# ID: svediakorp-per2301
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 25,474
# sentences: 1,641
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


53 (1616) A.
30:DE ÅRG.
LOSNUMMER: 20 ORE.
UPPLAGA 4 LLCJSTRERAD hâ TI DN ING FOR- KVIN NAN i OCH-HEMMETî IFRITHIOF-H ELLBERG SONDAGEN DEN 30 DECEMBER 1917.
HUFVUDRED AKT OR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN.
ELISABETH KREY-LANGE.
- * • h.
\ VINTERSTÄMNING FRÄN SOLNA KYRKA.
HOFFOTOGRAF O. HALLDIN FOTO.
Sigrid Hord fund - Snorre - vid 70 år.
EN PRÄSTGÅRD PÅ LANDET, E N IDYLL af gammaldags hemvarmt slag, vänsällt, öp­ pet för hög och låg, fylld!
af ungdom, lif och lust, ljus ldfssyn, v akna intressen, skämt och gamman och dock med den djupa fond af fromt allvar, som låter glädjen framträda så mycket klarare — e tt lyckligt hem!
I ett sådant växte Sigrid Gyllander upp — och i en lycklig tid.
Är d et förmätet af en kvinna i de t tjugonde seklet att våga påstå, att tiden för ett halft sekel tillbaka var en lycklig tid, ja, på sitt sätt lyckligare än vår?
Nutidens kvinnor stå inför förv erkligandet af sina djärfvaste dröm­ mar.
Men det är nu en gång tyvärr så att verkligheten aldrig motsvarar drömmen.
För femtio år sedan stod man i gryningen till en ny dag, man hade redan kastat många af sina mödrars fördomar fillika med korsetten, bar man den senare, satt den i alla fall så löst, att den infe längre besvärade, och äfven den andliga trångbröstenheten började allt mer att ge vika.
Det var en tid, då man hade friheten till nya tankar men inte tvånget att behöfva omsätta dem i g ärning.
Blicken rik­ tades mot framtiden som mot en vacker sol­ uppgång.
Kvinnorörelsen slumrade ännu, men den drömde, det fanns redan tro, men den hade icke vuxit till fro skamp, en kvinna hade under denna tid, där hon så kunde, rätt att vara något utan det stränga nutidskrafvet att nödvändigt behöfva b 1 i någonting.
Och Sigrid Gyllander var redan någonting för femtio år sedan, hon var en ung, rikt b e- gåfvad flicka.
Goda féer hade samlats kring hennes vagga och slösat sina gåfvor där.
Musikens och diktarkonstens gåfva hade hon fått till fritt val och ännu en annan skänk, en af lifves lyckligaste och rikaste: den ljusa, lekande humorn och till ga ranti för dess rätta användande ett varm hjärta, som förstod att rikta skämtets pilar rätt.
Om Sigrid Gyllander sett dagen femtio år senare, skulle hon säkerligen i denna stund vara med mer eller mindre graduerad vis­ dom, ett uppburet- redaktionellt pennskaft af vidiomfattande betydenhet, ty en be- gåfning af så hög kvickhetsrang och en så friskt sprudlande humor skulle i våra dagar vara den personifierade målmed­ vetenheten redan vid sjutton år; men Sig­ rid Gyllander föddes som sagdt femtio år för tidigt härtill och dessutom under det sluttande taket af en gammal idyllisk präst­ gård, där kvinnorörelsens gryning endast skymtades som en aflägsen hägring och där man lefde sitt eget solvarma lif i fridlyst hägn.
Hon var en liten flicka, som slukade böcker och glömde hela världen därvid.
Hon skal­ dade redan vid folf års ålder i den högre balladsfilen, som grasserade på den tiden lika elakartad} som Frödingstilen i våra da­ gar.
Äfven den elegiskt svårmodiga genren à la Stagnelius odlades öfvergående af den lefnadsglada unga flickan, men snart fann hon dock sitt rätta område eller rättare sagdt, hon fördes omedvetet ' dit af sin vakna blick, sin skälmska syn på tingen och sitt friska gemyt.
Dikten som kallelse kunde ej Sigrid Gyllander undgå att lystra till, dikten som kall äg nade hon sig först sent och efter myc­ ken öfvertalning åt.
Men hvad hon såg och upplefde blef ovillkorligt till rytm och klang för henne, tog själfmant diktens form och så vällde så småningom fram likt ett friskt glind- rande källsprång de dikter, fyllda af lekande: Iduns byrå och expedition, j • i: S!
Ur drömmen vaknar jag och klagar: Hvem målar så i våra dagar?
Föds aldrig ert fru Lenngren mer?
Sigrid Nordlund.
kvickhet och satir omväxlande med sånger af vekare art, som först så sent som 1894 - kcmmo ut i bo kform under den anspråkslösa titeln " Snorres bitar " och som inom k ort må­ ste tryckas i den ena upplagan efter den andra.
Hon hade vid d enna tidpunkt för länge se­ dan lämnat den gamla prästgården, om hvil- ken hon i den lilla varma dikten " Hemma " sjunger: " Gamla prästgård bort på landet, glömma dig, jag aldrig kan det, lefde jag i hundra år.
Där jag rasat, lekt och sprungit, där jag svärmat, där jag sjungit yr och glad i lifv ets vår. "
Hon öfvergaf redan vid tjugotvå års ålder det för hela syskonkretsen så kära barndoms­ hemmet för att följa sin make, den framstå­ ende matematikern, lektor K.
P. Nordlund, till Gefie; och här visade hon åter att hon ägde en af de äkta skaldenaturer, som Kellgren ger rätt att dikta, därför att de inte kunna låta bli En sä llsynt flitig och inresserad hus­ mor och snart uppfostrarinna både åt egna barn och andras, som under skolterminen fingo en glad och lycklig fristad i det har­ moniska lektorshemmet, fann hon nu som förr tid a tt lyssna till sin ingif velse och ge den en form, som kanske i d en nya omgifningen fick en större tillsats af satir än fallet förut varit.
Småstadslifvets många lyten och löjevärda sidor stucko bjärt i ögonen på den unga landtflickan med sin naturfriska och flärd- fria uppfattning.
Så sågo sådana dråpliga bitar dagen, som " När herrskapet X. flyttad e från orten ", " Kalaset " m. fl.
Det är onekligt att Sigrid Nordlund tagit mycket starkt in­ tryck af den skaldinna, om hvilken hon själf skrifver: " Och än jag 1er o ch än jag gråter, Men bilderna förblekna åter, Ridån så ljudlösi glider ner.
Bland de omdömen, som fälldes i pressen om " Snorres bitar " säger en kritiker: " I hen­ ne har fru Lenngren återfödts ".
Det är myc­ kel sagdt och man bör handskas varligt med ord, om de skola bibehålla sitt värde, men äfven en så skarp kritiker som Wirsén ytt­ rar om henne: " Det finnes någonting om än i miniatyr hos Snorre som erinrar om Anna Maria Lenngrens sätt att slå hufvudet på spi­ ken, samt i metern låta innehåll och form täcka hvarandra. "
Säkert är att den fränd- skap, som råder mellan Anna Maria Lenn­ grens skaldskap och Snorres bitar är så stor, att det icke verkar efierbildning; det har blif- vit en ren naturnödvändighet att icke blott den lekande kvickheten, den uddiga satiren, omväxlande med något af from idyllmålning är gemensamt för dem båda, utan äfven un­ der stundom själfva formen är så likartad, att man godt skulle kunna sticka in några af Snorres bitar bland fru Lenngrens dikter utan att skämma samlingen.
— Hvarför ger du inte ut dina dikter?
Hvar- för inte?
så ljöd det många år kring Snorres öron innan hon kunde förmå sig att följa uppmaningen.
Så småningom började man dock här och hvar i bladen att läsa Snorres dikter och särskildf i Idun blef hon en flitig medarbetare.
Man såg ju alltid så gärna denna signatur, som i de flesta fall borgade för ett godt skratt och alltid för en angenäm lektyr, fy Snorre har varit en glädjespriderska som få.
Och sällan torde personligheten i så hög grad ha svarat mot förfaftarskapef som hos henne.
Den som haft glädjen att komma Sigrid Nordlund nära äger minnet af en sällsynt rik samvaro.
Han minnes högtidsstunder af skratt, då hon med en berättarkonst, som söker sin like, skildrat upplefvelser dem hennes humor förgyllt, och han har till fullo varsnat hvad " En svensk kvinna " sjunger om henne att " bak det goda löjet ett vackert allvar bor. "
Och nu, d en 1 januari, fyller S norre sjuttio år.
Hälsan är icke längre hennes - dagliga följeslagare, men ännu bor skalken kvar i hennes blick, ännu spelar den lilla glimten af satir kring hennes läppar och i hälsans ögonblick hör hon ännu till de ljust gif- vande och man upprepar på hennes heders­ dag af varmaste hjärta en svensk kvinnas ord till henne: Haf tack, du gode Snorre, för glädje, skämt och skratt.
Hvart ord blef till en sporre att taga allting gladt.
Vi läste och förnöjdes och logo först och sist; så mycket ljust där röjdes, du käcka optimist!
Humorns ljusbärare äro lika sällsynta som senhöstens soldagar.
Med omskrifning af Runeberg kan man om dem säga: " Myckel tåla de skrattas åt men mest att hedras ändå. "
Ingen gäller detta om i högre grad än om Snorre.
SIGRID ELMBLAD.
Ett nyskrifvet poem af den varmhjärtade Snorres penna återfinnes i detta nummer å sid. 850.
Iduns prenumerationspris: Uppl.
B, med juln:r: Mästersamuelsgatan 45, Stockholm.
Helt år Kr.
10:50 Redaktionen: kl. 10 — 4.
Expeditionen: kl. 9 — 5. '
1: a halfåret » 5: 20 Riks 1646.
Allm.
9803.
Riks 1646.
Allm.
6147.
2: a halfåret » 5: 80 Red.
Högman: kl. 11 — 1.
Annonskont.
: kl. 9 — 5.
Kvartal » 2:60 Riks 8660.
Allm.
402.
Riks 1646.
Allm.
6147.
4:e kvar+a^t » 3:25 Uppl.
A, utan juln:r: Uppl.
C, praktuppl., Helt år Kr.
10: — med juln:r: 3 kvartal ... » 7: 60 Helt år '.
Kr.
14: — Halft år » 5: 20 Halft år » 7: 25 Kvartal » 2:60 Kvartal » 3:75 Månad » 1: — Månad » 1:35 Iduns annonspris: Pr m illimeter enkel spalt?
30 öre efter text.
I Utländska annonser: &lt;35 ö re å textsida.
35 öre efter text, 40 öre 20 o / o förh öjning för sär- j å textsida, 20 ° / o förh .. skildt begärd plats, för särsk.
begärd plats.
Uromsstinget.
Flf Stefan ffrossmann.
Öfversätlning från lys kan af Csier Strcm6erg~§i ossmann.
EN STOR OLYCKA K AN VARA EN STOR lycka.
Det låter litet p ompöst och tvetydigt, men tro mig, själssk akningar äro hälsobrin­ gande och nyttiga.
Odets hastiga omhvälf- ningar stärka, såvida de inte medföra defi­ nitiv undergång — såvida man icke full­ komligt s lås ned af dem.
Men man är seg; man förstör sig infe s å lätt.
Då ligger faran att bli bekväm, lat och lungblodig närmare till hands.
Huru nyttiga äro icke själsskakningarnal Men jag ville icke föra lifserfarenheter till t orgs, utan be­ rätta historien om en fru, som det hände något fruktansvärd!, och som just därigenom blef lycklig.
Den damen, som historien handlar om, var ingen tjugoåring, tvärtom, hon var redan nå­ got gråhårig och en smula korpulent; en så kallad ståtlig fru, men inte särskildt intres­ sant.
Hon var maka till hofrådet Kirnbauer i finansdepartementet.
Hon hade aldrig in­ tagit någon särskildt bemärkt ställning i lif- vet, hade en gång varit en ung, aptifiig, slank flicka, som dansat briljant och fått pris i skridskoåkning.
Hofrådet Kirnbauer hade till och med gift sig af kärlek.
Han hade också en gång varit en senig och ele­ gant ung man, som säkert hade kunnat g öra ett rikt parti.
— Men det kunde man numera knappast se på den knarrige, förgrämde gamle herrn.
Han hade likväl tagit sin nuvarande fru, som inte hade ett öre.
Jag tror, att han därigenom förtog sig.
Han skulle icke hafva handlat så oöfverlagdt ädelt.
Infe för att han sedan ångrat sig, nej, det vill jag inte påstå, men glädjen liksom gick bort ur hans lif.
Han blef knarrig och fick dåligt lynne.
Infe för att han någonsin gjorde sin fru förebråelser, därtill var han mvckef för juste och behärskad.
Blott när han var alldeles ensam för sig själf så tror jag, att han i sitt stilla sinne tänkte som så: " Hvad skulle jag nu varit, om jag hade gift mig klokare? "
Ingen hade någonsin hört något sådant från honom, Gud bevare, men hans förargade min och isynnerhet ett fördömdt försmädligt leende förrådde emel­ lertid dolda baktankar.
De fingo två barn, flickor, som växte upp och lefde sitt eg et lif, hvilket inte precis be­ tecknades af någon innerlig förtrolighet gent­ emot föräldrarna.
Man saft hvarje dag till­ sammans, infog måltiderna gemensamt, läste omkring aftonlampan, gjorde utflykter till­ sammans om söndagsförmiddagarna, hvar- vid flickorna alltid måste gå förut, under det hofrådet och hans fru, ofta utan at t säga ett ord till hvarandra, kommo marscherande efter.
Ty med åren hade icke bara fadern blifvif en brumbjörn, utan också modern hade förlorat sin munterhet och blifvif torr.
Det är liksom en lag att i äkten­ skapet makarna så småningom bli hvaran­ dra lika, en förarglig och farlig lag.
Detta faktum har jag hundra gånger kunnat iakt­ taga.
En lättsinnig ha r kunnat g öra en tung- sinnig sorglös, en slug har kunnat bibringa sin enfaldiga fru må nga sorters list.
Men det mest smiftosamma ä r detta gråa lynne, detta småaktiga, pedantiska, uttråkade hvardags- lynne.
Hofrådinnans friska natur hade länge sökt göra motstånd.
Hon hade hoppats, att mannen åter skulle blifva glad, när han befor­ drats och de värsta näringsbekymren fallit bort.
Förgäfves!
Sedan hade hon hoppats, att han skulle kunna bli glad öfver sina små flickor; hon hade en ursprunglig vilja och ett behof att vara glad.
De allra första åren, då döttrarna ännu voro små, gick det också ganska bra.
Då kunde hon timtals sitta på golfvet och leka med barnen; men sedan blefvo flickorna stora, och den unga generationens egoism fick makf öfver dem.
Modern var nog bra, men de ville ju ock så vara tillsammans m ed unga människor, vä n­ innor och ungherrar.
Moderns tillgifvenhet var ibland — men det sade de naturligtvis inte till henne — litet efterhängsen.
Hon kunde nöja sig med att gå bakom med fa­ dern.
Till d e unga hörde de inte mera.
Det förekom någon gång till och med att hon blef löjlig, til l exempel på en bal, en kostym- bal, då hon icke ville nöja sig med att vara förkläde utan åtminstone en gång ville dansa vals med de unga herrarna.
Döttrarna, som voro ifriga att en gång riktigt få dansa af hjärtans lust, måste afstå första hvarfvet åt modern, så tokig var hon i att dansa.
Då hade döttrarna nästan haft lust att fara hem från alltihop.
Lyckligtvis lade fadern sig emellan och hade sagt till modern: " Låt bli sådan smaklöshet! "
Som sagdt man kan inte precis påslå, alt hon hade det bra, hofråd- innan Kirnbauer.
Grått, tråkigt och enformigt förflöt hennes lif, utan hopp om öfverrask- ningar, och just detta hopp om något ut­ omordentlig behöfver själen.
Då skedde den stora olyckan.
De hade på söndagen gjort en utflykt till S:t Veit och gingo p å middagen till Himm elhof för a f!
äta middag under bar himmel.
Då de satt sig ned började en insekt surra i sole n omkring dem, en stor brummande broms.
Det var störande.
Hofrådinnan försökte att med servieften jaga bort de t surrande djuret, men då var hon re dan stucken i armen.
Hofrådet hade just, förargad öfver afvärjningsförsö- ken, sagt: " Det är bara att reta bromsar­ na, " och då armen svullnade något, murrade han till och med: " Sådant kan bara hända dig ".
Men då svullnaden inom någ ra minuter tilltog, förstumma des hans brummande.
Han tog sin näsduk och förband den heta armen.
En viss or o dref honom till uppbrott.
De foro hem tigande och olustiga öfver att behöfva tillbringa den sköna, soliga sommardagen i den mörka stadsvåningen.
Fru Kirnbauer kände ett behof af att urskulda sig inför flickorna och sade till sin man: " Skulle de inte kunna få stanna ute och komma hem senare i kv äll? "
Men hofrå det svarade bara kort: " Ensamma? "
Och så sufto de hela eftermiddagen i den skumma våningen.
Fransiska, den yngre dottern, ville hämta en läkare, men modern afvärjde: " Hvad tjänar det till, det kostar bara pengar ".
Hon var van att hushålla.
Brigitte, den äldsta dot­ tern, drog sig missmodig tillbaka till flick­ rummet.
Hon ha de hoppats träffa en af sina kavaljerer där uppe på Himmelhof.
Modern baddade armen med blyvaften, och hofrådet kunde gå till sitt kafé.
Denna eftermiddag då de alla fyra voro ensamma hvar för sig, och icke vidare bekymrade sig om hvaran­ dra, stod efteråt starkt inpräglad i allas medvetande.
De kommo alltid ihåg modern sittande i soffhörnet med den förbundna ar­ men o ch sägande: " Hvad tjänar det till?
de t kosfar ju b ara pengar ".
Fransiska erinrade sig senare faderns korta, stränga ton, d å han I Pnnrl [flpfl Kodningar Blusar, Kappor » ' " Kemisk Tvätt- j: lfinn rnnl ning eller Fargning, Gardiner, Möbeltyger, Kud-: __ illlllli ^ ar rn - m - rengöras snabbt och omsorgsfullt hos j S S j A.-B.
C.
0.
Borg-s söners Fabriker os * LUND.
|: LUID sade: " Jag går till mitt schackp arti ".
Modern i soffhörnet hade bara nickat ...
När hofrådet Kirnbauer vid halfniotiden kom tillbaka, frågade han förvånad: " Har du inte gjort i ordning kvällsmaten? "
Han hade alldeles glömt bromsstinget.
Men då svarade från det mörka hörnet, där modern satt, Fransiskas stämma: " Far, jag tror afi mor är riktigt dålig ".
Nu ropades Brigitte in, lam pan tändes, och då såg man, att ar­ men var svullen ända upp till skuldran.
