# ID: svediakorp-per2309
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1906
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,532
# sentences: 966
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nr I Mars 1906.
Arbeterskornas tidning - Utgifuen af yvinnornas FOakförbund.
Kvinnornas rösträtts- rörelse i, Danmark.
1 .syn intressen såsom kvinnor att taga hän- af män och kvinnor, det ä r d ä r h r 1 ken ej rör vallagen, huruvida en kvinna till, o a f ~ e d t hvilka politiska in- nödvändigt och äfven naturligt att det ä r gift eller ogift.
Men vi h a hitintills tressen d e i.
öfrigt hylla, och om de blifver mäii och kvinnor, hvilka ge- nu efter hand sorn aren gå, utan att ' mensamt verka för, samt bestämma målet förverkligas börja bli otaliga de lagar, båda parterna skola lyda.
kan detta ej förvåna, ty d e h a trött- Just därför att kvinnornas tankar, tem- D å kvinnornas, rösträttsfråga f. n. nat p i alla vackra men tomma löften perament och anlag äro olika män- så lifligt diskuteras här, bör det haf$a som man fran valtribunerna hitintills nens, behöfvas deras medverkan i det offentliga lifvets angelägenheter, där- sitt intresse att f å e n liten inblick i s å rundligt bestått dem.
v å r a danska systrar .-L.il:.
- i rösträtt, S o m det torde vara d e flesta bekant, har krafvet p 5 kvinnornas medborgarrätt i vårt grannland höjts för åtskilliga år tillbaka.
' Redan på åttiotalet bildades organisatio- ner bland kvinnorna för sakens främjande, och man har sedan arbetat ihärdigt för att n å målet.
Småning- om ha kvinnor ur .alla samhällsklasser sammanslutit sig i en .organisation, för att genom förenade kraf- - ter drifva, frågan till s i n lösning.
Sam- manhållningsmedlet .bland alla dessa kvin-: nor af s å skilda in- tressen och lifsvillkor .ar den bittra känslan .af den stora orätt- Andrea Brockinann Maria Luplau Louise örl lund visa, som ligger uti att d e såsom döttrar .i ett fritt demokratiskt land ännu trots man i denna kornmer att i vidsträck- som möjligt.
Det förefaller oss sjalf- .alla löften alltjämt få stå utanför nar tare mening taga hänsyn till kvinnorna klart, att i ett land med en fri stats- adet galler att tillsätta landets lagstift- ä r oss obekant, - men det vill.synas författning måste rätten att godkänna tare.
som om kvinnorna icke just hysa s å eller förkasta d e olika förslagen icke ' Det ä r s å naturligt att kvinnor där- stora förväntningar härvidlag, sedan blott vara männens utan afver.
kvin- n e r e.
ur olika ' samhällsklasser h a kun- de under nu påggende riksdag bestämt nornas.
I fråga om den kommunala n a t samlas och mötas i krafvet på sig för en mera, s å att säga agressiv rösträtten yttrar fru Nörlund vidare: rösträtten, att d e h a kunnat dela s å politik, i det d e namligen genom en " långsamt men säkert h a vi genom väl förhoppningarne som afven för- deputation skaffat sig företräde i riks- vårt arbete i det praktiska,lifvet samt .argelserna ifråga om de olika politiska dagshuset inför de båda kamrarnas genom var agitation brutit motståndet partiernas mer eller mindre uppen- respektive utskott, nämligen lands- mot denna V&amp;- fordran.
S e d a n riks- b a r a duperingsförsök, när det.
gällt tingets grur.dlagsutskott och folketingets dagens båda kamrar under samlingen aderas sak, ty i Danmark är rösträtten va !rättsutskott, för att personligen fram- 1899-1900 uttalat sig för att gifva: för kvinnorna en uteslutande kvinno- föra och motivera sitt kraf, P &amp;, politisk kvinnorna kommunal rösträtt h a vi hoppats och väntat p å denna.
Vi h a, fråga.
Alla man h a namligen i mera och kommunal rösträtt.
.an en mannaålder haft sin politiska Deputatione ?~ ordf., fru L. Nörlund, under denna väntetid flere gånger på- rösträtt hel och oafkortad utan skatte- betonade i början af sitt anförande, mint regering och riksdag om att streck, samt äfven kommunal rösträtt att det nu ar enbart mannen som främja denna sak, liksom vi äfven till- {en man en röst), fastän denna senare välja m a n; vi anse, fortsätter hon kännagifvit ' som vår önskan att saval ä r beroende af ett mindre inkomst- en sådan ordning för orättvis, och den gifta som ogifta kvinnor måtte till- skattestreck.
Under dessa omständig- gifver hela samhället en alltför en- erkännas rösträtt och valbarhet d å Samhället består vi anse d.et vara en privat sak, hvil- heter h a kvinnorna endast sina egna sidig fysionomi.
vthtat förgäfves.
FruNörlund slutade med att uppmana utskotten att snarast framkomma med lagförslag om kom- munal rösträtt för kvinnor.
s å att åt- minstone denna länge sedan utlofvade reform kan genomföras.
Det tyckes att det.
ä r ingen dag för e s itu med utarbetan- förslag, när: principen godkänts af bada kamrarne för 6 å r sedan.
Men man tycks icke h a s å värst brådt när det galler kvinnorna.
S a - kert är dock, att den rörelse som nu all- mänt gripit de dan- ska kvinnorna vis i vis eröfrandet af röst- ratten nog ej längre låter häjda sig, och d e energiska kvin- norna komma ej att hvila förrän målet ä r uppnått.
Vi ha härmed nö- jet att för våra la- sare presentera tre af rörelsens ledar- innor: ordf. folkskol- lärarinnan fru L.
N ö r l u n d, målarin: nan M. Luplaw,sarnt fru Andrea Brock- mann, f. Nilsen.
Sedan många år med aldrig svi- har fru NOYZZLI~ kande energi gjort rösträttsfrågans lösning till sitt lifsmål och hon har för denna sak nedlagt mycket arbete.
Energi ar just hvad fru N. äger i hög grad, och denna egenskap i samband med en viss humoristisk och skarp slagfärdighet gör henne i en diskus- sion till en ganska farlig motståndare, ty hon förstår att spela med ironiens spetsiga pilar på ett mästerligt satt.
Det arbete hon nedlagt ä r af oskatt- bart värde, för rörelsen.
Malarinnan M a r i e LupZaw är redan genom anor klippt och skuren till ledarinna, ty vid unga år kom hon med i rörelsen genom sin moder prostinnan Luplau.
Moderns arbets- ifver samt kärlek för saken har dottern arft och med varm tillgifvenhet fort- sätter hon moderns arbete i kvinnornas rösträttskamp.
. '
'
Fru A n h a Brockmanian, f. Nilsen, ar troligtvis kand af flere svenska parti- vänner från skandinaviska partikon- gressen 1897 i Stockholm, där hon var ombud.
Hon var ordf. för de kvinnliga skrädderiarbeterskornas fackf.
i Köpenhamn, en ställning, som hon innehaft i åtskilliga år.
Denna för- ening ar en af d e största och star- kaste kvinnoföreningarne i Köpenhamn och detta a r till en stor del beroende på hennes energiska arbete samt utom- ordentliga förmaga som agitator och organisator.
Under fru B:s ledning hai ' föreningen gjort stora framsteg, genomfört prislistor i alla affärer sam1 betydligt förbättrat sömmerskornas stall- ning.
D e kvinnliga herrskraddarne till- höra som förening rösträttsorganisatio- nen.
S a m m a a r förhållandet med tjänarinnornas, silfverpolererskornas, korsettsömmerskornas m. fl.
rena fack- föreningar.
Men utom detta sitt, egentliga arbet- falt har fru Brockmsn ifrigt tagit del i det politiska upplysningsarbetet bland arbetareklassens kvinnor, i full förstå- else .. utaf, att den fackliga arbetar- rörelsen endast inom ett begränsad1 område kan hjälpa arbetarne framåt, och att den politiska rösträttens er- öfrande för arbetarklassens kvinnor &amp; r ett nödvändigt led i utvecklingen för argterskornas frigörelse ...
Aterstår nu att se, och.
det skall väl i en när framtid visa sig, hvilka af Skandinaviens kvinnor som förs1 komma att hembira segern.
mitt6 på 9 l:personer har hand om arbetet för konferensen och kommer denna att sanda inbjudningar m. m. till vederbörande organisationer.
Det skall säkert bli af stort intresse för d e kvinnor som verka i arbetarrörelsen att få sainlas, rådpläga och besluta i en mängd saker s o m.
angå dem, och otvifvelaktigt kommer arbetet bland kvinnorna, .efter detta att .. lcpma.
be- drifvas mera planmässigt och därför också bli mera fruktbringande.
Kvin- norna i Stockkolm hysa stora för- hoppningar om resultatet. '
Oni samhallsskönhet.
Den af arbetarklassens kvinnor s i högt värderade Ellen Key höll nyli- gen p % inbjudan af Göteborgs: kvin- noklubb ett föredrag Om sanzhalls- sliön7zet.
» Ny Tids D referat btergif va vi härmed: Nar man talar on?
skönhet eller om samhallsskönhet, s &amp; vill nian göra sig en förestiillning om hvad skönhet innebär ..
Man ffir da.
ej göra .defini- tionen hvarken för vid eller för %ng.
De förem ' ål, af +vilka vi vän a och erhålla skönhetsintryck, skola visa alla delr~rne geno &amp; %ngda af det som lägges till grund för verket, delarne s ' kola.
bilda ett harmoniskt helt; den största möjliga verkan 11.h med den minsta kraftansträngning samt slutli- gen skola sklinhetsintrycken förete.den rikaste mfingfald i den.
iiinerligaste enhet.
Men i stiillet för skönhet mötes ungdomen, dh den inecl blicken öp- pen triider, ut i lifvet, af virrvarr och oskönhet öfver d l t i samhiillet.
Oel-i lifvet blir en ' förtarande plåga för den unga niannisltsn.
Det slrulle kanske vara viirdelöst.
oni hon ej kunde drömma om en framtida sanihälls- skiiahet.
.
I) % manslrligheten nyvaknade.under renässanstiden började drijmmarne om samhällssköi~het~ att ta form.
och de trädde fram tydligare och starkare under upplysningstiden an någon gång förut.
.Man drömde d &amp; ej för stort, men det var något af dhrskap i de ljusa drömmarne.
Man underskattade tidens betydelse vid samhallsomda- ningar.
Den stora socialistiska rörelsen i våra dagar, hvars kraf på lycka och skönhet en ghng formulerats af Na- poleon III i unga Ar, bar upp vara da- gars fordringar pii samhallsskönhet.
Saliltidigt som socialismen afkristnat människorna, har den burit fram en annan sida af samhiillsanda och en ny art af sa.mfolksanda.
Ty under striderna, soni vi bevittna, ligger denna socialismens djupare och verkliga.
innebörd.
Den socialism, som filosoferar, stö- der sig p % tanken om allas enhet, sammanhanget mellan delarne och det hela.
Det pAstAs stundom att.
socialismen vill sarnhall~jupplösning.
Men det ar inte sarin t.
Socialismen vill förnuft, vill planmässighet, vill kraf tstegrin- gar.
Däremot kan man saga.
om so- cialismens motstandare att de arbeta på samhiillsripplösiiing.
Man säger ock &amp; att socialismen ar stark i kritiken af saoml-iiillet,, men att den ej vet hvad den vill och hur den vill ordna sarul-iallet.
Tal.
ville bemöta detta ined en hanvisning till jet konstnärliga skapandet.
' Konst- inaren visste ej, när han började ar- ete et, huru detta i alla detaljer skulle; e sig.
Det vore endast grnndtanken nan kiinde.
Så vore det ock i fråga) in samhällsomdaningar.
Man tref- fade sig fran1 efter nyn.
viigar och ville uiinska kraftmissbruken, men nvad scm härigenom uppstode kunde cke n&amp;on i detalj veta.
De agande klasserna kunde ej langre törblifvs okänsliga för behofvet af samhällets omdaning.
AFven rikemän Eramtradde nu och voro verksamma n o t sina egna intressen eller rättare t N De politiska kvinnoklubbarne landet rundt samt Kv.
fackförbunds afd.
böra alla efter förmåga teckna sig för andelar i Linnéa.
Kom ihåg, att det a r ett kvinnornas företag, det ar en heder för oss om vi lycklig!
kunde.
bringa det till verklighet.
Se nedanstående cirkulär.
.Fru Elma Danielsson har ny- ligen besökt Lund och dar hållit et1 föredrag för kvinnorna, hvaraf resul- tatet blef att en kvinnoklubb bildades, En ny lank i kedjan sålunda, ' och det behöfs, ty bland kvinnorna ä r et!
ofentligt arbetsfält och alla krafter ärc nödvändiga för arbetet bland dessa.
