# ID: svediakorp-per2271
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 24,607
# sentences: 1,556
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R » (1586) A.
30.DE ÅRG.
LOSNUMMER: 15 ORE.
ILLCJSTREBAD fmTIDNING * UPPLAGA A. GRUtyn FOR • KVIN N AN i OCH • h EM M ET!
IFRITHIOF-HELLBERG SÖNDAGEN DEN 3 JUNI 1917.
HUFVUDREDAKTOR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN.
E L I S A B E T H KR E Y.
Hoffotograf O. Halldin folo.
anordnad i Köpen­ hamn maj 1917.
En sparsamhelsutställ- ning för husmödrar korrespondent.
Bref från Iduns utsände ONSDAGEN DEN SEXTONDE MA] O PP- nades i Industriföreningens hus helt nära Ti­ voli en synnerligen aktuell och dyrtidsbely- sande utställning, hvilken redan från första dagen tilldrog sig ett berättigadt intresse.
Det var icke blott mer eller mindre bekym­ rade husmödrar, som uppmärksamt åhörde demonstrationerna vid de olika montrerna, äfven husfäder hade infunnit sig för att se, lyssna och eventuellt lära.
Den unga, men synnerligen lifskraftiga Husmoderföreningen har gått med sina bästa krafter i elden för att afvinna denna praktiska utställning ett bestående resultat.
Vi näm na särskild!
fru Carla Meyer och fru Karen Braae, hvilka bägge energiskt genom- drifvit förslaget alt visa husmödrarna, en och hvar, konsten att spara.
Fru Karen Braae är kanske den af de delegerade, som oförtrutnast ställt sin erfarenhet och sina kunskaper inom området till offentlighetens tjänst.
Under de fjorton dagar utställningen varar, håller fru Braae icke mindre än sex föredrag samt dessutom en del demonstra­ tioner från det lilla nätta kök, hvilket insatts i fonden af salen och där rätter både lagas och afsmakas af publiken.
Köket är helt naturligt centralpunkten för de besökandes intresse, men hela lokalen bjuder dock så att säga från golf till tak på hemvärden, som man i dessa dyrtider ser i ett annat ljus än förr.
Strax vid ingången äro uppstaplade väldiga fång bränsle — ve d och uppsprängda träd­ rötter; de sistnämnda ha förut opåaktadt fått stanna i mullen, nu skola de tjäna hemvär­ men i n ästkommande höst och vinter och till­ lika med lorfven ersätta de kanske då oan- skaffbara kolen.
Två föredrag hållas om, hur detta bränsle skall användas i spisar.
Midt i salen ha tre glasmontrer fått sin plats.
I dessa ser man allehanda födoäm­ nen och omkring den torftigaste af de tre samlar sig gärna en deltagande skara.
Där visas nämligen hvad en familj på fyra per­ soner, bosatf i en tysk stad, har att lefva på per vecka.
Strax intill sväller af välmåga en dansk burgen familjs matförråd under samma tid.
Där är potatis det enda, som fatfas.
På hvarje person beräknas endast ett halft kilo af denna hushålls­ artikel, men smör, bröd, ägg och kött finns i riklig mängd och bud­ geten räknas icke högre än till 200 kr.
för familjen per månad.
Den tredje montern visar hvad en mindre bemedlad familj — a nta­ let alltid fyra personer — kan bestå sig för 130 à 100 kr.
i må­ naden och tages då särskildt med som besparing torkade grönsaker.
Dylika fås från Ama- ger, goda och billiga.
Fru pro­ fessorskan Anna Poulsen de­ monstrerar vegetariskt pålägg, och hon har mångårig kännedom om Vegetarismen.
Det måste sä­ gas, att föredragen och demon­ strationerna • ge utställningen dess största betydelse som dyr- f tidshjälp, ty g år man endast och ser sig om­ kring bland alla dessa moderna kok- och tvättmaskiner, konserver, putsmedcl etc., måste man gifvetvis beundra teknikens upp­ finningskraft, men det är ej nog.
En husmor i våra dagar har icke alltid råd att i sitt hushåll följa anvisningen: " Den, som kö­ per dyrt, köper billigt ", viktigare är det för mången att lära sig klokt använda de me­ del, som redan stå dem till buds.
Och det må framhållas som det bästa vid denna ut­ ställning, att där ges så många nyttiga, up p­ lysningar, så många erfarna och kloka råd.
Unga husmödrar få en klar inblick i sin egen tids kraf.
Ett hem måste nu skötas rationellt efter nya metoder och lösenordet är: Spara.
Det duger tyvärr icke längre att gå i mor­ mors och mors fotspår, när det de hade att hushålla med saknas eller är uppdyrkadt till ett fabelpris.
Husmoderföreningen lär oss att koka, ba­ ka, lägga in och t a g a v a r a p å a l lt.
En husmor måste veta, hvad hon har i sitt hus och själf taga hand om det.
En själv­ försörjande kvinna bör lära sig sy sina klä­ der själf.
Elevarbete visas.
På hvarje plagg anges hvad materialet kostat och hur lång tid, som åtgått tijl arbetet.
Man förvånas öfver, hur mycket dyrare det blir att sy " borta " ..
Synnerligen viktig är den framställning man får af förfalskade födoämnen och puts­ medel.
En viss slöhef vid inköp gör sig väl stundom gällande hos litet hvar, men när nu klart påvisas, hvad man därigenom förlorar så väl ekonomiskt som i förbrukningsvärde, ser äfven - en stackars liten trött husmor bättre upp med hvad hon får i händerna.
Hvarje branch inom hemmets praktiska värld är på ett fördelaktigt sätt represente­ rad på denna utställning, och det torde få erkännas, att konsten att spara icke i D an­ mark som — ho s oss t. e x.
— ka n kallas en importartikel.
Det ligger för de danska hus­ mödrarna att förnöjsamt tillgodogöra sig landets olika produkter.
Är det nu så att potatis blir en lyxvara, söka de ersätta den med enklare grönsaker.
Färska grönsaker är dyrt.
Man använder därför torkade, och har hunnit l ångt i d essas beredning.
Att intet direkt nytt framkom­ mit inom husmodersbranchen, åtminstone intet af vinkar och anvisningar, är väl möjligt, men det finns alltid en stor kontin­ gent oerfarna husförerskor och för dessa är Spareutstä,Ilningen en alldeles förträfflig lärokurs.
Bland föredragen förekom en demonstrering af något så enkelt som fönslerrengöring med tid­ ningspapper.
Det är sant, att detta är kändt i många hem, men det finns andra, som aldrig hört talas om hur besparande och praktisk den är.
Det visas också en liten enkel praktisk tingest: ett trästativ för torkning af kläder, närmast en ram, sådan man har till flyttbara Ofre bilden: Utställning af sydda elevarbeten.
Midfbilden: fru Karen Prenumerationspris: tfanl.
up; Helt år Halft år Kvartal Månad an:; r.
7.50 3.90 2. — 0.80 Praktupplagan: Helt år Halft år Kvartal Månad Kr.
9.50 5. — &gt; 2.50 &gt; 0.90 Braae.
Iduns b yrå och expedition, M asterS°m c SÏS t an 45.
- Redaktionen: - Riks 16 46.
Allm.
98 03, Kl. 10 — 4.
Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Kl. 11-1.
Expeditionen: ~ " Riks 1646.
Allm.
6147.
Kl. 9-5.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.6147 Kl. 9-5.
Nedre bilden: Köksafdeinin- gen med maimontrerna.
Annonspris: Pr millimeter enkel spalt; 30 öre efter text.
35 ö re å textsida.
20 * |o förhöjning för särsk.
begård plats.
Utländska annonser: 35 öre efter text.
40 öre å textsida.
20 * |i förb.
för sårsk.
begård platt.
skärmar.
Den kan ställas framför kakel­ ugn eller spis och är bekväm att taga bort och slå ihop.
Säkerligen tar mer än en händig fru efter den idén och snickrar själf ett dylikt stativ.
Vid de blomstersmyckade borden nedan­ för det ofvannämnda köket, är det meningen, att " sparmiddagar " skola serveras.
Och att hänsyn skall tagas till rätter, som behöfva kortaste koktid.
Det är också möjlighet föl­ en kopp godt kaffe på maten, ty på köks- buffeten står en liten elegant och bespa­ rande kaffeapparat af glas, hvari man ser, hur den allom kära drycken tillagas på för­ vånande kort tid.
Det påstås, att med nor­ mal förbrukning af kaffe, lär man på 14 da­ gar inbespara de 25 kronor apparaten kos­ tar.
Vi ha förut framhållit, a tt en dyrtidsutställ- ning närmast bör beröra obemedlade hus­ mödrar, men då det ej är otroligt att äfven förmögna hem kunna komma att vidkännas det faktum, att ej allt fås för pengar mera, torde både den hemmagjorda såpan, de nya " stakljusen ", hvaraf ett kilo brinner 160 tim­ mar, och de många köksredskapen vara till gagn.
Af mindre intresse för oss svenskor, som i det afseendet väl få anses stå högt, är Agnes Borgs väfskoleutställning, ehuru den för visso bjuder på solidt arbete.
Helt naturligt är det först och främst det, som rör näringen, vi ägna mest tid åt.
Det är också om denna de flesta föredragen och demonstrationerna handla.
Äfven tvätten får en ingående belysning af en kvinnlig ex ­ pert, och det faller sig lättare än någonsin annars att ge klart besked, då åskådnings­ materialet är både förstklassigt och rikhal­ tigt.
Hvarje dag hålles å utställningslokalen fem föredrag i olika ämnen, så: linneskåpets innehåll, klädpengar, den lättaste rengörin­ gen af rum och möbler, om färgning, hur man sparar på köttet, om socker, margarin och smör o. s. v. Det är tydligt, att Husmoderföreningen samvetsgrant och nitiskt gått till de n uppgift den ställt sig, och hvarom fru Braae enkelt och korffattadt säger: " Genom en serie före­ drag skall Husmoderföreningen underrätta folk om näringsvärdet af de varor de köpa, om framställning i hemmet af saker, man eljes betalar dyrt och först och främst vilja vi slå ett slag för omläggning af tefnads- sättef ".
Det är säkerligen att vänta att detta slag ej slås förgäfves.
Vi ha ändtligen i h ela Skan­ dinavien hunnit den ståndpunkt, då vi vilja undervisas i sparsamhet, och då det praktiska kvinnoarbetet tillerkännes betydelse.
I själfva verket har det alltid varit en svår konst att vara en god husmor och nu är det dubbelt svårt och dubbelt aktningsvärdt, om det kallet göres till en målmedveten plikt att få ut det bästa af omsfändigheierna.
När man hör ett belysande husmoderföre­ drag eller ser allt detta samlade material, som vidkommer hemmets skötsel, märkes det bäst, hur länge kvinnorna frefvat sig fram efter hörsägen eller intuition, och hur det stora flertalet endast nödtvunget gjort hemmets arbete till ett odlingsområde.
De onda och svåra tiderna skola förorsaka en revolution i detta som i mycket annat, och den nu pågående Spareutsiällnitngen har förstått, att den har en verklig mission att fylla s åväl för nuet som för framtiden.
E. K.-W.
Kvinnoporträtt till dagskrönikan.
Amiralskan L. Dyrssen.
Fru Gertrud Törnell.
MODERATA KVINNORS ROSTATTSFOR- ening har nyligen bildats i Stockholm med syfte att vid sidan af Föreningen för kvin­ nans politiska rösträtt, men oberoende af denna verka för att svensk kvinna må er­ hålla politisk rösträtt och valbarhet på sam­ ma villkor som svensk man, dock med ett för kvinnan högre åldersstreck, som för hvarje valperiod automatiskt faller, tills den för man­ nens politiska rösträtt och valbarhet stadgade åldersgränsen uppnåtts.
Styrelsen som vi här presentera består af amiralskan D y r s s e n (ord­ f ö r a n d e), f r u G e r t r u d T ö r n e l l, d: r A l e x ­ a n d r a S k o g l u n d, fröken S t i n a Q u i n t, fru L i l l y H e l l s t r ö m, fröken A n n a L a g e r ­ b e r g, fr u A n n a F o r s e l l, f r ö k e n T o r b o r g Bäckström, hvars porträtt vi dock ej kunnat erhålla, fröken Inger Sundelius.
- * Svenska slöjdföreningen har i dagarna afgjort den af föreningen utlysta täflan om en svensk boktryckstyp och af de inkomna förslagen till­ delat första pris åt fröken B e r t h a S v e n s - s o n, en ung konstnärinna, som gjort sig känd för de bokband och textade adresser hon utfört.
Fru Lilly Hellström.
II " Dr. Alexandra Skoglund.
Fröken Stina Ouinf.
Fröken Fanny von Otter, som 1892 — 1914 förestod Röda Korsets sjuksköterskehem och på grund af sin förtjänstfulla verksamhet innehar medaljen Ulis quorum meruere, har den 30 maj fyllt 70 år.
Till högtidsdagen ha några varm­ hjärtade ord sändts Idun f rån en släkting till fr ö­ ken von Offer.
Ur d essa anföra vi f öljande: Det tillkommer inte mig, att, då Fanny von Otter fyl­ ler 70 år, skrifva något om hennes så att säga officiella lifsgärning — det finnes andra, som bättre känna dess konturer.
Som f. d. förestån­ darinna för Röda korset är hennes namn väl kändt och oupplösligt förenadt med denna i nstitu­ tion.
Men jag skulle gärna, om än ej så som jag vil l gö ra mig till tolk för alla dem, som på 70- årsdagen såväl med tacksamma tankar, som per­ sonligen äro hos henne.
Det är en brokig samling, som närvarande el­ ler frånvarande med tacksamma tankar stå sam­ lade kring Fanny von Otter.
För alla har hon räckt till, för alla har hon haft ett vänligt trös­ tande ord och alla har hon — förstått.
Det är hennes styrka detta, att hon alltid satt sig in i nästans sorger och bekymmer — alltid hjälpt — aldrig dömt.
Hur mången fattig usel stackare Fröken Inger Sundelius.
Fröken Bertha Svensson.
1 rjnn Klädningar, Blusar, Kappor till Kemisk Tvätt- • n ' nQ e ' ^ er bärgning, Gardiner, Möbeltyger,Kud-: ^ ar m ' m " ren 9Öras snabbt och omsorgsfullt hos j \ nll (l rnra JUllll LUI il — A.
B.
C.
0.
Borgs söners Fabriker «s * LUND.
j Fröken Anna Lagerberg.
Fru Anna Forsell.
har ej funnit hjälp oc h tröst hos henne — och hur månget utpinadt och sargadt hjärta har ej genom hennes varma kärlek och brinnande tro fått det de förgäfves sökt i åratal — frid.
Hur många människor af skilda slag har jag e j sett vandra ut och in i hennes vackra hem i det lilla idylliska Grenna — hur många ha ej gått glada och lugna därifrån, som kommit dit sorgsna och tröstlösa.
Hur många små bleka, trötta och utarbetade Röda-korssvstrar ha ej där fått hvila ut till kr opp och själ.
Och för oss som stå henne nära genom släkt­ skapsband har hon alltid varit vår rara " Faster och moster Fanny ", som vi med vördnad och tacksamhet se upp till.
Diakonissan Stina Magnusson, sedan 38 år föreståndarinna för Malmö barnsjukhus, har i dagarna fyllt 75 år.
Med anledning af s yster Stinas förestående afgång från denna befattning ägnade sjukhusets styrelse henne en varm hyllning på högtidsdagen och från många håll fick den gamla röna bevis på hur värderad och afhållen hon är.
Fröken Fanny v. Otter.
Kungl.
Hofjuvelerare ANDERSON Syster Stina Magnusson.
Kedersgåfvor Praktkatalog gratis och franco.
Stockhohn och Göteborg.
0 många for= mer ... SOM TORKADE BLOMBLAD I en potpourrikruka med doft och färg ännu icke alldeles förflyktiga­ de, så te sig de gamla kvinnodräk­ ter, som Nordiska Museet uppställt 1 sin lokal för tillfälliga utställnin­ gar.
Ett hundra är af kvinnomoder, från 1800 till 190 0 ka n man här följa, och det är nästan med vemod man tänker på all den kvinnofägring, som under ett sekel omslutits af dessa dräkter.
De äro lustiga och rörande på en gång, en liten smula löjliga också, då man kommer in på 1870- och 1880-talens oerhörda smakförfall.
Vi f örstå att en kvinna kunde se bra ut vid ingången till 1800-talet, då hon omslöts af empiredräkternas långa böljande linjer, då hennes figur framhäfdes lika mycket som hundra år senare, då detta mod upplefde en renässans, ja, att krino- • 72or dis ka Tïluséef uf~ sfätfer kvinno­ dräkter.
Två dräkter från slutet af 1040-talet.
Den till vän­ ster af turkosblå sidenbrokad.
Till höge r bruddräkt, buren af friherrinnan Fleetwood, f. Dubois, 1649. dräkt fäster man sig vid en rak fot­ fri empireklänning i hvitt blankt si­ den, djupt urringad i en vackert rundad linje och med de typiska korta puffarna.
Ofver axlarna har man draperat en schal med fransar i tjockt smaragdgrönt siden med småbuketter i guldgult — en i all sin förfinade, skenbara enkelhet klädsam och vacker toalett.
Brud­ dräkten af blonder på vår bild bars 1828 af hoffröken hos drottning De­ sideria Clara Rålamb, då hon gifte sig med grefve Gustaf Ulf Bonde.
Något mera luftigt lätt kan man icke tänka sig - för en brud.
En an­ nan bruddräkt från 1849 har burits af fri­ herrinnan Fleetwood, född Dubois.
Den är af tjockt gulaktigt siden med långt snibblif och platta veckningar kring den djupa ur­ ringningen, typisk för tiden.
Materialet så- Eviga stjärnor.
De H VIT ASTE LJUSEN BRINNA på vägen som ingen går; de vackraste minnena sira den lycka jag aldrig får.
Den lyckan som inte fick ägas på jorden — var det inte den som kräfde de bittraste offren och skänkte det mesta igen.
