# ID: svediakorp-per2313
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1907
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,288
# sentences: 949
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r l. Arbeterskornas tidning - Utgiuen au yrtinnornas ~oakförbund .. Mars 1907..
m &amp; förbli hos modern atminstone de törsta åren. '
En sadan anordning skulle bli av den.
allra största betydelse.
Först och främst för barnets hälsa, d &amp; det ju ä r ett om- tvistligt faktum att de barn som näras vid modersbröstet i genomsnitt äro betyd- Vid innevarande riksdag ha väckts tv &amp; ligt friskare och mer motstandskraftiga a n motioner med syfte att Astadkomma en förbättring av den ömkansvärda ställning som för närvarande tillkomma de ogifta av vederbörande män övergivna mödrarna och deras barn.
I den ena motionen, av hr P. '
Pehrs- son i Österby, anhålles att riksdagen ville i skrivelse till k. maj:t begära förslag till mera effektiva bestämmelser än de nu gällande angaende utom äktenskapet födda barn och deras mödrar i syfte att ' bättre tillvarataga deras rätt gent - emot barna- Ogifta och övergivna mödrar.
fadern.
Den andra motionären, professor ~ a h l: beck, begär likaledes en skrivelse till k. maj:t med anhallan om ett lagförslag, men som skulle omfatta dessa barns och deras mödrars hela rättsliga ställning.
Båda motionärerna framhalla i sina mo- ALMA SUNDQ; VIST tiveringar de svårigheter och orättvisor som en ogift mor och hennes barn ha s. k. flaskbarn.
Och mången mor skulle att kämpa emot samt samhällets skyldig- helt säkert s e hela tillvaron i ett nytt ljus het att söka underlätta denna kamp och om hon själv firige d r d a och fostra sitt bereda dessa människor möjlighet att bli barn, i stället.
för att nödgas lämna det nyttiga och nöjda samhällsmedlemmar.
at främmande, bch häri finna det bästa De flesta a v d e ÖnskemAl, som av de moraliska stöd mot frestelser av allehanda båda motionärerna uppställas angaende slag.
d e begärda lagförslagen äro helt säker1 Ett medel att n 3 därhän vore upprät- ägnade att, om de uppnås, verkligen göra tande av hem, där de ogifta mödrarna livet lättare för dem som det här är kunde f3 bo med sina barn kortare eller fraga om.
De sammanfalla ocksa till längre tid, hem, d ä r, de fingo arbeta och stor del med de krav som i denna sak där de ocksa kunde f i l undervisning sa- framlades av den socialdemokratiska val i. barnavård ' som i vissa yrken.
kvinnokonferensen.
Särskildt glädjande Ett par av prof. Fahlbecks önskemal a r professor Fahlbecks önskan att barnei äro däremot föga tilltalande.
Han tycks # nämligen vilj; att lagen skall stadga att barnet alltid skall uppfostras i modrens samhällsställning.
En sådan bestämmelse vore orättvis och skulle dessutom om den bokstavligen tillämpades, kunna leda till verklig grymhet.
Intet barn bör på för- hand uteslutas fran möjligheten att få en gynnsammare.
levnadsställning än förald- rarna haft.
Likas3 vore det nog ganska farligt om, sasom prof. Fahlbeck önskar, lagen komme att innehålla en bestäm- melse om att en f lösaktigs mor ej själv finge h a sitt barn om hand.
Uttrycket lösaktig kan nämligen ge rum å t de mest skilda tolkningar.
Det finns t. ex. per- soner som anse att en ogift kvinna som har ett barn i och med detta ä r lösaktig.
Barn böra visserligen .. skyddas även mot vanvård av föräldrar,.
men detta bör ske genom andra bestämmelser som gälla både inom och utom äktenskap födda barn.
Emellertid, hur glädjande det än ä r att vi möjligen ha utsikt till en rättvisare och humanare lagstiftning på detta om- råde, böra vi dock ej glömma att det n u ' rådande eländet kan minskas även p i ett annat sätt.
Man kan nämligen försöka minska antalet a v dessa olyckliga mödrar och deras barn genom att arbeta för att höja ansvarskänslan hos bade män och kvinnor gentemot alstrandet.
av.
nya liv. '
Ett mäktigt medel härtill ä r upplysning.
Särskildt bland kvinnorna rader f. n. en gränslös, häpnadsväckande okunnighet om könslivet och vad som därmed samman- hänger .. Av denna okunnighet och ' den därmed följande lättrogenheten använda sig ocksa mariga samvetslösa män, utan tanke p i de olyckor som härav kunna uppsta för kvinnan och barnen. '
En stor del av dessa olyokor skulle helt säkert aldrig, inträffa om kvinnan vid.
.
. '
,.
.
.
....
\.
*.
.
.
..
M O R.
.
.
.
G.
O N.
B R.
I.
S.
.
unga ar erhölle mera kunskap i dess; ting och, om de därtill;.
mer än nu i all, mänhet är fallet, fostrades till självitän. '
digt tänkande varelser. '
.
Socialdemokratiska kvinriokon- ferensens protokoll äro nu utkomna och komma i dagarne att utsändas till alla ombud och deras organisationer.
Kvinnoklubbar eller andra föreningar, som önska uttaga protokollen till försälj- ning, böra rekvirera ' snarast frAn Kvinnor- nas.
fackförbunds expedition, Folkets hus, 4 tr:, Stockholm.
Priset är 25 öre pr styck.
Niista nummer av ' Morgonbris ' utkommer omkring den 20 april.
Insänd rekvisition till f i i m o s O n a s fa~kfoybufids expeditiorr, FoZkets h&amp;,.
q tv., S t h h..
.
.
.
.
och ' iifve &amp; bestaminelser om att för; bundet skulle hava kongresser.
Allt detta hnsiigs af kongressen som '.
.nödv %iidigt.
och godkiindes.
Vidark förslag ' o m b&amp;landet av en sjukkassa inom förbundet; Förbunds- styrelsen liacle gAtt i författning om och skaffat en grui-idfond, genom " att vid den sist avhiillna basaren avsiitta tombola- vinsten ti !l.
detta, men efter noggrann det resul-.
di$russian h m 1~0,ngres~en ' till tatkt att bordlsgga förslaget till h m -. '
maiide kongress, emedan fragan ansågs.
för tidigt viickt och grundfpnden .för.
liten, men under tiden skall föïbunds- styrelsen öka och förvalta ' fonden p &amp; basta möjliga.
sätt.
Frigan, efter vilka grundlinjer förbundet bör organisera sig.
viickte en livlig clisl&lt;ussion, ' beroende dels p &amp; lagerskriidderiarbetarnes beteende emot sina sömmerskor (s. k. hjälperskor) emedan dessa nu bildat egen ' organisa- tion och dihigenom naturligen nu fingo större rörelsefrihet att ordna sina egna krav iin föriit, d&amp;, de stoclo inom samma Wiening ' som lngerskriiddarne, ävensom 3krádcleriarbetareförbundets gjorda utta- lenden v3d en Iron:ferens.
nere i Skåne, nsmligen +tt, de nu skalle organisera kapp- och kliidningssömn~erskor.
Detta iade väckt en formlig indignation bland Förbundsmedlemmarne d i alla veta, att.
såväl kapp- som kliidningssömmerskor lade funnits i stor utstrackning, aven lär Skrädderiarbetareförbundet bildades, nen dessa aldrig förriin nu, .då.
dessa itet .varstans äro organiserade.
och ~nslutna till Kvinnornas fackförbund, rjort försök att vilja organisera dem.
Iiskussionen sammanfördes i följande ittalande: » Med erkalinande av det praktiska i. ht, i enlighet niecl de uttalanden som ijorts vid Lanclsorganis&amp;,ionens kongres- er och representantsskapsmöten, i en: ramtid söla samla s i ni5.ngq yrkesgrip ler som " möjligt i sninma.
förbund för s tt därigenom erhalla starka, fackförbund, niiste vi dock framh8lla att.
tiden därför innu ej &amp; r inne.
På grund.
af denna rår uppfattning, uttalar kongressen sin notest mot att Sv.
skriidderiarbetareför-) undet upptager sadana föreningar som.
ätteligen böra tillhöra a vin nornas fack- örbund, exempelvis kappsömwerskor.
Cviniiornas fackförbund har, dkrför att [vinnorna ännu i mkngn: afseenden stil d l h g t efter miinnen, en ' stor mission, tt fylla.
Vi vädja darför till Sv.
skräd- leriarbetareförbundet, att detsainmamktte ipphava sitt vid senaste kongressen fat- ade beslut anghende kappsömnierskornn ch överl8ta till Kvinn ornns .. f a ~ l r f ö i b h d j.
~ t t organisera sidana sömmerskor, som j arbeta inom herrskrgderiyrket.
V i nse oss ocksi aga rätt att i &amp; t förbund upptaga skriidderiarbetgnes h jalpar- eterskor, som ju ej gärna kunna st &amp; i. amma fackförening soni sina arbetsgi- are.
Detta bör ej för förutniininda för-.
und, som ju ar gammalt och.
shbilt, ~11a sig svilrt, helst soin vi.
lia .oss be- nnt att niimncla förbund vid fore@ende llfiillen, dn Kvinnornas fackförbund e j ~istcrnt, visat sig n-iyckct ovilligt &amp; tt iom sig upptaga dylika Eorc !niiigar~. '
'.
.
s ' ~l&amp;a ' .Sun&amp;v&amp;t.
.. Till ovanstaende ville vi endast till.
lagga att det var d:r Alma Sundqvisi som inledde motionerna i denna fråga pi Soc.-Dem.
Kvinnokonferensen.
Att hor lyckades att pa ett klart och ' utredande satt belysa ämnet, därom tro vi alla om- buden äro ense ... '
.
Doktor Alma Sundqvist hör till de yngi av Stockholms kvinnliga läkare.
Ho har sedan 1901 .idkat enskild praktil men är aven anställd vid stadens pol klinik för kvinno- och könssjukdomar ho kvinnor.
Bland arbetarklassens kvinnor har her nes namn en god klang, och detta ick endast sasom läkare, ty vi veta att ho hyser ' frisinnade asikter, Samt SA lang hennes strängt anlitade tid det tillatel arbetar för lösningen af kvinnornas $u tidsfragor, häribland rösträttsfrågan, och övrigt alltid ställer kina kun ' skaper och si; tid till disposition, där hon ' anser sig kunn, göra nytta.
Salunda har hon hallit gansk,.
mariga föredrag för kvinnorna, bl.
a. ei serie sadana om kvinnlig hygien.
Dess;.
senare för överfulla hus.
.
Dock, det som gör henne mest avhal len och värderad är hennes sympatisk; älskliga karaktär, vilken lyser fram unde det allvarsamma yttre.
Människorna ocl isynnerhet kvinnorna fästa nu en gang si mycket avseende vid det individuella ho: en person.
Det är sa naturligt, tycke man, att hon just valt kvinnoläkaren: yrke som sitt livskall, ty hon äger för magan att första kvinnornas lidanden ock svagheter, saväl som deras förutsättnin.
gar ifråga om att vinna framgang i livs kampen, och detta lägger hon alltid sina föredrag sa tydligt i dagen.
Därfö bliver hon aldrig för kvinnorna endas läkaren, utan även den förstaende ocl varmhjärtade kvinnan.
Doktor Sundqvist var närvarande pi konferensen även da skyddslagsfragan va under debatt samt deltog i diskussionen Vi bringa henne härmed konferensen: fack!
.. .... s t d r ddr vit och .elasam bland töme och I bland stelt och Zatzglar # er solen, men vissvtar i dess sken.
Dl4 Kvinnornas fackförbundi kongress.
D a e e den ' 25-26 jan.
avhölls Sthlm Kvinnornas fackförbunds först: congress, Det val: under stor vänta]) ch glädje som detta emotsågs av för, undsmedlemmarne, icke minst av för ~undsstyrelsen, helst de utaf dem,, son rån förbundets bildande arbetat inon tyrelsen och kämpat energiskt mot all: notgangar som hopat sig.
För den lade önslremhlet ofta varit att kunn; romma S % långt att, de kunde få vari ned nar landsorten kunde inbjudas at; anda ombud att nii&amp;ara d % förbundet mgelagenheler bestammes.
Det var cliir ör mycket glädjande att se att i lands wten yarit riidande samma önskemal lilket visade sig däruti att alla landsorts .£delningar p &amp; en när, sändepmbud til: ongressen.
