# ID: svediakorp-per2292
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,719
# sentences: 1,402
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 44 (1607J A.
30:DE ÅRG.
LOSNUMMER:) 5 ORE. '
X UPPLAGA A. ILLCISTREPADm TI DN ING FOR- KVIN NAN i OCH • HEMM ET!
I FRITHIOF-HELLBERG SÖNDAGEN DEN 2ö OKTOBER 1917.
HUFVUDREDAKTOR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN.
ELISABETH KREY-LANGE.
" Maria Magdalena " på Svenska teatern.
Fru Gerda Lundeguist-Dahlström i titelrollen i Maurice Maeterlincks skådespel " Maria Magda­ lena " på Svenska teatern.
— Almberg &amp; Preinitz foto.
MAURICE M / ETERLINCKS BIB- liska drama " Maria Magdalena " kan, utan ati räknas till diktarens främsta sceniska verk med deras djupa läggning och dramatiska intensitet, hälsas som ett bety­ dande arbete, ej minst ur den synpunkten att styckets central­ figur, helären-bofgörerskan, pa hvars personlighet både ' bildkon­ sten och diktkonsten fråssat ge­ nom tiderna, så att gestalten löpt fara att bli en smula banal, väc­ ker intresse genom den fina psy­ kologi, hvarmed diktaren utfor­ mar hennes väsen.
Om man frånräknar de första scenerna, där världens lust ännu behåller sitt grepp i henne och där skå­ despelerskan icke mäklar ge full illusion å t Magdalenas prakt- och njuiningsälskande sinne och åt blodets hetta, blir allt det följan­ de en rik spegling af ett själslif, som under ångestfylld kamp se­ grar öfver synden.
Särskildf slut­ akten, då tvifvel och frestelser hårdast anfäkta henne och hon till sist, mot bakgrunden af kors- fästningsfumultet väljer sin ståndpunkt att låta Mästaren gå i döden för att det höga i hans lära ej skall besudlas och för­ trampas, är af en storartad ver­ kan.
Här gaf fru L u n d e q u i s t - Dahlström med sin konsls bästa medel en gripande skild­ ring af en människosjäls vånda inför lifvets högsta kraf.
Äfven i öfrigt har stycket fått utmärkta tolkare, hvaribland särskildt må framhållas hr S v e n n b e r g s förträffliga filosofgestalt, en ädel vis, hvars förnuftsklara repliker förde tacken tillbaka till s amkvä- men i Platons akademi, och herr Ekmans lysine unge romare.
Herr J ohansson hade en myc­ ket lycklig scen, då han berättar om Lazarus ' uppväckande — för öfrigt i re gihänseende en af styc­ kets förnämsta.
Uppsättningen förtjänar allt loford.
Nu må man blott hoppas, att den griniga och oförstående premiärpubliken ej måtte ha många sina likar under de följande föreställningarna.
ARIEL.
Bondesonen, som 6fef den sfore reformatorn.
HÅN VAR STOLT OFVER SIN Magdeburg fäste sig däremot härkomst, Martin Luther.
" Jag är outplånligt i hans minne och gaf en bondes son, min tar, tartar och tankarna på det religiösa proble­ mina förfäder ha varit riktiga met ytterligare styrka.
Han fick bönder, " har han sagt.
Om hans bevista en katolsk gudstjänst i föräldrars karaktär kain man bilda all dess prakt i Magdeburgs be­ sig en föreställning genom de römda domkyrka.
Den gjorde ett porträtt som Lucas Cranach må­ mäktigt intryck på hans för allt stort och skönt öppna sinne, hvil- lat af dem vid tiden för Luthers bröllop.
Modern visar oss bilden ket visar sig bl.
a. däri, att han senare söker bevara så mycket af den genom mycket arbete och som möjligt af den katolska inånga barn utsläpade, men sega mässan, äfven då han utarbe­ och plikttrogna bondhustrun.
Glim­ tar den nya protestantiska kyr­ ten i faderns ögon talar om det koordningen.
— Den andra upp- stolta själfförtroendet och den lefvelsert, hvilken bl ottade för ho­ kärfva bondehumorn, liksom hans nom en annan sida af den mäk­ drag röjer den viljestyrka, trot­ tiga katolska kyrkan, var att sighet och stränghet, som så ofta Luther en dag på gatan fick se blef till h årdhet och som injagade den ansedde furst Wilhelm af An- sådan skräck i sonen Martin att halt vandra fram barfota och i han långt senare i sin husiafla, Martin Luther vid 46 års ålder.
Katarina von Bora.
Martin Lu­ med tanke på barndomstidens ån­ Efter • en målning af Lucas Cra­ thers hus tru vid 30 års ålder.
Ef­ trasig botgörardräkt, utmärglad gest och fasa inför den faderliga nach d. ä. ter en målning af Lucas Cra­ af späkningar och böjd under nach d. ä. den tunga tiggarsäcken.
Han myndigheten, inlade den särskilda hade blifvit munk för att frälsa varningen för föräldrar: " I fäder, reten icke edra barn till vrede. "
Mot ligen.
Inga skolpojksstreck synas för Lu­ sin själ.
Var detta månne den rätta vägen bakgrunden af barndomen i hemmet kom­ ther ha fått utgöra en välgörande mot­ att undkomma Guds vrede och den hotande mer det också en särskild klang öfver vikt, tvärtom ökades där skyggheten i hans domen?
Men nu infaller ett nytt s kede i Luther s lif.
dessa ord: " Den,, hvilken som barn lärt natur.
Redan i Mansfeld måste han ock för sig frukta sina föräldrars minsta ord, han fattigdomens skull gå omkring på " Curren- Han sändes till Eisenach, där modern har kommer som man att darra för ett skälf- de ", d. v. s. genom sång och tiggande vid släktingar, tydligen i den förhoppningen att vande löf. "
— Af dessa sina föräldrar ärfde dörrarna skaffa sig bröd — ofta i ställe t ån- dessa skola hjälpa honom v idare.
Denna be­ Luther en aldrig slappnande arbetskraft och gcsifullt flyende för hårda ord.
1 Mansfeld stod räkning slog emellertid fel och Luther fick arbetslust, liksom den sunda fysik som stod också galgen.
Och ett af Luthers mest out­ åter skaffa sitt lefvebröd genom sång och honom bi äfven i de största påfrestningar.
plånliga barndomsminnen var afrättningen tiggande.
Han hade nu utvecklats till en Men han ärfde äfven något af den råhet och där af en fader och hans två söner.
Huru ovanligt musikalisk yngling med vacker klumpighet, samt den oförmåga att hålla mottagligt skulle ej hans känsliga unga sinne sångröst.
Den ansedde borgaren Kunz Cotta yttre måtta, vare sig i ö dmjukhet eller stolt­ vara för de berättelser som modern där­ och hans hustru lade märke till honom och het som gjorde det svårare för honom själf jämte omtalade om den farliga och skräck­ snart upptogs han i deras hus som gäst, i de af görande stunderna i hans lif ... Som injagande öfvervärld, som huserade rundt nästan som son.
Och här faller det ljus öfver bonde- och bergsmansson lärde han den omkring, om djäfvulen i bergsverken, mot L u t h e r s h i t t i l l s m ö r k a u n g d o m s l i f.
H a n f å r drastiska terminologi från lagård, åker och hvilken blott St.
Anna kunde hjälpa, om bli medlem i ett hem, grundadt på bärande ärig hvaraf hans skrifter öfverflöda och som skogsrået, om den stygga häxan i grann­ kärlek mellan man och hustru, hans öga gjorde honom så ytterligt populär att man skapet som sökte skada modern, och om möter ett nytt mänskligt ideal: det sunda nästan kan säga att han med ett steg biet månförmörkelsens hotfulla undermening.
Låt hemlifvets sedlighet och skönhet, hvilket s e­ Tysklands störste folkskribent.
Därtill bi­ oss icke öfverlägset le, då vi tän ka på denna nare griper in äfven i hans reformatoriska drog väl ock hans grofva, men dråpliga hu­ naiva öfvertro, utan därvid komma ihåg att gärning. — mor — ett tydligt arf af fadern.
Märkligt no g allt detta som för oss är " grof vidskeplighet Luther kom nära 13-årig till universitetet förblef dock Martin Luther, denne store ny­ hade i det 15:de århundradet ett inslag af i Erfurt, en stad, där tidens alla religiösa danare, konservativ i alla politiska frågor, religiositet, och var därför föremål för alla krafter voro i verksamhet.
Han bodde i ett stort studenfhem, och hade till det yttre härutinnan en motsats till den för folkets fromma katolikers bäfvande tro.
Men icke nog med fasan för alla de osyn­ blifvit fri från den religiösa ångesten.
I samhälleliga, lika så väl som religiösa frihet sträfvande Calvin.
Men det som dock stäl­ liga andemakternas ondska — Luther mötte umgängeslifvet var han glad och angenäm, ler Luther så ojämförligt högt är den omut­ också nu tidens stora religiösa fråga: hur ä l s k a d e m u s i k, o c h l ä s t e d ä r j ä m t e s å f l i ­ liga redbarhet och ärlighet som var drifkraf- skall jag blifva rättfärdig inför Gud?
Hos tig!
att han 1505 förvärfvade magister­ ten i hans hela lif och i synnerhet i hans honom fann den religiösa ångesten särskildt graden inom filosofiska fakulteten och största gärning, den religiösa reformationen.
gensvar, för honom, som lärt sig frukta sin blef genom sin stora begåfning föremål för Föräldrahemmet i M ansfeld var lifvet ige­ jordiske fader, måste naturligen den himmel­ uppmärksamhet inom universitetet.
Enligt nom ett mörkt minne för Martin Luther och ske fadern te sig ännu mycket mera fruktans­ faderns önskan.
skulle han nu studera juri­ där grundlades genom föräldrarnas hårda värd.
Såsom 14-årig sändes Luther till en högre dik.
Då kom i stä llet det för alla öfverrask- uppfostringsmetod från första barndomen skola i Magdeburg.
Faderns förbättrade lef- ande inträdet i Erfurts kloster.
Under s tudierna i Erfurt hade Luther i d ess den fruktan och ångestkänsla, ngestkänsla: som så djupt nadsvillkor ändrade nämligen planerna för rotades i hans själ att den begåfvade sonens ubildning och redan universitetsbibliotek den sedan alltjämt, nu v ar syftet universitetet.
Skolan med dess åter fått i sin hand trots hans naturliga pensionat där Luther bodde, tillhörde den en bibel af den s. k. glädtighet och hu­ väldiga lekmannaföreningen " Det gemen­ vulgataeditionen mor, blef grund­ samma lifveis bröder ", hvilken hade den och under läsnin­ stämningen i hans bästa förreformatoriska undervisningsfor­ gen häraf vaknade den gamla karaktär.
I Mans- men.
Några medlemmar af denna förening åter felds stadsskola, undervisade också i trivialskolan.
De sökte själsångesten inför där Luther tidigt befordra religiöst lif bl.
a. genom att sprida de religiösa pro­ bibeln med tillhjälp af den nyupptäckta bok- blemen.
Han fann började, drefs strängheten ännu tryckerikonsien och skaffade Luther en del i bibeln Gud först längre än i föräl­ af bibeln på tyska.
Att Luther först i Erfurts och främst som drahemmet.
Där var universitetsbibliotek eller t. o. m. först i klost­ domaren, hvil­ det, enligt hans se­ ret träffade på en bibel är således oriktigt.
ken af människor­ nare utsago, idel Bibelns studium inverkade emellertid ej då na kräfde rättfär­ helvete och skärs­ lugnande på hans själ, och i det hela synes dighet och ond­ eld, andligen och, Luther ha varit för kort tid i Magdeburg, för skans straff.
Inför Luthers far Efter en g enom strykmeto- att undervisningen där synbart skulle på­ detta kraf såg han Luthers ^Efter^n målning af Lucas Cra- ~!
nach d ä der, afven kropps- skynda hans utveckling.
Två upplefvelser i den egna synden n a c h d. ä.
- 698 -
W ?~ ': - ?8=i b.
&amp; Stationsinspektor och fru LaTs Engström firade den 18 oktober guldbröllop.
Åldringarna hade för detta ändamål rest upp till hufvudsta- den för att i ett af sina barns — Sf rixredaktör Albert Engström — hem fira högtidligheten.
Förutom sonen Albert samlades kring föräldrarna apotekare Fredrik Engström, fru Erik Sparre, doktor Torbjörn Engström och fru Simon Adde.
— W. Lamm foto.
och odugligheten allt klarare.
Därtill kommo nu äfve n flera yttre händelser att på­ skynda krisen inom honom.
En af han s vänner gick i kloster och påminde väl därigenom om Anhaltfurstens försakelseväg.
En a nnan dog.
Själf sjuknade Luther svår t och dödens fruk­ tansvärda allvar trängde sig på honom.
När han sedan gjorde en resa till hemmet i Mansfeld såg han rundt om de vanställda offren för en pestepidemi.
I allt fann han Guds straffande hand — uppenbarelsebo­ kens vredesskålar, hvilka re dan börjat utgju­ tas.
Så var hans sinne väl förbered!
för det som komma skulle och den 2 juli 1505 skedde den katastrof,- som skulle kasta Luther in på den väg som slutligen ledde till refor­ mationen.
På hans återfärd, vid byn Stot­ ternheim kom nämligen ett blixtslag i hans omedelbara närhet honom att förfärad sjunka på knä under ropet: " Hjälp, he lga Anna, j a g vill bli mun k. "
Detta var medeltidsmänniskans löfte, gif- vef i en stund af öfverväldigande ångest.
Men det var äfven den inre bankrutten i lifskampen.
Ty Luther hade säkert aldrig förut på allvar tänkt fly världen.
rör Erfurlklostret var det naturligen en vinst att få upptaga den redan genom sin begåfning och lärdom namnkunnige magister Martin Luther.
Efter det genomgångna no­ visåret upptogs broder Martin 1506 g enom det högtidliga munklöftet i o rden och var nu skild från världen.
Luther kände ock häraf i början ett välgörande lugn.
Men länge dröjde det ej förrän syndkänslan åter tog öfverhand, fördjupad och stark som aldrig förr.
Man k an föreställa sig den genomgripande sinnesändringen hos Luther, då han, med sin erfarenhet af en jordisk faders stränghet, kan nå fram till o ch i Gud, såsom den him­ melske fadern, finna all kärleks källa!
Vis­ serligen skola vi aldrig glömma hur han i denna kamp hade Kjälp dels af de fromma En c eleber föriofriing.
bröderna i klostret och dels — och mesf — af generalvikarien v. Staupitz, en nobel och djupt religiös man, för hvilken Luther alltid bevarade den varmaste tacksamhet.
Genom honom kallades Luther snart därpå till det nyinrättade universitetet i Wittenberg, där han fick verka såsom fil.
professor, men äfven fortsätta sina i klo stret började teolo­ giska studier.
Och nu vann han principiellt lösningen på sin långa och upprifvande inre kamp: i Romarbrefvet 1 kap. 17 vers fann han Guds ords bekräftelse på sin egen er­ farenhet, att människan aldrig genom egen vilja och eget arbete kan öfvervinna sin synd och förtjäna saligheten.
- Han fann ock att Gud icke är den stränge domaren utan i sanning den kärleksrike fadern, som genom sin son uppenbarat denna sin kär­ leksvilja till människornas frälsning.
Guds rättfärdighet är hans förlåtande barmhär­ tighet, hans nåd, kallade Luther det.
Och denna nåd vinner människan genom t r o. Ett societetsbröllop.
Friherre Carl-Mårten Fleetwood och grefvinnan Sofia Ber­ nadotte af Visborg.
Friherrinnan Sigrid de Geer, född Holfermamn, och friherre Carl de Geer.
Tuppens Zephyr L * tiumcnu RA AIVUCII UR och Ni köper ingen annan.
[^!
Praktkatalog gratis - - oeh franco.
- - Stockholm och Göteborg.
Med denna sin uppfattning af nåd och tro krossade emellertid Luther principiellt hela den katolska kyrkoinstitutionen och dess sakramentala nådeapparat, liksom han om­ värderade hela det sedliga lifvet.
Men fram­ för allt nådde han därigenom fram till det personliga, af alla auktoriteter och mellan­ händer obundna gudsumgänget.
Naturligen insåg ej Luther genast dessa konsekvenser af sin a bibelstudier eller bragte den nya trosupplefvelsen till teoretisk klar­ het i sitt teologiska tänkande.
Det behöfdes eit årtiondes utveckling under fortsatt inre och slutligen yttre kamp för att Luther skulle klart inse och äfven taga de praktiska följ­ derna häraf.
Han st od nämligen alltjämt kvar inom den katolska kyrkan och ansåg sig allt­ jämt som e n g od katolik.
Så kom h ans första Romresa och han fick på nära håll se det djupa sedligt-religiösa förfall, som präglade kyrkan i dess centrum.
Minnet häraf blef en tagg i själen.
Och när andra förhållan­ den framkallade brytningen med Rom, kunde detta minne kraftigt stärka Luther i öfverty- gelsen, att han kämpade för en god sak, liksom det äfven lämnade honom vapen i händerna, då striden mot den heliga kyrkan började på allvar.
Sommaren 1512 v ar Luther åter i Witten­ berg.
Hans Romresa, hade skänkt honom ökadt anseende och förtroende och med h ans befordran gick det nu ra skt.
I okt.