Kappsömmerskornas '.
fackf.
i Sundsvall h a i vår genomfört sin första prislista hos firman Bove 81 C:o, hvil.ken något ökade deras in- komster.
Sammaledes borde kapp- sömmerskorna göra vid alla fabrikerna, det ä r ej mer a n ratt att sömmerskorna hafva medstäminanderätt ifråga om de löner d e skola arbeta för.
Först orga- nisation sedan prislista.
Två nya afdelningar har nyli- gen slutit sig till Kvinnornas fack.
förbund, nämligen Mössömmerskornas fackförening i Eskilstuna samt Mo- disternas klubb i Stockholm.
Hoppas p &amp; framgång för bada på samma gång vi önska dem välkomna till oss.
2 % Kvinnokonferens för arbe.
tarklassens kvinnor.
P å initiativ af Stockh.
Allm.
Kvinno- klubb kommer en konferens att an- ordnas i Stockholm jan.
eller febr.
månad nästa år.
Konferensen kom- mer att anordnas gemensamt af S.tockh.
Allm.
Kvinnoklubb och Kv.
Fackför- bundet och kommer att behandla både fackliga och politiska frågor, som aga intresse för arbetarklassens kvinnor.
Inbjudna blifva alla soc.-dem.
kvinno- klubbar i Sverige som- tilihöra Arbe- tarepartiet, samt de fackföreningar som tillhöra Landsorganisationen.
En kom- aagt började inse att deras ideal bordc frågan.
Det synes d å ej s å lätt att:.
vara deras intressen. '
Rikedomens tillräckligt motivera, hvarför en sådan.
.
plagor vore i sjalfva verket ej så latta utredning nu skulle h a blifvit helt: Något förhandslöfte att- att bära.
Om vi mera besjälades aj obehöflig.
skönhgtskanslan och ej endast af ratt.
understödja en från annat håll väckt: fiirdighetskäaslan, skulle vi fA en drif motion i ämnet, utan att ha sett den- kraft till vid sainhallsordningen.
Sa- samma, finna vi under alla förh.ållan -- kert i.r att .om ' vi ej f % flera skön, den olämpligt att afgifva.
.
het~sa~nhällsdrömmare, blir det nya Men äfvei om dessa formella be-.
samhället ett lågland.
.
tänkligheter måhända kunna öfver- Det är sant att de socialistiska le.
vinnas, kvarstår för oss den invänd- darne iiro allt för mycket beroende ningen, att ett bestämt framförande:.
sf partiet, SA att de mera äro dess just nu från .arbetarepartiets sida af ".
stamma an dess samvete, men del kraf p &amp; kvinnans röstratt .samtidigt: vore dock en oriittfariiighet utan like med rösträttsutvidgnirigen.
för mannen.
att af arbetarepartiet begära att det skulle vara att med öppna ögon in-.
slrulle vänta att handla, till dess det bjuda första kammaren att med an-: vore f ulllromligt.
ledning af motion från oss genom be- Sie Iange arbetarepartiet ej upp- slut om en ny utredning hindra ett:.
börd.e att använda cle vapep, som rik.
positivt resultat i fråga om röstr.atten ' tades mot det, kunde det dock ej för män.
För en sådan ' politik vilja.
.
bygga viigen framht.
Det första ste.
vi i röstrattsfrAgans nuvarande Iage- get mot fraintidens land liigges i ens icke påtaga oss ansvaret, då ' elter vår- eget hjärta.
öfvertygelse en rösträttsreform, som V i l l w t för att samhallsskönheten s.kulle gifva arbetarna ett ' .vasentligt: s ' kulle vish den största möjliga mhng- ö k a t.
inflytande i samhället -- något fald i, den innerligaste enhet vore at1 som vi ä m n a föreslå såsom förbatt -- mari.
lärde .sig fatta att de .. många.ick ringar till k. m:ts förslag - - kornmer- vore ett större begrepp an de f&amp;.
I att väsentligt underlätta ett verksamt.
den grad ar massan något vard som framförande af öfriga viktiga reform- den kan afskilja enskilda från .sig.
kraf p3.
vårt program, bland dem a f v e n Det .riktigt storii begreppet vore e11 allmän röst rat^ för kvinnor.
och sedan alla, nar de arbeta för den Stockholm 2 mars 1906. ene och den @ för alla.
Det första.
steget i v8r utveckling P å ~&amp;ldemokr&amp;tiska Riksdags.
ar: bort med föret@d.esrattigheteriia,.
.
.
gruppens vagnar: Darefter: lika för alla.
Och slutligen: Hj .. Bradng, oliks ratt för en och hvar.
.
ordförande.
Vi måste komma darban att i stal.
let för .det slags gemenskap.
.som, lik- H E ~ I Li~zdqvist,.
Z. sekreterare.
formade få den innerliga enhet som ...
.
framniana&amp;e egenarterna hos alla.
Sfë ed ' aded&amp;q a f d e t t i svar blef rernas harmoni vore den förtydligande ett möte anordnat nagra dagar senare bild af hennes framtidsdrömmar som i Folkets Hus, dar advokat S. Dahl- tal. '
nikmast tankte pB.
.
back i sitt.
i.nIedningsföredrxj ganska Vi måste taga det ena modosamma skarpt kritiserade riksdagsgruppens svar.
eteget efter det andra för att nå f ram till.
kvinnorna.
.
.
.
.
-.
till sanihallsskönliet och vi.
- mhsk Tal.
började med att meddela, att bland göra klart för oss att uppnfiendet aj arbetarepartiets omkring 65,000 ' medlemmar sam~alleliga, företradesrattigheter ellei lanns: cirka 5,000 kvinnor.
En annan siffra utjamningsrattigheter ej leda till må, var landsogani~afionens, som uppgick till.
let.
Vi niiste liigga ' naturk1assind.el omkring 93; 066i- ' med något öfver ' 6,000 kvinnliga medlemmar.
I det allm.
1ifvet.aro ' ningeii till.
grundval för vår uppfost.
emellertid kvinnorna flertal och att de äro s &amp; ran och biträda de socialistiska kraf liten proc.
inom arbetarrörelsen ar beroende ven på, lika LI tveckling.imöjlighete1 pä att arbetarnas kvinnliga anförvanter aro och s1;: ydcl åt dem soin behöfva skydd bundna vid hemmen.
Men de kvinnliga partimedlemmarnas fatal beror äfven pA att Att göra ett kaos till ett konstverk kvinnorna själfva ej komma på den tanken det 51: uppgiften.
att de kunna få blifva medlemmar af partiet, Byggnaden beror dels p &amp; byggmä och s a vidare saknas det manliga stödet.
staren men dels också på byggnads, Mannen finna sig ej heller i att kvinnorna på möten o. s. v. d å ju kvinnorna rnate.r.ialet.
Ingen kan vara kunnig springa anda, enlig ' t deras förmenande, ej kunna för- eller okunnig utan att detta komme] stå politiken, hvilken ensamt bör skötas af honom i Folkets hus eller på krogen eller att inverka på det hela.
Tal.
uttryckte till slut sin glädje annorstädes.
Af mannen är därför föga intresse för öf ver att kvinnorna rycka fram undei att vänta.
Kvinnans rättigheter fanorna och slutade med att Atergifvz kvinnorna blifva därför en samhällsfråga och mannen en belgisk skalds dikt om skönheten f3 lof att tvingas en smula i ratt riktning, Talarianan hyllades med blommoi för att kvinnan skall komma fram, ej endast inom utan afven ' utom hemmet.
Tal.
cite- och varma applåder. "
' c rade härefter uttalanden ur en facktidning till förmån för kvinnans rättigheter.
Hvad gör nu den borgerligs stat.en för saken?
Ingenting!
Och arbetarepartiet sy- nes afven vilja tillbakah8lla kvinnornas röst- rattskraf.
Tal.
vande sig mot Soc.-D:s refe- rerande af Lithander motion, som han ansäg vara oriktigt och tal.
fann för godt att in- sinuerande undra, Iiur Iange det skulle dröja innan man inom partikretsar får höra, att ' hr Lithander bekostar den kvinnliga rösträtts- rörelsen.
Arbetarepartiet led af samma skröp- En kvinnlig agitationskommitté föi lighet som alla.
andra samfund och det hade kvinnqrösträtten har till den soeial, behof af kritik bade inifrån och utifrån, hvilket det var brist p3 har i. landet.
En demokratiska riksdagsgruppen fram.
utifran kommande, val underrättad, kritik ställt frågan, om den ville vid inne.
vore därför behöflig, för att partiet skulle varande riksdag " framföra eller under.
komma upp p &amp; ett högre plan.
Tal.
öfvergick härefter, till att punkt för stödja en sådan mot.ion som, om der bifalles, utverkar allmän, lika och di- punkt kritisera riksdagsgruppens svar till kvinnorna. '
rekt röstratt åt kvinnorna samtidig!
Mannens m&amp;lsrnansskap för hustrun före- med röstrattsutvidgningen för männen ", skrifves ju i allmän lag och kan salunda lätt P å därom framställd begäran hal förändras.
Någon utredning om kvinnoröst- .iksdagsgruppen skriftligen samman- ratten kunde icke med fog pastas vara be- nöflig och hvarför hade icke socialdemokra- ' attat sin uppfattning i följande.
utta- terna redan från början motionerat om kvinno- ande, som enligt uppdrag från kom- .östratt?
I kvinnornas listor hade framhållits nittéri tillställts fru E !.ien Dahlbäck: att partiet nu borde understödja fran borger- Att föreslå omedelbart inforande i .igt hall framkommande förslag om kvinno- rösträtt och detta kunde afven riksdagsgrup- jrundlagen af stadgande om kvinnans ?ens utfäst .sig för, ty hr Lindhagen hade nog möstratt vid val till andra kammaren jarna samarbetat med gruppen.
Det k. röstrattsförslaget vore icke mycket) å samma villkor som för männen commer helt visst att mötas med vardt att understödja, i synnerhet nu.
nar 300-kronors-strecket årligen minskas i bety- ' ormella invändniiqar, med hänsyn delse.
Fara förelåg sålunda inte att nu drifva: il1 a n n u ' gällande stadganden om kam äfven kvinnans rösträtt, ty det fruktade.
nannens målsmansskap.
D e bland dröjsmålet var af ringa vikt.
En politik, slöt tal., som stirrar sig blind s s, som: förut vari.t riksdagsmän, h a p &amp; kompromisserna, maktar inte förlösa nagra, 1904 rostat för och i 9 0 5 undertecknat viktiga reformkraf och därför bör kvinnornas notion om utredning i kvinnorösträtts- röstrattskraf understödjas.
.
(Bifall.)
Kvinnornas röstratts- f råga.
.
: MORGONBRIS 3 - rar.
:.
är h oc ' h 6hg och., * h, d e n ' spirande m o r s o i o h: Y f f e d s m i n k har jag / jugif from '.
pahna är drörnhaide16fei5, - d i f f ' ö g a / er e m o f solen. '
en skugga a f oissnade uårar; m e n ' annu k a n jag rodna a f s k a m, i,. %f .står s o m e f f sken h i n g diff hår?
n i r m i f f ansihfe s k ö l s a f fZrar!
Jag R har falhf i smufsen, och se du ar h o i f som en dufob ur arken.
har jag mödosamf resf m i g affena JEin.
.
och oacRIaf och fa / M igen.
s p f e r, dar Aphan går, där bfomma fräden och marhen.
J Z a r du m o d JKiff hjärfa fjff en sfen, så sfeno / 5 är rernnadf i fu; d u är skafdsrnas prisude &amp; a. fil / forgs 6är jag ena sidan: B e f 6arnei, s o m afPing fåff, den andra känner s o m du oor d e f 6affre ~ a r d f a f f fefoa?
och s h a f h e r i hoppfös Roidin.
- -.
z -.
.
L jag I I - hon sjönk s a m m a n i g r i f, hon s a f f m e d sin h f f a - där oid uä&amp;n m e n e f f har jag 6ifferf försfå f f, f7st jag irraf och oifse farif: jog har ingenting Roar a f f h r s p i l h.
jag d e f du Jag 0 ' s p f e r, du s o m fick.
60 I?
jag ar ffächad och frasig och odf, har oondraf uifsen och fröff d &amp; går, där Runde d u gåfl, är, d e f hund; jag ' uarif.
.
på uägar jag f o a n p o f f uci$ ' a. '
Jag har hggf a f affa jag m ö f f i skydd h r a f f f ~ e s f a s och u i k a s: och så / &lt; hoad dag hade a t t sä / ja.
nar d u fåfer miff hjärfa förspilfas har du r u f f fiff a h renhef och ro, ?I ' Ebba Westberg.
