# ID: svediakorp-per2254
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,642
# sentences: 1,493
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N; R 6 (1569) A.
30:DE ÅRG.
LOSNUMMER: 15 ORE.
UPPLAGA A. ILLaSTREPADhiTIDN FOR * KVIN NAN M OCH - HEMM ETJ HUFVUDREDAKTOR: SÖNDAGEN DEN 4 FEBRUARI 1917.
ERNST HÖGMAN.
1FRITHIOF-HELLBERG RED.-SEKRETERARE: ELISABETH KREY.
Krigsfångarnas fursfinna.
&lt;&amp;&gt; DET ÄR EN ÄRE- fitel, s om läses här- ofvan, och den till­ kommer Sveri­ ges kronprin­ sessa.
velser, som hopats på arbetsbyråns bord.
Brefven vitt­ na om en barnslig förnöjsamhet och glädje öfver att ha I många måna­ blifvit ihågkomna der sände kron­ af någon mänsklig prinsessan Marga­ varelse.
" Ehuru vi reta kärleksgåfvor äro män, gladdes fill olika tångläger, vi som barn som få biet " gudmor " för godsaker af sin sådana fångar, som mor, " skrifver en icke fingo mottaga fånge, till börden några kärleksgåf­ österrikare.
Med en vor från sina hem julsändning till ett och som hon fått läger i Posen följ­ adressen till genom de kronprinsessans en af de iedande och hennes barns männen inom porträtt.
Vederbö­ världsföreningen K. rande skrifver: " Vi F. U.
M., en ameri­ ha satt i ram por­ kan, Mr Hartt.
Men trättet af hennes antalet fångar väx­ kungliga höghet te och så småning­ och hennes förtju­ om fordrade arbe­ sande barn.
Vi äro tet en organisation.
många här som har I oktober förra barn i samma ål­ året upprättades en der.
Personligen arbedsbyrå, kallad blef jag myckei H.
K.
H.
K r o n ­ rörd af att se dem, prinsessan ty jag är far till en Margaretas liten flicka på fem förmedling af år och en gosse på kärleksgåf­ nära två och ett v o r t i l l kr i g s - halft år, som jag fångar.
ännu aldrig sett.
Genom denna by­ Om ej etiketten Kronprinsessan ordnar sitt stånd i basaren i ministerhotellet.
— Almberg &amp; Preinitz foto.
rå förmedlas gåf- hindrar det, så om­ vor till alla de famna i fångarnas krigförande nationernas fångna soldater.
ger i månaden afgå sändningar från ji Schneidemühls namn de små prinsbarnen, Sändningar afgå sålunda fill Tyskland, Ös­ byrån af det mest skiftande innehåll, på hvilkas graciösa bilder våra ögon, så terrike och Sibirien och befordras fritt af post men efterfrågan tycks vara störst på trötta af fulhefen i hvilken vi lefva, så gärna och järnväg.
I h varje paket lägges ett bref- en artikel, och det är tobok, tobak och åter­ hvila.
Jag säger fulheten, fy här finnes en­ kort med tryckt adress, hvilkef återgår till igen tobak.
dast soldater, och soldater äro ej vackra förmedlingen och å hvilket mottagaren har Som en sfråle ljus till tusental, som annat än i strid.
Och äfven denna skönhet att uppge namn och innehållet i det paket, sitta i dödens mörker ha dessa sändningar är ju endast moralisk och synes ej ens för som kommit honom tillhanda.
Två gån- kommit, därom vittna de tacksamhetsskrif- en konstnärs öfvade öga. "
Vi
Själar i nöd och härstamma från England, äro förfär­ betryck ha genom digade af de dyr­ kronprinsessans baraste träslagen.
gåfvor fått erfara Hvarje krigsfånge det samband som har själf satt sitt finnes mellan pris på arbetet han människa och utfört, och nu hop­ människa.
För den pas man genom som sitter fången allmänhetens väl­ är det att få en villiga medverkan gåfva om än aldrig att kunna åt hvar så liten som att och en ge hans be­ (rycka en väns skärda del.
hand och känna I kronprinsessans sympatien från ett stånd tjänstgöra annat väsen.
friherrinnan Coyet, Af detta vackra fröken Elsa Uggla, kärleksverk har grefvinnan Maria v. också kommit ett Rosen, grefvinnan positivt resultat, vä!
Elsa Bernadotte värdt att beakta, samt hoffröknarna nämligen den basar Där krigsfångarnas paket slås in på slottet.
Från vänster till höger: kronprinsessan, fröknarna Beth Stina de Geer för försäljning af Tham, Eva Lagercrantz, Stina Reuterswärd och Elsa Uggla.
— Foto C.
G. Rosenberg.
och Stina Reuter­ krigsfångars arbe­ ten, som under kronprinsessans ledning hål­ ropa ha arbetena kommit, mest träslöjd, swärd.
Af de öfriga medverkande mär­ les i gamla utrikesministerhotellet i Stock­ och deras antal uppgår nu till mel­ kas grefvinnorna Sophia och Marianne holm den 2 och 3 februari och där kronprin­ lan 7- à 8,000.
Vid hvarje liten sak är i Bernadotte, friherrinnan Louise Rålamb, sessan själf förestår ett stånd.
Ett annat osynlig måtto fäst en förhoppning, icke så Marg.
Cederschöld, Märta Tott, M. och Kate kommer att förestås af fru K. A. Wallenberg.
mycket kanske den att få sälja, som den att Leijonhufvud, grefvinnorna Brita Wachtmeis­ Det är helt och hållet kronprinsessans genom eget arbete komma i kontakt med ter, Ebba och Tyra Hamilton, fruarna E. förtjänst att denna basar kommit till stånd, den fria världen, från hvilken fången är ute­ Wallenberg, G.
Frisk, M. von Horn och ty m er än ett hinder har ställt sig i v ägen för stängd.
De färgade folkens bidrag ge ett M. af Klercker, damer ur diplomatien dess förverkligande.
exotiskt inslag åt basarföremålen och man m. fl.
Från fånglägren i olika delar af Eu- konstaterar vidare, att slöjdföremålen, som S t a t s r å d e t Fo l k e s o n.
HANS EXCELLENS STATSMINISTERN middagssällskapet.
Hans excellens, drack gaf stor politisk middag å en af hufvudsta- förbindligt med sina gäster, och när han dens elegantaste restauranger.
När vaktmä­ drack, med biskopen af Medelpad, inlade han stare Gustafsson i civildepartementet satte en nyans af allvar och andlighet i den gest, de hornbågade brillorna på sin ståtliga hvarmed han lyfte champagneglaset.
Till sin bourgognenäsa och mönstrade publiken, skräck upptäckte han, att det spirituella ödet fann han den ytterst blandad.
Visserligen gifvit biskopen den berömda prima balleri­ bildade stater och kårer en förnäm botten­ nan fröken Gyllenkvist till bordsdam, och sats af kompakt soliditet, hvars stjärnprakt statsministern förbannade inom sig vaktmäs­ strålade inom syn- och skålhåll för excellen­ tare Gustafsson i civildepartementet för sen själf.
Men för resten fylldes lokalen af denna taktlöshet.
Det var dock onödigt.
ett af alla yttre utmärkelser odistingueradt Biskopen var en fördomsfri man, som satte en vimmel af riksdagsmän, representanter för ära i a tt se det mänskligas höghet uppenba­ de sköna konsterna, premiäraktörer, hofsån- rad!
äfven i baletten och med stor talang ledde gare med trådsmala värjor vid sidan, och han konservationen in på modern danskonst, damer ur den kungliga operabaletten med medan ballerinan gjorde förfviflade ansträng­ Literis på barmen.
ningar att tala om kyrkomusiken.
Under öfverinseende af vaktmästare Gu­ Medan de idéförgälna målarna och skulp­ stafsson serverade kyparna den ganska go­ törerna skrattade åt att skulptören Djurberg da dinern med samma vördnad, som om det vände ut och in på ögonhvitorna under talet hade varit gulaschbaroner.
Med särskild för serafimerriddarna, bredde sig allvaret omsorg vakade han öfver att man väl upp­ som ett bårtäcke öfver riksdagsmännens an- passade den åldrige professorn i moralfilo­ svarstyngda skara.
Ett stillsamt, något sofi, doktor Pilo, hvars blanka kalasnacke knarrigt politiskt mummel uppsteg från de­ lyste med festlig glans bland serafimerrid- ras platser, där de smäckra champagnegla­ darnas.
Vaktmästare Gustafsson, som be­ sen pärlade af rosenhäger, de bukiga rhen- själades af en viss ambition för den sittande vinspokalerna af pomril och de bladtunna bor­ regeringen, visste mycket väl, att professor deauxglasen af lingondricka.
För ett efter­ Pilo var mycket noga på mat, och att han tänksamt nickande auditorium redogjorde hade stora förbindelser med la haute finance, folkrepresentanten från Påskallavik, skol­ som regeringen behöfde hålla sig väl med.
lärare Folkeson, för sin ståndpunkt i frågan Det steg ett jämnt och gladlynt sorl från om fetthalien på kompensationsfläsk.
Riks­ Prenumerationspris: iinnlonon • Vanl.
upplagan: Helt år Kr.
7.50 Halft år 3.90 Kvartal ... 2. — Månad ... 0.80 j | dnns byrå OCh expedition, Dra utnnnlonoH •: • Praktupplagan Helt år Kr.
9.50 Halft år » 5. — Kvartal » 2.50 Månad &gt; 0.90 ^ i-. —.
-.
...
.
.
.
°.
..
HARALD WÄGNER.
dagsman Folkeson besatt den stora falangen att kunna ha en glödande personlig uppfatt­ ning af praktiskt taget allt och att aldrig en sekund komma på en sådan tanke som att icke denna ståndpunkt vore den enda rätta, som med all gevali borde påtvingas alla an­ dra.
Det är gifvet, att en sådan man har en stor karriär framför sig, och det talades re­ dan om att riksdagsman Folkeson var det namn som skulle efterträda trafikministern, baron Klingenstjerna, hvars ställning blifvit ohållbar, emedan han i ett riksdagsanföran­ de förväxlat trafikhastigheten å en små­ ländsk bibana med spårvidden.
Det mumla­ des redan i i nitierade kretsar om att regerin­ gen, som insett att den behöfde ett folkligt namn fÖF att motväga sin väl aristo- och by­ råkratiska sammansättning, allvarsamt dis­ kuterat möjligheten af att kalla representan­ ten för Påskallavik till k onungens rådsbord.
Han hade också en stor talang att bli n amnet för dagen, mannen som man talade om.
Egentligen var hans karriär redan gjord den dag, då han interpellerade chefen för sjöför- svarsdeparfementet, huruvida han ämnade vidtaga några mått och steg för att tillmötes­ gå den växande folkopinion, som kräfde att den nya pansarbåten skulle döpas med ro­ senhäger, så att dess stäf icke blefve be­ sudlad med rusdrycken champagne.
Den ännu fungerande frafikminisfern, ba­ ron Klingenstjerna, s om egentligen infe hade 45 .... Novell af n Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Expeditionen: Ril&lt;s 16 46 Allm.
6147.
Kl. 10 — 4.
Kl. 9 — 5.
Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.6147 Kl. 11 — 1.
Kl. 9 — 5.
Verkst.
direktören kl. 11 — 1 Riks 86 59.
Allm 43 04.
Annonspris: Pr millimeter enkel spalt; 30 öre efter text.
Utländska annonser: 35 öre å textsida.
35 öre efter text.
40 öre 20°|o förhöjning för särsk.
å textsida.
20 °|o förh.
begärd plats.
för särsk.
begärd plats.
55^3 något emoi att ägna sig åt sina privata an­ gelägenheter, lyfte sitt bordeauxglas och drack med en liten menande blinkning på ögat med sin presumtive efterträdare, och det blifvande statsrådet lyfte beskyddande lin- gondrickat till sina läppar.
— R iksdagsman dricker inte vin?
frågade statsrådet Klingenstjerna.
— Nej, aldrig, min ståndpunkt är den, att drickande af vin är förkastligt ur hygienisk, moralisk och ekonomisk synpunkt.
Vid dessa ord lyfte professor Pilo ögonen från morkullan och bordeauxen af 1906 och hviskade med en röst, som tycktes komma från en annan värld: — Har min herre någonsin druckit godt vin?
— Nej.
— Jag kunde tro det, sade professorn och försjönk på nytt i dinern.
Nu u tbragfe statsministern en skål för h an­ del och näringar, hvarunder skulptören till stor glädje för målarna gjorde en råtta af sin servett och lät den hoppa på bordet.
Men efter talet uppstod en kort paus.
Friherrin­ nan Gyllenstaaff, som gärna spelade rollen af enfant terrible, begagnade den allmänna tystnaden att vända sig till sin kusin baron Klingenstjerna, som hon omedelbart före middagen gifvit en korg: — Nå, kus in O scar, sade hon, har du inget råd att ge herr Folkeson nu, när du fått sil­ kessnöret?
Statsrådet stoppade en bit morkulla i munnen, lät dess arom kittla gommen lagom för att väcka lust efter bordeauxens milda smekning och svarade: — Jo, kom ihåg en sak: en god middag är en mjuk hufvudkudde — godt samvete låter man e r ändå inte ha, om ni blir minister.
Riksdagsman Folkeson kände i detta ögonblick den ovana känslan af osäkerhet.
Han förstod, att situationen hade fordrat, att han svarat något i samma raljanta ton, men det bjöd honom emot att anlägga en lättsin­ nig ton om ett så heligt ting som en stats­ rådsportfölj.
Han tuggade och svalde: — Jag k an försäkra, sade han slutligen röd i an siktet och svettig öfver hela kroppen, att jag alltid följer mitt sa mvetes kraf, när jag en gång har fattat min ståndpunkt.
Baron Klingenstjerna log ett blekt leende: — Gr atulerar er till e tt ovanligt bra sam­ vete.
Hvar får man sådana?
— I Påskallavik, sade friherrinnan, skål, herr Folkeson, jag förstår och högaktar er.
Ni är en man med karaktär!
Och hon lutade sig fram mot honom med ett af sina mest bedårande leenden, som var så falskt och så intagande, att ingen man undgick att blindt tro på henne.
— Kusin Grace, sade baron Klingenstjerna efter middagen till henne, vore jag herre öf­ ver ditt uppförande, skulle jag ge dig en upptuktelse för att du leker med den där idioten.
— Det angår dig inte, sade hon utma­ nande, och han insåg med ens att han be­ gått en taktisk faute.
— Jag flirtar med hvem jag vill, sa de hon.
— Gudnås, hvarför inte lika gärna med mig?
Den vackra damens skratt sårade statsrå­ det mera än han skulle velat medge.
Han tillhörde den torra satiriska byråkrattyp, som lider af sin egen torka.
— Hvar för är det så löjligt?
sade han.
Sita Birgittaskolan Harald Wagner.
— Finns det något enfaldigare än karlar, sade hon i stället för svar.
— Tro ligen inte, det skulle i så fall vara fruntimmer.
Men svara mig nu, hvarför du skrattar.
— Sådana där som du flirtar man inte med.
På sin höjd gifter man sig med er, sade hon.
Flirta med en sån där torr pedant som du?
Det bultade till ett slag under nordstjärnan på statsrådsfracken.
— Törs jag uppfatta denna senaste för­ tjusande caprice som ett frieri f rån din sida?
sade han och försökte i blicken inlägga en nyans af värme, som uppvägde den raljanta tonen.
Till svar ställde sig friherrinnan midt un­ der den stora ljuskronan och räckte ut en liten röd tungspets åt sin kusin.
Förtjust öf­ ver att hennes farbror statsministern gjorde en min af skräckslagen häpnad, hoppade hon bort och tog riksdagsman Folkeson un­ der armen.
Statsrådet Klingenstjerna bad vaktmästare Gustafsson om ett glas konjak och sade till sig själf: — Torr pedant?
Jag är så i helsike heller.
Jag som är ett Aetna, ett Geysir — mig kal­ lar man torr!
Men jag är en vulkan utan eruptioner, det är det som är felet.
Därmed gick han fram, dunkade statsmi­ nistern på magen och sade: — Lyckönskar dig till att få min efterträ­ dare in i släkten, gamle gosse!
Det sörjer nog din niece för!
Godnatt, nu går jag till Novilla.
Friherrinnan Gyllenstaaff hade lyckats få riksdagsman Folkeson in i ett hörn, och lik­ som hon alltid brukade suga ut ur männi­ skor, som hon träffade första gången allt hvad de kunde ha att ge henne af klokhet, dårskap, allvar eller löje — hon lefde som parasit på sina medmänniskor — s å gjorde hon äfven med sin nya moitié.
I denna konst besatt hon en betydande färdighet.
Hon hade tidigt uppdagat hur man bär sig åt för att få folk a tt slå ut hjärt­ bladen.
Med några få repliker uppdagade hon, hvad h var och en innerst bar på för tan­ kar och förhoppningar, och på detta sätt Regeringsgatan OT fick hon dem att tala.
Hon v isste, att nästan hvarenda människa, hur den än tar sig ut, i hemlighet bär på en eller annan hemlig li­ delse, brusten illusion eller dylikt, att äfven de mest omsorgsfullt omgjordade besitta nå­ gon svag punkt.
