# ID: svediakorp-per2304
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1904
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,652
# sentences: 1,876
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nr ~rbeterskornss tidning.
- Utgiftren af.
yvin.nornas I. '
- - C-CCi sin källa genom att bära, vatten i ett såll!
Och s &amp; lönlösa te sig verk- ligen Be samhälleliga rättfärdighets- ...
krafven och ny.damngsmödorna för Som bekant har Ellen Key Iamnat enhvar, som endast ser p &amp; samtiden.
Stockholm för att bosätta sig pa lan- Den åter, hvars synkrets äfven det.
.Hon ä r uppvuxen pil landet, och innesluter förtid och framtid, vet har alltid längtat dit.
hurusom intet är vissare än.
att: I viqa kretsar, h a r hon lämnat efter - ' sig ett tomrum, och detta ei minst Till Ellen Keys portratt. '
Som, l hrfattarinna och föreläsare iige: .i,,, i.~iii,,ii.,iii~ .,.,,,,,I,, I .. ...:, I:ll 1 .. '.
.
.
.
.. .. " -.
.
.Nov.
19.04 r harm mot densamma i en hvak, ' soin s1öt.t försummar de möjligheter till verkan och samverkan, hvarigenom nian lcunde Sätta arbetets villkor eller stegra lifvets värden för sig sjalf eller andra; en livar, som mod- a lös * er undan.
för do mödor, sam- manslutningsarbetet kräfver: hvarje sådin man eller kyinna syndar icke 9 ~ g ~ o p: *.
@; ~ s ~ i &amp; de; liten- i~~tken, ntbreda genom &gt;in +odlosh ' et lika.
....! "
... '.
.
. '
lätt panik omkring sig, som ett enda utrop af frulctm kan göra en £ollrmassa vettlös.
Det ar emellertid f örlclarligt att det ännu är kvinnorna, som oftast L sprida modlöshetens smitta bland männen och bland hvarandra.
An f örlclarligare är att bland de kropps- arbetande kvinnorna så många redan födas modlösa.
Ty h t ~ - sende efter årtusende hafva kvin- norna fnnnit sig betyda intet inom det samhälle, &amp; t hvilhet de dock gifvit sina lidanden och mödor; årtnsende efter ' artusende ha samhällets ledare -- kvinnornas oitsporda - offrat de- ras barn i stridernaför dea elconomi- ska och politiska maktutvidgning dar den enes seger hittills betydt deri and res undergång.
Artusende efter årtusende haf va kvinnorna f ödt och fostrat de nya släkten, som gått fram öf ver de hjärtan, under livillca de burits.
Först var tid har börjat inse att all denna levinnliga hjärte- kraft borde brulras icke eqgast för.
att ersätta och bevara,.
ntin äf ven för att nydana.
Vår tid har börjat drömma om.
e ' ct samhallstillstånd där politik skall betyda sökandet af de medel, hvaegenom alla ej endast slrola kunnii, IIesti bredvid livaran- dra, nej afven kunna s tegra sin egen tillvaro.
(:) ch utan att detta slrall taga något ifrZ,in de andras: de enskilde skola boa!
; &amp; brédvid hvarandra, könen.
.. bredvid.
hvarandra, folken bredvid hvarar i 3 a - emedan de slrola bestå genoni, hvarandra, icke som nu mot förtr6stan att vi -- genom att lägg hvaral - dra,!
möda till inöda, kZinsls till kiinsli I ?&amp;r $d har ingen kvinna ratt tanke till- tanke - dana iliigot;, sol qt1t r+odlös frkga hvad insatsen &amp; f iir v i s j l i l f i, ~ och dock oiindligt mi h e m es lrraf ter i ~samh&amp;llets omd a- lin vi sjalfva.
nin~,; ar Iran t j äna, till.
Framför.
Den, som] .åter sin Band s ~ u - ~ c aUit: icke if all hennes insats blir den sin blick skymmas, sin känsla si-elr s:i ' ?egna, i världshistorien hittills genom giftet från de fyra ortdel %dast medelbart verkande kraften, Hvad tjänar det till?
i ömsinaetss denna människa är en f örbr) ytare 1 ' Men det finnes icke en.
handling mot fraamticlen.
E n hvar, so15 ser i:ör:mledd af rättrådig herm, af va- en oratt - enskild eller sam.hälle- &lt;en ansvarslransla, af samhällelig fervillighet, af frimodig ärlighet, lig - utan at.t i sin krets - \ Ecka land uppstått d &amp; koralldjuren da- nat i världshafven.
: .Men inse vi en g8ng detta, då måste vi.
äfven inse att det är på detta sainma sätt vi nu lefvande, bygga framtidens land.
Endast genom att nldrig l ' ta vår egen motgång i nuet s l c g ~ framtidsmålet, känna vi den fasta s 7, ElZept Kqi vänner och beundrare inon sio ok förbund.
irï3.5- .q.
alla samballsklasser; dock, d e vän,ne hon äger bland arbeterskorna varder; i henne ej endast skriftställarinnan ocl talarinnan, utan i främsta rumme den varmhjärtade kvinnan, m e d de1 djupa förståelsen för d e finare kvinnlig; sjalsutvecklingsmöjligheterna, henne fö hvilken ingen klasskillnad ' finnes.
Det finns ett samband mellan Ellei Keys ideella strafvanden och d e rörel ser som utga ur arbetarkvinnorna!
led: i arbetet för att höja kvinnorna Pil olika områden om an fran skilldi vägar mötas vi i detta arbete med Eller K ', daraf d e n varma djupa förstilelsen Genom vår tidnings första numme sända vi Ellen Kgi ett hjärtligt tac / för den insats hon gjort för vår sak ett tack för allt stort hon visat oss för allt ljus hon spridt på vår väg och för allt godt hon gifvit oss.
A -- St. 0 .. 8 .,l,,,: .I::.,: i .. ' ', i1,,.i1 '!
', 11,11 n,.
,, illl,illi .ii,,liil; l., u.
I ... ii. ' I '. '
s 3 4 @ ' Samhallsbyggare.
.
- Det finnes några ord, som inon rnä-nniskolifvet verka hvad mögle verkar i naturen.
De orden äro Hvad tjänar det till!
Genom dessa fyra ord hafva ota liga lifsvarden gått till spillo.
E endast.
så, att enskilda låtit den växa öfver sina egna lifsmöjlig heter, nej äfven s &amp; att de varder genom hvilka den enskilde blir bety delsefull för sslmhället - rättrådig hetskansln och offervillighet, dådlue och nydaningsvilj a - gått f örloradc Släkte efter släkte födes med mol att våga.
Men innan det nya släktc uttradt ur ungdomens alder upprc par det rédan de fyra orden.
T; rundt om sig har det hört försal ras: att ingen kan ro mot strön: men; att ingen är skyldig att s för vinden; att ingen bör tömm - ' 9 Allt tjänar till något.
Men allt tjänar antingen lifvet el- ler döden, utvecklingen eller tillbaka- gangen!
Det 1Iri.fves endast den mattligaste efterta.nlce f ör att inse huru otaliga nu förldungna ord, otaliga glömda mödor, otaliga nn omvandlade lrans- lor och begrepp danat alltl, hvad vi h l l a sedlig ordning och samhälle- l / ga rätt-stillstånd.
Detta har väsent- ligen uppstått genom idel obetyd- liga tillslrott, alldeles sisom de i, -
- - - - - p -- p -- - - p -- - p j - af varm kamratands, af äkta ar- viir dig, kulturenlig, .utve~kli,ngsmö lig stallni * i ett samhälle dar de betsheder, som ej tjttnar till något, 3 vare sig handlingen kommer från en sjalf va h a afgörandet.
och regleran- det i sin hand ge &amp; ' m röstsedeln. '
kvinna eller från en man!
-; Ty intet förgår.
Visserligen - bli Men den modärna industrialisme-n l ej nöja sig .. med mannen, den våra ' största offer, vara basta hand- d lingar i utvecklingens stora sam- drager afven,.i allt st ' ö+re .och.
storre manhang latta som löf, suiå som utsträclming, Itui~inan in i sitt.
f ingst- L ', .sandkorn.
Men lika visst som vi garn.
Skulle då inte kvinnan, sprö- veta.
att ur otaliga, snabbt förgäng- dare, svagare, mera utsatt för indu- i % liga vkFtdelar, ur otaliga sandkorn, strialismens dödsf a ~ i i i n g an mim- .,Y.
$ 3.
vbxer ' det bröd, som nu räcker så nen, sätt &amp; sig .till motvärn,.- organi- .illa å t jJordens barn, lika visst vetoa sera sig, inse sin farliga stblhing?
vi att i f otaliga latta sja.lsrörelser, Hon mdste det, för så vidt bon vill a f otaliga små mödor beredes den samhällets, sina barns,: sina.
: ëfteb- mark, .som en gång skall bara bröd kommandes väl:. '
Hon.
mdstc.
det F. en gång skola för så vidt.
hon ar hederlig, mora- af bröd allenast l h k, ansvarsmiiktig.
- Hon måste resa sig,. '
måste organisera sig, mdste.
.
Ellen Key ...
.
.
bilda fackföreningar, mdste höj a sin arbetslön, måste få sin arbetstid förkortad - och detta i än hogre grad, af iian mera trängande skäl än mannen.
Ty kvinnans hela fy- sik lider mera under industrjalis- mens elände än mtnqens, hennes halsa undergi %fves f ortare,;:.
' där af följ er ' .att: hon.
endast kan föda f 6 &amp; ' rn~t&amp;t&amp;adsPfaftjgai barn, .. - barnssom Lat oss från början fatta oss kort redan i moderskötet och genom mo- utan haranger och vaclm - frases, låt dersm jölken drager sjukdom, svag- oss från början vädja till den sunda h (3t, degeneration ö fver sig.
Socia- logiken.
När man talar ocli skrif- lismen vill befria kvinnan f r h in-; ver till kvinnor ar det häfd att mest dustrialismens f ö r ~ ~ n n e l s e genom slå pg känslans strängar - om man lagar reglera kvinnoarbetet till grän- för en gångs skull vadjade till- det sen där hennes: lcropp ej längre ut- klara f örståndet, slculle detta vara suges, hennes sjal ej liingre för- slöas, socialismen vill göra kvinnan lönlöst ?.,.
Fran '.
Borjan stå två ting- fast- till m8dborgdvicina ' i: samhäll&amp;, till slagna: Kvinnorna: behöfwa socialis- m,annenss j ägmbördiqgr-, så som -!
e men,, socialfsnzen be5öfva 7 c v ~ ~ ~ z o fritt r ~ a.
samhälle anstår.
, Jag vet inr SM kan: radda ' .lc ?in- BlottS:de kortsynta, blott de.
trång- t e t i - ~ärldeh !.
tänkta.
' Iqinn~ ' neka till detta; Föi norna,: höja - d e @ ' lyfta ' dem mer än de: vidsynta, $0; de.
klart och stort sc$alis&amp;ni.
Detta maste $vinriorda t ä n k a d e är ddettal tviinne ' axiom., lärd sig .im &amp; det ' måste ' o ' clcsa $e arbetare, ja icke minst de 1Cvinnor.xii ', behöfva, .socialismen,.
rn.an,; .. de.
socialdemo7at .lära sig inse, h i l k a Socia1i@xia vill ju su-a åt medbo~ggre ' och.-medborgarinna.
en nu;:, f å,n,gnai - under.
: en lconservatis- ekono:omis7c sj iilfstaqdighet: Genom mens ande; - kvinnornas frigorelse- -.
' f ackf öre+q$gr -- ha arbetarne kom- med: &amp;.
Sg,nl&amp;f@e,L:n. berelik.
d e g en ' tryggad, -,: miinnis] co- n$n: eller fader, ' ehuru ariietar:: ..
. ?. '
e ' - ".
5 1:; s ', a ' eec il / '.
Det är sa bekvamt att skylla p8 jälfva, med ogillande.
se deras del-; agande i: f öreningslifvet.
Sådana letnmet - och öfverlita.
ansvaret p i man- man,.
sådana ' f ades ilro icke social- ienl Men mannen har.
ju också, sin 3emokfat&amp;, icke genomträngda af ~ocialismens.
idber, icke arliga ' föi; iarskilda lifsuppgift, som tar det mesta mingsvanner - de äro gamla för- if hans tid!
