# ID: svediakorp-per2290
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 27,049
# sentences: 1,650
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N; R 42 11605) A.
30:DE ÅRG.
LOSNUMMER: 15 ORE.
UPPLAGA A. ILLC1STREPAD ImTIDNING FOR- K.VI N NAN M OCH • HEM M ETI IFRITHIOF HELLBERG SÖNDAGEN DEN 14 OKTOBER 1917.
HUFVUDREDAKTOR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN.
ELISABETH KREY-LANGE.
Från Stockholms för­ nämaste stadsdel.
Gatupartier i Lärksiaden.
Ofre bilden: Bragevä- gen med Engelbrekiskyrkan i fonden.
Nedre bil­ den: Östermalmsgatan och i fonden på klippkrö­ net Friggagatan.
E. Holmén foto.
Törädfing.
Tlf TCnud Tïjorte.
HISTORIEN OM KILLERIKS FORÄDLING skulle egentligen kunna b erättas på två olika sätt: dels med ett leende och en bön om öfverseende med att något sådant öfverhuf- vud taget berättas, dels med allvar och re­ spekt, emedan den handlar om de underliga omständigheter, genom hvilka man blir en bättre människa.
Men denna dubbelhet må öfverges.
Endast ursäkten kan det måhända vara skäl i att låta kvarstå.
När Killerik för första gången uppträdde i den främmande staden, sade man om ho­ nom: — Han ser inte mycket ut.
Och det var sant; han såg tili den grad intetsägande ut, att man alltid tyckte sig ha sett honom förut.
Något i den vägen tyckte också de unga flickor, som såg honom gå nedåt gatan eller mötte honom på hans dagliga promenad mellan kontoret och pensionatet.
När de äldre damerna då sade något fördelaktigt om honom, kunde de unga låta sig inspireras till krassa uttalanden, som det kunde vara förargligt att bli påmindcf * om senare, när man menade något annat.
För Killerik, som var ensam i en främman­ de liten stad, gällde det först och främst att göra bekantskaper, och då han hade med­ födda anlag för umgänge med damer, höll han sig till sta dens unga flickor.
Han sörjde för, att de först talade om honom, sedan med honom, och nästa meddelande, som utsändes om honom var: han är underhål­ lande.
Så skrattade de åt, att han ständigt formade sin mun till en cirkel, när han ta­ lade.
Men han passade i en liten stad, där människorna hade vant sig vid att ha det tråkigt; han tillät aldrig ett samtal att af- stanna.
När konversationens eld höll på att slockna, hade Killerik alltid en liten pinne att lägga på; där fanns god användning för honom bland stadens medelklass.
Killerik u tnyttjade sina bekantskaper.
Han hejdade folk, som han hade varit tillsam­ mans med föregående afton och tackade för treflig samvaro, han frågade om eft eller an­ nat, som man i et t ö gonblick af nedslagenhet hade invigt honom i, han förhörde sig om någons befinnande, som han stillsamt hade uppsnappat något om, han fann alltid något, som han kunde haka sig fast i, och han kom ofta från det med en inbjudan till kaf fe eller att titta in vid tillfälle.
Han var så deltagan­ de.
Han hade framgång, arbetade sig in i folks medvetande.
När Killerik dis kuterades, kom det ofta fram tre olika meningar om honom: först påvisade de satiriskt anlagda hans komiska sidor, och där skrattades, där­ på började någon: Men och så räkna­ des hans goda egenskaper upp, godmodig­ het, artighet och så vidare, och där nickades och instämdes.
Slutligen tog ett tredje parti ordet och fastslog, att det dock i grunden inte var något vidare med honom, men för­ stås, naturligtvis — i en liten stad som vår — — och så hade man ändtligen blifvit eniga.
Därest sådant dissekerande eller referatet af detsamma skulle förefalla småaktigt, er­ inras höfligt om den zoolog, som har gjort till sin uppgift, att studera skalbaggesläkten Dytisci tarmkanal.
En människa, äfven Kille­ rik, e n människoskalbagge, borde alltid kun­ na påräkna lika mycket intresse som en skal­ bagge.
Det lär finnas män, mot hvilka ingen kvinna Prenumerationspris: KNUD HJORT0 ÄR ETT HÖGT SKAT- tadt namn i Danmarks unga litteratur men torde hittills vara föga kändt af svensk publik.
Författaren har ett kvickt och skarpt öga o ch en uddig stil, hv arpå nedanstående novell utgör ett förträffligt prof. någonsin har lett i hä nryckning (men det har visst aldrig bevisats); Killerik va r icke en af dem, Killerik var icke ofarlig för flickhjär­ tan.
Han hade ett par bruna ögon, som lik­ nade två mosshål, hvilkas vatten förefaller djupt, därför att det är grumligt, och han hade krusigt hår, liksom de flesta sjömän man ser på de små gatorna kring hamnen.
Och så hade han något fint öfver sig, detta obestämbara, som kvinnan kan förnimma, men ingen beskrifva.
Faktum ä r att den flicka, som först hängde vid Killeriks hals, kände det, som om - hon skulle falla i trance af hänryckning, hvilket hon säkert också skulle ha gjort, om icke kamferdoften från Killeriks nya celluloid- krage hade återkallat henne till medvetande igen.
Det var Killeriks första erotiska för­ sök.
Ett sådant låter ju aldrig vänta länge på sig, och frågan är, hvem som är mest be- gifven på ett dylikt försök, en flicksnärta eller en förståndig man.
Killerik tog det högtidligt, ty han var i sjä lfva verket en all­ varsman, något som de flesta ännu icke ha­ de upptäckt.
Han tog det mycket högtidligt, förlofvade sig med ring och funderingar öf­ ver stilen i ett blifvande möblemang.
Det räckte ett halft år.
När han och flickan var färdiga med huset, som de skulle bygga själfva, när Killerik hade fått en tillräckligt hög lön, och ändtligen hade framskridit till de yttre bekvämligheterna, slog Killerik upp och sålde ringarna till n edsatt pris.
Huset lät han stå sonr det var.
— Nå, Killerik, ni är infe förlofvad längre, sade hans bekanta till honom.
— N öö, sa Killerik med sin allra rundaste mun, döt blö för lössömt y löngden.
I stort sedt, tog han det med ro, och lät åren gå med hjälp af annat.
Jonathan Swift, hvilken, som bekant, blef tokig af leda vid människorna, måtte ha känt åtskilliga af Killeriks sort.
Killerik, glad eller allvarlig, var en syn, som kunde få en att beklaga, att detta var en medmän­ niska.
Men han var ännu ung den gången.
Det finns verkligen intet djur, som i löjlig­ het kan mäta sig med människan.
Hundar och apor är på sin höjd komiska, men löj­ lighet är ett privilegium, som ensamt tillhör Homo sapiens.
Denne man, hvars lif skulle ha förrunnit jämnt och stilla som vattnet i de n lilla stadens rännstenar, honom grep sig tillfället an och skänkte honom det ovanliga, endast genom att begagna sig af hans medfödda tank­ löshet.
När Killerik hade varit åtta år i staden, menade han, att det var på tiden, att han gifte sig.
Där fanns nog att välja på, men Killerik h ade blifvit kr äsen af så mycket till­ mötesgående.
Det var särskildt två, han tänkte på.
Han gjorde ständigt dem båda sin kur och förhastade sig icke med afgö- randef.
Det var ju o ckså nyttigt för dem att få vänta och komma underfund med hvems rätt det är att säga till, när det skall bli någonting af.
Men hvarken Anna eller Eleonora kunde " Bemyndigad öfversäffning från (&amp; &gt; danskan af öve Ckefund.
uthärda denna ovisshet, och en afton, när solen stämningsfullt gick ned, satte de sig vid fönsterkarmen i sina små rum och skref till honom.
De kunde inte stå ut med det längre, de måste säga ifrån, att de älskade honom.
Killerik blef öfverraskad, ja, imponerad blef han: han glömde, hvad han i sin skröp­ liga öfverlägsenhef hade bestämt, och satte sig strax ned att skrifva svaren.
Han tve­ kade icke om, hvem det skulle bli.
Natur­ ligtvis höll han mest af Eleonora — hennes bref tog honom fullständigt.
Hvad som se­ nare berättas, skall förklara denna omstän­ dighet.
Han skref alltså sina två bref, lade svaren i fel kuvert, och skickade iväg dem.
Nästa morgon, när han skulle gå ut och träffa Eleonora, kom Anna rusande upp för hans trappa.
Brefvef hade hon med sig — icke för att styrka sin rätt till att falla ho­ nom om halsen, hvilket var det första hon gjorde, men hon fick fram def, när hon tog upp sin näsduk, och då kunde hon inte låta bli att visa honom det.
Hon hade icke lagt det ifrån sig sedan föregående afton, då hon fick det.
Killerik satte sig, dels för att tänka öfver det passerade, dels emedan den impulsiva kraft, hvarmed flickebarnet kastade sig om hans hals, bragte honom ur jämnvikt.
Han glömde sina sunda principer om mannens öfverlägsenhef; han satte sig att tänka, och han mindes, a tt han en gång icke visste, om def inte var Anna, som han höll mest af.
Han tog en kyss — so m han var van vid — jo, ka nske var det egentligen henne, och det skulle ju ocks å bli en förfärlig skandal — därtill kom Killeriks syn på lifvef, s om med tiden hade blifvit myc ket mera allvarlig, och då en halfiimme hade förflutit — tro dde han — men det var bara fem minuter, var det ju för sent att rätta missförståndet.
Han tor­ kade med den ena handen svetten ur pannan och klappade henne tankspridf med den an­ dra på kinden — han satt osäkert på sin stol som en klick smör på en varm potatis, men för hvar sekund, som gick, låg hon mera oborttaglig i hans famn.
Killerik reste sig, han fick till s lut flickan af sig och kom upp.
Han såg genom fön­ stret, hur allvarliga människor gick till och från sitt dagliga slit, hm, ja, han kände sig berörd af lifvets allvar; han hade tagit fel, nu gällde def att visa sig som en man, att stå för följderna.
Killerik hade en stark känsla af inre växtkraft när Anna kom bort till honom och frågade, hvad han tänkte på.
Hon sade redan du till honom.
Killerik såg sitt öde i ögonen, och erkände henne med ett par vackra, allvarliga ord som sin brud.
Folk var förvånade, och de, som önskade Killerik väl, var gladt öfverraskade.
De hade icke trott honom om så mycket sundt förstånd •&gt; — hvad skulle han förresten med ett sådant öfverspändt flickebarn som Eleonora?
Eleonora var förtviflad; hon hade dock så bestämdf frotf, atf det var henne, han höll af — ty det är ofta så, att innan man har upp- lefvat sin första missräkning — i reg eln räc­ ker det dock infe med en — vill man inte tro, att det finns missräkningar till.
Hon stängde in si g på sitt rum i fyrt ioåtta timmar för att gråta och skrifva i sin dagbok num­ mer sex, som var tjockare än de föregående, emedan den var afsedd att handla om hen-; iduns byrå och expedition, MäsSSTg.
45. i Praktupplagan: _ - - - _ — Vanliga upplaqan; i: Riks 16 46.
Allm.
61 47.
Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Expeditionen Kr.
9.50 Helt-år Kr.
7.50 Helt t år Kl. 9 — 5 Kl. 10 — 4.
Halft år » 3.90 Halft år 5- —; Bed.
Högman: Biks 8G 60.
Allm.
4 02.
Aimonskont.
: Riks 16 46 Allm.
61 47.
Kvartal 2. — Kvartal.
Kl. 9 — 5 K1 - i 1 " 1 ' non!
Månad » 0.801 Månad,.
Riks 86 59.
Allm.
43 04.
• Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
Annonspris: Pr millimeter enkel spalt: 30 öre efter text.
Utländska annonser: 35 öre å » textsida.
35 öre efter text 40 öre 20o / o för höjning för sär­ å textsida, 20 % förh.
skildt bsgärd plats.
cför särsk.
begärd plats.
nes kärlek fill Killerik.
Hälften af dess 144 sidor var redan fullskrifven.
Den hade, i mot­ sats fill de andra, sin särskilda titel.
Den hette: Interiör af ett ungt flickhjärta.
Hon hade tillfredsställelsen att se ijugunio sidor fyllas på de fyrtioåtta timmarna.
När hon var mätt af sorg och icke kunde hitta på mer att skrifva, tog hon sig en pro­ menad, och då mötte hon strax Killerik.
De vek undan för hvarandra, gick åt sidan för fivarann i en halfcirkel, i hvars centrum de dock oemotståndligt möttes.
Då räckte hon honom en varm, d arrande hand och önskade honom lycka.
Killerik tog handen och dar­ rade själf i h ela kroppen, när han sade tack.
Men han kunde icke släppa den igen, han började tala på måfå — det kunde ha blifvit om vädret, som var grått, men det blef ett helt föredrag om lycka och plikt och om att icke göra en annan olycklig, till des s det gick upp för den bestörta flickan, att det var henne, han älskade.
Och då hon af hans obestämda vändningar hade förstått, att det fanns orsaker, som gjorde det nödvändigt för honom att gifta sig med Anna, ryckte hon sig lös och störtade bort.
Killerik såg efter henne och fick klart för sig, att nu hade han gjort en dumhet till.
Nästa morgon fick han ett långt bref från Eleonora.
Hon förstod honom, å, så väl hon förstod honom; han hade gjort sin plikt, ha n hade handlat rätt och ädelt, och hon var stolt öfver att vara den första, åt hvilken han skänkte sitt förtroende.
Hon skulle visa, att hon var det värdigt.
Ingen skulle ifrigare än hon styrka honom i hans ädla beslut; hen önskade honom åter lycka och gaf en ingående analys öfver ordet.
Den jordiska lyckan hade ju nu gått " förlorad för dem (och därvid spände han, utan att tänka på det, ett starkf band emellan dem båda) men där gafs en annan, en högre, som ingen kunde ta ifrån dem [och därmed förstärkte hon bandet med ytterligare en sträng].
Hon afsade sig högtidligt s ina anspråk på honom, hvad denna världen angick, så att hon på det sättet band honom starkare vid sig än någon vigsel kunde göra.
Hon slutade med några antydningar om en kvinnas förlorade ära och hoppades, att Anna måtte bli så lycklig, som hon förtjänade.
Detta förbehåll tydde Killerik så, att det infe var mycken lycka Anna förtjänade.
Hvem kan säga om det också var menadt så?
Eleonora slutade sitt bref med stämningsfulla ord om det he­ liga äktenskapet.
Äfven om * det måste sägas, att så mycken själslig höghet delvis steg Killerik åt huf- vudet, var han dock djupt gripen af Eleono­ ras bref.
Han kunde infe annat än beundra henne.
Det misstag, på hvilket brefvet var byggdt, föreföll honom mindre påtagligt.
Hade han icke varit den allvarsman, han med ti­ den hade utvecklat sig till, hade han väl inte kunnat låta bli att le.
Nu kände han blott beundran för henne, och på ett säll­ samt sätt, som det är svårt att förklara, fick han också litet med däraf: han var ju en man, som gjorde sin plikt och stod för följ­ derna, och nu fanns det en som visste det och höll honom räkning för det.
Något betydde det ju o ckså, att hans för- lofning hade gifvit honom en ställning i s ta­ den.
Ansedda borgare lyckönskade honom på ett sätt, som betydde, att de upptog ho­ nom i sin krets — ett kvickhu fvud bland dem sade, att Killerik hade valt sin svärfar med omtanke.
Killerik hade vunnit i anseende, och det försökte han att finna sig tillrätta med.
Ett socieietsbröllop.
Kammarherren Carl Prinizsköld och fru Ingrid Prinizsköld, född Melander.
Hoffotograf W. Lamm foto.
Killerik blef gift och så följde en lycklig tid med hvetebrödsdagar, under hvilka man­ nen torkade disken å t sin fru på söndagarna, men det varade infe länge.
Eleonora var långt borta, och hon hade tagit de flesta af Killeriks t ankar med sig: det var visserligen inte något tungt bagage, men det blef på så sätt ännu mindre öfver åt Anna, som hade honom att gå och titta på hvar dag och oftast inte visste, hvad hon skulle våga tala med honom om.
Som allvarsman stadd i ut­ veckling var han inte vidare angenäm i hemmet, men så kom efterhand barnen och ersatte den munterhet, som Killerik onekligen infe spred omkring sig.
Däremot kom han att betyda något i staden.
Det smickrade Killerik att dess pampar förhörde sig om hans mening.
Därvid fänkte Killerik nämli­ gen på sin begåfning, medan de, som frå­ gade honom, mera tänkte på de pengar, han en gång skulle ärfva.
Ty äfven om Killerik var dum, skulle hans .åsikter komma att be­ tyda ett visst penningvärde.
Eleonora var borta i två år, och Killerik var infe vidare lycklig under den tiden.
Hans inre tärdes af en evig längtan, och i sitt hem var han fattig på ord, i hvarje fall på goda ord.
Anna gjorde honom en gång uppmärk­ sam på, att han ständigt var gnatig.
— Så är det väl din skuld då, sade Killerik, för det har jag aldrig varit förr.
Ett sådant svar kunde Anna inte tiga till, och så kom det till en uppgörelse dem emel­ lan.
Killerik var så uppfylld af Eleonoras bref, att han inte kunde låta bli att komma med några antydningar om hvad som är en mans plikt, och Anna uppfattade dem, som om han närmast hade tagit henne af medli­ dande.
Hon grät och frågade, om han inte snarare hade tagit henne för pengarnas skull, men det tillbakavisade han med harm.
— Hvarför hade han inte då tagit Eleo­ nora, som heller inte var fattig?
— Ja, men hvad skulle det ha blifvit af Anna utan honom?
Anna teg en stund efter den förklaringen, därpå gick hon bort och tog honom om hal­ sen.
Killerik lät det ske, om han också inte beredde henne något vidare festligt motta­ gande vid sin hals.
När Anna hade gråtit öfver detta medan hon städade i sina rum, fänkte hon, under det hon lagade i ordning middagen, att det var riktigt, det han hade sagt, att det var ärligt och manligt.
Men så skulle han heller inte få tillfälle att beklaga sig öfver henne — han skulle högakta henne, liksom hon högaktade honom.
Det var förstås så, att han hade tagit henne därför, att han visste, atl hon höll så mycket af honom, och så kanske också därför att han höll en smula af henne.
Hon skulle vinnlägga sig om att bevara hans sympatier.
Hon började älska honom på afstånd och stred med sin kär­ lek.
Hon gjorde den upptäck­ ten, att man kan nöja sig med mindre än man tror, och hon skapade genom sin själfbe- härskning ett afstånd mellan dem, som gjorde,.
att deras första uppgörelse också blef ^ deras sista.
När Eleonora efter två års bortovaro kom tillbaka till st a­ den, hade sorgen för länge sedan gjort henne till diktar- inna: hon ' hade utgifvit en samling vers, i hvilken hon omtalade för den stora publik, hon strax hade skaffat sig, att hon hade in­ gått äktenskap med smärtan — sorgen var hennes brudgum och hemgiften var tårarnas bittra giftdryck i konstens diamanfskålar.
Hade dessa dikter kommit ett tiotal år ti­ digare, hade de säkerligen inte fått någon betydelse.
Men Eleonoras genombrott — som hon själf kallade det — inträffade vid en tidpunkt, då folk hade stort behof af ädla känslor.
