# ID: svediakorp-per2267
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 25,869
# sentences: 1,686
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


LÖSNUMMER: 13 ORE.
N:R 19 11561) A.
30:DE ÅRG.
1 UPPLAGA A r yL^ T R EPAD|gj TIDNING FOR- KVIN N AN M OCH • H EM M ETI I FRITHIOFH ELLBERG SÖNDAGEN DEN 6 MA) 1917.
HUFVUDREDAKTOR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN.
E L I S A B E T H K R EY.
0 \ 1 » &lt;:-y. a Sen vår.
B • I. a • 11.
Sorgen skuggar vår väg, mörkret tätnar däröfver.
Ungdomens tro ej mer hjärtanas bäfvan söfver.
Åren gå och gå, natten väntar oss, kära!
Rädes du?
Kval och nöd heter dess hårda lära!
Dock, igenom, trots allt!
— — Vågar du vandringen, kära?
— Du trycker blott stilla min hand, och smyger dig tyst mig nära!
III.
DEN UTPRÄGLADE SMAK FOR DET PRE- ciösa och sirligt gammaldags, som man förut sett hos Einar Nerman, återfinner man äf- ven på hans nu pågående utställning i G um­ mesons konsthandel.
Konstnären vill helst framställa kvinnofägring med attribut häm­ tade ur mormorsmors lavendeldoftande kläd­ kista.
Genom skickligt anbragta accesso- arer — en ros, som den sköna tankspridt fingrar på, en luftig b erthe dtaperad omkring mjällhviia axlar — u ppnår han ibland en ut­ sökt verkan, som i det här afbildade por­ trättet.
Faran för sötaktighet lurar dock och man kan hitta exempel på att konstnären fallit för den.
Sin största popularitet har Einar Ner­ man vunnit som karrikatyrtecknare och på den nuvarande utställningen finner man flera af hans lika eleganta som elaka teckningar af berömdt folk, mest sådana som höra scenen till.
Publiktillströmningen har varit så stor, att utställningen måste hållas öppen ännu någon tid. '
a • OSS B.JUDES INGA UNGA ÂR att hett och hungrigt smaka, dc sena årens bleka vår är allt, oss står tillbaka.
Den solblå dagens klara ljus lät li] vet oss försaka; så byggs vår sena lyckas hus i natt och nöd och vaka.
Damporfräft af Sinar 72erman.
j • n a: m; ' •; f Godt är att hålla sin käras hand, när den hårda dagen är när, godt är gå t vå den svåra våg, som rakt in i mörkret bär.
Då faller det ljus öfver vägen ibland, då doftar det stundom vår, då blommar en lycka, stilla, blid, i mörkrets och sorgens spår.
GUNNAR HEDE.
• V " • m [• •
Trima Vera.
Hove ff af Tlxef Tlßfman.
TILL LUND KOMMER VÅREN ALLTID smygande.
Den är icke som annorstädes en munter karnevalsdrottning, som leende och yster dansar in bland vintermulna människor och icke heller en Nordlandens trotsiga sköldmö, som stark och stridbar rider spärr mot mörktid och snövälde.
Den är en liten flicka, som du möter oförberedt en dag i e tt gathörn, och hon niger blygt och glider förbi dig och försvinner i folkvimlet.
Ännu är Botaniska trädgårdens tunna snö­ täcke glasfruset ojämnt i de trampade gån­ garna, och grenverket hänger som ett svart nät mot en skygrå vinterhimmel.
Metalliskt hårdt klingar vagnarnas rassel över de kro­ kiga gatornas kullerstenar.
Och de långa arbetsmånadernas mörker rufvar mulet öf- ver sinnet.
Men så en kväll, just d å skymningen bör­ jar titt a fram ur g ränder och prång, upplefver du något.
Det är då, du möter våren första gången.
Den kommer som sig bör söderifrån, den långa gatan från Hospifalallén uppför, men det är icke våren själf, du ser, utan endast ett återsken från dess ögon, en blek, mild, sorgsen reflex, en späd och mjuk claire ob­ scur, som dröjer blott några sekunder och sedan drunknar i den fallande vinternattens mörker.
Sedan dröjer det kanske en dag, en vecka, innan du ser den igen.
Men den var där dock, och du längtar.
Du går ut att söka den, att möta våren, och du vandrar vägar, som du glömt funnos, underliga vägar längs den slingrande ån, mot väster mot hafvef.
Och har du det rätta sinnet, skall du stund­ om vakna på natten och lyssna efter fågel­ sträckens susning, då de förvirrade o ch oro­ liga af det kommande, i snabb och sökande flykt draga genom stadens ljuskrets.
Och du skall minnas de gångna åren, allt hvad de gifvit p å godt och ondf, du skall åter ge- nomlefva d eras ovissa längtan, du skall ånyo se dig själf, som du varit och trots allt kaiT- ske ännu är, då du afklädt dig nuets och de yttre formernas omständigheter.
Knut Lind satt vid sitt s krifbord.
Mumlande och entonigt rabblade han om och om igen några rader ur boken framför sig: " Tillväx­ ten i l efvande kraft är lika med öfverskottet, hvarmed dragkraftens arbete öfverskjuter motståndets. "
Det smala, unga ansiktet var knutet i ett intensivt försök till begripande, och pannans, rynkor djupnade af ansträng­ ning.
Slutligen sköt han med en suck boken åt sidan och kastade en blick o mkring sig.
Den var trött, utpinad och hopplös af fåfänga försök att genomtränga den " lefvande kraft­ principens " hemligheter.
Han, sträckte sig efter snuggan, stoppade den med billig schag och tände.
Eftertänksamt vägde han på den rankiga pinnstolen, mtJan han grubblade på morgondagen, som i sitt sköte bar sista skrifningen i fysik före studentexa­ men.
Och i minnet gick han igenom termi­ nens resultat.
B-, bc, b-, det var infe myc­ ket att bygga på, och i morgon skulle det gälla.
Åter surrade mekaniskt genom hjär­ nan några lösryckta ord: " Tillväxten i lefv an­ de kraft är lika med öfverskottet — • — — " Så lade han undan pipan och tog åter fatt.
Formlernas kursivs,til växte fyllig och förvirrande mot honom från den hvitai sida n. Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: Meit år Halft år Kvartal JÄånad Kr.
» » » 7.50 3.90 2. — 0 .80 Praktupplagan: Helt år, Halft år Kvartal ..
Månad ..
Kr.
9.50 5. — 2.50 0.90 §gk:.
, ^5 jét.
flEwPJf Siffror och bokstäfver flöto samman i full­ komlig meningslöshet, och förfviflad började han gå fram och åter på golfvet.
Det var ej många stegs rörelsefrihet, ty han bodde i e tt litet torftigt skolpojksrum vid en bakgata.
Han kom plötsligt att tänka på Elsa och såg på klockan.
Kanske kunde han råka henne, om han gick genast.
Hon brukade alltid gå på Klostergatan vid denna tid.
" Jag ger sjutton i skrifningen, " mumlade han.
" Förresten hinner jag läsa litet i kväll i alla fall ".
Nervöst ifrig knöt han halsduken framför den spräckta, dammiga spegeln, fog på sig rocken och drog varsamt sina gula, fina handskar öfver de magra, knotiga fing­ rarna.
Han var rädd om handskarna, ty de voro dyra, och han hade ej köpt dem, om inte Elsa en gång frågat, hvarför han alltid hade så röda händer.
Elsa fanns ej på Bullis, och Knut gick sakta upp öfver Lundagård.
Skymningen föll re­ dan, och kajorna sökte nattkvist under söm­ nigt oväsen.
Människorna gledo förbi ho­ nom som skuggor i det blåviolefta, fukt­ ljumma diset, i hvilket lyktorna simmade som sällsamma, gula liljor.
Han tänkte på Elisa.
Han tänkte på, att han älskade henne, som han aldrig förut hål­ lit af någon människa.
Han var helt fången, icke i ägandet utan i den bestickande verk­ lighet, som ligger i de unga årens dröm om ägande.
Och han begärde henne med oer­ farenhetens hela gränslöshet i det fordrade, därför att han visste, att själf hade han inga gränser i hvad han ville gifva.
Men hans kärlek hade orördhefens unga skönhet, där själen är allt och sinnenas makt blott en svag och oförstådd klang.
Men i denna if- riga åtrå, i detta att fordra hänsynslöst, där­ för att han ännu icke lärt känna kompromis­ sens nödmynt, blandade sig dock en sorg­ sen oro, att allt detta trots allt icke hade samma betydelse för Elsa.
Sakta gick han uppför Sandgafan.
Bis­ kopshusets tungt massiva stenprofil fick i denna kväll och detta ljus något flytande, en böljande linje, som gled ut och blef borta i dunklet.
Endast ljuskretsen kring hornlyktan gaf påtaglighet åt några detaljer.
Plötsligt kände han en våg af glädje, ty Elsa kom fram i det hvita skenet.
Han kände genast igen hennes mörkt beigefärgade kappa med den långa, rundskurna kragen och skinn- besättningen, hvilken på ett smeksamt sätt inramade detta ansikte, som för honom be­ tydde mer än allt annat i världen.
Själf stod han ännu i skuggan och endast såg.
Och hans hjärta var fylldt af den värme, som gör lifvet värdf att lefvas.
Han tog några steg emot henne: " Godkväll, Elsa! "
Hon kände igen honom först på rösten och stannade snabbt.
" Är det du?
Jag trodde, att du skulle läsa fysik till skrifningen i morgon. "
Tonen var &gt; nervös och ovänlig, och hon såg missnöjd ut.
" Jag kunde inte mer, och så kom jag att tänka på, att du alltid brukar gå ut vid den­ na tiden.
Jag längtade så efter dig, " till- lade han ödmjukt.
" Jag har verkligen inte tid att gå ut i kväll.
Jag skall till Karin ett ärende, och sen måste jag hem igen. "
De hade satt sig i gång nedför gatan.
Knut svarade intet, men han tänkte bittert på, hur olika de kände.
Elsa vände sig om.
Det var, som hade hon väntat att möta nå­ gon.
Och plötsligt greps Knut af en miss­ tanke.
Hon hade tvekat en sekund, som om hon sökt ett skäl att bli af med honom.
" Kan du infe gå med mig e n stund!
Karin kan väl vänta!
Bara litet, " tillade han bön­ fallande.
Elsas röst var hård och elak, då hon svarade: " Ja, jag s kall gå rundf Lundagård med dig ett slag, för jag har något att säga dig.
Jag vill ve ta, om du tänker bjuda mig på er bal i n ästa vecka, för jag vill g å dit och en an­ nan har redan frågat mig, fast jag svarade, att det infe ä r ^äkert, att jag g år.
Jag tyckte i alla fall, att det var synd om dig, om jag går med honom. "
Hon kastade en snabb sidoblick på Knut, som teg och böjde hufvudet.
Saken var Ömtålig.
Han hade hoppats, att Elsa inte skulle ställa saken så på sin spets.
Det var så många skäl, som gjorde det svårt för honom att gå på balen.
För det första dan­ sade han mycket illa och kände sig osäker på sådana tillställningar.
Han var fattigt född och hade inte haft råd och tillfälle att ' skaffa sig salongsvana.
Och så hade han in­ gen smoking och kunde naturligtvis infe låta sy en bara för denna bal.
Och att bjuda den rika, fina Elsa Vestergren på bal och själf komma i sin gamla fäderneärfda, grön- slitna bonjour — det förstod han var mera än en risk, det var en förödmjukelse.
In­ gen kunde han heller låna af, ty de som hade smoking i skolan, skulle antingen själfva gå eller också skulle de förvånadt neka, om han frågade.
" Jag vet inte, om jag har tid att gå på ba­ len.
Vi har ju s nart skrifningama, och kla­ rar jag infe dem, kan jag aldrig tänka på att bli student, för jag f år inget hemifrån mer än denna termin. "
Det kändes något tjockt i halsen, då han tänkte på faderns trötta, åldrade gestalt, böjd öfver kontorsböckerna därhemma i småstaden och de många syskonen.
Det hade nog varit bäst, om han aldrig hade kommit till Lund utan i st ället fortsatt i a ffä­ ren.
" Ja, är det så, får du finna dig i, att jag går ändå.
Fast nog tycker jag, a tt du kunde stanna hemma om kvällarna och läsa, så att Annonspris: Idnns byrå och expedition, Mäster-amuSSian 45 j Pr millimeter enkel spalt; Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Expeditionen: Riks 1646.
Allm.
6147.
30 öre efter text.
Utländska annonser: Kl. 10 — 4.
Kl. 9-5.
35 öre å textsida.
35 öre efter text.
40 öre Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
402.
Annonskoptoret: Riks 1646.
Allm.
6147 20®| o förhöjning för sär sk. å textsida.
20 0 |e förh.
Kl. 11-1.
Kl. 9-5. begärd plats.
för särs k. begärd platt.
Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
Riks 86 59.
AUm.
43 04.
• 5 jj S
du fick tid tölja ined mig, då du redan en gång lofvat. "
I detsamma sirök någon förbi dem och stannade till hälften i en lång, svepande, elegant hälsning.
Det var just under en lykta; och Knut såg med ett våldsamt styng af smärta Elsas leende vänliga min, d å hon böjde hufvudet djupt till svar.
Han vände sig om och såg, att den andre stannat.
" Hvem var det? "
" Det är en jurist, baron Röök, om du nödvändigt skall veta del!
Men nu har jag verkligen inte tid längre.
Bjuder du mig på bal-en eller inte?
Jag måste veta det i kväll.
Annars går jag med någon annan. "
" Hvem då med?
Med studenten, vi mötte nyss? "
" Tror du, att baron Röök bjuder på en skolpojkstillställning?
Men han har bedi mig gå med på studentbalen.
Han kommer visst förresten med hos er också, för han har en kusin i sko­ lan. "
Åter kände han en hastig sidoblick.
Hon f ortsatte, men nu v ar rösten smek­ samt mjuk, hade skifiat tonläge lika snabbt som skyarna glida en vårdag: " Var nu inte dum, Knutl Du vet ju, att jag helst går med dig, och att jag egentligen inte bryr mig om någon annan, men du kan inte begära, att jag skall sitta hemma, bara därför att du inte vill g å, när alla flickorna skall dit.
De drifver för resten alltid med mig för " Tungusen ", som de kallar dig. "
Hon smög sin hand in i hans och tryckte den sakta.
Knut måste blinka, ty n ågot vått steg i ög onen.
En s märt­ sam glädje fyllde hans hjärta, ty plöts­ ligt hade han förstått några ord, som fällts en dag på skolan, just då han gick förbi " snobblaget ", som han bru­ kade kalla en klick, hvilken alltid höll ihop.
Han hade hört Elsas namn, och förstod, att det talats om dem.
Men så hade någon tillagt, att Tungusen inte skulle vara för säker på henne.
Det var just den lille Röök, som gif- ' - vit honom öknamnet och slängde ur si g det, då han gick förbi, säkert blott för •.
- • • flk.
" ••••• - M att han skulle höra det.
Det var alltså detta, man menat, och det ETT FURSTLIGT SYSKONPAR: var från kusinen, faran hotade.
.
Ty att det Konung Christian af Danmark och prinsessan inge- verkligen fanns en fara, hade Knut redan borg.
Bilden tagen vid ko nungens senaste besök i Stockholm.
O. Ellqvist foto.
länge förstått, fast han ej velat vidgå det ens för sig själf.
Han kände en hård beslut­ samhet, en manlig lust att fa upp den ojämna sagt: " Lånar du kläder? "
med ett tonfall, striden.
som kom Knut att rodna och afstå.
" Ja, jag går på balen, då du så gärna Nu profvade han långrocken igen.
Han vill!
Fast nog kunde du få bättre kavaljer, " hade gnott den med bensin och borstat och tillade han bittert.
borstat, så att fläckarna voro åtminstone ur, " Nu är du snäll. "
Rösten smekte åter, men värre var, att den var både alltför stor mjuk som kunde den aldrig hårdna i så­ och blank.
Och så ängslan för att han ej rande, föraktfull elakhet.
" Men nu måste skulle kunna reda sig med alla dessa kon­ jag verkligen gå till Karin. "
venansens besynnerligheter, som skulle for­ Hon räckte honom handen, och hennes dras af honom denna kväll.
Det var ingen leende var full och rik ersättning för alla lycklig älskare, som ringde på hos Elsa för smärtor, all oro.
Men då han gick ensam att hämta sitt hjärtas dam.
hem till sitt arbete, tänkte han på, att denna Korridoren utanför bönsalen var full af bal skulle kosta så mycket, att han blef tvun­ festligt stämda människor, som höllo på att gen låta bli äta kvällsmat den månaden.
— pälsa af sig.
Försagd tog Knut emot Elsas Knut klädde sig till bal en.
Han hade bedt kappa, medan han kastade en sökande blick sin värdinna pressa byxorna och tyckte för att se, hur de andra herrarna voro kläd­ själf, att de voro någorlunda presentabla, da.
Långsamt fick han rocken af sig, och men värre var det med bonjouren.
Han ögonblickligen hven piskan.
Med en röst, hade inte fått tag i någon smoking, ty den som skällde af förakt och förargelse sade ende, han frågat, om han kunde få låna en, Elsa: " Men hvad i all världen har du på dig?
hade bara stirrat på honom och ändtligen Klädningar, Blusar, Kappor till Kemisk Tvätt­ ning eller Färgning, Gardiner, Möbeltyger,Kud­ dar m. m. rengöras snabbt och omsorgsfullt hos A.
B.
C.
0.
Borgs söners Fabriker c® * LUND.
tlvarför har du inie smoking som de andra, så att man slipper skämmas för dig? "
Knut kände att han blef blodröd.
Några steg längre bort såg han dessutom den lille Röök med några af sina vänner, som spe­ fullt skrattade och sade något.
Elsa snur­ rade hastigt rundt och gick mot ingången.
Hon var blek af raseri och gick fort liksom för att bli af med honom.
Han följde lång­ samt efter.
Han såg intet, hörde intet om­ kring sig, kände blott förödmjukelsen och smärtan på nytt stiga som en flod, som för­ lamade honom, medan han sökte hålla Elsa i si kte, då hon gled undan i människoström­ men.
Ändtligen nådde han fram till henne, där hon satt sig på en af de främsta bänkarna.