Nu sade hofrådet själf: " Kanhända man ändé skulle hämt a en läkare! "
Men hvar fick man tag i en sådan på söndagen.
Kanhända kunde ändå omslag hjälpa.
På natten låg modern i hög feber.
På morgonen måste hon genast föras till sjukhuset ... läkaren skakade på hufvudet: " Utan tvifvel blodförgifning! "
Fru Kirnbauer låg i- feber och skrek.
Det mesta kunde man inte förstå; hon talade så hastigt och otydligt.
När hon fick se läkaren, sade hon halft medvetet: " Det kostar femtio gulden ".
Hofrådet sade mildt: " Anna, vi äro hos dig! "
Annars brukade han alltid s äga mor.
Men hon upprepade med den febersjukas egen­ sinne: " Femtio gulden ... ", Femtio gulden ..., Femtio gulden ".
På tredje dagen måste man amputera högra armen.
Hon var medvetslös sedan tjugofyra timmar, och man hade nästan upp- gifvit hoppet.
Hela kroppen var full af va- riga bölder, hon kastade sig i bädden, stö­ nade och vaknade upp blott för ett ögon­ blick då och då.
Omväxlande satt fadern eller en af döttrarna hos henne.
En gång slog hon upp ögonen och märkte, att högra armen var borta.
Brigitte, den äldsta dottern, satt hos henne och såg moderns blick, denna förskräckta blick på högra skuldraa Flic­ kan pressade tillsammans läpparna för att inför denna blick icke brista i grå t.
Men hon kunde icke behärska sig.
Häftiga snyffningar och jämmer bröto fram, så att sköterskan från det angränsande rummet kom in och sade strängt: " Men fröken! "
Då vände sig denna med hundratals sår befäckta kropp mödosamt om och försökte med den vänstra handen smeka Brigittes hår.
Den höga febern ville icke ge vika.
" Vi lägger henne i vattenbad ", sade öfverläka- ren.
Nästan tre veckor fick den stackars sjuka ligga så, nästan ständigt vaken.
Den ståtliga kvinnan ha de blifvif mager och hen­ nes förr något grofva ansikte hade åferfåtl ett drag af tillgifvenhet och mildhet, som man ej sett sedan hennes flickår.
En gång kom hofrådet tidigt på morgonen och med­ förde en ovanligt stor bukett af yppiga pio­ ner.
Det framkallade på hennes läppar ett lyckligt leende.
Det var, som ville hon med detta leende säga: " Det var längesedan, du gaf mig blommor ".
Från och med denna morgon kom han dagligen med en bukett, som nästan hvarje gång bestod af olika slags blommor.
En gå ng kom han med en hel .liten trädgård af blommande hagtorn, en annan gång doldes hans ansikte bakom blåklint.
Hon ork ade inte tala, men hen nes ögon sågo på honom och smålogo frågande: " I hvilken lönegrad har du egentligen kommit hell plötsligt? "
Fransiska, den yngsta flickan vek knappast från hennes bädd.
Hon läng­ tade till och med att göra modern de svå­ raste och för andra människor oangenäma- Kungl.
Hofjuvelerare HederSgâffVPr!
— sm Ira Brl KS g- Syl Praktkatalog g ratis och franco j tmI ^ U t i l ^ U W Stockholm och Göteborg.
:
Jdun 1918.
ETT PAR INLEDANDE ORD.
DA REDAKTIONEN NU GÅR ATT ANMÄLA tidningen Iduns 31: sta årg.
är den väl rustad för att kunna bjuda sin publik ett innehåll af yppersta halt.
Vår medarbetarstab har städse utgjorts af goda och bärande namn, men för den kommande årgån­ gen har redaktionen ingått aftal om bidrag med så godt som hela DEN SVENSKA FÖRFATTARVÄRLDENS FRÄMSTA KRAFTER, hvadan vår textafdelning otvifvelaktigt kommer att tillfredsställa mycket höga anspråk.
Sin genom åren stadgade ställning som KVINNANS OCH HEMMETS TIDNING skola vi veta att allt fortfarande häfda, öfverty- gade som vi äro, att vår oaflåtliga omsorg med hänsyn till ett värdefullt och omväxlande innehåll nu som tillförene skall stödjas äf en motsvarande uppmuntran från publikens sida.
Och i denna förhoppning hälsa vi vår trofasta läse­ krets med ett: väl mött 1918!
ERNST HÖGMAN, Hufvudredaktör.
.
* EN LYSANDE MEDARBETARESTAB 1 ID UN 1918.
Axel Ahlman, Fanny Alving, Knut Barr, Henning Berger, Bo Bergman, Thore Blanche, Carl-August Bolander, Synnöve Carlbom, Gustaf Collijn, Sigurd Dahllöf, Ernst Didring, Hildur Dixelius-Brettner, Anders Eje, Anna Lenah Elgström, Sigrid Elm- blad, Teresia Eurén, Dàniel Fallström, Marie Louise Gagner, Jane Gernandt-Claine, Albert Henning, Ellen Key, Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Selma Lagerlöf, John Landquist, Carl G. Laurin, David Linde, Hj.
Lundgren, Otto Lundh, Ernst Lund- quist, Artur Möller, Johan Nordling, Ludvig Nord­ ström, Erik Nörting, Fredrik Nycander, Gunhild Palmar, Maria Rieck-Miiller, Algot Ruhe, Sigfrid Siwertz, Ejnar Smith, Marika Stjemstedt, Hedvig Svedenborg, Carl Svenson-Graner, E.
N. Söderberg, Hjalmar Söderberg, Mildred Thorburn-Busck, Gu­ staf Ullman, Anna Wahlenberg, Richard Vallner, Fredrik Vetterlund, Elin Wägner, Hasse Zetter- ström, Annie Åkerhielm, Hugo Öberg, m. fl.
* Ur det rikhaltiga innehållsprogrammet må anföras: SIGNE HEBBES MEMOARER.
På grundvalen af konstnärinnans muntliga berät­ telser nedskrifna af HILDUR DIXELIUS-BRETTNER.
Björnstjerne Björnson svarade en gång då någon sade om Signe Hebbe: Hon är en stor konstnär- inna.
" Ja, det er hun, men hun er ogsaa saa meget andet. "
— Det är allt detta " ' andet ", som gör Signe Hebbes minnen så mångskiftande.
Intet mänskligt har varit henne främmande, för alla dess toner har hon haft ett lika känsligt öra som för musikens och för de äkta af dem lika mycken kärlek.
— Den intressanta memoarsamlingen, utformad af Hildur Dixelius-Brettners liffulla penna, kommer jämväl att illustreras med porträtt och teckningar, de sist­ nämnda utförda af Signe Hebbe själf.
* VÅRT RIKE.
Roman af JOHAN BÖJER.
Med detta ypperliga skönlitterära arbete af en af Norges ursprungligaste författare, till hvilket vi förvärfvat oss auktorisation, inledes vårt Roman­ bibliotek för IÇIS.
Det är en samhällsroman med motiv ur norskt nutidslif, och teckningen af män­ niskor och natur är gjord med en mästares hand.
IDUNS JULNUMMER utgifves äfven under 1918 och blir som sina före- sfe tjänster, och hon vande sig vid en stilla ljudlöshet för att inte störa den tillfrisknan­ des heliga sömn.
Hon andades tystare än förr och kunde timtal sitta i ett hörn och vänfa på den uppvaknandes blick, som all­ tid med tacksam öfverraskning sade henne: " Att du alltid är här, mitt barn! "
Många veckor stredo de om denna kvinnas lif.
Fallet hade väckt uppseende.
Släktin­ garna, som aldrig bekymrat sig om henne, uppmärksammades af sjukdomens häftighet och läto höra af sig.
En länge saknad syster kom långväga ifrån och besökte henne.
På sitt ämbetsrum blef den hårdt pröfvade mannen behandlad med hänsynsfullhet och deltagande.
Ministern lämnade sitt kort.
Men hon låg där och mottog allt deltagande med ett leende, som med hvar dag blef lyck- gångare en fin litterär och rikt illustrerad publika­ tion, omfattande idel svensk berättarkonst och lyrik.
Med anledning af att i november 1918 femtio år förflutit sedan August Blanches död skall i jul­ numret meddelas en längre illustrerad skildring: AUGUST BLANCHE OCH HANS MALMGARD af Thore Blanche, hvilken teckning ur ett förgånget stockholmslif så­ väl genom själfva ämnets popularitet som genom den intima behandlingen gifvetvis kommer att än mer öka publikationens värde.
Julnumret, hvars försäljningspris blir minst 1: 50, tillfaller alla pre­ numeranter på Iduns upplaga B och C, se nedan.
* Ann-Maries iyllklänning.
Af Anna Wall.
BJUDEN PÅ BAL!
PÅ KADETTBAL!
ANN- Marie for rundt i rummen och ut i köket med uppknäppt kappa och skinnmössan på nacken.
— Hvar var faster?
Hvar höll hon hus?
Och Tilda då?
Fanns det ingen människa hemma, in­ gen att anförtro den stora nyheten åt.
— Om del bara inte varit så brådtom med klänningen; alla tyllryschen skulle sys och sättas fast, och balen var redan i morgon.
— Så väl att hon stött på kadetten i Kungsträd­ gården!
Så innerligt väl!
Han hade ju skrifvit fel adress, så brefvet var på villovägar.
Hon kunde rent af gått miste om en kadettbal.
Tänk!
Här blef hon ett ögonblick stående midi på golf- vet.
Men s å måste hon fram till en spegel och se KÄNDA STOCKHOLMSHEM PÅ 1800- efter hur hon tagit sig ut när han mötte henne.
TALET.
— jo, jag tackar jag, s å håret stod 1!
Det är åt­ af ELISABETH KUYLENSTIERNA-WENSTER.
minstone väl, när det lockar sig.
Skulle bara fat­ I denna serie af bilder ur kulturellt stockholmslif tats, att det varit spikraka, tunna testar allt det under förra seklet kommer den för vår publik väl­ där slarfvet, som nu s tod likt e tt guldburr om an­ bekanta författarinnan att i halft novellistisk form siktet på henne!
behandla hem sådana som b ' bliotekarien Gjörwells, Hon böjde sig närmare glaset.
— D et är ändå lifmedikus af Pontins, komMerserådet Lenngrens, härligt att vara sexton år, man tål att ses på nära komministern och skalden C. F. Dahlgrens, musi­ håll, hur nära som helst; inga skavanker, bara kern Adolf Fredrik Lindblads, författarinnan mjuk, dunig, s trålande ungdom.
Emelie Flygare-Carléns m. fl.
Hade han sett, hur glad hon blef, tro?
En så­ * dan fråga?
— Hon måste skratta ut sig själf.
— Han var väl inte blind heller.
G lädjen slorskrek ju TIDENS BRÄNNANDE FRÅGOR, som äga sammanhang med den svenska kvinnans ur ögonen på henne.
Usch, så förargligt!
Så för­ argligt!
Tänk om hon sett likgiltig ut.
Det hade och de svenska hemmens intressen, skola alltfort varit stort — att — likgiltigt — mottaga — in­ bli föremål för ledande artiklar af de mest sakkun­ bjudan — till — en — ka dettbal!
Skulle hon nå­ niga pennor, och hvad gonsin komma därhän, någonsin stiga till en så­ DEN ILLUSTRERADE DAGSKRÖNIKAN dan höjd af världsvan behärskning?
Nå, det fick beträffar, ämnar tidningen ägna densamma all upp­ man se.
Nu var det inte tid att grubbla öfver märksamhet, dock med uteslutande af sådant, som framtidsfrågor.
Klänningen var det.
— Fa ster ha­ vi tro faller utom vår publiks intresse.
* de bestämt lagt ner den i bukiga byrån.
Ann- Marie föll på knä framför möbeln i fråga och IDUNS HJÄLPREDA.
drog försiktigt upp mellersta lådan.
) o, bevars, På enträgen uppmaning från läsekretsen har redak­ där låg den fint och finurligt inlindad i ett renl tionen beslutat att återupptaga denna afdelning, och lakan.
Just likt faster Elisabeth.
— Ann-Marie kommer densamma att redigeras med särskild hän­ fick upp hela härligheten på sängen.
— Nej, så syn till den dyrtid och lifsmedelsknapphet, som nu vackert!
Hon nästan miste andan vid åsynen af äro rådande i vårt land.
Vi äro förvissade att de all den pösande skära tyllen och det gnistrande svenska husmödrarna med glädje skola hälsa denna sidenet.
Att den var så vacker hade hon glömt.
utvidgning af Iduns innehåll, och redaktionen skall Hon nöp i tyllen och strök öfver sidenet, och det å sin sida sträfva att med sakkunnigas bistånd göra drog ett rosafärgad!
skimmer öfver hela flickan Hjälpredans råd och rön så.
praktiska, att de bli ända upp till hårfästet och långt ner på halsen, till effektiv nytta för hem och hushåll.
— ett återsken af allt det skära kanske eller fröjd * öfver det eller båda delarna i förening.
ingen på hela balen skulle ha en vackrare DE ALLMÄNNYTTIGA OCH NOJESAFDEL- klänning.
Faster Elisabeh var skicklig, hon kun­ NINGARNA de allt hvad hon tog sig för, och älskade allt ar­ såsom Iduns köksalmanacka, redigerad af Elisabeth bete, hon fick för händer!
Sin målning mest för­ Östman-Sundstrand, Af delningen för skönhetsvård, stås, sina kära miniatyrer.
De första åren hade redigerad af Kerstin Wenström, Iduns Schackspalt, Ann-Marie fått sitta modell åt henne, men nu be- redigerad af G.
S. Nyberg, Tidsfördrif och Frågor höfdes det inte längre, nu hade.
faster Elisabeth och Svar komma fortfarande att införas.
Detsamma fått sitt namn innött i allmänna medvetandet och blir förhållandet med Iduns modeafdelning, däi hade fullt upp med beställningar.
Det var roligt illustrerade och sakrikt hållna modekåserier, för­ ändå att nå fram till slut, s edan man sträfvat och fattade af fru Hilda Sachs, skola inflyta.
arbetat och försakat så länge.
Ann-Marie hade hon också haft att dra på.
Det kändes allt här­ TILL FÖLJD ligt e fter så många års sträfsamt arbete!
af de på alla områden oerhördt stegrade omkostna­ Men hvad gjorde hon ute så länge nu, — så derna, särskildt för papper, klichéer och tryck, äro evigt olidligt länge?
Och Tilda se ' n!
När skulle prisen för Iduns olika upplagor tillsvidare sålunda man få middag på det här sättet och någonsin fixerade: få börja med klänningen?!
Idun, uppl.
B, med julnumret: Helt år 10:50 Ann-Marie gick fram och tillbaka genom alla i: sta halfåret 5:20, 2:dra halfåret 5:80, ett kvartal tre rummen, fram och tillbaka.
Hon kunde inte 2:60, 4: de kvartalet 3: 25. taga sig för med någonting, inte så mycket som Idun, uppl.
A utan julnummer: duka eller göra upp eld eller träda på en nål.
— Helt år 10: —, halft år 5: 20, ett kvartal 2: 60 Ändtligen!
Det knäppte till i patentlåset; dörren Idun uppl.
C, Praktuppl., med julnummer: gick upp; det var faster Elisabeth som kom.
Helt år 14: —, halft år 7:25, ett kvartal 3:75.
Ann-Marie flög emot henne med utbredda ar­ Lösnummerpris tillsvidare 20 öre.
mar: " En kadettbal, kan du tänka dig!
) ag är bjuden på kadettbal.
Och klänningen!
— Vi få sitta uppe hela natten.
— D en måste bli färdig. "
Orden skuttade huller om bulller öfver läpparna på henne.
ligare.
Plötsligt hade hela världen blifvit Faster Elisabeth log litet och drog djupt efter annorlunda.
Plötsligt lefde hon i en blom- andan.
" Jo, du är god, du!
Vi få väl försöka, " sferträdgård, plötsligt såg hennes man åter sade hon.
Och Ann-Marie märkte inte att rösten på henne som för tjugotre år sedan.
Plöts­ var sig olik; — det var den kanske inte heller.
— Hon slog bara strax ned på det förhatliga ordet ligt ägde hon åter sina barn ... " försöka ".
Här var inte fråga om att f ö r s ö k a, Hon tillfrisknade och flyttades från sjuk­ det måste g å!
I sin ifver började hon pälsa af faster Elisa­ huset till ett landthus i S:t Veit.
Då hon för första gången låg ute på ve­ beth både boa och kappa, och hon sträckte sig på tå för att nå hatten också, men det gick inte.
randan i sin sjukstol och med den tillfrisk­ " Lilla mamsell är för kort i rocken, " sade fa­ nandes tacksamma själ inandades wiener- ster.
Och det var ett sant ord.
Faster Elisabeth skogarnas härliga luft, sade hotrådet leende: var ståtlig och lång, Ann-Marie var ett riktigt li­ " När du blifvit fullkomligt återställd då tet ingenting bredvid henne.
Och faster var vac­ ker också med sitt askblonda, släta hår och sina ställa vi till fest här, och du måste dansa mörka ögon, med den lilla munnen som var tyst en vals med mig! " ...
och beslutsam och den jämna Ijufliga hyn — ä n­ nu för några veckor sedan frisk och skär som en En stor olycka är en stor lycka, själsskak- tjugoårings.
Kanske att ögonen i dag voro en skift­ ning mörkare än vanligt och blicken mera inåtvänd 1} ningar äro renande och hälsosamma.
allvarlig.
Det är möjligt; A nn-Marie märkte det i alla händelser inte.
Hon fick just till sin glädje - «44 -
höra ait ringarna började slamra ute i spiseln.
Tilda var alltså hemkommen hon också.
Ann- Marie måste iväg ut i köket och skynda på henne duktiga tag.
Men Tilda var tråkig, " la, ja, javisst! "
gaf hon bara till svar på hvad det så vara månde, och dessemellan snodde hon rundt i ansiktet på sig ömsom med handen och ömsom med förklädet.
Man biet inte klok på, om hon grät eller svet­ tades.
Ann-Marie tog för gifvet det senare, så tjock som Tilda var — oc h hon kände sig kränkt och kunde våga sitt lillfinger på att gumman inte uppfattat s å mycket som ordet kadettbal en gång.
Konstigt hvad somliga människor ha liten känsla för det som är fest och fröjd här i världen!
— Då var faster bättre.
Hon kunde höra på och för­ stå en och vara ireflig.
Och höra fick hon!
Ann- Marie var outtröttlig att prata och berätta.
Ta­ ster Elisabeth fick hela hennes sammanträffande med kadetten till lifs in i minsta enskildhet; hur de hälsat - och hur de gått, och hvad han sagt, och hvad hon svarat.
Man skall veta att det var viktigt alltsammans.
