# ID: svediakorp-per2288
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,226
# sentences: 1,392
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 40 11603J A.
30:DE ÅRG.
LOSNUMMER: 15 ORE.
UPPLAGA A.
I LLCISTREPADfä TI DN FOR • KVIN N A N i OCH • H EM M ETI i FRITHIOF H ELLBERG SÖNDAGEN DEN 30 SEPTEMBER 1917.
6661 &amp; (genom HUFVUDREDAKTOR: RED.-SEKRETER ARE: ERNST HÖGMAN.
ELISABETH KREY-LANGE.
amatör kamer an.
VÅR FÖR KORT TID sedan utfärdade uppma­ ning till amatörfotogra­ ferna landet rundt att låta Idun och dess läse­ krets få del af somma­ rens kameraskörd, har väckt liflig anklang och tillfört oss e n rik kollek- tion af intressanta och roande bilder, hvaraf vi nu efter hand ämna offentliggöra ett urval.
Början göres i detta nummer.
Vi vilja sam­ tidigt meddela, att goda bidrag fortfarande mot­ tagas med tacksamhet.
1.
Rågen skördas.
(FoioM.
Kihlstedt, Örebro).
2.
Lillan funderar.
(Foio Anna An­ dersson, Kvicksünd).
3.
Ett bad i sommarvärmen.
[Foto Ivar Nilsson, Trosa.)
4.
Vid sjön.
(Foto Lithman, Göte­ borg.)
5.
Nu far ' molkapi- gan ' sta '.
[Foto Gust Jo­ hansson, Kärrarp.)
6.
En tam fiskmås.
(Foto Ellen Hag­ lund, Fjällbacka.)
Quffi T ?efrini.
• DOKTOR GULLI PETRINIS FEMTIOÂRS- dag är en dag, som skall väcka tacksamma tankar och ett erinringens goda leende öf- ver allt i Sverige såväl norr som söder om polcirkeln, där det finns en rösträttsförening som tagit emot henne som föredragshållare, och många äro de.
Man skall erinra sig hennes oförfärade offensivanda, träffsäker­ het och den behagliga känsla det alltid in- gaf att veta, att hon hämtade pilarna hon slungade mot sina motståndare ur sitt out­ tömliga förråd af fakta, besvärande, men dock fakta.
Man skall minnas den friska fläkter af hennes glada och goda person­ lighet och bestämdt börja tänka öfver om man icke snart kan våga sig fram med bön om en ny påhälsning.
Men numera är det inte så lätt att under terminerna dra ut doktor Petrini i la ndsorten.
Hon är bosatt med sin man, lektor Henrik Petrini, i Sto ckholm sedan några år och skö­ ter förutom full lektorstjänstgöring i mate­ matik vid två skolor befattningen som ord­ förande i Stockholms F. K.
P.
R. och med­ lem i centralstyrelsens verkställande utskott.
Dessutom är hon medlem i Frisinnade kvin­ nors styrelse och har i sommar ordnat icke mindre än fem valturnéer för föreningens v räkning.
Men nog verkar det som en skickelse att doktor Petrini under en tid, då kvinnans rösträtt just behöfde lös och ledig en kraft af hennes kapacitet blef entledigad från sin tjänst vid Växjö flickläroverk på grund af sina radikala åsikter om människans här­ stamning.
Åsikter som dock, det må sägas, icke utgjorde något hinder för hennes inval.
i Växjö stadsfullmäktige och i det allra he­ ligaste, dess drätselkammare.
När man forskar i de flesta bekanta ta­ lares lif, så finner man nästan alltid någon särskild fråga eller fara, som drog dem ut ur en stumhet de trodde skulle vara evigt.
Karaktäristiskt nog var det för doktor Petri- nis del de proportionella valen, som gjorde henne till talare.
Innan de voro beslutade reste hon omkring för att tala om deras krånglighet och varna för dem; sedan de voro ofrånkomliga log hon sitt parti och reste ut fö r folkbildningsförbundets räkning för att lära valmännen att hitta i deras irrgångar.
En gång upptäckt som falare, blef hon snart tagen i beslag af den nystartade röst­ rättsrörelsen, och som det aldrig har gått upp för doktor Petrini, a tt det går an att dra sig undan, där man behöfs, äfven om det kostar besvär och möda, så reste hon villigt omkring med rösträttens budskap.
När mot­ ståndarna inom riksdagen sade några gro­ dor och det hände, som vi a lla veta stundom — förr i v ärlden, då satt gärna doktor Gulli Petrini på läktaren och anammade dem i sitt hjärta eller hon läste med lika god be- Prenumerationspris: Vanliga upplagan; I Praktupplagan: Helt år Kr.
7.50 Helt år Kr.
9.50 Halft år » 3.90 Halft år » 5. — Kvartal, » 2. — Kvartal, » 2.50 Ö.8o| Månad » 0] 90 Månad D:r Gu lli Pe trini.
f Jätteeken vid Homings- holm.
HVEM ÄR DU DRÖMMARE, SOM TANKFULL nalkas och stannar tyst inför min mörka styrka?
Så slå dig ned en stund och låt dig svalkas — mitt hvalf är högt som i en ädel kyrka.
Du ser mig an med spörsmål i ditt öga, och rätt du ser, ty jag är mörk af åren, och hvad jag täljer är, hur vintrar snöga och hur all storhet hvilar stum på båren.
Väl sträcker jag min jättestam mot ljuset, fritt i det blå jag lyfter yfvig krona, men lyssnar längtande mot adelshuset, om ej en stolt signal ännu skall tona.
Förgäfves, drömmare!
— Ditt sek el sjunger, det drillar lustigt att fördrifva tiden.
Hvar äro hårda dagar, svärd och hunger, och hvar den stora lyckan efter striden?
Ett d rama, mörkt och hotfullt, var mig lifvet, men af E r yra knappt jag märker suset.
Till fjärla rs korta fladder är det blifvet det lif, hvaraf min ungdom hörde bruset.
Men I mån leka såsom barn i sanden, där vågen spolar vårdslöst undan spåren!
Jag 1er mitt trygga leende på stranden och räknar icke mer de snabba åren — j [duns;.
;.
?
.
6n pofemisft ar fi Ref lift 50-årsdagen.
Tlf Gfin W ägner.
GIOVANNI LINDEBERG.
hållning riksdagstrycket.
Det var ingen ran­ sonering förr i världen och doktor P etrini fick rikligt med material, som räckte äfven för resor i ett så vidsträckt land som vårt.
Långt innan de moderna kokböckernas tid kunde hon " 99 sätt att tillaga grodor! "
Det måste fram och kan icke fördöljas äf­ ven vid ett så högtidligt tillfälle so m en fem­ tioårsdag, då man helst endast dröjer vid festföremålets uteslutande goda sidor, dok­ tor Petrini är af en utpräglad radikal lägg­ ning och har så varit ända från sin studie­ tid i Uppsala, då bland studentskorna som hon utrycker det " endast Gerda Hellberg och jag voro frisinnade ".
Ännu mera, hon har en uppriktig och gärna tillstådd läng­ tan att hålla efter högern.
Hon står inte alls öfver partierna.
Hon har en zeiss- kikares skarpblick för de mänskliga svaghe­ ter som tilläfventyrs vidlåda åtminstone det nationella partiets tillfälliga represen­ tanter i nuet.
Ofvertyga dem vill hon eller kan hon inte, men gärna slå dem på fing­ rarna med sin kännedom om lagar och för­ ordningar.
Mellantoner existerar infe för henne.
Hon är ensidig som ett spjut, men där finns intet etter i spjutspetsen, hon är ärlig, fullt öfverfygad och aldrig anonym!
Säkerligen skulle hon kunna ' med fullaste hjärta, utan skugga af tvifvel, ins tämma i en amerikansk rösräitskvinnas ord: G o d g a v e me my bigvoice for a good cause.
Hvilken bild har väl den läsare, som till äfvenfyrs icke känner Gulli Petrini fått af henne genom denna skildring?
Om bilden företer den förfärliga nutidskvinnans hvassa, frånstötande, utjäktade och karlaktiga drag, så är den fullständigt misslyckad.
Denna matematiklektor, politiker, polemiker och röst- rätiskvinna har ett godt gammaldags hjärta, som, för att tillspetsa paradoxen, gör henne en smula försvarslös, inte mot motståndare och när det gäller teorier, men i praktiken.
Det skulle v ara tillfredsställande att kunna betyga att hon också vore en exemplarisk husmor, som själf lade hand vid allting, hon påstår själf att hon är en dålig husmor, men hon är, hvad inte alla exemplariska husmöd­ rar kunna glädja sig åt, medelpunkten i en lycklig familj, dä r hvarken man eller son ville ha henne annorlunda.
Förresten, hvar finns den, som skulle ön­ ska Gulli Pet rini annorlunda i någon af sina manifestationer?
Man ändrar inte på en per­ sonlighet utan hvilken vår svenska kvinno­ rörelse skulle varit åtskilligt fattigare och tamare än den är.
Manuskript och bref af redaktionell natur torde alltid adresseras till Re daktionen af Idun, ej till någon särskild medlem af densamma.
byrå OCh e xpedition, MâsSmueïg.45.
j Annonspris: Pr millimeter enkel spalt: Redaktionen: Bits 16 46.
Ällm.
98 03.
Expeditionen: Riks 16 46.
Allm 61 47.
Utländska annonser: 30 öre efter text.
Kl. 9 — 5 10 — 4.
35 öre efter text 40 öre 35 öre å. textsida.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Annonskont.
: Riks 16 46 Allm.
61 47. å. textsida, 20 % förh.
20 o / o fö rhöjning för sär- Kl. 9 — 5 £1.
h — 1.
för särsk.
begärd plats.
Verkst ".
direktören kl. 11^-1.
Kiks 86 59.
Allm.
43 04.?
skila * ^S^rd^pljlts^
Sex är.
Också en fiten ßist or ici.
Tlf Tiifdur Dixefius- ' Brettner.
HON VAR ENDAST TJUGUTVÂ ÅR.
De hade träffats i Paris och gift sig där, närmast på tvåtusen kronor, som han fått i arf efter en gammal faster och för hvilka han ej funnit bättre användning än en vinter i Paris, och på honoraret för hennes första bok.
Nu v ar det en solig dag i april, en torsdag, och tiden för deras vanliga mottagning.
Dessa torsdagsmoftagningar hade de — om med eller mot sin vilja kunde de knappast själfva säga — tagit i arf efter den vän och landsman, som före dem haft ateljén.
Det kotteri, som på hans tid haft för vana att träffas i " ladan " vid fyrafiden på torsda­ garna hade fortfarit därmed.
De hade dock båda nöje däraf.
Allt eftersom, året skridit fram, hade hon visserligen ansett sig böra knappa in på kakorna till téet, vinet i den bastomspunna fiascon från den lilla italien­ ska osterian uppe i hörnet hade blifvit af lägre kvalitet.
Men det var endast hon, som visste om och tänkte på detta, inte ens han, mannen, tycktes märka eller reflektera öfver det.
I d ag på morgonen hade hon t. o.
m. s agt sig att alltsammans icke fick gå till m era än fyra francs.
Hon hade gjort ett försök att pruta med den tjocke, svartmuskige padro- nen i o sterian och då det ej lyckats, tagit af hans billigaste chianti.
Dag efter dag hade hon nu en längre tid feberaktigt väntat bref från förläggaren.
Det var nära en månad sedan hon sändt in ma­ nuskriptet och hon hade enträget bedt ho­ nom att svara snarast möjligt.
Det var på honoraret för denna hennes andra bok, de egentligen hade att stöda sig för det kom­ mande året.
Själf var hon oförmögen att bilda sig något omdöme om detta sitt arbete.
Hon insåg att det på något väsentligt sätt skilde sig från hennes första bok, hvari detta bestod kunde hon ej klargöra för sig själf.
Den var skrifven under så helt olika förhål­ landen, sade hon sig, behandlade så olika ämnen, säkert betydde den ett framsteg, så­ dant kan man nog ej själf afgöra, hade hon tröstat sig.
Blott nu hans svar kom.
Hon sökte sätta sig in uti, a tt han skulle finna det honorar hon begärt för högt.
Men lägre än det första kunde han ju ej sätta det, och äfven då skulle det ju gå — hon räknade och beräknade.
Där hon i dag gått och ordnat i ateljén hade hon kändt sig särskildt nervös.
Dägen var så strålande grann, ateljén var från vil­ lan utbyggd i en gammal trädgård, därute stod våren ljusgrön, så sjudande full af lif och sol.
Hon kände sig upprorisk, hvarför just hon skulle behöfva gå med denna nag­ gande oro, bara därför att den där odräg­ liga karlen inte kunde svara, hvarför infe hon fick vara sorglös och glad som säkert alla voro, som snart skulle vara samlade här.
Hon kände något af en stygg afund emot dem allesammans och tänkte, att den billiga chiantin var alldeles god nog åt dem.
Hon hade allt i or dning i g od tid.
Hon tog en liten skål och gick ut i trädgården och plockade den full af violer.
Därute försvann hennes misshumör.
Då hon kom in, va r hen­ nes man hemkommen.
Han stod och bredde den gröna duken öfver sin stora häststudie i lera.
" Dit nosar ingen ',, sade han, så kom han emot henne.
" Behöfver jag byta krage? "
Af hans yttre skulle man ofelbart ha tagit honom för engelsman, en hockey- och tennis­ spelande cambridgestuderande af god fa­ milj.
Det fanns ingenting som tydde på konstnären.
I ateljén fanns en stor bokhylla med synnerligen väl inbundna böcker, som väckte misstanke på att innehafvarens in­ tressen voro delade.
Nu k astade han sig också ned i de n gamla, nedsuttna skinnstolen vid hyllan och tog ut en bok.
Hon gick in och gjorde toilett.
Klockan var fem.
De vanliga ansiktena, uppblandade med ett par tre tillfälliga gäster, medförda af någon af stamtruppen, rörde sig i ateljén.
Dörren var öppen till trädgården, solen låg in, vid dörrposten hade dansken M., parasiten på kotteriet, för öfrigi skald och sedan en månad tillbaka filmskådespe­ lare, intagit position och läste sin sista so­ nett.
M ' s sonetter gjorde alla, utan undan­ tag, anspråk på att vara ett stycke skarp­ sinnig, psykologisk analys af kvinnan, hvilka alla, enligt hans egen åsikt, jäfvade satsen, ait intet nytt fanns under solen.
Hans vän­ inna, en svartögd finska, i eldröd klänning, saft ensam i ett hörn.
Det var en allmän iakttagelse, att hon ej kunde komma nog långt bort, då M. läste sina sonelfer.
Och de som kände paret närmare ' påstodo, att hon hade all anledning att erfara de stun­ derna som en andlig vivisekfion och att det blott var bristande förmåga hos M. som gjor­ de att han skonade henne så som han gjor­ de, på hans ärliga vilja att offentligt vivi- sekera henne fattades intet.
Hon hade från första gången fått ett så outsägligt medlidande med det kvinnoöde som hörde samman med de där svarta ögo­ nen.
Då Surr, som hon kallades, drog sig i Kva rtafssfiifiei \ stundar, 0 • / * a • n; hvadan ärade kvartalsprenumeranter er-;; inras om nödvändigheten af abonne- • 1 mangets omedelbara förnyande på det «; att oregelbundenhet i expeditionen må •; undvikas.
Äfven för innevarande år få; • kvartalsabonnenterna tillgodoräkna sig • • IDUNS JULNUMMER, som fortfarande \ I häfdar sina traditioner i fråga om ett • • m värdefullt skönlitterärt innehåll, illustre-;; radt af våra främsta artister, hvartill; • a ïï kommer som numrets clou:: Gtt s eketpå Sveriges tron, \ • g); en högintressant framställning i ord och;; bild af ätten Bernadotte.
T ex-;; ten år författad af den på det personhi-;; storiska området framstående skildraren;; d:r Carl Forsstrand, och det rika;; bildmaterialet har erhållit en artistisk ut-;; smyckning af den kände konstnären; \ Arthur Sjögren.
;: ' Prenumerera genast!
\ undan för sin väns sonetter följde hon henne gärna i känsla af att göra hennes isolering mindre märkbar.
Nu satt hon också bredvid henne.
Hon hade tagit ett knippe violer ur skålen och fäst på hennes klädning.
Egentligen be- höfde hon inte oroa sig, tänkte hon, då hon hörde huru lifligt det pratades, det är inte många som hör på honom.
Till sin f asa fann hon att M. för i dag hade ett helt lager af sonetter i beredskap.
Det ringde på kloc­ kan till en trén.
" Kom med, " sade hon till Surr, då hon gick för att öppna.
De gingo genom ett par små rum ut i entrén.
Det var brefbäraren.
Han räckte henne ett stort konvolut, mera eti paket än ett bref.
" Vänta — v änta, Surr, " hon hade stannat i d et lilla rummet vid entrén, " jag skall bara se på det här ".
