# ID: svediakorp-per2312
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1906
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,861
# sentences: 1,177
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N r 41.
_ _ C - ~ r b e t e r s k o r n k s tidning --- LIQifYen af yuinnornas Fechförbund.
- - - - -- l John Stuart Mill - var en märkvärdig man saväl till sitt lif, fast det i yttre matto är.
det hvar- dagligaste och händelselösaste, som gärna kan tänkas, ' som till sin] .ära och sitt verk, fast det i denna lära och detta verk knappast finnes nagot som ä r nytt i den mening, att ingen .har tänkt eller sagt detsamma förut: Han var en genombrottets man, som: f &amp; andra h a varit det, och han ä r i denna stund var allas andliga fader i - en grad, som näppeligen kunde varit: större, om han varit ett universalgeni, fast numera mycket få .äro medvetna .om sitt discipelförh3llande till honom.
Stuart Mil föddes i London &amp; I 1806 af en mor, som han i hela sin stora själfbiografi " ej en enda gang: nämner.
Hon tycks endast h a gifvii .honom lifvet och sedan intet mera - kanske därför att hon hade öfver nos .med att vidare ge lifvet $t hans m&amp;nga syskon.
Hans far däremot, James Mill, var en lika märkvärdig man s o n .sonen, hvad originell begåfning angå] .kanske mera framstående än han, er * radikal på alla lifvets områden, ock .en man som aldrig stack under sto med sina åsikter eller slog af p &amp; sir 6fvertygelse, fast han ej hade annal .att dra fram sin talrika familj på ä r, det knappa bröd en radikal tidnings- skrikare och tidskriftsförfattare kunde förijäna i den tidens England, till: han år 1819 fick en plats i den in- diska centralstyrelsen.
Samtidigt med att han skref och författade var han lärare för sina barn, i all synnerhet för sin äldsta son.
Denne började vid 3 ars ålderelära sig läsa - grekiska och hade innan han fyllt 8 ar ' läst åtskilligt mera än vara ynglingar nu f a l ä s a till student- examen eller till och med till fil.
kan- didatexamen.
Vid 12 a r ~ alder .hade han last lika mycket som en vanlig professor och dessutom latin, historia, matematik, filosofi t motsvarande mäng- ier.
Vid 1 3 ar fick han en hel kurs nationalekonomi, och som 17 ars rngling var han ett vidunder af lär- iom och belästkhet.
o c h vidunder- igast af allt är, att.det blef en män- iiska af honom ända.
Vid denna tid maste han börja att ' örsörja sig sjäif och fick en liten -- CLU drog sig tillbaka med sin pension föi att helt offra sig at sin skriftställars verksamhet.
Ar 1865 valdes han till ledamot a parlamentet, fast han uttryckligen ne.
kade att ' person ' ligen arbeta för sit val eller att offra nagra pengar pl det, och fast han startade med et JOHN STUART MILL ?lats inom Ostindiska kompaniet, ome- program s å fullt af, hvad den tider ielbart under sin far.
I 35 år fram &amp; kallade rama hugskott, att en annar ielade han nu sin tid mellan denna skriftstäl1ar.e fr3n samma tid förklarade dygsamma kontorsplats och veten- att icke Vår herre själf kunde bli val (skapligt författareskap; sin plats .upp- på ett dylikt program.
Det.
värsta a jaf han först, d &amp; hela ~stikgkiska de omtalade hugskotten var - politis1 sompaniet.
indrogs a u n e r .kronan; ett rösträtt för kvinnor, beträffande hvil ~rbjudande om föfiryad anställning i ken han ocksa motionerade i under * egeringsdepartementet afslog han och huset.
.
.
l Dec.
1906. '
t.
.-.
.
Ar 1851, alltsii som en 45. års man, .gifte han sig med en finkefru Taylor, till hvilken han i 2O ' år-statt .i nära vänskapsförh~llande ' äfven under.
hennes [lirsta ' mans 1ifstid.-Hon: led aFen obotlig sjukdom, och var fuilkomlkjt in.- va1i.d; efter hvad man - iiar anledning ' att tro, lefde d e endast i ett platoniskt äktenskap, meti s 3 innerligt v a r f&amp;- ' hållandet emellan dem, - att.
' d &amp; hor; efter endast .I1 / le år dog, Mit1 blef all- deles förkrossad och aldrig sedan ' repade sig efter slaget.
Han har: i sin själfbiografi ej ord nog för, hva ' d hon var för honom, den del hon tog i hans författarskap - " alla mina böc-.
ker vor0 lika .mycket hennes verk som mittu, säger han - och det .in.
flytande hon öfvade p &amp; hela hans lif.
Mill dog 1873.
Det märkvärdiga med hans lif är, .att han var en / zlUkonzIdgd hederlig man; icke hans värsta fiende ens kan finna en fläck på hans lif från början till slut.
- Han har skrifvit många böcker.
De mest berömda torde vara hans stora filosofiska ai bete " System of Logic " och hans stora Nationalekonomi.
Grundtankarna i hans logik lära vara lånade dels från hans far, dels från dennas samtida, filosofen - Jerem Bent- ham; men medan ingen människa längre läser James Mill och ytterst få lasa Bentham, är det för en modern filosof lika otänkbart att förbigå- Milis logik som det är för en biolog att icke känna till Darwin.
Och fast han beträffande.
sin nationalekonomi själf kallar sig eklektiker, d. v. s. en som har samlat upp sina tankar hos andra, har hans bok dock blifvit ett klassiskt arbete inom denna; etenskap.
Emellertid är det icke dessa rent vetenskapliga böcker, som gjqt.honom: mest känd, utan det torde nog vara: hans mera populärvetenskapliga ar-. '
beten, kanske allra mest hans " Kvin-.
.
nornas underordnade ställningu (finns: i svensk ö f v e r ~ ä t t n i n af ~ A. F. Åkerbeig, i; dansk af Georg Brandes); den är.annw i denna dag ' alla .kvinnosaksm3nni- '
.
MORGONBRIS.
.
.
.
skors bibel, ' till hvilken d e måste gi ' .för att finna en ' systematisk framställ: ning,.
af de filosofiska och teore tiska grunderna för ' sin öfvertygelse och den har säkert bidragit mera til kvinnornas frigörelse an något anna, arbete, söm öfverhulvud publicerats Knappast mindre berömda äro.
han!
' arbeten I10m frihetend1, " Om det re: presei~tativa styrels ' esättet ", hvad vi nL - skulk kalla parlamentalismen, om d€ religiösa frågorna och om den utilita, ristiska moralen.
Alla dessa finna: såvidt jag tror i svensk ÖIversättning ' den förstnämnda och de två senaste ' " ' Tie religio ' nsfilosofiska afhandlingar " ' och " ~tilitarianisme " öfversatta af prof Hj.
Öhrvall.
I min; ngdom lästes dessa böcker och lästes grundligt af.
' hvarend; människa, som vilie gälla för att varc bildad och frisinnad.
Af den nuva.
rande ungdomen torde de ncg läsas ganska litet, men det hindrar icke, at1.
det ä r de tankar som ' nedlagts just dessa, som bilda sjalfva grundvaler och stommen i all modern.
uppfattninc af samhällslif, politik 6 t h .moral.
Medvetet eller omedvetet har %ål moral blifvit " utilistisk ' ", d. v. s.
kännetecknet p &amp; en sannt moralisk handling har blifvit dess " nyttau-dess offent !iga eller enskilda gagn, såson: Mill .predikat det i sin utilitarianism All den aktning för andra åsikter ock den öfvertygelse om den politiska ock ' sociala frihetens välgörande inflytande, .som vi nu äro mäktiga att hysa, finna * fortfarande sitt teoretiska begrundande .i Mills " Om Friheten ", dch hvad hans böcker om parlamentarismen angår, s å skall det ej förvåna mig det minsta, om hans tankar om det proportionella valsättet fin~ ?as citerade i ministären Lindmans blifvande rösträttsmotion - .längre kan väl Mill knappast komma.
Men framför allt skola vi kvinnor ', komma ihåg, att i. all vår ' kamp för " rösträtt som för all annan rätt, föl - ökad frihet och ökadt ansvar, finns ': det ej ett enda af de argument vi använda eller af d e slutledningar vi draga, som ej direkt lånats af Mills.
" Om kvinnornas underordnade ställ- .ningu.
, ' ' Anna Wicksell.
Socialdemokratien och religionen.
Af VIKTOR LARSSON.
D EN heta diskussion, som tid efter annan föres i arbetarepressen angående arbetarerörelsens förhållande till religionen, har kommit oss att tanka på ett svar, som e n kemie professor en gång vid sitt afskeds- tagande från Uppsala gaf på ett till honom af studentkårens ordförande, en teologie licentiat, i dennes hyll- ningstal riktadt beröm, för det han .aldrig, som s å mången annan natur- vetenskapsman, angripit kristendomen.
Det svaret löd nämligen så har: " Ett sadant beröm har jag ingen anledning att taga å t mig, ty mina kemiska experiment ha aldrig bragt mig i kollision med kristendomen4 '.
I, v.iss mån på samma sätt skulle, socialdemokratiens målsmän kunna ' svara på d e mot dem riktade beskyll- ningarna ' för kristendomsfientlighet, att - rr.ed ' kristenthmen.
som sådan har deras social ' isrn +raktishi sedt inyen- 1; 4jng .. gtt skaffa.
Denna praktiska so-.
.
~ i a l i s m.
' är ju nämligen först och sist ett " ' hatiunaleRortomisRt system.
af: .&amp;ih; &amp; .. $j$ g ... ss m manchesterdoktrinen, ' ' 1 j;:,: j; .t ': 6.
.
.
.
.
.
.
.
_ ...
.
.
.
.
.....
.
.
. '
på.
dödsbädden.
-.
det fysiokratiska och: andra ekonomi. '
I plik t ' ill sjalasörjarer hället och religionen förkunnas.
Men ska system, den hanfor,-:.sig a prior som: vill.e utlägga ' ociö ' d~i~hetslaran fö hvilka präster och.
hvilhert .rel ' gion, uteslutande .till utvecklingens .ekono.
honom: " Sager ' ni det, hr magister hur .vidt skilda från.
d e.
nuvarande.
miska lagar ': .-och betingelser .-och .. hal Nå, .rait nu kommer .jag i det till vrångbilderna!
.En rörelse, som s å.
sålunda i detta hanseende hvarkei st ' å ' nd, ' .att, ' jag får s e hvad darutaf a gjort.
kristendomens karna till s.in med religio ' n eller öfverhufvud meta.
sann!
eller icke ".
som.
den moderna arbetarerörelsen, ...
.
fysik att skalfa. '
.. Socialismen skulle da ' icke helle med dess devis » ratt åt ' alla, orätt At.
Men det finnes en annan sida al vara vetenskap, o:m den inte sträng ingen ", kan ju för öfrigt aldrig blifva den social~istiska världs ' askadningen a i höll på .denna,:objektivitet gent emo irreligiös i djupare bemärkelse, tvart- den ekonomiska; det får icke .glöm- religionen, så ' till vida att den varna: om ' måste den ständigt.
s+ under.
in- mas, att ' socialismen ' också äi- .ett filo- o ' m den enski,ldes tros- och samvets, flytande ' a f ' den.
' religiosa .lianslans for- sofiskt system, och, äti d e s s.
.
teoriei frihet, men på samma.
gång hafda adlande " makt;.
fast ' den, .. i olikhet med om .den socialekonomiska om ' hvalf- att för samhällsordning och kultui den nuvarande Iörfalskade kristendo- ningen sta i nära sam6and med en ingen annan.
grund kan ldggas ar men, ' söker ' .. jörverkliga.
~udsbe1,ä~ets genomgripande omvärdering .af alla $eri.
.
s ' om Ia.gder är i v c i e ~ r s h ~ p r i r ideal h ar på.
jor-deR, - .08hi;, @ &lt;-.&lt;;: $ei de andliga vardeen, som,.
bilda.
den Den grunden kan visserligen tic sto &amp; franske ~ '. " ' r$&amp;~rof&amp;tei. '
jSqlg moraliska och ' religiösa stomme,n för efter annan omläggas m ' ed nya; .sbi ' k p !oktameraq: ?silii= ar0 den nuvarande samhällsordningen.
Ur men det ' måste ' alltid ' vara veten.
lig ' en,, ' rikc, ' vetandets och viljandets denna synpunkt står socialismen - skapen, som därvid för - spettet.
, 019 n y a .manniskor,-ty.
.
dem hör himmel- och ' md.&lt;fg stå - på modern natur- murslefven, och omläggningen måste riket:.
till ".
vetenskaplig och evoluti3nar.
grund, alltid ' ' ske på den handgripliga verk, Dkt, har osk sagts .att den ', nya re-.
och dess religion måste vara den rena lighetens fasta mark.
ligionens högre.
enhet .skall.
fra,mgå af ' panteismen eller kanske hellr ' e en Vår ' herre har länge nog fått bar: en sammansmalining mellan Tolstya- agnosticism, som ingenting bejakar al skulden för samhällsarkitektur~ns.
bri.
nismens slaviska ka ' rlekslara och socia-, det ovetbara på själslifvets område ster, det ar tid, att det rena-oförfal.
