# ID: svediakorp-per2315
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1907
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,163
# sentences: 980
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 3.
Arbeterskbfnas tidning.
- Utgi * en ...
av yvinnor+as Feekförbund.
.
.
.
.
Juli 1.
90.7.
.
.
.
.
drare för.
des; egen skull.
.
FQr honom och trumb6rna hö&amp;e., Det är icke.
heller ar pennan en .klinga och faltherrens egen blotben sångare mer, utan en faltherre.
klinga.
Sköldarnas brak och lansarnas Med båda dessa har Lem L a r s s ~ vinande, trumboriaas d %n och fanornas släktdrag- Som Gabrielsson .han.
i flera dtat, - allt vad till .. striden " hör &amp; kar han.
av sina dikter vek ocb cIrömmande,-som Vid sidau av v5r diide Gabrielss~n.
samt Sitt arbetande folk .-vill ' ban standigt se Ossian~Nilsson .alskar han därjämte sin Ossian-Nilsson intager Leon Larsson fram-: strida, icke. ' vila.
K ' ampen .mot mörker, klinga för stridens harlighetq skull, stri- den .. för, frihet och rätt, .. striden för ett sta rummet som de svenska arbetarnas,.
.
.
I ' skald.
.
, nytt.
samhiille, för eB ny ' .mänsklighet.
Som Gabrielsson filosoferar han ofta vid Gabridssoiïs diktning .var ' den,.
blide.
lägerelden, som Ossiaq-Nilsson är han och .veke arbetarskaldens.
Hans slingmö: filosof aven mitt i strideni vimhel, mitt i gick mestadels i stilla tankar.
Gabriels- i bandliqgens hetaste ögonblick.
Som son var den proletariske drömmaren, som I GabrieIsson längtar han efter .att se oken- tvingats att taga stridsh jalmen p %, för I vandringen slutad - med en stormning ' den Fattfardiga.
saks skull; som drivit av himmelen!
- och det för1orad.e lan- hans folk, iit i skamp.
Han ' var.
en t3n-.
.
det breda ' ut sjrg ' för sitt f6iks: blickar, hare, som dog h e d svärdet- i, hand.
.
Hm mim som.
Ossian-Nilsson skixlle han .dock var ocksh en ' siare, som tagit facklan i .. fösvisso sörja, om.
kampen ffiåg6nsin: sh -- hand för att lysa sitt folks första tunga, hade: S % g %r där .en dualism .genom ökenvandringsvag.
Facklan förbrände hans .. diktning, .som dock har: sin ' enhet h ' aris hand och han själv.
stupade innan ' f ' dPri att itriden.
för idealet icke .har nå- Kanaanslandet var natt.
Hans arbetande got slut.
.
'; .folk.
hann .icke.
ens till Sinai, förrän dö- I micket * är Ceoh ~ a h s e n s d i k h i ~ g den n %dde honom.
Så fick ' han, som dock olik de ' bhda.
andra skdaeinas.
av ' naturen.
danats att bekläda en pro- '.
Hans filosofi ar.
först eii .anhan.
!an ' Ga- fessorsstol i filosofi eller intaga en plats I brielsson~, mera optimistisk i sin @; runa- .p % dr6rnmai:es .. och ' .vitterlekares parnass,!
som krigare dö.
med hjälmen i.
ställilet!
ton, mindre ' melankolisk; .Strangarne p % hans lyra äro starkare, anslagen djärv&amp;, för med lagern om pannan.
Dock - tonen hhrdare, ' stilen pregrtantare, hela aran %r ' icke mindre ' för ' det.
De som hans musa .villigare.
.Han har icke hel- som falla på sin post i de ' £örtryc$tas '.
ler Oseiam-Nilssons ' &amp; &amp; ngsidighet - i. att frihetskamp, dem hör h jälteglorian till,, LEON LARSSON.,.
.
.
.
föra klinian, ehuru km&amp;e sthlet ar a,v.
.vare.
sig .de stupak i ledet eller bland .I naturen anförarne, och främst skola de .minnas -.
.
I som,.
likt Gabrielsson förtryck, hinpenhet; .feghet .. lian ddrig icke djup och omfattande, men ofta re-.
.
.
.
.
.
taga: slut.
: Hans härligaste dikter äro nare; fpt &amp; biott med fjirnde~s lunga svärdshugg av - en väldig hand och - eri .Har Gabrielsson de mö&amp;a 1.ackviolerna lindock djarvdes om frihet ejunga,.
stark ' !klinga.
.Drömmer.
' han,.
s % drörn- kring .. sh stridshjalm och " ~0ssia,n-Nilsson främst s b l a våra diktare under var kamp mer han xned.hj %en p &amp; och stålet-vid de röda vildrosorna, så har Leön.
!Las &amp; sidan.
Sina siarord bar.
h m på spetsen son de ' vita li+@na.
Dar.
liggert icke minnas.
sthr-i v h ~ a le- sällan t .. o; m. i ' .hans vildaste sFng.er.bar- Ossian-Nilssons diktning ar den födde af sin klinga.
; Dar .b harskaldens.
Han ar kampens beun- der,: höres: förvisso .$trUtlssången.
starkare nets oskuld '.
' och.
omedelbarhet.
Detta.
.
I, r ' a t f 1 I ' l I - I 1 3.
:, n,, ' ' ' 5
r.
.
&lt;ger %t h-s - pogsi-en charme som b tager.
Det är mëstkdels otjänlig$ att klasr ficera.
$kulle msirilind6ck göra det, i,: är väl Gabrielsson. '
lyrikern av de tr Os~ian-Nils~on dramatikern (mitt i sj: lyrik) och " Leon Larsson epikern.
Lysi] ibland ur Karolus ' skkger en mild hi m ' or Och " lhgai ' ur ' assian-Nilssons of1: en.
förintande satir, sa " kan man hos Leo ' Lardon sp %ra eIu bitter Soni.
Alla ti .. äro idediktare, alla tre?
dock realiste:.
' ~~nibolisrnen hterfinna9 hoa ' dem ocksi.
Minst redist - och mest symboliker a.
dem ar dock Leon Larssog., Vid lasningen av KaroEue dikter hs jag.
ofta kommit att.
tikka p$ Björnson.
folkvisor, vid !.
lasningen av Ossian-Nilr son har framfiir * allt Ibsens dramer sthi för mig.
Vid läsningen av Lepn L a r ~, - som ' dikter har icke sällan tanken g&amp;l till bilder och stamning&amp;.
i ~ e b Cc a .media och till gestalte; av " Meunier.
I denna forsta artikel har jag ej till gHng " till de ' n under utgivande.
varand tredje dilktsamlingen ' av Leon Larsson Till den får jag återkomma senare ocl halla mig till de tvil som föreligga Hatets sdnger och UT ajupet.
Genom b&amp;da dessa diktsamlingar gå som själva-+; den stora ' ' underströmme] .harmen över aförrattena mot arbetets folk De kval som hans klass lider vila son blytyngder över hans bröst.
Hans kva " lösa sig i en valdsam harm, som ich finner ' uttkyck ' nog dtbka a v ge ' sig till kanna.
Harmen blir till " hat p b t all som trycker ' o.ch alla som ' förtr3cka ocl hatet blir i sina högsta ögonblick ei sorg som &amp; iper och rycker i h järtatj alla trådar.
Fhgslad p &amp; klipljä &amp; stormpiskad, sol stucken, gamhackad " igger Prometeue proletariatet obh kvader i Hatets s d w -.
.
Min sting, den id en 8&amp;ng-ok n6d och of @.
...
MORGONBRIS Har # r den mörka gata, vars doja man ej kan lyfta, dar hundrade tusen grata och jämra och evigt snyfta i tusen förtvivlans kval.
