# ID: svediakorp-per2297
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 24,011
# sentences: 1,473
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 49 (1612) A.
30:DE ÅRG.
UPPLAGA A ILLCISTREPADImTIDN NG FOR KVINNANMOCh-HEMMETI I FR1TMI0F HELLBERG SÖNDAGEN DEN 2 DECEMBER 1917.
HUFVUDREDAKTOR: " ERNST HÖGMAN.
RED.-SEKRETERARE: ELISABETH KREY-LANGE.
A KYSSEN.
AF AUGUSTE RODIN.
55^53 7 ?är Karf XIIßöftßof i ßund.
Gtf200-årsminne, otto ßunöß.
Men nu i natt, när allt är mörkt och tyst, de tränga fram ändock, de bleke män med gråa smärtans drag, som döden kysst och som ej nà ' nsin se sitt land igen.
Dock de begråtas ...
Han har ingen vän — Knappt önskad åter har han Sverige nått igenom hinder aldrig resta än.
Och kanske, när hans seger hopp förgått, han längtat, att hans kind fått smekts till glömska af ett skott.
DET ÄR EN NATT SOM NU PÅ SLÄT- tens strand: likt spökfantomer spridda träd och hus.
Regn öser ned, och blytung himmelsrand ej släpper fram en minsta strimma ljus.
— Blott doft mot stranden storms och böl­ jas brus — / dunklet drunkna alla dygn och år så svu nna hän som suckars tunga sus.
— Men han, som stödd m ot stenens skydds­ skärm står, hvart månne än hans fjärranblick i mörka natten går?
— Tungt röra sig trots tankens snabba syn de skuggestalter, minnet manar upp: Med brusten blick i gråa dödmanshyn de röra sig i ändl ös, ljudlös trupp.
Men från en fjärran boning gal en tupp.
— Rödt strimmar det vid blygrå ' österrand.
Och fram ur dunklet stiger stilla upp hans öfvergifna, arma, trötta land.
Och omedvetet lyfter han liksom till ed sin hand.
Tillbaka färdas tanken, mil för mil som järnhård ynglingskropp tillryggalagt i molnig dag, i vintrig skur och il och genom dödens svarta, trånga schakt.
Han höjt sitt anlete, och blickens makt liksom en knif igenom dunklet skär.
Från tyst och höstnattsödslig Skånetrakt hans tanke honom blixtsnabbt bakåt bär till växlingar i dag,, som nu blott dunst och skugga är.
Han ser sig själf i stridens lust och nöd, i enslig bragd sin ungdom ge förspilld, sin själ oc h kropp.
Igenom skräck och nöd han stormar oberöjd — - me n aldrig v ild.
Och aldrig från den högsta fura skild han kräfver icke mer än själf han ger.
— Hur mången stöp med fåfängt åtrådd bild för själens syn — mot hvilken ömt han 1er i döden än?
— Och själf han ej sin hem­ stad återser.
en gravyr.
rysk-dansk invasion f rån Öresund, som kom honom att fram på hösten 1716, sedan han lämnat Ystad i februari, välja Lund till hög­ kvarter.
Det problem bland de många, som med den suveräna tystnad rörande sina mo­ tiv han gärna iakttog, här lämnats till be­ svarande, ha svenska historici ganska all­ mänt kommit lätt ifrån genom att i d e flesta fall ej fästa vikt vid, " att det var från Skåne, Karl XII regerade sitt land de sista åren.
I hvarje fall är det ett faktum, som måste fastslås, att han aldrig återsåg Stockholm, sedan han 1700 vid det stora nordiska kri­ gets utbrott lämnade dènna stad, och att han med korta afbrott vistades i Lund samt där hade sitt högkvarter och sin regering från början af september 1716 till den 11 juni 1718.
Lund var vid denna tid ett synnerligen idylliskt och oansenligt samhälle, som ute­ slutande genom den vördnadsvärda, ehuru tämligen förfallna domkyrkan samt det en En ed — hvem hörde den?
— Med slät­ tens vind, som fram i stillnat klarnad dagsrymd går, försvann ohörbart ord som skogens hind, så ljudlöst skyggt, så utan skönjbart spår.
Och åter fram den ensamt starke går sin egen raka ' bana som förut i några skygga rons och h vilans är, tills under sorg och lättnad får ett slut det epos ingen fullt förstått och ingen ty­ der ut.
* tynande tillvaro förande universitetet skilde För icke länge sedan var det 200 år sedan sig från en större bondby.
De krokiga ga­ Karl XII efter 15 års bortovaro landsteg på torna, längs hvilka boskapen drefs hem om Sveriges jord.
Detta skedde som bekant på Skånes sydkust ej långt från Trelleborg, vid kvällarna, omgåfvos af strödda småhus den s. k. Stafstenen, en på stranden upprätt mellan trädgårdar, grönsaksiäppor och to­ baksland, inhägnade af stengärden och tor­ stående större sten, bakom hvilken konungen lär ha sökt en smula skydd mot det svåra kade enrisbuskar.
År 1711 ha de en eldsvåda regnvädret, tills dagningen tillät resans fort­ förstört 36 gårdar, så att säkerligen många sättande.
Hvilka känslor och tankar kunna tomter lågo öde, och år 1712 hade pesten ha sysselsatt hans själ, då han efter alla härjat och gjort det ödsligt äfven i många faror o ch äfventyr ändiligen kände sitt lands af de kvarstående husen.
Vallarna, på grund under fötterna men ännu bunden af hvilka 10 år senare den unge studenten ett ogenomträngligt mörker — en symbol Karl Linnœus fann så många botaniska ra­ måhända af den dunkla och svåra rikssitua­ riteter, lågo oförstörda och grönskande, tionen — måste vaka in dagen i det ovä- ehuru säkerligen ej vidare höga, och de dem dersbrusande hafvets omedelbara närhet?
afbrytande s. k. stadsportarna utgjordes helt Vid meditationen häröfver, inför dubbelse- visst blott af en grind eller slagbom.
kelminnet nyligen, togo tan­ Man är ej fulil säker på, karna ofvanstående strofers hvilken dag Karl kom till Lund.
form.
Jöran Nordberg uppger den 2 Från Trelleborg begaf sig september 1716, men andra un­ konungen först till Ysta d. Den­ derrättelser göra, som Qven- na stad hade han redan tidi­ nerstedt påpekar, troligt, att gare, för 16 år sedan, vid ett det först var den 6, och att det par tillfällen gästat.
Hvad som var i Hä lsingborg han inträffa­ nu förmådde honom att för ett de den 2.
Till Skåne kom han par månader förlägga sin vi­ då närmast från sitt besök hos stelse dit är tämligen dunkelt.
systern på Vadstena slott.
Qm det varit fråga om en van­ Långt ner i Södergatan i ett lig människa kunde man ju tvåvåningshus, som tillhörde teol. professorn M. Hegardt tog tänka sig, att det varit blott för konungen sitt högkvarter.
rekreationens skull.
När det Byggnaden ingår numera i K a­ nu rö r Karl XI I, är det väl troli­ rolinska katedralskolans kom­ gast, att han, visserligen i trygghet för fienden men ändå plex och försedd med en min- nestafla, som hugfäster dess i större närhet af honom än i egenskap af kungligt residens Stockholm, ville orientera sig 1716 — 18.
Det var säkerligen och se till, hvad som närmast ett af den tidens mest rymliga måste göras.
I h varje fall var och förnämliga hus.
det säkerligen en befarad Katedralskolan i Lund.
Det hus där Karl XII hade sitt residens.
Prenumerationspris: Vanliga upplaaan; Helt ar Halft år Kvartal Månad Kr.
7.50 » 3.80 » 2.50 » 1.30 I P-aktupplagan: Helt ar Halft år Kvartal Månad j Idu ns byrå OCh ex pedition, Stockholm.
Mä " stersamue !sg.
45.
| Redaktionen Rifcs 16 46.
Allm.
98 C3 Expeditionen: K k s 16 46.
Allm 61 47.
Kr.
9.50 j j q 10 4.
Kl. 9 — 5 » 5. —; jjed.
Högman: Riks 80 60.
Allm.
4 02.
Annonskont.
: Riks 16 46 Allm.
61 47.
» 3.50 • ^ Kl. 9 — 5 » 1.50 " Vprk-t ' di-flr+ö^vn kl. 11 1.
Riks 86 59.
Allm.
43 04.
Ànnon^pris: Pr millimeter 30 öre efter text.
35 ö re å textsida.
120 % förhöjning- för sär- skildt b3gärd plats.
enk«l s~alt: UUänd ka p.n^oner: " &gt;5 öre efter text 40 öre à textsida, 20« / o förh.
för särsk.
begärd plats.
Taffeltäckaren Hultman omtalar, huru han här inrättade sig.
" Det kongl.
högkvarteret lät H:s M:i uppreparera, kamrar med alle­ handa dyra och kostbara gevär samt många rara porträtter. "
Vidare upplyser Hultman, att " H:s M:t lät där uppbygga två nya stall samt uppreparera en därvarande trädgård.
På gården lät han uppgräfva en ny kostbar brunn med pump och allt tillbehör, hvilken gaf godt vatten. "
Detta är så godt som allt hvad man vet om det dåvarande residensets utseende, som numera är helt och hållet förändrad !.
Feif har ytterligare annoterat, att konungen lät bryta upp nya dörrar och företog andra ändringar i inredningen, och A.
T idström berättar, att 1756 än nu sågs ett rum i de svenska färgerna, blått och gult, från Karls tid, samt att i husefs trädgård fanns " en ansenlig hop fruktträd, 2 fiskdam­ mar med rudor samt sköna häckar af ber­ beris, liguster och avenbok. "
Hofhållningen tycks för öfrigf ha försig­ gått utan mycken yttre ståt.
Ingen skiltvakf var ställd utanför huset, och följderna här- af framgå också af rådsfuguprotokollen, hvari berättas, att " gvinfolkei Boel Olofs­ dotter " vid Mårtenstiden " ka­ pat en höna och en gås " i kongl.
hofvet.
Hon bedyrade, att hon " funnit sagda creafur utanför dörren, " men måste tillstå, att de ej följt henne godvilligt.
Någon slags vakt tycks därpå ha befunnits nö­ dig, ty " gamble för afskedade soldaten Johan Blom " ansläll- des för att i kungl.
maj:ts hof hålla uppsikt på att inga tig­ gare och landstrykare skulle tränga in och göra oljud samt för att köra ut hundarna från hofvet.
Stor flit r ådde tydligen i e n- våldshärskarens tillfälliga r esi­ dens, att döma af, att Feif skrifver, att han kl. 3 på mor­ gonen måste vara hos konun­ gen med sina papper och föredragnin­ gar; " Den sittningen kunde räcka till k loc­ kan 7; så kom han igen siraxt efter middagen och fick hålla i till kl.
8 — 9. "
Ko­ nungens rekreation bestod i dagliga ridter utåt bygden.
Hans " hof- och drabantpredi­ kant " Rhy-zelius berättar, huru han vid Upp- åkra by upphanns af konungen, som frå­ gade, hvart han skulle taga vägen på sina apostlahästar?
" Till Malmö, till general Skytte, " löd svaret.
" Ja, då skall jag båda för magistern ", sade konungen, hvars ären­ de i Malmö var så fort uträtfadt, att han på återvägen ånyo mötte Rhyzelius och sade, att han bådat.
På Lundagård företogs för öfrigt dagligen excercis och mönstringar, dels med en af akademiens studenter bildad, frivillig dra­ bantkår, dels med trupper, som samman- drogos ' här.
Från dessa mönstringar kvar- lefver ännu en och annan typiskt karolinsk episod, som då vid en mönstring en gam­ mal dragon steg fram och begärde att få sitt afsked af ålderdomsskäl.
' Ja, om du kan skaffa en lika bra karl i stället, " lär konungen ha utlåtit sig.
— " Nej, det kan icke f — n ' „ svarade dragonen och ställde ånyo in sig i ledet.
Mycken apparat tycks borgerligheten för öfrigt icke ha funnit nödigt att sätta i scen för att mottaga det höga besöket.
Första gången stadens rådhusprotokoll omtalar konungens närvaro sker detta i följande, tämligen krassa form: sina Nordiska länder, som, till ett nytt märcke av Guds stora Nåd skedde på Lu- " Såsom H:s Kongl.
Majestät, vår allernå- ciee-Dag, Anno 1715.
Befrachtad, och uti en digsfe konung, har mycket onådigt upptagit enfaldig Wijsa på dän Kongl.
Carol.
Chorens att gatorna icke blifva renhållne och anbe­ wägnar i Gu delig acht uthgifwin af A. Ryde­ fallt H:s Exc.
Ombudsrådet, högvälb.
Herr lius. "
Det gör ett egendomligt och rent rö­ Baron Fahlström antyda borgmästaren, att rande intryck att se, huru filosofen här hand­ såframt därvid ingen ändring förspörjes, skas med sitt eget modersmål, ehuru han huru svårt anseende därpå skall medfölja.
helt säkert var en af dem som förstod äfven detta bäst på den tiden; han sägs ju vara Alltså föreställde herr borgmästaren råd­ den som " lärde filosofin tala svenskt tun­ man Sanlhesson, huru oförsvarligen af ho­ nom är gjordt, att han, som hafver inseende gomål ".
Det talas t. ex. om att " Bönens Pärla lilla Wägit Synde-Klimpen opp ", att med gatornas renhållande, därvid icke visat kung Karl " sitt hopp till Himblen ställde större flit och sorgfällighet, med utlåtande, Med ett himmelsk Tolamod Hvad på honom att där orenligheten icke kommer bort, han Hunden skällde Han le ' 11 i sin K amp bestod. "
nödgas till sin exculpation angifva sådant — Vi dare heter det bl.
a. i den naiva rela­ på höga vederbörande slällen, då han ville tionen af hjältekonungens öden, att " mos­ vara ursäktad om hr rådman S. något vid­ kovit och sax " fått " näsan lång som Babels rigt vederfores.
Rådman S. beder att hr Torn " och skaldestycket slutas med önskan: borgmästaren ville göra bevisligt att han i Gud mitt Hiärtas Wijsa höre, något mål försummat sig.
Hr borgmästaren — o ch sin Trogna giöre Säll: fcrmenar att det är bevis nog med orenlig­ Gud, tin Wijsdom platt förstöre heten, som ligger för ögonen på gatorna, Wärldens Gud Machiawell.
hvarföre han måste mottaga snubbor och Den 20 september 1716 vîsade sig konun­ tilltal; utsändande nu fiskalen Wilhelm Nils­ son aft se om icke orenligheten ligger på gen första gången på universitetet.
Hän­ delsevis stod det algebra- ekvaiioner på svarta taflan, och professor Konrad Quensel fick genast hålla en föreläs­ ning ö fver dem.
Sedan åhörde konungen disputationen om en thes om sinnesförnimmelserna af med.
professor J. Döbeln.
Därefter brukade konungen bevista alla högtidligheter vid universitetet och åhörde ofta föreläsningar och disputatio- ner.
Han gaf också direkt an­ ledning till att föreläsningar började hållas på svenska.
Föruf höllos de efter tidens sed på latin, hvilket språk ko­ nungen mycket väl förstod, men han frågade i alla hän­ delser efter åhörandet af en Svartbrödraklostret i Lu nd.
Rahmn foto.
föreläsning af Anders Ryde­ gatorna nedre vid Kungl.
Maj:ts regemente.
lius, om det icke kunde gå för sig att före­ Hvilken kom tillbakars och berättade att läsa på svenska " till nationens heder. "
R. lofvade försöka och gjorde det sedermera.
orenlighet ligger på gatan. "
Äfven vid ett par senare tillfällen läses i På tal om konungens lärda relationer från rådsfugoprotokollen anmärkningar mot ga­ denna tid må nämnas, att han under sin tornas tillstånd tydligen påkallade af konun­ gens närvaro i staden.
Vidare varnades vistelse i Lund uppvaktades bl.
a. af så illu­ borgarna för att låta sina svin löpa in i stra män som Olof Rudbeck, Jesper Sved­ kungl.
hofvet, då de i så fall komme att berg, Polhem och Swedenborg.
För de båda senare lär majestätet ha demonstrerat sin gifvas till hospitalet.
äfven af Voltaire i hans Karl XII:s-historia Akademiens berömda kraft vid denna tid omnämnda teori, om olämpligheten af att ha var professorn i logik och metafysik An­ 10 till grundtal, då det vid halfvering gåfve dreas Rydelius, som under universitetets upplösningstillstånd efter det danska infallet ändlösa bråk och ingen kub eller kvadrat 1709 och peståret 1712 hållit samman en innehölls däri.
I detta afseende ansåg han liten lärjungeskara, med hvilken han van­ att 8 eller 16 vore att föredraga såsom vå­ drat omkring i byarna.
R., s om fått sin pro- rande lätta att halfvera och det ena utgö­ fessorsfullmakt undertecknad af Kärl i Ben­ rande en kub af 2, det andra en kvadrat af der, fick af större akademiska konsistoriet 4.
Allra bäst vore dock 64, som inbegrep, i u ppdrag att författa en dikt för betygande bådadera och som dividerad med 2 kunde af universitetets glädje öfver konungens reduceras till enhet.
Då de båda herrarne återkomst till Sverige.
Detta kväde, som invände, att ett sådant tal vore för svårt trycktes och finnes i bevar, skall enligt an- att handtera, använde konungen natten till gifvande under titeln sjungas till melodien: att utarbeta en tabell, som visade, att svå­ " Jesus är min vän den bäste ", och bör med righeterna lätt nog kunde öfvervinnas.
sin de trettio.
långrandiga verserna genom­ Sedan kung Karls förtroendemän fr-ån gående gudsnådeliga betraktelseton ej ha gamla tider antingen blifvit borta i kriget, gjort något vidare muntrande intryck på fö­ råkat i onåd eller eljes hade förhinder, var remålet.