Allt annat förgås och förmultnar, allt annat blir smutsigt och grått.
De stjärnor som brinna för evigt har aldrig en mänskohand nått.
Blå sidenmoaré med brysselspetsar från omkr. 1673.
Toalett buren af generalskan Björnstjerna, f. Sk ogman.
linerna ägde en viss tjusning i all sin världs- frånvarande opraktiskhet, men hur lyckades den kvinnliga charmen rädda sig undan skeppsbrott under den period, som varade från slutet af 1860 till omkring 1890?
Det var funikernas, fransarnas, tof­ sarnas, plisséernas och volan­ gernas, de omotiveradt placera­ de rosetternas och de halfhöga kragarnas orgiastiska framfart.
Det var en färgsammansättnin­ garnas virrvarrstid, då de klara­ ste, hårdaste toner bröto sig mot nvarandra i kvinnodräkten.
1880- talet ägde åtminstone ett visst pikanteri, men hvad räddade det föregående årtiondet från den hopplösa fulheten?
Ingenting an­ nat än den kvinnliga egenskapen att vara förtjusande i hvarje om- gifning och i alla sorters kläder.
Kanske äfven stilenligheten i dessa dräkter, som ovillkorligt föra tanken till tidens tapetse- rarlyx med stoppade mahogny­ möbler och emmor med långa hårda tofsar med silkesomspunna träformar.
Vi ha för öfrigt en god ledning i bedömandet af dräkternas effekt i d e kvinnopor­ trätt i olja eller fotografisk fram När och när och tankar förhånas, böjas bindas i hvardagens band — drömmen förgår och förbleknar slocknar i ägarens hand — Då lyser det som en stjärna ett ljus öfver dagar och år, den kärlek som aldrig jag ägde, den lycka jag aldrig får.
ELSA DAHLÉN.
Konfirmationsdräkt af hvift rutigt bomullstyg från 1805. väl i denna dräkt, som i dess granne af turkosblå sidenbrokad är det slag, som en gång var mångas drömda ideal, därför att det kunde stå för sig själf.
Ett par af drottning Sofias toaletter från 1870- lalet som här utställas, föra ett vältaligt språk.
Vi tolka det som, arma drottning, som måste gå i sådana kläder.
Från 1890-talet, som ligger oss alla nära, har museet en­ dast ett par nummer.
1890-talet har fått sin estetiska frälsning i Maupassant-monumenfet i Parc Monceau i Paris.
Den unga da­ men, som drömmer med en ro­ man i handen, ger trots puffär- mar och styf klockkjol ett starkt intryck af att dräkten är ett plus i hennes charm.
Här finns intet motsvarande, om man icke skall gå till porträtten från tiden.
Af personhistoriskt intresse är bl.
a. en baldräkt, buren af dåvaran­ de grefvinnan Stéphanie von Platen, berömd för sin skönhet.
Dess bleknade siden med silf- verbroderier har för mycket med- farits af tiden för att ge någon illusion af den en gång strålande uppenbarelse, som dansade i ställning från de olika tidsperio- T y.
H yi t jenongs^iädning med svarta broderier.
Slutet af 1860-talet.
T. h. Brud- derna, som pryda vaggarna.
dräkt af blonder med hofärmar buren 1828 af hoffröken hos drottning Desideria, Vill man utpeka en eller annan Clara Rålamb, gift med grefve Gustaf Ulf Bo nde.
- 364 - denn ^ toale ^ s oc i e ieten.
pa en stor bal eue transit
' Pröfvade.
@ Skiss af §usiaf Zlffman.
DEN ENDA MÄNN ISKA, GAMLA PRO ST - innan Harneck verkligen fruktat, var hennes yngste son Göran.
— Det ville s äga, inga­ lunda så som hon fruktade Vår Herre, hvilken hon enligt budordet efter bästa för­ måga samtidigt älskade.
Kanske än mindre med den skräck, oupplösligt parad med af- sky, som hon lika plikttroget ägnade Mörk­ rets furste och allt hans anhang, kött och värld m. m.
— Nej, för sin Göran, på en gång sorgebarnet och älsklingssonen, hyste prostinnan i djupet af sitt modershjärta en säreget tveeggad rädsla: — hon var både rädd för honom och rädd för hans skull, för allt det oberäkneliga, obehärskade, otämj- bara i hans natur.
— ~ — Alltid var det med en viss hemlig o ro hon motsåg hans besök i fädernehemmet, den ålderdomliga och i regel så fridfulla präst­ gården, där äfven midt i hvardagslag en anda af sabbat och helg tycktes äga natur­ lig hemortsrätt.
— Alla de andra syskonen hade vördnaden för d enna i blodet eller ville och visste att, också såsom fullvuxna, län­ gesedan ur boet utflugna, själfmanf böja sig under dess oskrifna lag.
Den var dem väl i grund och botten kär såsom oskiljaktig från detta ljufliga hem med alla barnaårens och ungdomsferiernas otaliga och oskatt­ bara minnen.
— Med Göran hade det nästan från hans ti­ digaste gossålder varit helt annorlunda.
— Han är född till trots — kunde hans annars så blide fader suckande utbrista: — och jag är icke den, som mäktar böja honom.
En a nnan skall göra det.
Måtte han ej en gång behöfva — brytas!
— — Men detta senare fruktansvärda var just hvad modern sedan länge befarade.
Hon visste ju, att Herren icke låter gäcka sig.
Men det var också med bäfvan hon out­ tröttligt o ch nästan ödmjukt brukat förmana sin öfvermodige gosse: — Tänk p å din S ka­ pare i din ungdom!
— H varpå löjtnant Har­ neck, när han råkade vara på godt humör, bryskt, men med ett småleende under de långa bruna mustascherna, täcktes svara: — Om lilla mamma kunde ana, hvad en ung man i min ställning har mycket saker och ting att tänka på!
— Först och sist tjänsten, med allt hvad dit hörer — förmän, kamrater, underordnade, hästar och tocke ' där, — och så, damerna — — — Innan Göran hunnit längre i sin uppräk­ ning af en officers oundgängligaste lifsom- sorger, hade prostinnan i allmänhet förfärad tagit till flykten.
— Hon var dock alltför skarpsynt i sin oro för Görans sanna väl, för att inte känna till ännu en af hans världs­ liga eller syndfulla böjelser: — hans rent privata dyrkan af allsköns hednisk filosofi!
Själf en för sin uppväxttid särdeles bildad dotter till en mycket ansedd professor i slika ämnen, förstod hon nog så bra att vär­ desätta den lektyr, hvarmed den mångsidigt intresserade .löjtnanten fördref lediga stun­ der: — d är trifdes mellan exercisreglemen­ ten och krigsveienskapliga handböcker bå­ de forntidens ryktbara gudsförnekare och nyare tidens franska och engelska efterföl­ jare, ja, den farlige ungdomsförledaren Bo­ ström i Uppsala — en af Görans älsklings­ författare!
!
— Prostinnan skulle själf haft litet svårt att afgöra, hvilket inflytande öf- ver sonen, hon innerligast fruktade: — filo­ sofiens eller de s. k. damernas.
— " Tjän­ sten " och hvad dit hörde ingaf henne ej på långt när samma fasa.
Dock visste föräld­ rarna, att löjtnant Harneck sades fara gan­ ska vjldt fram med såväl människor som han råkat brista i takt och god sed, hade det skett i ovetenhet och borde redan där­ igenom anses urskuldadt.
— Och på hem­ vägen hade Amalia storgråtande- bedyrat att alltihop var spegelfäkteri af Gö ' ran, som blott velat blanda bort den öppna kurtis, han under dansen ägnat värdfolkets dotter.
— — Slutscenen, långt fram på morgonsidan: — Göran på knä med hufvudei i Amalias knä!
!
— — * djur, — men däraf kunde, menade modern, hans själ ej taga alltför obotlig skada.
— — Hur gla dt förbluffade hade de ej d ärför blif- vit den vår, då Götan förlofvade sig med Amalia Bodeli, en ung flicka af både god och förmögen köpmansfamilj, särskild!
väl­ känd för sin allvarliga, högkyrkliga sinnes­ riktning!
— En stör re och gladare öfverrask- ning k unde du icke bereda oss!
— ha de fa­ dern oskrymtad!
utropat.
Och modern hade instämt m ed s tumma tårar af lycka.
Men Gö­ ran hade skrattande svarat: — Så mycket bättre!
— Det har jag minsann inte haft en tanke på!
— Amalia var ovanligt vacker.
Ett guldbrunt, lent vågigf hår omramade det på en gång mest regelbundet ädla och friskt blomstran­ de anlete.
Figuren, smärt, en smula spens­ lig, fördes med skoladt, men osökt behag.
— Kamraternas tolkning af händelsen löd som så: — Harneck har alltid varit svag för rasdjur.
Flickan hade blått blod på mödernet.
— Och d et hade hon.
— Själf f örklarade Gö­ ran med kärf öppenhjärtighet: — Frö ken Bodell är den enda kvinna ut­ om min mor och mina systrar, för hvilken jag hyser uppriktig respekt.
Och det är hufvudsaken.
— — Hufvudsaken var emellertid helt enkelt, att han med hela sin obändiga natur fattat ett okufligt tycke för denna unga flicka, så i allo olik honom själf och främmande för hans tankelif.
— Länge hade ej heller slit­ ningar mellan fästfolket låtit vänta på sig.
Egendomligt nog — eller k anske föga egen­ domligt!
— uppstodö dessa sä godt som aldrig ur skiljaktighet i lifsåskådning eller tänkesätt om de högsta tingen.
De stundom rätt elakartade tillbuden till oenighet dem emellan framsprungo oftast som gnistor af en ömsesidig, oresonlig svartsjuka, förgäfves iillbakairängd bakom korrekthetens m ask.
— Sanningen att säga, gaf Göran sin fästmö ingen grundad anledning till misstänksam­ het.
Och hon gaf gifvetvis ä n mindre honom skymten af en dylik.
Men, det var som om just hans egen ostyriga och snarstuckna fästmanssnålhet om den älskade utvalda rent suggestivt liksom smitlat äfven henne, den väluppfosrade, fina Amalia Bodell.
— Gaml a prostinnan skulle väl aldrig glöm­ ma det rysliga spektakel, de unga tu be­ hagat ställa till på ett julkalas i trakten!
— Göra n hade fått klart för sig, att Amalia koketterat med en ung, t enorbegåfvad gods- ägarson, hvilken h on ackompanjerat å piano.
Och hotat att kasta sitt glas i sångarens ansikte, därest ej denne offentligen bad om ursäkt.
— Hvarpå denne genmält, att om - 365 - — Och nu låg han där, stora karlen, hjälplös som ett barn, uppe i sin barndoms enkla vindskammare i den gamla fredliga prostgården.
— Under en fälttjänstöfning mot slutet af årets regementsmöte hade löjt­ nant Harneck råkat ut för ett mycket all­ varsamt missöde: hade ridit omkull i svår terräng, brutit ett par refben och knäckt ena vristen.
Hästen hade egendomligt nog slup­ pit undan med några skråmor, och detta gaf skadeglada tungor bland de menige uppslag till det djärfva påståendet: — Den där kullerbyttan var bara rackar­ tyg af hästkraken, — han ville hämnas för allt stryk han fått!
— — — Nå, dokorn gaf någorlunda godt hopp för framtida fullständigt tillfrisknande och den gamle, faderlige regementschefen sade: " Hjärtligt välkommen åter till nästa möte, löjtnant! "
— Men Göran, hvilken likt mån­ gen boklärd tviflare, lätt nog gaf vika för aningar och förebud, kände sig hemlighets­ fullt förvi ssad om att aldrig mer kunna åter­ inträda i tjänstgöring.
Med dof, bitter slu­ tenhet fann han sig i sitt öde.
Släktingarnas och ej minst fästmöns ömma beklaganden och sorgeutgjutelser afbröt han kallt med likgiltigt pr at om väder och vind.
Gjorde de honom alltför enträgna frågor om hans be­ finnande, kunde han slutligen draga ihop de tjocka, bruna ögonbrynen och ryta till: — Frå ga doktorn och infe mig!
Jag har an­ nat att tänka på!
— Därmed ' fick man låta sig nöja.
Men hvad det egentligen var, han nu egentligen tänkte på, fick ingen närmare veta om.
Allra minst Amalia.
Det kunde nästan rent af se ut, som trodde han inte på uppriktigheten i hennes deltagande.
Eller s öm hade olyckan plötsligt fö rintat hans heta ", härs klystna kär­ lek till fästmön.
Svår afi begripa sig på hade han ju i alla tider varit, men aldrig mer gåtfull än nu p å sjukbädden.
— Att han med oförminskad, nej, feberaktigt stegrad ifver fördjupade sig i sin " filosofi ", det märkte i hvarje fall gamla prostinnan.
Till sin innerliga grämelse och oro!
Hvad kun­ de väl den hjälpa honom nu i nödens tid?
Hur mycket bättre läkedom för själen skulle han ej haft att hämta i fars och mors öd­ mjuka gudstro.
— Men att erinra honom därom, ansåg fadern lönlöst, och modern tordes ej — så gärna hon än velat.
— Ama ­ lias besök blefvo småningom allt glesare: — naturligt nog, då han ju me d isande tyd­ lighet lät henne förstå; hur föga han satte värde på dem.
— Så låg han där de långa höstmånaderna, i en allt tystare, tommare, grafliknande isolering.
— — — Nästan samtidigt med vinterns inbrott tycktes hans tillstånd ov äntadt på allvar för­ värras.
Skadorna efter fallet från hästen hade ju sak ta men normalt börjat helas och han hade till och med företagit kortare pro­ menader i vagn, ja, till fots, stödd på krycka och käpp.
Så sjönk han en dag — en snö­ tung, kuslig dag — plötsligt ihop och måste ligga, hur gärna han än ville upp.
Det vi­ sade sig, att ena lungan blifvit angripen.
En kris var omedelbart att vänta; utgången syntes oviss.
När modern nästa mor­ gon kom upp till Göran, räckte han henne ett med blyerts skrifvet och adresserad!
bref till Amalia.
Inuti det låg ett litet rundt hårdt föremål: förlofningsringen!
Fästmön hade vid afresan tagit löfte af de gamla att ofördröjligen erhålla bud, om nå­ gon förändring inträffade.
Nu fick hon detta.
Och det bestod blott af följande k orta rader: — Kära vän!
Obrukbar för detta lifvet, ganska sannolikt redan dödsdömd, har jag såsom hederlig karl ingen rätt att längre förhålla Dig din frihet, jag är Dig af hjärtat tacksam för den tid, vi haft till­ sammans.
Ingen af oss bör ha något att förebrå den andra, fy det är inte någon af oss, som bryter bandet.
Det gör En annan, som är starkare än vi.
Din tillgifne Gö ran.
— * Med tungt hjärta hade så prostinnan efter samråd med sin man, vidare befordrat so­ nens bref till f. d. fästmön.
Båda ogillade visserligen detta sonens förtviflade steg, ty ett trohetslöfte bör ju ej lösas af något på jorden, utom döden.
Men Görans vilja mäk­ tade ändå ingen, för visso inte ens hans stackars gamla föräldrar, beveka eller leda.
Och dessutom måste de med sorg säga sig, att den goda Hickan r edan fått tåla tillräck­ ligt mycken afvisande kallsinnighet från fästmannens sida.
Det var ju, som om han inte belåten med den börda han fått, också själf ville göra sig så mycket ondt som möjligt!
Den bebådade krisen förlöpte dock lyckligt; läkaren bjöd åter hopp om vederfående.
En resa till södern vore emellertid af nöden.
Göran mottog detta besked till synes alldeles oberörd, stum och med slutna ögon låg han, rörde nu inte sina böcker mer, som belamrade bordet vid hans säng.
En morgon sade han helt lugnt till modern, pekande på bokhögen: — " Tag bort visdomen, mamma lilla, — den är pröfvad och befunnen för lätt! "
— — — Och med en glimt af tillfredsställelse upp­ fyllde hon denna förunderliga begäran.
En annan, än större glädje skulle samma dag likt en oväntad gåfva, beredas henne.
Fröken Amalia Bodell ankom oförberedt till präsgården, strax före ett försenadt te­ legram, afsedt att tillkännage hennes an­ komst.
Hon b ad att få ensam infinna sig hos Göran.
Skakande i hela kroppen af ängs­ lig, skymtande förhoppning, gaf prostinnan sitt bifall.
Stilla och efter en tyst häls­ ning gick Amalia bort till hans säng, och tog hans hand, utan att be om lof.
Han låg orörlig och lät det ske, och hans feberfria, men af sjuktiden liksom förstorade ögon mätte hennes gestalt, mönstrande, forskan­ de.
Så varsnade han att hon ännu bar hans ring!
— Ja, Gö ran — sad e hon lågmäldt, men med en värld af hängifvenhet skälfvande i tonen — jag kommer till d et käraste jag har på jorden, och jag går inte förr än du sä­ ger mig, ait du älskar mig liksom förut.
Du kan inte ljuga för mig.
Du är stolt, — d et har jag också varit.
Nu få vi infe längre vara det, — en dast trogna, trogna intill dö­ den!
Har jag infe r ätt, Göran?
Han drog hennes hand upp till s ina läppar och kysste den hett, innerligt.
Först efter en lång stund, hvarunder hans bröst arbe­ tade med våldsamhet, fick han ord: — Älsk ade min eg en!
Du h ar rätt.
Och jag är stolt öfver dig.
Jag borde ha vetat det, du kunde inte svika!
Och leende genom tårar svarade hon: — Inte du heller!
Jag läste mellan ra­ derna!
— Vi.
ha bhfvit pröfvade och bestått profvet, — s ade han, med hvilken hjälp vet inte jag — men kanske gamla mor.
ßifvef på fandet.
Trefnad i den egna vif fan ftkaväf som i den ßyrda stugan.