1512 pro ­ moverades han till teol. dokt.
hvarpå Stau- pitz affrädde sin professur i bibelkunskap och uppdrog denna åt Luther, som motvilligt tog emot den.
Så var Luther blifven pro­ fessor i k atolska fakulteten vid universitetet,- på samma gång han var subpricr i sitt kloster.
Genom Luthers föreläsningar som profes­ sor i Wittenberg kunna vi p å det noggranna­ ste följa hans inre utveckling i klarhet.
Allt djärfvare och djärfvare bekänner han viss­ heten om frälsningen af nåd genom tron.
Ur denna kraftkälla bryter sig den folkliga vältalighet fram, som skulle göra Luther till Tysklands största namn i det 16:de århun­ dradet.
Från alla håll s trömma studenter till " Wittenberg; bland dem svensken Olaus Petri.
Wittenbergs borgare trängas kring Luthers predikstol, där han träder fram med ett helt nytt reformprogram — — om ock alltjämt som den heliga kyrkans trognaste son.
Då kom i aflatsstriden ljungelden, som skulle kasta ljus öfver det, som i det tysta redan skett.
Det mest skändliga, som den katolska kyrkan företagit sig är den s. k. aflatshan- deln, eller me d a ndra ord, att sälja Guds rike och den eviga frälsningen för penningar.
Det gröfsta bedrägeri och den lumpnaste penninglystnad lågo bakom detta.
Luther upprördes häftigt häraf och uthärdade ej att tiga inför detta skandalösa ocker med Guds rike, och så sammanskref han de 95 teser mot aflatshandeln, som vid middags­ tiden den 31 oktober 1517 anslogos å Wit­ tenbergs slottskyrkodörrar.
Denna handling räknas med rätta som en af utgångspunkterna för nyare tidens histo­ ria.
Den blef ock den kraft, som satte vår­ brytningen i gång — sedan förmådde intet hejda den.
För Luther hade den närmast till följd, att han i mars 1518 an mäldes för påfven såsom misstänkt för kätteri och i juni sam ma år öppnades under öfliga former - den 3-åriga ke ' teriprocess mot Luther, hvil- ken visat sig vara den i det yttre ledande faktorn för reformationen.
Dess högdrama- fiska detaljer kunna vi d ock ej nu följa, utan vilja blott i korthet påpeka att Luther under hela processen hade sitt starkaste stöd i kurfurst Fredrik den vise, hvilken förvand­ lats till en öfvertvgad lulheranhängare och med öfverlägsen intelligens och diplomati kämpade för både hans person o ch sak.
Ef­ ter den " stora disputationen i Leipzig 1519, då Luther faktiskt bröt med hela det katol­ ska kyrkosystemef och därmed öppet fram­ trädde som kättare, gick dessutom hela den andliga strömning, som kallas humanismen, öfver på Luthers sida.
Snart började det förnäma borgarskapet i de mäktiga sydtyska städerna lyssna på den " Wiitenbergska näk­ tergalen ", som Hans Sachs kallat Luther.
Samtidigt nådde rörelsen Schweiz och skaf­ fade Luther där nya anhängare och med­ hjälpare.
Och alltjämt sökte påfvedömef förgäfves efter en antaglig fördömelseur­ kund öfver Luther.
Slutet blef dock att en villkorlig bannbulla utfärdades mot honom, d. v. s. om han ej inom 60 dagar efter bul­ lans anslående återkallade sina kätterska teser, hotades han och hans anhängare med kyrkans bann.
Men långt ifrån att återkalla går Luther bara oförtruten fram och skickar ut den rad af märkliga skrifter hvari vi möta hans trossatser i lefvande klarhet.
I en af dessa skrifter, " En kristen männi­ skas frihet ", bröt han på det djärfvaste mot hela den katolska medeltidsuppfaft- ningen af människans förhållande både till Gud, vä rlden och sig själf.
Den blef ock or­ saken till den förnyade stora bannbullan mo t Luther och hans anhängare och slutligen till den världshistoriska händelse då Luther k al­ lades att inför kejsaren och riksdagen i Worms försvara innehållet i sina teser.
Då Luther står där ensam inför världens mäktige, med bålets hotande eldflamma för sin inre syn och dock häfdande sin lära, silt samvetes renhet och Guds ords eviga och klara vittnesbörd till människorna, då blef i sanning hans utveckling till reformator full­ bordad, och han blef den historiens store troshjälte, som vi i år fira 400-årsminnet af.
fåren rinna fiks om vaffen ...
ÅREN RINNA liksom vatten spårlöst genom mina händer, snart, för evigt kommer natten och min lampa döden vänder.
Då för alltid slocknar ljuset, då för sent till bot och ånger — arbetet och kärleksruset skugga bli som mina sånger.
Finns där lif på andra sidan, skall .jag längta blott och sörja — längta under stum förbidan att på nytt mitt lif få börja.
Att få göra om alltsamman, sona hvad jag har förbrutit, renare se stiga flamman af ett lif i s ynd jag njutit.
Då skall ock min diktning stråla liksom efter r egnbyn hagen, nu kan skymningen jag måla — d å den stora ljusa dagen.
DANIEL FALLSTRÖM.
- 700 - Vreta och Vadstena kloster.
Med anledning af et i fullbordad!
nydaningsarbete.
Af ANNA LINDHAGEN.
ÖSTERGÖTLAND AR 1 SANNING ETT RIKT benådadt landskap.
Man vet icke vid hvilka er­ inringar därifrån man dröjer helst — v id den tref- liga stiftstaden med dess imponerande domkyr­ ka, vid omväxling en af slätt, berg och vatten vid Omberg, vid de gamla landskyrkornas stämnings- futlhet, vid alla minnesmärken från Folkungasa­ gan eller vid arkitekturen i Vadstena och Vreta kloster.
De båda senare orterna ådraga sig emellertid just nu ett särskildt lifligt intresse.-För Vreta klo­ ster, emedan restaureringen af denna kyrka nu är fullbordad, och för Vadstena emedan där med säkerhet förestå märkliga restaureringsarbeten.
Vreta klosters nya gestalt ett storverk.
Restaureringen å kyrkan hade förberedts länge innan arbetet på våren 1915 tog sin början.
I stor tacksamhetsskuld stå vi för det två och ett halft års långa resfaureringsarbefet, hvilkef har som bekant ledts af professor Curman och för hvilket arkitekt Fant varit anställd såsom stän­ dig öfvervakare.
Med Vret a klosters restaurering har nämligen visats att en fullt tillfredsställande lösning kan gifvas, såväl hvad angår beväring af de historiska minnena, den andaktsuppfyllande stämningen, som tillgodogörandet af skönhets- krafven.
Icke många restaureringar hafva förut nått det de borde.
Som ett undantag må nämnas i detta sammanhang restaureringen af Torshälla kyrka.
Fullkomning är intrycket aj Vreta klosters kyrka, h v i l k e n i s ö n d a g s b l e f i n v i g d.
D e n y t t r e f a ­ saden är befriad från putsen som dolde det äldre materialet.
Kyrkan visar nu sina gamla naturliga fasadytor af fogsfruken kalksfen.
Den västra äldre delen af ohuggna block, det s enast tillbygg­ da koret af släthuggna.
Å koret som förvanskats genom till dess arkitektur ej passande, oformliga fönster, har nu i stället upptagits d e ursprungliga fönstren, de för cisterniensiska kor vanliga: tre smala, rundbågade fönster, krönta af ett kors eller rundfönsfer.
Ytterligare detaljer af ändringar att påminna om äro mindre fönsters upptagande, i stället för de stora, äfven å södra sidan liksom förändringen af tornet på grafkoref, tillkommet på 1700-talet, hvilket kor nu i stället prydes af ett torn som står i bättre proportion till kyrkans hufvudtorn.
Hvad ändringarna af det inre a ngår, så är väl aflägsnandet af murar och läktare, hvilka förut borttagit intrycket af korets sällsynt vackra ge­ staltning, af den största betydelse.
Koret bildar nu en värld för sig af fullständigt grip ande ver­ kan med sin synliga kalkstensstruktur helt i grått och hvift, med ett enkelt sfenaltare som är ytter­ ligare framträdande genom de väl afväg da trapp- afsatserna och prvdt af kyrkans gamla vackra stakar, dessutom icke stördt af någon olämplig bänkfärg.
Om något rum fyller till andakt, så är det visserligen detta.
Att ett så gammalt minne som Inge den yngres kista placerats synligt i ett hörn af koret lägger till känslan af det gudom­ ligas närhet de gamla minnenas helgd.
Koret och kyrkans västra sida förmedlas af ett stort krucifix.
Det är tänkt att endast denna del af kyrkan skall komma att brukas vid den vanliga gudstjänsten.
Där har main också vetat att göra det intimare och på ett lyckadt sätt gifvil mera färgin- fryck.
Bänkarna äro där målade, men behagligt, och orgeln utgör ^en grann färgklick som gör sig bra mot det andra högtidliga.
Från denna del af kyrkan ser man ock så in i de t ståtliga Douglaska giafkoret medan ingången till de mera dystra konungagrafvarna är från koret.
Lefvande ljus, icke elektriskt, skall upplysa Vreta klosterkyrka.
Om man verkligen sätter rik­ tigt djupt värde på att några heliga platser läm­ nas människorna, där andakt och skönhet kunna fullt samverka, så måste man också inse a tt möj-
ligheten att känna gångna ti­ ders stämning bevarad ej kan realiseras med en för vår tid så speciell inrättning som elektriskt ljus.
Likaså kan icke förnekas att ingen skönhetsver­ kan i belysningsväg uppgår mot den lefvande lågans.
Det storartade är att skaparne af Vreta klosters restaurering ha insett detta så målmedvetet att de användt sig af den elektriska kraften, där den bör användas, nämligen till uppvärmning och till belysning i vapenhuset och sakristian.
Men låtit den moder­ na tidens stolta böljor sätta sig inför det heliga rum som är en vacker kyrka, i hvilken sedan många århundraden tillbaka män­ niskornas trötta själar funnit ro.
Minnena af klostret träda nu pietetsfullt fram i det att en ur arkeologisk synpunkt yt­ terst intressant framgräfning af Vreta kloster från nordväst.
neklosfrets till hospital har gifvit dem en afskildhef från världen som bidragit till dels att dessa byggningar icke rifvits, d els ati de behållit afskildhetens stämning.
Den långa klostergången i sjuk­ huset och de med hvalf försedda trapporna, allt lämningar från klostertiden, äro mycket verk­ ningsfulla.
Med lämningarna af nunne­ klostret är detta ännu mera fallet.
De båda stenhusen i vinkel hafva båda i det väsentliga bibehållit sin inredning från klostertiden.
Långa gångar med rum på ömse sidor, sammanhängande smårum i den ena flygelns bottenvåning, den fullständigt oförändrade ka- piielsalen, liksom den så kallade Birgittas bönkammare gifva en så lefvande bild, man nu på det hela taget kan begära, af det be­ römda nunneklostret i Vadstena.
Hvad skall blifva klostrets la minnens frid och en liten stads stillhet, hur anspråkslöst ligger du icke där invid Vättern!
Det är denna anspråkslöshet som utgör en del af din storhet.
Om du mycket yfdes, skulle ditt Va­ saslott icke framträda så storartad!
mäktigt som det nu gör, icke dina Birgittaminnen kunna bibe­ hålla sig så heliga som de gjort hitintills.
Kloster­ kyrkan är felaktigt restaurerad.
Birgittas k y r k a längtar därför efter sin upprättelse, ty att restaurationen 1898 icke är värdig hvarken kyrkans arkitektur eller Birgittas minne, därom äro nog de flesta eniga.
Koret är bortskymd!
af det minst sagdt ej vackra korskranket och bänkarne i samma stil väsnas så mycket de kunna för att störa kyrkans mäk­ tiga intryck.
Först när allt detta, som icke alls hör dit, kommer bort, kan kyrkan framstå sådan Birgitta önskade den: " af slät gärning, ödmjuk och stark ".
Då skall också Birgittakyrkans under­ bara krucifix kunna framträda i all sin storhet.
Säkerligen skulle hvalfven vinna på om strålarna af tegel, hvilka icke alls gå bra emot kalkste­ nen i kyrkan, icke längre blefve synliga.
Vadsfena klosterkyrka.
klostrets grundmur äger rum.
Genom samma förrum till kyrkain, som användes af nunnorna, kommer man genom nor­ ra ingången ut till klo­ stergrunden.
Klostergån­ gen, som ligger midt för denna port, har icke si­ na pelare kvar, man ser endast deras fäste i grundmuren.
Man har nu den vackra tanken att plantera pelare som skola växa upp till hvalf och på så sätt återfå en klostergång, där sä­ kert för besökarens inre syn nunnorna och deras väirld skall komma att framstå ganska lefvande.
Vadstena kyrka kloster, Ett sällsynt ko mp lex helgad ma r k kart uppstå af de båda omgifvande betydliga läm­ ningarna af munk- och nunneklostren, kloster­ trädgården och klostermurarna tillsammans med klosterkyrkan.
Den användning klosterbyggnader- na nu hafva är dem emellertid långt ifrån ovär­ dig.
Munkklostrets apierande till sjuk hus och nun- och skola de också en gång framstå i sin fullkomning?
Vad­ stena, den lämpligaste vallfartsort vi kanske hafva i vårt land för den som vill s öka gam­ Interiör mot väster från Vreta klosterkyrka.
framtid, då på grund af nutidens större fordrin­ gar på utrymme hospitalet anses .böra förflyttas?
Det önskvärda borde väl då vara att klosterstäm­ ningen, som faktiskt än­ nu finns kvar, blefve be­ varad.
Om man tänker på användningen af de kloster som ligga oss närmast, nämligen Hel­ singör och Ystad, så med allt erkännande åt siälf- va restaureringen af Ystads kloster, måste medgifvas att känslan af kloster är mer bevarad i asylen i Helsingör än i den allmänna läsesa­ len i Ystad.
Och det är väl just denna stämning, ur historisk såväl som ur rent andlig synpunkt, det är vår skyldighet att bevara.
&lt; Kommissionen för Vreta klosterkyrkas restaurering.
Fr. vänster:).
A. Hammarström, arbetets byggmästare.
Doktor E. Eckhoff.
Prof. S. Curman.
Landshöfding E. Trolle, ordf.
Lektor Kloch- hoff, Linköping.
Kyrkoherde G.
A. Krantz, Vreta kloster.
Disponent O. G. Svensson, Ljungsbro.
Arkitekt Erik Fant, kontrollant.
Foto.
E. Fant.
Vreta kloster.
- 701 - Det synes då för att nä detta, som om åtmin­ stone kapitelsalen och klostergången, som står i samband med denna,
ÀTT SKRIFVA " TANKEKORN " AR M HM- sann en svår konst.
Man skrifver ju inte gyl­ lene ord, man upplefver, erfar, lider sig till dem.
Ett tankekorn, jag använder detta gammaldags, litet löjliga ord, då jag inte hittar något bättre för en sak, som är en så pass sällsynt odlad konst hos oss, att vi ej fått något modernt namn på den, ett tanke­ korn är något man alltid läser, en hvilopunkt för ögat i sidans skog af ord.
Och alla känna vi d en med löje blandade tomhet, som ett intetsägande gyllene ord ger, samma på­ frestande slitande irritering i smått som jdå vi i vå rt dagliga umgänge har en snäll män­ niska, som inte för sitt lif kan låta bli att krydda sitt tal med ogräs: " Strax litet gla­ dare! "
" Han blef med tiden tämligen fet ".
" En tät dimma lägrade sig öfver Lützen. "
" Af skadan blir man vis. "
" Såna djur finns inte, som pigan sa om krokodilen. "
(Det sista är särdeles omtyckt i s. k. intelligens- kretsar).
Ni kan alla de där långlifvade plattheterna?
Och det finns tankekorn, som inte innehålla just mer.
Liksom d et finns så­ dana, som ha så föga tillämplighet på vårt lif, att de lämna oss besvikna, när vi sökt släcka törsten med dem.
Jag har framför mig ett manuskript, en vanlig anteckningsbok, där under ett helt lif e n människa i några ord format olika er­ farenheter.
En människa, inte en författar­ inna, en maka, en mor, fast hon är allt detta och är det på djupt allvar, utan en människa helt och fullt.
Aagot Gjems-Selmer, som den 27 oktober nått milstolpen 60 år, är öfver allt annat en människa.
En lifstörstig, glad och stark människa, med förmåga att lida, och i s am­ ma mån kraft att glädas.
Jag vet ingen, som älskar lifvet så som hon.
Och med lifvet menas inte som i d åliga romaner, diskussio­ ner vid restaurangbord om böcker, som icke äro lif, eller om teater, som — är teater.
Nej, naturen, så som norrmän kunna älska natur, och det är vanligen mer än vi, hemmet och allt som lefver däromkring.
Mor A agot, som hon k allas af vänner, skall ses i sit t hem.
Många som firas när de fylla sextio år, tycker man sig känna utan att ha sett dem hemma, många blomma bäst ute, inför främlingar.
Men Aagot Gjems-Selmer utvecklar hela sin rikedom i sitt hem.
Hon bor nu i nte heller i sta d.
Hennes man, doktor Selmer, är provinsialläkare i det stora distriktet kring Aas — så stort att det, när han drar sig tillbaka, skall delas i fre — och följaktligen bor man på landet i en stor villa med trädgård och höns.
Ett hus som är proppadt med böcker och minnen från re­ sor.