Hon slet upp konvolutet, hon hade kändi igen förläggarens stil.
Det var hennes manuskript tillbaka.
Men brefvet — brefvet med förklaringen hvad han menade med det — hon vecklade ner­ vöst upp det, ville han ha någon ändring — hvad — stod det verkligen så — att han inte kunde tänka på att ge ut det — at t det all­ deles skulle gäcka de förhoppningar, som hennes debutbok hade fäst vid hennes namn — att han rådde henne till att inte forcera — at t hennes roman gaf intryck af att vara skrifven med ansträngning utan arbets­ glädje.
Âh, den odrägliga karlen — " nej, Surr, gå inte, " hon gick och stängde dörren, hon var blek, de finböjda läpparna skälfde, " Surr, se här, " hon visste eljest att Surr ansågs dum som en gås och att hon inte förstod sig på litteratur mer än en katt på månen, men nu var det detsamma, hon drog henne med sig.
" Jo, Surr, se här — du vet, att jag skrifver — men nu har jag fått mitt manuskript till­ baka — min a ndra bok förstår du — för läg­ garen vill i nte ha den — k an du förstå det.
Surr, " hon stod som ett barn framför Surr och såg på henne med stora blå, nästan skräckfyllda ögon.
Surr ryckte på axlarna.
" Je ne sais pas — ska vi gå in n u, " sonet­ terna upptogo synbarligen hennes tankar och hon var tydligen en af dem, som föredrogo den sämsta visshet framför ovisshet.
" Nej, Surr, gå inte — åh, den gemena kar­ len — jag vet så väl, att det finnes char­ manta saker i den — hör här, Surr, det är en kvinna som får en son som är krympling, hon älskar honom så högt, men just därför beslutar hon, att han skall slippa lefva, han blir sjuk, läkaren ordinerar en mycket giftig medicin, flera droppar än de föreskrifna k an bli hans död, hon beslutar att begagna sig af tillfället, så är det en scen, då hon står och räknar dropparna i en sked, en silfver- sked, ångestsvetten står i hennes panna, hennes händer skälfva, hon räknar dubbla antalet droppar, tredubbla — tänk, Surr, en­ dast den scenen — t ycker du inte att bara den — Surr höjer åter på sina tunna axlar.
" Jo visst — men förläggare är nog ett konstigt släkte — men kom nu. "
" Nej, Surr, — vänta litet — jag vet inte om jag kan gå in än — Walle — det var Tuppens Zephyr i » 7 h S AU och Ni köper ingen annan.
1 K. ANDERSON Diamanter Praktkatalog gratis och franco.
\ K Stockholm och Oöteborg.
\
1 skapsßofi.
Gn räken~ ETT WENNERBERGSM1NNE, MED AN- ledning af 100-årsdagen af Gunnar Wen- nerbergs födelse, upptecknadt af skaldens dotter F r i h e r r i n n a n S i g n e T a u b e.
M1N FAR KOM EN GÅNG PÄ GAMLA dagar att visa mig sin räkenskapsbok.
Jag hade nog sett den förut.
Den brukade ligga i hans mellersta s krifbordslåda, och jag h ade sett den ibland när han skref in någon ut­ giftspost, men jag kände icke vidare till in ­ nehållet.
Det var icke någon storartad kontobok med blåa och röda streck.
Det såg snarare ut som en gammal notbok i m indre format, och han brukade själf linjera upp kolumnerna.
Permama .voro öfverklädda med gammal­ modigt ådradt, kulört papper och den var bunden med hvartannat blad hvitt, hvart- annat grönt papper.
På den hvita s idan stod Debet och på den gröna Credit.
Jag hade lagt märke till a tt det stod mycket mer skrifvet på de hvita än på de gröna bladen.
Så en dag — de t var under hans sista lef- nadsår — när han skrifvit upp någof i bo­ ken sade han till mig: " Se här skall du få se hur det har gått med mina räkenskaper.
Jag hoppas att det skall gå alldeles ihop innan jag dö r, och den sista sidan bli lika blank, som den första. "
På första bladet stod präntadt med stor, vacker; stil: Hushållsbok, och sedan började räkenskaperna strax efter hans bo­ sättning i Skara 1852.
Han visade mig sida efter sida i den gamla boken.
Den första tiden tycks han mycket noga själf fört in alla små utgifter för mat och kläder.
Han skrifver upp både ägg och smör, strumpor o ch postmärken.
Detta ledsnar han dock mycket snart på och öfverlämnar det till husfruns filial-bok och skrifver upp hus­ hållspengarna i nå got rundare summor.
Dock förekommer rätt ofta specificerade saker, som vittna om hur idealiskt billig maten måtte varit på den tiden.
På ett ställe före­ kommer t. ex. 4 gäss — 7 riksdaler!
Det var väl också den enda möjligheten att få de 3,000 kr onorna att räcka.
Ungefär till de nna summa sträckte sig under de för­ sta åren hans inkomster af fast lön som lek­ tor v id skolan och årlig försäljning af några nothäften.
De dyraste posterna tyckas ha varit bok­ af utgifter, och r äkenskaperna afstutas något summariskt för att börja på " Ny räkning för 1865. "
Här kommer åter en stor utgift: en flygel.
Hushållspengarna skrifvas numera upp med jämna hundratal åt gången under ru­ brik: " Hedda till mate n ".
Hundratalen bli allt flera ju längre vi bläddra i boken.
Här kommer statsrådstiden och landshöf- dingeregementet då matpengarna och repre­ sentationsskyldigheterna hota att sträcka sig öfver alla gränser.
Det kommer visserligen till ny a siffror äf- ven på den gröna sidan, men boets ställ­ ning, som börjat så beskedligt med ingen skuld och 2,500 riksdaler i årlig lön och då gått nätt och jämt ihop, utvecklas år ifrån år, visserligen med allt st örre inkomster, men med ännu större utgifter.
Ju högre upp på stegen desto svårare blir det att reda sig.
Skulderna ha kommit till som ett särskildt konto, hvilket doc k alltid mofbalanseras med en värdesättning af det brandförsäkrade bohaget.
Barnen växa upp och skola hafva upp­ fostran.
Sönerna skola skickas ut i världen, döttrarna skola ha utstyrsel och bröllop.
De höga siffrorna nå sin höjdpunkt på 80-talet i Wexiö.
Då gjordes den " stora affären ".
Min far gaf ut sina " Samlade skrifter " och betalade med honoraret den största delen af sin skuld.
Det återstående afbetalade han år efter år och räkenskaperna slutade med blott några hundra kronors skuld till hans äldste son.
Behållningen utgjordes af hans vackra bo och dyrbara konstsamlingar.
Fru Hedda Wennerberg med äldste sonen 1855. räkningarna och de små resorna.
De fara till min mors föräldrahem på Tofverum eller i Karlskrona, de besöka Köpenhamn och t. o m.
Stockholm.
Och resorna voro ej så billiga s om maten då för tiden när man må­ ste färdas långa vägar med skjuts.
Men slutsiffrorna på de gröna och de hvita si­ dorna stämma tämligen väl i alia fall under de första åren.
Vi fortsätta att vända bladen, siffrorna växa.
Det blir allt större och större utgif­ ter för skodon och kläder; det förekommer " räkning på små nya sängar ", på " det tjocka ylletyget ", på " rågsäckarna vid höstmark­ naden " och på " köttet till j ulslagtet ".
— Re ­ sorna ha nästan försvunnit ur boken.
De stå upptagna på ett särskildt konto, och de gälla endast familjefadern, som nu börjat alla sina resor för kommittéerna i h ufvudstaden.
För 1863 märker jag en stor utgift: en orgel för 400 riksdaler.
1864 kommer flytt­ ningen till Sockholm som medför en lavin mannen — " får inte märka något — Surr — du vet inte hvad det här betyder för mig ".
Hennes ögon djupnade i ett uttryck af pinande oro.
Surr såg på henne, ett ögonblick löst från s i n oro, af det äkta i väninnans.
" Kan du inte försöka med en annan för­ läggare — det finns väl flera. "
Hon stod ett ögonblick.
En sådan snille­ blixt h ade hon inte väntat från Surr.
" Du sade något — jag ska inte krusa ho­ nom — det blir nog ingen svårighet att få en annan — jag är alldeles säker på att den är bra. "
1 själfva verket v ar hon mycket litet säker.
" Men nu vill jag gå in ".
Surr " var åter i våld på sin oro.
De följdes åt tillbaka till ateljén.
Solen flödade in genom den öppna dör­ ren och det stora fönstret.
M. hade slutat sina sonetter och var vid fontänen ute i trädgården i färd med att skrifva en ny — l II.
F. d. redaktören och f. d. storpolitikern doktor S., hvilken som hedrad, ärrig veteran Gunnar Wennerberg med yngste sonen 1877.
- 636 - * 1 hans gamla plånbok låg vid hans död en gulnad enriksdalerssedel, som han en gång i sin ungdom fått af sin mor samtidigt med plånboken.
Hon hade då sagt till ho­ nom: " Den här sedeln får du inte ta ' till förrän du saknar brödbiten för dagen ".
Brödbiten saknade han aldrig, sin mors gamla sedel använde han aldrig, den låg kvar i plånboken, men — d är låg inga fler sedlar.
slagit sig ned i sin ungdoms Paris för att där arbeta på sitt stora verk om Napoleon eller rättare mot Napoleon, stod vid dörren till sitt rum, änn u med handen på låset.
Han gjorde en axelryckning, han log, .en smula ironi, en smula satir, dock mest välvilja.
Han hade nyss stängt dörren för en dam, en ung landsmaninna, so m för ett par dagar sedan sändt honom ett manuskript till genom­ läsning och nu var it uppe för att få sin dom.
Han kände såväl henne som hennes man förut och hade sympati för dem båda.
Den lilla frun hade t. o. m. intresserat honom så pass mycket att han läst hennes bok — i 1 å n a d t exemplar — i början endast af ny­ fikenhet för att se hvad en sådan där liten sötnos hade kunnat åstadkomma.
Han hade varit rätt road.
Hvad hon skildrade, ett litet stycke svensk landsbygd, tycktes hon verk­ ligt känna Jill.
Âhja, hon kan gå på i ull­ strumporna, om det roar henne, hade han tänkt, då han lagt ifrån sig boken.
Hon kom­ mer nog inte a tt reformera världen, men hon kommer nog aldrig att lägga sig i det hon inte begriper och blir heller aldrig något " litterärt fruntimmer " och då var ju ingen skada skedd.
52^20 Hröffopef på Ttjupadaf.
EN BROLLOPSHOGTIDLIGHET i gammaldags svensk gästabuds­ stil ägde för ej länge sedan rum å herresätet Djupadal, ett af Ble­ kinges äldsta gods, liggande i närheten af Ronneby.
Brudgum­ men var löjtnanten vid Kg].
Kro- noborgs regemente Carl Ivar Pefré och bruden fröken Maud Wrede, dotter till framlidne fri­ herre Gösta Wrede och hans ma­ na, född Fornell.
Vigseln förrät­ tades i Ronneby kyrka och sedan vidtog själfva bröllopsfesten, som varade i tre dagar.
De å bil­ den här ofvan på ömse sidor om brudparet grupperade marskal- karne och tärnorna äro, räknade från vänster: grefve H. Wacht- misfer, löjtn.
B. Wickbom, löjtn.
Hj.
Åström, friherre G. Wrede, friherre Louis Wrede, assistent A. Petri, frih.
G. Palmqvist, frih.
C.
H. Wrede, frih.
Fab.
Wrede, löjtn.
C.
A. Meyer, löjtn.
C. v. Baum- garten och frih.
Aug.
Wrede, samt fröken N. Wachtmeister, fröken W. Psilanderhjelm, fröken Sten \ v. P laten, fröken Elsa Wrede, frö­ ken Elsa Nordensfierna, fröken Ebba Wrede, fröken Lisa Wrede, fröken M. Kruse och fröken 1.
Westrup.
Djupadal.
Och nu — San kt Antonius — han gick och satte sig.
Ja, det kunde inte hjälpas — h an tyckte synd om den lilla män niskan, men han kunde ej låta bli att skratta — ett sådant ohjälpligt sammelsurium — var hade hon fått alla de där befängda romaningredienserna ifrån — huru hade hon så kapitalt kunnat tappa bort sig själf?
Han visste endels, förstod endels och pro­ feterade endels.
Om hon inte varit så rörande söt i sin hjälplöshet — h an log igen — h an var vis­ serligen inte någon Croesus — långt däri­ från — men han kunde haft lust att skaffa henne förläggare genom att förbinda sig att köpa in hela upplagan — me n det var sant, herrskapet hade gift sig på, att den skulle gå i två upplagor — nå, k ör för två upplagor då — han skulle ha gjort det, om han inte insett, att det skulle vara den största otjänst han kunde göra henne.
Han stannade vid att han lärt känna hen­ nes man som en intelligent, trots sin ung­ dom, klok och förnuftig människa.
Han var inte fullt så öfvertygad som den lilla frun om att mannen, åtminstone i den grad hon trodde, byggt deras framtid i eko­ nomiskt hänseende på de böcker, hon skulle skrifva.
Men, o himmel, hvilkef mått af en­ vishet kan infe rymmas i ett sådant där litet hufvud.
Huru hade han inte sökt öfveriala henne att anförtro sin motgång till s in man, nej, nej, det var naturligtvis absolut otänk­ bart, han skulle infe behöfva få det bekymret, åh, nej, lika litet som han fått läsa manu­ skriptet, skulle han nu få veta något förrän allt var klart, åh, hon skulle nog reda upp det, hon fviflade inte alls på, att hon skulle kunna skaffa förläggare — nej då, visst inte — tack så mycket, snälla doktorn — tac k så mycket — akta er i hissen — åhå, det är infe farligt — tack så mycket, snälla dok­ torn.
Och nu traskade hon väl i gai smutsen eller saft inkrupen i någon spårvagn med det där olycksaliga konvolutet under armen.
Och i morgon gick det väl i väg till något annat förlag därhemma, för aft förr eller senare återkomma till henne, där hon gick blek och hålögd af oro och nervositet.
Fy tusan — ja, s å envis som hon var, så intensivt envis — nej, r ättade han sig, så intensiv och envis, - 637 så kunde hon gå och bli både gammal och ful på det där.
— Fy fusan, hvad var det här allt för galen­ skaper.
Han måste träffa mannen och tala med honom.
Hon skulle nog.
f a det som missbrukadt förtroende från hans sida, om hon fick aning om det.
Men det fick han väl bära.
Han reste sig och tände en cigarr, så fog han sin rock och hatt och släckte ljuset.
Då han kom ut, seglade hissen just i väg ned med hans antagonist, den katolske patern, som bodde fem trappor upp.
Han tog det som ett dåligt omen, men stod dock fast vid sin föresats.
Nedkommen på gatan hejdade han en auto, uppgaf en restaurang åt det unga parets håll, u ppåt Montparnasse — dar kunde han sända bud efter honom.
Hon ha­ de nog ej hunnit hem än.
Hon hade nog e) tagit någon auto.
Det var väl tvifvelaktigt om hon ansåg sig ha råd att åka spårvagn, så som hennes sak nu stod.
111.
Det var ett par timmar senare.
Hon saft ensam i ateljén.
Han hade varit
borta, då hon kom hem, det hade förvånat henne, då han sagt, att han ej skulle gå ut mer i dag, men hon hade nästan erfarit det som en lättnad, att ej behöfva råka honom genast, att få vara ensam.
Hon hade haft en dyster timme i half- mörkret i ateljén.
Trots allt hvad hon för­ sökt lägga i dagen af motsatsen, hade hon kändt sig så ohjälpligt osäker, sedan hon lämnat doktor S.
Men hon fick ej känna sig o säker, nej, hon fick ej släppa tanken att det skulle gå, det m å s t e gå.
Hon beslöt att redan följande dag låta manuskriptet afgå till ett annat förlag.
Ja, hon skulle skrifva redan i kväll, Walle bief kanske länge ute, någon af kamraterna hade antagligen häm­ tat honom.
Hon gick fram till skrifbordet, tände ljus och började skrifva.
Hon hade inte hört honom komma in och märkte honom ej förrän han stod bredvid henne.
Hon lade handen öfver sitt bref, men glömde kuvertet med den redan skrifna adressen.
Han stod tyst ett ögonblick.
Så, liksom en följd af ett hastigt beslut att med ens göra slag i saken, sade han något abrupt i det han visade på kuvertet: " Hvad har du att göra med det förlaget? "
Hon svarade inte, hon såg endast framför sig mot väggen.
" Har du fått afslag från det andra — jag har en aning om att du sände iväg en ma­ nuskriptlunta för en tid sedan — du är ju så löjligt bar nslig med din h emlighetsfullhet. "
Han gick ifrån henne.
Tårarna hade stigit henne i ögonen, hon var s å nervös, att hon kände, att om hon för­ sökte säga något, skulle hon brista i g råt.
Hon var nervös och han på misshumör.
