# ID: svediakorp-per2310
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1906
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,051
# sentences: 1,117
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
.
Nr .a.
Arbeterskornas tidning Landsorganisationen.
Då den.
Sv.
Landsorganisationen 1898 bildades, tänkte nog ingen att den inon1 loppet af f % s r skulle vinna en: så .stor tillslutning,.
som verkligen varit fallet.
Den kom ju till tinder wara tider och fick genast i början ett varmt mottagande af de lockout- ande s %gverkspatronerna i Norrland och sedan följde striderna om för- eningsrätten slag i slag.
, Fran niistan alla hörn i landet gjorde arbetsgifvarne hvad i deras makt stodo för att genast frth början krossa den nya Landsorganisationen och med den afsikten, öppnade inan konflikter hvart n1a.n kunde.
Dock, svgrigheter uppstodo iih7e11 inif ran.
Bland arbetarne sjiilf va radde olika meningar angående den s. k. tvangs- ailslutniilgspaagrafen ifrAga on1 an- slutning till det socinldemokratiska arbetarepartiet.
Enligt denna slrulle niimligen hvarje till Landsorgnnisa- tionen ansluten organisation inom tre Pir efter sitt, intriide i denna afven ingå i Soc.-Dem.
Arbetarepartiet.
Eétei n~hngas uppfattning var.
denna be- s t h m e l s e af en såda11 natur, att den i vissa fall kunde verka skadligt p &amp; organisationer+ fackliga intressen, - Zltgifuen - lat åstadkommas.
Det &amp; r solidaritets- principen, organiserad i sin högsta ~h mest storslagna betydelse, och att 3enna systematiskt ordnade solidaritet ir oeh inaste vara den barande kraf- ten inom Landsorganisationen, därom ha vi under den tid den besthtt haft nlanga- bevis.
Vi behöfva endast p i - minna om den stora lockouten i fjol sommar, dH arbetsgifvarnes organisa- Soner riktade ett val förberedt huf- tudangrepp mot den organiserade ar- oetarrörelsen, för att i ett slag för- söka krossa och söndra denna, som let kostat arbetarne rn %nga ars kamp och denim txppfattiling fick majoritet för sig p &amp; Land~or~nisationelis kon- gress 1900, i det man dar mildrade - paragra£en dithän, att man tog bort tidsbestan~melsen ' af 3 %r, men ph samma gång slog fast o.om Landsor- ganisationens syftepill att verka för fackföreningames intriide i arbetare- kommunerna och därigenom i det Soc.-Dem.
Arbetarepartiet.
Detta be- slut tyckes sedermera ha verkat lug- ilavde inom fackföreningsvärlden hvad anslutnirigen till Soc.-Dem.
Arbetare- partiet beträffar.
Att La~~dsorganisationen verkar till uteomordentligt gagn för de.
orgrnise- rade ibetrirne, diirbnl kan vikl endast ' en mening ram radande.
Hvad som förlänar denna samlade organisation dess makt ar den styrka, kom bestar i att i, fyans stund kunna förena.
alla orgm~isationer~~a-, kraft som i en.
hand.
Därigenom uppntis en makt, stark och .iiläktig nog att kuvna för- svara.
arljettjrnes intressen.
' ined el?
kid ?,, som ' " Aldrig ' förut undei.
de ti- digare organisat.ionsforn ?~ kar klin-.
.
...
. '
m ' ' l Juni 1906. af yuinnornas Faakförbund.
- - I " kominai~de kongressen kommer dock s % kolossal, beror nog till stor del på txoligtvis ' att taga, upp fragan till be- de mäns duglighet, som ha sate i Landssekretariatet.
handling.
Af större intresse ar det dock, att Ordföranden, hr Herman ~ i i i d ~ v i s t, Landsorganiaationen ej endast förenar öfvertog denna post efter red.
Fr. de reda1 organiserade arbetwne inom Sterkys död 1900.
Med sällsynt skarp- sin ram, utan afven arbetar för att.
sinne och klok beräkning, förenad organisera de iniinga tusende e£ter- med .ett djupt och allvarligt intresse blifna arbetare, soin ännu st % utanför, för den institution, han själ!
varit och har ligger ett arbetsfilt, som med om att skapa, har det lyckats tarfvtlr kraft och energi.
hr Lindqvist att stiindigt, om an ofta Att organisationsarbetet dock ghr under kritiska onxdändigheter, föra öfver förvantan framat, darom gifva Lan&amp;sorganisationen f ramat.
Den er- siffrorna ett glänsande bevis, ty an- farenhet han under sitt rnangå~ga talet medlemmar i Landsorgai~isatio- arbete inom röelsen vunnit, har i rikt rnhtt kommit sekretariatet till godo och vid sih sida har han haft dugliga, pröfvade krafter.
Hr Ernst Söderberg, Laudsorgmisationens kas- sör, ar kand af mariga, dela fran sin tidigare verksamhet son1 Maleriarbe- tareförbundets förtroendeman, men k e s k e mera genom sitt arbete inom sekretariatet och de präktiga gedigna föredrag, som han hallit för olika ar- betaregrupper Hr C.
E. Tholin, af- ven han en populär och gärna hörd talare, hr J. Andreasson, hvilken med sin diplomatiska formaga och sin mång %riga kiinnedom om fackförenings- rörelsen säkert har.
fyllt en stor upp- grft inom Sekretariatet, och slutligen hrr And.
Sjöstedt och Ch.
Lindley, den förre Bageriarhetareförbundets stif- tare och uppskattade ftiïtroendeman HERMAN LIXDQVIST.
och inocla att bygga upp.
Dettn för- sök, som s &amp; mfinga andra, misslyc- kades totalt, tadc vare samman hall- ningen inom Laildsorganisatioilen, hvillten iiunIera Br SH v&amp;l samarbetad, att den verktir som ett viil smordt jattemaskineri, hrilket icke gnisilar i fogarne.
Landsorganisationei1 verkar f. 11. endast som försvars-, ej soin angrepps- organisation.
Hurilvida vi niigonsin komma dit, att kfven denna ' senare form för klasskainpen kommer att vinna Landsorganisationens uilderstoci ar en framtidsfrfiga, som ' emellertid för inånga, och synnerligen de mindre starka organisationerna, har en stor betydelse.
Dbck, denna tanke kanske stöter pH sh ' stora praktisks wSrig-.
.
att.
cleti.
ej kan re&amp;eeras.
Den heter,.
.
.
...: o. # .. och den senare kand i synnerhet för den utomordentliga insats han gjort inom arbetarerörelsen genom att .or- ganisera och man skulle nära på kunna ERNST S ~ D E R B E R G.
siiga kultivera hamnarbetarekhren och nen har pi % de senaste tre %ren mera att fr8n Sveriges alla stader samla än fördubblats.
Vid seliaste kongres- dessa under TransportartDetareförbun- sen 1903 xroro till Landsoi-pnisationei~ det, hvars förtroendeman hr Ch.
Lindlejr anslutna 24 fackf.
ined ' i18 förenin- är, samt sist men icke sämst hr Sv.
gar, ut görande tillsammans 39,U 00 Persson, Träarbetareförbundets förut- ~nedlerïlrnar, daraf 1,230 kvinnor.
varande förtroendeman, nu mera med- Enligt uppgift frhn Landssekretariatet arbet are i Socialdemokraten, medlem om stillningen till den nu stundande i Stockholms Arbetarekommui~s sty- kongressen i början af augusti, se relse, uppburen folktalare m. m.
Dessa siffrorna ut s % har.
För närvarande inan ha i förening utfört ett stort ar- iiso anslutna 30 fackf, med ' 1,350 bete för var sak och v i t parti.
föreningar, utgörande cirka 94,000 Det ar icke var mening att med medlemmar, daiaf mellan 6 h 7,000 dessa rader strö blommor för spiif- i n n o r I sanning en storslagen varna ».
Shdant anses ju numera för f ranigang.
högst omodärnt.
' Vi ha blott velat Det 3.r nog.
ingen liitt uppgift Laads- p %peka det duktiga arbete, som enligt ' sekretariatet .f %tt sig ariförtrott att vAr mening utförts under de förflutna styra och leda alla dessa iniinga viljor .ire aren, san+ dar$i11 foga en onskan i en b e s t b d riktning.
Att allt detta om god fortsittning i samma spar.
blifvit ' ly6kat.s SA väl och ' @ amg %ngen Inom LandsorgänisationerFi böra al ta.
.
. '
.
, ...
s.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
..
MORGONBRIS ..,.
.
.
arbetets män och Itvinuor samlas.
Ma något i lifvets skola och detta bö; s k en regel för alla dessa kvinnor hon f i r endast tid att .rusa hem.
un- det lyckas oss att i en nara framtid dock af ven väga någo t i ' samhället som sakna förutsiittningar för att kunn; der den knappt tillmätta middags- f % de efterblifna med.
uppfylla den?
t.ideii -.
förutsatt att hon bor i nar- vågskål.
.
heten af fabriken - för att kasta en Men å andra sidan: lir m h n e del Framtiden skall utvisa, hurr flyktig blick p &amp; barnet och g i h a det kvinna, Iivilken som moder star hälsosam denna rösträttsreform v u kretsen af sina barn, verkligen el föda.
för vårt land.
Nu kunna vi e, dugande uppfostrarifina, och kura hol Under tiden %r den lille öfverläm- säga annat, an a t t vi äro oändlig vara det ' under nuvarande förhalla-n nad åt nagot äldre syskons omsorger, eller %t en grannkvinnas goda vi1 ja; glada.
och t a c k s a m a.
, fastän vissr del?
r ' Kasta vi en blick på det öfre tio kanske till och med åt nigon annam i röst inskränkningar och klausuler Ni begär unde~:r&amp;ttelser fran Fin- tusendets familjer, s i finiia vi, a t betald person, som drifver B barna- land och i synnerhet en skildring rättslagen äro förnedrande för kvin kvinnan där vanligen utöfvar denn: viird, som affir och » gör anglar * af af stamningen bland våra kvinnor nan.
Men vi hoppas.
a t t nya sam, sin B naturliga uppgift w da.rigenom barnen.
För att den lilla skrikhalsen efter rösträttsfrågans lösning.
Gärna hallsförändringar sfven afskaffr att hon, allt efter som barnen ut skall halla sig tyst så .lange som möjligt stoppas den vanliga, smutsiga skulle jag i detalj villfara E r be- dessa missgrepp, i synnerhet &amp; dar veckla sig betalar ett antal främ sudden i munnen p &amp; honom, om man mande krafter, fysiska och andligt .gäran, men jag fruktar a t t min den naiionalekonomiska frågan: lönarbetare, p &amp; hvilka hon vältra.
inte rent af, för att han skall sofva blif vit f ullständigt löst förmåga nr dartill allt för ringa.
alla sina B modersplikter w, och endas riktigt djupt och godt, ger hononi Helsingfors l a / s 1906.
A t t v i kvinnor äro glada öfvei af hjärtat beklagar att hon ej äfvei sö,mngifvande medel, som kunna med- kan öPverl %ta den besvärliga födelse föra döden eller idiotism.
I stillet.
sakens slutliga vändning, ar all * Miina Si22 " anpu &amp; akten pb legda personer.
Efter am för modersmjölken far han tunn, för- deles ~ j ~ l f f a l l e t.
Det kändes son man följer barnflickan, s % koinm, falskad komjölk och allehanda, n &amp; om en sten fallit från bröstet, nä1 guvernanter och informatorer, llirarl ringsinedel ' för barn », om hvilkn det v i blef VO öf vertygade om, a t t dröm.
och lärarinnor.
Till följe af de godr galler att de endast i lyckligare fall men om kvinnans rösträtt blei ekonomiska förhiillandena öfverlämna icke verka rent d som gift p &amp; den barnens kroppsliga, andliga och mora spada organismen.
Med den öfriga verklighet och a5t med detsamm~ liska uppfostran till fackman, ocl barnavArden, med iakttagande af hennes valbarhet sanktionerades.
At1 modersplikterna inskränka sig till a.t hälso- och renlighetsföreskrifter, ser hon e j skulle bli valbar, det fruk- välja dessa fackman sam t .. att betal: det likadant ut som med födan.
Godt.
tade vi i det längsta, ty vi visste dem och kanske iifven att ha öfver ifall arbeterskan kan begagna sig af af a t t nggra.
af v i r a ledande män vorc inseende öfver dem.
Inom dessi en god barnkrubba eller annan anstalt Clara Zetkin.
kretsar utöfvar modren endast i fial1 som har uppsikt öfver barn.
- Nar hugade a t t neka kvinnan denna synta fall niigot direkt infiytmde pi den första tiden ar öfverstånden s &amp; (For&amp;.
f~.; n.