Och faster Elisabeth infli­ kade ett litet spefullt skämt här och hvar som hon alltid brukade.
Inte märkte Ann-Marie hur trögt det under ti­ den gick för henne att få ner sin enda köttbulle.
Ann-Marie hade god aptit, hon, det var ingen räkning på hur många köttbullar och potatisar hon mosade i sig, allt under det hon pratade och skrattade, härmade och berättade.
Men när Tilda skulle taga bort tallriken efter plättarna, som ändå var fröken Elisabeths älsk­ lingsrätt, och såg halfva portionen Itgga kvar un­ der gaffeln, kunde gumman infe hålla sig längre.
Hon snyftade till s å det sade kluck i henne.
Bå­ de faster Elisabeth och Ann-Marie sågo ofrivil­ ligt upp, och faster sträckte ut handen och klap­ pade Tilda på armen.
Hvad var det med Tilda?
— Ann-Marie hade för ett ögonblick blifvit hejdad i sin svada.
Hade det händt henne något?
Visste faster Elisabeth?
Men faster skakade på hufvudet: " Alla kan ju inte vara bjudna på kadettbal, " tyckte hon.
" Fy, så elak du är, faster! "
Ann-Marie visste inte först o m hon sk ulle bli stö tt eller skratta, men så skrattade hon, det låg mest för henne.
i dag var förresten allting roligt.
Så fort Tilda bara fått afdukadt, skulle det sys.
Matbordet var bästa arbetsbordet.
Där hade man plats att lägga ut tyllen och klippa de långa remsorna, som skulle rynkas och sys.
Hej!
Hvad det måste gå un­ dan.
Faster gjorde det mesta naturligtvis, men hon pratade också minst.
På Ann-Marie stod mun inte stilla i två minuter.
Det var roligt att lefva, det var roligt!
Och Stockholm var förtjusande.
Ann-Marie brydde sig inte alls om att resa till Italien längre, som faster och hon kommit öfverens att göra så fort besparingarna räckte.
" Hvad ska vi i " Italien ati göra, när här är så förtjusande, " tyckte hon.
" Vi komma kanske inte dit heller, " sade faster.
Och inte tänkte Ann-Marie på om det låg sak­ nad i rösten.
" Nej, nog kan du använda alla de myckna pen­ garna roligare, " sade hon.
" Till bosättning åt lilla madamen, kanske, " re­ tades faster.
" À fy!
Fy så stygg du är! "
Ann-Marie for upp och skulle ruska faster.
Riktigt ruska ur henne spefullheten.
Men då sträckte faster Elisa­ beth afvärjande ut båda händerna.
" Nej, rör mig inte, " sade hon.
Det kom kort och hastigt med ett tonfall som skrämde Ann- Marie.
" Ar faster sjuk?
Har faster ondt? "
utbrast hon förskräckt.
För ett ögonblick snuddade något isande och mörkt förbi hennes rörliga inbillning, men det försvann lika fo rt.
" En sådan hoppetossa du är, " fortsatte faster Elisabeth lugnt med sin vanliga röst.
" Tänk om du ruskat till s å jag fått nålen i fingret och satt en blodfläck på klänningen. '
Strax var Ann-Marie inne i den tankegången.
— Hvad hade det gjort.
En liten, liten rispa!
Visste infe faster hvad det betydde?
Förälskel­ se, förälskelse.
De kunde väl gärna förälska sig i henne — hela raden med små kadetter.
Hon höll ut kjolen och kastade sig springande in i en baklängespolka.
Allt raskare och raskare snurrade hon, tills andan fröt, och hon föll ner på en stol yr och andfådd och skrattande.
Nej, nu måste hon arbeta igen!
Det borde hon egentligen gjort hela tiden, tyckte faster.
— Och så ändtligen — långt fram på natten — fäsfes det sista ryschet på den sista volangen.
Där hängde den pösande kjolen i takkronan och Ann-Marie gick rundt omkring härligheten med knäppta händer och ögonen runda af sömn och beundran.
" Hur vacker är den tro! "
vände hon sig väd­ jande till faster Elisabeth.
— Men, så faster såg ut!
Aldrig så många sköna klänningar skulle Ellen Tretow.
Den som vill skrifva en historia om svenska prästfruar, skulle helt säkert finna mycket att säga om nyligen a flidna f ru E l l e n T r e t o w, maka till kyrkoherde A. Th. Tretow i Karlshamn.
Det var en ovanligt rikt utrustad personlighet, som med fru Tretow gick bort, och ortspressen gen­ ljöd af uppriktig sorg och saknad vid hennes frånfälle.
Född i Karshamns prästgård den 23 mars 1852 af prosten Wesidahl och hans maka, grefvinnan Paulina Cronhielm af Flosta, var hon som barn solstrålen i detta hem och därifrån spridde hon också ljus i sin Iefnads afton.
Fru Tretow var outtröttlig i att verka det goda, och spåren af hennes verksamhet vittna om henne.
Ordförande i K. F. U.
K. frå n dess början i K arls­ hamn blef hon också den ledande i Kvinnornas Uppbåd, då den bildades.
Hon har bland mycket annat som hon verkade för äfven tagit initiativet till upprättande af sjömanshemmet i Karlshamn.
Sina skiftande erfarenheter har hon gifvit litterär form i en samling minnesteckningar med titeln " Ur svarta lådan ", af hvilka en del utkom för några år sedan och den andra torde vara färdig i dagarna.
infe förmått kasta något rosenskimmer öfver henne; ansiktet var gult som vax, o.ch skinnet stramade vid tinningarna.
" Men faster, du är trött, förskräckligt trött! "
Ann-Marie hade rakt infe haft tid att se det förut.
") a, visst är man trött, men nu är det också tid att lägga sig, " sade faster.
Och hon kunde aldrig hittat på att säga något mer lugnande.
Det kom Ann-Marie att känna efter själf.
Och hon var ock­ så trött, upptäckte hon.
Det gällde bara att kom­ ma i s äng då, och sofva på sina lagrar.
Hon var strax ifärd med afklädningen.
Och det dröjde infe många minuter, förrän hon kröp ner i sin bädd och med en sista förälskad blick på kjolen i taket halfsofvande lullade något om, hur för­ tjusande den var och att faster måste hvila upp sig ordentligt.
Så föllo ö gonlocken i gen på henne; sömnen är ingen nödbedd gäst hos en sådan där ungdom.
Den, som också sof var Tilda.
Men hon ka­ stade sig oroligt af och an, ömsom snarkande, ömsom snyftande, ibland pratande långa ram­ sor i sömnen.
Det var väl dagens sinnesrörelser som dansade genom hjärnan på henne.
Än stod hon på vakt utanför doktorns port och såg frö­ ken Elisabeth komma ut medi dödsdomen tydligt skrifven i ögonen och då stönade hon högt och «log med armarna som i maktlös protest.
An var hon långt tillbaka i tiden.
Det kom ett bref med sorgkanter.
Fröken Elisabeth bröt det, och sade att de skulle skaffa en tältsäng, som kunde skjutas ihop och stå i garderoben om da­ - 345 - garna.
Hvad hälpte det att Tilda stretade emot.
Den, som varit klok nog att inte skaffa egna barn till världen, kunde också slippa andras, tyckte hon.
— Hon stönade och slog med armarna, men hvad hälpte det.
En maktlös protest bara.
Och fröken Elisabeth åt sig inte mätt!
Hon såg att hon inte åt sig mätt bara stretade och arbetade för den där gökungen.
Men hvad hjälpte det att förarga sig; nu jagade drömmen vidare.
Tilda stod het i synen och vek det fläckiga på förklä­ det åt sidan så godt hon kunde, men alltid kom fläckarna fram igen; hon vek och vek och neg och stöpte ljus, så hon trodde aldrig hon skulle komma upp på raka ben igen utan bli sittande nere vid golfvet.
Det var kronprinsen sjläf, som ville fala med fröken om en beställning.
" Att Tilda inte sprack, " sade fröken.
Men det gjorde hon.
Det skrällde till i hufvudet på henne; hon for upp i bädden; — de t var väc­ karklockan som ringde!
Gud tröste mig, hvad har händt, var hennes första ångesffulla yrvakna tan­ ke.
Men inte väl hade hon benen ur sängen, förrän hon visste det.
Och sedan gick hon omkring och grät öfver sina sysslor hela dagen.
Fröken Elisa­ beth kunde bli re nt utom s ig att se henne, men hon nändes ingenting säga.
Kärleken tar sig så olika ut­ tryck; och behärska sig kunna inte alla.
— — På kvällen skulle Ann-Marie på bal.
När hon var klädd tände faster Husen i kronan för att få belysning på henne, och så fick hon vända sig rundt midt på golfvet, så den lätta, rynkiga kjo­ len gungade omkring henne.
Hon var skärt i skört hela flickan med mjuka öfvergångar; en frisk, halfutslagen vildros för att nöta på en gam­ mal god liknelse.
Faster Elisabeth insöp begärligt allt det ung- domfriska färgfagra.
Ann-Marie var ju så godt som hennes eget barn; hon var stlot öfver henne, rädd om henne.
— Oc h hon såg och såg tills det skymde för ögonen på henne och hon fick brådt- om att få iväg flickan.
Nu fick det vara nog med förevisning.
Kappa och bottiner på.
Så där ja.
Hon h ade väl allt hvad hon skulle: — " N äsduk?
Handskar?
Solfjäder? "
Ann-Marie nickade — " ja då, ja då! "
Hon be­ gärde infe bättre än att komma fort iväg.
Skrat­ tande .och vinkande skuttade hon utför trappan och faster sade; " tvi, tvii " efter henne för säker­ hets skull — hon kanske fått " sitta ' annars.
— När Ann-Marie sedan kom hem med det skära tyllifvet brokigt af blommor och kottiljongsband med ögonen ännu bländade af ljus och öronen genljudande af dansmusik och gossaktigt för­ älskade tonfall, fladdrade hon som vanligt ner på faster Elisabeths sängkant.
Hon hade så myc­ ket att berätta.
Faster ville väl höra, fastän det var sent?
Men faster Elisabeth skakade på hufvudet: " inte i natt ".
Hon hade för ondt.
Hon ville att Ann-Marie kom fort i säng bara, så ljuset blef släckt, hon var rädd att röja sig annars.
Och hon nändes väl inte höra Ann-Maries kvitter förvand­ las i snyftningar; var kanske rädd också, in- stinktlikt o ch omedvetet, att djupt i se xtonåringens ögon bakom tårarna mötas af oförstående, af en egoistisk och ung glädje öfver lifvet, som en­ dast åren skulle dämpa.
" Sof du! "
sade hon.
Och Ann-Marie sof.
Faster Elisabeth låg med vidöppna ögon och lyssnade till de jämna andetagen.
Så skar det till i bröstet på henne igen, skarpt och svidande, så hon måste sätta sig upp i sängen och pressa lakanet hårdt mot läpparna för att inte skrika af smärta.
" Gud, Gud! "
t årarna runno heta ner öfver kinderna på henne.
Hvad frågade den fasans­ fulla sjukdomen efter att hon var ung ännu, hade många år kvar till fyrtio.
Hvad frågade den efter att hon kämpat och sträfvat hela sitt lif o ch först nu nått fram till skick lighet i sitt arbete, till män­ niskors erkännande, till ett hägrande välstånd.
När plågorna saktade af, sjönk hon tillbaka mot kuddarna igen.
Det lönade inte att kämpa emot.
Hon måste in i det bara, böja sig under det, tåla det.
A, G ud, Gud!
Hon bad inte.
Hon bara grep fast om Hans namn, som om det enda i världs­ alltet.
Hon sade det högt för sig själf gång på gång fills Ann-Marie spratt upp ur sömnen med ett yrvaket: " Var det något, faster? "
" Nej, sof du, " kom det till svar.
Och Ann- Marie sof.
Hon dansade polka i sömnen i skär tyllklänning och förvred obarmhärtigt hufvudet på alla Stockholms kadetfer.
Få veckor senare var faster Elisabeth borta och Ann-Marie klädd i sv art.
Hon slog snyftande armarna om Tilda och grät så hon skakade.
Men det var vår ute och vår inom henne.
Tårarna torkade snart.
Hon kom i ny omgifning.
Andra släktingar togo hand om henne och redan tidigt på sommaren hade hvarje återstod af sorgsna tankar drunk­ nat i en första, ' svärmande förälskelses häftiga ebb och flod.
EN KORSRIDDARES SÅNG.
Dikt af ALBERT HENNING.
JAG DRÖMDE BORT I R O MIN DAG på enslig borg vid trastens s lag.
Jag lyssnade till böljans gång mot klippans fot o ch vindens sång, och snabbt som vårens tid förgår, förrann min ungdoms år.
Jag glömde saracen och strid.
Jag glömde hem, jag glömde tid, och dröjde kvar på fjärran strand, en främling städs i hennes land, hur länge, ej min tanke vet, ty tid blef evighet.
I hafvet af min längtans brus hon klippan var i frostkalit ljus, som, hur än b ränning sv åg en slår, orubbligt, jordförankrad står, och intet anar, intet vet om blå oändlighet.
Men mig ock nådde tidens röst.
Jag drog åstad i stormig höst.
Mitt lif blef kamp.
Jag vardt en ann.
Ur mödan växte opp en man, och mannen slog på tr ots ihjäl all v ekhet i s in själ.
Jag smyckade ett drottning hår med diadem af tår vid tår.
Jag bredde, där hon skulle gå, min stolthet, stolt att den försmå, och skänkte bort till tidsfördrif min hela värld, mitt lif.
I ljuset af min längtans sken hon fick en glans af ädelsten, men stenen bar en rest af slagg, som icke smalt för tårars dagg, och ej slets ut ur ädel form af all min längtans storm.
Hon log i vemod, sval och öm, ty kärlek, född af mycken dröm, förmår att lysa opp jämväl, om flyktigt ock, en dunkel själ och är ändå ett ting af glans i hyllningskronans krans.
Och därför vill med kufvad harm jag s luta smärtan i min barm och knyta handen kring mitt svärd att åter bli Quds misskund värd och glömma inför strid och död det största lifvet bjöd.
Ty fastän ljuf som skuggan sval af palmerna i Arnos dal, hon var ej den, som skrifvet stod i hennes ögas ljusklenod, ej den, som höjde stolt sin färd möt solens, rymdens värld.
Jag offrat allt som offras kan, och därför blygs jag ej som man.
Jag ödslat, ödslat mina år, men där står glans i deras spår.
Mer fåvitskt mången man fördrömt ett lif, som mildt blef dömdt.
Men ack, d en is han lagt som värn kring hjärtat under brynjans järn, den smälte ned, i tö den gick för glanse n i e n solig blick den dag, då på en sydlig våg jag hennes skönhet såg.
Hon blef mitt lif, hon blef mitt allt, en sagans lefvande gestalt.
Där hon gick fram, lwarhelst hon fanns, blef jorden grön, fick rymden glans.
I hennes ögon speglad låg den hela värld jag såg.
1 HURU STOR UTSTRÄCKNING BEHOFVER ett hushåll p å 5 à 6 personer proviantera för den­ na vinter af t. ex. fläsk och kött?
Och hur skall förrådet lämpligen förvaras?
Detta är en fråga, som vi hä r nedan skola söka besvara.
Det torde få anses klokt att förse sig med en half, till och med en hel gris, vägande 70 — 80 kg., en eller två oxbringor, en half bakdel af oxe eller särskilda smärre partier oxkött samt ett, två eller tre lamm, allt efter råd och lägenhet.
Några stora feta oxtungor äro också bra att kunna taga till, de kunna konserveras på bur­ kar, salta eller färska till kokning och stekning — e n oxtunga ger en relativt billig kötträtt, då man kan få dem för kr.
2,75 eller 3,00.
Vid inköp af fläsk, tillses att svålen är tunn och hvif samt att grisen f. ö. är väl skållad.
Grisen klyfves först längst med ryggraden.
Där­ efter afhugges hufvud och fötter samt skinkor­ na.
De senare torde i allmänhet beredas till rökning.
För att göra dem mer hållbara är det bra att före nedsaltningen skära ut benen, och därefter hårdt rulla ihop och med starkt segel­ garn binda om fläsket.
Efter att ha legat i salt­ laken 6 — 8 veckor, läggas skinkorna i ett stort fat och påhälles kokande vatten, hvari de få kallna, läggas att rinna väl af innan de skickas till rökning.
Sedermera kunna de förvaras i en fjärding eller låda bland färskt enris; eller be- strykes den del, som ej skyddas af svål med en grötliknande blandning af vispad ägghvita, salt och starkpeppar till skydd mot mögel, kunna där­ efter upphängas fritt i källartaket.
De utskurna benen användes färska eller saltade till ärter, kål, tisdagssoppa eller rotmos.
Fötterna kokas, användas färska (i gelé eller griljerade) eller ned­ läggas i saltlake.
Befriade från de större be­ nen, kunna de äfven packas på konservglas och steriliseras.
Det i vatten urdragna hufvudet ko­ kas jämte något bukfläsk, svålar o. d. samt skä- res jämte litet kalfkött ti ll sylta.
Denna kan stoppas i vida fjelster, bäst en s. k. botten, kokas och pressas mellan ett par skärbräden, eller blandas helt enkelt med litet af spadet och fylles i en form.
Kan på detta sätt äfven läggas på kon­ servglas, helst s. k. stjälpglas, och steriliseras.
I spadet efter syltfläsket kan kokas kross- eller korngryn till korf.
Till denna användes då äfven en del af lefvern, i a nnat fall till fi nare lefverkorf eller pastej.
Hufvudet kan äfven saltas och rö­ kas.
Den s. k. sviren eller halsstycket saltas för att begagnas kokt, utmärkt som kallskuret till potatismos, stufvad grön- eller rödkål, bruna bö- Eil kapitel för husmödrar.
Våra vinterförråd och deras förvaring.
nor, ärter eller mackaroni.
Läggarne nedsalfas, äfven sidfläsket, hvaraf en del kan rökas och användas till B acon, en del torkas för att serve­ ras med skuren gräslök och grädde, hvilket många anse som en delikatess.
De små fileterna stekas färska och steriliseras.
Kotletterna kunna skäras ut, därvid de stora benen, som taga för mycken plats i burkarne, bortskäras, kryddas och stekas ett par minuter på bägge sidor.
Pan­ nan vispas ur med buljong eller vatten, s om slås öfver kotletterna i burken.
Refbensspjellen ste­ kas färska, kunna då konserveras, eller ingnidas de med salt, salpeter och socker samt läggas i saltlake, böra dock ej gömmas länge, emedan de i s å fall behöfva grundligt urvattnas.
Af fläsk­ kött kan äfven användas en del till små frikadel­ ler, köttbullar, kåldolmar m. m. för konserve­ ring.
De förra kokas i svag buljong eller vatten, som silas och slås öfver, de öfriga färdigsiekas.