Hon makade sig knappast för att lämna ho­ nom plats.
" Skall du på begrafning, som du är ut­ styrd? "
hviskade hon ondt och pekade på hans händer.
Först nu blef han medveten om ännu ett misstag — han hade tagit svarta handskar.
" Du bär dig åt som en dräng och fattig­ lapp, och du komprometterar mig. "
Piskan hven igen, och rösten höll p å att slå öfver af raseri i hviskningen.
" Du kunde åtminstone låtit bli att tränga dig fram hit, så utstyrd som du är. "
Rundt om d em brusade det af glad förvän­ tan, och ljus och strålande h-umör fyllde au­ lan, då föreningens ordförande, blek af rampfeber och sin känsla af stundens vikt steg upp för att hålla hälsningstalet.
Knut visste intet om hvad som försiggick.
Ett oredigt sorl fyllde hans öron som något fientligt.
Det var en ensamhet bland ovän­ ner, en isolering bland människor, som alla föraktade honom för att han icke handlat som de, som bedöfvade honom.
Han hade velat resa sig, fly och försvinna ut i mörk­ ret, bara gömma sig och komma undan alla dessa hånfulla blickar, som han tyckte rik­ tade på sig.
Men han hade ej kraft alt resa sig, att ytterligare draga uppmärksamheten till s ig genom att gå utför gången till dör ren.
Aftonens program med sång, musik och deklamation gicks igenom, men allt var som ett skuggspel, som tomt och meningslöst gled förbi honom.
Flickan vid hans sida satt tyst och hård.
Han vågade ej lyfta sina ögon till henne.
Och först då rektorn besteg ka­ tedern för att tacka de uppträdande, vaknade han åter filt fullt medvetande.
Då sista lef- vet förklingat, och man reste sig för att gå ner i gy mnastiksalen för att dansa, reste han sig och steg åt sidan för att lämna Elsa plats att komma förbi.
Aulan var redan till h älf­ ten tömd, och hon såg sig hastigt omkring, som om hon väntat någon.
Men man gick allmänt par om par neråt dörren.
Så vände hon sig till K nut: " Bjud mig åtminstone armen!
Man brukar göra det och dansa första dansen med sin dam, " tillade hon bitande.
De kommo ner.
Valsen var redan i full gång, och åter fyllde ångesten hans hjärta, då han såg denna lätt och graciöst glidande massa, hvars alla rörelser, hela lugna sä­ kerhet just nu syntes honom som det natur­ liga och afundsvärda uttrycket för en med­ född kultur, som han helt saknade.
Tyst och olycklig lade han armen om hen­ nes lif oc h de dansade ut.
Men det var ho­ nom som en mardröm.
Ett par gånger snubb­ lade han på Elsas fötter, förlorade takten, blef än mera yr och förvirrad.
Då de knuf­ fat sig salen rundt ett hvarf, tystnade musi­ ken, och de satte sig.
Han såg åter på Elsa och ville säga något, han visste just nu inte Kungl.
Hofjuvelerare K. ANDERSON Praktkatalog gratis j - - och franco.
- - j ~~~ a Stockholm och Göteborg i
i hvad men bara säga något, något förso­ nande, något vänligt, som skulle förklara och försvara honom, fy den som älskar, skall alltid förstå en förklaring, och hon hade ju så ofta sagt, att hon älskade honom.
Hjär­ nan var full af hvirflande tankar, af ström­ mar, som blandades och löpte i kaos under hans förtviflade försök att reda dem, att finna ordet, det afgörande och räddande.
Men hon saft stel och stum.
Det smala, fina flickansiktet var som hugget i sfen,hårdt, kallt och afvisande.
Plötsligt blef Knut med­ veten, att någon stannade framför dem.
Han såg upp.
Det var den äldre baron Röök, studenten.
Knut såg honom för första gån­ gen nära.
Det var en ung man, knappast äldre än han själf.
Han bugade sig: " God­ kväll, Elsa! "
Kanske du vill fö reställa.
Herr­ skapet tillåter väl? "
Han bugade sig lätt, drog fram en stol och satte sig.
Med svartsjukans skarpsyn note­ rade Knut hans eleganta och själfsäkra sätt.
" Herr Lind har sorg och går ändå på bal? "
sade han gäckande.
Åter kände Knut rodnaden förrädiskt stiga men inman ha n fann svar, sade Elsa: " Herr Lind tro dde visst, att det var maske­ rad i k väll.
Men skall vi inte dansa? "
Hon vände sig till Röök.
" Med nöje, min nå diga. "
De hvirflade åstad.
Det var som om luf­ ten burit dem.
Säkert och smidigt förde Röök sin dam genom dansens bränningar, en van och outtröttlig balkavaljer, som just nu var lika mycket i sitt element som Knut var utom sitt.
Han reste sig och gick mot dörren.
Han ville ej tala med dem nu och underkasta sig fler förödmjukeliser af en man, som han instinktivt k ände vara sig un­ derlägsen i allt utom de yttre formerna, hvilka tycktes betyda allt för henne som han älskade.
Han stannade vid ingången och såg sig om.
De hade slutat dansa och satt sig.
Ge­ nast omsvärmades hon af en stab unga eleganter, Rööks vänner, ballejonen.
Och Elsa strålade!
Hvad hon var vacker!
Och hvad allting var förfärande meningslöst!
Hvarför hade han tvingat sig till alla de uppoffringar, denna kväll betydde, blott för att se henne glida så definitivt från sig.
Bäst hade naturligtvis varit, om han helt en­ kelt nekat gå med upp.
Han hade då åt­ minstone sluppit denna direkta nesa, detta schavotterande inför dem därborta, som han hatade, föraktade och kände sig så oerhördt hjälplös inför.
Och han hade också sluppit det piskrapp, som svept öfver honom, då baronen titulerat Elsa vid namn.
Hon hade aldrig talat om honom.
Hur länge hade hon egentligen känt honom och spelat sitt dubbelspel?
Åter började musiken, och han såg henne på nytt dansa ut med en af kotteriet.
Han stod kvar, halfhängande mot ribbstolen.
Han kunde ej släppa henne med ögonen, för­ mådde ej afstå från själfplågarens glädje att rifva i såren.
Plötsligt kände han ett kraftigt slag på \ axeln och vände sig.
Det var idrottsföreningens ordförande, en bra och rättfram pojke, som Knut frifdes väl med.
" Hvad står du här och surar för?
Det var förresten bra, att jag fick tag i dig.
Berg­ ström har gått och vrickat foten just nu före skoltäflingarna, och vi har ingen annan lö­ pare att sätta in, om du inte vill g å med.
Du måste göra det, för annars förlorar vi vand­ ringsskölden.
Men hvad i all världen är det med dig? "
Knut stod fortfarande orörlig och stum och såg efter Elsa.
Han tycktes ej höra, hvad kamraten sagt.
Denne begrep först ej men så följde han Knuls blick.
" Huit!
La, la, la!
Är det på det viset! "
Elsa dansade åter med studenten.
Hon tycktes bäras af hans arm, så mjukt oc h smi­ digt svepte hon sig uppåt honom.
De syn­ tes också fascinerade af hvarandra i den gungande, heta rytm, som bar dem rundt, rundt i en alltmer hetsad takt.
" Den lilla h oppan skall du ge sjutton, Lind, för hon är inget att lita på — — — " " Håll käft och lägg dig inte i, hvad som inte rör dig! "
Knut stod plötsligt, så plösligt att kamra­ ten ryggade ett steg baklänges, rak framför honom.
Ansiket var likhvitt af raseri och händerna knöfos krampaktigt.
" Nå, nå!
Förlåt!
Inte menade jag något illa.
— Men du måste hjälpa oss på söndag åttadar, annars går skölden till Malmö eller Helsingborg, och det vore förargligt, nu när vi tagit den två gånger. "
Knut st rök sig öfver pannan.
Det va r, som om han vaknat ur en yrsel.
Först föreföll det, som om han sett igenom och förbi den andre, innan han med ansträngnig kunnat fånga bilden.
Så sade han: " Men jag har inte tränat på länge nu. "
" Strunt i det!
Du har en vecka på dig, och med förnuftigt arbete går det nog. "
Knut funderade ett ögonblick.
Han visste att han var en god löpare, ty förra året hade ingen slagit honom.
Och Elsa skulle sä­ kert gå ut och se på täflingarna.
Kanske var detta ett tillfälle a tt ta revansch, att visa henne, att han dög åtminstone till något.
Han mindes, hur de blifvit b ekanta.
Det var just u te på idrottsplatsen i vintras.
Han var skicklig skridskoåkare och höll på med några figurer uppe i ena hörnet af banan en kväll, och en massa åskådare hade sam­ lats.
Så kom hon åkande, och då hon sett på en stund, bad hon en af Knuts kamrater att presentera, och sedan åkte de tillsam­ mans hela kvällen, och han följde henne hem.
Detta var uppslaget till deras be­ kantskap.
Och nu!
Var där mer att rädda?
Skulle han kunna återvinna allt, som han förlorat denna kväll och kanske redan förut, fastän han intet förstått?
Hvad löpningen angick, kände han sig ganska säker, ty in- I damernas fällan om kronprinsessans pris vid de nyligen a fslutade fäkitaflingama i S tockholm med­ dela vi bild en af de tre prisiagarinnorna fröknarna G. Österberg, E. Hellqvht och S. du Rietz.
- 300 - gen annan hade heller haft tillfälle till trä­ ning så tidigt på året.
Men skulle hon kom­ ma dit?
Det var i all a fall v ärdt att försöka.
" Ja, jag skall göra, hvad jag kan! "
sade han kort.
" Fast egentligen har jag inte tid för examen. "
Aftonen gick, och det blef tid att bryta upp.
Knut hade ej närmat sig Elsa, men i korridoren gick han bort och frågade, om han fick följa henne.
Hon såg förvånad på honom: " Tack, men baron Röök har redan be- slällf bil o ch följer mig! "
Redan följande dag gick Knut ut för att träna.
Det var skönt att få sträcka på lem­ marna på allvar efter vinterns långa stilla­ sittande, och han hängaf sig helt åt njutnin­ gen att känna utlösningen af sin fulla mus­ kelkraft.
Den stora dagen kom.
En ung och orolig vårvind jagade hviia skyar öfver en himmel, som djupnade i mörkt blått.
Då Knut gick ut till idrottsplatsen kände han med våren och dagen alla bekymmer so­ pas bort.
Han visste, att han skulle vinna, och det var nästan som om allt annat just nu v ar honom likgiltigt.
Och med denna vi­ talitetens pånyttfödelse förenade sig en öp­ pen klarsyn för den soliga ro, som hvilade öfver allt.
Framför honom, där gatan just gick öfver i v ägen mot väster mot hafvet, blänkte hjul­ spårens rännilar, och de små trädgårdarnas knoppar svällde redan.
Slätfen låg i fukt- ljumt, soligt dis, och ett långt svansfräck drog förbi med den tunga, mjuka styrkan i sin flykt liksom mera klart än vanligt mar­ kerad.
Det var med ens, som om han vaknat och sett våren för första gången.
Den var där, men hur den kommit och när visste han ej.
Och bland människorna kring honom var den glada väntans spänning som en ytter­ ligare triumf och eggelse för honom.
Han undrade, om Elsa var där, men han sökte ej efter henne.
Den skilsmässa, han under den gångna veckan tvingaf sig till, hade för­ djupat hans syn på deras förhållande och gifvit honom ett annat perspektiv.
Och där­ för var hans beslut fattadt, han skulle i dag göra sitt, göra det bästa han förmådde.
Och sedan fick saken ha sin gång till ondt eller godt.
Täflingarna började.
Spänningen var våld­ sam, ty två af de konkurrerande lagen, Knuts och ett från Malmö, voro ungefär jämnsfarka, och det blef snart tydligt, aff de båda löpningar, till hvilka han var anmäld skulle fälla utslaget.
Den första vann hän utan alltför stora ansträngningar, men så steg åter poängtalet för Malmöborna därige­ nom, att de togo hem stafsprångspriset.
Båda föreningarna stodo nu lika.
Det ringde för afgörandet.
Knut hade le­ gat några minuter inne i afklädningsrummet och fått massage, långa, hårda och stärkan­ de strykningar öfver sina seniga, magra ben.
Kamraterna stimmade rundt om, diskuteran­ de möjligheterna.
Det andra laget hade fått en oväntad förstärkning, som sades flera gånger ha löpt distansen på skolrekordtid vid träning, och alla hade goda råd ait gif- va för striden.
Men Knut hörde ej på dem.
Han visste, att han skulle göra sitt bästa på sitt eget sätt, visste, att intet mera var att ta ut ur honom än det, som han kände inom sig.
Inga råd och anvisningar hjälpte mera.
Han hade sig själf i egen hand på ett sätt som al­ drig förr, och han litade på segern.
De ställde upp.
Just innan skottet gick såg han plötsligt Elsa bland åskådarna.
Hennes ögon voro stora och hungriga, då de smekte honom, och ett skälfvande småleende dar-
35^1 Stockholms Kvinnliga Studentförening har i dagarna firat sin femåriga tillvaro med ett lyckad t spex med sång och ballelt kallad!
En månskenssonal eller Den fruktansvärda explosionen på Chemicum.
Handlingen tilldrager sig dels på Stockholms Högskola dels på månen och i Egypten och att lötja dess irrgångar Skulle föra oss för långt.
Våra bilder visa all spexet bjöd på flera muntra och roande situationer.
rade mot honom.
En het blodvåg svepte en sekund genom honom och var nära att be- röfva honom behärskningen.
Men så ljöd starterns röst kort och skarp: " Klara!
", och Dib Uppsala gYllene tempel står han kände åter kroppen stelna stålfjäders- ett träb, som grönsfar ointer ocfy o år.
stark.
De hade redan löpt banan rundt tlera hvarf och lämnat de andra långt bakom sig.
Här slätten är fy oit, bet oissnar ej, Åter.
ringde det — för sista hvarfvet.
Knut låg tätt i hälarna på den fruktade.
Han tf bet är signabt af solig ^rej.
ökade nu och ryckte upp bredvid.
Med våld­ sam glädje kände han sina krafter växa.
2} ör, lurar sfalla meb fläng så bof, Det var, som om något burit honom och för­ tagit kroppstyngden.
Han ökade ytterligare ocfy borrarna öppnas till asafyof.
och hörde, hur den andres andetag blefvo tyngre och flämtande.
Det skreks, det jub­ lades kring dem, och han ökade än mera.
©cfy galten offras för Ymnigt fora, Ännu löpte de jämnsides, men så hörde Knut ocfy löften göras nib fYllba fyom.
ett rop, en tunn flickröst, som skar igenom sorlet.
Det var blott ett enda ord, hans namn, men han kände klangen, och den (Defy fyop, som mYllrar å snöig ban, grep honom genom allt, han instiktivt tr odde betagen sorlar frtng ibegran, sig utlyssna däri, en bön om förlåtelse, ett löfte, ett strålande jubel att det v ar just h a n, som nu skulle segra.
Och med samman­ som oib be ålbranbe årens blot bitna tänder ökade han igen.
Han kände ej marken längre under sina fötter, han flög.
står lifa frisf uti topp ocfy.
rot.
Def var något okroppsligi i denna rörelse, framtvungen af en hel viljas desperation.
Han visste ej mer, hur långt han var före, Det träbet på.
alla soears r&gt;äg, visste blott att dessa sekunder skulle allt af- fyur fan bet bestänbigt grönsfa, säg?
göras, och därför måste han göra sitt ytter­ sta som aldrig förr.
Och först då ett tjog ar­ mar grepo honom, och han hörde hurraropen 3o, folfets egen ungbom bet är, som en väldig våg stiga, medan han slun­ som fölb ej biter ocfy tib ej tär.
gades i höjden af sina triumferande vänner, * blef allt honom klart.
Men nu kom också reaktionen.
Tröttheten, spänningens upp­ Det är ben norbisfa fantasi, lösning smög sig öfver honom, och han för­ mådde knappast hålla sig upprätt under som ej af sot fan förtorfab bli.
kamraternas gratulationer.
Plötsligt stod Elsa framför honom.
Hon räckte honom en bukett rosor, och förläget ©cfy just r&gt;ib ett tempel träbet står, tog han dem.
tY gu basus i bess grenar går.
" Får jag komma upp till dig vid femtiden? "
sade hon lågt.
" Jag har så mycket att säga dig! "
Det et&gt;iga fynisfar bär ocfy gör, Han såg tacksam på henne.
Hennes ögon att lifoets oärliga saf ej bör.
bådo, liksom orden.
Han nickade glad!
" Jag fredrih Dycandcr.
skall vara hemma! "
— Knut väntade.
Söndagsstillheten fick röst Cempelfrädet.
- 301 - i kyrkklockorna, som ringde samman till af­ tonsång, men annars var allt s å tyst, som det kan vara blott i en gammal stad, där det yttre lifvets arbetsbrådska ännu icke förmått skaffa sig tvångets kraft.
Tunn och genom­ skinlig, ett fluidum af blekt guld mot väster och mjuka färger, som gledo öfver i hvar- andra och mörknade sakta och omärkligt, hvälfde sig vårkvällens himmel ö fver staden.
Lätta steg smögo i sn abb takt öfver v inds- golfvet.
Han kände genast igen dem, men först nu blef def honom klart, hur mycket han längtat.
Hvarje steg var en smekning, och han satt stilla och lyssnade, fylld af en stark och tyst glädje.
Hon knackade, och han re­ ste sig hastigt, m en hjärtat arbetade så våld­ samt, att det dröjde några sekunder, till de ss han kunde samla sig och gå bort och öppna.
" Älskade! "
Hon slog armarna om hans hals och lyfte förväntansfullt ansiktet.
Han kysste henne.
" Du har gjort mig my cket, mycket ondt den sista tiden, men nu är allt godt igen! "
Han drog henne med sig bort till soffan och de satte sig.
" Ja, jag har varit stygg mot dig, gossen min!
Men du måste förlåta mig!
jag ve1 egentligen infe, hvad som kom åt mig sist.
För nog kunde jag varit lite vänligare, fastän du hade svarta handskar och infe var klädd som de andra.
Men jag tror, att det retade mig näsfan mest att du satt så ödmjuk och förtviflad bredvid mig.