Och dovt &amp; !res verop ' skalla £ r h desaa som Bngsligt klaga, ty har i det mörka, kalla det vaves en dyster sagli av sorger i tuseiital.
, ' ' ' e ' Och aldrig fiir solen lyss pA dessa som stbdigt lida, som svtilta och evigt frysa, eom djupare n ' edtit glida f r h stjärnor ' och rymder bl&amp;.
Och hiindrade millioner till mörkare klyftor stupit, till armodets, regioner '.
ned i det avgrundsdjupa .. .dit blickarne icke n&amp;.
, ".
.
men också.
Och hans folket som stilndigt lider, det bidar ren evigheter de soliga ljusa tider som siades av profeter i. tidernas första var.
Da töcknet en gling skall flykta.
och solen sitt ljus skall ösa p8 haren utav förtryckta, .som fram ur adet bbttenlöna t511 djusare nejder gar. '
: f fráii sekler till sekler har brunnit i Ilinga och nattsvarta k och gnistan skaii glöda och Barnma sa lilnge valdsaltet s t h.
Den: gnistan har ' givit At slaven hans drömmar om Ariens land och tron pA de kommande tider som lösa förnedringens band.
Arbetarklassens lidanden h aldrig pi svenskt sprak tolkats s % modigt, san.
Denna IAga mot höjden jir själen j och i all sin tragiska storslagetibet son ocialismen, folkens.
befriare, ljusets ko- hos Leon Larsson, D &amp; bävar en sja: !ung.
Han ar bakom, där brottas det h e d gudarna den gud som med gliidje v i halsa, makter, dar blodas marken i vanda, 1 en furste av ljuset, som varlden skall friilea sorg och våldsam vrede.
-.
Men vad .. den nys tidens fabgsla &amp; r&amp;.nl.kyla och mörker, frhn armod 6ch sorg; Prometeus längtm efter;.
åatundar, vad c h honom i gladje och gamman vi kröna som hiiller hans liv vid nhkt och dri-, l1 envoldig konung för allt detta sköna ver honom att standigt rycka i fjattrarne) m finnes att alska, i.strlljiieete borg.
för att få dem loss, .har # icke heller Han är segerherren, mänsklighetens tolkata enklare " och skönara4n - i dessa ye frälsare.
Han ar den ende som rader i dikten 1 träldom: .. kall folkets förtryckare och mörkrets Och $ag vill renas, jag vii1 sjalen löga] akter och i ljuuete atrAlar o+ i skonhets bad, - sedan han bojorna brutit och krossat att jag p &amp; skada detta ljus^,^ höga, - b: h viirlden ar renad och allt ar: €örlossat: h jorden befriad fr&amp;n lögner och.
apek,.
Livets fruktansvärda motsatser i kapi- S ekall han ett skönhetens solrike grixnda talismens värld, den.
valdig~~.ankTagelsen: h då, skola, eviga varticler stunda mot meningslö~heten i " samhä11ssystemet ed frihet och lycka, m ~ d gliidje och lek.
.
.
.sådant vi ha.
det, brottsligt till sin exi- - som evigt loc&amp;qr i det .skön&gt; stad.
-. '
, ' le, nu Br det soltid och groningslycka d drömmarnes rosor i solen gro, .h alla sig sjungande pryda och smycka il1 Kgtidsdagar och sommarro.
bh nu ar det tid till att grafsllngsjunga, r. lllderdomssorgen som faller i mull.
.
' y vilren den ljusa, den fria och unga kall mörka tidsgudarne störta omkull.
nu ar det shngtid.
och blomsterfester h jorden a r god ' och valsignelserik.
.
.
och nu ' spelar viren och livets.
orkester rin storms8ngsdova och höga musik.
.
Dch nu ar det &amp; skdiin och ofredsdagar 18 viggarne ljunga friln blygri sky.
.
Fy nu ar det ljuset som mörkret jagar kiln nordskogslanden med tummel och gny.
.
.
.
.
1, heliga stormtid och uppbrottsstunder.
Lil makterna saialas till .strid Ll jorden skall segla med grönskande.
.
.
-.
.
.
.
lundler.
S % sjunger skaldens sangmö gliid jen som flytt fran var vbld ich nu # ' det &amp; vind och fehetstidkr B jorden iig lilgar i solens brand ch nu ar det vhren.som sjungande skrider ied stormgangs~teg emot nordens ' land.
.
ill drotnlandsekel och lyckans tid.
.
. '
o stens, grymt i sin $&amp;Eullhet,.
gktfullt i sin grymhet ' var h&amp;-allt detta tolkats som i dikten I avgruritden: '.
.
Frednk strom.
r 3 - .. Miin kan hos Leon Larsson i hans Eörsta dikter mitt Ibland pärlor av skön- het dil och d % ' träffa pk formlösheter.
Detta är s % väl ft@clarligt.
Det.
oför- rlarliga ar att de icke äro &lt;era och att le med nästan; varje dikt avtaga.
Det) förklarliga Gr att.
denna.
proletariatets ikald i det stora hela förfogar över en ' ormens glans, en tankens flykt och ett ranslans djup som skulle göra, honom ~vundad av de berömde, om de - kände ionom.
, ' Men det kan för visso ocksa rara en berömmelse att icke vara be- ömd, och vi som kanna honom, .halla konom lika ' kar för det.
.
Och det frö till.
liv och hopp och til; trid .,för en iidlare mänsklighet, och et1 yckligare samhälle, som frdm tiderna irsprung finnes i foIksjalen,: det ar frim ietens gnista, längtans laga,.
ratter, om bhrda gisselslag och ke&amp;ws tyranni.
1 blod jag diktat demd i smart an^ il&amp;nga niitte och sjunger den i sorg, i +t oc4 ' raseri.
l - -- -- '.
6 tanke vill .. for&amp;a ' bland tingen och fritt vill den stiga mot ljuset, ty viljan den,, böjes av ingen.
och icke den trampas i gruset ' i skrack inför gudarnas lag.
- - '.
om Eden, om drclmmarnas Iiistgard,.
bevakad med ljungande svärd.
Men &amp; ves det ingen lösniog på del sociala nattens gåta, vore natten evig ocl gåtan olöslig varför då kampa?
Mörk: et kan dock icke evigt segra och -. '
leon- ~&amp;sson. '
'
MORGONB ' RIS norna på allvar ville satta sig in i ai betarerörelsen, studera dess syften ocl innebörd skulle de snart: finna att orga nisationen, det målmedvetna ihärdig strävandet för de$ allmännas bästa, a det enda medel varigenom det egna in tresset effektivt kan tillgodoses .d &amp; de Organisationens vinst .. galler egendomslösa: och löneslavar.
' Landskrona Sömmerskefackförening C.
N.
.
-- som endast är nhgra mhader gammal, IL har nu genomfört ordnade förhilllandei för alla sina medlemmar.
Genomfört airbetsavtal.
Avtalen ha förut varit offentliggjord; Vi hava denna gång att lämna en re i %Morgonbris %.
Jqg vill endast i kort het, men p å ett utförligt satt redogör; dogörelse över.
den i dagarne avslutadl för avtalens verkningar - kanske skal lönerörelsen bland sömmerskorna i Ee det kunna väcka någon sovande och mo löv, som genom förbunilets avdelnini organisationen ovilligt stamd sommersk: därstädes lyckats genomlora ett avta för kliidningssömmerekor, vilket godkänt, till eftertanke?
Föreningen raknar cirka 1.00 medlem och underskrivits av sex ' arbetsgivare mar fördelade i tvenne ungefär lika stor: nämligen: fröken Mia Nilsson, Ida Hans arbetsgrup ?er, lagerskrädderiarbetersko: son., fru Ketty Jönsson, fröken Ann: och kapp- och kladsömmerskor.