Killerik, s om hon först och främst önskade vinna för sin diktning, var infe rik­ tigt mottaglig för allt detta ädla — den gån­ gen.
Han var gnällig och besviken på lifvet.
Den platoniska kärlek, af hvilken dessa dik­ ter glödde, tilltalade honom icke.
Han ville mycket hellre lära det omogna flickebarnet hvad kärlek var för någonting, och han be­ slöt på ett ganska fult och rått sätt, att Ele­ onora skulle bli.
hans älskarinna.
På hvad sätt detta icke stod i stri d med hans utveck­ ling till allvarsman, skulle det bli fö r tröttan­ de att förklara.
En allvarsman är stelfrusen på ytan, en lifsglad man böljande.
På botten är temperaturen ungefär densamma.
Det kan också vara till gagn för hennes konst, tänkte Killerik, och han inbillade sig själf, att hans sista betänkligheter — men i själfva verket hade han inga — dä rmed ha­ de försvunnit.
Eleonora hälsade på honom — hon måste höra från hans egen mun, att han nu var lycklig.
Jo, han hade vunnit all den lycka, han kunde ha väntat sig.
Henne hade det gått på samma sätt: de hade båda funnit tröst och kunde väl nu vara vänner för åter­ stoden af lifvet.
Hon suckade och han förnam också till­ varons tyngd.
Anna var tillfälligtvis inte hemma.
Tuppens Zephyrj •&gt; lunrpcny och Ni köper ingen annan.
: Ha Bordsilfver Praktkatalog grati » och franco HllUbll^UVl Stockholm och Göteborg.
J ' 35^2- — Omöjligt hviskade hon, — Hvad tycker ni förresten men f lyttade sig inte.
Och hen­ om mina dikter?
frågade hon.
nes hufvud föll ned på hans — Ut märkta, jag anade inte, axel.
att ni hade en sådan talang.
Killerik fick plötsligt ett ge­ — Jo, jag anade det nog, nialt infall.
Han sade, i dei sade hon allvarligt, men det han kysste henne: kom i alla fall så plötsligt öf- — Och så skulle ni ju bli ver mig.
en mycket större diktare!
Han tänkte inte på den löj­ Då lyfte hon sitt hufvud från liga förväxlingen af brefven, hans axel, rätade upp sig så som hade fått så upphöjda att hans arm föll ned, och frå­ följder, dem hade han nästan gade: glömt.
Hade han varit bättre — Tror ni?
underrättad, skulle han ha ve­ — Ja, svarade han, om du tat att det sublima, som ofta bara kände kärleken.
utmynnar i det löjliga, inte Hon reste sig och stod nu sällan börjar på samma sätt.
öfver honom.
Han väntade ati — Ni är mycket förändrad, hon skulle sjunka till hans sade hon.
bröst, men detta blef inga­ — Men ni är alltjämt den lunda fallet.
Hon gick bort till samma, försäkrade han varmt.
ett annat hörn af rummet från Hon log och rodnade och såg hvilkef hon såg på honom med bort, och denna rodnad var stora ögon.
Han följde efter honom mera värd än alla de henne.
Så söt den var, denna dikter, hon hade skrifvit.
kvinnliga försynthet.
Kanske — Nej, sade hon därpå, jag skulle hon nu stöta honom är inte mer densamma, men nu mildt ifrån sig, skälfva i hans måste jag gå.
armar, be för sig.
Han darra­ Killerik följde henne artigt de själf i d et han tog om hen­ till dörren.
Han var inte dum ne, men hon darrade inte.
i alla afseenden.
Han visste, Hon lade helt enkelt inte mär­ att en kvinna, som är så ifrig ke till honom, hon såg rakt på att ge sig i väg, ganska san­ igenom honom som om han nolikt stannar hos en en an­ AFTÄCKNINGEN AF C.
J. ELDHS WENNERBERGSBYST hade varit af glas.
Hon stir­ nan gång.
1 L IDKÖPING.
rade mot något, som tycktes Eleonora skyndade hem och Studenter af Västgöta nation nedlåqqa en krans vid bysten.
ligga ohyggligt långt bakom skref den senare så omtyckta G.
S. Ander foto.
honom, och i de t han böjde sitt dikten " Sorgens allmängiltig­ Han flyttade sig närmare, så att hennes ansikte mot hennes skälfvande mun, som het ", och tidigt på morgonen reste hon bort till någon lugn vrå, där hon kunde fullborda hufvud delvis kom att hvila på hans axel, öppnade sig, hörde han henne hviska: — En större diktare, en ännu större dik­ och då han insåg, att det för ögonblicket var sin nästa bok.
Killerik, som hade väntat sig så mycket bäst att ta saken rent estetiskt, frågade han, tare!
Skulle det vara möjligt?
Han kysste af hennes besök, måste nöja sig med tre ord om hon inte kunde tänka sig att en gång henne, men hon märkte infe det heller, och denna liflösa kyss föreföll Killerik som en på ett kort.
Sedan nödgades han ett halft också dikta om glädjen.
Hon suckade.
spann kallt vatten öfver honom själf.
Han år späka sig i meningslös längtan, och han Han visste inte, om det var en människas lyfte e mellertid u pp henne och bar henne för kunde inte öfvervinna den genom att skrifva vers som Eleonora, som ständigt omsatte sin eller en diktares suck, men antog det för­ att hon skulle bli sig själf igen, men hon längtan i poesi tills det slutade med diktar- sta och lade sin arm rundt ryggen på hen­ rörde sig inte.
Han visste inte, hur han skulle nes stol.
uppfatta det: han måste sätta ned henne igen.
trötthet.
— Jag önskar att ni kunde dikta lika vac­ Höll hon på att svimma?
Han blef rädd för Killerik gjorde också något: han införde bruket af whisky i stadens sällskapslif, och kert om glädjen som om sorgen, sade Kille­ uttrycket i hennes ögon.
— S äg något!
sade han.
Han kallade hen­ föregick själf med godt exempel.
Dessförin­ rik.
Han lät sin arm sjunka från stolsryggen ned ne sin förtrollade prinsessa och befallde nan hade folk druckit romfoddy.
Eleonora kom tillbaka, stolt och glad öfver kring hennes midja, där den låg mera be­ henne att vakna; hennes prins var ju hos henne.
sitt n ya verk, som endast handlade om sorg­ kvämt.
— Man kan vid Gud heller inte vara en­ liga ting.
Hon uppenbarade sig ofta i Kille­ sam under en kärlekstimme, tänkte han för­ riks hus och medförde många tankar — argad.
sällsynta gäster i Killeriks hus.
Den doft af Men nu vaknade hon ändtligen.
Hon slog något högre, som en gång hade stått kring upp ögonen mot honom och sade: det äkta paret, men under t idens lopp nästan — G e mig ett pappersark!
dunstat bort, blef starkare igen.
JAG HORDE ETT BARN SOM SJÖNG; — Hv a-a .. är det ett glas vatten, du En vinterafton satt Eleonora och Killerik det var en blå och bäfvande vår.
vill ha?
stammade han oförstående.
tillsammans i hvardagsrummet och talade — Nej, sade hon med klar röst, i det hon förtroligt om litteratur, särskildt om hennes Som smek af hvitä händer rätade upp sig, papper och bläck!
egen produktion.
mig sången når Hon gick ett par slag fram och tillbaka — Det var då Killerik kom fram med något som från saligas länder.
han följde efter henne.
om att hon hade diktat nog öfver sorgliga — Ar det något, du vill skrifva?
frågade motiv.
Var det månne inte på tiden att stryka Sången sjöng ur ett hjärta rödt, han.
sorgen och sätta något bättre istället?
daggigt rödt, likt en vårblomma röd.
Hon såg igenkännande på honom, strök Eleonora lutade tankfullt pannan mot vän­ Tonerna rena stego tillbaka håret från sina upphettade kinder stra handen, dock så, att de vackra lockarna och sade: mot himlens glöd icke kom i oordning.
Cl de nna sin älsklings­ — Nå, jag kan ju o ckså gå hem ... ställning har hon blifvit fotograferad och och alla vindar tego.
Hon ställde sig framför spegeln, ordnade hängde en gång på två ställen på Ströget, sitt hår och gick därpå sin väg utan att förutom i många privata hem).
Minnet af barnet som sjöng säga något annat än farväl.
Han följde hen­ — So rgen är det enda, som kan inspirera följer mig än i de mörka år.
ne bestört till dörren och visste inte heller, mig, sade hon.
Hvar jag än går, hvad han skulle säga.
— Det är ett fel med er diktning, sade hör jag ett barn som sjunger.
Killerik såg efter henne och liksom anade Killerik.
Förlåt att jag säger er det, men lif- den poetiska förklaringen på detta aflägs- vet har mycket, som har lika stort värde som ABDON JANSSON-FURUHAGE.
nande.
sorgen.
Anna kom hem med alla barnen.
Hon — Fö r mig är sorgen det högsta lifsvärdet, siällde diagnosen på sin man, förmanade svarade hon.
Dei sjungande barnet.
- 665 -
Onför Sföjdföreningens Tiemufsfäffning.
Tör de små ßemmen ocß for dem som sätta 60 i krig si id.
SVENSKA SLOJD- presenterade.
Kost­ föreningens lokal, naden för inredning som eljes är en af ett dylikt rum har ganska fridfull bo­ beräknats till 260 ning, där förenin­ kronor.
Den andra gens sekreterare, gruppen, där arki­ amanuensen Erik tekterna Malmsten, Weflergren och fru Spolen och Harald Elsa Gullberg sköta Bergsten deltaga, de löpande ären­ omfattar ett rum dena, ter sig i dessa och kök.
dagar närmast som I den tredje grup­ en stor tidningsre­ pen förekommer in­ daktion i ombryf- redning till en lä­ ningstimmen.
Det är genhet på två rum också " ombrytning " och kök, alltså af- för den stora hem- sedd för en bärgad utställningen, som arbetarfamilj, och skall öppnas i Lilje- här ha arkitekterna AUGUST NACHMANSON ERIK WET TERqREN DAV BLOMBERÇ valchs konsthall den Spolén, David Nils­ 15 oktober och till son och artisten hvilken förväntningarna äro högt spända.
Oscar Brandlberg gjort sitt bästa.
Fru Elsa Gullberg, som tjänat s om förmed­ Svårigheterna ha som sagdt varit stora, lande länk mellan industriidkare och konst­ då det gällt tillverkningen.
Som alla veta är närer under f örberedelserna och därtill före­ det oerhördt ondt om råmaterial på alla stått en profväfnadsanstalt för maskinteknik, tänkbara områden.
Fru Gullberg berättar där olika mönster till möbeltyg och dylikt bland annat om textilen.
Man måste vara utprofvats, har under det hon expedierar ett sparsam med garnet och färgvalet är in­ halft tjog telefonsamtal och några andra skränkt.
En sådan färg som djupgrönt står småsaker, till slut några minuter öfver för icke längre att få, och det vanliga turkgrönt, Idun.
som är så användbart att blanda andra ny­ Denna utställning är ett led i Svenska anser med, är också totalt försvunnet.
slöjdföreningens verksamhet att söka få fram en maskinteknik som framställer vackra Men för att återgå till Kons thallen, d it vår ändamålsenliga varor till billigt pris.
Svå­ längtan står för tillfället, s å har Norstedt &amp; righeterna ha rest sig skyhöga i vägen för Söner uppställt ett bibliotek med tilltalan­ en sådan sträfvan just nu, men det har icke de, billiga förlagsband i ett af smårummen afskräckt slöjdföreningen.
För dem som och den kända firman Becker ger husmöd- tänka sätta bo just nu och för alla, som äro OUers för de Förenade kristallglasbruken och îarna en värdefull lektion i sin kollektion af intresserade af hemkuliur blir också denna Gate vid Orrefors.
Hallberg, K. Andersson och snyggt förpackade hushållsmedel.
För för­ utställning dubbelt välkommen midt i dyr- Guldsmedsbolaget utställa mässing och ny- sta gången i konsthallens historia tas källa­ Hdshösten 1917.
Dit silfver och från våra förnämsta tapetfabriker ren i anspråk för utställningsändamål.
Fru Gullberg har bland sina papper på det komma billiga vackra tapeter.
Tryckta octr har den värmetekniska afdelningen förlagts, stora arbetsbordet plockat fram en plan öf­ väfda textilsaker förekomma också i skulp­ som säkert kommer att bjuda fackmännen ver utställningslokalen för att i någon mån turhallen, liksom elektrisk armatur.
I rum­ på mycket af intresse.
tillfredsställa vår nyfikenhet.
I skulpturhal­ met intill finnas ritningar till en-familjshus, 1 uts tällningens bestyrelse fungerar öfver - len, där nyligen Wiener Werkstätte lät sin kolonier, arbetarbostäder och sådant, hvilka intendent Carl Möller som ordförande.
De exklusiva textil- och metallslöjd lysa, komma insamlats genom Socialstyrelsen, Svenska som närmast burit arbetets tunga ha varit de billiga h u s g e r å d e n att få sin plats.
stadsförbundet och Föreningen mot emigra­ arkitekten David Blomberg, utställningens Rörstrands och Gustafsberg ha under slöjd­ tionen.
Modellerna ha gallrats af arkitekter­ kommissarie, amanuensen Erik Wettergren, föreningens ledning utarbetat nya mönster i na Ryberg, Hahr och Åkerlund.
direktör Aug.
Nachmanson, som har den eko­ fat och tallrikar.
Konstnärerna Wilhelm K åge Den stora allmänhetens uppmärksamhet nomiska ledningen om hand och fru Elsa på Rörstrand och Haid på Gustafsberg ha kommer nog främst att fängslas af rumsinte­ Gullberg, som förmedlar arbetet mellan sedan länge experimenterat med det enkla riörerna.
Det blir tjugutre stycken och de konstnärerna och industriens män och som materialet och resultatet, säger fru Gullberg, indelas i tre grupper, den första omfattar en­ komponerat de flesta mönstren för de ut­ är mycket l yckadt.
Glasmodellerna i den bil­ kelrum med kakelugnsspis, och här äro arki­ ställda textilarbetena.
Vi återkomma längre ligaste massan ha utarbetats af E. Olsson- tekterna Ryberg, Malmsten och Asplund re- fram till den intressanta utställningen.
?
barnen att låta honom vara i fred, tände lampan, dukade bordet, utsände behagliga dofter af något varmt från köket och omgaf sig på alla sätt och vis med trefnad och väl­ behag, men hon kunde inte f ördrifva Killeriks tankar.
Han satte sig till bords med en kallfuktig atmosfär af dysterhet omkring sig.
Barnen flyttade sig tätt intill modern för att slippa känna den.
Men äfven ett barskt ansikte ser mildare ut n är det sitter en tänd cigarr i d et, och när den tidpunkten var kommen, frågade Anna, om det var något, som hade gått honom emot.
Han svarade, att lifvet icke alltid är lika roligt, och för att afhjälpa detta miss­ förhållande, gick han genast på hotell.
Där fann han törstigt sällskap och stan­ nade till klockan elfva.
Han drack så myc­ ket whisky, att enbart detta skulle ha varit en skam.
Han lyckades bli vid bättre humör, och så gick han hem.
Killerik fann sitt hus mörkt och sofvande; det enda, som lyste, var en hvit kvadrat på hans skrifbord.
Det var ett bref.
Killerik tände ljus.
Från Eleonora.
Killerik harskade ut ett moln af tobaks­ ånga genom halsen och slickade sig i den ena mungipan, där det smakade af whisky.
Han blinkade bort en spriihinna från ögonen och läste.
Det var långt.
Det handlade om deras förbjudna kärlek, om s kuld men också om försakelse.
Det var första hälften.
Den andra utgjordes af ett fullständigt utkast till ett nytt diktverk, som Eleonora skulle stiga tidigt upp nästa mor­ gon och börja arbeta på.
När fulla människor får sådana bref kloc­ kan half tolf p å kvällen, b rukar de bli ny ktra, i böckerna åtminstone, men det gjorde inte Killerik.
Han tyckte " skuld " var svamligi och började därefter, så godt han kunde, fun­ dera öfver ordet " försakelse ".
Det Killerik hade hållit om lifvet och bu­ - 669 - rit öfv er golfvet, det var liksom poesien själf eller poesiens genius, eller hvad man nu i fyllan vill kalla det.
Men det var inte en människa, inte en flicka.
Nej.
Om man hade blifvit gift med en flicka som Eleonora, så kunde man ha riskerat, att hon i hvilket ömt ögonblick som helst, liksom hade gått bort, förvandlat sig till n ågot högre, som hvarken hörde eller såg det som hette Killerik.
Ja.
Killerik nickade och hade så när tappat hufvudet på skrifbordet, men han fick upp det igen och läste slutet.
En diktbok om honom och henne.
Skandal alltså, trots att ingenting hade skett.
Killerik steg upp för att gå till s ängs.
Jo, han hade fått respekt för det högre, för poesin.
Han kunde på ett sätt beundra den, men den var ingenting för honom.
Nej.
Ha n skakade kraftigt på hufvudet så att han kom långt bort från den golfplanka, han hade utvalt till att gå fram och åter på.
Killerik famlade sig ut genom dörren, medan, han
tänkte på, hvad poesin egenüigen är för en lustig sak.
Han hittade omsider fram till sangkammaren, och där låg prosan och sof sött i den stora sängen vid sidan om hans, med håret och pannan och litet af näsan öfver kanten på täcket.
Killerik klädde at sig och gick rörd till sängs.
Han somnade ögonblickligen.
Eleonoras bok blef skrifven på en månad och kom ut.
Ingen i staden tänkte på att söka modellen till bokens hjälte i Killerik, men han liknade ju infe heller mycket en lång, blek, asketisk präst med svartlockigt hår och som är nära att duka under för brottslig kärlek.
Kritiken fann förresten att författarinnan här hade gått för långt: det var infe en bok, som en mor tryggt kunde sticka i handen på sin unga dotter.
Men allt detta är likgiltigt.
Nu kcrnmer emellertid något, som är af vikt, om det blott kunde berättas, men det kan en­ dast hviskas., Om berättaren af föreliggande historia behärskade den tankstreckens konst, som är så omhuldad i modern litteratur, så hade det varit möjligt för honom att glida ännu mera hänsynsfullt öfver det.
Men alltså: Eleonora kom igen.
Hon hade skrifvit en hel månad, och hon var alldeles utskrifven.
Hon hade icke just då förmågan att i ett visst ögonblick för­ vandla sig till det okroppsliga, fjärranbe­ lägna och poetiska.
Killerik skådade henne under mera mänskliga former, men han kände sig varnad af sin tidigare erfarenhet.
Han sade visserligen icke ordet försakelse rent ut, men bragte henne på ett fint sätt att minnas det.
Hon såg afgrunden så nära sig och flyktade skräckslagen tillbaka till poesi­ ens land, som snart åter öppnade sig för henne.
Killerik, som alltid var gynnad, blef också nu beundrad och omdiktad af Eleonora, lik­ som han blef omhuldad af Anna; han blef in­ dragen i den eviga trånad, som likt en blå bomullstråd gick genom Eleonoras hela dikt­ ning och som han efterhand lärt sig att be­ undra.
Allt detta låter groft och skematiskt i v an­ ligt tal men det läses bättre, när det ristas ned med en fjäder, som är plockad från en ärkeängels vinge.
