# ID: svediakorp-per2291
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 24,803
# sentences: 1,609
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 43 (1606) A.
30:DE ÅRG.
LOSNUMMER: 15 ORE.
ILLCISTRERAD ^TIDNING UPPLAGA A. GRUN O, FOR - K.VI N N AN i OCH • H EM M ET!
IFRITHIOFH ELLBERG SÖNDAGEN DEN 21 OKTOBER 1917.
I1UFVUDREDAKTOR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN ELISABETH KREY-LANGE.
ourerna- nan I HOST HA DE STO ra militärmanövrerna varit förlagda dels till Småland, dels till Up p­ land och hvad som kommit till af nytt un­ der denna repetitions- strid för att hålla vår armé i god form har bl.
a.
varit våra flyga­ res spaningstjänst.
För första gången har svensk flygarkår fått visa resultaten af sitt kräfvande och döds­ föraktande arbete ge­ nom att uträtta spa­ ningstjänst åt trupper i strid, hvarvid de ådagalagt en beun­ dransvärd förmåga af mod, skarpsinne och påpasslighet.
Så att nu torde det svenska flygvapnet också vara en faktor att räkna med, därest det en dag skulle gälla allvar.
— 1 v år militära illustra­ tionsserie ingår också en bild från den stora trupprevyn vid Järfva, hvilken ägde rum inför konungen i strålande höstväder.
-: - 3^£PQRTTN vIO HOSJ
1.
General Bildt håller kri­ modell till ambulansbil.
5. tik vid Huseby efter man­ Den stora trupprevyn inför övern.
konungen 2.
Drottningen och kronprinsessan åse på Järfvafältet.
revyn vid Järfva.
3.
Generalerna 1, 3, 4.
Betty Larssons ef- samlas till högkvarteret vid tertr.
2.
O. Ellqvist.
5.
W Huseby.
Lamm foto.
4.
Arméns nya Klädningar, Blusar, Kappor till Kemisk Tvätt­ ning eller Färgning, Gardiner, Möbeltyger,Kud­ dar m. m. rengöras snabbt och omsorgsfullt hos A.
B.
C.
0.
Borgs söners Fabriker &lt;^&gt; LUND.
Kungl.
Hofjuvelerare Juveler och Guld K. ANDERSON PraVtkatalog gratis och franco.
Stockholm och Göteborg.
Gff ßesöfz i friß.
§.
ßagerörings ßem.
Tiled antedning af 70~årsdagen den 9 oktcßer.
Huset innehåller 12 DET ÂR EN DRY- rum plus hall och har pande våt oktoberdag, ett 100-tal år på nac­ då träden kappas om ken.
Det inköptes af att fälla sina löf och friherre Lagerbring för man vandrar på guld­ en del år sedan och gula mattor hvar man har varit sommarbo­ går fram, som jag, li­ stad intill nu.
tet olustig af regnet Ronden genom hu­ och obekväma tågför­ set är nu slut och vi bindelser, letar mig ut slå oss ned till den så till den hvita villa, vackert inledda inler- " Manhem ", i Alingsås, vjuen, — b aronen med där förre landshöfdin- gen i Göteborgs och en tjiifpojksmin af: Bohus län, friherre " ja, fråga nu på, så Gustaf Lager­ får jag s e, hur ni reder bring, valt att slå er! "
Men samtalet kom­ ned sina bopålar för mer snart i gång, och framtiden.
friherrinnan gör då och Men i de t ögonblick, då små blixtturnéer då jag välkomnas af in till oss och hjälper friherre Lagerbring till att sätta fart på och hans lifliga, inta­ det.
Friherre Lager­ gande friherrinna, för­ bring talar om det svinner olusten.
En kräfvande landshöf- sådan rikedom af dingearbetet i Göte­ älskvärdhet och soliga borg, hvilket han nu i leenden!
— " Det är sommar tagit afsked bra synd, att ni inte från.
" Det var ju inte Gustaf Lager- as.
— Foto för Idun af kommit en vackrare Friherre bara hvad länssty­ bring i sit t hem i A lings- Kaleb Torin, Göteborg.
dag, så att villan kun­ relsen gaf mig att nat visa sina angenämaste sidor, " säger fri­ göra, fast det kunde bli drygt nog, " säger herrinnan, i det hon för mig in i hvardags- han.
" Tänk till exempel på, att det sitter en rummet i förs ta våningen, där det öfverflödar folkhushållningskommission uppe i Stock­ af blommor, den just firade 70-årsdagens holm, som ständigt hittar på nya cirkulär att sviter.
Men jag blir sannerligen likgiltig för skicka n«d till behandling!
Dyrtiden har ju regn och höstliga vindar i den omgifningen!
också ökat de sista årens arbetsbörda.
Men dessutom var jag ordförande i 40 direktio­ Nu kommer h usets herre ut fr ån sitt arbets­ rum o ch vi gå alla tre på en promenad rundt ner, och ni förstår, hvad det betyder.
Sam­ om i villan, som ett slags inledning till den manträden på sammanträden.
Ändå har jag intervju jag beställt af baronen.
Vi beundra trots allt under de tjugo Göteborgsåren hål­ utsikten öfver sjön Mjörn och de höstfärgade lit hårdnackadt fast vid en regelbunden lef- klungorna af träd både från takbalkongen nadsordning: upp mellan kl. 7 och 8 om och andra våningens tillbyggda hall — " den morgonen, i säng före midnatt.
Sällskaps- Friherrinnan Hedvig Lagerbring.
fick jag som present af min man på årsda­ lifvet har mest tagit form af middagar, och gen af vårt bröllop häromåret, " berättar fri­ dem kan man i regel komma ifrån vid_10- herrinnan.
Vi titta in i ett gästrum, så lila­ oförarglig som barn, " säger baronen, " ingen liden.
En god vana lägger man ju inte bort, färgad!
och inbjudande, att jag undrar högt, kunde Iro, att jag skulle bli en morsk mili­ så naturligtvis har den följt mig ä fven sedan om någon gäst någonsin kan förmås att god­ tär, " — en tankediger kadett, en ståtlig löjt­ jag slagit mig till ro härute. "
villigt lämna det, och bringa därpå husets nant.
Så nu vet man, hvarför friherre Lager­ Allra sist dyka vi ned i källaren, som är bring ser ut som en 50-åring!
blåa flickrum — fröken Evas — vår hyllning.
Rummet bredvid är friherrinnans sofrum, i friherrinnans stolthet, så ljus och luftig är För närvarande har han en sysselsättning hvitt och rosa, och snedt emot, på andra den, och som rymmer en nätt förmögenhet af litterärt slag: nedskrifvande af biogra­ sidan hallen, ligger baronens arbetsrum, så­ af inkokta frukter och grönsaker.
Trädgår­ fiska data rörande hans företrädare på dant det ser ut dagen efter, med skrifbordet, dens sista blomsterskatter ha också vid det landshöfdingestolen.
Han har redan förr likt ett ansvarslyngdt majestät, bräddadt af här laget skördats: " sommarens sista ros ", skrifvit litet af hvarje,-mest i milit ära ämnen, de mellan 200 oc h 300 fö delsedagstelegram­ i utsökta hvita och röda exemplar, har fått på anmodan af tidningar och tidskrifter.
För en hedrad plats inne i hvardagsrummet.
öfrigt har han infe alldeles brutit med sina men, som nu pocka på att bli be svarade.
Så återvända vi till första våningen igen, Blommor äro omhuldade skyddslingar hos vänner direktionerna i Göteborg och Stock­ där jag hittills endast sett hvardagsrummet, familjen Lagerbring och friherrinnan afslöjar, holm, utan står ännu kvar i styrelserna för som dock sannerligen tål att tittas på två att hon till och med planterat stockrosor åtskilliga bolag.
gånger med sin möbel i grönt och gammal kring skorstenen, som skjuter upp på utsikts­ Allt d etta kräfver resor till G öteborg 1 à 2 n.ahogny och sex höga fönster, hvilka ge en verandan; " först skrattade man åt mig, men gånger i veckan och alltsomoftasi till huf- det intrycket, att södersolens strålar måste sedan måste alla medge, att det var vac­ vndstaden.
trängas i ifvern att komma in.
Midt emot ha kert. "
" För resten är det inte omöjligt, att jag en vi matsalen i ek, som får en förnäm prägel vacker dag sätter mig ned vid skrifbordet af en .samling blått, ostindiskt porslin och för att åstadkomma något i memoarväg, " har röda fönstergardiner, som jag förälskar fortsätter friherre Lagerbring.
" Jag har ju mig i.
Deras färg upprepas vackert af en hunnit med att se och upplefva åtskilligt, jäftebuketf rosor, en födelsedagsgåfva, på scm kan ha mera allmänt intresse.
Jag var midlbordet.
Intill ligger salongen med stora bl.
a. i 10 somrar konung Oscars gäst på släktporlrätt i olja på väggarna, där är bl.
a.
" Drott ".
baronens far, öfversten, och hans farfars Men det är tid att säga adjö, hur liten far, generalen, glansfullt uniformerade och lusten att göra det än är.
Jag tackar för vi­ allvarsamma i minen.
På tal om porträtt får sad gästfrihet och inomhus-sol och lämnar jag också se en samling från friherre La- motvilligt det vackra hemmet för att åter gerbrings barn- och ungdomstid: när han förena mina öden med den vresiga och höst- är en söt 13-åring — " j ag var så snäll och Villa Manhem, frih.
Lagerbrings hem i Alingsås.
kalla världens där utanför.
MIGGS.
- 6fi3 -
T) ef afgörande.
Skiss af Teresia Gurén.
TÅGET RULLADE I VÄG OFVER EN lång, lång bro.
" Jaså, Lombardsbrücke!
Då måtte vi vara framme strax!
Men hur var det bangården hette?
— Hallå, konduktör!
(Visst ja, man måste ju " s praka " tyska, för­ stås.)
Schaffner bitte, einen Augenblick!
— Nå, hur kunde jag glömma det: Klostertor!
Och det är sista stationen, säger han, så jag kan inte alls ta miste. "
Den unga flickan började samla ihop sina effekter.
Det gick med svikt och fart.
— — Att hon nu verkligen v ar framme!
Ute i s tora världen, hon som suttit så instängd och bara längtat efter lifvet.
Nu gällde dei först att hitta reda på " tante Tilly ".
Hon skulle ju vara nere och möta.
Mycket riktigt.
Där stod den lilla tjocka gum­ man med sina blänkande fågelögon och sitt färgade hår.
Nå, infe k unde man se d e t på så långt håll, men Stella visste det ju — at t håret var färgadt nämligen.
Den långa flickgestalten böjde sig lifsfar- ligt ut frå n boggievagnens plattform, och näs­ duken viftade en munter signal.
" Um Gottes willen, gnä ' Fräulein! '
En ung herre med blonda kaisermusfascher hade plötsligt störtat fram bakom den gamla damen, färdig att ta emot den unga i r äddan­ de armar.
Obehöfligt, hon klappade redan om sin " Täntchen " och började så plocka ner sitt Gepäck, utan att märka att han hjälpte till.
En lång fläta piskade honom i ögonen: " Au, au " — ett skratt.
N u upptäckte hon hans närvaro.
Han fick en snabb blick ur e tt par kisande ögon, det glimtade till som en solkatt.
Strax därpå var hon djupt allvarsam, neg och bad om ursäkt.
Och så kom presenta­ tionen: " Herr von Ollendorff — min lilla svenska skyddsling, Stella Orn. "
(Uttalet af tillnamnet v ållade någon svårighet).
Den se­ nare studsade, förolämpad, fnös till andli­ gen.
Jaså, hon skulle inte betraktas som vuxen!
" Fröken Orn " borde det hetat — men hvarför hade också inte mamma låtit henne sätta upp håret än!
Nå, nu var inte tid att försjunka i någon trumpen stämning.
Omöjligt för resten.
Så härligt, så stiligt: det Ollendorffska ekipa­ get — ytterst elegant, med blänkande hästar, blixtrande seltyg — var ställdf till tante Tillys förfogande; och i v äg bar det förbi det strå­ lande Hamburg, ut till en slottsliknande villa, där gamla Fräulein Ottilie Bernsfein ensam residerade.
Stella slukade allting med ögonen, sva­ rade förströdt, i en feber af ifrig rec eptivitet.
• ' Du förstår, tante, nu måste jag samla intryck " — — Detta blef sedan en skämtsam paroll dem emellan.
" Samla intryck, Stella, för all del! "
— " Tä ntchen, du vet — — int rycken! "
När flickan väl installerats i sitt lilla gaf- velrum med klängrosorna kring fönstret, hunnit tvätta dammet af sig och kommit ner igen i " Wohnstube ", tog emellertid nyfiken­ heten ut sin rätt: " Mein Zuckertäntchen — hvem är ha n? "
Hon låg på knä på den mjuka mattan och tittade skälmakiigt upp.
Men intresset var allvarligt nog att räcka under helä den kär­ leksfullt omständliga, tyskt ordrika berättel­ sen om älsklingskamraten från flickpensio­ nen, dennas giftermål vid tämligen fram­ skridna år; sonen, som naturligtvis hon, Ottilie, stått fadder åt och mer och mer ta­ git under sina vingars skydd, i a ll synnerhet sedan modern dött.
" Att du inte berättat om honom förr, fante Tilly! "
" Na, Herzblättchen, vi h a ju inte kä nt hvar- en smula i g alen riktning.
Ögonen voro inte andra så länge just, du och jag " — — — stora, de kisade ofta som en smal springa.
Saken var den, att tante aldrig i tankarne Att glimten ur deras trefärgade iris kunde ställt dem på samma plan: flickan Stella — bli no g så fascinerande, hade ägarinnan ännu af god familj tydligen, men fattig, en liten infe u pptäckt — — Munnen återigen var lite fröken Ingentingalls, hvars bekantskap hon för stor.
Den starkt bågiga öfverläppen ut­ råkat göra på en turistfärd, som genom en gjorde Stellas förfviflan.
Bröderna retades nyck berört västra Sverige; sö * och vänlig, jämt med henne om den: " Gestikulera inte visst det, originell, en rar unge, men i alla så med snabeln!
— — Undras, om du inte fall; och så — Wolfgang von Ollendorff!
i en föregående inkarnation varit en älg och Börd, uppfostran, förbindelser, rikedom, allt snappat löf m ed den där " etc.
Hennes säkra förutbestämde honom i gudmoderns ögon och medvetna stolthet däremot var håret, en till en alldeles särskildt lysande bana.
rikedom af vågigt, solglänsande hår.
— R e­ Juridik studerade han, men nu skulle han sultatet af granskningen blef ett förnöjdt vara hemma en tid.
Fadern hade varit sjuk, skratt: " Är jag inte vacker, så är jag ändå kände sig klen och melankolisk och behöfde infe anskrämlig.
Och hufvudsaken — h u f- sonens närvaro.
" Inte för att det lades några vudsaken, den är hvad jag får se, och band på Rolf, han kom och gick som han d e t blir härligt, ira-la-la!
Âh — seid um­ behagade, men s e — bar a han bodde i hus et schlungen, Millionen — hvad jag är glad! "
blef det gladare och ljusare där! "
— De Och allt hade blifvit " så förtjusande, så svarta ögonen tindrade af moderlig stolthet.
bedårande ": ångbåtsfärden öfver till Dan­ " Juridik, sa du, tante — han ser ju ut som mark — hon matade måsarna och kände sig släkt med dem, och vid yttersta skären hade en civilklädd officer. "
" Mein Kind, det gör hvarje bildad tysk.
hen bedt kapten tuta, så att hon fick se sä- Han är för öfrigt reservofficer " — — — larne plumsa förskräckta ner i sjö n — ja, till Hopkrupen under duntäcket njöt Stella på och med järnvägsresan genom Jylland hade nytt i minne t d agens upplefvelser, smått hutt- sitt behag, tack vare den danska gemytlig­ rande i d en svala höstluften.
Hon hade läm­ heten; så — efter en stärkande tupplur — nat fönstret halföppet för rosendoftens skull.
ankomsten till Hamburg, mottagandet med Äter kom den häpnande glädjen öfver henne.
alla öfverraskande detaljer, bland d em Wolf­ Tänk, att hon nu verkligen var här — hon, gang von Ollendorff.
Åh nej, " bedårande " familjens askunge!
var då inte han, men freflig, fasligt treflig, Hon hade varit så van vid, att alla möjlig­ trots mustaschen, som verkade snobb.
Hvad heter skulle kröna systerns hjässa.
Och hon tante var rar sen — med sina små löjligheter fann det helt naturligt att själf sitta i skym­ ändå så riktigt rar!
Och hemmet här, kunde undan — med ärfda, nötta kläder — och man tänka sig något mera sagolikt: därute knoga och läsa.
Godt hufvud ansågs hon drufvor och rosor kring väggar och pelare, ha, därför fordrades det af henne att gno en hel häck af oleander, massor af blommor, på så fort som möjligt mot en briljant stu­ samma sorter i stora fält — st ora färgfläc­ dentexamen och hägrande goda inkomster kar dekorativt inpassade i terränganordnin- scm — — ja, som bibliotekarie, tänkte Stella garne.
Och inomhus!
Wohnstube därnere — helst, för hon tyckte ju om böcker.
(Hvad hvardagsrummet — med sin flere trappsteg var det hon öfver hufvud taget inte tyckte höga fönsternisch, där man kunde njuta or­ dentligt af utsikten både inåt och utåt, det om!)
Eljes var det nog ett litet misstag, det skulle då bli hennes älsklingstillhåll.
Men där med det speciella läshufvudet.
Ambition allt imponerade på henne, allt: alla utsökta och energi gjorde, att hon stod på sig äfven gamla möbler och konstverk, musikrummet, i skolan; men hvad som karaktäriserade biblioteket, det mönstergilla köksdeparfe- flickan, det var en öfversvallande vitalitet, manget och kanske allra mest ändå badrum­ en lidelse och en schwung i allt hvad hon met, marmorbassängen.
Man måste ju kän na företog sig.
