# ID: svediakorp-per2289
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 24,678
# sentences: 1,695
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 41 (1604) A.
30:DE * ÅRG.
LOSNUMMER: 15 ORE.
UPPLAGA A. ILLC1STRERAD ^TIDNING FOR- KVIN NAN i OCH • HEM M ETI IFRITHIOFHELLBERG SÖNDAGEN DEN 7 OKTOBER 1Q17.
HUF VUDRED AKTOR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN.
ELISABETH KREY-LANGE.
GEORG DESMARÉES: LUTSPELERSKAN.
• ~ tu # • - ' S, * * » rf " - « --.
-, r ~ * * rf- ' T -- - wfc Oljemålning.
Ingår i samlingen af för Nationalmuseum nyinköpta konstverk af gamla in- och utländska mästare.
E.
Holmen foto.
Hur drömde 77i i 17-årsåfdern aff 6der framtid sRuffe gesfaffa sig?
tß.UchiAn.^^ Director musices vid Uppsala universitet, kompositören Hugo Alfvén skrifver: JAG DRÖMDE OM FÄRG OCH TON, ville bli målare och tonsättare.
Men efter hand kom jag underfund med att tiden inte räckte till för bådadera; det ena vann på det andras bekostnad.
Då måste jag välja: antingen musiken eller målningen.
Kärleken till musiken segrade.
HUGO ALFVÉN.
Kompositören Hugo Alfvén.
Författaren och teaterchefen Gustaf Col- lijn skrifver: OM JAG FORS T EFTER EN ANDRA UPP- framtid jag också kunde tänka mig vid sjut­ maning vågar mig på att besvara Er förfrå­ ton år liksom långt tidigare var som dra­ gan, så är det främst därför att jag finner matisk författare.
den ganska förrädisk.
Det kan vara farligt GUSTAF COLLIJN.
att tala om hvilka mer eller mindre under­ bara förhoppningar, man vågade hysa, i l ju­ set af hvad man sedan hunnit ell er rådt med att bli.
En fara ligger också i att inte bli alltför vältalig.
Ungdomsminnena försätta ju alltid personen i fr åga i e n särskild stäm­ ning.
Som ett belysande exempel skulle man kunna anföra den älskvärde schackmästaren Tarrasch ' s infe just så blygsamma inled­ ningsord i själfbiografien: " Jag kom redan som underbarn till världen. "
Att bli n ågot à la Tarrasch d. v. s. en god schackspelare var emellertid just en af mina drömmar i sjutfonårsåldern.
Jag hade redan hunnit med att uppmuntras af en del erfa­ renheter utomlands, särskild!
i Wien, och af mitt resultat i den första nordiska schack­ turneringen 1897.
Mitt schackintresse gaf Författaren och teaterchefen Gustaf Collijn.
Ung­ mig o ckså det första tillfället att yppa något domsporträtt.
af det som var min s tarkaste längtan — at t bli författare.
Särskildt den mera litterära delen som t. ex. " Schackkonungarna " kom Stadsbibliotekarien och författaren Fil.
på min lott vid författandet af den tillsam­ D:r Hj.
Lundgren skrifver: mans med min bror, Ludvig Collijn, utgifna MEDGIFVOM, ATT DET ALLTID ÄR " Lärobok i schack ".
På bifogade bild mycket vanskligt att fala om sig själf och sitter jag, sjutton år gammal, med det just sina drömmar: å ena sidan lurar ju alltid uppe hos Norstedt hämtade första exempla­ Chronschougianismens Scylla och å den an- ret af läroboken i handen.
Det författarskap, jag annars drömde Om, var mycket bestämdt inriktadt på det dra­ matiska området.
Jag läste ett visst antal timmar hvarje dag alla länders klassiska dramafik.
Mitt nästa arbete, Grillparzerbio- grafien, torde i någon mån bära vittne om den rastlösa studieifver på detta område och hvad allt därtill hörde, som besjälade mig i sjuftonårsåldern.
Långt högre än historiens hjältar dyrkade jag dem som mäktat skrifva odödliga dramer.
Jag måste ännu småle vid tanken på hur hetsigt jag kunde disputera med min bror om hvem som var störst — Napoleon eller Shakespeare.
Den enda Sladsbibliolekarien Fil.
D:r Hj.
Lundgren.
Prenumerationspris: Vanlig 3 upplagan; Helt år Halft år Kvartal, Månad dra den öfverdrifna, ofta sympatiska, men ibland litet misstänkta, själfunderskattnin- gens Charybdis.
Utan o msvep ber jag al ltså få säga, att jag i 17- årsåldern drömde om, hvad ödet seder­ mera någorlunda, fastän med omisskännliga modifikationer, infriat.
Långt före student­ examen var jag nog lycklig att veta, hvad jag ville, o ch hade redan klart för mig kur­ serna i d e olika ämnen jag skulle välja.
Att bibliofeksbanan redan då lockade var inte bara på grund af min mycket tidiga och obotliga kärlek till b öcker och böckers sam­ lande, d et var ju oc kså det, att biblioteksyr- ket sedan äldsta tider var det par préférence litterära, och att man således på den vägen kunde, med stöd af traditionen, ha rätt att dyrka sånggudinnorna, om också aldrig så hopplöst.
Ty att en annan ämbetsman skrif­ ver böcker är ju alltid, i mångas ögon, litet kuriöst och besynnerligt, men aff en biblio­ teksman gör det, är ju bara som det skall vara.
Tänk bara så många biblioteksmän det finnes i vår litteraturhistoria, vid sidan af kansliråden, professorerna och biskopar­ na.
Att man inte fäsfe sig så mycket vid Lorenzo Hammarskjöld eller gubben Wall- mark var kanske rätt ursäktligt, men där fanns ju o ckså Snoilsky och alla de andra.
Med få ord: jag drömde i 17-årsåldern om biblioteksbanan, därför att den var den enda som gaf bröd samtidigt med att de hem­ ligaste önskningarna och förhoppningarna där hade någon utsikt att förverkligas.
Så nu vet mänskligheten det!
Att ynglingadrömmarna alltid äro så ego­ istiska och bara riktas på det egna jagets bästa och förkofran är väl helt naturligt, o ch endast genom att naturenligf utveckla sin egenart — om man har någon — så mycket sig göra låter kan man senare hoppas nå def mesta möjliga af hvad man då dröm­ mer om: att dra sitt eget, om än aldrig så beskedliga, lilla strå till stacken och att kunna, om möjligt, v ara till någon liten nytta för def flertal som lider — i denna den bä­ sta af världar.
Norrköping i Villa Swartz, sept.
1917.
HJ.
LUNDGREN.
Konstnären och författaren Er nst Norlind skrifver: 17-ÅRSÅLDERN ÄR DROMMAREÂLDERN, och de lvckosfunder som dyka upp i med­ vetandet från den tiden ha alla med sig nå­ got af drömmens lycksalighet.
Jag drömde mycket litet om hvad jag skulle bli i fram­ tiden, det gällde hufvudsakligen en kamp om en inre själslig tillfredsställelse.
En j Id unS byrå Och expedition, MästSsamueiTg.
45.
I Praktupplagan:; Redaktionen: Bi ks 16 46.
Allm.
98 03.
Expeditionen: Riks 16 46.
Allm 61 47.
Kr.
7.50 Helt år Kr.
9.50 • xri 10 4 Kl. 9 — 5 » 3.90 Halft år » 2. — Kvartal, » 0.80] Månaclj » 5. — * Red.
Högman: Riks - 86 - 60. '
Allm.
4 02.
Annonskont.
: Riks 16 46 Allm.
61 47.
» 2.50 Kl. 11 — 1.
Kl..
9 — 5 » 0.90 Riks 86 59.
Allm.
43 04.
Verkst.
direktören kl. 11- — 1.
Ànnonspris: Pr millimeter enkel spalt: 30 öre efter text, Utländska annonser: 35 öre å textsida.
35 öre efter text 40 öre 20° / o fö rhöjning för sär­ å textsida, 20 % förh.
skildt begärd plats.
för särsk.
begärd plats.
Konstnären och författaren Ernst Norlind.
Ungdomsporträtt.
Fröken Signe Bergman.
Ungdoms- porträtt.
sträng schartauansk uppfostran inställde mig från början religiöst, och om mina dröm­ mar hade någon fast form, s å var det att få bli e n förkunnare på något sätf, en frambä- rare af de lifsvärden, som jag då höll för att vara de högsta.
Jag hade i s tark grad meditationens gåfva som liten, jag trifdes gärna i ensamheten, och hade jag något godf sällskap, så var det min fiol och min mor.
Jag hade och har ännu i de nna dag en stark förmåga att draga mig tillbaka i mig själf, att stänga en järnmur omkring mig.
Äfven bland de bullersamma­ ste människor, äfven när jag själf kan föra ett lifligt sa mtal, kan jag plötsligen lefva ett andra lif med ett inre jag, som lugnt fullföl­ jer sina mål, sina drömmar och sina tanke­ banor.
Jag har i den stund jag skrifver detta — våren 1917 — s käl att erinra mig mina 17- årsdrömmar.
I rummet bredvid mig ligger i kista min m or, som var mina drömmars öm­ ma vårdarinna.
Jag är 39 och blir snart 40.
Men jag har dock sällan känt mig så hjälplös och utan ro i denna värld, som när jag fick under­ rättelsen att hon dött.
En god mor är på samma gång syster, mor och dotter åt sin son, och hon blir aldrig gammal.
Det är därför äfven den mogne, själfständige man­ nen känner sig mista ett af sina största lifs­ värden när han mister sin mor.
Jag vet så väl att det är fåfängt att söka efter hvad som finns på andra sidan; jag ve t så väl att ord och känslor, afsedda för denna världen, aldrig kunna afslöja den andra världens my­ sterier.
Men det enda stora med oss, öfver- kloka barn af det tjugonde århundradet, är kanske att vi bli som barn inför stora och verkliga känslor.
Och jag skäms icke för att säga att jag, när jag höll den dödas vaxgula hand i min, uppgaf hvarje tvifvel p å att sätta mig i förbindelse med det af henne, som ju måste lefva, måste vara makt ännu, på något sätt och i någon form.
Hon hade så ofta när hon lefde, lofvat mig att hon skulle på något sätt söka meddela mig nå­ got af det som fanns bakom förlåten.
Jag fullständigt upplösfes af en enda lidelsefull längtan att få träffa henne igen, — något enda af henne.
På kvällen gick jag till sängs, utgråten och trött, m ed en stark känsla af att få möta henne i drö mmen.
Och hon kom.
Hon fanns plötsligen inne i rummet, med sin stickstrum­ pa, som jag var van att se henne.
Hela rummet genomstrålades af hennes kärleks­ fulla v äsen.
Hon kom bort till min sä ng, och sade lugnt och vänligt: Ernst, köp ett par nya skor, fy snart finns det inga skor mer i landet!
Det var allt.
Jag var i drö mmen fullt tillfredsställd med svaret.
När jag vaknade Författarinnan Hildur Dixelius- Brettner.
Ungdomsporträtt.
upp, var jag det också, men på ett annat sätt.
Drömmen rör sig ofta med ytterst all­ dagliga symboler, och med tillsynes likgiltiga ord, men de kunna belysas inifrån och blifva djupa och viktiga, o ch jag kände mig h a fått något af ett annat väsens lifsvärme och om­ vårdnad omkring mig på ett djupare sätf än jag någonsin känt det under det vakna till­ ståndet i mitt lif.
Ett a fslöjande af evigheten kan för oss endast vara ett afslöjande af ett sublimeradt jordiskt tillstå nd — evighet en är icke annat än nuet fylldt med eviga ting.
Man hade kanske vänfat a tt jag sk ulle be­ rättat något om en " konsfnärsutveckling ".
Jag har ingen sådan af intresse.
Det är en hård och ointressant historia om en teknisk kamp för att finna yttre hjälpmedel till att uttrycka mina själsliga upplefvelser.
Hela vår moderna konst hugger fel på en enda viktig punkt, och just på en punkt på hvilken man icke får hugga fel.
Det gäller nämligen främst a tt besjäla former och färger, och att genom dem ge ett personligt kännande.
Den stora ateliern Europa, i hvilken det kan ha varit nödvändigt att ha arbetat, förvillar sig i t ekniska problem, och saknar personlighe­ ter som söka sig själfva.
Måleriet har icke kontakt med det djupaste i universum, • med världssjälen.
ERNST NORLIND.
* Författaren Algot Ruhe skrifver: JAG SKULL E KUNNA SVARA KORT O CH godf: detsamma som nu.
Men de tta tarfvar e n smula förklaring.
Mitt sätt att tänka var i g runden detsamma, kän­ slobetoningen likartad, och framför allt har viljan, den drifvande kraften, bevarat sin all­ männa läggning oförändrad.
Att " drömmar­ nas " innehåll skiftat är själfklart, men typen har hållit sig.
Den s tråle af ' l ' élan vital ', so m då gaf mitt väsen sin prägel, vibrerar allt­ jämt, om än måhända med starkare inten­ sitet, i samma rytm, i samma tonart, som när jag var 17 år.
Författaren Algot Ruhe.
Ungdomsporträtt.
fl " J rj Klädningar, Blusar, Kappor till Kemisk Tvätt-: I S i l l I l M nin 9 eller Färgning, Gardiner, Möbeltyger, Kud- \ __ Jflllli LUI U dar m - m - ren 9Öras snabbt och omsorgsfullt hos: MB — — — A.
B.
C.
0.
Borgs söners Fabriker «©&gt; LUND.
j Litteraturhistorikern Fil.
D:r Sven Söderman.
Jag betraktar denna enhetlighet i k araktä­ ren, denna utvecklingens obrutna kontinuitet genom åren såsom dess mer märkvärdig, som mina lefnadsförhållanden i alla tider, ja intill de nna dag så att säga gjort allt för att få mig att tänka på annat, att vilja a nnat än det enda väsentliga, och splittra mina kän­ slors samling.
Såsom " den Flod Guadal­ quivir " har lifvet långa sträckor runnit ge­ nom underjordens mörker, men ständigt funnit väg fram i dagen igen.
Märklig är icke denna historia mer än i en enda punkt: att mina drömmar vid 17 år gått i fullbordan, och att de brinna ännu — såsom lampan framför en orubbad ikon.
Fullbordan — l åt vara i brottstycken, i för­ minskad gestalt — virtuellt, som lifvet själft i denna jordiska form.
Aldrig vet jag mig ha åtrått de förmåner i samhället, som skänka komfort, anseende och hägn, har däraf heller intet nått.
Men hvad jag begärde och anade, med det onötta ynglingasinnets stormande energi: få bli en böckernas man, läsa böcker, skrifva böcker — p å skilda linjer: diktning, länkning, sam­ hällets omdaning — det har också blifvit hvad jag ägnar mig åt.
Än djupare lefver en annan dröm — är det en dröm, är det ett minne?
— som dock ännu ej hunnit bryta väg ... öfver Tröskeln.
Där bidar den, tåla­ mod.
.. ALGOT RUHE.
# Litteraturhistorikern och kritikern Fil.
D:r Sven Söderman skrifver: VID 17 ÅRS ÅLDER BLEE JAG PRISBE- lönad af det litterära gymnasisfförbundet " Concordia " och var viss om att jag aldrig skulle bli n ågot annat än skald.
Kritik a nsåg jag vid den tiden vara mer farlig än behöf- lig — s åvida den icke inneslöt odeladt be­ röm — och jag led aldrig mardrömmen att själf behöfva utöfva den.
SVEN SÖDERMAN.
* Den bekanta förkämpen för kvi nnans po­ litiska rostrött, Fröken Signe Bergman, skrifver: SÄKERT I LIKH ET MED MÄNGA ANDRA flickor, hvilkas ton-år inföllo under 80-talet och som hade förmånen af umgänge i en - intelligent och för samhällsproblemen vaken och intresserad ungdomskrets, blefvo fram­ tidsdrömmarna nog så påverkade af de frå­ gor, som rörde sig i tiden.
Utan bestämda anlag åt något håll, h ade man dock en stark känsla af att vilja uträtta något i vä rlden — hvad visste man icke — men man ville k om­ ma ut, pr öfva sina krafter, se, höra och lära.
Att skaffa sig kunskap och bli ekonomiskt oberoende det var liksom första förutsätf- Kungl.
Hofjuvelerare _ — • D Kedersgåfvor ....
.
7.
A Praktkatalog grati * och franco.
HilUtllwMil Stockholm och Qöteborg.
Kvinnoporiräit till dagskrönikan Aurore Grandien.
Anna Collin.
DET FINNS HJÄLTE- OCH H1ALTINNEPR1S för dem, som i ett kritiskt ögonblick utvecklat kraft och rådighet för att rädda någon eller nå­ gra ur e n öfverhängande fara.
Men det finns ock­ så de som få ett ännu högre pris, det egna samve­ tets vittnesbörd och sina medborgares aktning för att de genom sin duglighet och sitt outtrött­ liga arbete under brydsamma omständigheter hafva kunnat bevara en hel familj och uppfostra den till du gliga män och kvinnor.
Det slags hjäl­ temod, försakelsens och kärlekens, är kvinnornas eget, men förenas hos dem ej alltid med denna alla hinder öfvervinnande målmedvetenhet och den framgång, som motsvarar viljan.
År 1885 gifte sig en ung lärarinna för folkets barn, Aurore Norbohm, med en några år äldre skoladjunkt i Söderhamn.
De ägde just ej myc­ ket af världens goda, och han var, såsom väl de allra flesta lärare på den tiden, ej skuldfri.
Men båda makarna ägde begåfning och arbetsamhet, skulderna betalades, oaktadt den stora hjälpsam­ het och välvilja mot andra som utvecklades af det unga paret.
Men makan var ej allenast god utan äfven klok och förstod att få det att gå ihop och så småningom få öfver.
Mannen, d:r Rudolf Grandien, hade som bisyssla redaktörskapet för en 1878 u ppsatt publikation, Söderhamns Tidning, som, hållen i den tidens liberala riktning, till e n början utkom två, sedan tre à fyra gånger i veckan och sköttes mot en mycket liten lön af Grandien ensam med ett biträde för expeditionen.
