# ID: svediakorp-per2311
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1906
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,235
# sentences: 1,036
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Mr 3.
Arbeterskornas tidning -- Utgifrren af I$uinnorn.as Faakförbund.
- ' - Sept, 1906.
- des mycket i utlandet.
Den uppfostran fr.u vit till henne ' och bedt henne att e H. atnjöt, samt.
det starka personliga komma %erngan ingen firins som in intryck fadern utöfvade p i henne, bil- tresserar sig för saken^.
Det har doc1 dade.
grundvalen för hennes hela ' poli- ofta visat sig att: en timmes enkel fram Den kvinnliga rosträttsrörelse, son tiska intresse och arbete. '
Hon ar se- stallning af saken har varit nog för at p % senare &amp; ren.
växt upp i vart land dan mariga ar änka efter.
professor just vacka intresset och öfverryga stva .har p % .kort tid vunnit en storslagex Fritiof Holmgren vid medicinska fa- man som kvinnor.
Dock går det lät, framghg.
För närvarande raknar Lands kulteten i Uppsala, ' hvarest de bada tast att vacka intresset bland allmoger föreningen 63 anslutna föreniogar ocl sammanlagt u p p g t medlemsantalet til Atskilliga tusenden.
.
.
.
Att ' denna organjsation raknar sior flesta medlemmar bland de bättre lot.
tade kvinnorna inom samhället ar e. att undra pa, ty det ar ju egentliger .hos dessa intresset för kvinnornas röst.
ratt först vaknade till lif.
Dock, er af de väsentligaste orsakerna till der raska frammarschen ar nog bl.
a. den, att en del intresserade och företagsam.
ma kvinnor haft, tid och rad at1 helt agna sig at saken och ställt sir arbetsförrniga i dess tjänst.
Bianc dem, som offrat tid och krafter föl saken.
star professorskan fru, A m - Margvet Holmgren som en af de främsta, detta isynnerhet hvad den muntliga propagandan beträffar.
Fru Holmgren hör till de f % kvinnor, hvilka som talarinnor har ordet helt i sin makt.
Hennes föredrag verkar klar1 och rättframt och p &amp; samma gang så mjukt och kvinnligt öfvertygande.
Dei a r kvinnan-modern som pi % sitt köns vägnar talar för det rättvisa i kvinnur- nas rösträttsfordran, icke fran den bru- lala maktens synvinkel, utan därför: it1 hon a r lifligt ofveriygad om, att kvin- nornas vekare och mildare egenskaper som styrande och radgifvande makter beböfvas ej endast i hemmet, utan afven utanför hemmet, i samhället, Hennes fasta tro a r att världen da icke skulle vara sa ond som den nu ofta visar sig vara, ty kvinnorna första bast hur de smil och svaga ha det; hon.
kan.
ANN-MARGRET HOLMGREN.
n.er lättare medlidande med alla, som ha det tungt, och hon har öfning i, altt fa en liten slant att racka l&amp;gt - därfijr och af d i n g a andra orsaker skall sam- hället vinna i rättvisa, sundhet och skön- het genom kvinnornas direkta inflytande.
nakarna p2 sio tid voro välkända för sina på landet, de ha sa raka vägar till Det ar darför af ett djupt allvariigt iisimade demokratiska sympatier.
.
hjärtan och hjärnor och deras rattskaosla Utider sin agitation för kvinnornas röst ar oförvillad.
intresse fru Holmgren arbetar för kvm- nornas röstratt, och för denna salts att har fru Holmgren besökt.en mängd Fru Holmgren har företagit alla sina) latser, rest tusentals mil p8 järnväg, och resor på egen risk och egen bekostnad, frarnghg har hon bragt stora offer.
Fru Holmgren ar född p &amp; Hessle i f de 63 föreningnrne som finnas har ty Laudsföreningen h ir ännu i ' cke kom.
gard i Uppland.
Hennes far var den lon bildat de 52.
Hon säger bl.
a. mit.
sa l h g t i ekonomisk bärkraft att den) m de,nna.
sin agitation, att hon öfver- har kunnat träda hjälpande till, men utan för sin mlngsidiga bildning och pol tiska intresse ksnde kammarherren Nilr illt mötts med vänlighet, fastan hon hennes energiska agitation hade Lands Tersmeden, hvilken som diplomat vista- ~ f t a besökt platser dar man föqut skrif- föreningen sakert stht p &amp; svaga fötter.
FRU ANN-MARGRET HOLMGREN.
- - Fru Holmgren var Landsföreningens ombud p &amp; världskongressen i Köpen- hamn .i somras.
Bland de kvinnor som ifra för kvin- nornas rösträtt hör fru Holmgren till dem, som stii arbetareklassen nära.
Hen- nes frisinnade Askadning har ocksa tillförsäkrat henne arbeterskornas sym- patier i vida kretsar.
Tiden ar nu inne d &amp; det behöfs en krafiig uppryckning för rösträttsfragans ' lösning bland ar- betareklassens kvinnor.
Det vore önsk- vardt om fru H. ville vara med.
i detta arbete; vi hoppas och tro att hon vill det.
Hur arbetareklassens kvinnor sedan komma att ordna sin rösträtt ' sorganisa- ' ion blifver en senare fraga som ' val skall finna sin lösning på den stundande konferensen.
Hufvudsaken ar att intres- s2t väckes, att upplysning sprides, och att kvinnorna komma tiil förstaelse, och samla sig kring krafvet p % rö ' strätten.
A. St. Några ord om don inter- nationella röstrattskon- gressen i Köpenhamn.
Det bl~st ' e friska vindar fran varl- dens alla hörn öfver denna kongress.
I fem dagar varade den, 7-11 aug.
och rundliga 8 timmar arbetades Jagligen af de mer an hundra kvin- uor som mötts.
Och ingen kunde saga annat an att kvinnorna presterade ett fullt ut lika; ediget och ordningsfullt arbete som ord on sin mannen på sina kongresser.
Detta erkändes också enhälligt af ?ressen.
Största äran haraf tillkom nog mö-; ets ypperliia president - ordförande - fru Currie Chapnzan-Catt.
Hen- ies aldrig svikande opartiskhet, upp- löjda lugn och vinnande älskvärdhet rjorde henne allmänt beundrad.
Hon var dessutom en gliinsande raltalare och en person, som hade ippet öga för rättvisan i de kropps- ~rbctandes frigörelse.
Hennes frisinne
MORGONBRIS ' och ärligt demokratiska tari.kesätt vi- sade sig vid flera tillfallen.
Det vax lyckligt för oss nordbor, att det närbelägna Köpenhamn valdes ta1 mötesplats.
Vi hade lätt att komma dit.
Och de danska äro så välvilliga och gemytliga, att ange- nämare dagar kunde vi aldrig fatt.
Ni förvånas nog nar jag berättar, att kvinnor kommit anda friin Austra- lien, från Canada., från Moskwa, £rån Island o; s. v. Det miirktes, att kvinnans rösträtt iir en fråga, som gripit omkring sig med löpeldens fart.
Det ar ej länge sedan, d % knappast en enda kvinna tänkte p &amp; Iiur viktigt det ar för henne själ£ och för hela samhället; att hon skall få rätten att stå sida om sida nied mannen och med honom dela ansvaret: för statens och samhällets styrelse.
De australiska kvinnorna kunde ej nog prisa sina män, som; rättvist och e&amp;rgi&amp;kt arbetat f &amp; deras likstalid- het med mannen.
I det australiska st; ttsförtiundet kan kvinnan nu f &amp; bekläda hvilket ämbete som: helst i staten, har samma röst- rätt och valbarhet till parlamentet som mannen o. s. v. och siknar ingen enda af mannens rättigheter.
Man Aapnade inför alla de humana lagreformei som genomförts sedin kvinnorna kommit med, t. ex. lika lön för lika arbete, förbättrade äkten- skaps-, skilsmäsko- och arbetareskydds- lagar, för att blott namna dessa vik- tiga områden, där vi i vårt land stå långt tillbaka.
De ryska representan term voro före- mål ilför stormande ovationer.
Alla ville visa sin ' sympati för det ryska folkets frihetskamp.
Dessa ryskor vor0 renhliriga demokrater.
En af dem påpekade det nödvaiidiga i att börja rörelsen med att: föra ut röst- rattstanken i de breda folklagren.
En bonde hade sagt till henne: whvarför skall min moder va.ra s1a.f och inte kunna rösta, men jag vara fri?, En ypperlig talare - som borde inbjudas till Stockholm - var social- demokraten, f r.
Alzd~ea Brochmanlz, ordf. i kvinnornas skrädderiförbund.
Hon talade om hvarför kvinnorna be- höfva ' rösträtt, och .hur viktigt det är för dem att organisera sig.
Blan6 dem som väckte största för- tjusningen var den bekanta, rika skatte- vagrerskan fru Montejor e .från Lon- don.
Hon beskref humoristiskt ' hela striden, hur hon först provianterade för en langre tid och så, bommade igen sitt hue, samt hur lagens handt- langare till sist, efter 6 veckors barri- kad, bröto in och togo en del möbler, när hon ej gaf dem: pengar.
Helst hade hon velat komma i fängelse) men det fick hon ej.
Däremot häktades ilagra andra kvin- nor, som deltagit i de bekanta gatu- demonstrationerna i London.
Till dessa kvinnor som just i da- gariia skulle frigifvas, afsiinde mötet ett telegram.
Kongressen ryckte helt visst fram de danska kvinnornas rösträttsfrAga ganska betydligt.
Första tecknet här t.ill var ett stort politiskt möte i Fre- clrilisbeig ' Have, besökt af 4-5,000 hvaraf omkring hälften min .. Dar talade fru Chapman-&amp;tt, Eolke- tingsmannen, ' socia.ldemok.raten herr A.
C. Meyer, dr P. Munch samt en kvinna från hvart och ett af de .nor- ' ' m en har barnet &amp; gifnings * eriod &amp; bakom sig, så är det i sig sjalft full- komligt likgiltigt om cless utveckling ledes af modren eller af tredje person.
Har afgöra icke längre Dnaturligaw, oföränderliga orsaker, iitan de omväx,- lande förhållandena i sarnhillet, dess stallning för tillfiillet och den riktning dess utveckling &amp; r stadd uti.
. '
Hufvudsaken är icke en moderlig uppfostran utan en lrarlel~sfull, för- ståndig uppfostran, som stöder sig pA kunskap och iakttagelse om de lagar so.m.
reglera kynets ' utveckling.
For- do.
.vax.
modren ' i kraft af den tidens arbetsfö,rdeliling.
mellan.
man och kvinna., ... afk6nmans naturliga, .d.
v: s: deii.
af dc ' harskande samhälleliga förhiillandena därtill bestämda upp- fostri+ililan, liksom hoa ock .var den som ' framalstrade alla för, familjen nödvanaiga bruksartiklar, liksom hon då var, skräddare, skomakare, bagare, vafvare, spinnare ni.
m.
Lika enkla och ria ' som de saker man den tiden tillverkade var ocksh barnens.
upp- fostran.
.
.
Ja, till och.
med den fördel- ning på flera som tog boft frin hust- run det ena slaget hemarbete efter det andra,.
måste .afven- s % småningom afhända henne barnens uppfostran, ty förhållandena ställde samtidigt högre anspråk på denna, clet fordra- des större cangsidighet, hvilken sallán kunde föreri ' as hos en och samma person.
Den första följden haraf blef att kvinnan måste lämna ifrlin sig först barnens tekniska, yrkesuppfostran, men iifven så srniningom deras and- liga uppfostran, deras undervisning, hvilk.en of verlänmafies At f ackman, specialiste ' r.
.
Numera faller clet ya1 ingen in att iiiotsätta sig denna arbetsfördelning d % det gäller barnens uppfostran.
För- delarna, ja nödvändigheten af att barnen undervisas af lärare och lara- rinnor ligga tydligt i dagen.
Ingen skulle niimera påstå att modren maste vara » den enda naturliga lärarinnan w för sina barn.
Modrens roll som upp- fostrarinna h a r sålunda ' lidit ett be- tydligt afbräck genom den moderna organisationen vid undervisningen.
