# ID: svediakorp-per2252
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,847
# sentences: 1,598
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N; R 4 (1567J A.
X): DE ÅRG.
LOSNUMMER: 1 5 ORE.
UPPLAGA A ILLCJSTRERAD FOR- KVIN NAN M OCH - HEMM ET SÖNDAGEN DEN 21 JANUARI 1917: i 1FRITHIOFH ELLBERG HUFVUDREDAKT OR: RED.-SEKRETERARE: E R N S T H Ö G M AN.
ELISABETH KREY.
T ^ BLZZ5 l ' a I Bröllopet pa O PÅ torp Wachtmeister om änkegrefvinnan men angifna med X, mel­ här­ lan dem står änkegrefvin­ mellan nan, dels brudparet företa­ gande en åktur i parken firades kammarherre Wachtmeister grefvinnan Wachtmeister torp.
dels bruden och brudgum­ dagen bröllop hennes son grefve Axel och GUNNARS- KULLA hos Kulla Gun- narsiorp.
från Harriet kring Kulla Gunnarstorp.
Hoffoiograf Alfred B. Knuts- Nilsson foto.
Å våra bilder synas
Värfdsfzrigef, staten ocfi kvinnorna.
Tör; Odun af T): r ßydia Waßtsfrom.
DEN A F ALLA MODERNA STATSRATTS- lärare, som starkast påverkat de män, hvilka hos oss studera historiska ve­ tenskaper, nämligen Jellinck, säger i ett föredrag på ett kvinnomöte: " Den mo­ derna staten har blifvit kulturstat, hvars förvaltning allt vidare utsträcker sig för att omfatta allt hvad folkets samfällda intresse fordrar.
Därför veta folken i dag, att om man beröfvar dem deras stat, så gå de därigenom förlustiga sin egenartade kultur. "
Men har staten en sådan betydelse, desto mera framträder också det barocka i kvin­ nornas uteslutande från andel i d et offentliga ansvaret för statens ledning.
Skall statsmak­ ten verkligen helt representera folket, natio­ nen, får icke nationens ena hälft vara ute­ stängd från statsmakten.
Det nu pågående kriget borde, härvid kun­ nat öppna ögonen på många fiender till kvin­ nans rösträtt.
Om detta krig med alla sina återfall i gamla råheter dock på samma gång framtedt något nytt, så är det, såsom jag re­ dan i en nyårsartikel i denna tidning fram- häft, allmänna opinionens växande betydelse.
Dels betydelsen af opinionen inom de neutrala länderna för de krigförande, hvilken tydligen visar sig i de krig­ förandes presskrig med hvarandra, helt och hållet afsedt att fånga de neutralas opinion, dels den växande betydelsen af den opinion, som nu håller på att bildas inom skyttegrafvarna och som nog i s in mån skall vara med om att omdana världen och stats- idealerna.
Men då kvinnornas opinion i så hög grad är med om att dana opinionen i de olika tänderna, icke minst d e neutrala, och då den säkert också, bland annat i form af männens tankar på hemmet, är med om att bilda skyttegrafsopinionen, då är det non­ sens att icke låta kvinnornas opinion få sin anpart i det officiella ansvaret för makt och politik.
Här är jag dock nästan säker om en invändning.
Kvinnornas rösträtt är kanske just nu en särskildi farlig sak, som tål att tänka på mer än en gång; kvinnan är icke disciplinerad och tränad på samma sätt som mannen blifvit det genom värnplikten; hen­ nes offentliga inflytande skulle kanske på det hela komma att betyda just d en " femini- sering " i betydelsen af " förvekligande ", som unghögern speciellt på senare tider blifvit s å rädd för.
En högertidning har nyss i en le­ dare gett uttryck åt sin fruktan för att kvin­ nans politiska rösträtt skulle göra oss lika " snälla " och vekliga som invånarna på Korea varit.
Författaren till denna artikel anade tydli­ gen inte, att exemplet var något illa väld i, då väl intet land i världen funnits, där kvin­ norna varit mera absolut undertryckta än i Korea, där de inte ens haft förnamn och där deras emancipation först efter Japans an­ nektering kunnat göra en blygsam början medels en petition till rege ringen med anhål­ lan om förnamn!
Dittills hade de endast varit någons döttrar eller hustrur n:r 1, n:r 2, n:r 3 etc. Om osedligheten och förvekligan­ det florerat i ett land med så utprägladt kvin­ noförakt, är inte att undra över; den enda slutsats man häraf kan draga är, att om kvin­ Prenumeraiionspris: Vanl.
upplagan: Helt år Halft år Kvartal Månad Kr.
• » » 7.50 3.90 2. — 0.80 Praktupplagan: Helt år Halft år Kvartal Månad Kr.
.
» &gt; 9.50 5.- 2.50 0.90 norna haft lite mer att säga i Korea, hade kanske det landet haft lite mera sundhet och därför ock lite mera själfbevarelsedrift.
I alla händelser: hvad vi ha att vänta af den moderna europeiska kvinno-opinionen — in ­ te blir d et någon beskedlighet i förs varet mot samhällets sjuka sidor.
Den största omdaning, som den moderna kulturen bevittnat, har kanske också skett tystast af alla — d en har skett så tyst, att massan af män ännu knappast hunnit få den klar för sig; jäg menar framväxandet af en egen, själfständig kvinno-opinion, som på många punkter är helt motsatt den manliga uppfattningen.
Det är inte bara krigförin­ gens skändligheter, som gett kvinnorna or­ sak att fråga sig, om de verkligen äga rätts­ skydd; det är inte bara bildade, hyggliga unga mäns ord i ob evakade ögonblick om att våldförandet af kvinnor under kriget är en obetydlig sak i jämförelse med många andra lidanden, dem ett krig medför.
Själfva våra domstolars påfallande milda domar i dylika mål ha på senare tider börjat ge oss något att tänka på i den vägen.
Enligt mäns eget omdöme i d essa frågor lär det ju ytters t vara " en femperämentssak " hur män i dylika fall afkunna sin dom.
Men hvad blir följden af detta, om infe en växande önskan hos kvin­ norna, att genom del i lagstiftningen få taga sin sak i egen hand, när " den naturliga be­ skyddaren " infe räcker till att bedöma våra egna kraf efter våra synpunkter.
Endast pé detta sätt kunna nämligen kvinnorna skaffa sig det medborgerliga anseende, som ger gehör åt deras ord.
Man skall åter invända, att detta är en obe­ tydlighet i förhållande till " vik tiga statskraf ", men en sådan invändning visar endast till full e videns, hur föga männen ensamma för­ stått att verkligen förvandla den moderna staten till en kulturstat.
Och hur nära sam­ manhänga icke de här berörda fallen af rå­ het med den statliga organiserade råhet kri­ get innebär!
Hur kan man begära, att en stat, som icke ens för sina egna individer fullt kan fram­ träda som rättsstat, skall kunna bli d et i för­ hållande-till andra stater?
Och hur kan man af en så beskaffad manlig opinion begära, - att den lika kraftigt som den kvinnliga skall kunna reagera mot kriget?
I d essa tider, då krigets elände nästan börjat växa i v år fan­ tasi till en permanent institution, den man betraktar som ungefär lika nödvändig och statsnyttig som sfatslotterier, sprithandtering och prostitutionens reglemenfering!
Jag må­ ste erkänna, att hvad jag mest af allt för­ vånat mig öfver inom staislifvet, det är män-, nens förmåga att ge statslig uppsikt och där­ med stafslig sanktion och dagsljusets an­ ständighet åt vissa allmänt kända mörksens gärningar, som man funnit b ekvämast att an­ se nödvändiga, därför att de nu en gång fin­ nas till.
Kvinnorna, som för hithörande in­ stitutioner aldrig varit initiativtagare, på sin höjd medbrotfslingar, men vanligen rätt och slätt offer — kvin norna ha här för en gångs skull större möjligheter att tänka fritt.
De, som aldrig annat än i egenskap af offer, skola hamna i en skyttegraf, behöfva inte anstränga sig för att bevisa, att skyttegraf -- ven är en samhällsinstitution, där man frivil­ ligt ställer upp sig.
Och det kan för bildan­ det af det nya statsideal, som nu som bäst håller på att växa fram just ur skyttegravar­ nas råheter och måttlösa lidanden, vara af inte ringa betydelse, att kvinnorna genom delaktighet i statsmakten komma att vara med om att bilda det.
Ty det förefaller mig som om kvinnan icke lika lätt som mannen skulle kunna förmås att offra allt, äfven sitt sam­ vete, på nationens altare.
Låt oss här se hvad en af våra främsta kon­ servative statsrättslärare, hvars starka natio­ nalitetskänsla ingen misstänker, nämligen Kjellén, h ar att säga om n ationaliteternas och deras opinion i sitt senaste, briljant skrifna arbete Staten som lifsform: (sid. 95).
" Sålunda är även nationalkänslan i s ig själf hvarken god eller ond, men mäktig af båda­ dera, af den starkaste och rikaste personlig- hetsutveckling lika väl som af den blindaste orätt och fördom.
Förklaringen ligger däri, att den i grunden är en ren naturdrift, och förblir detta äfven på höga kulturstadier.
- Mycket ty piskt visar sig denna naturbunden- het i n ationernas domar öfver hvarandra och bristande perspektiv på sig själfva.
Engels­ mannen fördömer med öfvertygelsens dju­ paste bröstton den " tyska Michel ", mot hvars bakvägar och brutalitet hans egen renhet skiner så klarligen.
Från motsatta sidan lju­ der svaret i ett allmänt utrop om det " trolösa Albion ", som hindrar den tyska rättfärdighe­ ten att lysa öfver jorden.
Amerikanaren ser föraktfullt ned på dem bägge och finner världen öfverhufvud rätt usel med ett undan­ tag: amerikanaren.
Ryssen trycker och för­ trycker med allra bästa samvete alla folk, som komma inom hans räckhåll, men har icke ord nog af afsky och harm, om turken låter något liknande kom­ ma sig till last.
Och så öfverallt.
Det är icke värdt att tala om någon konsekvens eller nå­ got förnuft i denna värld af blinda domar och fördomar.
Och likväl är talet om fari- seism och hyckleri icke på sin plats, ty här är ingen försfällning: det är fullkomjig o med­ vetenhet och god tro.
Nationerna äro så skapade, att de icke kunna mäta andra med samma mått som sig själfva.
Hvarför icke?
Därför att när det gäller dem själfva, kom­ mer intresset med i spelet; och därmed blir saken en annan för dem!
— — — Nä r man länge betraktat historiens skådespel, så in­ ser man, att nationerna icke kunna anses som personligheter i den höga meningen, att deras handlingssätt är helt eller ens öfvervä- gande förnuftsbestämdt.
De äro att betrakta som organismer i b iologisk mening.
Det en­ da fasta hos dem är intressena, fördomarna och drifterna. "
— — Jag frågar nu: är denna så beskaffade nationalitet — s tatens själ, liksom landet är dess kropp —, 9 verk ligen så kulturellt högt­ stående, att den icke skulle behöfva en smula fullkomnande från det håll, där man har mindre tålamod med kulturens stigande materialisering, därför att denna materialise- ring betyder sjunkande af hemlifvet?
San­ nerligen — vi kvinnor kännas inte längre vid några beskyllningar för tamhet och veklighet, därför att vi afsky kriget långt starkare och på Idnns byrå och expedition, M âster«° mc ÏÂan 45.
Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Expeditionen: Riks 1646 Allm.
6147.
Kl. 10-4.
Kl. 9-5.
Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.
6147 Kl. 11-1.
Kl. 9-5.
Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
Riks 86 59.
Allm 43 04.
Ännonspris: Pr millimeter enkel spalt; 30 öre efter text.
35 öre å textsida.
20°|o förhöjning för särsk.
begärd plats.
Utländska annonser: 35 öre efter text.
40 öre ï å textsida.
20 °|o förh.
jj för särsk.
begärd plats.
•
Men till o ch med om Bismarck hade ändrat ett helt annat sätt än männen kunna göra inför ett högre forum, deras brist på all­ detl Under krigets början hade jag själf den mängiltighet och nödvändighet, deras oför­ åsikt under inflytande af sina senare fram­ uppfattningen, att krigsfruktan var lika med måga att frälsa världen, alldeles på samma gångar, hvad behöfver det komma oss vid^ dödsfruktan, och jag förvånade mig inte öfver sätt som hvarje religiös fördjupning medför Är det så sagdt, att man tänker och ser kla­ att afskyn för kriget var starkare hos de libe­ en visshet om alla kyrkosamfunds relativitet.
rare under framgångens inflytande än under rala, eftersom deras parti i rätt nedstigan­ Det faller som ett blixtljus öfver denna upp­ ett genom lidande framkalladf " stille Einkehr Ar det infe just i dessa de led stammar från 1700-talets upplysnings- fattning från en dödsbädd, som jag en gång in sich selbst "?
riktning, som på det hela taget inte visste af hörde talas om, där en gammal bepröfvad, stunder, då lidandet tvingar blicken inåt till någon utpräglad odödlighetstro och sålunda strängt kyrklig och bibeltrogen kristen med en en omvärdering af alla värden, som man på liksom krampaktigt måste hänga fast vid slags smeksam strykning sköt ifrån sig sin ett helt annat sätt än i " lifvets feberheta om- hvartannat ", tvingas att se hvar den verkliga detta lifvet.
Men nu vet jag bättre än så, nu dittills os kiljaktiga följeslagare, bibeln — in­ vet jag, att i afsky för kriget måste kvinnor för vissheten om att hon snart skulle stå in­ gränsen går mellan väsentligt och oväsent­ af alla partier enas; och de krigförande län­ för Guds ansikte slog det henne, att äfven ligt?
- Behöfver det för öfrigt nödvändigt vara så, dernas kvinnor, som hvarje dag måste offra bibeln hörde till de kryckor vi endast tillfäl­ sina anhöriga och sin hela jordiska lycka — ligtvis behöfva.
Åt samma tanke ger äfven att vi efter sådana stunder tvingas att bränna Är det inte de som dagligen ådagalägga kvinnans för­ Geijer — natu rligtvis efter affallet — ett preg­ allt hvad vi fordom tillbedt?
vekligande inflytande på statslifvet genom att nant uttryck i de ofta citerade orden: " Jag fastmera så, att vi sedan återvända till de taga upp männens civila arbetsbörda — de är hvarken en kyrkokristen eller en bibelkris- gamla värdena med en fördjupad kärlek och skulle nog vara de första att bekräfta min fen, jag är en kristen på egen hand. "
Och lifsinfensitet — vi hålla sedan af dem, trots uppfattning, att det icke är rädslan för den den man, som ännu för våra blickar står deras relativitet, såsom vi hålla af våra för­ fysiska döden, utan rädslan för den andliga främst bland 1800-talets statsmän, som själf­ äldrar med en särskild kärlek, sedan de blif- döden, döden för moral och kulfur, so m hos va den järnhårdaste statstankes absoluta in­ vit gamla och skröpliga, eller kanske rent af dem är starkast.
Om männen inte fatta den karnation, nämligen Bismarck, har i sin fulla känna oss dubbeli solidariska med våra an­ saken, därför att de stå för mycket midf inne mannakraft under sin ambassadörtid i Pe­ höriga, sedan vi lärt oss inse, att de äro van­ i sj älfva krigsförloppet, så är det ju b ara så tersburg kort före sfatsminisiertiden i Preus­ liga dödliga, f elande människor?
Så måste det också gå med begreppen mycket nödvändigare, att kvinnorna, som stå sen, åf denna siatslankens och fosterlands- utanför och därför kunna se klarare, få vara begreppets relativitet gett ett uttryck, som fosterland och stat.
De få inte längre bli med om daningen af det nya statsbegrepp, på samma gång har religionens och poesiens hvad de ännu i sto rt sedt tyckas vara för de som nu genomgår födslosmärtornas vånda.
intuition öfve r sig.
Han skrifver till sin hustru: krigförande folken: faktorer att skylla på, när man vill slip pa ansvaret för en måttlös ego­ Kvinnorna i allmänhet få här spela samma " Jag ser framtiden i svart.
Våra trupper ism och materialism.
Älska vi verkligen vår roll g entemot männen som de neutrala gent­ äro ej bättre än de österrikiska, emedan de emot de krigförande staterna.
Låt oss inte ej göra tjänst mer än hälften så lång tid s om stat, bör detta endast bli oss till e n sporre söka intala män den fiktionen, att vi endast de.
Och de tyska trupperna, på hvilkas bi­ att arbeta på dess omvandling, inte bara till en verklig rättsstat för dess egna individer, komma att bekräfta deras respektive åsikter; stånd vi räkna, äro för det mesta rätt er- utan också i f örhållande till andra folk.
Det vi be tyda något, just därf ör att vi ick e utgöra barmliga, och deras regeringar affalla som är inte värdt att längre söka upprätthålla den en simpel addition till d eras värden, just dä r­ torra löf för vinden, så fort det går illa för för att vi ha något positivt nytt att skänka oss.
Men Gud, som kan uppehålla och slå fiktionen, att staten, sådan den nu är, är ett samhället och därför att detta nya egentli­ både Preussen och hela världen, vet hvarför rättsväsen, som moraliskt står öfver indivi­ derna.
Men att därför predika uppror mot gen är af religiös innebörd och syftar till en det måste vara så, och vi skola ej hysa bittra statslifvet eller neka att försvara sig, vore omdaning af själfva sfatsbegreppet.
tankar mot det land, som sett oss födas el­ Jag talte om rädslan för feminism.
I v åras ler mot öfverheten, för hvars upplysning vi detsamma som att vilja predika olydnad moi påpekade en ung författare i Historisk tid­ bedja.