Detta skulle knappt gått, om ej hans maka, fastän hemmet utvidgats och fyra barn sett dagen och ehuru hon var en mönstergill husmor, funnit tid att hjälpa till i tidningen först med översättningar för följetongen, s edan med litet af hvarje Då d:r Grandien alltmera togs i a nspråk för det kommu­ nala lifvet, s kötte fru Grandien till en ej ringa del redaktionen.
Emellertid bröts den mångsyssel- satte mannens kraft till s tor del genom överan­ strängning och han gick bort år 1904.
Fru Gran­ dien hade under hans senaste år nästan ensam skött tidningen, som dock, trots en ganska stor spridning, på grund af åtskilliga omständigheter, ej riktigt ville bära sig.
Fru Grandien öfvertog den nu och skötte den i början så godt som ensam.
Hon arrenderade dess tryckeri af det bolag som ägde det och kunde år 1912 inköpa tryckeriet, som alltmera förvärfvat sig anseende för ett vackert och redbart arbete.
Tidningen och tryckeriet uppdref hon till en i för­ hållande till det nedlagda kapitalet verkligt god affär.
Under tiden hade hon kunnat gifva sina fyra barn en förträfflig uppfostran och hålla dem i olika militära och civila läroanstalter, för- ningen, sedan skulle nog allt annat falla till.
Sjuttonåringen anade icke, att 80-talets drömmar ett par decennier senare skulle leda fram till krafvet på den politiska med­ borgarrätten, hvilken nu framstår som den första förutsättningen för allt det andra, som sedan skall " falla till ".
SIGNE BERGMAN.
* Författarinnan skri f ver: Hildur Dixelius-Brettner EN INTELLIGENT UNG ARBETARE BE- rättade mig för en tid sedan, att han under sitt första år i s kolan, som liten sjuårs parf- vel, varit oemottaglig för alla intryck och an­ setts så godt som obildbar, så helt hade han absorberats af drömmen att bli — skoma­ Emma Andersson.
Maria Wahlbäck.
värfvat sig egen gård samt utökat tryckeriet med riklig och modern materiel.
Som bevis på hennes energi kan bl.
a. tjäna att hon under " stor­ strejken " 1909 uppehöll tidningen, om ock till en början i förminskadt format, och tryckeriet med hjälp af ett par fruntimmer och en pojke.
Tidhingens redaktion med dithörande syssel­ sätter nu sex personer.
Dess hållning i politiskt hänseende är fortfarande frisinnad, fast ej ra­ dikal.
Det är ju en enkel lefnadssaga utan all roman­ tik.
Att vara en duktig husmor o ch uppfostrarinna, den konsten kunna ju många kvinnor; att sköta publicistiska värf kunna färre, att affärsmässigt bedrifva ett tidningsföretag lyckas väl endiasi ett fåtal och huru många äro de kvinnor som komma ut med allt detta på en gång?
Det är ett väl tillbragt lif Aurore Grandien vid sin sextioårshögtid den 4 oktober kan se till­ baka på.
* 50 år fyller den 3 okt.
fru Anna Collin, f. Odhner, Skara.
Det är ett ovanligt verksamt lif, fru Collin har att se tillbaka på.
Tidigt föräldra­ lös uppfostrades hon hos sin morbror, fabrikör Odhner, aflade lärarinneexamen vid Skara folk­ skoleseminarium 1892 och tjänstgjorde därefter några år vid Maria folkskola i Stockholm, tills hon ingick äktenskap och blef bosatt i Lidköping.
Familjen flyttade senare till S kara.
År 1913 a fled mannen, d irektör Gustaf Collin, efter en långvarig sjukdom, och så stod makan ensam i världen med sju oförsörjda barn, af hvilka d en äldste icke fyllt sexton år.
På ett mer än utmärkt sätt har fru Collin fortsatt mannens affärsverksamhet, jämsides med att hon förestått sitt stora hushåll, som f. n.
— den egna familjen och inackorderingar — består af trettio personer.
Ett manligt klart hufvud är hos fru Collin förenadt med ett kvinnligt ljust väsen, och hen­ nes solida egenskaper göra henne uppskattad och respekterad af alla, från gummorna på torget, där hon tidigt på morgonen gör sina matuppköp, till stadens mer eller mindre förnämliga borgare Manuskript och bref af redaktionell natur torde alllid adresseras iill Redaktionen af Idun, ej till någon särskild medlem af densamma.
kare.
Jag kände mig betydligt distanserad.
Visserligen hade mina framtidsdrömmar va­ ri!
synnerligen mångskiftande och af utom­ ordentlig intensitet, dock tror jag ej att nå­ gon af dem gjorde mina föräldrar och lä­ rare sorgen att nödgas anse mig f u l l k o m ­ ligt obildbar.
Idun har - emellertid fixerat tidpunkten till sjuttonårsåldern och frågan blir då rätt lätt att besvara.
] ag hade vid den tiden ovan­ ligt nog endast e n dröm: jag ville bli för­ fattarinna.
En plats i de vittras led hade ju ända sedan fjorton, femton-årsålderns litte­ rära försyndelser legat som ett litet rosen- rödt moln vid horisonten af mina drömmars himmel, men just v id ingången till mitt sjut­ tonde år växte och förtätades det högst be­ tydligt.
Jag hade nämligen vid den tiden, med iakttagande af strängaste anonymitet, - 652 - Ida Schmidt.
Anna Dahlström.
som äro hennes kunder; af handelsresande, bi­ träden och tjänare — främst att nämna hennes präktiga Mia i k öket — men kanske allra mest af dem, som åtnjuta hennes värdinneskap.
Trots de tusen bestyren kan ingen brådska hin­ dra fru Collin att ägna någon stund af d agen åt sina barn, och ingen trötthet från att sitta på nat­ ten och skrifva långa bref till äldste sonen, som nu ligger i Uppsala och studerar juridik.
— En human arbetsgifvare, en öm och uppoffrande moder, en rastlöst verksam människa är fru Col­ lin, duktig som ingen, älskvärd och afhållen som få.
Hos de gamla på Danvikshem i S tockholm firas i dessa dagar en högtid, då deras afhållna skö­ terska syster Emma Andersson fyller 50 år.
Syster Emma har varit fäst vid ålderdoms­ hemmet sedan 1899 och har före denna tid verkat vid Östhammars lasarett, där hon var mycket uppburen för sina ovärderliga egenskaper som sköterska och sina goda insikter i sitt kall.
* Fröken Maria Wahlbäck, som i 30 år ni­ tiskt verkat såsom husmoder vid hospitalet i V is­ by o ch därunder tillvunnit sig förtroende och tack­ samhet, afled den 15 september, sörjd af syskon, brorsbarn samt tjänstepersonal vid hospitalet m. fl.
Fröken Ida Schmidt i Karlshamn har nyli­ gen fyllt 60 år.
Efter omfattande studier i träd­ gårdsskötsel grundade hon 1900 Agdatorps kän­ da trädgårdsskola, hvars föreståndarinna hon var under 10 år.
Kommunalt lifligt i ntresserad valdes fröken Schmidt 1911 till stadsfullmäktig i Karls­ hamn och till ledamot af pensionsnämnden där­ städes 1914.
En af Göteborgs populära kvinnliga läkare, medicine dokfor Anna Dahlström, fyller den 5 oktober 50 år.
Doktor Dahlström, som af­ lade med.
lic.-examen 1899, promoverades 1908 till medicine doktor.
Vid sidan af sin praktiska verksamhet som läkare, som gjort henne mycket uppburen, har hon utöfvat vetenskaplig förfat­ tareverksamhet och idkat specialsfudier i utlan­ det.
insändt min första novell till en af våra läns­ tidningar — den liberala.
Veckor förgingo, månader, ingenting hördes af.
Refuserad, naturligtvis.
Min enda tröst var, att jag ej haft någon förtrogen.
Nu hade jag blott mig själf att rodna inför för min d järfhet och det var alldeles tillräckligt pinsamt.
Men julen kom och med den tidningens julnummer.
Och i det stod novellen!
Man kunde väl börja drömma för mindre —!
Nu följde en lycklig tid med kvantitativt rätt god spaltfyllnad för den liberala.
C.
D.
W:s Vårt Land var på den tiden riksorganet i mitt f öräldrahem och därur sög antagligen den blyga drömmen om ett Svenska akade­ miens pris sin näring.
På medlemskap fun­ derade jag emellertid aldrig.
HILDUR DIXELIUS-BRETTNER.
Tilammon.
$ Tlf Sfisaßefß 7 {uyfen s fierna-Wens fer.
* Betönad med fjärde prisef.
NÄGRA GÅNGER OM ÅRET SK REF LÄ- roverksadjunkteri Torsten Kallin till sin ung­ domskärlek: Nina Ahlberg.
De bodde i hvar sin småstad och utöfvade sedan tre decen­ nier tillbaka lärarekallet.
Hon hade sitt hem och sin plats i en syd­ svensk stad.
Han hade hamnat högt uppe i Norrland.
Det hade varit bådas mening att lefva lifvet " gemensamt och minst tjugutalet ut hade Nina gladt och tåligt väntat på Tor­ stens: " Nu gifter vi oss ".
Hans bref voro alltjämt trofasta och gaf henne i ord all den ömhet, # den lycka, de blommor, de gåfvor hon drömde om och längtade efter.
Visserligen plågade det hen­ ne, att han icke skaffade prydligare bref- papper.
De tarfliga, gula öresarken för- simplade med sin lukt af diversehandel de varma, innerliga orden, dessa obundna poe­ sier, hvilka strömmade henne till mötes som ett klart, ogrumladt källsprång.
Nina Ahlberg besvarade brefven med sin ärliga och lifsfriska naturs öppenhet.
Al­ drig gömde hon undan sina känslor eller sina förhoppningar, men hon var för stolt att tränga sig på honom med kraf på fram­ tiden.
Själfmant måste Torsten räcka ut handen.
Så förflöt ungdomen och medelåldern, den ogifta kvinnans ökenår började.
Nina skötte sitt lärarinnekall och vid sidan däraf sin uppgift i ett trångt hem med en gammal mor och en ofärdig syster.
Hon suckade sällan, men glädjen hade burits bort från hennes hjärta, som något hon aldrig fått användning för.
Torstens senaste bref hade också klar­ gjort, att han bränt lyckodrömmarna.
Han hade skrifvit om de svåra och dyra tiderna, om människors många inbillade behof och om nödvändigheten att spara på allt, lära sig umbära och försaka.
Det klagande tonfallet i brefven gjorde Nina så ondt.
Visst hade hon alltid kämpat mot fatfigdom, hon, som hade både mor och syster att underhålla, men hon hade än­ då försökt skaffa sig en och annan veder­ kvickande njutning.
Värme, ljus och blojn- mor hade hon aldrig afståft ifrån.
Hon svarade också Torsten, att hon icke ville afsäga sig ett uns mera af lifsglädjen än hon tvangs till.
Spänstig och hoppfull hade hon en gång stått på tröskeln till jätt e- fabriken, där lifsuppehället tillverkades.
Så småningom hade hon dragits in under kugg­ hjulens enahanda, men aldrig skulle hon upphöra att begagna fristunderna och låta sitt väsen solas af förströelser.
Det var då hon fick veta, att Torsten icke sedan sin studenttid gifvit ut ett öre till en ieaterkväll eller en konsert.
Han hade icke företagit någon enda ferieresa, aldrig köpt en onödig bok eller lyxartikel.
Det föreföll som om han ville lära Nina att också slå detta asketismens rekord, men hon endast stirrade på de underliga orden.
De voro som mögelsvamp och instängd un­ ken luft.
Hon tog afsiånd ifrån dem, s att så rak hon kunde och undrade öfver hvad lif­ vet gjort med Torsten, med den man hon trott på och älskat.
En känsla af harm bubblade upp inom henne.
Hvarför hade han låtit henne vänta förgäfves?
Hvarför hade han uppehållit henne med de starka kärleksordens makt, när de dock icke blefvo sammanringning öf­ ver deras lycka?
Hur hade han fyllt den förspillda vänte­ tiden, de år, som nu voro grå aska?
Hon kände blodet hetta till af förtrytelse och grämelse, när hon tänkte på, hur aktsamt och omsorgsfullt hon behandlat sitt yttre, som något hon fått i förvar, närmast en mångårig planta.
När dess ägare återsåg den, skulle han glädjas öfver att den var så frisk och stark, så rik på saf och med en så lefvande cellväfnad.
Hon var så mån om att ge plantan dager, luft o ch sol, och hon hade rättighet att kän­ na sig tillfredsställd med resultatet.
Många beundrande uttryck hade nått henne.
Alltid tänkte hon då trofast på Torsten, och när hans kära bref kom, såg hon i det som i e tt upplyst hjärta; han höll af henne.
Han lita­ de på henne.
Hvarje rad i d e långa brefven famnade henne som smekande armar, och hon hade så ofta lagt kinden mot det grofva papperet som mot en kyssande mun.
De sista åren hade det kommit mera still­ het och en viss kylig dimma öfver skrifvel- serna, men det gjorde icke så mycket nu­ mera, hade hon med en viss trött resignation sagt sig.
Det är väl för sent.
Han har inte kunnat bjuda mig hem och härd.
Det är bittrare för honom än för mig.
Stämningarnas skiftande vågor stelnade icke inom Nina.
Tvärtom stego de högre nu, när framtiden snart endast tedde sig som ett stickspår till ålderdomens " undantag ", stu­ gan, där lifvet stannat utanför, för rankt att vilja k röka sig i d en låga dörren.
Det skulle varit lättare, sade hon sig, att ha haft en - 653 - verkligare börda än svikna drömmar att bära.
Och ur fankevimlet uppsteg en medveten önskan om klarhet.
Hon skulle begagna sin semester till att uppsöka Torsten, återse honom och känna hans hand om sin.
Det kunde bli ett flyktigt sammanträffande och ett långt farväl, det kunde bli blick i blick, hjärta mot hjärta, ett ändtligt förstående af att det är svårare att möta kvällsmörkret ensam.
Ofver vissnadt gräs och vissnade blommor skulle hon gå, och att tro på nya vårar var henne omöjligt.
Men det föreföll så me­ ningslöst att låta bleknade ord tala sitt ty­ nande språk mellan två, som aldrig möttes, aldrig gåfvo hvarandra handen och sågo hvarandra in i ögonen.
Utan förberedande bref reste Nina Ahl­ berg en försommardag upp till den norr­ ländska småstaden.
Hennes mor hade dött strax efter jul, och det hade lyckats henne att få in den ofärdiga systern på en asyl.
Hon kände sig frigjord från årslånga dag­ liga plikter, ägde för första gången full för­ foganderätt öfver sin personlighet och rä­ tade upp sig, medan handen strök öfver det grånade håret.
Ful och fattig var staden hon kom till; den låg som blottade inälfvor ur något skogstrolls buk på sluttningen af ett brant, tryckande mörkt berg.
Tarmsmala och trassliga snodde gatorna sig rundt ett stort torg med rådhus och hotell.
Folket var i allmänhet mörkklädt och mörkhyadt med en något skum uppsyn.
De sågo misstänksamt och ogillande på henne, främlingen.
Hon hade visst intet här att göra menade de.
En djup beklämning och en öm ångest behärskade Nina.
Hon tyckte sig förstå, hur Torsten lidit här; hur han kämpat emot små­ sinnets unkenhet, och hur han till sist ge- nompyrts af den hälsovådliga atmosfären och fått en liksyn på tillvaron.
Hon fann icke utan besvär hans bostad.
Visst icke i stadens centrum utan långt ute ibland fattigkvarteren, där gränderna blyg- selrysande öfver husens armod dragit sig samman till sm ala hudveck mellan den stin­ kande kroppsmassan: träkåkar och sten- baracker.
Gårdarna hängde fulla af tvättkläder, som aldrig skulle hvitna.
Barn rotade intresse- girigt i rä nnstenarna.
Kvinnorna stodo i p or­ farna som lefvande amphoror, alla falande
!
i den bekymrad!
grälsjuka tonart, hvilken blifvit fattigfolks vana.
Magister Kallin.
Var det honom frun sökte?
Ja, han var dålig, stackarn.
Hade inte synts till p å ett par dagar, men om hon ginge öfver gården och tre trappor upp, så kom hon rätt.
Hans dörr var den tredje i ordningen uppe pä vinden.
Minas hjärta bultade af ömkande delta­ gande.
Hade han det så eländigt?
Âh Herre Gud då, det hade hon icke anat.
Han måste haft stora siudieskulder, f ast hon aldrig hört om det.
Och så hade hela hans lifsdag gått åt att gälda dem.
De hade krossat hans och hennes lycka.
Ack, om han uppriktigt sagt henne det.
Kanske hade hon på något sätt kunnat hjälpa honom.
Detta var ju förfärligt.
Hur hade han stått ut med denna omgifning af snusk och simpelhet?
Hon knackar på en gisten dörr, där ett fcfverårigt visitkort sagt henne, att Torsten bor.
Ett ögonblick står hon där i den skumma tystnaden och väntar.
Det är ingen lycko- dörr, som skall öppnas, ingen het och stark längtan, som skall kastas i en flammande kärleks famn; det är de långa årens ut­ tänjda, slitna oro, som skall stillas, och en aldrig helt begärd ömhet, som till sist skall blotta sin ärliga trofasthet, dock ej mera värd än det blad man rifver från väggalma­ nackan, när dagen är liden.
Sofver han eller ...
Ångesten bränner henne som glödgadt vax.
Icke det, mumlar hon, och knogarna prässas ånyo mot dörr­ spegeln.
" Öppna, Torsten.
Det är jag.
Det ä r Nina. "
Hon hör ett ljud därinifrån.
Det låter som om någon mödosamt reste sig ur en knar­ rande gungstol.
Steg släpa öfver golfvet.
Nyckeln vrides om i låset.
En smal springa växer sig bredare.
Hon ser otydligt ett grå­ gult, skinntorrt ansikte med slutna ' läppar, en hvass näsa och ett par liksom kolade ögon.