Iismens germanska.
rattfärdighetskraf.
och än mindre låter öfvertroris och skade manniskolörnultet sjalf tar, p2 Man har en,.kä+ing af, att dar vax &amp; metafysik.
ns hugskott g3lla som nor- sig ansvaret, och.
det ar dartill social: upp ett senapsträd mid-t i val; iets " o~h merande grunder för samhal~lslifvet, demokrztien syftar.
Darföre ar der barbariets blodsud-lade jord, ' darborta men på samma g&amp;ng ingenting " 7ör- och m i s t e helt, .nat,urligt.
vara kon: i öster.
nekar af de ' själsliga föret ' eelsrr; ' hviP OSh ' ' på " gatt ' Sk "]] = defi:.store- fessionslös både som vetenskap ock kas kausalsammanhang faller utan- praktisk nationalekonomi.
religionsfilosofen Harnack få rätt i sin för det nutida vetandets allt starkare Men fast den sålunda förneka!
uppfattning,.
att kristendomen skall och ' stö~re ljuskrets, och stannar med religiositetens .-och relig; o,nens perätti- besia, men byta om " koefficienter ", i saniningssökarens ödmjukhet infor det gaode och möjlighet,s~som fundameni det - att den får sin karna - kärleken.
största .. problemet med lifvets och dö- för.
det nya sakhallet och som $ådan2 och rattfard ' gheten - inpassad i det dens stora obe ' kanta, alltjämt följande endast erkänner veterskap, förnuft ock m0dern.a vetandets n.ya hölje.
vetenskapens pär.011.:.
" Ljus, mera ljus! "
Mot den hycklande s. k. religiositet, rättvisa, " så ar den dock ' fjärran.
' flår Det ' skulle vara mera an förmätet ' af att förneka värdet och berättigande1 som nu har så brådt med att miss- denna vetenskap att påstå sig med af den religiösa känslan, som ju rankliggöra socialdemokratien för e n sitt mikroskop och sin dissektionsknif sjalfva verket ar liktydig med.
allt de ' krass religionsfientlighet.
kunna emel -- ha nått stort längre an till Iifsproble- goda, det stora och det sköna, som lerfid arbeta ' rerörelsens malsmän utan mets yttre skal och till ut-reckiingens, höjer människan öfver de rent mate- vidare slunga tillbaka denna beskyll- så att säga, utvärtes formler och riella behofven, med hänförelse, man- ning med Kristi egen hårda dom ' lagar nar d e n hvarje dag är .i niskokärlek, skönhetssinne, kort sagdt öfver dem, som sett honom naken,.
iillfälle .konstatera, hur litet den vet allt det, som brukar kallas " de1 sjuk och i häktelse och icke hulpit om detta " jenseits ", och sjalf endast honom, ' utan dragit.
ner hans namn ideela ".
genom mödosamt forskande steg !ör och hans lära till en sk.ylt för allt det.
Vi ha sällan hört.
en vackrare religiös steg letar sig fram ' från den ena klar- trosbekännelse.
an den enkla, som sämsta i lif och samhälle under Ar- heten till den andra, fran .. det ena formulerades en gång af inledaren vid hundraden.
uppslaget till det andra.
Annu står tt arbetaremöte i religionsfrågan, i Det kan har passa att till sist ater- ju t. ex. psykiatrien blott i sjalslifvets gifva ett uttalande af en framstaende- det att han defierade religionen som utanverk, och alltjämt äro ju en hel norsk präst om e m ny kristendoms kra ffe~z iill j ~ r u d f i n g och h u m - del af de fenomen på detta omrade, jtällning till den sociala frågan: izifetU.
Det är just .. denna .. hztmal.zilei hvilkas verklighet vi icke kunna för- som.
skall blifva framtidens religion " Skola vår tid.s människor dyrka.
neka, till sin egentliga grund, liksom och som skall gifva kommande gene- &amp; on Gud, s å mAste det vara en Lill lagarna för deras verkningar, all- rationer tillbaka i hundradefald mAttc sådan, som stiger ned till dem i deras ieles oförklarade.
det arf, som kristendomens officiella jordiska nöd, i deras kamp för till-.
Lika litet som vetenskapen utfäst målsmän SA grundligt förvanskat och varon, s å val som i den andliga.
De- sig att .gifva svar pA alla möjliga fra- förstört.
vilja h a en Gud, som åtager sig de- 30r, lika litet h.ar man rätt att vaga " Det var en stor sak att göra man- Iörorättades och förtrycktas sak, d e det ovägbara enbart på d e ' empiriska niskorna till kristna; det är en ännu Fattiges och försummades - icke ge- vagar, som nu stå den till buds.
större sak att göra de kristna till man- nom att erbjuda dem en krona i e n annan värld, men genom att göra Det ligger nog sa stor och bitter san- niskor isen. "
ning i Strindbergs utfall, äfven mot Att denna kristendom icke Iåter sig denna värld sadan, att det blir möj- qaturvetenskapen i hans " Sömngångar- afskalfas förmedelst afsattningsdekrei ligt att lefva har, och sådan, att m a n nätteru: mot vår herre eller rått ' .okvadande al i allt och alla omkring sig kan k ä n n a en tro, som .ännu sitter.
rotad i blodei hans kärleks andedräkt. "
" Du som raknat benen p8 myran hos millioner, bör val vara klart för Och har inlagt fiskar i sprit; hvar och en, som har det minsta Du, som vet, att basen ' och syran Alltid träffas vid frierit; historiska sinne och icke ar alldeles Du, som väger.
det ovägbara.
stockblind af fanatism.
Kristendomen Du, som miter, hvad ej har matt.
Nr inte blott ett prästpåfund, den är sao.
du maite val kunna svarai.
x k, och det i främsta rummet, en Hvilken vag de döda ha gatt;.
Hvart vi a !la en gang.
m a fara, historisk företeelse .med samma kon- Hvar var vagga fran början statt.
tinuitetens och evolutionens berätti- Svar det har du, men ej.
pa fragan, jande som andra historiska utveck- Svar p8 mycket, som ej oss rör.
.
. "
lingsfaktorer; dess.
Jericko faller icke Def ar ock ett märkvärdigt faktum, neller för några ateismens basunstötar, itt en af de ' exakta naturvetenskaper- utan endast därför att dess murar för- (Forts. fr. n:r 3 1906.)
l a s mest epokgörande representanter, tittra i en ny tids och en ny upplys- qings luft, och darföre att den som Kvinnan och barnuppfostran.
Smanuel Svedenborg, tillika framstår; om bärare af rön från " den dolda ~ekannelse och moraliskt normerande IV.
rarlden ", hvilkas äkthet synes vara ' aktor håller på att spela ut sin hi- löjd öfver allt tvifvel.
Mm veten- storiska roll.
Liksom det materiella Att mänsklighetens andliga utveck- ikapen har icke ratt att räkna med nörkret endast viker för ljuset, så ing icke går för sig fortare har väl.
innat an empiriska fakta i sitt ban- tiker vidskepelsens mörker endast för; in.
orsak däri, att den större hälften Jet positiva vetenskapliga upplysnings- if densamma ännu hålles tillbaka i.
) rytningsarbete för mänskligheten.
Ingen har a.dlare eller klarare an arbetet och afven därvid, som man; å hög grad.
I allmänhet räcker kvin- ien aflidne sjalsforskaren och sannings- iagligen ser sorgliga exempel på, en- lans tanke ej längre an hennes nasa,.
campen Karl af Geijerstam formulerat iast tum för tum under atavismens i. v. s. icke ut, öfver familjen; hon lenna vetenskapens pa en gang så) ch okunnighetens förenade motstånd.
öretrader en trår~gbröstud familje-.
jdmjuka och stolta objektivitet i den Det a r därför man måste, som i oral, som .star i motsats till den ' materialistiska " lifsåskadning, som ?rankri !ce, börja från början med prasta-; a ~ ~ / ~ i i ~ s ~ de ~ z nya o ~ förhållandena.
~al, lan s å frimodigt tog med sig i iömets och öfvertrons utdrifvande ur letinga.
Alla hennes s å högt berömda jrafven.
' olkets skolor och dessas öfverflyt- lygder, hennes oegennytta, hennes.
Denna vetenskapens ställning till: ande helt och hållet på det moderna örmåga af uppoffring, hennes djupa ie s. k. eviga sanningarne har ock ~ e t a n d e t s grundval: Må vi rikta in cänslofullhet hänföra sig blott till den.
raffande karak !ariserats redan för Ar- iela vår kraft på denna uppgift, s å rangre familjekretsen, k o m m a.
blott.
iundraden sedan af sådana storman; kall dogmatismen efter hand, och det lem tillgodo som ' kvinnan älskar.
.
; om en Newton ' och en Celsius.
Den 11lt hastigare och hastigare, ramla a f Kvinnan, som a r mäktig de största ör.res svar att han " inte haft nagon jig sjalf som ' gamla gä:desgårdar!
.
ippoffringar för de sina, visar ofta.
dats för gud i sitt systemu ä r ju Det ä r visst Bollamy som i ' sin be- lent emot .samhallet en nästan brutal.
.
' klassiskt ", och nästan lika.
bekant kimda roman.
" En återblicku låter: goism.
Och detta helt naturligt.
D å ir val den sistnämndes ironiska re- iifven prästen f3ngera i det nya sam- ion star utom det offentliga lifvet, I..
,. "
,.
' u (': ' ' ' Arbeterskorna och nutidens ' a ' b
.
.
.
.
...
- utan intresse för eller rätt att deltaga Erkänner man riktigheten af dessa i hvad som försiggår i samhället, s å pundsatser, s å kommer den slutled- har hon också förblifvit främmande ?ingen a f .sig sjalf, att kyinnan icke för de nya samhälliga dygderna.
Lika tan vara ungd0me.n~ UtvaJ ' ifa upp-.
s å starkt utvecklad familjekärleken är ' ostrare.
.hos kvinnan, lika eländigt .förkrympt Ingenting att sörja öfver, sålunda, .är hos henne den samh2lliga solida- ntt de moderna förhållandena undan- riteten (samhorighetskäns !an): De.flesta: ränga kvinnan- fr ' %i.
hennes uppfost- .kvinnor hafva icke .ens .en.
aning om, areroll och att samhallet öfvertagef hvad ord,et solidaritet bdyd.er;.
däraf ' iensqmma.
Men då är.
det.
helier .deras trångbröstade hårdhet, ' ja grym: cke riktigt att utesiuta kvinnan från .het mot allt, som rör sig utom, om- jet offentliga Mvet under åberopande rådet,, för deras personliga tycken.
.I.
i f hennes uppfostrande moderskalL sjalfva.
verket far kvinnans.
, rika mo- Det är sa,mhallets plikt .att bevara raliska ' själslif~ plats i en fingerborg &amp; net at: modren under den tid ' hop eller i en gryta,.
utan.
att det finns den ' aktiskt ' är dess naturliga u.ppfostrarinna ringaste fara för att.det, till följe af) ch ' ~ C d a r i n n a: under, hafvandeskapet det tranga utrymmet skulle .ränna 3ch digifningsperioden.
Under den hufvudet mot viigGn.
...
' öljande utvecklingstiden har samhället Af alla kvinnokretsar visa just de ntt erbjuda.
alla de inrsttningar och: .s.
k. Iagre d e 6 jami (jrel.sevis högsta nnstalter som på bästa sätt ersätta: moraliska, - utveckli.ngeh; i m-dern me- modren.- här betraktad som en sam-.
ning ';.
.de.
&amp; ro längst .komna.
: i att fatta manfattning af u,ppfostrande inflytan- .och utöfva solidaritefen, liksom ock den.
.alla .andra,.
nya samh,älleliga dygder.
Därmed är icke sagt att kvinnan i .Mest reaktionam (bakatstraivande) och tramtiden s; tulle vara utesluten från .längst tillbaka st &amp; små~orgarklassens ~ppfostringsvärfvet.
Tvärtom, vi ha kvinnor; de hafva forstenat i sina ur- redan antydt att just det kvinnliga släk- åldriga begrepp om dygd och moral tet: är i Stånd .att spela en framst % och halla ' fast därvid, oaktat ' dessa 5nd.e roll vid ungdomens uppfostran.
.begrepp ofta te sig som den oerhör- Men icke hvarje kvinna blott därför daste .,immoralitet i förhållande .till de att hon ar " moder ", utan b !ott de mya samhälliga reglerna.
som hafva brg&amp;frzirtg och bbj ' eI.se för Kvinnans moral har ännu sin-rot i det pedagogiska yrket och som därtill eden gamla tiden, hennes samhälliga Bga, en s å hög och mångsidig allmän dygder äro helt negativa,.
hon anser utveckling som möjligt samt halva .sig vara i.
högsta gra.d.
moralisk om erhållit den nödvändiga yrkesmässiga hon ej bestjäi, b ' eljuger, bedrager, utbildningen.
Nar kvinnan blifvit fullt mördar sin nästa, eller icke tänder ut en människa.
till folje af fri utveck- - .eld pA hans hus .. ' M.en till nytta och ling, i fria sa~hallsförhållanden, nar: fromma för det, alhartna kan hon hon, v.aknat, till medvetande om sina .endast sgllan och,: ' ' med.
svårighet.
för- nya rättigheter och plikter,, när hon ma sig.
till, positivt moraliska hand: star på en sådan uppfattningens höjd &amp; ngar,.
detta tfl ' och ... me.d då dessa att.
hon m-d.
