart inse clet raterna iiro med.
.
.
.
kvinnor, dock inte alla söinnierskor utan orätta i detta bch lära ~ i g först &amp; att det till stor del medletrimar av soc.
dem.
ar lika nödllandigt för kvinnorna att livinnoklubben.
.
TvehAgsenheten bhnd stå i sina fackliga siivii1 som politiska Det är nu att hoppas att de nya.för- sömmerl.
; lzorna för bildandet av fack- orgmisationer vare sig de 5ro hustrur eningarna komma att bibehiiila sig liv- förening %r annu s &amp; stor i Norrköping, eller döttrar till vAra oi:gnniserade män.
aktiga och att de vinna, allt större an- e &amp; att det mindretal som anse detta Sex agitationsmöten vor0 utlysta i iiödviiiidigt, känna sig för svaga ännu Göhbo ?y, naml igen för Itappsömmerskor, slutning, ävensom att de andra avdel- ningarne vederfares detsamma, vilket mot de sndra.
tjanarinnor, linne-, kravatt-, korsett- och nnturligtvis är nödvändigt pil alla platser.
Ett energiskt agitationsarbete lovadeb mös.~ömmerskor.
Agitationsarbetet för Till sist ett hjärtligt tack tili alla skulle utföras bland dessa arbeterskor, mötena hade försiggatt energiskt och kamrater och partivänner p % alla platser och möten skall av kvinnoklubben liingre planmassigt av en agitatioiiskornmitt6, i lanclet dar jag varit, .för.
den, hjälp fram utlysas, vid vilket vi hoppas att tillsatt av kapp- och möss-sömmerske- porn kommit mig och förbundet till del.
ingen av sömmerskorna i staden ute- fackföreningarne, men detta oaktat vor0.
S.
bliva, utan att alla till dess kastat bort mötena ej vidare, talrikt be~öktu, med tveldigsenheten om att icke organisatio- undantag av mötet för tjänarinnorna.
Förening bildades bland linnesömnier- nen iir till nytta och betydelse för dem.
Följande dag var möte anordnat i skorna, som voro narvarande p i mötet, Li ?akfipi ?ag, vi1 ket var mycket tulri kt och ingick i fören:ingen dagen darpll besiikt och reprvsenterat även av män.
samtliga sömmemkor anställda pA en Resultatet blev tolv inskrivningar i den fabrik uppgiende till e !t sextiotal.
Kra-.
lilla förening sotn fanns pA platsen, vatt- och korsettsömnierskor hade ej in.
varför vi hoppas att den Ater bliver liv.
funnit sig SA miinga pb mötet att det Den 17 aupusti 1907 samlides ombud aktie.
var möjligt bilda n5gra föreningar.
för socialistiska kvinnor frin nästan I Yaste ?.uik var ett off ' entligt .möte Kapp- och möss-sömmerskorna.
finga alla jordens trakter till en internationell utlyst och en ganska rymlig sal fullsatt niigra nya medlemmar i sina föreningar.
konferens i Stuttgart.
Det väldiga kon- av kvinnor och rniin.
Beslöts att dagen Vad kappsömmerskorna beträffar, s4 serthuset ~ L i e d e r h n l l e ~ med, sitt ofant- cliir p % hava möte med ka ppsömmersliorna, lchnde mim ha väntat att dessa skulle liga utrymme, v e under dagarne 17- vilka varit organiserade men ~plittrat börja litet mer p &amp; allvar följa sina kam- 24 augusti samlingsplatsen för den in- ~ i g, till följd av att arbetsgivaren givit raters exempel pii andraa platser i landet ternationella socialismens delegerade.
dem ganska god phölrning av arbets- och ryckt upp sig ur sin dvala, isyliner- E t t rum, Morgartsal, rymmande om- lönerna.
De ansbgo d % att föreningen het som de hava energiska och entusia- kring tre hundra personer,, blev kl. l / 2 10 inte var dem till nagon nytta, därvid stiska kamrater som p &amp; allt satt upplysa p % f. m.
' totalt packat av folk: Vid in- inte lä~niiande plats i tankegingen för ocli ' uppmanar dem att till höra orgrini- triidet i salen fanns ingenting, som vitt-.
clet faktum, att deras fackförenink rarit sationen, sa att de skola kunna förbiittra nade om att nagot s % märkvärdigt som den starkast drivande orsaken till att ain stillning, vilket iir ' särdeles av nöden en internationell konferens, .skulle äga ile fatt sina löner förhöjda; i Götehorg.
rum gar.
Icke en fana., varken foster- PA det utlysta mötet kommo fyra Fick tillfiille en drig att göra en liten ländsk eller revolutioniir, inte ' en blomnia Itappsömmerskor, varför det var i möjligt påhälsning i T9.ollJzairtan och avhöll där eller en grön gren, det enda, som i denna g8ng att ' kunna f &amp; föreningen %ter att.
mö,te, vilket var talrikt besökt af någon må.n stack av mot den icke allt s h o m den borde vara.
kvinnor.
för, trevliga tyska seden var, att borden Snnorlunda tedde sig förhiillandcna Vidare avhölls ett agitationsmöte i i stallet för kulörta dukar 1 de mest i Xalniar.
Aven dar hade arbetsgivaren Helsinyboi.g, vilket vi hoppas tillförde avskräckande mönster, vor0 försedda gjort avsevärda förhöjningar ii arbets- foreningen ökat antal medlemmar.
In- med - rena, vita drälldukar.
.
I fonden, lönerna sedan förening bildats, men hade funnit sig hade ej s &amp; mknga kvinnor p &amp; en 1Ag estrad, stod ett .. llngt bord dar den verkan att organisationen om- som önskligt vnrit, men s &amp; hade o c h 5 avsett för kon£erctis£örhandlingarnes le- fattades med an mer v5rme och verklig liiii~esömmersl.zefackförenii~gen kvallen dare ' ..
Sedan snibborden pli~cerats s; \ entusiasm, förut avhhllit sin tre-brafest som drog n5ra varandra som möjligt och ombuden.
Det anordnade mötet var mycket vK1- litet 1Angt u t p &amp; tiden innan den av- tagit plats, delirdes salen i .,tviinne iielar lyckat och tackade iiveii kommunorcl- slutade.
med ett rcp och bliörarnc, .. (eller ' sgii- förlrndcn dc hurtiga flickorna för dcn stcrnri~, .soni de till var och en iitdel~ide friska vind do gcnom sin orgnnisution kortoii.
nngAvo) iingo st.bcido i \ höri~ för- b f&amp;t in i, zrBctrirrörclsen i Kalmar.
Eltcr ndgra dngars.
vistelse i Stock- hnndlii~pr~xi.
.
.
Prl söndagen skulle tvd möten avhAllas, bol m stiilldes resan till SulzrZsvulZ.
Diir Men om icke n~iordnin~trrne i dekora- till följd av lokalförhinder pli lördagen, avhölls tre möten.