Vid kongressens öppnandc ick man afven af fru Sterky en över ilick över föibund8ts uppkomst, d4 nlinga och stora svårigheter som för lundet hade - haft, och har att kampr ned och det stora.
arbete som detta för lund har fratnför sig och dess otvivel.
ktigt nödvändiga existens då man tiin er p % de stora skaror af kvinnligs rbeterskor som finnas och som stii utan, 5r organisationen, vilket ar ett stor1 ilt fiir Kvinnornas fackforbund att ar- ets i., De diktigark frhgor~a.
som låg0 till ehandling sedan ars- och revisionsbe- ittelsen vederbörligen blivit genomgfigna, ~dkanda o. s. v. SA var det förslag till ndring af förbundsstaclgarne, varvid irslng till helt nya moment och para-: afer förelbg, shom att I&lt;viiinornas d&lt;tcirbund sl&lt;ulle hava inom Eörbund8- yrcl~on en hclt riflöniid förtroeiiileporson, ' ' ' ' i
I MORGONBRIS _ --, Vilka grunddta1 böra a~delningarn~ ~ n i @ de \ ipplysiii ' ng:n som A kon sölin genoiiiföra i sina nrbetsnvtal ?~ va gressen fram koinmit om ' de upprörandi niista fr @ och framkom vid diskussic ii.iissEörlt~llarideii soi ?~ existera: i de Aest: nen en niiingd detaljer Iiur olika förhA1 arbetsplatser, vi1 ka huvucls+ligen driva!
laiidem iiro pA nrbetsplatserna inon nied kvinnlig arbetskraft, uttalm kon santiita yrke, angiende stpckarbetc gressen sin skarpa protest mot det flo ackord, timlön, arbetstid och övertids rerande utsviiltniiïgssystenlet, med lAnl betalning o. s. v., varför kongressen enad arbetstid, dilig aflön:ing, osuncln arbets lokaler, varigenom kvinnorna pil ett upp sig om följande uttnlnnde i f ï 5 p n: nKongressen.
uttalar, att förbundsav rörnnfle satt utpluncIras och försvapi delningmin vid kommande ' lönerörelse och skol,z vi arbeta för att genom er fast och saker organisation bringa aver böra arbeta för: a) att bortskaff,a det ur sKvSl solida kvinnorii a möjligheter att tillvaratag: ritets- ' som hiinlanitetesynpunkt oliimf: sina in tressen.
, Böra förb~indsafdelningarne tillhör: liga och n edtryclrande stycknrbetet och stii.llet införa timpenningssystein, doc1 det ' Socialdernokratisl&lt;a, partiet?, va.
ut &amp; 5 de plateer dar avdelningar allsl niista punkt pi % dagorflningen.
Af dis det nödviindigt, tillAtas ackordsarbete kussioiten kunde mar1 icke alls förniinrna dock s % att medleminarnes löner e j un att kvinnorna vor0 ifadaa ' för att f &amp; fack derstiga den i avtalet bestimda miniini föreiiingtarne s socialistiska B, som det he ter av arbetsgivare, d k ~ de skola klamm: lönen; b) att för Overtidsarbete fordra 50 proc efter föreningarile.
A ' v föl jande utta för de tv &amp; första övertidstimmarna.
Fö landen frarngsr det huvudsskligaste a1 längre övertids- samt söndagsarbete 104 diskilssionen: D &amp; arbetaklassens intressen ej kunitr proc.
;.
c) att arbetstiden bör silsom en öve; tillgodoses en bart genom den facklig gangsform till socialdemokratiska pro organisationen utan iiven politisk orga grammet om normalarbetsdag, f. n. be nisation ar ovillkorligt nödvändig, on wtiimmas till 9 timmar pr dag.
Lör arbetarna skola kunna genomföra sa dags- cc11 helgdagsaftriar slutas arbete dana reformer och lagar som kunit: gagna dem, sb maste det anses som er kl. 2 e. m. sanit ar 1 malj fridag.
Sedan disku terndes om tidningen, Mor sjiilvklar följd att fnckfbrcningariie till gonbris; ~ och uttalades allmiiiït förnöjel höra socialdemolrratilska arbetarepartiet sen .över tidningen, om dess gedigna oc).
ICongreesen uttalar därför den s sikt er fina innchkll och densaminas goda ver att dc av förbundets avdelningar son: kan i agitationen för iclkerna bland Irviii iinnu ej tillhöra, böra ingrii resp. arbe tarkorninuner.
norna.
Efter flere gjorda uttalanden Ännu en disl&lt;uijsionsfrhga förelltg, nnjim den riktningen och med tack till tid ningens redaktris fattades beslut om at ligen, Vilken litteratur böra arbeterskor tidningen skulle utgivas litet oftare, til na intressera sig för?, Det sag kansh att börja med sex ghngeï om Aret ocl litet egendomligt ut * att denna .frag2 att formatet skulle andras och bliv$ kommit upp som disliuseionsamne p % er nAgot mindre, men med ökade sidoarital Fackförbundskoiigress, men styrelsen val valdes fru Sterky enhiilligt att som hit- ense om att det många ghnger ar jus1 intills vara tidningens redaktris.
den dhliga och osunda litteraturen, som Frigan om kooperationen stod äver finnes s &amp; lätt tillgänglig, genom att der p % dagordningen och vid diskussion ai kommer ut i häften oc ' h fås genom pre.
densamma kom man niistan uteslutandt nuineration vilken ofta Atföljes för re.
in p % diskussion om %Kooperativa sy klams skull med någon sorts prenlieut.
fabriken Linnéan, och stalldes uppma.
delning, iiveiisom den myckna följetongs, iiingar till alla, att p % allt satt stödj: lasningen, som mycket hindrar oss j och frarnja företaget genom köp av an.
organisationsarbetet blanc1 srbetarkvin- delar och köp ' av fabrikens varor; til norna., emedan den hindrar dem at1 landsortsombuden stilldes en uppmaning klart tanka och reflektera, vilket nöd.
att försölra fil Linnbas verksamhet kanc vhcligt rn %ste väckas till liv hos arbes s % att rekvisitioner aven kunde kornim tarkvinnorna.
Numera är det icke sa f r h landsorten.
Det föreldg aven er wSrt att kunna komma i tillfälle till at1 skrivelse f r h # Linneas i vilken de be, skaffa sig god litteratur sedan Arbetare.
garde att kongressen skulle bevilja etl biblioteken vunnit sa stor utbredning lan av 300 kr.
av förbundet, vilket kon,] ch darför ville kongressen giva alla arbetar.
kvinnor en uppmaning att försöka Iiisa gressen biföll.
Till följd av att de flesta arbetsplatser let som giver upplysning och kunskap inom sömnadsbranschen iiro Iiiinnade en miiiigd frdgor, iivenså .att alltid för- utanför all yrkes- och sundhetsinspektion, öka uttala protest mot den diiliga litte- upptogs iiven till behandling ekyddslag-, aturens För dem som ville satta sig ~tiftningsfrhgan ' och9 förelades ett utta- n i arb,etarrijrelsen ar det nödvändigt att lande som förbundet för ett par ter se- Lsa partiet &amp; broschyrer och den moderna dan gjort pH ett av förbundsstyrelsen ut- kiinlitteratiiren skola vi Bven Iiisa emedan ly &amp; och avhllllet stort iitöte för bely- len vidgar blicken i nic5nga Erfigor.
' .Ett sande av deseayofta olidliga förhiillan- örslag framkom att allt emellanit i Mor- den som äro rådande ph arbetsplatser.
; onbris införa en förteckning över liimp- Uttalandet antogs och förslaget att det- ig litteratur, vilket vann kongressens samma skulle förelaggas den stundande) if all.
De företagna valen av förtroendeper- ~ocialdemokratiska.
Kvinnokonferensen godkändes, Förslaget har följande ly- oii, styreke och: yvisorer hade utfallit Alunda: Ordf. ock förtroendeperson frkn delse:.
.
.
t Signe Svensson, Sthlm.
Övrigt styrelse-.
medlcmntnr blevo fruarna Anna Sterky och Anna Pettersson samt frlcna I3ilma Larsson, Jenny Karlson, Hildur Lind blom och hr Aug.
Östberg.
Till supp1eaiiterfrk:na Isidora Andersson, Greta Persson och Inia osterberg.
Till revisorer .valdes frlm Mine IJinclgren, hr V. Vestberg och fru Anna Johansson, med frlrn Frida ~ l t m a n som suppleant.
Som styrelsen nu kommer att bests av 7 medleininar, i stallet .för 9, ' sa var det niigra som avgingo.
Dessa vor0 fru Anna Johansson, soni har varit förbun- dets ltassörslra alltsedan det.
bildades och som varit medi alla dessa bekymmersamma tillfiillen då det sett u t som .om det skulle bliva totalt » Iiinss i kassan, .men har hon alltid varit vid godt mod och alltid vid första givna tillfiille varit den som energiskt arbetat för att fyllaluckorna, utan att darför förbundsn~edlemmarne behöft kanna n5got därav.
Jag ' tror nog det iir f5, av vira medlemmar som s &amp; varst mycket bek.ymrar sig, därom, utan tro de naturligtvis att kontingenten som erlagges skall riicka till allt, men det iir n o g inte E+. '
Till fru Johansson äro vi alla skyl- diga saga ett stack,, för hennes ' striiv- samma ' och noggrnima arbete för förbun- dets angeliigenlieter i alla de Hr hon nted omtanke varit förbundets kassörska, och tror jag att alla förbundsmedlem- marne hi-irmed vilja bringa.
fru Anna Johanson detta.
.
.
Vidare var det fru Mnria Jsraelsgon- Lundkvist, frkn Betty Strand- och frlcn Greta Persson som avgingo och vilja vi saga dein ett rhjartligt tacks.
för deras energiska arbete.
.
, ' ', ' Det väsentligaste av kongressens for- handlingar har härmed delgivits, dock Sir det icke nämnt niigot om att kon- gressen aven bes1utad.e att höja kontin- genten med 10 öre i månaden till för- bundet.
Det blir kanske svkrt för om- ' buden att för avdelningarne förklara, varför de röstat på denna; ' förhöjning.
Vi skulle ju här kunna uppgiva en ntiiiigd skal \ ?arför denna förhöjning miste vidta- gas,men göra det icke emedan jag icke tror att det finnes niigra medlemmar som &amp; ro s % trhgsynta att de fordra en redogö- relse utan förstå sakens nödvändighet och icke p &amp; allvar motsatta sig detta, väl vetande att nian ingenstans kommer utan medel och att d e t.
har .. ar.
de ge-.
nensammas medel som ar styrkan, ivensom att det iir Itlai-t för dem att len kontingent som erlagges icke Kr .illriicklig utan m8ste utfylles av förbunds- ityrelsen vid tillfiillen dH den k m h t a d - romma tillökning i kassan genom basarer.
.
) ch dylikt.
Vid denna kongress so &amp; SA förviin- .niisfullt emotsiigs, blev ej Jleller abgon ~esvikenhet kiind, 5tminitoiie.
f r h i för- ~undsstyrelsens sida: ~iirskild gliidje c h d e densainma över att finna lands-) rteii s &amp; val och stiligt representerad, och or de goda inliigg ' som.
gjordes af, dem.
.
.
.
.
rid debatterna.
.
.
.
...
,.
....
.
. '
I Fru Sterky ' avsade sig lcandidntiirer vid sty relsevalet pA den grund att henne: tid var s5 striingt upptagen och dess, utonl nnsdg hon sig kunna undvaras nu sediiii förbundet beslutat tillsatt a en hel, aflönad förtroendeperson som sköter on förbundets angeliigen heter.
Hon bringa des dock genom onlbudens energiska upp nianingar att mottaga Aterval och halsa des detta med alliniin gliidje och till fredsst iillelse.
.
I&lt;ongressen avslutades med n %gr: hjartliga ord av fru Sterliy som tackadt alla on3 budeii för den uppn~iirksamhet det noggranna arbete och cle goda rikt, ningarne de givit frilgorna och kunna v: tillfullo instamma att alla kunna var: tillf i~edsetiillda med resultatet.
IIiirjiim tf riktade fru Sterky n %gra ord till tack til: den avgilei~de s tyrelsen.
Kongressen avslutades med ett fyrfal digt leve för Kvinnornns fackförbund amt avsjungnndet af, Arbetets Söner,, och s &amp; var denna första kongress av Kvin nornas fackförbund avslutad.
S.
S.
Hej, det slamrar ett levande liv Uti plankor och bAtar och taljor Vid sjön sthr ju sommarens viv Uti ' uppvikta kjolar vid sumpal och baljor, Och hon tvättar ju byxor, kjolai och liv - Hon vet ej enngnista av tidsfördriv, Hon blott sköljer och, vrider och gnor.
Och torkar och svettasochgnuggar, Hon är tvätterska, fästmö och mor, Hon är brynt ' under tofhhrets luggar.
Och vinden fladdrar förbi där s i n kos, Och jag tycker den kvinnan är sommarens ros.
,, Vildmarkens eon.
Lucifer 1902..
-.
Var a r kvinnan?
Bland de klagomil som bruka riktas mot den nya tiden, ar det ~iirskildt ett, Forn nied synnerlig ~ c h v u n g kastas fram av den monopoliser~ide moralens vaktare, och det är, att denna tid har EA liten respekt för den gamla goda samhtills- grundvalen: aktmskspet och hemmet.