Den fullständiga titeln är " Syn­ det uteslutande nya män i hans omgifning.
dens och Bönens, Straffets och Nådens Görtz, som nu blef den inflytelserikaste råd- Wanckel-Wicht vid Hans, Kongl.
Maj:tz Wår gifvaren, kom efter sin misslyckade mission Aldranådigaste Konungs, Carl dän XII:tes till Holland och Frankrike via Preussen och Icke mindre kära än underbara Ankomst till Ryssland till Lund och bodde under denna Klädningar, Blusar, Kappor till Kemisk Tvëtt- j ning eller Färgning, Gardiner, Möbeltyger, Kud- i __ dar m. m. rengöras snabbt och omsorgsfullt hos j Bff A.
B.
C.
0.
Borgs söners Fabriker og » LUND.
| ••• Kungl.
Hofjuvelerare M I l s É f lt e Juveler Och Guld — Praktkatalog gr atis och franco MlfUbllwUll Stockholm och Göleborg.
tid i det ännu kvarstående dominikanerklo- stret vid Svartbrödersgatan.
Det uppgifves att den till följ d af kungens närvaro orsakade inkvarteringen — af hvil- ken den lilla staden fann sig rätt beträngd — med hofstat, militär, civila tjänstemän och främlingar, skall ha uppgått till om kring 500 personer.
" Främlingarna " voro i flera fall af ett högst exotiskt slag.
De utgjordes till största delen af fordringsägare från turktiden, kosackhetmaner, muhammedanska paschor och judar, som följt konungen först till Stralsund och därpå, efter hvad det sägs, genom Karls eget ingripande beredts till­ fälle att komma öfver till Sv erige och vänta ut sin likvidering.
Denna utanordnades ock­ så om än ej utan svårigheter och med till­ hjälp af Görtz ' beryktade präglingar, hvarpå fordringsägarna en efte r en undandrogo sta­ den sina pittoreska företeelser.
En pascha från Bender lär ha blifvit så förtjust i ett par turkiska böcker, som han funnit på uni­ versitetsbiblioteket, att han erbjudit sig att taga dem i likvid för sin fordran.- Detta kunde ju emellertid ej gå för sig, och ifrå­ gavarande osmanska verk lära alltså fort­ farande vara tillfinnandes inom Böckernas hus på Helgonabacken.
En son till den af förutnämnda anledning i Lund vistande förre kosackhetmanen Filip Orlik Grigori, har också en tid studerat vid universitetet.
De turkiska " björnarna " voro helt impo­ nerade af konungens makt att göra koppar likvärdigt med silfver, men de goda lunda­ borna tyckas ha varit mera skeptiska i detta hänseende.
Flera gånger anställdes klago­ mål öfver att borgarna vägrat mottaga de görtzka präglingarna, och en kunglig ukas om 40 daler silfvermynts böter och särskild onåd för hvarje fall måste utfärdas för att råda bot härpå.
De fredskande ursäktade sig med, att de för " ngen del vägrat ta emot, endast haft svårt att ge tillbaka, hvaremot återigen kunde anföras, att de icke synfes ha svårt för att växla, när man kom med silfvermynt.
En af konungens närmaste grannar var.
hustrun till en fältskär Scharff, gemenligen kallad " madam Sladders " för hvilket namn hon tycktes vilja göra skäl bl.
a. genom att vid alla tillfällen söka komma i tal med ma­ jestätet, hvilket ibland lär ha roat hÖhom, ibland inte.
För öfrigt gäf sig konungen gärna rättframt i språk med både borgare och bon­ de på sin väg, och anekdoter om hvad som vid sådana tillfällen yttrats ha länge kvar- lefvat i staden och trakten.
Oafsedf besvären öfver inkvarteringstvån- get synes den martialiska hofomgifningen och den vid sådan ovana småstadsbefolk­ ningen på det hela taget ha kommit rätt godt öfverens.
Med postverket uppstod emellertid friktion,, i det postmästaren Sven Kråka beklagade sig öfver, att när han an­ märkte på bref, att de vägde öfver den till- låtna viktsaisen, bl.éf han ofta på ett rått sätt hotad med ord och pamp af militären.
Från högkyarferets sida klagades, öfver den dåliga brefbänngen, som förrättades antin­ gen af en liten flicka eller en virrig gumma, som sprang omkring med brefven lösa i f ör­ klädet.
De personer, som näst Görtz vid denna tid biträdde vid regeringsbestyren, voro Kasten Feif, som åtföljt kansliet under konungens fälttåg, 1709 — 15 bärande titeln statsråd vid inrikes statsexpeditionen och nu i egenskap af " ombudsråd vid krigsexpeditionen " bar en försvarsministers svåra börda.
Det var han som vid Karl XII:s afresa från Turkiet utfärdat passet för " Peter Frisck ".
Feif var en s. k. naturbegåfning och hade varit af- sedd för hattmakaryrket,.
innan han kom till Professor Gustaf Hägg.
En orgelns konstnär.
PROFESSOR GUSTAF HÄGG, EN HÖGT skattad personlighet inom hufvudsiadens musik- lif, fyl lde den 28 sistlidne november 50 är.
Född i Visby blef Gustaf Hägg elev vid musik- konservatoriet 1884 o ch under den skicklige hof- kapellmästaren Josef Dentes ledning trängde han in i kontrapunktens, kompositionskonstens och instrumentationens svåråtkomliga djup.
Musik hade han i blodet, ty Gottlandssläkten Hägg, från hviiken han utgått, var en musikaliskt begåfvad släkt, och af sin fader, orgelbyggaren Hägg, ärfde han kärleken till det mäktigaste af alla in­ strument, med påföljd alt hans studier efter kon- servatorietidens slut helt inriktades på orgelspe­ let.
Han hade då aflagt organist- samt kyrko- sångare- och musiklärareexamen.
Ett af statens tonsättarestipendium 1897 — 1900 satte honom i tillfälle att företaga en studieresa till Tyskland och Frankrike och några år senare blef han lä­ rare i orgelspelning vid musikkonservaiorief — en befattning, som sedan åtföljdes af olikartade musikpedagogiska uppdrag.
Till professor ut­ nämndes han 1915 o ch året därpå tilldelades han medaljen Literis et artibus.
Redan 1891 h ade han blifvit orgelnist i Klara, en syssla, som han fortfa­ rande bekläder, liksom ock sin lärarbefattning vid musikkonservaiorief.
Som skapande musiker har professor Hägg jämväl varit synnerligen produktiv, och den kvan­ titativt rika alstringen har motsvarats af ett högt konstnärligt värde, en varm och äkta ingifvelse, ehvad det gällt orgelkompositioner, symfoniska arbeten eller kammarmusik.
Själf har han hållit en mängd konserter i Stockholm och landsorten, städse med största framgång.
Och hvad beträf­ far omdömet om hans egna tonskapelser har både den in- och utländska fackkritiken ägnat desamma ytterst ampla erkännanden.
Det arbete han nedlagt för att höja konsçrvato- riets orgelklass är betydande och förtjänar att nu på hans femtioårsdag särskildt markeras.
Hans talrika elever kunna betyga hans stora lä­ rareegenskaper ocn ej mindre hans personliga charm, som gör lektionstimmarne ljusa och fri­ ska.
Slentrian och fungroddhet få icke stiga inom den krets, där Gustaf Hägg Iefvandegör veten­ skapen om det instrument, som han dyrkar och ägnar sitt lifs bästa krafter.
Hans lärosatser komma till eleverna i besjälad form, och många af hans alumner ha också nått fram till konst­ närskap på sitt instrument.
Om människan Gustaf Hägg må det vara en gammal vän tillåtet att säga, att han med sitt fina, försynta väsen och sitt varma hjärta ej kan an­ nat än väcka odelad Sympati.
Måtte det nya half- sekel han nyss begynt skänkä honom ännu mån­ ga år af fruktbärande arbete i det skönas tjänst!
E. H-N.
- 760 - k. m:ts kansli, men år 1715 upphöjts i fri- herrligf stånd och 1714 fått landshöfdinge- fullmakt på Västmanlands län, hvilket äm­ bete han dock aldrig kom att tillträda.
Han blef efter Karls, död i stället president i statskontoret.
I Feifs flitiga brefväxling med Tessin har man många underrättelser af vär­ de om denna tids händelser.
" Ombudsråd vid finansexpeditionen ", d. v. s. finansminis­ ter, var friherre Ludvig Fahlström, likaledes en adlad plebej.
Så var där " directören för örlogsflottan " Hans Henrik von Liewen, som på sin fid sändts i o ffentligt uppdrag till Tur­ kiet för att öfvertyga konungen om nödvän­ digheten af att resa hem, med hvad resultat är omtvistadt.
Vidare den förste tecknaren af Karl XII:s historia, prästen och preses i fältkonsistorium, Jöran Anderson Nordberg, som från 1709 till 1715 försm äktat i rysk fån­ genskap.
Och slutligen den nye hofpredi- kanten Rhyzelius, som tycks ha varit en af de personer i Lund, som tack vare sin fri­ modighet kommit konungen allra närmast under denna tid.
Men så hade han ju oc kså kommit i en kärkommen mission, då han den 25 oktober 1716 anl ände till Lund, medföran­ de till konungen ett blått sidentäcke, som prinsessan Lovisa Ulrika stickat till s in bro­ der.
Vidare medhade han vid detta tillfälle från Tessin en bibel och två psalmböcker af olika format, af hvilka konungen lät Rhy- delius behålla den mindre.
Det berättas, att Rhyzelius vid sin första uppvaktning, d å han blef grundligt utfrågad om allehanda, äfven väckt stort intresse för sin nya prästrock, som konungen funnit så vacker, aft R. upp­ repade gånger fick svänga rundt och låta syna sig både fram och bak.
Man fick där­ på brådf i prästerliga kretsar med att efter­ apa den märkliga rocken.
Ofta lära konun­ gen och den nye " biktfadern " sedermera ha kommit i synnerligen häftiga dispyter om rikefs väl och ve, men de skildes dock alltid som vänner.
Trots de bråda bestyren med förvaltnin­ gens och krigsberedskapens upphjälpande gaf konungen sig tid att sitta för flera por­ trätt af David Krafft, som bl.
a. i Lund må­ lade det porträtt af Karl XII, som hänger r salen på Drottningholm.
Krafft hade förut ej målat kungen efter verkligheten.
Det upp­ ges bl.
a., att konstnären hade något bråk med magistraten för ogulden hyra under slutet af sin ganska långvariga Lundavistel­ se, troligen utsträckt på grund af att han vid denna tid låg i skilsmässoprocess „med sin fru och därför ej brådskade med att komma hem till Stoc kholm.
Efter att först i oafbrufen följd ha visfats i Lund nära ett år förefog kung Karl först en längre utflykt, mellan den 25 augusti och den 22 september 1717 till det af Johan Giertfa mot Tordenskjöld försvarade Ström­ stad, och sedan påkallades hans bortovaro mellan den 10 mars och den 16 maj 1718 Och den 11 juni 1718 red den säregna ge­ stalten åter ut genom stadens norra port för att icke mera återvända.
Manuskript och bref af redaktionell natur torde alltid adresseras till Redaktionen af Idun, ej till någon särskild medlem at densamma.
* 35^ " Toge du morgonrodnaden tift vingar.
.
DET STOD TILL SIST KLART ' FOR HO- nom, att hari hade begått ett brott, för hvil- ket lagen komme att ufkräfva ett det allra strängaste straff, om han blefve ertappad.
Dä han utförde den hemska handlingen, hade han varit utom sig själf, och han visste knap­ past än, hur det hela hade gått fill.
Dramats konturer stodo klara för honom, men dess defaljer voro dimmiga och höljda i dunkel, och fastän tidningarna sökte öfverträffa hvarandra med minutiösa skildringar af, hur de tänkte sig scen efter scên, befann han, som begått våldshandlingen, sig i en full­ ständig labyrint, i hvilken han förirrade sig allt längre och längre in, ju mera han läste tidningsartiklarna.
Han hade ett sjukligt be- hof af att läsa hvarenda rad, som pressen skref i ämnet.
— Nej, nej, det här är lögn, utropade han, i def han med utstickande ögon betraktade den bild i ord, som en af dagens tidningar målat i de allra bjärtaste färger.
— Det här är en gemen lögn eller rider maran mig — — —?
hväste han och ref tidningen i stycken.
Men då han fick tag i en annan tidning och läste referatet där, fann han, att det in­ nehöll nästan samma sak, sedd från en an­ nan synpunkt.
Han blef ursinnig på alla tid­ ningsreferenter och trampade på bladet för att hämnas på den, som skrifvit artikeln.
Han hadé väl ändå inte kunnat glömma sig själf till den grad, som tidningsmänniskorna Dåsiodo.
— Det ä r lögn, jag har inte velat det så — — Det är inte lögn, — — så har du velat det, och så har du utfört def.
Du ville åt pengarna — — — ank lagade honom en röst.
Han blickade omkring sig, men såg inte en människa.
Hörde han spöken midt på ljusa dagen?!
— Nej, nej — — — l — Jo, så är det — — — du är en mör­ dare — — —.
Det är jag, ditt eget sam­ vete, som säger dig det.
Jag skall tvinga dig att lyssna till mig, när och hur jag vill.
Det finnes ingen makt i världen, som skulle kunna tysta ned mig — — — — Nej, nej, vid Gud — — —.
Han gick fram till ett skåp och tog fram en butelj whisky, satte den till munnen och drack, drack till dess att hvarenda sak i rummet dansade omkring honom.
Midt i ringen tyckte han sig se onda andars grönglän- sande ögon och cyniska hånleenden.
Allt tätare slöt sig ringen kring honom, och de sataniska varelserna tvingade honom att dansa med.
— Dansa bara — — — dansa — — —; och han dansade beskedligt med.
Till slut segnade han ned på golfvef.
Ru­ set hade gjort sin verkan.
Han var bedöfvad, men inte ens sömnen, som följde, förmådde skänka honom det lugn, han behöfde och längtade, efter.
Blodsdramats scener åter- gåfvos inför hans opersonliga jags ögon i drömmarnas underbara värld, och detta var ägnadt att ytterligare öka den nervspänning, i hvilken han befunnit sig en hel dag före och hvarenda timma efter mordet.
Han tyckte sig se alla underjordens fasor, och de ristades in i hans minne med eldskrift.
Lika litet som samvetet tillät honom att glömma def skedda, lika litet kunde han glömma denna fasansfulla natt.
Äfven se­ dan verkligheten blifvit honom klar, syntes den, hur hemsk den än var, inte vara mera skräckinjagande, än det han under denna natt blef ett ofrivilligt vittne till.
Så småningom blefvo drömbilderna och drömgestalterna allt mattare och han sof — — — m en infe den rättfärdiges sömn.
Själf var han inte medveten om sin oroliga sömn, men hans värdinna kunde påminna sig, se­ dan misstankarne blifvit riktade på hennes f. d. gäst, att hon hört onaturliga ljud och ett doft stönande från hans rum under natten efter mordet.
När städerskan knackade på för att kom­ ma in med det sedvanliga morgonkaffet och för att hämta kläderna och skorna till bo rst­ ning, yrvaknade han och reste sig upp från golfvef.
I ett ögonblick hade han fattat situationen.
— Tack, jag vill int e ha något kaffe i d ag, och kläderna behöfver ni inte borsta.
Tjänarinnan undrade hvad som fattades- den snobbige och eljes otreflige hyresgästen, men hon sade ingenting till värdinnan då.
Hon visste att han drack och att han bru­ kade komma hem drucken sent om mor- narne ibland.
— Nej, def är en lögn alltsammans det här — — — def måste vara en gemen lögn — Se r du inte blodfläckarne på den högra manschetten och på rockärmen och på byxorna — — — — Hu — — * — Det har stänkt ända upp på skjortvec- ket — — — I en hast fattade han en sax och sökte klippa bort de blodbestänkia delarne från kläderna.
— Men ser du inte där — — — och där — — — och på skorna — — — — Är då alla onda andar i världen för­ samlade här för att anklaga mig — — —?
— Det är infe de, som anklaga dig.
De gnugga händerna i fö rtjusning öfver det som händt.
Det är jag, rösten därinifrån, som talar, nu och alltid, nu och i evighet.
Bäd­ dade du åt dig i he lvetet, se så vore jag där, toge du morgonrodnaden till vingar och flöge ytterst i väster, se så vore jag där: Han grep efter buteljen för att på nytt söka tysta ned rösten genom att bedöfva sina sinnen, men den var tom och hade ingen tröst att skänka honom.
— Det gäller att hålla tungan rätt i mun och segla mellan skären till frihet och lycka — — — — Aha, lycka!
Äfven om du skulle kunna klara dig från att bli (fast och anklagad in­ för mänsklig domstol, så har du dock alltid mig att räkna med.
Hur skall du kunna bli mig kvitt?
— Tig, tig!
Han tog af sig rocken, manschetterna och skjortan, stoppade dem in i kakelugnen och satte eld på .dem.
Allt det andra, som i nå­ gon mån skulle kunna röja honom, packade han ihop för att vid lägligt tillfälle kasta bort def.
— Bäst att göra sig af med alltsammans.
— K anske det, gäckade honom rösten.
Detaljerna i def drama, där han spelat den ohyggliga hufvudrollen^ klarnade så små­ ningom upp för honom.