G ~ t h e s Promeiheus kan .icke st&amp;.
i strid, .med.
' familjens .intres- slunga ut ' mot .a !la forntidens afgudar .sen.
1. allmänhet .ar .. hon städse berqdd dessa.
underbart stolta ord: ' ?Här sitter a t t uppoffra sam,häliets " intressen.
för jag och.
formar m ~ r ~ r t i s h e !ter o ~ ntiw familjens; samhallet: har, e,nligt.hennes bildu.
- först.
d.å, hafva v,i rättighet at1: uppfattning,.
mindre kraf.
på.
hennes ala ... om kvinnan såsom till sitt kall - tillgifvenhet och uppoffring.
Främst mgdomens uppfostrare.
: för kvinnans moralbegrepp star famil- - len,.
j u mera mannen egnar.
sig åt .dess intressen - om han därvid ock Sammanfattning.
: skulle försumma .det allmännas väl - Låt oss nu till slut sammanfatta de desto .mera.
fullkomlig anser i.
de flesta.
tasentliga punkterna i var framställ-: fall kvinnan honom vara.
~ i n g.
-.
Däraf den likgiltighet, ja det ofta Tillverkningsförhållandena hafva full- nog ' .fientliga motstand kvinnan .visar ständigt förändrat den ekonomiska gent.
emot mannens deltagande i det jrundvalen för kvinnans ställning, ha .offentliga lifvet.
a ber.öfvat hennes.
verksamhet såsom 1 kvinnans hufvud utgöra familjen husfru och uppfostrare sitt berättigan- .och samhället tvA fientliga motsatser, de, ja gjort den omöjlig.
.och den man som uppoffrar familje- I och med att tillverknings- (pro- intressena för det alImännas, väl tyc- duktions) förhallandena förstört kvin- .kes henne blott allt för ofta vara en nans forna verksamhet inom familjzn, d a g s förbrytare eller en dåre.
Denna ha de samtidigt lagt grunden till hen- .uppfattning och det däraf följande nes nya verksamhet inom.
s.amhallet.
motstandet ä; förklarlig och berättigad, Kvinnans nya roll medför att hon sedt från kvinnans ståndpunkt,.
den blir ekonomiskt oafhängig af mannen motsvarar icke blott hennes kråkvin- och ger därmed dödsstöten at hans .kelmoral utan öfver hufvud taget ett politiska och samhäll; ga förmynder- samhalligt tillstand, som är byggt pa skap ö.fver kvinnan.
en3kilda,: iniressen! '
' och- icke på allas.
c Men oaktat kvinnan blir fri gent- .val.
Denna ' uppfathing är den natiir- emot mannen, kvarstår hon ändock, liga följden af att kvicnan blef fjättrad i det nuvarande samhället, i beroende vid hemmet i strid mot de ekonomiska af.
kapitalisterna; från att ha vari1 förhållandena.
Samma företräde som hemslafvinna, blir hon lönslafvinna.
hon nu anser böra själfklart tillkomma Frågan om kvinnans fulla frigö- familjen kommer hon att öfverflytta rande visar sig sålunda i sista ock på sam hallet, då verkligheten lär1 afgörande instans vara en ekonomisk henne att också h m m s verkningskrets som står i närmaste samman.
ar lifvet.
Kvinnans nya samhalliga fråga, hang med arbetarefrågan och blot ' .ställning skall komma att draga med kan lösas slutligt i sammanhans sig en fullständig omhvalfning i hen- med denna.
Kvinnofrågan och ar.
nes uppfattning om sina plikter och betarefragan höra oskiljbart sanimar rättigheter.
Samhället kommer då at1 och finna blott sin lösning i ett socia.
intaga den .-plats.
i kvinnans ' lif som listiskt samhälle, ett samhälle bygg1 hemmet nu inkräktar; det allmänna5 pa att arbetet är befriat från kapita- vZ1 kommer att undantränga familjens listerna.
v intresen,.
Därför har kvinnan endast att vänt: Men .så länge kvinnan ' sisr kvar på något för sin fulla befrielse af del, .Sin " gamla, ståndp,unkt, sC; Iange hon sociaiistiska partiet.
Dzn eljes existe- icke i sitt tankande och * kannande rande öfverklass-kvinnorörelsen föl uppgar i de n y 2 förhållai~,drna, så " kvinnans.
lika rättigheteru kan nos länge hon utgör ett reaktio.$i,:.t ele- skaffa henne någon fördel, .. men kar ment i familjen och samhäMef s2 kar aidrig losa kvinnofrågan.
man icke anse ' m o d r p, sam ' @ +n Det socialistiska partiets uppgift böl vara.
barnets bästa uppfosir~t-inni vgra att bana vägen för kvinnofrågan: Barnen måste utbildas för ~ o r g o n.
Iosning genom ' att orgatzisera, ock dagen, icke för den dag som flytt.
polirisht skola de lager bland des Därför maste ock barnens zlpp.
kvinnliga släktet, hvilkas verksam he ' josware helt sta på den t y a tidens pa grund af tillverkningsförhallandeni - ståndpunkt.
är grundligast förändrad: nämligen ' ' ' Att organisera och skola industri- arbeterskorna är icke blott det vik- tigaste steget för att höja kvinnans ställning,.
Utan ock en betydande fak- tor för hela arbetarerörelsens hastigare och kraftigare fortgang samt därigenom af storsta, inflytande på de bestående samhällsförhållanden &amp; raskare omda- ning.
£ör Norrköpings arbetarrörelse tolkas i Ostergötlands Folkblad.
Tidningen.
skri£ ver: » Det var en tid, ej synnerligen af- lägsen, d % den arbetarkar inom Norr- köping, som mahanda mest af alla.
ar i behof af lyftning till en i: eko- nomiskt @ seeiide drägligare niva, somnierskekåren, var på vag att yakna upp, att komma till insikt om, att det till alla proletärer utslungade lösenordet: jh-enen eder, ocks.
var rikt@.
till, dem.
Det, var.
en kvinna, Dödens skörd.
besjiilad, .,af brinnande, .h5n£örelse för .- p~oletatjatets sak,, som ti1.l dem.,förde ERIKA LIN DQ " ttIST; -. '
fram det t a .lösenord: Hon m8ste, sjalf N af vBrt partis mera.
kända i syateliereii kiimpa en uppslitande kvinnliga inecllenim ?r, fru.Erili:rl kamp for .. tillvaron, hon i s s t e, j~jiilf Linrlpui.d, har for 11,oigra f$ veckor hur bröstet sved, hyr.
ogo !ien varkte sedan afiirlit å Sa bbatsbergs sjuk hus, dH arbetstiden, som IAnga tid &amp; är dar hon en längre tid vfirdats för falleti ntstr5ckte8 till flertalet: af:dyg- nets timmar.
.
$vår sjukdomi I yngre Ar. '
fabrikcjarbeterska vid.
Hade hon .gB.tt ut ' f o n ett: hem Barilangens .omullsspinneri var Erika som iigt.
resurser att låta henne.$iilja Liiidqvist nïed bland deni, som i den böjelse, som fran iidigaste b$rna- Stockhulm först började bryta mark åren, och allt framgent v u.
hennes I ' ör den lcviiinlign org:ii~isationen, i starkaste,, då, hade, hon säkerligen syfte att s k a p litet mera rattvisa r5t valt en annan ' lefnndsbana.
Men hon det kvinnliga proletariatet.
.. &gt;Stock- Iiörde till dessa olyckliga,, rom med hade i svidande hjiirta.
m %ste lagga.
böckerna holms allmRiina kvii~i~oklubbp henne en af sina första medlein~nar, åt sidan,, för att genom handens ar- och uncler, tre %r innehade hon ord- bete kämpa en hård kamp för till- förandeskapet i Itlubben, där ho11 i varon och som efter, en, odrägligt öfrigt städse necllngt ett energiskt 1Bng arbetstid ' ifrigt söka, att med arbete.
I debatterna diir, sfiviil som uppoffrande af nattens,.
hvilans stun- p &amp; andra kvinnosaksniöten, tog ho11 der, nfigot gliinta p % del ?.
förlat, jsom gärna liflig del, med niiföranden priig- skiljer den 1tu1isk:ipstörst; intle prole- lade af känsla och iifvertygelae för tären från vetaiidets, @ n. bildningenis hiigri.nde viddkr.
kvinnornas rZtt. '
; E ' ', %, ' ' ' ' T i ?zdustviarbet~vskorna, A N N A KARLSSON ERIKA LINDQVIST Dock, hennes förnämsta intresse på de senare Aren var kvinnornas poli- iiska r.össirattsfrdga, och för denna arbetade hon outtröttligt ..
Hon hysre de 1-iusaste förhoppningar om huru oiindligt mycket eainh@let kulle vinna genom.
kvinnorna, nar dessa en g %ng iifven fingo k5nna ansvaret för den utöfviinde makten.
Fru L.
- trädde afven vid den för en del Ar sedan af L o r h s k a stiftel- sen föranstaltade uridersökiiingeii an- gaende de kvinnliga arbetarnes i Stockholm lön.-.
och.
1efnnclsförhLLllan- den.
Sin första skola i orgnnieations- arbetet fick dock fru L. i Cfoodteinp- larorden, som hon tillhört genoiii logen Freja sedan mer iin 20 LLr till- baka och diir hon jiimte sin nian, v5.r kände païtin.iedlem, stads£ullmiilc- tigen Fritz Lindcjvist, nedlagtLett be- tydnnde arhete.
Vid sin död, 43 31: gammal, sörjes Erika Lii1dqvi.d nihrnust a£ niillie och en dotter, inen m5nga ~ 5 i i n c de rörelser hon sh veilisamt skola säkerligen beyara minnet af 1.iennes insatser i kampen för en lju- sare och biittre tid Ht arbetareklsis- sens man och kvinnor.
P &amp; hennes b i r nedlades vackra kransar af bl.
a » logen Frejaw, » För- eningen för kvinnaiis politiska röst.
&amp; t » s:imt zStockholnis Allm4nna Kvinnoklu b b B.
xx.
ANNA KARLSSON.
: FoR n5gra f5 veckor sedanh afle6 en af det Itvinnliga proletariatet5 förkiimpar, hon hvnrs nanin likes öfver dessa rader.
Hvad hon varit .J 2 ..: I Men lojalt fogade hon sig aldrig i den .sociala stallning; iiiorn hvikk.en bon blef dönid a t t .$örblifya., Med okuflig energi och nied brinnande.
intresse grep hon sig ' an arbetet ' .med samlandet af sina klassystrar.
till ge- mensam kamp för m8iiniskorat.t och riittvisa.
Synnerligen länge dr8jde det.
e j heller .. efter hennes ankomst till Norrköping innan hon lyckade8 att l&lt;onst.ituera Norrköpings sömmer- skeförening, hvars ordt ' 6rande o c h.
k- dande kraft hon al1i; jamt blef.
Gel non1 clenna förening, den enda kvinn- liga organisationen på, platsen, opp-.
n:ides miijligheter för henne a t t f &amp; till stånd agitationsmöten för kikinor,, och frulrterna af det agitationsarbete,, som med initiativ frhn det h y l e t be-.
drefs, kunna spåras annu i dsg.
Ifen.
det var ej endast inom det fack, hon tillhörde, som hennes kraf-.
- ter tog03 i anspråk.
Inom Norrke- pings arbetarekomniun, som hon - ensam kvinnlig medlem - under en följd af, år och anda til.1 dess hon briits af sjukdom, tillhörde, var hon lifligt verksrini och bief invald i sty- relsen för bibJioteket, och., inom sty-.
relsen utsedd till, dess ordförande, e,n mycket kräf \ mcle .post, emedan biblio.- .. teliet just d å byggdes u.pp till hvad -- det n u är.
Det var uiider inne11a.f- vaildet af denna m. fl,.
kriif \: ande be- ftittni~.gar, som hennes krafter bör: jade svika.
Den 1Pinga arbe,ts.t@en % syateliexen och nattens timmq&amp;delade mellan trägna studier ocb krafvande uppdrag, gaf p5 hand å t ' al1härjare.n:: l ungsoten.
Denne hemska @ st dröjde- .. e j heller c ?tt tag?
sitt hemvist ioo,q., heilngs bröd, och hur det blir se.$ %:, för den medellöse, veta vi alla.
Och ',. '
Den fangne woder.
LAND de m3nga harliga konstskatterna 1 N y.
Carlsberg.
.
...
likgiltigt glypotek i Köpenhamn finnes det CH, Som.
.
aldrig kan förbigas af nagon kvinna, antihgen.
hon eljes först&amp;-det minsta, af konst.
.
eller.
ej - det ä r Si.ndirigs- " Den fangne ~ o d e u r.
ed bakbundna händer och liggande p &amp; knä, böjer hon sig s3 langt hon förmar för att af sitt fyllda bröst fa matta sitt hungrande och törstande barn, som nätt och jämt kan fa nagot med af hennes rikedoms källa.
E n obeskriflig smarta i förening med den ömmaste längtan uttryckas i hvar linie af d e moderliga dragen.
Denna underbart vackra skulpturgrupp, blef föremal för ett gripande tal af fröken Else Luders pil en fest vid den interna- tionella rösträttskongressen i Köpenhamn.
