# ID: svediakorp-per2261
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 25,000
# sentences: 1,932
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N; R 13 (1575) À.
30:DE ARG.
LOSNUMMER: 13 ORE.
UPPLAGA A. ILLCISTREPADhiTIDN NG FOR- KVIN NAN M OCH • HEMMET / 1FRITHIOFHELLBERG SÖNDAGEN DEN 25 MARS 1917.
HUFVUDREDAKTOR: RED.-SEKRETERAREJ ERNST HÖGMAN.
ELISABETH KREY.
törfaff ar innan Tru Tanny Tlfving, STILLSAMMA och tillbakadragna människor med ett behagligt sätt, som yttrar sig i att de hellre lyssna till än leda en konversa­ tion dem skall man misstänka — det lär en erfarenheten så småningom.
— Jag är anar­ kist!
säger fru Fanny Alving, då Idun gör henne ett besök med anled­ ning af att hon hemfört första pris i vår novellpristäf- ling.
Och hon för­ söker att göra sin ljusa, blida röst mörk och hotande.
Vi se oss om­ kring.
Det är ett behagligt hem med gamla släktreliker i form af inlagda skåp och byråar, gammalt silfver och blankskuradt tenn.
På bordet i herr- rummet ligger Sven­ ska Dagbladet och Dagens Nyheter i broderlig sämja med sista numret af Strix.
Och i de välförsedda bok­ skåpen slå franska, tyska och engelska klassiker blandade med modern litte­ ratur, och i raden ett gânska akt­ ningsvärd!
antal böcker signerade Maja X, Fanny Norrman och Ulrik Uhland.
Ty under dessa märken har fru Alving hittills trädt i beröring med svenska folket.
Maja X:s visor höra ihop med Strix ' glansperiod och dem vi icke träffat på i dess spalter har Anna Norrie gladt oss med på sitt oefterhärmliga vis.
Hvem FANNY ALVING I SITT HEM.
E.
L:son Finn foto.
minns inte " Kalle gick å titta efter lilla Britta " eller den ilsket sura " Hva ä de värdt én bättrar sej, när en strax ä le ' igen? "
Men lika litet som del finns någon anarkisl dold i den soliga moderna våningen hemma hös fru Al­ ving, lika litet göm­ mer sig någon samhällsomstörtning lömskt undanskymd i Maja X:s roliga, Karaktärsfulla små- visor.
Men hur var det med Brita från Österby, som segla­ de ut i bokmarkna­ den under Fanny Morrmans flagg?
En upprorisk ung dam, som inte kunde lå­ ta bli att sprätta upp modets såg­ spånsdockor för att se efter hvad som fanns inuti dem och som Oscar Levertin inte kunde fördra­ ga.
Men så kom­ mer den lugnande hågkomsten, att Annie Åkerhielm citerade Brita i ett af sina angrepp på den moderna kvin­ nan eller var det på den moderna litteraturen?
Allt det där ligger nu aflägset fjärran i en tid, då man än­ nu hade tid och råd att spilla ord i lit­ terära fejder.
Nu följer uppmarschen af Ulrik Uhland, som blifvit en po­ pulär författare med upplagor på öfver 20,000 expl.
Svenskt lif p å herr­ gårdar och i små­ städer, en lekande lätt dialog, en smula spänning — man vet inte hur det skall gå, det är alldeles som en riktig följetong, diet spökar en smula på de gamla gafvel- rummen i herrgårdarna som det bör göra på
BRITTUN G EN.
JAG TROR DET BLEF VÅR 1 DEN BITANDE FROSTEN, jag tror att en lärka sjönk ned ur det blå, när brefarket ditt kom skickadt med posten med Brittungens dansande bokstäfver på.
Ack, Brittunge, Brittunge, Brittunge lilla, svep om dig din majdags förklarade ljus, och du, barska Lif, gör ej Brittungen illa, slå ej hennes drömslott i spillror o ch grus!
H vad gömma de innerst, de myllrande orden?
En flicksjål af jubel o ch ömhet och gråt.
.
.
Ej finns väl ett vanare väsen på jorden än delta förbryllande hjärteförsåt All blomning förvissnar, all ungdom förbrännes, den rödaste ly cka blir falnad och grå — du Lif, var barmhärtig och bryt icke hennes, det brustna finns nog af i världen ändå.
af silkesmjukt burr kring en ungdomshvit tinning och skrattande ögon med blixtar uti — beståmdt var vår Herre vid munter besinning, då rytmen han gaf åt din själs m elodi.
Vi andra, som pressas af piskan och tömmen, till oss h ör det skråmor och grånade h år.
Till henne hör fägringen, sången och drömmen och löftenas porlande, klingande vår.
ERNST HÖGMAN.
en gammal gård med månghundraårig själf- genom sin skiftande produktion, men ännu de omgåfvos af en atmosfär, som förtätades aktning, och det är så roligt och hemvant ha vi inte kommit fram till den Fanny Al­ af historier om människorna som brukat dem.
Till g ården kommo de små gummorna med sådan lektyr, därför att den både hand­ ving, som skrifvit " De tre stugorna ".
i socknen, drucko kaffe och berättade om lar om människor i Sverige, och bjuder på — Det är just det jag vill skrifva om, sä­ sig och sitt för gårdens kloka husmor, och den smula sensation, folk i allmänhet gärna vill h a.
Icke underligt att Ulrik Uhland ger författarinnan, om fattigt folk.
Jag kän­ när de gingo därifrån, fogo de med sig ett blef populär.
Bland dessa böcker finner ner dem så väl, vet hur de lefver sitt lif, tröstens ord och en korf eller brödkaka i hur de tänker och handlar, hur de står inför förning.
Goda makter hade sin hemvist om­ man en historisk roman, Carl Michael Bell­ man och Ulla Winblad, " en historia från den e n h a n d g r i p l i g v e r k l i g h e t, s o m d e m å s t e kring det gamla röda huset och mot de on­ gamla goda tiden ", som författarinnan själf komma tillrätta med.
Hvad vet vi om lifvet, da värjde man sig, gjorde kors i smöret, vi med våra själskriser och våra så kallade underlät aldrig att hänga nycklarna på sin gärna vill kalla den.
Det är icke utan att fru Fanny Alving har en smula svaghet för bekymmer, vi, som får äta oss mätta hvar krok på väggen, ty att lägga dem på bordet dag?
Den storhet, som gömmer sig hos fat­ drog trolltyg, och det fick man akta sig denna sin historiska litterära afkomma.
tigt folk, den skulle jag vilja bära fram inför för.
— Den ä r skrifven för att vara en riktig folk­ världen.
Ingen har som de sett tillvarons — Det är väl någon sådan gammal gård bok, den är meningen att vara en kolpor- djupaste tragik.
Lifvets oerhörda brutalitet på landet som de flesta svenskar bära i sitt tageroman, men den ä r rolig, säger hon, om möter dem utan någon förklädnad, de måste hjärta och som för dem är det ursprungliga jag så skall skryta med den själf.
Men hvart tog den fruktansvärda anarkis­ segra eller besegras, och det är denna strid, begreppet för fosterlandskärlek, säger fru Alving med den innerliga värme, som dragit ten vägen?
Här ha vi förgäfves letat i alla som kan skapa hjältar.
På en gammal bondgård på Selaön har genom hennes ord, då hon berättat om sin vrår utan att finna någon.
Där sitter fru Alving och ser så sund och Fanny Alving lefvat hvarje sommar i sin barndomsgård på Selaön.
På den tiden stod allt stilla på den lilla klok ut, som om hennes hjärna aldrig skulle barndom, en gammal gård, som gått i hen­ kunna öfverhettas till frambringande af nes morföräldrars släkt i flere hundra år.
mälarön, så nära Stockholm och dock skild samhällsupplösande idéer.
Hon sköter sitt Det märkvärdiga med den gården var, att från hufvudsfaden genom minst femtio års hus själf utan jungfru o ch ändå har hon man ingenting var rubbadt där sedan generatio­ efterblifvenhet.
Det v^r bättre då än nu, an­ och två barn att pyssla om.
En fin gammal ner.
Där stodo de gamla möblerna på sina ser Fanny Alving.
Nu har .industrialismen dam, som hvarken kände fru Alving eller platser som de stått i fars och farfars tid, dragit in på ön, det har byggts tegelbruk, nytt folk har flyttat hennes litterära in, de gamla släk­ produktion, hörde terna ha dött ut eller lalas om allt hvad skingrats, den stilla hon gjorde i sitt friden är förbytt i hus och om hennes oro.
många böcker och Hur går nu den­ ur den gamla da­ na ohöljda konser­ mens hjärtas djup vatism ihop med kom d å denna suck: de samhällsomsför- — Då måtte allt tande tendenser, hennes böcker vara som författarinnan därefter!
till De tre stugorna Fru Fanny Alving påstår sig äga?
bekänner en smula Det är väl så, att motsträfvigt, att Fanny Alving med många af MajaX:s sin kärlek till fat­ visor kommit till, då tigt folk och sin hon stått och diskat kännedom om de­ och att en riktigt ras lif få tt något af lång och enformig den olidliga van- sömnad ger hennes trefnad med det fantasi vingar.
Där moderna samhället, ser man en alldeles som plågar många ny betydelse af det djupt kännande husliga arbetet.
människor, och att Nu ha vi s skalat Lifsmedelskommissionens kvinnliqa sakkunniga.
hon anser, att det af det ena lagret Lifsmedelskommissionen har kommit underfund 1 med att den icke kan reda sig utan kvinnliga vore bättre med ett efter det andra hos sakkunniga och i dagarna tillkallat några sådana, hvilka skola biträda både Mfsmedels- och folk- nytt från grunden.
hushållningskommissionen och företrädesvis drifva upplysningsverksamhet.
Vår bild är tagen från denna mångsidiga ett af de kvinnliga folkhushållarnas sammanträden i Stockholm.
De äro från vänster till höger: författarinna, som ELISABETH KREY.
Fröken Sigrid Göransson, Sandviken, fru Märtha Silfverhielm, Kairinedal, Bålsia, fru Anna Carls­ ledf publiken på son, född Lindskog, fröken Ingeborg Walin (ordförande), fröken Hilda Carlberg, fröken Kerstin villospår en smula Hesselgren och fru Agnes Ingelman, de fem sistnämnda samtliga från Stockholm.
E.
H olmén foto.
Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: Helt är Kr.
7.50 Halft år » 3.90 Kvartal.
» 2. — Månad » 0.80 Praktupplagan: Helt år Kr.
9.50 Halft år » 5. — Kvartal » 2.50 Månad &gt; 0.90 \ IdaflS byrå OCh expedition, Mät, e™ " X r å,.„ 45.
Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Expeditionen: Riks 1646.
Allm.
6147.
Kl. 10 — 4.
Kl. 9-5.
Annonskortoret: Riks 1646.
Allm.
6147 Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Kl. 11 — 1.
Kl. 9-5.
Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
Riks 86 59.
Allm.
43 04.
Annonspris: Pr millimeter 30 ö re efter text: 35 ö re å textsida.
20°|o förhöjning för särsk.
begärd plats.
enkel spalt; Utländska annonser: 35 ö re efter text.
40 öre å textsida.
20 °|o förh.
för särsk.
begärd plats.
' JDß fvß stugorna.
&amp; Tloveff af Tanny flfoing.
' Betonad med första priset, DET VAR ETT ALLDELES UNDERBART fridfullt siälle, åtminstone tyckte den lilla stockholmsfrun det.
Hon hade en lång stund suttit tillbakalutad i trädgårdsstolen och sett sig omkring.
Herrgårdsbyggningen hade hon till vänster om sig, och till höger sträckte sig en lång allé af gigantiska almar.
Den slutade någonstans långt nere i dalen, men sedd från trädgårdsstolen föreföll den oänd­ lig, ty längst därborta slukade trädkronorna hvarann i ett mörkgrönt virrvarr, som skym­ de halfva horisonten.
Inte ett ljud hördes på sandplanen mera än prasslandet af tidningen, när den vändes.
Men det var inte ofta, ty herrn i huset, den lilla stockholmsfruns svåger, läste den med gammaldags grundlighet.
Här gjordes verk­ ligen allting grundligt.
Det föreföll, som om tiden valt ut just de n här aflägsna kroken af världen för att ställa sig absolut stilla och pusta ut.
Den lilla fr uns blick dröjde vid det ena fö­ remålet efter det andra.
Allting var så söf- vande stilla.
Inte ett lif syntes i dalen, och det var, som om dalen själf nyss hade blif- vit uppackad ur en leksakslåda.
Allt var så träaktigf orörligt och så lysande färggrant.
Åkerlapparna lågo i nätta små rutor, vackert målade i lj usgrönt och grått.
Till vän ster om allén låg en liten spikrak och tom landsväg, och till höger lågo fre små stugor på en grön fläck i solgasset.
Hon tyckte, att hon s kulle kunnat lyfta dem i sk orstenen, om hon velat.
" Hvem bor där i stugorna? "
frågade hon.
" Folk under gården. "
" Det måtte vara vackert att bo där nere på plätten. "
" Åhja.
Men det tror jag inte, att de ha någon uppfattning af. "
" Hvarför det? "
" Jag tror aldrig, att sådana där människor tänker på sådant.
" Hvarför tror du inte det? "
" För att det är min erfarenhet.
Jag har gått och sett på dem i s å många herrans år.
De f örefalla mig absolut slöa. "
Den lilla frun saft en stund och såg ned på stugorna.
" Jag undrar det ändå, " sade hon långsamt.
" Hvarför skulle de vara annorlunda skapade än vi? "
IDUNS KOKBOK AF ELISABETH OSTMAN.
" Inte vet jag, men de äro det, det är ett som är säkert. "
" Det där tycker jag låter snobbigt.
Vore det inte du, som sade det, skulle jag bli arg. "
Han vek ihop tidningen långsamt och no­ ga, och medan han gjorde det, gäspade han.
" Det f år du bli ändå, om du vill.
Men san­ ningen är, att folket här på trakten äro ena dödnickar.
Och så äro de nog öfverallt.
Deras känslolif är fullt ti llfredsställd!
med en sup och en pannkaka. "
" Fy dig, du är riktigt cynisk. "
" Nej, men du som alla bildade damer har så kallad fantasi.
När du ser den där röda stugan där nere i midien, så sätter du dig själf där inne och tittar ut genom fönstret och får en massa estetiska förnimmelser.
Men just nu är det inte du, som sitter där.
Det är en gumma, som säkert snyter sig i underkjolen, och hon har en son, som är den drulligaste individ, jag sett i mitt lif.
Han står alltid och bligar och säger aldrig ett ord.
Jag har många gånger undrat, hvad han bligar på. "
Han drog litet på munnen som åt ett minne.
Frun drog också litet på munnen.
" Han kanske ser någonting, som inte du ser. "
" Infe d e n, " kom det tryggt.
" Nå, men hvad gör han?
Jag menar, hvad han har för arbete? "
" Timmerman. "
' Och hur arbetar han?
Bra eller illa? "
" Infe illa.
Ganska bra.
Men att hyfla en bräda är ingen trollkonst. "
" Och hvem bor i de andra stugorna? "
" I den till vänster bor en gubbe och en gumma.
Rältaren påstår, att de slåss.
Inte vet jag, men det är väl i så fall ingenting fantastiskt.
Och längst till höger bor en gammal anka. "
" Känner du dem? "
" Känner?
Jag har talat med dem ibland.
Pojken går här och timrar, när det behöfs. "
" Och mera vet du inte om dem? "
" Nej.
Och längtar inte att veta. "
" Snälla du, jag tycker, det är du, som är en dödnicke, " sade den lilla frun en smula kategoriskt.
" Hvad behagas? "
Han såg litet öfverras- kad ut.
" Rena sanningen, snälla Ernst.
Här sitter du med fullt med små mystiska stugor rundt omkring dig och vet inte ett dugg om dem, som bo där.
Och ändå är ingenting så in­ tressant som folk i stugor. "
" Intressant? "
" Ja, just int ressant.
Du inb illar dig väl inte, att sådana som du och jag äro intressanta? "
" Du är inte ledsam, " sade han litet humo­ ristiskt.
" Jo, jag är gräsligt ledsam.
Hemskt led­ sam.
Och du är inte roligare. "
" Man kan inte säga, att du smickrar. "
Han lät road.
" Nej.
Men hur skulle vi kunna vara intres­ santa?
Allt bildadi folk är ju~s " å gry mt lika. "
" Tycker du? "
" Otäckt.
Har du aldrig märkt, så bildnin­ gen klipper klorna af folk?
Man kan inte se, om de sitta på en apa eller en katt.
De äro lika ovala och lika långa allihop. "
" Du använder så förbaskad!
hårdsmälfa liknelser, " sade han och drog på munnen.
" Vi bilda bort vår originalitet, menar jag.
Vi läser samma böcker och tänker sam­ ma tankar och få samma vanor och samma etiska begrepp.
Och det lilla af vårt eget, som vi inte lyckas få bort, det miss­ tro vi, f ör att det sticker af mot den konven­ tionella fullkomligheten, som är absolut slät­ rakad. "
Han såg på henne.
" Sicken filosofi. "
" Ja. "
" Menar du med det, att det vore bra, om kulturen Vore borta, och alla lefde efter in­ stinkt? "
" Har jag sagt det?
Nej, men jag säger, att okultiverad!
folk äro lmressantare att träffa.
De ha inte gått och hyflat om sig själfva tiil oi genkännlighet. "
" Nej, för de tänka väl aldrig öfver sig själfva. "
" Ja, de äro som Gud har skapat dem.
Och det är väldigt roligt att se, hvad Gud egent­ ligen har skapat. "
" Du måtte vara, hvad man kallar spiri­ tuell? "
" Kanhända, " sade hon litet näbbigi.