: r 4 1905.)
rätt, t y om ock de latsade frukts sina barns utveckling, oeh ännu merr mförtros barnet åt den mycket be- för kvinnans omogenhet i, allmanna Kvinnan och bhuppfostran.
sällan är d e t h inflytande ett i upp tänkliga uppsikten af äldre .syskon frågor, s &amp; fruktade de dock mera fostringshanseende förnuftigt och väl, dler bekanta, eller ocksh blir det.
IV.
311s inte öfvervakat utan har oinskrhkt a t t förlora sin.
egen makt.
Därför görande.
var spänningen bland oss mycket Det som öfverflödet medför hor irihet att bränna sig, falla i vatt- Under det föregltende ordandet om kvinnans förändrade stallning och storborgareklassen, det medför nöder net, störta ut genom fönstret o. s. v. stor.
Därför voro vi beredda att hos proletariatet.
Ju mindre ock Kanske kan det f % tillträde till någon roll har pAvisats att de ekonomiska med tillhj alp af en generalstrejk förhiillandena gjort den förra w hus.
3sakrare mannens förtjänst ar, jr ~arnvhrdsanst alt eller dylikt och fiir drifva var vilja igenom.
Vi voro nodren, till en i ekonomiskt hanse- mera det blir till ett nödvändighetens l ä r i f r h komma i,folkskolail.
Modren färdiga a t t g å till ytterlighet, att mde öfvervunnen standpunkt, att de. '
järnharda bud att kvinnan maste för mdas ut; hon iir öfvertygad om att strejka ensamma utan våra rnanr kvinnliga slaktets verksamhet och in värfva nligot för att hjälpa till at barnet %tminstone ar under uppsikt n %gra timmar, att faran för att det medverkan.
Vid våra demonstra.
tresse förlagts friiri fainil jens skött tacka familjens underh %llskostnader skall taga skada åtminstone ar för- till samhället, desto mindre blir det henne ockd tioner raknade vi lika inå.nga kvinn Vi h a h a då endast berört hus möjligt att iefva med sina barn, at: minskad.
Men barnavårdsanstaltsrna liga deltagare som man.
Och doch modrens verksamhet från ekonomul befatta sig med deras iippfostran.
x h folkskolan erbjuda barnen l %ngt fruktade vi, a t t till och med vira synpunkt och lämnade ur sikte der De materiella förhållandena hafvr i f r h det de skulle; och s % länge manliga m-enings fränder dock skullc andra sidan af hennes volrsamhet, salunila både inom de hogre ock klass-staten besthr skola de aldrig er- bjuda dem det.
För proletarkvinnan i nöden lämna oss i sticket.
Före- hennes af diktande och filosoferandc lägre klasserna verkat detsamma: d (kan det sålunda blott bli tal om en ställ Er d å vår glädje, nar vi så.
kalkborgare bes j ungna r naturliga upp- haf va undandragit barnens uppfostrar ippsikt öf ver barnen, soni skall skydda gift~ - att vara mor.
trin modern; deras uppfostran al som det första folket i Europa oKvianan inAste bevaras %t sina icke längre i hufvudsak ett verk ai jem f r h de största skadorna.
fingo allmän rösträtt för båda könen!
moderspliktaer, At barnen B, under det personer, som sammanknytas genom Regeln är s %lullda bland denna Vi hoppas, a t t vi ej bli lämnade altropet drager man ofta i härnad hmiljeband, utan af utom familjer dass, att modren icke kan välja det.
såsom e t t enastående exempel i mot det kvinnliga slaktets befrielse- staende personer, ja ofta af personei; lag af vArd och uppfostran, som synes lenne mest iignad för barnens iitveck- Europa.
Vi tro, a t t vi skola få sträfvanden.
Med den förklaring, som som lefva utom densamma.
De nya man icke t %l emotsagd, att kvinnans produktionsvillkoren hafva icke blot1 ing, utan att hon maste välja det, många ännu mera entusiasmerade iaturligs uppgift ar moderska.pet och Erånhandt kvinnan en stor del al iom ar billigast för henne att komma efterföljare.
&amp; tt uppfostra barnen, tror man sig irbetet för hush %llet, utan dessxWtom ifver och som 1amna.r henne mest Något absolut separat program: edan pli förhand kunna nedslå hvarje: edan en stor del af barnuppfostran, id till förvarf.
Hon sjalf kan blott hafva vi ännu ej uppsatt, ty vår cvinnans ansprAk p % plikter och) ch detta resultat är detsamma för i£va inflytande p &amp; sitt barns utveck- ing under de korta pauserna i hennes tid iir så upptagen af &amp;, ngahanda .attigheter ino~n sanlhället och detta; torborgareklassens som för proletaria- ~rbete, p &amp; sön- och ' halgdagar - om il1 och med i diibbel matto, näm-; ets kvinnor.
politiska förvecklingar.
Därför kan igen af smoraliskaw skii].
Men i följderna af detta tillstand ion ej måste arbeta på dessa dagar jag ej heller ännu klargöra detta Som bekant älskar kälkborgaren risar sig däremot samma genomgri- rller pb öfvertid.
Hennes kropp är helt.
Men siikert %r, a t t all slags ngenting så mycket som att befria laiide skillnad som mellan de förras Iii utskpad, hennes sinne nedtryckt agitation för ett friare och sundare; ig fr %n obekväma fakta och förhal.
, ysuppfyllda, sysslolösa lif och dc, ch p % hennes lediga stunder vantar lenne vanligen ett dubbelt arbete; samhaUsskick skall furts.iittas.
Nu landen genom morajiska skäl.
, Mo.
3en.sres nedbrytande öfverarbete.
Kapitalistens hustru kan utvälj2 let galler d % att raska undan det raliska skäl, äro klädsamma och börjar val den vanliga valkampanjen kosta dessutom ingenting, de befria lämpliga stallföretradare, förträfflig1 lon under arbetet för det dagliga och för den böra folkets begrepp fråm eftertanke och ge tillfälle till de utbildade facklärde t.ill sinn barm nödet försummat i hushAllet.
Hur utvecklas och klargöras och kvin- aest hiirligt klingande, utnötta fraser.
uppfostran.
Dessas förrnhga ställe1; kall kvinnan under sådana förhållan- norna göras själfsthdiga, a t t de ej non borgerliga moralen är den buske, kanske hennes egen förmåga helt ocb len vara i stånd att inverka qyna- af dumhet eller pekuniära skäl nvilken strutsen gömmer hufvudet, nhllet i skuggan; barnen utveckla sig rami?
på sina baras utveckling3 1å nAgot obehagligt nalkas.
Den mder gynnsa.mma förutsättningar.
Återsthr ännu den gamla, goda öfvergå till fiendens parti.
Hur annorlunda för arbeterskan!
nedelklassen, detta raritetskabinett n0ste ock i friimsta rummet till di3 Finlands arbetarparti har vunnit iiet galler att hålla kvinnan fjättrad Barnens uppfostrare heter oundvikligt: or alla för länge sedan utlefvade ett stort slag med den allmänna i11 .hemmet.
; lumpen; den enda skola, som konse- nstitutioner, detta skydd för alla Under dekretet om kvinnans, natur- rvent inverkar p % deras utveckling: legrepp och tillståixi, som vor0 rösträtts- och land tdagsreformen, och det basta af allt är, a t t k.vin- iga upp&amp;ftr att föda och uppfostra iöden Den rikes hustru, som nekar sitt lyra och heliga för vhra farföräldrar.
laro, komrria naturligt icke tusende och 3arn bröstet för att hennes former ej ilen förh %llandena inom medel klassen norna n u faktiskt, i .synnerhet de iter tusende kvinnor, som aldrig kunna; kola lida skada, later en w kraftig amma tro intet i afseende sadana, att man proletariska, tillsamnlans -.
och i3 möjlighet att utöfva.
sina moders- iriin landetr ge det sundare mjölk ir dem kan draga några allmängiltiga icke efter mannen - blifvit fullt dikter.
Och dock ar deras antal, in hennes egen, genom fadernas syn- lutsatser.
Smbborgarklassen %r oh; jälp- lika Lerattigade samhallsmedlein- ack vare samhällsförhållmdena., oupp- ler fördärfvade organism kan åstad- igt dömd till underghg och m h t e iörligt i stigande, och fragan efter comma.
De personer, som öfvervaka junka ned till proletariatet, med mar.
orvarf ar en lifsfrhga för dem.
Till) ch leda barnets vidare utveckling, Framtiden stiiller stora kraf på ölje af krig, som rycka bort miinga iro särskildt utbildade för sina upp- indantag a£ n %gra af dess medlem- nar, som k u m a höja i3ig upp till oss.
Den krafver insikter i alla usende unga man och ännu mera $ter.
Arbetarhustrun kan däremot torborga.rklassen.
Kvinnorna, som till- samhällsfrågor.
Men dessförinnan ill följe af de allt större svgrigheterna allmänhet icke tanka på att ge sitt [öra den bättre stallda småborgar- måste vi få komrlnurcal rösträtt för; tt bilda hushAl1 aftager Ziktenskapens) arn någon motsvarande ersättning lassen, söka så mycket som möjligt att kunna lära oss a t t direkt också ntal; den diiliga ekonomiska stall- ör den viird hon sjalf skulle ge pa efter sina systrar inom storborgar- lingen, egendoms- och förvärfsvillko- ~arnet.
Om icke sjukdom och diilig ingripa i den administrativa rege-: en medföra ock i m h g a fall inom %da hindrar att barnet far näring dassen i att undandraga sig barnens ippfostran.
Den stora massan af ringen.
Vi hoppas a t t den soc.- iktenskapet att makarne afhalla ~ i g rid modersbröstet, s % lagga förvarfs- måborgarfruar tvingas genom att de dem.
frågans lösning kommer att kiin att skaffa barn till världen; den !örh %llandena ritt hinder i vägen.
n %ste arbeta som sömmerskor, stic- ligga kvinnorna närmast om hjhr- laliga fysiska utvecklingen - för Kanske måste modren lega ut sig: erskor, lärarinnor, nästan in i samma Barnens tat, ty alla äro vi dock kapitalismens iet mesta ocksA den en följd af sam- lom amma %t de rika, men ännu age som arbetarhustrun.
o alls förhållandena - gör det omöj- ~ftare kallas hon, då dagen knappt drd och ' uppfostran glider sailunda offer.
Och om vi dock ej äro be- igt för m %nga kvinnor att föda barn; ryr, af fabrikspipans giilla ljud till h e n i den klassen alltmera ur mo- vandrade i samh&amp;11slarans sofistiska dler Atminstone att föda sunda, lifs- i t t arbete.
Hela den langa arbetsdagen lerns händer.
teorier, s % hafva vi dock lart oss rrstfiiga barn.
Med hvilken ratt fast- ' örblir hon fastkedjad vid maskinen; I det att silunda de nya produk- Bref från Finland. '
Arbeterskorna, och nutidens kvinnofrhga,, '.
.
- '
tionsförhAllanderia tillintetgjorde till- verkningen inom familjen af dess nödvändighetsartiklar, rycktes inark en undan barnens uppfostran inom famil- jen.
Kvinnan, son1 arbetar inom sam- hallet, drogs bort frlin sin ai-iaturligaa uppgift, soni för öfrigt blott var na- turlig sk länge den stod i öfvereiis- melse mccl de ekonorriiska för11,~lllan- deim Barnens ~ A r d och uppfostran kunde endast vara en u tesliitnnde moderlig syssla så länge kvinnan var fjättrad till hemmet till följd a£ de ekonomi- ska förhillandena, genom det satt p % hvilket dessa voro ordnade.
Familje- lifvet blef ocksh i detta afseende grundligt förändrat genom de nioderna produktionsvi llkoren; ty familjen var ingen moralisk enhet, utan en ekono- misk enhet.
I och med att de eko- nomiska grundvillkoren för dess be- s t h d förvandlades, maste ock dess s % .kallade moraliska plikter och upp- gifter förändras, måste samhlillet ge- mensamt uppträda som dess arftagare afven i den riktningen.
Denna förvai1dlingsprocess är tyvärr ännu icke slut.
Kampen inellan ställd prislista, samt eventuelt ined det gamla och det nya, de svåra mdel i vinsten för sömmerskorna.
förhiillandena under öfvergdrhgstiden ' Ateljisn kommer ej att åtaga sig g i h a sig också tillkänna i all sin.
nbete för konfektionsaffärerna, utan hfirdhet.
beträffande barnauppfostran.
Men förvai~dlingsprocessen har redan Sömmerskornas förbund i Köpen- mdast £ör privata kunder.
Man Km- @ tt så IAngt, att nian icke kan tvifla amn har nyligen anordnat en ut- nar skaffa mera kapital genom an- om u tgangen.