Genon Sjunnesson &amp; c:o, Emma Olsson och h: de förras: ivtal ' erhöllo arbeterskorna e1 Lundberg, och har ett avtal emellan fa genomsnittlig löneförhöjning, pr ' vecka i brikören A.lb.
Sahliri och avdelninger 2 kronor, eller frAn i medeltal 10 til träffats, vilket omfattar omfattar barn 12 kronor, och arbetstiden inskränkte!
klädessömnad, blivit godkänt och un med 4 och 7 tim. Pr %r raknat utgö: derskrivet av bagge parterna.
Vi vilja först göra ndgra utdrag u: vinsten över 4.,000 kronor och arbets tidens minskning 12,500 timmar.
Kapp det arbetsavtal som blivit genomfört fö: och kladsömmerskornas avtal var annr klädningssömmerskorria.
Arbetstiden bestämdes till 60 timma: mera genomgripande och visar en be tydligt större lönevinst, eller 6,500 i pr vecka.
Helgdagsaftnar upphör arbe 7,000 kronor pr år; minskningen av ar tet kl. 3 e. m., Julafton.
oqh: it ma; upphör arbetet kl. 1 e. m. Avlöninger betstiden a.r cirka 11,000 timmar.
I senare fallet.
vor0 arbeterskornas för utgår första året efter 1.aroAret med C hhllanden också i flera fall högst elan kr.
pr vecka.
Andra Aret 9 kr: pr vecka diga och avtalet:; kunde har Astadkomrnz tredje Aret 12 kr.
v.ecka; ' Elevaret al sadana förändringar, som fr %n G och ' i indelat med 2, 3: 50 och 5 kr.
betal till 10: 20, .och från 8: 50, 9 och 9: 5 (ning pr ' vecka .. Bestamdes att arbetsgi:.
varen ej äger satt att ' hava mer an er till 14: 40 .pr vecka. '
Och, eftersom arbetsgivare och mo1 3lev till var fjärde sömmerska.
För at1 organisationen ovilligt stämda arbeterskol arbeterska skall antagas och komma: ständigt hiilla för %att allt som vinne^ Stnjutande av de i avtalet stipuleradt genom organisationen slukas av denna I lönerna fordras att ' hon ' bevisligen skal; undan.
form av dryga avgifters, vill jag me6 hava genomgatt .ett &amp;: rs liirqkux~~ nhgra siffror.
belysa grundlösheten av detta; ag göres for dem soni nu innehavs platc påsthende.
De omnämnda avtalen galla IOS arbetsgivaren.
2 Ar och för, denna tid utgör arbeeter.
Övertids betalningen skall utgå med skornas vinst, d % värdet av arbetstidens .ika betalning för alla sömmerskor, oav inskränkning medräknas till i runt tal iett vilken veckolön de inneha, och skall 30,000 kronor,.
utgör p r medlem 300 lensamma raknas $25 proc.
av hogsta kronor.
Före avtalens ikraftträdande .ön som ar i avtalet stipulerad.
Be- hade arbeterskorna inbetalt 200 kronor, itamdes tid och dag dA avlöningen skall eller pr medlem i medeltal 2 kr., sömmer- ~tbetalas till arbeterskorna .. Arbeterska, skornas årliga .medlemsavgift är 6 kro- lom drabbas.
av.
sjukdom skall efter till- nor och denna kan näppeligen komma riskilandet Aterfå förut innehavd platr att under avtalstiden höjas, vadan söm- ned samma lön * och riittigheter som merskornas sammanlagda utlägg för det ' örut.
Arbetslokal6rnrr skola hållas.
rena, vunna skulle komma att utgöra 1,400 riil ventilerade och ordentligt uppvärmde rid kall väderlek.
Vid inträffad arbets- kronor.
Sömmerskornasl~~förening har pA ett) rist iakttages alltid att sist anstiillda utomordentligt.
satt hävdat den gamla orst entledigas, och vid intagandet av ats sen, B f aclrf öreningen ar den bästa rbeterska aga de förut p &amp; grund av ar- bank- och pensionsinrättning?, ty vilken betsbrist.
entledigade företräde.
Avtalet galler i tvh år.
Uppsägning shdan ger över 2,008 ' proc., eller 30; 000 för 1,400 och för varje enskild 300 kro- kall ske skriftligt av den uppsägande nor för en insats av 143 Men and %, arten minst tre manader före tidens ut- finnes det söinmerskor, organiserade som; %ng för avtalets gällande, i annat fall oorganiserade, vilka anse medlemsskapet; aller avtalet ytterligare ett år i san ' der.
Det andra avtalet omfattar, som förut i fackföreningen generande och simpelt.
Egoismen och bristen p % vilja, att göra iamndes, barnklijdessömnad och.
har niigot av allmännyttig art är ännu stor enom detsamma en sju ackordsprislistor och verkar hamnlande p % organisations- divit genomföda med 10 t. o. m.
30 arbetet bland kvinnorna, men detta har roc.
förhöjning av lönerna.
Vid prissättningar av nya och större ju sin rot i okunnigheten och om kvin- Från Kvinnornas Fackförbund, ' a -- ' u ' ' ändringar av modeller,, @ au.
föreningen höras och de övereneomna * psserna till- föras den g~dkanda, prislistim söm ' ett ..!
supplement med, samma giltighet.
:.
Vid intriif £ad ar betsbest skall jaktta.
gas att si,st anitallda ' först entledigas med.
företräde for sjalfförsörjerskor.
och ' ' vid intagandeLL iiga förut anstallda företräde - 06h skall sjalfforsijijerskor som .. förutva- f aga företräde, rit anstillda, h ~ firman Yidare bestkmdes.
att .. slipmerska som.
antages skall bevisligen hava lart i söm-.
... nad i tre mgqader.
Avtalet gäller till den 15 ' april 1909, uppsägning: ay avtalet skall ske ' e r i f t?
ligen minst tre manad?
före tidens ' ut- ' gilpg i.
annat fall varar det ytterligare ett .&amp;.r i.jänder.
.
,.
.
.
Vad som nuspärmast följe?
av denna redogörelse ar naturligtvis friigan.
:, vad liar sömmerskorna vunnit genom denna lönerörelie och dessa godkända avtals-.
bestammelseri; ~: För d.et första ar det: för ~ k l a d n i n g s s ö m m e r s k en ~ farhöjning ' av ve.cko1önern.a med 2, 3, 4 och 4: 5 0 ' kr.
pr vecka.
Arbetstiden ar förkortad .med - 6 tim, pr vecka.
Bestämmelserna, om av ?kedaniie och antagande av sömmerskor bf$ryggar.
m h gen fr %n att.
behova lita p % slumpen, var och när och hur laiige,de skola hava.
arbete.
, Paragrafen, .&amp;m hur må,nga elever ar.-.
.
betsgivare?
äger ratt Mlla mot betalda.
, sömmerskir ar .av s t p V W till skydd för arbetslöshe$,, och binkr ar ocker p %: billig pbets&amp;ft ' i SA .stor u t s t r ä ~ k n i ~ ~, ~, -.
som hitintills.
.
Den b e ~ t a m r n e l?
om ~ ~ att ingen få,r intagas som.
ej beyisligen kan intygas hava genomgAtt ett års larolprs ar en bestammelse som är värd särskild upp- " ' märksamhet.
Det ar första.
steget till litet reda och ~rdning inpm dtfinnadsb~ankhen blind, rvinnor, .och vore önskligt att den kunde; illampas F större c ' wtstrackning.
Det skulle .d % icke bljva.
.så överftillt - av.
ar- ~etskraft,.p % det omrfldet, som nu ar iallet, emedan många anse sig vara söm- ierskor, bara,.
de kunna hålla i nålen.
