# ID: svediakorp-per2278
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 24,210
# sentences: 1,502
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 30 (1593) A.
30:DL ÅRO.
l.OSNUMMLR: 15 ÖRt.
I L LaSTRERADr^TI DN ING * UPPLAGA A GRUNO, FOR- KVIN NAN M OCh • HEM M ETI I FRITHIOFh ELLBERG HUFVUDREDAKTOR: SÖNDAGEN DEN 22 JULI 1917.
DET K CEYLONS ERNST HÖGMAN.
LYSANDE RED.-SEKRETERARE: ELISABETH KREY-LANGE.
L A NDET.
EDEN - NEWÅRA ELYIA.
Skildringar från Ceylon af FIA ÔHMAN NEWARA ELYIA AR CEY- lons sanatorium, dit man reser för att friska upp sig i den härliga bergsluften, 8 tusen fot ölfver ha fvet.
1 b örjan af maj bestämde vi oss för denna tur och antogo inbjudning att gä­ sta vänner, s om äga och bebo den vackra bungalown To- wington.
— Färden liksom själfva sanatoriet öfversteg alla våra förväntningar.
Vid järnvägsstationen Hatton ser man " Adams Peak " fullkomligt tydligt.
Förutom att denna 2,237 m. höga bergstopp impo­ nerar genom sin form och höjd, äger den ett alldeles särskildt intresse genom den mystik i religiöst afseende, som den omsväfvas af.
Egentliga orsa­ ken därtill kommer af, att på själfva toppen finnes ett mär­ ke efter en mänsklig jättefot, 51 / 4 fot lång och 2V 2 fot bred.
Buddhisterna dyrka hängifvei detta märke såsom varande Buddhas fotsfeg.
Hinduerna anse det vara Sivas, och mu­ hammedanerna åter tro fullt och fast aft Adam, efter synda- fallet, för att göra bot och bättring, fördes af en ängel ut ur Paradiset fill denna bergs­ topp.
Här borrade sig hans fot djupt in i klippan, och hans tårar bildade en liten sjö, hvars vatten ännu i dag an- daktsfullt drickes af pilgrimer.
Ty årligen företaga tusentals botgörare den mycket mödo­ samma vandringen upp till toppen, där ett klipptempel finnes för själens frälsning.
Från toppen har man vid soluppgången tillfälle att se den egendomliga skugga, som " Peaken " bildar, hvilket är ett enastående naturfenomen.
Färden gick nu vidare.
Land­ skapet vi f oro igenom, hade ej alls den tropiska karaktären.
En tät urskog betäckte ibland de mäktiga höjderna helt nära, ibland tonade de af i blått i den ödsliga nejden.
Höiga bergskammar skymtade då och då ofvan skogsbrynet, och for­ sar och vattenfall störtade ner från bergen.
Järnvägen sling- ade sig allt högre och högre; än var den ute på ett vildt KZäEE Eil familj af mormor, mor och dotter.
— Tidig morgon, då dimman lättar.
— " Adams Peak " och dess skugga.
Guvernörens bostad, Queens Cottage, i Newara Bananbärare klippuisprång med bråddjup vid sidan, hvar- ifrån man hade en ' hänförande öfverhlick öfver höglandsdalen.
Luften svalnade af mer och mer, och då vi efter fyra timmars resa stego af tågei vid Newara Elyia sta­ tion, måste vi svepa in oss i skinnkragarna.
Själfva platsen Newara Elyia verkar rent af som Dalarne.
Här och hvar såg man de röda byggningarne med tegeltak skymta fram i dungar och trädgårdar, insjön låg så klar och spegelblänk, den mörka skogen lycktes af gran eller furu och höjder och berg syntes vid horisonten.
Ja, allt gör in­ tryck af ett nordiskt landskap, om man un­ dantager de blommande rhododendronträ- den, hvilkas jättebuketter lysa röda i s olske­ net, och de höga, doftande mimosafräden, hvilkas blomklasar glänsa guldgula invid bladen, som äro så känsliga, att de vika sig, blott man närmar sig trädet.
Våra vänners bungalow låg omgifven af en nordisk trädgård, där vallmoblomman, blåklockan, liljekonvaljen, floxen, penséen, luktärtan, nejlikan hälsade oss som gamla bekanta.
Inne i bungalowns hall välkomna­ de oss, förutom värdfolket, äfven en hem- treflig brasa.
Newara Elyia är sedan århundraden till­ baka känd af infödingarne som en under­ skön högdal.
De första européer, som be­ sökte denna undangömda plats, voro några engelska officerare, hvilka år 1826 tillfälligtvis förirrade sig hit på elefantjakt.
De tjusades så af högdalens uppfriskande svalka och skönhet, alt de ofta återvände, och härefter hafva allt flera engelsmän dragit hit upp.
— Guvernören lät uppföra åt sig ett residens, Hotellet i Newara Elyia.
Prenumerationspris: I. upp lagan: Kr.
7.50 » 3.90 » 2. — 0.80 Praktupplagan: Helt ir Halft år Kvartal Månad Kr.
» » » 9.50 5. — 2.50 0.90 kallad!
Queens Cottage, som ännu i dag är en idyllisk tillflyktsort för den tillförordnade guvernören och hans familj.
För de brit- tiska trupperna byggdes en välbehöflig hälso- station.
Allt mer och mer har sedan Ne- —.
— — j i t ' l * .C.å- ' " i ' ' 4 i ' rmt.
Tåget går till Newara Elyia.
wara Elyia fått namn och rykte om sig som klimatisk kurort, och för närvarande kan man nästan säga, att det är en vidsträckt villastad, med alla de resurser, som följa en sådan.
Här finnas stora och komforfabla Elyia hotell, stort klubbhus, sportplatser, hvilka ifrigt anlitas, affärskomplex, kyrka, breda jämna vägar, som vimla af bizarra stora och små oxekipage, automobiler, eleganta dog- carts, ryckshaws.
velocipeder och folk af alla typer.
Dessutom finner man förlju- sande promenader åt alla håll.
Klimatet är från februari till juni torrt och kallt kvällar och mornar.
Det händer till och med, att vatlnet på morgonen är lält fruset och att rimfrost synes på marken.
Men dagarna äro mycket varma, och vid middagstiden 9 a s s a solstrålarna så starkt, att det är råd- ligast att bära korkhatf (topy) för att undvika solstygn.
Regntiden, hvilken sedan infaller, är lika våldsam, som i alla tropiska länder, ^hu™ ^ ei ?- morgon till kväll, och segraren, som hembär priset, betraktas som en hjälte.
Morgonpro- menaderna i s kogarne äro ljufliga; följer man gångstigarne utmed bäckarne, ser man ge- nast, att man är i tropikerna.
Ty här i de skuggiga klyftorna möter man många egen- domliga växter, och ormbunksträdens kro- Vy af landskapet kring Newara Elyia.
" SI, Mästersamuelsgatan 45.
Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
il 47.
Kl. 10 — «.
Kl. 9 — 5.
Red.
Högman: Riks 86 60.
Altan.
4 (2.
Annonskontoret: Riks 1646.
Altan, él47 Kl. 11-1.
KU » - 5.
Verksl direktören kl. 11 — 1.
Riks ««59.
Altan.
4304.
Annonspris: Pr millimeter enkel mpalt; 30 öre efter text.
35 öre i textsida.
20 * 1 # förhöjning för särsk, begird plats.
Utländska annonser: 35 öre efter text.
40 öre i textsida.
20 a |i förh.
för tårs k. baglrd plats.
darne, öfverväldi- nor bilda verkliga gades vi vid synen hvalf öfver det for­ af de kolossala trä­ sande vattnet, som den, hvilkas stam­ stänker på dem lik­ mar voro fullkom­ som fint duggregn.
ligt omslingrade Själfva skogen,som med fantastiska på afstånd genom brokiga orchidéer i sin mörka färgton alla färger.
Ibland kom oss att tro, att hade dessa härliga den svenska barr­ blommors rankor skogen förirrat sig tagit fäste i ett träd hit långt bort till och slingrat sig öf­ Ceylon, var dock ver till ett annat, på nära håll något klubbhusel och terrängen för golfspelet i Newara Elyia.
bildande sålunda helt annat.
Trä­ spalièrer öfver dens blad likna gångarne mellan träden, med luftrötterna mer myrten, lager och pinjer, och de höga nedhängande från stjälkarne.
Små bäckar stammarna voro betäckta med de yppigaste kommo sorlande här och där, öfver hvilka kläng- och slingerväxter, hvilkas löfmassa böjda broar voro spända, och under dessa hängde mellan grenarna och bildade liksom syntes granna storbladiga vattenväxter.
blomsterfyllda amplar.
Trädgården, som är ierrassformad, öfver- En tidig morgon gjorde vi en utflykt till (Efter en sida Bergson.)
svämmas af praktfulla och sällsynta blom­ den berömde Hakgalla trädgård.
Vägen var mor och be#gväxier.
Dessutom funnos här redan befolkad af de pittoreska invånarne.
HAR DU PÅ STRANDEN EN ENSLIG väldiga balsaminer, höga, röda lobelior med Männen buro hela fång af bananer i stora villa, flera fot långa blomklasar, violetta gentianor säckar, förfärdigade af palmblad; dessa hän­ eit lyssnandets hus för dig själf, m. m m. m. Ormbunkträd, palmer och blom­ ga på en käpp öfver axlarna och bäras så­ dår tanken, begrundande stilla, mande rhododendron skuggade rabatterna.
ledes som ämbar bäras hos oss.
Eljes bä- Från terrassen ser man Naumva Peaks res de flesta bördor på hufvudet och man kan höra som rik klippformation, hvilken reser sig bortom Ba- kan ej nog förvånas öfver infödingarnes och skön musik duias dalar, och bakom denna den blånan­ styrka i detta afseende.
Kvinnorna täfla med sorlet från lifvets älf de bergskedjan, som slutligen tyckes för­ männen, och tyckas lika kraftiga som dessa.
och följa i myllret af toner svinna i fjärran.
Ståtliga äro de, och röra sig ledigt med den vingade grundmelodi, Vi tillbringade en idealisk dag här, lun­ spänstig gång.
Ett säreget skönhetstecken chade hos trädgårdsdirektören, som bebor är kvinnornas långa öronsnibbar.
De ge­ som stark och fri en vacker villa, och återvände till Newara nomborras redan i barnaåren och en liten ' bär mot förklaringens höjdregioner Elyia först vid solnedgången.
Rabodda- träplugg sättes in i hålet.
Så småningom for- till rymder med dansande stjärnor i passet ligger i motsatt riktning till Hackgalla bytes pluggen mot en allt större och större, de råtta, de äkta orden och erbjuder äfven en vidsträckt utsikt.
Man till dess öronsnibben når ända ner till hal­ till lifvets sång ser Hackgallabergen, hvilka höja sig maje­ sen.
Den prydes då af väldiga smycken och stätiskt i bizarra formationer.
om människors öden på jorden, örringar.
Téplantager finnas i Newara Elyias om- På vår färd möta vi oxekipagen, små så låt mig en gång, gifningar, och det påstås, att det finaste téei eleganta kärror, dragna af svarta oxar.
du afundsvärde, få stiga växer i de kallare trakterna.
En dag voro Ehuru primitiva fylla de väl sin uppgift, om in i ditt tysta hus vi inbjudna till Mr Kirks téplantage i man ej har alltför brådtom.
De äro ej hel­ och sitta hos dig och tiga H a p a t u 1 a, hvilkei är ett af de största ler så farliga att möta, som de breda téplantage på Ceylon.
Järnvägsresan tog och lyss till den underliga lastvagnarna, dragna af tre oxar i bredd, ty 2 timmar: tåget gick genom ofantliga berg ibland händer att dessa spärra fullkomligt sangen ur älfvens brus!
och vi räknade mellan 30 à 40 t unnlar.
Man vägen, och automobilerna kunna då ej pas­ FRIDA LANDSORT.
såg molnen sväfvande under sig, och på af- sera.
Delvis gick vägen till Hockgalla ut- med den vackra spegelblanka insjön, kran- stånd det glittrande solbelysta hafvet.
Vä- gen upp från sta­ sad af vass och tionen kantades af höga vilda källor.
väldiga kardemum­ Här voro tvättarna i mabuskar, hvilkas fullt arbete, och vi blad likna palm­ stannade för att blad: blommorna betrakta dem.
Tvät­ växa fram på rot­ ten misshandlas i stocken under jor­ Orienten, och sär- den.
skildt här, kanske Bungalown låg mer än i Indien.
inbäddad i härliga Tvättarne stå själf­ la France-rosen- va i vat tnet till kn ä­ träd, parma-violer na och slå med alla och den fina adian- krafter plaggen, tum täckte marken som de då och då som en mjuk matta.
doppa i vatt net, mot Härifrån blickade en sten, till dess man ut öfver lan­ de anse dem re­ det.
Under oss hvi- na.
— lade dalarne i en Vägen gick se­ frid, som ej tycktes dan förbi Moon vara af denna värl­ Plains, där man den, solen gick ljus finner de vackra ned i hafvet och månstenarne, och kastade sitt eldröda snart voro vi fram­ sken på den omgif- me vid den be­ vande höga bergs­ römda trädgården kedjan.
Det var en Hackgalla.
Då vi Tväitning af kläder.
Kläderna slås mot stenar.
oförgätlig syn.
kommit inom grin- T} en afundsvärde.
» Tuppens Zephyrj,.
Tunrcicnu och Ni köper ingen annan.
: im« sinnkhnim nnh dntrhnm
Kung Safomos äftfing.
=6 * «6 % Tlf (SP t (&amp; &gt; (&amp; &gt; (&amp; &gt; Tijafmar Söder6erg.
Och Zagachrist följde eremitens råd och drog ut i främmande land, åtföljd blott af en gammal trofast, gråullig neger vid namn Sambo Petrus och en tam schakal vid namn Benjamin.
Men negern, som hade tjänat konung Hasse Jakob som finansminister, hade lyckats räd­ da sista återstoden af statskassan, en pung med guldmynt och tre stora diamanter.
L SOM HVART BARN VET - OM INTE I Sverige, så åtminstone i A bessinien — ha de kung Salomo en son med " drottningen af ri­ ka Arabien ", som drottningen af Saba be­ nämnes i K arl XII:s bibel, i hvilken man vis­ serligen förgäfves söker upplysningar om denna gamla hofskandal.
Sonen hette Me­ nelik och blef, då han växte upp, till den grad lik sin kunglige fader, både till an sikte och gestalf, både i s könhet och visdom, att kung Salomo fruktade att i en hastig vändning bli förväxlad med honom.
Därför skänkte han honom några tusen judar, män och kvinnor, tjänare och tjänarinnor, hundra siklar guld, silfver och elfenben i myckenhet, ädelstenar och halfädelstenar, ordspråk och visor, apor och påfåglar, trolldomsörter och specerier, och rådde honom att ge sig i väg och sna­ rast möjligt skaffa sig ett eget rike, inte allt för nära Kanaans land.
Menelik tog ett ömt farväl af sin fader, kung Salomo af Juda, fick hans välsignelse och bröt upp med sitt följe.
Han styrde ko­ san åt söder.
Efter sju — eller enligt en an­ nan källa sju gånger sjuttio — d agsresor kommo de till en flod.
Menelik ville strax .föra sitt folk öfver floden, men då söndrade sig folket i två flockar: den ena flocken följ­ de honom strax öfver floden, men den andra vägrade, emedan det var sabbat, och kunde först nästa morgon förmås aff gå öfver och sluta sig till de andra.
Men med Menelik o ch med dem, som strax hade följt honom öfver floden, ehuru det var sabbat, skedde det ett stort under: i samma ögonblick, som de satte foten på andra stranden, blefvo de för­ vandlade till kristna.
Detta hindrade likväl icke att både judar och kristna följde Me­ nelik, som förde dem längs Röda hafvefs östra strand till det ställe, där blott ett smalt sund skiljer Asien från Afrika; där gingo de öfver och grundade konungariket Habesch eller Abessinien.
Men sedan den minnesvärda flodöfvergån- gen begagna abessinierna, de kristna så väl som de judiska, både omskärelsen och do­ pet för att vara riktigt säkra på saligheten.
Man kan ju aldr ig vara nog försiktig.
Och om någon ohelig skeptiker skulle frå­ ga, hur Menelik, kung Salomos son, och hälf­ ten af hans folk plötsligt kunde bli kristna tusen år före Kristi födelse, då svarar jag — och med mig de mest framstående och or- densprydda abbesiniska hof- och rikshisto- riegrafer — att fö r Herren äro tusende år så­ som en dag.
erna) ha alltid varit utpräglade anhängare af den filosofi, som i en senare tid har fått namnet " pragmatism ", och hvars ledande tanke kan uttryckas med orden: det, som jag vill tro, är sant.
[Göteborg har som bekant äran af att ha upprättat den lärostol, från hvil­ ken denna filosofi i v åra dagar förkunnas för svenskarna under namn af " viljefänkande ".)
Alltså, seklerna rullade; och när de hade rullat fram till de n tidpunkt, då världens stör­ sta religionskrig redan i tolf år hade dränkt Europa i blod, hände det i " ärkeprästen Jo­ hannes rike ", att konung Hasse Jakob, Sa­ lomos ättling, hade blifvif osams med en del af sitt prästerskap — enligt några källor a n­ gående en punkt i tr osbekännelsen, enligt an­ dra rörande vissa naturaförmåner som " fredspatriarken " Abba Salömo gjorde an­ språk på.
Fredspatriarken kunde inte själf göra uppror, det förbjöd honom hans heliga ämbete, men han lyckades utan svårighet förmå en djärf och stridbar höfding (hvars namn utan fvifvel historien, men inte mitt minne, har bevarat) att göra det i stället.
