# ID: svediakorp-per2258
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 22,044
# sentences: 1,291
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


LOSNUMMER: 15 ORF.
N:R 10 11572) A.
30:DE ARG.
ILLCJSTRERAD r^TIDNING UPPLAGA A. GRl / fvn FOR * KVIN N AN i OCH • HEM M ETI 1FRITHIOFHELLBERG SÖNDAGEN DEN 4 MARS 1917.
HUFVUDRED AKTOR: RED.-SEKRETERARE: E R N S T H Ö G M AN.
E L I S A B E T H K RE Y.
X: • ?V V 5 Den ßedragna.
DIN RÖST VAR SÅNG, DIN GÅNG var lek och dina ögon skyar, små ljusa sommarskyar, och du var m juk och linjevek, din hand var liksom skapt för smek, och hvar gång jag förnyar i minnets ljus den stund jag såg dig allra första gången, jag blir så still och vek i håg och känner stundom smärta.
Ty fastän sjålf du ej det vet är jag i minnet fången och bär det l ikt en hemlighet, en ljus och ljuflig hemlighet i djupet af mitt hjärta.
Du var för fin, för m juk, för ve k för den, s om tog på simpel lek det finaste du ägde och all din kärleks rena guld med falska vikter vägde.
Så släcktes solen i din blick.
Du fick ett främmadt, skugglikt skick, din leksamt linjemjuka gång vardt gången h os den slagna.
Och rösten, som en gång var så ng, vardt bruten alltifrån den dag du tårlöst böjd för ödets slag Fru Karin Molander tog plats bland de bedragna.
G.
P. QU1ST.
som drottning Carolina Mathilda i Rococokomedien " Stötlett-Kathrine " på Intima teatern.
Goodwin kamerabild.
\ &gt;r \ * A » • •
£n människa afetd o ef) fro.
Ceciüa {Båå1Qs e} {ofm * ßerg 60 år.
sak.
Ensamt hennes litterära arbeten — e tt CECILIA BÅÅTH-HOLMBERG ÄR ETT 30-tal böcker, många i åt skilliga upplagor — lefvande bevis på en stark själs makt öfver är värd ett större utrymme och hennes och en svag kropp.
Vid 60 år är hon ännu ung hennes makes lifsverk Tärna likaså.
Det kan och spänstig, varm och full af lifskraft, fast här endast bli fragment till en historik om hon alltid dragits med en sjuk kropp.
Hennes ett ännu långt ifrån afslutadt lif.
hälsa fick nämligen en svår knäck, när hen­ Cecilia Bååth-Holmberg liksom hennes nes föräldrahem, Hammarlöfs stora präst­ make Teodor Holmberg växte upp i det rika gård i Sy dskåne, brann ned till grun den.
Hon Skåne " söder om landsvägen ", delvis äfven var då 16 år gammal och öfveransträngde i Esaias Tegnérs Lund och vårdade de rika sig vid det ifriga räddningsarbetet.
Knappt minnes- och vänskapstraditionerna från den en dag har förlupit utan ofta svåra plågor, vittra krets, som hörde till den store skal­ men mellan smärtorna och under de sömn­ dens närmaste omgifning.
Den folkliga väc­ lösa nätterna har hon skapat ljusa litterära kelse, som utgick från Grundtvig och Björn­ verk, fulla af tro på lyckan och det goda och son och som då grep den bildade ungdomen af sund, varm ungdomsglädje.
Hotad af en på båda sidor om Sundet, satte för lifvet sin svår lungsjukdom, letade hon vid endast 29 prägel på de båda ungas sinnen.
Allt skönt års ålder i riksbibliotek och riksarkiv första- i konst och dikt, allt som kunde värma, upp­ handskällor till sin " Karl XV " och uppsökte bygga och rena, omfattade de med hänfö­ alla Karl XV:s då ännu lefvande vänner och relse.
Ingen trång och rigorös åskådning målare, som gåfvo henne den bild af konun­ har därför någonsin behärskat dem utan en gen de själfva känt och älskat.
i b ästa mening fri.
En sommar insjuknade hon häftigt i Syd­ Då studenten Teodor Holmberg vid 23 års tyskland och måste efter en lång sjukdom ålder blef kallad att skapa en af Mellansve­ föras på bår genom halfva Europa till riges första folkhögskolor, Tärna i Västman­ sitt hem.
Det kunde hända, att hon på land, var det mången, som skakade på huf- Tärna fick bäras in till sina lektioner, då hon vudet åt hans och hans nittonåriga fästmös var för kraftlös att själf förflytta sig.
Hennes vågsamhet.
Men uppmuntrad af bl.
a. sin man berättade en gång för mig, att hon un­ Cecilia Bååth-Holmberg.
gode vän professor Esaias Tegnér, som själf der de åren var helt belåten, när hon fått trodde på folkhögskolesaken, gåfvo de sig i en ordentlig tandvärk.
Det hade varit som en förfriskande " omväxling ", och hon kände mot Geijerstams " Nils Tufvesson och hans maj 1877 som unga makar upp från det vår­ då mindre sina andra, mera hvardagliga plå­ moder " och dess högst ensidiga och färg­ ligt fagra Lund och alla vänner där till Kumla gor.
— Ännu vid 60 å r strider hos henne en lagda framställning af svenska bönder ledde lergärden, där snön ännu låg smutsig på åk­ ung, lifsvarm själ med en kropp, hvars kraf­ till a tt boken den gången inte gick.
Hennes rarna och slätten föreföll tröstlöst öde.
I den gamla förfallna prästgården skulle ter vilja sträjka, och hvarje dag för själen artiklar för civilfångarnas bättre behandling hem nya segrar.
— För allt godt är denna i världskriget och hennes många uttalanden de båda unga inreda sitt hem i fyra små rum, ande vaken.
Hon vet att under trägna stu­ i sedlighetsfrågor visa samma tankeskärpa ett kök med svart tak och en skrubb till ska f­ dier leta fram det goda och sanna hos tider och grundliga sakkännedom som hennes böc­ feri samt en otalig massa småmöss.
Om och människor som varit och att rädda det ker.
Hon är i ovanligt hög grad hvad jag denna tid skrifver fru Bååth-Holmberg i etl undan glömskan.
Den nuvarande tidens rö­ ville kalla vederhäftig, och hon har i sa nning bref: relser följer hon med aldrig svikande in­ varit sitt valspråk trogen: " Att söka höja landets mindre lyckligt lottade tresse, och man har svårt att förstå, att unga män och kvinnor, det blef den väg, vi hade att gå, och i det arbetet lade vi också in al!
" Strid för allt du älskar här, • hon räcker till för allt och för att göra vår skönhetslängtan, all vår tro på goda makters dö, om så det gäller; allt så grundligt.
I På Vakt, organet seger i lifvet.
Men den segern, det visste vi re­ lifvets lott då svår ej är, för Riksförbundet för sedlig kultur, som dan då i v år u ngdom, s kulle b yggas på f a s t döden icke heller. "
hon och hennes man skapat, och i Stock­ grund.
Ungdomen skulle först lära sig inse a r b e ­ Att ge en ingående skildring af en så lång tets ära och skönhet, innan den kunde nå vi­ holms Dagblad och Aftonbladet ser man ofta hennes stridbara penna.
Hur mån­ och rik lefnadsbana som Cecilia Bååth- dare ut i några andliga rymder.
Själfva sågo vi i vår sträfvan lifvets högsta lycka och hög­ ga kampanjer har hon inte fört, hur Holmbergs på några spalter är ingen lätt sta skönhet. "
många förhållanden har hon Det var under stora svårig­ inte sökt lägga till rätta.
heter de arbetade fram sin Där ingen annan vågat träda sak.
Folkhögskolans nya vack­ fram, där har hon gjort det, ra hus påbörjades visserligen bäfvande och känslig för hån redan året därpå, men det och oförstående men säker ge­ dröjde många år, mer än ett nom det rättmätiga i sin sak.
decennium, innan de för ett Hon har blifvif beskylld för att hem ' nödvändiga ekonomiloka­ vara radikal likaväl som stock­ lerna blefvo praktiskt ordnade konservativ och detta just d är­ och 34 år, innan där blef en för, att hennes öga ser klart brunn med drickbart vatten!
och städse söker mäta tidsrö­ Men det var inte endast i mm relserna efter deras verkliga yttre måtto de båda hade svå­ värde; med ungdomlig hänfö­ righeter att kämpa emot.
De relse omfattar hon det goda, blefvo ofta missförstådda och sunda och värdefulla och tar omtalade som folkuppviglare upp, kamp e n mot allt osundt.
och revolutionära.
Deras ideal Af de många strider hon fört förlöjligades, deras verksam­ vill jag endast nämna några: het misstroddes, men de sträf- Det var hon, som väckte oppo­ vade tappert vidare och nådde sitionen mot dissektion och verkligen sitt mål: att skapa vivisektion i folkskolorna och ett mönster af en folkhögskola rönte stor anslutning inom lä­ och göra den aktad i h ela Nor­ rarekåren, hvarom en adress den.
från 400 af dess representan­ Den kvinnliga delen af folk­ Gamla Kumla prästgård, 1876 — 1880 folkhögskola, nu mejeri.
ter vittnade.
Hennes polemik högskolan är till större delen, Makarna Holmbergs första hem.
Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: Helt år Halft år Kvartal Månad Kr.
7.50 &gt; 3.90 » 2. — 0.80 Praktupplagan: Helt år Haift år Kvartal Månad Kr.
» &gt; » 9.50 5. — 2.50 0.90 Muns byrå och expedition, Mastersàmïeiïàtan 45 Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Expeditionen: Riks 1646 Allm.
6147.
Kl. 10 — 4.
Kl. 9 — 5.
Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
402.
Annonskor tore t: Riks 1646.
Allm.6147 Kl. 11 — l.
Kl. 9 — 5.
Verkst.
direktören kl. 11 — Ï, Riks 86 59.
Allm 43 04.
Annonspris: Pr millimeter enkel spalt; 30 ö re efter text.
35 öre å textsida.
20 e] o förhöjning för särsk.
begärd plats.
Utländska annonser: 35 öre .. efter text.
40 öre å textsida.
20 • {# förh.
för särsk.
begärd plats.
husmoderskolan helt och hål­ let, ett verk af Cecilia Bååth- Holmberg.
Hon förberedde sig till bild andet särskildt af denna senare genom sommarresor i Sverige, Danmark, Tyskland och Schweiz, ordnade sedan med byggnadsplaner, beräk­ ningar och inredning samt samlade äfven själf bland vän­ ner en stor del af summan, som behöfdes.
Af sin egen privata kassa skänkte hon 10,500 kro­ nor utom allt sitt arbete; hen­ nes man skänkte 10,000 kro­ nor, landstinget 13,000 kronor och personliga vänner, som sagdt, omkring 25,000 kronor.
I 32 somrar ledde och un­ dervisade hon sedan i den kvinnliga folkhögskolan, höll föredrag och ordnade fosterländska fester, understundom med ända lill 2,000 deltagare, samt svarade för både den lekamliga och delvis den andliga underhållningen.
År 1908 utvidgades den kvinnliga afdelningen med förut nämnda hus­ moderskola.
För att husmödrarna själfva skulle lära sig att producera, grundade hon i sammanhang här­ med: mejeri, ysteri, trädgårdssköt­ sel, höns- och kaningård samt små­ bruk med kor, getter m. m.
Äfven en väfsfuga lät hon uppföra.
Hon ville, att också husmoderskolans elever skulle bli ej blott praktiska utan ock­ s å s v e n s k a oc h a n d l i g t v a k - n a kvinnor.
Därför ingick äfven i deras utbildning allmänbildande äm­ nen.
År 1912 d å konung Gustaf be­ sökte Tärna, uttryckte han sin stora beundran för allt hon skapat där, och hon hade glädjen att själf för honom få förevisa husmoderskolans olika arbetslokaler.
Det är under d e långa ensliga vint­ rarna på Tärna, som Cecilia Bååth-Holm- bergs flesta böcker kommit till.
De lummiga träd, som nu inbäd­ da Tärna, funnos inte då.
Huset låg på en öde lerslätt och.
för alt stänga ödsligheten ute, ha­ de den unga hus­ modern satt målade glasrutor i fönster- na.
Bakom dem studerade hon eller drömde sig in i sin sköna tankevärld.
Under många år bodde prostinnan Bååth hos sin dot­ ter och äfven bro­ dern, skalden A.
U. Bååth, besökte Tär­ nahemmet långa ti­ der.
Han skref där flera af sina stora arbeten bl.
a.
K ä r ­ lekssagan på Björkebe rg a, som utgafs af Idun.
Cecilia Bååth- Holmberg berättade mig nyligen i ett bref om dessa vint­ rar: Tärna folkhögskola 1887.
" Vi voro mycket, mycket lyckliga då i all vår sträfvan, litterär och i skolan, och hvarje afton samlades vi fyra i min mans rum, och då läste vi för hvarandra, hvad vi skrifvit under dagen, min bror och jag, en hvar på sitt håll.
Herr och fru Holmberg sommaren 1912.
Den lyckligaste vintern i vårt lif var, när jag skref " När seklet var ungt ".
* Hvarje afton kom min mor ifrig och förväntansfull och min man likaså (min bror var då bosatt i Göteborg), och jag läste kapitel efter kapitel, allt eftersom jag sk ref dem — och vi lefde i en värld så rik och skön, att ingen utanförstående ens kan fatta det!
Den och " Morfars bok " äro mina käraste böcker, jag har ofta grubblat öfver, hvarför jag, som så pass ofta varit på väg till " ett annat land ", som man säger, och som särskildt, då jag låg dödssjuk i Cassel, verkligen var beredd att dö, hvarför jag ändå skulle lefva så länge.
Och jag har kommit till den öfvertygelsen — ut om det att jag tror mig vara oumbärlig för min man såsom han för mig — at t jag skulle lefva, jag den sista af min moders släkt, för att klargöra och äfven värna minnet af de döda, som ej kunde försvara sig själfva.
Det är innebörden af ' Morfarsbok " — — — Och ännu är denna min uppgift ej rik­ ligt fullbordad.
) ag har ännu en bok att skrifva i detta syfte — eh uru jag fruktar, att jag ej skall hinna därmed. "
Hvarje sommar företogo herr och fru Holmberg långa resor i utlandet för att se och lära, och utan dessa skulle de säkerligen ej kunnat hålla sig så andligen spänstiga i sin iso­ lering på Västmanlands landsbygd.
Utom sin stora litterära verksam­ het, sina öfversättningar och Tärna- arbetet har Cecilia Bååth-Holmberg fått tid att ägna sig åt många andra saker.
Så har hon bildat ett van- dringsbibliofek för Västmanland och författat programkatalog samt skaf­ fat material till 124 olika s. k. pro- gramaftnar, kända och värderade i hela landet från Ystad till Hapa­ randa.
Ungefär 1,000 sådana " aft­ nar " eller rättare folkfester ha redan, hållits.
Det var på hennes initiativ oc h ge­ nom henne, som konsul Oscar Ek­ man 1906 köpte Storlien, den i mili­ tärt hänseende så viktiga gränsstationen till Norge, som då, efter unionskrisen, var före­ mål för norsk spe­ kulation.
Det var också hon som un­ der flera månader sysslade med att ordna och förbättra sanatoriets inre.
Många utmärkel­ ser ha kommit Ce­ cilia Bååth-Holm- berg till d el.
1904 fick hon Literis el artibus, och både gamle kung Oscar och vårt nuvarande kungapar ha gifvii henne många gunst- bevis.
Vid 100-års- Den näst sista sommarkursen på Tärna 1911.
Tuppens Zephyrj och Ni köper ingen annan.
* Anm. " När seklet var ungt " har utkom­ mit i sin tredje upp­ laga som jubileums­ upplaga till 60-årsda- gen.
Bland nya alster, som snart äro att för­ vänta a f hennes flitiga penna är en bok med skånska minnen och bilder under titeln " 1 heta striders land " samt en fortsättning af hennes rese- och kulturbilder " Hemma i Sverige ".
mattor, Gardiner, möbeltyger, Dräkttyger.
Konstnärligt verkningsfulla mönster oeb färgsättningar.
Prover sändas till påseende.
Hngiv noga vad som önskas.
\ U * n * tfliUn&lt;, «fol * Get * * 6 * $.
Två unga, som döden skördat.
minnet af Teodor Körners död var hon inbjuden som hedersgäst af sta­ den Dresden och hennes bok " Far och son " står — i både svensk och tysk upplaga — i Körnermuséet i Dresden, liksom " När seklet var ungt " står i Tegnérmuséet i Lund.
