# ID: svediakorp-per2265
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 24,097
# sentences: 1,533
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N; R 17 (15 / 9) A.
30:DE ÅRG.
LOSNUMMER: 15 ORE.
UPPLAGA A. ILLaSTRERADhÉ TI DN ING FOR-KVINNAN iOCH ' HEMMETt 1FRITHIOFHELLBERG SÖNDAGEN DEN 22 APRIL 1917.
HUFVUDREDAKTOR: ERNST HÖGMAN.
RED.-SEKRE rERARE: ELISABETH KREY.
1 Kronprinsessan îîlargarefa med prinsarne Sigvard, " Bertif ocß Carf Joßan samf prinsessan Ungrid.
Den senasf fagna gruppßifden af den furstfiga famitjen.
Tiiefjé Jceger foto.
Sveriges popufärasfe fofkuppfysare.
till sista plats fyllt " TONEN EGENT- hörsalen.
Bland de lig för koja och många hyllnings- slott ", har i lika rikt gärderna på 50- mått blifvit be­ årsdagen var nog skärd den man, gåfvan från hans hvars bild nu pry­ åhörare: en brons- der Idun som den statyett af Milles skaldinna, hvilken föreställande den begärde denna store kemisten gåfva af skaldegu­ Schéele, en af de den som det hög­ allra mest kärkom­ sta.
na, framburen som Ty icke blott om.
den var från de en stor och- v id­ många, många, som sträckt popularitet år efter år begag­ vittna de storarta­ nat sig af profes­ de hyllningarna för sor Kjellbergs po­ professor Knut pulärvetenskapliga Kjellberg på undervisning.
hans 50-årsdag den Professor Kjell­ 9 april.
Vidt skil­ bergs arbete vid da stämmor blanda det nämnda insti­ sig med hvarandra, tutet som ock inom alla samhällsklas­ Folkbildningsför^ ser från tronen och bundet och på an­ nedåt genom sam­ dra områden af det hället voro repre­ arbetsfält, där man senterade.
Folk­ söker göra den bildning är ett ord andliga kulturens af ganska utpräg­ skatter tillgängliga lad färg, men un­ der prof. Kjell­ för allt vidare kret­ bergs inflytande har sar, fick ju också det kommit att be­ på 50-årsdagen det tyda lika väl ett varmaste erkän­ vägrödjningsarbete nande uti k onstnär­ - För kulturen, som ligt textade adres­ hvad Ellen Key en ser, i hedersgåfvor gång ganska för­ och framför allt i såtligt kallade kul­ det hopsamlade turodling, det är penningbeloppet af att förmå redan 10,000 kronor, som odlad mark att ställdes till hans frambringa bättre disposition för folk­ och rikare skördar.
bildningsarbetets Som det tacksam­ fromma.
Adressen, maste arbetet räk­ som åtföljde detta PROFESSOR KNUT KJELLBERG I K ATEDERN I ST OCKHOLMS ARBETARINSTITUTS HORSAL.
nar prof. Kjellberg belopp, var under­ För Idun nytaget porträtt med anledning af prof. K:s 50-årsdag.
E. Holmén foto.
utan tvifvel att tecknad af 154 p er- skänka ut af den • söner på olika plåt- andliga kulturens rikedomar till dem, som ser vårt land och i spetsen bland dem hungra och törsta efter bildning.
Han har prins Eugen, som själf komponerat den gyl­ också en nästan intuitiv förmåga att ge lene dosan, i hvilken checken var inlagd.
hvarje auditorium just d et mått det behöfver Samfundet Idun och S.
H.
T., samt andra DET SKALL, GUD BEVARS, VARA och kan smälta.
Spirituell och smidig i ett sammanslutningar och institutioner öfverläm- rätt och bra sällskap af med honom i bildning likställda, nade adresser, gåfvor och blomsteruppsat­ att aldrig en egen mening ha, blir han inför sina åhörare i St ockholms Ar­ ser.
Bland de lyckönskningar, som inne- att tåla allting och tiga still betarinstitut eller vid sommarkurser ute i slötos i de till mer än 500 uppgående tele­ och ständigt göra som andra vill!
landet, hvardaglig utan att verka banal, näs­ grammen märktes sådana från kronprinspa­ En ärlig vrede får ingen hysa, tan förtrolig mot sina åhörare utan att vara ret, hertigparet af Västergötland, prins det bästa vore ens själ kunde frysa påträngande.
Men som talare behöfver pro­ Eugen, från en mängd framstående personer till is, så man sluppe känna sin skam, fessor Kjellberg ingen presentation för Iduns inom vetenskapliga, konstnärliga, administra­ där man sitter beskedlig och from som läsare, det finns säkert knappast någon, som tiva och politiska kretsar, från Socialdemo­ ett lamm.
icke någon gång lärt känna honom i denna kratiska ungdomsförbundet, från Arbetarnas egenskap.
bildningsförbund, från nykterhetsorganisatio- Men den sortens fromhet är inte för mig, Vi h a velat taga en bild af professor Kjell­ ner, från föreläsnings- och biblioteksanstal­ då går jag allt hellre min egen stig, berg i Stockholms Arbetarinstituts kateder, ter, allt vittnande om mångsidigheten i de och lefver för mig på mitt eget sätt, som är en af de många tribuner från hvilka intressen, åt hvilka den 50-årige ägnat sin och säger ifrån hvad jag anser för rätt!
han verkat i folkbildningens tjänst och på verksamhet.
Tonen egentlig för koja och] a, förr vill jag tåla båd ' piskrapp samma gång den talarplats, vid hvilken den­ slott, klarhet och sanning, — de ssa ord, som och sår na del af hans verksamhet varit närmast knu­ vi satte som inledning, kunna godt tjäna till än jag blir som de andra till slut — ten under de sista - sjutton år en.
Där har han motto öfver professor Kjellbergs verksamhet ett får!
en kväll i v eckan under många läsår kunnat i upplysningens tjänst.
Att de ge grundto­ V. H. glädja sig åt en vänlig och intresserad publik nen i hans personlighet har hyllningen på som så godt som vid hvarje hans föreläsning 50-årsdagen burit vittne om.
Rätt och orätt.
Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: Helt år Hälft år Kvartal Månad Kr.
7.50 • 3.90 2. — » 0.80 Praktupplagan: Helt år Kr.
9.50 Halft år » 5. — Kvartal &gt; 2.50 Månad » 0.90 Idtms byrå och expedition, MästerSSrÄan 45.
Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Expeditionen: Riks 1646.
Allm.
61 47.
Kl. 1 0-4.
Kl.- 9-5.
Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Annonskoptoret: Riks 1646.
Allm.6147 Kl. 11-1.
Kl. 9-5.
Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
Riks 86 59.
Allm.
43 04.
Annonspris: Pr millimeter 30 ö re efter text.
35 ö re å textsida.
20® I o förhöjning för sär sk. begärd plats.
enkel spalt; Utländska annonser: 35 ö re efter text.
40 öre å textsida.
20 e |e förh.
för särsk.
begärd plat ».
Tîur drömde 71i i 17~årsåfdern aff \ 6der framtid sRuffe gesfaffa sig?
PÅ REDAKTIONENS HEMSTÄLLAN har bokförläggaren K. O. Bonnier, senior­ chefen för den öfver hela N orden välkända litterära förlagsfirman Albert Bonnier, ock­ så haft älskvärdheten att besvara Iduns rundfråga.
Alt detta inlägg erhållit en bre­ dare form ån de öfriga beror därpå, att dess Motto: " Was man in der Jugend wünscht Hat man im Alter die Fülle. "
Goethe, Aus meinem Leben, Wahrheit und Dichtung.
HERR REDAKTOR!
När jag, på grund af er fråga hvad jag drömde vid 17 år om framtiden, låter de gångna åren kaleidoskopiskt draga förbi, så stannar min blick vid en händelse, som in­ träffade just under mitt 17:de år och som starkt påverkade mina drömmar om hvad jag ville uträtta i lifvet, en händelse som aldrig gått ur mitt minne.
Skall jag emellertid berätta härom, måste jag, med er tillåtelse, först gå ännu längre tillbaka i tiden.
författare just var sysselsatt med anteck­ nandet af en del minnen från sitt lif och sin verksamhet, då vårt cirkulär nådde h o­ nom, och att hvad som här publiceras, är afsedt att bilda stommen till första kapitlet i denna serie min nen.
Redaktionen skattar som en angenäm (Georg Brandes ' " Hovedströmninger " var vid 70-talets början dagens litterära sam­ talsämne), likaledes började få én berömd litteratur.
Och alla dessa berömda böcker hade samma Gyldendals märke på omslaget.
S t;. '
y,-r -- f p 1 t;, Äl ImSI i KSS!
I. jag kan säga att min framtid redan från vaggan var utstakad.
Jag var mina föräldrars ende son och följ ' aktligen gifven arftagare till den bokförlags- affär, som min far grundat 1837 oc h hvilken affär, då jag var 17 år, d. v. s. 1873, r edan räknades bland Sveriges större, om också Lindhs i Örebro, Gleerups i Lund, Adolf Bonniers, Hiertas, Haeggströms och Nor­ stedts i Stockholm, alla voro mera bety­ dande.
Min f ar var som bekant danskfödd.
Ehuru han redan vid 15 år kom till Stockholm bi­ behöll han hela sitt lif sin gamla kärlek till Danmark och dansk kultur, sin vänskap för sin barndoms och sin ungdoms kamrater, särskildt bland Danmarks bokhandlare: brö­ derna Reiizel, Delbanco, Lohse, Lorck m. fl.
numera kanske glömda, men som under 1850 — 70-talen spelade en betydande roll i Danmarks bokhandel.
— En naturlig följd häraf var, att i min f ars — olås ta — bok skåp jag — som slukade böcker — hittade en massa litteratur, som för flertalet svenska gossar vid min ålder var okänd, och kan­ ske äfven af mig blifvii oläst på grund af det främmande språket, om ej lusten att läsa så småningom hos mig öfvervunnit alla språkliga svårigheter.
Den första bok, som jag fann där och kastade mig öf ver, jag tror icke jag ä nnu var tio år, var Asbjörnsens och Moes " Norska folksagor och äfventyr " (jag minns särskildt hvilket hufvudbry ordet moro gjorde mig, in­ nan jag upptäckte att det betydde rolighet, medan jag å andra sidan fick mig ett godt skratt åt att det norska rolighed betydde något helt annat än på svenska och nästan Bokförläggaren K. O. Bonnier.
förmån att inom ramen af sin rundfråga få ge offentlighet åt detta utdrag, hvil­ ket belyser dels en stor kulturbärande för­ lagsaffärs utveckling, dels berättar om de litterära förhållandena i Skandinavien un­ der en period, så helt o lika den närvarande.
Bokförläggaren Bonnier skrifver alltså: Ungdomsporträtt.
motsatsen).
— Nåväl, ur detta gamla bok­ skåp har jag så småningom hämtaf min kännedom om en stor del af Danmarks och Norges klassiska litteratur från Ingemanns romaner förbi Schacks " Fantasterna " — en bok, som sannerligen inte passade för en gosse på fjorton, femton år — till B jörnsons " Fortadlinger " och Ibsens " Kasrlighedens Komœdie " och " Brand ".
Allt eftersom jag läste de danska och norska böckerna lade jag märke till e n sak, nämligen att det stora flertalet af dessa böcker och främst de nyare och märkligare hade på sina titelblad och omslag ett och samma förlagsmärke, boksfäfverna G.
B. inskrîfna i en cirkel be­ tecknad med årtalet 1770 oc h sex bokstäfver S.
G.
-).
D.
- F. H.
För hvarje år som gick, och jag v äxte upp, och min far kom hem med nya böcker, så var det alltid böckerna med detta förlags- märke, som växte i antal och betydelse; och snart var det ingen hemlighet för mig, att märket tillhörde den " Gyldendalske Bog­ handel " i Köpenhamn och att F. H. betydde firmans inhehafvare Frederik Hegel; att det lilla Norge, som man hemma i Stockholm talade med så liten respekt och så mycket hån om, hade en stor och rik litteratur, som hela Europa började att lyssna till; och att äfven det ännu obetydligare Danmark 2.
I maj 1872, då jag kom upp i sjätte klas­ sen af Nya elementarskolan, ansåg min far, att det kunde vara nog med skolgången och att jag borde börja lära mig y rket.
Själf var jag rätt glad att få taga itu med praktiskt arbete.
I september samma år, sedan jag fått roa mig under sommarferierna, började jag alltså på min fars den gången ytterst primitiva tryckeri, det gamla Hörbergska, hvilket sedan 1865 varit flyttadt från Riddar- holmen till sa mma ställe där det ännu denna dag befinner sig, Mästersamuelsgatan 19, e l­ ler som det då hette Ålandsgafan 17.
Den icke så litet försupne f. d. studenten dåvarande tryckerifaktor Andersson tog mig om hand, ropade på äldste springpojken Knut och underrättade mig om att denne skulle bli min lärare i den ädla typografiska konsten.
En lång pojke, några år äldre än jag, kom springande, jag ställdes framför kasten och så började undervisningen.
Tänk, om denne pojke eller jag själf den gången skulle haft en aning om hur mycket ge­ mensamt arbete vi båda under våra fram­ lida lif skulle fullgöra.
Ty denne spring­ pojke Knut var ingen annan än nuvarande förste faktor på mitt tryckeri, Knut Rinman, som inom några år kan fira 50-års jubileum med firman Albert Bonnier, faktor Rinman, känd, värderad och älskad af så många af Sveriges författare och författarinnor, den man till hvilken Eric von Rosen häromsistens i en efterskriff till sitt stora verk " Träskfol- ket " frambar " ett hjärtligt tack för det intresse och det aldrig svikande goda humör hvar- med han af mig mottagit äfven de mesf tå­ lamodsprövande ombrytningsuppgifter ", och om hvilken professor Karl Warburg på sitt drastiska språk en gång yttrade till mig: ' Ta mej fan, om det finns en sån faktor till so m din i hela Europa. "
Det första jag fick sätta var en ny upp­ laga, den tredje, af Pehr Thomassons lilla öreskrift " En fyndig bonde ", och sedan detta arbete med mycken möda från min sida var fullgjordt fick j ag fortsätta med en nyskrifven öreskrift af samme författare " Gustaf Vasa och dalmasen ", som sedan utgått i många Klädningar, Blusar, Kappor till Kemisk Tvätt -- TT) attOÎ ffaîdiltCf IDÔbeltVÛeT DîMkttVÛCf VV V PVJLt ning eller Färgning, Gardiner, Möbeltyger, Kud- _ y y y, .. ' ... r,,,; Konstnärligt verkningsfull * monster ocb f * rgsnttnlng * r. Drover sanäU »!
• dar m. m. rengöras snabbt och omsorgsfullt hos.
s, nde.
Hngiv nog * v .d » om Snsk * s S m p M A.
B.
C.
0.
Borgs söners
3^ upplagor.
Jag noterar dessa bagatellupplys­ ningar, som möjligen för mina vänner bland bokvurmarna kan ha ett visst typografiskt- bibliografiskt intresse.
Som mellanarbete mellan sättandet fick jag under faktor An­ derssons personliga ledning lära mig läsa korrektur på en under tryckning varande ny roman af Marie Sophie Schwartz: " Ett ti­ dens barn ".
3.
Pehr Thomasson och Marie Sophie Schwartz, hur tidstypiska för 1870-talets lit­ terära förfall här i landet äro de icke!
Vi hade den gången nästan inga andra, som sysselsatte sig med att skrifva böcker i S ve­ rige.
Och min fars förlag var dock redan dä det mest skönlitterära!
Det utkom i S ve­ rige faktiskt under hela perioden från " Den siste Atenarens " framträdande (1859) till " Röda rummet " (1879) ick e flera litterära ar­ beten af något bestående värde än att man med lätthet kan räkna dem på fingrarna.
En svensk författare var den gången så säll­ synt, att om det någon gång inträffade, att en förläggare tryckte ett arbete af en så­ dan, så sattes det alltid på titelbladet: svenskt original, hvilket vanligen hade den verkan, att allmänheten först riktigt afhöll sig från att läsa det.
Ty en svensk författa­ re var icke endast något otänkbart; det var något rent af löjligt, att en stor frisk karl skulle sysselsätta sig med att skrifva böc­ ker i stället för att göra något nyttigt.
Men hvad läste man då den gången och hvarmed sysselsatte sig då förlagen?
Sva­ ret blir: öfversättningar, öfversätfningar och återigen öfversättningar.
En del förträffliga, såsom de stora engelsmännen Dickens, Bul- wer och Thackeray, som då blefvo Sveriges mest lästa författare.
En del mindervärdiga, ty det var då som de unga damerna släckte sin läslust i Marliiis och Werners, de unga herrarna i S amarows romaner.
Men det var äfven då min far, för de mera litterärt kräsne här i landet, introducerade Reuter, som vid sidan af die Haeggsirömska uppla­ gorna af Dickens blef den svenska publikens hufvudsakliga litterära näring.
Teatern be­ härskades likaledes uteslutande af utlandet, men där var det fransmännen som regerade: Dumas fils, Augier, Sardou.
Det vore emellertid oräft att säga, att för­ lagen icke äfven sysselsatte sig med annat.
Sverige hade ju doc k tidigare ägt flera peri­ oder af glänsande litterär verksamhet, och då intet nytt fanns att tillgå, så vände man på fjärdingarna och gjorde omtryck af de äldre, aflidna författarna i " Samlade skrif­ ter ".
Sålunda hade min far just nu, 1872, med den allra största framgång afslutat ut- gifvandet af August Blanches [död 1868) samlade skrifter, och denna framgång hade lockat honom att fortsätta med C.