Ko­ nung Hasse Jakob blef slagen och hans här skingrad, och han irrade som flykting om­ kring i de vilda klippfrakter, som omgifva " Blå Nilens " ormslingrande lopp — flykting, sårad, döende, åtföljd blott af sin tjuguårige son Zagachrisi och några få trogna anhäng­ are.
Och då konungen hade nått stranden af den underbara Tanarasjön, hvars nattsfilla vatten speglade en blek och sjuk, mer än halffräten måne och de fjärran västliga ber­ gens snötäckta toppar, afsomnade han i ar­ marna på sin son Zagachrist och på en gam­ mal eremit, som hade sin halmkoja just där vid stranden.
Denne eremit kunde inte bara bota beni- kemask — en sjukdom af hvilken Salomos ättlingar och deras folk voro mycket besvä­ rade på grund af deras svaghet för rått kött — men han kunde också lyssna sig till k om­ mande ting af vindens sus i de n heliga tere- binf, so m beskuggade hans koja.
Och han sade till Zagachrist: — Min son, Salomos ättling, välsignad!
Du måste draga bort från dina fäders land och blifva borta tills Gud åter kallar dig hem för att bestiga dina fäders tron.
II.
Så rullade århundradena öfver världen.
Af Salomos tempel blef icke sten lämnad på sten af Assurs söner; grushögar blefvo i sin tur Ninivi och Babel, och en grushög, eller föga mer, blef själfva det världsbehärskande Rom.
Barbarer grundade nya välden och läto vatfenösa sig.
Från Arabien vällde Is­ lams stormflod fram, men mot det abessini- ska höglandefs borgliknande basalfklippor bröts den och sökte sig andra vägar, och i " ärkeprästen Johannes ' rike " — som d et kal­ lades i västerlandet af de få som alls anade dess existens — kunde Salomos ättlingar ostörda af den öfriga världens buller ägna sig åf sina egna tronsfrider och religionskrig.
Och hvarje gång en höfding lyckades för- drifva eller döda Salomos ättling och själf intaga hans tronstol, blef han därmed i sin tur Salomos ättling.
Så trodde han själf och så trodde folket, och därmed var saken af- gjord.
De orientaliska " folken (utom hindu­ V - 476 - III.
Zagachrist, Sambo Petrus och Benjamin lyckades undgå sina förföljare och komma ned till stra nden och ombord på en portugi­ sisk galeja, som förde dem upp genom Röda hafvet.
Sedan begåfvo de sig till Jerusal em, Zagachrist ridande på en hvit ås na, som han hade köpt under vägen.
I J erusalem fanns på den tiden, och finns kanske ännu, ett kloster för abessiniska munkar; men dessa munkar voro katoliker.
De mottogo likväl Zagachrist, Salomos ätt­ ling, med all tillbörlig vördnad och gästfri­ het.
Zagachrist hade afrikanens mörka hy, en skarp och ädelt buktad semitisk näsa, kolsvarta ögon och långt, svart hår, flätadt i två flätor.
Han bar hvita byxor och en hvit mantel med purpurfärgad bård.
Om halsen bar han till åmi nnelse af sitt dop en blå sil­ kessnodd.
Ingen af munkarna kände honom; men de sågo strax, " att han var en ung furste af deras folk, och då han berättade sina öden, var det ingen som misstrodde honom.
Men d e fruktade att en så hög person kunde bli för emål för sfämplingar och utsätta deras kloster för okända faror; därför ville d e helst bli af med honom.
Priorn förklarade därför för Zagachrist, att deras klosterregel infe tillät dem att hysa en främling af annan tros­ bekännelse än den katolska längre än tre da­ gar.
Zagachrist bad då priorn förklara hvad det egentligen var för skillnad mellan den abessiniska kristendomen och den katolska, och priorn sökte upplysa honom d ärom så ut­ förligt som hans mycket begränsade lärdom medgaf.
Den unga fursten fann de teologiska skilj- aktighefema dels obegripliga, dels löjliga, och det enda som oroade honom i katolicismen var krafvet på underkastelse under påfven.
Men då han fick höra, att påfven inte hade någon krigsflotfa, insåg han genast att hans afrikanska rike inte hade på långt när så mycket att frukta af påfven som af fredspa­ triarken Abba Salomo, och förklarade sig på stående fot beredd att öfvergå till ka tolicis­ men och införa denna lära i sitt eget land, så snart omständigheterna kunde medge det.
Vid denna vändning af saken blef den gamle munken ännu mera bekymrad.
Han förklarade, att han var en allt för ringa och okunnig man för att värdigt kunna bereda ett kungligt majestät (ty ef ter Hasse Jakobs död betraktade han Zagachrist som Abessiniens legitime konung) till upptagande i den heli­ ga katolska kyrkans gemenskap.
Han rådde honom att begifva sig till Rom för att där ut­ bedja sig den helige faderns välsignelse och en värdig lärare i d en rätta tron.
Zagachrist förklarade sig villig att följa priorns råd; och då han alltså röjde så pris­ värda föresatser, kunde munkarna icke neka honom gästfrihet medan han väntade på en passande skeppslägenhet från Joppe, Jeru­ salems hamnstad, till Italien.
Det dröjde öf­ ver fre månader.
Under denna tid lärde sig den unge fursten Orientens hjälpspråk " lingua franca " och omvände en ung judinna.
Ändt- ligen inskeppade han sig tillika med negern
och Schakalen — som näsfan genom ett un­ derverk hade undgått att bli ihjälbiten af Jerusalems hundar — på en venetiansk galeas, som förde honom till Brindisi, hvar- ifrån han landsvägen färdades till Rom.
Resenärerna färdades bekvämt; resterna af den abessiniska statskassan medgåfvo ännu utan svårighet i nköp af en häst för den unge konungen och en mulåsna för f. d. fi­ nansministern.
Schakalen Benjamin gick fill fots.
IV.
Vid d enna tid v ar Urban VIII G uds ståthål­ lare på jorden.
Han skref latinska vers och var så fredsälskande, att han aldrig förde krig, såvida det inte var nödvändigt för att indrifva någon fordran, som fallet var med hertigen af Parma.
Denne ogudaktige fur­ ste, som dock hade en påfve att tacka för sitt herfigdöme, kunde nämligen omöjligt med fredliga medel förmås att betala hvad han var skyldig-den h eliga stolen.
Men d å kejsa­ ren anmodade påfven om ett litet l ån för att med större framgång kunna föra kriget mot kättarnas öfversfe, Gustaf Adolf, som just då härjade vildi i Tys kland med sina svenska och finska bondbassar, fick han ett blekt nej.
Så fredsälksande var Urban VIII.
I Rom var den gamla glada tiden för län­ gesedan förbi, den tid, d å den heliga s tolens älskarinnor gåfvo de mest slösande Belza- sarsfester, som gifvits sedan Neros dagar, för de pengar som inflöto för den syndaför­ låtelse, som Rom sålde åt världen.JHalft f ör­ vittrad och nästan oläslig var nu d en mer än hundraåriga inskriften öfver kurtisanen Im­ per ias port: " För att komma in här fordras snille, för att komma ut fordras penningar eller pant. "
Motreformationen mot Luther och Calvin hade nu satt dygden eller åtmin­ stone anständigheten i hö gsätet, påfven hade inga barn mera och kardinalerna inga älska­ rinnor annat än i smyg, och konstnärerna fingo svälta.
Men om allt detta visste de långväga resenärerna från Blå Nilens klipp­ stränder ingenting, och häpen, föryirrad, nä­ stan förintad stirrade Salomos ättling med blanka, tårfyllda ögon på de väldiga ruiner­ na från forntiden och på kyrkorna och pa­ latsen, Farneses, Spadas, Torlonias, hela detta Rom, mot hvilkef Jer usalem, hans stam­ faders kungastad, blott var en smutsig bond­ by.
Den gråullige Sambo Petrus knöt be­ kymrad handen om d en abessiniska statskas­ san, och schakalen Benjamin smög sig så tätt som / möjligt till sin herre med svansen mellan benen.
Urban VIII mottog Zagachrist med en nå­ got förströdd välvilja, sedan han läst det varma rekommendationsbrev som den abes- siniske priorn i Jerusa lem hade skrifvit p å ett kanske inte allt igenom ciceronianski latin.
Hans helighet berömde den unge morianens föresats att införa den sanna läran i sitt hemland; han inackorderade honom tillika med negern och schakalen i ett kloster, och inom mindre än sex månader voro alla fre goda katoliker.
Efter denna tid sökte Zagachrist en audiens hos påfven och anmodade honom om ett pen­ ninglån för att kunna utrusta en krigshär, återeröfra sitt fädernerike och där införa den sanna tron.
Den heliga fadern häpnade öf­ ver en sådan oförskämdhet, o ch det var inte långt ifrån att han låtit schweizervakfen sparka ut Salomos ättling.
Han lugnade sig dock och gaf honom ett rekommendations- bref till konu ngen af Frankrike och ett annat till den store kardinalen, som då styrde Frankrike och som han betraktade som en förslagen och uppfinningsrik projektmakare, hvilken kanske på ett eller annat sätt kunde få användning för morianen.
V. ' Samma år, som Gustaf Adolf omkom i sl a­ get vid Lützen på grund af sin närsynthet, re­ ste Zagachrist, Salomos ättling, till Frank­ rike med negern och schakalen.
Den abes­ siniska statskassan var för längesedan slut, så när som på en af diamanterna; men den gråullige för detta finansministern hade un­ der sitt umgänge med de romerska kardina­ lernas lakejer uppnått en sådan fingerfärdig- dighet i kortspel, att han någorlunda kunde fylla luckorna i budgeten.
Frankrike regerades på den tiden af Ludvig den rättvise.
Han hade fått detta tillnamn r e­ dan som litet barn, emedan han var född i Vågens tecken.
Han hade inga laster och nästan inga dygder, och han var så okristligt tråkig att han knappt stod ut med sig själf.
Han regerade; men han orkade inte styra.
Det öfverlämnade han mot sin vilja åt sin för­ ste minister, den store kardinalen, som hade medfödda anlag i den vägen.
Den allmänna tron var, att kardinalen var god vän med fan och hade förtrollat kungen, som inte kunde tåla honom men likväl gjorde allt hvad han ville.
Men det fanns också en och an­ nan, som hviskade något om att kungen var slugare än han ville låtsas om, och att han helt enkelt hycklade sin antipati mot kardi­ nalen för att det hat, som deras regeringsåt­ gärder inte kunde undgå att väcka hos en mängd af de privilegierade, skulle halka af från hans eget majestät och i stället träffa kardinalen.
Och kardinalen var så stolt, att det inte generade honom det minsta att fa allt hatet på sig, och enligt en uppgift af hans " fiender därtill så högfärdig, att han inte ville ta af sig hatten ens i d e ömmaste ögonblick.
Få dagar efter sin ankomst till Pa ris sökte och erhöll Zagachrist audiens först hos kar­ dinalen o ch sedan hos konungen.
Sedan kar­ dinalen läst den helige faderns rekommenda- tionsbref, lofordade han varmt Zagachrist för hans föresats att omvända sitt folk till den rätta läran och antydde, att Frankrike kanske någon gång, vid lämpligt tillfälle, kunde hjälpa honom att realisera sina pla­ ner.
Han gjorde sig med lifligt intresse un­ derrättad om de politiska, ekonomiska och religiösa förhålandena i Etiopien, som han envisades att benämna Zagachrist ' s aflägsna rike, och han dref sin välvilja ända därhän att han inbjöd Salomos ättling att taga uppe­ håll som hans gäst i en våning af hans slott i Rueil.
Några veckor senare föreställde han honom själf för Ludvig XI II, som frågade honom om han verkligen h^de säkra papper på sin härstamning från kung Salomo.
Zaga­ christ bugade förlägen och visste inte rätt hvad han skulle svara.
Men kardinal Riche­ lieu kom honom till h jälp: — Sire, sade han, vi veta af den heliga skrift, att kung Salomo hade sju hundra furst­ liga gemåler och fre hundra mätresser.
Han bör då efter all sannolikhet ha efterlämnat flera tusen barn, och det är alltså på intet vis ägnadt af väcka förvåning eller misstro att vi här se en af hans ättlingar.
— Det kan ju så vara, sade konungen.
Och det är mig a ngenämt att veta att det finns en morian som är af mycket äldre och förnä­ mare härstamning än huset Habsburg.
Och hvad kung Salomo beträffar: hvilken a funds- värd fysik!
Zagachrist fann sig snart tillrätta i Frankrike.
Inom mindre än ett halft år talade han franska, och de franska damerna funno snart hos honom " oanade talanger för galanferi ", för att citera en gammal anonym författare, som gifvit mig uppslaget till denna historia.
Sambo Petrus ansträngde sin grå­ ulliga skalle för att finna utvägar när det - 477 - knep med kassan, och de parisiska hundarna hade med en helt annan courtoisie än Jeru­ salems utsvultna byrackor luktat på schaka­ len Benjamin och hälsat honom som kollega.
Zagachrist bar inte längre sin rödkantade hvifa mantel, men klädde sig efter sista mo­ det, och han flätade inte längre sitt långa svarta hår, men hade bena midt i p annan som Cing-Mars och andra modelejon och an­ vände rikets skickligaste frisör.
Dag och natt grubblade han på hur han skulle kunna återeröfra sitt fädernerike, men under tiden blef han invecklad i de n ena kärlekshistorien efter den andra och lefde sitt lif à la mode.
I fre dueller dödade han sina motståndare, och i två blef han själf sårad.
Dueller voro på den tiden till d en grad på modet i Fr ank­ rike, att på Ludvig XIII:s tid de adelsmän, som blefvo dödade i duell, voro långt flera än de som föllo i krig.
Hvad han för öfrigt hör­ de om Europas civilisation kunde knappast imponera på honom.
Han hörde, hur vid Con- cinis begrafning pöbeln hade slitit hjärtat ur likets bröst, stekt det och ätit upp det.
Han hörde, att Concinis änka, marskalkinnan d ' Ancre, hade blifvit bränd på ett torg för " trolldom och judaism ".
Han hörde, och såg förresten också, hur de olika församlings- korporationernas religiösa processioner inte kunde mötas på gatorna utan att komma i slagsmål, " för banerets ära ".
Och han såg med sina egna ögon, hur Parlamentets och Räkenskapskammarens ledamöter kommo i vildf slagsmål angående försteget i Notre- Dame den dag, då Ludvig den Rättvise ut­ nämnde jungfru Maria till Frankrikes speci­ ella beskyddarinna.
Visserligen hade hon re­ dan förut blifvit utnämnd till det Habsburg- ska husefs proiekiris.
Men i världshistorien är det inte lönt att fästa sig vid småsa­ ker.
Det är därför inte heller värdt att fästa sig vid att en man, som hade offrat mycken tid, intelligens och arbete på att lära en häst några af de enkla konster, som hvil­ ken cirkushäst som helst gör nu för tiden, något år på sextonhundratrettitalet blef bränd för trolldom tillika med hästen.
Det ä r kanske inte heller värdt att fästa sig vid att Zagachrist blef kär, eller att kanske snarare en skön dam i Paris blef kär i ho­ nom.
Damen hette fru Saulnier och var hu­ sfru till ett parlamentsråd.
Damen var några och tjugu år och parlamentsrådet några och sextio; och Zagachrist var ungefär jämn­ årig med damen.
Han skänkte henne strax i början af deras förbindelse den abessiniska statskassans sista diamant.
Då den gråullige för detta finansministern trots sin fingerfär­ dighet i kortspel inte alltid kunde fylla luc­ korna i den kungliga budgeten, gaf par- lamentsrådinnan Zagachrist med varm hand allt hvad hon kunde spara ihop af sina hus­ hållspengar.
På detta sätt kunde Zagachrist i mer än fem år lefva anständigt och i en­ samheten hängifva sig åt sina drömmar om att återeröfra sin faders rike.
Han hörde för resten aldrig några nyheter därifrån.
Post­ gången var förmodligen något oregelbunden.
Men mot slutet af sextonhundratrettitalet började herr parlamentsrådet Saulnier bli arg.
Hans hustru brast allt för ofta i den älskvärdhet hon var skyldig att visa honom, hennes utgifter växte fantastiskt, och hans vänner hade fått en otreflig vana att i hans närvaro tala om morianen.
Herr Saulnier visste, att Zagachrist hade en alldeles märk­ värdig fur hos damerna och började i tysthet undersöka sakläget.
Och då mo­ rianens beskyddare, den store kardinalen, låg sjuk och näsfan maktlös i en aflägsen småstad, passade herr parlamentsrådef på att låta häkta morianen Zagachrist och in­ spärra honom i det hemska fängelset Châfelet.
VI.
- Negern Sambo Petrus, som vid sin herres fängslande hade varit nog dåraktig att göra våldsamt motstånd, blef ihjälstucken af en representant för rättvisan.
Schakalen Benja­ min, som redan hade öfverskridit den vanli­ ga åldersgränsen för sin art, blef vid s amma tillfälle i hjälsparkad af en annan polis.
Zagachrist satt ensam i sitt fängelsehål och fick inga bref hvarken från Abessinien eller från madame Saulnier.
Och med dö­ den i hjärtat drömde han om sina fäders land kring den omslingrande Blå Nilen.
Men då hans process sent omsider före­ togs, iakttogos alla de formaliteter som lag och rätt och anständighet kräfde.
Allfnänna åklagaren förhörde honom stående och med blottadt hufvud, medan Zagachrist — som kunglig person — sa tt i en förgylld stol och med hatten på, men med döden i hjärtat.
Och innan ännu målet hunnit bli så utredt, att någon dom kunde afkunnas, dog han i fängelset af en pestartad influensa, som det året härjade i Paris.
Men två dagar efter hans död, innan man ännu hade hunnit begrafva honom, anlände en ambassad från det fjärran Abessinien.
Den hade följt fu rstens spår öfver Jerusalem och Rom » till Paris, och en af munkarna från det abessiniska klostret i Jer usalem medfölj­ de som tolk.