Den fjädern förde Eleonora med sig, och därtill hänvisas de läsare, som önskar en högre syn på denna en smula lågt liggande berättelse.
Ett kapitel för husmödrar.
I konserveringssäsongens elfte timme.
Af SMÅLANDSFRUN.
SOCKERBRISTEN HAR DENNA SOMMAR och höst gifvit anledning till bekymmer, men lyckligtvis visade det sig, att det med en smula praktiskt förstånd och god vilja gick att klara sig också ur den svårigheten.
Vi kunde koka så mycket kompott och sylt som helst, äfven atan socker, och då vi nu hunnit till de sena plommon- sorterna, äpplen, päron o. s. v., är det en tröst att veta, att äfven dessa kunna konserveras med yt­ terst måttliga sockerportioner, ja delvis utan.
Äpplen bli till o ch med vackrare utan socker; pä­ ron fordra däremot en om ock ringa tillsats däraf, de förlora eljes för mycket af sin arom, och detta kan ej repareras genom att senare tillsätta soc­ ker.
Plommon, d. v. s. röda, förlora med tiden sin klara färg, men bli v ackra med aldrig så litet soc­ ker.
I förbigående tillåter jag mig påpeka », att då med litet eller intet socker konserverad frukt skall användas, bör den ej direkt tillsättas dy­ likt för att omedelbart serveras.
Öppna burken i god tid, häll sakta af fruktlagen i lämpligt kok­ kärl, tillsätt socker och låt det koka till e n tjock lag, slå den varm öfver frukten och låt den kallna.
Fasta päron, plommon o. s. v. kunna t. o. m. f å ett hastigt uppkok i l agen.
Efter denna be­ handling förmärkes ingen skillnad på med eller utan socker steriliserad frukt.
I allmänhet ha nog husmödrarna nu konsume­ rat det mesta af sitt syltsocker, men ber jag då få framhålla, att honung i vissa fall på ett ut­ märkt sätt kan ersätta socker, i synnerhet vid inkokning af päron.
Den bör dock först renas från sin något kärfva smak.
För sådant ända­ mål smältes den öfver sakta eld och under fli­ tig omröring, hvarvid begagnas en träspade.
Då honungen upphettats, lyftes den från elden och en mångdubbel, i kallt vatten urvriden handduk lägges öfver densamma i grytan.
Efter en stund borttages duken, honungen upphettas ånyo, af- lyftes och betäckes med en ren sida af duken.
Detta upprepas några gånger, hvarefter den fräna smaken och lukten vanligen försvunnit.
1 regel kan beräknas 800 gr. honung i s t. f. 1 kg.
socker.
Honungen smältes innan frukten ilägges.
Intet vatten.
I hvarje fall torde det vara klokt att be­ reda rikliga förråd af kompotter och fruktmos, det senare är troligen det som i vinter måste er­ sätta smör på brödet och blir således värdefullt till ba rnens frukostar.
Af de blå plommonen och sviskonen, hvilka ge ett så förträffligt mos och till följd af sin rika sockerhalt kunna inkokas med ett minimum af socker, ser man föga.
Och likväl finnas så lätt­ odlade och gifvande sorter som Czar, lerusalems, Kungsplommon och Kirkes-sviskonet.
Flere plom­ monträd 1 i trädgårdarne således, om vi få be, och helst de stora blå sviskonen, hvilka lämpa sig äfven för torkning.
Beträffande plommon — t ag för all del vara på kärnorna, torka dem och an­ vänd mandelarne i p uddingar, bakverk o. d. i stäl­ let för bittermandel, hvilken torde bli ohyggligt dyr i vinter.
Ar frukten dyr, så finns alltid den utvägen att vid kokning af marmelad och mos dryga ut den med andra växtalster såsom rabar­ ber, tomater, pumpa, morötter, rödbetor, ja t. o. m. kålrötter, ehuru ej heller dessa äro synnerli­ gen billiga.
) ag skall- til låta mig anföra några bra recept, hvilka fordra relativt litet eller i n ödfall intet soc­ ker, helst om man vill tillsätta något konserve­ rande ämne, dock böra dylika användas med y t t e r l i g f ö r s i k t i g h et.
Appetmarmelad: Frukten s köljes o ch torkas, men skalas icke, befrias från stjälkar och 1 blomfnas, skäres itu, därvid kärnorna borttagas, och kastas efter hand i fris kt vatten som fillsäties med litet c itronsaft, ättika eller salt för att frukten ej skall mörkna.
Astrakaner och gyllen ge det vackraste och hvitasie moset.
Frukten upptages med hålslef och kokas i emaljerad syltgrvta, helst utan vatten, ungefär 20 — 30 minuter eller tills den mosar sig.
Röres under tiden flitigt.
Passeras genom sikt så att endast kal och kärnhus bli k var, kokas därefter med så mycket socker man vill bestå, 250 — 400 gr. till hvarje kg.
mos.
Då massan synes tillräckligt stadig, slås den upp i burkar, hvilka under ett par dygn ställas i en värmugn, då en skyddande hinna blidas öfver ytan af mo­ set.
Ett i s prit fuktadt pergaments- eller vaxpap- per bredes däröfver och burken öfverbindes se­ dan som vanligt.
Paraffin utgör e it godf skyddsmedel, om det rätt användes.
Det smältes i en matsked och hälles öfver burkens innehåll i e tt tunnt lager, så att det täcker hela ytan, och sedan det stelnat förnyas processen, för att alla möjligen förefintliga små tomrum skola säkert öfvertäckas, och burken öf­ verbindes.
Paraffinkakan kan vid burkens öpp­ nande utan svårighet aftagas, sköljes ren och för­ varas för kommande behof.
Skall moset sterilise­ ras på burkar, behöfs intet socker.
Har man ondt om konservglas, kunna vanliga burkar användas, blott de kunna s äkert öfverbindas och man tillser att vattnet vid kokningen ej når så långt upp att papperet kommer i beröring därmed.
Oxblåsa eller pergamentspapper kunna användas, det se­ nare och det till ombindning afsedda snöret bör doppas i kokheit vatten och aftorkas innan det begagnas.
I nödfall kan man begagna äfven van­ liga, stora helbuteljer, men bör moset då vara nå­ got funnflytande.
Buteljerna korkas löst och öf­ verbindas samt nedsättas i apparaten, där vatt­ net bör nå upp till halsen.
Steriliseringstid 15 à 20 min.
vid 80 gr.
Då buteljerna svalnat, ned­ slås korkairna.
Hartsas och förvaras i källare.
Det sura moset håller sig förträffligt och begag­ nas med fördel till äppelkaka, kräm o. s. v. Ä p p e l m o s me d l i n g o n.
Äpplen kokas och passeras som i föregående, blandas med likaledes passerade och utan vatten sönderkokia lingon.
Till 10 1. äpplen 2 % I. lingon, 200 à 250 gr. socker eller honung till hvarje kg.
mos.
I st. f. med lingon, kan äppelmoset blandas med 1 s ka­ lade och urkärnade plommon samt bitar af pumpa jämte li tet citron om så behagas.
M a r m e l a d a f ä p p l e n o c h r a b a r be r.
5 liter äpplen kokas utan att skalas med endast så mycket vatten att det ej brännes vid, passeras.
Härmed kokas 5 liter i bitar skuren, sköljd rabar­ ber till hvarje kg.
mos tilläggas 500 gr. socker.
Kokas under flitig omröring 2 timmar.
- 670 - P l o m m o n m o s.
Sena bl å plommon eller sviskon sköljas och få rinna af, klyfvas och urkär- nas, kokas i sin egen saft med fjärdedelen af d ess vikt socker till ett jämnt mos ungefär 3 timmar och under ständig omröring.
Litet mörka, urkär­ nade körsbär kunna efter behag tilläggas eller uteslutas.
Slås upp i bu rkar, hvilka s tällas i vä rm­ ugn att " skinna " sig.
Belägges med i sprit dop- padt pergamentspapper eller bättre vaxpapper och öfverbindes.
Detta är ett utmärkt " frukt- smör ", begagnas sedan många år i Tyskland all­ mänt till bröd.
D y r t i d s m a r m e l a d l.
1] 4 1.
m o r ö t t e r s k r a ­ pas oeh sköljas, kokas mjuka i s å litet vatten som möjligt; 5 stora rödbetor tvättas och kokas; 5 1. äpplen kokas med skalen och passeras.
Rötterna malas på köttkvarn, passeras och kokas med äppelmoset jämte K kg.
socker til hv arje kg.
mos.
Då det är tillräckligt fast, slås det upp i burkar.
D:o 11.
5 kg.
äpplen, 2 kg.
rabarber eller röda tomater, 2 kg.
morötter, K del socker mot mos.
K o m p o t t a f ä p p l e n.
Vackra, fasta äpp­ len (Gyllen, P easgood e.
1.)
ska las, delas midt itu eller i fjär dedelar, läggas därvid i kallt vatten med citronsaft, ättika eller salt.
Få rinna af några ögonblick, hvarefter de förkokas i en svag soc­ kerlösning, 300 gr. till 1 1. vatten.
Passas noga att de ej bli för lösa, läggas upp att svalna och därefter på konservglas, litet af den silade lagen påhälles.
Steriliseras 20 min.
vid 75 à 80 gr.
Kunna äfven inkokas hela, men fordra då myc­ ket stora burkar.
Vill m an koka dem utan soc­ ker, sker detta i litet vatten så att de ej förlora i s mak.
Päron.
(Williams, Munväte, Esperens bäst) skalas med silfverknif, hälften af stjelken bibe- hålles och skrapas, läggas i friskt vatten.
För­ kokas i en lag af 200 gr. socker till 1 1. vatten ungefär 10 minuter.
Packas tätt på glasen och påhälles sockerlag; 40 min.
sferiliseringstid vid 80 gr. I förbigående må påpekas att man af päron­ skal och kärnhus kan bereda en ganska god si­ rup, användbar till matlagning, inkokning af lin­ gon m. m.
De läggas i en emaljerad gryta, på­ hällas vatten så att det når öfver d em och få koka flera timmar samt silas, därvid saften urpressas.
Massan kan därefter åter afkokas, hvarefter den sålunda erhållna saften blandas med den första.
Får därefter åter koka till e n simmig sirup, röres flitigt under tiden, slås på passande flaskor, kor­ kas och hartsas.
Fallfrukt eller sämre, små pä­ ron utmärkta härtill.
B l a n d a d f r u k t k o m p o t t.
5.
I ä p p l e n, 5 1.
päron, 4 1. plommon.
Äpplen och päron behandlas som förut är angifvef.
Sedan päronen förkokats, kunna äpplena förkokas i samma lag, om något mer vatten tillsättes Därefter läggas plommonen under en minut i kokhett vatten, hvarefter skalen lätt kunna afdragas.
Alltsammans nedlägges där­ efter genast och väl blandadf i konservglas och påhälles sockerlag så att det når öfver.
Sterili­ seras 20 min.
vid 75 à 80 gr. S.
k.
t o r r t f r u k f mo s b e r e d e s a f ä p p l e n, päron; plommon eller annan frukt.
Sköljas och sönderskäras, kokas och passeras samt hopko­ kas till tjockt mos, som utbredes på pergament- papper på flata fat, dock ej allt f ör tjockt.
Torkas vid svag värme tills all fuktighet är borta.
Pap­ peret borttages och marmeladen eftertorkas.
Skä­ res i b itar, hvilka förvaras mellan papper i bleck­ burkar, på torrt ställe.
Före begagnandet upp­ löses det i ko kande vatten % timm e, får koka upp och sötas.
Till utbla ndning 3 à 4 gånger så myc­ ket vatten som moset väger, beroende på hvartill det skall användas.
De som ha förmånen af egen trädgård och så­ lunda få en del fallfrukt, kunna af äpplen på ett mycket enkelt sätt bereda ett utmärkt kallskåls- vin, hvilket påminner om s. k. franskt matvin.
Frukten tvättas, befrias från stjelkar och blom­ fnas, klyfves och urkärnas, d. v. s.
endast själfva kärnorna urplockas.
Rifves på rifjärn eller males på köttkvarn och lägges i stora stenkrukor.
Får stå öfvertäckt 3 à 4 dygn eller något längre, dock ej mer än 8 dagar, hvarefter det silas och slås sedan åter på krukor.
Får nu jäsa tills hvitf s kum synes på ytan (ungefär 4 à 5 veckor), detta bör emellanåt afskummas.
Den klara saften afhälles på en ren ankare, som ställes i kä llaren.
Kan bu_ feljeras efter ett halfår.
Blir bättre ju lä ngre det sedan lagras.
Bäst passar syrlig, mogen frukt.
L i n g o n ku n n a t i l l s v i d a r e f ö r v a r a s i k r u k o r, påhälles friskt vatten.
Kallt men frostfritt förva- ringssfälle.
Inkokas sedermera på vanligt sätt med socker, sirup eller honung då det vatten, hvari de förvaras, användes.
Lingondricka och sur lin­ gonsaft borde beredas i större kvantiteter, de ut­ göra en hälsosam och uppfriskande dryck som kan gömmas flere år.
L i n g o n d r i c k a.
I en k ruka krossas med träsföt 12 1. lingon och påhällas 6 1. friskt vatten
35^1 jämte 25 gr. vinsyra.
Efter 24 à 30 timmar får saften själfrinna, röres under 2 timmar med 2 kg.
strösocker och buteljeras.
S u r l i n g o n s a f t.
T i l l 5 1. b ä r 1 1.
v a t t e n.
Kokas tills bären gå sönder och ställes att själf­ rinna öfver natten.
Buteljeras.
Bären böra vara fullmogna.
Bärmoset kan kokas med äpplen eller päron eller pumpbitar jämte litet socker.
Någon Iduns läsarinna begärde nyligen att få veta användningssättet för rönnbär, som det i år finns särdeles riklig tillgång på, och vill jag med anledning däraf påminna om att de lämna ett både välsmakande och synnerligen vackert gelé och svit, som dessutom har den förtjänsten att vara häl­ sosamt mot reumatism och gikt.
Dessutom kan af dessa bär beredas saft och likör eller vin.
Af äpplen och rönnbär kokas marmelad.
Bären af sötrönn äro naturligen bäst, men äfven vanliga rönnbär äro användbara, blott man först låter dem ligga i fris kt vatten 24 timma r.
De böra vara fullt m ogna och gärna lindrigt frostbilna, äro eljest för kärfva i smaken.
G e l é a f r ön n b ä r.
F u l l m o g n a r ö n n b ä r r e ­ pas från stjelkarne och vatttenläggas, få därefter koka sönder i litet vatten — blo tt så mycket att det står väl öfver bären — hvarefter saften får själfrinna.
Till hvarje liter saft 950 gr. socker, hvilket s mältes i d enna, kokas sedan tills d et hål­ ler geléprof.
Skummas då grytan lyftes al elden och slås upp i små glas, hvilka öfverbindas först sedan geléet kallnat.
Beträffande grönsaker, är den egentliga inläggningstiden i det närmaste förbi, dock finnes ännu både bönor, ärtskidor, spritärter och to­ mater, röda och gröna, och framför allt en myc­ kenhet pumpor och blomkål, den senare med fasta och snöhvita hufvuden i motsats till hvad eftersommaren och hösten hittills bjudit oss.
T o m a t e r n a, hvilka sedan en del å r varit s å att säga en modesak och omöjliga att undvara inom särskildt den finare matlagningen, förtjäna verkligen ati ej blott få behålla sin plats där, utan äfven att vinna terräng i det enklare köket.
Att bevara dem i färskt tillstånd går ej för sig för mer än kort tid, sedan de nått sin mognad, men i for m af puré eller mos som steriliseras, hålla de sig långa tider framåt och äro ovärderliga som tillsats till sop por, såser, till ris, mackaroni o.
s. v. Ett par olika konserveringssätt må här anföras.
T o m a t p u r é.
5 i l t e r s t o r a r ö d a, f e l f r i a t o ­ mater tvättas och torkas, sedan de befriats från stjelkar.
Sönderskäras och läggas i välförtennt eller emaljerad kastrull jämte en stor finskuren rödlök, två kvistar timjan och % 1. vatten.
Får koka ungefär 10 minuter, hvarefter alltsammans passeras.
Slås åter tillbaka i kastrullen, fillsättes en rågad matsked salt och två d:o strösocker.
Hopkokas under flitig omröring till ett någorlun­ da tunnflytande mos om det skall sterisileras på flaskor, till tjo ckt mos om konservglas eller van­ liga burkar skola begagnas till för varing.
De se­ nare steriliseras på vanligt sätt eller ock får mo­ set torka i värmugn, senare kan i vinsprit dop- paidt vaxpapper pålägges eller ock användes paraffin.
D:o på annat sätt.
I e n kastrull brynes 150 gr. fint s kuret, rimmadt fett fläsk med 50 gr. smör tills det är vackert brunt, tillsättes 175 gr. fin­ skurna råa morötter, d:o rödlök, 1 stort lager­ bärsblad i b itar, 2 kvistar timjan.
Då allt är brynt, påhälles % 1. kalfbuljon g, 15 gr. salt, 30 gr. soc­ ker, 1 klyfta hvitlök och 5 liter passerade röda to­ mater.
Kokas med lock på pannan och öfver svag eld 1 à \ y 2 timme.
Passeras ånyo, får koka upp och fylles på små flaskor eller burkar.
Steriliseras 15 minuter vid 80 gr. Färdigt att användas som iomatsås, behöfver blott tillsättas en lätt afied- ning af smör och mjöl eller litet i vatten uppvis­ pad!
maizena- eller potatismjöl, buljong eller vatten.
G r ö n a t o m a t e r s o m s a l la d.
M örkgröna, fasta tomater läggas under 2 dagar i saltlake, där­ efter i friskt vatten 6 timmar.
Förvällas hastigt^ och befrias från skalen samt nedläggas i en pas- ' sande burk, där de öfverhällas en kokt lag af socker, ättika, kanel, nejlikor och ingefära.
Efter några dagar afhälles lagen och omkokas med något mer socker.
Påhälles afsvalnad.
Tomater, hvilka ej hunnit mogna, utan - vid in­ träffande af frost måste aftagas gröna, kunna in­ läggas på ett underlag af halm i soligt fönster.
För att i någon mån erhålla en smak, lik den på naturlig väg mognade fruktens, omvrides stjäl­ ken några gånger, hvarigenom lärer inträda en stockning i safttillförseln, och frukten mognar fortare.
P u m p o r n a äro b etydligt b illigare ä n g ur­ korna och förträffliga både som marmelad och i st. f. hvita syltgurkor.
Man bör blott komma ihåg att ge dem en syrlig smaktillsats, citronsaft eller ättika.
Tillsammans med äpplen, plommon eller rabarber lämna de en utmärkt marmelad.
Vill ni sylta pumpor, så lägg dem i c k e i s altvat- 4 Endast ett par anmärkningar ännu!
Det har mer ten först, hvilket stundom förordas, lägg dem i stället skurna i bitar i vanlig syltättika 6 — 8 timmar.
än en gång händt, att man frågat mig hvad orsa­ Sedan de lagts upp på linne att rinna af, silas ken kan vara fill att konserverna ej hålla sig, att ättikan, blandas med saft af 1 à 2 citroner och locken ej vilja fastna eller senare gå upp o. s. v. kokas med socker (3^ kg.
till hvarje kg.
pump- Inga konserverade födoämnen af något slag kun­ bitar) och de i fina strimlor skurna citronskalen na bevaras för så vidi de ej äro absolut skydda­ till e n simmig lag.