Han var icke endast till sitt yttre en engels­ man, han hade äfven en del karaktärsdrag, som pläga fastslås som speciellt engelska, bland andra en ytterlig känslighet, aversion, för hvarje inblandning i hans privata ange­ lägenheter.
Huru diskret doktor S., som han för öfrigt satte högt värde på, rört vid sa­ ken, förargade han sig dock, icke så myc­ ket på doktorn som på henne, sin hustru, som han under hemvägen i sina tankar gång på gång gifvit epitetet " en liten gås ".
Nu var han också besluten att ta itu med saken på ett sätt som skulle omöjliggöra några upp­ repningar.
Han gick åter fram emot henne, där hon satt.
" Är det så — har du fått ditt manuskript refuseradt? "
Nu k unde hon ej undgå att svara, men det gick som hon fruktat, i stället för att säga något, bvast hon i gråt.
" Seså, var inte barnslig nu — Hon såg plötsligt upp på honom genom tårarna — hvad menade han med den tonen?
- " Hvar har du det — låt mig se på det. "
Men hon stödde armbågarna mot bordet, gömde ansiktet i h änderna och snyftade.
Det var som om hon inte endast gråtit ut dagens spänning och stora besvikelse, utan hela den sista tidens naggande oro och nervösa vän­ tan.
" Seså, Märta, var inte barnslig nu — låt mig se manuskriptet. "
Med näsduken för ögonen drog hon snyf­ tande upp en låda i skrifbordet och räckte honom det olycksaliga grå konvolutet.
Han gick och satte sig i skinnstolen borta vid bokhyllan vid motsatta väggen.
Hon hörde honom tända den elektriska staken och hörde honom prassla med papperen.
Och åter saft hon, ett rof för hopp och fruktan på samma gång.
Tänk om — om han inte fann det så illa o ch om han tyckte att det hade något värde, hon tyckte, att hon då skulle kunna göra hvad som förut varit henne omöjligt, resonera med honom om sitt arbete, fråga honom till råds om eventuella ändringar.
Han skulle få läsa ostörd.
Hon steg tyst upp och gick in i deras sofrum invid a teljén, utan att han tycktes märka det.
Men därinne i ensamheten kom hon åter i våld på sin trötthet och nervositet.
Hon lade sig på sin säng och borrade ansiktet i kudden för att kväfva snyftningarna.
(Forts.) " In i nallen ".
En danska för Armeniens sak.
I DAGARNA UT- kommer på svenska en bok, hvars titel " In i natten " an­ tyder, att den har med världskriget att skaffa.
Den dan­ ska författarinnan fru Inga N al - b a n d i an, änka ef ­ ter en armenier, har i några ord till Idun angifvit bokens syf­ te: att framställa en del af de t stora sorgespel, som det armeniska folket upplefvat.
Det skall blifva mig kärt ait med några bio­ grafiska upplysningar i Idun beröra min bok " In i n atten ", som i d essa dagar utkommit på svenska.
Men — jag har så föga att meddela om mig sjäilf!
Kanske har jag upplefvat mer än många andra skandinaviska kvinnor, därför att mitt öde och min lycka förde mig till främmande kuster, då jag inträdde i mitt äktenskap, och därför att jag under de sista sju åren aif min lyckliga tid har " druckit af Österns vatten ".
Nej, jag vill he ll­ re, då det är med anledning af " In i natten " som jag skrifver dessa rader, besvara en fråga, som ofta riktas till mig under denna tid från den danska och norska publiken och som kanske också kommer att möta mig från den svenska när boken nu ligger färdig på detta språk.
Det är denna fråga: Hur har ni kunnat vara så rättfärdig, då ni skref den boken?
Hur har ni kunnat skrifva den utan fanatiskt hat och utan ensidighet, och hur har ni midt i e r djupa förfvifian öfver det som skett, kun­ nat hålla ögonen öppna för att icke alla turkar äro medskyldiga i d et nidingsdåd, som föröfvats i Ar­ menien och att många af dem betäcka sitt ansik­ te i skam och grämelse däröfver.
lag är uppfostrad af en far — eiaisrådei Jo­ nas Collin i Köpenhamn — s om älskade rättfär- dighefen öfver allt annat, och då jag för tolf år sedan följde min armeniske brudgum, fil.
doktor Paul Mardiros Nalbandian, utomlands, visste jag, att min uppfostran skulle fortsättas i samma an­ da med ett tillskott af kraf på barmhärtighet mot andra öfverallt, där det var möjligt att öfva så­ dan.
Så föll Kadèr ' s — ödets tunga hand på min axel.
Vid slutet af tredje krigssommaren, i augu­ sti 1916, måste jag på sjukhuset i Konstantino­ pel — d en stad, där vi i sju år hade lefvaf vårt innehållsrika, lyckliga lif — til lsluta de strålande ögon, som under tolf år varit mitt lifs ljus — oc h se honom, som lefvat och kämpat för rättfärdig­ het och barmhärtighet, duka under för den blod- drypande orättfärdighet och obarmhärtighet,, som genom eld och blod och allt slags vanvettigt våld utplånade hans folk ur de lifskraftiga natio­ nernas antal.
Hans ande, som älskade rättfärdig­ het och barmhärtighet är det som går genom bo­ kens blad; det är hans hjärta som blöder på hvarje s ida i den och hans bild, som pryder dess sista blad.
M i n för tjänst är det helt visst icke, att min b ok om Armeniens hemsökelse har blifvit mottagen med en gränslös sympati, som djupt har rört mig.
) ag tror, att det ridderligaste af alla folk, det svenska, också skall öppna sitt hjärta för dess innehåll, äfven om det är tungt af sorg och dry­ pande af blod.
Blod, som dock endast är drop­ par i verklighetens haf.
INGA NALBANDIAN.
- 63Ô - Gamla lalinare.
En pojkhistoria.
Af GUSTAF ULLMAN.
MIN GAMLE VÄN HÄRADSSKRIFVAREN VAR riktigt kommen i tagen med upplifvandet af sina pojkminnen, hvilka gjorde honom så pigg, att han tyckte sig se figurer och ansikten från årtionden tillbaka åter lifs lefvande där ute på gator och torg: — — — ") a, gamle rektor Borman " — återtog han — " ja, det var förstås före din tid.
Men jag hade med honom att göra, och det hade jag både nytta och nöje af.
Han var ett uroriginal, som man säger, — oc h sådana fanns flera här i sta­ den på den tiden, då jag gick i den s. k. stor­ skolan.
— — Man kunde också räkna till dem den vördnadsvärde komministern, rektorn i kris­ tendom, pastor Severin, död som prost nâ ' nstans för några år sedan.
Rektorn och han och gubben far min — borgmästarn — det var fre riktiga gamla latinare, som disputerade och trätte, men alltid lika väl höllo ihop.
De båda förstnämnda umgingos flitigt i mitt föräldrahem och jag hade föl månen säga farbror till d em bägge, hvil- ket nog bidrog till att försvaga respekten, som hos mig — d en lymmel jag var — i alla fall inte kändes besvärande stor.
— — Nå, en dag, just som denna, en dimmig vinterdag med kram, litet våt snö, sfojade vi som värst under rasterna på skolplanen.
Medan lärarne, två eller fre i led, traskade af och an utmed staketet åt gatan.
Vi voro strängeligen förbjudna att kasta snöbollar åt det hållet, — de tta med hänsyn ej mindre till all­ mänhetens än herrar lärares frid och säkerhet.
Men herregud, i ett snöbollskrig faller det sig inte så lätt att tänka på väderstrecken.
Alltnog, i förlitande på att kunna skylla på ett missöde — i händelse vi skulle råka fast — slo g jag vad med en annan slyngel om att jag skulle träffa lektor Severins pälsmössa utan att snudda vid hans ansikte.
Jag missade, — det vill säga, jag träffade ansiktet utan att snudda vid mössan.
— Naturligtvis blef jag fa st, — mån ga af kamraterna hade bevittnat mäsierskottet och angåfvo mig beredvilligt.
Det var rart, kantänka, att få borg­ mästarns pojke, rektorns favorit, tagen på bar gärning, — och en sådan gärning, nästan ett hög- målsbrott.
Själfva vadhållningen lyckades jag slingra mig ifrån, det fick gälla för vanligt lyd- nadsbrott: jag hade på okynne kastat i den för­ bjudna riktningen.
— Inkallad till rektorn, som inte brukade lägga fingrarna emellan, fick jag inte stryk, utan bara ett bref till p appa, samt till­ sägelse att genast öfverlämna diet.
) ag visste nu, att pappa inte var hemma utan på rådhuset, där­ för och äfven af andra skäl styrde jag något be­ kymrad stegen dit.
Ty hemma fanns min mam­ ma, som nog skulle anat oråd, och hon utgjorde i mitt hem den bestraffande myndigheten.
— ~ — Alltnog, farsgubben fick brefvet, läste det, en och två gånger om, och under lugg afläste jag minspelet i hans drag.
Först syntes han för­ bluffad, därpå förtörnad, sedan allt mer och mer road, till dess han, helt för sig själf, utbrast: — " Den Borman, den Borman — ha n är sig lik! "
— Nu var saken den, hvilket jag snart fick veta, att gubben rektorn hade skrifvit på latin och redo­ gjort för min försyndelse, samt såsom gammal vän till familjen, bedt pappa själf tilldela mig den tuktan, jag förtjänat.
Men som sagdt, han bru­ kade helst anförtro handgriplig uppfostran åt min mycket stränga och kraftfulla moder.
För resten satt han midt upp i sit t arbete och var, oss emellan, synnerligen disträ.
Och ännu mysande för sig själf knuffade han mig mot dörren, gaf mig brefvet, och sade: — Ja ha, gå nu direkt till mamma med det här och hälsa från pappa! "
— — Fortfarande ganska bekymrad trafvade jag hem och hälsade från pappa att mamma skulle läsa brefvet.
Mera tyckte jag vera onödigt tills vi dare, ja, gumman mor satte brillorna på näsan och
Squawsmannenï flf Tio 6er t W. Service.
(Ur en samling inom kort utkommande Service-öf ver sättningar af TURE NERMAN.
ÄLGKON kommer till vattnet och båfvern dyker opp och i hvirflarna i älfven står mi tt nät och lägerelden glimmar under snöfjällens topp och vinden sveper sommarljum kring knät.
Och natten står och tiger i sorgset furusus från hu ndramila skogar för m in syn, men som en silfverlykta i rym dernas hus hänger fullmånen stilla o ppi skyn.
Dock, ända ut i skogarna och ödemarkens snår och längst fjärran bort i ensamhetens dar och vid lägereldars hvila och i jagande v år den där hungern efter kvinnan har du kvar.
Det år någonting som ropar och ropar i ditt blod efter händer som kan smeka en man, och så gick jag till Grå Räf-byn och så godt jag förstod valde ut den bästa flickan so m jag fann.
Jag k lättrade o pp bland kullarna i går och säg m ej kring — ej en mänska, ej ett läger, ej en rök, bara älfvar, berg och skogar och en glimmande ring af skyar som kring topparna strök.
Det var som jorden blotta t sej och naken för mej låg och väntade på smeket af en hand, men västerut drog renarna i ändlösa tåg genom mitt och äfventyrens land.
Ni stolta kvinnor, som jag mö tt och älskat i det land, jag kallat mitt en gång för länge sen, ack, såge jag er än en gång, kanhända Englands strand drog mej hemåt öfver sjöarna igen, men nej, jag m inns en älgtjursjakt, en nattlig jakt en höst, min bössa klickar ... Gud, hvar är min knif? ...
Ett böl ... ett språng ... men så ett skott, och, lilla Ögontröst, från ditt videsnår du räddade mitt lif!
Ja, m itt och äfventyrens.
Âh, ni anar ej hur stor och hur strålande rik är min domän, alltfrån myskoxens slätter, där lägergräset gror, och till sjöarna där lemlarna drar hän.
Bakom polcirkelns tystnad, där hvite mannens fot brukar sällan öfver kullarna nä, där dansar som en låga öfver vattnet min kanot och vid elden sitter sjungande min squaw.
En man måste h a en kvinna, så var det sen den tid våra fäder lo pp med svansar bakom sej, och nu vet jag, att jag älska r med en makes kärlek blid, och nu vet jag, att hon kunde dö för me j.
Om jag l ämnade dej, Ögontröst, och aldrig kom igen.
.. åh, jag ser dej skynda ut, du lilla fot, och jag ser där neri vattnet en kanot — jag kä nner den — en liten tom och drifvande kanot.
.. En squaw-man — ja, det år jag.
Ni kan skratta, ni, jag tål era löjen från saloonernas dörr.
Ha, k ort och brännvin — jag har druckit nog för att ta kål på e tt dussin män som ni, men det var förr.
Jag har smakat era synder, jag har bl ifvit ganska mått, jag har kvalts af era städers tyranni, men häroppe i m in ödemark, som hvarken känner rätt eller orätt, häroppe är jag fri.
Här högt i Vinterlandet opp vid polen är vårt hem, vi blef aldrig äkta makar enligt lag, men vid de gudar som oss fört, jag hälsar dej vid dem som min hustru och min barnamor i dag.
Jag ser ditt späda anlet invid elden och jag hör till en vyssjande babysång din röst, och allt är natt och mörker och öknar utanför.
Gud signe dej, min lilla Ögontröst!
Robert W. Service, lyrikens Jack London, äfven kallad Canadas Kipling, föddes 16 januari 1874 i Preston, England, och utvandrade i unga år till Canada, där han var banktjänsteman, bl.
a. under flera år uppe i Yukon, guldgräfvarlandet i nordväst.
Från dessa år har han samlat sina öfver hela den engelskspråkiga världen redan mycket berömda dikter i samlingarna S o n g s o f a S o u r d o u g h, B a l ­ l a d s of a C h e ec h a k o och Rhymes of a Rolling s t o n e, utgifna åren 1907, 1909 och 1912.
M ed liknande motiv har S. också skrifvit en roman The trail of ' 9 8, som är under öfver- sättning för svenskt förlag.
Vid världskrigets utbrott gick Service i engelsk rödakorsijänst och har i fjol uigifvif en betydande krigs- diktbok Rhymes of a Red crossman.
Hans guldgräfvar- dikter ha utgått i flera hundratusen exemplar.
* Squaw-man kallas föraktligt bland Yukons folk en hvit man, som gifter sig med en indiankvinna.
började studera aktstycket.
Så fräste hon till oc h slängde det från sig på en stol: — " Asch, den Fredrik, muttrade hon, han måtte väl veta, att inte jag begriper sån ' t där.
Det är ju latin! "
— Ett ljus gick upp för mig, förståndets och äfven hoppets ljus.
— " Jaså, är det latin! "
sade jag, " det har han väl glömt! "
Och så snappade jag till mig brefvet och lomade ut.
— I skolan satte jag upp ett så sorgset och ångerfullt ansikte, jag förmådde, och tillspord af rektorn, om jag lydt hans tillsägelse, svarade jag sanningsenligt med jämmerlig röst ja.
Hvarpå gubben klappade mig på hufvudef och sade: — " ja, gör nu aldrig så mer, min gosse!
Och gå nu och be lektor Se­ verin om förlåtelse! "
— Hvilket jag också gjorde med all möjlig fram­ gång.
— — Nu ville lyckan, att gubben far var borta på middag på stadshuset den dagen, och först någon dag senare rann honom det välsig­ nade brefvet åter i minnet.
— " Nå, hör dli Mina ", sade han till mamma, " fick du det där brefvet från Boman till mig.
Hvar har du gjört af det? "
— — " Bre fvet ", fräste mamma, " ja, du är dig lik!
Det var ju p å latin, som jag tror, och del måste du väl veta, att jag infe begriper.
Och hvart det tog vägen vet jag inte. "
— — Men det visste jag, fast jag låtsade lika okunnig.
Men nu anade gumman oråd förstås, " jaså, jaså ", fortsatte hon, " var det från rektorn?
Hvad ville han då, och hvad angick det mig? "
— — Ja, då började fars- gubben gudskelof åter ati mysa och brast slut­ ligen i ett godt skratt: — " Ja, du har rätt, Mina, vi gamla latinare äro oss lika.
Den Borman, den Borman " — — —.
Och efter undrande blickar och förargade frå­ gor från mamma, förklarade han ömsider, hvad brefvet innehållit och hvad meningen var.
Gum­ man saknade inte heller sinne för det lustiga.
Likväl st älldes jag s å ändtligen på allvar ti ' 1 svars för min snöboll, förstås.
Men jag klarade mig, begagnande mig af föräldrarnas onekligen rätt fryntliga sinnesstämning för tillfället.
— " Snälla mamma ", sade jag, " jag har för längese ' n bedt farbror Severin om förlåtelse, — och fått den - 639 - också.
Kan det inte vara bra då?
Det är ju ock så så vådligt längese ' n? "
— — ja, så fick nåd gå för rätt den gången, tack vare gamle Bormans vurm att skrifva bref på latin.
