# ID: svediakorp-per2268
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,903
# sentences: 2,044
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 20 115Ô3) A.
30:DE ÅRG.
LOSNUMMER: 15 ORE.
/ ILLtlSTRERAD M TI DN ING UPPLAGA A.
6 * UN d.
FOR * KVIN NAN M OCH-HEMMETt 1FRITHIOF HELLBERG HUFVUDREDAKTOR SÖNDAGEN DEN 13 MAJ 191 7.
ERNST HÖGMAN.
ELISABETH KREY.
Till grefve Clarence von Rosens 50-årsdag.
GREFVE CLARENCE von ROSEN egenskaperna bör man icke glömma hvilken makt Clarence von Rosen varit i svenskt idrottslif.
Själf skicklig idrottsman på flera olika områden har han uppträdt som initia­ tivtagare och som mecenat i st or stil f ör den svenska idrotten.
Idrottsparkens anläggning kom till stånd högst väsentligt genom hans frikosiighei, men då Stadion skulle byggas, offrade Clarence von Rosen utan tvekan denna plats, som han varit med om att skapa och som han varit mycket fäst vid.
För vår kapplöpningssport har grefve Clarence von Rosen verkat mycket, och def är tack vare honom som Sveriges bästa kapplöpnings­ bana vid Jägersro utanför Malmö räddades från förstörelse.
Vi k änna honom också som intresserad i två modernt anlagda idrotts­ tidningar, men på senare år har han koncen- GREFVINNAN CLARENCE VON R OSEN FÂ MÄNNISKOR I GREFVE Clarence von Rosens samhälls­ ställning äro så kända och så som han, populära i ordets bästa me­ ning.
Som ung kapplöpningsryt- tare hälsades grefven, då han su­ sade öfver turfen, af gratispubli- kens uppmuntrande tillrop: " Heja, Klarénsel " och Klarénse, tmed tonvikten på det första e-et) var lika omtyckt och uppburen bland grabbarna med plankbiljett som bland sadelplatsens mest aristo­ kratiska publik.
Det ligger närmast till hands nu då grefve Clarence v. Rosen fyl­ ler 50 att tala om hans älskvärd­ het och munterhet, hans andliga och kroppsliga spänstighet, som / &gt;å allra senaste tiden kommit ho­ nom att hemföra nya lagrar som prishoppare, men för de yttre trerat sitt intresse på K. Automo- bilklubben, hvars ordförande han är.
Genom honom har klubben blifvit af verklig betydelse, fått internationella förbindelser och på det hela taget gjort en värde­ full i nsats i den svenska idrotten.
Det skulle vara mycket mera att säga om Clarence von Rosen både som idrottsman och som människa.
Det sprudlande och impulsiva i hans temperament kommer honom att med intensivt intresse omfatta allt hvad som tilltalar honom och sedan skyr han hvarken möda eller utgifter för att föra sina planer till slut.
Vi meddela här några bilder från grefve Clarence von Rosens hemlif på Väsby villa i Söder­ manland, där han bor med sin grefvinna, f. von Blixen-Firiecke.
GREFVE C.
VON ROSEN MED HÅG RA AF FAVORITERNA .VÄSBY VILLA .1 _B AD.hl.U.SyI KEN.
!2^ J spegefn.
Tloveff af Grik Tior fing.
DE TIDIGA SKÄRGÅRDSBÅTARNA HA- de försvunnit ute i den väntande sommar­ söndagen i rök och soldis.
Allt som fanns kvar vid kajen var en Vaxholmsbåt och en Värmdöbåt, afsedda för dem som försofvit sig och för de ensamma, som inte visste något annat medel än en " rundresa " för att få död på några redan i sig själfva döda timmar, då solen står som högst och en­ samheten känns tyngst.
Kanske hade båt­ bolagens styrelser också ägnat en flyktig, medlidsam tanke åt hemlösa kärlekspar, för hvilka Djurgården var för vulgär och Haga en styggelse.
Den unge man, som gick af och an på kajen i - väntan på någon och gräfde litet nervöst med händerna i sina kavajfickor, ämnade sig ombord på " Värmdö ", men han kunde inte räknas in under någon af dessa psykologiska typer.
Han hade aldrig i sitt lif försofvit sig; han stod på god fot med sin ensamhet, behöfdé minst af allt fly för den; och erotiken — ja, i d et fallet kände han sig ungefär som Kraka, som kom till mötet hvarken klädd eller oklädd.
Långsamt och tvekande men dock med en förnimmelse af snart återvunnen frihet hade han den senaste månaden gjort klart för sig, att han inte längre älskade henne som förr, den kvinna han nu gick och vän­ tade på.
Allt hvad han företog sig i f örhållande till Ester hade fått en prägel af ansträngd skyl­ dighet.
Hatns känslor inför henne saknade s vik t och värme, de liksom föddes gubbar och voro en börda att bära på.
Och ändå var han inte man att säga henne rent ut: jag älskar dig inte mer.
jag vet inte, på hvad sätt förändringen kunnat ske, men jag anar, att den följt samma oförklarligt själfklars lag, som kommer markens örter att vissna, när de haft sin tid ...
Doften af dig är inte nu som förr det kä­ raste, det skönaste jag vet.
Då jag sluter ögonen och minns den — jag har ju ett så ulmärkt luktminne — känner jag ingen sprittning af längtan och jag kan omöjligt drömma in någon annan betydelse i den än i d often af en blomma, af min c igarrett eller af boken jag skär upp, och det är inte myc­ ket.
Det är inte det öfversinnliga och " tu- san-djäkla " du fortfarande begär af kärle­ ken, Ester, gamla flickan.
Jag vet mycket väl, att du gömmer på åt­ minstone ett tjog bref, där jag kallar evig­ heten till h jälp för att kunna ge dig en liten svag föreställning om hur omåttligt och orubbligt jag älskade dig och dig endast.
Jag vet också, att du så småningom lärde dig tro på mina rymliga ord och lefde dig in i den-fron tvärtemot din naturliga skepsis.
Nu skäms jag för mig själf öfver att jag kun­ nat inbilla oss bägge något så orimligt som det jag sagt Och skrifvit.
Men på samma gång skulle jag skämmas öfver att utan vi­ dare säga till dig: förbi, slut.
Tvärtom har jag alltid svarat undvikande eller positivt lögnaktigt, då du på sistone frågat mig, om jag ville bli fri från dig — f rågat mig med den- lidelsefulla trängtan till uppriktighet och sanning, som är smärtsammast för dig själf.
Nej, han vågade inte vara den som röck isär det tunna bandet.
När han tänkte på hur hon åldrats det senaste halfårei och i synnerhet under denna starka vår, hur blic­ ken fått ett uttryck af vissnande viol, som Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: Meit år Kr.
7.50 IMalft är &gt; 3.90 Kvartal » 2. — Minad » 0.80 Praktupplagan: Helt år Kr.
9.50 Halft år 5« — cn Kvartal.
» ° 2.50 Månad » 0.90 kärlekslösa händer rört vid, hur hennes läp­ par bleknat, kindens båglinje slappnat, erfor han en känsla af medömkan.
Men i denna medömkan hade hjärtat ingen del.
Han kände intet behof af att godtgöra, skydda och hjälpa, a tt ta henne i sin famn, som ofta förr d å han gjort henne ondt — han k u n d e icke känna det numera.
Hans medömkan var närmast i släkt med motvilja, d en friskes instinktmässiga motvilja mot en som ligger sömnlös om nätterna och gör lifvet onödigt svårt för sig.
Ibland hade han velat knuffa till henne och säga: låt bli det där, kvinna!
Du f år inte bli mager och blek och se ut so m en tragisk musa för min skull.
Jag vill infe ta på mitt ansvar, att du vantrifs i världen.
Det är ju h elt enkelt löjligt af dig att sitta kvar och stirra på det grånande minnet af en lycka.
Världen är stor och full af öfver- raskningar, och kunde du bara fetma litet, kan du nog få dig en fästman.
Annars har du ju din violoncell; den ensamt skulle jag hålla mig till, om jag vore du.
Hon lät honom vänta.
Hennes dröjsmål retade honom en smula.
Hennes lust att ligga länge om rnornarna, hvari han under kärlekstiden sett ett uttryck af kulfur och nedärfd förfining, endast förfröt honom nu.
— Skönt, att jag aldrig hann bli gift med den kvinnan, tänkte han; det måtte kännas bra obehagligt att ha en hustru, som har an­ dra vanor och andra favoriträtter än sin man ...
Den här utflykten åt skärgården förstäm­ de genom sin meningslöshet.
Han hade vak­ nat i m orse med en tydlig förnimmelse af att redan hålla någonting vissnadt i sin hand, en förfelad dag.
Eljes var det hans natur att med friskt morgonlynne tacksamt s e mot den nya dagen, som han alltid önskade riktigt lång och full af personliga särdrag, så att den skilde sig från andra dar och han min­ des den efter år, så som han mindes ett an­ sikte.
Hvarför hade han då egentligen ringt upp henne i går afton och själf föreslagit utfär­ den?
Ja, d et var en öppen fråga.
Han kun­ de infe ärligt förklara, hvarför han gjort så.
Faktum var dock, att han gått in i en ma­ drasserad telefonkiosk i en butik m ed ett litet papper, där han noga skrifvit upp, hvad han ämnade säga, och begärt hennes nummer med de gråkalla känningar af besvärande skyldighet han brukade ha, då han skulle betala skatt eller omsätta en växel — s ista dagen.
Och förr en gång ... hur helt an­ norlunda ... då hade de fem siffrorna i hen­ nes telefonnummer klingat samman som nå­ gon italiensk sonettrad och ordet Vasa fram­ för hade fått igen sin betydelse från fordom af ädel race och Mälarpoesi — nu däremot tänkte han uttråkad: Vasa expressbyrå, Vasa fotogenaffär, Vasa-orden ...
Hon hade naturligtvis genast märkt det tvungna odi konstgjorda i hans röst, frosten öfver hans ord.
Hon hade upptagit hans stämning i sin själ med fördubblad känslig­ het, eftersom hon var en mycket musikalisk kvinna, och som alltid numera besvarade hon hans lätta frost med is och stängda horisonter, liksom hon förr kunnat möta hans hjärtas lite tveksamma vår med full som­ mar, med blommor ingen drömt om.
Hennes stämma hade plötsligt blifvif så långt af- lägsen i telefon, som om hon stått nere i Malmö, med tankarna ännu längre borta, kanske fångna i någon saknad förvår för flera år sedan i Tyrolen, då luften var kyligt vin och en liten svartögd italiensk musiker tillbad hennes blonda hår.
Icke dess mindre hade hon svarat ja till hans ihåliga förslag om något så torftigt ', som en.
söndagsutflykt, det snabba ja en hemligt kvarlefvande förhoppning kan inge i själfva dörrsiängningens ögonblick.
- De hade sedan växlat några betydelselösa ord ord om dagshändelser utan intresse, och Bertil hade knappt kunnat uppfatta, hvad Ester sagt.
— Djäklar anamma, tänkte Bertil, i går kväll, i natt och nu m edan han väntade — så dumt, att hon sade ja genast utan vidare.
Jag hade bra mycket hellre velat sitta till­ sammans med någon annan, hvem som helst, ja, i värsta fall med Josef Aronander, som sedan sju år förbereder sin dokiorsafhand- ling " Om humorn i Atterboms Lycksalighe­ tens ö " och just inte hör till de roligaste.
För att inte tala om med hvilken djup glädje jag föredragit ensamheten, en promenad med mig själf, och sedan en bok, naturligt­ vis en klassisk.
Men se där kom hon ju ändiligen!
I bil, eller som hon hellre sade efter sin senaste vistelse i Berlin: auto.
Hon var svartklädd från topp till t å, som vanligt på sista tiden, och hon bar flor.
Svart siden, som en brud, i elfte timmen hämtad från öfverblifna kar­ tans öar.
Svarta kläder och flor midf i denna blommande luftiga juni ... åh fy!
Han gick emot henne, så likgiltigt som när han vid båt eller tåg tog ett steg emot hotellpiccolon med hans bagage.
Men sam­ tidigt hade han en liten, helt liten bitter känsla af skygghet och osäkerhet, ett slags skuldkänsla, med taggen vänd uteslutande mot den han gjort illa, ungefär samma för­ nimmelse som då han hälsade på någon bland sina forna lärare, af hvilka de flesta lyckligtvis voro döda.
Helt främmande mötte han hennes blick, hennes stora, litef högdraget sorgsna blick, som han liknat vid stilla insjöar, vid fuktiga stjärnor och vid — nej, det kväljde honom att komma ihåg allt ...
De gingo ombord utan att ha något att saga hvarandra.
Men Bertil köpte sina fic­ kor ful ' la med tidningar för säkerhets skull.
I Str ömmen åt Söder glittrade det alldeles hvitt a f outsinligt sommarljus.
* Beckholmen, Valdemarsudde, Manilla, Täcka udden, Sjötullen gledo sakta förbi, och allt var försommarblankf och idylliskt.
Bertil och Ester sufto på öfre däck på fällsfolar med ryggarna mot konversafions- hytten och befraktade landskapet utan in­ tresse, isynnerhet Bertil, som var stock­ holmsbarn och otaliga gånger farit denna väg med sina föräldrar på öfverfulla söin- dagsbåtar.
Denna strandprofil hade ristat sina linjer så skarpt i hans minne, att inga reseintryck i världen kunde försvaga dem — de voro outplånliga som en medfödd egenskap.
För Esters syn stodo omgifningarna platta och döda som kulisser och lite töckniga, därför att hon visste, att mannen vid hennes sida inte längre älskade henne och — so m hon trodde med ett litet kvinnligt felslut — följaktligen aldrig hade älskat henne.
Bertil pratade nästan i ett.
Han pratade IdUflS byrå och 6Xp6dltl0U, Mästeraamuelsgatan 45.
• Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
6147.
IQ g g Kl. 10 — 4.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.
6147 \ Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
4 02. g g, » - Kl. 11-1.!
Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
Riks 86 59.
Allm.
43 04.
Annonspris: Pr millimeter „ ± &lt; • 30 ore efter text.
3, 5.
öre 4 textsida.
•.
20®!
o förhöjning for sårsk.
begärd plats.
enkel spalt; Utländska annonser: 35 ö re efter text.
43 dre å textsida.
20 e] e förh.
för särsk.
begärd plats.
!
5!
!
C.
G. Kosenberg 1 foto.
I min ateljé.
En jättemålning af professor EmiL Österman.
prof. Erik Lindberg.
Damen vid bordet med bar­ net i knäet är professor Östermans fru och den hvithåriga damen till väns ter oro henn e, professor­ skan Curman.
Bakom fru Österman synes hennes man, konstnären själf.
I dörr öppningen mellan två damer ser man en skymt af prof. Alfr.
Bergström.
Bakom prof. Emerik Stenberg i faflans högra fält ser man konstnärens broder Bernh.
Österman och t. h. om honom prof. Hjortsberg ocf Wilh.
Smith.
I DAGARNA HAR PROF.
EMIL ÖSTERMAN fullbordat en jättemåling " 1 min ateljé ", där ett sällskap af 26 personer, däribland flera berömda konstnärer, framställas, samlade i konstnärens ateljé vid lampljus.
Samtliga äro återgifna nästan i kroppsstorlek och målningen har en dimension af 3KX2J4 m.
Professor Österman lär ha arbe­ tat pä den väldiga dukens fullbordande i sex år.
Under tiden har ett par af sällskapet aflidit.
In­ fresset samlar sig kring professor Emerik Sten­ berg, som ses i faflans högra fält tydligen berät­ tande en historia.
Vänd emot honom vid bor­ dets kortsida sitter prof. Curman, som i lifstiden var lärare i anatomi vid konstakademien.
Längst till vänst er vid b ordet sitter Reinhold Norstedt och på hans högra sida sitter prof. Kallstenius.
Her­ rarna vid skåpet äro från vänster till höger: An­ ton Genberg, Wilh.
Behm och något bakom dem om stugor och villor, ångare och sjökapte­ ner och alla sorters träd, 1-uft och vatten.
Han berättade anekdoter, som hade så litet som möjligt med högre själslif att göra och ändå inte voro vidare kvicka.
Hur tydligt kände hon inte i allt detta igen honom så­ dan han blifvit alltmer på sista tiden, den tillgjorda lugna lifligheten i tonfall och ord­ val, hans if riga sökande efter samtalsäm­ nen, som höllo s ig inom det alldagliga, hans glatta undvikande af att beröra känslor och tankar, sådana som de alltid brukade kunna språka öm förr, vackra och egendomliga känslotankar, som kommo till dem alldeles af sig själfva, om de också gingo på de fulaste gator i Stockholm.
Hans böjelse att haka sig fast vid ting och bagateller hade stegrats vid hvarje nytt sammanträffan­ de — och det plågade henne att sitta och lyssna till hur han utan henne kunde stå i ett så godt förhållande till tingen, kanske också till människorna, kvinnorna ...
Hon blef tyst, nästan stum, och så småningom tystnade äfven han.
Det vardt en tung och besvärande tystnad, som bröts endast af maskinens dofva slag och vattnets brus jag dig vid den sista glimten af vår kärlek kring propellern.
Passagerarna voro rätt få att hindra båtens gång genom Baggesund, och sutto spridda, slappt lutade öfver söm- om du så skall mörda kaptenen vid sin ratt ... Gör du inte det, är du ingen gentle­ dagsbladen.
Biljettförsäljaren började gå omkring och man ... Eller var det bara ett spel af Ber­ skramla med sin väska — en finnig yngling, tils fantasi, att han uppfångade allt detta ur hennes blick?
hvars röst redan lät öltjock.
Det var fatalt det här i alla fall, men det — Rundresebiljetfer, två, sade Bertil och gräfde efter sin portmonnä, motvilligt, ty kunde nu infe hjälpas.
På båten sutio de han hade blifvit ganska snål den senaste och framåt fördes de som på ryggen af tiden, allt snålare på sina pengar ju mer vidundret Ode själff.
Baggesunds gård må­ ste de förbi, tätt intill strändernas vassar hans känslolif återtog rimliga mått.
— Ni g år väl på yttersidan om Vikön och och alsnår.
Med eller - mot sin vilja skull e de återse dessa platser efier nära tre år.
Baggesund?
— Förlå t mig, Ester, jag trodde så säkert, — Nä, vi går innanför påden här turn, sade biljetfkarlen och skramlade drygt med att båten skulle gå utanför Vikön.
Hade jag vetat det här, hade jag valt oss en annan sin kassa.
Bertil röck till som vid surret af en för­ ångbåt, utåt, hvarf som helst ... — Det tror jag nog.
Det tror jag dig om.
arglig insekt.
Ofrivilligt vände han på huf- vudef och såg Esters ögon fästa på sig, för Du känner dig väl obehagligt träffad, gene­ första gången sedan de stigit ombord, och rad af att återse och att minnas.
Han svarade lugnt och med ett plötsligt han såg deras djupnade blick af spänd och ångesffull iakttagelse.
Den blicken tycktes glitterstänk af godt lynne: — Du un derskattar min fantasi en smula, om vilja säga honom: Kan du verkligen förbli kall nu också?
O m du kan det, så besvär du tror, att jag inte kan tänka på något an- Tuppens Zephyr j » AND ERS 0 N Ha HIlULIWUll och Ni köper ingen annan.
: Praktkatalog gratis - - och franco.
- - Stockholm och Göteborg.
I nai än på det jag för tillfället ser framför mig och det som någon gång stod i sam­ manhang med detta.
Hvad hindrar mig att nu snart vid åsynen af skogsbackarna kring Baggesund tänka t. ex. på Dante i Conrad Ferdinand Meyers novell eller minnas nå­ gon vårfrukosf på Djurgårdsbrunn, långt in­ nan vi två kände hvarann?
Hvarför skulle jag nödvändigt ... hm ...?
Ester hade rest sig upp tvärt och häftigt.
Hennes häftighet var naiv, den förrådde, att hon ännu inbillade sig ha kvar någon makt öfver honom, kanske som förr kunde bereda sig på att få lyssna en halftimme till hans ånger och bön om förlåtelse.