" Men det går kanhända bort med tiden. "
" Det ska vi hoppas.
Och för att dei ska gå bort litet fortare, tycker jag, du skulle gå ner och titta på stugorna. "
Han nickade mot dalen.
" Kan du klämma fram någonting ori- är den bästa kokbok för det \ fDattoî, Gardiner, möbeltyger, Dräkttyger.
\ svenska hemmet.
- - -; Konstnärligt verkningsfull * ircnster ocb firgsättningar.
Prover s * n4 * s • 5:te upplagan nu utkommen.
: Pris Kr.
5: 50 inb.
- - - påseende.
Hngiv nog » vad » om önskas^
girieilt ur dem där nere, då skall du plocka det på en butelj med detsamma och korka bra.
Sedan kan du ta fram den och be­ grunda, när det blir långa kvällar. "
' Skall jag göra.
Och när du blir riktigt iiledsen på possessionaten Ernst Löfmark, skall du få titta ner i buteljen. "
" Och se ett äkta par, som slåss, en käring, som har en drullig pojk e me d ögon som tefat och sedan en käring på köpet. "
Han skrat- fade litet retsamt.
" Men i afvaktan på det ïofver jag middag.
Adjö med dig på en stund. "
Han nickade och gick långsamt öf­ ver den krattade sandplanen in.
Den lilla frun satt kvar en stund i träd­ gårdsstolen.
Ofver dalen låg den solmätta luften het och orörlig.
Det var, som om den tyngt med osynliga vikter.
Det förekom tienne plötsligt, so m om de tre små stugorna legat bakom en ridå, som man kunde se tvärs igenom, men som det var omöjligt att få uoe.
11.
Den gröna plätten, som uppifrån herrgår­ den inte såg större ut, än att den kunde rymmas i en handflaia, var på nära håll in- jen liten plätt.
Den var tre beteshagar.
Den / ar heller inte så lysande färgstark, när man jick på den.
Det var en ganska ödslig ter­ räng med snagghårigt fårbete och med en oerhörd massa sten.
Den lilla frun kunde inte värja sig för en känsla af besvikenhet.
Det l åg verkligen inte den ringaste hemfref- tiad öfver platsen.
Den såg aflägsen, fattig ach nästan hemsk ut.
Det var, som om n ågra lättebarn i urtiden hade suttit och roat sig med att leka med sten här.
Nu låg lekplat­ sen öfvergifven, tiden hade öfverdragit den rmed en patina af förvittring, och människor­ na hade förgäfves försökt finna sig tillrätta här.
Det g ick ett par stigar öfver det snagg- håriga gräset, men de hade inte orkat med .att fullf ölja sin vilja.
De trefvade sig fram oieå osäkra svängar och krokar, gjorde ängsliga Iofvar kring u pptorkade sumpställen och hade ibland låtit gräset växa öfver sig inånga bitar.
Och fläckvis stod en marig småskog, liten och låg, och tittade försagd efter dem.
De tre stugorna lågo ofvanför en liten backe.
Det var i alla fall till dem, som sti­ garna ledde, ty de stannade bägge två vid en grind i en gärdesgård vid backfoten.
Grinden var mossig, och den hängde fast på ena sidan vid grindstolpen med en läder- ögla.
Den lilla frun hakade af öglan, och den gamla grinden lade sig på sned.
Den gjorde det ögonblickligt som af gammal / ana.
Den åstadkom också ett underligt, nästan djuriskt klagande läte.
Men det kom sig vä l af, att den bara hade ett gångjärn.
irion lät den stå öppen, ty hon skulle ju mart gå tillbaka, och det var något i lätet, som h on infe ville höra om igen.
Den första stugan låg strax bredvid grin­ den.
Hon gick inte ända fram, utan stan­ nade under ett gammalt krokigt päronträd rid ett hagtornssnår.
Det ljöd röster bakom snåret.
Den ena var gäll och lät egendom­ ligt cynisk.
Det v ar en gammal kvinnas röst.
' Du får vänta, " sade den kort och hårdt.
" ' Men nä r jag ä ' så törstig? "
" Du får vänta, och så var det inte mera med det. "
' Markatta, " sade den andra rösten.
Det / ar en sprucken mansröst.
Ordet kom fram, som om talaren gnisslat fram det mellan tänderna.
" Markatta, sa du?
Det sk a du inte ha sagt för inte. "
Intet genmäle kom.
" Markatta för dig?
Ett gammalt kräk, som inte kan stå på bena.
Du ska inte få en droppe. "
" Men när det är, så jag kan försmäkfa? "
Det var åter mansrösten, som talade, men med ett annat uttryck.
Det lät som ett barns litet ilskna pockande.
" Om det vore så väl, så man blef af med dig snart.
— " Kvinnan var tydligen sysselsatt med att hugga ved, fy hon talade stötvis, och mellan satserna ljöd ljudet af en yxa.
Det kom en besynnerlig känsla öfver den lilla frun under päronträdet.
Hon var inte rädd, men hon skulle velat vända om.
Hon visste ingenting om människorna bakom snå­ ret, men det var, som om de bägge rösterna varit lefvande väsen.
De trängde fram, di­ stinkta och skarpa, och tonfallen hatade hvarandra.
Det v ar, som om t vå ormar hväst mot hvarandra bakom snåret.
Hon tog några steg framåt på stigen, och medan hon gjorde det, hade hon en känsla af, att hon gick in i en overklighet.
Det var kanske dumt och öfverspändt.
Men luften låg så tung öfver gångstigen, det gamla päron­ trädet var så gammalt och krokigt, och alla spår af människor hade öfver sig en sådan anstrykning af förflutet.
Bakom snåret såg hon e n gammal grå brädvägg, där det häng­ de ett vagnshjul på en spik.
Hjulet va r rödt af rost, och väggen var gul af lafvar.
En tofvig ruska af vildiörne stod frodig och mörkgrön på en liten halfrasad stenmur.
Och öfverallt luktade det så egendomligt .mulfnadt.
När hon gått några steg till, såg hon en skymt af gårdsplanen.
Det var en liten förvildad plan med en rund blomstersäng i midten.
Kring rabatten låg en rad stenar.
Det hela såg ofantligt grått och fattigt ut.
En liten bit från päronträdet vid snåret satt en gubbe i en rullstol, och några steg ifrån honom stod en gammal kvinna och plockade upp ved i sitt förkläde.
Hon titta­ de upp.
Det var ett rundt, rödlätt ansikte med ett par svarta ögon.
De mötte för en sekund fruns, men så bockade hon sig ned om igen.
Vägen till d e två andra stugorna gick tätt intill förstugkvisten.
Stugan var liten och grå af ålder.
I fönstret satt en gulspräcklig katt bredvid en geranium.
Han såg ut som gjord af porslin.
Den lilla frun gick snabbt förbi förstug­ kvisten.
Hon ku nde inte begripa, hvarför hon med ens blef så rädd.
Hon hade ju infe d en ringaste orsak.
Om det kom sig af, att hen­ nes skoklackar hördes så oväntad!
tydligt mot stenhällarna, hon gick på?
Hon tyckte, att bösskott infe kunnat smälla värre.
Men det i sin ordning berodde väl på att det hade blifvit så dödstyst på sandplanen.
Det var en tystnad, som berörde henne hemskt.
Och hon kände fyra ögon i nacken.
111.
Frun satt på en lång pinnsoffa af furu.
Den var omotiverad!, men skickligt målad i ek.
På väggen framför henne stod en säng.
Den var omotiveradt, men skickligt målad i valnöt.
Ofvanför sängen hängde en alma­ nacka i en sk ulpterad ram, som bara var bet­ sad.
Det var ingen vanligt skulpterad ram, det var ett litet konstverk.
Hon såg förvå­ nad på den.
Klädningar, Blusar, Kappor till Kemisk Tvätt-; ning eller Färgning, Gardiner, Möbeltyger,Kud-: __ dar m. m. rengöras snabbt och omsorgsfullt hos: Bff A.B.
C.
0.
Borgs söners Fabriker LUND.!
" Hvem har gjort den där ramen, då? "
frågade hon.- " Det har Anton, " sade gumman vid spisen " Jaså, " sade frun.
Det var femte gången hon fått upplysningen om, a tt det var Anton " Han måtte vara en riktig lusenkonstnär, ' sade hon, och hon menade det.
" Åhja, han är så där behändig med litet af hvarje, " sade gumman.
Frun satt och såg på henne, medan hon klarade af kaffet.
Det var en lång kvinna med vackra drag, men hon såg äldre ut, än hon var, därför att hon var så tandlös.
Hon rörde sig litet kantigt, och hon var en liten smula för stor för s pisen, ty d et var en gam­ mal spis med tegelhäll och nedbyggd kupa Det var en förskräckligt låg och obekväm gammal spis.
Ja, d et var det.
" Men a tt Anton, som är så händig, inte hai byggt om spisen? "
Gumman log litet med sin tandlösa mun Hon hade ett par vackra bruna ögon, och de mötte fruns.
" Ja, han är litet obekväm, men sr, vi tyc­ ker, att han är så vacker, " sade hon.
" Ja, den är vacker, " medgaf frun.
" Jag skall säga frun, att vi ä ro litet för del gamla både Anton och jag.
En del är inte det, och det nya är förstås finare.
Mer ändå " Det gläder mig att höra.
Jag tycker ocksr » om det, som är gammalt. "
De bruna ögonen lyste till litet.
" Jag vet infe, hur jag skall säga, men näi jag s tår vid den här gamla spisen och lagai mat, då är det, som om jag kom att tänka på alla andra, som också ha stått här.
Och det tycker jag är roligt, vet frun.
Jag kan ju infe veta, om frun förstår riktigt, hvad jag menar? "
" Jo, jag tror, att jag gör det. "
" Om vi gjorde om spisen, tror jag aldrig att det blef detsamma — " " Nej, det gjorte det nog infe. "
" Och så är det med hela stugan.
Det äi så litet och smått, och man kan nog tycka, det är obekvämt, men ibland har jag för mig, a tt allting gammalt — som är borta — riktigt sitter rundt omkring i vråarna och tit­ tar på mig.
Och det tycker jag om.
Jag troi aldrig, jag skulle nännas göra om stugan.
Och så tänker jag, att det skulle kunna bli så konstigt för tomten — men nu skrattar väl frun åt mig? "
" Nej, " sade frun mjukt.
" Hvarför skulle jag det? "
De bruna ögonen sågo på henne.
Frun tänkte, att det var de trognaste bruna ögon, hon sett i sitt lif.
Det var en hästs sätt ati titta.
De föreföllo att se så långt bortifrån.
" Jag tycker riktigt om frun.
Så här kan jag infe minnas, att jag har stått och pratat med någon annan människa förr.
Men häi finns just ingen att prata om sådant med. "
" Nå, än Anton, då? "
" Ja, han ja.
Men vi tycker alltid så lika, ser frun, så det är knappt någon idé ati fala.
Vi känner i luften, hvad den andra tänker, och på det viset blir det tyst. "
" Tror Anton på tomten? "
frågade frun efter en liten paus.
" Tror?
Nej, inte tror man väl direkt.
Men ser frun, när man är född så här långt ute på landet, så blir det så mycket, som är eget Jag tror aldrig, att Anton skulle kunna gå och lägga sig nöjd, om han trodde, att han hade varit elak mot tomten — ifall det nn var så, att det fanns en tomte. "
" Hvad skulle han då ha gjort? "
Kungl.
Hofjuvelerare ANDERSON Bordsilfver Praktkatalog gratis och franco.
Stockholm och Göteborg.
I Gumman svarade inte med detsamma.
Hon såg rakt ut genom det låga fönstret och «tod, som om hon försjunkit i tankar.
" Ja, någonting, som inte var bra.
Om han hade varit elak mot mig — eller mot nå­ gonting på gården — ifall han inte hade gjort allting efter bästa förmåga. "
" Tror ni, att tomten bryr sig om det? "
' Jag vet inte. "
Hon tog ögonen från fön­ stret och började ordna med kaffekoppar­ na på bordet.
" Men frun vet väl, att me­ ningen med tomten är, att allting på går­ den skall vara bra och förkofras.
Det är ju det, han skall se efter.
Och det är bara på ordentliga s tällen, som tomten trifs.
En m än­ niska, som inte är flitig eller snäll, kan aldrig få en tomte att trifvas.
Aldrig i tiden. "
Frun s åg tyst på henne.
Hon lä t så öfver- lygad.
" Om ni skulle vara riktigt uppriktig, så nog tro r ni på tomten? "
frågade hon om ett ögonblick.
" Att han verkligen finns? "
Den andra mötte hennes blick.
" Att han finns?
Det vet jag ju pite.
Men när man går ensam i en gammal stuga så här, så.
— Och för resten skall jag säga frun, a tt i stugan här bredvid har det aldrig varit någon riktig trefnad. "
Hon gjorde en rörelse med hufvudet åt fönstret till.
" Där frun gick förbi. "
" Jaså? "
sade frun.
Hon såg en sekund sandplanen med rullstolen framför sig.
" Det är, som om det aldrig kunde bli nå­ gon lycka där.
Han var så förfärligt stygg mot henne i många herrans år, innan han kom i rullstolen.
Frun såg kanhända en gubbe i en rullstol? "
" Ja. "
" Han slog henne jämt, och barnen slog han ibland så de var halfdöda.
Ingen af dem g år någonsin hem, och jag vet, att ingen tänker gå hem på hans begrafning.
Det ha d e sagt många gånger.
Och han har inte långt igen, det har doktorn sagt.
Och hon har sa gt åt honom, att dok torn har sagt det. "
" Hvarför har hon det? "
" För att han är så rädd för att dö.
Vei frun, jag tycker, det är hemskt. "
" Ja, " sade frun sakta.
De bruna ögonen sågo på henne eftersin­ nende, som om de grubblat öfver någonting.
" Frun skall inte tro, att jag vill stå och, förtala dem, men jag tänker på dem ibland.
Inte är det väl naturligt, a tt en karl slår sin hustru och sina barn, bara för att han är starkare än de? "
" Nej, men han har kanske ett s vårt lynne. "
" Ja, men hon har aldrig haft det.
Inte förrän nu, när han sitter lam i stolen.
Och mot a lla andra är hon snäll. "
" Är hon stygg mot honom, då? "
" Förfärligt.
Men säg mig, frun, som för­ står sig på saker, är det naturligt, då, att en människa, som alltid har varit snäll, blir elak mot en lam stackare i en rullstol? "
" Jag vet inte.
Men det finns människor, som ha ett behof att hämnas. "
" Ja, men mot en lam stackare, som snart skall d ö?
Tror frun, jag är litet tokig, om jag säger en sak? "
De bruna ögonen sågo spörjande på hen­ ne.
" Hvad för en sak? "
" Att ingen af dem rår för det.
Ibland tror lag, att det är makter omkring oss, som in­ gen kan stå emot.
Och dem skall man inte väcka upp, för då leker de med en som de vill.
Man rår sig inte själf längre. "
" Menar ni tomten —? "
Fruns fråga kom litet d röjande.
" Nej, inte direkt han, men det ena med d et andra.
Men man skall bestämdt aldrig för­ neka, att någonting kan finnas.
Jag tror, det är bäst att alltid göra, så godt man kan, för det är, som om det var det enda skyddet, man hade.
En människa vet bra litet om sig själf och det, som är omkring henne. "
" Ja, " s ade frun.
" Och det är väl dumt att skratta åt det, som man inte vet någonting om? "
" Ja, det förstås. "
Frun satt tyst en liten stund.
" Ni bor allt litet ensamt här borta i ha­ garna, " sade hon till sist.
" Ja, folk tycker det, som kommer hit.
Själf- va tycker vi inte det.
Vi tycker, att här nä- slan finns m era, än vi kan hålla reda på. "
" Af hvad då? "
sade frun litet förvånad.
Den andra såg litet smått generad ut.
" Ja, det låter kanhända tqkigt för en fin fru som frun, och det är kanhända pjoltigt att säga det.
Men vi - äro likadana både An­ ton och jag.
Vi tycker, att allting, som finns här omkring oss, är ett sådant sällskap.
När Anton var liten, hade vi namn på alla trän här omkring, och vet frun, att dem begagnar vi än — Och ibland kommer d et nya, och då döper vi dem till någonting.
Och vet frun, att så gammal som jag ä r, så tycker jag, att det är riktigt roligt.
Men nu tror väl frun, att jag ä r bra vriden? "
" Nej, " sade frun.
" Det tror jag inte alls. "
De b runa ögonen sågo ett par sekunder på henne.
Det lyste ett stilla ljus långt inne i dem.
" Jag förstår infe, men jag har aldrig längtat efter folk.
Jag tycker, man har så nog med allting a nnat, som finns ikring en.
Och bara man ser efter, så är det så mycket, som hän­ der och sker så här i all tysthet.
Det finns ju så rysligt mycket djur, och de ha så myc­ ket för sig.
Och den ena stunden blåser det, och den andra stunden kommer det regn, och det kan regna och blåsa på så ofant­ ligt många sätt.
Jag skall säga frun, at t det är, som om allting h ade sitt e get sätt att lef- va, om det också ser aldrig så dödt ut.
Tycker frun om att gå i sk ogen? "
" Ja. "
" För jag går hellre dit in i skogen än jag går i kyrkan.
Tycker frun, att jag talar ogudaktigt? "
" Nej, jag tycker, att ni talar vackert. "
" För jag undrar ibland, om det kan vara rätt att gå och tänka så här. "
" Hvad skulle det vara för orätt i det? "
" Jag vet inte, men ibland känns det så.
Och jag vill inte vara ogudaktig.