" Hvem är det? "
" Nina — Nina Ahlberg.
Känner du inte igen mig? "
" Jo, jag tror.
Det är ju — Nina — lilla Nina? "
" Ja — ja — f år jag inte komma in?
Du är sjuk, käraste. "
" Visst inte.
Det är ingenting.
Jag är fri från skolan och hvilar mig.
— Nej, kom inte in ... Hvar bor du? "
" På hotellet.
Kan du komma till mig.
Or­ kar du — i dag? "
" Jag vet inte — hellre i morgon. "
Nina tycker, att hon mistat all inre jämn­ vikt, att hennes tankar glida utan hållpunkt, och att en yrsel gripit henne.
Alltsammans är så overkligt, så ofattbart.
Talar hon verkligen vid den man för hvilkens skull hennes hjärta värkt sig gammalt och trött?
Hans röst har hvarken klang eller värme.
Hans blick irrar bortom henne, famlar där­ ute i vindens skrymslen som i fruktan för doldt hot.
Han förnimmer henne knappt.
Mil efter mil h ar hon rest genom den ljusa sommaren för att säga honom, att allt har hon kunnat offra utom rätten till e tt kärleksfullt: " Minns du? "
Och hon möter en förtorkad skugga, elf något, som hon knappt vet, om det är han.
" Torsten, " utbrister hon förtviflad, " ser du inte, att jag håller af dig som förr.
Hvarför står du och stirrar så besynnerligt?
Kan du inte räcka mig handen — inte säga mig v äl­ kommen. "
Ungdomsekon.
Vindstill höstkväll.
Träden slösa med sitt gyllne löfverks fall, medan månskensströmmar ösa glitterregn kring Fyris va il.
Katedralens nioringning allvarsdjup förtonat har, men Gunilla-klockans svingning ljuder ännu spröd och klar, och på enslig vandrarkosa känner jag, hur än en gång sinnets tyngd af hvardagsprosa flyr vid denna vespersång.
Ej som förr jag dock förnimmer vårens stämning i dess röst.
Ungdomsdrömmens majdagsskimmer har en skiftning fått af höst, och när klockans ton förklingat, lämnar den ett eko kvar af en hälsning den mig bringat från en lycklig tid som var, från en lustgård, där jag ville, u n g o c h h o p p f ul l, å t e r b o.
.
.
Sjung, campanula Gunillse, fåfäng längtan huldt till ro!
E.
N. SÖDERBERG.
" Jo — jo " ... Kalla, styfva fingrar spännas slappt om hennes.
" Välkommen — me n ser du, jag har ingenting att bjuda dig på. "
Hon brusar upp.
" Jag har inte kommit för att bli bjuden, " utbrister hon häftigt.
" Nu vet du, hvar jag bor.
Jag väntar dig i morgon. "
Hon nästan springer öfver vindens gro­ piga tegelgolf och nedför de branta trap­ porna.
Som jagad af en skymf ilar hon framåt gatan.
Pulsarna hamra.
Hvad har hon här att göra?
Han visar ju bort henne?
Han förefaller närmast plågad af att återse henne.
Omsider blir hon lugnare och är strax fär­ dig att försvara Torsten.
Hans fattigdom tryckte honom.
Det pinade honom att stå som ett oinfriadt, bedrägligt löfte inför he nne.
Han måste ju förklara sina bref, dessa goda, tillitsfulla bref, och säga henne, a tt han icke kunnat handla efter dem.
Stackars kära Torsten!
Hon skulle ingen­ - 654 - ting fråga, bara göra allt hvad hon kunde för honom, ge honom trygghet och en glimt af det solljus, hvilket b erget utestängde från staden, men som trots allt sipprade inom henne.
" Kom du, vännen min.
Lägg ditt hufvud i mitt knä, och glöm för en stund, att vi är ödesspillror.
Kom, allrakärasten. "
Hon använde följande morgon att pryda sitt rum, förvandla den kala interiören till ett hem.
Hon blef i tankarna till en gammal och dock ung hustru, hvilken väntade sin man hem från många års härjande fälttåg.
Hon visste, att han var invalid och att hans styrka försvunnit, men hon unnade honom aftonfred.
Och icke ett ord skulle hon säga om sina egna, ändlösa, tomma år.
Förmiddagen är för Nina endast en urtafla med två sniglande visare.
Hon vandrar fram och åter i rummet.
Och hon, som väntat i dagar och år, tycker plötsligt att först nu vet hon, hvad väntan är.
Denna själens och kroppens marterande ångest inför de t ovissa.
Dagen går, det blir kväll, och nu brister tålamodets för hårdf spända sträng.
Nina rusar genom gatorna, förbi syréndoftande trädgårdstäppor, förbi stojande barn.
Ånyo står hon däruppe på den skumma vinden, men nu ä r där sorl af många viktiga röster, hvilka blandas i hvarandra med däm­ pad ifver, med entonigt högtidsmummel som en slöja kastad öfver dagens små obetyd­ liga, stojande ord.
På vid gafvel står dörrn till Torsten Kal­ lins rum.
En poliskonstapel kommer ut där­ ifrån, åtföljd af en privatman, förmodligen en läkare.
Denne säger helt högt: " Ja, nu är den konstiga kroppen död. "
Han vänder sig till en fetlagd herre.
" Kan man begripa sâ ' na?
Han lämnar efter sig ett ka­ pital på hundratusen och unnade sig inte ens mat för dagen. "
Nina trycker sig in mot väggen.
Hon tän­ ker, att de tala om någon annan, någon, som besökt Torsten.
Men fråga vill hon icke.
Snart skola benen bära henne, och då skall hon tränga sig fram.
Om bara hufvudet ville bli klart, yrseln svänger henne rundt, så att hon icke vet, hvar hon är.
Än är det svart, än blödande rödt för ögonen.
" Magister Kallin, snåljåpen, är död, " skri­ ker en gäll gossröst tätt intill henne.
Så hör hon ett fnitter af flera unga; strax därpå ett varnande " hysch ".
Hon svimmar icke, står där som i stark sjögång och hör genom blodets dån de många främmande stämmorna, hvilka beslå en liksvepning af tadel och hån.
En och an­ nan kommer med en klut väl vilja.
" Han höll sig snygg och var tyst och beskedlig. "
" Han hjälpte upp min lilla Brita, när hon trillade i vaken. "
" Men tänk, han lefde på sill och hårdl bröd och lät hellre pojkarna göra narr af sig än han afstod från sin snikenhet. "
Ändtligen låg Nina på soffan i sitt smyc­ kade hotellrum.
Hon hade under de mellan­ liggande timmarna fått en del knifhvassa upplysningar om Torsten och kände sig sön- dervärkt.
Men segt ville dock hennes hjärta fast- fiålla t ron på honom, och hon erfor en klö­ sande sorg som af slitande vilddjursklor, när hon tänkte på, att han dödt ifrån förklarin­ gen öfver sitt handlingssätt.
— Ett par dagar efter begrafningen öppna­ des det testamente Torsten Kallin omkring fjorton dagar före sin död inlämnat i sta­ dens rådhusrätt till förvaring.
Dei innehöll storartade donationer till den stad, där han svultit, frusit och förlöjligats, där han aldrig haft en glad stund, och där ingen vän tryckt hans hand.
Nina Àhlberg erhöll samtidigt ett bref, hvilket bilagts testamentet för att säkert komma adressaten till handa.
Det var dateradt den 30 april och således endast sex veckor gammalt.
Torsten hade tydligen erfarit ett visst t vång vid d ess affat- tände, men dock tyckt, att han var skyldig Nina detta dokument som ett slags bekräf­ telse på sin heder.
" Du alltid älskade ", skref han.
" Mitt hjärtas urverk har snart gått ned.
) ag känner, att det mist sin kraft att längta och lida.
Förtärdf och förvissnadt är mitt lif, åren ha gått fram öfver det först som höst­ stormar, sedan som frostnätter.
Nu nalkas vintern och döden.
När jag v ar ung och stod inför en hopplös framtid, hoppades jag.
Du och jag skulle arbeta oss igenom bränningarna och mötas på en grön strand.
Ända till dess jag fick ett litet a rf, stred jag modigt och gladi, men pengarna förgiftade mig.
Du, som aldrig plågats af vurmen att samla, lägga på hög, förstår mig infe.
jag säger därför endast, att jag infe k unde motstå driften i mitt blo d.
Jag måste öka mitt förvärf, neka mig det nöd­ vändigaste, inskränka hvarje behof för att samla öre till öre.
Den tiden sade jag mig ständigt, att jag gjorde det för din och min skull, jag byggde vårt hem.
Men hvarje gång jag tänkte, att snart skulle jag förskingra den summa hvars ägande var hela min glädje, blef jag utom mig.
Det kändes inom mig som jag stode i begrepp att stjäla en helig relik.
Allt ifri- gare, allt hänsynslösare sparade jag.
Och än i denna stund genomrisslas 1ag af njutning, när jag minns mina penninghögar.
Jag ville dock ej helt förlora dig.
Jag trodde, att jag en dag skulle få mod att skän ka dig allt.
Så gingo åren, svindlande f ort i sin enformighet, och de söfde mig med arbetets monotona vaggsång.
Jag upphörde att längta efter annat och verkligare lifsinnehåll, de t enda jag såg som reel behållning var kapitalet.
Men när plå­ gorna i mitt sjuka hjärta blefvo för svåra, ropade jag i min ens amhet p å dig.
Jag glöm­ de dig aldrig, Nina.
Du var hos mig i min torftighet som ett dyrbart smycke, hvilket jag icke nändes begagna.
Intet människoöde går dock rakt mot må­ let, skulle jag tro, och när döden kom mig närmare, började jag gräma mig öfver, att jag skulle spårlöst försvinna.
Mitt namn skulle aldrig höras mera.
Detta blef till fr ä­ tande agg.
En m ans namn och gärning, Nina, måste fortlefva, eljes har han förspillt sin tillvaro.
Intet är grymmare än att dö onämnd, sluta ögonen och i dödsminuten känna tom­ hetens iskyla.
Vid mina värsta hjärtattacker har jag gripits af denna förfärliga ångest, detta utplånandets hjälplöshet, och jag har tackat ödet för hvarje frist det gaf mig.
Slutligen räddade jag mitt lu gn genom do­ nationerna till sta den.
Torsfen Kallins namn är vunnet åt en tidrymd långt efter det mitt stoft multnat.
Jag har förmått köpa mig lifs- räft till kommande århundraden, i det med­ vetandet dör jag tryggt.
Du, min älsk ade, som intet fö rstår af denna äregirighet, du skall taga minnet af den Tor­ sten Kallin du en gång gaf din t ro o ch lägga det som gulnade blad mot ditt hjärta.
Du hör till dem, som lyssna efter dagens trumpet­ stötar och larmklockor, och du samlar intet.
Därför skola också minnets gulnade blad hvirfla bo rt, men innan dess — tack och far­ väl.
Tack för alla de ord du skänkt mig; dagg ha de varit för mitt to rra sinne.
Jag har läst dina bref, när hungern sved inom mig och glömt k valen.
Jag har värmt mig vid din ö m­ het när kölden skakade mina lemmar.
Och sedan, Nina, fick jag kraft att arbeta, att tänka.
Jag har börjat så mången mulen dag med tanken på dig, och när kvällen kom, genomräknade jag, hvad jag kallade vår skatt.
Det var min stora glädje att se den växa, att följa räntebeloppens stigande.
Jag tror, att så känner man, när ens barn växer sig starkt och härdigt för lifvef.
Det blef mig en njutning a tt neka mig nya kläder, att själf tvätta mitt linne, att försaka mat och värme.
Jag såg, hur mina kolleger med sina stora familjer kämpade med för­ fallna växlar, obetalda räkningar, ständiga penningsvårigheter; och jag svepte in mig i min trasiga nattrock och min ensamhet med en tillfredsställelse större än — min kärlek.
Nina, min egen, förlåt mig.
Den store, starke Mammon har hållit mig fast, och hans evangelium ä r icke kärleken.
Jag är en svag människa, min älskling, han en afgrunds- makt, en härskare öfver all världen.
Jag kunde ej handla annorlunda.
Om du funnits i min när het, medan vi b äg­ ge voro unga, hade väl din makt varit större, men rtu såg jag in i dessa lärarehem, där möbelöfverdrag och älskog solkades ned, sletos håliga under hvardagsbruk och slut­ ligen utdömdes.
M i t t guld, Nina, det miste ej valör, det hade ingen ålder.
Mitt!
Mitt!
Fattigträlen vet intet ord med lijufligare klan g.
För något år sedan upphörde jag att kalla det vårt, och jag önskade ej att träffa dig mera.
Hvad skulle det tjäna till?
Lyckan var blifven en vålnad.
Och att tala om minnen, kände jag mig för trött till.
Mitt hjärta var så sjukt.
Endast ett höll mig uppe: fruktan för intig­ heten, ångesten för att icke hinna beställa om mitt hus, lägga grundstenen till det framtids­ verk kommande släkten skola resa i mitt namn.
Gud vare tack, jag hann bli färdig.
Det skall talas vid min graf som vid en berömd mans.
Ingen har jag gjort ondt, ondare än mig själf.
Icke heller dig, Nina, ty är det ej ovisst, om du blifvit lycklig m ed mig.
Lyckan är bedräglig.
Låt mig slippa ånger öfver att du fått vänta förgäfves; nu vill jag ha lugn.
Jag vill f öreställa mig, att du svalt kysser min pa nna och säger: " Gå i frid, min vä n, du har ju red an varit så långt borta — så länge borta. "
Nu räcker min ljusstump inte längre, och det dröjer, innan dagen gryr.
Jag tar god­ natt af dig, men vill i cke hälsa dig med ett godmorgon.
Torsten Kallin. "
' Ett stenregn i smärtans öppna graf var detta bref.
Nina hade stönat högt under läsningen.
Allt had e varit lä ttare än detta förfärliga för­ troende.
Hon ensam, den enda människa, hvilken med hela sitt starka väsen älskat Torsten Kallin, måste bränna hans minne som en pestsmittads kvarlåtenskap.
De andra, hvilka likgiltigt eller nyfiket gått honom förbi, talade nu vidf och bredt om hans sällsynt ädla och själsfina personlighet, och om hans själfuppoffrande karaktär.
Do­ nator Kallin skulle få en marmorvård öfver sitt stoft, och i gyllene bokstäfver skulle hans äreminne ristas.
- 655 - Som man är klädd ... Några funderingar för de själfförsörjande och somliga andra.
PÄ DIVANEN I ANNA Lisas rum låg en ullig bronsbrun ulster, krönt af en stor hatt.
i samma färg af en något klara­ re nyans, och framför divanen stodo Anna Lisa och hennes bästa vän Brita försjunkna i betraktelser.
Nya kläder äro sannerligen i dessa dagar föremål värda att begrundas med en till häpnad gränsande vördnad.
— Hur har du kunnat köpa den och få den så flott för bara något öf­ ver 60 kronor?
sade Brita med oförställd be­ undran i rösten.
Och en sådan hatt för 9,50, det är fullständigt hit- fadt.
—) a, du förstår,, det var bara stommen och så hade jag bandet själf från min gamla bruna " Hur har du kunnat köpa en sidenklänning, som är så flott ulster för bara något öfver 60 k ronor ", s ade Brita.
den absoluta trasan nu, men som lyckligtvis ha­ de ett fullt anständigt sammetsband som garnityr.
—) a g kommer att känna mig som rysk flykting före lausoleumet, n är jag skall gå ut med dig, sa­ de Brita, men så har jag bara 150 i månaden och du har 200, och det gör allt en stor skill nad.
Min gamla cheviotdräkt går på tredje året, som gum­ morna på landet säger om sina ungar, och gå får den, jag kan inte afskaffa den på något hederligt sätt.
Kjolen är redan tvättad i kvillaja i våras, och jacketten har jag låtit sätta nytt foder i af en hvit musslinsklänning, men det kanske inte var så vidare praktiskt?
— Nej, det var inte vidare förnuftigt, men ett nytt satinfoder skulle gått på en 12 kronor, sade Anna Lisa.
Och så mellanfoder — — — Ja, det har två af mina utslitna ylleblusar fått släppa till, det finns alltid en rygg och ett par öfverärmar att ty sig till, sa de Brita.
Ser du jag måste absolut ha en snygg klänning före jul, och nu hade jag tänkt, att det skulle bli en liten si­ denklänning, som man sen kunde gå på gatan med i sommar.
Hvad tycker du jag skall ta för färg? '
— Infe smaragdgrönt eller begonierödf, sade Anna Lisa torrt.
— M i n n s du min klarröda ylleklänning med fuchsieblå sidenslag?
sade Brita.
Den var för­ färlig!
Och den tog aldrig slut.
Till s ist när jag haft den i två år vid hvarje tillfälle, som kunde tänkas, och äfven då det inte kunde tänkas, kän­ de jag mig som om jag burit ett anslag på bröstet: Varning för hunden!
eller något i den stilen.
Ja, det gör vi inte om.
Men hvad säger du om mull- vadsgrått?
— Mycket bra, sade Anna Lisa, som var van att bli tagen som smakauktoritet, fast hon godt kunde göra bockar för egen det.
Men hvad får den kosta?
— Det vete himlen, att det vore bäst om den inte kostade något alls, men annars hade jag ' tänkt mig att det kunde gå för 50 kronor.
— - Omöj ligt, afgjorde Anna Lisa utan försko-,, » ning.
Jo, om du hörde % till de händiga flickor­ na, som köper ett mön­ ster i en affär och ett stycke siden på realisa­ tion, som det inte läng­ re finns några ', och sit­ ter uppe om nätterna för att åstadkomma un­ derbara modeskapelser med handbroderier i silke ' ton sur ton ', som kommer främmande herrar att dra deras dygd i tvifvelsmål — d å skulle jag säga, att du kunde försöka med ett siden för 6 kronor me­ tern.