Pumpbitarna iläggas att koka de mot luftens inverkan — de bästa garantier tills de bli klara, då de genast upptagas.
Lagen härför erbjuda de med gummiring försedda kon­ hopkokas rätt tjock och hälles öfver.
Lag som servglasen, ehuru de just nu k räfva en skärpt upp­ blifvit öfver efter sallatsplommon eller gröna to­ märksamhet och kontroll.
Först och främst skola mater användes med fördel.
Likaledes ha ett par burkarna omsorgsfullt rengöras i varm sodalös­ ning, sköljas och torkas.
Till yttermera säkerhet bitar ingefära god verkan.
B l o m k å l t i l l k o n s e r v e r i n g.
H e l s t u t ­ kunna de svaflas, eller rullas de in i tidningspap­ väljas fasta och snöhvita små hufvuden, större per som noga hopvikes i bägge ändar, inläggas i järnspisugnen, som småningom uppvärmes, till delas i klyftor.
Många husmödrar klaga öfver papperet begynner bli gult, uttagas då ur ugnen att de misslyckas med konservering af såväl blom­ kål som ärter och morötter.
Detta b eror naturligt­ och befrias hastigt från detsamma samt hvälfvas vis på ett felaktigt tillvägagångssätt, men också på en ren handduk tills de skola fyllas.
Denna be­ på att ej nyskördade grönsaker användes, hvilket handling ger för en tid framåt ett fullt effektivt är af allra största betydelse i synnerhet beträffan­ skydd mot bakterier.
de blomkål och ärter.
lag garanterar ett oklander­ Frukt, eller hvad eljest skall steriliseras, läg­ ligt resultat, om Ni s kaffar eder nyskördad blom­ ges så tätt som möjligt i burkarne, men får ej nå kål och därefter omedelbart befriar den från ända upp till k anten, i synnerhet då det är fråga blad och stock, den lägges så i ättikblandadt och om safirika bär och frukter, lagen eller saften rikligt frisk t v atten minst 2 t immar, förväll den (om bör täcka frukten, eljes får det öfversta lagret en möjligt i s. k. ångkokare) men låt den ej bli lös, mörk och ful färgton.
För att förekomma halffyll- spola öfver den med kallt vatten, låt den rinna da burkar, förordas förkokning, för bär och frukt väl af och nedlägg den i konserveringsglas, öf- i t unna sockerlag, för grönsaker i saltvatten.
Gum­ verhäll afsvalnadt, kokt saltvatten och sterilisera miringarna böra äfven noga rengöras i sodalös­ burkarne 40 minut er vid 90 g rader.
Omsteriliseras ning och skola vara torra — de ringar, hvilka nu­ efter 24 timmar 20 minuter.
mera erhållas, äro ej af samma goda kvalité och B r y s s e l - el l e r r o s e n k å l p å s a m m a s ä t t.
ej så elastiska som förr; man kan emellertid ej Äfven grönkål.
Den senare kan äfven förvällas lägga skulden härför på fabrikanterna, eftersom färdig, hackas och läggas på buteljer som sterili­ dessa få nöja sig med sämre material.
Vid på- seras.
P u r j o förvälles och steriliseras på sam­ läggning af ring och lock, tillses att de läggas rätt och att ingen fuktighet finnes å vare sig ma sätt.
Ätes som sparris.
M o r ö t t e r.
V a c k r a s t b l i s p ä d a s.
k.
c a r o t t e r.
dessa eller burkens kant, samt att locket sluter Rötterna sköljas, läggas i kokande vatten med li­ väl till.
Vid byglarnes påsättning måste undvikas tet soda, hvari de få ett uppkok.
Efter denna för hårdf tryck, ty detta kan ha till följd, att rin­ behandling kunna skalen lätt afrifvas med en gen under kokningen förskjufes ur sitt rätta läge, hvilket noga bör kontrolleras.
handduk, rötterna bibehålla då sin form samt få en vacker röd färg.
Förvällas 10 minuter i lätt Besfämdt vill jag a fråda från att följa den i k on.
saltadt vatten, spolas med kallt vatten, få rinna serveringsböcker oftast förekommande anvisning­ af och nedpackas väl i konservglas, där de på­ en ati redan 20 m inuter efter det burkarne sterili­ hällas efsvalnadt kokt vatten.
Steriliseras 45 mi­ serats aflägsna byglarne — det är tvärtom att nuter vid 100 gr. Omsteriliseras efter 24 timmar tillråda att låta dessa sitta kvar tills glasen full­ ständigt kallnat och inga lufiblåsor längre visa 30 minuter.
A r t e r.
N y s k ö r d a d e s p r i t ä r t e r s p r i t a s, f ö r v ä l ­ sig i d esamma.
Skulle dylika då eller senare ob­ las 5 minuter i saltvatten (bör koka då ärterna serveras, bör omsferilisering företagas 10 mi­ iläggas], afkylas.
Steriliseringstid 50 min.
vid 90 nuter.
— 100 gr.
Efter 24 — 48 timmar omsteriliseras de Man bör vara noga med att ej öfverskrida den 20 min.
för sterilisering föreskrifna tiden — den na beräk­ B l a n d a d e g r ö n s a k e r f ö r o r d a s t i l l i n ­ nas från det ögonblick termometern utvisar det läggning mer än som vanligen sker, då de ju är o bestämda gradtalet, hvilket sedan bibehålles — särdeles bekväma att taga till till soppor eller äfven om ett afvikande från denna regel ej har som legymrätf.
Härtill passa blomkål, brysseikål, annan påföljd än att frukten onödigt krymper ihop morötter, jordärtskockor, kålrabbi, palsternackor, och glasen därigenom bli halffy llda, eller att grön­ ärter, bönor o. s. v. Behandlas hvar för sig och sakerna bli för lösa.
Med hänsyn till hållbarhe­ nedläggas därefter på glasen i lämplig bland­ ten har det ingen betydelse, men utseendet spe­ ning.
Steriliseras 40 min.
vid 90 gr. och efter 24 lar ju också en viss roll.
Vattnet i inkoknings- apparaten skall vara kallt, d. v. s. kylslaget, då timmar ytterligare 30 min.
S p e n a t k a n ä n n u k o n s e r v e r a s.
D e n s e n a glasen, hvlkas innehåll likaledes är kallt, nedsättas, höstspenaten är alldeles särskilt lämplig för detta och uppvärmningen bör försiggå långsamt, ej öf­ ändamål.
Rensas, sköljes noggrannt, förvälles, ver stark eld.
Frukt behöfver ej steriliseras därvid endast behöfs det vatten som medföljer mer än en gång (för så vidt locken sitta fasi), då den med hålslef upptages ur sista sköljvatt- grönsaker däremot alltid två gånger, an­ net.
Ej l ock öfver pannan, men litet salt på spe­ dra gången efter 24 — 48 timmar och då något naten.
Hackas eller males och passeras fint.
F yl­ kortare tid.
Under de första veckorna får man les på buteljer om ej konservglas finnas, sterili- ej försumma; att dagligen kontrollera sina kon­ eras 1 timme vid 90 grader.
Korkarna isättas till servglas, och så snart man märker att locket på en början löst och öfverbindas, nedslås ' då flas­ ett sådant lossnat, eller att lagen ej längre sy­ nes klar, är fara å färde, då måste den oförföfvadt korna tagas upp ur apparten samt hartsas.
Vill man torka spenat, måste den, för att ej se­ omsteriliseras eller innehållet förbrukas, därvid dermera smaka " hö ", först gifvas en hastig för- man lämpligen låter det få ett uppkok.
vällning, ungefär 2 minuter och afkylas i kall t v at­ Hvad slutligen beträffar konservernas förva­ ten, därefter uppläggas att rinna väl af innan den ring, är det icke alls nödvändigt att förvarings­ utbredes på forkållorna.
Före användandet blö­ rummet är mörkt, på sin höjd böra blomkål, hvita tes den upp i vatten under 12 timmar.
Alla tor-, bönor, lök, päron, persikor, aprikoser och röda kade grönsaker måste först uppblötas, men kun­ plommon placeras i något hörn, där de ej direkt na därefter koka i samma vatten.
utsättas för dagsljuset, emedan de lätt förlora sn R a b a r b e r ka n l i k a l e d e s ä n n u i n l ä g g a s p å vackra ljusa färg.
Däremot är det absolut nöd­ buteljer, antingen med vatten och skuren i små vändigt att förvaringsrummet är torrt, ty ge­ bitar eller ock kokt med litet socker.
nom fukt lossna lock och ringar och då är inne­ Och hur är det med nässlorna?
Blef för­ hållet genast förstörd!
I stadsvåningar är man rådet ej tillgodosedt på våren och försommaren, sällan bortskämd med stora eller tillräckliga för­ hoppas jag Ni ej tror att det är uteslutande varingsrum, men en praktisk husmoder vet oftast dessa förstlingar som duga.
Vi kunna således att ordna för sig till någ orlunda bekvämlighet och ännu skörda nässlor och konservera dessa på frefnad.
I en sval 1 korridor, tambur eller den lilla glas eller helt enkelt nedsalta dem.
genomgång med garderob å ömse sidor, som För dem som ha råd att företaga större upp­ stundom skiljer fvenne rum, kan man, i brist på köp medan vi ännu ha god till gång på kött af olika särskildt förvaringsrum, bereda plats för sina slag, lönar det sig att konservera äfven sådant.
konserver utan att inkräkta på utrymmet.
Man Kalfkyckling, kotletter, köttbullar, roulader, ka- anordnar en hylla så högt upp att den på.
intet lops, färser, korf af alla slag, kyckling, vildt o. s. sätt generar och på denna ställas glasen; v. lämpa sig för konservering.
Färsk vara och så ej vill man dölja dem, sker detta medelst ett litet fullstekt (ty då smakar det sedermera kokt) innan förhänge.
Men någorlunda svalt får det ju vara, det nedlägges i burkarna.
Kyckling bör t. ex. och förvaras förråden utanför våningen, måste endast brunstekas, d. v. s. brynas.
Färser ned­ man naturligen hålla räkning på storleken.
Detta packas direkt, helst på glas afsedda att senare kan lämpligen ske genom att upprätta en för­ stjälpas.
Utrymmet tillåter ej att närmare ingå teckning å de olika slagen och sedan, då en burk på vidlyftiga beskrifningar, ämnet är f. ö. utför­ nedtages, göra en liten anteckning därom.
ligt behandladi i ett par olika konserveringsböc­ ker, dem man kan köpa i närmaste bokhandel.
- 671 -
Det lysande landet Ett kli pptempel.
ANARADHAPURA AR 1 ARKEOLOGISKT OCH RELIGIÖST hänseende Ceylons intressantaste plats.
Här möta vi de underba­ raste minnesmärken, som alla äro uppförda till Buddhas ära.
Re- xj&lt; r.)
SR »?
' • * .... - En dagoba.
san till Anaradhapura är numera bekväm, ty direkt tåg går dit från Colombo, hvilket tager en tid af 6 timmar.
För oss, som voro vid Preston, blef resan dit blott hälften så lång.
— För att En temp elruin.
rätt kunna förstå hvad som möter den besökande här, måste vi förflytta oss långt tillbaka i tiden, ja, ända till år 309 före Kristus.
Då regerade på Ceylon kung Tissa.
Under hans regeringstid gjordes i lan­ det en exempellöst rik fångst af äkta pärlor, värdefulla safirer, rubiner och 1 andra dyrbara fynd.
Kung Tissa af- sände några af sina ministrar till den berömde kejsar Asoka i Indien, hvilken gjort sig känd som ifrig anhängare af Buddha, för att till honom öfverlämna en del af dessa skatter som hyllnings- gärd.
Det sägs, att Asoka öfverväldi- gades af de dyrbara skänkerna, men att de äfven förorsakade honom bry­ deri.
Ty i hela sitt vida rike kunde han ej finna skatter, hvilka i värde voro jämförliga med dem, han erhållit.
Han gaf likväl ministrarne, då de åter­ vände till Ceylon, de präktigaste skän­ ker han kunde uppdrifva, för att öf- verlämnas till öns härskare.
Dessa utgjor­ des bland annat af flera förgyllda skepp, praktfulla dukar, vatten från Ganges, lårar med medicinska dekokter, ris o. s. v. samt kostbara klänningsstycken, vagnar m. m.
Förutom allt detta sände Asoka äfven ett bref, innehållande kanske den dyrbaraste gåfvan, nämligen " Fromma rå d ".
Ett af dessa var af följande lydelse: " Jag har tagit min tillflyk t till He rren Buddhas lära och har erkänt hans ädla religion.
Människoledare, sök att öfvertyga Edert sinne om sanningen af den högsta sublimitet i d enna " Trefaldiga Ädelsten ".
Må äfven Ni taga Er tillflykt till denna frälsningens väg!
— Asokas yttran­ de om Buddhas lära gjorde ett djupt intryck på kung Tissa, hvilken utba d sig såsom en yn­ nest af Indiens kejsare, att han skulle sända några lärare, som kunde undervisa honom i densamma.
Detta beviljades: Asokas egen son Thera, en from munk, afreste åtföljd af flera yrkesbröder.
De landstego på Ceylon en juninalt.
Fullmånen, som spred sitt blåa skimmer öfver nejden, gjorde det möjligt för dem att genast vandra upp till berget Mihin- tales topp.
Samma morgon de anlände dit, hände det sig, att kung Tissa var ute på jakt.
En älg, som kungen fått sikte på, rusade djupt in i skogen och uppför det skogbeklädda berget Mihintale, dit kungen följde hans spår.
— Men uppkommen på bergets topp, tänkte han ej mer på sin jakt, ty han öfverväldigades af en oväntad syn.
Asokas son, den själfulle, nästan för­ andligade Thera, mötte honom där och uttryckte sin glädje att här se Ceylons monark, för hvilkens skull han gjort denna resa.
Härefter följde den bekanta berättelsen, hvilken ä r upptecknad i det 27 kap. af Maggina Nikaya, hvaraf en del lydde sålunda: " På den tiden, då Herren Buddha dvaldes i Indien, bodde en rik brahman där i närheten.
Han brukade åka omkring i frakte n i all sin prakt, och på en af dessa turer mötte han en pilgrim.
Brahmanen frågade då pilgrimen, hvarthän han skulle gå, och fick till svar, att han skulle återvända till klostret till Buddha — den Gudi Välsignade.
Brahmanen riktade till honom flera frågor, bland andra hvad han tänkte om Buddhas visdom, och om han verkligen var så allvis.
Svaret s Det heliga Ung brud Månste
kil dringår frän Çeylon afFIA OHM / liV.
VII.
Bland templen i Anaradkapura.
Ceylon.
bief att endast en buddhist kunde fatta Buddhas visdom.
— Brahmanen lät sig ej nöja utan frågade vidare: Hvarför berömmer du honom så mycket, och hvilka egenskaper besitter han, som göra, att hans anhängare äro honom så hängifna?
Pilgrimen svarade: Detta är lika klart för oss, som det är för en elefanttämjare, då han ser märket efter ett stort elefantfotsfeg i marken, att förstå, att en stor elefant lämnat detta spår.
Likaså öfvertygad är jag, att den, som följer Buddhas spår ge­ nom att noga gifva akt på hans lära och att lefva som den bjuder, han är vis af Buddhas visdom.
Buddha riktar i synnerhet tanken på de F y r a S a n ­ ningarne, hvilka hafva fått namnet Buddhas fotsteg.
Dessa äro: 1) L i d a n d e t, 2) O r s a k e n t i l l l i ­ d a n d e t, 3) U p p h ö r a n d e t a f li­ d a n d e t, 41 V ä g e n t i l l u p p h ö ­ randet af lidandet.
— Det hög­ sta stadiet, en buddhist kan komma till, är, när han känner sig befriad från å t r å, d. v. s. från önskan af tillvaro — när vissheten står klar, att han ej skall återfödas.
Brahminen, som kände sig djupt gripen af pilgrimens ord, uppsökte sedan Buddha i klostret och blef en af hans ifrigaste anhängare. "
Så blef äfven förhållandet med Ceylons monark Tissa, som med alla sina följeslagare lyss­ nat till T heras berättelse.
De öfvergingo alla tili buddhismen, och sålunda infördes denna lära på ön Ceylon, och följden häraf blef bland annat u ppförandet a f A n a r a d h a - p u r a s u n de r b a r a D a go b a s.
D a g o b a är en byggnad i form af en klocka, hvilken slutar i en spets.
Den kan vara såväl stor som liten, men innesluter alltid en relik af Buddha eller af någon af hans trogna anhängare.
Anaradhapura och dess omgifningar är den trakt, hvilket äger de flesta och största Da­ gobas.
En dylik befinner sig äfven på den historiska klippan Mihintale, 8 mil öster om Anaradhapura.
Denna Dagoba kallas Am- bastala och uppfördes på den plats, där kung Tissa första gången mötte munken Thera, Buddhismens grundläggare på Ceylon.
Dagoban är ej stor, men märkvärdig därige­ nom, a tt den innehåller r eliker af Thera; den uppfördes år 275 före Kristus till Theras minne.
Tätt.
härintill framkväller en aldrig sinande källa, o ch å klippväggen öfver denna synes uthuggen i klippan den femhöfdade ormen N aga.
En omsorgs­ fullt a rbetad, 1840 st eg hög trappa le­ der från marken ända upp till den tu­ sen fot höga bergstoppen.
Tusende pilgrimer bestiga årligen denna trappa.
Den som nått bergets topp, njuter här­ ifrån en vidsträckt utsikt öfver nejden.
Ett klo ster är äfven u ppbyggdt här, där öfver 2,000 munkar bruka dväljas un­ der regntiden.
Den fromma munken Schramma, hvilken lefde här i sin cell i 40 år, hade nått så långt i öfvandei af godhet och välvilja, att ej blott män­ niskor kände hans makt, utan äfven ormar och möss lefde fredligt i hans cell.
M a h a m e g h a t r ä d g å r d anla­ des redan 368 före Kristus af kung Mutasiva, som då regerade på Ceylon.
Denna trädgård var, om man får Altare vid ' en dagoba.
rätta sig efter de gamla skrifterna i Mahavansa, ett under af ri­ kedom på såväl frukter som blommor af alla slag, och de härliga trädens mångfald gaf svalkande skugga.
Då kung Tissa öfver - Ett af de praktfulla b aden.
gick till Buddhismen öfverlämnade han 308 f. Kr.
högtidligen den praktfulla lustgården som gåfva till Buddhas orden Sangha, i det han ur en dyrbar skål droppade vatten på den förnämsta mun- Ett klipptempel där munkarne bo.
Hufvudman i en by på Ceylon.
kens hufvud, sägande: " Jag helgar den­ na lustgård åt Buddhas orden ".
Sedermera uppehötlo sig de trogna i den sköna träd­ gården och ännu i dag kan man lätt före­ ställa sig, hur den i f orna tider måtte ha tett sig, då den var omsorgsfullt vårdad och be­ traktad som en helig plats.
Om det heliga boträdet berättas följande: Mahamegha trädgård, hvilken blifvit mun­ karnas käraste vistelseort, fick äfven ofta besök af kung Tissa.