].
L.
Alm - quists (död 1866) " Törnrosens bok " och an­ dra " Valda skrifter ".
Min kärlek och be­ undran för Almguist insöp jag som korrek­ turläsare på denna upplaga under åren 1874 — 76.
Äfven de andra större förlagen sysslade mest med omtryck af äldre sven­ ska författare, sålunda begynte Norstedts just detta år en billighetsupplaga af Geijers " Samlade skrifter ", Adolf Bonnier gaf ut nya upplagor af Bellman, af Stagnelius och Nicander med flera, och Beijers förlag kom med det allra bästa, ett arbete som seder­ mera tillhört v år litteraturs pärlor men också var från en längesedan förgången tid: Teg­ nérs " Bref ".
4.
Mina föräldrar hade under de första åren af sitt äktenskap lefvat i ganska anspråks­ lösa ekonomiska förhållanden, men allt ef­ tersom min fars affär gynnades af framgång kunde man ju b estå sig åtskilligt.
Efter åtta års äktenskap, 1862, blef min far sjuk och blef ordinerad att begagna sig af baden vid en tysk badort, samt att därefter som efter- kur uppehålla sig någon tid vid Medelhafvet.
Det blef Nizza, som blef resans mål, och från denna stund hade min mor upptäckt, hvad som skulle blifva hennes lifs lust och glädje.
Efter hemkomsten från denna resa stod hennes längtan alltjämt till s ödern, och sju år därefter, hösten 1869, öfvertalade hon min f ar att de skulle tillbringa hela vintern i Italien.
Just i samma vefva inträffade det, att medarbetaren i Göteborgs Handelstid­ ning, Viktor Rydberg, valdes att represen­ tera Göteborgs stad under treårsperioden 1870 — 72 i riksdagens Andra kammare, och hvad var naturligare då, än att mina föräld­ rar, som ju skulle v ara borta hela första half­ året af 1870, inbjödo Rydberg att begagna sig af deras våning som bostad under första riksdagsmannaåret, hvilket anbud Rydberg med nöje antog.
Min fars förbindelser med Rydberg voro vid denna tid mycket lifliga, ja, m an kan säga att ingen svensk författare den gången — liksom sedermera — stod hans hjärta så nära och beundrades så högt af ho­ nom som Rydberg.
Förbindelserna hade be­ gynt så tidigt som 1859 med den anonyma bro­ schyren " Huru kan Sverige bevara sin själf- ständighei! "
Därefter hade emellertid Ryd­ berg publicerat sina skönlitterära arbeten: " De vandrande djäknarna ", " Fribytaren på Östersjön " och " Den siste Atenaren " såsom följetonger i Göteborgs Handelstidning, hvar- efter de som böcker första gångerna utgif- vits af numera för länge sedan upphörda förlagsfirmor i Göteborg.
Sedan Rydberg efter " Atenaren " vändt sig från skönlitte­ raturen till de teologiska spörsmålen utgaf han äfven de första upplagorna af sin " Bi­ belns lära om Kristus " i Göteborg, men Al­ bert Bonnier, som i denna period af littera­ turens sterilitet med ljus och lykta sökte ef­ ter någon ung begåfning, hade för länge sedan insett Vikfor Rydbergs betydelse.
Han återknöt förbindelserna med honom 1868 genom omtryck af tredje upplagan af " Bi­ belns lära om Kristus " och därefter är för­ bindelsen mellan Rydberg och det Bonnier­ ska förlaget beständig, en förbindelse, om hvilken Rydberg sedermera i sin tillägnan vid fjärde upplagan af Singoalla till Albert Bonnier försäkrat att mellan förläggare och författare icke " kan finnas ett bättre för­ hållande än de mångåriga mellan dig ' och mig.
Tack! "
Vi hade alltsedan jag var tre år gammal bott i min fars hus vid Norrmalmstorg, två trappor upp utåt torget, men allt eftersom vi barn vuxo upp, behöfdes det nya rum, och en liten v åning på fyra rum och kök, som låg midföfver farstun hade sedan några år till­ baka iordningsställts som en liten privatvå­ ning åt min far.
Denna lilla privatvåning var det nu som ställdes till R ydbergs dispo­ sition.
Om jag minns rätt atteste mina för­ äldrar redan före jul, under många förma­ ningar från mamma till oss barn och jung­ frur att vara riktigt höfliga mot den främ­ mande herrn, som skulle bo hos oss, tilläg­ gande: " att det var ett snille, som tänkte på mycket djupsinniga saker och icke fick stö­ ras ".
Sitt morgonkaffe drack Rydberg alltid hemma: de dagar, då det ej var riksdags - plenum och då Rydberg plägade stiga upp senare, utökades den enkla frukosten med hårdt stekt fläsk, Rydbergs älsklingsrätt.
För jungfrurna, som serverade honom och bäddade hans säng liksom för oss barn var och förblef han " Snillet ", som mamma lärt oss kalla honom och en främmande herre, som gick tidigt ut och kom sent hem, och som vi mycket litet sågo till.
Men i min äldsta systers hushållsbok, hon skulle näm­ ligen under mammas bortovaro föra bok öf- ver utgifterna, figurerar bland annat: " tvål åt Snillet — 50 öre ".
Jag var den gången tretton år och för mig var Viktor Rydberg icke endast det abstrakt.
" Snillet " utan också den konkrete författa­ ren till " Den siste Atenaren ", som jag som­ maren 1868 vid tolf års ålder med flamman­ de kinder hade läst och älskade högt öfver alla andra böcker, kanske till och med mei än min andra älsklingsbok " Fältskärns be­ rättelser "; men nu hade ju öfver tio år gått sedan Rydberg skref " Atenaren " och denne allvarlige herre, till hvilken dagligen sändes digra riksdagsprotokoll och som numera sysslade med " Jehovahtjänsten hos Hebré- erna ", med " Urpatriarkernas släktfafla i Genesis ", med " Människans föruttillvaro " och med öfversättning af Goethes " Faust ", denne herre väckte hos mig mera respekt och vördnad än den kärlek, som en gosse gärna vill känna för sitt lands och sin tids store diktare.
5.
Jag återgår nu till händelserna efter min slutade skolgång och min lärotid som sät- tare.
Jag hade stått under faktor Anders­ sons och Knut Rinmans färla i fyra månader och vi voro då framme vid.
nyå ret 1873, tre år hade förflutit sedan mina föräldrars för­ sta Romresa, men min mors längtan till s ö­ derns sol och Italiens konstskatter var lika brännande.
Denna gång skulle min äldsta syster Jenny, då 17 år, få medfölja.
Min snälla mamma, alltid så ängslig om sin ende gosse, gjorde emellertid ett villkor för resan som min far måste uppfylla: nämligen atl jag skulle sluta på sätteriet; mamma fruk­ tade det supiga lefvernet, där faktor Anders­ son förde spiran.
Samtidigt med familjens afresa fick jag därför tyvärr afbryta den alltför korta tryckerivistelsen och flyttade den 2 januari öfver farstun och in på för­ lagsexpeditionen, där jag nu, om ock i för­ ändrade och utvidgade lokaler, kan säga att jag med smärre afbrott suttit sedan 45 år.
— Min läromästare blef äfven här en f. d. springpojke, Gustaf, afliden för endast några år sedan såsom kamrer G. Banck, äfven han känd af den äldre generationen svenska för­ fattare, då han träget tjänat vår firma under den ansenliga tidrymden af 51 år.
— Jag sattes genast att inventera lagret: på expeditionen, på vindar och i skrubbar — det fanns den gången inga ordenMiga magasin — och på så vis lärde jag från första stund grundligt känna hela Albert Bonniers förlag.
Nåväl, var väl då det intryck den unge sextonåringen mottog af den svenska litte­ raturen och dess tillstånd, så nedslående som jag här ofvan sökt skildra?
Â nej!
Mina tan­ kar och känslor i detta afseende voro ännu ej väckta.
Min v erksamhet roade mig i hög grad, och det var mig i själfva " verket likgil­ tigt om jag räknade upp och buntade sven- S:ia Birgittaskolan R !^ rlna ^f an | Textilarbe len.
Gardiner, Linneutstyrslar,; M fiÜD^RSON Broderier och Spetsar i största urval.
• Praktkatalog g Iîî is ocb frano ° Stockholm och Göteborg.
t
ska original eller öfversättningar, döda för­ fattare eller lefvande.
En sa k tycker jag mig dock minnas och det var, att på denna, den mest litterära sven­ ska förlagsexpeditionen, aldrig några svenska författare kommo på besök, om jag undantar de nyssnämnda fru Schwartz och Pehr Thomasson samt möjligen någon gång Mattis, Sylvia, Octavia Carlén och en finsk liggargubbe vid namn Alfthan.
Jag minnes knappast några fler, om jag icke skall räkna de visserligen en mycket högre klass tillhö­ rande fvenne min fars intimare vänner, som lag dock aldrig råkade på förlaget, men väl den ene ofta hemma på spelpartier och fa- miljeiillställningar, den andre om somrarna på Sandhamnsbåten " Strömma kanal ", som angjorde bryggorna Dufnäs och Klinten, där min far växelvis steg af och på: vi bodde nämligen i många år vid Tollare på Värmdön.
Den ene var den snälle och präktige far­ bror Frans Hedberg, som ju skri fvit både " Blommor i Drifbänk " och " Bröllopet på Ulfåsa ", hvilka gjort mig o ch mina jämnåriga så stort nöje på teatern, den andre var gamle Elias Sehlstedt, tullinspektören, då han for in från sitt Sandhamn, för att träffa vännerna i S tockholm.
Men då jag aldrig såg dessa göra något besök på expeditionen, så räknade jag dem, som naturligt var, mera till hemmavännerna än tillhörande förlaget.
sina döttrar, Toini och Eva, och placerade dem några år i pension här i Stockholm.
Fru Eva Topelius-Acke, målaren J.
A.
G. Ackes hustru, tillhör sedan dess och allt­ jämt min intimaste vänkrets.
Så framskred arbetet under mitt fö rsta lä­ roår på expeditionen.
Sommaren 1873 är inne, jag är fyllda 17 år, mina föräldrar äro återkomna från Italien och jag s tår inför den händelse, hvilken jag omnämnde i inlednin­ gen till den na uppsats och som så starkt på­ verkade mina drömmar om framtiden.
Jag blef nämligen af min far erbjuden att få medfölja till d et tredje nordiska bokhandlar- möiet, som skulle afhållas i juli i Kristiania.
Med stor spänning motsåg jag min första utländska resa, då jag på samma gång skul­ le få lära känna mitt blifvande yrkes främ­ sta märkesmän i Norden.
7.
Det blef emellertid i själfva verket icke bokhandlarmötet i Kristiania, som gaf form åt mina ungdomsdrömmar och som så att säga skapade riktlinjerna för min framtida verksamhet utan några episoder under mö­ tet till hvilka jag strax skall komma.
Dock blef naturligtvis äfven själfva mötet för mig i hög grad väckande: redan det att få göra bekantskap med Norges och Danmarks mest framstående bokhandlare och bokförläggare var ju en glädje och en heder för sjut- tcnåringen.
Frederik Hegel, Gyldendals be­ römde chef, hade jag sett några veckor ti­ digare, då han på väg till Norge gjorde ett 6. besök i Stockholm och uppvaktade min far Det fanns ju visserligen vid denna tid en på hans kontor.
Vi hade just då fått färdig ung Uppsalapoet, som 1871, d. v. s. för två en ny årgång af Sveriges Handelskalender, år tillbaka, utgifvit sin första diktsamling, den gången liksom nu kanske vår firmas för­ den unge grefve Carl Snoilsky.
Hans bok nämsta förlagsartikel.
Jag minns tydligen hur utkom hos hans studiekamrat Joseph Selig­ Hegel tog ett exemplar af den tunga volymen mann, som därmed började sin egentliga i sin hand, sade några smickrande ord om förläggareverksamhet, men Snoilskys lyra densamma och förklarade, att ett liknande förstummades inom kort, ett öfverhandta- arbete skulle vara omöjligt att åstadkomma gande intresse för numismatik, privata för­ i Danmark: landet vore för obetydligt i af­ hållanden, samt utrikes vistelse under många färshänseende för att bära ett dylikt f öretag.
år gjorde att han glömde bort den svenska Och faktum är, att ännu i denna dag äger dikten liksom den svenska publiken glömde Danmark icke någon handelskalender, som honom u nder 11 år, eller till 188 2, då han, kan kan jämföras med den svenska, alla försök man s äga, debuterade på nytt m ed sin andra som hittills g jorts hafva misslyckats.
diktsamling — men då var redan en ny tid I Kristiania sällskapade vi mest utanför kommen och en ny litteratur i antågande.
sammanträdena med min fa rs fvenne käraste Hur små anspråk vår publik hade på ungdomsvänner: Delbanco och Reitzel.
Otto svensk lyrik vid 70-talets början därpå äro Delbanco och min far hade, så vidt jag vet, Snoilskys studentkamrater, de så kallade varit skolkamrater och voro hela lifvet fäs- " Signaturerna ", det bästa beviset.
Ernst tade vid hvarandra med de intimaste band.
Björck och Edvard Bäckström voro de för­ Delbanco var mera teoretisk än praktisk nämsta.
Björcks dikter på min fars förlag bokhandlare, utgaf under m ånga år den dan­ hade en stormande framgång och utkommo ska bokhandelstidningen och fungerade i hastigt i tre upplagor.
Framgången torde Kristiania som mötets sekreterare.
Reitzel hufvudsakligast få tillskrifvas poemet: var en jovialisk h erre, alltid vid godt humör, " Poetiska utgjutelser öfver en träpall. "
Ed^ ordlekare och skämtare, en man som satte värd Bäckströms lilla Uppsalabagatell " Evas muntert lif i mötet, om honom mera nedan.
systrar " gjorde lika stor lycka och höll sig Af själfva förhandlingarna var ju åtskilligt på Dramatiska teatern rätt många år i min som jag icke den gången förstod, dock ungdom.
minns jag, att jag om förmiddagarna troget Det fanns ännu en författare på svenskt satt och hörde på diskussionerna, äfven om de språk som redan då sedan länge tillhört min drogo ut något på längden.
Särskildt var fars förlag.
En författare, som, ehuru icke det ett ämne som redan då liksom under så svensk, med rätta lästs och älskats mer än många senare år lifligt intresserade mig.
någon svenskfödd författare och hvilkens Man diskuterade nämligen förberedelsevis betydelse för svenska folket under flera ge­ frågan om litterär äganderätt mellan de nerationer icke kan högt nog skattas: finnen skandinaviska länderna, och detta mötes Zacharias Topelius, Fältskärns berättelsers, diskussioner och förslag blefvo grundläg­ Läsning för barns och Ljungblommors odöd­ gande för såväl den lagstiftning som utmyn­ lige skald, men som, boende på andra sidan nade i s venska lagen om litterär äganderätt Bottenhafvet, ej här i Sv erige kunde med sin af aug.
1877 som de litterära konventionerna personlighet utöfva det inflytande, som han mellan Sverige, Norge och Danmark, hvilka i s å hög grad gjorde hos sitt eget folk.
Han gälla ännu i d ag.
På kvällarna roade man sig som alltid vid var min f ars flitigaste korrespondent, under­ tecknade sig alltid " din vän och bundsför­ sådana möten af hjärtans lust.
Den första vant ", och då han någon gång passerade aftonen voro vi inbjudna till mötets norske Stockholm blef det alltid fest i det Bonnier­ ordförande, gamle Mailing, men jag minns ska huset.
Flera gånger hade han med sig ingenting annat därifrån än att han bjöd på - 269 - björnstek.
Den andra kvällen var det som den episod inträffade på hvilken jag flera gånger hänsyftat och som för mig skulle blifva så betydelsefull.
Mötet var samladt uppe på Frognerseeteren, där pokulerades, skrattades och hölls tal i l ånga banor.
Bland de första som talade var en norrman, jag minns infe hvad han hette eller ens hvad han var, sannolikt författare, journalist eller lärare, ty det fanns en myckenhet dylikt folk som deltagare i mötet från norsk sida.
Som utgångspunkt tog han ett föredrag som bok­ förläggare Johannessen (eller som han senare kallade sig, Parmann) meddelägare i den Mallingska firman, på samma dags förmid­ dag hade hållit, i hvilket han hade beklagat sig öfver hur omöjligt det var att få svenska eller ens danska bokhandlare att intressera sig för norsk litteratur.
Märk väl, detta var år 1873 då Björnson redan hade offentliggjort sina Samlede fortaellinger, sina Samlade.dik­ ter och ända fram till Arnljot och Sigurd Jor- salafar, och då Ibsens produktion hade nått fram till Keiser og Galilaser.
Talaren bör­ jade med att skämta med herr Johannessen- Parmann, som hade klagat öfver att h a n s böcker — af andra och tredje klassens för­ fattare — v oro okända i Danmark och icke såldes där.
Han fortsatte med en straffpre­ dikan öfver de norska förläggarna, huru de hade misskött de verkligt betydande norska författarnas intressen, han visade, att det var fullständigt obefogadt att påstå att norska författares böcker ej lästes i Danmark och Sverige, ty det gjorde de numera i hö g grad, men det var norska författares böcker på danskt förlag, och hans tal mynnade ut i en lofsång till är a för Frederik Hegel och den Gyldendalske Boghandel i Köpenhamn, som hade haft mod att taga de unga norska för­ fattarna, Björnson, Ibsen, Lie om hand, och gifvif dem luft under vingarna.
Han slutade med ett lefve för Frederik Hegel, den man, som förstod en förläggares plikter.