, ', till råga pA ' allt., nödgades kon i sin hjfi1plö.-het hse, huru den fack for- ening, för hvilken hon offrat mycket) I£ sina krafter, ramlade i grus och s,pillror sedan den ej uppbars af hen- nes energi.
.
Ett par längre perioder vistades Ilon, tack vare sin trolofvades han- gifvenhet, vid sanatorium, och d % hon för ungel ' iir ett %r scdari Aterkom dar- i.frQn, var hon Anyo en bild af energi, lifslust och hiilsa.
Men det var en- (last en bedriiglig hägring.
Luiigorna !-oro i det närmaste läkta, men den Iiemska gikten, tuberkulosen, kapitu- lerade ej; den tog sitt hemvist i strupen och för några dagar sedrin vann han sin hemska seger.
Den 30 oktober slöts i Stockholm hennes lidandtm.
Från dem, som här stodo henne riara och för d!
mfinga, hon genom sin lifegiirning ville gagna, gir siiker- ligen, d % dödsbudet nu når dem, en tyst hiilaning af saknad och tacksnm- het till den för tidigt öppnade grift, dar Anna Karlsson nu, efter försa- kelser, mödor och lidanden, funnit hvila.
, Rolfs. '
.
* I den .sAg .hon bilden af kvinnans ställning i var tid.
' Hennes barn ä r .folket, herznes barn ä r - manskligheten, men h o n kan ej.
.
.
f3 vara för dem alit det hon ville, därför at ' t hon ä r bunden och fängslad. "
SA ungefär föllo sig hennes ord.
Ja, Else Luders har rätt, bakbundna äro kvinnans.
händer på snart sagdt alla omraden, pA det sociala som det ekonomiska; pa det politiska &amp; m det äktenskapliia.
Det finnes nog ingen kvinna, som ej i n %gon man erfarit sanningen haraf, hur lyckligt lottad hon a n m a vara.
Det är hög tid, att alla kvinnor gemensamt höja ett rop af frihetslängtan, ett rop sa enigt och starkt, att hvarje rättvis man m i s t e lyssna tiil " den fangne Moders ' röst.
ANN MARGRET HOLMGREN f. Tersmeden.
Som det frarngår af ofvanstfiende vackra runa fick drn aflidnii dela öde med de mAng; i, at ' proletiiriatets af- .idn,z t p t a förkämpar, dessa, hvilka (Till Morgonbris.)
: triif \ - a för röre1.m ined lif och ~ j i i l, Förbufidskamrater.
; ills öf veranstringning och bekymmer oryta krafterna ocu en förtidigt öpp- Nu fhr Sigiie IoE att ekrifva litet nad graf blifver lönen för allt arbete, s &amp; tt jaig fKr in det i Morgonbris, illa uppoff ringiir.
skrjfver fru.
, Sterky, men v#iita till Anna Karlssons varmaste lifsin tresse Festen i Llindskroiia glltt a l stnpeln,) mfut t; ide kvinnoröreleen.
Det mAtte SR, att ~i äfven kuiiiia f &amp; litet .iiied- nn känts tungt för henne att ase hur ilelande f i h den.
J; i, nu är Lands- ank !ö,iheten och liknöjdheten sön- kroiiafesten öfver och d % gifves det Iracle den kHr, hon lagt ner sina ju icke längre nhgoii pardon.
krafter pA a t t ena.
Resan Ilörjade der1 13 nov.
Dock, det sägs ju F % ofta att ingen ncli vm första malet Norrköping.
ir oersattl ig, må, dii Norr köpings öm- Till mötet hade iuktilliits olika rnerskor med tniike pA hvad Anna s1; igs söinmerskor, meii Ilade eridiist Karlsson varit för dem Aterigen bypga ett fyrtiotail hiirsrtinintit kallelsen och ~ p sin p organisation.
Dirigenom hedra dt~ssa fyrtio kände inget behof utaf le vackrast hennes minne.
titt tittuu Lil~lti nKgou orpaiiistitioii.
Fick dock reda p % liuru dkligt dessa arbeterskor betrrlas i denna stad ocli sildann oegeiitliglieter som att kost ocli logisjstem dar existerar, och dR försthr nian huru svhrt det skall vara att kuiina f &amp; dessa sömmerskor ek.
pitss fria ocl-i-sjiilfstaridiga att de vAga ansluta sig till en ftickföre- iiiiig, men hoppas jag dock, bara Resebref.
Sprid Morgonbris!
att vi fA litet mera tid att arbeta blanil dem, att det inte skall blifva.
oiiiöjlipt att fR till sthiid en orgaui- satioii bland söinmerskoriiit dar.
Aiidra platsen skulle blifva Lin- köl~iiig och där hölls tvA iiiöten, med resulttit att en föreuiiig bildades.
blitiid sömmerskorna, men liar hade tdyllligen pAgbtt en ganska stark agi- tation föl e mötena.
Harif raii p#llde färden Jönköping och diir afliölla afven !tv8 ~nöteii, till Iivilka inl~ju~liiingar utfardtits blaud st allens olika söin mer skor, meii dessa sfiinmerskor tycktes syinptitisera med Norrköpings,.
ty resultatet Llef det- sam rna.
Nu var det Göteborgs tur och.
dar skulle tre möten aftibllas.
.
T111 det iört3t.a mötet voro inkallade möss- och korsettsöm inergkor och bildades en inöseöininerskeff.
Audra mötet gällde hufvudsakligast liniiesömmer- skor och var afven detta rätt tal- rikt b e ~ ö k t af dessa arbeterskor.
N&amp;gon förening blef ej bildtid da, men tror jr (g ej att de.
csa sörnmer- skor lata.
lange vtiiita 1 d sig utan a t t de snart komma att ' aluta sig till oss och s t r a h a för samma mal.
: .- '.
MORGONBRIS Kappsömmerskor vor0 inkallade .till det tredje mötet, men de.
h d e samst Iiörsammat kallelserna.
.
De som infunnit sig vor0 medlemmar af Kappsöinmerskeff.
darstiides.
.
h1 lin hade förstas gatt i den ljusa f6r- hoppningen att kunna f % förenin- gens medleinssiffra höjd med minst E p t i o nya medl.
men d.et blef iuget utaf den gAngen.
Vi fiiigo upplysiiing om, al$ vid den ena storas - kaj lpfirnlan i.
staden ' FörsiggKtt stor.
rcalisat ion pA teaterbil jet ter till fifre- Siit- sltilliringen spmma kvall.
ten iiro mangs, knepen ' fier - frRn!
heyrar ~lrbetsgifvares qida.
...
... S &lt; r!
; det nu s l ~ t i.
: ~ ö.
@ b - o i ~, iich jng.
: skulle fI&amp;keri-, efter göra ': eu: ' afstickgre tjII Bor@.
1I.r som in- genstiides hade inbjudan hörsam- inats.
Nar jag .korn, var sa !en tom: och qiir.
jng gick vnr den, lika.
fri.
.
f r @.
en flak t .af nRgqii söim,uierskss Jag s$inner, jag ' spitr&amp;r och sjunger min sdng u8rvaro.
Morgonen diirpb reste jag.
.
.
i larmet, och rimmari &amp; gnissel. '
' ?A tidigt soni., illöjligt tillbnks till - Göt~borg, ty den dtigen skulle rak- k f &amp; så ~ d &amp; $ och dagenä?
i ' d &amp; " nas till en, fridtig och d, &amp;, var d:et och.
sorgen ar.
ständigl ' mift gissel. '
helt naturligt att j:ig ville vera i .. Gntehorg;.
men, !lade jng inte, m p k e t fa,y s+hner, j a g spin &amp; och timma~ne &amp; i,, glgdje utnE det, e ~ e d t i i, det i var regii-.
vailer.
hela dageii.
bled ' fru, K.eu- och solen de12 lockar och skiner, i i i m (.en af.
, vara energiska fruar) nzerz icke en stråle af solerz skall n &amp; -,.
,.
soin leds~gariniia, .fick - j ~ g inig all- till mig ibland .mina maskiner.
doek- ?n liten promenad i den vwkra.
.. slott sskogen I) &amp; efteriniddtigeii.
fag spinner, jag spi~zmr frist kin&amp;~z .ur blek iikulle.
det blifva Hdinstrrds tur och var första mötet aiiordiiat och grålenden s s / ' i mitt öga.
pA söudiigsiniddag, en.
tid som aii- Jug Za ?tgtar för @ .. ves till ~zöje~z och lek.
eRgs sh lainplig Eoin miljiipt för till sol ' under rymderrza höga;.
:.
.
.
,.
söiiimerskornlt att kunna Ek tillfälle att besöka mötet.
E t t möte till a f - h611s och resiiltritet blef.
en.
koinités Jag spinner, jag spinner och later ' ibZa~d.
.bildande Llitiid kvinnorna och sago min tanke till drönzla~zdet ila,.
d e ~ s a kvinnor SA modiga och ener- till blanande sjöar och soliga .land giska ut, att jag icke tror de.
lainna där sjalen kan söka sig huila.
sig riagoii TO förriin en förening.
kvin- blir bildad pA platsen.
bltrnd.de liga arbeterskorna.
Jag spi&amp;zer och bygger i idvömrnen eft hus I IJelsingborg hade arbetarkom- som jag vill med vårblommor smycka.
munen aiiordnat tvA agitatioiismist.eii Men drömmen delz ramlar och störtar i grus, med fin musik och solosAiig.
Dar och aldrig jag finner min lycka.
var allin#ntieten iribjutlen och r a r en- ganska s ' tor ' sal alldeles fullpac kad pA det första mötet, som var Jag spimer, jag spinner med svindlande hast anoidiicit i det nya siatliga Folkets och kväfver den Zäugfarz som tär mig.
Hus ' B-sal.
Det andra iiiötet var En dotter jag är utaf Parias kast anordnat likadant soin det första och därföv ar dödssorgett urar m&amp;.
men ptl en annan plats i staden.
Mtin ryser ovillkorligen dtl inan tan- ker pA.
att bland arbetare det s k ~ l l Jag spinner, tills kinden blir gulnad och grå vara s &amp; stor skillnad, ty det fick och handen jö~torkad och mager, man har se.
Det riktigt svindltir men snart har jag spurznit till slutet ändd för en d a man tänker pA huru litet man kan utratta mot 11.vad soiii be.
ty döden i lzmgovna gqager.
höfoes för att fil hela arbetarklassens stallning förbättrad.
I. hialmö, som var m t plate, ~ afliölls ett, ii~öie, anordnat af Kapp- söinir,erskeff.
dar.
Elter mötet H n - sangkör och afvensa deklamation af tecknnde sig några nya inetll.
till en mun, men sa upptraclde en grupp jag tog för all- inti ä?
: uti föreiiiiigen.
Där skulle kvinnor ocli.~.~~öugo, ett 1g9k9 til.1 tiflibllits men fanus det Jeles. '
gi f vet.
' atft ' det var eu ' sa ' iigkör, men blef jng viilvilligast uiiderr8t.
' inga.
' möjlig ' heter att fA lokal.
.
VARFOR betalas kvinnorna: F r h i hlttliiiö gjorde ' j ~ g en liten tad af ordf. att det var flickorna i föreningen som sjtlllva iiiöfvat dessa våra fabriker och verk.-tader, föl resa till Ealöf, dar vi, soiii ~ l l veta, a bnr en afd.
hvilken tycktes vnra s h g e r för a t t kuiina ~juiiga dem.
samma arbete, med mindre- lön ar lifaiktig;.
Deiieainma hnde mordiiat De vor0 helt naturligt äfven arbetar- miinnen?
O m man ställer dennr mötet till Ilvilket kom, som jag blef s h g e r och kan jng uainn?
ett par fraga till en arbetsgifvare, så skal.
upplyst om, fackföreiiiiigsii~edl.
alle- som jag koinmer ilihg.
Den ena %Var hiiii ögoiilnlickligen svara: B Kvinnornr saininnns, hvilket ju var inycket fana röd till fargen, och SA en au- kunna arbeta för mindre lön är glädjande d a sauiliället dar icke ar iian, Ditt miiiiniskoviirde. » Ja, fe- mannen, därför att de ha rnindrt s % stort och det var ratt mycket sten var, som jag föriit nämnt, ovm- bebof v.
ligt vallyckad och fullt hus var det, Att kvinnorna äro ansprs kslöcare kviiinor.
kommit s &amp; IRngt som H &amp; vi 11a allt att liol&gt;pas a£ dearia a t t de nöja sig med sämre föda, bil- Nu liar j ~ g till Landskrona och öfvervtlrit den vRr afdelning, hvilkeii nog koininer ligare kläder och mindre hvila Rr af ~Ö~n !iier~keftickfi) reui~~ge~~ mord iitt va.xa till en stark orgmisation miinnen -- det kommer hvarken dem ucicle festen.
Deii var ovzinligt viil- dar p &amp; platsen - s &amp; präktiga och sjiilfva eller deras familjer till godo utan endast arbetsköparen, som.
be lyckad.
Det mest gl; ~djtiiide var pA tliiergiskrt som dessa flickor äro.
Nhgra mtii.kvtirdigheter har - jag.
gagnar sig af denna ansprilkslöshe hvilket liurtigt och lmiikiigt s#tt m e d.
sj#lfva medverkade.
Orrlf.
icke qqdefvat under resan, men vill för att ge dem niindre betalning ar ftu Anna Almkvist dt.klcimer~de.
jag harined sailda tack till alls dein mnnnen.