Smal och rak, engelskt uppfostrad stod hon där med sin engelska roman i handen, en teosofisk roman.
— Här är blåst och för mycket sol.
Jag sätter mig på andra sidan och läser, sade hon.
Bertil hörde med lätthet gråten under hennes hvassa tonfall.
Hon gick.
Han satt kvar och såg ut öfver det hvita spelande sommarglittret på fjärden.
Och trots allt mindes han ...
Den där hösten två år i h östas på det lilla familjepensionatet vid Baggesund.
Det var aftnar i september; dimma smög in från hafvet, ekarna susade om en lång höst, en lång, lång vinter, och de mörka kvällarnas första lampa brann i gårdarna.
Då dref ho­ nom höstens och ungdomens förtviflade en­ samhetskänsla till en kvinna — den enda unga kvinnan inom räckhåll Darrande, med barnsliga ord hade han bedt om hennes kärlek, så som man ber om en hjälp och ett hem för sitt hjärta.
Och hon hade gett honom sin kärlek — länge nog med stolt återhållsamhet, men sedan friare, varmare.
Så skänkte de hvarandra den erotiska kär­ lekens välsignelselösa bröd och vin under ett par år och höllo af och plågade hvar­ andra så intimt so m om de redan varit gifta — tills e n dag ungdomens dunkla lifsångest, den där dimman, som egentligen var vårens, drog bort från hans själ och luften blef klar, den inre ensamheten en oanad lycka.
Då behöfde han infe längre älska någon sär­ skild öfver allt annat i v ärlden.
Ångbåten hade svängt kring en udde.
Föir att alltjämt få sitta i solskenet flyttade sig Bertil några steg och satte sig sned!
framför ingången till konversationshytten.
Spegeln därinne på den motsatta kortväggen fyllde nästan hela dörröppningen för hans blick och återgaf stränder och vatten med skärpta emaljklara färger, allt som de glidit förbi sommarljusa.
Men spegeln visade honom också en del af hyttens inre, det hörn Bertil hade närmast sig och som han infe kunde se annat än i spegeln.
Där satt lutad i halfskuggan en ung däri] och läste eller låtsade läsa en bok.
Hon satt ensam.
Spegelramen skar af hennes bild vid midjan, så att han släpp att se sitt­ ningens osköna kroklinje, men nere vid golf- vet stucko hennes fötter fram, små med branta vrister, och den ena foten vaggade sakta öfver tröskeln som för sommarbrisen.
Bertil s ökte hennes ansikte djupt inne i s pe­ geln.
Hennes hår var gyllenbrunt som den varma skuggan kring hufvudet, hennes hy friskt blek och tjuguårigt rosig.
Han tyckte, gudarne vete hvarför, att han måste ha något namn på henne, och han kallade henne Astrid, kanske därför att han aldrig känt någon med det vackra namnet, om han undantog hjältinnan i en roman för många år sedan.
Han påminde sig också ha seit i någon ordbok, atî Astrid betyder: den till kärlek villiga.
Hon slog ännu inte upp ögonen utan fort­ satte att läsa, men af ett visst uttryck i h en­ nes ansike tyckte sig Bertil märka, att bo­ kens tunna figurer blefvo ännu tunnare, som drömmens kort innan man vaknar.
— Se, hon ljusnar af tillfredsställelse ö fver att fantasins uppmärksamhet slappas, tänk­ te Bertil och iakttog ansiktet i sp egeln.
Hon är tydligen inte litterär och hon har tagit till en bok på måfå i bri st på trefligare och lef- vande sällskap.
Sunda sinnen alltså ... rätt sympatiskt.
Med detsamma såg hon upp.
Deras blic­ kar möttes i spegeln mot bakgrunden af vaftrad och blå sommarfjärd, möttes och gledo från hvarann och mötfes åter, sökan­ de, lekande, in i hvarann och ut igen i ett fladder öfver speglad sjö, fågelaktigt och lustigt.
Bertil fann på att låtsas uppmärksamma någonting ute på fjärden; sålunda fick han tillfälle aff visa henne sin profil, som var det bästa han hade — klara och fint kraftiga linjer, liksom skurna på en kamé, präglade på någon içinnesmedalj öfver en skald eller en ung hjälte.
Mot den ljusa blå fonden i spegeln måste denna bild göra sig särskildt väl för några sekunder.
När han åter vände sig en face och lät sig fångas af hennes blick, fann han en ny eld i dess ungdomliga sfrålkraft, ett varmt närmande.
Boken hade hon nu lagt ned i sitt knä, och det såg infe ut, so m hon skulle vilja lyfta den så snart igen.
— Hon har nog ett visst historiskt sinne också, tänkte Bertil, ef tersom hon kan finna behag i min lifet djä rfva och omoderna pro­ fil.
Vår tids genomsnittssmak hyllar ju e ljes små uppnäsor och låga raka pannor.
Han kände sig lifligt stim ulerad, och hans hjärta slog högt af spänning och förväntan.
Lilla Astrid var ingen bllyg flicka.
Hon var genast inne i situationen, och det var egentligen hennes blick, som ledde som­ marleken.
Med en frank sällskapsvana från sport och one step inom den högre medel­ klassen sade hennes blick till Bertils: då inte ni presenterar er, så talar jag om, hvem jag är.
Jag är kvinnan.
— Dei märkte jag nog strax, men så till den grad, det trodde jag ändå inte.
— Âh min herre, försök inte bli näsvis.
Jag kan nog vara på min kant, om jag vill.
— O, nej, jag ber er ... — Var inte rädd.
Jag tycker flickorna förr i tiden var fåniga med sin fafatfhet.
— Det är allt bra längesen det fanns nå­ gra tafatta flickor, och Gud vet, om det nå­ gonsin funnits.
— Jo, på landet, sade Astrids blick med en skymt af förakt, afsides på gamla herr­ gårdar, för aii inte tala om prästgårdarna, hahaha ... Apropå landet så skall jag fara till direktör Lövlunds sommarnöje, Monte Carlo — stor, härlig sienvilla och tennisplan — jag blir där en hel månad.
Jag skall bada strandbad — sump ar är ju till för g amla tan­ ter.
Vi badar / förstå s tillsammans, flickor och herrar, och simdräkt bryr vi o ss inte om, det är mycket hälsosammare utan, och mo­ dernare ... Har du lust att komma med? ...
Bertils blick halkade ofrivilligt litet åt si­ dan, mest därför att hennes ögon så plöts­ ligt duade honom.
— Joo, jovisst har jag lust ...
Jag har en alldeles förfärlig lust ...
Jag känner mig till och med redan litet s vartsjuk på de där an­ dra herrarna, direktören och hans affärs­ vänner.
Jag tror jag älskar dig.
Asfrids blick skrattade, full af ungdom och böljglitier.
— J ag simmar långt, långt ut till en liten röd klippa, så pass röd den kan vara här på östkusten.
Där lägger jag mig ensam i - 316 - alla möjliga ställningar och låter solen sme­ ka och bränna mig.
Vill du komma med och hjälpa solen? ...
— O ja, Astrid!
Och tänka på ingenting.
Bara känna.
Luffen, solskenet, hvarandra.
Bertil och Astrid förenade sina spegel- blickar i ett möte af den djupaste nyfiken­ het, och det lilla skärets ' höga strandgräs susade för deras ölron ...
Då med ens förmörkades sommarljuset i det blå och vattnets hvita glitter upphörde att spela — svarta moln svepte öfver allt­ sammans — en svartklädd gestalt skymde landskapet i spegeln — Ester stod 1 midt för dörröppningen.
Hon var mycket blek.
På en sekund hade hon uppfaltat allt det '; som skedde i sp egeln mellan fyra ögon, och sett Bertil leka sommarleken med en främ­ mande ung kvinna.
Lika hastigt drog sig den svartklädda ge­ stalten tillbaka, och åter lyste junistränder­ na, speglade emaljklarf grönt och blått med det hvita solregnei öfver.
Bertil såg Baggesunds uddar försvinna längst borta i spegeln, liksom flyende.
Han hade alls inte lagt märke till när de foro för­ bi där.
Ester hade fått återupplefva Bagge­ sund einsam.
Bertil r este sig och gick ut p å däcket, som nu låg folktomt.
1 en stol föröfver saft Ester framåtlutad, bortvänd, med näsduken tryckt mot sitt an­ sikte ...
Han kunde inte begripa, att hon hunnit så långt bort på ett sä litet ögonblick.
Hain gick fram till henne.
Han hade re­ dan i någon mån lyckats bemästra sin för­ argelse öfver hennes sätt att komma oläg­ ligt och störa sommarleken.
— Ha r Ester fått sot i ögat från skorste­ nen, sade han.
Det fick jag också en gång som skolpojke.
Det sved och stack ohygg­ ligt, men mamma lade på en asepfinkom- press.
Då fanns ännu inte salubrin ...
Hon svarade honom inte, såg inte ens upp ur näsduken, endast vred sig undan lifet mera.
Bertil dref akteröfver.
Baggesundslandet var nu en disig strimma, i fjärr an.
— St ackars Ester, så häpen hon blef, och så ledsen.
D e t trodde hon mig inte om.
Och ändå var det ju b ara i spegeln alltsammans.
Han började gå af och an kring konversa­ tionshytten och spejade genom alla fönstren med förväntansfull spänning.
Men den unga flickan därinne, som kanske inte ens hette Astrid, läste i sin bok med en uppmärksam­ het, som knep ihop hennes läppar.
Hon såg i själfva verket ut som om hon aldrig hade badaf tillsammans med någon annan än sin mor och sin bästa väninna.
Bertil blef förtretad och ganska nervös vid denna ledsamma upptäckt.
Hßns fantasi stod stilla.
Besättningskarlen med den öltjocka rös­ ten ropade namnet på en brygga, och lilla Astrid, eller hvad hon nu hette, drog skynd­ samt fill sig en väska, ett paket och en påse med bakelsefläckar, gick ut ur hytten, läm­ nade den bakom sig alldeles likgiltigt och steg ned för trappan.
Hon gick förbi Ber­ til utan att se på honom.
Hon var så vacker, att man kunde vilja oskadliggöra henne, och hon rörde sig med detta retsamma nöjda, lätta flicklugn, som sårar unga mäns egen­ kärlek och kommer dem att känna en sorgsen svartsjuka på hela världen.
Efter en liten s fund såg Bertil henne klifva i lan d på en typisk sommarudde, där svenska flaggan vajade med något ordenssällskaps flagga under sig.
Hon hälsades välkommen af flickor i hvitt oc h unga herrar, just så dana
som Bertil tyckt sig skymta i hennes ögon i s pe­ geln.
Hon skrattade och skakade hand med alla, den korta tunna kjolen fl addrade, och det som var under hennes genombrutna strumpor lyste till­ baka upp mot Bertil med en skönhet, som ingaf hans själ vrede och vemod.
— En s åndär borde inte få gå lös midt på ljusa dagen, mumlade han ... Ack, aldrig mer får jag s e henne igen, den ljufva.
Och med henne har jag ändå lekt sommarleken — i in spegel.
Hans misstämning lättade för en bris från fjär­ den och flydde — de t var er.
doms somrar i denna bris frciri vet själft blänkte i ett gatt och försvann bakom holmar.
Han valde sig omsorgsfull en god plats, be- ställde upp några påbredda smörgåsar och njöt dem med hela sin friska sjöli iftsaptit, medan ian- karna sväfvade behagligt.
Långt föröfver satt Ester o &lt;:h drac k te, troligen med cakes och marmelad.
D et gladde honom att se henne tugga.
Ångbåten hade vändt och på sin återväg åt staden tagit upp en hel del folk vid bryggorna, Snart fyllde väl ett tjog pers aner r af ståndet mel- lan Ester och Bertil, sna rt slap p han att se henne, äfven om han vände blicken föröfver.
Bertil satt och önskade u ppriktigi, att någon medelålders gentleman blefv förälskad i Ester, och hon i honom.
Kanske ku nde det inträffa re- dan i kväll.
Modet i år me&lt; i de korta kjolarna var gynnsamt, Ester hade veckra ben, raceben, och nästan vid hvarje brygga kom det på några herrar, som hade ätit festmiddag ute hos bekanta och druckit punsch ända t Ils b åten blåste vid bryggan men på samma gång hade kvar sedan gymnasisttiden någon ren dröm om en kvinna med andliga intressen och ett själsförbund till dagar­ nas ände.
Människorna gingo ut och in i konversations- hytten.
Den glömska spegeln återgaf bilder, alla lika troget, gamla och unga.
Men för det mesta stod den tom och blank.
Solljuset föll snedare, mindre luftigt och eg­ gande.
Dagen begynte sakta åldras, men ännu skulle det dröja, innan den långa vemodsklara kvällen komme.
— Kärle ken, sade Bertil för sig själf och såg ned i det ilande vattnet, kärleken den kan ingen hålla kvar.
Han kommer och går, kanske i syn­ nerhet går, fortare än lyckan gör, ännu mer hem­ lighetsfullt och spårlöst.
Kärleken måste vara ett alldeles särskildt väsen, som flyger omkring i luffen, intar människan helt och enväldigt för en tid framåt och så med ens lämnar hennes käns­ lor och tankar fria, blanka och tomma just som spegeln jag s er lysa orörlig därinne i hyttçn.
Kär­ leken själf är inte en känsla och inte en tanke, är infe en del af vårt jag, ut an något s ärskildt f ör sig, som ingen bland oss kan råda öfver, allra minst när det gäller ens eget bröst.
Men det är svårt för de flesta att inse detta faktum utan att skrika sin lilla protest och gråta och ligga sömn­ lösa.
Det är svårt för de okonstlade unga af fol­ ket, som dansa och skratta däruppe i Fjäderhol­ marnas paviljong, och lika svårt för Ester och hennes väninnor, som läsa böcker och borde vara kloka.
Ester ... jag kan inte se henne längre nu för passagerarnas skull och jag behöfver väl al­ drig mera se henne, om infe på gatan af någon retsam slump.
Med henne var jag trolofvad i två år ... två långa år, som voro kortare än denna korta dag ...
Så sund var Bertil, att hans sinnesstämning sjönk, allteftersom dagen närmade sig kväll och han kunde känna tidens tragik starkare än eljes, som ett grepp kring hjärtmusklerna.
Så också nu.
Alltid mot skymningen klämde honom en liten ängslan inför hans hjärtas ensamhet bland vän­ ner, yrkesbröder, bekanta, medan tiden ilade.
Det låg väl i h ans innersta väsen en liten k varlefva af barnet och den känslosamma vilden, som ryser mot mörkret och söker sig famn och skydd och gemenskap, illusionen af befästad ro.
Det var det tysta nödropet djupt inifrån, som dref honom till kvinnan på nåd och onåd en töcknig september­ kväll för mycket länge sedan.
Han skulle inte mera lyssna till d etta allt svagare rop, inte i dag och infe i morgon, infe så långt han kunde se framåt.
Men sedan ... Dock — nu var nu, o ch han visste af säker er­ farenhet, att han skulle vakna nästa morgon och förnimma sig själf med svalt välbefinnande, hälsa dagens ljus m ed förtröstan i klarnadt medvetande om en personlighet inom slutna linjer.
Då skulle till oc h med flickan " Astrid ", den häftiga längtan hennes bild uppväckt, vara långt borta och spe­ geln ren, utan otålighet väntande nya ansikten.
På studentskor kan man aldrig blifva riktigt klok, minsann!
Det är något med studenfskor, som ej definieras kan Och studentskorna om våren, d et är någonting till lif!
Hålla reda på dem då, hvilka vägar de månd ' gå, kan ej ens en detektiv.
Och midt em ot den lilla Rosm arin vid Bäfverns- gränd det bodde en student, o ch han var illa kä nd.
Han hette Korklund, och dvaldes uppå Flust­ ret mer, än akademiskt studium medger.
På studenter kan man aldrig blifva riktigt klok, minsann!
Det är något med studenter, som ej definieras kan.
Och studenterna om v åren, det är någonting till lif!
Hålla reda på dem då, hvilka vägar de månd ' gå, kan ej ens en detektiv.
Och vintern gick, och våren kom, och lilla R os­ marin, hon grät på kammarn sin uti sin krinolin, förty hon skulle nästa dag, fastän så dum som arpån, Märta Lindgvist.
Uppsalastudentskornas poetissa.
ATT L1FSGLÄDIE OCH STUDENTER HORA ihop, det vet hvar man, men hur är det med sfu- denfskorna och glädjen?
Det finns många som inbilla sig att " När en flicka hvifa mös san på sitt hufvud tar till Uppsa la far, " då går det så här: " För det första förläser hon sig ofelbart, det blir uppenbart inom kort, rätt snart ".
la, det var förstås oundvikligt att falla in i nå­ gon af Märta Lindqvists visor, då man ger sig på ämnet Uppsala-sfudentskor.
Ty fil.
ma g. Märta Lindqist har diktat mycket och delvis vackert, men mest satiriskt om sina kamrater i Uppsala .Kvinnliga studentförening.
Tack vare henne veta vi nu, att studentsångens " inga sorger än i våra sinnen bo " äfven kan tillämpas på de kvinnliga medlemmarna.
Hör bara fortsättningen på versen om studentskan, som " förläser sig ofelbart ": " För det andra hon på bosfon och onestep sig förfar, för det tredje blir hon kär i någon oförmånlig karl. "
ja, så skaldar Märta Lindqvist till fö räldrars och målsmäns uppbyggelse.
Denna visa är inlagd ' ett af de många spex, som fröken Lindqvist med­ verkat i b åde som författarinna och dramatisk-ly­ risk artist.
Men själf vill hon aldrig fa äran af författarskapet på sig.
) ag har stöpt om en massa spex, men aldrig skrifvit något, undskyller hon sig med en alltför stor blygsamhet.
För närvarande dväljes hon på Svenska Dag­ bladets redaktion, och i spalterna synes hon huf- vudsakligen under märket Quelqu ' une.
Men Upp­ sala drar och på Kvinnliga stu dentföreningens 2 5- årsjubileum hade fröken Lindgvist å tervändt till de gamla gudar och uppträdde som förr i spex, oer- hördf populär och uppskattad af kamraterna för sina visor, både de nya och de gamla.
En af dessa, som finnes införd i Uppsalastudenfskornas nyutkomna visbok är " Vårvisa ", som går på me­ lodien Ship ohoy!
och som åfergifves här nedan.
Visorna gå vanligen på kända melodier, och det är alldeles som sig bör och som det brukas i alla bättre revyer.
Revylagern vinkar ju tydligt nog i fjärran, om författarinnan vill stig a ner från sina akademiska höjder.
Här följer nu VÅRVISA.
Af Märta Lindqvist.
Det bodde en studentska i en gård vid B äfverns- gränd, hon hette Rosmarin, och hon var illa kä nd, förty hon gick i höga kängor med mefershöga skaft och i en knähög krinolin af taft.
- 317 - tentera grekiska för Nachmanson.
På Nachmanson man aldrig nånsin blifver riktigt klok, minsann!
Det är något visst med honom, som ej definieras kan.
Och herr Nachmanson om våren, det är någon­ ting till lif!
Hålla rätt på honom då och de vägar han månd ' gå, kan ej ens hans — hulda vif.
Och midt emot vid Bäfvernsgränd satt fil.
stud.
Korklund ock, han sina händer vred, och slet sin blonda lock, förty han skulle nästa dag — o, vånda 1 o ch be­ tryck!
— tentera om Beowulf för Schiick!
Ja, se Schiick, på honom blir man aldrig riktigt klok, minsann!
Det är något visst med honom, som ej definieras kan.
Och professor Schiick om våren, def är någonting till lif!
Hålla rätt på honom då och de infall han kan få, kan ej ens en detektiv.
Den nästa dagens aftonstund stod lilla Rosm arin på Fyris ' strand vid Kap allt i s in krinolin.
Hon spruckit nyss för Nachmanson och tänkte därför gå och dränka sig i Fyris ' vågor grå.
Se, på Fyris kan man aldrig blifva riktigt klok minsann!