Pb önd dagen anord- Livt avrcendc vor0 SH stora, ' SA var, clet men ledde detta till.
mycket daligt re- nades ett Eom fest med god tillslutning; h mycket intressantare att pb niira hAll sultat, dels till följd av nbgon missupp- 3ch niycket viillyclzlrt.
Fick dur ett nytt 3öra och ge de kvinnor, som tillviiiinit fattning, och dels beroende p &amp; natt inte bevis p &amp; hur lyckligt det vore för vår; ig v&amp;r beunclraii och högaktning för.
vara förfader liimnat oss i arv nbgon rörelse om kvinnorna voro med och var deras insats i ltvinnornau Mgörelsearbete. '
fullt brukbar flygmaskin, s &amp; att vi och en efter sitt kynne medverkade.
Det rAdde ockad andlös tystnad nar slippa invänta tagen i flere timmar i P &amp; mbndngen var anordnat agitations- fröken Ottilie 13:iader frAn Berlin, K .. de onödan.
möte och var detsamma talrikt besiikt.
tyska socialistkvinnornas vKgnar öppnade Emellertid voro agitationsmöten an- Dar blev det beslutat att kvinnoklubbeii konferensen nied föl jnnde ord::.
ordnade och gingo .av stapeln i Mdnzö, och sömrnerskefi~ckförenin~n skulle pA » lIiirmed öppnar.
jag den första in- TCurlskrona, Londslcronn och H6ynnus, iiitnpiigt satt ~amrirbeta för a.gitationen ternationella socialistiska IcGinnokonfe- och bildades avdelning i Karlskrona bland bland kvinnorna i Suridsvall.
rensen.
Jag hälsqr alla kvinnliga pnrti- sömrncrskorna.
I Höganas hade ovan- Det tredje mötet var sömmerskefack- vänner och delegerade fran ' in- och ut- ligt litet kvinnor infunnit &amp; g, och den föreningens ord.
mötesdag och diskutera-; andet, som följt var inbjudan, pil det.
-:, f [in kwinnornis fackförbund,:, - ' Några ögonbiicksbilder från Stuttgart. '
,
MORGONBRIS hj5rt) igaste välkomna hit för att med oss rbdgörn om huru vi skola belcimpa det kapitalistiska samhallet och om huru vi p \ biista sätt för denna kamp kunna viissa vAra vapen.
Jag hiilmr alla de kvinnor som äro * med och kämpa för det för oss kvinnor mest oumbärliga vapnet, kvinnoröstriitten.
Denna rätt iir för oss e &amp; nödvändig, emedan kapitalis- men pil samma hänsynslösa satt utsuger och förtrycker oss kvinnor eom vArn m5n.
Det ar ocksh huvudsakligen dar- för .Eom socialistiska kvinnor frbn da mest olika länder hava samlats har.
Jag hoppas, att kongressen skall utföra ett fruktbringande arbete.
PB ta1 om Tyskland fortsatte hon: Redan före socialistlngens infnrande fanns i Tyskland en tämligen radikal kvinno- rörelse, som raknade över 1,000 organi- serade kvinnor.
Men genom socialist- lagen splittradm aven denna rörelse, behovet av socialisti~k upplysning har dock puttit kvar i huvudena, och för närvarande finnes hhar ett icke obetyd- ligt antal sociali~tiskt upplysta och teo- retiskt kolade kvinnor.
VQrt rättsliga liige %r ju riitt svht.
Vi hava i Preils cen inte en p %ng fri.
församlings- och föreningsrätt.
Kvinnor äro dar förbjudna att tillhöra politiska föreningar.
Det ar inte endast lagens bokstav utan aven lagens handhavare, som hindrar oss i vilrt organisationsarbete.
Trots dem ha vi förstiitt att stsrka var rörelse.
Det finnes platser i Tyskland, t. ex. Harn- bura, Bremen o. s. v.; dar kvinnor ha ratt att organisera ~ i g bRde fackligt och politiskt och det finnes 10,500 kvinnor organiserade i socialistiska rösträttsför- eningar.
Vidare givas kvinnor genom de socialistiska organisationsstadgarne tiljfälle att genom frivilliga bidrag få tillhöra partiet.
För - dessa kvinnor äro anordnade läs- och diskussionsat ' tnar för grupper på 20-35 kvinnor. '
Vid desqa möten förklaras och diskuteras socialis- mens principer och det ar med glädje jag kan konstatera att de kvinnor, Rom en gbng kommit till oss, alltjämt blivit vAr gemensamma sak trogna.
P % 97 olika platser i Tysldand betalas till par- tiet frivilliga bidrag av 8,75 L kvinnor.
Vidare söka vi genom var tidning &gt;Die Gleich heit D teoretiskt skola oss.
Denna tidning har haft en mycket mödosam vag.
Under de första Aren visste vi icke, d % det ena numret utkom, var vi skulle f &amp; pengar iErAn till ett fö1; jande.
Den har dock gatt, om an sakta, stadigt framAt, och för narvarande har drn 70,000 prenumeranter, och biide kvinnor och barn läsa numera med livligt in- tresse vRr tidning.
Barnen mottaga med stor förtjusning den barnbilaga, som medföljer ~Gleihhceit, och de ha knap- past talamod att vänta tills nästa num- mer utkommer,.
Fröken Baader ar en fyrtiohig kvinna med ett älskligt utseende.
Hon bar arbetat.
hArt för de tyska kvinnornas organisation, och nar hon lämnade sin redogörelse öfver kvinnorörelsens utbred- ning i Tyskland, kunde man först % att hon var val förtrogen med svhigheten att fostra.
kvinnorna för eocialismen.
Hon och hennes medhjälparinnor ha kan icke bli tal om att vi genom vAr dock lycltats lira och deras syn pfl fram.
taktik ha skadat bravet; pii röstriitt &amp; t kvinnorna.
.
Om ' vi i. oförändrat skick tiden iir ganska ljus.
Fackligt orgmisernde äro 120,000 röstade för ' den tyska.
resolutionen, s &amp;., arbetarekvinnor.
Redaktör för, Die Gleich.
skulle vi diirmed medgiva att vi med.
heits är fru Clara Zet.kia, en kvinna, d r taktik hade begdtt ett felsteg.
Vi.
som med sitt tal och uppträdande i öv- tro oss kunna försäkra att denna taktik rigt piiminner ganska mycket om viil icke blott har det gliinsande resultatet Kata.
Hon har skrivit flera intressanta bakom sig utan aven ' är principiellt rik- och upply ' sande browhyrer i kvinnoröst- tig.
Den nya socialistiska fraktionens, rattsfrngan och i nästan hvarje numtnel som valts efter den allmänna rösträttens av, Die Gleichheita talar hon p &amp; sitt införande i Österrike och bestar av 87.
kraftiga, klara spr&amp;k för de social istis ka partikamrater, första beslut var att fordra kvinnornas sak.
Hon ar en agitatoriuk röstratt för kvinnorna .. och i eamma talare av första rang och har dessutom ögon blick begynte .ockeå kampen för rösträtt å t kvinnorna till .parlamenten. '.
en omfattande ~prilrkänneclom.
