# ID: svediakorp-per2273
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,941
# sentences: 1,855
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 25 (1566) A.
30:DE ÅRG.
LOSNUMMER: 15 ORE.
ILLCISTRERAD ImTIDNING UPPLAGA A GRü / vn FOR • KVIN N AN M OCh • H EM M ET!
IFRITHIOF-H ELLBERG SÖNDAGEN DEN 17 JUNI 1917.
HUFVUDRED AKT OR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN.
ELISABETH KREY.
Gn fransk skafdinna på 1500-fafef.
HUR HAR EJ KVINNAN TE - gat i förgångna iider.
Under det att mannen talade, under det att han sjöng ut sitt hat och sin kärlek, sitt svårmod och sin lycka och i kraft af själfva utformandet steg till en högre fullhet af lif, fö rblef hon stum.
Dock ej alltid!
Äfven ifrån gamla tider nå oss rösterna från några kvinnor, som bru­ tit förseglingen till sitt hjärtas kammare, som djärfts höja ' sin röst till frigörelse och själf- stegring, och vi hafva nu ge­ nom dem lyckan att äga vän­ ner, som vi e ljes ej skulle kän­ na och att tränga in i känslo­ världar, som eljes skulle vara förborgade för oss.
Så viktigt är detta för oss, att det före­ faller vara en orimlighet, som skulle rubba grundvalen för en stor del af vår kännedom om medeltidens sätt att tänka och känna, om vi t. ex. ej ägde i behåll Helo ' ises bref till Abai- lard, så fyllda af en tuktad li­ delses eruptiva utbrott.
Vidt skild från Heloise är Louise Labé, en fransk skald­ inna från 1500-talet, som ta­ lar till o ss med en stämma, så olik den förstnämndas, som medeltidens teologi är olik re­ nässansens tankevärld.
Borta är den räddhågade bäfvan för sinnenas de­ moniska makt, borta blygseln och skuld­ känslan!
Hvad vi möta i s tället är ett kvin­ nohjärta, naket och skälfvande, jublande och klagande, som biktar allt om sig själf med den värdiga öppenheten hos den, som tagit sitt parti och gifvit sig i en stor känslas makt utan baktanke, utan återvändo.
Det s er ofta ut — det gäller ännu i vå r tid, fast det varit fallet i långt högre grad förut — som om kvinnan, hvilken diktar om sitt eget hjärta, vore i sär skild grad ett begärligt byte för all sköns förtal och för pöbelns råa­ ste beskyllningar.
Hon är en fredlös, som ingenstädes går säker.
Och att tolka sitt känslolif har för henne sålunda ofta blifvit att riskera dess prostituerande.
Loutée .Labé har sannerligen ej gått fri ifrån samtidens och eftervärldens beljugän- de af hennes lefverne o ch från vulgära kom­ mentarer till hennes, dikter.
Moderna fran­ ska forskare ha dock lyckats till största de­ len genomtränga de dimmor af legender och LOUISE LABÉ.
och förtal, som bortskymt hennes person.
Och de ha visat oss henne, sådan hon torde ha varit, visserligen ej en kvinna med en gloria af oskärad dygd kring silt hufvud utan en helt jordisk kvinna med ett varmt och oroligt hjärta, som kunde älska mycket, men som också ödesdigert kund« ledas vilse.
" O, systrar, klandren ej att jag h ar älskat ", ber hon i en sonett sina medsystrar i Lyon, hvilkas dom hon fruktade och kanske redan fått känna på.
— Vi klandra, henne ej.
Vi vilja blott följa gången af hennes lif och lyssna till hvad hon sjunger om sitt hjärtas fröjd och ve i t oner så enkla och öfverty- gande, all ännu efter 350 år det är, som komme de från en oss nära stående och kär person.
Ty sannerligen, trots hennes stils ålderdomliga dräkt, trots den högtidliga och litet misstrogna reverens, med hvilken vi i allmänhet anse det lämpligt att närma oss någon af de gamla med ett ord, trots vår vanliga brist på smidighet, som hindrar oss så ofta att bakom en främ­ mande dräkt och en främman­ de konvenans igenkänna det .allmänt mänskliga, så är det nästan med visshet jag spår, ält den, som en gång börjat lä­ sa hennes dikter, nästan ögon­ blickligen måste glömma bort tidsafståndet och de stundom — dock ganska säl­ lan — f ör oss främmande bil­ derna för att uteslutande lyss­ na och förstå.
— — — Lyon va r vid 1500-talets bör­ jan och midt centrum för en anmärkningsvärd!
hög kultur, såväl materiell som andlig, och kunde på visst s ätt till och med läflü med Paris.
Men under det att i hu fvudstaden Erans ks och Henrik II:s lysande hof- kretsar sögo till s ig hvad som fanns af snillrikhet och lysan­ de lärdom nära och fjärran för att komma den vittra idrotten att slå ut i praktfull blomning kring monarkernas tron, stod Lyon som provinsstad på en helt annan punkt.
Medeltidens borgarkultur förmälde sig här stilla och utan brytning med den nya tidens frihetskraf.
Ett borgarsamhälle af ener­ giska köpmän och skickliga handtverkare och dock ej instängda i de egna mate­ riella intressena, utan vaket och skönhetsäl- skande, detta var den gynnsamma jordmå­ nen för en hel diktarskola, som uppväxte i Lyon och h-vilkens förnämligaste karaktärs­ drag är en på visst sätt traditionsbunden innerlighet.
Lyon va r dock på intet s ätt en tyst och af- stängd vrå af världen, dit inga vindar träng­ de.
Den yttre kontakten med andra kultur­ centra förefanns tvärtom i rikt mått.
Dit k om- mo författare från hela Frankrike för att an­ förtro sina manuskript åt de lyonska bok­ tryckarna, hvilka voro berömda för sin konstskicklighet och lärdom.
Att nämna några af dessa författare, hvilka tillfälligt vistades där och hvilkas namn vi finna i Lyons häfder vid denna tid, skulle vara att nämna Frankrikes största namn inom littera­ turen.
Ofta ställde resande mellan Paris och Italien färden öfver Lyon, en lockande skjutsstation på vägen, där de dröjde kvar någon tid, ' ofta längre än ämnadt var, och deltogo i dess intellektuella och vittra in-
tressen.
Omsättningen var sålunda mycket liflig, alltunder det att dock den lyonska kulturen lyckades bevara sin egen omiss­ känneliga prägel.
En skara af framstående, fint bildade kvinnor, ofta själfva diktande, alltid goda lyssnare, bidrogo i hög grad till att gifva åt atmosfären i Lyon en värmegrad af ömhet och förfining, som kom kärleksdikten att slå ut i blom.
Louise Labé, den kvinna vi här skola syssla med, var den mest strålande personligheten ibland dem.
Själf diktare, och en af de mest framstående af den lyon­ ska skaldeskolan, var hon den medelpunkt, kring hvilken det vittra lifvet kretsade, och den, för hvars fötter framstående främlin­ gar kommo och nedlade en skyldig tribut.
Hon blef detta såväl genom sitt temperament och sin skönhet som genom sin lärdom och poetiska förmåga.
Men framför allt blef hon det genom den starka och outtröttliga känsla, alltid gifvande, som fyller hela hen­ nes person, som strålar ut ifrån henne och lik en värmande eld lockar såväl män som kvinnor inom hennes sfär.
Louise Labé var utgången från den sam­ hällsklass af idoga borgare och handtver- kare, som förr så väl förstod * att midt under veckodagarnas arbete med förskinnet om lifvet bevara vördnad och håg för annat än det, som hör till lifvets lekamliga nödtorft.
— Hon föddes enligt sina egna uppgifter 1525 i Lyon och var dotter till repslägaren Pierre Charlin — kallad Labé efter sin första hustru — o ch hans maka i andra giftet, Es- tiennet Roybet.
Fadern, som samlat sig för­ mögenhet, hade råd att gifva sin utomor­ dentligt begåfvade dotter en uppfostran, så vårdad och mångsidig som möjligt.
Hon fick lära tidens vittra v etenskaper och var så långt hunnen, att hon vid 16 års ålder talade flera språk, såsom italienska och spanska, hade gedigna kunskaper i gr ekiska och latin, spelade luta och sjöng underbart utan att därför försumma de egentligt kvinnliga fär­ digheterna, att sömma och sticka med guld- nål och silke.
Och slutligen, med alla dessa fullkomlig- heter .förenade Louise ännu en, som något förbluffar: hon tyglade på ett öfverlägset sätt sin häst och var skicklig i alla sorters ridderliga- vap enöfningar.
Det tycks, för att citera Sainte-Beuve, som om Pallas själf hade lärt henne alla sina konster och utrus­ tat henne med alla sina gåfvor.
Med hvilken egenartad, en smula manlig skönhet vill man ej tänka sig henne, med smidig, harmoniskt utvecklad kropp, det ljusa korta håret öfver hals och axlar, den lätt sensuella munnen, något af page, af medel­ tida trubadur och mycket af kvinna på en gång!
Och det är också så som det enda existerande porträttet af henne framställer hennes drag.
— Traditionsbundenhef å ena sidan och omättlig lust efter nya och ännu opröfvade intryck orh former å den andra förena sig hos henne till ett betagande helt.
Man tror sig verkligen igenkänna en senare tids kvin­ na än 1500-talets, då man genomläser de si­ dor, hvarmed Louise Labé dedicerade första upplagan af sina dikter till Mademoiselle Clémence de Bourges, en annan framståen­ de dam i Lyon, af en samtida krönikeskrif- vare kallad " pärlan bland Lyons ungmor ", och en af Louises närmaste vänner.
Def är, om också ej precis emancipationskvinnan i vår tids mening, som där möter en, så dock för mycket af kvinnlig frigörelselusfa, af medveten ifver att få iäfla på de för män­ Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: Helt år Halft år Kvartal " " Kr.
7.50 • 3.90 » 2. — » 0 .80 Praktupplagan: Helt år Halft år Kvartal Månad Kr.
» » &gt; 9.50 5. — 2.50 0.90 nen eljes-förbehållna vädjobanorna, föir att man skulle kunna undgå en känsla af för­ våning att möta en så modern fordran i ra­ der, skrifna för så länge sedan.
" Då nu d en tid ä r kommen, Mademoiselle, " skrifver hon, " då männens stränga lagar ej längre hindra kvinnorna från att vinnlägga sig om vetenskaperna och konsterna, synes det mig som om de, hvilka hafva tillfälle, böra använda sig af denna ärorika frihet ".
Och efter att ha uttryckt sin önskan om att hennes kön ej blott i skönhet, utan äfven i lärdom och dygd måtte öfverträffa eller vara jämnbördigt med männen, ber hon " de dyg- diga damerna höja sitt sinne en smula öfver sina spinnrockar och sländor ".
Man känner ej till fullo gången af Louise Labés lefnad.
Ofver hennes ungdom hvilar ännu ett hemlighetsfullt dunkel, i hvilket fan­ tasien fritt och ohejdadt kunnat tumla o m och där mytbildningen funnit rik näring.
Faktum är, att man finner henne vid 16 å rs ålder som en ifrig amason deltaga i beläg­ ringen af Perpignan, ridande på en yster häst och kallad " Captaine Loys ".
Man undrar, utan att komma till klarhet öf­ ver orsaken till detta något excentriska steg.
Man har gissat åtskilligt däröfver.
Hon hade kanske, har man antagit, följt med- sin far och sina bröder till belägringsplafsen, dit dessa möjligen hade något ärende i egenskap af furnissörer, och hennes lätt påverkade sin­ ne har där blifvit intaget af entusiasm för krigaryrket.
Eller, har man tänkt, den unge Dauphin Henrik, sedermera Henrik II, som var den, som ledde belägringen, har kanske under sitt uppehåll i Lyon lagt märke till Louises säregna skönhet, och hennes familj smiçkrad öfver utmärkelsen, har då sändt henne till Perpignan i förho ppning om ett in­ timare närmande dem emellan.
Något så­ dant skulle åtminstone ej ha varit främman­ de för den tidens uppfattning.
Och slutligen, kanske den unge, vackre och galante prinsen verkligen satt Louises hjärta i b rand, så att hon själfmant följt efter honom för att få dela hans faror?
— Man vet ingenting därom med bestämd -- het.
Det är emellertid till denna tid, som hon själf förlägger sin första kärlek.
Hon beskrifver nämligen i sin tredje elegi, huru hon midt under sina ridderliga bravader, iklädd rustning och sporrande sin springare, blef träffad af Àmors pil.
— Mars och Pallas hade nog varit milda härskare i jämförelse med den tjufpojken Amor, som hädanefter skulle befalla öfver hennes lifl — I tretton år, berättar hon, varar denna kärlek.
Men man kan dock ej undgå att vid läsningen af elegierna jämföra deras något abstrakta torka med det pulserande lifvet i de senare skrifna sonetterna, och man är böjd antaga, att hela denna första kärlek ej var annat än ett romantiskt svärmeri, taget i bruk, då en röst inom henne längtade till sång.
Louises första ungdomsår, om hvilka vi veta så föga, flöio emellertid bort, och man bör­ jade finna, att det var på tiden, att hon blef bortgift.
Som sedvänja var, ordnades saken praktiskt.
Till man åt henne valdes en rik borgare i Lyon, öfver 20 å r äldre än hon och repslagare liksom hennes far.
Han var en god och hederlig man, visserligen utan för­ ståelse för sin husfrus vittra intressen, men ej utan respekt för dem.
Hans namn var Ennemond Perrin.
Def är vid denna tid, som det började samlas omkring henne en lysande skara af diktare, af lärda och betydande män och af sköna, snillrika kvinnor, allt hvad Lyon | UnilS byrå # Ch expedition, hade mest framstående af egna barn och al främlingar, som tillfälligt vistades där.
Loui­ se hade ordnat ett värdefullt bibliotek af vackra och sällsynta böcker i sitt hem vid den trånga gatan nära Rhônes och Saônes dåvarande sammanflöde, som sedan efter henne benämndes " Rue de la belle Cordiére " (La belle Cordiére är det vanligaste namn, hvarunder hon går, ett tillnamn efter hennes fars och mans yrke som " cordièr ").
Här var det man tog sig till vana att samlas för att utbyta tankar, musicera och föreläsa sina egna eller andras opus.
Framför allt var det dock Louise s jälf, som tjusade de andra med sin skönhet, sin esprit och med sina små chansoner, hvilka hon sjöng, ackom­ panjerande sig själf på luta, med en utsökt konst.
Ofta föredrog man dock att slå sig ner ute under bar himmel i tr ädgården fram­ för huset vid en plaskande fontän bland blommor och buxbom, där, möjligen ett minne af ungdomssvärmeriet, en blomster­ rabatt, utbredde sina slingor i form af Hen­ rik II:s namnchiffer.
Hur Louise själf var själen i a lla samman­ komster och en dyrkad drottning i sin krets, därom vittnar den bukett " dikter af olika poeter till Louise Labés beröm ", som man finner såsom bilaga till hennes diktsamling.
Läser man dessa, blir man först en smula chockerad af den intima ton, hvarmed alla dessa olika poeter sjunga hennes lof.
Men sedan man gifvit tidsandan, hvad den till­ kommer och de poetiska bilderna sitt, tar man ej mera anstöt af de glödande kärleks­ förklaringarna, än Louises make, den gamle hedersmannen Perrin, som gladde sig åt och kände sig smickrad öfver den beundran hans hustru var föremål för.
Det var nämligen ej så ovanligt, att då­ tida poeter på ett högst personligt sätt gåf- vo uttryck för sin beundran.
Man berättar en anekdot om en ganska lustig malheur, som en poet var utsatt för, hvilken efter att ha skrifvif ett glödande och mycket intimt ode öfver sin tillbeddas skönhet, af hennes familj blef tvingad att offentligt göra afbön och förklara, att han kände sagda dam blott till namnet!
— O ch för att riktigt kunna be­ döma dylika opus, för att helt förstå tidsan­ dans absoluta brist på prydhet, må man be­ tänka, att en af de noblaste kvinnor, som någonsin lefvat, Margareta af Navarra, vid ungefär samma tid skref sin " Heptaméron ", en efterbildning af Boccaccios noveller och fullt ut lika litet passande till lektyr för vår tids unga flickor.
— — — Sådan var den lysande och trots allt litet ytliga miljö, i hvilken Louise lefde, då den händelse inträffade, som skulle bli bestäm­ mande för hennes lif.
Omkring 1550, då seigneus Jean d ' Avason på väg till Rom för att bevaka Frankrikes intressen vid påfvens hof, någon tid uppehöll sig i Lyon, lärde hans unga sekreterare, Olivier de Magny, känna Louise Labé och deltog ifrigt i det lit­ terära lifvet omkring henne.
Olivier själf var skald och en ej obetydlig sådan.
Han kom från Paris, och Paris var ej mindre då än nu ett föremål för alla provinsbors a fund- samma längtan.
Han var dessutom vän till den store Ronsard och han ägde en spiri­ tuell och nervös s könhet, som kommer en att tänka på någon bild a f Musset.
Nog af, han strålade som en sol därnere i provinsstaden, och Louise, d å en kvinna i m ogen ålder, faf- iade kärlek till honom.
Alla krafter i hennes varelse slogo ut i blom.
Efter år af spirituellt umgängeslif, af vitter lek och lekfullt svärmeri, f ylldes hon af «.
!
Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Expeditionen: Riks 1646.
Allm.
6147.
Kl. 10-4.
Kl. 9-5.
Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
4S2.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.
6147 Kl. 11 — 1.
Kl. 9-5.
Verkst.
direktören kl. 11 — 1 Riks 86 59.
Allm.
43 04.
Annonspris: Pr millimeter 30 öre efter text.
35 ö re å textsida.
20®|o förhöjning för särsk.
begärd plats.
enkel spalt; Utländska annonser: 5 35 öre efter text.
40 öre!
å textsida.
20 '] • förh.
!
för sår sk. begird plats. '
en stor känslas allvar.
Tillfällighetsskaldin­ nan, som till tidsfördrif diktat sina små chan­ soner och sjungit dem till luta för en skara af beundrande vänner, skref ej längre till tidsfördrif.
Efter allt att döma tycks det vara vid denna tid, so m hennes tjugufyra so­ netter kommo till, dikter så kristalliskt klara, så genomlefda, att de tyckas oss moderna efter flera hundra år.
Ty den modernitet som ej blir urmodig, liksom den verkliga personligheten, är i grunden ingenting annat än en omutlig sanning.
Och Louise Labés dikt är sann.
Louise Labé är en kärlekens sångerska, som få efter henne i Frankrike.
Kärleken är det centrala i he nnes lif s å väl som i he n­ nes dikt — och de båda äro hos henne i s är­ deles grad ett — den är det centrala, och den är det enda.
Det finns i hennes produk­ tion ej en rad, som den ej inspirerat.
Det var den, som lärde henne dikta först, i den uppgår hela hennes varelse och slutligen den förstummar henne också, en luta utan strängar, då den obotliga olyckan kommer och hon blir lämnad ensam med den älska­ des hat och allas förakt till enda sällskap.