Barnuupp f ' 0stra.n måste Lallning af hemarbete inom damkon- lelstecknin~.
de besökande har upp- - förläggas och blir förlagd från fa- 3ktione.n.
miljen till sa.vnhallet; den mAste Utställningen har väckt uppmark- nnnat söminerskorna.
att realisera öhergå frAn modrens händer till peda.- ztmhet i vida kretsar, och tillström- .enna plan, s % att vinsten kan gogemas (barnuppfostrarnes) i ordets ingen af besökande var s &amp; stor, att: omma sömmerskorna själfva tillgodo stallet för att såsom nu g % i inel- vidsträcktaste bemärkelse.
Kvinnan lan nödgades beglira extra tillsthd blir icke blott som husfru utan ocksa tt hålla utstillningen öppen ett par anhändernas och kapitalisternas fickor; Andelarne skola vara p &amp; 10 kr., i egenskap af moder fri för att utföra lagar längre $in frKn början var be- nen komma dock att i första hand samhälligt arb.ete allt efter sin indi- tamt.
örsäljas bland sömmerskorna sjalfva viduella böjelse och sin förmåga samt Syftemålet med utställningen var i enlighet med samhallets beh0.f - tt för den köpande allminheten 15 ned afbetalnii~gsvilkoï % 1 kr.
pr hennes stallning kommer ocksa häri illfalle att afslöja de usla.
löneför- .ecka.
Med czteljen förbindes e11 fackskola, att bli mer och mer lika rr~annens, dillanden, hvarunder sömmerskorria Alla sentimentala utläggningar kun- nom damkonfektionen f &amp; arbeta oeh lär kvinnor under sakkunnig ledning: unna lära sig yrkets alla delar, och na ej ändra ett jota i detta.
ida, och detta lyckades öfver för- cke, sAsonz nu ar fallet på ateljéerna, (Forts.), antan.
Utstallningen blef en succ&amp;s lara en specialitet.
Undervisningen ör sö~nnierskorna, på samma g8ng: ommer att omfatta alla olika bran- om den genom sin hela karaktar; her inom damkonfektionen.
itgjorde en skarp t.illrattavisning för Som inan ser ar det ett steg i rätt le arbetsgifvare, som med förkärlek iktning sömmerskornas organisation pelrulera i svältlöner At kvinnorna.
agit.
Det galler nu att praktiskt Ut.stallningen omfattade omkring ' 70 ~rbeta för sakens fromma i det nya A f alla de blommor, dika damkostynier, däri bland.
fina p-et.
Vi hoppas och tro att shväl som blomma på jorden varta och ljusa klädespromenadko- ' örmhga.
som vilja finns hos sömmsr- och jttbïa åt lifvet tymer, silkesrober, kappor, kjolar, korna att betrygga det nya företagets och vissna och dö, avajer, blusar samt linneutstyrslar, ' ramtid.
rån fina med broderi och spetsar till uera ordiaiira.
Hvarje plagg val de huda om våren,) %häkta; d en lapp med uppgift p4.
de första som spira.
irbetslön samt tiden som åtgatt föl ur snuiltande snö.
) laggets tillverkande ..
Dessa upp.
; ifter brakte många af ile besökandc Kvinnornas masspetition De äro som tårar tt häpna, ty f &amp; af de burgna kvin.
iräEi -- er ofantligt mycket arbete.
Att sprida i lyckliga ögon: iorna ana, under livilka.
tryckta för istor i hundratusental öfver hela landei som undrande vidgas r8llande söminerskorna få lefva., ellei) ch att samla namn ph dem ar ingen smR I R ~, dartill fordras stor uthallighet och er iör hvilka skandallöst låga löner dc wirinande mot allt hvad de se tro pA att saken skall kunnt - som tankar, som dq-öm.nzar illverka dessa ofta så smakfulla ock; agna.
Hufvudvillkoret för att ett önskvardl iyrbara.
drakter, med hjälp af hvilks i v6rliga sinnen: lessa kvinnor försköna sig själf va .ock sesultat skall kunna e r n h är, att en listr kall hitta vagen in till h a d e kvinna, an och vackrare jnns ej ika njutningarile i sin tillvaro.
Dessr, ingen hon bor i slott eller koja, .ar gifi ?likla löneuppgifter väckte sikert tan dler ogift, gammal eller ung.
Detta möte] i varitlen an de.
ren on1 ansvar till lif hos mAnga a: iiock vida större evårigbeter an nlgon kar le besökande, de stodo hiir inför er m a.
som ej deltagit i arbet.et.
Men %ro listorna en ganp spridda i stol tf samhallets skuggsidor, som de al, utstrackning, det Zjufva skall visma, sh vkgar man hoppas och tro lrig förut beaktat.
Men de viicktt att massor af kvinnor, i samma Sgonblicl det vårliga hcita ifven förbittring bland stadens gross 3e läsa listans öfverskrift, skola kanna san omsider förgår.
iandlarematadoreï i damkoiifektionen ningen a£ den enkla orden:, Vi underteck svenska kvinnor anse att, d &amp; kvinna1 Men kan du, sb lagg i; v hvarför behöfver allmilnheten fi nade har samma skyldighet att lyda lagen son {etskap orri sömmerskelöner.
din stambok en blonzma, mannen, rättvisan kräfver, att hoii afvei För att noggrant tllustrera plag far sainina rätt som ban att deltaga i vale och göm den för kampens; ens tillverkning, m r en särskild af af lagstiftare B. och sorgernas tir!
Det bar ocksh visat sig, att fastän namn Ielning inredd till verkstad.
Mai insamlingen %nnu endast pághtt en kortar1 1899. såg hiir sömiiierskorna i verksamhe tid, redan omkring 60,000 kvinnor undel Ebba Westberg.
vid nål, maskin och pressjäi:n, ocl tecknat petitionen, ett i sanning aktning€ (Ijanarin ?zebladet.)
sllmiinheten hade har tillfalle at bjudande antal, nar man besinnar, bur fög, kvinnorna aro att manövrera dq genom ett besök fA en inblick i söni öfvade lika stora apparater.
merskeyrkets mysterier.
Men 60,000, det är ändock ingen siffre Med utställningen var förknippat som racker till att beveka riksdagen at En sömmerskeförening har bildat en tombola, dar de ut.stallda före ge alla Sveriges kvinnor rösträtt, Jag ha i Eslöf och vunnit ganska stor tir niiilen utlottades.
Numren hade strj hört mer iin en riksdagsman resonnera si aOm kvinnornas intresse för att fh yolitis slutning samt uttalade sig för att ing kande åtgling och hela företaget rc rösträtt inte ens ä r si % stort, att det förrn % i kvinnornas fackförbund.
Ilet är ej sulterade i en god ekonomisk vins dem att teckna sitt namn p &amp; en begära dikrom, dA %ro deras allmanna och politisk ter ett föredrag af Fru Elma Daniel: för .förbundet.
vakenhet annu för obetydliga, att de riniligi son f ~ å n Malmö, som föreningen til.
Man ämnar nu att med hjalp a vis kunna hoppas att f A dem beaktade inor kommit.
Vi hoppas den nya förf dessa medel realisera en liinge när riksdageur.
Den tanken har jag för öfrig ningen fortsätter med ett energisk up1 plan, nämligen att öppna egen SJ frhn riihnga betydande hall hört uttalac lysningsarbete bland söminerskorn ateljb, da ' r medlemmarna kunna finn och jag kan e j annat an erkanna, att de har ett visst berattigande.
i Eslöf och att de må lyckns fA all sysselsättning.
Arbetslönerna skol DliïfUr nahte vi nu ta upp namninsan med.
bestammas efter en af förbundet fas, lingsarbetet p s allvar, med hela den seg ' Varblommor. '
Sömmerskornas hemarbats- utställaing i Kopmhamo.
nergi, som vi kvinnor kunna prestera, när i vi *.
Vi fh inte nöja oss med att t?
mot de namn, som bjiidm oss - nej, vi laste gå omkring och öfvertypa och för- lara, att det är kvinnans plikt lika val 3m mannens att bidraga till a t t de ädlaste ch basta män bli valda till riksdagsman, e som vilja h j d p a fram vårt folk till; örsta möjliga upplysning, välmAga och d i a, de som vilja göra landet fruktbart, e som vilja med sparsamhet handskas ied de medel, som folket, ofta med stor ppoffring, betalat i direkta och indirekta katter och - s i ~ men t icke minst - de om vilja bevaka kvimaornas intressen.
Men detta är omSjligt £ör oss att kunna örn, SR länge vi sakna politisk rösträtt .. ~inlmds kuinnov Im vedan vunnit full med- orgarratt.
Landtdagen beviljade 29 maj Ar politisk röstriitt och valbarhet At alla vinnor - gifta och ogifta - soin fyllt 4 Ar och betala 1 mark d. v. s. 70 öre ronoskatt.
Denna glädjande händelse kommer helt isst att bli oss ' en hjalp.
Våv fråga har: ö. vid 1906 års 9iksdag tagit ett stort steg kamåt i det att riksdagens b&amp;la kamrar i krifuebe till Kq1.
Mai:t begärt utl.edning ngiiende politisk rösträtt för kvinnan.
Nu h a alla Sveriges kvinnor ett enas&amp;- nde tillFälle att genom att teckna sitt namn 15 en petitionslista ut trycka sin önskan,, tt politisk rösträtt mh tillerkännas svensk: vinna pB samma vilkor som svensk man.
Stt sadant tillfälle Bterkommer kanske icke.
Hvem af oss skulle icke vilja visa hela %riden, att i Sverige stå kvinnorna så iögt, att de ej längre vilja, l l t a sig nöja ned att betraktas soni barn!
De vilja bli amstallda och medansvariga med m ' annen ch vilja tjiina sitt fosterland med sin röst rid val af folkrepresentanter lika val som ned sir€ arbete för öfrigt.
Därför, lat oss nu inte förtröttas, inte alla modet, om vi nhgon dag f &amp; endast lej, endast oförstaende, endast ett öfver- ägset smhleende.
Den, Rom svarar oss ned allt detta i dag, kommer kanske i norgon, manad af vunnen öfvertygelse,) ch ger oss icke blott sitt eget namn, utan zbjuder tillika pin hjälp att afven samla rndras.
Hoppas, tro och arbeta ined förnyad styrka för hver dag, och kvinnornas mass- ~etition skall inom kort vara ett verksamt nedel att phverka dem, som ha afgörandet sin hand.!
Och låt se, att petitionen blir ?n ära för Sverige och dess kvinnor!
Stockholnl i juni 1906.
Enligt beslut på Kv.
fackf.
möte ~iteandes listor till alla afd.
inom för- bundet för insamling af namn.
En hvar kvinna bör genom att skrifva .iitt namn tillkannagifva sin vilja, samt samla namn bland kvinnorna så på- tryckningen kan blif va s % ef tertrycklig son1 Möjligt.
Styrelsen för Iiv.
E ' ackförb.
Kooperativa syfabriken Linnea har börjat sin verksamhet med ett mindre antal sömmerskor, för tillverkning af profver a.f olika slag.
Beställningar friin skilda håll in- komma redan.
Vi hoppas att detta företag måtte vinna sympati bland arbetarne, s % de göra sina bestallningar där i stället för att i bodarne köpa dåligare varor.
Äfven uppmana vi föreningarne, att, teckna andelar.
Fabrikens adress är: Kooperativa syfabriken Linnéa, Birkagatan 15.
MORGONBRIS.
... h n n nitgot om hemarbets- ntstillgingegi i Berlio.
Berlin voro sinnena &amp; n~lu i e&amp;dan svall: .iing, i t t denna nts ' ta.llning rar det illmanna samtalsam~et och krafvet ?Lt en lagstiftning pb detta onirade olef starkare med hvarje dag.
Äfven mdra försök att r %da bot vor0 i firde.
Flere kvinnoföreningar hade slagit sig tillsammans för att bilda &amp; n s: k. konsument liga.
.
.
Man hade f&amp;tt klart för sig, att jet icke blott var försäljarna, son2 pressade ner priserna och dikmed m- betslöilerna utan %tt den stora .all- inänheten, som envisades att vilja köpa billigt och dlligt, mhste taga en, god: Tel af skulden p % sig.
Afsikten med ienna förening skulle clii~för ' bli, att iiess medlemmar förbiinde riig att en-: last köpa varor hos fabrikanter som ~ht ' vo ordentliga löner och man sklille Iför dega iindamfil utge s.
K. Iwitti listor med n+nn p &amp; J e bodar sim ~ippfyllde dessa krif.
Men iimu vidare skulle resultaten af dciina utstallning striiclgi sig.
Daily New.i, .en stor en- gelsk.4idoing1 tog upp iilBn och i inuj detta år har öppnats en.
' ljknande ut " I en artikel i deniia tidnings mars- nummer har redogjorts .för den ut.
stallning af hemarbetsalster, som detta år afh %llits i Berlin.
Få.
utstallningar ha vackt ett s&amp;dant-oerhördt upp~eendf icke blott inom Tyskland utan öfver hela den civiliserade världen.