Äfven kejsar Wilhelm har sändt hen­ ne en " Ehrengabe " som tack, sedan han läst hennes " Vater und Sohn ".
Den boken läses för öfrigt nu på tyska krigslasarett och delar af den ingå i det tyska nationalverket " I m Kampf um Freiheit und V a t e r 1 a n d ".
Det finns ett genomgående drag i Cecilia Bååth-Holmbergs böcker: de visa alla såväl stor skönlitterär begåfning som grundliga och mål­ medvetna historiska och sociala stu­ dier, och de äro fyllda af hänförelse för allt godt och friskt och svenskt.
Hennes böcker äro uppfostrande utan att någonsin predika, de äro upplyftande, värmande.
De lämna ingen oberörd; de ha något att skänka.
En sådan bok som " Skogsboda går d ", för att ta ett exempel ur h ögen, hur har den inte väckt svensk ungdom till fosterlandskärlek och kärlek till arbetet!
En författarinna på modet har hon knap­ past någonsin varit, om också hennes böc­ ker gå ut i många upplagor, men i stället är .hon en, som knappast kan bli omodern.
Hen­ nes grundliga källforskningar komma alltid att garantera henne en omdömesgill läse­ krets af forskare (bland mycket annat af värde finnas också i flere af hennes böcker många otryckta dikter af Tegnér) och det lig­ ger en klassisk klarhet öfver hennes stil, en renhet och sanning i hennes tankar och en vilja till det goda och ljusa, som måste om­ fattas med kärlek och tacksamhet af alla dem på hvilka vårt folk kan bygga sitt fram­ tidshopp.
Hennes senaste böcker visa ingen tillbaka­ gång.
Tvärtom.
Ännu våga vi hoppas att Cecilia Bååth-Holmbergs författarskap skall ha mycket att skänka.
BRITA GENTELE-SILLÉN.
Fröken Josephine Bergius, som i dagar­ na aflidit i Linköping, har i sitt testamente gjort stora donationer till olika välgörande ändamål, både i sin hemstad och i Stockholm.
För Linkö­ ping uppgår det donerade beloppet till mellan 50,000 och 60,000 kronor, hvaraf 5,000 kronor till Sällskapet för förbättrande af föräldravård där­ städes och omkring 50,000 kr.
till en fond, som skall förvaltas af Linköpings drätselnämnd och hvaraf räntan skall utdelas till behöfvande frun­ timmer af medelklassen.
Diakonissanstalten i Stockholm och föreningen Vänner till Pauvres Honteux ha ihågkommits med 10,000 kronor hvar- dera.
För berömliga gärningar utdelas ibland medal­ jer, m en fröken Elin Johansson i Örebro kan nog knaippasi motse belöningen för sitt verk i den formen.
Det är icke desto mindre en mycket be- römlig gärning, som hon utfört i det tysta och som nu kommit i dagen.
Fröken Johansson har under 17 års tid förestått guldsmedsfirman Oskar Bjelke i Örebro och har nu i dagarna lämnat sin befattning för att sätta upp egen guldsmedsaffär i Kristinehamn.
Då hon som ungt biträde kommit in i herr Bjelkes affär insjuknade d enne i e n häftig lunginflammation, som bortryckte honom, och han lämnade efter sig en sjuklig hustru och sju min­ deråriga barn.
Efter ett par år afled äfven fru Bjelke och omsorgen om affären lämnades nu helt och hållet i fröken Johanssons händer.
Af­ färsställningen var allt annat än lysande, men frö­ ken J. va r platsen vuxen och öfvervann med stor energi alla svårigheter, så att firman nu, då hon lämnar den i händerna på näst äldsta sonen i sin f. d. principals familj, befinner sig i godt skick.
1001« K OKBOK m » ELISABETH OS TMAN.
En den värdigaste gärd af hyllning blef också din griftefärd, och aldrig har väl någon samhällsmedlem heller jordats, där de närvarandes antal varit så stort och deras känslor så äkta, så gripande sanna som nu.
Och säkerligen ringde dödsklockornas toner in i allas hjärtan och alstrade den vackraste och skönaste hyllning å t Ewy Malmros minne.
Tack, ädla, innerliga vän, tack för alla de slämningsmättade känslor, din per­ sonlighets charm, ditt blida väsens un­ derbara andliga rikedom och skönhet förmått frammana!
Återigen har Döden med sin hvassa lie satt en gräns för en ung förhopp­ ningsfull människas lif, i det att för några dagar sedan medarbetaren i Norrbotfens-Kuriren fröken H i l d u r Reutermark helt hastigt afled efter endast ett par dagars sjukdom, stark förkylning med åtföljande lunginflam­ mation, i en ålder af endast 30 år.
Den så oväntadt bortgångna föddes i Stock­ holm den 21 februari 1886 o ch efterläm­ nar föräldrar, syskon och trolofvad saml en stor vän- och kamratkrets.
Efter att ha genomgått Grevesmiihlska Ewy Malmros.
Hildur Reutermark.
skolan började hon redan tidigt att ägna sig åt journalistiken, ett kall som 1 EN ÅLDER ÀF 23 ÅR AFLED NYLIGEN I hon in i det sista blef trogen.
På Svenska Trelleborg fröken Ewy Malmros, dotter till Notisbyrån började hon sin journalistiska verk­ majoren och bankdirektören William R, Malmros.
samhet och där upptogs hennes arbete huf- Från en person, som stått den döda nära har vudsakligast af rättegångsreferat både vid råd­ husrätten och polisdomstolen.
Om hon därunder Idun mottagit följande runa.
Alla som kände dig, Ewy Malmros, grepos vid också aldrig blef i til lfälle att förskaffa sig någon budskapet om din bortgång af den mäktigaste mera känd signatur, så måste man dock mer än känsla af bestörtning och sorg.
Det kom så ovän- en gång under den tiden lägga märke till de tadt, oanadf, budet, att du icke mer fanns till, o ch både sakligt och på samma gång ofta verkligt sorgen lamslog oss helt.
In i det sista verkade humoristiskt skrifna referaten från polisdomstolen, du plikttroget på din post och ännu samma afton där framlidne polisdomare Ingeströms kända spi­ var du som alltid hemmets älskliga väna fé — ritualitet och komiska infall kommo henne väl till lyckospridande och glädjestrålande!
Med en allt pass.
Då kriget bröt ut vistades fröken Reuter­ trotsande själföfvervinnelse gick du ibland oss, mark i Tyskland för studier, som hon emellertid icke som sjuklingen, den af hjärtlidande plågade på grund af de osäkra förhållandena måste af- Återkommen därifrån fortsatte hon sin utan som den starka, alltid gifvande, intet fordran­ bryta.
de vännen.
Äfven utanför ditt vackra föräldra­ journalistiska bana som redaktris för Strängnäs hems väggar lyste, värmde och gladde du allas Tidning och öfvergick därifrån till Norrbotten- sinnen.
Tomheten gapar nu hemsk och afskräc- Kuriren, samtidigt som hon korresponderade med kande, saknaden är kväljande och tung.
en del huvudstadstidningar.
Knappast mer än 23 år stod du i ungdomens Hildur Reutermark var en både varm och rik vackraste blomstring.
— De blå ögonen, det guld­ natur.
Sakimodighef, mildhet och anspråkslöshet gula håret, din bleka skönhet, dina läppars be­ voro ledande drag i hennes karaktär.
Osjälfvisk hagfulla leende, din späda gestalt, allt gaf ett sökte hon alltid bereda andra glädje, på sin egen underbart harmoniskt intryck, och, äfven denna tänkte hon minst.
Hennes plikttrohet i arbetet rent yttre sida af din person gjorde att vemodet och hennes alltid hjälpsamma, kamratliga sätt öfver din bortgång om möjligt kändes ännu svå­ gjorde henne varmt uppskattad af sina kamrater, rare.
Också stod du i begrepp att gifva bort hela som alltid komma att behålla henne i kärleksfullt din personlighets rikedom, att räcka handen till minne.
Må vindarna fara varligt fram öfver hen­ gemensam vandring i lif vei; och just i de dagarna nes nyredda kulle!
nåddes du af liemannen!
Obegripliga död!
N. Hbg.
Kvinnoporträtt Josephine Bergius.
Ellen Kinberg.
är den bästa kokbok för det svenska hemmet.
- - - 5:te upplagan nu utkommen.
Pris Kr.
5:50 inb.
- - - - till dagskrönikan.
Elin Johansson.
Louise Melin.
Men icke nog med att fröken J. varit en försyn för familjen Bjelke i ekonomiskt afseende, hon har också under alla dessa år varit barnens fostermor, vakat öfver deras uppfostran med den ömmaste omsorg och helt och hållet ägnat sin tid åt dem.
Syster Ellen Kinberg, som nyligen bort­ rycktes af en häftig hjärnhinneinflammation, ef­ terlämnar en större vänkrets än mången annan, ty som sina vänner kunde hon räkna alla dem, hvilka hon som dispensärsköterska på Söder un­ der de senaste tio åren kommit i beröring med.
Genom sitt lugna, humoristiska sätt vann hon de sjukas förtroende och genom sin stora organisa­ tionsförmåga nådde hon förträffliga resultat med de tuberkulossjuka.
Född 1872 utbildades Ellen Kinberg till sjuksköterska vid Röda Korset.
Hon ägnade sig först åt privatvård 1 och blef därefter öfversköterska vid ' S:t Görans tuberkulosafdel- ning, en befattning, som hon lämnade för platsen som dispensärsköterska vid Södra tuberkulosbyrån.
För kort tid sedan afled i Västerås förra lärar­ innan fröken Louise Melin i en ålder af nära 72 år.
Redan 1860, d. v. s. på den tid, då Västerås icke hade något ordnadt skolväsende, började fröken Melin sin verksamhet som småskollärar­ inna och tjänstgjorde sedan i 40 år som en säll- spordt nitisk och kärleksfull ledarinna för de små.
När hon började fick hon 100 kr.
i lön och när hon slutade hade hon hunnit upp till 960 kr.
I allvar och lek var hon den som ordnade allt för de små, och som ledarinna af barnbaler och jul­ fester var hon mästerlig och sparade sig aldrig.
Stilla och blid till s itt väsen med vaken intelli­ gens efterlämnar Louise Melin minnet af en god och varm persolighet Kungl.
Hofjuvelerare K. ANDERSON Diamanter • a Praktkatalog gratis och franco.
; — — • • Stockholm och Göteborg.
:
Hur drömde 77i i 17-årsåfdern aff Cder framtid sfiuffe gesfaffa sig?
msm Biografcensor Gustaf Berg skrifver: Till redaktionen af Idun!
När jag var sjutton år — d et var ungefär­ ligen vid tiden för min studentexamen, och den närmast hänförliga om också inte hän­ förande fotografiska bild, jag kan prestera, är också studentdagens konterfej.
Då jag nu själf plockar fram det, så tycker jag inte just att gossen ser så värst drömmande ut.
Det är inte mycket mera än ett par årtion­ den sedan dess, jag erinrar mig alltså rätt väl aff gossen ltefde tämligen för stunden, isynnerhet förstås när han stod inför foto­ grafen efter att ha gallrat ut ett par para­ plyer af de näst sötaste dåtida Halmsfads- backfischarnes blomstergärder — de allra sötastes fingo ju sitta i hjärt etrakfen och följa med till k ameran!
Af den rest, som sålunda hänger kvar för eftervärlden, kan man möj­ ligen draga indirekta slutsatser rörande e n d e l af ynglingadrömmerierna i de t här fallet.
Den öfriga delen af dem är svårare att re­ konstruera.
För så vidt de hänförde sig till blifvande lefnadsbana voro nog drömmarne vid den tiden mycket obestämda.
Det första som kan sägas med någon visshet är att de alldeles icke voro inriktade- på journalistik.
En mycket välvillig lärare siade annars, att jag skulle gå särdeles långt på den publicistiska banan, därest jag inte mot f örmodan valde den prästerliga, i hvilket fall jag nog kunde vika en biskopsstol!
För­ modligen lät han sig bestämmas af min bö­ biografcensor Gustaf Berg.
Ungdomsporträtt.
jelse och ohejdade vana att skrifva långa krior om " Människans plikter mot djuren ", " Yfs ej af fädrens ära, enhvar har dock blott sin " o. d., med sorgfälligt undvikande af så­ dana ämnen som " Orsakerna till och följ­ derna af tredje puniska kriget ", " Blodomlop­ pet hos grodorna ", öfverhufvud allt som kräfde hänsyn till fak ta.
Att den gode lära- Lektor Johan Bergman.
ket mindre drömma som inte biografen var uppfunnen vid den tiden, långt mindre dess censur.
Infe ens med den vildast ungdom­ liga fantasi skulle jag då ha kunnat dröimma om vare sig biografens stolta segertåg eller dess snedsprång eller om den på en gång så ansvarsfulla och tacksamma, så vanskliga och af diverse omständigheter förbittrade uppgift, åt hvilken mina kolleger i biograf­ censuren och jag tillsvidare vigt våra lif, och som sannerligen inte ofta medgifver någon afkoppling ens i den verkliga drömmen, jag skall emellertid icke gå in på enskildheter rörande hvad man icke kunnat på förhand drömma, som sjuttonårig eller dubbelt upp, ifråga om censorskallets agremanger och motsatsen.
Mitt svar har ändå af omständig­ heterna tvingats in i ett öfvervägande nega­ tivt fö rhållande till frå gan.
Men för att icke alldeles mankera en cen­ sorsdröm — låt mig för ett ögonblick sam­ mansmälta med den just icke mycket mera än 17-åriga " biografen " och med den dröm­ ma om en tid, d et må nu dröja sju eller sjut­ ton eller sjuttio år dit, då d e n hunnit fram till h vad den kan och bör blifva: en förkun- nare, som på sitt inträngande och öfverty- gande sätt förmedlar idéer och kunskaper lika väl som en g o d press och en p r e d i ­ kare för folken om hvad som tillhör: " den goda delen ".
Då har åtminstone bio­ grafen " gått långt på den publicistiska ba­ nan " och tillika intagit ett verkligt kulturens ren ändå blef i n ågon mån sannspådd, ify att jag efter en del allmän- och ett par oafslutadt specialbildande år vid akademien plötsligt satt på en redaktionsstol och därefter på flera, har aldrig upphört att förvåna mig själf.
Om horoskopets " gå långt " däremot icke gått i fullbordan, så slipper jag ju här att anföra mera än en ursäkt för honom, som drömde i mitt stä lle, nämligen den att jag ef­ ter andra höga föredömen fattade beslutet att (åtminstone tillsvidare] lämna den publi­ cistiska banan i tid.
Som jag vid det laget inte var fullt två gånger sjutton år, och i skrif- vande stund sitter och fyller 39, så skulle det ju kunn a tänkas — om det infe dröjer allt för länge innan de, som tilläfventyrs det önska, tråkat bort mig från biografcensuren — att jag, med den träning som ganska rikliga till­ fällen till deltagande i behagliga enguêter hjälpa till at t underhålla, kunde stappla fram ytterligare på journalistikens törnbeströdda stig.
Visserligen ges det ju dispenser för prästämbetet numera äfven åt f. d. littera­ törer, men biskopsstolen törs jag fortfarande inte drömma om.
Nu skulle det ju p assat väldigt bra för det här enquêtesvaref, om jag som sjuttonårig kunnat drömma en aldrig så liten dröm om mig själf som biografcensor, och det är väl en spekulation ditåt som förskaffat mig äran att bli tillfrågad.
Men här kommer det a n- dra vissa: något sådant kunde jag så myc- Författaren Henning Berger.
Ungdomsporträtt.
157
ärkebiskopssäte.
Drömmen om eller viljan till att * i sin mån söka bidraga därtill är be­ hagligare ju mera man vågar tolka den som en sanndröm.
Stockholm den 20 december 1916.
GUSTAF BERG.
Författaren Henning Berger skrifver: Vid sj utton år dröimde jag — och hade re­ dan i många år fantiserat därom — a tt min framtid skulle blifva målarens.
Min barn­ dom hade så godt som förflutit inom Natio- nalmusei murar, där min f ar var förste vakt­ mästare, och iafvelgallerierna förekommo mig s om det skönaste af allt i v ärlden — en omgifning, utan hvilken man ej kunde lefva.