En morgon åtföljdes han af sin dotter, prinsessan Annula, som hyste en ifrig önskan att träda in i Buddhas orden.
Den fromma Thera kunde dock ej villfara denna önskan, efter som inga kvinn­ liga medlemmar iniogos.
Men — tillade Thera, om min syste r Sanghamitta, hvilken är en mycket from kvinna, kunde få min f aders tillåtelse att till Ceylon öfverföra en kvist af det heliga boträdet, under hvilkei Buddha nådde det högsta stadiet af vis­ het (Buddhahood), kunde detta blifva en anledning till att upptaga kvinnliga med­ lemmar i det andliga ståndet.
Frågan fram­ fördes till kejsar Asoka i Indien, och ehuru han var mycket tveksam, då han ej ville mista sin älskade dotter, öfvertalade hon ho­ nom dock, då hon förklarade, att många kvinnor i Ceylon väntade sin frälsning ge­ nom hennes dilkomst.
En skön morgon af- reste alltså Sanghamitta med 11 uppvaktan­ de prästinnor, medförande den önskade gre­ nen af det heliga boträdet.
På Ceylon hade stora anordningar blifvit vidtagna för att värdigt mottaga den resande med den he­ liga g åfvan.
En hall var uppbyggd vid stran­ den, där de skulle landstiga, och mängden, som stod rundt omkring, uppstämde glädje­ sånger.
Då kung Tissa fick sikte på det an­ nalkande skeppet, störtade han sig i v attnet och bar själf i land den heliga grenen.
Sedan landslego alla, som voro ombord, och gre­ nen bars i en imponerande procession un­ der sång och jubel med banér och blomster­ kastning till Anaradhapura.
Det var i dec.
305 f.
Kr., e n natt, då full­ månen, lyste klar och skuggorna voro djupa som den heliga grenen planterades i Maha­ megha trädgård på en kulle, hvilken sedan omgafs med en hög mur.
Ännu lefver detta träd, hvilket är världens äldsta, hvarigenom profetian gått i fu llbordan, som sade, att det alltid skulle lefva.
Sedan dess ha 2,225 år förrunnit, ständigt hafva pilgrimer ström­ mat hit, offrat framför trädet och, om möj­ ligt, medtagi t s åsom minne ett nedfallet blad, hvilket sedan bevarats som en enastående relik.
Trädets höjd är nu 30 fot, dess omfång vid basen 8 fot 2 tum.
Tio boträd stå vid sidan af det heliga, hvilket dock igenkännes på en Buddhastaty, som befinner sig därunder.
Bland Ceylons många klipptempel är det som innehåller reliker af Buddha, inmurade under kung Tissas regering, det märk- Staty af en singalesisk konung.
Kungastatyer vid en dagoba.
Buddna-präsfer.
värdigaste.
Där finnes äfven inmuradt ett boträd i miniatyr.
Själfva stammen är af rent silfver, roten af korall.
Denna är fästad i en mark af smaragder, bladen glittra af ä del­ stenar, löfven äro af guld och frukterna af korall.
Ofver trädet hvälfver sig en tronhim­ mel af kläde, kantad med guldfransar, hvil- ka sluta med äkta pärlor.
Fyra hundra elefanter äro i den Dagoban omgifvande muren huggna i marmor.
De stå på två fots af stånd från hvarandra: blott hufvud o ch framben äro synliga: djurets höjd är omkring 9 fot.
De äro fullständigt be­ klädda med hvit emalj, alla betarna äro af elfenben och ännu finns spår af utsirade hängen, som betäckte ryggen.
Man får ett intryck af att djuren tycks uppbära den ofantliga byggnadsmassan.
— Utomordentligt väl utförda bad finnas äfven invid Dagoban.
Baden hafva en viss likhet med de som uppfördes i Rom af kejsarena C.aracalla och Diocletianus, men dessa hafva ej kunnat motstå tidens härjningar i samma mån som granitbaden härstädes.
Somliga bad tros hafva använts till heliga tvagningar andra voro ämnade för de kungliga.
Allt vatten kom f rån konstgjorda sjöar i närhe ten.
Ännu flera Dagobas finnas i denna trakt.
Den s törsta, Abhayagirya, har en höjd af 405 fot, d. v. s. den är 50 fot högre ä n S:t Pauls- kyrkan i London.
Dagobans bas är i dia­ meter 360 fot.
Alla dessa tempel hafva haft samma mål — att ära den Evigt Välsignade Buddha.
Eti klippiempel.
- 674 -
^5] DE FÖROLYCKADE FLYGARNES BEGRAFNING I LINKÖPING.
I VÄNSTRA medaljongen: arméflygaren löjtnanten friherre H. von Blixen-Finecke.
1 högra medal­ jongen arméflygaren löjtnanten f riherre H.
G. Pfeiff.
I den stora bildens midt: de af- lidnes änkor.
J.
Röding foto.
Sex år.
Också en liien historia.
Af HILDUR DIXELIUS-BRETTNER.
(Forts.) V. ETT P AR MÅNADER HADE GÅTT.
Hon genomlefde alla svartsjukans kval.
Om han var allvarsam och fåordig, då hon mötte honom på aftnarna, då han kom från sitt arbete, gjorde det henne förtviflad, var han glad och munter, blef det en källa till oro för henne.
Var han allvarsam, så var han inte.
glad åt att se henne, var han glad, så misstänkte hon, att han var det genom henne, den andra.
Och för hvarje dag kände hon sig själf allt­ mera misslyckad.
Hon var på något sätt äf- ven sig själf en desillusion.
Och ingenting kunde hon skapa.
Då hon försökte skrifva, kunde hon ej fasthålla en tanke i sin hjärna.
Under allt detta var hon dock så ängsligt rädd att på något sätt röja hvad som rörde sig inom henne.
Det var som om hon dock ännu haft ett svagt hopp, att detta allt var något öfvergående, att hon ej genom att visa något af s itt nu så kaotiska inre skulle skaffa sig än mer att reparera.
Då fröken Aabye var hos dem eller då de eljes voro tillsammans, försökte hon att visa sig glad och otvungen och det lycka­ des henne oftast.
Fröken Aabye var en vacker brunett.
Men hon var en af de människor, frän hvilka en spontan oreflekterad handling af osjälfvisk- het är något otänkbart.
" Den människan tap­ par aldrig hufvudei, " tänkte man redan vid första sammanträffandet och vid närmare be­ kantskap kunde man med rätt stor säkerhet för att ej misstaga sig tillägga: " och aldrig hjärtat heller — a nnat än med reservation ".
Men hon var kvick och intelligent och Walle var road af hennes sällskap.
Hederlig och bottenärlig som han var, föll det honom al­ drig in, a tt det kunde vara något ondt i det.
Då det kom till den punkt, att hans hustrus nervkraft uppslitits till den grad, att den själfdisciplin hon ålagt sig brast och han så kom att ana en del om hennes inre för­ fattning blef han ond.
Det hände en morgon strax innan han skulle gå till sitt arbete.
Hon hade legat vaken halfva natten och brottats med fragmenten ur sitt refuserade manuskript och fram mot morgonen lämnat dem åt sitt öde under bestämdt fastslående af att hon var sinnessjuk.
Hon var uppsliten där hon satt.
" Jag far Elise " — det var fröken Aabye — " med » mig hem i afton, " sade han.
Hon svarade ej.
" Hörde du ej? "
" Jo, jag hörde, " svarade hon trött.
" Nå, hvad går åt dig — är det olämpligt? "
" Det är inte olämpligare i dag än eljes, " svarade hon och reste sig.
" Hvad menar du? '
Hon hade stannat på golfvet och stod och såg ned.
" Hvad menar du? "
upprepade, han.
" Du tycks numera inte kunna stå ut med en afton hemma ensam med mig, " det var något främmande, hårdf, i hennes röst.
" Hvad pratar du — är vi inte oftast för oss själfva —? "
Detta var sant, men de par aftnar fröken Aabye brukade vara ute hos dem liksom uppslukade för henne alla de andra.
Han såg på henne där hon stod som förr.
Vecket kom mellan hans ögonbryn.
" Ar du svartsjuk?
— Märta ", h an kom emot henne, " jag säger dig en gång för alla — jag trifs med vårt lif här — så som vi nu ha det — o ch jag vill inte ha det förstördt för några barnsligheter från din sida.
Kom ihåg det. "
Det var ett främmande, styggt uttryck i hennes blick då hon såg på honom.
" Ja, du trifs nog — m en jag trifs inte — kom ihåg det, " hon skrattade hårdf, an- strängdt medan hennes läppar skälfde.
Han såg skarpt på henne.
" Du borde blygas, Märta. "
Han tog sin hatt och gick utan att säga henne farväl.
Hon stod kvar som bedöfvad med en kän­ sla af att nu hade allt fallit i stycken.
Nu fanns intet hopp längre.
- 675 - Hon gick och satte sig på spiselhällen.
Där satt hon framåtlutad med händerna tunga i kn äet.
Hon satt där fullkomligt ap atisk, tim­ me efter timme.
Frukostbordet stod som det stod ännu vid middagstiden.
Till slut r este hon sig upp och började läg­ ga hand vid sina vanliga sysslor.
Känslan af bedöfning hade börjat öfvergå i en känsla af att allt var likgiltigt.
Hon satt snart åter på spiselhällen, som förr framåtlutad med händerna tunga i kn äet.
Det led mot t iden för hans hemkomst.
Hon kände som hon skulle sitta så här äfven då.
Hvad han skulle säga, då han ej fann mid­ dagen färdig, det var henne likgiltigt — ho n var på något sätt utanför allt som kunde hända henne.
Så småningom — ju närmare tiden led, betogs hon dock af en nervös oro.
Hon steg upp och började fillredelserna till middagen.
Något af hopp eller rättare något af tro på möjligheten af att allt hopp ej ännu var för- loradt, började röra sig inom h enne.
Hennes rörelser blefvo med ens lättare och mjukare.
Hon tyckte, att då han kom genom dörren skulle hon krypa emot honom och be honom om förlåtelse, be honom ha fördrag med henne ännu en tid, det blef kanske bättre, hon var nog sjuk nu — hon kunde kanske bli frisk, bli den han en gång trott henne vara.
Hennes ögon hade blifvit varma.
Just då kom hon att se ut genom fönstret.
Hon såg dem komma uppe vid s kogsbrynet.
Hon stod gömd bakom gardinen och iakttog dem.
F rö­ ken Aabye var hvitklädd, hon bar sin hatt i handen.
Det var något strålande och starkt öfver henne, där hon kom på stigen.
Hon kände sig så ohjälpligt distanserad, så ohjälpligt misslyckad.
Hon återföll i den känsla af likgiltighet, som nyss haft henne i sitt våld.
Då de kommo in, h älsade han henne, som om ingenting hade händt; han var till och med hjärtligare än vanligt.
(Forts.) Hemlösa barn och barn­ lösa hem.
Goda och kärleksfulla föräldrar önskas åt lilla Anders som är ett år och fyra månader.
Han står alldeles ensam och har ingen som kan ta hand om sig.
För närvarande vistas han på ett barnhem där han, på grund af sitt glada och vän­ liga väsen, är allas älskling.
Vidare upplysningar genom Barnavårdsbyrån i Stock­ h o l m, Tr i e v a l d s g r ä n d 3, 1 tr.
Sydsvenska Kredit A ktiebolagets ställning den 30 Sept.
1917.
Till g Angår: Skulder t 24,000,000: — K.assabehällning 5,457,902:51 Aktiekapital 9,300,000: — Obligationer 16,725,733; 87 Keservfonci Fastigh.
o. inventarier 4,924,998:33 Dispositionsfond £00 000: — 321,852: 21 Reverser mot säkerhet 104,100,316: 21 Pensionsfond Deposit, o. .Kapitalräkn.
79,019,608: 89 Vexlar 55,735 » 658: 25 52,560,000: 60 Sparkasseräkning Kreditiv- och löpande räkningar 19,355,079:28 Giro o. löpande räkn.
29,694,752: 98 Hos inhemska banker 1,049,831: 02!
Fostremissväxelräkning 6,123,033:70 » utland s ka banker 11,107,221: 12 Till inhemska banker 6,864,180: 19 » utländska banker 2,916^034:01 A andra räkningar ... 10,120,357:36 Af uti.
banker insatta 1,623,257: 03 A andra räkningar ... 15,654,377: 84 Kronor 228,577,097:45 XSVA Kronor 228,577,097:45 WERMLÀNDS-TIDN1NGEN Etabl.
1850 Karlstad Etabl.
185C Rikstelefon namnanrop Länttldningen Virmland« 1 V2 kkp.
kornflingor Va liter vatten 1 V2 liter mjölk 1 tsk.
salt 2 tsk.
socker 100 gram katrinplommon.
B e r e d n i n g: Kornflingorna ko­ kas 10 minuter i vatten.
Mjölken kokas upp och tillsättes jämte sock­ ret och saltet.
Soppan får ytter­ ligare koka i tio minuter, hvaref- ter den passeras, och plommonen, som kokats för sig i litet vatten.
mndm dtiylign tidning Q AHNS ÄKTA ASEPTINTVÅL OCH BORLANOLINTVÅL brynta löken och persiljan.
Ser­ jjiimiimiiiiimiiiiiiiiiiiimiiim iiiiiiiiiiiitiiiiiiiiiiiiiiiiiiiuiiiiH veras som frukosträtt med nykokt 0 skalad potatis.
K å l r ö t t e r fy l l d a m e d r i s (f. 6 pers.).
3 medelstora kålröt­ ter, vatten, salt.
T i l l f y l l n i n g: 150 gr. ri s­ gryn, 6 del.
vatten, 1 del.
tjock grädde, 1 msk.
finhackad persilja, 1 msk.
smör (20 gr.), 1 ägg, salt.
soja, närsalt.
T i l l s t e k n i n g: 3 msk.
sm ör (60 gr.), 2 tsk.
socker, kålrotspad.
B e r e d n i n g: Kålrötterna s köl­ jas, borstas väl rena, skalas med tjocka skal och kokas i saltadt vat­ ten, tills en vispsticka går lätt ige­ nom dem.
De upptagas och få af- rinna väl på en duk.
Ett lock skäres ut i kålrötterna som urhål- kas väl uppifrån.
De fyllas med det kokta råset, locket pålägges och rötterna ombindas med snöre, förut doppadt i kokande vatten.
Smöret brynes i en järnkastrull, rötterna iläggas, beströs med sockret Och brynas vackert, spädas med kålspa­ det och få sakta steka 1 — 1 V2 tim. hvarunder de ofta ösas öfver.
De uppläggas på varmt fat, snöret klip- pes bort och såsen hälles öfver dem.
De garneras med innanmätet i kål­ rötterna, som brynts väl 1 smör samt persilja och serveras med potatis och af redd sås, beredd af kålspadet.
T i l l f yl l n i n g e n s k ö l j a s o c h skållas risgrynen samt kokas mjuka 1 vattnet.
Mot slutet af kokningen spädes med grädden.
Gröten upp- hälles och får kallna.
Persiljan hackas, fräses i smöret och iblan­ das tillika med det uppvispade äg­ get.
Sist afsmakas massan med salt, soja och närsalt.
I FERHOL I = är det kraftigast aptitgifvande = och mest stärkande af alla mo~ = derna organiska järnpreparat.
I Synnerligen lättsmält fördra- I ges det af den ömtåligaste I mage.
Vid blodbrist och svag- 1 het af största verkan.
Dess an- = genäma smak gör att det med = lätthet tages nf siväl barn som I vuxna.
I Tillverkas 6 = APOTEKET VASENS DRÖS- I HAMDELS LABORATORIUM, I STOCKHOLM.
1 Originalflaskor om 600 i gram.
Pris Kronor 3. — c $ &gt; ^sco \ \ e leint-Extraet Ansikts-erhme Jlagelv ätten = = = = = = = = = I \ I l användes af affa som vifja vårda oeß försköna sin ßy.
6rßätfes i 1 ?arfym- &amp; Tte- mikafieaffärer.
ßa 7îlascottefa6riRen, TRatmö.
Det bör ej vara I BILLIGT!
- Finne« i tili apotek - BILLIGT!
\ damerna obekant att man med G o o d a- Jästmjöl når det bästa resultatet vid små- bak.
Säljes i burkar à 15, 25 och 50 öre.
Elegant kemiskt tvättad o. präs- sad blir Eder kostym, klänning, kappa eller överrock, om densam­ ma insändes till ärgryfe Kemiska [Tuätf- Färgeri Göteborg, X Handelsaktiebolaget S ten S jögren &amp; Co Prima Engelska - a.-B, Antracit, Hushållskol och Koks ständigt p &amp; lage r till lägsta dagspriser.
• cocosoljetvälar i stän ger, Î F ä r s e r a d t k å l h u f v u d (f.
• tillverkas fortfarande och | 6 pers.).
1 stort kålhufvud, vatten, salt.
• - äro af god kvalitet.
- I K ö t t f ä r s: 4 h g.
b e n f r i t t o x ­ lift K hmhl-i Tel. Allm.
och Riks Namnanrop: L avens Kolimport.
A kött, 1 hg.
benfritt kalf- eller svin- kött, 50 gr. späck, 2 tsk.
salt (10 17 9 147 9 GOO kr, skola utlottas å 1889 Den till hårdt skum slagna grädden gr.), 1 ägg, 1 del.
stötta skorpor, års Stockholms Teater-premier-obliga- blandas i försiktigt och såsen af- 4 — 5 del.
grädde eller mjölk.
tioner.
Dragning den 1 nov.
och smakas med kryddorna.
' Slås öfver T i l l s t e k n i n g: 80 gr. flottyr, är högsta vinsten sönderskuren hummer eller kräftskär- 50 gr. späck, i en storskifva, " 1 lit.
Redigerad af tar.
buljong eller vatten.
10,000 I«-.
Beredning: Kålhufvudet på- E LISABETH O STMAN- S UNDSTRAND A p p e l c h a r l o t t e (f.
6 p e r s.)
.
sättes Foi » endast fct ».
1s50 KRtSS i kokande vatten och får Inneh.
af Elisabeth östmans Hus­ 6 st. mandelbröd, 1 hg.
smält smör koka tills det är mjukt.
Det upp-1 erhålles kontrakt med ensam vinst- Tänker ni på rätt å en obligation; för kr.
5: — å (100 gr.), 1 hg.
strösocker.
tages genast och får rinna af på en ' moderskurs i Stockholm.
fyra st.; och för !kr.
1 0: — å tio Obli­ Ä p p e l k o m p o t t: 1 0 0 g r.
s o c ­ duk.
De yttre gröna bladen bort­ FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR ker, gationer, portofritt.
Dragningslista 2 del.
vatten, 1V2 lit.
goda tagas och hufvudet urholkas uppifrån VECKAN 14 — 20 OKT.
1917. gratis.
Numren i detta ovanligt syrliga äpplen, 1 msk.
citronsaft: Färsen bsredes som vanligt och bör fördelaktiga lotteri äro starkt efter­ vara ganska lös.
Kålhufvudet fyl­ SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ eller ättika.
T i l l f o r m e n: V 2 m s k.
s m ö r les med färsen (men ej för fullt, ty så läs lör all del först Manuel frågade.
Skynda på så Ni hinner bord; laxrulader med skarpsås; ägg; med.