Många undersökningar af bemarbetarnas stal.
ning ha förut gjorts.
både p % allmant och enskildt initiativ och rader rcf böcker ha skrifvits darom, men dëttii var att bringa dessa.
f akt8.
inför den stora allmänheten på ett sådant sätt, att den måste lära, maste först8 P4 ett förfarande tydligt satt fingi, ' de föl sina ögon framlagda bevisen för till.
varon af ett eliinde, som de kanslic dunkelt anat, men aldrig velat riktigl tro på.
Det.
blef dem klart icke- blott att tusentals människor maste lefw p % eii arbetsförtjänst, som stod i del orimligaste förhållande till arbetstic och till varans handelspris utan ähen att dessa handelsvarbr ofta tillverka des- ' under s &amp; osunda och ohygienisk förh&amp;llanden, att de i sjalfva verkei utgjorde en stor fara för snmhiillei i sin helhet.
Uppslaget till denna u t. stallning.
ko111 fr @ de .organiseradc arbetarna.
1902 hölls en fwkförbunds, kongress i Stuttgart, dar bland andrr frågor ä.fven ' heinnrbetarnns stiillninlj togs upp.
De referat daröfver son: gjordes voro af den natur, att 1 x 1 ~ beslöt anordna en.
särskild kongres~ för denna fråga ensanit, till hvilken mar skulle inbjuda olika för saken intres, serade personer och korporationer.
En shdan hemarbetskol~gress kon: också, till st %nd i rnars 1904 i Berlin E11 hel del goda referat och gifvandc diskussioner förekonmo, men störstr uppseendet vltckte dock en liten ut.
stallning af hemarbetealster, som k al: hast anordnats y &amp; initiativ af met.11 arbetarförbundet.
Professor, Sombart, en kand nationalekonom, sade oii- denna utstallning: fJtan att vilja för, ringa de iirade talarnas varde rniqfjtf jag dock saga, att detta ar kongres sens störst &amp; resultat.
Ett par timmar tillbragta i denna xitstiillning föra en in uti en vRrld fylld af skrack och elande.
Mina herr &amp;!
denna utstallning bör göras m %ngdubbelt stor och flyttas till Berlin W! » (den rikare delen al Berlin).
Ehuru mail d &amp; strax ej kunde ena sig on1 sattet att aktta denna plau i verket, ' så.
förföll dock ej: tanken drirpå.
Nar därför prof. Franke, ord- förande i föreningen Social Politik omkring l, ' e &amp; r dari4fter ixpptog saken, fann han marken viil beredd.
Han lyckades intressera eli del socialt in.
tresserade personer därför gt-int skaffa en del pangar.
Därpa utlystes ett möte med reyresentmter för olika .fackförbund och andra föreningar, .d &amp; prof. Franke framlade det förslaget jtiill~iing i London.
Dtir utstaller mnn att organisationer och fijreningar själf va ckc blott hemarbetsalster utan- hetn- skulle insamla material.
; föreilingen för wbeterskor utföra på stallet de olika Social Politik &amp; ter skulle åtaga sig att: oreinAl, som finnas framlagda till nll- framlägga detta material för allmiin- iianhetens pröfning och kunna sjB1Pva hetens ögon och laga att saken blefve; e upply~niilgar om c k förhbllanden kand.
Resultatet af detta möte blef .incler hvilka de lefva.
en anslutning af ett 30-td fa.ckför- I I&lt;öpenhamn har man ockslt gjort !und af olika politisk och religiös farg.
!n - liten uttdiillning i samma 7ag af En - kommitt &amp; bildades som skulle sköta !grdiggjorda kläder.
propag8ndai1, bearbeta det statis.tiska, Ej, heller vårt land har gatt obe- nlaterialet och ordna själfva utetall: Grdt a£ saken.
Redan i april bilda- ningen.
les vid .Cei~tralför ' bundets för Sociakt Under ett Ar var maii sysselsatt irbete (C.
S.
A.)
frrsmöte en kommitte, med att p % olika hall anskaga mate-; om fick i uppdrag att utröna huru- rial.
Vanligen var det de olika organi- lida en dylik utstiillning vore lämplig sationernas förtroendemän son1 under ifven hos oss, Ililan hade fran början sina resor fick reda på hvar henlar- [lart för sig, att ett dylikt arbete en- bete förekom, h a r p a de insamlaSe last.
kunde iitföras under samverkan uppgifter och inköpte material.
Hur ned de organiserade nrbetarne.
Kom- detta sedermera u tst21des ar redan nitténs första atggrd var dirför att skildradt i denna tidning.
A.tt ut- öka med sig associera arbetmerepe- stallningen var besökt kutlna vi ffirstt, # entanter och lyckades det dem att nar inkonistRil af intrlidesbiljktterna örvrirf va f r h arbetarehall flera dugtiga (25 pfg) uppgick till el1 summa af; ra£ ter son1 .medlemmar af kommittén.
Z2,203 mark.
Det lalr ha varit om- ' 4 ett möte med representanter för kring 90,000 besökancle under de 6 ackförbundens styrelser, afhallet i Kol- veckor den var öppen.
E j heller.voro: ets hus, inträdde ' ytterligare 5 nya de int.rycB som dessa besökande fingo nedlemmar i komnitt6ri och starka nAgot son !.
kunde glömmas nästa dag.
, yinpatier för en undersökning af hem-.
, D &amp; " z -.
j n g vid p@ktideii kom.
till rrbetarnas ställning i vArt land - ut-.
.
...
.
.
...
. '
' 3 .. ' .. L.
talades.
Li k ?ledes bes @ ts att medcls niskor, till.
n y a intryck, och nya liir- utsandandet af ett cirkklar till fack * domar.
Men fru Dis outtröttlighet ' sch föreningarna inom de.
yrken so ' m möj, energi är dock ej endast ett uttryck ligen kunde tankas h a h a nagra formel för viljekraft, .nej, det soin gör henne a.£ .hemarbete, söka ~åstsdkomma er: stark ar hennes bergfasta tro p i socia- för beredande undersökning.
.Det iii lismens genomförbarhet, och i det fallet nu att hoppas, att dessa cirkulär skol^ stödjer hon sig ej p3 lösa antaganden upptagas med sympati och föriståelse utan p3 grundliga studier, ty f8 ha landet rundt.
som hon studerat socialismens alla ofika En verklig ixndersökniug af hem, teoretiska framstallningar och historisk-a arbetarnas stallning i vårt land a r jr linier.
en sak som borde ligga alla om hjiirta~ Fru D. är d.ock ej enbart den med- i &amp; viil af intressc för våra minrlrt ryckande agitat.oro, det ar ej enbart i lyckligt likt ade medmänniskor son egenskap af sociálist hon tager till ordet ock för satphallet i dess helhet, t j bland, arbetarne, utan det är afven det elande, som på milnga hhll rhlei hennes mabniskokarlek som .drifver inom detta onnrå.de ar en kräftskada henne till.
propaganda.
Detta i, synner- som friiter vida omkring sig och huart het.
i fraga on] kvinnorna.
Dd hon for verkningar &amp; ro storre an någon kan m a nigon ' tid sedan en langre tid uppehöll Kcrstif2 Hesseigm~.
sig Norrköping i och för agitation bland textilarbeterskorna greps hon af djupt medlidande.
öfver dessas olyckliga ställ- ning,.
inen på samma gang af har-!
öfver deras ohyggliga slöhet, och hon, önskade sig vara tjugu ar yngre för V %ri Usare l+na troligtvis alla v41 att kunna ge sig in som arbeterska i kvinnliga.
partiagitator fru Kata Dal.
fabrikerna och p &amp; sa satt f &amp; tag i a&lt; beterskorna och blha lifsmod.
och, energi i deras förslöade sinnen.
.
.
Bland kvinriorna synnerligast p1 lands- bygden är fru Dalström en val kand och kärkommen gäst, och sällan.
be- söker hon en plats utan att fdrsöka f % tillfalle att tala spccielt för dem.
Det ar afven henne vi ha att tacka för de tiesta af de politiska kvinnokIubbarna i landet, ty det ar hon som genom sin agitation väckt tankaroe hos kvinnorna samt bildat klubbarna.
Om man emellertid ville pasta att agitationen bland kvinnorna hör till fru D:s käraste arbete s % misstager man sig anda.
Hon agiterar gärna bland kvinao~na, men hon anser arbetet bland männen mera fruktbringande och det m % man gifva henne rätt uti, Jarn- vägsbyggarnes organisation ger oss här.
vidlag ett godt exempel.
Dessa s. k. r~tlare, som lefva under mycket skif- tande öden, först % mycket förr än kvinnorna, hur efterblifna de an äro, att deras räddning ligger i samman- slutningen.
Men hur ofta skall icke detta &amp; ter och Ater förklaras för kvin- norna, inna3 deras handlingskraft och msvarskansla vaknar.
Fru D:s mesta agitation sker f. n. för Social-dem.
ungdomsklubbar- nes rakning och.
har hon bland ung- domen ett tacksamt arbetsfält, ty hon sympatiserar med ungdomen af hela sin sjal.
Hon har säkert ocksa genom agitation gagnat detta förbund ofanthgt och fört in stora, skaror af ungdom i den organisation, där be kunna finna näring för sin vetgirighet och utveck- ling ' för anden.
Fru Kata ger oss genom sitt arbete ett tydligt bevis p &amp; hvad en.
kvinnas viljekraft förmar.
utföra .när hon be- sjalas af tron .p % .en .id &amp; Det skulle vara af största nytta för var rörelses framgang om de unga kvinnorna i det fallet ville taga ' exempel efter henne.
ström, ty hvar from den plats i Sve- Har behofs kvinnliga agitatorer s %viil rige, där icke fru Dalström varit och bland ' ile utpinade lönearbeterskorna haliit möten och föredrag.
som btand kvinnoina.
i allmänhet.
DS fru L).
för en del ar sedan t ö r - Vi bringa fru Kata ett varmt $4 jade sin egentliga verksamhet som för hennes stora insats i arbetaraes sak.
socialistisk agitator, anade hennes van- ner föga hvilken otrolig arbetsförmaga och energi hon egentligen besitter.
Hon synes vara en af de f % lyckliga.
raan- niskor, för hvilken inga svarigheter äro oöfvervinneliga, när det gäller att full- följa sitt lifs kall, och for fru D. är socialismen hennes lifs evangelium.
Med en energi och ett hänsynslöst kraf p % sig sjalf, i fraga om att slopa alla ' de Det är icke allt för länge sedaa förmaner kvinnor af öfverklassen van- srbetarehemmets litteratur endast ligtvis sätta ' sa högt varde pa, har hon utgjordes af bibeln, e n bönbok.
och helt vigt sin tid och förmaga i arbetar- m gammal huspostilla, och under rörelsens tjänst, och hon fullföljer siii synnerligen landtliga förhållanden en g h g utstakade plan, att sprida kan man väl a n i d a g påträffa kunskap om socialismens ' varldsbefri-, hem, som icke ha något annat bok- snde idéer bland arbetarne, med: n Eörråd, om man afser från barnens plikttrohet, energi .och p % samma, g %ng primitiva skolböcker, hvaribland ja ett gladt humör, som manga kunde af 8 katekesep och B bibelskam intaga.
undas henne.
friimsta rummet.
Författare och: Hennes lyckligaste stunder äro d;.
tankare arbetade p &amp; den tiden u &amp; -- d % hon med agitationskappsacken till slutande för de högsta samh@ls-: randen fylld ' med föredrag ger sig u: lagren och d e voro knappast till.
p % en agitationstripp pa s &amp; dar ett par nsmn8t klinda ute i det stora folk- tre manader i taget, helst uppat Norr- haf vet.
Och tidningsprassen gick land och Lappland, bland nya man- p &amp; den tiden heller icke ut öfver ' ' ' Kata.
Dalström. '
.
.
.
.
.
Arbetarehemmets licteratur.
.
..
...
,, gom annars.
brutit med den gamla en helt, liten krets, som hade ... m-; rad itionella iskådningen.
Men lik- tresse för den och - kunde betala räl, den som vill.
göra hederliga hvad den kostade.
nianniskor .af sina barn och inga.
I dag är saken annorlunda.
~ a - ilagskampar och lönnmördare; den stan i hvarje hem finnes en tidning, som vill .ge dem en rak rygg med ofta två och tre.
Den tekniska ut- p i lifvets bana-, han lär dem att vecklingen af boktryckarekonsten I.cke läsa sådana.
w krigsromaner,,.
later i dag på.
rotationspressen Hvilken litteratur skall m m gifva trycka tiotusentals exemplar p &amp;, arnen .i, handen.
Det är vis &amp; en samma tid, som fordom behöfdes: åga, som många redan ' stilllt sig, för ett par hundra.
Men också här ien icke fått besvarad.
Goda sagor, har kapitalismen slagit ned sinrr adersens, Concordia Lövings, bopålar.