Tidpunkten, slutet af åttiotalet, var ju också väl ägnad att väcka en ynglings konstnärs­ drömmar, allt rördes, bröts, flödade och •strömmade, jäste, grodde och spirade.
Strindberg, Josephson och alla de andra, jag läste Röda rummet och Giftas, jag såg alta de nya målarna, parisarna, " de grede­ lina ", flytta in på museet, en kunglig prins blef målare, Nordensvan skref romaner om riktiga lefvande målare, det diktades om och af dem — " E n skål för konstens nya källa — för Paris ' " Och de samlades på du- Fröken Anna Lindhagen.
Ungdomsporträtt.
Lektor Johan Bergman skrifver: Ni frågar, herr redaktör, om mina fram­ tidsdrömmar i 1 7-årsåldern.
Vid 17 år drömmer hvarje svensk diktar- yngling om att bli en stor skald.
I den ideellt intresserade ungdomens öron ljöd ännu i 80 - talets början ekot af den sång, hvarmed Fin­ lands studenter några år förut ledsagade till den sista hvilan stoftet af en man, som i l ifs- tiden intog den anspråkslösa yttre ställ­ ningen af leklor i klassiska språk i det lilla Borgå: sig slätt inför d et längre afståndets rättvisare proportionsbedömning, och vår tid skall för­ visso icke i detta afseende utgöra någof un­ dantag.
På 1880-talet, när min s juttonårighet inföll, var villkoret för ett uppmärksammad!
förfat­ tarnamn framför allt ådagalagd sakkunskap i gr ändernas erotik; på 90-talet, då jag d ebu­ terade i skönlitteraturen, var inträdesvillko­ ret till parnassen en smula modifierad!
: man önskade då en elegantare kostymerad sen­ sualism, kvalmig, emedan den flyttat från gränden till bu doaren.
Uppfostrad som jag var af en gammal, from och fattig kvinna i den strängaste schartauanska religionsatmosfär saknade jag alla förutsättningar för att bli vare sig 80- tals- eller 90-talsdiktare med utsikt att vinna gehör för dagens bedömare.
Däremot kunde jag ju tyc kas ha förutsättningar för det präs­ terliga kallet.
Men bland de många gammal­ dags idéer, som jag fick med från barndoms­ hemmet, var även en obotlig afsky för den moderna teologiens advokatyr, en afsky, som inflytandet från 80-talets idéer, ehuru ur andra utgångspunkter, starkt understödde.
Efter den litterära bekantskapen med Viktor Rydberg och den personliga beröringen med Fjärran tid skall hans runor stafva, natt skall icke hans namn begrafva, ok skall icke hans folk förslafva ...
Nu mer än ett trettiotal år därefter, skulle jag hellre citera en skald, som icke kunde lefva af sin poesi, men dog af den 1839 oc h kort förut sjöng: Min så ng en så högt gick den vaktelns som hörs af värld ej tjusa skall, ej dess vågors svall, var i enslig skog, få, men höres nog.
Att drömma poetiska världsstormar-dröm­ mar vid 17 år och se dem tre decennier se­ nare résultera i en välvillig petiirad i prof. Warburgs sista band, det är ju ait sikta mot Författaren Dr Fredrik Vetterlund.
skyn och förfela själfva skogsbrynet.
Sic Ungdomsporträtt.
itur a d astral Men dock, ve den yngling, som icke siktar ken till konstnärsfrukost hos Ledoyen af mot skyn.
Och för öfrigt, hvad betyder sam­ tidens modekritik om hundra år!
Då ha sä­ Hugo Birger.
Det är klart att just muséefs utställningar kerligen många nuvarande sidor om dagens och nyförvärf skulle kraftigt öka artistlusten.
berömdheter krympt samman till en likadan Drömmen om en ateljé, ett namn och min petitrad eller kanske helt och hållet försvun­ nit.
Samtidens af allsköns biomständigheter framtid blefvo till et t.
Det är också mycket möjligt att denna grumlade värdeomdömen ha i a lla tider stått dröm skulle ha blifvit verklighet, om ej yttre omständigheter frädt hindrande emellan.
Ty — hvarf ör förneka det — sjuttonår ingen hade en del betingelser för kallet, han hade käns­ la både för färg och form, och öga och fing­ rar voro icke obegåfvade tjänare.
Jag bör­ jade på Tekniska skolan och jag f ortsatte se­ nare vid änny unga år kampen för drömmens lifsgestaltande både vid en akademi med an­ tik och en annan med lefvande modell.
Ja, jag målade så vidt, att några teckningar och ett par affischer i färg publicerades, förutom tidningsillustrationer i svart och hvitt.
Och jag tillhörde, jämte ännu ett par svenskar, The Palette and Chisel Club i Chicago.
Men — bubblan brast.
Därom är intet att säga — d e flestas sjui- tonårsdrömmar blifva väl som så mycket an­ nat icke till s tort mera än minnen.
Men jag tror nog att målare var det jag borde ha blifvit i alla fall!
Författaren Anders Osterling.
Köpenhamn jan.
1917.
Ungdomsporträtt.
HENNING BERGER.
— 150 — Redaktör Hasse Zetterström.
Ungdomsporträtt.
en man, som jag räknar som en af min ung­ doms största vinster att ha mött på min v äg, nämligen Pontus Wikner, som blott behöft ta det korta steget öfver kyrkotröskeln för att mottagas med öppna armar i prelatkretsen, men försmådde det, fann jag, a tt statskyrko­ prästens ur karriärsynpunkf så frestande och genom personliga relationer väl tillrättalagda framtidsbana för mig var oförenlig med be­ varad sinnesro.
Följaktligen vek jag in på ett annat spår.
Jag ville nu göra mig kompetent för en uni­ versitetsprofessur i något af de humanistiska ämnena klassisk filologi, estetik eller histo­ ria, alla af mig nästan lika högt älskade — hvilkei kanske var min o lycka.
Denna ungdomsdröm har ju gått i uppfyl­ lelse — så långt på mig ankommer.
Kompe­ tent till pr ofessurer i la tinsk litteratur har jag upprepade gånger enhälligt förklarats af de akademiska myndigheterna, men jag har rå­ kat ut fö r tragiken att tillhöra och vara starkt fästad vid ett land, som för närvarande är en ganska hård sfyfmoder för den just i våra dagar så lifakiiga och föryngrade vetenskap jag ägnat mig åt.
Det finns för densamma endast 3 professurer i hela riket, i Sveriges hufvudstad icke en enda.
Och att gå i la nds­ flykt drager man sig dock för i det längsta.
Det må ursäktas mig, att jag begagnar ett
kanske icke återkommande tillfälle att fästa behjäriade kulturvänners uppmärksamhet på det oförtjänta olycksöde som just nu hvilar öfver en af de genom antalet och kvaliteten af sina idkare mest blomstrande, men genom befordringsmöjligheter minst hoppgifvande vetenskaperna.
Denna sak har dock vida större intresse än mina eventuella 17-års- funderingar.
(Jag är nämligen långt ifrån ensam om mitt öde, och kunde dessa ord väcka någon hög- sinnad mecenat till gifmildhet mot någon af våra högskolor, så torde man ej behöfva be­ fara, att den som så grundligt som jag ut­ manat de gängse fördomarna på samhällets höjder, icke minst inom den akademiska värl­ den, däraf vinner någon personlig fördel; det finns andra, som både förtjäna och säker­ ligen bättre unnas en sådan).
Medan till juridiska professurer mer än en gång helt unga män måst utnämnas på en ganska enkel docenfkompetens i brist på täflan, ja t. o. m. efter inkompetensförklaring af någon bland de sakkunnige, så kunde det vid senaste konkurrensen om en akademisk lärostol i klassisk filologi inträffa, att icke blott samtliga sökande förklarades utan min­ sta tvekan kompetenta, utan, som en af de sakkunniga professorerna i s itt utlåtande Ytt­ rade, att " aldrig en samtidigt genom antal och kvalitet så ytterligt stark uppsättning af sökande funnits, och — — a tt det nu förelig­ gande fallet, äfven om jämförelsen utsträc- kes till ansökningar om andra filologiska professurer, endast med svårighet torde fin­ na sin like. "
Och de andra sakkunniga fällde ungefär likadana omdömen.
Ej lika falla sålunda ödets lotter.
Medan den ena vetenskapen har öfverflöd på plat­ ser och klen konkurrens, har den andra ett ringa fåtal platser, men samtidigt så stark vetenskaplig lockelse, att det finns öfverflöd på t. o. m. öfverkvalificerade aspiranfer.
Medan andra länder under senare tider vi­ sat exempelvis den rikhaltiga och såväl språkligt s om sakligt tacksamma latinska me­ deltidslitteraturen synnerlig uppmuntran är det vemodigt att veta, att vi här i Sverige icke vid någon af våra högskolor ha en enda lärostol för detta ämne, som är af så väsent­ lig betydelse icke blott i sig själf utan äfven indirekt som förutsättning för litteraturhisto­ risk och annan historisk, icke minst svensk historisk forskning.
Vetenskapligt obearbe­ tade ligga till s tor del ännu skatterna ur vår egen medeltids och renässanstids företrä­ desvis på latin författade litteratur.
Och detta i eti land 1, so m kan räkna Petrus de Dacia och Nicolaus Hermanni, författaren af Rosa rörans, som sina.
Ja, herr redaktör, ni begärde också ett 17-årsporträtt.
Vid den tiden var jag verkli­ gen så fattig att en fotografering icke låg inom mina dåvarande möjligheters gräns.
Det har ej heller lyckats mig att öfverkomma något exemplar af ett några år senare taget studentporträtt.
Stockholm febr.
1917.
JOHAN BERGMAN.
Fröken Anna Lindhagen skrifver: Ingen framtidsbana tilltalade mig i 15 — 17-årsåldern.
Ty jag ville helst ha blifvit nihilist.
Detta var ej så lätt att tänka sig öfverfördt på svenska förhållanden.
Någon gosse till rik­ tigt god vän, som också ville bli nihilist, syntes mig dock i hög grad skulle skingrat framtidsdunklet.
ANNA LINDHAGEN.
Förf.
Dr Fredrik Vetterlund skrifver: Idun frågar, hur jag i 17-årsåldern tänkte mig min framtid.
Ja, hvad skall man säga?
Att jag skulle läsa historia och konst och dylikt visste jag, ty det hade jag helt och hållet gått upp i a llt från barndomen; Liibkes konsthistoria t. ex. studerade jag med verk­ lig entusiasm från mitt tionde år.
Vers gjorde jag också och hade nog en känsla af att jag inte komme att sluta upp med det.
Att jag skulle skrifva något om Atterboms poesi och försöka en annan uppskattning af nyroman­ tiken än den jag till min förargelse läste hos B.
E. Malmström och de litteraturhistoriska tegnériderna, var jag i 17-årsåldern fullt på det klara med.
Kuriöst nog i detia sam­ manhang: just d en dag jag fyllde 17, fick jag som födelsedagsgåfva Börje Norlings " Nya skolan bedömd i nutidens press ", där jag både återfann resonnemang jag själf gjort och nya, som syntes mig riktiga.
Då lofvade jag mig att en gång gå vidare åt detta håll — men isynnerhet att framställa en positiv skildring, som vore viktigare än de tvistefrå­ gor boken sökte utreda.
Att öfverföra på an­ dra hvad jag sett, förstått och kännt, då jag läste Lycksalighetens ö och Fågel Blå.
Jag vill he lst inte tänka på, hur jag hittills lyckats hålla detta löfte.
Hvad jag praktiskt skulle göra af mina stu­ dier, anade jag i 17-årsåldern däremot inte.
Jag tyckte inte det fanns några vidare utsik­ ter, och jag hade en viss oborgerlig afsky för det yrkesmässigt präglade.
Det tycktes mig göra allt för stort och oskönt intrång på det fritt mänskliga.
Läroverkslärare t. ex. ville jag irtfe bli på några villkor.
Men hvad då?
Ja, det visste jag inte ens långt efter 17- årsåldern.
Jag vet infe riktigt, om jag vet det än i dag ... FREDRIK VETTERLUND.
Lysningsstipendier.
Ett förslag med anledning af red.
v. Kochs motion.
HERR REDAKTOR!
Det gladde mig mycket att finna en tanke, som jag länge i tysthet burit på, framförd inför årets riksdag.
Redaktör G.
M. von Kochs motion i För­ sta kammaren om en utredning i hvad mån stats­ hjälp skulle kunna tilldelas personer som ämna ingå äktenskap är ett ord i sin om tid.
Om nu e n­ dast staten, som har s å många att lyssna till, kan förmås att verkligen göra något i denna viktiga fråga.
Icke behöfver jag här tala om betydelsen af att hem bildas.
Icke tarivas heller närmare ut­ läggningar rörande hur d et känns för ett par små människor att år efter år spara och slita och vänta, allt medan ungdomens dagar gå, och åren, lägga sitt gråa damm öfver de röda känslorna.
Äfven för den kärlek, som vill hoppas allting, måste modet sjunka, al lteftersom priserna i dessa dagar stiga och stiga.
M ö j l i g h e t e n at t h j ä l p a ä r s ä r s k i l d t u p p e n ­ bar, då det gäller personer, som nått upp till en inkomst, som räcker för ett litet hems löpande behof, men där de extra engångskostnaderna för möbler och husgeråd äro stötestenen; skuldsätta sig vill man inte, och så får man vänta, vänta.
Å, det är så mycket af spröda värden, som förfaras eller bli urblekta, medan vänteåren gå.
Det finnes ju ett fåtal, som äger föräldrars och släktingars hand att stödja till, o ch lyckligt är det.
Man ser också inte så sällan, hur den fattige unge man­ nen måste välja svä rfar först och brud se dan.
In­ gen torde dock anse det önskvärdt, att äktenskap­ startas efter sådant ögonmärke.
Och låt oss tänka på alla dessa små arbets­ myror, som stå utan ett föräldrahems stöd och hjälp.
Äfven deras hjärtan kunna älska, äfven i deras bröst uppstiger den eviga längtan efter eit hem.
Icke är deras lyckokraf mindre starkt än hos de priviligierade döttrarna i goda hem.
För två unga, som vilja bygga bo, fattas det kanske blott några hundra kronor till grundplåt, några fattiga slantar, som den rike slänger ut för en nyck och som några välsituerade människor utan svårighet kunna skjuta samman vid ett kafferep; för d e två unga betyder det lifvefs lycka.
Det off­ ras så mycket i detta land på gamla och för­ förkomna människor, på idioter och vanföra; vore icke unga hem, där kärleken och lyckan vilja Redaktör Hasse Zetterström skrifver: Vid 17 år drömde jag att nå det jag nådde bo och där små barn kunna växa upp, värnade af lifsfriska föräldrahänder, vore icke det mera gif- vid 25.
Vid 25 d römde jag om det jag aldrig vande företag att satsa mynt till?
Det är en all­ når.
Nu är jag 39.
HASSE Z. deles riktig tanke, som red.
von Koch framfört, att staten, som tagit hand om folkförsäkringen, också Författaren Anders Österling skrifver: borde sörja för att hvar ung människa, när hon Vid 17 års ålder räknade jag knappast gifter sig, finge uppbära ett litet kapital.
Detta med någon lång framtid.
Hvad jag drömde kunde vara åstadkommet genom egna eller för­ då, var ett skaldelif à la Stagnelius, kort och äldrarnas inbetalningar med tillskott af allmänna medel.
häftigt — och jag fann verkligen intet af- Medan vi vänta på att statsmakterna skola ta skräckande i et t sådant ideal.
Men naturligt­ ärendet, om hand, må alla, som förstå betydelsen för vårt land af att hem bildas, sluta sig tillsam­ vis tänkte jag mig stor ära som belöning.
Fö ' r mig dröjde det en tid, innan andra be­ man till ett riksförbund i syfte att ekonomiskt stödja unga människor, som sträfva att skapa sig grepp med tillhörande önskningar fingo tif.
ett hem.
Naturligtvis finge hjälpen för ingen, del Därmed tvangs jag att lägga om åtskilligt och ha någon prägel af fattigunderstöd, så mycket på allvar insätta mig för jordisk existens.
Jag mindre som jag i mitt f örslag först och främst b) ef småningom både filosofiskt och ekono­ tänkt på bildadt folk i sm å omständigheter.