Man ar p &amp; berörda hall a priori pli det klara med att upplösningstrnden~ernn p i detta omrade uteslutande äro att skrifva - pil riikningen af den cliir generellt r;; relseiclenl soin den modärna borgarkvinnan kallade ~ticlens ondska,, som rifver iiec redan realiserat i rent af ohygglig grad; dl t blott för neclrif~nnclets egen skull och mannen B sin sida, liar ju darmed och gör sig aldrig clet minsta besvur at alltid funnit ett satt att frigöra sig fr %n undersöka de naturliga och historisk: sparlaknnsl~xorna, fast.5n gud skall veta, orsakerna till att de gamla ~rniirlzena: att priset stdr honom mycket dyrt icke Iiingre vilja blifva staende.
lr9ngt dyrare än räkningen pA restauranten Och ancia ligga dessa orsaker dar ocl gifvcr uicl handen.
.-.
var eA nara till hands, att man kan Vilken skillnad ' ar clet icke p &amp; kon- soii?
det heter, taga dirpil med händerna venansbegreppen i detta.
hänseende nu Niir man t. ex. talar om hemmet ocl för tiden och blott för en tjuguEem Ar dess betydelse, &amp; r det s; " tlunda i friimstr sedan!
DA anaAgs det nara nog som ett rurnn~et Icviuo~an och hennes nutidsrol brott mot god ton, att en kvinna gick horn tarva att tagas med i rakningen in p &amp; en restaurant, och sarskildt den och denna faktor toide a h e n i vasentlil unga fiiclran kunde aldrig deltaga i nöjes- man spela in i vHrt specifikt svensk: livet utan att vara tillbörligen garderad nationallyte, niimligen den överhandta med ~förliliide.9.
Det ar ju godt och gande smaken för ett uteliv utöver till val att dcnna förvanda konvenans blivit gdngarne, för rriikigheten och snobberie nfiyst, men gud vet, om den motsatta sav51 inom Eom utanftir hemmets sfiir ytterlighet, som kommit i dess ställe, Vi tiinka naturligtvis hiirvid särskilt p!
iir digot bättre, i vart fall torde den över- och medel klasskvinnor - under n5st; hi.r Itomina mera skada. %stad.
De, klassens Jrvinnor har ju, gun.
s &amp; visst som hAlln pA äktenskapet som aamhalls- s % litet att snobba med.
moralens högsta inkarnation, borde, här Den gamla husmoderst.ypcn, som sl ha en dryg rgkning att göra upp med str ' ngt hö11 pA hemmets helgd och satt (den mondaria &amp;, men med de lysande sin hiigsta uppgift att sprida ljus ocl: toalcttern.r \, och.
de fina vanorna.
Den trefnad i .detta - till billigast möjlig: nutida unge mannens motvilja för akten- ' p i s -- denna typ, vars hela kraft ocl: skapet hiirrör ~iilzerligen icke endast från intresse koncen trerncle sig pb h u ~ h f i l l ~ t hans i Iziirlek till ungknrlsvnnorna och Förs tbiidign ord nnncle, pr9 barnciis rat io.
hans nlösn, mord, u t m ~ i m h g a fall nellzl uppfost.rnn, i tukt och Iicrrans för, lilia mycltct frfin hars beriittipde fruktan miiiiiiig, och mannens trevnad vid der: tör dcn dyr:!
lyxartikel, som en f r u i Iiusliga hiirden, den tir i clet niirniastc vArn dagnr ofta representerar, och hans utdöd, och i cless stalle hnr kommit er eltonorniska oförmdgn, att .tillfredsstilla a nn:mn, för vilken deii.
nioclarna tidsandar de höga ansprdk en sddai~ fört ined sig alltmera brutit ner skrankorna SA fran 3fven ett vanligt inedelklasshem.
ondt som godt.
.
Han behöver blott göra en titt in p i en M:111 m &amp; nu vara ' av vilken mening mondiin reataurant, cliir publiken kanske som helst om denria kvinnans frigörelsf ofta ända till 50 procent utgöres af da- och dess verkningar i moraliskt ock mer, för att f &amp; afukraclrande exempel i socialt hanseende, ett är visst *, och det &amp; I tillracklig mängd.
Hur ' lockande an att hemlivet i den gamla formen i c h mangen g %ng hemmets ideal kan hiigra kunnat u,ndg &amp; att darav l ' ida ett viisent.
Eör honom, med en hustru.
af den van- ligt avbrack.
Och med allt erkannandt liga ~ocietets-kalibern vet han, att detta ht clet goda.
som denna frigörelse för: ideal i kanske nio fall af tio blir en med sig med hänsyn till kvinnans rät1 tom och dyr illusion.
Det ar d &amp; icke ~ i l l samma individuella och sociala .ut srt undra p %, att han föredrager uteliv veck) ingsmöjligheter som hannen, kar rctlnn äktenskap frw-nför ett uteliv med man.
niippeligen förbise, att niedal jer iktenskap, som alls inte ger honom n %- iiven h8r har en ganska ful frlinsida p n reel behallning, men kostar mtng- nämligen just kvinnans indragande j lubbelt mera.
detta depraverande och elronomiskt öde, Kvin nana likställighets- i c h frigörelse- laggande uteliv, som kräver en s&amp;dryp jtravnn har förvisso en stor uppgift at ' t .. iri6ut av vart folk^ arbetsförmAga och: ylla i utvecklingen, och den represen- Livskraft.
Även har ' ar rum för den; erar i sin- ideella form säkerligen ett gamla vanliga frhgan: ~ H v a ar r kvinnan?
a lögre sedligt moment i denna utveckling.
x h svuret ar sannerligen icke svart at1 Men den materiella art af denna frigö- 6nna af bibelns ord:, det ar icke godl .else, som röjer sig i kvinnans tillag- för maniien att vara a l l e n n ~, har den innde af mannens cliiliga.
vanor och modärna bouigeoiskvinnnn gjort en allt) öjt4ser, är lbngt i f r h nlgot framstegs- vidstriicktare tiiliimpni~ig utanför hvm- .ecken.
Att höja mannen upp till en meta trlnga murar; att, dela letts nied inare och iidlare smaknivii borde vara nannen i ' kampen för tillvaron ligger: n moralisk viirnplikt för.
vllra dagars - riUa mindre för henne iin att rdela Z / uft.
ivinnn sh utom som inom äktenskapet; ned honom i nnjeslif ' vet.
Ibsens Nora ian boide Ir5nna sin frigörelse som en) ch nennes ideells, krav, Björndi~iis Svava rigörelse för hennes biista ideela: krsf ter:) ch hen1 tes rhandskemoral 8 hava verkat, tt taga upp kampen mot tidens ned- rida mindre underminerande pA hemliv Imgande och förraande tenden,ser och) ch familjeideal, an denna af mannens .tt.
rycka mannen upp ur njutningsrar xtelifstendrnser smittade kvinna, som eriets msl&amp;röm, detta icke ' blott för nte ställer högre ansprdlr p &amp; ~likstallig- ilannens egen skull, utan ock.
för det i.etr an att sa Illi~gt som möjligt fd dela raiiitidens slakte, som, danas pB möd- le clAliga manliga vanorna.
Att sitta arnes kniinm.
Sh vidt Iion verlcligen rid mannens sida.
p5 lguldkrogarne och iar nhgon tro pC1 sin sedliga uppgift i leltaga ihnns libationer, detta %r ett frigö- iamhallet och pii möjligheten ' .af ett.
-.
-- .l .. + &amp; a ',
föriidlaiidc sninliv med mannen - dcttn galis kraf p; j en ~tirlsciil ig Iiisning gl \ r:i vällyckad.
Att intresset hos de.
organi- vittna av clct gnnil:~ hiisli; °ilI~- serade arbetarne varit livligt, d a ~ m inH scd.nii linvn iiktciiekapcts Iien~ul cllcr ~ppriittliHlia~~dct icke - ii18ttc lioii siittn iii allt vad hon systcinct allt s14rrire.
- Men vilkcii fonn de manga och olikartade motionerna som C ~ n-iniiiicii iin i tlcttn inate- inliimnats till behandling.
samt det för- iigcr biist och st,mk:ist i lijiirtn och +il P: I I ~ I ~ ~.
V iiicd för att bygga upp ctt nytt biiitre Iienn ricllrr Iiiii~scende: Iroinincr att taga, lir hallandevis stora antal ombud som del-.
At den nu mer eller mindre heliilöse det viil en lruiturci~s och dcn högre togo.
Det ' var säkert ocksa under en viss mannen p &amp; det gamlas ruiner, ett hem etikens 1Wssnk SA viktig som ndgon, att med högre ideal och annan trefnad 5.n de högre gnclliga och personl.ipa krafter högtidss !amning som ombuden p &amp; det dem, soin betingas af priset p &amp; mattor, FOTYI nlimnda utveclrling skall frigöra hos bestämda klockslaget tagade ' in i salen möbleniang och toaletter, och soin tarva Itvinnan, kommer detta samliv till goclo och dar intogo sina platser.
Det gamla om hjärterum vis.
A vis hus- a~~ guldkrogens farliga och dyra stimulaiis för höjande af bida könens l r u l t u r ~ ~ l ordstafvet för att inte kannas allt för tomma och och deras ömsesidiga utbyte af det basta rum kom genast i praktiken.
till använd- och högsta i varderas nliv~knrakt5.r~.
ning, ty det var trangt om platsen och fattiga.
Det kan ju icke .bestridas att ~Iieni- Darför kräfver ock kvinnans frigörelse än i sista stund kommo flera ombud än kvinnans, forna uppgift att vara .hem- av henne en sträng individuel sjalvupp- man beräknat; det blev att ' .maka ihop mets armai ii de kakelugn,, detta gernian- fostran, som ensam kan .. satta henne i sig sa tätt som möjligt.
Under sorlet '. '
Första ~ocialde~okratislia Kviyokonferensen i Stockholm 1907. ska kvinnoideal, vars livsinnehåll kon- centrerats i de tre orden » Kinder, Icuche und K i r c h e ~, icke längre håller stand mot en ny samhällsorgani~ation och en ny utvecklings krav.
Och lika obestrid- ligt ar det äfven, att de tiders social- ekonomiska ebval som etiska krafter verka underminerande på hemlivet i dess gamla bemärkelse äro.
alltför starka för att icke oemotstilndligt rikta den mo- darna kvinnans anlag och, striivanden alltmera ut fran hemmet och driva henne - att skapa sig en.egen självständig botten att stil pH.
Denna tendens har redan gjort sig det starkare förnimbar pii det eventuella hushiillets omrilde, det s. k. hepgardssystemet t. ex. ar bland annat otvifvelalrti~gt ett utslag daraf; kvinnans indragande pi % allt fler omrHden.
av ar- betsmarknaden så.vä.1 som tjänarinnefra- s t h d att till ~amhiillets och slaktets lycka och vdfärd odla sin egen frihets nyvunna marker.
Och denna strafvan gar icke minst ' genom njutningsbehovens förädlande s % hos henne.
sjalf .som hos mannen.
-- ' V.
L.
Forsla, socialdemokratislra kvinnokonferensen.
Socialdemokratiska kvinnornas första konferens har, sasom de dagliga tidnin- redan meddelat, ägt rum den 27, 28 och 29 januari, och varit det tro v i alla äro eniga om - till alla delar -.
, innan alla kommit på sina platser fick man tillfälle att se och igenkänna manga präktiga kvinnliga partikamrater fran ' vidt skilda delar av landet.
Det var ända något storartadt detta, att sa många kvinnliga partivänner stäm1 möte med hvarandra, och.
att de denna gång kommit hit e d a r t för att sa-mgda om spörsmal som speciellt berörde dem som kvinnor och medlemmar i. social- demokratiska arbetarepartiet.
För första gangen var vi komna .samman för att sjalfva leda vara förhandlingar, fatta vara beslut och sedan själva .bära ansvaret för desamma.
Och fran denna allvarliga synpunkt omfattade nog alla ombuden sina mandat.
.
.
Sedan alla ceremonier undanstökats, funktionärer valts och .sista tonerna av kvinnoklubbens sangkörs härliga sanger.
.
.
.
.
.
.
,.
.
. '
.
MORGONBRIS.
.
- förklingat, började förhandlingarna.
Det framgick snart att kommittén gjort klokt i att sätta agitations- och organisations- motionerna som d e första p8 dagordningen, ty har på detta omrade behöfde menin- garne bryta sig och nära p8 alla hade något att säga eller - r.agot förslag att framkomma med i dessa konferensens egentliga hufvudfragor.
Det var ett sannt nöje att Ahöra diskussionen.
Talarin- norna rörde sig med ledighet, ja nära på vältalighet p &amp; dessa omraden ty alla hade de sina ' egna dagliga erfaren- heter som stöd för d e tankar de förfäk- tade, och som en röd tråd gick en ge- mensam tanke genom alla anföranden " vi maste h a kvinnliga agitato~er ", utan sadana ' komma vi ingenstädes.