Likafullt känner han sin benade hj arnor som omedvetet vilja plikt att ta vard om det allmänna.
!in egen klass!
undergång.
Ty un- Kvinnan har i regeln for liten tro !er.
gar arbetarlelassen,, om dess p % sin.
förmåga.
Det ' är bra att inte kvinnoi ohajdat f å bli industri- tänka f ö r högt.
om sig - sjalf, men det dismens, det utsvettande arbetets rof - eller.
prostitutionens!
Ty ir illa att lata.
sina krafte; ligia obru- mellaq polerna hidrrstria alismen - kade och att, inte känna inivar, wostityt {onen a r o: de arbetebs, ' dött- kärlden vore .. inte ' så,.
ond som den rar stilldh som.
s,akiia .oi ' gariisation, som icke: förstå .socialisn-iens.
.; l$i-.
sfta: +isar s i g vara; - .q &amp; koinibrna vore mer.
veiksanima afven utangr hemmet.
randa, beffiande ' idder.
.
.
.
.
.
.
.
i det offentliga lifvet.
Men socialismen beliöfver ' .&amp;7cså.
Vi ' se dagligen 7cvinno~uza.
Hvilka ar det som skola, ' brist .. p i hjärta, .biist pH spawamhet, dana framtid ens socialister, fram- brist pH trq p % att dkt: goda kap vara tidens målntedvetna arbetare om icke .Iivinnorna, arbetarmödrarna?
det starkaste, d e t som skall segra.
i.
.
.
.
Hvilka: ar det som skola genom att världen.
sj alfva aga friska kroppar och sunda '.
~ h n.
det e $k~lle: för bl- -.
$8, om själar föda friska barn, uppfostra kviqn9,rqa: på all&amp;:.
&amp; m.
.,med ?.
.
dessa b a h till - frigjorda, hederliga, Khnnorna,;.
80m .. bättre I k) n första.
:.
.:.
dqgliga medborgare?
Hvillca .är d et som.
s h l a stå vid mannens sida hur de små o+ svaga.
har det.
.. 1.vin- norna,- -: som .4ätta~e.-cltan.
.kanna .med @ icke *; - som: e t t ~~slsejlcbrytarmate ' rial, ej som en konlcurrenshop, ej som dande med alla, som ha det tungt.
en förstörd ocli fördummad slaf- Kvinnorna som ha öfning i att f8 en vinneklas?, utan som en organiserad, liten slant att sträcka sig langt och som ur prästeks ocli frimicklars garn be- friad, förfinad och .värdig jämlike i äro ' vana: att spara och hjälpa sig lcultur, i organisation, i socialt och po- sjalfva.
- K,vinnorna, som ha lätt för att iitiskt medvetande och intresse?
En- tro - ... och.
.
i hvilkas natur det ligger att das t hzcdieten eller qghefen kan dar- satta- in sig " .sjalfva p % sin tro och sin för neka till att sociahmens förverk- kärlek.
.
.
...
: ligaide, att fxamtid ' ens- stora mål+ii:o k äg ' tror det icke.
Det off&amp;nh &amp; beroende .. -.
.
.
lrvinnans., arb.eterslrans,.
.
.. - .-_ .. -.
- -.
...
frigörelse,.
, orginisation .. och forfi- lifvei ' iider.
under biisten ' pH.-det- klap;:.
hiag. '.
:. '
i '.
.
.
. '
.
pande modershjärht, det vakande mo- Meii: mer.
ah, alla argumenter; mer dersllgy: &gt;,.
;: &gt;.
.
:: .. '.
.
..: - ..: .....
:.
á P ~ -, ~ k ~ ' .so &amp; i ~ n redah ~r ha iiii alla upprop, iner an all.
vädjan verkzir:: detta: .. lcvihnan ina Iara sig tanka. "
.En tanlcaade levinna ar en ko.mmuna1: rösträtt ötvervuqne sin t ~ ö g - organiserad,-.
en frigjord j en- suiia- hit.
och: Bioge .. till: v&amp;rnan .f &amp; att.
.
.
.
:.
.
fil: in.
d e.
bgstai; man.
i: stadsfullmäktige, .listis7c kvifiria.
.
.
,.
.
Fredrik Ström.:.
och de bästa man och ' k&amp;&amp;i I skol " ', ' '. '
' ' ' ', '.
, e n * I ... ' n, ' .,.P &lt;!
.
I.
,.
3,;.
!t ' I,.
,,.
A .. ' ... Iránhärrda ' var det en mening, i modomas ldnga dag; kanhända skulle vi: lura s4 alt ömna för andras sldg,.
.
.
.
:. '
kakanhända var det örd dens kull.
oss lades bördan z@ &amp;; ..
.,.
.
att en g h g de tuFekdes skäIfvn.~zde sorg ... vi b a h skulle forst &amp;, ri kfratt och ' vnibarhet. '
.
.
I Norge har hvarje kvinna - gii.
.
l&amp;r ogift - kommunal rpstritt, on el Men alla; som $önko vid väkiii, h l - eller hennes: man i fal sjalf on för det de ' buro för tungt, h on har egendomsgemenskap med ho och alla dc, hvilka~ glada mod n i om - betalat skatt .för en iikorns var döm &amp; att förvissna mgtJ aj i 300 kr.
(pa landet) 400 kr.
i stad O ich hbn a r kommunalt ' valbar till all 0th allaJ som ' slogo ' mot galler ' l i kasom ~ mannen.
.
.
.
.
sin vinge blodig och trött Genast vid första valet insattes 8t så ha- de e j Zefvat förgafves kl vinnor i stadsfk~rnäkti~e i stiiderna ocl och iche f ö ~ ~ a y dött.
k,.
l i S i kommunstyrelser p % landet.
Dess ut .om valdes.
160 kvinnliga suppleantet K ar man så ihigkommer, att i Norgt fit m ingen graderad röstskala, utar: h \ rar människa har blott 1 röst, s i fina Ii e !r man, att den n0rsk.a kvinnan verk- lig; en kan, göra sig hörd i komrnunala ICakhiinda, om solen får &amp; saJ an ige1agenhe ter.
att Q ' aIc '; ~d lossnar u r m a d.
Och hur val bchöfdirs inte kvinnans sak är värmens och v&amp;vensJ ' - m edhjälp äfven hos oss vid afgörandel och mir kärlek skall göra den stark.
af en mängd fragor, t. ex. allt som rör 1 bostäder, barnavird, uppfostran, skola Ebba Westberg.
) ch fattigvird, för att blott namna det i allra närmast liggande l Alla röstberättigade kvinnor kanna t: mellertid icke, att det ar deras plikt I tt begagna sin rösträtt eller att söka få rösträtt om de; j ha den. '
- ', %; a l ' andra mödrais ' unga söner utan att d r t hjärta- och ' vart föhitand uppresa ' ' sig i.
.
&amp; t enda prdestsktik?
; Vi .känna att hvarje tvist.
må &amp; kunna o r d n k d a n.
.
krig,, om man är försiktig i tid, och o &amp; man af hela sin själ afskyr och föraktar kriget.
.
Det liter kanske som om jag me- nade, att .., blef.
bara mannen afsatt och kvinnan fick regera; sa blef jordeii ett paradis.
Nej, det menar jag ingalunda.
Man och kvinna äro i mangt och myc- ket olika, och just det gör, att badas insats behöfs i den stora värld, som heter stat; lika väl som i den lilla som heter- hem och i kommunen, som lig- ger midt, emellan.
.
Jag kan inte tro annat an att det snart skall bli klart för den svenska kvinnan, att plikten att rösta kommu- nalt och ' att &amp; beta för att fli den kom- munala rösträtten utsträckt -- först och främst ätven till den gifta kvinnan, den plikten kan hon ej längre .undandra sig.
Och heller inte plikten att med all kratt strafva efter att f8 politisk riösträtt " för, alla svenska kvinnor.
Glädjande att saga börja kvinnorha i Yart land i alla samhällsklasser at: !.
,
-- I organis,ationen ha kvinnorna en viirld att vima, Iinerz endast s k a A -- St, bojor .att förlora.
vakna upp för.
betydelsen af den kvinn liga röstrattscagan.
.
Och de mötas arbetet f ö r det gemensamma malet, son ar lika viktigt för alla.
Vi.
ha icke mindre äo 30 föreninga fih kvinnans politiska rösträit med om kring 4,000 medlenimar: Men vi bordl ha tio ganger ' s a manga, ty: snnt~~tnn -. -- qj$?
Fostermödrar.
s l u i i i i n g d e t ~ ~ ö ~ s f a s f ~ g e.
.
t.
Ann Margret ~olm@en.
.
.
.
. "
f. ?crstnct / cn.
.
W ..,: ... '.
.
-.
Morgonbris ...
.
Solens gyllne stralar skönjes re ' n vic.
horisontens rand,.
Och på lugna, vida hafvet, langtar seg.
.
laren i land.
.
.
.
-. '
.
Till kvinnans kall hör icke b1ot.t att Fostra Sina ' egna barn utan afven ofta att fostra.
andras.
Fosterbarn tagas af rkonomiskt oberoende kvinnor.
för.
att utfylla saknaden efter egna.
De tagas af fattiga.
kvinnor, oftast med tanke naturligtvis $i den lilla förtjänst som - tt fosterbarn - möjligen kan .inbringa, men i - de ' flesta fall p &amp; s a m m a gang af öghetskansla för .och längtan efter barnet.
A t t fostermödrar ledas af e n så krass tanke p&amp;.förtjänst att foster- b a k e t e j ': erhåller n3gon ömhet,.
hör afgjordf - till undantagen .. Och många kvinnor ur arbetsklassen finns det, som draga fram1.
andras barn .endast af upp: 2ffrande.
medkänsla för .att det är värn-.
.
.
!öst och ofvergifvet.
.
.
.
.
.
.
.
Om fostermödrar kan .man gifva det vitsordet att de i allmänhet varda sina ' osterbarn med s a m m a omsorg som) m .de: vor0 .deras ' .egna.
Därför.
.ar cke .siigdt ' qtt varden alltid a r exem-) larisk,.
brister kunna förekomma, som lero.
p8 fattigdom, outveckladt ord- ~ingssinne, eller möjligen .ett.
sinnelag; om ' afven med en redlig.
vilja .ej ar am ' pligt för.
det dagliga samlifvet med a r.
Men dessa samma brister, som ridlada fost ' erbarnsvarden, vidlbda .d &amp;) cksa som regel varden om.
det egna aarnet eller, om fostermodern a r barn- lös, skulle, efter allt.
att döma,: s&amp;gora.
Många kvinnor, som vaida ahdras Darn, finns det i Stockholm.
Det finns ' örst hela denna skara, som taga .till sig spada barn, oftast .ogifta möd- .ars, för " hyilka de af modern erhalla letalning - en och annan gång a r det u också - s &amp; lyckligt a t t fadern lämnar; in andel till underhållet.
Dessa st &amp; iu fr4n ~ t ' h med $.r 1903 under dnspek- ion fran al so vårds nämnden .. Vidare itackorderas barn i enskilda hem ge- iorri .myndigheternas försorg, dels barn i.nder 6 A r genom Barnhuset, dels barn ifver.
6 å r genom F.attigvardens ut- cko or de rings byrå.
Och s å till sist finns let ganska mariga kvinnor, som utan iågon sorts ' betalning alls vårda andras Ingen.
v ' hdfläkt, allt a r stilla; spanarn: -.
öga Intet Sag.
.
.
.
Kanske .likviil under ytan stormfyllc '.
aning hämdfull lag?
....
.
: Och till vemod s t a m y ~ s j a.
l e.
.
.
n.
.
inföi.
.
.
denna ödslighet:,. '
.
Har ej länge nog der !.
varat - .elle] blir den evighet?
-. '
.
- ...
.
.
%.
.
.
i s.
.
" h .. i Anna ' St&amp;kkys: namn äi .. så fast detta .. ar ..
.A?
; $~S~~; &amp; ar sed@.
:: fbr DA helt plötsligt västaGvindeii; som til; ' örenadt med de!
kvirmliga " fackorga- bandets bildande dess.
ordförande, lik längtans eget pris, Hvirflar upp idet " lugna hafvet med en lisationerna .i.