Men din händig­ het räcker precis lag­ om till att sy en blus " jag vet precis hur din fina och klä landshattar och klänning till vint ern skall fru Göransson vet nog se ut. "
M ' • WU ' î ' %
Från höstens konst- PÄ NATIONALMUSEUM PÅGÄR F. N. en mindre vanlig tafvelutställning af gammal konst.
Den omfattar nämligen en samling konstverk af italienska, n ederländska, engel­ ska, franska och svenska mästare, utvalda af tjänstemän vid Nationalmuseum under en ut­ ländsk resa försommaren 1917.
Konstverken tillhöra dels Nationalmuseum, dels några af museets gynnare, hvilka bekostat resan och " I ' i 1.
William Beechey: Porträtt af en •!
engelsk lärd.
2.
Johan Rodhe: I Dag- • i; ligstuen.
3.
Tintoretto: Tre donatorer.
•!
4.
Johan Rodhe: Torget i Ribe.
5.
Ru-
utställningar.
aafliagg I B bens: Porträtt af Cornelius de Land- •; schot.
6.
Vlastimil Hoffmann: Madonna.
• • 7.
Tizian: Porträtt af veneziansk dam.
ES •; 8.
Watteau: Porträtt af M. de Julienne.
därtill som gåfva till museet öfverlämnat några af de förnämsta bland de inköpta ki nstverken.
Några af de yppersta bland dessa dukar äro här afbildade jämte en duk från den alltjämt pågående österrikiska ut­ ställningen i Liljewalchs konsthall samt två från dansken Johan Rodhes utställning i Konstföreningen.
retligt, " hvad vi pratade då — " han ryckte bäst hur dina kläder ska sitta.
Men jag vet pre­ cis hur din fina klänning till vintern skall vara.
åter på axlarna.
Den bör duga på söndagarna och till teatern, Också en liten historia.
Hon satt och såg på honom med samma om du blir bjuden — du har ju n ågot slags lång stora ögon.
kappa från förra året?
— och så skall det kunna Af HILDUR DIXELIUS-BRETTNER.
göras lite omväxling med den, en hvit brode­ " Men hur tänker du nu då — vå ra pengar (Forts.) rad krage och ett sidenskärp, när du skall vara äro ju.
snart slut — fin.
Köp en färdiggjord sidenklänning för 70 HON VISSTE-EJ OM HON SOFVIT, HON kronor, den blir ganska snygg för det priset hade i alla händelser ingen aning om, huru Han stod framför henne med händerna i eller låt fru Göransson ta hand om tyget, men fickorna.
kom ihåg, att du får vara mycket noga med att lång tid som förflutit, då hon spratt till vid " Jag tänker, hvad jag alltid har tänkt — jag hon inte förklipper det i halsen, för se kragar att han ropade på henne från ateljén.
har alltid varit billiga sömmerskors värsta stöte­ Då hon kom in hade han rest sig och kom reser hem och återtar mitt arbete — du får sten — oc kså nu då vi inga kragar harl finna dig i att vara hustru åt en man som i med papperen bort mot skrifbordet.
— la, det där har jag r edan lärt mig af fru Gö­ " Kära barn " — det v ar nästan som om han röstlängden står som snickare — d en even­ ranssons gärningar, sade Brita, något mera?
) ag kan inte få den där klänningen förrän i januari, mått illa — " det här är ju rena smörjan — tualiteten talte vi ju ock så om — eller hur? "
om jag b örjar spara nu till den.
Säkrast vore, a tt ja, jag menar inte så illa — men det är ju Hon nickade.
köpa sidenet i den här månaden eller nästa, så alldeles omöjligt. "
Han kastade manuskriptet " Men det tänkte du inte, då du kom ut — hade man den utgiften bakom sig.
Både sömma- på bordet.
då hade du andra planer, " hon såg framför lön och tyg i en månad, det går inte.
— V änta, jag har en idé, sade Anna Lisa och Hon hade stannat vid dörren.
Hon stod sig.
gick till sitt klädskåp.
Här är en gammal råttgra tyst.
Han kom fram mot henne.
" Jag visste ju inte då, att jag i en hasi gåbortsklänning, som hängt i fe m år minst, om du " Ingen skulle kunna tro, att det är samma skulle komma att skaffa mig hustru, hustru tar den och sprättar sönder den och tvättar kla- det, för det är sannerligen klädé, så kan du blanda människa som skrifvit det där och din första och barn, höll jag på att säga.
Och för res­ de ' hyggliaa styckena du får med siden i samma bok — jag begriper sannerligen inte " — och ten, jag skulle nog äfven som ungkarl, när färg och göra en liten enkel och klädsam robe han begrep verkligen inte.
Hans eljes myc­ det kommit till kritan, dra git mig för att börja chemise af det hela.
Duger det?
— A nna Lisa, du är en krona!
Men hur skall ket goda förstånd räckte inte till för att inse, sätta mig i sk uld — blotta tanken på att stå jag k unna ... Kan jag inte ge dig något i stället?
hvad han behöff inse för att nu säga: " Du i skuld till någon är mig förhatlig.
Nu vore.
Min blommiga yllemuslinsblus, hva?
har tappat bort dig själf, min lilla vän, din det ju helt enkelt ansvarslöst — nej — " han — Din en da snygga blus som skall förgylla upp första framgång steg dig en smula åt huf- gick fram och åter — " har man tagit en viss din enkla promenaddräkt — nej, ve t du, det skulle jag in te kunna.
Men du kan få hjälpa mig med ett vudet, åhå, jo, älskling, en liten smula; då potentat i b åten så får man ro honom i lan d, litet broderi, som jag skall ha på ett linne.
För du började skrifva det här, så var det under ja, " han skrattade, där han stannat framför h vi ti brodérgarn har jag p å lager, och det skall jag känsla af att nu var du författarinna, nu henne, " missförstå mig ej " — han st rök ö ' fver nu sy langetter och blommor af på mina chemiser.
Tyget hör till d e få, men förnuftiga presenter jag skulle det bli något ufaf — n ågot noch nie hennes kind — " ja g menar blott att har man fick i julas.
Hvad jag an nars skulle skyla min n a­ dagewesenes — och så bief det den här iklädf sig ansvar, så får man också stå för kenhet med, begriper jag sannerligen inte.
Men smörjan.
Att du skref under känsla af att det. "
ser du, man klipper ett linne som en säck med en boken måste gå ut i minst två upplagor för " Och för resten, " fortsatte han och gick enda söm i r yggen och sätter slåar öfver axlarna.
att vi skulle kunna existera, gjorde inte saken som förr, " jag skall lämna Paris utan vidare Det går att sy för hand på lediga stunder.
bättre.
Du var för ung, min lilla vän, och saknad — jag återvänder gärna hem — jag —) a, du som är nålvan, suckade Brita.
— Om du lofvar mig att inte bli grön af.
afund, saken en smula för viktig.
Nu ha vi blott att skall jag visa dig något annat nytt.
Vänta, jag lugna oss, barnet mitt " — i stä llet sade han: frifs med mitt arbete på verkstaden — det kommer att ge oss en " torftig bärgning ", som skall demonstrera det för dig.
" Framför allt, tänk infe på att försöka på man säger — lämnar mig dessutom en del Anna Lisa kröp raskt ur sin kjol och fick i en handvändning på sig en treflig mörkblå dito med något annat håll — det blir precis samma tid öfrig för sådant här jobb " — han slog hängslearrangemang, som delvis dolde den hvi- historia. "
med handen mot en lerklump på en hylla — ta tvätfblusen hon bar.
Det skall bli min arbets­ Hon gick fram och satte sig i stolen.
Det " jag vill tro, att du också skall kunna trifvas dräkt i höst.
Det ärbomullscheviot à 2,50 metern, och jag köpte fyra och en half meter till var något af agad skolflicka öfver henne, där — våra förhållanden bli naturligtvis kjol och hängslen.
Det är smalt, men mjukt och där hon gick med böjdt hufvud.
mycket enkla — ".
trefligt, och det bör vara starkt.
Så kan jag gå " Jag kommer aldrig att kunna skrifva nå­ Han hade rest sig, hon afbröf honom: med mina tjockare hvita bomullsblusar ännu långt fn p å hösten och sätta en tröja under, när det blir got bättre, " sade hon, då hon suttit et t ögon­ " Hur kan du säga så hon var fram­ blick och sett framför sig.
" Aldrig — kallt.
me hos honom — " ba ra du håller af mig så, " —) ag måste ha en likadan kjol, men hur skall " Ja, kära Märta, då får du f örsöka att lefva hon gömde ansiktet mot hans bröst.
jag bära mig åt för att få den, sade Brita.
Med ändå — utan att skrifva — det är ju inte " Kära Märta, " sade han och nu kom verk­ mina 150, s om bröderna tycker är så storartadt nödvändigt att du skall göra d e t precis. "
för en flicka, går det aldrig.
ligen en glimt af förnuft ifrån honom, " du är — Det är en dum pojke, som jag har att tacka Hon fö ljde honom med stora ögon, där han ett stort barn, " han strök henne öfver håret, för det här, sade Anna Lisa.
) ag g af honom ty­ gick fram öfver golfvet.
" ett stort barn — seså, gråt inte.nu — gå ska lektioner på min semester i somras, — t änk " Men Walle — hur kan du säga så nu - och lägg dig — du ä r trött, " han förde henne min sem ester, som annars brukar hållas helig s om sabbaten i Israe l, — anna rs ägde jag minnsann in­ vi rä knade ju på mina böcker då vi gifte oss mot dörren till sofrummet.
gen bomullscheviotkjol.
Och jag får vara fin i — oc h nu ha vi ju inte — " Då han blef ensam fortfor han att gå fram min mörkblå louisineklänning, som kom till efter Han afbröt henne med en otålig axelryck­ och åter.
många försakelser i januari 1917.
Fast jag dröm­ ning, hennes invändning hade erinrat honom Han måste ju erkä nna för sig själf, att han mer om en beigefärgad taftklänning ... — Du är tokig!
sade Brita tvärt.
om samtalet med doktor S. och etf inlägg på visst sätt räknat på hennes bok, dock en­ —) a, det är bara en dröm.
Men har du tänkt från dennes sida, som berört honom särskildt dast som en möjlighet.
Om blott hälften af dig, att vi sk a äga några underkjolar i vinter och obehagligt.
Det var med ökad retlighet han de förhoppningar hon själf fäst vid den cå+t, några dubbelbottnade på våra små fötter?
i uppfyllelse, skulle den ju kunnat förlänga — Absolu t inte, sade Brita förskräckt.
Det får sade: vi vara utan.
Den mullvadsgrå går före så ovik­ " Tror du mig verkli gen om att vara så en­ deras vistelse härute åtminstone till hösten tiga detaljer.
faldig, att &gt;jag skulle ha byggt v år framtid på och innan dess skulle dels den pristäflan om — Ja, naturligtvis, s ade Anna Lisa.
Det var bara en förkrigisk synpunkt.
Tänk inte på det, och låt något sätt på dina böcker " — han skrattade monumentet på X-torget i S tockholm, i hvil- oss nu gå hem till di g och gå igenom alla dina ken han delfog, vara afgjord, dels skulle han gamla trasor för att se, hvad som kan göras af väl då fått klart för sig, om han kunde hop­ dem.
pas på några beställningar såsom följd af Det blir in te vidare lysande resultat af dem, sa­ hvad han hade med sig på " Salongen ".
de Brita modstulet.
Men jag har en sak med mig, som jag spart att visa Han visste, att det ' ej skulle dig som en öfverraskning.
Se här, vålla honom någon större svå­ är den inte bra?
En muff af riktigt righet att därhemma låna upp skinn, du, ser ut som varg, men det ett par tre tusen.
Han skulle må­ är kanin, jag känner en flicka, som håller kaniner och hon skaffade mig hända oskså gjort d et, åtminstone ett skinn för 3 kronor.
Så köpte jag reflekterat på det, om underrät­ en sidenstuf — sprang ifrån på telsen om hennes misslyckande lunchrasten och gnodde Väster- nått honom på annat sätt.
Men långgatain upp och ner tills jag fick färgen, den var ganska svår.
Så tap­ nu — de t var som om hela hans pade jag dun ur min örngåtiskudde, inre fräst åt doktor S. och hela var så god, så här blef den.
Visser­ mänskligheten: bort med tas­ ligen inte den moderna melonforman, men hvad skall man göra ...
sarna.
Han ville själf stå för sitt.
— Det gifs stolta ögonblick i en Sen hade ingen att peta dit.
själfförsörjandes lif, s ade Anna Lisa.
Han gick fram fill skrifbordet LUCILLE.
och satte sig ned och skref till sin Regissör Uno Bränder och fru, född Anna Schönmeyr.
Sex år.
Eli socieleisbröllop.
- 65ö -
LITTERATUR f OM GUNNAR WENNERBERG, HANS tid och hans gärning.
Blad ur svensk kul- iurhistoria af S.
A 1 m q u i s t, heter en från Lars Hökerbergs förlag nyligen utkommen bok, som har särskild aktualitet just nu, då vårt land firar sekelminnef af Gunnar Wennerbergs födelse.
Den bekanta författaren-skolmannen stod Wen- rierberg nära och har därför kunnat ge en bild af honom som i sin rättframhet och sitt klara, periegyrikfria uppskattande af W:s många stora egenskaper lämnar intet öfrigt att önska.
Boken inledes med en alldeles förträfflig karaktäristik af Wennerberg som poet och musiker; förfat­ taren har grundligt satt sig in i Gluntarnes gene­ sis och skänker en analys af diktverket både ur textlig och musikalisk synpunkt, som torde höra till det mest belysande som saigts om detta den svenska studenfromantikens egenartade diktal­ ster.
Äfven Wennerberg som religiös tonskald får sin värdesäftning.
Sedan följa de afdelningar, som af helt natur­ liga skäl legat författaren varmast om hjärtat, rëmligen det svenska skolväsendet och hvad Wennerberg som lektor och senare byråchef för den högre undervisningen uträttat för dess refor­ mering.
Dessa afdelningar äro gifvetvis mera exklusiva, men författarens behärskning af äm­ net, lifliga framställningssätt och förmåga af vid- synthet gör att hela skildringen formar sig till en ypperlig kulturbild.
Man har därför all anledning att vara författa­ ren tacksam för hans minnesteckning, lika manlig i tonen som den gestalt han tecknar var i lifsti- den och besjälad af samma friska fosterlandskär­ lek som fanns i Gunnar Wennerbergs personlig­ het.
E. H — N.
f. d. chef, konstsnickaren i Värmland, att han var att hemvänta om cirka en månad.
Mer behöfdes ej.
Han visste att hans plats alltid stod öppen för honom.
IV.
Det var en af de första dagarna i juni o ch de voro hemma sedan ett par veckor till­ baka.
De hade hyrt ett par rum och kök i en gammal bondgård och där redt sig ett hem.
Det ena rummet var hans ateljé, det andra deras sofrum.
Köket, som var mycket stort med en stor öppen spis, var kök, matsal och salong — allt på en gång.
Hon skulle ha erfarit denna tid som den lyckligaste af sitt lif, om ej gång på gång — plötsligt, utan någon som helst anledning — den tanken stuckit upp inom henne, att hon var sin m an en desillusion.
Den stack upp så skärande hvass, den slog ut som ångest i hennes ögon.
Att han i regel var på ett mycket godt humör, kunde ej upphäfva hennes oro.
Walle var sådan, han visade aldrig hvad han kän­ de, han var stark, ingen märkte då han re­ signerat.
Hon förstorade hans manliga starka egenskaper och hennes nästan svärmiska kärlek växte i proportion därmed.
Bredvid ångesten stack dock alltid upp en stråle af hopp, det var tanken att hon skulle kunna reparera hvad som skett, att hon skulle kunna åstadkomma något som skulle kunna återinsätta henne på den plats i h ans värde­ omdöme och uppskattning, hon inbillade sig ha förlorat.
Den Jehovah vill förgöra, slår han med blindhet.
1 s törsta hemlighet ventilerades det refu­ serade manuskriptet.
Dess, efter hvad hon ansåg, starkaste partier rycktes lös.
i ak t och mening att bilda stommen för d et nya.
Dessa partier kunde hon utantill, sida efter sida, hvad än hon företog sig, hvad än hon sade, erfor hon dem som ett aflägsei humlesurr i sin hjärna.
Något försök att skrifva hade hon ännu ej gjort.
Djupast inom sig förnam hon något som höll henne tillbaka.
Ehuru hon aldrig gjort det klart för sig själf, skulle hon, om någon sagt henne, att hon ej behöfde tänka på att i hela sitt lif sk rifva en rad mera, att det infe fanns ett spår skäl därför, känt sig outsägligt fri och Lycklig.
Nu upp sköts endast den stund då hon skulle börja på nvtt, ta nya tag.
Blotta tanken på arbetet dref hennes oro till sin spets.
• Hon kände det som ett iärningsspel, i hvilket mannens kärlek var insatsen.
Det var i en kuperad trakt vid en blå sjö, de fått sitt hem.
Granskogen stod mörk nära intill gården och framför den låg sjön med löfskog kring stränderna.
Walle hade i dag sin första dag på verk­ staden.
Man nådde denna på en genväg ge­ nom skogen på tjugu minuter.
Han hade gått vid tolf - tiden och skulle vara tillbaka klockan 6.
De hade kommit öfverens om att hon skulle gå honom till m ötes.
Aftonen var stilla och solig.
Hon njöEden leende, där hon vandrade fram på skogssti­ gen.
Hon hade i dag känt sig så ovanligt sangvinisk.
Anledningarna till oro hade känts henne så små och de till fört röstan så stora.
Hon s åg honom på långt h åll där han kom.
Hon såg honom vinka och öka takten.
Då de möttes såg han sig först om ett ögon­ blick, så tog han hennes hufvud mellan sina händer och kysste henne.
Hon hade rodnat starkt, det var så olika honom detta — han var eljes rätt sparsam på sina ömhetsbetygelser — men hon kände sig så outsägligt lycklig.
" Ja, vet du, jag k änner mig så innerligt be­ låten med att vara hemma igen, " sade han och tog hennes arm.