Hade du grälat på mig, hade vi nog blifvit goda vänner igen den kvällen! "
Knut mörknade.
Han tyckte inte om hen­ nes tonfall, d å hon talade om detta, som hon dock visste betydde så mycket lidande för honom.
Förlåtelsen var begärd och gifven, och så borde hela saken ej diskuteras längre.
Med " en stark känsla af obehag kände han igen hennes vana att leka, att snudda vid och gräfva i ting, som hon visste plågade honom, medan hon leende och smeksamt tiggde om absolution, blott för att förebrå honom, att han ej hade den hårda handen, som kunde slå och härska.
Smärtsamt tänkte han på, hur litet hon förstod, hur de egentli­ gen talade hvar sitt språk.
Hon satt med hufvudet lustigt på sned oçh
Ö^HI HÖ2 ii * WJi ff. såg på honom.
Så strök hon öfver hans det för honom, och han kände sig lyft ur sin panna: betryckta ungdoms bittra kamp och själf- " Fy, så ful du blir med rynkorna!
Var plåga, ty ändfligen hade lifvet fått innehåll, snäll moi mig nu, för jag tycker så mycket ändtligen hade det gifvit af sitt öfverflöd om dig! "
äfven åt honom.
Han hade Elsa, alltså var Hon kröp ihop som en kelen kattunge hos han rikare än någon annan, ty nu var intet honom i soffhörnet.
honom omöjligt längre.
" Jag tänker på den där baronen och und­ En dag blefvo några lektioner inställda, rar, hur mycket du egentligen gifvit honom och i stället för att gå hem till bö ckerna af det, som borde vara mitt ensam.
Och så gjorde Knut en vandring.
Det var song tänkte jag p å, att om du verkligen älskar mig, aprilvår, full af löften, alstring och förhopp­ så får du låta bli att gå med honom.
Jag kan ningar.
I öster blånade Rommeleklint, häg­ inte dela! "
rande höjd öfver synranden, och slättens " Visst älskar jag dig och bryr mig inte om jord jäste fylligt tung af det vaknande lif- honom alls! "
sade hon ifrigf.
" Fast han är De stora hungerdemonstrationerna i Stockholm veis kraft.
stilig, och så dansar han väldigt bra.
Men och Göteborg.
1.
De 6,000 kvinnorna samlade Han följde en smal byväg och fröjdades om du ber mig riktigt vackert, så skall jag utanför riksdagshuset.
2.
Den stora arbetardépu- åt dagens och sitt hjärtas fullhet.
infe gå med någon annan än dig, för i dag tationen samlad på Gustaf Adolfs torg i Gö teborg.
Sä såg han i fjärran någon komma emot 3.
Siockholmskvinnornas deputerade som upp­ var du ändå den stiligaste. "
vaktade mjölkcentralens chef direktör Benzinger.
sig.
Det var två, som gingo bredvid hvar- Det slack till i Knut.
Denna jämförelse, andra, och först log han, ty flickan minde i 1. o. 3.
Th. Modin f oto.
2.
An na Backlund fo to.
detta ställande i paritet, detta att ens kunna allt om Elsa.
Hade han ej varit så säker, att ha rum f ör en annan just nu — hur ytligt tomt arbetade mycket.
Men mest tänkte han hon nu gick hemma och längtade till honom var det ej, hur främmande för allt, som rör­ kanske dock på Elsa.
Plötsligt kunde han och kvällens möte, skulle han undrat.
Men des i honom själf.
Men så såg han på hen­ se hennes leende, ljufva ansikte stiga fram paret kom närmare.
De talade ifrigt och ne, såg hennes stora, hungriga barnaögon, mot sig från böckernas sidor, gifvande allt hade ännu ej gifvit a kt på honom.
Med ens o c h p å n y t t v a r h o n s t a r k a s t.
H a n v i l l e en mening bortom det betryckande tvångets stannade han, ansiktet stelnade i hård spän­ inte tänka mera, han ville tro och vara hårda nödvändighet.
Han arbetade icke ning, och blicken skärpfes.
Det var Elsa lycklig.
Och beslutsamt sköt han allt un­ längre för examen, han arbetade för herfhe, och baron Röök.
dan utom stundens fullhef.
och därför blef allt honom med ens så lätt.
Han tog sig om pannan och såg förvirrad " Jag måste kunna lita på dig, käraste!
An­ Och hvarje kväll råkades de.
Hans fat­ omkring sig.
Slaget var för oväntadt, för nars kan jag inte ha en lugn timme.
Och liga dystra rum blef ramen kring en lycka, våldsamt.
Han kände ännu ej smärtan, blott lofvar du mig att inte vara tillsammans mer hvarje dag bekräftades på nytt med ord och en förlamning, som höll honom orörlig i sitt med honom, så skall jag inte tala om saken den första kärlekens blyga ömhet.
Så var grepp.
längre.
Men lofvar du, måste De båda andra- kommo än du också hålla! "
tillade han närmare.
Han hörde redan allvarligt.
" För sviker du mig ljudet af rösterna, buret af igen, ja, då kan jag inte längre, vårvinden, som svepte frisk då måste allt vara slut mellan och sval öfver landet.
Det oss för alltid ".
väckte honom, och han för­ Han såg spörjande på hen­ stod, att här kunde han icke ne, och blundande lade hon sitt möta dem, i denna stund kun­ hufvud mot hans skuldra.
de han icke göra upp med de " Jag lofvar! "
mumlade hon oåda därborta, så underligt lågt.
" Allt mitt ä r ditt, oc h jag förvirrad och kraftlös kände är din, för jag älskar dig! "
han sig.
Mekaniskt såg han Skymningen sänkte sig blå sig om, o ch fann, att han stan­ och.
mild öfver rummet, sve­ nat just vid en gård, som låg pande alla skarpa konturer i vid vägen.
Han vacklade in sin mjuka slöja.
Knappt ett genom porten, ville blott göm­ ljud utifrån trängde in, och ma sig, komma undan, slippa hviskande sutio de samman se dem, slippa uppgörelse nu, och talade.
Med den unga då han visste, att svagheten kärlekens hänsynslöshet mot skulle slå honom med föröd­ sig själf biktade de för hvar- mjukelse och hån.
andra och njöfo ordens och Genom porten kom han in stämningens rus, ett vårens på den kringbyggda gården.
och vaknandets sakrament.
Från Svensk Hemslöjds vårutställning af möbler och textil meddela vi här Han märkte knappast band­ en interiör.
Den vackra matsalen i flammig björk med grönt möbeltyg Det gick några dagar.
Siu- hundens ilskna skall och hön­ tilldrar sig en berättigad uppmärksamhet.
I öfrigt l ägger man märke till dentskrifningarna voro ome­ sens förskräckta flykt.
Han fröken Märta Måås-Fjetterströms bonader och mattor, som utmärka sig delbart förestående, och Knut gick som i sömn, och först då för ovanlig gedigenhet i utförande och ett utsökt färgval.
- W?
- s
att hon nu går där­ bonden själf kom borta, 1er och flir­ trampande och tar och öser ut med stannade framför fulla händer, allt honom, förstod han, det som bort vara att något måste sä­ Tiitt e nsam, och vet gas, att han måste intet om det jag nu förklara, hvarför lider.
Så ensam han stod här.
Äter ar alltså människan, tog han sig öfver om hon blott är pannan och kän­ dåraktig nog att de förundrad, att själf vara hel och den var våt af svett.
fordra detsamma af " Jag blef illamå­ andra.
Hon skall ende.
Kan jag få komma i kväll och litet vatten? "
mum­ knacka på min dö rr lade han.
och ingenting ana " Det var farligt, af allt detta.
hvad herrn är blek!
Vid denna tanke Stig in för all del!
sköljde minnen upp Mor, mor!
Här är i hans medvetande, en herre, som visst minnena af allt, de behöfver hvila.eft hade gemensamt.
slag!
Har diu något Hon skulle smyga att ge honom att sig i h ans famn och dricka? "
räcka honom sin Kvinnan kom för­ mun, och ' de skulle skräckt skyndande hviskande tala sam­ ut från ladugården.
En minnespenning har öfverlämnats till Ch ristina Nilsson, grefvinna Casa de Miranda, som ett ut­ man och gifva ho­ Hon torkade hän­ tryck för " den varma beundran, som inom vida kretsar i vårt land ägnas hennes konstnärskap ".
derna på förklädet, nom, h vad hon kan­ Ofverlämnandet skedde i direktör Fr. Oitergrens hem i Sto ckholm i n ärvaro af inbjudarna till su b­ medan hon sprang, ske timmen innan skriptionen för medaljen.
Vår bild är tagen vid detta tillfälle och visar från vänster till höger fru gifvit den andre, så att träskorna Wallensteen, f. Gelhaar, grefvinnan de Casa Miranda, friherrinnan Leuhusen, f. Valerius.
Stående: grefvinnan C.
A. Taube, dir. Gustaf Fredriksson och hofkapellmästare C. Nordqvist.
Medaljen har slamrande höllo på om han blott teg komponerats af prof. Erik Lindberg.
På framsidan synes en porträttbild af Christina Nilsson då och lät sig nöja att bli efter.
hon stöd på höjden af sitt rykte ', frånsidan visar den lilla smålandstösen, som får en kyss af mu­ med att dela och " Kära hjärtandes!
sikens genius.
mynta ut på lek.
Stig in bara! "
Som ett svidande piskrapp slog honom De ledde in honom, och han sjönk detta, och han greps af ett våldsamt raseri.
ihop på en stol i stugan.
Han hörde dem tala Med skälfvande händer slet han upp rocken och sin egen röst svara lågt och fonlöst, och tog fram hennes porträtt och några bref, som var det en främmandes.
Då han suttit hon sändt.
Häftigt ref han sönder dem och en stund, reste han sig, tog i hand och tac­ slängde med afsky bitarna i vägens smuts.
kade, men det var fortfarande; som om det Han offrade, gripen af den renhetskänsla, varit någon - annan, en främmande och utom­ som är nödvändig för att kunna tefva helt.
stående, som han undrande iakttog.
Han visste, hvad offret kostade, men han Då han kom ut, voro de andra långt för­ visste också, att det var nödvändigt.
Och bi ".
Han såg dem som två mörka prickar då han sakta, med böjdt hufvud vandrade långt därborta, där vägen smalnade till en hem i den soliga vårdagen, kände han, att fuktblank linje.
år lågo emellan nuets ödslighet och morgo­ Detta var alltså slutet, upplösningen på nens fulla lycka.
hans dröm.
Så litet betyder eder och löf­ •!
• • • • • • • • • • * • • • • • • • B a a O o a B o O a a a m m m m m m ten, tänkte han, så litet mitt lif och min lyck a, a KVINNLIGA AKADEMI.
MEDDELANDE FRÄN IDUNS MED ANLEDNING AF ATT BILDHUGGARIN- nan fröken Alice Nordin, som inom Idun-aka- demien representerade den bildande konsten, ut­ går ur akademien genom lottning, riktas härmed en vädjan till vå r läsekrets att inkomma med för­ slag på någon svensk målarinna eller skulptris, som kan anses lämplig att intaga den ledigvordna platsen.
Vidare anhåller akademien att vår läse- En raritet, som hämtats ur sitt gömsle.
Potatis- stukorna börja öppnas.
Bild från Östergötland.
V. Niklasson foto.
krets behagade inkomma med förslag till prista­ gare för 1918, hvari angifves någon s vensk kvinna, som kan anses berättigad till hederspriset 1,000 kr.
för belönande eller främjande af någon för­ tjänstfull kvinnlig gärning.
Det är af synnerlig v i k t a t t r e s p e k t i v e f ö r s l a g s s t ä l l a r e s å no g a s o m m ö j l i g t m o t i v e r a si n a f ör s l a g samt underteckna dem med sina fullständiga namn med adresser.
Förslagen torde insändas till akademiens sekreterare med.
dr. K a r o 1 i n a W i- dersfröm, Gamla Kungsholmsbro- gatan 19, Stockholm, ju fö rr dess hellre, senast före utgången af oktober månad.
Kvinnoporträtt till dagskrönikan.
Målarinnan fröken Alma Arnell, känd från många utställningar bl.
a. föreningen Svenska konsfnärinnors, fyl lde d en 2 maj 60 år.
Fröken Ar­ nell har gjort sig känd och uppskattad som må­ larinna både af genre, porträtt och landskap.
Ottilia Fernanders namn är kändt i vida kretsar och namnes med kärlek och vördnad af många som kom­ mit i berörinq med dess feära- rinna under de år, då hon stod midi uppe i en mångsidig och välsionelserik verksamhe ' som ledarinna af den välkända Fer- nanderska skolan i Örebro och äfven som en drifvande kraft i flera humanitära och sociala verksamhetsorenar.
Fröken Fernander fyllde den 21 april 70 år och firade födelsedagen i sitt hem, villan Bärlebo, i närheten af Hofsta station.
Hennes lifsgärning har för flera år sedan fått ett yttre ufmärkelsefecken, i det att medaljen Ulis Quorum meruere labores tilldela­ des henne redan 1906, d å hon lämnade sin skola.
Alma Arnell, Ottilia Fernander.
- 303 - I detta sammanhang skildrade Idun Ottilia Fer­ nanders personlighet.
* För det äldre Stockholm är fröken H i 1 dl a Magnusson förmodlioen bekant som en af de skickligaste brodöserna i huf- vudsfaden.
Men icke många ha reda på att fröken Magnus­ son alltjämt med synen i behåll — utan hjälp af glasögon — kan syssla med nålen och fram­ trolla de finaste broderier, som väcka samma beundran som fordom, då hon anlitades för kungliga utstyrslar.
Den gamla har i dagarna fyllt 86 år och blef vid detta tillfälle föremål för mycken hyllning å asylen för Pauvres Honteux, där hon sedan 15 år tillbaka funnit en fristad.
Hilda Magnusson.
BEN NYA &lt; mOG V / AM- SAC / I V lioteket och härintill den zoologiska af delningen, med en sällsynt vacker få gelsamling.
Före ståndare är prof. G. Grönberg.
I andra våningen finner man den viktiga a,f- delningen för skogsvård, botara ska aldelningen, står under prof. T Lagerbergs ledning.
På tredje våningen härskar kemien un der prof. I.
P. Kla son och här skall DEN NYA skogshögskolan in vigdes den 3 maj under enkla och värdiga former som dett höfves för de svenska skogarnas palats.
Institutionen har ett det mest underbara läge omsusad af den svenska vildmar kens alla träd, midt i en af de vackraste trakter som Sverige äger: Djurgårdens nyck fullt tjusande natur, « HOGSKOLANS RE KTOR PROFESSOR T. JONSON.
PROFESSOR VAHLGREN rik i sin omväxling och sina lekfullt rundade konturer.
Byggnaden för­ enar ett obestridligt skönhetsvärde med den praktiska nyttan.
Från hufvudentrén kommer man till vä nster till afdel ningen f ör skogs­ teknologi, upptagande samlingar för demonstrerande af svenskt virke.
Äfven finnas här representerade de viktigaste utländska träslag som be­ arbetas i vårt land eller ha någon betydelse för oss.
Denna afdelning förestås af professor G. Lundberg.
Till höger i in gångshallen ligger bib- kanske för framtidens Sverige gö­ ras rika landvinningar till skogsve­ tenskapens fromma.
Marklära, geo­ logi och klimat.otogi ha också sin plats i denna våning och här finnes äfven den stora rit- och högtidssa­ len, ett vackert rum, som får fylla ett dubbelt ändamål.
Denna hastiga rond genom den nya skogshögsko­ lan har öfvertygat oss om att den kommer att fylla högt ställda for­ dringar på en modern vetenskaplig institution.
Hof Colograf O.
Halldin foto.
Tiågra öifder från J fifvefs senßösf.
UTE PÂ DIAKONISSORNAS Ersta — de ungas kraftkälla — de gamlas hvila.
För de gam­ las, de allra äldstas skull, har jag kommit hit upp i eftermid­ dag.
Hos husmodern träffar jag profsystrarnas ledare, syster Anna Weman, som är redo att följa mig öfver till åldringar­ nas gemensamma hem — o ch det är godt för mig, det mär­ ker jag tydligt sedan: allting går lättare, när det är någon som jämnar vägen för en fram till de gamlas hjärtan.
Snart sitta vi hemtrefligt i sof fan hos ålderdomshemmets mamma, syster Cecilia Silfversparre.
Och medan jag i n ågra ord får ramen omkring de gamla, som jag sedan skall hälsa på, sitter jag och får klart för mig själf, huru olika hvarandra des­ sa båda systrar äro: den ena klar och fast till hela sitt vä­ sen, en som man gärna tar i hand och föl­ jer med ut p å upptäcktsfärd, de n andra god­ modigt älsklig, den goda handen för en li­ ten flock gamla systrar.
— Det kan nog hända — ungefär så be­ rättas det — i att en del människor tycka, att vi l åta våra gamla diakonissor stå kvar allt­ för länge ute i tjänsten, att många bli al lde­ les brutna, innan vi ta dem hem till Ersta.
Men systrarna själfva älska sitt arbete och vilja hålla på i det längsta, och när härtill kommer tillgifvenheten för d em på de platser, där de arbeta, ja, så ha vi inte hjärta att lös­ göra dem.
Och förresten är det inte alltid åren följas af kraftlöshet — ha vi inte här på hemmet t. ex. syster Sofie, som i oktober fyllt 74 år: ännu sköter hon en af S tockholms barnkrubbor, och detta fastän hon förra hö­ sten var så illa sjuk i lunginflammation, att vi trodde, att hon inte skulle kunna stå kvar längre.
— Ja, det är en rent otrolig energi, som sitter kvar i de flesta, fastän det ju också händer, att en del falla ihop, bara de väl äro här.
Första tiden känns allt lite underlig för dem — de ha så svårt att vänja sig vid hvilan.
Att börja med gå de här och hämia lile krafter, men snart se de sig om efter något att göra: en börjar så smått att sömma, en annan knypplar spetsar till s ystrarnas mössor, en tredje sorterar de lättare plaggen till tvätten o. s. v. När " Drottningstrumpor­ na " på sin tid stickades, var fliten sto r på Ersta ålderdoms­ hem.
Ibland kan det också hända att någon går ut p å pri­ vat sjukvård.