I matsalen stå tre bordsflaggor, den norska, danska och svenska, ty likt många intellektuellt arbetande norrmän har fru Gjems-Selmer funnit kanske större reson- nans i Danmark och framför allt i Sverige.
För vårt land hyser hon en svärmisk hän- gifveohet och känner också Sverige väl lik­ som hon är lyhörd för nyanserna i vårt språk.
Man skall se henne gå stor och ståtlig samt bönekammaren borde vara sitt - get ändamål.
Ett museum eller en vallfartsort, hur man vill kalla det.
Ofriga partier af klostret, som genom sin indelning i smårum väl lämpa sig att bebos, kunde inrättas som kommunal asyl eller såsom tillflyktsort för människor från hela landet, hvilka dit ville komma för att få en tids ro.
För det senare fallet kunde man tänka sig bildandet af en stiftelse, af hvilken vistelse i klostret läm­ nades " gratis som en art af stipendium, eller mot betalning, till människor, hvilka behöfde arbets- lugn eller hvila.
Klostret skulle då ännu en gång kunna blifva en plats, där människorna sökte ro och andakt.
Aagot Gjems-Selmer 60 år.
En hemmets renässanskvinna.
med de sydländskt blixtrande ögonen — fast nej, icke sydländskt!
Ty det finns det äkta nordiska vemodet i dem, som aldrig speglas hos söderns indolenta kvinnor — o ch ställa i sitt hus, omgifven af sina döttrar, och sköta den rika bärskörden, söm man med äkta norsk tradition också gör ljufligt vin utaf i slora ankare.
Men aldrig har iag som här sett praktiskt arbete så naturligt samman- vätdt med intellektuella i ntressen.
En f örmid­ dag i somras var så betecknande.
Vi rensade krusbär — och åto lika mycket!
— och voro alla samlade på " haugen " i trädgården un­ der en jätterönn, som sträcker sina bärkla­ sar öfver en i kullen ingräfd naturlig soffa.
Någon af oss svenskar kom att tala om ut­ trycket: Du hade champagne, men du drack den inte.
" Det står i Lille Eyolf och jag har vunnit ett vad på den saken, " sade någon af oss.
Men Ibsen har lånat ordet från Welhaven, det visste inte vi.
Och Aagot hämtade den slitna gamla boken, en antologi af Norges bästa äldre diktare, och läste för oss dikten, om de skränande unga republikanerna, som ropat på champagne, men förstummats af krigaren i v rån, som fått ärr i strid och tysta och skamsna läto de champagnen stå.
Det blef ett minne för lifvet, den gamla, i dag så lefvande dikten, som lästes för oss med Aagot Gjems-Selmers härliga stämma, mjuk och varm som de få röster, hvilka från sce­ nen bli odödliga liksom fru Hvasser-Engel- brechts och fru Fahlmans och lästes denna vackra sensommardag ute i det fria, där vi sutto med händerna fulla af arbete med jor­ dens frukter.
Men de gyllene orden?
Ja, det är två jag har funnit i manuskriptet, som synas mig karakäristiska bland andra.
" En man i ordets ädlaste betydelse är all­ tid det högsta i kvinnornas längtan.
Detta är sant, antingen de pipa eller ryta motsatsen. "
— När kvinnorna tala om sitt känslolif ha männen blott ett svar: du öfverdrifver.
I dessa båda, till synes så motsatta ord ligger en uppriktighet och en känslostyrka, som är helt kvinnlig.
De uppenbara rikedo­ men hos kvinnor, som icke blott vegetera, ly parasiterna räkna vi inte.
Aagot Gjems- Selmer pekar i så mycket hon skrifvit på kvinnornas plats i världen som upp­ fostrare, deras kall att sätta in i det allmänna af sitt hjärtelag och sina kraf­ ter.
* Men hon har som få andra sett hvad - 702 - kärleken har af värde.
Ingenting får vara surrogat, icke arbetet ersättning för kärleks­ lycka, icke hemmet bara.
en vrå, hvarifrån man längtar att komma ut och bli något.
Hon har själf erfarit den slitning, s om är ett af den moderna kvinnans svåraste problem: slitningen mellan en konstnärsbegåfnings dragning och kraf och mellan hemmets och moderskapets kraf.
Hon lämnade den sceniska banan för att följa sin man till det nordligaste Norge — boken om det bistra och rika lifvet d äruppe, " Den gang ", om ma­ kens och läkarens hjältemodiga arbete för de ringa af sina landsmän, känna vi i Sve­ rige väl.
Men jag vill icke säga att hon offrade sin bana som skådespelerska, ty hon har icke stannat stilla för att begråta förlorade sceniska triumfer.
Hon har gripit sig an med annat som fanns att ta upp, hen­ nes egna barn lärde henne det i barn- psykologi, som hon förf vidare, bl.
a. på en stor föredragsturné i Sverige och hon har nu senast hållit ett fredsföredrag i Nobel­ institutet i Norge.
Aagot Gjems-Selmer har tidigt pekat på hvad det husliga arbetet är värdt.
Vi h a lärt det nu, särskildt under kristiden, men hon har långt före detta talat om det gagn kvin­ nor kunna göra i sitt hem och som inte är bara slentrianmässig huslighet, utan plan och kompetens.
" Det husliga arbetet — li ll sy nes så fjärran från andligt lif.
Men det är det dock icke, det ligger mycken tanke och kär­ lek bakom en husmors gärning, i behofvet att bringa ljus och värme där man är ställd — a tt underlåta det är det i alla händelser inte mycken själ uti!
Men under det dagliga arbetet upphör icke det inre lifvet, äfv en om det icke tar sig litterärt uttryck.
När man har fått iof - att lefva 60 långa rika korta år, då har man bara oändlig anledning till och behof af att tacka — tacka och bedja att det icke har varit förgäfves, att det måtte finnas en liten grön, fridlyst fläck där ens lifsträd har stått. "
Om det andra gyllne ordet härofvan ut­ trycker litet missmod — det missmod, som alltid uppstår hos starkt kännande män och kvinnor i den eviga brytningen mellan mäns och kvinnors naturer — så blir grund­ temat för Aagot Gjems-Selmer dock ett tack.
Och det är visst, att en grön fläck på jorden har allt hennes sanningssökande skapat.
•Hennes böcker ha öfversatts till många språk, tyska, holländska, polska och många fler och öfverallt ha människorna känt ett hjärta slå, fått lefva med i e tt hem.
" Ett hem för människor " har hon kallat ett drama (1901) och här har hon lagt ner just detta, som framför allt gör henne förstådd af kvin­ nor — a llt hvad det kostar att vara en hel människa i v åra tider och samtidigt vara en kamrat och hustru åt sin man, en verklig mor och så till si st ha ämbetet att sköta ett hem.
Det finns ett religiöst drag hos Aagot Gjems-Selmer.
" Det religiösa behofvet hos människorna kommer aldrig att dö.
Det är bara formerna som växla. "
1 det Selmerska hemmet kan man arbeta och glädas och man kan hvila oc h själf skapa sig en inre värld — de båda sista sakerna äro icke så vanliga i normalhemmen.
Detta ä r sannerligen ett hem för människor.
Det har blifvit de t med åren, långa rika, pröfvofyllda år för två trofasta makar.
Ett hem, det är något af det nöd­ vändigaste och bästa som finns — hur synd att icke alla de, som genom Aagot Gjems- Selmer fått så mycket och som nu sända henne tankar på sextioårsdagen, fått se henne i hennes eget.
VERA v. KR / EMER.
Fru Aagot O i e m s-S elmer ämnar ge en författarafton i Stockholm omkring-den 11: te no­ vember, hvarvid hon skall uppläsa af sina egna arbeten.
minisfären J. Heiner, utrikesminister.
E. Löfgren, justitieminister.
N.
Eden, statsminister, E.
A. Nilsson, krigsminister.
E. Palmstierna, sjöminister.
A. Schotte, civilminister: Hj.
Branting, finansminister.
V. Rydén, ecklesiastikminister Alfr.
Petersson, jordbruksminister b. Petrén, konsultativt statsråd.
O. Undén, konsultativt statsråd De små ßemmens utsfäffning i TConstßaffen.
BARBRO OCH ERIK HADE STÄMT MOTE vid Konsthallen tidigt på söndagsförmidda­ gen för att i lugn och ro få sätta sig in i Hemutställningens interiörer.
Barbro hade hjärtklappning, då hon trädde öfver tröskeln iill skulpturhallen, ty inom dessa väggar bodde hennes sista hopp.
Man gift.er sig inte i des sa tider på 3,500 kronors årsinkomst, om boet, äfven det allra mest primitiva, skall sluka det dubbla af denna summa.
Hon h ade börjat helt hoppfullt en rundvandring hos möbelsnickare och i bo sättningsaffärer, h ade så småningom drifvits allt längre ut i Stock­ holms periferi till afbetalningsaffärerna, där småfolket köper sina paneldivaner med två- mansbäddar och byråer i imiterad valnöt.
Hennes hjärta hade under dessa vandringar sakta men säkert sjunkit o ch sjunkit, tills de t tycktes placeradt närmast skosulorna.
Det kändes som om hon trampade på det, och det gjorde ondt.
Hon ville äga vackra sa­ ker i sitt hem, hennes och Eriks, men om de skulle vänta tills de vackra sakerna blefvo tillgängliga för dem, kunde de lika gärna uppge alltsammans.
Barbro, som hade an­ lag för pessimism, närde en hemlig misstro äfven till denna nya utställning — för " de små hemmen " gudbevars — och så utba­ sunad, som den blifvit i pressen.
— — Dä r­ för gick hon först rakt fram vid Eriks sida, utan att ägna nysilfvermonirerna med de prydliga modellerna till skedar och gafflar och de små hemtrefliga teköken och kaffe­ kannorna så mycket som ett ögonkast.
Men Erik stannade hos Rörsfrandsporslinef och så fick hon lof att titta.
Hon hade be­ redt sig på någonting i samma stil som det förfärliga allmogemönstret med kladdar i blått, rödt och grönt, som hon hatade, men i siället såg hon prydliga, enkla pjäser, de­ korerade i blått, brunt eller grönt och med glasyren tonad därefter.
- 703 - — Mycket bra det här, du Barbro, utlät sig Erik, och hon nickade instämmande re­ dan gripen af det nya hon såg.
De gingo rundt montern och tittade på Gustafsbergs- ufställningen, och Barbro fann de aflånga faten med sin tvära rundning och midideko- ration i blått alldeles utmärkt lämpliga för sitt blifvande hushåll.
Och så glasen från Kosta och Orrefors!
Tänk att hon skulle få upplefva en prydlig, estetiskt tilltalande billig vattenkaraff.
Det skimrande blå i glasskålar och fat gjorde henne riktigt upp- lifvad, det var formen lika mycket som fär­ gen, som hade denna goda verkan.
Det enkla glaset hade blåsor, men hvad betydde det, när föremålet som helhet beredde en estetisk tillfredsställelse.
Med en nyväckt förtröstan till Hemutställ­ ningen, tog Barbro Eriks arm och de fördju­ pade sig i rumsinteriörerna.
— Det är verkligen mycket trefligt med
redan så intresserad, att det fick vara detsamma hvad Erik sade.
— ja g skulle kunna försona mig med att bo i d en här enrumslägenheten, förklarade Erik n ådigt efter en stund.
De stodo inne i arkitekt Harald Bergstens interiör med den betsade björkmöbeln, klädd med rödt och svart- randigt tyg.
Barbro gick och satte sig i d en stora stop­ pade länstolen och såg drömmande och eftertänksam ut.
Hon inpräntade detaljerna af rummet i sitt minne.
Den gröna, fyrkantiga kakelugnen på fötter och med en liten nisch lagom att ställa en prydnadsvas, den för- troendegifvahde klaffbyrån, det runda bordet, soffans fasta konstruktion och de väl proportionerade stolarna.
sådana mildi lj usblå iapeter tili målade furu­ möbler, sade Barbro, då hon kom in i arki- teki Malmstens enrumslägenhet.
Och för att vara en utdragssoffa är den här tilltalande, eller hvad tycker du, Erik?
Erik profvade stolarna och konstaterade att man satt bra på dem och strök på mål­ ningen, s om om han ville känna om den var rikigt torr.
Den såg mindre d öd ut än vanlig furumålning, fast han kunde inte riktigt kom­ ma underfund med, hur denna effekt åstad­ kommits.
Möbeltyget i brons och rödlila af bomull tyckte han också om, och interiören hade något hemlikt öfver sig, som han njöt af.
Medan Barbro undersökte köket tog han reda på priset för denna inredning.
" Om­ kring 450 kronor ", stod det på väggen.
Allti­ hop skulle duga riktigt bra åt oss, tänkte han, bordet, s tolarna, se­ kretären, som tjänar till byrå, — b ra idé, det där — men vi ha inte vanan att ligga i ' ut dragssoffa.
Det förstås, betydligt bättre än tvåmanspanel- divan är det ju — — — — K om och se på det bedårande köket, sade Barbro i detsamma, hon hade kommit tillbaka för att hämta honom, det är något slags ljusblå bond- rokoko, alldeles förfär­ ligt trefligt.
Ett sånt kök vill jag ha!
— Du kommer säkert att vilja ha hela hemut­ ställningen, om du börjar på det här sättet, sade Erik på det afkylande säft, som brukade reta Barbro, men nu var hon RUM ME D KAKELUQNS$P1S AF MA LMSTEN Hvad kostar härligheten, frågade hon.
— Omkring 900 kronor, svarade Erik och hon suc­ kade.
Det lilla k öket i röd­ brunt och ljusblått verkade också hemtrefnad och för­ fining i fö rening, ty äfven ett kök kan ha en viss air af förnämitet eller vara hopp­ löst vulgärt.
De gingo vidare och funno många goda uppslag för ett litet hem.
De trefliga hyl­ lorna f ör porslin på väggar- i köket kunde man visser­ ligen ha något att invända mot därför att porslinet ut­ sattes för damm, men hvad de med ytterst enkla medel gjorts tilltalande och hvad de skilde sig fördelaktigt från vanliga kökshyllor om färg, blef förtjust i med det lysande blå mö ga, enkla möblerna, Eril hat till utd ragssofforna, Spoléns sängkammare, i mö rkpolerad björk tillf smak för det gedigna Som helhet fann han d&lt; nästan motsvara sina.
komfort i enkelheten, t möbler i n aturfärg och gulärf bord och en ch förmöget borgarhem, i i mahogny, — så skuli något emot att inrätta s redan bragts till att of 1 lek, Malmstens enrumsli mellan den dyra björki och Nordiska Kompanie sina mörkpolerade möL förmögna ut.
Fast det i Nordiska Kompaniet ivckte bäst om.
Den d£&gt; dörrar, så att man såg det omålade träet eise framträdde i all sin het, det var verkligen köksskänk man kunde rutiga bomullstyget, so tjäna till skä rm för lamp, också.
Men den gullac.
ren, som hörde till intei främmande för.
Jag må '
Barbro, som tyckte arkitekt Åhréns rum beltygei och de redi- som bar ett hemligt stannade för arkitekt De enkla träsängarna alade hans medfödda och ändamålsenliga, mna tvårumslägenhet rdringar på en viss ivardagsrummets ek- svart med ett rektan- iffonjé, som verkade ^st den icke utförts e han icke alls haft ig.
Men Barbro, som / erge sin första kär- igenhet, vacklade nu nöbeln à 900 kronor: ts hvardagsrum med ier, som sågo Ytterst var egentligen köket 5 interiör, som hon r skänken med glas- jorslinet innan för och dt, så att ådernätet dekorativa nyckfull- ien mest raffinerade tänka sig.
Det röd- n till och med fick m i tak et, gillade hon kerade sängkamma- iören, kände hon sig ?te ha en riktig kö ks- björn gömd inom mig, eftersom jag blifvii så intresse­ rad af kök, tänkte hon.
Barbro hade nu nått det stadium af ungdomlig hän­ förelse, då hon beundrade så godt som allt hon såg.
Hon lade särskildf märke till den prydliga elektriska arma­ turen, enkla trästakar med skärmar, som voro lätta att åstadkomma, eller kronor af hamrad plåt.
Hon fick nästan tårarna i ögonen vid tanken på att alla dessa ansträngningar att skapa de små hemmens irefnad hade gjorts för henne och Erik och tusentals unga kvinnor och män i samma ställning som de.
Erik såg icke fullt s å kritiklöst oc h omedelbart på saken, han hade vissa an­ märkningar att göra och vissa önskemål att komma med.
NORDISKA KOMPANI 1 — Att dom inte tänker på att det nästan alltid blir löss i utdragssoffor i arbetarhem, sade rösten, och hvad skall dom fattiga stackarna göra med en v a g g a, där står den minsann och skäms för sig, plats tar den och för smal ä den för att lägga en unge i, oc h vigst är det sant att den är fastgjord, men aldrig har jag sett något så opraktiskt i min tid.
Och kök ena sen!
Hvar ska dom baka, när det är zinkplåt öfver hela bänken, och hur tro r a rkitekterna att fattigt folk, som flyt­ tar ofta ska kunna släpa med sig en köks­ skänk stor som Noaks ark.
Och jag skulle aldrig kunna förmå mig att bo i såna här små mörka rum, de t säger jag d å, om jag s å vore aldrig så fattig!
— Kom så gå vi, sade Barbro lågt till Erik.
Jag kunde ha sagt människan förstås, att somliga köksbord kan vändas och ha då bak- skifva på andra sidan, men det hade nog inte tjänat någonting till, eller hvad tror du?