Riksdagsman Folkeson bar den politiska äregirigheten som på ett standar framför sig, och med honom hade hon ett mycket lätt spel.
Hon fascinerade honom med sina stora, fuktiga, glänsande pupiller, och det dröjde icke länge förrän han med rodnad på kin­ derna började inviga henne i den politiska ruttenheten i landet och sina förhoppningar om att kunna råda bot på den.
Han talade om den insats han skulle göra, om det nå­ gonsin förunnades honom att vinna något in­ flytande, hur han ville s kapa en ny demo­ krati, ville g öra folkets sak till sin, ville dana ett nytt och kraftigare Sverige.
Friherrinnan lyssnade på det försåtliga sätt som lockar ut på förtroendenas hala is, där mer än en ko har halkat.
Mot sin vilja var hon imponerad.
Själf tillhörde hon den af storstäderna utdifferentierade intellektuella typ, som egentligen inte tror på någonting, inte har energi för något.
Den naiva urkraf­ ten hos skollärare Folkeson imponerade på henne.
Här var en man, s om vågade göra sig löjlig och säga saker, som ohjälpligt skulle ha fällt hennes noble kusin.
Hon be­ traktade hans uppstrukna tupé, som kom en att tänka på kulturell ungdomsrörelse, hans illasittande löjliga kläder, som tydligt röjde mannen, för hvilken en sådan sak, som att bry sig om hur man är klädd är något full­ ständigt otänkbart.
— Det är bestämdt mannen för dagen, iänkte hon, och hennes tanke fortsatte ome­ delbart: — Man finge skicka honom till en riktig skräddare, och så finge han raka af musta­ scherna.
Och medan hon tänkte på detta, hörde hon sina öron fyllas af ett obestämd!
sorl af ide­ ella fraser.
Hon uppfattade något om etisk skönhet, själarnas harmoni och rätten att äl­ ska samt om plikten att alstra det nya släk­ tet i skön het och frihet.
Hon såg upp.
— Ursäkta mig, s ade hon, men jag föll i tankar.
Ni har väl inte friat till mig under tiden?
» När riksdagsman Folkeson den kvällen kröp ned i utdragssoffan i sin vindskam­ mare i Klockgjutaregränd, var han fullkom­ ligt hufvudyr af lycka.
Han tviflade efter de ord statsministern sagt honom, då han vid afskedef egenhändigt tände hans cigarr, icke ett ögonblick på, att han inom en vecka skulle bli kallad till konungens rådsbord.
Men märkligt nog var det kanske icke detta, som fyllde honom med den största sällheten.
Snarare var det det, att en kvinna af en ras och skönhet, som föreföll vara från en annan värld än hans egen, hade intresserat sig för honom så påtagligt som hon hade gjort.
Han kunde icke somna af sinnesrörelse.
Han steg upp, drog bonjouren utanpå natt­ skjortan, ställde sig framför spegeln, och i det han härmade talmannens i ka mmaren nå­ got gälla röst, sade han: " Herr statsrådet Folkeson!
Herr statsrådet och chefen för kungliga trafikdepartementet! "
Så satte han sig på soffkanten, reste sig med den hållning af blandad nonchalans och allvarstyngd statsmannavärdighet, som han i hemlighet måste afundas statsrådet HM, ßarditter, lîïcteltyceî, DrêMyçcî.
19 — 21 Kcnstnärltgt vcrkrinosfulla trcrstcr ccb U içfêtttiir prcvtr » ända * Ull påseende.
Brgtv ncç * v«d tcif cust » * Textilarbeten.
Gardiner, Linneutstyrslar, Broderier och Spetsar i största urval.
; liett * tf
55^^] Klingenstjerna, samlade med .allvarlig min samman en imaginär papperslunta, satte pincenezen på näsan och började.
— O m man, herr talman och mina herrar, läser kunglig majestäts nådiga proposition rätt, så tror jag ... Gipshundarna på värdinnans byrå lyss­ nade med ett uttryck af oföränderligt belå­ tet gillande till statsrådet Folkesons försvar för k. m:fs nådiga proposition.
Det första han gjorde följande morgon var att skrifva följande bref: Kära Ranka!
Efter moget öfvervägande har jag kom­ mit till den bestämda uppfattningen, att vi icke längre passa för hvarandra.
Hvarje för­ bindelse mellan människor, som icke älska hvarandra, är ur etisk-social synpunkt osed­ lig.
Man måste därför i enlighet med sin plikt mot sig själf och det kommande släk­ tet följa sitt hjärtas kraf för att nå den rätta personliga utvecklingen.
Men detta behöf- ver jag ju icke säga till dig, som för någon tid sedan på logen i ett såväl till form som innehåll briljant anförande utvecklade dessa moderna och.
jag vågar säga det riktigt präktigt radikala synpunkter på kärleksfrå­ gan.
Tack för de orden från en kvinna så högt begåfvad och så besjälad af radikala idéer som du.
Med lätt hjärta postade han detta bref till sin fästmö i Påskallavik.
Under de närmaste dagarnes lopp hade riksdagsman Folkeson mycket brådfom.
I kammaren mottog han handtryckningar och dunkningar i ryggen af vänner och menings­ fränder och lät t. o. m. intervjua sig af en middagstidning, hvars tecknare samtidigt förrättade den viktiga politiska handling, som består i att för första gången karrikera ett blifvande statsråd.
Riksdagsman Folke- •son förstod till fullo vikten häraf för sin blif­ vande karriär och i stundens öfvermod lät han förleda sig till e n del mycket skarpa ut­ talanden om slentrianen i förvaltningen, sär- skildt i trafikdepartemenet, hvars Augiasstall tian förklarade sig kallad att rensa.
Medan journalisten glad gick ned till sin redaktion med en skandal i sin blocknotes, tog den intet ondt anande riksdagsmannen en bil till friherrinnan Gyllenstaaff, till hvil- ken han låtit invitera sig på middag.
Fri­ herrinnan tog emot honom med ett sprud­ lande intresse för honom.
Hon var färdig med honom, men hon njöt obeskrifligt af att se honom pösa i den fasta tron, att han bara behöfde räcka ut handen för att ta henne.
Hon ledde konversationen med en capriciös kvickhet, som alldeles förbryllade riksdags­ mannen, som visserligen tänkte mycket och ofta, men rätlinjigt som en jämvägsskena och som andligen föll pladask på nosen, hvar gång den kvinnliga logiken behagade göra ett litet sidosprång.
— Ett glas vin, sade friherrinnan plötsligt, bara ett enda för min skull, och när ingen ser det!
Riksdagsman Folkeson tvekade länge.
En aning om de kvistiga problem, lifvef stund­ om kan bjuda till och med en riksdagsman från Påskallavik uppsteg för hans inre syn.
Dricka vin?
Hm.
Den absoluta nykterheten hade alltifrån hans ungdom varit den fasta medelpunkten i hans lif, trappstegen för hans karriär, hans ungdoms dröm och hans mannaålders hopp.
För * ivå dagar sedan skulle ett oändligt öfverlägset löje ha mött den, som ifrågasatt att riksdagsman Folke­ son skulle dricka ett glas vin.
M ed den fasta karaktärens breda hand skulle han ha viftat bort frestaren.
Men nu stod han plötsligt inför något, som han verkligen kände vara en frestelse.
Gånge den kalken ifrån mig, tänkte han, och hans blickar bönföllo: fresta mig inte.
Men han - mötte endast ett par falska loc­ kande, strålande ögon, som med kall grym­ het kände sin makt att tvinga honom och som tänkte använda den: — Fö r m i n skull!
Riksdagsman Folkeson led.
Men då räd­ dade hans förträffliga samvete situationen genom att förse honom med ett skäl.
— Nåvä l, sade han, för att visa, att jag har karaktär nog att dricka utan att förfalla.
Och därmed lät han ett bräddfullt glas tung, doftande och stark madeira från 1848 rinna ned i sin strupe.
Den strömmade som eld i hans ådror.
Han harskade sig som han brukade göra i kammaren, när talmannen ropade hans namn, och skulle just under inflytande af vinet i väl valda ordalag och med framfö­ rande af sakliga synpunkter framföra sitt frieri, då betjänten anmälde statsrådet Kiin­ genstjerna.
Riksdagsman Folkeson märkte strax, att han blef öfverflödig.
Statsrådet behandlade honom med sådan maliciös ar­ tighet, att han hastigt tog afsked, inom sig lofvande, att göra det hett i kammaren för sin ovän.
Utkommen på gatan kände han, att det gamla starka vinet gjorde honom yr i hufvu- def.
Han beslöt att ta en promenad.
Först köpte han en kvällstidning, som också bragte honom två sensationella underrättel­ ser.
Den första var friherrinnan Gyllen- staaffs förlofnir.g med statsrådet Kiingen­ stjerna, den andra var en intervju med ho­ nom själf, i hvilken han med fasa såg sina uttalanden till förvrängning skärpta och för­ storade.
Redaktionen hade härtill fogat några försmädliga rader, där det talades om riksdagsman Folkesons politiska harakiri och det försäkrades att någon demission af den nuvarande trafikministern alls icke var på­ tänkt.
Riksdagsman Folkeson slod stilla, rof för tanken, att detta måste vara en elak dröm, ur hvilken han skulle vakna.
Tanken att han skulle vara försmådd af en person, som han räckte sin hand, föreföll honom fantastisk, sagolik, orimlig.
Något sådant hade aldrig händt.
Allt hade hittills gått honom väl i handom, hans bana hade löpt ljus och rak mot målet.
Och plötsligt hade en kvinna dumpit ned och satt krokben för honom.
Riksdagsman Folkeson snyftade.
Politiskt harakiri ... nej det är för hårdt!
Han gick halft medvetslös framåt gatan utan att veta, hvart han gick.
Ett ögonblick genomfors han af en hädisk önskan, att det aldrig hade funnits någon goodtemplarloge i Påskallavik.
* En blek morgongryning silade in genom fönstret i vindskupan i Klockgjutaregränd, beglänsie gipshundarna, som med en stoiskt oföränderlig min af filosofisk upphöjdhet befraktade riksdagsman Folkeson.
Han fö­ retedde dock en ganska ömkansvärd an­ blick.
Håret stod i en fuktig krans kring pannan, ansiktet var likblekt och förgrämdt.
En allvarlig kris ha,de skakat hans själ, som dock icke var ämnad till annat än att hysa en oföränderlig belåtenhet med sig själf och lifvet.
Med darrande händer hade han stör­ tat i sig två glas konjak, därefter hade han Profva T., nriÄnf » TAnhlin i lüülül I U p p 6 n S fcCpiiy och Ni köper ingen annan.
I j Iff: KungL rusat ut och gått någonstädes, hvart visste han inte, han hade bara gått och gått på måfå, tills hans bondförnuftiga undermed­ vetna jag ledde honom till hans egen port.
Nu låg han och drömde, en mycket obe­ haglig dröm förresten.
Han tyckte att han hade begärt ordet i kammaren, talmannen ropade hans namn, men han kunde inte be­ stiga talarstolen, inte yttra sig, ty friherrin­ nan Gyllenstaaff hade tagit från honom hans hufvud och gifvit honom ett främmande glödgadt klot i stället.
Förgäfves tiggde han henne om att få igen sitt eget hufvud, så att han kunde tala.
Det började redan mumlas i kammaren, man tittade och undrade och tal­ mannen ropade allt högre: — Herr statsrådet Folkeson!
Han vred sig i k val.
— St ig upp, Folkeson!
En kraftig röst klang i hans öron och han öppnade ögonen.
Framför honom stod en ung kvinna, en välkänd gestalt med nypon- friskt ansikte och de gula flätorna i en kringla vid öronen och den hamrade bro- schen vid sin platta barm.
Hon kramade i handen ett bref, ett olyck­ saligt bref, som han själf hade skrifvit.
— H vad skall det här betyda, sade hon med en styrka, som kom honom att rysa.
— B e-betyda?
Ingenting.
— Vågar du påstå, sade hon och satte- händerna i sidan, att du inte älskar mig längre?
— N e-nej, det vågar jag inte.
— N å, ser du det!
Han satte sig upp i bädden.
Hufvudef svind­ lade och han visste inte riktigt, om han drömde eller var vaken.
Var det verkligen Ranka?
Och hvarför var hon här?
Hvad hade händt?
Han ansträngde sig att binda samman de brustna länkarna i den orsaks­ kedja, som fört henne dit.
Som skuggor i en fantastisk dröm föreföllo honom minnena från gårdagen.
Plötsligt for det ett stygn igenom honom Politiskt harakiri!
Å, d et var ett infamt ut­ tryck!
Han mindes hur det i vedervärdig!
stora och skrikande typer hade stirrat emot honom från rubriken i tidningen: Riksdags­ man Folkesons politiska harakiri!
Han kas­ tade en blick mot morgontidningarna, som lågo på bordet, men han kände med sig, att han icke vågade öppna dem.
Och friherrinnan Gyllenstaaff!
Han stirrade på Ranka med minen af en man, som just är i begrepp att öfverlämna * åt skarprättaren.
Var det möjligt, att ödet kunde vara sé grymt, var det verkligen sant, att han med ens hade fallit så djupt ned från de tinnar, han just stod i begrepp att bestiga?
— Här ä r ett telegram till dig, sade Ranka, det kom nyss.
Det är kanske bäst att jag öppnar det, för det kan vara från den där slampan ... Innan han hade hunnit hindra henne, tog hon telegrammet och läste: Påskallaviks goodtemplarloge hyllar sin representant, då han nu tager plats vid ko­ nungens rådsbord.
Men då böjde riksdagsman Folkeson hut- vudet i händerna och brast i gråt.
Och i hans värkande hufvud susade och sjöng det med spefull ton: Statsrådet Folkeson, statsrådet Folkeson ... Herr statsrådel och chefen för kungl.
trafik- departementet ... Hofjuvelerare • ynrPCflU BOPdsilfveP Praktkatalog grati s och franco.
Stockholm och Göteborg.
% J En svensk operettför- fallare / Anders Eje, som skrifvit " Ressers generalkupp ".
EN ENGELSK FORFAT- tare till en mängd populära äfvenlyrshisforier tillfrågades en gång hvar han fick sina idéer ifrån.
— F r o m f e e — ding with my eyes open, svarade han.
Det är knappast troligt att Anders Eje eller som han i det borgerliga lifvet heter, re­ daktör Axel Essén, har funnit Stockholms restauranger lika gifvande som Londons torde vara, men så mycket är sä­ kert, att han hämtar sina motiv från den verklighet, som om­ ger honom och som han om­ sätter i litteratur på sitt snab­ ba tidningsmannasätt.
" Res­ sers generalkupp ", Oscarstea­ terns nya operett, som är be­ arbetad från Anders Ejes bok med samma namn, tilldrar sig visserligen delvis i Sydame­ rika, men så har författaren också själf varit där och fått en munfull af Buenos Aires.
Historien om hur George Resser kom till världen berättar Anders Eje för Idun vid ett sammanträffande strax före premiären, och det är en ganska underhållande historia, som vi icke vilja undanhålla våra läsare.
— Vid krigsutbrottet beställde Dahlbergs förlag en bok af mig för att utges i en serie krigsböcker i 25-öres upplagor.
Jag fick då den idén, att jag skulle skrifva om hur kej- sar Wilhelm blef bortröfvad och fördes i största hemlighet till England, där han hölls dold, under det att en dubbelgångare till h o­ nom spelade rollen af kejsare inför sitt trog­ na folk.
Men när jag hade en trettio, fyrtio manuskriptsidor färdiga, ringde förläggaren på och sade: " Stoppa för all del, de här krigsböckerna går inte alls! "
Nå, så fick Dahlberg löfte om ett annat manuskript och min krigsbok hvilade sig ett tag.
Men idén ville inte släppa mig och så gjorde jag om så långt som till Oscarstea­ terns scen, men nu är det i al la fall färdigt.
Hur det skall gå med operetten vet ingen i d en­ na stund, ty det finns få saker, som äro så ovissa som utgån­ gen af en premiär.
Jag tyckei att musiken är tilltalande.
1 alla händelser bryter den med valsopereftens alla traditioner.
Där finns nog en vals och en riktigt vacker vals, — m en det är ingen som dansar efter denl Originellt, infe sant?
Medan herr Essén väntat på att få se " Ressers general­ kupp ", uppföras, har han icke legat på laisidan.
" Rejsaren från Madagaskar ", har sett dagen och utgått i tre uppla­ gor, hvardera på 6,000 — George Resser har också gått i tre, men med endast 4,000 exemplar i hvarje — och nu håller författaren på med hvad han kallar " en lustspelsroman ", " Dollarmiljonen ".
Ranske få vi se både den och " Rejsaren af Madagas­ kar " i dr amatisk form.
Det beror på det öde, som öfvergår " Ressers generalkupp ".
Anders Eje är nästan förvånad själf öfvei sin egen utveckling till äfvenfyrsförfatfare.
— Ja g har väl skrifvit en tio volymer före Resser, säger han, men de ha varit byggda på det psykologiska intresset.
" Hans hustrus förflutna " till exempel är en äktenskapsro- man, men inte finns där några inslag af äf- ventyr inte.