För någon hedning är jag inte. "
" Nej, det är ni inte, " s ade frun.
" Men vill frun nu vara så snäll och hålla till godo? "
Hon gjorde en rörelse mot bor­ det med kaffet.
" Tack, det skall bli godt. "
Kaffet var inte godt, jämfördt med det kaffe, som antagligen just nu serverades på planen uppe vid herrgården, men frun drack två koppar.
" Det hade varit roligt, om jag hade fått se Anton, " s ade hon.
" Ja, det hade det, men han är uppe hos rättarns och sätter upp en ladugård.
Han är timmerman, s er frun. "
Frun sa tt och såg sig omkring, och hennes ögon fäste sig ofrivilligt vid ramen kring al­ manackan.
" Men är det inte ett tråkigt göra för en pojke, som kan göra sådana där ramar? "
" Tråkigt?
Han har två och femtio om da­ gen, och vi lefver godt på hälften.
Och han begagnar aldrig starkt, ser frun.
Han sitter och roar sig med sådant där smått i stället.
Och det tycker jäg är bra. "
" Ja, visst är det bra.
Men har han aldrig funderat på att bara göra sådant där? "
Gumman drog litet p å sin tandlösa mun.
- 205 - " Sådant där?
Inte b etalar väl folk någon­ ting för sådant? "
" Tror ni inte? "
i De bruna ögonen sågo en smula humoris­ tiska ut.
" Då blef vi väl rika på ett år.
En sådarc där skär Anton ut på en kväll.
Det är bara att ta in en kvist från hagtornsbusken och lägga här på bordet och sitta och titta på den — " ' " Och de tror ni i nte är någonting? '
" Nej.
Inte för Anton.
Han kan skära u) nästan hvilka gubbar som helst.
Bara han har sett på det en stund, så.
Men jag tycke r, det är roligt och smånätt att ha.
Om frun vill h a den här ramen som ett litet minn e, s å ska jag fa ner den — " Den lilla frun rodnade långsamt.
" Tack, men det är väl för mycket att ta emot. "
" Då kan jag fala om för Anton, ait hap har gjort någon ting, som en fin fru fr ån herr­ gården själf ville bä ra på. "
Hon steg upp pé sängkanten och tog ned almanackaa hrun s tod och såg på ramen, som hon höl) i handen.
Hon s åg på den länge.
" Det skall jag nog t ala om för Anton själf. "
sade hon.
ÎV.
Det var ingen hemlighet för den lilla trun, att hon v ar en smula romantiskt anlagd, men när hon fick syn på den tredje stugan, stan­ nade hon och vidgade ögonen.
Var det verkligen så, eller var det hennes inbillning, som s åg det så?
Det va r, som om alla värl­ dens sagoböcker plötsligt öppnat sig på vid gafvel.
Och ändå såg hon af hela stugan bara ett fönster.
Fönstret stod och såg på henne mellan två urgamla körsbärsträd.
Det var intet life!
fönster, men det hade små fyrkantiga rutor Hon hade sett sådana fönster förr, men al­ drig maken.
Det var, som om det hafi en blick.
Det såg ned på henne på en gång klokt och försiktigt.
Och på sned öfver de) gick den gråa stammen af ett äppelträd.
Ofvanför körsbärsträden såg hon topper, af en skorsten.
&gt; Det låg ett litet potatisland mellan heime och bergknallen, där körsbärsdungen stod; och skylde stugan.
Potatisen växte hög och " yfvig, och hon fick leta, innan hon fann sti­ gen.
Det var, som om gångstigen hade ståtl i maskopi med körsbärsdungen.
Han smög sig fram under pofafisblasfem ytterst på di­ keskanten, och när han nådde fram till foten af bergknallen, kröp han in under gräsei För den, som inte visste, att det fanns en stig, fog det tid att hitta upp.
Det var en gammal grå korsvirkesstuga i en lund af urgamla fruktträd.
Stugan såg ut, som om hon låg och sof.
Någon gång för mycket länge sedan hade hon somnat, och i sömnen hade hon inte märkt, hvad som händt henne.
Hon hade inte känt, att fär­ gen hade ramlat af henne, och att mossan hade kommit krypande.
Träden hade vuxiî upp och slagit armarna omkring henne, när nordansformen kommit som värst.
Libstick- sfånden hade blifvit höga och krafsade eftej fönsterposterna, och brandstegen hade trött­ nat på att stå i gif akt.
Han hade gått och lagt sig i mossan.
Nu låg han och sof, han också, på sned tvärs öfver en grön fläck, som kanhända en gång i tiden hade varit en gårdsplan.
Den lilla frun fick klifva öfver honom för att komma fram till försfugkvis- fen.
Det var en grå försfugkvist med em Fd g, grå dörr, och i dörren satt en nyckel Den var stor som en gammal kyrknyckel.
Hon knackade ett par tag, men ingen öppnade
När hon knacka!
om igen, v red hon omkring den gamla nyckeln och steg in.
Hon stod säkert en hel minut och bara tittade utan att säga något.
Men så mötte hennes blick ett par små mörka ögon.
" God dag, " sade hon och nickade.
" Hå " kors, " sade en röst, som uttryckte den mest genuina förvåning, och en gam­ mal gumma reste sig från en stol vid fön­ stret.
Den lilla frun hade aldrig i sitt lif sett en sådan gammal gumma som den, som steg upp ur stolen.
Hon hade heller aldrig sett ett sådant rum, men framför allt inte en så­ dan gumma.
Det var, som om en urgammal gris hade klädt på sig ett rödrutigt hufvud- kläde, en gammal kofta och en grå ullkjol.
Hon tittade fullkomligt mot sin vilja nedåt koftärmarna.
Nej, det var inte ett par klöf- var, som stucko fram, det var ett par män­ niskohänder.
Ett par små händer, men ryn­ kiga och gråa, ett par människohänder, som arbetat och stretat, tills de förlorat sin form.
Gumman hade inte mycket till haka.
Hon hade en näsa, som såg ut s om ett litet tryne, och en hy, som kunde prydt en gammal lä­ derkanon.
Den var brungul och skroflig, och kring ögonen hade den roat sig med att blåsa upp en massa små påsar.
Men midt i alltihop sutto ett par människoögon.
Det var ett par mörka små människoögon, det var intet fvifvel om det.
" Nej, men att det kommer storfrämman­ de? "
Den lilla frun log vackert.
" Jag tyckte, det var roligt att stiga in, när jag gick förbi. "
Hon tog en af de små händerna, som hölls halft utsträckt.
Det var en mycket kall liten hand.
" Och det var bra snällt afna. "
Rummet var ganska skumt.
Det hade två fönster, men framför det ena satt en tyg- jalusi, och framför det andra stod äppelträ­ det.
Den lilla frun kände sig själf nästan som en uppenbarelse, där hon stod i sin hvita klänning.
Det var, som om den spridt ett sken omkring sig.
Gumman kände kan­ ske detsamma.
" Det var väl riktigt ståtligt för en så ' n som mig att få sånt främmande, " sade hon.
Tonfallet hade blivit litet skyggt.
" Jaså, det är infe ofta, mor har främman­ de? "
" Nej, men var så god och sätt sig.
För hon är väl inte rädd för att sätta sig? "
" Hvarför skulle jag vara det? "
Frun slog sig ned på en svartmuskig stol, •som stod en bit från spisen.
Gumman stod kvar midt på golfvet.
" För här är väl ingenting att sitta på, som ar som hon är van vid. "
Frun såg sig omkring litet.
" Jag tycker, här är trefligt, " sade hon.
" Fast hon tycker väl, att det är rakt för fasligt gammaldags —? "
" Det är väl inget fel?
Tycker inte mor själf, att det är trefligt med det gamla? "
De små ögonen mötte hennes en sekund.
" Jo jag, jo?
Men si, jag är ju s å gammal själf. "
" Hur gammal är mor, då? "
" Jo, jag är så gammal, så jag borde väl rätteligen vara död.
Jag är åttiåtta år, skall jag säga henne. "
Frun såg på henne.
" Det skulle jag aldrig ha gissat. "
Det var som om det hade gått en liten skiftning öfver den gamla grisfysionomien.
" Jaså, inte det?
Och kors, att hon säger det så precis likt Anton. "
Hon nickade mot fönstret.
" Det är en pojke, som är granne till mig, han och mor hans.
En snäll pojke.
", " Jaså, han är snäll, Anton? "
" Ja då, han är snäll, han, vet hon.
Han och mor hans, det är ett snällt folk, det.
Han hugger ve ' n åt mig, och innan han hug­ ger, så drar han hem ' en ur skogen.
För jag orkar inte så, som jag har orkat. "
" Nej, det är väl.
ingenting att undra på. "
Gumman hade gått tillbaka till sin stol.
Den stod framför ett besynnerligt gammalt bord.
Frun hade aldrig sett ett sådant bord.
Det var, som om någon en gång i världen hade lagt en planka på en hyfvelbänk och låtit det hela bli ett bord.
Plankan hade aldrig varit målad.
Den doldes litet af en uppslagen tidning, och bredvid den låg ett par glasögon och en bit af en mörk, hård rågkaka.
" Nej, infe att undra på, nej, det är det inte.
Men ibland kan det nog kännas ändå, ser hon.
När en har varit van att kunna arbeta och så inte kan.
Och att gå så här och hjälpa en gammal gumma för ingenting, det är väl ingenting för en karl? "
" Men har mor inga barn, som kunde hjälpa mor? "
Den gamla svarade inte med detsamma.
Det var, som om hon ett ögonblick stirrat rakt ut i luften.
Plötsligt kom hon tillbaka.
" Nej, ser hon, att jag har inte det.
Men det hade nog varit roligt att haft. "
Frun såg ned på hennes händer.
På den vänstra satt en smal mässingsring.
" Men mor har varit gift? "
" Ja, det har jag.
I fyra år.
Men så dog han.
Det är sextioett år sedan dess, nu till miksmässan. "
'.
' Och h ar mor bott här ensam hela tiden? "
Det låg en anstrykning af förvåning i den lilla fruns röst.
Hon kunde verkligen infe dölja den.
" Ja, det har jag.
Ser hon, jag är född i den här stugan.
Men ser hon också, att det är liksom en litet konstig stuga? "
Frun såg sig omkring.
Det v a r en kon­ stig stuga, det var inte fråga om det.
Hon hade aldrig suttit i ett rum, där väggarna utgjorts af svartnade bjälkar med mossa emellan.
Hon hade aldrig suttit bredvid en spis af stenblock och jord, men det var för­ stås inte det, gumman menade?
" Hon ser visst inte, hur högt det är i ta­ ket? "
Frun tittade upp.
Det var ett svartnadt tak med långbjälkar, men längs bjälkarna hade någon klistrat upp en uddig bård, klippt af tidningspapper.
" Det var ett vackert tak, " sade hon.
Gumman nickade.
" Ja, det är det, och det är den enda finhet, jag har.
Men det är fint.
Och vet hon, hvar­ för det är så högt? "
" Nej. "
" Jo, si det är, för att det här huset är byggdf för soldater.
Min fa r, han var soldat.
Och på den tiden hade soldaterna en buske på mössan, så att det dög inte att bygga lågt i ta ket.
Inte åt d o m, inte. "
I de n gamla spräckta rösten låg en liten ansrykning af värdighet.
" Nej, för då hade de infe kunnat gå raka? "
Gumman nickade.
Det var verkligen, som om en mycket gammal gris hade bekräftat någonting genom att nicka.
" Nej, just precis det.
Men far min, han gick rak som ett ljus här i stugan, och han var ändå ingen liten karl.
Och när jag var barn, s å tyckte jag, det var så roligt att titta på busken på mössan.
Jag tyckte, att han satt så högt opp.
Men nu är det bara taket, som är kvar — " " Ja, det var längesedan nu, det. "
" Ja, det är det.
Jag ska säga henne, att - 206 - ibland tycker jag allt, att det är bra länge sedan.
De bodde två soldatfolk här i s tugan på den tiden, för det är en kammare tvärs öfver farstun också. "
Hon nickade mot dör­ ren.
" Men nu är det bara jag. "
" Och de andra? "
" Har gått bort. "
Det var tyst några ögonblick.
" Jag skall säga henne, att den, som är åt­ tiåtta år, den har sett bra många gå bort. "
" Ja - " " Och en kan just undra ibland, hvarför en själf skall gå kvar. "
Frun svarade ingenting, och anledningen var, att hon inte kunde tala.
Hon kände en sådan underlig åtrå att få gråta.
Rummet var också så litet och skumt.
Golf- vet var så gammalt och svart.
Spisen var så låg och grå.
Det låg några vedpinnar på hällen.
Det var afhuggna tallgrenar, som voro murkna inuti.
Och rågkaksbiten bred­ vid tidningen på bordet såg ut, som om den haft något att berätta.
" Här är väl bra mörkt om vintern? "
sade hon till si st. " Ja, nog är det det.
Men Anton är ju så snäll, så han hugger. "
" Ja, men ändå? "
" Och så kan en ju g å och lägga sig — " Och så finns det fotogen. "
Frun sade det litet glädtigt.
Hon erfor ett oemotståndligt behof att försöka fala gläd­ tigt.
Grisögonen tittade ett litet tag på henne.
' Ja, d et gör det förstås.
1 bo ' n — " " Och Anton kanske hjälper mor hem med litet saker ibland? "
Det kom intet svar med detsamma.
" Jo då, det gör han.
När det är nånting, så — " Det var något i r östen, som berättade me­ ra för den lilla frun, än en tjock bok skulle ha gjort.
" För mor har väl något litet understöd på gamla dar? "
sade hon, om igen glädtigt.
" Jo då, jag har fattigdel.
Det har jag haft ända sedan jag vardt orklös.
Det är nu nio år sedan. "
" Och hur mycket är det här.i socknen? "
" Det är fyra kilo fläsk.
Och tio råg och fem hvete.
Och så är det sex kronor. "
" För hur lång tid? "
" För året förstås. "
Den gamla rösten lät en liten hårsmån förundrad.
Frun satt tyst en liten, liten stund.
" Men det räcker väl inte hela året? "
De små mörka ögonen sågo på henne.
" Nej, inte räcker det hela året.
Det gör det förstås infe. "
" Och när det är slut, hur reder mor sig då? "
" Ja, då — ja, då är det väl lite klent me ' 1, Men det är skam att klaga.
Vår Herre är så nådig, så jag har alltid haft hälsan.
Och det är väl en lycka? "
" Ja, det är en lycka.
Men man reder sig inte bara med det? "
" Nej, det gör en inte.
Men det är värre, om en är sjuk. "
" Ja, det är värre.
Men s äg mig, n är fattig­ delen inte räcker längre, hur gör mor då för att reda sig? "
" Jo, jag nätfar ju med gudslånet så länge som jag kan — " " Ja, men sedan? "
' Jag får alltid en bakbulle, när de bakar hemma hos grannas.
Det får jag för jäm­ nan. "
Och så lånar di mig tidningen. "
Frun saft och letade efter ord.
" Mor har ett riktigt litet nätt bohag, " sade hon till s ist.
Det var för tredje gången med den glädtiga rösten.
Hon hade plötsligt be­ gripit något, som hon undrat öfver.
Det stod
en gammal frebent järngryta afsides i spi­ sen, men hon kunde inte se spår af, att det brukade lagas mat.
Allt såg så underbart tomt ut.
Genom öppningen till den gamla bakugnen syntes tydligt, att den inte hade varit använd på länge.
Från spisen gick hen­ nes blick till sängen.
Det var en gammal väggfast säng med ett randigt bomullsskyn- ke framför.
Skynket skylde näsfan hela sängen och fortsatte ända fram till spisen.
Och så godt var kanske det.
Gumman s att och tittade på henne med si­ na små mörka ögon.
" Och det där säger hon så snällt, " sade hon plötsligt.
" Hvad menar mor? "
" Jag menar att herrskap ä ' allt bra snälla. "
Frun sa ft och såg på spisen en liten stund.
" Men om mor skulle bli sjuk? "
Gumman satt ett par ögonblick utan att svara.
Det var som om hon inte riktigt för­ stått.
" Om mor skulle bli dåli g en natt? "
" Jaså, ja?
Jo, jag s kall säga henne, att vi har liksom gjort opp det, grannas och jag.
- Di tittar ju in — " " Hvar dag? "
" Nej, infe hvar dag.
Det skulle väl bli på tok fö r mycket.
Men vi ha r ju röken. "
Frun s åg förvånad på henne.
" 1 skorsten, " sade gumman, som om hon läst frågan i blicken.
" Om di ser på mor­ gon, att det röker, så vet di, att jag lefver.
EN KVINNLIG HOFDING OFVER KVINNOR - Det har vi gjort opp. "
så karaktäriserades Elin Almblad i det gri­ Den lilla frun satt och blinkade etf par pande griftetal, som hölls öfver hennes stoft då hon vigdes till d en sista hvilan i Göteborgs dom­ gånger.
kyrka, följd af tusentals människor, för hvilka " Och om det inte skulle röka? "
frågade hennes namn betydde något.
hon med litet osäker röst.
1 tret tiotvå år hade Elin Almblad som kontorist " Om det infe skulle?
Ja, då, ja — " De tillhört firman Hugo Brusewitz i Göteborg och små mörka grisögonen stirrade etf par se­ hennes arbetsinsats där var ej ringa.
Men högre kunder på den gamla gråsfenspisen.
Det än arbetsprestationen räknade både principal och kamrater hennes personliga, dagliga infly­ var som om de sett någonting särskildt där.
tande, den strålande arbetsglädje, som utgick " Ja, då, ja — " sade hon om igen.