NI SOM NU FLYTTAR UT PÅ LANDET, lämna bekymren kvar i staden och lät den friska luffen och stillheten genomtränga hela er varetse, men laga också, att de döda tingen, som omge er, äro i ha rmoni med den ljusa sommarstämning, som bör hvila ö ' fver hela er landfvistelse och stå emot äf- ven en regnvädersperiod.
De första villko­ ren för a tt ha en trifsam och bra sommarbo­ stad äro utrymme, luft och få men vackra bohagsting.
Man kan pruta af på utrym­ met genom att lära sig förenkling fill det yt­ tersta, men man bör aldrig afstå från den trefnad som ligger i en estetiskt tilltalande omgifning.
Därför att den numera kan åstad­ kommas med ytterst få enkla medel.
När man ser de typiska landisflyftningslassen, som skocka sig i flockar som boskap kring skärgårdsbåtarna, tycker man infe att det ser vidare hoppfullt ut med den blifvande trefnaden på sommarnöjet.
Där är ' den ty­ piska, skrangliga turistsängen, den puitande sängkläderssäcken, pinnstolarna och det åldriga tvättstället jämte den oundvikliga baljan med aspedistran och andra fromt tå­ liga fönsterväxter.
Alla som hyra sommar­ nöje, veta dock, att det bohag de medföra är himmelskt skönt i jämförelse med det skräckmuseum som väntar dem i stugan med de flottiga tapeterna och byråer med imiterad valnöfsmålning.
Vi skola behjärfa deras sak i det följande, men först några ord om det lyckliga fåtal, som rår om en egen villa, hvilken de andra se med af af- und grönskimrande blickar.
Icke alltid är den egna villan någonting att afundas, men den kan vara så — om ä garna ha god smak och god råd, framför allt god smak.
En veranda ser aldrig så inbjudande och sval ut som med en hvif möbel.
Vi ha två förslag, b ägge från Hemslöjden i St ockholm.
En hviflackerad pinnmöbel med enkla redi­ ga former, afsedci a tt lifvas upp med kuddar i hårdföra bomullsvar i glada färger och en mera förnäm rokokomöbel, som mycket väl kan lämpa sig för ett litet kabinett eller en salong, om villan är förnäm nog att äga nå­ got dylikt.
Rokokomöbeln bör helst klädas med dalkrus i bronsfärg — den fål solen bäst — men är den placerad inomhus kan man tänka sig en violett li nnedamast — vio­ lett g ör ett svalt intryck — med slingor i n a­ turfärg eller ett annat rokokomönsfer också linnedamasf i skä rt och hvitt eller mildt blåt t och hvitt, s om Hemslöljden h ar.
Frågar man efter priset, skall man finna att den hvitlac- kerade pinnmöbetn med en sak af hvarje bohagsting håller sig under 200 kronor, men att rokokomöbeln, som har skulptur i rygg en, är betydligt dyrare.
Genom de öppna ver­ andadörrarna, där gardinerna af oblekt lin­ ne med frans äro dragna åt sidan, stiga vi in i ett ljust inbjudande rum, kombineradt hvardagsrum och matsal.
Rummet är af pro­ portionerna 5X5,6 så att det blir plats till e n dylik kombination och äindå en fri golfyta att röra sig på.
Ett sådant rum i ganska stark rosafärg och hvitt gör ett ovanligt sommargladt intryck.
De gammaldags tras­ mattorna ha kommit till heders igen och en dylik som vi sett på Hemslöjden i måtten 3X4,10 i rosa toner med bård ' i blandadt grått skulle göra sig alldeles utmärkt på golfvet här.
Den är relativt billig och den kan tvättas med lätthet.
Man kan också sy ihop de vackra mönstrade gångmattorna i ljusvekegarn till en större matta med frans.
Man kan mycket väl tänka sig att ha en grupp möbler i rummets ena halfva och en annan i den andra om man endast väljer stilar, som något så när öfverenssfämma med hvarandra.
De bägge hemslöjdsmöble­ mangen på bilden gå mest i empirestil, men det är lika bra att välja någon annan kom­ bination.
Om rummet hålles i rosa, gör sig hvitt b äst för träet, men den som har mera smak för färger kan naturligtvis välja grönt eller blått.
Dock bör man komma ihåg, att ett sommarrum ser svalast ut i hvitt och vi inreda ju inte våra villor för de regniga somrarna utan för solsken och vackert vä­ der.
Det finns ett mycket vackert möbeltyg på Hemslöjden i bredrandigf skärt och grått linnedamast, som skulle lämpa sig förträff­ ligt till matvråns stolsdynor.
Den som före­ drar blått kan hålla rummet i de nna ton med en gladt blå trasmatta, en sådan kombination gör ett mycket rent intryck, som bör tilltala alla husmödrar.
Det är afgjordt förståndigt att skaffa hvita gardiner, som få hänga rakt ner från fön­ stren med en kort volang i kanten och sluta omkring en half meter från golfvet.
Man kan fästa dem med nålar på ett bräde och ha kappa i midien med två och en half cen­ timeters rynkadf hufvud eller från en slöjd­ affär skaffa rundsvarfvade pinnar, som man låter gardinerna löpa på.
Mässingsstänger torde numera vara svårt att få.
En tunn gar­ din helt i hvitt gör sig mycket bra med en randning eller rufning i mönstret, men det finns också en genombruten, men något Vindskammare från A.-B.
Hem på landet, på Stockholms-utställningen 1909.
Verandamöbel från Svensk Hemslöjd.
tyngre väfnad, som går under namnet mygg- fjäll och som är dekorativ och äfven lämpar sig till dörrhängen.
Gardinerna i ett rum äro ett så viktigt kapitel, att det gäller att lägga ner stor omsorg och omtanke pä det.
På det långa bordet kan man lägga en löpare af daldräll med infällda spetsar eller kanske ännu hellre sy en af glest linne i naturfärg och förse den med dalknytning i bägge ändar.
När vi tä nkt oss en sådan färg som rosa som grundton i rummet, få vi vara sparsamma med andra färger för resten.
Med blommor i krukor och vaser kommer det att se inbjudande ut ändå.
Det finns få saker så idealiska att sätta blommor i som glasera­ de lerkrus i v ackra former.
Vi ha tagit med en samling här från Hemslöjden, af hvilka in­ tet i pris öfverstiger 10 kr.
Vi tänka oss att sofrummen ligga på öfre våningen dit man kommer genom en hall försedd med skalade korg­ möbler, och telefon.
Ett hvit- lackeradt sofrum i bondrokoko, sådant vi här reproducera, vore idealiskt helst kombi- neradt med en bred balkong, där man kan ta solbad och morgongymnastik.
Bondro- kokon är en tilltalande, hemtreflig stil, icke alltför snirklad och mera bekväm än herr- Verandamöbel i ro koko, klädd med hålkrus, från Svensk Hemslöjd.
gårdssiilen från samma tid.
Ett sofrum med blått och hvitt eller grönt och hviit storru- tigt tyg på möblerna verkar ytterst inbjudan­ de.
Denna möbel kostar öfver 600 kronor, och om man anser den för fin för sofrum- Billig keramik till rumsprydnad.
met kan man byta ut sängen mot en soffa och får då en hvardagsrumsmöbel, som man säkert kommer att trifvas med.
Den hvitlackerade barnkammarmöbeln, som är något billigare ha vi tagit med, därför att den bjuder på många möjligheter för som­ Kombinerad!
hvardagsrum och matsal från Svensk Hemslöjd.
marnöjet.
Det lilla hörnskåpet till exempel kan vara mycket trefligt till skänk för en mindre familj o ch soffan kan användas som liggplats, om man så vill.
I sängkammaren trifs man säkert bäst med gångmatfor af ljusveksgarn överensstäm­ mande med möbeltyget.
För fullständigheiens skull må nämnas att man börjat föra hemväfda halmmatior i han­ deln.
Dessa ha en relativt kort lifslängd men se mycket prydliga ut med ett litet i nslag af trasor eller garn i någon liflig f ärg.
Hvarje villaägare som kas­ tar sina ögon på dessa rader skall troligen med ovilja fin­ na, att vi behandlat en viktig angelägenhet alldeles för summariskt.
Def finns många viktiga områden, som inte en gång äro nämnda — hela köksdepartemanget ha vi.- t ill exempel förbigått med tyst­ nad.
Men i dessa korta an­ tydningar har endast några riktlinjer angifvits.
Ännu mera summariskt sko­ la vi gå tillväga vid behandlingen af det hyrda sommarnöjet.
Här gäller en oerhördt viktig regel: tag med er ut det minsta möj­ liga, då ni begår landsflyttningen!
Det gör jag naturligtvis, säger hvarje husmor (Forts. sid.
371.)
Sofrum i bondrokoko från Svensk Hemslöjd.
O. Ellqvisi foto.
Hos Sätersdöler och Inloppet till K ristianssand.
" Efter nitten Års Forlöb såg jag d en övre Sœfersdal igjen; alt det gode, som jeg havde kjär fra fordums Tid var der — det andet var så megef bedre, og mit Onske er kun att måt­ te komme hid igjen. "
— [Professor dr. Yngvar Nielsen i Anna Björnarå ' s autografalbum, Valle, juli 1898.)
TILL NORGES SYDLIGASTE STAD KRISTIANS- sartd g ä liksom til l Rom inånga vägar, men till S ä­ tersdalen, Norges sydligaste, fagraste och mest undangömda dal, endast e n och den börjar i Kris­ tianssand, som geografiskt sedi är porten till d a­ len, antingen man nu vill välja lands- eller järn­ vägen till Byglandsfjord, där Sätersdalen s börjar och i båda fallen följa den forsande Otierälfven, eller Otran, som den mest benämnes.
Och hur långt man sedan än vill komma rakt upp i norr i dale n, om s å till la ndsvägens slut i Haslemo, 700 mefer öfver hafvet, måste man resa samma väg tillbaka.
Sätersdalen är sålunda en återvänds­ gränd, och detta är väl förnämsta orsaken till att så få svenskar hitta dit.
De flesta resa gladeliga " på Guds försyn " till Kristiania och lro, al t de lät­ tast därifrån kunna komma till dailen.
Jo, pytfsanl Det blir den längsta vägen.
Men kanske den intres­ santaste, om man har godt om tid.
Därifrån får man ta antingen järnväg till Brevik och sedan ångbåt till Kristianssand, eller ock­ så hela vägen Kristiania — Kristianssand.
Från Skåne är kortaste och billigaste vägen Hälsingborg — Fredrikshavn på Jylland.
Där­ ifrån kvis tar man på morgonen så tätt öfver Skagerack till Kristi­ anssand, dit man kommer på kvällen.
— Från mellersta Sverige och Stockholm är kortaste vägen Göteborg — Kristianssand med någon af Nornan-linjens ångbåtar.
Denna tur kan bli en härlig sjöresa och man anländer då till Kristia nssand på morgonen och Ose turiststation.
kan då lätt taga 10-tåget till Byglandsfjord och dessförinnan hinna göra en titt på domkyrkan och Wergelandssfatyn af Gustav Vigeland, eller en härlig körtur till den lilla täc ka Ravnedalen, till Pejsestuen på Odderön, eller till Oddernes urgamla kyrka och runsten.
Jag har rest alla tre vägarne till Kristianssand och varit tre gånger i Sätersdalen och därunder lärt känna ett trefligt folk, ikullurhistoriskt hän­ seende säkerligen det mest intressanta i Norge, hvilket ic ke vill sä ga så litet.
Och har man varit där en gång, längtar man dit igen.
D e t ä r e t t Norgeförsig.
Detta på grund af att dalen va­ rit så afstängd från den öfriga världen och ej haft kommunikationer med de närliggande dalarne, där höga fjäll oc h milsvida ö demarker stängt för­ bindelsen.
Naturen är också mera jämn och mild, idyllisk oc h frodig med oftast ljus och vacker löf- skog.
Till oc h med ek och bok förekomma.
Och folket som varit så isolerad!
från det öfriga Norge, har till d ags dato behållit det nedärfda och gam- Den norske folklifsski 3 * byglandsfjord i Sätersdalen.
maldags vackra i s eder och bruk, språk och klä­ dedräkt och nog också i tänkesätt.
Men nu tror jag vi börja färden.
Den 78 ki lometer långa Sätersdaljärnvägen föl­ jer för d et mesta den slingrande och forsande Ot- terälfven, som stundom bildar en rätt trång dal­ gång med höga berg å ömse sidor, i hvilket tå get rusar g enom den ena tunneln ef ter den andra.
Men bygden v idgar sig här och där och större industri­ samhällen ha uppstått, som på vissa ställen, såsom vid Evje nickelverk, ödelagt naturen, sorgligt att säga.
Men det bär allt mer och mer u ppåt, och t å­ get stannar till slut, efter endast tvenne timmars resa, vid Byglandsfjord, 250 meler öfver haf­ vef, järnv ägens ändpunkt.
Nu är man ändtligen vid ingången till d en 190kilometer långa S ä­ tersdalen, och träffar här på eft rätt stort sam­ hälle, med hotell Breidablik, sågverk och " andra näringar ".
Men på den vackra stationsrestauran- gen med sin " pejs " intages en finare middag, be­ stående bl.
a. af den delikataste laxöring från fjorden.
Ja, hä r bildar Otierälfven verkligen en c:a 5 mil lång inlandsfjord, som trafikeras af ett par små ångbåtar " Dölen " (Bonden) och " Bjoren " (Bäfvem).
Men innan vi fortsätta ångbåtsresan orientera vi oss en smula i d e vackra omgifningarna och kun­ na tryggt hvila ut någon dag på Breidablik.
Här­ ifrån går en vacker väg utmed fjorden till Ârdals lilla kapell och Grenna nya lungsofssanatorium, som ligger utomordentligt friskt och vackert i fjäll­ sluttningen.
Helt nära kapellet finnes " kunska- Henrik WeT af bildhu^ Vigeland, i Reidarfors,
• •• / Minnen från Norges S äter s dol JClHtOF *.
Q f Hel^e Sandberg.
pens träd ", en jätteek, som lär vara den äldsta och största i Norge, 11 meter i om krets.
En rätt bred springa i s petsbågsform, som naturen har bildat, le­ der in i den ihåliga stammen, i hvilken tolf icke alltför korpulenta personer bekvämt kunna få plats.
" Kunskapens träd ", som ännu bär en stor och frisk krona, är väl skyddadt från all åverkan.
Det är en mycket egendomlig och stämningsfull tafla öf- ver fjorden härifrån.
Äfven passeras Tjyvenäset, som utspringer med en lång udde i fjorden, hvar- esl det finns en freflig liten lan dtgård, där den be­ kante Säterdalsskitdraren Johannes Skar bodde någon tid och där han äfven dog 1914.
' Härifrån och långt ut i fjorden obs erveras ett stort hål i fjäll­ väggen, som benämnes Röfvarkulan, men lär vara en öfvergifven malmgång.
Det var tämligen lätt att klifva dit; vä rre var det att klifva n ed, ty jag gick vilse o ch måste åka natursläde långa stycken, så enrisbuskar och småsten yrde omkring!
Ja, " slä­ den " höll, ty den var gjord af godt svenskt virke, men byxorna ströko åt ärkebiskopens o ch Delsbo- ' draren lohannes Skar.
ielands staty, aren Gustav (ristianssand.
Bröllopståg från Valle.
stintans bekanta fädernesland!
Men det var i skymningen och ingen såg mig, då jag tämlige n byxlös, slokörad och ledforuien lom ade hem.
Men jag sof gudomligt efter äfventyret.
Detta var min första " bergbestigning " i Sätersdalen, men den skulle icke bli den sista.
en vid Ose.
Nu fo rtsätta vi m ed " Dölen " och presenteras för kapten Sveinungson, en kraftig och jovialisk man, som i unga dar lär ha varit " en nok så grei gut ".
Så berättades det, att han varit en af dalens käc­ kaste dansörer, som tagit de djärfvaste sprången i Säterdalens urgamla nationatdans " gamgar ".
Bland passagerarne märkes ortens länsman Haugå, en ståtlig sätersdalstyp, som mycket förundrar sig att så få svenskar besöka dalen.
Själf bor han i B y g- I a n d 1, en af de större socknarne, där han äger ett vackert hus, beläget nära intill kun g Hanes hög, synligt utåt fjorden.
Han är äfven ortens post­ mästare.
Men vi skola längre upp i dalen och landstiga till slut vid Fröysnäs brygga.
Här få vi e tt godt hem hos Olav Torbjörnson, som en tid h ade en väl besökt turiststation på platsen.
Värden själf är iklädd sin besynnerliga nationaldräkt, som om sommaren mest består af ett endia plagg onämn­ bara, bastant skinnskodda både fram och bak, mest bak.
Äfven husets kvinnfolk äro klädda i nati onal- dräkfer, dessa mera klädsamma, och bestående af korta, tjocka veckrika vadmalskjolar, om vintern ända till tre à fyra stycken, den kortaste ytterst, med broderadt lifstycke, och bälte med silfver- Vy af Bygland.
spänne samt hvit lån gärmad skjorta, som dock icke lär räcka läfigre än att den nätt och jämt slippe r in under kjortelns (eller r ättare kjortlarnas) öfverkant.
På hufvudet knytes på ett eget sätt en färgrik hent- väfd sjalett.
Äfven i hvardagslag bäras silver­ smycken.
Kvinnorna passa upp oss på bästa sätt.
Mjölk, ägg och " fladbrö " saknas ingalunda, och själfva draga vi upp många lifvade laxöringar ur den fiskrika fjorden.
En eftermiddag skola vi bestiga gårdens säter.
Den ginaste vägen fages.
Den går utmed en liten fors, och är så brant, att vi mångenstädes knap­ past få fotfäste, utan måste oftast dröja och bok- stafligen underlätta hvarandra.
Visserligen finns en något bekvämare väg för fyrfota kreatur tili säfern, men det är en alltför lång omväg.
Men uppåt bär det, och efter ett par timmar ä ro vi u ppe på Fröysnässätern, en hög platå med präktiga be­ tesmarker, där åtskilliga hölador ligga kring­ strödda.
Utsikten är hänförande.