Efter 30 år, kanske ännu mycket förr, föräldrar, därför att vi fin na dem iilläfventyrs skrift, att Geijers uppfattning af statsbegrep­ bekymrar det oss föga hur det står till m ed skröpligare än vi s jälfva.
I en af ideellt pa­ pet förlo rat något af sin ryggrad delvis PP Preussen och Österrike, om blott Guds tos buren afslutning på sin bok, säger Kjel- grund af " hans omgifnings något omanliga barmhärtighet och Kristi förtjänst återstår lén: " Det är statsmannens plikt att ana me­ riktning ".
Författaren tänkte väl därvid för våra själar.
Jag slog i går kväll på måfå ningen med sin stat och därefter ställa rod­ Genom en sådan färd allena vin­ framför allt på Fredrika Bremers inflytande, upp bibeln för att slippa ifrån politiken, och ret ner hans nation det, som för folk som för en­ hon som faktiskt var liberal före Geijer.
mitt öga stötte först på Ps.
110:5.
" Herren skilda är förmer än lyckan, det enda, som i Men i så fall skulle Geijers hängifvenhet är på din högra sida, han skall krossa ko­ grunden betalar lifvets pris, nämligen p e r ­ för statens idé ha slappnat i s amma mån som nungar på sin vredes dag ".
Som Gud vill, sonlighetens förbättring till allt hans religiositet fördjupades och förinnerli- det är ju allts ammans bara en tidsfråga, folk större fullkomlighet.
Att f u l l k o m n a f o l k - gades; själf har han ju dir ekt pekat på reli­ och människor, dårskap och visdom, krig o ch anlaget blir sålunda till s ist statens må!
giösa skäl som grunden för affallet, d. v. s. fred, de komma och gå som vågorna, men — sed an må det gå med lyckan som det vill, affallet från statstanken till personlighets­ hafvet förblir.
Hvad ä ro våra stater med de­ eller rättare: sedan kommer, den verkliga tanken.
Och i detta religiösa fördjupande ras makt och ära för Gud annat än myrstac­ lyckan af sig själf. "
synas verkligen några hans kvinnliga vän­ kar och bikupor, som en oxes klöfvar kan D. v. s. författaren gör statsmannen till ner och särskildt Fredrika Bremer, ha haft trampa sönder eller som ödet når i ge stalt af uppfostrare, och han ser detta i ljuset af en sin andel — i alla händelser kunde de med en biskötare.
Visst blir man med detta re­ religiös tanke: " Söken först efter Guds rike vida större förståelse och glädje följa honom sonemang af med den speciella patriotismen, och Hans rättfärdighet, så faller Eder allt i hans senare utveckling än i hans tidigare.
men det vore ju ock så förtvifladt, om vi skulle detta till ".
Men ur detta resonemang kan Men denna företeelse i Geijers historia är i vara hänvisade till den, när det gäller sjä­ endast e n konsekvens dragas, och den som själfva verket symbolisk och blir det nog lens salighet. "
därvidlag ej kan följa med, har därigenom särskildt i våra dagar.
Ty om icke världs­ En person, besatt af hvad jag skulle vilja endast visat, att han i denna fråga infe är i kriget kommer att medföra en omdaning af kalla statsfankens fanatism — en fanatism, det hittills vara nde sfatsbegreppet, som är ett kanske farligare än någon annan, därför att stånd att tänka med hufvudet utan endasi maktbegrepp i hufvudsakligen fysisk mening den för " den besatte " ter sig som idel " real­ med instinkten.
Det är kvinnorna, som här­ vid ha logiken på sin sida.
Slutsatsen heter — en omdaning på grundvalen af ett reli­ politik " o ch " sund manlighet ", som någonting helt enkelt: Fattar man politikerns uppgift giöst och ideellt f ördjupande, så hade världs­ oerhördt skildt från all " feministisk hysteri " som en uppfostrargäming, är det klart, att krigets lidande varit förgäfves.
Men ett så­ — skulle kanske härvidlag beteckna dessa kvinnans ansvarskänsla och kvinnans makt dant på religiös grundval omdanadf statsbe­ Bismarcks ord som beroende på tillfällig fy ­ grepp förutsätter också en omdaning af be­ sisk depression: han hade då faktiskt nyss haft och inflytande äro lika nödvändiga för folks och staters uppfostran som för enskilda in­ greppet fosterlandskärlek.
ett anfall af reumatisk feber.
Hvem vet för dividers.
Och en sådan omdaning kommer först och öfrigt, om inte också den omständigheten, att främst att utgå från en omvärdering af alla orden förekomma i ett bref till hans värden, så tillvida som att stat och fosterland hustru, skulle kunna anses som ett ytterligare inte längre få betraktas som det högsta goda, misstänkt faktum: det kunde ju också här för hvars skull man offrar allt, äfven heder, föreligga ett fall af feministisk förorening i att prenumerera på samvete och gudsförhållande.
Man måste en eljes så väl steriliserad renodling af stats­ fastmera utgå från äfven deras relafivitet tanke!
Ännu är det tid Idun för år 1917) maft0T &gt; Gardiner, möbeltyger, Dräkttyger.
Tunnpnc 7prth \ / p^ I y p J J V l W I J H V U I IV I; Konstnärligt verkningsfulla mönster och färgsättningar.
Prover sänd * » • B inflen an nan " i I tfctcfcc * *.
till päseende.
Jlngiv noga vad som önstas.
&lt;r jU^û = En blyertsskiss af HILDUR DIXEL1US-BRETTNER.
Fröken Axeline.
i.
[OFRE VÅNINGEN I ETT GAMMALDAGS hus i Uppsala bodde för många år sedan en gammal fröken, som helte Axeline Bergvall.
Hon var danslärarinnna, men hade upphört med sin verksamhet som sådan och lefde nu en lugn och bekymmerfri tillvaro med ett litet vackert, ärfdt bo och på en lifränta, som hon dansat samman.
Fröken Axeline måste höra fågelkvitter om­ kring sig på vårarna och se ljust löfverk utan- ' för sina fönster och måste därför bo i e tt hus med trädgård.
Det hade inte kunnat hjälpas, att den våning, som stått henne till buds i ett sådant hus, varit betydligt större än hon egentligen behöfde.
Hon hade funderat på den ändå.
— " Du kan i höst hyra ut två af rummen till ett par hyggliga och snälla studenter, " hade hennes vänner sagt.
Och fröken Axeline hade lyst upp och nickat in­ stämmande och blifvif ännu mera intresserad för våningen.
Saken var nämligen den, att fröken Axe­ line älskade ungdom mer än något annat i världen.
Anda från sitt tjugonde år, då hon med högsta betyg och ampla loford för charm och grace kommit uf från monsieur Clairchaise ' s dansinstitut i P aris, hade hon ju stått omgifven af ungdom, ungdom i dess fagraste år.
Hon hade bedrifvit sin verk­ samhet längre än hon egentligen behöfde endast af kärlek till de nna ungdom, s om hon haft så svårt att skiljas ifrån.
Och nu hän­ de, att det egentligen bief de två öfverflö- diga rummen, som kom fröken Axeline att bestämma sig för den stora våningen.
I sin känsla välsignade hon dem.
Hon skulle ge­ nom dem få behålla kontakten med den värld, hon älskat så mycket.
Och fröken Axeline satte upp sina finaste och hvitaste nättelduksgardiner i de rummen och flyttade dit flera af sina vackra gamla möbler och i det, som hade sitt fönster mot trädgården, satte hon öfver spegeln sin stora fafla Paul och Virginie i b red guldram, som hon en gång under sina första verksamhetsår fått af tack­ samma elever i en sydsvensk stad.
Fröken Axeline fillbragfe sommaren på ett litet pensionat uppe i öfre Dalarna.
Där i irakten lärde hon känna och värdera en en­ kel bondkvinna, som vintern förut blifvit ä n­ ka.
Hon hade en son, gossen hade visat läshufvud och hade fått komma in i s torsko­ lan i Falun och nu hade han på våren aflagt en vacker studentexamen. "
Det hade varit moderns dröm, att sonen skulle bli präst, men faderns frånfälle hade gjort ställningen be­ kymmersam och mor och son hade just bör­ jat resignera inför tanken att sonen skulle ta folkskollärareexamen i stället, då fröken Axeline gripit in och lofvat honom det ena af sina rum till hal fva priset och frukost och kväll hos sig.
Detta beslut hade dock kostat fröken Axeline en liten strid med sig själf.
Icke som så, att hon ej gärna gjorde denna lilla ekonomiska uppoffring och hon afstod ju i och med sitt erbjudande från sin dröm om ungdom i det lilla rum met med de ljusblå tapeterna och de hvita nättelduksgardinerna.
Men saken var den, att kandidat Gans näs­ tan så litet som det var möjligt motsvarade det ideal af ungdom, som var fröken Axe- lines.
Fröken Axeline kunde förlåta ett an­ sikte med oregelbundna t. o. m. fula drag och hon hade en gång haft en puckelryggig 10UIS KOKBOK AF ELISABETH OSTMAN.
empire.
Det var också med en viss spän­ ning fröken Axeline r este sig ur sitt soffhörn den förmiddag jungfrun ko m in och anmälde, att den andre kandidaten var kommen.
Hon rättade på sin hårklädsel en smula framför den förgyllda trymån och trippade så öfver sin lilla vackra salong och ut i tamburen.
Där stod en ung man, lång, smärt och mörk med ett vackert öppet ansikte.
" Jaså, det är kandidat Bark, " sade fröken Axeline och räckte honom sin hand, medan hennes hjärta kändes vekt af den nåd hon kände sig föremål för af försynen, " välkom­ men, kandidaten. "
" Kandidaten har egen ingång till sitt rum här, " tillade hon så och öppnade dörren till det lilla rumm ' et mot trädgården, där solen låg in.
Kandidat Bark uttryckte sin belåtenhet.
" Det gläder mig, " sade fröken Axeline.
Hvarpå hon med sin allra mjukaste hufvud- böjning och en den graciösaste lilla hand­ rörelse hälsade och stängde dörren efter sig.
Men då hon åter trippade öfver sin lilla elev, som varit hennes stora favorit, men hvad hon icke kunde förlåta var klumpighet salong var hennes ansikte ett belåtet, små- och brist på grace och behag i rörelserna.
mysande leende.
Hon kände det som om Och kandidat Jacob Gans led i hög grad af hon i ett kritiskt ögonblick spelat hasard båda delarna.
Fröken Axeline halkade all­ och vunnit.
deles öfver hans ansikte, då hon tänkte på II.
honom.
Där var ingenting som oroade Det skulle snart nog bli klart för fröken henne.
Det var rundt, möjligtvis utdraget en Axeline, att kandidat Bark låg vid universi­ smula ovalt i breddriktningen, en ljus lugg tetet mera af tvång än af böjelse.
Det hade nere i pannan, ett par smala blå ögon och han för öfrigf helt öppet sagt henne en dag.
en bred, något tunn mun, men det var ka­ På sitt glada, sorglösa sätt så, att hon all­ raktär öfver munnen, den talade om en man, deles ej haft hjärta att banna honom.
Men som såg på lifvet på sitt eget sätt, oförän­ saken var dock bekymmersam för hennes derligt lugn och oberörd af sin omgifning.
hjärta.
Och blef det alltmer.
Han läste ju Men till sin helhet företedde kandidat Jacob aldrig, i s tället kände han snart hela staden, Gans en osökt likhet med en tung och klum­ eller hela staden kände honom, han vann pig hundvalp, som godmodigt vaggade fram hjärtan och vänner hvar han visade sig.
Han och stötte emot här och där.
sjöng, dansade, spelade sällskapsspektakel, Fröken Axeline kunde inte hjälpa, att hon skref vers och ritade karrikatyrer, för alli gick och betänkte sig.
Hon gick och såg på räckte han till och åt allt gaf han sig med kandidat Gans flere dagar innan hon fatta­ samma stormande, ungdomliga sorglöshet.
de sitt beslut.
Det var horribelt så han gick!
Det gick en, det gick två terminer.
Kan­ Och det värsta var, att hon infe med bästa didat Gans tillväxte i ålder och visdom.
Han vilja kunde upptäcka några utvecklingsmöj­ lade den ena tentamen efter den andra bak­ ligheter hos honom.
Därför hade hon också om sig.
För hvar gång tryckte fröken Axe­ den morgon hon fattat sitt beslut sagt till line rörd hans hand och hennes ögon voro sig själf: " Nu tar du honom som han är, fuktiga, då hon såg upp på honom: " Tack, min kära Axeline, och du skall inte förnöta kandidaten — fack för ärligt och godt ar­ din ålders dar med att söka göra honom an­ bete ".
norlunda ".
Och så hade fröken Axeline full­ " Men kandidaten, " tillade hon en gång bordat sin toalett, satt på sig sin röda siden­ och två små blekröda rosor flögo upp pé klänning och sin crémefärgade spetshatt hennes kinder, " det finnes något som heter med de föda rosenknopparna och svarta plastik — jag har tänkt mig att en präst — hakbanden och vandrat öfver de blommande såväl som en skådespelare — ja, missförstå ängarna upp till Gansgården.
mig ej, kandidaten, men några lektioner Ehuru kandidat Gans under sommarens skulle möjligen ej skada — inte för mig — lopp på intet sätt förändrat sig, hade dock jag är för gammal — — " fröken Axeline känt sig tillfreds med sig Men kandidat Gans afbröt henne, han an­ själf.
Och den septemberdag, hon öppnat såg det onödigt, och fröken Axeline, rädd sin tamburdörr för honom, där han stod med att ha sårat, log sitt vänligaste leende: — studentmössan litet på nacken och varm och " Ja, kandidaten har kanske rätt ".
Men då röd med en fiollåda i ena handen och en hon gick öfver sin lilla salong skakade hon liten kappsäck i den andra, hade hon riktigt bekymrad på hufvudet: " Han kommer all tumla fram som en björn till He rrens altare ".
ur hjärtat önskat honom välkommen.
Men kandidat Bark ja, fr ån honom hör­ Redan vid hemkomsten från Dalarna hade Han fröken Axeline vidtagit en liten omflyttning i des aldrig något tal om tentamina.
de två rummen.
De mera ömtåliga möblerna fortsatte som förut.
" Ack, kandidat Bark, det går inte, det går i kandidat Gans ' rum hade utbytts mot något solidare från det andra rummet, allt under inte i längden, " sade fröken Axeline en dag, förhoppning om, att kandidat Bark, som då hon efter mycken tvekan beslutat sig för skulle inträffa något senare, skulle te sig att tala med honom, " det måste vara arbete mera lämpad för att umgås med möbler i i vårt lif, kandidaten, och allvar i arbetet ".
är den bästa kokbok för det svenska hemmet - - - 5:te upplagan nu utkommen.
Pris Kr.
5: 50 inb.
» Kungl.
Hofjuvelerare Diamanter K. ANDERSON Praktkatalog gratis och franco.
Stockholm och Göteborg.
Hon hade tystnat ett ögonblick.
" Kandidaten tänker kanske, att den, som hela sitt lif endast lefvat för att lära de unga dans och glädje inte bör tala så, men tror då inte kandidaten, att jag arbetat, att jag inlagt allvar i mitt arbete.
Tror inte kandi­ daten, att jag en gång skall kunna stå inför vår Herre och säga: Herre, se här din tjä- narinna, " hon gjorde en omedveten böjning Då hufvudet och en graciös handrörelse, " och jag har troget och med allvar sökt för­ valta de pund du gifvit mig.
Tror inte kan­ didaten jag kan göra det?
— Jo, det kan jag.
— Ack, stanna hemma i kväll, kandi­ daten — stan na hemma till téef. "
Och kandidat Bark stannade hemma.
Kristallkronan brann åter i salongen.
Det var en kväll som under de första lyckliga veckorna.
Kandidat Bark lät sitt glada lynne flöda som ett solljus.
Han kysste fröken Axeline på hand och sade, att han ville bli konstnär för att få måla henne.
Fröken Axeline var lycklig.
" Han har ett hjärta af guld, " sade hon med fuktiga ögon, då hon blef ensam.
" Ett hjärta af guld — Gud välsigne honom — Gud välsigne honom — och kandidat Gans med. "
III.
Nu var det en afton en af de första da­ garna i februari.
Fröken Axeline satt i den gröna soffan i sitt rum.
På det ovala ma­ hognybordet med den pärlskulpterade kan­ ten brann lampan.
Fröken Axeline stickade, rosenstenarna i de ärfda ringarna på hen­ nes smala hvita fingrar gnistrade i lamp­ skenet.
Det v ar en afton som så många andra.
Så tyst i den lilla våningen.
I sa longen tickade den lilla pendylen, inne i sitt rum pluggade och läste kandidat Gans.
Och kandidat Bark — ja, han var borta — i Stockholm sedan ett par dagar, hon väntade honom hem i morgon.
Aftonen skred fram.
Pendylen hade just slagit sju, då Malvina kom in med ett bref.
Från Stockholm — från kandidat Bark.
Då fröken Axeline läst det, sjönk hon ett ögonblick tillbaka som tillintetgjord.
Så re­ ste hon sig hastigt, hela hennes lilla gestalt skälfde, handen, som ännu höll brefvet dar­ rade och rosenstenarna gnistrade.
Nej, det fick ej ske — k anske kunde hon ännu hinna honom med ett telegram — hon skyndade fram till sin sekretär, satte sig och skref: " Res icke — jag är otröstlig — den gode Guden hjälpe oss — Axeline ".
Ack måtte de kunna läsa det på telegrafen, så darran­ de, som hennes hand varit.