Och när de tre hedersgubbarne nästa gång sammanträffade hem­ ma vid en enkel supé, hade de samfälldl ogement roligt åt historien.
Och brefvet, — som varit som bortblåst från jordens yta, — plockades fram ur mina göm­ mor och öfverlämnades till afsändaren.
Dock, till denna lilla su rpris hade jag försiktigt nog valt en stund, då gumman mor befann sig ute i köks­ regionerna.
Nu blef det än större gamman och glädje för de tre gamla latinarna och rektorns skriftprof underkastades den mest nagelfarande granskning.
Och när de voro som gladast, smög jag mig fram till lektorn och hviskade blygt: — — " Men säg, snälle farbror Severin, snöbol­ len var ju i alla fall inte så värst hård? "
— — " Visst inte!
Visst inte, min snälle gosse! "
blef svaret.
' 35^ Tiff 100~ årsminnet af Qunnar Wennerßergs födefse.
DEN 2 OKTOBER I ÂR HA 100 ÄR FOR- flutit s edan skalden, statsmannen och lands- höfdingen Gunnar Wennerberg föddes i Lid­ köping.
Hvad han betydt för vårt folk, hvilka rika värden hans diktargenius skänkt litte­ raturen och tonkonsten, hvilka insatser han gjort i Sveriges kulturella lif som minister och länshöfding — allt detta finnes ristadt i vårt medvetande sedan decennier, och vi p å­ minnas ytterligare därom hvarje gång någon af hans lifsfriska tondikter klinga oss till möte i konsertsalen eller ur studentskarornas led en vårdag i Odinslund och Lundagård.
Se- 1.
Under studenttiden i Uppsala.
2.
Gunnar Wen­ nerberg och hans maka Hed­ da Wennerberg som nygif­ ta.
3.
Det sist tagna por­ trättet [1901) af Gluntarnes diktare.
4.
Fädernegården i Lidköping, där Gunnar Wennerberg föddes.
5.
Prosten Gunnar Wenner­ berg, skaldens fader.
6.
Prostinnan Sara Wenner­ berg, skaldens moder.
7.
En ek planterad è fä­ dernegården af Gunnar Wennerberg som barn.
8.
Gunnar Wennerberg i skö­ tet af sin familj 1895.
B kelminnet har manat oss att ge våra läsare ett antal intressanta Wennerbergsbilder från olika perioder, äfvensom från skaldens fä­ dernehem, den stämningsfulla kyrkoherde- boningen i Lidköping.
Â annat ställe i num­ ret återfinna våra läsare ett nog så karaktä­ ristiskt Wennerbergsminne, nedskrifvet för Idun af skaldens dotter, friherrinnan Signe Taube, författarinnan till d e vackra minnes­ bilder, som utkommit i bokform under de se­ naste åren och hvari Gluntarnes skald träder oss till mötes just så dan han var som män­ ni sk a o c h konstnär.
— — De fem i förgrunden sittan­ de, från vänster: friherrin­ nan Signe Taube, f. Wen­ nerberg, öfverste Sune Wennerberg (död), stafs- rådinnan Heddia Wenner­ berg, f. Cronstedf (död),, statsrådet Gunnar Wenner­ berg (död), grefvinnan Gun­ hild Posse, f. Wennerberg.
De fyra i bakgrunden ståen­ de: Kapten Torvald Wenner­ berg, grefvinnan Elin Le- wenhaiupf, f. Wennerberg^ friherrinnan Astrid Fleet­ wood, f. Wennerberg, artis­ ten Gunnar Wennerbergj (död).
] " Tösen från Stormyrtorpet " af Sefma ßagerföf på fifm.
HELA SVERIGE GLÄ- der sig i dessa dagar åt den vackra gåifva Selma Lagerlöf skänker oss, då non tillåter att hennes gri­ pande berättelse " Tösen från Stormyrtorpet " går ut öfver landet i filmdramati­ sering.
Hvar och en torde inse att det är i h ögsta grad betydelsefullt för filmen, denna framtidens kulturspri- dare, att en af våra främsta inom litteraturen lånat sin hand till dess främjande och höjande.
Svenska Biografteaterns och Victor Sjöströms om­ daning och utförande af författarinnans af alla kän­ da folkskildring måste vinna det fullaste erkännande.
Ett utsökt urval af sällsport vackra dalalandskap och interiörer ha med konstnär­ lig b lick sammanförts till ett harmoniskt helt, i hvilket alla aktörerna lefva och röra sig illusoriskt enkelt, sant och trovärdigt.
Del stämningsfulla verket efterlämnar ett oförglömligt intryck af stor och äkta konst.
KAMÉ.
Helga (Greta Almroih] besvär Hildur (Karin Molander) att göra allt godt med Gudmund.
Gudmund (Lars Hansson) och Hildur (Karin Molander) som fästfolk hos Gudmunds mor Ingeborg (Concordia Selander).
Helgas far (Wilhelm Larsson) uppmanar Per Mårtensson i Västgården (Gösta Cederlund) att erkänna sitt faderskap.
Domaren (Nils Aréhn) ger Helga sitt erkännande efter del hon nedlagi rättegången.
Efier brytningen i bröllopsgården mellan Gudmund och Hildur.
Gft monument af verR öfver Sveriges ßögre andfiga od fing.
Tlf * Dr Tredrifi Veftertund.
1 I I u s t e r a d s v e n s k l i t t e r a t u r h i s t o r i a af H e n r i k S c h i i c k o c h K a r l W a r b u r g.
A n d r a o m a r b e t a d e och utvidgade upplagan.
Fem volymer.
Stockholm 1911 — 1916.
Hugo Gebers förlag.
" Schiick-Warburgs " svenska litteraturhi­ storia är särdeles i sitt nya skick det största sammanfattningsverk vi äga inom denna ve­ tenskap.
Det ger en fyllig framställning af våra litterära häfder från runornas tid och intill tjugonde århundradet.
Det är också monu­ mentet öfver en viss vetenskaplig metod, den bredt historiska.
Bägge de forskare, som utarbetat det, ha bringat i dagen ett utomordentligt rikhaltigt material, som före dem slumrade i arkiv, i förgätna tryckalster, i brefsamlingar eller enskilda bref landet rundi.
Romantiken, som hos oss med Ham­ marsköld och isynnerhet Atierbom skapat den egentliga litteraturhistorien, slog på sin tid helt visst ner på själfva det viktiga, det centrala i konstverket och diktarne själfva.
Atierbom gaf sålunda en serie varmt och snillrikt utfö rda skisser af " svenska siare och skalder ".
Men fastän dessa bilder visst icke sakna underlag af åtskillig faktisk forskning och icke kunna sägas ha framsprungit ur tidens romantiska estetik, låg dock då ännu själfva massan af material dold i gömmorna och måste kräfva många årtionden och många händer för att få fram.
Då kom Gu­ staf Ljunggren och tog för sig särskilda uppgifter — det äldre svenska dramat, sven­ ska vitterheten från Gustaf III — och skil­ drade dem så uttömmande dokumenterad!
som möjligt på basis af allsidig källforsk­ ning.
Själfva diktverken försummade han ej heller under sin krafts dagar, men de framträdde dock snarare i sin allmänna om- gifning än för sig själfva.
Denna företrä­ desvis historiska metod fortsattes och renodlades mer eller mindre af andra, sär­ deles af riktningens mest betydande krafter, Henrik Schiick och Karl Warburg.
Bägges, isynnerhet Schiicks, intresse och begåfning lågo åt det historiska utforskandet, och in­ om riktningen ha, särdeles under den första ifvern, arbeten framkommit, där det cen­ trala, dikten själf, tycktes oviktig i jämfö­ relse med diskussionen af dess yttre förut­ sättningar eller de hundratals småupplys- ningarna och notiserna.
Från det gamla, stundom rent frasmässiga estetiserandet ef­ ter filosofiska kategorier kunde sålunda pendeln svänga till denna nya öfverdrift ål andra sidan — litteraturhistoriens " 80-tal ".
Men liksom fö r dikten själf murades då för dess häfdateckning många nya faktiska grundvalar.
Karl Warburg skref ett antal rikhaltiga monografier.
Henrik Schiick iför­ de sig arbetsdräkten och steg ner i d e gruf- vor, hvarur han hämtade materialet till sin första stora framställning af medeltidens och reformationsskedets litterära " corpus ".
Ur den framstod efteråt det arbete, som nu i ytterligare genomarbetadt skick har blifvit den första af de fem volymerna " Illustrerad svensk litteraturhistoria af Henrik Schiick och Karl Warburg, andra omarbetade och utvidgade upplagan ", men som nu behand­ lar tiden ända till frihetstidens början.
Här har den lärde forskaren väl aflagt arbetsskruden och ifört sig en sällskaps­ dräkt, som bättre passar, när man vänder sig till den stora allmänheten.
Ty detta ar­ bete skall vara lätt tillgängligt, intresserande, helst elegant.
Det lyckas i regel, och dock märker man att Schiick äfven här gärna för­ blir den lärde.
Ingen har varit så rik på uppslag och förslagsmeningar i dessa äm­ nen som han, och hans framställning af vår forntids- och medeltidslitteraturs många problem förblir gärna diskuterande och kri­ tisk.
Har forndiktens prosa eller vers varit den äldsta?
Månne icke den latinska hymn- poesin varit afgörande för den medeltida metrikens öfvergång till modernt aksentue- rad vers?
Ha ej balladformen och ballad­ stoffen i än högre grad kommit hit öfver England än genom de s. k. vandrande le­ karne öfver Tyskland?
Är den finska Kale- vala verkligen i någon mån afhängig af svenska medeltidsballader?
Äga de s. k. Valdemarvisorna i Danmark svenskt ur­ sprung eller danskt?
— o ch så vidare.
För dylika problem om diktningen intresserar sig Schiick mera än för diktningen själf.
Han rastar ej heller någonsin att distansera sina egna föregående ståndpunkter; om de flesta nyssnämnda frågorna har han i den nya upp­ lagan nya meningar.
Denna läggning kan tydligen ha sina faror men är ju fram för allt ytterst fruktbar och Henrik Schiick synes ännu alltjämt äga kvar oförminskad forsk­ ningens lidelse, s om varit hans kraftiga per­ sonlighets andra natur.
Naturligtvis fäster man sig dock icke blott vid all denna historiska kritik utan äfven vid åtskilliga af de karaktäristiker författaren gör.
Bäst lyckas han kanske med männi­ skor, som äro storvulna och kraftiga själfva och kunna tecknas i stora drag.
Birgitta och Olaus Petri, den svenska me­ deltidens och den svenska reformafionslit- teraturens mäktigaste personligheter, ha al­ drig förr varit skildrade som af Schiick.
I hans sympati för Olaus Petris omutliga san­ ningskärlek som forskare och manliga flärd- löshet som skribent har kommit ett varmt tonfall, hvars personliga färg icke kan miss­ kännas.
* Schiicks teckning fyller en af verkets fem volymer.
Helt andra mått har Karl Warburgs nya litteraturhistoria kommit att antaga.
Man säger med flit nya, ty det är vida mer än en omarbetning från Illustrerad svensk litteraturhistorias första upplaga, den som utgafs på 1890-talet.
Som Schuck behärskar medeltidslitteraturens och reformationstidens hela forskningsfält, s å är Warburg förtrogen med allt från och med 1700-lalet, skönlitte­ raturen, dikiarpersonerna och deras lif, och den makt som från Dalins Argus bief en makt — pr essen.
Naturligtvis har han också öfverblicken öfver de humanistiska veten­ skaperna och deras historia, som ligga skön­ litteraturen nära, häfdateckning, filosofi och så vidare.
Och dock, just på detta område har den nya upplagan måst begränsa sig i förhållande till de n gamla.
Ty själfva mate­ rialet till den egentliga litteraturhistorien har ökats högst ansenligt sedan 1890-talet, och " lärdomshistorien " meddelas därför här icke längre fristående utan mera för så vidt den har betydelse för en hel tidskultur eller, t. ex. Geijers hisiorieskrifning, väsentligen ingår i en stor kulturpersonlighets gärning.
Mer och mer har det besannats, det teg­ nérska ordet om vår bildnings ofria grund, det vill säga, de nordiska ländernas kultu­ rella beroende af Europa.
Den svenska " upplysningen ", den svenska romantiken, den svenska naturalismen och dennas upp­ lösning, allt har ju sina europeiska förutsätt­ - 642 - ningar, lika visst som förut reformationsrö­ relsen och medeltidens ridderliga och kyrk­ liga kultur.
Karl Warburg har denna gång gifvit en synnerligen omfattande allmän­ europeisk bakgrund till hvarje tidehvarf.
Just har har ju också senare tids forsk­ ning gjort rent öfverraskande rön.
Anmä­ laren skall nämna ett enda exempel.
Vi visste ju all a af gammalt, att " upplysningen " visserligen lyst ut öfver Europa från Vol­ taires fädernesland men att dess fackla dessförinnan hade tändts i John Lockes, att det franska och europeiska 1700-talet hade bakom sig ett engelskt 1600- o ch tidigt 1700- tal.
Men för ett antal år sedan visste vi knappast, i hvilken grad det tyska och eu­ ropeiska 1800-talet, " romantiken ", hade bak­ om sig ett engelskt 1700-tal, en frisk under­ ström som återgick ända till renässansens stora, bildrika poesi, medan öfverströmmen i England som annorstädes färgades af fransk- klassisk anda.
Och vi vis ste icke, hvad den­ na engelska förromantik betydt för vår egen Franzén och genom honom för 1800-talets svenska poetiska stil öfverhufvud — jämför en för några år sedan utkommen bok af docenten Anton Blanck.
Ett stort arbete har gjorts på detta fält och en massa nya trådar uppvisats som förbinda vårt sjutton- och adertonhundratals dikt och idélif med tysk, fransk, engelsk kultur.
Men allt har Warburg tillgodogjort sig för sitt nya verk, som sålunda åtminstone nu 1917 härvidlag i alldeles anmärkningsvärd grad är up to date.
En annan sak, att dessa allmäneuropeiska öfversikter stundom blifvit bra schematiska.
Men det oerhörda materialet har knappt kunnat öfverallt framställas som lefvande lif, det har emellanåt måst blifva rubriker och namn.
Gå vi nu till sj älfva taflorna, det svenska kulturlif som stiger fram mellan ramarne, blir all ting förstahandsmässigt lefvande.
Icke så att Warburg à la Brandes, Vedel, Le- vertin, vore en stor ordkonstnär, den där som med en trollstaf i några utsökta vänd­ ningar p åsuggererade oss den eller den tids­ ålderns intima lif, den eller den poesins egendomliga skönhet.
Men han berättar med ett sådant allsidigt intresse, en sådan flödande sakkunskap och bon sens, att lä­ saren lifligt röner kunskapens intellektuella njutning och fängslas däraf.
Warburgs utåt­ vända, verklighetskära, samhälleligt och po­ litiskt upptagna läggning låter honom con amore ställa tidehvarfven för läsarens ögon och gör honom till den rätte att skildra en utåtvänd och förståndsklar diktning sådan som 1700-talets, Dalin, fru Lenngren.
Det år icke tillfälligt, a tt Warburg särskild!
fördju­ pat sig i frihetstidens eller i 1 800-talets po­ litiska liberalism och på sin tid författade monografier öfver de nyss nämnda skalder­ na eller öfver en ädel liberal politiker som Richert.
Också här i litteraturhistorien sy­ nes dess 1700-tal i allmänhet höra till det mest definitiva.
Den underskattning af fri­ hetstidskulturen, som en gång förefunnits, lär efter Warburg ej komma igen.
Voltaire­ seklefs begränsning i det historiska och metafysiska ser naturligtvis Warburg — men har kanske allra mest sinne för det renliga och rättsinniga i ett vackert yttrande af den gamle gustavianen Rosenstein om aderton- de århundradet: det vore utmärkande för
deila århundrade att det ej trodde sig veta mer än det verkligen visste.
En döende af­ tonsols protest mot det inbrytande mörker, hvars nya och rika ljuskällor den icke anade!
För 1700-talets motpol romantiken ägde ej Warburg från början samma sympati, men han har villigt gått med på nyare tiders siräfvan att förstå och uppskatta dess djupa insats.
Hans bild af Aiterbom brister p å intet vis i vördnad och värdering.
Omkring Alm­ qvists förr i världen nog suddiga skepnad har han lyckats draga några nya konturer, och det bör sägas, att hans rättsinne och sunda förstånd tydligen resa sig mot den på vissa håll ånyo rätt förbehållslösa Almqvist- kulten.
Man kan ej annat än instämma, äf- ven om man trots allt behåller sin sympati för det hemlighetsfullt vackra och högsin­ nade, som bakom tillgjordheten och attity­ derna finnes bland skaldens törnrosor.
Påpekas bör vidare det lifliga kapitlet om 1840-falspoeterna och det om pressen, där Warburg är chez lui.
För hastigt råkar han däremot affärda Finlands störste lyriker Topelius.