Liksom en begåfvad skolelev får ett stipendium för att miskt intresserad i fö retaget att lefva — bl.
a. man vill hjälpa honom fram i världen och för att för att få råd aft vara skald!
man väntar, att han skall göra sitt land heder och Jag hoppas äfven få behålla denna lyx, gagn, så skulle bland de sökande utväljas till som sålunda utgör kvoten af ynglingaårens hemgifts-stipendiater de, som synas ha de största förutsättningarna för att bilda ett lyckligt hem.
dröm, dividerad med senare upplefvelser.
Den pröfvande nämnden skulle därvid ta hänsyn ANDERS OSTERLING.
till ungdom och sundhet, föregående vande!
och den framtida bärkraft, som är tänkbar, jämte an­ dra förhållanden, som kunna anses meritera i detta hänseende.
Naturligtvis skola de sökande ha rätt att påräkna stipendienämndens obrottsliga diskretion.
Säkerligen skola många af Iduns lä­ sare mottaga detta uppslag med det grumliga löje, som oftast bestås sådana spörsmål som detta.
Men jag h oppas, att dessa rader också skola komma under ögonen på några af dem, som nu s itta i rikt bo men som ännu minnas en tid, då den gamla och dock evigt nya drömmen om eti hem ännu var blott en hägrande dröm för dem.
Och säkerligen ha äfven många af dem, som själfva äro hemlösa, hjärtan att förstå tragiken i " den gamla visan.
Den handlar om de två, som älskade hvarandra, men skildes åi ändå. "
AUGUST ÖSTER.
Grefve Rune Knutsson Posse och grefvinnan Birgitta Posse, f. Lundström.
Eit societefsbröllop.
- 159
FRU J1ÜCE WELLENBERG |M|i IMJP FRÜ MARIA SAMD EBORQ FRU INGRID VOM S ETH.
Jr * HHm 439 f y.
, v; FRÜ HULDA KflRLSSOH j ^ jQXFRÜ HANN / 1 LJCJNGBERG frVcXfr • y^ /: — - ~i?
\ J 1 FRÖKEN INGEBORG SCHAGER ' ' DR J. BILLSTROM OFVERLARARE C.GRANER fol) ÖFVERIriQEnjO ' R r T buomqliist iOV (AUDITOR C. JCJHEN-DANNFELT TULLKONTROLLÖR, T. ELVIN CO LEKTOR.
J.
5VENNING %
En kv inn fig örfagårdsmäsfare.
" DEN VINNER SEO ERN, SOM HAR DE STAR ' käste nerverna, " Var det Hindenburg eller Mackensen, som fälldt de bevingade orden under den nu pågående världsstriden.
Lika godt hvem af de tu — o rden kunna tillämpas på alla förhållanden i detta lif, som för de flesta jorde­ varelser gestaltar sig som en strid, en strid för existensen.
Hvad nu beträffar nerverna, så förhåller det sig så, att de flesta af nutidsmänniskorna hafva en mindre angenäm erfarenhet af att de finnas till och ett sorglustigt faktum är det äfven, att man därvidlag mer än någonsin plägar skåda grandet i broderns öga o. s. v., och att man ej gärna öfverser med andras nervositet.
Det är med den tidssjukdomen ungefär som med fattig­ domen i England, hvilken af Albions barn be­ traktas på ett sätt, som rättfärdigar en svensk skriftställares ironiska uttryck " brottet att vara fattig ".
Hvad är grundorsaken till våra nervers mindre lyckliga tillstånd.
5eror det på öfvermåtfet af näringsbekymmer, öfvermåttei af nöjen, af njut­ ningslystnad, af tankearbeie inom fyra väggar?
Hur råda bot för det onda?
Visst hafva näringsbekymren sin duktiga trasa med i den byken.
Alla klassers ansträngningar att " lefva efter sitt stånd, men ej efter sina vill­ kor ", tära nog på sinneslugnet, liksom nöjeslyst­ naden och öfveransträngningen.
Vi hafva kommit därhän, att våra döttrar välja lefnadsbana som deras bröder, och vi glädjas med dem öfver möjligheten att känna sig oberoende.
Naturligtvis är valet af yrke ej alltid lätt.
Man föredrar i många fall den väg, som går fortast, som det heter, rusar genom en handelsskolekurs, eröfrar till sin obeskrifliga glädje en af de få platser, som stå till buds och är så med ens blifven en fri och oberoende människa, som försörjer sig själf.
Oberoende med en begynnelse­ lön af kr.
80 och 75 och mindre i månaden?
Kanske i en storstad?
På en plats, som utom oklanderlig frisyr, manicure och dentistvård äfven kräfver ständigt modern dress, eleganta skodon ... ty vid allt detta fästes naturligtvis stort afseende.
Har man dessutom in­ ackordering att bestrida, så är man knappast i tillfälle att efter dagens arbete förskaffa sig en eller annan om än så anspråkslös liten rekrea­ tion.
Allt detta naturligtvis med afseende på flickor, som måste försörja sig själfva, ej för­ mögna mäns barn, som använda sin lön till en bart Fröken Katy Wikander.
nålpengar.
Här brukar nerverna i regeln börja göra sig påminla, för att ofta ej släppa taget.
Det vore underbart, om ej bland många så- % Strax före jul va r jag i tillfälle att se en skymt af en kvinnas arbetsfält, hvilket hade till följd, att mina tankar gingo till de många, som skulle komma att lefva upp till kropp och själ, om de kunde följa hennes exempel.
Det var på L i 11- gården, en kvinnlig örtagårdsmästares vackra hem utanför en af Sveriges mest idylliska småstäder, Ulricehamn.
För fyra år sedan in­ köpte ställets härskarinna, fröken Katy Wikan­ der, ett jordområue på den s. k.
" Gåslyckan " mellan staden och det stora sanatoriet, här äfven kalladt " V i n t e r p a a 1 t s e i " Det var just intet latmansgöra att gripa fatt i, upprödjande af mar­ ken, så att den blef odlingsbar att gräfva, plocka sten, plöja, plantera.
Så byggdes hösten 1912 ett första drifhus, och våren 1913 stod den vackra Lillgården redo att taga emot sin husmor.
Det är en vacker, hvit villa, — äg arinnan säger visserligen bestämdt ifrån, att hon tar afstånd från denna benämning — h on kallar denna " stu­ ga ", inrymmande storstuga med öppen spis och matvrå, grönglaserade paneler och bjälktak, som stå vackert mot den hvita rappningen och de hvita möblerna.
På bordet dukar i hvitt och rödi " dalakrus ", kopparkrukor med röda och hvita tulpaner.
Det hela ger intryck af kultiverad smak.
Hemväfda mattor och rödrutigt möbel­ tyg, en liten " fästmanskista " med grann väfnad öfver spisen med sin " kopparpetter " på tre ben.
På andra sidan den lilla hallen samt en trappa upp finnas ytterligare ire rum, alla med samma magnifika utsikt, som bjudes från storstugan och den inbyggda verandan.
Präktigt badrum, värmeledning o. a.
" nutida bekvämligheter ".
Ett vackert och bekvämt hem att hvila ut i efter arbetet.
Genom en täckt gång kommer man så öfver till de tre växthusen.
Här blomma som bäst grön, gul och hvit krysanthemum, skära nej­ likor, tulpaner och hyacinter i alla färger.
Ännu ett fjärde och femte drifhus äro planerade, här på platsen har dådlös hvila ej någon fristad.
Det är som hviskade en välvillig f restare ur hvar vrå: " Allt detta ger jag d ig, om du faller ned och tillbeder mig ".
Och frestaren heter arbetsglädje och kan knappast kallas en frestare af ondo.
Fröken W., som själf en gång i tiden pröfvat på kontorsarbete, har med lif och fröjd ägnat sig åt denna sin nya verksamhet, sedan hon först va­ rit lärarinna i trädgårdsskötsel vid Si.
Koppar­ bergs landthushållningsskola, en af den bort­ gångne disponenten Ljungbergs käraste skapel- i Storsfugan.
dana unga kvinnor de finnas, som med glädje utbytte d e t t a lif a f — m a n m å v ä l s ä g a f a t t i g - herrskapsförhållanden — mot ett sun­ dare, enklare, mindre pretentiöst.
— • mm-: M Lillgården.
Växthusen.
•-er.
Att arbetet nödvändigtvis varit tungt nog, innan hon kommit så långt, faller af sig själft, men så har hon också all anledning fitt glädja sig åf resultatet.
Nu väntar hon en medarbeterska, fröken Smitt, som i flera år prak­ tiserat i trädgårdsskötsel i in- och utlandet.
" Och sedan skulle jag ha lust att ta ett par tre kvinnliga elever, det är ju ej så lätt att komma in hos manliga trädgårds­ mästare.
På vinden har jag tänkt sätta upp en väfstol för dem, som tycka om sådant efter arbetet i växthusen, som jag i så fall tän­ ker mig undanstökadt till middagen.
) ag skulle nog också själf vilja väfva en hel hop också, tapeter till väggarna och möbeltyg och ...) a, det är mycket jag skulle vilja hinna med ...
Hvad tycks om en sådan energi?
Man torde ej kunna tillvita trädgårdsarbetet någon nedsättning i lefnadsmod och arbetsglädje.
Här åtminstone sätter- det färg och glans öfver tillvaron.
Men så arbetas det också efter rationellaste principer, hvilket fröken W. med stolthet konstaterar.
För att slutligen orda något närmare om Lin­ gärdens belägenhet, så är ofvan redan nämndt, att utsikten är ståtlig.
Man ser långt ut öfver den vida Åsunden med sina skogklädda höjder, historisk mark hvar tum.
Minns " Herr Sten, den unge Sture ", o. s. v. Luften är naturligtvis — sa ­ natorieluft, då man aktat hit f örlägga detta " Sve­ riges Voxenkollen ", som med glans kan upptaga täflan med utländska konkurrenter, både hvad läge, elegans och priser beträffar.
Denna dag före jul är granskogen praktfull, det råder sago­ stämning mellan de snöfyngda jätteträden i den tidiga skymningen.
Här och hvar skymta ge­ stalter i sportröjor och lufvor, med skidor eller bobsleighs, man märker, att en fashionabel vin­ terkurort ej är långt aflägsen.
En liten svängning af vägen — och " Vinterpalatset " träder fram som ett starkt upplyst sagoslott, dominerande sin om- gifning.
Det ålderdomliga lilla forna Bogesund, numera lilrichehamn, som förut nämndt, en liten idyll, h ar börjat umgås med storhetsplaner, fack vare sa­ natoriets närhet.
Ait hjärtligt hoppas är dock, att det ej alltför snart mister sin karaktär af för­ tjusande liten svensk småstad.
I denna täcka omgifning passar Lillgården för­ träffligt.
Det är ej heller svårt att förstå husets ägarinna, då hon betygar, att hon är helt och fullt tillfredsställd med sin tillvaro här.
Honnör åt alla dem, s om liksom hon " öra till sin uppgift att " vara sin egen lyckas smed ", och hvilka gå i land därmed så som Lillgårdens härskarinna!
ADA DAMM.
Iduns frågor.
de små fingertopparna i den hvita vanten, tittade hon stort på mig och förklarade: — Lil lan vill oc kså ha sig en pappa.
Det var icke första gången, må du tro.
Hvar gång hon ser vår portvakt därhemma kom­ ma knogande på sin gosse, säger hon detsamma.
Skall detta bli mitt straff — o m jag nu skall straffas? ...
För en t ' •.
- v - V timma sedan önskade jag mig hundrade mil härifrån och det gör jag ännu.
Min själfkänsla Utsikt från Lillgården.
har fått en knäck, som jag al­ drig skall glömma.
Denna gång är det inte mamma, som gjort mig ledsen och inte bror Sigge heller.
Du Af JANE GERNANDT-CLAINE.
vet hur den glopen annars kan förtreta mig med de råd och vinkar han ger från höjden JAG SKRIFVER TILL DIG FRÅN " MITT af sin världserfarenhet som nybakad student.
hem, " Greta.
Sedan början af denna vecka Han afgör allt lika behändigt som han nallar är jag här med den lilla för att fira helgen nybakade bullar från de heta plåtarna därute hos mamma o ch bror Sigge.
Och i d ag ha vi i köket hos mamma.
Och medan han går varit ute och gått för första gången, lillan och smäller med fingrarna och småsvär öfver och jag, undertecknad skrudad i sin nya krim- ugnsvärmen, svalkar han sina känslor med skinnskappa och den lilla — nej, inga ord små utfall mot samtid och eftervärld.
kunna ge dig ett begrepp om hur söt hon Så kan han gå och förarga sig öfver atl var.
Helt i hvitt och luden från topp till tå den flicka han är kär i blifvit förbjuden att som en liten isbjörn med en hätta på sitt komma hit u nder lofvet.
Tänka sig ...
Jag är rundklippia hår och ytterkängor på sina små ju hemm a.
Och inte bara det — jag har lil­ oviga fötter.
Fast hon är fyllda tre år, har den irubbnos lan med mig.
Den utvaldas moster, en frö­ jag kallar min unge, bevarat något af två- ken af gamla stammen, hade en dag frågat årsålderns hänförande klumpighet.
Ingen ru- honom om jag icke kallade mig fru.
Ogifta bensk kerub kan mäta sig med henne i dyr- själfförsÖrjande damer, som lagt sig till m ed kansvärdhet, men riktigt stadigt rör hon sig familj, röjd e en svaghet för denna titel, tr od­ icke.
För öfrigt var det halka.
Lillan föll de hon.
För egen del var Sigge vid det lyn­ pladask utanför vår port och skrek förstås net att han kunnat skicka både mostern och himmelshögt.
Jag kastade muffen i sn ön och mig s å långt vägen räcker.
Hvad var det nu ville ly fta upp henne, men i detsamma hörde för ett sätt att ett sådant där fruntimmers- jag ett barn säga: — Titta på den lilla söta * gruff skulle förstöra lofvet för honom och hans flamma?
flickan, pappa.
— Bråka inte, jämrade sig mamma borta Innan jag rätt visste, hur det gått till, fick jag se min unge i armarna på en bredaxlad från ugnen.
Låt din syster vara.
Om hon herre, som narrade henne att skratta, i det kallar sig fru eller fröken, gör det ingenting han visade sina jämna tänder.
Det är sant.
till sak en som det nu är ställdt.
Tårarna droppade från hennes våta ögon, — Men när man tagit Hin i båten ska man men lillan satt som förhäxad i denna främ­ ro honom i land, ifrade min herr bror.
Inte mandes famn och stirrade på ett stort brunt bråkar jag med syster min.
Ge du kattan skägg, en pincenez och ett par frusna mus­ fru-titeln och kalla dig fröken rätt och slätt, tascher.
min flicka.
Är det inte d et mest logiska?
Då — Ack, pappa, hvad hon är söt, utbrast du nu infe vill v eta af manfolk och har be­ barnet vid främlingens sida, en halfvuxen stämt ' dig för att vara både mamma och flicka på en tio, tolf år.
I nästa ögonblick pappa för lillan så.
bugade sig vår räddare i nöden, räckte mig — Lilla n vill h a sig en pappa, afgjorde min min tillhörighet och fortsatte sin vandring.
unge, min tr ubbnos, som kom springande öf­ Men kan du tänka dig ... Min ung e stod bara ver köksgolfvet.
och såg efter honom.
Och när jag grep om Studsar gör hon som en gummiboll, men är mjukare att ta i än en kudde.
Jag fick naturligtvis fatt i hen Ä ne.
Ack, om du kunnat se henne då ... w Lillan.
De läsare, som insända frå­ un gor till Idun, a nmodas vänligen att bifoga sin adress, som na­ turligtvis icke offentliggöres, då därigenom den ofta påkal­ lade personliga kontakten mel­ lan frågande och sva­ rande betydligt underlättas.
Bland rosor och dejeliga blader.
16 2 - De näpnaste små tassar har hon och en nacke med smak af söt mjölk och vildros, när man kysser henne förstås.
Tänder har hon som de fuktiga hvita små kärnor man kan finna i ett omoget äpple och hela hennes lilla kropp är för­ ledande och full af friskhet som färska valnötter i den ti­ diga hösten.
Alldeles samma doft är det.
Säg infe att de icke dofta eller att det finns något ljufligare att bita i.
Min unges ögon äro som den ny­ utslagna veronikan, stora, runda och blåare än allt som är blått, och då hon ser p; å mig, står jorden stilla.
Det
5^^ är sant.
Jag finner inga andra ord.
Midt i vintern blir det ljust och varmt.
Därute kun­ de lärkorna stämma upp en drill och trädens blommande kronor hänga orörliga af vårens ljusa fröjd.
Men öfver allt detta dallrar da­ gern som strängarna på en harpa.