Den som inte förstår att många rum här må­ ste ha sekundärt ljus, lär väl föga begripa en en­ kel upplysning, därför att hon inte vill f örstå.
Men det finns inte många af hennes sort, som väl är!
— Nej, Sade Erik, de flesta förstå nog, att det­ ta är första steget till en ny tid.
Mycket står ännu på experimentets stadium, men du och jag, som hör till den nya tiden — och gudskelof för det!
— vi är tacksamma, eller hur, liten?
QLAS - IQA P OftSUN Men han fann stort behag i den harmoni i form och färg, som bredde sig som en atmosfär kring hemut- stältningens alla föremål och som han omedvetet insöp.
De hade kommit in i ar­ kitekt Spolens hvardags-, rum fill enrumslägenheten och Erik tyckte sig trifvas bra med de målade väggar­ na, som hade en enkel cha- blonteckning i ett spridt mönsiter öfver sin yta.
Då hejdades de af en hvass och genomträngande.
stämma, som kom från soffan.
Där satt en fundlagd medelål­ ders dam bekvämt tillbaka­ lutad och de kunde icke und­ gå att höra hvad hon sade: Pressfotobyrån och E.
Holmen foto.
Spefmannen.
Tlf Tlicfiard Qusfafsson.
" Svenska taflor och berättelser och del ä r u r nämnda samling Idun med benäget tillstånd härmed med­ delar berättelsen " Spelmannen ", ett typiskt prof på den flärdlösa och ljust lyriska berättarkonst, minnan­ de om Tidemans och Amalia Linde­ grens genretaflor, som odlades här under det årtionde, hvilket föregick 80-tcils-realismens stora genombrott.
RICHARD GUSTAFSSONS FÖR- futtarnamn är icke så k ändt af den nuvarande generationen som det var på 1870-talet, då hans " Svenska taflor ", men framför allt hans " Sa­ gor ", illustrerade af Carl Larsson och C.
G. Hellqvist, framkallade lö­ sevärldens förtjusning.
Nu förbe- redes emellertid på Albert Bonniers förlag en halfsekelupplaga af hans — Ville h an?
— Du kunde just ta ' fioln och gå ner till bruket i kväll.
Simon svarade icke utan gick tyst bredvid modern.
Gumman bröt tystnaden och sade: — Går du, Simon?
— Jag spelar inte till dans, det där skummet gnistrade i solskenet.
Han vet du, mor — sv arade han.
Tigande följdes mor och son in i stugan.
tänkte på strömkarlen, som enligt folktron är den skickligaste speleman, och som under­ Dit inkommen, började gumman att lösa upp stundom lär sin förtrollande konst åt männi­ sina båda knyten, och med förvånade blickar skor.
I bygden gick den sägen, att Simons såg Simon hur modern tog fram än ett stycke farfars far hade lärt sig spela af strömkarlen ost, än en stor limpa, ä n ett s tycke fläsk och och därigenom blifvit vida berömd.
— Om några sillar.
— Hvad är det, mor?
jag blott kunde få höra honom spela — — Hå, jag ville att du skulle ha ett godt tänkte Simon, och till sist önskade han till och med att få strömkarlen till lärmästare.
mål på helgdagsafton.
~ Hvem har gifvit dig allt det där?
Men då kom han ihåg det öde, som drabbat — J ag har fått det vid bruket.
hans farfars far.
Enligt d en gängse berättel­ sen hade man en morgon funnit honom död i Gumman vände sitt ansikte från Simon.
älfven, med fiolen krampaktigt sluten fill sitt — Af hvem?
Greta svarade icke, utan började ifrigt a tt bröst.
Vid d etta minne ryste Simon, men det hindrade icke att han en stund därefter åter syssla med skaffningen.
Simon gick nära önskade att strömkarlen skulle uppenbara til!
hen ne, men såg ned.
sig för honom.
— Det är länge se ' n, jag förtjänte en skil- Plötsligt hörde Simon något, som prass­ ling — s ade han.
lade nedanför stenen, och ögonblicket där­ — Hå, inte så länge se ' n.
efter märkte han att någon kom upp bakom — S tackars mor!
— S imon drog en djup honom på klippblocket.
Simon skälfde som suck.
ett asplöf " och vågade icke se sig om.
Hans — Det går ingen nöd på mig, k ära gosse.
uppjagade inbillning sade honom att det var — Jag glömmer arbetet och sitter da ' n något öfvernaturligt, och han tyckte att hela lång med fiolen.
hans varelse förvandlade sig till s ten.
An­ — Den är också din enda glädje.
dedräkten hämmades, och hans skrämsel — Men så kan det inte gå.
nådde sin höjd, då han kände en het och — Hå, om du arbetar litet mer ibland, så flåsande andedräkt tätt intill sin kind; men i räcker det nog för oss.
samma ögonblick såg han ett iurfvigt huf- ~ Det ska jag göra, mor.
vud sträckas fram öfver axeln, och vid åsy­ Simon gick för att sätta sig på den blå- nen däraf drogo sig Simons läppar till ett målade kistan, som stod invid ena väggen; hjärtligt leende.
men i stället stannade han framför den och — Är det du, Mulle!
— u tropade han och stirrade med uppspärrade ögon på en i v äg­ slog sin arm om halsen på en stor svart gen inslagen spik.
Det var där, husets dyr­ hund, som nu kom fram hel och hållen.
— baraste egendom, det stora fickuret af mäs­ Hvar har du mor?
sing, brukade hänga.
Nu var det borta, och Mulle viftade med svansen och hoppade vid denna upptäckt började Simons hjärta ned från stenen.
Simon följde efter honom att klappa så högt, att han tyckte sig höra och skyndade mot modern, som med ett dess slag.
knyte i hvardera handen sakta kom fram på Simon vände sig till mo dern och frågade; gångstigen från skogen.
— Hvar är klockan, mor?
— Hans röst dar­ — Hvar har du varit, mor?
— frå gade Si­ rade, och hans ögon blickade ängsligt på mon oc h befriade modern f rån hennes börda.
gumman.
* — Jag kommer från bruket — svarade — Den kommer snart igen — svarade Det var midsommarafton och solen stupa­ gumman och nickade.
Greta utan att se upp.
— Hvarför bad du inte mig följa med?
— Hvar har du gjort af den?
de mot väster.
Allt Var så stilla och fridfullt — Hå, du spelade, när jag gick.
kring den lilla kojan uppe i skogen, endast Greta såg upp på Simons ångestfulla drag — Du kunde väl ha behöft hjälp.
Det var och sade sakla: — Handelsman fick den forsen brusade och en sakta vindfläkt rass­ som pant för det här.
— Hon pekade på lade i hängbjörkens gröna fransar.
Plötsligt ingen lätt börda det har.
— Jag är van att släpa ... Går du ner till maten.
dallrade genom luften en klingande ton, so m Simon satte sig ned på kistan och dolde snart efterföljdes af flera.
Ljudet kom från bruket i kväll, Simon?
— Ja g tror inte det, mor.
ansiktet i sina händer.
älfven, och den, som icke visste att Simon — De ha en vacker midsommarstång där­ Gumman stod en stund och betraktade ho­ brukade sitta där, kunde lätt tro att ström­ nom kärleksfullt.
Sedan hon med förklädet karlen spelade för att locka någon till sig.
nere.
— S åå.
torkat bort en tår, som stannat på kinden, På ett stenblock satt Simon och lät — P atron talte med mig i dag.
gick hon fram till Simon och fattade med sin kära fiol s junga om den sköna sommar­ — G jorde han?
båda händer om hans hufvud.
kvällen.
— Han hade hört talas om ditt spel, sa ' — Trösta dig, gossen min, när det blir När han slutat, försjönk han i tankar, un­ bättre da ' r, så lösa vi igen klockan.
der det att blicken s \ äfvade hän mot f orsen, han, och han ville gärna höra dig.
STILLA OCH KLAR RINNER älfven fram nere i dalen, men till dalen slingrar den sig genom sko­ gen, och där fradgar den ibland emot stenar och vindfällda träd.
Skogen höjer sig allt mer och mer och slutar i en bergkam, där en­ dast småtallar, björkar och hvit- mossa tala om hur skönt det är att lefva.
Vid foten af berget störtar älfven ut­ för en brant och stänker skummet långt ut öfver en öppen gräsbevuxen plats, som bil­ dar en öppning uti sko gen.
Under den stora hängbjörken skymtar fram en rödmålad koja, hvars hvita fönsterbågar göra ett starkt afbrott mot den mörka färgen på fu­ rorna, som i bakgrunden höja sina kronor mot skyn.
1 st ugan bor änkan Greta Persdotter och hennes son Simon.
För ett halft år sedan bodde där fre lyckliga människor, ty då lef- de Simons far, som försörjde sig och sin familj med att flotta timmer utför älfven.
Simon fick ofta vara med fadern och hjälpa honom, ty det var gubbens mening, att gos­ sen i kommande dagar skulle förtjäna sitt uppehälle på samma sätt; men det arbetet ville icke gå riktigt bra för Simon.
Det var dock icke af lättja, som gossen försummade arbetet, utan orsaken var en helt annan.
Fadern hade varit en god spelman och mån­ gen gång på sin fiol sp elat upp till dans för bygdens ungdom.
När Simon bief så gam­ mal, att förståndet började komma, lärde gubben honom att handtera fiolen, och se­ dan den dagen var det som förgjordt med gossen.
Satte föräldrarne honom något för händer, så glömde han det vanligtvis för att lyssna på forsen, eller på trasten, som lät höra sina locktoner långt inne i sk ogen.
När han kom åt, tog han fiolen från väggen och smög ut i skogen, där han lät strängarne ljuda, än likt vindens sus i träden, än likt fåglarnes kvifter.
Så förgick tiden, tills Sim on fyllde sexton år, och då dog hans far.
Nu var han sin gamla moders enda stöd och skulle genom sitt arbete föda både henne och sig, men oaktadt hans goda föresatser tog hans kär­ lek till fiolen ut sin rätt, nästan lika mycket som förr, och bristen trädde för första gån­ gen in i Gretas koja.
- 706 -
Simon steg upp och började gå fram och åter på golfvet.
Slutligen stannade han framför fiolen, som han hängt upp på väg­ gen.
Hans blickar mörknade allt mer och mer, och hans händer knötos, som om han stod framför en fiende.
— De t är du, som är skulden till eländet - mumlade han och slet ned fiolen från väggen, hvarpå han höjde den öfver hufv.u- det, för att i ett slag krossa den mot golf- vet.
Men i detsamma kände han sin arm omfattas af moderns hand, och då var all hans kraft bruten.
— I Jesu namn, tänk dig för, Simon — sade gumman och tog fiolen ifrån honom.
Simon släppte instrumentet och stapplade åter till kistan, där han satte sig och brast i gråt.
En stund därefter gick han ut och var borta i fler a timmar.
Då han åter trädde in i stugan, var han lugn, oc h ett beslutsami allvar hvilade öfver hans drag.
Under hans frånvaro hade modern lagat i ordning kvällsvarden, och då han kom in, gick hon emot honom och sade: — Låt o ss nu ä ta och vara glada på helg­ dagsafton.
— Tack, kära mor, jag är inte hungrig — svarade han.
Simon gick till fönstret och såg ut.
Solen hade redan sjunkit ned bakom bergsryggen och det led emot kvällen.
Sedan Simon en stund stått försjunken i tankar, höjde han hufvudet.
Han gick och tog ned fiolen från väggen och lindade in den försiktigt i en duk.
Greta såg förvånad på honom men sade ingenting.
— Far väl så länge, mor — s ade han och gick mot dörren med fiolen under armen.
— Hvarf går du hän?
— Till bruket.
Gretas ansikte klarnade, och hon nickade gladt.
Simon öppnade dörren och gick.
Nere vid bruket vimlade det af folk.
Midt på den stora gårdsplanen höjde sig den blomsierklädda majsfången hvars bekransa­ de armar pryddes af granna fladdrande band och förgyllda ägg.
Invid foten af stån­ gen stod ett fat rest på ända och på fatet en stol.
Det var spelmannens plats.
Under lindarne vid gårdssidan stodo trädgårdssto­ lar i rad, och där satt brukspatronen med sin dotter Gerda.
Bredvid dem syntes en mängd främmande personer, som voro in­ bjudna att tillbringa midsommaren hos den gästfrie ägaren af bruket.
Dansen var redan i g ång.
Spelmannen, en gammal gubbe, gned strängarne på sin fiol med sådan ifver, att svettdropparne sipprade fram på hans fårade panna.
Att en och an­ nan ton ljöd falsk och skärande, låtsade ingen om, och endast fröjd och belåtenhet lyste på allas ansikten.
Polskan iog slut, och gubben spelade upp till en långdans.
Bruks­ patronen och hans gäster blandade sig bland folket, och snart ringlade sig folkskaran i än vida, än trånga kretsar kring majstången.
På vägen från skogen närmade sig en ensam vandrare.
Det var Simon, som sakta skred framåt mot de dansande.
Spelmannen tystnade, och långdansen upplöstes i ett brokigt virrvarr.
Simon stan­ nade på kort afstånd från de andra och tycktes öfverväga med sig själf hur han nu skulle bära sig åt.
Att gå fram till bruks­ patronen ville han inte gärna, men spela måste han ändå.
De af folket; som blefvo varse Simon, sågo förundrade på honom, ty han brukade aldrig komma till deras nöjen, och allra minst med sin fiol.
Några unga flickor bådo den gamle spel­ mannen om ännu en polska, men gubben var trött och tyckte sig behöfva hvila en stund.
Han steg ned från sin upphöjda plats och gick för att friska upp sig med en mugg öl borta vid ett af borden, som stodo invid byggningen.
Flera af ungdomen vände nu sina blickar åt Simon och hviskade med hvarann.
— Ha n har fiolen med sig — sa de en.
— M ånne han tänker spela?
— hviskade en annan.
— Om man skulle be honom — yttra de en tredje.
Men ingen ville g å fram till honom.
Plöts­ ligt kom Simon själfmant fram, och med ett språng stod han uppe på fatet.
Han lade sin fiol till kinden och lät stråken löpa fram öfver strängarne.
Hvad han spelade visste ingen, men det lät som en polska, och i yra n­ de fart började ungdomen svänga kring, un­ der det att den gamle spelmannen med vid­ öppen mun stod och betraktade sin medtäf- lare.
Snart spelade Simon ingen polska mer; de dansande bemödade sig förgäfves att hålla takt efter musiken, och till sist stan­ nade de alla;, men Simon fortfor att spela.
Det var hans egna tankar, som nu likt lef- vande gestalter flögo ut från strängarne och talade om hans lif där uppe vid forsen, i skogen och på berget.
Alla s todo slagna aï häpnad och lyssnade med förundran till to­ nerna, som ljödo än stormande och vilda, än smekande och ljufva.
— Det står inte rätt till med honom — hviskade en flicka med blossande röda kin­ der till fä stmannen, som höll henne om lifvet.
— Det låter lite trolskt — m edgaf han.
— Tä nk, om han gjorl som ... — Flickan tvärtystnade.
— Ja, ja, han brukar sitta vid älf ven, säger man.
Flickan skakade på hufvudet och betrak­ tade Simon medlidsamt.
När Simon slutat att spela, gick brukspa­ tronen fram till honom oc h sade: — Du s pe­ lar som en hel karl, du, min g osse.
Simon sade ingenting och började att åter linda in fiolen i d uken.
— Kom ner, så att vi alla få tacka dig — återtog värden och räckte fram handen.
Simon tog brukspatronens hand, o ch hop­ pade ned på marken.
Där trängde sig alla gästerna nyfikna omkring honom, och hvar och en hade ett loford att säga.
Simon stod tyst och med nedslagna ögon, lyss­ nande till ber ömmet.
Till sist kände han sin hand fattas af en annan, en liten och mjuk hand, och då han såg upp, möttes hans blic­ kar af ett par himmelsblå ögon, som frimo­ digt blickade in i hans.
Det var Gerda, pa­ tronens dofter, som stod framför honom.
— Så vackert, som du, kan visst ingen annan spela — sade hon och nickade åt honom med det ljuslockiga hufvudet.
Simon rodnade ända upp till hårfästet, och han tyckte inom sig att Gerdas beröm var det bästa, han kunde få för sitt spel.
1 det samma kom patronen och räckte Si­ mon e n specieriksdaler.
Efter e n stunds obe­ slutsamhet tog Simon emot den och tackade, hvarefter han gjorde sig redo att gå.
En af gästerna, en gammal herre, som gällde för a tt vara musikkännare, b ad Simon återkomma påföljande dag, och sedan Si­ mon lofvat det, skildes han från sällskapet.
Simon hade icke sett Gerda sedan flera år tillbaka, fy hon hade lefvat i hufvudstaden för att uppfostras, och det var med möda, han nu k unde vända sig ifrån henne och gå.
Från gårdsplanen ställde Simon kosan till bruksbyggningarna.
Vid sidan af dem stod ett litet hus af trä, mera likt ett skjul, och där bodde handelsmannen, som tillhanda­ höll varor åt den stora personalen vid bru­ - 707 - ket och folket i tr akten däromkring.
Nu var boden stängd, men handelsmannen satt själf utanför och rökte sin pipa.
Han var kommen till åren och föredrog denna stilla njutning framför att deltaga i den stojande festen uppe vid gården.
Simon gick rakt fram till handelsmannen och framförde silt ärende, som var att få igen mässingsklockan.