Sedan fortsätter skildringen, allt bredare och rikhaltigare hållen, och slutli­ gen höra vi vår egen samtids röster sorla omkring oss — ifall nämligen deras inträde i litteraturen skedde före år 1900.
Om bokens stora förtjänster som historisk framställning är redan taladf.
Allt, så godf som allt är med och kommer fram, stödt på en ofantlig kännedom om källorna, från de bref, dem ingen annan tagit reda på, till d e nyaste uttalandena af de nyaste skribenterna i ämnet.
Diktarporirätten äro noggrann!
hopsatta, så att det väsentliga, det karak­ täristiska förhärskar, gärna hållna i stora, oomtvistliga drag, ja, stundom skildrade med något läroboksaktiga termer.
Och dock är författarens egna uppfattning kon­ kret nog för att han ej med flit skall söka, snarare hedersamt sträfva mot de schablonmässiga kategoriernas tomma halm.
Emellertid blir det ju ic ke i den poe­ tiska karaktäristiken, som vare sig Schiick eller Warburg ha sin egentliga styrka.
Och dock, läs t. ex. den sistnämndes inledande teckning af Strindberg!
Här har han träffat på en diktare som — troligen af rätt olik­ värdiga skäl — personligt upptagit honom och också satt personligt lif i hans ord.
Jag måste likväl upprepa hvad jag vid ett annat tillfälle sagt i tryck, att detta Strind- bergskapitel är oproportionerligt långt och därmed bidrager till att fastslå den grund­ falska uppfattningen, att Strindberg varit det svenska 1800-talets främste diktare.
Orsa­ ken är kanske delvis att söka i en viss efter- gifvenhet inför det, som i W arburgs ungdom var det sensationella.
Men först och främst har han arbetat med en myckenhet nytt stoff och begagnat tillfället att få de i ljuset.
Äfven annorstädes i det stora arbetet hän­ der, att rikligt nvfunnet material spränger proportionerna.
Men till och med frånsedt detta, hur omöjligt att i ett dylikt verk fullt exakt fördela och afväga det oerhörda ämnet.
Till slut jnåsfe man fala om den äkta, flärdlösa saklighet, den så att säga abso­ luta rättrådighet i omdömet, som utmärka författaren och väsentligt ingå i hans typ af betydande vetenskapsman.
Gör han någon gång ett förbiseende — om han till ex empel icke tycks se följdriktigheten i 80-talsfien- den Wirséns fortsatta kamp mot ett ej min­ dre " hedniskt " 90-tal — så sker detta inga­ lunda i illojalt polemiskt syfte.
Äfven i fall man för resten betonar en och annan för­ fattares, en och annan " riktnings " insats annorlunda än Warburg — hans historik respekterar man, fri från inskränkthet, fri från öfverord som den är och full af ett moget i^anligt bemödande att ge hvar och en sitt.
En mäktig lifsgärning betecknar i sin hel­ het denna samlade svenska litteraturhistoria öfver tvenne sekel.
Schucks del är natur- ligen lika representativ för sin uppgift.
Men redan det så oerhördt mycket vidlyf­ tigare stoffet i W arburgs ger de större måt­ ten åt hans nybyggnad.
Därtill kommer framför allt, att denna omsluter den dikt­ ning, som lefver o ch läses, som ä r nationens verkliga poetiska näring.
* De fem volymerna framträda i präktig utstyrsel.
Karaktärsfulla bilder från äldre och nyare tid, pittoresk medelfidsskriff i facsimile, gamla träsnitt från boktryckar­ konstens begynnelse, porträtt efter taflor och fotografi, diktarautografer o. s. v. göra det hela åskådligare och mera påtagligt.
Det är ett monumentalverk öfver Sveriges högre andliga odling, som allmänheten nu har att tacksamt tillägna ' sig.
Det hatade ogräset — det bästa kaffesurrogatet.
PÅ SVENSKA DAGBLADETS NYLIGEN afslutade svamp- och gagnväxtutställning väckte fru Ida Hög st e dt s " maskros- kaffe " allmän och berättigad uppmärksam­ het.
Fru Högstedt har nu för Idun beskrif- vit hur hon nått sitt lyckad e resultat i en ar­ tikel, som säkert kommer att uppmärksam­ mas af alla våra läsare. "
W?
I I / Makrosplaniorna upptagna med rötterna.
Man må nu vara en aldrig så fanatisk kaffe- halare eller besjälad af en än så folkhälsoifrande entusiasm: att med skarpa ord och klara argu­ ment bannlysa kaffet går nog icke, hvairken i detta eller andra land.
Emellertid har nu kaffet sedan lång tid hört till de så godt s om obefintliga varorna, och när det kommer utminuteras det i mycket små ransoner, hvarvid man försökt vara så rättvis som möjligt.
O m full rättvisa vid kaffetill­ delningen skall kunna ernås måste nog k a f f e - k o r t utsläppas, och då kan ju ganska lätt alla minderåriga undandragas.
Det finnes väl knappast något af växande od­ lad ört på eller un der ' jord, som ej är sedan snart ett år tillbaka pröfvadt fill kaffesurrogat.
Men af odlad gröda är all s ådan numera af Folk- hushållningskommissionen förbjuden till fram­ ställande af kaffesurrogat, dock lämnas i sä llsyn­ ta fall tillstånd därtill mot uppgifvande af ingredienserna, hvar­ vid sedan F. H.
K. åsätter pris å fabri­ katet.
Visserligen gällde förbudet od­ lade växters använd­ ning vid kaffesurro- Maskrosrötter skurna fill torkning.
gatfabrikation af till afsalu ämnad vara, men i dessa sädesknapphetstider, bör det ligga i hvarje husmors intresse att ej heller använda i sitt hushåll sädesprodukterna till annat än bröd och mat.
- 643 - Undertecknad har i eget hushåll experimente­ rat med mängder af olika växter, eller rättare sagt örtdelar i och för surrogat- och brödbered­ ning och arbetet har varit både rikt gifvande och intressant.
Här skall nu endast kaffesurro­ gat, och därtill endast ett sådant närmare be­ röras, huru frestande det än vore att både om­ tala flere kaffe-, té- och brödsurrogat, om man nu får anse mjöl af vassrof, örnbräken, kvickrot samt åtskilliga lafvar, för endast surrogat — de förtjäna nog en benämning med renare klang.
Maskrosens (Taraxacum officinale) rot är nog den af alla vilda växter, hvilken bäst lämpar sig till kaffesurrogat.
Den förekommer i massor i hela vårt land, och har aldrig varif sedU med blida ögon hvarken af jordbrukaren eller trädgårdsmästaren.
På våren insamlas den i och för medicinskt bruk; på hösten är den mest lämplig att samla för " kaffebruk ", emedan ro­ ten då dels hunnit växa till, och dels innehåller den då mest sockerämne.
Detta sockerämne or­ sakar " maskrosrotskaffeis " vackra färg samt ger därtill drycken en svag sötma, hvilket ju i dessa tider är en stor förtjänst.
I Danmark, som är kändt för sitt goda kaffe, kokas sedan flera tio­ tal år tillbaka nästan undantagslöst kaffet med en större eller mindre tillsats af " Lövetand " [maskros), och ingen protesterar mot en sådan naurlig sak.
När man begifver sig ut på maskros­ skörd, tar man på sig en kort kjol och grofva skodon ity man gärna väljer le­ riga ärtåkrar, dito trädor, dikeskanter och dylika skoförstö- rande platser.
Till redskap är en lätt spade, grep eller mycket stadig por- törspade lämpligast.
Man sätter ned spa­ den djupt nära blad- Torkade och malda maskrosrötter rosettens midt och försöker få upp så mycket som möjligt af roten, som ibland kan vara tumstjock och 30 à 40 c m. i längd.
Har man kommit på lämplig växtplats, kan man på en timme gräfva upp 2 kilo, eller mera maskrosröfter.
Dock må erinras, att det är ett tungt arbete, s å dien som är alldeles ovan vid kroppsarbete hinner ej till detta resultat.
Vid hemkomsten läggas alla rötterna i en balja och sköljas i ett par vatten.
Därefter borstas de fria från jord o. d. men behöfva e j skra pas.
Där­ efter skäras de i mindre bitar, hvilka klyfvas, hvarefter de på ollor eller plåtar få lufttorka så att den klibbiga, hvita saften, som vid skärning­ en utsipprar från rötterna, får hinna sig.
Däref­ ter få rötterna torka i s vag ugnsvärme, fö r atf till sist, under noga påpassning rostas 1 j u s b r u n a under starkare värme.
Hela denna procedur be- höfver ej fortgå i följd, utan lämpar man denna när eld är i spisen.
Man måste emellertid noga beakta, att rötterna ej blifva för bruna; kaffet blir då beskt.
När rötterna äro genomtorra kros­ sas de i mortel, samt malas på kaffekvarn så fint som möjligt.
Till ett godt hvardagskaffe tages t. ex. 3 te­ skedar " maskroskaffe " och 3 teskedar vanligt f i n m a 1 e t kaffe till en liter kallt vatten.
El­ ler 4 teskedar maskrosrötfer och 2 teskedar van- ligf kaffe eller tvärtom, allt efter råd och lägen­ het.
Kaffe borde alltid koka i påse.
Fördelar­ na äro härvid många.
Dels blir kaffet mera ren­ smakande, dels behöfves ej klarskinn, dels kom­ mer aldrig någon sump — alla magars fördärf — att stanna vid pannans botten, utan denna är all­ tid fin och ren inuti.
Därtill är det mera ekono­ miskt, nota bene om kaffet är f i n m a 1 e t, och detta bör det alltid vara.
Ställningar af aluminium e. d. med vidhängande påse af tätt hvitt t yg fin­ nas i handeln.
Påsen skall vara så tilltagen, att den under kokningen hänger i vattnet, men får ej vara så lång, att den når pannans botten, ty då blefve snart påsen förstörd och kaffet skulle få en vidbränd smak.
När man kokar kaffe sköl- ies pannan med vatten, därefter ihälles t. ex / 1 liter kallt vatten; i påsen hälles 3 teskedar fin- malet kaffe och 3 teskedar dito maskrosrötter; därefter nedsättes den i pannan och locket på­ lägges.
När vattnet börjar koka, slår man ur pi- pen uti ett mått och häller den kokaade vätskan genom påsens innehåll.
Detta upprepas 3 à 4 gånger, hvarefter kaffet kokar 3 à 4 minuter, och är nu färdigt.
Påsen upptages, får afrinna, hvar­ efter innehållet borttages och påsen rengöres och upphänges på en gifven plats.
På detta sätt be­ handladt, får kaffet en förträfflig smak, och en klar gulbrun färg.
IDA HÖGSTEDT.
Li: VIS V Från scenen och estraden.
1.
En af de små.
2.
Den stora midsommarfesten i DRAMATISKA TEATERN FRAMFÖRDE FOR Stadion.
3.
B randkåren i verksamhet.
4.
Fru Ebba några dagar sedan sitt andra nya program, denna Sjögren och hennes sydländska eskort sjunger gång hämtadt från Wiens yngsta diktarkretsar.
Det sväfvar dock ej mycket af ungdomlig andè och ungdomlig dådlust öfver Anton Wildgans ' skådespel " Armod ".
En stackars underordnad positjänsiemans kamp för att lifnära sig och sin familj — en kamp, som tar lifvet af honom, det ar historiens ytterlinjer.
Hvad som sker innanför är ett förkunnande af lidandets helighet och den materiella torftighefens makt att höja människan öfver vällefnadens trånga lycka.
Motivet har del­ vis fått en talangfull behandling; såväl figurerna som det tunna händelseförloppet äga trovärdighet i teckningen, och den själsstyrka, som familjens son och dotter ådagalägga inför armodets obarm­ härtiga pressning skänker en fläkt af poesi åt den, trista interiören.
Men mot slutet blir det lyriska .. - draget öfvervägande och icke till fromma föil — ' stycket.
Dödsscenen är en olidlig longör, och| epilogen, där begrafningsbestyrens krassa prosa bryter sig mot sonens världsfrånvända stämning vid faderns bår gör ett bisarrt intryck.
Herr Gustaf Molander, som spelar so­ nen, har en svår dust att utstå med sin kom­ plicerade roll; han skall om hvartannat vara svärmare och ironiker, öm och revolterande, tros­ viss och skeptiker.
Man märker också mödan allt detta kostar honom, inte minst i mimiskt af- seende.
Hvad replikbehandlingen beträffar är den irriterande grumlig.
Det bästa och finaste spelet presteras af fr u S t i n a He d b e r g den unga dotterns skepnad.
Det är något osökt varmt och enkelt öfver henne, som man tar med visor i Dramatiska teaterns kolonnad.
5.
De sce­ sig som ett ljust minne från den eljes gråa och tunga teateraftonen.
niska artisterna fru Karin Molander och herr Gö­ ARIEL sta Ekman som bettlare på Barnens dag.
— Pressfotobyrån.
- 644 - En vädjan.
FORENINGENS FOR HUSMODERSKOLOR med Barnavård styrelse har på initiativ af H.
K.
H.
Kronprinsessan beslutat anordna en basar till fö r­ mån för föreninjens verksamhet.
Försäljningsfö- remålen utgöras af d o c k o r, k o r g a r, b a r n - u n d e r k l ä d e r, speciellt s p ä d b a r n s k l ä ­ d e r för fattiga mödrar, och k o n s t g j o r d a blommor, som lämpa sig till julpresenter.
Basaren skall alhållas i november månad.
För att genom basaren nå det bästa möjliga resultat, tillåter sig styrelsen rikta en enträgen uppmaning till föreningens samtliga medlemmar att söka anskaffa föremål af ofvannämnda slag samt att i vidsträcktaste mån äfvenledes söka in­ tressera sina vänner och bekanta härför.
Alla bidrag och gåfvor torde sändas till H.
K.
H.
K ron­ prinsessans våning i Kungl.
Slottet före den 1 november.
Eventuella förfrågningar besvaras af fröken Betty Hirsch, Regeringsgatan 111.
Allm.
tel. 183 9 0.
Stockholm, september 1917.
Föreningens styrelse: MARGARETA.
.
Anshelm Berglöf, Ordförande.
Nathalia Frö- lander, v. Ordförande.
Betty Hirsch, Sekreterare.
Albert Broomé, Kassaförvaltare.
Lisen Bonnier.
Ivan Bratt.
Stina Frisell.
Kerstin Hesselgren.
Cecilia Sahlin.
Ingeborg Schager.
Hanna von Schéele.
Ingrid von Seth.
Elsa Waldenström.
Alice Wallenberg.
Ill # • iiii i i i i i i i i ' Kavajer FOR GOSSAR AV 1:ma MÖRKBLÅ ESKIMÅ MED YLLEFODER Storlek _ &amp; 7 8 9 10 n 12 13 14 är 18 19 20 21 22 23 24- 25 26 27 28 29 k- IM O R I S D K A K O M P A N I I l l s.
T GOSSKONFEKTIONSAVO.
l.S td VÅN NYA WERMLANDS-TIDNINGEN Recept å välling • • • • • • » • • • • • • • • • • • • af Svalöfs Kornflingor.
Etabl.
1850 Karlstad Etabl.
185C Rikstelefon namnanrop Länstidningen Värmland » » öda daarllgra tidning I kkp.
kornflingor Vs liter vatten L 1 / t liter mjölk 1 tsk.
salt 1 tsk.
socker.
CAHNS ÄKTA ASEPTINTVÅL OCH B e r e d n i n g: Kornflingorna sät­ tas på i kallt vatten och få koka 5 — 7 minuter.
Mjölken kokas upp och tillsättes jämte saltet och sock­ ret, hvarefter vällingen ytterligare får koka i 10 minuter.
KOKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖS TMAN-SUNDSTRAND Inneh.
af Elisabeth östmans Hus- moderskurs i ' Stockholm.
FORSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 30 SEPT. — 6 OKT.
1917.
SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; njursauté med.
stekt potatis; mjölk; kaffe eller te med brun kaffe­ kaka.
Middag: Kalffrikandeau à la Mirabeau med brynt potatis, äa&gt; ter och salade r; svampsuff le med rördt smör; äppelpudding med grädcbe och falska bi sk vier.
MÅNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; kotletter af kalffärs med stekt potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d ­ dag: Morotspuré med rostadt bröd; kokt kummel med smör och ägg saant potatis.
TISDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hafregrynsgröt med mjölk; pota- tisplättar med lingon; kaffe eller te.
Middag (vegetarisk): Tomater fyllda med ris samt stufvade ärter BORLANOLINTVÅL cocosoljetvâlar i stänger, tillverkas fortfarande och - äro af god kvalitet.
- innanlår, 1 hg.
späck, V2 msk.
salt (7 gr.), l / ± tsk.
iivitpeppar, 1 morot, 6 små, syltlökar, 12 små champin­ joner, 2 oliver, 1 msk.
tomatpuré, 1 tsk t.
biff stekssås.
T i l l s t ek n i n g: 2 ms k.
s m ö r (40 gr.).