Linjerna blefvo obe­ hagligt tydliga och det gick inte längre för honom att förneka saken, inför sig själf.
Han mindes nu tydligt hur den person, som han bragt om lifvet, gått i vägen för honom en gång förut, och hur denne sedan blef den indirekta orsaken till, a tt han gick miste om en bra plats.
Hän mindes allt för väl, hur det hade grott där inne, vuxit sig starkt, så starkt, att endast med lifvet kunde den " brottslige " sona hvad han gjort.
Pengar­ ne, stölden kom in som ett extra nummer.
Men han mindes inte, att han en enda gång hade sökt kämpa emot hatets demon.
Nåja, - 781 - nfCartw.nndeer.
det skedda måste ske, det oundvikliga kunde inte undvikas det var ju logiskt tänkt.
Och han hade behöft pengar, mycket pengar Demonerna voro nu nöjda, men — — — — M en kan du känna dig nöjd med hvad du gjort nu?
inflikade samvetet.
Han kunde infe hålla sig stilla utan tvingades af en oemotståndlig makt att gå af och an på golfvef.
Den envisa rösten syntes inte be­ svära honom fullt så mycket när han var i rörelse, som då han satt stilla.
Dock blef han allt ängsligare, ju längre det led fram på dagen.
— Det blåser upp till storm, o ch det gäller att rida den ut.
Nu är det bara att se morsk ut, och allt skall nog gå brå.
: Hän sökte att tillkämpa sig den gamla nonchalanta bra­ vurens anda.
Innan han gick ut sökte han sopa igen hvartenda spår, Som i någon mån skulle kunna kompromettera honom.
— Inga dumheter nu, n är du kommer bland folk, sade han, i det han sökte frambringa en karsk och modig min framför spegeln.
Så gick han ut för att äta frukost som van­ ligt, f ast något senare än han brukade.
Med raska steg och stram hållning gick han fram till sitt bord i matsalen i Bristol Hotell; Han tyckte sig känna att betjäningen följde ho­ nom med närgångna blickar, hvilka stungo honom som nålar, och han kände sig hågad bedja dem vara så goda veta sina platser och inte genera en god och hederlig kund.
— Det skall du inte göra, ty din sak är sjuk, hviskade rösten.
— Fö rfärligt hemskt det här mordet, sade öfverkyparen, som af en händelse kom att gå förbi hans bord.
— Hvad då?
frågade han med låtsad för­ våning.
— Mordet naturligtvis.
Hvad eljes talar hela sfa ' n om i d ag?
replikerade kyparn med en röst, som vittnade om förtryfsamhet öfver gästens fråga.
— Ja, def där i går.
Ja, det är ju hemskt — Det blir då allt värre och värre här K sta ' n.
Man kan snart misstänka hvem som helst.
Hvad menade han?
Hade man alla redan sina misstankar?
Def g ick inte bra att äta, fast han inte hade fått någon mat sedan lunchen dagen förut.
— Ha de något spår efter mördaren mån­ tro?
Han Vecklade ut en morgontidning för att ta del af den senaste skildringen af brottet.
— Polisen synes gissa både hit och dit.
Det är ju alltid så i dylika fall.
— Ja visst — — En spetsbof, en djurisk människa är mördaren i hvarje fall, sade kyparen och gick sin väg.
Han lade märke till, a tt hvarken öfverky­ paren eller flickan, som serverade honom, uppförde sig så artigt ~mot honom, som de eljes brukade.
Hvad fattades?
Hvad • — ' &lt;-?
Han tvingade sig att äta litet.
Det dugde ju inte att han visade sig " må illa ", sedan han tagit del af tidningens skildring, särde­ les om de, mot hans förmodan redan miss­ tänkte honom för brottet.
Spelet var högt, men det måste fortsättas till det sista.
Om en stund gick.han ut i parken och pro­ menerade af och an där till dess det bör­ jade gå rundt i hans hufvud.
Tankarna kommo och gingo i vild fart och känslorna svallade högt i ett bröst, som förgäfves sökte lugn.
Samvetet lämnade honom ingen rasl eller ro, och det artificiella lugn, som han tillkämpat sig, innan han gick ut, stod honom inte bi inför den lefvande verkligheten.
Han
bief allt mera orolig och sökte undvikai mä n­ och hållet förändrade hans utseende.
Ingen niskorna, som han mötte i parken.
Det syn­ människa kunde nu se någon likhet mellan tes honom, som om hvarenda människa han honom och det porträtt, som spreds land och mötte, betraktade honom med misstänksam­ rike omkring.
De veckor som förflöto mellan ma blickar.
Det kom i en hast något skyggt hans flykt och hans nuvarande utseende, öfver hela hans personlighet — — — han voro fulla af oro och ängslan.
Mer än en som förut var fräckheten själf och inte skytt gång sökte samvetet förmå honom att resa Med anledning af det nordiska konunga­ hvarken Gud eller människor kände sig tillbaka, erkänna sitt brott och villigt utstå mötet i Kristiania.
skuggad, hvar han än gick.
Om han rent af det straff, som samhället kräfde för sådana skulle lämna staden.
Men polisen hade ju handlingar.
gifvit t illkänna, att i s amma stund, mördaren — Åldrig i lifvet gör jag det, och aldrig försökte rymma, hade de honom fast, ty skola de få mig fatt, hånade han och såg hans signalement voro gifna af flera perso­ med förnöjelse den metamorfos, han under­ ner, och de olika uppgifterna rörande hans gått, sedan han lämnat den mark, hvilken utseende, syntes stämma väl överens.
brände under hans fötter.
Några dagar gingo.
Ingen följde händel­ — Det helvete du kommer att genomlefva sernas gång i pressen noggrannare än han.
innan du dör är värre än det straff, någon Han frossade i de verkliga och uppdiktade myndighet på jorden skulle kunna tilldöma detaljerna och han besökte gång på gång dig, hotade rösten våldsamt.
Pengarne voro platsen för sitt brott.
I de t fallet delade han redan slut, och värdepapperen, som han till­ andra mördares och i stor utsträckning an­ ägnat sig, vågade han infe söka afyttra, ej dra brottslingars sjukliga behof af att återse heller vågade han stjäla af fruktan för, att de ställen, där deras brott mot samhälle och han i b ådadera fallen skulle bli fas t för rätt­ mänsklighet utförts.
En gång var han nära visans målsmän.
Han sökte därför arbete i däran att angifva sig själf för polisen, men skogen och vid sågverken.
Men ovan vid denna ångerkänsla kväfdes, då han en tim­ arbetet som han var, blef han sjuk och måste ma senare läste i tidningarna, alt polisen intagas på en sjukstuga.
Läkaren ville att hade förlorat alla spår af mördaren.
han skulle ' låta raka sig, men ingen fick röra vid skägget.
Han litade på, att det skulle — Bor t från alltsammans för ait börja på skydda honom.
Det blef för honom långa nytt, sade han för sig själf.
— Så du inbillar dig, att, om du skulle gå nätter af kval och fasa i den lilla s juksalen.
fri från aft bli ertappad och straffad, så Samvetet hade rätt — aldrig skulle han skulle du finna ditt paradis på jorden, där kunna glömma det förflutna.
Den saken stod du skulle köpa dig lycka för dina rånade för honom nu tydligare än förut.
Han hade pengar.
Kom ihåg, att jag följer dig, följer, under sjukdomen god tid på sig att om och följer — — — f öljer — — — dig — — — om igen lefva igenom de allra minsta de­ Du ä r min fånge nu och i all evighet taljer af den del af sitt lif, som nu l åg bakom Han försökte alla upptänkliga medel att för­ honom.
Centrum för hela hans tankeverk­ stumma sitt samvete med.
Det fanns infe en samhet var mordrt.
Allt, allt m åste han, tvin­ bedöfvande njutning, som inte kom till he­ gades han att se.
Pressen förföljde honom ders i det brusande nöjeslif, h an förde under dag efter dag, ty sjukstugan var väl försedd dessa dagar.
med tidningar.
En dag läste han om den Om han invaggat sig i d en förhoppningen, sorg och det lidande, han förorsakat den att så skulle det förblifva, hade han räknat mördades familj o ch den fattigdom, som ho­ fel.
En morgon kom en af tidningarna ut tade dem, därför att maken och fadern hade med den hitintills undertryckta nyheten, att ryckts ifrån dem under utöfvandet af sitt redliga arbete.
man hade funnit säkra spår och höll på att inringa brottslingen.
Till yttermera visso pu­ — Känn s det godt?
frågade rösten.
blicerades ett porträtt sådant man tänkt Han kastade tidningen ifrån sig, fy han sig konterfejet af hur den brottslige verkligen kände, att hans själsstyrka svek honom.
såge ut.
— Tyc ker du inte, att du handlat som en — Jag — — — mig — — —, sk rek han till ansvarskännande människa, hvilken en gång i de t hans händer började darra.
Snart ska­ måste göra upp räkningen med Honom, som kade hela hans kropp och ser allt, hör allt och vet allt?
ångestsvetten pärlade fram Han låg och stirrade i ta ket på hans kalla panna.
som en vansinnig.
— Jo, jo, ödet vakar, — Och din framtid se­ ringde det rundf om honom.
dan?
Du hade en gång en ~ Nu gäller det att hand­ god framtid att vänta, men la o ch att handla raskt.
Han hur går det nu för dig?
lade tidningen ifrån sig och Trött och utmattad af gick ut i friska luften, men såväl kroppsliga som själs­ ingen lindring kom.
liga kval slumrade han in, Då fattade han ett djärft men det fanns ingen sam­ beslut.
Utan vidare gick ling för hans inre människa han hem till sin bostad och, eller någon hvila oc h veder­ utan att säga ett ord till kvickelse för hans fysiska värdinnan, fog han med sig att få.
det nödvändigaste och re­ Hade han då förverkat sin rätt att någonsin känna sig ste sin väg — — — till som andra människor?
Ledo Skåne, sade han till en vän, alla människor, som begåti som han händelsevis träf­ ett brott samma kval som fade, men det bar i stället han.
af till Norrland.
Han frå­ Om ett par dagar kom gade för resten infe efter sköterskan in med en tid­ hvart det bar, ty hans enda ning igen.
Med darrande afsikt var att rädda lifvet, hand öppnade han den.
En eller sälja det så dyrt som 1.
D e svenska prinsarne, från vänster: Gustaf (Gustaf V), O scar och Carl.
oemotståndlig makt tvinga­ möjligt.
2.
Kronprinsessan Lovisa af Danmark med prins Harald, prinsessorna Louise, Thyra och Ingeborg, samt i ba kgrunden prinsarne Kristian och Carl, de honom att först läsa om Det dröjde infe länge förr nu konungarne Kristian af Danmark och Håkon af Norge.
3.
Kronprins mordet.
Det var för resten än han i e n undangömd vrå Fredrik och kronprinsessan Lovisa af Danmark med prinsarne Kristian oc h allt s om intresserade honom af landet förskaffat sig ett Carl, nu D anmarks o ch Norges konungar.
4.
Kr onprinsessan Lovisa af Dan­ i tidningarne.
En lång prydligt helskägg, som helt mark med prins Krisfian, nu varande konung af Danmark.
Nordens ire konungar i yngsta och unga dagar.
- 762 -
skildring om den misstänkte mördarens barndomshem och föräldrar samt deras gränslösa sorg öfver det skedda fyllde en hel spalt.
Han brast i gråt, ty han var myc­ ket fästad vid sin mor.
— Gr åter du din — ~ — h ånade en grof röst från en af sängarne.
Men den tilltalade svarade ingenting utan lade tidningen öfver sitt a nsikte.
— I a lla evigheters evighet — — — tade efter främlingen.
Den där ser inte ut att ha varit ett af mors bästa barn, Nykomlingen hörde de hånfulla orden, men han länkfe det var bäst att hålla god min.
Och det skulle inte ha lönat sig för honom att ge sig i tal med gamle Hans Hansson, ty han var vig i mun och stark i orden.
Den främmande herrn gick rak i r yg­ gen, fast han kände sig synbarligen en smula skygg.
Han såg sig omkring, liksom hade han väntat att någon skulle vara ho­ nom till mötes.
Så lämnade han perrongen och gick tvärs öfver gatan, där han på ett i hast uppfört trähus läste ordet " Hotel ".
Hotellet innehades af en norrman, som genast tilltalade den nykomne på norska, ty han förstod att denne var svensk.
Svensken syntes inte känna sig särdeles angenämt be­ rörd af den familjära tonen i norrmannens röst och ålhäfvor, ej heller tyckte han om den skarpa blicken i hans ögon.
Hvad ville han med honom —?
Om han komme att stanna länge i Wheat- ville.
Ja, det kunde han inte i en hast säga.
Det komme att bero på omständigheterna.
För öfrigt var han inte särdeles meddelsam.
Men han ville veta, hur långt det var till e n viss farm.
Den ligger långt i sydväst häri­ från, svarade värden, som af allt att döma kände till a lla och allt på flera mils om krets.
— Det är väl inte längre, än att ett par goda hästar kunna ta mig dit.
— Nej, bevars.
Inga sträckor äro för långa, ingenting är omöjligt häruppe.
Men vid denna tid på året ger man sig inte ut på sådana långresor så sent på dagen.
— Hvarf ör det då?
— Min herre, det syns att ni inte känner till det här landet, eller hört talas om snö­ stormar på prärien, sade hotellvärden skrat­ tande.
Men främlingen var envis.
Han skulle ut till farmen samma kväll, kosta hvad det kosta ville.
Värden var knepig och ville tjäna pengar på honom naturligtvis.
— Det syntes inte fattas honom hvarken pengar eller dumdristighef, sade värden, då främlingens öde blef kändt i staden.
Den nyanlände svensken gick från det ena hyrkuskstallef till det andra för att söka för­ må någon skjutsa sig dit han önskade fara.
Men ingen ville riskera hästar och kusk.
De kände på sig, sade de, att en storm var i annalkande, och då behöfver man ljusa da­ gen för att kunna ta sig fram, och det kan bli svårt nog ändå.
— Men det är ju stilla och lugnt nu, en­ visades främlingen.
— Lugnet före stormen, min herre.
Om ni vill ta vårt råd, så stannar ni p å hotellet öfver natten.
I m orgon går det an att få skjuts.
— Då går jag till fots, men dit skall jag i kväll.
— Sv är inte på det ni, s varade hyrkusken och nickade menande mot nordväst.
II.
För några år sedan anlände en främling till det lilla s tationssamhället på Norra Dakotas prärier.
Han väckte ingen vidare uppmärk­ samhet, ty ma n var så van vid a tt se främlin­ gar af alla slag och nationaliteter komma och afresa.
Landet hade nyss blifvit kolonis eradt, samhällena och de små städerna voro blott några år gamla, och stora tillfällen gåfvos för sådana, som ville förbättra sin ställning i d et nya landet.
Man höll på att skapa hi­ storia därute, och det var inte underligt att en och annan fördetting med ett visst okändt och dunkelt förflutet bakom sig, som de ön­ skade dölja, förirrade sig in bland de duktiga banbrytarne för att börja sitt lif p å nytt.
Och skötte inkräktarne sig, så var man barmher­ tig mot dem, frågade inte efter några ante- cedentia, och till och med hjälpte dem att göra sitt b ästa.
Visade de tendenser att fort­ sätta det lif, som gjort dem omöjliga i mera kultiverade trakter ve demi Nemesis vakade och rättvisa skipades utan att lagen behöfde inskrida i dylika fall.
Det var här fråga om att skapa nya samhällen, som kunde äga bestånd och forilefva under tidernas lopp.
Man arbetade hand i hand med män­ niskor, som man visste inte hade gjort upp räkningen med alla i " gamla landet ", ty det flydda angingo dem inte, men den stora frågan var: har du lust att som en he­ derlig och arbetsam människa hjälpa till i detta kolossala arbete i de t nya landet?
Det var i d ecember månad och lif och rö­ relse utmärkte lifvet i den lilla köpingen.
Det v ar fullt m ed folk på gatorna och i bu ti­ kerna, där affärerna gingo flott, ty hvete- skörden hade varit enorm och farmarne tjä­ nade stora pengar till följd af de höga pri­ serna, i sin tur en följd af dålig skörd i Europa.
När tågen, budskapen från den stora värl­ den öster och väster om prärielandet ånga­ de in på den lilla stationen, var perrongen alltid full med folk af alla typer och slag.
Kreaturshandlare, hveteuppköpare, landt- handlare, handtverkare och farmare trängde sig om hvarandra.
En och annan misstänkt figur af skojartyp gjorde taflan ännu mera liflig, om inte mera tilldragande.
Präriebon har skarpa ögon och han upptäcker snart, om något af det senare slaget dyker upp.
— En nykommen svensk, sade en grof- * lemmad irländare med skarp blick för jor­ dens olika nationaliteter.
Det - var en af dessa härliga förvinters- — En afdankad herreman från det gamla aftnar på prärien, då hela naturen synes landet, morrade en skånsk-amerikansk stor- domna och gå till ro efter att moder jorden farmare, som bröt bygd i M innesota, då han gifvif sin skörd.
Något mystiskt och till­ var ung, men tröttnat på det vekliga lif, dragande hvilar alltid öfver prärien, och det som kulturen medförde och kommit ut i vi ld­ sägs, att den, som en gång satt sin fot på marken för att börja på nytt.