Afvenledes var det betecknande för d e flesta talar- innor att d e i sina anföranden inlade en djup känsla, ja entusiasm för arbetare- rörelsens idéer förenad med Ijusa för- hoppningar om, att om kvinnorna i stora skaror komme med, det d a komme att g a hastigare framat i befrielsekampen.
Hela första dagen gick nära ' pil at till dis- kussionen om motionerna rörande polif tisk och facklig agitation och organisa- tion, men den tiden var val använd.
Beslutet blef, med nagra smärre ändrin- sar, det a v kommittén förelagda och inne- haller d e grundlinier hvarefter samarbetet bör ske, det uttalar följande ' u Konferensen väljer ett arbetsutskott bestaende af 9 personer, därav 5 i Stock- holm och 4 i landsorten.
Utskottet kon- stituerar sig självt och valjer inom sig ordförande, sekreterare och kassör bland de i Stockholm bosatta ledamöterna.
Det iiligger utskottet att ingtttill soc.- dem.
partistyrelsen, landssekretariatet, arbetarekommunerna och fackförbunden med begäran om pänningemedel för verk- ställande a v en planmässigt ordsad agi- tation bland kvinnorna över hela landet: Att söka anskaffa lämpliga kvinnliga agi- tatorer samt pa bästa sätt ordna agita- tionen, s a att denna kan ske i s a stor utsträckning som mdjligt.
Utskottet skall tillse, att agitationen i politiskt avseende sker i full överensstämmelse med soc.- dem.
arb.-part.
program, och bör största uppmärksamhet ägnas Bt agitationen för kvinnornas ' rösträttsfraga, samt bildandej a v socialdemokratiska kvinnoklubbar över- allt i landet, där sadana ännu ej finnas.
Aven bör den fackliga organisationens nödvändighet bland arbeterskorna starkt framhallas.
Dagtraktamente för agitato- rerna fastställas a v konferensen.
Vidare bör utskottet anskaffa agitationsbroschyrer och ströskrifter, vilka upplysa kvinnorna om arbetarerörelsens syftemal och sprida dessa bland kvinnorna i sa stor utsträck- ning som möjligt.
Utskottet äger att, om det s a anser nödvändigt, inkalla till kvinnokonferens, och far detta d a ske efter samma-grund- linjer som varit rådande vid nu pagående konferens.
En sadan bör dock inkallas senast 1909.
Utskottet är skyldigt att inför nästa konferens lämna redogörelse för sin verksamhet samt handhavande af influtna medel och vid slutet a v arbets- aret lämna rapport till saval sot.-dem.
.-.
--- d partiets v. u. som landssekretariatet över uppdrag att bedriva en planmässig i$- tation för den eller d e av sagda klubbar agitation och ekonomi.
Utskottet bör kallas » SociaZdcmo / 2rati- understödda kandidaterna.
ska, Rvitz~iokon ftt * c~tsem arbcisulskolt.
» Den senare ' delen af beslutet omhandlar Dlskussidnen i rösträttsfragan blev livlig Tru E. Lindleys förslag rörande kvinnor- och ytterst intressant.
I synnerhet var nas praktiska uppgifter under riksdags- det av vikt ' att fil höra kamraternas me- 3ch stadsfullmaktigeval ..
Detta praktiska ning ute fran landsorten.
I Stockholm rörslag kommer otvifvelaktigt att ha si.n stodo .vi i denna fraga fullkomligt fram- stora betydelse under en valkampanj.
.I mande inför dem.
Ansago de sig kunna utlandet ha kvinnorna ' reda.n länge arbetat samarbeta med den redan befintliga kvinn- enligt samma metod.
.
liga rösträttsorganiiationen eller ville de Måndagens plenum hade .som huf- bilda egna sadana?
vud pu n k t ogifta mödrars.
s l d h itzg i Att.
vi genom diskussionen fingo klart a ~ n i t.
Inledare.
var doktor Alma och tydligt besked, därom torde alla vara Sundqvist.
Motion i samma fraga var, eniga.
Landsortsombuden tycks alla ha som det torde vara bekant, väckt p &amp; samma uppfattning härvidlag, Man er- senaste partikongressen ..
Den fick .. emel- kände fullt ut ' det verkligt stora arbete lertid ej där, i kongressens.
sista ' stund, Landsföreningen för kvinnans politiska den inledning eller utredning, som be-.
rösträtt uträttat men ansåg A andra sidan höfdes för att ett i .förhallande till fragans.
klassintressen vara s a motsatta, vis A vis stora betydelse motsvarande beslut skulle.
Landsföreningens medlemmar och kvin- &lt;unna fattas.
.
Denna ömtiiliga ' motion norna i fackföreningarna och soc.-dem.
nörde därför med ratta hemma pa kvin- ' kvinnoklubbarna, att nagot samarbete så- qornas konferens, där denn fick en i, ' allo som organisation betraktad knappast vore ~ t m a r k t * idednin ' g.
hvilken i samband.
tänkbart.
med d.en efterföljande diskussionen visade.
A andra sidan föreföll det onödigt att rag ifråga, om hvad kvirinorna i denna.
organisera arbeterskorna.
i egna organisa- jak ansag vara ratt.
Hvad sorh isyn-n tioner nu d å partistyrelsen satt upp fordran nerhet underströks.
under.
diskussionen om rösträtt för kvinnorna p3 sitt dags.
var ett pilpekandet av att okunnigheten!
program, en atgärd som af talarinnorna aland kvinnorna kanske ar den viktigaste, med belatenhet omnämndes.
3.rsaken till att ' s$ många bli övergivna; Det beslut man efter en ingaende de- mödrar, och att upplysning.om könslivet batt enades om, blef säkert det k l o k s t e, ch dess lagar ' ar.
högst nodvandigt .. samt: soni under.
nuvarande.
- omständigheter iven .en.
annan s a k.
s o m sagts så,.
ofta: kunde fattas.
Konferensen beslöt att till ' örut, men som har &amp; .sror: betydelse;, Landsföreningen fbr kvinnans politiska iämli,gen att barnavard och, fattigvard: rösträtt uttala sitt fulla och tacksamma 3öra skiljas fran hvarandra.
. '
.
.
erkännande ' för det verkligt slora arbete Under diskussionen växlades.
i s k -, denna uträttat för k v i n ~ o r n a s rösträtts- man hang härmed.,, atskilliga.
.r,epliker .rö- ' fråga i Sverige samt vidare att det matte rande kyrklig vigsel,, ' fria eller borgerliga st3 d e .soc.-dem.
organiserade kvinnorna äktenskap m.
.m.
.och tanken om att söka fritt att, inga i Landsföreningen som med- lem eller ej, detta bleve hvars och ens d e fria aktenskapeVs.
' registrering som privatsak.
Ytterligare .godkändes Stockh.
legala,: för att barnen.
sh11 f å laglig ' rait.
allm.
kvinnoklubbs motion i ämnet som gent emot fadern,: framfördes.
.av en taiar- inna: Utskottets.
förslag: till .. uttalande.
.
säger: enhälligt av konferensen och godkändes Att d e fackligt och politiskt organi-.
,.
.
.
.
innehåller följande serade kvinnorna överallt, antingen ge- " Även kvinna ma,.
n ä r, h o.
.
s å önsk.ar, nom sina organisationer eller enskilt, söka bliva medlemmar a v de respektive eller när domstol eljes anser nödigt., av- arbetarekom,munerna, och därinom vid lagga ed.
F a d e r n s oc.~.
' eventuellt ' mo- Ala tillfällen havda kvinnans lika rätt d e ns uppfostringsbidrag ' fastställas.
&lt;v för bestammandet a v samhällets ange- offentlig myndighet- i förhallande till var- deras inkomster.
En bestämmelse, om lägenheter som männen.
att barnet under alla forhallanden bör Att ett energiskt arbete bedrives bland kvinnorna för inträde i d e socialdemo- uppfostras i moderns IevnadsStällnirig, kratiska kvinnoklubbarna, och att över- anse vi orättfärdig.
Mannen bör alaggas allt, där möjlighet finnes för nya klubbar, skyldighet att bidraga till kvinnans under- bilda sadana: ' Hänvisande till .det social- håll en manad före, och minst .en manad demokratiska ' partiprogrammet om,, lika efter förlossningen.
s a m t till, alla med och direkt rösträtt för bade man och denna förenade omkostnader;.
S o m, ett kvinnor ", uppmanas kvinnorna att mer särdeles viktigt andam ' al maste anses att, ä n hittills beakta fragan om kvinnans där förhallandena s a medgiva, barnet sa länge som möjligt, ' men särskilt under rösträtt.
Efter förslag av fru Anna Sterky an- zmningsperioden,.
ma fil stanna " hos togs som .tillagg ett uttalande om erkan- modern.
.
nande av röstrattskvinnornas arbete s ' amt Som en väl behövlig reform inom sta- att det m a sta e n var socialdemokratisk tens barnavard föresla vi upprättande a v kvinna ' som s &amp; önskar fritt att tillhöra smärre hem för ogifta mödrar.
och deras denna röstrattsorgan.isation.
barn, förenade med barnkrubbor för barn Även anfogs enhälligt, p &amp; förslag av till mödrar, som g å ut.e i arbete: Mödrarna fru Elin Lindley, " att alla socialdemo- kunde i dessa hem ' undervisas husligt kratiska kvinnoklubbar landet rundt ' fil arbete och barnavård samt sysselsättas sig alagt, att vid eventuella riksdags- med arbete a v olika slag, varigenom om- mannaval tillsatta kommittéer, som ha ' i kostnaderna delvis kunde: betackas ..
. "
I '.
, ' '.
.
.
.
.
MORGONBRIS utgangar i händelse a v Konferensen beslöt efter en ingaende lätt tillgä !giiga I närheten a v industricentra bör barn- eldfaia.
.Angpanna bör ej fa finnas inom krubbor i tillräckligt antal finnas, och debatt följande:, Konferensen uppställer som sina önske- samma hus.
som arbetslokalerna befinnas.
d e k a ställas under offentlig myndighets mal: En skyddslagstiftning, som i största Kvinnlig yrkesinspektion är att anse som kontroll.
Lagen om sedligt försummade barn möjliga utsträckning verksamt ingriper högst nödvändig inom de industrigrenar, bör utvidgas s a att den omfattar %ven mot det industriella arbetets hygieniska som sysselsätta kvinnliga arbetare.
Yrkesinspekfarernas samfällda beslut k r o ~ ~ s / &lt; vnrrvr9niadc gt barn och utan faror.
Utförliga skyddsbestiimmelser far min- ma tillerkännas laga kraft och icke som.
atskillnad innefattar barn födda saväl inom som utom aktenskap.
Erlägger ej derariga, innefattande begransad arbetstid, nu endast vara rad och upplysning.^ Gift kvinnas rättsliga stallning inleddes mannen fastställt bidrag pA rätt tid, bar förbud mot nattarbete och mot vissa, a v fru Helena Ugland-Andersson.
Efter kvinnan äga rätt p3 begäran utfa under- hiilsofarliga yrken.
En särskild skyddslagstiftning far kvin- en kort diskussion godkandes följande, ströd a v allmänna medel, utan att detta nor (utom barnaföderskor) anser konfe- a v inledarinnan inlämnade resolution: m a betraktas som fattigunderstöd.
, Alldenstund samma förhallande nu- Vill mannen lämna landet p &amp; 13ngre rensen däremot icke gagnelig.
Vad nattarbete beträffar, s &amp; a r detta mera icke existera, som d a lagarna an- tid, bör han vara skyldig att i förvag be- tala eller ställa säkerhet för bidragets visserligen skadligt bade för män och kvin- gaende.
mannens malsmanskap över kvin- nor, men det tir ej bevisat, att kvinnor nan stiftades, och alldenstund kvinnans, utbetalande.
Dör fader, tillfaller försörjningsskyldig- lida därav mer än männen.
Och bland arbetsfält blivit i vidsträckt .man ett annat het boet.
där medel finnas.
I an,nat fall l utbetalas det fastställda understödsbelop- ' pet a v allmänna medel utan att detta anses som fattigvardsunderstöd.
Barnet bör ha lika rätt att ärva även fader lika med äkta barn, s &amp; framt mo- dern, medan fadern lever, gör ansprak pa sadan rätt för sitt barn.
Genom barnavardsnämnd eller annan offentlig myndighet bör utses en person, som bevakar moderns och barnets rätt gent emot fadern.
Modern bör ha ratt att, om hon s 3 önskar, själv vara för- myndare för sitt barn.
Fragan om moderskapsförsäkring upp- tages tiil utredning. "
Behandlingen av motionerna i skydds- lagsfragorna började tisdag morgon med riksdagsmannen i andra kammaren hr H. Kvarnselius som inledare.