— Har du pengar då?
— frå gade gubben och mätte Simon från topp till tå med sina plirande grå ögon.
Simon tog fram specieriksdalern och vi­ sade den, utan att säga ett ord.
Vid åsynen af pengarne reste sig han­ delsmannen och gick in.
Efter några- ögon­ blick kom han åter med det gamla uret.
Simon gaf specieriksdalern och fattade if- rigt efter klockan.
Då han fick den i sina händer, strålade hans ögon af fröjd, och utan att fråga efter, om han gifvit för myc­ ket, skyndade han från stället.
Solen hade redan gått ned, då Simon vandrade hemåt på skogsstigen.
Hunnen så nära hemmet, att han hörde syrsornas ljud från den lilla gröna ängen, stannade han och satte sig på en sten invid gångstigen.
Hans tankar vände sig kring aftonens till­ dragelser, och han kände sig nöjd med sig själf; han tog fram klockan ur sin ficka och började se på den, som på en kär vän, hvil- ken varit förlorad, men nu blifvit åt ervunnen.
Siffrorna på den hvita, taflan rörde sig, tyckte han, och alla nickade åt honom.
Urets knäppningar föreföllo honom som ord, och det var, som om han hörde den hädan- gångne fadern förklara sig belåten med sin son.
Mulles skall väckte Simon ur hans fanta­ sier, och då han såg upp, märkte han mo­ dern och hunden komma ned på gångstigen.
Simon steg upp och gick hastigt emot gum­ man med ett gladt leende på läpparne och med klockan lyft högt i vädret.
— H är har jag den igen, mor!
— ropade han.
Greta stannade framför Simon och såg på honom.
Från hennes ögon föllo etf par klara tårar, men munnen log och blicken lyste af hjärtats fröjd.
— Gud signe dig, gossen mini — sade hon sakta.
Simon tog hennes hand, och så vandrade de tillsammans mot hemmet.
Under vägen berättade Simon det, som händt honom nere vid bruket, och omtalade att han skulle gå dit igen dagen därpå.
— Ja, mor, hädanefter ska jag spela för pengar, så att du infe behöfver lida nöd — tillade han.
Greta tryckte tyst hans hand, och stilla­ tigande gingo båda in i stugan.
Kvällsvarden stod ännu orörd på bordet-, och nu lät Simon sig väl smaka.
Sedan bå­ da hade ätit, gingo de till hvila, men innan sömnen kom, vände de sig till Gud i b önen.
Greta tackade af uppriktigt hjärta Herren, för det han öppnat Simons ögon, o ch Simon bad om styrka att kunna hålla hvad han föresatt sig.
När Simon ändtligen somnade, drömde han att han satt uppe vid forsen en mån­ skensnatt o ch önskade att strömkarlen skulle lära honom spela.
Vid foten af fallet, där älfven var hvif af skum, steg upp en grön- skäggig man, klädd i silfversk ir och med en krans af neckrosor kring det fladdrande håret.
Han talade till Simon och hans röst klingade som en metällklocka.
Simon lyss­ nade och hörde: — Jag vill gifva dig en fiol, på hvilken du skall; kunna spela skö­ nare än trastens sång, mäktigaré än forsens brus; men till gengäld måste du gifva mig
' 35^- J din lycka pâ jorden.
— Strömkarlen tog fram en fiol under sin mantel, men Simon vände sig bort från honom.
Då började strömkarlen spela, och Simon kände sig oemotståndligt dragen ned mot älfven.
— Gif hit!
gif hit!
— rop ade Simon och sträckte armarne ut mot forsen.
Strömkarlen gaf honom fiolen och sjönk åter ned uti älfven ...
Simon kände sig buren som af en stormvind långt bort från sitt barndomshem, och hvar han for fram, spelade han skönare än tras­ tens sång, mäktigare än forsens brus; men i sitt hjärta bar han en tärande pläga, ty strömkarlen hade fått hans lycka.
* Följande dag gick Simon, som han lofvat, ned till bruket, och då han återvände där­ ifrån, var hans framtida öde bestämdt.
Den gamle herrn hade åtagit sig att bekosta Si­ mons musikaliska studier, om han ville följa honom till huf vudstaden, och då brukspatro­ nen lofvade att sörja för gamla Greta, så gick Simon med glädje in på anbudet, med villkor att först få höra sin mors tanke.
Ehuru skilsmässan från sonen föreföll Greta som den bittraste pröfning, gaf hon dock med leende läppar sitt ja, ty hva d offrar i cke en mor för att se sitt barn lyckligt och äradt i världen?
— och lycka och ära, var hon säker på, skulle vänta Simon på den nya banan.
Gfver högsommaren stannade Simon hemma, och som den gamle mecenaten vid sin afresa från bruket lämnat ett förskott på det underhåll, han ämnade sin skydds- ling, så kunde Simon uteslutande hängifva sig åt sin musikaliska lust.
Ofta var han nere vid bruket, och en af grottorna i träd­ gården var hans älsklingsplats.
Där spelade han mången afton för Gerda, som klappade händerna af förtjusning och sade att han var Näcken själf.
Simon glömde sin dröm och var lycklig hela sommaren, men när hösten närmade sig och han skulle skiljas från mor Greta, från Gerda och från hem­ met där uppe i skogen, då kom han i hå g sin dröm och kände att strömkarlen höll kvar en stor del af hans lycka, och att blott min­ net däraf återstod honom själf.
Det enda han förde med sig från hemmet, var fiolen, o ch den tryckte han till sitt hjärta, då han blickade tillbaka och såg älfven, skogen och berget försvinna i fjärran.
* Nära nio år ha förflutit.
Den höga norden ligger ännu liflös i vin terns kalla armar, men i s öder glöda rosor och dofta myrtenhäckar.
En dag i slutet af mars medförde bantåget från Turin till G enua en fiolspelare, som se­ dan någon tid väckt uppseende i flera af Tysklands städer och som nu var på väg till Rom och Neapel.
Hans ankomst till Ge­ nua åstadkom en liflig rörelse bland den musikälskande allmänheten, och några tim­ mar därefter voro alla platser upptagna på teatern där han skulle låta höra sig.
Ändtligen nalkas stunden, då den omta­ lade konstnären skall visa sig.
Teatersalon­ gen är uppfylld af åhörare, som med mycket stoj och buller gifva sin otålighet till känna.
Allt, hv ad staden äger utmärkt af talang och skönhet, synes på de bättre platserna, och många blixtrande ögon rikfas med otålighet mot ridån, som för att genomtränga den.
På en gång afstannar bullret i salongen.
Ridån går upp.
En ung man träder in på scenen och går ned moi rampen — det är konstnären.
Hans ansikte är blekt och med ett ädelt uttryck; hans panna är hög, hans ögon blå, och det kastanjebruna håret bil­ dar lockar öfver hela hufvudet.
Det är en nordens son, som öfvergifvit sitt fosterlands snöbetäckfa jord, fö r att under söderns him­ mel dricka värme och lif och i dess lunder hämta glödande ingifvelser.
En sakta hviskning löper genom salongen vid hans åsyn.
I en loge närmast scenen sitter en ung, ljuslockig kvinna — o ckså ett nordens barn; hon lutar sig fram öfver bar- rièren och fäster sina stora blå ögon på konstnären.
Det är Gerda, och han, som nu står där, ett mål för allas blickar, är Simon — spe lmannen, som satt vid forsen och ön­ skade att strömkarlen skulle lära honom spela.
Kapellmästaren knackar med sin taktpinne åt kapellet, och en tystnad uppstår, så djup, att man knappt hör någon andas.
Plötsligt klinga toner genom salongen.
Allas hjärtan klappa fortare, och man lyss­ nar för att uppfånga de klara ljuden.
Simon har börjat spela, och åhörarne betagas allt mer och mer af beundran.
När numret är slut, dånar en bifallsstorm genom salongen, och bravoropen tränga ned mot konstnären.
Efter sista numret flyger ett blomsterregn ned mot s cenen, och bifallsstormen ljuder än starkare.
En blomsterbukett, måhända den vackraste, kommer senare än de andra, och då Simon ser upp åf sidan, därifrån den kom, möta hans ögon Gerdas blick.
Det svindlar för hans ögon, och åskådarhopen därute försvinner för honom i ett kaos; han ser blott Gerdas tindrande blick och leende läppar.
Han har icke återsett henne, sedan han första gången lämnade hemmet, och han hade föresatt sig att icke uppsöka hen­ ne, förr än han vunnit konstnärsära och rykte.
Nu hade han uppnått detta mål, och nu återsåg han henne, som under dessa långa läroår varit hans käraste tanke.
En skimrande rodnad sprider sig öfver Simons kinder, och alla minnen från flydda dagar stå lefvande inför hans syn.
Han lägger fiolen åter till kinde n o ch börjar spela.
Men det är icke mera något briljant konst­ stycke, som hans stråke framkallar till lif; det är röster och bilder från hans ungdoms hem och lif.
Hör!
Forsen brusar i fa llet, o ch dånet dör bort i fjärran; vinden prasslar i hängbjörken, och trasten slår sina drillar djupt inne i g ranskogen.
Folket dansar kring majstången, och man hör deras jublande rö­ ster.
Tst!
Nu tala tonerna om nyvaknad kärlek, om den tid, d å Simon satt med Gerda i grottan, där fjärilarne fladdrade omkring bland blommorna; nu jubla sfrängarne och tala om återseendets fröjd.
Tårar glänsa i tusen ögon, när Simon slu­ tar spela, och applåder skaka teaterns mu­ rar.
Men Simon hör icke bravoropen, hans ögon söka Gerdas, för att i dem läsa det bifall, han skattar högst ...
Han bleknar och vacklar.
Bakom Gerda skådar han en mörk­ lagd man med skarpa drag; den mörke mannen lutar sig fram och iafar till henne, deras kinder nästan vidröra hvarann, och Gerda 1er mot honom.
Vid denna syn kän­ ner Simon eti sting i sitt hjärta, och han börjar skälfva som af en frossa.
Drömmen om strömkarlen, som gaf honom förmåga att spela, men fog hans lycka, var nu blif- ven en verklighet, och med handen tryckt till sitt svidande hjärta stapplar Simon ut från skådebanan, där blommorna, som han tram­ par på, förefalla honom som skarpa törnen.
Från triumf till triumf går sedan spelman­ nen från den höga norden, och strängarne på hans fiol ljuda skönare än trastens sång, mäktigare än forsens brus; men de kväda också en klagande sång om strömkarlen, som tog spelmannens lycka.
- 70S - sin 8ll (i LITTERATUR Böcker om Luther.
DET STUNDANDE REFORMATIONSJUBILÉET liai medfört en ganska omfattande litteratur, be­ handlande den store tyske nydanaren på det reli­ giösa området.
Från Albert Bonniers förlag har sålunda utkommit i öfversättning från tyskan, " Luther.
En minnesskrift till reformationens fyra- hundraårsdag " af Johannes Luther.
Det är en sammanträngd historik, öfverskådligt uppställd i korta, rubrikförsedda kapitel, som gör arbetet till en lätthandterlig uppslagsbok.
Stilen har ock­ så uppslagsbokens objektiva opersonliga form, men saknar därför icke lif och färg.
Det som emellertid förhöjer arbetets värde är de talrika illustrationerna, porträtten af Luther och hans fa­ milj, samt af alla de historiska personligheter, som på ett eller annat sätt stodo i kontakt med Martin Luthers världsomdanande reformatorsgär­ ning.
Jämte porträtten prydas sidorna af repro­ duktioner efter gamla tyska träsnitt, ganska veckla prof på den uttrycksfulla träsnittskonst, som uföfvades af Luthers vän, målaren Lucas Cranach d. ä. m. fl.
De väl återgifna porträtten äro efter målningar af Dürer, Tizian, Holbein, Cranach far och son m. fl.
Från J.
A. Lindb lads förlag föreligger den tyska författarinnan Ricarda Huchs märkliga ar­ bete " Luthers tro ", öfversatf af lekfor Carl Dym- ling, en bok rik på djupa religiösa tankar och synpunkter och hvarur reser sig en bild af män­ niskan Luther, som är slående i sin kraft och öfverraskande i sin modernitet.
Ty Ricarda Huchs Luthergestalf, sådan hon känt den växa fram under studiet af hans skrifter, är en ande långt framom sin tid,) a, så långt, att hans tankar ännu i d et 20:de seklet lysa framför oss som väg­ ledande ljus.
Bland de otaliga tyska författare som skrifvit om Martin Luther, torde Ricarda Huch intaga en särställning.
Hennes diktartempe­ rament och förmåga af djupgående gudsförkla­ ring i förening gör hennes b ok utomordentligt lef­ vande och intellektuellt lysande.
Samma förlag har äfven uigifvit en Lutherbio­ grafi af svensk författare, nämligen " Carl D y m 1 i n g, Martin Luther ".
— För den som sö­ ker en genomförd lefnadsteckning af Luther tor­ de lektor Dymlings bok vara synnerligen välkom­ men.
1 en i ordets finare mening populär form skildras här Luthers dådrika lif, h ans rakryggade kamp för sin tro, hans lågande nit, hans barna- frcmhei likaväl som hans bärsärkarlynne, den upphöjde troshjälten sida om sida med den öd­ mjuka, skröpliga människan.
Till författarens in­ tresseväckande skildring sluter sig öfver ett hun­ dratal illustrationer.
E. H-N ..
Manuskript och bref af redaktionell natur torde alltid adresseras till Redaktionen af Idun, ej till någon särskild medlem at densamma.
B e r e d n i n g.
K å l e n r e n a s, s k ö l ­ J| (IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII !IIIII I1III1IIIIIIIIIII1IIIIIIIIIIIIIIIII1IIH jes och förvälles 15 min.
Fläsket skä- res i tärningar, löken skalas, hac­ kas fint och fräses i „smöret tillsam­ mans med fläsket omkr. 10 min.
Kå­ len vrides i en duk, hackas fint och fräses väl med fläsket och mjölet.
Den k c kände buljongen samt mjölken ar det kraftigost aplilaifvonde spädas på och soppan får koka under och mest stärkande af alla mo- rörning 15 min.
Soppan silas om 3 derna organiska järnpreparat.
SYnnerligen lättsmält fördrö­ så önskas, af s makas ' me d kryddorna = och serveras med stekta brödtä.min- js ges det af den ömtåligaste FERROL PARMAR till IDUN kunna erhållas hos hrr bokhandlare eller direkt från IDUNS EXPEDITION, mot likvid i post­ anvisning, till följande priser: Röd pärm, med guldtryck till " Idun " Röd eller grön pärm till " Iduns Roman­ bibliotek " Röd eller grön pärm till ' Iduns Hjälp­ reda " ' Samtliga tre pärmar Recept å Korfkaka af Komflnoor fit puer af Sva öls Mlinpf V 2 hg.
kalflefver 1 liter mjölk V2 hg.
kornflingor 4 hela ägg 3 msk.
sirap 1 kkp.
russin V2 tsk.
hvitpeppar 2 msk.
salt 1 liten kvist mejram 1 stor charlottenlök.
B e r e d n i n g: Le f v e r n s k ö l j e s o c h får ligga i mjölk en timma, hvarefter den males fint.
Mjölken kokas och får kallna, hvarefter den blandas med lefvern och kornflingorna.
Där­ efter tillsättas kryddorna, löken hac­ kas fint, fräses i smöret samt iblan­ das.
Gräddas i ^mord och brödbe- strödd form ungefär en timma, ser­ veras med skiradt smör och lingon.
KÖKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND Inneli.
af Elisabeth Östmans Hus­ moderskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 28 O KT — 3 NOV.
1917.
SÖNDAG.
Frukost: smörgås­ bord: à-lardaube på sik med^ potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: ' Soppa på brysselkål: stekt svinkarré ' ined brynt potatis och äppelgelé; saftblanc-mangé med falska biskvier.
MÅNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hafregrynsgröt med mjölk; sill med äggstanning och potatis; kaffe eller te.
Middag: kött och rötter; krusbärssoppa med rågskorpor.
TISDAG.
Frukost: Smörgås­ bord: pytt i panna (rester från sön­ dag) med rödbetor; mjölk: kaffe^ eller te.
Middag: Jordärtskockspuré (ef­ ter buljong från söndag); stekt helge­ flundra med svampsås.
ONSDAG.
Frukos t: Smörgås­ bord; hafregrynsgröt med mjölk; fisk­ =!
S a f t b l a n c-m a n g é (f. 6 pers.).
I mage.
Vid blodbrist och svag- het af största verkan.
Dess an- genäma smak gör att det med lätthet tages af såväl barn som 4 y2 blad gelatin,, 16 ctl.
vatten, 33 c ti.
söt saft (ej apelsin- eller cir vuxna.
tionsaft).
g Tillverkas S Kr.
1: 75 + porto 40 öre &gt; 0:50 + » 10 „ B e r e d n i n g: Gelatinet sköljes i kallt vatten, klippes i bitar och lägges i en kastrull tillika med vatt­ net och saften.
Blandningen får koka upp under vispning och vispas därefter kraftigt, tills den utgör ett NYA hårt skum eller omkr. 40 min.
Mas­ W E RM L A ND S - T ID NI N GE N san fylles i vattensköljrl och soc- Etabl.
1850 Karlstad Etabl.
18:0 kerbeströdd form och får stå på is Rikstelefon namnanrop Länstidningen 2 — 3 tim.