Af sä terns ägare ha vi f ått lof att taga för oss af " stöylens " mjölk­ förråd, och snart bulla vi u pp vår middag på grö­ naste äng i g assande solsken, och vid präktigaste aptit och humör inmundiga vi d ' en dejliga " flöde- ' melken ".
Luften är så lätt och ren och klar och alla vedermödor äro som bortblåsta.
Herre Gud!
hvad det är lätt att sjunga däruppe och hvad Arne Garborgs Huldresang till Scheiderups musik klingar bra:) eg sätrer höjt under Huldretind, der suser i Klöft den våde Vind — der Renen tusler i Sten og Ur og gnager på Mos, men flyr for min Lur!
Brud och brudtärnor från Sätersdalen.
n Å Hurulihu!
Kom Gjeit og kom Ku, for bergblom og Vove skal sove.
personlighet, som de senaste årtiondena intog en bemärkt plats i N orges politiska lif.
Han var äfven en stor skämtare och roade sig Som det ännu dröjer en stund innan säter­ understundom med att karrikera sina stor­ jäntan kan komma, göra vi upp eld på här-, tingskamrater och dagens små lustigheter, den och torka våra strumpor samt lägga oss sedda från " Karl Johan ".
En teckning, giss­ på skinnfällarne i jäntans säng och taga oss lande Kristianiamodet 1912, bifogas.
L. af- en liten siesta.
Ändtligen höres på afstånd led den 15 d ecember 1912 och ligger begraf- ven pä Byglands kyrkogård, dit jag samma hennes rop på kossorna: sommar vallfärdade.
Ett monument kom­ Kom, köya, köya, kom!
mer snart att resas på grafven.
En an nan af Norges och Sätersdalens mär­ kesmän hade vi till närmaste granne i h uset.
Det var den nyss omtalade J o h a n ­ nes Skar, en Säterdalens skildrare i nyaste tid.
Hans böcker " Gammalt or Sälisdat " har fått det varmaste erkän­ I / I nande öfverallt i Norge.
De senaste åren hade han stipendier af norska staten.
Res­ Säterjäntan, eller som hon kallas på Sä- lig oc h spänstig umgicks han på förtroligaste tersdalsmåf " Stöylskjeddingen ", blir nog fot med sina kära Säiersdöler och delade Hans porträtt är icke litet förvånad öfver besöket.
Hon he­ deras sorger och fröjder.
ter Jorond och är klädd i na tionaldräkt.
Hon taget från odelstingspresidenten Liestöls har flera, som rar å rad varit på sätern, men förstugukvist, hvars hem han ofta gästade.
I förb igående kan nämnas att den bekante har aldrig besökt en stad och förundrar sig mycket öfver allt det härliga, som finnes i a f r i k a r e s e n ä r e n P a u l d u C h a i 1 l u å r stora världen, dit hennes håg så ofta stått.
1872 besökte och " upptäckte " Sätersdalen, Sedan hon med sin klara och starka röst ro­ där han gick och vallade under namnef " Pål Pålson ".
Det var pat kossorna samman — somliga vid namn, en och annan af de såsom " Liljeros ", " Stjärneros ", " Lurileik ", äldre dölerna, som " Spilleveik " — sta nnar hon hos oss en lång ännu kunde min­ stund och delger oss fritt och otvunget sina nas den lille origi­ mödor och bestyr med sina rara kossor, sina nelle mannen.
Han enda förtrogna under de långa, långa som­ mardagarne. '
Hon s öker dölja en tår för oss, hade en egendom­ lig förmåga att flyktiga världsbarn, vid afskedet.
Men vi äro nog icke värre blaserade, än att orden sätta sig in i d öler- alldeles stocka sig i halsen på oss.
Också nas lynne och tän­ vinka vi i stä llet åt henne så länge hon är kesätt och vinna deras förtroende.
inom synhåll.
Stackars jänta!
" Som får gå i vall hela da­ Befolkningen har gen all " från juni till s eptember och stundom ofta beskylts för att längre!
Vi erinra oss lifligt Jörgen Moes vara otillgänglig slutord i " Säterjäntens Söndag ", hvilken Ole och misstänksam Bull odödliggjort med sin härliga melodi: mot främlingar.
Detta är kanske Bondspelmännen Eivind Det nytter ei stort at tage sin Bog icke så mycket att Äkhus.
og synge i Heien sin Sailme, förundra sig öfver mit Loft er for höit, o g her er det dog och har nog haft sina randiga skäl som Tönerne blegne och falme.
O den, som i dag fik blande sin Röst, och rutiga orsaker.
Men mig, den sven- med hans og de övriges Stemme!
ske brodern, behandlade de ytterst vän- Gud give at snart det lakked mod Höst, ligt, och önskade bara, att flera svenskar Gud give, jeg ä tter var hjemme!
komme och hälsade på dem.
Det hördes på En d ag gjorde vi et t besök hos odelstings- dem att icke alltid tyskar och engelsmän presidenten Lars Liest öl, som bodde voro så välkomna.
Men det är icke värdt a tt helt nära.
Vi fu nno en grånad, reslig man ta några höga fasoner på sig, det märkte jag med vackra energiska drag.
Vi blefv o hjärt­ snart.
Sätersdölerne själfva äro ett fritt o ch ligt m ottagna och ombedda att stiga in i s a­ stolt folk, närmast kanske liknande våra longen, som var inrymd i en särskild tillbygg­ dalkarlar.
Liksom d essa säga de d u till a lla nad, uppförd af gamla präktiga furusfockar människor.
Vill man icke vara " gemen " och från en nedrifven träkyrka.
Utvändigt var hålla tillgodo med som de ha det, får man huset måladt i d e norska färgerna: rödt med nog bli utan både det ena och andra.
Vårt blåhvita k nutar.
I förs tugan lågo några björn­ värdfolk logerade om somrarne i sin s. k. skallar och grinade: troféer från en af sö­ rökstuga, ett litet lågt hus med endast ett nernas många jak­ rum, d är husfadern, jätten Torbjörnson oftast ter.
Vi undfägna­ låg i sin korta fållbänk, rökande och pratan­ des af fru L. med de.
Det hände någon morgon att jag icke ett härligt gammalt ville besvära husmodern eller dottern i hu­ fruktvin af egen set med att bära upp kaffet på mitt rum, utan Då kunde tillverkning.
Odels- i stället drack det i rökstugan.
lingspresidenien vi­ det hända, aff den vänliga hustrun, med det sade sig vara en ännu vackra och blida ansiktet, kunde lägga stor beundrare af för en med nybakadt bröd och bjuda på påtår Amerikas mera be­ med en hjärtlighet, som icke lämnade en i märkta statsmän okunnighet om familjens känslor för den och vältalare och svenske gästen.
Jag nämnde här ofvan liknelsen mellan citerade åtskilliga af deras anföran­ våra dalkarlar och Norges sätersdöler.
Jo­ den på renaste en­ hannes Skar har upptecknat en sägen om de gelska.
L. var ju en svenska dalkarlarne, som är nog så egen­.
.
i Norge och sär- domlig och som jag i korthet anför på re­ t Den amerikanske forsk- „K ilr i t: Kristiania ningsresanden Paul du s k l ' d t ' Kristiania naste " sätis " - mål: " Sätisdölann ' vill ' e igong drepe adde Futa Chaillu.
och i s tonnget kand m - 370 - i heile Verdünn '.
Nedenesfutensloga dei i Hel nöre Kris­ tiansand.
Men då samlast der Fokk å sökte elfe dei.
Så rymde dei te Bore- skogje ' å gåve sik- ko til Dalarne i Sverike.
Dei finge Namni " Dalekar­ lar ", av do dei våre utsfokke o ' Sätis- Odelstingspresident L. dal — so seie dei Liestöl.
denni Soga hera Dale ".
* Våra dalkarlar skulle således härstamma från Sätersdalen i Norge?
Hm!
Och där­ ifrån äfven namnet på vår lilla vackra Sä- terdal i Dalom?
Jojo, men! ...
Endast en timmes väg från Fröysnäs ligger Ose turiststation, med sina tvenne gamla präktiga stabburar.
Nära därintill s törtar den flera hundra fot höga R e i d a r s f o r s e n med ett väldigt dån utför det branta berget.
På afstånd, sedd från fjorden, s er forsen ut som en bred silfverstrimma öfver fjällsidan.
Tidigt en morgon gjordes en fotvandring till den vilda forsen, som nu vid högt vatten­ stånd presenterade sig mäktigare än vanlig !.
Jag hade blifvit lockad dit af ställets vilda " skönhet, förevigad af många norska målare — när jag kom dit satt vid sitt staffli en kvinnlig norsk artist, med hvilken jag språ- kade en stund — sa mt af den tragiska och romantiska sagan om forsen, som jag anför efter en norsk uppteckning.
" En ung och rask husmansson, Reidar från Ose, var förälskad i en rik och vacker gårdsmäns- dotter Randi, som besvarade hans kärlek, oaktadt bygdens rikaste gårdsmansson friat till henne.
Hennes föräldrar satte sig på det bestämdaste mot hennes förbindelse med husmansgutten, och trots det, att modern hånade henne och fadern agade henne, vågade hon dock stämma möte med sin Reidar.
Så begaf det sig en vacker sommardag att de unga tu voro på ett bröllop på Ose.
Just som Reidar svängde sig som gäst i dansen med sin Randi, stormade några berusade ynglin­ gar in i bröllopsstugan.
En af dem ropade till Reidar: " Packar du dig icke hem, du husmans- slarfver, ska du dö som en hund! "
Detta var för mycket för Reidar.
1 vild sin nes­ stämning och hastigt mod drog han sin knif och stctte den rätt i den hånande ungerssvennens bröst, så att denne sjönk död ned på golfvef.
Gästerna rusade på Reidar, bundo och förde ho­ nom till fängels et, där han fick sitta en längre tid.
Bygdefolket hade svårt att enas om hans dom, men till slut utföll den så, att kunde Reidar, som var en skicklig ryttare, rida två gånger öfver for­ sen på fjället, just där dien begynner taga strid strömfari öfver bråd­ djupet, skulle han bli fri och förenad med sin Randi.
Dagen kom med tung disig luft, regn och rusk, men det oaktadt hade en stor mängd människor samlats uppe på fjäl­ let för att åse det spännande skåde­ spelet: Reidar ridan­ de för sitt lif.
Bland Kristianiamode 1912.
Ka­ rikatyrteckning af Lie­ stöl.
* Säterdalsdialek- ten är i allmän­ het rätt svår att för­ stå, då så många dif­ tonger finnas, såsom ai (stain), au (draum), ei (reiki, eu (treu), öy (ströym), men ånnars är den mjuk o ch vac­ ker som — sk ånskan, färöiskan och isländ­ skan, med hvilken sistnämnda den är nära besläktad,
andra hade äfven Randi infunnit sig och gömt sig uppe i liden, fö r att osedd vara ögonvitt­ ne till utgån gen.
En af Reidars vänner hade lånat honom sin bästa ridhäst, som var känd för sitt snabba och säkra lopp.
Spänstig och rask svän­ ger Reidar sig upp i sade ln, låter h ästen ta språn­ get, och som en pil far häst och ryttare öfver forsen.
Reidar vänder hästen och i susande fart bär det tillbaka igen — och hästen har räddat hans lif.
Men under folkets jubel öfver hans käc­ ka och dristiga ridt tar öfvermodet öfverhand, och med skräck hör Randi honom ropa: " Och så rider jag tre dje gången öfver forsen för Sätersda­ lens vänaste jänta! "
Hon håller händerna för ögonen och kastar sig ned på marken; hon törs icke se på ridten denna gång, ty hon anar utgången.
Men hon måste dock se!
Under det hon reser sig upp, lossnar en sten vid hennes rörelse, och i en båge far den genom luften förbi hästen, just som denne skall taga språnget.
Han spritfer till — och störtar med Reidar i forsen.
Strömmen far dem och tvingar dem utför stupet ned i b råddjupet.
Medan folkmassan står slagen af skräck och stirrar efter häst och ryttare, höres ett vildf skrik från liden.
Man ser en kvinna ila mot stupet och med ett " Reidar, nu kommer jag! "
som skär igenom dånet, kastar hon sig utför.
Nedanför de vilda skummande vattenhvirflarne fann man deras krossade kroppar ... " De unga gossarnes och de gamla kvinnornas ort.
Fantasi.
Efter författarens manuskript af ELLEN WESTER.
DET VAR DEN STILLA TOR SDAGENS KVÄLL, och en del af den stora gamla katedralen var fylld af folk, s om flockats ditin till afto nmässan.
Ute hade det under den ljusa aprildagen än snöat i mjuka snart smältande flingor, än regnat klara, kalla tårar, än väckt hoppet om stundande sommar genom glänsande solsken, som värmde buskarnas mysande knoppar och vårblommorna i gräset.
Och nu mot kvällen stod solen häftigt röd bland mörka skyar och kastade långa strålar mellan lindarna omkring kyrkan.
lag gick ditin bland andra.
— Ett tåg af gamla kvinnor stego upp till det höga koret.
Några kände jag, några buro sina själars historia i sina de dit f ör att hvila e n s tund.
Barnkammarmöbel från Svensk Hemslöjd, Kan ansikten; alla ' kommo * äfven användas för hvardagsrum.
Då kom hon, som en gång varit stadens firade skönhet, dottern till de ss förnämste man då.
Ännu sitt verk med ett iunnt lager fernissa, som var hon mycket rak, men med den egendomliga Midtöfver Ose och älfvfen observeras en spädts med sprit.
Resultatet blir ganska till­ stela rygg, som tillhör ålderdomen, en rygg som inte kan böjas emedan förbindelselederna stelnat.
större bautasten, som man förmodar är rest fredsställande.
Tunna, puffiga kanonlockar inramade det smala Men hur ser det ut i d en hyrda stugan eller öfver någon Eidsvoldsman.
Men man blir icke litet förvånad då man finner att den är villan, som den förmodligen numera heter.
ansiktet; en tjänarinna bar hennes stora bönbok, hjälpte henne att sätta sig och att stiga upp, då rest öfver en — spelman T o r k j e 1 À u- Tapeterna äro klart cinoberrödä, något blek­ gudstjänsten var slut.
Under mellantiden reste ta och flottiga här och hvar eller strålande s t a d från en gård på platsen med samma hon sig ej eller knäföll som vi andra.
Man sade namn.
Han var Sätersdalens förnämste spel­ gräsgröna med lysande guldränder.
De att den gamla ej mera var klar i hufvudei.
Jag brunrosiga äro nog numera en saga.
Vill man på sin tid.
På bilden, bredvid stenen, man kosta på sig en prydlig tapet i bleka tror ei det.
Det var blott, att hon stannat vid det står en annan berömd spelman från dalen färger, så finns hos Kåbergs i Stockholm som sysselsatt människor för femtio år sen, och Eivind Âkhus, som konserterat landet den så kallade " Prins Eugens stjärntapet. "
att näsfan ingen numera kunde s ätta sig in i hen­ rundt och för närvarande är på turné i Am e­ Originalet till de nna har af prinsen upptäckts nes tankegång.
Och så att hennes lyckas och rika.
Bilden verkar nästan som en brud- i ett gammalt hus på Valdemarsudde och ungdomsdag inträffat och gått för femtio år sen, slåfter (brudmarsch) åferklingande från fjäll­ mönstret skänktes till nämnda firma under och att allt som sedan kommit och ', gått i hen­ väggarne, då bröllopståget drager förbi.
nes lif snu ddat förbi henne som skuggan öfver en villkor, at t tapeten skulle hållas billig.
Efter ytterligare några stämningsfulla Den som för femtio år sen varit I d et föregående är redan påpekadt hvil- fönsterruta.
fiskenätter på fjorden, då ett stort antal ken vikt det ligger på att fönster och dörrar midtpunkten i hennes dröm om lycka var död och präktiga laxöringar drogos upp under skämt få en vacker och tilltalande inramning.
I borta, och hans son styrde ett folks hemska öden.
och sång, var det tid för denna gång att be­ en tillfällig bostad måste man inskränka sig Och ej långt från henne såg jag en annan, böjd ge sig hem till sitt land igen.
På vägen till till att låta färgerna i rummet bli vackra som under en börda, den hon e j kunde afkasta.
lag bryggan, och sedan vi tag it ett hjärtligt farväl och harmoniska.
Kuddar med var af hem- visste om henne, att hennes ungdoms käre, som af vårt hederliga värdfolk, mötte vi husets slöjdstyger eller af de tryckta bomullstyger, blifvif hennes make, nästan genast efter deras unga och väna svärdotter, Ingeborg från som numera föras i handeln i vackra färg- giftermål fått lämna henne för alltid.
En son Ose, som bjöd oss på blåbär, och gladt och ställningar, och likaså öfverkast för säng­ födde hon sedan, målet för hennes tankar och otvunget hälsade oss välkomna — et t annat plats eller gardiner till tvättbord.
De svarf- omsorger under många år.
Men omständighe­ år!
Med stor beredvillighet hade hon förut vade pirjnar till gardiner, som vi förut om­ ternas makt hade förf denne till en annan världs­ öppnat sina kistor och visat oss sina vackra nämnd) placeras i ett slags flänsar, som del och hon visste ej hvar på det heta, brända smycken och sin dyrbara bröllopsdräkt, som man köper i järnhandeln och som skrufvas v e!
d t e t hans ben hvitnade.
En ung gosse mycket beundrades.
fast i fönstret.
följde henne, helt ung ännu, finhylt och slät om Hemresan på fjorden, en tidig morgon­ Till önskemål, som vi ännu icke sett upp­ kinderna, smal öfver axlarna, klenögd, bakom stund, var icke den minst härliga, med hög, fyllda, höra billiga vackra, ändamålsenliga stora glasögon.
När hon föll på sina knän och ren luft, glittrande sol och blånande vatten trädgårdsmöbler, vackra, billiga glas och en andäktigt såg mot höjden, föll det mig in, a tt hon och höjder.