Stundom skalkas hon och gnabbas lekfullt i stundens bekymmerslöshet, såsom det är människan förunnadt under någon kort minut, stundom blir he nnes dikt hetare, och man hör pulsars bultande och hviskade ord bakom raderna, som t. ex. i den 18:de sonetten, hvil­ ken börjar: Itransar.
LIFVET LYSER, GLÄDJEN DAN- sar ystert öfver land och haf — hi&gt;em vill köpa gröna kransar till en älsklings graf?
ka sin saknad och smärta i den beundran och hyllning, hon var föremål för, och den dag kom äfven, då hon gaf vika för en af sina ifrigaste tillbedjare, den kvicke och snillrike, men lågsinte advokaten Çuby.
— Emellertid återvände Olivier till Lyon, tröt t på sina äfventyr i Italien.
Återseendet blef pinsamt.
Då Louise ville sö ka förlåtelse hos honom, möttes hon af hån och af en niddikt, som är en skamfläck på Oliviers eljes vack­ Hvem är den hos hvilken vårens ra diktargärning.
Dikten blef tryckt och has­ vänliga och varma vind tigt spridd och var snart i hvar mans mun.
icke mäktar torka tårens Allt det, som nödvändigt funnits omkring pärla från hans kind?
henne af dold ovilja och afund, då hennes rykte lyste klarast, blossade åter upp.
Där­ Lyssnar någon till en liten till kom den försmådde Rubys ihärdiga och stackars flickas tysta bön, förföljande hat.
ser hur kransen emot sliten klänning skimrar grön?
Det sätt, hvarpå denne hämnades, var smutsigt och effektivt.
Då han i si na för öf- Sjuk är mamma, köp där före.
.. rigt värdefulla verk öfver Lyons historia om­ hemma ej en matbit fanns.
— talar de framstående och ryktbara män och Hvem vill gifva några öre- kvinnor, som lefvat där, nämner han visser­ för den lillas krans?
ligen också Louise Labé, men omtalar henne såsom en " skamlös och mycket känd kurti­ Kransen skall nog fagert smycka san ".
Louise var redan död vid tiden för kullen öfver vännens stoft.
Rubys ovärdiga hämnd.
Hans låghet blir för­ Känn, han doftar brusten lycka, visso ej mindre därigenom.
sorg och granrisdoft.
Med hvilken outtröttlig ifver ha ej dessa beskyllningar sedan tagits upp och utbrode­ Krans med band och silkesfransar bindes hop med glädtig min, rats — bl.
a. af två så betydande män som Calvin och Bayle — änd a till midien af 1800- och I stören, granna kransar, talet, då Sainte-Beuve, efter hvad jag tror ofta harmonin.
' ' Baise m ' oncor, rabaise moy et baise "; den förste, g enom källforskningar kom till e n Men på denna krans man spårar ny uppfattning.
eller i den 13:de, en af de vackraste och in­ att ej hinderskan var glad: nerligaste, som slutar med de oförlikneliga Straffet, som - följde Louise Labés felsteg, varma, hjärtevarma tårar blef sålunda grymt.
Då det första för­ raderna, målande hängifvenhetens själfutplå- glimma på hans blad.
skräckliga ovädret började lägga sig, då den ningsdrift: första smärtan öfver hennes kärleks skepps­ " Las que souel plus il me baiseroit, Och med kärleks purpursnören brott och öfver hennes egen skuld däri bör­ Et mon esprit sur s es lèvres priroit enkla kransen sammanband s. jade mildras, kändes tomheten isande.
Kvin­ Bien je mourrois, plus cue vivante, heu ruse ".
Hvem vill gifva några ören norna undveko henne med de oförvitligas för den lillas krans?
[Då än ljufvare han skull e kyssa mig, — hela förakt.
Blott några män kommo ännu Och min ande sku lle fly pä hans läppar, — OSCAR STJERNE.
då och då till hennes bibliotek af gamma!
gärna doge jag då, m er än lefvande, lycklig.)
vana och för att höra hennes mening.
Men I a ndra dikter återigen ha de förut lekfulla troligt är, att orden föllo skrämmande i b ok­ förebråelserna blifvit bittra och medvetna lertid sin gilla gång.
Hennes diktsamling, som salens tystnad, där förr så många glada om sitt berättigande.
De flamma till som utgafs 1555, fick en oerhörd framgång.
Hennes skratt, så mycken kvickhet hade ljudit I — veken i en låga och dö bort igen.
Ty hjär­ rykte växte och likaså den beundrande ska­ Så dog den gamle Perrin.
Mellan honom tat, som så ogärna vill låta hoppet fara, vå­ ran omkring henne.
Louise själf sökte drän­ och hans maka hade ständigt rådt en stilla gar tro, att de dock, tr ots allt, ä ro och förstående vänskap, som ej oberättigade.
rubbades af något oväder.
Louise Så visa hennes tjugufyra sonet­ hade ej längre något, som band ter.
det väsentliga i hennes föga henne fast vid hennes gamla mil­ omfattande diktning, så troget som jö, d är hon ständigt bittert måste ett brösts andhämtning en kvinnas påminnas om sina segrar och ne­ fröjd och ve.
— derlag, och där nu som en ram Historien om Louises och den kring hennes eget hjärtas ofrid, unge skaldens kärlek visar just inbördeskrig mellan hugenolter den gång, som man tycker sig ana och katoliker rasade.
Hon läng­ af sonetterna.
Först en kort tids tade bort till ensamhet och frid sammanträffanden, då de ömsesi­ och fog sin tillflykt till en liten digt finna hvarandra, hvarpå Oli­ landtgård, som hon ägde utanför vier måste följa sin herre till Ita­ staden i en vacker och afskild lien.
Därpå ett efterlängtad!
åter­ trakt.
seende i Lyon oc h en tid af lycka.
Där förde hon en enslings stilla Men äfven den blef kort.
Ett nytt lif ända till sin död.
År 1565, c uppdrag, och Olivier måste åter hon kände, att slutet nalkades, resa till Rom.
skref hon sitt testamente, hvari Louise blef ensam kvar, för­ hon skänkte med gifmild hand af sjunken i minnen och saknad.
Hen­ sina rikliga tillgångar åt fattiga nes sång tystnade, då Olivier, som och rika.
Under hela det följande frigjort hennes diktargenius, ej EN MINNESVÅRD ÖFVER ALF WALLANDER AFTÄCKTES året tynade hon af, och slutligen häromdagen å Solna kyrkogård.
Vården är rest af vänner och Sve­ längre var henne nära.
Därtill kom riges allmänna Konstförening.
Konstverket är utjördt af Olof Ahl- slocknade hon så stilla och frid­ oro och grundad misstanke om a tt berg, som både i Köpenhamn i december och n u i vår på Liljewalch- fullt som skyarnas rodnad dör i han ej var henne trogen.
Hon för­ ska konsthallen haft en stor framgång hos våra skulpturkännare.
Det väster, då natten kommer.
— — lorade snart hoppet att ej mer få omsorgsfulla och ytterst mödosamma uthuggandet i graniten har verk­ EDIT ALMÈK ställts af den kände bildhuggaren Sandin.
Inskriften på stenen lyder: återse honom.
10 2 Alf Wallander Uj 1862 ^i9 1914.
Verksam.
Vänsäll.
Saknad.
Omkring henne gick lifvet eme l- Från Vänner och Sveriges Allmänna Konstförening.
Klädningar, Blusar, Kappor till Kemisk Tvätt- • ning eller Färgning, Gardiner, Möbeltyger,Kud-: dar m. m. rengöras snabbi och omsorgsfullt hos j A.
B.
C.
0.
Borgs söners Fabriker «9 » LUND.
j Kungl.
Hofjuvelerare Juveler och Guld K. ANDERSON Pralctkatalog gratis och franco.
Stockholm och Göteborg.
" 711 aja på S faff.
• Törfaffarinna — fjofeffsfädersßa.
DET FAGRÄ ÅNGERMANLAND HAR Vi­ sat sig va ?a det af Norrlands landskap, som rner än något annat äger andligen fruktbar jordmån, särskildf på det område, där diktare gro och blomstra.
Och här tycks finnas mark för de mest varierande och öfverraskande möjligheter.
Ej minst öfverraskande bland dem är den nu i dagarna som författarinna debuterande Kerstin Strandberg, hittills mest känd som " Maja på Statt " i egenskap af öfverstäderska på Stadshotellet i He rnösand.
iHvem har väl någonsin förut hört talas om, att en hotellstäderska varit författarinna eller tvärtom?
Åtminstone inte i det här landet.
Men, huru heterogent detta än förefaller, ger det dock stöd åt den teorien, att där en lifskraftig och verklig begåfning finnes, så tränger den fram trots alla svårigheter och gör sig gällande på ett eller annat sätt.
Och bara det, att håg och vilja finnes till en dylik sträfvan, måste inge aktning och sym­ pati.
Detta är emellertid inte första gången som " Maja på Statt " omtalas såsom ovanlig i sitt slag.
Äfven för några år sedan gick hennes namn genom pressen; och den gången var det med anledning af att hon skänkt e n större penningsumma till Norrlands försvar.
Om jag ej missminner mig var det 1,000 kronor — en stor summa, då den härleder sig från en hofellstäderskas besparingar.
Och stor eller liten var den ett vackert vittnesbörd om att gifvarinnan har intressen af det slag, för hvil- ket det i allmänhet inte ges tid och rum i e n hoiellmiljö.
När man nu ha r hennes förstlingsbok fram­ för sig — en volym på ett par hundra sidor — kan man inte annat än undrande spörja: när och hur har hon funnit tid till de tta?
En antydan härom ger hon själf i ett för­ ord, där hon äfven nedskrifvit en del själf- biografiska uppgifter.
Genom dem få vi ve ta, att hon är född 1 i e n af Ångermanlands nord­ ostliga socknar, där fadern hade en liten jord­ egendom, o ch för öfrigt tycks ha varit en mångfrestande och mångkunnig man.
Han var både snickare, skomakare, smed, svarfvare och byggmästare.
" Han och mor gåfvo oss fem barn en kärleksfull men sträng uppfost­ ran " — skrifver hon — " men som det var smått ofri m edel till någon grundligare upp­ fostran, sökte vi barn oss ut på egen hand.
Och så kom jag då hit till Her nösand år 1898 och blef ' ö fverstäderska ' i fö rsta våningen på Stadshotellet.
Här har jag haft det bra, och en utomordentligt stor personkännedom har jag förvärfvat, hvilket varit både intressant och nyttigt.
Men hela tiden har legat och grott i mig min önskan att skrifva någon skildring från lifvet i ä ldre tider häruppe; att få, om också med vissa skildringslån från vår grannprovins Medelpad, — med hvilken vi i mångt och mycket delat vanor och åskådningssätt under många år, — tec kna typiska personer, seder och oseder, åskådning och händelser, som kunna anses karaktäristiska för förhållandet inom vårt län ännu i midten af förra århundra­ det.
Numera äro dessa förhållanden helt an­ norlunda, och därför hade jag tänkt, att min lilla skildring äfven skulle kunna utgöra ett slags kulturdokument i al l anspråkslöshet.
.Emellertid måste jag be läsaren att med öfverseende och förståelse betrakta mitt ar­ bete.
— — " _ _ Och jag ville också be den väl- villige lä saren betänka, att just min pla ts i ett rätt stort hotell, ofta fylldt af resande, gjort mitt arb ete med den här berättelsen särskildf Kerstin Strandberg.
svårt.
Ofta upptagen under hela dagen med ett arbete, som är mer ansträngande än nå­ gon tror, har jag för det mesta endast på natten kunnat ägna en eller annan timme åt detsamma; och äfven om jag under dagens lopp slagit mig ner vid mitt skri fbord, så har jag för det mesta blifvit afbru ten genom ring­ ning från någon resande gäst. "
— — — — Ja, hvar och en som får denna bok i sin hand — särskildf den som själf skrifvit böc­ ker, och vet hvad sådant kräfver både af en själf och omgifningen — bö r nu förstå, hvil­ ket troget arbete, som ligger bakom den.
Och mig tyckes, som om detta oskrifna " där ba­ kom " är en den allra vackraste historia för sig — hvilken väc ker lika mycket intresse för människan som författarinnan.
Att u tarbetandet med denna bok skett jäm­ sides med energiska själfstudier på olika om­ råden ligger i ö ppen dag.
Och de som per­ sonligen känna " Maja på Statt " veta också, att hon under årens lopp gjort sig till ä gar­ inna både af en boksamling och af åtskilliga konstföremål samt att hon städse begagnar firade fjatfårs * ocf) kvar * fatsprenumeranter behagade skyndsammast förnya prenume­ rationen för senare halfåret, på det att expeditionen må kunna fortgå utan afbrott.
Inom kort börjar i vårt Romanbibliotek offentliggörandet af Gtin Wägners 6e6ådade nya roman, hvilken utgör ett af de många värdefulla textbidrag, som skola fylla årgångens se­ nare hälft.
Dessutom erhålla samtliga pre­ numeranter också i år gratis Jduns jufnummer, som oafsedt sitt förträffliga skönlitterära innehåll af ett flertal af våra främsta för­ fattare, med illustrationer af framstående konstnärer, kommer att - uppvisa en intres­ sant högaktuell serie i bilder och text, hvarom vi frampå hösten skola lämna vår publik ett närmare meddelande.
- 396 - sig af hvarje tillfälle att andligen arbeta sig upp.
Detta vare nog sagdt om henne själf.
Och hennes bok?
Ja, som hon själf antyder i d et anförda ut­ draget ur hennes förord, så är det en skild­ ring af lifvet i äldre tider där uppifrån byg­ derna någonstans i Västernorrlands län.
Den som möjligen v äntat sig några pikanta hotellinteriörer eller familjeskandaler enligt den specielle " Obacka- " förfaiiarens Lands- ortsbohême-recept blir sålunda grymt be­ sviken.
" Maja på Statt " visar sig på det hela taget mycket själfständig i sitt sä tt att skrifva och tycks inte alls vara påverkad af vare sig landsmän eller andra.
Hennes bok, som utges från Hugo Gebers förlag, och heter T r o l l e b o k u n g e n ä r e n folklifsskildring, hvilken med sin rikedom på händelser och spännande episoder äger visst släkttycke med de gamla goda romanerna, som man ogärna lade ifrån sig, innan man fick se " hur det gick ".
Hufvudpersonen — Trollebok ungen själf — kring hvilken hela intrigen spinner sig, är en stor kanalje af det slag, som egentligen hör hemma i fängelsecellen.
Genom sitt klipp­ ska hufvud har han så småningom i stället lyckats komma sig upp till den rike hemmans­ ägarens säkra ställning och blir en typisk sockenpåfve, för hvilken alla måste böja sig.
Men om h an också lyckats undgå den världs­ liga lagens arm, så måste han dock slutligen böja sig för den stundom oundvikliga veder­ gällningens l ag.
Och ja, nä rmare är ej värdt att gå in på " Trollebokungens " öden, då det vore att förta den rysning, som läsa­ ren bör erfara genom att själf ta del af äfven- tyrets spänning.
Kring denna hufvudperson är grupperad en mängd personer af olika slag.
— O ch om alla kan sägas, att författarinnan i dem lyckats teckna goda och trovärdiga människotyper, om en del äfven fått blott de rent yttre dragen utförda.
Någon djupare karaktärs- eller människo­ skildring möter man ej i d enna bok; och det ger dien sig inte heller ut fö r att komma m ed.
Däremot äger den åtskilligt af kulturhistoriskt intresse och motsvarar i så fall författarinnans goda afsikt, i det att hon under berättelsens gång inflätat många intressanta detaljer ur tidens skick och sedvänjor, hvilka ge hen­ nes bok ett speciellt värde.
Utmärkande för " Trollebokungen " är, att där finnes handling och lif i både människor och händelser.
Visserligen röjer kompositio­ nen och åtskilligt annat en ännu ovan hand.
Men sådant brister ofta i a ndra böcker ock­ så, där fordringarna kunna ställas högre.
Hvad man för öfrigt får ett bestämdt intryck af, är, att " Maja på Statt " ligger för den re­ alistiska skildringen med afsevärd lätthet för dialogen.
Det romantisk-lyriska draget fram­ träder åtminstone ej här, ifall det tilläfveii- tvrs skulle vara till finnan des.
Däremot mär­ ker man här och där med tillfredsställelse spår af en viss torr humor — någo nting som både läsaren och författarinnan kunna vara tacksamma för.
Ja, på det hela taget kan " Maja på Statt " ha allt skäl att känna sig nöjd, när hon ser sin första bok i try ck.
Och säkerligen blir d et mången af dess lä­ sare, som infe utan rörelse kommer att lägga den ifrån sig — med en känsla liknande den, man erfar inför ett lifskraftigt grönskande träd, som vuxit ut ur s tenmarken utan att man kan förstå, hvarifrån d et fått näring och kraft åt alla sina blad och grenar.
.
MARIA RIE CK-MtlLLER.
P a r k s o f f a n.
® Tlf Tanny Tlfving.
" ÄH, DET VAR BARA SIPPAN. "
Elsa, familjens yngsta, stack in ett lingult hufvud genom tamburdörren för att ge upp­ lysningen i en ton af lätt besvikenhef åt sin mamma, som satt vid symaskinen.
Elsa vän­ tade hem en ny hatt, och det var lördagsef­ termiddag.
Därför störtade hon ut i tambu­ ren för hvarje gång det ringde. "
B a r a Si p p a n?
Sippan, hon måtte väl vara mer än nog. "
Den som talade var Bengt, sonen i huset och för öfrigt tandläkare.
Han låg på soffan i e n ställning, som var mera bekväm än vac­ ker.
Han hade tussat ihop den broderade soffkudden under hufvudet och sträckt benen öfver soffkarmen.
Men d et var till h ans ursäkt en kort soffa, och han hade ovanligt långa ben.
Fru Lund vände på blusärmen, hon sydde på.
" Mer än nog? "
sade hon litet frågande.
" Hvad menar Bengt med det? "
" Jag menar, att Elsa talar inte om Sippan med den respekt, hon borde.
För när Sip­ pan kommer, är det aldrig bara Sippan, som kommer, har inte mamma märkt det? "
Fru Lund tittade på honom.
" Jag menar, att när Sippan kommer, är det alltid en lavin, som kommer i kölvattnet. "
" En lavin? "
" En lavin af jeremiader.
Har mamma nå­ gonsin hört en människa, som gnäller som Sippan?
Hon är lika obeveklig som en na­ turlag. "
Fru Lund såg litet missnöjd ut.
" Ja, men vet du Bengt, det ä r uppslitande för en flicka att sitta på kontor och skrifva siffror från åtta till fem ".
" Och jag ska säga mamma, att det är upp­ slitande för en karl att borra i ruttna tän­ der från åtta till fem. "
" Ja, det förstås, men det är det väl ingen som har förnekat. "
" För att ingen behöfver göra det.
Jag vet inte, att jag brukar gnälla om den saken.
Men jag kan tala om för mamma, att ibland, när jag är riktigt utschasad, och Sippan öppnar munnen, skulle jag vilja ta och klå henne. "
" Söta Bengt - " " För jag tycker, hon är fräck. "
" Nej, vet du, Bengt. "
" Och när hon infe orkar stoppa sina strumpor, men orkar se på, att mamma gör det.