..
Det a r.
så lätb .att utbjuda sin arbe &amp; rraft till sömpfid.
och ar - det mangii rvinnor som, d % de byta om sysselsätt- iiqg, gtpast äro sömmerskor emedan det 1 eke finnes några som helst ' bestarnmel- ier om.
lärotid- o. s. v. som p % allvar av irbetsgivaren aättes ifr %ga ' utan arbeter- ikor antagas och bhetalningen blir sedan.
; odtycklig ay arbetsgivaren och Bro vi lärigenom st.raxt inne pA kapitlet kon.
Kurrensen om billig arbetskraft B.
Detta ar en liten: ö$&amp;blick vad .de ipeciella punkterna i det ' forsta .avtalet.
iar för betydelse i praktiken .. och skda ri övergå, till det andra .adalet.
'.
Det var ett, ganska 18nggamt arhete - tt få,, klart och kunna komma ö-ens alla dessa.
cpkring '.
1 !5,0.
priser, men let lyckades och som förut nämndes blev det ratt god ' förhöjning ab ackords-.
briserna: Har.
var det icke endast för- ' iöjningen av.
'.
priserna som förde .. go$t ned sig för arbeterskorna utan aven reg- (Fort.
i % sid.
6.)
' a ', ' 1 ' ' a ' ' ', L,
: Sjung människoande, gråt och s j u n. '
.
om din langtam leende vår,.
.
var drömmande vek, var stark, var ung, var driftig, i handlingens år!
, .. '.
-.
.
Så.
sanni som vdr blick.
är av tingen.skym4.
.
.
.där- vi trotta i.
~ ä l d o m gå, .. s å.
sannt finnes: .och&amp;:.
en tankens rymd.
.
.
i sol över dimniorna g&amp;.
.
.
.
.
.
, b.
.
e..
.
.
.
Tid lionzmer med snö i lockarne &amp;; ' sval,$ då hågm blir tröa ' och.
tung.
M e n ännu stå liljar i blomstervall och.
äh är du stridslystet ung: De ha pekat dit upp, alla store, man,.
fö3e Sokrates tid och till v&amp;.
.
.
.
.
och fast foIkef ej fattat meningea än.
det fu@e dock stormannens spår.
.
... '
,.
.
.
.
.
-, z ...,.
.
-.
.
, Se, högt över skogacnes blånande bryn, långt bort över dagens: gna4 där himmelens lärkor drilla i skyn.
:.
-.
och örnarne hålla sabbat?
.
,.
.
I 1 Där ligger det ä / 2d &amp; din längtans iand - medan hoppet.
sporrar din ' flih och stand&amp;$ f &amp; splittrade skeppens sirand,.
.... i aningar längtar du dit:.
.
.
.
.
.
.
.
- 1 .... r.
.
.
.
.
.
:.
e.
.
,.
.
.
s -, ....
t / I Och en vår sikall komma- i.
sailhet och glan^, .ked lucka och juóelski, med saga och sång om en seger, '.
som.
vanns.
.
.
då ' anden blev herre och fri .. '.
.
KAROL ' US;.
. '
.
.
.
.
.
. '
.
.
3 Det har .. gäU och en jättestrid, en kamp me &amp; mörker och @ s, .. och materien tamjs till trel därvid.
.
.
och till tjämt ' ziti tankens hus.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
9 .. - - ...
.
.. *; ... I.
.
..: ... r.
.
.
.
....
.
.
.
.
.
- att den .bannlyser anv &amp; ?d&amp;det av smutsiga vapen sasom haii, spott.
oclh förn8rmelser mot religiöst.
tärrkande personer, villitit allt icke.
.
kan anses som diskussionainl8gg;; att &amp; n iv .. oss k h v &amp; - en kraftig kamp f &amp; religionsfrihet, koncentrerad i arbetet.
föt st~tskyrknna och kyrkobodgeten8 aysknff ande och för skdans skiljande f r h kyrkan.
. '
', ' I anslutning tir1 Wsta.
punkten i ' detta uttalande beslöt kongressen uppmana.
.
Sveriges arbetare.
: ', daiist de.
icke av religiös övertygelse anse sig böra deltaga i dylika ceremonier; att icke 18ta döpa sina barn.
; att halla sina.bnrn i f r h skolundervisningen i kristendom;, att icke lata konfirmera sina barn, samt att vid ingaende.
av aktenskap ej anlita prästh jälp.
Centralstyrelsen fick därjämte i upp- drag att utarbeta en för mass-spridning lämplig broschyr, som nöjaktigt klargör de.
medel, so= kunna användas för.
att uiidgh de kyrkliga.
ceremonierna.
...
' Under debatten, som föregick dessa uttalanden, framhölls bl.
a .. huru nöd- vfindigt det är att.
börja en mera mdl- medveten kamp mot prästväldet, och.
att ett uttalande som detta icke skulle verka hiimmande på agitationen, då det sam- tidigt förklarades, .att kampen icke gäller religion, utan yrasternas.
och statskyrkans oförsynta ingripande i den enskildas liv.
Dessa beslut visa vägen fatt konse7cvetat leva eftw partiets prograrqunkt 4, vars sista del säger: D Kamp.
.mot statskyrkan s, och blefvo alla övertygade.
om vilken makt v %rt parti skulle bliva mot det nuvarande samhället, om vi alla arbe- tade och levde efter just denna punkt i vårt ' program, skulle .vi säkert snart ha.
natt mknga, reformer som n u.
synes ad-na.
Förbundet och kvinnoagitationen.
I fr&amp;gs, om agitationenen %r det sar- skilt ett beslut ' som kanske intresserar » Morgonbris » lasarinnok,.
pamligen att uppdraga ' åt centralstyrelsen, att i man som tillgångarna medgiva anställa och utsända en eller flera .kvinnliga agitato- rer,: med största möjliga verksamhets- område, ej minst p % landsbygden, d&amp;.
behovet av agitation och npplysning äx särskilt trängande,.
samt om utgivandet av en broschyr avhandlande kvinnan och ungdomsrörelsen, och fick.
central-.
styrelsen i.
uppdrag utgiva en dylik brochyr, men därjämte att sjalf bestam- rna om huruvida den skulle spridas gratis eller icke.
Debatten om dessa motioner hade salrert varit mer sympatisk för en kvin- lig Ahörare,.
om det bland de 180 .am- bunden varit flera kvinnor.
Det faktum, att p &amp; denna storri kongress endast fanns elz .kvinna, har kanske sitt största skal diin, att de flesta klubbar, ej kunnat sarida nier an ett ombud, och då nutur- ligt nog väljes en av dem som mera effektivt arbetat för klubben.
Men det var .klubbar, som sandt fler än ett ombud.
och hade då mycket val, kunnat valt.
en kvinna;.
så., övertygad som.
jag.
ar, att det inom v %rt ' förbiud finnes kvinnliga kamrater, som i lika stor.
grad, som de ' manliga iiro kompe- tenta att.
taga emot ' såddnt förtroende.
Detta må liira oss +viinor att mer an hittills hiivda var ratt " inom förbundet, att f % bort.
denna sjalvunderskattning och framför allt liira oss att hålla ihop.
Vi böra aldrig vid debatt med man- liga kamrater om vått kön, så lätt av- spisa oss med det vanliga: soin alla vore gom dus, och, darined tro att det iir sh att jag sjiilf sliiljer mig från de flesta.
Far OES kvinnor, och särskilt dem som tillhöra ungdomsför5undet, bör det bli en bjudande plikt, sarskil t vad beträffar beslutet i religionsfriigan, att göra allt vad på.
oss ankoinnier för ritt.
bidraga till att få besliitet omsatt i handling.