Tror du att jag kunde hålla mera af henne eller vara stoltare öfver min lilla tös — d etta fast en del godt folk behaga se ned på hennes mor?
Jag s äger som bror Sigge: Hvad angår det dem om en människa inte vill gifta sig?
Han har aldrig brutit st afven öfver mig som min egen mor gjorde.
Åtminstone till en tid.
Och jag gör ju ingen för när.
Jag lefver af mitt a rbete och uppfostrar lillan utan att be en lefvande själ om en vitten — a llraminst hen­ nes far.
Det där, det är något som varit och farit.
Jag är inte skapad för äktenskap, men ett barn ville jag ha.
Och det har jag också fått.
Det öfriga tyckte jag inte angick någon annan än mig själf, eftersom jag satte frihe­ ten öfver allt i lifvet.
Men, ack, jag skall inte prata.
Allt detta känner du lika bra som jag.
Och det vet du också: hvad man kallar " skam " har aldrig brutit ned mig.
Men i dag önskar jag mig hundrade mil från min födelsestad.
Jag bor­ de skratta och jag gråter.
Ungen slet sig ur min famn därute i köket och sprang fram till bror Sigge: — Morbror, utbrast hon, Lillan har bara en mamma.
Men vill infe morbror bli pappa åt Lillan n u?
Spökeriet i Filosofiska af~ delningen.
Af G-E.
MAN HADE ÅTERIGEN LYCKATS TUSSA ihop bibliotekarien Ström och yngsta skrifbiträ- det och en klunga tjänstemän stodo stödda mot bokhyllorna rundt om de kämpande, aflyssnande striden, som fördes med all den skärpa modern teknik kan åstadkomma.
" Det är med studentskorna som med spriten, de skola utrotas genom konsumtion, " sade bibliote­ karien Ström i faderligt docerande ton och såg beskyddande öfver pincenezen ned på fröken Rickman, so m satt lutad öfver en väldig kassabok.
Hon besvärade sig ej ens med att se upp.
" la, men då ha vi s trax den här motboksfrågan, " sade hon näbbigt, " och tillåt mig tvifla på att bibliote­ karien kan anskaffa så mycket klara papper, som fordras för ett så riskabelt njutningsmedel. "
" Bravo, fullträff! "
hetsade auditoriet.
" Och förresten, " fortsatte fröken Rickman, " ber jag att i all vänskaplighef få varna bibliotekarien för bakruset dagen efter.
Vet inte bibliotekarien hvad Strindberg säger om Dantes Beatrice-dyr- kan?
Han skulle fått henne bara, säger han. "
" Âh, milda makter, " bibliotekarien höjde en vädjande blick mot taket, " insinuerar fröken verk­ ligen att här kan bli t al om dyrkan!
Förstår inte fröken att denna utrotningsprincip innebär eft stort martyrium för oss män?
Det är helt enkelt kulfurens offerväsen. "
" Offerväsen!
Ett charmant väl funnet uttryck! "
fröken Rickman såg sataniskt insmickrande ut.
Bibiliofekarien bockade sig.
" Gläder mig att etf yttrande från mig vinner gillande från så ampra läppar. "
") a, för det kan ju e tt barn förstå att gör bib­ liotekarien ett offer, måste det genast bli väsen af. "
" Giftblåsa! "
framhväste bibliotekarien, men af- bröfs af en kort, irriterad signal på lokaltelefonen.
En t jänsteman svarade.
" Låneexpeditionschefen önskar tala med frö­ ken Rickman, " sade han sedan han åfer hängt upp luren.
Den unga damen reste sig motvilligt och lade med en suck ihop boken framför sig samt trip- pade med en lömsk liten sidoblick på sin antago­ nist ut ur rummet.
När hon inträdde pä exDedi- tionschefens rum, såg denne ifrigt upp.
" Det var ju fröken, som tog emot böckerna från prosten Vinastrand i- lörda gs, " sade han innan hon ens hunit hälsa.
" la. "
" Hur många gång? "
hade han haft till låns denna " Det var 17 volymer. "
" Är fröken säker på det? "
" la, fullkomligt. "
" Hvad gjorde fröken sedan fröken kontrollerat att alla voro återsända? "
" Jag makulerade lånesedeln och skickade en vaktmästare att sätta upp dem på sina platser. "
" Tog han böckerna medan fröken såg det? "
" Nej, " hon rodnade plötsligt, " jag gick innan han hunnit bära bort alla. "
" Alltså lågo böckerna en stund tillgängliga för hvem som helst som passerade genom Vesti­ bülen där fröken packat upp dem.
Det var lör­ dag och mycket folk.
Fröken, " hans röst lät nästan hotfull, " den dyrbaraste af de 17 volymerna är försvunnen, en unik bok, De concordia filoso­ fias, daterad 1612. "
" Åh, Herre Gud, " det kom som en jämrande suck och yngsta skrifbiträdet, som vid detta laget var mycket blek, måste stödja sig mot skrifbordskan- ten.
" Men det finns ju än då en möjlighet, " fram­ pressade hon, " att lohanson kan ha placerat den fel.
Man kunde ju f råga om han känner igen ti­ teln. "
Johansson inkallades och förhållandet klargjor­ des för honom.
Han funderade länge.
" Nej, dok­ torn, " sade han till sist klart och bestämdt, " jag kan lägga två fingrar på bibeln och svära att den boken var ej med bland dem jag satte upp. "
Chefens ansikte mörknade.
" Nej, jag kunde tro det, " sade han, " den är alltså stulen.
|ag skall genast anmäla saken för polisen och är inte bo­ ken tillrättaskaffad inom denna veckas utgång, måste jag rapportera den här affären på högre ort och hvad det kan ha för följder för er förstår ni nog, fröken Rickman. "
Ja, hon förstod och likhvit förfäran stod målad i he nnes vackra ansikte, då hon gjorde sin sorgliga sortie.
Chefen för svenska afdelningen, inför hvilken en aldrig sinande ström af 25-öresböcker passerade revy, hade gifvit fröken Rickman det, som boktitel betraktadf, synnerligen lofvande namnet " den sväfvande hertiginnan " på grund af hennes lätta elastiska gång.
Men i dag skulle han nog ej blifvif inspirerad till ett så vackert klingande epitet, om han sett yngsta skrifbiträdet med tunga steg och sänkt hufvud vandra genom boksal efter boksal, tills hon kom till fiolsofiska afdelningen.
Där stannade hon i dörröppningen med händerna nedstuckna i de kokefta små kjol­ fickorna och begrundade situationen.
Med afvigsi- dan af handen strök hon därefter bort ett par för­ rädiska fårar ur ögonfransarna och sanningen att säga undslapp ett eftertryckligt " jäklar " hennes lilla mun.
Hon brukade inte svära, men hvar och en som älskar sanningen måste erkänna hvilken befrielse detta ord innebär för en själ i djup de­ pression, och denna synd vare henne alltså förlå­ ten.
Hon inlade i d etta enkla, men expressiva ut­ tryck tre känslomoment, för det första förakt för sig själf, som slarfvat i tjänsten, för det andra för­ akt för lohanson, som stod och svor så där non­ chalant på saker, som hon anade att han nog ej var så bergsäker på och för det tredje något som hon själf kanske en smula vulgärt skulle uttryckt med: " Spotta upp sig, fröken Rickman. "
Om en vecka skulle hon alltså få sitt afsked och kort och godt skiljas för alltid från denna gamla institution, där hon trifts så utmärkt.
Fastän det kanske ej syntes af hennes sätt, var hon i grund och botten ödmjuk i anden och hade under sin korta tjän­ stetid kändt sig som ett barn som får leka vid fo­ ten af konungens slott.
Med vördnad i s jälen hade hon blickat upp på dessa dammiga, gamla folian­ ter och det hade förekommit henne som om den­ na atmosfär, så mättad med djupsinne, hade någon mystisk, förädlandle inverkan på hennes ingeni- um och för den skull hade hon tagit till sin stolta maxim: " Hellre vara den ringaste af dem som putsar regalierna än själf befalla öfver en väldig guldsmedsverkstad ".
Filosofiska afdelningen var en af bibliotekets äldsta delar, en aflång sal med ett galleri uppe under taket, hvars mörka, snidade ekbalustrad gaf hela rummet en dyster, ålderdomlig prägel.
En stor del af ena långväggen upptogs af läm­ ningarna från ett klosterbibliotek, väldiga, perga­ mentsinbundna volymer, som lyste matt gulhvitt mot de omgifvande hyllornas bruna läderband.
Att här söka efter en felplacerad bok vore som att leta efter en nål i skogen, men en druknande griper efter ett halmstrå och fröken Rickman be­ slöt resolut att på aftonen börja etf systematiskt genomforskande af hylla efter hylla här inne.
Det var redan mörkt på eftermiddagen, då hon återkom.
Som många af bibliotekets dyrbaraste skatter förvarades i d enna sal, hade man för eld­ farans skull ej ens vågat inleda elektriskt ljus i filosofiska afdelninaen.
Fröken Rickman måste därför hänga en lykta om halsen för att lysa sig under sitt arbete.
En stor sinnesrörelse bryter snart udden af sig hos en 18-åring och hon hade nu kommit öfver sitt värsta bekymmer, så att hon t. o. m. smågnolade, medan hon ställde stegen - 16T - till rätta vid den första hyllan.
Hon ryste till då lykiljusei råkade falla pä klosferfoiianterna, som blänkte till sp öklikt hvitt i eldskenet.
Herre Gud, man är väl ej mer än människa älven om man är en modern och upplyst studentska!
Hon klätt­ rade raskt uppför stegen och fördjupade sig snart så i sit t arbete, a tt hon glömde tid, rum och omständigheter.
Bok efter bok drog hon ut och undersökte vid ljuset af lyktan och hade redan hunnit en god bit på andra hyllan, då hon hörde lätta steg vid salens bortre kortsida och någon prasslade bland böckerna.
" Det är ju sant; bibliotekarien Ström brukar ju g å här och tjufme- ritera om aftnarna, " tänkte hon, " nu s kall jag reta honom med hur sublimt det är att vara hors de concours genom pur underlägsenhet som jag.
God afton, bibliotekarien Ström, " ropade hon pch hennes röst klang som en munter stridsfanfar.
Intet svar hördes.
" Han är inte upplagd för de­ batt i a fton tydligen, " tänkte hon, men han behöf- ver allt han får, så det hjälper inte.
" God afton, bibliotekarien, " ropade hon igen.
Intet svar.
" Nej, så min sj äl om han skall få dö i synden, " tänkte hon och vände sig resolut om.
Då- mötte s hennes ögon af en syn, som gjorde henne iskall af skräck och hon måste hålla sig fast vid stegen med båda händerna för att ej fal­ la.
Hon såg en skarpt afrundad ljusfläck röra sig metodiskt vid salens bortre kortsida utan att någon människa syntes till.
Den skred fram hylla efter hylla, rad efter rad, började längst upp un­ der galleriet till vänster på hvarje hylla, flyttade sig skälfvande ända tills d en nått golfradens hög­ ra sida och så fortsättande längst upp till vän­ ster på nästa hylla.
Hvad v ar det?
Fröken Rick­ man stod som hypnotiserad af den darrande ljus­ cirkeln och räknade mekaniskt de hyllor och ra­ der den passerade, och när den stannade midt på den 7:de hyllans 5:te rad, kunde hon ej draga an­ dan af spänning.
Där stannade den emellertid och stod stilla en minut, som förekom fröken Rick­ man som ett år.
Så bleknade den och försvann hastigt.
Fröken Rickman hade också bleknat och hon skulle gärna sett att hon kunnat försvinna lika fort från denna fasans boning.
Med darrande knän gick hon nedför stegen och utan att våga vända sig skyndade hon ned till människors när­ het.
Hon kom in i etf af bibliotekariernas arbets­ rum och sjönk utan ett ord ned på en stol.
" Bibliotekarien Ström, " sade hon, när hon häm­ tat sig något, " tror bibliotekarien på spöken? "
" (a, på hjärnspöken, framkallade af hysteriska fruntimmer, " sade den tillfrågade, som ännu ei glömt förmiddagens batalj.
" Men om jag nu berättar för bibliotekarien att jag bevittnat något öfvernaturligf uppe i filosofiska afdelningen, att ett fullkomligt oförklarligt ljus­ sken pekat ut var den försvunna boken, De con­ cordia filosofiae, står, hvad skulle bibliotekarien då säga? "
" lag skulle upprepa mitt förra yttrande. "
" Men om bibliotekarien blir öfverbevisad? "
" Otänkbart. "
" Tyvärr törs jag inte gå upp och se efter själf.
men jag ä r öfverfygad om att boken står midt på 7:de hyllan 5:te raden, bortre kortväggen.
Inte skulle väl bibliotekarien — — —. "
" Det skall bli mig ett nöje att draga mitt strå till stacken i detta jättearbete, som bekämpandet af kvinnlig vidskepelse innebär. "
Han tog lyktan och gick mot dörren, men hejdade sig plötsligt.
" En assistent kan lika gärna gå, " sade han.
Fröken Rickman fick ett häftigt hostanfall och bibliotekarien betraktade henne misstänksamt, men då hon såg oskuldsfullt menlös ut, ringde han j lok altelefon till en assistent och gaf honom or­ der.
Då först log fröken Rickman försmädligt.
Hon hade fått honom dit hon ville.
Han rodnade af vrede.
De väntade flera minuter under tystnad, så öpp­ nades dörren ändtligen och en assistent inträdde med en lykta och en bok i handen.
Han lade det lilla bruna läderbandet framför bibliotekarien.
" De concordia filosofiae, " sade han.
" Åh, tusan, " sade bibliotekarien.
Manuskript och bref af redaktionell natur torde alltid adresseras till Redaktionen af Idun, ^ ej till någon särskild medlem af densamma.
lefvande genom sin äkta ingifvelse och allvarliga gestaltningskraft, medan dansken N. W. Gade, from och ljus i det väsentliga af sitt musikaliska skapande, mer och mer träder i bakgrunden, där­ för att han representerar romantiska ideal, som börja bli främmande för modernt känslolif.
Så­ dana tonverk som Àierklang från Ossian och Elverskud äga dock fortfarande den skönhetens kärna, som masken ej når, medan exempelvis Röd pärm, med guldtryck, till " Idun ".
..
Kr 1:50 + porto 3 0 ö re h-moll symfonien op. 67, tillägnad K.
Musikaliska akademien på dess 100-årsdag, blifvit en anti­ Röd eller g rön p ärm till " Iduns Romanbibi. "
„ 0:50 + „ 10 „ kvitet, men utan raritetsvärde.
Konserten till fi­ Röd eller g rö i pärm till " Iduns Hjälpreda " „ 0: 5 0 + „ 10 „ randet af 100-årsminnei af Gades födelse var i hvarje fall en handling af pietet som sig borde Samtliga tre p ärmar 2:50 + „ 30 „ för att erinra om en musiker, hvilken på sin tid betydde mycket i dansk tonkonst.
Ett par särde­ NYA les anslående sånger, däribland Olufs Ballade ur WERMLANDS-TIDNINGEN Elverskud sjöngos förträffligt af en dansk bary- Etabl.
1850 Karlstad Etab !.
1850 tonist herr Poul J.
M ethling, och fru H el e n e Rikstelefop namnanrop Länstidningen Nyblom hade skrifvit en välklingande minnes­ Värmlands enda dagliga tidning.
hyllning i form af en prolog, som föredrogs af herr N i l s P e r s o n n e.
Samtidigt med framförandet af Franz Berwalds Behagliga och g-mollsymfoni spelade den ungerska pianisten Alice Ripper Beethovens femte pianokonsert, välgörande äro hvilket af lifsmod och innerlig poesi strålande verk hon utförde med ett mästerskap, som för­ trollade publiken.
Och nu har Konsertföreningen äfven bjudit på Richard Strauss, den f. n, mest omstridde i runda tvålar: t mannen i germanskt musiklif, måhända i den af- I koka på 15 — 20 minuter,;!
Lavendeltvål sikten att låta oss få en föreställning om tysk kraft och tysk segervilja omsatta i t oner.
Som di­ I försäljas blott i lös vikt.
M I Hafremjöltvål I rigent är Richard Strauss också en nog så in­ tressant bekantskap — en ledare med inre starkt lif t Tal / barrstvàl och yttre behärskning.
De verk han framförde vid Auditoriumkonserten — Sinfonia domestica, LÖRDAG.