Stockholm, att en tid- som hon tidigare var den förut nam ' nd:.
.
iing som gifves ut af, Kvinnornas fack- kommittens.
förlig morghbris !.
.
.
.
.
.
.
.
Anna S t ~ r k y h ö r e] till dem, son.
örbund, \ Itan .hennes bild och utan.
.-.
.
.
.
.
.
.
lagra.
ord o m .hennes v e r k s g ' h e t i p8 ett saranbe sätt mot andra för.
seglen nyss, som solbelysta hingde loj1; tyrelsen skuile a n s e s misslyckad, Och halva; sig öfver hvad d e uträtta.
&amp; r.
vid mast och r %, t - ...
i:: ...
daif6r.
h a, vi!
alla hehnes ' protester till vet s.3 v ä l att alla +goda krafter,; sm; S e s f % lif af 11,~org9nbrii,en.1; - och ni Lrots, genonldrifvit var vilja.
.
.
.
.
som stora, behöfvas, och äro ' lika nöd spandt mot mAlet.
.
.
.
.
.
sta.
vändiga för att hinna fram till, det g e Da Anna, Sterky ar '.
1898 med sin.
.
.
.
.
man, Fredrik - Sterky, Iran Malmö flyt- mensamma malet.
Stilla och ' fint Hoppets stjärna strålar5 blandkr i gif.
: ade.
hit till Stockholm, hälsades .hen- men ändock.
med.
ett sätt som tydlig ve.r kraft &amp; t domnad arm l e s ankomst hit med glädje, t y e n or- visar att hon vet hvad hon vill, sköte Skänker färg åt bleka .kinder, ' - ' höjei ~ a n k a t i o n s f ~ r r n a g som a hennes behöf- hon sitt arbete, s h a l pa partistyrelsen!
.
.lifsvarmt mangen: barm, .. i e s har.
: mycket val.
.Genast vid sin förlag; ", dar hon: ' är anställd, ' som de.
.
.
litkornst ' blef hon .anmodad att itafrada frivilliga, icke aflönade, arbetet i spet, '.
Ty vi hälsa dig du unga, friska dj,ärfva den d a befinfliga ' kompittCn för den sen för det, lilla; .. förbu,qdet.
.
.
" morgonbris ":!
.i.
.
.
rvinnliga .. agitationen ...
.
Under det tunga, mången gans .Beredvilligt atog hon sig detta .. upp- otacksamma organisationsarbetet blanc Må d u föra.
oss- till; frihet.,: ' sol ock - sno ' - och is '!
Irag, och fr&amp;n: den.n ' a stund.
var det., kvinnorna, .ar det Anna.
Sterkys .ljus; sang ' från; om om.
.
' .det harda ' materialet vi har tro pa ': framtiden, proletariatets fram; iaft att bearbeta, h d t l i g e n började ' tid, som hjälper oss .andra att öfver.
' örandra karaktär ..
Det flerariga plan- vinna svårigheterna, d a missmodei nassiga agitcrandet började ba ' ra frukt, smugit sig öfver oss.
det att nagra fackförening &amp; kunde .. ' Ej en lönerörelse kan genomföras lildas ' och arbeta med framgang.
.. ej en konflikt afvarjas eller en utbru-) am.
.
.
Sn,art var tiden inne för andra or: ten strejk ledas, utan att hon .haft dej.
Det ar.
d e barn, för hvil.ka betalas ~anisationsfoTmer och den " 7, okfober drygaste arbetet därmed.
Och d å hor lenom.
utackorderingsbyran, som jag.
.
,.
1902 bildad- Kvismomas fack för- till.
: belönhg härför af dem som varii iärmast känner till.
D e mannisf or ',.
.
.
) und. '
För närvarande har forbundet i elden får ett hjärtligt tack, lyser del o m här i Stockholm mot den.
ringa.
Att organisera och i skola gfbitare: Afva a ' fdelnirigar, daraf en i.Falun och glädje i hetines ögon, d å hon .med atti.gvardspenningen behalla barn hos klassens kvinnor, är eh af arbeta~körel- !n i Malmö samt.
i Eskilstuna och den mjuka, behagliga danska brytnin- ig i stallet för att lämna .dem i f r h sens viktigaste uppgiper;.
Glädjande kköping.
Förbundet tillhör afven gen svarar sitt vanliga: " Tack selv! "
ig till utackordering på landet, d e göra att s e ar ock .att ihtresset i denna let sannerligen e j för förtjänstens skull G-d.
riktning börjar vakna, .. och ': p3 olika &amp; andsorganisationen sedan den 1 juli itan endast af intresse för barnet; '.
hall försöker man att fa kvinnorna in Och att fostermödrar underkasta sig i organisationens leder.
in jämna gång gar det, fastan med vid lönerörelser eller dylikt, utan hvad Det är ocksa nödvändigt a t t agita- imbaranden och försakelser, men den vi vilja h a fram .är ansva~&amp;i~zslan tora försakelser för ett barn hellre äri tionen bland kvinnorna drifves med ingaste rubbning i arbetstillgangeri - hos dem, som sjalfva hunnit ett stycke .tt låta det komma till främmande, däraf energi och allvar, ty med den styrka a, endast ett par dagars sjukdom - framåt, a~zsvnrsk@zslalz, rrclzt ~ m o i [ar jag ständiga erfarenheter.
.
arbetarrörelsen nu .uppnått följer större c h den bleka nöden grinar fram.
S å - kvimovnn.
Solidariteten bör omfatta alla, icke ansvar gent emot de svaga.
Arbetar- unda ar lifvet för m2nga en tröttande endast kamraterna på verkstaden utan rörelsen måste omfatta alla, afven de retsgång kring svältgränsen, Det var i ett af d e.
gamla sma hu-: efterblifna kvinnorna, hvilka tyvärr Följderna .af djrlika .förhallanden afven hustrun vid symaskinen och dot- en p å stadens tomter på Ö-ermalm ännu i sa många fall ' grymt miss- nåste bli ödesdigra för kvinnorna.
tern i fabri.ken, ty alla h a vi gemen- - hvilka snart nog äro ett minne lott - där just d e fattigare forsöka handlas i kapitalismens grottekvarn.
den utom den rent fysiska förslapp- samma intessen att arbeta för.
.
9 bo, ty dar h-lla sig hyrorna någor- Allt för länge h a arbetsgifvarne suttit .ing, som ju i och för sig a r ytterst 1: t: i: i orubbadt bo och sugit must och nrlig, medföra.
d e afven en mängd m d a nere, där bodde ett gammalt par i vin norna maste lära sammanslut- led en fosterdotter.
Flickan var gum- kraft ur arbeterskorna för en spottstyf- ndra dystra och sorgliga följder.
.
Vi vilja dock icke göra bilden mör- ningens utomordentliga makt.
och be- lans afgud.
Hon hade haft herine hos ver.
Det ä r p å, tiden att dessa oratt- visa förhållanden andras.
are genom att har vidare utveckla tydelse.
.
ig alltsedan en kulen afton för nagra.
D e.
måste läras förstå hvad de r sedan ', då hon funnit henne grå- Den som har ögon att se med kan e laga lönerrias inverkan p å kvinrior- ej vara blind för det ekonomiska a s lifsvillkor utan endast papeka nöd- kunna vinna genom organisation snde och frysande i trappan utanför Genom organisation kunna kvinnorna i n dörr.
Flickan kände hon, det var elände som råder bland arbeterskorna, randigheten af att sätta yxan till ro: höja sina lifsvillkor och lära att kanna lrannfolkets.
Modern var död ', faderri fastan dessa ofta p 5 grund af miss- en af det onda.
Vi måste åstadkomma ett ovgani- arbetarerörelsens stora uppgifter, lära öp, och ' ' hon fick slita mycket ondt riktad stolthet söka skyla öfver och inbilla sig sjalfva och andra, att deras 8smdt mo tstdnd mot svd ltlönsma.
sig kanna de.
frigörelsens idéer, som let stackars lilla barnet.
Flickan kröp stallning a r bättre ä n den verkligen) et måste riktas ett fn ' lttåg mot ut- gjort sitt intag bland, människorna, och ntill den vänliga gamla gumman och ar.
Manga unga flickor anse det för ilundrarne af kvinnlig arbetskraft, men hvilka skola omskapa världen.
I or- ökte hos henne skydd.
Och skydd en ' s k a m att tala om huru litet de letta kan först ske, nar ar~5eterskor.m ganisationen f &amp; kvinnorna kännedom: ck hon, ty från d e n, d a g e n fick hon om d e stora intressen, som förena ar- tt hem hos .sin nyvunna vän.
Fa: förtjäna, och .slå.
bort alla fragor i r o f ac R ligt organiserade .. .. För vinnanclet af detta mål.
måste betarne, .och de d i vyerna från hem- ern och syskonen flyttade bort ' från detta ämne med ett leende eller en axelryckning.
Och dock a r det just ivarje klassmedveten.
arbetare stödja m ' ets triinga vaggar vidgas.
I orga- et lilla huset, tycktes .alldeles glömma de ufga lönerna som äro skulden till .vinnornas organisationssträfvanden.
nisationen lär kvinnorna att kasta arnet och d,etta nästan afven ' dem, Solidariteten, denna vackra egen- bort småsinnets och förtalets gift, och ara .en rysning kunde ibland, vid min- s &amp; mycket elände bland kvinnorha.
De arbeterskor, som äro lyckliga kap,,.
som s å ofta astadkommit under- alla gamla .förlegade fördomar, samt i et af allt hon .i gamla hemmet lidit, nog att aga ' föräldrahem, draga sig ferk inom arbetarrörelsen, maste om- stället att rikta blickarne mot högre a genom, den lilla spada kroppen., mål, att tro och l &amp; p2 sig sjdyva len d å kröp hon in till sin foster- fram någorlunda skapligt, men d e som atta äfven kvinnorna.
endast, h a sig ' s ' jäffva att lita på, f &amp;.
Vi mena ej endast den solidaritet, och pr öfva egïza kra ftev, att.avbeta G m m a och värmdes af hennes, mo- derskärlek.
- Nu .är lilla Signe död., sitta ' ' emella ' n: Sa länge arbetet går om.
ger sig uttryck i pekuniär hjälp för och förstd - hvarandm.
, I '.
- I, ', Y~irinor,; sluten er - samm:an !i ', ', ' ' '.
c '.
1 -. '
' '.
.-
.
i M ' ORGON ' BRIS 4 I hon.
drogs med hjartlidande sedan och genom sina närmast liggande upp- utestängande från alla offentliga m g e - väl ej s o m regel.
Afveh .. ur denna Hon fick en hedersam begraf- gifter hafva modersömheten hos sig lägenheter, gjorde det emellertid sv &amp; synpunkt.
a r .det ' angeläget, att få kvin-.
ning och manga hjartetårar, och den utvecklade, vilja alltmer agna sina rare för henne a n för mannen att vänja nan med.
.
Den organisationen och goda gummans barn, som vor0 vuxna krafter At allt, som framjar det helas sig vid det nya, eller att fatta dess frihetskampen hangifna arbetaren fra- och flugit ur boet,: de förklarade att SA och på samma.
gång individernas lycka.
sammanhang.
Men utsatt för den han- gar sig i allt högre- grad innan,- lian " danat1 med dem hade deras mamma I den sammanhallning till ömsesi- synslösaste utplundring på arbetsmark- beslutar.
sig för ett äktenskapligt .sam- d a aldrig varit som med lilla Signe.
dig hjalp, som ar fackf6reningsrörelsen, naden vann afven hos henne d e nya lif; om detta för honom kan bli.
: ett Uppe i Maria i ett af d e stora ka- hafva kvinnorna fått det bästa utvid- och i själfva förhållandena begrundade stöd.
Han maste h a någon vid sin sernhusen bor en ensain kvinna med gade b r u k för sin modersömhet.
Det tankar insteg, som länge sysselsatte sida som förstar honom och den .kamp sitt fosterbarn.
Som spad tog hon a r det hela som har skall vårdas, allas mannen.