En annan för Morgonbris ' lasarinnor Fru Sclllesinger-Eclcsteilz fran Wien var en liten, .korpulent och mörklagd bekant kvinna ä r.
Rosa Luxenzhurg.
.
kvinna.
Hon s %g ut att ha svArt för Hon var kort före kongressen utkommen att boja sig för nigon övermakt i varl- från fangelset och var föremål för allas e n Hon har ep stamma h %rd som hyllning.
Hon ar en liten pigg, kvick.
jrirn och när hon kom i farten med att och elegant kvinna.
Tvänne andra kvin- tala verkade det på 02s Ahörare som om noi; som ock&amp;, så.
fort deras namn v i helt plötsligt stallts under en iskall nsmndes, byllades med livlika applbdrr, d u ~ c h.
Som Iiisaren torde ha sig be- vor0 fru riksdagskvinnan H i l ~ m Persi- kant rådde vid kongressen en ratt hel eraraen f r h Finland och miss Illontejore strid mellan Tysklands och Österrikes frfin England, om bud fran, Fabian Society.
kvinnor angaende resolutionen i kvin- Hon är en 40-Arig lang, prnärt dam, med nornas rösträttsfrhga, och det var ang &amp; ett aristokratiskt utseende.
För oss ar ende denna frlga som fru Schlesinger.
hon bekant genom de larmande demon-.
Eckstein utveck1:ide hela sin viiltalighet strationer som.
hon .stallt till med i Eng- för det österrikiska re~olutionsförslaget.
land,.
vilka vid flera tillfiillen slutat med, Detta förslag vax nagot mera moderat att hon och hennes medhjiilperskor.
fAtt A &amp; n det tyska, gom antogs.
n8gra dagars ' fängelse.
; - Som hon ar Fru Schlesinger-Eckstein yttrade j mycket förmögen, ville kommunen be-.
,.
korthet följande: Vi komma fran det dkatta hennes rikedomar men hon ne- land som fört den iithålligaste och of- kade helt enkelt att ' betala skatt så fervilligaste kampen för &amp; n allmänna Iiinge hon saknade röstriitt, varför hon rösträttens ernheride.
Vi .ha inte fått IAste in sig i sin villa iwantan på resul- en, hiirsrnan av rösträtten utan kamp.
ta tet av sin krigsförklaring.
Skat tein- Sed.an 35 Ar tillbaka ha vi kämpat för tlrivarne bröto upp dörratne till hennes rösträtt %t viira män och till d u t kom bostad, och när hon nekade att betala det s % lflngt att det hette: Nu maste den henne Alhgda skatten, lade de p &amp;,.
den allmänna röstriit ten erövras till övligt sätt beslag pil s % mycket av hen- varje pris., Som en man reste sig h e r - nes möbler och husgerild ' som de ansAgo rikes arbetarmassor för att göra bruk av motsvara siffran å skattsedeln.
in i förväg organiserade storstrejk och Fru Udabanof är en liten ryska, vi ha givit de maktägande ett general.
bosatt i Turin och var.
il kongredeen.
prov p8 storstrejk.
MAnga hundra tu- representant för Italiens socialistiska senden tågade tysta, med sina förbjudna kvinnor.
H o n har et.t n5stnn obehagligt, Fanor, upp till parlamentet.
Kampen yttre; Br liten, spenslig, gul och mager, För mannens röstriitt var sa brännande, med ett oredigt och ovfirdat hbr, kladd att vi kvinnor blevo överens om att icke i en helskuren svart kladning och en nu fordra nilgon kamp för v %r rösträtt, svart schal över aslarne ..
Hon var kon- men vi vor0 fast beslutade att med vbr ferensens tolk och denna uppgift fyllde existens, och om det gällde, med vhrt hon pA ett &amp; t, som dels bekriit ' tar ryktet.
blod klimpa för miinnens fordran pH om det ryska folkets skicklighet .i friim- allmän rösträtt.
NEr jag sager,, med mzinde sprdk icke mindre 511 fein spfik v a r t blod,, s &amp; är det icke nhgon lös behandlade hon &amp; om modersm8let - fras.
D % vi mottogo gliidjebutlskapet utan som iiven pb det kraftigaste.
jävade om att zaren hade bö-jt sig för sitt folk, talet om att kvinnan kulle vara mannen var hanförelsen iblamd oss på, stormande underkgsen i intelligens, skiirp~ och ' att vi sade till varandra: Partikongres slagfärdighet.
Varken i sprolkskicklighet.
sen skall avbryta sitt sammantriide och eller i glödande indignation och hän- v i skola u t pi % Ringgatan, upp till parla- Eörelse tilte nJgon av den manligit kon- mentet, upp till krjsarens slott.
Tv &amp; gressens deltagare att: jiimföras med timmar senare hade vi en halv million henne.
Hon ar utan tvivel en av hela människor aml lade vid Rinpgatan, vi viirltfsproletariatets biist rustade för- bröto igenom poliskedjan och lika niAngzi kampar.
Född i Ryssland och bosatt i kvinnor som man trotsade polissa blarne Italien, talar hon naturligti ?is båda dessa Nar vi hava Asidosatt var rösträtt för qprilk .och dhartill kommer att ingen torde vhra mans vid den tidpunkt d &amp; de in- kunna avgöra om hon 2.r född i Eng-.
trängde i parlamentet, sa ha vi därmed land, Frankrike eller Tyskland, niir hon tillkiimpat oss andra rättigheter.
Vi talar nggot av dessa tre lauders sprak.
äro redan saml %ngt att vi nar som helst Allt gick nied samnia kraft och samma kunna inkalla s kvinnoröst ratts möten.
Det fart, utan att hon en enda gana, h m - * ' ', ' ' a ' ' ' - ' '
lade eller sökte ett ord.
F ' örhandlin rörelsen kommer att viixa stark och] &amp; te kliicler ph.
Många hade &amp; or och spel meil sig.
gnrne fördes pll tyska spraket och över höra av sig iinnu en &amp; ng.
s n a r t var dansen i full g i n g och sattes sedan av henne till franska ocl: Illaria &amp; u&amp;.
gliidjen stod i sky.
klinga av de iildre engelska., i dessa stora socknar kommo också För att taga vara p5 tiden talade all: dit, mest dock för att se på ståten och mycket fort, men rekordet slog fru Ba för a t t minnas, a t t ocksi de varit labnnof med sin översiittning, ty Om hor unga.
av dem deltogo, i festen, började översattningen p i finnska, hö1.
kuiippt n i g o n i dansen .. i) e slogo sig ' hon p5, utan en sekunds uppehtill, tilli (Ur gamla papper.)
ned, de gamla, byalag vid byalag, hon nhtt sista ordet p &amp; engelska.
De Det var e n midsominarafton i börjar h n g s girdsrcindeu och bort mot sjön.
-, var vanligt att hon fick hAlla ph at 1Litn orden flöda p &amp; detta siitt, h l v t i m av 1800-talet i de nejder, dar de stor: Siilunda s i g man dur, strax vid triid- De kändes mar At phgeii, utiin ett .ord antecknat och ensamma skogarna ligga.