Beställningar insändas till färsen höjer sig under kokningen) Schnitzers roliga bok mjölk; kaffe eller te med korint- (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: E n k o p p a r - e l l e r i öfve rtäckes med några stora kålblad, kaka.
Middag: Kokt hummer OBLIGATIONS-KONTORET, Stora Ny­ méd kall hummersås; stekt hare med bleckform smörjes med kallt smör ombindes med fint segelgarn och bry­ gatan 19, Malmö.
brynt potatis och saiader; äppelchar- och beströs med stötta skorpor.
Brö­ nes väl i het flottyr.
o Det lägges den klyfvas längsefter, doppas i det därefter i en kastrull, på späckskif- lotte med vanilj sås.
Våra anteckningar om varandra.
MANDAG.
Frukost: Smörgås­ smälta smöret och vändas i sockret.
van, tillika med den kål, som sku­ Där har j a g ordet, där har min bord; haf regrynsgröt med mjölk; Formen beklädes med brödskifvor, rits ur hufvudet, den kokande bul­ lr u_ ord et, och där får Nr veta åt­ stekt sill med grädde och lök; kaffe fylles med äppelkompotten, och res­ jongen spädes på och får sakta eller te.
Middag: Sjömans biff; ten af brödskifvorna lägges öfver koka med tätt slutet lock omkring skilligt som kan ha stort inflytande På bok­ « I N S T R U M E N T som lock.
Puddingen gräddas omkr. 2 tim. eller tills färsen är färdig, på äktenskapsmarknaden.
rabarber kräm med mjölk.
TISDAG.
Frukost: Smörgås­ V2 tim. i ordinär ugnsvärme, upp- hvilket pröfvas med en vispkvist.
marknaden har det redan va.rib s tort: • • och två X Endast prima och .väl juste- bord; hafremj öls välling med frukt­ stjälpes och serveras varm med va­ Kålhufvudet lägges på rundt fat, 42:000 ex. i Tyskland garneras med den utskurna kålen svenska upplagor utgångna på mindre X rade: Gitarrer, mandoliner, gi- komp ott; ägg; kaffe eller te.
M i d- niljsås eller vispad grädde.
än 3 veckor.
Den 3: e är redan Till äppelkompotten kokas av sock­ och med små köttbullar af den färs, X tarrmandoliner, gitarr lut or, vio- d a g (vegetarisk): Kålrötter, fyllda med ris samt potatis; soppa på ret och vattnet en klar lag som får som ej rymts i hufvudet.
Serveras utkommen på Lars Hökerbergs för­ • liner, violonceller, cittror, kon- lag.
kallna, äpplena sköljas, torkas, ska­ med afredd sås, beredd af spadet.
• sertinor, dragspel, flöjter, kla- torra körsbär med rågskorpor.
• rinetter, mässingsinstrument, ONSDAG.
Frukost: Smörgås­ las tunt, skäras i 6 — 8 delar, allt­ Brudutstyrslar • sextetter af förstklassig svensk bord; stekt bräckkorf med potatis; efter storleken och kärnhusen bort­ såväl enkla som finare, samt Dam- tagas.
Äpplena läggas, allteftersom X och böhmisk tillverkning, trum- m j ö l k; k af f e e l l e r t e.
Middag: och barnunderkläder ständigt på X mor, fodral, strängar och öf- Jordärtskockspuré med rostadt bröd; de skäras sönder i 1 V2 lit, vatten lager i En­ X riga tillbehör.
Triumphonecr kromgädda med smör och peppar- tillsatt med 2 msk.
ättika.
dast så många äppelklyftor som få rot samt potatis.
Helsingborgs L inneutstvrselaffär, Malmö • (talapparater och ljudskifvor TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ rum på ytan af sockerlagen, upp­ • med frälsningsarméstycken.
Kikstel.
48 12. bord; omelett med fiskstufning (res­ tagas i sänder, få rinna af på duk, • Orglar från främsta fabriker.
ter från onsdag); mjölk; kaffe eller läggas i sockerlagen och få koka X Hög rabatt vid extra kontant te.
Middag: Färsk ärtsoppa; nätt och jämt mjuka, hvilket pröfva-s X köp af orglar.
N: r 266.
Tacksam för ett råd hur med en vispkvist.
ugnspannkaka med sylt.
armsvett skall behandlas, som nu FREDAG.
Frukost: Smörgås­ medför obehag för min omgifning.
bord; haf rem öls j välling; stekt färsk S t e k t s i l l m e d g r ä d d e o c h Prenumerant.
strömming med potatis; mjölk; kaffe lök (f. 6 pers.).
2 stora, salta sil­ Första - villkoret för att bli af med eller te.
Middag: Färseradt kål- lar, 1 msk.
mjöl (10 gr.), 2 msk.
armsvett är omsorgsfull renlighet.
!
Östermalmsgatan 2 4 och 26, S tockholm 5.?
hufvud; appels oppa.
stötta skorpor, 2 msk.
smör (40 gr.), Således upprepade tvättningar^ —, ' A vi PILLERr * ?ÏA; Telefoner: R iks S 5 8I, Allm.
6 3 72. i LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ 1 Va del.
tjock grädde.
minst morgon och kväll — med ljumt T i l l g a r n e r i n g: 1 t s o r p o r - vatten, tillsatt med litet ättika eller bord; uppstekt pannkaka (rester från • Filial: 8.
Allégat.
9, Göteborg.
R ikst.
7376 • t o r s d a g); m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d ­ tug.
lök, 1 msk.
smör (20 gr.).
o a \ ?agh«t » borax.
Noggrann torkning och se­ B e r e d n i n g: S i l l e n u r t a g e s o c h dan pudring med talkpulver, till­ dag: Stekt färsk sill med potatis­ * W«s&gt;a » sfcräng- I • • _ R ikt illustrerad varukatalog, • mos; nyponkräm med mjölk.
får ligga i rikligt med vatten 24 satt med pulvriserad violrot.
Det fsiRf ' • innehållande fullständiga varu- • tim., hvarunder vattnet bytes 2 gån­ närmaste underplagget bör aldrig an­ • o. prisuppgifter, sändes på be- • ger.
Skinnet afdrages, hvarefter sil­ vändas två dagar å rad.
— Ett t len f ' läkes, rygg bene t jämte alla små- a n n a t L e d e 1 m o t a r m s v e t t RECEPT: Ä.©.
TOÅSMÄCSA.STOS.kwolm I X gäran gratis och franko.
ben borttagas och sillen jinklappas är en löisning af 120 gr. eau de psflömsw ^-VESTERBERG.
••••••••••••••• * ••••••••••••••••••• * •• K a l l h u m m e r s å s (f.
6 p e r s.)
.
1 en fiskhandduk.
Filéerna vändas cologne och 15 gr. belladonnatinkfcur, Skal och rom af 2 humrar, 2 msk.
i en blandning af mjölet och de som användes till tvättning, hvar­ smör (40 gr.), 1 msk.
vinägre, 2 stötta skorporna, stekas vackert gul­ efter pudras som of van.
msk.
fin matolja, 2 del.
tjock bruna på båda sidor och uppläggas N: r 267.
Jag är alldeles luden på varmt serveringsfat.
Pannan vis­ öfver hela ansiktet, ej blott s. k. grädde, salt, socker, paprika.
B e r e d n i n g: S k a l e n, r o m m e n, pas ur med grädden och såsen får skägg vårt or utan långt fjun.
Har Löken skalas, skäres försökt flera af de annonserade hår- fettet af hummern och smöret stö­ ett uppkok.
F OTOGRAFISKA M AGASIN tas i stenmortel till en fin massa, 1 tunna skifvor och brynes väl i borttagningsmedlen men utan resul­ som passeras genom hårsikt och vri- smöret; härtill användes en särskild tat.
Som jag får lida mycket af 15 DROTTHIHGGATÂÏ1 IS des genom muslin.
I den passerade panna.
Sillen upplägges på varmt jämnåriga för mitt » skägg », så vore STOCKHOLM.
massan tillsättes vinägern och mat- ' serveringsfat, såsen hälles öfver och jag tacksam för ett godt råd.
FRAMKALLAR- KOPIERAR - FÖR: STORAR garneras med den oljan litet i sänder, under rörning.
anrättningen Förtviflad 21-åring.
Något permanent botemedel kan ej utlofvas utan måste det upprepas vid • • • • • • • • • D D D D a a O C I D D Q D D D D a a D D a a D D behof.
— En pasta göres af svaf- velbarium 90 gr., vatten 360 gr. 0 VOLTA ELEKTRISKA VARMEAPPARATER O • tillika med så mycket pulvriserad stärkelse att det blir en tjock gröt, som anbringas på åsyftadt ställe • ~ g ö r a h u s m o d e r s y s s l a n • och borttages när den torkat, då • (fik Jätt och angenäm till IDUN kunna erhållas hos hrr bokhandlare eller • håren följa med.
N: r 268.
Genom en sjukdom har direkt från IDUNS EXPEDITION, mot likvid i post- mitt ansikte beröfvats allt hull, så att • mitt utseende därigenom blifvit anvisning, till följande priser: alldeles förändradt.
Finnes någon Röd pärm, med guldtryck till " Idun " Kr.
1: 75 + porto 40 öre £ verklig bot därför?
Vore mycket tacksam att bli hjälpt.
Inga.
Röd eller grö n p ärm till " Iduns Roman­ Ni måste först bli frisk och föra en bibliotek " » 0:50 + » 10 „ • gödande diet, så att ansiktet har möjlighet att bli fylligt.
Under ti­ g ULVSUNOA P R S TOCKHOLM - Röd eller grön pärm till ' Iduns Hjälp­ kan ni massera med följande reda ' » 0:50 + » 10, • den Massagesalfva för mager­ Samtliga tre pärmar &gt; 2:75 + * 40 » het: Tannin Va gr., lanolin 30 gr., P Besök ifän utställning Birger Jarlsgatan ZI.
söt mandelolja 20 .gr.
Lanolinnet och oljan smältas i ett kärl stående KÖKSALMANACK g-i-f-t-e-r-m-å-1, Min f ru och jag MUSIK- IDUNS SKÖNHETS- INSTITUT.
r PfiÔSPHfr WNERCOm!
Frälsningsarméns H andelsdepartement, i BENNO BECKEMÅNS PARMAR • • • • • 1 v - _ 7 » 1 elektriska aktiebolaget • • • • • • • • ••••••••••••••••••••••••••••cranc S - 5 / 6 -
N: r 273.
Finnes något medel mot röd näsa?
Har ondt däraf inte blott på vintern utan äfven på sommaren och har stundom en obehaglig hetta i näsan.
Undrar om jag har frost i den eller hvad det kan vara?
Är det kanske bäst att söka läkare?
» Olycklig ».
Såvida er näsa är röd af frost, bör ni om aftonen badda den med hett vatten och sedan smörja in.
Är den med h y d r o z o n s a 1 v a. det ändra orsaker bör ni först och främst vara noga med er diet och ej förtära något hetsigt hvarken i mat eller dryck, taga daglig motion i friska luften och undvika förstopp­ ning och för hårdt åtsittande kläder.
I - l ä r e t t M e d e l m ot r ö d n äs a: Salmiak 4 gr., garisyra 2 gr., gly­ cerin 56 gr., rosenvatten ' 84 g r. Om­ slag af vadd doppade i lösningen anbringas om natten tills bättring inträder.
För att om dagen dölja det röda på näsan kan den smörjas med något fett och lätt pudras.
Blir ni ej Bättre är bäst rådfråga lä- i kokande vatten.
När blandningen bestrykes de med lika delar va­ kallnat iröres tanninen.
Massagen se lin och salicyrsyra, som sker bäst om aftonen efter tvättning får sitta på en stund, hvarefter de med varmt vatten, alltid uppåt och svarta prickarna lättare tryckes ut.
— iE !r hy blir slätare och finare af att utåt.
N:r 269.
Hvad är att göra emot om aftonen efter tvättning massera munsår ofvanpå läppen?
De upp­ den med någon god huderème.
På dyka som brännblåsor, kännes obe­ morgonen kan ni lätt pudra ansiktet hagligt och är rysligt vanprydande.
och af torka det efteråt med sämsk­ Tyckas ej härröra hvarken fiån för­ skinn.
kylning eller dålig mage.
Huru före­ komma dem, då läppen börjar hetta och blossa upp och huru påskynda läkningen, som tar minst 14 dagar och gärna efterlämnar en brun fläck å det späda skinnet?
Bröllopsgast.
Så fort ni känner en aning af bör­ jan till munsår, skall ni fukta en bit alun och därmed stryka läppen.
Detta upprepas några gånger i tim­ men.
I de flesta fall försvinner munsåret eller ock blir det obetyd­ ligt.
För att påskynda läkningen, sedan såret skorpat sig, använder ni zinksalva eller borvaselin.
N:r 270.
Tacksam få veta hur jag själf utan hjälp af massös skall kunna taga bort » bröst » på ryggen.
Ar ej annars för fet, utom just på ryggen.
— 2) " Vore också glad ^få reda på » m edel mot blankhet i ansik­ tet — jag » skiner » särskilt^ efter sedan jag tvättat mig.
" Vill ej gärna an­ vända ' puder.
Fru Cissi.
1) Månne ni kan vara för hårdt snörd?
Jag nästan misstänker det eftersom er rygg får den omnämnda fasonen.
Annars vet jag ingen an­ nan hjälp än gymnastik; och massage.
— 2) Det blanka i ansiktet döl- jes bäst med puder, hvilket ej är skadligt, såvida det ej innehåller några skadliga mineraler.
, Enkelt puder af ris eller talk skadar inte, men torka alltid med sämskskinn efter pudringen, så att ansiktet ej ser pudradt ut.
Om ni ar alldeles emot puder, så torka ansiktet emellanåt endast med mjukt sämskskinn.
Det hjälper för en stund.
N:r 271.
Då jag under sommaren vistades på landet gick jag barhuf- vad och utan vantar med påföljd att jag blef ytterst solbränd.
Jag har en månad bshandlat panna och hän­ der med citron, men koppaxfärgen förblir oförändrad.
Finnes något me­ del att återfå min vackra hvita hud på dessa ställen?
Gurkmjölk har jag sett rekommenderas, men kan den få köpas?
Olga.
M o t s t a r k s o l b r ä n n a: Lano­ lin 20 gr.,, vaselin 20 gr., vätesuper- oxid 10 gr. — Salvan gnides öfver de solbrända delarna om aftonen efter tvättning med ljumt vatten; aft orkas på morgonen med renad vadd.
Var mycket noga med att salvan ej kommer åt ögonbryn, ögonhår eller håret,, ty den är starkt blekandei.
Efter sex dagar göres uppehåll, såjaitt skinnet ej tar skada.
— Gurkmjölk är lenande och blekande för hyn.
Se beskrifning därpå i svaret på frågan 231 i n:r 28.
N: r 272.
Hvad göra vid hy, som på några ställen blifvit grof på grund af uttagna pormaskar?
Huden air mycket fet.
Var god upprepa med­ let mot pormaskar.
B — m.
Håll huden omsorgsfullt ren med gunrdlig tvättning h var je afton i varmt vatten och tvål.
Tvätta sedan de s. k. pormaskarna med sprit eller eau de cologne (renad vadd) tryck därpå ut den svarta pricken med vadd doppad i sprit.
Skulle ponnaska.rna visa sig alltför envisa N: r 274.
1) Snälla Skönhetsdok­ torn!
Som jag antagligen ömkylt min näsa och öfre delen af kin­ derna, vore jag tacksam för ett- verksamt och för hyn oskadligt me­ del.
Så fort det blir kyligt i väd­ ret känns näsan något kall, och då jag kommer in hettar den.
Den blir lätt vid kallare väder litet röd- blå.
— 2) Finnes det något medel att mildra för stark ansiktsfärg?
Är det nödvändigt att föra diet och i så fall hurudan?
Alldeles ny prenumerant.
1) Se föregående svar.
— 2) Na­ turligtvis är det viktigt att und­ vika alltför stark mat och dryck samt för öfrigt sköta er förståndigt Se föregående svar.
Ansiktsmassage skadar el heller, eftersom den befor­ drar hudens verksamhet.
N: r 275.
1) Hvar finns medel mot röd näsa?
och 2) h Var finns medel att få tjockt hår?
» Tacksam. » Se svaret på frågan 273 i detta nummer.
— 2) S t i m u l e r a n d e hårvatten.
Ammoniak 15 gr., renad sprit 2 V2 d el.
svafvelblomma 7 gr., fosforsyrad kalk 7 gr., kina- barktinktur 15 gr., glycerin 60 gr.
Låt utföra receptet på apoteket.
Dry- pes öfver håret och masseras in i hårbottnen.
N: r 276.
Vore mycket tacksam om jag kunde få upplysning hvar man får köpa valnöts blad eller valnöts­ skal, och hur mycket som behöfs till dek okten?
NannaS.
Brukar finnas på apotek i Stock­ holm, t. ex.
Hvita Björn.
Valnöt­ skal tar man själf reda på då man använder valnötter.
Gör hellre de- kokten för stark än ' tvärt om, ty den kan spädas ut med kokt vatten om den befinnes för stark i färgen, hvil­ ket pröfvas på afkammadt hår.
— Obs.
Oaktadt ni sände porto, # bes varas er fråga endast så här, ej i bref.
N: r 277.
Snälla fru Skönhetsdok­ torn, säg hur jag skall få en varak­ tig vacker mörkbrun färg på mitt hår som är rödt.
Har försökt med henna och indigo, men färgen blir ej naturlig och den färgar af sig.
Lisen.
Sällan ser färgadt hår riktigt na­ t u rl i gt u t-.
H ä r e t t a n n a t M e d e l att få brunt hår.
Det blir dju­ pare i färgen ju oftare det använ­ des o ch göres helt enkelt af potatis­ skal, som kokas i vatten i en järngryta tills de bli mjuka.
Vattnet fråns ilas, och då det är kallt anbringas det på håret, som genom- fuktas därmed.
Men liksom alla färgmedel färgar det skinnet, så att om fläckar uppstår i pannan eller där håret är benadt, måste de af- lägsnas innan de torka.
Om håret; får torka i solen antar det en dju­ pare färg.
N: r 278.
Jag har rikt, kastanje- brunt af naturen något lockigt hår.
Vill helst sköta det själf.
Men hvar med skall jag tvätta det?
Har användt såpsprit, men tycker att håret blir sträft och stripigt däraf.
Dock har det inte anlag för att vara för fett.
Finnes det något medel, som gör håret mjukt och liksom hjälper till att göra det yfvigt?
Resi.
•Såpsprit gör ej håret sträfvare än det är förut, men naturligtvis skall håret noga sköljas efteråt med li­ tet ättika i första sköljvattnet, och sedan det väl är torrt, måste något pomada ingnidas i själf va hår bott­ nen.
Om ni ej vill använda såp­ sprit så tag vanlig tvål och tillsätt vattnet med en matsked borax; an­ nars samma behandling.
Både bo­ raxen och ingnidningen efteråt med pomada bidrar att göra håret mjukt.
Fru Skönhetsdoktorn.
•JKS ©eutfcfye i * - ä tm " ^luélanö!
riiii Sil: Die Heimat fordert die Sammlung aller vaterländischen Kräfte 1 Zeichnet die 7.
Kriegsanleihe!
i;::;;: S !Î !î:î sin lÄ iSI!