Men det ligger väl i blodet, kan jag tro.
Min fars morbror var Herman Bjur- sten.
Han har skrifvit " Gyltas grotta ", en bok, som ingen människa numera skulle kunna läsa äfven om de försökte.
Jag har försökt,, men det går inte.
Men det var sådant som.
folk ville ha på den tiden.
— Inna n vi skiljas ta vi löfte af förattaren om ett litet bidrag, snart.
Ty han skrifver sådant " som folk vill ha " nu för tiden.
ELISABETH RREY.
E. Holmén foto.
den till " G eorge Ressers generalkupp " med sydamerikanskt motiv.
Som sådan stod den först att läsa som följetong i Stockholmstid­ ningen och så fick Bonnier hand om manu­ skriptet.
Jag tänkte han skulle ge ut den i billighetsupplaga, men han blef så förljust i den, att han ville kosta på den en ordentlig utstyrsel.
Ja, inte mig emot.
Då boken kom ut, skref Randel i Svenska Dagbladet, att det var en " operettroman ", som med några enkla handgrepp skulle kunna bli en utmärkt operett.
Den tanken slog ned i mig och jag ringde genast tili Daniel Fallström, som också recenserat boken, för att få veta hans me­ ning.
Det dröjde inte länge förrän jag talat vid Ranft, och han satte sig i förbindelse med Fred.
Winter, som skulle sätta musik till George Resser.
Det var i oktober 1915 o ch efter ett par månader var alltsammans klart.
Sen har det tagit någon tid innan vi kommit Kvinnoporträtt till dagskrönikan.
60 år fyllde den 23 januari fröken Anna Dahlgren i Djursholm, där fröken D. i många år innehaft befattningen som bibliotekarie vid folkbiblioteket.
Fröken Dahlgren är yngre syster till fr öken Lotten Dahlgren och således dofter till " Fredrek på Ransäit ".
kes sida uthärdade de dryga representationsplik- fer, som följde med hans sfälnling.
Som änka bodde hon i sin egendom vid Järnbrogatan och för de lidande och betryckta voro alltid hennes dörr och hennes hjärta öppna.
* Nyligen afled i Stockholm fröken Alice Tornberg i en ålder af 73 år.
Född i Hapa­ randa, där fadern var köpman, har fröken T. un­ der en lång följd af å r varit bosatt i Stockholm, där hon uiöfvaf en storartad välgörenhet i det tysta.
Då fröken Tornbergs testamente nu blifvit kändt finner man, att hon gjort storartade donationer till ett sammanlagdt belopp af 80,000 kr.
för olika behjärtansvärda ändamål.
Ärkebiskop Sundbergs efterlämnade maka Clara Sundberg, född Koch, afled den 2 D ianuari i si tt hem i Uppsala efter en kort sjukdom i en ålder af något öfver 81 år.
För den äldre generationen framstår ärkebiskopinnan Sund­ bergs gestalt tydligt, där hon troget vid sin ma- Anna Dahlgren.
Alice Tornberg.
Clara Sundberg.
Amelie Ericson, - 93 - I sitt hem i Borlänge afled plötsligt af hjärt- förlamning för några dagar sedan fru A m e l i e Ericson, född Lindberg, maka till grosshand­ laren och fabrikören C. Theodor Ericson.
Linder sitt 30-åriga äktenskap stod hon med sitt klara förstånd och outtröttliga arbetsförmåga alltid vid sin makes sida vid startandet och upp­ arbetandet af hans affärsverksamhet, och som moder till sju barn efterlämnar hon minnet af en sällsynt kärleksfull och uppoffrande kvinna.
Med sin lifliga och verksamma natur räckte hon äfven till för att hjälpa de fattiga i samhäl­ let och yar dessutom medlem af Hvila Bandet och Föreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Med henne bortgick en i ordets fulla bemär­ kelse god kvinna.
Fröken Axeline.
(Forts.) FRÖKEN AXELINES ÄNNU VACKRA ögon voro fyllda af en mors lifliga oro, där hon med båda sina händer sträckta moi lä­ karen såg upp på honom.
Denne var nervöst förbindlig, han bar allt­ jämt den svarta silkesduken lindad om sin hals.
" Jag är ledsen, Madame, det är dåligt med honom, mycket dåligt — en sinnesrörelse och det kan vara slut — en ny blödning — men ni har gjort den långa resan, " han gjor­ de en tveksam axelryckning.
— " Ja, ni f år gå in fill honom, Madame — men största försik­ tighet, om jag får be. "
" Ack, ni kan vara lugn, Monsieur, " fröken Axeline sväfvade rundt och sökte sin pom­ padour, så baddade hon ännu en smula eau de Cologne på sina tinningar och följde så efter läkaren ut i korridoren.
De hade gått ett par steg, då hon hejdade honom.
" Men, herr doktor — denna mademoiselle — hvem ä r hon? "
Läkaren gjorde en höjning på axlarna och en lika vältalig handrörelse.
" Jag vet inte — en väninna förmodligen. "
Fröken Axeline nickade tyst.
De stanna­ de utanför dörren, läkaren öppnade den, bu­ gade sig och hon trädde ensam in i rummet.
Det var ett stort halfmörkt rum, en liten nattlampa brann borta i hörnet, där stod en säng.
Ljudlöst tyst sväfvade fröken Axeline dit bort.
En liten mörk kvinnofigur reste sig och blef stående i halfdunklet vid fönstret.
Den sjuke låg på rygg med ögonen öppna, så log han.
" Fröken Axeline — ä r det ni? "
sade han matt och räckte henne sin hand.
" Ja, det är jag — men inte tala — inte tala — kandidaten — vi ska vara lugna, " hon nickade.
Men stora klara tårar föllo stilla från hennes ögon, ned på den gulhvita, ge­ nomskinliga handen, som hon stod och höll mellan sina.
Så lade hon den varsamt ned på täcket och drog fram en liten stol.
" Nu skall jag stanna hos kandidaten, " sa­ de hon och satte sig.
Men så såg hon bort till f önstret, där stod den lilla mörka gestalten kvar i halfdunklet.
Fröken Axeline satt några ögonblick, så reste hon sig och gick fram mot flickan.
Ett par mörka uttrycksfulla ögon i ett fint, blekt ansikte sågo emot henne.
Fröken Axeline stod ännu några ögon­ blick.
Så räckle hon fram sin hand.
" Hvad heter ni, mitt barn? "
De mörka ögonen höjdes emot henne, det for en lätt sky öfver de bleka kinderna med deras vackra kontur, så böjde hon först huf- vudet, så den bara, hvita halsen, så följde hela hennes lilla fina gestalt i en bugande hälsning af obeskrifligt behag — h on kysste fröken Axelines hand.
" Jag heter Jeanne — Jea nne Daroux, " sade hon lågt.
Fröken Axeline var vunnen.
knappast nådde.
Det blef bestämdt, att sys­ säg, att ni inte gör det, " ögonen bönföllo ter skulle vaka äfven i natt, men sedan ville varma, det lilla hufvudet böjdes ned mot fröken Axeline göra det, i kväll var hon blott fröken Axelines hand i samma rörelse af mjukt behag.
alltför trött.
Hvem kunde motstå — åtm instone inte frö­ Borta vid fönstret satt den unga flickan ken Axeline.
med det hvita ansiktet mot lampljuset.
" Ja, stanna då — stanna i G uds namn, " Fröken Axeline gick fram till henne.
" Ni skall väl också gå, mitt b arn — ni s of- sade hon nervöst ' och skyndade öfver rum­ met, men vände och hviskade ännu en gång ver väl hemma? "
Flickan hade rest sig, en blodvåg sköt öf­ till Elisabethsystern: " Om han vaknar och ver hennes kinder, hon fattade fröken Axe- frågar efter mig eller om han blir sämre — då ger ni mig säkert bud.
Ni s er trött ut, men lines hand mellan sina.
" Ack, låt mig stanna — jag har brukat få i morgon natt får ni sofva. "
Så gick hon.
göra det — då jag blir trött, har jag brukat Elisabethsystern satte sig på den lilla sto­ lägga mig där, " hon visade bortemot ett len vid sängen.
Ur den stora svarta påsen, hörn.
som hängde i ett band öfver hennes arm, Fröken Axeline var altererad.
" Ni drifver mig inte bort från honom — tog hon upp ett par bönböcker i nötta skinnband, lösgjorde radbandet med kruci­ fixet från sitt skärp och hängde det öfver sängstolpen.
VIII.
Tre dagar hade gått.
Aftonsolen lyste in i fröken Axelines rum, där en knippe bleka, halfvissnade parmavio- NÄR SIAREN PÂ BERGET TIGER,, 1er spredo en svag doft bland det dansande när väktaren hängt sitt horn på solstoftet.
spiken, Fröken Axeline hade sökt sig några ögon­ när vårdkas slocknat och när blicks hvila på sin soffa.
Endast hvila, på kaflen faller sömn var ej att tänka, därtill hade hon allt nr handen på det ilbud, som har för mycket att grubbla öfver.
svikit, Det var slut — i förmiddags, då de som då ropa vindar och då tala stenar.
vanligt sutio hos honom, hon och den unga flickan, hade det kommit.
Plötsligt, oväntad!
Det blåser nord i landet; utan någon som helst yttre orsak hade en det yr kring tjällens låga åsar.
röd blodström vällt fram öfver de bleka Gud signe vinden, läpparna — de t hade varit slut på några mi­ vår hälsas och vårt armods vind, nuter.
vår stora, sköna tuktans vind.
Fröken Axeline grät stilla där hon låg.
Hon hade telegraferat till kandidat Gans.
I g ator och i gränder glödde febern, Men huru glad var hon ej ändå, att hon kom­ och landet var en cancan mit, a tt hon fått vara hos honom i det sista.
kring kalfvens gyllne belät, Men allt detta — allt detta — frök en Axe­ när stor en värld förblödde.
• line fick ej tänka på det nu — det var annat Då tryter brödet.
som fordrade alla hennes tankar.
Flickan — den lilla varelsen.
" Var god Mitt lan d, du kanske snart får känna mot henne, fröken Axeline, hon är så en­ guldets vanmakt, sam, " hade han sagt, då han ännu knappt du all vår äras och vår knapphets orkade tala.
Hvad hade fröken Axeline land.
kunnat neka honom då — om ha n bedt henne — Förvandla guldet d å till b röd, I sälja sin själ, hade hon lofvat honom.
svenske!
" Var lugn för henne, kandidaten, " hade hon sagt, " jag skall ta vård om henne. "
Välsignad nordanvind, Ta vård om henne — på hvilket sätt skulle välsignadt armod, svälten, o m den fröken Axeline hålla sitt löfte och-ta vård om kommer, henne?
Det fanns egentligen endast ett sätt för fattiga och rika lika, — att ta henne med — behålla henne hos ty bättre är d e n agan sig.
Fröken Axeline kände tanken väl an­ än gudaboret Sverige svarsfull, men egentligen icke tung — hon förutan allvar och sin höga gärning var för söt den lilla v arelsen.
Men hon visste — syftet — ju eg entligen ingenting om henne.
Hon var som ristades i runor öfver Svithiods en liten sjuttonårig pariserflicka, men hvad vagga för slags flicka?
Föräldralöis — det visste i urtid utaf Allfar, Gud och Kristus!
hon — hon hade uppfostrats hos sin farfar, som kallades doktor, men efter hvad fröken Kanske än en gång han träder Axeline förstått var han mera att betrakta från koja eller slott, d e n s t a r k e som en kvacksalvare, hvilkens specialitet mannen, var att bota njurlidande med en viss sorts han väckes utaf gudaborna röster dekokt, som han själf kucklade ihop.
Frö­ VII.
— prof eten!
En Elisabethsyster hade hvarje natt vakat ken Axeline hade anledning att tro, alt den lilla varelsens barndom inte varit vidare hos den sjuke.
Han griper gisslet: glad.
Nu hade hon i två år skaffat sig en Hon infann sig också i k väll.
Tyst kom hon " Af fadershuset liten inkomst med att göra utkast till fili- inskridande i r ummet i si n svarta dräkt, hen­ I hafven gjort en krämarbod gransarbeten för en liten obscur juvelerare- nes ansikte var blidt och stilla under den och stulit brödet ur de ringes firma.
hvita pannbindeln.
munnar! "
Det- var nästan allt hvad fröken Axeline Fröken Axeline gick emot henne, de talade TORSTEN WILNER.
visste om henne.
Men ack — h vad betydde några ögonblick hviskande, där de stodo i också det hvad hon varit — v ar det inte rummets midt, dit skenet af den lilla lampan Dityramb till den sven­ ska fattigdomen.
- 94 -
långt viktigare hvad som kun­ gick lång, rak, i en skarp stig­ de bli &amp; f henne.
ning och öfver dess krön satt Och hon var söst — och aftonsolen och dallrade säll­ hur rörande var hon ej i sin samt röd mellan ett par höga sorg, hur ömt hade det ej va­ svarta popplar, som flanke­ rit, att se henne ligga snyftan­ rade gatan.
de vid den döde — den som.
" Där är det, " sade flickan kan sörja så måste vara god — och visade på ett hus till huru hade man ej nästan med vänster.
våld fått föra henne ut ur rum­ Det var ett gammalt trevå­ met.
Nu var hon säkert åter ningshus med gröna fönster­ där, hon hade fått lof att kom­ luckor.
Ett intensivt stekos ma tillbaka, då han var svept trängde ut från en liten svart och allt var i ordning.
port, därinne brann en röd eld Ja, de t var för ömt med hen­ i en ugn, framför ugnen stod ne — frök en Axeline hade sti­ en karl i stort hvitt förkläde git.
upp och gick fram öfver och en rund hvit mössa och golfvet.
vände ett spett med ett osan­ Àrméflygaren, löjtnanten vid Norra skånska infanteriregementet Tor von Då knackade det, en hastig de köttstycke framför elden.
Johnstone och fru Sigrid Johnstone, född Krumlinde.
nervös knackning och den un­ I port en hängde som skylt lån­ ga flickan stod i dörren.
Hon ga spett, på hvilka plockade, kom emot fröken Axeline.
knappt mer än tumslånga få­ " Mademoiselle, " de smala hvita händerna nade de små välformade fötterna i d e svarta gelkroppar sutto uppträdda.
med de späda armlederna sträcktes ångest- en smula genombrutna strumporna fria högt Då droskan stannade vände sig karlen vid fullt e mot henne.
— " Ni måste komma in — öfver vrisfen, en liten enkel svart togue gick ugnen, så kom han hastigt fram i dörröpp­ jag tycker ibland att han andas, " ögonen djupt ned i pannan, som affecknade sig som ningen, hans ansikte var kopparröd!
och stodo dallrande fulla af tårar.
ett smalt hvift band ofvan de finfecknade glänsande af svett och han höll alltjämt Fröken Axeline fog hennes händer.
ögonbrynen.
En lätt svart chiffonslöja fladd­ spettet med köttstycket i handen.
" Ni måste lugna er, barn, " hon slog i ett rade för minsta luftdrag framöfver och inra­ " Jeanne — petite Jeanne, " han viftade med glas citronvatten och räckte henne, " se här made hennes ansikte och den bara halsen.
den lediga handen mot den unga flickan, — drick det här — ni får ej vara därinne Hon är söt — blott alltför söt, tänkte frö­ " hvar har ni hållit hus — ' vi ha sörjt er som mera — d et är för mycket för edra nerver. "
ken Axeline för hvarje ögonkast på henne.
död — min hustru har sannerligen gråtit öf­ Flickan skakade plågad på hufvudet och Nu skulle de snart stå inför farfadern.
ver er. "
såg ångestfullt upp på henne.
" Ack, Mademoiselle, " hade hon sagt, " det Men Jeanne steg värdigt ur droskan.
" Jo, jo • — jag tyc ker ibland alldeles att han är inte nödvändigt att tala med honom — " God dag, monsieur Dupont — jag är andas. "
alldeles icke nödvändigt — jag kan följa er " Han andas inte, barn, " fröken Axeline ändå — han bryr sig inte om hvart jag tar glad att se er igen — de n här vägen, Made­ tog hennes hand och förde henne bort till vägen — han har inte gifvit mig en franc i moiselle, den här vägen, " och hon tog frö­ ken Axeline lätt vid armen och visade på soffan.
år. "
hufvudingången fill huset.
" Sitt upp här, " hon stoppade några kud­ Men fröken Axeline hade blifvif allvarsam.
Men fröken Axeline hade fått syn på de dar omkring henne, " sitt här och hvila er. "
" Jag skulle kunna tro, att ni är otacksam, Flickan lutade hufvudet tillbaka mot sof­ barn.
Ni har säkert att tacka er farfar för små grågula nakna fågelkropparna på fans ryggstöd och slöt trött, som viljelös mycket — hvad skulle det ha blifvit af er spettet.
ögonen.
" Âh, det är rysligt — vår a lärkor och sva­ om han ej funnits, då ni stod hjälplös i v ärl­ Fröken Axeline satt bredvid och såg på den. "
lor — ni fran smän äro förfärliga — kom, mitt henne.