Angn: ghrden, Vcks lyaman.
igen på den, tunga ui~derlappen, som men alltid lika korrekt Atergivet va (och falt iyste i brokiga fiirger, an den första talaren sagt.
Hon har et vitt;,: diir priistkragar och s m i vit; sköt ut, och p i det vitljusa, toviga hå- - stjii ?nblommor skjutit; upp, iin i .blitt ret.
Icke som s i a t t alla-hade-dessa makalöst minne.
Angllende den socialistiska kvinno 2iir bliklint och I; ~l; olklockor spisa kiinnerniirken, men d e flesta hade rörelsen i Italien, meddelade hon, at fram, a n i rött, dar irlöver lyste elle: dem, troligen dirav att d e n i Elling-.
man icke kan tala om nAgon teoretisk backtimjan kliidde marken.
Det va: dalen förr.
var d.eu, a t t var och en.
och taktiskt fast grundad sociali&amp;d riktigt vackert!
Och solen strålade s ~ u l l o gifta sig inom sin by.
Så a t t kvinnorörelse i Italien.
Den italiensk: s i a t t allt fick en liitt förgyllning tiade inre och yttre egenskaper gingo.
lantbefolkningens klassmedvetande ä både skyar och .skogar och berg, bidt troget i arv hos folket i de siirskihia men mest strilade El byarna.
E t t stycke.
f r i h Vekamannen - icke SA väckt som hoe industriarbetarne &amp; er och iing, lingens sj9.
Ty den lig som en stol sutto d e som vor0 f r i n Brohult och Nen ar det fr!
@ om att kampa fö: Granhult.
Det såg man ' tydligt på.
miinniskoriitt, för vardigare levnadsbe flod av flytande guld.
Det var e n sidan afton som gör all: deras djupt liggaiide ' 6gon med de tingelser och bekämpa utplundringen, d!
stii de italienska kvinnorna i främst: glada, iiven dem som eljest iiro mes: slappa ogonlocken samt pa dergs mer ledet.
I nQon varaktig organisation h: olyclcliga.
E n s h l m afton just, di in- &amp; andras kutiga, krokiga ryggar.
de dock icke samn~anslutit sig och nrfgo man tyeker a t t det slculh va &amp; skon: L ' iist dem .sutta miinnen friin h ö g a n - tidningsorgan ha de heller icke.
.
Skiil och gott och hiirligt a t t fiå dö för at1 lids och Asperyds by+-.
De lriindes den diirtill ar till &amp; or del den.
i Italier slippa a t t mera i viirlden f 5 se en m u igen p i utstiende ausiktskotor och 6 5 frodiga phvekyrkan.
Men klassmed len-dag.
En s5da.n afton d &amp; man ä] Magra, slappa kinder.
.
Nere vid sjön, vetandet v a x q mer och mer och italie SA frisk, s i stark; s &amp; glad, a t t sjslv; Lilriom för-ótt vakta sinstorbåt, med narne äro numera icke EB latta att f: den hemska döden blir nigot vac.kert vilken d e kommit örer sjön från an- till strejkbryteri som de ha varit.
Dt Skulle vi rhkna v; ra Ar efter de aft.
dra land.et, sutto byarnäimen från &amp; Lan kiinde.
kvinnor i Italien, som bekämpa pive, narna, d i sannerligen skulle v i f B dc Uredby och Persbolet.
unga.
Nu dö vi ju så gamla!
dem p i deras stora liiderlappsöron och stolen och som icke 1Ata kyr !rligt be Det m r allts= forutima ' sed ati tunga fötter.
Liingre.
bort sutto de, grava sina anhöriga, äro flera a n mar midsommiiraftonen firades festligt: som kommit från Xjövik, och så de, vanligen tror.
den trakten, dar sjön Ellingen liggel som kommit Från .. bokakull o. s. v. För en del Ar sedan fanns det gansk$ mitt i de stora ' sliogarna.
.. Och son: Vid broandan had.e d e slagit sig ned, mAnga kvinnor i Paris, som genom at1 Marsjö 18g vid sjöns mitt, sa var del som kommit liingst inifrck s k o g a ~ a.
1; liida sig s % lika karlar som möjlig1 också gammal sed, a t t festen förlader Skild f r i n det andra folket och därmed ville visa huru emanciperade d€ dit.
R a m f ö r allt ungdomen kom til; långt bort från byamanslagen hade en voro.
Det var mycket lugtigt att iinnc h r s j ö fCir att.
leka och dansa och hil.
tattarfnmilj slagit .sig ned. '
De, tat- fil se kvinnor som tyckas vilja demon- la gille den aftvonen.
tarna, 3ro ju e t t miirkligt slskte.
Iii- strera sin inanhaftighet p &amp; detta satt, Hela dagen hade ' fru Tilda Folke.
gen &amp;, varifrin de .kommit eller när Det var en adartonsrig flicka frAn Hol- son varit i verksamhet med e n, stol d0 första g i n g e n upptriitt i landet.
land och doktor Madeleiiie Pelletier friin slcara ungdom för a t t smycka.
gården, i (' olksii; iieu, som annars vet allt, vet -.
Paris, som representerade denna kvinno.
resa ma jstarqen och blomsterskr ' uda dessa blott, a t t de äro e t t okristet typ.
BAda hade kortklippt har, den h,.
spika upp tribun för spelmannen hednafolk med kjudande hett blod och förra ljust och den senare svart.
Dok.
&gt;ch feja ijverdlt.
med lösa knivar.
i biilteti Ett e i n g - tor Pelletier bar dessutom en hög, svart Mit t på garden syntes ma jstAngen.
Jraganile sliikte Br det; utan ro 0c.h.
matroshatt, hög uppstiiende krage, röd [tii.tt liriga girlander och priistkragar utan rast, utan g i r d och ' utan grund, rosett och en svart figurkiippa ~tiindigl 3ch vildvioler virades i tata slingox lika starkt i a t t hata som.
a t t älska .. knappt och erinrande om bonjour, hen- Erin stingens topp och .allt ner till Deras ögon iiro bruna och deras hår nes bander roro gtiindigt brliand~ksde.
markoen, s &amp; a t t hala majtriit såg ut ii.
mörkt.
Deras g i n g Sr.
smidig som: Det enda i hennes k l a d d sc~m pdmindc som en e d a blivit stiingel.
De gula m lokatts.
De,.
kuuns spå i, hiinderna om kvinna var kjolen.
Att hon ännu Jisliblou.iinorns hos priistkrag~ ?rno som f 5 och tigga som inga andra och nödgtis biira den iir val gritliojliarne~ zjorde a t t msn tyckte a t t tiisentals lasten a t t stjiila sr okuvlig hos dem.
skuld.
D:r Pellctier var ombud för &gt;De; uldlriii och guldvingade fjiirilar s h - kfiinne.11 Pro smarta.,.
, resliga, vild.
; solidarislzri kvinnornas i Parip.