Han hyste ett dess jord längtar dit igen; det ligger något djupt förakt för alla fördettingar från " gam­ i luften, som å den ena sidan stämmer till la landet ", ty han hade haft tråkiga erfaren­ grubbel och å den andra alstrar lif, glädje heter med en sådan.
och hopp för kommande dagar, kanske be­ Man hyste för öfrigt ingen stor respekt för roende på, hur man själf är stämd i sitt inre, herremän från den andra sidan Atlanten, då man genom ödets skickelse förts dit ut.
som kommo till " det nya landet ", där arbete Man har kallat detta något, som griper en var dagens lösen, ty de hade så svårt att på de stora vidderna: präriens ande.
Hvad fatta inneböden i mottot: arbeta eller svält är då präriens ande?
Måhända identisk med ihjäl!
det andeväsen, som indianerna kalla: den — Ra ckartyg det kunna de göra, men ar­ store Anden.
Indianerna äro sammanförda beta — — —: den gamle odalmannen spot­ och innestängda på reservationerna, och de - 763 - hvite har tagit deras land i besittning, men än sväfvar den store Anden öfver prärien.
Prärieborna fattas alltid af ett visst djupt allvar, då vintern står för dörren, ty hvar härskar Bore så oinskränkt, som i de eviga viddernas och de våldsamma snöstormarnes land.
Människor, sorrt komma därnerifrån ha ingen aning om allt detta, och de le ef) förnumstigt leende åt nybyggarnes dystra allvar, när de tala om vintern.
De äro ju eljes de lifsgladaste bland människor.
Men då söderborna fått vara med om en enda af de " riktiga " vintrarna, le de inte mer åt den saken; hellre då knäppa de sina händer till bön, när stormen ryter utanför knutarne, alldeles som folket i sö der göra, då blixt och dunder fala sitt maktspråk med människors barn.
— Skönt, härligt, gudomligt!
utropade främlingen gång på gång, då han kom upp på den höga åsen, nedanför hvilken def lilla samhället låg hopkrupet i lugn och lä, rela­ tivt taladt.
Han stannade och såg sig omkring.
De stora slätterna på ömse sidor om åsen im­ ponerade på honom, och han andades in den lätta, stärkande luften i långa, djupa drag.
Bröstet vidgade sig på honom och han började känna sig som en annan män­ niska till både kropp och själ.
— Hvilket härligt land!
Hvilken luft!
Hvil­ ken framtid!
Ode och tomt var det nu, men en skapandefs ande hvilade öfver det hela.
Landet låg i födslovånda.
Här skulle ett nytt, starkt släkte bygga och bo.
— Här skall jag börja mitt lif om igen.
Det gamla ligger bakom mig.
Med ett nytt n amn och en ny vilja sk all jag — — — — Men jag är ju m ed dig äfven här.
Toge du morgonrodnaden till vingar — — — — Tyst, tyst!
— Aldrig, hör du det, aldrig!
Du kom lyckligt o ch väl undan från den sfad och det land, där du föröfvade ditt brott.
Du gled behändigt undan rättvisans händer.
Genom sataniska knep kom du ut ur landet.
Du sökte inbilla både dig själf och andra, att du var oskyldig — — — Du slapp igenom inkörsporten till detta land.
Du vill b örja på nytt, säger du.
Men ve t d u då inte, att oskyl­ digt blod ropar från jorden efter hämnd.
Blod för blod, lif för lif, så lyder lagen.
Du lyckades komma åt pengar för denna djärfva flykt, o ch nu tror du dig kunna köpa lyckan härute.
Vet du då inte, att de äro blods­ pengar.
Hvem har förespeglat dig, att du skulle kunna skapa dig själf en lycka, som andra människor i din ställning förgäfves sökt jorden rundt?
Han sökte att springa undan från den en­ visa rösten.
Han ville bort från sitt gamla själf.
Men ju lä ngre han sprang, ju tr ötttare blef han, och till sis t segnade han ned på en liten kulle.
Det tisslade och tasslade rundt omkring honom i den stora ödsligheten Skuggan föll på, och han tyckte sig höra och förnimma andeväsen, som han inte haft en aning om förut.
Han tyckte, att de hviska- de om honom, och att de skrattade hånfullt åt hans oblida öde.
Hvad var detta för en värld, han kommit in i?
Och nyss var allt så lugnt och stilla.
Var då äfven detta ett de onda andarnes tillhåll.
Ville de taga lifvet af ho­ nom?
Bäst kanske att göra slut på alltsam­ mans med ens.
Han hade ju en gång hållit revolvern till tinningen, men — — — lifvet v ar honom kärt.
Kunde det vara värre på den andra sidan grafven än på denna?
Hu, hur de dansade; var det dödsdansen om hans själ — — —?
Han hade infe märkt, att def var prärie- vinden, som vaknat till lif eft er en stilla dag, hvilken förorsakade prasslet i det torra (Forts. sid.
787.)
A ugliste Rodin in VICTOR HUQO-MONUMENTET ERÂN DET BLODANDE FRANKRIKE KOM ETT dödsbud, som låter oss länka mindre på jordisk förgängelse än på beståndande värden.
Auguste Rodin har gått bort, men hvad han velat och ver­ kat lefver.
På våren i fjol syntes midt bland te­ legrammen om grusade konstskatter ett medde­ lande från Paris att Rodin skänkt sina privata samlingar till franska staten.
Det klang som en idealismens eviga protest mot förstörelsen: " Hvad skönt du drömt kan ej af tiden härjas ... " Hvad allt som innefattas i Rodins samlin­ gar har man i d essa tider icke kunnat få nå­ gon närmare upplysning om.
Naturligtvis gäller det främst mästarens egna verk, origi­ nal och repliker, skisser till hans världsbe­ kanta stora arbeten, utkast som aldrig tagit färdig form etc., men det är också bekant, att han intresserat sig för många äldre och nyare konstnärers produktion, och i sin villa i Meudon, där han vistats under kriget, har han hopat kring sig mer och mer af konst­ närliga skatter, som han älskat.
Så fort fre­ den kommer, skola, är det meningen, de Ro- dinska samlingarna inrymmas i Hôtel de Biron, den store bildhuggarens atelier, som ligger i närheten af Invaliddomen och som vid krigets utbrott öfvergafs af sin herre och fått tagas i b ruk för helandet af de sår, som tillfogats barn af stupade soldater.
Auguste Rodins produktion är väldig, kvantitativt som kvalitativt.
Är 1864 inläm­ nade han sitt första arbete till Sal ongen.
Då var han 24 år.
Arbetet var hans " Mannen med den krossade näsan ".
Själf har Rodin sagt, att han " ifråga om ihärdighet i stu­ dierna och uppriktighet i modellerandet al­ drig åstadkommit något bättre ".
Det refu­ serades emellertid men finns nu s edan länge i franska statens samlingar.
I tiotal af år stod det strid kring Rodins namn som det brukar göra kring fitaner och själfständiga nydanare.
Rodin ville icke stri-
am.
Af fil.
d:r Knut Barr.
iE RO DIN den själf, men han fick icke heller lof att ha något emot den, han måste in i d en.
Försynt gick han sin väg framåt, han fick brotta sig fram i kamp med allsköns svårigheter, som inte hade med det konventionella motstån­ det mot hans konst att skaffa.
Det motstån­ det bemötte han aldrig på annat sätt än att han lade verk till verk för att med dem visa hvad han ville och förmådde.
Så småningom blef han ju o ckså förstådd och beundrad.
Han höjdes till sky arna äfven af sådana som han kunde misstänka för- stodo honom lika litet som de gamla mot­ ståndarna.
Han fick finna sig i den situa­ tionen.
Hans " Kopparåldern ", som nu står äfven i vårt Nationalmuseum, fick plats på 1877 å rs Salong och klandrades på sina håll för att vara alltför öfverdrifven naturalism — e n direkt afgjutning af människokroppen, menade man.
Rodin fortsatte att arbeta.
Det blef naturalism, det blef hvad man kallade våldförande på naturen, det blef idealism och fantastik — d et blef Rodin!
Hans nakna akter, hans bekanta " Våren " och " Kyssen " t. ex., kunde t. o. m. konven- fionalismen godtaga, men " Tänkaren ", som " tänkte med kroppen ", Balzaçstatyn och an­ nat var hårdsmältare.
Rodin feg och ar­ betade.
När omsider kommentatorerna kun­ nat omtala, att " Tänkaren " inte var en bild af en modern filosof men af en primitivare människas första försök att grubbla öfver tillvarons problem, så kunde man förstå och låta sig nöja.
Om Rodin själf tänkte djupare än sina uttolkare, kunna hans verk bäst vittna om.
Rodin hade en gång valt sitt uttrycksmedel, den plastiska for­ men, som lefver och röres vid hans skaparvarde.
Med sin konst talar han nu till eftervärlden.
Han gör det mäktigare, än någonsin, sedan han gått ur tiden.
FÖRE BADE
35^ Venedig ocfj îïïosfiva.
Inom zonen för ärig ocß revoff.
- 786 -
(Forts. fr. sid.
783.)
buffaloegräset.
Den spelade upp fill dans, och snart yrde stickor och strå öfver slät­ ten.
Det hade mulnat, och de första snö- flingorna förkunnade, att det stundade till snöstorm.
Folket nere i staden hade spått rätt.
Det var farligt att ge sig ut på prärien en förvintersnatt.
Det skådespel, som nu efter prologen bör­ jade, var för främlingen något alldeles nytt.
Nog hade han varit med om yrväder förr, men detta liknade en häxdans mera än ett yrväder.
1 det längsta hade han sökt att hålla reda på väderstrecken, något som är ganska svårt för en, som är ovan vid slätterna, men nu hade han alldeles tappat bort dem.
Han hade ingen aning om, hvar han var eller hvart han gick.
Den lilla gångstigen, en " indian trail ", som kanske varit använd under årtu­ senden, var igensnöad, och det hvita täcket utbredde sig under hans fötter, hvart han gick.
Helt förvirrad vände han sig åt alla håll, men han såg endast snö, som föll i allt tätare massor och drefs i b yar af den växan­ de vinden.
Han var inte heller klädd för den genomträngande och bitande kyla, som all­ tid följer snöstormarne tätt i s påren.
Vinden svepte omkring hans kropp och han fick gång på gång kippa efter andan.
— Du står nu vid målet för din resa ge­ nom lifvet, o ch det är klokast att du gör upp räkningen med världen, sade rösten lugnt, sedan den en stund varit tyst, medan naturen redde till dödskammaren.
— Jag vill inte, jag skall inte dö, skrek natt­ vandraren i förtviflan, men ropet nådde inte långt genom de fallande snömassorna och den rytande stormen.
Han förmådde inte hålla ut längre, utan sjönk ned i den mjuka snön, förbannande sitt öde.
— Jag vill int e — — — dö — — — — Fåfä ngt — — — fåfän gt — — — är du redo?
— — — nu är stunden inne — — — — Hjälp — hjälp — Nu stod den hemska scenen, då han kall- blodigt sköt ned kassören på det stora gross- handelskonioret, för honom lifligare än nå­ gonsin.
Han såg offret falla ned på golfvet i sitt eget blod, och han kunde höra hans sista ord — — — — Min Gud, min Gud, min husfru — — — mina barn — — — hvarför gjorde — — — De många månaderna och de tusen milen hade inte förmått utplåna en enda detalj.
~ Nemesis!
Nemesis!
Allt eft er som hans lemmar domnade, stel­ nade, förfröso i den bistra vinternatten, såg han scen efter scen utspelas från sitt sorg­ liga drama.
Tragediens sista akt var inne, och snart slöts den sista scenen — — — En stönande suck, och allt var slut — — — Fram emot morgonen lade stormen sig till ro och det klarnade.
Om den förolyckade främlingen då varit vid lif, skulle han ha fått skåda en den allra härligaste syn, man kan få se i prärielandet.
Det högblå himlahvalf- vet var fullsatt af klart lysande stjärnor, som spridde sin underbara glans öfver det hvita snötäcket och sökte sin reflex i de gnistrande diamanter, som lågo frikostigt strödda öfver slätten s å långt ögat kunde nå.
Men han låg tyst och stilla i den vackraste svepning, som någon dödlig skulle vilja ön­ ska sig: hans drag vittnade dock om, att han kämpat en förtviflans kamp emot den, som på ett för honom så oförmodadt sätt, tvingat honom att låta sig svepas för den sista färden.
— I natt har mer än en farit vilse på prärien och blifvit fast, sade nybyggarne, då de blickade ut öfver den hvita, tysta slätten.
Kvinnoporlrält iill dagskrönikan.
# Louise Hammarström.
Dagmar Svensson.
SEDAN 1880-TALET HAFVA DE ARBETS- fält, som kvinnor visa sig kunna behärska allt mera vidgat ?.
Den ena nyodlingen efter den andra har bildlikt t aladt lagts under kvinnoplogen och skördarna från dessa fält äro nu både stora och olikartade.
— Ett bland de verksamhetsområ­ den som utan tvifvel synnerligen väl lämpar sig för mången kvinna är kemien.
Denna vetenskap kräfver noggrannhet och ett segt, aldrig slapp­ nande intresse samt punklighet; till utöfvande af kemiskt praktisk verksamhet behöfves icke heller mannens fysiskt större krafter.
Allt flera äro äfven de kvinnor, som ägnat sig åt denna gren af de exakta vetenskaperna.
En af de för­ sta — om ej rent af den första svenska kvinna som klart insåg möjligheten härutinnan var frö­ ken Louise Hammarström, och såsom föregångskvinna torde därför äfven en större, allmänhet hafva anspråk på att nu, då hennes lefnad stilla men hastigt afslöts den 5 nov.
1917 i hennes hem i Kopparberg, få några data.
Född 25 maj 1849 i Grangärde — prästdotter — och uppfostrad vid Svartnäs järnbruk ägde hon en inneboende kärlek till " järnbärareland " och det var helt naturligt, att denna skulle få något uttryck; hela hennes lif blef äfven ägnadt åt arbete i den Svenska järnhandteringens tjänst.
— Efter att 1873 — 81 ha praktiserat på Kemisk- Tekniska Byrån i Stockholm under professor A. Werner Cronquist och kompletterat den teore­ tiska utbildningen som kräfves af en duktig ke­ mist vid Stockholms Högskola och Tekn. Skolan i Stockholm dokumenterade hon sig såsom brukskemist 1881 — 87 vid Bångbro, 1887 — 91 vid Fagersta och 1891 — 92 vid Schisshyttan.
1893 etablerade fröken Hammarström ett eget kemiskt laboratorium i Kopparberg och lyckades detta henne såväl att hon 10 år senare (1893) kunde inflytta i egen byggnad (gården " Kyrkbacken ") - i Kopparberg.
På detta fröken Hammarströms laboratorium har under de gångna åren c:a 35,000 kemiska analyser utförts, hvilket bäst åskådliggör behof- vet af en dylik anstalt i Bergslagen.
Detta och en mängd kontrollanalyser bevisa tydligt det stora förtroende som laboratoriet åtnjutit.
Ett Oduns 7îjâ " preda 1918.
HJÄLPREDAN SKALL ÅTERUPPSTÅ 1918, och vi äro öfvertygade om, att alla våra läsarinnor komma att hälsa den som en gammal kär vän.
Den har varit borta ett år, alldeles som en af våra gamla bekan­ ta, som försvinner ur vår synkrets på en tid, men nu kommer den tillbaka rustad för att möta ett nytt år.
Det blir kanske icke något lätt år för de många husmöd­ rarna, men den erfarenhet, som den gångna tiden gifvit har icke varit förspilld.
För de många rön, som läsekretsen gjort står Iduns hjälpreda öppen.
Den vill gärna för­ medla värdefulla upplysningar till en större krets.
Alla införda bidrag honoreras och de som icke införas återsändas, om adress och porto bifogas.
Idun har skaffat sig värdefull hjälp för sin Hjälpreda i fru Olga Ahl, (Smålands­ frun) och fru Ida Högstedt, (Ida Fre­ drika), som under nästa år ofta komma att synas i Hjälpredans spalter.
Till dessa vär­ defulla namn kunde vi lägga ännu flera, men vi föredra att senare åter komma till ämnet.
- 7Ô7 - Thyra Svensson.
ytterligare vittnesbörd på fackmäns stora för­ troende ligger uti de talrika bidrag som därifrån lämnats till järnkontorets standardverk 1906: " Analyser å svenska järn- och manganmalmer ".
Med fröken Hammarström bortgick en af vårt lands märkeskvinnor.
Hon lät icke mycket tala om sig, men genom sitt målmedvetna kloka och kunniga arbete, som bedrefs med en sällspord konsekvent e nergi, h ar h on, s om var S v e r i ­ ges första praktiserande kemist, be­ redt vägen för många efterföljerskor.
En klartänkt affärskvinna, kunnig i sitt fack, pigg och vaken äfven för sociala frågor, ver­ kade hon mycket godt genom sina väckande och sunda inlägg.
Bakom den för mången kanske något kalla ytan pulserade ett för medmänni­ skor varmt klappande hjärta, som gifvetvis äfven tog sig praktiska uttryck men afskydde onödiga ord.
En kärnkvinna i ordets bästa bemärkelse var fröken Hammarström och en outtröttlig ar- beterska af första rangen.
— Sed an hon hela da­ gen arbetat på laboratoriet fortsatte hon gärna till sent på kvällen i sin trädgård med arbete utomhus.
Det var blott några få månader sedan hon, 67-årig, slutade sitt analytiska arbete och öfver- lämnade sin institution till sina mångåriga med­ arbetare, fröknarna Elsa Cronquist (dotter till frkn H:s förste lärare på den kemiska banan) och Maria Lejdström, hvaraf den förra nu fort­ sätter affären.