Hon sprang ut i köket.
" Malvina! "
ropade hon, men Malvina var försvunnen.
Hvem skulle då springa — fr ö­ ken Axeline var nära att sjunka till golfvet i sin ångest.
Med ett uttryck som om hon grep till en nödplanka, sprang hon in och knackade på dörren till kandidat Gans ' rum.
" Kandidat Gans — ka ndidat Gans — k an kandidaten skynda sig? "
Kandidat Gans satt och läste framme vid bordet.
Han vände lugnt på hufvudet och frågade hvad det var fråga om.
" Jo, det är det här telegrammet — det skulle till telegrafen — men kan kandida­ ten skynda sig? "
" Vissf kan jag skynda mej, " sjöng kandi­ dat Gans och började lugnt lägga samman sina böcker.
" Mon dieu, kallar kandidaten det där att skynda sej? "
Fröken Axeline var bragf till förtviflan, hon drog så mjukt som det var nenne möjligt hans händer från böckerna, stack telegrammet i hans hand, så sköt hon honom före sig öfver rummet och ut genom dörren.
Då hon blifvit ensam sjönk hon ned på en stol i tamburen, hon satt där vaggande fram och tillbaka, medan hennes ögon sågo upp mot taket.
Hon satt så ännu då kandidat Gans kom tillbaka.
Hon sträckte sina båda händer emot honom.
" Kandidat Gans — kandidat Gans — han kommer inte tillbaka — han reser till Paris — i kväll — till Paris för att måla ".
IV.
Fröken Axelines telegram ändrade på in­ tet sätt kandidat Barks planer.
Han reste till Paris.
" Packa in mina saker och ställ undan dem, eller kasta ut skräpet på gatan, " hade han skrifvit.
Fröken Axeline gjorde intetdera.
" Han kommer säkert tillbaka, kandidat Gans, " sade hon, " han tar sitt förnuft till fånga och kommer tillbaka. "
Och rummet fick stå som det stod.
Hvarje morgon gick fröken Axeline omkring därinne med sin lilla brokiga fjädervippa och dammade och blå­ ste, det stod alltid friska blommor på skrif- bordei, när helst han kom, skulle ' han se att han var väntad.
Tre veckor hade gått, då det kom ett bref.
" Ack, han har eft hjärta af guld, " sade fröken Axeline med fuktiga ögon, " ett hjärta af guld — h an är i Paris och kommer ändå ihåg sin gamla tante — se här, kandidat Gans — e tt bref på åtta sidor. "
Då hon läst det, satt hon tyst — s å nic­ kade hon för sig själf — " j a, ja — u ngdom — ungd om — h an hälsar er, kandidat Gans, han är glad och lycklig, han har redan bör­ jat måla — ja, ni kan läsa det. "
Fröken Axeline svarade redan samma dag.
Om sin oro öfver det steg han tagit talade hon föga eller intet — hon var så rädd för att stöta honom ifrån sig.
Hon talade om s i n ungdoms Paris, bad honom vara rädd om sig och inte förkyla sig, vårluften är för­ rädisk, icke minst i Paris.
" Den käre kandi­ dat Gans ber mycket hälsa ", stod det till sist.
Fröken Axeline lade det själf i breflå- dan, då hon den vackra februaridagen gick ut på sin sedvanliga lilla middagspromenad.
Den käre, käre gossen — om hon blott kun­ de känna sig lugn för honom.
Ännu två bref kommo med ett par vec­ kors mellanrum.
Så en dag i slutet af april kom ett kort, några rader, skrifna med bly­ erts, han var sjuk, sängliggande i hög feber.
Fröken Axeline telegraferade och fick svar från hans läkare.
Tillståndet allvar­ samt.
Hvarje dag under den följande veckan gjorde fröken Axeline telegrafisk förfrågan och fick svar.
Den ena dagen något bättre, så åter sämre, så gick det upp och ned.
Fröken Axeline var mycket tyst under de där dagarna.
Malvina och kandidat Gans kände inte igen henne.
Då telegrammet kom på middagen, läste hon upp det, men lät för öfrigt f öga förstå af hvad som rörde sig inom henne.
Men det hade händt ett par gånger att de öfverraskat henne med att hon satt och talade för sig själf: " Sjuk — e nsam — e n-, sam på ett hotellrum i P aris ", hörde de hen­ ne säga, medan hennes ögon frånvarande sågo framför sig.
På lördagens middag läste fröken Axeline som vanligt upp telegrammet för dagen.
Fe­ bern var högre, utgången mycket oviss.
Hon var sig lik under middagen, möjligen något tystare än vanligt.
(Forts.) - 61 - En kvinnoriksdag i för­ väntans tecken.
AR DU DEN SOM KOMMA SKALL EL- ler skola vi förbida någon annan?
Dessa bibelns ord skulle kunna utgöra ledmotivet till L.
K.
P.
R:s nyligen afslutade fjortonde centralstyrelsemöte, där den mest brännan­ de frågan var, hur riksdagen 1917 skall kun­ na förmås att bringa de svenska kvinnorna rösträtt.
Den bärande anden på detta de svenska kvinnornas riksmöte, som samlat elt 90-tal ombud från landets lokalföreningar, var i alla fall hoppfullhet om utgången.
Och vid många tillfällen drog en fläkt af den gamla hänförelsen från rösträttsrörelsens första dagar genom församlingen.
Så vid doktor Lydia Wahlströms inspirerade före­ drag om statslifvet och kvinnorna, ett mäs­ terstycke af fördjupad, förandligad vältalig­ het, ett mästerstycke också i vetenskaplig klarhet och genomträngande analys af sam­ tidens företeelser.
Ett offentligt möte, sammansatt af skiftande element, kan dock icke bli till den grad en enhef, som en represen­ tantförsamling i synnerhet om dess medlem­ mar tillhöra en ecclesia militans som L.
K.
P.
R.
Banden, som knyta dessa kvinnor samman ha med åren blifvit allt starkare, deras gärning i olika delar af landet har så att säga afrundats och fullkomnats, de äro nu e n af lifvet prö fvad och härdad helhet, ett de svenska kvinnornas organ, som repre­ senterar dem — äfven dem, som icke fått klart för sig, att de önska rösträtt — på c., fullt värdigt och vederhäftigt sätt.
Det viktigaste beslutet bland alla de tungt vägande, som centralstyrelsemötet fattade var att en hänvändelse skulle ske direkt till riksdagen med begäran att dess fre partier skulle bringa frågan om politisk rösträtt och valbarhet för svensk kvinna på samma vill­ kor som för svensk man under 1917 å rs riks­ dags ompröfning.
Kvinnornas vädjan till statsministern sist- lidne november att regeringen skulle fram­ lägga en kunglig proposition i sa ken har som bekant i dagarna afslagits och då återstod intet annat än att vända sig till riksdagen.
1917 å rs riksdag är den sista i perioden, ett förhalande af rösträttsfrågan nu betyder ett uppskof på fyra år, som ingen vill tä nka sig.
I s tället tyda många tecken på en ny vår.
De osedvanliga förhållanden, som världskri­ get framkallat ha satt kvinnornas foster­ landskärlek, offervilja och mod på de hår­ daste prof, men på samma gång bragt i da­ gen dold kvinnokraft.
Äfven neutrala län­ ders kvinnor ha haft pröfningar och svårig­ heter att utstå genom krigel och ha visat sin rådighet och sin förmåga att fylla mannens värf vid mer än ett tillfälle.
L.
K.
P.
R. har många mäktiga vänner, som utan tvifvel skola göra sitt yttersta vid den stundande riksda­ gen.
Vid det offentliga mötet i K. F. U.
K. då frågan Hvarför böra de svenska kvinnor­ na ha rösträtt?
belystes af tre talarinnor ur de tre ledande politiska partierna, hade ju- sitieminisiern infunnit sig och socialdemo­ kratiska partiets chef, redaktör, Hjalmar Braniing, som var förhindrad att personligen närvara, sände en sympatiskrifvelse.
En mängd viktiga föreningsangelägenhe- ter ha afgjorts under mötet och utåt ha de från statslifvet uteslutna kvinnorna visaf sitt intresse för de frågor, som speciellt angå dem genom att anordna tre offentliga mö­ ten.
En s tark opinion kom där filt s ynes för förbättrad barnavårdslagstiftning, för regle­ ring af barnmorskornas löner och för kvin­ nans deltagande i statslifvet.
Fru Mathilda Broström i Göteborg, mor till sjöministern, har till hugfästande af sin 75- årsdag donerat till olika ändamål eit samman­ lagd!
belopp af 143,000 kronor.
Göteborgs sjö­ manshus direktion har fått mottaga 100,000 kronor, hvaraf afkastningen skall användas till hjälp åt behöfvan- de sjömansänkor i Göteborg, vidare har fru B. gifvit 20,000 kr.
till re stau­ rering af Johannes kyrka i Göteborg samt för öfrigt växlande belopp till olika välgörande ändamål.
För icke längesedan meddelade Idun fru Bro­ ströms porträtt med anledning af den stora teaterdonationen i Göteborg, då hon var en af de tio donatorerna.
Kvinnoporträtt till dags- krönikan.
memoarerna, hvilka utkommo under åren 1908 — 1911.
Hon utgaf äfven en serie mycket intres­ santa " Bref till Adolf Fredrik Lindblad ".
Lifligi intresserad af musik, litteratur, memoarer och teater, följde fru Grandinson in i sin ålders höst med aldrig svikande uppmärksamhet alla företeelser på dessa områden.
* Kungsholms församlingsbibliotek, som i dagarna kan räkna en tioårig tillvaro, är för närvarande det mest anlitade af alla Stockholms försam­ lingsbibliotek.
Detta tack vare sin energiska och dugande förestånda­ rinna fröken H u l d a W a h l s t r ö m.
Fröken W. har varit med sedan år 1883 då ett helt bokförråd ledigt Den sista af den Geijerska kretsen rymdes i ett skåp placeradt i en fru Malla Grandinson, änka skolsal vid Handlverkaregatan dit efter byråchefen C.
A. Grandinson, Mathilda Broström.
Malla Grandinson.
Hulda Wahlström.
få funno vägen.
Först när biblio­ har i dagarna aflidit i Stockholm i teksrörelsen började gripa omkring den höga åldern af 81 å r.
Fru Malla Grandinson var dotter till to nsättaren memoarer till Lindblad med rätt att använda dem, sig, fick biblioteket en uppryckning och skolrå­ A. F. Lindblad.
Denne tillhörde Geijers vänkrets och han öfverlät dem i sin tur på dottern, för det började bevilja anslag till bokinköp.
Fröken och hade i Malla Silfverstolpe en äldre väninna, hvilken Malla Silfverstolpe för öfrigt var som en Wahlström har n&gt; fyr a medhjälperskor inunder sig hvilken sär skild!
under hans ungdomsår tog hand andra mor.
Under senare år började fru Gran­ och har ändå fullt u pp att göra.
om honom.
Vid sin död testamenterade hon sina dinson att redigera ut och låta trycka de bekanta EN L) UM VÅRAFTON FOR NÅGRA ÅR TILL- baka vandrade tre unga, upprymda gardesoffice­ rare genom Ströget i det glada Köpenhamn, sö­ kande efter äfventyr.
De tre officerarna, vi kun­ na ju kalla dem A och B och C, voro allesam­ mans nybakade löjtnanter, hade fått sina löjt­ nantsgrader samtidigt, voro gamla skolkamrater och goda vänner, tillhörde Köpenhamns rikaste och mest ansedda familjer och världen låg vid­ öppen för dem.
— Hvar var nu äfventyret?
De befunno sig i m ycket god stämning för ett äfven­ tyr, ty de kommo från en större middag, deras sinnen voro upprymda af gammalt lagradt vin, de hade måst lägga band på sig under några timmar.
Men nu voro de på gatan, nu sökte de efter ett tillfälle att få ge aflopp åt sitt sinnes­ rus, de sökte äfventyr.
Vårkvällen var ljum och stämningsmättad, människorna gingo som i drömmar, och äfventyret ville inte komma.
Då föreslog löjtnant A. att de skulle uppsöka en omtalad spåkvinna och låta spå sig.
Löjtnant A. var för tillfället halft om halft förälskad i en mycket vacker ung flicka i den köpenhamnska societeten, och det var förälskelsen, som förde tanken på den omtalade spåkvinnan.
Han ville veta, om han var älskad.
Förslaget antogs med acklamation.
Man sk ulle gå till en spåkvinna och låta spå sig.
Det skulle bli muntert att höra, hvad hon hade att säga dem.
De begåfvo sig genast till ort och ställe, de ringde på och de släpptes in.
De måste samla alla sina krafter för att kunna lägga band på sig och behärska det ystra skrattet, som ville bryta lös.
De befunno s ig i e tt stort, gammalt rum med dyrbara, antika möbler och gamla konstsaker, och framför dem stod en gammal fin d am i sirlig hvit mö ssa och med stora, tankfulla ögon.
De me­ nade, att de gått vilse, för de trodde, att de skulle få se en gammal häxa med skrumpen hud och brinnande ögon, och de ville aflägsna sig igen, s ägande, att de sökte en spåkvinna.
" Ni ha inte gått vilse, " sade den gamla damen med de tankfulla ögonen, " jag är den ni s öker.
Ni väntade inte, att en spåkvinna skulle se ut så här.
inte sant?
Men ni mi sstogo er.
Hela lifvet ä r ju fullt af misstag.
Ni vill veta något o m er fram­ tid, h öra ert öde, är det inte så?
De stora hän­ delserna i ert lif kan jag se i handens linjer, d e små händelserna kan jag s e i k orten, om jag l äg­ ger ut dem för er.
Men kom ihåg, att det är en sanning, då jag s äger, att jag k a n se dem, era lifshändelser, och begär inte att få höra dem på lek. "
" Nådig sierska, " sade löjtnant A. med en bug­ ning, " vi äro krigare, och vi äro modiga, vi ha vuxit från leken.
De stora lifshändelserna, om jag få r be.
Det finns in ga småhändelser i vå rt lif. "
Han räckte fram handen med en stor gest, och de andra två brusto i skratt.
" Då man spörjer om sitt lif och lifshändelserna, bör man inte skrattal " sade spåkvinnan och lät sin tunga blick öfverfara de fre gardesofficerar­ na.
Så tog hon ett skarpt förstoringsglas och betraktade den framräckta handen genom glaset.
" Nej, jag vill inte spå er, " sade hon hastigt och lade bort glaset.
" Ni skall inte spörja efter ert öde. "
" Det är för det vi kommit hit, " s ade löjtnant A. muntert.
" Ni hörde ju att vi äro krigare, nådiga spåkvinna.
Det kan inte hända mig något så drömmen.
Löjtnant B. svor öfver påhittet med spåkvinnan och föreslog, att de skulle dränka minnet af det äfventyret i sprit.
" Hon blef arg, svårt, att jag inte har mod att höra det.
Fram käringen, för att vi skrattade, därför spådde hon med hvad ni ser!
Vi betala. "
oss det värsta hon kunde få tag på ", sade han.
Då fog hon glaset igen och skärskådade han­ Så gingo de på en krog och försökte dränka den för andra gången.
spådomarna i sprit, men spådomarna läto inte " ja, det slår inte fel, " sade hon långsamt.
" Ert dränka sig.
lif har två stadier, en ljus och en mörk stadie.
När löjtnant C. kom hem på natten, nedskref Den ljusa sta dien ligger före den mörka.
Ni ko m­ han hela händelsen på ett papper ord för ord mer att dö för er egen hand. "
och gömde det i s itt s krifbord.
" Tackar så mycket!
Det var ju inte så oäf- År gingo, och så en dag togs papperet fram ur vet.
jag är inte mörkrädd.
Men jag tviflar på atf löjtnant C:s skrifbord och löjtnant C, nu en väl­ jag kom mer att dö för min eg en hand, för jag ty c­ beställd gardeskapten, nedskref på papperet ker om atf lefva. "
följande ord: " Nå, hur s er mitt lif ut då? "
frågade löjtnant B.
" I går (dato) sköt A. sig en kula genom huf- och räckte fram sin hand.
vudet.
Har länge dragits med en svår obotlig Förstoringsglaset hvälfdes öfver den öppna sjukdom.
Familjeolyckor och motgångar i öfrigt handen, och de tunga blickarna fixerade han­ gjorde lifvet mörkt och outhärdligt för honom. "
dens linjer.
Två och ett halft år därefter togs papperet " Nej, nej, jag vill inte spå er heller.
Det var fram igen, och nu blef ditskrifvet: förunderligt, " sade spåkvinnan.
" I dag (dato) sköt B. sig.
Ruinerad, balanser.
" Seså, " svarade löjtnant B, " jag är ju också Det talas om betydliga förskingringar.
— krigare och laddad med mod.
Kommer jag oc kså För mig återstår således dårhuset.
Mitt dödsåi atf skjuta mig? "
närmar sig.
Man bör inte veta lifshändelserna i " ja, ni kommer o ckså att falla för er egen hand.
förväg. "
Och i e r hand läser jag vanära och brott. "
Några år därefter, fem eller sex, blef kapten C.
" Ni tycks vara specialist på själfmord i er mycket dyster och inåtvänd, och hans anhöriga konsf, " sade löjtnant C. och räckte fram sin hand, och vänner kände infe igen honom.
Han hade en " jag kommer väl också att skjuta mig. "
Han äldre bror, som var gift med en svenska med skrattade lätt, men det gick hvita strimmor öfver djup och religiös läggning.
Kapten C., som var en tvärsäker materialist, kom ofta i dispyter med kinderna.