Bredvid eller bakom mig s tod Carl Reitzel.
— Men nu måste jag först göra en liten pa­ rentes, för att det följande skall blifva be­ gripligt för den, som icke känner förhållan­ dena i den dåvarande danska bokhandeln.
Då gamle Gyldendal, grundaren af den stora firman, dog — redan 1802 — sköttes affären under några år först af hans änka, och sedan under många och långa år af hennes måg, Jacob Deichmann.
Denne Deich- mann var en hedersman; duktig sortiments- bokhandlare, men ytterst försiktig och oin­ tresserad för förlaget.
Följden var den att, då Danmarks litteratur under 1830- och 40- ialen upplefde en ny guldålder, så blef det ett annat förlag, som skördade fördelen här- af: det var C.
A. Reitzel.
— Reitzel hade be­ gynt sin bokhandlarbana i min farfars — Gerhard Bonniers — lilla bok låda.
Som Bon- * nier var till väx ten mycket ljten, och Reitzel däremot mycket lång, så var det alltid att ropa på Reitzel, då det var någon bok, som icke var åtkomlig för lilla B onnier, och Reit­ zel gick därför under namnet " Bonniers trappstege ".
Denne Reitzel var en mycket intelligent man.
Han märkte snart att Deich- mann icke försvarade platsen som Dan­ marks förnämste förläggare, och han er­ bjöd därför den unga litteraturen sina tjän­ ster.
Sålunda fylkade sig snart kring ho­ nom alla de den gången unga och falang­ fulla: Paludan-Müller, Ingemann, Heiberg, H. C. Andersen, Christian Winther och hvad de allt hette.
Men Reitzel dog tyvärr ung och efterträddes af sina, den gången knap­ past fullvuxna, söner Theodor och Carl.
Bå­ da två förträffliga människor, men ingende­ ra duglig att upptaga faderns mantel.
Följ­ den var den, att då Deichmann dog och så-
Oscar Tïlontefius i Svenska akademien.
TILL LEDAMOT EFTER FILOSOFEN, professor Vitalis Nordström har Svenska akademien den 12 dennes kallat t. d. riks­ antikvarien Oscar Montelius.
Så lydde en motis som häromdagen gick genom dags­ pressen.
Med stort och enhälligt bifall torde den bildade.
sven ska allmänheten möta denna gärd af erkännande åt en af våra allra för­ nämsta kulturpersonligheter.
Endast " om­ ständigheternas " berömda makt har väl vål­ lat, att ej Montelius för längesedan, ja s edan årtionden sitter bland de 18 odödlige.
Det var då lyckligt att han ännu vid 74 års ålder förblifvit den obrutne, äfven andligen hög­ reste man han är, den i hvarje afseende re­ presentative och dekorative.
Detta sista kan sägas äfven så till v ida, som Oscar Monte­ lius icke blott tillhör Sveriges utan Europas kulturhistoria.
Han har som kändt gjort yt­ terst viktiga insatser i arkeologiens veten­ skap, verkställt vår nyorientering inom den förhistoriska världen.
Äldre mer och min­ dre " enkla " uppfattningar har han väsentli­ gen bidragit till a tt aflägsna, och genom sitt jämförande studium af ett ofantligt fyndma- terial har han om dessa fjärran tider — sä r­ skild!
den allmän-europeiska bronsåldern — gifvit sina läsare en konkret kännedom, som F. d. riksantikvarien Oscar Montelius.
väl uppväger den vi äga från vissa, mycket senare perioder genom torftiga litterära min­ nesmärken.
Hvad Montelius ' metod gifver i hans hufvudarbeten " La civilisation primi­ tive en Italie " eller " Die vorhistorische Chro­ nologie Italiens " blir helt annorlunda fylligt och pålitligt än t. ex. Livius ' bekanta sagor om det äldsta Rom, som fordom logos för verklighet.
Icke minst betydelse ha dock gifvetvis dessa forskningar haft för kännedomen om Nordens förhistoria.
Man väntar för närvarande ännu ett hithörande arbete af Montelius ' hand, en atlas öfver Sveriges fornsaker med tusentals bilder som säker­ ligen blir fullkomligt monumentalt.
Representativ är den nye akademileda­ moten äfven i ordets egentliga betydelse.
Hvem har som han varit ägnad att föra den svenska vetenskapens runor vid alla möj­ liga kongresser i alla möjliga världs­ städer, hvem har bättre här hemma representerat, när utlandets berömdhefer hedrat de hyperboreiska bygderna?
Mon­ telius har talets och sällskaplighetens gåfva, han är en vetenskapens världsman.
Välta­ ligheten hör ju också till de sånggudinnor som af gammalt haft hem i Gustaf Illis aka­ demi, och som det där icke blir mindre bruk för, när en gång omständigheterna ånyo medgifva att högtidligen utdela Nobels lit­ terära världspris.
F. V. Vi ha de redan tillryggalagt ett godt stycke som chef i den Gyldendalske Boghandel ef­ gel var hämnad för smäleken från kvällen terträddes af en så ung och stark kraft som förut.
Men i mitt inre rörde sig känslor i e n af den tämligen enformiga järnvägssträckan Frederik Hegel,, så tog denne strax lednin­ underlig blandning, det var beundran och från Kristiania till K ongsvinger och Charlot- gen i danskt bokförlag; och genom förbin­ kärlek — men det var också afund och sorg; tenberg in i den värmländska bygden.
Då delsen med de unga norska författarna, hvarför skulle vår litteratur vara så under­ säger farbror Abraham till mig: " Har du Och nu tog lagt märke till, min gosse, hvilken skillnad hvilka inom några år förskaffat sig världs­ målig, jämförd med Norges.
rykte, var all täflan med Gyldendals för öf- mina drömmar fast form.
Jag visste hvad jag det är på gårdarnas utseende på den nor­ ska sidan och på den svenska?
På den nor­ riga danska förlag omöjliggjord.
Intel un­ ville bli.
Jag ville bli S veriges Hegel!
ska sågo vi endast enstaka, fattiga, små grå der att bröderna Reitzel icke hyste annat än stugor, och här på svenska sidan, hvilka bittra känslor mot Hegel.
8.
Nu återgår jag till Frognersœteren och präktiga, rödmålade, stora gårdar, vittnande Mötet var slut och dellagarna skingrades om välmåga, ja, rikedom.
Det är ändå norrmannens tal.
Jag hör ännu i de nna stund hur Carl Reitzel hviskade mig i örat: " Nu åt olika håll.
Tidigt på morgonen några da­ e n g l ä d j e, a t t d e t t a ä r S v e r i g e, v å r t skal De bare se paa Löjer, nu bliver Hegel gar efter den stora festmiddagen reste min land. "
nödt til at svare, og han plejer aldrig at kun­ far och jag och farbror Abraham Hirsch till­ Jag instämde; det var ju en glädje att se de de sige et Ord. "
sammans hem till Stockholm.
Abraham röda stugorna lysa så vänligt utmed banan Faktum var också att denne Hegel, som Hirsch var den gången icke den gamle och i sk ogsbrynet.
Men inom mig tänkte jag korresponderade under åratal dagligen med bräcklige gubbe, stödd på kryckor, hvilken då jag lutade mig tillbaka i kupéhörnet: " Ja, Norges och Danmarks främsta, och hvars en yngre generation minnes.
Han var tvärt­ det är sant, att däröfver i Norge äro stugor­ bref i många afseenden kunna tjäna som om då en man i s ina bästa år, rörlig, intelli­ na fattiga, små och grå, men de människor, mönster, var alldeles omöjlig som talare, tro­ gent och ståtlig.
Jag har sällan under mitt som bo där, de hafva dock något, som vi ligen beroende på hans blyga och försynta lif r åkat en man med så lifliga och allsidiga sakna i v åra röda, stora gårdar: en ung, en natur.
Hegel bief framknuffad.
Jag skall intressen som han; han hade spelat en bety­ stark, en lefvande litteratur.
Och de äga aldrig glömma hans bleka förskrämda utse­ dande roll vid mötet i K ristiania.
en man, som ömsint vårdar denna litteratur, ende, där han stod och icke låter den växa och blomma!
— kunde få fram annat än de tre Hvar finnas fröna till d en nya orden: " Jeg takker Dem, " hvil­ svenska litteraturen?
Och kan ka han upprepade fem, sex gån­ jag bli örtagårdsmästaren?
Och ger, lika litet som jag aldrig skulle möjligen jag få hjälpa til!
att stödja och vårda en ny, en lef­ skall glömma Carl Reitzels elaka vande svensk litteratur? "
kallgrin.
Och tåget flög fram öfver del Men Hegel fick en lysande upp­ svenska landet och hjulen slam­ rättelse dagen därpå; det var rade mot skenorna och sjöngo mötets afslutningsfest med stor snart — som de bruka — en me­ middag på " Logen ", och Björn­ lodi.
För mig i min halfslummer son, som var särskildt inbjuden, ljöd den bekant, det var Wen- höll det stora talet för nordens nerbergs härliga " Bjöd så i bokhandel.
Det blef till en an­ Thüle ", som vi plägade sjunga klagelse mot hur nordens bok­ i s kolan.
. — Och i mina öron su­ handlare hittills skött sina skyl­ sade " Bragelöftet " med dess digheter, men slutade med en glö­ sista strof: dande kärleksförklaring till den man, som tagit hans, Björnsons, " eller ock sätte jag lifvet till! "
och alla hans vänners öden i sin starka hand, till den man, som han kallar så mången gång i sin brefväxling " min bäste vän ".
He­ Friherrinnan Brita Wrede, f. W rede, och löjtnanten frih.
Fabian Wrede.
Ett societetsbröllop.
- 270 -
vara jarn SPARTAS MYNT AF JÄRN HA ALLTID stått för oss som inbegreppet af försakelse och fattigdom.
Järnmynt synas vara symbo­ len för låg kultur, ett hinder för det fria ut­ bytet folken emçllan och ett hinder för fram­ åtskridandet inom det egna folket.
Den nyare forskningen, som ofta gör rent hus i vår föreställningsvärld har emellertid uppen­ barat, att järnmynt voro vanliga i antiken även hos andra folk än de som haft den stränge Lykurgos iill lagstiftare.
Det var Spartas konservatism, som gjorde att järn- mynten stannade kvar i d eras land, då andra folk redan hunnit lägga bort dem för de mera tilltalande af koppar, silfver och guld.
1 mod ern tid ha före världskriget järnmynt präglats endast i Ja pan under krigsåret 1906.
De höra a lltså kriget till det kan icke hjälpas, och då de nu dykt u pp, måste vi ta emot dem som ett tidstecken bland många andra.
De se mycket prydliga ut, våra nya järn- ge en god föreställning om arbetet i denna den första proceduren och därifrån gå te- narna till va lsverket, där de glödgas, valsas och utstansas.
De runda tingestar, som kom­ ma ur stansningsmakinen och som sedermera skola blifva våra mynt, genomgå nu en massa olika procedurer.
De rensas, glöd­ gas, sköljas, läggas i l ättverket för att få en rund kant, glödgas på nytt och förses på kemisk väg med det blanka öfverdrag, som gör nya pengar så tilltalande.
1 p räglings- verkstaden förses mynten med sina olika va­ lörer, hvarefter de sändas till vägning.
Skil­ jemynt af lägre valörer vägas i m assor, men en- och två-kronor hvar för sig.
De, som äro för lätta, smältas om, medan de, som blifvit för tunga, hyflas af.
Färdiga, lämna de alla sitt ursprungliga hem och gå ut i världen via Riksbanken.
jÉ \ mynt, blanka och ly- je I sande som silfver, fast med en något mattare glans, de äro också _ särskildt preparerade att stå emot rost, men förgänglighetens lag undgå de ej.
Och det kanske är nyttigt, ty de nya ettöringarna äro förvillande lika y våra tjugufemöringar.
Det kungliga Myn­ tet, ja, d et lockar med i sin hemlighetsfullhet, där det ligger bakom gallerverket vid den idylliska ingångspor­ ten till Kungsholmen Då Handtverkargatan.
M Man skulle helst vilja w tänka sig Golkondas jffg skatter dolda i de lå­ ga husen, som skymta jF \ från gatan, men man blir genast afkyld, då man får höra att guld- j|| (7&gt; mynt icke präglats här jgg • B ^ på fjorton år.
Förra S p® året gjorde sig behof- vet af 5-kronor i guld gällande, men bristen på skiljemynt var så outhärdlig, att guldet fick vika för den mera demokratiska kopparen.
Under 1916 ha sålunda präglats mynt föf 2,178,543 kronor, hvilket är ett betydligt större belopp än un­ der 1915.
De interiörer vi här meddela från Myntet u É VALSNINC METALLEN I zzzo HZJX J - 271 -
c&lt;§^ Schweiz ' gränsvakt 1.
Schweiziskt bergsinfanteri pä marsch.
Dessa speciellt för mar scher i alpernas vildaste terrän ger utbildade trupper kunna utan att svikta utstå de svåraste sira patser.
2.
En utkikspost på 3,400 meters höjd i alpregionen vid italienska gränsen.
3.
Ofver- snöade militärbaracker på 2,800 meters höjd.
Från november till början af juni li gga dessa barac­ ker betäckfa med 4 — 6 m eter djup snö, hvari manskapet gräft tunn­ lar, som sätta de olika barackerna i förbin­ delse med hvarandra 4.
En infanterikolonn rutschar utför en alp sluttning.
Dylika rutschfärder företagas lämpligast under vår- månaderv.a eller i b ör- Sf
ßögafperna.
(r^P (r^P, JSI r «jggs&amp;s * m jan af sommaren, hvarvid en höjdskillnad pâ 500 â 1,000 meter tillrvggalägges in om några få mi­ nuter.
5.
En luftig utsiktspunkt.
6.
En proviantkolonn på skidor på väg till de på 3,000 meters höjd belägna militärbarackerna.
7.
En schweizisk officerspatrull, hvars väg går öfver knifskarpa alpryg- gar på 3,400 m eters höjd vid ita­ lienska gränsen.
soldater 8.
Skidlöpande utrustade med maskin­ gevär.
9.
Vårarbete i högalperna.
Skansar och baracker befrias från snömas­ sorna, som af solda­ terna rullas till jätte­ snöbollar och störtas i afgrunderna.
-: - -: - Photo Gabereil, Thal- S wil, (Schwe iz).
&lt;^P 37 -: - -: ¥ $ \ k
Tlederfagef.
DET ÂR EN SONDAGSAFTON INNE I staden.
Modern är ensam hemma i vånin­ gen, och hon sitter i ett soffhörn i skymnin­ gen och tänker på dem, som äro borta ute.
Husfadern skulle bara gå ut för att hämta litet frisk luft.
Beth, hennes dotter, skulle gå för att lägga ett bref i en breflåda, men har väl utsträckt promenaden längre, och Bo, hennes son, har varit borta hela dagen.
Han ringde återbud till middagen, han skulle äta ute med en kamrat, sade-han i tele fonen.
Modern sitter och tänker på dem, som äro borta inte längre än att de när som helst kunna vara i ta mburen — och ändå så långt borta, att hon måste söka efter dem med långa, slingrande tankar.
— Beth har varit så nervöst upphetsad de sista dagarna, tänker hon,- hon tål hvarken sig själf eller andra.
Hon är olycklig, och så kastar hon skulden på hem och föräldrar, fastän hon nog innerst vet bättre.
Bengt Klinger har alldeles bedårat henne och hon kan inte förlåta sin far, därför att han yttrat ett skarpt klander om den där lilla diktsam­ lingen, som Bengt gifvit ut.
Hv ad var det den hette?
" Tristi amori " — ett litet häfte vers, som lofsjunger det sensuella och osundt erotiska.
Hon påstår, att Bengt afbrutit um­ gänget med henne och oss, därför att han blifvit förolämpad här.
Och visst är hans fåfänga ytterst lätt sårad, men sanningen är nog som Bo säger, den, att han håller på att förlofva sig med den rika fröken Stahre.
Och det är ju inte underligt, njutningslysten och utan håg för regelbundet arbete som han är, att han glömmer Beth, när en både rik och vacker flicka kastar sig i armarna på honom.
Men stackars lilla Beth — med sin lifs- hunger o ch sitt ömtåliga, trotsiga lynne.
Det är kanske mitt fel, att hon fått för mycken frihet att vara tillsamman med Bengt, men hur skulle jag kunna vaka öfver henne på alla hennes vägar?
Nu ville jag så gärna tala med henne, men då har hon ju sina för­ utfattade meningar om hvad jag kommer att säga och vill inte e ns höra på det.
Skymningen sveper in i rummet.
Ljudet från gatans trampkvarn tränger doft upp till henne.
Hon flyttar en kudde från det ena soffhörnet till det andra för att få det mju­ kare för ryggen.
— O ch Bo, tänker hon — Bo, min gosse, hvar har jag honom?
Han är tjugutvå år, och pappa var så belåten med hans tidiga kandidat.
Men för Bo var det första steget till att få följa sin egen vilja.
Han tog den här platsen som amanuens i stället för att genast fortsätta och läsa på licentiaten, som hans far ville.
För att kunna försörja sig själf — och bli mindre beroende af hem och föräldrar.
Han hinner med studierna ändå, säger han — och så diktar han — jag vet det, fastän han vill hålla det strängt hemligt.
Det Skiss af Qusfava Svansfröm.
är sant, att hans rum här hemma inte är rik­ tigt lämpligt för den som vill v ara ostörd, och när den där kamratens rum skulle stå ledigt några månader, och han fick öfverta det för så billig h yra stod jag på hans sida.
Det var kanske en svaghet af mig, a tt jag ville, att han skulle få det, som han önskade, när jag visste, att hans far helst ville, att han skulle bo här hemma,.