— Det är också blott några få månader, som denna hela lifvet igenom raskt verksamma kvinna tagit sig ledighet.
— Efter detta rikligt tillmätta lifsverks fullbordan bör man väl därför med mera fog än vanligt offent­ ligen uttala ett tack och frambära en innerlig önskan att hon må få hvila i frid efter arbets­ dagen.
G.
W:SON CRONQUIST.
Det är inne på Stenografbyråns kontor hos dess direktörer fröknarna Da g m a r och T h y r a Svenson i denna byråns nya eleganta loka­ ler Nybrogatan 11 A, och matrikeln öfver ele­ verna har nyss med en viss högtidlighet förevi­ sats.
Det är också en ganska märklig bok, ett mänskligt dokument skulle man kunna säga.
Den innehåller noggranna anteckningar om elevens ålder, fallenhet, vunnen färdighet, anställning efter lärotiden och dessutom små talande upplysnin­ gar, som visa med hvilket intresse och hvilken noggrannhet Stenografbyråns direktörer följa det människomaterial, som går genom deras händer.
Därom talar också de i den nya lokalen inredda pensionärsrummen för elever från landsorten.
Med den nuvarande bostadsbristen är ett dylikt arrangemang synnerligen välbetänkt.
Allvaret i studierna af stenografiens värdefulla färdighet belyses af en liten detalj i rummens inredning: de nätta dukarna på bord och byrå äro broderade med sentenser i stenografskriff.
När eleven kan läsa hvad som ligger på hennes bord, är hon ett stycke på väg mot fullärdhet.
Systrarna Dagmar och Thyra Svensson ha ett godt stycke ihärdigt och målmedvetet arbete bakom sig, innan de fått sin stenografbyrå i det skick, som den nu framträder.
De började 1905, då stenografi icke var så vanligt eller ansågs så behöfligt som nu och sedan dess har deras elevantal varit i ständig stegring.
En från Ste- nografbyrån skild verksamhet ha de duktiga systrarna grundat i Revisionskammaren, som till­ handahåller revisorer för olika ändamål.
De voro de första kvinnliga r evisorer, som funnos i Stock­ holm o ch det var först efter åtskilliga svårigheter som de lyckades erhålla auktorisation i d enna sin egenskap.
Bägge systrarna äro mycket socialt och politiskt intresserade och fröken Dagmar Svensson är sedan länge en värderad och myc­ ket använd kraft inom Moderata Kvinnoför­ bundet.
Rimforsaskolan 10 år.
VID RIMFORSA, FREDRIKA BREMERFOR- bundets landthushållningsskola för utbildande af lärarinnor, firades den 14 november 10-årsdagen af skolans invigning.
Från en liten svag början har skolan växt fram till en ganska storartad in­ stitution; härom vittnar bland annat den stora skolbyggnaden som, uppförd efter ritningar af professor I.
G. Clason, reser sig vid Äsundens strand.
Har skulle festen nu gä af stapeln och hit s am­ lades ej blott förutvarande och nuvarande med­ lemmar af skolans styrelse utan ock f. d. lära­ rinnor och elever.
Stämningen var från början den bästa.
Det var ej endast sammanträffandet mellan kamrater och vänner, som lockade till samspråk; det var erfarenheter af olika slag; alla ville fråga och höra.
En del elever hade arbe­ tat högt upp i Norrland » där det gällt att bryta bygd på hushållningens och hygienens områ­ den, andra hade haft sitt arbete vid koloniträd­ gårdar, åter andra vid någon af de af dyrtiden skapade anstalterna: centralkök eller dylikt.
Lä­ rarinnorna vid de landfhushållsskolor, som på se­ nare åren så allmänt upprättats hade sina erfa­ renheter att meddela från ladugård, höns- och svinhus m. m., likaså konsulenter, skolköks- och slöjdlärarinnor m. m.
Den fråga, som så allmänt framstälies: " Hvad platser kan en Rimforsaelev erhålla efter genom­ gången kurs?
blef genom dessa samspråk ej blott besvarad utan man fick också veta huru det arbetas — o ch med hvilket intresse arbetet om­ fattades af eleverna.
Kanske var den hurtighet, som gaf sig uttryck både i d e ungas väsen och tal, det bästa beviset för att de tycktes vara på sin rätta plats i lifvet — el ler med andra ord, att skolan är ett barn af sin tid och att dess elever med kärlek söka föra skolans idéer framåt., Men för att återgå till fe sten, s å kommo gäster med tåg och med vagnar så atl middagsbordet räknade öfver 60 personer.
Vackert ordnadt, festlig stämning, versifieradt fal vid bordet och glada ungdomar, så såg det ut.
Visst regnade det ute, men det var sol inom skolan.
På eftermiddagen kommo skolans grannar från de närbelägna egendomarna m. fl.
Festtalet hölls då af fröken Gertrud Adelborg om skolan, dess grundande, dess arbete, dess framtid, där grund­ motivet var sagan som blef verklighet — idéen om högre undervisning i landthushållning för kvinnan, som under dessa år slagit rot och nu är i starkaste växt.
Amiralinnan Dyrssen, skolans v. ordförande, talade i hjärtliga ordalag till frö ken Adelborg och till skolans föreståndarinna, fröken Louise Nat- horst-Böös, som är den ledande, drifvande sjä­ len inom skolan, samt till lärarinnor och elever; byråchefen Lyffkens uttalade skolans varma tack till v. ordföranden.
När därefter skolans f. d. och nuvarande elever uppstämde den s. k. Rimforsasången: " Gif akt kamrater, sluten ring kring hemmets rika värld ", då kände man att dessa elever, utgångna från Rimforsa, blicka fram mot målet att till Sveriges kvinnor sprida kunskap och därmed också ökadt intresse och ökad kärlek till hemmets värld.
Kanske bidrog till den starka stämning, som gjorde sig gällande, ö fvertygelsen att den tid som nu råder, ställer alldeles särskildt stora kraf just på kvinnorna och att därför Rimforsaskolans in­ sats nu är af större betydelse än någonsin.
G.
A.
Röster från skilda håll.
Ett tack och en vädjan.
TILLÅT MIG P Å DETTA SA TT FÅ FRAMBÄRA ett hjärtevarmt, innerligt fack till fr u Elisabeth Kuylenstierna-Wenster för berättelsen " Stun­ dens glädje " i n:r 46 af Idun.
Den berättelsen var sannerligen " ett ord i rättan tid. "
Jag lefver fram mitt lif i en af våra små lands­ ortsstäder, känner tungt tidens nöd och brist, och har dagligen tillfälle att få höra människors aldrig sinande ström af jämmer, gnat och gnäll öfver de svåra tiderna, öfver allt och alla.
Och jag är så trött, så frött på allt detta gnat och gnäll, så in­ till döden trött.
Nog är det sant, att tiderna äro svåra, ja, de äro fruktansvärda.
Men fins väl någon i v årt land som ej har reda på detta?
lag tror det ej.
Öppna en tidning — hvilk en som helst — och se — spa lt efter spalt fulla med kla­ gan öfver tidens stora nöd, tusen lagbestämmel­ ser om än mindre ransoneringar.
— Se i n ärmaste bokhandelsfönster!
Där ligga tjogtals med hand­ böcker om " surrogat " och " krisfidsföda ".
Hur skulle någon kunna undgå att veta om huru svårt det är att lefva äfven om de finnas som kanske ännu ej haft direkt känning af nöd och brist.
Alltså — låtom oss fastslå att alla veta om att det är svåra tider, att det är tungt och be­ kymmersamt att lefva.
När vi nu alla veta detta, hvarför då ideligen, ideligen tala därom?
Blir lifvet lättare att lefva därigenom att vi ständigt fala om dess mödor?
Synes tillvaron ljusare för någon när vi undfägnat vederbörande med våra klagovisor?
O — lifvet är sannerligen tungt nog ändå utan att vi behöfva göra det än tyngre för hvarandra genom jämmer och klagan, misströstan och hopplöshet.
Går man ut på gator och stigar, trött och modfälld öfver svårigheterna och möter man så en människa därute och hon börjar fala till en — h vad talar hon om?
) o, naturligtvis om de svåra tiderna.
" Nu finns det ej längre att få för pengar, nu finns det ej, nu har det blifvit så dyrt, och d e t så dyrt " o. s. v Och när man skiljs och vänder hemåt igen — tror Ni då att lif­ vet syns ljusare, hoppfullare, tror Ni att man kan gå med litet lättare steg och att man känner ny styrka att hurtigt och hoppfullt taga itu med svå­ righeterna?
Ånej — var himlen mulen när man gick ut, så är den alldeles säkert när man går in öfvertäckf af tunga, stora, svarta moln utan en gnista af sol.
Stegen bli så tunga, man är så trött, så trött, så intill döden trött.
— Säg, hvarför ska vi göra hvarandra så mod­ stulna, så trötta, så hopplösa?
Hvarför inte i stället försöka göra det så lätt och ljust f ör hvar­ andra som möjligt.
Husmoderns kall är det tyng­ sta i våra dagar.
Hvar skall hon få tag i mat att laga när det ingen mat finns att köpa, och det lilla som finnes är så orimligt d yrt.
— Det är myc­ ket, mycket svårt att vänta mannen hem från ar­ betet, hungrig och trött, barnen från skolan, hungriga och glupska och inte på jorden veta hur man skall kunna få något att gifva dem att äta.
Men när likafullt d et står mat på bordet när mannen och barnen komma hem — ja, då vitt­ nar det om att denna husmoder icke skyr att tim­ tals stå i k ö ute på gatan i blåst och regn, att hon finner sig i att bli snäst, knuffad och trampad för att kunna få köpa 25 gram smör, en liter blå mjölk o. s. v. Huru glada och tacksamma, huru Ensamhet.
JÄG SITT ER OCH LYSS till en ynglings ial om hans eviga hatfulla ensamhet, som skänkt så öfvermåitan med kval.
Men likväl i djupaste hemlighet jag tänker, att ganska föga han vet om ödelif och enslighet.
Han säger med djup och darrande röst ait aldrig han ägt en vän, en frände, att aldrig hans panna funnit ett bröst att luta sig mot, när den brände och värkte af ångest och ve.
Men mina tankar gå fjärran stråt.
Jag tänker: hur föga veta de, som sörja i klagan och sakna i gråt att aldrig en vän de kände.
Af dessa var vidden af ensamhet och ödeårs ve förvisso aldrig förnummet.
Den ensammes våndor den blott vet, som tigande känt hur ensamhetsångesten bultat och bändt då hans käraste suttit i rummet.
Ensamhetsskräcken är bara ett namn för den som ej känt sig ensam i sin djupast älskades famn.
G.
P. QUIST.
- 7öö - vänliga och ömma mot denna kvinna skulle icke då mannen och barnen vara.
— Äro de det?
Nej, mannen svär och domderar öfver den dåliga ma­ len, äter med en martyrs min o. s. v. Och finns det någon stackars människa som nödgas inackordera sig i någon familj — nog får den veta om att äta på nåder, jag är bekant med en ung flicka, som är inackorderad i en s. k. medelklassfamilj.
Hon får sannerligen be­ tala för matbitarna hon får, inte bara med pen­ gar.
Hvarje gång de sätta sig till bords börjar husfadern samma litania — nämligen klagovisa öfver de dyra tiderna.
Och emellan måltiderna går en förgrämd husmor cch mal och mal en ständigt brusande ström af jämmer, knot och gnäll och gnat.
Följden af allt detta är att den stac­ kars flickan knappt vågar röra matbitarna, ' att hon är modfälld, hopplös och förtviflad och att i hennes hjärna bara finns en enda tanke, mat, mat, mat.
Jag skulle gärna vilja ta la ett ord med denne lille tjocke, fete medelklassare som sitter i sin länstol med händerna i knäet och gnäller öfver alla utgifterna, medan nere i vedbon hans fattige vedkarl står och hugger hans ved!
och sliter och arbetar för en ringa penning.
Jag har lagt märke till a tt de som minst behöfva det gnälla värst.
Fy skam, svenska folket, att vara sådana gnällmån- sar?
Nej, låt oss sluta upp med gnället.
Det är skillnad p å fal och gnäll.
O m vi någon gång t a l a om svårigheterna — det är naturligt, det är ound­ vikligt — me n gnäll och jämmer är ovärdigt, är nedsättande, farfligt.
Låt oss tala gladf och hopp­ fullt med hvarandra.
Det ä r svårt att lefva, det är sant, men ljusare tider måste stunda, det är också sänt.
Det finns ingen natt så mörk att icke en morgon skall gry efter den.
Kriget kan icke fortfara i det oändliga, en gång tager det slut och då följer oundgängligen bätttre tider.
Denna tid är oss en pröfvotid, e n eftertänkandets tid — vi behöfde så väl att få den.
Vi ha slösat, vi ha haft så stora fordringar, vi ha aldrig känt tacksamhetens stora stilla glädje öfver lifvefs små gåfvor — må vi lära oss det nu.
Och må vi under denna pröfvotid och lärotid hjälpa hvarann så godi vi kunna, vara hurtiga, förtröstansfulla, modiga, starka, gifva hvarandra handen och hjälpa hvarandra fram till ljusare tider som stunda.
Framför allt!
Hjälp barnen!
Låt icke deras små trofasta hjärtan grumlas för mycket af tidens öfversvallande ondska och lumpenhet, låt icke deras barnaglädje dämpas allt för mycket af lif­ vefs nöd — låt dem få små glädjestunder allt ibland, gör det ljust och gladt för dem med de små medel som finnas.
Låt oss gripa verket an med frejdigt mod och vara värdiga ättlingar till folk et i norden som lefde af barkbröd och vatten — låt ändfliger.
gnället tystna!
EN HUSMODER.
* " Den mörka julottan ".
I SIN BOK KAROLINERNA HAR VERNER V. Heidenstam en berättelse med ofvanstâende titel, däri han skildrar, huru i ofredens tunga tid eti hårdt sinne böjes till gifmildhet mot nödställda.
Nu — i vår egen tid — sus ar krigefs gissel öfver skyldiga och oskyldiga.
Nu är tid för oss att i dubbel bemärkelse fira " Den mörka julottan. "
— Den ena församlingen efter den andra glädes åt att ha ljusförrådet för julottan betryggadt.
En kyrka utfärdar maning för sockenborna att på frivillighetens väg fylla det tomma ljusförrådet Endast hundra ljus behöfvas.
En annan församling beslutar atl fira juldagens gudstjänst vid dagsljus och s k ä n k a s i t t s p a ­ rade ljusförråd till de fatliga.
Höres icke därvid ett tydligt: " Gå äfven du och gör sammaledes! "
" Endast hundra ljus! "
Hur många små stugor är det icke, som ligga mörka denna vinter, där­ för att dess invånare icke ha råd att åstadkomma en karbidlampa!
Huru många sjuka är det icke, som af samma skäl få genomlida plågans timmar utan trösten och tryggheten af en ljusstrimma i den mörka kammaren!
I hur många fattiga hem skulle ej de tusen ljusen kunna sprida glädje!
" Endast hundra ljus! "
De förbrinna under två — tre timmar under julottan.
Huru många ljusa timmar skulle de ej betyda om de, hvart och ett för sig, hamnat i en liten fattig stuga eller vid en sjukbädd!
Jag hör invändas, att julen är dock en ljusets fest, en Vår Herres gudstjänst.
Ja, visst är den en ljusets fest.
Låt den blifva det för de många, som icke orka till e n Ijusskim- rande kyrka!
Gif den gamle, den fattige, den sjuke ett julljus af dem, som skulle lyst i kyr­ kan!
Fira juldagens gudstjänst i dagsljus och låt " de hundra ljusen " — från hvarje kyrka i hela vårt land — lysa från de många fattiga hemmen!
Jag tror, att Vår Herre skulle anse sig vara bättre tjänad af en sådan julotfa.
RUTH ROSENIUS.
PARMAR till IDUN kunna erhållas hos hrr bokhandlare eller direkt från IDUNS EXPEDITION, mot likvid i post­ anvisning, till följande priser: Röd pärm, med guldtryck till " Idun " Röd eller gr ön pärm till " Id un s Roma: - bibliotek " Röd eller grön pärm till ' Iduns Hjälp­ reda " Samtliga tre pärmar moor.
2 hg.
smör l / j kkp.
socker 2 hg.
kornflingor 70 gram hvetemjöl 2 tsk.
bakpulver Beredning: Smöret röres med sockret, tills det blir h vitt och pösigt.
Kornflingorna tillsättas.
Mjö­ let blandas med bakpulvret och in­ arbetas sist.
Degen rullas ut i fingertjocka stänger, som skäras un- îôfâr 5 cm.
långa och gräddas vackert rostgula i medelmåttig ugns- rärme.
KÖKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND Eaneh.
af Elisabeth östmans Hus­ moderskurs i Stockholm.
KORSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 2 — 8 DEC.
1917.
SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; à-la-daube på fisk med skarp­ sås och potatis; mjölk; kaffe eller te.
^ M iddag: Lammstek med po­ tatis och grönsaker; gratin på sel­ leri; fyllda äpplen med enkel vanilj­ sås.
MANDAG.
Frukost: " S mörgås­ bord; hafregrynsgröt med mjölk; stekt strömming med potatis; kaffe eller te.
Middag: Köttbullar med stufvade jordärtskockor; Eskilstuna­ soppa.
_ TISDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; fransk omelett med svamp- stufning; ägg; kaffe eller te.
M i d ­ dag (vegetarisk): Grönkålspudding ined stufvade svartrötter och potatis; •enkel äppelkaka.