H r Kvarn- selius ä r tillika.
medlem i kommittin för skydd mot yrkesfara och har som sådan deltagit i d e undersökningar kommittén anordnat, och var därför väl insatt i äm-.
net p3 alla omraden.
Han behandlade ocksa fragan med stor sakkännedom och förklarade de synpunkter som enligt hans.
Anna Pettersson .. Amandr~Horney.
Anna Johansson.
Elin Lindley.
lin Engström. '
erfarenheter borde läggas till grund för Alma Johansson.
Betty Strand.
Anna Sterky.
Anna Tengdahl.
.
en blivande skyddslagstiftning.
,.
.
.
Kommitt6n för Kvinnokonferensen 1907.
S o m inbjudna under denna fragas be- handling vor0 närvarande tre ombud fran typografernas kvinnliga klubb och e n - a v förekomma relativt stora löner, varigenom d a i det praktiska livet dagligen stora dessa, frkn Augusta Helin, inledde dis- dessa kvinnor sättas i stand att genom svdrigheter och orimliga konsekvenser kussionen.
Hon som även alla efterföl- f. B.
- goda levnadsförh~llanden motverka uppstå p i grund a v föraldrade dagpara-.
jande talarinnor framhöllo kravet p &amp; kvinn- nattarbetets skadliga inverkan.
Skulle grafer i detta avseende, sa uttalar social-.
lig yrkesinspektion p &amp; alla verkstäder och kvinnorna nu utestängas från dessa yrken, demokratiska kvinnokonferensen, i anslut- fabriker dar kvinnor sysselsattes samt att s &amp; skulle den redan förut hårda konkur- ning till det socialdemokratiska partipro- inspektionen skulle utsträckas till att om- rensen inom andra sämre avlönade yrken grammet - utan att giva ndgot p i hand fatta alla mindre arbetsplatser, ja, helst ytterligare stiga och särsk ' ilt bleve detta å t en ensidig kvinnosaksrörelse - att även hemverkstäderna, d a dessa ofta äro helt säkert fallet uti hemindustrin, med d e mänskliga rättigheterna böra utsträckas rena härdar för smittofarliga sjukdomar.
dess okontrollerbara, ofta större .delen av även i fråga om att sköta de ekonomiska Däremot var man emot att p &amp; nagot sätt natten omfattande arbetstid, dess oftast och rättsliga angelägenheterna.
i egenskap inskränka arbetsomradet för kvinnorna.
daliga arbetsförtjänst och härmed sam: a v människor och självständiga individer Man ville ej h a nagra särbestämmelser manhängande sanitära missförhållanden.
- till kvinnan saval som till mannen.
.
.
ifraga om nattarbete för kvinnornas vid- Ej heller böra kvinnorna genom lagförbud Detta på grund a v kvinnans .ställning kommande; det är sannt att nattarbete ej utestängas fran yrke, där d e själva önska under nuvarande sam hallsförh allanden .och ä r hälsosamt, men det kan e j sägas vara arbeta.
samhällets egen utveckling.
Det ' förned- farligare för kvinnorna ä n för männen.
Ett viktigt önskemal ä r en utsträckt rande malsmanskapet bör d a ocksa kan- Skadligheten motverkas förövrigt a v d e yrkesinspektion, innefattande aven arbets- nas för den fritt tänkande mannen som goda lönerna, vilka tillata arbetarne att platser utan maskindrift.
Arbetarna böra en förnärmelse mot honom lika val som skaffa sig bättre kost.
Inom hemarbets- beredas tillfälle att friimstalla sina an- för kvinnan, d a i det dagliga livet ingen, industrin arbeta kvinnorna ofta dagen och märkningar och önskningar.
Bland d e hederlig man vill draga n a g a n förd.el a v.
.
natten igenom för daliga löner, varför d a hygieniska förhallanden, som särskilt böra si tt malsmanskap.
genom lagbestämmelser utestänga det kontrolleras äro: ventilations- och belys- Konferensen uppmanar därför.
den so- fatal kvinnor inom industrin fran nattar- ningsiitgärder, tillgang till friskt vatten, cialdemokratiska riksdagsgruppen, eller bete som i .alla fall fatt upp sina laner ipegelbunden rengöring a v ' arbetslokaler den .inom densamma som därtill.är villig, s - d e kunna reda sig?
och spottkoppar samt.
förefintligheter a v att fortast möjligt väcka motion.bm and- s ' ' I
ring i d e lagparagrafer, .som.
omhandl hustruns ställning till mannen, i .akt oc mening att utplana detta slavmarke,; lik vanhedrande för både mannen och kvir nan.
» Prostitutionsfrågan inleddes av fru Ann Johansson, Sthlm, och efterföljdes av e ganska lång diskussion, daraaven fru .Uc land-Andersson hade ett längre anförandt Det föreföll dock som om denna ' frag var den enda inför vilken konferensom buden stodo tvekande.
Det föll mang ord, burna av medkänsla eller indignatior men vad som kunde göras i den fraga var ej lätt att besvara.
Slutligen ' .ble den enande tanken den, att-man s a mycke som möjligt skulle söka hindra tillgange till prostitutionen fran arbetarklassen, t genom upplysning och högte löner kunn, manga raddas undan eländet.
.Man ena des om följande uttalande: ~Konferensen uttalar sin skarpast protest mot den för hela kvinnokönet s förnedrande prostitutionen.
D 3 det emel lertid ofta a r nöd som pa grund av fö lagt .betalt arbete ä r yttersta grundorsakei .till att manga olyckliga kvirinor hamna prostitutionen, s 3 uttalar konferensen at!
sasom ett medel att förekomma och hindr, rekryteringen till prostitutionen ' fran arbe tareklassens kvinnor, " söka .&amp;tadkomm (en kraftig, facklig .organisation bland ar beterskorna.
Genom organisation kunn ' i arbeterskorna .erna högre löner .och man niskovardigare livsvillkor och sålufida för.
hindra, att kvinnoina ... a v nöd tvingas ii i prostitutionen.
Vidare anser .konferen sen, att upply&amp;ing i skolor.na i halso vards&amp;a, synnerligast p a det .sexuell; omradet, ä r av högsta vikt, och .att del - s. k. kontrollen genom .besiktningen ä.
alldeles värdelös,, s å länge - den.
endas.
.
gäller den ena parten., Tredje dagens - förhandlingar ' börjadc.
.
...
med fattigvArdsmotionerna, varvid hr IKnu Tengdahl höll inledningsföredraget.
Det var ett synnerligt ingaende ocl verkligt intressant föredrag hr Tengdah presterade och det framgick .därutav mec all önskvärd tydlighet, vilket oerhört be, roende ochaelände för d e fattiga som hel: denna s. k: fattigviird innebär, avenson att här finnes ett stort arbetsomrade föl kvinnorna.
.Diskussionen blev ganska kort, ty tider var .dyrbar, man hade ännu flera fragol att behandla p2 dagordningen.
Konfe.
rensen godkände ett av hr Tengdahl före- lagt förslag till uttalande med Gränges.
bergsmotionen n:r 26, som tillaggsförslag, .Förslaget uttalar att: ~Konferensen vill för sin del ytterligare understryka punkten om fattigvarden i partiets kommunalprogram: ' Fattigvarden ordnas efter humanitära principer, s a att.
nöden, där den ej kan.förekommas, effek- tivt avhjälpas utan att vid understödet låder någonting a v skam, förödmjukelse eller Jörlust av allmänna.
och medborger- liga rättigheter ' .. I betraktande av, att.
fattigvardsutgif- terna trycka särdeles ojämnt, och d a hemortsrättsbestämmelserna rent av.
upp- muntra till tvistigheter * mt$) an kommu- nerna, .uttalar sig konferensen för, att hela fattigvarden.
bekostas, av staten, men ' ' omhänderhavas a v de kommunala myn * digheterna, dock under.
statslig kontrol, av avlönade inspektörer.
D3 det oka pi landet visat sig fördärvligt, att fattigvår- den ligger i händerna pa kommunalnamn- den, oaktadt kommunerna h a rätt att till- sätta siirskild fattigva .rdss tyrelse sig j konferensen för, att sadan styrelse alltid bör finnas, och att me tilläkpning av gällande rätt enligt 5 1 i faitigvårdsförordningen kvinnor aven ir väljas, helst .till.
lika antal med manlig ledamöter.
Slutligen vill konleremen sor sin mening ' uttala, att tiden ar inne fi: borttagande av pastors sjalvskrivenht sasom medlem i fattigvardsstyrelse.
B I samband härmed beslöts i enlight med fran ' Grangesbergs kvinnoforenin framställt förslag att genom kvinnorna particbrganisationer föra fram detta spör5 mal i !motion till nästa ordinarie.
part kongress, dar denna ' fråga bör ' undei kastas en allsidig prövning.
I skolfrågorna hade fru Kafa ~ a h l s t r o r inledningsföredraget.
Hon framhöll sal skildt.
vilket.
slöseri som .ager.
rum me tiden 4 folkskolorna i det kristendomsun dervisningen dar upptager mesta tider på de övriga ämnenas .bekostnad, sarr dops- - och konfirmationsaktens .oiörenlig het ' .med .socialdemokraternas .krav :p statskyrkans avskaffande.
.
.-,: ' Diskussionen ' var synnerligen liflig, sär skildt hade frkn Gertrud .Mansson e1 präktigt anförande rörar.de nattvardsfr3 gan .. .Hon påpekzde föräldrarnas tanklös het .i denna sak, i det " dessa.
vanligtvi xlverkades a v onigivningarne till att döp.
~ t h konfirmera ' .sina barn, ' fastan d e bqdl feta ' sin ratt härvidlag och .atta lagen e ~å magot sätt.
övzr: tvång ' på dem som e.
.
mvända dessa ceremonier.
.
.Fru.
Ugland-Anderssons, förslag till ' ut: alande godkändes.
Det innehöll: ...:, go on fe rensen uppmanar alla arbetare Iartiets man som kvinnor att ifriiga on; aval ' d o p ' som nattvardsgang allt mer; rerka för att dessa komma ur bruk, ena agen " ej pA - minsta: sätt tvingar till bibe iållandet av dessa ceremonier., Även fru Kata Dahlströms förslag; kolfragan godkändes.
.Konferensen uttalar sig för, att all: m b u d e n.
v a r i sin stad ' arbeta för at,) land kvinnorna sprida full och hel för- itiielse för d e reforri~krav, som pa skolan:) mrade äro oeftergivligen nödvändiga lär det gäller en f~illt modern medbor.
prbildning, s o n sätter alla i stand at; leltaga i kampen för bättre förhallander: nom samhället.
Reformkraven kunna I3 koncentreras i en bestämd fordran p i .vskaffande a v den fördärvbringande halv- idslasningen och införandet i skolorna - av: en lagenliga heltidslasningen.
.Den inga tid, som i folkskolorna star mas- ornas barn till buds, maste utnyttjas pa tt mera fruktbringande satt.
.
Krqvet bör A stallas pa avskaffandet av den tids- dande och själsmördande s. k. religions- ndervisningen, och att den tidsbespa- ing som därigenom vunnes, ma anvan- a s till inhämtande a v nyttigare kun- kapel.
I all s y n n e ~ h e t natuckunskap, ari även undervisning .i hygien mii in- egripas, historia, samt d e elementära kun- ' ', skaperna om vara lagar och " sociala far- hållanden.
Dessutom m a, tid beredas far Iarandet av ett främmande sprak.
Kon- _.
ferensen uttalar sin fulla anslutning till vad i motionerna 30, 31, 3 2 och 54 ut- talats.
Konferensen anbefaller vidare, att vi m å anbefalla var socialdemokratiska riks- dagsfraktion, att denna m a verka för en genomgripande rrformering a v var nuva- rande folkskolestadga, s å att tid m a be- redas barnen till mera fruktbringande och allmannytt ' iga studier.
Dessutom uppmanar konferensen v a r a kvinnor att på allt sätt verka för de kon- fossionslösa söndagsskolorna och sago- stunderna samt för d e socialdemokratiska ungdomsklubbarna, vilka utgöra en direkt fortsattning av det gruiidläggande upp- fostringsarbetet, som påb,örjats genom söndagsskole- och sagostundsarbetet.
1 sammanhang härmed antogs, p &amp; för- slag a v frkn Signe Svensson, ännu e n resolution, som gällde skolköksfriigan och vilken var sav ' följande lydelse: Konferensen uttalar sin sympati för den nytta skolköken ha gjort o,ch göra betraf- fande undervisning i matlagning bland barnen, men uttalar önskvärdheten av att.
dessa skolkök utvecklas till ekonomi- skolor för utbildande a v praktiska hus- mödrar inom arbetsk1asse.n vid Alder, d a kvinnnorna ha nytta därav; Beslutet i storstrejksfrågan.