Mamma, som ensam har hela hushållet. "
" Ja, men Bengt, var nu snäll och obser­ vera — " Hvad det var, Bengt skulle observera, blef aldrig utsagdt, ty Sippan kom in från tam­ buren.
Det var en lång, ståtlig flicka i grön sidenblus och grå kjol.
Bengt mönstrade henne en sekund, där hon stod i dörren.
Han kunde infe låta bli att göra en tyst reflexion, och den var till h ennes fördel.
Hon såg bra ut i alla fall.
Sippan gick långsamt öfver golfvet.
Hon slog sig ned i hvilstolen, midt emot bordet framför soffan.
" Hvad får vi till midda ' n? "
frågade hon litet långdraget.
" Stiligt sätt att hälsa, " sade Bengt.
" Det bästa du vet, kåldolmar och äppel­ kaka. "
Fru Lund talade litet tröstande, me­ dan hon lade ifrån sig blusärmen och steg upp.
I dörren vände hon sig om.
" Och jag har gräddat våfflor till kaffet enkom för din skull, lilla Sippan. "
" Nå, det var då alltid e n ljuspunkt. "
Sip­ pan åkte litet bättre upp i hvilstolen.
" Men det är också den första på hela dagen.
Om mamma kunde tänka sig hvad jag är trött. "
I IDUN N:R 20 FANNS UNDER rubriken " Hemlif och kontorslif " in­ förd en uppsats, hvilken, som vära läsarinnor kanske draga sig iill min­ nes, häfdade, att de 100,000 kontors­ fröknarna i detta land samt- och syn­ nerligen åro offer för e tt djupt bekla- gansvärdt öde, hänvisade som de blif- vit till ett enligt deras mening själs- mördande sifferarbete.
Den upprörda artikelförfattarinnan väckte vår med­ känsla, och därför fick hennes klagan ge sig luft i våra spalter, e huru vi in­ galunda kunde gilla alla hennes syn­ punkter.
Vi hoppades dessutom att någon af motsatt åsikt skulle taga till orda och påvisa, a tt lifvets poesi ingår som ett ofrånkomligt element äf.ven där en pessimistisk kontorsfröken en­ dast finner den gråa hvardagens prosa.
Och gensagan har nu kommit i nedanstående novell af den talang­ fulla författarinnan fru Fanny Al- ving.
Hennes afsikt märkes, är skarpt betonad, men den förstämmer icke, den m an ar b lott de s uckande t ill e f­ tertanke och jämförelse.
" Det kan inte mamma.
Hon har inte tid, men jag kan, " sade Bengt.
" Jag har haft aderton patienter i dag. "
" Det är väl inte detsamma. "
Sippans ton var litet retlig.
" Nej, hvem har sagt det?
Det är en ko­ lossal skillnad.
Att stirra ner i aderton gap, som ä " kolsvarta och lukta som bara katten, det är någonting annat än att sitta och ad­ dera på hviti papper. "
" Fy, hvad du talar.
Gap? "
" Nå, munhålor då, om du tycker, det är vackrare. "
" Jag begriper inte, hvad du pratar för. "
Sippans röst var verkligt förargad.
Hon drog upp fötterna på stolen under klännin­ gen för att sitta bekvämare.
" Jag försöker pigga upp dig litet. "
" Med att vara äcklig? "
" Ja, hvarför inte?
Men egentligen försö­ ker jag pigga upp mig själf.
Ser du, som­ liga har ett äckligt arbete — " " Hvad du är fånig. "
" Och då är det skönt att få äckla andra.
Du vet väl, att människan är en afundsjuk rackare. "
" Afundsjuk?
Du menar, att du skulle vara afundsjuk på mig? "
Sippans ton berät­ tade, att bon hört någonting, som gränsade till idioti.
" Jag är väldigt afundsjuk på dig ibland.
Tänk, att få komma hemstegande klockan fem och sedan inte ha ett dugg att göra.
Jag ska ha en lösgom färdig till half åtta.
Ät en ölufkörare. "
Sippans litet matta och uttråkade fysio­ nomi fick plötsligt ett visst lif.
" Har inte jag ett dugg att göra?
Det kan du säga, som aldrig har stoppat en strumpa.
Och aldrig har haft en kjol att kanta.
Du skulle göra så mycket som sy i dina knap­ par, så fick du se.
Men det där begriper infe en karl.
Och när man är så trött, så man kan dö. "
" Fast man dör inte. "
" Nej, man gör infe det, för man orkar infe. "
" Det var väldigt. "
Det var tyst några ögonblick.
Utifrån sa­ - 397 - len hördes ett lätt skrammel af porslin.
Det var fru Lund, som gick och dukade.
" Man hvad i h ela friden är det, som du blir så trött af på kontoret? "
bröt Bengt omsi­ der tystnaden.
" Det gör detsamma, för det begriper du ändå inte. "
" Nej, men du kan väl göra ett litet bond­ försök att få mig att begripa.
Jag lofvar att lägga manken till. "
Sippan satt tyst en liten stund.
Hon sträckte ut armarna längs efter karmarna på stolen och lutade hufvudet mot ryggstödet.
" Att sitta på kontor är det gräsligaste, som finns.
Det är, så man kan bli galen. "
" Ja, men hvarför? "
" Det är ju b ara siffror.
En evig och oför­ änderlig karavan.
Kan du inte se dem?
J a g ser dem, bara jag blundar, och jag kan ab­ solut inte se någonting annat, när jag är va­ ken heller.
Det är, som om hela lifvet vore fullt med siffror.
När jag går hem, är hela gatan full.
Det finns inte en fläck på himlen, där det infe sitter en siffra, en liten vacker och ordentlig siffra — " " Ja, men är det så otäckt?
En liten vac­ ker och ordentlig siffra? "
" Hvad du är fånig. "
" Nej, för jag begriper precis, hvad du me­ nar, men jag tycker inte, att det skulle vara så otrefligt.
Du försfår, att jag brukar också ha mina små hallucinationer.
Men det är inte alls några små snygga och ordentliga siffror — " Sippan svarade infe med detsamma.
Så kom det litet nedlåtande: " Hvad ser du då? "
" Det är olika, så det är kanske mera om­ växlande.
Ibland ser jag bara svarta gap, och ibland ser jag en piga, som gallskriker, när man kommer med tången.
För du må tro aft de kan gallskrika. "
" Usch — " " Var lugn.
Men jag har kommit så långt, att jag far det filosofiskt.
Jag indelar mänsk­ ligheten i f olk, som gallskriker, och folk som tiger.
Somliga måste väl skrika, antar jag, och somliga kan inte förmå sig till det, om man också försöker vrida hufvudet af dem.
Men det är sådana där fosingar, som ser tanken. "
Sippan såg på honom.
" Ser tanken?
Hvad menar du? "
" Jag menar hvad jag säger.
De ser tanken. "
" Hvilken tanke? "
" Tanken bakom tången.
De tror inte, att jag kommer med tången enkom för att göra illa dem.
De tro, att det är nödvändigt med tången, eftersom tanden är rutten, och då tycker de, att det strider mot det mänskliga förnuftet att gallskrika.
De har nämligen mänskligt förnuft.
Och begriper, att det är någonting nyttigt som sker.
Och måste ske.
Då tycker de, att det vore fnoskigt att tjuta. "
Sippan såg litet hög ut.
" Men de, som tiger, äro inte så många, så det gör någonting, " fortsatte Bengt lång­ samt.
" De kan aldrig få något inflytande, för majoriteten här i världen är ändå pigan, som skriker.
Och det blir hon för resten tjock och fet af. "
" Tjock och fet af? "
Sippans ton var all­ deles ovanligt nedlåtande.
" Hon blir så vådligt omhuldad, förstår du.
Den, som har talang atf gasta bra, blir alltid observerad, och han får det nästan alltid bättre än den, som tiger, har du inte märkt det, lilla Sippan?
Hvem människa tror du bryr sig om att baka våfflor enkom åt en, som sitter snäll ändå, utan våfflor? "
" Jag kan för.siå, att du menar, att j a g är pigan, som gallskriker? "
Sippans ögon blixt­ rade till.
" Jag har inte alls talat om dig.
Jag talar i största allmänhet.
Jag försöker bara pigga upp dig med litet f ilosofi. "
" Du är egentligen gräsligt ohyflad, Bengt. "
• " Det är i så fall omedvetet.
Hvar och en ser saker och fing på sitt sätt, och två åskådningar passa näsfan aldrig ihop.
Du tvcker jag är ohyflad, och jag tycker, du är outhärdlig. "
" Outhärdlig? "
Sippans ton var utdragen.
" Fullkomligt afskyvärd.
Det finns inte en karl i skapelsen, som inte skulle tycka det.
Om du fortsätter att gnälla öfver kontoret på det här viset, så hjälper det inte, att du ser bra ut.
För du ser bra ut.
Du blir aldrig gift i alla fall. "
" Du är riktigt oförskämd, skall jag säga dig. "
Bengt låg tyst en stund och stirrade upp i taket.
Sippan satte ner fötterna på golfvet och lät fotsulorna gå upp och ner mot mattan.
" Får jag göra dig en fråga? "
kom det till sist från soffan.
" Får?
Du lär väl inte genera dig. "
" Säg mig då, skulle du kunna bli kär i e n karl, som gnällde öfver sitt arbete lika myc­ ket som dû öfver ditt? "
" Hvad du är fånig. "
Sippan blef eldröd.
" Skulle du inte tycka, att en sådan karl var en krake? "
" Du tror väl inte, jag bryr mig om att svara? "
" Neej. "
Bengts tonfall var lugnt och ret­ samt.
" Du kan inte.
För antingen måste du narras, eller också måste du medge, att en sådan karl vore en alldeles ovanlig stöfvel. "
Sippan sneglade litet på honom och sa ?t tyst en stund.
" Men du kan väl inte förneka, att en män­ niska kan vantrifvas med ett visst arbete? "
sade hon häftigt.
" Nej, men jag förnekar, att hon har rätt att gnälla öfver ett visst arbete, för att hon inte har vett att skaffa sig ett, som passar henne bättre. "
" Har vett? "
Sippans kinder voro mycket rödblommiga.
" Vett är detsamma som förstånd. "
Bengts röst hade en anstrykning af obeveklighet.
" Hvarför sitter du på kontor, när du vet, att du inte passar på kontor? "
Sippan vårdade sig inte om att svara.
Hon trummade med fötterna på mattan.
" Hvarför g år du inte din väg, så de kan få en, som gör det bättre? "
" Bättre? "
Sippan satt plötsligt kapprak.
" Jag skall säga dig, att jag gör mitt arbete absolut utmärkt. "
" Det befviflas.
En som är förtjust i ett arbete, gör det naturligtvis bättre, än en som skulle vilja dänga det i väggen.
Det tycker jag säger sig själft. "
" Det säger du bara för att vara elak.
Tror du, jag skulle vilja ta betalt för ett arbete, som jag infe hade gjort ordènftigf? "
" Jag vet inte, men det är i s å fall roligt, tor det är mer än man kunde vänta.
Du fattar, att gnäll öfver arbete inger just inget för­ troende — " " Du är absolut nedrig. "
Sippans röst be­ rättade, att tårarna inte voro långt borta.
" Och du är så gräsligt dum.
Det är inte ar­ betet, som plågar ihjäl en, utan det, att det är så själsdödande.
Det är så gräsligt ena­ handa.
Hvarenda dag är precis likadan.
Tänk själf.
Man börjar skrifva siffror kloc­ kan åtta och håller i till fem.
Bara siffror, siffror, s iffror och så gå hem och kasta i s ig en matbit ibland.
Kan du påstå, att det är det minsta skimmer öfver ett sådant Iif? "
" Skimmer?
Hvad i herrans namn menar du? "
Bengt lät verkligen öfverraskad.
Han gaf kudden en puff, så att han kunde se Sippan bättre.
" Jag menar, att det är inte att 1 e f v a. "
" Hvad menar du med att lefva, då? "
" Jag tänker ibland — ja, a lltid för resten — på, hur vi hade det, innan pappa dog.
Minns du, när vi var i Schweiz?
Och tänk på allt annat, hur vi reste och fick vara med om allt möjligt vackert och roligt.
Ingen enda dag var faktiskt lik den andra. "
" Att ha det så, som vi hade då, är det det du menar med att lefva? "
" Ja, det är det. "
Sippans tonfall var kort.
" Ätt vara fri oc h få röra på sig som en män­ niska, att få se och höra någonting vackert, att orka med böcker, konst och musik.
När lifvet är så rikt och vackert, hvarför skall man då inte kunna få njuta af det?
Hvarför ska man inte kunna få den allra minsta lilla smula?
Kan du se någonting förnuftigt i, at t en människa sitter instängd på ett kontor och skrifver siffror, tills hon kan; .tupa, när solen skiner ute? "
" Och kan du se någonting förnuftigt i att en människa har det bättre än hon förtjä­ nar? "
" Hvad menar du? "
" Jag menar, a tt du är den sjövildaste, jag i mitt lif har skådat. "
" Hvarför säger du så där? "
" För att du är verkligen ganska storartad.
Det har naturligtvis aldrig fallit dig in, att det var en väldig oegentlighet af pappa, att låta dig fara till Sc hweiz? "
" Oegentlighet? "
Sippan spärrade upp ögonen.
" Hvarför skulle du få fara till S chweiz, när du inte kunde betala biljetten dit?
Säg mig det. "
" Betala biljetten? "
" Ja, just betala biljetten.
I all enkelhet.
Du for till Schweiz för pappas pengar, som ett paket, det är hvad du gjorde.
Och det var rätt åt dig.
För du hade infe den minsta rättighet att fara dit som en människa. "
" Nej, hör du — " Sippans röst var af- ståndstagande och mycket långdragen.
" Det var för att pappa var en styf karl att förtjäna pengar, som du fick fara.
Annars hade du aldrig kommit dit.
N u far du al­ drig till Sc hweiz.
Hvarför gör du inte det? "
Sippans ögon gnistrade.
" Är det mitt fel, att jag bära har hundra­ femtio i månaden? "
" Ja, det är det nog, om jag tänker efter.
Det finns ju springpojkar, som blir miljonä­ rer. "
" Du är så fånig, så jag vill inte tala med dig. "
Bengt låg en liten st und och såg på henne.
Hon var verkligen stilig, när hon var arg.
" Men kanhända du också kan förklara, hvarför herr Ljungström, som har precis samma arbete som jag och är ogift, ska ha hundra kronor mer?
Och han gör det inte ett dugg bättre. "
" Han är karl, förstår du. "
" Vådligt stiligt skäl. "
" Lika stiligt som att en fullvuxen flicka, som aldrig har förtjänat ett öre, far till Schweiz, för att hennes pappa kan förtjäna pengar.
Det är svinaktigt orättvist bägge delarna, men det kan förklaras.
Sippan, du skulle spotta upp dig och läsa litet historia. "
Sippan höjde på ögonbrynen.
" Historia? "
" Karlarna ha alltid fått betala för kvin­ norna och barnungarna i alla tider, f örstår du, och därför har det blifvit en dogm, att en karl alltid behöfver mera, än ett fruntimmer, om han också är lika ensam och ogift som en åskledare.
Dogmer ä ' alltid så där.
Nå­ - 398 gon tanke finns det i dem från början, men det mesta är bosch.
Det är också dogm, att en dotter ska ha det bra, bara för att hen­ nes pappa kan göra affärer.
Vore det fullt rättvist, skulle ingen frisk människa få inne­ ha ett korföre som hon infe själf har lyckats snärja åt sig.
Och du kan var lugn för, att då blef turisttrafiken på Schweiz inställd. "
" Du är så fånig, så jag mår illa, " sade Sippan matt.
" Om man drog ut dina teorier, så skulle en gulaschbaron bli den, som var mest värd att ha det bra. "
" Han är det också. "
" Nej hör du.
Att du inte storknar. "
" Det är klart, att den, s om är styfvast i at t göra pengar, är mest värd att få allt, som kan fås för pengar.
Det är fullt rättvist.
M en det ska du inte vara ledsen för, för det finns någonting, som heter tingens inneboende rättfärdighet. "
" Och det är? "
" Att det som kan fås för pengar, egentli­ gen infe är någonting.
Det, som är någon­ ting, ka n inte fås för pengar, men det kan en sf af karl ha, när han sitter h emma vid spisen. "
Sippan drog ned mungiporna.
" För du kan inte möblera din själ med en gustaviansk salongsmöbel.
Kan du det, så bör du gå och hänga dig, för det är alldeles onödigt, att du lefver.
Du ä r bara en kropp. "
" Ahl " Sippans ton var kort som en punkt.
" Och kan du inte skaffa dig skimmer öf­ ver lifvet, när du sitter och adderar på konto­ ret, så skulle det inte hjälpa, om solen tog och damp ner i kassakladden.
Du skulle inte bli gladare för det.
Begriper du inte, att skim­ ret, öfver lifvet, det måste komma inifrån, ur en själf.
Hur förklarar du annars, att en gammal skurmadam kan vara glad? "
" Nu orkar jag inte höra mera, det får du förlåta mig. "
Sippan reste sig upp och gick fram till fönstret.
Plötsligt vände hon sig om: " Bengt, du är den okänsligaste människa, jag någonsin har sett. "
" Eller den känsligaste, " sade Bengt lugnt.
" Men vänd dig om och titta ut genom fönst­ ret, så kanske du får se någonting. "
Sippan vände sig ofrivilligt om igen.
" Jag ser inte ett dugg.
Hvad var det jag skulle se? "
" Ingenting.
Du k a n väl inte se någon­ ting.
Men jag ser det, fast jag ligger och tänker på ötufkörarens lösgom.
Och det är det, som gör, att jag infe k änner någon fasa. "
" Kom nu, barn, " sade fru Lunds röst i dörren.
Bengt hoppade upp och kastade kudden i s offhörnet.
" Kom nu, Sippan, så får du kåldolmar och äppelkaka, för att du är blind på bägge ögo­ nen och har ett hjärta af gråsten. "
Sippan såg på honom med uppspärrade ögon.
" Gud, hvad du är fånig, " sade hon.
II.
Stadsparken var en vacker gammal park.
Träden voro låga och lummiga, och det gjor­ de, att man inte observerade, hur litet om­ rådet egentligen var.
Luften var mättad med syréndoft, och det gick små lätta fläk­ tar öfver gräset.
Det var en härlig söndags­ morgon.
Men det var infe d et, Sippan tänkte på, där hon satf bredvid Elsa på den grönmålade spjälsoffan vid syrénbersån.
" Jag förstår inte hvarför Bengt alltid gör sig så kvick, " sade hon med ens.
" Han är absolut odräglig. "
De hade haft ett litet gruff vid frukostbor­ det.
" Ja, men jag tycker, att Bengt är snäll.
Han tycker bara aff du alltid bråkar så för­ färligt om kontoret, och det gör du. "
" Dei skulle du göra med, om du satt där.
Om du visste, hvad det är gräsligt — " Elsa satt och ritade små ringar i sanden med sitt parasoll.
" Men Bengt har väl inte heller s å värst ro­ ligt.
Tror du, det är roligt att vara tandlä­ kare?
Jag tycker, det skulle vara väldigt tråkigt. "
" Ja, men det är skillnad på att ha hundra­ femtio i må naden eller förtjäna flera hundra. "
" Men Bengt har ju infe mera för det.