Def är något visst med Fyris, som ej definieras kan.
Och se, Fyrisån om våren, d et är någonting till lif!
Hålla reda på den * då, hvilka vägar den månd ' gå, kan ej ens en detektiv.
Men när hon skulle klifva i med faff och skaft och allt och stod och sjåpa ' sej, f ör vattnet var så kallt, så skådar hon på andra strand, så blek som af en zwiick, herr Korklund, hvilken spruckit nyss för Schiick.
På tentamen kan man aldrig blifva riktigt klok, minsann!
Det är något med tentamen, som ej d efinieras kan.
Och tentamina om våren, def är någonting till lif!
Hålla reda på dem då, hvilka res ultat de få, kan ej ens en detektiv.
När själfmordskandidaterna uppå hvarandra såg, begynte andra tankar gro i d eras håg, och fil.
stud. Korklund sa ': " Å nej, ska fröken dränka sej?
Kom h ellre med till Flustre t först med mej! "
För på Flustret kan man aldrig vara riktigt klok, minsann!
Det är något-visst med Flustret, som ej definieras kan.
Och se Flustret just om våren, det är någonting till lif!
Hålla reda på def då, hvilka följ der def kan få, kan ej ens en detektiv.
På hvar sin strand längs Fyrisån nu gingo han och hon, och sprallna ' till allt mer- allt fram till Islands­ bron.
SPALTEN OM BÖCKERNA ELDENS ÅTERSKEN, SIGFRID SIWERTZ ' senaste stora roman, som i julas utgafs från Al­ bert Bonniers förlag, är den första skönlitterära boken här hemma, i hvilken svenskt nutidslif ställes i världskrigets belysning.
Författaren har påtagligen det icke-svenska temperament, som besitter seismografens egenskap att ge utslag också inför aflägsna eruptioner.
Diktarne skulle ju eljes vara de första inom na­ tionen, som rönte ett synbart intryck af världs­ stormen, först gåfve tunga åt de stämningar och impulser kriget framkallar hos ett neutralt folk.
Men " de sofva, våra höfvitsmän " eller gå och pyssla i en inbillningsvärld, befolkad antingen af det förflutnas skuggor eller af dagens människor med indifferentismens något blekfeta hy.
Men Sigfrid Siwertz har med sin nya roman ådagalagt sin vilja att ej vara ett stumt vittne till den stora böljegången, samtidigt som han söker afläsa nationens sinnesbeskaffenhet i dess hand­ lingar.
Den röda belysning, i hvilken h an ställt sina fi­ gurer, har ingalunda en förskönande v erkan.
Mes­ tadels är det krassa individer, som bära handlin­ gen i sk ådespelet: hänsynslösa jobbare som Betje- man, eg oistiska och slappa njutare som skådespe­ laren Patrik Ahlhorn, bittra torra ämbetsmän, epi- kureiska filosofer med förstämd resonnansbotten o. s. v. I denna grupp af petrificerade hemma­ svenskar går aktuarien Lennart Ahlhorn och tum­ lar med en mängd tankar, som egentligen borde vara portförbjudna i en korrekt svensk ämbets­ mans hjärna.
Men han har nu en gång gripits af kamplidelsens eld, trots omgifningens tryck och " verkets " dammiga och sömngifvandé pappers­ högar.
Under fyllandet af sina militära plikter som medlem af kustbevakningen i ett stycke svensk skärgård analyserar han krigefs väsen och kommer därvid till slutsa tsen att vapenleken, som allt annat, har två sidor: å den ena blodet, smut­ sen, råheten, å den andra hjältemodet med dess komplement själfuppoffringen.
Det torde vara in­ för sådana bokens partier man höjt någ ra nervösa rop om aktivism.
Oc h utan tvifvel är Lennart Ahl­ horn aktivist, p å samma sätt som hvarje ung man, hvilken ej delar fredsideologens utopiska betrak­ telsesätt, kan bli det.
Dessutom ligger det fortfa­ rande i ungdomslynnets natur att dragas mot äf- ventyret, också mot krigets; Runebergs " Soldat­ gossen " är det typiserade ungdomsmodet ej blott för sin tid utan för en oöfverskådlig framtid, skola vi hoppas, ty det folk vore i s anning att beklaga, hvars ungdom en dag med kyligt hån nekade att strida, när dess fosterbygd hotades af fienden, nekade på grund af fredsvännernas försäkran, att den eviga freden fanns inom synhåll.
" Kriget är det stora ridderliga umgänget med döden, som mänskligheten behöfver för att akta sig själf.
Freden Iefver på det mod som kriget skapat ... " Med dessa ur fredssträfvandefs synpunkt myc­ ket kätterska ord ger Lennart Ahlborn en sam- Snart Nachmanson i Extra Dry på Flustret dränkt man har och Schiick också — men Uppsala är kvar!
Och på Uppsala man blifver aldrig riktigt klok, minsann!
Det är något med den staden, som ej definieras kan.
Och se Uppsala om våren det är någonting till lif!
Hålla reda på sig då, hvad man där kan hitta på, kan ej ens en detektiv.
manfattning af hvad han känner inför den pågå­ ende kampen.
Och dock är han ingen aktivist i den mening att han åtrår blodsutgjutelse, önskar kriget för själfva fäktningens skull; men förnufts­ människa som han är kan han icke borteliminera kriget ur världsordningen så länge intressemot- saiserna människor emellan, existenskampen, li­ delserna, rasskillnaderna ligga inflätade som ofrånkomliga fakta i tillvaron.
Parollen fred till hvarje pris blir honom därför en absurditet.
Vi ha ett så närliggande exempel på svårighe­ ten att inplanta en lefvande fredskärlek i männi­ skosinnet som det upprörda känsloutbrottet hos de fredsagiierande socialisternas egna partikam­ rater helt nyligen i Ådalen.
Deras med maktspråk framförda kraf utmynnade som bekant i följande slutkläm: " Med kall och lugn beräkning ha vi uppställt dessa kraf, och vi äro fast beslutna att med vårt blod, om så fordras, besegla detta vårt beslut.
Vi tigga icke längre rätten om nåd. "
Här finns en vilja till aktivism, som ingen kan misstaga sig på.
Och tror någon verkligen för öfrigt på fullt allvar a tt vare sig individer eller folk en dag skola upphöra att ställas inför orättvisor och förtryck, berörande deras dyrbaraste intres­ sen, och att de, när våldets örfil färgar deras kind röd, skola fromt vända d ' en andra sidan till och för öfrigt nöja s ig med skiljedomstolens pröf- ning o ch utslag?
Fredsidén är visserligen en hög idé, som mänsk­ ligheten af all.
kraft bör sträfva att omfatta, så känner naturligtvis hvarje civiliserad människa det, allra helst i d essa fruktansvärda blodsår, men fredsarbetet torde blott till e n viss grad kunna humanisera världen.
Ha vi icke nu till vår egen nesa fått bevittna kulturens vanmakt inför rofdju- ret i människan; och skola den eviga fredens varmhjärtade apostlar verkligen kunna helga rof- djuret till ett lamm, ehuru årtusendens historia snarare betygar grymhetens stigande välde?
För Lennart Ahlborn framstår värnkraftens nöd­ vändighet, emedan han skiljer sig från den af allt­ för stor optimism ledda grupp som tror på allmän afväpning, något, som skulle förutsätta hela jor­ dens befolkande med änglar.
Hans svaghet som bärare af bokens tendens torde vara att han aldrig blir i tillfälle att om­ sätta sina teorier i handling.
I motsats till sin meningsfrände Sjöros, som djärft stormar in i det stora obekanta, blir han hemma, och hans enda heroiska g ärning består i at t han afslöjar den lym- melaktige Betjeman.
Sedan återgår han tili sitt arbete, ödmjuk i själen, emedan han insett att han ej förmådde lyda krafvets röst.
Denna sänkning af hans ödeskurva ger något s lappt åt bokens af- slufning — måhända en afsiktlig symbolism af författaren, som därmed velat betona frånvaron aî sann, djup vilja och handlingskraft i allmänhet hos e n viss ko ntingent af unga svenska nutidsmän.
Eljes är " Eldens återsken " ur rent litterär syn­ punkt skrifven med betydande och målmedveten talang.
Sigfrid Siwertz har en oskattbar förmåga att göra sina figurer lefvande inför läsaren; i o ch för sig kunna de vara ganska hvardagliga, men hans skarpa öga upptäcker hastigt individuella särdrag, som förläna hans människoskildring kon­ kretionens hela behag.
Hur lefvande framstår exempelvis icke det dråpliga släktmötet i Änke­ drakens salong och med hvilken fä rgrik och per- spektivdjup bildvärld omger han icke skildringen af Lennart Ahlhorns ofrivilliga fångenskap i det gamla f. d. riksbankshuset vid Skeppsbron.
Hans stilkonst är på en gång manligt fast och lyriskt mjuk och från dess botten stiger allt som oftast - 31Ô - kvickheten upp till ytan som kolsyrepärlorna i e tt mousserande vin.
Vår illustre fo rskningsresande friherre Erland Nordenskiöld, hvars sydamerikanska rese­ skildringar äga så mycken vetenskaplig pondus utan att den lifliga berättarförmågan lider däraf, har också pröfvat sig som skönlitterär författare i e n s a m l i n g D r ö m s a g o r f r å n A n d e rn a (Albert Bonniers förlag).
Den vetenskapliga forskningens metodiska gång har här fått vika för flykten af en liflig inbillning, som fritt skapat dessa sagor, inspirerade af författarens vandrin­ gar och drömmar i de fantasieggande sydame­ rikanska indianterritorierna.
Man återfinner sa­ gans hela attiralj af andar och troll, djur som för­ vandlas till män niskor och vice versa, sällsamma äfventyr, själavandringsmotiv o. s. v. Men detta är blott den yttre formen för författarens rörliga och gestaltskapande fantasi, som åstadkommit själfulla och stundom af en djuptänkt symbolik präglade fabler; därtill kommer att sagorna be­ sitta en lokalkolorit som om de vore direkt häm­ tade ur indianernas eget rika inbillningslif.
Jag vet knappast hvilken blomma i den sinn­ rikt knutna fantasibukeiten jag skulle vilja re­ kommendera som den vackraste och mest dof­ tande.
Det riktigaste torde vara att anbefalla dem allesamman, poetiskt bördiga och inväfda.
med det underbaras mystik som de äro.
En ung konstnär, Hjalmar Eldh, har försett hvarje saga med ' en dekorativ vignett i träsnitt, utmärkande sig för en smidig uppfattning af sagornas kynne.
Norrlänningen Pelle Molin hade en kort lef- nadssaga, men den var rik på äfventyr och den fångade människors uppmärksamhet i en grad, som eljes ej brukar vara fallet med skaldeöden — åtminstone inte i nutiden, då tänkare och dik­ tare äro att räkna som nulliteter bredvid fofboll- sparkare och marathonlöpare.
Pelle Molins författarerykte slog upp som en klar flamma ur " Ådalens poesi ".
Liksom Ola Hansson på sin tid införde Skåne i vår litteratur, blef det Pelle Molin förunnadt att lefvandegöra Norrland i svensk diktning.
Hans mästerliga skildringar med deras originella fabulering och impressionistiska stil öppnade ögonen på allt fol­ ket för hur underbar den norrländska naturen egentligen är och hvilka sk atter af lynneseld, my­ stik och poesi, som bilda stommen i den norr­ ländska folkkaraktären.
Men med " Ådalens poesi ", som för öfrigt ej ut­ gafs förrän efter författarens död, tycktes de litterära tillgångarna i Pelle Molins bo vara ut­ tömda.
Nu, många år senare, uppenbarar sig emeller­ tid e n andra volym af hans hand: F r å n Å d a l och Nordlandskust.
Enefterskörd, samlad och utgifven af Maria Rieck- M ii 11 e r CÅhlén &amp; Åkerlund).
Ufgifvarinnan har försett boken med " ett för­ ord och ett eftermäle ", som läsaren bör beakta af två skäl, det ena: emedan skildringen ger en friskt mänsklig bild af Pelle Molin, de t a ndra: där­ för att fru Rieck-Miiller i och med denna karak- iärisfik beriktigar Gustaf af Geijerstams pä sin tid alltför känslosamt gifna porträtt af författaren till " Ådalens poesi ", som ingalunda lär ha varit en så tragisk figur som Geijerstam skildrat honom.
I fru Rieck-Miillers liffulla framställning kommer han oss mycket närmare och vi f attas af en stark sympati för denne konstnärsvagabond med det häftiga lynnet, den sprudlande genialiteten och det varma hjärtat under en stundom kärf yta.
Efterskörden vittnar i sin rika växling af sägner, kulturbilder och naturmålningar om Pelle Molins rörliga intellekt och blommande fantasi.
Hans kulturskisser ha dock mindre att bjuda, ehuru de genom sin sä regna stil g öra att man icke går dem likgiltigt förbi.
Men bokens sista hälft — Från Nordlandskust och Bref — är obetingadt den bästa.
Slå upp hvar som helst i dessa Lofoten- skildringar och du skall hisna af förtjusning öfver hur djärft färgrikt och karaktäriskt han beräf-
tar.
Det sirömmar en grandios poesi ut från dessa sidor, du lefver med bland vågor och storm, bland fåglar och fiskar, bland säregna människor och i säregna äfventyr.
Efter jonas Lie har väl näppeligen någon åstadkommit så äkta och inspirerade skildringar från Nordland som Pelle Molin.
De boken afslutande brefven visa hans goda förhållande till sin a närmaste, men röja äfven ett och annat om hans många förälskelser.
Ty han var äfven på det området en öfverdrifternas man.
Hans litterära produktion blef, som sagdf, icke omfattande, hans natur förbjöd honom att i still­ het koncentrera sig kring större arbeten, men åt­ skilligt af hvad han gifvit i s ina skisser bär mäs­ terverkets sällsynta beteckning.
Den österrikiske författaren Arthur Schnitzler, hvars dramatiska diktning är välbekant för svensk publik genom några förträffliga komedier, inta­ ger också ett betydande rum som romanförfat­ tare.
För några år sedan utgafs i svensk öfver- sättning hans stora sederoman " Vägen ut till lif- vet ", och nu föreligger från förläggarfirman Lars Hökerberg ett af hans skönlitterära arbeten från senare år, " Berta Garlans ungdomskärlek " i öf- versätfning af E.
P. Enewald.
Med stor psykologisk konst drar författaren upp de många slingrande linjer, som ge bilden af bo­ kens hjältinna, där hon som änka lefver ett gan­ ska trist lif i den trånga österrikiska småstaden.
Hennes starkt sensuella kärlekssaga består i ett återknytande af förbindelsen med en ung musi­ ker, som hon älskade och alltjämt älskar, ehuru hennes korta äktenskap med en annan man har skilt dem åt.
Schnitzlers skildring af deras kär­ leksförhållande, hvilket för öfrigf tar ett snöpligt slut till följd af den manliga partens ytliga känsla, är gjord med skärpa och objektivitet och på samma gång med ett konstnärligt allvar, som för tanken till de franska mästarne Flaubert och Mau­ passant.
Hela småstadslifvet, där olyckliga fa­ miljeförhållanden dominera, bildar en kärf bak­ grund till fru Garlans öde — ett bittert kvinno­ öde, hvars orsak författaren ser i " orättvisan att begäret efter njutning nedlagts hos kvinnan så­ väl som hos mannen; och att det hos kvinnan blir en synd, som fordrar soning, om åtrå efter njutning e j tillika ä r åtrå efter barnet. "
Som all­ tid hos Schnitzler äro hans figurer studerade i detalj och karaktärsteckningen genomförd med sträng konsekvens.
* Konsten att skrifva goda barn- och ungdoms­ böcker är få gifven, medan alltför många utöfva den utan att besinna det ogagn de göra med sitt författarskap.
Å a ndra sidan torde flertalet bland oss vuxna människor endast flyktigt inse hvilken karaktärsdanande betydelse nöjesläsningen har för det unga sinnet; ändå ha vi sjä lfva varit bok- slukande ungdomar en gång och borde därför veta i hvad mån denna läsning skänkt oss im­ pulser för lifvet i e na eller andra riktningen; följ­ aktligen skulle vi också kunna tjäna en ny läs­ hungrig generation med vår ledning vid bokvalet på grund af våra erfarenheter.
Men det förutsät- ier en andlig inventering, som vi ej ge oss tid med eller som vi kanske rent af inte äro mäktiga på grund af våra splittrade intressen.
Därför kan det inträffa som jag en gång hörde en mor och för öfrigt ganska intellektuellt utveck­ lad kvinna svara, då hennes 10-årige son uppre­ pade gånger bedf henne skaffa honom en rolig bok — hemmets bibliotek hade nämligen ingen­ ting att bjuda honom utom hvad han redan kände till —: " Välsignade pojke att kälfa — hä r har du 25 öre, gå ner i cigarrboden snedt öfver gatan och köp en 25-öresroman så att mamma får fred för dig. "
] ag minns ej hvilken fö rfattare den lille välja ren gynnade, men det var icke hans fel, om han den gången råkade i dåligt sällskap.
Litteraturen i f örhållande till ungdom en har blif- vii e n samhällsfråga af den mest djupgående be­ tydelse, o ch det är tvifvelsutan detta faktum vi h a att tacka för att ett så förträffligt utredande ar­ bete i ämnet som V å r a b a r n s f r i a l ä s n i n g af Gurli Linder (P.
À. Norstedt &amp; S öners för­ lag) s ett dagen Hvad som genast möter läsaren som ett för bo­ ken bestämmande drag är den fronderande håll­ ning författarinnan intager gentemot den tenden­ tiösa ungdomslitteraturen.
De böcker, som ha till syfte att ge näring åt de ungas fantasilif och känsla, skola icke, häfdar hon, gömma någon pe­ dagogisk pekpinne mellan bladen, utan vara dikt­ verk i or dets absoluta mening — hvilket n aturligt­ vis icke utesluter läsningens uppfostrande bety­ delse.
Poesien lika väl som berättarkonsten bä­ ras, då de äro äkta, af sanning och skönhet, två faktorer som ofelbart främja karaktärsutveck­ lingen.
Äfven sagan i sin friska ursprunglig­ het har enahanda verkan på det unga sinnet, hvaremot den.
sedolärande skildringen med sin groft påsmetade moral är uteslutande af ondo.
Därför har den nutida ungdomslitteraturen, till följd af sin tyngande tendens, i mångt och myc­ ket spårat ur, förfelat målet.
En annan oari som vidlåder en grupp af ung­ domsböcker är bearbetningarna af klassiska för­ fattares verk.
Fru Linder fördömer skarpt dessa stympningar, hvilka gå under sken af att popu­ larisera litteraturen, men som i själfva verket tillkommit i rent spekulationssyfte från förlägga­ rens sida.
Ett kapitel afhandlar Nick Carter- böckerna och därmed befryndad kolportagelitte­ ratur, ett annat anger moderna riktlinjer för bar­ nens och ungdomens fria läsning — en liten guld- grufva af kloka råd och reflexioner, som föräld­ rar och målsmän böra ingående studera — vi­ dare behandlas hemmet och den fria läsningen, skolan och den fria läsningen o. s. v. Ett antal skandinaviska författares uttalanden om hvad deras fria läsning bestod af i ungdomsåren är af stort intresse och tjänar fillika att bekräfta myc­ ket af författarinnans meningar.
Arbetet afslufas med några citat om hvad goda böcker betyda för människan; däribland före­ komma dessa ord: " Kärlek till böcker är ett af de största, de renaste, de mest fullkomliga glädjeämnen Gud beredt oss.
Det varar när alla andra förgå, och du skall njuta af det så länge du lefver, och äga det till din död. "
Fru Linders volym kan med skäl fattas som en exemplifiering af denna kärlek.
Ty he nnes sakliga utredning af ämnet, stilens friskt polemiska ton, entusiasmen för de goda böckerna och pilskotten mot de dåliga — allt utmynnar i att lära de unga att värna och älska " diktens blåa blomma " E.
H - N.