Y ~.
s a s o m man kunde .vänta, att kvinnorna utlklade, sig för solidaritet med mannen om stor- strejk skall bli nödvändig.
P3 förslag a v fru ~ u t h ~ u &amp; a v s s o n an- tog konferensen följande, uttalande: &gt;Efter en sakrik och belysande ' debatt om storstrejken som .yttersta kampmedel Iör proletariatets män och kvinnor i syfte !tt ernå den politiska rösträtten, hem- ställer konferensen ' till alla arbetareklas-; ens kvinnor, att, n.ar parollen fran var partistyrelse kommer om detta utomor- ientliga kampmedels upptagande till strid mot samhället och alla dess klasslagar, alla äro beredda att med hängivenhet ich med deltaga i och sta solidariska ned, mannen i denna storstrejk ' för eröv- vande a v d e medborgerliga rättigheterna it alla man och kvinnor vid myndig iidef.
D Ytterligare godkände konferensen ett) ar uttalanden angaende dels en princip,; om tyvärr ej alltid i praktiken beaktas Asom $en borde, nämligen att man och; vinnor böra ha lika betalt för s a m m a irbete.
Det var d e kvinnliga bryggeri- irbetarna.
i Stockholh som inlämnat notionen i denna fråga.
Konferensen beslöt i enlighet med av Sv.
bryggeri- rbetareförbundets avdelning ' n:r 15 fram- sgda förslag med tilläggsförslag a v fru mna Sterky:.
.
.
allmänt känd ä r " den stora orättvisa, om inom alla yrken a r rådande, att ar- e t e ej betalas efter sitt värde, utan all- d tages hänsyn till ' vilken som utför etsamma.
Alla omkostnader i mat, hyra, läder m. m. stalla sig i genomsnitt lika yra för kvinnor som föi-.
man.
Konfe- m e n uppmanar därför d e fackliga orga- isationerna att mera: än hittills beakta '
MORGONBRIS denna rättvisa princip och praktiskt sök genomföra densamma.
s Under diskussionen om agitationsmc tionerna behandlades även fragan or hemarbeterskornas ytterst dåliga stallninc Alla talarinnor framhöllo att har var orga nisation ovillkorligt nödvändig, som de enda medel varigenom möjlighet till ball ring kunde vinnas.
Man riktade ' gansk skarpa angrepp mot manliga partivänner liknöjdhet härvidlag.
Det är ofta d organiserade .arbetarnes hustrur som hemmen utföra detta daligt aflönade ar bete, sömnad m. m.
Partivännerna agi tera bland kamraterna pa arbetsplatsen men glömma bort att när deras egn, hustrur arbeta för lön, de också bör, inga i fackföreningen: Konferensen beslöt att i denna sak ho Sveriges organiserade arbetare begära ful och hel solidaritet och uttalade att: &gt;Ingen organiserad arbetare far,.
on han vill anses solidarisk i klasskampen tolerera att hans hustru eller övriga kvinn liga anförvanter, savida de är ' o Iönearbe tare, star utanför sin organisations,.
samt med följande tillägg av fru Sterky ytterligare uppmanar konferensen dt organiserade arbetarne att pa sadan: arbetsplatser dar män och kvinnor arbet: i samma yrke, agitera för deras kvinnlig, yrkeskamraters anslutning till.
organisa tionen, antingen den gemensamma, elle var för sig, om detta anses mera.
lämp ligt.
s *.
* * Vi ha härmed endast ' i. korthet ' om nämnt konferensens beslut och hänvisa 6vrigt till protokollet, som nu föreligge färdigt att utsändas till alla ombud sam de organisationer, som latit representer: sig p &amp; konferensen.
Som soc.-dem.
kvinnokonferensens ar- betsutskott valdes Gertrud Mansson, Elir Lindley, Anna Sterky, Ruth Gustafssor och Kata Dahlström, Stockholm, med f r t Alma Tengdahl och Signe Svensson sorr suppleanter; och för landsorten Anni Ekberg, Malmö, Anna Vasell, Alby, Signe Landblad, Borlänge, och Elin Neuman, Janköping.
Till revisorer valdes fru Anna Johansson och Hildegard Ström samt frkn Hildur Lindblom.
Utskottet i Stockholm har.
konstitueral sig och gatt i författning om att realisera det första och viktigaste av konferensens baslut.
nämligen att anskaffa penningar.
Vi hoppas att .saväl partistyrelsen ' som landssekretariatet och arbetarekommu- nerna ej komma att neka oss denna vik- tiga betingelse f6r all framgang.
Konferensens innebörd är ju i huvudsak detta, att kvinnorna själv?
skola taga hand om agitationen bland sina systrar, sa att det en g h g ma lyckas att ändtligen f &amp; dem alla med i arbetarrörelsen.
Lyckas detta, och der tro vi, komma vi att underlätta.
man- nens arbete betydligt och det kommer att bliva till oerhört gagn för.
hela arbe- tar rorelsen.
Denna arbeterskornas första konferens har väckt en ael.
uppmärksamhet, men siikert ocksa manga ljusa förhoppningar hos alla de, som inse och första ' vilken betydelse uppfostrings- och organisations- arbetet bland kvinnorna har för hela a: betarrörelsen.
Även fick konferensen mo taga manga bevis på sympatihälsningi fran enskilda personer och telegram fr3 nar.
och fjärran, och dessutom ett kal kommet besök fran Finland, nämlige partivännerna frk:na M. Siilanpaa och Ahlstedt.
Dessa bada reste den lang väg &amp; midt i vintern fran Helsinglors a intresse för vart gemensamma arbete oc för att bringa oss er1 hälsning fran si, lands kvinnor.
De kommo fastän de ar midt i sin valagitation och de bada ar uppställda som kandidater.
Vi tro doc att de kände sig vara välkomna hos os: och hoppas vi se dem nästa gang sor ombud i sitt lands lagstiftande församlinc Denna de socialdemokratiska kvinnor nas första konferens avslutades med ta och sang och sa utbraktes ett leve fä socialdemokratiska arbetarrörelsen.
Slumra min alskliiig!
Slumra i, ro1 ' Det konimer en tid - sa gr min tro -.
da höge och 1Aga bli bröd &amp;; ...
.
db sanningens seger ljuset .fint.
.
.
och strAlnr till hynrje hjärta viirit,.
n ä r förbrödningim.
gryning. (Hall.-P:n.)
Jfarcus. '
' ' ' ' Den tankeväckande, den frisinnade, den modarna litteraturen har för arbetare- klassen och kanske främst för dess kvin- nor varit sa godt som ett slutet ' rum, till- bommat med de starkaste av alla riglar, penningens.
Aldrig visar sig kapitalis- mens förbannelse mera tung, mera han-.
synslös, mera franstötdnde an när den för de arbetande klasserna stänger vägen iiven till sjalens, till anderis porlande callflöden, till livets eviga vatten,, vetan- iets, skönhetens, sanningens brunnar .. Vägen till d e k a borde atminstone sta lippen för alla, dess njutningar borde vara Sluinrct min jilsklingl Slumra sött, allmän egendom framför allt, ej monopol nu efter dagens lek ar du trött.
för nagra .få '.
Men hur ar det?
Gäller icke aven har, och kanske här ' mer än Slumra l Din moder vakar., annorstädes, att pcmingcn är ' .den som v tt reda ditt liiger varmt och godt.
bestämmer, ar den suveräna.
makten.
till täcke min underkjortel du flLtt; ' De goda, de tankerika, de frisinnade giirna jag s j a v försakar.
..,.
böckerna, böckerna av varde med ett ord,.
äro dyra, de ligga och locka ' i bokhan- Slumra min älskling, dumra tyst, '.
,: delsfönstren, men för att få dem far.
man nyss till hvila din mun jag kysst,, avsta en hel dagsinkomst, ibland tva; tre dagsinkomster, och bet har arbetar- .. ensam hos dig jag sitter.
- lamiljen- icke rad med, det skulle ofta.
Mitt sista linne till örngåttsvar Detyda lekamlig svält för föräldrar och under t %rar jag sömmat ' har.
Darn eller rättare en värre lekamlig svalt Ack, fattigdomen är bitter1 in som rader, ty trots organisationsarbe-: ets stora segrar lider ännu var arbetar-.
Slumra min alsklingl Slumra sött1 dass.
av undernäring.
An inga mödor din färd ha mött,, Visserligen ha de.
allt.
tätare uppspi-.
ilu barn utaf proletären.
vande arbetarbiblioteken öppnat en liten jlant pil dörren till vetandets och den Men ack!
de komma nog, ty ej jag indliga njutningens gyilene salar, men lig mäktar bereda en biittre dag less tillgångar ha varit,.
ack, så begrän- in trälens i arbetarharen.
iade, sa fruktansvärdt begränsade, fram-.
.
ör allt utanför Stockholm ...
Ett erkan-.
slumra min alsklingl Sof, blif stark ', iansvärdt steg framat till att at folket nyt ' dig en ban8 i lifvels mark.
:, ereda tillgang ti,ll en god och dock icke il1 hjiilp för lidande bröder.
Jltför omöjligt dyr litteratur togs.
av bok-; Trihetens fana svär din ed, örlagsfirman Björck och Börjesson med tartandet av dess l-kronasbibliotek av ' tiill dig eom kämpe i dessa led; ppersta litterära halt och detta initiativ; lir brödrakarleken glöder.
Sr vilket alla bokvanner i landet äro kyldiga det förlaget ett stort tack, tvang h n l r n mini älskliiigl Slumra.
nu I snart, ' andra förlag att följa efter, bl.
.a; 3ela min rikedom.
det $r du, iörlaget Ljus, som med sina 10-öres-häf-.
ör dig vill ' jag.
striiva och lida ..: en av Strindbergs Öden och Äventyr ?är andra vnskd att deras smA: agit ytterligare ett stort steg mot malet: som höga gerremän ekoln stB, ien goda litteraturen At folket.
Men, om man ser saken i dess vidd,,, jag önskar att se dig strida; huru väl inlast är icke fortfarande den, strida som hjiilte,.
strida, djiirvt yppersta litteraturen för folket och kanske allramest för kvinnorna, som niera sällan.
mot alla fördomar, som vi ärvt,.
.
iin mannen besöka biblioteken detta mot mörkrets kvavande dimma; &gt;eror dock ibland .pA slöhet - o * mera. '
höja ditt svnrd för ' manni~koriitt - sällan ha tillfä-Ilen att bevista upplysnings- som .trampats i smuts af ä.tt efter iitt nöten och litteraturaftnar, dar nu sadana.
för sanningexis lagande strimma ...
.
.
.
JA si.na sparsamma ställen sta till .buds;.
sjuoger vid, vaggau,., I - ' ', ' #. '
, - -
,: *.
Vad är da arbetarkvinnornas andliga mellan lagerskrädderiarbetarnes sömmer spis?
Jo, det är detta som är det fruk.
skor tillhörande Sömmerskefackf.
därstä tansvarda, men som icke ma förtigas des och lagerskrädderiarbetarne.
Nedan i nittionio fall av hundra är vara arbetar- staende hafva vi tagit direkt ur Lands kvinnornas andliga spis tarvlig sreligiö: krona-Kuriren och införa detsamma fö uppbyggelselitteratur^ eller än tarvligare att gara läsarinnorna uppmärksamma pi sensationsromanerl hvad, dessa ar ' beterskor vunnit genom sir kolportage- och Jag har mycket ofta märkt att även der organisation.
mest uppenbara sreligiösa~ humbugsskrift den mest vedervärdiga vidskepelsepro.
dukt, den allra svamligaste och kultur- avtal.
vidrigaste D religiösan (i verkligheten der Vad organisationen förmar.
bittraste parodi pil det som bör ligga Efter langvariga förhandlingar undertecknade: det starka ordet religiös) väckelseskrif ' härom dagen arbetsavtal emellan firman Hennin!
hittat vägen in i arbetarehemmet.
I de Schlasberg &amp; C:o och Landskrona Sömmerskefack allra flesta fall kan man nog, da mar förening.
Avtalet skall jämväl galla emellan dr ser en sidan, även här ställa den gamla hos nämnda firman ställda skraddarne och Söm fragan: var är kvinnan?
Och sa dessa merskefackföreningen.
Hrr Henning Schlasber (C:o garantera att avtalet halles i helgd al litteraturens stinkande kloakbrunnar som &amp; samtliga hos firman anställda skräddare son heta kolportage-, kärleks- och sensations- h s k a använda kvinnlig arbetshjap.
romaner,.
dessa folk- men.
framförall1 Ordinarie arbetstiden är genom det nya av, kvinnosjalen fargiftande tryckalster som talet fastställd till 56 timmar pr vecka.
Lördagai arbetet upphöra kl. 4,30 e. m. och halg bära de rafflande titlarne, de kittlande skall dagsaftnar kl. 2. l:a maj ar fridag.
rubrikerna, de smutsiga bilderna, de granna Begynnelselönen skail vara 8 öre pr timmt pärmarne!