Nu vet vi inte, hur länge han blir ute om kvällarna — och tre söndagar efter hvarandra har han ringt åter­ bud till midd agen.
Jag hade hoppats, att han skulle komma i dag, och jag såg, att pappa blef ledsen.
Han tycker inte om detta nöjes- lif om söndagarna.
Hvarför gå barnen ifrån oss?
Hvarför bli de inte som vi önska?
Beror det på anlag eller uppfostran?
Deras far har alltid varit en sedligt sträng karaktär, och när han velat fostra dem ef­ ter sina ideal, har han själf gifvit ett före­ döme.
Han har aldrig för egen del prutat af på de etiska krafven.
Jag har alltid varit honom underlägsen.
— Ja g har många gån­ ger varit för svag, för vek för deras vilja.
) ag har tänkt, att det skulle gå lika bra med mildhet som med stränghet, jag har till och med hemlighållit deras fel för honom.
Har jag inte varit Ijusskygg?
Hvad annat är det väl han velat fostra dem till än an­ svarskänsla, pliktuppfyllelse, sanningskärlek.
Är det sant, att moderns natur ä r mera be­ stämmande för barnens anlag än faderns?
Skymningen blir tätare i rummet, reflexen från etf fönster i fjärde våningen tvärs öf­ ver gatan faller på kakelugnen.
Staden suckar och brusar nedanför.
Det ringer.
Modern stiger upp och tänder det elektriska ljuset.
— Nu kommer Beth, tänker hon — de t är hennes ringning.
Dottern står i tamburen och skakar regnet af hatten.
Hon är mörk, smal och bär klän- singen djupt nedringad i halsen.
— Är ingen hemma?
säger hon.
— Nej, ingen mer än jag, svarar modern.
Beth går in i rummet, kastar sig ned i en stol och stirrar på sin ena höga klack.
Så skrattar hon till.
— Jag undrar just, hur Bo bar sig åt?
sä­ ger hon.
En skyltutställning.
ENFORMIGHETEN OCH TORFTIGHETEN HOS de skyltar, som växa ut som en parasitflora från en hufvudsfadsgaias husrader ha förmått några unga konsthandtverkare att göra upp förslag till nya, mera fantasifulla skyltar, och dessa utställas för närvarande i Konstföreningens lokal i Stock­ holm.
De allmänna principerna, som legat till grund för dessa förslag äro framför allt att åstadkomma bestämda typer af skyltar för olika gator, alltså en bred gata kräfver ett helt annat slags skyltar än en smal och bostadsgatan med sina fåtaliga bu­ tiker ställer andra fordringar än affärsgatan.
Be­ lysningen är också en viktig saik, so m tagits i d en moderna reklamens tjänst.
Den har hittills varit en alltför villig tjänare, som lånat sig till litet af hvarje.
Men rätt använd, som ljusramper eller som innehåll för en eller annan jkylt som kompone­ rats med tanke på att vi ha mest mörker här i landet under den tid, då den köpstarka allmän­ heten vistas i städerna, åstadkommer ljusskyl- fen goda verkningar.
Det pittoreska och hem- trefliga, som våra stela svenska s. k. storstäder i de flesta fall sakna kan komma fram i skyltarna, och man ser flera lyckade försök på denna ut­ ställning att göra våra gator mera hvardagstref- liga och lustiga.
Utställarna uppträda i klump, men deras namn bör därför icke vara någon hemlighet: de äro Borgström, Brunander, Chris- tenson, Källström, Nordlander, Schyl.
- 274 - — B o?
— frå gar modern — har du träffat honom?
— Nej, svarar hon — men jag vet, hvad han har gjort i da g.
Han har ätit middag med en flicka, som står i af fär.
Modern rycker till — d et kom så ovänfadt.
Var det därför han ringde återbud — fö r att sällskapa med en flicka, som familjen inte känner?
Beth stirrar på sin andra klack.
Hon fortfar.
— Hon ser bra ut naturligtvis.
Hon är kanske vid min ålder, nästan hvitgult hår och stora blå ögon — någonting för Bo att skrifva dikter om.
Modern ser på henne.
— Hur vet du det där?
— Â, svarar Beth, jag har haft spaning på det en tid.
Nu hände det sig idag, att jag t änkte gå upp till B o fö r a tt låna en bok.
Då får jag se paret komma, de sågo mig int e utan försvunno i porten.
Nu förstår jag, hvarför Bo ville hyra rum ute.
— Modern ser på henne.
— Nu hämnas Beth, tänker hon.
Men hon behärskar sig och säger: — För att få arbeta mera ostördt, någon annan orsak tror jag inte på.
Beth skrattar, hennes näsvingar skälfva nervöst.
— Ja, naturligtvis, säger hon.
— Men jag såg någonting mera.
i afton.
Jag såg pappa komma gående och styra kurs mot Bos port.
Ungefär fem minuter sedan paret försvunnit.
Det var därför jag undrade, hur Bo bar sig åt.
Det blir tyst.
Nedanför fönstren brusar och gungar storstaden, modern tycker etf ögonblick att golfvet gungar under henne.
— Nu hämnas Beth, tänker hon.
— M en inte rå vi för att Bengt vill ha en rik flicka, infe hängde väl hans kärlek på att hans diktbok fick kritik.
Men hon är olyck­ lig, och så kastar hon skulden på oss — i stället för att hon borde tacka sin far för att han sagt henne etf sanningens ord.
Hon samlar sig och säger: — Om Bo sällskapar med en flicka, som är främmande för oss, så är det ju allt skäl all hans far lär känna henne.
Beth far tillsammans af skratt.
— Nej, det är för komiskt, säger hon — att tänka sig, pappa —!
Men s å rätar hon upp sin adertonåriga ge­ stalt.
Upphetsningen skälfver i h ennes blick, orden på hennes tunga.
— Det är lagom åf honom, säger hon, och så lämnar hon rummet.
Modern sitter kvar.
Det käns tungt i br ös­ tet på henne.
— S tackars Beth, tänker hon.
Och Bo, min g osse — är det så han tillbrin­ gar sina söndagar?
Hur ha de blifvit så­ dana?
Deras far har ju velat fostra dem till starka karaktärer och gifvit dem ett före­ döme genom sin vandel.
Men jag har kan­ ske varit för svag, för vacklande —
- En nyckel säties i iam burlåset.
Hon sprit­ ter till.
Hvad skall nu ske?
tänker hon.
Husfadern kommer in och hon kastar en hastig blick på hans ansikte.
Det är mulet men ej så mörkt som hon väntat sig.
— jag gick upp till Bo, säger han — jag tänkte se hur h an hade det, om han var hem­ ma.
Men han var borta naturligtvis, jag ri ng­ de förgäfves.
Han t ycks åtminstone inte sätta värde på sitt ostörda rum om söndagarna.
Modern ser ned.
Om Bo var hemma och inte öppnade för sin far — ä r det väl rätt, att hon erfar en känsla af lättnad?
Det är kanske feghet, men hon är glad, om den där bekantskapen kan döljas.
Åtminstone en tid, hon ville f örst så gärna fala vid Bo.
Kärleks­ fullt, i ett lämpligt ögonblick.
Kanske att den där flickan är bättre än de föreställa sig — och ett häftigt uppträde skulle kanske ännu mer drifva honom från hemmet.
Men hon har glömt Beth.
Beth står plöts­ ligt inne i rummet och mäter fadern med sina blickar.
Hon har lyssnat och hennes stund är kommen.
— Va r inte Bo hemma?
säger hon — d et var egendomligt.
Jag skulle kunna slå vad om hur mycket som helst, att han var hem­ ma, fastän han inte öppnade.
Jag såg ho­ nom strax förut gå in genom porten tillsam­ mans med en flicka, en flicka, som står i a f­ fär.
Det är med henne han varit ute hela dagen.
Faderns panna blir mörk, och han ser skarpt på henne.
— Hva d är det du pratar?
säger han.
— Jag talar om hvad jag sett, s varar hon.
— Fr åga Bo.
Om han nekar till att han var hemma, så narras han.
Men det kan ju hän ­ da att han gör.
— Fadern afbryter henne.
— G å in på ditt rum och låt mig tala vid mamma.
Beth går.
Hennes kinder ha blifvit brän­ nande röda.
Fadern bryter tystnaden.
— Är det sant, hvad Beth säger?
— Jag vet inte mer än du, svarar modern, jag har inte hört talas om den där bekant­ skapen förrän nu nyss.
— Jag tänkte, att du kanske visste om det, säger fadern långsamt.
Jag minns, att du visste om att Bengt Klinger lockade Beth till möten — inn an jag visste om det.
Modern sänker hufvudet och tiger.
Ja, hon hade tegat.
Var det af feghet eller moralisk slapphet?
Eller var det därför att hon tänkt, att hon själf skulle kunna rättleda Beth?
— D et är synd om Beth, säger hon — jag tror inte, att Bengt är värd hennes kärlek, men nu har hon det i alla fall svårt.
Bara att känna sig så där bitter ~ — Kär lek, säger fadern — kärlek det är ett rent, strängt begrepp, som ingenting har att göra med Bengt Klinger och hans usla smörja till dikter.
Jag ångrar inte, att jag sade det till honom.
Jag borde ha förbju­ dit h enne allt umgänge med honom.
Men jag visste ju in te ... En mor borde väl bäst kunna vaka öfver sin dotter.
— Jag tror, svarar modern — att om vi för­ bjudit henne, så hade vi inte kunnat följa henne på alla hennes vägar.
Fadern får ett skarpt veck mellan ögonbrynen.
— Du tror således, att det skulle ha fram­ kallat olydnad — och osanningar.
Är det en sådan tanke du som mor har om Beth?
Hur har hennes karaktär blifvit sådan?
— Ja hur —?
Hvarför bli barnen som vi inte vill ha dem?
tänker modern igen.
Be­ ror det på medfödda anlag eller är det nå­ got fel i uppfostran — mitt fel?
— Def finns också mycket godt hos Beth, säger hon — f astän hon har en sådan lifs- hunger.
Och när hon och Bengt äro i samma stad, tror jag inte vi kunnat hindra henne från att träffa honom — s å länge hon själf ville.
Nu vill h an inte längre, därför att han har andra planer.
Och hon far det så trot­ sig hårdt.
Men det gör mig ondt om henne.
Kvinnoporträtt till dags krönikan.
Thomasine Reuterskiöld.
Hélène Westerström t.
Föreståndarinnan för Södra Sveriges sjukskö­ terskehem i L und, f röken T h o m a s i n e R e u ­ te r s k i ö 1 d, fyllde d.
13 april 60 år.
Vid 19 års ålder började fröken R. sin verksamhet i s jukvår­ dens tjänst som sjuksköterkeelev vid Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Tjänstgjorde på olika sjukhus i Göteborg i 2 år och bief 1 ap­ ril 1888 s köterska på Sölvesborgs sjukhus.
Efter en utomordentligt väl vitsordad tjänstgöring från den 1 oktober 1891 så som öfver- och operations­ sköterska på Karlskrona lasarett blef fröken R. den 1 januari 1913 föreståndarinna för Södra Sveriges sjuksköferskehem, hvilken maktpåliggan- de uppgift hon ännu med oförminskad vigör be­ kläder.
* Den gamla dam, vid hvars bild dödskorset här of van ristats och som den 13 april bortgått i en ålder af nyss fyllda 85 år, tillhörde den ka­ tegori a f sv enska k vinnor a f g a m l a s ta m ­ men som möta oss i herrgårdsskildringar och sägner, men hvars släkte tyvärr är utdöende ... Fru Hélène Westerström var en skånska af börd och tänkesätt, den säkerhet, den från­ varo af all lust att synas, att paradera som med rätta anses karaktärisera Skånes befolkning, återfanns hos henne i hög grad, parad med ett sällsynt skönhetssinne, en arbetssamhet och en förmåga att handhafva skötseln af ett stort hus­ håll, som gjort det Westerströmska- huset i Lund och den storstilade gästfrihet som där så länge utöfvades, vida bekant.
I öfver 50-årigt, säll­ synt lyckligt äktenskap förenad med den 1915 a f- lidne direktör Axel Westerström, hvars minne länge skall lefva i den sydsvenska universitets­ staden, till hvars utveckling han så verksamt bi­ dragit, delade hon sin makes konstnärliga och samlare-intressen, och om han var det klara huf­ vudet s om u t t ä n k t e och p lanlade, v ar h o n drifkraffen, hvars underbara energi höll det hela i gång, öfvervakade allt och in i det allra sista med oförminskad själsstyrka med sällsynt and­ lig spänstighet följde med dagshändelserna och utvecklingen.
Att höra fru Westerström ur sitt minnes rika skattkammare framdraga episoder från sina mån­ ga utrikes resor och i detalj skildra sina håg­ komster af de många framstående personligheter hon kommit i beröring med, eller att höra henne tala om samhällslif och kultur i Norden för 50 — 60 år tillbaka, ja, än nu längre, var en verklig högtid, hon h ade en ovanlig förmåga a tt l e f v a n d e - göra, att illustera med smådrag och anekdoter, hvartill kom en humor och en iakttagelseförmåga af rang.
Denna korta minnesteckning vore ofullständia utan ett omtalande af det, som fru Westerström i lifstiden ängsligt sökt att dölja, hennes h j ä r t e ­ godhet, hennes stora hjälpsamhet mot fattiga och sjuka, mot svaga och hjälplösa.
Hon för­ sökte förskansa sig bakom ett reserverad!
yttre, men de som kände henne — och hvem gjorde icke det i den Skånebygd, där hon tillbraqt ett lif?
— visste, att bakom den något otillgängliga ytan klappade det rikaste och varmaste hjärta.
In­ gen gick ohulpen från henne och Hélène Wester- ströms minne välsignas af många, som i henne haft ett stöd och en hjälp.
Hon var af gamla stammen.
Hennes minne lefver —.
C.
G.
I.
- 275 - Fadern går öfver golfvet och stannar fram­ för henne.
— Jag tror, säger han — att det fordras mera stränghet för att hos barnen uppbygga grundvalarna till en karaktär.
Du har varit för svag mot dem, klemat med deras fel.
Modern tiger.
Hon kan inte försvara sig.
— N är Bo kommer, säger fadern, — t än­ ker jag fråga honom, om han var hemma.
Och det säger jag, att det är vederstyggligt för mig at t tänka, att han skall säga en osan­ ning.
Hur kan man komma åt den som lju­ ger?
Om jag inte visste, att jag alltid själf kämpat för att föra blanka vapen.
Def går en timme.
Modern sitter med en bok utan att läsa.
— Skall Bo komma hem till téet?
tänker hon.
Om det varit som vanligt, skulle hon ha önskat def — nu skulle hon hellre önska ett uppskof.
Och ändå vet hon ju, att det måste bli en uppgörelse.
Om han än sedan några månader har lön, kan han inte alldeles undandra sig faderns moraliska myndighet.
Om han inte vill v ara djupt otacksam.
Pendylen på spegelbordet, hennes arf från föräldrahemmet, slår med sprödt klingande slag.
Strax därpå ringer det.
— Bo, min gosse, tänker hon.
Han står i tamburen och tar af sig ytter­ kläderna.
Han ser glad ut, som om ingenting skulle ha händt.
Hennes blick smeker hans panna, den har dock ett rent drag och hår­ fästet är vackert.
Men hon frågar honom inte, hur han tillbringat sin dag.
Förra söndagen talade han om, att han varit ute med en ung journalist, som han namngaf, en god vän.
Hon k änner ett sting inom si g.
Hon vill inte höra den historien upprepas nu.
Men hon hoppas ej längre på uppskof, när fadern kommer in i rummet.
Hon ser det skarpa vecket mellan hans ögonbryn.
— Bo, säger han — jag vill f råga dig om en sak, var du hemma vid s extiden i af ton.
Hon ser, att det kommer oväntadt, att han blir öfv errumplad.
— Jag kan infe precis minnas, när jag kom hem, säger han och ser bort.
Faderns panna är mörk.
Han talar lång­ samt och med eftertryck.
— Men jag frågar dig, om du var hemma och hörde två ringningar på din dörr.
Def var jag som ringde.
Bo står tyst.
Men han har rodnat, och det är nog för att förråda honom.
— Nu nekar han till, att han hörde något, tänker modern.
Han ser upp, han möter hen­ nes blick.
Och hon ber, hon ber starkare än hon själf vet.
— Ja g har inte velat det här, men tala sanning efter det måste ske.
— Ja, jag var hemma, säger han, men jag visste inte, att det var du som ringde, jag — — Du hade besök, afbryter honom fadern — af en bekantskap som du f örtegat för d ina föräldrar.
Han står tyst igen.
— Â Bo, min g osse —!
tänker modern.
Han lyfter hufvudet.
— Ja, säger han — det är sant.
Och så går han fram till hen ne.
— Det är för din skull som jag talar om det.
Fadern ser på dem.
En åder har plötsligt sprungit fram i h ans panna.
— Men inte för min?
säger han.
Han ville säga mera men hejdar sig och lämnar i stä llet hårdt rummet.
Modem ser mot dörren, där han försvun­ nit.
Har hon, d en svagare, vunnit en seger?
Men hennes hjärta — he nnes hjärta var nyss hos sonen, och nu följe r det honom som gick.
Var det någon som slog honom?
Har han inte alltid fört sanningens stålblanka va­ pen, både i sitt lif och sin fostran?
Och då kräfves det ju st ränghet, — Bo, säger hon sakta — hur kunde du så såra din far?
Vägen till de eviga sijär- norna.
Novell af HENRIK ULLMAN.