Då det är fråga om undervisningen ar niodren ersatt af samhället.
Detta organiserar den delen af uppfostran och - utför densamma- genom därtill ägnade ställföreträdare.
Förhållandena tvungo härtill från två synpunkter: å ena sidan därför att det mera full- A m M a ~ g r e t Holmyrer,.
komliga resultat man fordrade nöd- vändiggjorde större arbetsfördelning, f. Tersineden, å andra sidan att man maste gifva efter för den för allt flera och flera kvinnqr uppkomna nödvändigheten att sjiilfva förvarfva - utom eller inom hemmet.
I alldeles löjlig motsats till dessa fakta uppstaller man ändock ännu såsom en oomkullstötligt dogm, att kvinnan skulle v g a sin,a barns upp- fostrarinna!
Hon ar det ej langre i denna betydelse!
af Man förlorar härvid helt.
och hållet ur sikte att barnuppfostran ar ett C2ava Zetkin.
yrke liksom alla andra.
Liksom alla (Forts. fr. n:r 2 1906.)
andra yrken fordrar.
ock detta för att dess utöfvare skall lyckas att han har Kvinnan, och barnuppfostran.
naturlig böjelse för ' yrket, den nöd- IV.
vändiga tekniska, utbildningen samt dro emellertid dessa fakta att janira öfverhuf vudtaget en s % hög och mång- sig öfver siisom gråterskorna af både sidig utveckling som möjligt.
Om mans- och kvinnokön göra.
man sklunda absolut vill pgtvinga Enligt vir uppfattning icke; ty för- kvinnan sysslan som uppfostrarinna, utsättningen:, modern ar.
den .som på så måste man, iitminstone antaga att förhand af naturen bestamts att vara hon förenar i sig dessa tre förutsatt- barnets uppfostrarinna, synes oss vara ningar, som äro nödvändiga för att en af de ynkliga fraser, som ännu sa hon med frarnghg skall kunna upp- talrikt halta genom ett Arhundrade fylla sitt kall.
Men detta a r, endast dar de icke höra hemma.
fallet hos det minsta anta1,et kvinnor.
Modren ar den wnaturligan (d. v. s. Likas &amp; litet som t. ex. alla man den genom de naturliga förhållandena äro födda till att vaxa skomakare, inellan henne och barnet dartill be- soldater eller mhlare, likaså ' litet som stämda) ii.ppfostrarinnai1 och v %rdarin- deras möjligen befintliga anlag därtill nan för barntt under dess diperiod, Imnske någonsin komma att utvecklas, den tid då det bör h.a bröstet; men likaså litet har kvinnan fätt med sig ingenting darutöfver.
Det måste vara till viirlden nhgon absolut begåfning samhällets plikt, att laga så att ino- till pedagogiska viirf och ännu mindre dern under den perioden kan få be- gör den utveckling hon får i nuva.
hfilla, barnet; liksom samhället ocksh rande samhälle henne lämplig till har att skaffa barnet de tankbarast dylika varf eller kommer h ' ennes möj- basta utveckl:ingsm; öjligh ' eter före föd- ligen befintliga anlag därtill att ut- seln genom att under hafvandeskapet veckla sig.
BegAfningen för uppfost- ta mejligast basta v&amp;rd om modren.
ringsviid tillkommer lika litet som diska liinderna.
Desstitem en ryika som talade helt kor4 p &amp; norska.
Fru Catt ' Sade, att i alla länder 3ch till alla man ville kvinnoha fram- 3tala sitt rattfardighetskraf p % röst- rätt anda tills det erkandes vara tyranni af männen ' att.
neka dem det.
Hon hoppades, att ~ a n r n a r k s kGintior snart måtte få kommunal röstratt.
Hr Meyer framhöll det orimliga i att t ex. en kvinnlig doktor ej har, rösträtt, men en man kan.
ha det, om han ocksh hvarken ' kan las?
eller.
skrifva.
Dr Mzmch sade att kviniiorna skulle bli en god hjälp i att bekämpa .stri- dighet &amp;.
mellan nationerna och i att utfylla klyftan mellan rika och httiga, som finns öfverallt i världen.
Frlrn IZi-og fran Norge sade, att många inan säga sig vara föl- refor- men - men - watt tiden i&amp;e är inne w (munterhet) sinte ännu!
w. '
Dr ~ a l k k i ~ h b e r i b6riittgde, att d+ v.&amp;, plr+.
?n,.
.
som.
...
- &amp; de.
.
..
.:.
Pinlands män att.
viirdera kvinnan.
Icke en man hade höjt sin röst mot att ge kvinnorna allmän rösträtt och valbar- het lika med männen, hvilket jle i hr fhtt.
Sverige representerades at " inig; jag sade, att vi hade godt hopp, e.meda frilgan gått framåt med rask fart.
- tack vare, bland andra, borgmästare Lindhagen, .som aldrig varit rädd $ör att hålla idéens fana högt -.
men att ännu en hop invändningar goras, hvaraf jag bemötte en del.
Mötet ans %gs mycket lyckadt,, Ja.g önskade att vi haft ett Iiknande i; år hufvudstad.
Men det kommer väl!
Till, dess in &amp; vi arbeta flitigt med na.uininsamlingen p5 vAr petition, det viktigaste vi för ögonblicket kunna uträtta för vår röstrattssak.
Alla tecken tyda på att.
de kropps- arbetande kvinnorna i Sverige börja inse hur mycket de kunde, vinna ge- nom att få rösträtt.
Måtte de snart komma med och hjälpa till att föra saken framilt! '
' * -, ',, ' Arbeterskorna och nutidens krinno fr %ga, m ' d~nara talanger 113igot s&amp;iki:kildt kön, utan olika individer.
Det ar mycket möjligt, ja till och med sannolikt att denna begåfning &amp; r: att.
finna oftare hos kvinnorna an hos mannen; detta til!
följd af att kvin- norna under århundraden utöf vat upp- fostrande verksamhet ..
Men i nittio fall af hundra förkrympasfdessa, med- födda anlag genom den ensidigt kvin- liga utvecklingen, de bli till blott in: stinkt i stallet för att utveckla sig .l1 en medveten t,z ' a.ng, utöfvird med ' klar forstgelse.
Eller berättigar kanske befintlig- heteri af den andr- .hkr ofvan omr: nan1,ndfn förutsättningen: den bättre tekniska utbildningen, att mcn till: ' delar kvinnan uppfostrarens roll., titan.
att vjlja höra talas on?
invändningar däremot 3 Uppfostxans n-iål ar att bilda barnen till människor i ordets fulla betydelse.
Men .den moderna människan ar el!
pycket invecklad skapelse, so.
.ut: vecklar.
sig i enlikhet med de be: stämda lagar, hvilka ligga utom henne och som befordra ' l-iv.artzndrasverknin: Ear eller bekämpa, ' iipphafva.
hvaf- andra.
., .. .-C,ppfostrans må1.
kan, icke.
uppnib utan kännedom om de fysiska [kroppsliga) och psykisk t (andliga) lagar, som beharrska barnets utveck- ling, eller utan att man försthr den naturliga.
och sam hiilliga orngifning, i hvilken denna utveckling försigghr.
.
Det kan heller inte fullständigt upp- nås utan att man känner och iaktta- ger de iippfostringsmetoder, som grunds ~ i g på dessa lagar.
Hvarje handt- verkare och konstnär måste kanna till det.
material han bearbetar.
han .. mfiste vara maqtare i vissa tekniska, yrkes-.
massiga handgrepp, som ' ' äro nödvän- diga för att.
forma inater.ialet.
Det samma måste ock galla om pers.o.ner som skola,.
forma.
mähniskor:.
De måste kanna till den lera de h a att knåda,.
med.
metod som synes v ' ara mest agnad att anviinda, de måste vara förberedda för sin uppfostrande verksamhet.
För att.
' fil de enklaste saker sh full- ändade som möjligt öf verlamnar .man deras framstiillning till specialister, yrkesmässigt skolade personer.
En gammal slio låter man ej .den förste bäste flicka samman, utan man lämnar den till en fackman, skomakaren, för att denne.
skall kunna ta den undel.
behandling.
efter alls konstens regler.
Men till barnens uppfostran tar man icke så stor hänsyn; d &amp; det ar fråga om den viktigaste af alla samhallign funktioner ser mas.
bort fr %n nödviin- digheten af yrkesmassig utbildning.
Annu.
mera: man upphöjer.
det till en dogm att denna samhälleliga funk- tion skall utöfvas genom krafter, som icke äro förberedda och .ritrustade till det värfvet; ty: ~modren ar bai.net, % naturliga uppfostra.re D.
Allts %, den första basta gås - ursäkta uttryirket .. - som blir mod ' er, erhåller blott dar- igenom den magiska gåfvan att kunna utfylla alla uppgifterna i detta svåra och betydelsefulla var£!
Denna .uppfattning.
är genom sina £öl jder nästan brottslig.
&gt;Men&gt;, säger den välsinnade kalk-.
borgaren och slår sentimentalt upp ögonen mot himmelen, w men naturen har gifvit kvinnan moderskärlekens instinkt, och denna instinkt träder .d &amp; hjälpande.
till, där vetandet fattas.
B En dålig bevisföring, som stöder.
sig p &amp; ss %dana grunder.
Vår tid ar.
icke s &amp; betagen af mysticism att den.
tror på att helt öfversinliga uppen-.
barelser kunna omsattas till .verlcsam, kraft.
IYIoderskärlekens instinkt är.
blind, den förlorar sig i mörkret.
Den.
kan aldrig nigonsin ersatta hvad ve- tande och kunskap kunna åstadkom.
ma.
I basta fall kan den undvika.
de viirsta felen vid barnens uppfost-.
ran, men det kan aldrig få fram nå- got fulländat ..
Den kvinna, som icke.
kanner till grundvillkoren för barnens kroppsliga utveckling, som saknar, nyckeln till att förstå hvad som.
ar.
nödvändigt för dess andliga förkofran; som icke vet, hvar hon skall ingripa pådrif vande eller tillbaka.hållande, med.
mild takt men dock ut.an skolmastare -- ', ' ' ' ' ',
- e utveckling ock därmed ock att hol aktigt pedanteri, den ' kvinna, som ick~ förfogar öfver ii Agot af de teknisk; 5 såsom &amp; ådan ' ar mindre ägnad til konstgrepp som underlätta barnets ut barnuppfostrare.
Goethes uttaland veckling till nianniska - hon kal 3 att nföriildrarne kunde föda uppfost ocksii ej passa till barnets uppfostra rade barn, om föräldrarne sjalfva vor1 Vid ha f vet, det öde ttattliga ha f vet, rinna., vore hon s4 tio gangeim des.
3 uppfostrade^, galler i första.
rumme lcöttsliga mor.
Dagligen har inan fö.
r om förhfillandet mellan moder ocl stdy en yngling.
.
ögonen exempel på hvilka oerhörda l barn.
Vemod fyller hans brosi, tvrfvel tyngev hans hufvud, ja rent af broitsliga fel de mest iimrn: a.
Värdelöst är ock det ofta hörd: mödrar beg % mot sina barn just i talet om kvii~iians rika och djup: och med d y s h uppsyn frågar han vågorna: » moderskiirlekeiis&gt; namn.
Att upp sjalslif, om det mordiskt föradlandl fostran ' är öf~erliimnad till den, mo inflytandet af det B evigt livinnliga~ För den kommande generationei derliga instinkten, liar man till sto: r " O, löse~z mig lifves ' gåta, del att tacka för uiigdomeiis andlig: % kan kv.innaii icke vara en öf den hua valla, urgarn la gatan, och kroppsliga förkrympthet; alla po versteprestinna för det sköna, sanna puliira afha.ndliiigar om.
barnavård oct 1 goda, därför att hon till största delei som många hufvud ha grubblat ÖJvw ungdomens.
uppfostran ltuilna inte ' t ännu står kvar i en förgången tid me (hufvud i hieroglyfprydda mössor, andra., häri, S &amp; mycket mindre sorr l sin uppfattning om bonstnsrliga, ve de g % ffwlorade för flertalet rriSdrar tenskapliga och sedliga begrepp.