* Den högt ansedda tidskriften Süddeutsche VI o n a t s h e f i e, som utges i München, inne­ håller i sitt senaste nummer en af E r i k N o r - 1 i n g författad essay, bekant för Iduns läsare, då den stod införd i våra spalter sommaren 1915 under titeln " Tyskt och preussiskt ".
Vossische 7.^itunq publicerar en originaluppsats af samme författare, delvis en kritik öfver den åsikt, som af esieikulturella skäl tar parti för ententen — närmast västmakterna — och menar sig i kam­ pen mellan dessa och Tyskland, speciellt det bä­ rande preussiska, finna en strid mellan väsens- motsatserna organism och mekanism.
Båda arbetena ha öfversatts.
af fröken Maria Franzos i Wien, den skickligaste tyska öfver- sättarinnan från svenska språket, känd bl.
a. för sina tolkningar af Oscar Levertin och Per Hall­ ström.
Manuskript och bref af redaktionell natur torde alltid adresseras till Redaktionen af Idun, ej till n ågon särskild medlem af densamma.
Köttet dagen efter.
För Idun af GERTRUD NORDEN.
DET FINNS KANSKE INGEN ANNAN gren af kokkonsten, som kräfver större na­ turlig fallenhet än den, som rör anrättningar af öfverblifvet kött.
Tekniska konstgrepp eller kokbokens dogmatiska just-så-före- skriffer äro icke nog, det fordras framför allt handlag och god smak för att servera uppvärmdt kött så att skapelsens herre blir uppriktigt belåten.
Hvarje erfaren husmor vet detta.
Hon v et o ckså, hur o e k o n o ­ m i s k t d e t ä r at t k ö p a s i t t k ö t t i s m ä r r e kv a n t i t e t e r f ör d et d a g ­ liga behofvet.
Därför händer väl ock­ så i månget hushåll, att veckan begynner storståtligf nog med en stek och slutar helt snöpligt med pytt i panna.
Stekt kött är, särskildt om det är tämligen läffsfekf, minst lika g odt kallt som varmt, men hvarje stek har sin slutvers med bitar och små rester, som icke med fördel kunna sät­ tas kalla på bordet, och hvad hon skall hitta på för användning af dessa är en källa till ständigt hufvudbry för mången husmor.
Det man först och främst bör komma ihåg, när det gäller atf servera kött uppvärmdt, vare sig i skifvor, i stufning eller malet är atf aldrig låta det koka.
Så snart det kokat igen, blir det icke blott ohjälpligt segt, utan förlorar också till stor del sin smak, och sedan kan ingen skicklighet i världen trolla fram en verkligt god anrättning af det.
Uppvärmdt kött är under alla förhållanden något fadt i smaken, och därför bör man alltid försöka att pikanta upp det med tillhjälp af en god smaktillsats.
Olika köttsorter kräfva härvidlag olika tillvägagångssätt.
Ibland kan en anrättning göras fullt sm aklig genom tillsats af litet korfmat, eller hackad rökt skinka eller hackadt rökt fläsk, en annan gång kan litet tomatpuré, eller selleri, svamp, ja, hackad persilja vara allt som behöfs, och ofta är det en skvätt vinaigre, litet curry, li­ tet rifven Cparmesan) ost eller litet köttex­ trakt, som räddar en anrättning från det in­ tetsägande.
Inga bestämda regler kunna uppställas, ty i praktiken måste husmodern begagna hvad hon har tillhands och lita på sin smak ifråga om atf sätta ihop ' et bra.
Stommen till de flesta rätter af uppvärmdt kött är en god jus eller sås.
Har man ingen jus kvar efter steken, får man göra en af köttextrakt och färga den med soja.
Till K liter god sås behöfver man: 2 rågade msk smör eller flotfyr 2 strukna msk mjöl Yi lite r köftjus eller spad, mjölk, loma ipuré o. s. v. allt efter hvad omständigheterna kräfva.
T i l l r e d n i n g e n ä r a l l t i d d e n s a m m a: Smält smöret i en panna, irör mjölet, låt det få svag färg och tillsätt därefter långsamt och under noggrann omröring jusen, spadet eller hvad det nu må vara, och låt denna sås koka i några minuter, innan ytterligare tillsatser iröras.
Sedan såsen tjocknat, kan man ilägga de kryddor eller grönsaker, som receptet påbjuder, men k ö t t e t f å r e j i l ä g g a s, f ö r r ä n s ås e n t a g i t s a f elden.
Låt oss se, hur vi kunna tillgodogöra oss en vanlig stek, en lammsfek t. ex.
Först serveras den varm, sedan, om det ännu finns tillräckligt kvar för hyggliga skif­ vor, kan den med största fördel serveras kall.
Därnäst komma rester och småbifar, som kunna anrättas på en mångfald olika sätt, och allra sist kunna vi få en god soppa på benet.
Dessutom får man alltid af en stek en hel del delikat jus och flottyr — bå da de­ larna ovärderliga för uppvärmningsrätfer.
(Forts. sid.
323.)
- 319 -
t 1.
Dr.
Karl Hildebrand talar vid medborgar festen på Skansen den l:a maj.
2.
Fru Ruth Gustafsson talar vid l:a maj-demon­ strationen på Ladu gårdsgardet.
3.
1: a maj i Härnösand.
De monstrationståget passerar Storgatan.
4.
Bisko p Darnell talar från Renberget pa Skansen.
5.
Det af 35,000 deltagare be stående Stockholm ska demonstrations tåget passerar Kungs gatan på väg till La dugårdsgärdet.
6.
Va saparken i Stockholm
aIhy arets i&gt;åi \ t » ' t * upplöjes för potatis- och grönsaksodling.
7 Bild från Nedre Solliden under medbor- garfesten på Skansen.
8.
Hjalmar Bran- ting i talarstolen på Ladugårdsgärdet.
9.
Stadsfullmäktige fru Gertrud Törnell talar på Skansen.
10.
Man dtemonstrerar i Gefle.
11.
Det stockholmska demonstrationståget passerar Stureplan.
— 1, 2, 5, 7.
Pressfoto- byrån.
3.
Arvid Hohn­ stedt foto.
4, 6, 8, 9 11.
Th. Modin foto.
10.
] oh.
Johnsson foto.
(LAQ t
Lucie Höflich.
Maria Car,mi i " Mir aklet ".
ocß estraden.
&lt; SSP Trån scenen - MAX R E I N H A R D T S SÄLLSKAP FRÅN Deutsches Theater i Berlin gästar för andra gån­ gen.
under världskriget Stockholm; dess lands­ mäns kamp för lifvet därnere i öster och väster tyckes ej inverka försvagande på den tyska tea­ tern, vi möta samma energi, samma konstnärliga intensitet hos artisterna nu som förra gången.
Serien af föreställningar inleddes med Shakes­ peares " Othello ", hvari Paul Wegener åter- gaf mohren, fru Else Heims Desdemona och E. v o n W i n t e r s t e i n) ago.
Kvällen blef ganska nervslitande på grund af den till ytterlighet gå­ ende naturalism, som Wegener inlade i sitt utfö­ rande af mohrens roll.
Det blef ett fråssande i primitiva känslor, där skratt och snyftningar, lycka och olycka, glädje och raseri betonades med röstens, mimikens och gestens alla till buds stående medel.
Att mycket var stor skådespe­ larkonst kan ej bestridas, men figuren vardt småningom osympatisk, ja, frånstötande och Desdemonas hängifvenhet för honom därigenom ganska oförklarlig.
Fru Heims gjorde sin roll vackert, men kunde gifvetvis ej framkalla något starkare intresse — upp giften erbjuder också rätt litet att göra af — hvaremot Wintersteins] ago, en senig bandit, hvars grofva skurkakfighet det i sanning behöfs en förblindad och obehärskad Othello för att ej upptäcka, fyllde scenrummet med ett spel, ej vidare djupt, men tekniskt ly­ sande.
Uppsättningen präglades af en raffinerad enkelhet, som gaf mera illusion än all grann iea- ferrekvisita kan framkalla.
Men den Reinhardtska regikonstens triumf kom 1.
Fröken Marta Kuylenstierna.
Gertrud Eysoldt i " Spöksonaten ".
»,, „., Skådespelaren Bror Olson och suffloren Emil Michal.
Th. Modin foto.
aftonen därpå med, Au gust Strindbergs mystiska och verklighetssinnet totalt förvirrande " Spök­ sonaten ", där äfven spelet nådde mästerskapets höjd.
Här ha diktarens febersyner, hans hemska, af infernotiden påverkade människouppfattning mötts af en genial regikonstnär och originellt skapande artister, som gjorde framställningen till något underbart på en gång verklighetsskarpi och öfvernaturligt.
Paul Wegener som direktör Hummel, en vampyr i människoskepnad, G e r t ­ rud EysoldtS lilla spökt likt framfassande mu­ miegestalt, som delvis uttryckte sig med pape­ gojans kurrande läte, Paul Hartmanns ly­ riskt vackra återgifvande af studenten, P a u l Bienfeldfs tjänaretyp — alla åstadkommo något oförglömligt.
Till detta slöt sig en scenisk inramning af utsökt sfämningsverkan.
Följde så Maxim Gor kis " I natthärbärget ", äfven den nog så intresseväckande, dock icke som drama, ty dess sceniska egenskaper äro, s om be­ kant lika med noll.
Men Gorkis styrka som psy­ kolog framträder här lika afgjordf som i hans be­ rättelser; alla dessa förkomna individers själs­ tillstånd belyses med en grundlighet, som tager sig fyra breda akters svängrum, ehuru tre kunde räcka.
Spelet var förträffligt och lät publiken inleda bekantskapen med den mycket omtalade skådespelerskan Lucie Höflich, hvars na­ turalistiska konst dock kom ännu mera till sin rätt vid den följande föresfällningen, som utgjordes af Gerhart Hauptmanns skådespel " Rose Bernd ", där hon innehade hufvudrollen.
Röse Bernd är en kraftig schlesisk bondjänta, som slites mellan 2.
Fru Anna Petrus.
3.
Fröknarna Derkert.
Dessa nya utöfvarinnor af den estetiska danskonsten ha i dagarna visat sin eminenta talang genom uppträdande å Intima teatern härstädes.
tre män och hvars öde blir att gä under, sedan hon tagit sitt nyfödda barn af daga — e n ganska hvardaglig lifshistoria alltså, men inpassad i en verkningsfull dramatisk form.
Rollen ger icke tillfälle till nå gon rikare nyansering, men den kräf- ver af sin tolkarinna att hon skall ge sig hän i smärta och vrede, och fru Höflich brast ej där- utinnan.
Man tviflade ej på att detta naturbarn, intvingadf i f örhållanden, s om blefvo henne öfver- mäktiga, måste vredgas, lida och förkrossas så som hon gjorde.
En annan fulländad prestation i d e n f ö r t r ä f f l i g a e n s e m b l e n v a r R o s a B e r f en s återgifvande af fru Flamm, hustrun till Rose Bernds förförare.
Rose kallar fru Flamm för en ängel, och artistens tolkning — ett fint, mjuk t sp el, där det förstående och deltagande inför olyckan fick ett uttryck af innerlig modersömhet — gaf full illusion åt benämningen.
— De båda sista programmen kunna af pressläggningsskäl ej om­ nämnas i detta sammanhand, men vi återkomma.
* K o n s e r t f ö r e n i n g e n afslöi sin verksam­ het för spelåret med tre festkonserter, vid hvilka Göteborgs symfoniorkester bidrog.
Programmen erbjödo, med undantag af ett par för ändamålet mindre lyckligt valda nummer, glansfulla verk, bl.
a. Sibelius ' d-moll-symfoni, hvars naftmörka skönhet, tack vare den fördubblade orkestern nådde en högre verkan än någonsin.
Stenhammar och Schnéevoigt dirigerade växelvis och det var af intresse att jämföra deras kapacitet.
Götebor- karne skulle antagligen ogärna mista den stock­ holmske musikern, medan stockholmarne å andra sidan nog föredraga att behålla finnen Schnée­ voigi En inom den stockholmska teatervärlden myc­ ket populär man, sufflören vid Dramatiska tea­ tern, Emil-Michal, har aflidit efter att i nära 50 år suttit i sufflörluckan, däraf öfver 40 år vid vår första talscen.
Hans plikttrohet och intresse i sitt osynliga men viktiga kall stod öfver allt be­ röm, och äfven som enskild person var han högt skattad.
Dubbelbilden å föregående sida återger Michal, för hvilken en af hans sceniska vänner, skådespelaren Bror Olson, demonstrerar någon­ ting ur gatulifvet utanför Dramatiska teatern.
(Forts. fr. sid.
319.)
Dessa rätter kunna i stora drag uppdelas på tre grupper alltefter beskaffenheten af d et kött so m a nvändes.
Vackra möra köttskifvor eller - stycken kunna helt enkelt hastigt upp­ värmas, mindre fördelaktiga öfverlefvor kunna brukas till stufningar och köttpajer och hvad som däruföfver är tar man ige­ nom sin köttkvarn och använder till s må- pastejer, kroketfer, puddingar, hachis o. s. v. 1 det oändliga.
I.
STÖRRE OCH MORÄRE RESTER.
mjölet och rör alltjämt tills det fått en has­ selnöts-brun färg.
Lyft pannan af elden, rör långsamt i jusen, och sätt därefter pannan på igen.
När såsen tjocknat, tillsätt vinbärs- gelét, smaka, salta och tillsätt köttextrakt, om så synes behöfligt.
Såsen hälles öfver köttskifvorna såsom nyss ofvan beskrefs.
Köitsalad.
Rester af mört kött kunna alltid med för­ del begagnas till salad er.
Köttet ai fågel och vildt ä r bäst, om det blandas med gröna sa­ ker, gröfre köttsorter blandas med rotsaker.
Vildt och hönskött, skuret i små tärningar och blandadt med lika mycket selleristjälkar eller färska äpplen i bitar, åstadkommer en ut­ märkt salad, serverad med en kokt redning.
Salad af lammkött och rödbetor.
2 tek.
kall lammstek i 2 tek.
kalla rödbetor strimlor gurkpickles 1 tek.
kall potatis majonnäs ' Köttet skäres i strimlor, grönsakerna i sm å tärningar.
Det hela blandas väl med majon­ näs eller kokt redning och garneras, med litet gurkpickles.
Salad af oxkött och krasse.
3 tek.
l ättstekt kött litet krasse litet rödlök ell.
gräslök 2 msk sur grädde J4 ts k senap 3 tsk svag ättika salt och peppar.
Mört, lättstekt kött skäres i strimlor.
Lö­ ken finhackas.
Blanda grädde, senap, ättika, peppar och salt i en skål, tillsätt köttet och en del af krassen.
Serveras, garnerad med en ring af den öfriga krassen.
II.
RESTER SOM EJ LÄMPA SIG FOR SKIF- NING ELLER SALADER, MEN DOCK EJ BEHOFVA MALAS.
Att med fördel till uppvärmningsrätter ut­ nyttja äf ven det kött som är mindre mört oc h icke lämpar sig för uppskärning i skifvor ställer redan betydligt större kraf på smak och uppfinningsförmåga.
Sådant kött har vanligen rätt litet smak i sig själf, och man är därför mera beroende af sin påhittighet ifråga om sås och andra smaktillsatser.
Ett förträffligt sätt att servera rester af h ö n s eller l a m m är Uppvärmdi i skifvor.
Har man vackra skifvor kvar af sin stek, kunna de, om d e blott u p p v ä r m a s p å rätt sätt, bli nästan lika goda som när steken första gången kom ur ugnen.
Finns det jus kvar, så är det enklast och bäst att gå tillväga så här: Gör en god sås af jusen (se ofvan).
Lägg köttskifvorna på ett hett f at ställdt öfver kokande vatten, vänd dem efter en stund, så att de bli varma på båda sidor, häll den kokande såsen försik­ tigt öfver köttet, och låt det stå några mi­ nuter så, tills det serveras.
Jag upprepar ännu en gång, att köttet e j skall läggas i den kokande såsen, hvilket tyvärr är det vanligaste.
Såsen bör alltid vara så fyllig och kraftig, att den ger köttet arom.
Har man inte till­ räckligt jus, får man späda ut med köttex­ trakt.
Det är ofta förmånligt att sätta piïf på såsen med hjälp af litet tomafpuré, någon god biffsfekssås, pickles, ett glas madeira el.
dyl.
Särdeles omyckt är (eller blir!)
föl­ jande Brun-sås till u ppvärmdt kalf- eller fårkött.
2 msk smör 1 tekopp jus 2 msk mjöl 1 msk rödt vinbärsgelé.
Lägg smöret i pannan öfver liten eld, irör Currystufning.
2 msk smör 2 msk mjöl Yi lit.
spad eil.
jus.
2 äpplen 1 purjolök 1 kaffek.
urkärnade russin litet citronsaft 2 tsk curry Skär äpplena och löken i nätta skifvor, bry­ na dem lätt i smöret och tillsätt jusen.
Rör ut först mjölet, s edan äfven curryn med litet kallt v atten, tillsätt de tta sakta under ständig omröring, ilägg russin och afsluta med några droppar citron.
Låt det hela puttra i 10 — 15 minuter.
Skär köttet i småbitar, och borttag skinn- och broskstycken.
Tag såsen af elden, ilägg köftärningarne, omrör väl, lägg locket på och låt det stå — men e j på elden!
— i 5 minuter.
Häll upp sfufningen i en het karott och servera med ris.
Kalfragu.
1 rågad sopptallrik kalfkött i tärningar.
Sås: 2msk smör el.
flottyr kfkp.
grädde 2 msk mjöl litet skuren svamp.
1 tkp.
jus el.
köttspad Gör en god sås (se ofvan), helst i gry ta af eldfast gods.
Stek svampen under tiden i litet sm ör 10 min.
Tag såsen af elden, i lägg svampen och köttet, ställ åt sidan i 5 min.
- 323 - och servera i grytan — eller i het karott — med makaroni eller ris.
V a r i a n t e r: De n n a a n r ä t t n i n g k a n v a ­ rieras genom att svampen utbytes mot to- matpuré eller litet vin.
Jfr.
äfven den nyss beskrifna brunsåsen.
Ragufyllning för pastejer o. dyl.
Rester af kalf, lamm, tunga, vildt eller fågel i t är­ ningar.
Lika mycket champignoner, kalfbräss, hönslefver eller korf etc. i tärningar.
Beredes med en pikant sås, helst, bruns ås eller tomalsås.
Till kalf och vildt p assar brunsås bäst: af- slutas med litet vin.
Köttpajer.
Kvarlefvor af stufning, gulasch eller ragu.
En rödlök En sellerirot Pasiejdeg: 2 tkp mjöl 1 tsk bakpulver 4 m sk stekfeft el.
flottyr ' A — % tkp mjölk tsk salt Sikta mjölet två gånger tillsammans med saltet och bakpulvret.
Arbeta in smö ret med fingertopparne, och mjölken med en knif.
Kafla ut d egen på ett bakbord.
Kläd invän­ digt ett kärl af eldfast gods (casserole) med denna smet.
Stek löken och sellerin i litet smör tills de äro mjuka, blanda dem med köt­ tet och såsen och häll alltsammans i smet­ kärlet.
Täck nu med ett lock af samma deg och grädda i het ugn, tills sk orpan blir ljus- brun.
Om man så fordrar, behöfver man ej kläda kärlet med deg, utan kan nöja sig med att täcka blandningen med ett deglock.
(Forts.) Från Idurs läsekrets.
FRÅN EN AF DE MANGA SJÄLFFÖR- sörjande kvinnorna har Mun mottagit en vädjan, som vi härmed befordra till läse­ kretsen.
Del slitande, all individualitet dödande kontorsarbetet skildras här på ett lefvande sätt, men å andra sidan visar för­ fattarinnan genom sin artikel, att hon själf ännu ieke• är riktigt undertryckt, utan allt­ jämt har ett friskt porlande källsprång i sitt inre.
Hemlif och kontorslif.
1 som makten och de-goda råden hafven: Hjäl­ pen oss!