Han ger ju mamma näsfan alltihop till hushållet.
För egen del har han inte mer än du.
Tror du, att vi skulle kunna reda oss utan Bengt? "
" Jag vet infe — " Sippan talade ofrivilligt litet tveksamt.
Nej, naturligtvis skulle de inte kunna reda sig utan Bengf.
" Och han, som alltid brukade säga, att han ville bli vetenskapsman.
Det minns du väl? "
" Ja. "
" Och så har han måst bli tand läkare för att kunna försörja mamma. "
" Jaa — " Sippan satt en lifen stu nd tyst.
Sandgången dök in till höger under sy­ renhäcken.
Det var så egendomligt vackra färger på allting.
Sanden var ljusröd, och löfverket var så klart grönt.
Syrénerna ly­ ste hvita som elfenben, och himlen ofvainför stod rent azurblå med en flock af små moln.
Det var som om en liten hjord af himmelska lamm hade gått och betat på en blå äng.
Rundt omkring på den klippta gräsmattan hade blommorna ritat små kulörta prickar.
Hvarenda en bestod sig med en liten skarp och afstickande färg.
" Det är precis som en Böcklintafla, " sade hon plötsligt.
Elsa nickade.
" Det är nedrigt skönt, när solen steker så här. "
" Ja, " sade Sippan och blundade.
Hon lutade sig tillbaka mot ryggstödet på soffan.
Ja, det var verkligen skönt.
Och förfärligt vackert.
Lifvèt var ohyggligt vac­ kert för den, som fick vara med om d et.
För dem var det lika vackert i morgon, fast det var måndag.
Men det var för folk, som inte satt på kontor.
" Är det inte vansinnigt —? "
sade hon plötsligt och impulsivt.
Men längre kom hon inte, ty det kom nå­ gon gående på sandgången bakom syrén- bersån.
Hon vände på hufvudet.
" De där passar väl väldigt bra i Böcklin- taflan? "
sade Elsa i en hviskning.
Sippan saft och iakttog dem likgiltigt, där de gingo framåt gången.
Det var ett gammalt äkta par förmodligen.
De måtte vara oerhördt gamla.
Gubben stakade sig framåt stödd på en käpp i ena handen, och höll gumman under armen med den andra.
Han gick med hufvudet litet nedlufadt.
Sippan hade lätt för atf uppfatta defaljer.
Hon hade inte sett på dem i två sekunder, förrän h on v isste, att det var ett gammalt par af arbetarklassen, och att de voro fattigt klädda, men också påfallande snygga.
Hon makade sig undan litet, för att de skulle få plats på soffan.
" Var så god, " sade hon halfhögt.
" Tackar. "
Det var gumman, som tackade.
Gubben sträckte ut handen som för att känna sig för, och det kom Sippan att se på honom.
Jaså, han var blind?
" Sift nu stilla här, du Karl Gustaf, så går jag till grin d ' och köper några karameller åt dig. "
Gumman fog honom i axlarna liksom för att känna efter om han satt riktigt stadigt på soffan.
Därpå fog hon om hans hand, som höll i käppkryckan.
Det såg ut, som om hon klämde till den bättre om kryckan.
" Och håll i käppen, så du inte far fram- stupa.
Och kom ihåg, att du sitter still. "
Ofver gubbens gamla skrumpna fysiono­ mi flög någonting som liknade ett leende.
" Nej, jag tänker inte gå upp och dansa, " sade han litet stötigt och med en besynner­ lig röst.
Sippan, som var musikalisk, fick ett intryck af spädf kråkkrax.
Men det var på något konstigt sätt humoristiskt.
Han var tydligen vid godt lynne.
Gumman vände sig fill Sippan.
Hon hade ett par mycket blåa ögon i sift gamla rynkiga ansikte.
" Om han tappar käppen, så kanhända att frö­ ken är snäll och far opp den?
För se, han kan inte sjäjf, och han är så släpphändf — ") o då, " sade Sippan vänligt.
Sippan saft och såg efter gumman, när hon gick.
Hon observerade, att den svarta färgen på hennes kjol stötte litet i gr önt, och att kantbanden i sin ord.- ning stötte en smula i grått.
Kjolen hängde ned i en flik ba k och stod upp litet för mycket fram.
Sedan fiffade hon på gubben.
Han satt orörlig som en bildstod med sin gamla skrumpna näfve på käppkryckan.
Han hade vändf hufvudet åt det håll, d är gumman försvunnit.
Det var något af li­ fen öfvergifven trägubbe öfver honom.
Batkom brättet på hans gamla filthatt såg hon ' blommorna på Elsas nya haft sticka fram, eff par fräscha och nästan utmanande blåa förgätmigej.
" Hon dröjer, " sade plötsligt kråkrösten, men nu lät den icke humoristisk.
Den hade en aning af oro i si g..
" ja, men det är en bra bit till grind en, " sade Elsa.
" Och här är ju skön t att sitta i alla fall? "
Sippans röst var litet tr östande.
Det var någon­ ting i g ubbens sätt att sitta orörlig, som väckte eff behof inom henne aft tala så.
" Si, jag är inte van att vara utan Anna, " sade kråkrösten liksom ursäktande.
" Och när en infe kan si, så — " " Nej, det är nog svårt aft vara blind. "
Sippan tyckte själf, att det läf förskräckligt banalt, men hvad skulle man säga?
Elsa böjde sig fram, så att hon kunde se Sippan.
Hon gjorde en grimas, som var uppriktigt ämnad att uttrycka djupt medlidande.
Hennes ögon mötte Sippans.
" Har ni alltid varit blind? "
frågade hon.
" Nej, i år blir det fyrtiofyra år.
Si, jag ä ' inte född blind, infe. "
" Jaså, " sade Sippan.
Det var, som om något be­ synnerligt hade vibrerat inom henne.
Fyrtiofyra år.
— " Det var genom en olyckshändelse, si.
lag var sfensprängare på den tiden, och så var det en, som infe gaf akt, utan det basa ' åf litet för tidigt.
Så jag vardf blind.
Och själf vardf han död, stackarn. "
" Så förfärligt, " sade Elsa.
" ja, det var svårt, medan det sfog på. "
" Hur —? "
Sippan begrep inte riktigt, hvad han menade.
" Innan en vardt van te vara blind.
Det tror jag ingen, som kan si, riktigt kan förstå, hur det kan vara. "
" Nej, det måtte vara förfärligt — " Sippans röst var mycket dämpad.
Det var nå­ gonting i kråkröstens sätt att berätta, som liksom lade en tyngd på mellangärdet på henne.
Kraxet kom så lugnt och så egendomligt entonigt.
Hon kände på sig, att så där talade ingen människa från början.
, Alla tre sutfo en stund tysta.
" Men att hon infe ä ' här än, " sade kråkrösten plöfsligf, nu om igen oroligt.
" Var inte ängslig, " sade Elsa.
" Hon kommer strax. "
" Ar det hustrun, hon som gick? "
Sippan kunde inte låta bli a tt fråga.
" Nej, det ä ' syster. "
Det uppstod omigen en paus på soffan.
Gubben satt fortfarande lika orörlig som föruf.
Sippan satt och tänkte på atf han faktiskt inte hade rört sig på hela tiden.
Det var, som om någon hade hypnotiserat honom att sitta vänd mot syrénbersån.
" Ocken kan gå sta och gifta sig med en blind?
Det kan väl ingen begära, " sade kråkrösten plöts­ ligt.
" Det vore väl också galet? "
Sippan försökte säga något men hittade ingen­ ting.
Hon tittade på Elsa.
" Har ni alltid haft syster hos er? "
"] a, ända se ' n.
Hon har alltid hållit ihop med mig, hon.
Och nu på sista åren så har hon varit hos mig för jämnan. "
" Hur var det förut, då? "
med maten te dan därpå.
För jag kunde ju infe greja åt mig själf.
Men nu så bor vi ihop, så nu ha vi rart. "
" Det var ju roligt, " sade Sippan.
Hon salt och undrade, om någon människa någonsin hade sagt någonting plattare.
" Och spart ihop på lön, d et har Anna gjort för jämnan, för vi har alltid varit liksom litet rädda för å komma på fattighuset, när vi vardt gamla.
Och fiskalns va ' så snälla, så di skaffa ' mig, så jag fick lära mig att göra korgar.
Så vi h ar redt oss.
Och så kom nu den här pangsjon.
1 fall alla blinda hade så bra som jag, så var det ingen nöd. "
Sippan satt tyst.
" Jaa — " sade hon till sist dämpadf.
Elsa hade krupit tillbaka litet på soffan, så att hon inte kunde se henne, men hon såg de blåa blommorna på hatten.
En förgäfmig- ejkvist stack upp ofvanför gubbens hatt­ kulle.
Den gamla filthatten var grå som tor­ kad jord.
Det var som om en liten ru ska för­ gätmigej hade blommat på en liten g rå graf- kulle.
i- En lätt fläkt af syréndoft strök fram förbi soffan.
" Nu kommer hon, " sade Elsa plötslig !.
Rösten talade om, atf hon suffit i spänning.
Sippan satt och såg på Anna, som kom fram vid syrénbersån.
En liten krokryggig människa med skrumpet ansikte och stora, nästan fyrkantiga händer.
Hon gick fort, och såg varm ut.
De blåa ögonen voro litet o ro­ ligt riktade på soffan.
" Det var så fullt med folk vid ståndet, så det drog litef långt om — " Hon kom fram och vecklade upp en liten brun pappersstrut.
" Kanske jag får bjuda fröknarna, som har varit så snälla? "
Sippan stack fingrarna i struten och tog en liten ful karamell.
" Tack. "
" Och lilla frök en, då? "
" Tack, men inte ska vi äta upp alla era ka­ rameller — " Elsa fiskade litet generad upp en.
" Det måffe allt v ara rysligt aft vara blind, " sade hon, när de hade kommit en bit bortom syrénbersån.
" Tänk, i fyrtiofyra år — Och systern, som bara kunde gå dit om kväl­ larna — " " Hm, " sade Sippan, men mycket otydligt och mellan tänderna.
III.
Bengt låg på soffan och rökte cigaretter.
Där ute höll so mmarskymningen på att drän­ ka staden i blått.
Sippan satt i gungstolen och lät den sakta gå af och an.
Elsa låg uppkrupen i hvilstolen och läste Grefven af Montechrislo.
- " Hör du, Sippan? "
sade Bengt plötsligt.
" Ja, hvad är det? "
" I kvä ll har du inte gifvit ko ntoret ett enda hyfveltag.
Mår du inte bra? "
" Det rör dig inte ", sade Sippan.
Hon gun­ gade en liten s tund till.
" Hör du, Bengt, hvad var det, du ville jag skulle titta ut g enom fönstret för i g år, när vi grälade. "
" För att du sk ulle se någonting. "
" Hvad då? "
" Ett och annat, som du inte tycks kunna se från konforsfönstren. "
Bengf drog ett bloss på cigaretten.
" I så fall tror jag, att jag har seft det i stadsparken i d ag.
Så du behöfver inte vara så där kvick längre. "
Elsa tittade upp från Grefven af Monte- " Jo, si hon tjäna ' hos stadsfiskalns tills för christo.
Hon tyckte, att Sippan hade en så sex år sen, och då kunde hon ju b ara fifta konstig röst.
" Det var vådligt, hvad ni låter fnoskigt till mig på kvällarna, när herrskapet hade fått sitt gjordf, så hon kom ifrån.
Då kom högtrafvande, " sade hon.
hon och greja opp litef åt mig och ställde - Ï99 -
y m y ••} &gt; &lt;j2 ' • n Karl X Gustaf-stödens aftäckning.
1.
Konungen bjuder täckelset falla, 2.
Konungen och statyns skapare, skulptören Gustaf Malmqvisi, taga stöden i betraktande Kravallerna kring riksdagshu set den 5 juni: 7.
P olis- och militärkedjor å Gustaf Adolfs torg för att hindra folkmassorna att komma in på Norrbro.
8.
En a nhållen das på bilåkning kring s taden af sina manliga kamrater.
1 — 9.
E
atyn omedelbart efier sedan täckelset fallit.
4.
F örre överståthållaren R. Dickson talar vid aftäckningen.
5.
Revy af flottans kår.
6.
Truppernas förbimarsch, viglaire.
9.
Chock af poliserna.
10.
Sv enska flaggans dag i G öteborg.
Pastor Lindblad talar till ungdomen i Slottsskogen.
11.
Årets studentskor i Malmö bju- n f oto.
10.
An na Backlund foto.
11, Centra lateljén foto.
55=21 x Huf da ßundin 70 år.
PÂ DEN TIDEN, DÅ ID UN HVARJE VECKA presenterade en förtjänstfull svensk kvinna för sin publik o ch prydde sin f örsta sida med h e n n e s bild 1, s k r e f s d e t o m f r ö k e n H u l d a Lundin med flödande lätthet, icke en utan flera gånger.
Det var ett tacksamt ämne att berätta om denna kvinnliga reformator och banbryterska, hur hon röjde väg i den sven­ ska folkskolan för en fullt rationell kvinnlig slöjd grundad på pedagogiska principer, och ur det kaos som rådde skapade den Lun­ dinska metoden, äfven kallad Folkskolans.
Då fröken Hulda Lundin nu fyllt 70 år, hvil- ket inträffade den 13 juni, står hon öf- ver och så att säga bakom sitt Iifsverk.
Det är nu redan mer än tio å r sedan fröken Lun­ din själfma-nt a fgick från sin befattning som slöjdinspektris vid Stockholms folkskolor, i enlighet med sin egen ofta uttryckta ön­ skan att lämna arbetet innan intresset slapp- pats och krafterna aftagit.
En personlighet med fröken Lundins kraf­ tiga kynne kan helt enkelt inte lyckas i an­ strängningen att dra sig undan och slå sig till ro, äfven om hon aldrig så många gån­ ger officiellt skulle afsäga sig sina befatt­ ningar och anse sin forna verksamhet som ett afslutadt kapitel.
Hennes vakna intresse ger henne fullt up p att syssla med af dagens frågor och pedagogen inom henne eller borde man inte hellre säga ungdomsvännen förmår henne att följa alla strömningar som kunna ha inflytande på uppfostran och ung­ domens utveckling.
Man behöfver icke tala många ord med fröken Lundin förrän man märker att hon ännu icke upphört att som i sin ungdoms och dådlusts dagar bygga sy­ s®9® stem af den omgifvande verkligheten.
Och då samtalet föres om den kvinnliga ungdo­ mens uppfostran, komma dessa pedagogiska synpunkter fram.
— Det har alltid varit så med all uppfost­ ran, säger fröken Lundin, a tt en tid har den teoretiska kunskapen anselts som den vik­ tigaste och den praktiska har fått stå till­ baka.
Så kommer en ny våg och lyfter den praktiska mot höjden.
Just nu befinna vi oss på en våghöjd, då de teoretiska kunskaper­ na skattas högst.
Men enligt min mening borde man tänka mera än man gör på att ge de unga flickorna en allsidig utveckling.
För flickor som inte ha läshufvud innebär skol­ arbetet som det nu är ordnadt stora faror.
De tvingas till pluggande af saker som inte intresserar dem och deras praktiska fallen­ het blir inte tillräckligt uppodlad.
Med den långa skolgången till 15, 16 å r är det myck­ na läsandet rent af skadligt för våra flickor.
Det finns många af dem, som på detta sätt ut­ rustas med kunskaper de ingen användning ha för och skolan borde väl ändå rusta dem för lifvet.
Kom ihåg, att handen utbildas mellan 6 och 14 å r, och då måste den öfvas, om man senare i lifvet skall kunna uppnå verklig yrkesskicklighet.
Så talar den som gifvit den svenska kvinnliga skolslöjden en plats bland de främsta i världen.
Men det vore nog knappast likt fröken Hulda Lundin att icke se framåt och att upphöra att söka efter fullkomning.
^ Gff kapifef för ßusmödrar.
m w Skogarnes och fältens dukade bord.
REDAN VÂR STORE LINNÉ PÂVISA- de i en liten på midten af 1700-talet tryckt afhandling hurusom ett flertal vildt växande örter äro användbara i hushållet, och ämnet har väl också under senare tider mer än en gång tagits upp, ehuru utan vidare på­ följd — det hör till sådant som man hör eller läser och sedan genast glömmer.
Det är fölr resten så bekvämt att bara hålla sig till det vanliga eller det som brukas, hvar- för skulle man då besvära sig med sådant, som man ej känner till.
Hvilket arbete i b å­ de fal och skrift har det ej behöfts för att lära folk, att våra svampar duga till män­ niskoföda?
Och hur länge ha ej massor af våra skogsbär fått stå och ruttna bort i brist på företagsamhet, innan man slutligen kom till insikt om att det rikligt lönade sig att taga vara på dessa skatter?
Mycket har härvidlag hunnit uträttas, men åtskilligt åter­ står.
Från den tidiga våren allt intill senhösten dukar den gifmilda naturen sitt stora bord, där vi blott ha att taga för oss af de många olika rätterna.
Tiderna äro nu för visso så­ dana, att vi böra visa oss vara mer fack­ samma gäster än någonsin tillförne, ty myc­ ket finns att taga vara på.
Fram på som­ maren få vi säkerligen bekväma oss till en omskrifning på matsedelns vanliga " kött med grönsaker, " det kommer kanske att i stället få heta: " grönsaker med kött ", all- denstund detta senare torde bli både dyrare och svårare än hittills a tt anskaffa.
Och vi behöfva nog ej fara illa af den förändrade dieten, men med den större efterfrågan och åtgången på grönsaker, bli väl äfven dessa dyrare än vanligt, och då gäller det att taga 1 DETTA KAPITEL FÖR HUSMÖDRAR fortsätter Smålandsfrun sina råd, läm­ pade för våren och sommaren.
Längre fram kommer samma värderade signatur att, ge några vinkar om matvarors behandling under den varma årstiden och v idare några i dessa tider ytterst värdefulla upplysningar om kon­ servering i sockerbristens tecken .. vara på allt matnyttigt och så långt möjligt själfva förskaffa oss en del.
Att detta kan ske förmedelst själfproducering, d. v. s. od­ ling i egen täppa, där man så hafva kan, har redan förut påvisats, men det finns an­ dra sätt.
Den föraktade brännässlan på hedersplats.
Tidigt på våren ha vi t. ex. nässlorna.
De komma just vid den tid på året, då snö och mörker vika för solvärme och ljus och då man vid sina promenader söker sig ut från stadsgatorna.
Medan man då i backarna söker efter sippor och annat grönt, borde man komma ihåg den anspråkslösa nässlan, som växer vid dikeskanter, soliga laduväg­ gar o. s. v. Där den förekommer i riklig mängd, kan man snart plocka några liter, och den ger oupphörligt nya skördar.
Att nässlor användas till 1 soppa (nässelkål) ha väl alla reda på.
För vinferbehof kunna de torkas eller saltas.
De rensas och sköljas noga samt läggas att torka på rent linne; då de äro fullkomligt torra, bredas de ut i funna lager på ållor för att långsamt och vid mild värme torkas.
Af för stark värme förlora de sin gröna färg.