Palmgren, hans chef, hade tagit emot honom som den förlorade sonen, som återvänder till fadershuset, vis­ serligen inte med någon gödd kalf, men det hade varit stort kaffekalas på verkstaden på förmiddagen.
" Och kan du tänka dig, " tillade han, " han Jiar tagit emot en kvinnlig lärling, en norska, en dotter till målaren Aabye. "
" Så lustigt, " sade hon.
" Ja — det är väl en ny nyck af henne, för­ slår jag — hon lär ha råd att bestå sig med sådana — hon tröttnar nog snart — hon har fuskat i lera förut, studerat för Binet i Paris ett år. "
Hon sade något om, att det var egendom­ ligt, att hon hittat väg just hit.
" Det finnes väl konstsnickare i Norge också. "
" Ja visst — de t är genom " — han nämnde namnet på en i trakten boende svensk må­ lare — " som hon kommit hit, han är gammal vän till hennes far. "
Han skrattade för sig själf där han gick.
" Hon är ganska lustig, " sade han då hon frågade, " hon har gifvif sig sju tton på, att hon skall stanna till dess hon aflagt sitt gesäll- piof och har redan bestämt hvad det skall utgöras af: ett skåp af svart ek, dörren helt skulpterad med kråkor och snokar — efter lefvande modell, så det måtte bli ett mun­ tert lif i v erkstaden — Hon log egendomligt frånvarande där hon gick.
" Hon kommer väl ut till oss? "
sade hon.
" Det gör hon nog — jag kan ta henne med i morgon, om du vill. "
Hvarpå de öfvergingo att tala om annat.
(Forts.) - 659 - mm llpgf^lpö S ¥ r l _• FRÄN SCENEN OCH ESTRÄDEN GUSTAF FREDRIKSON ÅNYO PÅ SCENEN!
Och trots åren — de fem och åttio åren!
— al lt­ fort i stånd att häfda sin ställning som repre­ sentant för en solid dramatisk konst, hvilken en gång ansågs som idealet för återgifvandet af människor ur den mondäna världen och ännu in­ tresserar, tack vare sina fasta linjer och sin ci­ selerade replikföring.
Ludwig Fuldas lustspel " Ungdomsvänner " ger också Gustaf Fredrikson tillfälle att vara den han helst vill vara på scenen: världsmannen med sin blandning af ironi och hjärtevärme, sin skepsis och tolerans.
Att nu återse konstnären på Intima teaterns scen är därför som en erinran om hans många triumfer på gamla " Dramaten ".
Åren ha helt naturligt lagt sin dämpare på spe­ let, men allt det väsentliga finns kvar: behärsk­ ningen, noblessen och den fina, litet torra hu­ morn.
Publiken erfar också en alldeles särskild känsla af sympati inför detta konstnärskap, som i trofasthet mot en gång svurna ideal och out­ tröttlig arbetsifver kan tjäna som exempel för det nutida teaterfolket.
Som vännen numro två är hr Bescksfrom synnerligen rolig och på spinnsidan utmärker sig särskildt fröken Doris Nelson i en ung kär- lekshysterisk frus skepnad.
Ä fven fruarna A p ­ pelberg och Molander utgöra ett lyckligt inslag i e nsemblen.
Programmet kommer tvifvels- uian att bli varaktigt.
På Oscarsteatern har lohann Strauss ' klassiska operett " Läderlappen " återuppstått till gamman för alla vänner af dess evigt unga melodier och muntra handling.
Och gynnsamma omständigheter ha fillika f ogat det så, att teaterns vokala krafter verkligen svara, mot partiturets fordringar.
Fru Pegels Rosalinda tillfredsställer nämligen myc­ ket höga anspråk på operettsång, likaså fröken Case samt hrr Ottoson och K i n c h.
Det dramatiska återgifvandet har däremot sina bris­ ter här och där, väsentligast ifråga om fröken Case, hvars kammarjungfru ibland hotar att bli osympatisk till följd af spelets öfverdrifier, och fröken Wifsfrand, som gör prins Orlofski till en tråkig ung roué, hvilket ingalunda är meningen med rollen.
Däremot har hr Ottoson fått det rätta greppet på vivören Eisenstein, och hvad hr R i n g v a 11 s fängelsedirektör beträffar är han lika rolig som förr.
Operetten har beståtts en välljudande orkester och en boksfafligt taladt grann uppsättning.
Folkets teater gör lycka med ett danskt lustspel " 500 % " af].
An ker-Larsen och E. Rostrup.
Det har folkstyckets förtjänst att vara både moraliskt och roande och det får ett i hufvudsak godt ut­ förande.
* Konsertsäsongen är i full gång; hofsångaren lohn Forsell kom som en af de första i dub­ bel bemärkelse och vann som alltid ' sin trogna publik med sin öfverlägsna föredragskonst och sin stämmas oförminskade välklang.
Och som alltid, hade vi så när sagt, möttes han och hans åhörare af en viss kritikers beska och orättfär­ diga utfall, hvilket ytterligare bekräftar att det Stockholmska musiklifvet inträdt i aktivt stadium.
Därnäst följde KungL Hof- och D ô m e- Kören från Berlin med 1 två konserter i Gustaf Wasa-kyrkan.
Åter klingade den ljusa gosskören under hvalfven i härliga motetier af Bach och Palestrina och med samma beundransvärda för­ måga af samsjungning, precision och rytmik som vid körens första besök.
Här om någonsin kan uttrycket himmelska harmonier finna sin tillämp­ ning, för så vidt människorösten i tolkningen af religiösa körverk förmår ge en aning om öfver- jordiska toner.
Äfven Konsertföreningen har begynt med ett nytt arbetsår.
Haydns fromma och älsk­ liga melodier gingo i spetsen som en väckande vårvind, bebådande den rika musikaliska vegeta­ tion af nytt och gammalt, fruktbart och sterilt, som vi efter hand skola möta under Auditoriums takhvälfning.
ARIEL ..
Lättast att intaga B e r e d n i n g: Fiskarna, urtagas, af stora sköljas väl i flera vatten och torkas med en fiskhandduk.
Hufvudet får och barn är Apoteket Vasens sitta kvar och gälarna klippas bort.
I s Fenorna af putsas, men bortskäras ej.
Laxérmarmelad, med anledning En djup skåra skäres längs efter af dess behagliga smak.
Prit ryggbenet på den mörka, sidan af XaMascottc fisken för att det hvita skinnet på (kr.
1.50 pr ask.
På alla apotek.
andra sidan ej skall spricka.
Fis -- håruatten karna gnidas in- och utvändigt med citronsaften och saltet samt få ligga 1 tim., hvarefter de ånyo torkas.
kemiskt tvättad o. präs utfärdar resekreditlv, betalbara pô de flesta europeiska och De läggas på fisksilen i en fiskkit- sad blir Eder kostym tel med den hvita sidan upp och så utomeuropeiska bankplatser, ombesörjer telegrafremissor mycket kallt vatten tillsättes att klänning, kappa eller det: står 3änmt öfver fisken.
— I brist till in- och utlandet.
överrock, om densam på fiskkittel stjälper man ett fat upp ma insändes till och ned på bottnen af en annan kittel och breder därpå en grof ärgryte Kemiska | I l&gt; handduk, i hvilken fisken lägges; Tvätt- S Färgeri - a .-B.
den kan då lätt lyftas upp med hand­ duken, när den är färdig, utan att gå Göteborg, sönder.
— Vattnet mätes innan det ¥ A läs överallt hälles i kitteln och 7 gr. groft salt WERMLANDS-TIDNINGEN tillsättes för hvarje liter vatten.
— Etabl.
1850 Karlstad Etabl.
185C Fisken blir hvitare om man kokar den i ^3 vatten och 1 / 3 mjölk.
— Rikstelefon namnanrop Länstidningen Locket lagges på kitteln, vattnet får Värmland« enda «taorllora tidning 1 ' koka upp och skummas väl, hvarpå vid småbak förtjäna bli ••••••••••••••••••••••••••••••••••• kitteln sk ju tes till sidan af spiseln behandlade med bästa 1 kkp.
kornflingor och fisken får koka 15 — 20 min., jäsningsmedlet.
G r o o d a - Î liter vatten under det vattnet endast småputtrar.
Jästmjöl är bäst och 100 gram äpplen Piggvaren lägges upp på servett, pålitligast.
l / t tsk.
salt garneras med persilja och vackert Säljes öfverallt i burkar skurna citronklyftor och serveras med à 15, 25 och 50 öre.
1 msk.
sirap hollandaise, kräft- eller hummersås l / j kkp.
socker samt potatis.
AKTA Handelsaktiebolaget Sten S jögren &amp; Jo9 Drottninggatan 4, ^, r S 5 ° ^&gt;n \ Elegant Foidifdeliim *.
Notariatafdelnmg.
KassafacL ' Recept à Fruktsoppa af Sualöfs Kornfllngor.
\ riUantine c Bästa ingredienser QAH l bit kanel.
ASEPTINTVÅL B e r e Ä i i n g: Äpplena k okas i vatten half timme.
Kornflingor­ na jämt » saltet, sockret, sirapen och kanelen tillsättas, och soppan får därefter koka i 15 minuter.
Ser­ veras något afsvalnad och, om så önskas, med vispad grädde, i h vil­ le et fall Äen blir betydligt » finare ».
KÖKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND OCH BORLANOLINTVÅL cocosoljetvâlar i stänger, tillverkas fortfarande och - äro af god kvalitet.
- d a g: Vegetari.sk palsternackspuré; stufvad strömming med potatis.
ONSDAG.
Frukost: 1 Smörgås­ bord; rågmjölsgröt med mjölk; toma­ ter stekta i skifvor med stekt pota­ tis; kaffe eller te.
Middag: Stekt späckad ka-lflefver med potatis; äp- pelkompott med grädde.
TORiSDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; stekt rågmjölsgröt med mjölk; sillgratin; kaffe eller te.
M i d d a g: Ärter med fläsk; plättar med sylt.
FREDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hafregrynsgröt med fruktkom- pott; svampomelett; kaffe eller te.
Middag (vegetarisk): Ångad hvit- kål med pepparrot, smält smör och potatis; riskräm med sylt.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; stekt strömming med potatis; mjölk, ka ffe e ller te.
Middag: Ärtpuré med jordärtskockor; kokt fläskkor f med rotmos.
Inneh.
af Elisabeth östmans Hus­ moderskurs i Stockholm.
FORSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 7 — 13 OKT.
1917.
SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; biffstek med potatis; mjölk; kaffe ©lier te.
Middag: Tomat- puré med oststänger; kokt piggvar med kräftsås och potatis; varm chok- ladpudding.
MÅNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hafregrynsgröt med mjölk; spicken sill med dill, gräslök och p o t a t i s; ka f f e e l l e r t e.
M i d d a g: Kroketter af kött med svampsås; saftsoppa med skorpor.
RECEPT: TISDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; stekt hafregrynsgröt med I v o k t p i g g v a r (f. 6 — 8 p e r s.)
.
mjölk; stufvad svamp med stekt po­ 2 fiskar på omkr. 9 hg.
st., Vg tatis; kaffe te eller choklad.
M i d- citron, 2 msk.
salt (30 gr.).
I en punkt W A ' alla husmödrar ense: SKULTUNÄ KOKKÅHL åro bast!
sjukdomar i munhåla och svalg.
I Effektivt skydd mot smitta I ' ljum » CM SOsr.
/ (» / .is * 33EEZ33EHii A.B.PHARMACIA .STOCKHOLM Kontroll » ntt PROFESSOR A.VESTERBERG.
I BENNO BECKEMÀNS FOTOGRAFISKA MAGASIN _____ 15 DRCTTHMGGATAM 15 STOCKHOLM.
FRAMKALLAR- KOPIERAR - FÖRSTÖRAR K r o k e t t e r a f kö t t (f.
6 p e r s.)
.
3 hg.
benfritt, stekt eller kokt kött af oxe eller talf, 1 brk.
svamp (1 / i lit.
), 2 msk.
smör (40 gr.), 4 mski.
mjöl (40 gr.), 4 del.
buljong, salt hvitpeppar.
T i l l p a n e r i n g: 4 ms k. m jöl (40 gr.), 1 ägg, 1 msk.
mjölk, salt, 2 tsk.
matolja, 2 del.
stötta skor­ por.
.
T i l l s t e k n i n g: 40 gr. flottyr, 30 gr. smör.
Beredning: Köttet sk äres i fina tärningar.
Svampen skäres lika­ ledes i tärningar eller tunna skif­ vor och fräses i smöret, tills det är klart, då klämmes svampen upp med en sked och mjölet fräses med smöret 2 min.
Buljongen spädes på och såsen får koka 5 min.
Köttet och svampen tillsättas och stufningien får sjuda, hvarefter den afsmakas med kryddorna.
Den slå.s däref­ ter upp på ett flått fat, som är väl smort med smör, samt öfverstry- kes med smör på ytan, så att den ej hårdnar.
Då massan är fullkomligt kall, tå- ges däraf med en sked portioner omkr. 50 gr., som läggas på ett bak­ bord, bestrött med mjölet.
Kro- ketterna rullas i mjölet och formas aflånga.
De doppas i de hård t vis­ pade äggen, blandade med matol­ jan och smaksatta med saltet.
Rul­ las därefter i de fint stötta skor­ porna och få ligga 1 tim. att hård­ na.
De stekas gulbruna i het flot­ tyr ' samt smör och läggas upp på varmt fat.
Serveras med steksås och ärter, om så önskas.
T o m a t e r, s te k t a i s k i f v o r (f. 6 pers.).
5 stora tomater, 1 tsk.
salt, 1 U tsk.
hvitpeppar, 1 ägg, 1 msk.
vatten, 17 * del.
stötta skorpor 2 msk.
smör (40 gr.), 1 stor portug.
lök.
Beredning: Tomaterna sk öl­ jas, torkas och skäras i skifvor.
To­ matskifvorna kryddas och doppas i det uppvispade ägget samt vändas i de stötta skorporna.
Löken skalas och skäres i tunna skifvor.
Hälf­ ten af smöret brynes i en stekpanna, tomatskifvorna läggas i, stekas vac­ kert bruna på båda sidor och upp­ läggas på varmt serveringsfat.
Lö­ ken brynes i resten af smöret och därmed garneras tomatskifvorna.
De serveras med stekt potatis som fru­ kosträtt.
S t e k t s p ä c k a d k a lf l e f v e r (f. 6 pers.).
1 kg.
gödkalflefver, 50 gr. späck, " 2 tsk.
salt (10 gr.), Vt tsk.
hvitpeppar, 1 maghinna, 3 msk.
smör (60 gr.), 6 del.
kokande mjölk, 1 msk.
soja.
S å s: 1 ms k.
s m ö r (2 0 g r.)
y 2 m s k.
.mjöl (20 gr.), lefversås, 1 — 2 del.
tjock grädde, salt, socker, hvitpep- •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• • a • a • • Julbrasan tänder visserligen ingen i oklober, men enhvar förnuftig människa köper veden i god tid.
Samma förhållande med julklapparna — man delar visserligen inte ut dem förrän julafton, men i krigstid, då bristen på en mängd varor med hvarje dag blir allt känn- barare och då priserna på allting oafbrutet stiga med hart när matematisk precision, bjuder det förutseende, som är grunden för all go d ekonomi, a tt i g od tid gö ra julinköp.
Skrif därför redan nu e fter den elegant illustrerade vinferkalalog som i dagarna utsändes gratis och franko från G rands Magasins du Louvre Paris — Place du Palais Royal — Paris världens största och elegantaste modemagasin, som på grund af sina oerhörda resur­ ser och sin kolossala omsättning är i tillfälle att sälja alla slags varor ofantligt myckel billigare än någon annan firma i världen.
Damkonfektion och herrekipering, sammet, siden- och ylletyger, fricot- och hvit- varor, manufaktur- och kortvaror etc.
Expedition mot efterkraf.
Frakifriil för rekvisi­ tioner fr. o. m.
40 fres.
Begär vår elegant illustrerade vinterkatalog, som sändes gratis och franko, äfvensom profver.
Svensk korrespondens.
- 560 - 5 • p Q • • • Ci.
Prima Engelska Nu är rätta tiden tänka på att blomstersmyeka Er träd­ gård till våren och Ert hem till Jul genom att plantera: äk ta Holländska i I BLOMSTERLÖKAR | ~ Kulturanvisningar finnas i ~ vår blomsterlök-prislista, som gratis sändes kunder och andra intresserade.
Blomsterlökkollektioner finnas i följande prislägen: " Hemträdgården " (15 st.
lö­ kar) Kr 1 .50 " Hemtrefnaden " (35 st. lö­ kar) Kr 2.75 " Haarlem " (75 st. lösar) Kr; 4.75 Algot Holmberg &amp; Son Trädgårdsafdelningen Norrköping.
För hemväfning intresserade.
Väfmästare Ivar Nilsson, Säter, gif- ver kurs uti mönsteruttagning med därtill hörande ämnen.
Undervisnin­ gen sker pr korrespondens och har pågått sedan ett år och vunnit er­ kännande.
Antracit, Hushållskol och Koks ständigt på lager till lägsta dagspriser.
Luits K olihpdit-jl-b.
Tel. Allm.
och Kiks Namnanrop: L avens Kolimport.
A Karbid- Lampa för 2 Kr.
praktisk o. absolut ofarlig.
Den af undertecknad konstruerade karbidlampan, som i dagarna stått omnämnd i de flesta af landets tid­ ningar och där fått de bästa vits­ ord, kan enhvar tillverka för c:a 50 öre.
Lampan är lättskött, själfregle- rande och ljusstark.
Insänd kr.
1:50 i postanvisning och _ Ni erhåller be- skrifning och ritning på lampan jämte afiskrift af intyg från ingeniör om lampans effektivitet och absoluta ofarlighet.
Varnar för annonsering af annan person angående min upp­ finning.
Anton Bengtson, Fil.
Kand., Lund. '
PENSIONSFÖRSÄKRING ' Allmänna Anke- och Pupillkassan ï Sverige meddelar försäkring för pensioner dels till efterlefvande änkor och barn, w dels °ck till annan viss person oberoende af skyldskapsförhållande.