Göra vi det skall ingen mot oss omotiverat rikta den beskyllningen, att vi stil hindrande i vägen för beslutens realiserande.
Det är tid för oss kvinnor att följa * den nya tidens fordran, bli ' själv- ' ständiga; draga undan d.et sista stödet för prastema, ' och därmed att de äro onödiga i ett modernt, frihetslangtaiide samhalle. '
Ruth G. '
, Opinionsrn6te-t i Stock- hollm den 5 maj,, senden arbetershok som samtidig, kastas i grottekvarnen, som i. många.fal1 vissna.
d &amp; andra lyckliga~e kvinnor!
st % i blom- man av sin fägring, ', de många arbetare.
hustriirna - som lida under .olidliga för- hållanden, de .m %ste ha medinflytande för att genom lag hindra.
exploatering '.
och missbruk a.v kvinnokraft.
Denna exploatering drabbar yttekst nationen: genom försvagade, barn.
Vi maste h ' a bort livsmedelstullar.
Vi mlste ha ' battre bostiider - och befrias frAn rusdryckernas.
förbannelse.
Nar kvinnorna få rösträtt kan man med visshet.
saga- att en av de första stora reformerna b1i.r totalt rus- drycksf ör bud.
Vidare maste vi, shsom förhållandena äro, ha samhällets skydd för v %ra barn och för oss själva, sk att vi må förstå att uppfatta och njuta av det sköna som naturen ger.
Det socialdeni~kratiska partiet i.
vårt land ar det enda, som erkänner kvinnor- nas varde, som upptagit kvinnornas röst- rätt på sitt program.
Därför ha de or- ganiserade arbetarekvinnorna hittills ej så aktivt deltagit i den kvinnliga röst- rattsrörelsen. '
Vi lita på våra manliga kamrater.
Men detta hindrar dock icke att en stor delb av oss deltaga aven i den speciellt.
kvinnliga röstrattsrörelsen; s &amp; det skall ej kunna sagas att vi arbe?
- tarekvinnor ej verka för eller intressera oss för kvinnans rösträtt.
Vi vilja aven motverka.
halva, .reformer,.
som endast ' giver en.
del men inte alla kvinnor rösk.
ratt.
Vi äro därför bestamda motstån-.
dare till det förslag som röstrattsutskot- tet kommer med. '
Alla kvinnor kunna vi arbeta för v %r röstriitt, men när vi nått mtlet s % skil- - jas v %ra vägar och ' vi gå ' till våra olika partier.
I en del fragor torde dock alla kvinnor kunna enas.
I. v %r fordran lig- ger en ärlig föresats att arbeta för att.
vi fil ett frigjort folk i ett fritt land.
(Appl %der.)
' ' i Cirkus, anordnat av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, var rent av imponerande storshget, och bevisade ge- nom sin stora tillshtning av kvinnor, att kravet p &amp; röstratt numera bäres fram av ' en s t u k kvinnlig, opinion.
Ingen dag £ör tidigt heller.
Att har referera alla de tal som hölls ar ej vår avsikt, ty dessa ha förut genom.
dagspresien iipritts till våra laarinnor, med det ' resultat a * tusentals kvinnor landet runt, .som var i. sin vrå, Fni Hagen yttrade följande:: vänta och langta efter, gryriingen av Ett folk kan.
ej utvecklas endast med kvinilornas rösträtt, i sina hjärtan er- i5na hälften, utan hela folket maste föl- känt och instimt med talarne sava1 p % jas.
Sedan 1902, d % dåvarande stats- mans- som.
spinnsid-, men vi minister Otter siade om kvinnans krav, oss ändock referera två av mötets talar- ha vi h.aft 5, regeringar .och .likaj m %nga innor, niimligen fru Ruth.
.
GI~~stafsson, röstrattsförslag.
.
Nu föreligger .frågan så,.
som talade för arbeterskornas rösträtt, att den otvivelaktigt måste lösas.
Men.
och vars inlägg var a£ den beskaffenhet h a r man hört ' de hundratusen kvinnorna att varje arbeterska behiWer lagga sig som petitionerat?
Äro månne ifoster- hennes ord på minnet, samt fru Ellen landsvannernao radda för landets vii1 om Hagen från Uppsala, vilken höll ett vi f % rösträtt?
Knappast '!
Men det är.
glansande tal, och.om vilken en tidning kanske olyckligt för k.vinnorna själva!
skrivit, satt hon log nar hon talade, ett Vore det dock icke lyckligast att befrin ironiens och den vakna intelligensens kvinnorna fran en bitter kamp för sin leende,.
Och s % var det aven; hennes ratt?
Hoppas inte på att kampen skall tal gjorde ocksk ett starkt intryck på avstanna; den kan det inte; ty förödm ju- den talrika publiken.
kelsen .att vara utan medborgarrätt är Vi anföra i ' korthet fru Gustafssons for stor.
tal: Skall det dröja ett eller tio år till in- s Vi ar betsklassens kvinnor; som evid .si- nan vi f % .. vår ratt?
Eller står den i dan om .vara man och.
bröder arbeta i ndgori rklation ' med några.
fel:.
eller brott ' fabrikerna och % arbetsplatserna och skapa från vår sida?
Säg oss, vördade lag- välsthnd och kultur A.t nationen, vi fat- stiftare, vari det består och h.w snart tiga mödrar, som giva A t eamhlillet nya straffet ar slut: (Applåder.!)
Ar.
det slavar, vi fordra medborgarrätt .för att m % n w den.
saken.
som utredes!
.
(Applå-.
därigenom framskapa en stark .arbetare- der.!)
Hur långt skdl det: utredas ?.
Ti- klass i ett lyckligt, fosterl.and ..
De tu- de0 g %r oss därunder ur.
händerna ..: Giv l
.
oss vHr rätt och v h i blickar skola glahsa av hopp om lycka.
Mina herrar och svenske man, det gAr inte att utestänga tidens krav i det tju- gonde seklet.
Nu går det inte längre att h %lla Sveriges kvinnor borta.
Under sin lAnga friinvaro ha de ej som prin- sessan Törnrosa sovit i hundra år,.
utan endast som Askungen fört en förbisedd tillvaro.
Men bör .inte Askungen nu få förvandlas till prinsessa och f % ratt till halva kungariket?
Därtill behövs ju endast prinsen, och det ar den svenska mannen.
(Stormande applåder.)
, Kren, varefter fröken ' El.leh~.I&lt;leman upp; $genartad .en, sjal är.
, Den ä2 txånaden läste följande av kenne författade.
' dikt: efter den människosjäl, som skall l6sa v&amp;r.
: egen ur denna ensamhetssmärta.
Det .steg sorn ett viskande sus uti natten,, Djupare än nhgonsin.
känner manni- Den växte som vind över vida vatten, skan, att fattigt.
gav livet vad hon av Det.
blev till ett iiadat, maktigt rop, detta .har ratt att fordra, nar kärleken 30m antligen steg or de tystas hop -.
for henne endast blev försjunkandet i en famn.
Allt flera veta, att kärlek ar för- Ur deras som dömdes att ohörda bida, sjunkandet i den ande, diiir vAr egen fin- Fast de verka sitt verk vid mnnnens ' sida, ner sitt faste utan att förlora sin frihet, Fast de kämpa som han, @ ist de lida som han, harheten av det hjärta, där.
oron i. vårt Fast de bära sin börda SA fullt solo en man - eget stillas; det lyssnande som förni %- mer vart outsagda och outsägliga; klar- Ur deras sorn ännu rättslösa leva, synen i det par ögon, som i ' a %ra basta Ur deras som.
äntligt rattftirdighet kräva, möjligheter redan finna verkligheter; mö- Ur kvinnornas led steg starkt ett krav: tet med de händer av vilka .vi; döende, Jag vill den ratt du mig iclre.gav.