Frukost: Also sprach Zarat- bord; pytt i panna (kött från fre­ KÖKSALMANACK dag) vtrued röd betor; mjölk; kaffe ellei hustra och Till Eulen- Redigerad af te.
Middag: Tisdagssoppa (spa­ spiegels lustige Strei­ det från fredag); polentapudding med che — är o alla kända ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND saftsås.
Inneh.
af Elisabeth östmans Hus,- för hufvudstadspubli- moderskurs i Stockholm.
ken som utslag af en RECEPT: delvis bisarr och an- FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR S t e k t k a l f t u n g a (f. 6 p e r a.)
.
VECKAN 4 — 10 MARS 1917..
strängdt djupsinnig, Ste Iduns kokbok n:r 102. delvis genialisk ska- SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; stekt kalftunga med stekt parvilja.
Sålunda är potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d- J o r d ä r t s k o c k o r à l a I du n 6 pers.).
Se Iduns kokbok n:i Eulenspiegel ett friskt d a g: Pers il e j späckad lammstek med (f. 216. och lefvande verk, potatis och salader; jordärtskockor la Idun; citronfromage med gula medan " familje " - sym- à mandelspån.
K å l r ö t t e r fy l l d a m ed r i s (f. 6 pers.).
3 medelstora kålröt­ fonien och Zarat- MÅNDAG.
Frukost: Smörgås­ ter, vatten, salt.
husfrastämningarna — bord; hafremjölsvälling med kokta T i l l f y l l n i n g: 1 5 0 g r.
r i s ­ katrinplommon; fattiga riddare; kaffe trots alla orkestrala eller te.
Middag: Kålrötter, fyll­ gryn, 6 del.
vatten, 1 del.
tjock öfverraskningar — äro da med ris samt potatis och af- grädde, 1 msk.
finhackad [persilja, redd sås; varm maisenapudding med 1 msk.
smör (20 gr.), 1 ägg, salt, och förbli ett musika­ kompott.
soja, närsalt.
liskt kuriosum af ett TISDAG (Fettisdag).
Frukost: T i l l s t e k n i n g: 3 ms k.
s m ö j experimentlystef geni.
Smörgåsbord; mannagrynsgröt med (60 gr.), 2 tsk.
socker, kålrotsspad.
mjölk; sill i papper med potatis; B e r e d n i n g: Kålrötterna s köl­ — Konsertföreningens kaffe eller te.
Middag: Kokt jas » borstas väl rena, skalas med orkester visade i ut­ fläskkorf med stufvade # sa lta turska tjocka skal och kokas i saltadt vat­ ten, tills en vispsticka går lätt förandet sin allra bä­ bönor; semlor med mjölk.
ONSDAG.
Frukost: Smörgås­ igenom dem.
De upptagas och få sta gestaltningskonst bord; biff af kalflefver med stekt af rinna väl på en duk.
Ett lock och den fulltaliga pu­ p o t a t i s; ka f f e e l l e r t e.
M i d d a g: skares ut i kålrötterna som urhål- bliken belönade både Vegetarisk jordärtsikockspuré med kas väl uppifrån.
De fyllas med brödtärningar; stekt rödspotta det kokta riset, locket pålägges och ledaren och hans stekta med potatis.
rötterna ombindas med snöre, förut härskara med stor TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ doppadt i kokande vatten.
Smöret bord; hafregrynsgröt med mjölk; brynes i en järnkastrull, rötterna mande applåder.
bräckt korf (rester från tisdag) med iläggas, beströs med sockret och Richard Strauss.
ARIEL.
stekt potatis; mjölk; kaffe eller te.
.brynas vackert, spädas med kåispa- PÄRMAR till I 0UN kunna e rhållas h os h rr b okhandlare eller direkt från IDUNS EXPEDITION, mot l ikvid i postanvisning, till följande priser: jggg C] FRÄN SCENEN p OCH ESTRADEN DET TYCKES HA VARIT ODESBESTAMDT att August Strindbergs dramatiska mästerverk endast öfver många och långa krokvägar skulle nå den svenska nationalscenen.
Dramat " Mäster Olof " fick först husrum på ett par privatscener innan det befanns moget för vår främsta talscen, och då blef det ändå endast den åtskilligt urvatt­ nade versupplagan, som togs till nåder — den märgfulla prosaeditionen är fortfarande utestängd från dessa tiljor — och först nu har den i b örjan af 80-talet författade enaktaren " Fröken Julie " k om­ mit i åtanke hos vederbörande.
Nå, bättre sent än aldrig!
Den underbara stockholmska teaterpubli­ ken förefaller i alla händelser att se hela saken med likgiltiga ögon.
Nu.
Ty för en del år sedan, då " Fröken Julie " stod som gästspelsprogram på Folkteaterns repertoar, gick det märkliga stycket för fulla hus både länge och väl.
Måhända hade sensationslysfnaden då sin del i framgången, men annu mera, skulle jag tro, det förträffliga spelet.
Hvad återgifvandet å Dramatiska teatern beträffar äger detsamma både förtjänster och fel.
Fröken Schildknechts skarpa intelligens och djup­ gående intresse för Strindbergs diktning hjälper henne att besegra de vanskligheter, hvilka såväl hennes konstnärstemperament som yttre egenska­ per måste resa vid tolkandet af en uppgift sådan som fröken Julie, detta vildskott på bördsaristo­ kratiens träd, en sinnesförförande kvinnovarelse, - hetsad af de mest konträra viljor och drifter, rå och fin, öm och grym, starkt sensuell och från­ stötande kall.
Den rollen ställer icke måttliga kraf på en skådespelerska, men fröken Schild­ knecht fyller dem i det väsentliga, och i slutsce­ nerna, då Julie oemotståndligt drifves mot den tragiska upplösningen, får framställningen en fläkt af genialitet.
Herr P alme som betjänten Jean är nog ett par nyanser för fin; han verkar dessutom dåsig goddagspilf, en smula bortskämd af det fri- herrliga kökets läckra mat och af den lätta tjän­ sten.
Bevars!
Den uppfattningen kan mycket väl ha fog för sig, men blott till hälften.
Den Jean, som märker att han fått öfverklasskvinnan i sitt våld, är en hjärtlös cyniker, men herr Palmes Jean förblir sympatisk äfven då, hvilkef a ftrubbar styc­ kets verkan.
Kokerskan me * d sin schartauanska religiositet har en rätt illusorisk framställarinna i fru B o r 1 a n d e r. Rococokomedien " Stöflett-Kafhrine ", dramatise­ rad efter D. van der Lyhe Zernichows roman om " Den danska Pompadour ", har blifvit ett reper­ toarstycke p å Intima teatern tack vare hr H a n ­ sons mästerliga spel som den unge psykiskt och fysiskt förstörde danakungen Christian VII och nog i viss mån äfven för fru Molanders älsk­ liga åfergifvande af drottning Carolina Mathilda.
Ty pjäsen i och för sig är föga märkvärdig.
Nå, men Stöflett-Kathrine själf?
frågar ni.
Ja, fru T o 11 i e Zellman gör antagligen hvad hon för­ ATT HJÄLPA FOLK G ORA EN DYGD AF NOD- mår för att få, oss att tro på Kalhrines välde vändighelen är tydligen den uppgift som närmast öfver konungen, men hon öfvertygar icke, hvar- ken i sin vrede eller sin ömhet.
Det blir teater i föreligger för lifsmedelsnämndens i Stockholm senaste kommitté, som man för korthetens skull mindre god mening.
Bra utföll det engelska lustspelet " Fru Caro­ kan kalla Sparsamhetskommittén.
Den är sam­ lines friare " af W. S. Maugham på Vasateatern.
mansatt af medlemmar från olika befolkningsskikt Det är visserligen mest ett kåseri öfver den vack­ för att i möjligaste mån kunna representera allas ra änkan Carolines nya giftermålsplaner, hvilka bfi till noll och intet, emedan hennes två tillbed- intressen genom sakkunniga och erfarna män och iare, när det kommer till kritan, föredraga att kvinnor.
Dessa skola nu liksom en utkikspost på älska henne på afstånd.
Denna förmodligen äkta ett fartyg söka utröna i hvad mån inskränkningar engelska excentriciiet har blifvit till ett treakters kunna göras inom alla samhällsklasser utan men delvis kvickt replikskifte mellan de respektive rollinnehafvarne, som på Vasateatern äro fruarna för folkhälsan, och i god tid varsko allmänheten Winnerstrand.
Christiernson och S a h- om hvad den har att vänta af knappheten i lifs-!
i n samt hrr Winnerstrand, Byström och medelstillgången.
De psykiska farorna vid ranso- Hedlund.
En fin och lätt komediton präalar neringssystemet skall kommittén ägna sin upp­ deras framställning.
För en sällsynt gångs skull få de värda artisterna agera människor Då sce­ märksamhet, därför har också en medicinskt sak­ nen och inte sprattelgubbar, som dansa efter far­ kunnig tillkallats.
Ofriga representanter äro häm­ sens gälla pipa, och det kan behöfvas.
tade från skolvärlden, från löntagarnas klass, från På Kungliga teatern har det ryska konstnärs- arbetarklassen, husmödrarnas stora kategori, eller oaret Fokin inledt ett gästspel, och nu som tillförene lockar deras högtstående koreografiska företräda erkänd sakkunskap i huslig ekonomi som fröken Ingeborg Schager.
Sparsamhetskom­ konst fulla hus.
mittén förefaller att vara en synnerligen välbe­ tänkt åtgärd af lifsmedelsnämnden.
K o n s e r t f ö r e n i n g e n bringade nyligen vid ett par konserter bevis för att Franz Berwald symfoniska verk bli alltmera lefvande med åren, Lifsmedelsnämndens spar- samhelskommiiié.
- 164 j!
Middag: Brynt hvitkålssoppa med frikadeller; ugnspannkaka med sylt.
FREDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; uppvärmd hafregrynsgröt med mjölk; stekt färsk strömming med p o t a t i s; k a f f e e l l er t e.
Middag: Pepparrotskött med potatis; saf t-, blanc-mangé med sockerspån.
det och få sakta steka 1 — 1 V2 tim. hvarunder de ofta ösas öfver.
De uppläggas på varmt fat, snöret klip- pes bort och såsen hälles öfver dem.
De garneras med innanmätet i kål­ rötterna, som brynts väl i smör samt persilja och serveras med potatis och af redd sås, beredd af kålspadet.
G / » Vid allmän s \ ?agh * t, ö ve r a n st r ä n g­ n i n g vc b s ö m n l ö sh e t. '
— A.
B. PH ARMACIA, STOCKHOLM K«nlr«lt » n »: PROFESSOR A.VESTERBERG VOLTA ELEKTRISKA VARMEAPPARATER • göra husmodersysslan lätt och angenäm ELEKTRISKA A KTIEBOLAGET VOLTA - OSUNDA PR STOCKHOLM - Besök irån utställning Binger Janisgatan 21.
O ••••••••••••••••••••••••••••••••
En svensk läkares omdöme om Sasol-Ivålen: U n d e r t e c k n a d, s o m d a g l i ge n a n ­ vänder Sasol-Tvål, får härmed intyga, att nämnda tvål har en behaglig, aro­ matisk.
lukt samt äger en synnerligen u p p m j u k a n d e o c h l e n a n d e i n v e rk a n p å h u d e n, f u l l t j ä m f ör l i g m e d d e b ä s t a f r a n s k a t v å la r s.
har jag funnit Särskildt utmärkt D ' Sasol-Tvâlen, hvar - för jag anser mig kunna förorda den­ samma till bruk af läkare, tand­ läkare, sjuksköterskor och alla dem, som i följd af sin sysselsättning äro n ö d s a k a d e a t t m å n g a g å n g er o m d a g e n aftvätta sina händer.
Stockholm den 15 November 1916.
KARL M AL M S T E N.
Med.
Doktor.
Sist afsmakas massan med salt, soja och närsalt.
DAMER!
Illlllllllllllllllilllllllllllllllllllll Illlllllllllllllllllllllllllllll HANDLEDNING I DEKORATIV SUM Av Svea Olsson * Med 130 illustrationer.
Häft.
1.5Ö, klotb.
2 kr.
Boken är helt enkelt oumbärlig för den som inte alls kan hålla i en nål.
Den är en riktig li­ ten skatt.
Vera v. Krœmer i Stockh.-Tidn.
För dem, som^ intressera sig för konstsöm., är denna lilla bok en riktig skatt med _ dess mänga uppslag och goda idéer.
Äfven den mest okunniga kan tillgodogöra sig undervisningen, som illustreras med förträffliga bilder.
Aftonbladet.
Brh.
i bokh.
förlaget rabatt.
villkor gratis.
I parti från Katalog och Rekvirera fr. Lindblads Förlag, Uppsala.
T i l l f y l l n i n g e n sköljas^ o c h skållas risgrynen samt kokas mjuka i vattnet.
Mot slutet af koknin­ gen spädes med grädden.
Gröten upphälles och får kallna.
Persiljan hackas, fräses i smöret och iblandas tillika med det uppvispade ägget.
Vegetarisk j o r da r t- s k o c k s p u r é (f. 6 pers.).
1 V * lit.
jordärtskockor, 1 mindre rot­ selleri, 1 V j lit.
vatten, 2 t sk. sa lt, 30 gr!, smör, 3 msk.
mjöl (30 gr.), 2 del.
grädde eller mjölk, salt, soc- kier, hvitpeppar, 1 äggula.
Beredning: J o r d ä r t s k o c k o r n a sköljas, skrapas (helst under rin­ nande vatten) sköljas ånyo och få ligga 1 tim. i 1V2 lit.
vatten, till­ satt med 2 msk.
ättika, för att ej bli mörka.
Selleriet skalas, skä- res i tärningar och lägges tillsam­ mans med j ordärtskockorna.
De på­ sättas därefter i det kalla vattnet, tillsatt med saltet, och få koka tills de äro fullkomligt mjuka, då de passeras.
Två msk.
af smöret frä­ sas mied mjölet 2- min., purén och grädden spädas på, litet i sänder, och soppan får koka 5 min., h var­ efter den afsmakas med kryddorna.
Äggulan vispas upp i soppskålen, resten af smöret ilägges och soppan hälles i under vispning.
Serveras med rostadt bröd eller ostkrutong.
— Om så önskas kan 12 små runda jordärtskockor, kokas särskilt i sal- tadt vatten, och serveras hela i soppan.
Siaftblanc-mangé (f. 6 pen ».).
5 blad gelatin, 16 ctl.
vat­ ten, 33 ctl.
söt saft (ej apelsin- eller citron.)
B e r e d n i n g: Gelatinet sköljes i kallt vatten, klippes i bitar och lägges i en kastrull tillika med vatt­ net och saften.
Blandningen får koka upp under vispning och vispas därefter kraftigt, tills den utgör ett hårdt skum eller omkr. 40 min.
Mas­ san fylles i vattensköljd och soc- kerbeströdd form och får stå på is 2 — 3 tim.
Då blanc-mangén skall serveras, lossar den från kanten med en spetsig knif och uppstjäl- pes på glasskål med tårtpapper, om så önskas.
P o l e n t a p u d d i n g (f. 6.
p e r s.)
2 del.
vatten, 8 del.
mjölk, 2 V2 del polenta, (majsgryn), 20 gram smör, 8 sötmandlar, 2 bittra, ska­ let af V2 citron, 1 — 2 msk.
socker (15 — 30 gr.), (1 del.
russin, 1 — - 2 ägg.)
T i l l f o r m e n: 1 0 g r.
s m ö r, 12 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Vattnet och mjöl­ ken kokas upp, grynen vispas i och få koka under rörning, 6 — 8 min.
eller tills de äro fullkomligt utsväll­ da.
Smöret tillsättes genast hvar- efter gröten får kallna.
Då iröres den rifna mandeln., citronskalet och sockret samt om så önskas ägget och de skållade russinen.
Massan hälles i smord och brödbeströdd form och puddingen gräddas i varm ugn omkr. 45 min.
Serveras med kompott eller saft sås.
KÖKSTRÄDGÅRDEN.
Några ovanligare matnyttiga väx­ ter, värda att odla.
HJIinillllllllllllllllllllllltllllHIIII MHIHlMtHHMMMiltHIMIHHI ' ür $ &amp; mm FERROL i S 5 E = = = ~ = f I E I I E är det kraftigast aptitgifvandc och mest stärkande af alla mo- derna organiska järnpreparat.
Synnerligen lättsmält fördra- ges det af den ömtåligaste mage.