B e r e d n i n g: Köttet torkas med en duk, urvriden i hett vatten, bul­ tas med en fuktig klubba, späckas med späcket, skuret i fina strimlor och doppade i en blandning af saltet och pepparn.
Späckstrimlorna få {lig­ g-a,, e tt par tim. på svalt ställe.
Där­ efter instickas de i köttet på, lika afstånd från h varandra med tillhjälp af en späcknål eller späckpinne.
Köttet ingnides därefter med resten af kryddorna och bindes så att det får vacker form.
.
Smöret brynes i en järnkastrull, som ej bör vara större än att köttet nätit och jämnt rymmes.
Köttet lägges däri och bry­ nes vackert på.
alla sidor.
När det är färdjglbrynt, påspädes ' den ko­ kande buljongen, &gt;ocih kö ttet får sakta steka med lätt lock, ' tills det är full­ komligt mört.
Moroten skrapas, skäres med le- gymknif i vackra, smala bitar, h vil­ ka läggas i stekgrytan — då, köttet stekt 15 min.
— tillika med syltlö­ ken, champinjonerna, de i strimlor skurna oliverna, tomatpyrén och biffs t eksåsen.
Steken skäres i tunna skifvor och lägges upp på varmt serveringsfat.
Köttskyn afsmakas och hälles tillika med garnityret öfver steken.
Serveras med små brynta potatisar, ärter och salader.
jjiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiii iiiiiiiiiiimiiiiiiiiimiiiiiimiiiH FERROL är det kraftigast optitgifvande | och mest stärkande of allo mo- s derna organiska järnpreparat.
= Synnerligen lättsmält fördra- s ges det af den ömtåligaste = mage.
Vid blodbrist och svag- = het af största verkan.
Dess an- | I genäma smak gör alt det med = användes af affa som vifja lätthet tages af såväl barn som | I vuxna.
= vårda ocfi försköna sin ßy.
= Tillverkas S | Grfiåftes i ' Parfym~ å Tte- 1 APOTEKET VASENS DROS- Ê mikatieaffärer.
i HANDELS LABORATORIUM, i i STOCKHOLM.
| ßa Tflasco tfefaßrißen, ITlatmö.
i OrlglnaKlaskor om 600 i: gram.
Pri * Kronor 3. — | i BILLIGT!
- Finnas i alli ipotsk - BILLIGT!
| HÏI i!
iîMiMHHHiiiiimiin » i!
' UMi.iniMmniiuiiimiuiiiiiiiniiiti7 / / Elegant bör prenumeration å Idun för sisia kvartalet verkställas, så att af brott i den regelbundna expe­ ditionen säkert undvikes.
— — IDUNS J ULNUMMER gediget och innehållsrikt som vanligt utdelas till julen gratis till alla prenumeranter!
— — — Prenumerera i dagl III IIIHIIIIIIIIIIIIIIIIIIItllllllllHllilllllll milium III II MIIMIIIIIIIttlHIIllHillltllt Lägg i kokboken eller anslå i köket » Några beprövazde recept för bak- ning af tårtor m. m. mea Good a-J ä s t m j ö 1.
Det är de bästa recepten för det finaste jästmjölet.
Burkar à 15, 25 o. 50 öre.
kemiskt tvättad o. präs- sad blir Eder kostym, klänning, kappa eller överrock, om densam­ ma insändes till Handelsaktiebolaget Sten S jögren &amp; C o örgryfE Kemiska Tvätf- 8 Färgerf-A.-B, Prima Engelska BBfeborg.
Antracit, Hushållskol och Koks ständigt pä.
lager till lägsta dagspriser.
Lutins H olmr-i.
Tel. Allm.
och Riks Namnanrop: L avens Kolimport.
S v a m p s u f f 1 é (f. 6 pers.).
3 lit.
färsk svamp; Carl-Johanssvamp, kantareller, smörsvamp eller 1 burk .champinjoner (l / 2 lit.
), 60 gr. smör, 50 gr. mjöl, 2 del.
svampspad, 3 Nu är rätta tiden tänka på del.
kokande mjölk, 4 — 5 ägg, salt, att blomstersmycka Er träd­ gård till våren och Ert hem h vitpeppar.
till Jul genom att plantera T i l l f or m e n: Y2 m sk. sm ör = äkta Holländska ".
t (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
Beredning: S v a m p e n r e n s a s, I BLOMSTERLÖKAR I sköljes och förvälles tills den är Kulturanvisningar finnas i mjuk.
Den upphälles på sikt och vår blomsterlök-prislist a, som gratis sändes kunder får väl rinna af, hvarefter den skä­ och andra intresserade.
res i tärningar och fräses i 30 gr. Blomsterlökkollektioner af smöret, tills det är klart.
Svam­ fiunas i följande prislägen: pen klämmes upp med sked, mjölet " Hemträdgården " (15 st. lö­ kar) Kr 1.50 fräses med smöret 2 min., det ko­ " Hemtrefnaden " (35 st. lö­ kande svampspadet och mjölken spär- kar) Kr 2.75 1 spädas på, och såsen får koka 5 " Haarlem " (75 st. lösar) Kr 4.75 min.
Den hälles upp i ett fat; när Algot Holmberg &amp; Son den svalnat, tillsättes äggulorna, en Trädgårdsafdelningen i sänder, och smeten röres 10 min.
Norrköping.
Svampen blandas i jämte kryddorna och de till h å r d t skum slagna ägghvitorna.
Massan afsmakas, häl­ les i smord och brödbeströdd paj- RECEPT: form loch gräddas i ordinär ugns­ K a l f f r i k a n d e a u à l a M i r a - värme omkr. 45 min.
b e a u (f. 6 pers.).
1 kg.
benfritt ' ' " i.
,. /!
; •!, /; i Användes bleckform, gräddas suff- Hl j P / LLER lén i vattenbad i ugn omkr. 1 tim. och stjälpes upp.
Sufflén serveras genast den tagits ur ugnen som mel­ lanrätt med rödt smör eller hollan­ daise.
NU c \ \ \ ascoWe Jeint-Cxtraet Ånsikts-eréme Jlagelvatten I I = I = = och potatis; brödpudding med frukt­ sås.
ONSDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; stekt hafregrynsgröt med mjölk; anjovisgratin; mjölk 1; kaffe eller te.
Middag: Surstek med potatis; lingon och lök; lingonpäron och grädde.
TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; stekst strömming med potatis; mjölk; k affe eller te.
Middag: Arter med fläsk; tunna pannkakor med sylt.
FREDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hafregrynsgröt med mjölk; deli- katessill med potatis; kaffe eller te.
Middag: Kall surstek (rester från onsdag) med potatis bullar och sala- der; petits-chouxpu&amp;ding.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; bräckkorf med v stekt potatis; mjölk; k affe e ller te.
Middag: Laxpudding med risgryn och smält smör; rabarbersoppa.
PHOSPHO- Wmncok Äppelpuddi ng med g r ä d- d e (f. 6 — 8 pers.).
5 del.
äppelmos, 10 gr. sötmandel, 3 del.
tjock grädde, 5 blad gelantin, 2 msk.
kokandle vatten, till gelantinet.
Beredning: Äppelmoset • b ör vara passerat, fast och lagom sött.
Mandeln skållas torkas väl i ugnen, drifves genom mandelkvarn och blan­ das med äppelmoset jämte den till härdt skum slagna grädden.
Sist tillsättes det sköljda och i det ko­ kande vattnet upplösta geilantinet, som bör vara af svalnat.
Massan fylles i vattensjöljd och sockerbe- strödd bleckform och får stå på is omkr. 3 tim.
När puddingen skall serveras, lossas den med en spetsig knif rundt formens kant och uppstjäl- pes pä tårtskål.
Gamoras, om så önskas, med frukt och mandelspån eller bi sk vier.
Ça m Ett oöfverträffat f ör s k öningsmedel för såväl händer som ansikte är Crème d ' Artist Den - har en underbar verkan att föryngra och försköna genom sin re­ nande verkan å porerna samt sin förmåga att göra huden skär och genomskinlig.
Efterlämnar icke nå­ gon som helst fettglans.
Ypperligt medel mot såväl köld som hetta.
Tillverkas af fackman.
Pris 2:50 - j- porto direkt från " Depot d ' Artist, " Iduns exp.
f. v. b.
Årets kvickaste och roligaste bok år M IN FRU OCH JAG Våra anteckningar om hvarandra af MANUEL SCHNITZER.
AO fl fl A exemplar på * vZyVvU originalsprå ket!
Nu utkommen på svenska hos M bars Hökerbergs fcrlag.
— Mnnonsera i Idun!
BENNO BECKEMANS FOTOGRAFISKA MAG ASM 15 DROTTHIHGGATAM IS STOCKHOLM.
FRAMKALLAR- KOPIERAR-FÖRSTÖRAR • ••••••••••••••••••••••••••••••o u VOLTA ELEKTRISKA VÄRMEAPPARATER g • göra husmodersysslan lätt och angenäm ELEKTRISKA A KTIEBOLAGET T o m a t e r f yl l d a m e d r i s (f.
6 pers.).
12 stora tomater.
T i l l f y l i n i n g: 100 gr. risgryn, 4 del.
vatten, 2 del.
grädde eller - ULVSUNDA P R S TOCKHOLM - mjölk, 1 msk.
finhackad persilja, 1 msk.
smör (20 gr.), 3 msk.
inukråm Q B esök vän utställning Bingen Janisgatan 21.
^ ai tomaterna, 1 ägg, salt, soja, när­ • • • • • • • • • • • • • • • D O • • • • • • • • • • • • • • • salt.
VOLTA - 545 -
^2) och locken påläggas.
De ställas i en smord och brödbeströdd låg paj- form och beläggas med små smör­ flockar.
Sist öfverströs resten af de stötta skorporna^ och tomaterna stekas i ugnen omkring V2 tim. F r a 11 s k b r ö d p u d d i n g (f. 6 pers.).
V2 Ht.
mjölk, 1 / 2 stång va­ nilj, 100 gr. socker, 130 gr. brö.din- kråm, 2 hela ägg, 2 äggulor 9 2 ägg- hvitor.
Ti 11 f o r m e n: V2 m sk. smör (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
Beredning: Mjölken- kokas upp med vaniljstången och sockret, brödet blötes däri, och massan pas­ seras genom hår sik t samt får kallna.
Då tillsättas de hela äggen och äggu­ lorna, och massan arbetas väl, h var­ efter de till hårdt skum slagna ägg- hvitorna nedskäras.
Massan slås 1 smord och brödbeströdd kransform och kokas i vattenbad ornkr.
1 tim. Uppstjälpes och serveras * med sylt eller och med vin-, vanilj- eller frukt­ sås.
EN SjÄLFFÖRSÖRJANDE.
Af M a j k e n W i d e.
Till formen: 1 msk.
smör (20 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
Beredning: Tomaterna sk öl­ jas torkas och ett lock utskäres uppe vid stjälken.
Tomaterna ur- hålkas med tesked.
T i l l f y l l n i n g e n s kö l j a s o c h skållas risgrynen samt kokas mjuka i vatten.
Mot slutet af kokningen spä­ des med grädden.
Gröten upphäl- les och får kallna.
Persiljan hackas, fräses i smöret och iblandas tillika med inkråmet af tomaterna.
Sist afsmakas massan med salt,.
soja och närsalt.
Tomaterna fyllas med rismassan (Forts.) » Nej vet ni, det har ni alldeles fått om bakfoten.
Förresten skulle jag fara till Stockholm af den orsa­ ken?
Jag var väl lika långt från honom i Stockholm som här hemma, så det skulle väl inte varit någon uträkning. » » Jag vet inte, men jag tycker nästan att man kan tro att ert sådan känsla kan få ett sådant uttryck hos dig. » » Tack så mycket.
Men efter som ni äro så fullständigt på afvägar så skall jag tillstå för er att jag var kär, galet förälskad — i en uppgift, nämligen den att blifva för­ fattarinna.
Det tyckte jag skulle vara ett mål att lefva för.
Ja, glo ni.
livar och en har väl haft sina tokiga stunder ibland, fast det är värre för somliga — och obotligt.
Men jag kan så god t först som sist lugna edra upprörda känslor med Macht mit Eurer T reue nicht halt an Deutschlands Grenze Zeichnet die neue Kriegsanleihe!
att jag nu är fullkomligt återställd från den galenskapen.
Ja vet ni, 1 det var verkligen så illa däran med mej, att jag reste till Stockholm bara för att få vara med på nå­ gonting » samla stoff till min ' Memo- ' rial » som Magna så * sp ydigt nttryckte sig i _ skol an, när vi gick och kikad / e JJZ i pojkarnas böcker.
» Nej, men så intressant » sa Sara.
» Nå huru blef det? » » Huru det blef »?
Det blef ingen­ ting, det vet du väl.
Jag fick lära mig att den som är född med » gni­ stan » den blir författarinna under hvilka förhållanden som helst, men för oss andra hjälper det inte att resa till Rom en gång.
ENjSAMAGENTUR » Sedan jag varit hos mina släk­ tingar i fjorton dar, vet du jag fick WJNDHOWtS PIANOMAGASIN plats hos fru Andersson, var ' huslig STOCKHOI^l ° JAKOBSBEKS^QAmN-:39. under tre månader och sen kom jag på Beckmans kontor.
Jag gick länge och.
väntade på » gnistan » men den kom aldrig, då­ behöfva, inte bara en liten smula, ligt skrifna böcker finns det tusen- utan al ' 1 den ömhet en kvinna är faldt mera än som behöfs, och hvad mäktig för att göra hans fritider i tror ni en landsortstös, som jag har hemmet så ljusa och glada som att säga människorna, som det înte möjligt, att hemmet måste vara gladt finns hundratals människor som har och trefligt för att han skall kun­ sagt mycket bättre.
Jag reste ut na, efter ett ansträngande arbete för 0, ' tt jag skulle skrifva en bok finna den hvila och äfven den glädje för att lära människorna lefva lyck­ han så väl behöfver.
Sådana fl .. är reflexioner kan allt liga, men människorna fingo i stället lära mig många fler saker än jag stiga upp i en flickhjärna, medan någonsin drömt om.
Och det värsta hon sitter hemma på sitt kalla rum är att ju mer man lär, desto mera, - och äter stångkorf och potatis, efter inser man att man icke kan.
Först att hela dagen knogat och stått och fick jag då lära mig att jag har svarat hundratals olika människor så rysligt lite att bstyda här i i telefon, räknat procent och ränta, världen, att jag aldrig borde försöka på andras pengar, skrifvit en mas­ att häfva upp min röst, och för det sa bref och fått ovett för resten.
Men nu tror jag vi snart få stänga andra att ett Hem det ar det skö­ naste ord, som finnes på Vår jord.
luckorna och skjuta spjället. » Och så tändes belysningen igen, Så fick jag naturligtvis lära mig en massa andra saker, som inte rik­ Else-Maries mor kommer in, äfven tigt lämpa sig att diskutera ' i » möb­ några ynglingar x komma, flickornas lerade rum, » men det hoppa vi ötfver.
uppvaktande.
kav aljerer.
Men när gå hviska de till Else- Ni tycker jag har blifvit » rå » flickorna: som säger » fy tusan » — men det Marie » Vi komma upp igen.
Och var bara herrar på mitt kontor.
då måste du snart berätta mera. » Och man tar seden dit man kom­ » Kanske » säger Else-Marie, släc­ mer.
Det skall väl synas frå något belysningen, går fram till fönst­ sätt att man varit själfförsörjande.
ker De äro förresten hyggliga allihopa ret, ser på de tindrande stjärnorna och det skall jag säga eder famil­ och tänker på Alvar Björk.
jeflickor, att en kontorsflicka eller t. ex. en fabriks ar be t er ska kan var- ra lika såväl kvalificerad för äk­ FEMTE HJULET.
tenskapet som trots någon familje­ Skiss af % Gustaf Svensson.
flicka.
Hon kanske inte är en så alldeles utmärkt kock att börja med, Solodans och sälla låtar på ving­ men icke af bröd allenast lefver lig stråt.
.
.
Nu var ' Femte hjulet ' mannen, och hon har lärt sig en återigen mer än tillbörligt smordt.
annan sak, nämligen att mannen ika.n Högt sjöng han ut sitt muntraste lynnes visa, glömsk af att det fanns sorger och besvikeher, att han var en slarfver, kroniskt arbetslös, och att Karna Jonsons hjärta numera klappade för en annan.
Nu var han lika lustig, som knä­ svag, och nu kunde icke ens skogens nattsvarta dysterhet- eller ödsliga markers fattigdom imponera längre.
Och sällskap hade han, snällt säll­ skap, gladt med den glade: Eko hjälpte ju honom att sjunga och när han skrattade kunde ej heller hon hålla sig allvarsam.
Därför ljöd visan så högt och gladt, men afbrottet kom plötsligt, brutalt.
Pladask!