Dess; hufvud i turbalz och svart barett, Den kviiiiia, som dagligen arbetar: 1 begrepp iiro ju icke uttryck för evig hufvud i peruk och tusend andra, idker, de motsvara i stiille industriens tjänst i tio, tolf eller ännr 1 gällande,.
människohufvud - arma, " pinade flera timmar i fabriken elle!
frlin tidig: t.
de bestående, i utveckling stadda sam på morgonen till sent pk aftonen: 1 h5llsförhållandena; de väsla och för hemmet, hon Iran icke agim sig ål t indra sig afven med dem.
Hvarjc sitt kall som uppfostrarinna.
Honner 1 tidsålder och hvarje folk har sin e p Sagen mig, hvad människan afF, ingripande i uppfostran måste för del t i sedlighet, konst och vetenskap.
Izvarifran hon ur kommen, hvarlhan hon g d ~, Under nuvarande tidsAlder utkam mesta inskranka eig till att sattá: L och hvsm, som bor bakstycken - i bysor och stoppa st.riim, pas en häftig kamp mellan den ganil: por, sedan hon först fortjänat till l.
1 och den nya.
tidens ideer.
Just pi dar uppe gyllene stjärnor! "
moralens oinrade stAr kvinnan i regelr bröd åt barnen '.
Just med Iiänsyn till uppfostraix 1: i det gamlas, det förAldrades läger mål och hur man skall lyckas at1.
.
p &amp; en siå~ldpunlrt d % den patriarlta Vågorna mumla sitt eviga mummel, uppnå detta ar det absolut nödvaudigl; 1 liska familjen ännu hade sitt beriit vinden flaktar, skykrrta fly, att genomföra detsamma vid barnens i 1 tigande.
Därigenom att man hö1 hela uppfostran som nu redan ar till I l kvar kvinnans hela andliga utvecklini sijärnorna blinka likgiltigt och.
ka llt, största delen genomfört med godt re- l på en ståndpunkt, som gällde i för och en narr vantar på svar.
sultat vid undervisningen.
Den m Aste: I g&amp;.ngila århundraden, därigenom a t hiimmade hennes utveclrling, at1 man i l öfvergå fran kvinnan, som antingen Arvid Mör ne.
ar alls.
icke eller otillräck.ligt rustad.
l man icke beviljade henne den plats (Nya Sdnger.)
för detta kall, till yrkeimassigt ut- t som tillkom.
henne i samhället utar bildade uppfostrare eller uppfostrarin- j fjättrade henne vid hemmet, darige Vistelsen iite i friska luften, hvilar väl på det fackliga som politiska om- nor.
Samhallet maste också i det; .l loni har också kvinnan till sin sed &gt;ch god kost hade också.
i förening rådet långt ifrån röner den framgång, hänseendet inträda i sina rättigheter l iga åslrhdning kommit ur sitt rikta ntöfvadt ett anmarkningsvlirdt väl, som man i våra dagar kan hafva rätt och öfvertaga sina plikter.
.
Visserli- f sammanhang med ' det fullständigt för; örande inflytande % de Tyra ko lo.
att vänta.
i indrade samhället.
De nya sainhalls, gen skall vanan och frasens 1 t n.
~ i s t e r n n ~ Ingen.
a.1 dem had ' e nå.
Orsakerna härtill äro manga, men f ortfarande hålla fast vid grundsatsen i 1 ' örhiillandena hafva f rambragt nyz; onsin varit i tillfille att @, njuta s3 om att barnens uppfostran ar h i n - l .ifsvillkor människorna emellan ock äng hvila frim det stillasittande ar.
få säkert i främsta rummet sökas i de nans uppgift; men förhbllandena göra, järnled ock n ya sedliga uppfs.ttningari.,) etet A syfabrikens osunda lokaler * ofta olidliga, tryckta förhallanden, i sjalfva ~ e r k e t denna uppgift för E; om skilja sig lika mycket frfin dc 3å mycket ltraf tigare verkade d,ärföi hvai-under det stora flertalet af ar- hvar dag allt mera illusorisk, Barnens l gamla som de n y a produktioasförhhl~ ristelsen på kolonien.
De blef vo ' alle.
beterskor få lefva, samt de svårig- iitveckling skall icke taga.
skada af i l .andena fr %n de ' gamla.
Meii denna; ammaii högst betydligt stärkta, kropps- heter det som en följd däraf blifva förändringen; i stillet för att nu vara 1 ~tveckling.
ha.r endast börjat hvad be, rilcten ökades och hela deras yttre för dessa, att nå fram till upplysning ett den blinda instinktens Yerk skall.
l; räff ar kviilnan.
.. Kvi !inan har ännu ~ittnade om deii.
förbättring de ull.
och organisation.
Det ar tusende hin- den bli förelilål föE en on1 sitt inål 1 clie ' bragt sin sedliga åskådning i sam, lergått.
I en särskild skrifvelse till der af olika slag att öfvervinna, men .l tlang med de nya samhällsförhAllan~ iöreningen uttryckte de gemensamt som dock måste öfvervinnas.
Kvin- medveten vetenskap.
iei1.a; då det är frhga om hvad som iii tacksamhet för den hjälp de på norna måste upplysas och organiseras, ty endast den vägen leder till ekono- 1 oör aras högt och hon fast11 Aller ännu ietta satt fatt af föreningen.
misk och politisk frigörelse.
Men det finas gnnu ett, tungt va- l $id Literspeglingar fran forntidens so.
Resultatet var sålunda tillfredstal- Det gäller därför.
att finna de rätta gande, skal mot att barnens uppfost- (: iala förhAllanclen.
ande.
för.att effektivare resultat kan medlen Men hur skall hon då vara så ntorn ran skulle .vara kvinnans förnainsta Hvad därnäst kostnaderna betraff ar uppgift.
Den soni vill uppfostra måste (xdentligt skickad att leda de barns; ingo de p &amp; en summa af inalles 150 ernås i en snar framtid,.
först sjalf vara uppfostrad.
Det ar 1 ~tveckling, som i framtiden skola blj Kronor, dgraf cirka G kronor i hyra Hvad som hitintills har fattats bland öfverflödigt.
att längre orda om hur ' I nedb.orgaxe, som inåste vara beredda) ch resor, samt resten för kosthAllet.
kvinnorna har varit samhörighet samt litet nutidens, kvinna niotsvarar denna I tt utöf va plikter och fordra rattig Ifter en teid.
af 1 G veckor blir då den en gemensamt planlagd arbetstaktik.
fordran, fattad i dess vidstracktmte 1 leter i ett komma.nde sainhiille ocb; enomsnittliga kostnaden kr.
5: 52 pr Arbetarklassens kvinnor hafva ge- (For t s.)
bemärkelse.
Sedan århundraden har 1 cke i ett forntida?
recka för kosthAllet, ett resultat, som mensamma intressen ijch sträfva för hon blif vit undertryckt och förslaf vad, iaturligtvis endast kunde uppnås ge- samma mål.
De böra då ej heller har hon systematiskt hållits till un- lom kolonisternas eget arbete nied stå främmande för hvarandra, utan derdAnigliet.
Från födseln ar hon tvärtom genom gemensamma krafter i natlagningen och dylikt.
f öremal för systematiskt genomförd Medlen till sommarhemmets utgif- enighet söka komma framat; Det kroppslig ' och andlig förkrympning.
ter hade anskaffats,.
dels genom in- finns f. n. viktiga spörsmål af såväl Kvinnan måste därför nödviindigtvis samling, kr.
125, dels genom tillskott ekonomisk som politisk natur, hvilka vara en ofullkomlig och ensidigt ut- ur föreningens kassa, 25 kronor.
Det på det djupaste beröra kvinnornas in- vecklad varelse.
Sinseinellan: inse hela hade omhänderhafts .af en af tressen, däribland kvinnornas rösträtts- mannen i sjalfva verket kvinnan som föreningen utsedd kommitte, hvilken fråga, och likaledes agitationen på det I morgonbris^ har förut st %tt att vid.
ett föreningens sammanträde i fackliga området.
Vi kunna ej hoppas e n lägre afart af människosläktet.
Och underbart, denna outvecklade varelse, 1 iisa n %gra ord om Sundsvalls söm- höst aflade slutrappport.
och .veder- på en lycklig lösning så länge ej som af sina herrar och mästare er- I nerskefackförenings beslut att försöka börligen af tackades.
kvinnorna själfva genom sina organisa- inras om sin underlagsenhet vid hvarje r ippratta ett sommarhem för sjukliga Meningen är naturligtvis att söka tioner gifva sina tankar och meningar viktigt tillfälle, vid hvarje försök att r nedlemmar.
Meningen var att, till äfven under komiuan.de år fortsatta tillkänna och sålunda utöfva en väl- tillkämpa sig en människovärdig ställ- e: n början göra ett litet försök, ett denna sålunda påbörjade verksamhet.
behöflig patryckning.
för sina egna ning, hon skall vara &gt;utvald$ af na- e ixperiment för att utröna kostnaderna lifsintressen.
.
O. D-st. Suren till att uppfostra det uppväx- C, ch ' möjligheterna i öfrigt för hem- Med tanke harpa ha Stockholms .ande sliiktet l Hvem f ï %gar harvitilag 1 nets, eller o m man sa vill, sommar- Allmänna Kvin~zoRZubb och k %&amp;- icke omigen den gamla frågan: kan h: oloniens, startande och underhA11.
- nornas Fack förbund gemensamt be- Ett sådant litet försök ' har ocksa .dock en blind leda en blind?
Kvin- slutat att inbjuda Sveriges organiserade nobefrielsens motstAndare fylla band 1 [llifvit gjort i sommar.
Föreningen kvinnor till en konferens, som afhålles för att bevisa det kvinnliga, släktets ' f örhyrde i Sundsvalls skargard, ute i i Stockhólm i slutet af januati eller 8 underlags enhet^; men ' å andra sidan hafsb bandet^, en liten liigenhet i en början af februari 1907.
.draga de ej i betänkande att tilldiima k ~arligt belagen bondgsrd.
Stallet hette 1) Konferensen upptager till behand- dessa underliigsna ' varelser den vi kti- 111 dyrbodarna, belaget i Njurunda för- har utsändt följande inbjudan till alla, gaste af alla samhalliga uppgifter, ja S amling,.
ett par mil utanför Sunds- organiserade kvinnor i Sverige, hvilka h g alla spörsmål af såväl politisk till och med att förklara denria.iipp- T ' - all.
Bland föreningens medlemmar tillhöra antingen Soc.-Dem.
Arbetare-; om facklig natur samt i det hela alla.
sådana samhällsfrågor som äga speci- gift vara deras egentliga D yrke,.
Denna 1: itvaldes fyra, hvilka vor0 sarskildt Partiet eller Landsorganisationen.
logik gör den manliga intelligensen b; lena och i behof af hvila och frisk Hoppas att vederbörande föreningar - It intresse för arbetareklassens kvin- 1. lift; å föreningens bekostnad reste de behandla frågan så att tiiislutningen lor.
.all ara!
2) Politiska kvinnoklubbar samt t vistades under jämt en månad, till konferensen må blifva talrik.
Vi skola här icke inga på hur kvin- U.
~ och kvinnliga fackföreningar, hvilka tillhöra nans faktiskt befintliga underlägsen- j juli månad, på kolonien.
De skötte Inbjudan antingen Socialdemokratiska arbetare- het skapats genom de inskränkande E; jalfva det gemensamma hush&amp;llet och partiet eller Landsorganisationen, äga förhållanden, i hvilka hon sedan Ar- f ingo äfven i allt öfrigt sköta sig sjalfva till tusenden lefver, och icke heller p % 1 alla afseenden.
Ett par af dem, konferens for arbetarekfassens or- rätt att genom ombud låta sig r.ep:e~ sentera på konferensen.
Afven fack- hur denna underlägsenhet maste: för- 1 vilka g %tt under läkares behandling, ganiserade kvinnor i Sverige.
föreningar med såväl manliga som svinna genom gynnsimma utvecklings- 1 iade af dessa mottagit särskilda råd Det torde vara en kand sak att or- kvinnliga medlemmar äga rätt att möjligheter.