Det blef tyst, medan den gamla fixerade den sin svägerska i andliga spörsmål, och han förlöj­ ligade hennes åsikter.
Men så vid julen ett år, tredje handen, och skrattet upphörde.
just d å det åref nalkades, som spåkvinnan nämnt " Ni kommer inte att dö för er egen hand — som hans dödsår, kom han dag efter dag upp till men ... " sin svägerska för att tala rned henne, irte för att " Men, inga men, fram med sanningen!
Mörkt i vederlägga och nedgöra utan för att få styrka af den ena handen, vanära och brott i den andra.
hennes tro.
Och en dag stängde han till dörren Hvad har ni a tt variera med?
Hvad ser ni i den om dem, sjönk ned i en fåtölj, gömde ansiktet i tredje? "
händerna och hviskade: " Hjälp mig till Gud!
Bed för mig!
Hjälp mig till tro! "
Det var löjtnant B, so m talade.
Och på nyårsdagen tog han svägerskans hand " Ja, ni äro krigare och modiga, säger ni, men modet kan också ta slut som allt annat.
Har ni hårdt mellan s ina och hviskade: " Du kan inte tro, hvilken å ngest jag har, hur jag b äfvar för det här mod att höra, hvad jag s er? "
" ja, för all del, " svarade löjtnant C.
" jag kän­ året, för hvar dag som kommer. "
" ja, du är dig inte lik, vi se det alla, du är sjuk, " ner mig mycket nyfiken. "
" Nå, så hör då!
Ni kommer att sluta ert lif på- sade svägerskan.
" Men hvad traktar du för? "
" jag fruktar för dårhuset, " svarade han.
" jag dårhus. "
" Tack så mycket!
Det var bra påhiitadt, " sade måste ju dit. "
Man sökte läkare för honom, de skickligaste löjtnant C.
" Det är inte utan, att jag inte har en Hans förnimmelse af att jag redan är där, det vill s äga läkare behandlade honom utan resultat.
på ett dårhus, jag hoppas, att jag inte behöfver oro växte, han var rädd för allt och för alla, och vara där alltför länge, jaså, jag skulle dö där.
svägerskan måste ständigt vara hos honom, hon måste hf ' iö hans händer i sina.
Den 14 apnl det När skall då detta ske?
När skall jag dö? "
Han visste infe själf, hur frågan kom fram, för åref fördes han till dårh uset, rinn tyckte sig för­ han ville inte höra svaret.
Men frågan var ut­ följd, tro ende att alla ville fö ra honom till dårhu­ slungad, och spåkvinnan tog en kortlek och lade set.
han var våldsam, ville tly ftir att inte kom­ ma på oåihus — inte vetande, att han var på ett ut korten på bordet.
" jaså, döden hör till småhändelserna i lifvet, " dårhus.
I november det åref dog han.
sade löjtnant B.
Efter hans död fann man i hans skrifbord pap­ - " Nej, inte döden, men tiden, året, " svarade spå­ peret med hisforien om besöket hos spåkvinnan.
kvinnan, och hon nämnde ett årtal.
De tre gardesofficerarna tackade förbindligt, Och då förstod man, hvarifrån ångesten och oron lade hvar sin penning på bordet och gingo sin kom, o ch att hans fruktan för dårhuset förde ho­ väg.
Löjtnant A. glömde att fråga om han var nom dit.
jag har fått tillåtelse att publicera historien.
älskad, och äfventyrslusten var bortblåst.
MARTA STARNBERG.
De kommo ut på gatan igen.
Vårkvällen var som en fager dröm, men de märkte inte den Ett ödesdigert äfventyr.
- 62 -
DEN 1 FEBR.
BEGYNNER OLAF afton.
Då jag sist såg dig, min Poulsen sin serie afskedsföre- käre, unge talangfulle skådespe­ ställningar på " det Kongelige ", lare, föreföll din hufvuduppgift i Danmarks främste Holbergsiolkare lämnar den hvarvid publiken ännu en sista stycket vara den att efterlikna en danska nationalscenen.
gång sättes i tillfälle att se sin viss person.
Du har, så mycket favorit i ett flertal af hans Hol- som konsten fordrar frigjort dig bergsroller.
Och det blir nog från förebilden och spelar nu din icke enbart dansk teaterpublik roll med individuell uppfattning, som dessa aftnar skall fylla tea­ med det rätta humöret och med terhuset vid Kongens Nytorv, äf- fin smak — kort sagdt som en ven massor af svenskar komma mästare i din konst.
tvifvelsutan att företaga färden Därest jag, något som jag öfver Sundet för att hylla gamle knappast har utsikt till, åt er skul­ Olaf och tacka honom för mån­ le uppnå tjuguårsåldern, hoppas gen oförgätlig konstnjutning.
Ty jag att du vill a ntaga till din elev Olaf Poulsen är en kär bekant­ din hängifne gamle lärare skap också för oss.
Joachim Ludvig Phister! "
Den 16 april 1867 v ar en mär­ Det har varit lyckligt för dansk kesdag i den danska scenkons­ scenisk konst, som verkligen tens historia; då debuterade äger en traditionens säkra grund nämligen Olaf Poulsen som Ja­ att bygga på, att den kunnat pro­ cob i Erasmus Montanus fitera af två omedelbart efter — al ltså snart för ett halft sekel hvarandra följande förmågor, sedan.
Men den debuten hade den senare fostrad under den föregåtts af en sträng lärotid för förres ledning och tagande hans Danmarks dåvarande store Hol- stora nationella repertoar i art. bergsframställare J.
L. Phister, Den olikheten förefanns emeller­ som hos sin el.ev inpräntade en tid hos dem att Phister var strän­ oeftergiflig respekt för tradition, gare i sin pietet för verket än fastslagen stil, hvilket till att lärjungen .. För honom var hvarje börja med hämmade hvarje möj­ ord i Holbergs diktning heligt, in­ lighet hos den unge adepten att tet fick tubbas på, ingen detalj ådagalägga någon själfständig ändras i den en gång fastslagna uppfattning.
Denna hans lydnad uppfattningen.
Olaf Poulsen ar­ inför sin store lärare, som då ' betade mera i frihet, improvise­ var själfhärskare öfver den Hol-, rade och rycktes stundom med af bergska traditionen, gjorde ho­ sitt flotta humör till d en grad, att nom till Ph isters imitatör, och det kritiken morrade för att i nästa var först något år senare han ögonblick förlåta honom som förmådde lossa på de hårda man förlåter geniet.
banden och visa hvilka möjlig­ Gamle Phister har för längese­ heter på karaktärsskildringens dan vandrat in i skuggornas Elfelt foto.
område han själf satt inne med.
värld, nu tar Olaf Poulsen af- Småningom arbetade han sig fram till origi­ ny, frisk relief.
I januari 1878 s kref Phister sked från scenen efter ett 50-årigt konstnär­ nalitet, jämsides med utvecklingen af hans till h onom.
ligt a rbete, som hela den skandinaviska nor­ frodiga humör och vakna blick för det ko­ " Min kä re Olaf Poulsen!
den haft tillfälle a tt följa och beundra — be ­ miska i människonaturen — och han blef Just så skall man — när man kan — id est, undra för dess mänskligt breda form, själf mästaren, genom hvars medium dansk när man äger talang och är en duktig skåde­ dess strålande komik och snillrika gestalt­ dramatik — främ st den Holbergska — erhöll spelare — s pela komedi som du gjort det i ning.
OLAF POULSEN, Olaf Poulse n som Jeppe i Jeppe på Berget, Per Klockare i Erasmus Mon ianus och Harlekin i De osynlige.
- 63 -
» DET LYSANDE LANDET.
I.
Dagar i Columbo.
MÅNGA OCH OLIKA FOLK och trosbekännare kalla Cey­ lon med det namn, hvilket när­ mast uttrycker deras uppfatt­ ning om ön.
Så kalla t. ex. brahminerna Ceylon för L a u k a, hvilket b e­ tyder det lysande landet.
De hinduiska buddhisterna kalla ön " Pärlan på Indiens panna ".
Kineserna kalla Cey­ lon " Ädelstenarnas ö ", greker och perser kalla den " Rubinön " och singalesema nämna Cey­ lon " Lejonön ".
— Här i Sverige hör man Ceylon benämnas " In­ diska Oceanens pärla ".
Dessa mångfaldiga benämningar ' in­ rymma den beundran, som Ceylon väckt hos olika folk, och detta är lätt att förstå, ty Ceylon är säkerligen en af jor­ dens skönaste platser.
Där finns en härlig vegetation med all tropikens rikedom och yp- pighet.
Vid kusten svalkar hafvet och uppe i landet möter en natur af förtrollande fäg­ ring.
På Ceylon trifvas de närligaste frukter, som gifva riklig skörd; där äro invånar- ne nöjda och lyckliga, och främlingen, som en gång sett denna pärla, längtar dit igen; ja mången vänder åter och stanar där för alltid.
De första européer, som landstego på Cey­ lon och där bedrefvo handel, voro portugi­ serna år 1505.
Holländarne fördrefvo dock dessa 1639, och blefvo då öns kolonister.
De arbetade tillsammans med infödingarne, an­ lade vägar, kanaler m. m. med ett ord för­ bättrade förhållandena.
Men efter att hafva varit delvis Ceylons härskare i 158 å r, blefvo de i sin tur tvungna att afsiå väldet öfver Ceylon åt engelsmännen, hvilka år 1815 bl ef­ vo öns herrar.
Infödingarne äga dock civil och religiös frihet, men skatterna tillfalla England.
England representeras af sin diplomat med titel guvernör, hvilken växelvis bebor Co­ lombo, Kandy eller Nevara Elyia uppe i bergstrakten, beroende på årstiden.
Ceylons folk utgöres af singaleser och ta- miler.
Singalesema tillhöra den ariska stammen och äro vanligtvis buddhister.
Ta- milerna, hvilka komma från Indien, äro af dravidisk race, och bekänna den hinduiska religionen.
Båda dessa folk hafva brungul hudfärg.
— I det inre af ön lefver Vedhafol- ket, hvilka äro nästan som vildar: de lifnära sig med sin jakt o ch gå nakna med långt hår.
En annan grupp, burghers, äro afkom- lingar af infödingar och européer.
De­ ras hudfärg är ljusbrun, de kläda sig som européer, men både dessa och infödin­ garna betrakta dem med ett visst förakt.
— Ceylons hufvudstad, Colombo, var före krigsutbrottet centralpunkten för handeln i Orienten.
Här möttes de största ångare från hela världen, som kommo från och foro till Australien, Japan och Kina.
De lossade och lastade varor från såväl Indien som Ceylon.
Numera är naturligtvis fartygens antal redu- ceradt, men dock är det fortfarande lifligt i Colombos hamn och handeln blomstrar.
Redan långt ute till hafs kan man skönja Ceylon.
Först varseblifver man det höga berglandskapet på öins midt med Adamstop­ pen, " Adams Peak ", oftast dock - inhöljd i snöliknande moln.
Då man kommit närmare, urskiljas palmskogarne, som täcka landet vid kusten.
Colombos hamn bildas på ena sidan af en lång vågbrytare af granit, och genom det breda inloppet styr ångaren fram.
Mörka singalespojkar simma kring fartyget, ibland 1.
Kustparii ô Ceylon, nära Gall Face hoiell.
2.
En grupp singalesiska barn under eit bananblcd.
3 Höfdingar.
kraflande sig fast vid en ellei två bräder, men alltjämt ro­ pande: " Gif en skilling, sir, gif, gif! "
Kastar man ned en slant i djupet, dyka de med otrolig hastighet efter den, föi att åter och åter ropa efter mer.
— I ham nen är som sagdl lif och rörelse; här lossas och lastas, och olika människoty­ per hojta och bjuda ut s ig som hjälpare.
När man landstigil färdas man i ryckshaw (två- hjulig vagn dragen af två in­ födingar) förbi den väldiga af­ färskomplexen nere vid for­ tet (affärsstadsdelen) och se­ dan på den härliga boulevar­ den, som längs hafvet leder fram till Gall Face Hotel.
Marken är jämn och hård som ett golf och har en röd färg­ ton, hvilken bildar en harmo­ nisk kontrast till den saftiga gräsmattan på ena sidan.
Den andra sidan kantas af Indiska Oceanen.
Stranden är en röd- hvit sluttande sandbank; hvar- på synes här och där höga kokospalmer, hvilkas kronor böja sig utåt hafvet, som tyck­ tes de längta efter att blifva svalkade af det hvita hafs- skummet.
Gall Face hotell, där vi togo in, har ett förtjusande läge vid hafsstranden, inbäddadl mellan skuggande palmer.
Dessutom erbju­ der det all den luxuösa komfort som man är van vid i Europa.
Hallen är inbjudande, vackert dekorerad med blommande växter.
Här märker man äfves de vanliga reseby­ råerna, välförsedda butiker med allehanda orientaliska varor, såväl öns egna produkter som varor från Indien, Kina, Japan och Au­ stralien.
Vi ledsagades nu upp för de med djupröda mattor belagda marmortrapporna, till våra sofrum.
Dessa äro stora och luf­ tiga.
Ståltrådsväfnader ersätta fönster, de
Skildringar från Ceylon.
* Àf FIÀ ÖHMAN.
utestänga myggen och gifva luften frifi spe l­ rum.
Utsikten härifrån är storartad.
Man ser det brusande hafvef, Gall Face boulevar­ den, och på afstånd Colombo.
Vidare skön- jes en liflig tafla af ridande, åkande, infö­ dingar, främlingar, indiska spåmän, ormtju- sare, handlande, förare, allt ett brokigt virr- varr, som gör ett starkt intryck på främlingen.
Vi hvila ut på våra rum en stund, gå sedan ned och taga ett uppfriskande bad i hotel­ lets simbasssin.
Det känns egendomligt att simma ut i In­ diska Oceanen och omslutas af dess furkosblå salta vågor.
1 matsalen vid lunchen be­ tjänas vi af de singalesiska uppassame.
Vid första anblic­ ken tror man det är kvinnor, som sköta serveringen, ty upp- passarne bära håret flätadt och uppsatt i nacken och öf- ver framhåret går en rund sköldpaddskam.
I stället för benkläder hafva de ibland ett skynke viradt om midjan, hvil- ket faller nedom knäna; öfver- kroppen täckes af en kort iacka med guldknappar.
Men — ett och annat skäggbevuxet ansikte röjer att uppassame verkligen äro män.
Den på Ceylon obligatoriska " curryn " må­ ste vi alla förtära.
Kännarne påsiodo att den här var extra fin, m en vi nordbor kunde ännu ej njuta af denna rätt.
En samman­ blandning af ris, rifven kokosnöt, tre eller fyra sorters grönsaker, torkad fisk och sön­ dersmulade brödkakor i en stark brännande currysås smakar också ganska egendomligt.
Vi afslutade dock vår måltid med läskande frukter, som utgöra en af Ceylons stora ri­ kedomar.
T. ex. röda och gula saftiga ba­ naner, vidare mangos, denna härliga frukt, som ännu aldrig kunnat exporteras utom sitt hemlands gränser, ty den vissnar bort och dör, om den lämnar sin fosterjord.
Mangon är grön till färgen, af en mindre gurkas storlek, den inre skära köttiga mas­ san omsluter en större kärna.
Papoje ' n var äfven en nyhet: — den liknar en stor melon, men smaken är en helt annan.
— Kaffe intaga vi å hotellets terrass, som sluttar direkt ner mot hafvet.
Palmer kanta hafsstranden och skugga beredes oss under blommande rosen­ träd, där fåglar i lysande färger hålla kon­ sert.
Den djupvioletta bongenvilian betäcker fullkomligt en af bersåerna, då däremot en annan är bevuxen med den grant orangefär- gade " Tanga Po ".
Mot kvällen erbjuder terrassen en helt an­ nan anblick.
Då är den upplyst af elektriska 4.
Singaleser vid deras bostad pä vägen till Mont Lavinia.
5.
Blomstervägen.
6.
Hinduiskt tempel.
7.
Väg till Mont Lavinia från Colombo, ô. För­ näma damer på Ceylon.
lampor i olika färger, och på marken, i trä­ den, ända upp i kokospalmernas kronor glittra röda, gröna och blå stjärnor, täflande med den mörka natthimlens.
Nattfjärilarne, som kretsa i luften, spänna ut sina fosfor­ vingar, som sprida ett grönaktigt sken.
Hat- vet dånar och vågornas skum skimrar som silfver, sirödt med ädelstenar.
Colombo är en stad med stor ytvidd.
Ät ena hållet utmed hafvet ligger " C o 1 p e 11 y ", di) de förmögna infödingarnes och engelsmännens vackra rymliga bungalows är förlagda, om- gifna af tropiska trädgårdar.
Längre bort befinner sig den stora " Cinnamongarden " = " Kanelträdgården ", som förr verkligen var en kanelträdgård.
Numera är det en förtjusande park, upptagande muséet, sportplatser och den eleganta ' Princes Club ".
Förnäma och förmögna singaleser hafva här åt sig uppfört praktfulla palats, hvilkas yttre bära en modern prägel, men hvars inre utmär­ ker sig för en orientalisk lyx.
Fortsätter man vägen utmed hafvet, k o m m e r m a n till M o n i
L a v i n i a, en slottslik bygg­ nad, som är uppförd på en uti hafvet utspringande klippa.
Förr residerade här Englands guvernör, men numera är resi­ denset förvandladt till ett be­ kvämt hotell, som blifvif till­ flyktsort och rekreationsort för de af Colombos invånare, hvil- ka önska friska upp sig och Komma bort från stadslifvet.