.
ville kanna vara egna omslutna.
Nar livet nagon gång visar denna stolta, Jag skapats som du att leva och lida, sköna syn, d$ står man inför en lycka, C arbetets led.
jag star vid din sida, $om ar skrämmande stor.
.
Jag hkvdar min plats och jag kraver min rätt -.
(Livslinier.)
El lenm Key.
,, Bldklockan. '
Jag Yill Jag Oc7t kommer ihdg min blo91tma bl&amp;, Du man - .soin din like, av miinniskoätt.
7aenne nu gå att $locka, minns s &amp; väl var hon brukar std F O lange ~ du skilde pA man.
och pA .kvi.nna, För mannialcan r&amp;tten star lika att vinna.
gunga sin lzlla klocka.
Di1 brukat din makt, du tagit ditt rum, Och du tlnkte ej ens p &amp; den, du gjort stum. '
Soc.-dem.
kvinnokonferensens arbetsutskott förbereder en intensiv Dar stod hon i fjol, och sc, rs ' n är kon Nu kräver jag plata och röst vid din side, där, Jag tröttnat att vanta och thligt bida - I skuggan av björkens.
hänge.
I r %ttfiirdighets namn; som maxiska och like, Hur rotigt f &amp; åter en gammal k&amp;r Jag vill medborgarrätt uti Sveriges rike.
Som ej nzaB har sett p &amp; lange.
agitation bland kvinnorna, ' vilken kom- mer att taga sin början i sept. '
Man amnar utsända .tre eller möjligtvis fyra kvinnliga agitatorer dels i ' Skåne pA en mängd olika- platser dels i Smaland samt niellersta.
Sverige ' och Norrland.
Agitationen kommer att bedrivas i syfte att dels bilda nya soc.-dem.
kvin- noklubbar på ' platser dar.
sådana ännu ej finnes, dels h jalpa upp de nybildade svagare ' klubbarna.
For övrigt kommer kvinnornas rösträttsfrhga samt flera av de frågor,som behandlades på konfe- rensen, att ing % i agitationsplanen.
Som ett led i agitationen kommer att under sommaren tryckas broschyrer, som $peciellt omhandlir kvinnornas sociala qch politiska ställning i samhället m. m..
Jag förstar dig så väl: %ad ingela hör Dock jag lyssnar till med gamfnun.
.N &amp; vinden salcta din stungel rör,.
.Du tanker, du rrngt~ samman. '
Jag vill .medborgarratt för att verka och tjän?, For att gagna mitt land, för att samla och ena, ~ ö att i knyta~tilis~mmana med ' faata band SAv&amp;l kvinna som man vid ett alskadt land.
Slutligen begärde fröken Anna Lind- ha.gen.
ordet.
för ' att - giva de narvs rande en kraftig maning .till fortsatt arbete.
.Den ringning de tysta blommor förstå, Låt oss ena oss om att vi =åste haröst- rätt 1908: Nu.
kunna vi ställa de kra- Fast.
icke av man ' skan hon höras.
.
ven utan att förefalla orimliga.
Vi ha Och nar den (juder ur ~ G ~ O C M&amp;, ~ U Social- ju mAnga vänner i, alla ' Var blomma till anda7ct röres.
demokraterna ha oss p % sitt program, *.
vanstern har .givit oss ett halft löfte .att.
.
göra sammaledes, och bland högern h a Oeh alla skymla sia doft att ge vi mbnga anhängare.
: Komma vi med Frdn daggiga rökelsefaten.
nästa år kunna vi första gangen tillämpa .Ty det är, blommomas satt att be, v %r rösträtt samtidigt med d.e nya man-.
.
.
liga aäljarskarorna, nämligen.
till 191 2 Niir bldklockan lyser sabbaten.
Ers riksdag.
Men utan loo-talet av röstrattsföreningar bör 1908 ej gå in.
; Församlitagen h0.r dess ljudlösa gud, L %t oss ' hoppas att riasta Ar alltså träf- fas harute s %som kvinnor.
med m.edbor- som manar att skaparen prisa.
.
garratt! '
Och harc över fälten vandrar Gud, Och vart ' sh &amp; vill sig tacksamt visa. '
' '.
.
, r 1, ' Vinden vaknar.
Af Karl A. Zavats~ema.
.
I.
: En .hög backsluttning med stora kul- lerstenar och skäggiga.
granar stupar brant ner i sjön, som Aterkastar himmelens bjärta ljusblå långt in mellan de dystra.
stammarna i skogens svala och sövande ' förmiddagsro.
Högt uppe.
i grantopparna spelar den friskande vinden ' orgel. '
LAga, mumlande bastoner följa i oafbruten fuga sh nara p % hvarandra, att de för ett.
mindre känsligt öra smälta ' ihop till en Den nya kärleken ar alltjän~t.mannens enda dov.
' ton: - ' ödemaikens melodi och kvinn.ans naturbestamda AtrA till var- av högtidligt svårmod.
Under granarna, andra för att fortsatta släkten.
Den mellan kullerstenarna, över ljungen, sten- alltjämt den stravande: nianniskis ön- mossan.
och lingonriset ar det stilla.
skan att genom en kamrat i arbetet latta Närmast stranden rör den .storväxta alen en annans mödor samtidigt med sina sina mjuka löf, men de ' prassla icke.
egna.
: Men upp över denna kärlekens En ensam liten göktyta kastar sig smA- eviga viisenart, u t över ' denna aktenska- kvittrande från gren till gren med halft pets urgamla .orsak, liar en- annan lang- utspärrade vingar; den enda 1judan.de tan vuxit sig allt starkare.
Denna rik- punkten i granarnas pelarhall.
tar sig ej p % fortsattandet av slaktet.
Solen, som star högt över backens Den ar sprungen ur människans förnim- brant, blänker i några fina trådar spin- melse av ensamhet inom sitt.släkte, den delväv; d % de leva föravinddraget, och ensamhet, som blir allt 8tÖxre; - Ju mera nar har.och.
var som ett.
' sparaamt, gult; ' ' l: Bn.
vind d &amp; rör virzgeva sval övev äng; Och stilla bzcya sig grusen, D d rörs j naturens hfirta e n sträng, Då bedja de tysta väsen.
I.
(Ur Ackorder av Loften von Krmrner.).
Aforismer. '
kvinnans politiska rösträtt i Stockholm firade sin 5-årsfest den 4 juni med en kollation pH Fjaderholmarne '.
Huvudtalare var d:r Lydia Wahlström, vilken ga7 en intressant, bistorik över £öreningens arbete under de g h g n a 5 ',
' " ...
,.
.
- - -.
LPCY stank ned till lingonriset och ljungen, hästarna vid tyglarna i var sin granstam lösgör hasten.
Hans blick.
gr nästan en Over den bruna, jämna skogsvägen, som och hon har funnit en tuva med linnéo: skamtsa.m god vans, när han kommit upp i sin sadel och lutar sig fiam emot drager ett- band midt mellan sjön och alldeles nara dar hon steg av.
henne sägande:.
dar$ kommer han strillandc Strax krönet, haller en slända stilla i luften, - Det var synd att det blbste bort!
spelande med vingarna och tvekande om fram till henne och säger något, d % - Vilket .då?
frhgai.
hon oskyldigt hon skall vaga förirra sig langre in j tonfallet sörjer for inneliiUlet och ordei det mystiska dunklet.
S % skjuter hon ingenting betyda.
Hon nibkar utan, at och snärtar hårdt till hästen, s %.
att den med eil pilsnabb rörelse.
ner och sätter se upp och ' faster sin linnéabukett vi (genast sliir, in i galopp.