Förvaras i påsar af gles väfnad, dessa hängas upp på torrt ställe och omskakas emellanåt.
Vill man salta nässlor, rensas de och sköljas, läggas - 402 - upp att rinna af och nedpackas därefter hvarftals med grofi matsalf i en ren bytta eller kruka, med tyngd öfver.
Torra nässlor böra ligga i friskt vatten 2 timmar före an­ vändandet, saltade dragas ur i vatft en 12 — 24 timmar.
Nummer ett af all konservering är dock alltid den hermetiska inkokningen, hvari- genom såväl arom som färg bättre bevaras.
Sedan nässlorna blifvit rensade och väl sköljda, läggas de i kokande vatten med li­ tet salt att förvällas under några minuter, upptagas och afkylas, hvarefter de läggas på flaskor eller konservburkar, antingen fint hackade och passerade eller hela, litet afsvalnadt kokt vatten jämte en del af spa­ det, i hvilket n ässlorna föirvälts, och salt på- hälles och flaskor eller burkar få koka i vattenbad, de förra en half, de senare en timme.
I f örbigående må det tillåtas mig att påminna vederbörande husmödrar om ait nässlor utgöra ett högst värdefullt bidrag­ till hönsfodret.
Bladen, föirvälda oc h hacka­ de samt blandade med hafremjöl för kal­ kon- och hönskycklingar; fröet (liksom frö af solrosor, hvilket dock först males till mjöl) som grönfoder under vintern, antingen torrt eller blandadt i det s. k. blötfodref.
För det senare ändamålet insamlas nässlorna så snart de satt frö, därvid välj es en solig och vacker dag, hopbuntas i smärre kärf- var och torkas ute i s olen.
Anses öka ägg­ produktionen och förläna åt äggen en finare smak och högre färg.
Nässlor, lagda på en flaska, som fylles med sprit och under några veckor ställes i ett soligt fönster, ge en tink- tur, sedan gammalt ansedd som ett utmärkt medel mot bisfing och till lindrande af brännsår.
Afkok på nässlor, hela växten, anses vara ett godt medel för hårväxtens befordran.
Andra gröna, matnyttiga växter.
Ett societetsbröllop.
Skogsbär och andra s kogsalster.
Först af dessa komma smultro­ Den tidiga vårspenaten, så nen.
Den tid är längesedan för­ godt som det första gröna som bi, då man helt bekvämt kunde kommer till s ynes hos grönsaks- köpa de läckra, röda bären för försäljarne på salutorgen, utgör 50 öre kannan, som det då hette, naturligtvis en stark frestelse till dl v. s. knappt 20 öre för litern.
extravaganser, men den husmor, Nu får man vara tacksam om som nödgas noga räkna med man kan komma öfver dem för slantarne, får i regel afstå från tredubbla beloppet.
Det lönar sådana, hon väntar till priset går sig för dem, som redan tidigt ned från de 5 kr.
per kg.
till flytta till sina sommarställen el­ 1,50 och 1,25.
Men hur många ler eljes bo så, att de när som ha reda på att nässlor mycket väl helst kunna komma ut i skog och låta sig anrättas som spenat?
De mark, att gå på upptäcktsfärd ef­ kunna användas enbart, men helst ter dessa godsaker.
Ju mer man tillsammans med vanlig spenat.
kan få, dess bättre, de äro ej al­ Det finns också åtskilliga andra Författaren Ove Ekelund och fru Vera Ekelund, född Tornérhielm lenast välsmakande utan tillika surrogat, hvilka torde vara för­ mycket nyttiga att förtära, helst tjänta af en närmare bekantskap.
Användbara soppkryddor äro bland andra 1 sitt naturliga tillstånd, ehuru en mångfald an­ För att nämna endast ett fåtal, så ha vi t. ex. den välbekanta vålarfven (Stel­ åkerkålen (Brassica campesirisl, som ut­ rättningar kunna beredas af dem.
Därnäst komma blåbären.
Kan man själf laria medial; den bekanta och som märker sig för en kålliknande smak, och ett förargligt ogräs ansedda mållan backanis (Pimpinella saxifragal.
Af ängs­ plocka en del af sitt behöfliga förråd, så (Atriplex hortensis eller patula); ängs­ syra beredes en välsmakande soppa allde­ mycket bättre, men äfven om man måste syran (Rumex acetosa), som växer rätt all­ les som spenatsoppa, med den skillnad att i köpa dem, löhar det sig att på olika sätt mänt på ängar och i backar och är förträff­ st. för mjölk användes buljong.
Målla läm­ konservera, så att man har tills nästa skörd lig att blanda med odlad spenat; strand- par sig äfven för tillagning af soppa.
Bla­ inträffar.
Med hänsyn till den sparsamhet sältingen (Triglochia maritimuml förekom­ den förvällas, hackas fint, fräsas jämte en med socker, som måste iakttagas, är det mer, såsom af dess latinska namn framgår, klyfta finhackad hvitlök i s mör, spädes med skäl i att välja de enklaste och billigaste vid hafssfränder.
Vidare ha vi de späda kött- eller rotsaksbuljong och afredes med konserveringsmetoder, hvaraf här anföras några.
skotten af humle (Humulus lupulusl och äggulor.
En krydda, som mycket användes i syn­ Torkning af blåbär: bären rensas, bredas bland våra odlade köksträdgårdsväxter röd­ betan, hvilkens blad ge en förträfflig spe­ nerhet i bröd är kummin, vildt växande så­ ut på rena papper i tunna lager och läggas nat.
Stjälkarna af denna växt användas dan (Carum carvi) har en betydligt k raftigare att sol- och lufttorka under 2 dagar.
Där­ stufvade.
Äfven de helt späda bladen, af arom och då den förekommer ganska all­ efter utbredas de på ållor för att fulltorka 5 Förvaras i glesa matrabarbern kunna härtill begagnas, men mänt litet h varstädes, på ängsbackar, betes­ timmar i 40 gr. värme.
bör man först afkoka dem i ett par vatten marker o. s. v., kan man lätt samla sitt för­ lärftspåsar i torrt rum och användas med födel till s oppa, kräm, kompott.
En utmärkt för att urdraga syran och den något beska råd däraf.
god soppa fillagas af 3 del.
torra blåbär och smaken.
2 del.
torra hallon, hvilka kokas med vatten, Flere vildt växande växter finnas, hvilka Något om svamp.
1 bit kanel, 14 citron och afredning med äro användbara till sallad.
Främst bland dessa är att nämna maskrosen (Taraxacum Af svamp bjuder våren och försommaren potatismjöl; serveras kall med litet grädd- i v åra hufvudsakligast på murklor och kantareller, skum öfver.
officinale!, det förargliga ogräset (Forts.) gräsmattor, i trädgårdsgångar o. s. v., mot och i d e trakter där det finns godt om dessa hvilket det föres ett obönhörligt utrotnings­ läckerheter lönar det sig att företaga sina krig.
De späda bladen gifva en förträfflig exkursioner.
Hela familjen kan ge sig ut att sallad.
Särskildt i Frankrike är maskrossal­ skörda och samla förråd — man får sam­ laden mycket värderad, den rent af odlas tidigt lungorna fyllda af frisk och ren skogs­ SPELTERMINENS ALLRA SISTA TEATER- där alldeles som vi här odla grönsaker.
På luft, och det har ju också sitt värde.
Af kväll i Dramatiska t eaterns salong, till p å köpet en sommaren, i juni och juli, u tsättas plantorna murklorna är toppmurklan den finaste, men af de vackraste junikvällar S tockholm hittills ha ft, i rader på trädgårdssängar i fet, lerhaltig ej så allmän.
Åtskilliga svampböcker fin­ ägnades åt en lätt och lekande föreställning af de jord, och tidigt på våren betäckas de med nas, ur hvilka kan inhämtas allt hvad man sju artister från nämnda scen, som nu befara mel­ lersta och södra Sverige för att ge landsorten ett ett lager sand; så snart bladtopparna sedan behöfver veta om svampens skördande och prof på godt komedispel och på fin svensk dra­ bli syn liga äro de färdiga till skörd.
I Tys k­ användning.
Dock tillåter jag mig några matik i en muntrande genre.
Programmets kärna land har man följt exemplet och där man påminnelser.
Först och främst: om ni ploc­ utgöres af Tor Hedbergs af godt och kvickt lynne ej förfogat öfver en bit jord ha försök gjorts kar svamp, så ryck ej upp den ur jorden, stämplade lustspel " Kärlekens krokvägar " och som förpjäs en tysk enaktare, " Locktoner ", af Max att inplantera växten i lådor, hvilka sedan hvarigenom alla utsikter till nya skördar för­ Dreyer.
Fru Augusta Lindberg och fru Ty- öfver vintern placerats i en mörk, ej kall käl­ intas, utan skär af den med knif eller bryt ra Zanderholm göra sig utmärkt i de kvinn­ lare.
Enklast är att på våren utvälja växan­ af den.
För det andra: förväll all svamp, liga rollerna — respe ktive en komisk svärmor och de plantor, nypa af blommor och knoppar sedan ni rensat och tvättat den.
En del fi­ en kärnkvinna i öfv ergångsåldern saimf en flirtande ung änka och en snitsig pigsnärta — och hvad samt, på platsen där de växa, stjälpa blom­ nare svampar förlora kanske därigenom nå­ h e r r a r n a b e t r ä f f a r — G ö s t a H i l l b e r g, K å g e, got af sin arom, men det är alltid lugnast krukor e. d. öfver dem för att bleka bladen.
Högel, Roec k-H a n s e n — bolla de ledigt Ett franskt recept på maskrossallad lyder: att förvälla.
Och anrätta eller konservera sina repliker och prestera ett spänstigt spel.
Tur­ de spädaste bladen, hvilka sitta närmast ro­ svampen fortast möjligt — ej ens förvälld nén torde således ha all utsikt att bli mött med ten, afskäras och sköljas, förvällas i vatten bör den gömmas längre än 12 timmar.
Be­ sympati hvart den än styr färden.
med litet salt 25 minuter, få rinna väl af på träffande de olika konserveringssäften är S k a n s e n s f r i l u f ts t e a t e r fi r a r 1 0 0 - å r s - sikt och blandas därefter med fin matolja inkokning och torkning att föredraga fram­ eller litet smält smör, söt grädde och hvit- för sättning.
Vid torkning uppträdes svam­ minnet af Gunnar Wennerbergs födelse med en fyndig och siämningsfin dramatisering af " Glun- peppar.
Men den kan äfven tillredas som pen på trådar och lufiiorkas några dagar, tarne ".
Redan sceneriet med 40-talets " Flustret ", vanlig grönsallad.
hvarefter den kan hängas i närh eten af k öks- slottets röda fasad på sin kulle, s vandammen och Af .bä ckbräsma eller bäckkrasse (Carda- spiseln, tills d en är fullständigt torr.
Ett sätt hökar Liljegrens kryddbod med den lilla täppan mine amara) beredes en välsmakande sallad är att i mortel stöta torkad svamp till ett utanför bildar en tjusande tafla.
Det dramatiska inslaget har nog blifvit en smula ojämnt, men någ­ alldeles som af grönsallad.
Endast de spä­ fint pulver, som sedan förvaras på väl till- ra sfudentupptåg göra sig förträffligt och die po­ daste bladen användas.
Växten påminner slutna burkar.
Det användes till omeletter, pulära sångerna föredragas i al lmänhet med käns­ om persiljan.
Finnes vid skogsbäckar, kärr smaksättning af såser o. s. v. När ni ti llagar l a o c h g o d r ö s t b e h a n d l i n g.
B ä s t t e r s i g h e r r A x e l o. s. v. En annan art af krasse, nämligen någon stufning af svamp, så glöm ej att till­ Lilja som Magistern; hos honom är både det sångliga och det dramatiska lyckligt förenad!, källkrassen (Nasturtium aquaficüm), odlas sätta litet hackad körfvel jämte ett par drop­ hvilket däremot ej kan sägas om Gluntens repre­ allmänt i Frankrike, där den förfäres i oer­ par citron och helt litet finhackad lök, ni sentant, hvars indolens i alla skiften verkar ofri­ hörda mängder, men den öfverträffas i smak skall förvånas öfver att finna hur anrättnin­ villigt komisk.
En god figur, briljant spelad, är^ af vår vanliga bäckkrasse.
Anmärkas bör, gen därigenom vunnit i smak.
Om andra fröken Hoppenrath.
Får sommaren många vackra kvällar, blir sångspelet " Gluntarne " med all sä­ att sallad af växter, hvilka ha en något besk svampsorter än ofvan anförda finnes nu ej kerhet lifligt åhö rdt och beskådadt.
smak, ej böra tillredas med socker, ty där­ anledning att orda, den egentliga svamp­ ARIEL.
säsongen inträffar ju senare på året.
igenom framträder denna mera märkbart.
Från scenen och estraden.
- 403 -
IDUNS PRISTÄFLINQ N:R 13.
SAMMANSÄTTNINGSUPPGIFT.
Af de båda kvadratemas olika bi­ 31 far, 32 Skara, 33 visa, 34 slät, tar skall ett årtal sammansättas.
35 råkar, 36 redo, 37 kall, 38 kalla, 39 sä, 40 klena, 41 kvistar, 42 vän, H vilket?
43 så, 44 hela, 45 Linda.
Lösning märkt pristäfling n: r 13 De tre första rätta lösningarna, och helst frankerad med landstorms- märke insändes till Iduns redaktion som vid granskningen påträffats ha senast den 30 juni 1917.
De tre lämnats af fru Lina Lindblad, Stock­ första rätta lösningarna, som vid holm, herr Gerhard Anjou, Uppsala granskningen påträffas erhålla hvar- och signaturen Prenumerant Lyckebo, Västerås, hvilka sålunda erhålla 5 dera 5 kr.
i pris.
kr.
h varde ra i pris.
LÖSNING TILL PR1STÄFLING N:R 11.
1 Ädla, 2 här,V 3 Sven, 4 lik, 5 smyg, 6 smärta, 7 ljus, 8 panna, 9 klar, 10 vågar, 11 fattar, 12 arm, 13 syn, 14 håll, 15 knep, 16 högtid, 17 fast, 18 piano, 19 kapell, 20 rusande, 21 vindar, 22 uppsluppna.
23 fint, 24 kvickt, 25 skämt, 26 sky, 27 rått, 28 fria, 29 sak, 30 käring, IDUNS TIDSFÖRDRIF REBUS.
HVARFÖR låter Ni håret falla af alt LOGOGRYF.
Af Lea.
I gråa lockar fram jag (stiger ur häfdernas och minnets dal, och jordens son sig stundom viger till tjänst uti min tempelsal.
Men .vägen dit är svår att finna, och, sökes bäst vid smärtans hand, därför de unga sällan vinna en fotsbredd af min lugna strand.
Men ack, jag väntar, väntar gärna på ungdom, skönhet, makt och namn och då finns tröst uti min famn.
en gång de falla som en stjärna, Siex p elare min byggnad äger mied- irunor tecknade uppå, märk hvad ditt öga där dig säger och tolka det — vi lyssna på: Hvad säkert man får bäst i Kina, res dit förresten, njut och döm!
Hvad blef ' hon ständigt, fru Regina, dä pigan slarfvat vid sin söm?
Hur hennes majestät af iSaba fann iSalomo vid sitt besök.
' Hvad finnes alltid uti lava och, fastän svag, i våra kök?
Ett kungligt släp, båd ' långt ocli präktigt, för folk; och länder kännbart nog.
Ett » bafoa » för de vuxna mäktigt då hågen dem till odygd drog.
Hvad du och jag ha rätt att kallas i likhet med en h var monark.
En egenskap som kan bli allas, om dräkt är tunn öch köld är stark.
Hvad Afrodite var, då härligt hon framgick ur den klara våg.
Ett utrop till sin grund förfärligt.
En moder till det lilla såg.
En dvalans hand på land och vatten.
Ett ord som afsky innebär.
Ett uppslag till de glada skratten, dem ingen god fördöma lär.
Ett syskon ibland fem och nitti, h vars far stor tef ormator var.
Ee not, som du vid första titt i hvart litet notblad genast har.
Bokstäfver två, som skrifna samman en paus beteckna tydligt nog.
Hvad föga godt jag om den » flam­ man » som gossens smärta kalit belog.
Ett litet ord, som ju betyder att gärna din person man ser.
DE BÅDA KVADRATER­ NAS INNEHÅLL.
h s g a e i f r t r f i a é o n g s t då detta är så lätt att förhindra genom att använda " ANTISEPTON " HARVATTEN (med eller utan fett) " Antisepton " dödar de bakterier, som i de flesta fall förorsaka hårets affallande, och gör håret mjukt, fylligt och glänsande samt lätt att frisera.
Till salu öfverallt.
STOMATOLF A B RIKEN, STOCKHOLM.
H.
M.
KONUNGENS HOFLEVERANTÖR.
Tag tre bokstäfver från den vänstra kvadraten och sammanställ-dem med tre bokstäfver i den andra kvadra­ ten så, att namnet på en skald bil- dias.
De öfriga bokstäfverna bildja namnet på ett af skaldens verk.
LÖSNINGAR TILL TIDSFÖRDRIFVET I N:R 23 DE 13 DJUREN ": IStrömstare, tofs­ vipa, jättehväl, älgoxe, ringîmas ' k!, nyckielpiga, kattuggla, ' ormslå, röd&gt;-.
stjärt, alpstenbock, ljungpipare, löf- sångare.
— IS 1 tjärn k o r a l l.
VISITKORTET: RÄKNEGÅTA — 404 - Slaktare.
Talet 33.
— det öfriga skäres i 12 skifvor, hvilka bultas väl med en fuktig köttklubba och ingnidas med kryd­ dorna.
Bekväma, hopfällbara två- och fyrhjuliga Till köttfärsen males köttet, späc- ket och smöret 4 ggr genom kött­ kvarn.
Färsen stötes jämte - mjö­ let i stenmortel, tills den blir jämn och smidig, då iblandas kryddorna, löken, svampen och grädden, litet i sänder.
Färsen bredes på kött- skifvorna, hvilka därefter hoprullas med färsen inåt och ombindas på två ställen med fint segelgarn, dop­ pat i kokande vatten.
Smöret bry- lies i en järnkastrull, ruladerna läg­ gas i och brynas vackert, beströs DROTTNINGGATAN med mjölet, spädas med den kokande buljongen och grädden och få steka Hiss med tätt slutet lock, tills de äro möra eller omkr. tim.
De tagas QoooooeoooooooooooouooouMMtooooooooooooooooooQOOOooooao ooooooooooeooosoooooooooQ upp, snörena klippas bort, läggas i karott och såsen vispas upp, lafsmar- kas och hälles öfver ruladerna.
NYA Serveras med pressad potatis eller WERMLANDS-TIDNINGEN Etabl.
1850 Karlstad Etabl.
1850 grönsaker.
Rikstelefon namnanrop Länstidningen G l a c e m a r ä n g (f.
6 p e r s.)
.
Värmlands enda dagliga tidning.
M a r a n g e r: 180 gr. florsocker, 3 ägghvitor.
T i l l f y ll n i n g: 4 d e l.
v a n i l j - 1 kkp.
tjock grädde glace.