I en punkt jaro alla husmödrar ense: SKULTUNA KOKKÄBL åro båsf!
Annonsera I Idun I Kr.
1: 75 + porto 40 öre » 0:50 - f- » 10 „ » &gt; 0:50 + 2: 75 + » » 10 „ 40 » Behagligaste och effekti­ vaste afiöringsmedel är Apoteket V åsens Laxérmarmelad för stora och barn.
Pris 1.50 kr.
pr ask Finnes på alla apotek.
Elegant Bästa ingredienser vid småbafc förtjäna bli behandlad« med baste jäsningsmedlet.
G o o d a - Jästmjöl är bäöt och pålitligast.
Säljee öfvoraJlt i burkar à 15, 26 ooh 50 öre.
kemiskt tvättad o. präs Handelsaktiebolaoet Ston S jöoren &amp; Gt sad blir Eder kostyrr klänning, kappa elle ' Prima Engelska överrock, om densam Antraclt, ma insändes till Hushållskol ocb firgryfE Kemiska Koks Tuälf- 8 FärgerS-A.-B ständigt på lager till CMjbiPO.
ligsta dagspriser Intus hmmir - L-å E n k e l va n i l j s å s (f.
6 pe r s.)
.
NYA 1 ägg, 1 äggula, 30 gr. socker, 5 gr.
potatismV)!, 3 V2 del.
mjölk; 1 — 2 WERMLAN O S-TID NINGEN Etabl.
1850 Kakstad Etabl.
1850 msk.
vanilj s ocker, 1 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Äg g e t, ä g g u l a n o c h R ' icstelefon namnanrop Länstidningen Värmlands enda dagliga tidning.
sockret vispas 15 min., h varefter potatismjölet iröres.
Mjölken kokas upp och hälles på äggulorna under stark vispning.
Såsen får därefter sjuda öfver elden under fortsatt vispning, tills den är tjock, då den hälles upp och vispas, tills den är kall.
Såsen afsmakas med va­ är niljsockret., och sist tillsättes den till hårdt skum slagna grädden.
Tel. Allm.
och Riks Namnanrop: L avens K olimoort.
M I alla väder FORORDAJ - AV LAKAR.E Gahns Maniol E s k i l s t u n a s o p p a (f. 6 pers.).
1 del.
korn- eller hafregryn, 1V2 del.
vatten, 1 lit.
äpplen, 85 gr. strösocker, 1 del.
tunn grädde.
Beredning: Grynen sköljas, sättas på i kallt vatten och få koka med tätt lock.
Äpplena sköljas, torkas, skäras i klyftor och kärn­ husen tagas bort.
De läggas i sop­ pan, när den kokat tyg tim., och få koka tills de falla sönder, då soppan passeras.
Sockret tillsättes och sop­ pan får ett uppkok.
Grädden hälles 1 soppskålen och soppan hälles upp ONSDAG.
Frukost: 0 bord; stekt bräckkorf med potatis; under jämn vispning.
mjölk; ka ffe el ler te.
M i d d a g: r ö n k å l s p u d d i n g ^.f.
6 p e r s.)
.
Pensionatpuré; ångkokt torsk ' ' med 3 G grönkålsstånd, vatten, salt (till persiljesås och potatis.
förvällning), 4 ägg, 2 del.
mjölk, TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ 2 msk.
smör (40 gr.), salt, socker, bord; rågmjölsgröt med mjölk; hal­ strad sill med potatis; kaffe eller närsalt.
T i 1 1 f o r m e n: V2 ms k. smör te.
Middag: Får i kål; plättar (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
med sylt.
B r e d n i n g: Kålen repas, sköl- FREDAG-.
F r u k ost: Smörgås­ jes e väl, påsättes i kokande, saltadt bord; kalf sylta med rödbetor och vatten och får koka omkr. V2 ti-m.
stekt potatis; mjölk; kaffe eller te.
eller tills den är mjuk.
Upphälles Middag: Falska fläskkotletter med då på sikt och får afrinna.
Kålen potatismos; lingonäpplen med grädde.
males därefter 4 ggr genom kött­ LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ och lägges i ett fat.
De upp­ bord; hafregrynsgröt med mjölk; pytt kvarn vispade äggulorna, gräddmjölken och 1 panna; kaffe eller te.
Middag: det smälta smöret iröres,, och sme­ Sillpudding med äggstanning; pota- ten afsmakas med salt, socker och tisgrynsvälling.
närsalt.
Sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Massan RECEPT: hälles i en smord., eldfast form och gräddas i vattenbad i ugnen omkr. L a m m s t e k (f.
6 — 8 p e r s,.)
.
2 1 tim.
Serveras genast den tagits kg.
lamm stek (kylen),, 1 hg.
späck, ur ugnen med stufvade svartrötter 2 tsk.
salt (10 gr.)., V2 tsk.
hvit- och kokt potatis.
peppar, 1. msk.
smör (20 gr.), % lit.
kokande buljong eller vatten.
B e r e d n i n g: Steken, som bör hafva hängt, så att den är mör, torkas, bultas, späckas-, och läggen huggés af.
Den späckas mest på FRÅGOR Vid sjukdomar i munhåla och svalg, j Effektivt skydd mot smitta \ 7id_ T epidemier, FIASKO » O M SO ST.
KR.
/ .50 JULKLAPP rekvireras bäst ur vår s torn, eleganta huvud­ katalog N :0 47.
Köp i det båsta för huden.
65x90 mm!
- " Ja, så stor är verkligen en burk Metallputs Nor-dst jernan, - marknadens utan tvivel mest först­ klassiga vara på- sitt område.
- Priset är 35 öre pr burk.
bamma pris äfven f ör N o r d s t j e r n a n s Z i n k p u t s -, K n i v p u t s- &amp; F ö n- ster puts- men 40 öre för S p i- s-e l p u t s p u 1 v e r.
» Bäst o c h mest » säga al la som provat Nordstjernans putsmedel.
A.-B, TEKN. FABR.
NORDSTJERNAN, v-: .SÖDERHÄÄIIN^ Filialkontor &amp; Nederlag i Stockholm.
Riks.
119 23.
Allm.
10 97. direkt från Schweiz, tull- &amp; portofritt till bostaden I Begär redan i dag prover på garanteradt solida nyneter still dräkter och blu ar i taffetas, crêpes, gabardine, eolienne, faille, côtelé, voile etc. från kr.
2.20 pr.
meter.
Särdeles rickhaltigt urval i såväl svart som hvitt och kulört.
Vår kollektion sändas Eder mot ett 20 öres frimärke f ranko till benäget påseende.
Samtidigt rekommendera vi vår kollektion i d räkter och blusar, konfektionerade och okonfektionerade, msd äkta schweizer-broderier på batist, voile, organdie etc. fran Kr.
2.95.
Denne kollektion sändas Ed^r likaså mot ett 20 öres frimärke till benäget påseende.
Jc / icjeijerzCa Xuzern S Vfct ytterlåret, och ryggen knäckes för att underlätta förskärningen, hvar- efter steken ingnides med en bland­ ning af saltet och pepparn.
En långpanna upphettas, smöret brynes däri tillika med något af späcket-,, steken lägges i med innanlåret upp och brynes omkr. V2 tim. i varm ugn, hvarunder den öses flitigt med fettet i pannan.
Den spädes med den kokande buljongen eller vatt­ net och får steka, tills d ' en är mör, eller omkr. 1 V2 — 2 tim., hvar­ under den öses öfver hvar 10: e min.
Lägges upp på varmt serveringsfat och skäres för vid bordet.
Serveras med hvita bönor och grönsaker eller grönsakspastejer samt den silade, skummade köttskyn eller med ' a f- redd sås.
För små hushåll lämpar sig fransyskan bäst.
2 CSchweij) ENHVAR LÄSARE AFTDUNAGER rätt att i denna afdelning framställa förfrågningar rörande husliga eller andra angelägenheter till besvarande af läsekretsen.
Dock förbehåller sig vedaktionen oinskränkt befogenhet att utesluta de frågor, hvilka anses sakna mera alllmänt intresse.
Hvarje publi­ cerad fråga kommer att besvaras, och utbetalas för det bästa svaret, å någon af här nedan införda frågor, som in­ sändas till redaktionen senast 4 dagar efter detta nummers dato ett pris af 10 kronor.
SÄLJAS ÖVERALLT I A.B.
PHARMACIA .STOCKHOLM Konlrollant: PROFESSOR A.VESTERBERG.
tid medan varor fin­ nas att få!
Katalogen sändes grat s, ej frakt- f itt.
Ah ' én &amp; Holm, Sto kholm.
FREJAM1 - PASnUEMA skänka lindring och bof wd hats och y^+^pr&amp;Ohommar iESEEES33 130ol.
krigsmärken kr.
1.
150 „.
.3-: 1150 „ „ » 20.
1100 tyska kolonim.
» 20 .- I (dessa m. stiga enormt).
Kat.gratis.
Allam.köpas.
500 alla olika 4.00, 1000-10, 2000-33 kr.
Frimä rksbonsen, K ÖPENHAMN, KIOSTERSTRXDE 9 50VER KUNJLI6T UNOELF % C / h i i i l d t: k i ' i i HotMrx / hardt Enda svecialfabwift I Afonden.
K t.
20.
Wir, slö}, nt.
1 21.
1ST: r 367.
Vill någon af Iduns Gö- teborgsläsarinnor ge mig namn och; adress på någon lärarinna, som ger lektioner i talöfningar 1 Jag är ofta hes och lär • beha ndla rösten fel, h varför jag gärna vill bli botad.
Allmänna finke- och Pupillkassan i Sverige Äro sådana lektioner dyra?
frågar medaeiar försaJiring för pensioner dels till efterlefvande änkor ooh barn N.
N. dels ock till annau viss person oberoende af skyldsfcapaförhällande.
N: r 368.
Hvad fordras för utbild­ Inträde är öppet för hvarje svensk undersåte, som med afseende å hälso­ ning för att blifva lärarinna i väf- tillstånd pröfvas antaglig och ieke uppnått 60 års ålder.
Pension kan be­ nad (konst- och vanlig väfnad) vid tingas från 100 till 1,500 kronor.
Insats en gång för alla kontant eller någon folkhögskola eller någon annan delvis genom revers eller oek årliga premier.
skola?
Anställas lärarinnor för en­ bart väfning eller bör väflärarinna AI!
vinst tillfaller de försäkrade i form af ärlig tillväxt af pensionen vara kunnig undervisa i annan slöjd under den persons lifstid som beting » r pensionen.
Pensionstillväxten eller något annat ämne?
Hemslöjds­ utgår med lägst 2 högst 5 procent för är å det betingade pensionsbeloppet.
föreningarna bruka anställa lärarin­ Prospekt portofritt på oegäran, hvarvid denna tidning bör åberopas.
nor som reser omkring och håller STORKYRKOBRINKEN 11, STOCKHOLM väfkurser.
Hvad fordras för utbild­ V ning för att erhålla sådan anställ- ' ning?
Jag äger endast folkskole­ bildning och är 26 år.
Ar mycket intresserad för hemslöjd, isynnerhet väfning men är kunnig endast i van­ lig väfnad.
Hvad plats kan man erhålla, om man genomgår en full­ ständig väfkurs (teoretisk och prak­ tisk) i Birgittaskolans väfafdelning, Beridarebansgatan, Stockholm ?.
Väfintresserad.
Drottninggatan 4, N: r 369.
Hur kunna skilja mellan verklig och inbillad kärlek; jag är utfärdar resekreditlv, betalbara pé dc flesta europeiska och i ett svårt val.
Oerfaren.
N: r 370.
Hur kommer det sig, att jtomeuropeiska bankplatser, ombesörjer telegrafrercissor på alla mina växter (palmer och till in- och utlandet.
äfven asparagus) på bladen bildar sig en klar klibbig vätska?
Jag använder Plantagen i vattnet och gödselvattnar dem äfven någon gång och tvättar bladen i svag såplös- ning ungefär 1 gång i månaden.
Vät­ skan är mycket obehaglig, då den ' PENSIONSFÖRSÄKRING ': Fssdifdelfliffl *.
- 789 - Notariatafdelnin *.
Kassafstk
det räcker för en person och den hjälp som behöfves för arbetet af densamma.
Elisabeth.
N:r 372.
Hvar kan själfförsör- jande bildad kvinna, endast föga bevandrad i kokkonsten, få litet mera hum om denna i bildad och t ref lig miljö under januari, månad?
Eventuellt reflekteras å kurs i Stock­ holm, om uppgift å dylik kan er­ hållas.
Nytta och nöje.
js E p^ 1 11 1S&amp;1 •iisp # ^pÄS v g j| N: r 373.
Vore tacksam om nå­ gon af Iduns läsarinnor ville upp­ lysa om hvem som har privilegiet på titlarnas bortläggande., om det är herrarna eller damerna.
Har hört olika meningar därom.
Violet ' 1917.
N: r 378.
Finnes något annat barn­ hus i Stockholm än Allm.
Barnhuset, som mottager barn, födda utom äk­ tenskapet.
Hvar få tag i de nya lagbestämmelserna angåonde oäkta barns arfsrätt?
Olycklig moder.
N: r 379.
En mycket lomhörd kon­ torist frågar härmed om någon skulle ha vilja och förmåga att hjälpa henne till en plats eller hemar­ bete.
Är säker bokförerska, van vid renskrifning, språkkunnig m. m. och har goda betyg, men alla försök att erhålla förtjänster till själfför- sörjning ha misslyckats till följd af döfheten.
Och, p nsionsnämnden har af si agi t ansökningen om pension.
Finnes någon förening, som under­ stöder döfva eller för öfrigt någon sammanslutning mellan lomhörda?
Har ingen donator någonsin tänkt på çletta slag af vanförhet, som är så hinderligt i kampen för till­ varon?
Då man som vuxen träffas af detta onda, torde det vara svå­ rare än i barndomen, hela ens upp­ fostran och senare verksamhet äro ju lagda för normal skötsel.
Äfven om man själf tycker sig ha kämpat igenom till en viss_ anpassningsför­ måga och resignation, så är det icke så för omgifningen,, den anser det nog som ett kors att ha med en döf person att göra.
Godhets- fullt hjälp mig till arbete på kon­ tor,, i ämbetsverk eller hos privat­ person och ingen blir tacksammare än Gamla Kassan.
N: r 374.
Vill någon af Iduns ärade läsarinnor säga mig om här finnes någon hushållsskola i Sverige,, där man får lära matlagning grund­ ligt?
Har genomgått Bogstens hus­ hållsskola i Sörmland, men mesta arbetet var rengöring, och det är ju inget att lära.
Önskar att få genomgå en skola, där man slipper rengöringsarbetet, det tager ju mesta tiden.
Tacksam för svar blir.
Ung flicka.
N: r 375.
Har någon af Iduns lä­ sare experimenterat med briketter af tidningspapper?
Kan man elda en­ bart med dem i kamin?
Prenumerant på landet.
N:r 376.
Iivart skall jag vända mig för erhållande _af upplysning N: r 380.
Kan nedtryckt och ut­ om de nuvarande linnesömnadspri- pinad hustru hoppas att af sin man serna på sänglinne o. d. frågar och herre återfå dels ett litet arf Ung linnesömmerska.
- och dels hälften af en inteckning N: r 377.
Jag har en 23 år gam­ han tagit ifrån henne?
Boskillnad mal dotter, hvilken är slö till sinnet finnes.
Erhåller aldrig några pen­ sedan omkring 17 — 18 år tillbaka ningar af honom, ej ens till kläder.
och har under denna tid vårdats dels Kunde jag utfå dessa belopp, skulle i hemmet och dels hos andra.
Någon de användas till utbildning åt bar­ ßadcis alCfic) med förbättring är ej märkbar, och jag är nen.
Finnes någon advokat eller icke tillfredsställd vid tanken på att någon annan, som vill och kan räcka hon kanske ej får så lämplig och god en hjälpsam hand åt vård, som för hennes tillstånd for­ En af många.
dras, h varför jag önskar ombyte.
N: r 381.
Kan någon af Iduns Huru och hvar skall jag finna ett hem, som skulle lämpa sig för erfarna läsarinnor lära mig, hur jag henne?
Där under sakkunnig led­ 1 f bör förfara vid tvättning af baby- droppar på golf och föremål i när­ 5,000 kronor (besparingar under 25 ning och vård., intresse och verk- kläd er för att bäst spara på tvål heten.
Idunprenumernnt i 12 år.
år).
Kan jag för detta kapital köpa samheislust kunde väckas för något och såpa?
Har inte mer kläder N: r 371.
Medelålders k ntorist be­ ett litet torp eller lägenhet och slag af lämplig sysselsättning i för­ än att jag måste tvätta 2 à 3 ggr En mamma.
der någon sakk-unnig råda i föl­ sålunda få min utkomst?
Äger full ening med öm och god vård,, som i veckan.
jande.
Har tänkt börja något eget, uppsättning a £ möbler och husgeråd, möjligen kunde medföra någon för­ N: r 382.
Till Iduns förståndiga Bekymrad mor.
är praktisk och van vid arbete, ä&lt;rer frågan är om jorden afkastar så bättring.
läsarinnor Î Jag är gift med en gam- ' mal man, som jag en gång varit fästad^ vid, men jag visste då ej h vad jag gjorde.
Mitt temperament ligger åt annat håll; jag lider i det tysta.
Vill dock ej skiljas och störa honom.
Huru skall jag få tiden att gå?
Olycklig.
I N: r 383.
Hur skall man kunna • få en ordentlig stil?
Första ra- I derna gå ganska bra, men sedan blir det en trötthet i handen, och det hela verkar slarfvigt och obil- dadt.