Inträde är öppet för hvarje svensk undersåte, som med afseende å hälso­ tillstånd pröfvas antaglig och icke uppnått 60 års ålder.
Pension kan be­ tingas från 100 till 1,500 kronor.
Insats en gång för alla kontant eller delvis genom revers eller ock årliga premier.
All vinst tillfaller de försäkrade i form af årlig tillväxt af pensionen under den persons lifstid som betingar pensionen.
Pensionstillväxten utgår med lägst 2 högst 5 procent för år å det betingade pensionsbeloppet.
Prospekt portofritt på begäran, hvarvid denna tidning bör åberopas.
^ STORKYRKOBRINKEN 11, STOCKHOLM NU bör prenumeration å Idun för sista kvartalet verkställas, så att afbrott i den regelbundna expe­ ditionen säkert undvikes.
— — IDUNS JULNUMMER gediget och innehållsrikt som vanligt utdelas till julen gratis till alla prenumeranter!
— — — Prenumerera i dag!
^
I« H V msmm par.
V2 msk.
ka.
] lt smör (10 gr.), (1 msk.
rifven mesost.)
B e r e d n i n g: Lefvern b ör v ara­ ljus och skär, får ligga i vatten omkr. x / 2 tim., torkas väl, putsas och späckas med fina späckstrimlor, rullade i en blandning af saltet och pepparn.
Med resten af kryddorna ingnides lefvern och inlindas i mag- hinnan, (som vanligen följer med vid inköpet), h vilken hopsys eller fästes ihop med vispkvistar.
Smöret bry- nes i en järnkastrull, lefvern lägges i, brynes pä alla sidor och spädes med mjölken, litet i sänder.
Den får sakta steka rrued tätt slutet lock, omkr. 1 V2 tim.
h varunder den öfver- öses ofta.
Hinnan tages bort, lef­ vern skares i tunna, skifvor, lägges upp på varmt serveringsfat, litet af, &amp; åsen hälles öfver och resten af såsen serveras i såsskål.
Till såsen fräses smör och mjöl 2 min., lefverskyn och grädden spädas på och såsen får koka 5 min.
Af- smakas med kryddorna och, om så önskas med den riflna mesosten.
Ser­ veras med kokt potatis och lingon­ sylt.
Ä n g a d h v i t k å l (f. 6 pers.).
1 medelstort hvitkålshufvud, 1 purjo­ lök, 40 gr. smör.
T i l l s e r ve r i n g: 1 0 g r.
s m ö r, rifven pepparrot.
Beredning: De yttre gr öna bladen bortskäras från kålhufvudet, som därefter delas i 8 — 10 klyftor, hopsättes åter, så att det ser helt ut och ombindes med fint segelgarn, förut doppadt i hett vatten.
Det nedsättes i en potatiskokare och of- vanpå kålhufvudet lägges den ansade och itu skurna purjolöken och smöret, fördeladt i flockar.
Det ångkokas därefter omkr. 3 tim. eller tills det kännes mjukt.
Serveras med smält smör och pepparrot samt kokt pota­ tis.
FRÅGOR ENHVAR LASARE AF ID UN A GER rätt att i denna af delning framställa förfrågningar rörande husliga eller andra angelägenheter till besvarande af läsekretsen.
Dock förbehåller sig redaktionen oinskränkt befogenhet att utesluta de frågor, hvilka anses sakna mera allhnänt intresse.
Hvarje publi­ cerad fråga kommer att besvaras, och utbetalas för det bästa svaret, å någon af här nedan införda frågor, som in­ sändas till redaktionen senast 6 dagar efter detta nummers dato ett pris af 10 kronor.
N: r 303.
Är 35 år och landtbrukar- dotter, men nu bosatt i rikets andra stad.
Lider mycket af min tafatthet och brist på bildning.
Ville så gärna öka mina bokliga kunskaper men äfven få bättre umgängesvana.
Hvad skall jag göra för att få detta?
Finns det någon skola, högre än Folkhögskola, lämplig i detta fall?
Tacksam för svar är » Mångårig prenumerant. » ' N: r 304.
Vill någon af Iduns vänliga läsarinnor, gifva en 30-årig hårdt pröfvad kvinna råd?
Är ny­ ligen blifven änka, äger tillsammans med min dotter, hvilken är i skol­ åldern.
en landtegendom, säg mig skall jag sälja eller arrendera bort den eller skall jag städja en dräng att sköta om gården?
Som jag tänkt, att låta flickan gå igenom flickskola i stad, kanske jag borde följa med henne, eljest får jag inackordera henne i familj, hvilket blir billigast?
Ville själf gärna gå igenom en kurs i matlagn.
o. linnesömnad, men jag är väl för gammal att komma in vid någon skola, säg mig om det finns något ställe, där en så pass gammal kvinna, som jag kan komma in?
Kanske jag sedan kunde sätta upp matservering, taga inackorderin­ gar eller dylikt.
Råd mig till det bästa. '
Kådvill.
N: r 305.
Finnes i Stockholm till­ fälle för yngling, från^ bildad t hem, att lära snickeri (slöjd) eller sko- makeriyrket, för att därmed utfylla vintertiden på landet frågar Ung landtbrukare.
N: r 306.
Huru skall jag bäst ordna för min 15-åriga fosterdotter, som ej har lust för läsning och af den anledningen sällan blir flyttad.
Vet någon, något hem där hon kunde finna kärlek och lindrigt^ arbete.
Att betala för henne har jag ej råd.
Flickan är älsklig och rar och skulle säkert sprida solsken hos ett äldre par som sakna barn eller som hafva vuxna sådana.
, Fostermor.
N: r 307.
Vill någon af Iduns lä­ sare ge mig ett råd, hvax jag skulle kunna få en lämplig inkomstbrinr gande sysselsättning.
Är 22 år, men har icke fullkomlig syn, ser bara med ett öga och då därtill kommer det är opererad syn måste jag vara noga med att ej öfveranstränga mig.
Kan läsa och skrifva, har allmänbild­ ning,, är ^ något kunnig i tyska och engelska samt knyppling, hvilket jag funnit vara en särdeles lämplig sys­ selsättning och spelar piano efter gehör.
Har funderat på att söka plats som sällskap åt äldre dam, men h var få en lämplig sådan?
22-å.ri.ng.
N: r 308.
Vore tacksam för hän­ visning på någon i Stockholm, som är skicklig och van att undervisa i sång och som kan behandla olika röstmaterial, och ändå är intresserad att uppöfva en röst, som ej äger nå­ gon utomordentlig styrka eller klang.
» Läraktig ».
N:r 309.
Vi ha en gosse på 4 V2 år, som lider af astma, troligen se­ dan födelsen, men tydliga anfall för­ märktes först vid 1 V2 års ålder.
Höst- vår- och vintertid äro värst, ^IltlllilillllllillllllllllUlllllJlllllIlllllllltlillUlllllltllllllllllllliillllllllllllllllllllillllllllllüIIIIIIIIUIIIIIIIlllllllllllllIJlllllilllilllllllllllllllllllllllllllllllllllilllllü iBnitfttjp im fumlanö!
Die neue Kriegsanleihe wird gezeichnet vom 19.
September bis 18.
Oktober 19 1 7 [|||||lllllllllllinilillllllllilillllllllllllllllllllllllilllllllllll !lillllilllllllllllllllllll [llllliiIUI1llllll !l ' ll!
!IllllilillilllIlllllll !ll !II !llll !llllllllllllllllllllllllllilllllllilIÏH - 661 - *.
STEINWSS&amp;SÖNS isTCMR-T IAÖER.I ië&gt;a^Aî&gt;lAG^3SrTtJJR^] Sr: kTJNDHOmjS PIÄNOMÄÖASIN STOCKHOLM - JAKOaSBBK.O^GATAN 3£) då anfallen återkomma hvarje må­ nad, nu senast tre gånger under samma månad.
Somrarna kunna vara rätt bra med 3 à 4 mån.
uppehåll.
Vi ha sökt sex olika lä­ kare samt tagit röntgensfotografi, som visade något för stora lungkört- lar, för hvilka han f. n. behandlas af läkare medelst injektioner, hvil­ ket ej heller tycks åstadkomma nå­ gon förbättring.
För öfrigt är gos­ sen stor och kraftig för sin ålder, men nedsättes under anfallen till fullständig ^vanmakt.
Vi känna en gränslös förtviflan hvarje gång de kväfvande anfallen, som vanligen på­ gå ett helt dygn.
närma sig.
Anfal­ len komma nämligen aldrig plötsligt, utan förebud visar sig alltid någon dag i förväg i form af torr, envis hosta, som stegras, tills andnöd in­ träder, och öfvergår till slemhosta och stundom slemkräkningar.
Först efter det slemhostan är på retur upphör andnöden och pipet i brös­ tet, som är så tydligt, att det höres från ett rum till ett annat.
För­ kylning, vistelse i blåst och an­ strängning i form af gråt, skratt eller springande åstadkomma nästan alltid anfall, ansträngning dock kor­ tare sådana på ungefär en timme.
Är det någon i läsekretsen, som kän­ ner till ett liknande fall och kan eäga om det är den rena astman eller fall som liknar denna, om det finns något medel, som lindrar andnöden, om något sådant fall blifvit botadt och af hvilken läkare, eller om man kan hoppas, att det skall växa bort med tiden?
Föräldrarna.
N: r 310.
Kan någon af Iduns många läsarinnor gifva mig beskrif- ning på keks bakade af hafremjöl.
Läsare af Idun.
N: r 311.
Undertecknad är för- lofvad med en tjänsteman.
Vi skola gifta oss inom den närmaste tiden och syssla därför med ordnandet av det blifvande hemmet.
Finns det någon bok hvari det gifves goda råd och anvisningar i denna fråga.
Karin.
N: r 312.
Plar länge funderat på att få verka inom någon välgören­ hetsanstalt.
En händelse i mitt lif har mycket gripit mig och gör, att jag helst ville verka på upptag­ ningshemmet för fallna kvinnor eller dylikt.
Hvart skall man vända sig för att få upplysning därom.
Skulle jag, trots att jag har ett mycket häftigt lynne kunna våga ställa mig i det led som vill hjälpa - dessa mina stackars medsystrar upp igen?
Mitt lynne har bekymrat mig myc­ ket och hålla mig tillbaka.
Hvad är rättast att göra frågar En kämpande.
N: r 313.
Skulle någon _ af Iduns läsarinnor vilja ge en fästmö ett god t råd, som tänker gifta sig i Vigsel­ rummet i Stockholm.
Hvad skall man ha för dräkt, om man skall un­ derrätta på förhand om vigseln, och hur långt i förväg i så fall.
Om det är några kostnader, samt hvilka papper man skall visa upp.
Är tack­ sam för så många upplysningar som möjligt.
Brn.
N: r 314.
Det nu i handeln före­ kommande sko cremet, särskild t det bruna har blifvit mycket dåligt.
Vi tillverkade förr sådant själfva hvari vax ingick som hufvudbeståndsdel, men har ej receptet kvar.
Skulle någon vilja meddela en blandning af goda för lädret ej skadliga äm­ nen.
B.
B.
N: r 315.
Fins det någon lärobok eller hvar kan man möjligen få upp­ lysningar angående kaninvård.
En oerfaren som ämnar försöka med kaninafvel.
N:r 316.
Hvad skall en ' lattig 30-årig prästdotter bäst ägna sig åt för att förtjäna till uppehälle.
Har genomgått flickskolans 6 klasser, se­ dan varit hemma och hjälpt till i hushållet.
Tycker dock nu det skulle vara roligt att själf förtjäna mitt bröd, men vet ej bästa sättet, då alla utvägar tycks vara stängda på grund af åldern.
Har ej råd till några dyra kurser.
För ett godt råd är ingen tacksammare än Prästdotter.
N:r 317.
- Har förgäfves försökt få tag i vattenglas till äggkonser­ vering, kan någon af Iduns läsarinnor ge mig recept på något annat för- faringsmedel eller adress på någon, som har vattenglas till salu?
Mångårig prenumerant.
N: r 318.
Till hvem bör jag rända mig för att erhålla.
undervisning i blomsterskötsel (drifning af blomster­ lökar m. fl.
prydnadsväxter)?
Är det svårt erhålla afsättning för upp-
m • Våra små 1 " slitvargar " m behöfva nya kläder.
PRE A UJULERERH AU GEJVHST PÄ 99 BMRNGMRDEROSEN m = 1= = m lj Illustrerad, tidning för barnkläders för- färdigande.
Dubbelsidig mönsterbilaga gratis till hvarje nummer.
Prenumeration verkställes å närmaste post- anstalt eller bokhandel.
Priset är:Jör 1 / 2 år Kr.
1:60, kvartal 90 öre.
gg gjf| g m m U H Iduns Expedition, Stockholm.
§jf drifna blommor i våra blomsteraffä­ rer och hur blir det med förtjänsten?
Ung- landsflicka som vill skaffa sig biförtjänst.
N: r 319.
Skulle någon af Iduns läsare vilja upplysa om h var två unga nyutexaminerade lärarinnor med högre kompetens och undervisnings­ vana kunna slå sig ner för att grunda en privatskola.
Erpe.
N: r 320.
Vill gärna sätta opp en hönsgård på landet men äger ej medel härtill.
Är något kunnig i trädgårds sköts el.
Kan en ensam-stå­ ende flicka erhålla ett egnahemslån och huru få ett sådant.
Finnes månne något annat sätt för erhållan­ det af ett eget litet hem på landet.
Vill ej gärna tjäna hos andra.
26 år.
N: r 321.
År 23 år gammal och ohjälpligt biten af teaterflugan.
Har ända frän min barndom haft en obe­ tvingad lust att beträda tiljan.
Red­ ligt försökt att kämpa emot min bö­ jelse, då jag alltför väl vet att.
» många är kallade men få utvalda ».
Ilar flera gånger uppträdt i ama­ törsällskap och fått beröm för såväl uppfattning som diktion.
Då emel­ lertid min röst inte är stor, funderar jag om någon utsikt vid filmen kunde finnas för mig.
Är tyvärr ej ekonomiskt oberoende h varför jag ber om ett allvarligt råd.
Skall jag fortsätta som jag börjat, med en sysselsättning hvilken håller- på att forma mig till en passabel butiks­ mamsell eller skall jag försöka med det, hvartill jag tror mig finna min rätta uppgift?
Huru stora kostnader får jag beräkna?
Rådvill och frågvis.
N: r 322.
Hvar kan man få lära sig växtfärgning och hur lång tid tager en dylik kurs samt kostnaden därför.
En af väfnad mkt intresserad.
N: r 323.
Mycket tacksam få svar på denna fråga: Bör en frånskild fru bära sina s. k. giftasringar och skall hon bära sin frånskilda mans namn eller taga tillbaka sitfc flick­ namn, fast med frutiteln före?
Berta.
N: r 324.
Tillåt mig göra en sam­ vetsfråga till Iduns läsarinnor: Hvad är det ni först och främst fäster er vid hos en man, eller med andra ord: Hur skall en man bära sig åt för att bli omtyckt af kvinnor?
Jag- är nu 35 år, är rysligt ful, dock ej miss bildad på.
något sätt, medve­ tandet om min fulhet har nog gjort mig något tillbakadragen och ka.nske tafatt gentemot det täcka könet.
Kanske det är därför ingen kan tycka om mig.
Jag har många både manliga och kvinnliga kam­ rater i mitt arbete och al,la ha sina vänner och väninnor, alla äro eftersökta men jag har alltid stått utanför, ingen kvinnlig kamrat tycks vi,lja tilltala mig.
Visserligen svarar man på mitt tilltal men något annat blir aldrig.
Nu vill jag fråga nå­ gon erfaren kvinna-.
Är det min fulhet som är enda orsaken eller måste man nödvändigt prata en massa struntprat för att slå - an?
Jag har ' märkt att de som gå på och bara prata smörja de äro mest omtyckta.
Är det så öfverallt eller bara på min arbetsplats?
Gif mig ett råd, jag ville ju så gärna ha en kvinnlig vän.
Jag borde kanske tillägga att jag är en skönhetsdyr- kare till råga på eländet.
Apan.
N: r 325.
Vill härmed framställa ett för mig betydelsefullt spörsmål, som jag önskar få besvaradt från olika synpunkter — om möjligt.
Hurudan är en ideals jukskötecrska?
Huru bör hon till sitt inre och yttre väsen vara?
Och bör yrkes­ skickligheten vara det främsta?
Hvad är mest af betydelse och hvilka brister kinde få förekomma?
Huru skall hon kunna förena i sig de lolika synpunkternas rättmätiga kraf, och ändå vara sig själf?
Eller duger blott den som helt och omedelbart kan vara sig själf?
— Den som har något af svårmod och brist på själf- förtroende kanske inte alls passar eller borde vara syster?
Rosalie.
N: r 326.
Hur bör en flicka handla i nedanstående fall?
Hon har varit hemligt förlofvad och med sin fästman haft ett förhållande dock utan några följder.
Efter en tid tröttnade de på hvarandra och kommo öf verens om att skiljas.
Han är nu gift.
Hon var under några år alldeles öfvergifven af sorg och misstro mot alla människor _ men allt kan ju glömmas.
— Hon har nu träffat en man som hon högaktar och sympatiserar med.
— Hennes förra historia var en verklig hem­ lighet för hela världen.
Skall hon nu för sin fästman omtala allt eller tiga?
Kanske kan i förra fallet riskeras att åter bli öfvergifven och gå miste om det egna hemmet?
Fört vif lad.
N: r 327.
Jag har tänkt att ge­ nomgå en väfskola för att utbilda mig til.1 väflärarinna.
Är kunnig och mycket praktiserad i väfkon- sten men önskar få lärarinnekom­ petens.
Hvilken skola är bäst?
N: r 328.
Till h vem skall man vända sig för att bli medarbetare i föreläsningsförening?
Aspirant.
N: r 329.
Har försökt att koka såpa af asklut, fett och tarmar, som den ej löddrar sig undrar jag hvad som är orsaken?