" Men från henne och den godhet, som var grundtonen jag ska säga henne, att jag är inte rädd för i hennes väsen.
Elin Almblad räckte till för många människor å dö. "
och för stora arbetsbördor.
Sedan 1905 har hon ' V. varit den ledande själen i Kvinnliga Kontoristför­ Från det gamla Dalsland.
En skildring för Idun af HELENA NYBLO M.
(Forts. o.
slut.)
OCH NÄR MAN NU LÄNGE EFTER BE- traktar saken, måste man antaga att han blef henne till etf långt säkrare stöd än hennes ungdoms älskade skulle ha blifvit, och beredde henne ett lyckligare och lugnare lif än denna hade förmåtf, mesn i alla fall glö mde hvarken Maja el ler Qvist d e­ ras ungdomskärlek.
Qvist förblef ogift, och då Maja på sina gamla dar som änka lät sin son Carl Fredrik Wœrn uppsöka Qvist i Lon­ don, fann han honom lika varm för minnet af sin förlorade kärlek, som om skilsmässan hade inträffat nyss, och han skickade nu till fru Maja Wœrn ett porträtt af sig själf i kroppsstorlek.
Då hon fick det, låg hon på sitt yttersta och lät porträttet uppställas vid foten af sin säng.
Medan hon beundrande befraktade det, lär hon ha sagt till sin dotter: " När han ännu så gammal är så vacker, då kan du föreställa dig hur oemotståndlig han var som ung. "
Porträttet blef för ett par år sedan köpt af Nationalmuseet i Stockholm och är ett verkligt konstverk.
Länge har man sväfvat i ovisshet om hvem som varit dess upphofsman.
(Det är nämli­ gen inte signerad !.)
Nu har man emellertid kommit till det antagandet att det är måladt af den engelske målaren Deechy.
Herr Qvist är framställd i en röd, guldbroderad uniform till hvilken h an själf har gifvit t eck­ ningen, enligt hvad som berättas i fröken Dahlgrens bok om familjen Wœrn.
Af hans bref i samma bok får man intrycket af att han varit en ganska ytlig och fåfäng person.
Men ha ns trofasta kärlek till Maja Uggla k an dock endast väcka ens vördnad och sympati.
Porträttet, som är utmärkt måladt, gör just inte något själfullt intryck, där den fryntlige herren står med handen i barmen med en min som tycks säga att han är ganska belå­ ten med sig själf och med sin välbehållna Possessionaten satt vid bordet pä planen och bundet i Göteborg och det är tack vare hennes yttre habitus.
energiska, målmedvetna arbete, som denna sam­ gjorde ren sin bössa, när den lilla frun kom fram ur al-mallén.
manslutning blifvit hvad den nu är.
Hon förstod Carl Fredrik Wœrn skötte först egendo­ " Nå, " sade han och drog en smula på munnen.
att intressera inflytelserika personer och fick ge­ men för sin mor, och öfvertog efter hennes " Men det var sjutton, hvad du ser högtidlig ut. "
nom deras medverkan till stånd ett verkligt hem " Det är för att jag är högtidlig, " sade hon och för Göteborgs kvinnliga kontorister.
För sin kårs död Baldersnäs, där han nedlade sitt lifsverk.
satte sig på trädgårdsstolen.
" Jag har sällan höjande i kunskaper och allmänbildning var hon Men han var också en eftersökt och verk­ outtröttligt verksam och som kamrat och vän rå­ sam man på många andra områden.
varit så högtidlig i hela mitt lif. "
I en- " Det var oerhördf.
Nå, och hvad har du fått i dig, hjälpsam och varmhjärtad.
För många andra räcka af år var han riksdagsman och en buteljen? "
grenar af social verksamhet räckte hennes in­ " lag har fått — men jag vet inte om det får tresse och hennes krafter till.
Elin Almblad gick mycket framstående politiker.
Han uppträd­ rum i en butelj.
För det första har jag sett en bort midt i arbetet vid 52 års ålder och mänsk­ de som en af ledarna för borgarståndets vendetta, och den var inte mindre hemsk för att ligt att döma borde hon ännu haft många verk­ motstånd emot Karl den fjortondes person­ samhetsår kvar.
Men det var en skön död efter liga kungamakt, fastän han inte hade något den inte var blodig. "
ett lif af hängifven pliktuppfyllelse, af välsignadt " Det var kolossalt. "
emot kungen.
I Göteborg anlade han han­ " Och så har jag träffat en skaldinna, som inte och värderadt arbete.
delsfirman C. F. Wœrn, som ännu består.
visste, att hon var en skaldinna. "
" Det är absolut omöjligt. "
Han var en af dessa märkvärdiga människor " Och för det tredje har jag kommit underfund som hinna med allt, och som göra allt väl.
med, hvad det är din drulle ser, när han står och Efter hans död ärfdes Baldersnäs af haas bligar. "
Han tittade upp från bössan.
son Carl Fredrik, hvilken oc kså blef en man, " Och hvad är det då?
Det skulle verkligen roa mig att veta. "
som utmärkte sig på mångahanda sätt.
Han " Det skall du få.
Du skall till och var en tid statsråd och blef se­ med få se det, för jag har en prof- dan president i Commercecolle- bit med mig.
Men det fjärde vet jag giet.
Han intresserade sig lifligt inte, om jag kan visa dig. "
" Hvarför det? "
för litteratur, och samlade ett bi­ " För jag kan inte beskrifva det.
bliotek på infe min dre ä n 1 1,00 0) ag är rädd, att det skulle låia volymer.
Under hans lifstid var svulstigt. "
Baldersnäs vida kändt som ett " Du kan ju alltid försöka. "
Han plirade ned i bösspipan med ena centrum för många framstående mungipan uppdragen, " lag lofvar aft gäster.
De 30 gästrummen voro vara öfverseende. "
mestadels upptagna, såväl af fa­ ' ' I så fall kan jag tala om för dig, miljens olika medlemmar som af att jag har sett den vackraste bild af mänsklig värdighet, som jag nå­ långväga kommande resande, gonsin har haft tillfälle att se. "
och där fördes ett rikt intellek­ Han tittade upp från bösspipan tuellt lif.
Presidenten Wœrn och såg på henne.
Hennes uttryck gjorde allt för att upprätthålla frapperade honom litet.
" Där nere i kåkarna? "
Han gjor­ faderns gärning.
Han höll de de en rörelse med hufvudet.
parkanläggningarna Byråchefen i lärnvägsstyrelsen Aldo Almguist och fru Thelma Almquisl, vidsträckta " la, " sade hön.
" lust där. "
med tillhörande orangerier och född Olsson.
/ / Elin Almblad.
Ett societeisbröllop.
- 207 -
Tlågra ßifder från 1.
Rysslands abdikerade kej sare och hans son, storfurst Alexis Nikolajewitsch, bland officerare tillhörande Ismaïlov sky-gardet.
2.
Tsarfamiljens fy ra döttrar, sittande från vän St er: storfurstinnorna Maria, Anastasia och Olga, stående: Tatjana.
3.
Ryska kejsarinnan med sin son, storfurst Alexis Nikolajewitsch.
4.
Tauriska pa­ latset i Petrograd, där riksdu man sammanträder.
5.
Detalj af Vinterpalatset i Petrograd.
revolutionens Tlyssfand.
6.
Basihus-kaiedralen i Mosk va.
7.
Sommaridyll från Ukraine.
8.
Kreml i Moskva.
9.
Lillrysk kvinnotyp.
10.
Som marpalatset Tsarskoje Selo, där ryska kejsarinnan hålles inspärrad.
11.
Barrikad på en af Moskvas gator under upp rorsdagarna.
12.
Storfurst Mi kael Àlexandrowiisch, tsarens broder, som utsetts till rikets regent.
* 13.
Rysslands nye ut rikesminister Miliukoff.
lirm n isa: a® s Iii # f Y IÄ EET2 m m
vinkasi i utmärkt skick och förskönade stän­ digt alla ställets omgifningar.
Hans minnes­ teckning är ännu inte skrifven, men väntar pä någon som kan samla och utgifva alla de bref, anteckningar o. s. v., som kunna ge en klar föreställning om denne märklige man, som varit en ära och en prydnad för sitt land.
Numera tillhör inte längre Baldersnäs den Weernska släkten.
Den gamla herrgården är nedrifven och i dess ställe ett modernt hvitt hus uppbyggdl.
Godset är styckadt, och den patriarkaliska andan, som rådde öfver den sköna nejden, är här, som på så många an­ dra ställen i Sverige, försvunnen.
Det gör ett ganska vemodigt intryck på en främmande att vandra i denna härliga natur, där allt tycks hviska: " Det var en gång " ...
Men innan alla minnen från Bal­ dersnäs försvinna skulle det vara önskvärdt att en af familjen Waern upptecknade allt som är att berätta om det innehållsrika lifvet, som en gång blifvit fördt på denna gamla svenska herrgård.
Mafias Waerns son, Carl Fredrik, hade bland mycket annat anlagt ett stort järnverk vid Billingsfors, som länge florerade.
Maja Ugglas fädernehem, Billingsholm, som låg strax bredvid detta järnverk, hade blifvit såld t till en fransysk emigrant, som bar det ståt­ liga namnet Reverony de St. Cyrs.
Om denne man och hans familj gå många egendomliga historier i Dalsland.
Han var en gammal fin man som gifte sig första gången med fröken De l a Gardie från Gräfsnäs.
Bland bröllops­ gästerna befann sig en fröken Lewenhaupt.
En af damerna bland gästerna frågade efter vigseln hvarför denna dam hade stått på brudgummens v änstra sida under vigselcere­ monien.
Man upplyste henne om att detta inte alls hade varit faltet, och att det måste ha berott på en synvilla hos henne.
Emel­ lertid inträffade det, att bruden dog ett år efter förmälningen och att Reverony de St. Cyrs gifte sig med fröken Hedvig Lewen­ haupt.
Den gamle Reverony de St. Cyrs hade en son, Charles, som var hans disponent vid godset, och som var en mycket fantastisk och egendomlig herre.
Han gifte sig med en norsk flicka, som bar det mindre poetiska namnet Trina Matisen, hvilken kvinna passade honom lika litet, som hennes namn passade till hans.
Han gjorde ofta resor till Paris, och från en af dessa medförde han en dam, som man sade hade tillhört en cirkus.
Hon ansågs ha spiritistiska egenskaper och att hon genom sina syner, när hon försattes i trance intresserade herr Charles.
1 ver kligheten ha­ de hon nog sin styrka i helt andra egenska­ per än de öfvernaturliga, och hon beredde den stackars Trina Matisen en ganska svår och bedröflig tillvaro, som slutade med att hon lämnade Billingsholm för alltid.
Medan hon ännu var kvar, gjorde hennes herre och man en gång en maskeradbal i flygeln på Billingsfors, där de bodde.
Till denna fest voro alla herrgårdsfamiljer i frakten inbjud­ na och i den stränga vintern åkte man öfver isen till Bi llingsfors.
Trina Matisen var iförd en praktfull dräkt från Paris, och herr Char­ les de St. Cyrs själf uppträdde som indian, klädd i trikåer med fjäderbuske på hufvudet och ett bälte af långa fjädrar om lifvet, gra­ ciöst svängande en lans öfver sitt hufvud.
Allt skulle vara " parisiskt " vid denna fest, och därför bes tod trakferingen i en lätt " goû­ ter ".
Det serverades finkel åt herrarna och stora hårda smörgåsar med salt kött åt hela sällskapet.
Sängkammaren var också upp­ låten för de dansande, och fru Waern från Baldersnäs, som för tillfället uppehöll sig där, Med anledning af kronprinsessan Margaretas mo­ ders nyligen fimade frånfälle meddela vi ofvan- sfående unika fotografi, framställande prinsessan Marguerite Luise af Connaught och prins Arthur af Connaught, kronprinsessans föräldrar, som nyförmälda.
stoppade obemärkt sin hårda smörgås in i lavoaren för att bli den kvitt.
Med tiden ändrade sig herr Charles de St. Cyrs helt och hållet.
Han blef grubblande och sekteristisk, och gifte sig slutligen med en folkskollärarinna, om hvilken han sade att hon var " en riktig guds ängel ".
På Billingsholm bor nu en son till presi­ denten, grosshandlaren Peder Weern, som hyr gården af Billingsfors bolag.
Men det gamla järnverket finns inte mera.
I dess ställe har man uppfört en fabrik för pappers­ massa, hvilken utsänder så förskräckligt stin­ kande ångor, att man inte förstår hur någon mänsklig varelse skall kunna trifvas i en så­ dan luff.
När vinden låg på, förpäsfade dessa ångor till och med trakten vida omkring.
* En ganska egendomlig personlighet, hörde jag b eskrifvas i Da lsland.
Det var den gamla frun som hade bott på gården Apertin i K ret socken i Värmland.
Hennes flicknamn var Charlotta Löwenhjelm och som gift hette hon fru von Gerdten.
Redan vid tretton års ålder förlofvade hen­ nes föräldrar henne med en bror till hennes tillkommande man, och hans första skänk till henne var en docka.
Men då hon blef något äldre slog hon upp sin förlofning och var nu rätt lång tid lös och ledig.
En mycket för­ trollande ung dam måtte hon ha varit, och hon ställde till ganska allvarliga passioner både här och där, innan hon gifte sig med öfverstelöjtnant v on Gerdfen och slog sig ner på Apertin.
Hennes dotterdotter, som talade om hennes historia för mig, minnes henne mest från hennes äldre dagar, då hon som änka bodde på sitt stora gods.
Hon talade med förtjusning om sin aflidne man: " Om det inte hade varit för Gerdtens vackra ögons skyll, kunde jag ha varit excel- lensa ", brukade hon säga.
Hon satt nästan alltid inomhus och läste och studerade myc­ ket.
I parken gick hon blott ner när rosorna blommade.
Då kunde hon sitta länge stilla på en bänk i rosenkvarteret och inandas provinsrosornas doft.
Från hennes olika - 210 - egendomar skickades det henne en mycken­ het lifsmedel, smör, honung o. s. v. men aldrig ville hon sälja minsta del däraf.
I matboden stodo uppställda långa rader af burkar och krukor, innehållande många goda saker.
Där stodo de från år till år, och hvad som blef skämdf, kastades bort.
En gång om året gjorde hon besök i sin matbod, efter den siora höstslakten.
Hon åkte då dit i kälke, som kusken dr-og, men fastän sommaren för länge sedan var slut, bar hon parasoll.
In­ kommen i matboden tog hon en öfversikt öfver alla skinkor och korfvar, som hängde i taket.
En gång hände det att en af de stora korfvarna tycktes henne ha eft misstänkt utseende, hvarför hon slog till den med sitt parasoll och befallde att man skulle ta ner den och låta henne beskåda den på närmare håll.
Det befanns då, att den var stoppad med blånor.
" Husmamsellen ställde till en scen ", berättade hon familjen.
" Föll på knä och bad om nåd.
Nå ja, ho n ljuger, men det kan jag förlåta, ty de ljuger alla.
Men hon ljuger så dumt. "
Sina pengar hade hon lösa i sin byrålåda, instuckna här och där bland sina kläder.
När hon h ade besök af en eller annan af familjen, och ville ge den en present, gick hon till by ­ rån och sökte en stund, till dess hon fann en sedel som hon tycke passade för tillfället, och öfverräckte den med ett par vänliga ord.
Allt tycktes hon ha " samlat på hög ".
Sålunda ägde hon en myckenhet af kläder: slöjor, sjalar och sidenskor.
En af hennes döttrar skulle hjälpa henne att ordna i hen­ nes lådor, men då gamla fru v. Gerdten märkte att dottern räknade sjalarna och hade kommit till num mer 27, utb röt hon: " Jaså, du räknar!
Då kan du gå. "
Hon ägde också ett stort präktigt hus i Karlstad, där hon uppehöll sig en del af vin­ tern och hade då många bjudningar och spel­ partier.
När hon återvände till Apertin hade hon allt sitt silfver inpackadf i e tt stort skrin, på hvilket hon satt, för att ha det i säkert förvar.
Hennes hvita vagnshästar voro all­ mänt kända.
De kallades " de blå " och den gamla kusken som körde dem var den ende som vågade att ge sig i dispyt med frun.
De vcro lika envisa båda två.
Efter hennes död fanns ett utsökt bohag, och utom de präktiga och konstnärliga möb­ lerna var huset fullt af porslin, krisfaller och andra härligheter.
I handkammaren fanns inte mindre än 7,000 alnar linneväf.
Bland ' hennes personliga kläder voro en stor mängd små sidenskor utaa klackar, eftersom hon alltid hade begagnat sidenskor i samma färg som hennes öfriga toaletter.
Däremot var det också saker som infe fanns.
En gång hade hon velat göra om ett par dyr­ bara smycken, och hade de lösa ädelstenar­ na stoppade i en strut, som låg bland hennes kläder.
Vid h ennes död var denna strut borta.
Tro­ ligen hade en eller annan af hennes tjänst­ folk, dessa om hvilka hon sade: " De ljuga alla ", fått struten att försvinna.
Generös tycks hon ju inte ha varit, men hennes dotterdotter försäkrade att hon infe alls var elak (hvilken uppfattning en af Frödings dikter ger anled­ ning till) men en sträng, kvick och kunnig gammal fru.
Hon blef nära 90 år gammal och ligger begrafven i Kiels kyrka i von Gerdfens grafkbr.
Man skulle önska att alla de, som ha haft sina hem i Sv eriges olika provinser på någon af de gamla herrgårdarna, i tid ville upp­ teckna sina minnen om de personer, som där lefvat och som nu är borta.
Det dröjer kanske inte så länge innan ock­ så herrgårdarna äro försvunna.