— — Där låg korgma- kare Färnkvist, ' Västerby poet eller ' Femte hjulet ' kallad, periodsupare, olyckligt kär, melankoliker och skald af guds nåde — — Augusti måne kikade nyfiket fram genom en vindtrasad öppning bland molnen, undrande hvar den glade sångaren tagit vägen; men när han intet lifstecken gaf ifrån sig kröp himladrabanten bakom draperiet igen och allt blef så mörkt och så myc­ ket ohyggligare tyst än förut.
Ptro-o-o sti-i-illa.
.
.
En morgon­ tidig bondfora, på väg till stan, stannade midt på landsvägen.
Den unga körkarlen hoppade af, räckte tömmen åt ungmön, uppkrupen på en af potatissäckarna, gick därefter till dikeskanten, men vände tvärt och hoppade upp på lasset igen.
Ah, det var bara ' Femte hjulet ' som trillat ned i diket.
Ligger på magen och drar sina timmerstockar.
Så smackade han med tungan, ' märra ' märkte den höjda piskan och fortsatte sin afbrutna lunk.
Men hon på potatissäcken var k v i n n a o c h k v i n n a i or d e t s r ä t t a bemärkelse, med moderliga känslor för alla varelser som tarfvade skydd, voro de så vingbrutna fågelungar eller stackars vilsegångna orakade fyllkräk i landsvägsdiken.
Stanna, Manfred!
Pro pro pro!
Stanna, säger jag.
Hoppar jag af och bryter benen, så blir det din sak.
Kyss mej.
Vi ska naturligtvis komma så vi få sämsta platsen på torget, som förriga gången.
Det hjälper inte, jag hoppar af Î Först när ungmön visade tecken till att verkställa hotelsen stannade Manfred, retlig och olustig, kort sagdt, i vanligt småtrefligt ottehu- mör.
Motvilligt och uttömmande hela sitt förråd af manligt mustiga eder, lät han med tömmen fängsla draga­ rens framben, följde så » kjol-läns­ man » tillbaka till Väs ter by poetens ruskiga sofhörna nere i diket och sökte därefter, mera flitigt än Öm- hjärtadt, ' skaka den lede ' ur hans slanka kroppshydda.
(Forts.) lETTTE ji iij tes f '
LEDIGA PLATSER Cånd aldrig originalbetyg utan endast bestyrkta ö mvmkrlftor när Ni svarar p &amp; annons om ledig plats.
PÅLITLIG baxnsköterska fullt kompe­ tent att ensam isköta 2 små barn jäm­ te deras tvätt och kläder sökes till den 15 oktober.
Groda rek.
fordras Svar med lönepret.
till fru Ebba Öst­ berg-, Kristianstad.
EN STADGAD arbetsam bättre flicka enkel och ordningsfull, kunnig i matlagning, sömnad samt vanl.
stryk­ ning önskas att tillsammans med hus­ mor sköta ett skolhushåll.
Svar märkt » S.
B. », Iduns exp.
f. v. b.
GUVERNANT, fullt kompetent att undervisa en tolf års flicka, kan genast erhålla plats å landtgård.
Svar till Arbetsförmedlingen i Kris­ tianstad.
BILDAD, anspråkslös verkl.
barnkär flicka, kunnig- i linnesöm och helst musik, får plats 15 okt.
som hus­ moders hjälp vid vård och tillsyn af 6 barn från 11 år — 14 mån.
Svar med lönepret., rek.
och foto.
till tru Areskoug, Hessleholnx.
ENKEL, snäll flicka, som med hjälp till ' gröfre sysslor vill åtaga sig sköta hushållet i bättre familj i Stock­ holm, erhåller god plats med till­ träde i oktober.
Centralvärme, elektr.
ljus, hiss, eget rum.
Svar till » Hög lön », lduns exp.
f. v. b. BÅTTRE, hushållskunnig flicka ön­ skas att tillsammans med husmodern sköta hemmet.
Svar pr post till » Familjemedlem », Saltsjö Nacka, eller Rikstel.
Järla 15.
BILDAD, villig, barnkär 20-årig flicka kompetent att sköta platsen som barnhusa och en 6-årig flicka samt läxläsning.
Svar till: » Stadig » Mariestad p. r.
FÖR ENKEL, anspråkslös flicka fin­ nes i höst plats å folkhögskola i övre Norrland att uträtta alla inom ett hem förekommande sysslor.
Lön 20 kr.
pr mån.
Fri biljett vid platsens tillträde.
Gott bemötande.
Betyg om så finnes samt rek.
önsk­ värt.
Svar till » Rektorsfamilj », ilduns exp.
f. v. b.
ATT FÖRESTÅ hushåll i mindre stad under husmoders sjukdom och bortavaro får anspråkslös ordentlig dam genast plats.
Sökande bör vara intresserad för barn i skolåldern.
Jungfru finnes.
Svar imed lönepreten­ tioner m. m. till » Hemtrefnad », un­ der adr.
S. Gümse Iii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
HUSHÅLLERSKA fullt kompetent att ensam sköta ungkarlshushåll, erhåller plats att tillträdas genast.
Svar med foto.
och betygsafskrifter till » Dispo- nent » Allm.
Tidningskontoret, Borås.
BÅTTRE flicka, ordentlig-, pålitlig ' o-ch barnkär, något hemma i mat­ lagning och bakning önskas som hus­ mors verkliga hjälp i liten ingeniörs- familj vid stort bruk i södra Da­ larne.
Jungfru finnes.
Svar med rek., foto., uppgift på ålder och prêt, till » Familjemedlem E », Iduns exp.
En DYGTIG Enepike som .kan ar- beide selvsteendig, fäar god Pläds i liten norsk Familie.
Grosserer O. K. Oisen, " Vessels g.
1 Stavanger.
EN RENSLIGVANT og paalidelig pige önskes fra 14 Okt.
flyttetid.
3 Voksne.
Med lonsfiorlangede skri- ves snarest til Dr. G. Hofgaard, Fasstningsgaten, Fredrikshald, Norge.
FÖR TVA enkla, bildade flickor, som med ordning och omtanke, utan jung­ frus hjälp, äro villiga sköta hem­ mets sysslor, finnes plats _ ledig om­ kring 15 okt.
hos familj i Värm­ land.
Den ena för köket, den andra för husjungtrusysslorna.
Hjälp till tvätt och storstädning.
Familjemed­ lemmar.
Svar med fotografi och lönepretentioner sändes fortast möj­ ligt till fru Signe Olsén, Arvika.
Lärarinna, undervisningsvan, anspråkslös och med godt sätt samt kunnig i handarbeten, erhåller plats nu ge­ nast i vacker trakt i Dalarne, för läsning med en 13-årig flicka för in­ träde i 5 klass.
Svar med betyg, foto.
jämte löneanspråk torde sändas under adr.
» Elisateth 1917 », Iduns exp.
f. v. b.
Söker Ni plats på något af den kvinnliga verk­ samhetens olika områden?
Kom då ihåg att ett bepröfvadt och af tusen­ tals kvinnliga platssökande m e d bästa resultat användt för­ faringssätt är att sätta in en liten annons i IDUN.
En platsannons — 10 mm.
stor — kostar endast 2 kr.
50 öre.
Be­ loppet - insändes i postanvisning, hvarvid texten lämpligen skrif- ves å postanvisningsblanketten.
EN PROPER jungfru, kunnig i bröd- bakning och enkel matlagning- erhål­ ler i okt.
under husmoders ledning förmånlig plats på herrgård.
Lön 280 kr.
allting fritt.
Vidare med- delar Direktör S. Müller, Iiyssby.
ATT FÖRESTÅ ungkarlshem sökes en verkligt duglig ung dam, som har förmåga, att på egen hand praktiskt och ordentligt sköta hemmet.
Sö­ kande bör icke vara under 25 år, gladlynt oich treflig.
Svar med foto.
och rek.
till » Kaufmann Vermland », Iduns exp.
f. v. b.
BILDAD flicka sökes att sköta hus­ hållet och vara sällskap åt äldre fru i Sthlm.
Hjälp till grofsyss- lor.
Svar till » B.
H.
271 », I duns exp.
I TVA PERSONERS hushåtll å landet nära stad finnes plats tor enkel ung flicka att sköta hushållet utan jungfru.
Hjälp till grofsysslor.
Fa­ miljemedlem.
Svar till » Doktorinnan E. », Iduns exp.
f. v. b.
Ung Hicka, som genomgått hushållsskola, erhåller plats i Stockholm i godt hem att vara husmodern behjälplig att sköta 6 personers hushåll.
Vå­ ningen försedd med alla nutida be­ kvämligheter.
Daglig hjälp till städ­ ning.
Eget rum.
Den sökande bör vara intresserad af husliga sysslor, ha ordningssinne samt ett vänligt, gladt sätt.
Hög lön åt duglig per­ son.
Svar med rek.
m. m. sändes till » Fru R.
1 Nov. » under adress S-.
Gu- mEelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b .. Undervisningsvan QUMBÄRLIG I ALLA HEM!
IDUNS KOKBOK LÄRARINNA 6:TE UPPLAGAN UTKOMMEN f PRIS KR.
6: - önskas att läsa med en gosse, som till våren skall söka sig in i Lunds­ berg skola, andra klass.
Svar jämte gioda rekommendationer och betyg " samt foto.
och uppgift å lönepret.
torde sändas under adr.
» Handlande » UNG FLICKA med realskoleexamen Marstrand p. r. önskar plats som hjälp och sällskap Exam, åiarnsköterska, i bättre familj, där jungfru finnes.
van vid äldre och yngre barns sköt­ Svar till » Hanna », Iduns exp.
sel och tillsyn sökes till egendiom i Danmark, sedermera Sverige,.
Full­ 24-ARIG flicka, som genomgått hus­ ständig skötsel af 2 barn, 2 V 2 och hållsskola samt kurser i enklare söm­ ' ô I± år, (2, å r äldre endast hjälp u (Lönet- nad och handarbeten önsk.
1 hov.
anspråk, foto&gt; och betygsafskrifteir.
sändes till fru A.
M. la (Jour, Fcred- SOM H J ÄLP och sällskap önskar plats på landet som husmoders hjälp.
På lön fäste.?
mindre af seende, blott riksmunde per E belt of t, Danmark.
lärarinna plats under ferierna (15 ett godt bemötande.
Svar till » Fa- nov. — 15 febr.)
i familj eller hos en­ miljemedlom », Mariestad p .r.
FröJken sökes af Stockholmsfamilj mot god sam äldre dam.
Svar till » Lärarin- ENSAMSTÅENDE flicka önskar plats lön.
Sökande c:a 25 år • betraktas na », Skåpafors p. r. i god familj som husmors hjälp.
Är fullständigt som familjemedlem irnen o. småskolelärarinna kunnig i handarbeten och linnesöm­ fordras ett lifligt glad.
t lynne, bildacit KINDEUGARTS- som ar villig vara behjälplig i hem­ På lön fästes mindre afseH sätt, något musikalisk, intresse för met, afven fullt kompetent i hvarje- nad.
ende,.
Svar till » Famel je medlem ».
hushållsbestyr och kompetens att handa kontor sgö om r ål, önskar plats i Fåglum p. r. att hjälpa ett par gossar c:a 12 år hem.
Svar till » Plikttrogen », Iduns gamla med skolläxor.
Jungfrur fin­ exp.
f. v. b.
EN UNG bättre flicka från landet, nas.
S,var med foto.
som återställes som genomgått husmodersskola, ön­ till: » Treflig familjemedlem och ANSPRÅKSLÖS flicka önskar plats skar pl,ats som husmoders hjälp.
Lön sällskap » under adress S. Gumselii i familj el.
hos ensam dam, helst i önskas .. Svar till » Familjemedlem ».
Annonsbyrå, Stockholm} f. v. b.
Stockholm .. Är kunnig i ett hems skö­ Hid p. r. tande, samt handarbeten.
Fina be­ Frisk, bildad flicka tyg finnes.
Två eftermiddagar i vec­ ENKEL, bättre flicka, fullt kunnig i kunnig i husnåiisgöromåi och barn­ kan efter kl. 5 önskas lediga.
Svar såväl finare som enklare matlagning kär erhåller plats i liten tjänsteman­ till » Okt.
eller Nov. » Allm.
Tidnings- samt kompetent att sköta alla i etit nafamilj på landet i Dalarna, att kontoret, Gefle.
hem förefallande sysslor söker plats tillsammans med husmoder utföra i familj den 1 nov.
Hjälp till grof- alla hemmets sysslor utom grofgöro- HANDARBETS- och väflärarinna ex. göromål önskas.
Svar till » Pålit­ mål.
Gärna musikalisk.
Svar med med goda betyg som äfven genom­ lig », Vänersborg p. r. foto.
ref. - och löneanspråk till » ömse­ gått särskild kurs i klädsömnad, sö­ sidig trefnad », Dalarna 1917 », Iduns ker plats till skola eller hem.
Svar PLATS i Stockholm sökes hos äldre exp.
f. v. b. till » Handarbe tslärarinna », Orsa p. r. dam som hjälp och sällskap af bil­ dad flicka, kunnig i enklare mat­ Tyska oeli svenska EN UNG flicka af bättre failj ön­ lagning m. m .. Stort värde sättes bainfr.
erh.
pl.
t. Sthlm och lands­ skar få komma i finare hem för att på vänligt bemötande,.
Liten lön ort.
Palmquist C: o, Malmskillnads- där gå frun till handa och något del­ önskvärd .. Svar inom » 8 dagiar » gatan 17. taga i de husliga göromålen.
Svar Väners,borg p. r. till » Ebon », Iduns exp.
f. v. b. Apotekselev« GLAD och musikalisk fhcka önskar Kvinnlig student erhåller plats på EN SJUTTONÅRIG flicka af bättre nu genast plats i fin och treflig apoteket örnen, Stockholm.
Den som familj önskar få komma i finare familj, som hjälp och sällskap, äf­ förut tjänstgjort på apotek har före­ hem, för att där gå frun till handa ven kunnig i matlagning, avar till och något deltaga i husliga göromål.
» 25 år », Kalmar p. r. träde.
Svar till » Kaisa-Inga 17 år », Iduns Bildad engelsk dam, exp.
PLATS ÖNSKAS af elementasbildad Ï. v. b. fullt kompetent och villig att gifva flicka som husmoders verkliga hjälp grundlig undervisning i si bt moders­ UNG FLICKA som genomgått 8 kl. och stöd, helst i mindre familj bo­ mål kan nu eller senare erhålla ett läroverk önskar plats i familj för satt i Göteborg.
Har genomgått par månaders anställning på större att [läsa mied mindre barn.
Svar Inom hushållsskola och är kunnig i söm­ herrgård i mellersta Sverige.
Svar 8 dagar tixi » Margareta », Iduns exp.
nad.
Förstklassiga rekommendatio­ torde med uppgift om lönevillkor f. v. b. ner finnes.
Svar till » Ordningssinne » Postkontoret 3, Göteborg.
och referenser sändas till » Hemtref­ nad — Bildad » under adr.
S. Gu- GLADLYNT, musikalisk flicka ön­ Hushâllselev.
maälii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. skar plats i präst- eller herregård som hushållselev, villig deltaga i Bättre flicka önskar plats som hus­ husliga göromål mot fritt vivre.
hållselev på större egendom eller Ung norrländska från landet med godt sätt, villig, rask, Tacksam för svar till » Strax », S. i bättre familj på landet den 1 nov.
eller senare.
Svar med prisuppgift ordentlig loch sparsam får jungfrus Gumgelii Annonsbyrå, Malmö.
plats d ' en 1 nov.
Begynnelselön 20 26-ÀRIG bättre flicka önskar plats till » Familjemedlem », Iduns exp.
kr.
Eget rum.
Ålder 20 — 25 år.
Ar­ i liten familj att sköta de husliga Gymnast, bete: matlagning, bakning, städning sysslorna-.
Är kunnig i enklare mat­ af 2 rum, kök, badrum, lambur.
lagning, bakning, sömnad samt väv­ bildad och språkkunnig söker plats Ej .familjemedlem, men utlofvas sär- ning.
Familjemedlem.
Tacksam för Palmquist C:o, Malmskillnadsg.
17 skildt hänsynsfullt bemötande.
_ Svar svar till » I oktober », iduns exp.
Stockholm.
(helst med foto.)
rek.
till doktorinnan Engelbrekts Förm.-Byrå, ANSPRÄKSLÖS, bättre flicka, 16 år, Sjöbring, Piteå, före den 15 okt.
R.
171 81.
A. tel. 241 13. söker mot fritt vivre plats snarast Valhalla vägen 115, II.
som husmoders hjälp i liten familj Ansk.
Värdinnor, Lärarinnor, Säll­ Svar till kunnig kvinna, som vill deltaga uti eller hos ensam dam.
skaps-, Hushålls- och Barnfrôknar 1 kökets skötsel erhåller anställning » 16 år », Iduns exp.
f. v. b. samt bättre tjänarinnor.
som biträdande lärarinna vid Mo LÄRARINNA önskar plats i bättre och Domsjö A.-B:s praktiska husr tjänstemannafam.
den 15 nov.
där un­ Sjuksköterska, hållsskola i Agnäs.