Det var egentligen första gången, En lätt rodnad hade färgat de duniga kin­ barn, — jag kan inte se det — " hon tog flic­ hon såg henne utanför sjukrummets halfda- derna, de mörka ögonen hade lyfts mot frö­ kans arm och de försvunno in i den mörka ger.
ken Axeline, i ett uttryck af betagande portgången.
Hon var för söt där hon låg — profilen barnslig skuldmedvetenhef hade hon böjt sig Men monsieur Dupont ryckte på axlarna sluttade så vackert från hjässan, hvarje drag och kysst hennes hand.
och gick tillbaka till s in ugn.
rent och fint, de långa, svarta, böjda ögon­ " Ni har rätt, Mademoiselle — f örlåt mig. "
" Nicole, " ropade han till hustrun, som satt fransarna skuggade mot kinden, som ' var du­ Men hon hade varit mycket tyst hela vä­ och plockade kramsfågel i ett litet kyffe in­ nig och mjuk — m an skulle ha kunnat taga gen.
nanför, " det var Jeanne — petite Jeanne — henne för fjorton år där hon låg.
" Har er farfar varit sträng emot er? "
hon var dame — m å du tro, " han skrattade Hon hade legat alldeles orörlig några mi­ hade fröken Axeline frågat.
och vände spettet, som osade och dröp, " och nuter, då det började rycka och rycka i an­ Hon hade gjort en lätt höjning på axlarna.
hade lagt sig till med förkläde — hon såg siktets linjer — sto ra tårar trängde fram un­ " Inte sträng precis — men han förstår inte dygdig ut som madonnan själf.
Men hon der de sänkta ögonlocken, så plötsligt satte en flicka, " hon hade blifvit sit tande och sett kommer nog att få en het stund uppe hos hon sig upp, gömde hufvudet i f röken Axeli- framför sig med ett litet veck mellan ögon­ grand-père är jag rädd, " han skrattade igen.
nes knä och snyftade.
Fröken Axeline strök brynen, så hade det slätats ut och hon hade Just då hade fröken Axeline och hennes en smula nervöst öfver det svarta håret.
sällskap stannat framför en dörr i en trång fillagt: " Gråt inte, lilla barn — g råt inte. "
Men " Hur skulle han också kunna göra det — halfmörk förstuga i tredje våningen.
mom sig sade fröken A xeline: " Jag tar henne han hade ju en dast en gosse — och det var " Mademoiselle — förlåt mig, " de mörka med — jag tar henne med — G ud vare oss pappa. "
ögonen sågo med en smula nervositet i ut­ båda nådiga. "
Fröken Axeline hade nickat, de hade åkt trycket upp på fröken Axeline, " förlåt mig — skulle ni ej vilja dröja här ett ögonblick — • tysta långa stunder.
IX.
Fröken Axeline kände djupt ansvaret af medan jag går in och förbereder grand- Det var två dagar senare.
det steg hon nu stod i beredskap att taga.
père på ert besök. "
En droska rullade fram på en knagglig Men det syntes henne vara det enda möj­ " Jo, det är kanske bäst, " fröken Axeline gata i en af Paris ' utkanter.
liga.
Hon hade lofvat att ta vård om henne, såg sig om efter en möilighet a tt få sätta sig, Fröken Axeline och den unga flickan voro ett löfte, som var henne heligt.
Och från- " men skynda på, barn, " hon gick bort och på väg till monsieur le docteur Henri Daroux sedt detta — f röken Axeline måste erkänna satte sig på en liten rotk org, som hon fått syn — farfad ern.
det för sig själf — skulle det ha varit henne på vid v äggen, " skynda blott på. "
Flickan nickade, drog i en klocksfräng, De " hade " åkt långt, öfver en timma, änd­ oändligt svårt att lämna den lilla varelsen.
lösa dammiga gator, hästen började bli Hon var för söt, blott alltför söt för att läm­ man hörde en klocka pingla till innanför.
Så trött, vid minsta stigning gick han fot för fot.
nas ensam åt ett ovisst öde.
Nej, det fanns hördes steg, dörren gick upp, flickan för­ De sutto i hv ar sitt hö rn i dr oskan.
Fröken intet val — oc h som för att godtgöra sina svann in med en snabb slingrande rörelse Axelines svarta taftkappa var grå af damm, små betänkligheter nickade hon vänligt åt som den, som har sina skäl att frukta, att parissolen hade blekt de röda rosenknop­ den unga flickan.
dörren skall slås igen midt för hennes näsa.
(Forts.) parna i hennes hatt.
Den unga flickan " Det är väl icke kallt — ni är väl icke för satt spenslig och blek i sitt hörn, hen­ tunnklädd, mitt b arn? "
nes mjuka svarta klänning var kort och läm­ De hade kört in på en trång gata, den Eli socieleisbröllop.
â - 95 -
VÅRA DAMER m 1 HÄROM KVÄLLEN GJORDE VI, ETT Li­ tet sällskap, vid 7-tiden en skidfärd rundt Djurgården.
Det var en gnistrande grann kväll: den gamla parken med de ständigt sig öppnande uteikterna öfver den eldstrålande sta­ den, Söders höjder och Saltsjökvarn och det lilla Djur gårdsbrunn, från hvars fönster det lyste så inbjudande ut öfver snön.
Men mörkt var det och kallt, och långt ifrån något promenadväder för genomsnittsstockholmaren.
Vi hade icke kommit långt, förrän vi mötte en ensam flicka på skidor.
Nå, det var ju ingenting att fästa sig sär­ skild!
vid, men efter en stund möfte vi en till, s å två i sä llskap och så två en­ samma igen, allt inom loppet af en kvart.
— Det var märkvärdigt så mycket flickor det är ute i kväll, sade då en i sällskapet, hvad kan vara orsaken till d et?
1.
Norrlandsflickor deltaga i en täflan.
2.
Genom snöklädd skog.
[Fröken Astrid Bäckström, mästarinna för Stockholm 1917.)
3.
En dam i backåkning — en kuriositet, s om knappast bör uppmuntras.
4.
S å kan det gå.
5.
En skidtäfling för da­ mer från Stockholm.
6. "
Är fröken färdig? "
Fröken Sigrid Vi­ king, Djursholm — en af våra bästa skidlöperskor och den första stockholmska, som tagit skidlöparmärket.
7.
Långa a V
PÅ .SKIDOR^.
— Dei är inte a lls märkvärdigt, fick han till svar af en annan.
Så är det jämt nu för ti­ den.
Det är flickorna, som slutat sina kon­ tor o ch platser och äro ute och öfva sig.
Du såg ju, att ingen af dem var särskild!
van skidlöperska.
De ha ingen annan tid på dagen ledig till öfning, d ärför gå de ut på kvällarna.
Ty ut måste de ju.
— Ja så ... — Ja, det har blifvit andra tider för våra skidlöpande flickor just nu, tillade den först talande efter en paus.
Världs­ kriget och vårt eget läge ha på ett oanadt sätt visat hän på önskvärdheten af att hvar svensk, som kan bli kallad att försvara sitt land, äger färdighet i att gå på skidor, och faktiskt är, att kvinnan ryckts med af det hastigt ökade allmänna intresset, hvilket varit så mycket lättare som ju skidl öp­ ning är den kanske härligaste-idrott som finns.
För den som har ögon att se med, är det icke svårt att ob- i, vägvinnande glid.
8.
En bild, som talar för sig själf.
9. "
Hon börjar bra! "
10.
Ett par trefliga skiddräkter (11.
Frö ken Nanny Sandström, en af Sveriges bäsia skidlöperskor.)
11.
Full fari i spåret.
12.
Utan stafvar lär man in balanseringen.
13.
En glad skidlöperska i modern dräkt.
1, 2, 4, 8, 9, 11, 13.
Th. Modin foto.
5.
W. Lamm foto.
6, 7, 12 O. Halldin foto.
- &gt; m P WL .1
" Det här är som i sagoboken. "
servera, hur mycket talrikare våra damer börjat förekomma på skidor i stadens om- gifningar under de sista vintrarna och ej minst i år.
Vidare har ju skidlöp ning införts som ett af profven för idrottsmärket, o ch hur mycket görs det ej för flickorna och b a r ­ nen.
Nu senast ha ju v åra parker öppnats för d em att åka skidor uti — en utomordent­ ligt viktig åtgärd, ty alla ha ju inte tid att följa med sina barn långa vägar utanför s ta­ den hvarenda förmiddag, när de vilja åka skidor, jag glömmer aldrig, när jag för ett par år sedan kom upp i Kronobergsparken med min lilla fyraåriga dotter för att lära henne åka skidor.
Vet ni h vad som då hände Karin?
J o, p o l i s e n k o m o c h t o g h e n - n el Polisen kom och tog mitt bar n och kör­ de bort henne!
Men nu har det Gud ske lof blifvit an dra tider, och ej minst för att veder­ börande börjat intressera sig för barnens skidåkning har kvinnan dragits med!
Den talande hade fullkomligt rätt, och han gaf uttryck åt, hvad många tänka och veta.
Skidlöpningen är verkligen en idrott, som man lär sig älska af hela sitt hjärta och hela sin själ och som man blir trogen ett lif ige­ nom, ty man kan idka den, hur gammal man än blir, om man är frisk och kan gå.
När man kommit i den snöklädda skogen, när man går öfver slätter och sjöar en strålande solskensdag eller en månskenskväll, blåsa alla bekymmer bort och det kommer en frid och ett lugn öfver sinnet, som aldrig annars, och som verka godf för dagar och nätter.
För att inte tala om enbart nöjet — s e på våra unga flickor och pojkar, då de komma susande ned genom skogarna med rosiga kinder och glada skratt.
Då är det godt om man lärt sina egna barn åka skidor, och bör känna ett sfygn i hjärtat, om man icke gjort det.
Enhvar bör kunna se huru skidlöpnin­ gen bidrager till att skapa mod och beslut­ samhet hos kyinna som man på samma gång den för dem ut i naturen i frisk luft utan damm, till motion, ljus och sol.
Många tro, att det är så svårt att lära sig.
Men ett större misstag kan man knappast göra, ty skidlöpning är tvärtom den lättaste af alla idrotter.
Den som skrifver dessa ra­ der har lärt flere damer om fyrtio år och däröfver, och efter cirka tre lektioner på ungefär en timma hvar gång, ha de kunnat så mycket, att de ledigt följt med på längre utflykter — exempelvis från Stockholm till Djursholm — med större sällskap.
Och om det går så bra för fyrtioåringar, hur mycket lättare skall det då ej vara för dem, som är o yngre!
Det gäller bara att gripa sig verket an.
Den viktigaste betingelsen för att kunna fullt njuta af en skidfärd och ha verkligt nöje och behållning af den är att man har ordent­ lig utrustning.
Att i detalj beskrifva en så­ dan här tillåter ej utrymmet, men vi vilja peka på de två viktigaste detaljerna, hvilka man ibland ser försummade.
Det allra nödvändigaste är märkvärdigt nog icke att ha eft par fina skidor utan ett par goda, väl anpassade bindningar.
Ett par fyrtio • kronors skidor med dåliga bindningar äro mig till i ngen glädje, medan man kan re­ da sig utmärkt med ett par tolf kronors ski­ dor, som ha goda bindningar.
En sådan bör ha t å j ä r n så inställdt för foten att densam­ ma sticker fram obetydligt framför järnet ~ finns endast tårem utan järn bör densamma vara väl fastkilad samt så hårdt insnörd att tån sticker mycket litet ut framom remmen.
Iakfiages dessa saker klarar man sig alltid, och ej minst bör man hjälpa barnen, så att deras fötter sitta ordentligt i b indningarna — följden blir ju annars att fötterna slinta hit och dit och skidorna med dem.
De senare bli med andra ord omöjliga att styra, arbetet blir tr edubbelt och nöjet går bort.
Den andra detaljen i utrustningen är fot­ beklädnaden.
Litet hvar borde numera kun­ na förstå, att det icke duger att komma med högklackade tunga kängor på skidor, men ändå kan man få se det icke så alldeles säl­ lan.
Pjäxan är hvad man skall ha på sig, och den bör vara s u 1 a d.
Ett lika intressant som nödvändigt kapitel att vidröra, då man skrifver om våra damer på skidor; är det om klädedräkten.
Desto bättre synas de dagar vara i det närmaste definitivt förbi, då den som äm­ nade gå en vinter på skidor s kaffade sig den bekanta, tjocka grågröna vadmalsdräkten med hellånga kjolar, hvilken var på en gång det mest opraktiska och det mest stillösa och osköna en kvinna öfver hufvud taget kunde sätta på sig, när hon skulle ut i Guds fria natur en strålande vacker solskensdag på vintern.
Visserligen ser man den ännu någon gång, men den verkar som en gengån­ gare och är i regel också minst ett par tre år gammal.
Moderna idéer ha gjort sitt intåg och med dem en vackrare och ändamålsenligare be­ klädnad.
För det första har man då lärt sig att skilja på hvad som behöfs för en kortare skidfärd för några timmar i närheten af en stad under ringa köld och ingen blåst, hvil- ket kan vara ungefär detsamma som en för­ middags sportlif vid en plats sådan som Åre — o ch å andra sidan en längre skidfärd, det må vara från .en sådan stad som Stock­ holm eller uppe i Jämtland och Dalarne.
Det kan tryggt sägas, att i det förra fallet behöfver man sannerligen icke mycket på sig, och att det finns få tillfällen för en kvin­ na att kläda sig så trefligt som då och verk­ ligen låta fantasien och färgerna spela.
Hvit mössa, en rätt lång vinfärgad swea­ ters, hvit klädeskjol slutande strax nedom knäna samt höga gråstickade raggsfrumpor — se där en förtjusande komposition.
Hvit sweaters, grön kjol och grön mössa kan också vara mycket vackert och blått är lika­ ledes en mycket klädsam färg.
Nu för ti­ den finns det ju också mycket tyg att välja på för den som vill och kan låta sy sig en dräkt, men de böra helst vara af det tunna, släta, impregnerade slaget, hvaraf kunna sys blus och byxor eller kappa och byxor — i båda fallen med något trefligt bälte.
De tjocka tygen böra i regel undvikas, iy om man vill vara varmt klädd är det bäst att taga tjockt på sig inunder.
Möjlighet att skänka ytterligare stil och färg åt det hela gifva visserligen de nu så - 98 - En liien fröken på skidor.
moderna långschalarna, hvilka ju i n ågot fall till och med kunna sätta pricken öfver i:et, men de få användas med förstånd, så atl de åtminstone synas vara medförda för nå­ got praktiskt ändamåls skull.
I annat och många fall är det då exempelvis bättre att rundt lifvet vira en af de bekanta hvita isli- norna, d e kunna vara mycket stilfulla och på samma gång nödvändiga.
Ingen borde hell enkelt gå utan dem, som går på skidor i t rak­ ter, där det öfverhufvudtaget finnes isar.
Men en sådan sak som en långschal utanpå en vindrock borde icke få förekomma, äfven om det är aldrig så vackert, ty det är den oför­ falskade och offentligt demonstrerade än- damålslösheten.
En helt annan sak blir klädseln på läng­ re utflykter och i all synnerhet på fjället.
Då gäller det allvar på ett helt a nnat sält än vid smärre utflykter, och utrustningen måste gö­ ras till föremål för den mest noggranna på erfaret folks råd stödda omvårdnad, och utgör för öfrigt ett långt och särskildt kapitel, som faller utom ramen för detta lilla kåseri.
Erinras må blott att tvenne " plagg " då till­ komma såsom absolut oundgängliga, nämli­ gen en tät vindkappa, under hvilken tröjor och sweaters kunna ökas eller minskas vid behof af större eller mindre värme, samt ryggsäcken, där dessa senare plagg jämte andra nödvändighetsartiklar förvaras.
Ryggsäcken borde förresten alltid med­ föras på skidfärd, hur lång eller hur kort densamma är.
Det finnes nämligen öfver hufvud taget ingen idrott eller kroppsrörel­ se, som är så grundlig och allsidig som skidåkning.
Om man fryser aldrig så mycket under en vanlig vinterpromenad på stads­ gatorna, blir man genast varm då man gått en stund på skidor, och därför kan det vara bra att kunna taga af sig något öfverflö- digt plagg och stoppa det i ryggsäcken för att sedan åter taga det på sig när man kom­ mer in någonstädes och börjar frysa.
Att kunna i sä cken medföra torra plagg till om­ byte, exempelvis om färden ställes till ett ut- värdshus, förökar i oanad grad nöjet af ut­ flykten — man bör blott komma ihåg att först söka vid en kakelugn eller dylikt upp­ värma hvad man haft i ryggsäcken.
På frågan om " byxor eller kjol? "
skola vi ej tillåta oss ingå.
1 den har hvar kvinna re­ dan sin egen mening och torde besvara den utan att fråga oss män till råds.
Och så godt är det.
Så slippa vi bland annat ansvaret för hur det ser ut.
För vår lilla de l föredraga vi emellertid den korta kjolen såsom varande vackrare och kvinnligare och nära nog lika praktisk.
Byxorna äro emellertid införda öf- verallt utomlands, ej minst vid de stora, mon-
däna vintersportplatserna, och om ytterligare några år torde de väl ha kommit hit på allvar, vare sig man skulle försöka göra något till ell er ifrån.