— Man far genom skogar af ko­ kospalmer och arecapalmer, uppblandade med det ljusgrö­ na saladträdet, som fått sitt namn däraf, att dess blad bå- de i färg och storlek likna sallad.
(På laiin Pisonia Alba).
Strax efter solnedgången är kanske den härligaste tiden på dagen vid Mont La- vinia, ty luften har svalnat, färgerna däm­ pats, och guldskyarna vid horisonten för­ svinna småningom mer och mer och lämna rum för en grågrön färgton med rödaktiga strimmor.
F- stråle glömmer sig ibland kvar, för att om möjligt fördröja den plötsliga kvällsstämningen, ty skymningen förekommer ej i Orienten.
Infödingarnas stad, kallad Pettah, är i Colombo som all­ tid i Orienten intressant ge­ nom sitt b öljande färgrika folk- lif och genom de otaliga öpp­ na butikerna, där handelsmän­ nen med ifver bjuda ut sina varor.
Dessutom äro gatorna fyllda af lustiga åkdon och kärror, ibland förspända med oxar, ibland dragna af halfnakna mörkhyade infödin­ gar, samt en lång fil af ryckshaws med sina manliga springare (kulis).
Kvinnorne bära lysande skynken, oftast storrutiga; svepta om kroppen.
Ofverkroppen döljes ibland af en blus, ibland endast af ett 9.
Min tjänarinna vid en aloebuske.
10 Vedhas på jakt.
11.
En turistbåt.
12.
Gall Face hofall, Colombo.
13.
Gatuscen i Colombo.
sitt yrke.
14.
En butik i Colombo.
15.
Colombos) ön.
16.
Gatuscen i Colombo.
Barberare utöfvar
bredt skärp, som täcker ena skuldran och faller ned öfver bröstet.
Hufvudet är bart: håret är uppsatt i en knut med en silfvernål.
Har liksom i Indien pryda infödingarne sig med smycken i så väl öron som näsa och med ringar om armar och ben, fotleder, tår och fingrar.
Männen ses ofta iförda hvita skynken, ibland är öfverkroppen alldeles bar, ibland är den täckt af en jacka eller kort skjorta.
Colombos vackra sjö bidrager i hög grad till stadens skönhet.
Den buktar sig nyck­ fullt inuti och omkring staden och bildar halföar och vikar, smala sund och ibland en stor fjärd.
Oftast är den kantad af blom­ mande träd, hvilka stundom omgifva vackra bungalows och pittoreska tempel, som åter­ spegla sig i det klara vattnet.
Umgängeslifvet i Colombo är gladt och sporten intager här, liksom i alla Englands kolonier, det första rummet.
Hvarje år i au­ gusti månad infaller Race week — ka pplöp­ ningsveckan.
Då komma alla plantage- ägarne ner till Colombo, äfven mina vänner, Mr och Mrs Hamilton Harding (född Brau- nerhjelm), hos hvilka jag då vistades som gäst och som jag åtföljde.
Program uppgö- res huru tiden skall tillbringas.
Kapplöpningarna äro spännande och lyxen bland publiken kan täfla med den å mången europeisk plats vid dylika tillfällen.
I criguet, fotboll, tennis, hockey m. m. förekomma täf- lingar mellan hög- och låglandets deltagare.
Konstutställning med prisutdelning är anord­ nad, dessutom utställning af blommor och fjäderfä m. m.
Hotellen gifva festbankeiter och guvernö­ ren inbjuder till en mängd smärre tillställ­ ningar och slutligen till en ståtlig bal, hvil- ken var en af de vackraste jag bevittnat.
Som det rådde ett härligt månsken strålade den illuminerade trädgården, hvilken omger palatset, som en trolsk lustgård.
1 d e höga tempelträden hängde elektriska glober i alla färgskiftningar, och i buskar och på marken glänste lysmasken och andra fosforesceran- de insekter.
Palatsets inre var smakfullt de- koreradt.
Ofverallt syntes elektriska lågor.
I den största salongen voro placerade höga vaser fyllda med ljufliga liljor och härliga rosor.
Balkongen och verandan voro om­ slingrande med blomsterguirlander äfvensom hallarne, trappuppgångarne och korridorerna.
Balsalen strålade som ett ljushaf med sina väggar betäckta af utsökt rikt broderade ki­ nesiska sidenförhängen.
Bland gästerna märktes, förutom de européer, som voro i uniform, många österlänningar i sina egen­ domliga dräkter.
Flera höfdingar från Kandy buro den dräkt som är bruklig för dem.
Den består af en jacka af guldtyg med korta puffärmar.
Ett musslinskynke med inväfda guldbårder, ungefär 100 meter vidt, var lin- dadt rundt kroppen och slutade i en väldig knut midt på magen.
Hufvudet täcktes af en femkanfig guldhatf.
Förnäma singalesiska damer uppträdde i sina togor af tjockt bro­ kadsiden, draperade rundt höfterna, nedfal­ lande från ena axeln.
Deras smycken kun­ de i mångfald och rikedom täfla med de förnäma indiska damernas.
Soupen serverades i ett särskildt rum.
Bor­ dets midt upptogs af ett väldigt kinesiskt skepp af silfver, utfördt i finaste filigrans- arbete.
På ömse sidor om detta voro pla­ cerade två elefanter af elfenben, som uppe- höllo kandelabrar af silfver, hvilkas elektri­ ska lampor i mystiska färger kastade ett dämpadt sken öfver de eldröda " flamboyant- blommornå ", med hvilka bordet var öfver- sålladt.
Genom de öppna dörrarne ufåt ter­ rassen hördes palmernas sus och hafsvå- Thérèse Boon, f. Cleme ns.
ARBETET PÂ SVENSKHETENS BEVA- rande i utlandet har genom fru Thérèse Boons nyligen timade frånfälle lidit en för­ lust, som kommer att visa sig särskildt känn­ bar, när ändrade förhållanden åter skola till- städja mer obehindradt samkväm länderna emellan.
Såsom maka åt chefen vid Rotter- damsche Lloyds ångbåisflotta, kapten Willy Boon; och sedan många år bosatt i Ha ag, på sista tiden i den utanför liggande badorten Scheveningen, där hon ock afled, har fru Boon fullt inleft sig med Holland, men dock oaflåfligt bevarat lefvande känslan för sitt fosterland.
Med utmärkt påbrå, hennes fa­ der var en framstående matematiker och teknisk uppfinnare, tillika känd som god la- tinare och skald, njöt hon besittningen af en synnerligen vaken intelligens, .som i förening med ett lifligt temperament och en seg energi gjorde det till ett Iifsbehof för henne att syssla med stora planer och siräfva mot ofta rätt vidtfamnande mål.
Hon var out­ tröttlig i fullfölja ndet af sina syften och hade en briljant förmåga att hålla de många med­ arbetare hon för olika ändamål samlade om- gornas dån, som blandade sig med den sme­ kande musiken.
Klimatet i Colombo är ganska pröfvande.
Under vintermånaderna, från december till början af mars, äro kvällar och mornar härliga, medan dagarne, då solen står högt på himmelen, äro mycket varma.
I m ars är temperaturen högre, och april, som är den hetaste månaden på hela året, ä r för ovana européer outhärdlig.
Alla, som kunna, lämna ångbadet i Colombo och fara då att friska upp sig i bergstrakterna.
I maj kom­ mer " Monsun " = regntiden, hvilken varar i 2 — 3 månader.
Det regnar oafbrutet och man är glad, då augusti kommer med sol och torka.
Växtligheten är då efter det ihär­ diga regnandet yppigare än någonsin, och Ceylons skönhet står nu på sin höjdpunkt.
Detta varar till oktober och november, då den lilla " Monsunen " infaller, medan de­ cember därefter kommer som en strålande afslulning på året.
- 67 - kring sig i aktivitet.
Enhvar förstod och märkte granneligen, att Thérèse Boon gat mångdubbelt mer af sin egen tid, af sina krafter och tankar än hon någonsin vågade begära af andra.
Och man märkte också, att denna kvinna icke sökte sitt eget, utan att hon var besjälad af en ideell drift samt att hennes skilda sysslor alla gingo ut på ett enda: att häfda det svenska namnets anse­ ende i världen, närmast genom att förmedla ett lifligare samkväm med det land, där hon hade sitt hem, med Holland.
I denna verk­ samhet ingår också den gästfrihet hon utöf- vade mot alla svenskar som kommo inom hennes räckhåll i Haag och det bistånd hon bjöd dem med upplysningar och råd.
För några år sedan var fru Boon ett slag namnet för dagen här hemma.
Hon hade lyckats ge­ nom en rundfråga till representanterna för all världens länder, samlade i Ha ag till and ra fredskongressen 1907, hopbringa en ansenlig mängd uttalanden om konung Oscar II och hans hållning under den norska konflikten, hvilka trycktes här i Stockholm på franska, med svensk öfversättning bredvid, med en inledning af Carl Carlsson Bonde.
Verket ut- gafs i en praktupplaga för suveräner och di­ plomater.
och en för den större allmänheten.
Då konung Oscar i mellantiden aflidit, gaf Gustaf V företräde åt fru Boon och mottog ur h ennes hand ett exemplar af denna H y 11- ningskrans till f r e d s f u r s t e n s minne.
Gifvarinnan dekorerades vid detta tillfälle med medaljen för medborgerliga förtjänster.
Vid en hemslöjdsutställning i Amsterdam 1909 n edlade fru Boon ett betydande arbete på anordningen af en svensk afdelning, s är­ skildt utmärkt för en äkta svensk väfsfuga, som väckte sådant intresse, att om jag minns rätt, en del af de därstädes arbetande da­ merna s tannade kvar i Hol land.
I h varje fall lyckades fru Boon få till stånd en svensk väfskola i Haag, som alltjämt arbetar på att göra vår väfkonst känd därnere.
Denna skola är nu inrymd i eget hus, sfälldt till dess förfogande af holländska regeringen, hvarjämte den åtnjuter statsunderstöd.
Äfven den Svensk-Nederländska förenin­ gen i Haag är tillkommen på fru Boons ini­ tiativ.
Den utgaf 1910 en julpublikation med bidrag af åtskilliga svenska författare bl.
a. vår senare utrikesminister, excellensen Albert Ehrensvärd, som då förestod vår beskickning vid hofven i Bryssel och Haag.
— Det kan också förtjäna nämnas, att det framför allt ä r genom hennes initiativ som den holländske diktaren Frederik van Eeden kommit i närma­ re beröring med vårt land, som han ett par gånger besökt, och där han nu är känd som en af våra egna.
Den nederländska pressen har med anled­ ning af fru Boons frånfälle ägnat hennes personlighet och lifsgärning mycken erkän­ nande uppmärksamhet.
I vänners hjärtan kommer hennes bild aldrig att utplånas.
ALGOT RUHE.
Manuskript och bref af redaktionell natur torde alltid adresseras till Redaktionen af Idun, ej till någon särskild medlem af densamma.
5^3 ägg, 1 del.
russin eller korinter, ^JlllllllllllllllllliilllimilllllUIIU lllliMINttm «HM » il «HH1IHI !ll£ 25 — l 30 gr. socker.
B e r e d n i n g: V e r m i c e l l e n i a b r y ­ tas sönder.
Smöret; smältes i en kastrull, mjölken ihälles, får koka Antracitkol, Ångkol, Hushållskol, upp, vermicellerna ivlispas, cch mas­ san får koka under rörning tills Koks &amp; Smideskol är det kraftigast aptitgifvandc ^ den är tjock.
Den upphälles, får = och mest stärkande af alla mo- = afsvalna och därefter tillsättas den § ständigt på lager till lägsta dagspriser.
skållade derna organiska järnpreparat.
| och malda mandeln, citron­ i I Synnerligen lättsmält fördra- = skalet, äggulorna, de sköljda russi­ Telefoner: Namnanrop " Lavéns Kolimport " ges det af den ömtåligaste | nen eller korinterna och sockret.
!
mage.
Vid blodbrist och svag- E Sist iblandas de till hårdt skum I I het af största verkan.
Dess an- = slagna ägghvitorna.
Massan fylles genäma smak gör att det med = i smord och brödbeströdd form och 1 lätthet tages af såväl barn som E puddingen gräddas i ej för varm ugn I 17 Mälartorget 17 vuxna.
E omkr. 40 min.
Serveras med kom­ x pott eller saftsås.
= Tillverkas å § •••••••••••••••••••••••••••••••C VASENS DROG- | t a t i s s o p p a (f.
6 p e r s.)
.
V 2 i I APOTEKET MANDELS LABORATORIUM, = g VOLTA ELEKTRISKA VÄRMEAPPARATER £ lit.
P o potatis, Va lit.
vatten, 7 gr. STOCKHOLM.
| salt, 1 morot, 1 palsternacka, V2 f Origin a f I las kor otn 500 | selleri, 3 purjolökar, 60 gr. smör, I I gram, Pris Kronor 2 .25 E 15 gr. mjöl, 1 lit.
kokande vat­ ten, salt, hvitpeppar, 10 gr. kallt I BILLIST!
- Fitmss i illa apoiak - BILLIGT!
| smör.
B e r e d n i n g: Potatisen tvättas, skalas, sköljes, påsättes i det kalla Via emaljmaining at tiusge- vattnet med saltet och får koka ràdssaker af trä, bleck, korg- elektriska aktiebdlaget mjuk, h varefter spadet af hälles och arbeten, blomkrukor m. m.
tillvaratages.
Potatisen söndermo- bör alltid den bästa emalj­ sas genast med en gaffel.
Rotsa­ färgen användas.
Ingen kan kerna ansas, sköljas väl och skäras i i hållbarhet och brilliant ut­ strimlor, hvarefter de brynas lätt seende mäta sig med Chlna- i 50 gr. af smöret.
Resten af lack.
Arsenikfri enligt nya smöret fräses med mjölet, potatis­ gift stadgan.
spadet och vattnet tillsättas litet Erhålles hos alla färghand- g Besök vår utställning Birger Janisgatan 21. g 1 sänder, hvarefter potatismoset och « A .-Vj lar e. Fabrikanter: Dorch, rotsakerna iläggas och soppan får Bäcksin &amp; Ctos.
A.-B., Göte­ • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Q koka omkr. 45 min.
eller tills rot­ borg 00b S+ofkbolm sakerna äro mjuka.
— Om soppan är JlllLllllllllllllllllllllllllllllllillllllllllllllllllllllllllllllllllHlllu NYA för tjock " spädes den med kokande WERMLANDS-TIDNINOEN vatten.
— Soppan af s makas med Grund.
1850 Karlstad Telefon 218 kryddorna och det kalla smöret.
Ser­ är Värmlands största och äldsta tidning.
veras, om så önskas med stekta bröd tärningar.
Prima Engelska LAVÉNS KOLIMPORT I ÄLDSTA MÄRKE BÄSTA SYMASKIN OXVGENOL- SALVA Med vätesuperoxid!
ULVSUNDA PR STOCKHOLM - g!
ETT D AGLIGT I Behagliga och välgörande äro BRUK AF ••••••••••••••••••• 1 _ 1 Svalöfs Kornflingor re- §j = kommenderas i hvarje 1 I SINGER A.-B.
1 g I b FERROL hushåll.
I ^ilirilllllllllllllliiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiHiiniiMnii ' ilIF KÖKSALMANACK Redigerad, af ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND fnneh.
af Elisabeth östmans Hus- moderskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILI- MATORDNING FÖR VECKAN 21 — 27 JAN.
1917.
SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; wienerschnitzel med potatis; mjölk; k affe e ller te.
Middag: Stekt färsk oxtunga med brynt po­ tatis och salader; gröna bönor med rördt smör; apelsinkräm med mar kroner.
MÅNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hafregrynsgröt med mjölk och k o m p o t t; k a f f e eller t e.
M i d d a g i (vegetarisk): Fyllda palsternackor med korintsås och potatis; pudding af vermiceller med saftsås.
TISDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; stekt hafregrynsgröt med mjölk; kalfsylta med rödbetor och stekt potatis; kaffe eller te.
M i d- dag: Potatissoppa med jordärt­ skockor; stuf vad lake med potatis.
ONSDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hafremjölsvälling; stekt sill med grädde och lök samt potatis; runda tvålar: Lavendeltvål Hafremjöltvål Tallbarrstvål P o l e n t a p u d d i n g (f. G pers.).
2 del.
polentagryn, 9 del.
mjölk, 20 gr. smör, 1 del.
korinter, 30 gr. sötmandel, 2 bittermandlar, ska­ let af V2 citron, 25 — 30 gr. socker 1 — 2 ägg.
T i l l f o r m e n: 10 gr.
smör, 2 msk.
stötta skorpor.
Beredning: Mjölken kokas upp med smöret, grynen ivispas un­ der full kokning och gröten får koka under rörning omkr. 8 min.
Den upphälles, och får kallna, hvar­ efter de sköljda och skållade ko­ rinterna, de skållade och malda mandlarna, citronskalet, sockret och äggen iröras.
Massan hälles i smord och brödbeströdd form och puddin­ gen gräddas i ej för varm ugn omkr. 45 min.
Serveras med kom­ pott eller ' s aftsås.
ftr blsta föda för svaga och kteni barn i alla åldrar.
Stirfcetsefritt - lättsmält.
Kôpcs I apotek, speceri od » drogaffärer.
Vit!
sockerbrist användes numera i de bästa famil­ jer: » Ekonomisocker », ett surrogat uppskattadt för sin höga söthalt, rena smak och dryghet.
Användes till kaffe, te och all matlagning.
Pröfva — och ni blir absolut nöjd.
Pris pr flaska: Kr.
1: —, 3 fl.
2: 50, 6 fl.
kr.