Vid blodbrist och svag- het af största verkan^ Dess an- genäma smak gör att det med lätthet tages af såväl barn som vuxna.
Tillverkas é APOTEKET VASENS DROG- HANDELS LABORATORIUM, STOCKHOLM.
Originalflaskor om 500 gram, Pris Kronor 2 .25 § BILLIGT!
_ e = = = = e e soa^pnsrruö.
klena barn i alla åldrar.
Stlrketacfritt - lättsmält och BREFLADA MZ / 1ÛIG * Tvättpulver méd violdoft &gt;sa ' M a m m a!
Finus i alla antik - BILLIGT!
| Icke allenast genom sin Många af de grönsaker och (fruk­ öfverlägsna kvalitet, utan ter som vi nu så godt som dagli­ äfven genom sia relativa gen se, voro för några tiotal år prisbillighet, skiljer sig Chi- sedan så godt som alldeles okända.
nalack från alla andra emalj­ Studerar man trädgårdsböcker ser färger.
— För dåliga efterap- man h vilken mångfald af växter som ningar varnas.
Arsenikfri ej blott lämpa sig för föda, utan till enl. nva giftstådgan.
och med anses för riktiga delika­ Erhalles hos alla färghand­ tesser.
För att låta Iduns läsarin­ lare.
Profkarta gratis.
Fa­ nor komma i tillfälle att; lära känna några af dem och intressera sig il fttrfni ribrikanter: Dorch, Bäcksin CiOs A.-B., Göteborg och för ett odlingsförsök kommer några Stockholm.
af dessa grönsaker att här omnäm­ nas.
MAJS.
Majs har länge odlats som pryd­ nadsväxt, men få ha vetat att den tillhör de matnyttiga växterna.
Från midten af mars och sedan succe- sivt sättas majsfrön i bänk eller i boningsrum i lådor för att då de blifvit 6 cm.
höga omplanteras i 15 cm.
djupa krukor.
Den sista frösådden kan ske på kalljord vid den tid då körsbärsträden blommja.
På så vis kan man skörda under längre tid.
Majsen fordrar en lös ccjh g od j©rd och mycket sol, men kan äfven gå A N I y j ' k s t R O n s till om jordmånen ej skulle vara så bördig.
Vid den vanliga utplan- teringstiden i början af juni utsät­ KEM TtKN FftBRJKlpUffXo rupiux tas plantorna på 30 cm.
af stånd och i rader som ligga 45 cm.
från h varandra.
Man pröfvar majskolf- varna medan de ännu äro tämli­ gen späda genom att med nageln trycka på dem och sipprar det då fram en mjölkaktig vätska äro de färdiga att tagas af.
Men ' bör man ej taga af fler än man Ränker an­ vända samt genast af plocka täck­ bladen.
De späda " ' kolfvama ko­ kas i saltvatten en timme och ätas varma med rördt smör.
De kunna äfven klyfvas på längden och ste­ år båsti löda för svaga kas i smör.
X — x.
Eder sång till kvinnan skul­ le nog sänka edra aktier åtskil­ ligt under pari just.
Hos föremålet för ert kväde på grund af edra vers.
Vet ni inte att redan Tegnér sade: det starka är det sk; öna värdt, och därmed menade han bl.
a., att också poeterna måste kunna sitt yrke för att vinna kvinnogunst.
W a n j a.
Alldeles omöjliga.
Malla.
Tack fö r er bjudandet, men det var bra tunnt det där.
En yngling.
Edra vers h a kommit oss att se den svenska poe­ siens framt ' id i ett bedrövligt ljus.
L i l l e m o r torde ha godt af risbastu af iStoremor.
I n g a G r an.
Menar Ni att det där skulle vara poesi?
G.
Lämpar sig icke för oss.
Mångårig prenumerant 1 6 2 4.
Eder fråga hör hemma på annonsaf delningen.
S i g b o r g torde uppge adress till Iduns redaktion.
ÎCJ!!
Det - skulle vara Bästa in gredienser vid småbak förtjäna bli behandlade med bästa jäsningsmedlet.
G o o d a - Jästmjöl är bäst och) pålitligast.
Sälj es öfverallt i burkar à 15, 25 och 50 öre.
Handelsaktiebolaget S ten S jögren &amp; C o. MÖBE) @ R av vår tillverkning kännetecknas av elegans, styrka o. prisbillighet!
CARLSSON &amp; REICKE Etabi.
1891.
BONNIERS * 85 ÖRE5 BÖCKER Utkomna Åhlén &amp; Holm, Sthlm.
Moderata dagbladet Jämtlands-Posten i Östersund är ett utmärkt annons­ organ för den som vill träffa den burgna publiken vid Inlandsbanans omsättniaffskraftiga område.
Begär direkt prisuppgift från A.-B.
Jämtlands-Postens Tr yckeri, Östersund.
Rikstelefon 66.
• " Dubbelmassören " • Etabi.
mi • • • • • • • • • • • • • « Köpet i tpotek.
speceri- och drogaffårer.
En sparad slant är lika bra som en förtjänad.
Beakta därför det tillfälle till betydande be­ sparingar som gives Eder ge nom att kö­ pa varor från oss Vi föra över 11.000 olika artiklar i goda kvalitéer till erkänt 0 billiga priser.
Möbleringsaffär G:la Kungsholmsbrogatan 13, STOCKHOLM.
2l:a Febr.
Utkomma 7:e Frank Heller: I hasardens huvudstad.
Leo Tolstoy; Kosackerna.
A. Tschechoff: Rysk kärlek.
Romain Rolland Mars.
Antoinette.
Bonnlers SS-Sresböcker bli en ny standardtyp av bil­ liga böcker.
De komma att vända sig till hela den sven­ ska allmänheten.
Där kom­ ma att bjudas både litterära mästerverk och spännande äventyrsromaner.
* bästa och billigaste massageapparat * • Enhvar kan s jilv massera sig • S (se utförlig annons i Idun N:o 5).
2 Vanannan onsdag utgivas 2 volymer.
' ^Denbäsi Rnalificera&amp;e fiSningen är 6 en i (roiU ken annonsen blir läsf af 6ef sförsfa anfalef • köpstarka personer, som äro eller £&gt;öra rmra m - 165 - konsumenter af 6en annonsera6e artikeln. '
så fvt&gt;alificera6f annonsorgan är ^6un.
GUVERNANTER, Barnfröknar, Hus­ mors hjälp erh.
goda platser.
Palm- qvist C:o, Stockholm 17 Malmskill- nadsgatan.
Cänd aldrig or ig i n al b e ty g UNG TYSKA får plats i familj som ^ utan endast bestyrkta sällskap och hjälp.
Fritft vivre eller avskrifter när Ni svarar på någon lön.
Familjemedlem.
Svar annons om ledig plats.
med foto.
till » 1 Juni, Öland » Iduns exp.
f. v. b.
KOKERSKA, skicklig i matlagning ', Elever i Gobelinväfnad bakning och helst konservering, som emottagas hos Ameli Fjsestad då det behöfs kan taga ledningen Arvika, Racks ta.
i hushållet, får plats till Herrgård den 1 maj.
Endast den som är van att själfständigt med stor spar­ samhet och renlighet sköta ett större finnes nu gen.
tillf, för 2:ne unga fl.
kök bör anmäla sig.
Eget rum.
att lära barnavård.
Pris 50 kr.
pr Hög lön.
Sänd svar med betyg, mån.
Sv.
till » Sjuksköterska » Stock­ uppgift å ålder och löneanspråk, holm 6. foto till Iduns exp.
märkt » Södra Vid Kristianstads elementar- Norrland ».
läroverk för flickor blifva vid höstterminens början tven- BÄTTRE flicka, frisk och treflig, ne lärarinneplatser lediga: med ordningssinne samt kunnig i 1) mnd undervisningsskyldighet i enklare matlagning och med lust iför kristendom, modersmålet och histo­ husliga sysslor, får plats i god fa­ milj i Göteborg 1 april för att ria; 2) med undervisningssky tillsammans med husmodern sköta modersmålet och franska.
ldighet i hemmet.
Sommarmånaderna vid Högre kompetens erforderlig.
Lön Vestkusten.
Familjemedlem.
Re- la er.
Skolan betalar half va kom.
fordras.
Svar med foto., som enligt pens af giften och halfva afgii ' ten återsändes, till » Trefligt hemlif » till ions Vikariatkassan.
Iduns exp.
f. v. b.
Ansökningar ställda till styrelsen insändas före den 11 mars till un­ LÄRARINNA önskas för 7-årig flicka.
dertecknad.
Småskolelärarinna, som är villig nå­ Kristianstad den 14 februari 1917. got deltaga i inom hemmet före­ Greta Save.
fallande göromål har företräde.
Er.
Föreståndarinna.
E. Otterström, Lovene.
LEDIGA PLATSER Vid spädbarnshem EN ARBETSAM, hurtig, ' bildad flicka önskas som barnfröken för tre barn, det yngistaj 7_ år.
Platsen är belä­ gen i stad i södra Norrland och tillträdes 15 mars.
Lön 25 kr.
pr månad.
Jungfru finnes.
Rekom­ mendationer önskas.
.Svar med foto.
under sign. » 15 mars 1917 » denna tidnings exp.
f. v. b.
Duglig, kvinnlig stenral med god skolunderbyggnad _ och minjst 1 års praktik, kunnig i ma- skinskrifning erhåller anställning omedelbart i Norrköping.
Svar med betygsafskrifter och foto.
till » B.
R. N. » denna tidning f. v. b. Husförestån­ darinna BARNFRÖKEN verkligt bildad och barnkär, med goda rekommendationer erhåller plats nu genast att sköta en 2 års gammal gosse.
Vidare upplysningar lämnas om svar sän­ des med rek., foto.
och lönean­ kunnig i trädgårdsskötsel och van till M.
B. Boxholm p. r. att själfständigt förestå landthus­ _ erhåller anställning till våren TILL FÖLJD af sjukdom finnes plats i håll södra Sverige å landtegendom ledig i mindre direktörsfa-milj att hvarest ägaren vistas halfva tillträdas 1 mars eller senare, för året.
Svar med blott ref. och toto till enkel bättre flicka att utan jungfrus Dr Alfred Ekström, Hemsjö Kraft­ hjälp deltaga i alla husliga göro­ aktiebolag, Karlshamn.
mål.
Svar med betygsafskr.
foto löneanspråk sändes till fru Octavie Franck, Borås.
KOKERSKA helst troende, fullt kun­ nig i allt som förekommer i ett landthushåll får plats nu genast.
Svar till Lundholmens egendom pr Vrigstad.
Hushållerske­ plats vid Östergötlands läns anstalt för sinnesslöa är på grund af sjuk­ dom ledig att tillträdas den 1 eller 15 mars.
Sökande, ej gärna under 30 år, bör vara fullt kunnig i ett landthushålls skötande, plikttrogen samt van vid ordning och sparsam­ het.
Betygsafskrifter, helst åtföljda iaf SiEMINARIEBILDAD lärarinna af fotografi, torde insändas snarast till Föreståndarinnan, adr.
Söderköping.
bildad familj får plats i mars på landet i Södermanland att under­ visa 7 års gosse.
Svar till » Vaken och intresserad » Eskilstuna p. r.
EN ENKEL, anspråkslös flicka, barn­ kär o. pålitlig, kunnig i enkl.
matl.
och som är villig tillsammans med husmodern^ sköta litet hem erhåller god plats i medio af maj.
- Svar med betygsafskrifter och lönepretentioner till fru Judith Wallertz, Nås, Ves- terdalarne.
Aldelnings- UNDERVISNINGSVAN lärarinna, frisk, kompetent att undervisa vanl.
skolämn., språk, musik, för gosse 9 ån, flicka 8 år, Aug.
1917.
Svar mom 14 dagar med betyg, foto.
ledig att tillträda 1 maj vid Läns­ i Västerås.
Sökande samt löneanspr.
till Lantgård, Kristi- lasarettet a-nstad p. r. kunna insända sina handlingar till Lasarettsläkaren före 10 mars.
_ Utom VID BRUK i Vest manland, tegendom, präst och läkarebetyg, afskrift af godt hem får bättre barnkär hus- skol-, elef- och tjänstgöringsbetyg hjållsvan flicka plats som hushålls- torde hänvisas till någon känd per­ fröken.
Jungfr.u finnes.
Medlem.
son, helst läkare, för muntliga upp­ Vid.
Nya Inack.
byrån, Jakobsbergs- lysningars erhållande.
Begynnelse^ gatan 34, Stockholm.
lön 500 kr., slut lön 800 kr., pen­ sion 800 kr.
BARNFRÖKEN, något kunnig i söm­ nad erhåller plats genast i - en kel familj att sköta 2 barn 1 o. 2 år.
Svar med uppgift om föreg.
syssel­ sättning o. lönepretentioner till » S.
A. » » Borås Tidning, Borås.
UNDER.
ISNINGSVAN FLICKA mu­ sikalisk, får plats nu genast å egen­ dom i Sörmland att läsa med 2 flickor i _ åldern 11 och / 7 år.
Den som är intresserad av landet, kun­ nig i sömnad och villig hjälpa till med hvarjehanda har företräde.
Svar med betygsaf skrifter och löne­ pretentioner sändes till » Kombine­ rad lär ar inne plats » under adress S. Gumaälii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
De som vilja återfå be­ tygsaf skr if ter torde bifoga svars­ porto.
Söker Ni plats på något af den kvinnliga verk­ samhetens olika områden?
Kom då ihåg att ett bepröfvadt och af tusen­ tals kvinnliga platssökande m e d bästa resultat användt för­ faringssätt är att sätta in en liten annons i IDUN.
En platsannons — 10 mm.
stor — kostar endast 2 kr.
60 öre.
Be­ loppet insändes i postanvisning, hvarvid texten lämpligen skrif- TOS &amp; postanvisnings blanketten.
PLATSSÖKANDE " ÇSrc annons ' är ert iusertftöf6a6 försäljare — ELEMENTARBILDAD, något musi­ kalisk ung flicka som genomgått hushållsskoja önskar mot fritt vivre komma till god familj i stad, präst­ gård eller större egendom, för att deltaga i " allt inom ett hem före­ kommande göromål.
Svar till » Fa­ miljemedlem » und.
adress S. Gü­ mse Ii i Annonsbyrå, ' Stockholm!
f. v. - b. fnsenfaüf » ikfigf är Sef 6ärför att 6en säger ftt) a6 6en £rör säga, Roar Ren mer eller minôre. "
^nforSra kosfna6sförsIag frå n §&gt;6un.
EXAMINERAD sjukgymnast önskar nu eller till våren plats vid badort eller i familj.
Villig att deltaga HUSLIG, bildad flicka, som ge­ i hushållsgöromål.
Goda betyg.
nomgått mindre sjukvårdskurs önskar Sivar till » Lisbeth » Iduns exp,.
f. v. b. plats att vårda sjuklig herre eller dam.
Är villig att äfven deltaga 2 UN GA FLICKOR önska plats i husliga sysslor.
Svar till » Mars som husmoders verkliga hjälp.
Svar 1917 » Iduns exp.
f. v. b. till » Medlem R. och E. », Göteborg UNG FLICKA af god familj önskar 9, p. r. komma på större egendom eller bruk EN 17-ARS FLICKA önskar plats som sällskap och hjälp.
Sv.
till i familj där husmoder finnes att » Familjemedlem 25 år », Iduns exp.
vara behjälplig med inom hemmet förekommande sysslor.
Är musik, och har genomgått 5 kl. elementar­ skola.
Tacksam för svar till » Fa- miljemedlem L », Iduns exp.
f. v. b. QRDER- TEIEFONER lamnanrop: ' Olaus Olssons " INACKORDERINGAR ARBETSAM och duglig flicka önskar Konfirmander plats i god familj (helst där jung­ fru finnes).
Är kunnig i matlagn., mottagas 1 juli — 11 augusti.
Vacker handarb.
o. enkl.
sömnad.
Sv.
till trakt.
Intill station.
Tillfälle till » Hjälp och sällskap », Iduns éxp.
bad.
Rt.
Khde Axberg Normlösa (österffötland -).
BILDAD, barnkär studentska språk­ kunnig, musikalisk önskar plats mot Brud utstyrslar fritt vivre helst österm.
Svar till » 3 V2 år i Tyskland ».
Dagens Ny- såväl enkla som finare, samt Dam- och Branunderkläder ständigt på la­ heter, Stureplan, Stockholm.
ger i EX. BARNSKÖTERSKOR kunna all­ Helsingborgs li nneutstyrselaffär, Malmö tid erhållas gen.
