# ID: svediakorp-per2308
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1905
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,257
# sentences: 1,038
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N.r 4.
Dec.
1905 Arbeterskornas tidning - Utgifuen af Kvinnornas Faakförbund.
slutligen en ny, högre samhalls- niserade arbetarne utga d e verk- Visserligen hafva de socialist- .anda utveckla sig.
I och.
ge- sammaste rörelser för den mellan- rena fackföreningarne åstadkom- nom den inte ?wationella organi- folkliga freden; antagligen komma mit mycket gagnande, framför rörelse, som började sationen strider redan nu ' det de att genomföra det mellanfolkliga allt hafva.
d e genom ihar- grundandet af inter- ena folkets arbetare det andras spraket; redan börja de grunda det dig kamp nått bättre arbetsvill- 1864, kan be- strider, segrar dess segrar, star- mellanfolkliga arbetarskyddet.
kor.
Och redan detta a r ju ett tecknas såsom den största af- stort ' godt, omedelbart för dem kvistitande rörelse i historien.
sjalfva och medelbart genom in- Den har ' satt den jordiska flytandet på det hela, dar nu .Y,,:.
': ~:rj !n n \ nt ho-p-pet o m himla- t. ex. ' attatimmarsdagen vinner.
-- .- lönen, den rhnskliga makikans- d!
?
, ZU; .EX~,, ~ ~ d ännu m pa " lan mot syndaskuldskanslan,, 1840-talet en Cobden kunde pil- sjalfhj3Ipen mot försynstron, sjalf- sta att tiotimmarsdagen skulle.
frälsningen mot nåden, sjalfbe: stoppa hvarje maskin i England! '
harskningen mot d e yttre bu- Men denna socialist-rena fack- den, sjalfkanslan mot ödmjuk- föreningsrörelse går bredvid den heten, rättfärdigheten mofbarm- socialistiska sasom klokheten hartigheten.
bredvid hänförelsen.
Och ger Men om an socialismen så- man den förra sin aktning, ger lunda har löst sig från kristen- man den senare sitt hjärta.
domens " grundsanningar ", s å Vår stora socialistiske diktare har den samtidigt inom sig ut- Almqvist, sade aldrig ett san- vecklat Jesu kärleksbud till en nare ord a n det att, o m e n '.
mellanmdnsklig och en mellan- människa har .ande, da m a r k e r folklig samkänsla, sådan jorden hon o m en ande f a t t a r henne.
ännu aldrig skådat, vare, sig Den, som i vår tid ej känner man iakttar formen för eller hvar anden verkar - ehuru omfattningen af ' denna känsla.
ofta med skröpliga redskap Den kristligt " arbetarvanliga " den, som ej ser hvar den heliga grupp, som .veklagar öfver en elden brinner - ehuru ofta i och annan - och visserligen grofva lerlampor -.
den saknar städse beklaglig - misshand- själf anden och elden!
ling af strejkbrytare och samtidigt Kunde man mata de ström- ' prisar den socialist-rena fack- Signe Gullaksen.
- m a r af broderlig och systerlig föreningsrörelsen, anar ej ens Martha Tynses.
Margaretha S t r ~ m.
offervillighet, af broderligt och att denna endast innebar klass- Anna Backe.
(Tillhör art. fi andra sidaii.!
systerligt barande af hvarandras politikens intressen, medan det Och hvad deras kärlek, deras tro bördor, af hjälp; af godhet, af däremot just a r det offerkraf- kes af dess styrka och segnar vande och offervilliga samband; af dess sva&amp;het.
Endast me- och deras hopp maktaunderstrids- tröst, som strömmat ur arbetare- som socialismen danat, hvilket deltidens kyrka har maktat nå- tiderna inom hvarje land, detta vi- hem till arbetarehem under detta innebar ett förverkligudt broder- got motsvarande i sammanhål- saross en marlyrhistoria med hjal- lidandets år för den svenska ar- lande kraft, en kraft, som seg- tar, mer vördnadsvärda an de fle- betarerörelsen - huru blygsel- skap i Jesu anda!
Ur detta samband mellan yrke rar öfver folkliga fördomar och sta af.
dem, den katolska kyrkan fullt liten skulle ej all samtidigt öfvad " kristlig kärlek " te sig.!
efter yrke, land efter land, skall enskilda fördelar.
f rån - de orga- i .dag firar som sina helgon!
Memento!
, l ' '.
- -
' Hvad hafva de ' socialt-intresse rade " och " socialt-ansvaru kar nande - sarskildt prästerna - under denna tid htadkommit Fattiga arbetare och arbe terskor hafva mattat och kladt an dra fattiga arbetares familjer De a fkristna % socialisterna hi lefvat enligt Jesu kärleksbud me1 de kristnna arbetsgifvarne fun nit dem obrukbara i den social; striden!
Fredliga arbetare och arbe terskor intogo omedelbart der ratta stallningen till unionsupp, lösningen.
H v a d gjorde under tiden de " bildade " och " kristnau.?
' Medan de a fkristnaa ' e socialii terna uppehöllo Jesu fridsbuc slängde i första hand kristn präster dem sasom obrukbara den unionella striden!
.
\ Detta ar hvad vi seil unde det stridens och s ' orgens oc lidandets år, som snart gå att sluta.
Låtom oss, icke glömma hva, d vi sett! '
endast väljas som medlem i skolrs ld emot .. Kvini~orna har.
filtt foten iz och fattigvårdsstyrelse.
Att.de sven,sli i8 nanför dörren, och.
med akta kvini kvinnornas inflytande på kommunu: la lig - envishet komma de nog att angelagenneter under sådana.
ornstai n- sinom tid låta friska vindar spel digheter endast blir af ringa bet; y-.
kring 6ron6n p å den kompakta maj (.
delse lir en sjalfklar.
sak.
ritetens medlemmar, sh att vägen bli De fyra kvinnor vi har pieöentei .a lihr föi de lcommnnala reformer, sol för vAra lasare arcj socialdemolrrat~; r folket behöfver och - fordrar,.
och af arbetarepartiet invaldii sor n ~ta~dsf~~ilmäktige.
Vi bifoga nhgra biografiska upi l- lysningar.
: Fru Martha Tynus ar född i iial heten: ~ f Bergen pA ~jottiotalet, oc: h koin 1893 till Kristiania.
Har ha r hon under en följd at ' Ar utveckla t en Iiflig verksan.il.iet som socialistisl k.
Du drog sd 2dngt i världen, agitator bltind kvinnorna ..
Hon V; I r 2 iag känner ej din f ä d.
1896 med om att b:ildda Arbejderpar - J blvad mer?
E n man har a d r a var, tiets koinnoförening, i hvars styrel.
l i n vakta hena och härd.
lon är: rnAngc \ iig medlem, och senar1 U nvaldes hon i Kristiiinia Arbejder; amfunds bestyrelse.
Vidare har hor l 3ch fast.
min sal stdr öde, varit en af stiftarne af kvinnoförbnn- ' 12 glädes jag ändå, det, och vicl 3 h d kongresser har ttt sjalf jag ledde fram din h6st hon rep] - esenterat gels kvinnorna dels Arbejdersamfundet.
Hon valdes som ch bond dig svardrt pd.
ryska frihetskampen framträder ar- betaxorganisationen.
i förbund med.
en radikal, intelligens r, som a r allt.
annat a n färgad af borgerliga ideal, såsom kärnan i framåt skrjdandets.
arm &amp; Alla de storindustriella kraf- ter, som de senaste årtiondena mång -- faldigat, verka med i det drama, som har upprullas, och denna vik- tiga omständighet blir afven be- stämmande för frihetsstridens karak- tär och mål.
Den ryska revolu- tionen, som griper så djupt och vidt och hvars ideal och pro- gram genom sith modärna inne- håll stå i skarpare.
kontrast mot.
jet förflut.nas makter an fallet hit- ills varit i de europeiska revohtio-.
ierna,.
Bar därför afven förutsatt- iingar att n å längre fram ä.n de.
l e n federativa ' epubliken afteck- iar sig som fram1 idens statsorga- iisation i Ryssland och en vidt-; %ende social organisation af ar-) etet och utbytet synes icke ligga jarran, då dels den ryska k a ~ i t a - lismen är ung och &amp; ag, del; de revolutjonares armé a r genonmsyrad stndsf~~llmalrtige 190 1. i Kristiania och af den västerländska socialismens Atervaldes 1904.
Jag undrar, om 62U, blöder ic ' deer.
Fru Margaretha Ström iir född i o ch o n du k ä ~ ~ h, a r Harofvan nämndes den ryska.
Aalesund, där hon blef lärarinna 1888. ag undrar, om du finner val intelligensen)) såsom e n viktig Hon var p &amp; den.
tiden starkt p&amp;ve f; aktor i arbetet för Rysslands p$- kad af den västlandska pietismel n, il1 natten hem- ig.en? '
n yttfödalse.
Man kunde tillägga, delt.og i söndagsskolearbetet saint i a t t där har äfven den ryska kvin- barnens nylr terhetsfijrening.
189 i 3) OG &amp; inne i mitt hjärta n an gjort en vacker insats i d e n konn hon t.ill Kristiania, dar hon for ' t-.
.
!t 7jus jag tanda vill: v ilda kampen om folkets frihet och satte som lära~inna till 1904.
Pr - - ' U v algång.
Om henne galler hvad i et Zgser zitbt vägen, d Ströms socialistiska &amp; sl~Adning är en llmänhet kan sägas om den ryska.
al följd af hennes djupt religiösa.
sinne.
s (5 länge jag ar till.
ngdomen - särskildt den a.kade- u Hon har dock öfvertygats om, att Ebba,.
Westberg.
m iiska a t t hon i hhgifvenhet, ej ' kan den kristna barmhärtigheten Allhelgonadagen 1905, da^ i Ransater, ppoffring och lagande intresse f ö r E kapa rättvisa bland cie ekono&amp;ish -- 3 Ellen Key, ", 1 ranlottade människorna och hon mc ora ting lämnar långt efter s i g.
vinnorna i andra länder.
H v a r I iar att det närmast &amp; r som de fal I f i l nns v i annorstädes sådana gestal- tigzl arbetarbiirnens lärarinna, hon ar r som en Vjera Sassulitsch eller tadsfullmäktig.
Hon sitter o c h % ' i Sofia Perofiska?
Eller kasta om sociahtislr representant i denn a i de ryska ' lands- ott en blick i n: orpor; ztio:n.
Fru Ström har fral n yktingarnes koloni utom.!
; tnds, i.
902 .- 04 tillhört Arbejderaamfundet S Socialistiska Det år, som inom kort går till arich, GQnrive, Paris!
OEverallt.
och valdes l904 till med - i inda.
sätter ett djupt märke i mo- stadsf full mak tig^ tyrelse, öt.a vi.
denna hangjf na kvinnliga,: m i pnrtiei s Centralstyrelse (Parti - a Iarn utveckling.
volutionar, som skänker sitt hjär- tyrelsen).
i Norge.
.
Kriget vid Stilla haf vets- straii- s impulsiva styrka åt det gemen- Fru Sk7ze ' Gullaksen iir född ler, som förts till ett för de japanska mma arbetet.
Ar 1901 fingo ' de norska kvinnornr lergen.
Hon har städse intressera.
rapnen segerrikt slut, har icke Pläktarne af en genombrottstid ig för slrolfrågan och valdes 1899 in kommuna.1 rösträtt samt valbarhei blott ändrat kartan i fjarran östern f ö rnimmas emellertid litet:, hvarstä.-; ergeils Folkskoletillsy nsudvalg.
190 J som stadsf ullmäktige.
Villkoren föl och låtit en gul stormakt framträda de s i den gnnila världen.
T-~+.C.XC~ !CP~~.
aldes hon pi % socialde~nolira~rnru.
.
-.
.
L x C ~ I.
~ + ~ ~ ~ i; ~ r b t b 870 i ~ - q fotade p % ett penninge- sksbm &amp; u; G.LA .. ': ' A~iua dngern har arbetareklassen under i Bergen sista måna.der fört en beun- streck, men cletth- ' kr ~LVL ' T.
4 .. l %&gt;; '.
- t1 sta som st,?
: &amp; fic:lim~i~~ ' tig i dessa för varldssamfardseln vik- rerg+is socialdemokrater skat ' tn hen n i e t iga.
nejder, utan har afven ful det stora flertalet arbeterskor ej di !r 1- dransvärd kampanj för den all-: if böra hindras i att göra sin rös iögt på grund af hennes var.rna ocl tändigt andrat våra förestallninga I r männa rös tratten.
Kejsarstaten vid gällande som väljare samt kuninz järilign satt ocli för hennes skarp; c h begrepp om maktläge och ku: 1- Donau med sin blandning af olika föl j aktligen i11sat.t.a kvinnor son1 s tads raktiska blick och stora duglighet urgebit,.
Med Japan rycka Ostasie n nationer, som legat i oafbruten fejd ' ru Gullalsen var ordt '.
i den kvinn c h d e n gula rasen upp i de mc f ullmiiktige.
b med hvarandra, ser för första gån- Enligt - lagen har hvarje kvinna ga vii1 jareförenirigen i Bergen, hvil .ärna kultiirsamhällenas led och dal gen en enancle.
makt vaxa fra.m ur gift eller ogift, koininiinal rösträtt o:rr en under valkamp.en gjorde social, led har vårt kultur- och manslrlig ', det tröstlösa kifvet och virrvarret.
hon sjalf eller hennes man, ifall hor ernokratin stor nvtta.
.etsbegrepp, som hittills haft en ute !- I röstriittskrafvets och socialismens.
har egendornsgernenskap med honom, lutande europeisk profil, f &amp; tt si: U ' tecken sämjas ocli enas tysk, tjeck irikedal, Ryfylke o ' cb fiyttade seder, betalai sb3tt för 300 kr.
n &amp; landet .ontur i viss mån förändrad.