Vi äro cirka 100,000 flickor mellan 17 — 50 år som bedja om hjälp.
Vi ville så gärna vara lite husliga och sparsamma och förståndiga mellan 6 — 8 el ler 8 — 9 e. m., vår enda lediga tid, men, så stopp, att det lyckas oss.
Kanske skall jag gå, i ordning med frågorna och fala om, att vi alla 100,000 äro kontorsfröknar.
Utomordentligt plikt­ trogna — r äkna så det knakar i ryggen, och siff­ rorna (de flestas siffror) vandra i en prydlig, väl- dresserad, aldrig slutande karavan.
De flesta af oss äro en sann fröjd för principalerna (undantag gifves) som billig arbetskraft och god arbetspres­ tation.
Inte äro siffror några direkt roliga krumelurer för annat än kupongklippare!
Och att sitta som draken öfver andras skatter, medan det korta, korta härliga lifvet försvinner — ni kunna inte fatta hvad det vill säga — ni som lefva.
Allt det här är bara en liten orienterande parentes, som i sig ej innehåller en anklagelse mot kontorsarbetet, utan mot oss själfva, de 100,000 arbeterskorna.
Def är alldeles klart att vi behöfva arbetet, men hvad jag fruktar att vi inte direkt behöfva, det är den därmed följande ensidigheten.
Hur skola vi mota bort ensidigheten, lifvets boa constrictor, från vår tillvaro?
Def var en tid när äfven jag lefde.
) ag reste mycket, jag läste myc­ ket, följde med i både skämt och allvar.
Allt var lika naturligt.
Att skura golf, att rutscha om i storstädning, att snurra ihop ett litet kalas i kö­ ket och sen njuta af gästernas glada sällskap, lag var god vän med Beethoven och faftiggummorna, med lärda och olärda, med hundar, kattor, blom­ mor, ja, med noga taget allt i universum, utom
* 35+^ ormar.
Mänskligheten indelade jag helt enkelt i och en hopskrapad fond af döende energi och glada människor och sorgsna människor.
De önskan att något, något litet kunna vända på lif­ förra älskade jag och de senare älskade jag än nu vets — pan nkaka.
NOLLAN.
mera, och det naturligaste af allt naturligt var, * att om någon behöfde hjälp inom den närmaste milen, så for jag med förtjusning i väg dit, när REDAKTIONEN HAR ÅFVEN FÅTT som helst och på hvilket sorts fortskaffningsme- mottaga följande me ddelande, som vi befor­ del som helst.
lag höll föreläsningar för mina kontorsarbetan- dra vidare till al lmänheten med förhoppning Röd pärm, med guldtryck, till " Idun ".
..
Kr 1:50 + porto 30 Bra alt det i sin enkla form skall verka som en de vänner, som inte kommo sig för med något: " Skäms ni inte; skola ni inte 1 e f v a och följa allvarlig maning till många, som gjort och Röd eller y rön p ärm till " Iduns Romanbibi. "
„ 0:50 + „ 10 „ med i tillvaron på er lediga tid? "
göra sig skyldiga till den underlåtenhets­ Röd eller g röa p irra till " Iduns Hjälpreda ", „ 0:50 + „ 10 „ Och jag var otäckt spydig när de grinade sitt: synden att icke betala kontant för sådant " Vi orka inte, kära du. "
Samtliga tre pärmar „ 2:50 + „ 30 „ " Skräp värdt!
Ska ni in te orka, ni sitta ju ba ra arbete, som utföres af sömmerskor och hela dagarna och peta med pennskaftet!
Ni må­ med dem likställda arbeterskor.
En af våra ste orka! "
NYA större affärsmän sade en gång på tal om Recept å S valöfs K ornflingor WERMLANDS-TIDNINGEN Odet, som förut placerat mig här och där — kreditsystemet: — Det borde aldrig få fö­ Etabl.
1850 Karlstad Etabl.
185t än bland alpernas prakt, än i svartaste Småland, med äppelmos.
Rikstelefon namnanrop Länstidningen placerade mig på en kontorsstol.
En mycket rekomma annat än i de stora affärerna.
Värmlands enda dagliga tidning.
treflig sådan, men en som i alla fall efter två år För en sömmerska med en mindre kund­ 2 V2 kkp.
kornflingor förlamat min lifsenergi i så hög grad, att jag nu krets är den kontanta betalningen ett oef- 1 liter vatten inte läser något — skum mar tidningarna och all­ tergifligt villkor eller borde vara det.
Och 2 tsk.
salt tid tänker två gånger om jag skall lämna någon 1 tsk.
socker aldrig så liten handräckning.
) ag bryr mig bra det är rentaf ett brott de damer begå, som V, t .tsk.
rifvet citronskal litet om ifall det är revolution i Ryssland 1 eller icke betala sin sömmerska kontant.
Detta 2 kkp.
äppelmos i - t ledsamt i Sverige, bara j a g har lagom tempera­ yttrande fälldes för ett par år sedan, hur 2 del.
grädde.
i AKTA | tur i mitt arbetsrum, ej på något sätt har det mycket större skäl skulle icke affärsman­ B e r e d n i n g: Kornflingorna r ö­ obekvämt och hinner undan med det, som skall!
A S E P T I N T V Å L • \ klaras för dagen.
Nu vet jag, a tt det finns " rika " nen i fråga lia haft för sin förkastelsedom ras i vattnet och få koka 15 min.
• OCH • människor, jag ger katten i dem, att det finns i dessa dagar, då alla förhållanden skärpts Saltet, sockret och citronskalet till­ • " fina " människor, jag ger katten i dem också, till det yttersta.
Vi lämna nu ordet åt in- sättas.
Gröten lägges upp pä ett \ BORLANOLINTVÅL § serveringsfat i form af en krans, jag vet att det är stiligt med stiliga kläder — (ja, sändarinnan: • J som f ylles med äppelmoset.
Grädden t cocosoljetvålar i stänger, i ja, inte så tokigt) att lifvet är eländigt (jo, d e t är säkert det), och att mänskligheten är falsk (usch, vispas till hård t skum och spritsas Sömmerskans vädjan.
t tillverkas fortfarande och î ja).
Och på alla håll kör man hufvudet emot so­ Öfver.
Serveras med mjölk.
I enk­ ciala skrankor, mot riktiga taggtrådsstängsel utan Idun, som är allas vän, var barmhärtig och tag lare fall uteslutes grädden, och f rät ­ • - äro af god kvalitet.
- î minsta lilla grind.
in d essa rader och låt dem på något sätt komma ten blir ändå mycket god.
Kontorsarbetet är ett inielligensarbete, som i fil!
all mänhetens kännedom, så skulle säkert mer synnerhet odlar de logiska slutsatsernas fåra i än en af oss välsigna Eder.
kycklingar ined brynt pota.tis och marängsuisse med choklad.
hjärnans alla vindlingar.
Det begrep jag inte förr, lag syr linnesöm och har beställningar allt­ KOKSALMANACK sallader; FREDAG.
Frukost: Smörgås­ men nu — nu ser jag i " hvarje kontorsarbetande jämt, men tyvärr finns det fruar som inte tycks ha Redigerad af bord; kokt färsk strömming med individ ett problem, hvars lösning på spinnsidan mycket samvete hvad betalningen beträffar, ofta ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND gräslöks sås och potatis; mjölk; kaffe heter: " resignation ".
köpslå de om den och pressa ner priset till det fnneh.
af Elisabeth östmans Hus­ eller te.
Middag: Stekt fläsk med potatismos; plättar med sylt.
Vi kvinnor böra vara tacksamma för den om­ yttersta och många gånger ta de sig kredit af oss LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ moderskurs i Stockholm.
sorg som nedlägges på oss, att vi .må behålla i veckor och månader.
Det lär finnas fruar, som i- ' ORSLAG TILL MATORDNING FÖR bord; välling; stekta ägg med ansjo­ vis; kaffe eller te.
Middag: Lax­ den äkta kvinnliga anspråkslösheten, och an­ infe ens betalar sina skurgummor kontant, utan VECKAN 13 — 19 MAJ 1917. pudding med risgryn och smält smör, språkslösheten ä r dock en riktigt vacker dygd.
be dem " komma igen en annan gång! "
Det soppa på torkade blåbär med råg- Kvinnlig kontorspersonal får den dygden a 11- finns så oändligt många af oss som få erfara SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ skorpor.
bord; à la daube på fisk med skarp­ deles gratis.
Men i dessa tider, när alla, tala detta och Idun skulle göra ett barmhärtighetsverk sås ocli potatis; mjölk; kaffe eller RECEPT: om sparsamhet, ligger i mitt rop på hjälp ingen genom att låta några ord härom komma fill te.
Middag: Soppa à la He­ önskan att hoppa öfver anspråkslöshetens råmär­ allmänheten.
Jag har beställningar oafbrutef, och din.
; oxfilé ù la Duchesse med bnoit S o p p a à l a H e d i n (f.
G potatis och legymsallad; nougatkräm.
ken.
) ag ber bara om litet råd huru jag skall sträfvar i mitt anletes svett från morgon till kväll, MANDAG.
Frukost: Smörgås­ pers.).
1 hg.
kalf bräss, 1 3 / é m «k kunna orka med att blifva ännu mera sparsam och dag ut och dag in, men när arbefet är färdigt, bord; välling; sill i papper med smör (30 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.).
2 tsk.
citronsaft, V2 del.
made ra, hur jag skall kunna bevara den sinnets fraicheur, och jag mången gång fåff lägga ut några kronor p o t a t i s; k a f f e e l l e r t é.
M i d d a g: salt, cayenne, 2-3 äggulor.
Benig kalfstek med potatis och lin­ som dock sätter pricken öfver tillvarons i. för tillbehör, får jag vänfa i veckor och månader gon; aprikoskompott med grädde.
Beredning: Kalf brässet bör För närvarande lefver jag lifvet så här: Börjar på betalningen, och står således själf rådlös för TISDAG.
Frukost: Smörgås­ ligga i vatten 1 tim. för att blo­ skall dragas ur, h varefter det räkna kl. 8 f. m., slu tar Vil — 1 e. m.
Har en tim­ de dagliga utgifterna.
Jag har försökt att tål bord; pytt i panna (rester från mån­ det dag) med rödbetor; mjölk; kaffe eller blancheras (lägges i kallt, " lätt sal­ mes frukost, 1 K » timm e middagsrast.
Kommer till modigt bära detta onda, men i d essa tider vill def te.
Middag: Morotspure; krom­ tad t vatten och får däri koka 10 min.)
' och afkyles i kallt vatten.
mitt hem som en " död " människa och finner afto­ knappast gå utan aft få agg till mänskligheten gädda med smör och pepparrot.
ONSDAG: Frukost: Smörgås­ Buljongen kokas upp med persiljan, nens sporre vara: " du skall stoppa strumpor, du och det vill jag helst undvika.
bord; Välling med fruktkompott; brässet lägges i och får koka.
tills skall sy i knappar, du-skall se öfver blusen ".
HEMARBETERSKA.
stekta ägg på vetebröd; kaffe eller det är hvitt och fast eller omkr. 45 Skall, ja!
Men jag gör del inte i d e flesta fall, jag te.
Mid a g: Mordotspuré; krom­ min.
Det tages upp, får kallna och bullar ' med stekt lök, brynt potatis skares i fina tärningar,_ hvilka läg­ slöar i ställ et, somnar med själfförakt öfver strum­ gas i soppskålen.
Buljongen silas.
och af redd sås; gräddkaka.
por och energi och börjar nästa morgon kl. 8.
TORSDAG.
(Kristihimrnelsfärdsdag;) Smör och mjöl fräsas 2 min., bul­ Sätter åter in proppen i den elektriska lednin- Frukost: Smörgåsbord; omelett jongen spädes på, litet i sänder, och med stufvade svartrötter; mjölk; får koka under rörning 5 min.
gerv laddad med siffror, lag brinner hela dagen kaffe eller te.
Middag: Stekta Soppan af smakas med citronsaften, 1 — h vad är naturligare, än att duktigt med ström sjötungfiléer med spenat; falska vinet och kryddorna.
Äggulorna Islås förbrukats och att jag, när jag på aftonen åter DET KLAPPAR INVID M ITT, DET SLÅR OCH drar ur kontakten, ej har mycken energi kvar.
sjunger, Naturligt är det, men det är otäckt också!
del är så varmt med lifvets blod uti, Dag efter dag utan " skimmer " öfver tillvaron, jag längtat efter dig med själens hunger, utan aning om allt det där rika, djupa, varma, TVÄTTMASKIN vackra som finnes att hämta i ord, toner eller i n a­ jag tängtar höra vårens melodi.
11 WM| ' •:• ' £ % M Em i tL ET D ' ' Spsrao * tid t * K M L.
Ar: turens skiftningar — utan aning om lifvets allra Vi kommit när hvarann så tryggt och stilla, o&amp;h såpa- pikantaste krydda — humorn.
Den är lika för­ vi känt det, som vi alltid sökt hvarann.
Tillverkad af borgad som de vises sten.
Jag bär mig afvigt åt Du är ett litet barn, du kvinna titta, a * V i d a Härvan s \} agh * t, prima ek.
bara jag skall taga i en kaffebricka- och jag har, sr » » r \ J&lt;; iit«l.b \ ?«ransträng- uthärdat den chikanen, att min privata omgifning mitt kära barn, som jag omsider fann.
nin§ och sömnlöshet.e« * Pris N:r 1 Kr.
38i - brast i gapskratt, då jag en gång uppenbarade mig i stökförkläde och dammtrasa.
... B. PHARMACIA, S-TOC-Kholm - M • Pris N:r 2 Kr.
53: - Kwîîrottwiî: PROCESSOR VESTERBERG.
Åh!
Det där skrattet, nog så harmlöst menadt Jag känner mig sä ren uti din närhet, Fraktfritt lev.
— d ' et slog mig som med nässlor, det visade mig så god och sund, all ondska rymt sin kos, Begär i e tt ögonblick hela perspektivet af min sl öa, lata du är som pingstens tilja i sin skärhet, Brudutstyrslar illustration.
oföretagsamhet, af min egoism.
Jag ursäktar mig såväl enkla som finare, samt Dam och Branunder kläder ständigt på 1 » med att jag arbetar hela dagarna med de där du doftar ungt som * sommarns första ros.
Carl W. Wildes ger i små sifferkrumelurerna, men jag skäms — stor­ Ja, invid dig i natten vill jag drömma Helsingborgs Lin neutstyrselaffär, M almS Eftr., Skeninge.
wildes tvättmaskin n ?2 skäms öfver hur litet som blir kvar af anda och om lifvets sällhet några korta år Rikstel.
48 12. sanning, af deltagande intresse för lefvande lifvet och hviska ord af kärlek, stolta, ömma, • • • • • • • • • • • • • • • •• • • • • ^ • • • • • • • • c.
i hvilken gestalf det än ikläder sig — utom d en och slutas trofast till ditt lena hår.
triviala hvardagsklänningens.
O VOLTA uni t * ELEKTRISKA m ri / TBici? » UÄDMPAPPARATER • VÄRMEAPPARATER q I som de goda råden hafven — hafven I intet för O oss.
Börja åtminstone med att något stämma ned göra husmodersysslan • den svagt nonchalanta ton med hvilken ni förut O, kvinna, brud och maka!
Hvilken lycka o lätt och angenäm sagt ordet: " kontorsfröken ".
Säg det i stället att äga dig i kärlek, kysk och sann, • med en tillsats af aktning och vördnad, måna om med språkets bästa ord jag ville smycka • kontorsfröken bra nog, ty hon, intetsägande, en­ sidig eller tråkig, utför i 80 fall af 100 ett dags ar­ den sång, jag ägnar dig som vän och man.
bete af slitande natur, spännande medan det på­ Jag ville tvinga raderna att sjunga går, i 80 fall af 100 är hon pliktmänniska, i 80 fall min kärlek, het och häftig, fast och stark.
af 100 a nses hon vara en väl smord räknemaskin Du, du är min, du trotsiga och unga, med ett kontant vederlag af 80 — 125 kr.
per må­ du veka kvinna från min egen mark!
• nad.
(En manlig räknemaskin gnisslar rysligt om AXEL JOHANSSON.
han inte smörjes med 2 à 3 gånger denna summa, - I Besök vår utställning Birger Jarlsgatan 21.
D oafsedt hans arbetsförmåga eller arbetsoför­ ••••••••••••••••••••••••••••••an måga).
Häri ingen afund — bar a lite kvinnologik PARMAR til!
I DUN kunna e rhållas h os h rr b okhandlare eller direkt frän IDUNS EXPEDITION, mot l ikvid i postanvisning, till följande priser: iQAHNSl c 1 J Hjärtat.
PHOSPHO- MEKGW J £J WILDES •iisissi ELEKTRISKA A KTIEBOLAGET VOLTA - ULVSUNDA PR STOCKHOLM - 324
ms » SWB » MPIpKS » 4 » » mj &amp; MmsmSm * HKi£ mm:-.
•• ': - •• WÊm w^m Ipippa Ü --- ' t - û H bSH JS, Ällll -:; sSè^C * \ i • .. &gt;- - - .X, " - V: 3i^K B Étai •&lt;$IZtri^.
ÖStW » • r:: - ' • upp och vispas i soppan, som (där­ S å s: 2 0 g r.
s m ö r, 3 0 g r.
m j ö l, efter hålles öfver brässet i soppskå­ köttsky, 1 msk.
madera, finhackad len.
tryffel, 1 tsk.
kallt smör.
B e r e d n i n g: P å o xfilén b ort- O x f i l é à l a D u c h e s s e (f.
skäres hinnan nätt.
ITiléen späckas 12 pers.) - 1 V2 kg-, oxfilé, 1 1ig.
därefter i täta, jämna rader, sick­ rökt sidfläsk, 1 hg.
späck, 2 — 3 tryf­ sack, med det i strimlor skurna fläs­ fel, 10 gr. salt, Vé tsk.
hvitpeppar, ket, späcket och tryffeln.
Köttet in- 250 gr. späck i flata skifvor.
ignides därefter med kryddorna och T i l l s ' t e k n i n g: 5 0 g r.
s m ö r, invecklas väl i flata späckskifvor samt 1 morot, 1 charlottenlök;, 5 persil- ombindes med mjukt tvinnat bomulls­ jestjälkar, V2 lit.
buljong, 3 del.
garn, förut doppat i kokande vat­ h vitt vin, 3 kryddnejlikor, 1 glas ten.
Smöret brynes i en stekgryta, filén ilägges och brynes Vackert rundt made ra.
ETABLERAD 1752.
När ni tager ett piller, så tag ett Brandreth ' s pillei Rent vegetabiliskt Alltid verksamt.
__W _.
j Brandreth ' s Piller rensa blodet, magen) I och inälf vorna samt underlätta mats- " I mältningen.
De stimulera levern, I aflägsna dålig galla och andra fördärf- I vade afsöndringar.
De styrka, regulera I och rensa hela systemet.
Vid förstoppning:, svindel, sömnak- tighet, belagd tunga, dålig andedräkt,^ hufvudvärk, magsmärtor, dålig, ofullständig matsmältning, lefver- sjuka, gulsot och hvslken annan I opassfig het som helst komma af orent blod.
För bilden tätt upp ögonen och passa pa.
pillret kommer ii munnen.
Säljas på alla apotek.
I Ailcock Manufacturing Co. Birkenhead, England.
ETABLERAD 1847.
0 om, hvarefter den ansade moroten, löken, persiljan, den kokande bul­ jongen samt vinet och kryddorna tillsättas och steken får steka första halftimme öfver liflig eld.
Där­ efter tillsättes ' maderan och filén får sakta steka, .tills den är full­ komligt mör eller omkr. 1 tim.
Filén tages upp, befrias från späc­ ket och hålles varm.
— Köttskyn skummas och passeras- genom hårsikt.
— • Smör och mjöl fräsas 2 min.
Köttskyn spädes på och såsen får koka 5 min.
— spädes med litet mera buljong om så bchöfves — livarefter den fint hackade tryf­ feln samt 1 tsk.
kallt bordsmör till­ sättas.