Så skrifva de bref till si na kära ute i världen — det skrifves många bref här — oc h så ha de ju allti d!
min­ nen att ägna sina stunder åt, medan dagarnai gå — — — — Och dagarna gå — och snart taga kanske krämporna öfverhand.
Då vårda våra unga systrar dem så vidt möjligt hä r på hemmet — de gamla vilja så innerligt gärna dö hemma i sina egna sängar i sina egna små rum.
Men sorgligt nog Diafionissornas Crsta.
så trångt, att vi skola dira en lättnadens suck, när en del af profsystrarna få öfverta ålder­ domshemmet.
Men förut ha vi ej haft pengar att bygga för — och ännu är det, sanningen att säga, knappt om dem, så det vore mycket godt, om vi finge ännu mera hjälp utifrån för att slippa så stor skuldsättning.
Ritningen till hemmet är på 60 rum, men ännu så länge våga vi ej b ygga mer än en del, som rymmer 40 rum, fastän vi ha omkring 45 systrar, som fyllt 60 å r.
— Så får vi väl gå och hälsa på några af dem, som stå som en gammal ärevördig skyddsvakt omkring oss yngre och hjälpa oss med sina för­ böner.
Vy från Ersta.
Vi kna cka på dörren o ch sti­ ga in i syster Finas lilla kam­ äro de flesta rummen för trånga för mare — där sitter 81-åringen borta vid fönst­ verklig sjukvård, och så kan det hän­ ret och 1er s å fryntligt, när hon ser, att hon da, att någon åldring får flyttas öfver får främmande.
till diakonissanstaltens sjukhus eller till Syster Fina är bland diakonissorna den afdelningen för kroniskt sjuka.
Det bör­ näst äldsta till åren och den äldsta i tjän­ jar nu likväl att ljusna, lack vare att en del sten.
Hon om någon skulle kunna förtälja mångahanda om en tjänande systers sträf- samma uppgift, s å som hon under årtionden pröfvat på både hospitals-, sjukhus- och församlingsvård, om inte alla de framfarna bekymren speglades i ett minne, som visst bara håller kvar glädjebilderna.
— Barna­ vården har varit hennes käraste fält.
Och gammal kärlek rostar inte, det ser man.
Se, barnen, de äro ännu-syster Finas favoriter.
Och för deras skull är hennes rum en sann­ skyldig liten dockfabrik.
— Ja, s e nog har det blifvit bra många — säger hon.
— Inte törs jag väl säga hun­ dra, men nog är det 60 — 70.
Syster Fina l åtsar först, att det inte nu f in­ Ett rum i ålderdomshemmet.
nes någon docka till påseende.
Men skäl­ af den Björnska donationen snart blir dis­ men lyser i ögat och alldeles riktigt: snart ponibel och då jämte en för ändamålet in­ sitta vi och beundra en halfmeterlång dock­ samlad fond får användas till ett nytt ålder­ kropp, som snart är färdig.
— Det blir en domshem.
Hvad vi ' längta efter detta nya stor lunsa, den här — menar hon — men hem, både för de gamla och de unga syst­ den kan väl bli bra för någon barnkrubba.
rarnas skull!
Äfven de unga bo så trångt, Äfven hufvudei är hemgjord!
och syster Fina har själf format näsan.
— Det se r ut som en general, men skall bli ett litet flickebarn med rosiga kinder och stort hår, säger hon.
Med godlynt humör ser sys­ ter Fina på sin tilltagande skröplighet — fastän det var för benens skull hon 1901 måste slå sig till ro i ålder­ domshemmet.
— " Ja, jag be­ gär infe mer å dom, " säger hon, när hon darrande af ål­ der reser sig för att bjuda ad- iö.
Och det rara lilla gum­ ansiktet 1er s å godt.
Inne hos sig knypplar syster Charlotte med flitiga gamla fingrar smala tinnespetsar till systrarnas hufvudkläden.
Hon är hela ålderdomshemmets och många, många andras " lilla moster ".
Också hos henne ha småttingarna haft största hjär- terummet.
Men de flesta ha nu Samlingsrummet.
!
Ii i
vuxii sig så stora, att de kunna sy mjuka, rara kuddar att sätta bakom " mosters " gam­ la rygg och skrifva länga bref, som göra henne så glad och stolt.
— I det hemtrefliga matrummet med de blom- prydda fönstren väntar eftermiddagskaffet.
De gamla ha redan druckit, men i förstugan möta vi syster Maria, och hon blir bjuden med in på en påtår.
Syster Maria var med redan på den tiden, då diakonissanstalten anno 1864 flyttade från Jakivarfvet på Kungsholmen till Ersta, och det var hon, s om fick stanna kvar efter de andra och plocka ned frukten i den stora trädgården, berättar hon.
Syster Marias minne s lår ofta slint nu­ mera, men i dag låter hon säker på årtalen.
Det är syster Maria, som för talet in på ett par af diakonissansta.lt ens kära bortgågna: d:r Bring, anstaltens aldrig glömde, högt vär­ derade föreståndare under många år, " den tyste Bring " kallad, och syster Louise Fryxell, " solskenssysfem ", som hon ännu får heta, Anders Fryxells yngsta dotter, som vid 30- års ålder valde att gå diakonissans väg.
Syster " Joh-Joh " är ett tyst litet inventa­ rium, som bara går omkring och sprider glädje.
När vi göra en titt in i h ennes k am­ mare, nickar hon med ett litet leende och räcker oss genast papper och penna.
Ty syster " Joh-Joh " är döf, och presentationen får ske skriftligt.
Men sedan går det lätt att länka in hennes tankar på gamla minnen.
" Ja, det var grufliga tider förr, " säger hon med sin darrande röst, som skälfver ännu mera för det hon talar om.
" Nöden var så stor, så stor, och det var visst en gång på 80-talet, vi h ade en vinter så sträng, att isen inte smälte förrän vid m idsommartid.
Många hade nog både frusit och svultit ihjäl, om vi systrar inte kunnat hjälpa.
D å var det inte så många, som hjälpte ".
Som en ljusglimt från nödens år i hufvudstaden minnes hon julgrötskokandef.
Klockan 5 på julaftons morgon var det att sätta stora bykgrytan på och kl. 11 var gröten färdig.
Sedan kunde systrarna ta emot hela den långa strömmen af fattigt folk, s om skulle begåfvas med jul­ ljus och bultar, gröt och mjölk.
Ja, det var härligt att få ge dem, hvad de behöfde — — Men det får vara nog.
Bara en till skall komma med — en, hvars namn jag lofvat aff i cke skrifva.
Men att tala om andra men icke om henne vore som att tala om ringen men glömma pärlan Under det sista året har Syster ibland från en Värmlands­ familj fått bref, som alla börja " Oförglömda Syster — — — " Genom " Syster " har fa­ miljen tack vare en insamling i en huvud­ stadstidning fått egen gård och grund i värmländsk bygd — e n den vackraste, röd­ målade gård i skog, vid sjö.
Men " Syster " behöfver inte vara förmedlare för en af denna världens goda för att man skall vara färdig att instämma " Oförglömda syster ".
Ty det står som en solklar höstdags ljus om­ kring hennes hufvud med diakonissans hvita lilla hufvudkläde öfver det silfrade håret.
En s tark vilja och ett stort hjärta — så kän­ ner jag, där jag sitter och talar med henne, och jag skulle vilja tillägga: ett rikt mått af visdom och nåd.
— ESTER NILSSON.
Tryckfriheisatalet mol ldun för brott mot den militära sekretessen har nu slutförts och ådömde rådhusrätten tid­ ningens ansvarige utgifvare, direktör Alex.
Hellberg, att böta 75 kronor dubbelt, som lagtermen lyder.
Några dyrbara nöjen och förströelser få gifvetvis ej pretenderas, lika litet bjudnin­ 1 DESSA DAGAR, DA MÄN S KLI GHE- gar, utan får man nöja sig med litet um gänge ten öfver svämmas af dyrtidsråd, har det i e nklaste hvardagslag.
P å toaletter får hus­ " synts oss behöfligt att ge våra läsare en mera modern likaledes afsfå att tänka, man kan i öfverskådlig framställning af hur ett hushåll alla fall uppträda i oklanderlig dress, men bör kunna föras i dyr tider.
Vi ha därför det vill till att ställa allt så billigt so m möj­ vändt oss till en kompetent kraft, som under ligt, använda och ändra både till sig själf och lång tid medarbetat på vår sv ar s af delning barnen.
Här är det af ovärderlig-nytta,, om och där lämnat många värdefulla anvisnin­ husmodem själf förstår att ändra och repa­ gar i olika k vistiga frågor.
Sig naturen " Små­ rera, sy allt linne och dylikt.
Besväras boet ej af någon skuldsumma landsfrun ", som här framträder, har också nyligen fått e tt offentligt erkännande af otve­ eller om denna genom flera års amortering tydigt värde.
1 den pristäflan, som Lifsme- nedsatts, så att räntorna i förhållande där­ delsnämnden i Stockholm nyligen utlyste, till minskats, förbättrar ju detta ställningen.
vann författarinnan till v år artikel här ned an första pris und er signaturen " Stockholmska i Husmodern skall " samla i ladorna " — men med måtta.
Småland ".
Vi komma att låta denna erfarna fru föra ordet i flera artiklar under årets Å d e bestämda, större utgiftsposterna tor­ lopp.
de eljes knappast några besparingar kunna göras.
Det gäller således för h u s m o d e r n De större utgifternas fördelning första vill­ aft på bästa möjliga sätt förvalta och an­ koret för sparsamhet.
vända den för hushållet anslagna summan, Den klass, hvilken, näst arbetarnes, hår­ helst så, att hushållsbokens debet och kre­ dast drabbas af dyrtiden, torde vara stats- dit vid månadens slut ej blott jämna ut, tjänstemännens, hvilkas ekonomi ej vunnit utan snarare visa något litet öfve rskotf, hvil- något tillskott i form af löneförhöjning eller ket alltid k ommer väl till pas s, då hon anser dyrtidstillägg.
Också torde husmödrarna i sig böra göra ett eller annat större inköp.
sådanai hem känna sig särskildt betungade Detta kan endast ske genom väl öfvertänkta, förståndiga uppköp och beräkningar plus af de kraf, som i dessa dagar ställas på deras krafter och förmåga att reda sig ur den största sparsamhet.
På tal om uppköp, skulle jag vilja tillråda svårigheterna.
I m ånga af dessa hem finnas yngre husmödrar, hvilka af en eller annan att ej för mycket lägga an på att " samla i Många ha gjort detta och göra anledning ej hunnit samla erforderlig erfa­ ladorna ".
renhet för att på ett verksamt sätt kunna det fortfarande, hyllande den satsen aitt " man taga upp kampen mot dyrtiden.
Idun, som är sig själf närmast ", ehuru det visat sig att är de svenska hemmens vän och stöd, har åtminstone hittills bekymren för att bli utan uppmanat den som skrifver dessa rader att lifsmedel varit tämligen öfverflödiga, ty har framlägga ett förslag huru ett medelstort tillgången på någon vara blifvit knapp, har Att lifs- hushåll med en inkomst understigande 10,000 den kunnat ersättas med annat.
kr.
skall kunna ordnas, så att husmoderns medlen fördyrats, det är-ju en sorglig san­ ning, men de som begagnat sig af de lägliga arbete blir i högsta mån underlättad !.
Låt mig då som exempel framhålla ett hus­ tillfällena till fördelaktiga priser och inköp håll i medelstor stad, bestående af 5 per­ af stora partier, ha vanligen varit de som ha soner — man, hustru, 2 barn i skolå ldern och råd att betala, och de borde i stället visa tjänarinna — där mannen tillhör ämbets­ så pass mycken ansvarskänsla och efter­ mannakåren och har en fast årsinkomst (lön) tanke, att de ej genom onödiga uppköp af 8,100 kro nor.
Hur s kall man nu, utan allt­ gjorde det svårare, ofta ' omöjligt för andra för kännbara inskränkningar, få denna sum­ aft få sina anspråkslösare behof tillgodo­ sedda.
Otaliga exempel finnas på hur hus­ ma att räcka till för familjens behof?
Till hush ållet anslås 250 kr.
pr månad, där- mödrar redan vid krigsutbrottet försågo sig af 230 kr.
beräknas till m at, 20 kr.
till best ri­ med stora partier socker, mjöl, gryn, kaffe, dande af tvätt och renhållning, nyanskaff­ smör, ägg m. m.
Hundratals kilo mjöl läm­ ning af husgeråd, smärre reparationer, möj­ nades i sina säckar i dåliga förvaringsrum ligen gasräkning där gasspis finnes o. s. v. utan nödig tillsyn och blefvo rent odugliga Någon liten besparing kan kanske göras en till människoföda, massor af hafre-, korn- eller annan månad då hushållet kan ställas och mannagryn blefvo förstörda af mått billigare för att komma de dyrare måna­ o. s. v. Månne ej åtskilliga af dessa förut­ derna till godo.
seende och med späckade portmonnäer för­ sedda små fruair kä nna en liten tagg stinga Alltså per år kr.
3,000: — Hyra för en bekv.
5-rums läg „ 800: — sitt bättre jag vid tanken på, att om de va­ Bränsle och elektriskt ljus „ 300: — rit litet mindre förutseende, kunde många Skatter „ 600: — andra husmödrar med anspråkslösare hus­ Pensionsafgifter „ 425: — hållskassor fått godt af hvad som nu blifvit Liffförsäkringspremie för 12,000 kr., ingen till nyt ta.
(därvid beräknas, att försäkringen Nå, för hushållet med begränsade till­ tagits vid yngre år, så att pre­ mierna hunnit reduceras genom gångar kan det ju ej bli fråga om annat än från bolaget erhållna vinstutdelnin­ måttliga inköp och af de nödvändigaste gar) samt afgifter för man och lifsmedel eller sådana, hvilka kunna miss­ hustru till sjukkassa med 20 kr., tänkas bli afsevärdt dyrare eller på hvilka hvarigenom vid sjukdomsfall utgif­ terna för medicin och läkarevård man kan antaga att det blir kännbar brist.
betäckas 225: — Men o m man är i tillfälle a tt föi^e sig med Brandförsäkringsafgift „ 25: — större kvantiteter, böra — må det tillåtas Ränta och amortering å ett lån å 5,000 kr.
s edan studietiden „ 750: — mig aff upprepa det — inköpen ske med ef­ Kläder, linne, skodon „ 1,000: — tertanke och förnödenheterna ägnas all nö­ Skolafgifter och böcker „ 200: — dig tillsyn, på det att de ej må försämras och Lön för tjänarinna 240: — ännu mindre något däraf förfaras.
Eit kapitel för husmödrar.
Kronor 7,565: — Återstår sålunda kr.
535: — att fördelas på familjens sommarvistelse jämte d ärmed sam­ manhängande resor (under förutsättning att eget hushåll föres) med 350: — kr.
och till d i­ verse 185: — kr.
- 306 - Förråd och hur de skola skötas.
Man har t. ex. hvete- och rågmjöl, e n säck af hvardera, (sådant kunde man ju för se sig med innan brödkorten kommo, äfven om m an måste deklarera för det).
I s taden har man
vanligen intet passande förvaringsrum, i bästa fall ett vindskontor eller rymligt skaf­ feri.
Då duger det icke att låta mjölet stå orördt i säckarna under veckor och måna­ der.
Bäst är naturligen om man kan förva­ ra det i en mjölbinge af trä, där det kan rö­ ras om hvarje gång man tager däraf; i an­ nat fall bör det tömmas upp i påsar på t. ex. 10 kg., d essa få ej heller stå på samma sätt längre tid, utan böra hvarje, eller åtminstone hvarannan vecka vändas, och helst bör in­ nehållet en och annan gång omröras.
Det­ samma gäller om gryn, ä rter och bönor.
Kaffe bör förvaras på en f u l l k o m l i g t torr plats.
Smör bör, för så vidt de t ej är mejerismör, tvättas noga i ett par vatten och därefter omarbetas med salt innan det ned­ packas fast och jämnt så att inga hålor u pp­ stå, helst i krukor, rymmande 3 à 4 kg.
Of- verst lägges en fin linnelapp med ett lager salt, en kopp vatten påhälles och burken ö f- verbindes med pergamenfpapper, förvaras i god källare eller sv alt skafferi — det håller sig på detta sätt godt månader framåt, och finner man det vid användningen för salt, kan det lätt tvättas ur och omarbetas.
Fe­ tast, och sålunda bäst för nedläggning, är smöret då grönbetet är bäst och rikligast.
För god ' t s. k. bondsmör betalas 3.25 pr kg.
och efter som det ej synes vara utsikt till lägre prissättning, k an det anses välbetänkt att för ett medelstort hushåll k öpa upp om­ kring 10 kg., hvilkei då nedpackas i 2 à 3 kärl.
Om man då alltjämt köper sin vanliga smörranson, 1 à \ y 2 kg.
pr v ecka, kan detta efter någon tid undan för undan packas ned medan man i stället använder af det redan nedlagda och därvid naturligtvis alltid af det äldsta.
På det sättet behöfver man ej frukta för aft det blir för gammalt.
Ägg 1 för inläggning till vinterbehof köpas den tid de äro billigast — visserlig en är ti­ den härför inne just nu, men eftersom priset ännu står i 2,30 pr tjog, får man väl ännu dröja litet, och skulle det visa sig ej gå ned under 2 kr.
får man i st. f. de 20 tjogen nöja sig med hälften och spara så mycket mer.
De bruka eljes räcka till matlagning och småbrödsbak ända till maj " månad, om man börjar att skatta förrådet först i november.
Att l ägga ned äggen i v attenglas är fördel­ aktigast så till vida, att de i nödfall kunna användas äfven till löskokning.
Sedan äg­ get sköljts rent från vattenglaset, torkas det, i den tjocka ändan stickes med e n fin nål ett litet hål, hvarefter ägget kokas som vanligt på sakta eld — men äggen måste vara abso­ lut färska dé de läggas in, på inga villkor mer än en v ecka gamla,.
De ned sättas i kär ­ let med den spetsiga ändan nedåt och då kärlet är fylldf, påhälles vattenglasblandnin­ gen, till 1 1. vat tenglas 9 1.
friskt vatten, öf- verbindes och förvaras på kallt ställe.