Svenska Sjukskö- Kikstel.
48 12. terskebyrån Kungsgatan 21, Göte­ borg.
Tel. 144 35.
EXAMINERAD barnsköterska ' önskar plats till den 1 eller 24 instundande ^pril.
Vill hjälpa till med i hem­ met förekommande göromål.
Rekom­ mendation©; ' från 2 platser förut.
Lö­ nepretentioner 30 kr.
i mån.
Svar tili » N.
N. » Iduns exp.
babylådcn ^ ' inneh.
fullständig uîsi \ rsr ' af 2 omgångar för spätit barn, välsydt och af bästi kvalité, pris 10 o. 15 kr.
p i låda beroende på monte ring.
Sändes moi efterkraî En svensk symaskin till hvarje svenskt hem.
A.
C. Cronquist &amp; Son, EN 20-ARIG elementarbildad flicka önskar plats i fin familj som säll­ skap och hjälp.
Äfven villig att hjälpa till med läxläsning.
Helst i Sthlm eller större egendom på landet.
Svar till officersdotter, Tid­ ningskontoret Karlav.
8, Sthlm.
Rikstel.
8 15.
Med solid konstruktion förenar Husqvarna symaskin teknisk fulländning i utförandet.
MALMÖ Den betalar sig!
IjusqtJaraa I GEDIGET HEM i mellersta Sverige önskar trolofvad flicka, fr. o. m.
1 april, förkofra sig i h vad som hör till handhafvandet af ett först­ klassigt hushåll.
Svar med upp­ gift om pris m. m., utbedes till » B.
P. » Iduns exp.
Kvinnfiga pfafssöfiande ORDENTLIG flicka af god familj önskar plass som husa till 1 eller 15 Mars i Stockholm eller Uppsala.
Tacksam för svar till » Småländska » Iduns exp.
Sitockholm f. v. b. och ATT SKÖTA ett hem på egen hand önskar 26 års flicka plats.
Villig hjälpa till med skrifgöromål.
Svar till » Våren 1917 » Sv.
Dagbl.
exp.
fediga pfafser på apoteken.
Bästa järnmedel såväl inom hemmen som öfverallt där kvinnlig ar­ betskraft kommer till an­ vändning kungörasfördel­ aktigast genom annons i Idun, landets äldsta och största kvinnotidning,som låses i alla bildade sve / z- » ska hem från Ystad ÜU Haparanda.
Annonser mottagas af de flesta annonsbyråar i riket eller insändas direkt iill Utmärkt styrkande.
Apoteket Lejonet, MalmS.
K vinn lig arbetskran s Ulnili inom såväl hemmens som andra kvinnliga arbetsområden kan Ni Härnösand med bästa resultat Upplaga öfver 11,500 ex. spridda inom Västernorrlands, Västerbottens och Norr­ bottens län.
erhålla genom att sätta in en annons i IDUN, specialorgan net för kvinnliga platsannonser af alla slag.
En platsannons — 10 mm.
» tor — k ostar endast * 2 kr.
50 öre.
{För större annonser beräknas ett pris af 25 öre pr mm.
därutöfver.
Utmärkt annonsorgan.
Hög rabatt vid större annon­ sering.
Iduns annonskontor, Stockholm » jWMi I ' •t: (Vs FLORODOLTVÅLEH étr hörnens förl / asnlnfif.
Använd Floro dol — Tvålen vid lvöllran^ av de små.
Den bevarar och stärker der&amp;s fina hud«^ » och rosira ky ijfcé r \ " ', oro °Ö ^, V 0R o &amp; \ ^ ^ f| ^ vàv: - v ' - iSEuêr - 166 - s v
Professor PATRIK HAGL UNDS Gymnastisk-Ortapedisk-Kirurgiska P rivatklinik.
Förutom R.
T.
7025.
Stureg 62.
Stockholm S.
T.
8301.
För behandling af stödje- och rörelseorga­ nens skador, sjukdomar, deformiieter o ch funkiionsrubbningar.
l:ma Engelsk och Tysk Antracit D; r Hetimans BLECTROMEDICINSKA INSTITUT.
NERVSJUKDOMAR och REUMATISKA ÅKOMMOR.
Kun^sportsplatsen 2, Göteborg.
Tel. 45 46. tillåta vi oss rekommendera Doktor J. Arvedsons knrs såsom synnerligen lämpliga för kamineldning - - och eldning på galler i kakelugn.
- - i Sjukgym nastik Massage och Pedagogisk Gymnastik AKTIEBOLAGET KOL och KOKS illllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllUlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllilllllllllll Antracitbriketter IIIIIIIIIIIIIIlllllIllllllIllMlllllllllllilllllllllllllllll medför enl. kungl.
maj: ts medgif- vande samma komp.
o. rättigheter som en kurs vid Gymn.
Central­ institutet.
Kursen 2-årig börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran gen.
D: r J. Arvedson: adr.
Odeng.
1, ' Stockholm.
Sammanslutning mellan kolimportörfirmorna: Joh.
Lundström &amp; Co.
A-B., H.
G. Söderbergs Import A-B.
&amp; Nya A.-B.
J.
Anderssons Kolimport.
Namnanrop: " Kol och koks ".
Telegrafadr.
" Kolokoks ".
Rösthygieniska Institutet i Lund.
Oskar Meilander Qymnastikdirektörsexamen Innehavare: musikdirektör specialläkare.
aflägg-es efter 2-årig kurs af kvinn­ liga elever vid Solosång - Välläsning - Talteknik.
SIM] Cymnastik-lnsliMet.
Allsidig behandling av olika röstrubbningar såsom kronisk heshet, hysterisk stumhet, stamning, gebörssvaghet (språklig och musikalisk) m. m.
Över ansträngda röster restitueras.
Ny kurs börjar den 14 sept.
rrosp.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND.
VAR KAN EN FLICKA få gå igenom en kurs i sjukvård?
I omkring en månads tid hälst mars.
Tacksam för svar till » För hjälp » Iduns exp.
Zanderska Gymnastiken, Birger jarlsgatan 23.
G y m n a s t i k, M a ss a g e, E l e k­ trisk Hetluft.
Damafd.
kl. 11 — 1.
S n e d b e h.-a f d. kl. * / 2 3 — Majorskan Edmanns utsökta Crème Idéale ' • / g 5. s Q.
" Affären grundad år 1881 " Prlrra nyrökt delikatess-Ren­ stek, samt prima Löjrom i större och mindre partier.
Erika Burmans Effr.
budv.
Jonsson, Luleå.
j är af kännare ansedd, som mest för­ skönande och mest elegant.
Bleker Rikst.
68, ' Telegramdr.
: " Ludvigson ".
fräknar och lefverfläckar, gör hyn ungdomligt vacker.
M.
W IMüs Det berömda under medverkan av flera / jj hårstärkande vatt net.
" &amp; t gfimsande resultat ' " (HOS ALLA HANDLANDE) Gifver g r å t t hår dess ursprungliga färg.
Borttager •malt.
Hindrar håret alt falla af.
Märket grund.
187Ö Reo end.
fl.
med orden: Royal .WindsorPerfectionne^.
En alltjamt stig.
försälin.
sami iki aïs succés gar.
Royal Windsors verkan.
Pris kr.
5. — + porto.
Nederlag: Pranska Parfymmagasinet, hoflev., 21 Drottninggat.
21, Sthlm.
TvättT LOTION ALMA Javana Lelu det bästa medel för erhållande af långa ögonfransar och tjocka ögon­ bryn.
Pris 6 kr.
- J- porto.
Grème " ^arba " och " ^arba ' - Tvàl franska Parfymmagasinet, rlotleverant.
21 Drottnlgg.
21, S thlm.
Mot grått hår oeli mjäll.
Härmed meddelas att det utmärkta och så mycket efterfrågade^ hårvatt­ net mot grått hår, som förhindrar håraffall och f u 1 1 - s t ä n d ig t borttager mjäll och som i öfver 40 års tid förts i Fanny Gelins Parfymmagasin, Malmtorgsgatan 5 Sthlm, numera fås under adr.
Firma Fanny G-elin, N or r viken.
RiksteL Norrviken 14.
Pris 5:50 fraktfritt.
— E. Wolstrups — Badvatten, Crème d ' Orient och övriga prépara ter — ypper sta me­ del för hårets och hudens vård — försäljas i göra huden len, mjuk och hvit.
Birgitta-Skolan Beridarebansgatan 17, STOCKHOLM Utbildningsku-ser i klädsömnad, barnkläder, linnesöm, konstbroderi m. m.
Praktisk och teoretisk kurs i väfning.
Betyg efter genomgången fullständig kurs.
Anmälningar mottagas dagligen.
Prospekt på begäran.
Elisabeth M. Glantzberg.
Telefoner: Allm.
4148.
Riks 108 63.
ANNA CARLSSONS PARFÏMAGASIN, Hamngatan 12, Stockholm BEDA CRAMERS PARFYMERI, Kungsgatan 57 - Göteborg samt direkt från " 1 CARL ELL BERG, A DELGATAN 1, M ALMÖ.
Kylsalva.
15-årig frostskada botad!
Absolut ofarlig.
t L ämplig för såväl ansikte som händer.
Insänd rekvisition oförd röjligen till » Enastående resul­ tat » Iduns exp.
f. v. b. så sändes en sats omgående belagd med post- för skottå^kr I ^3j75^ L usporto.
ü| H Varma kläder åt barnen!
m S Tvättning och mangling af privai kläder utföres på ett i a llo förstklas sigt sätt i Mälarebadets Tvätt &amp; Strykinrättning till ett prit af 45 öre pr kg.
för tvättpostei öfverstigande 25 kg.
Afgiftsfri af- hämtning och hemsändning.
411m.
9344.
R iks 3815. f — Armsvett — borttages med Secco-salva.
Luk­ ten försvinner efter första be­ handlingen.
Ärmlappar kunna efter kort tid undvaras.
Oskad- ligt, tillförlitligt och angenämt medel, äfven mot annan abnorm svettning.
Pris 2 kr.
Till landsorten mot postförskott.
Diskret försändning.
Fru Maria Enquists Insti­ t ut för Skönhetsvård o. P l a s t i s k a O p e r a t i o ­ ner, Stockholm, Biblio- lioteksgatan 6.
Råd gifvas och förfrågnin­ gar besvaras omgående kost­ nadsfritt.
R.
160 68.
A.
226 62.
Förträffligt medel mot fet och transpirerande hud, samt mot pormaskar.
Användes till an­ sikte.
hals, byst och armar.
Huden blir ljust matt.
Verkar omedelbart.
Pris 4 kronor.
Maria Enquists Institut för Skönhetsvård och Plastiska operationer.
STOCKHOLM.
Musikinstrument Stor sortering af prima, väl- justerade stråk- och blåsinstru­ ment.
Sextetter af förstklassig böhmisk tillverkning, svensk mo­ dell, till 375 och 500 kr.
pr sex­ tett.
Talapparater, ljudskifvor med frälsningsarméstycken.
Orglar och pianinon, bästa fa­ brikat.
Strängar och tillbehör till musikinstrument.
Tekn. art. med eget firmamärke: Den toi, förstklassigt antiseptiskt mun­ vatten och dito tandpasta.
Armétvål, Fin, behagl.
antiseptisk toalett­ tvål.
Skokräm, Prenumerera nu genast på terpentinfri och fri från alla för lädret skadliga ämnen.
" BARNGARDEROBEN " Putspulver och putskräm, bästa rengöringsmedel för me­ taller.
Illustr.
varukatalog sändes på begäran gratis och franko.
iimmiiiMiitiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiitiiiiiiitiimitiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiintiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii iiiiiitiiiiiiiiiiiiiiinii Illustrerad månadstidning för barnkläders förfärdigande.
Stor dubbelsidig mönsterbilaga med­ följer gratis. "
Barngarderoben " kostar för helår Kr.
3: —, kvartal 90 öre.
Sist utk.
nummer erhålles mot 30 öre i frimärken från Frälsningsarméns Han del s dep arte ment, Östermalmsgat.
24 &amp; 26, Stblm 5.
Telefoner: Riks.
86 81.
Allm.
68 7Î.
Filial: S. Allég.
9.
Gfiteb.
K.
T.
78 7«.
Fonda?
21.850,000 kronur.
Stsokkolmskontor: Arsenalsgat.
9.
Iduns Exp., Stockholm.
Filialer:} I Sturegatan 32.
S Sr världens förnämsia Hår- S S medel och öfverträffas icke af S S något annat liknande preparat S Pris pr fl.
2.SO.
§:ta J&amp;irgtffaößofati Uthyr kassafack.
Emoffager värdehandlingar 1 Bppef eller slutet fBrvar.
Fondafdelning.
Kassafack.
REGERINGSGATAN 19 — 21, STO CKHOLM Allm.
telefon 5190 Förnämsta läroanstalt för kvinnligt bandarbete Undervisning i: Klädsöm, Fransk linnesöm, Barn­ " j Erhålles hos alla l:sta klass Parfymeri-, S kläder, Konstbroderi, Spetssöm, Filet ancien.
Drog- och CoiffyrafiSrer.
Föreläsningar: Comtesse G. och Fröken E. Thortnan.
V « " Rikstelefon 14108 Anmälningar jiagligen 10 — 5.
Prospekt på begäran €mmy Kyfander.
I dun utgifves denna vecka i A och B,
Tran Rera atfa 6rev ßandsformsfrimärkem Tinnas å rikefs affa posfansfaffer samt d Cenfrafrådefs * Listri6ufions6yrå, Drottninggatan 66 — Stockfiofm.
Tiiås 108 69.
_ Tltfm.
114 - 98 .. Kungl.
Maj:t har medgivit att till förmån för H.
K. ff. Kronprin­ sessans förening för det frivilliga arbetet för landstormsmäns be­ klädnad få säljas s. k. LANDSTORMSFRIMÄRKEN av 5 och 10 öres valör, vilka tillhandahållas å alla rikets postanstalter samt å Centralrådets Disfributionsbyrå, 66 Drottninggatan, Stockholm, och gälla intill 1919 års utgång såsom vanliga frimärken å alla inrikes postförsändelser.
Försäljningspriset utgör valörens dubbla belopp, alltså resp. 10 och 20 ö re.
Den del av priset, som överskjuter fran- kerirrgsvärdet, tillfaller odelat Kronprinsessans Beklädnadsförening.
Denna förening har till ändamål att på frivillighetens väg an­ skaffa sådan utrustning för landsformen, som icke tillhandahålles av staten.
De stora och viktiga krav, som ställas på statskassan för försvarets ordnande och vid­ makthållande, nödvändiggöra att vissa delar av landstormens ut­ rustning måste åläggas liand- sformsmännen själva, men många av dessa hava, framför allt under nu rådande dyrtid, svårt att förse sig med beklädnadspersedlar av sådan beskaffenhet, att de utan olägenhet kunna uthärda fältlivets svårigheter.
Det är därför Kron­ prinsessans Beklädnadsförening vänder sig till alla dem, som vilja o ch kunna bidraga iill v årt foster­ lands försvar, med en varm vädjan att understödja föreningens verk­ samhet.
Detta kan ske genom ett så enkelt och lätt tillgängligt me­ del som att använda landstormsfrimärken.
Det kan synas som om de bidrag, vilka därigenom inflyta, skulle vara allt för obetydliga för att medföra något verkligt gagn, men det är dock så, att om alla svenska män och kvinnor, vilkas tillgångar det medgiva, samt alla firmor och bolag i v årt land allenast under en månad av året fran- kerade sina postförsändelser med landstormsfrimärken, skulle så mycket penningar inflyta till B eklädnadsföreningen, att ingen land- stormsman skulle behöva fara illa på grund av otillräcklig bekläd­ nad, ifall han bleve inkallad till tjänstgöring för rikets försvar.
Denna insamling av medel för landstormens utrustning har emel­ lertid ännu en annan betydelse.
Genom densamma beredes till­ fälle för Kronprinsessans Bekläd­ nadsförening att i vidsträckt om­ fattning anordna nödhjälpsarbe­ ten, framför allt för kvinnorna i fattiga hem, genom strumpstick­ ning, sömnad m. m. Dyrtidens nöd blir härigenom lindrad för många.
ßäf vår fösen afffså 6fiva: FRANKERA MED LANDSTORMSFRIMÄRKEN!
- 168 - WilhelmssoBS Boktr.
A.-B., Stockholm 1917.