För ögonblicket mikte l leträffande v %rden af sin hälsa under ganisationsarbetet bland kvinnorna så- sanda kvinnliga ombud.
vi endast konstatera kvinnans mindre vistelsen darute.
1- ' t " " ' J,,.
s I ' 0, i S I enings sommarhem,, ' ' Kommitt en for kvinno- konferensen
3) Hvarje organisation kan sända ett ombud och sedan e t t j ö r hvarje påbör- jadt 50-tal medlemmar.
4) Ombudens resa beräknas genom fördelning s å att beloppet.
blifver lika för alla ombud.
Hvarje organisation får ikläda sig såväl resekostnad som dagtraktamente för sina respektive ombud.
5) ~ o t i o n e r och frågor!
; om oriskas behandlade på konferensen skola vara inlämnade senast den 15 november.
Protokollsutdrag öfver valda ombud senast den 1 januari.
6) Tiden för konferensens afhål- lande meddelas senare '. '
T v å tre dagar beräknas å t å till förh,andlin- garna.
O.
fragau har i en god öfversättning Ater- gifvits i " Morgonbris ".
Och den af henne redigerade u Die Gleich heit u har ju ocksa i Sverige många vänner.
Klara Zetkin, .som numera ä r 49 å r gammal, föddes i Leipzig, ' där hon besökte lärarinneseminariet: ': Sasom 1.ararinna vistades h o n lång tid utom- lands, i Osterrike, Schweiz o. s. v., tills ' hon ingick fritt aktenskap med den ryska skriftställaren Zetkin, med hvilken hon vistades i Paris fran 1885 till 1890.
På den .internqtionella so- cialistiska kongressen i Paris l 8 8 9 representerade hon, jämte fru E m m a Ihrer, Tysklands socialdemokratiska kvinnor.
Sedan socialistlagen fallit i Tyskland ar 1890, .återvände hon till &amp; r väl redigerad.
Den sprides hvar Ejortonde dag i 43,000 exemplar, däraf cirka 30,000 genom fackorganisatio- nerna, som till stor del lämna bladet gratis till sina kvinnliga medlemmar.
Vidare har hon utgifvit en del agi- tationsbrosc.hyrer, hvaraf m å namnas: " Intellektuellt proletariat, kvinnofrå- gan och socialismenu, samt " Skolfrå- gan ", tvenne.
föredrag,, som seder- mera utgifvits såsom.
broschyrer.
Några satser ur en af d e senare m å anföras som bevis på den skarpa o c.
det all- var hvarmed fru Zetkin omfattar de frågor hon behandlar.
Hon säger i slutet af sitt föredrag om " Skolfråganu " Vi behöfva uppfostran i hemmet för att barnen m å vaxa .upp till starka ' flyttade - hon till ' Berlin, dar hon såsoin journalist ifrigt arbetade för sina social- demokratiska åsikter.
Rosa Luxemburg tillhör den yttersta radikala gruppen, s å vida man kan tala om en " grupp ".
- hvilket i verkligheten ä r falskt - inom partiet.
.
Hon h a r.
icke sa .myc- ket verkat.
inom kvinnornas led som snarare i partiets allmänna rörelse.
Hon blef vid " palatsrevolutionenu .i " Vorwärts " redaktion förra hösten ie- daktionsmedlem i d e n.
radikaliserade " Vorwärtsu, men lämnade kort ' tia därefter Berlin för att i .sitt hemlahd ryska Polen deltaga i den revohtio-, nära resningen.
.
.
Här föll .. hon snart i zarismens klor, blef fängslad och tillbringade 5 ma- l ii KLARA ZETKIN.
ROSA LUXEMBURG.
' i %p$mana härmed de organi- serade kvinnorna att gortz allt hvad i deras förmåga står for att göra denna vår första konferens så re- $reseniativ som mbj ' ligt.
Stockholm i September 1906.
Kommittén för Kvinnokonferensen.
För Stockholms Allmänna Kvinnoklubb: Erika Lindqvist.
Elin Lindhy.
Alma TengdahZ.
Alma Johansson.
Agda OstZund.
För Kvinnornas Fackf6rl) und: Anna Ster+.
.
Anna Johansson.
Anna Pettersson.
Betty Strand.
- All korrespondens insändes under adress: Anna Sterky, lik.
Fackf.
ex+., 4 ty., Folkets Hus, Sthlm.
Socialdemokratiska ' kvinnor, " Morgonbris u har ju redan gjort sina läsarinnor bekanta med en h e l.
del af den internationeIla social.demokrati- ens framstående kvinnor.
Också ur Tysklands socialdemokratiska kvinno- album bragte vi i ett af tidskriftens första nummer några fotografier.
Den gången handlade det om kvinnor, som stodo i fackföye~tingarnfis första led: fruarne Ihrer, Thiede, Hofmann och Tietz samt frk Altmann.
I dag återge vi dragen af två af den tyska socia !- demokratiens kvinnor, som mera fram- träda i det fiolitiska lifvet: Klara Zetkin och Rosa Luxemburg.
Den förra är ju ej obekant för " ~ o r g o n b r i s " vänner.
Hennes arbete, " Arbeterskorna och ' nutidens kvinno- sitt hemland, där hon 1892 ofvertog redaktionen af den af fru Ihrer dit- tills redigerade " Die Arbeiterinu, som under namnet " Die Gleichheit " öfver- flyttades fran Hamburg till Stuttgart, dar den sedan dess utkommer på par- tiets förlag.
Klara Zetkin tillhör marxismens mar- kantaste representanter, utan att hon dock engagerat sig i d e ofta mera personliga debatter vi haft under de sista åren.
Hennes agitatoriska verk- samhet skattas högt inom socialdenio- kratien och s i s o m talarinna ä r hon en af d e bästa, för att icke saga den bästa, jag hittills hört.
I debatten skarp och logisk ä r hon en farlig mot- ståindare.
Jag erinrar mig alltid med nöje ett stort politiskt möte i Berlin för ungefär två å r sedan, där hon ta- lade öfver politisk .storstrejk - för hvars eventuella användning hon.
ifrar med stor skärpa - vid hvilket till- fälle .eri anarkistisk yngling, med a n - vändande af det anarkistiska lexikonets stora ordförråd, försöktep ' olemisera emot föredragets " försimplande " tendens, men af fru Zetkins under det stora mötets ljungande skrattsalfvor och .bi- fall " skickades hem " p &amp; ett s å mäster- ligt satt, att hans vidare " verksamhet " i Berlins offentliga lif var slut.
Såsom öfversättarinna, i .synnerhet från fran- skan, ä r fru Zetkin oöfverträfflig och på d e internationella kongresserna har hon ständigt tjänat det tyska partiel på det ypperligaste med sin språk- kunskap för att icke tala om hennes öfriga ingripande i ' förhandlingarna.
Fru Zetkins lifsarbete inom den tyska socialdemokratin ä r likväl agi- tationen, propagandan för den stora rörelsens ideal.
" Die Gleichheit " tja- nar denna propaganda bland arbeter- skorna och man kan utan öfverdrifi saga att tidskriften i detta hänseende personligheter med obruten själfstän- dighet.
Och vi behöfva den gemen- samma uppfostran i offentliga anstalter, så att personligheten icke urartar till individuell egoism utan i broderlig känsla och sinnelag blir förbunden med alla och allmänheten och begriper allt, hvad den har denna att tacka och hvad den ar skyldig henne.
Vi kvin- nor bro framför alla lämpade till att g &amp; framåt i kampen för en grundläg- gande reform af skol- och uppfostrings- väsendet, därför att vi äro eller skola blifva mödrar.
Om uppiostrans mål skall vara, att utbilda hvarje människa till lefnadskonstnar i ordets ' ädlaste betydelse, till en personlighet, som törmår att fatta lifvet i dess rika innehåll och väldiga omfång, till en personlighet genom hvilken, för att tala med Nietzsche, mänsk1igh.eten flyttas uppat, s å måste vi sätta in hela vår kraft p å denna höga uppgift.
Vi som bära det uppväxande släktet i vårt sköte och nära det med vart blod; vi s o m öfverflytta p &amp; det uppväxande släktet vår hjärnas utveckling, v.årt hjärtas stolta fria slag: vi måste stå i första ledet när det gäller att till- k ä m p a barnen möjligheter att bli lef- nadskonstnäreru.
--- Dr Rosa ~ u x e m b u r ä ~ r född i den rysk-polska staden Warschau, där hon redan vid 1.7.
ars ålder af d e ryska myndigheterna blef förföljd för sina politiska åsikter.
Hon flydde till Schweiz, dar hon i Zurich studerade och omsider promoverades till doktor.
För att bli tysk undersåte ingick hon i Basel ett skenäktenskap med, den tyska typografen Lubeck.
Såsom tysk undersåte kom hon ' i medio af 90- talet till Tyskland, där hon först var anställd, i redaktionen af partitid- ningen i Dresden; sedermera, öfver- lader i den omänskligaste fangenskap,.
i ä r hon deltog i e n hungerstrejk unr i e r e n veckas tid, för att tillkämpa i e fängslade e n mänskligare behand- h g.
Mot e n borgen af 3,000 rubel ~ l e f hon sedermera ' frigifven, men får eke utan tillåtelse lämna Warschau, där hon f. n. vistas.
*) Må vi hoppas, att Rysslands folk snart erhaller.
sin frihet, och att d e många tappra kämpar, som gifvit lif) ch frihet för det ryska folkets stora jak, icke h a offrat sig förgäfves.
W. J-n, Berlin.
*).
Senare meddelas, att fröken Luxemburg undsluppit d e ryska bod- larne och den 19 september återvandt kil1 Berlin, Där tyckes ett nytt atal vänta henne, ty enligt telegram till svenska tidningar skall hon åtalas för.
sitt anförande i generalstrejksdebatten.
1 partidagen i Gena förlidet ar.
, Red.
a f Morgonbris.
.
En mycket: viktig sak ar att kvinnor som vilja ha rösträtt un -- derskrifva petitionslistorna samt att de som mottagit listorna skicka in: dem när d e äro fullteoknade och.
uttaga nya, Skrif under fortast möjligt! '
' Sprid pliorgonbris '!
:
MORGONBRIS 6 Den falande Mariabilden.
(Elz d r ö bild.)
~ / Jättestadms gamla dom stod ojverst invid altarrunden 1 marmor mejshd &amp; / d och from guds moder.
Serla uftonstunden kring jorden svept sin.
svarta sloyu och högt i mörker bildens drag då efter lycktad arbetsdag en själ s2gs än i tam @ dröja att pro fva inför gud sitt jag.
- Dd sö * för de små, min vd?, för dessa lifvet själft skull sö.rja, till dess de varda j o d igen, om ' deras lott du ej må spörja.
Jag var som du en fattig moder, som måste träla för mitt bröd - ' att icke lida svdi ' och nöd.
.
.
Nu s j m p hela världen.
odm om mig och nidens öfveflöd.
Det var en kvinna, annu ung, och fagra vovo anletsdragen, men blicken röjde, sorgsen, tung, att hon var frötf af ' arbetsdagen.
Hon ocks &amp; bar en sliten kladnhg,.
som talade ett ' s-råk om nöd, o m många.
mumar, brist på bröd, om mörka vyer:utan ~äddnirzg,.
- och bönen som eit domslut Zjöd.
Hvad va$ste jag om denna.
lott,.
förinnan lifvet ' mzg # et lärde?
] ag - var Messias ' m&amp;ier blott, och grymt mig hjä~tekdalen tarde, ' när han blef naglad fast vid trädet,.
förbannelsefis och &amp; sans träd.
..
Hvad visste jag, att kvinnans säd var satt att öppna stängda ledet till paradisets hägn och fred. '
,, J.
.
.
i:.
.,.
.
V,!
bönens slut såg kvinnan han.
mot bilden invid ' altarrunden.
- Ack, d u var &amp; ck &amp; du; min v&amp;, och s &amp; var dig ' den svåra studen.
Hur annorlunda ter.
sig lifvet för mig och mången fattig mor, som icke vet och ' knappast tror, att dagligt bröd oss varder gifvet a f honom som Z.
kojjdn bor.