Ar över huvudtaget en censui och höjes efter 2 manaders yrkesutövning till 1; och en lag för tryckalster av nöden, s4 öre, efter 6 manader till 1 5 öre, efter 9 mknadei sannerligen ktir borde den ingripa.
Ovei till 17 öre, efter 1 Ar till.
18, efter 1 ' 1, Ar til 20, efter 2 Ar till 22, efter 2 ' /, a r till 2 3 öre huvudtaget övas fran tidningspressens sida allt pr timma.
en alltför slapp kontroll över den aldrig Arbete utfört 2 timmar före eller 2 timma] sinande floden av smutslitteratur.
Bränn- efter ordinarie tid drager 50. proc.
förhöjning märktes offentligen genast vid utgivandet Allt annat övertidsarbete, däri inberäknat sadan, varje sadan ockrarbok, sa skulle den som utföres efter ordinarie gbetstidens olut Iör.
dags- eller helgdagsaftnar intill ord.
arbetstidens ekonomiska vinsten för dess profithung- början pilföljande söckendag, drager ytterligare riga förläggare betydligt minskas och 50 proc.
förhöjning.
därmed ocksa lusten att ockra p &amp; dum- Arbetsgivaren a r skyldig tillse att basta möja heten, okunnigheten och bristen pa god iga sanitära förhallanden rada 3 arbetslokalen, litteratur.
Sadana förlag som sa godt som att städning och luftning företages dagligen och rullstandig rengöring minst en gang i veckan, endast ha till uppgift att driva dylik samt att lokalerna ordentligt uppvärmas vid kali, litterärs smutsaffär borde varnas för, räderlek.
borde stämplas i alla tidningar, framför Vid inträffad arbetsbrist entledigas arbeterskorna allt i arbetarpressen.
Med skadedjur bör den ordning att sist anställda först entledigas, man icke ha medlidande, med giftblan- Arbeterska som bevisligen brister i duglighet i till den normala arbetsprestationen, dare av yrket bör man giira.~processexi ' örhallande can entledigas eller nedflyttas i lägre lönegrad, kort!
Anses anledningen till dylik atgärd tvifvelaktig Jag - - finner att jag haller pa att skriva; kall förhallandet underställas skiljedom.
&amp; r jag At redaktionen mig varm.
Vid ny säsongs början äga förut anställda av Morgonbris, efter atskillig tvekan, arbeterskor.
företräde.
Arbeterska som insjuknar efter tillfrisknandet äga aterfil sin plats.
lovade att da ' och da i arbeterskornas, ti; kall Vlellan arbeterska och arbetsgivare gäller 8 da- arbetarkvinnornas.
egen tidning skriva jars ömsesidig uppsägningstid.
om märkligare litteratur som utkommer, ' Avtalet träder omedelbart i kraft och galler sa lovade jag även mig själv, att i en till den 1 januarl 1909 med 6 manaders ömse- första artikel säga vad här nu är sagt.
iidig uppsägningstid.
Uppsäges det ej af nagon- parten prolongeras det ett a r i sander.
Det kan sammanfattas i dessa ord: bort lera För sömmerskefackföreningen har avtalet un- med den k u l t u r v i d r i g a, bort med den iertecknats a v fröken ' Elina Persson ech för simpla litteraturen ur arbetarnas, ur ar- cvinnornas fackförbund af journalisten Carl Nils- betarkvinnornas hem l Den ar kapita-; on, vilken il förbundets vagnar lett underhand- ingarne.
Hr N. anser firman Schlasberg &amp; C:o lismens tjänsteande.
örtjana.
en komplimang sasom en tillmötesg %- en- - ' Fredrik Ström.
Några ord från Kvinnornas fackförbund.
Under den gangna tiden efter kongres- sen har det inom förbundet .varit rätt livligt.
Avdelningarne i Linköping och Vä- steras hava nu anslutit sig till förbundet och en ny avdelning har blivit bildad ' i Stockholm, hvilken fortast möjligt även kommer att ansluta sig till förbundet.
Vidare hava vi att anteckna det arbets- avtal som blivit genomfart: ndc och tidsenlig arbetsgivare.
Utan grossh.
Schlasbcrgs ingripandc: hadc konflikten sannolikt: j kunnat bilaggas i, godo, churu arbeterskorna jjorde vad d e kunde för att undvika strid.
Avtalet berör c:a 4 0 arbeterskor och lönerna la höjts med i genomsnitt kr.
1: 5 0 pr vecka inder det arbetstiden sänkts fran 60, 6 2 A 63 .il1 5 6 timmar pr vecka.
Det a r tack vare sin ovgartisation som ar- &gt;eterskorna ernatt dessa fördelar.
MA det för le kvinnor som annu äro oorganiserade utgöra !tt kraftigt manande: Giv akt! '
Vi veta även att kvinnorna vid detta illfälle haft en god och kraftig hjälp iv manliga partivänner och hoppas vi itt vid flere tillfällen vara manliga parti- ränner skola bista oss, emedan de be- iitta en ' fond av erfarenheter som vi winnor ännu icke äga och ' som nu är: n nödvändighet för att kunna fil kraven Nu i dagarne hava.
vi.
.litet bestyr i Uppsala, som vi hoppas skall få en fredlig och lycklig utgbng, men bedja ' vi alla förbundskamrater hava sina tankar litet ri.ktade till sina kamrater i Uppsala.
Vi kvinnor böra vänja oss ' vid.
detta, att se utanför var egen husknut och stadsport och kanna litet för varann, län-gre,.
än för och med dem som .vi umgås med inom fyra vaggar; da kunna vi ' kalla oss soli- - dariska och då kunna vi bliva starka av var egen kraft och icke behöva lita på nad och försyn av andra och det ar val dit vi sträva.
Mera ha vi inte ratt att meddela an- gaende förslag till arbets,avtal och pris- listor denna $ng, men synes det som om förbundet skulle g3 raskt framåt och kommer att göra detsamma i langt mera grad, om var och en av oss ar fast i sin föresats att arbeta för.
att organisations- tanken blir väckt hos alla kvinnliga arbets- S. kamrater.
Brev till ' Morgonbris '.
Fran Eskilstuna h i n n o k l u b b.
Det ar n !l omkring ett år sedan nigot varit synligt i Morgonbris fran vår klubb, d i en kamrat, sorn nu flyttat fran oss, skrev ett bre£ om klubbens arbete och betydelse för arbetarerörelsen har i Eskils- tuna.
Nu sltulle detta brev inskränkas till att gifva nligra upplysningar.
om, hur en liten klubb af arbetarhustrur och med sm % resurser, and % förm %r att visa solidaritet nar det gäller.
Härmed nAgra siffror om denna soli- daritet vid strejker och lockouter: 10 kr.
till ~Agverksarbetarne i Norrland,: 30 kr.
till hamnarbetarne i Stockholm, 10 kr.
till sömmerskelockouten i Centralpalatset, Stockholm, 50 kr.
genom listor till de organiserade och 43 kr; genom samkväm till de oorganiserade arbetarne i Eskils- tuna under locltouten 1905, 10 kr.
till kappsömmerskefackföreningen har för agitation, 5.
kr.
till ' agitationen bland landtarbetarne i Sörn~lnnd,.
5 kr.
till dem som genom stadsfiskal.
Ramströms tjanetenit blefvo %talade och dömda till böter ' efter 1:sta majdemonstrationen här i fjol.
SS hnr klubben vid snickeriarbetar- 3trejlteii liiir och lockoiitcn 1905 nriord- ~ iiLit fcdm filr dc ~ t l ' ~ j l i i ~ 1 O i d C ~ ~ 111; - itastndes fnmiljer, rncd föredrtig; shng, musik, kaffe o. s. v. för att hjiilpn till itt liSlln modet uppe ocll, till slnt vinna segern.
e Vidare har klubben organiserat, kapp- sömmerskorna, haft möten med bageri- irbeterskor och tjiinstflickor samt anordnat ~ffentliga möten för kvinnor med priik-; iga föredrag, nu senast vid, n y h e t ett kort kvinnomöte, dkr fru Krita Dalström nöll föredrag om ~Partiprograilinlet~.
En god och lycklig.
id6 synes det vara tt klubben var tredje sondng i ndmn- ien har s. k. samliviixnsmöt.e, dar först sn bra fraga inledos och diskuteras och redan följer kaffedriclrning och dans för rn ringa afgift.
.
Dessa möten äro offent- ' '
liga och iiro alltid besökta av ' mllng: intresserade pnrtivlnner som lifligt del taka i diskussionen och alldeles siiker göin dessa möten ett goclt agitationsnr bete,.
och skiille jag g3rna vilja rekom ineiidcrn denna anordning af snmkvsnr i t kli~bhnrne landet runt.
.Vid den soc.-cleinokr~~tiska kvinnolton ferensen var Irl~ibbcn representerad x tvil oiiibucl och hade till clensamma läm nat jlcrn vilitjgn motioner, shsom ou D sky ddslagstiftningen D, w ogifta mödrar: stiiliiiing s, s httigvirds-a och P skolfrA gors.
och blevo dessa jiimte liknancli motioner fraln aqdra klubbar, behalidladc å konferensen och slutade disliussionern: i viktiga och fordrande resolutioner at til$stiillas olika myndigheter.
Som detta brev skulle vara kort ocl: redogörande men tyckes få tendens at svälla ut, är det bast att satta punkt Med socialdemokratisk halsning till kam raterna i kvinnoklubbarne, landet rund * f r h Eskilstuna kvinnoklubb genom ' Till styrelse för 1907 valdes Ann; Vnsell, ordf., Olivia Nyberg, vice ordf. AIZrta Hjort, sekr., Icla Johansson, vicl sekr., och Maria Borg, kassör.
Till suippleai~ ter valdes Elvira Anders son och Henrika Henriksson.
Till revi sorer va.lcles Selina Runsten och Huld; Andcrsson.
Beslöts a t t utnrbctn tilliiggsstaclgar an giende iiykterheklöftcts avliiggande inon ldub ben.
ICvinnoklub ' ben i Alby gAr sakta frama och hoppas pA att vinna annu mer för stielse och .tillslutning, och att kvinnornr - mera &amp; Ilmant skola ' F r j a först8 nytta] och nodvadigheten av vdirt stora kultur arbete.
: J ' ndusirias ' hopp .. b skiss jör krrsmib,is aj Hjalmar Gustafsson Solen stod liiigt p &amp; himlen och flglarni sjöngo i vild glaclje den ymnigt flödande na turens lov.
Vind.arne flaktade sakta mellai tradens grenar,.
skänkande svalka At vandra rene heta kind.
En liten kalla ' porlade saktr förbi mina fötter; och glad i hagen skuttadc on ekorre upp i toppen av den högsta eken Bin fladdrade frAti blomma till blomma, kya sande dqm alla, rövande i samma 6,aonblicl dess sötva - allt var liv och strid.
Er hymn till livskällan = so ' len stiger mot rym det # r somuiar, den korta deriias rand kärkonma förnyelsens underbara tid - Vid g r a f ~ e n.
Se väizrrt &amp; och frdnder dö.
,.
och alla till mörkret vandra, mers knizske vid döderzs ö vi t r a j a en gång hvarandra.
- ' Ty kartske det g i r i ring, i Rrefsgäng, i evig hete^, - och livet del vandvar kring r / +an världqr:&gt;o &amp; .Ji~i.
p~aizi&amp;X:~.
' .i .., .. 1.4;. "
I.
.
: Och den, som i dag @ Y h t, som vi under sorg beklaga, skall kanske ock irzorn kort till Zjusavc nejder draga: s Ho vet, om hans Iefnadsfro har (jus 8t hans mörker givit och skastkt honom all deis ro ', Itan saklzadc,.
har i Ivveet. '
Ho ar det av Adams att, som sanrrifzgens ord kan saga.
och orätt skilja fdrz r h och värdet Pd vågskd2 väga.
Leon Larsson.
Alby social-demokratiska kvin- noklubb böll sitt andra arsmöte mån-.
w - - - Borta pR vagen gar en ung kvinna.
Hor ~ t a n n ~ i ' i och i h dA ocb IAter huvudet sjunk * i 48den. '.
Hon aer sorgsen och grubblandi ut, hennes ögon ha en underlig vemodig glaiis som m m ej skadar hoa mlnga dödliga.
Di jag möter henne pa vagon, halsar jag hennt och frkgar vem bon &amp; r.
Först ' skakar bor blott p % sitt lockiga huvud, sedan ler hor: sorgset oc8 det biter 0ig in i min sjal, son om hennes sorg aven vore min.
Du spörjer mig, o franiling, vem jag &amp; r nAväl,:din fraga &amp; kall ej obesvarad bliva.
Jag vill svara dig kort, rakt p &amp; sak, ty fraser ha1 jag ' nödgats Ahöra mer .an nog.
