# ID: svediakorp-per2256
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 25,467
# sentences: 1,736
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R ô 11571J A.
3ü:DE ÅRG.
LOSNUMMER: 15 ORE UPPLAGA A.
I LLtlSTRE BADTI DN ING FOR-KVINNAN MOCh * HEMMET?
IFRITHIOF HELLBERG SÖNDAGEN DEN 16 FEBRUARI 1917.
HUFVUDREDAKTOR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN.
ELISABETH KREY.
; •f * &gt; Tre svenska Röda Kors-systrar som tjänstgöra vid invalidtransporterna mellan Trelleborg — Sassnitz.
Från vänster: syster Anna Wockalz och syster Alfhild Svenson tjänstgörande å ångfartyget Aiolus.
Syster Maria Ostlin, besiktningssköterska i Sassnitz.
Max Dreblow foto.
Expressiåget Wien — Nizza.
DEN MOTANDE EXPRESSEN NIZZA- Wien körde förbi därute.
Alla fönster skälf- de, hela waggonen vibrerade vid markens Af THEODOR HEINRICH MAYER.
skakning under den väldiga tyngden.
Hen­ Ofversatt af ERIK NORLING.
rik öppnade hastigt fönstret och såg efter det bortilande tåget, som försvann i natten.
Så rakt och tryggt for det sin väg fram, och Och det år de bodde i Kärnthen, just i den dock kunde en enda felaktig växelställning trakt expressen nu for igenom, blef han god tillintetgöra alltsammans.
Mqitståndslöet vän med stationsföreståndaren, som förkla­ måste det löpa den bana en enda bräcklig rade för honom alla signal- och säkerhets­ människas hand bestämde ... den svagaste anordningar.
Många gånger hade han se­ människas, kanske ett barns ... och vägen dan i hemlighei föreställt sig hvad som ledde rakt mot undergång och död.
Henrik skulle hända, om han på natten smög sig in påminde sig, hur ofta han själf som barn lekt och ändrade alla signalerna ...
Begärligt med denna tanke.
På sin lilla leksaksbana återupptog han nu denna föreställning.
Ett där hemma hade han brukat ställa till med väldigt skådespel måste det vara, när ett sammanstötningar och urspårningar för att sådant tåg spårade ur, förfärande storartad!
ge fritt lopp åt sin barnsliga förstörelselust.
för den som hade kraft att frambringa hän­ delsen och att bevittna den som enda åskå­ dare.
Hans fantasi tumlade om med denna syn, som om han beslutif sig för aft själf göra verklighet af den, och tvang sig att noga se alla detaljer, alla förarbeten ända till det ögonblick då han från en säker plats kunde afbida förödelsen.
Och sedan ... en skarp fråga dök upp i hans tankar ... hvad sedan? ...
Nå troligtvis reste han sedermera vidare mot Södern på ett par fre månader, och kanske skulle han dö fortare af sina samvetskval än af sin sjukdom ... tillräckligt svag var han ju re dan.
Matt och resignerad lutade han sig bakåt i sin vrå och försökte att sluta ögonen och slumra till.
En förvirrad dröm tyngde hans hjärna, en dröm om maskiner och revolvrar och döda människor.
Ändtligen föll han i
èn lätt sömn, tills ett nytt hostanfall väckte honom.
All luft tycktes honom afstängd från hans andningsorgan, och så häftiga voro hans ansträngningar för befrielse, att en smula blod kom honom i munnen.
Han kände den söta smaken, visste också, hvar- ifrån den kom, och fruktade att åter gripas af den ohyggliga dödsångest, som ansatt honom ett par gånger förr.
Men i stället förnam han innerst ett iskallt lugn.
Ingen ångest, ingen fruktan för obestämda faror förlamade hans vilja, a lla hans tankar visa­ de med samlad kraft hän på ett enda mål.
Slut, slut till hv ad pris som helst ... Instinkt­ mässigt lade han åter ned revolvern framför sig och öfvertänkte rent sakligt, hvad som var att göra.
Just nu var väl det bästa till­ fället att sätta punkt för allt.
Hvem vet, när han härnäst skulle känna sig så lugnt b eslut­ sam, så fri från all tyngd ... kanske aldrig mera.
Nästan med ett leende satte han vapnet mot sin tinning.
Då flammade lifvet upp i honom ännu en gång och ropade efter en handling, en sista handling.
Begå själfmord det kunde hvem som helst, det var inte någon handling att ta lifvet af sig; hos honom var tlet ju ingenting annat än feghet och fruktan, medlet att komma undan plågorna.
En spefull själf- kritik öfver hur småaktiga hans motiv fö r handlingen voro infog alltmer hans medve- tände ...
Nej, inte bära hand på sig själf, inte nu, först göra någonting stort, åtminsto­ ne se tiden an ännu, och sedan kanske dö ... dö på ett annat sätt än vanliga människor.
Hellre omkomma under någon oerhörd kata­ strof, ryckas med af en jätteolycka, hvars upphof han själf var.
Hellre dö likt de n som öppnar slussarna för en stigande flod och kväfs af de vattenmassor han själf liksom ropat på.
Äh, hur h ade han inte e n gång varit på väg att vinna lycka och makt, makt att uträtta stora ting!
Och hur hade han inte njutit af medvetandet att få råda öfver de små män­ niskorna, trampa på dem, om han så ville, vara en tyrannisk härskare öfver de många och pålägga dem alla de tvångsmedel en mänsklig hjärna kan tänka ut.
Han kastade en blick nedåt sin samman- sjunkna gestalt och sina svaga händer.
Hvad förmådde väl de att utföra och betvin­ ga?
... Infe k unde något stort komma af en sjuk kropp ... jo, stora planer och b eslut kan­ ske, som skulle gå upp i rök som lösa skott.
Han ryckte till.
Skott ... där låg ju ännu revolvern.
E tt barn kunde hålla den — d e t var våldet.
Hvarje människa han riktade vapnet mot var honom underdånig; döden bringar till lydnad.
Detta lilla stycke järn lade all tänkbar makt i hans händer.
Han reste sig upp och sträckte på sin kropp; han stod där som bilden af en härskare.
En het bölja af sinnlighet steg inom ho­ nom.
Nu kunde han få i sitt våld den där unga flickan, som med en så skygg bäfvan hade talat om den starka man, som skulle bli hennes make.
Hvad kunde nu all hans styrka gagna henne, när den svaga sjuklin­ gen hotande tvang henne att lyda hans vilja och sedan kastade bort henne som ett för­ brukad!
ting?
Och på det sättet kunde han göra med flera kvinnor, med många, med alla, som behagade honom ... Någonting inom honom hånlog åt detta: — tvång, våld­ täkt, är det din stora gärning, är det hela din makt?
Expressen hade saktat farten ett par minu­ ter, medan en större station passerades, och Prenumerationspris: Vanl.
u pplagan Helt år Halft år Kvartal Månad Kr.
• • &gt; 7.50 3.90 2. — 0.80 Praktupplagan: Helt år Halft år Kvartal Månad Kr.
.
» » 9.50 5.- 2.50 0.90 j EN MOR.
JAG SITTER VID HÄRDEN OCH sömmar, min dörr är för natten lyckt; men mörkret är fullt af drömmar, och vidt går tankarnas flykt.
De slumra, de två, därinne, som fylla min sagas lopp; den ena ett bittert minne, den andra mitt hopp — mitt hopp!
Den ena, som slet för sitt nöje lwart band af heder och tro — den andre, hvars barnalöje höll kvar mig i sköfladt bo.
Så rik som blommande linden min framtid syntes en gång.
Men fort brast bubblan för vinden, och världen blef mörk och trång.
* Allt stort och skönt, som liar lefvat, mig förr syntes möjligt att nå.
Nu länge jag hopplöst trefvat bland tankar låga och små.
Men den, som kastat sin tärning, är skyldig att stå sitt kast.
Att hämnas är lumpen gärning Rår bubblan för, att hon brast?
Nu har jag ej tid att sörja den värld, som sjunkit i grus.
En värld för mitt barn skall börja; — må den bli oändligt ljus!
I gruset och askan gror ju det lefvande kornet godt; i kufvade sorger bor ju en kraft, som på ödet rådt.
Min son, din klädnad jag sömmar af allt hvad jag h ar och får!
Jag stärker din viljas tömmar med silfverstrån ur mitt hår.
Din riddarmantel skall lysa af purpur, som kostat blod.
Ej skall du i lifvet frysa, om väfva jag rätt förstod.
Blif stark, blif god mot de svaga och ärlig i lif och död!
— så lyc ktas hon dock, min saga, i klarhet och aftonglöd.
ELLA RANVIK.
på andra sidan denna ökade det åter tem­ pot, rusade som föruf genom mörkret med alla dessa sofvande människor.
Henrik f ör­ nam detta kraftfulla framstormande, som om han själf hade åstadkommit det, och på nytt vaknade i ho nom gossens ö nskan att styra ett sådant där tåg efter sin vilja.
Här fanns det ju visserligen redan en person, som förde tåget- men nej ...
Andlöst kommo tankarna störtan­ de öfver honom.
Den där karlen där fram­ me, föraren, honom kunde han ju ge sina be­ fallningar, genom honom kunde han uitrycka sin vilja s å lätt som med sina egna häncer.
Han besatt ju makt öfver människorna.
Hen själf kunde föra tåget som han ville, fort, allt fortare, förbi kurvor och bråddjup.
Lo­ komotivet med all sin enorma kraft måste lyda honom, om han också dref det mot dess undergång.
Hvad som förut e ndast varit en flyktig ta n­ ke, mognade nu till ett f ast beslut.
Han m åste till hvarje pris sätta sig i besittning af lo­ komotivet.
Och hvad blir det så af din hand­ ling, spo rde en rösf inom honom.
Handling?
Förstöra, förinta kunde han ... lokomotivet, sig själf och hela tåget med alla dess pas­ sagerare.
Hvad skulle väl den där kraftiga mannen, som den unga flickan älskade, kun­ na göra för att rädda henne; de skulle ju bägge dö med alla de andra.
Några en­ skildheter i p lanen måste ännu afvägas, men fort, fort — hela hans väsen var feber och uppror och längtan efter handlingen.
Och med detsamma slog honom en ny tanke.
Ännu starkare ville han bli, icke genom våld, endast genom ett sken af våld ville han tvinga till lydnad.
Då var han den star­ kaste, verkligen den sfarkasfe — e tt löje af triumf gled öfver hans ansikte — gen om sin blotta vilja skulle han härska, löst från hvarje jordiskt maktmed el.
Med darrande händer tog han ut patro­ nerna ur revolvern, tog bort kulorna och stack åter de tomma hylsorna i vapnet.
Hans vilja e nsamt måste betvinga allt och alla.
Hvarje skymt af oro eller ångest var för­ svunnen från honom.
Han hade bara en enda tanke: hur skall jag bäst komma fram till lokomotivet?
Genom waggonen var det svårt att ta sig fram; där måste konduktö­ rerna få syn på honom, m en öfver vagnarnas fak ... den vägen kunde det gå?
Han stop­ pade revolvern på sig och smög ut i korrido­ ren.
Ingen s åg honom, n är han öppnade ku­ pédörren och klättrade upp för den lilla trappan till waggonens tak.
Nu var han ute i det fria och insöp de starka luftdragen som en förfriskande dryck.
Hans hår och kläder fladdrade för vinden, men han kän­ de ingen kyla och trodde inte längre på sin sjukdom, kroppen var numera ett blindt verktyg för hans vilja.
Nu måste han fram öfver kupén, där Dora sof.
Han ägnade henne knappast en tanke ... en främmande kvinna, en bland många, hvad brydde han sig om människorna hädanefter ... I d et han spanade framåt försökte han känna igen landskapet omkring.
Som en svart jättesfor mask från urtiden ringlade " sig tåget fram­ åt, sökte sig väg med sina lysande ögon.
Henrik hade ofta rest denna sträcka och ori­ enterade sig snart.
Nu körde man ut ur da­ len och förbi bergsklyftorna, ilade öfver ett litet pass, och efter en kort sluttning bar det af i en enda kurva mot den berömda vi­ adukten öfver dalen vid Varrone.
Där ... där kunde det ske, där var rätta platsen att grra det.
Hastigheten behöfde bara steg­ ras öfver en viss grad, sedan skulle fågef idnns byrå och expedition, Mä, te ™° mc X m a,.„ 45. i Redaktionen: Riks 16 46.
Alltn.
98 03.
Expeditionen: Riks 1646 Allm.
6147.
Kl. - 10 — 4.
Kl. 9-5.
Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Annonskor ' oret: Riks 1646.
Allm.
6147 Kl. 11-1.
K '.
9-5.
Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
Riks 86 59.
Allm.
43 04.
Annonspris: Pr miSlimeier en kel spalt; 30 öre efter text.
35 öre å textsida.
20°|o förhöjning för sär sk. begärd plats.
Utländska annonser: 35 öre efter text.
40 öre å textsida.
20 ®|o förh.
för särsk.
begärd plats.
ofelbart spåra ur på viadukten och slungas ut i djupet ... Härligt måste det vara att se det mörka jättevidundret med sina stelt ly­ sande ögon förfela sin väg, skälfva i alla leder, ge upp ett skri, störta samman.
Sakta krypande hade Henrik nått fram till taket på den första waggonen och klappade hånfullt med flata handen på träet, som då man stryker ett djur på ryggen.
— Viaduk­ ten vid Varrone, mumlade han.
Från vag- gonen till te ndern syntes en öfvergång omöj­ lig.
Med kroppen till hälften hängande ute i det fria trefvade Henrik utefter den platta väggen, Om han kunde haka sig fast och komma ned på buffertarna och sedan med ett raskt språng få fäste på kolbehållarens öfre kant, då ginge det kanhända — i nästa ögonblick var han själf häpen öfver hur lätt och skickligt han utfört alltsammans.
Nu ändtligen var han vid m ålet.
För att vara rik­ tigt försiktig skar han af repet till nödsigna­ len; därefter smög han öfver kolhögen fram till lokförarens plats.
Hvarken denne eller eldaren lade genast märke till honom; utan att ana något skötte de sina sysslor.
Först när eldaren kastade in en skyffel kol, föll skenet från den öppna eldsluckan på en man, som satt uppe på kol­ högen.
Föraren hade just kommit att vända sig om och fick först syn på honom.
Han studsade till som inför ett spöke.
Ansiktet och händerna på mannen d är uppe voro ned- svärtade af sot och kol, håret hängde stri- pigf öfver pannan, ögonen glödde i återske­ net från elden, och i hans ena hand blänkte någonting cirkelrundt som mynningen af ett vapen.
Med framåiböjd öfverkropp, orörlig och tigande, satt gestalten hopkrupen där­ uppe, som ett lurande rofdjur, färdigt till språng.
Genom förarens förskräckelse blef också eldaren uppmärksam på den gåtfulla företeelsen.
Båda stirrade uppåt utan att kunna få fram ett ord.
Henrik njöi en lång stund af deras ångest.
Därefter reste han sig upp och satte sig åter i en något bekvämare ställning.
De båda männen därnere tego alltjämt, och Henrik måste först bryta tystnaden: — Va r snäll och stäng eldshickan, ljuset skär mig i ögonen.
Eldaren lydde mekaniskt, men föraren återvann sin fattning, så snart han hörde den besynnerliga främlingen tala, och ropade ditupp: — Hvar kommer ni fr ån och hvad vill ni här?
Ni se r ju ut som en ond ande.
Spefullt bejakade Henrik denna karaktä- ristik.
— Det ä r just hvad jag är.
Jag är det­ ta tågs onda ande, som styr det rakt i för- därfvet och kommer att skicka det utför branterna på viadukten vid Varrone ... — Ni är säkert en narr, som har sprungit ut ur er kupé ...
Men ni kan vara alldeles lugn, viadukten vid Varrone har nyligen blif- vit lagad, era bekymmer äro onödiga.
— Inge nting kan rädda tåget, om det lö­ per in för fort i kurfvan ... det måste spåra ur.
Föraren tog för gifvet, att den främmande mannen led af förföljelsemani, och sökte att lugna honom.
— Ni kan vara alldeles öfvertygad om att jag känner mina instruktioner och kan mitt yrke.
Jag skall nog veta att reglera farten.
Ni behöfver inte alls hysa några farhågor i det här fallet.
Henrik stack fram revolvern.
— Ni kom­ mer att reglera farten efter min ö nskan, för­ står ni.
De bägge männen uppgåfvo ett skri: den S:ta Birgittaskolan vansinniga karlen hade en revolver!
De hu­ kade sig ned, som om detta kunde skydda dem, och eldaren föll på knä och tiggde om förbarmande.
Henrik lät dem hållas en stund.
Han var själf förvånad öfver hvilken makt detta stycke järn betydde i hans hand.
Därefter sade han lugnt: — Var inte oroliga, mina her­ rar, jag skjuter endast så vida mina order icke bli verkställda.
Föraren gjorde en åtbörd mot nödsigna­ len.
Henrik märkte detta.
— Âh, jag ber er, sade han, besvära er inte, repet är afskuret.
Fortsätt ni b ara helt lugnt att utföra er tjänst och akta er för att röra vid bromsarna.
Gör ni det, har ni ögonblickligen en kula i huf- vudet.
För tillfället är hastigheten lagom.
Föraren lydde.
Obemärkt lyckades han hviska till elda ren att inte lägga in n ågra kol mera.
Därefter stodo de tysta och orörliga; då och då kastade de förstulet en ångestfull blick åt sidan.
Henrik märkte snart, att tå­ get så småningom saktade sin fart, utan att någon hade rört vid m askinen.
Han sökte ge­ nast efter orsaken och till sist fick han se, att inte längre något ljussken kom fram genom springan vid eldsluckan.
Han intogs af en häftig vrede öfver att man på detta sätt för­ sökte narra honom och kastade ett stycke kol midt i ansiktet på eldaren, så att denne skrek till af smärta.
— Nå, pass på där!
Det skall komma att stå er dyrt om ni försummar er tjänst.
Hvarje skymt af medkänsla och hänsyn var försvunnen från hans själ; han hyste blott en enda tanke: att genomföra sin vilja till det yttersta som en envåldshärskare.
Då eldaren skyfflade in kol i ugnen, be­ gagnade föraren tillfället, bö jde sig ned som för att kontrollera hans arbete och hviskade honom i örat: Slå till karlen i hufvudet med skyffeln!
Henrik trodde, att eldaren vände sig om för att fa mera kol, men plödsligf såg han skyffeln högt upplyft och riktad mot hans kropp.