Äfven kan man koka à la daube på fläskharen, kotletterna eller bogfläsket, detta sker som van­ lig!
med kryddor, men bör köttet ej bli för löst, skäres i vackra bitar innan det nedlägges; spa­ det skummas noga från allt fett, klaras och slås öfver köttet.
Att koka några kalfben eller en kalflägg med fläsket är bi a, eljest kan tillsättas litet af det geléartade spadet, hvari grisfötterna kokat.
Klarningen tillgår på så sätt att det silade spadet värmes och då det kokar, ivispas ett par ägghvitor, först lätt uppslagna och blandade med en matsked ättika; får koka 2 à 3 minuter, hvar- efier kastrullen med lock öfver ställes åt sidan under % timme.
Silas åter innan det slås öfver köttet i burkarne.
S. k. stjälpglas lämpa sig bäst för ändamålet.
Bogfläsket saltas eller användes till fläskkorf eller jämte nötkött till kött- och po- tatiskorf.
Späcket användes till korf, hvad som blir öfver nedsattas eller nedsmältes jämte istret.
Vill man konservera korf, gnides den först som vanligt med - salt, socker och obetydligt salpe­ ter (för färgens skull användes af den senare, men fläskkorf blir gärna hård däraf, hvarför ej bör tagas mycket), lägges i ett fat med litet salt 48 timmar, strykes upp hvarefter man sticker i den här och hvar med en gaffel för att den vid kokningen ej skall spricka sönder.
Lägges i ko­ kande vatten med starkpeppar och lagerbärs­ blad, får koka 15 minuter, hvarefter den ned­ lägges i burkar jämte sp ad.
Dessa kokas en tim­ me vid 100 gr. C.
Har man ej konservglas, kan - 646 - den bevaras rätt länge i vanliga burkar af glas, porslin eller lera, om spad påhälles så att det står öfver samt på detta en del flott, så att en botten bildas, dock erfordras därvid mera salt.
Köttbullar och kåldolmar liksom kalops, rouladei och dylikt kunna likaledes rätt länge bevaras under en skyddande flottyrkaka, om man dispo­ nerar kallt förvaringsrum.
Njurarna kunna stekas i kastrull eller tagas de till grynkorfven jämte en spädkalflefver om man på annat sätt begagnar svinlefvern.
Blodet till blodp udding och palt.
Alla rester af ister, späck och flott tillvara­ tagas noga för att sammansmältas till flottyr.
Istret sönderskäres smått och urdrages en dag eller natt i vatten innan det smältes.
Rester af plockistret och hvad eljest ej kan anses matnyttigt tillvara­ tagas för såpkokning.
Grefvarna efter det smälta istret (detta förvaras med salt öfver och väl öfverbundef i smärre burkar) stekas med potatis och äpplen eller lök.
Tillsatt brynt lök, peppar och salt, är smält ister förträffligt som ersätt­ ning för smör till bröd.
Af o x k ö t t — kan man ej komma öfver pri­ ma oxkött, kan man åtminstone få något ungt nötkött, af gamla dragare och kor erhålles ett segt kött; köttet bör ha frisk högröd färg, falgen skall vara gulhvit, ej gul — nedsaltas lämpligen bringa (som i nödfall kan vattnas ur och begag­ nas som pepparrotskött), de s. k. sal trullarne och ytterlår.
Fileterna eller innerhararna kunna stekas • hela, konserveras eller förvaras under smör- eller floftyrbotten med salt.
Yiterfilelerna passa till roulader, oxhjärpar, biff o. d.
Rostbiffen, d. v. s den engelska eller fransyskan, är naturligtvis bäst att få använda som färsk, 8 — 14 d agar kan den godt hänga vid låg temperatur, kanske något längre om förvaringsrummet tillåter.
Stekt, kan den ju ytt erligare någon tid förvaras, äfven sku­ ren och nedlagd på konservglas.
Passar för öf- rigt liksom innanlåret till oxhjerp ar, roulader, ka­ lops, köttbullar o. s. v., men äfven att saltas och rökas.
Kan äfven nedläggas som surstek och håller sig sålunda ganska länge, helst om ättika (och svagdricka eller vatten) först kokas upp; eller inkokas däraf " kardinalkött ".
Härtill späc­ kas köttstyckena med späckstrimlor, doppade i salt och peppar, samt nedläggas under ett dygn i en blandning af 1 del stark ättika och 2 delar vatten, några bitar krossad ingefära, peppar, några lagerbärsblad, salt och en stor matsked sirup.
Alltsammans lägges därefter i en gryta med tätt tillslutande lock, hvilket igenslutes med
rågmjölsdeg.
Får koka 3 timmar.
Köttet förva­ moset och omröres med litet vatten, så att det ras därefter i e n kruka med spadet öfver och väl rinner ned i fatet.
Mjölet ufgöres af det botten­ öfverbundet.
Utmärkt med skarpsås och garne- lager som bildas i f atet.
Vattnet afhälles följande radt med hårdkokta ägg, rödbetor eller gurkor.
dag försiktigt och rent vatten påhälles och omrö­ Slagsidan kan saltas eller ock ingnidas med res med mjölet.
Efter några timmar afhälles dei salt, peppar och lök samt hoprullas och knytas åter och ersättes med nytt.
På detta sätt tvättas om med snören, ingnidas med salt, socker och mjölet tills de t är alldeles hvitt, då det skäres upp salpeter, får ligga ett par dygn, kan sedan ko­ i bit ar och lägges att torka på rena skynken, hvil- kas och läggas i press och därefter i det sped, ka helst uppbindas mellan stolar, så att de hänga hvari det kokat; användes kallt, skuret i skifvor.
fritt.
Genom ait sedan sikta mjölet i s iktar af olika Läggarne, alla ben och senor kokas jämte di­ groflek erhålles mjöl och gryn.
Potafismassan verse rötter till buljong; vill man tillägga en hals­ kan, om den genast tillvaratages, användas till bit, så mycket bättre.
Bör koka sakta och utdrygning af råg- eller kornmjöl vid brödbakning.
länge, helst en hel dag då man samtidigt kan Till kaffesurrogat är det användbart, om det om­ baka, torka skorpor o.
d.
Silas upp i e tt stort f at.
sorgsfullt arbetas med mjöl af nyssnämnda slag Följande dag aflyftes floiiyren — omsmält med till en fast deg, som kaflas ut o ch därefter skäres isier eller annat fläskflott blir den en ut- i sm å tärningar, dessa torkas och rostas som kaf­ utmärkt flottyr — ' oc h buljongen slås varsamt, febönor.
Pofatisdrafvet ger också ett utmärkt så att intet af det på botten samlade grumset hönsfoder.
Af rot- och grönsaker behöfvas mo­ medföljer, i en kittel att koka en stund, skum­ rötter, palsternackor, kålrötter, rödbetor, jordärt­ mas och kan nu hällas på buteljer af tjockt glas.
skockor, selleri, purjo, hvit-, röd- och grön- eller Dessa korkas löst och korkarne öfverbindas, kruskål.
Om rötterna äro torra kunna de mycket sättas i inkokningsapparat och steriliseras ' 3 / A väl förvaras i lådor utan sand, selleri och purjo i timme vid 100 jr.
C.
Då flaskorna något afsval- torfströ, kålhufvudena fritt upphängda i källarta­ nat, upptagas de, korkarne nedslås och hartsas.
ket.
Grönkålen (för öfrigt också andra kålsorler) Förvarade på kallt och torrt ställe, hålla de sig kan med förde!
torkas, en del konserveras förvälld länge.
Allt kött skrapas af benen genast efter och hackad på burkar eller buteljer, som sterili­ kokningen, sedan de afkokats ytterligare en gång seras.
Af hvitkål b eredes surkål s ålunda: d e yttre till efterbuljong, som under de närmaste dagarne bladen på kålhufvudet bortskäras, likaså det yt­ konsumeras till olika soppor.
Köttet hackas till tersta af stocken, hvarefter kålen kan antingen s. k. hacksylta, blandas med salt, peppar och hyflas eller skäras i mycket fina strimlor eller litet e fterbuljong samt slås i form att stelna, eller också skäras och hackas fint, ungefär som stora användas det till krokeiier, pytt i panna o. s. v. gryn.
Packas tätt och hvarffals med salt Hill 12 K a 1 f k ö 11 kan konserveras i form af stek, stora hufvuden beräknas ungefär y 2 1. s alt, skall frikassé, kotletter, kalfkyckling, frikadeller, wie- kålen ej gömmas, tages mindre salt, då den for­ nerschnitzel m. m.
Benen borttagas i så fall.
tare blir färdig) i e n väl rengjord ekbytta och en Läggar och ben behandlas som föregående, om lätt press pålägges, därefer påhälles litet kallt kalfbuljong och oxbuljong vid omkokning blan­ vatten, så det står några centimeter öfver kålen.
das, får man en förträfflig buljong till konser­ Skall den förvaras för längre tid, b ör den ej stäl­ vering.
Kalfköttet kan blandas i press-syltan af las varmt, det vill s äga till sna bb jäsning, utan lå­ grishufvudet eller som ofvan.
ter man då byftan stå uppe i köket endast till följande dag, då kålen ytterligare packas och L a m m k ö t t bör v äl h ufvudsakligen s altas slötes med en trästöt, några hela kålblad påläg­ ned, men intet hindrar att äfven konservera t. ex. gas så att de väl täcka hela ytan och därpå press.
kotletter däraf.
Af köttet kan till o ch med göras Kan nu flyttas i källaren.
Vid kokning tillsättes små köttbullar och en slags korf (rent fårkött, litet kummin — m ånga iblanda denna krydda re­ ungefär hälften fårtalg, kokt rifven potatis, kryd­ dan vid inläggningen, men kålen blir därigenom dor och mjölk), som ganska mycket användes på mörk.
Gottland, då det om höstarne slaktas flere får i hushållen.
Äfven till fr ikassé kan kött häraf in­ Rödkålen är sfufvad en förträfflig anrättning GOTTFRID LARSSONS ARBETAREN kokas, men lägges på burkarne endast med det tillsammans med färsk stekt skinka, gås, anka o. som i dagarna aftäcks i Sabbatsbergsparken.
från fett afskummade spadet, mjöl b ör ej tillsättas.
s. v. Af brysselkål får man ju vintern i genom hvad Slaget beströs med peppar, lök och salt, hoprul­ Tillkommen på initiativ af Föreningen för Stock­ man behöfver, men kan den nu köpas särskild!
holms prydande med konstverk.
las och ombindes samt gnides med kryddor som billigt, kan man passa på att i lådor inplantera vanligt, sa ltas några dagar, kokas och pressas.
några hela stånd, de hålla sig bra i k ällaren.
För­ Beträffande nedsalfning är detta utan tvifvel e tt kan nedläggas i sitt särskilda kärl, går det godt delaktigt är att konservera brysselkål på burkar.
effektivt sätt att förvara både fläsk och kött, men an att lägga fläsk tillsammans med ox- och kalf- Likaså grön- eller kruskål, som då äfven hackas det fordrar omsorg och tillsyn.
Först och främst kött, däremot bör fårkött ej blandas med annat, fint, kan i s å fall lä ggas äfven på vanliga helbutel­ böra kärlen vara noga rengjorda; om sådana af emedan det meddelar sin smak däråt.
Åtminsto­ jer, hva refter dessa steriliseras.
trä begagnas, tvättas och borstas de samt sköljas ne en gång i veckan bör köttkaren tillses och Löken ä r redan nu up pe i höga priser, men torde med sodalösning, hvarefter de få stå ett dygn laken vid behof omkokas.
frampå vintern och till vår en bli än nu mycket dy­ med enlag, d. v. s.
i kärlet lägges afrepadt enris I de hushåll där man har stora pofatisförråd rare.
I viss a af Skånes städer, t. ex. Helsingborg, och därpå slås kokande vatten.
Lika viktigt är och där det finns utrymme till torkning o. s. v. finnas trädgårdsmästarefirmor hvilka sälja betydligt att förvaringsrummet är kallt, torrt och försedt kan af en del beredas potatismjöl och potatis- billigare, men vill man rekvirera från annan orl, med ventil eller luftfönster.
Det duger ej att för­ gryn.
För andra, som måste köpa potatis, torde bör det ske innan vinterkölden kommer, ty löken vara fläsk eller kött på vindskontor eller i ett den däraf vunna behållningen ej bli afsevärd, då tål ej frost.
Den förvaras bäst i näfkassar eller skafferi intill e ldade rum, utan måste det ske i e n man af 15 1. pot alis beräknar ungefär 1 kg.
mjöl.
grofva linnepåsar i kallt, men frostfritt rum, i god källare.
Säkrast är att utskära alla ben, ty Det skulle i så fall vara skäl i att endast förse varmt rum gror den och skjuter gröna blad.
invid dessa är det fläsket först skämmes, men hushållet med ett ringa förråd i vänfan på att Slutligen tillåter jag mig påminna om viklen af det måste i s å fall ske försiktigt, så att köttet ej potatismjölet skall komma ut i handeln, ty det alt ofta tillse förråden af samtliga Iifsmedel — sönderskäres mer än nödvändigt.
Skinkor och skall väl nu efter en riklig potatisskörd betinga inspektera källare, handkammare och skafferi t. annat fläsk eller kött, som skall användas inom ett förhållandevis rimligt pris.
Konsten är eljest ex. en gång i veckan.
Fläsk-, kött- och korfbyttor- 7 à 8 veckor, ingnides noga med en blandning af icke svår.
Potatisen tvättas och sköljes ytterst na, rökskinkorna, smörförråden (i b yftorna eller salt, pudersocker och salpeter — till K liter salt noga i fl ere vatten, rifves därefter på rifjärn i e tt krukorna bör ständigt stå saltlake öfver smöret), beräknas ungefär 200 gr. s ocker och 50 g r. salpe­ större fat.
Ofver ett annat sådant lägges en hår- konserväggen, lök, torkade bär och frukt m. m. ter.
Under tre dagar gnides det och vändes i den sikt och häri lägges nu litet i sänder af potatis­ De senare förvaras vanligen i kassar och påsar, lake som därunder bildas, där­ dessa böra emellanåt omskakas; efter n edlägges d et i en k a l l i synnerhet fordrar löken tillsyn, lake af till 20 1.
va tten, 4 kg.
groft då och då böra sådana lökar, salt, 500 gr. pudersocker och 200 som ej längre kännas riktigt fa­ gr. salpeter.
Vattnet kokas med sta eller som visa benägenhet att saltet och skummas väl, därefter gro, genast utplockas för att i med det öfriga tills detta smält.
första hand användas.
Vinterfruk­ Laken måste emellanåt ses till och, ten behöfver också ses till, ly om d en ej längre synes klar, kokas det händer att ett päron eller ett om och åter påhällas kall.
Sam­ äpple, som erhållit den oansenli­ ma lake till korf.
För längre tids gaste lilla rispa eller stöt, så förvaring går man till väga som småningom får en skämd fläck — följer: Fläsk eller kött ingnides det måste då genast aflägsnas som ofvan, särskild!
invid benen, för att ej smitta de närliggande eller där de borfskurits, strör Glöm ej heller konservförråden man rikligt med salt.
Nedpackas Det kan ju hända att ett lock följande dag tätt, så att inga kan lossna och då måste bur­ hålor eller tomrum uppstå i kött- kens innehåll genast omsterilise- karet, d ärvid rikligt m ed groft salt ras eller förbrukas.
Bleckburkar, strös i botfen och mellan hvarje innehållande hummer, anjovis, hvarf.
Därefter kokas stark lake, sardiner m. m. böra hvar åttonde 1 1. s alt till hvarje 1. vatten, hvil- dag vändas, så att de omväx­ ken påhällles kall, säkrast da­ lande ställas med bottnen upp, gen efter det den kokas.
Köttet för all ej komma i jäsning — at t förses under de första dagarna så skett, ser man af att locket med en lätt präss, så att det hål­ eller bottnen blir hvälfd, d. v. s les nere under laken, därefter en höjer sig.
något tyngre sådan.
Har man ej Aftäckningen " Arbetaren ".
Ofverståthållaren bjuder täckelsef falla SMÅLANDSFRUN.
så många kärl, att hvarje sort O. Ellqvist foto.
- 04 / -
* Trån det revofterande Poriugaf.
Nyligen fen och republiken, som ho­ tades af den usla rege­ bragte telegra­ underrättelsen om ringen, en blodig omhvälfning i hvilken nästan uteslutande bestod af monarkister. "
— Våra Portugal, hvarvid Al­ fonso Costas regering störtades.
Sedan de re­ volutionära besegrat re­ geringstrupperna och mottagit kabinettet Co­ stas demissionsansökan bilder framställa: !.
Frihetsavenyn i Lissa­ bon.
2.
Alfonso Costa, den nu störtade rege­ ringschefen.
3.
Kungliga slottet i Cintra utanför utfärdade de nya makt- innehafvarne ett mani­ Lissabon.
4.
Jeronimus- klostret i Lissabon.
5. fest, hvari de sade sig ha En ministerboning utan­ för Lissabon.
gripit till vapen " för att rädda fäderneslandet - - •:, t '!
I CYRANO DE BER- geracs grandiosa och klang­ fulla firader på glänsande svensk vers, som man inte ofta får höra maken till från scenen, fylla nu afton efter afton Dramatiska teaterns sa­ long med sin berusande mu­ sik.
Reprisen hade aldrig kun­ nat komma lämpligare.
Sam­ hället befinner sig just nu i ett etiskt sjunkande tillstånd, om man med detta uttryck kan beteckna falhefen, cynismen, vinningsbegäret, fiackheten den låga lifssynen, som ufgö- ra ögonblickets lifsfaktorer.
Cy- ranogesfalten är omsusad af re­ nare vindar, hans väsen inrym­ mer allt hvad vi sakna och un­ dermedvetet längta efter: det öppna heroiska sinnet, lusfen i t ll * tappra och själfförsakande gär­ ningar, förakt för allt lumpet och smått i lifvet, för feghet, dagtingan och skrymteri.
Och som krönet på byggnaden af vackra mänskliga egenskaper skimrar hans poetiska geni och hans varma, redbara hjär­ ta.
Hur måste vi infe älska en sådan gestalt!
Han lyfter oss ur söckendagens gråhet och kyla, hans sfrålande lyrik om- hvälfver oss som en varm ljusflod, hans sprakande gas- cogniska humor stötar ut vec­ ken i vår panna och kommer oss att le ett annat leende än det torra skratt, med hvilket vi maskera vår inre svikande ba­ lans.
Man har här och hvar, af något slags litterärt snobberi förmodligen, sökt underkänna 1.
Herr Ivan Hedqvist som Cyrano i E. Rostands heroiska komedi " Cyrano de Bergerac " på Dramatiska teatern.
Döds­ scenen i femte akten.
2.