Då blanc-mangén skall Värmlands enda dagliga tidning.
serveras, lossas den från kanten med en spetsig knif och uppstjälpes på glassskål med tårtpapper, om så önskas.
» &gt; 0:50 + 2: 75 - j- » » 10 „ 40 » ÄKTA ASEPTINTVÅL OCH BORLANOLINTVÅL cocosoljetvâlar i stänger, tillverkas fortfarande och - äro af god kvalitet.
- bullar med rä-ksås; kaf fe eller te.
Middag: kokta köttbullar med stufvad hvitkål; Eskilstunasoppa.
TORSDAG.
Frukost: smörgås­ bord; biffstek med potatis; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Brynt hvitkålssoppa med prinskorf; våfflor med sylt.
FREDAG.
Frukost, Smörgås­ bord; hafregrynsgröt med fruktkom- pott; omelett med svampstufning; kaffe eller te.
Middag (vege­ tarisk): Rotpurc med rostadt bröd; potatis pannkaka med lingon.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hafregrynsgröt med mjölk; stekt färsk strömming med potatis; kaffe eller te.
Middag: Salt fårkött ined brynta kålrötter; hafre- soppa.
RECEPT: S o p p a p å b r y s s e 1 k å 1 (f. 6 pers.).
35 brysselkålshufvud, 1 V2 lit.
vatten, 1 1 / o msk.
salt till förvällning, 2 msk.
smör (40 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), 1 V2 lit.
efter buljong, _ 1 hg.
färskt, magert fläsk, 1 liten röd­ lök, y 4.
lit.
mjölk, salt, hvitpeppar, socker.
FRAMKALLAR- KOPIERAR-FÖRSTORAR • •• • • • •• • • •• • • • •• • • •• • • • •• • • • •• • • •• • • • •• • G • • • • • • O • O • • • • a • ' På grund af betydligt ökade papperspriser och framställningskostnader ha undertecknade • • tidningar sett sig nödsakade att fr. o. m. den 1:sta ZACovember 1917 höja lösnummerpriset: D • • för Hvar 8 ' Dag, Upplaga Jl ....
till 2 0 öre för Uecko-Journalen, Rational- upplagan till 20 öre • för Idun, Upplaga Jl till 2 0 öre • Qöteborg och Stockholm den 8 okt• 1917. o • • • g • • • a • • • • • HVAR 8 DAG.
VECKO-JOURNALEN.
IDUN.
g • • • • • • • •••••••••••••••••••••••••••••••aaaaaanaaE Forts. N: r 324.
Det sades på sin tidom Italiens konung Viktor Emanuel, att han var den fulaste man i sitt rike, ändock var han känd som en stor kvinnotjusare!
Ursäkta min upprik­ tighet, ni är tråkig.
Ni går säkert i kring med en surmulen, öfverlägsen min och föraktar deras s. k.
» strunt­ prat » men ingenting är en sådan inyc- kel till människohjärtan som ett vänligt utbyte af ord, det kan in­ läggas små artigheter, små ordlekar, lustiga anmärkningar, som äro olja på hvardagslifvets slipsten.
Icke kan man diskutera mänsklighetens pro­ blem i nykterhet och ärftlighet och andra, djupa sanningar " när som helst, men ett, låt vara ytligt intresse för andra, tar alltid hjärtan och är ett » Sesam öppna ' dig » för oss alla!
In- _en man är för ful att bli g.
' ft heter det, se er omkring skall ni finna att ofta de vackraste fruarna lia de fu­ laste männen, nej, att anses treflig är den bästa rekommendationen, icke att vara èn tråkig man eller anses därför hvilket ej är detsamma.
Försök, att närma eder någon af Ide minst uppmärksammade af edra kvi,n- liga kamrater fråga om hennes smak, åsikter, förhoppningar m. m. och om hon har några egenskaper ni beundrar så beröm dem.
Jag har en manlig bekant, som är ovanligt ful, men.
så treflig, glad, intresserad af allt, och som lian därtill är humo­ ristisk har alla roligt i hans säll­ skap och är han ansedd för a.tt ha s. k. fruntimmerstycke.
Således har ni nu trollformen men kom ihåg att får ni en kvinnlig vän, så slutar all­ tid den vänskapen med kärlek i ena eller båda hållen.
Hvad vi mena med vänskap finns icke mellan man ocli kvinna mer än till en viss tid; sådant är - lifv et.
Erfaren fru.
- 709 - Tlagelv ätten ßa 7fiascoffefa6rißen, îïïaimo.
Lägg i kokboken i BILLIGT!
- Finnes i tili ipotek - BILLIGT!
eller anslå i köket » Några beprövazde.
recept för bak- ning af tårtor m. m. mea G- o o d a-J ä s t m j ö 1.
Det är de bästa recepten för det finaste jästmjölet.
Burkar à 15, 25 o. 50 öre.
Elegant kemiskt tvättad o. präs- sad blir Eder kostym, klänning, kappa eller överrock, om densam­ ma insändes till Handelsaktieboiaget Sten Sjögren &amp; C o. Argryte Kemiska Tvätt- 8 Färgeri-A.-B.
GOteborg.
Prima Engelska Antracit, Hushållskol och Koks ständigt på lager till l&amp;gsta dagspriser LAs K OLHMHL - II.
Tel. Allm.
och Riks Hamnanrop: L avins K elimport.
A Mot grått hår oeli mjäll.
Härmed meddelas att det utmärkta och så mycket efterfrågade^ hårvatt­ net mot grått hår, som förhindrar håraffall och fullständigt borttager mjäll och som i öfver 40 års tid förts i Fanny Gelins Parfymmagasin, Malmtorgsgatan 5 Sthlm, numera fås under adr.
Firma Fanny Gelin, N orrviken.
Rikstel.
Norrviken 14.
Pris 5:50 fraktfritt.
PHOSPHO- ENERCON fe ' 1 ';; PILLER i st ?agb * t,.
Bildadt hem i Stockholm.
I sSmrsIësbet.eve™ I [SVAR 15 DROTTNIHGGATAH 15 STOCKHOLM.
ånsikts-eréme STOCKHOLM.
Orlglnalflaskor om 500 gram, Pris Kronor 3. — K ö t t o c h rö t t e r (f.
4 p e r s.)
.
kg.
slaksida eller ref af oxe, 1 lit.
vatten, 1 msk.
salt (15 gr.), V2 tsk.
stött starkpeppar, 1 kålrot (omkr. 1 kg.
), 3 n^orötter, 1 V2 msk.
mjöl (15 gr.).
B e r e d n i n g: Köttet torkas med en duk urvriden i hett vatten, och skares i aflånga bitar, lagom stora för servering.
Vattnet kokas upp och köttet ilägges, spadet får koka upp ocli skummas, hvarefter salt och peppar tillsättas.
Köttet får, därefter sakta koka omkr. V2 tim.: hvarefter grytan sättes i koklåda i och får stå några timmar eller öfver, natten.
Anrättningen får åter koka ' upp och koka V2 t im., då de ansade; och i stora tärningar skurna rötter- j na läggas ofvanpå köttet och allt- ' sammans får koka tills det är mört eller omkr. 3 / - i tim. Om så behöfves spädes med litet kokande vatten.
Anrättningen afredes med mjölet ut- rört i 1 del.
kallt vatten, hvarefter den får koka 8 min.
Afsmakas och serveras mycket varm, om så önskas med potatis.
Kokta k ö t t b u l l a r (f. 6 pers.) 3 hg.
oxkött, 1 hg.
fläsk, 10 gr. salt, 1 / 3 tsk.
hvitpeppar, 1 / 2 lit.
kokt potatis, V2 msk.
potatis­ mjöl (7 gr.), 1 ägg, 1 del.
mjölk, 1 msk.
finhackad lök, 10 gr. flottyr eller smör till löken.
T i l l k o k n i n g: 1 lit.
vatten, 10 gr. salt.
B e r e d n i n g: Köttet och fläsket torkas med en duk urvriden i hett vatten, skäres i små bitar och drif- va&gt;s 3 gånger genom köttkvarn till­ lika med kryddorna samt den kokta, kalla potatisen.
Potatismjölet och det uppvispade ägget tillsättas, hvar­ efter mjölken iblandas litet i sänder, under det att färsen röres omkr. 15 min.
Den i fettet frästa löken till­ sättes och smeten afsmakas noga.
Med två skedar, doppade i varmt vatten, formas runda bullar, hvilka kokas i saltat vatten omkr. 10. min.
Serveras med stufning af hvitkål, blomkål, morötter, palsternackor eller makaroner.
Joint-Sxtraet användes af atfa som vitja vårda oeß försköna sin ßy €rßä {(es i ' Parfym- å " Ke- mi&amp;atieaffärer.
I APOTEKET VASENS BS08- i HANDELS LABORATORIUM, I 1 y r 2 BENH0 BECKEMAMS F OTOGRAFISKA MAGASIN • Ça c; J &gt; C^asco \ \ e S A L J E S E N D A S T!
A POT EK Ilushållskurs för bildade flickor.
Skicklig ex. skolkökslärarinna.
Mall., bakn., fin.
handarbeten, linne- och klädsömnad.
Pris inklusive måltider 125 pr månad.
Vidare A.
T.
106 6T.
eller under märke » Hushållskurs », Iduns exp.
Strindbergs-litteratur.
Följande böcker, samtliga orginalupplagor, finnas oinbundna till salu: Tjänstekvinnans son Röda rummet Det nya riket Götiska rummen Giftas, 2 delar Blomstermålningar Djurstycken Tryckt och otryckt Likt och olikt Dödsdansen Påsk Midsommar Till Damaskus Folkungasagan Engelbrekt Gustaf Adolf Erik XIV Karl XII Legender Blå böckerna, 4 delar Dessutom finnes Verner von Heidenstams » Karolinerna » i orig:na] upp- ja.
Svar till » Högstbjudande » IDUNS Exp.
f. v. b.
M Kungsgatan ai MlioWaså Kontoret 21 66.
••••••••• (••••••••i Damast- ocb DräHdukstyger.
Lakan slArft.
Percaler.
Bolstervar.
Handdukar.
Matts: ångar.
Mangelduk.
Badkapptyff.
Hytta o. kulörta Bomullstyger GÖTEBORG.
Butiken 11 31.
Rikhaltigt urval af Linne- oeh Bom ul IsartHctar.
Levererar fullständiga Linneuppsättningar för Hotell, Restaurationer, Sfoklms, Iktdhus, Å ngbåtar och Privathem samt Brudntstyrslar.
55 Kungsgata » Broderier.
Spetsar.
Färdiggydda damunderklftder, Dag- och natt­ skjortor, hvita o. kulörta skjortor.
P VOL TA ELEK TRISKA VÄR MEAPPARATER G • göra husmodersysslan D lätt och angenäm • • ELEKTRISKA A KTIEBOLAGET VOLTA o • Q o - ULVSUNDA PR STOCKHOLM • • • E!
Besök vår utställning Binger Jarlsgatan 21.
Ü • •• • • • • •• • • • •• • • • •• • • • • O d aD D D D D D D
känneisen af längtan att vara red­ pekuniära fäste på samma gång som bar och ärlig, men det är det förfär­, vän och kamrat, och han nu intet ligaste misstag en kvinna kan begå ».
hade i stället, lämnade han realis­ Köp nu denna bok, det är my eket- men åt sitt öde och hängaf sig åt ni kan.
ha nytta af — ans.er ni i 1 feberk olorerade drömmar, underbarare ert hjärta att ni bör ha » straff », så ' än sagorna ur tusen och en natt, där var lugn, det förflutnas makt, kom­ I han flätade guld- och silf vers tänger mer alltid att plåga er och därmed i brokiga möns 1er och sålde dem för - 7 JZ försonar ni er » skuld » — om |det nu sedelbuntar, tunga, täta packar, för inför Guds dom var någon synd.
j hvilka han köpte hus kontant och höll bröllop med Karna, om och Erfaren fru.
N: r 327.
Gå igenom Johanna j om igen, lika ofta som Rotschildarna Brunssons väfskola i Stockholm, så ' lär a byta skjortor.
.
.
får ni den tekniska färdigheten, tag­ Sträng lunginflamation med höggra­ sen en kortare kurs i Handarbetets vänner för att få den mera konst­ dig feber och mol.ståndskraften bru-; ten af alkoholmissbruk och umbäran­ närliga.
Solid.
N: r 328.
Till folkbildningsförbun- den; utgången i detta fall mera j ENSAMAGENT U: det, Norrlandsgatan 17, - Stockholm.
viss än oviss.
.
.
yttrade läkaren N: r 329.
1) 3 Sunlight-tvålar (eller vid kvällsronden och granskade pa­ lUNDHCMtftS PI4NOMÄGÄJSIN Talet var STOCKHOLM ° JAKQB^SBERe^QATAN: 39. andra), 1&lt; Gummans tvättpulver, 2 tientens kylda krossår.
tsk.
florlut, 6 1. vatten kokas 1 icke långt men innehållsrikt.
Västerby poets, mänskligt " att dö­ timma.
2) 1 ' Sunlight, Castoria eller annan ma, sista rediga intryck af denna tvättvål skifvas i en hink och 2 liter tillvaro var säkerligen sjuksysterns kokande vatten slås öfver.
Får stå djupa, trohjärtade ögon, hennes svala andres bröd, och där det, som öpp­ övertäckt några timmar.
Därefter hand och lugna, tröstande stämma.
nar hjärtat för en, återigen lämnar Hon lärde honom att tänka pä en annan kall och oberörd.
ihälles 1 rågad matsked borax samt Tänk på din egen bjälke när du går 2 matskedar ammoniak och omröres Karna och Sven — utan brännvins­ väl, hvarefter man tillsätter ett hel­ trängtan, hon dämpade med kärleks­ till doms emot nästans grand, och paket tvättpulver Gummans, Ga jo fulla ord hans slitande själs kval vet, att genom ett smutsigt fönster eller liknande jämte 3 liter varmt och förvandlade så småningom den synes den klaraste aprilhimmel smut­ vatten, vilket allt iblandas under lifspröfvade _ tviflaren till ett tå­ sig, och genom småsinnets bakvända noggrann omröring.
När massan är ligt och ödmjukt barn och visade ho­ kikare förminskas alla dygders di­ afsvalnad, blifven fast, lägges den nom slutligen till vägen som kallas mensioner.
Tänk sköna, goda tankar, skall i burkar.
Mycket användbar till en » själfförnekelsens väg », så svår för du slutligen finna själfva masken i hel del rengöringsarbete, såsom disk­ de flesta att beträda.
.
.
stoftet skön!
Låt ögat se och sinnet Hvem, om någon — yttrade bl.
a. ning, tvättning af linoleummattor, den varmhjärtade gamle patstor Uhl­ fatta, innan din tunga talar, s-a finare tvätt m. m. formas orden mera sanna.
N: r 330.
Fruktträd kunna mot bil­ tén vid hans öppnade graf — är i Kan du ej prisa med sanning,; så it ig ligare afgift fås genom hushållnings.- större behof af förståelse utan » för- barmhärtighet, ty vet, att ' den sällskapen.
Yänd eder till eder läns- myndarefasoner » och deltagande utan af trädgårdsmästare, så får ni råd och allmoseblickar » än den, som fått .mera godaste vilja och de ädlaste motiv upplysningar.
Prästfru.
af vekhet än järnvilja och mera af försvinna, som bubblor i allmänna N: r 331.
Utan hustruns tillstånd blygsam ambition än di if vande, hän­ omdömets nyckfullt hvirflande mal­ ström.
kan mannen ej få skilsmässa.
Synd synslös stolthet.
Och sist, du stackars jäktade, lutt­ Skriften säger, att vi människor, om er.
Ebon.
rade människosjäl.
Huru skönt att N: r 332.
Jag tror ' icke det blir se det för ögonen är och sannt säger fä ro och frid, att få lämna den skriften, ty där yttre glans, synliga svårt finna någon kvinnlig vän som vill sluta sig till eder och dock hög­ utmärkelser och rikaste håfvor sam­ värld med de ystraste visornas dju­ paste melankoli och de gladaste ton­ las i en brännpunkt, «Lär samlas akta eder.
Men ehuru vår tid talar om och stiftar lagar om och för lättast en beundrande mängd och j fallens nedsvalda snyftningar, att få säga farväl åt hånet och tadlet och utomäktenskapliga barn så tror jag där formas orden skönast.
dock att i praktiken det blir svårare Såge vi in i oss själfva så skulle afkläda sig alla jordiska skröplig­ tunga stoft.
att få något anseende för hemmet, mången af oss, som nu samlats kring heters Af hela mitt hjärta unnar jag dig där allmänheten har kunskap om den denne mans stoft, känna sveda i | den som jordelifvet aldrig mäk­ ovigda modern som föreståndarinna.
bröstet och tänka, med sjukt sam-, tade frid, gifva och med glad förtröstan Äfven jag lade en duktig Därför vore det nog klokt att antaga vete: lämnar jag allt i Herrans händer.
sten på denne mans tunga lifsbörda, titeln fru före ert eget namn och sätta ett par ringar på er vänstra ty när hånet sjöng, sjöng jag med, Amen.
När han slutat tala kastade lian hand.
Mycket obehag undviks här­ och när mannen icke förstod att sin egen blomma ned på kistan, ty med och hemmets framgång kan bero dölja sina svagheters sår skyndade han kände honom, som sig eller antagligen beror häraf.