Hon kan icke uppfatta vad han svarar, bryr sig heller sig att tanka över sitt tilltag p % en ' fint barmen: Men den högtidliga stilllieten i skoger om det, utan ger hasten fria tyglar och utskuren ormbunke vid vägkanten.
DB kommer ett gråbrunt bylte ilande börjar försvinna, solen finner vag mellat flyger undan faran nyss med en seger- framåt den grAbrunn vägen i långa .skutt, barren och göktytan gör larm ' vad det stolt och tacksam känsla för att hon urskiljbart ifr %n den endast genom rö- förmår, ' förstarkt av sin maka.
Vinder Ater lyckats hiilla deras hemlighet kvar relsen.
Det ar en hare, som med öronen tager hårdare fatt i topparna, tränger i r i det bedårande utvecklingsskede, dar längs ryggen springer förelöpare för under granarna med en störande kra£tif en vindpust ar nog att bryta en förtrolk någonting, som ekar dovt långt borta.
susning, som vacker Ilela skogen ock ning, som likafullt vidtager i morgon Sländan spritter upp och ' flyger med vacker de tv &amp; .genom att varriande ock och överinorgon igen, varje g %ng hon solglitter p % vingarna i korta satser nedat kylande stryka dem över tinningarna vågar vila sin blick i hans eller lämna stranden, men göktytan skjuter ner i Den mystiska förmiddagsgudstjänsten ä] sin hind åt hans tryckning, S % redo de tv &amp; framtidens lycka till mossan vid roten av e n stor gran och förbi, och vågorna börja sorla ner ?.
vic stranden.
Solflsckarna p % marken få l i ~ mötes; medan backsluttningen blef bakom lugnar makan, som rufvar agg.
Det dova ekot höxs ej langre, men och flytta sig, när grenarna ovanom för med kullerstenar och sEaggigá granar, fot för fot, med bangande huvuden och sattas i gungning, och hästarna skrapa: ekande.
efter hovslagen och - susande obestamdt i allt högre tonarter för den, svettiga bogar styiias tv % flämtande.
hastar mullen med hovarna.
framåt den skuggiga vägen af en ryttare cv nr starka middagsblasten.
Det nej, som icke blev sagt stp Göktytan far igen som en slungad sten och ryttarinna.
Han tager hatten af sig att läsas i ' damens hela hlillning .. Hor och torkar.
sig.
om.
pannan, hans blick super in vinden med vidgade riäsborrai ner till sitt bo, och ett par feta - has?
glanser och hela hans ' vasen ' ar en livs- och öppen mun.
Den farliga tystnader flugor surra eftersinnande fram langs kraftig ynglings.
Hon sitter avsiktligt och skogens förtrollning är bruter?
ock vägen, brummande över sitt undanslupp- na byte.
....
, frånvarande.
och- stirrar drömmande nedåt med den hennes egen.
Hon: ar fri.
Der sjön, som blinkar mellan barren.
Plöts- unge mannens blick far nästan vred ligt håller han inne sin hait och ser sig uppåt.
de svajande grantopparna ock om.
Ryttarinnan har tappat sitt ridspö vänder igen med ett annat uttryck.
Har utan att giva akt p % det.
Det ligger ett piskar otåligt sin stövel med ridspöei Det giir framåt.
stycke bakom dem p % vägen; han läm- och tar sig ett tag med handen öva nar me$ en glimt i blicken sina tyglar pannan.
Men hon, som stigit ner fråx Fyra.
nya avdeiningar har under sista till henne, hoppar vigt friin, hasten och hasten i. skogens famn, .andas ut en kvartalet inträtt och gjort anmälan om kommer leende igen med spöet.
Hon tacksam liten suck bland lini~éorna, j inträde till Kvinnornas fackförbund, nam- ser pli honom nastan motvilligt, tager hvilken hon gömmer sitt ansikte.
ligen Kalmar ~ömmerskefack£örening, spöet och gör sig i ordning att rida Därpå ser hon sin, kamrat raskt i A.-B.
Keros Kvinnoklubb, Stockholm, vidare, då han med en bedjande Atbörd ögonen, och ler uppsluppet.
Han varse.
och .Landskrona tvätt- och strykerske- räcker lianden mot henne.
Hon försthr blir med möda en sista liten glimt av fackförening hava ingått.
i förbundet samt utan ett ord vad åtbörden gäller och den dallrande stamningen.
' nysn iniiersl Höganäs söminerskefackförening har gjort skakar skrattande p % huvudet, men rider i hennes ögonvrhr.
anmälan om inträde till förbundet fran ej vidare.
- Har blaser!
säger han to:rrt, men och med 1 juli 1901.
De halsas här- Varmen och den häftiga ridten ha hon gör larm i kapp med göktytan och med välkomna i förbundet.
arivit blodet At hennes kinder, finhylta, förundrar sig över att han: lockat hen$ L-.c -- rodnande kinder under det bakutdragna ittt stiga av p i en plats, som så litel floret; lapparna äro halföppna och arbeta behagar honom.
Skogen tager del j p % ett nej, som icke blir .af.
Skogen hennes gäckande löje, och de små, böl- Man har sett, att det högsta skydd står och lyss efter hennes ord, väntande jorna nere vid stranden kasta glada och Eör några kan vara det värsta förtryck att emottaga dem i sin stora, doftande vakna solreflexer l %ngt in bland stam.
för de flesta, och om vi vilja ba rattik famn.
Göktytan, vagar sig fram och marna.
het att leva själva, s % m %ste vi först svingar i en lång b %ge ned &amp; till en torr De satta sig på en sten vid vägkanten, gren nederst på en granstam.
Dar för- N &amp; hennes munterhet ger hans dhliga uppfylla den stora eviga skyldigheten blir hon nyfiken och stilla spajande p % lyime intet tillfälle att yttra sig.
Hennee att] %ta andra ocksa leva.
.
fridstörarne med små lifliga svarta pric- flor blhser ut och slår honom hånfullt kar till ögon.
i ansiktet, den storväxta alen nere vid P Den ena hasten biter i stiingbetslet, stranden böjer sig under blasten, och Att alltjcl vara p &amp; vakt mot sin egen som rasslar, £radgan faller till marken hon talar ifrigt om alldeles likgiltiga individs ensidighet - det är evig ungdom.
och blir liggande dar, blandande hvit i ting med ansträngd, gäll röst för att allt det bruna.
Damen uppe i sadeln; .öra sig hörd över skogens vaxande sus.
ser sig orolig om, shsom väntade hon.
- Har blir kallt, avbryter hn:n henne någon som understödde hennes vägran, 3tåligt.
Vi ha ridit oss varma och kunna och den unge mannen star fortfarande Förkyla oss!
med handen sträckt emot henne, fardig Men hon ser pli honom med en sA Stockholm.
att hjälpa henne ner.
Själva orgelfugan självförnöjd och leende blick, akt hans uppe i grantopparna tystnar, hela skogen 3åliga lynne ger vika och han smittas Evi~nornas fackförbunds expedition, F olkete hus, 4 tr., " oppen alla vardagar.
kl. 10 f. m.- likasom sträcker sig fram i stum för- x.v omgivningens nyktra glädje.
.
3 e. m., 6-8 e. m.
Fredagar till kl. 9 e. m. väntan för att se hennes beslut.
- Stamningsmanniska!
förebrår han !ör, uppbörd.
.
.
.
D % låter hon foten glida ur stigbygeln nenne.
.
Ordf: Signe SV~~I~SO;, k&amp;dr~ka frkn Hiima och ar i ett lätt hopp nere på marken, Jag?
undrar hon och räcker honom Larsson, postadress Kvinnornas fackförbiinda.
utan att ha anlitat den fardiga hjälpen.
nandeii för att hjälpas upp i- sadeln p % 5xpedition.