Att nu köpa en mindre gris på 70 à 75 kg.
torde få anses klokt, då det är möjligt att det fram på sommaren blir både ondt om fläsk och högre priser, och har man ej råd att k !ölpa&gt; en hel gris, nöjer man sig med en half.
Vid inköp är att märka att svålen skall vara tunn och hvit, väl skållad.
Först af- skäres hufvudei och fötterna, det förra klyf- ves och vatténlägges sedan näsbenet noga rensats.
Istret lossas och urtages jämte nju- rarne, likaså de s. k. innerfiléerna eller ha- rarne.
Refbenen knäckas utmed ryggraden, hvarefter grisen vikes ihop och af svålen och det därunder sittande späcket skär man nu en bred strimma läng s ryggen, hvaraf se­ dan skares fina späcktärningar till korfven.
Därefter lossas refbensspjällen och knäckas.
Sviren eller ha,Isstycket frånhugges, likaså skinkorna och bogarne.
Ryggstycket från- skäres med så korta kotlettben som möjligt.
Att af hufvudet bereda pressylla torde ge bästa behållningen.
Benen skäras ur skin­ korna, hvarefter dessa hoprullas och ombin­ das hårdt med segelgarn, ingnidas med en blandning af salt, salpeter och socker samt få ligga 2 à 3 dagar.
Nedläggas i en pas­ sande saltbytta och påhällas kall saltlake af 20 1.
vatten, 4 kg.
groft salt, 200 g r. sal­ peter, 500 gr. gul farin eller ljus sirap.
Vat­ ten och salt kokas och skummas noga, in­ nan det öfriga ilägges att koka tills det smält.
Vill man använda en del af fläsket till korf, tages härtill bogarne, en del små­ bitar o. s. v. och är bästa uträkningen att härtill k öpa benfritt oxkött af t. ex. innanlår.
Såväl kött- som fläskkorf kan kokas in på konservburkar, hvaraf ju nu finnes en del tomma, pofatiskorf, af lika delar ox- och fläskkött, späck, potatis jämte kryddor och mjölk, samt stång- eller s. k. smål andskorf, af allt sämr e kött och fläsk, späckbitai r, nju­ rar, hjärta och lungor, en del bukfläsk af det fetaste, korngryn och kryddor, kunna såsom rökta förvaras längre tid.
Den rökta potatis- korfven blir diock bäst om den genast efter rökningen s tekes helt lätt i braspanna, ned­ packas i burkar och öfverhälles stekflottet.
Detta senare användes då man bräcker korf och skinka, behöfver sålunda ej förfa­ ras.
Skinkorna böra ligga i saltlaken 6 — 8 veckor innan d e rökas; ämnar man röka nå­ gon del af sidfläsket, bör det ej ligga mer än 14 dag ar, högst 3 veckor.
Användes bo­ garna ej till korf, ä r det bäst att så här på våren skära ur benen, fläsket håller sig då bättre.
Refbensspjällen saltas eller använ­ das färska.
Kotlett och harar stekas och steriliseras på burkar eller saltas de jämte jdet öfriga.
Fötterna klyfvas, koka s och an­ vändas färska.
Har man ej prima källare, torde laken någon enda gång behöfva ko­ kas om, den skummas väl oöh s lås åter kall på fläsket, som upptagits och på nytt gni­ dits med salt.
Läggarne bör man först af allt använda, det är alltid förenadt med en viss risk vid vårsalfning af icke benfritt fläsk.
De användas med f ördel till ärt er, kål, rotmos o. s. v. och helst innan de bli för salta, måste eljes vattnas ur.
De utskurna benen användas på samma sätt.
Ofverblif- vet späck kan smältas jämte det skurna, i vatten v äl urdragna istret, till flottyr.
" Gref- varne " stekas med potatis, lök och ett par skurna äpplen, eller användas till s tångkorf- ven.
Den som tycker om soltorkad gädda, och det göra många, i synnerhet herrar, bör passa på så snart gäddorna börja uppen­ bara sig i rikare mängd, nu s edan isarna för­ svinna, naturligtvis under förutsättning att priset blir skapligt.
Ett annat fiskslag, som tidigt om våren brukar gå till i s tora mäng­ der, är siken, och det lönar sig att däraf salta ned ett mindre parti, dock ej mer än 10 à 12 kg.
Längre fram skaffar man sig ett förråd af makrill, den bör vara fet och fin, gälas och rimsaltas, får stå 5 — 6 tim­ mar och nedlägges därefter, med ryggarne uppåt i passande kärl, hvarftals med följan­ de blandning: till 2 tjog makrill 1 i / 2 kg.
«fint och 2 kg.
groft sa lt, till hvarje kg.
salt 100 gr. gul farin.
På kärlets botten strös ett rikligt lager salt.
Tyngd lägges öfver fisken.
Får stå uppe tills saltet smält, därefter i källare.
Väl urvattnad kan den stekas och smakar förträffligt med sötsur sås, men kan äfven kokas.
Potatis torde det bli allt svårare att erhålla, från det normala priset af 5 à 6 kr.
pr funna är den redan uppe i 15 kr.
I re­ gel köper man ju på hösten upp sitt vinter­ förråd af denna vara, eller har man sin " le­ verantör " som aflämnar en hel eller half tunna i sänder Där man nu nödgas köpa, blir det dyrt, men den blir helt säker t dyrare, - 307 - kanske omöjlig att till något pris erhålla, och därför vore det skäl i at t förse sig med 100 à 150 li ter.
Men för att detta skall räcka till den nya skörden, blir det nödvändigt att till omväxlin g så mycket som möjlig t anv ända andra rotsaker, kålrötter .morötter, svart- rötter, kål o. s.v.
Således bör f örrådet ökas med 30 à 40 liter morötter och 30 à 50 kg.
kålrötter.
Kål är svårt aft fclrvara, hvarför det är klokast att köpa hvad man tillfälligt­ vis behöfver.
Socker, kaffe, gryn och mjöl erhålles nu­ mera endast mot aflämn ande af socker- och brödkoriskuponger.
Det dyra kaffet borde ej förekomma mer än en gång om d agen, an­ tingen det drygas ut eller ej.
Det kan i öf- rigf ersättas af fe.
I s törre teaffärer kan man till billigt pris köpa smulte efter rik­ tigt fina kvaliféer, hvilket blir särd eles drygt.
En liten tesked däraf lägges på ett tunt lager ren bomull i fesilen och kokande vat­ ten hälles däröfver — detta räcker till 5 ko p­ par.
Utdrygning af matvaror.
Bordssmöref bör gifvetvis utdrygas, men det kan ju ske med moderation och hvad som kommer på bordet behöfver inte precis lik­ na en d egmassa.
Af % liter söt mjölk un dan­ tagas 1 del., resten slås i en panna jämte 40 gr. hvetemjöl, vispas väl och får koka 4 mi­ nuter, dä refter tillsättes 30 gr. i den undan­ tagna mjölken utrördt potatismjöl och får koka ytterligare ett par minuter.
Slås upp i ett fat, röres med en rågad tesked salt och 1 ä gg tills blandningen ä r knappast ljum, då ilägges i / 2 kg.
kallt smör (att värma smöret förstöir dess arom], dela s i s må bitar och ar­ betas med det öfriga till en jämn och smi­ dig massa som ställes att stelna.
Smakar förträffligt (ett p ar månader har detta krigs- smör förekommit på undertecknads bord utan att någon märkt det förrän det sär- skildt p åpekades] och smular sig ej, om det ej förvaras alltfölr kallt.
På så sätt räcker i / 2 kg.
smör till bordet för veckan.
Med hjälp af god flottyr kan Y- kg.
oblandadt smör räcka till matlagningen.
Njurtalg af kalf — man köper t. ex. en eller två gödkalfnjurar jämte fett, då njurarna användas till njur- bullar e. d.
— är utmärkt härtill, helst om det smältes om med litet smält ister eller fläskfloft, buljongsfloff, hvad som skummas af feta såser, rester af fett från stekfaten o. s. v. Kan användas enbart vid sfekning af fisk, strömming, sill, och jämte smör till allt sla gs kött utom biffar, s om gärna tarfva smör, ehuru prima växtsmör också duger, men det är nu nästan omöjligt att erhålla.
Värre är det för husmödrarna i de städer, där smörkort införts, hvilka berättiga till y A kg.
sm ör per vecka till fem personer.
Beträffande den af omständigheterna nöd- vändigblifna spar samheien med mjölk, så är det ju klart, att i hem där småbarn finnas, dessa måste ha oskummad mjölk.
Eljes g år det an att delvis använda skummjölk.
Har man dagligen 4 liter m jölk, kunna d e 2 skum­ mas, och förutom kaffegrädde kan så myc­ ket samlas i en liten hushållskärna af glas, att däraf kan.
kärnas ett par hekto smör per vecka.
Skummjölken användes till välling, pannkakor, gröt, bröddegar o. s.v.
Har man knappt om mjölk kan till sådant användas torrmjölk.
Hur man skall f å sockret att räcka till, var ett bekymmer för mången husmoder då kor­ ten kommo.
Med god vilja visar det sig gå bra.
Samtliga familjens medlemmar, och i synnerhet de fullvuxna, f å vänja sig vid li­ tet mindre socker till kaffe och te, och att låta bli att sockra på t. ex. plättar då de serveras med sylt.
Få de två bitar socker till
sitt kaffe eller te eller 6 bitar per dag, bin­ det 30 bi tar eller 60 g r. pr dag och 1,800 kg.
per månad, jämnas detta ut till 2 kg., då ju någon gäst en eller annan gång får beräk­ nas, har man 3 kg.
i behåll, och detta bör väl räcka till m atlagning och äfven att spara litet till sytiningssäsongen, då det troligen blir svårt att få tillräckligt med socker.
För öfrigt kan till söta soppor, kräm, peppar­ kakor, skorpor och delvis hvetebröd sockret ersättas med ljus [golden] sirap och då kan ytterligare socker sparas.
Brödet skall bakas hemma.
Att hushålla så med bröd, mjöl och gryn så att man får det att gå ihop, s edan nu en­ dast 260 g r. bröd eller 200 gr. mjöil erhålles pr daig pr person, det blir kanske svårare, men gå måste det ju.
En da sättet är alt baka allt bröd i hemmet, d. v. s. mjukt mat- och hvetebröd, skorpor o. d.
Så länge man utan aflämnande af kuponger kunde få köpa mannagryn var det ingen nöd, ty de sparade vid bakningen både mjöl och mjölk.
Nu ha vi endast att räkna med potatisen som utdrygningsmedel och i v ärsta fall kålrötterna.
I värsta fatt — åh nej, d et har funnits tider då folket måst blanda sitt bröd med både mossa och bark, och vi f å således ännu och med innerlig tacksamhet böja oss inför det nödvändigas lag.
Att här anföra regler och recept för bröd- bakning, måste anses onödigt, då Idun helt nyligen haft inne en förträfflig afhandling i det ämnet.
Endast några ord ber jag få yttra.
Del har försports så många klagomål öfver all det rågmjöl vi nu få är omöjligt att använda till bakning, mest af det skäl att det är för groft.
Tyvärr måste jag på grund af egen erfarenhet påstå atl om brödet blir d å­ ligt är det ej mjölet, som därtill bär skuld, ulan okunnighet eller bristande erfarenhet vid bakningen.
I undertecknads hem bakas hvarje v ecka ett förträffligt matbröd af detta grofva mjöl.
Af 2 liter skummjölk, samlad under 3 — 4 dagar — det betyder ingenting om den blir syr lig, brödet liknar då i någon mån s. k. ankarstock, ehuru det ej blir så tung!
— b eredes på aftonen en deg med 60 à 70 gr. jäsl och så mycket mjöl som till en vanlig, ej för bastant bröddeg.
Morgonen därpå arbetas den om med salt, kummin eller fenkåt och, om s å behagas, 1 kaffekopp sirap, samt mjöl.
Degen arbetas grundligt, minst y 2 timme, och därefter ytterligare på bordet.
Uttages till aftånga bröd, som låg­ gas i smorda och mjölade formar eller på plåt.
Få jäsa 15 minuter, prickas med gaf­ fel och gräddas i svag ugnsvärme \ y 2 tim­ me.
Degen bör vara ganska fast, och brö­ det inlägges, genast det läges ur ugnen, i fuktig handduk och i en filt, så att inga hårda kanter uppstå.
Bör bli ett par, tre dagar gammalt innan det skares.
Man bölr därför baka en andra sats innan den första tager slut.
Af denna sats, 2 liter degspad och 3 kg.
mjöl, erh ålles 3 stora bröd, hvartdera vä­ gande omkring 1 kg.
790 gr., vida bättre i smak och betydligt mer mättande än bagar- bröd.
Om man vet, att man på 20 kupon­ ger får 1 kg.
grott rågmjöl ', som kostar 35 öre, hvilket ger 1 kg.
790 gr. mjukt br öd, och för lika många kuponger 2 grofva kakor mjukt bröd, vägande 1 kg.
300 gr. och till ett pris af 70 öre, så inses lätt dels att det hembakade brödet blir mycket billigare, dels att man på så sätt på sina brödkorf kan taga ut större kvantiteter mjöl och gryn.
Det är att djupt beklaga det de flesta hustrur i ar­ betarhemmen ej själfva kunna konsten att baka sitt bröd, del skulle då räcka bättre till.
En förnuftig matordning.
Beträffande matordningen, böra frukostar­ ne om möjligt bestå af gröt och mjölk (råg­ mjölsgröt är långt ifrån att förakta, men den skall vispas väl och länge] samt en lagad rätt, smör och bröd samt kaffe eller te, men assietterna med det kallskurna vänja vi oss af med såsom varande både dyrt och onö­ digt.
Har man rester af kött o. d., är det bättre atl anrätta dem på annat sätt.
Midda­ gen består ju vanligen af två rätter — de d a­ gar man har fisk, behöfs någon kraftigare soppa eller pudding,har man åter en kraftig kötträtt, passa frukt- och mjölksoppor.
Efter sådana kraftiga anrättningar som ärter, kål, hotchpotchsoppa o. d. behöfs intet annat än plättar, fattiga riddare, en billig äppelkaka o. s.
v. Till kväll gröt och mjölk eller smör­ gås, mjölk och le.
Har man då någon öf- verblifven köttbit, kan ju däraf skäras till en assiett, ost är eljes närande.
I stä llet för mjölk ätes gröt af manna, polenta, — eller ris­ gryn, af barnen gärna med litet s aftsås eller frukfkompott.
Det är nödvändigt att inga lifsmedel för­ faras, öfverlefvor af alla slag utnyttjas och användas genast, och detta kan ske på mångfaldigt sätt.
Och vid inköpen på torget eller hos slaktaren bör man ej kölpa mer än man vet sig kunna använda till vissa mål.
Dock lönar det sig i vissa falt att ej köpa för små bilar kött.
Elf stycke oxkött t. ex., om man får den engelska, benfria rostbif­ fen, på 3 kg.
blir bäst att, sedan det hängt 3 — 8 dagar, allt efter årstiden, steka helt i ugnen och den första middagen serveras del varmt med lök och sås, en annan middag har man kall rostbiff med potatissallad, en tredje skäres resterna i skifvor, stekas och serveras med potatispuré, anrättas som kro­ ketter, köttpudding o. s. v. Köper man göd- kalfstek, är den yttre delen af klumpen jämte läggen att föredraga, och i s å fall ett stycke på omkring 4 kg.
På läggen kokas buljong, hvilken om den användes till purésoppor, räcker till två middagar, men kan äfven till­ satt med en tesked Cibus buljongextrakt, ser­ veras om klar buljong.
Det kött, som skra­ pas af de kokta benen kan hackas och, blandad!
med en kopp buljong, salt och pep­ par, beredas till sylta i form, stekas jämte lök till kokt potatis, användas till pytt i pan­ na eller sillsallad.
Bästa uträkningen är att därefter steka steken hel och i ugn, hvar- vid man lagar att det blir rikligt med sås, mot slutet kan spädas med en kopp kalf- buljong för att få den kraftig.
Sedan ste­ ken serverats hel, kan däraf till en annan middag skäras skifvor att serveras kalla jämte varm sås.
Sedan kan man ju få kro­ ketter, pudding eller någon liknande mid- dagsrätf och kanske ändå till en fru­ kost till omelett, sallad o. d. och äf­ ven några gånger lite kallskuret.
Då man kokar en skinka för att sedan ugnsleka den, afdrages ju s vålen, denna skäres då i fina tärningar jämte så mycket af det feta man vill skära bort då man " rundar " af skinkan — tillik a med litet kalfköft blir d etta en myc­ ket god pressylta.
Men för atl matfrågan skall lösas på ett för ekonomien gynnsamt sätt, blir det nödvändigt att låta kötträtterna omväxla med vegetabiliska anrättningar, som kunna beredas både välsmakande och fullt ut lika närande.
Fördelaktigt är att göra upç matsedel för en vecka i sänder, eller åtminstone halfva veckan, då vet man precis hur man bör stäl­ la uppköpen, och företagas dessa i god tid, får man vanligen hvad man önskar.
Spara på bränslet!
Sparsamhet med bränsle spelar en stor roll i ett hushåll.
Nu och framdeles blir det af särdeles vikt all på detta område iakttaga den noggrannaste sparsamhet och hus­ modern måste noga öfvervaka alt del - 30Ô - ej syndas häremot.
Det duger ej nu­ mera att låta det brinna i s pisen från morgon till kväll.
Så snart matlagningen är afslutad, bör det släckas af och medan det finnes eld bör man söka att vinna mesta möjliga nytta däraf.
I syn nerhet, där man har stora spisar, som ju d raga myckel bränsle, kan man under den varma årstiden, och då man ej har vidlyftig matlagning, begagna sig af den s. k.
" Snabbkokaren ", hvilken eldas med stickor, bark och annat affall, och en kok- låda är likaså en utmärkt nyttig pjäs i ett kök, där det måste sparas på ved.
I syn ner­ het under sommaren, men också eljes, kan main en dag, då man bakar, tillaga maten för ett par måltider, så alt den sedan blott behöfver värmas.
Att baka i kakelugnen går alldeles utmärkt, och så länge man be­ höfver elda, kan det lölna sig att sålunda di aga dubbel nytta däraf.