Ambassaden medförde d en un­ derrättelsen, att den falske " Salomos ättling " som hade inkräktat Hasse lakobs och Zaga- christs tron, hade blifvit mö rdad på anstiftan af fredspatriarken Abba Salomo, som kort därefter själf hade dött af ålderdomssvaghet, och att Abessinien nu längtade efter sin rättmätige konung, Salomos ättling Zaga­ christ.
Amerikas store roman­ tiker.
En märklig Poe-monografi.
Gunnar Bjurman, Edgar Allan Poe.
En litteraturhistorisk studie.
Gleerupska Universitetsbokhandeln.
En af årets mest uppmärksammade gradual- afhandlingar på det humanistiska området, Gun­ nar Bjurmans stora Poe-monografi, förtjänar att bli känd långt utom fackkretsar, detta icke blott pä grund af den synnerligt intressanta framställ­ ningen utan ock därför att vi hittills här i S verige fullständigt s aknat litteratur på området och därför att arbetet företer en rikedom på anknytningar till engelsk, fransk, tysk och svensk litteratur.
Säkert är det endast ett fåtal svenskar, som mött Poes namn i annat sammanhang än i Viktor Rydbergs geniala öfversättning af " Korpen " eller i en samling detektivberättelser, bland hvilka Guldbaggen och Mordet vid La rue Morgue före­ komma.
Och dock borde just " Korpen " med sin hemska och gripande skönhet vara ägnad att väcka intresse för en diktare af så säregen art som Poe.
Enbart hans underbara versteknik må­ ste ju få nga intresset hos den, som har sinne och öra för rytmens välljud.
" Korpen " borde, synes det mig, naturhödvändigt ha drifvif till läsning af " Annabel Lee ", " To Helene ", " Lenore " och " Ulla- lume " i original.
Så har det emellertid inte gått.
Det är endast inom en liten krets svenskar, mest diktare, som Poes lyrik blifvit uppmärksammad och intresse förefunnits för hans tragiska lifsöde.
För åtskil­ liga svenska skalder har han emellertid, såsom doktor Bjurman uppvisar, haft stor betydelse, ex­ empelvis Rydberg, Fröding och Strindberg.
Med intresse följer man författarens undersökning af den verstekniska linje, som, utgående från Schil­ lers " Das Lied von der Glocke " binder samman Poes ' The bells " med Rydbergs " KlockornV och Edgar Allan Poe.
" Den nya grottesången ", d ' en sistnämnda ansedd såsom det tekniska mästerverket inom Rydbergs moderna verskonst, samt — om än endast indi­ rekt — m ed den Frödingska dikten.
— En sådan rangplats inom modern diktning tillmäter Strind­ berg Poe, att han förutspår, att " nästa tidehvarf blir E.
A. Poe ", och i Reconvalescentia talar Fröding i dikten E. Poe om denne författare så­ som " den bäste strängen i den begynnande orkestern ".
Bland nu lefvande skalder, som skänkt oss goda öfversättningar af Poe-dikter, märkas An­ ders Österling (To Helene och Coliseum rFränder och främlingar] och Birger Mörner (Annabel Lee).
I Stockholms Dagblad 1 har Sigrid Lidsirömer pu­ blicerat förträffliga öfversättningar af en hel del dikter af Poe.
Så lefvande står väl Poes diktning för hvar och en, som stannat inför den, att det är med något liknande häpnad man erinrar sig, att nästan sju decennier förflutit sedan skaldens bortgång.
Själfva de yttre dragen i Poes lif berör dr Bjur­ man mera flyktigt, då han anser dem tillräcligt kända, men i stället ger han oss en djupgående och utomordentligt intressant skildring af Poes personlighet, lagd så, att den kastar ljus öfver hela hans diktning.
Många mörka blad finns det i geniefs lidandeshistoria, men knappt något, som är så ägnadt att stämma till v emod och med­ känsla som historien om denne amerikanske dik­ tare med sitt olyckliga arf — fad ern var en drin­ kare, modern en klen och bräcklig varelse, som dog i lungsot — och sin konstnärliga utrustning " som inom sin art stod fullkomligheten så nära, som det gärna tänkas kan. "
(Bjurman).
Hur väl förstår man ej, hvilken dragningskraft han utöfvat på en Fröding!
Ut från Poe-gestalfen och undersökningen af denne författares diktning och litteraturkritik, hvilken senare verksamhet förtjänar särskildt be­ aktande, då Poe såväl inom poesiens som prosans område framlagt originella och mycket fruktbä­ rande synpunkter, vidgar sig framställningen till en öfversikt dels af den amerikanska litteraturen på Poes tid, dels af den romantiska diktningen under 1800-talet.
Utförligt sysslar författaren med skräckmotivet, naturligt nog, då det just är ett af de romantiska drag Poe i så hög grad representerar.
Säkerligen är dr Bjurmans klarläggning af de oerhördt sammansatta själs­ - 476 - fenomen, som vi kalla tvångsföreställningar och tvångstankar, något af det grundligaste och ve­ derhäftigaste vi på detta område äga i svensk icke-medicinsk litteratur, och en sådan klarlägg­ ning är nödvändig för att man skall fatta det grymt tragiska i att en ande som Poes kan låta sig besegras af " the imp of the perverse " — den brottsliga impulsen.
Representerar Poe i det stora hela äktroman- tiken, så förefinnas dock djupgående olikheter mellan honom och anhängarna af denna litterära riktning.
1 bokens cenfralparti, kapitlet " Poes diktvärld ", något af det vackraste och djupaste i nyare svensk litteraturforskning, uppvisar dr Bjurman bl.
a., hur Poes diktning genom sin full­ komliga saknad af sentimentalitet, sitt lugn och sin klarhet skiljer sig från flertalet romantikers.
Man instämmer i författarens ord, att Poes stränga manlighet framstår dubbelt imponerande, när man betänker, att knappt någon af romantikerna så som Poe " känt tyngden af varats ofrånkom­ lighet ".
Den romantiska ironien, som hjälpte så mången att höja sig öfver lifvets och diodens ve, var Poe främmande.
För honom var, såsom Strohl uttryckt det " die Grösse des Alles so fürchterlich und überwältigend, dass sie wie Donner aus den Unendlichkeiten niederstürzt. "
Och dock ägde han romantikerns tro på en Gud och på odödlighet, " God help my poor soul! "
voro hans sista ord.
Det är visserligen sant, att äfven med en så förträfflig vägledare som författaren af Poe- monografien, studiet af E.
A. Poes lif och dikt­ ning kräfver mognadt omdöme och lifserfarenhet, men det arbete jag här velat erinra om, är så rikt icke blott på allmäni-liiteraturhistoriska utan äfven på rent allmänt-mänskliga synpunkter, att hvarje sfudieinfresserad ung människa torde ha mycket att hämta därur.
MARIE LOUISE GAGNER.
Isono.
Af EMMY GUSTAF-JANSON.
DET ÖDSLIGA LANDSKAPET SOF I middagshettan, ett stycke sydafrikansk stäppmark, trädlös, ökenartad, med långa, enformiga hvilande linjer under en molnfri, metallblank himmel.
Den lilla missionssta­ tionen, som med sina grönskande kullar och lummiga planteringar låg där lik en oas i öknen, tycktes sofva äfven den.
Inte ett lefvande väsen syntes utanför de välbyggda husen, och knappast en vindfläkt rörde ap­ rikos- och fikonträdens blomtyngda grenar.
Men i ett af rummen innanför den breda verandan satt en ung flicka med hakan stödd i händerna.
Hon sof icke.
Ofver det rundkindade ansiktet låg ett spändf och an- strängdt uttryck, den kullriga, envisa pan­ nan hölls rynkad i iankemöda.
Där fanns på bottnen af hennes vidöppna, ljusblå ögon ett litet stänk af fanatism, en trånsjuk glimt af hängifvelselust, men det ärliga, äkt- svenska flickansiktet talade på samma gång om en god portion sundt, praktiskt bond­ förstånd.
Hon satt och funderade under dagens he­ taste timme.
Brokiga tankebilder drogo förbi hennes syn, men inom kort smälte de alltid oföränderligt samman till en enda: uttrycket för den sedan länge förhärskande känslan inom henne, hemlängtan.
Ofver ett år hade hon varit på stationen, en evighet, tyckte hon själf, och med hvar dag växte saknaden efter hvad hon förlorat och åtrån till det hon lämnat och plågade henne nästan som en sjukdom.
Skulle hon någonsin få komma tillbaka till Sverige, till hemmet, till sina egna?
Vid den punkten stupade hon oeftergifligt på en annan fråga, en stor och anklagande
undran: Hvad var det, som en gång dref henne bort?
Inte gick det längre att söka inbilla sig själf, att hon, den lilla småskole­ lärarinnan där hemma i Helsingland, känt de stackars hedningarnas skriande andliga nöd nere i Afrika så tungt och uppfordran­ de ansvarsfullt, att det tvungit henne kasta alla egna intressen och lämna de hvita vil- dar, hon fått i sin vård, för att ägna sig helt åt de svarta.
Äh, nej, i själfva verket hade hon nog ganska litet tänkt på dem.
Andra och närmare röster var d-=.t, s om kallat.
Det hade stått för henne som något så stort och effersiräfvansvärdt att få offra sig själf, lik­ giltigt för hvad, bara att få gifva sig hän, med allt hvad hon var och allt det hon ägde, åt något eller någon, som ville taga emot.
Och så bief det missionen.
Däruppe i sin aflägsna hembygd hade hon kommit att tillhöra ett litet sällskap fri­ kyrkliga, som arbetade för att ekonomiskt understödja missionsverksamheten bland in­ födingarna i Sydafrika.
Det var i denna krets hon en vacker dag upptäckte, hvad hon sedan älskade att betrakta som sin kallelse.
Och när den väl blifvit klar för henne, stod hon icke till att hindra.
Hon viile och skulle bringa hedningarna sitt offer.
Där var intet ringa motstånd, som möit hån föräldrars och vänners sida, men med en envis, outtröttlig ihärdighet hade hon slutligen lyckats drifva sin vilja igenom och efter ett års beredelsekurs af missionssty- relsen sändts att verka som lärarinna i en nyuppräifad skola för zulukaffrernas barn.
Det b 1 e f ett offer, och i början njöt hon det i ett slags blundande berusning, som smakade hon för första gången lifvets starkaste lust ...
Men det dröjde icke länge, innan där blandades andra kryddor i den bitterljufva brygd, hon iskänkt åt sig själf, något som kom henne att finna smaken väl stark och måttet allt för rågadf.
Hon Bör­ jade undra, om inte offret i a lla fall varit för stort.
Hvad som gifvit d et så lidelsefullt åtrådda dessa oväntade och misshagliga proportioner var främst af allt hemlängtan.
Den hade kommit smygande öfver henne som en blid och vemodig saknad, hvilken snart vuxit ut till brännande önskningar och pockande kraf.
De sargade hennes innersta och läm­ nade kvar en ständig smärta som af b lödande sår.
Där hon nu satt i det tysta huset och såg öfver blommande fruktträd, bakom aloe och taggig akasia, den blågröna slätten draga fram mot en vikande horisont, drömde hon sig en annan tafla, en älfdal inom ringmuren af snöhöljda berg.
Det skar till i henne, hvasst och snabbt som efter ett knifsting.
Äh, att få se det landet åter, om också bara för en enda dag.
Att få resa därigenom, vore det än för att strax vända bort igen!
Hon skulle vilja stå ensam på plattformen, när tåget susade in i sjumilaskogar eller ut öfver flodernas forsande stup — och hon skulle vilja skrika, skrika högt midt i bruset och dånet och hjulskramlet ... Alldeles som då hon var barn och brukade springa ned på älfbron, när det stormade som värst.
Då stod hon där och höll sig fast i det murkna träräc- ket, medan vinden slet i hennes kläder och hår.
Hon såg ned öfver älfven, där de bra­ kande stockarna trängdes i timmerrrännan, under vattnets strida lopp, hon såg ut öfver landskapets stormpiskade träd, öfver vägar­ nas hvirflande damm och upp mot himmelens jagande skyar.
Och så öppnade hon munnen på vid gafvel och skrek med sina lungors fulla kraft, bara för lusten att vara med bland allt det, som fått röst och rörelse, lif och fart i de ssa naturens uppsluppna glädjestunder: Synd, ja!
— I s o n o. " Äh.
Mon dolde ansiktet i händerna och slöt ögonen.
Det främmande ordet tvang sig på henne.
Bilderna från hemlandet trädde fram, trängdes Hon uttalade det högt utan att veta det, ihop inom minnets ram, suddades ut och följdes gång på gång.
af nya i oafbruten ordning.
Hon erinrade sig ha hört dess historia för Barndomshemmet, den gamla helsingegården med sin utsirade försfukvist; far på åkern, mor länge sedan — ty ordet hade en historia — vid den öppna spiseln, där elden flammade; sys­ och började grubbla öfver den.
konen vid läxor eller lek, hon själf med i ringdans När missionärerna först kommo till plat­ rundt julgranen inne i sa len med midvinfermörkret sen, hade det främmande tungomålet, en art rufvande utanför ...
Helgdag — högtid.
Skram­ lande fordon utefter alla vägar, svart af folk på af Bantuspråken, vållat dem stora svårighe­ kyrkbacken.
De gamla spikbeslagna kyrkdörrarna ter.
Detta så mycket mer som där saknades öppnas på rostiga gångjärn; där slår emot henne icke blott ord utan också begrepp, som den andakfsfyllda, högtidsmättade stämningen från gångna tider.
Med blommor och grönt är täckte deras läror.
Sålunda fanns där intet där siradt, när blommor och grönt kläda marken.
som helst uttryck för synd.
Både begrep­ Tända ljus blinka med gula lågor i skumma vin­ pet och ordet måste skapas.
En förslagen terdagar ...
Skolhuset borta i talldungen!
Små­ missionärshjärna fann på i s o n o. Det var barnen komma pladdrande uppför den tjärade trätrappan; de stampa af sig snön och klampa zulukaffernas namn på en liten röd blom­ in.
Barrvedsbrasan sprakar i k akelugnen, isvege- ma, någon slags erikacé, mycket allmänt tafionen på fönsterrutorna slår ut i p raktfulla röda förekommande.
Infödingarna hade upp­ blommor vid eldskenets flammande reflexer.
Där täckt, atf där den visade sig i deras majs­ blir s å mycket atf höra, de små ha så otroligt in­ tressanta saker att berätta.
Ögonen lysa i det åkrar, trifdes icke säden utan vissnade bort.
ljusa, trubbnosiga lilla ansiktet på Kristoffers Per, De trodde, att den lilla blomman var skad­ då han förtäljer, att " nu har surhöna fått kellin- lig.
Mt den dödade majsen, som de sade, gar " och Anna från lakopas söker efter ord för och hatade den därför.
" I s o n o, ett ondt att uttrycka sin glädje öfver det nyfödda fölets som dödar " — hvar gafs väl ett lämpligare eller den brokiga kalfvens häpnadsväckande pre­ stationer ... Och lektionerna, de första stapplan­ uttryck för synd!
Ordet var funnet, och de stegen på en primitiv och blygsam kunskaps­ missionärerna kunde tryggt gå vidare i sin väg: " a ljuder som a, och två gånger två är förkunnelse.
fyra, och Gud är god " ...
Men den unga flickan skakade på huf- Så lätt och klart det hela, så ljust och varmt, vudet vid minnet af denna tidiga episod.
hemvandt och förtroligt!
— — — I s o n o — s y n d!
— D et var ju inte alls Hon lät händerna sjunka i knäet och såg åter ut genom def öppna fönstret.
Ögonen mörknade, sant!
Den lilla oskyldiga blomman, inte där kom något skrämdt och vildt i de vidgade skadade den majsen, inte förmådde den pupillerna.
döda något som helst Iefvande.
Det var Nu ... här ...
Främmande och underligt alltsammans, mörkt bara så, atf den i sin anspråkslöshet växte och hemlighetsfullt som det okända — def man och frodades på ofruktbar mark, där ingen­ inte förstår och aldrig skall lära förstå!
ting annat kunde finna näring och lif.
Var När hon tänkte på människorna, de sällsamma det synd?
Hvarför skulle det betraktas som varelserna, för hvilkas skull hon kommit dit, syn­ tes def henne som sökte hon blicka in i ursko­ ett ondt, det som mödosamt s pirade ur sten- gens gröna dunkel och hörde det mystiska suset bunden jord, def som blomstrade i öken­ från dess djup, de odefinierbara ljuden af lef- sand?
vande rörelse och spirande växt, uttrycken för Tankarna jagade hvarandra innanför hen­ en mångiusensfämmig tillvaro, hvarom hon ingen­ nes heta panna — främmande tankar, som ting visste.
Hon spände hvarje nerv, som hade hon velat aflyssna pulsslagen af det lif, so m lef- hon infe riktigt förstod reda ut, tveksamma des innanför kraalens skyddande inhägnad eller frågor som hon inte vågade besvara.
förnimma &lt;3e irrande tankarnas gång under de Var det månne inte större synd att vilja svarta ullhåriga små hufvuden, som lutade sig samman öfver lärobokens bilder.
Det lyckades skörda majs ur sfäpplandefs Sterila jord henne icke.
Aldrig fick hon något grepp om dem.
eller vänta att finna fikon p / i tistlar?
— — Främlingar voro och förblefvo de, dessa hennes Solen stod ej längre så högt på himme- svarta bröder, som hon skulle frälsa ur fordärfvet len, och luffen hade blifvit mindre het.
och leda till det enda fadershuset på den enda väg, missionärerna trodde att där g af s — d eras Ofver den ödsliga slätten drog reflexen af lif vid de snedt fallande solstrålarnas lek egen.
De följde henne icke, infe ens när de försäk­ under skimrande färgspel och växlande lin­ rade det som ifrigasi.
De kunde infe följa henne.
jerörelser.