5: —, 12 fl.
kr.
10: —.
(Minst 12 fl.
franco), mot postför­ kaffe eller te.
Middag: Kokt.
F y l l d t k å l h u f v u d (f.
6 skott från Bröderna Hammargren, fläskkort med rotmos; polentapud- pers.).
1 medelstort kålhufvud, 2 Korsgatan - x 4 A.
- rv.
u Göteborg.
uic um y,.
Tel. ici, 14100. xtbiuw.
ding med saftsås.
lit.
vatten, 8 gr. salt.
TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ T i l l f y l l n i n g: 120 g r. ris­ bord; pannbiff med potatis; kaffe gryn, 7 del.
mjölk; 1 stor portug.
eller te.
Middag: Ärter med lök, 40 gr. smör, 1 del.
stötta 1 f Ä S S E M # £ n - fläsk; ugnspannkaka med sylt.
aikiorpor, 1 ägg, 1 msk.
sirap, salt, FREDAG.
Frukost: Smörgås­ peppar en aning muskotnöt.
bord; hafremjölsvälling med plom- T i l l s t e k n i n g: 53 gr.
smör, monkompott; stekt pannkaka (rester kålspad.
risgryn 20 gr. har risgryn so gr. har från torsdag); kaffe eller te.
M i d- S å s: 1 5 g r.
s m ö r, 2 0 g r.
m j ö l, d a g: Fylldt kålhufvud med stek­ 5 del.
kålspad, salt, socker, hvit­ samma näringsvärde som samma näringsvärde som sås och potatis; risgrynskaka med peppar, 1 — 2 tsk.
soja (1 äggula).
saftsås.
B e r e d n i n g: Kålhufvudet fö r- LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ välles i kokande, saltadt vatten, bord; stekt strömming med potatis; tills det är alltigenom mjukt, då det (enligt Lifsmedelskommissionens broschyr).
n mjölk; k affe e ller te.
M i d d a g: upptages och får kallna.
Spadet Kalops med potatis; nyponsoppa med tillvaratages.
qgpw &gt;c » c » c » e » eec Kålhufvudet urhål- grädde och skorpor.
kas uppifrån, det urhålkade kokas i spadet, tills det får stark smak.
Risgrynen sköljas, skållas och ko­ RECEPT: m Etablerad 1847. g S t e k t, f ä r s k o x t u n g a (f.
kas i mjölken till en tjock gröt.
8 — 10 pers.).
Se Iduns kokbok n:r Löken skalas, hackas fint och brynes | i smöret, hvarefter de stötta skor- j 494. porna tillsättas och alltsammans bry-; A p e l s i n k r ä m (f.
6 p e r s.)
.
S e nes väl.
När gröten är kall iblan­ das löken, ägget, sirapen och kryd­ Iduns kokbok n:r 882. dorna och färsen afsm&amp;kas noga.
Kålhufvudet fylles med färsen, som Pudding af vermiceller (f., 6 pers.).
135 gr, vermiceller, 20 täckes med ett par stora kålblad och omfcindes med garn doppat i gr. smör, 1 lit.
i mjölk, 3 _ bitter- ___ mandlar, skalet af V * citron 2 kokande vatten.
Kålhufvudet brynes EAGLE BRAND väl i smöret i en järngryta, hvar­ efter det spädes med kålspadet och får sakta steka omkr. 2 tim.
Det upplägges på rundt fat, garneras med persilja och serveras med af-!
redd sås (tillsatt med äggulan om | så önskas) samt potatis.
1 ORE ETT ÄGG 4 ORE A.
B. PHARMACIA, STOCKHC Kor&gt; » rollonî PROFESSOR A VESTERBERG Ï j EN BIFFSTEK J m.
l AllceckS PLÅSTER FÖR ÏRORDA / AV LÄh CB V i d a l l m ä n s \) a g l r z t, nsrOosilsb, överansträng­ ning och sömnlöshet.s^s i SVAR, forts. fr. B - numrei ' % Massage billigt.
Insänd 50 öre till porto så erhiålles omg.
illustr.
broschyr öfver användn.
af Dubbelmassören hvarmed enhvar kan själf massera sig lika bra som med anlitande af massör.
Framstående intyg om öf- verrask.
goda resultat t. o. m. inbe­ sparade badresor.
Vid stillasittande verksamhet o. mot Reumatism oersättlig.
Pris kr.
7: — portofritt.
flkt.-B.
Sv.
Husgaråilstabriken.
Moälfvon.
N :o 11.
Mögelfläckar aflägsnas från^tyg genom att bestrykas med en lösning af bordsalt och salmiak i vatten, hvarefter fläckarna utsättas några timmar för luften samt ren­ sköl jas sedan med vatten.
Äfven surmjölk kan förordas för samma ändamål, dock bör tyget i så fall ligga några dagar fuktat af mjölken.
Ébon.
- N :o 12. '
Bäst att ni annonserar efter ett privat hem.
Eller är flic­ kan minderårig?
I så fall torde ni kunna få upplysningar å Barna­ vårds byrån, Kornhamns torg 51.
No name.
N :o 13.
Kanske skulle K. F. U.
K: s hem för unga själfförsör- jande kvinnor passa eder.
Hemmet är beläget på Kungsholmen, där före­ ståndarinnan fröken Thyseiius lämnar upplysningar.
Eesande få hyra möblerade rum billigt hos fröken Thorsell, Drottninggatan 80, 2. tr. På samma ställe kan frukost och middag erhållas till billigt pris.
No name.
— I Stockholm finnes ingenstädes att hyra möblerade rum, så som ni menar.
D. v. s. för längre tid.
68 i njura ommor.
Använd alltid två stycken (se bilden) ett ovanpa vardera njure.
Vi hava funnit att plåstren pålagda på detta sätt utöva en mycket bättre verkan och de äro vida överlägsna de store klumpige sakallade njurplåstren.
Skulle Ni vara.
i bahof af ett piller-j ta utaf Brandreth ' s Piller Fullkomligt vegetab.
liska.
(E St.
1752.)
Vid forstoppning:, gallsjuka, hufvudvark, evindeJ, dålig matsmältning, etc. FORSALJAS HOS ALLA APOTEKARE.
ALLCOCK MANUFACTURING CO., B irkenhead, England.
Jag skulle emellertid vilja råda er att hyra ett omöbleradt rum i hem­ met vid Inedaisgatan t. ex. om där finnes något att få.
Ni kan ta göra huden len, mjuk och hvit.
möbler på afbetalning, det finns flera firmor i Stockholm, som säl­ ja på så goda villkor att hyran Brudutstyrslar * det omöbl.
rummet och må-; såväl enklare som finare, samt Dam- U n d e r t e c k n a d, s o m d a g l i g e n a n ­ för nadsaf betalningen på möblerna sam-1 och Barnunderkläder ständigt på la­ manlagdt inte blir mera än ett möb- tter i rum betingar i hyra.
Ni vin­ Helsingborgs L inneutstyrselaffär, Malmö.
vänder f å r h ä r m e d i n t y g a, leradt tillverkar och försäljer: ner därpå äfven den st (ra fördelen, Rikstel.
48 12. att ni får möblera rummet som Duktyger, handdukar, lärft, näs­ a t t n ä m n d a t v å l h a r e n b e h a g l i g, a r o ­ ni vill ha det och så småningom dukar af linne, halflinne och bomull bli ju äfven möblerna er egendom.
Blekta, oblekta och kulörta bo ' mulls- väfnad.er, klädningstyger, linne ocl Anderos.
m a t i s k l u k t s a m t ä g e r e n s y n n e r l i g e n N :o 14.
Vänd eder till Fredrika Bolstervar, gardiner, bro- Bre- bomull.
dérlinne.
merförbundets byrå i Stockholm.
No name.
uppmjukande och lenande inverkan på * N :o 15.
S. k. Heliosfärger använ­ med fördel.
Eljes kunna äf­ h u d e n, f u l l t j ä m f ö r l i g m e d d e b ä s t a das ven vanliga vattenfärger begagnas.
Men färgen bör vid arbetet an­ f r a n s k a t v å l a r s.
S ä r s k i l d t u t m ä r k t vändas ganska torr, i vattnet till­ sättes litet oxgalla.
Lasurfärger an­ till nedannämnda, under 1916 ge­ vändas sä långt möjligt, endast de nom olycksfall omkomna prenumeran­ har jag funnit f h v a r - i förgrunden förekommande parti­ ter på er höjas medelst täckfärger, detta eller anslå i köket » Några på ljust siden.
På mörkt sådant f ö r j a g a n s e r m i g k u n n a f ö r o r d a d e n ­ » anlägges » beprövade recept för bak- med täck larger cch se­ dan begagnas lasuriarger.
Sidenet ning af tårtor m. m. med s a m m a t i l l b r u k a f l ä k a r e, t a n d ­ bör före målningen spännas på papp.
Good a^J ä s t m j ö 1.
Det No name.
ha erhållit utlovad ' dödsfalls­ är de bästa recepten för ersättning med 4 0 0 kr.
fot N :o 18.
Ni kan visst inte lära er l ä k a r e, s j u k s k ö t e r s k o r o c h a l l a d e m, säkerhet och talförhet, genom att det finaste jästmjölet.
hvaxje: Burkar à 15, 25 o. 50 studera böcker.
Lär Er bara tala s o m i f ö l j d a f s i n s y s s e l s ä t t n i n g ä r o med de människor, som ni dagligen öre.
ser och Jiör, samt kommer i beröring med, människor, som Ni har un­ Lantbrukaren Jonas Pettersson.
n ö d s a k a d e a t t m å n ga g å n g e r o m d a g e n der er, jungfrur, tvättgummor etc. Böda (Öland); Tala vänligt till dessa.
Ilntressera er Lantbrukaren Nils Magnus ' Johjns- HANDELSAKTIEBOLAOET för dem.
Låt dem tala om allt sitt.
son, Böda; aftvätta sina händer.
Lyssna med vänlighet och förståelse.
K.
B. Andersson, Ni- STEN SJÖGREN &amp; Co.
Fyrvaktaren i Lyssna framför allt i människokär­ dingarna; lek så kommer det något fint och Plåtslagaren K.
J.
K. '
Johansson, Stockholm den 15 November 1916. godt _ över Ert hela väsen, något, Ellenhill, Stigtomta (Söderm.
län); s \ om inga böcker kunna meddela åt Fiskaren K.
I.
H. Andersson, Flattr er.
Ni får en god värdinnas älsk­ arp, Skeppsgården (österg.
län); värdhet, innan ni vet ordet om.
K A R L M AL M S T E N.
Smeden E.
L. Dahlén, Yarola (Sika- Ingen människa förefaller så tref- raborgs län).
lig, som just den, hvilken kan få Med.
Doktor.
andra att tala.
Men då fordras först att vi kunna öppna andra människors hjärtan.
Då tala de af Hemmansäg.
Aug.
Leonard Larsson, sig själfva till oss om allt sitt.
öxabäck (Skara b. län); Och hur lätt går inte sedan konver­ AV Hemmansäg.
Per Anders Johansson.
sationen.
Men för alt ni nu skall Råkna, Långaryd (Jönköp.
län); kunna föra ett trefligt samtal med Sjöin.
K. A. V. Jansson, Norrboda.
husets fina gäster, så gäller del­ öregrund.
vis detsamma.
Men med litut un­ dantag.
öf verklassen talar sällan 4:de uppl.
2: 25.
Ividstäende förpackning i ett sällskap om sina egna ange­ lägenheter.
Åtminstone inte genast.
sôljes ôfverall » Nämndem.
A.
G. Gillberg, Käbbo, Det är bara enkelt folk, som gör Det vimlar_ i boken ai spiritu­ Harbo, Uppsala län; så.
Det finns för dem ofta nog ella generaliseringar, men för Banvakten J. Andersson, Solbergra, inte tid till annat än att arbeta nöjet att säga en dylik ofta epi­ Hallsberg.
och gno i sin li fsgärning.
Of ver­ gram miskt sammanträngd, begår klassen har tid till att vidga sina förf.
dock aldrig orättvisor mot intressen.
De läsa politiken och det svaga käril, som är före­ Östgötagatan 24 a Stockholm sätta sig helt in i den, den inri­ målet för hans skildring, utan Lantbr.
J.
A. Mårtensson, Oxie börjar sin vårkurs den 1 febr.
Iyl7.
Grundlig och praktisk: undervisning i alla kes och utrikes politiken.
Detta handterar detsamma med en (Skåne); de sysslor, som fordras af en dugande husmoder och tjänarinna (2 fri elever sker genom tidningsläsning.
Ni får kännares litet nonchalanta sä­ inom Stockholm emottagas.
Tillfälle gifves att deltaga i språkkurser på aftnarna.
därför också lära er att läsa tid­ kerhet och en gammal beundra­ Prospekt på begäran.
Riks Söder 12.
A.
T.
810 01. ningen.
Ser ni, d å har ni något res clievaleriska ömhet alltid att tala om.
Då kan ni öppna en redo att medge befintligheten Lantbrukaren G.
A. Karlsson, Sikar- Aftonkurserna i matlagning taga &amp; in bör jan torsd.
d.
8 febr.
konversation med hvem som helst.
av undantag från regeln.
.arp, Vinberg (Hall.
län); Upplysningar lämnas 10 — 11 f. m.
Så får ni läsa böcker.
Lär er att Quelqu ' une i Sv.
D. tala om hvad ni läst.
Bilda er ett eget omdöme.
Gå på teatern.
På Alltid sprudlande kvick, lad­ biograferna.
- Så har ni outtömliga dad med anekdoter, historier Lantbrukaren C.
G. Brodin, Bastbol, och kulturdetaljer från när och samtal ämnen.
Studera så den lilla Långhundra (Uppsala län); billiga boken » livad fordrar god ton? » fjärran och alltid, äfven i ma- licen, damernas vän.
Finnes i boklådan.
Ebon.
Nils Erdman i N.
D. a. börjar ny kurs den l:sta Febr.
ev. tidigare som pågår 3 à 4 månader.
Kursen Lantbrukaren Aug.
Pettersson, Kar- (Forts.) omfattar Matlagning, Kläd- och Linnesömnad, Handarbeten, Konstslöjd, S ång, by, Roma.
Musik och Språk.
Föreläsningar i Konst- och Litteraturhistoria jämte besök i Stockholms Muséer under sakkunnig ledning.
Referenser.
Begär prospekt adr.
10rème " ^arba " och ' " parba-Tvål En svensk läkares omdöme om Sasol-Ivålen: Sasol-Tvål, Hallands L inneindustri-Bolag WEDDIGE.
D ' Sasol-Tvålen Omkomna genom drunkning: Offer för jaktolyckor: GULD - CACAO Carl G. Laurin.
Förolyckad under trädfällning: Södra K. F. U.
K:s Husmoders- och Tjänarinneskola Itijälstångad av tjur: Offer för olycka nnder taktäckning: E. Hults Kvinnliga Utbildningsskola och Flickpension i Djursholm överköld av bantåg: P i. Horstedt &amp; Söners .Förlag.
Fröken E.
Hult, Villa Hult, Djursholm.
KM Lantbr.
P.
L. Ljungbyhed; Olsson, Farstorp, Överkörd vid transport av en lokomobil: Lantbrukaren Aron Andersson, Hul- tet, Västra Torup (Kristianstads län); Avliden efter fall från tröskverk: Lägenhetsäg.
A.
(östergötl.).
F. Asp, Appuna * Fr. o. m.
1917 äro prenumeranterna på Halvveckoupplagan utan kostnad för dem under vissa villkor tillför­ säkrade 5 0 0 kr.
vid dödsfall til följd af olycksfall.
Alla helårsprenumeranter kunna del taga i N en s t o r p r i s t ä v l a n, i v i l k e n u t d e l a s 1 0 0 p r i s, 1: a priset e n k r e a t u r s u p p s ä t t ­ n i n g, vä r d 5,0 0 0 k r.
G r a t i s b i l a g a till H alvvecko­ upplagan veckotidningen Lant­ mannabladet.
Mot låg till- läggsavgift få Halvveck oupplagans prenumeranter den kolorerade vec­ kotidningen B r o k i g a B l a d.
Pris för 1917: Halvvec­ koupplagan med Lantmanna­ bladet o. Brokiga Blad helt år 3:26; Halvveckouppl.
med Lant­ mannabladet 1: 90.
Fördelaktigast är att prenumerera på Halvveckoupplagan MED BROKIGA BLAD, då Br.
Bl.
erhålles till m i n d r e a n h a l v a ord.
priset.
Oaktat de dyra tiderna har Af­ tonbladets Halvveckouppl.
erhållit många tusen nya läsare för 1917, vilket bäst visar, att man allmänt insett, att den lämnar sina prenumeranter den största tMbais valuta
I BREFLADA RED.
BREFLADA N y p r e n u m e r a n t.
R åd a f f r u Skönhetsdoktorn meddelas en (gäng i niånaden och insända frågor besva­ ras i tur och ordning i män af ut­ rymme.
» K.
L. E. » i Uddevalla har person­ ligt svar att hämta därstädes från Ak — r, hvilket härmed på begäran meddelas.
I t s c h.
Ej precis olämpliga.
Men de äro litet ledsamma — utan färg med andra ord.
Ast al.
Eder dikt är synner­ ligen svag.
E m s e.
Kan ej användas.
Sfinxen.
Dikterna visa g ry.
Vi ha dock alldeles för mycket poesi liggande för att kunna an­ vända något af edra alster.
H i 1 d.
Rimmade lefnadsregler — råd och rön i metrisk form » skul- man också kunna säga.
Men det behöfs ännu något mera för att åstadkomma lyrik.