Endast genom att blixtsnabbt böja sig åt sidan undgick han slaget.
Denna öpp­ na fientlighet väckte emellertid icke hans vrede.
— Bry er inte om det där, mina herrar, sade han artigt, det tjänar till i ngenting, jag är alltför vaksam.
Föraren betraktade honom tyst och mod­ lös.
Henrik återupptog samtalet.
— Mina herrar, då vi nu kommer att vara tillsammans ungefär en halftimme och se­ dan drabbas af ett gemensamt öde, så anser jag er, trots min makt, fullkomligt som mina jämlikar.
Ni tillåter, att jag presenterar mig: ingenjör Henrik Laufner ... Instinkfmässigf svarade de båda andra: lokförare Belloni ... eldare Engelsmann ...
Men därpå bröt all deras ångest fram.
— Hvad vill ni, hvad begär ni af oss?
Är ni galen, är ni s juk?
Vi g ör hvad ni vill, hvad som helst, om ni bara lägger bort revol­ vern.
Ni talar ju fullkomligt klokt.
Hvad är det egentligen ni v ill? ...
— V apnet kan jag infe skilja mig från, ty på det beror min makt öfver er.
För resten skall jag gärna stå er till tjänst.
De bägge männen upprepade sina frå­ gor: Hvad begär ni af oss, hvad skall vi göra?
— Jag vill, att det här tåget skall spåra ur och störta ned för branten på viadukten vid Varrone.
Det är alltsammans.
Och ni två skall laga att så sker.
Det skall ske så visst som om jag själf hade gjort det.
Regeringsgatan 19 — 21 Hans beslutsamma ton missledde dem.
En dåre kunde omöjligen tala så klart och redigt och en klok människa kunde ju a bsolut inte vilja störta sig själf och alla passagerarne ned i afgrunden.
Kanhända gjorde mannen sig endast lustig öfver dem ... ja, s äkert vas det hela ett groft skämt.
Nå, han skulle nog få sota för det, bara de komme till nästa sta­ tion.
Henrik förvånades öfver att de hade lug­ nat sig så snart.
— Herr ingenjör, ni bli r sä kert förkyld, om ni sitter så där i nattluften utan rock.
Ni ka n ta död på er däruppe, kom hellre hit ned till oss i vä rmen.
Henrik svarade med en hård och iskall rö st som betog dem hvarje lust att se skämtsamt på saken.
— Nej, mina herrar, just därför att jag är sjuk, dödssjuk, sitter jag här.
Ni t ycks ännu inte ha förstått mig riktigt, jag får förklara mig närmare.
Jag är mycket svårt sjuk och kan i bästa fall få lefva ett halfår till.
Men jag fasar för att plågas och jag vill inte ligga och dö i e n säng som alla andra.
Inte heller vill jag framtvinga slutet i förväg på vanligt sätt — han gjorde ett tecken med sin revolver — nej, skall jag dö nu, s å skall det ske i samband med någonting sällsynt och oerhördt.
Mina herrar, jag kommer att kros­ sa denna väldiga massa af metall och trä, som nu bär oss fram genom mörkret, krossa den för att själf bli krossad på samma gång.
Och på viadukten vid Varrone kommer det att ske.
Vi ska ll hinna få se, hur lokomoti­ vet liksom s tegrar sig i fruk tan framför b råd- djupet, och se hur vagnarna hänger högt öf­ ver oss i luften, ögonblicket innan de krossar oss.
Det blef en liten p aus.
Så med ens insågo de bägge männen hela vidden af den fara, hvari de sväfvade, situationens hopplöshet, sin egen hjälplöshet.
Mannen däruppe var en galning, och de voro utlämnade åt hans godtycke som värnlösa offer.
— Mör dare, skurk, ropade de om hvarann uppåt kolhögen och knöto sina näfvar, men vågade icke komma honom närmare.
Där­ efter försökte de med böner, de tiggde om förbarmande, talade om sina små barn där­ hemma och om alla de oskyldiga passage­ rarna på tåget.
De folio på knä och gräto af ångest men tordes inte se uppåt mot sin fi­ ende, som orörlig och utan ett ord blickade ned på dem.
Det var icke en galning detta, det var någon ond ande; ingen kunde värja sig för honom, ingen kunde skaffa bort ho­ nom mot hans vilja.
.
— P ass på där, eldare, ljöd det uppifrån kolboxen, lägg in mera, eljes stannar ju tå ­ get.
Nu t og föraren till ord a: Vi ämnar inte lyda er, vi låter hellre skjuta ned oss; åtminstone räddar vi då passagerarna.
— D är misstar ni er, herr Belloni.
Jag är ingenjör och kan sköta maskinen lika bra som ni.
Och så tänk på en annan sak: om jag nu skjuter er, är ni ohjälpligt förlorad och slut; störtar ni från tåget, har ni ju d är­ emot en liten möjlighet att komma undan med lifvet; i hvarje fall har ni en kvarts tim­ me längre att lefva.
— De t där är ju va nvett, obegripligt van­ vett, skrek eldaren.
Ni ä r en mördare, en massmördare, en skurk, då ni ka n vilja stö rta så många oskyldiga människor i fördärfvet.
— Det roar mig att dö i s ällskap, ser ni.
Men ni kan ju i alla fall göra ett försök att med era lif som pris rädda passagerarna.
Ni mattor, Gardiner, möbeltyger, Dräkttyger.
Konstnärligt verkningsfulla trion » ter ocb färgsättningar.
Prover sända » till påseende.
Hngiv nog # vad sow önska ».
Textilarbeten.
Gardiner, Linneutstyrslar, Broderier och Spetsar i största urval, j Köttéiflitett,
vet inte, om nun revolver är laddad, om mina kulor träffar, om jag ve rkligen kan sköta ma­ skinen.
Riskera denna enda kvarts timme af ert lif för att — ka nhända — be vara hundra andra människors lif.
Ryck upp er, samla för «en gångs skull era krafter till en stor gärning.
Lyckas ni, kom mer man ännu långt efter er död att hedra er som hjältar.
Med­ vetandet om d et borde väl kunna göra döden lätt för er.
De båda männens svar var inte längre ord utan skrik och vrålanden som från starka vilda djur, sårade till döds.
Men de hade icke djurets mod, när det ännu med sina sista krafter värjer sig mot a ngrepp; de voro män­ niskor som alla andra, som inte vilja förlora en enda sekund af sitt lif o ch som hänga fast vid hoppet, medan ett djur icke har någon annan förnimmelse än af hämnd och död.
— Se r ni, mina herrar, just så har jag själf kämpat mot min sjukdom och min död, mitt lif har skrikit, gråtit och tiggt om förbarman­ de, men det har varit förgäfves allt.
Jag har stått så värnlös som ni nu inför mig.
Eldare, skyffla in kol, gör er plikt!
Banan går nu i en tämligen stark stigning upp mot passhöj­ den.
Jag känner till tra kten fullkomligt ... Som en darrande skuggbild aftecknade sig eldarens silhuett mot det klara skenet från ångpanneluckan.
Knappt att hans händer längre höllo i skyffeln; det mesta kolet föll bredvid och blef liggande i f örarrummet, där det knastrade under stegen.
Mekaniskt, viljelöst skyfflade han dock in kol i elden, denna eld som skulle drifva dem alla mot förödelsen.
Och däruppe på kolvagnen tro­ nade ett väsen, som icke var någon männi­ ska, endast en vilja till förintelse, den star­ kaste, oryggligaste vilja som är möjlig.
So m en vampyr hade han ätit sig in i detta järn- vidunder, som brusade hän genom natten, hade beröfvat det all vilja och satt sig själf i dess ställe.
De två männen på lokomotivet voro inte längre vid sitt fulla medvetande.
Eldaren knäböjde och bad, bad om skydd mot onda andar, om miskund och nåd, sjönk till mar­ ken, vred sig i d ödsångest, stönade och dar­ rade, oförmögen att resa sig igen.
— Lok förare Belloni, skyff la in kol!
Er el­ dare kan inte mer sköta sin plikt.
Fem skof- Iar försilår upp till p asshöjden — sedan får ni tjänstledighet.
Mannen stirrade slött framför sig och tycktes ingenting höra.
Men ljudet af en hane, s om spändes, kom honom att rycka till och genast lyda befallningen.
Därefter satte han sig ned på golfvet bredvid eldaren, tog det ena stycket kol efter det andra och smu­ lade sönder det mellan sina hän­ der.
— Det här är jag, det här är du, En- gelsmann, det här är galningen där- oppe — han kra­ made sönder en handfull kolbitar — och här är passa­ gerare och kon­ duktörer — trasor och stoft alltsam­ mans.
Ovillkorligt kas­ tade han en blick ut i d et fria; hastighe­ ten var ännu icke öfver den normala, Marstrand om vi ntern ar nog ett terra inco gnita för det stora flertale t af sommargäster, som under badsäsongen besöka den härliga ön och uteslutande minnas den som en idyll, grönskande, solbeglänst och sköljd af lekande hafsvågor.
Ett par vinterbilder därifrån torde därför ej sakna sitt intresse.
Den större framställer en höbergning i vint erkylan.
Höet har från en ångare aflastats ute på isen och skolba rn ha varit behjäl pliga vid dess hemforsling — e fter häst, en sällsynthet därstädes, enär det råder stor hästbr ist i bohuslänska skärgården.
Den an­ dra bilden återger en duktig 70-åri ng, f. d. lots- åldermannen Söderström, hvilken dagligen före­ tager utflykter på skridsko rundt om i skärgår­ den.
— H edvig Bergstr öm foto.
ty banan steg alltjämt något.
En möj­ lighet till räddning skymtade ännu: far­ ten var inte så stark ... om han hoppade af tåget just n u ...
Men i d etsamma påminte han sig, att en eldare häromåret störtat ned från loket och blifvit krossad under hjulen ...
Nej, nej, inte själf kasta sig i dödens ar­ mar ... ingen dödsångest i världen kunde drifva honom till en sådan handling.
Han kröp tillbaka i sin vrå och började åter leka och jollra med kolbitarna.
Ändfligen nåddes passhöjden, och tågets tempo blef med ens oroande hastigt.
Passa­ gerarna sofvo; endast en konduktör satt kanske och undrade öfver förarens oförsik­ tighet.
Allt fo rtare jagade expressen framåt, skenorna gnisslade och jämrade i kurvorna, männen på lokomotivet kastades hit och dit af den våldsamma farten, men ingenting tycktes kunna rycka dem upp ui deras dofva slöhetstillstånd.
Eldaren satt alltjäml försjun­ ken i bön, fullständigt apatisk och utan en tanke.
Föraren Belloni h ade klamrat s ig fast vid skofveln, som om den kunnat ge honom stöd, och blickade då och då full af ångest mot gestalten där uppe, som likt en mörk spökfigur sträckte sig ut öfver kanten med lyftad revolver.
— Viadukten vid Varrone, viadukten vid V arrone, mumlade föraren oaf- bruiei.
Inom kort var expressens hastighet så enorm, att till och med i en helt lätt kurva waggonerna reste sig på kant och hotade att stjälpa.
Det var ett rent under, att tåget oskadt kunde komma in på den tämligen långa raka sträcka, som låg omedelbart före viadukten vid Varrone.
Konduktörerna drogo i nödli­ nan, men signalen var förstörd och nådde inte på lång!
när fram till fö raren.
Mannen, i hvars vård hela tåget var anförtrodt, satt och lekte med kolbitar, eldaren låg utsträckt på golfvet, och högt uppe på tendern satt en företeelse, hvars kläder fladdrade ut som stora vingar — icke jämförlig med någon lef- vande mänsklig varelse och inte lik något djur heller, en ohygglig nattens vålnad, en spökaktig dödsfågel från urtiden.
Då hörde föraren plötsligt ett hvisslande ljud s om från dolda källor, kolstycken rulla­ de ur tendern ned i maskinrummet, allt fler och fler, en hel ström, och efteråt störtade en människa på hufvudet och föll rakt öfver eldaren — h an uppgaf ett skri, som om dö­ den själf gripit honom.
Gestalten blef lig­ gande orörlig, men fram ur m unnen kom blod stötvis.
Föraren sprang upp, ryckte revol­ vern ur hans hand, störtade därefter till bro m­ sarna, slog back, och under fruktansvärda stötar och knackanden stannade tåget efter några ögonblick — midt på viadukten vid Varrone.
Konduktörerna rusade fram, pas­ sagerarna öppnade kupéfönsfren, förfärade öfver den häftiga stöten.
Lokomotivföraren kunde inte ge något svar på de många frågorna, han endast pe­ kade darrande på den till synes liflösa mänskliga gestalten vid sina fötter.
Kon­ duktörerna torkade blodet från det orörliga ansiktet och kände på hjärta och puls.
Men de uppgåfvo snart sina försök — manne n var död.
Man fick låta honom ligga kvar där han låg till nästa station.
Eldaren leddes in i en kupé, emedan han föreföll alldeles för­ virrad och blott s tammade ord utan samman­ hang.
I hans ställe trädde en konduktör.
Då denne skulle ordna en smula bland de kringkastade verktygen på golfvet fick han se revolvern.
Han fog upp den och under­ sökte den.
Han drog ut de tomma patronhylsorna och såg därefter på den bleka döda mannen vid sina fötter och på föra­ ren, hvars kinder knappast voro min­ dre bleka och som emellanåt skakades som af en fross­ brytning.
Någon­ ting mycket gåtfullt måtte ha timat här.
Långsamt satte sig expressen Wien — Nizza åter i rö- 1 reise, for vidare mot södern, våren till mötes.
Med hölasset på isen.
Hedvig Bergs tröm foto.
Prilva TuppensZephyr |„ och Ni köper ingen annan.
: ^„«nu Praktkatalog gratis - - oeh franco.
- - HllllbrlvUll Stockholm och Göteborg.
BORD, DUKA DIG!
PÂ KINA SLOTT I DROTTNING- holm har matsalen en lucka i golfvei för ait det färdigdukade bordet skulle som i sagan kunna stå färdigt, dig­ nande af kostbara rätter, på ett här­ skarbud.
Fullt s å enkelt går det infe till att åstadkomma moderna mid­ dagsbord, men sagolikt praktfullt ter sig i alla fall ett efter alla konstens regler arrangerad!
bord.
Det är först och främst duken, som man måste välja med omsorg.
De svenska hem­ men bmka kunna med stolthet peka på välförsedda linneskåp, där da­ mast » och drälldukar af kolossala di­ mensioner ofta förekomma bland an­ nat arfvegods.
De gamla dukarna med sin sidenglans och sina konst­ fulla frukt- och blommönster äro vackra, men svårhandferliga för mo­ derna behof.
Det finns numera af- passade dukar i damast med infällda knypplade spetsar och med en bred uddspets i kanten eller knypplade motiv i hörnen, afsedda för t. ex. ett middagsbord dukadt för aderton personer eller tjugufyra.
En sådan duk verkar mycket dekora­ tivt i och för sig, men den fordrar också en hel del lyx i porslin, s ilfver och glas, men i sy nnerhet i blommor.
Ett mycket vackert bord kan man åstadkomma, om man har en duk af det aamla vattrade mönstret som ser ut som moiré antique med spetsinfällningar, och en servis i hvitt m ed guldkant samt massor af liljekonvaljer i låga kristallskålar.
En sådan blomsferuppsafs synes på vår tredje och nedersta bild.
Man torde lägga märke till a tt liljekonvaljernas m atta hvifa och grö­ na toner b öra Iifvas af klarblå sidenband i ros etter med många öglor, och att denna klarblå ton — Bordsdekorationer från Nordiska Kompaniet.
det får icke vara en ljusblå, ty då förfelas ver­ kan — skall gå igen i siden underlägget, som skim­ rar igenom spetsarna.
Har man så guldkant på vinglasen också, blir totalverkan ett gladt inbju­ dande och mycket fint middagsbord.
Glasen ställas upp i en sned linje, som tankes dragen som radie från tallrikens midfpunkt.
Medan vi äro inne på kapitlet vinglas vore det skäl att nämna, att de allra modernaste äro gra­ verade, icke slipade, eller åtminstone aldrig djup- slipade.
Gamla modeller från förra århundradets början gå alltjämt igen och de nya, som man för­ söker lancera, äro icke alltid tilltalande.
Det finns ett slags vida, kantiga champagneglas på - &gt; NAGRA MODERNA ~&gt; BORDSDEKORATIONER.
hög fot, som höra till de icke åtråvär­ da nyheterna.
För rhenvin och hvifa bordeauxviner användes färgade glas, såväl röda som gröna och gula.
Det är icke heller vackert, men modernt.
För den som har en helhvif servis kan ett vackert bord åstadkommas med dekoration af de mångfärgade anemonerna, som i syn nerhet på sen­ vintern bruka komma hit till o ss från Rivieran.
Det hvifa porslinet fordrar glada färger för att komma till sin rätt, och det är bättre att middags­ bordet ger ett brokigt intryck än att det verkar stelt och kallt.
Våra bilder visa ett par andra för­ sök till omväxling i blomsterprydna­ der.
De vackra japanska korgarna med sin varma bruna ton lämpa sig utsökt väl att bära upp hyacinter i olika färger.
Här har artisten för­ sökt med att blanda skära och ljus­ blå toner af olika styrka.
Det hela gör ett festligt och förnämt intryck.
En originell bordsdekorafion är den andra i o rd­ ningen med prydnadshagforn ordnade i höga va­ ser tillsammans med rödflammiga tulpaner.
Hvi­ fa syrener och tulpaner i fä rger ge också en vac­ ker dekoration.
För den som har gamla kristaller eller gamla silfveruppsatser finns många möjlig­ heter till variation.
Kristaller fordra gärna spe­ gelglas som underlag eller eljes en till u ppsatsen hörande tallrik, fy d e göra sig icke mot en duk.
Med någon uppfinningsrikedom kan man äfven med små resurser göra ett middagsbord vackert, om man endast far sig i akt att icke öfverlasfa det med dekorationer och att försöka uppnå en viss enhetlig stil i arrangeringen.
Om kvinnorna suite i åreis riksdag En socialpolitisk motion, som de skulle instämt i.
GENOM EN LÅNG OCH TIDSÖDANDE utredning har det utrönts att o m kvinnorna ägde politisk rösträtt skulle de gruppera sig inom de befintliga politiska partierna så, att ingen öfvervikt för något parti uppstod, men å andra sidan har den praktiska erfa­ renheten af kvinnorösträtten tydligt visat, att hvad som mest varit föremål för de röst- och valberäftigade kvinnornas verksamhet är de sociala frågorna.