Tios ßöfdingen på öreßro sfoff.
DÂ LANDSHÖFDING KARL j. Bergström år 1911 lämnade vårt nordligaste län, där han som dess höfding icke minst bland lappbefolkningen vann så stor popularitet, för att som nyutnämnd landshöfding öfver Örebro län inflytta i det af Svartån omflutna, minnes­ rika slottet i residensstaden, var det inom väggar, hvilka förut en gång omslutit hans hem.
Dessa ärevördiga salar, af hvilka flera behållit sin möblering och dekorativa ut­ styrsel under många landshöf- dingegenerationer tillbaka, såg han för första gången, som ung student, då hans fader intog den landshöfdingesiol, från hvilken sonen en gång skulle residera.
En prägel af gedigenhet och gammal fin tradition hvilar öfver dessa gemak, men detta utesluter icke, att särskild!
i den del af våningen, där landshöfding Bergström och hans maka, Fanny Bergström, född Malm­ quist, så att säga ha sin dagliga varelse, en personlig smak och sinne för det frefnads- fulla vid ordnandet af ett hem här gjort sig gällande.
Bostadsvåningen upptager hela norra och västra sidorna af etagen en trappa upp.
Vid en rond under landshöfdingskan Bergströms älskvärda ciceronskap införas vi först i rummet närmast nordöstra tornet, " gula salongen ", som den med skäl kan heta på grund af den öfvervägande färgton, hvari den är hållen och hvari den stilfulla antika mahognymöbeln i empire väl går sam­ man.
Ett porträtt af den nuvarande lands- höfdingens framlidne fader, landshöfding Per Axel Bergström, pryder ena långväggen.
Lappskulpfurer erinra om vistelsen långt uppe i Norrland.
Från denna med smak och elegans möblerade och ljusa intryck skän­ kande salong, af hvilken vi här meddela en interiör, kommer man genom den lilla mat­ salen in i den stora matsalen, hvars i grönt hållna paneler och i gyllenrödt stämda ta- pefgrund göra ett seriöst intryck; den är också afsedd fölr de mera representativa tillfällen, som inträffa i en landshöfdings lif.
Ofre bilden: Landshöfding Karl |.
Bergström i sitt arbetsrum.
Nedre bilden: Landshöfdingskan Fru Fanny Bergström.
Salen rymmer en antikvitet af stort intresse, ett holländskt skåp af ek, bärande årtalet 1606, öfverdådigt rikt utsiradt med träskulpturer, bland hvil­ ka märkes en fris, som san­ nolikt återgifver bilder ur hol­ ländska frihetskriget.
Härifrån träda vi så in i det nordvästra tornet.
Här är landshöfdingskan Bergströms eget arbetsrum, som inom slottets tungt grandiosa yttre med sin behagliga och fylliga inredning möter med idel hemtrefnad.
Bland särskildt anmärkningsvärda föremål i detta rum må nämnas en spe­ gel, som utgör en present från konung Osiar 11 till den nu­ varande landshöfdingens fa­ der.
Den Västra sidan af våningen är en ståtlig fil af rum, b egynnande med " röda salongen ", med möblering från midten af förra seklet, porträtt i kroppsstorlek af konung Oscar II, skänkt af prins Eugen, och af konung Kar!
XV samt antika trymåer i barock af impo­ nerande dimensioner.
Innanför denna sal är " Karl XIV Johans salong ", vid hvilken är knutet minnet af en betydelsefull historisk händelse, i det att enligt uppgift här konung Karl XIII undertecknade Karl XIV Jo hans val till S veriges tronföljare.
På väggarna synas porträtt i kroppsstorlek af den senare samt af konung Oskar I, oc h dessutom finnes här en byst af konung Oscar II.
Närmast syd­ västra tornet är " kungliga sängkammaren ", ett inbjudande rum, hållet i grönt och hvitt och med sängkammarmöbel af mahogny i Karl XIV Johan s stil.
Innan vi afsluta vandringen, göra vi en litt in i biblioteket, som helt upptager nord­ östra tornvåningens två rum.
Man konstate­ rar, att boksamlingen är synnerligen välför­ sedd, och särskildt det ena af biblioteks­ rummen, som hufvudsakligen inrymmer al­ ster inom länsherrens arbetsområden, läm­ nar i sin mån vittnesbörd om den verksam­ hetslust, för hvilken landshöfding Bergström gjort sig känd.
CH.
A.
» V * ' • " Gula salongen " i landshöfdingresidenset.
Örebro slott.
- 211 -
^•33 öreßro fäns ßemsföjdsufsfäffning.
TORSDAGEN DEN 15 MARS ÖPPNADES Örebro läns hemslöjdsutsfällning i Strömparter­ rens lokaler i Örebro.
Efier ett anförande af landshöfding Bergström, hvari han redogjorde för ändamålet med utställningen, förklarade prins Eugen densamma öppnad med en varm önskan att den skulle kraftigt bidraga till utvecklingen af hemslöjden, säkert till båtnad för många ar­ betsamma män och kvinnor i länet.
Denna utställning är ordnad gruppvis och upp­ tar samtliga lokaler i Strömparterren.
Den le­ dande själen i det omfattande och kräfvande ar­ betet med arrangeringen - af utställningsföremålen har varit fröken Mattis Lundbom i Örebro.
Ofre våningen inrymmer allmogeslöjden och den äldre slöjden.
Dominerande är här linneaf- delningen, hvilken bjuder på såväl enkla ivåskaf- tade väfnader i linne som de finaste drällsaker, duktyg af damast och dräll, lakanslärft med ut­ märkt vacker hålsöm samt sängtäcken i olika mönster.
Ett 200 år gammalt lakan må nämnas bland rariteterna i denna grupp.
Nästa afdelning omfattar mattväfnader och in­ nehåller gamla hederliga trasmattor såväJ som konstväfda mattor.
Här märkas ock nå­ gra pappersmattor, hvilka man tänkt sig skola utgöra en er­ sättning för kork­ mattorna.
De väfvas af mattvarp med in­ slag af kraftpapper och kunna sedan im­ pregneras med olja och målas i varieran­ de mönster.
Dessa oappersmatfor bli sär­ deles slitstarka och kunna äfven tvättas med tvål och vatten.
Bland de öfriga af- delningarnas mång­ faldiga föremål mär­ kas bomullstyg efter gamla nerikesritnin- gar, hufvudkläden i prydliga mönster, kulörta dukar i olika dräflväfnader af da- mast, gagnefskrus och våffelväfnader samt möt beltyg af linne och bomull.
Vanliga daldräll och smålandsväf finnas här i flera färger.
I grup­ pen för gardiner, hvilken innehåller från enkla hvita till sydda spetsgardiner, fångas intresset af en luft knufna och trädda, hvilken förfärdigats Ärade kvartalsprenu­ meranter erinras om ait förnyandet af prenume­ rationen för det instundande aprilkvar- talet helst bör ske omedelbart, på det att intet afbrott i den regelbundna ex­ peditionen må uppstå.
och utställts af tre äldre damer.
Af band upp­ visas en rikhaltig samling i bomull, ylle och linne.
Den äldre slöjden har bidragit med en del mo­ deller från 1600 och 1700-talen och innehåller kaf- veldon, askar, skålar, tallrikar m. m. Sköllersta socken i Nerike är bland annat rikt represente­ rad med en samling kopparkärl, bestående ai kaffepannor, munklaggar, puddingformar o. d.
Här utställas äfven några taflor, hvilka förr i tiden användts till bröllopspresenter.
Träslöjden i länet företrädes af en del olikar­ tade föremål, såsom iidningshållare, diverse kökssaker, laggkärl, fofografiramar m. m. samt stolar och bord.
I denna våning finns ock en instruktiv samling väfnadsprof från Tiveden, hvil­ ken hopbragts af disponenten Carl Sahlin, Laxå.
I två mindire rum äro hemslöjdsalster från slöjdföreningens affär i Örebro inrymda.
En af våra bilder visar just en interiör af ett af dessa rum.
1 nedre våningen upptages det största rum­ met af en rik och utvald samling konstväf nåder.
Här finnas rödlakan, gobeläng, munkabälte, en rikedom växlande krabbasnår och flossa färger och mönster, som utgöra en sann­ skyldig ögonfägnad.
Eli par nya väfnadei ökar värdet af och intresset för denna grupp.
De i denna sal utställda ylleväf- naderna bestå at filtar, hästtäcken, vadmal och kostym - tyg- Ett mindre rum in­ nehåller arbeten af bast, flätade korgar, af hvilka de flesta härstamma från As- Kersunds landsförsam­ ling, borstar af olika slag, garner af ull, lin och nöthår samt växtfärgade garner.
Vidare demonstrera?
här linberedning.
Utställningen pågå t till den 31 mars.
«1 &gt;m&gt; 1.
Prins Eugen och landshöfding Berg­ ström återvända från hemslöjdsutställnin­ gen.
Eric Sjöqvist foto.
2.
Väfverska vid väfstolen.
3.
Of­ re våningen med lin- neafdelningen i för­ grunden.
A.
Barr foto i - 212 -
• • Q • • • • • • B • • B IDUNS ärade kvartalsprenumeranter erinras vördsamt om vikten af att ofördröjligen förnya prenumera­ tionen.
Därigenom undvikes afbrott i tidningens regelbundna expediering.
T i l l p a n e r i n g: 2 ä gg h v i t o r och 2 del.
stötta skorpor.
T i l l b e r e d n i n g: V2 k g.
f l o t - tyr.
T o m a t s å s: T o m a t p u r é 1 ms k.
smör (20 gr.), 3 msk.
mjöl (30 gr.), 1 del.
grädde, salt, cayenne.
K r u t o n g: 6 sk i f v o r h v e t e b r ö d, 2 msk smör (40 gr.).
Beredning: Äggen do ppas i de mied 1 msk kallt vatten lätt.
upp­ slagna ägghvitorna, rullas i stötta skorpor och få ligga 1 tim. på kallt ställe.
omör och mjöl fräsas i 2; min, tomatpurén och grädden tillsät­ tas och såsen får koka 5 min.
samt af smakas med kryddorna.
Aggen kokas gulbruna i het flottyr.
Bröd- skifvorna, som böra vara 2 cm.
tjocka, skäras af långa, urhålkas, ste­ kas gulbruna i smöret och uppläg­ gas på varmt fat.
Äggen läggas på krutongen och tomatsåsen hälles rundt omkring.
Garnersfc med per­ silja.
ftr magen i oordn ing använd då Apoteket Vasens Laxérmarmelad.
Ar ett behagligt och effektivt afförings- nedel.
Pris 1 kr.
per ask.
Finnes å alla apotek.
Lägg i kokboken eller anslå i köket » Några beprövade recept för bak- ning af tårtor m. m. med Good a-J ä s t m j ö 1.
Det är de bästa recepten föi det finaste jästmjölet.
Burkar à 15, 25 o. 50 öre.
O. B.
C.
Flytande Putskräm Handelsaktiebolaget Sten S jögren &amp; C L _ for metaller.
Profva den och Ni använder al­ drig någon annan.
Fas öfverallt.
FREJAMI - PASTILWRW Skänka lin dring och bo f vid hats s bräsfåkommac och Fabrikanter: D orch, B äcksin &amp; C: os A.-B.
GÖTEBORG.
F r a s v å f f l o r (f. 6 p ers.).
x !i lit.
extra tjock grädde, söt eller sur, omkr. 175 gr. mjöl, jLO gr. smält smör; till järnet V2 m sk. smält smör (10 gr.).
kvartal Kr.
5:80 och för ett kvartal B e r e d n i n g: g rä d d e n v i s p a s t i l l Cf-tO£l_AD° hård t skum, mjölet, som bör vara Kr.
2:- INFEKTFABRIKCN siktadt, ivispas, vattnet tillsätites, r-arjA och smeten får stå på kallt ställe OOFLC.
omkr.- 1 tim. för att svälla, hvar­ EKSTRÖMS efter smöret iröres försiktigt.
Föi att våfflorna skola bli frasiga och E t t härligt hår vackra fordras en jämn eld.
Våf­ QftÎBgQ KËfî ftolFftflftlK; faiMO «iw TywH-rwiw«- erhåller envar som använder Mandarin- feljärnet uppvärmes så småningom på Hårktiren.
Nutidens förnämsta hår båda sidor, och smörjes med smält kur.
Förhindrar håravfall, stärker hår smör eller hvitt vax.
En slef af rötterna o&lt; h framalstrar en rik och yppig nran H II innnnnnnnnnnBDDcnnnnDaaaDannDnDDaDnag smeten påhälles, järnet vändes, hvar- hårväxt.
Pris pr helsats kr.
5:50.
Sättei vid noga tillses, att den sida af NYA Ni värde på ett vackert hår så rekv.
eller järnet, som är hetast, vändes upp­ begär vår broschyr vari utförl.
uppl.
läm WERMLANDS-TIDNINGEN åt under gräddningen.
Våf flau ta­ nas.
Tillskriv MOORLAND-INSTITU­ Etabl.
1850 Karlstad Etabl.
185C ge s ur järnet med en gaffel, putsas TET, Hvetlanda /.
WUM Rikstelefon namn an rop Länstidningen med sax, lägges på brödgaller, i Värmlands enda dagliga tidning spisen, så att den ej mjuknar.
Upp­ \ Jid sjukdomar ' i munhåla och svalg | lägges på tårtpapper på varmt fat •••••••••••••••••••••••••••••••••• » Êffektitfl skydd mot smitta \ &gt;id och serveras " med sylt eller kom­ Ni han ej spela Er roll Tillsats af mjölk användes för att pott.
EPIDEMIER FLASKO » OM 50ST HR 125 I tå gröten hvitare.
Det är emellertid väl i livet nian ati upp= Behagliga och Stufvade socker rötter Sfverf lödigt att för denna orsaks träda med vaehra naglar A.B.PHARMACIA.
STOCKHOLM (f. 6 pers.).
18 sockerrötter, 2 / 4 skull tillsätta mjölk, om man an- välgörande äro rtoorrotlonf.
P«OftÄ50B X VESTERBERG lit.
vatten, 1 tsk.
salt (5 gr.), saf­ ränder Svalöfs » Extra hvita ».
Lämp­ ten af V2 citron.
H v i t s å s: 1 msk.
smör (26 gr.), liga proportioner äro två tredjedelar 3 V2 msk.
mjöl (35 gr.), 2 del.
af ratten och en tredjedel mjölk samt Moderata dagbladet spadet, 2 del.
mjölk, salt, socker, vf » Svalöfs lösa » 115 gr. eller af hvitpeppar.
» Svalöfs snabbkokande » 140 gr. flin­ Beredning: Sockerrötterna« runda tvålar: sköljas, borstas, skrapas och läggas gor pr 1. vätska.
efter - hand i ätt ik blandad t vatten i Östersund är ett utmärkt annons­ B e r e d n i n g.
Flingorna läggas i Lavendeltvål för att icke mörkna.
De sköljas organ för den som vill träffa den tokande vatten.
Efter ett ögonblicks ånyo, påsättas i kokande vatten, burgna publiken vid Inlandsbanans Hafremjöltvål tillsatt med salt och citronsaft, och omsättningskraftiga område.
Begär kokning tillsättes mjölken, hvarefter få koka,, tills de äro mjuka, hvil- direkt prisuppgift från det hela får koka den tid, som an- ket prof vas med en vispkvist.
De Tallbarrstvål upptagas med en hålslef, och spadet A.-B.
Jämtlands-Postens Tryckeri, Ös tersund.
fifvits i föregående nummer för Rikstelefon 66. tillvaratages.
Rötterna skäras i Svalöfs kornflingor.
3 — 4 delar.
Smör och mjöl fräsas 2 min., spadet och mjölken spädas M i d d a g: B r ä c k t r ö k t s i d f l ä s k m e d på och såsen får koka 5 min.
Soc­ potatispuré; semlor med mjölk.
Prima Engelska iläggas och upphettas i ONSDAG.
Frukost: Smörgås­ kerrötterna * " ' ViifortiSik ' ' såsen.
.Stuf ningen af s makas med Antracit, Redigerad &amp; £ bord; hafremjölsvälling; uppstekt kryddorna serveras till stekt Oester från måndag) med kött eller och Använd därför endast Hushållskol och ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND köttfärs omeletter.
p o t a t i s b u l l a r; k a f f e e l l e r t e.
M i d ­ Koks Cnneh .af Elisabeth östmans Hus­ dag (vegetarisk): Bajerska bullar B ä j e r s k a bullar (f. 6 — 8 ständigt på lager till med smält smör stufvade tur ska bö­ pers.).
moderskurs i Stockholm.
6 st. kuvertbröd (omkr. 6 lägsta dagspriser.
nor, potatis och salad; apelsinkom- hg.
), 60 gr. smör, 1 tsk.
finhackad FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR pott med ris och maräng.
lök, 1 ägg, 4 del.
mjölk, 50 gr. mjöl, TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ VECKAN 25 — 31 MARS 1917. hackad persilja, salt, närsalt.
bord; bräckkorf med potatis; mjölk; 1 B msk.
redning: Brödet skäres i •Tel.
A llm.
och Riks Middag: Ärter fina e tärningar SONDAG (Marie beb.
dag).
F r u- kaffe eller te.
och hälften däraf bry- cost: Smörgåsbord; panerade ägg med fläsk; ugnspannkaka med sylt.
nes i en del .af smöret.
I resten v^Hamnanrop: La vens Kolimport.
FREDAG.
Frukost: Smörgås­ af__ smöret brynes löken.
cned tomatsås; mjölk; kaffe eller te Ägget, med scones.