Affärsvana f örlaggare, lrimms o. s. v., samt så många andra delvis med.
god organisationstalang, oda böcker vår litteratur bjuder.
började redan för.
tiotal år: sedan Tyskland arbetar sedan nigra år utgifvapdet af med mer eller mindre .tteraturälskare inom likarekåren journalistisk skicklighet redigerade Sr spridning af god ungdonislit- ~oafhängiga~ tidningar, som för 3ratur under ledning af folkskoli B billigt2 pris tillhrindahöllos.
Huf - irarne i .Hamburg.
De ha inom Sudsumman var att få .en sådan ocialdemokratin funnit ett mycket spridning, som lockade ainrconsörema;: raftigt understöd., Vårt partis, bok- på annonserna grundades sedan af- .andel har villigt ställt sig till för- fären.
I redaktionellt och politiskt ogande; några veckor före julen hänseende iiro dessa tidningar egent:- ia utställningar ' af ' god nngdoms- ligen det, ömkligaste man kan tänka itteratur arrrangerats genom partiet sig.
De skrifva till vänster, d e ch någon lärare har under a.fton- skrifva tig ' höger, allt efter som immarne hållit föredrag öfver de deras förläggare äro bäst tjänade.
itstälida böckerna, .deras författare De: kalla sig ocksk ofta n opolitiskas, Ich innehåll.
, Vidare ha, i skolorna för att så mycket säkra.re kunna; enom lararne vid sa.nlma tid en smuggla sig, och en försimplande ryckt förteckning .. öfver sådana politisk åskådning in i folkets heni.
böcker, som rekommenderas af l&amp;- Mer eller mindre " utprägIad finne1 arnes k ungdoms utskott^, utdelats man denna tidningstyp.
sna.rt sagt, t barnen, med anvisning att en- öfverallt: i Skandinavien såväl som last begära någon af dessa böcker i England, Frankrike, Tyskland o., f föra.ldrarn0 till julen.
Resultatet s. v. I Tyskland t .. ex. ar den syri- iar varit mycket godt, s &amp; att upp- nerligen utpräglad och knyter sig nuntringen till vidare arbete för har ' till namnet August Scherl och let stora målet, att utrota strunt- hans andra gelikar, Rudolf Mosse itteraturen, .&amp;r.
, stor.
Striden mot etc., hvilka iiga en hel rad af så.
hmntlitteraturen måste i första dana tidningsplantor.
I den ena ummet börjas hos barnen; lär man, göres » vänsterpolitik, i den andra lessa att läsa och förstå god lit- högerpolitik, allt efter som del, esatur, så komma de att såsom passar sig.
Mest bakas dock båda ruxna icke läsa struntromaner, dar- surdegarne i samma trag.
) m kan man vara öfvertygad.
Den Först med arbetarepressens upp.
; om vant sig vid att dricka ett glas komst kom ett friskt drag in j njölk eller ett godt glas ö1 till pressens politiska ruiner.
Arbetare- naten, skall aldrig dricka bran.vins- pressen hade ett bestämt och stor1 apen; så är det också med böcker: mål, arbetareklassens andliga, poli.
l &amp; s ' om vants vid god litterär tiska och sociala frigörelse, att kampa iäring, ser med förakt på den då- för.
Den vä.xer icke på den kapi iga, kropp och själ Pörgiftandt, tdistiska pressplantagens drifbän; truntlitterat~iren.
kar, utan den gror i den goda jord I denna fråga har arbetarerörelsen mån, som fostras af a~betarnes soii- m stor uppgift att lösa, en uppgift daritet.
Den står och faller nioc rom.
i, huf vudsak måste lösas med arbetarerörelsen, hvars förnamstr.
U P hk, som vnndm m i smsmn SP&amp;+ irbeterskans och arbetarhustruns språkrör., den är.
Den för arbetar ijalp.
Hon måste .ur sitt hem för- nes tal &amp; och dess politik ar där som Jose f och ~W&amp;I+J ilisa hvarje osund litteratur; hon före, kah endast vara, en konsekveny och lysmiz, onr ' cj a$tonklackn~~ .$Mr måste bortvisa smutslitteraturens arbetarepolitik.
Och dess år för å1 c~tt dem erz flyhtii stmd b~.f:~ ' ia, ~genter från sin dörr, och hon måste, sig alltj amt stegrande spridning s om ofvan blifvit sagt, vara e,n visar, att .arbetarne i stad och lam dd tro kardske, att deras sopd e12 dng.
stand ig agitator f ör arbetarepressen.
alltmer lara kanna vardet af sil s k d l d e - fört~ycktas s k a m kalh, - egclz press.
.
Men en större uppgift för arbe- tarerörelsen .ar att örj ja för god sknll /.
m dessa fi * setkt.hn ii / / s k q Men ännu återstår mycket at litteraturs spridnipg.
Fragan ar göra för arbetarepressens spridning och sk&lt;ïnk (a frihtm &amp; t a&amp;: visst icke lätt att lösa, synnerligen De kapitalistiska pressplantagernr under ett mindre lands Enskränka frodas ännu på arbetarnes bekost Eörliillanden.
Men likväl, den kafi nad.
De måste ut ur arbetarne lösas, om den upptages med energi hem.
Arbetarehustrun ar det, son ogh insikt, liksom så mycket annat, måste hjälpa till har.
Hon må fö son1 hittills blif vit löst.
Partiför- sitt eget, ' hem sörja för, att del laget, partiets bokhandel, ar dar-, dagliga " lektyren dar 5.r arbetariie före en mycket viktig del i den egen tidning och hon måste bl socialistiska upplysningsverksamhe- agitator för arbetarepressen hos sin; ten.
' Vi behöfva icke blott veten- grannar och sina väninnor.
H:oi skaplig litteratur, icke blott socidi- maste lara sina barn att läsa arbe stiska agihtionsskrifter, vi behöfva tarnes tidning, måste lära dem at också.
en god och allvarlig skörr- med .förakt se ned p &amp; de kapitdi litteratur; det är vir uppgift att- stiska drifhusalstren, som korrum sprida bland det arbetande, folket pera folkmeningen.
det goda.
de stora tänkarne och.
Utom tidningar har man.
o &amp; skalderna i allvarligt arbet e skapat.
_ annan literatur i hemmen: böckcl Vi måste göra arbetarne förtrogna Man läser i främsta rummet rc maner och framför allt ar det k t i ~ r&gt;I&lt;ung, Göstaw o. d.
Under sådana nuft, tjäna endast till att bring med de andliga storverk, som i dag rnan, som uppställer den störst eller liknande titlar kastas årligen barnahjärnans fantasi i ett sjuklig ligga ' olästa eller oförstådda på den kontingenten romanläsare.
Men p d l i o n e r tryckark ut bland folket.
tillstånd.
Och likväl lasas de a snälla och tanketrötta bourgeoisins detta område äro f ÖrhAllandena ann Hundrade agenter äro flitigt syssel- alla åldrar inom barnens värld oc bokhyllor.
Det goda, som finnes i litteraturen, måste vi genom vår ohyggligare än på tidningspressen!
satta med att sprida.
dem och de i alla land.
borgerliga tidningmnes annonsspai- Icke mycket bättre är den ~ f c systeinatis ' kt ordnade bokhandel för- B Drif tiga * bokförlaggare förstå h i skaffa ingång i arbetarehemmet;.
att sprida de snuskigaste alstei ter ' prisa .dem i lockande ord.
Och sterländskaw ungdomslitteraturen.
som kunna frambringas på tryck de finna afsättning i de breda follr- Sverige t. ex. spridas Abergs, h. och vi måste understödja dem, som press.
Hvem.
kiinner icke tioöret lagren, diii de förgifta dittills rena storiska, ungdomsromaner.
Jag v ' t ha förmåga att skapa vidare stor- romanerna, S hvarj e vecka komine sinnen och i sedligt hänseende kor- det val, att jag stöter på motsi verk inom litteraturens värld, ge- gelser, nar jag betecknar dessa B h noin ' att sprida deras verk hos folket.
ett hiiftes, och det eländiga inni rumpera det basta hos folket.
.
håll de .bjuda.
Röfvareromanei ' Lika, eländigt, men mycket far- storiskm skildringar.
såsom dc Partif örlag och partibokhandel måste ~Rinaldo ~inaldinix; snuskiga Sed- ligare, ar det.
bestallt med wgdoms- sämst ti strunt en arbetare kan gifv häri verka såsom ett organiskt helt, lighet5skandaler: # Drottning Draga s, littwnhwen.
Ofver 5 indianhistorier- sina tolf- och fjortonåringar i ha1 verka genom en systematisk orga- r Kronprins Rudolf i.; vansinniga nas S skadliga ' inflytande ' på det den.
På motsägelser därför, at nisation.
och systematis$ ledning.
Och i, ' det stora verket ha våra mord och tjufhistorier: ~Kriminalro- .barnsliga sinnet kan det endast dessa krigiska minnen, som däri maner a: fosterländska romaner med: vara en mening.
Dessa vansinniga, b ysantinisk krypande stil f ö r h i socialistiska kvinbor en stor insats Liksom de på alla om- utan.
sinne och f ör- gas, ännu f orblifvit mången heli.4 att.
göra.
.
.
i * iehhll:.
lögnhistorier, krypande bjviantin$lct.
.
.
.
.... C - - I C C - - - C L i i I '.
. '
' '.
råden ha stora uppgifter i den fram- åtskridande aïbetareklassens och kulturens tjanst.
Det var icke blott en ögonblicklig sinnesstämning, utan det var den sanna verkligheten, så- dan den stod för hans stora, vida blickar, som kom till uttryck i Henvik Ibsens ord: » det nya, det ädla miste komma från våra arbe- tare och från våra E ~ i w n o r ~.
Wilhelm Jansson, Berlin.
D &amp; v a r det slut igen.
Men endast De längta ut 18ngt innan tiden kom- tänkt att till hösten starta en sön- mder en ttd af tvtt år.
Under för- mer d &amp; resan ändtligen kan ' ga för sig; 3zgsskaIa i likhet medhde A andra Men dessförinnan h ' a de stackars platser anordnade sagostunderna.
Gomniaren 1903, den 30 juni, höll, p&amp;.
initiativ af den, soin skrjfver detta, mammorna en svar tid att ' genomg8 I likhet med kamraterna A andra len käxida författarinnan, doktorinnan med bekymmer och ovisshet.
För att stallen ' hafva vi f %tt röna ringa upp- Frida Stéenhoff, ett föredrag B good- barnen skola fa komma med maste de munt,ran fr %n siväl mannens sida som ten~plarlokalen i Sundsvall, till hvilken ha kläder, och icke bara en kostym Erån de egna leden, sa att klubbens m bjudits alla stadens arbeterskor af förutom linne, ' strumpor, skor o. s. v. nier.
an en g h g varit dika yrken.
Af dessa hade mest utan sa manga plagg måste finnas, sa nara att nedläggas, men under den 3öminerskor iiifullnit sig.
(Som en att barnen .kunna f5 ombyte och senaste tiden har en förandring till för den käcka och stridbara förfat- hallas rena och snygga.
Och det vill jet bättre inträdt och vara möten; arinnans vänner iiitreseant upplysning icke saga liter, det.
Det är ej heller ha präglats af en ovanlig lifaktighet.
xan nämnas, att detta var Harold alla som förma skaffa hvad som be- Därför - låt oss ej förtröttas, utan 3otes första uppträdande som talar- höfs.
Pd detta hinder ramlar ofta Erarnit till fortsatt arbete!
Vare det inna!)
Detta var ett första försök att manga af a e smis sommarill ' asioner.
vår lösen för komrnande tider och iter B ring?
samman D Sundsvalls söm- För att i nnågon man rada bot häs- jag ar viss om, att våra sträfvanden - - -.
.
merekor - och det lyckades, om än för var- det St. Allmänna Kvinnoklubb till slut skola krönas - med framghng!
Örebro Kvinnoklubb har under sin &amp; er ett arbete, om hvars besvärlig- För tre år sedan beslöt att tillsatta en Alla ni som längta ut i morgonens heter och rnissräkninga.r endast den kommitté, hvilken skulle försöka skaffa tillvaro icke uträttat nhgra storverk, bris - kan.
döma, som själf försökt sig på pänningar till kläder At dem, som.man men vi vilja ined detta meddelande bakar ni bröd äller sömmar ni kläder, aylikt.
Först gjordes ett frimök att ansag mest behöfvande, och kommittén visa vara kamrater i kvirinoklubbarne, %tt afven vi försvara var plats i ny- skurar ni ett golf äller eldar ni en ild da en förening af arbeterskor af har äfven lyckats öfver förväntan.
Första Aret utdelades kläder till c:a laningsarbetet och att vi, med de dandade yrken, men så srniiningom.
spis, kamstod ur ett halft hundratal sty- 25.
barn, en d21 fingo endast enskilda miA.
resurser, som stå till v&amp;rt för- stöper ni jus eller garvar ni läder -: else-, kommitté- och föreningsmöten plagg; andra hel uppsättning, allt efter bgnnde, taga del i kampen för upp- behof.