(Forts.) HAN SOF OROLIGT OM NÄTTERNA och drogs ofta dagarne igenom med sitt gamla onda, en brinnande hufvudvärk.
Han beslöt därför att tillsvidare stryka både Vesuvius och Pompeji från programmet och i stället söka någon veckas rekreation ute på Capri, den gåtfulla klippön, han re­ dan från sitt hotellfönster uppe vid Posillipo sett hägra i solröken längst därute på golfen.
Han kom dit ut med den lilla kustångaren en afton i solnedgången, när hafvet gnist­ rade och brann som smält guld i e n jättede- gel och den förgyllda madonnabilden på sin pelare högt uppe på Monte Tiberio stod som en strålande konstellation mot den mörk­ nande kvällshimlen i söder.
— U ppåt höj­ derna sträckte sig vingårdarne i sin ännu försommarljusa grönska likt mjuka, konst­ rikt arbetade mattor med de hviia vägarne som bårder och inslag och i o rangelunderna lyste den mogna frukten s om små solar mel­ lan bladen.
Själfva de hvitmenade, an­ språkslösa husen på sluttningarne ägde i sina klassiskt enkla linjer något af öster­ ländsk ro öfver sig, medan i olivskogarne uppe vid Monte .Solaro näktergalarne redan pröfvade sina första, skygga kvällstoner.
Och öfver hela detta drömlandskap spändes en sidenmjuk rymd, så oändligt hög och klar, att det var som om själfva himlen siode öp­ pen ©ch man kunde se rakt in i d ess härlig­ het.
Arne blef stående ute på molon i stum beundran.
Något s å obeskrifligt vackert och fridfullt hade han ännu aldrig drömt sig.
Och han tänkte, att här måste paradiset en gång ha legat och här skulle det vara ljuf- ligt att få dö midt i lifvets rikaste sommar.
Men när han senare på kvällen satt på balkongen utanför sitt hotellrum och såg upp mot natthimlen, tyckte han, att han plötsligt kommit de eviga stjärnorna så märkvärdigt nära och att hans dröms full­ bordan nu ej länge kunde låta vänta på sig ... 111..
Arne hade, för att spara sin reskassa och sålunda förlänga sin frihet, redan de första dagarne af sin vistelse på Capri flyttat från det dyra lyxhotellet nere i Grande Marina till ett anspråkslösare " albergo " uppe i själfva byn.
— Och där träffade han för första gången sitt öde i en kvinnas gestalt.
Vera Mishakowsky var ryska till börden och dotter till en godsägare i trakten af Moskwa.
Hon hade kommit till Ca pri för att i dess hälsobringade, milda klimat söka bot för ett bröstlidande, hade nu med godt re­ sultat vistats på ön i n ära två år och af dok­ torn fått löfte att inom närmaste tiden som fullt frisk återvända hem.
Hvad som först med förunderlig makt drog Arne till den unga ryskan var hennes slående likhet med den bild af hans mor som ung, han skapat åt sig i sin a drömmar.
Samma ögon, panna, näsa och mun; samma mörka, vå- giga hår och samma mjuka, melodiska röst, som hans mor måste ha ägt, hade också hon.
Hon var helt som en afbild af henne, den döda och dyrkade.
— Ensamma främlingar som de båda voro och uteslutande hänvisade till hvarandras sällskap, kommo de snart på god fot samt blefvo de bästa vänner och ständiga föl­ jeslagare vid alla exkursioner kring ön.
Hon kände redan sitt Capri utantill och tröttnade En kväll vid postdags mötte han Vera på aldrig att som hans trogna och kunniga ci­ Hon kom från postkontoret och ceron visa honom alla dess härligheter, an­ piazzan.
tingen det nu gällde en båtfärd till Blå grot­ hade ett brutet, nyss läst bref i ha nden.
Hen­ tan, en ridtur till Anacapri eller ett mödo­ nes ögon strålade af lycka, när hon r edan på (Forts.) samt klättrande upp till de gamla ruinerna långt håll ropade till honom: vid Castiglione eller Monte Solaro.
De talade snart öppet med hvarandra om allt som låg dem närmast; om sitt hem och sina föräldrar, om ungdomsårens sorger, tvifvel och motgångar.
Särskildt var Arne, som aldrig ägt någon annan förtrogen än sin döda mor, uppriktigheten själf; och han, den förr så tyste, inbundne drömmaren, öfver- raskade ofta sig själf med sin oförbehåll­ samhet.
Det var som om han nu först vak­ nat till personligt medvetande om sig själf och kommit till full insikt om det förflutnas _g FRÅN IDUNS LÄSEKRETS Q drömlika overklighet; som om allt det slum­ Ett förslag till en brudgåfvefond.
rande inom honom plötsligt väckts till li f o ch blomning i de n tropiska sommaren, innan det FRÅN EN 1 BERLIN BOSATT SVEN- snart åter för alltid skulle vissna ner och dö ska har Idun haft nöjet mottaga ett förslag i de n nordiska vinternattens mörker och köld.
till realiserande af de lysningsstipendier, Och han tänkte ofta, där han satt vid den som det förut varit frågan o m i våra spalter.
unga flickans sida och stilla talade om sin Förslaget är delvis baseradt på införande glädjefattiga barndom: — Ho n skall bli mm af en ungkarlsskatt, en åtgärd, som för­ räddning ur mörkret och ensamheten; hon modligen vore föga att rekommendera, men — min Primavera ... innehåller för öfrigt äfven i sin skisserade Men ännu så länge hade det blott stannat form några beaktansvårda synpunkter, vid det goda kamratskapet.
Försökte Arne som kanske kunna ge anledning till nya någon gång föra samtalet in på det grann- förslag.
laga och ömtåliga ämnet, slog hon strax bort Herr Redaktör!
det med något skämt och drog hans tankar Här i Tysklands hufvudstad sitter jag och läser öfver på annat.
— Oc h Arne lät sig nöjas som vanligt med stort intresse min kära Idun, och ledas som det viljesvaga barn han i medan landets tappra söner och däribland min grund och botten var, medan han tänkte för egen man, värnar dess gränser mot en värld full sig själf: — Jag ska ll ge mig till t åls och låta af fiender.
Men trots krigefs fasor och egna bekymmer, henne först pröfva mig ordentligt.
— S edan tänker och intresserar jag mig i dessa svåra ti­ — seda n, min P rimavera ... der, mer än någonsin för mitt gamla kära Sve­ De tillbragte nu offa halfva dagarne — riges välgång och ville gärna gifva Idun del af han vid en bok, hon med något handarbete mina enkla tankar, angående " Brudgåfvefrågan ".
Enighet och fast vilja göra människorna fram­ — vid den lilla kyrkan Santa Maria del för allt starka, och om hvar och en hade foster­ Soccorso på ruinerna af kejsarpalatset uppe landets väl framför ögonen — v ore i denna, så­ vid Monte Tiberio, hvarifrån de hade den väl som i många andra frågor, hjälp att finna.
Först, — huru åstadkomma en fond, för att mest vidsträckta utsikt öfver den fagra ön och golfen med Sorrentos blånande strand­ kunna realisera denna välsignelsebringande tan- ' ke, som för visso icke mera skulle sätta Sverige klippor och fastlandets buktande linjer i sida vid sida af Finlands och Irlands folk, ' utan fjärran, där Neapel och alla de små vänliga främst i ledet i E uropa.
Enligt min mening borde för dessa ändamål kuststäderna slumrade i förmiddagens soldis och Vesuvius sände sina bolmande rökmoln hvarje ungkarl betala en extra skatt och den sum­ ma som därigenom uppstår, bilda fonden till det mot den soinmarblå skyn.
kapital, af hvars räntor " Brudgåfvefonden " skulle Läste och arbetade de icke, så samtalade gifvas.
Dessutom borde i skolorna, folkskolorna dock de eller sutto i stum beundran inför det hän­ förande panoramat, som de tyckte, de al­ undantagna, ett litet bidrag erläggas {endast några ören eller kanske frivilliga bid rag) i ex. vid i n­ drig skulle kunna se sig mätta på.
— Ofta få trädandet i ny klass och denna summa äfvenledes roade de sig ' också med att sällskapa med tilläggas ofvannämnda fond.
Denna institution borde vara symbolen för kär­ sin gemensamme vän, den gamle vänlige eremiten fra Giovanni, som i m er än en half leken fill nästan och fosterlandet och af lyckliga föräldrar vid barndop, konfirmation eller andra mansålder bott däruppe och förrättat sin en­ familjefester ihågkommas genom bidrag.
samma tempeltjänst i Santa Marias lilla an­ Månget välsitueradt brudpar skulle säkert äf­ venledes donera mer eller mindre stora belopp, språkslösa kapell.
Fra Giovanni tröttnade aldrig att för sina om först en sådan institution finnes.
Angående tidsbegränsningen för äktenskapets lyssnande åhörare berätta sin ös historia; ingående, icke för stränga principer.
Jag tror att och särskildt uppehöll han sig gärna vid den Sverige i allmänhet har ett sundt, normalt folk glans och prakt, som en gång utvecklats i som icke behöfver för många anordningar i detta den olycklige kejsarens palats, hvilket nu hänseende, men naturligtvis måste en gräns sät­ såväl uppåt som nedåt.
låg där för deras ögon i g rus och spillror — tas Alla samhällsklasser skulle kunna taga del en vacker ruin allenast, öfver hvilken vild­ af detta bidrag, efter först inlämnad skriftlig an­ rosor och kaprifol virkade sitt täcke från år sökan till f ondens styrelse med alla därtill erfor­ till år.
— Han förde dem också fram till den derliga papper och sedan skulle följa grundlig från institutionens sida angående låga barriären vid " S a 11 o d i T i b e r i o " — Undersökning hälsa och arbetsinkomst.
Summan borde sedan " Dödsklippan ", från hvilken den grymme kanske procentualt, efter mannens ställning och härskaren lät kasta sina offer ner i hafvet.
inkomster utdelas och äfvenledes efter en tid af — Men, tillade han, när de hisnande sågo år om möjligt vore, amorteras.
Helt visst skulle till en stor del de många skils­ ner i den svindlande afgrunden, det var en mässorna såväl som de långa förlofningarna upp­ lätt död i jämförelse med hvad de förut fått höra och den unge mannen skulle icke behöfva med våld glömma sin första kärlek, utan grunda utstå därnere i fängelsehålorna.
Så flögo dagarne bort i sol och sommar ett hem, byggdt på kärlekens aldrig sviktande grund och emigrationen skulle därigenom äfvenle­ på fjärilslätta vingar och blefvo snart till des aftaga, då det med familj är betydligt svårare veckor.
Men Arne Elfvegård dröjde allt­ att söka sin lycka i främmande land.
Med hopp om att denna viktiga fosterländska jämt kvar i sitt paradis och kunde ej besluta sig för att draga därifrån, fastän den be­ fråga får en god utredning till fromma för vårt Sverige tecknar stämda tiden för hans hemresa redan var vidtutsträckta, glest befolkade Högaktningsfullt öfverskriden.
SIGNE ENGELBRECT.
- 276 -
* 55^ Stockholms nyaste ' FÖ TO GR AFI-A T ECIER är öppnad inom Paul U. Bergströms établissement.
/ .y (Q Inbjuder ßärmed ärade allmän- Beten till besök.
Aleliern öppen Vardagar 9-6 Söndagar 6 sär- skild beställd tid.
Recept å Kornflingekorf för 6 pers. af Svalöfs Kornflingor.
1 liter kornflingor 1 1. kokt mjölk V2 malen kalflefver 1 kkp.
russin 2 msk.
salt 2 msk.
sirap V2 tsk.
stött ingefära V2 tsk.
starkpeppar V2 tsk.
kryddpeppar litet mej ram 2 stora lökar 1 msk.
smör.
~ STOCKHOLMSTEL.
6OB.
NYA WERMLANDS-TIDNINGEN Etabl.
1850 Karlstad Etabl.
1850 Rikstelefon namnanrop Länstidningen Värmlands enda dagliga tidning.
: KOKSALMANACK Redigerad af CLISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND Inneh.
af Elisabeth östmans Hus­ moderskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 22 — 28 APRIL 1917 SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; fläsk pannkaka; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Jordärt skocks- puré med ostsmörgåsar.
Kall ham­ burgerbringa med svensk potatissa- lad; rismjölspudding med citronsås.
MÅNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; h af re m j öls välling; sillpölsa: mjölk; k affe e ller te.
Middag: Lefverbiff med pressad potatis; Es­ kilstunasoppa.
TISDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; havregrynsgröt med fruktkom- pott; ägg: mjölk; kaffe eller te.
Middag (vegetarisk): Fyllda kål­ rötter med potatis; apelsinris med apelsinsås.
ONSDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; kaQl hamburgerbringa (rester från söndag) med potatis bullar; mjölk; ka ffe e ller te.
Middag: Italiensk soppa; stufvad strömming med potatis.
TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; sill med äggstanning och pota­ t i s; m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: Grönkålssoppa med korf; syltpann- kaka.
FREDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; sill med äggstanning och po­ t a t i s: mj ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d ­ dag: Griljerad kalftunga med stuf- vade salta turska bönor; saftkräm med mjölk och enkel jästpulverkaka.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hacis af kalf (rester från fre­ dag) med potatis; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Blodpudding med lingon; hvit sagosoppa.
I en punkt alla husmödrar ense: SKULTUNA.
KOKKÄRL Behagliga och välgörande äro i GAHN • B e r e d n i n g: Mj ö l k e n k o k a s o c h hälles varm öfver kornflingorna, hvar- efter den blandas med lefvern och kryddorna samt löken, som först hackats och frästs i smöret.
Korf- varna stoppas löst i väl rensade fjelster och få koka ungefär en tim- ma.
Serveras med lingon.
r FOTO-ATELIER KUNGSGATAN 47 (HISS) • runda tvålar: V 2 tsk.
smör, och röres imed träsked tills det smält och liar ljusbrun färg, då vattnet tillsättes, och härmed beklädes en bleckform.
Mjölken ko­ kas upp med smöret, mjölet ivispas under full kokning och gröten får ett godt uppkok, hvarefter den upphälles och får kallna.
Då tillsättas det rifna citronskalet eller de skållade och malda mandlarna, sockret samt äggulorna, en i sänder.
Sist ned­ skäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Massan hälles i den beklädda formen, som öfverbindes med smordt papper, och puddingen får grädda i vattenbad i ugn omkr. 1 tim. Uppstälpes och serveras varm med vanilj eller citronsås.
S i l l p ö l s a (f. 6 p e r s.)
.
2 si l - lajri, 1 lit.
potatis, 1 portug.
lök, 3 msk.
smör eller - flottyr, 2 del.
grädde eller mjölk.
B e r e d n i n g: .Sillen flås, t ages ur, sköljes, skäres i filéer och rygg­ benet jämte alla småben borttagas.
Sillen lägges i vatten och får ligga omkr., 12 tim.
Filéerna upptagas, inklappas väl i en duk eller i rent hvitt papper, och skäras därefter i små tärningar.
Potatisen skalas och skäres i lika stora tärningar.
Lö­ ken skalas, hackas fint samt fräses väl i fettet.
Därefter tillsättas sil­ len och potatisen och massan bry- nes lätt under försiktig omröming.
Sist nedröres grädden eller mjölken, anrättningen får ett uppkok och upp­ lägges på varm karott.
Serveras som frukosträtt.
Ar magen i o ordning använd då Apoteket Vasens Laxérmarmelad.
Är ett behagligt och effektivt afförings- medel.
Pris 1 kr.
per ask.
Finnes ä alla apotek.
La Mascotte ndruûtten VARU- OC / &gt; \ Wir / Uantine KSTROrià, vflfl läs överallt ssewiitta-www M han ej spela Er roll väl i livet utan ati upp; träda med - vachra naglar kraftnåring • uppfödning gratis F y l l d a k å l r ö t t e r (f.
6 pe r s).
franko 6 små kålrötter, vatten, salt.
Malmö T i l l f y l l n i n g: 4 0 g r.
s m ö r, ' 8 msk.
rifvebröd, 1 ägg, 1 msk.
hac­ » HafremjBltvål kad persilja, salt, 3 del.
passerade kålrötter.
3 T all b arrstvå I T i l l s te k n i n g: 3 0 g r.
s m ö r.
Prima Engelska B e r e d n i n g: Rötterna bo rstas V .. Antracit, väl rena och skalas med tjocka skal.
De läggas i kokande saltadt vatten Hushållskol och och få koka tills de äro mjuka, RECEPT: Koks hvilket pröfvas med en vispkvist.
ständigt på lager till K a l l h a m b u r g e r b r i n g a (f.
Spadet tillvaratages.
Ett lock på l&amp;gsta dagspriser.
12 pers.).
3 kg.
saltad och rökt rötterna af skäres, hvarefter de ur- oxbringa, vatten.
B e r e d n i n g: Br i n g a n b o r s t a s v ä l hålkas.
Till fyllningen röres smöret tills det med ljumt vatten, knäckes och får Tel. Allm.
och Riks ligga i rikligt med kallt vatten omkr. blir hvitt.
Rifvebrödet, äggulan, den 12 tim.
Den sättes på i kallt vat­ hackade persiljan och det passe­ yNamiianrop: L avins K olimport.
ten, får hastigt koka upp, skummas rade inkråmet tillsättas.
Smeten af­ väl och får koka 25 min., hvarefter smakas med salt och sist tillsättes spadet afkyles till 82 — 83 proc.
pch den till hårdt skum slagna ägghvi- i denna värmegrad får köttet ligga tan, hvarefter massan fy lies i die 3 V2 — 4 tim., eller tills det är mört.
urhålkade kålrötterna.