Genom denna.
förnöjsamhe Eli ung flicka i föreniiipen, Ililda som under deiiua min första stapp skada kvinnorna icke blott sig sjalfva Hansen, sjöng - arhetars %t \ ger sh laiide fard varit mig och förbundet icke blott mannen och barnen - son fiiit octi st~mi~ingsfullt.
Det var bt.hj#lldiga med auordningar och måste umbära hustruns och modern!
nagot som jaa aldrig förr hört, men agitation för mötena och bildandet verk+amliet.
i hemmet utan motsva, som ovillkorligen var iri~cket till- af föreningar iifveiish för den mot rande ökning i inkomster - utan af, tslmde, och jag tänkte att m9upa mig persouligen risade viilvilliglie ven arbetnrklarsen betraktad som hel flickor som uu ofta öda bort titl ten shviil fran förbuiidskamruter s o 4 het.
Illannen skulle mycket lattart kunna f % ina löner höjda och sir med att lära sig dumma o d i fulir a.ud ra pa; .timcdleinintrr.
Halsuing landet rundt till alla arbetstid förkortad, om icke arbets shgrliiiisor gjorde mycket biittre f6r Signe.
köparen i. kvinnorna vid strejktill sig s j ~ l f v a octi andra om de i stallet kamrater l fillbn funne en.
reservarmé, soni Iatc valde.
de inrielihllsrika a r b e t a r s h locka sig att intaga mannens platse: geriia och iriöfvacle dem.
PA feeteii för liigre lön.
förekom.
vidare sang af en manlig 8 I,,.
,, .m ', ' ' NU,, Bort med ' förnöjsam- H '.
-.
L).
Hur kkominer.
d i t t dd till,, att ar-.
eters skorna ' iiro s % anspråks ' lö.i?
Be- Giva d % icke de lika 1-51 om män- Ten ordentlig naing, kläder, bostag) ch hvila för.
att Atervinna de kra !ter, iorn patt förlorade under ' arhetet?
Eller kanna.
de icke nigot, behof af ~mväxling och. '
vederki.ickrl &amp;?
let likgiltigt för.
' dem., om 8eras b a ~ n raxa u p p.
till friska achj@da m % r i ~ - skor, elier ' nedsjunka i eläfidb ?., .. ".
,.
Ack nej I d i t är ' ikgel ' &amp; vbeterskorna ej f A tiWille ritt åter-; talla v ina i arbetet förbrukade kraf-; er och.
: till föl j&lt; diiraf.
hemfalja i till sjukdom och,:.tidig.
dög ..
&amp; fye.n.
; .aF ~ e t e r ~ k a: träligta!
; n efter.
gl&amp;lj,e io &amp; vederkvicl !e !se;; hon har liksom bvarje innan ' mode.
den .f@ho$pningen:, je &amp; ina barn.
v a ~ .. a upp: till ' goda rqaimiwkor, t men h o n Kar, .aJl:a olgo- kor, @ l .nöd och alla- bekymmer n~pd: iil.i !~od.l .dAx$8r.
att .hon.
i,cke, kw.
annat; i.
.
.
.I.
.
. '.
Och hvarför # r aibetare1wi:nnan - be- 3ked.ligare och t&amp;lmodignre än niannen af snmina ltl:iss ?.
Dari ' ör: a t t hoiu Yrfin början.
ilpp fbstrats .till: förnöj~amhet; iydnad och rastliis arbet-arrihet.
:.
, i ' .Rvdan: den.
lilla fliokan .blir.
i~iom.
3e flesta fainiljer till bakaeatt för .. brö- lernn, blott.
därför.
att .honl.
' ii,r rflidka.
Då sko1iidi.o:, ko.mrIier., blir!
~killmAden innu::mera.
i öR !rnen fallaiide.
: Gim: e.n ansanda sina ' lediga tiinmari föï itt.
med hjatfans.
lust.
: tumla.
: om: med ~ina.kamratea.i det fria,: mecl ' an .flickan rtbdan.
i:.
tidig jlder måste an818 .sin ledighet.
.för .,att hjiilpa: till - vid de husliga göromSlen: inomhus.
Ilon mAste sköta em ' å+yskoiictri och sliipa:p&amp;.dessa, utan att .det faljer iiågon ' in att for- m &amp; bimodern, afven om han är äldre ch starkare, att hjälpa till med Jenna börda.
JH, icke sällan till- hiilles den.
l ' illa .f,ickan - som s &amp; ' val bel !öfde komma ut i det fria - att inomhus sysselsRt ta sig med .fullkom- ligt onödiga hmdurbeten, som ' tvinga.
h~niie.
til.1 ett bestiindigt siilliisittande.
Heminet blir kanske en smiila.prj-d- ligare darigenon), men p &amp; bekostnad af flickans kinder, som bli, allt ble: kare ' dch ' .E ' lekarc.
Hiirigehom.
' .blir den lilla flickan van att i främsta rummet tanka pi % andras viilfärd och varderatta sig sjalf SR ringa som möj- ligt.
Fornöjsan1 het, flit och lydnad '.
inskarpas som kvinnans plikter.
Dessa liiror priigla sig F &amp; mycket itjupare in i.
barnnsinnet; som flickan eer sin moder dagligdags .h.andla dar- efter.
Hon ser hur denna.~tindigt Er beredd att foga sig efter andrae vilja, oftast sin mans, afven om hon nnser c1eii.na vara oförnuftig - hon ser hur moilern arbetar sa godt som utan uppehfill, an i fabriken, an i heminct, utan att unna sig någon Iivila - ser hur hon nöjer sig med deq.
: ihrninst,z deleri af föda, hvila och Ved ' eFFkvic kelse.
Flickan.
ser däri, @ tt.
eget oundvikligt öde och hot1 insuper härvid.
saminit ala1 ' visk.a unlerdhiig- het som modern, medan moderns slafveri på gossen verkar rent af för- råande.
Ty vid ung ålder, da han ej kan bilda sig i15gon klar fiiresta.lliiing,.
ut:in anser att allt måste vara som det ar, diirför att det ar så., lär sen.
att betrakta sin syster som ett sig uiiderordnadt vasen, öfver hvilket han k m harska efter godtfinnande, jn, i hans hufvud bildar sig icake siillan den föresfiillniiigi~n, att a h e n l-inns moder är en liigie staetide ska- pelse, en sl; ifvinnn, som skall efter- koinnia alla familjens £ordringar, men som ickc sjiilf kan göra ansprHk på n5gra riittigheter.
Denna kvinnans ned tryckta slall- ning, af hvillien, det medgifves gärna, niånga ewkilda man bland arbetar- klassen draga b to ra fördelar,, ar till stor skada för arbetarklassen som helhet.
Man uppfostrar kvinnan till förnöj- sam het och flertalet kvinnor äro också så förnöjsamma att de kunna, lefva p % kaffe och, potatis, hvilket i sin sin oFdni ' ng föranleder arbetsköparen att betala dem en lön, Forn blott räcker till kaf£e och potatis.
Man; ': q: ' .i: " G: ' ', ' ' a; e ' '
.
.
.
- -.
.
-.
-.
~ippfostrar henne till ras1; lös arbet- samhet och hon blir också s &amp; arbet- sam, ätt hon arbetar öfve:r utan be- talning .och icke risar r4got intresse för arbetstidens förkortning.
Man uppfostrar henne till.
blind lydnad ocli gör henne rliirigencrm till ett vi1 je- löst red .. ikap i hiinderna p!
arbets- köpare och pbdrifvare, till ett red skap, som niecl fördel användes mot de strejkande arbetarne i deras kaitlp för bittre leh~adevillkor.
-.
-.
: .- .. a. -- s I - .. -.
------ -.
* - .L ' -- &amp; ii: ":.
.r.
.
.- " - .- .. - .:i.-.
.
- ungdomsrörelsen, och de l&amp;rdo&amp;ar förmaga bidraga till att dessa # Sago- .Lou dar mottngit 118 nog srsrnjut stunder för barn, koinma: att lands hennes ut~eckliitg i ljög grad.
Dock, hela arbeta.reklaesen.
och det upp-.
.-.
... sitt sakruste stöd som agitator 8ger vgxande slaktet till gagn, och heder (om jag hade haft ndgon),, hoii stikert i ' siu sunda och klara i.
sin kulturst~.iifva.ii för ratt och san- ui.q) fattuiug af arbeterskornas be- ning ..
., Det var den glans af solen, tryckta stalluing, deu lion delvis Därför föräldrar och målsmän, san,.
en majdogsmorg:on $if ver,: vuuuit.
genoiii egep .erE~irenliet och den edra barn till sagostunderna!
om hennes bara hår, egiiit iuktttlgelsei., Detta gör att hon - Sven O.; e t t vårens vaj i k,ulen: som agitator verkar öfvertygande: a f törnroshack som klifver, och vederliiiftig, egenskaper eom synuetiligtist eu facklig agitator kap och hvit syrén, ~ o m " ~ 8 r.
skatta ' sig lycklig ÖEver ett besitta.
Vi äro ölveitygade om att hoii Och hon var het om ' kinden i vidast möjliga metu komuier titt Det &amp; r hög tid att den fördärfliga.
a f gången och a f vinden göra sitt Lasta för den sak vid livil.
iippfattningen om kvinnornas speci- sch.
hod&amp;.
som hon fåt t sig lof vat dig, älskade lilla keii hou - sjall!
.s % djupt &amp; r fastad ella plikter i ' örsvifiner.
Den camin- och som Iion vigt sitt kraft och för- S O Signe a f kalk och tut i grannars i g: j vill jag skrifva till dig gen maste gruildligt triinga ige !iom i m1 allt, allt, fastän det är så mycket ', r~.
kikut i glugg och dörr, arbetarkretsar, att blott en s,jiilfmed- som jag inte liar klart för mig sjalf ' Vi hoppas och önska att; heunes och blyg men ändå trotsig veten, ' af iianslari om sin % rättigheter arbete ma Ltiru rika frukter.
för v&amp;rt eller vet hvad det skall bli till.
.
.
och rödare än annars genomtrnngd människa.
kan vara en Jag for alltså den långa vagen hit; furbuud, att det m &amp; lyckas lientie ... tillförlitlig kamrat och trogen med.
och vackrare $n furr.
att siii&amp;uiugotu ö£vertyg.u vara för- min första utflykt på egen .hand.
Du kämpe, och att .de nianliga arbetarne tryckta.
systrar om, ritt kviuoorl~a, kan tro det smakade a t t i f &amp; sitta i ej kt~nna undi-nra.
lrvinnans bunds- sig och blifva kupé för sig sjalf, öppna fönster efter oui d e st~rrimwi~slutti Och ögats d j i r f v a gnista, Förvandtskap, ifall de allvarligt och eiiigu, ocksh Irzcnna kouiuiu fram till behag,.
springa u t och köpa apelsiner ' bar bud om allt det .varma varaktigt vilja förbiittra sin stallning.
ljusare och friure lifsvillkor, värdiga vid stationerna, utan att höra mam- som spränger altu band, I&lt;vini ?an måste rijlphöra att vira dem sjalfva såwin fri &amp; mauuiskor.
mas varning .. att inte] %ta tiiget g?
nar alla knoppar brista förnöjsam och I i t n sig nöja med i f r h en.
Det var för resten nara.
A St. hvilken lön ~ o i n helst.
X-lun m b t e och alla backar larma diira11 ' en gBng, ifall inte et1 artig fordra: lik:^ 1fin inccl nin~inen för lika herre öppnat platfctrrn~grincten .och i k vinnosjalens land.
iirbete.
ropat: - Frölien; tFtget gSr i f r h Den faraii, at^ ' arbetsköparne ej er1,.
, Vi hade ett mycket intressani; Det var som hela viren skulle anviinda kvjnnoarbetet., ifall samtal Endn till niista station, d &amp; jag med lärkorna i M e n det vore dyrare, existerar icke.
Ty sick igenom vagnarna till min egen och s&amp;orna i spåren kvinnoarbetet spelar en.
sd f ramtra- kupé.
bet var en man som rest ENOM det kolossala upplysnings- ufantligt mycket och berättade sina dan &amp; roll i den mi1darn:i produk- och snabb och glad i fjaten och agitationsarbete som de Soc.- 3den.
med ovanlig talang.
Jag fick tionen, att det icke kan undvarm.
drog ut a t t fdnga mig deni.
ungdoms- och kvinnoklubbarne inte syn p &amp; honom sedun och gjorde 1: Sverige t. ex, utgörit de kvinn- och kysste m$ och lade.
bedrifva för att skula sinil, rned- mig heller .. inte besvär; då, jng inte liga arbetwne närmar 20 procent af sitt bröst mot mift och sade: lemmar till kulturbärare, ha de kom- ville visa att jbg reste på tredje,: dla i iiidustrien sysselsatta.
I de » håll a f mig, var nar mlg mit till det resultatet att nagot måste fem största industrila11dern; 1 i Europa: Nå, familjen iiar motsvarade.
nagor- göras för barnen.
Diirför.
har, på in- lunda de föïestiillningar jag fått af England, Tyskland, Fr~u~ttrike, Oster- och fag mig och bar mig tiativ af medlemmar tillhörande dessa deras annons och af d e dar brefyen; rike ocli Italien, äro $31 millioner nu strax hem fil / dig!