(Forts.) landsservis af svensk tillverkning, som läm­ kände en glädje och en tacksamhet som hon näs­ par sig för de mångas börs och tillfreds­ fan blygdes för, därför att gossen var så klen­ ställer allas skönhetskraf.
ögd och smalaxlad.
(Forts. fr. sid. 367.)
Bakom henne satt en vacker matrona, - blomst­ förnärmad.
Medges, men hur se era listor rande och yppig.
Med henne hade lifvet farit ut för stadsresorna?
Och herrns i huset varligt fram, och hon hade ej anled- kommissioner, då han reser in •••••• ning att tycka annat än att lifvet är med morgonbåten?
Ni börjar som­ rikt och godf.
Två söner hade hon, maren- med en koja och motsva­ det visste jag, män öfver fyrtio år, rande möblemang — eventuellt med stora solida inkomster och sent ett hjärta — men hur slutar ni gifta, så att barnen ännu ej nått fem- den?
Tänk på det förfärliga, när tonårsåldern.
Hon var en af de få, ni skall packa för inflyttningen som hade blommor i hatten, hon och och allt har svällt ut till tr edubbla några få andra, som hade sina gamla volymen, allt utom emballaget.
män med sig, stela gråskägg, som Men låt oss komma överens om axelfrötta ej mera orkade bära nya, den allra största enkelhet genom­ bördor.
förd in i minsta detalj.
Med små Blott få unga kvinnor hade kom­ medel kan man åstadkomma myc­ mit tillstädes och dessa utan undan­ ket.
De enkla omålade stolar och tag med ett visst skrämdt men ock­ bord, som finnas att köpa i alla så trotsigt uttryck, som om de ville slöjdaffärer kan man själf lasera.
säga: Hvarför måste vi bära detta?
Man betsar med vanlig vatnöts- Och förresten var det gamla kvin­ eller ekbefs och stryker sedan nor, gamla af olika typer, flertalet, med tunn oljefärg i nå gon blå el­ om infe alla, med trötthet omkring ler röd ton, denna får dock icke slutna läp par och sän kta ögo n i de.
sitta kvar utan torkas delvis bort Fru Astrid Nyström, f. Holming, oc h löjtnanten vid Kungl, Upplands Ar bleka ansiktena.
med trassel och sist förser man tilleriregemente Bengt Nyström.
¥ Ett societetsbröllop.
- 371 -
En svensk författare har sagt en gäng, att " fos­ terlandskärleken värkt bort ".
) ag vet inte om detta kan ske, för min del tror jag det inte, t y om den känsla, som kallas fosterlandskärlek förefal­ ler död, synes det mig, som om det blott kräfdes ett hot m ot fosterlandet, för a tt den skall v akna till lif igen, beredd att med röd och blodig eld värna sig mot hotet.
Men hos de gamla trötta kvinnorna syntes det mig, som om kärleks hopp och förväntan värkt bort.
Vid lifvets början hade de alla hoppats på lifvets under; vid lifvets midt hade hoppet svun­ nit för många, men förväntan var kvar.
— För­ väntan om ömhet och vårdnad af dem, som med blodsband hörde dem till, fö rväntan om misskund- samhet och någon vänlighet i världen.
Nu voro de gamla med besvikna förhoppningar, med gäc­ kad förväntan, och blott bön om frid och fred, frid och fred sken fram i bedjande miner.
Frid!
Fred!
Det fläktade under hvalfven af breda hvita vingar, det doftade af hvita freds­ liljor.
Solens sista strålar lyste gyllene in genom målade fönster, i hvilka intet rödt fanns.
Med undrande, frågande blick såg jag mig om.
Kvinnor, kvinnor och unga gossar rundt omkring mig.
Blott få och gamla män.
Hvar voro alla de unga männen?
Hvar voro de unga männen?
De skulle ha gått vid sidan af de unga kvinnorna, och dessa skulle ej ha haft trotsiga och förgråtna ansikten.
— De skulle ha gått jämte sina mödrar, starka skulle de ha ledt de stapplande stegen.
De skulle ej ha varit borta.
Hvar äro våra unga män?
Hvilka vägar gå de?
Hur skall det kunna ställas i världen så, att män och kvinnor tillsammans kunna följas åt till lek på blomsterängar, i allvar under katedralens hvalf?
Hur skola människors mellanhafvanden kunna ordnas så, att kärlek kan värma hjärtan till dess dessa hjärtan kallna i döden?
Så att inga veka känslor " värka bort ".
Så att fredens hvita liljor blomstra och dofta i ringa hem, i stolta palatser?
Hur ordna så, att fredens ort ej blott bebos af de unga gossarna och de gamla kvinnorna, utan af män och kvinnor i högsta, sprudlande lifskraff?
I vårblänkel.
Skiss af ERIK BERJE.
GUNNAR PERSON KOM) UST FRÄN BYGGET den där dagen, litet fram på eftermiddagen redan, för det var lördag.
Två kamrater hade han i s äll­ skap.
Person var timmerkarl och en händig karl, en präktig karl var det också med grof kropp och en härligt bred hals, som lyste kopparröd i solen.
— Det var en lysande blå aprildag.
Snövattnet slingrade sig fram i rännstenarna, och isstyckena vaggade i ån.
Mellan husraderna kom luffen böl­ jande som ett blått moln, tungt och trött.
— Fan hvad det blänkte, tyckte Person och drog ner hatten en smula.
Och de båda andra sade in­ genting.
Helt försiktigt och säfligt föll Person i funderingar i solblänket, och tankarna fick krafla som dom ville.
Han var på väg hem till sig, och han vissfe på förhand hur allt skulle vara där hemma.
Kaffet skulle stå framdukad!
på köks­ bordet och nybakadt bröd skulle det lukta ända ut på gården från Annas lördagsbak.
För Person var gift och hade varit det i åtta år snart.
Och en pojke hade han också som redan gick i små­ barnsskolan.
I kväll skulle han bestämdt klä sig herrefin och ta hustrun och pojken med sig ut nå­ gonstans.
— - När timmerkarlarna kom ner på Ågatan, skulle dom som vanligt skiljas åt med en blinkning och hvar och en gå hem till sit t.
Men det gjorde dom inte den här eftermiddagen.
För nere vid åräcket stod en massa folk och såg på någonting, och det var just ingen som sade något.
Det var väl nå­ got som hände, och timmerkarlarna gick dit och tittade.
lo, där stod en doktor med ett par hjälplösa glasögon och såg hjälplöst på en barnunge, som man nyss dragit upp mellan de lustiga isstyckena i ån.
Vårvarm och slö tittade Person på det hela utan att tänka något särskildt alls.
Han tänkte just fortsätta hem, när han genom ett titthål i mängden fick syn på pojkens ansikte.
Men då stannade han och bara tittade, för det var ju ha ns egen pojke, ja, bestämdt.
I e tt nu blef Person klarvaken som om någon dragit upp nackhåret på Världens största etsade plåt, framställande Kris­ tus på korset.
Det figurala arbetet är kompo­ nerad!
af professor Olle Hjortzberg och etsnin­ gen har utförts af professor Axel Tallberg.
Plåten håller en höjd af 1,60 meter, bredd 1,15 meter.
Densamma är uppsatt i Vargöns brukskapell och aftäcktes där pingstdagen.
honom.
Han sprang fram, knuffade undan dok­ torn och några andra och ställde sig att se på pojken, som låg där våt och blåfrusen.
Det tog en stund innan Person förstod det där.
Han kun­ de knappt tro på döktorn, som förklarade att poj­ ken var stendöd.
Person hade väl sett folk dö förr, men aldrig hade det kommit så oförhappan­ des öfver honom, som ett knytnäfslag.
Men när han tittat på pojken en stund och denne inte gjort den minsta rörelse, då förstod han.
Blodet pres­ sade hårdt upp mot hufvudet och det dunkade som hammarslag någonstans i baknacken.
Jo, han förstod nog.
Pojkspolingen hade naturligtvis gått och lekt på hemvägen från skolan, och naturligt­ vis kunde han inte låta bli att hoppa på de lus­ tiga isstyckena och naturligtvis — ja, naturligt­ vis.
— Det dunkade farligt hårdt uppe i nacken, och utan att tänka mera blef Person arg, oreson­ ligt arg.
Hvad skulle doktorn här för och stå och prata och fråga?
— Om pojken var hans?
— Vissi var det hans, hvems skulle det annars vara.
Och hvad skulle alla dessa människor stå här och glo på honom och pojken för med nyfikna och medlidsamma blickar.
Gunnar Person var nog karl för sig han, och pojken skulle bli nånting han, nånting riktigt stort.
Hvad ville dom honom och pojken egentligen?
Nu hade Person blifvit riktigt arg och han måste hugga ett ordentligt tag i järnröret f ör att inte kasta doktorn och alla dom andra i å n och låta dom hoppa på isstyckena all­ deles som hans pojke — S å blef han arg på poj­ ken också.
Hvad skulle han i å n och göra.
Nu kom Person plötsligt ihåg, att pojken var död, och då stannade det alldeles af i hufvudet ett tag och vreden rann bort.
Människorna såg, att det var något galet med Person, och hans kamrater erbjödo sig att hjälpa honom hem med pojken.
Det ville han först inte höra talas om, för han skulle själf bära hem honom.
Men kam­ raterna tyckte att det skulle komma för häftigt för hustrun.
Då kom Person att tänka på Anna, som var hemma och ingenting visste; henne hade han alldeles glömt förut.
Och def blef så, att Person skulle gå hem i förväg och underrätta henne, och hans kamra­ ter skulle leta rätt på en bår och komma efter med pojken.
— Nu började det allra värsta för Person.
Aldrig hade något synts honom så svårt och tungt som detta att gå hem och tala om för Anna att pojken drunknat.
Def var klart för ho­ nom från början, att när det gällde Anna kunde man inte gå rakt på sak och bara säga som det var.
Och för Anna var pojken mer än någonting annat.
Person började tänka.
Han måste göra upp en plan innan han gick hem och komma fram med det så sakta och försiktigt som möjligt.
Om hufvudet bara inte varit så tungt af blod.
Och om det infe varit Anna.
För det var något underligt med henne, och def hade def alltid varit.
Första gången han såg henne, och det var för många år sen, slog det honom genast hur bräcklig och skör hon såg ut, liten och vèk som en fågelunge.
Där han gick hemåt, kom han ihåg, hur blyg och ta­ fatt han känt sig den gången och hur stor och otymplig han var mot henne.
Alltid hade han haft - 372 - denna känsla af att vara ohjälpligt tafatt när det gällde henne.
Han tyckte alltid, att hon var af skört virke och något alltför fint och ömtåligt för hans solkiga näfvar att ta i.
Han mindes också hur länge han gått, innan han vågade fria till hénne.
Intet för det att han var rädd för att inte lyckas, men ändå.
Han kände sig så stor och klumpig när det gällde att ta hand om en sådan liten bräcklig människa.
Det var som ett alltför stort ansvar för honom att våga ta hand om hen­ nes lilla fågelhjärta, som hade så lätt för att skratta och gråta och som var så litet och ungt.
Denna känsla af att inte kunna gå i land med uppgiften kom han aldrig riktigt ifrån.
Och på sin bröllopsdag kände han sig nästan rädd och blyg.
Det var som om man lagt en fågelunge i hans hårda valkiga hand, en liten varm darrande fågelunge med eft skyggt och skälfvande hjärta.
Men åren hade gått, och underligt nog såg han alltjämt nästan lite skyggt på Anna som när hon var flicka i världen.
En gång, och det var när Anna låg i barnsnöd för pojken och var nära dö­ den, hade Person åter känt sig så ohjälpligt ta­ fatt och ingenting kunnat göra.
Och pojken blef sen allting för Anna.
Ja, pojken ja — hur skulle han komma fram med det.
Person var nu näs­ tan hemma och hade ännu ingenting färdigt i sin stackars hjärna.
Aldrig hade han haft värre göra.
Om det gällt något annat, att beräkna en bär­ bjälkes plats eller hvad som helst.
Men här gäll­ de det att gå på tå och tala om för en mor, som ingenting visste, att hon misf sitt enda barn.
Och Person tänkte och tänkte.
Han måste ta det varsamt, måste tänka ut en plan.
— A nna var naturligtvis orolig för pojken inte kommit hem, det brukade hon ju ofta vara.
Det skulle han begagna sig af för att sen så småningom komma fram med alltsammans.
— Nu sfod Person redan framför sin port och han skulle nog ha velat gå och fundera längre, men tänk om dom kom med pojken!
Helt långsamt gick han in på gården, där han bodde i ett envåningshus med några vildvinsrankor kring dörrposten.
Inte kunde han förmå sig att gå direkt in till Anna heller.
Sjöng hon nu också?
Jo, hon visste ju ingenting än.
Han började plocka med ett och annat på går­ den.
Pojken hade byggt hus och lagård af gam­ la tegelstenar.
Dem började han bära bort för att ha något att göra.
Anna tyckte, att han kunde komma in och få kaffe och låta pojken ha sitt bygge i fred, men Person ville ha snyggt till s ön­ dagen han.
Sedan han alldeles i onödan brutit af några grenar i vildvinet, kunde han omöjligt hitta på något mer utan gick in.
Han kastade en skygg blick på Anna för att se om hon hade märkt något än.
Men infe alls Han måste dricka kaffe också för att inte Anna skulle misstänka något.
Person var feg och rädd som aldrig förr.
Och när som helst kunde dom vara där med båren.
Person var riktigt svettig och glömde nästan hur han skulle börja.
Så frågade han litet osäkert hvar pojken var, om han infe kommit hem än.
Och så sent som det var!
Han försökte få Anna orolig, men det gick inte.
I dag var allting förgjord!
Anna tyck­ te inte alls det var något märkvärdigt.
Pojken gick väl och lekte som vanligt och kunde komma hem när som helst nu.
— Jo, han kunde komma när som helst, tänkte Person tyst.
Han måste försöka ett tag till.
Han talade om hur han som pojke gått på våris och varit nära att drunkna, men mer vågade han inte säga.
Och Anna kunde väl förstå någonting själf också.
— Men Anna för­ stod ingenting alls utan berättade om ett äfven- tyr från barndomen, som inte slutade sorgligt alls.
Hur skulle nu Person kunna komma tillbaka till isstyckena.
Herre Gud hvad det arbetade i hjär­ nan, för att nu måste han skynda sig.
Men nu slamrade det redan i porfen, och han förstod, att dem måste öppna båda porthalfvorna för båren.
Nu gällde det att fatta sig kort men orden sutto fast i halsen.
Han förde handen mot strupen, men det enda han kunde få fram var: pojken!
Men då var båren redan vid dörren.
Innan Anna hann se hvad def var, förstod hon alltsammans.
Och aldrig hade Person hört något mera sönder­ slitet än hennes skrik, när dom satte ner båren på köksgolfvet.
Hon högg fast i P ersons arm och föll ihop i s nyftningar som om allting gått sönder.
— O ch där satt Person, som ingenting kunnat sä­ ga henne, och infe ett ord kunde han trösta henne med, där hon låg som en trasa, stackarn.
För hvad skulle han ha sagt.
— F örst nu fick Person litet hvila för sitt trötta hufvud, och först nu bör­ jade han att sörja pojken.
Och det gjorde han sedan i tolf år.
— Person satt bara och såg på pojken där han låg på golfvef, och han tyckte, att aldrig förr hade han sett hur lågt dom hade i tak.
Knappf tre alnar kunde det vara.
— Men utanför lyste aprildagen med blå luff, som stilla böljade mellan husraderna.
Och på himlen rullade vårens alla ulliga små lustiga moln som hvita dun.
De där molnen som göra människornas hjärtan glada och ge dem dåraktiga drömmar.
jooooo » OBOOoo#©ooooooeoe: Bekväma, hopfällbara 0 0 000000 0 0 * 0 0000000000« ooooooooonoooo o beläggas tätt in- och utvändigt med skifvor af maître d ' hötel-smöret.
T i l l m a î t r e d ' h ô t e 1-s m ö r e t sköljes persiljan, inklappas i en » duk, två- och fyrhjuliga rensas, hackas fint och vrides hårdt 1 en duk.
Smöret röres, tills det blir hvitt och pösigt, persiljan, sal­ tet, citronsaften och pepparn till­ sättas och smöret omröres väl.
Fis­ ken garneras med persilja och serve­ ras med pressad potatis.
BARN-VAGNAR Trefliga modeller.
Billiga bestämda priser.
PAUL U. BERGSTRÖMS, D?
rOTTNINGGA SlS 74, o: ooooooooooooooooooooaou« * aoQQ ooooooooooooooooooooooooooco oooeoooo oooooooooooooooof NYA it å Kornlli WERMLANDS-TIDNINGEN Etabl.
1850 Karlstad Etabl.
1850 Rikstelefon namnanrop Länstidningen Vfirmlands enda dagliga tidning.
i.
2 hg.
smör Va kkp.
socker 2 hg.
kornflingor 70 gram hvetemjöl 2 tsk.
bakpulver I med l • V a r m c h o k l a d p u d d i n g (f. 6 pers.).
1 V2 msk.
smör (30 gr.), 4 msk .mjöl (40 gr.), 2 del.
grädde, 2 del.
mjölk, 70 gr. socker, 35 gr. rifven osockrad choklad, 3 — 4 ägg.
T i l l fo r m e n: 2 del.
socker, 2 msk.
vatten.
Bölredning: Smör och mjöl fräsas 2 min., grädden och mjöl­ ken spädas på, sockret och chokla­ den tillsättas, och massan får ett godt uppkok samt upphälles och fär kallna.
Äggulorna tillsättas (där­ efter, en i sänder, under kraftig xör- ning loch sist nedskäras de till hårdt skum slagna iägghvitorna.
Massan hälleis i en glacerad form, sockret lägges i en smord, något varm stek­ panna, bry ne s lätt, hvarefter det kokande vattnet tillsattes och här­ med beklädes en eldfast form, och puddingen gräddas i • vattenbad i ugn omkr. 1 tim. Uppstjälpes och serveras varm med vaniljsås.
ÄKTA ASEPTINTVÅL Makaronipudding med skinka (f. 6 pers.).