Hon sträckte mot tillvaron åkal­ sig som en romersk prinsessa, när man steg lande armar, färdig att ta emot och förvalta ned i den — — — Förnöjdt sträckte hon på hvad helst den månde unna henne.
Gåfvor- sig i stolt försmak.
Värmen under duntäcket na hade hittills kommit sparsamt nog.
Ända hade nu rådt på kylan från fönstret; söm­ tills i våras, då hon gjorde den gamla rika nen kom, ljuflig och fridfull.
— Fjorton dagar därefter hade Stella varit tyskans bekantskap, tog hennes hjärta med storm utan ait ana det och så, helt plötsligt, på sin första bal — m ed håret uppfäst i en får inbjudan att tillbringa ett år — e 11 h e 1 i tung grekisk knut, en vuxen ungdom.
Och år — tillsa mmans med henne, dels här i d et sedan följde inbjudningarne tätt på hvaran- idealiska hemmet, dels på resor.
Föräldrarne dra.
Med angenäm öfverraskning fann hon hade undrande, halft ovilliga, gifvit sin fill- sig vara en dragningskraft.
Hennes något låtelse.
Afbrottet i läsningen var ledsamt, rådbråkade tyska förhöjde den lustiga ver­ men — infe kunde man neka ändå.
Flickan kan af muntra infall, käcka repliker; det låg behöfde nog lite gladare dagar; och så visste någonting ovanligt och friskt ö fver hela före­ man aldrig, hvilka blifvande förmåner detta teelsen, " en nordgermansk fläkt, " sades det.
kunde leda till.
Tyska språket fick hon i al la Herrarne trängdes kring henne, rappa svar händelser gratis.
Visserligen borde det ha hon gifvit u pprepades och cirkulerade.
Mest varit " lisa — hvilket parti hade hon inte syntes unga Ollendorff i hennes omedelbara kunnat göra!
(Genom en ödets ironi hade närhet.
Han hade redan fått tillåtelse att familjeskönheten fått detta blygsamma namn, utbyta sift " gnä ' Fräulein " mot St ella, och to­ under det askungen ståtade med ett, som nen dem emellan var barndomsvänners, på bättre anstått systerns strålande uppenba­ samma gång som han var den ridderligt u pp­ relse.
Nå, det fanns ju — Mo na Lisa!)
Ja i vaktande kavaljeren, skickade blommor och hvarje fall — nu gällde det att göra det så vidare.
Stella antog därför, att den hvita ros be­ mesta möjliga för Stella.
Och så utrustades hon med en toalett, som kom henne atf först tjänten nyss burit in, kom från Wolfgang.
hoppa jämnfota af förtjusning och sedan kri­ Nu stod den på hennes lilla skrifbord i ett tiskt betrakta sin bild i spegeln.
Näsan var rubinrödt glas, och hon njöt af dess fina, i inte rak, det var odisputabelt, den krökte sig grönt gående skiftningar.
Någonting så rent - 654 -
och nobelt — tä nkte hon — d et är som ett uttryck tör en förnäm själ.
Vänligt af Wolf att ge henne något så vackert.
Men jeljes passade då nejlikor bättre från honom, så­ dana hade han också tagit sig för vana att skicka.
Färgerna växlade men inte blom­ morna.
Hon hade råkat säga en gång, att hvärje människa hade sin blomma och på honom tänkte hon, när hon såg en nejlika.
Nu ville han väl ändå variera — Få se, hvad han bjuder på i biljetfen, som följde med.
Kanske Hamlet, som ju ska ll ges snart.
Den hvita rosen kanske skall påminna om Ophe­ lia, men då borde det hellre varit en näck­ ros — — — Kuvertet föll nästan ur hennes hand, så häpen blef hon öfver namnet på kortet.
Se­ nator König?
Ja, n u kom hon ihågl Det var den ståtlige herrn med gråsprängdt hår och unga ögon, som hon lagt märke till sist hos Bungers.
Hon hade tyckt han iakttog henne, och slutligen lät han presentera sig.
Fru Bunger var syster till den ena af Hamburgs borgmästare och bjöd endast utvalda säll­ skap.
Stella hade känt sig mycket stolt öf­ ver att få vara med där och inlade så myc­ ken värdighet söm möjligt i sitt uppförande.
Fast roligt hade hon så det sken om henne!
" Detta är er ros, " stod det i biljetten, " lilla fröken Tio-mil-från-lifvet! "
Han bad vidare att få göra visit oc h att få bjuda damerna på teatern, (jaså, ändå OpheliaUr Fräulein Bernsfein hade ju för länge sen gjort honom den äran att öppna sitt angenäma hem för honom, men — tillät fröken Om, att han gjorde sin uppvaktning?
Stellas hjärta fog ett skutt.
En friare!
Ja, det var det då väl säkert — och en s å d a n friare.
Hvad skulle Lisa säga?
— • — — Täntchen visade ett strålande humör både på teatern och vid supén efteråt.
Och mor­ gonen därpå anförtrodde hon sin favorit hvad senatorn sagt om henne.
Han hade beundrat " den säkra takt ", hvarmed hon hållit sina kavaljerer på lagom afstånd.
" Hon har en värdighet långt öfver sina år, trots sin barns­ liga omedelbarhet.
Det är den friska, obe­ rörda renheten " — &lt; — — Stella skrattade och svarade med ett afböjande skämt, men inom sig var hon omåftligt stolt.
Wolfgang hade sagt, att senatorn var " en verkligt för­ näm gammal herre ".
Verkligt förnäm ja, furstlig, imponerande — men gammal?
Åh nej tack, Wolf, man är väl infe gammal strax, för att man infe är en pojke som du!
Våd­ ligt tre flig och rolig var Wolfgang i al la fall.
Hon skulle bjuda honom jämt, när ~ — — Ja tä nk, det såg allt ganska troligt ut, att hon skulle bli värdinna i det där ståtliga huset vid Alstern.
Sådana originella fester hon och Wolfgang skulle ge tillsamman!
Jaså nej — det var väl hennes man och hon, som skulle ge dem.
Men Wolfgang måste råda henne, han hade så goda idéer.
Därnere hördes steg på sandgången.
Så tidigt, tur att hon var uppe efter en så het dag som i går: ridklubb, museibesök med senatorn, trädgårdsfest hos hans syster, Hamburgs rikaste fru.
Nå, man måste väl titta ut, det är bestämdt — — — " Hallå!
god morgon — trött, sa du?
Nej långt till dess.
Hvad blir de t i d ag?
Utflykt till Kän­ ner inte.
Vid Elbe?
Då får man segla eller ro.
Härligt!
Ja, visst kommer jag. "
De hade nu nått en vidare periferi med sina gemensamma utflykter, de båda unga.
Tante Tilly, s om eljes var så stramt konven­ tionell i m ångt och mycket (man var väl inte tyska för inte) gjorde ett undantag och lät dem i allmänhet slippa förkläde.
Alla se­ värdheter i staden hade Wolf visat Stella: börsen, hamnen, gamla staden med de mör­ ka smala kanalerna och de trapplikt utskju- Senator ", det var en rökelse, som steg åt hufvudet.
Och barnsligt gladde hon sig åt alla vackra saker hon fick: smycken, konst­ verk.
Eberhard var gränslöst god mot hen­ ne.
(Hvarför skulle han bara ha ett så trå­ kigt namn?
" Farbror Eberhard! ")
Och alla voro så vänliga.
Alla?
Wolfgang till e xem­ pel hade börjat bli konstig, ironisk.
Löjligt af honom.
Inte be höfde deras kamratlika för­ hållande rubbas af att hon gifte sig!
Med ens märkte hon, att kamrafen inte gjort besök eller låtit höra af sig på en hel vecka.
Förläget kastade hon fram en fråga liksom p å måfå, ursinnig öfver att hon v a r förlägen — — — H a n h a d e r e s f b o r t!
Gjorde en bilfärd med några vänner och ha­ de infe s agt, hur länge det komme att räcka.
Jaså, han gjorde bilfärder nu med andra än henne!
Hon mindes med ett litet stygn af saknad de gånger hon susat framåt vid hans sida genom ett vackert landskap, trakter han velat visa henne.
Hvilka voro de där vän­ nerna?
Kanske den tillkommande jämte lämpliga vittnen?
Tanfe visste nog besked, men förrän Sfella frågade, så minsann — — En blommande agaves i Rådhusparken i Härnö­ Âh bevars!
så komisk hon v ar!
Hvad angick 1 sand.
Arvid Holmstedt foto.
detta henne egentligen?
— Hon sku lle tänka på sin utstyrsel, den väldigt vackra utstyr­ fände husgaflarne, hvilkas öfvervåningar seln som Täntchen skänkte — en gärd a&lt; nästan möttes öfver vattnet, Kunsihalle, där gcdtgörelse och ett ufryck af lättnad, om den store ifraren för konstens popularisering, Stella bara vetat det!
Lichtwark, efterlämnat sin prägel, zoologiska Och så gick tiden, och Stella kom allt mer trädgården, Hagenbecks m. m.
De hade ma­ och mer in i sin blifvande roll.
Tante Tillv tat svanorna från Alsterpaviljongens veran­ var mycket nöjd med henne.
Flickans yster- da, de hade rott öfver Alsterbassängen.
Se­ het hade dämpats — för nvr / cket nästan, dan kommo allt aflägsnare omgifningar.
Hon onaturligt fullständigt.
Mot fästmannen var hade fått se en karaktäristisk nordfysk bond­ hon mild och undfallande.
Det låg i hennes gård — stå tliga korsvirkesbyggnader, frodig sätt en tydlig ifver att vara honom till lags, boskap, välskött mark — v ierländska frukt- ati visa sin tacksamhet, sitt erkännande af frädsfält, ett gammalt f. d. danskt slott, nu att han var god, han var pålitlig — inte s om förvandladt till pensionat — S tellas histori­ andra, nyckfulla vänner.
Hon hade velat ska sinne ryste vid att se kypare springa öf­ resa hem, och föräldrarne hade också ön­ ver borggården, bier och kaffe serveras i skat det, men Eberhard hade bedt henne den uråldriga parken.
Hon hade hänförts stanna.
Det växlades några bref med hem­ öfver en liten siad, dit välmående hambur­ met, och så stannade hon.
gare brukade dra sig tillbaka på gamla da­ Ja, hon stannade — längre än hon själf gar, en idyll m ed husen inbäddade i g rönska ämnat och trott.
Wolfgang var alltjämt borta.
på en skogklädd sluttning.
Hon hade vandrat Man väntade honom inte ens i h emmet, helte genom den väldiga järnkanslerns anspråks­ det.
Han skulle resa direkt iill universitetet.
lösa villa i Friedrichsruhe, ströfvat i eksko­ Och det blef sommar på nytt.
Tante Tilly gen — Sachsenwald — som verkligen bättre började tala om en badresa.
Stella tyckte, tycktes anstå en sådan ägare.
— Nu drogo att nu måste hon resa hem, hon måste.
de sig nedåt floden, den ståtliga Elbe.
" Det Så kom den dagen, som aldrig blir glömd.
blir bäst jag följer med, " hade fante sagt, Tryckande hett var det.
Sfella bodde med " eljes kommer ni vä l ända ned till Cuxhaven, Fräulein Bernstein utåt Elbe, men hade rest uihamnen, och går ombord på en emigrant­ in till staden för att uträtta några ärenden ångare! "
åt henne.
Fästmannen uppvaktade och hjälp­ Den utflykten blef ett af Stellas käraste min­ te naturligtvis.
Trots värmen voro de out­ nen.
De hade seglat, och hon styrde.
" Nu styr jag in i aftonrodnaden, W olf! "
— "] a, gör det, dit tröttliga, fram och tillbaka kuskade senatorns ska vi två styra tillsamman. "
ekipage.
Nu åkte de framåt Alter Jungfern- Wolfs gudmor började känna sig illa till mods.
stieg.
Med ens är den breda gatan fylld af Skulle det ändå vara möjligt?
Men han hade ju en plötslig folkstockning.
Dödstystnad, stille- pä sista tiden skämfat så harmlöst om " die Köni­ gin ".
Nå, i så fall måste hon försöka påskynda stånd.
Hvad är på färde?
Vagnen måste händelsernas gång.
Fast senatorn var nog infe stanna.
Bleka eller upphetsade trängas män­ den, som lät sig ledas.
Nåja, han var då så för­ niskorna omkring den.
Men i Guds namn, älskad — som en några och fyrtio års karl blir i hvad är det då, hvad har händt?
Någon en sådan frisk ungdom som Sfella.
Bara barnet!
Det var ju lite för tidigt, men Hon måste kastar i förbifarten ett tryckt blad in i vag­ hindra Wolfgang från att göra en dumhet.
Gamle n e n: m o b i l i s e r i n g s o r d e r l baron, hennes värderade vän, skulle aldrig förlåta Det brusade och dånade för Stellas öron.
henne, om hon blef den oskyldiga anledningen Hon måste ha bleknat förskräckligt, ty hon till hvad han gifvei skulle anse för sonens mes­ allians.
Visserligen finge Wolfgang nu aldrig hans hörde en ömt orolig röst, som försökte lugna tillåtelse, och utan den så la, hvad betyd­ henne: " Älskling, jag kommer inte med ut, de det — e n annan tanke sved ändå värre: var inte nu först åtminstone, och det blir nog hon verkligen " oskyldig? "
Hon som bjudit hit inte långvarigt. "
En arm lades om hennes flickan, sammanfört dem?
Det såg ju rentaf ut, som om hon önskat ett parti dem emellan.
Kanske axlar.
" Stella, hör du mig infe?
Jag stannar gudsonen uppfattat saken så?
Dagen därpå bjöds ju hos dig. "
— Stannar?
H v e m stannar?
König på familjemiddag, och innan han åkte.
hem, — — — Långt borta, genom ett töcken såg hade han friat och fått ja.
Den tid, som nu följde, hon en skara soldater tåga framåt i ener­ stod alltid för Stellas minne som någonting overk­ ligt och ändå starkt upplefvadt — en liflig dröm.
gisk marsch, i spetsen en blond officer, en Det var " stiligt " att vara förlofvad, oändligt ange­ ung student — — — " Wolfgang, åh Wolf! "
nämt för själfkänslan.
Visserligen hade det sina si­ Hejdlöst gråtande sjönk hon ihop, likgiltig dor.
Ibland.
] a, det hade oväntade sidor.
för allt och alla — så som man blir det, när Brefven hemifrån, alla lyckönskningar, all döden rör vid ens käraste.
afund, allt krusande för den blifvande " Frau - 685 -
ße gentifßomme.
RIDDARTIDEN VAR FÖRBI.
DESS GENT- lemannaideal var redan utvärtes sedt en anakronism, då Cervantes gaf det nådestö­ ten med satirens udd.
Den nya tiden lade af rustningen och bytte lansen mot värjan och pistolerna.
Men den bytte icke grundupp­ fattningen af hvad som konstituerar en rid- dersman.
Le.gentilhomme, som under fyra sekler angaf tonen och ledde moderna i E uropa, var hans arftagare.
Ett par hof blefvo d e urhärdar, från hvilka vettets, förfiningens och etikettens lagar ut­ sändes öfver världen.
Under fjortonhundra­ talet var det Dijon; att vara klädd i b urgun- disk dräkt a nsågs liktydigt med ait vara chic.
Sedermera blef det Saint-Germain och Versailles.
Man må inte föreställa sig, att de aristo­ kratiska tidehvarfven ansågo det hedrande för en gentleman att sitta med händerna i kors och lefva på sina räntor.
Det y rke, som anstod ädlingen bäst och där han fick mest tillfälle att visa sina kvalifikationer, var na­ turligtvis krigarens — som utmärkt väl lät förena sig med hofmannens.
" Det tyckes mig, att den starkaste ambitionen hos en värjans man, " s krifver en sextonhundratalets moralist, " bör vara att göra sig aktad som en behjärtad och modig man, och därnäst att vara c r e u homme d e co nduit e &amp; homme de bien. "
Den förnämsta ägodel en sådan man hade att hålla på, var hans ära.
" Som en dam, hvilkens oförvitlighet fått sin första fläck, aldrig mer kan återvända till sin första ren­ het, så kan en soldat aldrig upprätta sig så fullständigt efter en feghet eller en låghet, att det inte finns kvar någonting att klandra hos honom. "
Man kan sätta sig in i, a tt det under så­ dana förhållanden måste ha legat den unge ädlingen om hjärtat att inte låta ens den minsta förolämpning torka på sig.
Vi nutidsmän, med våra slappa och frid­ samma hedersbegrepp, ha måhända i det afseendet gått något väl långt åt motsatta hållet.
En väluppfostrad och korrekt gross­ handlare eller notarie ställer inte till ett slagsmål, därför att någon tillkastar honom ett kränkande ord eller ens för en insinua­ tion mot den kvinna han älskar.
Och en stämning inför r ätta skulle endast göra skan­ dalen sju resor värre ... Femton- och sextonhundratalens gentleman kände och handlaide på annat sätt — h var- till bar man sin värja, om inte för att tukta den, som vågade röra vid ens heder!
Utan tvifvel d refs denna ömtålighet ibland ä n d a u t i d e t löjliga-, o c h L e s i e u r F o r e t beklagar sig öfver de unga hetssporrar vid Ludvig XIILs hof, som inbilla sig, att nobless och tapperhet endast kunde visa sig i att slåss.
" De ha vida upphöjdare verkningar och man kan säga, att de omfatta nästan alla hedersamma handlingar i lifvet. "
Duellväsendet har ju änn u i dag både an­ hängare och motståndare.
Det kan inte ne­ kas, att det ligger någonting mot g entleman- nabegreppet stridande i att svälja en skymf.
Såväl i Frankrike som i Ty skland har denna känsla bibehållit sig till vår tid; t. o.
m. s o­ cialdemokraten Jaurès fann sig föranlåten att vädja till värjan för att göra upp med sin motståndare Deroulède.
Vår spirituellaste kvinnliga kritiker, Klara Johansson, anmälde en gång en bok, hvars " hjälte " utsattes för missödet att få en örfil af en underhuggare utan att våga besvara den.