Äfven hon måste i sin ens- han för; denna ' kamp som blifvit ho- flickan, modern var hennes van och val, och detta sker antingen d e som liga svaghet mot,, den makt som för- nom patvingad af forhallandena och betalade för barnet s å godt hon kunde, hustrur stödjande och förstående hjälpa tryckte henne, söka botekedlet i sam- s.om kfäfver hela .. - hans- ' insats af klok- och de bada kvinnorna hjälptes på så sirla man att hålla ut i sammanslut- verkan med sina likar.
Äfven för het och kraft.
Här kan den vakna kvin- satt at att draga fram det lilla lifvet.
ningen eller d e i kampen för ' qina Kenne .. framstod organisationen som nan underlätta och uppmuntra och ' dar- S$ dog modern ' efter några år, fadern egna kvin ' nliga fackföreningar stodja det enda medel, hvarmed hon kan med göra det äktenskapliga samlifvet till hade aldrig hörts af, och s å satt där siria kamrater genom att själfva akdrig skydda sig.
hvad det skall vara: en förening af tva en kvinna ensam med en annans svika.
Äfven ' i detta arbete och denna ' Vara dagars industriella arbetare- personer som älska och stödja hvar- barn, som hon lart sig älska s å djupt kamp fa kvinnorna användning.
för kvinna märker ' ocksa granneligen, att andra, darföre.
att d e forst &amp; hvarandra.
att hon icke kunde 1amn.a bort det till samma egenskaper.
som känneteckna den .garnla uppfattningen om att kvin- Och ' hvilken moralisk kraft för d a e j fattigvarden utan att rycka upp sina en god fostermor: kärlek, u ' thållighet, n a n.
ej: bör syssla med offentliga an- kvinnan in i den socialistiska arbe- egna hjärterötter.
Därför behöll hon öfverseende .och samhörighetski@sla gelägenh.eter,sasom föreningsväsen etc., tarerörelsen, utan att namna hennes flickan hos sig och knogade i manga med det, som ligger afven .ut.om d-en inte langii: ' är hallbar.
Hennes föran- under sadana förh#llanden större.
för- a r utan nagon hjalp alls.
Nu har hon egna familjekretsen.
:: .. drade ' stallning later henne med hvarje.,.
....
.
.
.
'.
.
dag ' .allt tydligare förstå, att mannens maga - som uppfostrarinna af det nya det lilla fosterbarnsunderstödet och Anna lindhag&amp;.
framför allt har hon gladje-af sin redan pabörjade kamp mot utpluridring slaktet.
Intet bör därföre vara viktigare a n flicka, som.
nu ä r hela.
tolf år, stor till x h förtryck rör henne, som den mest stk, f&amp;.
kvinnan .med i var rörelse.
H.on vaxten och blid.
till sinnes; Det form- ~tplundrade, lika mycket eller mera a n blir ett det basta.
stödet i den säker- ligen lyser af hen-.
ligen harda.
kam, n e af - modersstolt- pen för klassens Styrelsen för Kvinnornas Fackförbund.
het, och hon p &amp; frigörelse.
star, att ingen för:,.
Cellen 91. star dock riktigt L. mer ä n hon hur innerligt rar hen- nes flicka ar.
Strax där i nar:.
heten i en af de langa baracker, Unga kvinnor, som uppfördes nar bostadsbristen var s o m önska lära s o m mest skrian- sig känna hvad .. de, " bor en.
änka d e n modarna arbe- med sin fosterson.
tarerörelsen vill ut- Gossen tog hon ratta och bli för- medan mannen trogna med d e lefde, och nar hon medel, som sta d e blef anka ville hon klassmedvetna ar- förstas behalla ho- ibetarne till buds.
nom, det blef val.
.i deras kamp för alltid nagon råd. '
len friare och lyck- Och knogat har ligare tillvaro, upp- gumman.
och kn.0- manas att ansluta gat har gossen, sig ' tiii.de Soc.ialitE- det a r godt gry i mok~atiska ung- dem bada.
Det domsk lubbarne, gick utmärkt för - ty i dessa klub- gossen i skolan, bar kan hvarje på eftermiddagar- u n g man eller n e gick han också kvinna få den all- i .handtverksskola, m ä n t medborger- och p &amp; sina fri- liga kunskap ach stunder lekte han d e n parlamenta- och var glad.
Nu riska utbildning, a r han 14 år gam- s o m ar nödvändig mal och redan har för hela arbetare- verkstaden mast klassen i dess fri- sluka honom, men görelsekamp.
Allt- o m nagra år, d &amp; så, glöm ej att han blir riktigt vid sid2Gpz om den stor, d å skall han fackliga organi- i sin tur kunna hjal- satio~z Ni bör till- Ruth Pettersson.
Maria Israelsson .. Gertrud Mlnsson.
Anna Sterky.
Anna Pettersson.
Anna Johansson.
Greta Persson.
pa mamma.
höra, ansluta.
Uppe pa Kungsholmen känner jag en mannen, och att denna kamp ej blir Eder till den socia ldemokratiskn kvinna, som drifver det ända till oför- hvad den skall vara förrän alla de stånd i.
sin fostermorskarlek.
Smått deltaga däri, som den afser att fri- har hon det i ekonomiskt afseende, göra.
sjuklig a r hon, egna barn har hon Denna kvinnans uppmarsch i arbe- att tänka pa, sedan moderns död för tarerörelsen.
a r af ofantlig betydelse, flera &amp; r sedan har hon ej ett öre i S2 Iange ännu man.
och kvinna emedan mannens kamp ensam ar ett ersättning för gossen, ej heller har steg framåt och ett halft tillbaka.
Sa hon glädje af honom, ty .han ar svår- vor0 hänvisade att ur jorden afvinna Iange kvinnan ännu står bunden i en Mel.
: * Ja, vi elsker dette landet .. handterlig och gör henne bekymmer.
nödigt uppehälle, sa lanye hela deras missriktad uppfostrans alla fördomar, Ja, vi klska vår förening Fattigvården tager ju ögonblickligen verksamhet var bunden vid produk- s a länge hon ännu.
i arbetarerörelsen Som ett an &amp; hem, hand om gossen bara hon vill lämna tionen för egen och familjens räkning, ser något fientligt, i stallet för den Frihets ord och Ö@en mening, Ddt ' r v i fin~aa dem.
honom ifrån sig, men hon har e j kunnat torde e j några större meningsskiljak- mäktiga, man och kvinna ur arbetare- Ja, vi dska &amp; n och tä~zka bestämma sig för att skiljas från sitt tigheter i dagens fragor dem emellan klassen saväl s o m hela mänskligheten P6 en fiaavbtid godi kara fosterbarn.
Först öfvertalningar förefunnits.
Deras tankar bands vid frigörande och kulturlyftande våg, s å Både flicka, hustru, änka i förening med svårigheten för henne det, triInga omrade som utgjorde deras länge hämmar hon denna rörelse och Gqf den stöd och mod.
att fa debet och kredit att g å ihop har verkningskrets.
Men industrin vände skadar därmed sina egna och hela s å att saga upp och ned pa alla gamla nu kunnat tvinga henne därtill.
Uti mörka, håvda dagar förhallanden och äfven p å de vid dem klassens intressen.
Nödelzs lott är sv&amp;, * m * Men hzcr arbetskviman klagar, Men an mera. '
Det äktenskapliga bundna åskadningarne.
Den öppnade Intet svar hon fdr.
Har anförda exempel p å den stora för arbetaren och arbeta.rekvinnan en samlifvet ' mellan man och kvinna blir Mannen Aade lurt att strida i längden olidligt, dar kvinnan stannar ömhet, på modersområdet, som tager ny värld.
Föl * sin goda rutt, Mannen trädde först ut i denna nya i sin utveckling, medan mannen g&amp;r sig uttryck i omvardnad om andras Kvinnans öde var att tida, Samli~ag var ty ' lätt.
barn, detta att g a utom sin egen när- och vidare värld och lärde sig första framat.
Klyftan mellan det gamla och maste sfer och tänka afven på de sin förändrade stallning.
Men allt ef- nya vidgar sig d å dag för dag och Låt oss älska del$ förening, sferer som ligga därutanför, a r en kar- ter .som industrien gjorde sitt segertag det stöd som samlifvet skulle skänka Som oss hemvist bjöd, lekstjanst mot det allmänna, ett utslag af med förbättrade maskiner, bytte afven i kampen för en hård existens för- Dar detz fea, djarfvn menitgg solidaritetskänsla.
Äfven på andra om- kvinnan ut fabriken mat hemmet.
- vandlas till ' motsatsen, till ett lif af Fick ett värn, ett ' stöd!
Ldt oss alska den och nzimas råden ' kan man därför tanka sig att Ej af fri vilja, utan därföre att hon slitningar af allehanda slag.
Naturligt- Lifvets stora strid!
kvinnorna alltmer komma att göra en maste lefva.
Vid den husliga härden vis a r detsamma fallet, dar kvinnan O&amp;t shall e j mera jqznas, följer utvecklingen och tillägnar sig d e kraftig insats för att!
f uttryckt denna fann hon e j längre bröd.
Merz en kamp för frid.
Kvinnans forna beroende ställning nya och bärande idéerna, men mannen sin medkänsla for det hela, .att kvin: A.
C. Meyer.
norna, som särskildf genom- ' sin natur under mannen, hennes uppfostran och ej.
Sådana fall förekomma också, fast,.
länge. '
'.
:.
. '
' i. '
1 l I Vi måste ha kvinnan med oss.
l \
.
.
.
.
.
.. i.
.
.
, '.
.
.
.
.
....
.
....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
*:!
Kvinnor, I agen i barmen vinnor, goören.
er '.
' redo för framtidens.
medborg stolta och ödmjuka af eder vi i ' striden, ' som mannen: och seklerna stredo:.
.
att laka d e sar, s o m svedo,.
att sanna vår .par.adi&amp;kt!
.
.
ett sesam,.
som öppnar ett berg:.
och %r hon ep: liten, ' skalfvande dvärg, och bär han sin hustru ledigt ' p &amp; armen, et är hon, som ger riktning at harmen, det ar hon, s o m ger dadet dess färg.
.
.
.
Kvinnor, I agen i barmen.
.
ett sesam,: som ijppnar det .hardaste berg.
.
Kvinnor, gören er redo.
.
och värdiga framtidens medbo&amp;rpIik.
: c$4.
.
.
Kvinnor, sluten er samman .. att grunda en .framtidens makt:.
.
...
I alla, s o m tveken - och tigen försagdt, ' .det ar gnistan, s o m föder den det ar tron, som ar storh.etsamman,.
och på .droppar.
bor regnbågens prakt.
.
Kvinnor, sluten er samman.
.
att grunda en ljusets o c h framtidens makt!
, B, '.
.
...
.
.
- Kvinna,.
din makt ar att dampa ' Kvinna, din m.akt ar att, .dampa den sinnenas kamp, som sitt eget förtar.
.
.
,.
. '
' Kvinnor, I agen i brösten e n makt, ej åt andra förlant:.
att döma mildt och att tyda vant, och ingen tröst ger den ratta tiösteil, om icke den kvinnliga rösten s o m tröstebud och tröstare ijant.
Kvinnor, I agen i brösten e n hjärtanas makt, ej åt andra förlant.
jtL.
.
Kvinnor, i vaggorna gungar den sådd, som gör framtiden stor.
Skall det mogna som korn?
- Eller drakal- med klor?
Orninnan ar kand af örninnans ungar:.
.
Och domen i framtiden rungar,.
.
.
.
.
.
.
nar framtiden kallar dig mor.
Kvinnor, i vaggorna gungar.
.
.
.
den sådd, som gör framtiden klen eller stor:, + .. '.
-.
.
Kvinnor, gan samman att spörja om planen för framtidens stad: spörjen hvarandra om huru och hvad!
Hvad skola vi bygga?
Hvar skola vi börja?
Och huru skola vi sörja för grönska och blommor, och blad?
' Kvinnor, gan samman att spörja o m planen för- framtidens mönsterstad!
.
.
L..
.
den kamp, som.
-.
sitt .eget förtär.
Men ej är det nog, om.
' ett f d d ~ b u d du bär, om ej du ej desslikes lär mannen att kampa ..
Ty lär du blott att vika .och lampi, du .mannens dråpare ar.
.
.
.
+.