Men sedan har kommittén lysning och människovärde!
: n fackförening för sösnmerskor.
alla ni som värka i mänsklighetens På hösten samma %r, eller 1903, kunnat utvidga sia verksamhet, tack Örebro den 29 maj 1906.
.yckades det få ett föredrag, jämte vare dels bidrag fran fackforeningarne tjänst, strävande rastlöst med hand och med mnan hjalp i organisationsväg, af fru samt dels ett bidrag p % 1,000 kr., som Elma Danielsson från Malmö, som: rhallits s h ä l i fjol som i ar fran jänta, l A p % - Sundsvalls Arbetarekonm~uns Barnens dag.
Förra aret kunde man har för er ej ännu en gryning glänst, lppdrag vistades på agitation i. di- rllunda bekläda 104 barn och i ar (vinnor i kamp.
en gang dock stiger er egen morgon- striktet.
För öfrjgt ägnades den nya 175.
Af dessa ha ganska m h g a fått Vid Strömma, trikiifabrik i Karls- och i början svaga och vacklande hel uppsättning af präktiga kläder.
Det hamn rader f. n. lockout.
Striden stjärna!
föreningen en ihärdig omvårdnad af ar 165 familjer som i &amp; r kunnat fil gäller föreningriitten och omkring 35 En g h g gryr den dag, d &amp; ingen ett par manliga partivänner, af hvilka sina barn till landet, och hviikas kvinnor äro ' i strid.
Anledningen till m&amp;laren John Pettersson, f rAn b0rja.n småttingar utan denna hjälp fatt stanna konflikten är verkmastarinnan f ruMaltn- mäktig man till nu dess kassaman, icke gärna kan hemma.
berg, hvilken trakasserat flickorna där- längre kan nyckfullt en mödas lön gås förbi,: utan att en lucka uppstå^ Det är kollosala massor .af skor och för att de ingå.tt i fackföreningen och förläna, i en historik som denna.
Den andre strumpor som upptages pa listan öfver slutligen kört bort dem.
d &amp; en välfödd lätting aldrig mera kan skulle vara ägaren af signaturen har- beklädnadsartiklarne, som ' utdelats.
Icke Vi anmoda vara läsarinnor att mindre ä.n, 156 par skor och 270 par spridda upplysning om lockouten en lata andra göra allt, lata alla sig under.
Af talarinnor ur det borgerliga lägret strumpor ha gatt at.
Därnäst komma hvar i sin krets bland kvinnorna, så betjäna.
må nämnas fröken Elin Rydberg, linnen och skjortor tillsammans 205 st. att inga sträjkbrytare resa till Karls- lärarinna vid elen~entarskolan för flic- o. s. v. Kjolar, ylle och tvattkiannin- hamn och falla de utestangda i ryggen.
den dag d &amp; alla vi tjäna varann, kor i Sundsvall, hvilken ett .par gan- gar, gosskostymer och.
flickkappor i ej de m h g a lyda blott och de f %; er hållit föreläsningar inom förenin- langa banor.
Nara tre tusen kronor Kvinnornas fackförbunds årsmöte gen.
Men den, som a.f alla » star ha utbetalts för alla dessa härligheter.
kgde rum den 13 maj.
De beslut befalla, Kommittén har nog sina bekymmer soni fattades komma att i dagarne i pro- alla jälpas at, var kvinna och var högst B bland.
Sundsvalls sömmerskor, och har, som man säger, nog haft svart tokollsutdrag tillställas nfd.
P % samma som har dess öron och hjä~tan, det man, %r dock £ömt och främst Harold Gote; att ratta munnenzeiter matsäcken, ifraga; %ng komma tryckta årsbeïfittelser lika fria bada, fria mänskor alla!
hon är deras viin och ledare, som om huru mycket man kar att gifva &amp; tt utsändas efter medlemsantal, et.t Karl-Erik Forsslund.
och hur många man tycker sig ovillkor- 3x.
till hvarje medlem.
alltid riuger dem samman.
Nar Sundsvalls sömmerskeförening ligt måste hjalpa.
Det ar ju sa rnanga Enligt beslut af styrelsen komina ansåg sig kunna v %ga det, inträdde som behöfva.
Dock har den alltid ifven listor för insamling af namn- den i Kvimzornas Fackförbufid, dar visat att den kunnat .skaff &amp; panningar, underskrif ter på lrvinnornas masspeti- 3en sedan dess stått och dar den ty hvem har hjarta att neka nar det tionslistor i röstrattsfrå.gan.
xkså kommer att stå.
Ty nu ar galler barnen.
Ur styrelsen utgick fru Anna Pet- Eöreningen stabil.
.Genom .. tillstallnin- Ett sommaruppehill pa ' landet hör tersson och frk Ebba Jansson och; ar, såsom basarer .och dylikt, samt till största och sundaste.
njutningar för invaldes frk Betty Strand, hr Aug.
insamling, har den åviigabrakt en arbetarebarnen.
De tranga bostads- Östberg och frk Hiltna Larsson.
I komi- sjukfond, så att harje medlem har förhallandena i hufvudstaden förorsakar ten för kvinnokonferensen invaldes Sundsvalls sömmerskeförening.
rlid sjukdom en, sj&amp;k7zjalp af fem s8 mycken förödelsi: bland de sma, att Fruarna Alma Johansson, Sterky och Sundsvalls stad, som eljest lider krosaor ' pr vecka.
Och detta utan det .nara p &amp; är ett lifsvillkor för m h g a Pettersson samt frk Strand.
fullständig brist på a.11 industri, med högre afgift a11 25 öre ' pr manad!
af dem att komma till landet.
undantag af träindustri, ha.r dock en Kan synas märkvärdigt, nien det ar Pängarne som .gifves till kommit &amp; jämförelsevis stor kapptillverkniilg.
Jock sant!
är val använda pangar, ty vi köpa för Aktiebolaget Beve $ C:i sysselsätter Praktiskt har föreningen.
v a i t sina dem hälsa och sundhet At barnen.
onikring 150 kappsöinmerskor och de medlemmar till god hja1.p; ingen har öfriga firmorna tillsammans i det n %r- blifvit bortglömd i behofvets stund.
maste lika många.
Nu senast har deii insamlat en grund- Daraf komnler det sig, att s % långt plåt för realiserandet af en särdel es Skiss af Vatalk.
tillbaka, soin en svensk fackfijrenings- vacker tanke.
: ett sömmershmas som: rörelse gifvits, ha ocksli ansatser gjort^ markem.
Meningen &amp; r att %t med Nina var inte. '
, akta,.
Hennes mor FrBn Örebro kvinnoklubb.
hade att organisera Sundsvalls söinmerskor.
lemmar, som vore i behof en gang i sin ungdom blifvit be, Sålunda har undertecknad lyckats reda möjlighet till en tids vistelse kar och glömde sig anda därhän att (Bref till Morgonbris.)
finna sp %r af fackförenings:~gitation landet under sommaren.
När dettf Nina kom till innan det heliga akta bland dem s &amp; långt tillbaka som &amp; I skrifves pågh ännu det förberedandc Med anledning af fru Anna Sterky~ ståndet blifvit beseglat af någon stats- 1889.
Det var niimligen allas v %x arbetet för denna sak, med alls ut.
föredrag härstädes - den.
9 och 10 okt kyrkans representant.
Och den, åt » Berga-Kalle w, son1 d % p % agitations- sikter för planens lyckliga realiserande 1904 om vi-en af kvinnornas fack.
hvilken hon gifvit sin kärlek och satt resa genom Norrland i bref t.ill So.
Det behöfver därtill slutl.igen endasi liga och politiska organisation uppstod sitt hopp till, han fann för godt att, cialdemokraten meddelade, att han oninäinnas, att föreningen i år f %ti föret tanken p % att bilda en kvinno sedan icke längre fagra löften kunde bildat en fackförening bland Sunds.
sin första prislista uppgjord mec klubb, som skulle samla arbetets kvin hjalpa dunsta af till ett annat land,, valls sömmerskor.
platsens största ar betsgif varefirnla, föl nor och skola dem till iisikt i so, Det blef en h&amp;rd tid för Ninas mor Denna späda telning torde dock ha att hvar och en skall erkänn:^, ati .cialismens ' ideer.
att nu kunna klara såväl sig och vissnat redan i början a£ sitt lif.
At- denna kvinnofackförening redan gjori På det möte, som arbetaxekom.
henne som sin egen moder, hvilkens minstone later den ej mer tala om ett godt verk som ett stöd och en: munen anordnade den 16 okt .. blel enda stöd hon var.
Men det fick sig.
Organisationstanken lbg nere i m %nga riktningar krdtig hjalp föl tanken verklighet; Orebro kviunoklubl: lof att g % om det också ibland icke många år, dag ut och dag in van.
sina medlemmar och hela sitt facki bildades med 15 medlemmar.
Klub, räckte till n %got åt henne a.f maten.
drade dessa unga arbeterskor till och arbeterskor.
ben har 2 ord.
möten i manaden ock Efter några år stod hon och Nina fran sitt arbete, talade med hv:lrandra Och detta efter endast knappa tre söker genom diskussioner och upp, ensamma och rummet som modren om obetydligheter för dagen och om år.
Huru mycket kan inan ej hoppaf läsningar samt genom agitationsmöter haft kunde hon ju godt hyra ut till och samkväm väcka och intresserr n %gon ungkarl.
På samma g %ng som; ina små, nöjen, men ägnade aldrig af dess £ortsatta arbete?
?n tanke %t samarbetet ~ i n s emellan.
sina medlemmar till förstiielse för d€ det blef en hjalp till hyran blef det 0.
D - t.
politiska och ' sociala frågorna i all, ju också ett sällskap.
Sagdt och gjo ' rdt.
Så låg tanken nere tills å.r 1897, lå n %gra intresserade skrädderiarbe- manhet och specielt de spörsmål, som Hon fick sitt runi uthyrt och allt blef; are, tillsammans med v %r bekante beröra kvinnornas lifsintressen.
ju litet trefligare d &amp; ekonomien icke) artivän Henricsson, gjorde en ny Sedan den 1 juli 1905 tillhör klub.
var så tryckande.
msats att väcka p % so1idaritel; skäns- ben Örebro arbetarekommun och i dc Men sällskapet blef dock med orna.
Det lyckades.
En f:~ckför- demonstrationer för allmän röst-rät1 hvarje dag, när n %gon tid hade för- ning bildades, som en tid var a.n.
Sommaren ar barnens lyckligaste tid och mot klasslagarne, som kommuner flutit, allt vänligare och till slut gifte luten.
till saväl Sundsvalls arbetare.
synner1igas.t.
gälier detta de Stockholms- anordnat, ha äfven kvinnorna talrik1 de sig.
Inte gjorde det något att: ommun som den då nybildade Lands.
barn, som ' " .genom skollofskoloniernr del t agit.
hon hade ett barn f ö r ~ t; det skulle rganisationen, och denna förening eller enskilda kunna f8 tillfalle at I förening med Socialdemokratisks vara som deras eget,.
.
.
.
gde bestånd till i börja.n a.f år 1901, komma ut till landet, skogen och sjön ungdomaklubben har kvinnoklubber - - -.
- - - - - - - - En g å n g ' En kvinnofackförenings ' historia. '
' ' Kläder åt feriebarnen,,
- MORGONBRIS.
.
nycket med hvarandra.
Alla da.n- erna.
Och det var icke nog med den; ången.
Ty de dansade ofta däruppe) å höjden.
Minst.
tv &amp; giinger i +ec.
: an.
Och de träffades icke allenast lär, utan äfven däruppe p &amp; Nordkap - vid solnedghgen eller ute vid lunerna - d % badtimmen var förbi.
Men ensamma.
Och h i r gingo de j Kraften, som en gdng skall smälta) fta förbi.
.
L tll världens hopade snö, Tutj.e hade en hufva med rosen- dommor och spetsar som en fin dam 3; kuften att älska &amp; got sd högt,) ch främlingen hade fina kläder, en 1 rtt masz vlirjer det med att dö,.
degalit hatt och en gyllene ring p &amp;; itt finger.
De så.go s &amp; vackra ut - I kaften cdt ge sitt väsen a vackra vor0 de, herre!
.
C, ch alit, Avad det rymmer, at en, En berättelse f r i n Helgoland.
Tutje Kranje - ack hon var ingen C) ch kraften att g &amp; sin raka uug Mig flicka.
Men hon hade glömt Af TVilhelm Holznmer.
l pnorri lifvet 93Öjd 0 ~ 7 2 allen.
rasper Jöhren.
Och Jasper var ju Det lugn, varm middagstid.
cke har, han for till Nemyork .och Förliser tjitt skepp och brinner ditt 7aus Därute so£ hafvet och här uppe sofvo .let var ytterst sällan han skref nhgot je döda.