Hon fogade till de nna episod reflexio­ Tlf Tlrfur ÎTlôffer.
nen: vi kunna aldrig bli komprometterade genom en annans handling, endast genom våra egna.
Sant nog!
Det var också endast genom sin passivitet efter skymten som vid­ kommande unge man blef komprometterad.
Säkert är, att liksom v ärjan gaf gentleman­ nen ett ridderligare snitt och tvang honom att hålla sig i form, så skulle bruket af den äfven nu vara till stort gagn för vårt offent­ liga lit.
Mer än en smädare skulle lära sig ha tand för tunga, om han i ställ et f ör en " polemik " riskerade att ställas ansikte mot ansikte med den belackades värjspets.
Det skulle obetingad!
bli till förmån för frisk­ heten inom vår politiska atmosfär, om en mängd affärer som n,u fylla tidn ingsspalterna med meningsutbyten och gurgel, af hvilka allmänheten har ett minimalt int resse, s nabbt och slutgiltigt uppgjordes mellan kontrahen­ terna själfva i närvaro af sekundanter och läkare.
* Liksom kvinnoidealet under " le grand siècle " och rococon var ett annat än vårt, så skilde sig också den manliga skönhets­ typen väsentligt från den som anglo-ame- rikanska tidskrifter och bokomslag vant oss att beundra.
Ej helle r un der medeltiden gällde den torra, seniga typen som vacker.
Vil- belungerlied prisar den unge Eiselhers hvita händer, med hvilka han omfamnar sin brud, och det var framför allt Parcivals fina hy, som fyllde äfven dygdiga kvinnors sinnen med trånad. "
Jakob Falke förundrar sig att " run­ da kinder, som hvarken förrådde törst eller hungersnöd, rundade lemmar och blomst­ rande bål, fulla lår och höghvälfda fötter " uppväckte vida mer beundran än manligt seniga, genom kroppsöfningar hårdnade muskulaturer.
För att göra lycka vid hofvet finner le sieur Foret nödvändigt att äga " en bra kropp, hellre medelstor än för stor, hellre smäcker än för grof, med välformade lem­ mar, starka, smidiga och lätta att anpassa Eit societeisbröllop.
Skriftställaren fil.
d:r Knut Barr och fru Agneta Barr, född Nohre.
- 686 - sig till alla krigets och njutningens öfnin- gar. "
Modet var under detta tidehvarf ytterligt rojalistiskt.
Då Ludvig XIII var " barn, kort­ klippte inte bara hofvets herrar, utan äfven damerna sitt hår och friserade det à l ' en­ fant.
När han började åldras och de kung­ liga lockarna hvifnade, vann bruket att pud­ ra sitt hår alltmera insteg.
Ett liknande ur­ sprung har allongeperuken, som särskildt för hofmän med mindre kraftig hårväxt var nödvändig för att kunna efterlikna den upp­ växande Ludvig XIV:s hårsvall.
Som man ser, sträckte sig den absoluta kungamakten äfven till modefs värld.
Bland nutida monarker torde ingen, inte ens " the first gentleman of Europa " ha blifvit föremål lör en slik imitation.
Allt em ellanåt stöter man bland tidningar­ nas förströelselektyr på artiklar, i hvilka l ' ancien regimes män och kvinnor angripas för stor brist på renlighet.
Det berättas sa­ ker, som kunna komma håren att resa sig på en hygienikers Lahmantröja om det snusk som dolde sig under de lysande dräkterna, samt hvad urnor och fontänskålar i Ve rsailles användes till.
Som kronan på verket andra- ges oftast- att Ludvig XIV:s ansikte aldrig kom i beröring med tvättvatten.
Det sista är mer än sannolikt, ty le roi soleil delade helt visst sin tids åsikt om vattnets sk adlighef för huden.
Ett mjukt, fint tygstycke, doppad!
i e au-de-cologne var det medel som i stället ingick i gentlemannens morgontoaletf.
Man kan ganska lugnt utgå från, att ett släkte, som ägnade de erotiska njutningarna en sådan kult, inte visat sig till den grad likgiltigt för sina kroppars utseende, att de inte ens hållit sig rena!
Erinrar man sig därtill den gängse seden, att herrar när- vcro vid damernas lever, liksom äfven da­ mer vid majestätefs, faller orimligheten af dessa insinuationer ännu mer i ögonen.
De härstamma tvifvelsutan från samma gedigna tyska håll, där man alltid sträfvat att ned- svärta det tidehvarf, då " fransk elegans, fransk esprit och franskt lättsinne " omot­ sagda förde spiran i Europa.
Till yttermera visso finner man i samtida skrifter ifriga uppmaningar, att ej vårdslösa munnens och tändernas skötsel.
— Hur trist, huru utan glans, glädje, spänning och galanteri blefve inte det magnifikaste hof utan kvinnan.
Hennes blotta närvaro är det, som tänder espriten och äggar älsk­ värdheten hos män af alla åldrar, därom äro tidehvarfvets författare och moralister eniga.
Till hvilken finess, tjänstaktighet och cour­ toisie uppfostrar inte täflingskampen om en vacker och begåfvad dames favörer!
Men beklagansvärd är den kvinna, som råkar bli föremål för en inbilsk och taktlös kaval­ jers å trå.
" En basilisks ögon äro mindre att frukta för männen än en sådan mans ögon­ kast för kvinnan.
Genom de inbillade favö­ rer som sådana herrar tillskrifva sig och i hvilka de söka kompensation för verklighe­ ten, kunna de ådraga den oförvitligaste dam vanrykte.
Men själfva undgå de ej heller sitt straff: de sköna taga sig visligen till vara för dem. "
Man ser att indiskretionen i alla tider va­ rit den manliga svaghet, som mest misskre­ diterar i könets ögon.
Det har säkerligen alltid varit i gentlemannens eget intresse att göra sig förtjänt af det betyg som en liten cigarrarbeferska vid namn Carmen gaf sin utvalde: " Han tiger, mig behagar han. "
Joßn ' Bauers " Treja " i Karfsßrona färoverä för fficßor• FORENINGEN Konsten i skolan, som i år fyller tjugu år, har till Karlskro­ na högre läroverk för flickor skänkt en större väggmålning af lohn Bauer, be­ nämnd Freja.
tryck utan och in­ nan, Jivilken fått sin förrfämsta represen­ tant i Östermalms skola af Ragnar Ost­ berg.
Föreninoer, nar till denna skUa, som erbjuder den värdi­ gaste inramningen också för konst, skänkt den Milleska marmorskulpturen Selma och Fanny.
1903 skänktes till Norrköping Carl Larssons stora olje­ målning Första läxan med bidrag af intres­ serade Norrköpings- bor.
Nu i höst har också med bidrag af konstintresserade Karlskronabor en ovanligt imponeran­ de, i väggen infälld oljemålning af lohn till Bauer skänkts Karlskrona högre flickskola.
Älsklig och monumental på en gång sitter den nordiska kvinnans gudomliga represen­ tant Freja på en stor kullersten, aftecknan- de sin ljusa gestalt mot himlen.
Bak­ grunden upptages af ett stämningsfullt svenskt landskap med låg horisont.
Den betydande gåf- van har möjliggjorts också genom konst­ närens ovanliga till­ mötesgående.
Taf- lan har väckt liflig tillfredsställelse äf­ ven utom de egent­ liga konstnärskret­ sarna.
Föreningen, som hufvudsakligen ver­ kat i Stockholm, har som bekant till syfte att på skolans gråa väggar införa nå­ got af skonheiens uppfriskande glädje och har nu i tvenne decennier till bortåt ett hundratal skolor skänkt reproduktio­ ner och till e tt dussin skolor större monu­ mentala konstverk i freskomålning, olja, marmor eller brons.
Mest bekant är kan­ ske Carl Larssons stora fresk Skolung­ domens korum i Nor­ ra laiinläroverkei och Nils Kreugers olje­ målning Midsommar i Stockholm i Adolf Fredriks folkskola, men äfven Georg Paulis fresk Midsom­ marafton i Södra la­ tin och Carl Eldhs marmorskulptur Lä­ sande flicka i Kungs­ holms realskola hör till de mest framstå­ ende resultaten af föreningens verksam­ het.
Den viktigaste följden har dock va­ rit, det ökade in­ tresset för skolor­ nas skönhetsin­ Det raffinemang, med hvilket " le gentil­ homme " förstod att omgifva sitt förhållande till det andra könet, r öjer sig inte minst i d en respekt, han i sällskapslifvet ålade sig mot detta.
Infe nog med att hvarje närgången beröring var utesluten.
— jämför p å tal härom gavotien och menuetten med vår tids dan­ seri — det skulle inte falla honom in att lägga armen om den stolsrygg, mot hvilken hans dam lutade sig!
Hur mycket mera af vällustens sanna ekonomi gömmer sig inte häri, jämfördt med flirtens utplottrande för­ skottsvis och i små mynt af det kapital, hvars värde mångdubblas af att det skänkes på en gång, med fulla händer!
intelligenta människor alltid uppfinna något " raffinement d ' égards ", som tillfredsställer dem.
— När allt kommer omkring, är lik­ visst människan den förnämsta källan till lycka såväl som olycka för människan.
Linder sjutionhundratalet flödade den källan icke af bitterhet, men af ljufheter.
Det räckte inte att icke misshaga, det kom an på att behaga;, man var skyldig att glömma sig för * Gentemot damer är det för lite att vara höflig, man måste vara galant.
Underhåll­ ningen med dem är den ljufvaste, men ock­ så den kvistigaste; ty medan männen mera uppgå i innehållet af det som dryftas, ha kvinnorna uppmärksamheten riktad på ton­ fall, gester och uttryckssätt hos den de tala med.
Det är i deras sällskap som det fram­ för allt gäller att utveckla hvad Cicero kal­ lade eloguentia corporis Cnågot s om inte har med kroppens omfång att göra).
Att låta hållningen och gesten understödja och ge lif åt ordet, att förstå att modulera stämman på en gång mjukt och distinkt, så att den tränger ned till själen utan att möta motstånd på vägen.
" I intet land ", utbrister den snillrike Taine, " under intet tidehvarf har en så fulländad sällskapskonst gjort lifvet så angenämt ".
Lyckan består i att lefva bla nd människor som äro belefvade ut i fingerspetsarna.
" Då den mänskliga egenkärleken är gränslös, kunna Karl Hultsiröms nu fullbordade monumental­ grupp " Engelbrekt ", som nästa år skall resas i Falun.
Det kraftigt hållna skulpturverket fram­ ställer Engelbrekt som befriaren, afhuggande re­ pen, hvarmed folket spants för plogen.
O. Ell- qvist foto.
- 6Ö7 - de andra, att alltid vara förekommande och disponerad, men för sig själf behålla sina motigheier och bekymmer. "
" Être toujours gai " skrifver en engelsk resenär 1785 från Paris " voila le propre du Français. "
Var man då aldrig gammal på den tiden?
" Din farfar, min stumpa, " berättar George Sands farmor för henne, " var vacker, ele­ gant, soignerad, graciös, parfymerad, mun­ ter, älskvärd, hängifven, jämn till lynnet ända till sin dödsstund — — — Man förstod att lefva och dö på den tiden, man lade sig inte till med besvärliga krämpor — — — Om man hade gikt, promenerade man ändå, och utan att göra grimaser; man dolde sitt li­ dande af belefvenhet.
Man hade inte dessa affärstransaktioner som förstöra en invärtes och göra sinnet tungt.
Man förstod att rui­ nera sig utan att det syntes, som goda spe­ lare hvilka förlora utan att visa missräkning.
Man lät bära sig halfdöd till ett jaktparti.
Man fann det bättre att dö på en bal eller en komedi än i sin säng mellan fyra vaxljus och otäcka svartrockar.
— — — Om man var ärbar, var det af böjelse och utan att bli sipp och pedantisk.
Man njöt af lifvet och då stunden var inne att lämna det, för­ sökte man inte skämma det för andra.
Min gamle makes sista afskedsord voro en upp­ maning alt länge öfverlefva honom och göra lifvet behagligt för mig. "
Huru många nutidsmän ha fått ett sådant vitsord af sin efterlefverska som denne M. Dupin de Francueil!
Ack, den moderne, demokratiske gentle­ mannen har ett långt stycke kvar till den lef- nadskonst, som kännetecknade l e G e n t i l - h o m m e.
I NÄRVARO AF KONUNGEN OCH DROTTNINGEN och för öfrigt en lysande samling som representerade svensk vetenskap, storindustri och konst, invigdes den 19 oktober den nya Tekniska Högskolan belägen i Stock­ holms nordligaste periferi vid Valhallavägen.
Skaparen af detta arkitektoniska storverk, professor Erik Laller- siedf, har sökt ge denna byggnad ett enkelt och vär­ digt utseende, som först och främst skulle leda tan­ ken till dess ändamålsenlighet.
Den växer organiskt upp ur omgifningen och med sina stora lugna linjer, s in sparsamma utsmyckning, som dock är konstnärligt fullödig, där den förekommer, gör den nya byggnaden ett utomordentligt till­ talande intryck.
Man gläder sig åt, då man ser den att Stockholm blifvit en vacker och värdig byggnad 1 rikare; detta är den rent estetiska synpunkten, men det finns en annan, vik­ tigare i mångas ögon: våra unga svenska ingenjörs­ ämnen ha med den nya byggnaden nått det länge eftersträ­ vade målet: en fullt tidsenlig läroanstalt.
Det har tagit en tid af fyra år att bygga den nya högskolan och den har dragit en kostnad af 4 miljoner 619,000 kr.
Åtskilliga konstnärer ha tagits i anspråk för utsmyckningen.
De två cerberusgrup- pernai i granit, som vakta ingången, ha utförts af Carl Mil­ les, som också ska­ pat relieferna som omge hufvudporia- len.
För öfrigt är skulptören Ivar Jons­ son upphofvet till en del märkliga arbeten, som smycka bygg­ naden.
1.
Stora gården från norr.
2.
Hufvudfasa- den från Valhallavä­ gen.
3.
Tekniska hög­ skolans arkitekt, pro­ fessor Erik Laller- stedf.
4.
Stora går­ den med klocktornet.
5.
D etalj af inre fasa­ den med Ivar jons- sons allegoriska re­ liefer.
6 o. 8.
Vägg­ reliefer af Ivar Jons-
gammal och ny gestalt Klockspelet på tornet framställande solen och månen är hans verk, figurerna skola sedermera gjutas i brons, invigningsdagen skådade endast gipsmodellerna; en del allegoriska kvinnofigurer i sandstensrelief, som smycka fasaden härröra från hans hand, likaså de bägge Tessin, den äldre och den yngre, på väggen i T essinska gården, där arkitekterna, ha sin hemvist.
Bland målare må nämnas professor Hjortsberg, som smyckat den yttre trappan till Tessinska gården och Georg Pauli, som skänkt två målningar i kalkfärg till väg- och vaftenbyggnadsafdelningen.
Vidare konstnä­ rerna Linngvisf, so m utfört dekorativa målningar i B erg­ skolan, Forsefh, som gjort en hel del ut­ smyckningar af fön­ stersmygar och dör­ rar och Strindberg, Nordström och Elm- berg, som bidragit med skulpfurdetaljer.
- Redan den 1 sept, togs den nya högsko­ lan i bruk och de oli­ ka afdelningarna äro sålunda fördelade, att elektroteknici bo till höger i portalen, medan bergskolan håller till på dess vänstra sida.
Det nordvästra hörnet upptages af den me­ kaniska afdelnrngen, och väg- och vatten har placerats i mid­ ien.
Arkitekterna ha fått platsen mot nord­ öst, där den vackra­ ste utsikten bjuds.
Norrut planeras en tillbyggnad, Polhems och Berzelii gårdar, som bland annat skall innehålla högtidssal.
Invigningen fick pu försiggå i den elek- trotekniska hörsalen.
Skolans inre utmär­ ker sig för en sträng enkelhet, upplifvad!
af få men väl uttänkta utsmyckningar.
IPPKI 7V.
s i - a * Br » » sysfe 1 ' I H ilSw.
JtÉ fl fJ: son framställande Arkitekturen och Ni- codemus Tessin d. ä.
7.
Tekniska högsko­ lans förutvarande " byggnad vid Drott­ ninggatan.
9.
Carl Milles Cerberusgrupp vid ingången.
10 T es­ sinska gården.
11.
Portalen med Carl Milles relief.
12.
La­ boratoriebyggnaden.
E.
Holmen foto.
dagskrönikan.
Porträtt till Wilhelmina Wallensteen.
E. Hedberg.
Astrid Kjellberg-) uel.
ATT BLI KOMPLIMENTERAD AF MÄSTA- ren Rossini för utförande af Rosinas aria i Barbe- raren i Sevilla, deri äran tillkom en gång fru W i 1- helmina Wallensfeen, som i dagarna fyllt åttio år.
Fru Wallensteen hette på den tiden Wilhel­ mina Gelhaar af den kända musiksläkten och vista­ des på 1860-talet för sångstudier i Paris.
Hem­ kommen blef hon en af vår lyriska scens för­ nämsta prydnader, hennes klara, höga sopran, och hennes fulländade koloratur gjorde henne till en förträfflig Susanna i Figaros bröllop, för att endast nämna en af hennes många roller.
Redan 1866 l ämnade hon scenen för att ingå äktenskap med dåvarande ministerpresidenten i Madrid, fri­ herre Eugène von Stedingk, som förut varit di­ rektör för de kungliga teatrarna.
Nuvarande operachefen grefve Hans LudVig von Stedingk är en son i detta äktenskap.
Änka 1 1871 gifte hon sig tolf år senare med kammarrättsrådet Wal­ lensteen.
Fru Wallensteen omfattar alltjämt med ungdomlig hänförelse allt som rör den konst hon utöfvade som ung.
Sofie Lundvall.
utan att man glömmer sitt eget jag och blott lef- ver för att sprida glädje, hugnad och hjälp till alla inom ens räckvidd.
Liksom biet dragés till blomman att suga ho­ nung, så dragas vi människor omedvetet dit, där goda andar dväljas, och där man röner förståelse och deltagande för sina öden, ljusa eller mörka.