Det sägs, att hvad kvinnorna vilja, det vilja gudarne med, och nornorna ge afven gudar besked, de nornor, som ga öfver hemmets tilja, Ja, skulle sig gudarna skilja fran mannens sviktande led, då, kvinnor, säg ut, hvad ni vilja, och de eviga gudarna vilja det med!
.
.
6 K.
G. Ossian-Nilsson.
MORGONBRIS m ed männen.
Lönen för de först- n6 imnda är i d e flesta fall lägre än fö r de sistnämnda, beroende af det e: n ikla faktum, att kvinnorna ännu ej I den strid ' som ' nu föres emellan fö: rstått vikten af enighet och organi- egendomsbesittande och egendomslösa, sa Iion.
.
kommer säkerligen ett viktigt moment Men.
när nu förhallandena äro sa- ' att alltid spela in och v a r a af stor be- da Ina., och ' mer och mer blifva det, att tydelse för - en lycklig utgling af stri- kl rinnorna såväl som männen syssel: den till ' förman för dem, som intet sa ~ttas i samma arbete, hvad ar d!
aga, annat an sina händers arbets- n; iturligare än att mar1 betraktar hvar; kraft; och.
med detta afses har: den ar idra, som.
kamrater och jämlikar, sanna kamrat- och solidaritetskänslan.
hl rilka.
skola mötas i ' samförstånd för Alla som strida för ett gemensamt al.
las gemensamma bästa?
Är det mål, alla som- tro pa möjligheten af i c ke hufvudsakligast kampen för d.en en rättvisare fördelning af jordens .ivata äganderättens afskaffande, som frukter, måste, om de rätt förstå sin Pr m åste sysselsatta rilla arbetare utan uppgift, varmas af samma frihetsbegär.
hi insyn till kön?
Allt tyder på att sa Mannen h a ju afven insett sam- är fallet, och att alla, som tryckas af ', manslutningens stora betydelse, och sa ~mhallets orättvisor, - ' hvilka äro genom att tillgodogöra sig af denna ' st örst emot kvinnorna - bringas att kraft h a de afven lyckats, att i icke i dt: Itaga i striden för ett bättre sam- oväsentlig grad förbattra den ekono- ' hi Xlle, som icke uppehålles af lagar som miska ställningen.
Men ' huru är del kl vingskära det ena könets frihet ..
Vi med kvinnorna?
Stå icke an i dag l m ännu en gang erinra om, att; enar det kolossalt.
öfvervagande flertalet al i k7, rinnorna f. n.
äro i flertal s å kunna arbetareklassens kvinnor ' totalt fram- heller alla genom aktenskap blifva mande för den nya tidens tankar och I n ej i ïgorlunda ekonomiskt tryggade.
För mefllen för de mangas frigörelse?
lT d n g a kvinnor är äfven talet om der Aser icke ännu i dag .den storz i u tiktenskapliga försorjningsinrattningen,, massan af kvinnor - nationens fler -, .- ej.&gt;; ~ta ' ' - &amp; ä !.,: odragligt,- ernedar tal - huru mannen bestämma i allt ': d insentini högre önska än att va+ och att alla de lagar som måste ef - fl .ia ocil kampa for sin egen existens terlefvas, såvida man ej vill komma i I \ lär det nu tydligen visas, att alla kvin, kontakt .med den s. k. rättvisan, ar (n or ej kunna genom äktenskap tryg männens verk?
as, utan nödgas arbeta i, industrialis Arbetareklassens kvinnor, de son 9 n ens tjänst; och att denna naturligt, lida under de mest usla ekonornisk; v i:; känner sig mest tillfredsställd .me (förhållanden synas finna sig däri, en - b illig arbetskraft, alltför billig i propor faldigt troende att det skall s å vara ti, on till arbetsprestationen, sa komme blott för att den barbariska Askådnin .S ', om den kla ' raste slutsats den tanker gen om kvinnans underdånighet ag t f, ram:.
.
Arbetets kvinnor, förenen Eder b e s t h d genom tiderna.
De af arbe - f endast genom organisation och enig tets kvinnor, som ännu ej .lart sig at: t. t!
k amratlig sammanhå1l:ning kunnen förstå sin stallning, reflektera ej i all n, å rättvisan, och en gang blifva män manna frågor och de ' ras tankar syssli a n, ens jämlikar å de ekonomiska ocl endast med att rakna huru de unde r S ociala omradena!
flit och umbäranden intjänade slan Det ar därför tanken på likställig tarne skola användas för att på bäst; [et, som måste vara ' den bärande satt tillfredsställa önskningarnes mång; k .vinnornas frigörelsekamp.
kraf.
Striden blir nog hird, men hjäll Men p3 griinc!
a / arbetslönens obe ' - f] rå.n de manliga arbetarna, kan elle tydlighet blifva oftti, ja, alltför ofta, d ' e f; år.
icke uteblifva; och isynnerhet de många önskningarne blott fantasier, C; ocialdemokratiska arbetarepartiet, de som alltjämt stranda p &amp; den stads e inda politiska parti, som upptagit lik aterkommande ekonomiska frågan.
S tälligheten å sitt program, komme Men skulle icke alla dessa svårig n og - af flera skal att döma - al heter i kampen för en enkel tillvarc ä nnu mera sysselsätta sig med upp väcka upp de slumrande ' och man: rsnings- och agitationsarbetet blanc 11 till strid för en lyckligare tid?
.
k vinnorna, sa att dessa efter han1 Vi tro det, ty trots allt börja ni I k omma ' att intaga den stallning, son äfven kvinnorna att ' vakna upp, inse r ned all rätt bör tillkomma dem.
.
ende sin egen förnedrande stallning i.
.
: Men om detta mål skall nas, berc samhället.
Alltnog, det ljusnar, mer r nycket p % vederbörande sjalfva.
D!
kampen för de frimodiga kvinnor, son 1.
c luger ej att vältra allt ansvar och a vilja bryta mark för sina medsystrar: S t) etc på några f8, uta.n alla arbete1, sammanslutning, blir naturligtvis myc - k ivinnor, som inse sin egen undar ket hård innan de första hindren art = t agsställning, maste genom enig san undanröj da.
Sålunda måste alla godi i rerkan strida för det stora måle krafter, som ryckt sig loss från för - li cvinnans likställighet med mannen!
domarnas fjättrande band enigt ocl ii Hj.
G-n.
kamratligt samverka för den stora upp giftens lyckliga lösning.
Men samtidigt maste man s e till I, att ' man börjar i ratt riktning, ty annar S ' kan lätt en stor idé komma på afvagar De kvinnor som inse enigheten S nödvändighet, måste, s h i d a nggot skal 11 kunna uträttas, helt och ' fullt l5ra si!
g Nar ' fram på varsidan solen börj; förstå kamratlighetens enande bud.
En massa struntprat om obetydlig; - E; tiga högt p8 himlen, snön smaltc heter i omgifningen måste utrotas fr31 n t lort, traden knoppas elIer löfven bör; de modärnt tankande kvinnornas dis i- 2; l3 ut, och fåglarrie ' börja sjunga, c putationer och öfverlatas åt dem sor n z ir det sorn om allt i naturen and: stirrat sig .blinda på det gamla oc ' h l lytt lif, afven människan känner c ej vilja eller kunna första att allt föi -- 1 iksom d g o t nytt spira upp inom sil andras &amp; h ingenting ager varaktic lt 1] et - ar som om lungorna hviskac.
bestånd, hvarför allt som strider mc) t t: il1 sin ägare: gå ut med mig i skc naturens lagar och social jamnstallig I- r) ch äng och låt mig supa mig fc.
.
het bör bortrensas, för att helst hamn a i if.
den rena klara luften, fri från dam] (x h mögel,, stanna dar med mig: i den eviga glömskans natt.
Man har skrifvit mycket om kvin l- l lange att hvarje liten vrå i mig ks norna och framför allt har påvisat: s 1 difva rengjord och kariske afven r1 huru efterblifna de äro.
Men ma n 1 arer rad.
, Ja!
SA känner nog tusenden och har mycket sparsamt talat om d e synbarliga orsakerna till efterblifvei 1- åter tusenden hvarje vår.
Men ack, heten.
En af dessa torde säkert val: a huru många af dessa damfyllda, för- den, att mannen ej behandlat kvii n- täta.de lungor, som just behöfde, är det norna s å att deras sjalfstandighet s- som kan komma ut?
Ett fåtal.
De känsla väckts, utan de h a i dem ei n- har ej tid, ej råd, hvarje dag måste dast sett.
könsvarelser och ' ej kamrat!
er användas till att skaffa bröd %t sig och de sina.
och jämlikar.
Nå ja!
h a icke de gamla tid at Industrialismens utveckling gör, äfven, att kvinnorna redan vid unga i friska upp sig, så ha val åtminstoni börja arbeta a fabrikerna sida vid sic barnen tid?
Kanske och kanske icke " Likställighet ".
.
m I .- # e, d * - ' ' " e ' 3, Strålande barnaögonl ' '!
I S!
!
I Ty afven dessa dragas tidigt inom fa-) rikens väggar, ofta inom mycket damm- yllda sådana.
Men afven om de äro ' fria " ha de ofta svårt att komma ut För att förma kvinnorna till enig); h mätta lungorna, föräldrarne h a SE ~mling och upplysa och skola de.m, cke råd att betala i-esor och.
kläder, s C i ha kvinnorna utöfver hela, landet y ' allt här i världen kostar pengar och O1 ganiserat sig i kvinnoklubbar pa so- lengat och det ar just d e n.
vara som ci aldemokratisk botten.
len fattige har minst utaf.
Den första klubben bildades i ' Stock- Ja, det finnas nog dem som rent af h t Am år 1892 - sedan följde Södra.
inser det onödigt att barnen komma K vinnoklubben - årtalet minnes jag ~ t, de reda sig nog ändå.
.Det ar ej.
I fjol sammanslogos dock dessa cke alls ovanligt höra en moder, som b i i d a klubbar och arbetet bedrifves nu; ager sig älska sina barn; - med en: mensamt.
Sedermera ha klubbar bil- riss patos .utbryta: " Jag tanker visst d i ?Lfs utöfver hela landet fran " Ystad cke låta ' mina.
barn komma ut pA til 11 Haparandau - hade jag s &amp; nära andet, bland främmande människor Si ~ g d t - nej, fran Ystad till I ' n a,) ch lata sig ' ody.gder~o.
s. v. " eller hi Sgt ofvan polcirkeln.
Därstädes bil- ' ika högförnämt meddela att " min d i ades nämligen i våras en klubb, som ' licka ha.r ald ' rig varit nere p 8 garden g i att raskt framåt och synes hafva för-) land de.
dar: elaka barnen! "
Man tr äffligt skolat kvinnorna.
fet icke om man skall saga stackars Ej mindre an ett tjugotal finnas -.
3 a p eller stackars moder; ty hur högt: dl en sista bildades i oktober manad i n a n an älskar sitt barn bör det val i (j brebro.
illa rimligheters namn icke ske på.
Det a r e n mängd " karlaru som titta 2ekostnad af barnets lif.
nedt p å kvinnorna enar.
de vilja bli S 1 ' Ma vi alltid komma ihag att ju v, akna och medvetna om arbetarrörel- era lifskraftiga, friska och starka de i Si en och dess betydelse.
Men o m d e ma äro desto starkare och sunda blif, - v, are s å " högt skinande ljus " - dessa er det efterkomm ' ande släktet, ty i i kapelsens herrar - som de sjalfva.
ytide ' n I s t r a s, framtiden.
t l ro, ' s å skulle de ha fått upp ögonen r, Hur bitter kaii.
man icke Mani i f, tir den oerhörda betydelse som kvin- änna sig till ' mods, nar man kasta f r!
10-organisationen har - och ej kasta gonen i tidningarnes dödsannonse r s neda blickar ibland på oss, för att vi ch ser människan rifvas bort i blom - S; öka höja oss utöfver " hemmets hel- ian af sin Alder.
Man frågar sig: a 0 [ade område1 och lära oss t&amp;zkapd et tillfälligt?
Nej, tvärt oin, det a E gtw hand.
en bestämda följden af den ofta stor: L Tank på den betydelse det har för risten på ljus och luft i den unga a1 o, ss alla!