ÊÉ m m Iii:::::!
iüiiü 11 iHK::::::::::: Ii - 677 - JSTEINWAY ENSAMASENTUK,: IX- \ DHOI,nS PL4NOMAGJVSIN STOCKHOLM ° JAKOBSBERG^SATAlsr: 39.
FEMTE HJULET.
Skiss af Gustaf Svensson.
(Forts.) Se så, hoj och hå!
Statt upp du som sofver!
skrek bondsonen, ristade honom med ett fast grepp i byxbaken och rullade honom där­ efter ett halft hvarf rund t, h var vid ett djupt krossår i pannan kom i dagen.
Oj anna mej då, fy sä fasligt.
.
jämrade sig kvinnan och ställde en ängslig fråga till.
brodern: Är (han död, Manfred, säj?
Död, din sjåpagås, när den sju- sofvaren snusar och snarkar som en besatt!
Hon framtog då ur barmen sin nymanglade ' lommeduk », doppade den försiktigt där dikesvattnet glänste klarast och rengjorde såret så godt sig göra lät, ej förglömmande att därefter ta ett resolut och välbehöf- ligt tag om nosen på sin skyddsling, under tiden som Manfred småhoppa- de och storgrälade.
Nu är det väl bra?
Är du inte färdig än?
Ah, men drag — nu är det väl bra för tusan hakar!
Skall du nu tvätta trynet pån också?
Tror du han ska på bal?
Vilma, tänk på platsen på torget!
Men Vilma hörde inte på det örat nu.
Hon hade istället observerat ett klirrande ljud, när brodern vändt " sofvaren på rygg.
Hon uppknäpte hans spritdränkta, stinkande kavaj o&lt;ch hen nes aningar besannades.
Frag­ menten af en i barmen instucken, söndertrasad butelj blefvo synliga och brännvinsettiketten låg så or­ dentligt på sin plats, som ett rock­ monogram, färdigt till fastsyning.
Knäpp opp väst och skjorta på ' n, Manfred, och se efter om några skärfvor inträngt i kroppen i Manfred lade sig snällt på knä och sade med en röst, som skarpt kon­ trasterade mot den ödmjuka kropps­ ställningen: Billioner små söta.
.
.
Det är väl så godt först som sist att man lyfter ner säckarna och in­ rättar vagnen till ett operationsbord, för med mindre får inte det här trasslet siuta.
Så knäppte han opp västen ocli, samtidigt knäppte Färnkvist opp ögonen.
Opp Färnkvist, opp och fläta stolsitsar får du pängar till brännvin i - Tyst du.
bannade Vilma, du spot­ tar inte själf i glaset och Färn­ kvist vet mer af lifvet än du, fars- och morsgris där.
fast _ lite kafvat i dina nya smorläderstöflar.
Men som lifvets eo-endomliga lag är, att allvarsord sä l ' an fastna där de nödvändigast behöfts, fortsatte Manfred — » dén obarmhärtige sama­ riten » som Vilma kallade honom — att gäckas med stackaren: Opp Färnkvist,.
opp nu och var inte olyckligt kär längre, ty nu är det ' slut mellan Karna och iSven.
Yrvakne Färnkvist gjorde stora ögon, men ~ ännu större blefvo de när en örfil daskade ned på Man­ freds brÖdsvullna kind, hvilken lik­ väl icke blef så röd som någon af Vilmas.
Jag önskar a ' .t Färnkvist i denna stund varit min storebror och inte du; för honom skulle jag inte skäm­ mas häll len så mycket som för dej!
När solen skall till att gå opj&gt;, då galer du som en kaxig tuppkyckling, men låsa lagårsdörrn en mörk höst­ kväll — det skall någon af oss andra göra.
Hvad är det frågan om?
stammade Färnkvist och sökte resa sig, men var alltför styf i sina leder.
Hjälp Färnkvist tik lasset, vi ska ändå " förbi lasarettet, kommenderade den v il je kraftiga bondtösen, med en myndighet som vore hon fem år äldre och in le yngre än brodern.
En bra karl reder sig själf, sa Manfred me ' lan sammanbitna tänder, ty man skall veta hvad som brände på kinden.
Men när han åsett Vilmas frukt­ lösa bemödanden att bringa Färn­ kvist på rätt köl och när han tänkte på hvad tar eller mor skulle säga om de hade sett denna situation, då brände något på andra kinden också, men den örfilen måtte ha kommit inifrån.
.
.
Vänta, Vilma, så skall jag ta krä­ ket 1 Vas ter by p^et var nu också något, mera vaken än förut, och lian hade
Villafastighet till salu.
I vackert samhälle, 20 min., resa fr. Stockholm, säljes vinter­ bonad villa om 7 rum och kök, 2 glasverandor, 2 kallrum, ce­ mentkällare, tvättstuga, vatten och aflopp, jämte tillhörande ' ' stuga om 1 rum och kök samt uthus.
Stor, vackert ordnad •tomt med löf- och barrträd samt frukt- o. köksträdgård.
Elektr.
ljus under indragning i sam­ hället.
Vackert friskt läge nära station.
Låga skatter I G-oda försäljningsvillkor!
Fastigheten« synnerligen lämplig till pensio­ nat eller hvilohem, som förut ej finnes å platsen.
Reflekt.
tor de svara under märk©.
» Gynnsamt tillfälle, 25,000 », I duns exp.
f. v. b. en egendomlig sorts ambition, som han inte - sålde för pengar.
Låt » kräket ligga där han ligger och tack för det ni gjort och offra inga pärlor ät svin.
.
.
Om jag- varit mera vaken hade ni sluppit allt besvär.
_ Nu skall inte Färnkvist som är en belefvad karl, vara lika dum som bror min, utan tag honom nu snällt om halsen, så skall jag bädda under tiden.
Därmed sprang hon före och » bäd­ dade », d .v.
s. sparkade, vred och bultade på .potatissäckarna.
Och efter mänga om och men (och ett himmelskriande antal förlorade torgplatser) låg korgmakarn snart på en alls icke oäfven bädd, ty en god vilja och kärleksfulla händer kunna förvandla potatissäckar till halmbolstrar; — och ejderdun hade aldrig varit Färakvists passion.
Under tiden, som den af sorg, Jsprit och armod slagne mannen låg och gaf snibben af tösens axelschal, det enda han kunde uppfatta, _ sina tack­ samma sidoblickar, satte sig den pro­ visoriska ambulansen igång, medan Vilma stötte sin bror i sidan och yttrade med tjock röst: Du är för­ stås ond för det — det där.
.
.
men du är också sä elak och tanklös att man kan skära det i skifvor, och inte var det Färakvists fel att du haft tandvärk i natt och att kaffet var lite klent i morgse.
Förlåt min häftighet i alla fall; du vet att jag håller på och stickar dej tjocka vintervantar.
.
.
Då log Manfred bredt och sade med en sträng röst, som inte rik­ tigt harmonierade med utseendet: Dom stackars rättslösa kvinnfolks­ mänskorna.
.
.
örfilar ger dom men dom ska aldrig ha tillbaka.
Denna logik tilltalade naturligtvis Vilma, som småskrattande slog sin bror på axeln och yttrade, efter att först ha öfvertygat sig om att Färn­ kvist låg försänkt i djup sömn: Hör du Manne, som kan alla visor i världen, hågar du den där lustiga » Västerbyvisan » om snåljeppen Ståhl, — Färakvists nagel i ögat — den där visan som han sen lär ha fått lidit så mycket för, som du vet?
Manne sånghostade ett tag, ty nu var kinden vid normal temperatur och bland sina fel räknade han icke med rätta, långsinthet.
Om du börjar kommer jag bckså på ' n och det är ju så ' odrägligt långt till staden, uppmuntrade Vilma.
Muntert klingade » Västerbyvisan » medan den i jämnt mak lunkande Bläsan förde dem framåt emot nya, ständigt skiftande, men alltid lika svenskt vackra naturscenerier i sen­ sommarens fägring med morgonens gryende dager och daggpärlor glän­ sande öfverallt.
Färnkvist som oupphörligen vaknat och slumrat, vaknade slutligen med ett uns klarare medvetande än förr FOR EN ORDENTLIG, pålitlig en­ samjungfru, kunnig i bak., tvätt m. m.
finnes plats i 2 personers hus­ håll på landet.
Adr.
Friherrinnan A. Fägerskiöld, Stora Liden, iSköfde.
Bildad, engelsk dam Vid Vadstena hospital Nääs-stiftelsen.
Hustöreståndarinneliefattningen vid August Abrahamsons Stiftelse Nääs, är ledig från den 15 instun­ dande november på grund af nuva­ rande föreståndarinnans giftermål.
Löneförmåner: kontant begynnelselön 600 kronor, fri bostad mea värme, elektriskt ljus, tvätt m. m. Ansök­ ningar skola före den 1 nov.
in­ sändas till Direktören vid August Abrahamsons Stiftelse Nääs, Flöda statioç.
Nääs den 1 okt.
1917.
R u r i k H o lm.
behöfva nya kläder.
RREA UJVIERERM NU GEATMST RA » Gftnd aldrig originalbetyg ^ utan endast bestyrkta mvmkrlffor när NI svarar p &amp; annons om ledig plats.
BILDAD FLICKA, sparsam, ordentlig och anspråkslös, får omkr. 1 no v. god plats i barnlös tjänstemanna- familj i- Stockholm för att jämte husmodern sköta hemmeit.
Eget rum.
med löneanspråk, rekommenda­ och fann sig då själf liggande på Svar tioner och gärna foto.
till » Arbets­ rygg, inkilad i en fjord, med potar- glädje », Allm.
Tidn.
Kont.
- Stockholm tissäckar som bärg å ömse sidor.
Han såg himlen och huru en och EN DYGTIG Enepike som kan ar- aifnan trädtopp eller gren därstädes beide selvstasndig, faar god Pläds i trollades fram och dök ned bakom liten norsk Familie.
Grosserer O. K. fötterna.
Olsen, Vesselsg.
1, ' Stavanger.
Han visste sig med säkerhet ha legat och sjungit Västerbyvisan högt.
ORDENTLIG flicka, väl kunnig i Plan skulle inte ha tvekat att våga matlagning, samt en barnfröken för hufvudet på detta solklara sakför­ 3 barn få bra platser genast här^ hållande, men förvånades högeligen Stockholm Betygsafskrifter och foto.
öflver att ha kunna komma på en så till fru (Sigrid Bratt, Lidingö.
tokig idé; Västerbyvisan, det värsta af allt.
.
.
BATTRE FLICKA, ej för ung, verkl.
Då hörde han en kvinnlig stämma snäll, anspråkslös, barnkär, önskas och genast slog det honom som en till 2 barn, barntvätt, delvis städn.
blixt att Karna var närvarande och och uppassn.
Svar med rek och foto.
hade hjälpt honom att sjunga, allde­ till » Ej familjemedlem », Iduns exp.
les som förr, när allt var bra och Färnkvist var en skaplig människa 1 G OD T HEM bruk i Bergslagen får som hade sin hjärtans kär och sin duglig hushållsfröken plats, bildad hushållsvan flicka.
Medlem., jungfru framtids lycka som i en liten ask.
Då hörde han en manlig röst, sä­ finnes.
Vid Nya Inack.-byrån, Ja / - kerligen Svens, och svartsjukans pi­ cobs bergsgatan 14, Stockholm.
nande demon öppnade tvärt bröst­ korgen och högg sina klor i röda EN STADGAD arbetsam bättre flicka hjärtat.
Han sökte vrida sig och enkel och ordningsfull, kunnig i kved doft af smärta och sökte och matlagning,; sömnad samt vanl.
stryk­ sökte medicinen, trösten, glömskan, ning önskas att tillsammans med brännvinsbuteljen, men den var omöj­ husmor sköta ett skolhushåll.
Svar märkt ab.
B. », Iduns exp.
f. v. b. lig att finna.
Hufvudet värkte, fordonet och Apotekselev.
frossbrytningar täflade i konsten att skaka, lemmarna kändes tunga som Kvinnlig student erhåller plats på bly, kroppen frös och svettades och apoteket örnen, Stockholm.
Den som brände och det högg och stack i förut tjänstgjort på apotek har före­ skulderbladen.
träde.
iSå kom det något sakta krypande från pannan nedåt vänstra ögat, så Bildad flicka, blef himlen röd som blod och därpå helst sykunnig, erfaren och villig att följde skymning och natt med be­ under äldre värdinnas ledning del­ haglig domning, ty nu slumrade taga i de vid större hushåll i stad Färnkvist åter.
förekommande göromål samt föra Fordonet stannade framför lasa­ hushållets räkenskaper, erhåller god rettsporten, Manfred hoppade ned, plats.
Kokerska, husa och barn­ tryckte på portklappen loch samtalade flicka finnas.
Platsinnehafvare kan med vakten, som nu följde honom påräkna att blifva ansedd som med­ ut och med hans tillhjälp inbar den lem af familjen.
Svar med fotogra­ febersjuke hemlöse till smärtornas, fi, som återsändes, uppgift om ålder, men ock barmhärtighetens helgade anspråk och referenser till » Änke­ hemvist.
man 1917 », under adress, S. Gumselii När Färnkvist sedermera åter vak­ Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. nade upp till några minuters med­ vetande var det ännu en gång scen­ förändring.
Han låg nu mera mjukt än förr och skakningarna hade all­ fullt kompetent och villig att gifva deles upphört.
Han längtade efter att ännu en grundlig undervisning i sitt moders­ gång få höra Karnas röskt, kom så mål kan nu eller senare erhålla ett att tänka på Sven och sökte och par månaders anställning på större herrgård i mellersta Sverige.
Svar famlade efter buteljen.
Men så log han en älskares egois­ torde med uppgift om lönevillkor och tiska löje vid tanken på att Karna referenser sändas till » Hemtrefnad hädanefter var hans och ingen — undervisning » under adress S. Gu­ annans, ty hon hade nu äntligen ms© Iii Annonsbyrå Stockholm * f. v. b. kommit till insikt om att så och inte annorlunde borde det vara.
Och han tänkte, fantiserade om framtiden och kalkylerade: är plats ledig för en öfvers&amp;öterska (Forts.) att tillträda den 1 instundande de­ cember.
Lön 600 kronor med ålder­ tillägg efter 2, 5 och 10 års tjänst jämte naturaförmåner.
Ansökningar åtföljda af vederbörliga betyg in­ sändas före den 20 dennes till Ofverläkaren, Hospitalet, Vadstena.
I Våra små I " slitvargar " H LEDIGA PLATSER BMRNGHRDEROBEN Söker Ni plats på något af den kvinnliga verk- m Illustrerad tidning för barnkläders för- ijj samhe tens områden?
g färdigande.
Dubbelsidig mönsterbilaga gratis till g Kom då ihåg = hvarje nummer.
jj att ett bepröfvadt och at tusen­ tals kvinnliga platssökande m e d Hl Prenumeration verkställes å närmaste post- |jf bästa resultat användt för­ m anstalt eller bokhandel.
Priset är: för 7s år Kr.
jj| faringssätt är att sätta in en Hl 1:60, kvartal 90 öre.
| l i t e n an n o n s i I D U N.
E n K Iduns Expedition, Stockholm.
• platsannons — 10 mm.
stor — kostar endast 2 kr.
50 öre.
Be­ loppet insändes i postanvisning, hvarvid texten lämpligen skrif- ves å postanvisningsblanketten.
- 67ö - PLATSSÖKANDE Maskinritning: &amp; Kopiering.
Privat för damer.
FOR 17-ARS FLICKA, från godt hem, Anmälan året lundt.
önskas plats i bättre familj, att se efter barn eller vara husfrun Ing.
P.
A. WALLER.
behjälplig.
Tacksamt emotses svar Tel. Vasa 3414.
» I.
S. A. », Tranås p. r. TULEOATAN 21.
STOCKHOLM.
UNG FLICKA önskar plats i bättre familj, helst herrgård, att gå frun tillhanda.
Någon lön önskvärd.
jSvar märkt » Familjemedlem », Ljusdal.
inom såväl hemmens som andra UNG BÅTTRE FLICKA från godt kvinnliga arbetsområden kan Ni hem önskar komma i fin familj, helst herrgård som hjälp o. sällskap.
Något kunnig i handarbeten, musi­ erhålla genom att sätta in e n kalisk och barnkär.
önskar anses som familjemedlem.
Svar inom fjor­ annons i IDUN, specialorga­ ton dagar till » Hösten », Ljungskile.
net för kvinnliga platsannonser BÄTTRE 18-ARS FLICKA önskar af alla slag.
plats som sällskap och för att del­ taga i husliga göromål.
Är kunnig En annonsplats — 10 mm.
stor i enklare maclagning och sömnad — kostar endast 2 kr.
50 öre.
För samt finare handarbeten.
Vid lön större annonser beräknas ett pris fästes mindre af seende.
Familjemed­ lem.
Tacksam för svar till » S.
N. », af 25 öre pr mm.
därutöfver.
Box 5, Vinsråker.
UNG FLICKA önskar plats i bättre BILDAD 38 års iru med en snäll 6 års gosse söker plats, helst landet.
Kan familj eller till ensam dam som hjälp och sällskap.
Gärna Göteborg.
Har sy och klippa hvad som helst äf- vensom andra sysslor.
S-var till genomgått slöjd- och hushållsskola, » Godt sätt, språkkunnig », Iduns exp.
samt förut innehaft dylik plats.
Svar till » Familjemedlem », Falköping p. r. Ln Si-aDcrAD arbetsam bättre flicka enkel och ordningsfull, kunnig i LÄRARINNA, kunnig i enklare mat­ matlagning, sömnad samt vanl.
stryk­ lagning och handarbeten, önskar ning önskas att till ammans med hus­ plats i familj under ferierna mot mor sköta ett skolhushåll.
Svar fritt vivre.
Svar tiH » Småländska » " märkt » S.
B. », Iduns exp.
t. v. b. Siäfsjö p. r.
21-ARIG flicka önskar komma i HUSLIG, elementarbildad, undervis­ bättre hem där tillfälle gifves att ningsvan, blekingska önskar plats under skicklig husmoders ledning del­ (helst i stad) som sällskap och taga i ett hems skötande .. Svar hjälp hos ensam dam eller i familj, till » O.
L. » Husmodersskolan Katri­ villig biträda som läxhjälp.
Betyg och rek.
finnas.
Svar till » Ener­ neholm^ gisk 19 år », Karlskrona p. r.
24 ARS bättre landtbrukardotter, (ön­ skar mot fritt vivre och fria resor MOT UNDERVISNING önskar folk- såsom familjemedlem plats i. en fi­ skollärarinna, studentska, flicka, isojm nare familj där jungfru finnes i söker till seminarium eller annat Stockholmstrakten eller söderut.
läroverk, till hjälp och sällskap.
Tacksam för svar till » Norrländskan Delade hushållskostnader.
Svar till Postfack 51, Eket.
E. E. », Töfva p. r '.
BILDAD FLICKA önskar omkr. den 22-ÅRIG FLICKA, ordentlig och hus­ 1 nov.
plats hos ensam helst yngre lig, kunnig i enkel matlagning och dam att med eller utan hjälp sköta bakning, samt van vid mom hus hennes hushåll och på samma gäng förekommande göromål, önskar plats vara hennes sällskap.
Svar till £24 i snäll fam. Svar till » H.