Herr Oscar Baeckström och fru Ellen Appelberg som Kapfen Puff och Lisa Spitsenas i Olof Kexeils komedi " Kapten Puff " T rån scenen ocß estraden.
värdet af denna Edvard Ro­ stands ypperliga sceniska dikt, beskyllt den för ihålighet, tea­ ter och gud vet hvad.
Repri­ sen af stycket och det intryck den gör på publiken slår ned dessa invändningar.
Cyrano de Bergerac är en skapelse af en skald, som visserligen i främsta rummet med sin dikt afsett att förhärliga franskhe­ ten i dess bästa och högsta yttringar, men som samtidigt varit så universell, att han kunnat göra sitt verk gällande öfveralit, där det finns hjär­ tan, som klappa för lifvets po­ sitiva makter.
Hr H e d q v i s t framställer Cyrano-gestalten och hans spel äger både andlig och fy­ sisk storhet.
Såväl åt slags­ kämpen, hvilken gladeligen ställer sig en mot hundra, som ål det varmhjärtade poefge- nief, ger han en resning, där intet fattas i illusio­ nen.
Högst når han i den lyriskt sköna balkongscenen och i dödsscenen, där ironi och pa­ tos förenas fill ett gripande * mänskligt ackord.
Vid dessa partier i dikten sitfer publiken andlöst tyst, betagen lika myc­ ket af skådespelarens som af versens känsloutlösning.
Ska­ d a a t t f r u H e d b e r g ej ä r e n fullt tillfredsställande Roxane.
Apparitionen äger nog både mjukhet och fägring, men i spelet fattas några droppar rödt blod.
Den veka betagna Roxane har hon medel att återge, men Roxane i fältläg­ ret, hon, hvars käcka hållning på Infima teatern.
3.
Fröken Naima Wifsfrand som Kejsa­ rinnan Maria Theresia i Leo Fall ' s operett af samma namn på Oscarsteatern.
De båda barnen föresfälla prinsessorna Maria Antoinetta och Maria Christina.
Almberg &amp; Preinitz foto.
elekfriserar de svultna soldaterna, så att de med hänförelse göra en fana af hennes lilla s petsnäs­ duk och bära framför sig i striden, för denna Roxane saknar hennes temperament uttryck.
H r K å g e s om C h r i s t i a n, ä l s k a r e n, k u n d e o c k ­ så ha varit mera till sin fördel.
Men det är kan­ ske svårt, när författaren oåterkalleligt slagit ho­ nom till é n slant.
Mängden af biroller göras floit och iscensatt^ ningen är nu som tillförene vacker.
— Åter ett sceniskt jubileum!
Denna gång ar det herr Osc a r B a ck s t rö m, hvilken firat sin 40-åriga verksamhet som scenisk artist.
Högtid­ ligheten försiggick på Intima teatern.
Program­ met - ett högst olyckligt valdt program ror ett sådant tillfälle - utgjordes af Olof Kexells odrag- liga komedi " Kapten Puff eller storprataren och " Pernillas korta frökentid " af Ludvig Hollberg, hvilken sistnämnda höll på att totalt fördärfva ju- bileumsstämningen i den fullsatta salongen.
|u- bilaren väckte naturligtvis munterhet — hans kapten Puff är ju ett unicum i fråga om tung­ färdighet och hans jerommus i Holbergsstycket hade också förtjänster - men i o frigi ... Alldeles oafsedt det trefvande och siillösa spelet ar " Pernillas korta frökentid " onjutbar för vår tid.
Men tack vare att en populär skådespelare skulle hyllas, blef katastrofen förbytt i allman gam­ man och en myckenhet kransar och blommor. '
Oscarsteaterns senaste program " Kejsarinnan Maria Theresia ", musik af Leo Fall, slog lifligt an.
Visserligen bjuder inte libretton på vare sig nämn­ värd intrig eller kvickhet, men handlingen är fin och underhållande, och musiken verkligt inta­ gande.
.
.
.
Fröken Wif str and glänser i kejsarinnans roll, hon spelar och sjunger med eii arfistskap, som hon kanske aldrig gifvit ett mera fullandadf uttryck å t ä n i denna uppgift, och herrar O t t o ­ son och Ni sk a, hvilka alternera i storhertig Franz ' roll, utmärka sig i ädel täflan om den kvinnliga publikens gunst.
Operetten har beståtts en förnäm utstyrsel.
* - Den första konserten af K on se rtföre n in ­ g en s Sy mfon ik ör bléf en afgjord framgång, alldenstund kören, som omfattar åtskilligt öfver 100 röster, befanns äga en frisk stämklang och redan vara omsorgsfullt sammansjungen, såväl hvad beträffar tempi som nyanseringar.
En större körkomposiiion med orkester, Israels lofsång, af Nathanael Berg inledde programmet.
Den har godt om kompakta klangeffekter och vittnar till­ fyllest om komponistens musikaliska kunskaper; att ge någon sorts illusion af Israels barns tåg ge­ nom Röda hafvet förmådde den dock knappast hos någon än så fantasibegåfvad lyssna: e.
Men tondikten måste förstås ha ett namn.
Betydligt djupare intryck lämnade Brahms ' Gesang der Parzen, rik på besjälad ingifvelse soin den är, och Cherubinis Reguiem, h vilken afslöt konserten, tillhör dessa kyrkomusikens pärlor, som aldrig förlora i andaktsfylld skönhet.
ARIEL.
Stenografien o. kvinnorna.
DÅ VI NU HELT NYLIGEN FIRAT 100-ÅRSDA- gen af en det kulturella framåtskridandets mär­ kesmän, nämligen Leopold Arends, skaparen af det i alla civiliserade länder så högt uppskatta­ de stenografiska systemet med samma namn, så kanske det icke är ur vägen att för Iduns kvinn­ liga läsekrets något erinra om betydelsen för oss kvinnor af der,ne framstående språkforskares, tänkares och vetenskapsmans stora lifsverk.
Om jag till en början betraktar Stenografien från makans, moderns, husmoderns och den kvinnliga arbetskamratens synpunkt, så sker detta icke för att ånyo komma med ett litet tillägg till kvinnans redan förut stora arbetsbörda och de kraf som ställas på henne, hvilka i och för sig äro stora nog, om också hennes lifsgärning i mångt och mycket otillbörligt ses öfver axeln.
Om någon behöfver vinna tid och därmed för­ bättrade ekonomi, så nog är det vi kvinn or.
L åtom oss då börja med husmoderns recept och an­ teckningar, hennes privatkorrespondens, som af brist på tid så alldeles icke hinner odlas.
Minst 5 gånger så fort går arbetet undan per sfenografi, för att i dessa tider icke fala om inbesparandet af det dyra papperet.
Har man inga barn i hvil- kas läxläsning man verksamt behöfver ingripa, däremot vuxna barn eller en make, som har myc­ ket skrifarbefe, hvilken ovärderlig hjälp blir icke en stenografkunnig hustru.
Om man betänker att sfenografering betalas med en timpenning af 60 kror.or per stenograferad limma » så inses lätt hvilka summor som härigenom vinnas.
Gäller det att söka sin utkomst på något offent­ ligt a rbetsområde, så ger kunskap i st enografi ett vida bättre lefvebröd.
Ar man därtill språkkun­ nig och flink maskinskrifverska, så behöfver man icke ha några bekymmer för framtiden.
Som Täflingen om Carl XIV johanmonumenfet i Öre­ bro.
l:a priset till P rofessor T. Lu ndberg och arki­ tekten A. Johansson.
2:dra priset till Skulptören Gusf.
Malmgvist.
Trån en gammat titt de gamta * NU SLÅS HÄR ETT SLAG, SOM mig fröjdar att se, Ett slag för de lidande gamla.
Om rikemans skatter så hoppfullt vi be, Och änkornas skärfvar vi samla.
Vi gamla, s om ha det så godt i v år vrå, Omhuldade ömt af de kära, Jag tror, a tt vi knappast riktigt förstå, Hvad andra få lida och bära.
Flur skulle vi känna att stå utan stöd Till armod, det bittraste, dömda!
Att frysa, att sakna vårt dagliga bröd, Att synas af alla förglömda.
Förtviflade vara, men ej vilja gå Att tigga de rikare systrar, Att s itta och grubbla när kväll faller på I mörker, som allting fördystrar.
En del kanske lefvat i lyckliga hem, Där vägen tyckts jämnad att vandra, Men d öden liar tagit de kära från de m, Och lifvet har tagit det andra.
De flesta ha sträfvat sen ungdomens dar Att finna sin utkomst i lifvet, Men åldern har kommit och intet finns kvar, Ty litet har blifvit dem gifvet De sträfva ännu, så långt de förmå, Fast ögonen trötta sig hvälfva, Fast krafterna äro så ytterligt små, Och händerna darra och skälfva.
Men ingenting hjälper, ty intet förslår, Och allt rinner ut som i sanden, De gamla de lefva i rysliga år Med den allt förhärjande branden.
Men medan därute är mörker och brus, Och rikena grusas och ramla, Så låt oss härhemma strida för ljus Och hjälp åt de lidande gamla!
SNORRE.
* I anledning af en artikel " Offervilja ", som nyligen förekommit i Stockholmspressen.
stenograf kommer man till en ståndpunkt, d å kvin­ nans arbete betalas något så när i proportion till manlig, ja i vissa fall lika bra, så vida man är fullt säker i sina stycken, d. v. s. stafning, inter­ punktion och en viss stilistik, har en snabb uppfatt­ ning och skarpt öra.
För att bli e n god Arendsian fordras 3 månaders studium med omkring 2 tim­ mars daglig öfning.
Särskilda anlag äro här, liksom i andra fall, bra att ha, men kan man på grund af systemets logiska skärpa, intelligenta ut­ formning, klarhet och lättfattlighet äfven utan - Ô50 - anlag uppnå god genomsnittsskicklighet eller om­ kring 150 stafvelser i minuten.
Denna hastighet räcker godt för vanlig diktamensslenografi.
Vill man däremot bli diskussionsstenograf fordras all handen löper med en fart af 250 — 300 stafvelser per minut.
Till sist några ord om valet a f system.
Att den längre eller kortare arbetstiden därvidlag spelar en viss roll, ka n icke förnekas.
Men det viktigaste är i h varje fall, a tt man väljer ett system, som man trifs med, som erbjuder intresse utöfver den stund man måste syssla därmed, som man hai nöje af att fördjupa sig i äfven utom arbetet Detta har jag funnit uti Arends system.
Det kar man läsa, äfven om anteckningarna äro 10 år gamla, man kan äfven läsa andras anteckningai utan att behöfva darra på målet, hvilket är en alldeles ofantlig fördel, emedan just svårlästhe- ten i andra system i de flesta fall gjort sitt till, alt man tappat lusten och intresset för stenografi Arends har därjämte fördelen af alt vara snabb- skrifven och kort, äfven om hvarje stafvelse fulli ufskrifves, hvarigenom man icke, såsom i system med ordstympning behöfver slita på sitt minne De tre system, som användas i vårt land äro Ga- belsbergers, Arends och Melins.
Byggda på den af Gabelsberger införda grafiska principen, hvil­ ket betyder, att de ansluta sig till den vanliga skriften och välja sina tecken ur dess grundele­ ment, äga de dennas lättskrifvenhef.
Gabelsber- gers system lider af en viss oreda på den grund att det icke använder bokstaflig vokalbeteckning.
Skillnaden mellan Arends och Melins ligger huf- vudsakligen i s äilet att förkorta.
Hos Arends vin- nes för att tala med Jetta Lundgren, vår första kvinnliga riksdagsnotarie, och förf.
till de flesta arendsianska läroböckerna, den stenografiska kortheten genom några lätt förbindbara bitecken för vissa konsonanter, bl.
a. genom förkortnings- regler, hvarigenom hela grupper af ord erhålla en på samma gång kort och tydlig beteckning.
Den stora fördelen med denna metod är, att man slipper att lämna någon enda bokslaf i o rdet obe- tecknad, hvilket just är det, som gör skriften så absolut tillförlitlig och lättläst.
Det Melinska sy­ stemet erhåller sin korthet dels genom några enkla tecken för konsonantförbindelser — en mycket praktisk idé, ehuru den bryter mot huf- vudregeln " helst ett tecken för hvarje ljud " - dels genom att lämna en större eller mindre del af orden obetecknade, hvilket för kortheten ju är ganska nyttigt, men för läsbarheten vanskligt nog.
Därtill kommer, att sedan man gått igenom den Melinska läroboken, måste man, om man skall kunna sfenografera hvilken text som helst, lära sig minst 800 specialförkortningar.
Följden häraf är den, att på samma tid — v anligtvis på halfva tiden — so m en Melinare utbildas till uteslutande affärsstenograf, utbildas en Arendsian till a tt med samma lätthet stenografera precis hvilken text som helst, oberoende af om det är svenskt eller utländskt språk.
Kort och godt, kvinnor, söken att sätta er in uti hvad saken gäller, och yrka på, att våra barn i skolorna bibringas kunskap i denna nyttiga konst, icke minst för vår egen skull.
Stocksund i dec.
1917.
DAGMAR WALDNER Iduns ärade postprenume­ ranter göras härmed uppmärksamma på en be­ klaglig oriktighet beträffande Iduns olika upplagor för 1918, som helt utan vår förskyllan gör sig gällande i postverkets nya tidningstaxa.
Där står nämligen att I d u n u p p l a g a A ä r u t an j u l n u m m e r och kostar 10 kr., medan Idun u p p ­ laga B är med julnummer och kostar 10:50, stick i stäf mot hvad vi med­ delat i vår anmälan och våra annonser och äfven anmält till posttaxan.
Vi ha som bekant tillkännagifoit att Idun upplaga A är med julnummer och kostar Kr.
10: 50 samt att Idun upplaga Butan julnummer kostar 10 kr.
Det har behagat postverkets taxebyrå att utan vårt hörande omfor­ mulera våra uppgifter på s ätt som skett med resultat, att priserna i våra annonser nu stå fullständigt missvisande.
De af våra post- prenumeranter, som ännu ej verkställt pre­ numeration, uppmanas därför vänligen att, om de önska Idun med julnummer för nästa år, begära upplaga B à Kr.
10:50 och om de önska Idun utan julnummer begära u p p 7 a g a A à 10 kr.
Löftet.
HAN VAR EN TALARE AF GUDS NÅDE, som man säger.
En af dessa, som äga förmåga att väcka känslor till lif i andras bröst genom en ström af värdelöst svammel.
Han var en ganska ståtlig, smärt, mörklockig yngling, med djupa, blå ögon och en djup, ofta vibrerande röst, och han höll nästan alltid tal.
- Han hade en sällsynt förmåga att finna föremål att tala för och om.
Denna talargåfva hade skaffat honom en viss representativ ställning i skolan.
Han var gym- nasistförbundet " Sveas " ordförande, han dekla­ merade och talade på alla fester i skolan.
Han älskade de stora fraserna och de inveckide la­ tinska satskonstruktionerna.
Men han trodde aldrig själf på hvad han sade, och i sitt hjärta skrattade han åt alla dessa, som hängde med ögonen vid hans mun och fulla af beundran lyssnade till hans aldrig sinande ord­ flöde.
— — — Rektorn skulle fira sin femtioårsdag.
En upp vakfningsdeputation var utsedd och i s pet­ sen stod gymnasisternas ordförande, Gustaf Knutsson.
Man hade samlat till en gåfva, en silfverpokal med inskription och fylld med röda rosor.
På festdagen infann s ig depufafionen i rektorns bostad.
Alla deltagarna voro iförda smoking och svart halsduk och den äkta svenska högtidsstel­ heten hvilade öfver samtligas ansikten.
Deputationen tågade in " i salen, där rektorn tronade i en stor länstol.
Hans maka stod vid hans sida och rundt om stodo rosor i alla skålar och vaser.
En af gossarne höll pokalen medan Knufsson steg fram för att tala för rektorn.
Denne hade tårar i ögonen.
Han såg bakom sig tjugufem långa år i sin kära skolas tjänst, oc h kände ett bittert vemod vid tanken på att kan­ ske inte ha så många år kvar att arbeta för d en ...
Han visste bäst själf, hur det hårda, hängifna ar­ betet tagit på honom och hur klen han var.
Han höll innerligt af sin skola och alla dessa pojkar, och önskade ofta, att han skulle kunnat få intressera sig mycket mer för hvar och en af dem.
Lifvet bland dessa unga kom honom ofta att glömma, att han själf var gammal.
Nu såg han på ynglingen framför sig, ynglin­ gen som skulle hålla tal för honom.
Han såg i honom en vacker representant för ungdomen: en idealgosse.
Ett glänsande godt hufvud, en ypperlig talargåfva, ett ståtligt yttre, en klangfull, välljudande röst — allt naturen kan ge, hade han fått.
Men knutsson var ingen idealyngling alls.
Han hade redan börjat finna behag i att dricka, han spelade och var en vild flickjägare ...
Han talade: " Herr Rektor!
Vi ha kommit hit i dag för att få delta i den hyllning, som från alla håll ägnas Eder på Eder bemärkelsedag.
Ni kan i da g se till­ baka på ett långt, i cke blott p likttroget utan äfven kärleksfullt arbete!
Och Ni kan blicka fram mot nya, gagnerika arbetsår!
Vi komma för att tacka Eder, för hvad Ni varit som rektor, för allt hvad Ni gjort för vår äl­ skade skolas utveckling, än mer komma vi för att tacka för hvad Ni gjort för oss som fader- lig v än och rådgifvare.
Vi ha aldrig känt oss stå ensamma i sko lan, vi ha alltid vetat, att vi i Eder haft en deltagande vän och beskyddare.
Ni har fostrat oss till dugliga medborgare.
De sannin­ gar Ni lärt oss att tro på, ha icke varit tomma fraser.
Och nu vill jag i mitt oc h mina kamraters namn ge er det löftet, att hvad som än må bli af oss, skola vi aldrig glömma Eder och hvad vi äro skyldiga vår skola.
Vördnaden för den skall hela lifvet lysa för oss och vi s kola därigenom aldrig kunna mi c ta aktningen för oss själfva.
lag ger Er det löftet, att vi skola försöka att aldrig begå en dålig eller nedrig handling.
Jag ä r dock en af dem, skall hvar en och en af oss säga till sig själf och detta skall skydda och bevara honom.
Och nu, herr rektor, ber jag Eder mottaga denna ringa gåfva, o ch mindre se till de ss värde än den varma uppriktigak änsla hvarmed den är Eder skänkt.
Ett fyrfaldigt lefve för vår älskade rektor! "
Taket darrade under de takffasta ropen.
Litet vin och konfekt löser stelheten, och lå­ ter glädjen brusa fram.
Men när skaran försvinner, lämnar rektorn ett fotografi till K nutsson ... Ett tack för det gamla året På kväilen är Knutsson hos en kamrat.
De dricka, och som han ingenting tål, blir han all­ deles virrig efter några glas.