Än­ nu så länge väcker det någon uppmärksamhet vid gång ge­ nom staden på väg ut till s ko­ gen, och rekommenderas där­ vid att öfver byxorna hafva en tunn kjol, som när man kom­ mit uta nför staden lätt kan häk­ tas af och stoppas ned i r ygg­ säcken.
När man väl är ute i terrängen tänker ingen egentli­ gen på annat än det som är bra att ha när man åker.
Större frihet kan lämnas vid valet af hufvudbonad, och på detta område kan med fördel kvinnans smak och uppfinningsförmåga göra sig gällande.
En mängd trefliga sport- hattar finnas ju numera i alla affärer, och härvidlag kunna ju v åra damer äfven välja i dem, som tillhandahålla herrekiperingsartik- lar — ej mins!
äro de grårutade, brättade en­ gelska mjuka herrhattarna trefliga.
Och vir­ kade mössor i a lla färger finnes det ju o ckså godt om.
En varning må dock här inläggas mot de hättor, som täcka hela hufvudet.
De äro i r egel alldeles för varma och bli därige­ nom obehagliga och till och med skadliga genom att de alldeles utestänga den friska luffen från hufvudet.
ERIK PALL1N.
Anna Nordgren.
Några minnesord.
NÄR I H OSTAS BUDSKAP KOM OM AN- na Nordgrens död, hade en rätt lång tid för­ ut penseln fallit ur hennes hand och några år hade gått sedan hon varit bosatt i h ufvud- sfaden.
Men vännerna af hennes konst och hennes personlighet mindes henne som om hon ännu lefvat ibland dem.
1 de ssa dagar väckes den framstående må­ larinnans gärning åter i åtanke genom den minnesutställning, som föreningen Svenska Konsfnärinnor — af hvilken dock Anna Nordgren i lifstiden icke var ' medlem — nu har anordnat i Liljewalchs konsthall.
Midt bland hennes verk lyser där oss till mötes ett karaktäristiskt själfporträtt — formligen lyser med klargula lockar vid pannan och lefnadsmod i blicken.
Käckheten har nog redan mött ett och annat att ta en dust med, men munnens gladf bestämda drag tar detta godmodigt, ja, so m ett skämi.
För sitt goda humör och sin originalitet var Anna Nordgren också alttid efler- sökt i sällskaps- RjHk och kamratkretsar, PrçJJB ' altiför ordnade för- hållanden var hon. '
ej riktigt lämpad för, bohêmelifvet i BL 80-talets älskvärda HfåjL form passade hen- v ";.
ne bäst.
När hon NK E T kom ut i främman- TF: de länder och hen- « nes konst vann för- •äKm speise och hennes hjärta vänner, före­ föll detta henne -.
helt enkelt och na­ turlig!
För henne var intet land främ- Anna Nordgren.
mande, att man En ny helpension för unga flickor.
BEHOFVET AF HEMSKOLA PÅ LANDET GOR sig i Sverige, där våra skolformer ha en genom­ gående enhetlighet, icke så starkt gällande som på många andra håll.
Men det är otvifvelaktigt, att de få helpensioner vi äga, äro mycket efter­ sökta och att det finns plats för ännu flera.
Helpensionen vid Aringsberg, som fröken Elsa Kjellander efter mångårig erfarenhet som skol­ föreståndarinna öppnade föregående höst, är en sådan hemskola, som synes ha de bästa för­ utsättningar ' att bli värderad.
Aringsbergsskolan ligger 15 minuters väg från Alfvesta station, högt och friskt på en ås med utsikt öfver sjön Salen.
Undervisning meddelas enligt läroverkens kurser i alla skolämnen, språk, slöjd, teckning och musik.
Eleverna kunna äfven få tillfälle deltaga i träd­ gårdsskötsel och i hushåll, om så önskas.
På grund af det ringa elevantalet, som kan mottagas, kan undervisningen rätta sig efter individens för­ måga och krafter.
Därför är Aringsberg särskildt lämpligt för elever som önska forceras, men äf­ ven för sådana, som behöfva gå långsammare än hvad elementarskolans kurser fordra.
scm utlänning skulle ha något att strida emot föll henne därför inte in, och en män­ niska stod henne lika nära, i hvilken del af världen hon än Iräffade henne.
Om hennes förmåga att öfveralll känna sig hemmasladd talar ett af hennes infall.
På fråga hur hon redde sig med språket, när hon en gång sla­ git ned sina bopålar i Holland, svarade hon efter att ha funderat litet: " Ser du, det är nog det, att jag inte kan tiga på något språk. "
Att inte kunna tiga på något språk, detta låg också i Anna Nordgrens konst.
Den som skrifver dessa rader såg en gång på nittio­ talet.
på en af de jättestora tafvelutställnin- garna i Paris på långt håll en målning med en säregen färgton, en personligt funnen, artistisk förfinad nyans, som oemotståndligt drog besökaren till sig.
Taflan var svensk, konstnärens namn var Anna Nordgren och arbetet var prisbelönad !.
De irländska in­ teriörerna — målningen var en af dessa — huru nationellt karaktäristiska de än voro, talade så tydligt sitt eget kosmopolitiska språk om en utsökt konstuppfaitning, att de måste slå igenom i flera län­ der.
Och de talade också om något annat: ett allmänmäsk- ligt drag i dem vittnade om den förslående känslan med det ' trånga lif, som skildras, med arbetet i hyddan, med modern, som vandrar den skumma vägen framåt som en­ samt skydd för sina små.
Delta medkänslans bredl demokra­ tiska drag var betecknande för Anna Nordgren.
Konstnärinnans förmåga att förstå människorna Iräder ock­ så till möles i hennes porträtt — sk ada ait de i s å ringa grad äro representerade på utställ­ ningen.
Ett af dem minns man alltid, och särskildt porträttet af fröken Strindberg, hvilket är förträffligt som målning, monumentalt som människoskildring.
Som prof på målarinnans portranKonsl kunde man önska just detta till National­ museum, där märkligt nog intet arbete af henne finnes.
När Anna Nordgren i början af 1900-talet kom hem till Sverige och på allvar bosatte sig här igen, rönte hon af både konstnärer och kritik ett snarast kyligt mottagande.
Ti­ den hade vuxit ifrån henne.
Hon hade varit för länge borta — mera än 20 å r — o ch så­ dant hämnar sig.
Hon förstod det ej.
En ny konsfriktning hade brutit fram, och för hennes konst hade man ej sinne.
En tafla är väl lika god hvar den är målad, om den för resten duger, sådan var hennes mening.
Till.
en början fog hon oförstå- endef lätt och sorglöst, men med tiden fick hennes goda humör en knäck.
Hon stod för ensam i striden och kunde inte kompro­ missa.
Hennes övertygelse som hon frogel behöll till de t sista, var den, att konst icke är ett tillfälligt mode, utan liksom allt sant mänskligt har sin betydelse hvar och när del träder fram.
Och när ett litet hvarf af lid får gå — då får hon helt säkert rätt.
HILDA SA CHS.
En liten ulslällning på Konstföreningen.
SIDNEY GIBSON OCH HENNING MOLLER utställa tillsammans hos Konstföreningen möbler och vaser, som på­ kalla intresse på grund af det försök till skapande af nya stilar, som de bägge konstnärerna gjort.
Arkitekten Henning Möller bidrar med några rumsinrednin­ gar och har lyckats få fram några bra sa­ ker, men på det hela taget göra hans möb­ ler intryck af att va­ ra ännu icke afsluta- de experiment.
Han utställer äfven några planritningar och in­ teriörer till en villa vid Vättern, som byggts med tillvara­ tagande af gamla svenska arkitektur- motiv.
Bronsvas på stativ af ja­ karanda af Sidney — Gibson.
Ellquist foto.
Bord och taburetter i jakaranda af Sidney Gibson.
- 99 -
5^3 Qrån scenen o c ft estraden |AG MINNS NÅGRA RADER I EN GAMMAL stockholmsnovell, där dei skildras, hur en tro­ gen operavän alltid infann sig i det Adler- crantzska sångartemplet vid Gustaf Adolfs (org, hvar gång någon af de klassiska operor­ na stod på programmet, företrädesvis Mozarts " Trollflöjten ".
Han hade sin gifna plats i hör­ net invid prosceniet på fjärde radens sida, där sjönk han ned, lutade hufvudei mot väggen, slöt ögonen och lyssnade.
Att betrakta lifvet oå scenen kunde icke falla honom in.
Det var Mozarts toner han ville njuta af.
— I vårt bio- graftidhvarf torde det vara mer än ondt om så andäktiga lyssnare.
Nu är det ögats århun­ drade — d e stora barnen måste roas med bil- deralbum, ju större virrvarr, ju grannare fär­ ger " planserna " bjuda på dess bättre.
Därför går man också och " ser " en opera, hvilket förutsätter att det måste finnas något märk­ värdigt att beskåda på scenen.
Richard Wag­ ner som icke blott var ett diktargeni utan en förbålt praktisk man, då det gällde teater, visste hvad han gjorde, när han lät dekora­ tionsmålare och teatermaskinister prestera sitt yppersta som folie åt hans verk.
Hans intui­ tion sade honom hvad framtidens människor begärde.
När nu Mozarts " Trollflöjten " där­ för upplefver sin renässans på vår Kgl.
teater, sker det i en af regissör Harald André, deko­ rationsmålare Thorolf Janson och maskinmäs- tar G. Broberg plus dräktkompo- sifören skapad scenbild, som näs­ tan öifverskyggar musiken.
Om den genialiske tondik­ taren plötsligt sto- de upp ur sin graf och såge alla des­ sa regiens fantas- magorier, kunde han med skäl spörja: " Snälla herrarne, hvar blir det någon plats öfrig för mej? "
ja, kort sagdt, Kgl.
teatern har ånyo bestått en uppsättning som blifvit ett evene­ mang, hvilket lyckligtvis icke uteslutit att Mo­ zarts strålande tondikt ännu en gång häfdat sin idella rangställ­ ning, alla sceniska effekter till trots.
Utförandet hed­ rar vår lyriska •scen.
Hr S t o c k ­ man i Taminos parti väcker en odelad njutning med sin kantabla stilenliga sång och som Nattens drott­ ning är fru S k i- 1 o n dz, hvilken sjunger rollen på god svenska, naturligtvis en mön­ stergill tolkarinna.
Vidare erinra vi om fröken Rydqvists vokalt och dramatiskt tillfredsställande Pamina; detsamma kan sägas om h e r r O s c a r oc h f r u G e l h a a r - Båge som Papageno-Papagena, och herr S v e d e 1 i u s ' Sarastro, ehuru den sistnämnde förringar sin klangfulla bassång genom ett an- märkningsvärdt dåligt iexiuttal.
— Det är att hoppas att Trollflöjten åter blir en repertoaropera; dess musik är en förtrollande oas och behöfves som motvikt mot allt det moderna, andefatfiga orkester- larm vår tid producerar.
r ^ y a t A. '
1.
Herr Björne som Martin Luther i August Strindbergs skådespel " Näktergalen i Wittenberg " på Svenska teatern.
2.
Slutscenen i Mozarts Trollflöjten på Kgl.
tea- Svenska teatern har hedrat sig med att framföra August Strindbergs skådespel " Näk­ tergalen i Wittenberg "; det har hittills icke spelats i Sverige, och tämligen litet läst torde det också vara.
Som scenisk produkt ligger dess styrka i den dramatiska lifligheten och replikernas burdusa kraft — allt äkta strind- bergskf.
Men själfva teckningen af Martin Luther och af den upprörda tiden är mer än flyktig, med en rad af namn och omnämnan­ det af vissa historiska episoder inkastade i handlingen på ett ungefär, så att ingenting hinner bli samladt och taga gestalt.
Gång ef­ ter annan erinras man om Mäster Olof, ehuru genialiteten här är utbytt mot en larmande och grof gåpåarfon, som väl kan tänkas ge en föreställning om de yttre åthäfvoraa hos ti­ dens människor, men ej om deras inre lif.
Hr Björne spelar Martin Luther och utvecklar en del kraft och patos, men han fångar icke in­ tresset i nämnvärd grad, hvilket torde bero på att det finns så litet djup i rollen.
För öfrigt är det en hel folkvandring af figurer, bland hvilka man minns herr Svennberg som en mystisk doktor Johannes, herr Ekman som Ulrich von Hutten, fru T e j e i en ungmös in­ tagande gestalt o. s. v. — Den fulltaliga pre­ miärpubliken föreföll ganska intresserad, men stämningen varslade icke om någon större lifslängd för stycket.
Anders Ejes äf- ventyrsoperett, " Kessers general­ kupp ", slog märk­ bart an.
Att författa ope­ rett-texter är en konst för sig och ligger i all­ mänhet " Over evne " för svenska pennor.
Men An­ ders Eje visar att han har greppet, humöret och blic­ ken för genren i fråga.
Första ak­ ten är visserligen en smula odecide­ rad, men de två sista ge full er­ sättning i en rask och liflig handling, en underhållande dialog samt ro­ liga kupletter.
Operetten får ett schwungfullt utfö­ rande, fastän vissa detaljer af spelet voro svaga.
Herr N i s k a i hufvud- rollen är ståtlig och sympatisk — alldeles för sym­ patisk för en så­ dan skurk som George Kesser; sången klingar vackert från hans strupe, men den talade dialogen slùddrar han bort, ett lyte som han delar med herr Ottoson, hvars repliker i första akten, åtminstone på pre­ miären, voro omöjliga att upp­ fatta.
Fru Pegel far sig bra ut, men saknar ännu scenisk savoir faire, hvilket däremot fröken L i n d z é n och hr S c h r ö d e r äga i hög grad.
Deras duo i andra akten är också ett glans­ n u m m e r i op e r e t t e n.
H r R i n g ­ valls genomskjutna president väcker skrattsalfvor, baletten är charmant och uppsättningen vac­ ker.
När vi alltså summera det helas debet och kredit, blir resul­ tatet en för de flesta parterna glädjande vinst.
ARIEL.
tern.
3.
Herr Niska som George Kesser i Anders Ejes operett " Kessers generalkupp " på Os­ carsteatern.
Ateljé Jœger foto.
- 100 -
j 2 — 3 tsk.
socker, V2 tsk.
salt, 1 V2 lit.
potatis-, 2 msk.
smör (40 gr.), 1 V2 del.
tunn grädde eller mjölk, j 1 — 2 ägg, 1 tsk.
salt (5 gr.), 1 tsk.
socker (5 gr.).
Antracitkol, Ångkol, Hushållskol, Till formen: V2 m sk. sm ör (10 gr.), 1 msk.
stötta skorpor.
Koks &amp; Smideskol B e r e d n i n g: Kålroten s köljes, skalas med tjocka skal och skäres i ständigt på lager till lägsta dagspriser.
små tärningar.
Dessa brynas vackert ljusgula i smöret tillsammans &lt;pied Telefoner: Namnanrop " Lavéns Kolimport " sockret och saltet under omkr. tim.
Potatisen borstas, skalas, kokas mjuk och drives genom pu- répress.
Det kalla smöret nedrö- res i moset med en - gaffel tillika 17 Mälartorget 17 med de uppvispade äggulorna och grädden.
Kålrotstärningarna blan­ NYA das med potatismoset, och sist ned­ WERMLANDS-TIDNINGEN skäras de till hårt skum slagna Grund.
1850 Karlstad Telefon 218 ägghvitorna.
En eldfast form smör­ är Värmlands största och äldsta tidning.
jes med smör och beströs med stötta skorpor.
Massan hälles i och puddingen gräddas i god ugns­ värme omkr 3 / 4 tim.
Serveras ge­ nast den tagits ur ugnen med to- Behagliga och matsås.
&gt; * ••••••••••&lt; Prima Engelska LAVÉNS KOLIMPORT A.-B.
miß välgörande äro Ull = ••••••••••••••••••••••••••••• E HM runda tvålar: f§ koka I på 15 — 20 minuter, § försäljas blott i lös vikt.
1 KÖKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND Lavendeltvål Hafremjöltvål T allbarr stv ål Vegetarisk selleripuré (f. 6 pers.).
2 sellerier, 1 morot, V2 portug.
lök, 1V4 lit.
vatten, 2 msk.
smör (40 gr.), 3 msk.
mjöl (30 gr.), 4 del.
mjölk, salt, när­ salt, hvitpeppar, 1 äggula.
Beredning: Rotsakerna och löken ansas på vanligt sätt skäras i bitar, kokas mjuka i vattnet och passeras.
Smör och mjöl fräsas 2 min.
purén och den uppkokta mjöl­ ken spädas på litet i sänder, salt och närsalt tillsättas och soppan får koka under rörning 5 min.
Den avsmakas med kryddorna, a-fre- des med äggulan och serveras med rostadt eller stekt bröd.
ÎFERROL:::; I!
I är det kraftigast aptitgifvande § och mest starkande af alla mo~ = derna organiska järnpreparat.
| Synnerligen lättsmali fördra- § ges det af den ömtåligaste = mage.
Vid blodbrist och svag- = het af största verkan.
Dess an- = genäma smak gör att det med 5 lätthet tages af såväl barn som = vuxna.