150 gr. ma­ karoner, 1V2 lit.
vatten, i / g msk.
B e r e d n i n g: Smöret röres salt (8 gr.), 3 — 4 hg.- rökt skinka.
sockret, tills det blir hvitt och Ä g g s t a n n i n g: 3 ä g g, 4 de l.
, - • OCH J mjölk, V2 tsk.
salt, 1 / 2 tsk.
socker.
pösigt.
Kornflingorna tillsättas.
Mjö­ T i l l f o r m e n: 10 gr .smör, 2 let blandas med bakpulvret och in­ I BORLANOLINTVÅL msk .stötta ' skorpor.
• arbetas sist.
Degen rullas ut i • B e r e d n i n g: Makaronerna bry­ fingertjocka stänger, som skäras un­ I cocosoljetvålar i stänger, | tas i 1 cm.
långa bitar hvilka påsät­ tas i kokande, saltadt vatten och få gefär 5 cm.
långa och gräddas • tillverkas fortfarande och koka 15 — 20 min.
De upphällas i • vackert rostgula i medelmåttig ugns­ • - äro af god kvalitet.
- durkslag &amp; ch vattnet får väl rinna af.
Skinkan skares i små tärnin­ värme.
gar, " blandas väl med makaronerna och massan .lägges i smord och brödbe- dag) kaffe eller te.
Middag: Pen- strödd pajform.
Äggen vispas yäl sionatpuré; ugnspannkaka med, sylt.
med mjölken och kryddorna,, ' och ägg- FREDAG.
Frukost: Smörgås­ s tanningeil hälles öfver anrät tniïir '.
Kedigerad af bord; välling med fruktkompott spe­ gen i formen.
Puddingen gräddas ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND n a t o m e l e t t; k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: i ej för varm ugn omkr. 45 min.
serveras med potatis.
Inneh.
af Elisabeth östmans Hus­ Nudelkroketter med ärter och glase- riade morötter; kall aprikospudding moderskurs i Stockholm.
N u d e l k r o k e t t e r (f. 6. pers.).
vanilj sås.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR med LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ 1 del.
sönderbrutna nudlar eller fina makaroner (52 gr.), lit.
vatten, VECKAN 3 — 9 JUNI 1917. bord; gröt af kornflingor med mjölk; Middag: Sill­ 3 gr. salt, 20 gr. smör.
SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ kaffe eller te.
S i t u f n i n g: 30 gr smör, 40 gr. bord,; biffstek med potatis; (kaffe pudding med smält smör; slätvälling.
mjöl, 2 del.
mjölk, 1 del.
tunn eller te med surmjölkskaka.
M i d- grädde, 1 ägg, V2 msk.
rifven par- d ' a ig: Ouliennesoppa med klimp; mesanost, salt, socker.
RECEPT: gädda à la maître d ' hôtel med T i l l pa n e r i n g: 2 msk.
rnjöl potatis; varm chokladpudding ' med G ä d d a à l a m a î t r e d ' h ô - (20 .gr.
), 1 ägg, V2 " tsk.
salt, 1 tsk.
vanilj sås.
tel (f. G pers.).
3 st. gäddor matolja, 1 1 U del.
finstötta skorpor.
T i l l ko k n i n g: 3 / é k g.
p a l m ­ MÅNDAG.
Frukost: Smörgås­ på 425 gr. stycket, 3 tsk .sait (15 bord; rågmjölsgröt med mjölk; hal­ gr.), 3 V2 msk.
smör (70 gr.), 3 smör eller kokossmör.
strad, rimmad färsk strömming (» Sö­ ark hvitt papper.
B e r e d n i n g: Nudlarna påsättas tare ») med potatis; kaffe eller te.
M a î t r e d ' h ö t e l - s m ö r: 1 l i ­ i kokande, saltat vatten tillsatt med M i d d a g: Makaronipudding med ten knippa persilja, 1 hg.
smör, 1 smöret och.
få koka mjuka omkring 20 min.
De upphällas i durkslag, skinka; rabarberkräm med .mjölk.
tsk.
citronsaft, V4 t sk » hvitpeppar.
/ Smör B e r e d n i n g: G ä d d o r n a f j ä l l a s flå af rinna och finhackas.
TISDAG.
Frukost: Smörgås­ och mjöl fräsas 2 min., mjölken och rensas; hufvudet får sitta kvar bord; uppstekt makaronipudding (res­ ter från måndag) kaffe eller te.
men befrias från gälarna.
De in- och grädden spädas på, och såsen Middag: Oxsvanssoppa; inkokt gnidas med saltet och få ligga 1 flår koka 5 min., nudlarna iläg­ braxen mied, pepparrot samt potatis.
tim., hvarefter de torkas väl.
Pap­ gas.
Stuf ningen afredes med äggu­ persarken klippas aflånga och smör­ lan och afsmakas med osten och ONSDAG.
Frukost: Smörgås­ jas med smöret; fiskarna insvepas kryddorna.
Stufningen utbredes på börd; välling; sillpölsia; kaffe eller väl däri, läggas i en smord lång­ ett flått fat, smo.rt med smör, bestry- te.
M i d d a g: Kokt brynt lamm­ panna och stekas i varm ugn omkr. kes med litet smör för att.
ej torka bringa med ris; saftkallskål med 20 min.
Papperet aftages först när och får kallna.
Massan delas där­ rågskorpor.
fisken är upplagd på serveringsfa-i efter ii mindre delar — hvarje del TORSDAG.
Frukost: Smörgås­, tet, på det att icke den sås, som bör väga omkr. 35 gr. — hvilka rullas bord; pytt i panna (rester från ons­ bildats må gå förlorad.
Fiskarna aflånga på mjölat kokbord.
Kro­ kletterna d.oppas i det uppvispade ägget blandat med matoljan och smaksatt med kryddorna och fä ligga 1 tim. att hårdna.
De kokas gul­ bruna i hett växtsmör eller matolja och läggas på, g råpapper att afrinna.
Serveras med svampsås och potatis.
KOKSALMANACK tfd sjukdomar i munhåla och svalg Effakthrt skyd d mol smitta Vid^ EPIDEMIER ^FLASKOR OM SO ST.
HR.
I.SS A.B.PHAR MAC IA .STOCKHOLM Kontrollant * PROFESSOR A.VESTERBERG.
D r a g n i n g d e n 12 j u n i » ELEKTROLITEN », ing.
Otto Witts senaste uppfinning, säges ha en rent af öfverraskande förmåga att be­ främja växtligheten.
Den består af en elektrisk sten, som under åra^- tal automatiskt alstrar elektriska; strömmar af för växterna lämplig styrka, och dess användningssätt är synnerligen enkelt enligt hvad upp­ finnaren närmare meddelar i sin ian- no,ns på annat ställe i veckans num­ mer.
Otto Witt är förresten en gammal bekant i Iduns spalter.
Idun var den första tidning i vilken han skref sina, nu så allbekanta » tek­ niska sagor ».
Hans » elektroliter » tyckas bli en saga, som verkliggö- res, den, om hur J if vet fram braktes ur döda stenar och metaller.
SVAR.
Foris.
från B-numret.
Ännu finnas ett antal lotter kvar men efterfrågan är stor.
N: r 185.
Lämpligaste sättet vore Insänd därför snarast rekvisition kanske att ni vände eder till Her- mods institut i Malmö, ni kunde, under adres Nybrogatan 46 &amp; 48, genom att taga en korrespondenskurs Stockho ' m.
Lotter sändas endera mot post­ förskott el.
förskottslikvid.
Pris pr lott 2 kr.
jämte kostnad för porto och dragningslista.
Lotter försäljas äfven i lotteriets utställ­ ningslokal, Birger Jar / sg.
18, A / lm.
Tidn.-kcnt.
Gust.
Ad.
torg, N.
Komp.
samt i de flesta bokh.-, cigarr- o. pappersaffärer såväl i Stockholm som i landsorten.
från detta institut, läsa utan att lämna edert hem.
Det blefve ju billigast.
_ Dieselbe.
N:r 186.
Försök följande medel.
En kamomillblomma lägges i en liten fin lenonlapp och inlägges i örat.
Hjälper ej detta, bör ni låta en specialist undersöka eder.
Dieselbe.
N: r 1&amp;7.
Sådant utföres i fabri­ ker.
För att få adress på en när­ belägen sådan, bör ni höra eder för i eder stad hos någon möbelhaji- del eller hos sadelmakare.
Dieselbe.
- 373 - Använd intet annat afförings- medel än Apoteket Vasens Laxér- marmelad, så undvikes till följd af dess behagliga smak allt bråk vid intagandet.
På alla apotek.
la Mascott håruatten odn \ ^brillantine 1 KsîRgpts; ~ivANI Prima Engelska * Antracit, Hushållskol och Koks C ' läs överallt Ni han e j spela Er TO II väl i livet utan att upp » träda med vaehra naglar j&gt;å lag er till îagspriser.
Tel. Allm.
och Riks Namnanrop: La vans K olimport. '
Elegant kemiskt tvättad o. präs- sad blir Eder kostym, klänning, kappa eller överrock, om densam­ ma insändes till Örgryfe Kemiska Tväff- 8 Färgeri-fl.-B.
Göteborg, Ärade husmödrar!
Det är Er måhända obe­ kant hvad Sveriges bästa och pålitligaste hjälpme­ del vid småbak heter?
Det heter Gooda Jästmjöl.
Burîj&amp;r à 15, 25 och 50 öre köpas ooh » Några bepröfvade recept » fås gratis öfverallt.
Handelsaktiebolaget Sten S jögren &amp; C d Guld som ingen vill ha.
äöjugf?
frågar Ni.
V isvara: det det åtminstone så ui.
Att i lotteri med kungl.
sanklion, som är förhållandet med t eaterobligations-lotte- rierna av åren 1889 och 1893, vinsterna, stora mängder sådana, bland dem så stora som på 10,000 kr.
st., rena penningvinster, rena GULD-VINSTER kunna vi kalla dem, enär vi utbetala dem i renaste guld iill vinnare, som så önska, förefaller del märkvärdigt att lyckans gunstlingar icke vilja besvära sig.
Enda föi klaringen är den, att ägarna lill vinsterna icke förstå an­ ordningen med serie-nummer och ordnings­ nummer, årtal och dylikt samt att på en och samma obl.
kan vinnas flera gånger.
Vi säga: Tag åtminstone emot vinsten.
Vi hjalpa Eder.
Lyckliga ägare lill de många oafhämiade vinsterna behöfva insända endast 95 öre till Obligationskontoret i Malmö och saken blir k lar och Ni kan ha i Eder ficka vinst, s tor nog att försörja Eder med i Eder återstående livstid.
Vi utbetala i gu ld un­ der juni månad Använd därför endast 1VAÖELPUIV ÏR Den uppgående solen sprider ljus och glädje över allt.
Varje husmoders ansikte kommer att stråla i kapp med solen, 0111 hon gör sina inköp hos oss, ty därigenom kan hemmets utgifter nedbringas betydligt.
Skynda därför att genast rekvirera vår sommarkatalog, som sändes gratis, ej fraktfritt, och gör en provrekvisition!
Åhlén &amp; Holm, Stockholm.
kraflnåring uppfödning gråtit franko 250,000 kr.
(en kvarts million) svenska och danska guldpengar.
För un­ derlättande av Edert besvär godkännas fri­ märken.
De kunna inläggas i brev lörsett med adress: Obligationskontoret, Stora Nygatan 19, Malmö.
Tillkännagives endast denna gång.
Annonsera i Idun!
BENNO BECKEMANS FOTOGRAFISKA MAGASIN 15 DROTTHIHGGATAH 15 STOCKHOLM.
FRAMKALLAR- KOPIERAR - FÖRSTÖRAR O UMBARLIG I ALLA HEM!
IDUNS KOKBOK TILL SALU I ALLA BOKLÅDOR!
PRIS: KR.
5: 50.
% Ooooo000000000OSOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOCOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOo ' oCf?
I
N: r 188.
Gläder mig mycket, att ni kommit till insikt om den vege­ tariska dietens riktighet.
Vill på det varmaste rekommendera doktor Hindhedes kokbok.
(Ekonomisk kotk- bok), där finnas matsedlar för hvar dag i 10 veckor.
Ni kan vara full­ ständigt trygg, att kroppen får mer än tillräckligt, livad den behöfver.
Min man och jag kunde inte låta bli att skratta åt er fråga, om man ovillkorligen måste bli mager af vegetarisk dietl Vi ha nu varit vegetarianer, han i 12 och jag i 8 år och äro vid utmärkt hull, min man har till och med bekymmer föl­ en begynnande liten mage.
Alltså lycka till!
Fru S.
N: r 189.
Rådfråga läkare, då nå­ gon slags behandling synes (nöd­ vändig.
Den som ej känner till af hvad art det onda är, bör ej råda, ty det kan snarare skada än gagna om man använder misslyc­ kade huskurer.
Dieselbe.
N: r 190.
Låt ej skilja er från er man t om ej för annat så för bar­ nens skull.
Ni får försöka bära ert kors så tungt det än är och tänka, att det finns dock de, som hafva det ännu värre.
Ja, ni kan vara öfvertygad om, att hvar och en människa har eller får sitt eget kors att bära.
Svårt är ju att er hälsa blifvit angripen, men nog har ni väl trots allt någon liten ljus­ glimt att se emot.
Försök att tänka på annat än ert lifs stora lidande.
Ty att det måste vara en oerhörd pröfning som kommit på er lott, kan man väl förstå.
Om ni vill uppge er adress till » A.
F. », Kioskbolaget, Göte bor g, skulle det vara * en stor " glädje för mig att få skrifva ett bref till er, om jag möjligen därigenom kunde ge eder en ljusare syn på tingen.
A. F. — Insänd adress till Iduns red.
föi öfversändande af svar.
BARA ETT VYKORT.
Syster Agneta satt vid sitt skrif- bord.
I handen höll hon ett_ v ykort, som hon betraktade med djupt in­ tresse.
Och hon log, ty på kortet stod » Frölich© Weihnachten », och man var i juli månad, men hennes le­ ende var mera likt gråt än skratt, ty det snörde samman hennes strupe och lockade tårarna i ögonen.
— Syster Agneta var för fjorton da­ gar sedan hemkommen från Wien, där hon i sex månader verkat på ett af sjukhusen.
Och detta var svaret, första svaret på alla vykor­ ten som hon skickat af under hem­ resan och efter densamma.
Hon hade haft trettio stycken patienter att dagligen behandla och pyssla om, och alla trettio hade hon skickat vykort till, hvarenda en.
Hon såg på kortet.
Dat föreställde ett litet hus med snö omkring, och röken steg upp ur skorstenen, huset var rödt och kortet grönt, och rundt omkring själfva landskapet var en ram af mistel med röda bär och inunder stod med stora guldbok- stäfver: » Fröliche Weihnachten ».
Kortet var från Kohl.
Pojken Kohl.
18-åringen, polacken, som det var allra svårast att resa ifrån.
Han kunde hvarken läsa eller skrif­ va, inte en gång sitt eget namn.
Syster jRuth hade skrifvit det för honom, och hon skref, att Kohl på sista permissionsdagen varit ute och köpt det vackraste kort han kunnat finna, han tyckte det här var så vackert, han kunde ju inte läsa så, därför förstod han inte att det var ett julkort, skref hon, » nu sitter r han här bredvid och ser på, medan ijag skrifver, och han vill säga allt vackert i världen. » — Stackars Kohl, stackars alle-, alle­ samman, syster Agneta torkade tå­ rarna ur ögonen och tänkte.
Hur hade hon kunnat resa ifrån dem, hur hade hon kunnat.
— Först, när hon kom dit ut, var allt henne så främmande, hon var nästan rädd för att göra dem illa, både kroppsligen och andligen.
Rädd att ta i deras stackars sjuka lem­ mar, och rädd att fingra på deras själar.
Men innan många dagar gått va-r hon vän med dem allesam­ man, och innan många veckor gått kunde hon dem på sina fem fing­ rar alla trettio, nationalitet, namn, familjeförhållanden, hvar den och den var ifrån, hur många barn den och den hade, o. s. v. — Och allt det talade hon med dem om.
Hon mindes Brpalowitsch, den gamle ung­ raren, han med den styfva armen, som i gymnastiken icke kunde få handen längre upp än till hakan i a,rmar uppåt sträck, hur han den första gången lion skulle behandla honom, vräkte ur sig en hel del otidigheter och frenetiskt nekade att låta henne ta i sig under arga be­ dyranden.
at t han hellre doge pn läte sig hjälpas af en engelska.
Hur han så småningom låtit sig öfvertygas att hon icke var en­ gelska och hur han sträft och ge- neradt bedt henne om.
ursäkt.
Icke egentligen för att han varit ohöflig, utan därför, att lian tagit Jienne för engelska.
I hans medvetande fanns något som sade honom, att detta var en grof förolämpning, hans ursäkt var_ att han trodde att allt med blåa ögon och ljust hår måste komma från .England när det inte kom från Tyskland.
Att det fanns ett land som hette Sverige, visste han icke.
Ofta sedan l&gt;erättade sys­ ter Agneta om sitt land, och Brpalo­ witsch och hon blefvo de bästa vän­ ner i världen.
Hur mindes hon inte Slatawi, den vackiie _ odrä glige bosniern, med det förfärliga humöret, ett riktigt odjur, som skickades från sjukhus till sjuk­ hus, ingenstädes ville de behålla honom, stackare.
Hon mindes den långe kapten Stosch, som alltid var så^ v änlig och intresserad och alltid frågade om hon haft underrättelser hemifrån.
Som höll långa föredrag om Ibsen under det hon.
behand­ lade hans knä, och som förresten snart nog blef frisk.
Hon skulle väl aldrig glömma hans glädjestrå­ lande ansikte den dag han kom och berättade, att nu skulle han skrifvas uti,.
— frisk, frisk igen, och ut att .slåss igen.