Del och magyar, socialismens interna- och 400 kr.
i staden: och hon ii, r nera till LStava.nger, där henne: ulhyade östasiaten har kommit os tionalitet slår bro öfver de natio- Pder praktiserade soni jurist.
Blei kommunalt valbar till allt likaväl soc I I armare och kanske v i honom.
, ha: klyftorna, och den dag ar 1 1.
nelle 1885 liirnrinna vid Stavanger folk - mannen.
ä r .icke Iangre en för sin svaghet I nara, di % dessa folk omlägga den; kola och har varit nied att ' bilds Redan vicl första valet sedan lagei " öraktad främling,-, utan en stark gamla dubbelmonarkin på federativ tradt i kraft invaldes 86 kvinnor itavanger kvinnosaksförening.
Dess- och intelligent männislta, som t,ager i (x h demokratisk grund; Sällan h a r tom har hon tillsammans-med e: stadsfullrnaktige i staderna och 12 upp lifvets kamp på samma plan r ~rbetarklassens internationella bro- kommunal~tyrelserna På landet.
Dess le1 af arbetarepartiets k.vinnor bilda som vi.
Vi ha måhända många t lerskap.
firat en så vacker triumf utom valdes 16 0 kvinnliga supplean n kviimlig arbetareförening, i hvar lya, impulser a t t vänta darifrå:, r som i Osterrike-Ungern.
ter.
Dessa siffror visa klart mec tyrelse hoii a r, medlem.
Hon ar ei) ch den gula ' rasens kvinna a r sa- I Tyskland med sin starka social- hvilket intresse kvinnorna omfattadc ördomsfri natur, och detta i sam: erligen den icke minst intressanta c lemokrati ser det visserligen ut, all; land med.
hennes, nledkiinslu för.
de kommunala angelägenheterna, p!
f; om om lya bekantskapen.
den reaktionära regimens samma.
gång de förstodo att visa sir idande har gjort henne till social - Det land, med hvilket Japan ut, ~ e l a r e stode fasta och orubbliga.
F emokrat.
Vid valet af stadsfull makt s %som väljare.
: ampat sin strid, drager emellertic 1 l) et kan dock förutses, att tilldra- I Norge finnes ingen graderad röst laktige i Stavanger erhi511 hon 5,47 (ill. sig ögonblickets intensiva in, - gelserna i R p s l a n d och Osterrike skda, utan hvarje person har blot1 %ter och lroin iii som n:r.
7 af ' so resse.
Tsarernas gamla stat be.
- E S lutligen miste i hög grad p&amp;- en röst; den norska kvinnan ur alla ialdemokrat ernas .l 2 ombud.
*) Detta iir endast ett kort biograf inner sig i den stora islossning i t rerka iifven de tyska förhållan- samh5llsklasser kan silunda numera om skall frigöra det ryska follrei: c Lena.
Mass-stïej kerna invid rikets verkligen göra sin röst hörd och siti Iver våra Itviniilign socialistislra stads rån tusenårigt slafveri och föra L; ranser äro farliga afven för preus.- g i Norge.
1 % fråga huru dlmaktige inflytande gä11ande i kommunala fr&amp;- e t u t i frihetens ljusa rymd.
Har iska junkrar.
När Polen, livarifrån gor, och Norge k p,S.
detta viktige ida de lyckats öfva iiiigot speciell r icke utrymme att skildra den: i de S preusiska godsägarne hittills kun- oii-ir&amp;cle ett godt stycke framför oss, flytande inom stadsfullmiiktige sva, yska revolutionens växlande skif- nat hämta billig och lydig arbets-.
i ett privatbref, att del ir fru Ström Ty hur ar det i verkligheten staldl m.
Hvad man sarskildt bör hålla kraft,st8rilågor,ienbrand,somall-.
ined kvinnornas kommunala rösträtt e hitintills lyckats utriitta tycka dc tst i minnet vid bedömandet af drig tyckes vilja sluta, a r det icke alfva iir e &amp; litet, .inen », siiger hon, - här?
Det heter så vackert att den etta ' hvalfningens stora drama a r ' 1 inderligt, om de maktägande m e d svenska kvinnan har Irommunal röst- tillsammans med våra manliga parti.
jrelsens öfvervägande proZet&amp;isf; a l rejsaren i spetsen falla på den t.an- rätt på samma villkor som mannen, inner lriiinpa vi energiskt emot den araktar.
Däri tecknar sig ett nytt l ren a t t med vapenmakt hjäJpu.
tsn- men » likheten o under fyrlrtalsviilclet,~ ~ m p a k f a majoriletela: inom stads- dsskede.
Den ryska revolutionen I: en a t t sl &amp; ned upprorsrörelsen.
regim &amp; r verkligen ingenting att glad- illmälrtige, emot högern, ty den ar djupare ned i sarnhiillets bot- l Ilen dar finns ett viktigt binder; jas öfver.
Ty lagen så godt som ute- &amp; r som en: filst mur gent emot oss, !n an nigon föregående.
I 1789 I nan måste nämligen först h a den sluter den gifta kvinnai~ fr &amp; röst-: h hindrar alla framsteg, samt nara: h 1848.
års revolutioner stoclo ar- f ' rågan Idar: hvad vill och kan den rätten, och arbeterskorna äro f ullstan-) g tager modet ifråil os:;.
Vi &amp; ro dock för.rrisscicle 0111 att det 3tarne såsom aktiv ocli medvetet t yska socialdemokratin göra i ett digt utestängda, t y.
inkornststrecket, zndlande makt långt i ba.kgrun- ' S iidant fall?
Vårt tyska broder- som beviljar röstrEtt.en, ar mycket for.
allt ... för länge skall lyckas.
den m, i Pariserkommunen 1871 spe- ~ a r t i har redan för ett annat tänkt F nxtjo~iteteii att.
spjä.rna högt för arbeterskornas inkomster.
~mpakta de de e n större, direkt ingripande f all -- nämligen ett attentat mot.
.
Dessutcm iir ingen kvinna i Sverige *) Enligt senaste ineddelande hnr.friiken, d1 utan att dock kunna helt und- r östrätten - gifvit på sin partidag valbar som stadsfullmäktige, utan kan d e nyligen afiidi t. m småborgarklassens stöd.
I den 1 Jena ett varnande ord,.
som lyder:,.
l ' ')) ' -, I öster och väster.
kvinno~ som.
.
... I ' l- 1 ' -, 1,. "
t, ',. '
.
- t I .. &lt;.
.. ... I
- MORGONBRIS -- H v a r t försök mot rösträtten drager en i hälsovard är dock Bnnu I.
pnslra litet boaktad inom de breda: storstrejken med sig.
Det ä r för öfrigt anmärknings- agren, ehiirin vi ingalunda lida brist vardt, h u r under det gåmgna aret) {L popiiliirt skrifria förtraffliga arbe-: storstrejkens sociah vapen bredvid en.
E t t, aniiat omrade soni nog zöstsedlens politiska medel alltinern Ifven försummas vBl mycket 8r det, - uppmarksammats och diskuterats.
lon1 rör sarnhallsf öi:h %llandena, såviil.
Dikt af Ilarl-fik Fool.slulzr2.
Det, a r en diskussion, som spontant vart eget som i andra land.
: Detta s framvaxer öf verallt, dar arbetare- tr blott ett par esem pel, men p &amp; samya ni att jag skall, a &amp;?
- förlulller det sig också ' inet rriånga: rörelsen i ~ å t t en, viss styrka, ~ t ~ g ö ' att r a n d e i viss nGn e t t vittnesbörd mdra iimnen, som.
siivii1 m6n som Tal ni stugan från mig?
H % a m a t t arbetareklassen begynner: vinnor borde mera intresserisig för.
?ör jag inte lärt mig buga, Arbetarile ' ha ju sjalf va insett att b l i f ~ i l l t medveten om sin makt och för jag glönit att ljuga.
a m möjligheterna a t t anviinda den iunskaper behöfvas och organisntio-.
.
ierna göra, icke så litet för att verk-: i hela sainhällslifvets intresse.
F r &amp; n vår li1Ia utflykt i vida värl- igen tillgodose clett:~ behof.
D4 basta h i: jag vållat sj &amp; min nöd?
- d e n vanda vi så till si &amp; hem för) evisen p &amp; detta finnas i cle arbetave- i &amp; du hvem som skaffat bröd .att konstatera, a t t p å v&amp;r undan- d&amp;oteIc, son1 p % rsitt m8nga platser $id åt dig.
och dina .gäster g ö m d a halfö äfven en märklig han- landet vuxit fram till ganska bety- vid tie vilda fester?
delse timat i den gamla svensk- lande bildniligskallor och som sta ipPm likaviil för Irviniiorna som för norska unionens upplösning.
Det v a r en akt af glädjande innebörd nannen.
Afsik.ten med dessa rade?
' ag hal: huggit, jag har röjt.
f ö r framtiden.
Vi kunna n u helt ir och!
den, att fiista denna tidnings ' ag har gödslat, jag har plöjt.
f å agna all energi -- u t a n a t t asariilnors uppmarksamhet p &amp; arbe- distraheras å t ofruktbart unions-, arebiblioteken.
Dessa bibliotek blif va ' ag har dagens tunga burit, jag har s&amp;tt och klir rit^.
likhet med arbetarnes Gfrigi~ före- g r ä l -- af tfangande spörsmål för v å r t folk, främst röst.rättsfrågans a g biittre och stmkare i. den inln lösning.
För den ar det ljusare nu le stödjas och anlitas just af dem Tag har idogt li,en sviiilgt.
5 n någonsin förr, och den sista !ör hvilka de &amp; ro afsedda.
Kviiliiorna 3öt p &amp; hiisjorna jag hängt.
uåst.e vara med älven iiiiar, och hvad marschen fram .till denna station på frigörelsens viig företages äfven iufvudstadeii beträffar sA iiro de Tag har tröskat -- tomtens slaga i medvetandet af, a t t den svenska &gt;cks &amp; med genoin sina organisationer.
finns ej i min saga.
arbetarerörelsen med heder och lycka [flertalet af de: l30 föreningar som.
Incst %tt, det dubbla profvet som gemensamt aga Sfockhobns Arbetare- fredens parti i en hotande.
unions- 5iblsotek, finnas kvinnliga medlemmar Tag till ltvarii har saden kört, k r i s och soin försvarare af folkets större eller inindre antal och, utom ag f i.
h kvarn har mjölet fört.
skonorniska intressen i den omfat- 3tockholn1s a.llinanna kvinnoltlubb &gt;e ha knäckt mil2 ena lunga, t a n d e och långvariga konflikten i - 5kriar Biblioteksförbundet fijljande dina sacka.?
tunga.
d e n mekaniska verkstadsindustrien.
: ilbart kvinalipa föreningar: ' bryggeri- bu~tnialreriarbeterskar-, S &amp; - se v i hän mot e t t n y t t års trbeterske-, skiftten med tillförsikt och hopp att las-, kappsömnierske-, klaciessöin- 3vem högg veden till din ugn?
nydaningens och frihetens verk nerske-, linnesömmerske-, möss onzmer- ' Iveni liar köpt ' sig, nöjd och liqp, rosettsömmerske-, tapetserare- njöl och bröd och allt hos dina skall byggs; s vidare af allt flere och h-,; önimerske-, tvätt- och strykerake- allt kraftigme händer.
bodbe1; j an ter finn?
Spa~taczcs.
samt trikaar beterskorinas f aclrförenin-; ar.
Alla dessa föreningars ' iinedlem- mar aga all.tså, ratt att anlita Arbe- \ !iiilet soni bort vara mitt, tarebiblioteket utan annan borgeii iin) rödet son-i bort ges mig fritt, att de visa sitt, ii~edlemslroït eller t mAst d dig clem köpa.
medlenlsbok.
Och de gifta kvinnor, l ~ r jag Och rit1 fdr jag löpa.
;; on1 icke s; jalfva tillhöra iibgon för- ening, Irunii:~ 11at; urligtvis lätt f &amp; bok- l4.n genom sim nilins bemedling.
Kvarför?
- HA, för att jag sagt Det ar icke ' heller endast för att %tt diii rikedom och makt 5lra sitt Irui~slrapsniHtt som kvinnorna böi:a ägna sig {tt läsning eller anlita ir p &amp; murken gr~niidval fotad och A f faror hotad.
biblioteken.
Me:r än miiniien torde de kanna beholivet af: ingeriiim för- Några ord a t t beakta!
ströelse, men i de: flesta fil1 ha de Ylen farval, jag przitat iiog.
Likväl svåra.re hi1 miinnen att för- Det galler för .kvinnorna i lika hög skaffa sig n8go.n omviisiing i hvar- Kor ditt spai~n och hugg din skog, ja kanske i högre grad an för man, dagslifvets enahanda.
Just har kullva] ch 1Kt.
en, som lart sig buga, nen att taga viil vara p &amp; alla bild- f &amp; niii garnla stuga.
ningsmöjligheter.
De som sta me6 biblioteken blifva till oanad hjklp i det kviiinliga organisationearbetel och nytta, ty hvilkeii förstrijelse ka11 torde säkert a.f egen erfai-enhet va ' val g &amp; lip]?
emot den att under 114. veta, att liknöjdhet och okunnighel gon ledig ' ti.nims helt fil njuta a£ del allt för ofta möta just bland den basta litteraturen har att Bjuda. '
1 som de arbeta för att h j ä l p och höja sällskap iiled en underhAllnnde bok Våra dagars t~rbetarerörelse ar dock blir.
tiden afven för den ensainrna ingalixilda till endast för att mec kvinnan aldrig lång.
och det ar et1 några öre öka tim- eller daglönen siillslrap som bjudes A t alia, ut-n n&amp;- nej, den .vill därjiimte utveckla ocl got kraf p &amp; att » bjudas igen,, .,et1 bilda hvarje enskild medlem föi.
at.
siillskap soni icke blir besvärligt.
a f Arbet arebibliotekets hyllor iiro val på så satt At det hela skapa der försedda med böclw som passa alla CIam Zetlrin.
styrka och fasthet., son1 lrriifves i er och soin Burma tillfredsstalla d.e langs1.
samlad frammarsch för biittre villko: III.
g: %endG ijriskilingar.