- finn~ömrvaerskeföreningen.
Ordf. Signe Sven &amp; Orgeltonen vidtager igen, och det går hasten, som ännu sthr tjudrad.
.
ion, Kvinnornas fackförbunds expedition, som en suck av lättnad och tillfreds- - Han lyfter - henne i stillet ' - upp nied iammantrade 1:sta torsdagen i varje manad.
ställelse genom skogen.
Han gör, fast itt praktiskt tag om hennes fot och halen, Folkets ' hus.
, ' ' ' t 1 Minneslista.
j - a
Sthtnas damskraclderiavdeln+ng. '
Ordf. .k Anna Pettersson, Gotgatan 39, III.
Sarumax trtide 3:dje m8ndagen varje mänad.
F-saler Folkets hus.
Rladsönamerskejack föreningen.
Ordf.
Sign.
Svensson, Kvi.nnornas fackförbundsexpedition Samroantrade 2:dra onsdagen varje manad Gsaien,.
Folkets hus.
' Rosettsörmzerskej acIdöreningen.
Ordf. frk1 Mina Lindegren, Parkgatan 12.
Samman traden 2:dra.
tisdagen varje mQnad, Kvinnoi nas fackförbunds expedition, Folkets hus, 4 ti Föreningen ~tockholms badbetjaning.
Ordf: h Aug.
Gust~vsson,Regeringsgatan 6, 2 tr. Sam mantrade %dra söndagen i varje mhnrtd, F salen, Folkets hus.
.
L.
M, Bicssons.
kzl.iru) ô~ki~bb.
Ordf. .fri Agda Haminarlund, Karlbergsvagen 38.
Sam manträde 4:de onsdagen varje manad, G-sa len, Folkets hus.
Li ?jeholmms linnekhbb .. Ordf. frkn Idr Skog, ~indttiatan 35, 1 tr. Kungsholms linneklubb.
Ordf. frkn Em.1.
Engkvist, S:t Eriksgatan 15, n. b. Eeros .Evinnoklubb.
Ordf. frkn Signe Ram sten, &amp; t Eriksgatan 22..
.
.
.. w I.
I v.
.
I #.
.
. '
.
.. _.
1.
.-,:.
;.
* '.
.
.
.
.
~eko,mmend&amp;a; ' sig.
till; utförande af allt- hvad.
till DAN- - h HERR- UNDERXLADIZR Ilörer.
.
Bland.
demartiklar.
finnes lager .af Ijinnen,.
.Da@-.
och Natt-, bhde finare och, enklare Underkjolar, vita, kulörta.
k r, 131iislif s e t förkläden.
.... .II.
.
.
.
Bestiihingar.
q t t a g e s B ' alls.
sorter!
KLADNI~CIS~OMNBD,,.
+ppt.
Barnklwer.
Alla sorten, ARBETSBLUSAR och OFVERDRAGSICLADER.
i olik?
storlekar finnen A lager.
Bestallningar emottagas afven.
. '
,,.
,.
.
.
a.
.
....
1 .LIW.IYEA KOO~PERATIVA SYFABRIKEN ' - ' Mästersamuelsgatan 68, n.
.b; ' Allm.
Tel. m g 96.
Stockholm.
, Landsorten.
Malmö damsbadderiarbetarejackjörening h smakfullt: oeh ' billigt: Ordf. hr Frans Mansson, Rörejögatan 11.
.
Sammantrade 3:dje fredagen varje manad.
.
.
Sal n:r 6, Folkets hus.
Helsingborgs LZnlzesömmerskejackf6rming Rllm.
Tel. 2 02 .. Ordf. fru IIilda Svensson.
Jarnvagsgatan 37 Sammanträde 4:de lördagen varje manad.
E. salen, Folkets hns.
Ealw sömmerskefackfören~hg.
Ordf. frkn Mina Jo4anason, Kung Magnigatan 13.
Sam * manträden 2:dra tisdagen varje manad, kl l /, 9 e. m., Arbetarföreningens lokal.
iro verkligen .hållb:wa, likna 23 karatsa guld.
och kosta 2,50, sand-as till lands- Szcndsaa2ls söm~erskefackförening.
Ordf. fru riten mot efterkralv eller insänd remissa.
' Behöver Ni enevardagsring sa Aqvilina Olsson, Ostermalm .15. försumma ej att rekvirera och själva pröva dess verkliga hållbGhet.
Es filsliun u Kappsön ?.merskejacltföre&amp;g.
Ordf..
.
.frkn Klara Roaendal, Klarahall.
Seuiman.
.
.
.
.
.
.
traden 2:dra mandagen varja mhnad, rum I, Folkets hus.
Stort vill sorterat.
lagm .. av: Eskilstzcna möss-sömfizerskejackförenirag.
Ordf. Stort val ' sorterat lager av:. '
frkn Hildur Linde, Nygatan 1-1.
Barnman- h l d - och Silver-Ur, Vngg- och Vackar-.
Rums-, Fönster-, Bad- och Feber-ter- m. m.
.
Ur traden 4:de mhdagen varje manad, rum 4, Urkedjor storsta lage * niometrar, ' Barometrar m. m!
.
Folkets hus.
.
.
Göteborgs kappsömmerskejackj örening.
Ordf. frkn Inez Pettersson, Vegagatau 40.
Göteborgs rnöss-sömmewkeyackf örening.
Ordf. frkn Gerda Andersson, Pilgatan 14.
KUNGSGATAN Eslövs som,nmerskcJackf örening.
Ordf. Hilm a Bengtsson, Norregatan 86.
Sammanträde STOCKHOLM '.
2:dra onschgen varje manad, Lilla salen, Folkets hus.
Landskrona s ö m n m s k e f i c l ~ ö ~ ~ i n g Ordf..
fru Anna Almkviet, Fabriksgatan 12 .. Uppsala stick- och sörramemkejackf örening.
..... Ordf. frkn Elin Lindberg, Kungstingsgatrrn 33.
O Sammantrade 2:dra tisdagen varje manad,.
: f Folkets hus.
.
.
.
.
VastercZs söm,mo-skeJacAf6re1zin~q.
Ordf. frkn, Olga Hallberg, Norrmalm 1.
Sammanträde -.
2:dra och 4:de mhdagen varje rnhad.
Fol- kets hus, Blsbopatan 3.
Kalmar sömmerskefackf Öt4ening.
Ordf.: Vera Nilson, Norra Landsvagen 24. finköpin,ys sömmerske fackjörening.
Ordf. fru Eleonora Sandell, Box 8.
Höganaa aö~~~wterskrefacl~örming.
Ordf. frkn Signe Erlandsson, Höganas nedre.
1 ' #,.
.
a.
.
, I VASA- i.
a.
.
. '
15 15.
VARJE FORS.T.ANDI.G HUSMODER 1 a.
1.
.
@ ivet av Stockholms Tj.änarinneför- ning, utkommer under 1907 sex ganger, Ordf. frkn Gerda Pettersson.
Kassör fru ch kostar för helt +Ar 35 öre, .. postbe- Christin Johansson.
Sammantrade I s t a och ~rdringsavgiften inberäknad.
Prenume- 3:dje mandagen varje mhnad, Folkets hus ation kan.
ske inom Stockholm pa Tjä- F-sal.
Sjukkassans ordf. fru Chriatin Johansson, arinneföreningens expedit.ion, Grefture- Kroksgatan 50.
Kamör fru Ida Olsson,-Karbro atan 20.
C, o.ch .i landsorten .genom att n:r 38.
11 samma ställe med postanvisninglin- ända 35 öre och tydlig adress.
I ' Stockholm 1907.
A.-B.
Arbetarnes Tryckeri.