Platsen tillträ­ dervisning i sång och orgelspelning * exam, i sinnessjukvård önskar plats des 24 Okt.
eller senare.
Ansökan kan erhållas.
Svar till » Helga », Iduns hos nervklen herre eller dam.
Svar åtföljd af betyg och referenser sän­ exp.
till » Sjukvård », Iduns exp.
des till Agnäs Hushållsskola, Agnäs.
UNG, FÖRLOFVAD dam, önska * mot betalning komma i finare familj för Ung, utexaminerad att lära hushåll.
Eget rum önskas.
Benäget svar torde is ändas under sign. sjuksköterska önskar privatvård.
Svar » Ebba l:sta nov .. 1917 », Allm.
Tid­ till » Småländska », Iduns expi.
f. v. b. ningskontoret, Stockholm.
Musikalisk, HUSFÖRESTÅNDARINNA.
En flic­ svensktalande tyska önskar komma med någon öfning i sjukvård samt ka af god familj som med sparsam­ i familj som husmoders sällskap ' och kunnig i vanl.
handarbete får plats het, duglighet och omtanke kan sköta hjälp i hushållet mot fritt vivre.
vid dövs tumsskolan i Gefle den 15 ett hem önskar plats hos bättre ung­ Svar till » Ung tyska » Skåningen Es- inst.
okt.
Skall biträda slöjdlära­ herre eller änkeman, hälst på landet.
löfs Tidning, Eslöf.
rinna vid de små flickornas undervis­ Svar ti,11 » Oktober 1917 », Karlskrona ning i slöjd samt deltaga i andra P. r. göromål.
Lön 400 kr.
och allt fritt, SJUKSKÖTERSKA önskar plats.
Har ömsesidig uppsägningstid 2 mån.
genomgått länslasarett i Norrtälje.
önskar plats som husmoders hjälp Ansökningar med präst- läkare.- och Svar till » M.
H. », Marumsgatan och sällskap eller att undervisa mindre barn.
Goda referenser finnas.
meritbetyg (helst äfven fotografi) till 64 — 65, Skara.
Svar till » 21 år » Åkarp p. r. undertecknad senast den 5 okt.
EN BÄTTRE anspråkslös flicka ön­ Skolans föreståndare.
skar (plats som hjälp och sällskap hos äldre dag.
Tacksam för svar kunnig i massage och värmebehand­ till » E:.
B. », Iduns exp.
ling söker plats i familj eller in­ stitut,.
Svar till » Gymnast 1917 », S. Gumgelii Annonsbyrå, Malmö,.
PLATSSÖKANDE * • OOOO OOOOOOOO OOOOOOOOOQOMOl© En bättre flicka önskar plats i familj gom husmors hjälp och sällskap helst där jungfru finnes till 1: sta eller 15 okt.
Ar van vid alla i ett hem förekommande sysslor samt kunnig i sömnad.
Svar till » Familjemedlem 26 », u-efle p. r. INACKORDERINGAR FOR EN TIDS h vila och stillhet på landet gifves tillfälle uti präst­ gård (Vesterg.).
Svar tili » Godt hem », Iduns exp.
f. v. b.
PA LANTGÅRD i Norra Värmland önskar anspråkslös ung dam inackor­ dering under en längre tid för rekre­ ation, helst i liten familj.
Svar t ' ill med närmare upplysningar » Lugnt », Iduns exp.
ObserveraÎ En medelålders flicka önskar in­ ackordering helst hos ensam human dam ell ermindre familj, är kunnig i sömnad, matlagning samt litet af af h var je och är villig deltaga däri.
Svar afvaktas snarast till » H.
L. », Iduns exp.
f. v. b.
DIVERSE.
BARNLÖS tjänstemannafamilj önskar ett fosterbarn (helst gosse) att taga som eget mot en summa ett för allt.
Svar till » Fru Elin », Iduns exp.
Ny sång Sjuksköterska af N.
O. Sjödin Pris 60 öre - f porto.
Sändes mot postförskott från Sjödins Musikförlag, F agerviksverken.
a •«••••• • 25 à 35 år, kunnig i matlagning, bakning och sömnad samt villig att jämte jungfru och under ledning af matmoder som önskar sällskap, skö­ ta ett 2 pers. hushåll, erhåller plats den 15 okt.
hos på landet i Skara­ borgs län bosatt tjänstemannafamilj.
E ' get rum, elektr.
belysn.
Svar m. rek.
foto.
och löneanspråk till » Skog och sjö », Skaraborgs läns Annonsblad, .Sköfde.
Kvinnlig arbetskraft Anspråkslös 19-års flicka, inom såväl hemmens som andra modist, önskar plats i liten familj, kvinnliga arbetsområden kan Ni att gå frun tillhanda event, lära hus­ håll.
Liten lön önskvärd.
Svar till » Familjemedlem », Eskilstuna p. r. erhålla genom att sätta in en annons i IDUN, specialorga­ net för kvinnliga platsannonser af alla slag.
önskar komma i fint hem, där till­ En annonsplats — 10 inm.
stor fälle gifves att under skicklig hus­ moders ledning deltaga i ett hems — kostar endast 2 kr.
50 öre.
För skötande.
Något kunnig.
Svar till större annonser beräknas ett pris » Verklig hjälp och sällskap », Mjölby p. r. af 25 öre pr mm.
därutöfver.
med bästa resultat - 647 - ING A NAL BAN DIAN: IN I NATTEN.
• ™:] Bilder från Armeniens undergång.
U ig, elementarbiIdad flicka Bildad flicka, piano: Moderslängtan I landthushåll Bildad Flicka OOOOOOOO OOOOOOOOOQ, Pris Kr.
3: —.
• • Auktoriserad översättning från d et ij danska originalet av S ERIK GUSTAF SKjÖLD.
• • Ur pressens omdömen: .... Den bok, fru Inga Nal- • bandiån har skrifvit.
.
.
be- • höfver ingen rekominenda-.
H tion, ty på få veckor har den redan upplefvat fyra upplagor, och den skall ut­ komma på ett flertal språk.
GEORG BRANDES i » Politiken ».
•.
.
.
Det är en djupt gripande r bok.
Måtte den få många g läsare.
Måtte hjärtan kom- ma att flamma vid tanken på Armeniens stora hernsö- • kelse.
INGEBORG MARIA SICK S I » Kobenhavn ».
Q umimiinnniuius«n!
Professor PATRIK HAGLUND » Symnattisk-Ortopadisk-Xirurgiska Privatklinik.
r).
T.
7025.
Stureg.
62, Stockholm S.
T.
8301 För behandling af siödje- och rörelseorga­ nens skador, sjukdomar, deformiteter och funkfionsrubbningar.
Doktor Heuman - K ungsportspl.
2, Göteborg.
Tel. 45 46.
JORDBRUKS­ FASTIGHETER FÖR EN KRONA!
(+ Statens stämpelavgift 10 öre) - Elektrisk behandling - (för nervsjukdomar och reumatiska åkommor).
kunna erhållas vid köp av lotter till Doktor J. Arvedsons kurs i Sjukgymnastik, Massage och Pedagogisk Gymnastik medför enl. kungl.
maj: ts medgif- vande samma komp.
o. rättigheter som en kurs vid Gymn.
Central­ institutet.
Kursen 2-årig börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran gen.
D: r J. Arvedson: adr.
Odeng.
1 Stockholm.
Qymaastikdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af kvinn­ liga elever vid Ny kuTs börjar den 14 " sept.
Prosp.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND.
EIULOIM TREDJE DRA GNING.
FÖRSTA DRA GNING.
Högsta vinsterna: Högsta vinsterna: [I Villafastighet till salu.
I vackert samhälle, 20 min.
resa fr. Stockholm, säljes vinter­ bonad villa om 7 rum och kök, 2 glasverandor, 2 kallrum, ce­ mentkällare, tvättstuga, vatten och aflopp, jämte tillhörande ' stuga om 1 rum och kök samt uthus.
Stor, vackert ordnad tomt med löf- och barrträd samt frukt- o. köksträdgård.
Elektr.
ljus under indragning i sam­ hället.
Vackert friskt läge tnära station.
Låga skatter!
Goda försäljningsvillkor!
Fastigheten synnerligen lämplig till pensio­ nat eller h vilohem, som förut ej finnes å platsen.
Ref lekt.
torde svara under märke » Gynnsamt tillfälle, 25,000 », Id uns exp.
f. v. b.
Kvinnliga Gymnastik-Sällskapets Ifastigtiet i Gillberga å 6,000 kr.
1 fastighet i Vallsta å 5,000 kr.
å 2,000 kr.
1 d:o vid Sätra Brunn å 2,000 kr.
1 villa TILLSAMMANS 10,000 VINSTER VÄRDA 52,000 KRONOR.
öfnmgar å Kongl.
Gymn.
Centralinstitutet (Hamngatan 19).
Tisdags- och Fredags-aiåe \ nmgen börjar Fredagen den 5 okt.
kl. ', 15 — S e. m. Ledarinna Fr. D. Torslow.
Anmälningar mottagas å nämnda tider och dagar.
Till mindre be­ medlade utlånar Sällskapet kostnadsfritt gymnastikdräkter.
Terminsafgift I: —.
STYRELSEN.
Skriv ett brevkort n u till Lotteriexpeditioneii, Bryggaregatan 14, Stockholm C.
R.
T.
35 30.
Lektioner i Linnesömnad., Sven biwisaw, underß / olap, sA / or / or o c ft bann.MS.Aav Elever mottagas dagligen 15 sept — 1-5 dec., 10 jan. — 10 juni.
Karin Egnér.
Göteborgs Gymnastiska Institut I Sjukgymnastik och Massage Nästa årskurs börjar i Sept.
[K A R L RY D É N D r ä k t p å se n öppnar praktik omkring den 1: a Okt.
i hörnet Odengatan — Roslagsg.
10, T. Ilådfrågn.
torsdagar 11 — 1.
Anmäl­ ningar hvardagar kl. 10 — 3 tiL.
tel. Kiks: 801 33, Allm.
65 41. vatten lör erhållande af mjuk och kraftig hår- \ väx t (världsfabrikat).
Pris kr.
4,90 o ch 5,50 t ' + porto.
Försändes di- j skre t. f Franska Parfymmaga­ sinet, Hof leverantör, v Drottninersr.
21.
S t h 1 m. Kylsalva.
15-årig frostskada botad!
Absolut ' ofarlig.
Lämplig för såväl ansikte •sonr häjndter.
Insänd trek v i sit ion ofördröjligen till » Enastående resul­ tat », Iduns exp.
f. v. b. så sändes en sats omgående belagd med post­ förskott å kr .. 3:75 plus porto.
Telefon: Bl 30 (p at e nt) 61 31.
Telegramadr.
» Anguilla ».
Plastiska operationer | för skydd mot mal och damm.
: Säljes i hvarje välsorterad affär samt!
parti h os för borttagande av förfulande bildningar såsom vårtor, leverfläckar, smärre s. k. eldsmärken, gamla ärr, tatueringar, harmynthet, djupare veck och rynkor i ansiktet — me delst den i Amerika och på kontinenten använda » facial \ extension » - metoden, som på en gång gör an- ' siktet fritt från rynkor — til lbakaläggande av utstående öron m. m., utföras på mitt institut 1 av legitimerad läkare och kirurger, specia­ lister på respektive områden.
JOHN BL OMBERG &amp; C :o A.B.
STOCKHOLM.
TELEFONER: ALLM.
51 3, RIKS 12 01 &amp; 1202.
Äby Privata Landthushållsskola Parafininjektioner STRÄNGNÄS För bildade flickor börjar 4 mån.
kurs i medio af oktober.
Praktisk och teoretisk undervisning i till ett lanthushåll hö­ rande ämnen, ävensom mjölkhan tering, beredning af hushållssmör, höns och trädgårdsskötsel, djurvård m. m.
Friskt läge, moderata avgifter, faokutbildad, skicklig föreståndarinna och goda lärarekraf­ ter.
Upplysningar genom Direktör Erik Hellström, Lantmannaskolan Strängnäs.
Före behandl.
haka och missbildade partier utföras.
På före­ Efter behandl.
kommen anledning varnas bestämt för att låta annan än läkare utföra parafininjektioner och dylika behand­ I lingar, enär endast läkare kan lämna betryggande garanti.
Mottagning dagligen kl. halv 10 — 7.
FRU MAR IA ENQUIS T, ex. sjukgymnast.
Institut f5r Skönh etsvå-d och Plastiska Operationer.
A.
T.
226 62.
Stockholm, Biblioteksgatan 6-8 E.
T.
160 68.
I Bnudutsty ra / af såväl enkla som finare, samt Dam- och barnunderkläder ständigt pä lager i I Våra små I " slitvargar " H Det spelar en Helsingborgs L inneutstyrselaffir, M alir.ö Eikstel.
48 12.
• Levnadstolkningar behöfva nya kläder.
En svensk symaskin till hvarje svenskt hem.
Med solid konstruktion förenar Husqvarna symaskin teknisk fulländning i utförandet.
Den betalar sigl PRE A UMERERM NU G EN MST pfi 99 Stop roll att uppträda med vackra oeh blanka, rtaglap.
NAGELPVLVE« giver uta.n besvär, en.
glans åt naglarna.
A.-B.
Svensk Fiskhandel, Malmö.
" ALT1FI IN " Mot grått här oeli mjäll.
Härmed meddelas att det utmärkta och så mycket ef ter f lågade hårvatt­ net mot grått hår, som förhindrar håraffall och fullständigt borttager mjäll och som öfver 40 års tid förts i Fanny Gré-lins Parfymmagasin, Malmtorgsgatan 5 Sthlm, numera fås under adr.
Firma Fanny Grelin, N o rrviken.
Rikstel.
Norr viken 14.
Pris 5:50 fraktfritt.
Saltad, rensad ål användes på samma sätt som färsk, nämligen kokt, stekt eller i gelé inkokt ål, hvarför ingen bör försumma detta tillfälle att förse sig med förråd af ett så billigt, väl smakande och hållbart födoämne un­ der dessa fefctbristens tider.
Order emot tag os redan nu för leverans under höstmånaderna i fjärdin- gar om c:a 5, 10 och 20 kg.
netto till gällande dagspriser.
För hösten!
Tandläkare A.
T.
210 04.
Saltad ål.
Fullständigaste ettåriga kurs i I Begår utförligt prospekt!
Sibyllegatan 36, Stockholm.
BMRNGMRDER OBEN $j) U0&lt;JttCtrtia m Illustrerad, tidning för barnkläders för- =1 färdigande.
Dubbelsidig mönsterbilaga gratis till fH hvarje nummer.
=ü Prenumeration verkställes å närmaste post- Hl anstalt eller bokhandel.
Priset är: för 1 / 3 år Kr.
m 1:60, kvartal 90 öre.
g] (j J H Iduns Expedition, Stockholm.
utarbetas af skicklig astrolog.
Upp- gif födelsedag och år, födelseort, namn och fullständig adress samt bifoga 30 öre i frimärken.
Åbe­ ropa denna tidning.
Astrolog Vilh.
£jeidner, Strömgatan 10, Kalmar.
Spara på äggen och använd Nornans Jäsfpulver Försäljes i välsorterade affärer.
jj| Ii ^ F on dmr 31,850,000 kronor.
Stockholmskontor: Araenaligat.
9.
SOdermalmitorf 8.
Filialer Staregatan 32.
•I §§§ §U Uthyr kasiafaek.
Emoftager värdehandlingar t öppet eller slutet fårvar.
Fondafdelnlnf.
Kaasafack.
OOOOOOOO OOOOOOOO OOOOOOOO 0 0 0 0 00 0 0 OOOOOOOO ÖOOOOOOO Norrlandsgatan 16, Stockholm.
Allm.
tel. 9815.
Uudervisning i konstbroderi, knypp- ling, kläd- och linnesöm samt barn­ kläder från 5 okt.
1917.
Prospekt på begäran.
ELSA WALLMARK, LAIT DE R OSE Hudvårdens IDrottning 1.
Lärarinna i S:ta Birgittaskolan Borttager alla rynkor.
Gifver den vackraste teint, gör huden mjuk och 1911 — 1917.
Adr.
till 1 okt.
: Haga, Sthlm 3. bländande hvit.
Erhålles hos alla l:sta klass Parfymeri-, Drog- och Allm tel. 4415.
Riks.
11520.
Coiffyraffärer.
Pris pr Fl.
Kr.
4.50.
— Edflros Depot M adsen &amp; Wival, K öpenhamn.
- 64Ô - I dan utgifves denna vecka i A och B.
Fås på apoteken.
Bästa järnmedel, aptltglfvande, styrkande, Föreskrifvea af mänga läkare.
Apoteket Lejonet, Malmö.
Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sstoakfeolm 1917.