Inledaren spörjer.
om vi vinna något af itt arbetareklassens kvinnor komma Partiers riksdagsfraktion var in- föreliggande furslaget.
Talaren.
ansag: il1 en bestämd och enig uppfattning bjuden och delgifva vi här hr Hj.
let iet vara för tidigt att diskutera detta, nar denna för ' de ' rri s å viktiga sak.
Brantings inlägg i debatten.
: nte alla de olika motionerna ligga framme Som bekant har agitationskommittéri Hr.
Branting ville först helt instämma i de) ch situationen salimda ej ar klar.
Det .vore ideella synpunkter för den kvinnliga rösträtten, itt: försvaga var stallning.
Men sil mycket yrkat p &amp; inkallandet af en partikon- hvilka af inledaren framfördes.
Men därutaf) ör sagas, att med alla sina garantier tillför jress i och för behandling af kvin- följer ej hvilken vag, som leder till malet.
lock förslaget valmanskaren 600,000 nya no: %., rösträttsfråga, och spörjsm !ilet Om två personer skola g8 genom en dörr, ralman.
Vi vilja ej vara med om att gA vara röst- härom kommer till behandling i lan- som ej samtidigt kan slappa fram bada, ar det viil bättre att den ena först går igenom mattsfienders .ärenden.
Hvad som lag hr dets alla arbetarekommuner.
och sedan den.
andra,.
i stället för att för-, ithander varmast om hjärtat var ej kvinno- D å emellertid senaste kongressen gafves st5 och trängas.
Det framgick ej a i: östrätten utan strejklagar och lag &amp; fack- år 1905 behandlade frågan och riks- inledarens föredrag att det leder till ett bättre iöreningars juridiska ansvarighet.
Det.
ar resuliat; om kvinnoröstratten nu skjutes i för- jenna lagstiftning som lurar i bakgrunden.
dagsfraktionen vid denna erhöll fria grunden.
Har-ar ej fråga om rätten, den ar 3ch mot detta ha vi ett stad i den nuva- händer ifråga- om taktiken a r det va1 ju oomtvistad, utan o m, hvilken vag, som rande regeringen och därför kunna de social- tvifvel underkastadt huruvida en ' kon- bast leder till förverkligande af våra önske- demokratiska riksdagsmannen ej pgtaga sig skemal.
Jämt och ständigt drager man fram let ansvaret att ni1 föra fram kvinnoröstratts- gress, verkligen kommer till stånd.
denna punkt på ' partiprogrammet om kvinno- [ragan och därigenom riskera klasslagar och Däfemot kommer en konferens, be- röstriitten, för att bevisa att vi svikit pro- andra arbetarfientliga.
lagbestämmelser sam1 stående af ombud från a h Kvindiga ' ' ' I I, ' De kvinnor och män, som vilja ~jiilpa oss till rättvisa (se Eskilstuna- orefvet) kunna uttaga listor för in- samling.
af medel genoin iiiiderteck - nad.
Det ar vkï fasta tro p &amp; arbetar- klassens solidaritet, som för oss till kamp mot ett byråkratiskt rättss3- stem, och geilon1 denna solidaritet skola vi segra!
Redovisning delgifves partipressen.
Ruth Gustafsson, medlem af kommittén.
Adr.
: Folket, Eskilstuna. '
grammet.
Med lika stor.
ratt kan man fordra h y o fördröja en lösning af männens röst- politiska och facklzga kuinnoorga- att vi skola skjuta fram i förgrunden en rattsfraga.
(Lifligt bifall.)
reformering af den kommunala rösträtten, ' Vi tillägga att vi för vår del ä r c nisatiomr i Sverige att ' anordnas i hvilket afven ar upptaget p i partiprogrammet.
jfvertygade om, att meningarna bland Stockholm i januari eller fe,bruari 1907, Denna fråga har visserligen bragts p &amp; tal på inbjudan af Stockh.
allm.
kvinno- flera gånger i riksdagen, men för närvarande ubetarklassens kvinnor angaende tak- klubb och Kvinnornas fackförbund.
a r den politiska röstrattsfragan för man den; iken i rösträttsfrågan i denna stund Det är sjaltklart att kvinnornas röst- aktuella, och ...
därför maste vi först arbeta iiro ytterst delade.
rättsfråga vid denna konferens blifver fram den till lösning.
Kvinnorna böra h a röstratt snarast In ' ga af vara kraf få laggas ner, de maste en hufvudfråga.
Det galler d å att) ch fortast möjligt därom måtte val hållas vid lif, men vi kunna ej föra fram slla vara öfverens, men annat ar om komma öfverens om, huru man bör g å alla p &amp; en gång, minst i riksdagen.
Det afgörande för oss har varit att vi statt man genom att nu pressa för hårdi tillväga och hvilken taktik som alla inför en möjlighet, som förefallit oss innebära på riskerar att skada eller fördröja arbetareldassens kvinnor kunna samla en fara.
Vi s e i Lithanders förslag en tydlig sig om.
.
bekräftelse p8 att man från högerhåll vill be- rösträttsfrågans lösning för mannen.
gagna den kvinliga rösträttsfrågan att stjälpa Arbetareklassens kvinnor kunna ej gärna ett röstrattsförslag, som har utsikt att g3 härvidlag anlägga samm.a synpunkter igenom.
Lithander raknar, pA kvinnan som som öfverklassk.vinnorna, hvilkas öfver- en god konservativ garanti, och hvad han Alla arbetareklassens kvinnor framför allt raknar p2 är: vinna vi tid och tygelse ju soni bekant ar den ' att de detta kraf skjutes under, ha vi vunnit spelet begära rösträtt på hvilka villkor som manas skrifva, sina nainn på xFÖr- atminstone något ar.
helst blott de komma in, oafsedt om Detta försök från urreaktionart hall att huru många af arbetareklassens man eningens för ltvinnztns politiska röst- ratt D petitionslistor, för att därigenom stjalpa röstratisförslaget skulle haft en annan bärande kraft om motionären kunnat hänvisa eller kvinnor som kanske fingo ' stanna gifvn styrka,.
%t krafvet a.llman, på att malsmanntn för de röstrattslösa sjalfva utanför.
lika och direkt rösträtt åt kvinnor.
begärt att, intet nu skulle göras förrän por- Det kommer nu att visa sig hur lande ' tarna kunde slas upp afven för kvinnorna.
kommer att ligganar rös:rättsmotionern~ Det ar först genom denna, ratt vi kunna resa oss tir förtrycket.
Men vi ha ej velat p i förhand binda oss at!
Dock arbeta för att fortfarande fragan skall falla, skola behandlas i riksdagen.
R.
G. ett ar all$eles nödvändigt och det ar låt vara framåt, .men falla igen.
Från Eskilstuna kvinnoklubb.
Brej till Mor,qonbris.
Den l5 mara Obi.
Denna klubl-, bildades på viireii] a82 af fru Kati~ Dalström och kundu Eörsta tiden glädja sig %t liflig m - slutning och intresse bland arbetar- klassens kvinnor, Ull der hrens lopp har likväl ininskning af medlei ?i.santal och en stagnation i klubbens arbete intradt, beroende af olika skiil.
För att en politisk klubb bland arbet.arklassens kvinnor riktigt skall kunna fylla sitt ändamål: att skolii niedleinmarne och agitera f ör eocialis- men, samt att första och till ' varatag:~ e g k intressen som kvinnor och sam- hallsmecllemmar, ar det nödvändigt, att vhra manliga kamrater helt förstsi betydelsen af, att lrvini~orn~ iiro med i de kampandes led. '
' MORGONBRIS.
, .. --.
Inte endast tala om ' det p % möten, medel vi a.cse, att den bäst främjas.
21 pfg., för den blåa skjortan 2 1 pfg i föredrag och skrift, utan verkligt Klubben kan nog rakna sig till en och för linneskjortor 6 2 i 3 pfg pr timnie.
Lirinesömmeriet ar för öfrigt en af arbeta för det, upplysa hustrur och viktig lank i arbetarrörelsen har kvinnliga anförvanter om dessa klub- nied det arhete och mål den har sig de mörkaste punkterna på utställnin- bars och kvinnliga fackorganisationers Eöresatt, och hoppas vi, att ett * lifli- gen.
I,, Berlin.
ha inom dam- och lin- tillvaro, och mana till anslutning till gare i.ntresse knytes \ lid dess med- nesönmadskonfektionen männen en och motghg i arbetet för det hag- arbetsförtjiinst p &amp; 24 pfg.
i timmen; dem.
Det ar ett stort misstag i arbetar- rande rtiålet: mänsklighetens lycka i sömn-ierskorna komma på en förtjiinst af 12 till högst 26 pfg (allt efter dc.
rörelsen att agitationen bland kvin- ett ordnadt sanihalle.
Ruth.
kvaliteer som förfärdigas) pr timme.
norna för politisk ratt och battre eko- Arbetslokal: vanligtvis.
köket.
nomi så litet har bedrifvits från början.
I Herfvud iippnås inom linnesöm- 85 har det varit har i Eskilstuna, nadskonfektionen ' med eii arbetstid.
såviil som öfver hela landet.
från 10 -- 12 timmar dagligen en vec- Nu visa sig tendens till en annan kolön af 9,12 till högst 20,so ink.
riktning inom arbet.arrörelsen ', genom TimlEiner p &amp; 8 till 105j9 ' pfg visir soc.-dem.
ungdomsrörelsens energiska Bresliiu; i Darnzstadt förtjänas pH arbete, och clet ar att hoppas att den skjortor 6 pfg i timmen och för barn- fo:rtsatter som den börjat, nämligen förkliiden betalas i Leipzig 8l / 3 pt ' g att taga kvinnorna .med.
Alla försök till unga &gt;gubbaktigheter », att anse Fr %n medio af januari, till slutet af pr timme.
För clamjacketter, som af en skriicl- kvinnan, den där inte har ratt till februari månader afhölls i gamla aka- ansprAk på lifvet, skola obarmhärtigt cleinins lokal i Berlin, Uater den Lin- deriarbet are med fmnilj f ramstallas den 38, en utstall.ning, som i inAngt i Muiichen, uypnAs en veckoförtjai-ist el&amp;s ihjäl.
Klubben har i Eskilstuna rakner och mycket skilde sig från de ut-: L£ 14,sj mk.
Ännu siimre betalas nu ett 40-tal medlemmar, energiska stallningnr man annars är; ran att det.
för bar.nldäder.
För en gocs- och mål~nedvetna arbetarkvinnor, hvil- bese.
HBr handlade det oin en kostym betalas i M.-Gladbacli 48 till.
54 pfg i arbetslön, arbetstid 2V2 till ket ju bevisas af dess kraftiga ingri- utstäl1n:ing af - eländet.
Hemindustrien är kapitalisinens 3 timniar, timlön alltså ungefar 18 pfg.
pande i sedlighetsskandalen.
I känslan af de vAldsdåd och skand- mest raffinerande form.
Redan i I Stettin uppnås för samma arbct.e ligheter som dagligen beghs, af öfver- förra nixinret af » Morgonbris » har jag endast 8 pfg, i Berlin 15$ / 7 pfg.
i klassen och kapitalistsam hallet mo t skildrat, hiiru kapitalisterna först % timmen.
Ko1-settsönzmeriet i 0c:lsnitz inbriii- proletarkvinnorna, icke endast att a !t slingra sig undan arbetareskydds- deras arbetskra.ft utsuges för svalt- Lagarne och försiikringslagarne o. s. y. gar pr timme 12, 12 ' / n till hogst 18 löner och därigenom prostitutionen genom att 1:ita arbetet eller v i s a cle- pfg.
Harvicl syeselsättes hela faniil- får nya offer fr %n vår klass, utan lar af detsamma tillverkas i arbetarlies jen, eller en söninierslra med h j d p af ven barnen skändas af sam vetslösa mail.
och bli utkastade i bottenlöst; elande, anordnade klubben ett viildigt; kvinnomöte den 23 febr.
dar det ut- talades en indignerad protest mot m yiidigheteriias siitt atst handb j. denna sak.
Som bekant försöker magistraten och en tidning på platsen föra själha skandalen i skuggan genom att ~ i p p - leka gamla och nya fel p % den allni.
åklagaren för att f % honom försatt ur tjänstgöring just nu, hvilket före- faller oss, arbetarklassens kvinnor, soni skäligen misstänkt.
Vi vilja för en enda ghng ha lik- het inför lagen, och genom enigt, arbete skola vi försöka f % straff på de inan som skändat dessa 3 minderAriga flickor, och sedan Adragit dem sjukdomax, af hvilka den ena, enligt läkares utsago, ar förstörd £ör.