Siiillrih miir &amp; t arbetets män och kvinnor.
Kvinnan och d e t offentiiga lifvet.
Och bild~~ingsmöjligheterna art och kvinnor h.a i r~ina.nei.x, novel- lens eller diktens form skildrat lifvei Utan stor skada £ör ' henne själ: i ~ å n g.
a; Hvarje f sclrföreningsinöte ha: alltid nHgot att lära medlenimarne siidant det varit, s %clant det ar ock och för sainl-iiillet kunde kvini~an ?f men dessutoiil bjud.es det ju stan sfidant det kan gestalta sig i en lyck stingas f r h clet offentliga lifvet si digt tillfiillen att .geiiom föredrag ocE ligare framtid, andra %ter föra.
sini länge de sainhalleliga förhållaiiden: f öreliisningar vidga sina kunskape lasare med till fjhran afliigsna lan voro outvecklade, rörde sig inon i en in&amp;ngfdd ämnen.
Men annu ä der och folk eller stalla fram 118p trdngn gränser, s i länge individei ty8ii.n sarskildt för kvinnorna arbets a,ktuellt problem, som kan fängsh och dess lifsförhlillanden blott berör tiden alltför lång eller SA oläxiipligt sinne och taiilie.
Med liknande för des och bestanldes af helt nurn 1.ig förlagd, att niAngs icke med bästa rtröelse: kunna kviniionm ' bereda sig; ande i.nflytanden.
Icke blott kvi~inaii titan afven man- vilja.
ktinna besöka ett möte eller dubbel vederkvickelse och Ilvila friin ett föredrag: För dessa torde Zas- fabrikernas surr .och arbetsdagens nen ii18ste dc2 endast hafva ett in skränkt intresseornriide; inen inon wingen erbjuda deil bästa och be- s jälspinande s1ii.p.
kviiinaste bildningsmöjligheten, bo- Lagg detta p5 ininnet nu uncle1 Jeii trknga krets, som de rörde sig i ken eller ticlsltriften kan 11ian ha deii langa kulna vintern och skynda, tog också kvinnan mer eller mindrc hemma hos sig sjiilf, fijr att stndern om ni icke redan.
gjort det, att stifta 3el i det offentliga lifvet, visste hor eller njuta när tiden det medgifver.
bekantskap nied Arbetarebibliotekel besked om d e förhållanden som hadc Den som en g h g börjat rasa skall och dess sktitter.
Central.biblioteke1 inflytande p5 hennes f a.ini1 js existens snart ocksi finna hvilken verklig be- i ll ' olkets I3us och Södra Biblioteketl ja, i m %nga trakter kunde hon ocksZ h511ning som därigenom vinnes, ökade Mariagatan 16 B, 1 tr. ' Kro öppna ha sitt ord med ~ j d de geinensamm kunskaper skada ingen, men skapa hvarje dag kl. 4-l / 210 e. ni,, son san~hiill.sangelagenl~eternn.
e.
111.
ME Liksom de n y a pioduktioiisförh&amp;l en vidgad och bättre syn ph intings dagar 1d.
11 f. m.-2 af.
lifvets förhållanden.
Huruviil lrvinnornn visa att äfven de inse folk landenas utveckling förändrade sam.
behöfver t. es.
icke hvar och en bibliotekens stora betydelse, att afver hallets ekonomieka .lif, från Att vart liira att känna sin egen kropp och de vilja njuta af livad ~ o i n bjudes smått lokalt, till stort nationelt ocl dess funktioner samt medlen att be- till upplysnirig och sand förströelse internntionelt, .s % m %ste ock det of, Eentliga lifvet genomgå samma ut Fredr.
Nilsson.
vara hiilsa och krafter.
.
Litteratu- SA? "
' Till kvinnorna!
Arbeterskorna och nutidens.
, '.
.
.
: ...
.
: reckling.
Afsöndringen i små sj älf-, tändiga delar m %ste vika för natio- ialismen, liksom denna i sinom tid niiste ge plats %t kosinopolitisinen.
, iksorn clen enskilde ej langre till- rerkade för lokalhandeln u tail för iiirldsrnarknaden, s % maste han ock htta intresse för alla samhalliga orhållaiiden, som hade inflytande pR rii,rldsmarkoaden, han nxtste strafva ifter att så mycket som möjligt ge- iom sitt .inflytande vanda dem till; in fördel.
Målet a.r uppniitt så långt detta ar nöjligt under klassmotsatserilas och ionkurrenskampens herravälde .. Genom revolutioner, genom att be- niiktiga sig den politiska makten, har itorborgarklassen.
skaffat sig ratt att seglera tillverkningsf örll&amp;llandena och iördelningeii af de frambrakta artik- arne till sin egen nytta och fördel.
Proletariatet är visserligen.
till nani- iet mer eller mindre fullständigt fritt; iien till .följe af sin ekonomiska af- iängighet har det icke ma7d att an- Ira samha.llsförh %llandena till sin för- nån.
Motvilligt nog måste storbor- prklassen medgifva hvad den icke runde hindra, nä-mligen att arbeta-: en just genom de förh %llanden i nvilka han lefver fattade intresse för h t offentliga lifvet, att han .rraiin in- 3ikter pil det socinlpolitiska området,, itti han skaffade ~ i g enamening om le offentliga inrattningarne och i följd häïaf begärde att ha ett ord med i laget, dlir hans egna existens- förhiillanden stalldes i fraga, dar hans verksamhet utgjorde grundvalen för iiet bestående,.
Naturligtvis gjorde man allt för att medvida hans begrepp om de sociala Förhiillandena, för, stt laga s % att han ?j.
skulle först &amp; ~erkligheten och.
sina zgna intressen utan blott de makt- igandes fördel, blott vilja uppratt- h&amp;lla det bestaende.
Kyrka,l .skola, press och alla slags s. k. bildnings- anstalter visade.
sig i klasstatens hand vara förträffliga.
medel till att blanda och bedraga proletariatet.
Hvad beträffar arbetareldassens aktiva deltagande i det offentliga lif- set s &amp; var och är detta himinelsvidt mindre än motsvarmde den roll ar- betareklassen spelar i det ekonomiska Lifvet; det inskriinker sig nog i de flesta fall till att betala skatt och halla mun.
Men mannens deltagande i det offentliga lifvet a.r iltrninstone i princip erkandt som berattigadt; har har den politiska utvecklingen i viss mail föl j ' t den ekonomiska. ')
Annorlunda med kvinnan.
Hen- nes stIillni~g visar den mest skiirailde nlotsats mellan hennes ekonomiska betydelse och hennes samhiilliga, i synnerhet hennes politiska rättigheter.
Hon har icke ens fhtt sig beviljade de smB skenmedgifvanden med hvilka nxin afspisat det manliga proletaria- tet i i rättsligt och poetiskt hänseende utgör lrvinnan ett femte stånd i det nuvarancie sanihiillet.
Under det att.
heiines ekonomiska verksanihet an- passade sig efter de nya produktions- villkoren och.
blef allt nzera utvidgad,.
sb fortforo hennes sociala rättigheter att vara likadana som under små,-, dagar.
handtverkets, ja hemprodulrt.ioiiens F r h l den dag d &amp; storproduktionen undanträngde smkproduktionen, da kvinnan icke langre sjalf frambrakte de för familjens bruk nödviindiga ar- tiklanie,, från den dagen förlades ock kviiinane intresse fr811 familjen till samhiillet.
Till och med i de fall dar kvinnan undet de nya produk- tionsförhållandena icke ejalf var pro- duktivt verksam, kom hon indirekt, därigenom att n~annen mbetade i n i i - der helt nya villkor, i helt annat för: h %llande till verlden utanför.familjen.
Familjens lifsförh %llanden bestimdes numera icke langre öf verviigande af faniiljeöfverhufvudets individuellavilja utan i sista hand af hela det eko- nomiska laget dar ute i det sociala *) Obs.
att denna broschyr %r utgilven.
i Tyskl (cnd, där allman rösträtt. %r införd.
Ohers.
anm.,
-- lifvet, som B sin sida tog inflitani blifvit » arbetskraft », nieii som i er af de politiska händelserna och de ligliet med de nya förhallandena ick politiska stallningeh Förtjänster längre tillverkar för familjen utan fc storlek, af hvilken hennes underh % samhället, som ar ekonomiskt .oal berodde, arbetstidens längd, ofta ti härigig af mannei!, men i stallet, bli!
och med sysselsättningens art, hvilc vit beroende af kapitalisten.
Fä tid och hvilodagar, hela grunden oc herine ax deltagandet i, det offentlig formen för famil jelifvet, berodde n lifvet en nödviindighet, till hvilke.
ej langre p&lt;l mannens vilja iit.an p hon hänvisas l 0 ghriger om $age.i AND v %ra tidigaste barndom: kapitalisternas nyck, p % de nödvar en plikt och en rätt, som endast; .e ramstår nog i allmiir diga villkoren för tillverkningen.
Yr fr811 grunden till toppen orättvis s k 6 och dess firande sor set på nödvändighetsartiklarne fi: ha1:leordning kan u:ndanhii.lla h e i i l ~ ~ st och gladt, n5gc.
; .f hush %llet bestämdes genoq inflyta1 Den j ndustriella arbeterskan t ' iiaffa soni v i.
ssm barn mycket längtad den som icke låg0 inom familjer omedelbart af alla n:iått och steg st^ efter .och gladde oss At.
Och j1 omrade titan ofta Mngt bort i fjärrar ten och samhället taga.
Liksomdl len a p &amp; er än någon annan ba, uti invecklade offentliga och politisk andra .som träffas däraf maste ho: i1eiis.i: Deii lilla giöiin granen letr förhållanden.
Konkurrensen frambc alltsii ock st % i direkt beröring me, sig nog in i de flesta hem, dsr bar svor kolonialkrig och skyddstulla: dessa niakter, direk t göra galland finnas, och ett par ljus och nggr som fördyrade an det ena än det ar Zpplen och kakor samt litet boniu dra af hvad som behöfdes för hui sitt inflytande, sina ampråk, sina pro a t t tynga ned greiiayna med och g tester.
Framför qllt: måste det var hallet.
En ny förbiittring inom tiU möjligt för henne att deltaga i cle intryck af vinter och snö htadkon verkningen kastade i dag; fadren, ines nog i hvarje sadant hem.
morgon mannen brödlös pa gatar offentliga lifvet, att kasta sin röst Afveii när vi blifvit äldre Br dt vAgskåleii vid val o. s. v. Gent emo Krig med utlandet pA grund af vinsi som hade vi, när julaftonen iiigar, e det bestiiende sociilpolitiska tillstån begfir eller för att uppratthalla el det st %r hon i fullständigt samina stall Ir; ansla af att nligot ovanligt stunda: politiskt, industrielt eller kornmersiel ning som den iiianliga arbetaren.
Hu Gatorna i storstäderna aïo den kva herravälde, borgarkiig i det .inre or vill m m då förlilara det ringare mat len folktomma som aldrig annar!
den bestående samhallsordninge af rättigheter, Som tilldelats henne Alla soni ha hem eller som kunn ryckte obarmhertigt fadren, sone: f &amp; göra en påhalsriing hos bekant2 Det ax lika val af högsta vikt fö öka sig in hos dem och de offenf eller brodern ur familjen, dödade des försörjare eller .återsände honom så arbeterskan som för arbetaren hu liga nöjeslokalerna st &amp; den kvälle soin hjiilplös krympling.
En sto arbef areskyddet och den industriell; tomma.
del af den förtjänst, som var bestanii lagstiftningen äro inriittade.
Om hol Hvart man g %r, till de gator da till familjens underhhll, .gick förlora~ Eritt kali förflytta sig fran en plat; de rikas palats strala i ljushaf elle till betalning af direkta eller indirckt till en annan, eller om förordninga dit, där.
&amp; en ' den vlirstn fattigdome skatter, för att betäcka kostnadern hindra liennne i sh hanseende kal tagit sin hemvist, skall maii, om ma: för militarismen och de kol~losealn ut icke varit likgiltigt for henne, ty har kan se in i rummen, få se en lite: gifterna till regering och polis.
: Lag sf k u n m f örb5ttringo.r i hennes stall grön gran med några smA ljus ui stiftande eller lagtillampande iini ning vara beroende, ho11 kan darigenon eller i.
varsta fall en papperastake, n betsman utställde förordningar, son ha det lättare eller sv; irare att uppsök: hvars niångf %rgade armar reser sig et ruinerade familjernas ekonomiska exi iönancle r b e t e.
Det är af vikt fö flämtancle ljus.
stensvillkor, som ryckte famil jemed henne om staten nl.eslutande ar re Kanske ar ' det den ornstii.ndighetei lemmarne fr8n hvarandra (undaiit.ags ?resentarit för den herskande kiassen 3t.t julhögtiden blif vit förlagd till del lagcame) och som bragte dess enskild: dott tillvaratager storborgaroes intres niörkaste delen af Aret som gör-del n-iedlemmar till elandets brant.
Btir ren, eller om cieii åtminstone iiö ' ci 511- en ljusets fest., eller kanske i lien kunde ej utveckla sig enligt sin:; orftigt sölter vsriia deii arbetaiidc jet traditionen soin lefver sb friskt: inlag, 8 v e n hgr voro ej langre dl .nassans intressen; om den ger kapi minnena fran äldsta t.ider och gör at inre familjeförhållandena de bestäm; alistklassen oinskriinlrt frihet att be i4 mer an, n %gon annan högtid bered; landla arbetarm huru soin helst) ss till julens firande?