Locket läg­ Köttet lägges i en stenkruka, spadet ges på och rötterna ombindas .med finfin, innehållande c:a 600 sven­ hälles öfver och köttet får kallna fint segelgarn, förut doppadt i hett ska, ad ' iga sigill, hvaraf 360 ut­ däri.
Bringan skäres i tunna skif- vatten.
De brynas i smöret i en döda ätter, finnas nu till salu.
vor, garneras med salad eller per­ järngryta och spädas därefter med Svar till " Sigillsamling " under silja, och serveras med potatissalad kålspad och få steka färdiga omkr., adress S. Gumaelii Annonsbyrå, 1 tim. eller blandade grönsaker.
Stockholm f. v. b.
Det af fyllningen, som blir öfver ' Svensk p o t a t i s s a l a d (f.
lägges i smord och brödbeströdd form med lock och kokas i vatten­ Tä FPNn s Kurs 1 maj — 31) uli / aug.
6 pers.).
/ 4 lit.
små potatis, 1 Puddingen uppstjälpes midt msk.
smör, 2 msk.
mjöl, 3 — 4 del.
bad.
på servering-s fatet och rundt om stäl­ /.
Huvudkurs tunn grädde, 2 msk.
ättika, V2 tsk.
salt, 1 tsk.
socker, litet cayenne, las de färdigstekta kålrötterna, från 2.
Husmodersskpla 1 — 2 msk.
capris, V2 msk.
finhackad hvilka snörena borttagits.
Serveras med af redd sås beredd af spadet.
3.
Öore avdelning.
körfel 1. krasse.
.
Ü ' illll Beredning: Potatisen kokas ' i I i!
: I t i • ' I ' 1 Ger ökad allmänbild­ A p e l s i n r i s (f. 6 pers.).
1 V * med skalen på i saltadt vatten, 1 ning, även som för­ skaläs och får kallna, hvarefter den del.
karolinarisgryn (125 gr.), 1 / 2 utbildning för vissa skäres i tunna, jämna skifvor, hvilka lit.
vatten, 10 gr. salt, 3 apelsiner, kvinnl.
banor.
86 gr. strösocker, 2 idel.
tjock: grädde, läggas i en saladskål.
Smör och HÖfitf blad gelatin, 2 msk.
varmt mjöl frä ' sas 2 min., grädden spädes 3 — 4 Många frijglatser och sti- på och såsen får k ' okas 5 min.
.Såsen vatten.
B e r e d n i n g: R i s g r y n e n s k ö l j a s, pendier.
Prospekt adr.
Tama.
afsmakas med ättika och kryddor - och hälles öfver potatisskifvorna, hvilka skållas i hett vatten, påsättas i ko­ blandas försiktigt med såsen.
Sala- kande vatten, tillsatt med saltet, och kemiskt tvättad o. präs- den får kallna, garneras med kaprisen få koka tills de äro, mjuka, eller omkr. 20 min.
De upphällas i sikt sad blir Eder kostym, eller hörfveln eller krassen.
och öfverspolas med kallt vatten, klänning, kappa eller rinna af väl.
Apelsinerna Rismjölspudding (f. 6 som får den hvita hinnan borttages överrock, om densam­ pers.).
V2 lit.
god mjölk, 60 gr. skalas, hvarefter de skäras i små tär­ ma insändes till smör, 1 acl.
rismjöl, skalet af V2 noga, befrias från kärnorna och citron 1.
6 bittermandlar, 2 msk soc­ ningar, blandas med sockret.
Grädden slås Örgryfe Ke miska ker, 4 — § ägg.
hårdt skum.
G-elatinet spolas Tvätt- 8 Färgeri-A.-B.
T i l l f o r m e n: 3 d el.
s t r ö s o c ­ till med kallt vatten, klippes i bitar ker, 2 msk.
kokande vatten.
Göteborgj ' • upplöses i 2 msk.
hett vatten.
B e r e d n i n g: S o c k r e t l ä g g e s i och Risgrynen blandas med apelsintärnin- en något varm stekpanna smord med garna och grädden och sist tillsättes gelatinet.
Massan hälles i vatten- sköljd samt s ocker beströdd form och får stå på is omkr. 3 tim. eller tills den stelnat.
Puddingen lossas kring kanten med en spetsig knif, uppstjälpes på glasskål och serveras med apelsinsås.
: LavondeStvåi Använd därför endast LA K0LMM.-IL Sigillsamling X AGlil P L IV J K, Vår sommarkafalog 1917 bör Ni genast rekvi­ rera.
Stor sortering i Tyger, Herr- och Damkonfektion, Verktyg, Jakt-, Fiske- och sportartiklar,Ve­ locipeder m. m. Pri­ ma kvalitéer.
Extra billiga priser.
Kata­ logen sändes gratis, ej, fraktfritt.
eUmtJTmt Åhlén &amp; Holm, Stockholm.
FRgJAMI - PAST1LLEWSA skänka lindring och bof \ Ad hala och s — ^JBrås / ähornmce Elegant Tänk på våren!
i &lt;Jid sju kdomar i munhåla och svalg j Effektivt skydd mot smitta «PIDSMI ?R " V£ * MM OMSOST.
KR.
t.ss \ EEEE1H3 A.B.PHARMACIA.
STOCKHOLM Kontroll » * * « PROFESSOR A.VESTERBERG.
åro bast!
PÄRMAR till IDUN kunna e rhållas h os h rr b okhandlare eller direkt trån 1DUNS EXPEDITION, mot l ikvid i postanvisning, till följande priser: Röd pärm, m ed guldtryck, t ill " Idun ".
..
Kr 1:50 + Röd eller grSn pärm till " Iduns Romanbibi. "
„ 0: 5 0 + Röd Bilar grön pärm till " Iduns Hjälpreda " „ 0: 5 0 + Samtliga tre p ärmar 2:50 + porto „ „ „ 30 öre 10 „ 10 „ 30 „ G r i l j e r a d k a 1 f b r i n g a (f.
6 pers.).
1 V2 kg- gödkalfbringa, 1V2 lit.
vatten, 2 msk.
salt, 10 hvitpepparkorn.
Beredning: Bringan fö rbere- des, knäckes väl, påsättes i kokande vabten och skummas noga, hvarefter kryddorna läggas i.
Den får sakta koka med tätt slutet lock, tills den är mor och de yttre benen lossna eller 1 V2 — 2 tim., benas ur, penslas med det vispade ägget och beströs med stötta skorpor.
Smöret brynes i en långpanna, bringan lägges i med yttersidan upp och brynes i varm ugn under det den ofta öses öfver, med smöret i pannan.
SVAR i DEN SENAS T INFÖRDA SE RIE Ni ' rägor följer har nedan svar, och har redaktionen ansett, att det utfästa pri- &gt;et 10 kr.
denna gång bör tilldelas sig­ naturen " Ebon ", hvadan inne tajvarin- nan af denna signatur behaiade an­ mäla sig å vår byrå för beloppets utbekommande.
N: r 116.
Eder fråga är rätt svår att besvara.
Jag vill göra det på - 277, - • Barnen äro i behof af nya kläderl • Prenumerera nu genast på april- • kvartalet af Ï •••••••••••••••••••••••••• illustrerad månadstidning för barnkläders förfärdigande.
Stor dubbelsidig mönsterbilaga med­ följer hvarje nummer gratis.
" Barngarderoben " kostar för ett kvartal endast 9 0 öre.
April­ numret nu utkommet.
IDUNS EXP.
STOCKHOLM.
bekanta som lärt sig hos läkare i olika städer • och afgiften brukar ej öfverstiga 100 kr.
Det brukar vara ett omtyckt arbete för unga flickor och god förtjänst.
Att lära till gymnast tror jag är sämre.
Lärarinna.
N: r 122.
Som Vaxholm är myc­ ket vanlottadt med att här ej fin­ nes ett pensionat i ordets rättai bemärkelse, vågar jag bedja » En­ samstående » höra sig för på denna plats.
Det finns ett ställe dit man går från och till för sina måltider, mjen ej nà^go ' t s.
k.
» hem », som behöfs här mycket väl, då här finnes många som önska att något sådant kunde komma till stånd.
Här finnes ju samskola med flera lärarinnor och många andra som önska att å sina fritider hafva ett ställe där de kunde få litet trefligt.
Signaturen » Ensam » Vaxh olm.
N: r 123.
» En som är i valet och kvalet » som genomgått 8-klassigt läroverk och är intresserad af .barn bör gå igenom en Kindergartenslära- rinnekurs på Margaretaskolan i Stockholm.
Kursen är på två ter­ miner.
— Försök så att få någon jämnårig kompanjon med samma kompetens och sätt upp egen skola. '
A. F. — Har ni bankplats så för all del behåll den.
I dessa tider.
Ebon.
N: r 124.
Vänd eder direkt till Svenska Fattigvårdsförbundet.
N: r 125.
Vänd eder till Lappska missionens vänner; föreningen har ett barnhem med skola i Lannavaara beläget ' i Jukkasjärvi församling i Norrbotten.
N .t 126.
Försök att få förestå ett s. k. skolhushåll.
Barnens föräldrar o o / x betala hyran för lägenheten.
De skola också betala all maten, så r urxg: o&gt;omZig j fvp 6eT ?a7s&gt;q$ har ni både hyra och mat fritt.
Kanske litet öfver.
Ni har väl oc / zxt72de7e / £œ / Ze5 rnec) möbler själf.
Ebon.
— Enligt min uppfattning bör ni realisera tanken på att bli acku- schörska.
Det är ett fint kvinnligt yrke, när det uppfattas rätt, och den som kan förstå att arbeta sig in på det området har god framtid för det sättet att jag relaterar ett an­ Ställ om att någon präktig ung sig — under förutsättning att man - nat iförhållande, mycket likt det ni man kommer i ynglingens väg, vin­ kan slå sig ned i större stad.
Har nämnt, ja, ännu svårare.
Det var ner honom och inverkar på honom.
ni dessutom sömnadsarbete som bi­ en ung gosse med kraftig vilja, godt Kunde de följas åt i ett arbete vore förtjänst, bör ni så småningom där­ hufvud, men envis och utrustad pied mycket vunnet.
Nu annonseras ju med kunna försörja er familj ' och alltför liflig fantasi.
Denne gosse så mycket kurser, i Praktiska sko­ ändå ha ert eget hem.
Barnmorske­ hade mycket allvarliga föräldrar, lor, Landtbrukskurser, i Trädgårdsn elever undervisas vid statens läro­ som ville forma om gossen efter sitt kurser etc.
Jag tror med all sä­ anstalter i Stockholm, Göteborg och hufvud.
Det kom till dagliga kon­ kerhet att något rent praktiskt ar­ Lund.
Undervisningen är kostnads­ flikter.
Och käppen begagnades fli­ bete — ej läsning — skulle passa fri, och en del elever, s. k. frilär- tigt.
Gossen var rätt stor, när honom.
Hur är det med hans ner­ lärlingar, få understöd af statsme­ Kursen, fördelad på tre ter­ fadern lade honom öfver sitt (knä ver?
Det kan ju vara ett nervöst del.
Genom och gaf honom; 30 slag med rottingen.
ondt, helt enkelt, som gör att han miner, räcker 9 månader.
Flvem som helst fick höra och se bråkar och inte vill göra något.
Barnbördshuset i Stockholm eller Göteborg kan ni få reda på möjli­ detta.
Tro inte att gossen skrek.
Har han haft mycken hufvudvärtk Hade de slagit ihjäl honom, så.
s kulle under skoltiden?
Tänk på detta.
gen befintliga understödsmedel, som inte ett ljud und sluppit hans läppar.
Jag tror inte att yttre tvång är då tilldelas genom medicinalstyrel­ sen.
En del andra uppgifter kan Sök verka innifrån.
Men hvem som helst kan förstå att bra.
ni äfven erhålla där.
A. F. detta gjorde gossen dolsk.
Fast han Ebon.
N: r 127.
Väfböcker till konst- hade godt hufvud, så gick det inte — Innan ni bestämmer något om väfnad kan ni erhålla hos Kons t fli­ bra i skolan.
Läxorna gick det nog bra med.
Men i uppförande er brors framtida arbete, låt erfa­ ten adr.
Gamla- Högskolan vid Nya A. ÎF.
hade han oftast dåliga betyg.
Och ren läkare helt undersöka honom Allén Göteborg.
N:r 128.
I Nya Bikupan, Julia Bil­ så fick han sluta.
Sen kom han.
håde kroppsligt och andligt.
Att skicka honom till någon uppfost­ ling, Kungsgatan 45, Göteborg kan från sin stad och många år gingo.
Nu iträffade jag en gång en person ringsanstalt skulle kanske göra hans ni få edra initålier uppritade och trotsiga sinne mer ondt än godt.
äfven råd till märkning af olika som nämnde hans namn.
Jag blef A.
F .. nyfiken på hur det var med honom.
Det är för öfrigt omöjligt bedöma persedlar i eder utstyrsel.
Men p.ågon N: r 129.
Uppgif adress och, insänd Döm om min förvåning då jag fick så här på af stånd.
praktisk sysselsättning bör han nog porto till Idun för erhållande af till svar dessa ord: » Jo, nu är han gift loch har ett bra arbete.
Nu ha, som tar alla hans krafter och svar.
är han en bra människa, tack vare sinnen i anspråk.
Hur vore det, att j N: r 130.
Lavendel finnes uppta­ den kvinna, som fick hand om ho­ när han har så god underbyggnad gen bl.
a. i Alnarps trädgårdars nom och till sist gifte sig med honom som realskoleexamen, låta honom för­ växtkatalog (adr.
Alnarp, Akarp).
Ty hon kunde ta honom från hans söka gå igenom Ultuna eller Alnarps Växten kan visserligen tämligen lätt a.
Eller om det kan uppdragas med frö, men på detta rätta sida och uppväcka det bästa landt bruks skol hos honom.
Och det har nog hvar- anses för vidlyftigt, att låta honom sätt erhållna plantor dö oftast bort försöka en kurs i trädgårdsskötsel.
redan under första vintern, medan ken hans föräldrar eller hans lärare kunnat eller förstått, enligt h vad Gif ej upp hoppet om er unga bror däremot de exemplar, som vinnas utan uppmuntra och stöd honom!
genom vissa här i landet odlade hans egen hustru har sagt ».
Ja, så var det med detta.
Det är E t t p r a k t i s k t a r b e t e, s o m t a r a l l mera härdiga varietéter, kvarstå år tid o c h a l l a h a n s efter år på samma plats, h var je med människor som med plantor.
h a n s D e t b e r o r s å m y c k e t p å p l a t s e n krafter i anspråk, är här atfo år skjutande en mängd vackra blom­ A.
|F.
mor.
I kallare delar af landet är där de stå.
.
.
Försök att få den rekommendera.
N:r 117.
Vänd eder till Fre­ tillrådligt att täcka plantorna med unge gossen in någonstädes.
Men drika Bremer Förbundet.
A. F. granris öfver vintern, helst sedan tag honom med lampor.
Vinn ho­ N:r 118.
» En vän af de små » jord eller sand ku pats.
u pp öfver nom.
Orera inte för mycket.
Ut­ bör vändä sig till Sv.
s j uksköterske- undre delen af grenarna.
D. forska hvartåt hans håg ligger.
Tred­ A., F. N: r 131.
Skrif till Fredrika Bre­ je person kan ibland bättre inverka.
feyrån, Göteborg. "
— Hvita korsets sjukhem,.
Emma­ mer Förbundet, som är bäst underrät- boda kunde kanske passa » en vän tadt om dylika saker.
A. F. Blus- och k lädn ing ssömnad till de små ».
N: r 132.
Sången, som ni frågar mottages.
E. Nilsson Sveavägen 106 N: r 119.
Arbetsam, energisk 40- efter och som börjar » Julafton är A Ilm.
tel V. 608 68. åring bör vända sig till Kungl.
Be- inne » heter Julafton i prästgården fallningshafvande för att erhålla och har funnits i sångsamlingen lån till ett » egnaJaemsjordbruk ».
Hu­ » Sjung » l:a häftet men detta " är en­ ruvida ni kan lefva på detsamma be­ ligt uppgift från förlaget sedan tflera ror naturligtvis först och främst år totalt utsåldt.
» Fåglarnes Hale- på förmågan att sköta detsamma.
luja » pianostycke finnes att tillgå ii — Om det ej lämpar sig för eder, Carl ' Jonn ' s Musikhandel Järntorget hur vore det att försöka med en 78, Stockholm.
vid Dals — Rostock, Dalsland, trädgårdsanläggning nära någon stoi — Den ifrågavarande julsången he­ 10 — 14 juli.
Undervisn.
fri.
Upp­ stad?
För intellektuellt uppslitna ter » Julafton i prästgården » och är lysningar af skolförestånd.
J. Hen­ nerver finns intet hälsosammare än en äkta » Oronhamnare »: musiken af att komma i direkt kontakt med J.
P. Cronhamn och texten af A. F. riksson vår moder jorden.
A., F. Cronhamn.
Den återfinnes i sång­ N: r 120.
» Bekymrad husmor i samlingen » Sjung », första delen, ut- Dals-Rostock.
stad » kunde kanske skaffa sig en gifna_ af Abr Hirsch, Stockholm.
En stickmaskin.
Dessa fås i Nornans afskrift af melodin och visan i sin symaskinsverkstads Aktiebolags affär helhet skall gerna göras om porto ö Hamngatan 27, Göteborg och på och adress sändes till redaktör lie Ige afbetaln-ing med 10 kronor pr.
må­ Sandberg, Nya Eriksberg, Drottning­ nad, sedan en handpenning på 50 holm.
Helga i Helgedomen.
kronor först erlagts.