.
lifvet.
FRAN ' KENINDUSTRIUTST~LLNINGEN T BERLIN.,.
Vi anse och kanna denna skandal och magistratens tillvägagångssätt, soin i en skymf mot hela d ?n arbetande hem.
Och jag skildrade i denna ar- ai tre Larn om 10 till 12 års Aldér.
klassens kvinnor.
Därför beslöt det tikel, huru arbetaren nied hela sin D.e förtjäna tillsammans 10,so mk.
pr stora kvinnomötet a.tt hjälpa till att familj harvid bindes vid sin usla bo- vecka.
få rätt i saken genom en jurist At sta., b som på samma gång utgör så- Så kunde vi fortsatta att skrifva flickorna.
En kommitté tillsattes att vii1 arbetsverkstad som sofruy, kök utsläppa bidragslistor och anskaffa och dylikt; huru arbetst.iden btstrac- lbnga spalter öfver de uslaste Iöne- jurist, hvilket lyckats, i det att advo- Fes från tidigt p % morganen till sent förhhllanden under hårdaste arbete.
kat S. Dnhlbäck %tagit sig saken och på natten och huru lönen tryckes ned Den ensartade och storartade fram- fått fullmakt från flickornas föräldrar till ett minimum, som gör, att hela gång, den tyska konfektionen under att.
föra deras talan i rättegången.
Eaimi.ljeii, afven barnen pli tre.
eller de sista tjugu åren gjort, som hal- Det ar att hoppas att ' arbetets " kvinnor fyra Ar, .tnAste skrufvas in i kapitalets lit den i stand att &amp; tt segra.
öfver och man i Eskilstuna och hela landet tjänst för att familjen skall kunna Wiens konfektion och atii göra konfeli- hjiilpcir kommittén i dess uppgi£t att förtjäna de t nödvandigast.e ' till lif vets tionen i P v i s och London.
mycket stark konkurrens - här- p % iitstiill- sarnla in medel, och .skola vi visa, uppehälle, ningen blottas dess usla förhiillanden att nu går det inte längre att plundra Den nu afdutade utställningen har inför hela världen; under det att de oss både till kropp och sjal.
Klubben har 2 möten i manaden, nied ett slag gjort hela allmänheten stora konfektionarerna förtjänat hun- ett ord.
och ett offentligt, vid hvilket uppmarlrsam p % dessa förhållanden dratals millioner, som satt dem i stånd senare det alltid diskuteras viktiga och det, som hittills endast utpekats att bebo de mest luxuösa palatser i fantasier s viistliga delen af Berlin, eller i andra fragor, i förening med ett enkelt s.am- shom ~~socir~ldernokratiska bar af sjiilfva kejsarinnan måst er; tyska stader, sitta de utsviiltnn hem- kväm.
Dessa möten äro af stor betydelse kännas sisom oerhördt och:, det kan arbeterskorna och arbetarne och deras utmärglade barn i de eländiga hyres- för skolning af medlemmarne och icke gå s % Isngres.
Men låtom oss ett ögonblick se på kasarnerna med sina mörka och smut- spridandet af ideerna, och rekommen- deras åt de öfriga kvinnoklubbarne sjslfva utstallningen och vanda vi oss siga terasser (= gardar), arbetande då f rarnför .allt till lconf ' ektionen, som ju fran tidigt pA morgonen till sent pli inom partiet.
Den 1 april anordnar klubben ett ackså i Sverige under de sista Aren natten för löner, hvilka iiro för stora stort möte med föredrag i kvinnornas mer och mer blifvit förlagd i arbe- för att svälta ihjäl men för små för rösträttsfråga, och med eyf te ' att bilda tarens hem.
Den första stora salen i att uppehhlla lifvet.
Ett permanent en röstrattsförening.
.Det är glädjande; a.mla akademin är helt, upptagen af elände, soni endast har sitt motstycke att initiativet till detta tages af klub- konfektionen och det tyska skräddare- i bourgoisiens degeneration.
Här de- ben, att agitationen för denna fråga förbundet har samlat ett utmärkt generation p % grund af fattigdom och föres af arbetarklassens kvinnor, eme- material.
Dlir in tresserar framför allt elände; dar på grund af öfverflöd och dan de iner lin några andra behöfva uniformskrädderiet i Ber1:in och Kiel.
lyx; Och ändock ar det icke de rysli- rösträtt och inflytande på lagar och För uniformsrockar för posttjänsteman samhällsutveckling, enar de mest lida betalas i Berlins hemindustri en ar- gaste bilder den iitstallningen bjuder.
under dess orättvisor och ensidiga ~etslön af 3 mark pr styck, * arbetstid De ' biida industrigrenarne, trä- och lagstiftning.
Det ar Bfven akt hoppas, 10 timmar, trhd, silke och garn måste inzetallindustrien ha egentligen blottat att de manliga kamraterna inte för- ~r ' betmeii htilla sig sjalf; detta ' utgör ännu svartare punkter.
Våra a.f bild- söka slå ihjäl denna början till agi- ungefär 30 pfennig pr rock, så att ningar ofvan visa oss några scener ur tation i den nervösa ängslan för deras nbetsförtjänsten slutligen uppgår till hemindustrien.
Den ena af bildningen segen fraga,, utan låta.
oss, utan 27 pfennig i timqen.
Vid arbetet illustrerar en knappsvarfvares bonings- tryck, arbeta för vår sak med de För marinen i Kiel förtjänas: för byxor rum,.
tillika kök.
och sofrum för bar- Hemindustriutstall- ningen i Berlin.
, nen på dagen.
Mannen ar sysselsatt.
med att göra nyss utborrade knappar- släta (nglätten &gt;).
Hustrun är cigarr- makerska ocli ar vid bordet sysselsatt med sitt handtverk, under det cle 3. småttingarne helt blygt men nyfiket.
ha sina ögon fasta pA fotogra.fen, som ett.
upptager bilden: Riimmet.
.
' ar Iri£t~if,ryinme af 3á,ssó kubikm.eter ocli.
bebos af fem perkoner, SR att.p &amp; livarje.
person komma knappast 7 kubikmeter; (precis rä.knat 6,099 kubikmeter) '.
Den andra bilden visar oss en knapp- makare, sysselsatt med svarfning ' a£.
knappar, alltså att svarfva in mönstret.
p$ framsidan af knappen: Arbetet.
erfordrar största uppmärksamhet fr8n arbetarens sida.
E j mindre iiil unge-.
fRr 1,500 olika niönster fabriceras .. H u ~ t r u n ar sysselsatt sAsom knapp-.
sömmerska.
Ocksh cletta arbetsr~in-i.
tjiinsr till kök och samtidigt sofruim.
för barnen om dagen.
De sniB in- andas alltså från första dagen af sin 1efna.d dammet fran arbetet.
Rummet soni bebos af 7 personer, innehiiller 34,875 kubikmeter hft~itrymme eller.
pr person 4,wa kubikmeter.
Reflek- tioner öf verflödiga.
Träindustrin ar vidare leksal &amp; abri -.
kntionens omrade.
I Sonne berg,.
Schwartzmald o; s. v. framstiillas alla.
niöjliga snih leksaker i .trä: cljur, båtar o. d. Fran Erzgebirge bringar ut.stäl1ningei-1 en hel del sadana heni- i~dwstrins alster.
Så få vi veta, att vid - - fi~brikationen af sadana små djurfi-.
gurer (Iiiistar o.
d.)
tv$ ' män och en kvinna ~ r h e t a tillsammans 2 1.6 t.im- mar för en sammanlagd arbetsförtjiinst.
af - 8, 5 o mark eller 2 pfg.
pr timme.
Sni % segelbgtar inbringa 2l / 2 pfg.
i tin,imen!
De för snii gossar sh be-.
gärliga fiistningarna &amp; f tra visa ocksa en rätt drastisk bild: en man arbetar 72 timmar i veckan sfisoin.
tabriks- arbetare.
Han sysselsätter sig vidare 18 timmar pr vecka i hemmet, allts8 såsoni hemarbetare; här arbetar hustrun 72 timmar ocl!
4 barn tillsammans.
l 5 0 ti.mmar i \ leckan, de 6 personerna tillsammans alltsii 240 timmar pr vecka och förtjäna för detta arbets- kvantum tillsammans 3 mk.
För 1 2 dussin (144 stycken) griffellhdor er- fordras 17 arbetstimmar, som in bringa.
2 mk., men arbetaren mAste själf slappa till materialet och hyra för en sig.
När detta afdrag gjorts får han en ren, förtjanst af 4l / 2 pfg.
pr timme.
Den världsbekanta blyertspennfabriken Johan98 $Ebber i Nurnberg låter polera blyertspennorna i hemindustrin (det öf ri.ga göres i fabriken); 75, timmars.
arbetstid för en kvinna med 20 tim- mars hjälp af ett barn inbringade arbetgörtjänst af tilk sammans.
båda 5 mark.
.
Metallindustrien visar oss likaledes oerhörda förhållanden.
Tennsoldater inbringa en man med hustru och S. barn, alltså 4 personer t.illsammans.
en förtjänst på 10 pfg.
i timmen, men de mAste sjalfva halla sig med farg och pensel.
E n arbeterska., 31 år gammal, förtjänar för lackering och sammansättning af bleckvaror 6,50 mk.
pr vecka.
:,.
En 6 5 - h i g gammal kvinna filar stöfveljärn och förtjänar därvid 2 pfg.
i timmen.
, l .. - Vi se vidare en annons ur ett bor-.
gerligt blad, genom hvilken sanstan- digt folk » sökes för lönande hemar- bete, som bekvämt sutan att väcka.
qqseende l&amp;ter t~ailzsportera sig i små korgar w och som skall inbringa e n duglig arbeterska pr dag mark i,so ..
Det ger oss en ny inblick i förhål- landena, nämligen att det härvid handlar om kvinnor ur de, bättre » (borgare- och ambetsmannaklasserna) som sysselsatta sig med hemarbete för att på detta satt förtjäna något.
till det sståndsmassigs » uppträdandet.
utiit.
Jag kan icke kommentera detta battre an jag gjorde i mitt referat för det tyska metallarbetareförbundets.
veckotidning slktetallarbeiterzeitung s, dar jag skref: » Dessa kretsars skam-.
liga hyckleri, som uppdagas genom denna annons, verkar ännu mer de- primerande.
an själf va.
eländet ».
.
.
Kvinnornas fackförbund.
Så en dag november voro styrelserna för alla cvinnliga .fackforeningar .och.
kvinno- dubbar i Stockholm genom Kvinnor- nas fackförbund, kallade till ett gemen- S m t möte i Folkets.
hus, och där be- slöts bildandet af en förening för en kooperativ syfabriks startande och en kommitté tillsattes för att iitarbeta kostnadsförslag och stadgar för den nya föreningen.
I januari d. å. var kommittén fä.rdig med sitt arbete och föreningen koristituerades .under namn af Kooperativa Syfabriken Linnéa.
Men n ' u gällde det att skaffa pangar.
FRHN HEBIINDUSYRIUTSTÄLLNINGEN I BERLIN.
Kommitteradi hade kommit till ett Bostadshus för hemarbetare.
kostnadsförslag på ers 8,000 kronor Hattmakeriet visar en intressant fars.
ungefär.
Hvar skulle man få dem Tgskarne importera f r h ISngland ifrån?
Jo, just genom oss själfva, ge- gamla utslitna cjlinderhat t ar - egent- nom ' att vädja till den aldrig sviktande ligen &amp; r .det bara den genomsaettade solidariteten bland våra fackorganisa- stommen, gamla lumpor.
Men likväl, tioner och dess enskilda medlemmar, hemarbetarne erhd116 dessa.
a£ grossi- Listor utsändes .för tecknande af an- sterna till e t t pris af 12 mark pr dus- delar, hvarje andel kosta?
5 kr.
och sin och arbeta upp dem med siden., har foreningen sörjt för att afbetalnin- så att de iter gå ut i h %ndeln.
I gen kan ske i sa små poster som 25 en skdan hatt fann jag p % utsfallnin- öre genom att tillhandahålla kupong.
gen det engelska vapnet och följande Du skall skrifva något om syfabri.
marken, så att ensk ' ilda personer, med ordsprak: n0nny soit qu): mu1 gpense !~ sen, vi måste hd.
något om den små inkomster, kunna bli andelsägare eller p5 svenska ungefarf » skain ofver Morgonbris.
Ja, så sade fru Sterkj om de blott vilja; Och när vi tänk; den som tiinker nfigot styggt cliirvicl!
: il1 r i g härom dagen.
Jag lofvade at ' på, hvilken stor betydelse detta före.