Kanske ocksr mande litan de yttre förhållandena samhiillet,.
Det största antalet bild: Iler om cien genom vissa arbetare le11 omstandigheten, att julhogtidei ningsaiistalter iiro stängda för dc; kyddslagar åtininst.one lägger n5gor ir så att saga en afslutning gå de inedellöses barn.
FörvarfsffirhA11 ar1, jrgel pA ltqiitalisternns ainstbegiiï $iugaa h e t och att.
nian genom at dens tvungo fadren att hålla ' pil, at l e t &amp; r R:€ djupt ingripaiick betydelse; öka Kstadkomma ett sh starkt i11 ingen w onyttig ätare w fanns i huset ' ör henne om kapitalisten lagedig1; ryclc som möjligt af.
halg vill li kson så att barnen miste ut för att för: an begngna hennes arbetskraft utac; e uttryck för en innerst i sjiiler nskränkriing badc under sön- och loende känsla af hopp att det nyr tjiina så snart som möjligt.
ielgdngar, om hon lagligen kan tviri Korteligen, kvinnan hänvisas sason; as.
till riatt- och öfvertidsarbete, om iret skall i sitt sköte bära mer lyckr maka, sasom den som sköter hush81 lon maste fö1:koïta sitt lif genom at1 in det gamla gjort?
Ty vi iiro ji let, såsom moder, oupphörligt til rara sysr; elsatt i osimda yïken, dlei illa i mer och mindre grad optiini.
; ter och hoppas nog, nar det ga,ml:.
utom familjei~ bestaende, samhiille.
, ni hon har en norrnalarbetsdag på iret närtnar sig sitt slut, att det nyt liga makter och inrättningar, som be.
l timmar, om hon har fritid oc ' h; kall skanka oss litet mer a£ der harska och bestämma hennes ock iattsömn.
Skulle det.
ej angå hennc Itrådda lyckan, och det gr ju dennr hennes nsrmastes hela lif.
lm arbetsgifvaren alli; mera nedtrgc.
not framtiden blickande tro som gel Och a~zdd vill man icke tillat2: er hennes arbetslön eller om ham) ss kraft att härda u t i lifvets oftr henne att intressera sig för det lii iar att hålla sig till.
en minimilön, iog sh hårds kamp.
som rör sig atom hemmet, och a: om å,tininstone tillförsälcrar henne de: För oss, som kampa för att beredr hvilket hennes vii1!
) ch ve beror pi iödviindigaste exjstensvillkoren?
Lag ycka At ett ' framtida slakte, son- helt annat sätt an .den förra » hiis.
tiftningen om hygieniska ' och skydds.
[jort till ' vgr, uppgift att krossa allr modrenw var beroende af sina fardig- egler, om sjuk-, å.lder (toms- och olycks- le fördomar som ' ta sig uttryck: allsförsBkringskassor ha icke mindre: la.sskillnadeii och rifva ner den kis heter i kokkonsten!
~etyclelse för henne an för den manlige iesiska mur som denna ställer up1 Samhällsförhållaiidena pålägga hen.
lie nya bördor, träffa henne i henne?
, roletaren; ty ocks % hon kan niir som nellan människorna, för oss.
hal faila på det industriella slag- let snart tilländalupna året varit ett innersta känslor, i hennes 6iiskninga.i och bli oförmögen att förvärfva .r af hdrdare strid an kanske någoi och handlingar, och hon skall ickc fråga om hur eller hvarför deses iågoi;, utan att förh:lllandena förut ÖregAende, men ocksa, ett år af stor2 förhållanden uppstått, hon skall.
ej illåtit henne att föi:sä,krn sig mot en egrar, och vi ha mer an ii %gonsir örut sett hurusoni skarorna uiidei fordra sin riitt, diiï man p %lagge~ ly lik häii delse.
Bestiiininelserna angående f örsam- råra stanclar ökats.
V51 51: det sarint.
henne onihttliga plikter!
Hon skall cj fråga hvarför kaffe, surrogat, ings- och föreningsrätten äro a.f sain- .tt i synnerhet den stora strid emel.
!iAligt bröd, segt kött, tuberku- na vikt för hennes lif som för maii- a n kapital och arbete, som förtsnara .lösa kor och en hel mängd andra ar- !ens.
Hur de hnndli~lfvas kan å ena log iialfva året, varit i m h g n fall tiklar skoh bli dyrare, Garför hen: idan görzi att hon ka:n göra ett visst iircleles sv %r.
att uthärda för dem nes kgraste skola skjutas till krymp- I motstIind mot ka pital.ets öf vermalrt, om gått i densamma., och val &amp; r det lingrir, hvarför hennes man ströf var: Uer ii andra siclan ge henne i dess a m t, att m8nga hem sköflats och att dem nöden gjort sitt inträde; men, brödlös.
genom landet, hvarför hennes nnkt, buinden till lQiii.der och fötter.
barn skola genomlefva en mödosam Församli.nrgsriitten ger henne möjlig- O m vi l&amp;ra oss att se lifvet i stort Alderdoni efter en glädjelös ungdoni, let att tillsainnians ined sina likar O ch om vi imed det nya årets inträ.de, hvaïEör mannens veckolön blir mindre sli.
klar ö f v ~ r.
c h gemensamma in- n ned dc lardomar som det tXanda- ar ifrån hr, medan hans arbetstid sessena., att franist&amp;ll a fordringar.
11 upna gifvit oss, gå till fortsatt kaimp blir liingre, hans fritid kortare och Pöreiiiingsi-iitteli ' siitter henne i stånd n w t fördomar och för vHr heliga med kortare?
Hon skall icke söka något tt ined förenade Itrafter försvara sig b estänimanderatt, så in %ste den clagen svar på de tusende och åter tusende not &amp; tniinstone de gröfsta ekonomi-, ii ndock konimn, då vi ha att skörda spörsniål, som stirra henne till mö- ika ijfvergrepperi fran .kapitalisternas I I nvad vi genom \ Gir lidandes kamp ha tes ur hennes egna och hennes nar-; ida, rttt planbgga kampen för det $at t.
En af de mAnp stora behallningar inastes lifsvillkor, ho11 skall finn21 sig rvinnliga arbetets fulla.
frihet.
; om striden dock haft för oss &amp; r den, i alla de förhållanden som med tt vi.
luttrats i densamma, att vi kvarnstenens tyngd nedtrycka hennes itAlsritts X lidandet och att inanga af lif utan att försöka först % dem eller lem soin förut st %tt tvekande, nu d,eras orsaker!
tirt sig inse att deras plats i striden I långt högre grad känner den ir bland Idasskamraterna, att vi af kvinna sin afhängighet, sin starka) ss sjalfva kunna fordra allt och hop- samhörighet med och beroende af det las.
allt, men att vi af de andra klas- samhalliga lifvet, hvilken har för- 1ern.a ha att vänta litet eller intet ...
.
, ' ' ' När diidör vi, efter det ganglia årets.
hårda strider och vunna framgångar,.
g &amp; att fira julen i våra hem, nar p &amp; julaftonen ljusen tandas i granarna, nar barnen och kanske afven dem af- oss som ha ijågot af barnagladjen kvar 3 sjalen svänga i ringdansen rundt de lysande sm &amp; jultraden; nar .. den enkla julmaten af husmödrarna.
dukas fram på bordet och familjen samlacr oinkring detsaninia, nar kanske- en.
, och annan enkel men icke dess-.
mindre kärkommen julklapp vankas, dCL glömma vi kanske för stundens- stiimning allt det trhkiga, som det.
snart tilländalupna Aret burit, i sitt sköte .och: då står för oss i julnattens stillhet det drömda framtidslandet i. klarare belysning an nfigonsi.11 till-.
förene.
Db.
kanna; i oss stärkta i tron pi .. framtiden och samtidigt känna vi huru vi vaxa och blifva ' starkare in- för det drömda stora målet, och mitte- vi s % med den känslan sedan g % att .. möta det.
' snart stundande nya årets LucZvzg Lind berg.
kamp!
: a;,.
l, " ' ' -- ' b Sömmerskor.
~Enclast ett litet ögonblick » under det förestånderskan, soni är » mycket arg och elak af sig », v a r uppe och talade med hans höghet.
fabrikören - skulle jag f % » titta i n.
; enom dörren w till den i full gång varande » dngsyfa brilcem, som ger ett intet för fett bröd A.t ungefar 100 kvinnor.
- E t t bedö£vande.
surr och rassel slog mig genast till niijtes fraii illa de många maskinerna, son1 voro ?lacerade, de flesta å.
.en rak linie i iiittesalens längdriktning .. På bägge sidorna af ett jattelangt sord, och midt emot hvarandra, kiio-; ande i sitt anletes svett, sutto_sönz- ~zerskonzn.
och hade n ~ i t d ernellaii) ch rakt framför sig .- uti en sorts riiranna half- eller helfärdig söinnad, vilken, efter hand som den blef) perfekt », bortläninas till afsyning.
Den som nu var en nitisk och frig wskvallersyster » och, som en ' öljd daraf, hade wtumnien * med &amp; yret » - behöfde sällaii frukta att Ii ntigot kasserat; men däremot: gud itide den som hade stark karaktgr, ex. vagade komma med ett sjalf- itändigt ord - hon visste hvad let ville saga att f &amp; &gt;&gt;sprätta upp gen »!
.
.
. '
).
--- Det hade för hans höghet &amp; ngsy- abrikörens aldrig nog stora profit h a t sig förmånligt med ett » klokt cfuägdt » bötes- och afdragsystem -- ivarför » ~ ~ h ä s t a r n a som », högstden- ainme &gt;smeksamt D benämnde sinn lafviiinor, fingo vara beredda på a t t iögst sällan utfå hela sin, som an- gdt, mycket magra styck- eller vecko- ön.
De hade klagat och klagat - men.
om ingen enighet och sammaiihiill- iiag, d. v. s. ingen fac7cföre1ziny a.nizs, .s % fingo.
de i synen på sig, .tt de - i klogade dunzto.
.
.
Och er resten fingo .de samtidigt veta, tt i Stockholm gifves det » fina » till- allen till - » extraförtju !wt D.
.
.
Nar s % mitt nyfikna och spejandc iilete stack innanför dörren, s % möt- tes det.
- som på ett niilitiirt kom.
maildorop: » Se till höier!
» - af ?tt hundratal lika nyfikna och spe- jande kvinnliga ansikten.
.
.
Och jag mkilde svagt i helvetesdånet stani- nor, som, för att höras, gallskreko som sh: - Da ' va bra!
Jag käiiner ' n - hah .anker &gt;dikta » i tidningen om ' et!
.
.
.
Nej, det skall nu icke bli någon ~diktw!
Jag vill.
blott för wtextilman- iiskornas antyda., att det finnes många &amp; ngsyfabriker » och atelieïer har i Stockholm, och att en fa.t.tig sömmer-; ka, de sämsta tiderna på aret, knappt can förtjäna 5 A 6 kronor i veckan; ~ f t a intet.
Under brådaste » sasong »; äges det att hon förtjänar upp till L2 A 18 kr.
pr vecka, men då p &amp; - Kooperativa Syfabriken Linaea gr .. amnet p å en arbeterskornas egen fabrik: i Sto$kholm.
om-det nya företaget och dess framtid otfhllgt.
i ' nästa nummer.
- p
- MORGONBRIS.
3 16, ibland 24 timmars mormalarbets- dag », och under .stiiildig forcering;.
.
.
Efter en såd.an ssasongs skulle sötnnierskaii saniierligeri icke fA nb- got pris pA.
t .. es.
en skönhetstiifling - nej, iclie Iion, inen kanske den oftast kinkiga, otroligt ny ckfulla ~bät.tres dam hon genom sin konst uppyntat.
.
.
Men i alliriiinhet iir det, som be- kant, 5nnu sämre Isestiillt med de stackars niiinnis ' kor, arbetarhustrur,.
ogifta sömmerskor, som ha barn att försörja, in.
fl., hvilka maste ta sig hemarbete, ty det bet.alas mecl annu lägre - svultlöner.
De milnga ine el lan händerna^, som litet eller intet utriitta, ta det mesta för egen del.
Och så iir det ju för ÖFrigt nästan öfverdlt liar i jiimmer- dalen!
Oandliga skaror parasiter, sitta öfver och utsuga hvara.ndra.
.
.
Ju mindre parasit en iniinniska ar, dess sainre är det oftast bestallt med hennes inkomster, och tva.rtom.
.
. '
.
.
.
.
Men hon, som öppenhjiirtligt ock öfvertygande.
sade mig: De ' ci&amp;ï ord spraket,, arbeta befordrar hälsa ock valsthnd~, a ' bara en nedrig lögn.
D,en stackars kvinnan.
var sakerligei- minst a f alla nfi.gon slags parasit ..
Nej, ty har jag icke -- efter son vi bo i ' samma hiis - .under mangr (~rs tid, fran arla morgon till ser12 kväll, ja, ofta till 1Angt inpA niitternr hört det enformiga rasalandet ocl: tick-tacket fran hennes nu utslitnz symaskin.
Har; jag icke stiindigt.
vissa.
dagar i veckaii mött henne p!
vag, till sfabrikantens, mött hennc nar hon kommit knegande inecl sir packe sömnad p &amp; axeln.
.Har ja!
icke ndinga @ nger hört aE de iniing: grannarna, att, shon tralar som et cljrir », - men,.
vid allt hvacl upphöj sr, ' aldrig.
h u jag sett nfigon virlari halsa, .lRngt inindie il ?gon sorts, val stands afspegla sig.
i hennes ansiktc eller taga sig uttryck i henncs gestalt Nej; npj!