En sådan social fråga af vidlomfattande art beröres i redaktör G.
H. v. Kochs motion i F örsta kammaren om statshjälp åt personer, som ämna ingå äktenskap.
Motionen är väckt med instämmande af öfverdirektör Ludvig Widell, och öfverinspektören för sinnessjuk­ vården Alfred Petrén och motionären har gifvit sitt kraf den blygsamma formen af begäran om en utredning om huruvida och under hvilka former statsbidrag till bosätt­ Redaktör G.
H. von Koch.
- 125 - ning skall kunna lämnas.
Detta är omisskän- ligt en af de motioner i hvilken svenska kvin­ nor af alla partier skulle ha instämt, om de svenska männen hade gifvit dem tillfälle till att så göra.
Som det nu är få vi nöja oss med att syna den i s ömmarna och afge våra omdömen om den mer eller mindre privat.
Idun öppnar gärna sina spalter för dem som ha något att säga i d enna viktiga fråga, me­ dan vi vänta på att riksdagen skall bestämma " om åvägabringande af utredning huruvida och under hvilka villkor statsbidrag skall kunna lämnas som hjälp åt personer, hvilka ämna ingå äktenskap. "
Motionären har tagit fasta på vårt lands minskade äktenskapsfrekvens, som ställer Sverige mycket lågt bland Europas länder.
Endast Finland och Mand visa lägre äkten­ skapsfrekvens än vi.
Beror nu detta på en obenägenhet hos svenska folket all ingå äk-
tenskap?
Alldeles säkert icke, ty våra ut­ vandrande landsmän bilda ofta tidigt familj och äfven de nya industribygderna inom lan­ det visa ett relativt stort antal äktenskap.
Det tycks således vara den e k o n o m i s k a sidan af saken, som utgör det allvarligaste hindret för unga svenska män och kvinnor att ingå äktenskap.
Vådorna af en minskning i äktenskapens antal äro alltför ofta påpekade för att här närmare tarfva redogörelse.
Ökning af de fria könsförbindelserna, flera barn födda utom äktenskapet och allt hvad dessa faktorer dra med sig af nedgång i folkhälsa och sedlig­ het.
Hur skola vi kunna ställa för oss i vårt land, så att vår ungdom kan stanna här och bygga bo i sv enska bygder och icke som nu drifvas ut till A merika i stora skaror för att där finna tillfälle till a tt bilda ett hem?
Staten borde hjälpa de unga, a nser redak­ tör v. Koch, genom ett så relativt enkelt me­ del som att under vissa villkor bevil ja under­ stöd till bosättningen för dem som ämna giftas.
Redan för flera år sedan framkastade Emil Svensén den tanken att ett stöd borde läm­ nas i d etta fall.
Bosättningen, ä fven af enk­ laste slag kräfver extra utgifter, som många.
- SER JAG INTE NÄRMAST UT SOM EN af de mindre löntagarna omöjligt kunna pensionatsvärdinna, som satt sig ner att för­ bära.
Att sätta sig i skuld för boet är föga fatta räkningar för sina pensionärer och som att rekommendera, för mången är äfven den tänker, att nu skall hon riktigt visa, att hon vägen stängd.
Genom sin verksamhet i B ar- kan hålla efter dem?
navårdsbyrån har redaktör von Koch kommit Det är ju fru Jane Gernandt-Claines senaste i b eröring med många fall, där en liten pen­ porträtt, som ger henne själf anledning till ninghjälp satt kontrahenterna i stånd att le­ detta hårda omdöme, och det är kanske rätt­ galisera sitt förhållande och bilda ett hem vist.
Att fånga detta ständigt skiftande an­ för sig och barnet.
Hvad som tarfvas är icke sikte med kameran torde vara hart när omöj­ stora summor, endast ett handtag för en ligt.
Nietzsches oerhördt missbrukade ut­ gång, som hjälper öfver de första svårighe­ tryck: Flamme bin ich sicherlich, kommer terna.
I St ockholm finnes en institution kal­ ovillkorligen för en inför Jane Gernandi- lad " Kronprinsessan Lovisas brudgåfvefond ", från hvilken årligen utdelas 150 kronor Claine.
Och nu är hon i Stockholm, strandad här till fem brudpar.
Det är någonting liknande på väg från Helsingfors till Frankrike, där som föresväfvat motionären, då han formu­ hon skall bosätta sig i Paris.
Hur långt lerade sina kraf.
uppehållet blir här, kan ingen säga i dessa Naturligtvis måste staten ha garantier för osäkra tider, men för den som älskar Stock­ att de unga, som den ger sitt stöd verkligen äro skickade att stå på egna fötter, då de holm s å högt som vår frejdade landsmaninna kommit öfver de första svårigheterna.
Ut­ är hvarje dag i vår siad som en gåfva af sikter till en fast arbetsinkomst måste före­ goda makter.
Det är förmodligen ordet om pensionats- ligga.
Likaså är kontrahenternas hälsa af värdinnan som leder samtalet in på dyrtiden stor betydelse.
Vi veta numera så mycket och de tryckta förhållandena i Helsingfors.
om rashygien, att vi icke utan vidare kunna För många är det icke alls någon tryckt tid, blunda för de frågor som röra den komman­ Det förtjänas de generationens styrka.
En tidsbegräns­ säger fru Gernandt-Claine.
pengar skoftals på kriget där som här och ning för äktenskaps ingående såväl uppåt miljonerna rulla.
Som man talade om 10,000 som nedåt, torde också vara nödvändig, då mark före kriget, med samma lätthet näm­ barn af alltför unga eller för gam ' la föräldrar ner man nu en miljon.
Bröd finns det i öf- äro rashygienskt mindervärdiga än de som verflöd, men tre " magra " och fre " feta " da­ alstrats under den lämpligaste äktenskaps- gar har man inrättat i veckan.
Dock allting åldern.
Motionären anger vidare vissa inskränk­ är oerhördt dyrt och de mindre bemedlade ningar, som skulle kunna tänkas komma ha det svårt.
Det förefaller som om vi förirrat oss in i ifråga, om staten skall realisera förslaget.
en främmande värld, då vi med Jane Det kunde tänkas, anser han, att en viss Gernandt-Claine diskutera lifsmedelstillgån- folkgrupp gynnades med understöd, t. ex. gen i Finland.
Det finns dock saker som landsbygdens befolkning, ty på landet är äk­ ligga närmare till hands.
tenskapsfrekvensen ännu lägre än i städerna.
— Mina litterära planer, säger författarin­ Hufvudsaken är emellertid, att någonting blir gjordt, att icke staten försummar ett till­ nan och lyser upp.
Först och främst tänker fälle till att råda bot för det svaghetstecken, jag skrifva om Faster Christina, och så mitt som ligger i den låga äktenskapsfrekvensen stora mål, som jag mest längtar efter, är att och den i sa mband därmed stående stora ut­ få göra ett verk om Santa Teresa.
Men Faster Christina ligger mig för närvarande vandringen.
Det finns säkert många af Iduns läsare närmast.
Det var en gammal fröken Chris­ som ha något att komma med i d enna fråga, ' tina Gernandf, som bodde i Lund på 1830- som är af så oerhördt stor vikt för oss alla.
talet.
Ja, vi kallar henne gammal fröken nu, Vi öppna gärna våra spalter för inlägg — men hon var dock inte mer än trettiofem, för eller emot det förslag, som framlagts in­ fyrtio år då hon dog.
Det var en faster till min mor oc h en mycket märklig dam.
Jag hör­ för årets riksdag.
de så mycket talas om henne som barn, och ELISABETH KREY.
hon har alltid stått för mig som någonting un Hos Jane Gernandi-Claine.
- j - 126 derbart.
Hon lefde ensam bland sina böcker och hon satt och spann, alltid klädd i mjuka hvita fichyer.
Hade en massa friare, men afvisade dem alla.
Jag har hennes minnes­ bok i min ägo, där de sjunga hennes lof i hänförda dikter.
Så fort jag vill har jag F as­ ter Christina hos mig — de t är som en troll- ring slås omkring mig — och jag är borta ur verkligheten, när jag vill — midt ibl and män­ niskorna — på gatan.
Det är väl därför jag hittar så dåligt i St ockholm, kan jag tro, sä­ ger Jane Gernandt-Claine och skrattar hjärt­ ligt.
Min man kan inte förstå, att jag inte känner hvar v rå af min un gdoms s tad.
— Ja, så är det Santa Teresa, fortsätter författarinnan.
Henne dyrkar jag öfver allt annat, och det förefaller mig nästan djärft att behandla detta kvinnliga snille.
Men kritiken må väl säga att jag varit förmäten att närma mig henne, att uppgiften varit för stor för mig.
Jag är beredd på det, men jag m åste försöka, ty hon ger mig s å mycket, Santa Teresa, för mitt h järta.
Diktsamlingar, frågar ni.
Ja, jag har en färdig, Flöjtblåserskan, kallar jag den.
Ni vet den där flöjtblåserkan hos Plato, som all­ tid visades ut, då männen skulle börja sina intellektuella samtal.
Jag har veilat ge henne en sen upprättelse, för att hon blef så hårdt behandlad.
I samma diktsamling förekom­ ma också dikter om bibelns heliga kvinnor, Maria och Maria Magdalena.
Men vill folk läsa dikter nu?
Jag tvekar att ge ut mina.
Så har jag också gjort några öfversättningar af Anne de Noailles.
Det har gått så lätt — utan en ändring — ibland har jag nästan tyckt, att Anne de Noailles har skrifvit på svenska och inte på franska.
Det har varit en sådan njutning a tt öfverflytta hennes vers.
Men så mycket som Santa Teresa ger hon mig ick e, hon når icke så långt eller så djupt som hon.
ETH.
K.
Fröken Àxeline.
En blyertsskiss af HILDUR DIXELIUS- BRETTNER.
(Forts. fr. n:r 6.)
FRÖKEN AXELINE VAR ENSAM.
HEN- nes belägenhet föreföll henne onekligen en smula egendomlig där hon satt på sin korg, men hon kände sig lugn och situationen vuxen.
Om de blott ej ville dröja för länge — fröken Axeline ryck­ te till och lyssnade — mon Dieu — grälade de därinne?
— hon lyssnade igen, nej, nu var det tyst — hon hördé in­ genting.
Så hade hon väl misstagit sig.
Stekoset från monsieur Duponts rosteri ge- nompyrde hela huset, då och då slogs en dörr igen, i våningen under sjöng en kvinna en vaggvisa — fröken Axeline började skruf- va sig på sin korg, hon gick fram till dörr en, just då hon stod med näsan nästan tryckt mot det solkiga visitkortet där monsieur Da- roux tillkännagaf sin mottagningstid, gick dörren upp och den unga flickan stod där.
" Mademoiselle — nu, om ni behagar — grand-père är mycket glad att se eder. "
Fröken Axeline fördes genom en smal mörk gång där hon endast hade ett intryck — att det luktade hvitlök, som var det värsta hon visste, så genom en dörr och hon stod inne i ett litet fyrkantigt rum med ett fönster mot en tegelvägg, som brann bjärt röd i af­ tonsolen.
En liten fågellik gubbe stod midt i rummet och kom emot fröken Axeline, då hon steg öfver den höga tröskeln.
Hans huf- vud satt på en mycket lång, tunn hals och kom ett stycke före den öfriga kroppen.
" Monsieur — " sa­ de fröken Axeline.
" Mademoiselle, " sade monsieur Da- roux.
Och så stodo de bugande midt emot hvarandra i d et lilla rummet, där luften färgades röd af re­ flexen från den solbelysta tegel­ väggen.
" Jag vill ic ke gö­ ra eder sorg, mon­ sieur, " började frö­ ken Axeline och tog efter den gam­ les händer — han hade ett nervöst sätt att skaka sina fingrar som en katt som fått vått på tassarna.
" Ni gör mig icke sorg, mademoiselle, ni gör mig en stor glädje, " han • hade en pipig darrande diskant, " det är mig en stor ära. "
" Tag plats, mademoiselle, " med sin långa magra hand, som var hårbevuxen långt ut på fingrarna, visade han på en rankig stol med sits af flätad bast.
Fröken Axeline satte sig, gubben stod framför henne.
" Jag kan dö i morgon — då har hon ingen — och, mademoiselle, jag har gifvit henne uppfostran — i åtta år betalade jag för henne i fröknarna Guérins pension.
Hon var ett begåfvadt barn — m en nu har hvarken jag e ller min sys ter någon hand med henne. "
" Grand-père — grand-père, kom då och hjälp mig ett tag, " hördes flickans röst från rummet invid.
Gubben tassade dit ut i sina svarta filtskor.
De blefvo länge därinne.
Då de kommo ut tycktes afskedsceremonien vara undan­ stökad, flickan bar en väska af japanskt strå i h anden.
" Så kan vi åka då, mademoiselle — om ni behagar. "
" Ja, ja, " fröken Axeline reste sig, hon tog åter gubbens händer, " ja, ni förstår, jag vill ej göra er sorg — s å snart ni önskar få henne tillbaka, skall hon resa — du har ju lämnat din adress, mitt barn? "
" Ja, mademoiselle — ja, jag skall skrifva till grand-père — hennes hand for lätt öfver gubbens kind, " och du kan bedja Charles Dupont skrifva åt dig — om du ej orkar. "
Hon var vid dörren, hon tycktes ha brådt att komma i vä g, fröken Axeline trippade ef­ ter, hon var den, som tycktes ta afskedet djupast, gång på gång såg hon upp på mon­ sieur Dupont.
" Ja, ni för står mig ju — förstå r, att jag m e­ nar väl med henne. "
Och monsieur Daroux ' lilla hufvud dallra­ de på den långa halsen ocn han skakade sina ludna fingrar.
" Det är mig en stor ära — en stor ära, mademoiselle, " han följde dem ut och ned för trapporna.
På gatan stod droskan och väntade.
Fröken Axeline blundade då hon gick för­ bi kramsfågeln.
Än en gång tryckte hon monsieur Daroux ' hand och försäkrade med tårar i ögonen, att hon menade väl.
Och monsieur Daroux försäkrade, där han stod fågellik och tunn på trottoarkanten, att det var honom en stor ära.
Då droskan rullade utför gatan kom.
O. Ellqvist foto.
Kvinnornas kök.
SÖDRA K. F. U.
K.
MED SIN MÅNGAHANDA sociala verksamhet kommer en ait tänka på en kycklinghöna med sä alltför många ungar, att in­ gen kristen själ kan fatta hur de få rum under hennes vingar.
Alltsedan Södra K. F. U.
K:s energiska och insiktsfulla ordförande, fru Agnes Ingelman, för många år sedan upptäckte den unga industriarbeterskans speciella andliga och materiella behof har föreningen ställt in en stor del af sin verksamhet på att söka nå denna ka­ tegori, isynnerhet de yngsta, som nyligen kom­ mit ut i yrkesarbetet.
Södra K. F. U.
K:s senaste sociala verksam­ hetsgren heter " Kvinnornas kök " och är en billig- hefsrestaurang för de lägst aflönade själfförsör- jande kvinnorna.
Restaurangen har varit öppen se­ dan den 17 jan.
i Koc ksgatan 24 och antalet besö­ kande går nu up p till me llan 160 och 170 mid dags­ gäster per dag och mer än 240 per soner kan K. F. U.
K. icke ta emot.
Så många rymmas icke i den nuvarande lokalen, en goodtemplarsal, som med hjälp af några gröna växter och gardiner i glada färger gjorts så hemtreflig som det varit möjligt.
Stiger antalet till f astslagna maximum måste man flytta en trappa upp i sa mma hus till en större sal och anordna en mathiss från köket på nedre bot­ ten.
Ingenting är så önskligt som att allt flera matgäster skola infinna sig, m ' en ändå darrar K. F. U.
K. för hur det skall gå, ty föreningen har in­ tet rörelsekapital till detta företag och maten är beräknad till själfkostnadspris.
Stadens lifsme- delsnämnds dyrtidskommitté lämnar ett visst an­ slag, s om utgår ur statens nödhjälpsfond och som gör att K. F. U.
K. k an i vi ssa fall bevilja billigare afgifter för middagen, men detta understöd slu­ kas af driftkostnaderna.
Då man för 70 öre i dessa tider tillhandahåller två rätter mat, med rabattkupong för 60 ö re och under vissa fastställda villkor för 35 öre, kan det icke gärna bli någon­ ting öfver till a tt utvidga röreisi.
n.
Och K. F. U.
K. ser sig om efter villiga hjälpare, som skola förstå hvad saken gäller.
Organisationen af " Kvinnornas kök " är mön­ stergill.
Längst fram i salen sitter kassörskan på en estrad, som eljes användes vid möten af olika slag, och i en angränsande dörr är en disk inrät­ tad där hvarje gäst får sin middag på en stadig träbricka med handtag.
Portionerna äro rikligt tilltagna till hvar och en, och alla äro nöjda då de gå därifrån och afleverera den afätna brickan vid en annan disk närmast utgången.
I köket, som K. F. U.
K. låtit in reda med gasspisar, torkugn och varmt och kallt vatten kan man beskåda mäng­ derna af mat som tillredes för hvarje mål.
Om­ kring 50 liter potatis beräknas, och omkring 25 à 40 kilo gram kött, beroende på huruvida malet el­ ler kokt och stekt kött ingår i middagen.
Fil.
m ag.
fröken Anne M arie Törngvist har gjort anordningarna för Kvinnornas kök, fröken Astrid Eriksson förestår köksdepartementet och fröken Hanna Olsson är kassör.
- 127 - familjen Dupont ut på trottoaren.
Monsieur Daroux var eljes mycket få­ ordig gent emot siina grannar, men nu berättade han, medan hans små ögon följde den bortrullande dros­ kan, att hans dot­ terdotter blifvit adopterad af en rik dam och nu rest sin väg, en rik dam, som nyss förlorat sin fosterdotter, som varit en vänin­ na till Jea nne.
" Ni har tur — ni har alltid tur, mon­ sieur Daroux, " sa­ de madame Dupont.
Hon var en stor, höftbred kvinna med ett vackert an­ sikte, grå fågeldun hvirflade som en massa små grå fjä­ rilar ifrån henne för minsta luftdrag.
" Men nog kunde lilla Je anne gifvit mig ett sött ord till farväl, " skrattade monsieur Du­ pont.