* olika förening ?r, bild: &amp; och bildas jotu vi slog vara kloka hufvuden ihop miiiiniskor sysselsattn inom industri och h.andtverk, och af dem äro 27 CUk * Stank och 1Wiat.n cif Gmtaf lir " &gt; ' ödit; lg.j s. k. sagostundskon~mittéer.
Och dessa för att riktigt genomskåda.
Den äi.
skola ha till uppgift att; som ett af- inte.
fullt så, fin.
som jag tänkt mig; inillioner kvinnor, såledea jaint en brott på barnet !^ enformiga proletiir- Fftstiin huset ar stort och utan knussel; tredjedel.
Är det tankbart, att man lif, söka .i.
största möejliga.
man bereda 3å jag v %gar äta s % mycket: jag vijl skall .draga bort en tredjedel af de arbetarelclasseps ' barn eli liten nyttig &amp; m. fara.
att i~ågon tittar, snedt.
produktiva: krafterna clärför, att ar- och nöjsam &amp; und, genom uppläsning Brukspatron ' &amp; r en.
riktig bnsse, som hetsliinerna höijas för denna tredjedel?
af goda sagor, och) Sta; dem höra en rac- man säger, högljudd s c h viktig, men Den enskilda arbeterskan kan blott ker- &amp; ng eller ett vackert musikstycke, med hanom har jag egentligen ingen.
sällan med framgång kampa för högre samt afven lara barnen,sjung~vAra san- ting att ggra.
Frun ar .sniill.
P &amp; lön och kortare arbetstid.
Hon af- ger, fosterlands- och folkvisor.
Man kan aodervisniiig - .griper hon sig int,e skedas då: utan vidare, ty det finnas d &amp; ha hopp oin att det uppväxande ?tt spår och.
blandar sig för resten flera kvinnor som vi1 ja, utföra arbetet släktet skall bli ett sjungande folk, inte i. det, bara jag passar timmarna p&amp;.
de. '
gamla betiagel.~erna.
På ett ty ~eHngen iidla lriinslor föder: hjär- noga, och det ar väl ingen.
konst med aiinat sätt står sa.lren, d % arheterskorna ttits nyckel, heter sfings: min disciplin från seminariet.
Smb:.
gemensamt, eller åtminstone ett fler- De sagor som berattas eller läsas Bickorna Rr villiga och sti !leamma, tal a£ dem äro eniga om, att det är iiro af ett godt innehåll, ty samtidigt Den förra lärarinnan.
har visst kufvak oviirdigt att nöja sig med.
de hittills- som de äro roliga finnes det Zveii 3em, men inte lart dem något.
Jag varande arbeL~förhHllandena samt att nHgon tendens, hvilket gör att bar- har mast fordra nya läroböcker i alla de äro skyldiga sig sj5lfva och sin nens fantasi kommer i svängning.
imnen utom katekesen; som jag klass att kri.mpa för en förbättring.
Att dessa sagostunder ha fram- Euskar med.
D % de &amp; all ha guver- &amp; fot arbetareklassens samlade \ .il ja tiden för sig, äro vi har i Sthlm nan t har p % landet nästa viiiter ocksa, förmå arbetsköparne intet, och darför öfvertygade om, ty allt sedan den behöfver jag inte vara rädd för någon inåste det vara enighet i upptradan- ferata sagostiindea, i april 190 ' 6; hi &amp; ?xamen, och det ar ganska skönt.
.
det hos bHde män och kvinnor.
B.salen varit alldeles fullsatt af småt- Naturen är mycket vacker, stora sko- Ännu har arbeterskan ringa be- tingar och vårtermirten afslöts med gar, en ifisjö, genom hvilken flyter.
.
.
grepp on1 orgiinisationens betydelse, en härlig sommnrfest ute- vid det Nej Signe, nu kan jag inte hålla o c h diirtill har i icke ring: % grad Aic- .. -.
natursköna Söder brunn.
mig längre.
Nu måste du hor &amp; !.
kans förfelade uppfostran skuld.
NTLI (; EN fick vart förbund en I höst, har arbetet %terupptagits, clllting ar.
således ungefar, som jag Kvinnan måste lära .sig, att scSväl agitntor.
Lange bar vi vgiitat: och tillströmiiingei~ aI ' barn har varit ttinkt mig - utom det att de har en hennes eget som hennes anhörig~s vii1 bäst friimjas genom att hon skyd- fels darför att det ej %r latt att fiuna s &amp; stor att nian maste se sig om efter jon.
Jag måste skildra honom först, dar sig själf så mycket sim1 möjligt zu kvinna som Ifiiupar sig för en flera lokaler, så att för niirvarande 3CL att du kan se honom för dig.
Han för utplundring.
De måste liira sig qgitators syssla, dels af flera andra hålles det sagostunder i Folkets Hus ir moderns afbild, men förskönad titt kanna sig som likaberättigade och maker.
TvA lyckliga omstfirtdig- på Norr, p &amp; Söcter och vid Viirtan.
3ch med hilllning som en ful&amp;indad Att barnen äro förtjusta öfver dessa man.
Hans ögon är ovanligt ut- $imställda med mannen, och mannen Iieter ha einellertid i~ltrnffut.
Vi lyc- mKste göra klart för sig, att det för kades till sist finna den som hnde » stunders, finner man af den stora trycksfulla, än skälmaktigt leende, än dem galler att stiirka kvinnornas sjiili- lust och mod att uppgifvu sin tidi.
anslatniiigeii, deras glada.
miner och stränga, såsom när han sitter till; medvetande och bekä~npu deras för- p r e lugna ' stiilliliiig och vKga sig kraftiga ap pliider vid de utförda pre- hast, an priiglacle af det djupaste agitationsbtiten, stationerna.
Dessa ~agostunder är en vemod, som gör mig ondt, utan att ~ ö j s i m b e t, ty s &amp; lange kvinnorna u t p % den ~; uiig~intle x l i dessutom fiugo vi a£ Lands god id &amp; och bör därför p &amp; allt satt jag förstar dess orsak.
Han har känna sig som slafvar:: och nöja ' sig dc val beliofliga pen.
unJerstöcljns för att de skola fh en mustascher, gaiiska stora för .hans med den lott s o m bjudes, s &amp; länge xj=apkati~uen.
komma de att utgöra en hnmsko p5 game, utan livilk:~ man soin bekail!
&amp; or uibredning.
Detta äro vi nog Slder och blonda.
Lapparna är.
röda nlla öfverrns om, helst de som .ha, ch formade som.
den dar bligen, du.
arbetareklassens stratlvau:) tt konima ?j kan företagn ngitatiousl.esor.
Vi tro oss 1i:yfvn.
gjort ett lyckligt haft tillfälle att vara närvarande vid vet, Amors.
Han har de finaste han- framåh.
- (Fulkbladet.)
val i Sigue Si %iissou som agitritor nbgon sago?; tund.
BInn behöfver bara h r jag sett.
Han har ocksh berättat.
Eör vikt f ö r t r u ~ ~ d !y, 11013 besittex kasta en blick p &amp; barnen för att: n gCllig, inte för mig, utan då h.5r ' just d e egerisk:~per, som k i 7~nnorua kunna se och fägzs att de iiro n&amp;jda var främmande, att,f; an @ ' tt på kurs * ich för resten mannen med gitrua och glada.
Böra vi dzi ej söka bereda hos en manikurist i London .. Fztsth Tillslztningen t i l l k~iiinolconfe- vilja se 110s .deu kvinna, hvilken dem gliidje?
zan inte ar mer än två %rs student, rensen i Stocl~holm l907 tycks, enligt joni to1 kaxe f i k ' v&amp;rs idéer f catritrti- J a en vackiare tafla kan man nar han nämligen redan varlt ute, uppgifter i pressen, bii gmska stor.
Icr i d ö r offwtligiteten, och vill 11s knappast, f %.
skåda %n dessa 4- B 500 tör språkets och museernas.
skull., På, en del pkitser liar rrtan redan ?ut~likens ö b.
Krh,iketi &amp; r som be, barn med sina kristallklara ögon och Han laser nandiken astetik.
Bruks.
valt ombud.
Äfven har motioner in- taut tuseuff) ldigt mera vaken unr sina iitinu röda runda liinder resa sig patron går alltid i kavaj ' och.
stora.
flutit f r h många hg11 rörande en jet gäller en kvinna.
ii11 nar del upp, för, att med den spada barna-; töfiarj men sonen ar - mycket fin i mängd för kvinnorna viktiga.
spors- stiller triiinuen.
röstens ' kratt .sjunga » Fram i arbetets &lt;läderna, fastän ingen ser det så inal.
Det blifver nu konferensens Frfiken Sveiiasou har i gtskillign här, .och fram ' i ungdomens led&gt;&gt;.
iangt, borta som vi bor.
Det giir att sak att lösa eller besvara a l h frfigor, ilr praktisercit som sömmerska h et!
h ar det ~LT ... J yckats at.t få till stand jag annii inte börjat slita p &amp; min.
så resultatet af konferensen kan inot- ?ar förstkltissiga syateljerer.
Hou dessa njutnings- och bildr&amp;igsstunder, pmla blil .ylle, som jag ändå s &amp; be- svara de förväntningar som.
kvinnorna löt * till do yngre af var t.ids kvinnor.
bör hvarje man och kvinna, som tror jtaindt hade föfesatt mig.
.
.
landet.
s u d t hysa.
Vi tro att det:) vilka fatt sina första ilitryck och att det Sr, barnens århunilrades vi Första digen, då, vi sluhde las-.
+all.
.
lyckas.
.
&amp; er o u arbeta.rrörelsen i Soc.-dem # lefva uti, göra allt för att med sin ningen, kom .. han helt tillfalligtvi~i En vdirfästmö " En korn blixt. '
" Sagostunder för barn. "
G ' i Signe Svensson.
A, i ',
förbi, .när jng skulle u t och promt sagt: den är trakig, den g,Sr öfve lim!
inga 1.ogaritiner för att rRkn c?, nera '.
flickorna.
Det hör niin-ilige mitt förstlind!
- 1 0!
n skulle h a gel ut ..: .. i med till mina Rlipganden och.
sto mig en 11y .blus för .mitt itilamod at Han blei st5eiidt: orörlig v i d dö] Stockholm 1907. ocksfi i brefvet, fast an vi inte Ind höra 17 %!
; ' \ len min u~ipn~iirksaml~e ren.
Sl~itligen s; ick han iiieil en rös1 I rnarke till det.
Han halsade mytkf förtjiinaile verkligen ingen beundrar e &amp; darrnnde och ödmjuk, att all ini: n Den af Stockholms AllmRnna Kviii- artigt och frdgade .öm fröken till: Ty s &amp; egendomligt gaf riistcn lif fi harni byttes i rrietl1id:iiidc.
noklubb och ICyiiinornas filckförbund honom att t a småsystrarna niccl i. hans tankar, sA djupt Iiiii-ide jag hvai - Ki m b t e förl3.ta inig, frökeii 1, på en roddtur.
fore t,cet.
!,.
J a g.
~ ~ a j - a d ord .. h a n ' sade, att jag tyckte-.
nii, jng vet att jiig haiit11ar oriitt gcnon n beslutade l; vii~:iolronfere~ic; en lioinmcr att aga rum i Stockliolm, Folkck titt jag inte ~ i s s t e om frun tillät de först5 dct helt.
: itt lzonlma och r; Iii.iiriirria er SH.
Mel I l I ~ s strim, P, si; 9zdayen.
ch rn 27, nzdq- Vi hade aldrig varit ensamma.
me (jag har varit u t e, i skogen och sjiil .f dagen den.
231 och ei:e~ztzcr.llt tisdrrgen - N i, det lar jag .p % mitt ansvai Di tilgar vi allesamman.
Jag hoppii hvarandrn.
h1c.n en dag, d % jag gAt blifvit riicld.
.
.
Jng s i g ljuset i vi, t den 29 jmzuarz 1907 I I ~ /, c ~ böl; jdn närnlipen: !tt fröken gör, oss den ara.
ncd, St stallet för att se till iiiigr fönster.
Jiig niHste tal:.i med er.
T; Y sÖvrr7cl,qer~ clerz.
2 7 k l.
2 0 f. m ...
~ ~ k l i i ~ l lidl; onlingar, ita ' kom han i il) ni förstfir mig., Mi111is ni hvatl jii, g att i ' ölja med.
Aiiinälan om deltagailde i konfe- %I &amp; sa " det sd.
1; ackt och s a n baka frdn en ridtur.
och.
g i r rakt 11 heriittaclc er 0111 Iotiisfi.Öna, ~ o n i int e rensen bör vara iiisand senast l ja- tidigt med så mrcken aktning, ni inig, som jag sntt.
med cle sinii kry kan s l i p p ut?
S h l m ar jag.
Hi1 r wu.trri.
jsig inte 1; unde: iniiat iiii p &amp; mec pcii i kiiiit.
11011 hade aldrig föru lainge skall man vasn innan skale: t Eiidast So. ?.-dem.
k v i n n ~ k l i i b b a ~.
lrviiiiiliga fackföre~iiiigar mint for- För .resten var det ju mitt Alipgniid t:ilat till mig om m i g s; jiiIf, aldri brister?