B e r e d n i n g: ' Sockret siktas ge­ 1 kkp.
vatten nom fin .sikt.
^Ägghvitorna vispas till 3 hg.
kornflingor h å r d t skum.
Gulorna, skiljas om­ sorgsfullt från hvitorna, ty det 1 hg.
hvetemjöl minsta gula bland hvitorna 2 tsk.
bakpulver hindra dessa att bilda skum.
Hvi­ ÄKTA 50 gram smör torna läggas i en rund skål af jkop- par, nickel eller porslin jämte » några 1 msk.
socker ASEPTINTVÅL korn salt.
Stålvisp användes eller Va tsk.
salt i brist däraf en bred gaffel.
Visp- OCH Beredning: Vattnet, grädden, ningen skall från början ske lång­ samt, det man drager ägghvitorna sockret och saltet blandas med korn­ BORLANOLINTVÅL uppåt i med vispen, de vispas där­ flingorna, därefter tillsättes smöret efter kraftigt, tills de äro nog fasta och sist mjölet, - hvari bakpulvret cocosoljetvâlar stänger, att kunna med vispen flyttas ur kär­ let.
— Därefter iblandas sockret blifvit inblandadt.
Degen kaflas ut tillverkas fortfarande och försiktigt med gaffel.
Marängmas­ och naggas.
Med mått uttagas kakor san lägges mied sked på väl rengjorda - äro af god kvalitet.
- af önskad form, h vilka gräddas och smorda plåtar i forai af ägg, som; slätas öfver med skeden och rostgula i medelmåttig ugnsvärme.
öfversiktas med socker.
De gräd­ TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ das i svag ugnsvärme, tills de äro bord; uppstekt korfkaka (rester från halftorra och släppa plåten, då de ' o n s d a g); k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: uttagas, formas på ett ägg och Redigerad af Grönsoppa med mjölk; fläskpannkaka.
få kallna.
Marängerna fyllas med ELISABETH ÖS TMAN-SUNDSTRAND FREDAC}.
Frukost: Smörgås­ vaniljglace.
bord; fransk omelett; kaffe eller ite.
Inneh.
af Elisabeth östmans Hus- Middag (vegetarisk): Manna- G r ö n s o p p a m e d m j ö l k (f„ moderskurs i Stockholm.
grynskroketter med spenat; grönsa- 6 pers.).
2 morötter, 1 palstérnac- FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR lad; blandad frukt med maräng och ka, V2 rotselleri, 1 liten purjolök, VECKAN 17 — 23 JUNI 1917. grädde.
1 litet blomkålshufvud, 3 msk.
smör LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ (60 gr.), 1 lit.
kokande vatten, 2 SÖNDAG.
Frukost: smörgås­ tsk.
salt, 3 del.
färska ärter, 4 bord; sillgratin; kaffe eller te.
bord; äggstanning i form med Lefverbiff med pota­ msk.
mjöl (40 gr.), 1 lit.
mjölk, V2 b r ä k t s k i n k a; k a f f é e l l e r t é.
M i d ­ Middag: tis; rabarbers opp a. hg.
spenat, 1 msk.
finhackad per­ dag: Graf lax med spenat; kalfru- silja, socker, hvitpeppar, 2 — 3 ägg- lader med fransk potatis och grön­ gulor, 1 del.
tjock grädde, 1 msk.
saker; glace maräng.
kallt smör (20 gr.).
MÅNDAG.
Frukost: Smörgås­ RECEPT: B e r e d n i n g: Rötterna ansas på bord; välling; ägg; kaffe eller te.
K a l f r u l a d e r (f.
6 p e r s.)
.
1 vanligt sätt och skäras i små tär­ Middag: Stekt rökt sidfläsk med ningar, purjolöken skäres i fina stufvade makaroner; surmjölk.
kg.
benfritt fcalfkött, 1 tsk.
salt strimlor, blomkålen rensas, fördelas TISDAG.
Frukost: Smörgås­ (5 gr.), V4 t sk. h vitpeppar.
i klyftor och får ligga i ättikblan- bord; gratin på makaroner (rester T i l l fä r s: 150 g r. af k öttet, från måndag) hied bräckkorf; kaffe 50 gr. färskt fläsk, 15 gr. smör, Vs dadt vatten 1 tim. Rotsakerna och eller te.
Middag: Nässelkål med msk.
mjöl (5 gr.) ' sa.lt, hvitpeppar, pur jon fräsas väl i hälften af smö­ äggulor, stufvade abborrar med po­ 1 tsk.
finhackad portug.
lök, V2 — 1 ret, sättas på i det kokande vatt­ net tillsatt med saltet, och få koka, tatis.
del.
grädde.
T i l l s t ek n i n g: 5 0 g r.
s m ö r, tills de äro till hälften mjuka, då ONSDAG.
Frukost: Smörgås­ iläggas den sköljda blomkålen samt bord; välling; fiskstufning i snäckor 1 msk.
mjöl (10 gr.), 2 del.
buljong, ärterna och alltsammans får .koka (rester från tisdag) med stekt pota­ 2 del.
grädde.
färdigt.
Grönsakerna läggas därefter B e r e d n i n g: Köttet torkas med tis;.
ka ffe eller te.
Middag: korfkaka med smält smör och lin­ en duk, urvriden i hett vatten, med hålslef i soppskålen och spadet användes till soppan.
Resten af — 0 hg.
däraf användes till färsen gon; nyponsoppa.
smöret fräses med mjölet 2 min., spadet och den uppkokta mjölken spädas på, den rensade, sköljda och skurna spenaten lägges i och sop­ pan får koka under rörning 5 min.
Persiljan tillsättes, soppan afsmakas med kryddorna, afredes med de upp­ vispade äggulorna samt grädden, får sjuda och hälles öfver grönsakerna och det kalla smöret i soppskålen.
sjukdomar i munhå la och svalg.
I — I enklare fall kunna äggen och grädden uteslutas.
Effektivt skydd mot smitla jaro alla EPID«MLÏR ' ' «&gt;€JTO * OMSOSTM&gt;.
M a n n a g r y n s k r o k e t t e r (f. iv husmödrar 6 pers.).
I 1 / 2 del.
mannagryn (114 ense: gr.), 1 msk.
smör (20 gr.), 6 del.
A.B&gt;PHARMACIA .STOCKHOLM 1 ägg, 1 tsk.
salt.
(5 gr.), SKULTUNA KOKKÄRL KonlroiUnW PROFESSOR A.VESTERBERG.
1 mjölk, tsk.
socker (5 gr.), 1 — 2 tsk.
rifven ost.
Till paner ing: 2 msk.
mjöl (20 gr.), 1 ägg, V2 tsk.
salt (1V2 gr.), 1 tsk.
matolja, 1 V?
del- stötta skorpor.
T i l l k o k n i n g: 1 k g. p a l m i n eller växtsmör.
F OTOGRAFISKA M AGASIN B e r e d n i n g: Grynen l äggas i 15 DROTTHIHGGATAH 15 sikt, öfverspolas med kallt vatten och få afrinna.
En kastrull smör- STOCKHOLM.
jes med V2 msk.
af smöret, mjölken ihälles och får koka upp, grynen ivispas, hvarefter gröten röres med slef, tills den tjocknat, då den flyt­ tas öfver svagare eld och får sakta koka omkr. 20 min., under det den ofta omröres.
Gröten upphälles, blandas genast med resten af smö­ ret och får afsvalna, hvarefter det uppvispade ägget, kryddorna och den rifna osten t ill sättes.
Ett flått fat smörjes med smör, massan utbredes därpå, bestrykes med litet smör för att ej torka och får stå 2 — 3 tim. på is att kallna.
Massan delas där­ efter i mindre delar hvarje del böir väga omkr. 35 gr. — hvilka rul­ las af långa på mjöladt bakbord.
Kro- ketterna doppas i det hårdt vis­ pade ägget blandadt med matoljan och smaksatt med kryddorna, rullas därefter i de stötta och siktade Opdep från Iancbopfen ox- skorporna och få ligga 1 tim. att pedfepas gemsi mof poSffopsRoff hårdna.
De kokas gulbruna i het palmin eller växtsmör och läggas på a / bMORDISKA KOmUilET sugpapper att afrinna.
Serveras " ^Blomsfejoavcl SfocKholm med spenat.
BARN-VAGNAR Intet besvär med vin, konjak, kaffe, saft eller dylikt vid begagnande af Apoteket Vasens Laxérmarmelad, det behagligaste afföringsmedel som existerar.
På alla apotek.
•JogoàMsà ^ La Mascotte hdruatten Trefliga modeller.
Billiga bes tämda pris er.
PAUL U. BERGSTRÖMS ™ r ° 74, oc * / S| Yfer / HanHne i gjlEKSTRäPIS t ä Kornflingekex al intill.
Elegant kemiskt tvättad o. präs- sad blir Eder kostym, klänning, kappa eller överrock, om densam­ ma insändes till QAHN i KOKSALMANACK I en punkt / .2s \ åro bast!
BENNO BECKEMANS FRAMKALLAR- KOPIERAR-FÖRSTORAR kpor \ or ÖS * sfondigf jtlpdfga ^ - 405 - c.
i F ås överallt FtmjAMI - PASTlLIMRiVA skänka lindring och bof \ Àd hals och s~ * ^br63tähommQC ÖrgryfB Ke miska Tuäfl- 8 Färgeri-fl.-B.
Göteborg.
Bästa ingredienser.
vid småbak förtjäna bli behandlade med bästa jäsningsmedlet.
G o o d a - Jästmjöl är bäst och pålitligast.
Säljes öfverallt i burkar à 15, 25 och 50 öre.
Handelsaktiebolaget Sten S jögren &amp; C D Usch.!
Aft man ej kau bli kvitt den otäcka ohyra ' Ingenting är latere, köp bara eri flaska Va gg oli VAGGOLIN kraftniring bannt uppfödning gratis franko Styr genast kosan till närmaste postanstalt o. rekvirera på ett brevkort vår sommar­ katalog för 1917.
Gör se­ dan Edra in­ köp av de i katalogen upptagna varorna och Ni skall finna, att de i " förhållande till kvalitén äro billiga.
Katalogen sän­ des gratis ej fraktfritt.
Åhlén &amp; Holm, Stockholm.
Infallna kinder göra äfven ett ungt ansikte gammalt, då däremot runda och fylliga kin­ der alltid oli ungdomligfoch oemot­ ståndligt.
Detta £an h var och en uppnå!
Uppgif tydligt namn och adress till » Snabb Parismetod », Iduns exp.
f. v. b. Diskr.
Ofelbart medel mot all slags ohyra!
Pris pr flaska 1:25, 2 flaskor fran­ co.
Bruksanvisning följer hvarje- flaska.
Återförsäljare antagas.
Tekniska Fabriken BESSE, Virserum.
TACKSAM för upplysningar om hvil­ ka böcker inan bör studera som handlar om det osynliga och ockulta.
Svar till » Intresserad » Iduns exp.
Babykorgen!
(Mont, skär eller blå.)
K *.
20s - Babylådor från Kr.
10:00 — 15:00, in­ nehållande hel .utstyrsel, välsydt och af bästa kvalité.
Sändes mot efter- kraf.
Helsingborgs L inneutstyrselaffår, M ilmi.
Rikstel.
48 12.
Jduns ärade ßaffärs- prenumeranfer erinras vördsamt om vikten af att i god tid (bäst nu genast!)
förnya prenumerationen, så att afbrott i tidningens regelbundna expediering må undvikas.
Oduns värdefufta jutnummer utdelas äfven till alla halfårsprenumeranter.
' Prenumerera genast!
* 35^ N: r 216.
Vill någon af Iduns • ' många- förståndiga läsarinnor gifva mig ett godt råd.
Jag har en son som ef­ ter afla-gd «studentexamen af eko­ nomisk skäl blef .tvungen afbrytai sina - studier.
Han har nu i två år varit vid telegrafen, men trifs ej med arbetet där, utan säger sig hällre vilja utföra kroppsarbete.
Nu har han aftvungit .mig löftet att taga reda på om det finns någon träd- gårdsmästarskola eller dylikt, där man gratis och mot fritt v ' ivre_ k an få lära sig yrket.
Jag känner ej alls till om någon sådan skola finnes hvarför jag: vill e bedja någon vara vänlig upplysa mig härom.
Bekymrad moder.
N:r 217.
Har tänkt ha ett foto- génfat till tvättså, hur fortast och på bästa sätt få bort lukt och olja.
Stina.
N: r 218.
Hvart bör en medellös gosse med håg \ och fallenhet för möbelsnickeri och dylikt, vända sig för att få sin utbildning.
15-åring.
Det modernaste N&amp;RINGSPREP ARATET På grund av sin sam­ mansättning är Gigantos det mest effektiva styr- kemedel, välsmakande, föredrages väl av alla, tages med förtjusning av barnen.
Förordas av läkare för användning vid alle­ handa svaghetstillstånd, rachitis, blodbrist, mag­ sjukdomar, nervsjukdo­ mar och efter långvariga infektionssjukdomar.
F l y t a n d e pr flaska kr.
1:85 Med kalk, pulver pr burk kr.
3:50 Gynna detta svenska preparat!
Erhålles genom alla apotek, å droghandel, samt från 14114RIKS AKTIEBOLAGET GIGANTOS, S TOCKHOLM K.
RIKS 14114 Pensionsförsäkring.
Allmänna Enke-och Pupillkassan i Sverige oo / x ' ziTxg ' Bom / Ig / xy&gt; Se^a.r^CLj, ocS.^un2) er&gt; / ici£rey med N: r 209.
Har man rättighet att utan vidare till försäljning tillverka ett icke giftigt kemiskt preparat till utvärtes.
bruk?
I annat fall hvart bör man vända sig för att få till­ Th. ENHVAR LASARE AFTDUNAGER stånd därtill?
rätt att i denna af delning framställa N: r 210.
Begagnande mig a.f .Id uns förfrågningar rörande husliga eller stora tillmötesgående ville jag så andra angelägenheter till besvarande gärna ha.
ett iopartiskt råd: Är af läsekretsen.
Dock förbehåller sig det rätt att lämna en i allo utmärkt redaktionen oinskränkt befogenhet att bra plats endast därför att man ej Det är första gången jag utesluta de frågor, hvilka anses sakna trifs?
mera alllmänt intresse.
Hvarje publi­ •är hos främmande människor.
Tog denna plats som värdinna, hos en cerad fråga kommer att besvaras, och utbetalas för det bästa svaret, å någon 75-årig änkling med en jungfru, för af här nedan införda frågor, som in­ tre år sedan för att få en lönande sändas till redaktionen senast 6 dagar sysselsättning och emedan jag än efler detta nummers dato ett py is af 10 mycket road af allt praktiskt arbete i synnerhet i vad till ett hems kronor.
skötande hör.
Här ar visserligen N: r 201.
Vill någon af Iduns » lönande », men ingen ' sysselsättning.
praktiska läsarinnor säga mig om 60 kr.
i lön och obegränsade hus-, man själf kan tvätta en broderad hållspengar!
' Men ingenting att barnkappa af hvitt ylletyg samt fod­ göra!
Hela dagen måste jag säll- rad med satin.
Hur går man till skapa, sitta och sy, eller gå med väga?
Prenumerant.
ut och gå, utom två ' timmar på f. im.
N: r 202.
Kan någon af Iduns då han är upptagen.
Dessa tim­ läsarinnor ge undertecknad ett råd, mar är o de enda jag har att ta huru gardiner af s. k.
» ostväf » bör motion, tala vid de mina på, d. v. sys, för att de skall bli starkast s. hit få " alla mina kvinnliga an­ och taga sig bäst ut.
Vill ogärna höriga och vänner komma, men i så ha någon langettering, enär väfven fall ej till mig utan till honom, det är hans största förströelse.
Så är så gles.
Ninnie.
jag är ju nyttig äfven för de mina, 1ST: r 203.
Hvart skall man vända sig som rätt ofta äro här.
Mig äi för att bli medlem i Föreningen mannen i hög ^ gra d; osvmpatisk.
för grafisk konst och hur stor är Hela 36 år är jag ju, och borde årsafgiften?
kanske vara nöjd att få ha det så Konstintresserad.
bekvämt.
Dagarna går ju och åren N:r 201-.
Finns någon vänlig läsa­ också, om jag vore säker på att rinna, s cm vill gifva mig ett råd.
få dö snart!
Arbetslös.
Är under hela vintern strängt upp­ N: r 211.
Hvar köpes en degknåd- tagen af mitt arbete, husliga och ningsmaskin och är Iden praktiskt ekonomiska bekymmer för min mor använda i ett litet hushåll på fyra och mig själf.
Har annars under personer?
- sommaren någon liten tid varit à Ung husmor .utan jungfru.
tillfälle till luftombyte och någon N: r 212.
Jag har en son 15 år förströelse, hvilket gjort att jag |då sundt utvecklad å hufvudets vägnar.
hösten och arbstet börjat tagit fast Han har genomgått 4 klasser i van­ med gladt mod.
I sommar, Juli lig folkskola i stad, har sedan läst — Augusti (min fritid) ser jag dock privat 3 mån.
uti räkning, skrif- ingen möjlighet till förändring.
iFör- ning, geografi m. m. och har unge­ hjälp mig till någon omväxling eller fär kunskaper för att vinna inträde råd mig till något.
Är glad för ar­ i 3 — 4 klass läroverket, men som jag bete, kunnig i handarbete, kläd- och ej tror han ' kan följa med där, linnesömnad, kan porslinsmålning, vill jag ej att han skall söka in där.
road af att ordna och ställa i ett För öfrigt är gossen stark och kraf- hem, barnvän.
Kan icke åtaga mig tiigf.
Jag vill därför fråga hvilken ett mera ansträngande eller makt- privatskola vore bäst sända honom påliggande arbete, då jag när hös­ till, - kanske där - praktisk undervis- » ten kommer måste ta i med alla ning äfven inginge.
Medel saiknas lej krafter.
/ Väntan.
till hans utbildning.
Jag önskar N: r.
205.
Har tänkt sy mig cn om möjligt, att han skall » bli affärs­ sportdräkt för eventuella cyckelturea man.
Gossens imor.
i sommar.
Hvilket tyg skulle vara lämpligast till en sådan?
Är s. k.
I N: r 213.
Har någon gjort försök i denna dyra sockertid att vid sylt- vindtyg vattentätt, och ihvar kan .man få köpa sådant nu?
Färdigsydda ning betjäna sig af en tredjedel soc­ dräkter af vindtyg ställa sig för dyr­ ker och två tredjedelar salt, hvarvid bara.
Sportintresserad. '
J saltet skulle inga en kemisk förbin­ N: r 206.
Säg livad bör jag ha delse med fruktsyran: och annulera, i klädväg, från och med resdräkten den?
Om det har lyckats, så haf för en månads ' sommarvistelse i mel­ godheten meddela metoden.
Äfvenså, lersta Sverige (ej ' badort) för att om användning af berberisbär.
St. vara något så när chic.
N:r 214.
Vore tacksam för alla Lapplands tös.
N: r 207.
Med livad skall man upplysningar angående bildandet &amp; f putsa en rökbordsbricka af mässing?
en föreläsningsförening på landtet .. Har försökt med allehanda putspulf- Hur bör man bära sig åt och livar ver mjen stannar (detsamma trots skall man söka statsbidrag till en Lärarinna, energiska gnidningar, alltid kvar och dylik förening.