" Ah — hon är rik arftagerska nu " — fru Dupont knyckte en smula på sin nacke — " Jerome — se till sp ettet — de t osar. "
" Den kvinnan snattrar då som en anka, " mumlade monsieur Daroux och tassade i sina filtskor genom portgången.
Under tiden rullade droskan framåt.
Den långa gatan var som en rännil i hvilken af­ tonsolen hällde sitt flöde af ljus, dä r den satt dallrande öfver dess krön.
De sutto båda tysta.
Så, plötsligt, så att fröken Axeline ryckte till, skrattade flickan ett pärlande skratt, det var som om det glitt­ rade om det.
" Han talade om min skola — det var en rolig skola, må ni fro, mademoiselle — ett gammalt kråkbo — Mademoiselle Célie var dödligt rädd för råttor — under lektionerna sattes jag att vakta råtthålen — jag v ar minst rädd — d är saft jag och läste roliga böcker — den enda notis mademoiselle tog om mig var, att hon någon gång nickade åt mig.
— Ni är tapper, Jeannette — mycket tapper.
Hon såg själf ut so m en liten mus — " flickan skrattade igen — fr öken Axeline betraktade henne en smula forskande.
Hon hade trott hennes tankar vara helt andra.
Så nickade hon för sig själf.
" Ungdom — un gdom, " sade hon.
Och droskan forfor att rulla fram öfver de knaggliga gatorna.
Det regnade och regnade.
Regnet pärlade sotblandadt mot kupéns fönster, hela upp­ landsslätten tycktes svept i en järngrå slöja.
Slottet och domkyrkans torn­ spiror stego fram ur töcknet.
" Se där, mitt barn, " sade fröken Axeline, där hon stod vid fönstret, " där kan du se ka­ tedralen och där stoftet — det bygg­ des af en af våra Fru Agnes Ingelman, ordf. i Södra K. F. U.
K.
(Forts, sid. " 130).
,
TYPEROCH SITUATIONER tejlm.
«iwïfesffi.
irr L I. Prisdomare och del- tagarinnor i damernas konståkningsstart.
2.
Da­ mernas skeletonåkning.
3.
Fröken Andersen och herr Johannesen i konst åkning.
4.
Hr C. Larsson segrare i 1,500 m:s åk 5. ning för Old Boys.
Grefve Clarence von Ro sen i prishoppning.
6.
Start i traftäflingen.
7.
Från skeletontäflingen kurvan.
8.
Fröken Mag­ da Murray, segrare konståkning.
9.
Ingenjör Holmen, den manliga segraren i skeleionåk ning.
10.
Fröken Sven- ner, den kvinnliga seg raren i skeletonåkninq
TT^n FRÅN NORDISKA - SPELEN yr &gt; 11.
Från irafiäfUngarna Lomza segrar i lord Lo- monds lopp.
12.
Byrådi rektor Lindencrona med sina norska gäster vid Saltsjöbaden.
13.
Norr­ mannen Ström, segrare å 1500 och 5000 meter.
14.
Norske skidlöparen Gra veli hoppar.
15.
Major Gö­ sta Drake spelar curling.
16.
Från traftäflingarne.
Spring (närmast) vinner med en noslängd före Eclips 1, 2, 3, 4, 5, 8, 9, 10, 11, 13, 15, Holmén o. Wall­ bergs foto.
3, 14, O. E1I- qvist foto.
6, 7, 12, 16, O. Norberg foto.
i M
stora kungar — tag fram galoscherna, barn, den käre kandidat Bark — hon suckade, och säti dem på dig — vi äro strax framme. "
" men vill ej kandidaten siiga ut — så kan jag Fröken Axeline började plocka tillsam­ få presentera. "
Och ute i salongen presenterade fröken mans sina effekter och räknade dem.
Åsy­ nen af den kära hemstaden hade förnyat de Axeline.
" Kandidat Gans — mademoiselle Daroux medtagna krafterna.
Synd endast att det skulle regna.
Fröken Axeline var angelä­ — en liten f ransyska, som följt m ed mig hem gen om, att den unga flickan skulle få för­ — jag hoppas hon skall trifvas hos oss. "
" Inte sant, mitt barn, " tillade hon på fran­ delaktigast möjliga intryck af staden — men att det regnade var nu en sak som infe stod ska till den unga flickan, " du tror, att du kan trifvas här? "
till att hjälpa.
Den fina munnen log ett det allra ljufvaste " Kära barn, " de voro nu helt nära och frö­ ken Axeline snodde rundf, " glöm ej att tacka leende och de mörka ögonen lyftes.
" Ni är alltför god, mademoiselle. "
konduktören, om du ser honom, då vi stiger Så böjde hon lätt på hufvudet för kandidat af, det var blott allt för vänligt af honom att skaffa dig apollinaris — mon Dieu — åh nej, Gans och gick in i det rum, fröken Axeline — jag har den — jag har den " — o ch hon anvisat åt henne.
" Infe sant — hon är alltför söt, " hviskade stoppade ned en liten hvit pappask i sin fröken Axeline.
väska.
Så följde hon efter flickan.
I d örren stan­ Tåget körde in på stationen.
Där stod ett stadsbud — där ännu ett, hennes kära gamla nade hon såg sig omkring i rummet.
" Ja, här står allt som han lämnade det — n:r 13 — fröken Axeline viftade med båda händerna, hon tyckte, att hon skulle vilja där står till och med de manschetter han hade sista dagen. "
taga gubben i famn.
Hon tog den unga flickan i famn och de f ' Ack — ack, stadsbudet, " sade hon, då gräto båda.
han stod inne hos dem i kupén, " nu är jag här igen, men nu reser jag infe b ort mera — XI.
man möter s å mycket oväntadt — det tar på ens nerver — ja, ja, d en unga damens saker Ett par veckor hade gått.
Man var i för­ skall upp till mig — hu r mår hustrun, stads­ sta veckan af juni.
budet, hur är det med hennes gikt — de t är I fröken Axelines trädgård stodo träden i således elfva kolli stadsbudet har — tack, full sommarskrud, genom hvarje fönster i min lilla väska bär jag själf. "
våningen mötte ögat grönt löfverk, nu glitt­ Stadsbudet kryssade sig ut och fröken rade och blänkte det i a ftonsolen och luften, Axeline och den unga flickan följde efter.
som strömmade in g enom de öppna fönstren, Det var mycket folk på perrongen.
var fylld af blomdoft och humlesurr.
" Kan du se konduktören, barn? "
Då — just då aftonen var som vackrast och Nej, han stod ej till att upptäcka.
mest stilla, kom mademoiselle Jeanne tyst ut " Nå, det kan ju ej hjälpas, " fröken Axe­ ur sitt rum.
Hon stannade på tröskeln till line trängde sig fram.
Hon nickade åt alla salongen, det var så tyst i de n lilla våni ngen, stadsbud de mötte o ch alla kände henne och endast pendylen knäppte på kakelugns­ hälsade: " Välkommen hem, fröken. "
frisen.
De gingo genom vestibulen och trädde ut Fröken Axeline var medlem af styrelsen på stationshusets trappa.
Regnet öste ned.
för föreningen Frigifna fångars väl och var " Håll upp din klänning, barn, " sade frö­ på dess sammanträde.
ken Axeline och spände upp sitt stora para­ Jeanne sträckte sina armar, som voro bara ply och trippade mellan vaiienpussarna öf- till armbågen, öfver hufvudet och kväfde en ver planen.
gäspning, där hon stod.
Hon upprepade Den unga flickan följde efter.
" Sätt på detsamma två gånger.
Så gick hon fram till dig dina galoscher, barn. "
hade fröken Axe­ det öppna fönstret och stod och såg ut.
line sagt i kupén, men hon hade inga galo­ Efter några ögonblick gick hon in i rum­ scher.
I sina tunna, låga skor, på hvilka met igen.
Men nu gick hon direkt fram till pappsulan blötnade för hvarje steg, följde dörren till k andidat Gans rum, hon knackade hon efter.
Men hennes strumpor, som voro och steg.
in.
synliga högt öfver den fina vristen, voro icke " Ack, monsieur Gans, " hon log och ögo­ genombrutna.
På den tiden begagnade nen strålade af skälmskhet, " tala inte om unga flickor i Sverige icke sådana, och det det, men jag har tråkigt, rysligt tråkigt — ni hade fröken Axeline låtit henne förstå.
måste roa mig. "
Trädgården kring fröken Axelines hus Kandidat Gans hade blifvif mörkröd.
Han stod fullöfvad.
Perennan lyste redan ljus­ hade hittills knappast sagt sammanlagd!
grön kring rabatterna, mellan hvilka regn­ tjugu o rd till d en unga flickan.
De hade sut­ vattnet gräfde små muntra rännilar.
tit midt emot hvarandra vid måltiderna, frö­ " Ja, här bo vi, " sade fröken Axeline på ve­ ken Axeline hade skött konversationen, en­ randan, kring hvilken vildvinet börjat slå ut, dast ett par gånger hade han ej kuinat und­ och spände ned sitt paraply.
gå att vända sig direkt till he nne, m« ' .d ett p ar " Gud välsigne din ingång, kära barn, " sa­ ord på sin knaggliga skolfranska.
Och då de hon sedan i fö rstugan och kysste den un­ som nu hade han blifvif blossande röd.
ga flickan på pannan.
Och nu satt hon i hans rum, satt uppkru­ Så gick hon lätt uppför trappan och kom pen som en liten mjuk s vart kattunge i hans in med egen nyckel.
soffhörn.
" Malvina, Malvina — ja, nu är jag här, " Han stod kvar alldeles som han rest sig fröken Axeline föll den gamla tjänarinnan från skrifbordef, då hon kom in.
Han hade om halsen — " ja, det är en ung flicka — hon största lust till att störta på dörren.
skall bo hos oss, Malvina.
I kandidat Barks " Sätt er, monsieur Gans, " hon visade rum — fröken Axeline suckade.
på det andra soffhörnet, " sätt er och be­ Så gick hon hastigt bort och knackade på rätta något för mig — nå got roligt — made­ dörren till kandidat Gans rum.
Han satt moiselle säger, att ni talar franska riktigt precis som hon lämnat honom för snart en bra, om ni vill. "
månad sedan — vid bordet och läste.
Den lilla obarmhärtiga varelsen log sitt " Kandidaten, kandidaten — ja, nu är jag mest förtjusande leende och såg på honom här, " hon.
sträckte sina båda händer emot under en smula sänkta ögonlock.
honom.
Kandidat Gans bief rödare och rödare.
" Tack för brefvet, kandidaten — Ja, ja — Men till hans enkla, relativt osammansatta - 130 - natur hörde en afsevärd förmåga af sjäilfdis- ciplin, nu anlitade han den till det yttersta, han tvingade sig till fa ttning och satte sig, men inte i so ffan, utan på en stol.
" Ge mig en lektion i s venska, monsieur Gans, " hon satt med de fina armlederna i kors i knäet och såg på honom med hufvu­ det en smula på sned.
" Ni skall bli lärare — inte sant?
Det är därför ni studerar här vid universitetet? "
Nu v ar det omöjligt a tt slippa ifrån längre, kandidat Gans måste svara.
Han sade, att han inte skulle bli l ärare utan präst.
" Präst — en andlig, " de mörka ögonen spärrades upp i ett uttryck af den mest för­ tjusande barnsliga häpnad — " man skall bikta sig för er — åh, monsieur Gans — " hon hytte skälmskt med fingret åt honom, " gör bara inte som andre vikarien i Le bl eu Ange, han pratade en massa dumheter i mitt öra, och då grand-père, sökte upp honom och fö­ rebrådde honom, förnekade han, att han sagt något — det var mina egna onda böjelser, jag hört tala, sade han.
— Grand-père, sade jag, tr or du, att mina onda böjelser tala pro- vencalska?
Men det trodde han inte — " hon skrattade, de duniga kinderna hade fått färg och ögonen strålade.
Kandidat Gans talade om, att folket i Sve­ rige inte biktar sig för sina präster.
Ögonen vidgades igen.
" Inte det — hva d är det då för roligt! "
— hon rodnade som om hon ertappat sig själf, så såg hon upp med eii förtjusande madon- nauttryck öfver sitt ansikte.
" Monsieur Gans — hvad heter Guds moder på svenska? "
Hon hade gjort ännu några frågor och sut­ tit tyst en stund, då hon fäste ögonen på kandidat Gans fiol på väggen.
" Spelar ni fiol — s pela litet för mig.
Jag älskar musik ".
Hon sade " musique " så mjukt, al!
det närmade sig läspning.
Kandidat Gans kände förslaget som en frälsning.
Han tog ned fiolen, började stämma den.
Så spelade han Schumanns Berceuse.
Han stod sned!
framför det öppna fönstret, aftonsolen föll in, vind en fläktade i d en tun­ na hvila g ardinen, förde den in i ru mmet, sög åier ut d en och med lufidraget följda jasmin­ doft från trädgården.
Han spelade flera stycken, öfvergick näs­ tan omedelbart från det ena till de!
andra, han slapp åiminsione tala så länge han spe­ lade.
Han stod med ryggen vänd emot henne och såg framför sig ut genom det öppna fönstret.
Då han ändtligen vände sig om, salt hon kvar.
Hennes ögon stodo fulla af klara fårar, så reste hon sig, som om hon tänkte gå, men plötsligt gömde hon ansiktet i hän­ derna och snyftade.
Det var en bitter skälf- vande gråt, som kom hela den lilla gestalten att vibrera.
Kandidat Gans visste infe hvad han skulle ta sig till, inte hv ad han skulle tänka, — hvad han skulle göra.
" Mademoiselle — mademoiselle, " sade han endast och han kände svetten slå ut i pan­ nan.
Det var någoi så bittert hjälplös!
öfver hennes gråt.
Hvad var det också för idé af fröken Axeline ait ta henne med hit, hon längtade hem naturligtvis.
Han vågade sig ett steg närmare.
" Mademoiselle, " sade han.
" gråt inte. "
Hon såg upp på honom .ned ögonen fulla af tårar.
" Längtar ni hem, mademoiselle? "
han var mycket röd, då han sade det.
(Forts. sid.
132.)
1 dét poetiskt och psykologiskt skickligt gestaltade ämnet är en tidsbild från det gamla Island, som ganska starkt fängslar äfven en modern åskå­ dare.
Utförandet lider dock af vissa ojämnheter, men fru Bosse i fl ickan Steinunns roll är stor i sin tolkning af en förlviflad människosjäls kamp att fasihålla kärleken.
Herr H e d g v s i t som den åt ockultism hemfallne unge mannen skiljer sig talangfullt från uppgiften, men den lyriska el­ den besitter han icke.
Det går en föga använd, men talangfull ung skådespelare vid Dramatiska teatern, hvars namn är G u s t a f M o l a n d e r — han skulle här ha varit på rätt plats.
Herr Gösta Ekman som Gustaf IV Adolf i Arnold Munthes komedi " Magdalena Rudenschöld " på Svenska teatern.
Från scenen och estraden.
MAGDALENA RUDENSCHOLD HAR GIFVIT kommendörkaptenen Arnold Munthe stoff till ett nytt historiskt teaterstycke.
Och det må­ ste erkännas, att han i det stora hela lyckligt behärskat stoffet: den Armfeliska konspirationen mot förmyndarregeringen, Reu- ierholm ' s infamier, de sista skimrande bla­ den i Magdalena Rudenschölds kärlekssaga vidare hennes fängslande och schavoiiering samt Gustaf IV Adolfs ungdomsår, där den unge furstens rätlinjiga, nobla karaktär, halsstar- righet och ringa intellektuella begåfning ge ut­ kastet till hans blifvande sorgliga öde.
Hvad man saknar i detta skiftande sceneri från tredje Gustafs tid är en lifligare dialog med någon epigrammatisk udd, som kunde erinra åskådaren om, att behagens och kvickhetens skald Johan Henrik Kellgren och Sveriges spirituellaste förfat­ tarinna Anna Maria Lenngren samtidigt funnos i hofvets närhet och i mångt och mycket präglade tidens språk.
Vi vilja påminna oss att skottet ur Anckarsfröms pistol icke förmådde döda den gu­ stavianska tonen, fast hufvudfigurens tjodiga sor­ tie hade skakat sinnena.
Ännu skapades kvicka bon mots, ännu föddes dessa torrt spirituella sen­ tenser, som hade den franska smakens ursprungs- beteckning och som här skulle skänkt en tidsfärg, hvilken nu uteblef.
Stycket har två säkert tecknade figurer, her­ tig Carl och Gustaf Adolf.
Den förres vankel­ mod som regent och fjolliga känslosamhet som älskare, den senares svärmiska lynne och gryen­ de härskarevilja få en förträfflig belysning af för­ fattarens repliker samt hrr B r u n i u s ' och G ö s ­ ta Ekmans väl genomtänkta spel T Afven deras masker äro illuderande.
Titelrollen ger föga af den gustavianska kurtisanen, hon är en älskande kvinna utan nåqra särdrag — jo, det finns e tt, men jag a nser det lika historiskt missvisande som psy­ kologiskt omöjligt, nämligen när Magdalena Ru- denschöld, brutalt väckt midt i natten af polis­ mästaren och hans folk, f ör att undergå visitation och häktas, på ett ironiskt sätt skämtar öfver de­ ras besök.
Fru Brunius ' fägring, mjuka spel och musikaliskt vackra diktion skänka emeller­ tid r ollen en alltigenom anslående drapering.
Hen­ nes scen med konungen i Haga slott tillhör s tyc­ kets finaste och bästa partier; en annan drama­ tisk Glanspunkt är sammanträdet i konseljsalen.
De olika bifigurerna, hertig Fredrik Adolf, herti­ ginnan Hedvig Elisabeth Charlotta, Reuterholm, Armfelt o. s. v. skötas omsorgsfullt och uppsätt­ ning och regi vittna alltigenom o m G u n n a r Klintbergs stilfulla och säkra smak.
Premiär­ publiken föreföll mycket belåten och det med rätta.
Ett nytt isländskt stycke, skådespelet " Önsk­ ningen " af lohann Siaurjonsson, är Dramatiska teaterns senaste gärd åt nordisk dramatik.
Berg- Eivinds författare fördjupar sig här i det ockultas grepp i människosinnet, och hvad han bringar af Återbud.
VID LÄSANDET A F EN RUBRIK S ÅDAN SOM " Ansvar, Punktlighet, Hänsynsfullhet, Löften " o. dyl. har jag mången gång tänkt: " Nå, nu ändtli- gen skrifver de väl någonting om skyldigheten af att ge återbud. "
Nej, det handlade dock ej om sådant.