Middag: Kokt slät- bord; maj sen a välling; strömmingslå­ och mjölet sammanvispas, var med räk«ås; stekta ripor med da med potatis; mjölk; kaffe eller mjölken Kurs 1 maj-31 julUug.
Härnösand löken, den hackade persil­ brynt potatis och salader; ±rasvåfflor te.
Middag: Kokt brynt lamm­ brödet, jan och närsaltet tillsättas, hvarefter Upplaga öfver 11,500 ex. bringa; blåbärskompott med grädde.
smeten cned sylt.
/.
Huvudkurs afsmakas med salt.
Den LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ formas därefter MÅNDAG.
Frukost: Smörgås- till runda bullar, 2.
Husmodersskola spridda inom Västernorrlands, Dord; haf remjölsvälling; gratinerad bord; hachis på får (rester från fre­ som kokas i saltadt vatten V2 tim. Västerbottens och Norr­ fiskstufning (rester från söndag) med dag) med stekt potatis; mjölk; kaffe Serveras med smält smör, stufvade 3.
Ocre avdelning eller te.
Middag: Sill pudding; stekt potatis; mjölk; kaffe eller te.
turska bönor, potatis och salad.
bottens län.
Ger ökad allmänbild­ r ismjö ls välling.
Middag: Köttfärs med stufvade Bullarna kunna äfven paneras och ning, även som för­ Utmärkt annonsorgan.
ivartrötter; soppa på aprikoser.
kokas i paimsmör.
utbildning för vissa RECEPT: Hög rabatt vid större annon­ TISDAG (Fettisdag).
Frukost: kvinnl.
banor.
A p e 1 s i n k o m p o 1 1 m e d r i s Smörgåsbord; rågmjölsgröt m. mjölk; P a n e r a d e ä gg m e d to m a t ­ sering.
0 c h m a r ä n g (f.
6 p e r s.)
.
Många friplatser och sti­ aillsås med potatis; kaffe eller te.
sås (f. 6 pers).
6 helförlorade ägg, Apelsin kompott: 1 5 0 g r.
pendier.
Prospekt adr.
T sir na.
socker, 1 del.
vatten, 4 apelsiner.
R i s: 125 gr. risgryn, 1 V * lit.
vat­ ten, 3 gr. salt.
M a r ä n g m a s s a: 2 s to r a ä g g ­ hvitor, 70 gr. florsocker.
Beredning: Af sockret ' och vattnet kokas en klar, simmig lag, - och som får kallna.
Apelsin.rna skalas, den h vita hinnan borttages noga, meddelar försäkring för pensioner till efterlefvande änkor och.
barn.
hvarefter frukten delas i klyftor el­ Inträde är öppet för hvarje svensk undersåte, som med afseende å hälso­ ler skäres i skifvor och urkärnas.
tillstånd pröfvas antaglig och icke uppnått 60 års ålder.
Pension kan betingas år b&amp;sU kraft n&amp;ring för Frukten lägges i en skål, socker­ från 100 t ill 1,500 kronor.
Insats en gång för alla kontant eller delvis genom svaga« klena barn i alla Åldrar.
lagen hälles öfver och kompotten revers eller ock I en punkt aro alla husmödrar eniga årliga premier.
får stå på kallt ställe 1 tim. Bok om barns uppfödning gratis S K U LT U IN A AU vinst tillfaller de försäkrade i form af årlig tillväxt av pensionen Risgrynen sköljas i kallt vatten, under och franko från Mellins den persons som betingat pensionen.
Pensionstillväxten litgåj dh KOKKÄRL påsättas i kokande lätt saltadt vat­ f. n. med 4,5 p ' o cent lifstid Food DopôU Malmö för år å det betingade pensionsbeloppet.
5pT äro bäst!
Ä ten och få koka lifligt, tills de äro Prospekt portofritt.
Adress: Storkyrkobrinken 11 Stockholm.
mjuka eller omkr. 20 min.
Vattnet afhälles och kastrullen fylles med kallt hvari risgrynen skakas, så att de skiljas från hvarandra.^ De upp­ hällas i durkslag, få afrmna, upp- stjälpas på duk, lagd på sikt oci få stå i måttligt varm ugn 15 min., varunder de ofta omröras med gaf­ fel för att vattnet skall afdunsta.
När grynen tagits- ur ugnen blandas de med apelsinlagen.
Riset lägges 1 krans på ett eldfast fat.
Apeisin- kompotten lägges i pyramid innan­ för riset.
Ägghvitorna vispas till Röd pärm, m ed guldtryck, til l " Idun ".
..
Kr 1:50 + porto 3 0 ö re l h å r d t skum, florsockret, som bör utfärdar resekreditiv, betalbara på de flesta europeiska och vara siktadt nedröres försiktigt i utomeuropeiska bankplatser, ombesörjer telejrrafremiggof RSd ellBr g rön p ärm till " Iduns Romanbibl. "
„ 0:50+ „ 10 „ l ägghviteskummet.
Marängmassan till in- och utlandet.
spritsas genom krusig garneringstratt Röd B iler grön pärm till " Iduns Hjälpreda " „ 0:50 + „ 10 „ • öfver kompotten.
Anrättningen får därefter stå i svag ungsvärme, Samtliga tre pärmar 2:50 + „ 30 „!
tills marängen är halftorr och har ljusgul färg.
Serveras kall med vispad grädde.
Idun kostar för årets tre återstående S VANiyj _ _. Iduns Expedition.
vinmiöLj • B Recept å gröt, kokt i vatten och mjölk.
Jämtlands-Posten KOKSALMANACK Ms Inom-u ÏHÔfiSK Pensionsförsäkring.
Allmänna Enke E PÄRMAR till IDUN kunnz e rhållas h os h rr b okhandlare eller direkt f rän; IDUNS EXPEDITION, mot l ikvid i postanvisning, till följande priser: I Pupillkassan i Sverige Drottninggatan 4, Fendafdelninf.
Notariatafdelnin *.
- 2) 3 - Kassafack.
CzS^E) De höggo i med arbete och försörjde de sina.
Med detta och sin uthållig­ het återvunno de sina män.
Med englars tålamod höllo de ut.
De männen som varit så djupt under isen, blcfvo arbetsamma och re­ spektabla män, driftiga affärsmän, grundläggare för ett visst välstånd inom sin klass.
Heder åt sådana hustrur!
Tag exempel af dessa.
Ebon.
— Enligt lag har ni giftorätt (så­ ledes rätt till half va " b oet).
Men ni äger med laga verkan med er man träffa aftal om skifte af: boet.
Sam­ tycker eder man till att ni behåller bägge barnen, så sätter lagen intet däremot.
Är så ej fallet, bestäm­ mer rätten i förhållande till bar­ nens bästa.
Således otvifvelaktigt att de komma under eder vårdnad.
Sedan ni vunnit äktenskapsskillnad skola föräldrarna livar efter sin för­ måga deltaga i kostnaderna för bar­ nens underhåll, och således, om ni får eder dem tilldömda, så skall mannen utgifva underh&amp;lls bidrag.
Bi­ drag till eder själf utgår endast under förutsättning att ni är i be- hof däraf, och ålägger rätten man­ nen att utgöra sådant bidrag, efter ty med af seende å hans förmåga.
Men ni bör väl observera att dy­ likt yrkande måste framställas i skillnads målet vid talans förlust.
Bäst att anlita någon jurists hjälp.
Jurist.
N: r 85.
Er mor är berättigad till pension, fast det säkerligen inte blir så mycket, med hänsyn till att hon liar stor hjälp af er.
Med ansökan skall ni vända er till Folk­ pensioneringsnämndens ordförande i stad eller län.
Fru Vilhelmina.
N: r 86.
Väg upp 6,5 hekto till hvarjé familjemedlem, lika till tjä­ nare som eder själfva.
Detta blir 2,60 kg.
Det öfriga 1,40 bör så användas e n d a s t t i l l m a t l a g ­ ningen.
Bästa sättet är att låta hvar och en sedan få hushålla som han vill med sin del till te-, kaffe m. m.
A. F. N: r 87.
Låt er tobaksodling öf- K o k t b r y n t l a m m b r i n g a behandling i alla fall skulle vakna, verstå till andra tider.
Upptag in­ (f. 6. pers.) - 1 1 / s kg.
lammbringa s å _ g i f h o n o m d å i n t e t a tt ä t a.
gen jord med tobaksodling, då hvar- 1 V2 lit.
vatten, 1 V2 msk.
salt, 3 Möjligt är att magsäcken känner nå­ enda bit så väl behöfs för rot­ persiljestjälkar, 2 morötter, 1 li­ gon sugning, då han är van vid att frukter och brödsäd.
ten kålrot, 1 medelstor portugisisk få mat under natten och att detta Fru Vilhelmina.
äfven bidragit till att lian vaknat lök, 4 msk.
smör.
N: r 88.
Hvarför en zigenarpjäs, R i s: 2 d e l.
r i s g r y n, 2 l i t v a t ­ Vänj honom vid att intet få, så när det finns så trefliga små pjäser kommer han så småningom att sofva af Frans Hed barg med flera.
Men ten, 1 V2 msk.
salt (23 gr.).
Beredning: B r i n g a n k n ä c k e ® hela ' natten.
Detta råd är gif vet un­ skall det ovillkorligen vara, så får väl, torkas med en duk urvriden i der förutsättning att eder lille gosse ni nog vända er till ett antikvariat hett vätte Q, sättes på i kokande ä r f u l l k o m l i g t f r i s k.
för att få tag i en dylik.
A. F. vatten, skummas väl, saltas och per­!
Fru Vilhelmina.
siljan lägges i.
Bringan tages upp, 1ST: r 89.
Ingen skulle väl vilja N: r 83.
Jag har själf lidit av då den är till hälften mör eller svår gallsten och äger ett ofelbart tvifla på att ni har^ det bekym­ efter 45 min.
Rotsakerna ansas och medel däremot.
Uppgif namn och mersamt ', men bekymmer och hela skäras i stiimlor eller i vackra bi­ adress så erhåller ni recept och be- lifvets strider äro till för att öf- tar med legymknif, löken skalas och skrifning på, hur ni skall använda vervinnas och ju större strider och hackas groft.
_ Bringan skäres i detta medel.
Fru Svensson, Ulf- motigheter man lyckas öfvervinna jämna, vackra bitar.
Spadet silas sunda prästgård, Kungsliolms villa­ desto större blir • till fredsställelsen- och skummas.
Löken brynes i hälf­ stad.
Funnes ' ej striderna så danades inga ten af smöret tillsammans med köt­ N: r 84.
Ni får vända er till en karaktärer.
— tet, hvarefter det lägges i en kastrull jurist, om ni skall fullfölja ert Jag vill med schweizaren Amiel och V2 lit- af spadet tillsättes.
Rot­ beslut, men betänk er noga.
_Er säga er att » skjuta ifrån sig sitt sakerna brynas i resten af smöret man kan ju bättra sig.
Med våra kors är att göra det tyngre ».
— och ' läggas ofvanpå köttet, hvarefter nuvarande förhållanden miliskas ju Er • mor är nervös ja — kan­ alltsammans får koka _ mjukt.
Ris­ tillgången till sprit.
Töfva åt­ ske hon blifvit det af oro för fram­ grynen få koka mjuka i saltadt vat­ minstone ännu en tid.
Förlora inte tiden — men hon är er mor och ten 15 — 20 min., hvarefter de upp­ hopp och tålamod.
Mig tycks att de det skulle ' kanske vara svårt för hällas på durkslag, öfverspolas ge­ bildade klassernas hustrur ha i detta er att möta den oro och bedöma nast med kallt vatten, insättas i fall både mindre kärlek, mindre ut­ de bekymmer som " hon haft för er.
varm ugn och omröras ofta med 1 hållighetsförmåga och bra mycket — Hon är er mor och likaväl gaffel tills-, de äro skilda och vatt-1 mindre tålamod än ' de n arbetande " som det säkerligen aldrig fallit henne net afdunstadt.
Läggas i pyramid: klassens kvinnor.
Jag vet två fall där in att söka göra sig kvitt sitt på varmt serveringsfat, köttet och två hustrur var i samma ställning besvärliga barn — så borde ni al­ rotsakerna ordnas i grupper rundt som ni.
Men deras kärlek var out­ drig heller kommit på en sådan omkring och anrättningen garneras släcklig.
De förlorade ej tålamodet.
tanke.
— Ni är skyldig henne allt med persilja.
c^onfoi !e.f£en.s ledsarnfieferd.
R i s m 3 ö 1 s v ä 11 i n g (f. 6 pers.) 50 gr. rismjöl, 1 lit.
mjölk, V2 lit- vatten, 1 msk.
smör (20 gr.), 4 bittermandlar, V2 msk.
salt (8 gr.), 2 tsk.
socker (10 gr.).
Beredning: Mjölet utröres med 3 del.
af mjölken och får stå 1 tim. för att svälla.
Smöret smäl­ tes i en kastrull, resten af mjölken och vattnet kokas upp, 1 del.
däraf hälles i afredningen, som tillsättes i den kokande mjölken under stark vispning.
" Vällingen får därefter koka under rörning omkr. 10 min.
och af s makas med de ' skållade, malda bittermandlarna samt salt och soc­ ker.
SVAR A DEN SENAS T INFÖRDA SERIEN frågor följer här nedan svar, och har redaktionen ansett, att det utfästa pri­ set 10 kr.
denna gång bör tilldelas sig­ naturen " Fru Vilhelmina ", hvadan inne- hajvarinnan af denna signatur beha­ gade anmäla sig å vär byrå för beloppets utbekommande.
N: r 82.
Kan ej » Mamma » försöka med kalla afrifningar på sin lille 9 månaders gosse.
D. v. s. vattnet får ej vara under 20 grader.
Tag en del af kroppen i sänder.
Först de små armarna, bröstet och ryg­ gen och torka dem väl, tag på lilla tröjan, så han ej känner obe­ hag eller blir kall, medan ni fortsät­ ter med mage och lårben.
Torka och gnid dem sedan väl och till sist benen och fötterna.
Använd mjuk fcvättvante med någon mild tvål, men tvätta ej af tvållöddret och låt ej vattnet rinna omkring den lilla kroppen.
Lägg sedan den lille på tagelmadrass i mörkt och ej för varmt rrnm.
Om han trots denna 5ste upplagan nu utkommen!
IDUNS KOKBOK Det modernaste N&amp;RINGSP REPARATET På grund av sin sam­ mansättning är Gigantos det mest effektiva styr- kemedel, välsmakande, föredrages väl av alla, tages med förtjusning av barnen.
Förordas av läkare för användning vid alle­ handa svaghetstillstånd, rachitis, blodbrist, mag­ sjukdomar, nervsjukdo­ mar och efter långvariga infektionssi ukdomar.
F l y t a n d e pr flaska kr.
1:85 Med kalk, pulver pr burk kr.
3:50 Gynna detta svenska preparat!
Erhålles genom alla apotek, å drbghandel, samt från 14114RIKS AKTIEBOLAGET GIGANTOS, STOCKHOLM K.
RIKS 14114 Grème " ^arba " och " ^arba^-Tvål göra huden len, mjuk och hvit.
— all kärlek, allt tålamod och stort öfverseende med hennes nervositet.
— Ni är skyldig att offra t. o. m. er drömda lycka.
— Om ert tycke, mannen som ni älskar, ej är så­ dan att ni kan gå till honom med edra bekymmer och sådan att han vill hjälpa er igenom striderna — mäak igenom — ej ifrån — ja, då skall han ej heller kunna hjälpa er i andra strider, som otvifvelak­ tigt komma och har man ej gemen­ samma strider så är det nog svårt att ha gemensam lycka.
Ni skulle bittert ångra att ni ej nu försökt kämpa er igenom — ångra er och aldrig kunna godtgöra.
S-.
K.
— Insänd porto och adress till Iduns redaktion för öfversändand© af flera svar.
N: r 90.
Svensk lag _är i detta fall synnerligen egendomlig och för­ åldrad.
Ni har ej rätt att ärfva eder far, men väl skulle denne, om han lefvat haft rätt att ärfva eder.
Den under utarbetning va­ rande nya lagen har naturligen ej retroaktiv (tillbakaverkande) verkan, hvarför sålunda edert rättsläge ej blir ändradt.
Enda möjliga sättet att få ärfva, är att åberopa, ni ev. aflats under äktenskapslöfte, då ni i arfsafseende betraktas som akta och taga med dem lika lott i boet.
Eljest kan ni ej på rättslig väg få något af eder faders efterläm­ nade förmögenhet.
Jurist.
N:r 91.
I Kvinnligt Yrkesregister, som ni kan köpa i bokhandeln fin­ ner ni alla upplysningar om gym­ nastikinstitut.
N:r 92.
Kaninslakteri?
kära ni, h vem som helst kan slakta en •kanin.
.Skinnet får ni sälja hos närmaste skinnhandlare.
Sikulleni öfverlämna både slaktning och för­ säljning till annan pers02^, så finge ni inte många ören för hvar je kanin.
Fru Vilhelmina.
N: r 93.
Recepten på Marie- och Albertkex äro fabrikshemligheter.
Men i Idun n: r 5, artikeln Vårt dagliga bröd, finnas ett par ut­ märkta recept på kex med tillsats af kornflingor eller risgryn.
N: r 94.
Något sådant stipendium finns troligen inte.
Men om ni är bosatt i Stockholm, så vänd eder till (Kvinnliga Kontoristföreningen, där ni säkert genom fröken Mathilda Lindgren kan få råd.
MUSMBCK N: r 95.
Folk mena så ©lika med fattiglapp!
En del klagar öfver fat­ tigdom äfven med ett par tusen på banken, men min man klagar inte öfver sin lott fast hans aflöning hvarje gång går till sista öret för våra behof och till af betalning på skulderna.