- Du vet ej hiadsom handa kan med dina egna spada kära, - kanske en fralsare är han, som %u i skötet ' du far bara?
Kanske att du en ny Messias.
skall skanka världen?
Ingen vet hvad barnet ar för hemlighet.
Kanske af det skali väyldm ur truldom, lust och: uselhet.
, * Hon stirrade moj bildens barm, - hur stod det till med hennes.
sinnen?
Nu kall som is och åter varm hon blef - bort veko alla minnen.
Men bilden började att röra på sig och som en luftning sval steg ner ifrån sin piedestal guds moder, och från tempeltinnen # öd klockek.lang o J hanegäll.
* 1.
.
:, Oih ater som en luftning sval .. sig b ilden rörde, fotin boyde, och raskt på mejslad piedestal i samma nu den upp sig höjde.
Det Ijusnade kring bildens lockar, och kvinnan såg som I en dröm.
hur i en blåhvit silfverström små anglar kommo ner d flockar den ' högstes moder till beröm.
f.
.
. '
U.
- - w Som våra läsare torde minnas var kvinnornas röstrattsfraga ganska bran- nande p5 talrika möten i varas.
Genom diskussionerna gingo som en röd trad den meningen att .kvinnorna lika ' val som mannen borde erhalla med- borgarrätt, och hvarför da ej redan under da pigaende riksdag frambära krafvet p i rösträtt afven för dem?
En motion i den riktningen ' frambar ocksi borgmästaren hr C. Lindhagen.
Dock, d:.
, man egentligen ville u p p d var at1 f &amp; Gen soc.-dem.
' riksdagsgruppen med.
Genc m en kv.
röstrattskommitté upp- manades också denna att inlämna ellei - -, manga att af fruktan för att ett ingripande från kvinnornas sida under de davarande omständigheterna kanske skulle skada eller ' fördröja lösningen af mannens röstrattsfraga, och man ville under inga villkor ställa sig osolidarisk mot man- nen i en s % viktig sak.
Dock, hoppet om en gynnsam lösning af röstrattsfragan gäckades fullständigt, detta tack vare första kammarens herravälde.
Den li- berala regeringens förslag föll och med detta regeringen sjalf, en högerregering tillkom och situationen har därigenom blifvit den, att arbetarne i närvarande stund ha mindre utsikt an förut att få en ur arbetaresynpunkt ärlig lösning p i röstrattsfrfigan.
Under dessa onistandigheter har soc.
- dem. '
arbetarepartiet nödgats utstaka.
- p -.
- understödja en motion, gaende ut att ' en blifvande röstrattsutvidgning af- ven skulle omfatta kvinnorna.
Som bekant afslog dock riksdags- fraktionen ' att under xöstriittsfragans davarande läge ataga sig ansvaret för ett dylikt steg.
Efter detta afslag för- sökte kommittdn fa till s t h d en extra partikongress, men misslyckades.
Röst- ningen inom partiet utföll nämligen så att: endast 588 roster vor0 för inkal- lande och 6,545 emot.
Det ar dock.
ej att förvana sig efver att meningarne inom partiet och i syn- nerhet blond kvinnorna p8 den tid-; punkten voro delade och ' osäkra.
Dels var frågan för den stora mas- ' san af arbeterskor ännu tämligen out- ' redd och å andra sidan behärskades.
* Men ner åt kyrkogången skred den klagande med fasta blickar, hon åter vunnit h g n och fred, och nu mot bilden mil &amp; hon nickar.
- Det var så rätt, jag ' bör ej klag &amp; men käm$a kampen tappert ut att köden en @ ng kan få slut, och mänskan lotten återtaga af Mfvets flyktande rnkut .. - _____UCL '.
,.
.
nya linier för sik taktik s a v i i f r ~ g r.
.
.
.
.
om malet s0.m medlen.
Det iir första kammaren, denna,; e- aktionens och herraväldets fasta borg,.
som bildar.
det kompakta motstbdet mot allt frisinne och framsteg i vart land.
Striden miste därför koncentrera sig om en författningsrevision, samt.
ett ut- vidgadt röstrattsprogram, full och .hel allmän rösträtt efter socialdemokratiska arbetarepartiets program., allts8 för bade man och kvinnor.
Tiden är därför nu inne för arbe- tareklassens kvinnor att af all makt samla sig kring röstrattsfrigan.
Stall- ningen ar klar; det galler blott att fA de stora massor af kvinnor med som hitintills visat .sig liknöjda.
Kvinnorna
- maste genom sina organisatioiier uttala sig och gifva sin mening tillkänna, och därigenom gifva saken den bärande kraft som endast de sjalfva kunna göra.
Ingen vet ännu hvilka ' tunga off er arbetareklassen nödgas bringa innan kampen vinnes, men ett veta vi och det ar att alla offer och försakelser som maste bringas alltid drabbar kvinnorna tyngst.
Det ar da ej niera an ratt- vist att deras kraf på medborgarratt tillgodoses, och det ' ta sker endast om kvinnorna sjalfva äro vakna och veta bevnka sina intressen.
Det galler dar- för att samla kvinnornas intresse kring röstratis fragan.
Stockholms Allmänna Kvinnoklubb har gatt i teten härvidlag samt a möte uttalat sig i en resolution sa lydande: DI anslutning till det af soc .. dem.
partistyrelsens verkställande utskott ut- färdade manifestet af den 5 juni 1906, där arbetarepartiets medlemmar upp- manas till energiskt arbete öfver hela vart land för full och hel allmän röst- rätt till andra kammaren i öfverens-, stammelse m-ed det socialdemokratiska programmet, alltsa afven omfattande kvinnorna, i hvilket vi fullt instämma .och val inseende att .den nuvarande situationen fullt ut ber2ttigar kvinnans: frammarsch för medborgerliga rattig- heter pa samma gang.
som mannen, fordra vi, först och främst att a !la ar- betareklassens kvinnor st % med i kam- pen för denna var lifsfråga för hela var klass och hos sina medsystrar väcka kraivet harpa.
Äfven fordra vi att alla de man, till hvilka detta manifest ar ställt, ej för- glömma att det denna gang afven galler kvinnorna och s !utligen uppmana vi den socialdemokratiska riksdagsfraktio- nen att vid nästa riksdagsperiod, i de motioner den möjligen kan komma at1 framlägga, obevekligt följer värt partis program och följaktligen arbetar pa lika och direkt rösträtt för bide man och kvinnor B.
Resolutionen har utsandts till alla i Sverige saval fackligt som politiskt or- ganiserade kvinnor, atföljd af en skrif- velse, däri kvinnorna uppmanas att sna- rast möjligt upptaga friigan till.
behand- ling saval på enskilda som pa större offentliga kvinnomöte~, samt att agitera för att den blifver aktuell bland Sveriges kvinnor.
Vi instämma fullt ut i resolutionenl och hoppas att arbetareklassens kvinnoi öfver hela Sverige följa exemplet, ocl med det snaraste sätta fart i agitationer bland kvinnorna- för röstrattsfragan!
lyckliga lösning.
På kafferep.
Det var ph ett kafferep.
Konversa tionen hade nått sin höjdpunkt - och jag habe till hälften bedöfvac flytt in i kakelugnsvriin.
Där sat jag, dold bakom en kolossal solfjäders palm, hvilken medlidsaint utbreddc sina jatteblad just framför: min lill: hopkrupna gestalt, liksom ville der välvilligt skydda mig från upptäck - fr %n att bli ertappad som desertör framdragen, bortsläpad från mitt göm ställe och äter intvingad i de kaffe.
drickandes ring.
Men gudskelof - i den allmänna ifvern har Inan tyd ligen alldeles glörrit bort mig och - tack g0d.e gud förresten, för att jaj .ar blott en sådan obetydlig .liten per son, att min frhnvaro inte marks Hvad hiix ar lugnt och ljufligt!
Ja1 sätter mig bekvämt tillrätta i stolel och försjunker i.
en behaglig hvila Därute gå stridens svallv %gor höga Allt högre och gallare ljuda damerna röster; de i saga och s %ng så oft besjungna silfverklingande st " iLmmOr11i ha öfvergiitt i en ton af betänklig h k d, metallisk klang - det är ei af ' deras medsystrar, som iir.
på ta peten!
Omedvetet lyssnar jag all ifrigare till resonnemanget -- så hä pli afstånd från stridsplatsen %r de &amp; iaot helt annat - jag kan lyssni och ogenerat, iöfva blifva inblandad.
Och jag gör let, lyssnar.
och iakttager kallt och igpniarksamt, medan intryck och re- lektioner blixtsnabbt draga genoin nitt hufvud.
8 Ja, tank att sk kunna lämna man, ch barn, utan de minsta samvets: iörebråelser kunna öfvergif va-dem för tt följa nied en vildt friimmande iarls, utbrister indignerad en liten) lek fru, hvilken genas!
afbrytes af; in granne till höger: » A, kara, du - iet - har du.
inte hört, hur hon; jorde?
Hon hade skrifvit ett långt ~ref till honom - den förre akta nannen, förstar du -- ett bref,, som; öker sin like i fräckhet, sade just Lavina P., som hade hört det af Julia I., hvilken med egna ögon last bref-: et.
.
Den stackars arme mnnnen var u sb intom sig, att han lat henne asa brefvet frhn början till slut.
Inte iå mycket son1 en bön om förlåtelse 311 ghng, hon skref rent ut, att hon !j langre kunde uthä.rda sitt äktenskap.
i o n kunde ej anse sig bunden af sitt iktenskapslöfte, då han, mannen, sh) fta brutit sitt.
D % hoii nu iilskade lenne andre, sa hade det ju varit) mordiskt att langre lefva tilisam- nans med honom, den akta mannen.
To, det ar moral det!
Och det skall rara en kvinna -- inte ett spår af zvinalighet!
», Kvinnlighet B, hånskrattar en tredje, ~ h a r då denna inanniska någonsin +at sig aga ett teckeii daraf '?
Nej, let var jiist det som var felet, och let ar detta, som drifvit henne utför let sluttande planet.
Hon var inte avinnlig!
Hon kunde inte nöja sig med.
litet vanlig liirdom i praktiska saker och sidant, som vi kvinnor.
be- höfva, nej, gudbevms, hon skulle stu- lera, studera allting!
Lifvet, niiinni- skorna -- allt var föremål för hennes studier.
Allting skulle ' hon ocksh resonnera om, hon var nu förstås sh 3begripligt intelligent och öfverlagsen!
Jag kände mig alltid som om jag fhtt 311 skopa kallt vatten öfver mig, s6 fort jag kom i hennes närhet - hon kunde ge en ~ögoE », skall jag säga .. Härligt i sanning, den dar skulle se ned på en annan - hon, en förrymd hustru!
.
Om man vågade komma fram med den minsta lilla hantydan på nh ' n ann ' människa i hennes nar- varo, så hette det alltid: B Ja, snälla ni, det har jag verkligen alldeles ej reda p %, jag kanner honom eller henne alldeles för litet för att kunna ytt.ra miga etc. Liksom om man inte skulle ha ratt att tala om folk!
Men annat - böcker, vetenskaper och sådant, det hade hon min sann reda på!
Ja, ja, sanna mina ord », slöt hon trium.
£erande, » det hade varit bättre, om hon låtit bli sådant - det iir inte för oss kvinnor!
Hade hon i ställel hållit sig inom sitt område, intresse.
rat sig för hem och barn,, så hadc hon nu varit en lycklig hustru. », Ja », tillfogar en gammal fröker hetsigt,, jag kan ej fatta, att er kvinna inte har tillräcklig karaktars styrka att %beta bort sin kärlek, on: hon gått och blifvit kar i en annan d % hon redan ar gift.
Det skulle jag ha gjort.
» Hon öfverröstas genast aC flera ännu högre och skarpare stam mor, hvilka vilja göra sig hörda - dock endast för att instämma i henne!
åsikt.
Så fortsattes det i ett virrvarr ock öronbedöfvande brus - röster höjat och röster tystna i allt hastigare tempc -- alla hafva de nhgot att berätta nkgot.
att tilliigga.
Blott ett har inger a£ dem att, saga - ett ord till för svar för den franvarande!