Och ute i lifvet mötes man dagligen af den er­ farenheten, att det enkla begreppet aldrig inlärts eller åtminstone bra sällan tillämpas, men hur kommer det till?
Man gör upp om en sak, till en viss stund, en * viss dag eller ett särskildt tillfälle.
Man väntar, Kgl.
teaterns tredje symfonikonsert bjöd som väntar förgäfves.
Inte ens en rad eller ett ord nyhet på dansken Carl Nielsens symfoni D e t till förklarin g eller ursäkt.
Det uteblir helt enkelt.
outsläckliga.
Komponisten är en personlig­ Det ges oändligt med etikettsregler, regler för het för sig, hvars skaparförmåga sammanhänger god ton, man håller dem så godt man kan.
Och med en originalitet af det svårfaiiliga slaget.
Han d o c k ä r d e n n a s a k, a t t s ä n d a å t e r b u d, s å påminner om en envis, desperat vägröjare, hvil­ obehöflig, tycker människor.
Men det tycker icke ken hugger sig igenom själfslifvets tätaste snår jag.
Det bevisar hänsynslöshet mot den andra och vältrar undan konflikternas stenblock eller parten, det bevisar trolöshet, det bevisar att man spränger dem i luften, så att jord och himmel ej har folkvett, rent ut sagdt.
Att det kan möta skaka.
Om han med sin symfoni afser att måla hinder vid en sak, det är förklarligt.
Men att den outsläckliga energien, människoandens aldrig man ej då känner det som sin oafvisliga plikt att hvilande kamp mot materien, så måste man re­ på bästa sätt, per telefon, telegraf, genom bref spektfullt medgifva, att han därvidlag i st olt själf- eller bud, ge upplysning därom, så fort man det känsla vädjar till egen kraft och egna uppslag, kan, är oförklarligt.
Punktlighet härledes från " punkt ".
Punktlig är föraktande att arbeta med lånta medel.
Och det är en lika vacker som sällsynt konstnärsegenskap.
den, som far hänsyn till punkterna (— enskildhe­ Men han föraktar också eller rättare förgäter, att terna) och för hvilken äfven småsaker synas Och det är väl ändå människorna i allmänhet inte kunna följa honom viktiga nog att beakta.
på hans vägar och förnimma det sköna, där han knappast en småsak, om man, genom att ej vara förnimmer det.
Vore han en ung stormare af punktlig och ordhållig, visar en person den takt- dessa, som partout önska väcka uppmärksamhet löshefen att ej ens godtgöra en försummelse med genom att väsnas, skulle han framkalla misstro, att genast ge en förklaring.
Har man gifvit ett men nu är han en mogen konstnär med kärf stil löfte bör man förstås söka att hålla det.
Kan och höga ideal — egenskaner, som mycket väl man ej detta, så är det väl ej för mycket begärdt låta förena sig — och därför svår att anamma.
att man förklarar hvarför.
— Ett brutet löfte är Här fick symfonien, som ställde enorma kraf på bland det svåraste man kan ha att bära på, och hofkapellets exekveringsförmåga, ett mottagande, många ägna dock ej en tanke åf hur viktigt det hvari intresset förmälde sig med en betydlig _un- är för en själf att hålla ett gifvet löfte.
Man mis­ dian öfver verkets månqa vresiga och vilda ter förtroende för d ' en som ej är ordhållig, och ett klangeffekter.
Men så förstod 1 man så mycket mistadt förtroende kan man aldrig få tillbaka.
Många gifva lätt och gärna löften, ofta i den bättre Beethovens Egmont-musik och Bachs de­ likata konsert d-dur, för klaver, flöjt och violin, tanken, att de skola komma ihåg att uppfylla där fru Märta af Klintberg på ett skim­ dem, men så kommer så mycket annat emellan och de glömma helt enkelt sina gifna löften.
rande sätt skötte pianopartiet.
Men den som går där och vänfar och undrar Vid Konsertföreningens båda senaste konserter bragte de två Wagner-sångerskorna hvarför löftet ej blir uppfvildt, förbittras i sitt f r u a r n a L i l l y H a f g r e n - W a a g oc h E l l e n sinne, och upprepas detta flera gånger, så är " Att lofva är ärligt, men Gulbranson en insats af vokal glans, som för­ förtroendet borta.
tjänar att bemärkas.
Den förstnämndas framträ­ hålla besvärligt ", säger ordspråket.
Och dock dande i Elisabeths hälsningssång ur Tannhäuser, kunde allt ha uppgjorts i godo, om man åtmin­ plus några romansartade stycken af Richard stone sändt ett återbud.
Ett förklarande därför, Strauss m.
fl., präglades af en sjudande på den väntandes hvarför.
sångarglädje, hvartill kom stämmans ljusa fylliga klang, som in- gaf längtan att få hö­ ra den utmärkta sån­ gerskan från hennes lätta podium, opera- scenen.
Fru Gulbran- sons Wagner-tolk- ningar äro ju e rkända och ha icke förlorat något af sin dramati­ ska kraft.
Wilhelmitrions andra seriekonsert, med verk af Beetho -- ven, Brahms och Schumann, förtjänar loford för ett pietets­ fullt sp el — hvad som fattades var en större anslutning från publi­ kens sida.
Kammarmusik- föreningen bjöd i måndags på ett gäst­ spel af den norska Arvesenska kvartet­ ten, med norskt pro­ gram naturligtvis.
Det är bara svenska mu- sici, när de uppträda i främmande land, som omsorgsfullt undvika att prestera något af sitt hemlands ton­ konst.
Här stodo Grieg och Sinding på pro­ grammet och deras verk blefvo framförda med saftioa och sjun­ gande stråkdrag som sig borde.
I d en Sin- dingska pianokvintet­ ten bidrog pipnMen C. Nissen med ett för­ Fru Brunius som Magdalena Rudenschöld.
Ateljé leeger foto.
friskande spel.
ARIEL.
- 131
Mången gång kanske det t. o. m. faller " den felande " in, att han borde ge ett återbud.
Men så lugnar han sig med ett: " Ä, det där har han nog glömt att vi gjorde upp, att jag lofvade ut­ rätta, det är ju oc kså bara en småsak det gäller. "
Det är ett egendomligt förhållande- mellan be­ greppen " liten " och " stor " såväl i lifvet so m i de olika yrkena.
Ett sandkorn är något mycket li­ tet, men allt efter det ställe, där det förekom­ mer, kan det åstadkomma olika verkningar.
Kommer det i ögat, kan det beröfva oss synför­ mågan, kommer det i hjärnan, kan det kosta oss lifvet.
En skruf i en maskin är liten, men ibland är dock maskinens gång och kanske hundratals människors säkerhet, beroende därpå.
Ifråga om s. k. s måsaker behöfves sålunda i allmänhet blott en viss sammanlänkning af omständigheter för att gifva dem en mycket afgörande betydelse.
Ibland uteblir man ej.
vid ett uppgjordt möte, kommer blott senare än till den utsatta tiden.
Om man redan på förhand har klart för sig att man ej kommer att vara punktlig, hur mycket an­ genämare vore det då ej för den väntande, att — om tillfälle därtill gifvits — ha blifvif under­ rättad att så och så är det, men jag kommer se­ nare.
Då sluppe man detta irriterande väntande, det­ ta stirrande på alla som komma inom synhåll: " Månne det är han, som kommer nu, " och dessa ängsliga blickar på uret, t. o. m. sekundvisaren framträder skarpare och tydligare än eljes.
Och så mycken tid som på sådant sätt går förlorad.
Man blir ej heller vid godt humör af vänfan.
Skalden må kväda: " Intet är som väntans tider ", aldrig så.
Ingen tycker om att vänta, d. v. s. väntan i ovisshet.
• Att i tankarna i förväg gå och bereda sig på någon glad händelse, det är en annan art af väntan.
Men dé man uppehåller någon genom att ej med ett återbud förklara, att man ändrat sig, " tänkt om ", eller uppgjort något annat efteråt, det är taktlöst, men tyvärr ytterst vanligt, man ursäktar sig med, att den andra nog begriper, " då intet hörts af, " att " man åfrat sig ".
De fordra således t. o. m. i sin hänsynslöshet att man skall vara tankeläsare eller profet.
Det är så att man kan häpna, hur eljes kloka och höfliga människor fela i det enkla, begreppet sända återbud.
Hur mycken oro, vånda, hinder och sorg, för­ argelse och förtret det medfört, att det ej sändts återbud vid olika fillfälllen, det kan ej här be- skrifvas, men hvarje lefvande människa har nog erfarit det — m er eller mindre.
UNA.
(Forts. fr. sid.
130.]
Hon skakade på hufvudet, så såg hon på honom.
" Men det är så tyst här, monsieur Gans — så förfärligt tyst, jag blir rädd " — det var som en ångest i de stora våta ögonen.
Innan kandidat Gans hunnit fatta hvad som skedde, hade hon gömt sitt ansikte mot hans axel och snyftade.
Kandidat Gans andades häftigt, stora svett­ droppar stodo i hans panna.
" Mademoiselle — mademoiselle ", var det enda han kunde säga.
I detsamma ringde tamburklockan.
Hon lyfte hastigt hufvudet.
" Mon Dieu — det är mademoiselle, äro mina ögon mycket röda, monsieur Gans? "
• &lt; Hon försvann öfver rummet och ut.
Kandidat Gans stod kvar några ögonblick.
Så gick han och hängde upp fiolen.
Sedan satte han sig vid skrifbordet framför fönst­ ret.
Vinden fläktade alltjämt i den hvita gardinen, sög den ut och in.
Han började läsa där han slutat.
Men det ville inte gå bra.
Gång på gång bl ef han sittande och såg ut genom fönstret.
Det bief första gången kandidat Gans inte läste det antal s i­ dor han föresatt sig för dagen.
XII.
Fröken Axeline tillbragte som vanligt sex veckor af sommaren på det lilla pensionatet uppe i da larne, helt nära kandidat Gans hem.
Mademoiselle och kandidat Gans träffades hvarje dag.
trakten, gick nu al ltid i stärkkrage och man­ schetter.
Modern skakade bekymrad på huf­ vudet.
Det blef dyrbart med glansstryknin- Du viddernas ensamma barn som står likt spirande blom, som ur jorden går gen, och det var en upprörande misshushåll­ i vildmaktens frostiga sena vår, ning att använda helgdagskläderna i hvar- din blick är som bedjande, tysta ord, dagslag.
Men kandidat Gans, som eljes var som tusendes vädjan, ur fjärran spord en god son, visade sig i d et fallet oemot­ från barn af vår egen, vår svenska jord.
Modern Det är ett af bar­ taglig för alla föreställningar.
nen i Vittangi arbets­ kände för öfrigt inte igen sin gosse den stuga, som här frå­ här sommaren.
Då hon såg honom tillsam­ gande stirrar ut i den mans med den franska fröken skakade hon stora, stora världen.
Fotografien af Sten på hufvudet.
Inte v ar den där dockan något Emanuel togs innan för honom.
Och skulle hon en gång ha en han kom in i arbets­ sonhustru, så ville hon allt bra gärna ha en, stugan.
Det har gått som hon kunde tala med.
En g ång hade hon några år sedan dess, men alltjämt finns inte kunnat motstå, utan talat med fröken skaror af barn i vid­ Axeline om sin oro.
dernas land, som be- " Ack, k ära Gansmor, " fröken Axeline hade höfva få hjälp genom slagit ifrån sig med båda händerna, " gör er de nordliga hemmen, som kallas Norrbot­ ingen oro — d e äro olika som natt och dag tens arbetsstugor.
De — m en hennes sällskap gör honom så godt som vilja hjälpa des­ — så godt. "
sa hem genom att Det hade dock icke kunnat hjälpas att fröi- köpa vidstående kort (pris 20 öre) kun­ ken Axeline efter den dagen börjat ge akt na genom att insända på kandidat Gans på ett annat sätt än förut.
postförskott å det Kunde det väl vara möjligt — — antal som önskas till Ingrid Nilsson.
Frej­ " Kandidat Gans, " sade hon en dag och gatan 9 II ir., Stock­ konstaterade till si n belåtenhet att hon lyc­ holm, skänka sin hjälp till verksam­ kades låta alldeles obesvärad, " hvad tyc­ ker ni egentligen om henne — ni bör nu heten.
Fem stycken kort känna henne rätt väl?
" / är minsta antal, som " Jag förstår mig infe på henne, " han sade sändes i frankeradt kuvert.
Större be­ det utan att rodna, som om frågan varit den Norrbottens arbetsstugors kort, ställningar mottagas enklast naturliga.
Och fröken Axeline kän­ saljes till förmän för Norrbottens med stor tacksam­ de sig öfvertygad om, aft hennes smygande arbetsstugors v erksamhet.
het.
" Låt de kära Ingrid Nilsson, som åtagit sig försäljningen, är farhågor voro ogrundade.
en liten snäll 11 å rs flicka.
Under hela sitt lif har barnen vara - tillsammans, " sade hon för sig hon fått pröfva sjukdomens lidande.
Därför är själf — " d et gör honom så godt — ha n kan det en stor glädje för henne, om hon på detta sätt inte undgå att ta intryck af hennes sällskap. "
kan få hjälpa andra barn, som också ha det svårt Och hon satt ensam med sitt handarbete Hon redovisar sedan för undertecknad 1 de genom henne försålda korfen och inkomsten öfverlämnas under markisen på sin lilla balkong, medan till centralstyrelsen för Norrbottens arbetsstugor.
" de kära barnen " gjorde utflykter och ströf- 1ULIA SVEDELIUS.
vade omkring tillsammans.
" Har du haft roligt, mitt barn? "
var den Tidigt om rnornarna kunde han se henne stående frågan, då den unga flickan kom komma öfver ängarna upp till Gansgården.
hem — " ja, kandidat Gans är mycket god. "
Hon gick nästan alltid hvitklädd, en stor hvit " Ja, han är mycket god, " sade den unga battisthatt med mjuka brätten fladdrade flickan.
kring hennes ansikte.
Hon hade börjat tala " Han är lustig — så rysligt lustig, " hade svenska och gjorde det med ett det allra lus­ hon tillagt en gång och stirrat framför sig tigaste tonfall.
som om hon i luften sett en sällsynt insekt, " Hon är söt, blott allt för söt, " sade frö­ som hon hade lust att fånga för att titta på ken Axeline, " hon är den älskligaste lilla litet närmare, peta på, kanske plåga en liten varelse — det finnes intet ondt i h enne, " hon smula.
var lycklig åt den unga flickan som samla­ (Forts.) ren åt en raritet.
Kandidat Gans, som eljes om somrarna all­ tid gått klädd som de andra bondsönerna i Eit viddernas barn.
Jättegrytorna i vårt land ha påkallat en riks­ dagsmotion för deras skyddande mot till- intetgörelse.
Detta ger oss anledning att framställa bilden af två jättegrytor, be­ lägna strax utanför Linköping.
I den min­ sta, hvars djup är 2 meter och 134 meter i diameter, har en se- minarist ställt sig för att visa " grytans " storlek.
Endast hans mössa är synlig vid kanten.
Den nedanför befintliga urholknin­ gen är cirka 3 gånger så vid, men lika djup.
Linköpingsborna äro med skäl stolta öfver att äga ett så intres­ sant minne från isti­ den.
— Bror Anders­ son foto.
- 132 - Två jättegrytor i grannskapet af Linköping.
ÎF ER ROL SINGERS PARMAR till IDUN kunna e rhållas hos hr r bokhandlare eller d irekt f rån; IDUNS EXPEDITION, m ot lik vid i postanvisning, till följande priser: I Röd pärm, m ed guldtryck, til l " Idun ".
.. Röd eller g rdn pärm till " Iduns Romanbibi. "
Röd e ller grön pärm till " Iduns Hjälpreda " Samtliga tre p ärmar I B • • • I • I.
O B • • • • • • • Kr „ „ „ 1:50 + porto 3 0 ö re 0:50+ „ 10 „ 0:50+ „ 10 „ 2:50 + „ 30 „ I • • • • • • • • • •!
Z!
S •) • • • • • • • • NYA WERMLAN DS-TIDNINGEN Etabl.
1850 Karlstad Etabl.
1850 Rikstelefon namnanrop Länstidningen Värmlands enda dagljga tidning 1 STALÖFS I I •: I KORNFLINGOR I 3 •••••••••••••••••• = = ••••••••••••••••••••••••••••• = Jj tillverkas g I under sträng läkarekontroll M af bästa g tvåradiga korn.
1 KÖKSALMANACK såsen hälles öfver.
Resten af smö­ ^•inillllllllllllllllllllllllllllUIIII IIHIIIUmillHIIHHIIHIHIHIIIIlH ret smältes och g jutes öfver ^anrätt­ ningen, som därefter beströs med den rifna.
osten.
Fatet ställes i en lång panna ~med groft salt, och anrättningen gratineras i het ugn omkr. 15 min., Serveras genast den tagits ur ugnen.
i är det kraftigast aptrtgifvandc och mest stärkande af alla mo- = derna organiska järnpreparat- Apelsinblanc-mangé.
Se E Synnerligen lättsmält fördra- Iduns kokbok n:r 880.
E ges det af den ömtåligaste mage.
Vid blodbrist och 5vag- Vegetariska kåldolmar = het af största verkan.
Dess an- ' (f. 6 pers.).
1 hvitkålshufvud, vat­ E = genäma smak gör att det med ten, salt.
lätthet tages af såväl barn som T i l l fy l l n i n g: 2 del.
risgryn = vuxna.
(2 hg.
), 8 — 10 del.
mjölk, 2 V2 msk.
I smör (50 gr.), 2 msk.
finhackad E Tillverkas å portug.
lök, 10 gr. torkad svamp I APOTEKET VASENS DROG- (murklor och kantareller), 4 msk.
= HANDELS LABORATOmUN, stötta skorpor, 1 äggj,.
2 tsk.
soja, I STOCKHOLM.
salt, närsalt.
Orlgivialflaskor om 500 T i l l s t e k n i n g: 4 ms k.
s m ö r I = gram, Pris Kronor 2.25 (80 gr.), 8 del.
kålspad.
B e r e d n i n g: K å l b l a d e n l o s s a s I BILLIGT!
- Fiiut i alla ipiti k - BILLIGT!
_ försiktigt från stocken, läggas i ko­ kande, saltadt_ vatten och förvällas nil iiininnii !HiuimmnnnninnnntwnHnuninnnmmnnnÊ omkring 5 minuter.