- ocli .Tutje var s % ung, glöm inte l 3672 störtar ditt h o p tillsamman: Den gamle klockaren stod.
lutad iiet, herre.
Och främlingen måste t izc har räddat din skatt UT din lyckas not ett a.£ grafjkorsen.
Jag ref ett lon älska, han var ju så god mot par torra blad af rosenbusken, son1 lenne och gaE henne så vackra pre- P * S, t m du bur i c1isa hand ditt brinnande olommade p % grafven.
; enter.
Hon var ett godt barn och - Det var stor .synd oril henne, tlls ingen dålig flicka.
Jag kände ju stackars Tutje, sade den gamle.
- lenne så väl, herre!
t Hon var s &amp; un,g och skön.
Ack, käre Tiden gick - och främlingen reste, herre, ni skulle bara sett henne, sett Vu var hon ensam, lilla Tutje.
Då l hur munter och glad hon var.
let blef aft.on gick hon cärut, till det Den gamle klockaren var tyst en gamla fyrtornet.
Lutad.
mot.
detta stund och blickade sorgset på den jtod hon och s %g mot Hamburg och vanvhrdude grafven.
- Där ligger ankte p % främlingen samt grat ' sakta hon nu och ingen människa bekymrar tör sig ' själf, därför att han var borta ag mera om hen ' ne.
De sgga, ' att sån henne.
hon var en d %lig människa.
Men, Alla kvällar stod Bon.
dar.
käre herre, hon var icke dhlig.
Jag Men främlingen kom icke och han Till politiska och fackliga kände henne fr %n det hon var litet lät ej heller höra af sig.
barn, herre, och jag säger att.
hon kvinnoorganisationer.
Mhader gingo.
icke var dålig.
Se dit bort - dar Då började onda rykten gå på Kominitten för kvinnokonferensei~ ar hennes moder, herre!
Helgoland om.
Tiitje Kranje.
Kvin-.
har haft sitt första sammanträde, och Jag stod stilla ett ögonblick.
PQ norna pladdrade och gossarne s %go: inom en tid kommer program samt den hvita k_yrkogårdsmuren visade sig förstulet på henne.
inbjudning att deltaga att tills tal la^ nagot mörkt.
Man kunde icke se n %goi Men hon slog icke ned sina ögon.
cle kvinnoorganisationer i Sverige, SOII annat än en bit af något svart, som tillhöra, antingen Soc.-Dem.
Arbetare- rörde sig upp och ned utanför kyrko.
Det var icke af trots hon bar sitt partiet el1 er Landso~ganisationen~ gardsmuren.
Intet steg hördes.
Blot1 hufvud högt, lilla Tutje, utan därför att hon älskade främlingen.
Hvad I X emellertid.
adresserna pH orga En haiidtverkare vid institutet son.
1 riisationernas korresponderande sekr då och d % en hostning.
En Iiter rörde väl det alla de andra?
Men äfven haft litet vänskapligt umgänge?
till stor del äro okanda af kommittén vändning - och ett stycke af et1 hon grät nätterna igenom och grämde nied Nina fick alldenstuncl detta ickt?
anhiilles härmed att upplysningai människoansikte blef synligt - och sig - ty ryktena talade sant.
- var obekant, några hundra krono: r Iiiirom snarast insändes under adress därp % återtogs den gamla stallniiiger Men hon ville dock bära allt och att %siitta upp eget » ined, och allt va.
r Anna Sterlry, Folkets Hus, Stockholm och det svarta fortsatte utanför muren uthärda allt.
Blott han komme till- Soni ett spöke.
Som ödets svarta baka till henne.
hans - - - gestal t, döden!
Har stod hon e11 g %ng hos mig Jag stirrade .p &amp; uppenbarelsen mec vid kyrkogårdsgrinden.
Jag talade stora ögon.
Knappast fem Hr därefter flyttadc U vänligt till henne och sökte.
trösta Och nu trädde en ga.mma1, krokig henne.
jag till en af Söders bakgator.
Sned, t kvinna fra.m till kyrkoghdsgrinden frAn vårt fönster syntes en repara - Jag vill gifva mitt lif för ho- hon var helt och hållet i svart, med nom, sade hon.
- Mitt lif!
tionsverkstad där allt syntes drifva: 1 len stora Helgolands-hu Evan p &amp; huf- utan rast eller ro.
Men en dag val Jag s %g på henne och teg.
Ja, så Af Cnrl Ez1; dd.
vudet.
Hon blef stående utanför ir.
det - dA man är ung.
Har ni t allt stilla.
Agaren var satt i kon- lrurs.
De fick gå f r h rubb och '.
T v 5 nnga m5,niiiskor som höllo d kyrkogårdsgrinden och så.g en kort sett vagorna i hafvet - de rulla hvarandra beslöto tag3 lifvet af sig.
stund in pA kyrkoghrden, bort mot mpphörligt och bryta sig mot stran- stubb, 8on-1 nian säger.
Nar s flyttningen s, som bestod aj t.
NZr det skett samlades grannariie grafven, d i r vi stodo - därpå för.
iien och rulla tillbaka och komma det allra nödvändigaste ägde rum kring deras kroppalr.
Tidningarna svann hon %ter - och dkutanför den Iter för att Aterigen kastas tillbaks.
kom jag jiist att passera, d &amp; jag fick skrefvo spalter oin clet ohyggliga och hvita kyrkogårdsmuren rörde sig Ater De gifva lif A t hafvet.
Vågor kalla se Nina gratande, bärande ett pakei t i gåtfulla cliibbelsjälfmordet och presten den väldiga ' svarta hufvan .upp och vi det i hafvet, i våra hjärtan, i mot ' den väntande droskan.
VBra l begrof deni i ovigd jord, uttalande för, ned, tygt och ohörbart.
v %rt li£ är det kärlek.
Jag har - Det var hennes moder, herre!
sett allt det dar hos Tutje Kranje, blickar möttes, men jag hade för dömelser öfver deras syndiga giirning Men de unga vandrade hand i hand Hon kommer alltid vid middagstiden, herre.
Och jag tar hatten af mig för stlind, att fastan ung, icke oroa Iienné f till himinelriket och inställde sig fiji Men hitin g %r hon icke.
Det vAgai den känslan.
Inför kiirleken stå vi mera.
E f e r den stunden gick det utföi r gud jämte alla, cle andra som dotl hon ej.
Ty hon har all skulden, maktlösa.
Där hjälper ingen mänsklig herre!
Har skulle hon ligga och vilja.
med fasta steg.
I \ rlitniien började.
sup2 t den dagen.
Hvad - viljen I 3 sporde han strängt, Tutje skulle, lefvat.
S % %r det, herre, och grubbla och Nina fick arbeta föl r Men det kunde ännu ' glitt val.
Hvar- just soin jag säger.
Jag ar en gam- för icke!
Men så var det hennes allt.
l ' il.1 slut föll äfveu hon.
undar 1 Jag hamr icke kallat eder.
DA ka.stade de sig pA sina knän mal .man, herre - öfver sjuttio %rl moder.
Dag och natt tutade hon i för trycket och maii s&amp;g henne all: t som oftast i siillskap med mindri?
annii hiillande l-ivarandra i handen ocl ja l %ngt därutöfver - och jag sagei Tutjes öron.
Dag och natt pinade det!
tilltalande individer.
Aktenskape.
t förta.ljde att de icke ville lefva.
.
hon den stackars Tutje.
Som led - Ocli livarför viljen I icke lefv:~?
Tutje var blott sjutton.
Vackei tillräckligt 5ind9.
Men modern teg kunde ju sagas vara upplöst, fast de ' t till formen ännu Bestod.
Han va.
r sporde gud pA nytt.
Jag Iiade ut var hon.
Som mjölk och blod.
Ock icke.
Hon pratade oupphörligt om nämligen den mesta tiden p % arbets stakat ett l&amp;ngt och lyckligt Ilf föl dlirunder p % sl8tten bodde Jaspei Jasper och skammen.
Den dumma eder.
Jag gjorde er glada, friska ocl Jöhreri, som hon tyckte om.
Ock kvinnan!
Liksom om detta kunde inrattningen och ho11 - - - duktiga, jag vackte Iiiagtan hos edei hon t ' örlofvade sig med honom.
Mer göra allt godt igen.
till hvaranclra.
Ni skulle föda inil Jasper var matros p % en a.f de storr Hon behöll Tiitje i huset.
Och Det var julafton.
Alla n-iiiniiisko: L ' barn af edra liinder men ni ha be Hamburgerhngarna, som fara p % Ame spred ut ett rykte, att hon rest frå-n rika.
Han ' var sällan hemma ocf Helgoland.
hade briidt med att göra sina upp kö^ 3 dragit mig.
.
Men ingen människa Den unge mannen lyfte sitt hixfvuc han skref n %gon ghng, men ej si trodde det.
Vi logo endast %t ryktet.
för att sk snart som möjligt konim: ii ofta som han bort.
En gång om Are till \ sitt lugna hem.
Plötsligt blir de t och sAg i11 i guds ansikte.
Men ingen trodde n %got ondt, tills - H-erre, sade han.
.
.
Herre, de stannade ' han hemma en liten tid ocl- man en dag därute vid stranden under ett afbrott i strömmen.
Man samla r sig tätt intill väggen.
En kvinn: R är sannt, som clu sciger.
Vi vor0 ung: därunder vor0 bida så lyckliga.
TJ bryggan fann liket af ett barn.
har fallit och ligger dar till utseende t och glada ocli ville giixna stannat pi de vor0 båda tv % unga och vackr: En förskräcklig sak, herre!
Och liflös.
Polisen har tillkallat ambulans din gröna jord, men det fanns inger människor, Tutje och Jasper.
Ocl tank er Tutje var plötsligt där, - bada älskade hvarandra.
vagnen.
Hon lyftes upp frAn del 3 utsigt för oss att fd, äga hvarnndra pi munter och glad som förut.
Stackars Men SA reste Jasper och Tutje va.
Hr.
Hur jag än strnfvade kmdc smi~tsiga gatan och skjutes in i vag r- l i~~iinga - hvad hon måste ha lidit!
Tutje ilen.
Polisen stiger in och clet bä r jag icke tjäna i b q tillräckligt at åter ensam.
Länge, länge ensam Ingen ackuschörska vid förlossningen grunda ett hus, ett hem.
Och sådan Och hon var dock ung och vacker i vag till närmaste sjukhus.
ingen, blott modern.
- Hvad va?
det?
fragar en till sade man, är din lag, att tvh männi herre.
Tank p % det!
Och sh barnet i vattnet under Det var däruppe p % höjden.
Max skor icke få äga hvarandra förra1 städeskommen.
- Ah, bara en ~ b e r g l ä r k a svara ~, pr hemmet är s k a ~ a t.
Men vi kundc dansade diir.
D i kom hon att danm bryggan.
Man frågade modern.
Hon visste en r &amp; sti.mma bakom mig, nien ja, g: icke gömma v &amp; längtan efter hvm med shonom&gt;.
Vi kände icke hani hann i sista miniiten se, att det var andra inom oss, därför sökte vi .dö namn, ty han var en friimling - ingenting, sade hon.
Och äfven Tutje den eciir vi ej kunde fullgöra di1 f r h Hamburg eller Berlin.
En ele nekade.
D % det blef afton gick hon Niiia.
grtnt, vacker herre.
Och de dansndt till det gamla fyrtornet och piit,.
vilja utan att känna ilin lag.
' Nina hade blifvit stor och f&amp;tt flëra syskon eller ~halfsyskon~ för att nu använda den termen.
Men fattigt och smått 17ar det. '
Det ville icke alltid racka till hur modren an slaf- vade frAn morgon till kväll för att bidraga till mannens förtjänst till.
- hemmet.
NBr han s % en @ ng kom hem litet, lurig » en kväll och det Ironi till en liten dispyt, s i fiilldes det första h å d a ordet om Nina.
Allt oftare hände det sedan, ty hon var nu sk stor att hon kunde börja bidrags, ja nära nog att reda sig sjalf, hette det.
Det kändes som dolkstyng i inodrens bröst för hvarje ghng idigot dylikt ' hände.
Hon skulle ha velat .vara en väck- tare öfver sin dotter ännu nhgoii tid, men för att aflägsna trätofröet skaffade hon Nina plats så snart hon » Iiist franis.
Något år därefter var det som jag lärde kcinna Niiia.
Hon tjänade da hos en sömmerska i samnia hus som jag bodde.
Jag var db en liten pys, men jag mins s &amp; väl hur den svart- lockiga, mörkögda flickan lekte med.
oss smAttingar de vackra.
somniar- kvällarna: Men allting är förgängligt, så afven I den gläd j en.
Hennes matmor hade at ' ven upp- passning af ett medicinskt institut Detta tillökades och Nina inaste bli l behjälplig.