Skulle någon snäll husmor vilja gifva mig en billig och bra beskrifning vore jag innerligt tacksam.
Jämtmor.
N: r 330.
Hvar kan småbrukare få fruktträd gratis .eller mot billig af- gift ?_ Kvinnl.
småbrukare i Sthlms län.
N: r 331.
Kan en man tvinga sin hustru att skiljas om hustrun fått ett barn före äktenskapet.
Mannen visste om det innan han gifte sig med henne!
Barnet biet adopteradt.
Finns det lagar som kan bringa hustrun att ingå skilsmässa på så­ dana grunder.
Har ej någon som helst förbindelse med barnet.
Det fick goda fosterföräldrar när det föddes.
Vill ej skiljas, kan ej öf- verlefva det, ty jag älskar min man så högt.
Förtviflad hustru.
N: r 332.
Hvad skall en utbildad sköterska som_ har ett litet barn göra för att själf kunna taga hand om det?
Har litet pengar och skulle önska mig en god vän och kamrat, som tillsammans med mig ville bilda ett litet sjukhem eller barnhem och som vore nog fördoms­ fri att ej betrakta mig som en dålig människa.
öfvergifven.
N: r 333.
Finnes någon välvillig läsarinna, som kan ge anvisning på något lättare handarbete att förtjäna på, lämpligt för äldre dam, hvars inkomst i dessa dyra tider blifvit otillräcklig.
Syr väl och omsorgs­ fullt både för hand och på maskin.
Vet att många i Stockholm och äf- ven på andra håll ha inkomst af flaggsömnad, små sidenflaggor som sys för hand, men hur komma öfver sådant arbete?
Kanske någon i Stockholm boende vet namnet på någon af dessa affärer, h varifrån dylikt arbete utgår, att man kunde förfråga sig hos någon viss person, som har hand om och lämnar ut sådant för sömnad.
Tacksam för svar härå samt om möjligt anvis­ ning på annat lämpligt a-rbete i samma stil.
• Isa.
N: r 334.
Vore tacksam om någon husmor ville säga mig, hvilken mo­ dell på koklådor som är bäst — för ett 2 personers hushåll.
Ville gärna hafva en så beskaffad, att grytor med skaft kunna användas.
Husmor i landsorten.
N: r 335.
Finnes det något sätt att få mässingen blank på en empire- byrå utan att förstöra polityren, undrar E — a.
N: r 336.
Hvar får man lära att till­ verka lack frågar » Intresserad ».
MLs ML Tvä hästar med vagn och selar fr. Stock­ holms Eidinstitut.
Värde Kr.
8,000 2:a vinsten: En utstyrsel, bestående av: silfver, linne, mattor, kristall och porslins­ servis jämte armatur.
Värde Kr.
6,500 3:e vinsten: En förmaksmöbel af polerad mahogny, klädd med siden och bestående af: 1 soffa, 1 bord, 2 fåtöljer, 4 stolar, 1 spegel och 1 byrå Värde Kr *.
4,000 Ett hängsmyeke.
Värde Jfp.
2,800 Ste vinsten: Da mrumsmöbel, lackerad, klädd med cretonne, bestående af: 1 soffa, 1 bord, 2 fåtöljer, 4 stolar, 2 tabu­ retter och 1 sekretär af ma­ hogny.
Värde Kr.
2,525 6:e vinsten: En sportstuga efter ritning af arkitekt G. Odel.
" Vinsternas S:e vinsten: En sälbisampäls.
Värde Kr.
1,30 O 9ie vinsten: Ett pianino, från Bergqvist Sc Nilsson.
Värde Kr.
1,300 10:e vinsten: En tafla af konstnären Per Ekström.
Värde Kr.
1,000 En motorcykel.
Värde Kr.
1.750 8REFLADA Prenumerant 17.
_ Insänd edra frågor till Iduns redaktion och afvakta deras införande.
Se för Öf- rigt tillkännagifvande under rubrik » Frågor »!
För Iduns Skönhetsinsti- tut gäller samma enkla förfarings­ sätt.
För frågorna bör helst namn och adress bifogas, dessa offent - liggöras naturligtvis icke.
dagligen använd gör an- sikts huden mjuk oi-h sam­ metslen och är säkert me-.
del mot nariga, röda och __ ^ spruckna h änder.
Pris 2,50.
I Parfym- och Kemikalieaffärer.
.
Ett oöfverträffat f ör s k öningsmedel för såväl händer som ansikte är Crème d ' Artist (Mont, skär eller blå.)
F9 S A#| antal äw Samlads vins fvar det ut " aS " mtn £L 85,000 Dragning sk er se nast den 3 1 Dec.
1917.
Kr.
20: - Babylådor från Kr.
10:00 — 15:00, in­ nehållande hel utstyrsel, välsydt och at bästa kvalité.
Sändes mot efter- kraf.
Helsingborgs Llnneutstyrseiaffir, M almc.
Rikstel.
48 12.
Lotter kunna rekv.
från SÖDRA K.F1K.-L0TTEMEÏ Storgatan 13, Stockholm.
Lotterna sändas pr postför­ skott i den ordning rekvisitio­ nerna inkomma.
Pris pr lott­ sedel 2 kr.
10 öre (stämpel) jämte kostnad för porto och dragningslista.
Rekvisitionerna märkas med I. i Höjden AF TEKNISK FULLANDNING OCH HÅLLBARHET Värde Kr.
2,00 O 7:e vinsten: STOCKHOLM.
G ÖTEBORG.
M M Babykorgen!
LOTTERIETS FÖRESTÅNDARE: A.
VON HOFSTEN.
4:e vinsten: Nordiska t-Ray-Riekioi A.
B.
Den nar en underbar verkan att föryngra och försköna genom sin re­ nande verkan å porerna samt sin förmåga att göra huden skär och genomskinlig.
Efterlämnar icke nå­ gon som helst fettglans.
Ypperligt medel mot såväl köld som hetta.
Tillverkas af fackman.
Pris 2: 50 + porto direkt från " Depot d ' Artist, " Iduns exp.
f. v. b. till förmån för Stockholms Södra Kristliga Förenings av Unga Kvinnors sociala verksamhet, som bl.
a. om­ fattar Husmoders- och Tjånarinneskolor, ett kvinnor­ nas kök för billig matservering och nödhjälpsverkstad för arbetslös a kvinnar.
Högsta vinsten: Begär vår X-Ray-öroscliyr Ii:o 3.
^ / oi / Jcan (ydmowiå JDEML £ ^ / djcale-cÀjèmc- SÖ DRA K F U H - s t v?
n i I, O T ML Indirekt X-Ray-belysning — chic, elegant, pricken över i ' el.
BESÖK LOTTERIETS UTSTÄLLNING, BIRGER J ARLSGATAN STOCKHOLM - 662 - Svenskt fabrikat U0fluarna
1 .EDIGAJPLATSER Cänd aldrig original betyg ^ utan endast bestyrkta avskrifter när Ni svarar pä » nnons om ledig plats.
A.
T S att med tjänares hjälp sköta hem finnes.
Dam, som ii tom dinnekompetens, äger musikalisk: •ildning har företräde.
Svar till ädicine doktor X. Dalarne », Iduns).
f. v. b. TTRE FLICKA, kunnig i matl.
i bakning er häller plats att till­ amans med husmoder och annan, tre flioka sköta ett hem på 4 •s.
Svar till fru S. Nyström, Odeng.
3 tr., Stockholm.
LDAD FLICKA, frisk enkel och språkslös samt villig att åtaga sig ensamjungfrus sysslor, erhåller, ts i ingeniörsfamilj den 1 nov.
îr med betyg och foto.
till fru Hellberg, Djursholm — ösby.
RNFRÖKEN af god familj, an- •åkslös, ordentlig, pålitlig, sykun-; oeh barnkär, erhåller plats i äm-; s mannafamilj i Linköping den 1 v. Fyra barn 9 — 2 år.
Svar m. till » Ej för ung », Linköping p. r.
.RNMORSKA kan med första er- Lla plats å förlossningshem i ndre stad i mellersta Sverige.
Svar: d be tygsaf skrift och foto.
under pn.
» Själfständig praktik », Iduns IISK, ORDENTLIG flicka från it hem fär bra plats som husa.
tyg, rekommendationer och om » jligt foto.
torde insändas till fru nes Hallman, Hamngatan 36, Dckholm.
Riks 551.
A. t.
289 08.
TKEL, snäll flicka, som med hjälp 1 gröfre sysslor vill åtaga sig sköta shållet i bättre familj i Stook­ im, erhåller god plats med till- ide i oktober.
Centralvärme, iktr.
ljus, hiss, eget rum.
Svar till ög lön », Iduns exp.
f. v. b.
&gt;R ENKEL, anspråkslös flicka fin- 3 i höst plats å folkhögskola i re Norrland att uträtta alla inom &gt; h em förekommande sysslor.
Lön kr.
pr mån.
Fri biljett vid itsens tillträde.
Gott bemötande, tyg om så finnes samt rek.
önsk- rt.
Svar till » Rektorsfamilj », Iduns p. f. v. b.
«I JPROPER jungfru, kunnig i bröd- kning och enkel matlagning erhål- i okt.
under husmoders ledning rmånlig plats på herrgård.
Lön 0 kr.
allting fritt.
Vidare med­ lar Direktör S. Müller, Ryssby.
Bannlnökßn — 22 år erhåller 1 nov.
god plats adet lör liten goss.e 2 V2 år.
Den kände skall vara af god, bildad milj, barnkär, musikalisk, godt.
axit och jämnt lynne.
Kunnig och ad af handarbete.
Svar med foto.
aeanspråk och rek.
till » C.
D. », Box- lm p. r.
En snäll och enkel flicka 3d godt sätt och af god familj får a-ts nu genast.
Sökande skall bi- ida med städning, strykning samt lsyn af två barn och öfriga i ett m (förekommande göromål.
Bör vara rid i g i sömnad och handarbete, ret rum finnes ej.
Svar med löne- et.
och foto.
till » Olympia », Hel­ ig borg p. r.
Lärarinna önskas, 1st från landet, kompetent att un- rvisa en gosse och två flickor till träde vid statens läroverk, gossen 1 3: dj; e, flickorna till 2: dra och sta klass.
Äfven skola lektioner pianospelning meddelas.
Reflek- rande hänvände sig till Godsägare A. Engström, Lysegårdens Egen- &gt;m, Kungelf.
Tel. 38.
En DYGTIG Enepike som kan ar- beide selvstaendig, faar god Pläds i liten norsk Familie.
Grosserer O. K. Olsen, Vesselsg.
1 Stavanger.
Apotekselev.
A Persborgs Pen­ sionat Rättvik finnes till 1: a December plats för en Kvinnlig student erhåller plats på apoteket örnen, Stockholm.
Den som yngre dam att sköta kassa och kon- förut tjänstgjort på apotek har före­ torsgöromål.
Kunnighet i ett à två träde.
språk önskvärd.
Godt och tillmötes­ gående sätt nödvändigt.
Lön 800 Som informator för 11-årig gosse i Mullsjö, — för kr.
pr år och alit fritt.
1 månads undervisning till inträde i Lunds­ bergs privata skola nästa sommar — semester.
Svar med foto., betyg och sökes ung frisk man med utmärkt ka­ r e f e r e n s e r t o r d e i n s ä n d a s t i l l P e r s - raktär och förmåga.
Ansökan åt­ b o r g s P e n s i o n a t, R ä t t v i k, följd af rekommendationer, betyg, fotografi, uppgifter om föregående verksamhet, ålder m. m. jämte an­ språk sändes under adress » God upp­ fostran », S. Gurmelii Annonsbyrå, Go­ teborg, f. v. b.
Tillträde snarast möjligt ..
Tillfälle till själfstudier och sport, hvari gossen liksom i gymnastik, bör erhålla undervisning-, gifves.
Flicka, som genomgått fackskola med normalskolekompetens, får plats hos läkare i. öfre Norrland att läsa med tre pojkar, den äldsta i åldern 8 år.
Närmare meddelar rektor Arvid Bruno, Sveavägen 48, Stockholm.
Bildad, engelsk dam fullt kompetent och villig a,tt gifva grundlig undervisning i sitt moders­ mål kan nu eller senare erhålla ett par månaders anställning på större herrgård i mellersta Sverige.
Svar torde med uppgift om lönevillkor och referenser sändas till » Hemtrefnad — undervisning » under adress &gt;S.
Gu- mîelii Annonsbyrå Stockholm f. v. b.
I landtJaushäll kunnig kvinna, som vill deltaga uti kökets skötsel erhåller anställning som biträdande lärarinna vid Mo och Domsjö - A .-B:s praktiska husr hållsskola i Agnas.
Platsen tillträ­ des 24 Okt.
eller senare.
Ansökan åtföljd af betyg och referenser sän­ des till Agnas Hushållsskola.
Agnäs.
Husmoderstjänsten vid Västmanlands Läns Tuberkulos­ sjukhus Skogsfjället invid _ " Västerås blir ledig att tillträda 13 ins t. nov.
Begynnelselön 600 kr.
allt fritt, ålderstillägg, pension, semester.
Husmodern är delvis ansvarig för utspisningen å sjukhuset samt bör helst vara exam, sjuksköterska.
An­ sökan kan före 15 okt.
insändas till doktor Martin Sjögren adr.
Väs­ terås.
vid Kolmårdssanatoriet kungöres le­ dig ' att tillträdas snarast efter öfver- enskommelse.
Kontant lön 700 kr.
Ansökningar insändas inom den 20 okt.
till Bruksägare G. Ekelund ", Äby.
" I i Brunne by socken, att tillträdas den 1 jan.
1918, lön 500 kr.
kontant, husrum och ved samt sportler.
An­ sökning före 1 nov.
till Brunneby kommunalnämnd, Borensberg.
Undervisnings van LÄRARINNA finnes elevplats å apoteket Gripen i Sundsvall.
PLATSSÖKANDE Bättre, enkel Lärarinna.
på något af den kvinnliga verk­ samhetens olika områden?
(om dä.
ihåg att ett bepröfvadt och af tusen­ tals kvinnliga platssökande m e d bästa resultat användt för­ faringssätt är att sätta in en liten annons i IDUN.
En platsannons — 10 mm.
stor — kostar endast 2 kr.
50 öre.
Be­ loppet insändes i postanvisning, hvarvid texten lämpligen skrif- ves å postanvisningsblanketten.
Kontorsbiträde.
Vid kommunalt verk blifver en kvinnlig kontorsbiträdesbefattning le­ dig f. o. m.
1 november, event.
1 dec.
innevarande år.
Sökande skall äga god sk olunder byggnad, vara skicklig stenograf och maskinskrif- verska samt äga god vana och fär­ dighet i vanliga kontorsgöromål.
Lö­ neförmånerna äro t. v. 600, event.
900 kr.
pr år, fri, möblerad „bostad jämte tvätt och uppassning samt fri kost.
Ansökningar, jämte skol-, tjänr ste- och frejdebetyg samt fotografi, insändes under sign » Kont ors biträde » Céntralpostkont., Vasagatan, Stock­ holm p. r. före den 15 okt.
1917.
00000000 OOOOOOOOOQQ I ALLA HEM!
IDUNS KOKBOK För v Studentska 6:TE UPPLAGAN UTKOMMEN PRIS KR.
6: - aaoannaansaBOftano noaanoannooaooaooaoooaoto VILL N I LAFA KÄNNA en firma, som är uppskattad i milliontals svenska hem, då skall Ni rekvirera vår nyutkomna, stora, eleganta huvud kata­ log N:o 47 för höst och vintersäsongen 1917 — Ï918.
Denna katalog upptager c:a 12,000 olika kuranta varunummer och framträder i å r i e n utstyrsel och med ett innehåll som aldrig tillförne.
Jämte provblad å jultidningar m. m sändes den gratis, ej fraktfritt.
à ÅHLÉN &amp; HOLM - STOCKHOLM.
Utbildade barnsköterskor spec, från Sällskapet Barnavård, an­ skaffas af Stockholms Stads Arbets­ förmedling, Regeringsg.
lU7, Riks- o. Allm.
til.
4017.
Kl. 9 f. m. — * e. m.
(lörd.
9 — 2).
O b s.
I Särskild, a v d e l n i n g f ör b a r n s k ö t e r - s k o r l Sa m a r b e t e m e d s äl l - kapet Barnavård!
EN TREFLJAT, erfaren flicka önskar plats den 24 okt.
som hjälp och säll­ skap till ensam dam.
Rek.
finnas.
Tacksam för svar till » God hjälp ».
Iduns exp.
ELEMENTARBILDAL) 20 års flicka, som förut haft plats som husmors hjälp och sällskap, önskar till den 15 okt.
liknande plats i ordentligt hem.
Lön, önskvärd.
Svar tül » Sonja », Iduns exp.
f. v. b.
SKICKLIG LIN NESÖMMERSKA, VAN vid finare utstyrslar samt barnkl.
önskar plats i familjer i Växsjö- trakten.
Svar till » Småland », Iduns exp.
f. v. b.
22-ÀRIG SKÅNSKA önskar plats i bättre familj som fruns verkliga hjälp.
Har genomgått slöjd- ooh husmodersskola samt linne- och kläd- sömnadskurs.
Svar till » N.
O. », I duns exp.
f. v. b.
ANSTÄLLNING, helst själfständig, i godt hem önskar ensamstående all­ varlig äldre flioka, väl kunnig i matlagning och skötseln af ett hem.
Utmärkta rek.
från mångårig plats som husf.
i prästfam.
Svar sna­ rast till » Ansvarskänsla », Iduns exp.
UNG FLICKA önskar plats uti fin familj för att gå frun tillhanda, ön­ skar anses såsom familjemedlem.
Svar till » K.
L. », Nordiska Annonsbyrån, Göteborg.
UNG FLICKA önskar plats i familj att hjälpa till med barn och deltaga i husliga sysslor.
Är sykunnig.