De upptagas tor tivitiackerlng amies med hålslef och få rinna af på ingen färg som bättre ägnar duk, hvarefter det gröfsta af huf- sig därtill än emaljfärger vudnerven bortskäres.
Chinalack.
Hållbar, spegel- Risgrynen sköljas, skållas *.
hett blank, porslinshård.
Arsenik vatten, upphällas och få afrinna.
fri enl. nya giftstadgan.
Tag Mjölken kokas upp, grynen iläggas inga mindrevärdiga efterapn och _ få under rörning koka, tills Svensk, med guldmedalj de äro nästan mjuka, då de upp­ belönad tillverkning.
Erhål- hällas att kallna.
.
Svampen sköljes w les hos alla färghandlare väl, skållas i hett vatten och vat- a m Fabrikanter: Dorch, Bäcksin tenlägges _före kokningen.
Den kokas H7 \ jT T1 U \ r« gj ç jOS a.-B., Göteborg och &lt;«!
* &lt;- » * » U b ' &gt;1 m sedan mjuk i samma vatten, till­ satt med salt, silas _ up p och fåi afrinna.
Den hackas därefter fint INRCÖ: och fräses i smöret tillsammans med VARU - 1ÄRKC den hackade löken och de • stö tta skorporna.
Detta blandas i risgryns­ gröten tillika med närsalt och • soja.
— En msk.
af smeten lägges på h varje kålblad, som därefter hop­ rullas _ och omlindas med fint segel­ garn, förut doppadt i kokande vat­ ten.
Smöret brynes i en stekgryta.
dolmarna iläggas och brynas vackert, spädas med litet af det kokande kålspadet och få sakta steka med lock omkr. 1 1 / 2 tim.
Under tiden EKSTRÖris spädas de med mera kålspad, när så behöfves.
De upptagas, garnet klip- pes bort, och dolmarna uppläggas ÖRlBROXDl TEKNFft8RÎft; j på karott.
Såsen silas, afredes och hälles öfver dem.
Serveras ' med po­ tatis.
Behagliga och välgörande äro, • runda tvålar: Lavendeltvål Hafremjöltvål Tallharrstvål Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND RECEPT: Inneh.
af Elisabeth östmans Hus­ moderskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 18 — 24 FEBR.
1917.
SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; sillgratin; mjölk; kaffe eller te med risinjölskäx.
Middag: Kälfstek i gryta med potatis och salader; gratin på svartrötter; apel- sinblanc-mangé med bruna mandel­ spån.
MÅNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hafregrynsgröt med mjölk " och fruktkompott; stekta ägg på kru- töng; kaffe eller te.
Middag: Vegetariska kåldolmar med potatis; petits-chouxpudding.
TISDAG.
Fettisdag.
Frukost: Smörgåsbord; stekt haf regrynsgröt med mjölk; stekt sill med potatis; mjölk; k affe e ller te.
Middag: Faneradt ^läsk med potatismos; eem- lor med mjölk.
.
ONSDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hachis på kalf (rester från söndag) med stekt potatis; kaffe eller te.
Middag: Rotpuré; kromgrädjda med pepparrotsås.
TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hafremj öls välling; kalfsylta med stekt potatis; kaffe eller te.
Middag: Ärter med fläsk; ugns­ pannkaka.
FREDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; uppstekt pannkaka; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Ox- järpar med pressad potatis och lin­ gon; blåbärssoppa.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; lungmos med potatis; kaffe R i s m j ö l s k ä x (omkr. 7 5 st.).
105 gr. smör, 105 gr. socker, 1 x / 2 d el.
tjock sur grädde, 185 gr. rismjöl, 210 gr. h vetemjöl, 1 tsk hjorthorn­ salt (3 gr.).
Beredning: Smöret tvättas och röres, tills det är hvitt, där­ efter tillsättes sockret, grädden samt de båda mjölsorterna, siktade till­ sammans med hjorthornsaltet.
De­ gen utkaflas, ej för tunnt, och nag­ gas väl.
Med rundt mått utta­ gas kakor, som gräddas i varm ugn.
P e t i t s - c h o u x p u d d i n g (f. 6 pers.).
2 msk.
smör (40 gr.), 5 msk.
mjöl (50 gr.), 4 del.
kokande mjölk, 3 — 4 ägg, 2 msk.
socker (30 gr.), _ skal och saft af V2 citron.
T i l l f o r m e n: 2 del.
so cker (170 gr.), 2 msk.
kokande vatten.
B e r e d n i n g: Sockret lägges i en smord, något varm stekpanna, bry­ nes lätt, hvarefter det kokande vatt­ net tillsättes, och härmed beklädes en eldfast form.
Smör och mjöl fräsas 2 min.
den kokande • mjöl ken spädes på, och massan får koka 5 min.
hvarefter den upphälles och får_ svalna.
Äggulorna nedröras en i _ sänder jämte sockret, det finrifna citronskalet samt citronsaften och massan röres 10 min.
Sist nedskä­ ras de till hårdt skum slagna ägg- hvitorna.
Massan hälles i den be­ klädda formen och gräddas i vat­ tenbad i ugn omkr. 40 min.
Pud­ dingen serveras genast den är fär­ dig med vanilj-, citron- eller saft­ sås.
— Om så önskas, kan pud­ dingen stjälpas upp.
SVAR.
B. PHARMACIA, STOCKHOLM ïr » Hsnî PROFESSOR A.V ESTERBCRG N:r 52.
Bland Verdandis små­ skrifter finnes godt om allmän bil­ dande och på samma gång gedigen litteratur.
Läs våra litterära, för­ fattare!
Selma Lagerlöf, Ifeiden- stam, Fröding, Strindberg, Lever- tin m. fl.
Gå in i F. K.
P.
R. och läs dess broschyrer i rösträtts­ frågan.
Läs Social Tidskrift.
Och så glöm inte Idun!
Det är en ovan­ ligt fin och nobel tidskrift, där våra förnämsta pennor på skilda områden medarbeta.
c — » Intresserad ung fru » bör skaffa sig Frans von Scheeles lilla bok:_ » Om allmänbildning och själv­ studier ».
Den innehåller förträff­ liga råd och anvisningar i nästan alla ämnen och är dessutom i hög grad eggande och sporrande till själfstudier.
För rösträtt och soci­ ala frågor, läs tidskriften » Herta, » Samhällslära af N.
Höjer.
Student­ föreningen » Verdandis » småskrifter innehålla också mycket vetande i sammanträngd form .. Mor Torborg.
N: r 53 ..
Experimentera ej med s. k. husmedicin, utan vänd eder i stället 1 tid till en skicklig lä­ kare, konsultera denne och lyd se­ dan hans föreskrifter så samvets­ D grant som möjligt.
Dieten spelai en viktig roll.
A.
B.
C •••••••••••••••••••••••••••••••c VOLTA ELEKTRISKA VARMEAPPARATER göra husmodersysslan lätt och angenäm ELEKTRISKA A KTIEBOLAGET VOLTA - ULVSUNDA PR STOCKHOLM - Besök vår utställning Birgen Janisgatan 21.
Mellins Food år bisti föda för svaga T och klena barn i alla åldrar.
| Stlrfcelsefritt - lättsmält.
KSpct I apotek, speceri- _ och drogaffärer.^.
Lägg i kokboken eller anslå i köket » Några beprövade recept för bak- ning af tårtor m. m. med Good a-J ä s t m 3 ö 1.
Det är de bästa recepten för det finaste jästmjölet.
Burkar à 15, 25 o. 50 öre.
Handelsaktiebolaget Sten S jögren &amp; C o. WfflOlSAM MBWfrESUPBV OXYGENOL SALVA.
jANiy ?.
_ G r a t i n p å s v a r t r ö t t e r (f.
6 pers.).
1 V 2 knippa svartrötter (om­ kr.
22 st.), 1 lit.
kokande vatten, 10 gr. salt, saften af 1 h citron, 1 V2 msk.
smör (30 gr.), ' 5 msk.
mjöl (50 gr.), 3 del.
svartrotsspad, 3 del.
kokande mjölk, salt, socker, hvitpeppar, 1 äggula.
T i l l f a t e t: 30 g r. sm ör, 3 msk.
rifven ost.
B e r e d~n ing: Sockerrötterna skrapas, sköljas väl och få ligga omkr. 1 tim. i 1 lit.
vatten blan- dadt misd 2 onsk.
rågmjöl.
De sköl­ jas ånyo, skäras i 3 cm.
långa bi­ tar, påsättas i det kokande vatt­ net tillsatt med salt och citron­ saft och få koka, tills de äro mjuka, h ' vilket pröfvas med en vispsticka.
Oxjärpar.
Se Iduns kokbok De tagas upp med hålslef och få n: r 482. rinna af.
iSmör och mjöl fräsas 2 min.
spadet och mjölken spädas på litet i sänder och såsen får koka 3 min.
Den af smakas med kryd­ dorna och afredes med äggulan.
Ett eldfast fat eller en låg form smör- jes med V2 msk.
af smöret, därpå hälles hälften af såsen, sockerröt­ terna utbredas därpå och resten af A DEN SENAS T INFÖRDA SERIEN frågor följer här nedan svar, och har redaktionen ansatt, att det utfösta pri­ set 10 kr.
denna gång bör tilldelas sig­ naturen * Ebonhvadan innehajva- rinnan af denna signatur behagade anmäla sig å vår byrå för beloppets utbekommande.
» \ &gt;id allmän s \) aghüt.
narkos i t et, överansträng­ ning och sömnlöshet, ÄLDSTA MÄRKE BÄSTA SYMASKIN V, eller te.
Middag: Laxpudding med äggstanhing; majsenakräm med mjölk.
' ORQRPA-f AVI I •••••••••••••••••••••••••••••••• - 133 - Med I UNDERVATTENSBÅTARNAS vätesuperoocid århundrade,då striden på alla områden är hårdare än nå­ gonsin och ut­ gifterna dag för dag ökas bör man köi&gt;a sina varor, där de erhållas bil­ ligast.
Sänd oss ' därför genast en prof- order och övertyga Eder om fördelen av att köpa från oss.
EN FREJÄTABlITf Åhlén &amp; Holm, Stockholm.
/ indrar den retsammaste tiosta Moderata dagbladet Jämtlands-Posten i Östersund är ett utmärkt annons­ organ för den som vill träffa den burgna publiken vid Inlandsbanans omsättningskraftiga område.
Begär direkt prisuppgift från A.-B.
Jä mtlands-Postens T ryckeri, Ö stersund.
Rikstelefon 66.
- 5ALJE5 I ASKARöÄdir&lt;?
!PASAR c 10 -, 55 Kanasgatan | fl] Kungsgata« GÖTEBORG.
Kontoret 21 Damast- ocb Drüll duks tyger.
Lakansl&amp;rft.
Percaler.
Bolstervar.
Handdukar.
IVLattg Angår.
Mangelduk.
Badkapptyg.
Hvita o. kulörta Bomullstyger Butiken 1131.
Rikhaltigt urval af Linne- och Bom ul Isartiklar.
Levererar fullständiga Linneuppsättningar för Hotell, Itestaurationer, Sjukhus, Badhus, Ångbåtar och Privathem samt Brudutstyrslar.
140,000 kr.
Broderier.
Spètsar.
Firdigsydda damunderkläder, Dag- och natt­ skjortor, hvita o. kulörta skjortor .. m. m. Norrlandslotteriets Högsta vinst 5.000 kr.
Övriga vinsters 1 à 4,000 kr.
1 à 3,000 „ - 1 à 2,0 00 „ 3 6 5 13 à 1,500 kr.
à 1,000 „ à 7« 0,, à 500 „ 37 37 42 53 à à à à 300 200 125 100 kr.
„ „ „ Vinsterna utgöras av eget hem, fullständiga bouppsättningar till 2, 3, 4 rum och kök, guld och silverar-beten m. m. Awets It cl dwagnfng den 5 mar » s. HÖÜSTR VINSTER: Sti 1 fullt möblemang till 2 r um = 2,000 kr.
Fullständig silveruppsättning, motorbåt.
- Scniclott (= årets alla dragningar) kr.
10: —; l ott titt dwagn.
dm 5 mcLT * s äi ».
2,3O från JDottwiets Exj9.
9 Mewnösctnd,
En svensk läkares omdöme om Sasol-Tvålen: Undertecknad, som dagligen an­ vänder Sasol-Tvål, får härmed intyga, att nämnda tvål har en behaglig, aro­ matisk lukt samt äger en synnerligen u p p m j u k a n d e o c h l e n a n d e i n v e rk a n p å h u d e n, f u l l t j ä m f ö rl i g m e d d e b ä s t a f r a n s k a t v å l a r s.
Särskildt utmärkt har jag funnit D ' Sasol-Tvâlen, hvar- för jag anser mig kunna förorda den­ samma till bruk af läkare, tand­ läkare, sjuksköterskor och alla dem, som i följd af sin sysselsättning äro n ö d s a k a d e a t t m å n ga g å n g e r o m d a g e n aftvätta sina händer.
Stockholm den 15 November 1916.
KARL M AL M S T E N.
Med.
Doktor.
FÖR 1917 ÅRS ANNONSERING [- BOR VARJE STÖRRE ANNONSÖR BEMÄRKA ATT - i TRELLEBORGS A LLEHANDA [HAR DEN STÖ RSTA SPRIDNINGEN I TRELLEBORG O CH J SYDVESTRA SKÅNE SAMT LÄSES AV ALLA SAMHÄLLS- • - - KLASSER I DESSA TÄTT BEFOLK ADE ORTER.
- -?
Billig annonsfaxa!
Be gär offert!
Goda rabaffvillkor!
f N:r 56.
Anser att ni bör annon­ N: r 51.
Ja, Veronal är ett dö­ dande gift och maximaldosen i den sera efter ett passande hem.
Idun tyska farmakopén, som är högre än är lämpligaste tidning för en dy­ A.
B.
C. den svenska är 1 V2 gram, dock lik.
annons.
torde möjligen fullvuxen man tåla — Ä Rönneholm shemmet Stehag, mera.
Exempel på veronaldöd (7 beläget i en ovanligt vacker trakt gram) finnas.
af ' Skåne, mottages patienter, som N: r 55.
Är ni guvernant på landet erhålla den vård ni talar om.
Till­ så gå in i de små stugorna så fälle finnes till olika slag af prak­ får ni nog tillfälle att tänka på tiskt arbete.
Hemmets verksamhet andra.
Är ni boende i Stockholm som daterar sig endast några år så finns där en oändlig massa för­ tillbaka har visat sig åstadkomma eningar, där ni kan verka och mycket goda resultat.
Närmare upp­ hvarom ni kan läsa i Kvinnligt lysningar kunna erhållas, om man Y r k e s r e g i s t e r.
D ä r ä r t.
e x.
F ö r ­ hänvänder sig till Kyrkoherde J. e n i n g e n L j u s g l i m t; M a r i a Thulin örtofta ' Skåne.
församlings Arbetsf ör­ en i n g, hvilken sistnämnda har till N :o 57.
Att sätta upp pensionat ändamål att skaffa sömnad åt be­ i dessa tider är knappast tillråd­ ll öf vande, vid hemmet bundna kvin­ ligt — svårigheterna för ett sådant nor inom församlingen.
Är ni bo­ äro redan nu stora och värre sy­ ende i annan stad kan ni besöka nes det bli, men människor ha fort­ sjuka å lasaretten, se om fattiga farande och trots allt pretentioner å fattighusen etc. etc. Och alltid på att få allt både billigt och bra.
finner ni personer som ni kan vara Vore det ej klokast — säkert lug­ vänlig och hjälpsam mot.
.Se er nast — att ni söker en lämplig plats bara omkring.
Ebon, i tills bättre förhållanden äro att vänta?
Antingen i skola eller fa­ milj?
Annonsera i Idun.
A.
B.
C.
N: r 58.
Ett ledsamt fall, o svårt, för att ej säga omöjligt att råda bot för.
Det enda vore hvad 3ag tror, att flickan fick lära sig att stå på egna ben, ty hon har med all säker­ het haft det alltför godt.
Om hon t. ex. kom till Amerika och fick a r b e t a f ö r s i t t u p p e ­ h ä l l e o c h h e l t o c h h å l 1 e t v a r a h ä nv i s a d å t s i g s 3 ä 1 f, så skulle detta arbete bli det bästa medlet för henne till att motarbeta dunkla och underliga an­ lag och böjelser.
Ebon.
N: r 59.
Placera pengarna i en so­ lid bank!
Se er omkring i Sverige!
Arbete finnes det godt om Och det är inte alls omöjligt, att ni Ikan komma öfver en egendom till skap­ ligt pris.
Visserligen äro egendo­ marna uppe i kolossalt höga pris just nu.
Men håg on gång måste de falla.
Meg.
N:r 60.
Först och främst ha Vi Statens skolköksseminarium.
Högre lärarinneseminariets kurs f. lärarin­ nor i husl.
ekonomi.
3 terminer Villkor för inträde: ålder omkring 20 år, att ha genomgått ett sta­ tens seminarium eller högre flick­ skola eller motsvarande kunska­ per, i h vilket senare fall_ fordras föregående praktisk utbildning^ eller lärar inne verks amhe t.
U nde rvi s ning fri, men betalar elev 60 kronor pr termin för måltider.
Ansökan före 15 juni.
Föreståndare fröken J. Wallin, Riddarg.
10.
Fackskolan Iför huslig ekonomi i Uppsala, 2 _ ter­ miner, anmälan före 1 juni.
Förest, fröken Ida Norrby.
Fredrika Bremerförbundets kurser i husl.
ekonomi i landthushållnings- skolan, Rimforsa.
Afgift 25 kr.
pr månad.
Prospekt från Fr. Br.
för­ bundets byrå.
Göteborgs skolköks- seminariurp,, Molinsgatan, 3 termi­ ners kurs, afgift 75 kr.
Ansökan före maj.
Prospekt genom fröken Alma Pettersson.
A.
B.
&lt;3.
N: r 61.
» 81-åring » bedes i och för erhållande af ett svar uppgifva sin adress till » Beth » Iduns red.
f .v.
b.
— Skrif!
Skrif ned edra me­ moarer, edra upplefvelser.
_ Ta g en ung flicka i huset som hjälper er därmed, en fattig flicka som be- höfver hem och arbete.
En tanke faller mig in.
- Sätt er i förbin­ delse med den unga kvinna som under märket » Fört vif lad » skrif vit frågan 69, hvilken står till högei om er egen fråga.