Dessutom fri Härnösand undervisning.
Skrif och begär pris­ N: r 133.
När er fru är borta, är kurant för olika storlekar.
Arbe­ det er husbondes skyldighet att Upplaga öfver 11,500 ex. tet är dock ganska kräfvande men dricka gästerna till, såvida han ej spridda inom Västernorrlands, inbringar rätt bra och har den för­ direkt bed t er sköta- den saken.
När delen, att det kan förläggas till någon af gästerna vid andra till­ Västerbottens och Norr­ hemmet.
Men ni får ej ha dåligt fällen skålar med eder följer icke bottens län.
eller svagt hjärta, ty arbetet lär däraf, att ni någon gång under mid­ fresta på rätt duktigt.
A. F. dagens lopp måste skåla med samma Utmärkt annonsorgan.
N:r 121.
Till att bli tandtekniker person.
För öfrigt är den här sa­ Hög rabatt vid större annon­ behöfves ej så lång lärdom, några ken individuell, beroende på hur månader endast och eleven brukar pass intim ni är med edert husbonde­ sering.
få stanna hos sin läromästare ef­ folk och för öfrigt äfven med deras ter lärotidens slut, jag har flera gäster.
A. F. Arets medicinal- växfhurs _ 270 - Det modernaste NfiRINGSPREP ARATET På grund av sin sam­ mansättning är Gigantos det mest effektiva styr- kemedel, välsmakande, föredrages väl av alla, tages med förtjusning av barnen.
Förordas av läkare för användning vid alle­ handa svaghetstillstånd, rachitis, blodbrist, mag­ sjukdomar, nervsjukdo­ mar och efter långvariga infektionssi ukdomar.
F l y t a n d e pr flaska kr.
1:85 Med kalk, pulver pr burk kr.
3:50 Gynna detta svenska preparat!
Erhålles genom alla apotek, å droghandel, samt från 14114RIKS AKTIEBOLAGET G IGANTOS, S TOCKHOLM K.
RIKS 14114 Pensionsförsäkring.
Allmänna Enke-och Pupillkassan i Sverige meddelar försäkring för pensioner till efterlefvande änkor och barn.
Inträde är öppet för hvarje svensk undersåte, som med afseende å hälso­ tillstånd pröfvas antaglig och icke uppnått 60 års ålder.
Pension kan betingas från 100 till 1,500 kr onor.
Insats en gång för alla kontant eller delvis genom revers eller ock årliga premier.
All vinst tillfaller de försäkrade i form af årlig tillväxt av pensioner under den persons lifstid som betingat pensionen.
Pensionstillväxten utgå » f. n. med 4,5 procent för år å det betingade pensionsbeloppet.
Prospekt portofritt.
Adress: Storkyrkobrinken 11, S tockholm.
N: r 134.
Uppgif adress och in­ sänd porto till Iduns Redaktion för öfversändande af flera svar.
— Ett sätt att erhålla tjänarinna vore att hänvända eder till » Hemmet för nödställda ogifta mödrar » Arthol­ men Kulladal, Skåne.
Där mot­ tagas öfvergifna mödrar och barnen vårdas under 9 — 10 mån.
och där- söka sig mödrarna, platser, där bar­ nen få medfölja.
Då under tiden ka­ raktär och duglighet lätt kommer till synes, kan ni lugnt på föreståndarin­ nans rekommendationer försöka med en dylik tjänarinna.
Barnen fostras att vara snälla och behöfver ni ej frukta alls för mycket besvär med dem.
Modern begär ju bra mycket mindre i lön än andra.
De; flesta äro vanda vid både inne och ute­ sysslor.
Telefon 40 51, Malmö.
Intresserad.
.
Forts. ALL KÄRLEKENS ORO OCH LÄNGTAN har ARTHUR S CHN1TZLER gripande skildrat i BERTA GARLANS UNGDOMSKÄRLEK Denna mästerliga kvinnoskild­ ring, som nu utkommit äfven på svenska, tillhör det ypper­ sta Arthur Schnitzler skrif- vit och torde vara den store skådespelsförfattarens förnäm­ sta roman verk.
Pris: 3:50.
Lars Hökerberg En tankerik fin litea bok är: BREFLÄDA BLODSBOT En läkares dagboksantecknin­ gar i krigstid af Dr VILHELM SJÖGREN.
Bland dem som med smärt­ sam beklämning sökt finna någon mening bakom all ohyggligheten i den tragedi som nu utspelas omkring oss, skall denna lilla originella och fina bok om människorna och krigen finna många vänner — Pris kr 1: 50.
RED :S BREFLÅDA.
Värnpliktskvinnas anta­ gande att Idun utlyst en pristäflan rörande kvinnlig värnplikt i Sverige är oriktigt.
En täflan om den bästa artikeln i ämnet är utlyst på ini­ tiativ af några svenska kvinnor bland dem friherrinnan Frölich, Floragat.
15, Stockholm, hvilken torde kunna lämna önskade upplysningar.
Resul­ tatet af pristäflan är ännu ej offent­ liggjorda Det bör ej vara EXP.
BREFLÄDA damerna obekant » 19-åringar, Linköping. » Annonsen kostar Kr.
5: —.
Likvid i postan­ visning.
» Husmoderskurs. » Annonsen kostar kr.
18: — för 3 ggr.
Likvid i post­ anvisning.
att man med G o o d a- J ä s t m j ö 1 når de t bästa resultatet vid små- bak.
Säljes i burkar à 15, 25 och 50 öre.
Handelsaktiebolaget S ten S jögren &amp; C D.
ETABLERAD 1752.
När ni tager ett piller, så tag ett IBrandreth ' s pille 1^^ Rent v egetabiliskt Ail L i d v erks amt.
w Brandreth ' s Piller rensa blodet, magen J J och inälfvorna samt underlätta mats- * Inläkningen.
De stimulera levern, \ \ ^ I afiägsna d ålig galla och andra fördärf- x I vade afsöndringar.
De styrka, regulera I och rensa hela systemet.
Vid förstoppning-, svindej, sömnak- tighet, belagd tunga, dålig andedräkt^ hufvudvärk, magsmärtor, dålig, ofullständig matsmältning, lefver- sjuka, gulsot och hvilken a nnan opasslighet som helst komma af orent blod.
För bilden tätt ùpp t ögonen och passa pä, ^ pillret kommer munnen.
Säljas på alla apotek.
I Allcock Manufacturing- Co. Birkenhea.d, England.
ETABLERAD 1847. lALLCOCK ' S PLASTERI Universalt botemedel mot Smärtor.
Hvarsomhelst, där man har ondt bör et plåster läggas.
2 kronor pr lott Högsta vinstens värde 2Sf500 kr.
FLYGLOTTERIET 2 kronor pr lott Högsta vinstens värde 28,500 kr.
Lotteriets föreståndare: ERNST NORËE.
— Lotteriets kontrollant: Notarien i Överståthållareämbetet OLOF CEDERSTRAND.
Lotterna nu utkomna.
HUVUDVINSTER: En Flygmaskin F „ Q +ftr En s camiinff amling utsökta, till till Stor- El1 ®?
från Södertälje Verkstäder med en 100 hkr.
Mercedesmotor av Scania Vabis tillverkning, användbar som militärmaskin (Jagare), samt som turist- och sportmaskin Dragning senast d.
14 Juni 1917.
IÇronor 28,500 Skä * S årdskr yssare gommarvilla om 3 rum Ifftb- iärntp VPrnnHn K r O konstruerad och byggd av Kapten Knut Holm i G amleby, furu på or h sta delen antika möbler Kr.
0,UUU stål- stål-och ebpant, biyköi, ion g med 2 kojplatser, ^ erfcrv?
och eks pant, bly köl, sa salong .„ Ja te A OHA veranda Kr.
T,vrv^vf Transporten till av vinnaren önskad järnvägsstation eller last- tageplats bekosta-?
af lotteiiet.
Sammanlagt 10,000 vinster varav en del utställas i lotteriets utställningslokal, Regeringsg.
9, Sthlm.
Lotter * till landsorten rekv.
utan förskottslik vid, hälst å brevkort, under adr.
Flyglotteriet.
Nvbrogatan 11, Stockholm 5, då 35 öre till porto och dragningslista tillkommer.
försedd med alla nödvändiga inventarier Kr.
LEDIGA PLATSER Cänd aldrig originalbetyg ^ utan endast bestyrkta mvmkriftor när Ni svarar pä annons om ledig plats.
ELEMENTARSKOLEBILDAD flicka, kunnig i sjukvård erhåller plats som hjälp och sällskap i familj.
Svar till " » Familjemedlem Ester », Id uns exp.
BARNSKÖTERSKA, anspråkslös, på­ litlig o. villig får god plats i fköp- mansfam.
den 1 maj.
Något sy- kunnig har företräde.
Sv.
med rek.
o. foto (som återsändes) till » Löne­ anspråk », Allm.
Tidn.kont., Örebro.
HUSHÅLLERSKA med jämnt och ' god t lynne, pålitlig, väl kunnig i matlag­ ning och bakning får plats till 1 maj på herrgård hos ensam inerre, att tillsammans med husjungfru skö­ ta hemmet.
S.v.
till » H.
D. », IS.
GumasIii Annonsbyrå, Stockholm ANSPRÅKSLÖS ordningsvan flicka, kunnig i och villig att tillsammans med husmor sköta ett enkelt hem och, 3 s må barn erhåller genast plats.
Passhjälp (hela dagen) finnes.
Sv.
till » P.
H. », Box 11 Udevalla.
FÖR UNG FLICKA finnes plats i medio af april i prästgård, förmatt, mot fritt vivre, lära allt som förek.
Sv.
t.
» Prästgård i Sörmland », Eskils­ tuna poste restante.
BÄTTRE, ENKEL, frisk flicka, som med ordning och verklig omtanke såväl under som utan ' matmoders ledning kan sköta ett landthushåll, där jungfrur finnas, erhåller plats den 1 instundande maj i natur­ skön trakt i Södra Dalarna.
Svar med löneanspråk jämte rekommen­ dationer och fotografi emotses till » Verklig hjälp och familjemedlem » Iduns exp f. v. b.
I GODT HEM i stad i Söderman­ land som sällskap där jungfru fin­ nes får bildad hushållsvan flicka plats.
Medlem.
Vid Nya Inack.
byrån Jacobsbergsg.
34 Sthlm.
ENKEL, anspråkslös, bättre flicka barnkär, kunnig i enklare matlag­ ning, sömnad, erhåller plats i liten familj.
Svar med löneanspråk, re­ kommendationer och foto till » Barn­ kär » Box 45, Katrineholm.
BILDAD, .barnkär flicka, kunnig i sömnad erhåller plats 1 maj i fa­ milj med o barn.
Jungfru finnes.
Svar till » Tjänstemanafamilj », Bor­ ås p. r.
EXAMINERAD barnsköterska, enkel och anspråkslös, kunnig i - sö mnad, erhåller plats i Borgholm, att sköta 2 mån.
flicka.
Svar med rek.
foto.
och löneanspråk till » Sommar 1917 » Borgholm p. r.
MEDELÅLDERS FRUNTIMMER er­ håller plats att sköta hushåll för 90-årig enkefru vid brukssamhälle i Västmanland.
Hjälp med grofsysslor.
Sv., med lönepret.
o. ref. till » ömse­ sidig trefnad », Iduns • exp.
JUNGFRU pålitlig, rask, fullt kun­ nig i enklare och finare matlag­ ning och i besittning af ett godt och jämnt lynne samt van vid och trifves vid att vistas på landet får 1 maj mycket göd plats i liten fa­ milj på landet i mellersta Sverige.
Bostaden försedd med nutida be­ kvämligheter.
Sv.
med betygsafskrif- ter, löneanspråk, åldersuppgift och foto till » Tjänstemannafamilj », Iduns exp.
Stockholm f. v. b. Softer Ni plats på något af den kvinnliga verk­ samhetens olika områden?
Kom dä ihåg att ett bepröfvadt och af tusen­ tals kvinnliga platssökande m e d bästa resultat användt för­ faringssätt är att sätta in en liten annons i IDUN.
En platsannons — 10 mm.
stor — kostar endast 2 kr.
60 öre.
Be­ loppet insändes i postanvisning, hvarvid texten lämpligen ekrif- res à postanvisningsblanketten, TILL NORRLAND önskas verklig på­ litlig barakär äldre flicka med goda rekommendationer som på egen hand vill sköta 4 barn, sy deras kläder med hjälp af jungfru.
Härligt sommar­ ställe.
Foto.
o. lönepret.
önskas till » Lugn » Iduns exp f. " v. b. HUSF ÖRESTÅNDERSKA, van vid landthushåll och kunnig i matlagn.
m. m. erhåller plats vid större gård i Värmland.
Sv.
med lönepret.
o. foto till Box 2, iSunne.
ENSAMJUNITFRU fullt kunnig i så­ väl enklare som finare matlagning får plats 1 maj, ev. 15 maj, i liten familj.
Svar med foto, löneanspråk och referenser under adr.
» Karlstads­ familj », Nordiska Annonsbyrån, Göte­ borg.
Öfversköterska sökes för Göteborgs Hospital.
Be­ gynnelselön 600 kr.
jämte allt fritt.
Lönetillägg efter 2,5 och 10 år med slutlön om 840 kr.
Semester 30 da­ gar årligen.
Ansökan med betyg insändas till öfverläkaren, Hospita­ let, Göteborg 2.
J uvelerareaffär Duglig expeditris med godt sätt o. utseende o. helst van vid skyltning erh.
anställning i större juvelerare­ affär event, som föreståndarinna.
Ut­ förliga sv.
med betygsafskrifter o. foto till » God plats 1 maj eller 1 juni », Iduns exp.
Två afdelningsskö- terskor.
Vid Norrbottens läns tuberkulos- sjukhus vid Sandträsk förklaras här­ med två afdelnmgssköterskebefattnin- gar till ansökan lediga, att tillträdas den 1 juli d .å.
Lön 600 kr.
en månads årlig semester med 45 kr i kostpengar samt allt fritt.
Ansök­ ningar åtföljda af frejd- och tjänst­ göringsbetyg samt referenser insän­ das till sjukhusets läkare före den 15 maj.
Sandträsk den 5 april 1917.
Iielge Rahlstedt.
Vid Caroline von Vegesacks minne skola för sinnes slöa barn, blir till Höstterm.
vikariat el.
möjligen fast anställning för lärarinna.
Kompeten­ ser: Lärarinneex., helst vid Slags ta skola.
Begynnelselön ' 500, » allt fritt », äfven skatten.
Ansökningsh.
jämte friskbet.
torde före 15 maj insändas till skolans styrelse adr.
Karlsvik, Södertälje.
PLATSSÖKANDE Utbildade barnsköterskor spec, från Sällskapet Barnavård, an­ skaffas af Stockholms Stads Arbets­ förmedling, Regeringsgt.
107.
Riks- o. Allm.
tel. 4047., KÜ .. 9 f. m.i — 4 e. m.
(lörd.
9 — 2).
Obs.I Särskild a v d e l n i n g f ö r b a rn s k ö t e r ­ s k o r!
S a ma r b e t e m e d s ä l l ­ s k a p e t Ba r n a v å r d I ELEMENT ARB ILDAD huslig flicka från godt hem önskar plats helst på egendom som husmors verkliga hjälp och sällskap.
Svar till » Verklig hjälp » Iduns exp.
f. v. BILDAD, MUSIKALISK, kvinnlig sjukgymnast önskar u n d e r sommaren emot fritt vivre plats på landet, helst på större egendom.
Sv.
till » Sommaren 1917 », S. Gu- mzelii Annonsbyrå, Göteborg.
UNG LÄRARINNA önsk.
mot fritt vivre under ferien plats i familj.
Sv.
t.
» Familjemedlem », Iduns exp.
18 ÅRS MUSIKALISK FLICKA med realskoleex.
och afgångsbetyg fr. 8- klassigt flickläroverk önsk.
plats i fin familj att läsa med barn och ev. underv.
nybörjare i sång och piano- spelning.
Villig hjälpa husmoder med förek.
göromål.
Sv.
till » Barn- kär », Helsingborg p. r.
UNG FLICKA önsk.
att under som­ maren emot fritt vivre komma till landtgård, eller prästgård för att få lära matlagning och hjälpa till med husliga göromål.
Sv.
till » S. », Åkerström p.
r.
BÄTTRE FLICKA söker plats i fa­ milj den 15 maj eller 1: sta Juni.
Har genomgått hushållsskola, kunnig handarbete.
Svar till «Liten Lön Iduns exp.
f. v. b.
Kvinnlig arbetskraft inom såväl hemmens som andra kvinnliga arbetsområden kan Ni med bästa r esultat erhålla genom att sätta in © n annons i IDUN, specialorga­ net för kvinnliga platsannonser af alla slag.
En platsannons — 10 mm.
stor — kostar endast!
2 kr.
50 öre.
För större annonser beräknas ett pris af 25 öre pr mm.
därutöfver.
18-ÅRIG GYMNASIST önsk.
plats att undervisa i vanl.
skolämnen o. musik el.
som sällsk.
o. hjälp.
Ref. finnas.
Sv.
till » Skånska », Malmö p. x.
ENKEL, UNG FLICKA önsk.
plats den 1 juni på landet som hjälp åt frun att sköta ett par ismå barn.
Sv.
till » Arbetsvillig », Kmna * p. r.
22rÅRIG LANDTBRUKAREDOTTER som just afslutat 1 V2 å rs husmoder- och slöjdskolekurs söker anställning mot fritt vivre som husmodershjälp på land tegendom.
Sv.
till » H.
M », Iduns exp.