Och detta fick man i detta solvarma hem.
Hur ljuft at t i kv ällens frid lyssna till hu sfaderns vackra sång!
Så rart att samlas kring vinterbrasan och åhöra den humoristiska husmoderns pigga relationer om sina upplefvelser under skiftande bestyr inom hennes kära församling, där hennes hjälpande hand än satte kronan på en fager brud, än bar en liten världsmedborgare till dopet.
Ej blott för sina jämnåriga vänner och försam­ lingsbor räckte hon till.
Barnens vänner blefvo * ock de båda makarnes.
Hur mången nu gråsprängd officer minns ej Fru Astrid K j e 11 b e r g-) u e 1 är ett väl be­ kant konstnärsnamn för de flesta af Iduns läsa­ med tacksamhet det intresse, hvarmed han om­ re.
Visserligen har fru Kjellberg-juel i flera år fattades, då han som sonens vän och kamrat gäs­ bott i Berlin, där hon gjort sig ett ansedt namn tade detta rara hem, där kadetfhunger stillades som målarinna, men hon är därför icke glömd af och man behandlades som barn i h uset.
Och mången nu åldrad kvinna minns med rö­ sina landsmän.
Den unga målarinnan har fått rykte om sig att vara särskildf lycklig i sin a barn­ relse, hur bra det gick att drömma ungdoms- porträtt och flera offentliga samlingar i Tyskland fagert under prostgårdens lummiga kastanjer för ha försäkrat sig om hennes faflor framställande att väckas af att kyrkklockorna började ljuda barn.
En del af fru Juels barnmålningar ha också och mana ung och gammal upp till Herrans hus, mångfaldigats i färger och spridts öfver hela där prostens sonora stämma talade fridens ord Tyskland.
Det är kriget vi h a att tacka för att fru till andäktigt lyssnande åhörare.
] ag ser för min själs öga den vackra slätt­ Kjellberg-Juel, som egentligen redan slagit rot i Berlin, återbördats till sitt hemland.
Konstnärin- bygden, hur den tedde sig en sådan sommar­ morgon.
nan har i dessai dagar öppnat en målarskola i sin Så lades år till år under pliktuppfyllelse och ateljé och med hennes erfarna och intresserade kärleksfull omtanke om andras väl.
Men de ledning kan man nog förutspå henne framgång.
starkaste band måste en gång brista.
År 1889 lem nade hennes ädle make detta lifvet.
Att " lordens oro viker för den frid som varar ", Hon flyttade som följd däraf till vår goda är en lycka, som vi ho ppas på att vinna i en högre gamla stiftstad, Linköping, som låg helt nära värld.
hennes gamla hem, hvadan hon ej blef skild för Men det gifves benådade andar, som liksom alltid från forna sockenbor och vänner.
Om icke omgifvas af en atmosfär af denna frid äfven här oftare, återsåg hon många bland dem hvarje i lifvet.
Och till dem hörde den vördnadsvärda sin födelsedag.
åldring, prostinnan Sofie Lundvall, hvars Då samlades militära, civila och prästerliga bild, tagen på nittioårsdagen, vi se här ofvan.
vänner som en hedersvakt kring sin " kära prost- " Vår kära prosfinna ", som hon inom sin stora inna ".
Hela hemmet var fyldt af blomster, ditburna vänkrets kallades, hade också blifvit f ostrad i ett kärlekens och fridens hem.
af minst ett femtiotal vördnadsfullt uppvaktande Då hon vid ett års ålder blef moderlös, det var| vänner af båda könen.
Många bland dem rika år 1824, togs den späda i omvårdnad: i sin mor­ på glada minnen från forna dar, då de åtnju­ broders, prosten Carl Meurling, fridsälla patriar- tit godhet och intresse af den blida, trofasta kaliska herdetjäll i Krisfdala i Småland.
Ett pa­ vännen.
Prostinnan Lundvall härstammade på fädernet storat som sedan öfver tvåhundra år likt ett and­ ligt fideikomiss, går i arf från far till s on inom från den polska släkten Ugarski, som flyktade hit till Sverige under tredje Gustafs tid.
Deras denna vördnadsvärda gamla prästsläkt.
Här växte Sofie Ugarph upp i d en renaste and­ namn blef sedan ändrat till Ugarph.
Men hur svensk än prostinnan Lundvall i själ och hjärta liga luft.
Där i huset kände man i grunden konsten att var, så upphörde aldrig hennes varma själ aft umgås med människor.
Men den bok, hvarur man ömma för sina stamförvandters bittra öden.
En lärde sig detta, hette också bibeln.
Och den ma­ gång, då r hon som medelsålders kvinna skulle ning därur man tog i akt lydde: " Älska din nästa företaga en resa, blef hon i afskedsstunden före­ som dig själfl " Ja, d en som fostrades i ett sådant mål för vänlig blomsterhyllning.
Hon, som aldrig för sig själf ville behålla något godt hon fick, hem, måste bli god och människoälskande.
Och hon blef det i h ög grad, denna unga flicka, tyckte näsfan att def var synd, atf så många ro­ som det i Lifvets vår blef förunnadt att som brud sor blott skulle dofta för henne ensam.
Men träda till altaret med den man, som blef hennes medan blomstren ännu voro som skönast, hörde hon vid en station ett sorl af röster, som talade rika lifs lyckobringare.
Vid sin själsfine, rikt begåfvade makes sida ett henne okändt språk.
På förfrågan hvilka resenärerna voro löd sva­ gick hon glad att möta lifvets öden.
Vägen gick framåt och uppåt.
Snart se vi dem i d et prydliga ret: " De äro polska flyktingar ".
Nu började det kyrkoherdehemmet i Eksjö och slutligen i Rystads varma hjärtat atf vibrera.
Polska flyktingar!
All­ deles som hennes förfäder en gång varit.
gamla trädomsusade prostgård i Östergötland.
Blixtsnabbt ilade hon fram i främlingshopen Ett gästvänligare hem än det, i hvilket prostinnan Lundvall residerade, kan ej tänkas.
För alla, hög och utdelade bland dem de rosor, som vänska­ och låg, fattig och rik, ung som gammal, fanns pen bringat.
Och man såg, att hon blef för­ där ett varmt välkommen och hjärtligt unnad spis.
stådd.
Det finns ett språk, som är gemensamt för alla jordens folk.
Det är hjärtats.
Ett öga som Sådant kan ej åstadkommas, om man ej är rik, - 690 - Ingrid Paues.
strålar eller gråter, det talar sitt oförtydbara språk om medkänsla.
ja, varmt deltagande och frikostigt välmenande voro de drag, som utmärkte vår älskliga vän.
Bästa », mjukaste länstolen, den läckraste kon­ fektsbiten skulle den besökande alltid ha och för alla räckte hennes förråd.
Och hvarför?
) o, dä rför att hon sparade för sig själf, så att det skulle räcka åt hennes talrika gäster.
Det blef aldrig prostinnan Lundvalls lott atf känna sig ensam.
Barn och vänner täflade om att förljufva hennes ålders höst.
Det förflöt ej mången dag, utan att någon " tittade till " den kära åldringen, hvilkens lifsmått blef längre än de flestas.
In­ till döden fick hon behålla sina själsförmögen- heter i ovanligt hög grad.
just när höstens blad nu började falla », lämnade hon detta jordiska.
Till de kärleksfulla grannar, som brukade fröj­ da hennes fromma hjärta genom att läsa Guds heliga ord för henne, hade hon yttrat: " Jag har blott e n önskan, e n bön till Gud, och det är, att få slumra in i den eviga sömnen, smärtfritt och stilla, som ett barn i sin moders famn. "
Och denna bön gick i härlig uppfyllelse.
Den 24 sept, detta år, just då solens första strålar lyste in i hennes vackra rum, där de forna hem­ mens penater omgåfvo henne, ilade hennes fri­ gjorda ande till det rätta fadershemmet, dit så många band 1 drogo.
Hvile hon ljuft under den torfva, som minnesgod kärlek och tacksamhet be­ täckt med höstens allra härligaste blommor.
Och må många hennes likar komma att göra våra svenska prästhem lika älskade och aktade som hennes en gång var!
CLARA ROMDAHL.
* Konstfliten i Göteborg har gjoTt Stockholm den äran af en fransysk visit med mattutställning på Gillet.
Som det var att vänta tilldrogo sig dessa göteborgska mattor en icke ringa uppmärksam­ het både från den stora allmänhetens sida och från textilkunniga.
D eras skapare herr E.
H e d ­ berg har allt skäl atf vara nöjd med att han undandragit göteborgarna dessa prof på sin konst.
Ty Konstflitens mattor äro så eftersökta, att herr Hedberg fick så godt som smyga sig till Stockholm för att icke hans landsmän skulle tycka illa vara, att de icke fingo behålla dem.
Herr Hedberg har själf skapat tekniken, som är ett slags fiossa och hur den fasthet i väfnaden åsfadkommes som utgör hans mattors kännetec­ ken, är hans hemlighet.
De äro vidi skilda från den jämtländska flossan lika väl som från de gamla ryamattorna, och de ha den rent praktiska fördelen att vara ytterst hållbara.
På samma gång äger denna teknik många möjligheter ur skönhetssynpunkt.
Def är mest motiv med obestämda, i hvarandra gående färger, som herr Hedberg visar.
En matta har han kallat " Nordsjövågor " och den för osökt tanken på ett grönf böljande vatten med skum- foppar, en annan har fått det originella namnet " Björnspår " och verkar brun barrströdd skogs­ botten.
Äfven geometriska mönster förekomma, men helst rör sig herr Hedberg med i hvarandra öfvergående toner, som ge hans mattor växlan­ de skiftningar.
Färgsfällningen är i allm änhet med halffoner, men äfven lifligare klarare färger äro ställda mot hvarandra som i den matta, där vall­ moblommor se ut att vara strödda öfver botten och som fått namnet " Vallmo ".
Växtfärgning har herr Hedberg öfvergifvit, men han varnar för anilinfärgerna.
Garnet till hans mattor är beredt med säkra kemiska färger, som noga pröfvats.
* Statens högsta uimärkelsetecken i skjutning, guldmärkef, har nyligen eröfrats af fröken I n g- r i d Paues i Gäfle, medlem af Gäfle frivilliga skarpskytteförening.
För de skytfeintresserade af våra läsarinnor meddelas, att fröken Paues på 300 meter skjutit tre serier mot skoftafla om re­ spektive 45, 46 o ch 47 p oäng, samt tre serier mot halffigur om 9 träffar hvardera.
Qrån scenen ocfy estraden FRANSK KOMEDI BLIR ÄNDÄ I ALLA VÄDER god teater.
Ofta stannar det, sanningen likmä- tigt, vid enbart teater, lifvet lämnas utanför; men konstgjorda blommor kunna också ha sin charm, om de tagas för hvad de äro.
Robert de Flers och G.
A. de Caillaveis ko­ medi " Kärleken står på vakt ", som nu fått en gynnsamt mottagen repris på Dramatiska tea­ tern, har föga med verkligheten att skaffa, och om effektiviteten af kärlekens vakthållning, för att skydda den äktenskapliga troheten, torde kunna tvistas.
Nej, behållningen af stycket blir hvad det ger af kvicka resonnemang, fint komiska situationer och en lagom dosis känslighet som motvikt mot det lätta lynnet.
Det utförande, som kommit stycket till del, är icke så finslipadt det kunde varit, därest alla de uppträdande stått fullt i jämnhöjd m ed sina roller.
Fröken Kotthoff har icke nog ungdomlig nai­ vitet som den kärleksbetagna Jaqueline, men hon är afgjordt bättre i sin ställning som bedragen hustru än som ung flicka, den där ännu sväfvar i lycklig okunnighet om älskogens mörka sidor.
Herr Kåge i den unge, lättsinnige äkta mannens uppgift är något torr och prosaisk trots appari­ tionens förträfflighet.
Däremot kan endast det bästa sägas om herr Palmes fint rörande framställning af den stackars historikern, s om al­ drig når fram till det bord, där lifvet dukat upp af sina bästa håfvor.
Ypperliga äro likaledes fru Håkansson som den hurtiga och fördomsfria markisinnan, herr Bror Olsson som den halft andlige, halft världslige abbén och fru Z a n d e r - h o 1 m, hvars unga grefvinna är en på kornet ta­ gen bild af en intrigant och erotisk ung världs­ dam.
Från den spirituella aftonunderhållningen på Dramatiska teatern till Vasateaterns farsprogram, " Dollarmiljonen " af Anders Eje, är öfvergången något tvär.
Anders Ejes rappa och habila penna TILL ALLA KRISTIDENS BRISTER HAR OCK- sâ tébristen sällat sig.
Brist är kanske oegent­ ligt att säga, enär det nog finnes ganska mycket té både i öppen och — kanske ännu mera — i sluten handel, men till pr is af 40 — 45, än da upp mot 52 kr.!
Sådana priser är det endast ett relativt fåtal, som kan betala, och de som göra detta äro kanske ej så alldeles förståndiga.
Ty betalar nå­ gon villigt i dag 40 kr.
pr kg.
té, får han kanske om 2 dagar betala 45 kr., vederbörande känna väl till, att i dessa tider kan han begära snart sagdt hvad som helst för en vara, särskildt nu f ör en kolonialvara.
Klokast vore om man ej alls ef­ terfrågade något té, utan försökte frångå smak och gamla vanor, och redde sig med hvad man kunde åstadkomma inom eget land.
En hel del personer dricka nu med resignation " silfverté ", d. v. s. varmt vatten, socker och gräd­ de.
Men flertalet finner nog detta litet väl oskyl­ digt, och många ha därför sedan midsommar plockat blad och blommor af vissa växter och dymedelst producerat sitt eget té, och i hu fvudsak varit belåtna, sedan hvar och en kommit under­ fund med sin speciella blandning.
De i vårt land växande mest iämpliga örterna äro enligt mina upplefvelser följande: G u 11 v i f v a: (Primula veris), blommorna jämte blomfodrei.
Slån, (Prunus spinosa), endast de små hvita 1 blommorna.
E l g g r ä s e t (Spirœa ulmaria), e j d e s tarkt doftande gulhvifa blommorna utan de pardelade bladen, hvilka äro mörkgröna på ena sidan och gråaktiga på den undre sidan.
S m u l t r o n p l a n t a n s (Fragaria vesca) blad.
(Akta plantan!)
lordgubbsplantans blad.
L i n d b l o m m o r, blommorna jämte skärm­ bladen.
B j ö r n b ä r s b u s k e n s (Rubus laciniotus) blad 1.
(Klipp bort taggarna!)
H a l l o n b u s k e n s (R u b u s i d œ u s) b l a d.
(D e n vilda är finare, men den odlade kan äfven an­ vändas).
B l å b ä r s r i s e t s blad.
R yck ej upp plantan!
M j ö 1 k e (Epilobium augusiifolium)) lätt igen­ kännbar på sin långa spira fullsatt med rödgrede- lina blommor och fröbaljor i hvilka ett fjun är fästadt.
De sammetslika bladen användas, och äro * riktigt talt synes oss författarens talang alldeles för god för att offras på utarbetningen af denna besynnerliga produkt.
Början var rätt lofvande, men farsens senare hälft förirrade sig i det absurda och tråkiga till den grad, att icke ens hr Victor Lundbergs karaktäristiska komik eller paret Vinnersfrands eleganta spel kunde rädda de smulor af " geist ", som här och där påminde om författarens talangfulla egen­ skaper.
Nej, då stod föreställningen af Ernst Fastboms nya folkpjäs " Lots i br änningar " på Södra teatern under en lyckligare stjärnas hägn.
Stycket är i och för sig ej så märkvärdigt, men figurskildrin­ gen har f örtjänster och därtill kom fröken S a r ­ git Ranfts lyckade debut i den kvinnliga huf- vudrollen.
Den unga skådespelerskan har uppen­ bart goda sceniska förutsättningar både med hänsyn till temperament och utseende.
Angående Folkteaterns höstrevy " Turkiska Pet­ terson " borde dess dagar vara räknade.
Men för det klumpiga och vulgära finns alltjämt en be- dröfligt s tor publik.
Man begär naturligtvis i nte af Folkteaterns direktion att den skall framföra dra­ matiska alster af hög litterär r ang, men man borde kunna ha rätt att fordra, att den odlade en g o d folklig repertoar.
Kassabehållningen blefve sä­ kerligen ej mindre för det, men sinnena hos dem som sitta i salongen och följa scenens händelser skulle icke dragas ned och förfäas.
* Fröken Sargit Ranft som Maja i " Lots i brännin­ gar " af Ernst Faslbom på Södra teatern.
Alm- berg &amp; Preinitz foto.
känna vi litet hvar från hans många friska och roliga äfventyrsromaner och hyste därför ganska stora förväntningar på " Dollarmiljonen ".
Att de icke infriades är nu ett ledsamt faktum, och upp­ Tesurrogat ännu i sen­ hösten.
Af IDA HOGSTEDT.
ett det bästa fésurrogat vi ha.
I Ryssand, fédric- karnes land framför alla andra, användes all­ mänt denna växt att blanda uti vanligt té.
Lingonrisets blad.
Men skulle vi nu blott samla dessa blad och torka dem på än så lämplig plats, skulle vi nog Tileddetande från Jduns kuinntiga akademi.
MED ANLEDNING AF ATT BILDHUG- garinnan fru Alice N o T d i n-L i n d- blo m, som inom I dun-akademien repre­ senterade den bildande konsten, utgår ur akademien genom lottning, riktas härmed en vädjan till vår läsekrets att inkomma med förslag på någon svensk målarinna eller skulptris, som kan anses lämplig att intaga den ledigvordna platsen.
Vidare an­ håller akademien att våra läsare behagade inkomma med förslag till pristagare för 1918, hvari angifves någon svensk kvinna, som kan anses berättigad till hederspriset 1,000 kronor för belö nande eller främjande af någon förtjänstfull kvi nnlig gärning.
Det är af synnerlig vikt att respektive förslags­ s t ä l l a r e s å n o g a s o m m ö j l i g t mo t i ­ vera sina förslag samt underteckna dem med sina fullständiga nam n och adres­ ser.