Filén skares i tunna skifvor, upp­ lägges på krutong och öfvergjutes med ett par msk.
af såsen.
Garne­ ras och serveras med brynt potatis och grönsaker eller salade russe upplagd i små snäckor ai råa h vit­ kåls blad.
• |iiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiuimimm iimiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiŒ IFERROLI p &gt;AMW€&lt;r La i » 5 är del kraftigast apiitgifvandc = Créme och Teint-extrakt skyd­ S och mest stärkande af alla mo- = H derna organiska järnpreparat.
= dar och förskönar huden som 5 Synnerligen lättsmält fördr a- = intet annat.
= ges det af den ömtåligaste §j = mage.
Vid blodbrist och svag- = Fås öfver hela Skandinavien.
S het af största verkan.
Dess an- 1 = genäma smak gör att det med = Efterfrågan större än någonsin.
= lätthet tages af såväl barn som =j = vuxna.
= Ë Tillverkas h =?
Nyhet!
I APOTEKET VASENS DROG- i i HANDELS LABORATORIUM, i I STOCKHOLM.
| " La Mascotte " Nagelvatten.
I Orlglnalflaskor om 500 ^ E gram, Pris Kronor 2.25 Lägg i kokboken I BILLIGT!
- Finut i allt ipiiek - BILLIGT!
| N o u g a t k r ä m (f. G pers.).
niiimmmiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiuiiiMiiiiimiiiitiiimiiiiimmiiiiiH N o u g a t: 40 gr. sötmandel, 125 eller anslå i köket » Nå^ra gr. strösocker.
beprovade recept för bak- K r ä m: 3 äg g u l o r, 5 0 g r.
s o c k e r, ni ng- af tårtor m. m. med 2 del.
tunn grädde, V2 vaniljstång, G- o o d a-J ä s t m j ö 1.
Det 4 blad gelatin, 3 msk, varmt vat­ är de bästa recepten föi ten, 3 del.
tjock grädde.
det finaste jästmjölet.
T i l l g a r n e r i n g: Nougat.
Burkar à 15, 25 o. 50 Beredning: Mandeln s kållas öre.
och hackas fint.
Sockret lägges i en något varm stekpanna, smord Sten S jögren &amp; CD.
med V2 tsk.
smör, och röres med träsked öfver elden, tills det är smält.
Då tillsättes mandeln ge­ Prima Engelska nast, och massan får ett uppkok samt upphälles på väl rengjord och Antracit, smord plåt.
Så fort naugaten är Hushållskol och något af svalnad, skäres den i jämna CKSTRönj, C - WänU Koks rutor med en hackiknif, smord med ständigt &gt;5 la ger till smör, och lossas från plåten.
Tre J / miÖlMsc® KEtUEKNimtK lägsta (agsprlser.
fjärdedelar ai nougaten krossas fint stenmortel, den återstående fjärde­ delen sparas till garnering.
T i l l k r ä m e n röras ä ggulorna Tel. Allm.
och Riks och .sockret 15 min.
, Den t unna gräd­ den kokas upp med vaniljen och slås kemiskt tvättad o. präs- yNamnanrop: L avens Kol import.
under stark vispning på de rörda sad blir Eder kostym, äggulorna, hvarefter krämen!
får sjuda klänning, kappa eller öfver elden under fortsatt vispning.
Pannan aflyftes, och krämen vispas, överrock, om densam­ tills den är kall, då det sköljda ma insändes till och i det varma vattnet upplösta gelatinet samt den krossade 320U- Örgryfe K emiska gaten tillsättas.
Sist nedröres för­ Tuätt- S Färgeri-A.-B, siktigt den till hård t skum slagna Göteborg.
grädden.
Krämen hälles i vatten- sköljd och sookerbeströdd form och iSsfce får stå på is omkr. 3 tim. ' Då krämen skall serveras, lossas den från kanten med en spetsig knif, 48 uppstjälpes på flat glasskål med * " ' Tf-inÉr. — ' ^n.
* 5 * * tårtpapper och garneras med resten af nougaten.
f Elegant L i in s b u 11 a r (f. 6 pers.).
1 del.
linser, 4 del.
vatten, 1 del.
risgryn, 4 del.
vatten, 75 gr. portug.
lök, 2 msk.
grädde, 2 V2 msk.
smör (50 gr.), 2 ägg, 2 del.
stötta skor­ por, 4 fcsk.
japansk soja, tomatpuré.
salt, närsalt, 60 gr. smör (till stek- ning.)
Beredning: Linserna sk öljas och läggas kvällen förut i det vat­ ten h vari de skola kokas.
De få sedan koka 2 V2 — 3 tim., eller tills de kännas mjuka; vid slutet af kok­ ningen tillsättes grädden.
Risgry­ nen sköljas, påsättas i kokande vat­ ten och få koka; mjuka.
Löken ska­ las, hackas och brynes i smöret till­ lika med de stötta skorporna.
Detta blandas med de kokta linserna och riset, hvarefter alltsammans males genom köttkvarn.
Massan uppblan­ das därefter med de uppvispade äg­ gen och smaksättes med soja, to­ matpuré, salt och närsalt.
Är sme­ ten för lös tillsättes mera rifve- bröd; i motsatt fall utspädes den med grädde.
Färsen formas till run­ da bullar, som vändas i rifvebröd och steka-s vackert gulbruna i smö­ ret.
Uppläggas på varmt serverings­ fat, garneras med stekt lök, brynt potatis och persilja och serveras med af redd sås.
Mis Km » 11-1.-1.
Mellins Food tr blsta tödi för svaga f och klena barn i alla åldrar.
| Silrtciscfritt - lättsmält K6pa I apotek, speceri-^ och droglfflrcr_ äl i§ zj L_ " j Lï,.
* j?
^: 7.
Sydsvenska Kredit A ktiebolagets ställning den 30 April 1917.
Tillgångar: Skulders Kassabehällning 4,441,605:62 Obligationer 15,598,558:87 Fastigh.
o. inventarier 4,839,550:19 Reverser mot säkerhet 94,325,270: 85 Veliar 48,137,609: 17 Kreditiv- och löpande räkningar 17,111,985: 67 Hos inhemska banker 4,563,889:09 » utländska banker 10,849,922:08 Å andra räkningar 5,631,553: 39 IALLCOCKS PLASTERI Universalt botemedel mot Smärtor.
Hvarsomhelst, där man har ondt bör et plåster läggas.
i i Aktiekapital 24,000,000: Reservfond 9,300,000: Dispositionsfond 500,000: Pensionsfond 321,852: Deposit, o. Kapitalräkn.
74,7S3,724: Sparkasseräkning 47,543,258: Giro- o. löpande räkn.
27,417,265: Postremiss växelräkning 4,614,500: Till inhemska banker ... 5,273,447: » utländska banker ... 3,099,604: Af uti.
banker insatta 1,860,085: 6,786,200: Å andra räkningar Kronor 205,499,939: 93 Kronor.
205,499,939: 93 BREFLADA REDAKTIONENS BREFLÅDA.
H v a r 8 D a g har i sitt num­ mer 32 tre bilder från Myntverket, återgifvande de nya järnmyntens prägling.
Men i texten till desam­ ma har magasinets redaktion tillåtit sig den minst sàgdt besynnerliga upp­ lysningen till sina läsare, att b i l d e r - n a ä r o d e f ör s t a o. e n d a fo ­ tografierna af denna ny- p r (äg l i n g o c h a t t h i t t i l l s reproducerade fotografi­ e r ä r o ä ld r e o c h i c k e f r å n p r ä g l i n g e n a f sa g d a j ä r n ­ mynt.
Därmed åsyftar H.
8 D. förmodligen de reproduktioner som återfinnas å sid. 271 i Idun fn:r 17.
Dessa fotografier togos iemel- lertid på stället (u n d e r d e t p r ä g l i n g e n a f j I r n m y n t e n pågick, h vadan kollegans upp­ gift.
är alldeles falsk.
En jäm­ förelse mellan vår bild, som framställer präglingen och II.
8 D: s - 325 - BENNO BECKEMANS FOTOGRAFISKA MAGASIN 15 DROTTNIHGGATAM 15 STOCKHOLM.
FRAMKALLAR- KOPIERAR-FÖRSTORAR O UMBARLIG X I ALLA HEM!
IDUNS KOKBOK TILL S ALU 1 A LLA.
BO KLÅDOR!
PRIS: K R.
5: 50. oooooo ooooooooooo OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO "
3^ En bok med stor efterfrågan.
18,000 ex. sålda.
Umgängeskonst- Levnadskonst, råd och betraktelser av J.
L. SAXON.
3:dje upp !.
Häftad 1,50.
Inbunden 2,00- Alla böra läsa denna intressanta o. lärorika bok.
Huru uttömmande bo­ ken är framgår av följande uppräk­ ning av kapitelrubrikerna: På gatan Samtal, Visiter o. längre besök, Bjud­ ningar och annansamvaro.Till bords, Inom familjen, Barn, Husfolk och grannar, Djur, Sjuka, Sorg, På kon sert, teater o. d, På restauranger och andra offentliga ställen, I butiker, På resa, Begära upply sningar, Brevskriv­ ning, Telefonering, Att tacka, Gåvor och gengåvor, Tjänster ochgentjän ster, Böcker och boklån, Dräkten, Kroppsliga defekter och missbild­ ningar, Föreningsliv, Principal och biträden, Förlovning och bröllop.
ådagalägger också den fullständiga inbördes likheten mellan de ' » maski­ nella anordningarna ».
Denna taktik att söka förklena en konkurrent äro vi tämligen vana vid från den värda göte-borgsk ' ollegans sida, men att som i härvarande fall vilja insi­ nuera, att vi bjudit allmänheten äldre bilder under för eg if vande att de skulle vara nytagna — mot.
en sådan oförsynthet måste vi resa en allvarlig " protest.
Signaturerna Hurtig, e n s a m- s t l å e n d e 2 5-å r i n g och M a r g a ­ reta uppmanas vänligen att annon­ sera i Idun, då deras frågor rätteli­ gen höra hemma på vår annonsavdel­ ning.
(EXP.
BREFLÂDA.
» Jane », Kalmar.
Annonsen kostar kr.
3:50.
Beloppet torde insändas i postanvisning, hvarefter annonsen införes.
» 19-åringar », Linköping.
Annonsen kostar kr.
5:- —, som emotses.
HUSHÅLLERSKA sökes att förestå ung trävaru tjänsteman s hushåll i mellersta Norrland med tillträde sis­ Cänd aldrig originalbetyg ta dagarna af maj.
Ansökan jämte ^ utan endast bestyrkta betygsafskrifter o. ref. samt foto, mvmkriftor när Ni svarar på som återlämnas, torde insändas till annons om ledig plats.
» H-Z », S. iGumajlii Annonsbyrå, ' Stock­ HUSHÅLLERSKA, bildad., proper o. holm f. v. b. ordentlig hushållerska erh.
plats att sköta hushållet hos ensam ungherre TVÅ ENKLA, BARNKÄRA, BÄTTRE i Norrlandsstad.
Sv.
med foto o. flickor få plats i Falun den 1 juni ref. sändes märkt » God husmanskost », i familj med två barn i åldern 7 — 6 år.
Den ena kunnig i matlagning Iduns exp.
f. v. b. och bakning.
Den andra villig bi­ J3AT i.
' JttJiî, J5A1UN &amp; AR FL ICKA, kunnig träda barnens skötsel samt in­ i matlagning, erh.
plats i slutet af omhus med göromål.
Svar maj att jämte husmoder sköta hem­ till » G.
förekommande 1. », Iduns exp.
S met.
Till tvätt o. skurning extra­ hjälp.
Sv.
med foto till » Lisa 3 ENKEL, bättre flicka som är djur­ B. », p. r. Göteborg.
vän och ej räd.d för _ arbete, får UNG BILDAD enkul flicka kan mot pilats på landet hos miede lä Ide ra ' fritt vivre få medfölja till - landet självförsörjande kvinna att tillsam­ (turistort) som hjälp och sällskap mans med.
henne utan jungfru sköta ät fru och en 8 års gosse under hushållet samt poststation.
Gärna juni, ev. juli.^ Sv.
med personl.
rek.
någon ensamstående som i så fall kan o. foto till " » Familjemedlem », Hel­ få ett godt hem.
Svar med löne­ pretentioner till » 1917 » Nor p. r. singborg p. r.
LEDIGA PLATSER FÖR EN 25 — 30 ARS ordentlig, ren­ lig o. proper flicka, finnes nu gen.
plats ledig i 2 damers hushåll i större landsortsstad.
Bör vara kun­ nig i enkel matlagning, städning, bakning o. enkel väfnad.
Sv.
till » 1917 Ordningssinne », under adr.
ß. Gumaälii Annonsbyrå, Sthlm f. v. b.
UNG, BILDAD FLICKA, som vill vara frun behjälplig att sköta ett hushåll på landet, i Östergötland (ej landtbruk), utan jungfru, får 25 à 30 kr.
i månatlig lön, ' eget rum, fri resa och bemötande som famil­ jemedlem.
Barnfröken finnes.
Sv.
med rek.
o. foto till » Maj 1917 », Iduns exp.
BARNKÀR FLICKA får plats i bättre Ha, Imstadsfamilj den 15 maj, där 4 barn i ålder fr. 8 till 2 år fin­ nas.
Densamma bör vara villig o. händig samt helst Inågot musikalisk.
Sv.
med betygsafskrifter, löneanspråk o. foto emotses till » Halmstad », Iduns exp.
f. v. b.
SVENSKA KURORTFORENINGEN.
Bie Yattenkuranstalt, Katrineholm.
__ Kneippbad.
Starkt radiumhal- tigt vatten.
Skogsluit.
Läkare: Professor Astley Levin, Sthlm.
Hälsobr.
o. badanst.
Johannisdal, y.
Köping, öpp.
Juni Pvd Brunns - och Badanst., Radio- — 1.
aktiv järnk.
Alla brukl.
kur- medel.
Kneippb.
Natursk.
läge — c:a 20 aug.
Järnkälla med hög Skog o. insjöar.
Lugn sommarv radioaktivitet, hvars vatten anv.
Ilrlrlinn " y " oc " 1 insänd i öppet kuv.
Ytterst bill, lefnadsomk.
o. badpi Ul KlljJ |J vidstående kupong.
Frank, Rört?
v. Norrköping.
Alla slags bad äfven till alla bad.
Läkare: G. Briks- Läk.
: D.
B. Caristen.
2 o. behandl.
lämpl.
m.
Rheum., med 4 öre Boken sändes eder då mot son, Köping.
Saltsjöbadens Badhotell postförskott.
Häft.
ex. 1:50, inb.
ex. koftahammar.
Lugnt, Gikt.
Åderförkalkn.
Nervsjukd., Ra- Källvik diuminhal.
Inack.
i pens.
o.
sjukh.
: enkelt, billigt; skogrik, vind- 2:00.
Härtill kommer postportot.
Flera Alla moderna badformer.
Fullstäfc T vattning, mangling och stryk- 2,50 — 6,50 kr.
Läk.
: W. Bergwall.
skyddad hafskust; füllst, brunns- o. digt gymnastikinstitut.
Öppet hel » ex. kunna rekv.åsamma beställnings­ aing af privatkläder utföres på året.
Läk.
D:r O. P. Åberg.
Dn«&lt;nptinlni Kurort och hafsbad med badk.
; radioaktiva järnk.
; dietkurer sedel.
att i allo förstklassigt sätt i Borgholm sydländskt ök ümat.
m. m.
Läk.
: Ragnar Edén, Gäfle.
Skagersbrunn Ad1, Idun hamn.
V ätten- v Vlälarbadets Bad-, Tvätt- &amp; Utm.
bad.
Tidsenl.
utrustn.
Yäl fun­ HärL läge å SmâL iuft.fi.urort med järnk.
Häri.
läge y gerande vatten- o.kloakL Läk.
John Lannaskede, hö gl., skogr.
trakt * sjön Skagern Alla badf.
Radiumintt.
Lästmakaregatan 12, Stockholm Strykinrättning.
Peyron, Engelbrektsplan 2, S thlm.
Läk.
: D:r Johan O. A. Bergqvist, Stark järnk.
alla brukl.
badf.
Spec. Sänd mig ex. av boken Um­ Mälarbadets priser å bad och Râctoflc Hafsbad o. Kuranstalt.- 1 ^ Stockholm 5 6 — 15.7.
D:r Nils G. gängeskonst-Levnadskonst avJ.
L. pasiaab _ 1 / | # Mildtj jämnt kli _ Gytt ' eb.
Kneippb.
Radium-Institut.
Marén, Uppsala, därefter.
Saxon.
Boken skall vara häftad, in­ •vätt alltid de lägsta.
Säs.
börj.
4 juni.
Läk .. Dr. Sigge Hafskuranst.
Skyddadt bunden.
(Stryk ordet häftad eller in­ mat, häri.
läge, en af västkustens na­ Strömstad läge.
bunden.)
Kostnaden får uttagas mot Wättinr.
: flllm.
9344 Badet: Allm.
9343 turskönaste badorter.
Läkare: d:r Wikander, Sthlm.
Mildt hafskli postförskott.
Brik Writt, B&amp;stad.
Sjukgymnast I oltfl Bergsl.
järnv.
Säs.
5 juni mat, ber.
gyttjeb.
Järnk.
Säsong 1 Riks 3815 Riks 3 814 T. Holmberg.
_____ — 16 au g. Terminsindeln.
Reu- juni — 15 sept.
Läk.
: A. Berghel, Sthlm Namn: (talarn Hafsbad.
" Vfilk.
k ur- o. rekr.- mat.
hjärtf., neurast.
Ber.
gyttjebad SärÖ Järnv * tr -: urgammal ort.
Natursk.
läge: hälsos.
Adress: '.
jämte vanl.
badf.
Radiuminhal.
Diet­ 1 vegetat., häri.
strand- &amp; skogs­ klim.
Gyttje-, tallb.- kolsyrebc etc. kost.
Öfverl.
: D:r Th.
Hedborg, Sthlm.
promenader, saltaste bad, förstkl.
rest Postadress: sjukg.Uppl.
D. Uthyr.-byrå.
B .. 21. fr ' Sala.
Dagl Häl f ob ™™ °- tad; Sätra Brunn * 1,4 Lundsbrunn + n anst.
Högt o. torrt ______ vursttrafik, på beställn.
auto Djursätra ®T ' enkelt.
Högt o. ^ Mi » b pry dan do hårväxt * stilla, mobil.
Gyttjeb., gymn., massage rotas med Trianonpast a läge i natursk.
trakt nära Kinnekulle.
fritt läge.
Järnkällor.
Väl servera­ särskild matordn.
för magsjuka.
öpp utan efterlämnande af märken Ber.
järnk., starkt radioaktiv.
Billigt.
de bad.
Hetluft.
Elektr.
ljusb.
Om­ » 8 / 6 — 9 / 8.
Läk.
: Prof. Priberger, Upp » eller rodnad i liuden.
Absolut Läk.
: E. Pontén, Göteborg.
sorgsfull massagebehandl.
Billigt.
ofarligt, luktfritt medel — icke Brunn o. bad.
Nytt Läk.
: Hjalmar Anderson, Uppsala.
I ^ A J / JI Hafsbad, klimatisk kur- o. Söderköping®™ pulver.
Bättre än elektrolytisk badhus.
Nauhei­ beh.
Anv.
dagl.
med osviklig 3 rekr.-ort, füllst, brunns- o. v ' framgång i min praktito för skön­ Fiskebäckskil merb.
Elektr.
ljusbad.
Sjukgymn.
badkur, sjukgymn.
och massage.
________________ Västkusten.
Ren, hetsvård vid behandling såväl massage och hetluftsbeh.
Utm.
skogs- Moderna anläggn.
o. goda bostäder.
i ansiktet som å kroppen.
Råd dammfri hafsluft.
Alla sorters bad.
promen.
Enkelt lefnadsstttt.
Läk.
: Läkare: Hjalmar Fries, Stockholm.
gifves och förfrågningar besva­ Massage och sjukgymn.