Har ni så att ni kan betala möblerna kontant, kan ni skat­ ta er lyckliga.
— Om ni skall ha två rum, så är det lämpligast att ordna det ena som sängkammare, med, om ni orkar med det, enkla möbler i björk.
De äro trefligast och hållbarast.
I det andra rum­ met är lämpligast med möbler i mörk ek.
Fru Vilhelmina.
(forts.) BREFLADA RED.
BREFLADA.
R. S&gt;.
Mycket obetydligt.
M a r y B ö r j e s o n.
Den histo­ rien lämpade, sig bäst iför papperskor­ gen.
Alldeles utan berättargry är ni dock ej, hvarför ni kan taga den här motgången med det lugn.
som den hoppfulle plägar.
A g n e s PI — n.
Odugligt.
F r u n s m a n.
Vid tillfälle i de smala spalterna.
E.
.
.
Duger inte.
Andréas Larsson.
Om i eder lyckodröm eventuellt ingår för­ hoppningen att få dikten publicerad i Idun, nödgas vi vara nog grymma att slita sönder drömmen äfven med risk att » det hålögda tviflet, i gråaste trasor klädd, lägger med giftigt bete sin ref och gnager ' och sliter i lyckodröm­ marnas väf. » H.
N.
B.
Eder dikt kan ej an­ vändas.
L ä r a r i n n a, som b esvarat fr å­ gan 63 i n:r 8 ombedes uppge adress till Iduns red.
EXP.
BREFLADA.
» A n n a-L i s a », Boden.
Annonsen kostar 3 kr., som torde insändas 1 postanvisning, hvarefter annonsen omedelbart införe&lt;s; men glöm icke att uppgifva namn och adress!
Utgifven af ELISABETH ÖSTMAN.
IDUNS KOKBOK afhandlar såväl matlagning i vanlig bemärkelse som bak- ning, konservering af kött, fisk, frukt, grönsaker och svamp, karamell- &amp; konfekt­ kokning, beredning af dryc­ ker och charkuterivaror, ser­ vering, borddukning och ser- vetbrytning.
Kokboken ärrikt illustrerad, med 12 färgtrycks- planscher, med afbildningar af fåglar, fiskar och svampar samt grönsaker jämte 4 styck­ ningsplanscher för kött och 16 olika servettbrytningar ef­ ter fotografier.
Till salu i alla boklådor erhål­ les den portofritt mot insänd likvid kr.
5:50, direkt från är vär modernaste kokbok till utstyrsel och innehåll.
Bokens alla 1.071 recept Sro praktiskt pröfvade vid Elisabeth Östmans Husmo­ derskurser o. öfverskådligt uppställda, med ingredi­ ensernas vikt eller rymd­ mängd noggrannt angifna.
Äfven helt unga hus­ mödrar och tjänarlnnor med mindre erfarenhet finna härigenom en sä­ ker handledning I IDUNS EXPEDITION, IDUNS KOKBOK.
STOCKHOLM.
PRIS; INB.
5:50.
- 214 -
Ung dam med god handstil och hälsa får plats till instund, maj hos häradsh.
G.
Skotte, Örnsköldsvik.
Dagl.
ar­ Cänd aldrig orlglnalbetyg betstid omkr. sju tim. Fritt vivre 13 utan endast bestyrkta och husrum i familjen och kontant avskrlftor när Ni svarar på månadslön omkr. tjugu kr.
modifie­ annons om ledig plats.
rad efter duglighet och raskhet i fråga om renskrifning hos domare.
Sv.
med foto, upplysn.
om åldei BARNTKÖKEN, ordentlig, arbetsam m. m. sändes jämte porto till nämn­ och barnkär samt kunnig i sömn.
får da häradshöfding.
plats i mindre fam. där jungfru fin­ nes.- Bästa rek.
fordras.__ Sv.
med lönepret.
m. m. t.
» God hjälp C. S. », finnes från 1 april eller senare plat?
Iduns exp.
f. v. b. vid järnvägsstation i södra Väster­ UNG, BÅTTRE FLICKA, som är vil­ götland att på egc.n hand sköta hus­ håll för ensam person (tjänsteman) lig vara fru behjälplig med förek.
göromål erhåller omkring den 1 april jämte städning af banklokal.
Eget bra plats i större samhälle mot fritt rum.
El.
ljus.
Värme- och vatten­ vivre och som familjemedlem.
Barn­ ledning.
Svar med löneanspiåk och jungfru finnes.
- Sv.
m. foto o. rek.
foto till » Västergötland », under adr.
genast till » Barnkär », Ljungby p. r.
S. Guma ?lii Annonsbyrå, Stockholm BILDAD FLICKA, anspråkslös och fv v. b. villig att utan jungfru utföra alla ett hems sysslor, inclusive bamtvätt vid Kungl.
Upl.
Art.-reg:te i Upsala får genast plats.
Ordningssinne Marketenteri är till ansökan ledig, att sparsamhet, vana vid barn, villkor.
tillträdas den 1 April 1917.
Skrift­ Passhjälp finnes.
Sv.
till » Ansvar liga ansökningar jämte frejde- och och spaxsamhet », p. r. Uddevalla.
läkare betyg somt rekommendationer GUVERNANT med små anspråk och insändas fortast möjligt till Marke- enkla lefnadsvanor, kunnig och in­ tenteriföreståndaren.
„ Avlöningsför­ tresserad att deltaga i enklare mat­ måner: 75 kr .pr månad jämte lagning och andra husliga göromål, fritt vivre.
^ Endast fullt kompe- erhåller plats i enkel prästgård på tent göre sig besvär.
landet.
Svar med fotografi, betygs- Lärarinnebefattningen afskrifter och uppgift om anspråk uti trädgårds-, ladugårds- och meje­ till Präs t g å r d e n, Oreryd.
riskötsel vid Grans landthushållssko­ I DISPONENTFAMILJ vid bruk i la i Norrbottens är ledig med till- Östergötland 3 pers. hush.
m.
2 jung­ I träde d.
1 maj.
län Lön: 1,000 kr.
pr år.
frur får bildad hushållsvan flicka, omöblerat rum och fri kost vid.
ele­ kunnig i sömnad helst äfven väf- bord samt med rätt till 1 nad plats som husmors hjälp.
Med­ i vernas lem.
Vid Nya Inack.
Byrån, Ja^ månads semester årligen och skyl- i dighet att utan ersättning vikariera kobs bergs gatan 34, iSthlm.
I för föreståndarinnan under hennes ENSAMSTÅENDE, snäll ung flicka semesterledighet samt utom i landt- fr. landet får plats i maj att .utan hushållsskolan meddela undervisn.
i jungfru bitr.
i enk.
hem mot fritt vid skolan förlagda särskilda kurser.
vivre.
En med lust för trädgårds­ Ansökningar åtföljda af kompetens­ skötsel har företräde.
Sv.
med foto.
intyg och läkare betyg skola, ställda till » Västergötland » Iduns exp till styrelsen, före den 10 april in­ PROPER, välrek.
jungfru, 25 — 30 år sändas till rektor Ivar Lagerquist: väl kunnig i matlagning, bakning Gran, öjebyn.
samt soädning, erhåller god plats i Falun.
Svar med betygsaf skrifter tn kunnig och ordentlig foto.
samt åldersupp^ift till » Ord­ kokerska ning » Iduns exp.
f. [v. b.
PLATS FliNNjiS for eLik.l, anspråks­ med goda rek.
erh.
god plats den lös, bättre flicka me&lt;| lugnt, vänligt 24 april hos disponentfamilj i Da­ sätt som mot fritt vivre vill hjälpa larne.
Sv.
med betyg o. foto till till med städning, bakjning och andra F r u E.
K e m p e, I d k e r b e r g e t.
förek.
sysslor i en enkel prostgård till 1 maj.
Svar indm 6 dagar till » 1 maj », V ä stland, Upsala län mottagas som elever på sjukhem i ENKEL FLlv-KA, kunnig i matlag­ Stockholm.
Svar till » E.
W.: • ning, van vid arbete och ordning Iduns exp.
f. v. b. samt villig utföra aljla göromål l ' år plats.
Svar med lönepretentioner och foto.
till » 15 Aprij », Partille p. r.
~GODT HEM i Vermland, egendom vid Gottlands läns lasarett kungö­ i närheten af stationj och bruk får res härmed ledig.
Ansökan åtföljd bättre hushållsvan flicka kunnig _i af ålders- och kompetens betyg insän­ möjligt till Lasaretts­ matlagning o. s. v.!
plats.
lja- des snarast Visby.
Lön 500 kr.
pr nare finnas.
Medlem.j \ id.
Nya in­ direktionen, år.
fria skatter och vivre.
ack.
Byrån Jakobs bergsg.
31, othlm.
LEDIGA PLATSER Föf * hushållerska H us m oders ' p I at sen Söker Ni plats på något af den kvinnliga verk­ samhetens olika områden?
Kom då ihåg att ett bepröfvadt och af tusen­ tals kvinnliga platssökande m e d bästa resultat användt för­ faringssätt är att sätta in en liten annons i IDUN.
En platsannons — 10 mm.
stor — kostar endast 2 kr.
50 öre.
Be­ loppet insändes i postanvisning, hvarvid texten lämpligen skrif- vftn å, postan vi sn i nes h 1 an katten.
PLATS som hjälp i handarbeten och väfnad önskas af enkel flicka som genomgått Slöjdseminarium för att under lärarinnas ledning få öfning i Praktiken.
Tacks.- för sv.
till Karin Liljenborg Drottninggatan 71, Göteborg.
SMÅLÄNDSKA, något kunnig i sjuk­ vård, önskar lämplig plats.
Gärna villig delt.
i husl.
göromål.
Sv.
t.
» Familjemedlem E. A. », Iduns exp.
MOT FRITT VIVRE önskar bild.
flicka plats som hjälp o. sällsk.
i fam. el.
hos ens.
dam, bosatt helst på landet.
Ilar förut inneh.
dyl. platser i in- och utlandet.
Goda rek.
finnas.
Sv.
t.
» H.
H. », Långeryd p. r.
ENKEL, ANSPBAKSLOS ' FLICKA på­ litlig, snäll o. barnkar, fullt kunnig i enklare matlagning ', erhåller god plats 1 april i 3 personers hus­ håll i Stockholm.
Sy.
till » Ordent­ lig », Idnnsexp.
ENSAMJUNGFRU, fallit kunnig i matlagning, bakning och konserve­ ring får plats i bildad familj (3 pers.) 1 maj.
Goda rekommenda­ tioner.
Svar med löneanspråk och fotografi till » Prästgård », Iduns exp.
Sßuksköterskeplatsen vid epidemisjukhuset i Hvetlanda ar ledig att tillträdas omedelbart.
Kompetensvillkor: jminst 1 ars tjänstgöring å sjukhus (samt en, helst två månaders kurs i epidemisjukvard.
Lön: 400 kr.
pr år jämte fri bostad, vedbrand, lyse samt fri kost under tiden patienter vårdas å sjukhuset.
Matlagningen (och tvätten) å SJUK- liuset vei k ställes af sjuksköterskan när patienternas antal 90h tiden så­ dant medgifver.
Katt] till sjukvård 1 köpingen mot ersättning af 1 kr.
pr dygn och fri kosti da sjukhuset ej är b-lagdt.
Ansökningstiden ut­ går den 31 dennes.
Ansökningshand- lingar insändas till Hälsovårdsnämndens ordförandle HVEl ' LANDA Frielev i Ooöelinväfnad Kurs 6 mån.
hos Racks tad, Arvika.
Ameli | .Fjiestad Kvinnlig lantbrukselev.
Duktig oc h * arbetsâm flicka får mot fritt vivre under sommaren plats att biträda kvinnlig agronom i alla vid ett mindre landtbruk förekom­ mande arbeten.
Svair till Dal by ö Gård, Vesterljung.
| Kvinnlig arbetskran inom såväl hemmens som andra kvinnliga arbetsområden kan Ni med bästa resultat erhålla genom att sätta in en annons i ID UN, specialorga­ net för kvinnliga platsannonser af alla slag.
En platsannons — 10 mm.
stor — k ostar endast » 2 kr.
50 öre.
IFör större annonser beräknas ett pri.
* - af 25 öre pr mm.
därutöfver.
D E N A F F Ä R S M A N som annonserar i IDUN, " de svenska hemme ns egen tidnin g ", gör därmed en stor vinst.
En annons i Idun har icke blott värde för dagen: den fal­ ler i ögonen på köpar e en längre tid, j a i tusentals fall i många år, då en stor del a f IDUNS läsare för­ varar och inb inder tidningen.
Lan­ dets störst a och mest erfarna an- nonsörer veta också detta och an­ nonsera därför regelbundet och i stor utsträckning i IDUN.
Förfrågningar besvaras och an­ nonsof ferter jämt e råd och upplys­ ningar betr. annonsers uppsättning m. m. lämnas beredvilligt a f IDUNS ANNONSKONTOR, Stockholm.
UNG FLICKA söker plats i fam. att gå frun till handa.
Genomg.
kurs i Folkhög-Husm.-skola.
Sv.
till » T.
N. », 18-ÅRIG BTLDAD FLICKA önskar p. r. östra Ljungby, Skåne.
såsom familjemedlem plats i familj BARNSKÖTERSKA äldre med mång­ som hjälp och sällskap till husmor årig vana uti späda barns vård, eller att biträda med skötande af söker plats till den 1 april eller barn.
Är något kunnig i hushålls- senare.
Svar till » Barnsköterska » göromål, musikalisk och gladlynt.
Någon lös önskas.
Referenser läm­ Trälleborg p. r. nas.
Svar till » Greta J. » under YNGRE EXAM.
Skolkökslära- adress S. Gumselii Annonsbyrå, Stoc- rinna, anspråkslös, söker plats i holm f. v. b. bättre familj, helst på landet, fr. 1 april.
Svar till » Tillfälligt ».
.Gu- HUSFÖRESTÅNDARINNA söker plats mEelii Annonsbyrå, Göteborg.
att med sparsamhet och ordning TREFLIG, BÄTTRE FLICKA som ge­ sköta ett hem.
Svar till » V.
S. » nomgått Margareta hushållsskola Iduns exp.
f. v. b: dessutom varit barnsköterska samt UNG SMALÄNDiSKA som genom­ har mycket fina betyg från föreg.
gått sjugvårdskurs önskar plats att platser äfvensom kunnig i finare sköta sjuk herre eller dam.
Är sömnad söker plats som husmoders även villig deltaga i husliga sysslor.
hjälp gm E. Wittings platsbyrå, Svar till » Sjuksyster », Bäckahv p. r. Helsingborg.
Tel. 770.
ENKEL 28: À " RI (r FLICKA fullt kom­ petent i klädsömnad, van vid enk­ lare linnesöm och väfnad, önskar plats som enkel kammarjungfru, eller van vid sjukvård, önskar plats på i hem, att under god ledning deltaga sjukhem, eller i familj för barn.
i förekommande göromål.
Deltager Svar till » Nu genast », österg.
Dag­ gärna i trädgårdsskötsel.
Tacksam blads kontor, Linköping.
för svar märkt » Villig 28 », Iduns exp.
f. v. b. på landet o. i städerna sök.
bild.
UNG V ÄFLÄRARINNA som äfven fl.
pl.
som hjälp.
Palmqvist C:o, tagit ïuandar be t s lärar i nnek om petens Stockholm.
önskar plats snarast, gärna som vi­ karie eller i familj.
Svar märkt.
» Slöjdlärarinna; &gt; Iduns exp.
f .v.
b. UNDERV ISN IN Gß V AN, pråktisk Väflärarinna önskar plats d MEDELÅLDERS PRÄSTDOTTER ön- Göteborg eller dess närhet.
' Svar till skar i bildad familj » Väflärarinna » Kiosken Järntorget, fr. 1 inackordering april i södra eller mellersta Sverige.
Är villig deltaga i inom ordningsfull och pålitlig, villig hjäl­ Göteborg.
pa till med förek.
sysslor, får plats EX.
BARNSKÖTERSKA.
Bättre fl.
hemmet förek.
lättare göromål.
Egna för två barn; ålder 2 och 3 år.
med goda rek.
som genomgått ikurs möbler finnas.
Sv.
om prisuppgift Sykunnig har företräde!
Sv.
med på barnsjukhusk, önskar pl.
på barn­ till » Prästdotter », Helsingborg p. r. betyg, foto och lönepret.
till » Barn- hem, sjukhem, eller i fin familj för PÅ EGENDOM I SKÅNE eller Små­ sköterska », Ystads ' Annonsbyrå, Ystad.
spädbarn.
Svar till » Pålitlig » Ram­ land önskas inackordering för ung dala p. r. flicka af god familj för att under UNG FRU, som genomgått åttaklas- moderlig omvårdnad lära hushåll och sigt läroverk, vistats utomlands, är om möjligt idka musikstudier.
Re­ musikalisk och praktisk Önskar plats ferenser önskas och lämnas.
Tack­ som värdinna eller sällskap.
Goda sam för utförligt svar jämte prisupp­ ref. Svar torde sändas till » Marga- gift till » L. » Gumselii Annonsbyrå, garet », Iduns exp.
Mjalmp f. v. b.
BILDAD medelålders flicka söker pl.
UNDER SOMMARMÅNADERNA ön­ för tuberkulösa barn finnes plats som husmors hjälp, ' sällskap eller skas inackordering i skogstrakt för ledig den 1 maj för en examinerad husföreståndarinna kunnig i husliga 17-årig flicka.
Familj där tyska, sjuksköterska ej öfver 27 år.
Lön: sysslor, handarbete, mat lagning .. Svar engelska eller franska talas föredra- ges.