; it sig ricd p i stingen för a t t sug; i Vlicliorna fulla A V naturligt behag.
.
.
I konferensen deltogo 58 ombud, diir- honung.
1.ri.n ' ma jtr %t gick vidare Helst vilja tattarna ligga i ljungen.
- av \ .oro: fran England 19, Tyskland 16,: n tviirstIArig ut, och p i den hade man &gt;ch titta npp i himmelen,.
dar molnen Frankrike 3, Brlgien 1, Amerika 1, lssigt fullt med stora och små kransar regla, ligga hela dagen .. ock drömma Osterike 9, darav 2 tjeker, Ungarn 3, i v ljungris, av s y r ~ u l ~ v i s t ~ av a r, blod-), m det iiiidips ' i viirlden.
Italien 1, Scliweiz 1 ombud nied 2: öd idö ver och av doftande jasmin.
Eliuru .tattarna ' eljest vor0 föraktade rnandnt, Sverge 1, Norge ' l, Finland 2 Gardens yttersidir, - som just; vette IV bönderna, si visades dem dock al- och Holland 1. not dansplatsen, hucle k l ~ t &amp; med ny- lrip.
p5; nidsommarfesterria nogon öp-.
Den mest brannande frbgan h kon- Iiigget Björklöv, som s i helt dolcle) en ringaktning.
Utan tattarpojkar- ferensen val: kvinnornas röstriittsfraga.
lan l j u s a milningen, a t t byggnaden i n dansade med byflickorna och de Den diskuterades ocksh bAde livligt.
och; ag ut ' som en en.da jiittelövsal; Spel- mgii mannen fr &amp; byncnn.
med de.
grundligt och allo vor0 ense om röst- nrinsstiilliiingen var 1ik:alede.s kliidd i r l i a vackra tntt-i~rflickorria,.
rättens stora betydelse aven för kvin- ned gröut.
; om om alls ingen skillnad rhtt eller.
norna.
.
.
D11 det börjiide kviillas, flockades lelielgamm~lt Iiat legat - i sinnena.
Konferensen var ett gott tecken för ingdomen p &amp; viiga~no och drog till Spelmïnnen hade liinae.
sedan inta- 4 den internationella socialistiska kvinno- itarsjö.
Alla hade tagit sina basta; it sina platser.
Diir s a t t lurblisaren.
.
' Ett äventyr frain de stora skogarna.
rå ' - ' - ' ',, ' ' ' ', ', ' d.
.
.
.
M ' O R ' G O N B ' R I S .Jan G i i d d f i ~ l i f ~ s ~ h Sjötorp, liten fl,ickrövnren och 1i.inrlrn lio~i~oiu lcom- soin sakta sade till sin nsrmaste man: ocli raggig som en eiiku.slre, den diix nia undan in i cle stens slcog; ir~ia~.
Ett " I C ~.
~ l i gucl Kanske var -- vill s j?
e i iratd.hrottiits mecl stoim och viiid.
annat, drog för a t t geiislrjutn Iionom herre star pi, tottarena sida I ~ n r s Penning hette Iian, som skötte österut och Iialde Karl I ' olkesoii p5 Sakta och tyst lopp ilet f r h m m fiolen.
H a n var hiilvt b ' n d och Iiade ' I ' irsliolin till lcdnre.
Det tredje följet till milli: " I&lt;m.ske ' gud vill s i, kan- .-.
tdibeli; men mecl det stötte lian ide- Iiadb bcmnnnnt bhtnma och satt efter ske v i r h.errc star p5 tattarens sida? '. '
l i g a tiilikn.
Xiiiit l ' iickelrggg cleii; flyeiide; Iiiir fördc 13eii.jam.in Pol- Och ingen.
av bönderna tog ett nytt Iicztte Ilan soni .traJitcrc~de biilgspelet.
Icesbii sjiily befiilet.
steg fram.
BCen Benjamin Folkeson Ocli s.5 satt clïr f ö r s t i.
~ speln-k~snes- Alla, f1icl; orlis stodo p i 3l; i.i.s jiibron ropade: " E [on gör allt.
i yrsel, gott torn Per Viindi.are, lian s.om knappte och!
lyssiiacle till ropen .och tiganilet.
fo1.k!
Prn~iz5.t, alle man! ' "
gitarr ruiisterligare an n5.gon mn; m So:iulign tyclite att det Iiels blott be- Nigra gin$o ett par.
steg, men icke i allt Sverges stora lund.
Han hade t,ydcle ett roligt iiventyr och vil1.e g i alln.
l ' lötdigt Iiörde de J a n saga till.
ö w r h6vii.n stort anseend,e bland fol- n d in i slmgeii.
Andra., som biittre fliclrnn: ket.
1iii.11de tattarna, f:ru.lrtacle clet viirsti.
-- 8ii.g (lem, a t t det iir mig ' clu $1- Dansen gick nied liv ocli lust.
De Il5tflottriii Iiade nu Iiunnit andra skar, att det iir hos mig.
du vill bli, ilansandes - k i d e r glödde i blossande str; inc1en, och de hidn lantföljena hade att med mig vill du g&lt;P1 ut ' i vildmar-. '
,.
gliinstc, och bcwmari~a sedan slagit keilj:~ och r ö d e sig salitn ken !.
rodnad, ögonen - gingo i viigor, i liostigo.
vigor.
Fru imit sjön.
Att slippa eiilelliin liar var Tydligt oc ' li sakta, men liksom u r en Yilrln v:ir alltid i dansen; 1ina1) pt cii icke pöjligt.
S ~ l i t a och fast drog sig anclfP~clc1 struae .. kom.
det: stund fick Iion vila, alla ville d e dansa ringen sammm, rn.eclan biitaina beva- - Dig alsliar jag, Jan,.
.
dig vill jag.
med den ungs glada fruii p i Narsjö.
kade stranden.
- B:Xest förlindrade man fölili.
Uen iiu mindre fick heniies vackra sig, a t t intet rop f r i n flickan hödes.
i l e n Ben jamin.
' - ~olkeson ropade.
.
s l s l d h g, Lisa Qrancl, vik .., Henne 31sn började niisimi frrikta., att lian iiter:.
.
sökte ulls blickar och ville alla almar gjort Iieiine nigot illa.
Uönclerna sru- * Hrni t g l k i yrsel:.
Framåt, gott famna i den yrriiide dansen.
Ty hen- ro fö,r sig sjiilvs, ' att finge (le fatt ho- folk!
Han ar en hedning, han har.
.
p5 kusta.njct- nom levande, clen t.attarboven, sa rövat en lrristeii.
lies skratt va.r som spel - - ter ocli hennes dans var som ~eu; vii- skulle, de) ack?
honom i bitar.
Nu var det blott e t t par unga män, vniicle sky i solen.
38emie.s ögon VOSO ' Allt tran pre .och triingre blev rin- som lydde.
Alla d e andra och hela tv5 spe1md.e gpii-stor.
geni.
Lars Gruffs följe tog i ' clce, ett steg.
J=; ~ a t t n r e v a den r vackraste bland.