- Ju mera hon tralar, ju, sju1cZipre och fnttigare blfi hon.
.
.
Och för öfrigt kan icke det lill: tranga.
kyffet, som hon tillsainnian med en ~ticliiiagsgiimma » bebor, var: ha.lsosan~t - ej heller den ständig; ka.ffe- och.
fransku-bröds-dieten.
.
. '
Nej, hon törs heller aldrig en6 tänka p &amp; någon verklig hälsa - SA D i dant vore utopier!
Och &gt;&gt;v&amp;lstc ' vndet - Aldrig i lifvet en tanke s &amp; kolos- salt högt flygande!
- Hon har jti endast I b .. i arbelslön för att SZ, färdiga 12 stycken stora s7rjortor: hvartill kon skail själf hdlla trdi m. m .. - - - Jag förstod henne s &amp; väl när hon sade sitt: &gt;bara en nedrig lögn, - hel a ' ' hennes bittra e~farenhet och hennes hat till parasiterna.
Mg bak, oin de fällda liarda .orden.
.
.
Jag förstod ' s$ val, när man sedan om en tid kom och sade mig, att det .val just hon som var mecl och gick j spetsen för bildandet af en söm.nzer- slior.nas fackförening - en fackför- e?
?ing som redan höjt lönemu högst, % ?ydligt.
Jag förstod - ty det var Cndoc7r i d en sönznzcrska n '!
(Text.ilarbetarei1.)
F-zon.
rti tar ' Vi som arbeta, vi som strafva, som himlen mata, och jorden grafva, v i äro jordens och: himmelens ägare!
Gåtolösare, sanningsagare, vi som smida, bygga, vafva -- leende s e vi, nar skytteln går, nar vaggar .fogas och släggan slår, hur hemligt ni bafva, ni alla lattingar-lyck.ojagare!
D &amp; vi blicka omkring oss på vå:rt 1:tnds planmiissigt organiserade arbe- tarerörelse marka vi genast en stor brist ' i densamma.
Och bristen ifraga &amp; r den, att kvinnorna äro s &amp; ffttaligt representerade.
+ Det torde ju vara klart för hvar och en a t t vAr rörelse iir och förblir en halfhet om den fortfarande till huf vudsakligaste delen skall beet.å af män.
Den modarna maskintekniken har ju i hög grad möjliggjort kvin- nornas anviindande i industrins tjiinst; och di.
arbetsgi£varens intresse a£ att. "
', ' Ni som äta och dricka och sofva, hör ni i sömnen eJ röster dofva nalkas på gryningens böljor &amp; mgande?
.Nalkas brusande, l,jusnande, ljungande, stiga allt högre, prisa och lofva, ropa som från en höjd til er: Sof på ert gull, vi ha det s o n ar mer, vi ha skapandets gåfva, ha lekande händer och sinnen sjungande!
, Ni som samlas hos mörka.
präster i halfskum kyrka som nådens gäster - vi äro framtidens tampeltjanare!
Snart klingar hymner klarare, vanare.
Snart era altares skröpliga, raster multna, och grus era kyrkor bli.
Allt andaktsfullare fira vi.
med &amp; illa fester i verkstadens tampel allt lifs förlänare.
Hall dig, arbete, skaparsaliga gudars lif!
Ha11 dig, hall dig, människors högsta,.
heligaste gudstjänst!
KarlaErik Forsslund.
(Ur, Arbetarex) ~ ~: iedbringa tillverkniugskbstnader~,a pH) rodukterna ar det vikt:igaste af rtlla je intressen som ' besjalm honom, lig-; er det ju i öppen dag att han skall; öra allt fö:r att i största, möjliga man runna draga reveny af den billigare.
.
~rbetskraften.
Konlriirrensen de respektive arbeta-; ifvarm eimellaii har ock &amp; i, SA hög; rad nedpressat de inanliga arbetar- ies löner att dessa .med glädje se; ina 1rvi.nnliqa n11Förv:inter genom abriks- och annat arbete söka bi- lmga till dc: torltign hemln,ens uppe- 1älle.
.Mai följden af kvinnornas indu- triella arbete ar nat~rljgtvis den, att le upptriida som konlwrrenter till ina manliga klassbröder med tendens t tt de seiiiires löner ytterligare ned-) rerrsas.
PA grund af den dubbla lronlrur- enseiis tryck p i arbetslönen h a arbe- arne sett sig tvingade att genom asta organisationer söka förhindra less sjunkande och on?
möjligt söka ft sndiriingon~ höja, densamma.
Den brist p % intresse vis-&amp;-vis or-; anisni.i.onen, som gör sig gällande) land kvinnorna, .utgör emellertid ett iinder för vinnandet af nya positio- ier och tillfredsställandet af de be- iittigade krnf soin arbetarne genom ina organisationer eventuelt fram- talla. '
- Kvinnan och social- demokratin.
Vi som verka - .med hjärnan, med handen-, med tankar och.
muskler, med kropp och anden.
- vi # äro framtidens djarfva krigare!
Aldrig renare, ridderligare vapen ha blankt inom himlaranden; med pansel och majsel, med saga och sång.
med spett och med spade och plog och tång eröfra, v i landen, vi väckan.de röster; vi tankfulla tigare. '
~ ~ ~ ~ mQQwn:&amp;$28 ~ g ~ alliniint sin förvåning öfver att dessa penningar, trots hennes stora spar- samhet redan vor0 slut .. Fiist~iiannen hade en lördagsafton koininit upp till flickan ph hennes rum, hvad soin där skett och nfhand- lats är naturligtvis förborgat för alla utom de bagge kontrahenterna sjalfvn, men hvad man vet ar, att flickan sanznza K~ail tagit barnet oned sig ut, troligen.
i afsikt art döda detsunznza; ---- denna kval1 blef hon emellertid hin- Det var en; acker sommardag som drad, vien aftonen darpå verlcstall- jag till&amp;mmaiis med en tidningsman des det h e m.
4 ~ u2psåtet.
~ Den olyckliga modern clömdes till vandrade u t till den sorgligt beryk- tade norra förstaden; vi skulle u t och flerårigt straffarbete och därmecl hade söka f &amp; reda gå detaljerna i ett barna- den kungliga.
svenska ~rattvisan.o mord, ' som mycket latit tala om gjort sin plikt.
Barnets fader, inannen, honom har sig.
Förhållandet var i korthet föl- jancle: E n ung fabriksarbeterska man emellertid icke alls fr3ga.t efter hade en natt afdagatagit sitt barn han stAr enligt svensk r a t t d i p n i n g genam att kasta detsamma i ström- absoliit utan skuld afven om han i men; de konservativa tidningarne p % verkligheten bar största skii1dei-i till platsen hade fiamhtlllit den olyckliga den hemska giirningen.
modern son1 en slarfvig och Iattsin- Den olyckliga modern, hvjlken ila- nig kvinna.
Vi fingo emellertid upp- turligtvis lidit namnlösa sjiilakval in- lysning af de personer hos hvilka 11an hon verltställde denna hemska hon haft sin bostad, att detta var garning, inspärras p &amp; flerårigt fängelse, osannt, hon hade aldrig haft mer an och mannen, barnets fader, raknas en man, hvillret allmänt betraktades fortfarande för hederlig kml, ja, man som hennes fktmaiz och hvillren iifven söker.
icke ens £51, reda p % om han var fader till det mordade barnet.
har nagon skuld till det skedda.
----- Barnamörderekan hade för end:ist nAgra mftnader.
sedan fAtt ett jiim- .Ofvan relaterade juridiska fall torde förelsevis stort arf och man uttalade visa det kvinnans ställning i ett dy-.
Hvad som ofvail sagts anglieacle den fackliga rörelsen galler i lika, ja till och med ännu högre grad den politiska.
Och dock ha kvinnorna så.
viktiga intressen att förfäkta på detta område.
Jag vill här ge- noni relaterandet af en episod från den stora fabriksstaden Norrköping visa ett område dar det vore af stor vikt att kvinnorria hade inflytande p &amp; vdrt lands lagstiftning. '
B ~
MORGONBRIS likt afseeiidc iir betydligt inycke, brusande harm tidskriften i stycker arbetarnes skydd.
Den nuvarand ständig, såsom icke varande ans.tal.ld och, hur ofta i n Och likväl, i dag förstår jag system€ tyska lagen inskränker kvinnoarbete af eller hos arbetsgi ' fvaren.
Men den sa.il~re a11 i~~iiiineiis, triiffar ickc dylilca hiiridelser!
i den där behandlingen af såväl vå i fabri.ker till högst 1 1 tim.mar dagli vida större fördelen ligger däri, att i Sociczldeiiiokrater~~a kampa för verk rörelses man som af rörelsen sjalft.
gen och förbjuder nattarbete för kvin hemindustrin arbetslönen kan tryckas lig likhet inför lagen,, de kanipa föl ' En pseudovetenskap kan naturlig.
nor samt sysse.lsättning af barn unde ned s å .långt som tänkbart ar.
Man, att st.ra.ffet skall .drabba den slrjldigc vi. '
endast " bevisa " det omoraliska 1 3 ar .i fabrikei *.
An vidare stadga arbe hustru och barn äro sysselsatta, deras i i~Gi1i af lian?
cller lieiui~s skuld en l a r a.
genom att stämpla dess- {ör tareförsakringslagarne, att en hvar ar gemensamma arbetslön ar likväl ej da.i.för är det 9118 rattsinn.i.ge ined kampar med osedlighetens brännmarke boare skall varaförsäkrad mot olycks ens s å stor som den verkstadsarbeta- borgares och mc !.dborgarinnors .plikl Det.
bekanta .ropet frah den flyendl fall,, .sjukdom och $invaliditet.
ren ensam förtjänar.
Och, de aro ge- att del tagir i k:uiipcn for- eröfraiidel spetsbofven:: " tag fast.
.tjufvenu begag.
.
s å långt har man i Tyskland alltsi nom hemarbetet afstangda från allt.
.
af detta iriål.
...
.nas ' lika ofta af politiska rofriddar, lagt .ett litet plåster på de sår, kapi samlif med sina arbetsbröder, afstangda ancl?
f6rh&amp;lla ?1cl&amp;i i vii som af pseudovetenskapsma,n.
Se M talishen tillfogar - arbetaren och han.
: från all organisation eller tanke på en sainhalle s &amp; fiiiiia vi,. '
.
?tt, p5rining.
I den.
r#a ' verkligheten har.
kapita familj, Mycket .ar ej gjort därmed sådan, som kunde tillvarataga deras principen ii r den .1Gii.a nog - h$lt .af li ' s,mens banérlörare ingen rattiihet at o:m .&amp;c.kså ' utan vidare ' må erkännas intressen.
.
Och deras arbetstid kunna görande för iniinnen - ej för kvin tala om familjens o ' ch, famil.j$ifyet!
att just.
Tyskland i detta hanseendc och måste de utsträcka s å långt som norna.
: helighet En, blickj.den kapitalis,tisk; gått ", fore de flesta andra stater.
krafterna tillåta det.
Om jag exen~ ' yalvis ' - h a r 800 k i pressens.
annonsspalter " visar ' .ju bast ' '.
Men den tyska-kapitalismen ar ocksi Det ar hemindustrin.
För några csni Aret i inkomst och ~ n i n familj e huru.
den .kapitalistiska varlder.
sjal raffinerad nog.
att gå omkring lagarnr Fir sedan läste jag i den norska yrkes- iiar större a n att jag vicl sidan nf cll betraktar äktenskapet: en handel hel så långt som möjligt och den ar mins inspektörens berättelse, att han be- ltollosala.
indirekta skatterna (tu1.h enkelt, vid hvilken den affären göres !ika hänsynslös som den engelska va, dagade, det Norge icke bjöd arbeta- o. dyl.) a.fven k m betala den direkt; sorn inbringar den största vinsten.
Dr mder kampen om arbetareskydde ren.
tillfälle till att " arbejde hjemmeu, skatten, ja d &amp; betraktas jag som er aktenskapslystna kapitalistteiningarn; iiarstades.
Och just har på detta om.
; åsom i Tyskland och Schweiz.
Den ja.införelsevia klok och föratAndjg bar betrakta kvinnan med samma ögor 4 d e är det vi finna kapitalismen: jode mannen hade ssnnerligen .ifzgen ' till och med s % Iilok och förstå.nclil som laclugårdsägaren en mjölkko.
Der mot familjen riktade ohyggligaste form sannedom om hemarbetets förbannelse, att jag kan.
vara med och rösta pi som har största hemgiften blir der hemindustrin.
annat fall skulle han icke kläckt ur riksdagsinan, men sku1l.e jag af er " lyckligau, liksom bonden också kö.
sig en sådan ' groda.
En stor del af den.
tyska industrien: ödets outgrundliga iiyck vara födc per den ko som ger den mesta mjöl.
.
.Hemindustrin ar familjens värsta &amp; sa grenar äro förlagda till arbeta, till kvinna, d % Er jag född diim ken!
' iende; den förstör .hvarje familjelif Konfektionen, leksaks - ens.
hem.
oafsedt min ekonoiniska stiilliiing Men det angår oss mindre.
Må de ndustrin, urmakeriet, delar a ' f bokbin.
) ch gör såväl arbetaren sjalf som ocli jag ai-iSes sakna förmåga.
at.
enskilda personerna sjalfva bli enig: lerihandverket, af tobsksindustrin o. s. v lans hustru och barn till slafvar afven en g h g h r a r t t~eclje &amp; r deltaga med sig sjalf, huru just de vilja ingå sin: ir till största del hemindmtri.
Ar.
i e timmar, de annars inom sina egna valet af landets lagstiftme, folket!
äktenskap.