Förslagen torde insändas till akade­ miens s ekreterare m ed.
d r.
K a r o l i n a W i d e r s t r ö m, G: l a K u n g s h o l m s - bro g at an 19, Stockholm, ju fän­ dess hellre, senast före utgången af okto­ ber månad.
- 691 - En orgelkonsert i Gustaf Wasakyrkan af pro­ fessor Karl Straube från Leipzig förtjänar att antecknas som en mindre vanlig musikalisk njutning, ty de verk af Brahms, Bach och Reger, som framfördes fingo sin inneboende skönhet tolkad med fulländadt mästerskap.
Särskildt Brahms ljuft klingande koralförspel och Max Regers modulationsrika orgelsonat blefvo afto­ nens bästa minne.
ARIEL.
få ett té, men ett té likt medicin eller ett afkok på torrt gräs.
Vi måste för vår téberedning så mycket som möjligt efterapa de téproducerande folkens metod.
Detta sker bäst genom att sedan vi rensat våra blad eller blommor från grässtrån, jord o. dyl. lägga dessa osköljda i en med tättslufande lock försedd bleckflaska och ställa denna i en gryta fylld med kallt vatten, som når till 34 af flaskans höjd.
Vattnet bringas till kok­ ning och får sedan koka omkr. % timma.
Man far af flasklocket och rör omkring bladen en gång, men icke en droppe vatten får komma på dessa.
Efter koktidens slut upptages bladen, hvilka nu äro mörka och fuktiga samt utbredas p å ollor eller pappersbelagda plåtar.
F u k t i g ­ h e t e n f år p å i ng a v i l l k o r u r k r a m a s.
Ollorna placeras i varmt rum, öfver ett värme­ element, i en kakelugnsnisch, eller i s v a g värmugn, dock ej gärna stekugnen.
Förvaras sedan i papperspåsar med påskrifvef namn.
Se­ dan man utprofvat dien blandning man finner bäst, gnuggar man sönder bladen något samt förvarar dem i sin tédosa.
Vid tillredandet af " svenskt té " tar man dub­ belt så mycket som af äkta té och låter det draga 8 à 10 min.
i stället för 3 à 5 min.
som vid detta.
Äfven är det gifvefvis en fördel om man kan hafva en enda liten del — t.
ex. en femtedel — af vanligt té i och för färgens skull.
Tyvärr är sommaren slut och af ofvanstående blommor och blad finnas ej många kvar.
Dock ännu kan man plocka vilda och odlade hallon- blad, björnbärs-, jordgubb- och smultronblad, samt sedain nästan hela vintern lingonblad.
Men skjut inte upp insamlandet, snart är vintern här på all­ var, och det dröjer sedan länge innan gullvifvor m. fl.
blommor komma.
Lingonblad och lindblommor behöfva ej " svet­ tas ", utan torkas lindblommorna utbredda på pap­ per på varm vind.
Lingonbladen kunna, gröna och nyplockade läggas på varma plåtar och föras in i ordinär ugn, där de vaktas noga att de ej blifva för bruna.
Dessa blad kunna t. o. m. sön­ dersmulade läggas några ögonblick i kokande vatten, hvarefter bladen frånsilas, när man fin­ ner téet äga lagom styrka.
Till slut en anmärkning: fordra ej att té beredt af dessa örter skall vara lika godt som äkta té!
Som surrogat är det emellertid utmärkt och där­ till fullt oskadligt.
Sömnen blir åtminstone inte orolig.
Sex år.
Också en liten historia.
Af HILDUR DIXELIUS-BRETTNER.
[Forts. o.
slut.)
HON STOD TROTT MED ETT EGENDOM - ligt tung t uttryck i ög onen.
Vecket kom mel- " lan hans ögonrbyn, och han var genast ur humör.
Fröken Aabye såg ut som ett fråge­ tecken.
Under middagen gjorde hon ingen­ ting för att lätta stämningen, den blef så misslyckad som möjligt.
Fröken Aabye bröt upp redan en timme senare.
Sedan hon gått blef det en scen.
Han gjorde henne häftiga förebråelser för hennes beteende.
Hon svarade med hårda ord och med den där främmande stygga blicken i sina ögon.
Hon kände sig främmande för sig själf, detta till de n grad att hon reflekterade öfver det.
Hon hade ingenting att vare sig vinna eller förlora.
Då blir väl en människa sådan, tänkte hon.
VI.
Det var följande dag fram emot middags­ tiden.
Äter gick hon där ensam med samma känsla af att då han nu kom, skulle hon krypa för hans fötter.
Då gick dörren upp och en lärpojke från verkstaden kom in.
Han hade en biljett från honom.
En bråd­ skande beställning gjorde att han ej kunde komma hem till midda gen.
Han måste arbeta hela dagen, troligen blef det sent innan han hann hem.
Han bad henne sända några smörgåsar med pojken.
Ett ögonblick föll det henne in att säga gossen, att hon själf skulle komma med hans middag.
Om han bedt henne därom i * sitt bref, skulle hon ha gråtit af glädje.
Nu tve­ kade hon dock.
Den fladdrande glimt af hopp, s om ännu någon gång stack upp inom henne fordrade framför allt af henne att al­ drig mera visa något af jalousie.
Ett besök af henne på verkstaden skulle han möjligen fatta såsom utslag af misstro.
Nej, nej — hon visste ej huru hon skulle kunna genom- lefva dagen, men hon skulle ej gå dit.
Hon tog fram en liten korg, klädde den omsorgsfullt med en servietf och plockade ned af det bästa hon hade.
Hon blef lycklig åt tanken, att hon hade en flaska vin hemma och lika lycklig åt sin idé att lägga ned — två glas —.
Då gossen stängt dörren, började hon genast grubbla huru hon skulle få dagen att gå — dagen och måhända en del af natten.
Att sitta hemma och vänta föreföll henne omöjligt.
Nej — gå ut — gå — gå långa vä­ gar, hvila då hon blef trött och så gå igen.
Nu var klockan 4 — hon räknade timmarna till klockan 11 — då måtte han väl vara hemma.
Sju timmar — hon fortfor att finna tanken att gå ut som den enda möjliga.
Och hon gick.
Aftonen var vacker och stilla.
Hon gick landsvägen fram.
Den följde sjön.
Hon hvi- lade länge vid de utsiktspunkter där de haft för vana att rasta, då de vandrat vägen till­ sammans.
Hon satt med hufvudet stödt mot handen och såg ut öfver vattnet, som låg stilla och blankt i aftonsolen.
Hon satt långa stun­ der nästan utan tankar, det var som om still­ heten i natu ren bredt ut si g att omfatta äfven hennes hjärta, det blef lugnt, endast hennes längtan efter honom fyllde det som ett stilla, djupt vatten.
Men under lurade oron.
Oron som väcktes af blott en tanke.
Då steg hon upp och fortsatte sin vandring.
Det skymde redan, då hon återvände.
Hon började att gå fram och åter i sys slor son hon fann på för att få tiden att gå.
Klockan blef 10, 11, den blef 12 — han kom ej ännu.
Hon stod vid fönstret inne i ateljén och stirrade upp mot skogsbrynet.
Natten låg skum och stilla, hon hörde endast sitt h järtas slag, som dofva dunkningar i sina öron.
Hvarför kom han inte — hv arför kom han inte —?
Nej, hon stod ej ut längre — h on måste gå och se om hon mötte honom.
Hon måste få visshet hvar han befann sig.
En ångest, som hon sökt hålla tillbaka, bemäkfigade sig henne mer och mer där hon skyndade fram genom skogen: Att hon inte skulle möta honom, att hon inte skulle finna honom på verkstaden, att han skulle vara — hon kunde ej tänka tanken, hon kved och jämrade sig lågt där hon ilade framåt.
Hon gick och upprepade hans namn — där — där — vid nästa krökning af stigen, skulle hon kanske se honom komma — men hon kom genom skogen — hon var framme vid de röda gårdarna — hon såg verkstaden — där var mörkt — men hon skyndade framåt — han hade måhända just nu släckt, han kom kanske just nu —.
Då hon kom närmare, såg hon att dörren var stängd, men hon skyndade fram — ja, den var stängd — tillåst.
Hon hoppade ned från brosteget och gick till baksidan af hu­ set.
Där sträckte hon sig upp mot fönstret, med händerna skyggande kring ögonen, och ansiktet mot rutan stirrade hon in.
Nej, nej — där var han inte — där var ingen —.
Hon gick och vred händerna, där hon snubblade tillbaka genom skogen.
Hon kän­ de sina läppar torra — sin stru pe torr — hon ville ha vatten.
" Vatten — vatte n " — mum lade hon för sig själf med en ton, som ett trotsigt barn.
Så kastade hon sig ned på mossan vid stigen.
Hon grät konvulsiviskt, bittert, förfvifladf.
Så satte hon sig plötsligt upp, ansiktet hade stelnat i gråt, ögonen slodo stora och stilla.
Ja, hon ville dö — h on var ett skrot som var kastadt åt sidan, hon dugde till ingen ting.
— Hennes tankar började plöja de gamla vägarna.
Hon, Elise, hon hade allt som hon själf saknade.
Och hon hade pengar — han skulle kunna få ägna sig helt åt sin konst — hon själf — hon grät åter — ho n hade ju ej kunnat förlänga deras vistelse därute ens med några månader.
Ja, ja, det .var hennes öde att bli så här misslyckad och sedan dö — ansiktet var åter stelnadt i gråt och ögonen stora och stilla.
Om hon blott vore hemma — om hon blott orkade släpa sig hem.
Walles revolver, som han köpt i Paris — med ens såg hon den svartmuskige juden i den lilla vapenbutiken och hans otäcka le­ ende, då han sade: Prenez garde, madame.
Då hon gått ett stycke, stack tanken upp, att han möjligen kunde vara hemma före henne, att han möjligen gått en annan väg, ehuru hon ej kunde räkna ut hvilken.
Hon gick dock fortare.
Kommen ut i skogs­ brynet såg hon gården ligga mörk, hoppet dog inom henne.
Revolvern var åter i hen­ nes tankar.
" Prenez garde — prenez garde, madame, " upprepade hon med ett stelt leende, då hon liksom smygande, rädd, kom in i köket.
Hon gick in i ateljén — ne j — n ej — inte lefva längre — komma ifrån dessa kval — och allt som skulle komma sedan, om hon lefde.
Hon visste hvar han hade revolvern.
Hon visste också, att den alltid var laddad.
" Misslyckad — misslyckad — du har in­ genting att lefva för längre — ingenting, " upprepade hon fö r sig själf där hon tummade vapnet.
Åter gick hon till fönstret och stirrade med ansiktet mot rutan upp mot skogsbry­ net.
Endast tät skymning, orörlighet, tystnad.
Förtviflan växte för hvarje sekund inom henne.
Då han vid 5 - tiden på morgonen kom - 692 - hem, efter att ha kört ned sitt arbete till järnvägsstationen en mil bort, fann han henne liggande sanslös, blödande ur ett skottsår vid tinningen.
VII.
Något mer än sex år hade förflutit.
.
De voro åter i Paris.
De hade en annan bostad, en annan ateljé, men det var samma bokhylla och samma nedsutna gamla skinnstol.
Han hade slagit igenom därhemma och var i färd med att äfven få utlandets uppmärksamhet fäst vid sitt namn.
Nu var det en kväll i september.
Han kom utifrån.
Han kastade af sig hatt och rock i entrén och kom in i ateljén.
Han bar ett helt fång af blommor, rosor, astrar och löfkojor.
Han placerade skyndsamt omkring dem i ateljén.
Han flyttade hennes lilla bord vid fönstret fram på golfvef och öf- versållade det med violer och den ros som var hennes favorit, blekt rödgula Pharisäer.- Han log, han var glad som ett barn.
Allt hade gått så alldeles som han önskat och hoppats.
I d ag, för blott en timme sedan, hade han mottagit den lilla boken och hon hade ej någon aning om det.
Hans första åtgärd hade varit att finna en förevändning för henne att vara borta ett par timmar.
Det var då hon i våras tillbragt ett par veckor med en vän på landet i Normandie, som han fått idén att börja bläddra i hen­ nes papper.
Att h on ibland de två sista åren suttit och skrifvit hade hon ej gjort någon hemlighet af.
" Det är så lustigt, då man fått en idé, att se hvad den kan bli.till, " hade hon sagt en gång, " men mer blir det heller aldrig — det skulle aldrig falla mig in att — " hon hade afbrutit sig själf och kysst ho­ nom.
Men de t hade i stället fallit h o n o m in att söka en förläggare.
Då hon kom åter hade skrifbordslådans innehåll varit betyd­ ligt decimerat, utan att hon dock märkt nå­ got.
Och nu i dag, efter tre månader, före­ låg rofvet som en liten läcker volym, hvil­ ken beredt honom större glädje än han kun­ de erinra sig något annat gjort.
Han lade den lilla boken bland rosorna på bordet, väntade en smula nervöst på bu­ det, som skulle komma upp med vin och frukt, tände allt hvad tändas kunde och var så till sis t rätt belåten, och fullt belåten, då budet varit uppe och han funnit de blå drufvorna, som voro hennes förtjusning, af prima kvalitet.
Så satt han blott och väntade.
Han satt alldeles tyst, då han hörde henne komma.
Då hon kom i dörren, blef hon.
stående.
" Hvad är detta — få vi främmande? "
Nu reste han sig och gick emot henne.
Han tog hennes hand och förde henne fram till bordet.
Där räckte han henne den lilla boken.
Hon såg på boken, hon såg på honom, hon såg åter på boken och bläddrade i d en.
" Walle — Walle — ne j — Walle — d et är inte möjligt — " Så lade han hennes armar kring sin hals.
Han strök undan en lock, som låg litet omotiverad!
långt ned öfver högra tinningen, där var ett litet, rätt djupt ärr, som han kysste.
Han förde henne bort till ottomanen.
Han satt ännu en timme senare med hen­ nes hand i sin, då det ringde.
Hon följde honom, då han gick för att öppna.
Det var M.
— dansken M.
— Han bad dem ursäkta, att han kom så sent — ha n kastade af sig sin bredskyggiga hatt och sin vida, veckrika krage — men han var så " umådelig nysgjerrig " att få veta hvad de tyckte om hans sista sonett —?
Behagligaste Vett ^jL&amp;tLncjcL.
&lt; — » m / v Iv M ö &lt; — &gt; S. SVERIGES ST ÖRSTA V ARJMAQASIN Orientalisk mattutställning pågår 1 Okt — 23 Dec.
Oust.
Ad Torg 6 mitt emot katol-ka kyrkan.
Recept å Kornflingekorf för 6 NYA WERMLAN DS-TIDNINGEN pers. af Svalöfs Kornflingor.
Etabl.
18 0 Kvistad .Etabl.
18iO R ' KStelefon namnanrop Länstidningen Värmlands enda dagliga tidning.
1 liter kornflingor 1 1. kokt mjölk l / a 1. malen kalflefver 1 kkp.
russin 2 msk.
salt 2 msk.
sirap l / 2 tsk.
stött ingefära l / s tsk.
starkpeppar l / s tsk.
kryddpeppar litet mejram 2 stora lökar 1 msk.
smör.
••••••••••••••••••••••••••••••••••• GAH NS ÄKTA 4SEPTINTVÅL OCH B e r e d n i n g: Mj ö l k e n k o k a s o c h halles varm öfver kornflingorna, hvar­ efter den blandas med lefvern och kryddorna samt löken, som först hackats och frästs i smöret.
Korf- varna stoppas löst i väl rensade fjelster och få koka ungefär en tim­ ma.
Serveras med lingon.
KÖKSALMANACK BORLANOLINTVÅL cocosoljetvålar i stänger, tillverkas fortfarande och - äro af god kvalitet.
- kaffe eller te.
Middag: Blod­ pudding med fläsk och hvit sås; ny­ ponsoppa med vispad grädde.
RKCEPT: Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND W i n d s o r s o p p a (f.
6 pe r s.)
.
1 Inneh.
af Elisabeth Ostmans Hus­ kg.
kalflägg, 1 lit.
vatten, 2 tsk.
salt (10 gr.), 1 morot, V2 rotselleri, moderskurs i Stockholm.
4 persiljestjälkar, 1 V2 msk.
smör FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR (30 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), 1 lit.
brun buljong, salt, 1 tsk.
socker VECKAN 21-27 OKT.
1917.
(5 gr.), cayenne, V2 del.
made ra SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ eller s cherry,.
bord; lammkotletter med potatis; B e r e d n i n g: K ö t t e t t v ä t t a s v ä l mjölk; kaffe eller te med scones.
1 kallt vatten, torkas och hugges i Middag (festmiddag): Windsorsop- små bitar, sättes på i det kalla pa; stekta filéer af aborre med ci­ vattnet, som får långsamt koka upp tronsås; stekt tjäder med _ salader; och skummas väl.
Saltet, de ansade jordar: sko ökor meid rörd t smör; päron sönderskurna rotsakerna samt persil­ jan läggas i och alltsammans får ' .à, la Melba.
sakta omkr. ' 3 tim.
Köttet MANDAG.
Frukost: Smörgås­ koka tages upp, spadet silas, skummas väl bord; hafregrynsgröt med mjölk; sill- och mätes — bör vara V2 lit.
pölsa, ka ffe e ller te.
M i d d a g: och mjöl fräsas 2 min., spadet Smör och Kokt, brynt oxbringa med potatis­ den heta oxbuljongen spädas på och mos; fruktsoppa.
soppan får koka under rörning 5.
TISDAG.
Frukost: Smörgås­ niin., hvarefter den afsmakas med bord; fågels tuf ning (rester från sön­ kryddorna och vinet samt serveras dag) med.potatis; mjölk; kaffe eller mycket varm med äggsuffl '}.
— Om te.
Middag: Morotpuré med ros- så önskas, kan köttet skäras i små tadt bröd; kokt kolja med senap­ strimlor och serveras i soppan.
sås och potatis.
S t e k t t jä d e r (f. 6 — 8 p e r s.)
.