1.iir ett ' ö@nElick gick miinen fram 1 stdlet hörcles Lars Gruff tala högt; illa de dansaude unga miiririen.
Ha.1i.s ur n~olnen ocli lyste p i klippo~na~, som till folket: liir sken i blitt som en blank stril; reste sig vicl, strancl.en.
Di fick fol- - L i t oss gi ' til.lbalca.!
Gud a r II jiilni skiner i st:~slit ljus, och lockaina Iiet nere i bitarna.
se Ja.n Tattare yt- med .honoin, vi iiiilina iiitet göra * .. gen- flöto oordnade in i vnranclrw.
Han terst pi en av klippol ?za.
jalinin Follresoii, g &amp; tillbaka!
Ser du var smal och srniirt, lian var.vig och - Diir iir l ~ n!
Diir iir han!
skal- icke, att gud Iiar givit henne &amp; t ho- liitt, hann diins vas som vesslesprhng.
lade det.
nom.
G5 hem, I3en jamin Folkeson, H ' an var ung och stark, zuen han svin- Jaii Tattare b l i c l d e u t och förstod, och liit oss icke fresta $den evige!
gade icke s &amp; flicka s i högt som bond- att; spelet, var förlorat.
Nen illa ltiin- - Darsliaper!
Viljen I liimna en sönerna.
Fris,tan han Iiette J a n Tat- de de honom., om de troclcle, a t t han viirnlös flicka i en tattares våld a t t tare ville alla flickorna helst clrinsa icke skulle spela spelet till slut.
H a s förföiae?
Tron I det vara riktigt?
mod honom.
reste sig och lyfte upp den h d f t avdii- Föratin I &amp; t icke, a t t hon.
talar i yr-, Jan hade icke Ogon för nigoii a.nna.ii nade flickan, s5 a t t hon korn a t t vila sel?
Tron I gud lijiilper e n hedning?
ii11 Lisa Brancl.
Vii1 tjugu danser Ba- mot hans bröst.
S i skrek han: -- Vill var herre radda.
henne, s &amp; iir de han dansat nlccl henne, och aldrig S h iir kon!
Min 5.r hon!
Sjalv han miiktig a t t göra det oss.
föi.11ta.n.
Lade Iioit ~ g nej.
t D5 började d s an- 1ia.r hon följt.
mig.
Vet du iclie, a t t den som lägger sig dra att kasta mörka., skela.~de ögon- Ilii röt Lars Grufi, veltabonden: i guds riiclslag, honom &amp; er olycka?
h t p i lionom och knyta hiinderna - Det ljuger du, rncka.runge !.
Vi.
Deiijii.min.
Foll.teson.
y r röd av och muinla hotfulls ord.
sågo allt, ' hur du rövade ocli stal hen- halm.
- Xeri Jail och Lisa dansade,: som om n.e.
Lamua henne, du, din bov!
- Uslingar, som gömma er feghet det varit den sista dansen i livet.
Det ' - Aldrig!
Hören I clet, aldrig!
balroni vhr l ~ x r e s rygg.
Xen alln I, gick i vinande stormfart, s i a t t till Min ar hon!
som vilja riidcla ett bni ' ii ' ' r, n nedrig sist de andra stallde sig i t sidan fui.
Ilingen ryckte niir:mure.
De yngre, tattares vhld, följen mig!
att titta p&amp;, och fru Tilda började som vbro friimst, kliingde redim upp Itlappa i Iiandenia.
D5 var det, som för bergvaggen, 1iAllnnd.s sig i bus1~a.r Med dessa ord sprang 1ia.ii u r bbateii, hach Lisa 1co.minit med sina.
liippal.
för och snås.
Jiiii t1rgckt~e f 1icka.n niin följd av fyra; ii.iclKi.
.
.Tv &amp; av cl~essa iiiira Jri~i.s, s &amp; a t t tsttrirbloilet fntti~t tmm intill sig och +olmde ner: eld.
ITan tryckto sin fliclta fast, - Akten er, folk!
De tre kltittrnd~ upp mot toppen av tryggt intill sig och Inde armen helt Sncle Den janiin.
E ' ollceson: cm liciiiics liv.
- Jiin!
Var nu resonlig.
Dii kan S: \ besyi~ncrligt l Jnii ' si9i.g.
icke riidd Si tog lian ett djiirvt fiprh.,n utoiu vii1 fijrstii, n.tt vi veta a.ll; i, a t t flickiin Idippnn, &amp; r Siuz och flickmi stodo.
diui~plat~cii, och meii flickan i siu iclto följt dig godvilligt.
Var förstau- 111;.
IIiin stod liign ocli leencle och famn ilade l a n ned mot sjöii, dar b&amp;- dig nu, Jan, si, slrs ' vi förlita dig Eöljcle de I&amp;ttrr.iii.cles .rörels,er.
Alla hlitariia hade nu lagt i land och folket tarna liigo.
.
allt.
gitt lir för att biittre liuiiria 8s ut- Det hade kommit bestörtning över - Min $r hon!
mängden.
F r u Tilda hade bleknat.
I samma ögonblick gick minen i t e r gihgen.
Di liörile mim Lars Gruff Nen bönderna, frani ocli belyste klippan, och just då sakta suga till en 13rohult.sboiide: Flickorna &amp; reko.
som sjgo tattaren fly, mumlade salsta: vaknade flickan för en stund u r sin - Se, nu ser jam O s i .t$ligt, a t t gud tattardjiivuln!
- diininp.
Kalislcs a t t Iion drömde och vill det s1; a r a r s sa.
.
Aiin:~rs hade det Benjomin Folkeson pH Jfnrsjö ledde yrade, men hon d o g simr armar om ic1t.e blivit s,: a t t folket i b5tniua .&amp;tt skallg5ngen och jakten efter Jan.
tattarens hals och kysste lionom.
i land, s5 att nu alls ingen vaktar p i.
Han hade en stark; mri.lmEylld stii.m- - Sen I, sen I!
Ilin nr hon!
Nin sjön.
Snart tager J ?n.springet i böl- ma, så att hans befallri.ingsrop liörde.s s l d hon vara!
Sigen I daet alla?
jorna.
.
.
~ i t ut, t tills de studsade mot hergviig- Folket i kedjan stannade och stir- En bollde: gen himidan sjön.
I tre följen hade rade p &amp; synen uppe p5 klippan.
- Som - Neii slriille vi SndL inte g &amp; i bh- han delat folket.
E t t drog mdd veka- i ett slag tycktes de bli villridiga om tarfis, i f d en olycka skulle ske?
' bonden Lars Gruff i spetsen över de skulle fortsiitta eller icke.
D &amp; var - Vill glid olycli3, s5 s l i e ~ den, om: Ahsjöbron mot v5st; er för att liringpi det en karl ytterst i Lars Gruffs följe, vi ock ginge tusende i tiisen bitar.
?
' j- a -,.
' r ' -.
,.
.
, ' ',,.
,.
.
,
.. J u s t d i t o g J a n springet i djupet Flickan hade I i m i famnen.