A. », Tors­ hälla p. r. är » Fågelmara p. r.
27-ARIG, FRISK småskollärarinna önr ANSPRÅKSLOS bättre flicka önskar skar under ferien 1 dec. — 15 febr.
plats i familj.
År fullt kunnig i plats som hjälp i hemmet mot fritt husliga göromål samt sömnad. "
Svar vivre.
Svar till » Sörmlandslärarinna » till » Ordentlig », Falköping p. r. Skottes Annonskontor, Stockholm.
VÀRDINNEPLATS önskas hos val- BILDAD, äldre flicka söker plats situerad herre eller dam i Stockholm som husmor eller sällskap, kunnig j af änkefru, väl förfaren i ett or­ Inga löne­ matlagning, handarbete, husliga syss- dentligt hems skötsel.
lor, svar till » A.
M. » Iduns exp.
anspråk, om 18-årig son (studerande) får medfölja.
Svar till » Doktorinna », EXAMINERAD barnsköterska från Iduns exp.
f. v. b.
Hvita Korset, villig och pålitlig, önskar plats i godt hem.
Helst VAR FINN ei S en god och fin dam.
spädbarn.
Svar " till » Syster H. » Sköv­ som på grund af sjukdom eller andra orsaker är i behof af sällskap och de p. r. hjälp till hemmets skötande.
Sök.
23-ÅRIG FLICKA önskar plats i I är 24 år, af god fam., äger ett godt hem att under god husmoders glatt och vänligt sätt, ikunnig i säväl; ledning få lära och deltaga i alla matlagning som sjukvård.
Utm.
ref. inom hemmet förekommande göromål.
gifvas och fordras.
Ben.
svar torde Gärna till prästgård.
Villig hjälpa sändas till » Officersdotter », Iduns till med skrifgöromål om så önskas.
exp.
f. v. b.
Tacksam för svar under sign. » In Hushäilselev.
tresserad 23 », Iduns exp.
flicka, önskar komma ut SOM HUSMODERS verkliga hjälp på Bättre större gärd, i familj eller skola, söker 22-ärig flicka plats.
Är skick­ att en två mån.
tid, fr. midt.
lig i matlagning och bakning, samt för af okt.
få grundligt lära hushåll, för öfrigt i allt, som hör till ett uppläggning och dukning.
Endast hems SKO tände.
Familjemedlem.
de, h vilka verkligt ktinna gifva un­ » 1 nov.
1917 », Iduns exp.
dervisning häri, reflektera på denna EXAMINERAD sjuksköterska frågar annons.
Svar med prisuppgift så om det finnes någon hjärtegod dam fort som möjligt tiH » Elsa », Kristi- eller herre i behof af vård och anstad p. r. sällskap, som ville gifva en själf- försörjande fattig kvinna ett hem Guvernanter, Gymnaster, Barnfröknar och (Sköter­ med en kontant löij och allt fritt.
Hushållsfröknar och Husmors Tacksam för svar under sign. » R.
K. » skor, hjälp.
Bildade flickor från godt hem Kalmar p. r. finnas alltid anmälda.
Platser för­ MEDELALDERb.
själfförsörjande medlas till och från hela Sverige.
sjuksköterska frågar om det fin-r P a 1 m q u i s t C: o, Sthlm.
nes någon barmhärtig äldre dam eller Riks 107 42.
17 Malmskillnadsg.
herre i behof af sällskap och hjälp, helst för en längre tid framåt.
Tack­ sam för svar under sign. » Syster van vid sjukvård, önskar privatvård.
Maja », Kalmar p. r.
Svar till » Allvarlig », Iduns exp.- UNG OCH HURTIG landtbrukardot- jfcltm« svenska! » iuksköterske- ter önskar plats i november, som fören.
Sjuksköterskehem, hushållsfröken eller husmors hjälp Katarinavägen 9 B.
Stockholm.
och sällskap.
Kunnig i handarbe­ Rikstei.
94 27.
Allm 318 97. ten och något sömnad.
Betyg från Filial och sjuksköterskehem Ljusdal, hushållsskola och plats.
Familje­ Riks 24.
Utsänder exam, sjukskö­ medlem.
Svar till » Småländska ».
terskor dygnet om till all slags Va-ssmolösa p. r. sjukvård, vikariat och fasta platser.
TROENDE landtbrukardotter som i flera år på egen hand skött mindre landthushåll önskar plats 1 nov.
eller senare vid större dylikt där till­ önskar plats?
helst på landet.
Kun­ fälle att lära i matlagning gifves.
nig och villig deltaga i «hemsysslor Lön önsKas.
Svar till » 31 år », Iduns och om så behöfves vårda någon exp.
f. v. b. äldre klen person.
Familjemedlem.
UNG, ENKEL flicka, kunnig i så­ Svar till » Arbetsvillig », Allm.
tidn.
väl finare som enklare matlagning, Kont.
Stockholm.
bakn.
samt konserv, önskar pl.
i familj där jungfru finnes.
Är äfven kunnig i sjukvård, trädgårdsskötsel samt sömnad.
Tacksam för svar till » Lugnt sätt », Iduns exp.
f. v. b. vid herrgård eller större 24-ARIG enkel flicka önskar plats sökes plats som skötes rationellt.
Del­ i bättre familj helst i södra Sverige, lantbruk, tagit i trädgårdsskötsel.
Lön önskas är kunnig i husliga göromål samt ej.
Svar för vidare korrespondens handarbete och väfnad.
Tack­ till _ ' K arin Olsson.
Klockaregården, sam för svar inom 8 dagar till » Sig- Lidingö villastad.
rid L. » Åstorp p. r.
Kvinnlig arbetskraft med bästa resultat Troende flicka ilt bildad flicka Mtt lära lan dt bruk EN 27-ARIG flicka önskar plats som som hjälp i hemmet med lättare sysslor.
Fullt pålitlig.
Kunnig i sömnad samt genomgått hushålls­ skola.
Betyg och rek.
finnas.
Svar till » T.
K. » Knypplan eller Allm.
tel. Vasa 81 87.
VAR FINNES det stilla, vänliga hem, däri obemärkt flicka kan få kistas några mån.
fr. 1 nov?
Är van vid hushållsgöromål och villig delta däri, samt om så erfordras betala något.
Svar emotses tacksamt under sign. » Lisa », Iduns expi.
f. v. b.
Professor PATRIK HAGLUNDS Gymnastisk-Ortopadisk-Kirurgiska Privatklinik.
X&gt;ett R.
T.
7025.
Siureg.
62, Stockholm S.
T.
6301 För behandling af stödje- och rörelseorga- aens skador, sjukdomar, deformiteter och funkfionsrubbningar.
Jjoffever an fcyp O Doktor heuman s. SVERIGES S TÖRSTA V ARUMAGASIN - Elektrisk behandling - nervsjukdomar och reumatiska åkommor).
Doktor J. Arvedsons knrs pågår 1 Okt. — 23 Dec.
Oust.
Ad Torg 6 mitt emot katolska kyrkan.
6:TE UPPLAGAN UTKOMMEN PRIS KR.
6: - Södra K. FJ.
its Husmoders- oöi Tjänarinieskola.
medför enl. kungl.
maj: ts medgif- Östgötagatan 24, Stockholm, vande samma komp.
o. rättigheter som en kurs vid Gymn.
Central­ börjar sin.
vinterkurs den 28 okt.
Grundlig och praktisk undervisning institutet.
i allt vad som hör till ett hems skötsel.
Prospekt mot porto.
Kursen 2-årig börjar den 15 sept.
Allm.
Tel. 31001.
Riks Söder 12 (10 — 11 f. m.
Prospekt på begäran gen.
D:r J. Arvedson: adr.
Odeng.
1 Stockholm.
O4oosAaao0a«oMo«MOoeaofli) oooeooasooasaaaMAoooôoea (iooanoooaoooo9ooMO (O ' Observera Gymaastikdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af kvinnr liga elever vid I ALLA HEM!
IDUNS KOKBOK Orientalisk mattutställning i Sjukg ymnastik, Massage och Pedagogisk Gymnastik 0&lt; \ MAIvMÖ &lt; — ' Kungs ports pl.
2, Göteborg.
Tel. 45 46.
(för UMBÄRLIG Kvinnl.
femmånaders Folkhögskolekursen vid iSnnestads Folkhögskola (nära Kristianstad) med början 1 nov.
Elevantal högst 20.
Humanistisk- och språkundervisning, förberedande ' för inträde vid skolköksseminarieir, Ny kurs börjar den 14 sept.
Prosp.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND.
folkskols emmarier, för sjuksköterska utbildning m. m.
Goda förkunska­ per från folkhögskola eller högre jämte bästa rekommendationer önskliga.
Goda undervisningsresurser och inackordering.
Fri platser och statssti- Göteborgs pender åt mindre bemedlade intill 125 kr.
Prosp.
och förfrågningar genom Gymnastiska Institut I Fullständigaste ettåriga kurs i I: S jukgymnastik och Massage Nästa årskurs börjar i Sept.
[Begär utförligt prospekt!
Rektor Yngve Melander, Qnnesiad.
B E N N I N G E H E M S K O L A Adress Strengnäs.
Landthushållskurser med understöd D:r A. KARSTEN Medicinskt Elektricitets-, Ljus- och Röntgeninstitut Kungsgatan 60, STOCKHOLM.
Behandling af r&gt;euTnatisha fôrjtôr èderfu^om Dllyjkyddar&amp;dermed .af S taten pågå från 4 dec. — 4 mars, 7 mars — 7 juni.
Undervisning i allt som till ett hem på landet hör.
Omkr. 15 juni 1918 börjar den sedan 10 är pågående Husmoderskursen.
Vidare upplysning enligt adress som ofvan.
ékftommop D:r ELIN B ECKMANS H ETLUFTSINSTITUT ' EN&gt; Lektioner i Linnesömnad, Saltad ål.
Svan blusav, mtflwhjolov, sftßowtow ocH bavnMSOmf H e t i n f t.
JD I A T E E M I.
M a s s a g e Elever mottagas dagligen 15 sept — 15 dee., 10 jan. — 10 juni.
o. s j u k g y m n a s t i k, iiheumatism, gikt, n e r v s m ä r ­ Karin Egnér.
tor.
vissa ledutgjutningar o. ledstel- R.
T.
35 30.
Sibyllegatan 36.
Stockholm.
A.
T.
21004. heter, frostskador o. börjande ålder­ Saltad, rensad ål användes på samma sätt som färsk, nämligen kokt, stekt domsbrand.
Barnhusgatan 12 .. Kåd- frågn.
— 4.
Riks 105 52.
A.
T. eller i gelé inkokt ål, hvarför ingen bör försumma, detta tillfälle att förse Br.
45 52. sig med förråd af ett så billigt, väl smakande och hållbart födoämne un­ ' vatten för erhållande al der dessa fettbristens tider.
mjuk och kraftig hår- Order emofctages redan nu för leverans under höstmånaderna i fjärdin- I väx t (världsfabrikat).
Pris kr.
4,90 o ch 5,50 gar om c: a 5, 10 och 20 kg.
netto till gällande dagspriser.
af N. O. Sjödin ' + porto.
Försändes di- Pris 60 öre - f- p orto.
j skret.
I Pran ska Parfymmaga- Sändes mot postförskott Telefon: Bl 30 6131.
Telegramadr.
» Anguilla ».
sinet, Hof leverantör, från v Drottni nger.
21.
S t h 1 m.
Ny sång piano: Moderslängtan A.-B.
Svensk Fiskhandel, Malmö.
Sjödins M usikförlag, F agerviksverken.
Mot grått hår oeli mjäll.
Härmed meddelas att det utmärkta och så mycket efterfrågade hårvatt­ net mot grått hår, som förhindrar håraffall och fullständigt borttager mjäll och som i öfver 40 års tid förts i Fanny Gelins Parfymmagasin, Malmtorgsgatan 5 Sthlm, numera fås under adr.
Firma Fanny Grelin, N o rrviken.
Rikstel.
Norr viken 14.
Pris 5: 50 fraktfritt.
^ ' (Mean édmasiM.
^cCéale-cAjèmz dagligen använd gör an- siktshuden mjuk oeh sam­ metslen och är säkert me- del mot nariga, röda ooh _ ™ s pruckna händer.
Pris 2,50.
I Parfym- och Kemikalie affärer.
Levnadstolkningar utarbetas afi skicklig astrolog.
Uppgif födelsedag och år, födelseort namn och fullständig adress samt bifoga 30 öre i frimärken.
Åberopa denna, tidning.
Astrolog Wilh.
Leidner, Strömgatan 10 Kalmar.
Utmärkta organ kunna lätt isärtagas hvarigeriom transport å trapp- och källar­ gångar bekvämt kan försiggå.
Begär prospekt.
annonsering i landsorten Rönneådalens A ktiebolag.
Tel 5 äro följande tidningar: Arvika Tidning.
Avesta: Avesta-Posten.
Arvika: Borlänoe: Borås: Eksjö: Borås Tidning.
Eskilstuna: Eskilsinna-Kuriren.
F a| un: Falu-Kuriren.
Nässjö: Oskarshamn: Skaraborgs Läns Annonsblad.
Sundsvalls-Posten.
Trelleborg: Trelleborgs Allehanda.
Sundsvall: Hedemora: K Tidning.
Stockamöllan.
Tel. 5.
Ett oöfverträffat försköningsmedel för såväl händer som ansikte är Miss prydande hårväxt utrotas med Trlanonpasta utan efterlämnande av märken eller _ rod nad i huden.
Ab.solut ofarligt, luktfritt medel — icke pulver.
Bättre än elektrolytisk beh.
Anv.
dagligen med osviklig framgång i min praktik för iskön- hetsvård vid behandling såväl i ansiktet _ som å kroppen.
Fris Ö kr.
Till landsorten mot post­ förskott, utan ang. av innehåll.
.Råd givas kostnadsfritt och för­ frågningar besvaras omg.
MARIA ENQUIST, Institut för s könhetsvård och plastiska operationer.
Biblioteksgatan 6 — 8, ' Stockholm.
R.
160 68.
A.
226 62.
Barometern. "
meâ Västerbotlens-Kuriren.
Uppsala: Tidningen Upsala.
Den har en underbar verkan att föryngra och försköna genom sin re­ nande verkan å porerna samt sin förmåga att göra huden skär och genomskinlig.
Efterlämnar icke nå­ gon som helst fettglans.
Ypperligt medel mot såväl köld som hetta.
Tillverkas af fackman.
Pris 2:50 + porto direkt från " Depot d ' Artist, " Iduns exp.
f. v. b. Fondmr 21,850,000 kronor.
Stockholmskontor: Arsenals gat.
9.
Västerås: Karlskrona: Växiö: Karlstad: Ystad: Filialer: Ansgarii-Posten.
Landskrona: Landskrona-Posten.
Örnsköldsvik: Linköping: Osthammar; Örnsköldsviks-Posten.
Östersund: Jämtlands-Posten.
IIHIIIIIIIINHMHHIMIHIIIIMItH - 679 - \ erm.lm.torf 8.
(Storegatan 32.
Uthyr kasiafask.
Emottager värdehandlingar I öppet eller slutet förvar.
Södra Skåne.
_ Katrinehoim: Katrineholms-Kiiriren.
Örebro: I Kristinehamn: Kylsalva.
15-årig frostskada botad!
Absolut ofarlig.
Lämplig för såväl ansikte stam.
h.ä {n.der„ Tai sänd Wetkvisiitiotn ofördröjligen till » Enastående resul­ tat », Iduns exp,.
f. v. b. så, sändes eai sats omgående belagd med post­ förskott å, kr.
3:75 plus porto.
Uddevalla:?
Härnösand: Höganäs: Höganäs i Jönköping: Nyköping: Södermanlands Nyheter.
Sköfde:; Hälsingborg: Kalmar: Lufeg: Norrbottens-Kuriren.
Malmö: skånska Aftonbladet.
Mariestad: Tidning lör Skaraborgs län.
Mora: Mora Tidning.
Norrköping: Enaelholm: Halmstad: Solid konstruktion.
Svenskt fabrikat.
Potatisförvaringskistor för Gefle: Eu uppburen symaskin.
Frisk och välsmakande förblir potatis förvarad i våra Gynna Iduns Annonsörer!
O p ec lalafjar * " för; AMUß 17 H \ MNOAI A3 DROTTNING j TOCKHOl t Fondafdelnlnf.
Kasaafack.
Idun utgifves denna veck m i A och B.
• o • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Lysningspres©EiàÊer Bords serviser Hed i i I D ISesSüS våipa wtstäSSsaiaggas-S m w m ©s&lt;S&gt;2s vå » tatsSällniEagg®. » '!
' km 20 Biffges 5 J&amp;rlsgatlaim De Svenska 5.
R.egerii » gsgatai ïistail|Sisliil©is försiliiiißiiifasii • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Pris m lött lie n rast mm w 1er.
Tarde.
för stämpel.
Sa.mman.la g-t 110,000 O T T E R I Stora, gedigna och framför allt praktiska vinster kr Trinstirärde BONDGÅRD I SMALAND om 9 tid åker, 38 tid äng (därav 20 tid odlingsbar) och i,www 132 tid skogsmark.
Åkern svartmylla på lerbotten samt mossjord.
Skog över husbehov.
Åbyggnaderna gamla^ men i gott skick.
Tillträde den i / 3 1918.
BONDGÅRD I UPPLAND om 11 tid åker, 10 tid äng samt 33 tid skogsmark.
Åker- ifvuv jorden består av lermylla samt något sandjord.
Någon skog till avsaiu.
Åbyggnaderna i gott skick.
Tillträde den i / 3 1918.
VILLA I HUDDINGE (under uppförande av aerotegel, innehållande 3 rum (plats &lt;) uuu för ett fjärde) och kök, med bekvämlig­ heten.
Tomten 2,500 kvm., bevuxen med huvud- sakligast barrskog, C:a i / 3 av arealen är od- lingsbar.
MOTORBÅT a,v furu och ek, 7,15 m. lång med ruff, byggd vid A.-B.
Vaxholms skeppsvarv och motorverkstäder och för sedd med en 5 hkr:s motor av ingenjör Hj.
Larssons konstruktion.
15j DAMHANDVASKA AV GULD MED BRIL­ JANTES.
(Guldsmedsbolagets tillverk­ ning.)
Sammanlagt 110,000 1er.
vinstvärde Guld i dyrtider: 5 famnar » l:ma Björkved Ytterligare mera guld!
MATSALSMOBEL AV POLERAD BJÖRK från Cari Johanssons Möbleringsaffär, Stockholm.
HERRUMSMÖBEL AV MAHOGNY från Myrstedt &amp; Stern, Stockholm.
I O 111.
Kol Vinster T Ingen vinst under 5 kr.
värde Tiftillewigatan IS » Stockholm, Rekvisition av lotter kan ske direkt från lotteriets expedition.
hâîst å brevkort utan förskottslikvid, Lotter­ na expedieras mot postförskott för lottpriset plus 10 öre i stämpelavgift samt kostnad för porto och dragningslista.
Lotter säljas dessutom hos de flesta bok-, pappershandlare och cigarraffärer.
Köp en lott till Svenska Underofficerarnas Lotteri!
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ' 6Ö0 ' Wilhelms« oos Bo&amp;tr.
A.-B., Stookholm 1917.