Långt borta voro de och fångna i egna föreställ­ Kafferbarnen kommo in på missionssta- ningar, om hvilka hon inte ens förstod att bilda sig ett begrepp.
Förfädernas andar drogo dem tionen under skrik och skratt.
Timmen för till sig.
De frukfade sina egna döde.
Och med aftonlekfionen var inne.
De små svarta gri­ rätta, tänkte hon, ty makt hade dessa öfver d!
e maserande ansiktena blefvo synliga nedan­ efterlefvandes själar.
Traditionens makt band för verandan.
Ogonhvitorna lyste ur skug­ dem; blodets röst talade.
Väl synfes de stundom lyssna till förkunnelsen gan, och de blottade tandraderna blänkte.
Barnen voro allesamman iförda röda om den nya läran; där voro ju också de, som villigt omfattade den.
Men ändå ... På bottnen skjortor, en skänk af välmenande missions­ af hennes ärliga själ dröjde alltid e tt ivifvel.
Hade vänner i S verige.
På hvarje plagg hade vid de verkligen förstått?
Var det inte tänkbart, att dessa proselyter i sina hjärtans oskuld förblanda­ afsändandet fäsfats pappersremsor med de de inlärda begreppen om Gud och Jesus med präntade bibelspråk.
Och dessa ovanliga de nedärfda om Utikxo och Unkuliunkulu, förfä- garneringar sutfo ännu kvar.
De små hed­ drens förnämsta gudar, niska mottagarna buro dem gladeligt med Bakom den tanken väntade en försåtlig fråga: ^samma slags omedvetna pietetslöshet, som Om så vore — hvad ägde det egentligen för ' de kristna gifvarne lagt i dagen.
Där de betydelse?
Hon kom åter att tänka på sina små elever smidiga barngesialierna i sina granna, tex­ från skolan hemma i Helsingland och kunde där­ tade skjortor nu klängde upp på veranda- vid ej afhålla sig ifrån aff ånyo uppdraga jämfö­ relser.
Deras gudsbegrepp hade utan hvarje räcket eller hängde sig fast vid det utskju­ Ivifvel ledf sitt ursprung från altarlaflan i s ocken­ tande taket, liknade de i påfallande grad kyrkan.
Gud var för dem idenfisk med en hvif- brokiga julgranskarameller med påsatta hårig och långskäggig, betydligt barsk gammal deviser.
herre, som på den målade duken syntes, iförd en Den unga lärarinnan hade rest sig upp veckrik manfel, sitta på ett ulligt moln och stöda sin sandaiklädda fot mot en fritt i rymden sväf- och gick skaran till mötes.
Hon stannade i vande jordalob.
dörren och såg på den rörliga gruppen.
Var verkligen skillnaden i uppfattning så oer- Ofver hennes ansikte drog ett leende, varmt hördf stor, och betydde det ens något under och oändligt sorgset på en gång.
hvad form och namn en liten människosjäl dyr­ " Stäppmarkens röda ljung ", tänkte hon.
kade def högsta väsendet?
Hon ryste till, förskräckt öfver sina egna I s o n o.
.
. "
funderingar.
Så fick man ju inte tänka — det var synd ... - 479 -
Q / r &amp; JCOCX 1. o. 3.
Från öfverst begrafning.
Vänstra b de öfriga närmast sö r Algård vid utträdet jordfästningen.
Högra af åtta fortifikationso!
till likvagnen.
2.
De i serna i Orkelljunga d der ur svenskt somma till middagen.
5.
En 1 för sommarstugan.
1C bottnen pröfvas.
11.!
rökeri i Norrland.
Fis) der inuti skjulet och t granris.
6.
Lindblomm legården.
7.
Maratorv bild från den nyss tillf kan.
8. o. 9.
Några a; lända lejdångarne.
De i röda och hvita fält.
2.
].
Cöster foto.
3, (4, 5, 10, 11.
I. Edgr ' Backlund foto.
— —
GLCiCt mtss) &amp; s?
öjtnant H. E. Smitis .Iden: änkefru Smitt, nnde och pastor Nils Oscarskyrkan efter bilden: Kistan bäres ficerare från kyrkan .yrkliga ungdomskur­ i «ff« 7SSS5 en 3 — 8 juli.
— Bil- rlif.
4.
Fisken rensas ten frukostrisp ùtan-.
Den härliga sand-: tt typiskt böcklings- - cen upphänges i ra- ökes undferifrån med orna skördas i Hum- lästaren G. Kinn, en ndalupna idrottssvec- de till Gö teborg an- " ras sidor äro målade - 1.
O. Ellgvist foto.
7.
E. H^, r nén foto: n foto.
8, 9.
Anna - «r 5 - - ' - * E53G
T e r i e r.
&lt;&amp;&gt; HAN ÄR STOCKHOLMARE OCH HETER Bertil Hermans, medan hon ännu för ivå dagar sedan kallades Regina Röding och är ' hem ma från Rödagård vid Indalsälfven.
Det är ett är sedan ungefär, som deras stigar korsades i 1 U ppsala, för att efter ett par små af- vikningar slutligen sammanlöpa på äktenskapets lugna, jämna väg.
) a, om vägen kommer att bli så 1 ' ugn o ch jämn får väl - framtiden utvisa och läsaren själf bedöma efter denna lilla historia.
Det hade inte varit många om och men, om hvart bröllopsresan skulle ställas.
Stockholm kände han, Norrland hon och så gick färden till Skåne, som ingen af dem kände.
Och grundligt ämnade de fa saken — grund­ ligt och lärorikt — det höll isynnerhet Regina styfi på.
Redan på andra lysningsdagen fann Bertil hen­ ne fördjupad i Turistföreningens Skåne, Lunds domkyrka som hon skrifvit efter från Gleerups samt en bok om Kulturhistoriska museet af Kar­ lin.
För se kulturhistoria, det var just hennes specialitet.
Och hon ämnade visst inte ligga på latsidan, därför att hon gått och gift sig.
Nåja, om detta hade nu Bertil sin mening för sig, som han infe brydde sig om att tala om på förhand.
Dagen hade varit mer än lofligt gassig och het.
Och som halfdöda flugor hade passagerarna sut­ tit inne i kupéerna och hängt i korridorerna.
Den enda glädje Regina fått utaf hela resan var, att äfven de voro så slöa, att ingen människa kunde fa dem för nygifta.
För nygifta på tåg hade alltid varit det värsta hon visste.
Ja, inte precis de nygifta, utan de andra män­ niskornas sätt att se på dem.
Nej tack, en sådan profanering ville hon san­ nerligen inte vara med om.
— N å-å, sade Bertil efter en lång stunds tyst­ nad, strax innan tåget kom in till Lund — gud hvad han var lycklig att den evigt långa natten och dagen ähdtligen fått ett slut — hur långt kom du egentligen i boken om Skåne?
— Å, håna infe du, ett muntert leende spelade fram i munvinklarna kring hennes friska, frestan­ de läppar, jag läste både om att uppsvensken föreställer sig landet som en enda pannkaka — utan sylt — och att skåningen är " dryg, själf- rådig, ofta rent af misstänksam mot främlingen ", hvilket ju inte blir vidare trefligt för oss, men vi reder oss väl.
Man får ta dem med lämpor, kan jag tro.
— Jag antar att vi, när vi kommer fram till station, på något försiktigt sätt får ta stadsbudet ryggifrån, så att han inte kommer sig för att kila ifrån oss, innan vi hunnit lägga be­ slag på honom, fortsatte hon.
Det nästan retade honom att se henne så sä­ ker och munter och frimodig.
Nog hade det väl varit bra mycket bätt­ re att de på bröllops- kvällen gått upp till den lilla sätern, till Spikbodarna som låg på Mullfjället o fvanför Rödagård och stannat där ett par dar innan de rest söderut, men det hade Regina alls ej velat höra talas om.
Några sofbiljel- ter hade infe stått att uppdrifva och en half dag och en natt och ännu en dag hade hon varit hans utan att När de trädde in genom han vågat se på hen­ den vackra södra ne, så som han ville.
portalen.
6n ßög sommar stämning från ßunds Domkyrka.
Tlf7ledvig Svedenöorg.
LVNDEN Lund eller Lynden var sedan niohundratalet en rik och lockande siad.
Aldrig i sitt lif hade han sett en så oberörd varelse som Regina sedan hon blef gift.
Inte ett ögonblicks otålighet hade han märkt hos henne och inte den minsta längtan att få bli ensam med honom.
När hon talade till honom, bland alla människorna, var det med en skolfrökens torra röst — oc h endast om likgiltiga saker.
Som att Lund, eller Lynden, redan på niohundratalet var en rik och lockande stad.
Och att nu skulle de studera historia på lefvande grund — hvad hon nu kunde mena med det.
Kall var hon och Midi fra mför Jätten Finn stannade de.
hjärtlös — om han bara kunde begripa hvarför han gift sig med henne.
Han kände den inner­ ligaste lust att få ta henne i axlarna och skaka henne så mycket han orkade.
Inte skulle han glömma sin bröllopsresa så länge han lefde, det var då säkert.
— Nå, Så ändie-ligen stannade tåget!
Regina hade suttit och sett på honom i smyg, där han stod ute i korridoren och såg så manligt bister ut under solbrännan, och hon försökte in­ billa sig själf att hon inte förstod hvarför han \ kj Medan stegen tonade genom hvalfven.
- 462 - var så nervös och på så dåligt humör.
Och det var inte utan alt när dte kommo ner på platt­ formen, det for som en lätt blekhet öfver hen­ nes varma, rosiga drag.
Ensam med honom, i en vildt främmande stad!
I det ögonblicket ångrade äfven hon, att de inte stannade uppe vid Spikbodarna — där var hon åtminstone hemma hos sig.
— Vi gå väl till Grand 1, det är närmast, sade Bertil kallt och tog kappsäckarna, medan Re­ gina plockade reda på kameran och småge- päcket.
Hade han bara vändt sig om och sett på henne då — s ett hennes blekhet och lite hjälp­ lösa blick, så hade allt blifvit bra med detsam­ ma.
Då hade spänningen smält och beskyddaren inom honom vaknat, äfvensom all den oändliga ömhet han bar för henne i sitt hjärta.
Men med långa steg gick han före henne öfver den vackra planteringen fram till hotellet, där han beställde två rum — hvar som helst.
Dagen därpå finna vi dem inne i den svala, skumma domkyrkan, där sommarvärme och sol aldrig förmå tränga igenom.
Helt hvifa voro de båda och krönta med stu­ dentmössorna — det formligen lyste af sol och ungdom om dem, när de trädde in genom den vackra södra portalen, som tungt slöt sig bakom dem.
Men den lilla damen som salt där inne i skym­ ningen med sin stickning bredvid bordet med vykorten och böckerna, undrade på att ett par unga människor kunde se så stela och allvar­ liga ut.
Att ett ljuslätt flickansikte, under ett gyllene hårburr och med den hvita mössan till kunde te sig så rent slocknadt; att en lång och reslig man, mörk och brun som en indian; kunde gå så lik­ giltig vid sidan af det där lilla ljusa fladdret.
— Nej, de där måtte vaknat på galen sida, tänkte hon och fortsatte med sin stickning, medan de båda kandidaternas steg tonade bort under hvalfven.
Då och då utbytte Bertil och Regina en liten dödfödd tanke om hur illa man i grunden farit fram med delta gamla härliga konstverk.
Där fanns detaljer som voro rent betagande — men helhetsverkan var dock svag.
Och där uppe i koret, mellan de gamla mörk­ nade munksfolarna och den väldiga sjuarmade ljusstaken försökte sig Bertil på elt litet skämt öfver att de heliga fäderna på treitonhundraialet tydligen voro äkta darwinister.
Det kunde man se på skulpturerna där till h öger vid trappan, som ledde upp till stolarna.
Det var ju en apmänni- ska, som lekte med sitt lilla apbarn.
Då Regina ingenling svarade, föllo orden likt vissnade blad till golfvet.
Tysta följdes de åt ner i kyrkan.
Men — o — hvad där var gripande vackert.
Denna mäktiga skog af pelare under de härligt böjda hvalfven.
Med soldagern som strömmade in genom de djupa fönsterni­ scherna och blandade sitt varma guld med den mjukt gråmätta- de dagern.
Det strömmade emot dem en har­ moni af linjer som verkade på sinnet som den ljufvaste musik.
Inför den an­ blick som mötte diem, smalt allt jordiskt smågnat — al la dum- Mellan de gamla mörk- „ • - 1,- n- u i nade munkstolarna och ma m.sshalhgheter den sjua rma de] jus, bort.
staken.
Tiågra intryck frän fjyffningen i §enève för 7Tl.
us fa ve Tldor, Röda Korsets près sidenf ocQ det schweiziska förßundsrädefs nyvatde medfem.
6n fest i Tlöda Korsefs ßufvudsfad.
«• (Bref från Iduns korrespondent därstädes).
DÅ SALUTEN LJÖD I GÅR FÖRMIDDAG, drogo säkert de flesta invånare i Genève en lättnadens suck.
Och säkerligen kunde nära nog hvarje skolbarn säga hvad denna för Genève så ovanliga demonstration betydde.
M. Gustave Àdor är vald!
Lefve den nye medlemmen af förbundsrådet!
Sanningen att säga var det ej många som tviflat på att han skulle väljas.
Men man läste ändå med tillfredsställelse extrabla- dens bekräftelser: 168 röster på 219.
Han hade alltså accepterat att påtaga sig en utrikesminis­ ters stora ansvar.
Och i da g är hela staden i fest­ stämning.
Flaggor vaja från så godt som hvarje fönster; de schweiziska röda dukarna med sitt hvita kors och Röda Korsefs hvita med sitt röda, Genèves rödgula fana och alla kantonernas bro­ kiga dukar.
Det är en fladdrande färgprakt emot den blå junihimmelen.
Det lyser något af Orient och festglädje öfver Calvins annars så stränga stad.
Hvad är det då som kommer alla dessa all­ varliga borgare att till den grad lysa upp midi i näringslifvets alla bekymmer?
Förklaringen är ej svår att finna.
Så fort namnet Ador ljuder s tråla kärleken och stoltheten på så godt som alla an­ sikten.
Hvilken lycka att just han blef vald i den­ na stund!
Vi äro stolta öfver honom, han tillhör vår stad, han har redan genom sitt verk i Röda Korsets tjänst gjort sitt namn älskadt och äradl öfver hela världen.
Men han är ej endast en känd och ryktbar man, han är långt bättre än så, han är en god och rättrådig man, en klok man i hvars händer vi tryggt kunna lägga vår stats öden.
— En man som vi älska.
Och sannerligen har väl knappast någon man i högre grad känt massans kärlek och sympati strömma sig till mötes än Gustave Ador, då han i dag efter valet i Bern återvände till Genève.
En konungs intåg i sin stad kunde ej ha firats högtidligare.
Timmar i förväg stodo skaror af människor tåligt väntande vid alla de gator, där festtåget skulle draga fram.
Och när ändtligen musiken ljöd och förridarna började skymta bröt v,.
Gustave Ador.
jublet lös, och det mattades ej ett ögonblick så länge M. Adors högresta gestalt syntes.
— Nej, detta var ej en konung, som nådigt hälsande drog fram genom folkmassan.
Det var snarare en af bibelns hvitskäggiga patriarker, en af dem som genom sin långa lefnad och sin stora vishet gjort sig älskad och ärad af sitt folk och till hvilken dess hopp står i farans stund 1.
Det finns intet af pose, intet af effektsökeri i hans lugna, nobla uppträdande.
En sm ula böjd af sina 71 år men ännu kraftfull och ståtlig skrider han värdigt framåt, allt emellanåt böjande sig ned för att hopsamla de blommor, som från alla håll kastas i hans väg.
Han har redan famnen full, men han söker ändå uppfånga dem alla.
Det är som han ej nändes trampa på ett enda af de hyllningsbevis, som kastas för hans fötter.
Och plötsligt påminner jag mig några ord i en tid- ningsartikel häromdagen: " M. Gustave Ador har aldrig lämnat ut hårda tankar att göra någon bedröfvad ".
Så ser han alltså ut, mannen med det varma hjärtat och den kraftiga viljan.
Är det underligt att folkets kärlek strömmar den till mötes, som t. o. m. ö mmar för markens blomster och som samtidigt besitter så mycken styrka, in­ telligens och vältalighet — allt som fordras för att hålla politikens tömmar i stadig hand.
Folkets kärlek!
] a, den har väl knappast nå­ gonsin kunnat fa sig vackrare uttryck än i denna procession, där alla samhällsklasser, alla partier och så godt som alla yrken äro representerade.
Här komma först stadens fullmäktige, så präster, läkare, politiska sällskap, studenter.
Därpå ett helt kvinnotåg med hvita Röda Korsdukar i hän­ derna.
Det är alla medarbeterskorna i A g e n c e internat ion ale des prisonniers de gu­ erre, M.
A dors stora verk, som han själf grun­ dat och hvars ledare han varit i nära 3 år.
Ef­ ter dem komma Röda Korsets sjuksköterskor, skolbarn samt olika föreningar.
Brefbärarnas tåg får sig en extra applåd, likaså brandman­ skapet och poliserna.
Nära en halfiimma dröjer det innan alla passerat revy.
Det är en sann­ skyldig l:sfa majdemonstration, endast med den skillnaden att det för en gångs skull ej demon- streras mot öfverheten utan för den.
Hvilken härlig känsla måtte det ej vara för en man att känna en sådan samling kring sig!
Och hur långt bör ej den kunna nå, som så helt följes af sympati och förstående!
Det sägs, att Gu­ stave Ador tvekat att vid sina år påtaga sig den oerhörda arbetsbörda och alla de uppoff­ ringar (t. e x. den att lämna sin stad och en stor del af året bosätta sig i Bern) som en minister- syssla kräfver i dessa tider.
Säkert komma o ckså ansvar pch bekymmer att trycka honom under denna hans nya post.