Ett fotografi faller till golfvef, hans vän tar upp det och håller fram det för honom.
Han ser som genom en dimma rektorns stränga drag stirra mot sig, och skym­ tar några ord: " Tack för löftet, din rektor. "
Och det hvirflar om i hjärnan; han vill min nas och kan inte och sluddrar ...
Löftet!
S äg, hvafan ... har ... jag ... lofvat ... för något? ...
GUIDO VALENTIN.
till den ärade läsekretsen och till alla våra medarbetare!
IDUNS REDAKTION.
IDUNS P RISTÄFLING.
EN FÖRLOFNINGSANNONS.
ORD I BILDER.
LÖSNING TILL PRISTÄF­ LING N:o 25.
Roger Padt t 1.
Hån.
gest.
Nora Klarks 2.
Ån­ stafvelse, den samma öfver-; en af ofvanstående figurer, så ' att 3.
Smärta.
allt, En skall sättas framför kvar och nya ord bildas.
Hvilka ord är det?
I 4.
Hänförelse.
K. W. Genom att omkasta bokstäfverna ii ifrån de båda kontrahenterna respektive namn får man veta hvar- | äro 5.
Förvåning.
BOKSTAFSHORN.
6.
Vrede.
I PARADISET.
De tre första rätta lösningarna, som vid granskningen påträffats, ha lämnats af Elin Gustafsson, Koppar­ berg, Eva Salomonsson, Sörvik, och S. JST.
Hagaström, hvilka sålunda erhålla 5 kr.
hvardera i pris.
a Q a a a 2 d d. e e i 1 - IDUNS TIDSFÖRDRIF ' HVAD BLI BITARNA?
suut;; linnii iiiaihi 1 1) 2) 3) 4) 5) 3 i i k k 4 1 i 1 n 5 n n 6 r 7 u d d 1 i 1 1 n Framför trädet i lustgàr ' n står Eva och tanker, och ser hur ljufligt frukten blänker och lyser i solens sken.
Men varningen hon kunde inte läsa hon kunde endast höra ormen h va sa med röst så len.
Om bokstäfverna på äpplena ord­ nas rätt, får man se hur varningen löd.
r Mansnamn.
Mansnamn.
Mansnamn.
Kvinnonamn.
Imperfektum.
6) Fort öifvengående.
7) Bokstaf.
Samma ord " läsas såväl lod- som vågrätt » L.
B.
DE FYRA BRICKORNA.
il TELEGRAMSKRIFT.
il - .d Strecken representera konsonanter I står där är en uppmaning, som litet Hvad bli bitarna rätt sammansatta?
Anna H — m.
och prickarna vokaler.
Satsen som | v h ar behöfver lägga på minnet.
- ö51 - Placera de fyra brickorna så att ett kändt ordspråk kan läsa .. "
SVAR (Forts.) N: r 383.
Möjligen hotas ni af skrifkramp.
Sök i så, fall läkare, och., om ni kan få tillfälle därtill, !är er skr if va på maskin.
— Torde bero på nervositet.
Sök att motverka denna och framför allt skrif sakta och tänk, att det ej brådskar med att få skrifningen af- slutad.
Fru M — stedt.
N: r 384. stad.
På rådhuskansliet i eder Ebon.
N ": r 385.
Allra käraste, har ni aldrig varit på ett barndop?
Har ni ingen mor, ingen gift väninna?
Föräldrarna bestämma ju själfva, hvem som skall bära barnet.
Låt någon af de närmast anhöriga göra det.
Med förplägnaden kan man ju göra som man vill.
Låt det bli middag eller supé, hvilket som an­ ses lämpligast.
Ni vill t. o. m. ha matsedel.
Tag stekt anka.
Det är godt och fint.
Det finns ju på- en landtgård.
Blir det middag, så tag buljong med inlagd sparris i.
Eller tag af redd buljong med ägg på och lägg sparris i den.
Det blir godt.
Ni behöfde ej spara på äggen, när ni antagligen har själf.
Tag fyllda äpplen med vanilj sås efter steken se denna rätt i Köksalmanackan i samma nummer, där er fråga stod).
Kan ni få glass och krokan eller spettekaka till sist, så förslår det väl.
Vill ni ha vin, så tag hvitt vin till soppan, rödvin till steken och sherry eller portvin till efterrätten.
Ni bör börja middagen med 3 små färdiggjorda smörgåsar på en assiett vid hvarje kuvär.
På bordet en skär bordlöpare, skära krysantemer i ett par kristallvaser på bordet, en eller två till hvarje kuvär, som bordbuketter.
Duger detta?
Är det för mycket, så tag undan något.
Ebon.
liga mönster även i tidningen Konst­ viss, af dem själf bestämd provision, flit.
Britt Sommar.
om taflan sälj es.
Var ej för dyr.
.
Ebon.
N: r 387, Försök att motarbeta den förvånande lättrogenhet, som kom­ mit eder att en enda minut sätta tro till sådana förfärliga dumheter.
Fru M-stedt.
N:r 389.
Det stöter alldeles sä- ' kert mot rådande s. k. god ton att en fästmö bor hos sin fästman, äfven om han har en hushållerska-.
Männi­ skonaturen är för öfrigt ofta så svag och våningarna så konstruerade, att N: r 388.
Ilar ni ej kunnat komma ett sådant besök kan få vådliga i beröring med någon konstnär, hvil­ följder, såsom erfarenheten i flera Fru M — stedt.
ket väl innebär att ni ej fått någon fall visat.
sakkunnig hjälp vid eder utbild­ — Ung förlofvad flicka kan lugnt ning, torde det tyvärr vara ganska svåra utsikter för eder att få edra bo hos fästmannen under besöket taflor sålda.
Vänd eder emellertid förutsatt att hushållerskan är en Britt Sommar .. till d:r A. Anderbergs konsthandel i respektabel dam.
Malmö.
Fru M-stedt.
N: r 390.
Gör två längder och öfverstycke.
Bred fåll och hålsöm — Man kan ställa ut taflor i bok­ eller fäll in några 2 à 3 centimeter lådor.
Det vet jag flera målarinnor breda skira spetsar i stället för som gjort.
Res till närmaste stad.
hålsömmarna.
Men då inga fransar.
Medtag en eller annan lämplig tafla A. F. och gå med den till en boklåda och bed att få den uthängd i ett af N: r 386.
I Allers Mönstertidnings skyltfönstren.
Sätt pris på taflan.
handarbetsbilaga finns många trev­ Signera den.
Lofva så att ge affären BREFLÅDA REDAKTIONENS BREFLÅDA E n s v e n s k k v i n n a.
Skälet frå­ gar Ni.
och vi svara: samma skäl som gör att mycket annat af jul­ litteraturen ej hunnit anmälas i de få decembernumren, nämligen att den kommit oss så sent tillhanda.
Men som vi ha all anledning förmoda, att vår ärade läsekrets ' litterä­ ra intressen äfven fortlefva un­ der det nya året, ämna vi snar rast möjligt låta » Spalten om böc­ kerna » inrymma ytterligare litteratur­ anmälningar i den utsträckning det rika bokflödets inneboende värde kan påkalla.
Hvad nu beträffar den för­ fattares bok Ni åsyftar, förefaller det, som om Ni brunne af begär att_ se den bedömd såsom ren nid­ skrift.
_ Ännu så länge känna vi blott dess titel, kunna alltså icke afgöra i hvad mån Eder harm är berättigad.
Men att författarens föregående rika produktion skulle vara så blottad på värde som Ni vill göra troligt, det kunna vi ej gå med på.
Hans allra första böcker äro exempelvis både ursprungliga och burna af sann hu­ mor.
Att han nu glidit åtskilligt på sidan om den linje, där hans originella talang verkligen gjort sig gällande, är att beklaga.
Men om ' hans sena-ste bok ej kommer att uppkalla vår sympati, finns det där­ för ingen anledning för oss att låta formen af vårt omdöme låna ut­ tryck från Eder kvinnliga indigna­ tion.
Inte skulle det anstå » gamla goda Idun », som Ni är nog älsk­ värd kalla oss, att den gåfvé sitt eventuella missnöje luft i grofva till­ målen.
Man kan bruka ett takt- fullt språk och » sjunga rent ut » ändé.
E i n a.
Be r ä t t e l s e n s k u l l e v a r a.
a n ­ vändbar, om Ni kunnat koncentrera den till hälften af dess längd.
Nu tröttar den genom sin omständlighet.
V i o l a.
Välment, m en odugligt.
B o r g h i l d.
Yi köpa inte maku- latur.
E r i k S — m.
E n b r i s t f ä l l i g d i k t öfver ett stort ämne.
M a l.
An t a g e s f ö r s m a l a s p a l t e r n a I v a n.
Kanske a t t någon vi d till­ fälle kan komma till användning M u r r e M ö l l e r.
Afböjes.
N i n a r.
Duger ej.
B. O. Vers ha vi för åratal framåt.
L i l l e m o r.
S e o f v a n!
KÖKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND fconeh » af Elisabeth Ostmans Hus­ moderskurs i Stockholm.
FÖRSLAG- TILL MATORDNING FÖR VECKAN 30 DEC.
1917 — 5 JAN.
1918.
SÖNDAG.
Frukost: Bröd; mar­ melad; strömming s .åda med potatis; kaffe eller te.
Middag: Kåldol­ mar med potatis; fyllda strutar.
MÅNDAG (Nyårsafton).
Fru­ kost: Bröd; smör; pannbiff med p o t a t i s; ka f f e e l i e r t e.
M i d d a g: Lutfisk med potatis och mjölksås; risgrynsgröt på vatten med grädde.
TISDAG (Nyårsdagen).
Frukost: Bröd; marmelad; konserverade fläsk ' kotletter med potatis; kaffe eller te med r ostadt bröd.
M i d d a g: Juliennes oppa med oststänger eller klimp; stekt hare eller kalkon med grönsaker och salader; glacepudding eller nougatkräm.
ONSDAG.
F r u k o s t: HafremjÖls- välling med fruktkompott; gratin på svamp och potatis; kaffe eller te.
Middag (vegetarisk): Ångad hvit- kål med smält smör, pepparrot och potatis; majsenakräm med sylt.
TORSDAG.
Frukost: Bröd; mar­ melad; sill och po.atis; [kaffe eller te.
Middag: Köttsoppa; potatisplättar med lingon.
FREDA ur.
Frukost: Bröd mar­ melad; stekt blodpudding; kaffe eller te.
Middag: Kokt kolja med per­ sil jesås och potatis; äppelris med grädde.
LÖRDAG.
Frukost: Bröd; mar­ melad; hafregrynsgröt med fruktkom­ pott; fisks tu fning (rester) med pota­ tis; kaffe eller te.
Middag: Kokta köttbullar med stufvade morötter eller hvitkål; lingonsoppa med råg- skorpor.
RECEPT: S t r u t a r (om k r.
2 0 s t.)
.
3 ä g g, 135 gr .socker, 1 tsk.
vatten, 125 gr. mjöl.
B e r e d n i n g: Äggen, sockret och vattnet vispas 1 U tim. En kall plåt smörj es väl och mjölas mycket tunnt.
Degen lägges därpå med tsk., utstrykes till runda kakor med stora mellanrum, emedan degen breder ut sig.
Kakorna gräddas hastigt i ej för varm ugn » tills de äro ljust gulbruna.
De lossas med knif från plåten medan de stå kvar i ugnen och vridas medan de äro heta i f o r m a f e n s t r u t.
S t r a x i nn a n de serveras fyllas de med vis­ pad grädde » tillsatt med sylt eller kompott efter smak.
N o u g a t k r ä m (f. 6 p ers.
).
glas skål med tårtpapper och garneras med resten af nougaten.
G-r a t i n på svamp och po­ tatis (f. 6 pers.).
1 portug .lök, 1 burk konserv, svamp (kantareller, Carl Johanssvamp eller champinjoner) 30 gr. smör eller matolja, 1 lit.
kokt kall potatis.
S å s: 2 0 g r.
s m ö r, 3 ms k.
m j ö l (30 gr.), 2 del.
svampspad, 4 del.
grädde, 1 tsk.
salt (5 gr.), V2 .t sk. socker, V4 tsk.
hvitpeppar, 1 ägg­ gula.
T i l l f o r m e n: V2 m sk .s mör (10 gr.), 2 msk.
rifven ost, 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Löken _ skalas och hackas.
Svampen skäres i bitar eller skifvor och stekes ljusgul i smöret eller matoljan tillika med löken.
Potatisen skalas och skäres i tunna skifvor.
Till såsen fräsas smör och mjöl 2 min., svampspadet och gräd­ den spädas på, hvarefter såsen får koka 5 min.
Den af s makas med kryddorna, afredes med äggulan och I får sjuda.
En eldfast form smörjes med smör och häri lägges hvarlvis!
potatis, sås och svamp, öfversta hvarfvet skall vara sås, som beströs med osten och de stötta skorporna.
Anrättningen gratineras i mycket varm ugn omkr. 15 min.
REDAN i dag bör Ni prenumerera på Idun, de svenska hemmens tid­ ning!
Ju förr Ni prerumererar, desto tidigare komma de första numren af Idun för 1918 Eder till­ handa.
Verkställ därför prenu­ merationen redan I DAG!
t å Koi al intiingor.
I fckp.
tjock grädde 1 kkp.
vatten 3 kornflingor L ÏLg.
ii vetemjöl 2 tak.
bakpulver 50 gram smör L m sk. socker l / î tak.
salt B e r e d n i n g: Vattnet, grädden, «•ockret och.
saltet blandas med korn­ flingorna, därefter tillsättes smöret » ch sist mjölet, h vari bakpulvret alifvit inblandadt.
Degen kaflas.
ut » dh naggas.
Med mått uttagas kakor •i önskad form, ih.vilka gräddas - ostgula i medelmåttig ugnsvärme.
N o u g a t: 15 gr. sötmandel, 1 00 gr. strösocker.
K r ä m: 3 äggulor, 50 gr. socker, 2 del .tunn grädde, V2 vaniljstång, 4 blad gelatin, 3 msk.
varmt vatten, 3 del.
tjock grädde .. T i l l g a rn e r i n g: N o u g a t.
B e r e d n i n g: Mandeln skållas och.
hackas fint.
Sockret lägges i en något varm stekpanna, smord med V2 tsk.
smör, och.
röres med träsked öfver elden, tills det är smält.
Då tillsättes mandeln ge­ nast, och massan får ett uppkok samt upphälles på väl rengjord och smord plåt.
Så fort nougaten är något afsvalnad, skäres den i jämna rutor med en hackknif, smord med smör, och lossas från plåten.
Tre fjärdedelar af nougaten krossas fint I en punkt Å n g a d h v i t k å l (f. 6 p ers.).
1 * medelstort hvitkålshufvud, 1 pur- ojlök, 10 gr .smör.
T i l l s e rv e r i n g: R i f v e n p e p ­ parrot, 20 gr. smör.
j Beredning: De yttre gröna j blad en boriskäras från kålhufvudet, I som därefter delas i 8 — 10 klyftor, i ho psättas åter, så att det.
ser helt ut och ombindes med fint segelgarn, förut doppadt i hett vatten.
Det nedsättes i en potatiskoka re ' och NYA ofvanpå kålhufvudet lägges den an­ WERMLANDS-TIDNINGEN sade och ituskuma purjolöken och Etabl.
1850 Karlstad Etabl.
1850 smöret, fördeladt i flocket.
Det ång­ Riicsfelefon nam nanrop Länstidningen kokas därefter omkring 3 tim. èller Värmlands enda dagliga tidning.
tills det kännes mjukt.
Serveras med smält smör och pepparrot samt kokt potatis.
I alla väder är Gahns Naniol det bästa för huden.
i stenmortel, den återstående fjärde­ delen sparas till garnering.
T i l l k r ä m e n röras ä ggulorna och sockret 15 min.
Den tunna grädden kokas upp med vaniljen och slås under stark vispning på de rörda äggulorna, hvarefter krämen får sjuda öfver elden under fortsatt vispning.
Pannan aflyftes och krämen vispas, tills den är kall, då det sköljda och i det varma vattnet upplösta gelatinet samt den krossade nou­ gaten tillsättes.
Sist nedröres för­ siktigt den _ till hårdt skum slagna grädden.
Krämen hålles i vatten- sköljd oc ' h sockerbeströdd form och får stå på is eller på kallt ställe omkr. 3 tim.
Då krämen skall ser­ veras, lossas den från kanten med en spetsig knif, uppstjälpes på flat Pengar att förtjäna genom att sälja Nordstjernans jaro alla. '
.
ä t t s å l d a p u t s p u l v e r: M e t a l l ­ husmödrar ' p u t s, Z i n k p u t s, S i l v e r p u t s, ense: Spiselputs, Knivputs och i enastående stora SKULTUNA KOKKÄRL Fönsterputs burkar.
Skriv till A.-B.
Tekn. Fabr.
åro båst!
Nordstjernan, Söderhamn.
Nederlag: Norrtullsgatan 65, Stockholm.
Sydsvenska Kredit A ktiebolagets ställning den 30 november 1917.
TiUgingmr: Skaldert Kassabehållning 7,045,689:16 Akt iekapi tal Obligationer 17,068,225: 87 Eeservfond Fastigh.
o. inventarier 5,218,237: 39 Dispositionsfond ......
Reverser mot säkerhet 108,996,916: 93 Pensionsfond Växlar, 61,939,504:34 Depositions- och Kapi­ Kreditiv- och.
löpande talräkningar räkningar 18,404,210:83 Sparkasseräkning ...... Sos inhemska banker 2,414,175:95 Giro o. löpande räkn.
» utländska banker 9,486,544: 52 Postremiss växelrä kn.
A andra räkningar ... 12,787,352:29 Till inhemska banker » utländska banker Af uti.
banker insatta Å andra räkningar ... Kronor 243,360,857:28 24.000,000: — 9,300,000: — 500,000: — 321,852: 21 82,699,991:99 54,213,141: 45 34,158,075: 70 8,664,284:93 4,213,531: 48 3,663,463: 20 2,532,074: 48 19,094.441: 84 Kronor 243,360,857: 28 P o t a t i s p l ä t t a r (f. 4 p e r s.)
.
1 ägg, 1 del.
mjölk, 2 lit.
rå po­ tatis (1 V4 kg.
), 1 msk.
salt.
T i l l s t ek n i n g: 60 g r.
f l o t t y r.
B e r e d n i n g: Mj ö l k o c h ä g g v i s ­ pas tillsammans.
Potatisen sköljes och borstas väl ren.
Den skalas därefter tunnt, rifves och blandas med äggstanningen.
En stekpanna upphettas, flottyr ilägges och får bli het.
Af smeten gräddas häri plättar eller tunna pannkakor.
De böra gräddas väl bruna på båda sidor.
Serveras med lingonsylt, fläsk eller korf.