Del finns i han­ deln en liten billig apparat af svensk till­ verkning, Ekonom, s om visat sig som en för­ träfflig hjälp därvid.
Så snart brasan är ut- brunnen, makas glöderna ihop och spjället stänges, på samma sätt luckorna.
Efter en kvarts timme insättes apparaten i " ugnen ", som nu ä r lagom varm för gräddning af hve­ tebröd, pepparkakor eller annat småbröd, hvaraf flere plåtar kunna gräddas snabbt efler hvarandra.
Först efler en timme är ug­ nen lagom för groft matbröd, som behöfver långsam gräddhing.
Äfven puddingar och omeletter kunna gräddas.
Äfven som kok- låda kan kakelugnen användas på liknande sätt.
Isynnerhet gröt blir förträfflig på detta vis.
Men bör grytan ej ställas direkt på glö­ den, utan på en tåg trefot eller dylikt.
Kål, soppa o. s.
v., som ej brännes vid, kan där­ emot stå nära densamma.
Grönsakerna i den egna täppan.
Det finns åtskilligt mera vi kunna göra för att under dyrtiden hjälpa upp finanserna.
Vanligen kan man, då man hyr sommar­ nöje på landet få äfven ett litet planterings- lend, och lägger man till några kronor till hyran, kan man kanske få det litet slörre; denna fördel bör man i å r på bästa sätt be­ gagna genom att så sådana köksväxter, som lätt gå till och fordra måttlig skötsel, moröt­ ter, rödbetor, kålrötter, kål eller helt enkelt sätta potatis, och i hvarje fall litet tidig så­ dan, af den gamla röda sorten " sexveckors- potatis ".
Många ha egna sommarställen eller en liten trädgård till bostaden i staden.
Dessa husmödrar få ej låta förklinga ohörda de maningar om ökad grönsaksodling, som tidt och tätt komma från sakförståndigt håll landet rundt.
Begagna hvarje liten jordbit och på det mest uiräkneliga s ätt, och förstår ni ej själf saken, så sök för alt del råd och h j ä l p d ä r d e k u n n a f å s, t y v i h a e j r åd att misslyckas.
Kan ni få hela edert grönsaksförråd ur egen täppa, så mycket bättre, sök i annat fall odla hvad ni mest har användning för.
Förutom billiga grönsa­ ker får ni på köpet genom detta friluftsar- bete en verklig rekreation, kanske välbehöf- lig fö r eder hälsa.
Husmodern på landet har.
ytterligare fördelar, i det att hon ur egna drifbänkar kan draga upp plantor af frö till sådana köksväxter som ej kunna sås direkt på kalljord, och därjämte kan hon genom odling i kallbänkar få tidiga gröinsaker.
A propos tidiga grönsaker, så är det ingen dag för tidigt att nu lägga potatis att gro för att få tidig sådan, helst bör man sälla en del däraf i bänkkanterna där de fori drifvas af värmen.
Och så ha vi naturens gratisskördar att tillvarataga och använda på bäsla sätt, men därom i en följande artikel.
SMÅLANDSFRUN.
Stockholms nyaste FOTOGRAFI- ATECIER är öppnad inorn Paul U. Bergströms établissement.
Inbjuder härmed ärade allmän- ßeten till besök.
Ateliern öppen Vardagar 9-6 Söndagar 6 sär- skild beställd tid A M r Jr t FOTO-ATELIER KUNGSGATAN 47 (HISS) stockholmstel.
sob.
Recept å Kalflefverpastej med NYA WERMLANDS-TIDNINGEN Svalöfs Kornflingor.
Etabl.
1850 Karlstad v Etabl.
185C Rikstelefon namnanrop Länstidningen Värmlands enda dagliga tidning.
1 / hg.
kalflefver 2 100 gram kornflingor 3 kkp.
oskummad mjölk 3 ansjovisar 2 msk.
smält smör V2 msk.
socker salt, hvitpeppar 4 ägg 200 gram späck.
• 1AHN » B e r e d n i n g: Kornflingorna ko­ kas i mjölken till en tjock gröt, som får kallna.
Lefvern får ligga!
ÄKTA en stund i vatten, skares sedan i bitar och drifves, tillsammans med l ASEPTINTVÅL gröten och ansjovisarna, tre gånger • genom köttkvarn.
Massan passeras OCH och smöret samt kryddorna tillsät­ J tas.
Äggulorna iröras en i sänder och sist iblandas ägghvitorna, hvilka 1 BORLANOLINTVÅL • dessförinnan blifvit uppvispade till • hårdt skum.
Alltsammans hälles i • cocosoljetvålar i stänger, en med späckskifvor beklädd form.
Denna öfverbindes med ett smordt t tillverkas fortfarande och papper.
Pastejen gräddas i vatten­ bad i ugn omkring 1 V2 timma och • - äro af god kvalitet.
- får därefter svalna något, innan den Vt ^ stjälpes upp.
KOKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖST MAN-SUNDSTRAND Inneh.
af Elisabeth östmans Hus­ moderskurs i Stockholm.
PORSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 6 — 12 MAJ 1917. hvitling med potatismos; risgryns­ pudding med sylt.
TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; stekt bräckkorf med potatis; mjölk; fcaffe eller t e.
Middag: Vegetarisk jordärtskockspuré; tunna pannkakor med sylt.
FREDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; spicken sill med gräslök, gräd­ de !och potatis; kaffe eller te.
M i d- d a g: Oxstek med stufyade maka­ roner; saftkräm med mjölk.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; fläskpannkaka; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Sillbullar med korintsås och potatis; chokladsoppa.
SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; (ä-la-daube på gris med skarp­ sås och potatis; mjölk; kaffe eller be med scones.
Middag: Näs­ selkål med förlorade ägg: JGös à la Homburg med .svampsås och potatis; RECEPT: Drottningtårta med apelsinsås.
Gös à l a H o m b u r g (f. 6 MÅNDAG.
Frukost: Smörgås­ oord; välling; ägg i låda med an­ pers.).
1 gös på V2 kg., 10 gr. sjovis och stekt potatis; kaffe eller salt, 2 msk.
smält smör (40 gr.),: e.
Middag: Hachiskotletter med 1 äggula, 2 msk.
rifven ost, 2 msk.
stufvade morötter; .soppa på apel­ finstötta skorpor.
sinsaft med rågskorpor.
T i l l s t e k n i n g: 2 msk.
s mör TISDAG.
Frukost: Smörgås- (40 gr.), 2 kulor kräftsmör (20 gr.), Dord; hafremjölsvälling med plom- 4 del.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: G ö s e n f j ä l l a s «ej, nonkompott; gratin på nudel och svamp; ka ffe e ller t e.
M i d d a g rensas, skares i tfiléer och rygg-ben ' vegetarisk): Kroketter af ägg med jämte alla småben borttagas.
Fi­ stufvad spenat; rabarberpaj med vis­ léerna läggas med skinnsidan mot skärbrädan och köttet skares från pad grädde.
ONSDAG.
Frukost: Smörgås­ skinnet med en spetsig knif.
Filé­ oord; pannbiff med potatis; mjölk; erna gnidas in med saltet och få caffe eller te.
Middag: Stekt ligga » 1 tim., hvarefter de torkas WMJJSZ Vid sjukdomar i munhåla och svalg.
Effektivt skydd mot smitta Vid EPIDEMIER - FLASKOR OM SO ST.
HR.
/, SS A.B.PHARMACIA .STOCKHOLM Kontroll PROFESSOR A.VESTERBERG.
Till S Våren o. Sommaren J860.S Vår nya nntl - 1917 - KATALOG nu utkommen och sändes på begäran kostnadsfritt.
«v r Största tänkbara urval av moderna Promenaddräkter — Kappor Rockär Regnkappor — Promenadkjolar — Blusar Klädningar — Underkjolar — Morgonrockar väl med en fiskhandduk, penslas på båda sidor med det smälta smöret, blandad t med den uppvispade ägg­ gulan, och beströs med de stötta skorporna och den rifna osten.
En långpanna smörjes med en del af det kalla smöret på så stor fläck filéerna upptaga, dessa läggas i med yttersidan upp och beläggas _ med resten ai smöret, fördeladt i små flockar.
Kräftsmöret smältes, blan­ das med den tjocka grädden och därmed begjutes fisken.
Den ste- kes i varm ugn omkr. 20 min; och öses pfta öfver med såsen.
Den läg- ges upp på varmt fat, såsen i pan­ nan vispas upp och hälles öfver fisken som serveras om så önskas med svampsås och pressad potatis.
— Serveras fisken vid en middag med tflera rätter, räcker 1 kg.
gös.
D r o t t n i n g t å r t a (f. 12 — 14 pers.).
150 gr. godt smör, 3 ägg, 250 gr. socker, 2 - hg.
kokt, kall rifven potatis, 125 gr. sötmandel 1 «, 6 bittermandlar.
T i l l p a n n a n: 15 g r. tvät­ tat smör, 3 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Sm ö r e t t v ä t t a s o c h röres, tills det ä.r hvitt och pösigt.
Äggen och sockret vispas 2t min.
och blandas därefter med smöret.
Potatisen tillsättes järnte den skål­ lade och malda mandeln och mas­ san fylles i väl smord och bröd- beströdd stekpanna och gräddas i ej för värm ugn omkr. 40 min.
Tårtan tages ut ur ugnen och får stå 10 min.
(innan • den stjälpes upp.
När tårtan är kall glaseras den med vattenglasyr och beströs, om så önskas, med 2 finhackade apelsinskal och 5 gr. finhackade pi- stacier.
Serveras som efterrätt med apelsin-, vanilj- eller citronsaft.
A p e l s i n s å s (f. 6 — 8 pers.).
3 äggulor, 1 hg.
strösocker, 1 ägg- hvita, 2 apelsiner, V2 citron, 2 del.
tjock grädde.
Beredning: Äggulorna oc h hälften af strösockret röras 20 min.
Ägghvitan slås till hårdt skum och däri inarbetas resten af sockret.
De båda blandningarna röras väl itillsam- mans och afsmakas med saften af 2 apelsiner samt det rifna skalet och saften af V2 citron.
Sist iblan­ das den till hårdt skum slagna gräd­ den.
Serveras till tårtor och ba­ kelser.
Hachiskotletter (f. 6 pers.).
3 hg.
kokt eller stekt ben­ fritt kött, 1 hg.
fett, rökt fläsk, 1 rödlök, V2 msk.
smör (10 gr.), till löken, 150 gr. kokt rifven potatis, 1 — 2 msk.
salt, Vé tsk.
hvitpeppar, 1 ägg.
Till panering och stet, ni In g: 1 ägg i msk.
mjölk, 2 del.
stötta skorpor, 3 msk smör (60 gr.).
B e r e d n i n g: Köttet hackas fint tillsammans med fläsket.
Löken skalas, hackas fint, fräses i - smö­ ret och inarbetas i färsen med hackknif, tillika med potatisen, kryddorna, det vispade ägget och äggulan.
Af färsen formas aflånga 1 cm.
tjocka kotletter, hvilka dop­ pas i det uppvispade ägget och mjölken och vändas i stötta skor­ por.
De stekas i smöret öfver sakta eld, tills de äro vackert gulbruna, garneras med persilja och serveras med stufvade grönsaker eller maka- Lättast att intaga af stora och barn är Apoteket Vasens Laxérmarmelad, med anledning af dess behagliga smak.
Pris 1 kr.
pr ask.
På alla apotek.
I ~9 laMdKott håruatten Oöh \ ^r / Uantine K ST Röns ilaâ överallt KMlTORöQfömB«® «sn-ine5M » riwa » m^ IM ha n ej spela Er roll väl i livet ut au ati upp » träda med vackra naglar år bästa kraftnlring för svaga, klena barn i alla Åldrar.
Bok om barns uppfödning gratis oefe franko från Mellins Food Depit, Malmö, Prima Engelska Antracit, Hushållskol och Koks ständigt p &amp; lager til) Använd därför endast lägsta dagspriser Lift K0LUMM.-1.
Tel. Ailm.
och Riks •«ÄGELP l ' LV ÏR, yNamiianrop: L avens Kolimport.
Elegant 549,959 rek.- och lösbrev anlände till oss under 1916.
Yad innebär detta?
Jo, att vår firma har en stor, allt­ jämt växande kundkrets landet rundt ' att man upp­ skattar v ft r oavlåtliga strä­ van att tillhandahålla go­ da varor till billiga priser och att man sätter värde Orgryte Kemiska på redbart bemötande och Tvätt- 8 Färgeri-H.-B.
snabb expedition.
Rekvi­ Göteborg.
rera vår katalog, som sändes gratis, ej fraktfritt.
kemiskt tvättad o. präs- sad blir Eder kostym, klänning, kappa eller överrock, om densam­ ma insändes till Ärade husmödrar!
Det är Er måhända obe­ kant hvad Sveriges bästa och pålitligaste hjälpme­ del vid småbak heter?
Det heter G- o o d a Jästmjöl.
Buifcair à 15, 25 och 50 öre köpas ooh » Några bepröfvade recept » fås gratis öfverallt.
Åhlén &amp; Holm, Stockholm.
FREJXM - PASriLLEQM skänka lindring och bof vd hals och s~-^bri3iâhommcr Handelsaktiebolaget Sten S jögren &amp; C D K r o k e t t e r a f ä g g (f. 6 pers.).
6 ägg, 1 V2 msk.
smör (30 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), 3 V2 del.
mjölk Fullständig utstyrsel - » • salt, hvitpeppar, närsalt.
för hemglfter.
T i l l p an e r i n g: 4 ms k.
m j ö l, 2 ägg, salt, 2 tsk.
matolja, 1 V2 Färdigsydt dam- och bamlinne.
Egen del.
stötta skorpor.
syaielier.
Profver sändas på begäran T i l l k o k n i n g: V2 lit- matolja eller 4 hg.
smör.
L V C.
C tanqnisl l Son, Malmö.
R ik; 815.
3 e - r e d n i n g: Äggen k okas 10 mm., afkylas i kallt vatten, ska­ las och skäras i fina tärningar.
Smör och mjöl fräsas &gt;2 min., mjölken spädes på och isåsen £år koka 5 min., de skurna äggen röras i försiktigt och stufningen afsmakas med kryd­ dorna och närsalt.
Den slås upp på ett flått fat, som ä.r väl smordt med smör, samt öfverstrykes med smör på ytan, så att den ej hård­ nar.
Då massan är fullkomligt ikall Barnen äro i tages däraf med en sked portioner omkr. 50 gr. som läggas på ett Prenumerera bakbord, beströdt- med mjölet.
Kro- ketterna rullas i mjölet och for­ kvartalet af mas runda.
De doppas i de hårdt vispade äggen, blandade med mat­ oljan och smaksatta med saltet.
Rullas därefter i de fint stötta iskor- porna och få ligga 1 tim. att hårdna.
De kokas gulbruna i het matolja ell.
smör och läggas på gråpapper att rinna af.
Garneras ' med persilja och serveras mycket varma med stufvad spenat.
— CMOJJLAO« «rar J A iKOWCKTFABniltCN BOUE.
Tänk på våren!
SVAR (Forts.) N: r 146., En riktigt unik fråga, OBS.!
Bästa sätt att ekipera sig bekvämt, stilfullt och billigt, g värd att studera.
Jo, en » öfverkäns- För Linneutstyrslar.
Garnityr och Sybehör: Begär Specialkatalog.
= lig » varelse bör bara lära sig tåla^- mod, saktmod, undfallenhet och först •••• •••• •••• och sist självbehärskning, så reder •••• •••• • ••• •••• sig allt, utan att mar.
förstår det.
©O®© » Det finns ett sätt att lindra alla öden » — sade en skald i tiden — STOCKHOLM » det är att göra godt ».
Att göra VÄSTERLÅNGGATAN 46X48 46 &amp; 48 godt består inte enbart uti att ge r bort pengar till fattiga.
Att göra AUG.
MAGNUSSON - 309 - behof af nya kläder!
nu genast på april- •••••••••••••••• Illustrerad månadstidning för barnkläders förfärdigande.
Stor dubbelsidig mönsterbilaga med­ följer hvarje nummer gratis.
" Barngarderoben " kostar för ett kvartal en dast 9 0 ö r e.
IDUNS EXP.
STOCKHOLM.
ST71ufs^P&gt;is 6fw aJciFHçf mammas om / xaxL ef £s ?cL££cxs m,eà &amp; nSOIsTVJëh.
•-i ' od t är iramiör allt att säga goda ett cita / t af Strindberg: » Tro på ord, att säga vänliga ord, und­ i lifvet, tro att det kan hjälpas, och fallande, när så påfordras, öfverse- skulle lasset än ofta stjälpas, så stig A. F. e n d e o r d o c h f ö r s t o c h s i s t k ä r ­ ' då af och lassa igen! » N: r 151.
1) Det blir mycket dyrt leksfulla ord.
En » öfverkäns- lig » varelse gör sig själf mycket att med nu gällande priser väfva godt härmed.
Ty då mister hon ej bomullsmattor.
Har ni ej själf tra­ sitt sinneslugn.
Och detta böra vi sor, torde det ej bli mycket dyrare söka behålla i alla skiften.
Ty att i något slöjdmagasin köpa dem då kan ingen och intet göra färdiga.
2).
Om färgen är äkta, oss skada.
Ni har med all säker­ kunna de tvättas i ett par ljumma het sinne för humor.
Detta be­ vatten med Sunlighttvål, men få ej visar eder frågas senare del.
Se ligga i lu ten, därefter genast sköl­ saken uppifrån och ni ser den i jas och upphängas.
3).
Marmor- ett nytt ljus.
Tag det som en skifvor tvättas med kallt vatten och Ea.
börda, som ni måste bära.
Tag citronsyra.
N: r 152.
Hör efter på Nääs, där en dag åt sänder.
Tänk hvarje finnas i Trädgårdsskötsel morgon: I dag skall jag inte en kurser enda gång låta mitt tålamod tryta.
från 1 april — 30 september 1917.
Inte någonting skall få mig att Elever mottagas äfven på kortare Begär prospekt hos styrelsen glömma min själfbehärskning, kom­ tid.
ma hvad som vill! » Ransaka så för August Abrahamssons Stiftelse, A.
(F. hvarje kväll ert görande och lå­ Nääs, Flöda • station.
N: r 153.