Om ni fick den unga flickan att tjänstgöra som er sekreterare, skulle två goda saker på en gång kunna vinnas.
När ni för henne dikterade era upplefvel­ ser — tala mest om det trefliga — så skulle ni glömma edra ålder­ domskrämpor.
— Ni skulle bara veta hur inånga krämpor af mycket, allvar­ lig natur som jag » skrifvit bort » — Och på samma gång som ni glömde ert onda., så skulle den stackars unga flickan som ingen bör Le åt, utan endast beklaga — hon skulle få, i nedskrifvandet af edra upplefvelser en god, nyttig och häl­ sosam afledare för sina tankar.
Det är hemskt med tankar.
De kunna bl&lt;i s .k.
tvångs tankar.
Hur mycket oändligt godt skulle ni ej kunna göra.
Ni skulle ju kunna bli en Axeline N :o 2.
Ni läser väl Hildur Brettners fina skiss i Idun.
Ebon.
N: r 62. a) Parkettgolf bli utmärkt vackra af att tvättas med terpen­ tin.
Behöfva ej bonas med vax mer än en gång i månaden; b) och c) ett utmärkt putsmedel för dylikt är Monkey Brand (märket Markat­ tan); d) om från 6,000 kr.
dra­ V * ».
ar barnens förtjusning » '.
Den bevarar och slärkcr åderns fina hudc * * |£ m p§jpf oW: HEB5HH Mk ï N: r 63.
Undertecknad har varit i alldeles samma ställning.
— - Tog för några år.
sedan en liflorsäkring för att på så sätt kunna spara ihop till lån å ett piano.
Fick så reda på att f. n. i Tyskland såldes pianon för 380 kr.
kontant.
Rekvi rerade och erhöll ett utmärkt godt.
som kan mäta sig med hvilket 1,000-kronorspiano som helst.
Lärarinna.
N: r 64.
» Bekymrad mamma » gör klokast i att söka råd hos en mera erfaren mamma på platsen.
A.
B.
C.
N: r 65.
Jag har varit i tillfällt pröfva tre färger till mörk mahogny.
Först vi satte bo valde vi en sol­ gul tapet och rummet verkade så varmt och gladt genom den.
Nästa gång vi tapetserade togo vi en hel hvit tapet med matta 4-kantiga rutor som skimrade mot bottnen.
Det blef visserligen förnämt men verkade något kallt, tyckte vi i längden.
Nu ha vi en mörkgrön tapet med lummigt trädmotiv ocL den harmonierar alldeles utmärkt med möbeln.
Verkar så lugnt ocL hemtrefligt.
Den tapeten kom­ ma vi att behålla länge.
Alla som se den tycka också så mycket om den.
— Både blått och skärt gör sig bra till hvit möbel, men jag skulle vilja råda er att ta en grå neutral färg i tapeten. '
Sätt så upp några färgglada taflor på dessa väggar och skaffa en färgstark matta och d:o möbeltyg och ni har ett förtjusande rum.
— Kunde ni ej låta en snickare tillverka möblerna till matsalen och låta måla eller helst måla dem själf i t. ex. gammalblått .med röda rosor?
Jag känner en lärarinna som fick len hemtreflig och läcker matsal på det sättet för en kostnad af bara ett par hundra kronor.
_ N:r 66.
» Lena » bör vända sig till fru Östman-Sundstrands Hus­ modersskola, Stockholm.
Kursen för unga bildade flickor omfattar 3 1 / 2 månad och började 24 jan., således får ni vänta till nästa kurs.
Be­ gär prospekt o. upplysningar.
Adres­ sen är Klara Bergsgatan 40.
A.
B.
C.
N:r 67.
Stiftelsen för gamla tjä- narinnor; Fru Emma Benedicks 5 asyl för ålderstigna fruntimmer, adr.
Djursholm, kostnadsfritt, men sö­ kanden skall kunna sig själf vårda, bör för sin återstående lifstid kunna påräkna så stor inkomst att hon kan hålla sig beklädnad .. Eljesfås rum, kost, värme, ljus, tvätt, sjuk­ vård m. m.
Hon har hemortsrätt i Stockholm.
A.
B.
C.
(Forts.) BREFLADA RED.
BREFLÅDA.
» Beundrarinna i Skogen » har bref å Iduns redaktion.
» F ö r t v i f 1 a d » i frågan n: r 69 har många svar på Iduns redaktion.
Om adress uppges och dubbelt porto bifogas sändas de per omgående.
EDISONI fyllde II f e b r.
70 år.
Läs E / sa Ribbings boki En uppfinnares liv.
Med flera illustr.
Haft 1.75, kart.
2.25, klotb.
2.75.
Z:a u ppl.
(6: E fusBndet).
Det är en sällsynt väl lyckad biografi, som här föreligger.
Den store uppfinna­ rens liv är berättat på ett så fängslande sätt, att b o k e n ä r me r r o a n d e ä n m å n ­ gen roman ... Till ung­ domsläsning är denna bok i högsta grad ägnad.
Den är alldeles o f a n t l i g t l ä r o ­ rik.
Oscar Bensow l N.
D.
A.
En inte.
bättre pojkläsning finns » Såningsmannen.
jag läst en ro­ f S ällan har ligare och mera spännande bok än denna.
Edisons livshisto­ ria verkar som.
ett underbart äventyr, och alla pojkar borde läsa den.
Th. P. i Karlskrona-Tidningen.
Av samma förf sa utkom till julen pch föreligger nu i 2:2 uppl.
(4:B — S:e Drottning Luise av Preussen.
Detta arbete står i främsta raden av nyutkommen verklig­ het sli tteratur.
Cecilia Bååth-Holmberg i &gt;På vakt ».
En verklig vinst för vår lit­ teratur.
P.
G.
B. i Strömstads Tidning.
I varje bokhandel.
i ^ och rosiga hy.
... gas 2,400 (utgifter för hyra, vär­ me och tjänariona) återstår 3,600.
Om till hushållet under nuvarande förhållanden beräknas 160 pr månad gör detta 1,920 kr., jämnas denna summa ut till 2,000, bör det räcka äfven till tvätt.
För gasåtgång till gasspis 40 kr.
för belysning 70 kr., kläder och skodon 700 à 800- kr.
Återstå sålunda 790 eller 690.
Detta skulle räcka till lifförsäkringspre- mier och diverse.
Allt är beräknadt efter storstadsförhållanden, i små­ stad blir det ju billigare och bör summan då räcka väl till.
A.
B.
C. Hj.
Lindholm i Borås Tidning.
K M 3&amp;un som är jämnt spribfc öfver bela Ianöet ställer gärna sin erfarenhet ttU Eber tjänst.
R. Nordin i Tidn.
f Sv.
lärov.
o: • förfelar icke målet ".
Det vilar över d e s s a ö v e r ­ l ä g s e t sk i l d r a d e k a pi ­ tel .en spänning, som man ej är van att möta i en bio- grafi.
_ Använd vid lvöilnm^ a v de små.
bus - en väl placerab annonsering En kvinnas hjältesaga.
Med 10 helsidesplanscher och 29 an dra illustrationer.
Pris häft.
3.25, klotb.
4.75.
Vill man ställa fram för ung­ domen bilden av en hel män­ niska, skall man låta den läsa berättelsen om drottningen-kvin­ nan Luise av Preussen.
Arbe­ tet är särdeles gott.
Stilen är varm och behaglig.
; Flor o dol ~Tv Ålen " på säker grunb b \ &gt;ô0as soliba J.
A. LINDBLADS FÖRLAG, Uppsala.
I Mtar •.
134 '
Till ett ingeniörshem LEDIGA PLATSER Cänd aldrig originalbetyg ^ utan endast bestyrkta avskrifter när Ni svarar på annons om ledig plats.
EN ANSPRKÅSLÖS bättre flicka villig att utan jungfrus hjälp deltaga i alla inom ett hem förek.
göromål (alla bekvämligheter finnes) får god plats 1 april hos fru Josef An­ dersson, Alingsås.
BÄTTRE FLICKA, omkr. 25 år, med gladt och trefligt sätt, som till­ sammans med 20-årig dotter kan sköta ett litet hushåll, får plats i stad i mellersta Sverige.
Fotogra~ fi jämte referenser torde sändas till märke » Sällskap och hjälp » under adress S. Gumaalii Annonsbyrå iStock- holm f. v. b.
HUSFÖRESTÅNDARINNA, med egen­ skaper att göra ett hem lyckligt, sökes af 47 års änkling i trygg ställning, men utan privat förmö­ genhet.
Svar till » Eget hem 1917 » Gumrelii Annonsbyrå, Malmös f. v. b.
VÄRDINNA, fint bildad, sällskap-.
" Ip och musikalisk, får plats i hem där nornor saknas.
Svar med foto, löneanspråk och uppgift om ålder till » Ing ».
Göteborg p. r.
ANSPRÅKSLÖS, ordentlig flicka, van och villig att deltaga i alla inom ett hem förekommande göromål, er­ håller genast plats.
Bör äga någon insikt i matlagning, ha ett godt och vänligt sätt samt vara absolut frisk.
Reflekt.
torde sända sv.
med foto., betygsafskrifter och uppgift å rekommendationer samt löneanspråk till " Villa Bratti, Helsingborg.
BÄTTRE, ENKEL och frisk flicka, kunnig i matlagning och bakning, samt villig att med husmoderns ' hjälp sköta hemmet, får plats i mars hos läkarefamilj i Norrland.
Våning med alla nutida bekvämligheter.
Eget rum.
Sv.
m.
betygsafskr., foto, ål­ der och lönepret.
till » 5 », Id uns exp.
TILL FÖLJD AF SJUKDÖlfftoés plats ledig för en husjungfru act till­ träda nu genast eller 1 mars.
En­ dast å fullt kunnig och välrekom- menderad person reflekteras.
Eget rum.
Alla bekvämligheter.
Sv.
m. betyg och porträtt torde sändas till Fru Ina Wijk, Stege borgs Slott, fi te­ geborg, Östergötland.
ENKEL ELEMENTAIIBILDAD flicka önskas den 15 fubr.
att läsa med 8-årig gosse samt vara behjälplig med inom hemmet förek.
göromål.
Sjv.
me d lönepret.
och helst foto,, som återsändes, under adr.
fru Maja Pe­ tersson, Villan, Stenstorp.
I DISPONENTFAMILJ vid bruk I Småland.
Litet hushåll med jungfru får som hushållsfröken bildad hus­ hållsvan flicka, kunnig i matlag­ ning plats.
Medlem.
Vid Nya In- ack.-byrån, Jakobsbergsg.
34, iSthlm.
Som husföreståndarinna i tjänstemannahem får bättre men enkel och anspråkslös flicka med god uppfostran, i åldern 24 — 30 år plats, att i husmoders ställe sköta ett hem med liten familj.
Sökan­ den måste vara frisk, munter och villig, fullt kompetent i alla hem­ mets göromål, verkligt barnkär, god., praktisk och sparsam, med vana och erfarenhet att sköta barn samt helst kunnig i sömnad.
Svar med fotografi och rek.
torde stäl­ las till » Bra framtid 1917 » Sv.
Tele- grambyrån, Malmö f. v. b.
Föreståndarinna till tvenne matserveringar för huf- vudsakligen arbetare vid större _ bruk sökes för tillträde fortast möjligt Fordringar: vana och förmåga att ekonomiskt, med intresse och ord­ ning sköta större hushåll, handhafva tjänare, göra uppköp och sköta bok­ föringen.
(Hushållerskor för själva matlagningen finnas).
?
Sökande bör med ledareegenska­ per förena ett lugnt och värdigt sätt.
Löneförmånerna äro 900 kr.
pr år jämte fritt husrum och kost.
Ansökningar från mindre kompetenta undanbedjas.
Svar insändes till » Större bruk » under adress S. Gu- maslii Annonsbyrå, ' Stockholm, f. v. b.
(3 personer) i villasamhälle vid Stockholm sökes en ung flicka, enkel, väluppfostrad, absolut pålitlig io.
af en oklanderlig karaktär, helst musik, för att dels med husmodern dela hemmets sysslor, dels lära en 7-års gosse läsa och skrifva.
Den, som jämte allmänbildning och husligt in­ tresse äger någon undervisningsfär­ dighet, har företräde.
Sv.
med foto, löneanspråk och referenser snarast till » Familjemedlem — Ingeniörshem », Iduns exp.
f. v. b. åömnaas lärarinneplatsen vid Domnarfvets Husmodersskola är till ansökan ledig.
— Sökande bör ' vara_ examinerad slöjdlärarinna, un- dervisningsvan och fullt kompetent att undervisa i kläd- och linne söm­ nad, barnkläder m. m. Tjänst­ göringstid 10 mån.
årligen.
Lön 800 kr.
och allt fritt.
Platsen till­ trädes 27 juli.
Fullständiga an­ sökningshandlingar insändas före ' 24 febr.
till skolans föreståndarinna adr.
Borlänge II.
Hos Östergötlands läns Hemslöjd förening anställes nästa 1 mars en frisk och hurtig flicka, fullt kunnig i väfning och väfvars tillräknande.
Ansökan jämte betyg insändes före .den 20 febr.
till folkskoleinspektören Alfr.
Fridén, Linköping.
Befattningen såsom köksföreständerska vid^Hernösands hospital blifver den 1 nästkommande maj ledig; och äga kompetenta sökande att före den 15 mars 1917 till Hospitalskontoret i Hernösand insända sina till Hospi­ talsdirektionen ställda ansökningar, åtföljda af ej mindre styrkta betygs­ afskrifter, än äfven läkare- och frejd- botyg.
Sökande skall vata i åldern 30 — 35 år.
Med h fattningen är för närvarande förenad en årlig lön af 550 kronor med 10, 20 och 40 proc.
tillökning efter resp. 2, 5 och 10 års tjänst jämte fri bostad (2 möb­ lerade rum), värme, lyse, tvätt och kost.
Årlig semester under 30 dagar.
Den som till befattningen antages skall vara beredd att redan i bör­ jan af april månad infinna sig vid anstalten för att blifva i tillfälle inhämta kännedom af de med be- fattningen förenade göromålen.
En frefüg.
barnkär flicka från godt föräldrahem erhåller plats i större landsortsstad att tillse två barn, mot fritt vivre o. någon liten lön, helst sy kun.
Jungfru finnes.
Sv.
med foto och lönepret.
torde sändas till sign. » Pålitlig o. barnkär », und.
adr.
S. Gumaslii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
Hot fuldt Utlärt KOKKE sökes fra Vaaren.
Stille Hus.
Lön Kr.
30:00 pr Mnd.
Attest for Orden, Renslighet og Paapasselighet forlan­ ges.
Ansökninger tilsendes Dispo­ nent Moestue, Oscarsgt.
61, Kr i- s t i a n i a.
Sköterskor Tvenne af delnings sköterskor erhålla plats vid Söder by Sjukhus den 15 mars 1917.
Ansökan ställd till di­ rektören vid ' Söderby Sjukhus inläm­ nas under adress Söderby Sjukhus, Uttran senast den 28 febr.
och åt­ följas af frejd- och läkarebetyg samt betyg och rekommendationer.
Den sökande får ej vara öfver 27 år gammal.
Söker Ni plats på något ai den kvinnliga verk­ samhetens olika områden?
Kom då ihåg att ett bepröfvadt och af tusen­ tals kvinnliga platssökande m e d bästa resultat användt för­ faringssätt är att sätta in en liten annons i IDUN.
En platsannons — 10 mm.
stor — kostar endast 2 kr.
50 öre.
Be­ loppet insändes i postanvisning, hvarvid texten lämpligen skrif- ves å postanvisnings blanketten.
PRÄSTDOTTER, som är villig (del­ taga i nusliga sysslor, gärna skrif­ vid Stockholms Läns Sinnesslöan- göromål, pnskar plats i godt hem.
stalt, adr.
Väsby, är ledig att till­ Sv.
till » E. », Göteborg 7, p. r. sökes af 35 års kvinna, frisk, glad, träda 1 maj.
Sökande, som bör 21-ÅRIG Norrländska, elementar bild.
arbetsam, kompetent i både landt- vara ex. sjuksköterska insände tjänst­ och intresserad af husliga göromål, och stadshushåll.
Gärna där barn göringsbetyg samt alla de hand- önskar plats i god fam. (helst i finnas.
Svar till » Landtbrukardot- Ungar sökande vilja åberopa till Sthlm) som hjälp och sällskap mot ter våren 1917 », Dagens Nyheter, styrkande af kompetens och lämplig­ fritt vivre.
Sv.
till » Familjemed- Stureplan.
het för platsen före 1 mars under lem 15 mars », Iduns exp.
f. v. b. adress Styrelsen för Sinnesslöanstal- ten, Löwenströmska lasarettet, Väsiby.
SÅSOM KOKERSKA söker ung flicka plats.
Har genomgått husmoders­ skola.
Innehar plats nu, men önsk.
ombyte.
Stv.
t.
» 1 juni », Karlstad p. r.
UNG, själfförsörjande dam önskar MEDELÅLDERS DAM önsk.
plats helinackordering i Stockholm i god som hjälp o. sällskap.
Flerårig vana familj, ^ helst där ungdom och till­ i sjukvård och massage.
Fullt hem­ fälle till förströelse finnes.
Sv.
till önskas till stilla herrgård för tvenne ma i engelska språket.
Svar till » Moderat pris 1917 », p. r. Sthlm 12. flickor om 10 och 11 år.
Kunnig » S t i n a », V e t t e r s n ä s p.
r.
i vanliga skolämnen samt språk.
TVÅ BÄTTRE elementar bildade unga I PRÄSTGÅRD på landet mottagas Ansökan, åtföljd af betyg och foto flickor kunniga i enklare sömnad och två flickor som hushållselever.
Pris Undervisning i samt löneanspråk, sändes till Boo matlagning önska plats i var sin 80 kr.
pr _ månad.
allt som hör till ett hems skötande.
Egendom, V ä s t r a H a r g. bildad familj att såsom familjemed­ Yngerstrand, Björkvik.
lemmar gå frun tillhanda i varje­ handa göromål, äfven läxläsning med SOMMARKONFIRMANDER mottagas b a r n.
S v.
t.
P r ä s t g å r d e n, P i t e å.
(flickor) i Visingsö vackra präst- Närmare meddelar kyrkoherde kunnig i sömnad, får plats, i god ELEMENTARBILDAD UNG FLICKA.
ård.
Danielsson, adr.
före 1 maj: familj där 2 tjänare finnes som något kunnig i sjukvård samt dess­ N i W. s s a fors.
hjälp till husmodern samt med läx­ utom sömnad, matlagning och öfriga läsning för 3 flickor 7 — 11 år.