K o k t a k öt t b u l l a r (f.
o p e r s.)
.
4 hg.
oxkött, 1 hg.
fläsk, 10 gr. salt, V3 tsk.
hvitpeppar, V2 .lit.
kokt potatis, V2 msk.
potatismjöl (7 gr.), 1 ägg, 1 del.
mjölk, 1 msk.
fin­ hackad lök, 10 gr. flottyr eller smöi till löken.
T i l l k o k n i n g: 1 lit.
vatten, 10 gr. salt.
B e r e d n i n g: Kö t t e t o c h f l ä s k e t torkas med en duk, urvriden i hett vatten, skäres i små bitar och drif- vas 3 gånger genom köttkvarn til­ lika med kryddorna samt den kokta, kalla potatisen.
Potatismjö^t och det uppvispade ägget tillsättas, ^var­ efter mjölken iblandas litet i sänder, under det att färsen röres omkr. 15 min.
Den i fettet frästa] öken till­ sättes och smeten af s makas noga.
Med två skedar, doppade i varmt vatten, formas runda bullar, hvilka kokas i saltat vatten.
omkr. 10 min.
Serveras med stufning af hvitkål, blomkål, morötter, palsternackor eller makaroner.
Anm: Om så önskas kan ägget myc­ ket väl uteslutas.
i; MiiiiMm] iiiiiiiiiiiii!
!iiiiiiiiii) ii&lt;im !tiiiiiiiiii&lt;iiiii) mmiiiiiiiiiiiiiminiiii !iiii&lt;imiim&lt;iiii&lt;ii (FERROL 1 1 I I I är det kraftigast aptitgif- 1 vande och mest stärkande | af alla moderna organiska | järnpreparat.
Synnerligen | lättsmält fördrages det af | den ömtåligaste maire.
Vid 1 blodbrist och svaghet af | största verkan.
Dess ange- 1 - näma smak gör att det med | lätthet t age s af såväl barn § söm vuxna.
| Tillverkas å | I APOTEKET VASENS DROG- I LABORATORIUM i i HANDELS J I STOCKHOLM Originalflaskor om 500 gram, Pris Kronor 3.50 1 | HEAAET3 SlCnASKLN jj i BILLIGT I - Finnes å alla apotek - BILL ET I j iiimiiiiiiiimiiiiijmiiiiimiiiiï; Äkta ryskt Bästa Ingr edienser vid småbak förtjäna bli behandlade med bästa jäsningsnedkt.
G o o d a - Jästmjöl är bäst och pålitligast.
Säljes överallt i burkar à 15, 25 och 50 öre.
Handelsaktiebolaget Sten Sjogren &amp; Gi K A R A V A IV- T H E expedieras direkt till konsumenter i partier om minst 1 / i kg.
till följande priser: Vi kg:.
Thé Kr.
11: 5 » Va » » » 22:&amp;&gt; 1 » » » 43: — 2 » » å 42 Kr.
» 84: — 5 » » à 41:50 Kr.
» 207: 50 Kommanditbolagel •SK BURMAN &amp; Co. Luleå.
Sveriges elegantaste bio­ grafteater.
2 föreställningar dagligen kl. 7 — 9, 9 — 11 e. m.
I Vid sjukdomar i munhåla och svalg.
I B Effektivt skydd mot smitta Vid I g p i d?
m i g r.
FLASKOR OM 5 0ST.
HR.
/ .SO | SÄLJAS ÖVERALLT A.B.
PHARMACIA .STOCKHOLM Kontrollant: PROFESSOR A.VESTERBERG.
I BENNO BECKEMÀNS FOTOGRAFISKA MAGASIN IS DROTTHIHGGATAM 15 STOCKHOLM.
FRAMKALLAR - KOPIERAR - FÖRSTOR AR AFTON-T IDNINGEN Huvudstadens enda vänstersinnade kvällstidning EN KUNGLIG GILJARE- FÄRD.
Berättelse for Idun af EricSundelius.
(Forts.) Inne i kejsarinnans stora mottag­ ningssal sutto den svenska konun­ gen, hertig Karl, kejsarinnan, stor­ furstinnan och friherre Gustaf Adolf Reuterholm.
Samtalet rörde sig om den påtänkta _ förlofningen, hvilken kejsarinnan drifvit så 1 ' ingt, att_ hon vidtalat en del handtverkare att iord­ ningställa vissa saker till de stun­ dande festligheterna.
Gustaf Adolf satt länge stillsamt och åhörde kej­ sarinnans smicker öfver sin brors­ dotter och beröm öfver den svenska kronan, men till sist kunde han inte hålla sig längre utan började: » Jag hoppas innerligt ' ers maje­ stät fattar innebörden i min audiens­ ansökan, som ett formellt skede af min ... af min.
.
. » » Anhållan! » inflikade &lt; Reuterholm med en älskvärd bugning.
» Anhållan att få föra storfurst­ innan öfver till Sverige som dess drottning och min maka. » Här slu­ tade konungen med att halft be­ kvämt luta sig tillbaka, och läg­ gande det ena benet öfver det andra fäste han sina intetsägande ögon på Alexandra- Kejsarinnan myste och tog sig en pris snus, medan storfurstinnan gäs­ pade ganska demonstrativt.
Ja, så svarade då kejsarinnan.
Förlofningen - Ö53 - tmärkt annonsorgan.
Billig Innehållsrik ' PRENUMERERA PÅ AF TON - T I DN IN GER
tade.
denne i en icke sä liten grad, och sedan de väl hunnit till sin bostad, fick Reuterholm som vanlit mottaga skrapor och snubbor både för sig själf och hertigen.
» Det är några dagar framåt i ti­ den, Gustaf Adolf sitter fördjupad i religiösa studier, då den ryske tjänaren inträder och anmäler ett sändebud i utomordentligt ärende från ryska kejsarinnan.
Gustaf Adolf, som var lika oför­ beredd på ett sådant som på värl­ dens undergång, blef nervös, ja, så nervös, att han totalt tappade kon­ cepterna.
Han bad tjänaren veta hut och kallade in hertig Karl.
Det var nu ingen lätt sak för den gamle hertigen att få konungen på rätt köl igen, och det fordrades verk­ ligen hertig Karls lugna och san­ sade behärskning för att åstad­ komma så pass stillestånd i konun­ gens humör, att han mottog sän­ debudet.
Denne, en man i 40-årsåldern, otäck att se på och med en falsk glimt i ögonvrån, trädde in och på sitt .ryska maner bugade sig de­ monstrativt djupt.
lian höll först att långt loftal, prisande allt upp­ tänkligt, som han trodde konungen ville ha prisat, och ljög friskt och käckt, som om det skulle varit den naturligaste sak i världen.
Så kom då slutligen det egentliga ärendet, att storfurstinnan Alexandra fritt skulle _ få utöfva sin grekiska reli­ gion i Sverige.
Men vid denna vändning af sam­ talet, var det slut med konungens " EL STTlZlÙgfPlS £&gt;fô * czJBmg ' mammas värdighet och konvenans.
» Hvad talar ni för någonting, » bör­ gfrvis, örn ftan, ef £ \ ?cLf£as m.éc) jade han, » skall en Sveriges drottning och min gemål utöfva, en grekisk religion midt i mitt lands prote­ stantiska lära?
Hälsa hennes hög­ het, _ att sätter hon sin grekiska religion framför sin kärlek till sin skulle eklateras med det snaraste, konungen bjöd farväl af sin till­ make, så må hon se sig om efter och.
storfurstinnan Alexandra ansåg tänkta, dock på ett sätt, som väckte en annan kung.
.
. » det visst som.
en- kär plikt att ett visst uppseende.
lian underlät Han slutade tvärt och såg frågande lägga sin hand i konungens af Sve­ nämligen att föra hennes hand till på farbrodern, som stod en bit ifrån sina läppar, h vilket, dock både her­ honom.
Hertig Karl ruskade betänk­ rige och bli landets moder.
Så, efter ytterligare några, kom­ tig Karl och Reuterholm gjorde.
samt på hufvudet men sade ingen­ Detta, att hertigen och Reuterholm ting.
Detta, att hertigen teg, retade plimanger och rekomplimanger från sidor, var audiensen slut och handlade gent emot konungen, re- den unge kungen i ännu högre grad, och troende att han blameiat sig, eftersom sändebudet mysande dra­ git sig tillbaka, beslöt han, att göra en sortie, där effekten inte skulle utebli.
» Jag undertecknar aldrig en för­ bindelse, där en Sveriges och min drottning får utöfva en annan reli­ gion än den i Sverige lagstadgade. » Med Ullgjord värdighet, som to­ talt miste sin styrka, därför att den lyste så klart af tillgjordhet, • marscherade Gustaf Adolf ur rum­ met; i dörren vände han sig om.
1 » Om hennes kungliga höghet står fast vid sitt beslut, anser jag alla förbindelser brutna, ty mitt beslut är_ min bestämdaste vilja.
Au re­ voir, » därmed var han ute, läm­ nande hertig Karl kvar, att som vanligt släta öfver hvad brorsonen Till strids för de kristna lifsinfressena!
rört upp.
livad han inte lyckades med ord, lyckades han skäligen en­ En själfständig politisk hållning: fram­ kelt.
med mutor.
program: (Forts.) stegsvänlig, fredsvänlig, förbudsvänlia!
ser Ni mest i bildade svenska hem?
SVENSKA DAGBLADET som är familjens tidning framför andra och där ALLA fi nna hvad som intresserar dem!
INNAN NI BOIi.JAIi DET NYA ARET BÖR NI KÖPA I DU N S K OK BOK Till salu i bokhandeln.
AB Pris Kr.
6:-.
Under * händelserika tider * är det nödvändigt för en var såväl att följa med vad som händer och sker som att taga del av uttalanden från skilda håll ävensom att söka bilda sig en åsikt om företeelserna på d (olika områdena.
Både som nyhetstidning och ledande politiskt or­ gan intager huvudstadstidningen MFTONBLMDET en av de främsta platserna inom den svenska pressen.
Aftonbladet har sin givna förgrundsplats bland dem som kämpa för v Sr ' narr de av Sveriges rätt och oberoende och dess politiska artiklar i dagens frågor röna alltid livligaste be­ aktande.
Aftonbladet innehåller i mycket stor utsträckning värdefulla inlägg av framstående pennor i frågor på dagordningen i form av artikar och andra bidrag.
Aftonbladet är en utmärkt nyhetstidning, vars välskötta in- och utrikesavdelningar snabbt, pålitligt och full­ ständigt meddelar dagens händelser.
Aftonbladet innehåller talrika intressanta intervjuer och enquêter, kåserier och korrespondenser, artiklar för hemmet och kvinnovärl­ den etc. Aftonbladet har i varje nummer en sakkunnigt redigerad av­ delning, Hftonbladets Handels ' och Sjöfartstidning, varest utförligt behandlas allt som rör handel, industri, sjöfart, affärsliv o. s. v. Aftonbladet har även särskilda avdelningar för Ifitteratur och musih med bidrag av de bästa pennorna på de olika områdena.
Aftonbladet meddelar i stor utsträckning till dagskrönikan hörande Äfven nästa år medfölja Söndagsnumret och berättelsebilagan NYtia och Nöje.
väl utförda bilder och porträtt.
Aftonbladet utkommer 7 gånger i veckan och prenu­ meranterna erhålla in nehållsrika och omväxlande s ö n d a g s - n u m m e r. Prenumeranterna på Aftonbladets dagliga upplagor erhålla PRENUMERATIONSPRIS: Morgonupplagan: för helt år kr.
17: —, halfår kr.
9: —, kvartal kr.
4:75, månad kr.
1:75.
Dagupplagan: för helt år kr.
9:50, halfår kr.
5: —, kvartal kr.
2:60, månad kr.
1: —.
Hvarannandagsupplagan: för helt år kr.
3:75, halfår kr.
1:90, kvartal kr.
1: —.
Hvilken tidning KOKor .utan cia: ' / uj * A:, Ç utan passnins!
utan * - v. - gratis två veckotidningar och en månadsbilaga, Prenumeration mottages i Stockholm pr telefon Riks.
787.
Allm.
924.
I landsorten prenumereras på posten.
Billigaste priser!
Stor sortering.
Föi- säljare sökas.
Begär prosp.
Mång * andra lättsålda artiklar.
Julpresentei; Sv.
Kok lådfabriken, Näsvken i den kolorerade förströelsetidn.
Brokiga Blad, det värdefulla Lantmannabladet och — fr. o. m. IÇI 8 — den av fackkunni­ gaste personer redigerade månadstidskriften H u s h å l l s b l a d e t, inneh.
dyrtidsråd för hemmet.
Aftonbladets prenumerationspris för år 1918 äro: Stockho l m s - e l l e r K v ä l l s u p p l a g a n h e l t å r 2 5: —, k v a r t a l 7: —.
National upplagan helt år 14: —, k vartal 4: —.
Expressupplagan helt år 11: —, kvartal 3:25.
Prenumerera omedelbart på 79FTONBL71BET!
ÖSMO-LOTTERIET - STEINmY&amp;SOKS 5TORT 1AÖÉR.
I EN^AMÄGÉNTUREN kTJNDHOmjS PIÄNTOMAOASIN STOCKHOLM •JAKOB5BÇR63GATAS 3!
Dragning den 29 December Endast några få lotter återstå.
Insänd rekvisition.
Ö54 - Artillerigatan 60.
Sö ket * NI plats Kom då l fia g att ett bepröfvadt och.
af tusen­ tals kvinnliga platssökande m e d bästa resultat användt för­ faringssätt är att sätta in en Liten annons i IDUN.
En platsannons — 10 mm.
stor * — kostar endast 2 kr.
50 öre.
Be­ loppet insändes i postanvisning, livarvid texten lämpligen skrif- ves å p os tan vi.«su i ner s hl an katten.
med H E FORTAST MÖJLIGT sökes verkligt artade spridning, 72,000 ex. dagligen, tunmig, ordentlig frisk och barnkär jungfru eller fröken, att ensam, med.
Pris endast Kr.
2: — sparsamhet och omtanke sköta litet nytt fint hem, 3 personer.
Goda re­ e r n m e u e r kommendationer fordras.
Hög lön P till verkligt pålitlig och ordnings­ sam.
Svar till » B.
F. 1917 » under adress S. Gumaslii Annonsbyrå Stock­ VÄRDINNOR, hushållsfr.
gymnaster, guvernanter, sköterskor o. tjänarin- holm f. v. b. nor söka platser Palmquist C:o 17 En yngre, musikalisk små­ Malmskilnads^atan, Stockholm.
ÊX.
SJUKGYMNAST önskar p !ats i skollärarinna Kunnig i sömnad samt vil­ erhåller plats i enkelt landthem.
fa.milj.
lig att deltaga i andra göromål.
Svar Svar till » Nybörjare », Odensviholm.
till » S.
G. », Sollebrunn p. r.
UNG FLICKA, som genomgått 8-kl. läroverk, språkbildad, musikalisk och af god familj, önskar komma till ett bildadt och godt hem som hjälp och sällskap, event, lärarinna åt barn.
Sv.
t.
» Nyåret 1918 », Iduns exp.
UNG FLICKA från godt hem, som genomgått slöjd- o. hushållsskola, ordentlig och skötsam, önskar plats i godt, vänligt hem, helst hos barn- Lös familj, att vara husmodern be­ hjälplig med allt i hushållet.
Fam.- tnedl.
Lön önskvärd.
Tacksam för svar mkt » Vänligt hem », Vintrie p. r.
UNG, BILDAD FLICKA önskar i midten af jan.
komma i ett hem, herrgård eller prästgård, för att under duglig husmoders ledning lära ett hems skötande.
Svar med prisuppgift till » Box 77 », Tyringe.
Som väf ver ska Katrinavägen 9 B, Stockholm.
Rikstel.
94 27.
Allm.
318 97.
Filial och sjuksköterskehem Ljusdal, Riks.
24.
Utsänder exam, sjukskö­ terskor dygnet om till alla slags sjukvård, vikariat och fasta platser.
På herrgård eller brukseiendom, häl s t i Värmland eller Dalarne, ön­ skar bildad 20-års flicka deltaga i husliga göromål under en duktig hus­ moders ledning.
Svar med prisupp­ gift till » A.
M. Tl. », und pr adress S. Gumalii An on&gt;byra Stock ' o m f. v. b.
En MliÉiÉIter kv.
Gpastiiiiir erhålla genom att sätta in en annons i IDUN, specialorga­ net för kvinnliga platsannonser af alla slag.
Ein annonsplats — 10 mm.
stor — k ostar endast 2 kr.
50 öre.
För större annonser beräknas ett pris af 25 öre pr mm.
därutöfver.
till INACKORDERINGAR Doktorinnan Vilma Eriksson« Hvilohem, beläget 15 min.
skogsväg från Ar­ vika.
Adr.
Högåsen, Arvika.
Bröst- klena mottagas ej.
iiï 20 jan. — 20.
april 1918.
Prospekt på begäran.
Öfverstinnan A. Hyltén- Cavallius, f. Frick, Sandvik, S m å 1.
Burseryd.
Husföreståndarinna.
På grund af nuvarande föreståndarinnas förestående giftermål blir &lt;od plats ledig 1 febr.
1918 i bättre hem i Göteborg, där husmoder sak- oas.
Den sökande, som med en jungfru som assistent har att sköta alla husbestyr, bör förutom ordningssinne redbarhet och själsadel äfven förbinda förmågan att som en mor eller storasyster handleda två flickor i åldern 16 och 11 år vid deras vidare uppfostran utom skolan.
En gedigen skolunderbyggnad samt mogen ålder hos den sökande förut­ sattes, framförallt dock sådana solida kvinnoegenskaper, att husfadern under sina resor med fullt förtroende kan lämna henne barn och hem i god vård.
Utförligt svar med foto och uppgift å löneanspråk och refe­ renser samt ev. betyg från tidigare innehafda platser till sign. » Hem­ mets fana högt », adr.
S. Gumselii Annonsbyrå, Göteborg.
PRENUMERATIONS- PRISEf FÖR - HELT ÅR - - HELT ÅR - 4 I^i~.
4 Rr.
n som utkommer med ett 12-20-sidigt nummer i veckan varje helgfri onsd ag.
Spridd över hela landet.
Mycket anli tad för annonsering av lediga ijänster vid folk- och småskolor, litteratur, skolmateriel m m.
— Annonspriset är 10 öre för mm.
rad.
Prov­ nummer erhålles på begäran gratis.
vi.tnar om dess goda innehåll.
Redaktionen, adress Göteborg.
FHPJJXM1 - PASHLL&amp;WA ahänho lindring och bot \ * d hals och s~ * ^br &amp; / ähornmae m &lt; 5 1 f * ' k k OiOjtlAB » |hor * &gt;eKTrAgQwen En stor besparing gör den husmor, som själf för­ färdigar sina barns kläder med hjälp af Eng-rlbrek s Sjuks^nteiskeb * ra.