Eller en annan liten sinnrik bild: tir göra så godt jag kunde, men det val tag har just för arbetarklassen, så böl bo kbindarefacket vor0 väggtaflor, 8 stic- lättare sagt än gjort, ty hvad skal väl ingen af oss tveka att dra sitt stri kerier s (i Sverige mindre belralit a, men man skrifva om en fabrik som ä n n ~ till stacken.
i tyska hem .mycket vriidiga): Ett inte existerar annat än på, pp-.pe~et Nar vi inse att det ar åt oss sjalfvz sådant P stickeri » vm försett med kejsar Fredriks valspråk: I; ww Zeick ?z ' ohze, m Jclagerh ».
(Lär.
a t t licla ut.an att klaga) Egentligen blodigt h !m, ty deii inbri.ngadc, en arbetslön af - 1 2 pfg.
pr timme!
För öfrigt voro alla n~öjliga brnncher representerade: sadel malzeriet, portfölj- malteriut, slioiiidust~i~i-i, mössinakarm, konstgjorda.
blomindystriil, textilin- dustrin o. s. v. och hvart ' nm1 såg, sanmin bild: el&amp;m ?e.
Under intrycket., son2 detta vid hennes besök gjorde p &amp; henne, skall k5jijsnïiiinan ha utro- pat: %det &amp; r o ~ ö j l i g t, det Iran icke g % s &amp; längre!, Nej visst icke.
Den socisldemo- kratiska riksdagsf raktionen har diirför också.
inlämnat ett omfilngsrikt förslag till lag för det hemindustriclla arbetet.
Förslaget fordrar ce~7cstiicZer, förbud mot barilaarbetet, registrering af verk- staderna och deras arbetare, införande af lönelistor o. s. v. samt deras stiil- lande under yrkesinspektionen.
Kidare fordras bestammelser öfver arbetslo- Men det kunde likväl vara något att vi arbeta och hos .oss sjalfva vi köp2 kalernas sanitära förhallanden, införan- - nämligen tanken pi3 dess de beklädnadsartiklar vi behöfva an de af en fritid från klockan 8 på af- st, och dess framtidsmal.
vanda och förtjänsten därigenom till tonen till 6 p % morgonen.
Ytter9 faller oss själfva.
Som det nu är, få Bekymren ifråga om hur man skulle viktig &amp; r vidare fordran p &amp; minimi- ju arbetaren ofta köpa dåliga varo1 löner, som skola faststäJlas genom kunna få en drägligare tillvaro har nog till högt pris, deras kvinnliga anför i mangen sömmerskas hvilat på djupet konimissioner under ledning af yrkes- vanter få tillverka dessa varor fö inspektören inom distriktet eller genom själ, nar de ha insett huru de ut- svältlöner och kapitalet skördar pro de nu: för handen varmde förmed- plundrats, huru de trots det mesi lingsinstanserna vid yrkesdomstolarne.
trägna och ihärdiga arbete ändå f8 fiten.
Om det ar möjligt, sa har förenin Att sjuk:-, olycksfalls- och invaliditets- svälta sig.
fram dag efter dag; ingen försäkringens utsträckade också p &amp; hvila, ingen förströelse,, ingen ' man- gen tänkt starta fabriken i.
höst, si hem- och husarbetare fordras är sjalf- niskovärdig tillvaro, endast böja sig blygsamt som möjligt till att börjz skrifvet, då det Gr en lika gammal under en stel och hopplös resignation, med, endast c:a 10 h 12 sömmerskor som absolut.
nödvgndig fordran fr %n Jag menar för dem Som inte förlora!
men framtidsmalet ar for tidigt at hoppet, de som ha ett lite grand väl- tala om annu, och det skulle om jas de organiserade arbetarnes sida.
görande trots i sinnet, de som förstå försökte därmed, föra mig alit.
för lång Detta ar i korta drag en liten teck- att alla manniskor ha lika rätt till bort i mina.
" egna ' drömmars värld ning af hvad denna anmarknings- lifvets lycka och glädje, ' det är hos Jag vill endast ställa en maning til varda utställning fört i dagen.
Den dessa man och kvinnor som aldrig alla Morgonbris ' läsare och läsarinno som besökt den vet bast att skatta tanken hvilar utan ständigt söker nya attlunderstödja detta företag, ty säker det betecknande utstiillningsplakat, mal och nya omraden till att förbättra är att om det lyckas - och det mdsh som stammar ur frix Kathe Ko1lnit.z såväl sin egen som sina klasskamra- lyckas - så skall det blifva ett af dc skarpa penna.
Plakatet visar en af- ters ställning.
mäktigaste medlen att höja vår eger magrad hernnrbeterska i hvars anlete klass ' kvinnor ur det tillstånd af armot Idén om en kooperativ syfabrik - lungsoten återspeglas och hvars liflösa, och elände, hvarunder så många tu indifferenta blick förrhder, att, för att tror jag fick ratt fäste ib !and oss jus1 jenden af dem kampa en hopplös,.
konflikten vid Centralpalatset inder tal.
med Runeberg, » hon ej ens som iörtviflad kamp för en eländig tillvaro, stöld 1 1 njutit ~ en fröjd i sin lefnads- rnder våren 1905.
Vi minnas ju alla iuru en brutal arbetsgifvare kastade Anna P - n. dar 8. ilen tyska hemindustrien sysselsatte it sina sömmerskor för att de ville vid yrkesräkningen den 14 juni 1895 ng &amp; i sin organisation, och vi minnas ej mindre an 402,406 arbetare, daraf u alla huru högerpressen och polisen ' örsökte blåsa upp denna konflikt till 164,814 kvinnor.
Sedan dess äro Ett trosbegrepp ar ett pappersmynt, nara I l år förgangna och antalet ar i 2n storm emot arbetarna genom den som blir värdelöst, nar det ej Iiingre dag utan tvifvel betydligt högre.
Rak- - i ksbekanta Kjönsbergshistorien, hvil- inlöses med känslans ädelmetall, - nar man till ofvan nämnda summa sen, trots alla ansträngningar, blef ett - - - Hktorien visar oss tan- alla de, s0.m sjalfstindigt ' eller sasom itmlrligt fiasko.
kens och trons marker strödda af nu Alltnog tanken på kooperativ pro- vikdelösa papper, som dock en g&amp;ng mellanm&amp;stare, eller också bredvid sitt egentliga yrke bedrifva hemindu- duktion var väckt inom sömnads- ansbgos vaxa- varden så stora, att man striellt arbete, s % borde i dag utan xanschen ibland oss, vi hade ett par för dem under Arhundraden ' mördade, prut nkra nog en million människor möten för att belysa och diskutera hvarandra.
i Tyskland lida under det industriella [ragan, ett på vajren i Stockhollms all- E22en Xetj.
hemarbetets förbannelse.
Att natio- männa kvinnoklulbb och ett p &amp; hösten nens egen välfärd fordrar statens ingripande, är utan viilaxe klart.
Om de har- skande klasserna i Tysk- I a d.
ha nog försthelse af denna tungt vägande soci- ala friigas betydelse, eller om de.vi1ja fortsatta i. sin kortsyiita politik, k.oni- mer s n a ~ t att visa sig vid behandlingen af den soci- alclemokrati ska moti.onen.
Säkert ' är, att också i denna f rhga socia.1demo- kratin ensam upptirädt shsom: kulturens b h r e ' Kooperativa Syfabriken Linnea.
- a E n fråga .. " &gt;ä satt ett nygift pm ve en spis:.
gammal va ho.
Ho Va le som.
ris, io var siirögd B bttäck pi % alla iii vis, io va tannlös och vettlös Q vessen.
zan va vacker 6 trinn som en ' fin liten gris, ians öga va ongt i % blankt Rom en is, i h+ns hftr va i kruller; ii fin soni e flis ra den 1ella.munstaschen i spessen.
klen han satt d b och molteg A. glodde i VW, I karnga sa: a di1 sorgsen, saj!
iii har goss, du har gal, dir har griinn; dn h m m m, irafför a dn da lessen!
Jimg p6 Wea.
L f Utvecklande samkväm.
.Det ar ju, eller skulle jii vara en nj~xtning att arbeta och göra sin plikt.
Det ar ens plikt.
att efter om- stiindigheterna, helt eller delvis, bi- draga till sitt eget och familjens uppe- hälle, och d&amp;rför hiinder det a t t vi kvinnor.
af arbetsklassen ha haft till- fälle till njutning den ena dagen efter den andra, sa långt man minnes till- baka och samnia tillfälle skola vi få s &amp; langt man knii tanka sig in i fram- tiden.
Denna njutning från tidigt p % i~iorgoneii till sent p % katilleii, ja, ofta dygnet om, gör att man stan- dom lim bli riktigt öfvermätt clärph.
DA käns det skönt ' att få lromnia rit och tillsamnians med andra &amp; höra förelasningar, imusik och såag, clel- taga i diskussioner etc., allt en val- behöflig ohvasling i enformigheten.
Ni1 för tiden erbjudes det till va- rierade pris dylik onwasling i mängd, men enastående i sitt slag torde de samkväm varg, som g &amp; under namn a£, Tolfterna », dessa af .Ellen Eey bildade af toncirklax, där öf ver- och underklassens kvinnor f % komma till- samrnans och utbyta tankar i olika ämnen.
Stiftarinnan, som i vårt sam- hiilles klassindelning icke sphrat nd- got godt för framtiden, har velat ge- nom dessa samkväm gifva de olika klassernas kvinnor tillfklle att tära kämn ock först6 hvuraradra, c~ch ge- nom ett närmande från b %da hållen göra gränsen mindre markerad.
Vi känna det ocks % så, och det är med hopp om ett godt verk vi infinna oss vid cie samkväm som anordnas im- der vinterns lopp.
Planen för samkväm ar: gemensam tedrickning (obs.
ej fattigbjudning) föredrag, musik (oftast sang), dekla- mation, med ratt för hvar och en som har lust att medverka, samt diskussion i alla tinkbara ämnen, dock helst aktuella.
E11 och annan g@g, särskildt vid julen, roa vi ' oss med lekar och ' med dans, och gamla julvisor äro mycket gouterade i v %r krets.
Man vill p %stå att vi kvinnor icke med samma precisios som männen sköta en debatt.
Härom ämnar jag.
ej tvista.
Men ett är säkert: annii aldrig har en diskussion afkortats i vara samkväm för att 1 %ta dansen begynna ..
Tvärtom, diskussionerna %ro de mest omtyckta nöjena, och natrirligtvis a£ves cle mest uppfost- rande.
Vi arbetsklassens kvinnor md lock komma ihåg att icke ensamt vi, ixtan a£ven våra systrar ur öfver- klassen behöfva fostras, och detta kan till stor del ske därigenom, att vi alltid ärligt saga var mening nar rlet galler.
Det vore önskligt att sidana sam- kväm kiinde bildas litet hvarstades i landet för att kunna f % till stiind ett närmande mellan de olika klasserna.
A. C-n.
MORGONBRIS 6 Till skräpkammaren ock med den den.
gamla, platta invändningen att kvinnan saknar förstånd, mognad för det politiska lifvet!
För att deltag1 3äri fordras blott sundt ' rnannisko- I Stockholm har på iiiitiativ af kvinnligs organisationer bildats en förstånd, praktiskt sinne, klar insikt kooperativ förening, hvars namn ar Dm sina egna.
intressen och deras samband med det allmänna basta, Kvinnan kan icke förvarfva sig poli- III.
tisk och ekonomisk skolning bakom förening, .utan personlig ansvarighet ».
ugnen, ' denna skolning ar tvärtom en Kvinnan och offentliga lifvet.
Föreningens ändamål ar att tillverka och försälja bekliidnadsartiklar Följd a£ de lärdomar erfarenhet och (Forts. fr. ri:r 4 19.05.)
iakttagelse lämna ute i lifvet; och (hufvudsakligen underkläder för saval kvinnor som man) samt bedrifva annan därmed sammanhängande verksamhet.
clem kan kvinnan .med sin stora Hvad beträffar öfriga lagar, öfriga mottagligbet för .kunskaper lätt för- Medlemsskap kan viSiia.8 d. sav&amp;l enskilda personer soix organisationer.
förhål3ánden inom staten och Bam- Intriidesafgiften iir 50 öre.
Förening~n ar grundad på andelar B fem (5) varfva sig.
kronor, hvilka f8 betalas aiitinren,kontant eller ock genom afbetalning.
hallet, s % trycka de lika kännbart p % Hitintills.
har mannens .. egoism och arbeterskans tillvaro som pil arbeta- vane-slentrianen lika mycket varit till Hvarje medlem skall h a h a minst en andel.
Af uppkommen vinst skall, sedan afaättnii~g till fonder verkställts.
rens.