Svar husliga bestyr, önskar snarast plats VAN CICELÖR emottager elever som med foto.
till Box 11, Borås.
som hjälp och sällskap, där hon vilja lära sig dr if ning och cicele- kan göra sig verkligt nyttig.
Svar ring.
Hel inackordering å större till » R.
P. », Iduns exp.
egendom i Vermland.
Svar till » Ci- celör ».
Iduns exp,.
f. v .b.
EN ARBETSAM bergslagstös önsk.
till sommaren plats som hjälp i Konfirmander trädgården.
Genomgått trädgårds kurs vid Nääs och Adelsnäs samt mottagias 1 juli — 11 augusti.
Vacker trakt.
Intill^ station.
Tillfälle till två års praktik.
Sv.
till » Bergslags­ bad.
Rt.
Khde Axberg Normlösa som med ordning och full kompetens tös », Nora p. r.
(Östergötland).
kan åtaga sig sköta hemmet och vara sällskap åt äldre fru erhållei - 27-ÅR1G, ENKEL, BÅTTRE FLICKA, god plats nu genast.
Svar med ref. kunnig i matlagn., bakn.
o. s. v., För 10-årig, snäll och välartad o. fotografi torde sändas under sign. önsk.
plats som hushållsfr.
i godt flicka » T. », V ästerviks Veckoblad.
Västervik.
vänligt hem.
Sv.
till » Lisa 1917 », jüomö, Järpås p .r.
i behof af luftombyte önsk.
^nack.
å Tillfälle UNG FLICKA från landet önsk.
plats landet i hälsosam trakt.
i god familj, helst i västra Sverige.
till skolunderv.
i I: a klassens ämnen (högre flickskolan) äfvensom sällsk.
Är kunnig i enkel matl.
samt alla inom ett hem förek.
göromål.
Sv.
af jämnåriga önskvärdt.
Sv.
utbedes till » W.
L.
03 », Iduns exp.
till » 23 år », Iduns exp.
f. v. b. eller skicklig maskinskrifverska söke,s 19-ÅRIG elementarbildad och prak­ att förestå ensam landsortstj.
mans tisk flicka önskar plats i fam. nelst hem.
Uppg.
på lönepr., ålder, ref. där barn finnas.
Sv.
till » L. », Ny- foto till märke » 48 » under adr.
S. köping p, Gumaslii Annonsbyrå, Sthlm f. v. b. Brogård mottagas extra elever LÄRARINNA, enkel och anspråkslös, i trädgårdsskötsel under 6 önskar snarast plats i familj att månader från 1 april.
Kursafgift läsa med nybörjare .samt deltaga i 100 kr.
Närmare meddelar fr. Ida om lediga platser för stenografer o. husliga sysslor eller " ock att under Norrby, Uppsala.
maskinskrifvare ingå dagligen.
Våra Husmoders ledning och undervisning samtliga utexaminerade elever ha sköta hushållet i bättre hem, gärna Bnudutstyrslan erh.
engagemang » hvarför nya kursei prästgård.
Tacksam för svar med såväl enklare som finare, samt Dam- anordnas.
Kurserna medföra full­ löneuppgift till » Lärarinna 24 år » och Barnunderkläder ständigt på la­ iduns exp.
Stockholm.
ständig utbildning.
tter i IÏNG.
jfc ' risk, bättre, bildad verkligt, Stenograf byrån, Helsingborgs L inneutstyrselaffär, M alm ?.
(Sverges Centralinstitut för steno­ snäll och barnkär flicka önskar plats Rikstel.
4812. helst som barnfröken och husmors graf i och maskinskrivning).
hjälp eller som hjälp och sällskap ® tCt.
t - * 1 J 27 87 Regeringsgatan 31. åt ensam dam.
Villig att läsa Babylådan med barn.
Betyg och rek.
fin­ |inneh.
fullständig utstyrsc: nes.
Tacksam för svar till » Snäll af 2 omgångar för späde och villig familjemedlem » Ström­ barn, välsydt och af bästa stad p. r. kvalité, pris 10 o. 15 kr.
ps EN 18-ÅR1G elementarbildad flicka i låda beroende på monte EXAM.
SJUKGYMNAST önskar plats önskar plats i bättre hus för ' att ring.
Sändes mot efterkraf i fam. eller hos ensam dam.
Är erhålla kännedom i allt i ett hems A.
C. Cronquist &amp; Son, villig deltaga i lättare husligt gö­ skötande förekommande göromål och Rikstel.
ö l5.
MALMÖ.
romål.
Sv.
till » Skånska », Iduns anses som familjemedlem.
Kunnig i tenkl.
matlagning och handarbete.
exp.
f. v. b. förut varit hushållselev på gods UNG FLICKA önskar mot fritt vivre 4 Har à 5 mån.
Vid lön fästes ej af se­ plats i hem på landet (helst i präst­ ende.
Svar torde sändas till Iduns hem) för att under husmoders led­ ning deltaga i förek.
göromål.
Sv.
exp.
Stockholm, märkt » M a r s ».
till » Familjemedlem », Lund p. a \ Palmqvist C:o. Rt io?
42 (lî ivialmskillnadsg., Sthlm.)
MEDELÅLDERS BÄTTRE FLICKA önskar plats i prästgård eller hos ansk.
värdinnor, Sjuksköterskor, barn­ sköt., gymnaster, barn- o. hush.- ensam dam, att mot fritt vivre hjälpa till med husliga göromål.
fröknar, sällskap o. hu sm.-hjälp, för särraderm.
m.
(äfven mot fritt vivre.)
Kunnig i matlagn.
Sv.
till » Säll­ skap o^hjâlp^ïdii ns exp.
f. v. b.
TVÅ UNGA SKANSKOR med godt sätt och af god familj, önska komma på större herrgård, eller finare, fa­ milj i stad, som hjälp och sällskap.
inom såväl hemmens som andra Svar till » Ljus 21 », » Mörk 20 », Box 72 L u n d.
kvinnliga arbetsområden kan Ni PLATS önskas af ung, bättre flicka i familj eller hos ensam dam som (Grundlagd 1836) hjälp och sällskap.
Är äfven vil­ erhålla genom att sätta in e n lig, om så önskas, utan jungfru åtaga sig hemmets sysslor.
Goda annons i IDUN, specialorga­ är den i Landskrona med om­ rek.
Sv.
till » Hjälp o. sällskap ».
net för kvinnliga platsannonser nejd ojämförligt mest spridda Visby p. r. af alla slag.
UNG BILDAD FLICKA önskar plats tidningen.
En platsannons — 10 mm.
» tor som hjälp och sällskap i familj el­ ler hos ensam dam.
Kunnig af ven — k ostar endast » 2 kr.
50 öre.
{För i skrifgöromål.
Goda rek.
finnas.
större annonser beräknas ett pris Sv.
till » Hjälp i hemmet », Iduns af 25 öre pr mm.
därutöfver.
exp.
f. v. b. Öfuersköferskeplafsen \ / i|| 0 vid Bagaregår- Vllld den i Göteborg Lotteriet gäldar till ett belopp av 8,000 kronor byggnadskostnaderna; £ör en villabyggnad vid villastaden Baga­ regården i Göteborg.
INACKORDERINGAR Undervisningsvan lärarinna Enkel, bättre flicka f En medelålders dam Stenograf Vid Fackskolans: Landtgård Talrika anmälningar PLATSSÖKANDE Hydrozon- Salva Kvinnlig arbetskraft med bästa resultat Korrespondenten Landskrona Tidning Prenumerera!
0TTERIET Lotterna utkomma i dag!
Plats som Värdinna Lotter säljas öfveralll!
8.000 kr, Annonsera!
TILL FÖRMÅN FÖR DE SVENSKA KONSTJDKARNE HUVUDVINSTER: Bostadslägenhet i Stockholm med full äganderätt.
.
Lägenheten är belägen Rörstrands­ gatan 54 samt består av 2 stora soliga, rum och kök inom rymlig tambur med el.
ljus, kokgas, w. c., hiss och piskbalkong samt stora ut­ rymmen.
Tilltr.
iden 1 april 1917.
Ett elegant hem Smakfulla möbler till matsal, herrum och sängkammare, inköpta i Herman Nil-sons möbelaffär, Ö. Hamngatan 52, Göteborg, och utställda därstädes.
9.000 kr.
6.Ö75 kr.
" B Dessutom ett mycket st ort antal praktiska och värdefulla vinslei, varav en de!
utsiallas i lottenels utstäl ningslokol, Ö. Hamngatan 52, Göteborg.
0 bp npn In+f • Dragn.
sker så snart lotterna slutsålts, dock senast d. sista Mars 1917, Lotteriets adr.
: Sv.
Teaterförbundets exp., Nybrog.
11,1 tr.
Postadr.
: Sthlm 5.
6 • H 01, uu * - 135 -
/ V Professor PATRIK HAGLUNDS Förutom Gymnastisk Ortopadisk-Kirurgiska P rivatklinik.
l:ma Engelsk och Tysk Antracit R.
T / UZ&gt;.
Sture g.
62, Stockholm S.
T.
63 01.
För behandling af stödje- och rörelseorga­ nens skador, sjukdomar, deformileler och funktionsrubbningar.
Hiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiimiiiiiiuiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii tillåta vi oss rekommendera D:r Heümans BLBCTROMEDICINSKA INSTITUT.
NERVSJUKDOMAR och RBUMATISKA ÅKOMMOR.
Knngsportsplatsen 2, Göteborg.
Tel. 45 46. iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiii såsom synnerligen lämpliga för kamineldning - - och eldning på galler i kakelugn.
- - 0:r E lin Beckmans Hetluftsinstitut Barnhusgatan 12.
AKTIEBOLAGET KOL och KOKS Rt.
105 52 A.
T Br.
45 52.
Rådfrågningstid bvard.
— 4, Behandling medelst hetluft, Dia­ Sammanslutning mellan kolimportörfirmorna: thermie!
massage och gymnastik af kron.
reumatism o. gikt, neuralgier, frostskador (obs.
äfven ansiktet) o. börianrie ålderdomshrand Joh.
Lundström &amp; Co.
A-B., HL G. Söderbergs Import A-B.
&amp; Nya A.-B.
J. Anderssons Kolimport.
Namnanrop: " Kol och koks ".
Telegrafadr.
• " Kolokoks ".
; Majorskan Edmanns utsökta Doktor i.Arvedsonsknrs Crème Idéale I Sjukgymn astik, Massage och Pedagogisk Gymnastik är af kännare ansedd som mest för­ skönande och mest elegant.
Bleker fräknar och lefverfläckar, gör hvr ungdomligt vacker.
0 RDE medför enl. kungl.
maj: ts medgif- ran.de samma komp.
o. rättigheter som en kurs vid Gymn.
Central­ institutet.
Kursen 2-årig börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran gen.
D: r J.
4rvedson: adr.
Odeng.
1, Stockholm.
TELEFONER TvättI Namnanrop: ' Olaus Olssons " Qymnastikdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af kvinn­ liga elever vid N ' y kurs börjar den 14 sept.
Prosp.
gen.
Kaptea J. Thulin, LUND.
GOR TENN BLANKT SOM SILVER OCH KOPPAR SOM GULD » Birger jarlsgatan 23. g y m n a s t i k, M a s sa g e, E l e k - brisk Hetluft.
Damafd.
kl. 11 — 1.
S n e d b e h.-a f d.
kl. Va 3 — l / s 5.
0 H iJJL M- wiN °S Turkiska badet RKET MARKATT Zanderska Gymnastiken, i Malmtorgs badet är öppet hvarje torsdag för d a m er.
Yppersta me­ del för uppehållandet af emärt figur och fin hy.
Badet är angenämast, om man är flera i sällskap.
Pris föne kl. 12, kr.
1:50, efter kl. 12 kr.
1:75.
(HOS ALLA HANDLANDE.)
Birgitta-Skolan Beridarebansgatan 17, STOCKHOLM t Franska Parfymmagasinet, Mot grått här!
, Härmed meddelas att det utmärkta och så mycket efterfrågade hårvatt- aet mot grått hår, som förhindrar håraffall och fullständigt borttager mjäll och som i öfver 40 års tid först i Fanny Gelins Parfymmagasin, Malmtorgsgatan 5 Sthlm, numera fås under adr.
Firma Fanny Gelin, JSTorrviken.
Rikstel.
Norrviken 14.
Pris 5:50 fraktfritt.
Kylsalva.
Torshälls kvinnl.
trädgårdsskola, Leksand 6:te Frukt- S Trädgårdskursen för damer 10:de korsen den 1 apr.
— 31 okt.
1917.
Ett par stipendier utdelas.
Prospekt och ref, på begäran.
HIMm HamdLgrwen.
JK&amp;wta PAlIXp.
på Heidan, Ystad 15 April — 15 Okt.
Prosp.
på begäran LOUISE FLYGÄEE mun­ vatten och dito tandpasta.
RlÖBtCR Svenskt välkändt fabrikat, solid konstruktion, lätt gäng, stor hastighet Kvalitets- marke.
III!
1 Varma kläder åt harnen!
B Prenumerera nu genast på H S något annat liknande preparat S Pris pr fl.
2.SO.
Fin, behagl.
antiseptisk toalett­ tvål.
Skokräm, Putspulver och putskräm, CARLSSON &amp; REICKE Etabi.
1 891. löbleringsaffär Etabi.
m G:la Kungsholmsbrogatan 13, STOCKHOLM.
" BARNGARDEROBEN " I IIIIIIIIIIIIIUIIItllllllllllllllllllllllllllllllltlMIHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIllllllllllillllltllllllllUIIIIII Armétvål, terpentinfri och fri från alla för lädret skadliga ämnen.
av vår tillverkning kännetecknas av elegans, styrka o. prisbillighet!
•WWAWWAWW.VWW 2 är världens förnämsta Hår- 5 S medel och öfverträffas icke af 2 Stor sortering af prima, väl- justerade stråk- och blåsinstru­ ment.
Sextetter af förstklassig böhmisk tillverkning, svensk mo­ dell, till 375 och 500 kr.
pr sex­ tett.
Talapparater, ljudskifvor med frälsningsarméstycken.
Orglar och pianinon, bästa fa­ brikat.
Strängar och tillbehör till musikinstrument.
Tekn. art. med eget firmamärke: to I, •••••••••••••••••C Den förstklassigt antiseptiskt Förmånliga af beta Inings villkor 15-årig frostskada botad 1 Insänd rekvisition så fort som möjligt så sändes en sats om fem askar om­ gående belagd med postförskott å kr.
3:75 pius porto.
Svar till » Ena­ stående resultat », Iduns exp.
f. v. b.
" N Musikinstrument Javana Lelu Sofleverant.
21 D rottnigof.
21, S thlm M / mspry dan do hårväxt ut­ rotas med Trlanonpasta utan efterlämnande av märken eller rodnad i huden.
Absolut ofarligt luktfritt medel — - icke pulver.
Bättre än elektrolytisk beh.
Anv.
dagl.
med osviklig framgång i min praktik för ^kön- hets vård vid behandling såväl i ansiktet som å kroppen.
Pris 5 kr.
Till landsorten mot post- försk.
utan ang. av inneh.
Maria Enquist, Institut för Skönhets­ vård.
o. Plastiska Operationer, Biblioteksgat.
6 — 8, Sthlm.
^ R.
160 68.
A.
226 62.
„ underv.
i allt som hör till bokbin- deri.
Amatörverktyg och h and målade papper till salu.
Grefg.
6, I Stockholm.
Allm.
ö.
406 98.
Riks 102 73.
Förfrågn.
11 — 1.
Utbildningskurser i klädsömnad, barnkläder, linnesöm, konstbroderi m.m. Praktisk och teoretisk kurs i väfning.
Betyg efter genomgången fullständig kurs.
Anmälningar mottagas dagligen.
Prospekt på begäran.
det bästa medel för erhållande af Elisabeth M&gt; Giantz b eng. långa ögonfransar och tjocka ögon­ Telefoner: Allm.
4148.
Riks 108 63. bryn.
Pris 6 kr.
+ porto.
bästa rengöringsmedel för me­ taller.
Illustr.
varukatalog sändes på begäran gratis och franko.
Frälsningsarméns Handelsdepartement, Östermalmsgat.
24 &amp; 26, Sthlm 5 Telefoner: Riks.
85 81.
Allm.
6S 72.
Filial: S. AUég.
9, GBteb.
K.
T.
78 76. '
' Illustrerad, månadstidning för barnkläders förfärdigande.
Stor dubbelsidig mönsterbilaga med- följer gratis. "
Barngarderoben " kostar för helår Kr.
3: —, kvartal 90 öre.
Sist utk.
nummer erhålles mot 30 öre i frimärken från 2 H g Fondar 21.850,000 kronor.
Stockholmskontor: Arsenalsgat.
9. jj Filialer: J M derm.lm.tor * 8.
(Sturegatan 32.
Hl Uthyr kassafack.
Emoffager värdehandlingar I Öppet eller slutet fOrvar.
Iduns Exp., Stockholm.
B S Erhålles hos alla l:s !a klass Parfymeri-, S Drog- och Coiffyraffärer.
r B okbinder s i kola hårstärkande vattnet.
ammmmm a •&gt; •••••••••• \ llm.
9344.
Riks 3815.
I Anna Ericssons 0 Det berömda Gifver grått hår dess ursprungliga färg.
Borttager niait.
Hindrar håret ait falla af.
Märket grund.
1879 Beo.
end.
fl.
med orden: Royal » Windsor Perfectionne ».
En alltjämt stig.
för.säljn.
samt 30 års succés gar.
Royal Windsors verkan.
Pris kr.
5.
1- porto.
Nederlag: Franska Parfymmagasinet, hoflev., 4 i Drottnlnggat.
21, Sthlm.
A Tvättning och mangling af privat ­ kläder utföres på ett i allo förstklas­ sigt sätt i Mälareb&amp;dets Tvätt- £ Strykinrättning till ett pris af 45 öre pr kg.
för tvättposter öfverstigande 25 kg.
Afgiftsfri af- hämtning och hemsändning.
J » Ij B§ Fondafdelnlng.
Fås på apoteken.
Bästa järnmedel Utmärkt styrkande.
Apoteket Lejonet, Malmö.
••••&lt; * 136 - Kasssfack Idun utgifves denna vecka i A och B, Wilhelmssons Iioktr.
A.-B., Stockholm 1917.