Mm hörde e t t piii~iifiaiide i vattnet och et.
liitt skrik.
.- Till l&gt;:it; irna!
Iiördes di, Reiljamir 3 ' 011- \ esoii.
Hiir.
de liiiiuiit iier i bAtnriin., syiiter icke e t t spar av n5got levande p i sjön Hela iinttcn roclcle xnan a v och s11, ritaii att finna ett tecken.
Om de riidclat sig eller icke, vet vii: ingen.
3len somt folk sade sig veta a t t J a n var eii f örunderligt stark sim.
mare och a t t l i m l~iiiide viigama ut UI de stora skogarila.
S:t George.
- MORGONBRIS 1.5 ~ Nc~utunm, Ioskzdls- Men den gode guden sade till sig vara, J f d bwyet, kulle, X+-urin, l?
iksg r i i n y i, Xlvs b yn- sjiilv: Tdnlzii.s, Uk&amp;, 0 ~ 1 z s l d ~ 7 s r i I i ~ D Biidanefter skall det alltid cliiggregna.
Pited, Molnen ~ k o l n aldrig sliingras, dimman .Sollt:ftcd, Rmn?
fors, F~ ' 7dnij med omnejd aldrig lyftas, ~ o l e n aldrig lysa inci IIcc9zösnd, O.s / ers.uind, 33e ") i~li, Sior- Och det sk-all vara skiii~it och gratt til 11 Zz ' cn, Al hy, Ru~zmc7u och Bisp (rli ?.den.
Agitatioiien giiller uteslut ande kvin- dagarnes ande.
B nornas röstriittsfriga samt bildande av Ovh det vart.
SR.
I- soc.-dem.
.
lrvinnokliibbar.
; P &amp; flera av Pnraldyinakarna och gnloschfabril~nn terna glzidde sig i början, inen det dröj i - dessa platser ha inga möten förut håilitu de icke länge, innan löjet stelnade ocksi !t i arbet:irefr:oigan.
Vi 5x0.
dock överty- kring deras läppar.
Miinniskorna vet a gade om att det lyckas f r u Dalström.
icke, vilken betydelse vackert vader ha r att som vanligt bryta mark för vara för dem, förriin de en tid ha nödgat 8 idéer, och vi vanta en., go.
skörd av sakna det.
De glada blevo tungsinta L. kvinnoklubbar.
Sarskilt meddelande f rån, utskottet De tungsinta blevo vansinniga ocl n hangde sig i IiInga rader eller samlade Y kommer att sändas till alla .de platser fiir att hHlla konventiklar.
Snart a1 som resan omfattar.
betade man icke längre, och nöden ble?
v En tvätt- och strykerskefack- ' stor.
Brotten tilltogo efter en svind lande skala, fiingelserna överbefcrlkzldes i, förening blev bildad miindsgen den 25 Ater ar det höst och mörka dagar diirhusen riickte endast till för de kloka L. nov.
i Stoclrhol rn.
Förbundsstyrelsen och solen giimmer sig i rymdens sknm De levandes antal avtog, och deras bo l - hade inbjudit till detta .möte som blev, maste vrA, för att ingen skall se hu: stiider stodo övergivna.
Man stnclgad~ e gott besökt.
blek och Aldrad och t i r d hon blivi dödsstraff pA sjlilvmord; ingenting 11 jalpte Xfter niiförande av Signe ' Svensson denna sista tid.
JkIen medan blaster Rliinskligheten, som genom sh rning: a blev det livlig disk~issioii och gafs m %nga visslar i fönsterepringorna och r e p e.
generationer drömt och diktat om et n maningsord till de unga ' arbeterskorria, porlar i takrannan och en vAt.
hunc evig vAr, gick nu - sina sista tider til siirs ' lrilt av en kvinna som arbetat i ' tjuter framför en stängd port dar nere mötes genom en evig höst.
yrket i 25 hr, att de icke skulle.
l %ti.
p &amp; gatan, och innan hö3tens för &amp; brasr Dag för dag skred förstörelsen fram tillfiillet g &amp; förbi, utan organisera sig s &amp; ännu brunnit ned i v %r kakelugn, vil: Landsiindar lades öde, stiider föllo alt deras existens kunde bliva bättre.
jag berätta er en saga om duggregnet ruiner.
PA torgen samlades hundarix Beslut fattades att bilda förening, In- Hör nu p&amp;: och tjöto; men i gr8nderna gick er terimsstyrelse valdes.
och fick denna sig, Den goda guden blev för h g o n tic gammal balt man omkring frin hus til h g t att utlysa nytt möte fortast möj- sedan SA förtörnad över miinniskornaf hus med en p8se p &amp; ryggen och samladc ligt.
dblighet, att han beslöt att straffa de1.r: sjalar.
Och varje kväll haltade har genom att göra dem ännu dAligare hem med pbsen full.
Kvinnoklubbarna och kvinnoorga- Allra helet hade han i sin stora godhe Men en afton haltade han icke hem nisationerna kunna erhålla bro !chyren velat driinka dem allesammans i en n?
Han gick i stället till, himmelrikets por A ?-beterskolrza oc7~ SociaZisnten av ' Fr.
.
syndaflod: han hade icke glömt, hu; och rakt, fram till den gode guden Ström, pris 10 öre, samt.
' Varför böra angenäm den synen var, da allt levandi tron.
Där stannade han och bugad Lcinworna organisera sigr av Carl Bils- förgicks i floden.
Men tyvärr, han hadt och sade:: son, pris 50 öre.
Broschyrerna sändes en gHng i ett sentimentalt Sgonblick, Herre, d u har hldrats pi$ sista tiden fraktfritt, och erhalla klubbarne 20 proc.
lovat Noak att aldrig göra.
s % mera.
Vi ha åldrats bägge, och det komme rabatt.
Likvid insändes senast en må-, Hör pli, min viin,, sade han darföi sig darav, ait vi ha s &amp; trakigt.
Ack nad efter mottagandet.
.
Endast kvinno- en dag till djiivulen.
, Du ar vissw herre, det var ett dåligt r %d jiig gav dig organisationer kunna r+virem pA dessa liken icke nhgot helgon, men du hm De synder, som intressera mig, behövi villkor.
stundom goda idéer, och man kan re dil och dr5 en smula sol för att trivas Dessutom finnes matriklar, ' k a s s a -.
Q, &amp; sonera med dig.
Människorna äro d&amp;- Se här, ' du har gjort mig till en use protokollsböcker ' till ett pris a v .tillsam- liga och vilja icke biittra sig.
Mit1 lumpsamlare l mans 5 kr.
att erhiilla pk samma villkor.
tillarnod, som ar oandligt, har nu tagil och med dessa ord slängde han sir Gratis u tlamnas på.
rekvisition av slut, och jag h m beslutat att straffa smutsiga påse mot tronens trappsteg d kvinnoorgmisation flygskriften Xonfirma- dem genom att görs dem ännu daligara häftigt,; att bandet brarjt och sjalarnr tion - ~ 9 % frivillig handling samt ' För- Jag hoppas niimligen, att de die alle.
fladdrade ut.