Upplysningar och råd tande under dagens lopp!
Har ni ej lyckats såsom ni ville, så börja kunna erhållas och plats utpekas n ä s t a d a g.
T r o m i g, n i s k a l l l y c ­ om ni vill tillskrifva » box (23 », Lid ingö kas till sist.
Och när ni det villastad.
gör, d å ser ni allt .uppifrån.
Då N: r 153.
Vore jag i edra kläder har ni lätt att bära hvad som så äfventyrade jag ej det lilla ka­ pålägges eder.
Eder frågas allra pitalet, åtminstone ej på hönsskötsel.
sista ord visa att ni är en p 1 i k - t L-Iar ni ej hört hvad svårt folk har tirogen varelse.
Och den som att få föda till sina djur?
Jag träf­ är * plikttrogen är en god varelse, fade i går en dam som har en del som en gång förr eller senare får höns.
Men nu säger hon att hon den stora lycka, hvilken utan un­ inte kan få föda till dem, utan får dantag tillfaller en hvar god och slakta dem.
Och känner ni inte till plikttrogen människa.
Ty denna lyc­ trädgårdsskötsel förut, så är det nog ka är ej beroende af det yttre, ej lönt att tänka på detta.
Tag utan den växer fram inifrån och plats någonstädes hvar för sig, leller därifrån utstrålar det ljus, som gör tillsammans och sätt edert kapital hela lifvet till en lycka, så stor in i en bank.
Tag hushållsplats att den öfverstrålar all annan.
så har ni både mat och husrum.
Och det är ej så litet i våra tider.
Ebon.
(Eller tag någon.
— Er skulle jag vilja svara med Så lön därtill.
•KUIHE«.
Bord N:o 290.
Soffa N:o 320- Begär prisuppgift och katalog!
RQNNEÅDALENS AKTIEBOLAG.
STOCKAMSLLAN.
Tel. 5. annan plats.
Tänk på h vad ni ' kan och h v ilk n färdigheter ni har.
Ebon.
N:r 151.
Har lion verkligt goda anlag, så kan hon kanske tfå af Cedergrenska fonden.
Passa på när fondens stora annons är inne i de dagliga tidningarna.
Ebon.
N: r 155.
Se mitt svar n: r 154.
Ebon.
N: r 156.
Ja, frågan är nog svår­ löst, men inte därför omöjlig att lösa.
Det är nog sant att man inte skall släppa det .säkra för det «osäkra.
Det är så i lifvet att vi.
' ibland mås­ te välja, vi måste släppa eller uppgifva ett för att välja ett an­ nat.
Yi måste med ett ord sagt offra liksom när man i schack­ spel är hotad från två håll och inte kan gardera mer än den ena pjäsen.
Jag tycker på mitt lilla vis.
att er mor är liktydig med spelets drott­ ning.
Jag tycker att ni bör i n t e offra henne.
Ty gör ni det, skulle det kunna hända att ni likväl till sist förlorar spelet.
På ett eller annat sätt.
- Nog skall ni kunna få en bra plats, den gång det be- höfs.
Men hvarför tänka s å långt.
Vi skola inte sörja för morgon­ dagen, fast vi ordna för den.
Taga vi en dag i sänder, så går det ofta mycket bättre än när vi oroa oss för den dag, som vi kanske aldrig kom­ mer att se.
Göra vi vår plikt, vår hjärteplikt hvarje dag, så skän­ ker hvarje dag oss glädje, lycka, samvetsfrid och hjärtero.
Men vi äfventyra allt * detta om vi svika våra hjärteplikter.
Och tänk h vad en mor offrar for sitt barn.
.
.
sina nätters sömn, sina dagars ro, sin bekvämlighet, sina nöjen.
.
.
allt för att värna om barnet ... " Jag vet en .mor, som inte s of en hel natt ostörd på 16 år.
När så denna mor blef gammal, vet ni hvad som då hände?
Jo, den dotter de hade i huset var egentligen dödssjuk.
Doktorn hade inte gifvit hopp.
» Frun får vara beredd » — sade han till den gamla.
Men tänk dottern ville ej dö.
» Hur skall det gå med min gamla mor », sade hon.
Vet ni hvad den dottern gjorde?
Det låter otänk­ bart.
Hon kämpade med dö­ den e n h e l n a t t.
Hon v i l l e inte dö.
Efteråt berättade hon själf detta för mig.
Men hon ville inte närmare ingå på detaljerna.
Ty det var något som hon hade emellan Gud och sig.
Hon sade själf, att det var något underbart.
Så underbart att hon ej ville be­ rätta det.
Men faktum var att hon med hela sin personlighets svaga men d ock s ega f ysik k ä m p a d e målmedvetet med döden för att — få lefva hos sin gamla mor och ge henne den vård ' och det stöd på hennes ålderdom, som hon så väl behöfde och så väl g jord t sig förtjänt af för sin upp­ offrande kärlek.
Och tänk.
När dottern så vårdat den gamla mo­ dern och lagt hennes ögon samman till den sista hvilan, d å, men i c k e förr, lades dottern ned på den sjukbädd, från h vilken hon laldrig skulle uppstiga.
Hennes lifsmission var slut.
Tänk på detta.
Den som sår kärlek, han skördar kärlek.
Ebon.
FRÅGOR ENHVAR LASARE AF ID UN AGER rätt att i denna af delning framställa förfrågningar rörande husliga eller andra angelägenheter till besvarande af läsekretsen.
Dock förbehåller sig redaktionen oinskränkt befogenhet att utesluta de frågor, hvilka anses sakna mera alllmänt intresse.
Hvarje publi­ cerad fråga kommer att besvaras, och utbetalas för det bästa svaret, å någon af här nedan införda frågor, som in­ sändas till redaktionen senast 6 dagar efter detta nummers dato ett py is af10 kronor.
Nr 157.
Slöjdlärarinna som varit i tillfälle att se huru mycket slöj­ den ßöi flickorna på landsbygden är försummad, önskar att på något sätt verka för densammas höjande.
Kunde ej hushållningssällskapen an­ ordna ambulerande sömnaxis- och väfnadskurser?
Är det i dessa ti­ der ett vanskligt företag att på teg-en hand börja dylika?
E. V — son.
N: r 158.
Blir så lätt illamående, då jag reser på tåg.
Har hört omtalas ett medel däremot som uppfunnits af en norsk konduktör .. Vore tacksam om någon kunde gifva mig upplys­ ning om namnet därå samt hvar jag kan få köpa detsamma.
t Tågsjuk.
N: r 159.
Hvilken af mellersta Sve­ riges städer vore det förmånligast d. v. s. billigast med afseende på hyra, skatt, » dagligt bröd » etc. — att bosätta sig för liten familj.
Läroverk för flickor måste finnas för " 12-årig dotter.
Bekvämligheter med elektrisk belysning o .s.
v. önskvärda, om möjligt äfven en li­ ten trädgårdstäppa eller åtminstone ett litet » land ».
Prenumerant från Iduns början.
N:r 160. vi äro två mycket unga makar med en liteti son som det är vår högsta önskan gifva en god och omsorgsfull fostran.
Vi ha läst flera böcker om barnuppfostran af olika författare men ingen skrifver lika.
Vår lille gosse 1 1 / 2 år är ett klokt och rart barn men har redan bör­ jat visa egensinne och trots, när - 3i0 Förnämsta Svenska näringspre para K Förordas af läkare han ej får ' som h an vill och är ibland omöjlig få att lyda.
Vi hade tänkt kunna fostra honom utan aga, men börjar blifva villrådiga om hvad som är rättast.
Som vi ej vilja att vårt första barn skall blifva ett s. k.
» försöksbarn » begära vi hä.rmed råd och utförliga u pplysningar af e r ­ farna yngre föräldrar o m och när barn skola ha aga, om den bör gifvas af far eller mor, om den bör gif­ vas med björkris, med bara handen eller med en liten käpp, hur många slag ungefär äro lagom och böra de ökas för hvarje gång, bör man slå kraftigt eller endast belt lätt och skall det helst ske på bara krop­ pen, bör det vara lika för gossar och flickor i späd ålder samt hur länge bör aga ' egentligen ifrågakom- ma?
Unga föräldrar.
N: r 161.
Hvad är att göra med en aspedistra som ej vill växa och hvars blad gulna i spetsarna.
Har näm­ ligen en vacker sådan men till min ledsnad vill den ej växa och bör­ jar nu gulna.
Gif ett effektivt råd till Bloms tervä-n.
N: r 162.
Hvem kan ge mig ett godt råd?
— Är 24 år, af ett ovan­ ligt friskt utseende, med god sömn och aptit, men plågas sedan 4 år tillbaka af ständig värk af trött­ het i nacke och ryggrad samt af en oafbruten gäll ringning midt inne i hufvudet.
Intet kurage.
Har kon­ sulterat tre läkare och tagit en myckenhet medicin?
Tacksam för svar är Hedvig S., prenumerant.
N: r 163.
Jag är en flicka på några och tjugu år, bildad men fat­ tig _ och ä-lskar för första gången i mitt lif varmt och innerligt.
Före­ målet,^ som af hela sitt hjärta besva­ rar m-in kärlek, är en man af fin fa­ milj men lika fattig, som jag.
Mina föräldrar och min släkt, som se myc­ ket praktiskt på allting, önska, att jag ska afstå från min kärlek och göra ett rikt giftermål, och hans familj och samhällsställning fordra, att han gör detsamma.
Inga per­ sonliga fördomar förefiimas hvarken mot honom eller mig, det är endast penningar, som fattas.
Böra vi nu resignera och afstå från hvarandra?
Det kommer att kännas så oerhördt svårt, han är den enda ljusglimten i mitt lif.
Eller kanske måste vi till och med af lydnad och pietet gå att öka de olyckliga äktenska­ pens antal?
Kanske har någon af Iduns äldre läsarinnor i sin ung­ dom varit i samma förtviflade situa­ tion?
Jag äger ingen, som jag kan bedja orn ett råd, då den enda, som jag kunde anförtro mig åt, näm­ ligen min gamla farmor, nu är död.
Hvem vill träda i min farmors ställe och gifva ett godt råd åt Ensam och bekymrad.
(Forts.) BREFLÄDA RED.
BREFLÄDA 1 5 - å r i g p r e n u m e r a n t.
Tack­ samma för edra svar, måste vi dock afstå från att införa dem, då de kommo oss för sent tillhanda.
T v å v ä n ne r.
V i b e d j a a t t f å hänvisa eder till Iduns annonsafdel- ning, där frågan hör hemma.
Också en ensamstående o c Ii intresserad.
Edert svar kom för sent för att införas, men Idun kan om ni önskar befordra bref till personen i fråga.
EXP.
BREFLÄDA.
» 23 år », Eskilstuna.
Annonsen kos­ tar 4 kr.
pr gång.
Likvid i post- anvisning.
Spara pä äggen och använd Nornans Jäsfpulver Försäljes i välsorterade affärer.
Välkänd piukola med ett 50-tal elever i landsorts­ stad att övertaga.
Sv.
till » Ena­ stående tillfälle », und.
adr.
S. Gu- mœlii Annonsbyrå, ' Stockholm!
f. v. Ib.
Privata sjukhemmet Hälledal pr.
Tyringe.
Tel. 36.
Mottager lindriga fall af nerv- och sinnessjuka.
Begär prospekt!
Önnestads Kvinnliga Folkhögskola (nära Kristianstad) med undervisning i allm.
bildande ämnen, slöjd, vävnad, gymnastik, hus lig ekonomi, trädgårdsskötsel, lanthushållningsämnen m. m. börjar nya kurser 18 maj Arbetar på två avdelningar: l.sta årskurs och Övre avdelning Frielevplatsei o. stip.
kunna ännu sökas.
Prosp.
gen.
rektor Yngve Meiernder, önnestad.
Obs.
även trädgårdsskola för kvinnor.
LEDIGA PLATSER Cänd aldrig orlginalbetyg ^ utan endast bestyrkta avskrift or när Ni svarar på annons om ledig plats.
UNG MUSIKALISK DAM med be­ hagligt yttre erhåller anställning å Turisthotell i landsorten.
Insänd foto till » Bildad » Iduns exp f. v. b.
HUSHÅLLERSKA, villig att deltaga i allt vid ett landtbruk förek.
arbe­ ten, får plats genast .. ' Svar med betyg, lönepr.
och helst foto.
till E.
B. Nolby Värml.
KVINNLIG Cl SELÖ JR.
Bildad flicka, prakt, och duglig, som genomgådt tek.
skola, något kunnig i metall- drifning och ritning får komma i yrkeslära hos Ciselör M. af Ekenstam Malmö.
T VA ENKLA, barnkära, bättre flic­ kor få plats den 1 maj på herrgård i Sörmland.
Den ena kunnig i mat­ lagning, den andra inomhus före­ kommande göromål.
Svar till » Hem- trefnad » Iduns exp.
DUGLIG O. .SNÄLL hushållsfrkn fullt kunnig i sömnad, erhåller plats nu genast i disponentfamilj i mel­ lersta Norrland. '
Kokerska och husa finnas.
Svar åtföljda af foto och referenser tili » W. » Iduns exp.
NÅGRA KVINNLIGA trädgårdsehver mottagas öfver sommaren ell.
pr må- / iad.
30 min.
väg fr. Upsala.
Sv.
t.
» Box 10 », Upsala.
BARNKÄR FLICKA får plats i bättre Halmstadsfamilj den 15 maj, där 4 barn i ålder fr. 8 till 2 år fin­ nas.
Densamma bör vara villig o. händig samt helst något musikalisk.
Sv.
med betygsafskrifter, löneanspråk o. foto emotses till » Halmstad », Iduns exp.
f. v. b. ANSBRAKSLÖS HUSH.-V AN, snäll, djurvänlig flicka sökes, villig att jämte husmodern utan jungfru sköta ett två personers hushåll på landet, där äfven smådjur finnas.
Sv.
till » Landthem », L i m m a r e d. BARNFRÖKEN, helst kindergarten- utbildad, får den 1 juli plats på egendom i Värmland.
Sv.
till fru Hedvig von Axelson, Mälsvik, Värm­ lands-bro.
HUSHÅLLERSKA, bildad, proper o. ordentlig hushållerska erh.
plats att sköta hushållet hos ensam ungherre i Norrlandsstad.
Sv.
med foto o. ref. sändes märkt » God h usmanskost », Iduns exp-, f. v. b. SOM~HJÄLP OCH SÄLLSKAP önskas bildad o. hushållsvan fröken i 30- års åldern.
a~tt under juni och juli månader iörestå hushållet för 50- års dam, som vill rekrcera sig i trakten af Kolmården.
.Sökande som har vana vid sjukvård, äger före­ träde.
Goda rek .. fordras.
Sv.
i o. för närm.
upply,sn.
t.
» God plats », Iduns expi.
f. v. b.
MOT FRITT VIVRE finnes plats föi barnkär, bildad, gladl., ni: fLc.ca, att gå frun tillhanda.
Sv.
t.
» S.
S. », Katrineholm p. r.
EN FRISK, PRÄKTIG flicka från godt hem, villig att utföra en en­ samjungfrus sysslor, erhåller genast plats i mindre familj.
Svar till » Västgötastad » Iduns exp.
f. v. b.
MOT FRITT VIVRE eventuellt fria resor, finnes plats för en * verkligt barnkär, gladlynt flicka, som är vil­ lig deltaga i barnens skötsel, samt i hemmet förekommande göromål.
Intresse för blommor och trädgård önskligt.
Jungfru finnes.
Svar med betygsafskrift samt foto.
om sådant finnes till » S&gt;.
G. I. » Katrineholm P- r- Barnfr.
B arnsk.
H usbåll&amp;fr.
H usmorshj.
erh.
väl af lön.
pl.
Palmquist C :o Malmskillnadsg.
17&gt; Stockholm.
hushållerska fullt kompetent att på egen hand sköta ett hushåll på landet för liten familj, erhåller plats den 15 maj.
Alla nutida bekvämligheter.
Betyg och referenser sändas tijl » Furulid », Orsa, p. r. Semïnarïebilûad tyska får lärarinneplats från sept.
mån.
vid Haltestorps hjälppension för flic­ kor, Särö.
Lön enl.gb överenskom­ melse.
Betyg och referenser sän- das till fröken D %rs,sen, Särö.
Söker Ni plats på något af den kvinnliga verk­ samhetens olika områden?
Kom dä ihåg att ett bepröfvadt och af tusen­ tals kvinnliga platssökande m e d bästa r e s u 11 a t användt för­ faringssätt är att sätta in en liten annons i IDUN.
En platsannons — 10 mm.
stor — kostar endast 2 kr.
50 öre.
Be­ loppet insändes i postanvisning, hvarvid texten lämpligen skrif- ves å postanvisningsblanketten.
Husföreståndarinna, (medelålders) sökes af landtbrukare (enkling 50 år) med en gosse 9 år.
Sökande bör kunna med e n jungfrus biträde sköta hemmet samt dessutom äga erforderlig bildning för umgän- geslifvet i ett » bättre » hem.
Krist­ liga grundsatser och håg för ett stilla hemlif önskvärda.
Ansökan med betygsafskrifter och referenser, uppgift å löneanspråk, samt om möjligt foto till Agronom D. Ulff Kungsladugården, Ströms­ holm.
vid Västerås Epidemisjukhus ledig.
Lön 720 kr.
med fH bostad och kost etc. 3 ålders tillä gg à 100 kr.
Fordringar: bestyrkt förmåga att leda ett hushåll samt sköterskeexa men och helst erfarenhet Epidemi­ sjukvård.
Ansökan, åtföljd af ål dersuppgift, afskrift.
af skol- ocL sköterskebetyg, fotografi och re­ kommendationer insändes till under tecknad före 20 maj.
Platsen ny­ inrättad och kan tillträdas eftei öfverenskommelse.
l:ste Stadsläkaren Carl Thunström Västerås.
PLATSSÖKANDE UtbiBsSaeSe barnsköierskor spec, från Sällskapet Barnavård, an­ skaffas af Stockholms Stads Arbets­ förmedling, Regeringsgt.
107.
Riks- o Allm.
tel. 4047.
Kl. 9 f. m .r — 4 e. m.
(lörd.
9 — 2).
Obs.l Särskild a v d e l n i n g f ö r ba r n s k ö t e r ­ s k o r!