Måtte minnet af denna dag, då ett helt folks kärlek och tacksamhet strömma honom till mötes, kunna uppväga alla kommande svårigheter!
VIVA BAUER-OSTERMANN.
I ett nu stod det så klart för henne alltsam­ så där dum och själfsäker under hela resan, då Regina stannade midt i kryptan och såg sig om åt alla sidor, medan hon drog djupt efter andan, mans.
Det var hon som burit sig illa åt, det var hon visste att han inte kunde nå henne.
Och kinderna fick färg och ögonen lyste.
Detta var hon som sårat hans manlighet — genom att vara sedan, ja, sedan hade hon varit för stolt att det underbaraste, af tvinga sig till det han inte själfvilligt gaf.
människa skapadf, hon Midt framför jätten sett.
Finn möttes de — Långsamt likt en båda med ett samti­ sömngångerska gled digt förlåt på läppar­ hon fram från ped ' are na, som drunknade i till pelare, från hvalf en andlös kyss.
till hvalf, medan det — Du anar inte hur stod som en sky af jag väntat, hur jag ljus kring hennes längtat, mumlade han.
späda hvita varelse.
Medan hon smög sig Som en legendens intill honom — lik­ helgongestalt tedde som för att söka sig Regina för Bertil &lt;!!! !£!!
o skydd.
i den stunden.
Hon När de kommo upp hans älskade, hans igen ur kryptan, var jungfrubrud.
Han såg det inte blott det ytt­ endast henne och re ljuset som strålade hans hjärta slog så xag v * om dem, utan ett inre tunga hamrande slag, sken af djup och att han nästan vän­ stilla lycka.
tade att de skulle ge Dock, hvad än Re­ eko under hvalfven.
gina sedan fick lära Då såg Regina där nere i den gamla bort mot honom, hen­ lärdomsstaden, så inte nes strålande blick var det den kultur­ mötte hans^eil skälf- historia som hon hade vande leende bröt tänkt sig.
fram kring hennes Men så var det ju känsliga mun, och också högsommar med hastiga s teg gick och — ferier.
Folkmassornas hyllning för Gustave Ador utanför Musée Rath i Genève.
hon fram till honom.
- 4Ô3 - » f
" NU ÄR DET SOM­ MAR ..
Det är en frisk och härlig högsom­ mardag.
Luften är klar och ren, solen strålar, och på den högblå himlen ila några lätta, hvita strö- moln.
.
.
Ute på Mälaren kommer en ångare för god fart.
Det är ännu tidigt på morgonen, så endast några få passagerar© befinna sig uppe på däck; bland dem en liten blåögd tös, som sitter alldeles ensam på en af sofforna.
Det är en liten Stockholmstös, som är 10 år och heter Gre ' a.
Hon är ute för första gången på egen hand,, och det Jcänns förtjusande, fast nog var det lite kusligt när » mor » för sista gången liviskat till henne att vara en rik­ tigt snäll flicka och se ' n lämnat henne ensam på den stora båten.
/ — Greta är på väg ut till landet till några vänliga människor, isom vilja ge en liten blek och fattig Stock­ holms tös en ljus och solig sommar.
JSTu närmar sig ångbåten en liten brygga, och Greta är nära målet för sin resa.
Långt innan man lagt till vid bryggan - står hon färdig att stiga i land.
I ena handen håller hon en liten korgkoffert och i den andra mors fina paraply, som hon fått låna med v. ' llkor att akta den riktigt, riktigt väl.
- — Hjärtat klappar nog lite fortare än vanligt, när hon hård t hållande i sin kära paraply går över land­ gången.
» Tänk om ingen är och möter mig », tänker hon lite ängs­ ligt, men skiner plötsligt upp, när hon får höra en vänlig röst bred­ vid sig: » Här har vi visst vår lilla tös.
Du heter ju Greta, inte sant? » » Ja », svarar Greta hviskande och tittar upp helt blygt.
— Sedan fru Hård och Brita, hennes 11 åriga dot­ ter, hälsat sin gäst välkommen, be- gifver man sig på väg mot land.
Samtalet går lite trögt i början, men Gretas blyghet försvinner så småningom och när man kommer upp till stora landsvägen, där en liten promenadvagn väntar dem, frå­ gar hon helt ifrigt: » Få vi åka med den här söta lilla vagnen? » — » Visst ska vi åka », svarar fru Hård skrattande, » och du får köra ock­ så, om du vill.
.
.
och kan. » Men Greta vågar sig rakt inte på att köra-, så det blir kusken, som smäl­ ler med piskan, o ' ch så börjar hästar­ na springa.
.
.
Efter en förtjusande åktur, un­ der hvilken Greta knappt vågat dra andan, är man framme.
Greta blir sittande i vagnen och bara ser sig omkring, ända tills herr Hård tar hennes lilla hand i sin och säger: » Välkommen till Sjöberga, Greta!
— Du är väl hungrig efter resan, kan jag tro.
Så vi få nog se efter hvad du har att bjuda på Kalle, » tillägger han i det han Vän­ der sig till en pojke på tretton år, som stått och tittat på Greta » under lugg ».
— » Kan just undra hvad den där tösen kan duga till? » tän­ ker han för sig själf och kommer så fram till Greta och säger sitt » välkommen » i lite trumpen ton.
Innan man slår- sig ned Vid middags­ bordet, ska Sivarten ha bröd.
Karl ger honom ett par bitar, ' och Greta får också lof att räcka honom en, fast nog har hon hjärtat i hals­ gropen, när.
hon sträcker fram han­ den.
Karl ser gillande på, och han tänker i sitt stilla sinne, att » Stock­ holmsjäntan » kanske inte blir så » oäfven ».
Vid middagsbordet, som är dukadt p£ verandan får Greta sin plats mellan fru Hård och Brita, som sakta hviskar till henne: » Tycker du om köttbullar? » — Det är så länge sén jag fick några », hviskar Greta tillbaka, » men nog är det godt alltid. » — » Vi få äppelkaka till efterrätt », anförtror Brita vi­ dare sin lilla vän, som känner hur det vattnas i munnen vid tanken allt det goda hon * skall få.
När middagen är af slutad, och Greta känner sig så mätt som al­ drig förr, tar Brita henne Vid han­ den, och så springa de ner i träd­ gården.
Till sin stora förtjusning får Greta hjälpa till med att » mata kaninerna », och hennes ögon stråla då Brita lofvar, att den allra min­ sta; o- ch sötaste ska få vara » all­ deles hennes egen ».
.
.
Sen kommer turen till jordgubbslandet.
Under det att den ena röda jordgubben ef­ ter den andra försvinner innanför småflickornas hvita tänder, berät­ tar Greta om Stockholm för den lifligt intresserade Brita.
.
.
» Skynda er, flickor!
Far säger, att höet är torrt, och vi få följa med - och köra in! » af bryter plötsligt en röst deras prat.
Det är Kalle, som - i vild fart kommer rusande ut i träd­ gården.
— » O, så roligt », jublar Brita och tar fast i Greta och svän­ ger nu med henne så eftertyckligt att bägge fara hufvudstupa bland jordgubbarna.
» Var inte fåniga nu », ropar Kalle artigt nog, » utan raska på i stället! » Hand i hand sprin­ ga de efter Kalle, som redan för­ svunnit ur sikte.
— Andfådda kom­ ma Greta och Brita fram till hö­ vagnen och klättra skyndsamt upp till Kalle, som redan b: ed bent och säker håller i tömmarna.
Se ' n bär det af ut till ängen.
Naturligtvis skall barnen hjälpa till och räfsa, medan vagnen » lassas », och Kalle åtar sig att lära Greta hur hon skall bära sig åt, för att också hon skall » dra sitt strå till stacken ».
När vagnen är full af mjukt, dof­ tande hö, klättra barnen upp i vlag u nen igen, och hästarna trafva inot hemmet.
, — Det är inte få hölas«, som Greta får vara med öm att köra in den dagen.
$; !$£ !$ illllill Vid femtiden står » kaffe » bordet du­ kadt i löfsalen.
Det smakar för­ träffligt att få något till lifs efter all räfsningen, och fru Hård får god af gång med sina bullar.
Efter kaf­ fet tar Kalle flickorna med sig till bäcken för att visa sina » dam­ mar » och det lilla kvarnhjulet.
När Greta och Brita se ' n hade matat hönsen och hjälpt fru Hård att skala rabarber till kvälls värden, är det inte mycket kvar af dagen, Gretas första dag på landet.
IIIIIIIIIS V«.
* / När klockan slagit.
nio, måste bar­ nen krypa till kojs, ty Greta är trött efter resan och » lifvet på lan­ det », men så lycklig, så lycklig.
Och där hon ligger i sin lilla hvita säng, tycker hon, att människorna ändå äro bra » snälla ».
.
.
Men så kommer Jon Blund, och Greta slum­ rar in med de små händerna hop­ knäppta för att drömma om den ljusa, härliga sommaren.
— Det är många sådana små, som för- gäfves få längta ut till sol och gröna hagar!
» S t e n ».
- 4«4 -
(På benet kokas buljong att späda fisken med.)
Af fiskköttet skrapas 150 gr. hvarvid alla " småben noga borttagas.
Fiskköttet blandas med det kalla smöret och drifves ' 4 — 5 ggr.
genom köttkvarn.
Massan stö- tes därefter i stenmortel med trä- stöt, tills den är fin och samman­ hängande.
I ett fat vispas ägget mjölet, grädden och kryddorna; den­ Röd pirn, med guldtryck, til l " Idiin ".
..
Kr 1:50 + porto 40 ö re na blandning inarbetas matskedsvis Röd silar gr ön p ärm till " Iduns Romanbibl. "
„ 0:50+,, 10 „ i färsen, som bör röras omkr. s / 4 tim.
Gäddan fy lies med färsen till 3, U Röd e ller gröt p ärm till " iduns Hjälpreda " „ 0:50 + „ 10 „ hvarefter buken hopsys med blessyr- Saitliga tre p ärmar 2:50 + „ 40 „ söm.
Fisken penslas med det upp­ vispade ägget, beströs med stötta skorpor, lägges i en långpanna, NYA smord med hälften af smöret, och WERMLANDS-TIDNINGEN resten af smöret lägges i flockar Etabl.
1850 Karlstad Etabl.
1850 ofvanpå gäddan.
Den - stekes i god Rikstelefon namnanrop Länstidningen ugnsvärme omkr. V2 tim., spädes med Värmlands anda dagliga tidning.
fiskbuljongen och öfveröses ofta; läg­ ges upp på varmt fat, tråden bortta­ ges och fisken garneras med per­ silja kräftstjärtar eller frästa cham­ pinjoner och serveras med hummer- eller champinjonsås.
PARMAR till IDUN kunna e rhållas hos hrr bokhandlare eller direkt f rän IDUNS EXPEDITION, not li kvid i postanvisning, till töljande priser: ETT DAGLIGT BRUK AF ÄKTA ASEPTINTVÅL OCH Kornflingor kommenderas i re- M hvarje g BORLANOLINTVÅL cocosoljetvâlar i stänger, tillverkas fortfarande och - äro af god kvalitet.
- hushåll.
^Illllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll^ KÖKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND Inneh.
af Elisabeth östmans Hus­ moderskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR YEiCKAN 22 — 28 JULI 1917.
SÖNDAG.
F r u k o s t^ Smörgås­ bord; kalfkotletter med stekt pota­ tis; m jölk; k affe e ller t e. Mid­ dag: Yårsoppa; färserad gädda med hummersås; jordgubbar med vis­ pad ffrädd® och ambros iatårta.
MÅNDAG.
Frukost: omörgås- bord; välling; ägg; kaffe eller te.
Middag: Kokt rimsaltad ox­ bringa med rotmos; saftsoppa med rågskorpor.
TISDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; falsk matjessill med färsk po­ t a t i s; m j ö l k; ka f f e e l l e r t e.
M i d ­ dag: Bräckt skinka med stufvade sockerärter; smultron med mjölk.
ONSDAG.
ï r u k o s t: Smörgås­ bord; bräckt oxbringa med potatis­ mos (rester från måndag); mjölk; kaffe eller te.
Middag: Stekt rödspotta med potatismos; riskroket- ter med sylt.
~n TORSDAG.
Frukost: Smörgås- gåsbord; äggstanning i form med fisk (rester från onsdag); mjölk; kaffe eller te.
Middag: Vege­ tarisk spenatsoppa; fläsk pannkaka.
FREDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; filbunke; rotsalad med skarp­ s å s; ka f f e e l l e r t e.
M i d d a g (v e ­ getarisk): Korngryns bullar med po­ tatis; rödbetor och sås; majsenakräm med kompott eller bär.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ bord: strömmingslåda med potatis; kaffe eller te.
Middag: Kalf- färsbullar med spenat; surmjölk med stött spisbröd.
RECEPT: F ä r s e r a d g ä d d a (f. 6 pers.) 1 gädda på 1 1 f 2 kg., 2 tsk.
salt (10 gr.).
T i l l f ä r s e n: 15 0 g r.
s k r a p a d t fiiskkött,, 70 ' g r. smiör 1 jäjgg^, 1 msk!, mjöl (10 gr.), 1 1 / " 2 del.
grädde, 1 tsk.
salt (5 gr.), Vs tsk.
socker, litet hvitpeppar.
Till panering och stek- ni n g: V2 ägg,, 2 msk stötta skor­ por, 3 msk.
smör (60 gr.), 3 del.
fiskbuljong.
Beredning: Gäddan rensas hälst dagen innan den skall an­ vändas.
Den fjällas, urtages, sköl- jes mycket väl, torkas med en fisk­ handduk, gnides in- och utvändigt med saltet och får hänga på svalt ställe till följande dag.
Då utskäres ryggbenet med en hvass knif, men hufvud och stjärt få sitta kvar.
Brudutstyrslar såväl enkla som finare, samt Darn­ ach Barnunderkläder ständigt på lager i Helsingborgs Linneutstyrselaffir, M almö Bikstel.
4812. r Jfe Babylådan A Vegetarisk spenatsoppa (f. 6 pers.).
1 Vi lit.
rotbuljong = 1 palsternacka, 1 — 2 morötter, 1 skifva kålrot, 1 bit selleri, 2 pur­ jolökar, V2 lit- jordärtskockor, 1 / 2 lit.
potatis, 6 — 8 stenmurklor, 2,2 lit.
vatten, 4. gr. salt.
— 2 ihg.
spe­ nat, 50 gr. smör, 40 gr. mjöl, 2 del.
grädde ', 1 äggula, V2 tsk.
salt, V2 tsk.
socker, litet hvitpeppar.
B e r e d n i n g: Rotsäkerna ansas på vanligt sätt, sköljas, torkas och skäras i bitar.
Murklorna sköljas och förvällas 3 — 4 min.
Rötterna och svampen påsättas i det kalla vattnet tillika med salt och buljon-; gen får därefter koka med tätt lock » omkr. 3 tim. då den uppsilas och användes till enklare vegetariska soppor i allmänhet.
— Spenaten rensas, sköljes, får af- rinna väl och om bladen äro stora, skäras de sönder.
Hälften af smö­ ret smältes och däri fräses spenaten väl.
Resten af smöret fräses med mjölet 2 min., hvarefter rotbuljon­ gen tillsättes litet i sänder jämte 1 del.
af grädden och den frästa spenaten och soppan får koka omkr, 10 min.
Den af s makas med kryd­ dorna.
Äggulan och grädden vis­ pas upp i soppskålen och soppan ihälles under vispning.
I finare fall kan färsk eller kon­ serverad sparris serveras i soppan, då spadet tillsättes samtidigt med rotbuljongen.
g J.
U ELEKTRISKA AKTIEBOLAGET I 5 4Ö5 - 11 h La är dei kraftigast aplilgifvande s och mest stärkande of allo mo- = Créme och Teint-extrakt skyd­ derna organiska järnpreparat, e dar och förskönar huden som Synnerligen lättsmält fördra- = ges det of den ömtåligaste s intet annat.
mage.
Vid blodbrist och svag- = het af största verkan.
Dess an- = Fås öfver hela Skandinavien.
genäma smak gör att det med = Efterfrågan större än någonsin.
lätthet tages nf såväl barn som s vuxna.
s Tillverkas è Nyhet!
APOTEKET VASENS DRÖS- | HANDELS LABORATORIUM, = STOCKHOLM.
| Orlglnaiflaskor om 600 | gram, Prie Kronor 2.25 " La M ascotte " Nagelvatten.
BILLIGT!
- F innas i illa apotsk - BILLIGT!
| Det HlllllllllllllllllllllllllllllllllMlllltillUlllllllllIIIIIIHIIIIIIil llllllllfH bör ej vara damerna obekant att man med G o o d a- Jästmjöl når det bästa resultatet vid små- bak.
Säljes i burkar à 15, 25 och 50 öre.
Handelsaktiebolaget Sten Sj ögren &amp; Co A m b r o s i a t å r t a (f.
1 2 p e r s.)
.
3 ägg, 185 gr. socker, 175 gr. smält smör, 115 gr. hvetemjöl.
T i l l f o r m e n: V2 msk.
smör (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
G l a c e r i n g o c h g a rn e r i n g: 125 gr. ^lorsocker, 1 — 2 msk.
franskt vin eller vatten, 2 syltade apelsin­ skal.
B e r e d n i n g: Äggen och sockret röras 30 min., därefter tillsättas smö­ ret och mjölet.
Smeten hälles i en väl smord och brödbeströdd stek­ panna och tårtan gräddas i svag ugnsvärme omkr. 35 min.
Den upp- stjälpes, får kallna, glaseras där­ efter och garneras med fint skurna syltade apelsinskal.
J|s®®jftinneh.
fullständig utstyrsel H^^för späda barn, välsydt och af bästa kvaliié, pris Korngryns bullar (f. 6 10 och 15 kr.
pr låda be« Bl roende på montering.
Sän- pers.).