N: r 215.
Finnes i .Sverige någon lyser hvitt i fördjupningarna.
.
enkel, verkligt god och på kristlig Mor Agneta.
N: r 208.
H var få vackra ritningai grund hvilande flickpension, idit man eller skisser till öppna spislar af med " fö rtroende kan - sända sina flic­ kor.
Mycket tackram för svar &gt;med tegel, kakel eller ' murbruk.
uppgift om pris m. m.
Moder.
Mor Agneta.
FRÅGOR N: r 219.
Som jag är mycket in­ tresserad af plastik, men ej har råd meddelar försäkring för pensioner tiH efterlefvande änkor och barn.
att bekosta några lektioner vore » jag tacksam få veta, om det finns Inträde är öppet för hvarje svensk undersåte, som med afseende å hälso­ någon bok öfver detsamma och hvar tillstånd pröfvas antagKg och icke uppnått 60 års ålder.
Pension kan betingas den kan köpas.
Gunnel.
från 100 till 1,500 kr onor.
Insats en gång^för alla kontant eller delvis genom 3ST:r 220.
Huru skall aflägset bo­ revers eller ock årliga premier.
All vinst tillfaller de försäkrade i form af årlig tillväxt av pensioner ende lärarinna komma i tillfälle @ .tt få läsa böcker, för dyra att köpa.
under den persons Hfstid som betingat pensionen.
Pensionstillväxten utgå » f. n. med 4,5 procent för år å det betingade pensionsbeloppet.
Isynnerhet litteraturhistoria och - dyl. Prospekt portofritt.
Adress: Storkyrkobrinken 11, S tockholm.
biografier, reseskildringar m. mi Finnes bibliotek, som låna ut för 4 längre tid, om man själf betalar tai, när hon hörde dem i maklig middagsro diskutera rättsprinciper postportot?
medan Europa - kämpade därute på N: r 221.
Har tänkt att tapetsera lif och död i ett brinnande In­ ett par rum, men när mjölet med ferno.
Men hon orkade inte längre knapp nöd räcker till hushållet, hvad harmas och säga emot.
_ Orden hade förstklassigt, välbelagdt, beläget i skall vi då få att klistra med, frågar för längesedan mistat sin valör.
— vacker trakt af småländska hög­ Ung flicka.
För ingen af sina patienter hade landet med god tillförsel, kan få N: r 222.
Kan någon af Hduns läsa­ hon i förväg talat om att hon öfvertagas _ på förmånliga villkor.
» Sjukhem », Box 31, Vexiö.
rinnor gifva mig namn och adress på skulle resa.
Det skulle gå lättare Svar: någon som förfärdigar fflossamattor att skiljas då, trodde hon, och hon till billigare pris än hemslöjdsaffä­ ville göra Idet hela så kort som möj­ rerna?
iGammal prenumerant.
ligt, både för sig själf och dem.
N: r 223.
Blifvande moder önskar Först dagen före afresan, alltså sista få uppgift på någon lämplig bok med gången hon skulle behandla dem, rådgifvare angående sin egen vård sade hon det.
Hon tyckte att det och barnets.
stack som en knif i bröstet på Mångårig prenumerant. "
henne för hvar gång hon sade • — N: r 224.
I n: r 13 af Idun ståi så gladt oeü sorglöst hon kunde: ni, att i morgon skall talat om mattor af papper Och matt­ » Vet RED.
BREFLADA.
Det var- henne nästan varp.
Vill någon upplysa om huru­ jag resa. » omöjligt att bibehå-Ila jämnvikten dan sked man använder och hvai S a g a.
E n sv ag Andersen-imita­ mna får köpa papper till inslag.
inför så mycken bestörtning, så Hur groft klipper man inslaget?
Väf- många utrop och frågor.
Hvarför?
tion.
Duger inte.
•Men hvarför skulle syster resa nu, vas de i 2 eller 4 skaft.
G a m m a l m å n g å r i g p r e n u­ var |det alldeles nödvändigt?
Skulle Prenumerant i Södermanland.
nu en annan, ny, främmande kom­ merant.
Det efterfrågade stak- N: r 225.
Vore ' mycket tacksam för ma i hennes ställe?
De tyckte ju ett råd af Iduns välvilliga läsare i så mycket om henne, hvarför skulle ljuset finns " hos den bekanta firman en för mig svårlöst fråga.
Jag har hon resa ifrån dem.
— Hemma i Asp i Köpenhamn, men som den under en tid af 1V2 år varit i hennes land var ju icke krig, så !där sjukvårdstjänst, men nu blifvit tvun­ var väl ingen som behöfde henne?
ärade insändaren förmodligen har gen att öfverge detta kall på grund Inne i salen, Idar Kohl hvar, kom sig bekant råder exportförbud pa af öfverausträngning.
Äger lafgångs­ hon sist.
Hon började behandla ljus i Danmark.
betyg från 8-klassig högre flickskola en patient.
Då hörde hon sitt namn Ingenjör.
Afböjes.
mjed normalskolskompetens och jhar ropas sakta brfedvid henne.
Det E — s.
Ej bortglömdt.
Men det därjämte genomgått Bank-kurs och var kamraten, syster Ruth, som Handelsskola .. Skolbetygen äro me­ sade: har hittills saknats utrymme.
delmåttiga under det att betygen Novis.
Duger inte.
» Ser du inte, att han har hört från sjukvårdstjänsten äro mycket goda.
Vill nu gärna ägna mig åt att du skall resa, kan du inte se K a m s.
Den gick i papperskor­ det på honom. » en verksamhet, genom hvilken jag Agneta tittade upp.
Borta vid gen.
är i stånd att vara till hjälp och I b.
Den » lyckan » var alltför nytta och glädje för mina inedmän­ väggen stod Kohl.
Han var nu så niskor.
Hur kan jag nu bäst göra pass, att han kunde linka omkring bräcklig.
detta Är Sv.
^Fattigvård sforb.
en; på sina kryckor.
Lutad mot väg­ M i r e n a.
Novellen ä r ej s krif- utbildningsanstalt och hvilken är i gen bara såg han på Agneta med så fall dess adress?
Finnes r^ågon sina stora hundögon, såg och såg, ve ' n utan talang, men vi ha ej plats annan liknande verksamhet?
Om tills hon tyckte hans blick gick tvärs för den.
Ni bör bemöda Eder om det nu är mig möjligt med mina igenom henne.
Då hon var färdig knappa förutsättningar få ägna mig med sin patient gick hon bort till att skrifva mera koncentreradt.
» God morgon Kohl », bör­ Karga.
Återsändes sedan vi åt något arbete med ideelt syfte honom.
hvad skall jag då bli?
Tacksam jade hon, men längre hann hon mottagit porto.
aldrig.
Med samma insjunkna bot­ för ett ärligt råd.
25-åring.
S i g b r i t t.
Ett bedröfligt ex­ tenlösa Ögon fastnitade vid hennes 1ST: r 226.
Hvar genomgås kurs i ansikte frågade han tiUbaka: empel på skrifklåda.
landtbruk för kvinnor och hvilken an­ (Forts.) ställning kan påräknas efter genom­ gången - kurs?
Landt bruksintresse rad.
EN MUSIKALISK lärarinna önskas till hösten för en nybörjare.
Svar till fru E. Liljenstolpe, Eke-Ogestad 5ARA ETT VYKORT.
p. Odensviholm.
BlLDAl), MUSIKALISK husförestån­ (Forts.) Cänd aldrig originalbetyg darinna, 40 — 50 år, önskas snarast ^ utan endast bestyrkta till enkel prästgård.
Sv.
inom 8 Nu var han ensam kvar, och nu » vmkrlftaf när Ni svarar pä dagar, med betyg o. foi o till » An­ hade en rysk granat gjort af med annons om ledig plats.
svarskänslan, Iduns exp.
f. v: b. båda hans ben.
Plan berättade för syster Agneta att det egentligen inte ENKEL, BARNKÄR FLICKA, villig Var farligt alls då han blef sårad.
att under husmoderns ledning ut­ Han kände en olidlig smärta i ena föra i hemmet förefallande göromåL.
låret, men så föll han omkull och BILDAD, BÄTTRE, anspråkslös flicka erhåller plats genast, nära Göteborg.
förlorade nog medvetandet genast, frisk stark och barnkär får plats hos Sv.
till » Skogshyddan », Askim.
ty då han vaknade var det natt liten apotekarefamilj som, barnfrö-, och allt var tyst och stilla omkring ken och husmors hjälp och sällskap.
EN LÄRARINNA för sinnesslöa barn honom.
Han kände att byxbenet var Sökande bör vara sykunnig samfa önskas till la,ndet 6 veckor und.
fe­ klibbigt och vidrigt att röra vid, något van vid hushållsgöromål.
Svar rierna.
Sv.
t.
» A.
H », Iduns exp.
men ondt hade han icke.
Han låg till » Ruth och Margareta », Iduns texp.
I GODT HEM å egendom närheten âf Södertelje får att biträda 1: sta, Scpt.
och tittade på himlen, månen lyste f. v. b. klart och stjärnorna tindrade.
Han BARNSKÖTERSKA erhåller plats om­ undervisningsvan musikalisk lärarin­ låg och tänkte på så mycket, det kring 1 juli, .att sköta förstfödda, na plats att läsa 4:de kl. kursen med 2 flickôr.
Vid.
Nya Inack.
var så vackert att ligga där på barnet i enkelt hem.
rygg och se på stjärnorna — » Sys­ Sökanden skall s äfständigt sköta Byrån, Jakobsbergsgatan 34, Stock­ holm.
ter kan inte tro så vackert det barnet samt jämväl (med flickas vax. » „ hjälp) tillse hemmets skötsel.
Sv.
m.
TROENDE FLICKA får plats i liten Inte ett ord om allt det hemska, betygsafskr.
o. lönepret.
samt uppg.
prästfamilj i Jämtland nu genast.
fula, fasansfulla, — bara att han om ålder emotses inom 8 dagar till Sv.
till » Jämtebygd », Iduns exp.
var glad att han blef sårad och » Y.
E. J. », Växjö p. r.
BÄTTRE FLICKA med god handstil, fick komma på sjukhus, och glad för att han icke skulle ut i kriget igen.
ENKEL OCH SANT BILDAD flicka, som räknar bra, erhåller plats som tekniskt biträde å apotek.
Sv.
till » Det kan aldrig vara rätt att slå från godt hem, önskas nu inst.
aug.
ihjäl hvar andra, aldrig, » orden kom- för privat läsning i hem på landet, » Familjemedlem R », Iduns exp.
mo så stilla och hans kloka pojkö- med ' 2 nybörjare, samt 1 gosse tfrån EN PLIKTTROGEN, ordningssam flic­ gon blefvo undrande och sorgsna.
småskolans andra klass.
Sökande ka., kunnig i enkl.
matlagn.
o. bakn.
Hur hade hon icke hållit af honom bör ha god erfarenhet vid sådan får plats fr. 1 juli eller event, se­ och hur hade hon icke önskat sig undervisning, ha genomgått kinder­ nare som ensamjungfru (gärna fa­ en sådan bror!
Och hur önskade garten, samt vara kunnig i tyska miljemedlem) hos familj, f, n. bosatt hon det icke ännu mera nu här språket.
Svar med angifvande af i Dalarna.
Sv.
m. betyg, - rek.
och hemma, när hon såg bröderna och fordringar jämte rîfercn.
er till » Pri­ foto samt löneanspråk till » Barnkär », deras kamrater, bil- och teaterhjäl- vat läsning » Iduns exp.
f. v. b.
S ö r v i k p. r.
Sjukhem, BREFLÄDA LEDIGA PLATSER - 406 -
LANDS TORMSLOTTERIET HUFVUDVINSTER: Lotteriets föreståndare: E RNST Ü1DREE.
............ 2!
Kronor!
pr lott i Tw £ presentkort å lifsmedel 0 fin fl Egendomen Ledingehem, med l " • • • • • • • • • • w w W w åbyggnader, 87,7 tunnl.
Kr.
Lotteriets kontrollant: Not.
i Dfverståthållareämb.
BIRGER LUNDBERG.
12 000 k Egendomen är synnerligen vackert belägen i Knifsta soc­ Hvardera presentkortet gäller å 4 000 k r.
Varorna ken, Stockholms län, 6 km.
från Knifsta järnvägstation å järn­ få af vinnarna före den 1 Jan.
1920 v alfritt uttagas på vägen Upsala — Stockholm med en sammanlagd areal 87,7 tunnl., följande platser, hos här nedan förtecknade platser: hvaraf 27,7 tu nnl.
är trädgård och åker, 4 t unnl.
äng och 56 tunnl.
skog och hagmark.
Trädgården ligger i södersluttning STOCKHOLM: GÖTEBORG: MALMÖ: Sthlms Slakteri A.-B.
Helander &amp; C:o, Fredrik Nyström, och är försedd med fruktträd.
Åkerjorden består dels af m ylla, A.
G. Bergfalk &amp; C:o, A. von Reis, B.
Aug.
Nilsson, dels af lätt jord på lerbotten.
Af skogen som på tre sidor om- Konsumtionsför.
Hulda Sköldberg, C. W. Söderberg.
gifver egendomen, består c:a 25 t unnl.
af u tmärkt vacker ung­ skog, såväl barr- som löfskog.
Skogens af kastning är större Stockholm.
än gårdens behof.
5 — 10 t unnl.
skogs- och hagmark är odlings­ NORRKÖPING: SUNDSVALL: bar.
Gården föder tre hästar och 12 nötkreatur.
Åbyggnaderna, Aug.
Eriksson &amp; C:o, Percy F. Luck &amp; C:o som äro i godt stånd, bestå af boningshus samt ladugård och Sundsvalls Slakteri A.-B.
Erik Olsson, loge, båda under tegeltak.
A.-B.
Petterson &amp; Jansson.
Obs.
; Årets - gröda tillfaller vinnaren!
Bostadslägenhet i Sthlm med full äganderätt.
Kr.
9 000 2 Lägenheten är belägen Rörs-trandsgatan 54, s amt består af 2 stora, soliga rum och kök inom rymlig tambur med el.
ljus, kokgas, w. c., hiss och piskbal- kong samt stora utrymmen.
Tillträde den 1 Okt.
1917.
K-R-l-T-bil, 4-sitsig, 25 hkr.
6 500 elegant torpedkarosseri, goda ringar, från automobil- firman Philipsson &amp; C:o, Stockholm.
Ett års fritt ga­ rage samt utbildning s kurs ingår i vinsten.
Bland de öfriga utvalda och dyrbara vinsterna mär­ kas en Salongsmöbel värd 2 475 kr äfven- som möbler komponerade af den framstående möbel­ arkitekten Henning Möller.
i Kronor!
i pr lottj Lotteriets utställningslokal, B irger J arlsg.
G, Stockholm.
- Lotter à 2 kr.
säljas öfverallt, till landsorten efter rekvisition utan törskottslikvid, helst å brefkort under adr.
: Landstormslotteriet, Nybrogatan 1 1., Sthlm 5, d å 35 öre till porto och dragningslista tillkommer.
JARNKÄR FLICKA erh.
genast pl.
&gt;å landet för att hjälpa, frun med lemmets skötande und.
sommaren amt att vid terminens början sköta kolhushåll i Uppsala för två barn.
» •v.
m. lönepret.
till Ullbollsta Såg ikerby.
50M HUSHÅLLERSKA i enkelt, äl- Lre prästhem på Gottland önskas ge- last el.
1 juli stadgad, bättre flicka.
&gt;iv.
med relationer, foto samt löne- lispråk till » K. », Idu ns exp.
f. v. b.
Examinerad sjuksköterska, ifven kunnig i sinnes sjukvård erh.
) lats som biträdande förestånder- •ka _ vid Växjö Hospitals mansaf- lelning den 1 inst.
aug.
Ansökan &gt;ch betygsafskrifter insändas före Len 1 juli till överläkaren vid / äxjö Hospital.
Deutsche nit umfassender Allgemeinbildung, erfahren in Buchführung, Kranken- * &gt;flege, Haushalt und Kochen sucht passenden Wirkungskreis.
Zuschrift,; rbit.
Mumme, Hamburg, Äcker- nannstr.
14 / 16.
UNG feMASKOLLÄRARINNA önskar under sommarferierna 5 ijuli — 10 laug, emot fritt vivre lära hushåll.
(Svar som genomgått elevkurs i 14 mån.
å till » 1917 » Vesta, Kumla.
länslasarett samt varit vikarierande UNG EX.
SJUKGYMNAST önskar sjuksköterska i 4 mån.
önsk.
privat­ mot fritt vivre och fria resor plats vård (ej för lungsiktig) eller plats å i t reflig familj på ejgendom eller med­ anstalt; villig att delt.
' samt kunnig &gt;i följa till badort, 2 V2 år i England.
husl.
göromål.
Goda rek.
finnas.
Svar till » Sjukgymnast » Mjöhult p. r.
Sv.
till » Sjukvård 1917 », S. Gumœlii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
UNG, BÄTTRE FLICKA önsk.
plats mot fritt vivre att gå frun tillhanda, eller biträda vid förek.
skrifgöro- mål i prästgård el.
herrgård.
Eller som hjälp och sällsk.
medfölja äl­ dre dam till badort.
Sv.
t.
» Famil­ För målning af två prima porträtt jemedlem », Iduns exp.
f. v. b. event, flera sökes målare i sommar till landet.
Svar till » Porträtt », EXAM, ouUKGl 7 MNAST, som genom­ Iduns exp.
f. v. b. gått ett halft års sjukvårdskurs å större lasarett önsk.
anställning ant.
som assistent åt läkare eller i ' fa­ milj.
Musikalisk, frisk och stark.
Sv.
till » Gymnast 1917 », Iduns exp.
ra Norrländska, Målare.
kompt.
undervisa i linne- och kläd­ sömn.
erh.
pl.
vid husmoderskola.
Ansökn.
åtföljda af foto.
etc. insän­ des till » E.
J-I. » Klinten, p. r.
Bildade lushållskun.
flickor erh.
platser så­ som husmors hj.
i goda hem.
Fa- niljemedl., Palmquist C:o 17 Malm- ikillnadsgatan Stockholm.
Husmodenstjänstcn À &amp; ^ Länslasarettet i Falun är till ansökning ledig.
Ansökningar, åtfölj- ia af betyg insändas till Lasaretts- lirektionen före den 20 innevarande nånad.
, _ Lön 600 kr.
jämte 20 proc.
dyr- ådstillägg, god utsikt om ökad lön nil hösten.
öfriga förmåner: bo­ stad, lyse *, kost och tvätt, 1 månads semester pr år, under hvilken tid itgå kostpengar.
STYRESMANNEN.
Skolkökslärarinna, ins inom Kalmar Provinsialläkaredistrikt kungöres härmed ledig till ansökan.
Förmåner: 7C0 kr.
årligen, fria re­ sor och vivre vid tjänsteförrättnin­ gar.
3 kr.
för smittrening efter tu­ berkulos, 1:50 för smittrening efter andra smittosamma sjukdomar.