Hon log vid min­ net af den öf vers vallande hjärtlig­ het, med hvilken han oaf bru tet ska­ kade hennes händer till farväl, och medan han sprang nedför trapporna sjöng han för full hals den popu­ läraste slagdängan, ur den just då Chögst moderna Czardasfürstin: » Es ist die Liebe, die dumme Liebe, die macht Männer wie den Auer­ hahn so blind — » — — — Men mest af dem alla mindes hon i alla fall Kohl.
Strax hade de blifvit goda vänner.
Först hade hade hon fäst sig vid honom där­ för att han såg så förbluffande ung ut, och sedan f.ör att han var så vänlig och blyg, och till sist måste hon helt enkelt hålla af honom.
Han var alldeles ensam i hela världen, han som så många andra.
Mor hade han intet minne af, så hon måtte ha dött då han var mycket liten.
Far, syster Ma­ ria, dennas man Stefan och han själf bodde, i den lilla stugan då GIGANTOS Förnämsha Svenska näringspre- parah Förordas af läkare kriget bröt ut.
Stefån och han själf kom ut med detsamma.
Efteråt •fick han veta, att den lilla stugan ej mera fanns.
Bränd, — och far och Maria innebrända eller döda­ de.
Hvilket visste han icke sä­ kert, men det gjorde också detsam­ ma, borta voro de.
Stefan föll 1915.
(Forts.) FRgJAMI - PASrUWRM skänka lindring och bof \ * d hals och ^- * ^brô&amp;âkommor BREFLÀDA EXP.
BREFLADA.
» Ingrid 1917 » Kristianstad.
vAfti- nonsen kostar kr.
2:50, som insän­ des i_ postanvisning.
» Majken 18 år », Annonsen kostar [kr.
3.50, som torde insändas i postan­ visning.
Elektricitetens välgörande in­ verkan på växtligheten praktiskt bevisad!
Otto Witts " Elektrolit " (inreg., Pat.
anm.) som under åratal automatiskt alst­ rar elektriska strömmar af för växterna lämplig styrka, ger köks- och prydnads­ växter, samt bärbuskar och fruktträd ökad lifskraft och ökad afkastning.
Elektrolitens arbetssätt är stilla - Vaff etaS Cr èP e S c^ arrri?
i i direkt fran Schweiz, tull- A portofritt till bostaden!
Eo \ &gt;e^ r På begäran och mot insändande af ctl 20-öres frimärke erhåller Ni v åra profver på garan- teradt solida nyheter till dräkter och blusar i taffetas, crêpes, charmeuse, gabardine, eolicnne, faille, côtelé, voile o. s. v. schweizer-batist 120 cm.
bredt från kr.
1.90 meter.
Särdeles rikhaltigt urval i såväl svart som vitt och kulört.
&amp; fa^ e i ColeU lä Vo^ e Samtidigt rekommendera vi vår nya kollektion af schweizer-broderier, innehållande 70 nya modeplanscher med broderade mönster, som visa det utomordentligt vackra och solida utför­ andet af våra berömda broderier samt katalog öfver linne och smärre artiklar med äkta schweizer-broderier.
Blusar o ch dräkter till damer, unga flickor och barn finnas i batist, voile, crêpe, organdie, lärft m. m. och i nyaste siden !yger från kr.
2.95.
Våra broderade artiklar äro ej sydda.
men man kan själf lätt förfärdiga dem efter tillskärningsmönstren.
Begär redan i dag denna innehållsrika kollektion, som mot ett 20-öres frimärke skickas Eder franko till benäget påseende.
îcfaeçertG %?
V S 3 elektriskt.
Den placeras i en rumsvatten­ kanna varvid vattnet mättas; eller i vatten­ tunnorna utanför villan på landet; eller 2 à 4 st. nedläggas i jorden strax öfver växtrötterna på fruktträd eller bärbuskar, I fuktighet börjar då dess elektriska verksamhet, för hvilken växterna inom kort reagera.
Redan nu föreligga intyg om de mest underbara resultat.
Pris 1.20 pr st. V5d 1 minst IQ st. kr.
pr st. samt frakten — k ontant eller mot efterkraf.
Beställ genast så att årets skörd kan förökas.
Tillsvidare ombesörjes distributionen af StÎM HUGINS FÖRLAG f ", VÄ \ JESW Schweizer-firma — SWeizer-vara.
BHBggBBagEBBBB - 374 - Lästmakaregatan 18 - Stockholm
LEDIGA PLATSER Cänd aldrig originalbetyg ^ utan endast bestyrkta mvmkriftor när Ni svarar pä annons om ledig plats.
Till Hösten Bättre landt c: a 25 år, kunnig i matl.
o.
städn., ordentl.
o. pålitl.
erh.
plats omkr. d.
15 juli hos nygifta.
Sv.
med foto samt betyg o. närmare upplysn- ang. lönepret.
etc. till » J.
R.
1917 », Iduns exp.
f. v. b.
Värdinna.
BILDAD BÄTTRE FLICKA villig joch kunnig- att som kokerska vara till verklig hjälp, får som (familjemedlem plats i enkel prästgård.
Barnhusa, finnes, ej jungfru.
Svar med ål­ der betyg och anspråk till pastors- exp.
Kvistofta, Vallåkra.
UNG eller medelålders verkligt isnäll och anspråkslös flicka, kunnig att på egen hand sy enklare kjolar och blusar får plats (genast.
Uppgif lönepr.
Adress fru Thérese Lund­ blad, N o r a.
- GOD PLATS att ensam sköta litet, nätt hem föjr 1 ellfelr 2 damer erhål­ ler kompetent, värml.
ordentlig, ej för ung flicka.
; Svar till » Ordning och Trefnad » Iduns exp f. v. b.
EN BÄTTRE flicka något (kunnig i inomhus förekommande göromål Er­ håller pl.
i bättre familj, för att vara husmodern behjälplig.
Sv.
tt.
fru Tora Rasmusson, 0.
Förstadsg.
29 B. Malmö.
SJ U KSK 0 TERSK EELE VR emottagas på Kustsjukhuset å $tyrsö.
Kur­ serna förberedande, räcka 3 måju Afgift 30 kr.
pr mån.
för allt.
Ansökningar åtföljda af präst- ioch läkarebetyg sam,t rekommendationer insändas till (föreståndarinnan.
BILDAD, bättre, anspråkslös flicka, frisk, stark, och barnkär, ägandei vana att sköta barn får plats på egendom i Västergötland omkr. jd.
15 Juni.
Sökande bör helst vara sykunnig samt något van vid lättare hushållsgöromål.
[Svar med refk.
fo to.
och lönepretentioner till » 15 Juni — Pålitlig » under adr.
iS.
Guma ?.lii An­ nonsbyrå, Stockholm f. v. b.
DUKTIG och ' anspråkslös flicka so­ kes att sköta kettet hos ensam äldrlej änkefru, boende i egen villa ' utanför Stockholm.
iSökanden, - som erhåU 1er alla ett hems förmåner, bör vaxa stadgad och allvarlig med vänligt sätt.
' Svar till » Lugn och Hem- trefnad » under adr.
Si.
Gumadli An­ nonsbyrå, Stockholm f. v. b. ANSPRÄKSLÖS bättre flicka, barn­ kär och kompetent att Isköta 3 barn i åldern 9 m. — 7 år, helst kunnig i enklare somnad och handarbete ', får plats.
Svar till fru E. Mehrens, Munklgatan 4, Västerås.
PA ' EGENDOM i Westergötland |fin- nes plats under innevarande som­ mar för en ung tyska såsom sällskap åt två flickor i ålder af 11 — 7 år.
Sjvar till » L.
U. » Iduns exp.
f. v; b.
EN iSNÄLL FLICKA utan pretentio­ ner, som räknas till familjen och som vill åtaga sig skötseln af ett litet hushåll på två eller tre perso­ ner får plats i Stockholm den 1 Augusti.
(Hjälp till grofva syss­ lor tagas.
Svar med villkor och lönepret.
till » Bättre flickor » Iduns exp.
f. v .b.
Hos tjänsteman i Skåne i god ekonomisk ställning, som nyligen blifvit änkeman, erhåller flicka eller änka i åldern 28 — 36 år anställning såsom värdinna.
Den sökande skall äga fördelaktigt utseende och gladt lynne, vara frisk och af god familj, väluppfostrad och om möjligt mu­ sikalisk samt besitta förmåga att uppfostra två barn i åldern 5 och 6 år.
Hushållerska och städerska finnas.
Ansökan med uppgift å lö­ neanspråk och referenser och åtföljd af fotografi, som återsändes, torde för vidare befordran insändas till denna tidning- med påskrift » Au­ gusti 1917 ».
Vid Johannesbergs sinnes- slöanstalt (adr.
Mariestad) är en lärarinne­ plats ledig med tillträde d.
1 sept.
1917.
Ansökningshandlingar torde ins sändas till styrelsen före d.
1 juli Ex. fr. iSlagsta sem.
äger företräde.
Lön efter • k ompetens - och ålder.
Husmoder­ platsen vid länssanatoriet i Sundsvall är till ansökan ledig att tillträdas den 1 instundande juli.
Lön 600 kr., allt fritt, 4 ålders­ tillägg å 100 kr.
efter resp. 2, 4, 7 och 10 års tjänst.
Ansökningar åtföljda af betyg, ål­ dersuppgift och fotografi insändes senast till den 10 juni.
Sundsvall den 10 maj 1917.
DIREKTIONEN.
PLATSSÖKANDE Utbildade barnskoterskor spec, från Sällskapet Barnavård, an­ skaffas af Stockholms Stads Arbets­ förmedling, Regeringsg.
107.
Riks- o. Allm.
tel. 4047.
Kl. 9 f. m. — 4 e. m.
(lörd.
9 — 2).
O b s.
!
S ä r s k i l d a v d e l n i n g f ör b a r n s k ö t e r - skorl Samarbete med ß ä 11- skiapet Barnavård!
20-ÅRIG FLICKA ö:p.skar plats i familj där jungfru finnes.
Är äf­ ven villig hjälpa till med skrifgöro­ mål.
Rekommendation finnes.
Svar till » Familjemedlem » Aneby p. fr. KONFIRMERAD FLICKA som genom- gjått sex klasser.
i elementarläro­ verk, önskar under sommaren plats som hjälp eller sällskap.
Tacksam för svar till » 1901 » Lidköping p. r. pst ter- i ' Falköpings distrikt är för ansökan ledig.
Aflöning årl.
6C0 kr., even­ tuellt 25 kr.
i pensions bidrag, samt 1 (kr.
om dagen, fria resor och fritt vivre vid tjänsteförrättning.
Då, så ske kan, ledighet 14 dagar årligen utan löneavdrag.
Ansökningarna ställas till (Skaraborgs läns sjukskö­ terskenämnd och insändas till förste provinsialläkaren i Mariestad fört den 11 Juni 1917.
Prästbetyg, lä­ karebetyg, intyg om kompetens samt meritfört.
i övrigt böra medfölja ansökan.
Tjänsten skall tillträdas den 15 juli 1917.
Instruktion och ofriga underrättelser erhållas genom Förste provinsialläkaren i Skarar- borgs län.
Plats finnes Husmoder- befattningen Husföreståndarinna Stenograf b y rån (Sveriges Centralinstitut för steno^- Igrafi och maskinskrifning).
Riks o. Allm.
27 87.
31 Regeringsg.
Stockholm.
(Hushållerska) vid Johannesbergs sin­ nes s lö.ans tal t (adr.
Mariestad) är le­ dig att tillträda.-• d.
1 aug.
1917.
22-ÄRIG SKÅNSK flicka önskar som Sökes snarast hos (styrelsen.
Lön familjemedlem plats den 1 juni i 5 à 600 kr.
fin familj för att under husmoders ledning som hjälp och sällskap del­ taga i inomhus förefallande göro-: mål.
Fritt vivre önskas.
Svar till » 1 Juni » Tomelilla p. r..
från instundande aug.
månad för bildad, duglig flicka ej under 30 år, kunnig i matlagning m. m. att på egen hand sköta skolhushåll i residensstad för en välartad gosse i 5:te klass.
Svar med alla nödiga upplysningar till » Skolhushåll » un­ 2 snille og flinke piker faar lette der adr.
S.
.Gumœlii Annonsbyrå, pladser stråks som enepiker i Stockholm, f. v. b. mindre familier.
Billet gj erne med fotografi og lonsforlangende sendes Konsul J. Nas rum, Stavanger, Norge P.
B.
28.
SMÅSKOLLÄRARINNA som vill ett par timmar dagligen undervisa en 7 ß&gt;rs gosse och för öfrigt gå frun vid Nyköpings lasarett ä,r den 1 nästk.
tillhanda., får plats i prästgård .. Augusti ledig att tillträdas af ' ener­ Svar med betyg, ålder och anspråk gisk; och praktisk person med de för­ till pastorsexp.
Vallåkra.
utsättningar i öfrigt, som äro (erfor­ BÄTTRE, GÄRNA NÅGOT äldre flic­ derliga för en dylik befattning.
An­ sökan, ställd till Lasarettsdirektioi- ka, frisk och stark med gladt lynne, sparsam praktisk och i öfrigt fullt nen, skall vara åtföljd af läkare-, kompetent att utan jungfru sköta ålders- - och ' kompetensintyg samt hit hushållet för ensam dam får plats inlämnad före den 1 inst.
Juli.
Sjuk­ den 15 augusti.
Ingen fordran på sköterskeutbildning ej erforderlig.
kalasmat, blott hemmamat.
Inga&gt; Förmåner: årslön 700 ikr., dublett skurgolf; värmeledning, gas, bad-« med bekvämligheter samt allt fritt.
Nyköping i Maj 1917. rum, elektriskt ljus, w. c.
Svar Lasa-rettsdirektionen.
till » Familjemedlem 15 aug.
Lund », Iduns exp.
med foto., uppgift på önskad lön - samt referenser.
30 à 40 års distingerad dam erhål­ ler genast plats såsom värdirma och husföreståndarinna för hem i Stock­ holm där 2 barn ålder 5 och 7 år finnas.
Svar med uppgift om referenser, föregåendje verksamhet, betygsafskrifter och foto.
till fcUpp- fostrarinna 1917 » S.
Gumselii Annons­ byrå, Stockholm.
ha under många år stenografplatser anmälts lediga i långt större lan- tal (än h vartill sökande funnits.
Med anledning häraf anordnas kurser, som fortgå oinder .sommaren.
Nybörjare, som ^anmäla sig till 126 Juni, med­ hinna (fullständig utbildning till Ok­ tober.
M DÖVSTUMLÄRARINNA önskar under sommaren plats i {familj att un­ dervisa i labiologi eller att rätta talflel.
Sv.
till » B. », Iduns exp.
f. v. b.
MOT FRITT VIVRE och någon lön önskar ung, elementar bildad flicka under sommarmånaderna plats i fam. att .tmdervisa i va.nliga skolämnen.
Är äfven kunnig i skrif göromål.
Sv.
till » Landet eller Badort », Kiosken, Vasaplatsen, Göteborg.
ENKEL FLICKA med goda rekom­ mendationer i praktisk sjukvård önskar plats att sköta sjuklig dam, villig deltaga i husl.
göromål.
|Svar till » Sjukvård » Kristinehamns Tjän­ stebyrå, Kristinehamn.
- Tel 1.
' NORRLÄNDSKA önskar mot fritt vivre eller betalning lära hushåll helst på herrgård eller prästgårld.
Sfvar till » 1 juni » Xduns exp.
f. v .bu UNDERVISNINGSVAN flicka önskar önder sommarmånaderna läsa ined barn.
' Svar till » Tacksam » Norr­ köping p. r.
UNG BÄTTRE flicka önskar plats som barnfröken eller hjälp i hus­ håll I närheten ' af Skara eller Sköfde.
(Svar t ill » Småländska » Iduns exp.
f. v. b.
17-ÅRIG LÄRAREDOTTER med be­ tyg till tredje ri,ng (ö nskar under isom- maren kondition på landet mot fritt vivre.
Svar till » Eivor ».
Svenska Telegrambyrån, Stockholm.
ELEMENTARB1LDAD, undervisnings­ van flicka, önskar plats under som­ maren, mot fritt vivre, på landet, som sällskap el.
hjälp vid läsning med barn.
Sv.
till » Blekingska 19 år » Karlskrona p. r.
TVÅ UNGA systrar önskar plats i familj den ena att läsa med barn den andra som hjälp i hushåll eller barnfröken.
Svar till (Småländskor » Iduns exp.
f. v. b. SPRÅKKUNNIG LÄRARINNA vid 6- klassig samskola och kommunal mel­ lan skola önskar sommarplats.
Stu­ derat språk utrikes.
.Något musik- kun.
Road af praktiskt arbete.
Vivre och resor.
Medföljer gärna till badort.
Svar till » E.-B. » Hvet- landa p. r.
37-ÅRIG, troende barnlös enka ön­ skar plats hos äldre dam, eller som föreståndarinna för något slags hem.
Är musikalisk, van vid sjukvård Och hemmastadd i allt som hör till ett hems skötande.
Lön önskas.
.Svar till » Elisabeth, Säter p. r.
GYMNASTER, SJUKSK.
Barnskö­ terskor.
Barnfrk.
exam.
oi.
med god prakt.
H u s m o r s h j ä l p.
Unga., bildade fl.
söka pl., Palm­ kvist C :o 17 Malmskillnadsg.
(Sthlm .. SLÖJDxjÄRARINNA, äfven väfnad o. växtfärgning, önsk.
sysselsättning juni — aug.
i skola eller hem.
Sv.
till » Feriearbete », Iduns exp.
f. v. b.
SKÖTERSKA som genomgått ett år i sjukvård a. ett halft år på barn­ sjukhus, önskar privatplats i " början af juni.
Tacks, för sv.
till Gudrun Pettersson, Andared, Toarp.
ELEMENTARB1LDAD, MUSIKALISK flicka af god familj, något under­ visningsvan, ' öns kar under fsamma- ren plats i familj på badort eller Ex, sjuksköterskas » egendom att ' läsa med barn.