1 V2 del.
krossgryn (omkr. des moi efterkraf.
gfflSBBÉgP 120 gr.), 3 del.
vatten, V2 lit.
• M.
S. PHARMACIA, STOCKHOLM • A.
C. Cronqulst å S op, mjölk, 3 / 4 del.
risgryn (omkr. 75 1 À.VEÏTER&amp;tRO.
| l Rikslel.
ö 15.
MALMÖ V gr-X 1 li lit.
vatten, 1 tsk.
smör, 1 V2 — 2 d el.
stötta skorpor, 1 — 2 agg, " • • • • • • O • • • • • • O o ÜO o • • • • • O • • • • • • • l marmite, japansk soja, hvitpeppar.
VOLTA ELEKTRISKA VÄRMEAPPARATER [saltj socker.
T i l l s t e k n i n g: L V * del, stötta skorpor, 40- - 50 gr. smör, 2 del.
växtbuljong.
• a angenäm B e r e d n i n g; Korngrynen s köljas oçli 3 del.
vatten påhälles hvarefter de få stå öfver natten.
De påsättas därefter i den kokande mjölken och få kallna.
Risgrynen sköljas och påsättas i V.i lit.
kokande vatten jämte salt och 15 gr. smör och få B ULVSUNOA PR STOCKHOLM - § koka till en fast gröt som blandas med korngrynsgröten.
Löken skalas, Q Besök vår utställning Birger Jarlsgatan 21. hackas fint och bry nes väl i smö­ D Ö D Ö D Ö O O D Ö D D D D D D Ö D D D D Ö O D D O D D O D D C ret, hvarefter de stötta skorporna • •«Vid jfllroän svJagbit, • l f ?&gt;«rVwJit * l. överansträng I K nîng ©«b sömnlöshet,ev® ' ' 1 § [_ FERROL GAHN ••••••••••••••••••• Svalöfs HJIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIH / Ani S0C Elegant kemiskt tvättad o. präs- sad blir Eder kostym, klänning, kappa eller överrock, om densam­ ma insändes till Orgryfe Kemiska Tuäff " 8 Färgeri-R.-B.
Göteborg.
Röd näsa botas med kosmetiskt preparat ge­ nom enkel kur i hemmet.
Hudrod- naden neutraliseras genast, efter en tid blir resultatet definitivt.
Er- hålles på hvarje apotek.
Recept jämte bruksanvisning sändes diskret mot pöstförskjott à 5 kr.
efter an­ mälan till » Märklig nyhet », Örebro poste restante.
Uäggolin Massmord på Spara bränsle kan man, om man i sina bostäder begagnar våra patenterade Excella Värmeledningsapparater System Linders Med detta system kunna både små och stora våningar uppvärmas be­ kvämt och billigt från köksspisen samt rikligt med varmt vatten för bad- och hushållsändamål erhållas.
Katalog sändes kostnadsfritt.
Nya Aktiebolaget Svenska V elociped- &amp; M otorverken Värmetekniska afdelningen Engelholm.
Härarbeten, ej fabriks- utan hemarbete, ilätor af äkta mjukt naturhår, alla färger, fylliga, 50 cm.
längd 4:90, 60 cm.
7:50, 70 cm.
9:50.
L ä n k a r 3 — 1 k ronor.
I öfrigt utföres s allt hårarbete, önskas arbetet af efeet hår kan så­ dant insändas.
Förstklassigt lar bete garanteras.
Om ej till belåtenhet får varan retur ne ras.
Sändes utan angifvande af innehållet mot post­ förskott.
Fru Elvira Ossborn, Vallingatan 35, II — S tockholm.
VÄGGLÖSS loppor och löss m. m.
» Enda fullt tillförlitliga medel mot all slags ohyra.
Absolut oöfver- träffadt. » Så säga tusentals belåtna köpare.
Pröfva själf I Pris pr flaska 1:25, 2 fl.
franco.
Återförsäljare stor förtjänst.
Tillskrif Kem.
Tekn. Fabriken BESSE, Virserum.
En svensk symaskin till hvarje svenskt hem.
Med solid konstruktion förenar Husqvarna symaskin teknisk fulländning i utförandet.
Den betalar sigI Missprydandß Hårväxt utrotas med Trianonpasta utan efterlämnande af ihärken eller rodnad i huden.
Absolut ofar­ ligt, luktfr.
medel — icke pulf- ver.
Bättre än elektrolytisk beh.
Anv.
dagl.
m. osviklig framgång i min praktik för skönhetsvård vid behandling såväl i ansiktet som å kroppen.
Pris 5 kr.
Till landsorten mot postförskott utan ang. af inneh.
Råd gifves och förfrågningar besvaras omg.
kost­ nadsfritt.
Maria Enquist, Insti­ tut för skönhetsvård o. Plastiska operationer, 6 — 8 Biblioteksgat.
Sthlm.
R.
T.
160 68.
A.
T.
V 226 62.
Majorskan Edtnanns utsökta Crème Idéale är iaf kännare ansedd som mest för­ skönande och mest elegant.
Bleker fräknar och lefverfläckar, gör hyn ungdomligt vacker.
Pris 3 kr.
^uôqtJctrtia ^ymaôkùi Tvättning, mangling och stryk­ ning af privatkläder utföres på ett i allo förstklassigt sätt, i Mälarbadets Bad-, Tvätt- &amp; Strykinrättning.
Mälarbadets priser à bad och tvätt alltid de lägsta.
rvättinr.
: Allm.
9344 Riks 3 815 Badet: Allm.
93; 43 Riks 3 814 BENNO BECKEMÀNS FOTOGRAFISKA MAGASIN 15 DR0TTH1HGGATAI1 15 STOCKHOLM.
FRAMKALLAR- KOPIERAR - FÖRSTORAR
TJXcammas (ÇfràlS, OTTI n .CLTL g / ccs med (SnSOIaTVMa.
» Och nu kan du ej härda ut hos oss längre? » Broder Sebastians röst var svag och sorgsen.
Den tilltalade tycktes ej höra frå­ gan.
Han såg stelt framför sig och fortsatte: » Du bad mig en gång ha tålamod.
Jag skulle slutligen vinna frid.
Nå­ väl, broder Sebastian, jag var nära däran.
Förundras du ej däröfver nu?
Jag, som med min närvaro skändar klostret!
Jag, som vistas här under en annans, en helig mans namn!
Men så var det dock.
Yar det prästens blick, min väns blick, som kom mig att känna af s mak för — vår tids lefnadssätt?
Eller var det måhända det skamlösa leende, som samtidigt skönjdes hos konun­ gens älskade?
Jag vet ej.
Men i klostrets lugn, i ditt sällskap och i det trägna kroppsarbetet fann jag ändtligen en viss tillfredsställelse.
Jag beslöt att stanna - här.
Kanske skulle jag äfven vinna glömska. » Broder Sebastian lösgjorde sina " BRODERNS SKULD. "
händer ur den talandes hårda grepp, knäppte dem samman och frågade Af L e n i e Hall.
än en gång: Forts, och slut fr. B-n:r.
» Och nu kan du ej mer dröja här? » Han gjorde.
sig lös från kvinnan, » En natt kom en kvinna hit till reste sig och tog mekaniskt upp det klostret — hon l H varför kom hon?
papper, som prästen tappat.
Hon sade, att det var af längtan Ännu leende frågade hon: och kärlek.
Hon lyfte sina armar » Hvilket budskap bringar väl vår mot mig som förr mot Galienus, vän? » tårar glänste i hennes ögon och Stum räckte de Val pré henne bref- hon besvor mig följa på den resa vet.
hon företog till södern.
Konungen Men knappt hade hon kastat en var fjärran, pater Galienus glömd, blick därpå, förrän lönndörren åter kärleken vinkade.
öppnades och prästen störtade in ' Hvar är Galienus? '
sporde jag, » Sonungen, madame, konungen kom­ för första gången gripen af obe­ mer! » hviskade han ångest full t. stämd.
oro.
Det gällde hennes älskades lif, ja, Hon skrattade sitt ljufva, låga måhända hennes eget.
Hon kastade skratt.
en slöja öfver sin barm, tryckte ' Var lugn, älskade!
Du är nu brefvet, gripen af en ingif velse, i de pater Galienus.
Han själf ' är död, Valprés hand och sköt honom ut mördad i all hemlighet. '
: genom en motsatt dörr.
Jag stod stum, stel af fasa.
För ' Skynda!
Lämna Paris! '
hviskade att lugna mig berättade hon ifrigt.
hon hastigt.
' Man har förrådt oss. '
Jag hörde om konungens misstro, Och hon stängde dörren och stod så ehuru han ej fann mig hos den midt i rummet bredvid prästen, då älskade, om den sluga kvinnans för­ konungen i samma ögon-blick ikom sök att kasta skuld på Galienus in genom löndörren. » — hvilket också lyckades, om kon­ GaliénUs gjorde äter ett uppehåll.
ungens fruktansvärda vrede och hans » Och du? » frågade den gamle efter slutliga fråga: ' Kan du inför Gud en stund.
och helgonen svära, att du är ren » Jag — jag fann att min kammar­ och utan all skuld? '
Då hade Galie­ tjänare förrådt mig och för mig gafs nus böjt sitt hufvud och tegat.
intet .annat än att fly.
Brefvet i Förstår du, broder, hvad som re­ min hand hjälpte mig.
Du vet det dan hände?
Hur han ej ville för­ — • såsom fader Galienus kom jag råda sin vän och — kvinnan och hit, jag blef lekmannen. » hur han ej kunde rädda sitt lif?
tillsättas och alltsammans brynes väl.
När lökmassan afsvalnat blan­ das den i gröten tillika med ägget, marmit, soja och kryddor.
Af mas­ san stekes ett litet prof för att ut­ röna om den är lagom fast och till­ räckligt kryddad.
Är färsen för lös tillsättes litet mera stötta skorpor i motsatt fall litet mjölk.
Massan formas med två träskedar till små bullar, hvilka rullas i stötta skor­ por och stekas vackert bruna i smö­ ret.
Serveras med potatis och röd­ betor eller grönsaker samt sås.
" @ rt arcrcorcs är ert fuscnftöf6a8 försäljare — fnsertfallf oiRfigf är 6ef 6ärför aff 6ert säger froaô 6ert £rör säga, fto ar Rettmer eller mirtSre. "
gnfo r6ra Rosfna8sför«Iag fr&amp;rt ^ôutx.
Allt detta berättade hon och log mot mig.
Men jag var nu fri från hennes makt.
_ Borta var min kärlek, borta min längtan efter världen.
Men borta ock min frid.
Brottslig var min vistelse här, nu först kände jag det till fullo.
Jag ville bekänna mitt bedrägeri och gå bort häri­ från.
Men fader — min.
fader!
iJag kan ej.
Här har jag funnit, hvad jag förgäfves sökt under forskning och grubbel och till sist upphört att söka — Gud.
Yet du, hvad min högsta glädje nu är?
Att van­ dra i solljuset i trädgården och se blommorna och lyssna till fåg­ larna, att i nattens stillhet i min cell förnimma den Högste!
Att för­ nimma utan att veta, utan att för­ stå?
Tala, fader!
Förlåt mig, du, som känner Gud och människorna och människornas tomma läror! » Han grep ånyo den gamles dar­ rande händer och tryckte dem mot sin panna.
» Men är det din plikt att säga abboten allt, så gör det!
Kanske finns icke Gud.
Kanske är min hjärna förvirrad och hvad jag kän­ ner en dåres dröm.
Kanske är dö­ den slutet.
Men, fader — fader — » Hans röst svek.
Broder Sebas­ tian såg genom det trånga fönstret ut mot morgonen, som grydde i fjärran.
Ja, hans plikt var att jaga den förmätne bort.
Teg han, blef ock han delaktig i brottet.
Här band ej biktens insegel hans tunga.
En svår synd var begången.
Ej skulle den väl fläcka hans sista ögon­ blick?
» Gå, min son, » sade han mödo­ samt.
» Och kalla abboten. » Marcel kysste hans händer, reste sig tyst och gick.
Kort därefter ledsagade han abboten till Seba­ stians cell.
Abboten gick ensam dit in och Marcel stod kvar vid ett fönster i den kalla stenkorrido- ren_ o ch såg morgonen alltmer gry.
Timmar gingo.
I solnedgången trädde abboten ut.
» Den gode broder Sebastian har lämnat detta lif.
Han var en helig man och dog i fröjd, sedan jag mottagit hans sista bikt.
Gå, bro­ der Galienus, och bed vid hans läger! » Och broder Galienus förstod, att Gud var och att förlåtelse gafs.
Den man han förtrott Sig till hade, * så­ som han loivat, tagit hans skuld med sig till Gud.
SKULDEN TILL ANDERS I LUND.
Af Yngve Hultén.
Liggsoffan knarrar när Johannes vänder sig åt fönstret och drager upp gardinen.
Klockan är blott sju på morgonen och det är ännu skumt ute, men man kan dock se att det - snöar.
Hvitt och mjukt faller det på fönsterkarmen och mellan de få aplarne i den lilla trädgården utanför.
Och på rutan tecknar sig vackra isblom­ mor.
Det är alltså god vinter, och blir nog före till jul.
Johannes ligger och ser på rutan och yrvädret en stund innan han kommer sig för att gå upp.
Det är förunderligt hvad rent och hvitt och mjukt det faller därute och bildar riktigt stora högar, och ändå är det bara små, små korn, ömtåliga till på köpet så att de inte tåla vid beröring utan att bli till intet.
Och så rent och hvitt, mycket renare och hvitare än det hvitaste linne.
Dörren öppnas och Lena kommer in.
Lena är Johannes dotter.
Hon är stor och grof och ful.
— På bara, smutsiga fötter klifver hon bort till kakelugnen med ett fång ved på ar­ men, h vilken börda med en duns pla­ ceras på golfvet, hvarpå hon tänder i spiseln.
Gubben har legat vänd åt fönstret så att hon inte sett om han var vaken.
Nu vänder han på sig mot kakelugnen.
— Morn '.
— ömsesidig hälsning.
— Soffan knakar till.
— Lena har tändt i spiseln och går mot dörren.
— Anders på Lund vill tala vid pappa.
— Så lât ' en komma in.
Ja inte hade Johannes något otaldt med Anders nu, inte, det skulle inte Anders tro.
Den gamla räkningen skulle han inte försöka komma med.
Det skulle inte fan skänka Anders pengarna.
När de inte kunde tagas ut på laglig väg så ...
Visst hade han lofvat Anders att han skulle få ut sin fordran, — det var i en svag stund, när han 6ist legat sjuk.
Han hade varit illa dålig, riktigt illa dålig, — han hade nästan tänkt, att han skulle gå bort, — r det hade kommit så många underliga idéer på honom och han hade alldeles känt som om någon tvingat ellerj hotat honom att lofva Anders göra upp den gamla, preskriberade skulden.
— Ja, det var då det.
Men nu var han frisk igen — och tänkte annorlunda.
Och aldrig skulle Anders få ut den for­ dringen, det var då lika säkert som att han, Johannes i Hagane, var den säkraste karl i bygden att pro­ cessa.
— Nej, han, Johannes, hade processat både med stadsfiskalen t&gt;ch länsmannen, och ännu hade ingen - 486 - QUMBÄRLIG 00000«0 * 000000 0000o \ I ALLA H EM!
IDUNS KOKBOK TILL SALU I ALLA BOKLÅDOR!
J OooooaoooaoAOO«o 0 * 000000000000 oonnoo«o » A n » oooooooooocooooooooooaooo * &gt;••f&gt;o ' -, vunnit på honom.
Och den mesen Anders i Lund behöfde han då hel­ ler inte Vara rädd för.
Han skulle visst aldrig ens försöka.
Nej, - honom skulle han då inte ens behöfva tänka på.
Och han slår till ett hård t flat­ skratt, just då Anders synes i dörr­ öppningen ..
När en bakstugusittare kommer till en storbonde bör han vara ödmjuk, ty, om inte annat så kan den för- mögne ju vara god att hafva om det skulle behöfvas hjälp, — och om han också inte nu tänker just på detta, där han, Anders i Lund, stiger på in till rike Johan­ nes, så skrapar han i alla fall med foten och bockar sig så godt han kan för mannen borta i liggsof­ fan.
— Jaha, — hvad vill du, Anders?
— E tt par listiga, gula ögon stanna för ett ögonblick under sina hastiga, ormlika ögonkast på gubben, som stannat innanför dörren.
En kort paus uppstår.
— Ute hvirf- ler snön tätare, och den har redan hunnit bilda en ansenlig drifva kring ' brunnskaret.
Anders harklar sig och tar ett halft steg framom dörren.
Det kom­ mer stillsamt och trögt, att Johan­ nes väl minnes hvad de tälts vid (då de sist råkades, — att Anders skulle få pengarna, — och de behöfdes nu så väl, för _ det var så svåra ti­ der, — och just i dag på morgonen skulle han använda dem.
Johannes reste sig upp på arm­ bågen ur bädden.
— Jag vet inte hvad det är för pengar du talar om, säger han.
— Jo, det är det vederlaget jag skulle skulle få, ' mins väl Johannes?
— Neej, om jag mins.
— Jaså.
Anders röst sjunker sakt­ modigt.
— Mins inte Johannes, att Johannes sade sist.
då vi taltes vid, och Johannes låg sjuk, att jag skulle ha hvart eviga öre.
— Neej, det mins jag inte, och sade jag det, då talte jag i yr­ sel.
Och jag är förresten frisk nu, tillägger Johannes lågmäldt med ett grin.
_ Anders står och ser ut genom fönstret.
Tänk hur Väl han behöfde pengarna just nu, men nu hade ju Johannes åtrat sig.
Och tänk, det skulle bli jul, och han som så väl behöfde pengarna till julen.