Fr %n den stunden såg vi icke Nins L mycket.
Hon var alla kandidaternas förtjusning, och 720n skulle göra all1 i At dem.
Allt sällsyntare såg mar I henne.
Sent kom hon hem on1 kval.
larna och tidigt skulle hon vara cläi r igen för att » passa upp *.
Slutet blel f att Nina en vacker dag icke fick längre vistas hos sin matmor.
Del t var niigot på tok och siidana inail.
niskor kunde hon icke hysa.
.
.
. '
, Då- lade sig guds .panna i djupa rredesrynkor och han ropade s % att lergen ristes: - Ve öfver mänskligheten, som örfuskar min lag och förstör min a£- i!
Tn lir 7craften, gudagåfvan, ikt med densamma.
' li &amp; - t vä.sms eviga ursiprungsJlamnza, Men de unga två räckte han handen S # om gnista, som sol, som förtärande eld, c h sade mildt: 1: nen alltid linda de nsamna.
- I aren utan s h i d.
Sätten er iär vid min sida. '
Flamman. '
T u t j e Kranje.
i l L Tv &amp; unga människor.
r I -
Hon såg dit bort mot H,amburg, öfver hahet, och - grat.
-.
.
Jag träffade henne sjalf dir uppe.
URMAKARE &amp; URHANDEL = - 8 Jag m %ste dö, fader klockare^, sade hon till mig.
--, Dö måste jag *.
B5 Kungsgatan 85, Stockliotm.
Och s &amp; berzittade hon mig allt.
Stac- Stort väl sorteradt lager af kars Tutje.
Stort val sartersdt lager af Urkedjor, största .lager p i plats ' en.
Guld- och SilfveiiUr Rums-.
Pönster-, Bad- ocb Men ja.g vet att tiga, herre.
Gud Vägg- Pebertermometrar samt och V&amp;kafi~r m. m.
Släta Qulmetalliingar k 1, 1,50 och 2 ki.
st. Barometrar m. m. donier.
Men jag.
säger -.
hennes moder skulle ligga &amp; Pir och Tutje skulle lefva.
Det sager jag, herre!
Och Tutje var ingen d %lig man- niska.
Blott människor göra man- niskor dhliga.
Ingen gör sig sjalf rekommenderar sig i ärads kunders benägna hå.gw dhlig.
komst.
Kransar u e o r a s smakfullt o &amp; billigt = - Jag följde.
Tutje hem.
Och strax därpi.
hörde jag henne.sjunga.- Gladt och muntert.
r; jöng hon, Fönstret stod Mwbmskilnadsgatan 40 Allm.
Tel. 802.
Riks.
Tel. 67 83.
öppet., så att jag ocli alla människor kunde höra att Iion sjöng.
Stacka,rs T u t j e!
Och dock .visste Nedanför hördes ett doft fall.
Dar- hon, att hon skulle dö: - Men hon efter blef allt %ter stilla.
förrådde ingen.
Ingen skulle blifva Och öfver hela.
ön hvilade still- förrådd af henne.
Muritert och gladt heten.
sjöng hon: Rekommenderar sina tillverkningar uti allmänhetens Jag.
gick till baka öfver kyrkogården och sökte bland grafvarna.
Jag sökte Du, sprackst mi uhn, off icii inin Hunn benägna &amp; tanke ut en plats %t henne.
Hon skulle Xet dien uhn akker lay, Du sagst, ick benn ' de Bast iihp ' d Lunn, hvila lugnt och skönt, stackars Tutje.
Försäl jningsbodar: Enn wellst ini djiarom frey?
Ty hon ' var ingen dålig människa.
Den som har kiirleken, har lifvet, (Du säger mig, alt jag niiii ha * tror jag aposteln säger.
.
Dar .ligger ekall lagga uti din, att ' jag är bast pll.
Helgolatid hon nu.
Jag.
har planterat rosgn- och därför ~ k a bli ' cliii.)
busken.
Och kraqen, som hänger där,.
&amp; r från Jasper Jöhren.
.
.
.. Modern hade kallats till, ratten.
Vi funno henne och begrofvo henne.
M &amp;.
hon, framhärdade - hon visste Och v&amp;r gamle pastor v &amp; med bland ingenting.
Nu skulle mqn hämta likfoljet.
Morgonbi-is - ~rbdeeskornas tidning - utgifves af Kvinnor- Tutje ..
Men nian aiisiig sig icke hafva So£ sott, Tutje Kmnje!
- .Ni skulle n&amp;gon brådska, utan vilje vänta natten n a s fackförbund.
och.
utkomm,er en gång i kvartalet i slu- kannt henne, herre!
Hon var så ung öfver.
Man ?ar .icke så strëng p % och vacker - och så dog hon af sin tet .af:: mars,.
: juni, sept.
och dec.
.
Helgoland, iitmiiistone på den tiden.
kärlek,!
Inför det.
maste man h a h a Man sitter ju för .öfrigt som.en f h g e respekt, herre l Afveii om människorna Morgonbris ' a r den enda tidning iriom arbetarerörelsen som hä.r, t y, ingen kan obemärkt kom,ma kalla, henne dålig.
.
.
bort; Dessutom.
.var det: en ung, redigeras uteslutande för kvinnorna och deras intressen och huinan herre, som sar doniare.
.Han hade nyos komniit från.
England- - bör den därför läsas af alla intresserade arbeterskor oc.h på den tiden .hörde .. vi ju til.1 Eng- arbetarhustrur.
land.
Det iir redan iilera a11 feinton.
.
.
%r sedan.
Och.
Tutje var den g %ngen Morgonbris kan erhållas genom prenumeration å alla post- sjutton,.
allra högs$ aderton.
år.
SA Minneslista.
ung var hon, herre!
kontor och kostar 50 öre pr år.
.
Modern höll fast vid sina uppgifter.
Stockholm.
Men nian trodde henne icke, ty .det Linnesömmerskefackf.
Ordf. jru Anna Morgonbris säljes i lösnummer a 10 öre genom.
de flesta v i.
ju omöjligt att hoil ingenting Westrnast, Birkagatan 15, 4 tr.
Samman.
Arbetamkommuner, ' Sot.-Dem.
Ungdmsklubbar, Kvinno- kurde veta, d % hon vmit ' ensam i träde 1:sta torsdagen hvarje manad.
O-salen, huset med Tutje.
Men.
hon fram- Folkets Hus.
klubbar samt genom en del fackförbund.
härdade.
Och .stackars Tiitje - hon Kladsömmerskefackf.
Ordf. jrk Signe Svens.
sa-tt dar med sin sorg och smarta och son, Vastmannagatan 30, 4 tr .. ö. g.
Sam.
träde 2:dra onsdagen hvarje manad, Redaktionskommitten.
sin ånger - och tank er, herre, med nian G-salen, Folkets Hus.
sin fruktan för domstol ocli straff - Mössömmerskornas fackf.
Ordf. jru Hilnza men hon var god, hon skulle icke " TEberg, Norrtullsgatan 15.
Sammantrade förråda någon.
1:sta tisdagen hvarje mAnad, Kv.
Fackf.
exp.,- Folkets Hus, 4 tr.
Hon sjöng: Rosettsömmerskefackf.
Ordf. frk Gertmd So sliitt wi dann ~ n e t Mutt en Hart; Erno,, Jakobsbeigskatan 31, .l tr. ö. g.
E.
A. KARL.SS0.M 0. '
: ' ' in Framtiden, ', ', ' - ' Uers Treii bett to be Doad - ' (SA svära vi med hand och mun.
fast trohet in i död - -)., Så tystilade hon.
Och hon satt tyst vid fönstret.
l&amp;ngt in på nat.ten och rufvade öfver sin smarta och sin ånge ?.
, Och längtade.
Må.nea gick upp och stod högt öfver .. hafvet.
Ofverallt på ön qaïdt det tyst och stilla.
Blott vagorna vid stranden fortXoro att sjunga sin ento- niga.
melodi.
Ingen maniiiska syntes till på, utkikens.
Ett par lätta moln foro förbi månen.
De kastade sina ' bleka skuggor öfver hafvet och den tysta ön.
i Då smög ' Tutje sig ut .. Dit bort till - klipporna gick hoa.
.Ännu en gång s t ~ l l d e hon sig vid fyrtornet.och såg öfvei.
hafvet, dit bort mot Ham- burg.
.Aiinu en girig taiilrte hon p &amp; ~l.iono:m~.
Snart .skulle hon icke tänka iiera.
Darp % slog hon händerna £ör ansiktet och grait.
Sh h ö p hon dit ut - &gt;ut till klippans yttersta brant, dar denna stupw lodrätt i hafvet .. -- Tutje!
ropade: jag till henne.
Jag hade iiamligq~ icke kunnat sofva den natten och därför g %tt lit.
Jag ' gick öf yer.
kyrkogiirderi bort mot fyrtornet.
.
Nu fick jag.
syn .på hellile,.
.
-- Tutje!
skrek jag anau en gång.
Men i dets.amma gjorde hon språnget.
n, Sammanträde .2:dra tisdagen hvarje m Anad, Kv.
Fackf.
exp., Folkets Hus, 4 tr. Stockholms Damskrädderiafd.
Ordf. k h g.
Ostberg, Bengt Ekenhjelmsgatan 5, ii.
b. Simmantrade 3:dje mhdagen i hvarje mAnad, E-salen, Folkets Hus.
L.
M. Erikssons Kvinnoklubb.
Ordf. cfrk Prida Aman, Badstiigatnn 9, 5, 3. tr. Sam- inanträde 4:de onsdagen i hvarje ' m h a d, G-salen, Folkets Hus.
Badbetjäningens förening.
Ordf. hr Aug.
Gustajsso », Regeringsgatan 6, 2 tr. Sam- manträde 2:dra söndagen i hvarje minad, F-salen, Folkets Hus.
Liljeholmens Linneklubb.
Ordf. jrk Ida Skog, Lindagatan 35, 1 tr. Kungsholmens Linneklubb.
Ordf. frk Erny Engkvist, S:t Eriksgatan 15, n. b. Göteborgs Kappsömmerske fackf.
Ordf. f r u Elin:Newman, 3:dje Langgatan 35.
Samman- trade 3; dje tisdagen hvarje månad, Folkets Hus.
En tidning som på samma gång Helsingbolys Linnesömmerskefackf.
Ordf. ar organ för arbetarepartiet och ny- frk Hilda ' Svensson, JarnvSlgsgatan 37.
Sam- hetstidning för Dalarne ä ' r manträde 4:de lördagen i hvarje månad.
Lilla Godtemplarsalen.
Anländer till.
Falun, Borlänge, Lud- vika, Grangesberg, Smedjebacken o. s. v. redan på middagen utgifnings- dagen.
Utkommer hvarje söckendag och kostar för ar kr.
6: -, för kvar- tal kr.
1: 60.
Teckna andelar i Landsorten.
Malmö, Kappsömmerskorhas fackf.
Ordf. frk Anna Nilsson, Kaptensgatan 22.
Sam- mantraden.
3:dje torsdagen i hvarje nianad, Folkets Hus, sal 4.
Falun,.
Sömmerskefackf.
OrdF. h r Axel Tvallin, Hyttgatan 4 B.
Sammanträde 2:dra tisdagen Jivarje m&amp;nad, Arbetareförenin- gena lokal.
~ s k ~ l s t u n Kappsömmerskefackf.
a Ordf. frk Emma ' ' Andersson.
sammanträder 2:dra mhidagen i hvarje m h a d, Arb.-Kommu- nens lokal.
Eskilstuna Mössömmerskefackf.
Ordf: Jrk Hanna Berglzmd, A.sgatan 79.
Sammanträde 4:de mA.ndagen i hvarje m q a d.
Sundsvalls Sömmerskefackf.
Ordf. jru Aqvilifia Olsson, Ostermalm 15.
Samman.
trade 2:dra .och 4:de tjylagen hvarje månad Sallska~ets lokal.
- Ostermalm.
-: utgifvet af Stockholms Tjanarinneföre- ning, utkommer under 1906 sex gånger, och kostar för helt år 35 öre, post- befordringsafgiften inberäknad.
Prenu- meration kan ske inom Stockholm på Tjänarinneföreningens expedition, Gref- turegatan 20.
C, .och.
i landsorten genom att till samma ställe med post- anvisning insända 35 öre och tydlig adress.
Arbeterskor, organisera Eder, och sluten.
Eder.
till Kvinnornas Fackföra bund. '
Stockholm 1906.
&amp; - B.
Arbetarnes tryckeri '.
f &amp; uttagna t~&amp;tingarbör marast insänd &amp; under adress:.
.
.
.
~ ~ n ~ ~ ~ f v i i n r m k A ~ a s ~, ' a c k f ~ r b u n d E$edition, s Folkets.
Hus, Stockholm.
. '