Den frågan kan val varc ~etarefamiljen, fran mannen och hustrur: yra vaggar skulle kunna hvila sig och s. 1;.
represeiitantel *.
af offentligt intresse, men den beröi ntill 2- och 3-årsbarnet bli här indu- iamta krafter för kommande dags ar- Sunda förnuftet torde v51 ändl icke det, som nu intresserar oss.
; trins slafvar.
Arbetet förlägges i ar- lete.
Den alstrar sjukdom och fat- saga, att skall dc?
lagar som stifta!
Äktenskapet påstas vara stiftat ai &gt;etarens hem, hvarigenom alla fabriks- igdom och gör hvarje organisations- gagna hela folket ocli t.illfredstiil.1~ gud.
Däremot kan man ingenting ha anke till en omöjlighet och följakt- det öfvervagxnde flertalet af detsailim a att invanda.
Men fa.miljen skall vara agar, arbetareförsakring o. s. v. upp- igen också hvarje tanke på en social iöra att existera föl dessa arbetare.
s % infiste ocksk flertalet af befollrnin.
det heligaste vi ha på jorden, endas1 =rån tidigt på morgonen intill sen1 iöjning af hemarbetarnes klass .. gen f5 vara med och alj ja de lag- Sålunda är kapitalismens familje- så kan .man förstå fjärde budet.
Och) å natten slafva dessa människor i stiftande representanterna.
så förstås det val också af Kvinlzaui le eländigaste bostäder, förvandlade ifv.ets vkrsta fiende.
Den drager in Hvad siiïskildt kviiinor~ir~ beträffar: i regeln.
Hon betraktar den akta ham- iela familjen, i industriarbetet.
Och s &amp; torde det ligga i öppen dag, atj nen som sitt egentliga.
' lifsändamål; hor il1 verkstäder, och deras löner är ned-.
lär det ej låter.
göra sig med nog: ryckta på en nivå som knappas af \ - en cle.
kar siiïekilda ~ p e c i a h t r e s strafvar kanske efter att " bli gift " ~rofit på verkstaden, dar förlägger den sen; som ' inaiilieii, trots d l sin nie att få sitt eget hem.
Och i dett: ~ppehåller lifvet, Nar den vanlig: ndustrin i arbetarens hem .. äsarinnan just nu vid julstöket köpei eller mindre inbillande cluktiglict strafvande förbiser hon hela det offent, Samma kapitalismens banérförare och icke liar förinliga att.
p % ett tillfreds liga.
lifvet, går hon förbi alla frågor: n liten billig leksak för de små, SE .epresentanter ta dock i regeln mun- nå hon vara öfvertygad om, att de stallaiide &amp; iitt tillvarataga.
len full om äktenskapets helighet.
som beröra hvarje samhällets med.
Socialdeinokra.tem ha dirför pi borgare och framförallt arbetame oct länder som förfärdigat densamma lefvz Och samma arbeterskor som i re- mder de dåligaste tänkbara förhållan.
sitt prograin afveii fordran om röst deras klass.
jeln slafva i fabriken tills de bli gifta len, att de barn som varit medver.
ratt för kvinnan från och ined fyllcl~ Hon bedrager sig sjalf.
I vår nu.
rande vid produktionen daraf aldrig) ch sedan måste slafva för hapitalis- 21 Ars Alder.
varande samhallsordriing .står för ar-; ett en glimt af solsken i sitt fattiga nen såsom hustrur, de betrakta sig Meii ej nog cliirmed, socialdemo lock ofta, såsom en talarinna på krateraa fordra öfven skydd för bar betaren det helgade familjelifvet til: ~arnalif.
Det ar kapitalismens för-; kandinaviska arbetarekongressen i) annelse mot familjen och när dess största del på p a j p e ~ ~ e t.
ilen, hrilka nu gladetigen espl.oaterai (öpenhamn anförde, som endast till- Kapitalismen raknar i första rum-, epresentanter an en gång träda fram älliga pa arbetsmarknaden.
af 1; apita.listerna och fördiirfvas:) ch förolämpa dig såsom socialist, för f abrikema, glasbn~ken och sågverken met med arbetskraftens.
pris.
Ju bil- Nej, arbeterskan har likaväl som clRr bör kviiiiian h a h in plats gifveii, ligare den ar, ju mer arbete han för lin socialistiska öfvertygelse, att du nannen endast och för beständigt sin rill ' afskaffa familjen, s a svara dem hoii soin är i besit.t.ning af d ?n vaclr billigaste pris kan draga ur arbetaren, dats i arbetareklassens politiska och raste och ädlaste af alla ltiinslor, mo.
desto större blir hans profit.
Och så ned det enda ordet: hemindmtri.
: konorniska organisationer.
Endast derldirlekeii, bör om någon vara iiled drages kvinnan in i den modarna pro- Iäri ligger den svartaste synd mol lessa äro verkliga vänner af familje- amiljen och familjelifvet som ' hela då det @ ller att skydda de kika duktionen, därför att hennes aibets- ifvet, ty de verka för att möjliggöra nanniskoslaktets historia känner.
kraft ar billigare än mannens.
s171 a. letsamma genom att bekämpa dess Mot detta system ha Tysklands -!
a Det ar icke blott den ogifta kvinnan De af inotst %ndarnc s % f6rbiittrrid.e rarsta fiende: kapitalismen.
socialdeinokrat.ernn fordrar sålecles i som ar fabriksarbeterska.
Nej, arbe- betare numera upptagit kampen.
Ar Wilhelm Jansson, Berlin.
riittvisans naiiiii slcydcl för de små tarens lön.
räcker i regeln icke till för, 904 afhölls i Berlin en hemarbetare- och de svaga i sainhallet.
- Hvilken Famil.jen, utan också hustrun maste gå; ongress, som beslöt, att samla ma- riittiinkaiicle lmiiina Hr det.
soni ej vill i arbete.
.Men an .vidare begagnar erial öfver hemarbetarnes och arbe- sig den modarna kapitalismen ocksa &amp; skornas elände för att inverka på vara med i deii kainpen?
Med dessa rader tror jag mig j 3f btzmelzs arbetskraft.
Så ar arbeta- agstiftningen.
Numera har rörelsen, hvilken saval våra.
fackorganisatio-: ens hela familj, man, hustru och ' Y ' - ïikt.ig belysiiiag framdragit en del af sociialcleiiiokra teri~as kraf och hoppae Darn, slaf i kapitalets tjänst.
Lönslaf- ier som också borgerliga socialpoliti- r ~ t t tidningens l i s a r h n o r genom de- ireri är arbetsklass.ens lott inom den .er deltaga, hunnit s å långt med in- amlingen af material, att under sa.mins i någoii m i n eggats att an sapitalistiska samhällsordningen.
Tre unga: flickor sitta framför bra- Genom arbetareklassens kamporga- Dppet af februari 1906 en utställning nn, som haller p &amp; att slockna, ine- mer ' energiskt.
~ e r l c a för eröfrnnclet af vilrt imAl frihet, j&amp;tlikJzet.
ocJz Oro- lisation sattes nu ett tryck mot, kapi- .an ' öppnas.
Fotografier, öfver arbe- .an skymningen sänker sig öfver stu-: alismens värsta tendenser.
Genom nrebostader, som på samma gång an- an.
De tala sakta och dampadt i derskap.
; itt inflytande på lagstiftningen söka andas till verkstäder, komma här att ii ton, som visar a t t orcleii komma Tlzorwald Zetterling.
irbetarne att f &amp; arbetstiden lagligt be- ppvisas för att visa en intresserad h g t ifrån och säga i-if~got, som gränsad Och de faror som den kapi- ublik det elände som herskar i dessa ldrig annars kom mer öfl-er Iap-: alistiska produktionen tillskyndar ar- em, hvilka af kapitalismen.
beröfvats laroa.
~etarnes, framför allt kvinnornas och sin egentliga bestämmelse och i stal-)) Jo, jag vet nog hvad sorg Kr,, larns, lif och hälsa ha .nödgat sta- et gjorts till industriella verkstäder.
kger clea ena, i det hon ser med erna att skrida in med en del för- Vidare har-man samlat en stor mängd ina mörkblå, djupa ögon Ihngt fram-) rdningar i denna riktning.
I Eng- artiklar, som tillverkas i hemindustrin, jr sig.
» Då jag var liten, miste jag and inskränkte lagstiftningen år l 8 3 3; åsom konfektionsartiklar, bokbinderi- lin nior, senare iniii far, och sedan trbetstideri för trettonhingar till tolf arbeten, leksaker, urmakerialster och ar jag måst tjäna mitt bröd.
Det immar dagligen och 1844 blef ar- lylikt, med angifvande af tiden, som r hiiïdt n k nian lefvat hela sin) etsiiden för kvinnor likaledes inskränkt Iehöfdes för tillverkningen och Iö~z,e~z, arndoin i ö£ verflöd.
, Meil för resten D, ' De fromma i alla land ha sedan il1 tdf timmar.
; om erhölls därför .. För nästa påsk- kger hon och ett leende lyser u p p länge tillbaka gjort ett stort nummer I andra.
länder följde lagstiftnings- lummer af " Morgonbrisu lofvar jag et unga, fina ansiktet, » har nog lif- daraf, att socialismen, enligt deras på- naktens inskrida ' nde allt efter som in.
asarinnorna en skildring af utstall- et gifvit] nig igen », och ser ner p å stfiende, vill tillintetgöra familjelifvet, lustrin utvecklades.
Också i Sverige lingen och ' kai-iske också några foto- i n g ~ n, som skimrar i sirpningen.
det heligaste dessa goda människor iar ju regering och riksdag 1899 skaf- jrafier, », 4, nej, din sorg var icke s &amp; stor; påsta sig känna på denna jord.
: at en lag som reglerar kvinno- och Hemindustrin har i Tyskland anta- Iu har f i t t behålla clet bästa. », sade Annu för knappt tio år sedan skildrade Darnarbetet i fabriken.
Om den f. n. git fruktansvarda dimensioner.
Dess .en andra, » jag iniste allt, min ' far en socialistätare i en s. k. Iiveten- ?ar något vidare stort varde .ar en Fördelar för kapitalet äro stora och ch moi, min encla lilla syster, och ska.pligU tidskrift i Tyskland, social- iråga, som jag här ej kan besvara.
Och lätta att se.
Först och främst be- il1 sist honoin, som var för mig niera demokraterna som de moraliskt mest n e d de.
sma medel som.
stå fabriks- höfver arbetsgifvaren icke att inrätta ii både föraldrar och syskon - in- vilsekomna.
människor.
Ja, so:; ialist- Inspektionen till buds, höra säkerligen några verkstäder; han har alltså in- cntiag har jag att lita på utom mig b d a i n a, alltså arbetarnes ledande Sfvertradelser af lagen till ordningen tet med fabriksinspektionen, intet med jalf - ineii hilcla a r jag glad för man inom det offentliga lifvet, blefvo ' ör dagen.
lagarne om arbetarnes skydd.
att göra.
et, som rar., Och det stolta, ener- här " vetenskapligtu stämplade som Tysken säger, att felen äro till för Han blir vidare kvitt arbetareförsak- iska aiisiktet f h ett ' best&amp;mdt ut- onn~tistcr, (sjalfbeflackare.)
Jag hade ttt de skola göra ' s och att lagar äro till ringen, d å hemarbetaren nästan all- ryck, soni om hon förinadde taga på den tiden ännu den.
första ung- ' ör att öfvertradas.
Så räkna i första: id arbetar " för egen rakningu, och pp kampen, e j blott för sig s) ä,lf domsglöden i mitt blod och ref i upp- wmmet kapitalisterna med lagarne till nlltså i viss mån betraktas som, själf- taii afven för andra.
,, ';, ', ' % Kapitalismen ' och familjen.
a
MORGONBRIS.
- - p Då deputationen tvekade att nöja) rd ungiiende.
den r %dande arbetslös- Som ett likt %g skrider processionen ietkii, och en Irviiinoprocession följde kam.
Deltagarne stirra f~ ?mför sig,; ig ~iiecl cletta hopplösa svar, tillfo- lepu.tationeii till ministeri,et vid Dom- iågra ha t %rar i ögonen.
Afven åska-; ade ministern: jarnes ögon.
t %ras och många blottar B Vi kan intet göra!
För sista gdn- ~ingstreet.
Det blef eii.
sorglig vandring; men iufvndena.
Hvarje hjärta kryniper ren, vi kan intet göra!
----- iet blef tillika; den mest rörande de-; amiiian vid Cisynen af denna @ im- Så l h g t clanska SO~.-Deiii.
Ofvan- inonstration, som niigqnsin är sedd i ner, detta tysta, sorgliga tBg af nian- London, ett eiigelskt motstycke till liakor, som går fram bedjaiicle sina, taende gripande skildring torde till tull evidens visa, att kapitalet och 3en cleirionstratioii som fader Gapon; nediiiiiniiiskor om att f % lefaa.
.
.
Midt pA Whit.elial1, den breda huf: tapitalistregeriiigar äro sig lika i alla m janiiarisöndag anförcle £ram.för S:t Petersburgs vi:nterpalats, och hvilken {udgatan, som leder upp ti.11 ministe- !änder.
riet afbrytes inarschen för ett ögon- Arbetare och arbeterskor, hvar som sf tsaren dranktes i blod.
Victoriakajen 1ii.iigs Thenxen är olick.
Sist i leclen har uppstått för- hänclt i England kan en anilaii gång Lonlons elegantaste prom.enad.
Här virring.
En kvinna har fallit, utniat- koninie att hända i vårt land.
Vart ligger stacleiis största hotell och finaste Jacl ocli, kraftlös.
Man vill bRra den d a värn iir organisationerna.
privatbyggii ader, ocli liar myllrar det sj~ika bort, men hon ' reser sig och Darför, fart i agitationen och in i regeln ined (: kipager och autoino- förklarar att hoii pill gb vidare.