— Han tänker på att det allt skulle bli ljust och varmt för honom och hust­ run om han finge ut sin gamla fordran, som var öfver tretton år, • för då skulle han kunna köpa hem både ljus och ved, så de sluppe elda den dåliga torfven och riset, — och handlanden därborta i Berg var inte så hård, inte så dyr mot honom heller, utan det skulle allt räcka till både kaffe och socker och gryn och mjöl — bara Johannes nu ville minna sig på hur han, när han låg så svårt sjuk, kallat till sig Anders och lofvat uppgörelse.
— Johannes mins väl ändå, att han skickat drängen efter mig då sist, återtar Anders.
Johan sa, att Johannes själf " bedt honom gå till mig.
— Gjorde jag det, så gjorde jag det väl i yrsel, säger Johannes.
Inom sig tänker han att det är väl, att en tjänare nog inte kan få vittna i detta målet.
Anders tummar sin gamla mössa.
— Jaså.
Johannes vill inte betala mig då, frågar han stilla och sakt­ modigt.
— Jag vet mig ingen skuld ha till dig.
Anders ser bort på den 1 ' ggande.
— De kantiga dragen och de hvassa ögonen i liggsoffan borta vid fönst­ ret framträda än skarpare i den hvita vinterdagen.
— Väggen bakom den liggande är behängd med då­ liga oljetryckstaflor, och den kung­ liga familjen ståtar i bjärta fär­ ger mellan väggskåpet och dörren till köket.
— En gammal dalklocka mäter tiden med sakta knäppningar, ledande den fria människotanken från tid och rum mot den evighet, som skall möta jorde vandraren då den sista tonen från det flyktande jordeli ' fvet når örats bristande hör- selsträng.
— Ja, adjö då.
— Det är Anders som bryter tystnaden, och gammal och kutig vandrar han af ut och hem i yrvädret.
BREFLÄDA EXP.
BREFLÄDA.
» 20 år », Stillingsön.
Annonsen kos­ tar 3 kr., som torde insändas ï postanvisning-.
SJU dagar i veckan läses en annons i IDUN TIDNINGAR AF ALLA FÅRGER SVENSKA DAGBLADET, DAGENS NYHETER, STOCKHOLMS DA GBL AD, ARBETET, M.
FL., M.
FL.
ha alla fastslagit, att det är en märklig bok, som ut­ kommit i och med DEN KINESISKA MUREN af ANNA LENAHI FRIDA ELGSTRSM STÉENHOFF ELIN WAGNER Rikt illustrerad.
Pris 4: 25 kronor.
/ tidningen U PSA LA skrifver /.
C:sn G AHN ER efter att ha resumerat bokens innehåll och s lutligen ha dröjt vid afslöjandena om Fordkonferensen och det slag, som intrigerna inom denna blef fö r den modiga ROSI KA SCHWIMMER hvars verksamhet fram till tidpunkten för denna konferens boken af handlar: Boken är intressant, och intresset växer i samma mån man nal­ kas historiens tragiska upplösning.
D.
R. skriver i Arbetet: » Den kinesiska muren hör utan tvifvel till de böcker, som komma att gå åt i flera upplagor.
Och den som väl­ jer denn a bok till sommariektyr k ommer säkerligen icke att ångra sig » DAHLBERGS FÖRLAGS A.-B.
- STOCKHOLM
Kvinnlig arbetskraft MOT fritt vivre och fria resor ön­ skas genast bildad flicka, helst kun­ nig i maskiiiskjifning, att ' biträda inom såväl hemmens som andra med skrifgöromål 3 à 4 tim. dagl.
kvinnliga arbetsområden kan Ni å kommunalkontor i Bergslagen un­ der 3 à 4 veckors tid.
LITLIG enkel flicka, kunnig i Svar med rekommendationer afvak- mavård erhåller plats som husmors tas omg.
under adr.
Rifcs.
106; jKas- erhålla genom att sätta in en Svar sör Oscar Appell, Kopparberg.
lp omkring den 1 .sept.
annons i IDUN, specialorga­ d referenser, foto och löneanspråk net för kvinnliga platsannonser » Familjemedlem », Box 21, A r b r å.
Bildad, fin och pr äktig flicka af alla slag.
CJDENT, helst kvinnlig, erhåller med godt humör får plats i läkare­ vplats genast med bekväm tjänst- familj (2 à 3 personer) som hjälp En platsannons — 10 mm.
stor •ing å Apoteket Lejonet i Kal- och sällskap den 15 aug.
eller 1 — k ostar endast 2 kr.
50 öre.
För sept.
Jungfru finnes.
Goda referen­ större annonser beräknas ett pris ATS finnes i mindre familj på ser fordras jämte uppgift om ålder af 25 öre pr mm.
därutöfver.
Ldet för enkel, allvarlig, helst löneanspråk och åtföljdt af fotografi.
Ire flicka., kunnig i matlagning.
Svar till Sörmlands banken, adress: a,r omg.
med fotografi, betyg o. Järna.
tepret.
t ill » N.
I. », T y s t b e r g a!
Stora Tuna försam­ r. lings skoldistrikt LL KÖPENHAMN.
För en i alla får plats den 15 aug, som har &gt;eenden, präktig och skötsam flic- äro till ansökan lediga fullständig kompetens, att undervisa som kan förestå hushållet — senast den 15 augusti f ttlagning och alla göromål (n å- en ordinarie skolkökslärarinnebefatt- barn för inträde i läroverk, samt &gt; t k u n n i g i t y s k a s p r å - ning vid Hustagens folkskola och ett kan undervisa i musik.
Troende î t, nödvändigt) blir plats vikariat under höstterminen 1917 för har företräde.
Svar med betyg och i d g o d l ö n o c h f r i r e s a sk olkokslärarinne befattningen vid löneanspråk till A. Karlsson, egen­ D m &lt; k o r t l e d i g i d i r e k t ö r s - Domnarfvets nya folkskola.
Lön domen Bjärby, Edsgatan.
i » m i 1 j, (2 personers hushåll) « Re­ samma som för folkskollärarinna.
sterande torde meddela sig meet Dyrtidstiliägg 180 kronor.
Fri kost a l d e m a r G r ön q v i s t, T u m - ander den tid skolköksundervisningen i.
E i k s t.
7 8. pågår.
För den förra ersättning för PLATSSÖKANDE För den senare LTTRE HUSHALLSKUNNIGA flic- bostad och ved.
&gt;r erhålla goda platser som hus- bostad om ett rum och kök samt Drs hjälp.
Palmqvist C:o Malm- ved in natura.
MEDELÅLDERS DAM önskar Höstterminen börjar $e.n 3 septem- EN ilnadsgatan 17, Stockholm.
husmorsplats i ett mindre hem.
De bästa rekommendationer finnas.
Svar SI BILDAD FLICKA med elemen- Stora Tuna i juli 1917. t-ill » Z », denna tidnings exp.
f. v. b. rskolebildning, villig att helt sköta Skolrådet.
enne flickor på é — 7 år och sam- STADGAD, allvarlig, elementar bildad Adr.
; Stora Tuna.
ligt läsa med den äldre kursen flicka, helst undervisningsvan, önskar Ll andra förberedande klass, ön- till 1 iSiept.
att läsa med 4 inteilig.
: as till hösten af familj, som undej barn 7 — il år.
Undervisning i hanü- ntern vistas å turisthotell i sko- arb., event, musik.
Bet., rek., foto g trakt nära Göteborg.
Svar meo Lärarinna i geologi, biologi och och löneanspråk före 1 aug.
till tografi, betyg, lönepretention tiL cemi erhåller e. o. plats nästa läs- Fru E. Linde, r erklig hjälp », denna tidnings an ir vid kommunala mellanskolan i M a r i a nn el und.
mskontor.
- ljusdal.
Lön enligt lag; för 1917 BILDAD FLICKA, som genomgått iRARiNNA.
I ett st Ila hem på tr därtill ett kommunalt dyrtidstill- ö-klassigt elementarläroverk och hus­ äg beviljat.
Ansökningar, ställda ndet i närheien af Goteborg få modersskola, kunnig i sömnad och jrkligt intresserad, huslig ö; ch barn-, ill skolans styrelse, böra.
f ' öre den intresserad af ett hems skötande, ir flicka plats att undervisa i L a ugusti insändas till skolans rek- önbkar plats i _ liten familj att med oåskolans klasser och musik, önsk- oer.
nusmoderns hjälp sköta hemmet, Styrelsen.
Irdt insikt i Kindergarten, ßvai jüön £5 kr.
i mån.
Svar till » A — d », iOm_ å tta dagar till » „ngemör » med 1^9 Kungälf.
ppgift om lönepretentioner samt ENKEL och ordentlig flicka som &gt;to och rek.
Handelstidningens an genomgått hushållsskola önskar plats mskontor, Göteborg.
i god familj.
» Svar till » 23 år », ID DALARNËS SINNESSLÖ AN- Örebro p. r.
TALT HAGG .. RDEN LI r till h.st- är till ansökan ledig En lärarin- - 2-ARIG bättre flicka önskar plats .rminen Vxka.iat eLer möjligen [.st anställning för tvenne lararin- n e t j ä, n s t.
Lön 650 kr.
med tre till hösten act hjälpa frun med hem­ 3r.
Kompetensvillkor: Lärarinne- ålderstillägg à 150 kr.
efter resp. mets sysslor, är kunnig i enklare matlagning oich handarbeten.
Svar camen, helst vid Slagsta skola.
egynnelse-LÖn 530 kr.
allt fritt utom 5, 10 och 15 års tjänstgöring.
För­ oill » i- amiljemedlem », Hudiksvall p. r.: atten.
Ansökningshandlingar jäm- utom den kontanta lönen ingår i PLATS ÖNSKAS af bättre fLcka, i i friskbetyg torde före 1 ang. in- löneförmånerna fri bostad (möble­ familj under husmoders ledning, el­ indas till styrelsen för Dalarnes rad) jämte värme, lyse, .fritt vivre, ler att på egen hand sköta hushåll, Lnnesslöanstalt, adress Hedemora.
där jungfiu finnes.
Kunnig i mat­ lagning samt i ett hem förekom­ NSAM JUNG FRU.
En äldre stad- fri tvätt och städning.
mande göromål.
Betyg fiån husmo­ Vid löneberäkningen får föregåen­ ad flicka, fullt - kunnig i matlag- ing samt inom ett hem förekom- de ordinarie tjänstgöring tillgodo­ derskola fmnes.
Svar till » 22 år ».
Kalix p. r. lande göromål får genast plats i räknas.
Med befattning följer pen­; ad på Vesikusten hos familj med UNG FLICKA, önskar att mot fritt Kompetensvillkor: Helst vivre komma i prästgård på landet, personers hushåll.
God lön kan sionsrätt.
sräknas om ordentlig person kan utbildning vid seminarium för ut­ för att lära alia i ett hem före­ rhâllas.
Svar till » Ensamjungfru » bildande af lärarinnor för sinnes­ kommande göromål.
Familjemedlem.
nder adr.
S. Gumselii Annonsbyrå Svar till » 18 år ig », Länghem p. r. slöa, men äfven småskolelärarinne­ tockholm f. v. b.
UNG FLICKA fiån godt hem önskar examen event, tillräcklig för erhål­ NKEL, bildad, musikalisk och plats i familj, helst där jungfru arnkär flicka i 3J-års åldern, kun- lande af platsen.
Tillträde den 1 finnes, att vara husmodern behjälp­ ig i alla slags husliga sysslor, lig med alla inom ett hem före­ 5mnad, väfnad samt husdjurs- och nästkommande september.
kommande göromål.
Något kunnig i Ansökningshandlingar torde stäl­ matlagning.
ågot trädgårdsskötsel önskas att Barnkär, musikalisk.
3restå större land them.
iSvar med las till föreståndarinnan för Boda Svar emoises tacksamt till » Familje- Dto.
och ref. till » Husmors plats » medlem 18 år », Id uns exp., f. v. b. nder adr.
S. Gumaslii Annonsbyrå Sinnesslöanstalt, Viskan, före den 1 ANSPRÅKSLÖS, medelålders präst­ augusti.
itockholm ' f. v .b.
dotter, som med ordning och om­ [OS ENSAM PERSON får sy- och tanke kan sköta ett hem, söker ushållskunnig äldre, enkel, vänlig plats, där husmor saknas.
Svar till licka plats i central vacker trakt, » Kompetent », Iduns exp., f. v. b. var till » Prästgården » adr.
G å r d- UNG prästdotter med 8-kl utbildn.
&gt;y .. önskar pl.
i höst i godt hem att OM HUSMODERS VERKLIGA underv.
mindeiår.
barn äfven i mu- IJÄLP OCH SÄLLSKAP ön 3 kas i sik.
Svar till box 14, Väsby.
» Örjan af aug.
elemt.-bild.
flicka BÄTTRE FLICKA önskar förestå lUffinijg i husl.
isys si.
sömn och hand- skolhushåll.
Svar till » Norrländska » - rbeten.
Svar med foto och bet, under adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå.
vid Länslasarettet i Wexiö är till ill » Nytta och trefnad », Lund p. r.
Stockholm, f. v. b.
.
" " VENNE FULLT PÅLITLIGA, IN­ ansökan ledig att tillträdas den 7 MUSIKALISK FÖRLOFVAD FLICKA TELLIGENTA ARBETS v / AN A FLlC- som hjälp i hushållet vistas LOR sökas att sköta ladugård, me- nästa Sept.
eller tidigare enligt önskar herrgård eller i familj.
Villig eri, smådjur m. m. v.d Vackstanäs öfverenskommelse.
Årliga lön en å betala för sig.
Svar till » Bildad lemskola under 4 mån.
event, även ör längre tid.
Lön efter Öfverens- utgör kontant sjuhundra (700) Norrländska » pr.
Hernösand.
UNG FLICKA lite kunnig i bok­ zommelse.
Svar med rel ' erenser san­ ies till föreståndarinnan Ester (Aide, kronor, semesterarvode (75) kro­ föring önskar genast plats i god familj på landet för att deltaga Vackstanäs, T v e t a b e r g.
nor, fri bostad af två rum jämte i skrifgöromål, läxläsning ' och an­ Enkel, påiitiig flicka allt fritt.
Sökande till denna be­ dra förekommande göromål.
Svar till j för ung, som kan åtaga sig att » Realskolébildad », Törnåkra p. r. ned omtanke och ordning sköta min- fattning äga att med bifogande GUVERNANT.
Undervisnings van en­ Lre hem, erhåller plats 1 eller 15 stadgad flicka som genomgått 8- i-ug.
Svar med löneanspråk, ålder, af fre jdebevis och intyg om kom­ kel läroverk erhåller plats att &gt;etyg och helst foto.
till » Flora », petens före den 1 nästk ommande klassigt undervisa två barn i åldern 7 — 9 xöteborg 5 år.
Musikalisk äger företräde.
Svar Aug.
till Lasarettsdirektionen med betyg till löneanspråk till ßjöby härstädes inlämna sina ansök­ gård, G r i m s 1 ö f. iy§ EDIGA PLATSER med bästa resultat Guvernant ig nan 1 VästernUs Is filmbit i Husmoders- platsen Söker » Ni plats p &amp; något af den kvinnliga verk­ samhetens olika områden?
Kom då ihåg att ett bepröfvadt och af tusen­ tals kvinnliga platssökande m e d bästa resultat användt för­ faringssätt är att sätta in fen liten annons i IDUN.
En platsannons — 10 mm.
stor 1 — koetar endast 2 kr.
50 öre.
Be­ loppet insändes i poetanvisnin *, hvarvid texten lämpligen skrif- ves &amp; postonvisningsblank&amp;tten.
ningar.
Husmodern till hvars befatt­ ning äfven hörer vård och tillsyn öfver Lasarettets bekläclnads- o. utredningspersedlar skall vara fullt kunnig i de göromål, som förekomma i ett större hushåll.
Vidare upplysningar lämnas i Lasarettssysslonnanskontoret.
Wexiö den 9 juli 1917.
LaMireitlon.
1 Våra små I " slitvargar " H H behöfva nya kläder.
PnENUMETtERM KU GEJVJIST PA jj I ' BHRNGMRDER OBEN | Illustrerad månadstidning för barnkläders för- jjj II färdigande.
Dubbelsidig mönsterbilaga gratis till j§ m hvarje nummer.
m I Prenumeration verkställes å närmaste post- jjj = anstalt eller bokhandel.
Priset är: för 7, år Kr.
jg Iii 1:60, kvartal 90 öre.
§g| ÏH M Iduns Expedition, Stockholm.
EN ENKEL ELICKA, elev vid ett av Sveriges Gymnastik Institut ön­ skar plats helst på landet, i juli, augusti, att mot _fntt vivre meddela massage och sjukgymnastik samt äfven villig deltaga i alla i ett hem förekommande göromål.
Svar till » Gymnast », S. Gumailii Annons­ byrå, Malmö.
» SOM VERKLIG HJÄLP åt husmor önskas en enkel o. arbetsvillig bild.
fiicka, van v.d sömnad och andra husets göromål.
Kokerska och husa finnes.
Svar till » 1 augusti » Göte- borg p. r. » • INACKORDERINGAR FINNES NÅGON som kan lämna bra inackordering i godt hem för en ung flicka, som vill vara » obe­ märkt » några månader.
Svar med prisuppgift m. m. för vidare korre- spond.
till » Ej 21 år », denna tidning.
PÅ BRUK i Värmland önskas som kamrat åt egen dotter en frisk och hurtig flicka att läsa II kl. kurs för semenaiiebildad lärarinna.
Lek­ tioner äfven i musik.
Svar till » 75 kr. », Iduns exp.
DAMER som vänta sin nedkomst ' er­ bjudas go:l inack.
o. vård hos ung bildad barn m.
Läkare på platsen.
Sivar till V. Lugnet, Box 31, Karlstad.
I MINDRE PENSIONAT på landet finnes god inackordering att få för såväl herrar som damer året om.
Svar till Fridhem, Fjärås.