Jag ar Im .lurtria, sdm, du sett hyllas sh marigs gAngei med arans lager om panna och lockar.
Och 3ch hvarfdr jag ar hiir?
Ack, SA hör d &amp;!
W~gare ?.
Sedan sorlet efter festerna förtonat, 13, de liögea lamnat mig allena med ' mina stormande trinkar, gAr jag tyst och oförm %rkt ~t frbn staden, dar de m h g a skorstonarnae 3eta andedrakt liksom vill kvava mig.
Ha1 te pil den vida slätten kanner jag mig lyck.
ig, om blott för en kort stund, enar tanken ?A huru tusenden oskyldiga manniskor ut- ja, för &amp; i dessa grasvarta fabriker, iå,ller gladjen fjarran och medlidandets sorg a.
b, vad het gör mig förtvivlad nar jag anker p % huru lang rliddningens marsch dock Hon gör en kort paus, iyiies vara iennes ögon brinna av en helig glöd och jag ycker mig Iiöra hennes hjartas slag och, ulsarnos snabba gliug.
DBryie g6r hon en ritt famnnndo gest med handen, liksom hon översvallande ömhetsk !iiisln ville sluta all fiirldene trillande millioner till sin barm, och itropar med av rördse vibrerande atëmma: -, ' - dagen den 21 januari 1907 under Anna Vasells ordförandeskap.
Vid protokollet Elvira Andersson.
Under Aret hade in- gatt 45 medlemmar och utgått 7.
In- komsterna under samma ' &amp; d vor0 kr.
481: 11, utgifter 465: 54, diirav till sjuk- hjälp 105 kr., en gAva till Folkets hus 50 kr., andelar i lhlkets hus 50 kr., köp av 10 andelar i ' kooperativa han- clelsfiireningen 50 kr., och gAva till Mack- myrastriden 30 kr.
- - - -. '
- ' ' Rd7z G-n.
.
De hylls ri3ig ', de ara mig med fester och tal, de kalla min glirning för höjden, av materiel kultiir.
Men de glömina dock alltid, vilken som ytterst iiro de skapande krafterna, var- förutan ' en aldrig si, genialisk tanke i hand- lingen finge gestalt, de ~1önitil:i fabrikernas niimrner, do namnlösa millionerna, nigrinon, kvinnoriiri och barnon, dragarn:i i dcn kapi- t; iilistiakn incliistrialisrnons o fan ' tliga jute- kvarn.
N9r man d i W r vid feutliga tillfiillen höjer.
sina sk8lar för mig och de talande framstiilla sig som In&lt; ' ~istrin~ flider, dh hilta mina pylsar rned vElclsam kraft, CIA vill jag störta fram, rycka frAn hycklarno deras iiiasker, disekera deras lilla andlig:^ jag, slA dem till jorden, &amp; langa dem pb ekrothögarne, som de göra med sina utslitna slafvnr - och överliimna egen dornen, fabrikerna, malmen i bergen, allt, ja allt vill jag ge &amp; t de arbetando, At de nyttiga, ty endast dem vill jag tjana till ' lycks och Huru van- gliklje i fredens hiign!
- - vettigt &amp; r icke systemet nu, vilket kapital av andlig kraft ffir icke ligga obrukad inom mitt rike, clrir &gt;Ilting g8r tempovis i enerverande fart och hotar att kvava ejiilarne och dq ' na deras biiraïe till automater livet ut, under det en bemsk sjukdom tager bo i deras flamtande lungor.
vinno or och man, ja, de endast niigra hr gamla barnen, -- alla ' g5 de dar ida vid sida, i dag tiorii i g5r och vart fly- ende Ar - ' ar det icke hhnndradets största förbannelse.
.
.
sorn dock mdste och skall slA om i sin niotsats - -.
Se, nar jag ibland sviivar igenom d e gr &amp; svarta husen, sedd av ingen, men sjalv se- ende allt, d5 hör jag sA mariga.
hoppets och Frälsningens ord.
Jag ser ögon som laga av ett heligt hat, ett hat ~ o r n endast karleken till rattfärdigheten förmar tanda i ejalar som lidit det jordieka Infernots alla kval.
DA förefaller det mig &amp; som en ny varld med,sin solglada skönhet och sanning stolt och seger- medveten tggade fram, och med ungdomligt nod jagade dcn gamla, med allt, ' sitt svarta inhang p. ' l.
flykten.
Och i denn8 morgonda- gens varliga värld vara mqskineriia manni- diornas lydign tjanare i slilende motsats till 3u.
Där halsade alla Industria, som millio- m n a s lyckobringande gudinna och nar jag 3eakAdat inin oförgatl iga drömsyn en ~ t u n d, narkte jag att man redde sig till.en fest., let frigjorda, ailt~p~ehallande arbetets fest un- ler solguld och röda.fanor.
* * Skymningen föll pA, horisonten blev blod- riiddning?
Jag .öd, bidande storm och dig upp - men sierskan vm försvunnen.
3orta p &amp; vägen, strax d&amp;r,,en skog av evgrta ikoretenar höjde sig, shg jig en ' flik IL£ hen-.
les drakt: Hon gick inot sitt rike, insvep^.^ ~ftonens h t t a dimmor.
.
.
- FrAn staden ljöd signal p5 signal.
Och ut Lomma man, kvinnor och barn, bildande ett ~nda lan$ tfig mot herimen, den korta vilan - och en ny arbetsdag.
Natten var nara och dess facklor, stj8:- iorna, började t h d a s.
Men sh samt, som; ornen spira nar shingsfolket gatt till .lo, li vaxer ock fram under de t \ isen&lt;ens kraft- inmtande vilostunder en befrielsens frikk:~ rodd, som öknr vhr Itingtan till skörden, deu.
.
.
.
körd som iir allas och vAr.
.
...
. '
.
-.
.
',
.
.
.
MORGONBRIS 12, .. .-.
Stockholm.
.
Kvimornns fa~kförenin~scz~edicio~t, Folkets has, 4 tr., öppen alla ' vardagnr kl. 10 f. m.- 3 e. m., 6-8 e. m.
Fredagar till kl. 9 e. m. fCSr uppbörd.
Ordf. Signe Svensson, knssörska frkn Hilma Larsson, Kvinnornas fack förbiinde expedition.
Li~t&gt;usö~~isiet-skFfackförb11nctet.
Ordf. Sigpe Svensson, IC.~iiinoriiaefacl; förbun3eexpedition, 8ainmantrlde 1:stn torsdagen i varje m h a d.
O-salen, Folkets Iius.
SthZpts daj1uli9.almerincdelni~~g.
Ordf. lir Aug.
Ostberg, Bengt Eke~ihjelmegatan 5,n.
b. Snnmantriide 3:dje mbndagen varje mfinad.
F-enlen, Folkets hus.
~ädsötimerskcfack jöreniqot.
0; df.
Signe Svensson, Kvirinornne facl; f6rbiiiidsexpedition.
Sanimaii trlide 2:dra onsdagen varje m Anad, G-sden, Folkets hus.
Bosettsö~~iti~wskeJcIckJöt~eningeli .. Ordf. f rkr Mina Lindegren, Psrkga ' tan 12.
Samman traden 2:drs tisdagen varje manad, Kvinnor nas fackförbunds expedition, Folketa hua, 4 t r B n d l e ~ ' ä ~ i i) ~ g f c l l r ~ c s n i ~ g.
Ordf. lir Aug Gustnvssori, liegcringegatnn 6, 2 tr. Slitnmuu triido 2:drn aöiidagon i vnrje mfinad, i ?-aalea Folkets hus.
.
L.
M. Ericssons kvinn,okltcbb.
Ordf. r ' rkr Frida Allman, Lilla Badstugatanr norr, 3-5, 3 t.r.
Sammantriide 4:de onsdagen varje mil nad, G-salen, Folkets hus.
Litjehobitetls lZn ?~elilttbb.
Ordf. frkn Ide Skog, Lindngatan 80, ' 1 tr. ficngsholnts linnelrltcbb.
Ordf. Irkn Emj Engkvist, $:t Eriksgatan 16, n.
B. '
. '
C Rekominenderar sig till utförande af allt hvad till DAM- och HERR- UNDERKLADER Iiörer .. Bland dsmartiklar Iinneu lager af Linnen, Dag-.
och Natt-, b i d e finare och enklare Underkjolar, vita, kiilörta.
Kamkoftor, Bluslif snmt förkliideii.
Bestitlliiingar mottages alla sorters.
KLAUNING~SS~MNBD, samt Rarin ' kl~cler.
Alla sorters ARBETS13LUSAlE och ÖFVEZ~DRAGSK~,AD.ER i olika storlekar finnes L!
lagor.
Bestlillningnr emottagna Bfven.
III Y Y I, 1 E ~ D P E R?
A B D V A SVFAEROKECJ LBNCJ&amp;A Mästersamuelsgatan 68, n. b. l ~tockholrn .. L FfiORQONBRIS utkommer under I 907 i början af månaderna maj; &amp; di, sept., nov.
och dec.
Pris 10 öre pr ' st.
Kommissiónarer.
&amp; h brgariisationer er- halla tidningen för 8 öre pr st. fraktfritt.
Retur bör om möjligt undvikas.
Redovisning en manad efter hvarje nummers emottagande.
Rekvisitioner för eft eller alla n:r sandas till Kvin&amp;ornasfack-. '
.
.
Organiserade kvinnor Pris i Stockholm pr tro kvarta tir G: 75, halfbr I Prenumerera p4 Landsorten.
Jfakitö damskradder2avbetar~ackjörenitig Ordf. frkn Anna Nilsson, Kaptensgatan 22 Sammantrade 3:d je fredagen varje m h a d Sal n:r 5, Folkets 1111s.
Falun, söntm~skefackför&amp;i~~g.
Ordf. frkr Mina Johansson, Kung Mngnigatan 13.
Sam mantradeii 2:drn tisdagen varje m h a d, kl l /, 9 e. m., Arbetarföreningens lokal.
Sttndsralls sö1); ~! !erskejackförmti ?1g.
Ordf. frr Aqviliiia Olsson, Os termnlm 15.
Eski1stzi) ua Iiapysöml » zerskcj ackförening.
Ordf frkn Klara Rosendal, Klarahall.
Samman triiden 2:dra mandagen varje m h a d, rum I Folkets hus.
E~liilstu~zn ntöss-söfia~iterske~ackfö~.ening.
Ord; (i Uppmana visnner 0. bekants att hhlla I lendeorten: pr tro kvnrts br ' G: 90, hslftir 4: 60, kvartal 2: 30, cch m h n d o,~o. '
L 1 -.
4: 60, kvertnl 2: 26, och miina 0: 80.
I I 1 3 Prenumeration i to ck ho lm p &amp; ~ x ~ e d i t i o n e n.
, Folkets HUS, bulf tr. I landsorten pL ntirmuetc postkontor.
.
.
(Allm.
Tel. 68 68.
Rike.
Tel. 20 91. '
.
.
Prenumerera p i prof en minad eller kvartat. '.
" i.
.
1-.
frkn Hildar Linde, Nygatan 11.
Sammar traden 4:de mhndagen varje mamad, rum 4 Folkets lius.
Giiteborgs k~ppsö~i~ntwskcJacItj örening.
Ord1 f r k n Inez Pettersson, Vegagatan 40.
Göteborgs naöss-sö~izrnera / ~er~ckförening.
Ordi ' frkn Gerda Andersson,, Ny Tids *.
expeditior E s t ö ~ s sönznaersliejackförening.
Ordf. Hilm Bengtsson, Norregatan 86. sammanträd 2:drn onsdagen varje mAnad, Lilla snler Folket s hus.
Lnnclskrona sö,~an&amp;erske faclcf öreniug.
Ord1 .fru Anna Almkvist, Fabriksgatan 12., U2psnZa stick- och söm mer ske jack fören in^ ' Ordf.
frkn Emma Hedlöv, Kungsangegatan 5 (Samman triide 2:dra; tisdagen varje: manet Folketa hus.
1 Viisterii8 sö~i~.mem~rejacJCförening (Ordf, frk; Ada Andersson, Norra Bldsbogatan 3.
- ' Linköpings söm~iterske fackför.en+g.
: Or &amp; Crii Eleonora Sandell, Box 8.
I.
Begär alltid Kooperativa Bageriföreningen Framtidens $S m Teckna andelar i utgivet a v Stockholms Tjänarinneför- ening, utkommer under, 1907 sex gånger, och kostar för helt å r 35 öre, postbe- fordringsavgiften inberäknad.
Prenume- ration kan ske inom Stockholm p 3 Tja- narinneföreningens expedition, Grefture- gatan 20 C, och ' i landsorten genom att till s a m m a ställe med postanvisning in- -- .- sanda 35 öre och tydlig adress.
Koop, Syfabriken Linnea;.
.
- .- -.
- ..
. --. ----------.
Stockholm 1907.
A.-B.
Arpetarnes Tryckeri.
-