Svar med referenser och pris­ enl. af Sthlms stad fastställd norm.
till » 1 — O. » Iduns exp f. v. b.
Fordringar: Kärleksfullt sköta och EN ENKEL bättre flicka, 23 år, uppgift till » God familj », Kioskbola­ vårda ett 60-tal barn, erfarenhet i önskar till den 1 maj plats i bil­ get, Göteborgs tuberkulosvård.
Ansökningar åtfölj­ dad familj, i sydligare Sverige, är FRU MARIA MEYERS Pensionat o. da af friskbetyg och meritförteck­ van vid husliga göromål och är vil­ Vilohem vid.
Siljan rekommenderas ning insändas före den 15 april.
lig att deltaga däri.
På lön ses till Påsken.
Adress Vikarbyn.
_ Föreståndarinnan adr.
: Kullsveden.
mindre, men önskar anses som fa­ UNG DxVM ön skar fr. 15 april först­ miljemedlem.
Svar till » D.
iS. » Iduns klassig inackordering på större lierre- exp.
f. v. b. gård helst der ungdom finnes och EXAM.
BARNSKÖTERSKA önskar tillfälle till ridning och konversation plats att sköta ett litot barn.
Tacks, på franska språket gives.
Svar för svar snarast till » Pålitlig 26 år », märkta » S.
M. B. » af hämtas 31 mars sökes vid Hjellens fasta folksko­ Sundals-Ryr p .r.
hos Aktiebolaget S. Gumselii An­ la litt.
F., Silleruds distr.
Värm­ nonsbyrå Stockholm f. v. b. lands län, genast.
.
Platsen blir ord.
ANSPRÅKSLÖS 24 år ingen, hurtig o. L juli.
Småskollärarinna kan anta­ villig, önsk.
plats i vänl.
hem.
Kun­ SYSTER LISAS HEM mottager üb nig i handarb.
Lön.
Goda betyg vande mödrar som önska trygg vis gas, ev. annan komp.
sökande.
Sundt Svar till » Verm och vackert läge.
Goda lokaler finnas.
Tacks, för svar till » Arbet­ telse och vård.
Slöjd.
Lön enl. lag för vik.
Skolrå­ sam läraredotter » Iduns exp.
f. v. b. landsnatur » Iduns exp.
f. v. b. dets ordf. Adr.
Sillerud.
UNG FLICKA önskar plats i bättre I LUGNT OCH STILLA HEM, va familj på landet, hälst herrgård, kert beläget invid skog o. sjö, emot- mot fritt vivre, för att lära mat­ tagas gamla, sjuka och klena per­ lagning och deltaga i alla inom ett soner.
God vård.
Sjuksköterska fin hem förekommande göromål.
Svar nes.
Pris fr. 90 kr.
pr mån.
För­ emotses tacksamt till » Småländska » frågningar be sv.
Ref. finnas.
Sv till » Litet sjukhem », Iduns exp.
Allm.
Tidningskontoret, Stockholm.
Utbildade barnsköterskor spec, från Sällskapet Barnavård, an­ BÄTiRE 1 ' licka önskar plats i vän­ Doktorannan Vilma Erikssons skaffas af Stockholms Stads Arbets­ lig familj att tillsammans med hus­ Hvilohem, förmedling, Regeringsgt.
107.
Riks- o. modern sköta hemmet (ej gröfre syss­ beläget 15 min.
skogsväg från Ai Allm.
tel. 4047.
Kl. 9 f. m *. — 4 e. m. lor).
Kunnig i enklare matlag- vika.
Adr.
Högåsen, Arvika.
Bröst (lörd.
9 — 2).
O b s.
I S ä r s k i l d lagning, sömnad och handarbeten.
klena mottagas ej.
a v d e l n i n g f ör b ar n s k ö t e r ­ Tacksam för svar till » Familjemed­ Konfirmander s k o r!
S a m a r b e t e m e d s ä l l ­ lem våren 1917 » Iduns exp f. v. b. emottagas äfven instundande sommar s k a p e t Ba r n a v å r d I FLIuKA, stadig och ordentlig önskar i Bjöisäters prästgård i Östergötland UNDERVISNINGSVAN, el.
?mentarbil- plats 1 maj i bättre familj hälst o min.
väg f ån Björsäters station å dad ung flicka från bildadt hem där det finnes någon hjälp i köket, Norsholm — Åtvidabergs järnväg.
Högt önskar plats som barnfröken eller är kunnig i matlagning, bakning och friskt läge vid skog och sjö.
husmors lijälp i trefligt hem, helst samt anuat arbete som förekommer Tillfälle till bad.
Tid: fiån 3 juli på landet.
Är villig deltaga i fö­ i ett hem, eget rum önskas.
Tack- till 12 aug.
Pris 200 kr.
Adress: rek.
husliga sysslor.
Sv.
till » Våren, sam för svar inom 8 dagar itll Björsäter.
Rikst.
21, Björsäter.
Kyrkoh.
Jehrlander.
» Våren 1917 » Dala p. r.
1917 », p. r. Göteborg.
3.
Bildade flickor r f itoÉig Fliikä Till g otla hem INACKORDERINGAR Välrekom.
Barnsköterska, fill!
Vikarie PLATSSÖKANDE - 215 — Babykorgen!
(Mont, skär eller ' blå ».)
Kr.
20: - Babylådor från Kr.
10:00 — 15:00, in­ nehållande hel ytstyrsel, väisytt och af bästa kvalité.
Särdeles mot efter- kraf.
Helsingborgs Linneutstyrselaffir, M almö.
Rik » tel.
1812.
Fullständig * u tstyrsel - sw for hemgifter.
Färdigsydt dam- och barnlinne.
Egen syaielier.
Profver sändas pd begäran.
vi C.
C ranauist g Snn.
Malmö.
Riks 815.
Kriegs-Briefmarken Deutsche Post in Belgien, 3.
5.
10, 25 C 65 Pf., gest 35 Pf., schöne Briefstücke M.
1. — 50.
75 C .. 1 Fr., 1 Fr. 25 C., 2 Fr. 50 C.
M.
7. — gestempelt M.
8.50 Deutsche Post in Rus a-Polen, 3.
5, 10.
20.
40 Pf.
M.
1.35, gebr.
M.
1.50 Deutsche Post im Osten (Litauen, Kurland) 3.
5, 10.
20, 40 Pf.
M.
1.35. gebr.
M.
1.75 Oesterreich, Kriegshilfe 1914 5, 10 Heller 30 Pf.« gestempelt 35 Pf.
1915 3, 5, 10.
20, 35 Heller M.!
, gest.
M I.IO Oesterreich-Ungarn für R uss.-Polen f 1, 2, 3, 5, 6,10 Heller 45 Pf., gestempelt SO Pf.
1-25 u.
30 H., 10 Werte M.
1.60, gest.
M.
1.75 Ungarn, Kriegshilfe, 1914 5, SO Filie r 40 Pf., gest.
45 Pf.
1915 5, 10 Filier g est.
30 Pf.
1000 versch.
Marken M.
12. — 100 Ubersee M.
1.35 40 deutsche K«l.
IUI.
2.75 Zeitung und ^ Liste grat is i Albert Friedemann LEIPZIG, Härtelstraße 23 — 7 Crème Laîs giver bysten form och fasthet, innehåller inga för kroppen skad-i liga ämnen.
Massagebeskrrv- ning medföljer.
Pris 10 kr.
Försändes diskret.
MARIA ENQUIST, Exam.
Sjukgymnast.
Institut för skönhetsvård &amp; Plas­ tiska Operationer.
Stockholm, Biblioteksg.
6 — 8.
A.
T.
226 62, R.
T.
106 68.
Råd gifvas och förfrågningar 0 omg.
kostnadsfritt.
k besvaras GRATIS!
H var je frimärkssam- lare, som sänder mig sin adress, erhåller följade märken gratis- 5 m ärken (m. bild) fr. Kuba, vidare märken från Borneo, Indo­ ra, Transvaal, Chile (s träff por t o), Venezuela och Persien.
Samtidigt o f f e r e ­ r a r jag s o m r e k l a m: 3 provisoriska krigsmärken från Warschau, Bosnien 1916 komplett, 9 olika Montenegro 1907, vidare 30 olika bättre märken från Haiti, 5 Costa Rica (Yvert ensam 24 fres) 3 sällsynta krigsmärken fr Ser­ bien, Peter på fältet.
Trans­ vaal utomordentlig sats 1896 fullt komplett, Belgien (pakets- märken) intill 10 francs 19 olika, allt för 6 kronor.
Béla Szekula, Luzern, V, Schweiz.
Professor Cederschiöld • » handlar med egna massage- aaetoder mag-, tarm-, reumatiska- och aervåkommor m. m. Obs.
I Näs- sralgkatarr (kronisk snufva) behand­ las med instrument smärtfritt.
Hvar- iagar 10 — 12 o. 2 — 5.
Grefturegatan 15.
A .. T.
184 51.
ITänl&lt; på våren!
[JD:p Hell mana BLBCTROMEDICINSKA INSTITUT.
MBRV8JUK00MAR och REUMATISKA ÅKOMMOR.
Kungsportsplatsen 2, Göteborg.
Tel. 45 46.
Barnen äro i behof af nya kläder! "
Prenumerera nu genast på april- • kvartalet af • Qymnastikdirektörsexamen iflägges efter 2-årig kurs af kvinn­ liga elever vid Ny kurs börjar den 14 sept.
Prosp.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND.
(urs i massage o ch s jukgymnastik.
Illustrerad månadstidning för barnkläders förfärdigande.
Stor dubbelsidig mönsterbilaga med­ följer hvarje nummer gratis.
" Barngarderoben " kostar för ett kvartal endast 9 0 öre.
April- numret utkommer i midten af april.
Marsnumret erhålles porto- fritt mot 30 öre i frimärken.
Begär prospekt l Stockholm.
:: Holländaregatan 3.
1DUNS EXP.
STOCKHOLM.
• Götaborgs Gymnastiska Institut Fullständigaste ettåriga kur » i Sjukgymnastik och M assage W Nästa årskurs börj.
i Sept.
Begär utförligt prospektl Doktor A. Kjellbergs !••••••••••••••!
STOCKHOLMS PASSAGE- * GYMNASTIK-INSTITUT Birgitta-Skolan Biblioteksgatan 28 Begär prospekt!
" Gt t glänsande resultat " 0:r Elin Beckmans H etluftsinstitut Barnhusgatan 12.
A.
T. Br.
45 52.
Rådf rågnigs t id hvard.
V 2 3 — 4.
Be- aandling medelst h e 11 u f t. Dia- thormio, massage och gymnastik af kron.
reumatism o. gikt, neural- fier, frostskador (obs.
äfven an­ siktet) o. börjande åLderdomsbrand.
St. 10552..
(HOS ALLA HANDLANDE) Beridarebansgatan 17, MiÊrmbf Såptm / j4kfiebolai Kurser i klädsömnad, linnesöm, barnkläder, konstbroderi, konstvävnad m. m.
Nya kurser efter påsk, vartill anmäl­ ningar mottagas dagligen.
Prospekt på begäran.
Telefoner: Allm.
41 48.
Riks 108 63. annQAYtrakt oöfverträff ligt och GllIldCÅB.2 alv I oskadligt hårfärg- ningsmedel 1 all« nvanser.
Pris Kr.
7:50 + Porto.
Diskret försändelse.
H ennapulver H t paket.
Pris Kr.
2.50, 8. — och 4.
Elisabeth M. Giantxherg.
h porto.
Franska Parfymmagasinet, Kvalitets- märke.
Förmånliga afbetalningsvillkor Hofleverantör 21 Drottninggatan, Stockholm.
ANSIKTSM \ SSAGB (även syrebe- handl.)
Hårmassage enl. D:r Bar­ dins metod.
Manicure, Pedicure.
Friséring — Cha mponering.
Grefturegatan 3.
Riks Tel. 706 53.
Allm.
Tel. 401 00.
Tvättning, mangling och stryk­ ning af privatkläder utföres på ett i allo förstklassigt.
sätt i Lektioner i Linne sömnad, Svan Musap, undepft / o / ap, ipoi ' ts&amp;fowtow ocft bawnHIStlaw Elever mot,f. » eas dagligen 12 sept — li dec .. 10 jan — 10 j u n i R.
T.
35 30.
Karin Egnér.
Eva Egnér.
Sibyllegatan 36, Stockholm.
Tvättinr.
: Allm.
9344 Riks 3815 Badet: A llm.
9343 R ks 3 814 210 04 10:de kursen den 1 apr. — 31 okt.
1917.
Ett par stipendier utdelas.
Proapek ' och ref. pÄ h eg&amp;ran.
Ef / / # « Sandten.
MSwta Pftfffp.
• ZIWERTS ' EXTRAIT VEGETAL.
# * asta h årkonserveringsmedel.
Finnes till sal » os frisörer och i parfymaffärer samt ho Viingl.
Hofleverantör «WERTS EFT« .. GÖTEBORG.
i FadtskDlaiis LandtDärdJroaärd gives under sommaren en kurs i lant hushåll på 3 mån.
fr. o. m.
1£ maj % Trädgårdselever mottagas lf april i 6 mån.
kurs.
Anmälan sna­ rast möjligt.
Utförligt program sän­ des på begäran portofritt.
Adress Fackskolan för huslig eko­ nomi, Uppsala.
Förnämsta läroanstalt för kvinnligt handarbete Föreläsningar: Comtes« * onh Frölrpn H. Thor man.
II Rikstelefon 141 Of Anmälningar ^dagligen 10 — 5.
Prospekt på begäran ^ |j falTlTnZj f \ tffClTl06V, Pris pr «I.
2.SO.
Reformlifvet " Hygiène " Kyrkog.
32 utrotas med pasta Stabil.
Absolut ofarligt och luktfritt medel.
Ej pulver.
Efterlämnar ej märken el­ ler rodnad i huden.
Pris 3:50 + porto.
Förs.
diskr.
Ebba Beckmans Hygieniska Salong, Grefturegatan 3, Stockholm.
Ansiktsmassage kan var och en giva sig själv med C r é m e Salome à 4 kr.
erkänt bästa och angenämaste medel att erhålla ren, mjuk och 7it hy.
Anv.
dagl.
i min prak­ tik.
Till landsorten mot post­ förskott utan ang. av innehål­ let.
Massage besk rivn.
medf.
Råd gives och förfrågningar besva­ ras o mgående kostnadsfritt.
ii Göteborg ™ r r ATT LÄRA trädgårdsskötsel finnes ännu godt tillf.
f. 1 à 2 st. kvinnl.
elev.
om anm. göres sen.
f. 1 april.
Prosp.
o. ref. på beg.
I Riks 238 Trollhättan.
Elfrida Lenck.
Säikert medel för Pormaskar och Fin­ nar, jgör huden ren och klar.
Pris 3 kr .pr fl - f- porto.
Försändes, diskr.
Ebba Beckmans Hygieniska Salong Grefturegatan 3.
Stockholm.
Allm Telef.
401 00 Rikstel.
706 53.
Denna korsett är en s. k.
(Röda korset) halvkorse^t o. benämnes för ' ' Hälsolivet Systern " Detta reformlif är af lä­ (vita korset); är försedd kare rekommende at så­ med uttagbara fjädrar och som det mest hygieniska.
knäppes framtill m. knap­ Är försett med uttagbara par.
Lämpligaste korsett fjädrar framtill.
f. damer, som ej tåla tryck av planschett och fjädrar.
Hygiène C.
Prima par­ Praktiska korsetter, som kum vä fnad silvergrå pas­ lätt kunna tvättas.
sande för flickor.
Sonja C.
Prima parkumväv­ Kr.
2:40 nad, vit och silvergrå Kr.
3: 65 Hygiène A.
Prima varp- Sonja D.
Prima batist, vit satin sillvergrå.
Kr.
3:90 och ljusblå Kr.
3:50 Försedd med strumphål­ Hygiène B- Extra prima batist hvit.
Kr.
4:85 lare framtill.
Vi föra dessutom en mängd olika modeller i Snör- och Reformlif Gördlar och btöstbållare, alla välsittande och moderna modeller Vår illu-trerade priskurant, innehållande 80 olika korsetter, sändas gratis och franko.
_ nr världens förnämsta Hår- S S medel och öfverträffas icke al S S något annai liknande préparai S Glau Olssons Tinktur Alabaster.
KORSETT-NYHETER!
!
lamnanrop Missprydande Hårväxt REGERINGSGATAN 19 — 21, STOCKHOLM Allm.
telefon 51 90 TELEFONER Återförsäljare rabatt.
§:ta ^irgiffasßofati " Sonja " - Korsetten S Erhilles hos alla l:sta klass Parfymeri-, S I Drog- och Coiffyraffarer.
* — — •• •••••• •• * ••• •••••• A.
T. Torshälls kvinnl.
trädgårdsskola, Leksand Mälarbadets Bad-, Tvätt- &amp; Undervisning i: Klädsöm, Fransk linnesöm, Barn- kläder, Konstbroderi, Spetssöm, Filet ancien.
Strykinrättning.
1 Mälarbadets priser å bad och ivätt alltid de lägsta.
VARDA HÅRET om det ar siukt eller friskt, och använd Svenskt välkändt fabrikat, solid konstruktion, lätt gäng, stor hastighet - EBBA BECKMANS ^ ~ HYGIENISKA SALON ••••••••••••••••••i MARIA ENQUIST, exam, sjukgymn.
Institut för skönhetsvård och plastiska ope­ rationer.
Biblioteksgat.
6 — 8, Stockholm, R.
T.
160 68.
A.
T.
226 63.
Idun utgifves denna vecka i A och B, Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Stockholm 1917.