Flytta jag fram och utpekade dem, med, själf » Femte hjulet under kallat vagnen », småsinnets alltid tjänstvilliga fin- I helst till en plats där ni är obekant i så väl, som den ena brodern känner och tag blott kyrkoherden i försam­ ger.
.
._ Allt är i viss mån relativt i denna den andre.
lingen till er förtrogna sedan ni dock värld, där den eues död blir den I först studerat hans lä-ggning, ty oförstående, trångbröstade prester finnes nog; måhända kan prästfruns vänskap först bli er till nytta ty bundsförvanter måste ni ha!
Erfaren fru.
— Uppgif adress och insänd porto till Iduns red.
för erhållande af flera Nu slutar kriget antagligen in­ chance bör ingen låta gå ifrån svar.
nan rätt länge, och så är det sig — skriv hellre i dag än i N: r 333.
Vänd er till Bikupan vår mening att starta en försänd- morgon.
Klarabergsgatan 21, Stockholm.
ningsafdelning för Sverige med N:r 334.
» Idealkoklådan » är att re­ varuförsändelser till alla platser kommendera.
Kastruller och pannor över hela landet, och till följd 3 1 / 2 meter svart eller blå che­ med skaft kunna användas, då det häraf ha vi beslutit oss för att viot, afpassab till en herrkostym.
finns en öppning vid ena sidan.
Den bortskänka en del varor, för att — Värde 15 kr.
bör dock vid kokningen stoppas väl så fort som möjligt göra vår till med små kuddar gjorda af hö, firma känd och uppreklamerad En rakmaskin, kompl.
med etui halm eller papper, så att ingen luft över hela Sverige, och äger där­ och 12 kling or.
— Värde 1-1 kr.
kommer in.
A. jF.
för envar _ rätt att enligt annon­ — En koklåda kan ni själf lätt sen få sig tillsänt fullständigt En handkoffert, 59X37 centi­ förfärdiga.
Tag en vanlig packlåda, franko och portofritt ett av de meter stor.
— Värde 10 kr.
lagom stor för Edra kokkärl, kläd i annonsen nämnda varuföremå­ den invändigt med hö eller träull.
len, endast mot betalning af 1 3Vs meter siden, afpassat till öfver grytorna lägger man en rund kr.
20 öre i frimärken till af sänd­ en blus.
— Värde 12 kr.
hödyna, som passar till öppningen.
ningsomkostnader och reklam.
— Lämpligast är att ej använda kok­ Vi bedja Eder meddela oss på Ett damur med äkta silf ver bo- kärl med skaft i hölåda, men skall nedanstående be s tälln i ngssedel ' etter och förgyllda kanter samt ni göra detta, får ni antingen ha lå­ hvilken vara Ni önskar sänd, och cylinder verk.
Garanti 3 år.
— dan mycket stor eller också kan ni alla bedjas skrifva strax, då an­ Värde 16 kr.
borra ett hål på densamma, lagom " budet gäller endast så länge lag- stort för skaftet.
På detta sätt ret räcker; dock endast 14 da­ En reservoarpenna m. gar.
äkta förlorar man dock en del af värmen.
gar (om lagret räcker) från den­ 14 kar.
guldpenna.
— V ärde 10 kr.
na tidnings datum.
— Beloppet Solid.
N: r 335.
Lägg så pass stort papp­ måste sändas i frimärken tillika Ett herrur, garanterat äkta In­ stycke eller pappersbit öfver orna­ med beställningssedeln, och skulle ventif, med äkta silfverboetter mentet, att det går några centi­ den beställda varan vara utgån­ ocn ankarverk.
Garanti 3 år.
meter utom detsamma, klipp sedan gen vid Edert brefs mottagande — Värde 14 kr.
så stort hål i papperet som behöfs sändes frimärkena tillbaka.
Ingen för att komma åt att polera.
An­ får insända mer än en beställ­ Ett cykeldäck af mycket fin vänd lielt litet » Amor » på polerduken ningssedel.
— Vi skänka bort kvalité.
Slätt eller räfflat.
Stor­ och gnid blankt med fullkomligt ren 1,000 kr., såframt icke alla de i lek 28X1V2- — Värde kr.
12:50. duk.
- A. F. annonsen omnämnda varorna fin­ N: r 336.
Bäst att köpa lack, men nes på lager, och som utsändes En komplett kaffeservis med om ni önskar beskrifning på tillverkn.
i enlighet med annonsen, så att bricka (mycket modern façon).
finnes sådan i Hectors Receptbok.
enhvar kan förstå att det är en — Värde 12 kr.
* Quelqu ' une.
storartad reklam för vår firma; men vi hoppas också att vår En harmonika med 10 tangen­ affär skall bli så bekant och upp­ ter och 2 uppdrag.
— Värde FEMTE HJULET.
reklamerad öfver hela landet att 14 kr.
vi därmed kunna upparbeta en (Forts.) När han s of vi t ut och mornat stabil^ kundkrets åt oss, som för Vi skänka bort 1,000 kr., såvida, sig riktigt ordentligt, så skulle han framtiden kommer att köpa sitt ej de i annonsen nämnda varorna ännu en gång gå in i » nykterheten » behov av-varor från oss.
— Alla ärligt och reellt i handel och där han visste sig vara omtyckt böra deltaga i detta vårt stor­ vandel äro värda de pris, som och efterlängtad och omgifven af slagna reklamanbud — denna de stå angifna för i annonsen.
verkliga vänner.
Adr.
: SKANDINAVISK HANDELSSELSKAB.
Där de kallade honom » broder Färn- kvist » och inte » Femte * hjulet » eller DANSK-SVENSK AVDELNING.
» Väster bypoe ten ».
Och så skulle han förstås köpa sig Hospitalsgade 21, Horsens, Danmark.
medlemsmärke - b o ch med det fästadt på kavajslaget vandra till Andersson BESTÄLLNINGSSEDEL.
i byn och få sin mat och sin goda timpenning.
Oh, hvad gamle An­ Härmed sänder jag 1 kr.
20 ör e i frim._till af sändande och reklam, dersson och äfven pastor Uhltén skulle blifva glad, och Karna sen.
Men så kom han händelsevis att ocb bedes Ni strax sända mig erinra sig att Andersson, den präk­ tige, faderlige och ömhjärtade An­ dersson, tyvärr var både död och begrafven, och det var ett aber som han sörjde öfver så hårdt och färskt som om slaget drabbat honom just Adress: nu.
Och som Andersson dessutom alltid varit hans praktiske rådgifvare och grarc!
!
fc; IV. \.
Jmiw s|sg| 7®sorxar$ •Millens ledsam — Uppgif adress ocli insänd porto till Iduns redaktion för erhållande af flera svar.
N: r 3i_5.
Ingen människa bör helt och omedelbart vara sig själf.
Huru skulle da världen te sig om alla ville vara » sig själf ».
Är icke världs­ kriget ett ohyggligt- bevis därför i stort sedt?
Idealet för en sjuk­ sköterska är glad t humör, kärlek Crème Alma, mot röda näsor, döljer rodna­ den och återställer huden i nor­ malt skick.
Blekande och lif- gifvande.
Pris 5 kr.
+ porto.
Crème Rhodas, mot pormaskar, oren, fet hud och små kvisslor.
Pris 3 kr.
- f- porlo.
Maria Enquist, Institut för skönhetsvård och plastiska operationer.
Biblioteksgatan 6 — 8, Stockholm.
Råd gifvas kostnadsfritt och förfrågningar besvaras omg.
V för andra, själf uppoffring, förmåga att sätta sig in i olika situationer, att kunna anpassa sig hos olika människolclasser, kunskapen i sitt yrke skall ju alltid vara stommen, men den är icke nog.
Svårmod är mycket olämpligt men brist på själf- förtroende kan med tiden arbetas bort.
Helst bör sköterskan ha ett godt utseende utan att vara h vad man kallar vacker, och förmåga att göra sig åtlydd på ett behagligt, för patienten ej förödmjukande sätt.
I vår stad finnes en sköterska som är idealet, både i yttre och inre ett mönster.
Erfaren fru.
N: r 826.
Hon bör tala om allt för sin blifvande man och hällre stå kas­ tet med ens, än att gå ett helt långt lif i daglig ångest för en upptäckt.
Det är bättre att förlora lyckan än sinnesfriden, ty utan sinnesfriden fin­ nes ingen lycka.
Åtminstone ingen varaktig.
Ingen som man kan trygga sig till.
; Ebon.
— Underligt nog hade jag dagen innan jag läste er fråga, studerat » Yåra dagars äktenskap » och sättet att finna sig däri af Maud Charton Braley (pris 2,50), hon afhandlar på ett mycket klokt sätt denna fråga i ett kapitel som heter: » Låt också kvinnorna hoppa öfver skaklarna ».
Hon säger bland annat: » Om du nå­ gonsin träffar en annan kvinna, som har begått ett felsteg — något som när det hände föreföll så naturligt och oundvikligt, att " det ej var någon synd alls — så råd henne att aldrig bekänna det för den man hon skall gifta sig med, aldra minst om hon älskar honom.
Hon har gjort be- m m Våra små I " slitvargar U behöfva nya kläder.
T&gt;MEA UMEKEUM NU GENMST PÂ 99 BMRNGMRDEROBEN 99 H Illustrerad tidning för barnkläders för- färdigande.
Dubbelsidig mönsterbilaga gratis till hvarje nummer.
Prenumeration verkstalles å närmaste post- m anstalt eller bokhandel.
Priset är ännu endast 30 JU öre pr nummer.
m H m Jj jj jl jj H jj Iduns Expedition, Stockholm.
jj m zm IU Lika rätt för alla.
- 710 -
LEDIGA PLATSER Cind aldrig originalbetyg utan endast bestyrkta mvmkrlftor när Ni svarar på annons om ledig plats.
ü TILL 15 nov.
sökes barnfröken för 5 barn i ålder 14 — 5 år.
Sökande torde hafva ett gladt vän­ ligt sätt, vara musikalisk, barnkär samt fullt kompetent att hjälpa bar­ nen med läxläsning och.
musik.
Något sykunnig samt villig att deltaga i hvarjehanda göromål.
3 jungfrur iinnas.
Svar med betyg, lönepretentioner samt helst fotografi k; ort insändes till Box 36, Uddevalla.
BAKNSKÖTERSKA.
Bättre flicka, frisk, verkl.
barnkär, pålitlig och med ansvarskänsla, sykunnig o. kom­ petent att sköta tvenne barn, 2 och Va år gamla, erhåller plats 1 nov.
i disponentfam., på bruk i iSmåland.
Svar m.
betygsafskr., foto., ref., lö­ neanspråk till » Ansvar », Lönneberga p. r.
ANSPRÅKSLÖS bildad flicka, glad och tålig, om möjligt något sjuk- vårdskunnig, önskas som hjälp och sällskap till sjuk 13 års flicka.
Svar med betyg o. löneanspråk till adj. O. Rendahl, Äppelviken.
1 P RÄST j FAM.
om 3 pers. vid järn­ väg i naturs k. trakt i Norrl.
finnes den 15 nov.
plats för hushållsfröken.
Nutida bekväml.
Jungfru finnes.
Po- to.
o. ref. till » Norrland » d. tidn.
f, v. b.
I PRÄSTGÅRD på landet invid kyrka och järnvägsstation blir nästa 1 dec.
ledig plats för en enkel, anspråkslös •flicka, som har håg och fallenhet att biträda med dels handskrifning i pastorsexpeditionen, dels lätta syss­ lor i hemmet, som består af 2 per­ soner jämte en tjänarinna.
Svar till prosten G. Wetterholm, adr.
&amp; tig- tomta.
BILDAD FRÖKEN, kunnig i ett hems skötande och helst något kunnig i sjukvård, sökes som sällskap och hjälp till gammal men frisk änkeiru i villasamhälle den 1 nov.
eller sna­ rast möjligt.
Jungfru finnes.
Svar till » sällskap », S. Gumaelii Annons­ byrå, Göteborg.
LÄRARINNA, enkel med god un­ dervisningsförmåga får plats nu el­ ler till 1 januari i tjänstemanna­ familj i Vesterbotten att undervisa tvenne gossar, hvaraf den äldste till 2:dra klass i statens läroverk.
Svar jämte goda rek., betyg, foto och uppgift å lönepret.
till » Kompe­ tent », Iduns exp.
f. v. b.
ENKEL, bättre flicka, kunnig i en­ kel matlagning och sömnad, villig att hjälpa till med 4 barn (5 — 10 år) biträda med läxläsning och se till _ de ras t kläder, får plats i fa­ milj där jungfru finnes.
Svar med foto, som återsändes, betygsafskr.
och löneanspråk till Fru Otto Berg­ lind, Örebro.
HANDARBETSLÄRARINNA, kunnig, utom i väfnad, äfven i trädgårds­ skötsel och_ träslöjd, får plats den 1 nästa januari å H a l l a n d s läns s i n n e s s 1 ö a n s t a 1 1 i Heberg.
Ansökningshandlingar sändas före den 15 nov.
till styrel­ sens ordförande kyrkoherden L. Ste- ier, " Vinberg, pr Falkenberg.
Exam.
bai * nsfoötei » sha van vid äldre och yngre barns sköt­ sel och tillsyn sökes till egendom i Danmark, sedermera Sverige.
Full­ ständig skötsel af 2 barn, 2 1 / 2 och 3 / å år, 2 år äldre endast hjälp.
Löne­ anspråk, foto.
oc &amp; betygsaf skrifter sändes till fru A.
M. la Cour, Fred- riksmunde per Ebeltoft, Danmark.
Tillförordnade Förestån da rinn e-be fatt­ ningen vid Fredrika-Bremer-Förbun- dets Fruktodlings- och Trädgårds­ skola, Apelryd Båstad är till ansökan ledig att tillträda 1 mars 1918.
Lön ef­ ter kompetens.
Ansökningshandlin­ gar ställda till styrelsen insändas- till fru E. Quensel, Kullabo, Malmö, som meddelar närmare upplysningar.
Kompetent Lärarinna BARNFRÖKEN, enkel, villig och barnkär önskas mot fritt vivre för 3 små om 8, 7 och 4 år i präst­ familj.
Svar till » December », Mel- lerud.
Kvinnlig arbetskraft Länssjuksköterskeijänsten i Venersborg med bästa resultat är till ansökan ledig nu genast.
Kompetensvillkor: intyg om genom­ gången af K.
Maj: t godkänd sjuk­ sköterskeskola samt tjänstgöring­ minst en månad å farsotssjukhus.
Läkareintyg att sökanden är frisk, har stadig hälsa och är fri från kroppslyte.
Lönevillkor: Begynnelselön TOO kr.
med 2 ålderstillägg; pensionsbidrag; fri bostad å sjukhuset med fri kost m. m.
Tillträde nu genast eller senast 1 jan.
1918.
Ansökan åtföljd af ålders- och frejdebetyg, läkare betyg och.
intyg om sjukvårdsutbildning ställes till skö­ terskenämnden eller förste provinsial­ läkaren i Vänersborg.
Vänersborg den 15 oktober 1917.
NILS ENGLUND, Förste provinsialläkare.
inom såväl hemmens som andra kvinnliga arbetsområden kan Ni erhålla genom att sätta in e n annons i ID UN, specialorga­ net för kvinnliga platsannonser af alla slag.
En annonsplats — 10 mm.
stor — kostar endast 2 kr.
50 öre.
För större annonser beräknas ett pris af 25 Öre pr mm.
därutöfver.
ENKEL 19 års barnkär flicka önskar plats.
att sköta barn.
Är kunnig i enklare sömnad samt äfven matlag­ ning, önskar anses som familjemed­ lem.
Svar till » Familjemedlem 19 år », Filipstad p. r.
UNG anspråkslös flicka önskar mot fritt vivre plats på herrgård eller större landtgård, för att under hus­ moders ledning lära allt som hör .till ett hems skötande, är kunnig i fi­ nare handarbeten.
Familjemedlem.
Svar till » Min första plats », Iduns exp.
f. v. b.
UNG flicka, som genomgått han­ delsskola, ägande någon kontorsvana och är väl hemma i husliga sysslor för tuberkulösa barn finnes en elev­ samt till en del äfven i sömnad, sö­; Svar plats ledig den 1 nov.
för en i ker lämplig sysselsättning.
barnavård intresserad flicka.
Skol- emottages tacksamt under adr.
» 22 år », Torsås p. r. och friskbetyg torde insändas till föreståndarinnan adr.
Kullsveden.
24-ÀRIG glad småländska, önskar plats som sällskap hos fru eller i liten familj.
Kunnig i enkel matl., sömn.
och handarb.
, Svar till » Nyt- tig familjemedlem », Nässjö p. r.
PLATS önskas ai bättre flicka, till i Töreboda distrikt är för ansökan 1 eller 15 nov.
i liten fam. eller en­ ledig.
Aflöning årl.
600 kr., fr. sam fam. ' som hjälp och sällskap.
och med nästa år 700 kr., eventuellt På lön fästes ej så stort afseende, 25 kr.
i pens ions bidrag, samt 1 kr.
blott ett vänligt bemötande och få om dagen, fria resor och fritt vivre anses som familjemedlem.
Svar till vid tjänsteförrättning.
Fri bostad Eds Bruk p. r. å ep.-sjukhuset.
Då så ske kan, BÄTTRE FLICKA, önskar som fa­ ledighet 14 dagar årligen utan löne- miljemedlem komma på större landt- afdrag.
Ansökningarna ställas till ställe, helst prästgård den 15 nov., Skaraborgs läns sjuksköterskenämnd för att under husmoders ledning få Någon lön och insändas till Förste provinsial­ lära allt i ett hem.
läkaren i Marie stad före den 1 nov.