Bill.
lefnads- R. Almberg, Sthlm.
ras omg.
kostnadsfritt.
Pris kostn., stor ryml.
matsal.
Läk.
: Lif- Malen Bastad * FnUst kurort.
Varm- Badinr - öppet året om 5 kr. "
Till landsorten mot post- med.
Emil Jacobsson, Sthlm. '
o. hafsb.
Vidstr.
barrskog.
Södertälie Fås på apoteken.
J Nytt badhus och socie- försk.
utan ang. av inneh.
Maria Sveri S es Sjukgymn., brunnsdrickn., dietisk Fiällnäs högst belägna Enquist, Institut för Skönliets- Bästa järnmedel, * tetshus, massagebad, el.
ljusbad behandl.
Lekstuga.
Lekledarinna luft kur or t, c.
800 mtr.
ö. vård o. Plastiska Operationer, Radiuminhal.
Läk.
: Axel Heilste- aptitgifvande, styrkande, Läk.
: Prof. Kj.
O. af Klercker, Lund.
h.
I björkskogsbältet.
Lämplig re- Biblioteksgat.
6 — 8, Sthlm.
nius, Sthlm.
Föi mass- och gymn Föreskrifves af många läkare.
kreationspl.
Häri.
fjällnatur, godt y R.
160 68.
A.
T.
226 62.
J Apoteket Lejonet, Malmfi.
G. Wickberg.
bord, c.
60 rum.
Juni — aug.
Läk.
: Marstrand bad, spec, gyttje- och H. Laurel I. tvåimassagebad, goda komm, bill.
Tranås ^^tenkuranstalt, öpp.
året lefnadsomk.
Prosp.
g. badkontoret, — _ om.
Alla varma o. kalla FurUSUfld Hafs-o. Gyttjeb.iSthlms bad.
Dietkur.
Röntgen.
Natursk.
läge ' skärg.
8 tim. fr. Sthlm.
Läk.
: d:r Ivar Lagerberg, Marstrand.
vidstr.
barrskog.
Moderata prisei Alla sorters bad, gymnastik, mass.
Mcdcvi Skogssanat.
Ber - järnk.
m t Läkare H. Tham, Tranås.
5 hotell, 50 villor.
Läk.
: Dr Bmil ______ radioakt.
utstr.
Utm.
gyttje- oc ^ 1 sommar vistelseort Zander, Sthlm.
(Spec.: Hjärtsjukd.J, o. halfb.
Sol- o. luftb.
Kalla bad i TrOSa Naturskönt läge.
Ren o. stÄr vid S. stambanan.
Yättern.
Terrängkurer.
Dietiskt bord.
Grönsaks- o. Grennaforssa Berömd järnkälla.
Läk.
: G. Bergmark, Uppsala.
kände luft.
Utmärkta varm- ooh salt­ Blomsterfrö.
sjöbad.
Tvenne läkare på platsen.
Q-yttje- o. med.
b. Mildt barrskogs- Mörsils Sanatorium f br ° st " 120 utvalda sorter.
Väl kl., häri.
luft.
Sjö.
Bost.
i brunnspark.
turort, K yr k sjuka.
Tulseboda rensat.
Högsta grobar­ hult.
Blekinge, 1 Jun AcLr.
: Moheda.
Läk.
: B.
G. Eklund.
het.
TI 11 h an dah ål es I à Jftmtl.
Öpp.
året om.
Ren, stärkande — 1 Sept.
Naturskönt läge i högt lig­ 25 öre pr påse hos (ïlistafsberîr Uddevalla.
Häri.
fjälluft.
l:sta kl. bord.
El.
belysn.
gande skogstr.
Utm.
o. bill, bad välförsedda handlande Rikst.
öfv.-läk.
: T. Horney, Mörsil.
® läge vid västkusten.
Apotek.
Bill.
lefnadsomk.
Läkare: eller direkt fr.
Barrskog.
Radi o aktivt vatten.
Alla Mösseberg J attenkur ' ° ch, " " T G. Liedholm, Yästervik 1 a to num.
STENINGE brukl.
badform,, spec, gyttjeb.
Sjuk- 1,100 t ö. h. Badanst - ocl1 Sanatorium Tvrinee gymn.
Läk.
: D:r Rosengren.
Öpp.
hela året.
Nauheimerb.
m. flyt.
TRÄDGÅRDAR ^ ° Fysikalisk-dietisk kurort pr n0s i ö 5 kols., eL ljusb.
In halat.
Röntg.- o. hög- Gota.ru ® Jönk:s län.
Elektr.
g ' öd- o. bågljusbad.
Hög- MÄRSTA / J_ N aturskönt, högt läge i frekv.-afd.
Läk.
: Pr.
Odenius, Sthlm.
solsbad, Teslastr.
m. fl.
Begär prosp.
Begär katalog Läk.
Dr. O. Reimers, Tyringe skogrik trakt vid sjö.
Vanl.
badf., Norrtelje 15 - 5 r 1 - ®- Ber - 3 god järnkälla.
Bill.
Rikstel.
Massör.
sagebad, spec, for led- o. Sanatorium o. bad Ulricehamns Läk.
: G. Linge, Lund.
Begär prosp.
muskelreumatism.
Öfriga badform.
anst.
Öpp.
året om öre ' - «T ' 35 Helsjöns kuranst.
Horred, Yäster- Yacker natur.
Ram o. mat 3 à 5 kr.
Vidstr.
skogsomr.
Mer än 300 m.
öts, gö tl.
Eeum., gikt, nerv- hat vet.
Alla brukl.
badf., äfv.
elekti pr dygn.
Yattenl.
Läk.
: C. Pontén.
Läk.
: Joh.
A. Andersson, Ulricehamn o. hjärtsjukd.
Nutida bad, spec, Brunns- och badanst.
Präkt.
gyttjebad.
Lämplig rekreationsort.
Nybro Hafsl:) a (i OQil gyttjebadan, b arrsk.
Torr grusgr.
Yatten- Varberc Barrskog.
G-odt bord.
26 / 5 — 8 / 9.
Lä k.: stalt.
Bästa hafsbad, spec Klas Björkman.
kur.
El.
ljusb.
Gyttjebad.
Nau- gyttjebad.
Elektr.
ljusbad.
Billiga heimb.
Solbad.
Starka järnkällor.
HÎO ® aciansta l t - Sundaste läge i den af gifter o. levnadsomkostnader.
Läl Bill; Läk.
: Dr. Bertel Möller, Sthlm.
D:r Olof Sandberg.
Stockh., Birger- ^ förtj.
Guldkroken v. Yättern.
för borttagande av förfulande bildningar såsom Brxmn er jarlsgatan 19. "
" - ^ - kraftiga järnvat- vårtor, leverfläckar, smärre s. k. eldsmärken, Utm.
bad.
Nytt strandbad.
l:a kl. Porla gamla ärr, tatueringar, harmynthet, djupare ten.
Füllst.
badanst.
I term.
Werm lands Eda Vatt ® nk " ^ s ' bost.
God mat.
Läk.
: D:r E. Teng- veck och rynkor i ansiktet — med elst den i o. Järnkälla, strand, Sthlm.
För gymn.
o. mass.
— x / 7, _n term.
® / _ g ' / «.
Postadress.
Amerika och på kontinenten använda » facial D:r Hj.
E kberg, Sthlm.
Porla.
Läk.
: D:r H. Nauckhoff, Lin adr.
Charlottenberg.
10 / 6 — 20 / 8.
Högt extension » - metoden, som pâ en gång gör an­ Skogsklimat.
Alla brukl.
badf siktet fritt från rynkor — tillb akaläggande av Hällby Brunn (meU - ^^tanao.
nég.
12, Stockholm.
Riks.
&amp; Allm.
läge.
gyttje- o. kolsyreb.
Läkare: J * Torshälla), Ypperi.
Ramlösa brunn / 5 ~ 1 /, ' A * " spec, utstående öron, med ett ord alla plastiska " Kinberg, Stockholm.
_ a operationer utföras på mitt institut av legiti kalisk &amp; järnk.
komm.
Starkt radioaktiv järnkälla afsb ' „ an, st Hä ^; merade läkare och kirurger, specialister på ^ Fällst, badanst.
o. Kneippbad.
Häri.
Spec.: Socker, gikt, njurl.
Nauheimerb.
Öregrund &amp; läge.
Goda o. bill, lefn • respektive områden.
s^ogsluft Bill.
Säs.
: » / s — i / fl.
Läk.
: Röntg.-undersökning.
Läk.
: Prof. förhållnden.
Angbåtskommunikatio * Nils Wennström, Sthlm.
K. Petrén, Doc. M. Dr. M. Ljung­ ner.
Gyttje- &amp; Nauheimerb.
Läk.
: Före behandl.
Parafininjektioner Efter behandl.
Hälsans ^ rxumsails ^5 Hälsingborg, dahl, Lund.
D:r Alfr.
Ternell, Stockholm.
för utfyllande av insjunken näsa, haka och missbildade partier utfö­ v. Öresund.
Sofiakällan.
Ronneby ®T n ' s ff dd, ' ag, e a ras.
På förekommen anledning varnas bestämt för att låta annan 1_ k ällor, mass.-,ljus-, hafsb.
Östhammar Alandshai.
Järn källa.
Alla med.
badf.
Häri.
_ Många ' än läkare iitföra parafininjektioner och dylika behandlingar, enär strandbad.
Reum., magsj:r, skroful.
kall vat tenkur, dietkur, Läk.
Lif- badl.
Tvàimass.-b„ Tallb.-b.
El.
lj u sl endast läsare kan lämna betryggande garanti.
åkommor.
Konvalesc.
Läkare: A. med.
G. Rystedt, Sthlm, D:r Thor- m. m.
Häri.
hafs- o. skogsluit.
Bill Mottagning dagligen kl 1,2LO — 7.
Björkman.
Hälsingborg.
ling, D:r Rietz och D:r Falk.
Läk.
: O, D.
Barr, Sthlm.
FRU MARIA ENQUIST, ex. sjukgymnast.
Medicinska förfrägningar besvaras af resp. läkare och för närmare upplysningar hänvisas till den af Sv.
Kur ort.föreningen utgifna publikationen " Svenska Bad- ©ch.
Kurorter " (tillgänglig i bokh.)
o. till de olika kurorterna * Institut för Skönhetsvå^d och Plastiska Operationer.
proso«kt, som erhållas genom kamrerarekontoren och Svenska Turistföreningen, Stockholm.
A.
T.
226 62.
Stockholm, Biblioteksgatan 6 — 8 R.
T.
160 68.
OBS.F Be fr » äff ande matfkållningen vid Kurorterna påminnes allmänheten om nödvändigheten att medföra bröd- och sockerkort.
Förhöjning af de i prospekten utsatta priserna kan möjligen blifva nödvändig om oförutsedda svårigheter för lifsmedelsanskaffningen inträda.
Beställningssedel till Bokförlaget Nutiden IÉ Grönsaker!
Steninge &amp; J FRÖ Plastiska operationer - 326 -
VID BRUK i Vestmanland, tjenste- mannahem, får som husmors hjälp (tre personer med jungfru.)
bättre) hushålls van flicka plats.
Eget rum.
Medlem.
Vid Nya Inackorderings­ byrån, Jakobsbergsgatan 34 Sthlm.
2 snille og flinke piker faar lette pladser stråks som enepiker i mindre familier.
Billet gjerne med fotografi og lonsforlangende sendes- Konsul J. N^rum, Stavanger.
Norge P.
B.
28.
ENKEL, PRYDLIG-, snäll flicka, kun­ nig i handarb.
(hvitbroderi) o. - stryk­ ning får plats hos badläkaren vid Värmlands Eda att tillse en 2-årig tös.
Sv.
snarast med foto o. villkor till dr J. Kinberg, Brunnsgatan 4-, Sthlm.
BARNFRÖKEN, helst kindergarten- utbildad, får den 1 juli plats på egendom i Värmland.
Sv.
till fru Hedvig von Axelson, Mälsvik, Värm­ lands-Bro.
Examinerad barnsköterska, pålitlig och anspråkslös, helst kun­ nig i sömnad, erhåller plats i Juni i Göteborg.
Skall .sköta (först­ födda barnet, samt handhava de$s tvätc och kläder och städning af barnkammaren.
Svar med rek.
löne­ anspråk och foto till » Fru I. B. » Iduns exp.
f. v. b.
En flicka af bättre familj, ålder 25 à 40 år som, vill åtaga sig några barns uppfostran samt för öfrigt represen­ tera hemmet erh.
genast el.
senast 1 aug.
plats hos grossh.
som nyligen blifvit änkeman.
Den som är barn­ kär samt musikalisk har företräde.
Sv.
med foto samt ref. torde sän­ das till » 45 år », ' S.
Gumselii An- nonsbyrå, Göteborg, f. v. b.
Studentska.
Elevplats å Apoteket Gripen i Sundsvall finnes från 1 juni.
Lön 100 kr.
i månaden.
Barnfr.
o. Barnsköt.
erh.
' goda, väl aflönade platser Palmquist &amp; C: o, .17 M almskillnadsg.
Kvinnligt U aÉls- iiäde (hälst Norrländska) erhåller plats dien 15 Maj eller 1 Juni.
Sökande bör inneha god varukännedom, ord­ ningssinne samt vara god säljare.
Ansökningar, åtföljda af betyg, foto­ grafi, åldersuppgift och lönepreten-i tioner, torde sändas till Svegs Lä­ der- &amp; Skohandel, Sveg.
PLATSSÖKANDE 30-ÅRIG- FINT BILDAD ÄNKA med gladt lynne, något musikalisk, önsk.
att för längre eller kortare tid vis­ tas i bättre familj på landet så­ som sällsk.
o. hjälp i alla inom hu­ set förek.
göromål mot liten lön, event, mot fritt vivre.
Sv.
till » Bil­ dad änka », S. Gumselii Annonsbyrå, Malmö.
BÄTTRE FLICKA önskar komma i familj på landet, helst i Skåne, lor att deltaga i trädgårdsskötsel.
Be­ talar gärna blott hon kan beräkna vänligt bemötande.
Sv.
till ' » T.
A, M. », Helsingborg p. r.
21-ARIG, BILDAl) FLICKA önskar under sommaren mot fritt vivre plats som hjälp o. sällskap i familj på landet.
Undervisar gärna nybörjare eller något försigkomna i pianospel- ning.
Kunnig i enklare sömnad.
Tacks, för sv.
till » E.
S.
1917 », Upsala p. r.
ENKEL FLICKA, något kunnig i matl.
o. bakn.
får god plats gen.
Sv.
t.
» A.
R. », p. r. Alingsås.
ENKEL, ORDENTLIG FLICKA önsk.
plats på herrgård ell.
i bättre hem, där jungfru finnes, samt tillfälle gif- ves att få lära matl.
m. m. Tacks.
f ö r s v.
t i l l » 25 », p.
r.
A r t n ä s v a l l.
UNG, PROPER FLICKA, med godt utseende önsk.
plats för en äldre dam som sällskap o. hjälp å landet (eller stad) genomgått hushållssko- lekurs.
À lön fästes mindre af- seende.
Sv.
emotses intill den 25 maj till » I.
M. », Karlskrona p. r.
UNG, ANSPRÅKSLÖS FLICKA, kun­ nig - i enkel klädsömnad, linnesömn.
o. handarb.
önsk.
plats i familj teil, hos ens.
dam.
Helst i Dalarna.
Är tacks, för sv.
t.
Postfack 79, V inslöf.
KIN D E R G A R T ENL Ä RA R INN A, 23 år, önsk.
.under sommarmånaderna mot fritt vivre, ev. någon lön komma på landet i fam. föp att sysselsätta o. läsa med mindre barn.
Sv.
till » Goda referenser », Sv.
Telegramby­ rån, Göteborg.
19-ÄRIG ÖSTGÖTSKA med rca-lsko- leexamen önsk.
inst.
10 juni plats antingen i hushåll ell.
att som säll­ skap o. hjälp (högläsning o.
d.)
med­ följa någon dam eller herre till badoit.
S.v.
t.
» 19 år », Borensberg p. r. FRÄULEIN, van att läsa och kon­ versera med barn på tyska och en­ gelska, söker plats 1 juni, eventu­ ellt som sällskap och hjälp i hus­ håll.
Bästa ref. Svar » L.
B. » Postkontor Riddareg.
, S ' thlm p. r.
UNG FLICKA, något kunnig i sjuk­ vård önskar plats i familj som hjälp och sällskap.
Sv.
till » 21 år », p. r.Nyköping.
• EN 19 ARS FLICKA fr. godt hem, önsk.
mot fritt vivre plats i fam., helst troende, att deltaga i förek.
göromål.
Reflekterande behagade sända sv.
till » Vera », Iduns exp.
MEDELÅLDERS, väl meriterad skol­ lärarinna, van vid alla uti ett landt- hems inre-, och yttre göromål och kunnig i handarbeten samt la-ndt- mäteriskrifning m. m., önsk.
plats som husmors hjälp.
Sv.
till » Jämt­ landstösen », Iduns exp.
(Sthlm 1 f. v. b.
FLICKA önskar mot fritt vivre plats i godt, vänligt hem för att lära alla inom ett ordnadt hem förek.
syssl.
Sv.
emotses tacks.
t.
» An­ språkslös », Iduns exp.
MUSIKLÄRARINNA, elev till fram­ stående lärare, önsk.
under sommar­ månaderna plats i fam. på landet för att emot fritt vivre undervisa i pianospelning.
Sv.
t.
» Musiklärarin­ na », Iduns exp.
UNG, FÖRLOFVAD gymnastikdirek­ tör önsk.
komma till angenämt hem några månader för att lära hushåll.
Önskar i utbyte gifva massage och sjukg.
Är villig ev. betala något.
Sv.
till » 26 år », Iduns exp.
f. v. b.
BARNMORSKAN, fröken Ester Beck­ man, Skara, åtager sig efter öfver- enskommelse praktik i familjer.
Ref. på begäran.
I BÖRJAN AF JUNI önsk.
17 års läraredotter komma i tre fl.
o. vänl.
hem på landet för att delt.
i lättare förek.
göromål.
Sv.
till » Familje­ medlem », Kiosken Brunnsparken, Gö- teborg.
UNG FLICKA, som genomgått Frö bel Institutets B-kurs, önsk.
plats som barnfröken åt barn i ålder 2 — 6 år.
Sv.
till » Barnfröken 19 år », Norrkö- ping 2, p. r.
UNG SMÅSKOLLÄRARINNA önskar under sommarferierna juni — sept.
pl.
i familj att läsa med barn.
Är villig delt.
i hushållsgöromål.
Kun­ nig i handarb.
samt dalknyppling.
Fina betyg o. ref.
Lön önskas.
Sv.
till Kyrkskolan, G a g n e f. UNG BILDAD FLICKA önsk.
und.
sommaren mot fritt vivre komma i god familj på landet, där jungfru finnes, för att sköta barn eller bi­ träda husmodern vid förefallande gö­ romål.
Sv.
till » 99 », Sv.
Telegram- byrån, Stockholm f. v. b.
UNG, ELEMENTARBILDAD FLICKA, önsk.
und.
sommaren mot fritt vivre pl.
i bild.
hem på landet, å större •herrgård ell.
dylikt, där ungdom finnes, för att und.
vänlig erfa­ ren husm.
ledn.
delt.
i matl.
o. andra husl.
syssl.
Sv.
med ref. o. närm.
uppl.
till » Familjemedlem », Göteborg 3.
LÄRARINNA önskar plats under som- marfer.
(5 juni — 25 aug.)
i familj ell.
(annorstädes där en lärarinnas kompetens är tillräcklig.
Sv.
med uppgift oim lön till- » A.
É.
C.
&amp;.
1917 », G i d e å b e r g.
25-ÄRIG, BILDAD FLICKA ex. slöjde­ lärarinna vid Lundinska slöjdsem., huslig o. praktisk, önskar lämplig sysselsättning i hem eller skola.
Sv.
torde sändas under adr.