S a ma r b e t e m e d s ä l l ­ s k a p e t Ba r n a v å r d I BÄTTRE STADGAD FLICKA önskar plats den 1: sta eller 15 juni helst hos ensam dain.
Gerna vid vest- kusten.
Är kunnig i ett hems skö­ tande, genomgått hushållsskola.
Nå­ gon lön önskas.
Tacfcs.
" " l:ör svar till » Landtbrukaredotter » Iduns exp.
f. v. b.
B ' LICKA som genomgådt 8-klassigt läroverk önskar under sommarmåna­ derna plats på landet för att un­ dervisa barn.
Äfven musik.
Svar till » Kondition ».
Iduns exp.
f. v. b.
BÄTTRE FLICKA önskar plats som hjälp för att på samma gång få lära hushåll.
Svar till » Villig maj 1917 » Lduns exp f. v. b.
UNG FLICKA som genomgått kurs å länslasarett och dessutom innehaft flera privata platser, önskar öfver sommaren privatvård hos äldre dam eller herre.
Event, medfölja till badort.
Tacksam för svar till » 23 år » Eskilstuna p. r.
MUSIKLäRaRINNA, elev af Rich.
Anderssons musikskola önskar under sommaren plats på landet att un­ dervisa i pianospelning mot fritt vivre.
8-årig gosse önskas samtidigt inackorderad.
Sv.
till » Musik 17 » lduns exp.
f. v. b.
UNG NORSKA från allvarligt hem önskar plats (helst i " Västergötland) som hjelpreda vid alla inom ett hus förekommande göromål.
Svar till » Familjemedlem » Box 35 Vänersborg.
UNG MUSIKLÄRARINNA (elev - af skicklig lärare) önskar, mot fritt vivre plats under som.
i finare fam. att undervisa i pianospeln.
eller som sällskap och hjälp i enklare syss­ lor.
Svar till familjemedlem post­ fack 18, Partille.
SMÅLÄNDSKA, något kunnig i sjuk­ vård, önskar lämplig plats.
• Gärna villig deltaga i husliga göromål.
Svar till » Familjemedlem » Iduns exp.
f. v. b.
BILDAD HOLLÄNDSK, medelålders dam, önskar med 1 juli att komma till en fin familj, helst å landet i närheten af Stockholm eller Göteborg att sköta små barn, mångårig prak­ tik.
Villig delt.
i husl.
göromål, något kunnig i enklare linnesöm­ nad.
Talar flytande eng. tyska eller franska, något svenska och danska.
Lön 35 à 40 kr.
i mån.
Utomord.
rek.
finnas.
Tillmö teskom.
med halfva reskostn.
önskvärd.
Fröken S. Elink Scliüürrnan, Pension Schim­ mel.
Baarn Holland.
SJUSKÖTERSKA med goda ruk.
ön­ skar plats hos äldre dam eller herre att om så fordras jämväl sköta hushållet.
Svar till » Plikttrogen » Jönköping p. r.
UNG FLICKA önskar plats å landt- egendom, att deltaga i husliga gö­ romål.
Har genomgådt 8-klassigt lä­ romål.
Har genomgått 8-klassigt lä- modersskola.
Svar till » Sommaren 1917 » Iduns exp.
f. v. b.
SOM HUSMODERS verkliga hjälp o. sällsk.
önsk.
23-årig småländska pl.
Kunnig i husl.
syssl., sömn.
o. hand­ arbete.
Sv.
t.
» Nytta o. trefnad » E k s j ö p. r.
PÅLITLIG FLICKA önskar som hjälp medfölja på badort.
ÅEller pl.
i godt hem.
Kunnig i husl.
syssl.
sömn.
o. handarb, Svar till » Våren 1917 » Jönköping p. r.
Kvinnlig arbetskraft inom såväl hemmens som andra kvinnliga arbetsområden kan, Ni med bästa resultat erhålla genom att sätta in en annons i IDUN, specialorga­ net för kvinnliga platsannonser af alla slag.
En platsannons — 10 mm.
stor — k ostar endast 2 ikr.
50 ö re.
För större annonser beräknas ett pris af 25 öre pr mm.
därutöfver.
PLATS SOM Husföreståndarinna där husmoder saknas samt ett par barn i skolålder finnas.
Gärna Landthus- håll eller herrgård på landet önskar medelålders dam.
Rek., foto kan er­ hållas om svar sändes under adr.
» S Si. » Iduns exp.
f. v. b.
Fransyska, exa-m.
sjukgymnast, söker anställn.
juni — sept.
Spécialité: Neurasteni, hufvudvärk, sömnlöshet samt beh.
af barn: ryggradskrökn., dålig hållh.
etc.
Villig att jämväl meddela kon­ versationslektioner.
Talar flytande« äfven god engelska, tyska o. (täml.
god) svenska.
Ref.!
Ben.
sv.
till ^Mademoiselle V. », Iduns exp.
» BILDAD MUSIK., medelålders dam jnskar under sommaren vistas på Landet, antingen på pensionat som biträdande värdinna, ackompagnetris, korrespondent, lektris och dylikt, eller i familj där undervisning ön­ skas i pianomusik på lägre sta­ diet, och där för öfrigt hjälp ön­ skas med finare handarbeten och andra i ett hem förekommande syss­ lor.
Svar till » Ambitiös » avvaktas till den 15 &lt;Ma] L inköping p. r.
LÄRARINNA önskar under sommar­ månaderna vistas i fam. på landet för att få deltaga i hushållet, helst mot fritt vivre.
Läsning med min­ deråriga.
Musikalisk.
Goda ref. finnas.
Svar till » Elly » Askersund p. r.
I FIN FAMILJ önskar ung flicka af god familj plats som husmoders ajälp och sällskap.
Genomgått hus­ hållsskola, kunnig i sömnad och handarbete.
.Någon lön önskvärd.
Svar till » 22 år familjemedlem » Iduns exp.
f. v. b.
PLATS ÖNSK.
från 1 jun.
af me- delåld.
bild.
fl.
i godt hem att deltaga i alla syssl.
eller att förestå hem för ens.
pers.
Kunnig i allt som hör till ett hems sköt.
äfven hand- ar b.
Svar till » Mot fritt vivre » Iduns exp f. v. b., " ètt glânsanc / e résultat " HOS ALLA HANDLANDE) HUSFÖRESTÅNDARINNA.
Att sköta I SOMMARINACKORDERING erbjudes hemmet för ens.
person, önskar bättre frisk välartad gosse om 10 à 15 frunt.
Sv.
till » Huslig », Iduns exp.
' år hos bildad familj boende i villa FRANSYSKA önsk.
pl.
under som­ I på Stenungsön.
Sv.
till » Bad », Nor­ maren att underv.
i franska o. som diska Annonsbyrån, Göteborg.
sällsk.
Bästa- betyg o. ref. Sv.
t.
FÖR KONFIRMATIONS UNDER V. 18 » Juli », Iduns exp.
juni — 29 juli sökas 2 snälla kam­ UNG, MUSIKALISK, undervisnings­ rater åt egen son.
Skriv eller telef, Mot tritt vivre van lärarinna önskar sommarkondi­ till d: r F. Arvedson, Enköping, Til- tion.
Svar tiU » Språkkunnig » Vasa- önskar småskollärarinna under ' som­ linge prostgård.
Priset moderat.
marferien pi.
i fam. att undervisa iprp, Hälsingborg.
eller hjälpa till med .husligt.
Sv.
till PENSIONAT och goda hem på lan­ UNG, BÄTTRE NORRLÄNDSKA önsk.
» Frisk och hurtig » lduns leixpi.
f.
v. b. det, som för sommaren önsk.
mot­ taga inackorderingar, torde anmäla till sommaren plats mot fritt vivre Husföreståndarinne, detta å Nya Inackorderings byrån, Ja­ hos ens.
dam ell.
i liten fam. på 34-årig kobsbergsgatan 34, Sthlm.
Etabl.
landet.
Villig delt.
i lättare göro­ Värdinneplats, önskas af mål ell.
som hjälp o. sällsk.
medf.
• bättre flicka., från ett godt hem.
1887.
I Fullt kompetent att med ordning och till badort.
Kunnig i linnes, och Kunnig i handarb.
Sv.
t.
» Norrländska », Iduns trefnad sköta ett hem.
väfnad, sömnad och handarbete.
Fina exp.
1. v. b. betyg från föreg.
pl.
Tacksam för samt inackordering lämnas ett par- ORDENTLIG LANDSFLICKA önskar svar till » Arbetslust » under adr.
S. flickor instundande sommar i präst­ plats i god familj på landet att GumEelii Annonsbyrå, Stockholm f. gård, nära Strömstad.
Svar till ' kon­ traktsprosten G. Engström, Skee.
utan lön, få lära matlagn.
under v. b. erfaren husmoders 1-edn.
Sv.
t; » 25 år », Iduns exp.
Konfirmationsundervisirng LÄRARINNA, som genomgått 6-klas- sigt läroverk, 1-årig handelskurs samt Detthowska seminariet i Stockholm och dessutom äger 2 års praktik i såväl sn$- som flickskola och är något kunnig i, sång och musik, önsk.
plats i bättre fam. att läsa med barn från 7 — 9 år.
Goda betyg o. rek.
företes.
Sv.
emotses med tack- sarnhet till » 22 år », Iduns exp SKÖTERSKA önskar privatvård.
Gär­ na nervsjuk patient, är villig delt.
i liusl.
syssl.
Sv.
tacksamt till » Sjuksyster », Mariestad p. r. ENKJ ' .L, BaTJL ' RE FLICKA får plats i prästhem där jungfru saknas.
Ut­ förligt svar till » Familjemedlem », Fritsla.
Ung skånska önskar under sommarmånaderna så­ som familjemedlem i bättre herr- gårdsfamil] i mellersta eller södra Sverige blifva i tillfälle lära huru ett sådant hem skötes.
Svar med uppgift om pris och lämpligaste ti­ den utbedes under sign. » Nytta och nöje » Box 8, Rydsgård.
INACKORDERINGAR filflre pensionerad di önsk.
inackordering i godt o. stilla hem i Stockholm.
Egna möbler.
Sv.
till » Inackordering », poste restante, Umeå.
Babykorgen!
(Mont, skär eller blå.)
Kr.
SO: - Babylådor från Kr.
10:00 — 15:00, in­ nehållande hel utstyrsel, välsydt och KONFIRMANDER mottagas i Juni till af bästa kvalité.
Sändes mot efter- Västergötland.
Vacker trakt.
Nära kraf.
station.
Bad.
Rikstel.
Piano.
Kam­ Helsingborgs L inneutstyrselaffär, Malmi rater finnas.
Pris 150 kr.
i ett för Rikstel.
4812. allt.
Komministergården, Moholm.
XMOOeOOOOC ' ÏOVOOOOOOOOSOMOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO) OOOOOOOOOOOOaOOOOOOOOOOOOOQOOOOOOOQOOOOOOOOOOOi Hvar skall jag tillbringa m in sommarsemester?
Stockholms omgifningar: Dalarne: VID MÄLAREN.
Pensionat Fager­ SVÄRDSJO HVILOHEM erbjuder livi- udd har utmärkta ' strandbad och la och hemtrefnad i lugn, vacker skogspromenader.
Begär prospekt af trakt- af Dalarne.
Närmare meddelar Konditor Lundevall, Enköping.
fröken Lydia Johnson, Svärdsjö.
Värmland: DOKTORINNAN TILMA ERIKSSONS H v i 1 o h e m, beläget 15 min.
skogs­ väg från Arvika.
Adr.
Högåsen, Arvika.
Bröstklena mottagas ej.
Riks 29.
Skåne: LUDVIGSBOBG-i) PENSIONAT.
Här­ Västkusten: MARSTRAND.
ligt läge i skogrik trakt, nära King- Pensionat sjön, rekommenderas.
Tel. Höör 58 B. Emilia Paulsson.
Östergötland: SOMMARGÄSTER mottagas i år å Nygren rekommenderas.
villaegendom, vackert belägen vid Göta kanal och Wreta klosterkyrka.
MOLLE-K U LLEN, Hotell Elfversön.
A 1 s b ä c k LYSE rek.
Strand bad.
Moderata priser.
Vidare meddelar Rikstel.
9 och 26.
Varma bad.
Löf- och barrskog, Öpp- fr. E. Samuelson Torberga, Skedn- J o h a n E l f v e r s ö n.
i nas 1 maj.
borg.
- 311 -
BOMULLS- FLICK-KLÄDNINGAR &amp; GOSS-DRÄKTER MARSOT AKTIEBOLAGET ERNA / AAUD PAUL r-IILLI M. BENDIX HOVLEVERANTÖR STOCKHOLM 18 REGERINGSGATAN - ö STUREGATAN - 90 DROTTNINGGATAN.
18 REGERINGSGATAN SÄRSKILD AVDELNING F ÖR Lektioner i Linnesömnad, Doktor Heumar » Kungsportspl.
' 2, Göteborg-.
Tel. 45 46.
Svon btous€ii » 3 vmdLe-ntkJoiav », spop&lt;sft / oi » / op ocft bawnft [ädla * * Elever mottagas dagligen 12 sept — 15 dec., 10 jan. — 10 juni.
- Elektrisk behandling - Karin Egnér.
(för nervsjukdomar och reumatiska låkommor).
R.
T.
35 30.
Eva Egnér.
Sibyllegatan 36, Stockholm.
A.
T.
210 04 !DER- Qymiiast kdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af kvinn­ liga elever vid N ' y kurs börjar den 14 sept.
Prosp.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND.
Göteborgs Gymnastiska Institut Fullständigaste ettåriga kurs i linmiiripi EBBA BECKMANS ~.
- &gt; HYGIENISKA SALON ANSIKTSMASSAGB (även syrebe- handl.)
Hårmassage enl. D:r Bar­ dins metod.
Manicure, Pedicure.
Friséring — Ch amponering.
Grefturegatan 3.
Riks Tel. 706 53.
Allm.
Tel. 40100. mm Sjukgymnastik o ch M assage «pff-y Nästa årskurs hörj.
i Sept.
Ngjr Begär utförligt prospekt / ^ TELEFONER Olaus Olssons ' Svenska Fattigvårdsförbundets tionde utbildningskurs för blivande förestån­ darinnor vid ålderdomshem och barnhem kommer att anofdnas under tiden 8 januari — 15 juli 1918.
Ansökan till kursen insändes före 15 s eptember.
Till för­ praktik före 1 juli.
Kursavgift 20 k r.
Begränsat platsantal.
Pregram och övriga upplysningar meddelas genom Sv.
Fattigvårdsförbundet, 6 L ästmakareg., Sthlm.
Herrsâtra Skolgård, 8-kIassig flickskola, helpension, börjar sitt femte läsår den 15 Sept.
VÅRDA HÄRET 1917, å Molstabergs egendom, Mölnbo.
Endast välartade barn mottagas.
• ZIWERTS ' EXTRAIT V EGETAL.
• Prospekt på begäran.
Bäsia hårkonserveringsmedel.
Finnes till salu Riks Mölnbo 4, (2 sign.) WILDES om det är sjukt eller friskt, och använd hos msörer och i parfymaffdrer samt hos Anna Sundin• Adr.
: Molstaberg, Mölnbo.
TVÄTTMASKIN Kungl.
Hof leverantör ZIWERTS EFTR .. GOTEBORO.
Begär prosepkt I Återförsäljare rabatt.
Stockholm.
.
:: Holländaregatan 3.
Kors 1 massage och Sjukgymnastik STOCKHOLMS utmärka sig alltid för lätt gång, hållbarhet märke, och stor hastighet.
^ Pris N:r 1 Kr.
38Ï - Pris N:r 2 • Kr.
53: - ^ Fraktfritt lev.
Begär illustration.
Kvah- MASSAGE- * GYMNASTIK-INSTITUT Bibllotelngdtan SS 15-årig frostskada botad I Absolut Begär prospekt 1 ofarlig.
Lämplig för såväl ansikte som händer.
Insänd rekvisition ofördröjligen till » Enastående resul­ tat », Iduns exp.
f. v. b. så sändes Säkert medel för Pormaskar och Tin­ en sats omgående belagd med post­ nar, igör huden ren och klar.
Pris förskott å kr.
3:75 plus porto.
3 kr .pr fl •+• porto.
Försändes diskr.
Ebba Beckmans Hygieniska Salong Grefturegatan.
3.
Stockholm.
Allm Telef.
401 00 Rikstel.
706 53.
Tinktur Alabaster.
— Armsvett borttages ined iSecco-salva.
Luk­ ten försvinner efter första be­ handlingen.
Ärmlappar kunna efter kort tid undvaras.
Oskad­ ligt, tillförlitligt och angenämt medel, äfven mot annan abnorm svettning.
Råd gifves och för­ frågningar besvaras omg.
kost­ nadsfritt.
Pris 2 kr.
Till landsorten mot postförskott.
Diskret iför sändning.
E r u Maria Enquists Insti­ tut för Skönhetsvård o. P l a s t i s k a O p e r a t i o ­ ner, Stockholm, Biblio­ teksgatan 6.
R.
160 68.
A.
226 62.
Tillverkad af prima ek.
bepröfvade symaskiner Tvättning, mangling och stryk- aing af privatkläder utföres på îtt i allo förstklassigt sätt M Vlälarbadets Bad-, Tvätt- &amp; Strykinrättning.
Mälarbadets priser å bad och •vätt alltid de lägsta.
fvättinr.
: Allm.
9344 Riks 3 815 Badet: A llm.
9343 Riks 38 14 Svenskt fabrikat.
Förmånliga afbetalningsvillkor.
/ ^, BBS WILDES TVÄTTMASKIN N ?2 © PÄRMAR © till IDUN kunna erhållas hos hrr bokhandlare e ller d irekt frä n IDUNS EXPEDITION, m ot likv id i postanvisning, till följande priser: Röd pärm, m ed g uldtryck, till " I dun ".
.
.
Röd eller grGn pärm till " Iduns Romanbibi. "
Röd eller g rön pärm tiil " Iduns Hjälpreda " Samtliga tre p ärmar.
Kr „ „ „ 1:50 + porto 3 0 ö re 0:50+ 10 „ 0: 5 0 + „ 10 „ 2:50 + „ 30 „ Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Stockholm 1917