EN LITEN INACKORDERING önskad (gosse eller flicka) till frisk trakt i Värmland.
Kärleksfull vård ut- lofvas.
Svar till » Godt hem » un­ der adr.
S. Gumaslii Annonsbyrå Stockholm f. v. b.
21-ÅRIG flicka med realskoleexamen önskar plats i familj att under husmoders ledning deltaga i alla förekommande göromål.
Lön önskas.
Svar t.ll » Britt » Hässleholm p. r.
MUSIKALISK, undervisningsvan, spiåkkunnig flicka önskar plats som guvernant för kommande läsår.
Goda betyg från föregående platser.
Svar till » Hösten 1911 », Nordiska annons- byrån, Göteborg.
Allin.
Svenska a » |aksBcc » terslie- fören.
Sfuksköterskehem, Katarinavägien 9 B.
5 tr. (vid Kata- rinahissen).
Rikstel.
9427.
Allm.
Tel. 318 97.
Utsänder exam, sjuk­ sköterskor till all slags privatvård Några hushâllselever mottagas &gt; 20 sept. — 20 dec.
Pro­ och fasta platser.
Endast väl meriterade sköterskor spekt på begäran.
Öfverstinnan A. Hylten-Cavallius, f. Frick, Sand- antagas i föreningen.
vik, - Smål.
Burseryd.
BÄTTRE FaU 38 år, verkligt hemma i såväl lands- Inack ordering.
s. stadshush.
genom ändrade levnads- • Student önskar till hösten (från förh.
nödsakad söka utkomst för sig omkr. 15 okt.)
hel eller delvis in­ o. 2:ne barn 9 — 10 år, önskar före­ ackordering hos god familj.
Läge stå skolhush.
fr. i höst under som.
någorlunda centralt i förb.
till landshush.
i helst kristligt hem.
Tekn. Högskolan (gamla).
Hvacl Tacksam för svar märkt » Mot fritt mat beträffar jämförelsevis små an­ vivre », Sthlms-tidn.
Hufvudk., f. v. b. språk.
Svar med närmare upplys­ ningar märkt » God inackordering » emotses under adr.
Allm.
Tidn.-kont., Gefle.
önskas af kvinnlig studerande som 16 ars flicka tagit realexamen.
Svar till E.
L. af god familj mot tage s i hem på Dals-Rostock.
landet att tillsammans med husets döttrar deltaga i undervisningen, ungefär 8:de klassens kurs följes.
Diplomerad schweizisk lärarinna.
Ty­ gladlynt medelålders dam med goda ska såsom talspråk, musikundervis­ ning om så önskas.
Bästa referen­ relationer och mångårig vana att sköta ensam persons hem önsk.
dylik ser fordras och lämnas.
Fru öfver- plats nu ell.
i höst hos äldre herre stelöjtnant Fischerström, adr.
(Chefs- eller dam boende i Sthlm eller dess bostaden, Strömsholm.
närhet.
Tacksam för svar till » Små lönepretentioner », Iduns exp.
MINDRE PRIVA.TSKOLA med stora utvidgningsmöjligheter i framåtgå- einde municipalsamhälle nära ^Stock­ holm kan få öfvertagas.
; Svar ' till » Nu eller senare », Jduns exp.
Examinerad handarbets- och väf- lärarinna med utmärkt goda betyg, Levnadstolkningar som läfven genomgått särskilda kur­ utarbetas af skicklig astrolog.
Upp- ser i linne- och klädsömnad samt gif födelsedag och år, födelseort, knyppling, växtfärgning och .mönster- namn och fullständig adress, samt ritning, söker plats vid skola, hem­ bifoga 30 öre i frimärken.
Åberopa slöjd eller annat textilt företag.
denna tidning.
Svar till » Handarbetslärarinna », Astrolog Wilh.
Leidner, Näsbyholm, Skåne.
Strömgatan 10, Kalmar.
Guvernantplats Anspråkslös, bildad f risk OOCOOCOOOOOOOOOOOOOOOOOOOMOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO) |0j 000000000000 * 000.
Hvar skall jag tillbringa m in sommarsemester?
Stockholms omgifningar: VID MÅLAREN.
Dalarne: Pensionat Fager­ SVÄRD SJ0 HVILOHEM erbjuder hvi- udd har utmärkta strandbad Och la och hemtrefnad i lugn, vacker skogspromenader.
Begär prospekt af trakt af Dalarne.
Närmare meddelar fröken Lydia Johnson, Svärdsjö.
Konditor Lundevall, Enköping.
Riks 29.
- 4ö7 - NORGE: TONASEN KURHOTELL, Valdre«, 2,000 fot öfver hafvet.
öppet hela året.
Alla slags bad.
Tennis o. Biljard.
Elektriskt ljus.
Central­ värme.
Utmärkt kök.
70 rum.
0^ Professor PATRIK HAGLUNDS Bymnaitisk-Ortopsdisk-Kirurgiska P rivatklinik.
R.
T.
7025.
Stureg.
62, Stockholm S.
T.
8301.
För behandling af sfödje- och rörelseorga­ nens skador, sjukdomar, deformîteter och funktionsrubbningar.
Doktor Heumar » Kungsportspl.
2, Göteborg.
Tel. 45 46.
- Elektrisk behandling - (för nervsjukdomar; och reumatiska åkommor).
Doktor J.Àrvedson s kurs i Sju kgymnastik, Massage och Pedagogisk Gymnastik medför enl. kungl.
maj: ts medgif- vande samma komp.
o. rättigheter som en kurs vid Gymn.
Central­ institutet.
Kursen 2-årig börjar den 15 sept.
Prospekt på.
begäran gen.
D: r J. Arvedson: adr.
Odeng.
1 Stockholm.
Elsa Philips Husmodersskola, Stockholm, Karlavägon 25 (f. d.
1 A), börjar sin 19:de termin för bildade unga flickor den 15 sept 1917.
Under­ visning i enklare och finare matlagning, bakning, konservering och in- läggn.
af bär, frukt, grönsaker, fisk och kött; vegetarisk matlagning, sjuk­ matlagning, uppköp, födoämneslära, hushållets ekonomi m. m.
Olika kur­ ser.
Examinerade lärarinnor.
Förbereder Inträde till lärarlnnekurser 1 huslig ekonomi.
Adress till 28 Aug.
Nyåker.
Leksboda, sedan Stock­ holm.
Prospekt, ref. och närmare upplysn.
på begäran.
ELSA PHILIP, Stockholm Vid Aringsbergs helpension för flickor börjar höstterminen den 1 sept.
Undervisning meddelas .i alla skolämnen enligt läroverkens kurser t. o. m.
7:de klassen samt i musik.
Härligaste läge vid skog och sjö 1 1 / a km.
från Alfvesta järnvägsstation.
Prospekt sändes på begäran.
Aringsberg Alfvesta i jeli 1917.
Etsa KJei / ander * P Nobynäs Hushållsskola Kurser fr. d.
15 aug.
t. d.
15 dec.
1917 och fr. d.
15 jan.
t. d.
1 juni 1918.
Bildade flickor mottagas å Nobynäs Herrgård, härligt läge å småländska höglandet.
7 minuters gångväg från Sjärneborgs hållplats, linjen Stockholm- Malmö.
Grundlig undervisning i hushåll och slöjd meddelas af skickliga, Qymaastikdirektörsexamen examinerade lärarinnor.
Godt hem.
Förfrågningar och anmälningar ställas aflägges efter 2-årig kurs af kvinn­ till föreståndarinnan, fru E. von Kothen, Nobynäs, Frlnnaryd.
Rikstelefon 5.
Lyckebo Sjömarken (Göteb.- liga elever vid Femte praktiska hushållskursen å Borås järnv.)
börjar 15 sept.
o. pågår till 15 dec.
Undervisn.
i matlagn., bakn., konserver., konstväfn., linnesöm, handarb.
m m.
Frisk hälsosam trakt.
Gladt och trefligt hemlif.
Piano finnes Pris ett för allt 100 kr.
per månad.
Förfrågn.
ställas till Lyckebo Sjömärken.
Ny kurs börjar den 14 sept.
Prosp.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND Vid Torshälls kvinnliga t rädgårdsskola, Leksand finns plats för ett par extra elever.
Göteborgs Oymnastlska Institut I Fullständigaste ettåriga kurs i I Siukgymmtik o ch M assage N&amp;Bta ir skurs börj.
i Sept. '
Stgâr utförligt protptktl Ned.
Dr. E. Kleens Prosp.
och ref. på begäran.
Märta Philip.
Lillie Landgren.
Nya Elementarskolan för flickor, Stockholm Riks 117 55 (Ahlstrcmska skolan) Allm.
t.
Öster m.
692.
M5A 29 Kommendörsgatan, invid Cirkusplan.
Kindergarten, Småskola (även gossar), 8-klassIg elementarskola, Gymna­ sium (alla linjer) Mottagning eiter 20 aug.
11 — 1.
H östterm.
börjar i sept.
kl. 11 f. m. Anna Ahlström, TVÄTTAR ICKE KLÄDER.
Ellen Terserus.
fil.
dr.
Hem- &amp; husmoderskola, ettårig kurs i massage och sjuk­ gymnastik för Damer och Herrar börjar den 1 oktober kl. 10 f. m. Kommendörsgatan 28, Stockholm, Mästersamuelsgatan 37, 2 tr. Obs.
!
Prospekt begäras och anmälningar börjar den 8 sept, lör ett fåtal (6) bil dade unga flicicor, som mottagas i helin­ mottagas städse under adr.
Engel- ackordering.
Undervisning meddelas i enklare och finare matlagning, bak­ brektsgatan 43 B.
Stockholm.
ning, all slags konservering, sjukmatlagning, uppköp, födoämneslära, hushållets ekonomi, servering, rengöring m. m.
Dessutom ingår en kurs i linnesömnad, sp&amp;nad samt halsolära.
Vid Professor Unmans Institut barnavård, De bästa referenser.
Förfrågningar besvaras.
börjar d.
20 sept, ny (ett-årig) kurs Maria Bovin i Massage och Sjukgymnastik ex. lärarinna i huslig ekonomi.
Begär prospekt.
Brunkebergsgatan 9, Stockholm.
HUSHÅLLSSKOLAN.
iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiuiiiiiitiiiiiiiiiiiiiitiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiitiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiïiiiiiiiiiiiitifiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiîiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii Undervisning meddelas af från fackskolan utexam.
skolkökslärarinna i enklare och finare matlagning, bakning, syltning o. konser­ vering, konfektkokning, dukning och servering, uppköp af matvaror, en kel hushållsbokföring o. födoämneslära samt rengörning, tvätt och strykning, vården af linne o. säng­ kläder m. m.
I husmoderskursen ingår füllst, undervisning i kläd- och linnesömnad för hand och på maskin, tillklippning, lag­ ning, märkning etc. samt moderna handarbeten äfvensom Samaritkurs.
Som skolan afser att ej blott meddela eleverna praktisk o. grundlig undervisning i en husmoders arbete och plikter utan äfven samtidigt kunna bereda de unga flickorna den till­ syn och trefnad, som endast ett hem kan gifva, bo alla elever inom skolan och endast ett begränsadt antal (6 à 8 st.) mottagas.
Ref.: Myntdirektör K. A. Wallroth m. fru; Professorn vid Tekn. Högsk.
Valfrid Petersson m. fru.
Höstterminen böljar 15 sept.
1917.
Förfråg­ ningar besvaras om gående af skolans föreståndarinna Infallna kinder göra äfven ett ungt ansikte gammalt, då däremot runda och fylliga kin­ der göra det ungdomligt och oemot­ ståndligt.
Detta kan hvar och en uppnå I Uppgif tydligt namn och adress till » Snabb Parismetod » Iduns exp.
f. v. b. Diskr.
Fru Emma Kjeilström, Storgatan 32, Stockholm.
ALUM.
TEL. 242 08.
Obs.!
Till I sept, är fr u Kjellströms adress Mörby, Stocksund, Rikstel.
Stocksund 261.
KOMV ALESCEMTHEM.
Bästa järnmedel, aptitglfvande, styrkande, Föreskrlfves af mAn«a läkare.
Apoteket Lejonet.
Malm ».
Tvenne villor belägna i den här­ liga Kolmården vid Bråvikten, 8 min.
från ångbb.
samt 25 min.
till en statens järnvägsstation pas,sande till konvalescentvilohem, pensionat eller dylikt, innehållande 25 rum, stort köik ' och matsal, ' hallar korridorer bal­ konger samt 2 stora glasverandor, härligt inhägnadt, sol och luft bad i barrskogen, skuggig tennisplan, elek­ triskt ljus.
Nödiga uthus.
30 frukt­ träd i bästa bärkraft.
Pris 21,000.
Uppgörelse med egaren, signatur » 1412 » under adr.
S. Guma^lii An­ nonsbyrå, f. v. b.
[i Konserven HF Barnsköterskekurs Under Juni Juli och Augusti hålles T A B I L är den förnämsta pasta lör bort­ tagande af Missprydande Hårväxt Obs.l I nga märken, ingen lukt.
Pris 3: 50 + porto.
Dalia för efterbeh.
pris 2 kr.
+ porto.
E B B A B E C K M A N S HY GIE NIS KA SA L O N G, GRBFTUREGATAN 3.
Riks Tel. 70658.
Iduns expedition öppen Lördagar kl. 9 — 3.
Öfrlga h vardagar 9 — 4.
* V i. Allégat.
7, 1 &amp; 2 t r., Göteborg.
33 läsåret.
Höstterminen börjai den 17 aug.
1917.
20 ak ade miskt och praktiskt utbildad« lärare.
500 ele ver årligen.
Års- och terminskurser.
Utförlig bankkurs med öf ningar i alla bankgöromål.
Grundat 1885.
Rt.
2127 &amp; 9160.
Främsta och största enskilda handelsläroverk i - landets främsta handelsstad.
Egen läro- I verksbyggnad.
delser.
Begär vårt 40 sid. illustr.
prosp ilip Holmqvists Handelsinstitut Platsförmedlingsafdel- ning med vidstrackta förbin Enskilda Gymnasiet Styrmansgatan 22 — 24, Stockholm.
Samskola.
Studentexamen tages på 2 ä r af dem, som aflagt realskolexamen eller äga motsvarande kunskaper.
Realskolexamen på l ' |j à 2 å r af dem som genomgått folkskola.
Ingen Begär t " - prosp.
Styrolson.
- i o _ inträdespröfn.
— wp.
Vf fCTO WI«. '
r " " Läroverk o. Privatgymnasitim.
student- och realskolexamensrätt samt normalskolkompetens från klass 8.
Kl. IX, som bl.
a. utbildar Kindergartenlärarinnor.
Högre samskola med Godkända betyg i realskolexamen och betyg med normalskolkompe­ vid Flensburgska Vårdanstalten för tens berättiga utan tentamen till inträde i ring I (= ring II vid allm.
späda barn i Malmö börjar den 1 läroverk).
Om befrielse från tentamen i vissa andra fall upplyser redo­ sept.
1917.
Kursen är ettårig.
An­ görelsen, som jämte inackorderingslista fås genom vaktmästaren.
sökningshandlingar torde insändas Josef Liljeblad, rektor.
Carola Eneroth, föreståndarinna.
snarast och senast före innevaran­ de juli månads utgång till Anstal­ Hängmattor, Krocket- tens öfverläkare.
spEl, Trädgärflsgungor För antagning till elev fordras med m. m.
Solida !j Prisbilliga.
läkarebetyg styrkt godt hälsotill­ Begär i dag illustr.
prislista!
stånd, fyllda 18 år och elementar­ skoleutbildning eller motsvarande skolbildning (betygsafskrift) samt re­ kommendation af två trovärdiga per­ soner.
Afgiften 150 kr.
erlägges vid an­ tagningen.
Närm.
upplysningar med * delas af Husmodern.
Öfverläkaren S Pels pr fl.
2.BO.
S ErhMles hos alla l:sla klass Parfymeri-, S ^ Drog- och Coiffyraffärer.
Jf G-ofeborjf lb. P. Pålsson, S tockamöllan.
anordnas vid Adelsnäs Trädgårds-, skola under tiden 6 — 11 A u g.
o c h 2 7 Au g. — 1 Sept.
för kvinnliga deltagare.
Ansökningar böra insän­ das snarast möjligt eller senast den 1 Aug.
S är världens förnämsta Hår- 5 S » edel och öfverträffas icke af S g något annat liknande preparat S Sunlféhf- Såptvå I Aktiebolag.
HEM- vatten för erhållande af mjuk och kraftig hår­ växt (världsfabrikat).
Pris kr.
4,90 oc h 5,50 + porto.
Försändes di­ skret.
Franska Parlymmaga- sinet, Hofleverantör, Drottningg.
21.
S t him.
Fås på apoteken.
(HÖS ALLA HANDLANDE *) Allm.
Tél.
40100.
EpokÎIr Sur grädde och mjölk kan hvar je husmoder och mjölkmagasin återstäl­ la till söt genom en mycket enkel kemisk procedur.
Insänd 1 krona i postanvisning erhålles omg.
an­ visning om sättet.
Obi.
E j lium- b u g. Keceptet afprofvadt o. be­ funnits fullt tillförlitligt af ett fler­ tal restauranter, kaféer och husmöd­ rar.
Adress » Uppfinnare, Kemist », Järnvägshotellet, Emmaboda.
- 488 - Sktt Melanien.
Fondmr 21.850,000 kronor ».
Det spelar en stop poll att uppträda med vackra oeh blanka n a£lap.
NACELPUIVER - öiver utan besvär, en harifef glan s åt naglarna.
Stockholmskontor: Araenalsgat.9.
Filialer: ff " erm.lm.tor, 8 (Stnregatan 32.
\ Uthyr kaisafaek.
Emoftager värdehandlingar I Öppet eller ilufet fOrvar.
Fondafdelnlng.
Kauafack Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Stockholm 1917.