= Tillverkas é = APOTEKET VASENS DROG- | MANDELS LABORATORIUM, E STOCKHOLM.
| Origmalflaskor om 500 | gram, Pris Kronor 2.25 FRÅGOR ÄLDSTA MÄRKE BÄSTA SYMASKIN Mellins i B ILLIGT!
- Finnes i allt ipetik - BILLIGT!
| iiimitiiMtmmmMHimtHiimiHimittmiHHiummmfMitmHrF Alla som själtva vilja mala I hemmen och önska ett utomordentligt rackert och hållbart arbete böra använda emaljfärgen Chinalack.
Ar­ senikfri enl. nya giftstad- an.
Erhälles hos alla färg- landlare.
Se till att Ni verkligen får Chinalack och tag ingen an-.
nan.
Fabrikanter: Dorch, Bäcksin &amp; C:os A.-B., Göte- horer ocb Stnokholm Köttpudding à la Idun RECEPT: (f. 6 pers.).
4 hg.
benfritt, stekt k ö tt, 7 0 gr. smörj, 2 ts k. f i n h a c ­ Gratin på Jordärtskoc­ kor (f. 6 pers.) 1 lit.
jortärtskoc- kad lök, 1 hg.
mjöl, 5 del.
ko­ 3 kande mjölk, 3 ägg, salt, hvit­ kor, / 4 lit.
kokande vatten, 1 tsk salt (5 gr.), - V * nisk smör (15 gr.), peppar.
T i l l f o r m e n: V2 m sk. smör 1 tsk socker (5 gr.), litet hvitpep- (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
par.
Beredning: Köttet skrapas V i t s å s: 1 V &lt; t m s k s m ö r ^ (2 5 ^EKSTRÖMS gr) &gt; 4 msk mjöl (40 gr), 3 del.
jord- och hackas fint.
Smöret fräses med löken och mjölet 2 min., upphäl- ärtskockspad, 2 del.
mjölk 1 tsk salt (5 gr), V2 tsk socker, tsk les och - röres, tills den svalnat.
ORIBKO KPl T EKH rwagilfl jtaliao WWFIMI * Då tillsättas äggulorna, en i sän­ vitpeppar, 1 — 2 äggulor.
T i l l f a t e t: V 2 n i s k s m ö r (1 0 der, och massan röres 10 min., hvar- SJUNG UT OVER HELA L ANDET gr.), 2 ms !k riven ost, 2 msk fin­ efter köttet iblandas och stufnin- stötta skorpor, V2 nisk smält smör gen afsmakas med kryddorna.
Sist att firman Åhlén &amp; nedskäras de till hårdt skum slagna (10 gr.), Holm har de bästa Beredning: J o r d ä r t s k o c k o r n a ägghvitorna, och massan hälles i en varorna, de erkänt sköljas, borstas väl rena, skra­ smord och brödbeströdd puddings^ billigaste priserna pas och läggas efterhand i ättik- form med lock samt får koka i o. den största sor­ blandadt vatten för att ej mörkna.
vattenbad ofvanpå spisen omkr. 2 teringen.
Stor Uppstjälpes, garneras med De sköljas ånyo, påsättas i ko­ tim. praktkatalog, upp­ kande, saltadt vatten och få koka skifvor af inlagd gurka eller toma­ tagande över 11,000 Serveras med mjuka, jordärtskockorna pröfvas ter samt persilja.
olika varunum­ med en vispkvist, upphällas i durk­ a,f redd sås, tillsatt med finhac­ mer, sändes på be­ kad syltlök, pickels eller syltgurka, slag, få kallna på duk och skäres gäran gratis, ej 1 skifvor.
De fräsas därefter väl i eller ock med brun sky sås.
raktfritt.
smöret tillsammans med socker och S j ö m a n s b i f f (f. 6 pers.).
Se Åhlén &amp; Holm, Stockholm.
peppar.
' Iduns kokbok n:r 486.
Till såsen fräsas smör och mjöl 2 minuter, spadet och grädden spä­ des.
på och såsen får koka 5 min.
Den afsmakas med kryddorna, afre- des med den uppvispade äggulan vid småbak förtjäna bli och får sjuda.
behandlade med bästa ENHVAR LÄSARE AF IDUN ÄGER Ett eldfast fat, eller helst ett fat rätt att i denna af delning framställa jäsningsmedlet.
G o o d a- af silfver, smörjes med smör, be­ förfrågningar rörande husliga eller Jästmjöl är bäst och; strös med ost, begjutes med litet af andra angelägenheter till besvarande pålitligast.
den h vi ta såsen, och därpå lägges af läsekretsen.
Dock förbehåller sig Säljes öfverallt i burkar ett h vart ' jordärtskockor, litet rifven redaktionen oinskränkt befogenhet att à 15, 25 och 50 öre.
ost och sås.
Så fortsättes, tills det utesluta de frågor, hvilka anses sakna blir två varf jordärtskockor och mera alllmänt intresse.
Hvarje publi­ Handelsaktiebolaget Sten S jögren &amp; ~Co.
tre varf sås.
Öfversta varf vet skall cerad fråga kommer att besvaras, och vara sås, som beströs med resten af utbetalas för det bästa svaret, å någon osten och de stötta skorporna samt af här nedan införda frågor, som in­ begjutas med det smälta smöret.
sändas till redaktionen senast 6 dagar Serveras till lunch eller som mellan­ efter detta nummers dato ett pt is af 10 rätt.
kronor.
rnneh.
af Elisabeth östmans Hus- moderskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 4 — 10 FEBR.
1917.
•SONDAG-, Frukost: Smörgås­ bord; strömmingsflundror med pres­ sad potatis; mjölk; kaffe eller té.
Middag: Kalfstek i ugh med glaserade morötter potatis och sala- der; gratin på.
jordärtskockor; moss­ pudding med biskvier.
MÅNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hafremjölsvälling med tfrukt- fcompott; omelett med svampstuv­ ning.
Middag (vegetarisk): Kål­ rotspudding med tomatsås; nypon­ soppa med grädde och skorpor.
TISDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; haf regrynsgröt med mjölk; uppstekt kålrotspudding; kaffe teller te; Middag: Vegetarisk selleri- puré med rostadt bröd; kokt kolja med senapssås.
ONSDAG: Frukost: Smörgås­ bord; stekt haf regrynsgröt med •ljölk; fisk med ägg och ris (restez från tisdag); kaffe eller t e.
M i d ­ dag: Köttpudding à la Idun (res­ ter från söndag) med afredd sås och potatis.
TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; stångkorf med potatis; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Ärter med fläsk; tunna pankakor med sylt.
FREDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; rismjölsgröt med mjölk; stekt sill med lök och potatis; ükaffe eller te.
Middag: Sjömansbiff; stru­ tar med grädde.
LÖRDAG.
Frukost.
Smörgås­ Mosspudding (f. 6 pers.) bord; lappsko (rester från fredag) med rödbetor; mjölk; kaffe eller Se Iduns kokbok n:r 891. te.
Middag: Ärtpuré med stekt K å l r o t s p u d d i n g (f. 6 pers.) bröd; paneradt fläsk med potatis- 1 kålrot, 2 V?
msk.
smör (50 gr), SINGER Food tr bistå (öda för svaga f och klena barn i alla åldrar.]
Stlrkehefritt - lättsmält.
K Apa I apotek, speceri- ^ och drogaffirer.^ Bästa patamedal för alla metaller.
QRDER TELEFONER Namnanrop: Olaus Olssons " Bäsla i ngredienser N:r 52.
Då jag endast genom­ gått en vanlig folkskola, vore jag mycket tacksam få anvisning på några bra allmänbildande böcker, och hvad jag skall läsa för att bli fullt hemmastadd i den kvinnliga rösträttsfrågan och sociala frågor.
Intresserad ung fru.
N:r 53.
Finnes något medel mot kronisk äggh vi ta?
Har hört sägas att örtmedicin skall vara bra.
Hvar erhålla tillförlitlig sådan?
— a.
N: r 54.
Kan veronal räknas till dödande gifter.
Är den största do­ sis en fullvuxen människa tål känd?
Amatörexperimentator.
N ": r 55.
Vill någon af Iduns lä­ &amp; 9Vid allmän s^agrxzt, sare vara vänlig och gifva mig ett n«r \ &gt; * 7sitsb, överansträng­ godt råd.
Jag - skulle önska att ning och sömnlösbet.evs helt ägna mig åt välgörenhets- och barmhärtighets tjänst och fullstän­ digt ^ gå upp i det, men är fattig A.
B. PHARMACIA, STOCKHOLM så jag måste förtjäna mitt uppe­ K » Mr.M.nt: PROFESSOR A.VESTERBERG.
hälle genom att vara guvernant.
Här står finns intet fält och lämnad som jag är helt åt mig själf hemfal­ ler jag lätt åt egna grubblerier, då jag däremot vill glömma mig själf och endast tänka på andra VOLTA ELEKTRISKA VARMEAPPARATER .och deras välbefinnande.
Tacksam för svar till Anne-Marie.
främst göra husmodersysslan N ": r 56.
Bedes om upplysning hvar någon plats på landet finnes (helst lätt och angenäm där tillfälle till arbete gifves) där, ung man som tid tals är hemfallen åt spritmissbruk möjligen ka få bot för sitt begär.
Är för öfrigt frisk och stark och af god familj.
N ": r 57.
Omständigheterna tvinga mig att — trots de svåra tiderna — fortsätta min själfständiga verk­ samhet med husmoderskurser, men jag måste flytta dem 1 april till lämpligare ort än där jag nu bor.
Hvar skall jag väl finna en fram­ Besök vår utställning Birger Jarlsgatan 21.
Q. tidsplats?
Vore det ej lämpligare att för närvarande endast försöka • • • Q O • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • med ett mindre pensionat, (jag har OXYGENOL- SALVA.
Fås på apoteken.
Bästa järnmedel Utmärkt styrkande.
Apoteket Lejonet, Malmö.
EN FREJATABIEIT / indrar den reùâ / nmâstefos / a Med vätesuperoxid BALJES I ASKARèSOwe IPASARô 10.
-, Bland Göteborgs tidningar •••••••••••••••••••••••••••••••• Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning beträffande innehåll och spridning.
ELEKTRISKA A KTIEBOLAGET VOLTA • ULVSUNOA PR STOCKHOLM - - 101 - GULD " CACAO Ividstäende förpackning eôlje^ ôfveralli
Nrr 60.
Vore tacksam om någon Stockholm sedan 15 år tillbaka.
Hen­ kunde lämna upplysning om hur lång nes hemort är egentligen södra Skå­ tid det tar att lära till skolköks­ ne, men efter så lång bortovaro lärarinna, äfven hur stora kostna­ torde väl hennes hemortsrätt och derna äro och h vart man bör vända härmed sammanhängande utsikt till sig med vidare förfrågningar.
kommunalt understöd ha gått förlo­ rad.
För benägna svar tackar på 20-årig Idun-läsarinna.
N:r 61.
Finnes någon af Iduns förhand U n d e r t e c k n a d, s o m d a g l i g e n a n ­ läsarinnor, som kan gifva - 81-årig Jag har en del mönster Katinka.
till kra- enkefru, som lefver på sina räntor, gax, dukar, kuddar, servettväskor m.
Då jag råd om hvad man skall syssla med m., som jag ritat själf.
vänder f å r h ä r m e d i n t y g a, för att slå bort tankarna på sina mycket väl behöfde förtjäna litet ålderdomskrämpor.
Tacksam för sv.
pengar extra, ber jag nu om råd h vart jag skall vända mig för att 81-åriag.
a t t n ä m n d a t v å l h a r e n b e h a g l i g, a r o ­ är R. W. N: r 62. a) Hur skall man på kunna få dem af yttrade.
N: r 69.
Jag är mycket olycklig bästa och enklaste sätt sköta par­ m a t i s k l u k t s a m t ä g e r e n s y n n e r l i g e n kettgolf, så att de blifva rena och ty jag hyser en gränslös kärlek få vacker glans?
Hur ofta bör ter­ till en man, som jag ej har några utsikter att få.
Denna känsla för­ och bonvax användas?
u p p m j u k a n d e o c h l e n a n d e i n v e rk a n p å pentin b) Hur skall man hålla diskbänkar lamar mig helt och hållet.
Den hämma,r min arbetslust, den tager af zink blanka?
c) Huru fä riktig glans på gas­ bort all min lifsglädje och allt lef- h u d e n, f u l l t j ä m f ör l i g m e d d e b ä s t a spis?
Hvilket putsmedel är lämp­ nadsmod, den lämnar mig ingen ro h varken dag eller natt.
Jag kän­ därtill?
f r a n s k a t v å l a rs.
S ä r s k i l d t u t m ä r k t ligast d) Hur skall en nygift familj, med ner, att om detta får fortfara går inkomst af kr.
6,000 pr år jämte jag under, då jag är mycket klen För att glömma ho­ skatter lämpligen fördela ut­ och nervös.
h a r j a g f u n n i t h v a r - fria gifterna, för att inkomsten under nom, har jag rest bort en tid, men nu rådande dyrtid måtte räcka till?
då jag åter kommit hem och träffat f ö r j a g a n s e r m i g k u n n a f ö r o r d a d e n ­ Hyran incl.
värme och varmvatten honom upplågar min kärlek ånyo.
samt lön till jungfru utgör kr._ 200 Finns ingen bot för denna plåga?
Finns det någon god bok som kunde kr.
månader.
Nygift.
s a m m a t i l l b r u k a f l ä k a r e, t a n d ­ N: r 63.
Fattig,musikalisk lands- bringa min själ i jämvikt?
Hvad by ggdslärarinna, som länge inten­ skall jag göra när sömnen flyr, önskat sig v ett piano, för att och jag mar teras af de kvalfullaste l ä k a r e, s j u k s k ö t e r s k o r o c h a l l a d e m, sivt med litet musik kunna skingra en­ tankar.
Kära Idun gif mig tröst, samhetskänslan i långa vinterkväl­ uppmuntran och råd!
Förtviflad.
s o m i f ö l j d a f s i n s y s s e l s ä t t n i n g ä r o lar men ej har råd köpa sig " ett nytt N: r 70.
Känner någon af Iduns ^instrument, frågar om Iduns läsare, ärade läsarinnor till något boteme­ Jag hår en läsarinnor kunna föreslå något sätt del mot snarkning?
n ö d s a k a d e a t t m å n g a.
g å n g e r o m d a g e n att förverkliga min önskan.
Finns dotter som lider af denna åkomma, något ställe där man säljer begag­ vilken mycket generar henne då hon nade pianon på afbetalning.
vistas borta på resor, bor på pen­ a f t v ä t t a s i n a h ä n d er.
Hon fruktar då En vars kassa ej tål vid stor åder­ sionat o. s. v. alltid att störa sina grannar och låtning.
N: r 64.
Tänk om någon af s of ver af denna orsak illa.
Tack­ Stockholm den 15 November 1916.
Fru L. Iduns läsarinnor kunde ge mig ett sam för råd!
godt råd, huru jag skall kunna vän­ N: r 71.
Vill någon af Iduns lä­ ja min lilla 6 mån.
gamla flicka sarinnor gifva mig ett råd huru K A R L M AL M S T E N.
vid att » hållas fram ».
Alla mina jag skall bli af med en efterhäng­ försök i den vägen ha hittills va­ sen heshet.
Blir alltid värre då Försökt med rit fruktlösa.
Teoretiskt bör ju den jag talar mycket.
Med.
Doktor.
saken kunna läras redan vid 3 à varma inandningar, hjälper endast 4 mån.
ålder.
Mycket tacksam för för tillfället.
För diet så jag törs komplett uppsättning- till 5 rum och sluten med min sorg och bedröfvelse.
ett godt råd är Bekymrad Mamma.
ej använda starka medel.
Ytterst N: r 65.
Vill någon af Iduns ära­ tacksam för råd.
kök) samt spara med husmoders- Med stor försakelse och sträfvan har Bekymrad prenumerant.
kurserna till gynnsammare tider, eller jag kostat hennes uppfostran, extra de lärarinnor ge folkskollärarinna N: r 72.
Finnes det något h vilo­ eventuellt kombinera dessa med pen­ lektioner och musikundervisning och som skall sätta bo några råd.
Har sionatet?
Ex. skolkökslärarinna.
en sommars vistelse i Tyskland och förmaksmöbel i mörk mahogny- samt hem eller anstalt dit ett äldre lackerad sängkammarmöbel.
fruntimmer kan få komma mot en hon är talangfull och begåfvad.
Ta­ hvit Da­ N.t 58.
Jag är en ensam själf- lar jag med henne och ber henne Hurudana tapeter » gör sig » till af gif t af 6 à 700 kr.
pr år.
försörjande flicka med ett litet men inse det rätta eller orätta, svarar dessa båda färger?
Hurudan mö­ men i fråga är 70 år, frisk och varmt och trefligt hem.
Hos mig hon, att rätt och orätt finnes ej, bel skall jag välja till matsalen, behöfver ingen vård men slö och vistas sedan 3 månader min sys­ det beror blott på olika uppfatt­ för att få den möblerad för cirka virrig i sitt tal ehuru hon ej alls terdotter 18 år som jag låtit få ning, och samvete och ånger är 2 à 300 kr.
men, ändå ljus och ärhvad man kan kalla sinnessjuk.
deltaga i hjälpsysterkursen på vårt blott dumma människor, som bestå lätt och näpen, så att den verkar Tröttsam är hon i hög grad i pri­ lasarett här i staden.