28-åring.
N:r 384.
H vart skall man vända sig för att få upplysning om man har rätt att söka stipendium?
H.
H.
N: r 385.
Hur bör det gå till vid Insänd rekvisition, märkt I.
1., ett barndop, där man önskar ha adress Osmo-.Lotteriet, Artilleri- faddrar närvarande?
Hvem skall bära galan 60, » Stockholm, h varefter Var 7:de lott vinner.
barnet till dopet (ej i kyrka utan louer sändas mot postförskott i hemmet), skall modern göra det?
för lotterna à Kr.
2:10 pr lott Huru bör man arrangera den timliga Sammanl.gt vinstvärde 1 10,000 k r. jämte kostnad för porto och förplägnaden i ett större landtbru- dragningslista.
Värde Kr.
karhem vid ett sådant tillfälle?
Lantegendomen Ka- Hvilket vore lämpligast, både mid­ rö i traKten av Danne- Dragningslistan, som utkommer dag och supé eller endast ' det se­ (+ 10 öre för stämpel).
mora, om 21 tid åker nare?
f Hvilken tid på dagen vore 2 à 3 veckor efter dragningen, och äng, 33 1 |s tid skogs- lämpligast för förrättningen af dopet tillställes utan särskild begäran Endast svenska varor.
och hagmark, avverk­ och hvilken för måltiderna eller mål­ enhvar, som köpt lott direkt ningsbar ståndskog till " Ovagning senast decent " ifrån hufvudkontoret.
tiden?
Om någon erfaren läsarinna värde av c:a Kr.
3,000 —.
bet » 1917. af Idun ville gifva mig upplys­ Corps de logis om 4 rum ningar om ofvans.ående och äfven och kök,, talrika andra om så vore möjligt en passande byggnader m. m.
8,000: — matsedel för tillfället i fråga, vore " Lillstugan ", vinterbo­ jag oändligt tacksam.
nad villa om 3 rum och Den förstfödde.
kök, uthus m. m. å fri N: r 386.
Jag är mycket intres­ och ej; en grund vid Tun- serad af handarbeten, men som jag gelsta jvgst 7,500: — för kortare och längre tid av Fack- bor på landet, rätt långt från sta­ Möblemang till 3 rum s k o l a n f ör h u sl i g e k o n o m i den, är jag ej i tillfälle att köpa Ett oöfvertràfï at från Nord.
komp 5,000. — i Uppsala är verkligen en bok uppritade sådana.
Nu undrar jag försköningsmedel för dagen.
Nu äger den stora ned- om det finnes någon handarbetstid 1 - Sportstuga om 2 rum för såväl händer slaktningen rum och nu gäller det ning med trefliga mönster, som jag och kök ritad av arki­ som ansikte är Yiilafru.
.
för husmodern att rationellt kon- själf kan rita upp.
tekt Odel 3,000 — I servera de kött- och fettvaror som N: r 387.
Kan någon upplysa om, Antik klaffbyrå, val­ ställas till hennes förfogande.
En huruvida lag därom funnits eller nöt me 1 m la g^ nii, ga r ..; 2:000: — bättre vägledare på området än ovan­ hvaraf den folktron uppkommit, att Motorcykel från Hus­ nämnda, just utkomna bok, står ej borgerligt äktenskap ingås på vissa kvarna 1.975: — till hennes förfogande, kortfattad, år, hvarefter detsamma måste för­ grundlig och klart skriven som den nyas för att vara giltigt?
Sängkammarmöbel, Har är.
— Pris 1 kr.
; kart.
1: 50, i varje hört uppgifvas om ännu lefvande Den har en underbar verkan att polerad björk 1,400. — bokhandel och från föryngra och försköna genom sin re­ personer, att deras äktenskap ingåtts Antikt skåp, alm, ja- nande verkan å porerna samt sin på 25, 40 och 70 år, men har ej karanda och valnöt 1,200: — förmåga att göra huden skär " och varit i tillfälle att hänvända mig Tennsamling m. hyl­ genomskinlig.
Efterlämnar icke nå­ direkt till uppgifna personer, hva- lor 1,000 — gon som helst fettglans.
Ypperligt dan jag fortfarande är medel mot såväl köld som hetta.
" Senta ", byst i mar­ Undrande.
Tillverkas af fackman.
mor h v John Runer 1,000: — N: r 388.
Under en längre tid har Pris 2: 50 + porto dire kt från Dampäls, bisam med jag hållit på med oljemålning, så­ " Depot d ' Artist, " Iduns exp f. v b. besättning och muff av väl porträtt som landskap.
Jag har bäver 900: — ej kommit i beröring med någon känd konstnär, som jag kunnat råd­ Juvelring, safir, bril- fråga, eller få något erkännande för janter och platina 850: — mitt arbete.
Iivart skall jag vända mig för att få någon tafla såld eller utställd?
Jag vore mycket tacksam, om någon af Iduns läsare utgiven av Sveriges elegantaste bio­ eller läsarinnor ville lämna mig upp­ lysning i denna fråga.
Karin.
Augusta Abrahamsson.
N: r 389.
Ung förlofvad flicka frå­ grafteater.
innehållande olika mönster i mo­ gar om det stöter mot god ton dern stil för vit brodyr.
32 sidor.
att bo hos fästmannen under på­ Pris 1:50 hos bok- och pappers- 2 föreställningar dagligen hälsning hos honom, då han har en handlare samt hos utgivarinnan, släkting till hushållerska; eller är Holländaregat.
26 A, Stockholm V. det nödvändigt att hyra hotellrum.
kl. 7 — 9, 9 — 11 e. m.
Riks V. 978.
A.
T. V. 481.
Dum och oerfaren.
ÖSMO-LOTTERIET till förmån för Stockholms Folkskollärarinnors Husmoderskola.
15,000 VINSTER.
Huvudvinster: Pris pr lott 2 kronor Förvaring av kött, smör, ägg m. m.
Annonsera i in!
Crème d ' Artist Svenska Andelslaget, Mliolm.
Nyhet!
MÖNSTERBOK ÖSMO- • LOTTERIET I, 7^0 - STEINW4Y&amp;SONS iSTORT LAGER, I ËN^AMÂG^NTURËN: PIANOMAGASIN (STOCKHOLM • JAKOB^B^RQjSöATAN 39 N: r 390.
Vill någon af Iduns idé­ rika läsarinnor gifva mig ett råd.
hur jag skall sy gardiner af s. k sildukslinne.
Hvilket blir trefligare att göra endast två längder med frans, eller att jämte dessa äfven hafva öf verstycke?
Hade tänkt sy hålsömmar.
Undrande fjäll bo.
EN KUNGLIG GILJARE- FÄRD.
Berättelse för Idun af Eric Sundelius.
(Forts.) » Delikatare kunde den ha varit Jag är visst inte böjd att bli drott­ ning i ett land som Sverige och maka åt en sådan som Gustaf IT Adolf.
Faster får ta i betänkande också en annan sak af vikt.
Jag är grekiskt religiös, Gustaf Adolf lu­ theran ... ocn h vad mig beträffa?
är jag då inte alls böjd att öfver- gifva min religion för ett sådant parti. » Kejsarinnans ögon drogo hotfullt ihop sig, och med en kraftig smäll i bordet mod snusdosan, ' förklarade.
hon kärft ocn bestäindt: » Då far han kas«,a om sin religion.
Han har två offer att välja: en god maka eller en dålig religion: » » Då väljer nog den tjurskallen — med föriof — den goda makan » » svarade Alexandra i hånfull ton.
Kejsarinnan återfick mte sitt glada leende utan satt tyst och sluten en god stund efter nämnda samtal.
Slutligen reste hon sig och gick sakta ut ur rummet.
» v i få väl se tiden an.
.
. » sade hon ocn försvann bakom sidenpor- tieren.
Vid audienstimmen var rummet, där audienssökande väntade på att få företräde, fullproppadt.
Där så­ gos ädlingar, borgare och bönder, damer o ch herrar ur diplomatin och koiisoiiärer, som vunnit kejsar­ innans bevågenhet.
Strax före den utsatta tiden för mottagningen gick som ett sus ge­ nom salen: » svenske konungen, » och in trädde en ung, vacxer men något grand tympåg man, följd af en i idel bukter krusande h of man och en äldre resignerad herre, öfverste- kammarherren, som mottagit följet utanför palatset, gaf anvisning på tvenne box vä ma emmor i blått och guld, som konungen och hertig Kar) abonnerade för sin del.
Reuterholm fick _ sl å sig ner på en mindre bekväm stol något till vänster om konungen.
Länge behöfde emeller­ tid konungen med följe inte vänta., förrän dörrarna slogos upp på vid gafvel och kejsarinnan iklädd ful] gala trädde ut, under det den för­ samlade skaran reste sig, bönderna och borgarna föllo på knä.
Hon gick glad t ni exande åt höger och vänster, fram till Gustaf Adolf och växlade kyssar på kinden, hvarefter hon vände sig till hertigen, som gai henne en komplimang på franska, Efter denna enkla välkomsthälsning skred följet in genom de breda dör­ rarna, hvilka åter tillslötos, läm­ nande de audienssökande i pinsam väntan« (Forts.) BREFLADA REDAKTIONENS BREFLÅDA Kvarliggande svar på frågorna 320, 326, 332 och 362 signaturerna 26 år, Förtviflad, Öfver- gifven, Bekymrad mor er­ hållas mot insändande af adress och dubbelt porto.
T.
M.
S.
Nej, intet af dessa vers kan användas.
A 1 a r H e d e.
Vi ha inte lyckats upptäcka någon sens moral alls » hvarken » naiv » eller spetsfundig.
X 19 17.
Afböjes tacksamt.
äro för tillfället mera böjda lättare gods.
Yi för
LEDIGA PL ATSER arbetskraft PLATSSÖKANDE Kvinnlig inom såväl hemmens som andra Q U M B Ä R L I G Cänd aldrig original betyg ^ utan endast bestyrkta mvmkrlftor när NI svarar på annons om ledig plats.
GYMNASTER, SJUKSK., BARNSKÖ- terskor, barnfr., exam.
o. med god prakt., husmorshjälp, unga, bildade flickor söka platser.
Palmquist &amp; C:o, 17 Malmskillnadsgat., Sthlm.
UNGKARLS HUSHÅLLERSKA.
En bättre, stadgad flicka med trefligt ock godt sätt och villig åtaga sig att med hjälp till gröfre sysslor sköta hushållet i ett ungkarlshem å Partille (15 min.
järnvägsresa ^ fr. G-brg) er håller plats den 1 nästa jan.
Svar med foto, uppgift om föreg.
sysselsättning samt löneanspråk till Kronolänsman G-edda, Sty.,sö.
BILDAD, MEDELÅLDERS FRÖKEN af god familj önskar plats som säll­ skap och hjälp åt äldre dam.
Svar snarast möjligt till » Ensamstående », Iduns exp.
Östersunds Hospital MusfSt * estand.
t vinna.
Hos änkling i landsortsstad med barn i skolåldern, finnjs plats ledig 1 januari för barnkär, duglig, ordent­ lig, sparsam och stadgad person med godt och vänligt sätt.
Svar med upp­ gift på löneanspråk och referenser samt helst foto torde sändas till » L.
A. », Vänersborg p. r.
Lärarinna.
anspråkslös och med godt sätt mot barn och som med intresse kan un­ dervisa två flickor (7 och 9 år) i vanliga skolämnen samt språk och helst äfven musik får plats på landt- egendom i mellersta Sverige.
Svar med rek., lönepret.
och (helst) foto sändes till » Två flickor », Iduns exp.
Barnfröken, ej under 25 år, bildad, musikalisk och framförallt barnkär samt med god förmåga att handleda barn, får plats omkr. 15 jan.
för 4 barn, 8 — 6 — 4 — 2 år.
Lön 30 r.
Svar med betyg,, ref., foto och åldersuppgift till » Barnkär », Iduns exp.
f. v. b. erhålla genom att sätta in en annons i IDUN, specialorga­ net för kvinnliga platsannonser af alla slag.
En annonsplats — 10 mm.
stor — kostar endast 2 kr.
50 öre.
För större annonser beräknas ett pris af 25 öre pr mm.
därutöfver.
BÄTTRE FLICKA önskar komma i finare familj att praktisera och del­ taga i husliga göromål.
Svar till » Familjemedlem 1J18 », ' Klefshult p. r.
LÄRARINNA önskar under ferierna 8 dec. — 15 febr.
plats i familj för UNG FLICKA önskar nu eller inst.
att mot fritt vivre lära och deltaga jan.
plats hos ensam dam eller i hemmets sysslor.
Svar till » In­ liten familj som hjälp och- s ällskap.
tresserad », Iduns exp.
Helst i Göteborg.
Svar till » Någon lön, » Iduns exp.
f. v. b.
ANSPRÅKSLÖS, bättre flicka, glad­ lynt och.
barnkär, kunnig i sömnad och.
finare handarbaten, får — mot fritt vivre — plats som hjälp och sällskap i ämbetsmannafamilj med 2 barn.
Ej eget rum.
Svar,, helst BARNFRÖKEN med goda rek.
önskar med foto, sändes till » Fru S. », Li­ snarast sysselsättning.
Har genom­ dingö Villastad p. r. gått barnavård.
Svar till » Familje­ medlem », Iduns exp.
f. v. b.
MOT FRITT VIVRE får barnkär, bil­ dad flicka plats som husmors hjälp UNG FLICKA önskar under 1 — 2 och sällskap i herrgård på landet.
månaders tid, från början af dec.
Sv.
t.
» At once », Hällevadsholm p. r. räknadt, plats i Stockholm.
Glad­ lynt,, arbe^svan och kannig med litet af h var je.
Svar genast till » På­ Platsen som Tvättförestånderska vid litlig », Iduns exp.
f. v. b. blir ledig den 1 februari 1918.
Aflöningsförmånerna äro: lön 495 kr.
samt krigstidstillägg, som inne­ varande år utgår med 25 ° / o härå, ålderstillägg om 10, 20 och 40 o / o å begynnelselönen efter resp. 2, 5 och 10 års tjänst, bostad — möblerad dublett — med lyse och värme, tvätt och funktionärskost samt rätt till 21 dagars semester årligen.
Sökande, som skola förete intyg- om kompetens att förestå en större tvättinrättning samt e.t omfattande linneförråd, insände före den 15 dec.
sina handlingar till HOS!
ITALSKONTORET.
kvinnliga arbetsområden kan Ni med bästa resultat UNG, HUSLIG LÄRARINNA önskar under julfer.
dec. — jan.
komma till ett bättre hem för att delt.
i hem­ mets skötande.
Ar ä£ven villig att undervisa barn.
Svar till A. u-illberg,, Sandviken.
LÄRARINNA önskar 15 dec. — 1 febr.
mot fri ut vivre plats i familj i Da­ larne eller dess närhet.
Svar till » Postfack 27 », Söderbärke.
BILDAD DAM med gladt lynne ön­ skar i början af dec.
plats i fint hem såsom sällskap.
Är skicklig i finare handarbeien och van vid alla inom ett hem förefallande gö­ romål.
Lönepret.
5J kr.
pr man.
Goda ref. finnas.
Svar till » Säll­ skap », Iduns exp.
f. v. b.
28-ARIG NORRLÄNDSKA, van vid sjukvård, husliga göromål samt söm­ nad, önskar, efter nyår, plats i godt hem som husmors hjälp eller ock som vårdarinna till äldre herre eller dam.
Svar t ill » B. ».
Id uns exp.
f. v. b.
I FAiVlxLJ eller hos ensamsiående önskar flicka (modist), som är ledig jan., febr., mars, plats.
Är prakt., huslig, sykunnig.
Ref. finnas.
Svar liil » Gemensam nytta », Var berg p. r.
UNG, BÄTTRE * " FLICKA " önskar, i midten af jan., plats _ i familj som skrifbiträde och att hjälpa till med husäga göromål.
Svar till » Familje­ medlem », Bygdeå p. r. Eagelbrek s Sjuks * oitnskeby ra.
Riks tel. 171 81.
Allm.
tel. 241 13.
Vallialla vägen 115, II.
Utsänder Ex.
Sjuksköterskor, Barn­ sköterskor samt enklare Sköterskor, Biträden till Sjukhus.
Allm.
Svenska Sfukskoterske- ffören.
SfuksköterskeHem, Katrinavägen 9 B.
Stockholm.
Rikstel.
94 27.
Allm.
318 97.
Filial och sjuksköterskehem Ljusdal, Enkel, bildad husmor, _ som med Riks.
24.
Utsänder exam, sjukskö­ sparsamhet, ordning och intresse är terskor dygnet om till alla slags villig sköta hemmet för medelålders sjukvård, vikariat och fasta platser.
änkling med en flicka om sex år, 26 å ig la« d brukaretiofaer får plats omkring 15 dec.
i år.
Svar önskar på nyåret plats i familj innehållande rek.,_ ålder och löne­ (gärna prästgård) som husnfors hjälp anspråk sändas till » Absolut barn­ och sällskap.
Är van och villig att kär »,, D agens Nyheters Annonskontor, deltaga i alla i ett hem förekom­ Stureplan, Stockholm.
mande göromål.
Tacksam för svar märkt » A.
L. » till Iduns exp.
f. v. b.
Husmor.
Examinerad, bildad barnsköterska.
som äfven genomgått kurs vid barn­ sjukhus, önskar plats att sköta friskt eller sjukt barn eller såsom vik.
före­ ståndarinna vid barnhem e. d.
7 års praktik, dels som privatsköterska, dels som lärarinna i spädbarnsvård.