1 ONSDAG.
Frukost: Smörgås­ bord: haf r em j öls välling med frukt- tjäder, 1 hg.
späck, 3 — 4 msk.
smör, kompott; nudelstufning i snäckor; 2 tsk.
salt (10 gr.), 3 del.
buljong, kaffe eller te.
Middag (vege­ 7 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Tjäderhönan ha r tarisk): Blomkål med ris och ägg- stanning; ' fyllda äpplen med vispad det finaste köttet och bsräknas för 6 pers. En ung tjädertupp har äfven grädde.
TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ välsmakande kött och räcker för bord: pytt i panna med rödbetor; 8 — 10 pers. — Är fågeln frusen bör m j ö l k; k af f e e l l e r t e.
M i d d a g: den tinas upp i varmt kök.
Där­ Ärter med fläsk; plättar med sylt.
efter plockas den försiktigt mot den riktning fjädrarna växa, så att skin­ FREDAG.
Frukost: Smörgås­ net ej skadas, hvarefter den * svedes bord; panerade ägg med tomatsås; öfver sprit-, gas- eller halmlåga.
Bäst m j ö l k: k af f e e l l e r t e.
M i d d a g: är spritlåga.
Denaturerad sprit hälles Kåldolmar; brylékräm.
på &gt;ett upp- och ned vänd t kopparlock, LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ på hvilket man strött groft salt för bord: hafregrynsgröt med mjölk; att skydda förtenningen (en stekpan­ stekt salt makrill med potatismos; na kan äfven användas, men måste FÖRORDAJ AV LÄKARE.
vjid sjukdomar i munhåla och svalg.]
I Effektivt skydd mot smitta Vid epidemier, FLASKOR OMS OST.
KR. / .S taiZmBZHE A.B.
PHARMACIA .STOCKHOLM rtorrtrollant ".
PROF ESSOR A.VESTERBERG.
O UMBARLIG I ALLA HEM!
IDUNS KOKBOK 6:TB UPPLAGAN UTKOMMEN PRIS KR.
6: — Ooooooooooooooo-so 0 * 000000000000 000000000000 * 0 000000000000 OOOOQOOOOOOMODO ' efter användningen noga rengöras och effekti­ och smörjas med fett), fågeln hål­ les, i benen och vingarna öfver lå­ vaste afföringsmedel är Apoteket gan, tills alla fjun äro borta och fjä­ derpennorna krupit ut, så att do Vasens Laxérmarmelad för stora lätt kunna plockas bort med en och barn.
Pris 1.50 kr.
pr ask.
spetsig knif.
Vingar och ben afhug- gas.
Finnes på alla apotek.
Skinnet på halsen sk jutes upp, så att halsen kan utdragas, hvarefter den af hugges vid-bröstet men skinnet får kvarsitta, Kräfvan och luft­ kemiskt tvättad o. präs- strupen uttagas och matstrupen sad blir Eder kostym, lossas.
I fågelns bakdel, den klänning, kappa eller s. k. gumpen, göres en liten inskär­ ning och inälfvorna urtagas försik­ överrock, om densam­ tigt, så att tarmen ej går sön­ ma insändes till der och innehållet kommer i berö­ ring med köttet.
» Kråset », lefvern, firgryfe Kemiska hjärtat och muskelmagen tillvarata­ Tvätt- 8 Färgeri-A.-B.
ges och stekas med fågeln.
— Lef­ Göteborg.
vern befrias från gallan, hjärtat klyfves, likaså muskelmagen och den inre, tjocka muskelväfnaden bortta­ ges, hvarefter kråset skölj es väl och inklappas i en duk.
Lungorna, som sitta fast vid ryggen, lossas noga, men användas ej, och fågeln sköl- jes ytterst väl samt torkas.
Brös­ tet späckas därefter med fina späck- strimlor och tfågeln uppsättes, så att bröstet blir högt och fågeln får ett prydligt utseende.
Den lägges då med bröstet upp, vingarna läggas i kors öfver ryggen och halsskinnet ned-skjutes mot vingarna.
En upp­ sättningsnål med fint segelgarn stic- kes från sidan genom vingen, hals­ skinnet och bans tommen ut igenom den andra vingen.
Därifrån föres nålen genom låret, som pressas tätt intill kroppen, snöret tilldrages hårdt Levnadstolkningar och de båda ändarna sammanbindas.
Fågeln brynes därefter i smöret utarbetas af skicklig astrolog.
Upp- tillika med kråset, saltas och spä­ •gif födelsedag och år, födelseort, das, först med den kokande bul­ namn och fullständig adress samt Åbe­ jongen, därefter med grädden |och bifoga 30 öre i frimärken.
får sakta steka med tätt slutet ropa denna tidning.
Astrolog Wilh.
lock, till de äro möra eller 2 — 3 tim., Leidner, Strömgatan 10, Kalmar.
beroende på om det är höna eller Tänker ni på tupp.
Under stekningen öfveröses få­ geln flititgt.
Skares i mindre bitar, hvilka sam­ manläggas så, att de se hela ut, och garneras med salad, persilja eller brynt potatis.
Serveras med afredd så läs för all del först Manuel sås, tillsatt med tjock grädde och Schnitzers roliga bok kallt smör, samt om så önskas 1 msk.
rödt vinbärsgelé.
La Mascotte hlruatten Elegant g-i-f-t-e-r-m-å-l, \ r / Uantine ' r läs överallt Ärade husmödrar!
Det är er må-hända Obe­ kant hvad Sveriges bästa och pålitligaste hjälpme­ del vid små bak heter?
Det heter Gooda- J ä s t m j ö 1.
JBurkar à, 15, 25 och 50 öre köpas och » Några bepröfvade recept » fås gratis öfverallt.
Handelsaktiebolaget Sten S jögren &amp; C o. Prima Engelska Antracit, Hushållskol och Koks «tändigt p &amp; lager till lägsta dagspriser.
K * LIIÎHS OMMIHL-B.
Tel. Allm.
och Riks Lavent Kolimport.
Min fru och jag P ä r o n à l a M e l b a (f. 6 pers.).
1 hg.
socker, 2 del.
vatten, 2 del.
hvitt vin, 6 franska eller andra goda lösa päron.
Vanilj glace: 3 äg g u l o r, 1 hg.
strösocker, 1 msk.
vatten, 4 del.
tunn grädde, V2 stång vanilj.
A p r i k o s s å s: t 150 g r. torkade aprikoser, 4 del.
vatten, 40 — 50 gr. socker, karmin, 2 tsk.
potatismjöl (10 gr.).
T i l l g a r n e r i n g: Spunnet soc­ ker eller 10 gr. rostad sötmandel.
B e r e d n i n g: Af s ockret, v att­ net och ' vinet kokas en klar lag, som får kallna.
Päronen skalas, blom- fnaset borttages försiktigt, stjälken skrapas och päronen läggas direkt i sockerlagen och kokas mjuka, men få ej det minsta mosa sig.
De upptagas med hålslef och få kallna.
Till glacen kokas vattnet upp med vaniljstången, grädden tillsättes, får ett uppkok och får draga med vanilj­ stången omkr. 20 min.
Äggulorna röras med sockret i en kastrull omkr. 20 min.
Den kokande gräd­ den spädes på, litet i sänder, hvar­ efter krämen får sjuda öfver elden, under kraftig vispning, tills den är tjock och pösig.
Kastrullen aflyf- tes, och vispningen fortsättes till krämen är kall, hvarefter krämen fryses på vanligt sätt.
Vanilj glacen packas i bottnen af en vacker kompottskål eller silf- verkarott.
Päronen ställas på gla­ cen, ösas öfver med kall, röd apri­ kossås och garneras ofvanpå med mycket spunnet socker eller med mandel, som skållats, skurits i strimlor och rostats i ugnen, till­ sammans med 1 msk.
socker.
Till aprikossåsen sköljes frukten mycket väl och får ligga några tim. i det vatten, hvari den skall kokas.
Den sättes på med sockret och får koka tills den är mjuk, då apriko­ serna passeras.
Purén färgas vac­ kert röd med karmin, afredes med potatismjölet och får koka 2 min.
— I stället för aprikossås kan sås beredd af jordgubbssaft ' användas.
B l o m k å l m e d ri s o ch ä g g - stanning.
(f- 6 pers.).
1 stort blomkålshufvud (3 / 4 kg.
), 1 lit.
vat­ ten, V2 msk.
salt.
(8 gr.).
Ris: 150 gr. risgryn, 7 del.
mjölk, 5 del.
blomkålsspad, 2 msk.
smör (40 gr.).
Ä g g s t a n n i n g: 3 ägg, 2 ts k. hvetemjöl, V2 tsk.
salt, V2 tsk.
soc­ ker, 4 del.
mjölk, (1 msk.
finhackad persilja).
T i l l fo r m e n: V2 m sk. sm ör (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Blomkålshufvudiet skall vara hvitt och fast.
De gröna bladen af tagas, och det nedersta af kolstocken skäres bort.
_ Kålen sköljes väl och får ligga i ättik- blandadt vatten (1 lit.
vatten, _ 1 msk.
ättika) 1 tim.
Den sköljes ånyo, påsättes med blomman nedåt, i kokande saltadt vatten och får koka 15 — 20 min., eller tills den är nätt och jämnt mjuk, hvilket pröfvas med en vispkvist.
Blomkålen läg­ ges upp på sikt att afrinna, delas i klyftor, hvilka läggas i en smord - 593 - Våra anteckningar om varandra.
Där har jag ordet, där har min fru ordet, och där får Ni veta åt­ skilligt som kan ha stort inflytande på äktenskapsmarknaden.
På bok­ marknaden har ' det redan varit stort: 42:000 ex. i Tyskland och två svenska upplagor utgångna på mindre än 3 veckor.
Den 3: e är redan utkommen på Lars Hökerbergs för­ lag.
Fmj&amp;MJ - PAsnumm skänka lindring och bot hala och y^-^bräMhommoe För hemväfning intresserade Väfmästare Ivar Nilsson, S äter, gif- ver kurs uti mönsteruttagning med därtill hörande ämnen.
Undervisnin­ gen sker pr korrespondens och har pågått sedan ett år och vunnit er­ kännande.
Mnnonsera i Idun!
Billisa inköp värderas särskilt ' dessa dyrtider, då priserna på alla-varor oavbrutet springa i höjden.
Vår firma har vunnit allmänt erkännande för goda varor, billiga priser och stor leveransförmåga.
Rekvirera vår nyutkomna, stora, eleganta huvudkatal g N:o 47 och förvissa Eder härom.
Jämte provblad å jultidningar m. m. sändes den gratis, ej fraktfritt.
HLÉN &amp; HOLM TOCKHOLM.
Å - S •••••••••••••••••••••••••••••••CD3DDDOOODO n • * På grund af betydligt oljade papperspriser och framställningskostnader ha undertecknade tidningar sett sig nödsakade att fr. o. m. den 1:sta fNj) Vember 1917 höja lösnummerpriset: för H v ar 8 T) ag, Upplaga j4 .... till 20 öre för Xïecko-Journalen, Rational- upplagan till 20 öre för Idun, Upplaga Jl till 20 öre Qöteborg och Stockholm den 8 okt.
1917.
HVAR 8 DAG.
VECKO-JOURNALEN.
IDUN.
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • o • • • • • • • • ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
(Tjxarnrnas me r d gfais, om huœrh ej MM SOISTV JA, och brödbeströdd, eldfast fo-rm.
— Risgrynen (sköljas, s kållas i hett vat­ ten, upphällas i durkslag och få af- rinna.
En kastrull smörj es med en del af smöret, mjölken ihälles, får koka upp, grynen iläggas och få under röring koka tills de äro nästan mjuka.
Mot slutet af kokningen spädes med blomkålsspad.
Gröten upphälles, blandas genast med resten af smöret och får kallna.
Den läg- ges därefter i flockar omkring blom­ kålen.
— Till äggstanningen vispas äggulorna med mjölet, salt och soc­ ker samt mjölken, h varefter de till hårdt skum slagna ägghvitorna ned­ skäras.
Äggs tanningen hälies öfver blomkålen loch riset samt beströs med persiljan, om så önskas.
Formen sättes in i ordinär ugnsvärme (omkr. 240 u) och får stå, tills äggstanningen är gräddad och har vacker färg.
SVAR i DEN SENAS T INFÖRDA SERIEN frågor följer här nedan svar, och har redaktionen ansett, att det utfösta pri­ set 10 kr.
denna gång bör tilldelas sig­ naturen " Erfaren fru ", hvadan inne- hafvarinnan af denna signatur beha­ gade anmäla sig å vår byrå för belop­ pets utbekommande.
N: r 303.
I er stad finns ett stort och mycket välskött bibliotek.
Gå dit med m fullt förtroende och begär att få böcker i något ämne som in­ tresserar er t. ex. historia.
Välj en tid, som tilltalar, låt oss säga Sveriges historia under Gustaf Adolf och säg till vid disken, att ni vill ha något populärt skrifvet verk.
Ge­ nom de upplysningar ni får, kan ni så småningom komma in i studiet af h vad som intresserar er och få inte bara vetande utan äfven ett verkligt intresse.
Var icke blyg eller försagd, biblioteket är till för allmänheten och skall stå till tjänst åt alla bildningssökande.
Studera så tidningarnas annonsei om föredrag och besök hvad som tilltalar er.
I de ämnen, som föreläsningarna be­ handla kan ni med fördel göra biblio­ tekstudier.
Sök intressera någon af era vänner för samma saker som ni själf och sök äfven att knyta bekantskap med folk, som kan något och har and­ liga intressen.
Framför allt tänk icke på att ni själf är obildad, en­ dast på att ni önskar lära och utvecklas. '
Li.
N: r 304.
När ni är så lycklig att äga ett hem på landet, så vore det stor skada att sälja detsamma!
Mat­ servering i staden är det oklokaste ni i dessa tider kan ta er för.
För gammal att lära blir man aldrig.
Men har ni icke tillräcklig kunskap i matlagning för att taga inackorde­ ringar för eder gård, kanske ni kunde få någon kunnig kokerska som mot fritt vivre och bostad lärde eder sin konst under det hon var som inackordering.
Likaså med någon linnesömmerska.
Sälj icke utan tag en duglig dräng.
Tänk på hvad hyra, ved mat i städer kosta.
Be­ håll för all del gården.
Svara på frågan 307 i samma tidning, 1 erbjud » 22 åring » att undervisa er dotter det vore väl ej dumt så vore ni båda hjälpta och ni fick ha er dotter hemma.
I staden.
är mycket dyrt nu för skolbarn!
Erfaren fru.
— Behåll land tegendomen själf och sköt den med hjälp af tjänste­ folk.
Känner en 35 årig man som önskar sådan plats.
I dessa kris­ tider är den lycklig som äger en landtgård, den ger större vinst än både inackordering och matservering.
Inackordera flickan i god familj eller om ni bor i närheten af sta­ tion och ej för långt från staden, så låt henne resa in h varje morgon och hem på aftontåget, så göra skolbarn här ute där jag vistas.
Skulle ni vilja tillskrifva mig fin­ nes adress å Iduns exp .. Äldre änka.
N: r.
305.
Tekniska skolan har många olika kurser, någon af dem skulle kanske passa.
Li.
IST: r 306.
Ett bättre hem kan väl inte finnas än hennes fosterföräldrars när hon nu inte har ett eget hem.
Är flickan, som ni säger, älsklig och rar och har förmåga att sprida solsken omkring sig så vore ni väl dåraktig att lämna henne ifrån er till öden och till människor hvarom ni vet intet.
Synd om flic­ kan att hon nu skulle lämnas bort igen.
Låt henne stanna hemma ännu ett år och hjälpa till med det PARMAR till IDUN kunna erhållas hos hrr bokhandlare eller direkt från IDUNS EXPEDITION, mot likvid i post­ anvisning, till följande priser: Röd pärm, med guldtryck till " Idun " Röd eller grön pärm till " Iduns Roman­ bibliotek " Röd eller grön pärm till ' Iduns Hjälp­ reda " Samtliga tre pärmar Kr.
1: 75 + porto 40 öre » 0:50 + » 10 „ » » 0:50 + 2:75 + » » 10 „ 40 » husliga arbetet.
Låt henne så när af ett minst 3 centimeter tjockt la­ hon fyllt 16 år gå igenom en sy- ger af torr ren hälst ny bränd ved­ Ebon.
aska.
Det hela ställes till för­ kurs i linnesöm.
varing på ett torrt, svalt ställe.
N:r 307.
Vänd er till De Blindas Om aska som konserveringsmedel för Förening, Majorsgatan 12, Stockholm.
ägg är att säga att dèt sätt på Där får ni goda råd och anvisningar.
hvilket hon uppstått nämligen genom N: r 308.
Jag vill råda er att förbränning vid stark hetta, inne vända er till direktör Karl Nygren, bär en garanti, att den är sterilise­ som har sånginstitut i Stockholm.
rad, d. v. s. fullkomligt fri från Han äger en utomordentlig förmåga bakterier, från organiskt lif, att hon att behandla olika röstmaterial och själf icke hyser några ämnen som visar _ intresse för hvar och en elev kunna råka i förruttnelse och ej heller särskilt samt uppmuntrar samtidigt någonting som kan intränga i äggen alltid sina elever, hvilket gör, att och förändra deras sammansättning de under hans ledning göra framsteg.
eller smak, att hon filtrerar den luft, Därtill har han också ett ovanligt som genom henne skulle kunna lugnt och behagligt sätt att under­ tränga in till de ägg hon omgifver.
Ebon.
visa.
Solid.
— Ett bra ocb billigt sätt är att N: r 309.
Jag känner ett fall all­ lägga ned ägg i kalk.
Till 4 tjog deles lika, det ni beskrifver.
Mo­ ägg tages 6 del.
kalk, 1 del.
groft dern var förtviflad, och särskilt var salt, 4 1 / 2 liter vatten.
Allt detta det alltid med bäfvan hon tänkte på omröres väl tills saltet smält.
Får natten, då anfallen brukade komma.
stå ett dygn innan det hälies öfver Familjen var vid denna tid bosatt äggen.