De vom icke.
evarta slag till stadgar och diskussionsamnen siimman skola förgöra varandraeoch sig utan grå,.
i För nybildade klubbar.
.
sjiilva.
Dif förefaller mig, som om vAra a ~ e ar t de sista människornas själar, u t- Rek visi tion sändes till ~ i h e t s tsko intressen - eljes e &amp; vitt ctkilda - hur för sade djävulen.
d a g skanker dem 91 bet- kassörska fru Elin h d i e t j, Tunnel- en grhg skulle kunna finna en bcrörings- dig, herre.
Men akta dig ' vii1 för att 7cctun I B, 2 tf *., Slockhohn.
:.
.
punli ' t; vilket riPd har du att giva n i i g?
~ begagna dig ' av dem, om du har för av, Djiivulen bet eftersinnande i speteen sikt ritt skapa en ny viirldl~ Cirkuliir ang&gt;iende tiden för Norgon- av.
sin svans.
e * &gt;ris utgivande under nKsta Ar kommer * herre *, svarade han slutligen,, din Blasten visslar i fönsteriipringorm, och tt i narmaste tiden till~5rid.is~tidningens visdom ar lika stor som din godhet.
~ommissioniirer.
.
.. Statistiken utvisar, att det största an-: egnet porlar i takriinnan, och nu är Likvid för förslilda tidningar.
torde t.alet brott b e g h om hösten, dA dagarna; agan slut.
Den som icke har först&amp;tt: namst insiinda .. under adress A m a .. ~ i g med att det blir 3en kan trösta ärr) mörka och himlen gril och jorden 3tarlr ?J, Folkets hus, 4 tr., Stock7~olt) a. rackert viider i morgon.
ligger rjvept .i regn och dimma., (Ur Historietter av E j Söderberg.)
Den gode guden grubblade länge över dessa ord.
Helsingborgs Kvinnoklub4.
v Jag förstår,, sade han slutligen.
, Ditt r i d ar gott, och jag vill följa det.
Du Fru Kata Dalström tillträder i Ordf. frkn Gerda Pcttcrtxon.
Kassör f rii har goda gLrvor, min van, men ' d u borde nbdio av januari en ngihationsre.~a för !lwisti ?a J o l m s s o?
~ Soiniiiaiitrilde 1:sta och anvanda dem biitbe.
D ivinnornas arbetsutskott.
Resan giiIler: dje rnhndrigon vnrjo ir~hoarl, .Folkete Iiiis Djiivulen log och viftade p &amp; ' avansen, qorrliind; diiir möten, kominer att an- ' - d.
, ty han var smickrad och r ä d, och dar-, rdnns p &amp; omkring ett 30-tal platscr, Sj i i k kaseniis ordf. fru ~ h i d i n ohu uh wo ?,, h r 1 Krokauattiii 50.
I&lt;nenC) r r q lila Olsson, eftcr haltade han hem.
iiimligen Bo d m, Lulc&lt;lcd, &gt;im je /;, Ge&amp;- Larlsro a:r 38. '
.
.
.
.
.
.
t: m ' Duggregnet,,.
.
- KATALOG:.
.
i.
.
.
.
Henning Berger: 86 CLark Skeet, Där Gustaf Janson: Paradiset.
.. Ute och andra noveller.
Krapotkin: En anxrkists miniien: ' Georg Brandes: Lasalle, I och II delen.
Oscar Levertin: Livets fiender .. '.
(A / kr.
p r del.)
.
Henning von Melsted: Nod.
Marika Cederström: Den halte Eros.
....... ...
Grazia Deledda: På onda vägar.
Peter Nansen: Stlideot:.
.
.
Albert Engström: Mitt liv och leverne.
Georg Nordensvan: Figge ..:.
Anatole France: Drottning Gåsfot.
Johan Nordli~ig: Vera.
~ u t h.
-,, - Den röda liljan.
Oskar Fredrik: Skrifter i urval.
.
Gustaf e t ~ e i j e r s t a m: Boken om Lille-bror.
Ernest Fenan: Jesu levnad.
-,, - Det yttersta skäret.
.
.
Georg Sand: Teverino.
-, Fattigt folk, I och II delen.
Stendhal (Henry Beyle): Abbedissan i Castro.
(a l kr.
pr del.)
Henry George: Den sociala grundoratten.
Hilrna Angered-Strandberg: Den nya - världen.
.
,.
Tor Hedberg: På Torpa gård.
Västerut.
Thomas H. Huxley: Utveckiingslära och -,, - August Strindberg: Svenska oden och gammaltestamentlig .tradition.
äventyr, I, II och III del.
E * Walter Hulphers: Efter Herrens hastar.
.
och andra berättelser frin Norrland.
Hjalmar Söderberg: Forvillelser.
.
1 '.
.
.
.
,:, a '.
.
.
- C,. '
- l.
F i n n e s att tillgå i alla boklådor och hos våra agenter= - '.
.
, KOKBOK FOR DET BORGERLIGA, HEMMET.
-.
: utgiven a v.
F.
a c k s k o l a ~ för, hu&amp;ig.
ekonomi.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
t tt - denna .. kokbok ar&lt; den basta: be ' visas.
.
.
bast.
.
.
.
.
.
, ...
' B 8.
::. '
.
.
.
.
: -. "
.., - .. ....
!
a.
.
.
.-.
.
L a:.
8 .&amp;kav, att, .$eda ' n '; i903 .. '.
.
.
.
.
.
&amp; er.- * '.
.
.
.
.
:.
!
.
....
.
.
.
. "
.
.
.
ini,.
...
- -.
.
.
:.
.
.
.
.
.
, .45g0aaD, ' ex.
i:är~.
: salda::.i-, e - i Uppsala.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, .s I.
.
.
C.
t *.
-.
.
a.
.
.. '.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
;.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
_. '
.
.
.
:,.
.
.
-.
..:: ' .,.
.
.
- w -, P r i s.
i n b.
4: 75.
Finnes även- i.
h ~ f t c.
: A: n &amp; .öre l: .......
.
.
.
.
a,.
i. l?
.
.
.
.
.
.
.
.
.. i.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I I I ...
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
-.
.
I.
.
: a..
.
l.
I -.
.
,.
.
.
I.
B A R N B &amp; K E R T I.
~.
!
.
J:u~:E.M,::: ' ~ .l,.
.
.
.
-,.
. '
'.
.
.
.
.
BUSTE8 BROWN, hans hund ~ 0 6 och 6 ~ vad som hände dem.
Pr:?
1i75.
.
'::.
.
.
.
.
Snöflingornas saga av V I C K E N - VON POST.
.
.
.
.
Pris l: 50..
ord an vindens STROMBERG.
Ois.
i:.
50..
.
-.
- -.
.
minsta &amp; i av.
;.
a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
l, a.
.
BERTHA.
.
.
.
.
-,.
:.
t.
.
. '
.
- Sthlm.
1907.: ' A.-] {.
Arbetariier Tr) Tkori