Sediin fortsnite han, i,ned en ho; P ening:ir med slSval ii~aiiliga soni 1; vi~n- t .en.
kom yli~oang,.
aldrig tagi a t t.
p a s m - på: sm,S flicliorna.
.
.Det .va ~ a g .mig ~ ~ i ~ i r l c v ~ r d I~istorier ig; ~ om sina för liga medlemmar aga .ratt.
: ~t.t sai-i&amp;~ mig som inutiv till ndgot uf siii .en.-outsiigligt.
-.
viicker -.
.
t u d r " - - -.
a .- c h - liirori.
aldrar.
Vi snttc: OW, lian tog mil Ii k \ * innligii oiiibud.
Dock nifiste arga- p &amp; c 1 &amp; iinl.teninnik iiii ' al4.
Och nu o c h &amp;, niir vi inte skrattatle.
Hi hnncl.
11:iii iii:flatle för niip (m clröni gling fick jag höra SH nycke et, nt sager allticl saker iiiecl iniieh ?ill, or iiisatioiier som önskq deltaga tillhöra .siitter ens lankar i rörelse; Vi ' hnd jag 1iXI gn att t:ippa bAdts kycklir att lefva i I ' iiri *, giiincl för: ~ll; i, iiiec 1: antinpen Sw.-dem.
~ r b c t a r e p i r t i e t (cller hafvii inte viil kommit u t i ~ i k e n, förr ä garnn och koiiceptcrna.
Och iincl den 1n:i.n hncle kiii., arbeta som el Il eller.
Landsorgnnis, ?tioiie~~ .hm hiinledde niin uppn15rksarrilict p talade lian i deii mest naturliga toil ia~aiicle och ?edaii ~ i s u u t som iing r.
&gt;: ~nslutit.
sig seii:ist l110 06).
Hiinvisas näckrosbladen och.
böi ' jiide ta l i~ or p5 cn pfing IRtt och energi.-kt, son clttiricn höf \ .ee.
31en dA miste lotiis i ' öfrigt till förut uts5incl:~ cirkulär.
.hiir sliöiit .det sk.iille Wi, nar den til 1: " ig det ingenting niiirkviirdigt alls skalet springns föi-.&lt;t!
SH myckct bc f; uppmana vederbiirnnds organisa- .kom, c1K deras hvitn blommor 13 det h311 öfverrark:ide mig 111i.d.
Hal grep jag, att lotusekalet betydd e tioner a r t deltaga i konferensen; .så m511gn olilca slilzer, bl; ind a.iiii:it paF I - och vaggade pH böljorna.
Han rci var med ens en trvdje niiiiiriislia, son a t t denna arbetareklassens kvinnors Isade ~ o i n en ordciis ' trollka~l.
iiii jag inte jiilzt ngit förut.
Jag vill pmls börs.
.
.
Plötsligt rcstc Iian ~ i g upp, s s d e första konferens m å blifva så talrjkf han skildracle hur deim rötter liggr kiilla det den bioke viirlc1.-n-ia11n1.n helt eiiliclt gotlnnit.
Eu, niir de t besökt och representativ som möjligt.
f:istiin det iir xiinljgt, s &amp; ung son .dolda i djiipr~t,.
i niörkei., i dy oc var föl: wnt, t3nlito jng rigla dörren Stoc1; holin i november 1006.
1. hur de s2inder p i Ibiign ~t,jiilka han ar.
- Ni liar det ri~Angfaltligwte; iii 1nc.n iiyckeln var burt:i.
J; ig bl (- f K n j n nrdtfer~ f&amp;.
I; z~irt~1 » 7i:o~,f~9 * ense9r: knopparna upp till ytan, till roler s Anna Sferky.
Betty Strand.
till en lifvets fvst iincler iiSgra sorr d r t e jag setf i.,initt lif.
Hur ni lik:: illclcles iitom mig - dcl var, s$le~le 111anl:igcli!
Dct svincl~ade för min: OrrlJ.
Sekr. marens sköna dagar och niitter ' J:] mdnga själar?
kiii-ide mig helt bt.tagt~n och f ö r ~ t o ~ Jag &amp; g f ' örv3nad p % honom, eftei iigoii, son1 stode j:ig P. "
teniplct S OBS.!
Ombud som önska rum.
till at t han niilste.
- vara.- rik t ...
bc-@.f-vai COIM jnff just sökt hfilla ansiktet en iilinar och fi.estiides ni t bt~ge inig iit moderat pris torde d&amp;rom insiinda för.
Jag liande iitt om jag inte fiylde I Äfven af hans lärdom blef jag i.ck fsrmigt.
aiimii1; in senast btta dagar före, kon- mindre stark.t.
irnpan.srxd,- dd h.nir 111- ....
- .-Ni. '
P-.&amp;, det säl; crt inte s; jRlf $5 var jag förlc.) rad.
AIi.11 ~ i i i k hvil ferensen.
- .der samtalets lopp,.
.. liksoin +att.
ha: weii jag hal ' - sett.
.p &amp; er, jag vet det Iicn mis.~räkning fiir mninrria ntt f; S All lrorresnondens iniandes under mig lieni, ' iiimiii mi (1somrriar ens va blott och tlinkte för sig i; jRlf, kor Man.
Lieliöfver inie gyrrinasti~era rriec iifver!
Och gå, i Stockbolm.he1:~ varn~: d r.
: Anna Stev-Ly, Kviiiiioriiau fack- in på ämnet: .niickroscms sltiktiii~; ~nsikt+miisliler~ia, för att de s k d l g1 tiden.
.
.
Jag fick jntc en bliind Il.
.
förbiiiids exp., Fulkets Hus, 4 tr., 1, den hvita lotueblomman, som ei uttryck Ht de sjiilen?
: sliiStningar, eoii Stockholm.
symbol för solen o c h för vattnen man i ' örtigcr.
.
.
siii~kta iigon hviska niina ögon.
Hviid villu han?
fragadc t&gt; jiig rnig gl5ng p5 gling.
Inte börsja, r alstrande krafter.
Han beriittade hu mera an den - fulla \ blicken ropar.
inan vii1 p &amp; dct sattet, nar inaii ha man ofta fann öfver pamxin p % sta Dct var mig outl~iirtlligt att sitt: ii11 al ' sikt a t t gifta sig?
Eller hvm r 1 tyer af Serapis, Vcniis, Isis och andr Forn jag gjorde och.
hörn pil allt detta af de gamles gudomligheter ett un Jag funilnde, s &amp; kal konungnrna hö1 tror d u?
Det förefaller mig otlink derligt liksom klockforniadt s i n j c k ~ p &amp; att ' .skutta ifrbn mig.
Jag stop bart att h:in, s % ung, rik och vacker.
. '
en modius eller polos,.
som mi1.n föl pilde.
' in .dem i gallerburen och resti ~ t t han skulle ha setat och berusx t sig - ocli mig sjiilf - med allt dett: L modar ursprungligm yarit frukt aninc mig upp och eacle, men ' inte stöt t: tal om frihet och en hemlig idyll l a f Nympliaea nelumbo.
S i undel - Jag vet mig ingenting h a sagt: arilraro med deii iilsliade, för: itt 1 bara saker han kiinde till om denn: H m bedyrade att han inte mena morgon koinmn ocli saga: vill ni bl 1 växt,.
fastiin han inte ar naturSor nagot illa och jag svilrade: D % det visat sig att det bland ar- .hiistru?
Ni5, men viinskap?
Har 1 skare.
.
.
I ' dess fruktiimne fipns de - J; ig har aldrig hört nHgon tal: min 1 bet nrklassens kvinnor shviil ' i Stock- har aldrig sagt ett ord om viinskap smngropar, som f röna ligger gömda j s5 mycket om mig sjiilf förut.
9ärl:öï att han inte brukar prata non l holm som i laiidsorten rader ganska men med öppningar s % tr,cinga, at Och så gick jag.
', - Men sen ble.
stor oklarhet i. frfiga om betydelsen de inte kan komma ut., Mm dii det ingen ro mera.
Han uppfann et.
wns.
.
.
.
Det stfir fiir mig iiu alldclei utaf att (illa svenska kvinnor som tjdligt att jag blit ' vit skymlad.
Hvnc i de lipger, börjar de gro och vaxa til mystiskt sprPik, i antxdningar ocl ' iiiska röstriitt, ät ' ven tillkiinnapifva ' nya pliiiitor, tills d e blir så stora, at fiirtack ta viiiidiiiiipar, som alla sy£ lian i ewamhetc * n taiilit för att siig: r i denna sin önskan genom att ' under- r en endii oiitl.iardli~ till mig har varit de förrn % spränga det narande skalet tade på mig, om de an kunde höra!
i ecknn de petitionslist or, som härför .Dn sjunker de ii11 bottnen och lrfve E % godt som af hvem som hrlat, sl kriinkning af en ~tkckars flicka, sorr -: iro utsaiitla, F &amp; uppmana underteck- varit nödd att t a p1:its i hans för Yidare, själfstaiidiga och fria.
Mai slipade var de, SH skenbart allniaii ildrars hus.
Jag grbter, lilla Signe 1 iatle orgnnisationer härmed kviiinorna kan alltdi eAga att den viixten I ' öde giltiga, s % s v ~ f ~ ~: i n d e m c ~ n l ö Hvac sa.
1 landet rundt att dara snarmt teckna lefvande ungar1 Du s k d l få.
hör; skulle, jag göra?
Om jag s l u h t pro: y jag har inte förtjiinat d (- t.ta.
Jag; ina namn.
Det ar m s % enkel hand- liingre fram hur det gick med dett: memidimn - det.
hade ju blifvit er nar blott ett hopp, att.
han för fram .ing och medför SA litet besvär, s å upplysning~föredrag i i.
mytt~logi 0c1 sirall i hela Iiu~et.
Och jng kiiiidc .iden skall talii som en: ill \ .arlig mar l J itt nliin liar ratt att väiita att alla botallik, som han htdrade mig m e d.
.
inte be honom tiga, för han hade jt dler garna som en muntrr kamrat; vinnor fuligiira denna skyldighet Som d u kan tAnka dig blef dtmnn: iiigmtiiig sagt, i ' itn-iinstone jngeiiti i i € tt haii genom hela sitt viisen - ori () ch darmed g:igna sin egm shk.
roddtur bara inledningen .till d:iglig: rjl~rt. '
Det varsta af allt var att jag iro öfverflödip - ber mig om för - Listoriia skola insaiidtts smrast och sadana utfirder.
Srni3flickori1a bli erfor en underbar, allt mer oemot åtelse för det som skedde i natt ' (renrrst inrrnln h-ets .&amp;d, till rösträtis- 3cli sa bep5r jag att h m sjRlf1nan1 t lufiarle, det vill jag lofva.
Frun a 4bndlig tjusning vid att riifirlra hui 1 ~yr ?iii, K~rrt! / st~-~~7~~&amp;~c / ~~y11f (in 10, förtjust och har ~kliliikt mig ett blus j:ig upptog hans tankar också niir vi iiitter nyckeln til !b:ika i niin dörr.
.
dar 2 ~ ~ afvian listor ltuniia r ' S l o ~ l i l ~ 0 Om hiin börj:ir med Piiris en g5ng lit. '
a f råsiden med violbuketter var skilda.
Dt4 haii frnmföi.de val I xkvirrras.
h e 1 1 ~ % kniiiia listor re- mönstret.
Sonen hatle tydligen föru iiiimli&amp;n utlankt i förviip, det val .il], finns för mig ii~gen annan rädd.
I zvireras f12tn ILui.mo,uzlrs frrclB for- iing an sjön.
gått och eliriipat .dar heninla ocl; enorriiirbet; idt, +malt.
Allt hvatl ' j; ip Hus, Stoclzlaol~n.
1 ~ m d.
s crp, Fol / ii * t.~ Din Rngnlzikl.
.velat resa .bort eller h a dit n,Pigr: ditt och grubblat p5 Iios inig ejiilf Sfockholms Allm.
Kvinnoklubb.
Uppsalaviinner, som frun var, riitlc: itan att f &amp; klarhet, det kasrade lian En vecka senare.
Telegram: Kvinnornas fack förbund.
för att få be&gt;viir af: Nu ' sprllar han: sitt sken p.S, förfinade, förtljupade,; igne, n-iöt mig id kuriren uppifran, humör under .måltiderna, si5 jag hadt %rstornde det pli något obegripligt morgon biiticl.~.
Förbered 11-1 amma all möda a t t komma ihag vAr ny; riagiskt ~ i i t t.
J:tg var viiriilöst olyck.
skoiisamt.
Sug jag ar sjiik.
jlipanska sederegel att inte låta siii, fy, t y jag beundrade h m o m ju i RrrylzAitd.
nesrörelseriia: if.-pc.gI; is i ansi kt et ..
Jag ' örviig, och nu kom ' delta nyn, so117 5-årsfest firades den 2 dec.
af Algot Ruhe.
satt Forn en Buddlia, med ett u t t r ~ c k ' yllcle mig med en rat1clhSg:icl och I Eskilstuilit k \ .inniiklu \ ~b B Fulkets Hus ' af viil \: illig trim~peiiliet öfver mina -- ikamsen stoltliet.
.
.
hoppet.
Ja, hop- F tova sal.
Fe.-; ten blef ~yiiiierligen: %om d u vet - adla drag.
Men iblantl) e t.
.
.
om livad?