Man kan stöta saltet så i en dimmig, blåsig stad och dok­ smälter det fortare.
V. ^M.
torn ordinerade annan luft, hög, N: r 318; Hör efter hos ert läns klar skogsluft.
För den sjuka flickans trädgårdskonsulent.
A. F. skull flyttade familjen till skogs­ N: r 319.
Vid Storviks municipal- trakt med högt läge, och efter detta inträdde förbättringen sakta, men samhälle torde vara lämpligt att säkert.
Flickan var vid denna tid upprätta privatskola då förut ingen 7 år.
Nu är hon 17, och har i flera sådan finnes på platsen, och förslag därom redan förut framställts inom år varit fullkomligt frisk.
samhället.
Många elever måste nu Solid.
hvar je dag resa på järnväg för att N: r 310.
Beskrifning å hafre- besöka privatskola å annan plats.
mjölkex: 2 hg.
smör, 1 hg.
soc­ Med det centrala läge platsen har ker, 2 ägg, 9 msk.
mjölk eller kan elever påräknas äfven från när­ Sam­ grädde, 6 hg.
hafremjöl, 4 tsk.
gränsande folkrika platser.
jästpulver.
Smöret smältes och rö- hället har 1,700 invånare och Ovan­ inom hvilken samhäl­ res med sockret 10 min., hvarpå sjö kommun 1 äggen nedröres.
Bakpulvret blan­ let är beläget c:a 10,000. das ' med mjölet och inarbetas sist.
— Lämplig plats i Vislanda.
då Degen utkaflas, prickas och uttages vi länge tänkt anordna samskola här.
med rundt mått, bakas i ordinär N: r 320.
Hönsgård i dessa tider ugnsvärme vackert ljusbruna.
är mycket oklokt då mat till hönsen fattas, men om ni kan skaffa eder N: r 311.
Er fråga är för litet be­ eget hem, tag då hönsens antal högst gränsad för att kunna besvaras till 15 till börja med.
Tillskrif Fil.
verklig nytta för er själf.
Bor ni i Doktor Adrian Molin, Lidingö Villa­ stad kan ni i bokhandeln höra efter stad, hos honom lämnas upplysningar böcker om hemmets vård, det fins om egnahemslån.
Erfaren fru.
en hel del sådana.
Svenska allmoge­ N: r 321..
Skrif till löjtnant af hem ger goda anvisningar för byg­ gande af eget hem.
Svenska Slöjd­ Klercker, Göteborg.
Kanske kan han A. F. föreningen, Stockholm kanske äfven ge er något råd.
skulle kunna lämna er upplysningar.
N: r 322.
Växtfärgning brukar an­ Deras stora hemutställning pågår nu ordnas under någon vecka vid våra och där finnes mycket att lära.
En folkhögskolor.
I somliga län har del af detta kan ni nog inhämta ge­ Hemslöjdsföreningen vandrande kur­ Li.
nom tidningarna.
ser.
Mycket billig afgift.
Solid.
N: r 312.
Vänd eder muntligen eller N:r 323.
En frånskild fru bör all- skriftligt till Frälsningsarméns bära sina ringar, allra helst om barn Slumsystrar, som ha hemmen för fallna kvinnor om hand.
Jag tror finnes, annars blir det blott obe­ i både Stockholm och Malmö, de hag i frågor och blickar, icke minst få ha sina barn med sig från det från barnens sida, då dessa äro små de födas, en längre tid för att lära och se andra barns mödrar bära Det som varit kan aldrig mödrarna älska de små oskyldiga ringar.
varelser som genom dem komimit till ändras och ni har varit gift, det är denna tunga värld.
När ni kän­ åter det förflutnas makt, som ingen ner ert lynne så är detta .en stor undgår.
Bäst är nog äfven att be­ vinst, och häftighet kan mildras, hålla giftasnamnet om ej detta är med sträng tukt af er själf.
Låt förenadt med något vanhederligt, då icke detta afhålla eder från att ' man helst lämnar det åt glömskan.
tjäna andra, det är mycket värre Barnen måste ju alltid bära faderns med undeÄålenhetssynder.
» Det namn och då är lämpligast ha samma Erfaren fru.
är ej de ting som du gjort, vän, men namn, tycker N: r 324.
Riktigt ful är ingen man, dem du ogjorda lade ned, som vålla som har god karaktär och godt hjär­ din stora ångest och störa ditt hjär­ Det är inte ansiktets yttre tas fred.
De ömma ord som du ta.
drag, som alltid spelar en roll.
Vida glömde, den nöd som ej kom dig vid, de bref som du aldrig sände, mera själsegenskaperna, hvilka af de spöka vid midnattstid.
Den bör­ speglas i blicken och komma till da du kunde lyftat för din medsyster synes^ i sätt och uppträdande.
Den mera svag, de råd du kunde ha som inte har något sätt emot män­ gifvit, om du ej haft för brådt niskorna lider mera däraf än af Fula flickor, den dag, det älskade tryck af din någon yttre fulhet.
hand, vän, de muntra små tjän­ som kläda sig bra och som ha godt sters älf, Som du aldrig gaf till sätt äro mycket mera omtyckta af att strömma, ty du hade så nog karlarna än enbart vackra flickor, af dig själf.
De hundrade små­ hvilka äro tråkiga - och själsslöa.
ting af godhet, som du glömde så Vackra flickor förälska sig ej sällan Och hvarför?
Jo, lätt, så lätt, de komma som plågade i fula män.
andar i_ natt ens stillhet och frid och just därför att de se djupare än till lyfte sitt varnande finger.
Hvarför ytan, just därför att mannens själs­ tog du oss icke med?
Ty lifvet det egenskaper äro dem för mer än ett är för kort, vän och nöden den är för blott _ och bart vackert yttre, som stor, att blott nöjas med tomma inte är något annat än ett vackert Det är alltså inte er för­ löften och den tröghet i hjärtat skal.
bor.
Det är ej de ting, som du menta fulhet som är orsaken till gjort Vän, men dem du ogjorda lade att ni känner er isolerad.
Det är ned, som vålla din stora ångest ert sätt.
Ni måste på något sätt vara kantig och frånstötande i ert och störa ditt hjärtas fred. » uppträdande.
Bättra då detta.
Men Erfaren fru.
detta är säkerligen inte så lätt.
Här N:r 313.
Förmiddagsdräkt lämp­ finns visserligen böcker i ämnet.
iSe ligast.
Upplysningar om h vilka pap­ i detta fall mitt svar på frågan per, som erfordras får ni på ort 303, om det inflyter.
Men jag tror och ställe.
dock icke att några tryckta råd an­ gående sättet att uppträda, skall N-:r 314.
Skaffa er Hectors Re­ kunna nämnvärdt hjälpa er.
Hvarför ceptbok, där tillförlitliga recept fin­ blir en människovän alltid omtyckt?
nas.
Jo, emedan han tycker om männi­ N: r 315.
Följande böcker i kanin­ skorna, emedan han hjälper dem till­ vård finnas att tillgå i bokhandeln: rätta med hvad han kan.
En män­ » Kaninskötsel » af Thyra Brandelius, niskovän grubblar inte öfver om han samt » Kaninskötseln » af F. A. Wing- är vacker eller ful.
Och ful är aldrig en människovän.
Godheten lyser ur borg.
Prästfru.
hans ögon.
Och godheten är mer än N: r 316.
Har ni förmåga att sköta skönhet.
Ty, säger en förf.
» Hjär­ ett hushåll, så tag en värdinneplats.
tats godhet evigt blommar.
Skön­ Har ni det ej, så gå igenom en hus- heten är blott en sommar ».
.
.
Blif hushållskurs.
Sådana annonseras i en god man.
Och ni blir en omtyckt hvar je nummer af Idun.
Ebon.
man.
Omtyckt både af män och kvinnor.
Tänk litet mindre på er N: r 317.
En enkel och billig me­ själf.
* * Glöm er själf.
Intres­ tod att konservera ägg, som jag sera er litet för edra kvinnliga kam­ sett en husmoder rekommendera är rater.
Men enkelt och naturligt.
Inte att förvara äggen i aska.
De ägg på något demonstrativt sätt, så.
det som skola förvaras böra vara så verkar konstladt.
Ty då når ni inte färska som möjligt samt rena dock målet.
Ebon.
utan att vara tvättade.
De böra — Insänd adress och porto till nedläggas så att hvartdera ägget blir Iduns Red.
för erhållande af flera isolerad t från de närmast liggande svar: genom ett, några få millimeter (Forts.) tjockt lagei; af aska och- från lådans eller kärlets botten och väggar samt från luften ofvantill - 694 - %MM $ STEINmY&amp;SONS 5TORT I^OÉR.1 ENMMÄGSNInREN: I I VDHOIMS PIANOMA.OASIN STOCKHOIM • JAKOSSBERO^GATAN 39 BREFLÄDÅ RED.
BREFLÄDA.
O l e F j u k s t a d, E j u t a n v i s s a ansatser.
Men ni behöfver mogna åtskilligt ännu.
M a r i K äc k.
Tack — m en sä lätt förtjänas inte en femma, trots att valutan sjunkit.
S t i n a A n d e r s o n.
Afböjes.
1 6-å r i n g.
Edra trofer äro pre­ cis lika grant klingande och lika naivt formade som alla 16-åringars, hvilka ' drömma om skaldelagern.
G.
S.
Bref kunna inte beläggas med efterkraf numera.
Insänd därför porto därest ni önskar manuskrip­ tet tillbaka.
Många Idunprenumeran- t e r.
Saken skall tagas i cfvervä- gande och om möjligt genomföras.
EXP.
BREFLÄDA.
Familjemedlem Gellivare.
Annonsen kostar kr.
3:50 och in­ föres sedan likvid insändts.
Ipg KARL H.N&gt; igj o p edalafjOr fergfl JDAM17I5T % 17 Hamngatan!
;; A3 Drottningg r^TOCKHOm NY BOK JOHAN NORDLIM] En diktsamling.
Den litterära nyheten för dagen.
Pris 3.75.
Åhlén &amp; Åkerlunds Förlags A.-B.
5^ LEDIGA PLATSER Cänd aldrig originalbetyg ^ utan endast bestyrkta mvmkrlftor när Ni svarar p &amp; annons om ledig plats.
ANSPRÅKSLOS verkligt duglig, bil­ dad flicka, ej under 20 år, som under husmors bortavaro ensamt kan sköta ett enkelt godt hem på landet får omgående plats hos skriftställare och fru Ebba Reuterdahl, Domare­ gården, Glafva (Värmland).
En gosse på närmare 2 år finnes.
In­ tet landthushåll.
Lön minst 20 kr.
Svar med fotografi.
BARNERÖKEN anspråkslös, frisk, erfaren, med verkligt intresse för barn får genast plats i östergöt- land att - sköta 2 barn, 4 år, 3 / i år.
Svar med foto., betygsafskrifter samt löneanspråk till » Barnkär », Iduns exp.
BARNERÖKNAR, tyska o. svenska erhålla fina platser till 1 och flera barn.
Riks.
107 42.
Palmquist C:o Malmskillnadsgatan 17.
BARNFRÖKEN eller barnsköterska med goda rek.
önskas 1: sta no v. för 3 barn (1 V2 — 8 å r).
Svar med foto.
och uppgift, å lönepre ten tioner till » Brukssamhälle i Dalsland », Uppe- rud p. r.
ANSPRÅKSLÖS, bättre flicka, barn­ kär, kunnig i matlagning, får plats i tjänstemannafamilj- i Stockholm att med husmoderns hjälp sköta hem­ met.
Eget rum, hjälp till alla grof- sysslor.
Godt och vänligt bemötande kan påräknas.
Familjemedlem, om så önskas.
Svar med löneanspråk och vidare uplysningar, jsamt jom möj­ ligt fotografi till » B.
1 nov. », Iduns exp.
Läns- (epidemi-) sjukskö­ tersketjänsten i Töreboda distrikt är för ansökan ledig.
Aflöning årl.
600 kr., fr. och med nästa år 700 kr., eventuellt 25 kr.
i pensionsbidrag, samt 1 kr.
om dagen, fria resor och fritt vivre vid tjänsteförrättning.
Fri bostad å ep.-sjukhuset.
Då så ske kan, ledighet 14 dagar årligen utan löne- afdrag.
Ansökningarna ställas till Skaraborgs läns sjuksköterskenämnd och insändas till Förste provinsial­ läkaren i Mariestad före den 1 nov.
1917.
Prästbetyg, läkarebetyg, in­ tyg om kompetens samt meritför­ teckning i öfrigt medfölja ansökan.
Tjänsten skall tillträdas den 1 dec.
1917.
Instruktion och öfriga under­ rättelser erhållas genom Förste pro- vinsialläkaren i Skaraborgs län.
BARNSKÖTERSKA, sykunnig, helst engelsktalande, önskas 1 nov '.
till familj med 3 barn, åldern 10 — 1 år I_ S thlms omedelbara närhet.
Svar för tuberkulösa barn finnes en elev­ till » H.
E. » Iduns exp.
f. v. b. plats ledig den 1 nov.
för en i EN DYGTIG Enepike som kan ar- barnavård intresserad flicka.
Skol- beide selvstasndig, faar god Pläds i och friskbetyg torde insändas till liten norsk Familie.
Grosserer O. K. föreståndarinnan adr.
Kullsveden.
Olsen, Vesselsg.
1, ' Stavanger.
vårdanstalt BÄTTRE FLICKA barnkär, verkl.
snäll, godhjärtad och anspråkslös önskas att hjälpa till med 2 barn, barntvätt, delvis uppassning och städning.
Svar till » Enkel och Hem- kär », Karlstad p. r. för omkring 60 privatpatienter, ej öfver 30 år, skolad och kunnig i diet- och vanlig matlagning samt konservering, får plats den 1 januari Goda betyg och referenser.
ENKEL anspråkslös flicka erhåller 1918.
Lön 600: — kr.
pr år och allt fritt.
plats lios ensam äldre dam på lan­ Pension vid 60 år.
det vid västkusten.
Svar till » Hult- Närmare genom Lasarettskontoret man, Knapegården, Onsala.
i X^und.
Barnfröken.
För verkligt barnkär, frisk hälst musikalisk flicka-från godt hem fin­ nes plats ledig 1 Nov.
Sökanden skall deltaga i städning och söm­ eller fru, som har förmåga göra nad samt undervisa en 10 årig flicka ett hem trefligt, sökes att, med i 1 kl. kurs.
äfven någon renskrif- hjälp till gröfre sysslor, ensam skö­ ning.
Svar med rek.
ålder och foto.
ta ett litet ungkarshushåll.
Den till Dokt-orinnan Englund, Väners­ sökande bör vara huslig, ordnings- borg.
full och sparsam, samt intresserad för enkel men god vegetarisk kost.
Sjuksköterskeelev med alla behöfliga upplysningar Plats finnes för en sjuksköterske­ Svar och.
löneanspråk sändes till » Medel­ elev å Malmö privata sjukhem.
Svar ålders köpman », Helsingborgs Dag­ med foto., uppgift om ålder, samt blads kontor.
betyg från 8-klassigt läroverk torde insändas till Föreståndarinnan, Pri­ vata Sjukhemmet, Betaniaplan 1, Malmö.
Lärarinna enkel och anspråkslös, kompetent att undervisa 2 barn i elementarskolans 2 klass, kurs och musik, samt bi­ träda husmodern med lättare hus- hållsgöromål och handarbeten, er­ håller genast plats å landtgård.
Svar inom 8 dagar med lönepret., betyg och foto.
till » Västra öster- götland », AnnonskoDtoret Svea, Norr­ köping f. v. b. Tillförordnade Förestå darinne-befatt- ningen vid Fredrika-Bremer-Förbun- dets Fruktodlings- och Trädgårds­ skola Apelryd Båstad är till ansökan ledig att tillträda 1 mars 1918.
Lön ef­ ter kompetens.
Ansökningshandlin­ gar ställda till styrelsen insändas till fru E. Quensel, Kullabo, Malmö, som meddelar närmare upplysningar.
Anspråkslös, bättre flicka med godt humör, frisk loch stark, Som vill åtaga sig att tillsammans med husmoder sköta ett mindre hem, där jungfru ej finnes, erhåller omkr. den 15 Nov.
aflönad plats hos yngre t j än s temannafam.
i norra Småland.
Sökanden bör vara barnkär samt nå­ got kunnig i, - matlagning och om möjligt sömnad.
Svar med betygs- afskrifter, ålder, lönepret.
jämte foto.
(som återsändes) till » Fullständig fa­ miljemedlem », Iduns exp.
f. v. b.
Söker Ni plats på något af den kvinnliga verk­ samhetens områden?
Kom då ihåg att ett bepröfvadt och af tusen­ tals kvinnliga platssökande m e d bästa resultat använd t för­ faringssätt är att sätta in en liten annons 1 IDUN.
En platsannons — 10 mm.
stor — kostar endast 2 kr.
50 öre.
Be­ loppet insändes i postanvisning, hvarvid texten lämpligen skrif- ves å postanvisningsblanketten.
befattningen vid Norrköpings Fattigvårds barna­ vårdanstalt blir ledig den 1 jan.
1918.
Lönen är 600 kr.
pr år samt kost, bostad, lyse och tvätt.
Sö­ kande bör vara utbildad i späd­ barnsvård och är utbildning äfven i sjukvård önskvärd.
Till fattigvårds­ styrelsen ställd ansökan, åtföljd af frejd- och läkarebetyg samt afskrift af öfriga betyg, insändes före den 6: te nästa november.
Norrköpings Stads fattigvårdssty­ relse.
Kvinnlig arbetskraft Maskinritning &amp; Kopiering -.
inom såväl hemmens som andra önskar plats.
Svar till » Sjukskö­ kvinnliga arbetsområden kan Ni terska » Grefgatan 54, 4 tr. (Ny­ ström), Stockholm.
med bästa resultat Privat för damer.
Anmälan året rundt.
Ing.
P.
A. WALLER.
Tel. Vasa 3414.
TULE^ATAN 21.