- Om vi p &amp; allvar hade ern, som massor af storstäderna: s k [vinnorna till ma ' lmedvetna kamrater arn äro utsatta för, just vid den tic i i nom arbetarrörelsen ' - sage världen &amp; de som bast behöfva solens lifgif - a mnorlunda ut.
ande stralar.
" Hvad kvinnan vill - det vill gud! "
Den som tviflar på nödvandighetei 3 - - Låtom oss visa att vi .. fattat inne- f att barnen komma ut i den reni a t) örden af detta " ordstäf '!
och ' genom: iska landtluften, under någon tid fö A back och modig agitation väcka allt tt riktigt andas ut, behöfver bar; a f ler och fler - tills vi alla, äro med- kaffa sig tillfälle att en morgon stig; a \ retna o m vår plats i ledet - vid 3 i ett .af dessa, för Stockholm, Si å r nannens sida.
.anliga hyreskasernrum dar 7-8, j; a Kata D -- m.
.anske flera personer vistas öfver nat ?n -- kanske en stor del af dem af, en på dagen - i smutsiga klädet ch.
han skall på ' ett Ögonblick blifv, a lfvertygad om att de telningar, son n lär.
lefva och andas, på dessa skal l1 uberkulosen icke ha svårt att satt ' a ig fast, ja, s å fast att den ratt snai rt difver herre öfver det unga ' lif.
Ofta, d % Est.er Lind mötte sin tacka Ack, s å underligt!
Att blommo I r 1 i l d i spegeln eller i d g o n hush~lls-.
~ehöfva sol och luft, att d e skola ne: r 15 gården när det regnar, det fattr ir rak, som skinande blank utgick från k flitiga, händer, brukade hon lastan hvarje mor, men att hennes;.
- lemes S male helt stilla ' och hviska för sig: get barn behöfver friska luften i annc l S jalf: &gt;Lyckliga, lyckliga Ester la ~ ö g r e grad fattar hon icke.
Det hade hon afven orsak att göra, Lämna vi nu den saken å sidc 1 t y Ester Lind, den enkla fabriksarbe- &gt;ch tanker oss att alla vilja ut p2 i erskan, var en drottning, stor i makt, t .andet och att där finns plats föl r) ch hennes herradöme var en mans lem samt afven välvilliga manniskoi r c ijarta och k sjal, en inans, hvnrs vasen; om önska taga emot dem som kolo.
C rar godhet.
Ja, och hvad; an rikare aier eller enskilda, d å äro vi tillbaka til 1 Frågan vi lämnade har ofvan: föral.
F rar.
Fastan hon visste sin drottninga- drarna ha icke råd att utrusta dem.
t ' nakt utöfvade hon den blott si, - att i e hänvisas att stanna hemma ock 1 c len härdade verlrstadsjattens.
ögon ofta kanske försvagas för att icke merz i t h d e s vid tanken, hur, trots sin djupa Btervinna fullständig lifskraft.
Då kom, i Smhet .och trägna flit, han blott för- mer vi till motivet för dessa rader I nadde gifva sin kära en karmstol vid u Kläder åt feriebarnen ", den s å vackrz ' l iarden i en hyreskasarn till tron.
Men z institution som Stockholms Allm.
Kvin, iet härligaste af allt - var dock, att Ester noklubb upprättat, hvilken arbetar ge, l Lind älskade och skulle s t, brud om nom därtill vald sjalfständig kommittt!
f jorton dagar.
Nu var det sa, att den fattiga ar- som under den gångna sommaren ut Fört ett efter dess små resurser vac l, eterskan var en ' dr ' ömflicka.
.
Därför kert arbete, att åstadkomma större el 1 lade hon alldeles förbisett den prak- ler mindre del af beklädnad eller kor t iiska nyttan af en svart brudklädning tare sagt hjälpt ut 24 barn, af hvilk: z (] ch satt all sin hag och längtan efter nästan alla nog annars fått stann; in hvit shdan.
Det ' vore d % det onyt- iigaste i varlden, tyckte hennes mor, hemma.
Nar nu afven Kvinnornas Fackför att kasta ut pänningar för en sak, som bund beaktat denna s å behjärtansvärd;; roligen icke komme att begagnas mer sak och på .sin basar anordnadt .tom in denna enda gång, ty, som hon p&amp;- bola för företaget, kan man hoppas at risade.
en arbetarehustrus lif ar fylldt det till nästa år skall lyckas kommittei 3 f omsorg och möda, men .dess fest- att bringa glädje i ännumånga flera hem 1; illfallen äro mycket f &amp; Och Ester, och gladjestrålar tindra ur hundrade: irbetaredottern, förstod och erkände barnaögon samt hjärtan klappa af för- sanningen af moderns ord, men Ester, tjusning när de ropas upp för att få drömflickan, ville platt icke lyssna till slikt tal, ty att träda fram.
i hvitt och nya skor och nya kläder, ty först da äro de säkra p å att komma ut i den myrten till sin älskades sida, se, det var hennes vackra dröm.
harliga friska naturen - till lifvet.
Nar grannarne i det väldiga huskom-.
H-n.
plex, där Ester hade sitt hem, läto ny- heten om bröllo~et cirkulera, tillade san- man alltid ett: ~ i k d t l i ~ e n a Och.
nerligen, det ordet ägde fog, ty i tre,,,,, ' t - i l, 1 Brudkladningen, ', 9 ' ' 1 ' ' 1
..................... runda år hade den stora tilldragelsen vis.ade: listan -: den vapkra.
- summan; .af.
...
:.
flera .. ganger.
hägrat .och, som, hägringar f&amp;&amp;ioi %tta ': k-r.
sjutton.
öre.
. "
.!
..... pläga, upplösts i intet.
i Det var ' min- Nu&gt; g8 vi.
; h r 1 i en:.+ecka, under, sann .icke, Iajt.
att, f6 ' samman till en hvilken ' d e n ovetande Ester Lind, trodde kvaltalshyra och oandligt srart att.af .husets .folk; &gt;ara aaqa vansinnets gr8.s;.
.
.
sin knapp8 aflöning läiga af nigot till ty: k.ornma nar.
: hpn.,.
ville, .ajltid fann ...
.
' bohag; ' men andtligan hade man lyckats hon.
' gFannlr.
.i .. ifrigt s a ~ s p r t k, .som.
' báteti såhg sjungs e j för bagatell &amp; ' att fa ett rum och kök., enkelt inredda, genast, upphörde,.
vid.
; hennes,, annel- ej heller o ' m.
det ' .diimma hvardagsgnitet!
.
.
.
Darför.
kunde.
det allt i hända ibland, kande.
Och, dar; var ett spejande,: ett ....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. F &amp; trälarna blott denna sången.
gallerj ...... att en viss bredaxlad arbetare helt plöts- h - af.
' gammal: och som ej kant gnistan af det starka hatet!
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, mysande o ~ ': menande .. ligt fann d e sotiga verkstadsvaggarne ung,.
: jaiv afven t.
sm&amp;folket.
.
i. '
port; och.
.
För dem jag sjunger,.
spm på dystra fardeii.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.,, forsvunna; '.
sag ëjt ' litet paridb med.
.
.
.
.
.
.
:.
.
beständigt f &amp; - p !,.
ö r n e s t i g ~ vandra, rannstep tycktes, kisa hemlighetsfullt-g5.
hvita gardiner, hyllspetsar och natta henne.- Men- icke; ' en:.
ani.ng Sns.
, &amp; de för dem, som komma bit till denna viiklden.
.
möbler och - en dröm flicka sbin var hans hon.
om orsaken,.
.
, -,.
: .&gt;,.
.t.
;:.
:.
.
.
.
.
.
.
... -.
.. -.
.
.
.
.
.
.
.
.
att ...
.
.
.
.st&amp;ndigt.
.
.
.
.
.
.
.
tri$la,fö~.
.
.
.
.
.
.
_.
.
N:,.
.
.
.
.fwklti~.jin+a !~ ...
vid en skymningsbrasa.
Hur den blanka i Bröllopsdagen.
kom: [mad .. $tral.a@de .-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.,.
.
.
.
.
.
- ......
.
.
.
-.
.
.
_.
.
.
.
.
.
.
.
.
filen da- ' bief förunderligt rodl.
' genom.
.
.
.
hostsol.
... M i d ~ i den breda g~llene ljus?
.
., ...
.
att spegla ett par kinders flammkn *.
:.
.
.
.
agen,: go+~föllipgenom rummetagn &amp;:.
- .Jag - sjun&amp;w frihetshymn for träldomsfången;.
.. rodnad, och hur maskinerna blänkte fö.n~ter, .. ~, sgtt:.
E2ter: och, .. sydde &lt;; hvita.
.
.
.
.
.
.
.
som uti sekler stått med black om foten,.
.
med tiodubbel glans i ljuset * &amp; tv &amp; .han-.
.
: och vet,- att h i n - skdl: lyssna till den sången förda ögons .glädje; det kan knappast.
.
med ord fötmalas.
För att nu icke.
.
.
.
.
.
och.
sätta yxan .l1 den sjuka roten!
Ja.g S &amp; en.klrrss '; .som ' går med steg så tunga,.
.
, .. tala.
;; .. o,~li: kamratdinas:, glam öfver lilla.
.
.
som Sald~ig: lifvets fröj$er:.eas: fått smali+,,:;.
:;,.
;.
.
L,, -.
., i st er^. "
taii ' k~,~.~iddAet ' f::~~~h outtröttliga ...,.
.
.
.
och därför vdl ..; jag; p u f {vrede ljunga,;.
.
: ..
:.
:, .. f .. -.
:.,.
.
.
;., nX. (!.
: xiik.ij.N:: %l !-L!
!n$~~.c !-g L * .., .- *,.
.- -: ... -.
.
.i.i .. - a &amp; - * ropa .. mot .. - .f&amp;r~ry&amp;arnn .. til$ba / cu!
.
: .-.
........
. -- .-.=-.-A- Som sagdt -.
;, .allt - var; etJo.
.o.ch.
:.
.
.
. '
.
: .....
.
:,.;.
-.
--. '
.
..:.
&gt;,.
.
.
.- bröllopsdageni.
i t s k, .. xxie.n .. $.ck klädningen1 Den .fanns ej ens tillsta- de &amp; i i ... de.,.få krB~or;: som +aclit.
.till i t t a ö p: ~.
.
- ~ ~, ~, ~ i l ~ e ~ &amp; t a: m .t~ ~ ~ ~: ~,,, ett Esters b y r ~ l i d ä fanns " en liten snack- ' pryd d aj&amp;.
Sedtp,., $@ &amp; \ $q2.
$-.baka; f.
~ r v a n t, a ~ ~ q l: j a ~ ~ g h I a ygr:xled d j e ~, ~ ho^ l&amp;- hade h o n i.
d e n nedlagt en - blank fem- t r a k t h ....... e ~ Iftån.
; @ ng tgg o.qh:+j; örrs~dngq;, bon?
; giqk,: &amp; J ö,m @;, Jj.y&amp;i: Lank;; grr;: u~p.z €Cjr:.
: gi ?a-,fj$a f r q p q jJ:opp~.adc:-d~f~qn f JI i a d e.
': .ded /: ii14: .si t~,;: ty fljga,.
?u.rp, - pt hrj7.
':: stanpoad:e.
tömts af darrande flickhän- i:.
.
.
.
.
.
.
.
'.
.
.
. "
.
.
hapgc; n @ ?:.
?.t!
,: .egn+:n,e.bi: meg.vged yer.
för t t anväqdas .. i tiI~.-;:; s$~pp$y,dd.
.
.
.
.
_.
.
.
.
.
.
!
J a g skall ej tveka att mitt vapen sving:)::: h j arta$ kul tande, a ~; g l a ~ j.
; $J ' Y.~~~J r. sgqf;!
n $1: b:r~@er,~] gvepning ibch krans- + e.
.
mot, dem, som hotfnllt.
titta under luggen!
gen;?
@ g: &amp; g jva,qkrastq #: h:vit; g: yl ' e-ii &amp; %ch eedaq den för.
?
*, dra) .g&amp;ogefi iiiist.
.
.
.
.
Jag vill och- skall ' hvar fiende::ljetvin ' ga.