Skatter och pålagor tynga henne hinders för det kvinnliga slaktets del- utdelas högst - fem (5) Olo li andelskapitalet och åkerstoden fördelas med lika som producent och som konsument, tagande i det politiska lifvet som den kapitalistiska staten och den en- kvinnans egen likgiltighet därför.
Men procentsats K köpta varor och arbetspersonalens årslön.
skilde kapitalisten finna tusende till- jeil tvingande nödvändigheten och Föreningen inbjuder härmed till medlemskap enskilda personer, kon- sumtions-,.
nykterhets- och fackföreningar m.
A. organisationer, som inse liilltn att beröfva henne iiiigot som leil fortfarande beröringen med eko- kr absogt oumbärligt för hennes till- 2omiska ocli socialpolitiska frågor betydelsen af en kooperativ syfabrik.
A ena sidan kringskäres hen- irifver hanne dithän att afven fordra varo.
Enskilda personer, isynnerhet hvad Stockholm vidkoinmer, kunna nes förtjänst, å andra sidan fördyras därigenom tillgodogörn sig sjalfca den vinst, som eljes tillfaller respektive sin rat.t i ~olifiskt och samhalligt h8n- de artiklar hon behöiver, och om seende, si att hon därigenom kan mellanhänder.
Koi~sun~tioiisföreningarna böra ha en särskild anledning att som ined- hennes budget slutar ined ett stort öfva inflytande p %.
produktionsvillko- 1emma.r aaslvta sig till detta företag.
De försiilja; ju sådana produkter, deficit (brist), så lir samha.llet nog ren, af Iivilka hon ' .beror.
son1 har komma att tillverkas, och syfabriken blir således en fortsättning ädelmodigt och moraliskt att hiinvisa Och i kraft a£ den roll hon spelar i deras arbete att imdanskaffa mellanhilnderna, och silmedels tillgodogöra henne till prostitutionen, » den besta- inom den nutida tillverkningen, hvil- ende ordningens säkerhetsventil s.
Att ken för h d; dag blir mera betydelse- sig fabriksvinsten.
tillägga, sasom fullt naturligt, ar att full, så, ska ' liJ hon ock erhhlla sina Af fackför.eriingarna vänta vi att de specielt skola intressera sig för samhallet inrättat d &amp; så, att hon socislpolitisk~ rättigheter med eller detta kooperativa företag, enar det afven ~ i l söka l istadkomma en löne- äfven clar måste gifvn sitt tionde till mot mannens vilja, ja till och mecl förbättring p &amp; ett omrAde, diir arbetskraften betalas allra lägst.
Vi behöfva.
endast nämna, att t. ex. för enklare mansskjortor och arbetsblusar betalas utplundrarne, ja ofta till och med mot sin egen vilja.
(Forts.) till stateii och kommunen.
Hvarje 7 l / n öre pr styck i arbetslön.
Sildana siffror tala för sig sjalfva.
Fackföreningarna kunna har bidraga till fabrikens förverkligande, dels clipl ' omatisk.t mhackdrag, hvarje börs- genom att sjalfva teckna andelar och dels genom att tillsatta .kommittker, manöver kan komma hennes lön att hvilka så kraftigt arbeta för-saken, att hvarje medlem inom fackföreningen sjunka eller till och med helt och hhllet beröfva henne existensmedlen.
kommer att lösa minst en andel.
Allt talar för, att det är e11 nödvbdighet ' &amp; tt börja med kooperativa Kriserna som framkallas genom ' den företag just p &amp; detta omrade,.
enar arbetslönerna äro .till ytterlighet ned- tygellöea spekulationen kasta kvin- pressade.
Att det ej &amp; r omöjligt att omsatta kooperationen äfven på om- norm i tusental - på gatan, drifva dem raden, som Ziro nedpressade, .ha vi bevis.
från utlandet.
Tanker man ratt in ph sjukhusen, p &amp; bordellerna.
Krig Glöm aldrig .att 1.8 vet har skön.
poesi, p &amp; salwn, förefaller det också vara så, ett den industri, som betalar 1&amp;ga förstör det i.iidustriella lifvet och be- Men än mera prosa med hárdhit uti.
löner, minst af alla bör uppeh5tlln nhgra onödiga mellanliander, hvilka med röfvar henne förtjänst under hratal.
Slöm aldrig den krets som till dig blickar Det gifves intet förhållande i hennes OPP sin profit tynga densamnia.
Med.
hanvisning till of vanstående vädja \; i till alla att.
bidraga till tillvaro som icke kommer henne att 30x11 ett stöd uti lifvets lopp.
föredragets framgång.
Denna vädjan gäller ej blott dem, som personligen kanna sin nara afhängighet af sam- Slöm aldrig att alla det sköna ej ser Pill följd af allt oskönt som grinar och ler: kunna htifva fördel af densamma, utan alla som tro på och arbeta för en hället och dess inriittningar.
.
Hur ska.11 man d % kunna begära 3m i fjärran en hitgande syn du ser förbättring af nu rbdaride fö.rh %llanden.
.
att hon skulle st % gentemot Get offent- -- En oas han i öknen som öde sig ter - A föreningens la " g nar: liga lifvet med slutna ' ögon, med döfva Jlöm aldrig att tusenden längta som du öron, med $anderna i skötet, att hon Dit bort till fiihet och lycka och ' ljus.
Styrelsen.
icke skulle begära sin smula ratt dar 3if darför deni ledning p &amp; vagen.
Andelsteckning kan ske och närmare upplysningar erhiillas å nedari- hon måste fullgöra sina centnertunga Bland atenharda tegar som Iifvet oss ger plikter?
Den industriella arbeterskan, Lika tag bör vi taga.- - ej mindre ej mer stående stallen: 30111 är en .viktig faktor i .den natio- Sar vi delat p &amp; bördau - och tegen gett.
.
Kooperativa Förbundet, Centralförbundet for .socialt arbete, nel.la produktionen, som med sin svett skörd ch blod frambringar nationalviilm8ga, Vi njuta den alla - utan rätt till börd Mast.ersamue1sgatatan 68.
Lastmakaregatan 6. inen sj.älf därigenom niistaii bringar Scrm %efdning för möda 6 4 trsgen.
Öppet 9-12, 2-6.
Tel. allm.
216 78.
Öppet 12-3.
Tel. allm.
193 22. sig till tiggarataiven, hon skulle icke Jlöm aldrig kamrat, om du nar en topp, Riks.
96 05. en g8ng ha .ratt att rhdslå om sina Att din glädje blir half om ej alla n &amp; opp.
Tjanarinneföreningens Expedition, Fru Anna Westman, intressen,.
att välja sådana represcn- Glöm aldrig att dela bad ' glädje och sorg, tanter till.
de lagstiftande och verk- Dar vi vandra s &amp; tungt öfver lifvets torg!
Grefturegatan 20 C, ö. g. Birkagatan 15 4 tr. s.t&amp;llande korporatioilerna, om hvilka Öppet 11-4.
Tel. .allm.
94 39.
Oppet 1-3.
Tel. o as fl 23 58.
E.
H. hon har den öfvertygelsen .att de Fru Anna Pettersson, Fröken Ansa Johansson, verkligen ha folkets val för ögonen?
Liksom kvinnan kastades nr famil- ~ v a r t e n s ~ a t 8 a ~ B ö, g.
1 tr. 1&lt;ronober&amp;ptan 3.
Tel. ' Maria 3 74..
Öppet 8-10 f. m. Tel. ICungah.
1024. jen tillika mecl sin produktiva verk- samhet, likask i@ste, hon också i sitt Postadress: Kooperativa Syfabriken, Linnea, Grefturegatan 20 C. ö. g, tankande och kännande ryckas ur.
- huslighetens t r h g a krets, .zuåste om- Stockholm.
.
planteras fr %n familjen till mansklig- - heten.
Kvinnan skall icke mera för- 6 krympa balrom den busliga härden, ~innesömrn&amp;-skornas l ö n w hon skall lefva i samballet; d &amp; all- i Stockholm.
manna so1idaritc:tskänsla.n, som kvin- i vintersbrud st6 trdden af snö och fiosfens glitter nan hitintills .. i så hög ' grad saknat, Med anlecining a£ den å annat ställe måste triida i. stället för den trang- i tidningen ' omtalade iitstallningen i Och mohens grda töcken öfver jorden segIa~ fram.
bröstade, i högsta grad egoistiska Berlin, samt den i samband härmed K r i ~ j g skog och vida nzarkcr hörs m ton så tusg och bitter, familjekarleken.
stående fackföreiiingsrörelsen bland Dd v i n t w v i n d c ~ svejer emot bergens hGga kana.
Kvinnans ekoiiorniska betydelse soni kvinnorna skri£ver Maudlin i Soc.-D.
.. '.
produktiv kraft måste iindtligen få en följande behjärtansvärda uppsats: Och sommarmimen stiga att b r i y p allt och alla motsvarighet i hennes politiska och För en del arbetsg !.fvare, för At- E n sta14, okufzig langta~z i hvardagst~nRurs hi /.
samhiilleliga rättigl-ieter.
Att göra skilliga stora industriidkare och han- den politiska iriedborgarratten bero.
delsfirmor bör denna utstallning hm Det ar att skåda solen, som inre rösiar.
kalla; ende af kuarlefvor £rån gamla tiders varit en hvass nagel i ögat.
Men den Att vannas wtaf stvälarne fraut stora kallart lif!
ki-igar-republiker ocli iieka kvinnan bör afven ha varit n %got nier: en denna ratt diirf~r att hon icke göl väckelse för kvinnorna, för arbeter- i vi~jkrbwnga tider, mir all 1.tnturel.z drömmer.
krigstjänst, detta är en Askadning, si ekorna sjiilfva.
På samma gång som Vill anden pressas samman och 6ngt ?ssten få maki.
löjlig att den hörde till skriipka.m.
den .varit ett bevis för hvad man be- För blick som afigsligt spejar dä kulna dagcar gömmer maren iinda frifil den dag, d &amp; ilatio- statt kvinnorna, har den varit ett högt nalekonomien pAvisade, att allt sam, bjudnnde bevis för hvad ' kvinnorna Den f ria, blCu ~ymden .oYver vandringsmcbintns trakt; halligt, nyttigt och nödvändigt arbete tåla.
Den har sagt %t alla: » se dar är af lika varde.
Att förklara kvjnno.
hvad de finna sig i, se drir hvad, de Men sticker solen fram genom brustna ' iöchenshyar 9 arbetet af ringare värde au in ann en^ fördragit, Fe dar, hur mycket mer D6 locb~zr åter hoppet till nya strider ut!
arbete ar ett iitslag af den hierarkisks kt~fvade kvinnorna tinnp äro i jam- Och hviia vidder blända oss, - de domnad k r a p fGrwyr, anda, som indelade.
de olika snmhalle- förelse med männen!
s När vandringen i mörker - för stullden fatt ett slut!
liga arbetena i » högre » och » .lägre » Mannen h a under .årens lopp kom- %bättre9 och » s&amp;nre » och satte up1 mit till insikt om att det inte &amp; r en Hialmar GUS tafsson.
S ~ ~ S O det ~ I.
högsta och ädlaste p &amp; sam dygd att tala och, fördraga hvad som hällsstegen - kupongklippning.
är outliardligt, och arbetarklassens Fram for den kooperativ.a idbn !.
Arbeterskorna och nutidens, " Kooperatiya.
Syfabriken.
Linnéa, ' ' ' Glöm aldrig! '
, Kvinnorna: och fackf ' öre- ningsrörelsen.
Vintertid. '
.
a. '
MORGONBRIS i män ha ocksk .under de senaste. %ren fall finns högre lönegrader, som .har lig fotografi af Kiruna socialdemokra- lönen vaxlaae inellan 8-13,so just hiirigenom vetat att förskaffa sig ofvan namnes, sk.ulle ingen nöja sig tiska kvinnoklubb tänkte .jag: s detta veckan, 1,50-2,25 on1 clagen och ingen en respekt -- som kvinnorna 5nnu nied det sämsta, ingen skulle g &amp; till blir nigot för Morgonbris, och vande sjukdomshjalp.
de arbetsgifvare, soin betala lägst, d4 mig genast till Anna Sterky och be- Från en skofabrik inkommo 1 3 ej ha.
Det a.r .s &amp; naturligt att kvinnorna man vet, att det, dock finns de, s p - ~ gärde plats för en liten historik öfver svar.
Arbetstiden var i regel 10 tini, äro mera efterblifna i detta fall.
(Har betala högre!
Men - ' tillg %ngen- ä1 B världens nordligaste kvinnoklu bb w. och lönen pr dag O,so-2,17 kr.
eller talas nu om viirit, arbetande kvinnor stor, det finns sh många, som behöfva Klubben bildades Ar 1903 den 25 4,so-13 kr.
pr.
vecka.