STOCKHOLM.
erhålla genom att sätta in e n annons i IDUN, specialorga­ MÅLNING — porträtter i olja, pa­ net för kvinnliga platsannonser stell och miniatyr, kopiering o. res­ a± alla slag.
taurer.
utf.
af skickl.
målariu ..
Villig underv.
i teckn.
o. måln.
Svar t i ll En annonsplats — 10 mm.
stor » Utm.
ref. », Iduns exp.
f. v. b.
— kostar endast 2 kr » 50 öre.
För större annonser beräknas ett pris LANDTBRU KAREDOTTER eller an­ Lektioner i bokbindning.
nan anspråkslös och snäll flicka får af 25 öre pr mm.
därutöfver.
Enkla o. finare band.
Upplandsg.
billig inackordering hos äldre dam i Stockholm mot villkor att hon 77, 1 1 / 2 tr. .vänster.
A.
T.
16 4-72.
UNG, kvinnlig gymnastikdirektör tjänar denna till sällskap och någon Kl. 11 — 3.
önskar plats i familj, gärna på lan­ hjälp vid förefallande göromål.
Jung­ det.
Svar till » Gymnast », Iduns fru finnes ej.
Utförligt svar till exp.
f. v. b.
» Inackordering 50 kr. », Iduns exp.
Astrid Kjelllierg-Juels SJUKSKÖTERSKA, enkel och an­ språkslös, önskar plats nu genast att ATT LÄRA HUSHÅLL med allt hvad Målarskola sköta äldre herre eller dam.
Äfven därtill hörer, under duglig och prak­ kunnig och villig att deltaga i hus­ tisk husmors ledning, erbjudes en Mästersamuelsgaian 59. liga sysslor.
Svar till » Sköterska » eller två bildade flickor.
Moderat Iduns exp.
f. v. b. pris.
Närmare meddelar fru Olga 10-3.
Allm.
Tel. 105 03.
I GOD FAMILJ önskar småskollä­ Ahl, Växsjö.
Bästa referenser.
rarinna plats under ferierna (lnov.
Doktorinnan Vilma Erikssons 15 febr.).
Kunnig i husligt arbete Hvilohem, samt handarbete.
Liten lön.
Svar till » 25 år », Iduns exp.
f. v. b. beläget 15 min.
skogsväg från Ar­ vika.
Adr.
Högåsen, Arvika.
Bröst- PLATS ÖNSKAS i fam. eller hos klena mottagas ej.
ensam äldre dam af bildad flicka Rektor Laurells Skolhem som genomgått kurs i sjukv., är van i Värmland rekommenderas.
Godt En något äldre vid husl.
arb.
samt kunnig i enkl.
hem samt effektiv enskild under­ nervös dam, önskar att få inackor­ linne- och kläd sömnad.
Svar till visning t. o. m.
Ring I, Äfven rek­ dering hos liten familj, ensam dam » 23 år », Iduns exp.
f. v. b. reationshem för klena och veka eller på någon lämplig " plats ENKEL FLICKA 23 år önskar komma helst i Värmland.
Svar med när­ individer.
till ett bättre hem, hälst i Stock­ mare upplysningar till » A.
Z. », Iduns Telefon- o. P ostadress: Nässundet holm.
Är fullt kunnig i sömnad, exp.
f. v. b. enkel matlagning samt alla i ett hem förefallande göromål.
Betyg och rekommendationer finnas.
Svar emotses tacksamt under adress » Norr­ ländska » Håstaholmens Handelsaktie­ bolag, Avik, Hudiksvall.
EXAMINERAD barnsköterska, 24 år, söker plats i familj snarast.
Svar 15 DROTTHIHGGATAM 15 till » Ester L. » Örnsköldsvik p. r.
STOCKHOLM.
HOS ÄLDRE herre och fru eller en­ FRAMKALLAR-KOPIERAR- FÖRSTOR sam dam, helst musikälskare, önskar 29-årig elementarbildad norrländska plats, där jungfru finnes.
Hushålls­ van och intresserad.
Sökanden vistas nu i Stockholm.
Svar till » Edith », Iduns exp.
f. v. b. LANDTBRUKAREDO ITER från gadt Jtfymxigïutwr ' hem önskar komma i Prästhem eller finare fam. på landet där jungfru finnes, villig deltaga i alla husliga Svenskt välkändt fabrikat, solid göromål.
Svar till » Familjemedlem konstruktion, lätt gång, stor hastighet 20 år », Linneryd p. r. Kvalitet » EX. KVINNL.
sjukgymnast med fina­ Förmånliga a / betalningsvillkor marke.
betyg och praktik från Hälsobrunn söker anställning nu genast.
Svar märkt » Sjukgymnast ».
Kiosken Järn- torget, Göteborg.
19-ÄRIG landtbrukardotter önskar mot fritt vivre lära hushåll i Prost­ gård eller annan aktningsvärd fa­ milj å större herregård.
Helst i I vackert samhälle^ 20 min.
Norrland, övar till » Familjemedlem » resa fr. Stockholm, säljes vinter­ Estuna p. r. bonad villa om 7 rum och kök, UNG BÄTTRE flicka önskar komma 2 glasverandor, 2 kallrum, ce­ uppåt landet såsom husmoders hjälp, mentkällare, tvättstuga, vatten helst där jungfru finnes.
Goda be­ och aflopp, jämte tillhörande tyg från husmodersskola.
Svar till stuga om 1 rum och kök samt » Familjemedlem M. S. » Box 37 Br.
uthus.
Stor, vackert ordnad Ho by, Blekinge.
1&amp;omt m ed löf- och barrträd samt frukt- o. köksträdgård.
Elektr.
UNG BILDAD, förlofvad flicka ön­ ljus under indragning i sam­ skar, event, mot någon betalning, i hället.
Vackert friskt läge nära början af nästa år komma till godt station.
Låga skatter!
Goda hem i prästfamilj eller herrgård, försäljningsvillkor I Fastigheten« helst i Sörmland eller Östergötland, synnerligen lämplig till pensio­ där hon under god ledning kan få nat eller hvilohem, som förut ej lära matlagning och andra till ett å platsen.
Reflekt, torde svara under ' märkei » Gynnsamt tillfälle, finnes välordnat hem hörande sysslor.
Svar 25,000 », Iduns exp.
f. v. b. till » E 1.
W. » Iduns exp.
f. v. b. INACKORDERINGAR Gosskola.
BENNO BECKEMANS FOTOGRAFISKA MAGASIH AR Villafastighet till salu.
l Hushåll å prästgård, herrgård, e. dyl. där tillfälle gifves att lära matlagning önskar 24 årig flicka plats mot fritt vivre och helst någon lön.
Är van vid och villig att deltaga i öf­ riga förekommande göromål.
Svar emotses tacksamt till » R.
K.
1917 », Skövde p. r. Engelbrekts Förm - Byrå.
R.
171 81.
A. tel. 241 13.
Valhalla vägen 115, II.
Ansk.
Värdinnor, Lärarinnor, Säll­ UNG SÖRMLÄNDSKA, sykun.
önskar skaps-, Plushålls- och Barnfröloiiar plats att biträda med vården af barn Allm.
Svenska Sfuksköterske- och inomhus förefallande göromål.
fören.
S|uksköterskeHem, Har förut innehaft dyl. plats.
Svar Katarinavägen 9 B.
Stockholm.
till » 24 år », Ålberga gård p. r. Rikstel 94 27.
Allm 318 97.
BÄTTRE ELICKA önskar plats i Filial och sDuksköterskehem Ljusdal, Utsänder exam, sjukskö­ familj att som husmoders hjälp del­ Riks 24. taga i förekommande göromål.
Nå­ terskor dygnet om till all slags sjukvård, vikariat och fasta platser.
got kunnig i matlagning och bak- Utbildade barnsköterskor ning.
Svar till » November », Hässle­ spec, från Sällskapet Barnavård, an­ holm p. r. skaffas af Stockholms Stads Arbets­ UNG ELICKA önskar plats i bättre förmedling, Regeringsg.
107, Riks- o. familj som husmors verkliga hjälp.
Allm.
til.
4047.
Kl. 9 f. m. — " ± e. m.
Har genomgått hushållsskola samt (l o r d.
9 — 2).
Obs.!
Särskild en kurs å 7 mån.
å Karlskoga prak­ a v d e l n i n g f ö r b a r n s k ö t e r - jjj tiska skola,.
Svar till » Familjemed- s k o r l S a m a r b e t e m e d s ä l l - §H lem », Iduns exp.
f. v. b. s k a p e t B a r n av å r d!
EN BÄTTRE ELICKA önskar plats = Kvinnlig Badkamrer i familj; som husmors verkliga hjälp, helst där jungfru finnes.
Är van vid söker anställning helst å vinterkur­ M alla i ett hem förekommande ar­ ort.
Svar till » Vinterort, Iduns exp.
H beten,.
kunnig i. handarbeten, söm­ nad, lön önskvärd.
Svar till » Fa­ U miljemedlem », Högerud p. r. LANDTBRUKAREDOTTER, kunnig i som genomgått 10 mån.
slöjdkurs allt hvad till landthushåll hör söker är äfven kunnig i andra inom ett plats i godt hem som husmors verk­ hem förekommande göromål önskar liga hjälp.
Goda betyg och refe­ plats den \ nov.
i finare fam. som renser finnas.
Svar till » Novem­ hjälp och sällskap.
Lön önskas.
Svar ber 1917 », Kungsäter p. r. till » Familjemedlem », Bräcke p. r. llllllllllllll Våra små " slitvargar PLATSSÖKANDE Enkel, bältre Ha M - 695 - 111 ^ behö / va nya kläder.
PIRE A UMERERM JVU GEIST MST J&gt;A fr BMRNGMRDEROBEA Illustrerad tidning för barnkläders för- j§ färdigande.
Dubbelsidig mönsterbilaga gratis till jj| hvarje nummer.
Ëj Prenumeration verkstùlles å närmaste post- || anstalt eller bokhandel.
Priset är: ännu endast 30 jj öre pr nummer.
jj Iduns Expedition, Stockholm.
§ is
Doktor Heüman Kungsportspl.
2, Göteborg.
Tel. 45 46.
Ny sång - Elektrisk behandling - (för nervsjukdomar och åkommor).
reumatiska till piano: Moderslängtan D:r A. KARSTEN af N. O. Sjödin Pris 60 öre + porto.
Sändes mot postförskott från Medicinskt Elektricitets-, Ljus- och Röntgeninstitut Kungsgatan 60, STOCKHOLM.
dins Behandling af reumatiska åkommor * D:r E LIN BECKMANS HETLUFTSINSTITUT H e t i u f t. DIATERMI.
Massage o. s j u k g y m n a s t i k.
Rheumatism, gikt, n e r v s m ä r ­ tor.
vissa ledutgjutningar o. ledstel- heter, frostskador o. börjande ålder­ domsbrand.
Barnhusgatan 12. liåd- irågn.
1 / i ' ô — 4.
Riks 105 52.
A.
T. Br.
45 52.
IUI.
ZADlGi prisbelönta -, neutrala Lanolin Créme-Tvål Doktor Hiller den yppersta av alla Toileiie- tvålar, förlänar huden ung­ domlig friskhet och skönhet.
träffas åter från 19 okt.
Spec, nervösa sjukd.
Hypnotisk behandling i lämpliga fall.
Privat sjukhem i Stockholms närhet.
% \ x " V • % * •.
öymoastikdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af kvinnr Liga elever vid - M. Zadig, Malmö.
^ H.
M.
Konungens tooflevErintör.
O * " * Ny kurs börjar den 14 sept.
Prosp.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND.
Kriegs-Briefmarker Deutsche Post in Belgien, 3, 5.
10.
25.t 75 Pf., gest.
40 Pf., schöne Briefstücke M.
1.
50, 75 C., 1 Franc, 1 Fr. 25 C.
2 Fr. 50 C.
» &gt; M.
9.75, gestempeit M.
11.5 3.
5, 8, 10.
15.
25.
40 Cent.
M.
1.
50, gest M.
1.7 50 Cer.t i F 25 Cent.
2 F. 50 Cent.
6 F. 25 Cent.
M.
11. —, gestempelt M.
14.7 Deutsche Post in Polen, 3.
5.
10.
20,-40 Pf.
M.
2.25, auf Brief M.3.- Deutsche Post Gen.-Gouv.
Warschau, 2 % 7Ve.
10,15.
3a 40.60 Pf.
M.
2.10, gest M.
3.2 Deutsche Post im Osten (Litauen, Ku rlanc 3.
5.
10.
20.
40 Pf.
M.1.35, auf Brief M.
1.7 2 ' / e, 77 * 15.
50Pf, 1 Mark M.2.55, gest.
M.2.7 » Deutsche Post in Rumänien, 15, 25, 40 Ban i M.
1.25 Oesterreich, Krieg s hilf G, 1914 5,.
10 Heller 45 Pf., gestempelt 45 l * l 1915 3.
5.
10, 20.
35Heller M.1.10, gest.
M.1.2« 1000 verschiedene Marken M.
13.25, ' 2000 St. 45 M., 3000St.
115 M SACHSEN 4000 St. 240 M., 5000St.
360 M 40 deutsche Kol.
u.
Posten M.
2.7I Göteborgs Gymnastiska Institut Fullständigaste ettåriga kurs i Sjukgymnastik och Massage PÄR LO Nästa årskurs börjar i Jan.
Begär utförligt prospektI Doktor K.
Kjellbergs kurs i nassags o ch sjukgymnastik &lt;® Begär prosepkt!
Stockholm.
:: Holländaregatan 3.
Hon I manage od Sjukgymnastik STOCKHOLMS MASSAGB- * GYMNASTIK-INSTITUT Bibliotekagatan SS Begär prospekt 1 Albert Friedemanr annaa vtroilf t oötverträilligtoch ClIlIdCAll dfti oskadligt h&amp;riarg- alngsmedel 1 alla nyanser.
Pris Kr.
T: 60 + Porto.
Diskret lörsändelBe.
H ennapulver H Fransk » Parfymmagasinet, H ifste " gVaVis * L E I P Z I S 155 &gt; Flo ßplatz 6.7 156 iprtet Pris Kr.
2.50, 8. — ocl i 4.
(- porto.
Holleverantör 21 Drottninggatan, Stockholm.
•an SdmaswA •••••••••••••••••••••• * * ••••••••••••••••••••••••• Utmärkta organ ^ct6ale-cAèm &amp; dagligen använd gör an- siktshuden mjuk xh sam­ metslen och är säkert ne- I del mot nariga, röda ooh ™ so rucknahänder.
Pris2,50 I Parfym- och Kemikalie affärer.
Kylsaivan FRDSriN är ett af fackmän utexperimenteradt, absolut ofarligt medel mot frost­ skador â såväl ansikte som händer.
Mer än 15-årig frostskada botad!
Inr gcn humbug.
Stor efterfrågan.
Pris 3:75 - f- porto direkt från fru A. Hell­ berg, Box 231, Stockholm.
får Ni tillbyta eder mot 2 kg.
ren stickyllelump, 100 kg.
mot 4 kg.
o. s. v. Fria säckar.
Tillskrif genast » Råmaterial », Motala p. r.
Ett oöfverträffat försköningsmedel för såväl händer som ansikte är Crème d ' Artist Den nar en underbar verkan att föryngra och försköna genom sin re­ nande verkan å porerna samt sin förmåga att göra huden skär och genomskinlig.
Efterlämnar icke nå­ gon som helst fettglans.
Ypperligt medel mot såväl köld som hetta.
Tillverkas a f fackman.
Pris 2: 50 + porto d irekt från " Depotd ' Artist, " Idunsexp.f.v b. för annonsering i landsorten äro följande tidningar:; Arvika: Arvika Tidning.
: ftvesta: Avesta-Posten.
j Borlänge: j Borås: Borås Tidning.
j Eksjö Eksjö-Tidningen.
I Engeihoim: Engelholms Tidning, j Esknstuna: Eskilstuna-Kuriren.
: Faiun: Falu-Kuriren.
I Gefie: Eefle-Posten.
Luleå: Norrbottens-Kuriren.
Skånska Aftonbladet.
Mariestad: Tidning lör Skaraborgs län Mora: Mora Tidning.
Malmö Norrköping: Nyköping: favtör Södermanlands Nyheter.
Oskarshamns Tidningen, skofde: Skaraborgs Läns Annonsblad.
: Halmstad: Sundsvall: Sundsvalls-Posten.
: Hedemora: Södra Dalarnes Tidning, Trelleborg Trelleborgs Allehanda.
I Hälsingborg: Oskarshamn Uddevalla:!
Härnösand: Umeå: Västerbottens-Kuriren.
!
Höganäs: Uppsala: Tidningen Upsala.
I jöiköping: Smålands Allehanda.
Visby: Gotlänningen.
!
Kalmar: Västerås: Vestmanlands Läns Tidning.
: Karlskrona: Karlskrona-Tidningen, växiö: Smålands-Posten.
Ystad Södra Skåne.
j Karlstad: Karlstads-Tidningen, j Ka tri ne h o i m: Katrineholms-Kuriren.
Örebro:: Kristinehamn:: Landskrona; Linköping: Landskrona-Posten.
J^ùdx&gt;cAB [âjt r eri&gt; Örnsköldsvik: Ömsköldsviks-^ Östersund: Jämtlands-Posten.
Östhammar: èderfi^om Vïc e [jkyddaféder med Rökt ål.
Dagligen iiyrökt ål sändes i smålådor om 4 k g. netto till såväl restauranger söm privata till l ägsta dagspriser.
A.-B.
Svensk Fiskhandel, Malmö.
Telefon: 61 30 61 31.
Telegramadr.
» Anguilla ».
Babykorgen!
(Mont, skär eller blå,.)
Kr.
20: - Baby låd or från Kr.
10:00 — 15:00, in­ nehållande hel utstyrsel, välsydt och af bästa kvalité.
Sändes mot efter- kraf.
Idan utgifves denna vecka i A och B. Helsingborgs L inneutsiyrsslaffir, Vi ' ml.
Ig::::::::::::::: Rikstel.
48 12.
696 - Wilhelmssons Bo-ktr.
A.-B., Stockholm 1917.