Genomgått 8 kl. läroverk, kunnig i linnesömnad.
Svar märkt » S.
1889 »,, Iduns exp.
f. v. b.
Arbetsam, enkel bättre flicka.
kunnig i matlagning, bakning o. s. v., önskar genast plats, helst i hem på landet, att där utföra en jungfrus sysslor.
Genomgått husmodersskola och förestått hushåll.
Tacksam för svar till » Bohusländska, 25 år », Iduns exp.
f. v. b.
18-âiij, bildad, musikalisk barnkär flicka önskar att som fa­ miljemedlem komma i präst- eller bättre landtbrukarehem inst.
jan., för att under god husmoders led­ ning lära sig ett välordnadt hems skötsel.
Lön- önskas icke, däremot fritt vivre och tvätt samt helst eget rum.
Svar till » Märtha », Iduns exp.
Handarbets- lärarinna som undervisat i linne-sömnfid, kläd­ sömnad och konstsömnad vid utbild­ ningsanstalt för handarbetslärarinnor samt genomgått Handarbetets Vän­ ners teor.
och prakt.
väfkurs,; önskar plats snarast.
Svar till » Handar- betslärarinna 1917 », Id uns exp.
f. v. b.
I ALLA HEM!
IDUNS KOKBOK 6:TB UPPLAGAN UTKOMMEN Annonsera i iduni En Stockholms- roman af ANNA WAHLENBERG EN SPION Pris 5:53 Indirekt X-Ray-belysning — graciös, elegant, pric­ ken över i ' et.
• ALBERT BONNIERS FÖRLAG Begär vår X-Ray-brosciiyr Ii:o 3.
Wisla X-Ray-RtMUr A.
B.
STMMlli.
GDTEBORG.
IM IM INACKORDERINGAR mot röda näsor, döljer rodna­ den och återställer huden i nor­ malt skick.
Blekande och lif- gifvande.
Pris 5 kr.
- f- porto.
Ung Skånemålare mot por maskar, oren, fet hud och små kvisslor.
Pris 3 kr.
+ porto.
Lärarinne- platsen God helårsinackordering Söker Ni plats sjhmmm Crème Alma, DISKRET INACK.
önskas några mån.
af obemedlad flicka, helst mot fritt vivre, önskar deltaga i hushåll samt är kinnig i handarb.
och något söm­ nad.
Tacks, för svar till » M.
X », Iduns exp.
f. v. b. önskar under stundande vinter, i och för studier, inackordering i vacker trakt af Värmland eller Dalarne (ev. Plats önskas i konstnärsfamilj).
Svar märkt » B.
på nyåret i godt hem som husmors L. », Box 28, Simrishamn.
verkliga hjälp af 31-årig flicka, kun­ nig i enkel matlagnini, handarbeten och klädsöm.
Helst på större landt- Doktorlnnan Vilma Eriksson * H vi lo Hem, egendom där jungfru finnes.
Vid t lön fästes ej afseende, mera vid beläget 15 min.
skogsväg från Ar­ vid Rottnekvarns Landthushållsskola .ett vänligt bemötande.
Svar till » Fa- vika.
Adr.
Högåsen, Arvika.
Bröst- är ledig att tillträda den 1 mars 1918. mil 3emedlem », _N^Ströö_p!
_r.
klena mottagas ej.
Lärarinna Som kompetens fordras landthus- I önskar plats i familj under ferierna.
Inackordering önskas.
hållslärarinneexamen.
U ndervisnings- Kunnig i syning och finare handarb.
^God inackordering med deladt, till­ skyldighet vid två landthushålls- Svar till » Lärarinna », Iduns exp.
räckligt stort rum, önskas från vår­ kurser med därtill hörande kortare Fl eka terminens ^början för tvenne flickor, kurser.
Lön 1 000 kr.
Närmare upp­ van vid sjukvård, önskar plats som 16 och 18 å.r, gående i elementarskola lysningar lämnas af skolans före­ hjälp och sällskap åt sjuk person.
å Östermalm.
Svar till » 18 — 18 år » Äfven villig till hjälp af andra lät­ af hämtas å Iduns exp.
ståndarinna.
tare sysslor.
Tacksam för svar sna­ Ansökan insändes före den 10 dec.
rast till » Anna », Box 64, Norrköping.
till Styrelsen, adr.
R o 11 n e, Riks 5.
22-årig stadsflicka, å hvilohem, hem för ålderstigna eller förut anställd å sjukhus,, önskar nu annat lämpligt hem, helst i södra under husmors l3dning praktik i ett Sverige, önskas af en 50-årig något hems skötande, helst på landet.
Svar nervklen prästdotter.
Betalar 900 kr.
mottages tacksamt adr.
» Britta », för år._ Har egna möbler och linne.
på något af den kvinnliga verk­ Eox 61, Norrköping.
Svar till » God helårsinackordering », samhetens områden?
Iduns exp.
f. v. b. KOKoruton eld utan passnirvg utan tillsyn!
Crème Rhodos, Maria Enquist, Institut för skönhetsvård och plastiska operationer.
Biblioteksgatan 6 — 8, Stockholm.
Råd gifvas kostnadsfritt och förfrågningar besvaras omg.
B ll: gaste priser!
Stor sortering.
För­ säljare sökas.
Pegär prosp.
Många andra lättsålda art.klar Julpresenter.
Sv.
Ko * ladf * b&gt; iken, Näsv&gt;ken " på säker ôrunb soUfca bus - en väl placerat) annonsering förfelar icke målet ".
3öun som är jämnt sprlbö öfver bela lanöet ställer gärna sin etfarenbet till JEöer tjänst.
Kom då ißttkg att ett bepröfvadt och af tusen­ tals kvinnliga platssökande m e d bästa resultat användt för­ faringssätt är att sätta in en liten annons i IDUN.
En platsannons — 10 mm.
stor — kostar endast 2 kr.
50 öre.
Be­ loppet insändes i postanvisning, hvarvid texten lämpligen skrif- ves å postanvisnings blanketten.
desires position in Sweden as Gover­ ness, or Nursery Governess in family.
Well travelled in America and Australia.
Usual subiekts &amp; elemen­ tary French.
Excellent music (certi­ ficated).
Very moderate salary for comfortable home.
Highest referen­ ces from both English and Swedish families.
Address:.
Gibbons, Anglo- Continental Min^s Co., 22 Austin Friars, London E.~C.
2, Tyra Rinmans Konvalescentnem för barn Rikstel.
Hindås.
mottager såväl friska som klena, ej smittosamt sjuka barn.
Skolunder­ visning, kindergarten och pianospel- ning.
Kompetenta lärarinnor, öppet under julferierna.
Prospekt.
T y r a R i n m a n, Ex. sjuksköterska.
- 791 -; PRIS KR.
6: - BEMH0 B ECKEMAHS FOTOGRAFISKA MAGASIN 15 DROTTNINGGATAN IS STOCKHOLM.
FRAMKALLAR - KOPIERAR - FÖRSTÖRAR
Professor CederschiölcP behandlar med egna massage- aietoder mag-, tarm-, reumatiska- och aervåkommor m. m.
Obs.!
Nässvalg- katarr (kronisk snufva) behandlas med instrument smärtfritt.
Hvarda- iar 10 — 12 o. 2 — 5.
Grefturegatan 15.
A .. T.
184 51.
Vett rZ.
&lt; — » MAL / MÖ Kungsportspl.
2, Göteborg.
Tel. 45 46.
(för « — &gt; S.SVERIGES S TÖRSTA V ARUMAGASIN DOK tor Heumar » ClektrisM behandlina - Jjoffeverant &amp; ' p Orientalisk mattutställning nervsjukdomar och.
reumatiska oågår 1 Qkt — 23 Dec.
Oust Ad Torg 6 mitt emot katolska kyrkan åkommor).
D:r A. KARSTE^ Medicinskt Elektricitets-, Ljus- och Röntgeninstitut Kungsgatan 60, STOCKHOLM Behandling af reumatiska åkommor » Gymnastikdirektörsexamen flägges efter 2-årig kurs af kvinn- Ny kurs börjar den 14 sept.
Prosp geni Kapten J.
Thulin, LUND.
Göteborgs Gymnastiska Institut Fullständigaste ettåriga kurs i Lektioner » i Linne sömnad .. Kurder på 2, 4 eller 8 veckor.
Enstaka lektioner efter öfverenskommelse.
För elever kan rum anskaffas.
Karin Egnér.
R.
T.
35 30.
Sibyllegatan 36.
Stockholm.
A.
T.
210 04 Fröknarne Kugelbergs OLOFSFORS Is - ill vid Dala-Husby, 17 km.
från Hedemora.
Referenser: Doktor Erik VOn Bahr, Uppsala.
Prospekt sändes på begäran.
Postadr: Olofsfors pr Dala Hush v. Rt Dala-H nshv 8 Karin o. UUa Kugelberg •S2Se5SS52Ie2r2r252 ?22ee # !S22#eeeS !22222S2ee2SeeéS » 2eSeeesX222208XXXXX0t@2 För småttingarna!
Lefnadstolkningar Utmärkta organ j J u l s a t s n: r 1 4 (— 5 å r), n: r 1 1 (6 — 8 år), hvardera å 10 påbörjade arbeten.
Pr sats 2: 50 - f- frakt och emballage 75 öre.
Mot postförskott från Kindergarten, Strängnäs.
&gt;itarbetas af skicklig astrolog.
Uppgif födelsedag och - år, födelseort, namn &gt;ch fullständig adress samt bifoga 30 öre i frimärken.
Åberopa denna r.idning.
ASTROLOG WILH.
LEIDNER, Strömgatan n:r 10, Kalmar.
OBS F ör Sjukgymnastik o ch Massage Nästa årskurs börjar i Jan Begär utförligt prospekt!
annonsering i landsorten äro följande tidningar: Kurs i m assage o ch s jukgymnastik, Begär prospekt I Stookbolm.
:: Holländaregatan 3.
Kors i massage och Sjukgymnastik STOCKHOLMS MASSAGB- &lt;x G YMNASTIK-INSTITUT Biblioteksgatan 28 Begär prospekt I Arvika: Arvika Tidning.
: Avesta: hasta-Pesten.
!
Borlänge: BorlängeTidnini.
!
Borås: Boräs Tidning.
- Eksjö: E ksjö-Tidningen.
!
Engeihoim: Engelholms Tidning.
Eskilstuna: Eskilstuna-Kuriren.
Falun: Luieà: Harrhottens-Kuriren.
Malmö Skinska Aftonbladet.
Mariestad: Tidning för Skaraborgs län, Mora: Mua Tidning.
Norrköping: Östergötlands Dagblad.
Nyköping: Södermanlands Nyheter.
Nässjö: Nässjö-Tidningen.
Oskarshamn: Oskarshamns Tidnmp Falll-Kuriren.
Gefle-Posten.
Sköfde: Skaraborgs Läns Annansblad.
Halmstad: Hallandsposten.
Sundsvan: Sondsvails-Posten.
Hedemora: Södra Dalarnes Tidning.
Trelleborg: Trelleborgs Allehanda.
Hälsingborg: Helsingborgs Dagblad Uddevalla: Bohusläningen.
Härnösand: Hernösands-Posten.
Umeå: Västerbottens-Kuriren.
Höganäs: Höganäs Tidning.
Uppsala: Tidningen Upsala.
Jönköping: Smålands Allehanda.
Visb y Gotlänningen.
Kalmar: Barometern.
Västerås: Vestmanlands lins Tidning.
Karlskrona: Karlskrona-Tidningen.
Växiö: Smålands-Posten.
Karlstad: Karlstads-Tidningen.
Ystad: Södra Skåne.
Katrineholm: Katrineholms-Kufirnn.
Örebro: Örebro Dagblad.
Kristinehamn: Ansgarii-Posten.
Örnsköldsvik: Qmsköldsviks-Posten.
Landskrona Landskrona-Posten.
Östersund: Jämtlands-Postea.
Linköping: östgiten.
östhammar: östhammars Tidning.
Gefle: joèJitï he? »: - i B dagligen använd gör an- [siktshuden mjuk h sam- [2j| metslen och är säkert ccte- KBEDHSin ^ mot nari £ a » r öda och ™ sp ruckna händer.
Pris2,50 1 P arfym- och Kemikalieaffärer.
botas med kosmetiskt preparat ge aom enkel kur i hemmet.
Hudrod aaden neutraliseras genast; efter ei tid blir resultatet definitivt.
Unde » lång tid användt med utmärkt resul tat.
Erhålles på hvarje apotek fö » 65 öre.
Beskrifning mot 2 porton Recept jämte bruksanvisning diskrei .mot postförskott à 3: — kr.
eftej anmälan till Box 68, Örebro.
FRDSriN är ett af fackmän utexperimenteradt, absolut ofarligt medel mot frost­ skador å såväl ansikte som händer.
Mer än 15-årig frostskada botad!
Cngen humbug.
Stor efterfrågan.
Pris 3:75 +porto direkt från fru A. Hellberg, Box 234, Stockholm.
MisspryQande hårväxt utr otas mefl T rianonpasla utan efterlämnande av märken eller rodnad i huden.
Absolut ofarligt, luktfritt medel — icke pulver.
Bättre än elektrolytisk beh.
Anv.
dagl.
med osvikl.
fram­ gång i min praktik för skönhets­ vård vid behandl.
såväl i ansiktet som å kroppen.
Pris 5 kr.
Till landsorten mot postförsk.
utan ang. av inneh.
Maria Enquist, Institut för Skönhetsvård och Plastiska operationer, Biblioteks­ gatan 6 — 8, Sthlm.
Råd givas kostnadsfritt och förfrågn.
be­ svaras omgående.
V R, 16o bo.
A.
226 62.
J hemväfning intresserade Hemväfning läres lätt och blir mera omväxlande efter en kurs pr korrespondens i mönsteruttagning med di thö rande ämnen.
Tillskrif väf- mästare Ivar Nilsson, Säter.
Köp torkade rönnbär till marmelader, geléer, bakverk m. m. för vinterbehof.
Tj * ders Fröhandel, 1 Stora Nygatan och 7 Oxtorgsgatan, S t o c k h o l m 2.
&gt;-3; TEXTIL- Ç skola J) Norrlandsgatan 16, Stockholm.
Allm.
tel. 98 15.
Undervisning i konstbroderi, knypp- ling, kläd- och linnesöm samt barn­ kläder.
Prospekt på begäran.
ELSA AF TEKNISK FULLANDNINO OCH HÅLLBARHET Rektor Laurells Skolhem i Värmland rekommenderas Godt hem samt effektiv enskild under­ visning t. o. m.
Ring I.
Äfven rek­ reationshem för klena och veka individer.
Telefon- o. Postadress: Nä&lt;sundet Svtnskt fabrikat usqnartia j^ttuxökin Frimärken Underlivslidande i faksimil.
Kompl.
aî • frimärksaml.
Inköp SJ försäljning, b^te f ((Priskurant gratis och franko.
Prof sändning I F. Fournier ' s Eftr. i 1 irftr GENF B Schweiz.
|j| ra || !§ säijes i mindre poster mot post­ förskott till kr.
12:80 pr kg.
Garnprof mot 10 öre i fri­ märken.
Kristinedals, Lidköping.
Våra små slitvargar behöfva nya kläder.
Illustrerad tidning för barnkläders för­ färdigande Dubbelsidig mönsterbilaga gratis till hvarje nummer.
Prenumeration verfcställes å närmaste post­ anstalt eller bokhandel.
Priset är ännu endast 30 öre pr nummer.
Iduns Expedition, Stockholm.
Höjden WALLnaR&lt;, Lärarinna i S: ta Birgittaskolan 1911 — 1917.
GråttCheviot-Strumpgarn Annonsoffortor utbedes.
Kylsaivan förjtör federfu^om Ole^jkyddwédermed Konvalescenthem för Barn, och dylikt^ undtrås bäst genom bruk af lif moders pruta.
Pris 1U, 1 2, 14 kr., med båda rören 15, 18, 20 kr.
Vid köp recept på lämpliga lösningar samt anatomisk bild.
Noliberpulvër 3 kr.
pr ask.
Lifmoderspeglar 2:50.
Prislista mot 10 öre porto.
CARL G. SCHRÖDER, Möllevångsiratan 53 b, Malmö Oumbärlig för husmödrar.
Endast prima och väl juste­ rade: Gitarrer, mandoliner, gi- tarrmandoliner, gitarrlutor, vio­ liner, violonceiler, cittror, kon- sertinor, dragspel, flöjter, kla­ rinetter, mässingsinstrument, sextetter af förstklassig svensk och böhmisk tillverkning, trum­ mor, fodral, strängar och öf- riga tillbehör.
Triumph oner (talapparater och ljudskifvor med frälsningsarméstycken.
Orglar från främsta fabriker.
Hög rabatt vid extra kontant köp af orglar.
Bl fullstän­ dig almanack.
Rikhaltigt, 5:e årg.
innehåller allmännyttigt innthåll.
Be­ märkta författare Rikt illust- re ' ad.
Upp ysande instruk­ tiv.
Omväxlande.
Lämplig julklapp!
Pris: klotb.
i.50.
Erh.
i bokhandeln.
Omtyckt!
Lättsåld!
Hög rabatt, i parti direkt från Lindblads Förlag, Uppsala.
Gynna Iduns Annonsörer!
Ptikt illustrerad varukatalog, innehållande fullständiga varu- o. prisuppgifter, sändes på be- gäran gratis och franko.
X • • • • i dun utgifves denna vecka i A ocb B, Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Stockholm 1917