Däremot be- och i .parentes sagt - skulle det ej arbete.
.
.
Och då en arbetsgifvare maj.
af kakelugnsmakare W. Lind- talades vid denna fabrik särskildt för i Stockholn-i vara kimpligt att också ser, att han far folk, trots sina till kvist och fick genast 28 medlemmar.
öfvertidsarbete, hvilket icke betalades anordna en utställning af lcvinnliga ett minimum nedpressade löner - Till ordf. valdes fröken Elvira Ost- vid någon annan.
arbetsprdu kter .med pilsuppiifter och ' då, ser han hel1e:r inien anledning at1 lund, som en tid bortåt ledde klub- Från en tvättinrattning inkommo lönetabeller, i likhet, nied den i höja lönerna.
bens öden.
1 3 svar.
Det visade sig att arbets- Berlin? *).
Dct.
faller .sig, som sagt, Men.
kvinnorna ha ett h jalpmedel. '
Med .en utomordei~tlig energi har tiden har varierade mellan 101 / 2 och naturligt för .vinnorna att de icke -- fackföreningarna.
De ha.
seti Kiruna Kvinnoklubb allt sed.ai1 hallit 13Vz timmar dagligen, en oefterratt- med samina ifver och.
energi som hvad deras man, fader och brödei samman, milngen gang und.er s$rdeles ligt 1Ang arbetstid.
Arbetet utfördes m ' ännen hittills kiin ?pat för sin rätt uträttat ined detta att sluta sig sam- brydsamma förhållanden - ty manga pr ackord och lönen bera.knas i basta .till rimlig betaliiini.
för ', sitt krbete.
man.
.
.om .. sitt eget och allas basta!
se med oblida ögon p % att skarrin- fall gå upp till en 600 kr.
.årligen.
I kvinnans natur ligger en skygghet och de ha säkert m h g a ginger bit- gar organisera sig *.
Och .sannerligen Med stöd af dessa fakta betonades för offentligt f ramtradande, en viss tert kant, hur nöclviinclig en sådan vill det inte bltde mod och energi på Ilaboremeus ' senaste möte vikten konservatism, som far henne att söka samn~anslutning vore.
Utata den g&amp;r till itt,, omgifna af ovilja f r h man- af kvinnornas organisation.
D &amp; före- göra det basta möjliga a .. £ hvad som ar, det ej, men med den - ined den nens sida -- Iiilla ut där uppe.
.
gående arbete i denna riktning ej i .stalet för titt er$$ &amp;: d &amp; med nagot skulle de vinna en värld.
I&lt;vinnorna ..: arbeta ju ej,i n4gon ini ej ledt till nggot resultat, tillsattes nytt.
Och: man föistar liehries brist på Om ' det endast .blefve kvinnorna dnstri, utan de äro i " a.llmänheti » baka en kommitté med uppgift att dels företagea.inhet härvidlag annu bättre, klart hvad de förrni, ngr de bloti sina inans hustrura och det finnes anordna föredrag, samkväm o. d. för o111 man tänker p&amp;, hur hon särskilt som vilja, om clet blefve dem fullt klart!
m4nga tanklösa man som bAde håna arbeterskor, dels att sätta i gHng en moder skall.
ha svart att besluta sig att resignation och foglighet 5r en och begabba siria fruar för det de vilja mera omfattande och grundlig under- för att riskera att beröfva barnen den orett, nar det galler deras barns och vara med i denlp klubb.
Det oak- sökning om arbeterskornas stiillning.
bröclsii~ U] + hon nu k an ge dem.
Man- ofödda xdäktens viil, och att modet tadt höllo de ut, de smil kacka kvin- nen går, .. i ' * &amp; i !d &amp; föredrag, att vilja iiilgot.
skall förskaffa dem norna darofvan Polcirkeln.
han stiirks genom samtal med kam- en lika stor andel af den reGekt, Det ar val inga storverk den ut- r en allt mer som de se konima deras nian till del, rättat vå.r lilla lrvinnoförpost där längst rater o c h ~ i n i i e härigendm Natu~ligtvis.
- Jag tycker alldeles ökad solidaritetskansla - kvinnan då skulle de ej skygga tillbaka för uppe i norden, men den star dar, ett sitter hemma, har hon barn, SA har att -.
g % in i f; ickförei~inga.rna.
Ty vittnesbörd inför världen om att särskildt om Johan för att han iir hoil alltid dem for sina ögon, .alltid det ar medlet och de böra veta det t. o. ni.
upp till Lapplands isiga så öppen af sig.
Alla mina fel på- först och främst omsorger för dem, - d &amp; de sett ph sa n5ra 11911 hvil.
fjiillar har tanken p &amp; kvinnornas fri- pekar han utan ringaste tvekan.
Det och tanken att hon skulle vedervaga ken styrka, som innefattas i detta görelse trängt och intresset är stort, ha vi kommit öfverens om, säger den relativa tryggheten för ett ovisst enda ord!
i all synnerhet för hinnornas, .röst- unga fröken Edith till sin väninna.
- Och dn blir aldrig ond på ho- .. hägrande m u.
&gt;Lir,, henpe allt.
sviirare rattskraf, enär en .stor del sjalfför- smäita.
:, ..; i '., ' i '.
i.
:,.
.
.
i.
sörjande kvinnor finnas däruppe, de nom 3 - Aldrig.
Men att förstå kvinnornas obena- iiro handlande, sömmerskor o. s. v. - N&amp;, hvilka fel har han funnit genhet att förbattra sin stiillning ar Ar 1904 anslöt sig klabben till ej detsamma som att: gilla den '.
Deii Kiruna Arbetarekommun .bch den 16 hos dig?
- Annu inga.
Då jag frågar ho- .tid ar nu kommen da hon w&amp;te vaga januari, 1905 invigde Kvinnoklubben iiagot,, då hon .m&amp;.ste se ' förbi ögon- sitt utomordentligt vackra standar, noni, svarar han alltid att jag är felfri.
blickets kraf mot framtidens.
' Hen- som kostät ej mindre an 200 ' kr.
nes handlingar motivkras nu ofta at: Mötena afhgllas regelbundet tvanne L h g t däruppe i Lappinarken, ett gånger i månaden och hvarje giing omsorgen för ' bariien och för hemmet -- ja val, men.
genom att skapa sig hundra och sjnttiofem kilometer (17 l / r jag varit upp till Kiruna ha vi alltid cn bättre ställning hjälper hon afveii niil) norr oin om polcirkeln liggel ha£t ett par ' kvinnon-iöten ' ' och ' sökt dem mer, gör hon deras framtid lju- Kiruna stora grufsamhälle, Lappmar.
piggs, up]?
hvarsinn.
Så ock nu d % sare, iiii genom att st &amp; stilla i sv8ra kens stördta stad, och där ha vi viirl- jag den 25 februari for dit upp.
dens nordligaste lrvinnoklubb.
olidliga vill kor.
Kiruna kvi.niiolilubb.
: hade .d \ m&amp;n- D % jag första gången, urider det dagen den 5 mars anordnat ett offent- En frhga soni ofta möter oss gal- Kvinnorna ha svart att se saker i stort och de sakna mod, om än de- Rilcsg~unsbanan byggdes, besökte Ki- ligt kvinnomöte i röstrattsfrigan med ler hemlif vets ord ' nande.
Ocksh har ar en känd fras giingse, att socialis- ras offervillighet är granslös.
Qran- runa, f:inns dar blott, nigra eländiga föredrag af ~ K a t a Dalström B. skar man nu de pris som betalas för sjordkulor och n ybyggarekojor - och Mitt ämne var: sKvinnorna och men vill %upplösa hemmet » och kvinnoarbete, d &amp; inser man, att offer- en storartad stadsplan.
Nu, efter blott den politiska och kommunala röst- wtaga barnen från föräldrarnas, och Kfven denna iir ovedersägligen falsk.
villigheten har icke ar på sin plats.
nagra f % ' %r, ar .Kiruna ' en stad med rätten.
, Här bör modet och: ansvarskänslan cirka 8,000 sjalar soni dagligen Men sin vackraste insats gjorde Det &amp; r just kapitalismen som spran- rycka in, modet at$ vilja skapa en och stundligen gftr framåt.
Dar fin- förvisso kvinnolrlubben, nar den under ger arbetarnes familjelif, då den tvin- endast drag !ig tillvaro %t sig (och nes magnifik bostiider - för gruf bola.
den stora lockouten visade sig stå gar hans hustru och barn u t på ar- barnen), mod ' et att vilja ' resa sig i gets tjiinsteman, ej mindre an tv4 solidarisk.
med sina kampande kam- betsmarknaden i s &amp; vid utsträckning kampen för ljus, halsa och krafter, stora.
förstklassigz hotell - och legio rater dar söder ut.
Och af sina sm % som möjligt; Medan barnarbetet i dess nuva- inodet att vilja föra fram en rattfar- af små dito samt.
skolor, med fore- tillgångar nedsände de i olika poster dig, ' eak.
Ty ingen som får siffrorna laaningssalar och bibliotek nu dar nAgot öfver 100 kr.
till » de locku- rande gestaltning i allmänhet maste för # .ögonen skall kunna förneka, att uppe i Kiruna.
Och (lär finnes kapell tade ».
Dylika drag gör en af hjärtat anses för en social olycka, ar dar- det ar en rättfärdig sak, det galler.
och goodtemplarhils och först och sist godt att.
lära af Kiruna -- och tahk emot den vuxna kvinnans förvarfs- Vi lämna har, n %gra sifferuppgifter vårt eget sFolkets Hus » - som min- på de små kacka kvinnorna darofvan arbete till en viss grad att betrakta p % Zinnesömnzerskornas löner i Stock- sann godt uthaardar en jämförelse Polcirkeln, när ni, de stora stadernas som ett samhälleligt framsteg.
Ty holm.
Det ar billiga, enkla saker med vara &gt;Egna Hems dar ssör ut,.
barn läsa härom i eder sMorgon: det ar utom allt tvifvel att hon dar- Sjalfva laget a.r det härligaste man bris s. igenom använder sin arbetskraf t på det lir fr5ga om, men s &amp; tala d % ocksa kan önska sig för en stad.
arbetslönerna sitt eget språk!
Genom mig sander svärldens nord- ett mera rationelt satt, fram bringar Med Luossavaaraf; jiillet till bak- ligaste kvinnoklubbs sina syskon- större varden iin vid husligt arbete i För darrilinrien betalas i arbetslön fran l,5O till 3 kr.
pr dussin, för un- grund ligger Kiruna terassforrnigt ord- klubbar söder u t sin kamratliga hals- henimet, dar.
det genom komplett brist p i centralisation och arbetsför- derkjolar 0,65 till 2 kr.
pr dussin, nadt, inbä.ddat i ' en .skog af dvarg- ning.
K.
D - m.
delning slösas oandligt med arbets- för bomullskladningar 3,60 till 9 kr.
björk - som om sommaren sta där kraft.
Men clet olyckliga ar att icke pr dussin, för blusar 1,50 till 4,80 lnmmigt gröna - och om vintern kapitalismen, på samma gång soin pr dussin, för förkläden 0,50 till 0,90 strilla s &amp; underbart i sin rimfrost- skrud.
den drager kvinnan ut i niiringslifvet, y r dussin.
Och dar nere i, ICitteldsleils » bot- befriar henne från hemarbetets bör- Mellangra.derna i fråga om blusar ställa sig shlunda: 2,50, 3,00, 3,50, ten ligger Luossajärvisjön glittrande De kvinnliga arbetarnes dor.
När hon &amp; r trött af arbetet för andra, väntar henne dar arbetet.
för 4,80, i fr2iga om underkjolar 1,25, i solen om somrriaren - nu bunden stallning.
familjen, matlagningen, barnens sköt- 1,80, 2 kr: samt för förkläden 50, under sitt hvita snötäcke.
Midt emot p % andra stranden reser sel, tviitt, rengöring, lagning af klii- 85 och 90 öre.
Några siffror från Uppsala.
der o. dyl., och han blir dubbelt ut- För herrartiklar stå lönerna icke sig Kirunavaara med sina terasser A Föreningen: Laboremus i Uppsala sliten härunder, såvida hemmet icke högre: Skjortor, hvita, fran 85 öre, hvilka de elekt.riska lyktorna on1 kvällarna lysa och glimma, förvand- hade förra Aret med användande af alldeles skall forfalla.
Under socia- 90,, 1,25, 1,50, 1,60 och 2 kr.
Skjortor, kulörta, 1,50, 1,75, 2 kr.
lande stienjätten till ett fepalats.