önskvärd.
Svar till » Hösten .1917 ».
1917.
Prästbetyg, läkarebetyg, in­ S v e n l j u n g a.
tyg om kompetens samt meritför­ SOM HUSMORS hjälp önskar lära­ teckning i öfrigt medfölja ansökan.
rinna plats i vänl.
hem under fe­ Tjänsten ska,11 tillträdas den 1 dec.
rien (5 dec. — 1 febr.
), mot fritt 1917.
Instruktion och öfriga under­ vivre.
Är villig att deltaga i alla rättelser erhållas genom Förste pro- husl.
sysslor.
Svar till » Julen 1917 », vinsialläkaren i Skaraborgs län.
Nybro p. r.
TV.
UNGA lärarinnor önska under ferien 1 dec. — 15 febr.
plats i god familj (helst landteg.)
som hjälp o. sällsk.
Svar t.
» Familjemedl. » eller för omkring 60 privatpatienter, ej » Fritt vivre », V ä r i n g. öfver 30 år, skolad och kunnig i UNG SMÅLÄNDSKA önskar som fa­ diet- och vanlig matlagning samt miljemedlem plats i godt hem för konservering, får plats den 1 janu­ deltagande i inom ett hushåll före­ ari 1918.
Goda betyg och referenser.
kommande göromål.
Någon lön ön­ Lön 600: — kr.
pr år och allt fritt.
skas.
Svar emotses tacksamt under Pension vid 60 år.
Ansökningstiden adr.
» Villig », Iduns exp.
f. v. b. utgår 1 november.
BÄTTRE FLICKA, som genomgått Närmare genom husmodersskola önskar plats den 15 L a s a r e t t s k o n t o r e t i L u n d.
nov.
att gå frun tillhanda.
Är kun­ nig i sömnad och handarbeten.
Svar till » Familj emedlem », Svenlj unga p. r.
YNGRE.
DAM af god familj med förmåga att sprida trefnad söker anställning som husföreståndarinna eller som sällskap och hjälp åt äldre utbildad enligt Kungl.
kungörelsen fin herre, bosatt i.
St ockholm eller för statsbidrag till dispensärverk- dess närhet.
Deltager gärna i kon- samheten den, 1 okt.
1914 vinner an­ torsgöromål, äfven maskinskrivning.
ställning snarast möjligt vid Karl­ Goda ref. önskas och lämnas.
Svar stads stads dispensär.
till » Respektabelt hem », Iduns exp.
L ö n e f ö r m å n e r: K o n t a n t 7 1 0 BÄTTRE FLICKA önskar plats i kr.
jämte kost, värme och lyse.
.Se­ familj att söm husmoders hjälp del­ mester 30 dagar.
Ansökan ställd taga i förekommande göromål.
Nå­ till dispensärstyrelsen samt friskbe­ got kunnig i matlagning och bak- tyg insändes snarast.
ning.
Svar till » November », Hässle­ A.
H ö g s t r ö m.
holm p. r.
UNG norrländska med gladt humör önskar komma till vänlig familj som hjälp och sällskap, gärna som en­ samjungfru.
Har genomgått husmo­ proper och ordningsälskande, kunnig derskurs, kunnig i handarbete och i matlagning samt i öfriga inom ett barns vård.
Svar till » Familjemed­ vårdat hem förekommande göromål, lem », Gällivare p. r. sökes till liten familj, änkeman och UNDER FERIEN 10 dec — 1 febr.
två barn.
, Barnsköterska finnes.
småskollärarinna plats i Svar med foto., som återsändes, önskar bättre familj som hjälp och sällskap uppgift om ålder, löneanspråk och referenser sändes till » Gott hem », eller ock att undervisa i småsk.
Tacksam för svar under Sydows Annonsbyrå, Gefle, f. v. b. ämnen.
sign. » Lärarinna 26 », Linköping p. f. a Läns- (epidemi-) sjukskö­ tersketjänsten UNG, gladlynt elementar bildad Flicka Söker Ni plats Kom dû iftùg ' I ALLA HEM!
IDUNS KOKBOK 6:TE UPPLAGAN UTKOMMBN PRIS KR.
6: - OooooooooooeoMoaMooooooeooooooasooooaaoMoooooooiioooaoooooooQoaooMoso ' Hushållselev.
PLATSSÖKANDE LÄRARINNA önskar plats under fe­ rien 1 dec. — 15 febr.
att deltaga i husliga sysslor.
Svar märkt » An­ språkslös ».
Iduns exp.
UNG bildad barnkär flicka önskar plats-som barn^röken, något sykun­ nig.
Svar till år » denna tidnings exp.
Hushåll önskas lära på landtg.
eller prästg.
i - november eller senare.
Svar med prisuppgift till » Hushålls­ elev », Lunds Dagblads kontor, Lund.
Allm.
Svenska Sfuksköterske- fören.
Sfukskoterskehem, Katarinavägen 9 B.
Stockholm.
Rikstel 94 27.
Allm 318 97.
Filial och sjuksköterskehem Ljusdal, Riks 24.
Utsänder exam, sjukskö­ terskor dygnet om till all slags sjukvård, vikariat och fasta platser.
- 711 - MUSIK- INACKORDERINGAR •••••••• ^ I N S T R U M E N T SVENSK dam önskar inackordering, • • helst hos familj på landet.
Svar med X prisuppgift.
A.
Z. Engelbrektsgatan X 6 A, 2 tr., Stockholm.
• • j Bnudutstynslan • såväl enkla som finare, samt Dam- X och barnunderkläder ständigt på X lager i X Helsingborgs Linneutstyrseiaffär, M almö • Rikstel.
48 12.
• • • Mångårigt Pensionat Endast prima och väl juste- rade: Gitarrer, mandoliner, gi- tarrmandoliner, gitarrlutor, vio- liner, violonceller, cittror, kon- sertinor, dragspel, flöjter, kla- rinetter, mässingsinstrument, sextetter af!
förstklassig svensk och böhmisk tillverkning, trum- mor, fodral, strängar och öf- riga tillbehör.
Triumphoner (talapparater och ljudskifvor med frälsningsarméstycken.
Orglar från främsta fabriker.
X Hög rabatt vid extra kontant X köp af orglar.
med allra bästa anseende och god • • kundkrets, säljes på grund af inne- • hafvarens ändrade verksamhet.
Inne­ # håller 9 förstklassigt möblerade rum med moderna bekvämligheter.
I för­ I Östermalmsgatan 2 4 o ch 2 6, St ockholm 5.
Telefoner: Ri ks 8 5 81, Allm.
6 3 72. säljningen medföljer alla till pensio­ t natet hörande inventarier, äfvensom; Filial: S. Allégat.
9, Göteborg.
R ikst.
7376 linne och silfver, fritt läge nära Sture plan.
Upplysningar och inven­ X _ R ikt illustrerad varukatalog, • innehållande fullständiga varu- tarielista vid personligt besök å •.
o. prisuppgifter, sändes på be- STOCK HOLMS UTHYRNINGöBYRA, • gäran gratis och franko.
• Stureplan 6.
A.
T.
9502.
R, T.
4936.
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••:: ttVssd i Vett ^• / CtcnczL.
fiofiCeeeranùïn » MAL / MO ' S.SVERIGES S TÖRSTA VARUMAGASIN Orientalisk mattutställning pågår 1 Okt — 23 Dec.
Oust.
Ad.
Torg 6 mitt emot katolska kyrkan u %qvama •«lllllllllflll bepröfvade symaskiner Dispensär­ sköterska önskar plats i bildadt hem, som husmoders hjälp och sällskap.
Har genomgått Konserveringskurs och .hus­ hållsskola samt deltagit i alla inom hemmet förekommande hnshållsgöro- erbjudes ett par damer genom anta­ mål.
Kunnig i såväl finare som enklare handarbeten.
Tacksam för på något af den kvinnliga verk- gande af agentur på fördelaktiga svar till » Huslig familjemedlem », Box villkor för Securitas, 11 Birgerjarls- 5, Fagerås.
lamhetens områden?
gatan, Stockholm.
i UMBÄRLIG Hushålls- förestånderska önskas d.
1: sta nov.
att läsa med tvenne flickor i ålder 12 o. 14 år.
Svar till » A.
N. », Iduns exp.
f. v. b. att ett bepröfvadt och at tusen­ tals kvinnliga platssökande m e d bästa resultat användt för­ faringssätt är att sätta in en liten annons i IDDN.
En platsannons — 10 mm.
stor — kostar endast 2 kr.
50 öre.
Be­ loppet insändes i postanvisning, hvarvid texten lämpligen skrif- ves å postanvisningsblanketten.
O utmärka sig alltid för Kvaii- lätt gång, hållbarhet märke, och stor hastighet.
Svenskt fabrikat.
Förmånliga afbetalnlngsvillkor.
, / n \ vinnliga Kontoristförbundets |l GÖTEBORG LOTTERI iTill förmån för dess sommarhem.
Pris pr lott 7,500 vinster t ill e tt s ammanlagt v ärde av 50,000 ftv.
DE HÖGSTA-VINSTERNA: Eget hem efter fritt val Möbler m. m. till 2 rum och kök Herrumsmöbel Matsalsskåp med linne och kristall 22 kv.-m.
skärgårdskryssare Kr.
lO.OOO,, 4.200,, 2.5 O O,, 2.50O,, 2.000.
Var 10:de lott vinner!
Lotter säljas hos kollektörer i de flesta städer eller från lot " teriets vinstutställnirg och exp.
Korsgaian 4, Göteborg, då avgift för porto och dragningtlista tillkommer.
Dragning den 15 December 1917.
/ Professor PATRIK HAGLUNDS Gymnastisk-Oriopedisk-Kirurgiska P rivatklinik " R.
T.
7025.
Siureg 62, Stockholm.
S T.Ô301.
För behandling af stödje- oe h rörelseorga­ nens skador, sjukdomar, deformiteter och funklionsrubbningar.
Utmärkta organ Doktor Heüman Kungsportspl.
2, Göteborg, el.
45 46.
- Elektrisk behandlinq - (för nervsjukdomar ocli reumatiska åkommor).
Doktor J.Årvedsons kars i Sjukgymnastik, Massage och Pedagogisk Gymnastik medför ' enligt kungl.
maj: ts medgif vande samma komp o. rättigheter som en kurs vid Gymn.
Central­ institutet.
Kursen 2-årig börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran gen.
D: r J. Arvedson: adi.
Odeng.
1, Stockholm.
Qymaastikdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af kvinn­ liga elever vid Sydiveoika iymaitlMtntit.
Ny kurs börjar den li sept.
Prosp.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND.
Göteborgs för I annonsering i landsorten j Arvika: Arvika äro följande tidningar: Luleå: Horrbottens-Kuriren.
i Avesta:: Borlänge: Malmö Mariestad: Tidning lör Skaraborgs län. '
I Borås: Borås Tidning.
I Eksjö: Eksjö-Tidningen, i Engeihoim: Enplholms Tidning, j Eskilstuna: Eskilsfuna-Kuriren.
: Falun: Falu-Kuriren.
I Gef|e: Geiie-Posten.
I Halmstad: Hallandsposten.
I Hedemora: Södra Dalarnes Tidning Mora: Mora Tidning.
j Hälsingbor; a Härnösand: Höganäs: ' yCdx-jcAStdcrt Norrköping: Nyköping: Södermanlands Nyheter.
Nässjö: Nässjö-Tidningen.
Oskarshamn: sköfde: Skaraborgs Läns Annonsblad.
Sundsvall: Sundsvalls-Posten.
Trelleborg: Trelleborgs Allehanda.
Uddevalla: förjtör édertyom 0Z.e (jkifddarédermed BENNINGEHEMSKQLA Adress StrengnMs.
Landthushållskurser med understöd af Staten pågå från 4 dec. — 4 mars, 7 mars — 7 juni.
Undervisning i allt som till ett hem på landet hör.
Omkr. 15 juni 1918 börjar den sedan 10 år pågående Husmoderskursen.
Vidare upplysning enligt adress som of van.
u™eå: Ilästerbottens-Kyriren.
Fullständigaste ettåriga kurs i Uppsala: Tidningen llpsala.
Sjukgymnastik och Massage j Jönköping: Smålands Allehanda, Visby: Gotlänningen.
Nästa årskurs börjar i Jan.
Begär utförligt prospekt!
Västerås: Vestmanlands Läns j Kalmar: Barometern.
; Karlskrona: Karlskrona-Tidningen, växiÖ!
Smålands-Posten.
Doktor Hiller Ystad: Södra Skåne.
träffas åter från 19 okt.
Spec, j Karlstad: Karlstads-Tidningen,: nervösa sjukd.
Hypnotisk behandling j Katrineholm: Katrineholms-Hurra Örebro: i lämpliga fall.
Privat sjukhem i Stockholms närhet.
!
Kristinehamn: Ansgarii-Posten.
Örnsköldsvik: Ornsköldsviks-Posten. '
D:r A.
K A R S T E N: Landskrona Landskrona-Posten.
Östersund: Jämtlands-Posten.
Medicinskt Elektricitets-,: Linköping: osthammar: östhammars Tidning.
Ljus- och Röntgeninstitut Gymnastiska Institut Saltad ål.
Saltad, rensad ål användes på samma sätt som färsk, nämligen kokt, stekt eller i gelé inkokt ål, hvarför ingen bör försumma, detta tillfälle att förse Kungsgatan 60, STOCKHOLM .. temmmum sig med förråd af ett så billigt, välsmakande och hållbart födoämne un­ Behandling af der dessa fett br ft tens tider.
Elfkullens Husmodersskola weumatisficL åkommor » Order emottages redan nu för leverans under höstmånaderna i fjärdin- Jemshögsby börjar sin väfkurs 3 5 jan.
Undervisning i finare och enklare ' vatten för erhållande af matlagning, bakning, konservering, jämte väfnader, linne- och knutsöm, gar om c:a 5, 10 och 20 kg.
netto till gällande dagspriser.
Prospekt mot dubbelt porto.
mjuk och kraftig hår- knyppling m. m. Selma Gustafsson, \ vä xt (världsfabrikat).
föreståndarinna.
Telefon: 61 30 6131.
Telegramadr.
» Anguilla ».)
Pris kr.
4,90 o ch 5,50 + porto.
Försändes di­ skret.
Spara pä äggen f Fra nska Parfymmaga­ Svan 6fusar, undewfofotaw *, sbfoi * tow * o c ft btM.vnfklO.Aaw » och använd sinet, Hof leverantör, Elever mottagas dagligen 15 sept — 1-5 dec., 10 jan. — 10 juni.
v Drottningg.
21.
S thlm.
A.-B.
Svensk Fiskhandel, Malmö.
Lektioner i Linnesömnad, Karin Eg nér.
^ 70S.
ru - QA édmawiA idéale- cAéme, dagligen använd gör an- siktshuden mjuk oeh sam­ metslen och är säkert me­ del mot nariga, röda oeh spruckna händer.
Pris 2,50.
I Parfym- och Kemikalie affärer.
Levnadstolkningar utarbetas af skicklig astrolog.
Upp- gif födelsedag och år, födelseort, namn och fullständig adress samt bifoga 30 öre i frimärken.
Åbe­ ropa denna tidning.
Astrolog Wilh.
Leidner, Strömgatan 10, Kalmar.
R.
T.
35 30.
Sibyllegatan 36, Stockholm.
A.
T.
210 04.
Birgittaskolans Väf-Af delning Beridarebansgatan 17.
Undervisning i praktisk väfning, väfda hålsömmar samt skolans T e o r e t i s k k u r s i vä f n i n g genomgången fullständig kurs.
Anmälningar mottagas skriftligen 2 frielevplatser.
Riks 108 53.
Allm.
4148.
Nornans Jäsfpulver Försäljes i välsorterade affärer.
Kylsaivan FROSriN omfattande alla svenska väf s orter,- är ett af fackmän utexperimenteradt, speciella mätt-teknik.
absolut ofarligt medel mot frost­ b örjar 1: s t a n o v.
B e t y g e f t e r skador å såväl ansikte som händer.
Mer ä n 15-årig frostskada botad!
In­ eller i skolans lokaler.
gen humbug.
Stor efterfrågan.
Pris 3:75 +porto direkt från fru A. Hell­ ELISABETH M. GLANTZBERG.
berg, Box 234, Stockholm.
Dragning förestår!
Fondmr 81.850,000 kronor.
Stockholmskontor: ArsenaUgat.9.
SOdermalmstorg S.
Filialer Stnregatan 32.
•t: Ufhyr kas safaek.
Emotfager värdehandlingar l öppet Bi ler slutit fOr var.
Fondafdelnlng.
Kassafack.
Idua utgifves denna vecka i A ocb B.
Dragning förestår!
Sv.
Underofficerarnas Lotteri Utomordentligt stora vinstmöjligheter!
8,000 Stora, gedigna ïîr praktiska vinster!
Köp lotter!
Pris kr.
värde Bondgård i MM.
Areal 180 tid.
Köp lotter!
8,000 Pris vinstmöjligheter!
8~ÖÖÖ kr.
värde kr.
värde.
Bondgård i Uppland.
kr.
Villa vid Huddinge k:r. H-10 öre för stämpel.
Välbyggd o. praktisk.
+10 öre för stämpel.
- 712 Utomordentligt stora Areal 55 tid.
Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Stockholm 1917.