I d e n m natt koni yckad och bi+kt af omkriiig S00 1, niir alla skrattade onikring mig, siieg lan jn i mitt rum.
.
.
) ersoner.
Sedan musik utförts af F lade jng u p p och fann dfi alltid hans J '; ig pliigde inte rigla min dörr, Mössömmerskorna i Götcbnrg ' 8 ~ L y r n i i ~ och sRng af E.
$ V:s s3n- ögon hvila på mig.
Jag sporde mig ika litet hiir som hen-inix Det satt la bildat fiicliförcwing med 55 med-.
rare, höll fru Ruth Gustafson ett, sjiilf: a r det för din, .kull han a.r log el!
nyckel i I8srt invändigt, men einniar, att biirj:i int~d, samt f r h F!
l i ialsiiiiigsi:il, Iivari i Itoiici~ntrerad forrn glad?
Jag meniir: Tar han glad iifver ng hade aldrig tankt vricln om den.
.cSri 1 dec.
anslutit sig till Kvinnor- f rani~tiillcles en bild.
: if klubbens verk- att jag m r diii.?
- eller: gjorde jag, h - t 1; iiacliade ett entla dag.
Jag ils fackf.
S; iiriIiet under de gaiigna 5 Sren.
omedvetet, hoiiom glad?
Hans be- lög u p p f r h skrifbordvt och gick Vi öilsla den nya afil.
viilliommen E Följde sa musik igen, hviirpH fröken teende föreföll mig sk mycket mtBra iiot dörren, förv5nnd.
Den öplina- förbtinrlet och att den i en snar I hatty Strand frRn Stockliolin höll ett egendomligt, som han under utflyk- les och han triidcle i i i.
J; ig blef ranltid ni % lyckas sanda alla k a m I i iingre, mtxl agi bi t (, ri.-k schwiing .o.ch terna blef allt djiipare, allt mera om förlamacl och ända kRiiile jng te rna inom sin ram.
6: löd framfört förrdriig om n3dviin- innvh %lLtung och ibland sade saker n viss nyfiken trygghet, ty jag .vis~te d lighetrn af kvinnornas orgmisation .i 6n ' ton, " S &amp; Iklel&gt;ef ' lillt; ill ' irarlig, att ~estiiindt A t barn jag höll mig full- Västerås kvinnoklubb firade den O c h dvras kariip nio (den kvinnoför- jag blel rädd.
SmAflickorna störde: on~ligt siilla, skulle han vrida, det d:s sin tvfi årigii tillvaro med tal ö dande privatkiipitalismen.
Kraftigt oss inte, ja, frun sjiilf kuncle giirna B att hans tilltag .inte fick sken af E lir Wcidenhni j11 ~ 0 1 kvinnans n &amp; t- O ch viilförtjiiiit bifall fiiljde.
Scdan ha fAtt G r a på Iivacl vi rade.
A, ågon.
krfinlrniiig mot mig.
Äiven i t t ~ sfing,, deldarnntion m. m.
Fullt intogos förl$iskniiignr, hvärph en ani- nej - men Iisa det, skrifvet, det m dct nu var clrt i alla fall, livad mrrad bal afs1ut; ide d (* n vackra och kunde.
.bon .... få ....
.
J a e a r .säker-.på att uncle jlig gijra vid tlet?
Ett knyst - icliade festen spar pndt för kvinno- stämningsrika festen.
Ti Il Viisteras hon skulle kastat bort ' boken och ch.
jag var ' fläcki~d.
Det beliöfver jrelsens framgang j Viisteråe.
kvinnoklubb, som samtidigt höll, sin Kvinnokonferens ' ' ' CI, b I, ' Alla kvinnor böra skrifva under på kvinnornas masspetition.
: ' ' i!
; l i i ' ' l b
andra Arsfest, afsandes föl jande häls ningstelegram: ~X~fi.-; kilstuna kvinnoldubb, samlad till 5: %rsfest, sänder ' sina medsystrai i Västerås sin hjiirtliga halsning: Lef ve kvinnornas f rigörelsekarn p l Le£ w socialismen!
s E.
A. KARLSSON URMAKARE &amp; URHANDEL- 15 Kungsgatan 115, Stockholm tort val sorteradt lager af Guld- och slifver-ur agg.
och VäclcirmUr m. m. Urkedjor, stbrsta lager p4 platsen.
besök i Stockolm, Kr nu utko~nmen frdn fängelset och arbetar ifrigare an ndgonsin för kvinnornas rösfriiit.
Hen- nes senaste metod att göra propa- ganda ar ?tt vandra u t pli gatorna i Westminster med en tand lykta, bvarå.
star ~Röstriitt %t lrviniiorna~, Hon stannar p % lämplig plats, börjar tala och folk strömmar till.
Hon hinner hAlla en timmes föredrag, in- nan polisen ingriper och lyckas skingra den tätt packade folkhopen, som af- lagsnas A t ett hi211 och återkommer fr %n ett annat.
S &amp; tar hon sin lykta.,och gAr vi- dare, följd af &amp; hörares karan till annan plats.
Of verallt i Lonclon~ parker anordnas stora friluftsmöten - ibland flera p % e11 dag - och d % fara de kvinnliga talarlie.
i automobil fr %n möte till mote för att rycka med så att.
saga hela I m d o n.
.
(SVCIIS~H.
Folket.)
rekxnmenderar sig i ä r a d s.
kunders benägna håsa komst.
3.
- u - Kransar utföras smakfullt oeh.
billigt == --.
.
Ma Imskilnadsgatan 40 Allm.
Tel. 202 Rike Tel. 67 83 organiserade kvinnor --. --- I- Las och Pris i Stockholm pi.
9, halfar 4.50, Prenumerera p &amp; kvartal 2: 25 och må- Annonsera i SOClAL=DEMOKRATEN nad 0: 80 1 landsorten: pr Hr 9: 20, IialfAr: 4: 60, Uppmana viinner och 2: 30 ma- SOCIAL-DEMOKRATEN bekanta utt h %lla nad 0: 80.
SOCIAL-DEMOKRATEN &amp; -, Prenumeration i Stockholm pil expeditionen, Folkets Hus, ' 1, tr. Allin.
Tel. 68 68. rik^ Tel. 20 91.
I landsorten p &amp; nkrmaste postkontor.
.
- - l Ij Prenumerera p &amp; prof en månad eller kvartal.
Himmelriket s.okes på jorden.
En f&amp;£.
i; den engelska teosofiska tid-: riften DNeW century F a t h ~ skrifver.
and annat:, Sedan några b tillbaka har en ganska or förandring iniradt i betraktelsesiitt,et i hvad som rör ii€ och dBd, och dari lrde kiinna sökas förklaringen pli mycket i den likgiltighet, hvarmed kyrkan och ?ss rerksämh ' et i vara dagar bemötes.
yrkan och dess riittrogne tjanare inse ktnligen icke, att den vanliga inanniekan Kvinnans rösträtt.
I territoriet Inngre bekymrar sig om sin r ?jLls blif- Oklahoma, som snart öfverg&amp;r ' till stat, tnde öde, men ' i stallet ganeka mycket: förbereder de amerikanska kvinnorna ?kymrar sig om det sociala tillstindet i en, ' M i g agitation för att i statsför- irlden.
Man k#nner sig e j tilldragen af fattiiingen £A in rösträtt för kvinnan.
, t teologiekt univerualmedel emot en fara, Utsikterna # ro dock sm %, emedan, m man alle icke tror p&amp;, medan intet omkring halflen af de bestämmande) m helst botemedel erbjudes mot siidana iirq indianer.
(Svenska Folket.)
irligheter, som dagligen och plt:tpligcn slagra ens egna dörrar.
En kand engelsk ' Kvinnornas fackförbund an- irfattare, hvars frisinnade IifsAskAdninp oriliiar kongress den 25 och 26 ja.
: h varma medkzln~h göra honom sar- nueri 1907..
cildt skickad att tnla om genomsnitts- ' Tiden ä.r vald ined afseeiide p8 dinnitikan mmt hennes ilmnen för hopp kvinnokonferensen, hvilkeii h %lles den: h fruktan, yttrar: 27, 28, 29 ' jaii.
Detta för att under-, Den döerideinannen oroarsig vida mindre lätta resan för de ombud, Eom möj- i hans far skulle.
gjort för sin sjal och ligen ekola representera på.
båda hhllen.
vad Eoin skall ske efter döden.
Han ar - - -, e.
.- ... -.
ycket mer bekymracl för livad som skall En sömmerskeförening bildades anda hans hustru och barn.
Man tanker söndag den 9 dennes i Uppsala, efter allmänhet vida rriitidre pfi teologiska ett föredrag af fröken B. Strarid frhi p ö r ~ m i l än p5 hvad Jesiu ~ a d e i sic Stockhuliil.
Den anslöt sig t i l l Kvin ergaprodikan P. nornas fackförbund.
Vi halsa före Hvad betyder nu detta annat an att v niiigen välkominen i förbundet-.
irt oss icke yara s % radda för Guds ratt Minneslistan iitg8r ur detta n:: krdig het och rattvisa, men dRremot myc1; el p &amp; grund af förestbende stgrelsevn adda för manniskors orattfardigliet ock rättvisa.
Den dörnde l i p e r icke sll myc i.noui afdelningarna.
et fruktan för döden, men störrefruktar 5r det 6de som världen kan bereda han6 MYCKET 1IIKTIGT.
Lektorn: DNA f terlarunade kilra familj.
Tyngdputikter kanske Bergmnii kan saga mej, hvai.
kvick nr förfiiidrats inom det mänskliga med sil ' fver mtraffar ?n etandet.
, Man gör sig inga sardeles tyd Eergm.aii: SI termometrarna.
n.
.. - - ga begrepp om ett hintmelrike efter dettr ~ r h n ' en större vinfirmn i Götehorg - fvet, och man ar böjd att lanina der lever~iiitör &amp; t sveilska laiidroiteri - ha, åtan olöst.
Man är einellertid ganakr afsat~dis en kazge konjak (1 kr.
liierii] Bker på, att himmelriket annu icke finner NAgon tid efierbc erhhller firiiiriii fran uiot B jorden, och det blifver för litet hvai U D tagaren ett b.ei, d a r orden D S ~ U ~ H ~ oct * bedr:~gare~ icke sakn:w, och hoin mer1 Iltineï klart, att det dock borde et &amp; at1 delar, a t t i stKllet Tör konjak var kttguer nna haratades och att dl-t ilr inot cleitr fylld ined vanligt fiirgleut.
brariviri.
Fir 111 alla mlinskliga ptxlifvanclen bordc m a n evarade genast: ikta sig,.
.- Rtiska kaggen blir det konjak!
l / Stort väl sorteradt tegar af Rums-, Pönster-, Bad- och Pebertermnmetrar samt Barometrar m. m.
Blomsterhandeln Linnéa Den internationella kvinno- rösträttsalliansei~s president mrs Chapman Catts och d:r Aletta Jacobs föredrags-turne i Österrike och Uu- gem har blifvit en triuinffiird.
I Wien var .salen öfverfull af folk.
Ordf. phpekade den lag, som förbju- der ltvinnan.
att deltaga i offeniliga angelägenheter och att Wieiw kvinnor nu skola.
: petition,e,ra om upphafvande 11.f denna antediluvianska ' Iág, En parlamentsledamot anmarkte, att kvinnorna maste göra mer för att visa, att de önska röstratt.
I Budapest kunde r %dbimnlen ej rymma alla., som önskade höra mrs Chapman-Ciitt ..
Medlemmar ' af parla- mentet niirvoro och en intressant dis- kiission agde rum.
Rege~iiigens press- organ hade fsljande morggn en le- dunde artikel, hvari sjiges, att hvarje politiker borde varit dar för att i många afseenden Tara af kvinnorna.
h 1, 1,50 och 2 kr.
pr st.
Släta $hctallrlngar Mrs Montefiore, kand fran sitl " ' J Mat-.
.
.
och Kaffebröd.
.
.
Morgonbris - Arbeterskornas tidning - utgifves.
af Kvinnor- nas fackförbund och utkommer en gang.
i kvartalet i slu- tet af mars, juni; sept.
och dec.
Morgonbris är den enda tidning inom arbetarerörelsen söm redigeras uteslutande för kvinnorna och deras intressen och bör den därför läsas af alla intresserade arbeterskor och arbetarhustrur.
Morgonbris kan erhallas genom prenumeration å alla post- kontor och kostar 50 öre pr år.
Morgonbris säljes i lösnummer a 10 öre genom de flesta A ~ ~ b e t a r e k o n z ~ Soc.-Dem.
e, Un,qdoonzsklubbar, Kvinno- klubbar samt genom en del fackföubutrd.
Redaktionskommitten.
T e ~ k n a andelar i utgifvet af Stockholms Tjänarinneför- Koog.
Syfabriken eniqutkommer under 1907 sexgånger, Linnéa!
och kostar för ' helt år 35 öre, post- befordringsafgiften inberäknad.
Pre- numeration kan ske inom Stockholm pa Tjänarinneföreningens expedition, Grefturegatan 20 C, och i landsorten genom att till samma ställe med post- anvisning insända 35 öre och tydlig adress.
, Aana Steiky, I ' C v h o mas Fackförbunds expedition, Fo / hets Hus, Stockhoim.
Pris l0 öre stockhoim 1- A.-B.
Arbetatnes tryckert.
.