Riks tel. 171 81.
Allm.
tel. 241 13.
Valhallaväcren 115.
IT.
Utsänder Ex.
Sjuksköterskor, Barn­ sköterskor samt.
enklare Sköterskor, Biträden till Sjukhus.
Allm.
Svenska SJuksköterske- fören.
Sfukskoterskehem, V PRISET FÖR Kläderna bli ännu dyrare år 1918!
i hem sök^s af jämtl.
till 15 jan.
eller senare.
Är kunnig i handarb.
och klädsöm.
Svar till » Fri resa », Iduns exp.
f. v. b. II ie med bästa resultat.
a r g e n a s t!
Ung flicka FLICKA med de bästa rek., kunnig i matl., syltn.
konserv., såväl gröfre önskar plats i familj.
Svar som de finaste bakverk, handarbete » Januari », Iduns exp.
f. v. b. oclh söm nad, söker plats.
Sköter med ordning och omtanke sitt arbete.
Svar till » Maja », Likenäs p. r. inom såväl hemmens som andra kvinnliga arbetsområden kan Ni PRENUMERATIONS­ i kvartalet.
från godt hem på landet önskar plats efter nyåret.
Är villig del­ taga i alla inomhus förekommande göromål.
Är sykunnig.
önskar an­ ses som familjemedlem.
Tacksam för svar till » 24 år », Iduns exp.
önskar komma i familj, såsom be­ EN BÄTTRE SKÄRGÅRDSFLICKA talande hushållselev.
Svar utbedes önskar plats 15 jan.
i familj (bättre), inom fjorton dagar under signatur: där jungfru finnes, att hjälpa till » HushåKselev », Viksjöfors p. r. med lättare göromål.
Svar till » 19 år », Smögen p. r.
Kvinnlig arbetskraft Folkskolans E T M HEMMET bjuder ihvarje vecka på om­ växlande förströelseläsning, notiser om kvinnans politiska röstr rätt, goda råd, tidsfördrif m. m. Ri k t i l l u s t r e r a d t. Cind aldrig orlgtnaKbetyg nian endast bestyrkta när NI svarar pi Kanons om ledig plats.
PLATSSÖKANDE TIDNINGEN dess * speciellt för damerna redigerade söndags bilaga bör ej saknas i något ihem.
•vmkrlftar à 25 år) helst troende, önskas som hjälp i mindre familj i stad # i mellersta Sverige.
Bör äga vana vid ordning, kunnig i husliga sysslor och helst något i matlagning samt i ôfrigt villig att deltaga i hemmets bestyr enär jungfru ej finnes.
_ Re­ flekterande torde snarast insända svar med uppgift å ålder, preten­ tioner, foto och om möjl.
refer, under sign. » Hemtrefnad », Iduns exp.
f. v. b. billigaste och i förhållande till sitt pris största skoltidning är den illustrerade Vaket - Lättläst - Självständigt Intressant, mångsidigt innehåll.
LEDIGA PLATSER Ung flicka Nordens SKANSKA o DAGBLADET på någ-ot af den kvinnliga verk- aamiietens områden?
99 BMRNGMRDEROBEN » g illustrerad månadstidning för barnkläders förfär- §| Hi digande.
Dubbelsidig mönsterbilaga medföljer g g hvarje n:r.
Prenumerera på posten eller i Eder M g bokhandel.
Pris för helår Kr.
4: —.
M KÄND 0C1 VÄLKÄND SEDAN GAMMALT I ÖREBRO LÄN O HELA MELLAN-SVERIOE ÄR Iduns Expedition, Stockholm.
(ÖREBRO LÄNS TIDNING) Utmärkta organ för annonsering i landsorten äro följande tidningar: Arvika: Arvika Tidning.
Avesta: Avtsta-Posten.
Borlänge: Borlänge Tidning.
Borås: Boris Tidning.
Eksjö: Eksjô-Trdningen.
Engeihoim: Engslholms Tidning.
Eskilstuna: Eskilstana-Kuririn.
Falun: Falu-Kuriren.
Qefie-.
fiefls-Posten.
Luleå: Horrbottens-Kuriren.
Malmö Skånska Attonbladit.
Mariestad: Tidning för Skaraborgs Ih Mora: Mota Tidning.
Nyköping: Södermanlands Kyhetir.
Nässjö: Kässjä - Tidningen.
Oskarshamn: Oskarshamns TJdningai, Sköfde: Skaraborgs Läns Annonsblad.
Sundsvall: Sundsvalls-Posta.
Hedemora: Södra Dalarnas Tidning.
Trelleborg: Trelleborgs Allehanda.
Hälsingborg: " Uddevalla: Härnösand: Hemösands-Posten.
Umeâ: Höganäs: Uppsala: Visby: Jönköping.
Smålands Allehanda.
Västerbottens- Kuriren.
Tidningen Upsali.
Västerås: Vestmanlands Lin Tidning.
Växiö; Smålands-Posten.
Karlskwna- Karistad: Karlstads-Tidningen.
Ystad: Söjka Skåne.
Katrineholm: Katrineholms-Kuriren.
Örebro: Örebro Dagblad.
Kristinehamn: Ansgarii-Posten.
Örnsköldsvik: Örnsköldsfiks-Postin Landskrona: Landskrona-Posten.
Östersund: Jämtiands-Postsn.
Linköping: östhammar: östhammars Tidniig.
Karlskrona: RASK NYHETSTIDNINO.
PIGG, LÄTTLÄST OCH UNDERHÅLLANDE.
JÄMNT SPRIDD OCH IN­ ARBETAD OCH DÄRFÖR DTiRKT MIMMI.
Norrköping: Halmstad: Kalmar: VAKEN, FRISINMAD, SJÄLFSTÄNDIG.
Kriegs-Briefmarken Deutsche Post in Belgien, 3, 5.
10, 25.
C 75 Pf., gest.
40 Pf., schöne Briefstücke M.
1.- 50,75 C .. 1 Franc.
1 Fr. 25 C.
2 Fr. 50 C.
(Ti M.
9.75, gestempelt M.
11.50 3.
5.
8.
10.15.
25.
40Cent.
M.
1.50, gest M.
1.7 » 50 Cent 1 F 25 Cent.
2 F. 50 Cent.
6 F. 25 Cent.
M.
11. —, gestempelt M.
14.79 Deutsche Post in Polen, 3.
5.
10.
20.
40 Pf.
M.
2.25, auf B rief M.3.- Deutsche Post Gen.-6ouv.
Warschau, 2Vi.77 * 10.15.30.40.60Pf.
M.
2.10, gest M.
3.23 Deutsche Post im Osten (Litauen, Kurland) 3.
5.
10.
2 0.
40 Pf.
M.
1.35, auf Brief M.
1.78 2V«.
77s.
15.
50 Pf.
1 Mark M.2.55, gest M.2.70 Deutsche Post in Rumänien, 15.
25.
40 Bani M.
1.25 Oesterreich, Kriegshilfe.
1914 5,.
10 Heller 45 Pf., gestempelt 45 PI.
1915 3.
5.
10.
20.
35Heller M.1.10, gest.
M.1.20 1000 verschiedene Marken M.
13.25, (2000 St 45 M., 3000St.
115 M.
4000 St 240 M., 5000 St 360 M.
40 deutsche Kol.
u.
Posten M.
2.73 Albert Friedemann L i a l e g r a i l s J LEIPZIG 155, Floßplatz 6 7 • • • • • • • • • Ö55 -
J i7 - / - Professor Cederschiöld behandlar med egna massage- metoder mag-, tarm-, reumatiska- och.
aervåkommor m. m.
O ' os.1 Nässvalg- katarr (kronisk snufva) behandlas med instrument smärtfritt.
Ilvarda- srar 1 0 — 12 o. 2 — 5.
Grefturegatan 15.
A.
T.
184 51.
STOCKHOLMSTIDNINGEN Elektrisk behandling tîôi nervsjukdomar och.
reumatiska åkommor).
U: r A. KARSTEN Medicinskt Elektricitets-, Ljus- och Röntgeninstitut Den, som inser behovet av att genom 1918 .Doktor Hettman Kungsportspl.
2, Göteborg.
Tel. 45 46. ning tids I i världen och tillgodose detta behov än så att genom tidaingen kan komma Er till handa omedelbart vid årsskiftet 1 Stockholms-Tidningens ut­ rikestelegram F R I S I N N A D citeras Norrlandsgatan 1ö, Stockholm.
Allm.
tel. 9815.
Ny termin med såväl förmiddags- som aftonlektioner börjar 15 jan K 1 ä d s ö m (äfven mönsterritning och tillskärning efter erkänt bästa metod) l i n n e s ö m, b a r n k l ä ­ der, konstbroderi, knypp- 1 i n g m. m.
Anmälningar mottagas i skolan hvarje dag 1 — 3 e. m. samt andra tider pr allm.
tel. Råsunda 266 Prospekt på begäran.
att prenumerera på S t o c k h o l m s - genast, SJÄLVSTÄNDIG af lägg es efter 2-årig kurs af kvinn­ märkliga om Tidningen för 1918.
Prenumerera V Gymnastikdirektörsexamen denna runt inom vårt eget land, kan icke bättre Behandling af reumatiska åftommoi * följa händelser Sveriges mest spridda dagblad.
« ungsgatan 60, STOCKHOLM.
V- / en d a g l i g h u v u d st a d s t id ­ i världspres­ ELSA sen, och.
ingen svensk tidning äger liga elever vid DEMOKRATISK WALLMARK, Lärarinna i S: ta Birgittaskolan 1911 — 1917.
bättre resurser att följa krigets och den blivande fredens hi­ N A T I O N E L L Ny kurs börjar den 14 sept.
Prosp.
gen.
Kapten J. Thulin.
TATND.
storiska fakta och.
händelse­ förlopp.
I n r i k e s n y ­ Göteborgs heter genom egna Gymnastiska Institut kor res pondent er Fullständigaste ettåriga kurs i; Sjukgymnastik och M assage Prenumerera Nästa årskurs börjar i Jan.
genast å närmaste Gosskola.
Rektor Laurells Skolhem i Värmland rekommenderas.
Godt hem samt effektiv enskild under­ visning t. o. m.
Ring I.
Äfven rek­ reationshem för klena oeh veka individer.
Telefon- o. Postadress: Nässundet från alla delar av landet.
postanstalt Begär utförligt prospekt i Doktor k.
K jellbergs Grått Cheviot-Strumpgara DAGLIG UPPLAGA 1 60,000 à 170,000 EX. säljes i mindre pGster mot post­ förskott till kr.
13:80 pr kg.
Garn- prof mot 10 öre i frimärken.
Kri- stinedals, Lidköping.
Kurs i massage o ch s jukgymnastik, Begär prospekt!
Stockholm.
llolländaregatan 3.
Kurs i massage och Sjukgymnastik STOCK HOLMS » HASSAGB- * GYMNASTIK-INSTITUT Biblioteksgatan 28 S:ta Birgittaskolafl Begär prospekt I REGERINGSGATAN 19 — 21, STOCKHOLM onnoavtrobf oolveriralliigioon Cil Ilde A 11 dM oskadligt hårfärg Allm.
telefon 5190 Kikitolefon 14106 ningsmedel I alla nyanser.
Pris Kr Förnämsta låroanstalt för ' kvinnligt handarbete 7:50 + Porto.
Diskret försändelse.
H H Undervisning i: Kläd söm, Fransk I ennapulver Anmälningar dagligen] 10 — 5 lpaiet.
linnesöm, barnkläder, Konstbroderi, I Prospekt på begäran.
Ny kurs börjar 15 januari.
a Franska Parfymmagasinet, Föreläsningar: Comtesse G. och Pris Kr.
2.50, 8. — o ch 4.
\ - porto.
Spetssöm, Filet ancien.
Fru Ellen Nordenstreng.
Hoileverantör tmmy Ky T QUO er.
£lsa Philips Husmodereekola.
/ (MAmédmwvû ^, | Stockholm, Karlavägon SS (f. d.
1 A), CfcLœle- cAjètfiÇj dagligen använd gör an- siktshuden mjuk och sam­ metslen och är säkert me- del mot nariga, röda och ™ sp ruckna händer.
Pris 2,50.
1 Parfvm- or » h Kfmiknlie- ' ff &gt;rpr.
r Köp tork », de rönnbär till marmelader, geléer, bakverk m. m. för vinterbehof.
.
Tjäders Fröhandel, börjar sin 20:de termin för bildade unga flickor den 28:e jan.
1918.
Under­ visning i enklare och finare matlagning, bakning, konservering och in- läggn.
af bär, frukt, grönsaker, fisk och kött; vegetarisk matlagning, sjuk- matlagning, uppköp, födoämneslära.
hushållets ekonomi m m.
Olika kur * ser.
Examinerade lärarinnor.
Förbereder Inträde till lärarinnekurser 1 huslig ekonomi.
Prospekt, ref. och närmare uppJysn.
pä begäran.
ELSA PHILIP, Stockholm Tel- fistm.
IS 10.
Karl h vägen 25.
Birgitta-Skolan Beridarebansgatan 17, 1 Stora Nygatan och 7 Oxtorgsgatan, börjar den 15 januari sin 16:de termin i klädsömnad, linnesöm, barn­ kläder, konstbroderi, knyppling etc. S t o c k h o l m 2.
Praktisk och teoretisk kurs i väfning med början den 1 februari.
U n d e r l i v s l i d a n d e Betyg efter genomgångna fullständ ga kurser.
3 frielevplatser.
Prospekt på begäran. '
och dylikt undgås bäst genom ' bruk af lifmoders pruta.
Pri9 Riks 180 63.
AUm.
4148.
10, 12, 14 kr., med båda rören Elisabeth NI.
Glantzbeng.
15, 18, 20 kr.
Vid köp recept på, lämpliga lösningar samt anatomisk bild.
Noliberpulver 3 kr.
pr ask.
Lif m oder speglar 13:de arbetsåret.
Vårterminen börjar den 25 januari.
Grundlig och prak- 2:50.
Prislista mot 10 öre .tisk undervisning.
Prospekt och.
referenser gen.
Fru M. Braune, porto.
Strängnäs.
Allm.
tel. 98.
Strängnäs Husmoderskola.
CARL G. SCHRODER, Möllevånerssratan 53 b, IVTalmö • Crème Cilo * gör på kort tid svaga ögonbryn täta och vackra.
Pris 2: 50 kr.
MARIA ENQUIST, Institut för skönhetsvård och plastiska operationer.
Biblioteksgatan 6 — 8, Stockholm.
R.
160 05.
A.
226 62.
Råd gifvas kostnadsfritt och förfrågningar besvaras omgående.
y ÜS2EES33 30ol.
krigsmärken kr.
1, — 50 „ o » 3.- 150,, » .20.- lOOtyskakolonlm.
» 20 .- (dessa m. stiga enormt).
Rat.gratis.
Allam.köpas.
500 alla olika 4.00, 1008-10, 2000-33 kr.
Frimärksbörsen, K ÖPENHAMN, XLOSTERSTRADE 9.
HEM- HUSHÂLLSSKOLAN.
Grundad år 1902.
Kursen för unga, bildade flickor, som omfattar 3 * /, mån., börjar torsdagen den 24 jan.
1918 kl. 12 midd.
Prospekt och närmare upplysn ngar på begäran.
ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND, Stockholm, Klarabergsgatan 40, 5 tr., hiss.
Rikstelefon 2035.
Stockholmstelefon 9302.
Fröknarne Kugelbergs Konvalescenthem för Barn, OLOFSFORS vid Dala-Husby, 17 km.
från Hedemora.
Referenser: Doktor Erik VOtl Bahr, Uppsala.
Prospekt sändes på begäran.
Postadr.
: Olofsfors pr Data Husby.
Rt.
Dala-Husby 8.
Karin o. Ulla.
Kugelberg.
Elf kullens Husmodersskola Jemsliögsby börjar sin väfkurs 15 jan,.
Undervisning i finare och enklare matlagning, bakning, konservering, jämte väfnader, linne- och kastsöm, knyppling m. m. rospekt mot dubbelt porto.
Selma Gustafsson, föreståndarinna.
PRIVATA SJUKHEMMET Hälledal pr Tyringe Mottager sinnessjuka för vård Telefon 36.
Begär protpektS Frimärken i faksimil.
Rep.
af ska­ dade mär« en.
Inköp försäljning, bvte Pris kurant gratis ocb franko.
Prof sänd ning tF. Fournier ' s Eftr. GENF B Schweiz.
IIIMIIIIIIIIIIIIIllltllllllltllltlMIIIIIIHIUlllllllllliaillllllllllltllUllUIHIIIIIIIIIIIIIIIIIllllllltllllllUtltlllllllllllllllllllllltlllllllHIIIIIItlllllltllllHItlllllltllllllllllllllllllllltMlllllllTliltUllllltll Undervisning meddelas af från fackskolan utexam skolkökslärarinna i enklare ocb finare ma tlagning, bakning, syltning o. konser­ vering, konfektkokning, dukning ocb servering, uppköp af matvaror, enkel hushållsbokföring o. födoämneslära samt rengörning, tvätt och strykning, vården af linne o. säng­ kläder m. m.
I husmoderskursen ingår füllst, undervisning i kläd * ocb linnesömnad för hand och på maskin, t illklippning, lag­ ning, märkning etc. samt moderna handarbeten äfvensom Samaritkurs.
Som skolan afser a tt ej blott meddela eleverna praktisk o. grundlig undervisning i en husmoders arbete oeh plikter utan äfven samtidigt kunna bereda de unga flickorna den till­ syn och trefnad, som endast ett hem kan gifva, bo alla elever inom skolan och endast ett begränsadt antal (6 à 8 st.) mottagas.
Ref.: Myntdirektör K. A. Wallroth m. fru; Professorn vid Tekn. Högsk.
Valfrid Petersson m. fru.
Vårterminen börjar 20 jan.
1918.
Förfråg­ ningar besvaras Omgående af skolans föreståndarinna Amerikanska s. k.
Prima Herr Ankar-Ur.
Leniilefaçon.
Eljin-Ur Fem års garanti.
Säljes så långi förrådet räcker till endast kr.
6: 50 per st. Två stycken endast kr.
12: — fraktfritt.
Om ej till belåtenhet få desamma returaeras.
Skrif i dag och.
rekvirera direkt från importören Fru Emma Kjellström, Storgatan 38, Stockholm.
VARUAFFÄREN ALLM.
TEL. 242 08.
Norrköping:, - Ö56 - Jungfrun flyttar!
Jag får sköia hemmef sjäIf!
Men Kvad gor dei, när jag har SALVCREME, som skyddar min hud unde r arbefei i hushållet.
Idun utgifves denna vecka i A ocb B. Wilhelmssor Bok t r.
A V - B. t S tockholm 1917.