Och jag - jag sitter där och skämt å mitt köns vagnar.
Jag borde ji: nu stiga fram och sa.ga nhgot - fös söka fh ett ord med i laget!
Mer - dels känner jag inte henne, son nu afhandlas så ifrigt, har aldrig set henne ens, och kan därför ej fram draga något till sakligt försvar.
Ocl dels vet jag, att hvad jag skulle sagr dock intet skulle: förrn %.
Därför kvar stannar jag fegt ' i min lugna tillflykts ort och försjunker blott ' i tysta re Hur kommer det sig, att en så stor le1 af kvinnosläktet fortfarande står: var pi % en så lhg sthndpunkt i detta fseende?
Hur ka,n det vara möjligt., tt en tid, som vill kallas upplyst, ch en samhällsklass som bar namn .f förfinad, fortfaralkie tolererar hos ig .något så smhaktigt simpelt och; einent tarfligt som skvaller?
.
Och Lur kommerdet slutligen~till, att man- iiskor i allmiin het vid bedömandet ~f hrarandras lif och garning så litet örstå att taga i betraktande detta, .tt alla människor dock icke gro stöpta samma mått?
Att alldeles förneka manniskor riit- en att uttala sig om hvarandra a.r u omöjligt - ett eget omdöme om: n annan bar man ju rättighet att alla, blott det ar s a m t och man sjalf tår för det.
Men det ar detta upp- epande af hvad den säger och den äger etc. - detta samvetslösa Ater-; if vande af en annans ord utan minsta, nsvarskansla, som är det värsta.
Och om florerar så friskt just p % kaffe- ep.
Hur mycket ondt har ej ofta ust såda.na af många munnar upp- epade ord kommit &amp; stad?
Och dock: an ingen stallas till ansvar för detta, lå alla ju undan för undan skyller från sig med, akt det ej varit deras get uttryck utan blott upprepadt efter !n annan.
Skulle man så till slut Lomma till denna sista - den, som ' rån början verkligen fällt yttrandet - ja., då har det sedan dess &amp; tt ihrer s i många lappar och blifvit så iörändradt - oftast tillagt och för- rrangt - att hon omöjligen själf kan ränna igen sina ord.
Om vår tids kvinnor verkligen sltola ' ortsatta med sina kaffekonsel jer -; kulle det då ej knnna gå för sig att ii in i~hgot nytt tema till samtals- inme?
Nhgot annat an nästan, jung- irur och barnuppfostran?
Skulle icke winnorna - afven den del af dem!
; om tillbringa en del af sitt lif p8 raEerep - möjligen snart vara mogna ttt dryfta de stora lifsfrhgor, som, ranta på dem?
Det finnes stora k r d l; om ined ratt numera stallas på kvin.
nan - hon har helt enkelt icke rat.
; ighet att langre dåsa bort stora tid-: ymder af sitt lif.
Vllr tid är en rast lo^; id, d &amp; ingen har tid att hvila - en ut.
irecklingens, framåtskridandets och rätt.
skipningens tid.
Och kvinnofrågan ir en af de stora frågor, som vänta på rättvisa.
Men d &amp; 5.r det en skam för dc kvinnor, som drifva den bort frår dess mål i stället för fram till del - hvilket de im göra detta genorr %tt i öfveriladt nit skjuta förbi må.
let eller genom att hvad på dem an, kommer draga könet.
bakåt och nedht Utvecklingen har stränga, omutlig Lagar: antingen måste man söka.
ar.
beta på att höja sig själf eller - sjunker man.
Allt för fA h a h a de kvinnor varii och äro det fortfarande, hvilka satl in sitt lif p % detta: att arbeta föl kvinnofrågan.
(Nar jag skrifver kvin nofriigan, menar jag nu alldeles e; kviniians emancipation i en eller annar riktning eller några smärre rattighe ters utverkande %t henne i speciell: förvarfsgrenar, utan könets höjande allt: i moraliskt, intellektuellt ocl juridiskt afseende!)
Hkrd &amp; r desst kämpandes kamp, och mycket få- dc sjalfva satta till - då ar det val e; för mycket begardt, att den stor: majoriteten af kvinnor, för hvilka d (dock arbeta, åtminstone lata bli at arbeta emot dem?
Solidariteten kvin nor emellan har alltid varit svag -- latom oss söka stärka den genom ex smula förståelse!
Och om vi ej all tid lyckas helt först % sådana naturer hvilka äro vidt skilda från v %ra egn: - så låt oss då htminstone ej okri tiskt fördöma, hvad vi ej förstå!
Dessa vor0 ju ungefarligen min: tankar, där jag satt i- skymundan Naturligtvis borde jag väl ha gjor ett försök att högt få dem uttaladc - om jag kunnat fh hvad man kalla:, syl i vadretr.
Men det fick jag inte Ja.g kände ju ej den historia, son speciellt på detta kafferep så inten sivt dryftades, men s % mycket kundc ag af resonnemanget första, att den bmtalade alldeles ej tillhörde samma ratego~i af kvinnor, som de hvilka ' ördömde henne.
Antagligen var hon in s. k; » undantagsmanniska s..
Stac- rars hon!
Ty öfver inga faller just cvinnornas dom så h8rdt som öfver lessa, hvilka på nhgot vis till natur) ch laggning skilja sig från den van- iga typen.
För en kvinna ar det ett bent brott .att skilja sig från den stora nangden - ve de kvinnor, som äro ijiirfva nog.
att pröfva nya vägar1 (Ur) Mitt Hem) af A.
Wide.)
Kvinnor och fackfiireningar.
Det ar ännu en bjärt kontrast mel- an de manliga och kvinnliga fackföre- ~ingarna, .icke sa att de kvinnliga par- ivännerna äro sämre fackliga medl.
in vara manliga kamrater, men det ar let ringa antalet jag åsyftar.
En rf grundorsakerna hvarför kvinnan ännu; i litet fylkat sig inom arbetarerörel-; en ar den okunnighet hon i allmän- iet befinner sig uti beträffande vira dézr och syften.
Litet har ocksa gjorts innu för att f &amp; kvinnan med, ett fel hvarunder rörelsen i sin helhet far lida.
ry af något ensidigt eller halft kan ej difva nagot helt eller stort.
Inseende att vara kvinnliga fackföre- aingar ej alls ha den numerär man nade ratt att fordra, da man vet huru stor den siffra ar som finnes p8 arbets- marknadens område (kvinnliga), skulle iag vilja gifva mina kvinnliga parti- vänner den uppmaningen att de, hvar- helst det vara ma, klargöra vara idéer, omtala vara syfteu samt till dem, som ej kanna var sak, men anda fal- ler ofördelaktiga omdömen om den- samma, rekommendera böcker eller sma broschyrer som afhandla eocial- demokratin till läsning.
Exempelvis Hj.
Brantings broschyr s Socialismen B samt s socialdemokratin^ af A. Daniels- son, bida af Verdandis srniskrifter.
Vi böra försöka att i fa ord klar- @ ra hvad fackförening ar, vill och hyftar, det, nämligen att den lär oss att vi alla äro människor, skapade af sam- ma materiel och till samma ändamal: att hjälpa hvarandra, och, för att tala i liknelser, den ena m % nu vara skär- ' slipare, den andre minister, bada be- höfvas i det nuvarande samhället, bada böra därfiir af samma samhälle ersättas för sitt arbete sa de kunna tillgodose sina mänskliga behof.
utan att lida nöd.
Arbetarne ha dessutom, behof af större kunskaper a n de som folkskolan bestar dem med; därför ha fackföreningarna sökt att i största möjliga min bilda sina medl.
saval i politiska som populär- vetenskapliga spörsmal.
Politiken ar just det viktigaste hvarje fackförenings- medlem maste sätta sig in uti, emedan den för oss samtidigt öppnar var syn p i förut ej anade förhallanden p i sam- hällets olika omraden.
Slutligen lär oss fackföreningen att vi under solidaritetens bandr kcnna fordra och erhalla.
de.
mänskliga rattigheter v i som arbetande individer till sam- hällets basta ha ratt att begära, Mig synes som om vi kvinnor hade skyldighet att lära och verka inom arbetarrörelsen för att för det, uppväx- ande slaktet kunna bereda något .större möjligheter till ett rikare och ädlare lif an det vi arbeterskor f &amp; föra.
Ty att det ar .tungt och dystert det veta vi alla, men vi socialdemokrater aga dock ett stort, varmt och visst hopp att m.ed hvarje dag som går äro vi nar- mare vårt mal. '
B.
S.
Agitera för Morgonbris; =
MORGONBRIS - - H l oirig P lysslade och icke kunde förstå, att l C h n n e var borta.
i enlighet med sekretariatets för- slag att, densamma skall utg8 med.
1 0 t 6re pr manad för helt betalande ' med- i Icm, daraf 4 öre skall gå till reserv- I fonden, 4 öre till administrationsfon- den och 2 öre till den kort förut be- slutade Folkets hus-fonden.
För halft har gatt af stapeln mellan den 6-12 augusti i ar.
Det ar troligtvis den I betalande medlem betalas hälften.
D ~ n n a ökning af kontingenten var största arbetarekongress som halli ts i norden, ty icke mindre an 475 ombud l nödvändig emedan kootnaderna för kom- voro närvarande, daraf endast 8 kvin- mande kongresser och representantska- pet skola tagas därur.
nor.
Frau kvinnornas fackförbund var in- Kongressen behandlade en mängd fragor rörande arbeiarrörelsens vikti- liimnad motion giende ut p3 att kvin- nor, hvilkas inkomst understeg.
12 gaste intressen.
I agitationsfragan förelag flera motio- kr.
pr vecka, icke fingo pillaggas högre ner .. I sekretariatets utlatanae betona- uttaxering an 25 öre pr vecka.
Ur diskussion framgick att man tyckes des nödvändigheten af ' en kraftig agi- vara rädd för att en dylik bestämmelse tation bland de d u g a ännu oorgani- serade arbetarne.
Kongressen beslöt att rörande kvinnorna skulle valla mycket anställa en helt aflönad agitator och besvär och oreda synnerligen ifriga oin ifraga om kvinnorna uppdrogs At sekre- rapporteringen.
Dessutom hyste man tariatet att - agna särskild uppmärksam- den förhoppningen att dylika kritiska het at agitationen bland kvinnorna, dels situationer som de under lockouten 1905 genom anslag till de organisationer som I ej sa lätt skulle aterkomma.
T h.
Jo- tagit till uppgift att organisera kvinnorna hansson fran Jarn- och Metal1arb.-förb.
samt dels genom direkt bedrifven agi.
hyste sympati för kvinnornas motion, men ansig att man kanske borde sänka tation bland dessa.
Angaende Landsorganisationens or- beloppet till 8 kr.
samt framlade för- ganisationsfofmer foreliigo fixa motio- slag härom.
Bäda förslagen förkastades dock och ner.
Kongressen beslöt emellertid ati t i stallet beslöts enligt sekretariatets för- ej haru~innan göra nigon ändring.
Frågan om fackförbundens samman.
slag att: Da de lägre aflönade kvinnorna, sa.
, sättning föranledde en Iihg och iblanc I ganska " humoristisk diskussion.
Fragar I val som lågt aflönade män, alltid rak- remitterades till sekretariatet och repre.
nas som halft.
betalande medlemmar, sentantskapet för vidare utredning til l och dA kongressen har anledning förmoda alt en uttaxering till högre belopp an 25 niista kongress.
Ett viktigt beslut fattades angaende öre i veckan p &amp; halft betalande med- ~andsor~anisationens ' ställning till blif- h: mrnar, endast i fi fall, ' men da yttersi vande konflikter, i det de hitintill gal. u .tomordeniliga sidana, skall behöfva lande .bestämmelserna.
vidgades nagot: fl örekomma, s8 anser kongressen ej an.
Man bes !öt pa sekretariatets ' förslag att: l (: dning föreligga att bifalla det i motior Landsorganisationen skall lämna sitt un- 5 16 gjorda yrkandet.