Britte Barr.
Eder a nmodan kunna vi icke hörsamma.
EXP.
BREFLADA » Direktris » Annonsen kostar 3:50 pr gång.
Likvid i postanvisning.
En roman a, Gunnar Cederschiöld LEDIGA PLATSER DEN SISTE KERGOËL Cänd aldrig orîgînalbetyg ^ utan endast bestyrkta avskrifter när Ni svarar på annons om ledig plats.
Roman från I tankrike under det pågående kriget- Följande platser Författaren skildrar med sin livliga och fängslande fram­ ställningskonst s p ä n n a n d e krigsbilder mot bakgrunden av det parisiska artistlivet.
vid Eskilstuna Nya Ålderdomshem, förklaras härmed till ansökan le­ diga att tillträdas: Husmoder den 15:de Mars » de övriga den la April 1917, med åligganden enligt för varje befattningshavare upprät­ tad instruktion.
Införes som följetong i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning Husmoder: med början den 2 Jan.
begynnelselön 1,020: —, slutlön 1,500: — kronor med avdrag för kost och bostad 420: — kronor.
Prenumeration mottages för Göteborg å vår Expedition.
.
för Kr.
4.50 pr kvartal Genom posten.
.
för Kr.
3.50 * pr kvartal 47 Föreståndarinna:.
skolad sköterska å sinnessjukav­ delningen, begynnelselön 840: — slutlön 1,260: — kronor med av­ drag for kost och bostad 360: — kronor.
Slukuärdare: å sinnessjukavdelningen, begyn­ nelselön 1,260: —, slutlön 1,680: — kronor med avdrag för kost loch bostad 540: — kronor.
Sköterska: å sinnessjukavdelningen, begyn­ nelselön 720: —, slutlön 1,020: — kronor med avdrag för kost loch bostad 330: — kronor.
Två sköferskebifräden: å sjukavdelningen, begynnelse­ lön 600: —, slutlön 840: — kro­ nor med avdrag för kost och bo­ stad 360: — kronor.
Ansökningar åtföljda av läkare-, frejde- samt avskrift av tjänstebetyg, insändas till Fattigvårdens kontor före den 7: de Febr.
1917.
Fattigvârdsstyrelsen.
ELEM.
BILDAD, barnkär flicka ur god familj, frisk och duglig med behagligt sätt, helst musikalisk, erh.
plats som hjälp och sällskap att sköta 2 barn (2 V2 ocli 1 1 / 2 &amp; r) samt deltaga i förekommande göro- mål.
Vana att handhafva barn samt något kunnig i sömnad och handarbeten fordras.
Jungfru fin­ nes.
Svar med ref o. löneanspr.
helst foto.
till » Verklig hjälp ».
Iduns expt.
f. v; b.
H V AB.
finnes en utmärkt, ordentlig flicka, god och arbetsam, skick­ lig i matlagning, villig och kunnig i alla öfriga hemmets sysslor till två " pers. hushåll, mor och son Svar med rek.
och tiden för till­ trädet till » Läkarehiem ».
Järntorgs­ kiosken, Göteborg.
EN BARNKÄK och huslig fröken van vid barns vård, erhåller plats genast.
Svar med betyg och löneanspråk till » Vacker trakt » p. r. Enköping.
BÄTTRE enkel präktig flicka, kompetent att utföra en ensamjung­ frus sysslor, erhåller plats i liten familj.
Svar med foto.
lönep.
till » Westergötland » Id uns exjfc ».
f. v. b.
ENSAMSTÅENDE, helst troende flic­ ka får plats i liten prestfamilj på landet i Jämtland.
Svar till » Janu- ari 1917 » Iduns exp.
f. v. b.
18 — 25 ÅRS FLICKA från ordentligt hem, barnkär, frisk glad och arbets- villig, med lust och vana vid hus- hållsgöromåi, villig att i början av mars medfölja till Haparanda, erhål­ ler genast plats hos fru Emma Wahlqvist-Axelsson, Filipstad.
Tel. 288.
FÖR ELEMENTARBILDAD och mu­ sikalisk flicka finnes plats att till­ trädas i januari, att läsa med 14- årig flicka i vanliga skolämnen till 4:de o. £:te klass.
Endast den som kan visa goda betyg och rekom­ mendationer kommer i åtanke.
Sv.
med lönepr.
till Frans Pettersson, Ljungby.
TVA BARNFRÖKNAR få plats i febr.
till herrgård vid Mälaren, en att sköta 4 st. flickor i ålder 5 — 10 år, något sykunnig.
Lön 20 kr.
Den andra att sköta ett spädt barn p &amp; 3 mån.
iStörre vana ej nödvändig.
Pålitlighet ett hufvudvillkor.
Lön 15 kr.
Sv.
med foto till » Sam­ arbete o. trefnad », Veckholm p. r. O. s.
v. / • • •• T.
•• V L O T T E MUSIKALISK, bildad flicka med sångröst, någon vana med skrifgö- romål och husliga sysslor, får plats i prästgård, i det vackra Bergsla­ gen.
Lön enligt öfverenskommelse.
Svar till » Kyrkoherdefrun » Järnboås.
INTELLIGENT bättre flicka, som a f i n t r e s s e f f ö r s i n f o r t ­ satta hemutbildning vill dela ansvaret för vården af ett litet hushåll tills, med o. under instruk­ tion af husmodern, får tillf därt.
i bildad (sinsemellan engelsktalande) familj.
Svar m. ang. af kompetens, önskemål o. pretentioner till Gertrud Norden » Iduns exp.
LÄRARINNOR, en i vävnad event, sömnad o. en i matlagning önskas snarast.
Rekt.
E. Brolin, Osby.
ORDENTLIG 16 — 17 års flicka får genast plats å telefonstation.
Svar til » Geniast. » Iduns exp.
f. v. b.
KVINNLIG TRÄDGÅRDSMÄSTARE, kunnig och intresserad samt villig: att på egen hand sköta en villad- trädgård sökes.
Sv.
med betygsaf- skrifter o. lönepret.
sändas till di­ sponent Axel W i bell, Nora.
Lottpris — _ Kronor Köp genast lott!
R ' \ till landsorten rek.
utan för- 2 skottsiikvid, helst å brevkort, S märkt K.
1, dir. från lotteriexpe- J ditionen St. Nygatan 36, • Stockholm då 35 öre ill t porto ^ B Vinst värde: Ex. bannsköterskor kunna erhålla förmånliga platser gen.
S v e n s k a S j u ks k ö t e r s k e b y ­ rån, Kungsgatan 21 » Göteborg.
Tel. 144 33.
Vid Länslasarettet i Vänersborg börjar |ny elevkurs nâfâfca 1 ok t. For­ dringar bland annat minst 21 års ål­ der och elementarskolebildning.
^ur- sen, som är 2-årig, omfattar såväl teoretisk som praktisk utbildning.
Närmare upplysningar lämnas af öf- versköterskan därstädes.
Lantegendom i Södermanland Kr.
6,000 ii K, 4,700 " Motorbåt Kr.
3,239 Sängkammarmöbel ......
Kr.
2,000 Kr.
1,600 Konsertflygel Kr.
1,540 Motorcykel Kr.
1,200 Pianino o. s. v. E S O K utställningslokal Kungsgatan a (invid Sture- lotteriets Ä120.000., 7 »: ™ Vinster och dragningslista tillkommer.
- 70, postarvodet.
KVINNLIG ciselör.
Bildad flicka kan få utbilda sig som ciselör.
3-årig kurs.
Inträde 100 kr.
Den, som genomgå Teknisk skola eller har för- kuxisk.
i metalldrifning har företrä­ de.
Ciselör M. af Ekenstam, Malmö.
Villa på 4 rum och kök i Sthlm Kr.
9,500 ftnriu finnas ett fätal latter till Automobil &amp;.
6,000 SVENSKA MUSIKERFÖRBUNDETS LOTTERI Herrumsmöbel &amp;.
4,690 Juvelgarnityr Kr.
2,400 Motorcykel med sidvagn Kr.
1,950 Dragningslistan utkommer i slutet ar Februari månad d. å.
Kr.
1,600 kontr Kr.
1,500 «•••••« hembäring.
inberäknat Oberäknat PÅLITLIG barnkär och helst sykun­ nig barnsköterska eller barnjungfru får stadigvarande plats för 4 barn, ålder 10-8-6-4 år i disponentfam.
vid bruk i Småland, bv.
t.
» G.
B. Pålit- lig », Iduns exp.
f. v. b.
Dragningen âgerraiii d.2ï jan.1917 Il., -, tj *; ' ii r i plau), där en del av vinst — ' föremålen utställas.
•• ....... \ Lottpris 2 Kronor ' &lt; «•
Fru Hanna Olssons Plats for- medlingsbyrå, Borås a.nskaffar åt dugligt tjänstefolk plat­ ser till privatfamiljer, iiotell, pensjiow nat, kaféer m. fl.
Anmäl i tid för vårflyttningen.
Adr.
Lilla Bro- gat.
18.
Tel. 591.
Plats såsom epidemssjukskö- torsk a i Västmanlands län \ kungöres härmed till ansökan ledig.
Tillträde 1 april 1917.
Grundlön 600 kr.
med 2 ålderstillägg om 50 kr.
hvardera efter 5 och 10 års tjänstgöring.
Dagaflöning 59 öre om dagen jämte fri kost å epidemisjukstuga, eller, där fri kost ej åtnjutes, en, dag­ aflöning af en krona.
Semester, B veckor, högst en månad årligen.
Pensions bidrag 30 kr.
jämte stats­ bidrag.
Ansökan jämte betygsafskrifter in­ sändes inom februari månad till 1: ste provinsialläkaren i Västerås.
Västerås den 3 jan.
1917.
Gunnar Fjellander, Ordförande i Västmanlands läns epide mi nämnd.
TROENDE FLICKA, som genomgått sjukvård&gt;kurs ön&gt;k.
privat vård eller som undersköterska på sjuk- ~ eller barnhem.
Goda rek.
finnas.
Sv.
till » Sjukvård », Kumla.
21-ÄRIG FLICKA af ämbetsmanna- familj, van vid undervisning på lägre skolstadiet samt vid lättare sjuk­ vård, villig att läsa högt och delt.
i lättare husl.
syssl., önsk.
plats i god fam., där hon i nägon af nämn­ da uppgifter kan vara till nytta.
Goda rek.
finnas.
Svar till » 21 år », p. r.
- Stala.
UNG FLICKA som genomgått husmo­ dersskola och under tre år själfstän- digt förestått stadshushåll, önskar dylik plats där jungfru finnes.
Svar till » ' 25 år » Lindesberg pr&gt;sti ' aek 31.
20-årig tysk, bättre flic­ ka, bildad och sympatisk, med fullkomlig bekant­ skap med svenska språ­ ket, sö ker plats i fam ilj, senast till l:sta nästk.
februari.
Är äfven full ­ ständigt hemma i skrif- maskins- och kontors- göromål.
Vidare med­ delar Plaisafd.
Joh:s LindeUs Egen­ domsaffär, Göteborg.
KiEH- HUSHÅLLSSKOLAN.
IIIIllllUlllllllHlllllllllUIHUlllllHIIIIIllllllllllllllllllllllllllllllUlllllllllllllllllllllllllllllilllllllHIItlllllllimalllllUIIIllllltllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllTllllllllllllilllllllllllllllllii Undervisning meddelas af från fackskolan utexam skolkökslärarinna i enklare och finare matlagning, bakning, syltning o. konser­ vering, konfektkokning, dukning och servering, uppköp af matvaror, enkel hushållsbokföring o. födoämneslära samt rengörning, tvätt och strykning, vården af linne o. säng­ kläder m. m.
I husmoderskursen ingår füllst, undervisning i kläd- och linnesömnad för hand och på maskin, tillklippning, lag­ ning, märkning etc. samt moderna handarbeten äfvensom Samaritkurs.
Som skolan afser att ej blott meddela eleverna praktisk o. grundlig undervisning i en husmoders arbete och plikter utan äfven samtidigt kunna bereda de unga flickorna den till­ syn och trefnad, som endast ett hem kan gifva, bo alla elever inom skolan och endast ett begränsadt antal (6 à 8 st.) mottagas.
Ref.: Myntdirektör K. A. Wallroth m. fru; Professorn vid Tekn. Högsk.
Valfrid Petersson m. fru.
Vårterminen böljar 20 jan.
1917.
Förfråg­ ningar besvaras Omsående af skolans föreståndarinna LANDTEGENDOM eller Prästgård.
21-årig flicka önskar plats, är villig att deltaga i vad som förekommer i hemmet.
IJar genomgått Hushålls- sikola, är kunnig i sömnad och hand­ arbeten.
Svar till » 21 å r Familjemedlem » un­ der adress S. Gumoelii Annonsbyrå, ENSAMSTÅENDE FLICKA önskax in- Stockholm] f. v. b. ackordering i prästgård eller landt­ Fru Emma Kjellström, Storgatan 32, Stockholm.
PLATS som Värdinna i ett egendom.
Sv.
t.
» Myndling », Iduns anställas vid Gävleborgs läns folk­ hem, helst i Sthlm., sökes af 40- exp f. v. b. ALLM.
TEL. 242 08. högskola för kvinnor efter ansök­ årig bildad dam, med praktiskt sin­ llllllllllllllllllllllllllltllllllllllillllllllllllMllllllllllltllllllllIII IIIIIIIIIIIMllltlllItlltlllllllilllllilllHItllllllllllllllllllllllltllttt!
ning hos fetyrelsen före djn 15 mars.
ne, stor arbetsförmåga samt skick­ KONFIRMANDER mottagas instun­ I. Handaslöjdslärarinna med un- lig i tyska och engelska.
Svar till dande sommar i prästgård vid haf- derv.
skyldighet huvudsakligen i väv­ » •Hem » under adress S. Gumailii An­ vet nära Marstrand.
S.
J. Meuller.
nings stickning och gymnastik.
nonsbyrå, ' Stockholm f. v. b. Rönnäng.
Tjänstgöringstid 3 mån.
vår och försommar.
Kompetens: Handarbe­ PLATS som värdinna eller i hem OBEM.
DAM erhåller god inack.
o. tets vänner eller Brunssons vävskola.
där fru finnes, önskas till våren af vård hos ung bildad barnm.
(ej prak­ Lön 400 kr.
och möbleiat rum.
bättre flicka från godt hem.
Mång­ tiserande).
Sv.
till » Sällskap », Iduns II.
Lärarinna i skolans Husmo­ årig vana vid husliga göromål, hand­ exp.
f. v. b. dersavdelning med underv.
skyldighet arbete, sömnad, sjukvård.
Genom­ BILDAD 25-ARIG FLICKA önskar i matlagning, teoretisk födoämnes- gått barnavård.
och hushållslära samt sjukvårdslära.
Referenser finnas.
Svar till » A.
komma ut på landet för att under husmoderns ledning få lära hushållet, Tjänstgöringstid 3 mån.
Kompetens: M. » p. r. Smålands Taberg.
Grundad âr 1S02.
i gladt och fint hem, där ungdom Sksolkökslärarinnekurs vid Facksko­ lan eller Rimforsa.
Lön 400 kr., fri TVÄ unga flickor, som genomgått 8- finnes och äfven där tillfälle till mat och möblerat rum.
Styrelsen klassigt läroverk samt husmoders­ vintersport gifves, helst i Västergöt­ Kursen för unga bildade fl ' ckor, som emfattar 3 1 /, Sv.
med prisuppg.
till » S.
kurs, önska mot fritt vivre komma land.
för Folkhögskolan, Bollnäs.
mån., börjar onsdagen den 24 Januari 1917, kl. 12 midd.
till större landtegendom för att L. », Iduns exp.
hjälpa till med alla förekommande iiUrf JJ ' JLJ N F AMI LJ önsk.
hyra ett Prospekt och närmare upplysningar på begäran.
göromål.
Tacks, för svar till » Febr.
rum under febr. — maj för två unga 1917 », Iduns exp.
damer som skola genomgå kurs hos ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND », &lt; MOT FRITT vivre önskar ung Väst­ Sällskapet Barnavård.
Sv.
till jäg­ PLATS söker 33-årig flicka van på götska få komma som hjälp o. säll­ mästare H. Stuart.
Adr.
till 15 jan.
Riks 2035.
Stockholm Kl arab ergs gatan 40, 5 tr., hiss.
Stblmstel.
9302 egen hand sköta enkl.
hem.
Kun­ skap i fin familj.
önskar anses R a m s b e r g, t e l.
8.
S e d a n Ö r e ­ nig i konstväfnad.
Bet.
finnes.
som familjemedlem.
Svar inom 8 bro tel. 1504.
Sivar till H.
B.
Box 335, Enköping.
dag.
till » Familjemedlem », ^tenstorp.
Fosterbarn önskas UNG KINDERGAR 1ENLÄR ARINNA UNG för lof vad sjuksköterska önskar Fru, som nyss genom döden för­ önsk.
plats å barnhem el.
i fam. Sv.
några månader få deltaga i ett fi­ lorat sitt enda barn önsk.
som eget fc.
» Goda betyg », Gumaälii Annons b., nare hems skötande för att därige­ upptaga en snäll och rar samt full­ Malmö.
nom vinna önskad inblick häruti.
komligt frisk flicka, på omkr. 5 EXAM.
BARNSKÖTERSKA med goda Vill gärna äfven, om så skulle ön­ års ålder, helst mot månads be taln.
betyg, äfven kunnig i klädsömnad, skas, sköta någon konvalescent un­ Godt hem samt moderlig vård ut- Beridarebansgatan 17. önsk.
plats nu gen.