An­ sökan insändes till provinsialläkare Hagberg, Kalmar.
Husmoder- befattningen vid Nyköpings lasarett är den 1 nästk.
Augusti ledig att tillträdas af ener­ gisk; och praktisk person med de för­ utsättningar i öfrigt, som äro (erfor­ derliga för en dylik befattning.
An­ sökan, ställd till LasarettsdirektiOh nen, skall vara åtföljd af läkare-, ålders- - och kompetens intyg samt Ihit inlämnad före den 1 inst.
Juli.
Sjuk- sköterskeutbildning ej erforderlig.
Förmåner: årslön 700 kr., dublett med bekvämligheter samt allt fritt.
Nyköping i Maj 1917. c:a 25 år, kunnig i matl.
o.
städn., Lasarettsdiretktionen.
ordentl.
^o.
pålitl.
erh.
plats omkr. d.
15 jùli hos nygifta.
Sv.
med foto samt betyg o. närmare upplysn- ang. löneåret, etc. till » J.
R.
1917 », Iduns exp.
f. v. b. ha under många år stenografplatsier anmälts, lediga i långt större lan- tal iän hvartill sökande funnits.
Med anledning häraf anordnas kurser, som fortgå funder sommaren.
Nybörjare, finne« ledig deru 1 juli vid kronpr.
som anmäla sig till 126 Juni, med­ Margaretas Vårdanstalt för tuberkul- hinna fullständig utbildning till (Ok­ barn.
Elementar- och skolbetyg in­ tober.
sändas under adress iFöreståndarin­ Stenografbyrån nan, Anstalten, Kullsveden.
(Sveriges Centralinstitut för stenOf (grafi och maskinskrifning).
Riks o. Allm.
27 87.
31 Regeringsg.
Stockholm.
31-faren, duglig, o. arbetsam, äg.
ut- prägl.
ordningssinne, verklig förmåga att undervisa samt ett jämnt, godt Lynne, erh.
pl.
vid husmoderskola in­ vid Stockholm.
Betygsafskrif., foto.
och uppg.
å lönepret.
insändes till •&gt;E.
H. » Klinten p. r. Bile lanitHaiedottm Till hösten En elevDlats Platsen som köksförestinderska vid Säters hospital är till ansökan ledig och skall till­ trädas helst redan den 1 nästkom­ mande juli.
Förmåner äro f. n.: kontant be­ gynnelselön 715 kr.
och slutlön 1,001 kr.
(3 ålderstillägg efter 2, 5 o. 10 år), 1: a kl. kost, bostad om 2 rum jämte möbler och sängkläder, tvätt m. m.
(Enligt hos regeringen ihvi- lande förslag angående hospitalsper­ sonalens uppförande å ordin, stat skulle köksföreotånderskan erhålla en begynnelselön af 1,260 och en slutlön af 1,800 kr.
kost inbegripen.)
Ansökan, åtföljd af styrkta be­ tygsafskrifter, frejd- och lakar be tyg samt fotografi, torde före den 20 innevarande juni insändas till Hospital s kontoret SÄTER.
PLATSSÖKANDE UNG, BILDAD FLICKA 25 år söker plats i fin familj (eller hos änka) där tjänare finnas, som husförestån- derska e. d.
Gärna där barn finnas.
Är verkligt kunnig i matlagning o. allt som hör till ett hems skötande.
Sv.
t.
» Duglig 25 år », S. Gumtelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
UNG, ELEMENTARBILDAD FLICKA önskar komma i godt hem på lan­ det, där tillfälle finnes att lära hushåll.
Äfven villig läsa med barn.
Tacks, för sv.
snarast till » Skånska », Lund, p. r.
UNG FLICKA önskar under ferierna för att få vistas på landet läsa med 1 à 2 minderåriga barn.
Be­ näget svar märkt » 16 år » till iSv.
Telegrambyrån Örebro.
UNG SMÅSKOLLÄRARINNA önskar plats att läsa med barn eller hjäl­ pa till i hushåll und.
sommaren mot fr. vivre.
Sv.
till » Siri » Iduns (exp.
f. v. b.
UNG BÄTTRE FLICKA önskar pl.
som husmoderns hjälp och sällskap där jungfru finnes.
Genomgått hus­ hållsskola, sex månaders kurs i kläd- ningssömnad?
kunnig i handarbeten.
Någon lön önskas.
Familjemedlem.
Sv.
till » Gladlynt och reell », Kungs­ ängen p. r.
19-ÄRIG PRÄSTDOTTER, sjukvårds- kunnig, önskar som hjälp o. sällsk.
plats i god familj eller att med­ följa till badort.
Sv.
till » E 1.
J. »} Iduns exp.
f. v. b.
BÄTTRE FLICKA önskar plats i godt Jiém, (hos ensam dam eller liten familj.)
Hjälp till grofsysslor önskas.
Sv.
till » J.
Familjemedlem », Iduns exp., Stockholm f. v. b.
24-ÅRIG FLICKA önskar för somma­ ren ev. längre få komma i familj (ingeniörs-., tjänstemanna eller dyl.) a.tt gå frun tillhanda.
Villig del­ taga i skrifgöromål.
Sv.
till » V.
B. », Iduns exp.
f. v. b. Latinstudent, Tyra Rinmans Konvalescenthem för barn Rikstelefon 16.
H I N D Å S.
Såväl friska som klena, men ej med mångårig undervisningsvan ön­ skar sommarkondition.
Svar till smittosamt sjuka barn, mottagas.
Ferieundervisning kan erh.
Anmäl­ » Student 15 » Svenska Telegrambyrån, ningar för sommaren mottagas.
Pro­ Malmö.
spekt sändes och förfrågningar be­ svaras af Tyra Rinman.
Ex. sjuk­ sköterska.
som genomgått Margaretaskolans kin- dergartenseminarium som äfven be­ rättigar till undervisning i de för­ beredande klasserna, söker plats i skola eller i familj.
Har också ge­ nomgått en kort kurs i barnavård.
Två eller tre b: rn som önska un­ Goda rek.
Sv.
t.
» V. », Helsingborg.
dervisning i ett el.
flera ämnen till 1: a, 2:dra el.
3:dje klass, erh.
så­ dan, jämte god inackordering o. vård, å vacker egendom i Södermanland.
på landet önsk.
förlo f vad norrländ­ Undervisning tilhammans ined egna.
Lektioner ska komma för att vara bejälplig barn i ålder 8 — 12 år.
vid o. sätta sig in i hushållsgöro- i det fria.
Närmare upplysn.
läm- mål mot fritt vivre.
Sv .. t.
» Hösten naß å Rikstel.
68 17.
Allm.
203 71.
1917 », Södra fidn.-kont.
^tblm.
Ung, fr isk s kånska, Ferieläsning.
I godt Mot hem INACKORDERINGAR FOR EN " 17-ÅRS FLICKA sökes god och treflig inackordering und.
juli mån.
helst i mell.
el.
södra iSverige, där tillfälle till bad och jämnårigt sällskap finnes.
Svar till » Inge­ gärd » Göteborg 4 p. r.
Fullständig utstyrsel - * • för hemgifter.
Färdigsydt dam- och barnlinne.
Egen syaielier.
Profver sändas på begäran.
L il.
C. Ctonquist i Son, Malmö.
Ms 815., TVÄ SJÄLVFORSÜRJ.
önska under juli mån.
inack.
i landthem, ej för långt fr. Stockholm.
Svar med pris- uppg.
till » Ej andra inack. » Dag.
vid Flensburgska Vårdanstalten för Nyh.
Kungsg.
71. ipäda barn i Malmö börjar den 1 UNG DAM af god familj önskar under sommaren inackordering på sept.
1917.
Kursen är ettårig.
An­ landet, helst å herrgård i Sörmland, sökningshandlingar torde insändas Östergötland, Skåne eller Värmland.
snarast och senast före nästkomman­ Sy.
med pris o. fullständig beskrif- ning till » H.
L. », Nord.
Komp.
An­ de juli månads utgång till Anstal­ nonsbyrå.
tens överläkare.
För antagning till elev fordras ANGENÄM sommarinackordering ön­ skas af hurtig, bildad dam, där med läkare betyg styrkt godt hälso­ tillfälle gifves till friskt landtlif tillstånd, fyllda 18 år och elementar­ (om möjl.
ridning) och någon hand­ eller motsvarande ledning i matlagn.
Sv.
till » Trefligt skoleutbildning hemlif », Iduns exp., Stockholm.
skolbildning (betygsafskrift) samt re­ kommendation af två trovärdiga per­ För frisk 13-årig dotter soner.
önskas inackordering på landet i Afgiften, 150 kr.
erlägges vid an­ god familj där kamrater finnas.
God hvardagskost och tillfälle till bad.
tagningen.
Närmare upplysningar Ej pensionat.
Referenser önskas och meddelas af Husmodern.
lämnas.
Svar med prisuppgift till Guvernant.
ÖFVERLÄKAREN.
8-klassigt bildad flicka med goda » Sommarglädje » Iduns exp.
f. v. b. betyg önskar komma, i enkel familj för att läsa under höstterminen med barn i första eller andra elemen- tarklasserna, som på grund af klen­ Jemshögsby, _ börj ar höstkursen ^ 20 sept.
Undervisning i finare och enk­ het eller annan orsak ej kunna få lare matlagning, bakning, syltning, konservering, jämte väfnader, linne- del af skolundervisningen nämnda och konstsöm, knyppling m. m.
Prospekt mot dubbelt porto.
Selma Gu­ tid.
Sv.
till » I augusti 1917 ».
stafson, f öreståndarinna, a dr. t ill 5 sept.
S m e d b y.
Elfkullens Husmodersskola, Hrar skall jag tillbringa min sommarsemester?
Utbildade barnsköterskor spec, från Sällskapet Barnavård, an­ Stockholms omgifningar: skaffas af Stockholms Stads Arbets­ förmedling, Regeringsg.
107.
Riks- o. VID MÄLAREN.
Pensionat Fager­ Allm.
tel. 4047.
Kl. 9 f. m.-4e.m.
(lörd.
9 — 2).
O b s.
!
S ä r s k i l d udd har utmärkta strand bad och a v d e l.
n i n g f ör b a r n s k ö t e r - s k o r l S a m a r b e t e m e d f e ä l l - skogspromenader.
Begär prospekt af skiapet Barnavård!
Konditor Lundevall, Enköping.
UNG BILDAD flicka, examinerad kindergartenlärarinna med praktik, önskar under sommaren plats att tillse och sysselsätta, ev. läsa med Jämtland: barn.
.Svar till » Kinder gar enlära t rinna » Iduns exp.
f. v. b.
PENSIONAT NYLAND, 20 min.
väg Värdinna sökes av 32-årig, högskolebildad skogsman i själfständig ställning, bosatt i mel­ lersta Sverige.
Endast å bildad, hushållskunnig och i öfrigt fullt kompetent att sköta ett hem samt med gladt och hurtigt lynne, reflekteras.
Sport- och musik­ intresse dessutom ger företräde.
Ålder ej öfver 30 år.
Lämplig kan påräkna hög lön.
Svar med utförl.
upplysn.
och rek.
samt fotografi, som returneras, till » Skogishem », Iduns exp; f. v. b. från Hållands station, vackert läge, utsikt öfver Ristafallen och Indals- älfven.
God inackordering.
öppet 20 juni-sept.
Lungsiktiga mottagas ej.
Närmare meddelar: Fru Malla Wiklund, Nyland, Hålland ' Tämt- land).
- 407 - Dalarne: MARSTRAND.
SVÂBDSJO HVILOHEM erbjuder hvi- P e n s i o n a t Nygren rekommenderas.
la och hemtrefnad i lugn, vacker trakt af Dalarne.
Närmare meddelar fröken Lydia Johnson, Svärdsjö.
Värmland: Riks 29.
DOKTORINNAN VILMA ERIKSSONS Västkusten: Fiskebäckskil Restaurant Utsikten REKOMMENDERAS.
H v i 1 o h e m, beläget 15 min.
skogs­ väg från Arvika.
Adr.
Högåsén, Arvika.
Bröstklena mottagas ej.
NORGE: TONSASEN KURHOTELL, Valdres, 2,000 fot öfver havet.
öppet hela året.
Alla slags bad.
Tennis o. Biljard.
Elektriskt ljus.
Central­ värme.
Utmärkt kök.
70 rum.
5^ Doktor Heüman Kungsportspl.
&gt;2, Göteborg.
Tel. 45 46.
- Elektrisk behandling - (för nervsjukdomar och reumatiska.
Åkommor).
Gymaastikdirektörsexamen aüägrgej » Iter 2-årig kurs af kvinn­ liga ©lever rid •••••••«••••••••••a H # jf Under I J u n i, J u l i o c h A u g u s t i | H hålles •• i l:: Iduns Expedition Göteborgs flymnastlska Institut I Fullständigaste ettåriga kur« i I Sjukgymnastik o ch M assage Nästa årskurs bör], i Sept.
| Bts&amp;r utförligt prospekt 1 Doktor K.
Kjellbergs kurs i massage o ch sjukgymnastik.
•• \ \ öppen Lördagar kl. 9 — 3.
N ' y leur » börjar den 14 sept.
Prosp.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND j: .. öfriga hvardagar 9 — 4.
••SS " " * ' * " ' * * " " " " " " * * ' " * " " " * ' * * ' " " * ' Vid Fredrika=Bremer=Förbundets Landthushåll= ningsskola för utbildande af lärarinnor, Rimforsa, börjar ny 2-årig kurs den i oktober.
Ansökningar böra vara inlämnade före den 15 juni.
Inträdesfordringar, afgifter, ansökningshandlingar m. m. se prospekt som sändes på begäran.
Herrsätra Skolgård, 8-klassig flickskola * helpension, börjar sitt femte läsår den 15 Sept.
1917, å Molstabergs egendom, Mölnbo.
Begär prosepkt!
Stockholm.
:: Holländaregatan 3.
Endast välartade barn mottagas.
Kars I massage och Sjukgymnastik STOCKHOLMS Anna Sund / n• Prospekt på begäran.
Riks Mölnbo 4, (2 sign.) Adr.
: Molstaberg, Mölnbo.
MASSAGE- * GYMNASTIK-INSTITUT Biblioteksgatan IS Begär prospekt!
Hnnonsera i I dun!
Vid Professor Unmans Institut börjar d.
20 sept, ny (ett-årig) fairs i Massage och Sjukgymnastik Begär prospekt.
Brunke bergsgatan 9, Stockholm.
an n a a v trä t oölverträliligtoch CuIlaCÅirdM oskadligt h&amp;rfärg- ningsmedel i alla nyanser.
Pris Kr.
7:60 + Porto.
Diskret försändelse.
H H ennapulver t paket.
Priis K r.
2.50, 8. — och 4.
" Git glansanc / e resultat ' |- porto.
Franska Parfymmagasinet, Holleverantör 21 Drottninggatan, Stockholm.
EBBA BECKMANS -: - - &gt; HYGIENISKA SALON ANSIKTSMASSÀGB (även syrebe- bandi.)
Hårmassage enl. D:r Bar­ dins metod.
Manicure, Pedicure.
Friséring — Ch amponering.
Grefturegatan 3.
Kiks Tel. 706 53.
Allm.
Tel. 40100.
Det spelaren stop poll att uppträda med vackra oeh blanka na^lai » s WmMM K^RLH.iNym h H05 ALLA HANDLANDE) P sdalaffär fqjjä MMmSTYR^p |G; 17 HAMN GATANJ| NAGELPULVER K 4-3 DROTTNINGGACtf.
Ef- _ giver utan besvär, en.
ärlig glans åt naglarna.
SJU^= __ .5XQCKHOLM VÄRDA HÅRET om del är sjukt eller friskt, och använd • ZIWERTS ' EXTRAIT VEGETAL.
• Bästa hårkonserveringsmedel.
Finnes till salu hos frisörer och i parfymaffärer samt hos Kungl.
Hof leverantör ZIWERTS EFTR .. GÖTEBORG.
ÅterfBrsåljare rabatt.
Tinktur Içilma.
Säkert medel för Por maskar och Fin­ nar, gör huden ren och klar.
Pria 3 kr.
pr flaska - J- p orto.
Försändes di skr.
Ebba Beckmans Hygieniska Salong Grefturegatan 3.
Stockholm.
Allm Telef.
401 00 Rikstel.
706 53. dagar I veckan PARMAR; till ID UN kunna e rh&amp;llas h os h rr bokhandlare eller d irekt f rän • IDUNS EXPEDITION mot l ikvid i postanvisning, till följande priser: " Röd pirn, ned guldtryck, t ill " Idun ".
.. • Röd ollor g rön pärm till " Iduns Romanbibl. "
Röd o llor gr öi p ärm till " Iduns Hjälpreda " * Samtliga tro pärmar.
.
Kr „ „ „ 1:50 0:50 0:50 2:50 + porto 30 öro + „ 10,, + „ 10 „ + „ 30 „ En svensk symaskin till hvarje svenskt hem.
Med solid konstruktion förenar Husqvarna symaskin teknisk fulländning i utförandet.
Mälarbadets Bad-, Tvätt- &amp; Strykinrättning.
• Mä larbadets priser à bad och tvätt alltid de lägsta.
Tvättinr.
: Allm.
9344 Riks 3815 BadBt: A llm.
9343 Riks 3 814 5 ör världens förnämsta Hår _ S aedel och öfverträffas ickc af S 5 nftgoi annat liknande preparat.
5 Pris pr «.
2.HO. "
Erh&amp;Ues hos alla l:sta klass Parfymeri-, S % Drofl- och Coiffyraffärer.
g — W — • • • • • • « * 5ste upplagan I0UIS KOKBOK $pU0flüartia J^maôkin Ä nOISKTO afhandlar såväl matlagning i vanlig bemärkelse som bak- ning, konservering af kött, fisk, frukt, grönsaker och svamp, karamell- &amp; konfekt­ kokning, beredning af dryc­ ker och charkuterivaror, ser­ vering, borddukning och ser- vetbrytning.
Kokboken är rikt illustrerad, med 12 färgtrycks­ planscher, med afbildnlngar af fåglar, fiskar och svampar samt grönsaker jämte 4 styck­ ningsplanscher för kött och 16 olika servettbrytningar ef­ ter fotografier.
Till salu 1 alla boklådor erhål- les den portofritt mot insänd likvid kr.
5:50, direkt från IDUN Den betalar sig I Bail oil MW Tvättning, mangling och stryk­ ning af privatkläder utföres på ett i allo förstklassigt sätt i läses en annons i hin!
Ull Utgifven af ELISABETH ÖSTMAN.
IDUNS KOKBOK är vår modernaste kokbok till utstyrsel och innehåll.
Bokens alla 1.071 recept Mro praktiskt pröfvade vid Elisabeth Östmans Husmo­ derskurser o. öfverskädligt uppställda, med Ingredi­ ensernas vikt eller rymd­ mängd noggrannt angifna.
Äfven helt unga hus­ mödrar och tjänarinnor med mindre erfarenhet finna härigenom en sä­ ker handledning I IDUNS EXPEDITION, I D U N S KO K B O K.
STOCKHOLM.
PRIS; INB.
5:50.
S - 408 - Wilhelms sons Boktr.
A.-B., Stockholm 1917