Kvinnornas fackförb.
motion om et1 derstöd till anslutna organisationer vid de tillfällen da arbetsgifvarna genom b iidrag pA 500 kr.
till en pitänkt hem.
lockout söka hindra organisationsarbetet a. rbetsutstallning bifölls enhälligt.
,: eller arbetarnes försök att förbättra sina s ammanhang med detta beslut gjorde!
aflöningsförh !illanden, afvensom vid alla a.
.f kongressen, pll förslag af de kvinnligi tillfallen da föreningsrätten ' hotas eller a imbuden, följande uttalande: Da en af de största svårigheter vic arbetarna utestängas vid försök att bilda wganiserandet af kvinnorna ar att sök: a organisptioner samt vid lönenedsattnin- l hemarbetets skadliga inflytande ge gar, allt enligt bestämmelser som nar- n lom de ytterst låga löner som betalas mare angifves i stadgarnas § 7.
Landsorganisationen äger dock be- I iksom ock.
i de organiserade gifta ar fogenhet att i undantagsfall afven be- t betarnes likgiltighet för sina i hemar vilja understöd fran Landsorganisatio- t bete sysselsatta hustrurs och döttrar: nen vid en anfallsstrid under nedan a rnslutning till respektive, organisationer k iemstalla vi till de olika ombuden fö angifna omständigheter:.
f DA ansiutet.
förbund p &amp; en plats äger ackorganisationerna, att p8 sina möte1.
en afdelning af sa stor omfattning att a mmoda mannen att uppmana sina hust förbundet vid en eventuel strid för så- I ' ur och döttrar, sysselsatta med hem dan afdelning, genom egna medel mot-.
a irbete, att gå in i sina organisationer svarande 2 kr.
pr vecka för hvarje al f Anna Pettersson, Signe Svensson, förbundets öfriga medlemmar, ej för- A Yildtlr Lindblom, Anna Sted2 mir utbetala ett understöd af 1 2 kr.
pi A h n a Johansson, Anna Johansson vecka: till de i striden indragna.
En sådan strid kan dock ej få ut, Anna Nilsson, H a n n a Berglund.
bryta med mindre sekretar,iatet och för- Vi ha blott har berört en del af d bundsstyrelsen äro ense.
om.
att de upp.
- 1 ' ragor som kongressen behandlade, d ställda krafven ej kunna genomföra!
b; i förmoda att våra kvinnl.
partivannel p8 annat satt an genom allmän strejk 1 .edan i partipressen följt kongressen: att afdelningen ifriga ej p8 de senastc: irbete och resultat.
fem aren reglerat löne- eller arbetss Vi hoppas emellertid att nar kon.
villkoren för sina medlemmar samt at t I gressen om 3 år &amp; er sammanträder mar striden före dess utbrott blir frin sekre t d3 skall hafva bättre resultat att pek2 tariatet definitivt godkänd till understod l pA an nu ifraga om organisationsarbe Har sekretariatets godkännande för ei 1 tet bland de efterblifna bide manligr sadan strid.
erhållits, utgir understöde t I och kvinnliga arbetarne i Sverige.
enligt bestämmelserna i Landsorganisa tionens stadgar 8 7.
Dock far under stödet frin Landsorganisationen ej ut betalas till högre belopp an förbunde !t sjalft utbetalar ett belopp motsvarand e 2 kr.
pr vecka och medlem af de it De socialistiska kvinnorna antal som ej befinner sig i strid. '
Sedan denna fråga var afgjor ' d gic: k Tyskland höilo den 22 - septembe: kongressen att taga under ompröfnin, g sin fjärde konferens i Mannheim.
Till behandling förelag berättelse] i hvad min och på hvilket satt Lands organisationen skulle kunna understöcljr a I öfver den under det sistlidna aret be- Folkets hus-företagen.
Kongressen ena - drifna agitationen bland kvinnorna.
Vi dare behandlades frigan om röstrat des om följande beslut: Fran hvarje till Landssekretariatet in för kvinnorna, agitationen bland landt betald månadskontingent afsattes 2 ör ' e arbeterskorna, organisationen blanc till Folkets hus-byggnadsfond.
Denn a tjänsteflickorna samt fragan om hjäll fond, ur hvilken skall förmedlas 18: n at barnaföderskor.
Dessutom föreslas att konferensel för, byggandet af för arbetarrörelsen af sedda Folkets hus, m % tagas i ans.pra k skall uttala sina sympatier för den af för sitt ändamål forst sedan en blii r- ven i Tyskla~.d uppspirande ungdoms vande partikongress beslutat att gemen 1- rörelsen bland arbetarne.
Vi skola i foljande nummer lämn; sam t med Landsorganisationen bilda e n lagenlig institution för förmedlandet i if ett utförligt referat dfver förhandlingar^^ vid denna intressanba konferens.
dessa lån.
Ifraga om kontingentens storlek bt L slöt ' kongressen.
genom .öppen ornrösi t- Landsorganisationens 4:de kongress l l ' ',, ' 1 l l- l DA Nej, det kunde han inte.
det är höst.
Af And.
Falkenberg.
(Öfvers.
för Morgonbris.)
Det är söndag i dag.
Höstdag med solsken, .ren, lätt luft Det .-är host allaredan.
O ich med gula löftrad i skogsdungarna.
I går såg jag grågåsen dra &amp; söder- Jag ' sitter och hör klockorna ringa.
I dag har den lilla lärkan dragit d lärnere i kyrkan.
.
na färde och hon tyckes ha tagit Det ar märkvärdigt att det ringer skilliga af de andra sångarne med r iu, sedan mässan ar slut., g.
Ack, det ar ju sannt - det ar Gunne Och så börja vi att .lägga ved ' i S o m skall begrafvas i dag.
p e n, och satta oss vid ' brasan om I dag kör Ron till kyrkan.
riillarne - L vi som äro £riska och Kör med blommor och kransar.
ada.
Men det ar icke alla som äro I (Ich uppe i .tornet ringa klockorna: t.
Gamla Gunne Opistun är hvar-, t) l.ott för hennes skull.
: n det.
- ena eller det andra, ty hon l Den ena klockan, som är litet spruc-; all dö, säger doktorn.
1i ren, brukar annars att skorra, men i Och dö - det är inte SA lätt, sar- C lag försöker hon att få tonerna meia ~ildt för gamla Gunne.
Hon hal: 1i; lara.
.
.
sft s a mycket att strafva för, hon.
SA tycker åtminstone folket.
.
on har suttit på den lilla gården och 1 Eller det kanske ä r.
den klara, rena aft att sörja för en sjuklig man, et1 t l uften som gör .det:,.
.
...
sr kor, några får och nio ljuslockige L Det kan ju hända.
arnungar.
Och prästen kastar joid p &amp; Ingen af dessa kan klara sig sjal, f l sista och säger nagra ' få ' vackia ord: all Gunne dör.
Därför är detta icke?
Det kunde ' ju icke bli .så, mån:ga, B lätt.
1: y det var icke s å fett för Lars.
.
Doktorn var där i går.
Och det var inte hans skull.
: att - Du får söka taga det lugnt 1 ?rasten ej kunde .få mera - - Gunne runne, sade han.
S å yttrade han dl i h ade nog förtjänat mera, det förstod an reste.
Dagen därpå sände har l L .ars mycket val - förtjänat ett Iangt, tt paket medicin på järnvägen frår l v ackert tal på s å där ' en tio kro.nor.
: ongsvinger till Gunne Opistun: Mer l " Ja, det hade hon: a järnvägsstationen begärde de fyr; 1 Och på, kyrkoQården, &amp; idt Qrafbe *, ronor innan paketet utlämnades - - s todo vänner och bekanta till Lars, e!
var.
efterkraf,.
sade de.
.
- h iusmän och husmanshustrur och tor- Då började Gunne första, att de t k .ade sig i ögonen med hvita, samman-: ke är ' så lätt att dö.
Vår herre ' ficl c v rikta näsdukar.
.
öra, som han ville, men doktorn ficl s Men utanför kyrkogårdsmuren stodo ehålla sin medicin, sade Gunne.
Il lönderna och pratade om vädret.
och Men då prästen.
fick veta, att Gunnc e ' c lm Vingersmarknaden, so % skulle ade sagt på det sättet, kom hal l h iållas i nästa månad.
.medan läns- ckså.
.
r nannen stod uppe på backen,, blada ' - Ja, det gjorde han.
r ande i sina auktionskungörelser ocb Och han talade länge med Gunne:.
ti rantade på, att prästen skulle bli - Har du gjort upp med var herre i, f ardig med gamla Gunne inne på kyr- h n n e?
frågade prästen.
k: ogården.
- - Nej, jag har tänkt att sänd; a Sa kom prästen.
, ars, min man, till handlanden ocl h Bönderna skingrade sig en smila, iinsmannen för att göra upp med den n 1: yfte vördnadsfullt på hatten, dA prästen Srst, svarade Gunne.
c jick.
förbi, samlade sig åter när prästen Sedan fick vår herre slå upp i sil n t räl var borta, tände sina pipor och lok och se hur hennes räkning stol d s; å började länsmannen med sina kun- b. c jörelser.
Att hon var skyldig, det visste hon 1, Men uppåt .vägen körde drängen nen om hon var skyldig mera ä: n f rån Granliden, " han som hade .,,Kört indra ' manniskor, det trodde hon icke t.
(3unne till grafven.
.
Och vid hans sida Hon hade ju strafvat och slitit 3 Lr s; att Lars och, förvånades.
öfver att it och år in - både natt och da g (3unne nu var gömd.
Han kunde icke iästan - ty de nio ljuslockiga, sor n r miktigt förstå det.
rår herre hade ' gifvit henne, skull e Nej, det kunde han inte.
u fram, och hon hade ansvar f t i r lem, menade hon.
Det kunde no lända.
att hon inte hade besökt kyi Lan så synnerligen ofta., men pliktern lade tvungit henne att stanna hemm) ch därför fick vår herre stryka e; treck öfver, hennes skuld i det har ieendet.
Ja, det fick han.
Ty hon var icke skyldig nigon ar lan an honom, .handlanden och lan!
Gammal hindulsk berkittsis &amp; nannen.
Det fanns kanske andra, som vol skyldiga mera an hon - - I tidens begynnelse skapade Tvaehtri Kanske prästen, när allt gick on världen.
kring.
Men dH han ville skapa kvinnan p en då hade prästen blifvit arg oc: h fann han, att han hade redan använt sagt, att Gunne var s å förhärdad a ltt allt atersthende material vid mannens hon aldrig kom i himmelriket.
Och: jå skapande. '
Det fanns inte kvar ett reste han.
enda fast element.
Ja, det gjorde han.
Tvashtri kände sig förvirrad och Gunne blef liggande och funderad försjönk i djupa tankar.
Slutligen och till sist kom hon underfund mc fann han en utväg.
att det icke var s å lätt att dö.
Han tog månens rundhet, ormens Men på kvällen, då Lars komm buktningar, klättrande växters sling- lem med kvittenser från både han (ringar, gräsets dallrande för vinden, .anden och länsmannen - då smi vinrankans smärthet, rosens sammets- log Gunne och sade att nu hade hc lenhet, löfvets lätthet ' och rådjurets Fatt kvitto.
af var herre också.
Me blick, gladtigheten i solens strale och rakningen hade varit ganska stor.
- dimmans tårar, vindens ostadighet Andra morgonen var Gunne OF och harens räddhåga, påfiigelns få.
stun icke mera.
fänga och mjukheten hos dunet på Då prästen fick veta, att det ha (je svalans hals, diamantens hårdhet, ho- gått så fort, skakade han p3 sitt gr {la nungens ljufhet och tigerns .grymhet, hufvud och sag mycket betanksam i it.
eldens viirme, snöns kyla, skrikans Och ' Gunne lades på ett soffloc: k pladder och turturduvans kukande.
Allt detta förenade han och for- med rena, hvita lakan öfver sig.
O (: h inne i. stugan tvättade man och rökte made en kvinna.
Dihrpil ga£ han med enris, medan Lars gick dar och henne i present A t mannen.
,, ' ' f ' ' ' '.
,
-.
.Atta dagar senare kom mannen till Tvashtri och sade:, Herre, den varelse, som du gaf mig, förgiftar hela min tillvaro.