Helst å landt- der tiden.
Tacksam för svar sna­ lofvas.
Sv.
till fru Lovisa Johans- egendom.
Tacks, för sv.
till » Barn- rast _ till » Syster Elisabeth » denna son, Änggatan 5, Örebro.
Kurserna i klädsömnad, linnesöm, barnkläder, vitbroderi, tidnings exp.
f. v. b. kär », Iduns exp.
m. m. taga åter sin början 15 januari.
An­ konstvävnad BILDAD, hurtig värmländska 21 år EN ELEMENTARBILD AD, musikalisk 19 års flicka, som genomgått Vins- musikalisk, kunnig i linnesömnad mälningar mottagas under December månad.
Prospekt på enklare matlagning, bakning, önskar löfs Kvinnliga Slöjd- och Husmoder­ begäran.
skolas ettåriga, kurs önskar plats plats som hjälp och sällskap i fa­ Familje­ som hjälp och sällskap i fin.familj.
milj där jungfru finnes.
Riks 108 63.
Allm.
4148.
Lön önskas.
Svar till Sv. '
till » Brita 19 år », Iduns exp.
medlem.
» Värmländska » under adress Elisabeth M. Glantzbeng.
UNG, ELEMENTARBILDAD sjukv.- mselii annonsbyrå, Stockholm f. S v. Gu- b. kunnig flicka önsk.
privatvård el.
BILDAD FLICKA, önskar plats plats hos läkare.
Sv.
till » Norr­ i Blekinge län emottager för vård, l ä n d s k a 1 9 1 7 », I d u n s e x p.
f.
v.
b.
gode hem, som husmoders hjälp och lugna psykiska sjuka, som önska vår­ sällskap (hälst där barn finnas).
Är 12:te arbetsåret.
Husmoderskurs fr. 25 jan.
till 25 m aj.
Grundlig och praktisk UNG GOTTLÄNDSKA önsk.
plats i kunnig i Linneklädningssömnad godt hem som hjälp och sällskap samt finare handarbeten.
Goda rek.
das i lugn och behaglig trakt på undervisning.
Prosp.
och ref. gen.
Fru M. Braune, Strängnäs.
Allm.
Tel. .98. åt husmodern.
Vid lön fästes intet finnas.
Lön önskas.
Svar till » Fa- landet där omsorgsfull vård gives afseende.
Sv.
till » Lalla 20 år ».
miljemedlem » pr Lysekil.
av examinerade sjuksköterskor.
15 Iduns exp.
f. v. b. min.
fr. järnvägsstation, härliga pro­ 20-årig flicka 26-årig, BÄTTRE FLICKA önsk.
pl.
(helst i Gbg) i treflig, liten fam. som med goda betyg genomgått 8- menader, även sjö, godt bord då som hjälp o. sällsk.
Delt.
gärna i klassigt läroverk önskar plats som landtprodukter finnas å Igården, lä­ förek.
göromål el.
och att biträda hjälp och sällskap åt äldre dam.
De karevården bestrides av dr J. Lager­ adr.
Båstad, börjar sin andra kurs den 1 mars.
Undervisning meddelas med skrifgöromål.
Är kunnig i hand­ bästa referenser.
Svar till » Marga- holm.
Förfrågningar ställas till åt kvinnliga elever i trädgårdsodlingens olika grenar m. m.
Prospekt arbeten.
Sv.
till » F.
90 », Borås p. r. r e t a » p.
r.
V a r b e r g.
Sjukhemmet, Skogsborg under adr.
erhåiles och förfrågningar besvaras av föreståndarinnan, adr.
Box 17, UNG FLICKA, som genomgått 8- klassigt läroverk och husmoderskurs Spjuts bygd.
Tel. 5.
Båstad, och å Fredrika-Bremer-Förbundets byrå, Klaraberpse 48, Sthlm.
önsk.
plats omkr. 15 febr.
som hus- hållsfrkn i bildad fam., där jungfru önskar plats å herrgård (helst i finnes, helst i Stockholm, ellar dess mellersta Sverige) som husmoders närhet Familjemedlem.
Eget rum hjälp och sällskap.
Svar till » 20 å r » o. någon lön önsk.
Sv.
till » 1917 », p. r. Halmstad.
Iduns exp.
f. v. b.
BÄTTRE FLICKA, som innehar pl.
önsk.
i medio af mars komma till REGERINGSGATAN 19-21, STOCKHOLM barnlös fam. som hjälp o. sällsk.
Rikstelefon 141 08 Allm.
telefon 5190 Förnämsta läroanstalt för kvinnligt handarbete Kunn.
i enkl.
matl. » bakn.
o. sömn.
Anmälningar daghgen 10 — 5.
Prospekt på begäran.
Sv.
till » Musikalisk - familjemedlem », Undervisning i: Klädsöm, Fransk linnesöm, Barn­ söker plats på institut eller i hem.
kläder, Konstbroderi, Spetssöm, Filet ancien.
Seffle p. r. märkt » Verkligt intresse », Jön­ UNG FLICKA, som ensam förestått Svar Föreläsningar: Comtesse G. och Fröken E. Thorman.
och (utan jungfru) skött sin faders köping p. r. hushåll (6 pers.) i 2 år önskar plats.
Kunnig i enkel matl., bakn.
o. slakt.
Något kunnig i sömnad.
Helst i stor familj i Bergslagen eller Väst­ manland.
Tacks, för sv.
till » 22 år », torde sändas till Iduns exp.
TVENNÜ BILDADE FLICKOR önska plats att tillsammans sköta hushål­ let på herrgård eller större gård helst där jungfru finnes, den 1 febr.
Jordbruksegendom efisr vinnarens eget val å åtta olika platfer inom lard et om 3E — 50 eller senare.
Båda hafva genom­ tid prima åkeijord oeli skogsm ark med riklig sko g.
(Däribland tre öar i Mälaren,) gått Elisabeth östmans husmoders­ kurs, och äro, dessutom kunniga i enklare sömnad, samt handarbeten.
Villa i skärgården} om 5 rum och| - kök 2 fri och egen gtutia, Tomten 27,844 kvf.
Svar till » Inez och Carin », Eskils­ tuna p. r.
UNG FLICKA, som genomgått 8-kl. .J-HerrumsmöbelJ läroverk och är intresserad af hus- häll, önskar plats i fam. helst där barn finnas att vara behjälplig med • Matsalsmöbel ^Sängkammarmöbel förek.
göromål om så fordras, äfven läxläsning.
Sv.
till » R », Iduns exp.
ENKEL, BILDAD FLICKA, som af- T tgo ' 2. ".
Btom '; bil: Vardagsmöbel lagt realskoleexamen, önsk.
den 15 febr.
komma å större egendom el.
Tvenne flygfärder med aeroplan utgöra även vinster.
Förbehåll att-vinnaren är svensk medborgare.
i annan bättre fam. som hjälp o. sällskap.
Svar till » Familjemedlem », Iduns exp.
f. v. b.
BÄTTRE LANDTBRUKAREDOTTER Rekvisition, hälst å brevkort, utan förskottslikvid, till Scoutlotteriet, Stockholm, vaitill tillit n n er k ostmd fr r poito cch cragningslista.
som genomgått hushållsskola samt kurs i linnesöm, önsk.
plats i bättre 2 1er.
pr lott.
Var sjunde lott vinner.
^ fam. i Stockholm.
Sv.
till » A.
L. Familjemedlem », Iduns.
exp.
f. v. b. INACKORDERINGAR Ordinarie lärarinnor NI PLATSSÖKANDE Birgitta-Skolan Egendomen, nervsjukhemmet, Skogsborg Strängnäs Hushållsskola.
Fredrika Bremer-Förbundets Fruktodlings- och Trädgårdsskola Apelryd, Exam, sjukgymnast §:ia ^irgiffasftofan Cmrny Ky fander.
' SCOUTLOTTERIET Högre vinster: 8,000 kr.
7,000 kr.
5,000 kr.
r.TÄ 5,000 kr.
4,010 Ir 4,500 kr 4,500 kr.
3,390 kr 4,500 kr.
4,500 kr.
2,530 kr.
8,CC0 kr.
7,000 kr.
4,0 (0 kr.
1, (35 kr.
M C r toS !d " e.
dP " ' s.
1,635 kr.
3,300 kr.
1,250 kr.
segelbåt, is kvm 1,250 kr, ECO kr.
2,530 kr.
600 kr.
DBS.!
Dragning de n 2 Q:de Januari- - 71 - DBS.
!
4 m F • p i / D:r Hettmans Förutom ELECTROMEDICINSKA INSTITUT.
NERVSJUKDOMAR och REUMATISKA ÅKOMMOR.
l:ma Engelsk och Tysk Antracit Kungsportsplatsen 2, Göteborg.
Tel. 45 46. finiiiiitiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiitiiiiiiiiiKiiiiitiiiiiiiiiiiiitiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiui tillåta vi oss rekommendera Professor PATRIK HAGLUNDg Srninastisk - Ortopedisk-KjrurBiska Pr ivatklinik.
Antracitbriketter R.
T.
7025.
Stureg 62, Stockholm S. T.Ô301.
För behandling af stödje- och rörelseorga­ nens skador, sjukdomar, deforraiteter och funktionsnibhningar.
iiimmiiiiiiiiiMMiiiiiiMiiiiiiiiiiiiimmiiiiiiiiii Doktor J. Arvedsons knrs såsom synnerligen lämpliga för kamineldning - • och eldning på galler i kakelugn.
- - i Sjuk gymnastik, Massage och Pedagogisk Gymnastik AKTIEBOLAGET KOL och KOKS medför enl. kungl.
maj: ts medgif- rande samma komp.
o. rättigheter » om en kurs vid Gymn.
Central­ institutet.
Kursen 2-årig börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran, gen.
D:r J. Arvedson: adr.
Odeng.
1, Stockholm.
Sammanslutning mellan kolimportör firmorna: Joh.
Lundström &amp; Co.
A-B., H.
G. Söderbergs Import A-B.
&amp; Nya A.-B.
J. Anderssons Kolimport.
Namnanrop: " Kol och koks ".
Telegrafadr.
: " Kolokoks ".
Qymnastikdirektörsexamen gives â Rosentäppan pr S tehag 15 april — 15 OKt.
Frukt-, grönsaks- och blomster odling.
Skötsel av drivbänkar och vinkast.
Konservering.
Begär Prospekt.
Gertrud Östergren.
Maria Lindskog.
Kurs i Trädgårdsskötsel aflägges efter 2-årig kurs af kvinn­ liga elever vid Kvinnliga Gymnastik-Sällskapets Sydsvenska Gymnastik-Institutet.
öfnmgar å Kongl.
Gymn.
Centralinstitutet (Hamngatan 19) fortgå Tisdagar och Fredagar med början Tisdagen den 16 Ja nuari kl. 8,IS — 9 e. m. Ledarinna Fr. Dagmar Torslow.
Anmälningar mottagas å nämnda tider och dagar.
Till mindre be­ medlade utlånar Sällskapet kostnadsfritt gymnastikdräkter.
Terminsafgift 1:25.
STYRELSEN.
Ny kurs börjar den 14 sept.
Prosp.
gen.
Kapten J Thulin.
LU ND, Götaborgs I Gymnastiska Institut I fullständigaste ettåriga kurs i | Sjukgymnastik oc h M assage •iästa årskurs börj.12 Jan.
| Begär utförligt prospekt!
.
Göteborgs nya Husmodersskola.
S&amp;dfw * a TE llégatan.
2 71 - Rifost.
106 24 Husmodopskurs på 1 e t rmin för unga bildade flickor börjar d.
25 jan.
1917 I Prospekt och upplysningar pä begäran.
Elvira Friberg, Hildegard Friberg.
I I iotuorgs Enskilda H andels-Gymnasium | Kungsgatan 46, Göteborg.
Förmånligaste enskilda handelsläro­ verk för elever med högre förbildning.
I jElssa Plii ii s p HusmoderssJkola, Stockholm, Karla v ägan 25 (f. d.
1 A), Sommirkurs I Handelskurs I Gymnasialkurs [» / „-M /, (KOS ALIA HANDLANDE) I uy.-io /, | io / 8 _io / t Begär prospekt 1 Kvinnliga Trädgår dsskolan &lt;Irofeborg börjar sin 18:de termin för bildade unga flickor den 29 jan.
1917.
Under­ visning i enklare och finare matlagning, bakning, konservering och in- Laggn.
af bär, frukt, grönsaker, fisk och kött; vegetarisk matlagning, sjuk- matlagnins;, uppköp, födoämneslära.
hushållets ekonomi m. m.
Olika kur­ ser.
Examinerade lärarinnor.
Förbereder inträde till lärarinnekurser i huslig ekonomi.
Prospekt, ref och närmare upplysn.
på begäran.
ELSA PHILIP, Karlavägen 25, Stockholm Alim.
Tel österm.
1810.
Mb vid Onnestads Folkhögskola och Lantmannaskola (Nära Kristianstad) börjar ny kurs 15 mars, fortgår 15 okt.
Mottager elever i undantags­ fall iför kortare tid.
Synnerligen goda undervisningstillfällen.
Lära­ rinna utexaminerad trädgårdsmästare fr. Alnarps Trädgårdsskola.
B ä s t a hälsosamma, praktiska ut­ b i l d n i n g f ör u n g a f li c k o r både för hem och självförsörjning.
Prospekt genom rektor Yngve Meiern­ der, Önnestad.
Babylådan inneh.
fullständig utstyrsel af 2 omgångar för späda barn, välsydt och af bästa kvalité, pris 10 o. 15 kr.
pi låda beroende på monte­ ring.
Sändes mot efterkretf.
A.
C. Cronquist &amp; Son, MM IM * O Rikstel.
Ô15.
Alla offe rter och förs äljningar g8ras m ed vldstâende reservation.
O ^SONStfo V Q «J 1 * ^ - AKTIEBOLAG- % ^ ETABLERA?
1S30 POSTBOX 132 Musikinstrument TELEGRAFAPRESS: 0 &gt;^ L W l iv /) «S 0 Det berömda h år stärkande vattnet.
^ Oifver grått hår dess ursprungliga färg.
Borttager mjäll.
Hindrar håret att falla af.
Vförket grund.
1Ö79.
Beg.
end.
fl.
med orden: Royal » Windsor Perfectionne *.
En alltjam ' stig.
försäljn.
samt 30 års succés gar.
Roys Windsors verkan.
Pris kr.
5.
1- porte Nederlag: Franska Parfym m; floflev.
21 Drottninggat.
21.
KOLBOLAGET Stor sortering af prima, väl- justerade stråk- och blåsinstru­ ment.
Sextetter af förstklassig • böhmisk tillverkning, svensk mo­ dell, till 375 och 500 kr.
pr sex­ tett.
Talapparater, ljudskifvor med frälsningsarméstycken.
Orglar och pianinon, bästa fa- b ikat.
Strängar och tillbehör till musikinstrument.
Tekn. art. med eget firmamärke: RIKS &amp;.
ALLM.TEL.
' OLAUS OLSSONS " / Javana Lefu Den tot, let bästa medel för erhållande af Långa ögonfransar och tjocka ögon­ bryn.
Pris 6 kr.
- f- porto.
förstklassigt antiseptiskt mun­ vatten och dito tandpasta.
Armétvål, Pranaka Parfymmagasinet, ffofleverant .. Fin, behagl.
antiseptisk toalett­ tvål.
21 Drottnigçr.
21, S thlm.
aim gran nar!
Härmed meddelas att det utmärkta och så mycket efterfrågade hårvatt­ net mot grått hår, som förhindrar h&amp;raffall och fullständigt borttager mjäll och som i öfver 40 års tid först i Fanny Gelins Parfymmagasin, Malmtorgsgatan 5 Sthlm, numera fås under adr.
Firma Fanny Gelin, Norrviken.
Rikstel.
Norrviken 14.
Pris 5:50 fraktfritt.
Skokram, terpentinfri och fri från alla för lädret skadliga ämnen.
Putspulver och putskräm, fj IL J bästa rengöringsmedel för me­ taller.
lllustr.
varukatalog sändes på begäran gratis och franko.
o ^ / Frälsningsarméns Handelsdepartement, Turkiska b adet t Malmtorgsbadet är öppet hvarje torsdag för damer.
Yppersta me- lel för uppehållandet af smärt figui) ch fin hy.
Badet är angenämast, man är flera i sällskap.
Pris före ti.
12, kr.
1:50, efter kl. 12 kr.
1:75.
TvättI Tvättning och mangling af privat­ kläder utföres på ett i allo förstklas­ sigt sätt i Mälarebadets Tvätt- di S trykinrättning till ett pris af 45 Öre pr kg.
för tvättposter öfver s tigande 25 kg.
Afgiftsfri af- hämtning och hemsändning.
Östermalmsgat.
24 A 26, Sthlm 5.
Telefoner: Rika.
85 81.
Allm.
63 72.
Pillai: S. Allég.
9, GBteb.
R.
T.
78 76- itA^ / (nAA C ' scttsà 1H.
/ ß-QsO ' A.
Fonder 21.850,000 kronor.
St.ckholmikontor: Arscnalsgat.
9.
Filialer: Södermalmstorg 8.
\ Sturegatan 32. j VlAjCfö i Olaus Olssons Kolimport Aktiebolag Allm.
93 44.
Riks 3815.
Uthyr kassafack.
Emotfager värdehandlingar i öppet eller slutet füruar.
Fondafdelnlng.
Kassafack.
ldun utgifves denna vecka i A och B.
- 72 - Wilhelmssolis Boktr.
A.-B., Stockholm 1917.