Hon har förut sig med.
Jag är ej af den sortens flickrum.
Tacksam för en liten vink vathem men skulle nog ej bli be­ vistats i sitt föräldrahem men som människor, som missunnar ungdom är S komamsell.
svärlig vid en sådan där anstalt.
hon var olydig och svår att hålla glädje, — själf är jag ej så gammal N: r 66.
Kan någon snarast tala På någon sådan där välgörenhets­ till arbete och ordning trodde — men jag lider af att veta, att om för mig, om idet finns någon inrättning kan hon ju ej få komma föräldrarna, att jag, som hon tyck­ hon underhåller förbindelser 2 à 3 hushållskurs i Stockholm, jag kan då hon ju ej är helt medellös, tes ha ett uns respekt för, skulle åt gången och oupphörligt växlar.
få genomgå under tiden löjan. — men hennes inkomster räcka ej till Vill inte någon riktigt med ung­ 15 febr., att lära god och fin en vanlig inackordering.
i privat kunna göra folk af henne.
Och jag har ärligt försökt.
Allt har jag dom erfaren vara barmhärtig och ge matlagning, dukning m. m.
Priset?
hem.
Jag har hört att det finnes gjort för att hålla henne hemma, mig ett godt råd hur jag skall Lena.
hem för gamla damer där de få bo allt h vad tänkas kan, hon föredrar bära mig åt, för att vi båda skall N: r 67.
Min mor har en 62-årig mot sänkt, afgift, men kan hon få att vara ute med unge _ män, än få frid, frågar Inga.
trotjänarinna, som vistats i hen­ komma till någon sådan inrätt­ den, än den.
Jag har bjudit hen­ N: r 59.
Jag ämnar mig hem till nes hus i närmare 25 år, men nu ning då hon är slö och virrig?
nes vänner hem och fin begåfvad Sevrige för att bosätta mig där, känner af en del krämpor och be- Hvar skall jag få veta sättet att få ungdom till sällskap, inget hjälper, men disponerar endast ett litet ka­ höfver vila.
Var skulle hon kunna in henne vid en sådan inrättning hon väljer då bara ut ett nytt offer pital på 12,000 kronor.
Nu undrar få en lämplig tillflyktsort för sina om det finnes någon?
bland de unge männen och så följa jag om_ nå gon af Iduns stora läse­ återstående dagar?
I Stiftelsen för Bekymrad Syster.
kurtis och möten.
Till mina vänner krets ville gifva mig ett råd hur gamla tjänarinnor vid Vanadis vä­ __N:r 73.
Finnes någon af Iduns har hon fått följa med, men antin­ jag skall göra.
Hade tänkt köpa gen ha vi själva förskaffat oss upp­ läsarinnor som lidit af en sjukdom gen gör hon sig butter och otref- en landtegendom, men har blifvit lysningar, men vi ville gärna få som består i förtvining af rörelse­ lig eller ock sätter hon i gång kurtis afrådd af vänner i Sverige, som sä­ anvisning även på något annat ål­ nerverna, och h vilken gör att perso­ och roligheter med mannen i famil­ ga, att landtegendomar i - Sverige stå derdomshem i eller utanför - Stock­ nen i fråga blifvit alldeles - oför­ jen och på så sätt stängas alla för högt i pris.
_ Hur skall jag då holm samt få höra de närmare mögen att röra sig, till sjukdomen dörrar för mig som för henne, och bäst placera mitt kapital frågar villkoren för en aspirants intagande kommer skakningar, kramp i krop­ jag får gå här så ensam och ute­ i Svenskamerikanare.
där.
Tjänarinnan är skrifven i pen, händer och föttér vridas ur tn svensk läkares omdöme om Sasol-Tvålen: Sasol-Tvål, MÖBbgR av vår tillverkning kännetecknas av elegans, styrka o. prisbillighet!
CARLSSON &amp; REICKE Etabi.
1831.
Möbleringsaffär Eta&amp;i.
ibsi.
G:la Kungsholmsbrogatan 13, STOCKHOLM.
D ' Sasol-Tvâlen, aSHHi- t; wgl&amp;Stfå " »; - ^2^ Hallands Linneindustri-Bolag WEDDIGE.
tillverkar och försäljeri Duktyger, handdukar, lärft, näs­ dukar af linne, halflinne och bomull Blekta, oblekta och kulörta _ bomulls- väfnåder, klädningstyger, linne och bomull.
Bolstervar, gardiner, bro- dérlinne.
lederna.
» Skulle vara mycket tack­ sam att få reda på om någon lä­ kare finnes som känner något medel emot denna sjukdom.
Har rådfrå­ gat många läkare men utan resul­ tat.
Syster.
N:r 74.
Finns något verkligen effektivt medel mot mask i magen s. k. springmask?
Är förekomsten af dylik mask skadlig för organis­ men?
Dalkarl.
N:r 75.
Kan varbildning i öro­ nen möjligen botas på annat sätt än gen.
operation?
Hur blir hör­ seln eft ' er operationen?
27 å r.
N: r 76.
22-års flicka undrar om hon ej på något sätt kunde för­ sörja sig själf och hjälpa sin mor utan att taga plats i familj, har förut innehaft, sådan och genomgått husmodersskola.
Är varmt fästad vid landet och intresserad af hus­ djursskötsel.
Har ej • medel att kunna börja ett pensionat.
Fattig Flicka.
N: r 77.
Har tänkt måla några mindre möbler med s. k. kinalack­ färg.
Fäster denna färg på van­ ligt, förr oljemåladt trä?
Huru lång tid fordras innan den torkar?
Kan man sedan utan att skada ytan ställa varma saker på ett bord må- ladt med kinalack?
Mångårig prenumerant.
__N: r 78.
Hvilka äro fordringarna för att blifva medlem i Allmänna svenska sjuksköterskeföreningen, (Syd­ svenska sjukvårdsföreningen och Öre­ bro sjuksköterskeförening?
» M.
E. » N:r 79.
Ung flicka, som varken har råd eller tillfälle att genomgå någon kurs i språk, men gärna skulle vilja lära åtminstone tyska språket, frågar härmed om jag på egen hand skulle kunna lära mig det.
Finnes någon bra lärobok för självstudium i tyska?
Priset?
Jag har endast vanlig folkskolebildning men lätt för att lära.
Annie.
N:r 80.
Hvar finnes någon träd­ gårdsskola som utbildar kvinnliga trädgårdsmästare?
Kan man efter genomgången kurs erhålla någon plats.
Svar till » Norrländska ».
N: r 81.
Har mycket lust för sjuk­ vård, och har genomgått en 3 mån.
kurs å barnsjukhus, men måste - sluta på grund af att min mor sjuknade.
Frågar nu om det kan finnas utsikter att jag kan få fortsätta min utbild­ ning då jag fyllt 30 år och därtill är fattig?
Elsa.
" Idunvän " behagade uppge adress till Iduns redaktion för ' erhållande af pris å 10 kr.
- 102 -
Fönlofvade: Albert Gardell Naney Enwall Karlstad den 26 j an.
1917.
LEDIGA PLATSER Cänd aldrig originalbetyg ^ utan endast bestyrkta avskrifter när Ni svarar på annons om ledig plats.
BÄTTRE, ENKEL präktig, helst tro­ ende flicka, komp.
att utföra en ensamjungfrus sysslor, erhåller plats i liten familj.
Sv.
med foto, lönepret.
till fru Hilma Larsson, Eslöf.
SOM VERKLIG HJÄLP åt husmor önskas en enkel i0.
arbetsvillig, bildad flicka, van vid sömnad och andra husets göromål.
Deladt rum med en af husets döttrar.
Kokerska och husjungfru finnas.
Sv.
till » Apoteka­ re » ^^ BÄTTRE, BARNKÄR och frisk flicka kunnig i enklare matlagn., .samt vil­ lig åtaga isig ensamjungfrus syss­ lor, får plats i mindre fam. att med husmoders hjälp sköta hemmet.
Siv.
m.
betygsafskr., foto, ålder o. lönepret » till » Barnkär », p. r. Ulrice- hamn.
ENKEL FLICKA, arbetsam o. dug­ lig, som vill vara husmoder behjälp­ lig att sköta ett hem i stilla trakt å Dalsland får god plats mot hög lön och om så önskas familjemed­ lem.
Skall deltaga i alla sysslor inomhus.
Sv.
till » 1917 », Iduns exp.
f. v. b.
FÖR EIN FAMILJ på 3 personer so­ kes en enkel flicka af god familj, som är villig och fullt kunnig att åtaga sig en ensamjungfrus sysslor.
(Sv.
m. foto, betygsafskr.
o. löne­ pret.
till » 1 a.miljiemedlem&gt;&gt;, F alun p. r.
UNG, FRISK FLICKA som i sällskap med min 18-åriga dotter är villig lära sig landthushåll å stor egen­ dom i Småland, torde hänvända sig till / direktör S. Müller, Ryssby.
O b s.
!
I familjen talas tyska!
Lärarinneplats vid Gotlands läns folkhögskola _ i Hemse kungöres till ansökan ledig till den 1 mars.
Undervisningsäm­ nen: väfning, sömn., handarb., stryk­ ning.
Kursen börjar d.
30 inst.
april o. pågår under 4 mån.
Lön i ett för allt 650 kr.
STYRELSEN.
Huslig dam sökes T För treflig, solid nämndemansgård med vackert läge i Dalarne sökes dam som hjälp oèh sällskap åt 36- årig husmor och 15-årig familj.
Sö­ kande bör kunna biträda med ett godt hems ordnande och vara nå­ got musikalisk samt äga etfc godt hurtigt sätt.
Förmåga att handleda ungdom i undervisning önskvärd, ej absolut nödvändig.
Platsen får tagas på prov.
Res- hjälp utlofvas.
Sökande, lendast fullt frisk enligt läkare betyg, torde med uppgift å lönepret.
o. foto, som åter­ sändes, sända ansökan o. rek.
und.
adr.
» Nämndemansgård i Dalarne », Muns exp.
f. v. b.
Kvinnlig trädgårdsmästare Bildad flicka kunnig i sömn., handarb.
o. väfnad Yngre, undervisningsvan lärarinna erh.
plats till större herrgård nära Sthlm.
Sv.
till » Sömnad », Nord.
önskas för 2 barn i 7-årsåldern hos läkarfamilj i Ångermanland.
Musi­ Komp.
Annonsbyrå.
kalisk och språkkunnig föredrages.
Sv.
m.
lönepret., ref. och foto, som återställes, fortast möjligt till » Lä­ karfamilj », S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. mottagas vid Kustsanatoriet i Bark- t lands läns åkra.
Kursen 1-årig.
Ingen afgift.
Hos Ös tona ö Ansökan jämte betygsafskrifter o. Hemslöjdförening foto insändes till Husmodern adr.
anställes nästa 1 mars en frisk och Barkåkra.
hurtig flicka, fullt kunnig i väfning och väfvars tillräknande.
Ansökan Till en vid Östersunds hospital jämte betyg insändes före den 20 ledigvarande plats såsom febr.
till folkskoleinspektören Alfr.
Fridén, Linköping.
MttnMm Arbefsföresfänderska kunna ansökningar, åtföljda af be­ tygsafskrifter, från kompetenta sö­ kande före den 10 febr.
ingifvas till hospitalskontoret.
Sökande böra äga färdighet i väfnad, sömnad och annan handslöjd, hafva förmåga att handhafva sådana arbeten samt läm­ pa sig att däri leda de sjuka.
Aflöning utgår efter 528: — kr.
pr år med tillägg à 10, 10 o. 20 proc.
efter resp. 2, 5 ' och 10 tjänsteår, 1 klass kost, bostad med värme och lyse samt tvätt.
Östersund den 17 januari 1917.
Följande platser på något af den kvinnliga verk­ samhetens olika områden?
Kom dâ ihåg att ett bepröfvadt och af tusen- tala kvinnliga platssökande m e d bästa resultat användt för­ faringssätt är att sätta in en liten annons i IDUN.
En platsannons — 10 mm.
stor — kostar endasft 2 kr.
50 öre.
Be­ loppet insändes i postanvisning, hvarvid texten lämpligen skrif- ves å post anvisnings blanketten.
vid Farsotssjukhuset i Herrljunga är till ansökan ledig för att tillträdas den 1 maj d. å.
Sökande bör vara minst 20 år, kunna förete intyg om hälsa och tillräckliga krafter, hafva tagit sjuksköterskeexamen, kunna uppvisa intyg om någon tids väl vitsordad tjänstgöring i epidemivård samt tillhöra Svenska Sjuksköterskor­ nas Allm.
pensionsförening.
Lönen 700 kr.
jämte två ålderstillägg à 50 kr.
samt fri bostad och kost å sjukhuset.
Ansökningarna böra vara insända till undertecknad senast den 1 mars 1917.
A sjukhusstyrelsens vägnar Karl Friseli Provinsialläkare.
Stenograf byrån, tad instruktion.
(iSverges Centralinstitut för steno­ graf i och maskinskrifning).
Sk *} 27 87 Regeringsgatan 31.
Husmoder: begynnelselön 1,020: —, slutlön 1,500: — kronor med avdrag för kost och bostad 420: — kronor.
Föreståndarinna: skolad sköterska å sinnessjukav­ delningen, begynnelselön 840: — slutlön 1,260: — kronor med av­ drag för kost och bostad 360: — kronor.
Sjukvårdare: å sinnessjukavdelningen, begyn­ nelselön 1,260: —, slutlön 1,680: — kronor med avdrag för kost och bostad 540: — kronor.
Sköterska: å sinnessjukavdelningen, begyn­ nelselön 720: —, slutlön 1,020: — kronor med avdrag för kost (och bostad 360: — kronor.
Två sk öferskebifrzden: å sjukavdelningen, begynnelse­ lön 600: —, slutlön 840: — kro­ nor med avdrag för kost och bo­ stad 360: — kronor.
Fattigvårdsstyrelsen.
kungöres härmed till ansökan ledig.
Tillträde 1 april 1917.
Grundlön 600 kr.
med 2 ålderstillägg om 50 kr.
hvardera efter 5 och 10 * års tjänstgöring.
Dagaflöning 50 öre om dagen jämte fri kost å epidemisjukstuga, eller, där fri kost ej åtnjutes, en dag­ aflöning af en krona.
Semester, 3 veckor, högst en månad årligen.
Pensionsbidrag 30 kr.
jämte stats­ bidrag.
Ansökan jämte betygsafskrifter in­ sändes inom februari månad till l:ste provinsialläkaren i Västerås.
Västerås den 3 jan.
1917.
Gunnar Fjellander, Ordförande i Västmanlands läns epidemi nämnd.
Softer Ni plats " liiSiirä - vid Eskilstuna Nya Älderdomshlem, Talrika anmälningar förklaras härmed till ansökan le­ om lediga platser för stenografer o. diga att tillträdas: Husmoder den maskinskrifvare ingå dagligen.
Våra samtliga ' utexaminerade elever ha 15:de Mars, de öfriga den 1: a erh.
engagemang, hvarför nya kurser April 1917, med åligganden enligt anordnas.
Kurserna medföra full-, för 3 D.
var je befattningshafvare upprät­ ständig utbildning.
fullt kunnig i skötandet af en större villa-trädgård, samt med flerårig Ansökningar åtföljda av läkare-, praktik i utlandet, erhåller förmån­ lig plats under mars — september.
An­ frejde- samt avskrift av tjänstebetyg, sökan jämte betyg o. lönepret.
torde insändas till ^Fattigvårdens [kontor sändas till grosshandl.
Carl Högberg, före den 10:de Febr.
1917.
Sköfde.
Plats såsom epidemisjukskö­ terska i Västmanlands län Guvernant EN BÄTTRE FLICKA önskar som Brudutstyrslan hjälp o. sällskap plats hos ensam såväl enklare som finare, samt Dam- dam el.
herre.
Kunnig i handarb., och Barnunderkläder ständigt på la- damfrisering m. m.
Sv.
till » Nu &amp; er i genast », Iduns exp., Sthlm.
Helsingborgs L inneutstyrselaffär, Malms.
30-ÄRIG FLICKA, kunnig i alla in­ Rikstel.
48 12. om ett hem förck.
sysslor önskar plats som husmodershjälp.
Tacks för Babylädan snart sv.
till » H. », Falun p. r. fullständig utstyrsel EN ' 24-ÅRIG element ar bildad flicka 2 omgångar för s päda söker omkr. 1 mars plats i ung, li­ välsydt oc h af bästa ten familj att tillsammans med hus­ kvalité, pris 10 o. 15 kr.
pr modern sköta alla inom ett hem på monte- lida b förekommande sysslor.
Sv.
till » E.
mot efterkraf.
ring.
Sändes S A. », Iduns exp.
f. v. b.
&amp; Son, A.
C. Cronquist (UNG, BILDAD DAM - önskar plats som Rikstel.
Ô15.
MALMÖ.
husmoders hjälp o. sällskap i liten fin fam. Någon lön önskvärd.
Sv.
till » Lisbeth », Huskvarna p. r.