Och utskickade frågoformular anställt en lismen ligger det närmast att tanka Blusar, 1,00, 1,75, 2 kr.
Kalsonger rundt sjön resa sig fjällen nu p % undersökning angaelide arbeterskornas sig, att biide den gifta och ogifta vintern, skimraiide i solen ömsom i arbetsförhiillanden p % skilda inrätt- kvinnan deltager i det samhallsorcl- 75 öre, 80 öre, 1,25. djupaste blHtt, öizzsom j djupaste ningar, deras löner, arbetstid o. s. v. nade arbetet inom rimliga gränser, Al lt pr dussin.
Svar inkomrn~ £r %n 8 skilda ar- hvarvid siirskildt kommer att tagas Att sy, stygn för stygn, tolf dag- violett eller glödai-ide rödt!
Fjällvärlden ar underbar och hiir betsplatser, dazibland 20 f r h en hänsyn till hennes uppgift som mo- linnen,, trampa och sy för brinnande lifvet plagg efter plagg, och för hela uppe älskar jag att vara, mera än på större syfabrik.
Arbetstiden var dar der, men att samtidigt en del af det trafven f % 1 kr.
50 öre!
Eller bom- någon a n n w flack af jorden.
Fjäl ' len i regel 10 timmar om clagen, lönen husliga arbetet, som förr hvilade piC kr.
i veckan, d. v. s. t33 öre henne, kommer att öfverg % till sam- ullsklädningsrr, som and % fordra myc- och jag först % hvarann och för,, hvar 5-13 ket arbete, hur enkla dc an äro - gAng jag kommer ö£ver Polcirkeln - 2 ~ 7 kr.
om dagen, ingen hjälp vid hallsordnadt arbete, drifvet af sar- för tolf hela kladningar, siiger tolf grips jag af jublande glädje öfver sjukdomsfall.
För 5 min.
för sen skilda arbetare, med tillgodogörande klädningar, får sömmerskan en betal- att %terigen va.ra: EAngen i fjällkungens ~nlcomst pliktades 10 öre, d. v. s. af en framskriden teknik och en ge- rike uppe i Lappland.
för en del arbeterskor mer an tim- nomförd arbetsfördelning.
ning at ' 3 kr.
60 öre!
MBnga goda vänner har jag där- lönen, men däremot betalades ingen- Detta ar blott en fortsättning a f.
Man skulle tycka, att då det i alla uppe -- och ej minst bland kvin- ting för öfvertidsarbete.
Från en den utveckling, som för länge sedan norna.
Då jag till jnlen 1905 erhöll ' tnna.n sgatelier inkommo 7 svar.
Ar- börjak i de flest.a hem och lagt bak *) En sadan lär redan vara p8tankt.
Red.
en vanlig julhälsning, jamte en ypper- betstiden var: l0 timmar om dagen, och brygd samt en miingd .andra af ' ' ',: Från världens nordligaste kvinnoklubb. '
Familjelif vet, hemmet. '
' '.
' et gammaldags hemmets uppgifter öfver i främmande händer.
Man far tanka sig något i riktning af gemen.
samhetskök, från hvilka ett större an.
tal familjer f %r maten hemskickad, och dar några få arbeterskor kunna tillreda samma mat, som nu kriiiver hundra husmödrars arbete, hvar och en vid sin gryta - och något tvAng att.
äta just de eller de bestiimda rät- terna behöfver det lika litet bli tal om här som på en restauration, dar det finns en hel del olika rätter att välja på.
Man f %r vidare tanka sig centraluppvärmning, elektrisk belys- ning och vattenklosetter, installerade rundt omkring i hemmen, hvarigenom husmodern befrias från en hel del andra tinnga sysslor, vidare tvattin- rättningar, som med korta niellan- rum hämta, och hemforsh tvätten.
Man får ocksa tänka sig lelrplntser för barnen, där mödrarna, clen tid a.f dagen, då de äro upptagna af sina andra sysslor, kunna lämna in sina barn under tillsyn af lämpliga per- soner, hvilka valt barnuppfostran till sin lifsuppgift och utbildat sig diiri, medan arbetarbarnen för närvarande i moderns frånvaro lämnas vind för v %g; och till och med, bourgeoisjens barn öfverlämnas till en rnycketdwif- velaktig omv&amp;rdnad af helt unga och okunniga barnjungfrur.
Man får ' slut- ligen tanka sig iippfostran sorn en blandning af sjcï.1~: och kroppsöfnin- gar, däri både slöjd och tradggrds- arbete utgör en vzisentlig del, som fortsattes ungdomen igenom fram t.ill högskolekiirserna och som icke minst iii anlagd p % att satta ungdomen i stAlid att sjalfstandigt välja .den lifs- uppgift., som den mest intresserar sig för, och där dess förmaga kan göra den bästa nyttan. '
Under en utveckling i dessa rikt- ningar kommer socialisnwn icke att betyda hemmets upplösning, ut:m tvärtom dess återupprättande i nya, lyckligare fornier.
(Gust.
Bang.
Den socialistiska framtidsst.aten.)
'.
,, E: A.
K A R ' LSSON URMAKARE &amp; URHANDEL.
Stort val sorteradt h g e r a.f.
auld- och s i ~ f v e i - u r,.
Vägg- och Väckar-Ur m. m. "
.
15 Kungsgatan 15, Stockholm,, Stort val sorteradt lager af Rums-.
Fönster-, Bad- och Febertermometrar saitit.
Barometrar m. m. Urkedjor, största lager pA platsen.
Släta Gulmetallringar ' ii 1, 1,50 och 2 kr.
st. rekommenderar sig i ärade kunders b e n a g n a.
h &amp; g ~ ' Kransar utföras sma.kfu1lt ' oeh billigt = ko mst.
-.
Allm.
Tel. 503.
Riks Tel. 67 83. i$ooperativa Bageiif öreningen Framtiden Rekommenderar sina tillverkningar uti allmänhetens benägna &amp; tanke - Försäl jningsbodar: V 12 Birkagatan och 25 S:t Paulsgatan.
.
.
Morgonbris - Arbeterskoornas .&amp;ing.
.
.
.
.
.
Arbetarkvinnor i Dalarne!
En tidning som på samma gång är organ för arbetarepartiet och ny- hetstidning för Dalarne ar.
ARBETARBLADET ~ n l a n d e r till Falun, Borlänge, Lud- vika, Grängesberg, Smedjebacken o. s. v. redan pd middagen utgifnings- dagen.
.
Utkommer hvarje söckendag 3ch kostar ' för år kr.
6: -, för kvar- tal kr.
l: 60 ...
- utgifves af Kvinnor- nas fackförbund och utkommer en gång i ' kvartalet i slu-.
.tet af mars, juni, sept.
och dec.
Morgonbris är den enda tidning inom arbetarerörelsen som utgifvet af ' Stockholms Tjänarinneföre- ning, utkommer under 1906 sex ganger, redigeras uteslutande ' för kvinnorna och deras intressen och x h kostar för helt år 35 öre, postbe-.
bör den därför läsas af alla intresserade arbeterskor och iordringsafgiften inberäknad.
Prenume- ration kan ske inom Stockholm på.
arbetarhustrur.
Tjanarinneföreningens expedition, Gref- ' kuregatan 20 C, och i landsorten Morgonbris kan erhallas genom prenumeration å alla post- jenom att till samma ställe med post- nnvisning insända 35 öre och tydlig kontor och kostar ' 50 öre pr år.
adress.
Morgonbris säljes i lösnummer h 1 0 öre genom d e flesta Arbetamkomrnuner, SOL.-Dem.
Ungdomsklubbav, Kvinno- klubbar samt genom en del fackfö~~bund.
P$ Sicilien äro arbetarne lika matt- liga som hundar.
: och de behandlas också som hundar.
Redaktionskommittén.
Frieri unddr svårigheter.
The CZarion.
Amerikansk historia.
Afdelningar i Kvinnornas En £ader i Texas tyckte, att hans son länge nog kurtiserat grannens Fackförbund: dotter, och att det vore p % tiden att Den sjunde april skola kapPSörnr Stockholm.
han friade.
Fadern sade därför till och k t e sina föräldrar veta, att vi mers kornas fackf.
därst ' ades äfven- vore fijrlofvade.
.
sonen: ledes ' inviga sitt .samlingstecken, sin Rosettsömmerskornas fackförening.
.
- John, älskar du verkligen Anna - Och SH sparkade.
naturligtvis.
röda fana, och ett samlingstecken be- Mössömmerskornas hennes far ut dig.
Tinker?
Linnesöm merskornas D höfs just för kappsommerskorna, ' ty - Nej tack?
Det ar h d &amp; en tröst - Ja, det gör jag.
för mig att det tog hela faniiljen, denna förening går ständigt och.
säkert Liljeholmens verkst.adsklnbb.
- N %, älskar hon dig tillbaka!
K u n gsho1n:ens hyitvarufs brikuverkstads beräknadt Anna, två driingar och tre framåt, tack vare ' styrelsens ihärdiga - Det är, hvad jag inte vet, och klubb.
sträfvanden.
hinndar, att f &amp;.
bukt gii.
mig.
Och jag är rädd för att fraga henne.
ICa ' ppsömmerskornas fackförening.
SSilunda ' två röda fanor mera i anda fick jag inte mer an ett halft - Kan clu inte i kväll göra ilkgra L.
M. Ericssons kvinnoklubb.
antydningar om dina känslor och ut- kok stryk.
J a g.
tror nästan att vi kvinnotåget 1:sta maj i Göteborg.
f ackföreuing.
TråkBatickersliornas röna hvad hon tanker?
Det tjänar hacle litet för brådtorn, och: att vi Badbetjaningens ' förening i Stockholm.
till intet att kurtisera henne läugre, borde vantat ännu något längre med om du ej har för afsikt att gifta ciig att.
göra antydningar.
Landsorten.
Lagen gjordes endast för egendo- med henne.
mens skull.
Sömmerskeföreningen, Falun.
Sanmza liv531 vid 10-tiden koni Macaulay.
.Kappsöinnierskeföreningen, Malmö.
John hem och såg förfärlig ut.
Hane Sömmerskeföreningen, Enköping.
ansikte var sönderrifvet, öronen blödde, Ihppsöm merskornas f .-f., Eskilstuna.
Kvinnorna samla sig under de hatten var borta; roclien var upps1ite.n Söinme~&amp;eföreningen, Syndsvall.
i ryggen, och han var öiverstänlrt röda fanorna.
Göteborgs kvinno- Ett civiliseradt folk vill, att de som inne sömmerskornas f.-f., Helsingborg.
klubb firade söndagen den 25 sept.
sin producera dess rikdom skola vara in- med gyttja.
- John, John!
Hvad stfir p % ined fyraåriga tillvaro genom en enkel men telligenta, hederliga, idoga, förutse- Kappsömmerskornas P.-f., Qötebovg.
stilfull fest och invigde samtidigt sin ende, kloka och i hogsta möjli.ga grad Mössqminerskornas fackförening, Eskils- .dig? '
utropade fadern.
tuna.
- Jag har varit öfver hos Tinkers, nya röda fana.
Fru H. Ugland- bildade och ' hyfsade.
Det ar omöjligt blef svaret.
Och -- och - jag gjorde Alzdwsson frambar i sitt hälsningstal att tillförsäkra ett folk dessa fördelar i, varma ordalag klubbens tack till och 1:illiKa den ekonomiska vinst,, som några an ty dningm till Anna.
den frånvarande gifvarinnan af f a ~ a n, de städse ' medföra, om icke arbetaren - Hvad slags antydningar?
-- Jag påpekade, att jag besökt Ellen I (ey.
Faninvigningstalet hölls får en tillräcklig lön för sitt arbete henne fyra gånger hvarje vecka etat af Anna stcrky från Stockholm.
och några utsikter för sin framtid.
Arbeterskor, organisera Eder och En liten men energisk elitlrår bland helt år och suttit hvarje ging och ThoraZd Rogers.
sluten Eder till Kvinnornas Fackför- lyssnat på, hur hon sjöng genom kvinnorna arbeta med nit och ganska bund.
.niisan, och att jag tyckte, att.
del stora uppoffringar för klubbens fram- %me tid på, att ho11 borstade sina gång, en ingalunda lätt uppgift i Göte- tänder och lagade sina strumpor och borg, där marken för arbetarrörelsens toge medicin mot finnaxna i ansiktet idéer alltid varit hardbruten.
Stockkolm.
A - B.
Arbetarnes Tryckeri 1906. '
' ' ' '.
Sprid v o r g o n b r i s!
.
.
för uttagna tidningar bör snarast insändas zmdw adress: Anna S t ~ k y I ' uinnornas, Fackförbunds Expedition, Folkets Hus, Stockholm.