Hon föreningarne!
biler, hvari Lonclons rika maii nied föres nu fran1 till spetsen af t&amp;get, hustrur och barn .företaga sin; .t dag- lär hon stödd af tv &amp; vänniiior vack.
lar af och an nied upplöst har och liga körturer.
Hai ' ifr&amp;ii af marschemcle clepu tatio- 3ordix1.de kläder.
Alla som icke kgn.
neii i spetsen fijr kvinnotkget, ocli ner förhallandet tror att Iion blif vi1 liar möttes do kijrancle vid i~iiddags- iwivettig af lidelse.
Omsider nHr mail Balfoiirs minister.
ticlen af en syn, som i hast fick dem att 1Lita.
vagnarm v&amp;ilcla.
De fina boning, och nu brusar för första gan- damerna ryste och herrarne hi ' jllo.
tid- pi ett st; ornia,nde hurra gelioiii dc ningarix för ögonen.
Eli här af då- arbetelijsas ledcr: det %r deputationen ligt kladda, utal-made niiiii sparrade soni lanmar t %get för att begifva sig Om natten ibland, nar jag ligger Han bodde p % en slatt vägen, 50,000 arbetslösa hade sam- till ministern.
I afdelningar p5 100 intill 500 för, vaken med slutna ögon, komnier det lats för att se hustriiriia och döttrarna vid en villande skog; diap bort i det tåg, hvil ' ket genoin delar kvinnorna sig i en del offent, förflutna för mig med en sådan tyd- det var dödens skog.
illust.~eranclel; czf de arbetslöses namn- liga lokaler, där cle på fackfiirenin, lighet, att sömnen flyr mig i. timmar.
Har inne .under Jätte- lösa eliii-icle skiille visa de niakthaf- games bekostnad bespisas med te ocf Det kommer till mig, som en död ädens grenar fanns vaiide de sorgliga följdei-na af det bröd.
Afven allmänheten tar gäst kommer om natten till sin kirastes fritt emot de hungriga kvinnori !a.
l kammare: icke i svepning och slöja, omätlig skatt ai niivarancle s:ainlia,llssysteinet.
Solen s1a.r för första gangen pi3 Westininster Chapel 5.r presten Steec utan med bloninior i haret och blom- flera veckor geiioiai millioi~stadens clini- värd, och hiir samlas slutligen allr mor i händerna och ett vemodigt gr &amp; atiiiosfiir,.
och i detta mattgyllne t8gets deltagare för att höra resultatet leende på lapparna.
Det st %r vid min hu£vudgard; det böjer sig öfver solsken saiiilas cle asbetslöeas kvinnor fran mötet ined yreiniärniinisteii.
mig; det är mig s % nara, att blom- undei:: fanorna.
De komma från de r: doften smeker mitt ansikte.
Men nar y t.tersta förstaclerna pr järn.vii.g, sphr- Det skymmande skogsdunklet lockade Resultatet kaniier Morgonbris läsa jag öppnar ögonen - då är det icke vagn eller i sin&amp;pi:ocessioner, frin alla och drog Lonclons fattigkvarter i ilorcl, syd och rinnor: Det blef en beklagande axel dik.
Och hur skulle det vara möj- till underbara öden öst.
.
Poplar .i.
Easteiid siinder ensamt ryckning ett sista affiirdaiicle nej .. ligt?
Ack, det iir ju clödt för länge- men aldrig ett steg emot skogsbrynel 1,500 iiiider fru Will Rrooks ledar- Hvilket soin en utkastad brand eattc sedan.
sinnena i jäsning inom hela Lcndoiir skap.
han tog: De flesta äro tunriklädcla och fry- arbetarvärld.
han bafvade för döden.
.Jag bodde en gAng i en liten stad Mötet mellan clen mätte kapita, sa iide med .utiniirglacle ansilrten och sy~rtraodacle iiifallaa ögon.
Andra listministen och de arbetslöses re.
i en vrå af viirldea.
Den ligger väl SA kom dar en flicka förtrollande och har ögoiiskeidigeii sökt pryda sig, preseiitanter blef af gripande verkan kvar 5n; men allt, som rör den sta- Ba,lfoiir mottog deput.ationei sit den, ter sig för mig sAsoni ett för- nien deras f a t t i p st.ndstass gör i det fager tande i sin högkarmade länstol, un flutet; jag kan icke tanka mig det graniia.
solskene t ett mer jainnierligt som en sommardager, der det de 30 miinnen och kvinnorix annorlunda.
Den ' låg för sig sjalf in1; ryck än de d8liga kliiderim och hon ilade in och liksom funderade öfver, hur den Minga Iia si-iihbarn nied sig och blefvo st: %ende niedaii en och en a; koinmit s % afsides.
Och medan den i skogen.
.
.
dem trädde fram och talade till mi de små p6 rnödrarnes arnzar rysa (i funderade, väste det mossa p % taken tunna.
~7clader och grata ' af hunger nisten.
och gräs .på gatorna och maskrosor Ordförande vxr n u Crooks, då har Och han, och han, och köld.
p % själfva torget.
Hela staden blef niidde till orden: som bafvade för döden, D &amp; allt &amp; r fiirdigt st &amp; 6,000 kvin- » Londons fattiga beder icke on liksom igenvusen.
Fla,derbuskarna och 1101: i sliiton trupp, sex och sex j och ej lockades af guld välgörenhet, bloit om arbete.
Et: syrenerna frodades i de gamla trad- hvarje led, ordnade efter cle respek- samkalle, som ic7ce ka.n gi fva .sint gådarna och väste iipp och skymde eller underbara öden - ti+e stadsdelarnc::.
medlemmar arbete ar dödsdönzt!
ljöc för husen, s % att dessa knappast syn- Han, han Fraii tornet i clet narliggmide par- ett n am falt, demonstrativt, 72Ö.rt!
hört tes.
Och därinne sutto människorna ilade och försvann lamenthuset s1ii.r klockan 1, goss.
Därefter framträdde den ena eftei och tittade i sina reflektionsspeglar in i skogen.
- - orkestern fraii en af Easteiids fattig den andre af deputationens medlem och inbillade sig, att de sågo en Karl J.
A. Jansson.
skolor blaser af:niarschsigiial och lång.
mar, Orden voro ständigt desanima flik af världen, 11a.r cle i själfva amt sätter sig processioiieii ' i.
rörelse ödelagda hem, svältande barn, sjuk verket icke sågo annat an ett stycke till.
tonerna af - Chopins sorgmarsch, dom och ' docl.
w Jag skulle önska n plank och en toin gata och längst Främst gHr deputationen till ministern: ville komma hem och lefvn tillsam uppe.
vid ändan af den postmästariis 30 yei-scsrier, daribland 12 kvinnor.
mans nied mig!
Ropade en ?f h i n hund, som satt midt på kyrkplanen och spejade ut öfver staden.
- Och b4&amp;i ' &amp; en äro till största delen stads, norna till ministern.
fu&amp;äktige f r h fattigdistrikten, Will, Balfour fann visst detta roligt t?
så lade de patience och läste gamla Crooks, Georg Landbury, Janies Mac, han ' sinAlog, men leendet dog genas följetonpsurklipp och hade det frid- dgna.ld m. fl.
.Bekanta arbetarledare bort d % en arbetare ropade: D Parla fullt och vaxte igen, de också.
Därefter fö1je:r Poplarkviimorna med nientet beviljar pengar till bekä~n Hela veckan igenom låg staden för- 6,000 kvinnor med svarta fanw två svarta fanor med inskriptioner.
pandet af epidemier bland djuren.
sänkt i drömmande tystnad, Men på sorgmusik och gråtande barn.
Ett doft inumrnel går igenom mäng- Nar.
kommer ni att bevilja medel till lördagskviillen blef det lifligare.
DA Som bekant rader det i Loiiclon den, i nskriptioaerna.~ ordalyclelse 1ö- bekämpandet af hungerepidemin bláncl komino människorna, beväpiiacle med långa kvastar, ut ur sina hus, och f. n. stor arbetslöshet i det cirka per fran: ir11111 till - n i » Proletärer miinniskorna?
E n annan arbetare förklarade un- begynte efter basta förmAga sopa ga- 200,OO 0 personer saknar syssels5tt.
i alla land förenen eder!, 2 Pi fordra ar&amp;ete för ejåra miin der döc1,~tystriacl: Att nar samhälle2 tan.
En del af dammet rörde de iipp ning.
Det mest iiaiimlösa eliiiidc är naturligtvis rådande och allas blickar och bröd för våra barn!))
ej tog mtgon Atinsyn till de arbets- i luften, resten samlade de i högar, Iösa., S &amp; var snart den tiqnnze kom- ?II fran~för hvar port, för att sedan i Pz beder icke, vi lcrafvt:r! ».
vor0 .till att börja med riktade p4 De rika hers ' kape~pa, som betraktar men, dd dessa iclce lavigve ville taga köra bort det i sm ' å natta gröna regeringen med tanke p &amp; att denna kottk kar ror och stjälpa ut det nggoii- .skulle triida hjälpande emellan; denna förbimarschen fran husens: iltaner sl % hansyn till samhallet.
En tredje pekade på Ryssland.
städes.
i närheten.
En egendomlig förhoppning oin hjälp frhi clet hA ' llet, igen fönstren.
Detta trotsiga sprkk Hvad arbetame 7can göra där, kan stamning a£ helg och renlighet sankte som bland.
vissa lagm a£ arbetarix skorrar i deras öron.
Stilla buktar sig tbget gcnoin den och vi göra!
Generalstrejken @ T 3ig öfver staden.
Genom de half- gjort sig gällande ' har emellertid nu strandat, full klarhet fick nian i deii tillströinmiiiicle mängden af arbetslösa vårt sista vapen, tvingu oss icke tili 5ppna trädgArdsgrindarna kunde man saken d8 arbetarnes deputation haft maii upp förbi Trafalgarpl atsen.
att använda det!
Ja, han gick så slrynitn prydligt krattade sandgangar ett sanimlintriiffande med preiniär.
D C S S ~ G,OOO utslitna och ' ntn~ärglacle l&amp;ngt att 7tun spddde bloc2 öfver 3ch nyss vattnade blonisterïabbatter.
kvinnor har ÖgonSkealigeiz icke myc- London innan januari for sdvidt Cnne i köken sken kopparn blank på minister Balfoiir.
väggen, och det var ströclt klippris Då deputationen t %gacie upp t.ill ket krafter, ck.
rora sig langsamt, icke dtgiirder blefwe vidtagna.
Under clet dessa personer talat hack p % det nyskurade golfvet.
Grötgry- niini.dern Atföljdes den af ett, stor- nästan medvetslöst.
Trafiken har staniiat.,, allt är tyst, af ven hiir cn kvinna svimmat af huri ban puttrade p &amp; spiseln; jungfrun artad.t kvinnotAg.
Om denna sorglig1 kens lrla.
@ nde ger ocli utmattning .och blifvit ut- stötte kanel i en mortel, och den storartade demonstration mecldela vi man hör blott sorg~i~usi muntra metallklangen, som hördes här en gripande skiliiring iir daiiska toner sipp rit genonz liiften.
Mödrarne buren.
.
Nu stod kapitalistministe~i?
upp och iiida ut p % gatan, hade iiagot obe- trycka ' varinare och va~ninre de spada Soc.-Dem.
: ---; krifligen festligt öfver sig.
- SA sn yf tnade barien tatt till sjim bröst.
gaf till svar: # Det är iclie rilisdagens uppgift att iöll slryn1ninge.n på.
Har och hvar ~ i l e ~ r a f e har n i knappa orclalag Sist i taget Iröres fenz arbetsvagiiar r %da bot på ~saml.iii11sfel.
efter hand p % de tigande gatorna. '
kunde man bringat världen meddelanden oni clen fullastade med halfvuxna barii.
HA.llande hvarandra i de l~lfifrusna som de göra sig gällande, och det är iniiu möta en flicka eller fru i deputation af londonska arbetare som i dag den 6 nov.
blifvit niottageil häncleriia sitta, .de p &amp; långa bankar ett farligt feltag att tro att det.
: pa bomullskladning och.
brihtlappsför- allvarliga och trista, som hade de landsbygdei~ finns arealer, där de ar.
kläde, med krattan p &amp; axeln, vatten- af premiärminister Balfour.
k.ruka.11 och krusbradet i handen.
betslösa kan finna sysselsiittning!
is Den kom för att, höra hwi&gt;n, sista allaredan ilpplefvat all ~ ä r l ~ e i sorger.
)) Min sorg var icke så stors, säger den tredje,, för jag har aldrig haft något att sörja öfvei:.
Far och mor har jag aldrig känt, fräinniande miin- niskor nppfostrade mig, ingen har älskat mig, ingen har fragat efter mina viigar, lifvet har jag blott sett på afstAlid, mig har det gått förbi.
Ni tvii äro de enda, som lin, t ' arit vanliga inot mig.
».
DA slingrade de tv &amp; andra sina ar1iia.r om henne.
)) Din sorg var den största!
Vi försöka att dela nied dig back vAr sorg och vAr glädje, v h a minnen och våra lif - du stackare, stackars lilla viiniiin &amp; som lifvet ingenting gaf, icke en &amp; ng sorgen,.
(B S %ningsmannen.
B) Vrd.
. '
, Från det förflutna. '
' ' ' J:.
, De hungrigas, tagl ' ' ',,.
*.
- - MORGONBRIS Deii sena vandrerskan v ' zr p &amp; vag ti kyrkogården: hvar och en, soni had en graf att v i d a, ville ha den fi t.ill söndagen.
Veckans sista tjanr Kontorstid kl. l / 2 1o-l, ' 2 4.
TRIEVALDSGRAND 2.