: ?.C.
i $n &amp; .g~,r~,&amp;l,,; .. ~h --: ofyqr: .den,; b9 !.jad~ t t n e l l kund &amp; ' - iiiaii .. " g6d~.
spi+.
1] silfv&amp;mynts förmåga .F&amp;~t: ' - ~6i~,~ ' et$: p &amp; att tigga mig om fred mot skarpa ' h-uggeri!
- n,: e.nöh.vit: cslfjja -, o~.h.,,:.
kt~qhpde.;.
; d !t.
-.
* ._.
.
; Tag, glommer, .ej den dag, man hale?
!
I !$t !,a, ' - i an *:.
, krona.,; .,al: $elfyande.
: PPgyrt.en !ijukliga s&amp;lpojkskinder: # g,p~rpelr,O@a,::oeh,.
,.
.
uppå min nacke för att ned mik.r-t:ii:pdia;:::.
::.
; 1 @ skröpli: ' gammal., m0r:; nöjd-.
med:sin .och,; krans,; - a [; h-vit my~ !enblog,,, och att sjalf- jag - är d m arm,e., svr&amp;ne.
t ~ g e n i.
, - yrnkring i:,; ummet: dansafle:: ett.
.yrt .. soI.
: ' -: ... ifar @.
hagst bdiiiki ... pi$ ' jig i.j&amp;lt.
, I 1, '. " ' ..
0.
j,$,ar.
' hj,. &amp; Bggön.lcli] $i-l. ' .. i ': 4:. '
4 sken., ' med:: nedihasade: ~tymg.b,r,.,~@egl 5 vars, @ jr kappa., Seg- .,d&amp;$ hade.
, -.
.
':,,:; so,m .hu.
.
..
!.:: ..:? '
.gula.
rAttsva.n~gr,:.i; ~ högan sky,.oeh skrek jasken visht bak botteh,: G $ster-Lind am, hvgrtzpqat *: r Jag;,, - ska: bl-i,, tiirngl ' i p r.
.
det l$a hemmets ktödjepelaye, och .,Jag.- harpcksa en .grann &amp; ladning,jagl:!)
jteqnes,.
v&amp;kopenning - nio kroiior, - ': ', Lirid and tligen Gfpeitp Men .. när \ de &amp; ginska osäkra grudd&amp;:.
gat .. sig.
firn,,.
att:, al:: denna - h&amp;rlighet l a.
.
- Tiden ' ie&amp;, och.
' d&amp;.intef:.ajjnat.
stöd.
var hennes,: sa ' fanga3e hon- in sokke:.
unga-:- - fl.i~k&amp;-.Tti~i.~-b~dS-.&amp;a~t~ -.
nek *: och pxessgde orilsom heene, öwmsom rusta upp sin gamla sorgklaidning, men den .hvita: ... skruderr, .. till j sitt i brast och d e n dagen, da hon; tog $id.
.de$ - &amp; n grät:, lyckliga, .. v ?rm.a .. talrar ...
.
.
.
.
:,.
. ' -.
: vindskontoret och syöade dess mariga.
.
.
.
Nu ar att förtälja hur .den unga bru: brister - den dagen måste Ester stanna den, smy$ades af.
hjälpsamma hander, &lt;i andra &amp; ingens tia$.Ppc o&amp;K7:: torka hur .. hon, van, och rodnande .blyg, knap-: bort tarame,, som envisades att sippra.
.
.
past.
vagade .. träda ut,: p5 den .valdjga ~in:.
' B&amp;g är till att väck8 upp ' de döda, ' Ifram, Detta skedde under middags.
garden,, som.
låg .tindrande vacker, i: rasten,.
ö.
c h fru Lundberg, som ' just.
.
.
att de " ida fordra f &amp; som man ' skor lefva!
,.
.
.
.
ljuset frin.
:, kulörta, lykw, svängande Med h=ptets sång jag ville krafter föda &amp; öppnade dörren för sin man och t.ill sakta.- p %.
spand staltrad; och i, &lt;det å t de *, som nu Y mörker trötta trefva!
till afsked gaf ' honom en försvarlig.
lugna, klara sken,.
som spreds.
fran .all.a -.
.
,.
.
.
.
: Med hhtets sång jag ' ville lara: slafven.
' dunk i ryggen, rakade marka lilla Esters lampor och, ljus, hvarmed husets fön: att se.
mot ljnsets rika, varma flöden., röda ögon och fragade, hur det var.
.
.
ster- stdtade.
.
.
.
och gizva å6 de stappl.alnde vid grafven.
fatt.
Men hon fick intet svar, utan $ag -.
.
Och, ytterligpre xdste ' berättasi hur.
ett .mod, .som .vågar trotsa.
själfva döden!
.
.. .blott ett par smala flickskuldror, ska-.
.
.
.
.
.
.
.
.
solskenet, med.
bl % band i sitt gula-sil- k.ande.af.sn~ft_n_! ' ngar,.
O ~ k +.l n trappan, - .- .. -., ... - .. -- .-.-.
- .....
......... ........... .-.
.
.HjqlmQr.
.
-.
.
- .- ... -.
.. -.
.
-.
...
- ...
-.
.- .. _.
keshar, kokett lyftande sitt .obefintliga.
.
.
LQpsSon.,-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Det var en godhjärtad kvinna, som släp, bestamdt vagrcde att g &amp; bakom q&amp;fi.
t ~ ~ ~ a.
r.
s ~ ~ ~ ~ &amp;.
.
; ~ &amp; f i ~.
e.
.
.
.
.
*.
&amp;.
.
T.
.
~.
.
a.
-,.
.- ' .. J.
-.
.
,.
.
.
.
bruden, som en tärna ' anstar, utan s$ unga grannes sorg, något som det infall till och med betänkligt kunde blir allt en @ - a n n klädningln.
.
.
.
.
.
y sjalfmedvetet ' skred vid h,ennes .sida, icke beböfts stor möda att förma den störa den, allvarliga uppmarksainhet det Men n a r allt räknades samman, va?
sistnämndas mor att omtala.
Meddel.- anstgr att visa en fackföreningsdebatt.
det bara attioalta öre.
- - - - hallande i brudkladningens langa siden- band.
Och allra sist ar det bara några sam var hon afven, iy samma vackra Det solskenet och den enväldiga pen- ord om, hur E ~ t e r, drömflickan, gick eftermiddag satt: fin ' annan af ' husets sessan var fruLundbergs femariga Fri+, Dagen efter v y det ett i ' deligt rxn- fram mellan husets " fulltaligt samlade .fruar i det Lundbergska köket, som som nu satt uppflugen p i köksbo~det, gande p &amp; dörrarne .till de manga, ar- sken af blankskurad.
koppar och doftade sysselsatt ' med, att Iata .. maskorna glida betarehemmen i. '
huset.
- till och med folk, hur ' ' allt vagadt tal vat fullkom- af angande Java, lyssnande till historien upp p i.
sin ena ' strumpa och lyssna den .fruktade varden undslapp icke ' - ', ligt bannlyst fran-männens.
läppar, hur kvinnornas ögon vo ' ro betankligt fuk- Qtn den efterlängtade hvita bruddräkten, med bada sina öron: Nar- S % hennes och nar ' man öppnade, klef ett nigande Naturligtvis fann man Esters sirg oför- mor slutligen, .yttrade ': D Visst är .det solsken in, tog ett tag i sin nedhasade iiga, och hur ' den lilla fabriksarbetet- skan, som; taligt ' burit pröfningar och n:uftig, men nian lyckte dock att det ledsamt för den.
stackars flickan, %n strumpa och räckte fram en lista, som var stor syid om henne,.
ty Ester Lind det finns verkligen ingen utväg - - 3, hade.
till ofverskrif.t:t.
$&gt;Ester Linds brud- lindrat andras sorger - hur den alsk- vhr icke bara en ' drömflicka utan en hände ' d e t att ' en liten ' tvärsäker röst klädning u. Omeddbart därunder stod liga drömflickan fördes frami höstkvällen, under enkla människors valönskningar, göd och ' alsklig kvinna alltid redo att Fdh köksbordet inföll: » Ester ska '. '
.få första posten: » Fridas sparbössa - till lifvets ' härligaste lycka.
bist % dat hjälp behöfdes.
Och daraf: n grann klädning af mej, för jag har !iitioatta öre&gt;.
Ma tro, att d e t blef Maria Sandel.
kpm sig nog, att afven den .knarrigaste pengar, jag,, mamma,.
Och innan de ett letande i b ' örsarne och ett .spring gamling, ' den gnälligaste gammelmor i Ada fruene hunno.
fatta sig fran.
s h hos grannas, för att lina skrifmaterial, den stora arbetarkasarnen, icke kunde näpnad, var.
hon nere fran bordet, och ' nar kvällen kom, och.
' listan an en undgå att vekna, plira .eller nicka helt jtör !ade in i ett angränsande rum o ~ h gang gjorde sin rond, för att mannen vanligt, nar de mötte blicken ur.
de.
rom tillbaka, bärande - siu spa~bössa.
i skulle f i tillfälle att teckna bidrag, blef .qmrrxi flickögonen.
: riumf.
Den ' pjäsen var gjord af hen- bet an värre.
T y gamla minnea., .om S a;.
.
hofi,.
.
.
.
.
GhroL äfh&amp;ll&amp;y j " ' dgh.-l ' ill$; ' " .aibe~ i&amp;. ' " faf,.
somw?
. * rnea.
* hoggrani ' känne- ömhet och lifvets ' h ä r k h e t för ' unga Endast få .kvinnor hafva vetskap om sin rättsliga ställning i samhället,, och rakar älskandes ögon, döko, upp hos.
wgub- ' terskan, men helt nara henne fanns en lom .om.
.siii lilla dotters ' bruk.och pririSessa,~ som regerade ' oinskran kt och ' genskaper, gjort springan sa smal som barnew, och.
det var rent förunderligt, därför ofta i svarigheter af olika art.
Intet var afgudad.
Och hon var ett.
solsken möjligt.
.
.
Men ' missräknat .sig hade han hur mysande » gummorna)) lato de h- är.
därför nyttigare än skaffa sig kunskap om och ' en tvärsäker skälmunge, at hvars iocb, ty tack vare r ridas ihärdighet stiga, ganska vågade anspelningarne, lagstiftningar rörande kvinnan.
Föreningen .dansande knubbiga ben strumpeband.
med knifvar, hammare och andra till- passera.
Och an märkligare var, att För kvinnans politiska rösträtt har i dagarne vor0 en förfelad uppfinning.
Det kunde lyggen var.
springan blifven ett gapande medan lustiga och litet, mustiga ord utgifvit en skrift i ämnet, författad af juris handa ' duktiga strafsamma dagsverkare,.
3a1, hvarigenom slzintarne nu.
regnade löpte f r h mannens lappar, vor0 deras kand. G. Stjermtedt.
Den svenska kvinnans rättsliga stallning .att, vid aspen af de ringlande spinen, ned vid hennes.
beslutsamma ' ckaknin- ögon mycket blida, och stora hvita .alldeles,.
glömma arbetet vid sag och $ar.
Och ju mer högen af koppar- mynt håfvades fram ur bruna laderpun- tramstaIles har pi3 ett utomordentligt tydligt x h klart satt.
Hvarje kvinna bör i eget val- hyfvel, för ' att minnas och tanka pi ' mynt växte, allt mer vidgades de bl8 gar.
.
iörstadt intresse skaffa sig denna bok.
(Se Till och med ridas otaliga.
bar- Sgonen, och när.
sista danten slam- ' hennes guldgula rittsvansar, som oftast, " hängde qpplösta öfver ett par tindrande rande rullade öfver bordet, utbrast frö- benta beundrare ville, vara med och 3rnqtAende annons).
, bl &amp; sijärnögon.
Ja, ' sidan makt ägde ken Solsken med .djup beundran:.
» Oj, gifva, och sedan .. hon sjalf hemsökt sina hon, att hagkomsten af hennes lustiga oj, oj, det var allt mycket pengar, det l fullvuxna gynnare följande lördagsafton,: " ' ' ' EA ' ' _.
.
s:,, ', ', .II '.
.C .A .. s .. ':,, * ',.
.
.
r r,,,. "
.