PLATS SOM HUSFÖRESTANDARIN- na i bildadt hem, där husmor sak­ nas, helst där barn finnes, önskas De förnämsta, i af bildad medelålders flicka.
Barn­ mest besparande kär, samt förmåga att göra hemmet insatser för ka- ^ trefligt, van vid s par samhet och ord­ kelugn och spis ning.
Sv.
märkt » God plats », Upsala äro " Zanders " poste restante.
!
Norrviken, BARNFRÖKN.
OCH SKÖT._ van a, ex. vid Bränslemäs- S ® och nyb.
finnas.
Palmquist &amp; C: o, san i Stockholm Sthlm, Malmskillnadsg.
17. så särdeles upn- W £ * Jg " T " fl 34-ARIG ENKEFRU önsk.
förestå ett märk samma de hem där husmor saknas.
Är fullt och berömda, patenterade kunnig i god matlagning o. allt som Kakelugnsgaliret " VESTA " kr.
3:50 hör till ett bättre hems skötande, samt S pisrostet " EKDWOM " från K r.
2: 25 betyg finnes.
Sv.
till » 34 å r », Iduns Ingen inmurning behöfs.
De passa exp.
f. v. b.
UNG, ANSPRÅKSLOS FLICKA från i alla kakelugnar och i alla spisar.
B ränslebesparing cirka Dalarna, önskar plats som sällskap och hjälp åt ensam dam eller i min­ 5 0 proc., vilket bestyrkes av otaliga skrivelser och intyg från värmetek- dre fam.
Lön önskas.
Sv.
till Anna nici och andra, som under åratal an­ Nordling, G a g n e f. vänt dessa bränsle be sparande insatser.
UNG~BÄTTRE FLICKA önskar plats Observerai Zanders i N arrvikens fabrikat.
i familj på större gå,rd, att mot fritt vivre hjälpa till i hushållet.
Sv.
Finnas de ej hos närmaste järn­ till » Familjemedlem 15 mars », Pata- handlare så rekvirera direkt från liolm p. r. fabriken Zander, Norrviken.
Allm.
KVINNLIG TRÄDGÅRDSMÄSTARE Tel. 66.
Prospekt gratis och franco.
önsk.
plats till våren.
Goda betyg.- Försäljare antagas.
Rekommenderad Sv.
till » K.
T. », Iduns exp.
f. v. b. av » Fackskolan för Huslig Ekonomi » i Upsala.
Bildad Tyska kompetent att undervisa i franska, engelska och tyska språken söker an­ ställning i familj helst där barn fin­ nas (gärna på landet).
Sv.
till » E.
100 », S. Gumïelii Annonsb., Göteborg.
spara bränsle!
PLATSSÖKANDE Bildade flickor söka sysselsättn.
i goda hem.
FLICKA af god familj önskar till Palmquist &amp; C:o, Sthlm, Malmskill-.
15 febr.
eller senare plats hos en­ nadsgatan 17. sam dam, eller i familj som husa.
Ung småländska Tacksam för svar till » 22 år », Iduns önskar komma i bättre hem i Sthlm exp.
Stockholm f. v. b. eller i dess närhet för att undei UNG FLICKA som genomgått hus­ husmors ledning få lära allt, som hållsskola, önskar plats i fam. där hör till ett hems skötande.
Fritt jungfru finnes, som husmoderns verk­ vivre och ett vänligt bemötande ön­ liga hjälp el.
ock att sköta hemmet skas.
Svar till » Familjemedlem 1917 » för ensam äldre herré el.
dam.
Goda H j o. rek.
finnas. "
Tacks, för sv.
till På större gård » Familjemedlem 25 år », Iduns exp.
BARNKÄR, sy kunnig barnfröken, ej i Södermanland el.
Västmanland in­ skar ung, förlofvad, bildad flicka under 20 år, får plats genast.
Sv.
med betyg ' O.
lönepret.
t. fru A. plats för att under kunnig husmo­ ders ledning lära alla i ett landt- Frändén, Åmål.
hem förek.
tgöromål.
Villig att betala UNG, BILDAD DAM önsk.
plats som något.
Sv.
m. prisuppg.
till » Mig », husmoders hjälp o. sällskap i liten Iduris exp.
f. v. b. fin familj.
Någon lön önskvärd.
Sv.
till » Ulla », Huskvarna p. r. INACKORDERINGAR Kvinnlig arbetskraft Höjden AF TEKNISK FULLANDNING OCH HÅLLBARHET Svenskt fabrikat Uueqmtrna T v ä t t!
Tvättning och mangling af privat­ inom såväl hemmens som andra OBEM.
DAM erhåller god inack.
o. kvinnliga arbetsområden kan Ni vård hos ung bildad barnm.
(ej prak­ kläder utföres på ett i allo förstklas­ tiserande).
Sv.
till » Sällskap », Iduns exp.
f. v. b. sigt sätt i Mälarebadets Tvätt- med bästa resultat erhålla genom att sätta in en annons i IDUN, specialorga­ net för kvinnliga platsannonser af alla slag.
En platsannons — 10 mm.
stor — kostar endaslt 2 kr.
50 öre.
För större annonser beräknas ett pris af 25 öre pr mm.
därutöfver.
Sommarkonfirmander &lt; &amp; Strykinrättning till ett pris mottagas äfven detta år i Brågarps af 45 Öre pr kg.
för tvättposter prästgård, adr.
S t a f f a n s t o r p.
A.
K. Nordstrandh, Kyrkoherde.
öfverstigande 25 kg.
Afgiftsfri af- Konfirmander mottagias 1 juli — 11 augusti.
Vacker trakt.
Intill station.
Tillfälle till bad.
Rt.
Klide Axberg Normlösa (Östergötland).
hömtning och hemsändning.
\ llm.
9344.
Riks 3815.
FLORODOLTVÅLEN ör barnens törtfasran^.
1 # Mk Använd iinä * (&amp;: || v Floro dol ~Tv ölen WL h * Jjt vid lvälfnmé av de små.
Den bev&lt; » ar och stärker v oBoo 0 * ° %f| «- t - deras fina hud — / V v «•.
* v, \ « * «• ocb rosiga hy ««.ft » k
D:r Heümans • ELECTROMEDICINSKA INSTITUT.
NERVSJUKDOMAR o ch REUMATISKA ÅKOMMOR.
Kungsportsplatsen 2; Göteborg.
Tel. 45 46.
• • Q Förutom 1:ma Engelsk och Tysk Antracit iiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiiiimniiiiiiMiiiiiiiiiiimiiimmiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii tillåta vi oss rekommendera Professor PATRIK HAGLUNDg iyinnHtiik-Ortopsdisk-Kinirgiska Privatklinik.
R.
T.
7025.
Stureg.
62, Stockholm S.
T.
6301.
Por behandling af stödje- och rörelseorga­ nen » skador, sjukdomar, deformiieter och funktionsrubbningar.
llllllllltllllllllllllllHIIIMIIIllllllllllllllllllllllllll såsom synnerligen lämpliga för kamineldning - - och eldning på galler i kakelugn.
- - Doktor J.Arvedsonsknrs AKTIEBOLAGET KOL och KOKS 1 Sjukgymnastik, Massage och Pedagogisk Gymnastik Sammanslutning mellan kolimportörlirmorna: (nedfor enl. kungl.
maj: ts medgif- vande samma komp.
o. rättigheter som en kurs vid Gymn.
Central­ institutet.
Kursen 2-årig börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran gen.
D: r J. Arvedson: adr.
Odeng.
1, Stockholm.
Joh.
Lundström &amp; Co.
A-B., H.
G. Söderbergs Import A-B.
&amp; Nya A.-B.
J. Anderssons Kolimport.
Namnanrop~: " Kol och koks ".
Telegrafadr.
: " Kolokoks ".
Kurs i Trädgårdsskötsel gives å Rosentäppan pr Stehag 15 a pril — 15 okt.
Frukt-, grönsaks- och blomster odling.
Skötsel av drivbänkar och vinkast.
Konservering.
Begär prospekt.
Gertrud Östergren.
Maria Lindskog.
Qymnastikdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af kvinn­ liga elever vid Praktisk kurs i trädgårdsskötsel anordnas för ett fåtal kvinnl.
elever under komp.
ledn.
af kvinnl.
träd- gårdsmäst.
med mångårig praktik fr. in- o. utlandet.
6 växthus finnas.
Inack; i hemmet.
Prospekt o. ref. på begäran.
Svar märkt » Vacker trakt, 604 », Sv.
Dagbl.
kont.
iSthlm, f. v. b.
Ny kurs börjar den 14 sept.
frosp.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND.
Zanderska Gymnastiken, Birger jarlsgatan 23.
Javana Lelu Husmödrar Kvinnliga Trädgårdsskolan ii y m^n a s t i k, Massage, Elek­ trisk le 11 u f t. Damafd.
kl. Il — 1.
S n e d b e h.-a f d.
kl. x / 2 3 — l / s 5. wlNù s 0 Det berömda hårstärkande vattnet.
* Oifver {ritt hår dess ursprungliga färg.
Borttager mjäll.
Hindrar håret att falla af.
Märket grund.
1Ö79.
Beg.
end.
fl.
med orden: Koj al » Windsor Perfectionne *.
En alltjamt stig.
försäljn.
samt 30 års succés gar.
Royal Windsors verkan.
Pris kr.
5.
(- p orto.
Nederlag: Franska Parfymmagasinet, Hoflev., 21 Drottninggata 21, Sthlm.
Elehfrolystieliandling mot miss prydande hårväxt vårtor, födelsemärken m. m.
Rådfråga läkare ang. elektro- lysmetodens tillförlitlighet.
Fru Hilma Mårtensso n-H j e r t- strand.
österportsg.
ô B.
— MALMÖ — Tel. 56 93. som önska tjänare och Tjänare vid Önnestads Folkhögskola och Lantmannaskola M5A TVÄTTAR ICKE KLÄDER.
som _ söka platser träffa säkrast sin publik genom att annonsera i dag­ (Nära Kristianstad) liga aftontidningen börjar ny kurs 15 mars, fortgår 15 okt.
Mottager elever i undantags­ fall för kortare tid.
Synnerligen goda undervisningstillfällen.
Lära­ rinna utexaminerad trädgårdsmästare!
hvilken läses i nästan alla hem i f r.
A l n a r p s T r ä d g å r d s s k o l a.
B ä s t a stad och på landet inom Norra h ä l s o s a m m a, p r ak t i s k a u t ­ Södermanland och Västra Västman­ b i l d n i n g f ö r u n a g f l i c k o r land.
både för hem och själfförsörjning.
Uppl.
cirka 13,000 ex. Pro.spekt genom rektor Yngve Melan- der, Önnestad.
Eskilstuna-Kuriren (HOS ALLA HANDLANDE *) Sunlight Sépfvå / Aktiebola£ G-ofeborJf Hålsöm Birgitta-Skolan utföres på.
maskin snabbt och väl.
Hämtas och hemsändes.
INGEBORG N0RSTRÖM Vestmannagatan 37.
St. Tel Vasa 4 2 43.
Beridarebansgataii 17, det basta medel .för erhållande af STOCKHOLM långa ögonfransar och tjocka ögon­ bryn.
Pris 6 kr.
- j- porto.
^ Utbildningskurser i klädsömnad, barnkläder, linnesöm, konstbroderi m.m. Praktisk och teoretisk kurs i väfning.
Betyg efter genomgången fullständig kurs.
Anmälningar mottagas dagligen.
Prospekt på begäran.
Mot grått hår I Elisabeth M. Glantiheng.
Härmed meddelas att det utmärkta » ch så mycket efterfrågade hårvatt- Telefoner: Allm.
4 148.
Riks 108 63.
Franska Parfymmagasinet, Musikinstrument Hofleverant.
21 Drottnlg«.
21, S thlm.
B:te Frukt- i Trädgårdskursen för d amer pä Heidan, Ystad aet mot grått hår, som förhindrar 15 April — 15 Okt.
Prosp.
på begäran hâraffall och fullständigt LOUISE FLYGARE borttager mjäll och som i Öfver 40 års tid först i Fanny Gelins kurser i_ Linne - och Klädsömnad, Barnkläder, Knypp ' ing och.
Parfymmagasin, Malmtorgsgatan 5 Konstsömnad, pâga löjan.
— ljuni, 15 sept. — 15 dec.
Anmäln.
dagl.
Sthlm, numera fås under adr.
Firma Prospekt på begäran.
N. Fogelbergsgatan 4.
Göteborg.
Riks Te l 85 74.
Fanny Gelin, Korrviken.
Rikstel.
S ' OIT viken 14.
Pris 5:50 fraktfritt.
i Malmtorgsbadet är öppet hvarje torsdag för d a m er.
Yppersta me­ del för uppehållandet af smärt figur Majorskan Edmanns och fin hy.
Badet är angenämast, utsökta om man är flera î sällskap.
Pris före kl. 12, kr.
1:50, efter kl. 12 kr.
1:75. ir af kännare ansedd som mest för­ högt och härligt beläget i den fagra Simlångsdalen vid Mahults hållplats å Halm­ skönande och mest elegant.
Bleker stad — Bolmens järnväg, mottager gäster som, utan att vara i benov af egentlig fräknar och lefverfläckar, gör hyn läkare- eller sjukvård, söka hvila och rekreation i lugn och naturskön trakt, mgdomligt vacker.
under oklanderliga hygieniska förhållanden i förening med hemtrefnad och ett godt rikligt bord.
Personer lidande af tuberkulos eller andra smittosamma sjuk­ Smöret förstklassigt.
Välsmakande, domar, mottagas ej.
Referenser: Samtliga hrr läkare i Halmstad samt D:r Manne Bergengren i Göteborg.
Prospekt erhålles på begäran.
Förfrågningar och an­ smidigt och hållbart, 1:15 pr kg.
{Så­ mälningar mottagas af pan förträfflig.
Af ingredienser för Inez Carlström.
3 kr.
erhålles 7 kg.
såpa.
Ut­ Postadr.
Mahult, Ryaberg.
Telefon Simlångsdalen 4. förliga beskrifningar à 1:50 i fri­ lö-årlg frostskada botad!
Insänd märken under adress: » För hem­ rekvisition så fort som möjligt så met 1917 », Södertälje.
«ändes en sats om fem askar om- Sara Samuelssons Turkiska badet Crème Idéale Örnås Sommar- &amp; Vintersanatorium, m OED M Kylsalva.
fående belagd med postförskott å er.
3:75 plus porto.
.Svar till » Ena­ stående resultat », Iduns exp f. v. b.
H Varma kläder åt barnen!
• U Prenumerera nu genast på " BARNGARDEROBEN " iiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiimmiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiitiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiii • I är världens förnämsta Hår-j!
medel och öfverträffas icke af \ S något annat liknande preparat i Pris pr fl.
2.SO.
Illustrerad månadstidning för barnkläders förfärdigande.
Stor dubbelsidig mönsterbilaga med­ följer gratis. "
Barngarderoben " kostar för helår Kr.
3: —, kvartal 90 öre.
Sist utk.
nummer erhålles mot 30 öre i frimärken från Iduns Exp., Stockholm.
S ErhÄlles hos alla l:sta klass Parfymeri-, S Drog- och Coiffyraffärer.
ç M Moderata dagbladet Jämtlands-Posten i Östersund är ett utmärkt annons­ organ för den som vill träffa den burgna publiken vid Inlandsbanans omsättningskraftiga område.
Begär direkt prisuppgift från Den toi, förstklassigt antiseptiskt mun­ vatten och dito tandpasta.
Armétvål, Fin, behagl.
antiseptisk toalett­ tvål.
Skokräm, terpentinfri och^ fri från alla för lädret skadliga ämnen.
Putspulver och putskräm, bästa rengöringsmedel för me­ taller.
Illustr.
varukatalog sändes på begäran gratis och franko.
Frälsningsarméns Handelsdepartement, Östermalmsglit.
24 &amp; 2 6, Sthlm 5.
Teleloner: Riks.
85 81.
Allm.
63 72.
Filial: S. Allés-9, G8teb.
R.
T.
78 76.
V. / A.-B.
Jä mtlands-Postens T ryckeri, Ö stersund.
Rikstelefon 66.
Fondai ' 21.850,000 kronor.
Korrespondenten Landskrona Tidning (Grundlagd 1836) Stookholmikontor: Arsenal s 9.
Filialer: \ S » « » erra«lmstorg 8.
I Sturegatan 32.
Uthyr kassafack.
Emoffager värdehandlingar i öppet eller slutet förvar.
Fondafdelnlng.
Kassafack.
är den i Landskrona med om­ nejd ojämförligt mest spridda tidningen.
I dun utgifves denna vecka Prenumerera!
104 - Stor sortering af prima, väl- justerade stråk- och blåsinstru- meiit.^ Sextetter af förstklassig böhmisk tillverkning, svensk mo­ dell, till 375 och 500 kr.
pr sex­ tett.
Talapparater, ljudskifvor med frälsningsarméstycken.
Orglar och pianinon, bästa fa­ brikat.
Strängar och tillbehör till musikinstrument.
Tekn. art. med eget firmamärke: Annonsera!
i A och B. Wilhelmasons Boktr.
A.-B., Stockholm 1917.