MUSIKLÄR o. MÅLARINNA önsk.
mot fritt vivre o. någon, lön underv.
i musik o. måln.
- i godt hem und.
juni mån.
ev. längre.
Sv.
t.
» A — n Iduns exp.
f. v. b.
ÄLDRE FLICKA, van vid sjukvård önsk.
under juli, event, aug.
mån.
medfölja dam el.
herre till badort mot fri resa och vivre.
Sv.
till » Van vid resor », Sollefteå p. r.
TVÅ ELEMENTARBILD.
FLICKOR önska till sommaren komma på herr-, gård el.
större gård, helst i femå­ land för att mot fritt vivre hjälpa till med hushåll och andra göromål.
Sv.
till » Hjälpredor 1917 », Iduns exp.
TILL HERR- ELLER PRÄSTGÅRD önsk.
ung flicka plats som husmors hjälp o. sällsk.
Har genomgått hus­ hållsskola-, är kunnig i sömn.
och handarbeten.
Sv.
till » 22 Familjemed­ lem », Kungsängen p. r.
17-ÅRIG, BÅTTRE FLICKA önskar plats som hjälp o. sällsk.
i familj el.
hos äldre ensam dam.
Tacks.
för sv.
till » Realist », Box 34, Nybro.
UNG BILDAD DAM med goda betyg från genomgångna skolor önsk.
plats å Tidnings- el.
Advokatkontor.
Tacks, för sv.
till » Maj 1917 », Iduns exp.
UNG, BILDAD VÄRMLÄNDSKA önsk.
plats såtfom hushållsfröken el.
sällsk.
Har genomgått hushållsskola och är kunnig, i såväl enklare som finare matlagning o. bakning.
Genomgått kurs i sjukvård.
Sv.
emotses tacks, till » Värmländska », Box 11, Kil.
FINNES DET NÅGON dam el.
liten familj, som vill hjälpa en flicka, som ej.
ä r stark, till badort el.
landet i sommar att mot fritt vivre hjälpa till med lättare göromål.
Sv.
till » E.
J. », Borås p. r.
19 ARS FLICKA, något musik- och sykunnig, intresserad af husligt ar­ bete önsk.
plats som husmors hjälp o. sällskap.
Sv.
till » Familjemedlem », Tidn.-kont.
Vestmannag.
74, Sthlm.
LÄRARINNA önsk.
plats i fam. som husmors hjälp.
Lön önskas.
Sv.
t.
» Jämtländska », Iduns exp.
f. v. b.
ENKEL, BÄTTRE BARNKÄR FLICKA kunnig i enkel matlagning samt husl.
syssl.
önsk.
plats i bättre hem som husmoderns verkliga hjälp.
Sv.
till » Familjemedlem », Borås p. r.
17 ÅRS FLICKA från godt hem söker plats, som hjälp o. sällsk.
i liten fam. el.
hos äldre dam.
Nå­ gon lön önsk v. Sv.
till » Inga », Mel- lerud p. r.
UNG, .BÄTTRE FLICKA önskar plats i hem antingen som barnfröken eller hjälp i hushåll.
Lön önskas.
Sv.
till » Småländska », Iduns exp.
BILDAD, MEDELÅLDERS, allvarlig och musikalisk flicka isöker plats som husmoders verkliga hjälp och säll­ skap.
Har genomgått husmoders­ skola, är kunnig i matlagning, hand­ arbeten och sömnad.
Tacksam för svar till » Familjemedlem » Allmänna tidningskontoret, Örebro.
ÄLDRE MEDELLÖS dam erhåller mot ringa ersättning inackordering i stilla land them i Småland.
Svar till » Sällskap » ' Karlstad p. r.
/ Jämtland i skönt belägen trakt, prästgård, mot­ tagas- und.
inst, sommar d.
22 juni — 10 aug.
några sommargäster.
Till­ fälle till utflykter i fjällen och sjö.
Stärkande luft; moderat pris.
Sär­ deles lämpl.
tillfälle för sådana, som önska hvila o. lugn.
Bröstsjuka mot­ tagas ej.
Hänvändelse till » Somma- ren 1917 », Iduns exp.
f. v. b.
Doktorinnan Vilma Erikssons Hvilohem, beläget 15 min.
skogsväg från Ar­ vika.
Adr.
Högåsen, Arvika.
Bröst- klena mottagas ej.
En hushållselev (famil jemedl.)
mottages 15 juni o. 2 st. under juli, intill 1 sept.
80 kr.
i mån.
Prosp.
på begäran, öfverstinnan A. Hyltén- ENKEL 22-ÀRÏG flicka som genom­ Cavallius, f. Frick, Sandvik,S m å 1.
B urseryd.
gått folkhögskola önskar mot fritt vivre plats i bättre, vänligt hem, hälst uppåt landet, att under erfaren hus­ moders ledning lära och hjälpa till med inom ett hem förekommande arbete.
Svar till » Familjemedlem K. A. » Västgöta Korrespondenten, (Mont, skär eller blå.)
Sköfde.
K.
P.
20: - Babylådor från Kr.
10:00 — 15:00, in­ Barnfrk.
— B arnsköt.
nehållande hel utstyrsel, välsydt och exam,, o. andra söka pl.
II u s h å 11 s- af bästa kvalité.
Sändes mot efter- fröken.
Hush.
Palmqyist C :o kraf.
Sthlm.
Rt 107 42, Malmskillnadsg.
17.
Heisingboras Linneutstyrsslaffir, M ilmé Rikstol.
4812.
Babykorgen!
25-àrlo bildad flicka som genomgått ettårig sjukvårds­ kurs, önskar plats.
Är äfven kunnig i ett bättre hems skötande.
Sv.
till » Goda rekommendationer », Annons­ kontoret Svea, Norrköping.
Seminariebiidad, m usikalisk lärarinna Babyl&amp;dan ^ •inneh.
fullständig utstyrsel för späda barn, väls&gt;dt och af bäsla kvalilé, pris 10 och 15 kr.
pr låda be- i r oende på montering.
Sän­ des mot efterkraf.
A.
C. Cronquist * Son, Rikstel.
Ô15.
VA I Mö j önsk.
till sommaren plats som tolk (tyska) el.
medfölja fam. till Jämt­ land el.
badort för att underv.
barn i språk (tyska, franska) o. musik.
Sv.
t.
» Sommaren 1917 », Ystad p. r. vackert beläget vid skog och sjö i småländska höglandet säljer ev. ut­ arrenderas på förmånliga villkor.
Hel uppsättning af inventarier kan få öfvertagas.
Svar: Furuliden, box 31 Wexiö.
Fot® INACKORDERINGAR KONFIEMATIONSUNDEKVISNING meddelas 5 à 6 flickor i sörmländsk prästgård med härligt läge vid sjö.
Början den 20 juni.
Pris med in­ ackordering 175 kr.
Sv.
: Yngerstränd, Björkvik.
GOD INACKORDERING på.längre el.
kortare tid erb judes 2 äldre sjukliga damer å Gåsebäcks Hvilohem, mo­ dernt pris.
Ensamt el.
deladt rum.
Ex. sjuksköterska.
Lungsjuka mot­ tagas ej.
Förfr.
bssv.
af fru M. Mathiasson Box 45, Helsingborg.
Riks 1683.
Ref. fordras och gifvas.
TVÅ UNGA FLICKOR mottagas så- som elever i trädgård; få äfven del­ taga i all slags konservering.
Sv.
omgående till » Trädgårdsskötsel », J ö n k ö p i n g p. r.
T E L E F O NE R liffininrop Olaus Olssons HERMODS K orrespondensinstitut, Inga ämnen lorde vara mera in- tr essania och tacksamma att stu­ dera än teckning och målning, ty varjeperson äger större eller min­ dre anlag härlör, ehurudessa an­ lag först i och med lämplig under­ visning komma till sin rätt.
Dess­ utom är kunskap i frihandsleck- ning och målning av oskaltbart värde för alla, ehuru i synnerhet för varje tekniker, yr kesman, kli­ chétecknare och annonsör.
Kti säkert öga och en sä ker hand samt förmåga att skarpt iaktta- Österg.
53 B.
Di r.
H.
S. Hermod, Malmö.
Sänd mig gratis och utan förbindelse å min sida Ert illustrerade prospekt för det yrke eller den kurs framför vilken jag markerat eit kors (X).
Frib and steckning Elektr.
maskinistk.
Penni eckning Elektr.
montörkurs Landska uRteekn.
Ångmaskinistkurs Landskapsmåln.
Lantbrukskurs Akvarellmälning Realskolekurser Pastellmålning Studentkurser Poträttmålning Juridiska kurser Bokföringskurser Tyska språkkurser Kontoristkurser Engelska språkk.
Franska språkkurs.
Stenograf kurs Ämnar Ni lä ra Er teckning eller målning, bör Ni g enom all deltaga i vår under­ Byggmästarekurs Ryska språkkurser Lar Er fecRnmg och målning!
visning pr korrespondens skaffa Er d e nödvändiga kunskaperna.
Eder ålder, bo­ ningsort ell er nuvarande sysselsättning utgöra ej något hinder vid vår undervisning.
Avgif­ Namn terna äro låga.
Betalningsvillkoren synnerligen förmånliga.
Lärotiden obegränsad.
Skriv därför redan i dag efter prospekt genom att ifylla bredvi dstående kupong och Adress sänd den i ö ppet kuvert, frimärkerat med 4 örel I dun 7 bl ™U17.
- 279 -
5^3 •••••ODD•••••••• • DE UNGAS BESKYDDS LOTTERI • • • • Q • • • • • • • • • • • • • • • • • • Q • Lotter à 2 kronor H0G5TA VINSTEN 7 814 kunna i Stockholm erhållas å ut­ ställningslokalen Birger Jarls­ gatan 23, Nordiska Kompa­ niet samt Allmänna Tidnings­ kontoret, Gustaf Adolfs Torg, äfvensom hos flertalet Bok-, Pap­ pers- och Cigarraffärer.
vårdefulla vinster till ett sammanlagdt värds af öf / ar 88,000 Dessutom expedieras lotter från De Ungas Beskydds Lotteri, Stockholm, Birgerjarlsgatan 23, mot insändande af rekvisition hälst å brefkort utan lör- skottslikvid hvarvid tillkommer porto och kostnad lör dragningslista.
Kronor.
Kr rVI I q non jqrûbrukslagenhei i / ^ (Inköpt af AKTIEBOLAGET HEM PÅ LANDET) f \ I • q nnn • innehåller 40,2 tundland däraf 6 tid åker och mera odlingsbar mark, belägen vid den naturskönt belägna Örasjön.
Afsönd- • rad från Lisma gård.
2 mil från Stockholms Stortorg.
Timrad mangårdsbyggnad på granitgrund, nyrestaurerad, innehål- • • lande 2 rum och kök med tambur och förstugukvist, därjämte timradt stall för 2 hästar, ladugård för 5 kor, loge m. m.
• källare samt nödiga uthus.
• • • 2. vinsten Kr.
1,200 Kr.
1,950 8. vinsten Kr.
7,000 5. vinsten • • Bostadslägenhet med full äg anderätt bestående af Motorcykel, med sidvagn.
Husqvarna.
Herrumsmöbel, af rökt bon.
ek bestående af 1 soffa, • 2 fåtöljer, 4 stolar, 1 skrifbord, 1 vanl.
bord, 1 bok­ 2 rum och kök inom tambur, källare och vindskontor • O • • a • 8 a • 6. vinsten belägen vid Döbelnsgatan 31, Stockholm.
3. vinsten Kr.
4,500 Automobil om 20 hkr.
med alla tillbehör,märket " Ford ".
Gjestvagns Handels- &amp; Fabriks A.-B.
• 4. vinsten Kr.
3,500 • • Motorbåt, 5 hkr., Pentamotor, garanterad 8 knops • fart.
Kr.
1,500 hylla, 1 rökbord, 1 skrifstol.
Nordiska Kompaniet.
Schatull, af sjödränkt bonad ek, inneh.
matsilver för 12 personer (9 dussiti) 1 såsslev, 1 såssked, 1 strö- sked, 2 syltskedar, 1 fiskförläggarebestick.
Guldsmedsbolaget.
7. vinsten 9. vinsten Kr.
1,175 Pianino, mahogny, af Rapps välkända fabrikat.
10. vinsten Kr.
1,400 Kr.
1,000 Damrumsmöbei, af hvitlackerad björk, bestående af 1 soffa,^2 f åtöljer,stolar, 1 bord, 1 bokhylla.
Nordiska Kompaniet.
Matsalsmöbel, af rökt bonad ek, bestående af 1 buffé, 1 matbord, 1 sidobord, 10 stolar.
Nord.
Komp.
• • •accoooD •••••••• inncaanD ••••••••• •••• (••••• imnonnn nnnnnnnn ••Daaaaa •••••••••••••••••••••••• aoanaooa amaaana D:r Heß.mana ELECTROMEDICINSKA INSTITUT.
NERVSJUKDOMAR o ch REUMATISKA VKOMMOR.
Kungsportsplatsen 2, Göteborg.
Tel. 45 46..
Gym lastikdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af (kvinn­ liga eleevr vid Ny kurs.
börjar den 14 sept.
Frosp.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND, Göteborgs CymnastisKa Institut Fullständigaste ettåriga kura i Sjukgymnastik o ch M assage Nästa årskurs bör].
1 Sept.
Btgär utförligt prospekt l Doktor K. Kjellbergs kurs i m assage o ch sjukgymnastik.
Begär prosepkt I Hollandaregatan Stockholm » Hors 1 massage och Sjukgymnastik STOCKHOLMS H H Kylsalva.
uöfrerträlfligtoch oskadiigt härfärg- nlngsmedel i alla nyanser Pris Kr.
1:50 + Porto.
Diskret tö försändelse.
ennaextrakt ennapulver i paket.
Pris Kr.
2.50, 8. — oc h 4 —; 15-årig frostskada botad 1 Absolut ofarlig.
Lämplig för såväl ansikte som händer.
Insänd rekvisition ofördröj ligen till » Enastående resul­ tat », Iduns exp.
f. v. b. så sändes en sats omgående belagd med post­ förskottå kr.
3:75 plus porto.
(- porto.
Franska Parfymmagasinet, Hofleyerantör 21 Drottninggatan, Stockholm.
EBBA BECKMANS -: - - &gt; HYGIENISKA SALON ANSIKTSMASSAGE (även syrebe- handl.)
Hårmassage enl. D:r Bar­ dins metod.
Manicure, Pedicure.
Friséring — Cham ponering.
Grefturegatan 3.
Rike Tel. 706 53.
Allm.
Tel. 40100.
VARDA HÅRET om det är sjukt eller friskt, och använd » Z IWERTS ' EXTRAIT VEGETAL • Bästa hårkonserveringsmedel.
Finnes till salu hos frisörer och i parfymaffärer samt hos ifll.
H of leverantör ' 1 EFTR .. GOT Återförsåljare rabatt.
Såpa för 20 öre.
kg Bepröfvat recept för hemtillverkning mot 1 kr.
i frim.
från fru Ehn Box MASSAGE- * GYMNASTIK-INSTITUT 95, Söder tel je.
Biblioteksgatan 28 Begäj prospekt 1 Tinktur Alabaster.
Crhélles hos alla l:sta klass Parfymeri-, S Drofl- och Coiffyraffärer.
Badet: Allm.
9343 Riks 3 814 ^gmaôkin Ansiktsmassage Tvättning, mangling och stryk­ ning af privatkläder utföres på att i allo förstklassigt sätt i Mälarbadets Bad-, Tvätt- &amp; Strykinrättning.
fïittinr.
: Allm.
9344 Riks 3 815 Solid konstruktion.
Svenskt fabrikat.
nillllUIIUlllllllllllHllllllllimillllMMIHMHHIIIIIIIIIII« kan var och en giva sig själv med Créme Salome à 4 kr.
erkänt bästa och angenämaste medel att erhålla ren, mjuk och rit hy.
An v. dagl.
i min prak­ tik.
Till landsorten mot post­ förskott utan ang. av innehål­ let.
Massagebeskrivn.
medf.
Råd gives och förfrågningar besva&lt;- ras omgående kostnadsfritt.
GORTENN BLAN KT SOM S ILVER OCH KOPPAR SOM GULD- Pris pr fl.
2.SO.
1 1 | Ä RKET MARKATT, Mälarbadets priser åbad och •vätt alltid de lägsta.
Eu uppburen symaskin.
!
^usqtjortia Säkert medel för Pormaskar och Fin­ nar, gör huden ren och klar.
Pria 3 kr .pr fl ' 4- porto.
Forsandet disfcr.
Ebba Beckmans Hygieniska Salong Grefturegatan 3.
Stockholm.
Allm Telef.
401 00 Rikstel.
706 53. ar världens förnämsta Hår- 8 medel och öfverträffas icke af 5, nAgoi annat liknande preparat Ï I (MOS AUA HANDLANDE-) Såpt val Jfkfrebo / agf ££ i.
_ JL _ —.
ifti Lektioner i Linnesömnad, Vi Sven btu.sat » 9 wwdepft / oter », sporfsft / orfov * octk bm * nMZl&amp;w Elever mottagas dagligen 12 sept — 15 dec., 10 jan. — 10 juni.
Karin Egnér.
R.
T.
35 30.
Eva Egnér.
Sibyllegatan 36, Stockholm.
MARIA ENQUIST, exam, sjukgymn.
Institut för skönhetsvård och plastiska ope­ rationer.
Biblioteksgat.
6 — 8, Stockholm, R.
T.
160 68.
A.
T. '
226 63. s A.
T.
210 04 I dun utgifves denna, vecka i A och B. Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Stockholm 1917.