Svar till » Villig », Grästorp p. r. SJUKVÄRDSK ÜNNIG, bildad flicka önskar med det snaraste plats att sköta äldre sjuklig person, är äfven kunnig i handarbete och villig del­ taga i skri fgöromål eller dyl. Svar till » Hälst i Stockholm », Iduns exp.
SVENSK 25-årig bildad dam, tyskt, barnkär, önsk.
några tim. sys­ sels.
dagl.
som lektris el.
» promenad.- tante » i fin familj.
Svar till » In­ telligente », Iduns exp.
f. v. b.
UNG BILDAD förlofvad flicka " sö­ ker plats på landet för at c lära hushåll.
Svar, till » Villig, event, betalande », Iduns exp.
UNG småskollärarinna önskar mot fritt vivre plats under ferier 1 dec.
20 febr., som husmors hjälp.
Äfven villig att undervisa barn om så er­ fordras.
Svar till » Familjemedlem », Värmbol, Katrineholm.
EN UNG troende sjuksköterska ön­ skar plats på barn- ealer ålderdoms­ hem är äfven villig att på egen hand förestå hemmet för någon ensam herre eller dam.
Svar till » Syster » Allm.
Tidn.
kont.
FLICKA med någon vana i hus­ håll önskar plats, m. fritt vivre, att under husmodrens ledn.
deltaga i husliga göromål.
Svar till » W.
A. » Sölvesborg p. r. önskas att läsa med en gosse, som till våren skall söka sig in i Lunds­ berg skola, andra klass.
Svar jämte glöda rekommendationer och betyg samt foto.
och uppgift å lönepret.
as arn r f ö * en.
torde sändas under adr.
» Handlande » För verkligt barnkär frisk hälst Marstrand p. r. iisikalisk flicka från bildadt hem mes plats ledig — bör vara sy- mnig samt.
intresserad för barn.
m som genomgått Kindergarten anspråkslös flicka i 25 — 30 års ål­ 1er barnavård bar företräde.
Svar dern erhåller plats den 1 nov.
i ed utförliga upplysningar angående bättre hem vid större station i norra der, familj, referenser och lönean- Småland.
Sökande, som är villig » råk och med foto.
insändes till deltaga i alla inomhus förek.
göro­) alarne-Plats », under adress iS.
Gu- mål, får beräkna fritt vivre och event, œli annonsbyrå, Stockholm f. v. b. någon månadslön.
Svar märkt » Fa­ miljemedlem W. » Iduns exp&gt;.
f.
v. b.
Infödd tyska, ig, bildad, helst äfven musikalisk Lskas som sällskapsdam i ingeniörs- •milj som önskar förk of ra sig i ska språket.
Svar åtföljdt af foto.
Energisk o. duglig lärarinna, omkr. fereuser ' m.
m. torde benäget sändas.
30 år, får plats på landet att läsa Ll » Tyska talöfningår » under adress med två flickor, ålder 8 — 10 år.
Mu­ Gumsclii Annonsbyrå, Stockholm sikalisk.
Svar med foto och betygs- Gymnaster — Barn fr öknar.
- v. b. afskrifter till » Undervisningsvan », Barnsköterskor ex. o. med fina be­ östg.
Correspondentens annonskont.- tyg söka platser.
Palmquist C:o, Linköping f. v. b.
Stockholm.
ïôfter Ni plats QUMBÄRLIQ Kvinnlig arbetskraft inom såväl hemmens som andra kvinnliga arbetsområden kan Ni med bästa resultat erhålla genom att sätta in e n annons i IDUN, specialorga­ net för kvinnliga platsannonser af alla slag.
En annonsplats — 10 inm.
stor — kostar endast 2 kr.
50 öre.
För större annonser beräknas ett pris af 25 öre pr mm.
därutöfver.
- 663 - Wennerbergs 1 00-årsminne Märk rektor Sigfrid Almquists nyutkomna liffulla bok om GUNNAR WENNERBERG, hans t id och h ans gärning, " ett kulturdokument, som framtiden ofta torde referera till ".
» Ett helt galleri intressanta typer, en verkligt fängslande läsning. » A.-B.
» Här tar tidsskedet mandom.
Almquist rör sig inom detta gal­ leri som den fulländade ciceronen ... äfven formellt sedt ett arbete af rane. » Sv.
Dagbl.
» Hänförelse och ungdomseld prägla framställningen. » N.
D.
A.
» Personliga bilder, liffulla, orienterande öfverblickar, karaktäris­ tiska historietter, allt färgadt af en smittande gemyt. » N.V.B.
I hvatje bothandel å Lars Hökerbergs Förlag.
Pris kr 4.75.
Ex.
Sjuksköterska Finnes någon önskar plats att sköta sjuk herre eller dam.
Svar till » Sköterska » Ki­ god, vänlig fru som behöfver en huslig, sykunnig och barnkär flicka, runa p. r. gladlynt, anspråkslös, som sin verk­ Engelbrekts Sj uksk öterskebyrå.
liga hjälp i hemmet.
Lön önskas.
Riks tel. 171 81.
Allm.
tel. 241 13.
Svar til-1 » P likttrogen familjemedlem », Valhallavägen 115, IT.
Iduns exp.
f. v. b. Utsänder Ex.
Sjuksköterskor, Barn­ sköterskor samt enklare Sköterskor, Biträden till Sjukhus.
22-årig flicka INACKORDERINGAR Önskar plats å herrgård eller präst­ gård där ungdom finnes, att under husmoders ledning lära hushåll och Doktorinnan Vilma Erikssons för öfrigt ett hemsk skötande.
Vill­ Hvllohem, kor: eget rum och anses som familje­ beläget 15 min.
skogsväg från Ar­ medlem.
Svar ti.ll » G.
S. », Iduns exp.
vika.
Adr.
Högåsen, Arvika.
Bröst- klena mottaeras ej.
Ung tyska, intelligent, m. h.
läroverksbildn., ön­ skar 15 okt.
anst.
helst i Stockholm Helinackc r der ing ss.
sällskap och lärarinna i tyska i Stockholm eller dess närmaste om- och franska för större barn.
Uppl.
gifningar önskas från början af okt.
g. öfverste Trönnberg, Danderj ' ds- af fru med 4-årig son, hälst i liten gatan 8, II., Stockholm.
familj.
Utförliga svar med pris­ uppgift emotses under » Trefnad och Banre medelålders da m skicklig i finare klädningssömnad hem », Allm.
tidn.
kont.
Sthlrn.
samt kompetent att sköta ett hem söker plats i familj helst på större egendom där ensamt rum kan fås.
Goda rek.
kan företes.
Svar till » Ord­ ningssinne, S. Gumselii Annonsbyrå, Göteborg f. v. b. erhåller inackordering i yngre ingen­ Musikalisk, jörsfamilj i större brukssamhälle för svensktalande tyska önskar komma att under duglig husmoders (f. d. i familj som husmoders sällskap och sk (jkök-; lararinnas) ledning lära hus­ hjälp 1 hushållet mot fritt vivre.
håll.
Svar till » Inackordering 100 Svar till » Ung tyska » Skåningen Es- kr. », Annonskontoret Svea, Norrkö­ ping f. v. b. löfs Tidning, Eslöf.
Ung *, glad, treflig flicka JORDBRUKS­ FASTIGHETER FÖR EN KRONA!
(+ Statens stämpelavgift 10 öre) kunna erhållas vid köp av lotter till TREDJE DRAGNING.
FÖRSTA DRAGNING.
Högsta vinsterna: Högsta vinsterna: 1 fastighet i Gillberga å 6,000 kr.
1 fastighet i Vallsta å 5,000 kr.
å 2,000 kr.
1 d:o vid Sätra Brunn å 2,000 kr.
1 villa TILLSAMMANS 10,000 VINSTER VÄRPA 52,000 KRONOR.
Skriv ett brevkort nu till Lotteriexpeditionen, Bryggaregatan 14, Stockholm C.
OOOOO 0000000000000000 OOOCOOOO| Doktor Heüman Villafastighet till salu Kungsportspl.
2, Göteborg.
Tel. 45 46.
- Elektrisk behandling - (.för LAIT DE ROSE nervsjukdomar och reumatiska åkommor).
Gymaastikdirektörsexamen Hudvardens ^Drottning.
aflägges efter 2-årig kurs af kvinna- Borttager alla rynkor.
Gifver den vackraste teint, gör huden mjuk och liga elever vid.
Sydsvenska SyioastlS-lBstltmel bländande hvit.
Erhålles hos alla l:sta klass Parfymeri-, Drog- Och Coiffyraffärer.
Pris pr Fl Kr.
4.50.
— Enjros D epot M adsen &amp; Wivel, Köpenhamn.
Ny kurs börjar den 14 sept.
Prosp.
gen.
Kapten J.
Thulin, LUND.
Rökt ål.
Göteborgs Gymnastiska Institut Fullständigaste ettåriga kurs i H Sjukgymnastik och Massage Dagligen nyrökt åi sändes i smålådor om 4 kg.
netto till såväl restauranger som privata till lägsta dagspriser.
A.-B.
Svensk Fiskhandel, Malmö.
Kasta årskurs börjar i Sept.
Begär utförligt prospekt!
Telefon: 61 30 61 31.
Doktor A.
Kjellbergs Telegramadr.
» Anguilla ».
För hösten! '
• Dräktpåsen; kurs i n assage o ch s jukgymnastik.
Begär prosepkt!
Stockholm.
:: Holländaregatan 3.
Kun I manage ocb Sjukgymnastik STOCKHOLMS MASSAGE- « GYMNASTIK-INSTITUT " ALXIFMIN " •: Biblioteksgatan 18 Begär prospekt!
(patent) Tandläkare K A R L RY D É N öppnar praktik omkring den 1: a ökt.
L hö rnet Odengatan — Roslagsg.
10, I. Rådfrågn.
torsdagar 11 — 1.
Anmäl­ ningar hvardagar kl. 10 — 3 tilx tel.
Riks: 801 33, Allm.
65 41..
för skydd mot mal och damm.
a Säljes i hvarje välsorterad affär s amt i parti hos „ JOHN BLO MBERG &amp; C:o A.
B.; STOCKHOLM.
.
TELEFONBR: ALLM.
SI 3, RIKS 12 01 &amp; 1202.
• » nnaAYtrafrf oöfverträilligtoch ennae / LirdKl oskadligt h&amp;rlärg ningsmedel i all # nyanser.
Pris Kr 7:50 + Porto.
Diskret försändelse.
H ennapulver H lprte t Pris Kr.
2.60, 8. — och 4.
FöioWaiaiJ Knngsaatan (- porto.
Franska Parfymmagasinet, Holleverantör 21 Drottninggatan, Stockholm.
Kylsalva.
15-årig frostskada botad!
Absolut ofarlig.
Lämplig för såväl ansikte s,om hinder,.
Insänd {rekvisition ofördröjligen till » Enastående resul­ tat », Iduns exp.
f. v. b. så sändes en sats omgående belagd med post­ förskott à kr.
3:75 plus porto.
Crème Cilo gör på kort tid svaga ögonbryn täta och vackra.
MARIA ENQUIST, institut för skönhetsvård och plas­ tiska ope ' ati oner.
Biblioteksgatan 6 — 8.
R.
16068.
STOCKHOLM.
A.
22662.
Råd gifvas kostnadsfritt och ^ förfrågningar ^ besvaras omg.
_J Ny sång Moderslängtan af N. O. Sjödin Pris 60 öre + porto.
Sändes mot postförskott från Sjödins M usikförlag, F agerviksverken.
Kontoret 21 66.
S Ï: • • • • • - « ï " Damast- ocb DråHdukitygtr.
LakansUrft.
Per cal år.
Bolstervar.
Handdukar.
IHattgiagar.
Mangelduk.
Badkapptyg.
H vita o. kulörta Bomullstyger m. m. och Bom ul Isnrtlklnr.
.Levererar fullst&amp;ndiga Linneuppsättningar töi Hotell, Restaurationer, Sjukhus, Badhus, Ångbåtar ooh Privathem samt BrniiTrtstyrslar.
Utmärkta organ annonsering i landsorten Borlänae: Mariestad: Borås: Mora: Eksjö: Eksjö-Tidningen.
Enoelholm: Eskilstuna: Eskilstuna-Kuriren.
Faiun: Falu-Kuriren.
Gefle: Oefle-Posten.
: Jönköping ELSA WALLMAKK, i S:ta Birgittaskolan 1911 — 1917 '.
Adr.
till 1 okt.
: Haga, Sthlm 3.
Allm tel. 4415.
Riks.
11520.
Direktör Erik Hellström, Lantmannaskolan Strängnäs.
Vett _j&gt; / Cung:JL.
i J] of&amp;veran {&amp; r&gt; &lt; — ' Orientalisk mattutställning pågär 1 Okt. — 23 Dec.
Gust Ad Torg 6 mitt emot katol-ka kyrké För den nyfödde.
FRÇJAMI - PASTiUEim skänka lindring och bc / vid hota och y^ \ bräMhommoc äro följande tidningar: Arvika; Arvika Tidning.
i-u ' eé: Norrbottens-Kuriren.
Åvesta: Avesta-Posten.
Ma|niS: Skånska Aftonbladet.
!
Höganäs: Lärarinna STRÄNGNÄS För bildade flickor börjar 4 mån.
kurs i medio af oktober Praktisk och teoretisk undervisning i till ett lanthushåll hö- ra-nde ämnen,_ ävensom mjölkhan tering, beredning af hushållssmöi höns och trädgårdsskötsel, djurvård m. m.
Friskt * läge, moderat­ avgifter, fackutbildad, skicklig föreståndarinna och goda lärarekraf ter.
Upplysningar ' genom för] Härnösand: Hernösands-Posten.
Allm.
tel. 9815.
Uudervisning^i konst broderi, knypp- ling, kläd- och linne söm samt barn­ kläder från 5 okt.
1917.
Prospekt på begäran.
Brod.ri.r,!
Spetsar.
Ftrdigsydda damund.rklåder.
Dag- och natt-; skjortor, j hvtta o. knlftrta | skjortor.
• Åby Privata Landthushållsskola ^ M / CïvM Ö Hälsingborg: Norrlandsgatan 15, Stockholm.
u Y T Y r ' g / 2.
• I i_ I S.SVERIGES S TÖRSTA VARUMAGASIN Hedemora: TEXTIL ' SKOLA förjtör éderk^om ' JIifyjfafddaT&amp;dermei i raoTDéig 55 Knagsgetai Butiken 11 31.
• » ••aaiiiiisa GÖTEBORG.
Rikhaltigt urval af Linne- Halmstad: V^A-LLA /] ^ 1 vackert samhälle.
20 mii resa fr. Stockholm, säljes vinte- bonad villa om 7 rum och köl 2 glasverandor, 2 kallrum, c&lt; mentkällare, tvättstuga, vätte och aflopp, jämte tillhörand stuga om 1 rum och kök san: uthus.
Stor, vackert ordna tomt med löf- och barrträd sam frukt- o. köksträdgård.
Elekt: ljus under indragning i san hället.
Vackert friskt läge när station.
Låga skatter! '
God försäljningsvillkor!
Fastighete synnerligen lämplig till pensic nat eller hvilohem, som förut e f innes å platsen.
Ref lekt.
torde svara under märke » Gynnsamt tillfäll« 25,000 », Id uns exp.
f. v. b.; K almar: D e u t s c h e P o s t i n B el g i e n, 3, 5.
1 75 Pf., gest.
40 Pf., schöne Briefstück e 50.75 C.
1 Franc, 1 Fr. 25 C, 2 Fr. 50 C.
M.
9.75, gestempelt It 3.
5.
8 .10.15.
25, 40Cent.
M.
1.50, gest.
i 50 Cent 1 F 25 Cent.
2 F. 50 Cent 6 F. 25 M.
11. —, gestempelt l ö Deutsche Post in Polen, •3.
5.
10.
2 0,-40 Pf.
M.
2.25, auf Brief Deutsche Post 6en.-Gouv.
Warscl 2 ' / *.
7V 2 .10,15.30.40.60 Pf.
M.
2.10, gest I Deutsche Post im Osten (Litauen, 3.
5.
10.
20.
40 Pf.
M.1.35, auf Brief I 2V«.
VU, 15 / 50Pf.
1 Mark M.2.55, gest.
I D e u t s c h e P os t i n R u m ä ni e n, 15.
2 5.
40 Ban i M.
1.25 O e s t e r r e i c h, K r i e gs h i l f e, 1914 5,^10 Heller 45 Pf., gestempelt 1915 3.
5.
10.
20.
35heller M.1.10, gest.
1000 verschiedene Marken M.
13.
2000 St. 45 M., 3000 St.
sachsu:. "
4000 St 240 M., 500ÖSt.
40 deutsche Kol.
u.
Posten I Norrköping: Nyköping: Södermanlands Nyheter.
Nässjö: Oskarshamn: Skaraborgs Läns Annonsblad.
Sundsvall: Sundsvalls-Posten.
Trelleborg: Uddevalla: u meâ Västerboilens-Kuriren.
Uppsala: Tidningen Upsala.
48: Västerås: vgx ' ö= Smålands-Posten.
Karlskrona: Karlskrona-Tidningen.
Ystad: Södra Skåne.
Karlstad: Karlstads-Tidningen.
s Katrineholm: Katrinehalms-Kuriren.
Örebro: Kristinehamn Örnsköldsvik: Örnsköldsviks-Posten.j I » - andskrona: Landskrona-Posten.
Östersund: Jämtlands-Posten.
!
Linköping: Kriegs-Briefmarl Mora Tidning.
sköfde: Östhammar; - 664 - Komplett utstyrsel.
3 omg.
präktiga plagg, stor m dell, hemsömnad af uteslut, b sta material.
Förord, af läka; Särd.
praktisk.
Pris pr - kartor Extra elegant 15 kr.
Sän linne, stort och präktigt med vz ker brodyr 7 kr.
pr omg.
A förstklassigt!
Fru Caspersson, Järntorgsgatan, Ö r e b r o.
- .N VnfT ' FRANCO Albert Friederr LÎs ' tff e°ra u t !ï ' * LEIPZIG 155, Floßpia Idun utgifves denna veck, i A och B. Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Stockholm