Hon pladdrar utan rast och ro, .hon lägger beslag p &amp; all min tid, ' h m beklagar sig för ingenting och har alltid nå.gra krärgpor.
D Och Tvashtri tog tillba.ka kvinnan.
Men åtta dagar senare kom man- nen Ater till honom och sade:.
» Herre, mitt lif ar mycket ensligt, allt sedan ' jag gaf dig ' tillbaka den där sarelsen '.
Jag kommer ihåg: att hon ' dansade och sjöng f6r mig, ' Jag erinrar mig hur hon gaf mig en blick ur ögonvrån och huru hon lekte med, mig och smög, sig intill inig.
D ' Och Tvashtri gaf honom ånyo kvin- nan i present.
Det gick denna gång icke mer ' an tre dagar innan Tvashtri på nytt ' fick se mannen ' konima till sig.
» Herre B, sade mannen, D jag förstår icke riktigt hur det hängtjr ihop, men jag känner mig öfvertygad om att kvinnan förorsakar mig.
mera bekym- mer och besvär än noje och glädje.
; Tag ber " dig, .befria mig fran henne l D Men Tvnshtri utbrast otåligt: ' .., G % din ' vag och gök göra det bästa möjliga ' af ert samlif l s.
' O &amp; mannen utropade till., svar: jag kan icke lefva, med- henne!
: » Och icke ' heller ' kan: du lefva ' utan henne!, genmälde Tv~shtri.
Och mannen sörjde i ' sitt.
hjarta, sägande för sig själf: w Ve mig l Jag kan icke lefva vare sig, me. &amp; eller utan henne!
B ' 1 15 -.
itort ya1 sorteradt lager af och Silfvei-ur,:.
ragg- och Väckar-Ur m. m. '
.
, URMAKARE &amp; ' UR,HANDEL = ~ u n ~ s ~ a t 15, - a n Stockliolm.
.
.
.
:.
.
.
Stort val sorteradl lager af Rums-.
.Fönster-, Bad- och Febertermometrar samt Barometrar m. m. Urkedjor, största lager pil platsen; Släta Gulmetallringar .h 1, 1,50 och 2 kr, pr st. ' ' ' '.
.
I - I.
.
.
.
SOC~AL-DEMOKRATEN ' pris, i S t o i k ~ o i m pr.
åi; 9: -, - balfår 4: 50,.
Preurnerera på.
SOCIAbDEMOKRATEN kvartal 2: 2 5 och må- nad 0: 80.
.
.
SOCIAL-DEMOKRATEN I landsort &amp; i.
.
Annonsera i p {år 9: 20, halfar 4: 60, Uppmana vänner och kvartal.
2,: 30 och må-.
SOCIAL-DEMOKRATEN il &amp; 0: 80. bekanta att h a l a,.
Prenumeration i Stockholm pi % expeditionen, Folkets Allin.
Tel. 68 68: Riks Tel. 20 91.
I laidsorten p &amp; HUE, tr. l /,,.
I I.
,:.
.
.
.
.
s.
.
11..
.
.
...
.
.
.
.
rekommenderar sig!
- i ärade kunders.
benägne.
håg- '.
.
. '
' ' komsh Kransar uePöras smakfullt ooh ' killigt.
=.
.
.
.
_..
AIlm.
Tel.
202. '
Ma~mskilnads~atan 40.
.
. '
- ' B K ~ d ~ u säga mig, du, som star d!
vid dörren och gapar, hvad som ar dl vederstyggligaste i guds ögon?
w w Hm,, svarade Raskus och blinkad ... En kvinnlig agitatar har Kvin- riornas ' fackförbund anställt fr. ' o. m,, da a ' väl en högfärdig präst. » 1:sta okt.
Valet har fallit p i frk.
S i g ~ e Svensson, och styrelsen hyser stora för- hoppningar ifrliga ' om det goda resultai för förbundets framgling som detta steg innebar.
O m afdelniogarne p % de olika Stockholm.
platserna litet hvar göra sitt för, anslut- Kvinnornas fackförbunds exp, Folkets hu ning till, föreningame skall framgangen i tr., öppen hvarje onsdag afton ' f, 8 - säkert icke uteblifva.
Frk Svensson O.
r Anna Sterky, kasdirska Jru An?
kommer att frarnpa hösten företaga en Johansson, Dalagatan 52, 2 tr. ö. g. agitationsresa, hvarom närmare medde.
Lil~nesömmerskefackf.
Ordf. fru An] laiide kommer att tillsändas afdelnin- Westman, Birkagatan 15, 4 tr., Samma trade 1:sta torsdagen hvarje manad.
O-sale garne.
Folkets Hus.
Kvinnoorganisationer som i c h.
.
Prenumerera p % prof en manad e1,ler kvartal.
.
.
.
rikaste postkontor. '
.
. '
. '
' 3 I i It .a ' ' ' I.
.
p &amp; prof en månad eller kvarh3l.
~r=num &amp; ' ' A ' - Riks Tel. 67 83.
- Morgonbris - Arbetemkornas tidairsg - utgifves af Kvinnor- nas fackförbund och utkommer en gång.
i.
kvartalet i slu: tet af mars, juni, sept.
och dec:.
Morgonbris är den enda ' tidning inom arbetarerörelsen som redigeras uteslbtande för - kvinnorna och deras.
intressen och bör den därför lasas af alla intresserade arbeterskor och.
.
arbetarhustrur.
Morgonbris kan erhållas genom prenumeration å alla post- kontor och kostar 50 öre pr år.
.
- Norgonbris säljes i lösnummer a 10 öre genom de flesta Arbetarekommunev, Soc.-Dem.
Uizga ' omsklubbav, Kvimo- klubbar samt genom en del fackfovbund.
.
Klädsömmerskefdckf.
Ordf. jrk Signe sver son, Vitwtmtinnagatan 30, 4 tr. ö. g.
Sar emottagit inbjudan till kviiinokonferen- rnnnträde 2:dra onsdagen hvarje m %na sen i Stockholm behagade snarast med- G-salen, Folkets Hus.
.
.
.
dela detta under adr.
: Azna Sterky, Mössömmerskornas fackf.
Ord€.- fru Hiln Folkels has, Stockholm. '
Wiberg, Nom ull.+gatan 15.
Sanimsntrac ' booperativ a Bagerif öreningen Framtiden ' Sömmerskorna i Landskrona ha bildat fackförening och ämna an- sluta sig till Kvinnornas fackförbund Det skulle vara bra om siimmerskorns p % alla andra platser där organisatior saknas ville följa exemplef, ty endasi genom organisation ar det mi,jligt föl kvinnorna att förbättra sin.
ekonomiskr ställning.
.
.
, 1:sta tisdagen hvarje m h a d, .Kv.
Facl!
exp., Folkets Hiis,.
4 tr. .Rosettsömmerskefackf.
Ordf. frk Gerkl Etcno, ja ko bu bergs rata.^ .31, 1 tr. ö. Sainniantrade 2:di.a tisdagen hvarje m&amp;na Kv.
Fackf.
exp., Folkets Hus, 4 tr. Stockholms ~amskrädderiafd.
Ordf., Aug.
Ostberg, Bengt Ekenhjelmsg~ tan ii.
b. Sammantrade 3:dje mindagen i hvar månad, F-salen, Folkets Hus.
.
Rekommenderar sina tillverkningar uti allmänhetens.
.
benägna %tanke.
~ ö r s ä l i n i n g s b o d a; r.
12..
B i r k a g a t a n o c h S:t P a u l s g a t a n 25..
.
Ordf. f kk Göteborgs Kappsömmerskefackf.
Ordf. fra ridh Aman, Badstiigatan 3, 5, 3 tr. Sa1 n- Inte svarslös.
I Södermanlanc F mantrade 4:de onsdagen.
i hvarje måns Id, Eli % Neuman, 3:dje LAnypatan 35.
Samman, trade 3:dje tisdagen ' h varje ni Anad, Folket€ lefde för nagra tiotal h sedan en.kring, G-ealen, Folkets Hus.
1 lus.
.
.
.
En adning ' s o m på samma gång strykande varelse, som af somliga an Badbetjaningens förening.
Ordf. hr Au 9. är organ för arbetarepartiet och ny- sligs mindre vetande, af andra ater som %cstajsso~~, Helsingborgs Linnesömmerskefackf.
.
Ordf. Regeringsgatan 6, 2 tr.
Sar n- en inpiskad skalm.
Raskus, sa kalladt .niintrade Bidra söndagen i hvarje mana1 a,.
j %u Hilrla Soensson, Jarnvapsgatan 37.
Sam- hetstidning för Dalarne at 1 n8ntrad.e 4x18 lördagen i hvarje månad.
han ' sig, infann sig öfver:rllt, dar han F-salen, Folkets Hus.
.
l Lilla Godteuiplarsalen.
visste nigon folksamling skulle aga rum, Liijeholmens Linneklubb.
Ordf. jrk I6 la Eslöfs Sömmerskefackf.
Ordf. jrk Ellm sasom vid auktioner, större bondbröllop, Skog, Lindagatan 35, 1 tr. A Lim-lkuist, adr.
: Godtemplarhuset, EdKf.
Anländer ' till Falun, Borlänge, Lud- husförhör o. s. v. Dar vankades alitid Kungshalmens Linneklubb.
Ordf. frk Ew LY z vika, Grängesberg, Smedjebacken o. nagot godt, och han förstod att roa E~ykvi&amp;t, S:t Eriksgatan 15, n. b.
L.
M. Ericsssons vinn ok lubb.
~rbetarekvinnor i Dalarne! '
bönderna, s % att han aldrig blef utan sin del a t valRgnaden.
I ' en församling dar i trakten rege- rade en dryg och myndig präst, som var föga omtyckt.
En vinter höll han husförhör i en af byarna i socknen.
Vid dylika tillfällen var det p5 den tiden vanligt, att prästen och äfven de, som besökt förhöret, undfägnades at de förmögna bönderna.
Raskus hade naturligtvis afven passat p &amp; att infiona sig för trakteringens skull., Med föga andäktig uppsyn stod han och stirrade p i den myndige kyrkoherden, som pro- menerade af och an bland sina ilhörare, slängande kring sig katekesfragor och snäsor.
Slutligen blef prästen varse Raskus ' näsvisa fysionomi vid dörren och beslöt att knacka honom med den oväntade fragan: Landsorten.
Ord if.
f r k Anna Nilsson, Kapten~patsn 28.
Sar n- nant raden 3:dje torsdagen i hvarje mana d, Folkets Hus, sal 4.
Falun, Sömmerskefackf.
Ordf. hr Ax !el I4Win, Hyttpritan 4 B.
~aminanträhe 2:di ra; isdagen Livarje mánad, Arbetareföreni n-; ens lokal.
Eskilstuna Kappsömmerskefackf Ordf. J1 rk Emma Andersso ?a.
Saiiimari trader 2:di ra mandapen i hvarje manad, Arbi-Koem u- neiis lokal.
Eskilstuna Mössömmerskefackf.
Ordf. j r rk Banna Berglun.d, asgatan 79.
Sammanträc le P:de mhdagen i hvarje manad.
Malmö, Kappsömmerskornas fackf.
Sundsvalls Sömmerskefackf.
Ordf. fi ' 21 A qi~ilina Olsson, Oaternialin 16.
Samma Il - hade 2:dra och 4:de t.isdagen hvarje m h ~d B Sällskapets lokal, Ostermalm.
1 Teekna andelar i 1 Kmpi Syfabriken Linnéa!
s. v. redan .på middagen utgifnings- dagen.
Utkommer hvarje söckendag och kostar för år kr.
6: -, för kvar- tal kr.
1: 60. utgifvet af Stockholms ~jänarikneför- ening, utkommer under 1906 sexgånger, och kostar för helt år 35 öre, post- befordringsafgiften inberäknad.
Prenu- meration kan ske inom Stockholm på Tjänarinneföreningens expedition, Gref- turegatan 20 C, och i landsorten genom att till saamma ställe med post- anvisning insända 35 öre och tydlig adress.
p: - p - A.-B Arbetsrnes Tryckeri, stockholm 1906.