Hjäl­ o r med l mindre ut­ per gärna till med husliga göromål.
b i S l d k n i ö n t g e o r c s h k B erskor Tacks, för sv.
till » 21 å r », Iduns exp.
k u n n a a l l t i d e r h a å l r l a n s s g k e o n o t m S v e n ­ Sijuksköterskebyrån, UNG ^FLICKA, kunnig i enklare mat­ s k a lagning och bakning, va-n vid jn- Kungsgatan 21, Göteborg.
Tel. .144 35. ojmhus förefallande göromål, söker plats.
Sv.
till » 22-årig familjemed­ lem », L ä.s t r i n g e. fepråhf;, bildad frisk UNG LÄRARINNA önskar någon tid gladlynt medelålders dam med goda af sommarferierna 1 juli — 20 [aug.
relationer och mångårig vana att plats i treflig familj som hjälp sköta ensam persons hem önsk.
dylik och sällskap, helst som sådan medf.
plats hos äldre dam eller herre boende till badort.
Svar till » Fritt vivre » i Sthlm el.
dess närhet.
Tacks, för sv.
under adr.
S. Gum^elii Annonsbyrå, till » Små lönepretentioner », Iduns exp.
Stockholm f. v. b.
PLATS ÖNSKAS till landet eller mindre samhälle att undervisa ny­ börjare i musik samt deltaga i husliga göromål under tiden 15 juni — 15 sept.
Lön begäres ej men Att sköta hemmet för ens.
person, att anses som medlem af familjen.
önskar bättre frunt.
Svar till » Hus- iSlvar till » Sjökaptensdotter » (under lig », Iduns exp.
adr.
S 1.
Gumjelii Annonsbyrå, (Stock­ holm f. v. b.
UNG FLICKTÀ, van vid husl.
syssl.
kunnig i handarb.
samt något mu­ sik.
önskar plats under sommaren som hjälp och sällskap i fam. på af Sthlmsfam.
önsk.
plats på herr­ landet helst där ungdom finnes.
Lö- gård, bruk el.
dyl. att gå frun till­ neanspr.
: fritt vivre, ev. villig be — j handa.
Har gått igenom kurs i tala något litet.
Svar till » A.
F. » enkl.
sömn., o. är van vid i ett hem Iduns exp&gt; f .v.
b. förek.
göromål.
Vill betraktas som EXAMINERAD BARNSK.
önskar familjemedl.
På lön fästes mindre plats.
ïTacksam för svar till afseende.
Sv.
till » Familjemedlem » Barnsköterska », Iduns exp.
f. v. b.
22 år », S. Gumœlii Annonsb.
Sthlm.
Anspråkslös, bättre något musi­ kalisk flicka 09MOOI !OCt90«0000000000000000«0000 (QM INACKORDERINGAR KONFIRMANDER mottagas i Nämdo prästgård, Stockholms skärgård .deti 18 juni.
Goda ref. Svar » A » Nämdö.
Riks 14.
TVÅ SYSTRAR anställda i statens verk önska under .sommaren inac­ kordering fr. lördag till ' månda-g uti familj i Stockholms närhet.
Svar till » Week-end », Allm.
Tidn.
Kont.
' Gust.
Adolfs torg 1.
PA HERRGÅRD eller bondgård i vacker trakt önskar fru med sju­ årig gosse inackordering under juli månad.
.Hufvudviilkor: jämnåriga lekkamrater.
Svar till » Barn och bad », Dagens Nyheters (hufvuclkontor.
EN SiNÄLL.
OC H BARNKÄR lärarinna eller elementar bildad flicka, [musi­ kalisk, kan med fritt vivre erhålla, sommarbostad å vestkustsamhälle, i närheten af Marstrand mot att un­ dervisa en 10-årig flicka - samt hafva tillsyn till henne vid badning m. an.
i Jmindre familj där ej jungfru fin.
Svar märkt » Fritt vivre » Iduns exp.
f. v. b.
I .BONDGÅRD eller herrgård i skog ooh vid sjö önskar herre och fru hyra ett rum med eller utan kök på en månad från midten af juni.
Svar till » Herre och fru », Iduns exp.
NITTONÅRS FLICKA önskar inac­ kordering i god familj på Västkus­ ten där god och vällagad mat kan påräknas.
\ Svar med prisuppgift, m ', m. till » K.
G. D. », Iduns exp.
TVÅ MÖBLERADE RUM hyras ut hvar för sig under sommaren till damer.
Floragatan 16.
Riks ' 173 93.
Sommarvistelse.
Inackordering önska.s af ung bättre flicka å pensionat eller större tegen­ dom under 2 ev. 3 månader, där ungdom finnes och tillfälle till bad.
Helst i mellersta Sverige.
Svar emotses med prisuppgift under adr.
» A.
S. P. » Svenska Telegrambyrån, Göteborg.
Konfirmander mottagas 15 juni — 1 augusti; nionde året.
^Komminister Rudolf Möller, Svanesund, Orust, Bohuslän.
Tyra Rinmans Konvalescenthem för barn S. Riktelefon 16.
H I N D Å Såväl friska som klena, men ej smittosamt sjuka barn, mottagas.
Ferieundervisning kan erh.
Anmäl­ ningar för sommaren mottagas.
Pro­ spekt sändes och förfrågningar be­ svaras af Tyra Rinman.
Ex. sjuk­ sköterska.
Lämplig inackordering.
För en mindre begåvad, men snäll och frisk 17 års gosse från ett grodt hem önskas mot bra betalning lämplig- inackordering med god till­ syn o cli övning i trädgårdsarbete.
Svar med referenser till Doktor innan Torbiörsson, Uppsala.
Cirka 1 tim. resa från Stockholm önskas under som­ maren lördags- och söndagsinackor­ dering.
Stort rum med 3 bäddar.
Sv.
t.
» Vuxna personer » Iduns exp.
Fullständig utstyrsel - mm för hemgifter.
Färdigsydl dam- och barnlinnc.
Egen syaielier.
Profver sändas p4 begäran.
L t.
C. Cronquist i Son, Malmö.
Hits 8I5,„ Djffi) OO00O000Q00a#00000000 * 00000000000000000000000000 Hvar skall jag tillbringa min sommarsemester?
Stockholms omgifningar: VID MÅLAREN.
Pensionat Fager­ önskas.
Pl.
tillträdes.
1 augusti.
Ansökan insändes före den 15 juni udd har utmärkta strandbad och till folkskoleinspektör A. SMdén,- skogspromenader.
Begär prospekt af Linköping.
Konditor Lundevall, Enköping.
för Jämtland: Pappershandel.
PENSIONAT NYLAND, 20 min.
väg Energiskt biträde med god bransch­ kännedom ierhåller fördelaktig fram­ tidsplats.
Då platsen blir själv­ ständig har den företräde som kan intressera sig pied något kapital .. Svar med foto rekommendationer samt löneanspråk märkt » Förestå-n- 1 derska », Iduns exp.
f. v. b. från Hållands station, vackert läge, utsikt öfver Ristafallen och Indals- älfven.
.God inackordering.
Öppet 20 juni-sept.
Lungsiktiga mottagas ej.
Närmare meddelar: Fru Malla Wiklund, Nyland, Hålland (Jämt­ land).
- 375 - Dalarne: MARSTRAND.
SVABDSJO HVILOHUM erbjuder hvi- P e n s i o n a t N y g r e n rekommenderas.
la och hemtrafnad i lugn, vacker trakt af Dalarne.
Närmare meddelar fröken Lydia Johnson, Svärdsjö.
Värmland: Riks 29.
DOKTOKINNAN VILMA ERIKSSONS Västkusten: Fiskebäckskil Restaurant Utsikten REKOMMENDERAS.
H v i l o h e m, be l ä g e t 1 5 m i n.
väg från Arvika.
Adr.
Högåsen, Arvika.
Bröstklena mottagas ej.
NORGE: TONSASEN KUKHOTELL, Valdres, 2,000 fot öfver havet.
öppet hela året.
Alla slags bad.
Tennis o. Biljard.
Elektriskt ljus.
Central­ värme.
Utmärkt kök.
70 rum.
— Doktor Heûman Kungsportspl.
2, Göteborg.
Tel. 45 46.
Musikinstrument - Elektrisk behandling - (för nervsjukdomar och reumatiska åkommor ").
Gymaastikdirektörsexaraen Sydsvenska Gymiàstik - liifitntet.
Ny kurs börjar den 14 sept.
Prosp.
gen.
Kapten J. Thulin.
LUND, Den tot, Göteborgs t Fullständigaste ettåriga kura i Sjukgymnastik o ch M assage Nästa årskurs börj.
i Sept.
Begär utförligt prospekt I förstklassigt antiseptiskt mun­ vatten och .dito tandpasta.
-!
är världens förnämsta Här- • Skokräm, S medel och öfverträffas icke af J terpentinfri och fri S något annat liknande preparat • för lädret skadliga Pris pr fl.
2.SO.
Doktor å.
K jellbergs * Erhftlles hos alla l:sla klass Parfymeri-, S •, Drog- och Coiffyraffärer.
^ kurs i massage och sjukgymnastik.
Begär prosepkt I Stockholm.
:: Holländaxegatan 3.
Kors I massage oeb Sjukgymnastik * / ' Vv&lt; ' i Stor sortering af prima, väl- justerade stråk- och blåsinstru- ment.
Sextetter af förstklassig] böhmisk tillverkning, svensk mo­ dell, till 375 och 500 kr.
pr sex­ tett.
Talapparater, Ijudskifvor med frälsningsarméstycken.
Orglar och pianinon, bä-sta fa^ brikat.
Strängar och tilll^ehör till musikinstrument.
Tekn. art. med eget firmamärke: aflägges efter 2-årig kurs af kvinn­ liga ©lever vid Gymnastiska Institut ^ Annonsera i Mnnl från alla ämnen.
| Putspulver och putskräm, bästa rengöringsmedel för me­ taller.
Illustr.
varukatalog sändes på begäran gratis och franko.
Frälsningsarméns Handelsdepartement, Östermalmsgat.
24 &amp; 26, Sttalm 5.
STOCKHOLMS Telefoner: Kika.
85 81.
Allm.
68 72.
MASSAGE- &amp; GYMNASTIK-INSTITUT Filial: S. Allég.
9, Gtttob.
B.
T.
78 78.
Biblioteksgatan 28 L LJ j — Begär prospekt!
onnQAYtralt oölverträllllgtoch Husmoder s kur s ClllldCAll dM oskadligt hårfärg- ningsmedel i alla nyanser.
Pris Kr.
i fjällen förenad med pensionat 15 juni — 15 sept, i Rennberg, Dufed.
Härlig luft, 7: 60 + Porto.
Diskret försändelse.
naturskön trakt.
Förfrågningar besvaras intill 1 juni af fröken Märta Carlsson, Tafnäs, därefter Rennberg, DufeH.
H H ennapulver i paket.
Pris Kr.
2.50, 3. — och 4.
{- porto.
Franska Parfymmagasinet, Hofleverantör 21 Drottninggatan, Stockholm.
EBBA BECKMANS - &gt; HYGIENISKA SALON ANSIKTSMASSAGB (även syrebe- handl.)
Hårmassage enl. D:r Bar­ dins metod.
Manicure, Pedicure.
Friséring — Cham ponering.
Grefturegatan 3.
Riks Tel. 706 53.
Allm.
Tel. 40100.
VÅRDA HÄRET om det är sjukt eller friskt, och använd • ZIWERTS ' EXTRAIT VEGETAL.
« Bäsiö hårkonserveringsmedel.
Finnes till salu hos frisörer och i parfymafförer sam t hos Kungl.
HoflevieraiiftSr * 1 WERTS EFTR. f GOTEBORO.
Återförs ål !are rabatt.
Kylsalva.
Fröhel-lnstitutet i Norrköping Utbildningskurser: A. för barnträdgårdar (Kindergarten).
B. för upp fostrarinnekallet i allmänhet, C. för späda barns vård.
Ansökningar till kurserna A och B böra insändas till undertecknade före den lOjuni.
Prospekt sändes mot porto.
Ellen Moberg.
Tinktur Alabaster.
Infallna kinder • Örebro Kindergartenseminarrum, GÖR TENN BLANKT SOM SIL VER ' OCH KO PPAR SOM GULD- (HOS ALLA HANDLANDE.)
' Iféht Såptvå!
JÄkfteboi Rikstelefon 19 20.
Kurser för utbildandet af Kindergartenledarinnor samt uppfostrarinnro i hem,, barnhem, barnkrubbor m. m.
Goda platser anskaffas.
Höstter­ minen börjar 15 September.
Prospekt och upplysningar genom före­ ståndarinnan Fröken Maria Kjellmark.
Örebro Husmoderskola Under mottager bildade flickor till praktisk utbildning i hush.
Godt hem.
Billig afgift.
Skolan innehar Guldmedalj och Hederspris.
Prospekt genom Fru Alfh.
Rystedt, uni, Juli och Augusti hålles Iduns Expedition Herrsätra Skolgård, öppen 8-klassig flickskola * helpension, börjar sitt femte läsår den 1 5 Sept 15-årig frostskada botad!
Absolut 1917, å Molstabergs egendom, Mölnbo.
ofarlig.
Lämplig för såväl ansikte Endast välartade barn mottagas.
som händer.
Insänd rekvisition Prospekt på begäran.
ofördröjligen till » Enastående resul­ Riks Mölnbo 4, (2 sign.) tat », Iduns exp.
f. v. b. så sändes en sats omgående belagd med post­ förskott å kr.
3:75 plus porto.
Säkert medel för Pormaskar och Tin­ nar, gör huden ren och klar.
Pris 3 kr .pr fl - f- porto.
Försändes diskr.
Ebba Beckmans Hygieniska Salong Grefturegatan 3.
Stockholm.
Allm Telef.
401 00 Rikstel.
706 53 RKET MARKATT / Maria Moberg.
Lördagar kl. 9 — 5. öfriga hvardagar 9 — 4.
Anna Sunelin.
Adr.
: Molstaberg, Mölnbo.
Mora landthushållsskola U^qucmin JtTymagïutter 3 vid Mora folkhögskola, härligt belägen vid Siljan.
Praktisk och teor.
undervisning i landthushållsämnen, matlagning och konservering, träxM gårdsskötsel, slöjd.
(Tillgång ' till land tm annaskolan s jordbruk.
JKurs om 12 veckor fr. 14 juni.
Billiga omkostnader.
Angenäm och nyttig sommarvistelse!
Begär upplysningar fr. Landt-husliållsskolan, M o r a.
Svenskt välkändt fabrikat, solid konstruktion, lätt gäng, stor hastighet Hälsobrunnen Hälsan, göra äfven ett ungt ansikte gammalt, då däremot runda ocli fylliga kin­ der a-lltid bli ungdomligt och oemot­ ståndligt.
Dett&lt;&gt; kan hvar och en Sofiakällan, landets enda koksaltkälla.
Hälsans Tämkälla.
Härliga uppnå!
Uppgif tydligt namn &gt;och adress till » Snabb Paris me t od » Iduns havsbad i Öresund, strandbad.
Medicinska bad, elektrisk behandling, exp.
ff. v. b. Diskr.
sjukgymnastik och massage.
Lokal hetluftsbehandling.
Företrädesvis Förmånliga af betalnings villkor Kvalitets märke.
Hälsingborg.
Vi söka en pålitlig Man, bosatt hvar som hälst och med vilken som hälst sysselsättning, för att, i ifrågavarande stad eller by mied omnejd kunna upprätta filial.
Ingen butik!
Månatlig inkomst 400 kr.
Skrif till » N.
096 », Nordiska Annonsbyrån, Göteborg.
.TELEFONER liMtnroi: Olaus Olssons ' behandlas reumatism, gikt, urinsyrediates, mag- och tarmsjukdomar, kro­ niska slemhinnekatarrer, skroflor, konvalescens.
Brunnskontoret, adr.
: Hälsingborg, sänder prospekt.
Brunnsläkare: A. Björkman.
Babykorgen!
Spara pä äggen och använd Nornans Jäsfpulver (Mont, skär eller blå.)
Kr.
20: - Baby lådor från Kr.
10:00 — 15:00, in­ nehållande hel utstyrsel, välsydt och af bästa kvalité.
Sändes mot efter- kraf.
Usch!
A ti man ej kail V bli kvitt den oiä.
eka / •C^-^ohyran.
{\ Ingenting àr^ \ Alättore.köpbara] / \ er V.flaska -) \ Väggolin / Helsingborgs Linneutstyrselsffär, M ilmi Försal je s i välsorterade affärer.
S J U K H E M i allo förstklassigt och alltid väl belagdt, att övertagas af därför lämplig person.
Prima läkarereferenser.
Åt verkligt reflekterande lämnas alla upplysningar om svar ställes till » Enastående tillfälle » Iduns Exp.
f. v. b. Rikstel.
PÄRMAR VAGGOLIN till IDUN kunna e rhållas h os h rr b okhandlare eller direkt f rän IDUNS EXPEDITION, m ot l ikvid i postanvisning, till följande priser: Ofelbart medel mot all slags ohyra!
Röd pärm, ned g uldtryck, till " Idun ".
..
Kr 1:50 + porto 3 0 öre Röd Biler g rGn pärm till " Iduns Romanbibi. "
„ 0:50+ „ 10 „ Röd e ller grön pärm till " Iduns Hjälpreda " „ 0:50 + „ 10 „ Samtliga tre pärmar 2: 5 0 + „ 30 „ Pr,is pr flaska 1:25, 2 finskor fran­ co.
Bruksanvisning följer h var je flaska.
.Återförsäljare antagas.
Tekniska Fabriken BESSE, Virserum.
4812.
Tvättning, mangling och stryk­ ning af privatkläder utföres på ett i allo förstklassigt sätt i Mälarbadets Bad-, Tvätt- &amp; Strykinrättning.
Mälarbadets priser åjbad och tvätt alltid de lägsta.
rvättinr.
: Allm.
9344 Riks 3815 Badet: Allm.
9343 Riks 3 814 Idun utgifves denna vecka i A och B, Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Stockholm 1917.