Allm.
Tel. 143 23. galde de döda.
- sink ni ng on^ blc allt tyst och stilla.
Dörrarna stiing Utfor rättegångar, verkställer boutredningar öfrigt juridiska uppdrag af alla slag samt om- des för natten; rullgardinerna fiillde och ariskiften, förmedlar egendomsförsaljninga~ besörjer m e d energi och till ytterst billigt arfvode.
ner.
All eld sliiclrtes.
Den igeaviixn affärsöfverlåtelselser och ackordsuppgörelser under inkasseringar - staden sof sin l h g s t a söiiin.
hand, up,~safter ' legala handlingar, utför i O, dii ganila stad, hur tydligt ja, ser ' dig för mig i diii soiiinzarljus livila!
Jag ser dina låga hus, där dc med tillslrrufrade fönsterlucltor, sofv, y .. a.a.a.gga.o.o.o.
.
i minskenet.
Jag vandrar i tankam rekommenderar sig i ärade kunders benägna h&amp;g- genoni dina tysta gamla trädgbxdai.
dar fliider och jasiniii strö sinn hvit, kornst.
yransar utföras smakfullt oeh billigt === bloinhlad ö£ver mossiga stenbiinka och dar luften är tung af hemlig Malmskilnadsgatan 40 heter.
Jag ser dig sh, som du va Allrn.
Tel. 502..
K k s Tel. 67 83. vackrast att se, som c h iii.
mig karas att imiiinas; Höststormarna, vinter.
.
snön - dem ha,r jag g1öni.t.
- - Vid kyrkan lag inina föräldrars lilli ghrcl.
Det var ctt hvitrappadt, lag hus med lläclc och staket omkring - undangöindt, öfwrviiset det ocksb 15 Kungsgatan 15, Stockholm En liten trädgård hörde till.
Den va icke lik de andra vörclnaclsviixc~a gainli Stort val sorterat lager af Stort val sorteradt lager af Guld- och si~fver-ur Rumso, Fönster=, Bad- och Urkedjor, största lager på platsen.
tradgardarna i staden, i hvilken tyst Febertermometrar samt släta hldmetallringar 2 1, 1.50 och 2 kr.
at.
- Barometrar m. m.
1iade1-i och drömmrirna hade hemorts Vägg- och Väckardr m. m. ratt, Det var, så att saga, en .u114 och förhoppningsfull triidgård, soir * ~ ~ * ~ * ~ * ~ ~ * ~ * \ e \ @ \ * \ * ~ &amp; * ~ * * Bref från kappsömmerskorna - / = ~ = ~ ~ ~ - ~ ~ ~ v ~ ~ ~ ~ w v w * w ~ ~.
M - - r M ~ - ~ ~) - ~ ~ i Göteborg, ~ alltid såg solig och i-iymoriiad ut @: * w Där ~ a x t.
e arter och inorötter ock Prenumerera pA prof en månad eller kvartal.
Sedan cirka tre kvarts &amp; r tillbaka arbe- bönor och jorclgiib bar; där f linno!
.
.
- \ t1 tar här en fackförening bestaende af kapp- krusbiirsbueka.r och ii.ppelt.i.iid.
Ocl lh sömmerlikor.
Den lir ännu ganska liten och.
vi kunna ej skryta.af a t t den gar s å vidare allting trifdes så vii1 och vaste s {Läs, prenumerera på, annonsera i, icl fort framat, men vi hoppas så mycket fort i deii trädgården, att det val säkrare.
Vi ha ju nu stretat öfver den rent inarkviirdigt.
RSocsiga stcnban di \ Uppmana vänner och bekanta att hålla f ö r ~ t a svara sommaren och det ä r ju e t t kar funnos c18r inte; men clär fuiiiio: godt tecken.
Vidare h a vi lyckats fa en präktig styrelse, som hänger i nog s a tap- i stallet de allra präktigaste,.
l h g a pert ocb som säkerligen förtjänar få.
e t t ljiisgröna gungbrfiden.
Dar brukadt litet omnämnnnde här i Morgonbris.
Det for- vi sitta, vi unga, under de 1.jumi-i-ia dras e j s a litet god vilja och energi för doftande vårlrvallarna.
Det var si att stå som ledande för en kvinnlig fack- förening här i Göteborg, där till och med vackert däriite, nar äppeltrii.clen st.odc de manliga gA trögt.
Vi h a försökt attge- i blom.
nom föredrag, särskildt med kvinnliga ta- Huset .- liernmet - hade två v %- lare göra mötena intressanta och eflerlang- ningar, hvardera, med sin s5rskild~ tade för medlen~marne, samt genom dans- ökat kassan.
Detta har hittills va- karaktar.
[1!, Pris i Stockholm ' pr Ar .9: -, halfar 4: 5 0, kvartal 2.25 11) fester rit.
enda sättet för oss a t t Bunna arbeta, I den undre &amp; iii@X-häriicade er!
men jag hoppas den tid snart skall komma och månad 0: 80.
1ia.lf skpining, färgad af grönt.
Kyrko- t ' h d &amp; äfven vi kiinna.taga itii med vara fack- g %rden lag midt emot, och dess h i n, liga och politiska angelägenheter riktigt på I landsorten: allvar.
iniga trad skuggade.
v&amp;rt hus.
Del Anledningen till att jag.
just nu skrifver var ett allvarligt g.rannskap vi hadc pr &amp; r 9: 20, halfar 4, 6 0, kvartal 2: 30 och ' månad 0: 80. iietta lilla bre£ var egentligen en stor agi- - ett grannskap som kiinde gifva Lationsfest 80m vi afhöllo söndagen den Prenumeration i Stockholm pli expeditionen, Folkets Hus, ' j, tr. uppho£ till manga tankar och som 19 nov.
i Arbetareföreningens stora sal.
A h.
i d.
68 68.
Rikstel.
44 57.
1 landsorten i närmaste postkontor.
(11 Meningen med denna fest var ju att få också.
gjorde det.
Men vi kände det (h föreningen känd bland arbetarne.
Det lyc- icke dystert och icke Iieinskt.
De döda nades ock ganska bra.
Omkring 500 per- störa ingen, soin icke stör, dem; tvärtom, zoner hade infunnit sig.
Föredrag hölls Prenumerera på prof en.
månad eller kvartal.
de gifra nagot af sin ro At de lef- 2f fru Kata Dahlström, som hälsades med ipplfider s a fort hon visade sig vid talar- vande.
Ofta sntto vi om.
kviillarna stolen.
Som jag ej beredt mig p i att re- vid fönstren i salen och sågo ut öfver terera talarinnan, far ' jag nöja mig med grafvarna och talikte p % dem, som itt iittala den .förhoppningen a t t hennes.
.
.
so£vo .dar nere iinder de lutande kor- iöredrag matte h a fallit .i god jord.
Vi inden?
Det hade rosiga tapeter och vinden? '
Hvem står där vid fönstret lade också.
litet muntration efter föredra- sen.
Och vi si.go, och vi t5nkte, tills Frhken Gerda Johansson ~ j ö n g med blicken blef skum af att se och tan- n hvit gammaldags möbel med ïöd- om kvällarna och ses solen försvinna: et.
gin präktiga altröst nagra trefliga bitar, ken trött af att tanka.
DA fiillde vi c h: hritrandiga iifverdrag.
.Ett spe- bakom kyrkogårdens möi-knande trad?
gom säkert ganska mycket bidrog0 till a t t ner gardinerna och stängde de döda; elbold, konstnärligt draperadt .i skärt Hvem sitter framför brasan och rör riira festen vallyckad.
Därtill ha.de vi mu- ch,: hvitt, luftigt och lätt, stod i en i den glimmande glöden, medan rag- iik och uppträdande af komikern h r Johns- ute.
Sedan föreningen nu genom denna Den öfre våningen a£ v %rt hus iipp- di.
och sfig inbjudande ut.
Men för ilet sakta s1.r emot rutan?
Frärn- 3on.
fest gjort sig mera bekant utat, ' hoppas t.ogs till större delen af en \ .iiid - .tt.
d.et inte skulle draga min upp- inande människor, frainn~a.nde 1na.n- vi på mera stird otaf vára öfriga partivän- el- \ skclan clär iilystisk och trefiig gain- narksamhet alltför mycket till sig, niskor!
ner, som naturligtvis konna göra mycket för Aldrig, kan jag f &amp; mitt lilla ruin, ss genom agitation bland sina personliga ina1.
vind, med manga skrubbar och lade jag placerat en stor enrisbukett vrår, som frestar tin kurragöniiiia i att framför glaset.
Rummet var igen; såsom det då var.
Det var en vllnner.
Ty de8 ä r dock SA, att det gar bättre slrymi-iingei~.
TTid hrardera äiidm af yldt a.f deii friska, doften.
- Pk del a£ mig - själfl den delen, som jtig itt fL en sömmerska att gli in i sin före- iordet framme vid fönstret stod min för alltid lämnade kvar i den igen- vinden IAg ett litet rum.
I det ena ning genom en väns pastötningar än ge- herskade min broder, insvept i ett nyrteii och drömde b5kom jaloiisien.
vuxna staden.
Det var någonting nim en k a m r ~ t s.
Jag har hört eägas, att moln af bokdamm och sniisförnuft Tardinerna, luftiga.
och hvita,.
sago lätt och skärt ' som äppell~lominorna.
Gnteborg finnes den största kappfabriken norden.
Det %r ju så., att der1 största och tobaksrök ocli filosofi - ett.
moln lltid nystrukna ut.
Sängomhängena och förgängligt som de.
Aldrig kan rabriken i en bransch i stort sett bestam- så tjockt, att det, när dörren stod ikaså ..
Det fanns icke en falsk ton jag fb det igen.
Det ar blott.
en ner priserna f ö r de mindre.
Daraf böra qppen, synte5 anda ut p %.
vinden.
hela &amp; s a n af ljusa och l a t t a farger.
gå.ng, som v %rsolen lyser öfver ett rri försia, hur nödvändigt det ar, att vi just har få.
en stor och stark förening, för Innanför mitt rum låg en skrubb, manniskolif.
Rummet yar litet för mörkt: socken- att darigenom skaffa oss en- drägligare stugans förstockade röda vägg stängde liir min h o r förvarade syltburkar på .illvaro, d % ju Bhen .våra kamrater p % an- %t det hållet vägen för solen.
Min n hylla.
Därinne hängde också inin ira platser äro beroende däraf.
Nu sitter jag rid mitt arbetsbord Med en hälsning till shra kamrat.er lan- nii ii bror var ju filosof och lrunde .Ilra basta klädning, som var sydd iet rundt vill jag nu nfsluta mitt bref lysa sjiilf.
I det andra vindsrummet 61: att anviadas på julbalerna.
Den och ser ljusen, tandas dirute i den) &lt;:h i hopp om podt samarbete i allas vart ' stora staden.
Men jag tanker icke .a:r röd och hvit och lätt som en clareniot lag solen inne nästan hela EMitn.
Kvinnornas Fackförbund.
dagen.
Dar behöfdes den också ky.
För att den skulle få vara rik- p % hvad jag ser: mitt sinne lefver i igt .i fred, hade jag omtänksam t nog det förflutna.
Det är, som hörde jag biittre, ty där bodde jag.
0, i ~ ~ i lilla t t rum., 1nit.t lilla näste, vept in den i ett skynke.
Hvar i fjärran en melodi spelas p &amp; ett Tjänarinnebladet,.
utgifvet af du den enda vrå af viklden, soin jag &amp; .ng min mor skickade mig upp i gaminalt piano - ett sAd ' ailt dar med 30ckl.iolilis Tj5inarinneförening har n&amp;gon,qiil Itunilat kalla min!
En kruhben efter sylt, vek jag undan anglar p % locket och gulnade tangen- ~tlroiinnit och innehiiller bhde] .ifliga sommar och en vinter a.gde jag dig;] &lt;ynket för att se efter, om r&amp;ttorna ter och tunn, bortdöende ton.
Jag &gt;ch Iiisvärda biclrag, bland annat och d &amp; var jag sjutton å.r: Har du, tit upp min klsdning.
De valsig- blir s % vemodig, nar jag hör den IIII föreningens nyss startade plats- gömt alla de drömmar jag dröinde lade råttorna, de hade visst ingen nielodien.
Och likväl är den icke inska.fhingsbyrA ..
Tidningens upp- under ditt tak?
Göm dem eller mak för rödt och hvitt musslin.
-- sorglig i sig sjalf: den iir som en $t iir att yerka son1 agitator blanc1) ch seclan, nar jag sprang öfver vin- langtail utan mal, utan form - och; janarinnorna och genoni sitt inne- glöm dem, men, siig dem icke!
.
g och den &amp; r liilgt, långt borta.
Films.
det eller har det i~&amp;gonsin, en med, sylten, hur j ~ sjöng la11 löser den tillf u110 sin uppgift.
Ebba Westberg.
M &amp; ' tjana.rii~norna köpa, lasa och funnits ett ruin, SA soligt, SA.
leende, i:a.llacle!
Hur allting log den tiden1 (A .. B.
96).
j1ut.a sig kring .sin förening.
A vackert, som mitt lilla rurn p % Hvem bor nii i mitt lilla rum på - &amp; seeeQ9n.ssee.e B L O M S T E R H A N D E L N L I N N E A $g, - KRANSAR 4 s j ~ 8 ~ s ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ b '.
. \ t @ (p, .. r, (11 m w M &lt;P ' (b ' w,.
Redo oisning för uttagna iihingnr bör slzar-ast insdndns w d e v advess:.
.&amp;.a %dy:.
y edition Folkats n &amp; Sto d h o b.
K v i M ~ &gt;IOS Fnihjijrhiii~dr Pris.
80 öre.
- ~tockholm .. A.-E.
Arbetarues tryckeri 1905.