Y i, .. G-,.~.
a t, -- r -- .A .., .-T.- .. --: af, .. l., .. _I I.
L l .,.-.,.1 .. s e,.
, .&amp;g 1.
.
.
a I I:.
(:.
&lt;.
.
/.
:.
,.
: L-.
.
-:, a 1.
.
.
s.
. '
I I '.
.
n \ " st^&lt; ' -. '
i.
,; '.
.
,.
.
a.
, ', ' ':.
!
B ---.
.
.
.
.
A.
-.
.
I _ t e.
.
.
.
.
.. r _: ' I, ' I ", ', ' *, T ... t I '
Några ord o m stockholmr.
tjjinarinneförening.
.
a Från denna förenings - tidigare ordf Maria Qvist h a vi mottagit en intres sant artikel.
i ofvanstaende ämne.
De är dock dels af utrymmesskäl och del!
på grund af artikelns försenade an, komst hit, omöj1,igt att intaga.
.denn; i ' sin helhet, och fa vi därför nöjaos: med att delgifva slutet af artikeln son omhandlar en antydan om föreningen:, arbete under dess korta tillvaro.
Eftei ett kort omnämnande af den nybil:.
dade husmoders,föreningen .. hvilken sina ' stadgar säger sig ha till uppgif a ' tt agitera för gemensamt släcknings- arbete " (af den af tjänarinnorna tanda branden) fortsätter Maria Qvi ' st: Under tiden frAn föreningens bil- dande d e n 4 jan.
t. o; m. halfva maj (under sommarmanaderna kunde inte1 direkt föreningsarbete utföras, ty en del af föreningens medlemm,ar hade ' nöjet att bo på landet) åtnjöt0 d e med- lemmar, som ville deltaga i kurserna - svenska med rättskrifning och hand- aibete - fri und.irvisning af lärarin- nor som vor0 s a intresserade-af för- eningen att d e undervisade gratis hvar- dera en afton i veckan.
Att dessa flickor erhöll0 god undervisning p4 den korta tiden kan man förstå däraf, att da en af dem .rakat tappa sin .an- teckningsbok, den som omhändertog densamma trodde att: den tillhörde en i samma hus boende löjtnant.
Vidare har afhållits.
ett föreningsmötbli hvarje månad ' och det har varit särdeles gläd- jande att s e med hvilket.intresse med- lemmarne följt - förhandlingarne (ntigot.
skvaller cim vara husmödiaar har; .som man frAn det.
hållet trott, - inte fëre; kommit) äfven ' offentliga möten med diskussion ' ha ägt rum ' och samkväm, geinensamma för husmödrar och tja- narinnor.
Bland de förra, som sar- ~ k i l d t.
ifra för föreningens framgång, m a namnas fru Ida Attelin, som vid sitt ' inträde .i foreninaen skänkte till densamma en kr.
.
För det arbetsar ' som börjat med I september m a n a d.
har ' föreningen .lyc- kats skaffa sig egen föreningslokal och man kommer ' under vinterns lopp.
att an.ordia.
föreläsningar i olika amnen, s880ni hush~llslär.a, städning; hygien, svenska; föreläsni.ngar i ' sociala ämnen samt tillskiiring - och syning af enklare klader ' m.
: fl. '
' allmänbildande amnen.
S o m af det sagda framgar-ar Stock- holms tjanarinneförening, m a n skulle.
.kunna s a g a ' p å flott vatten och det a r blott att önska att såväl &amp; en som tjä- narinnerörelsen inom landet i &amp; .helr het ville utvecklas, omfattas me ' d in- tresse af dem hvilka.
denna rörelse ä r, afsedd att hjälpa och.
bli till gagn sa- väl för hemmens lönearbeterskor som samhället i sin helhet.
Maria Qvist.
- .II.
_. '
.
- 25 .B: Jakobsbergsgatan,.
.
.
(itrar vid W e # ~ ~ l h &amp; ~ a $ u n).
a.
.
.
&gt; c$ch rel&lt;odim&amp;deiik i ',!
bei$iglen itanke.
-.
.
... '
' h .,.i ': uthyrning.
.
.
.
.
s.
.
I.
.
.: ...
.
.
.
.
Stort viil sorteradt lager af Guld- och Siifver-Ur Och .Väckarmur m * m. '
' i / 8 -- URMAKARE.
dc URHANDEL 15 Kungsgatim 15, ' Stockholm.
.
i .. i4 Stort val s.orteradt lager af Rum.,.
Fönster-, Bada och ~ ' Fbbertermometrársemt ~ a r o i.
metrar m. m;, ' IJrkedjofi %törsta lager ' p &amp; ' p~aisen.
.
.
Släta (iulmetallringar 4 1, 1,50; och 2 kr.
st..
.
...
g KRANSAR g ' - ' O, h -.
.. ..: ' ', rekommenderar sig i grad6 kunders benagria håg-.
komsg Kransar utföras smakfullt ooh billigt=. '
. '
All m .. T.el.
602.-., Riks Tel. 67 83..
.. pr &amp; r g:-, halfåï .- Prenumera på SOCIAL-DEMOKRATEN 4: 50, kv&amp;tal 2: 25,.
j.
.
.
.
ochinånad0:80..
SOCIAL-DEMOKRATEN.
~nnonsera i.
.
I.
landsorten:, .., pi åi 9.: 20. half 8.r Uppmana vänner o c h SOClAL=DEMOKRATBN 4: 60, kvartal 2: 30 bekanta att hålla och .manad 0: 80..
; &gt; .. r 1, s ' -- ...
.
h m.
T &amp; 68 6 8.
Rika.
Tel. 20 91.
I landsc&amp;n I.
: ' .-.
w.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
p i n&amp;rmarite postkontor.
.
.
.A.
A m.
.
.
.
.
.
.
.
.
,,.
.
.
.
.
t, 8.
Landtarbetarne, .och .. ' ~ocialis ' men.
.
.
sf C. O. T.
W; +.
.
.. ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
p r i s ' 2 ~ öre.
.
.
.
.
...:.
.
.
haller blott en skamligt otillrdcklig och Den svenska kvinnans rattsliga.
',.
.
stiillning ' '; '.
.
...
.
I, far .i$ &amp; illande lagstif t ning, af Grco~g ' S~erns@di!
80 sid. 8:0, P &amp; 75 öve.
Zög ' prov ' isiola: Var god till- amt redogurels; ikvif Wnlfricl IVilhelrvasso~zs förlag, i ?.
Stockholm, e t t, brefkort, sie erhilles alla vidare upplysningar.
.
- -. '
' ' Pris 1: - '.
Karolus Dikter.
.
.
it€ K.
J. Oabrielssoa J Pris 1: -.
.
.
.
.
.
.
.
.
kort redogorelse för: no gsllande la.gstiftning, af Georg 80 sidor 8:o. Pris 75 öre.
P &amp; ett klart,.
18ttfattligt sprak framstalles lagens stadganden, rbdande .. pritxis, pyjudikzct o. s. y. i samtliga friegor, som nugi svensk kviiinns rattigheter och skyldigheter.
:.
Pressen.
bgteclrnay allinibt denna bok som mycket -.
.
föïtj&amp;nst€all och .behöflig.
Shlinida skrifver Idun: * D e n för .la kvinnor ' sakeiligen valkoinn~l skriften utmarker sig för stor reda och ' klaïhet, pie sainmta gltng den be- reder ' ett verkligt noje att lasa pk grund af sin liffiilla stil).
:.
?Boken ar vill agnad att med tacksamhet motta- gas af en hvar, och den bör icke fK, saknas i n k o t hem, dar do sociala spörsmldlen diskiiter~sn, sager Social- Demokraten.
Stjernstedt. '
, iar till ä ~ d a k att ~ l fackligt ?&amp;anisera hem-, ch .industriarbeterskor saval i Stockholm som andsorten, synnerligast i sadana yrken som jfvervagande sysselsätta kvinnor, i en fast &gt;ch enig sammanslutning, för att härigenom 1ppn8 manniskovar ' diga ekonomiska villkor, rortare arbetstid, reela arbetsaftal och öfriga sociala förmaner, hvilka arbeterskorna i an- Seende till sitt arbetes varde för samhället, har rattvist kraf pil att ei-halla.
Förbundet tillhör Landsorganisationen. '
Pris 20 öre Genom alla bolrhnndl.
eller f r h G. Walfrid Wilhelmssons förlag, Stockholm, mot 90 öre i post- Kvinnornas Fackförbund uap k Den svenska kvinnans rättsliga stallning Hvilken so ' m: helst kv ' iiina,; '.
En bok far hvarje kvinna!
.
.
, ' y.
if Gustav Bahg.
.
.
Den socialistiska framtidsstaten.
I.
.
.
saskild eller j % .-fabrik ' anstiilld, kan görs vanner och ' bekanta en kji$ist med att, tillhandahAlla j~iet ' nu utkomiia, för alla kvinnor beliöfiiga ' af pressen allmant lo£-, xdade prisbiljiga boken.
,.
.
Ned m e d.
Åkarpslagen!
- - p. '
a.
-.
Socialismen och den industriella ' utvecklingen.
T -.
...
.
- ...
af Emil Vandervelle '.
.
- Prii, l i -.
...
.
.
....
I,.
~renih-neration i Stockholin p~ expediti&amp;ieii, Folkets HUS, ' /, ' tr.
upp.
.
Om uppf&amp;tran.
.
I det nuvarande samhället ar upp- fostran ett privilegium för fåtalet ' och för detta fåtal icke en uppfostran i mänsklighet utan en uppfostran afsedd att göra .dem vuxna att utöfva klass- herravälde.
Folkets stora flertal er- '.
.
m.
-- M --- ' A h.
Tel. lk5 01., .. E A.
- KA RL.SSON ' ' förvänd uppfostran, hindras planmas- sigt i att utveckla sin förmåga, eme- dan.
ett upplyst, akta mänskligt upp- lyst folk e j skulle tåla det herskande politiska och sqciala tillståndet.
Ty upplysning - sann upplysning, icke systematisk missbildning som nu för tiden s å gärna kallar sig upplysning - ä r frihetens, rättvisans och jämlik- hetens moder, ' och kan därför icke ' föi-dragas. '
i ' den nuvarande klass-staten.
Soiial ' demokratien fordrar ' den största möjliga upplysning för hvar och en: lika ' och kostnadsfri i de bästa möj- liga folkskolor och högre skolor (real- skcilor, fackskolor, gymnasier, akade- mier, universitet)!
Den ut ' ggr från den åsikten det statens mål är att sörja ' för.
Sina medlemmars lekamliga och andliga välfärd; den socialdemokra- tiska ' staten ar därför i. främsta rummet en stor, allmän upplysningsanstalt.
(Ur Socialdemokratien och dess syf- ten af W.
Liebbnccht.)
" '.
.
.
.
.
. '
.
tr. 2,: Stort 1agey:af Obetydligt.
begagnada Dtirnkläileb: m. m.
~ a k k k r ~ d c k ä k t e.
ooh r.
~ a l k l ä d h f n ~ z till k -.
I.
.
.
. '
' 1.1;.
I - 1 - &amp; r öppnad i .. anvisning, spar-: eller friu+rken.
Afdelningar i förbundet: Stockholm.
1.
Rosettsömmerskornas fackförening.
.
.
.
jr: I I I - .. ... 7.
Trikilstickerskornas fackförening.
8.
Tackstickerskornas 9.
Föreningen för Stockholms baderskor.
, I Landsorten.
10.
Sömmerskeföreningen, Falun.
2.
Mössömmerskornas 11.
Kappsömmerskeföreningen i M n l m Ö.
3.
Tvätt- o. strykerskornas,, 12.
~ömmerskeforenin~en, E~qköpi~g.
4.
Linnesömmerskornas.
13.
Kappsömmerskornas ff. EsRilstzsna.
Liljeholmens verkstadsklubb.
Kungsholmens hvitvarufabriks verk- Arbeterskor, organiseren Eder och SIW ten Eder till Kvinnornas ~ackfö ' rbund.
stadklubb.
Styrelsen.
5.: ~a~~sömmerskornas fackförening.
.
.
6.
Kladsömmerskornas Stockholm 1904.
A - B.
Arbetarnes tryckeri II II P II - P-p i