Magister T. Holm, Sten Sturegatan 12, Gö­ teborg.
UNG, MUSIKALISK lärarinna ön­ skar under sommarlofvet plats i treflig familj att läsa med någx) t barn.
Svar till » Sina », Iduns exp.
f. v. b.
BÄTTRE FLICKA önskar mot fritt vivre komma till större herrgård, för att få deltaga i allt som före­ kommer i ett finare landthushåll har betyg från hushållsskola samt.
4-mån kurs genom ' Sthlms ' största hotell.
Svar till » 1 juli 1917 » Iduns exp.
f. v. b.
FLICKA som genomgått 8-klassigt läroverk önskar under sommarmåna­ derna plats på landet för att un­ dervisa barn.
Äfven musik.
Svar till » Kondition ».
Iduns exp.
f. v. b.
SMÅLÄNDSKA, något kunnig i sjuk­ vård, önskar lämplig plats.
Gärna villig deltaga i husliga göromål.
Svar till » Familjemedlem » Iduns exp.
f. v. b.
SKICKLIG LINNESÖMMERSKA sö­ ker plats i större och finare hus.
Tacksam för svar till » God plats C. », Iduns Expedition.
PRÄSTDOTTER från Värmland sö- ker plats som husföreståndarinna.
Svar till » Kompetent » Iduns exp.
f. v. b.
UNG SLÖJDLÄRARINNA önskar un­ der ferierna plats {att undervisa eller hjälpa till med linne-, kläd- och konstsömnad.
Bästa ref. Svar till » Intresserad » Kalmar p. r.
GYMNASIST med |god.a betyg, önskar mot fria resor och fritt vivre un­ der sommaren plats i bildad, krist­ lig familj på landet såsom infor­ mator och sällskap för yngre gosse.
Svar till » 6:2-are » Iduns exp.
f. v. b. ELEMENTARBILDAD FLICKA ön­ skar under sommarmånaderna mot fria resor och fritt vivre samt för lön plats att läsa med barn i lägre klasserna.
.Svar till » Snart 19 år », I-Iofva, Västergötland p. r.
UNG FLICKA önskar plats å landt- egendom, att deltaga i husliga gö­ romål.
Har genomgått 8-klassigt lä­ roverk och Elisabeth östmans hus­ moderskola.
; Svar till » Sommaren 1917 » Iduns exp.
f. v. b.
EN 18 ARS FLICKA önskar komma i en bättre familj att mot fritt vivre läsa och deltaga i alla husliga gö­ romål.
_ » Svar till » Familjemedlem » Wisse-f jerda p. r.
VAR KAN 25-årig lärarinna (norr­ ländska) erhålla arbete under som­ marmånaderna, antingen som hjäj.p och sällskap eller såsom lärarinna.
Svar till » Feriearbete », Iduns exp.
f. v. b.
UNG FLICKA, som genomgått kurs i massage önskar plats i familj eller hos_ ensam person nu genast eller i juni.
Kunnig i hushålls­ arbeten och enklare sömnad.
Är mycket intresserad af sjukvård och åtager mig gärna att vårda någon orkeslös äldre person.
' Kan äfven, biträda vid skrifgöromål och talar god engelska.
- Någon ' lön önskvärd.
Sivar till » Juni.
.1917 » Roasjö.
BÄPTTRE FLICKA önskar plats i familj eller hos ensam dam, som verklig hjälp och sällskap.
Är kun­ nig i matl., bakning, sömnad och UNG FLICKA fåTgod inackordering finare handarbeten.
iSvar till » 22 i sommar på trefligt landtställe nä­ år » Trälleborg p. r. ra stad, deltaga i hushåll om så Billigt pris.
Sv.
till » K.
Ung bättre lantnrukaredotter önskas.
önsk.
plats, som sällsk.
o. hjälp.
Är L. E. », p. r. Uddevalla.
kunnig i sömn.
o. handarb.
Någon INACKORDERING önskas i präst- el.
lön önskas.
Familjemedlem.
Svar herrg.
i Västerg.
el.
Hall.
af ung till frkn Ragnhild Ekman, Hylta dam fr. 15 juni — 15 juli.
Sv.
till Bruk.
» Landtluft », Nord.
Annonsbyrån, Gö­ teborg.
INACKORDERINGAR Såsom värdinna eller hushållerska för bild.
herre el.
mindre fam. önsk.
40 å rs bildad, duglig änkefru anställ­ ning, helst där 16 års fosterdotter, som genomgått 7 klasser i flickskola får medfölja som hjälp eller mot billig inackordering.
Sv.
till » Som­ mar 1917 », Gumselii Annonsbyrå Gbg.
Fransyska, exam, sjukgymnast, söker anställn.
juni — sept.
Spécialité: Neurasteni, hufvudvärk, sömnlöshet samt beh.
af barn: ryggradskrökn., dålig hålln.
etc.
Villig att jämväl meddela kon­ versationslektioner.
Talar flytande » äfven god engelska, tyska o. (täml.
god) svenska.
Ref.!
Ben.
sv., till » Mademoiselle V. », Iduns exp.
2:ne bättre liorrländskor Sommarvistelse på Öland.
En gosse i 10-års åldern samt en flicka i 3-års- mottages.
Sv.
till » Moderlig vård », Kalmar p. r.
Till hösten hos oberoende dam i Stockholm erbjudes 1: sta klass hem för t v e n- n e äldre väls i tue rade damer.
Vack­ ra rum,, möbl.
ell.
omöbl.
varmt a. kallt vatten, badrum, hiss.
Tel.
Då härmed afses ömsesidig trefnad och komfort lämpar det sig ej för den, som söker och har pensionat­ vanor.
Utförligt svar med ref. till » Icke pensionat », insändas und.
c adr.
iS.
Gumselii Annonsbyrå, Sthlm.
Sommarinaekor- deriag önska hvar för sig plats i familj eller till sommaren medfölja familj eller äldre dam till badort.
Fina Några barn kunna under somma­ referenser.
Svar till » Maja och Ing- ren få god och präktig inackordering rid » Iduns exp f. v. b. i härlig, skogrik trakt vid Skelder- viken.
Stor trädgård.
Härliga bad.
God vård och tillsyn.
Vidare upp- gladlynt medelålders dam med goda, lysn.
gen.
frkn Gertrud Anderson, relationer och mångårig vana att mas sös, Bangatan 19, Göteb org.
sköta ensam persons hem önsk.
dylik plats hos äldre dam eller herre boende Fön den nyfödde.
i Sthlm el.
dess närhet.
Tacks, för sv.
Komplett utstyrsel.
3 omg.
18 till » Små lönepretentioner », Iduns exp.
p r ä k t i g a p l a g g, s t o r m o ­ dell, hemsömnad af uteslut., b s t a material.
Förord, af läkare.
Särd.
praktisk.
Pris pr kartong, Extra elegant 15 kr.
Säng­ vid Kindergarten i Nya Elementar­ linne, stort och präktigt med vac­ skolan för flickor i Hälsingborg ker brodyr 7 kr.
pr omg.
Allt önskar under sommaren plats i g-odt Fru Caspersson, 3 hem, hälst på landet, för att under­ J förstklassigt!
ä r n t o r g s g a t a n, Ö r e b r o.
visa mindre barn.
Narmare upplys­ ningar och ref. lämna föreståndarin­ Babyl&amp;dan nan för ' Nya Elementarskolan för flic­ kor i Hälsingborg samt professor |inneh.
fullständig uîsiyrsel Gunnar Andersson, Djursholm.
för späda barn, välsvdt Anspråkslös, Wliai (risk Ung lärarinna Att sköta hemmet för ens.
person, önskar bättre frunt.
Svar till » Hus­ lig », Iduns exp.
i^OMMOMMttMtOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO Hgyfa och af bäsia kvalilé, p ris 10 och 15 kr.
pr låda be­ roende på montering.
Sän­ des mot eflerkraf.
A.
C. Cronquist ä Son, Rikstel.
ö 15.
MALMÖ A] OOOOOOOOOOOO0OOOOOOOO0OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO, Hvar skall jag tillbringa min sommarsemester?
Stockholms - omgifningar: Dalarne: Västkusten: VID MÄLAREN.
Pensionat Fager­ SVÄRDSJO HVILOHEM erbjuder hvi- MARSTRAND.
udd har utmärkta strandbad och la och hemtrefnad i lugn, vacker P e n s i o n a t N y g r e n rekommenderas.
skogspromenader.
Begär prospekt af trakt af Dalarne.
Närmare meddelar fröken Lydia Johnson, Svärdsjö.
A 1, s b ä c k L Y S E r e k.
S t r a n d b a d.
Konditor Lundevall, Enköping.
Riks 29.
Varma bad.
Löf- och barrskog, öpp­ nas 1 maj.
Skåne: LÜDVIGSEORG-S PENSIONAT.
Värmland: ligt läge i skogrik trakt, nära Ring­ H v i l o h e m, b e l ä g e t 1 5 m i n.
s k o g s ­ sjön, rekommenderas.
Tel. Höör 58 B. väg från Arvika.
Adr.
Högåsen, E m i l i a P a u l s s o n.
VArvika.
Bröstklena mottagas ej.
X " 1 * IlfSK; ' Fiskebäckskil Här- DOKTORINNAN VILMA ERIKSSONS - / £ „ pLORODOlrlvÄLrn Restaurant Utsikten REKOMMENDERAS.
Professor PATRIK HAGLUNDg fiymnastisk-Ortopedisk-Kirurgiska Privatklinik " 55 R.
T.
7025.
Stureg.
62, Stockholm S.
T.
6301.
För behandling a f stödje- och rörelseorga- aens skador, sjukdomar, deformiteter och Kungsgatan | fl] funkiionsrub bningar.
Kungsportspl.
' 2, Göteborg.
Tel. 45 46.
- Elektrisk behandling - Percalor.
Bolstervar.
Handdukar.
Mattgångar.
Mangelduk.
Sadkapptyg.
Hvlta o. kulörta Bomullstyger ds.
sa.
(för nervsjukdomar och reumatiska .åkommor).
Doktor J.Arvedsons kurs i Sju kgymnastik, Massage och Pedagogisk Gymnastik Ny kurs börjar den 14 sept.
Prosp.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND.
Sjukgymnastik o ch M assage Levererar fullständiga Linneuppsättningar för Hotell, Restaurationer, Sjukhus, Badhus, Ångbåtar och Privathem samt Brudutstyrslar.
IP Firdlgsydda damunderkläder, Dag- och natt­ skjortor, hvlta o. kulörta!
skjortor.
m. m.
• • • • • • • • • • • a HEM5KDLA Strengnäs.
SyMa Dpast-Htutet.
Fullständigaste ettåriga kurs i WÊSÊm Ny kurs från 18 Juni till 1 Dec.
1917, 10:de arbetsåret 23:dje kursen.
Grundlig husmo­ dersskola på landet, med undervisning i matlagning, inkokning, torkning, sömnad, tvätt, väfning, trädgårdsskötsel m. m.
3 skick­ liga, examinerade lärarinnor.
Härligt läge.
Godt hemlif.
Vidare upplysningar under adress som ofvan.
Riks och Allm.
telefon.
Oymiiastikdirektörsexaraen Goteborgs och Bom ul Isartiklar.
B E N N I NBE aflägges efter 2-årig kurs af kvinn- - li ga elever vid Gymnastiska Institut Knngsgatai Kontoret 21 66.
GÖTEBORG.
Butiken 11 81.
Rikhaltigt urval af Broderier.
Damast- ocb Drâîldukstyger.
Spetsar.
Linne- LakanslArft.
Doktor Heüman medför enl. kungl.
maj: ts medgif- vande samma komp.
o. rättigheter som en kurs vid Gymn.
Central­ institutet.
Kursen 2-årig börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran gen.
D:r J. Arvedson: axir.
Odeng.
1 ^Stockholm.
is FiiningslapiD.
Önnestads Kvinnliga Folkhögskola (nära Kristianstad) med undervisning i allm.
bildande ämnen, slöjd, vävnad, gymnastik, hus lig ekonomi, trädgårdsskötsel, lanthushållningsämnen m. m. börjar nya kurser 18 maj.
Arbetar på två avdelningar: l:sta årskurs och Övre ettåriga kurs i massage och sjuk­ avdelning.
Frielevplatsei o. stip.
kunna ännu sökas.
Prosp.
gen.
rektor gymnastik för Damer och Herrar Yngve Melander, Önneslad.
Obs.
även trädgårdsskola for kvinnor.
Nästa ârskuis bör].
1 Sept.
Begär utßrligt prospekt I Ned.
Dr. E. Kleens börjar den 1 oktober kl. 10 f. m. Mästersamuelsgatan 37, 2, tr. Obs.
1 Prospekt begäras och anmälningar mottagas städse under adr.
Engel- brektsgatan 43 B.
Stockholm. '
vatten för erhållande af mjuk och kraftig hår- i väx t (världsfabrikat).
!
Pris kr.
4,90 oc h 5,50 + porto.
Försändes di- I skret.
f Franska Parfymmaga­ sinet, Hof leverantör, v Drottningg.
21, S thlm.
Utbildning f ör fö reståndarinnor vid å lderdomshem och barnhem.
Crème I déal e ft-r af kännare ansedd som mest för­ skönande och mest elegant.
Bleker fräknar och lefverfläckar, gör hyn ungdomligt vacker.
VACKRA BRODERIMONSTER, 4 st. olika till daglinnen mot insändande af 70 öre i frimärken.
1 till lakan mot 50 öre und.
adress Box 14 Bankeryd.
Mot grått bår och mjäll.
Härmed meddelas att det utmärkta och så mycket efterfrågade hårvatt­ net mot grått här, som förhindrar håraffall och fullständigt borttager mjäll och som i öfver ' 40 å rs tid förts i Fanny Gelins Parfymmagasin, Malmtorgsgatan 5 Sthlm, numera fås under adr.
Firma Fanny Gelin, Norrviken.
Riks tel. Norrviken 14.
Pris 5:50 fraktfritt.
Rikstelefon 19 20.
Kommendörsgatan 32, 1 tr., Stockholm.
Allm.
Telef.
Österm.
1618, Kurser för utbildandet af Kindergartenledarinnor samt uppfostrarinnor so %n n u till Pingst nfslutar sitt 10:de arbetsår, börjar åter 1 sept.
1917. i hem, barnhem, barnkrubbor m. m.
Goda platser anskaffas.
Höstter­ Af Kungl.
Maj:t godkänd högre handarbetslärarlnneutblldnlng med statsanslag.
Kurser på 1, 1 x / a och 2 å r.
Fullständigaste och grundligaste minen börjar 15 September.
Prospekt och upplysningar genom före­ •utbildning i sitt slae: Ansökan bör hälst insändas före 1 Juni.
Prospekt ståndarinnan Fröken Maria Kjellmark.
sännas på bes-äran.
Mottagningstid kl. 12 — 1.
Inträdessökande uppmanas taga tillvara denna annons.
Frö hel-Institutet i Norrköping Utbildningskurser: A. fö r barnträdgårdar (Kindergarten), B. för upp- fostrarinnekalJet i allmänhet, C. för späda barns vård.
Ansökningar till kurserna A och B böra insändas till undertecknade före de-n iOj uni.
8-klassig flickskola, helpension, börjar sitt femte läsår den 15 Sept.
Prospekt sändes mot porto.
Ellen Moberg.
Maria Moberg.
1917, å Molstabergs egendom, Mölnbo.
Endast välartade barn mottagas.
Husmödrar Prospekt på begäran.
Anna Sundln.
B om önska tjänare och Riks Mölnbo 4, (2 sign.) Adr.
: Molstaberg, Mölnbo.
Herrsätra Skolgård, Tjänare NYA KLÄDER T A B I som söka platser träffa säkrast sli publik genom att annonsera i dag liga aftontidningen oooooooooooaeoooooooooooQ, hivilken läses I nästan alla (hem J stad och på landet inom Norr » Södermanland och Västra Yästman land.
Uppl.
cirka 13,000 ©X.
Så stor har också efterfrågan varit på Obs.!
In ga märken, ingen lukt.
Pris 3: 50 + porto.
E B B A B E C K M A N S HYGIENISKA SALONG, E=3 GREFTUREGATAN 3.
Tel. 70653.
Allm.
Tel. 40100.
BARNGARDEROBEN I 1 ILLUSTRERADT MÅNADSBLAD FOR BARNKLÄDERS FÖRFÄRDIGANDE I o att både mars~ &amp; aprilnumren nu äro slutsålda!
i o 0 1 S Följande äldre nummer iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiimiiiiiiiiiiiiimiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiniminiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiM § 0 kunna dock ännu erhållas till ett o o .TELEFONER Stor sortering: af prima, väl- justerade stråk- och blåsinstru- ment.
Sextetter af förstklassig böhmisk tillverkning, svensk mo­ dell, till 375 och 500 kr.
pr «ex­ te tt.
Talapparater, ljudskifvor med frälsningsarméstycken.
Orglar och pianinon, bästa fa­ brikat.
Strängar och tillbehöi till musikinstrument.
J Tekn. art. med eget firmam&amp;rke: Med solid konstruktion förenar Husqvarna symaskin teknisk fulländning i utförandet.
Den betalar sig / Skokräm, januari, februari, mars, april, juli och augusti.
Putspulver och putskräm, OBS.!
l Dubbelsidig mönsterbilaga gratis i hvarje häfte!
s o % Insänd rekvisition jämte likvid i frimärken till | STOCKHOLM.
h Ooooooooooooooooo 00000000000000 000000000000 09000000000000M * I * M * MM« * 00^ 6 - 32« - ^ugcrtmrtia Ä ^maskin Skånska Haodelslianlien.
Fondmr 21,8BO r OOO kronor.
terpentinfri och fri från alla för lädret skadliga ämnen.
1 &amp; 2 Cdubbelnummer, pris 40 öre).
IDUNS EXPEDITION En svensk symaskin till hvarje svenskt hem.
förstklassigt antiseptiskt man­ vatten och dito tandpasia.
llMIliïOp: Ölans Olssons ' Musikinstrument Den to I, 1 nedsatt pris af 20 öre pr ex.: 1916: 1917: Mora i IÈ!
Eskilstuna-Knriren behöva barnen nu på våren!
Missprydande Hårväxt Kylsalva.
(HOS AUA HANDLANDE. » Örebro Kin der garten seminar bum, Andrea E neroths Högre H andarbefsseminarium, är den förnämsta pasta för bort­ tagande af 15-årig frostskada botad!
Absolut ofarlig.
Lämplig för såväl ansikte som händer.
Insänd rekvisition ofördröjligen till » Enastående resul­ tat », Iduns exp.
f. v. b. så sändes en sats omgående belagd med post­ förskott å kr.
3:75 plus porto.
GOR TENN BLANKT SOM SILVE R OCH KOPPAR SOM GULD.
Svenska Fattigvårdsförbundets tionde utbildningskurs för blivande förestån­ darinnor vid ålderdomshem och barnhem kommer att anordnas under tiden 8 januari — 15 juli 1918.
Ansökan till kursen insändes före 15 september.
Till för­ praktik före 1 juli.
Kursavgift 20 k r.
Begränsat platsantal.
Program och övriga upplysningar meddelas genom Sv.
Fattigvårdsförbundet, 6 L ästmakareg., Sthlm.
Majorskan Edmanns utsökta RKET MARKATTi bästa rengöringsmedel för me­ taller.
Illustr.
varukatalog sändes pä begäran gratis och franko.
Frälsningsarméns Handelsdepartement * Östermalmsgat.
24 &amp; 2 6, Sthlm S. Teleloner: Riks.
85 81.
Allm.
68 72.
Filial: S. Allég.
9, GMeb.
E.
T.
78 76.
Stockholmskontor: Arsenalagat.9.
, t Södermalmstorg 8.
Füialer: I Staregatan 32.
Uthyr kassafaek.
Emntfagsr värdehandlingar I Dppet ell er slutet förvar.
Fondafdelnlng.
Kaasafaek.
I dun utgifves denna vecka i A och B. Wilhelmssons Bottr.
A.-B., Stockholm 1917.
