# ID: svediakorp-per225
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1902
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,144
# sentences: 609
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kristendomen och kulturmänniskorna.
~Fariseisiii i vara dagar » af Anna 31.
Roos.
.Skall man saga, ath cle religiösa spörsin %; len » flyta oifvailpb i v&amp;r tid, eller iii.
incliffereiitismen den h&amp;rska,n&amp; st&amp;n; Clpunkta?
1bh11.d kimiïer man sig mer frestad till det, ena, iblmcl till det: mclra ~omdijmet.
Det Lir m&amp;nga företeelsler, som tyda p$ lifaktigliet, på d e t andliga iomr %clet, eserupel~is~ den kristliga studentr.öi.els: eni.
Men A andra siclan möter man p % manga 11 %11, b&amp;fie bl,and bildade, Iialf bildade och obilclacle, s % inyclcen kompakt liknöjdhet f ör allt, som röii ~1e.t rel.igiösa lifvet, a t t clet tycks finnas föga utsikt för kri- stencllomea a t t nltgonsin eröfm vklden.
Om.
det 5 ena sidan inte &amp;.
I ondt loni bildaclt folk och siiskilclt bilclsd ungdiom, för hvilka kri- stendomen blifvit lifvets kraft locl1 iLnclamCt1, s5 fini~es det A andra ssidan stom massor af intelligenta .o&amp; högt utvecklacle minniskor, som vändt lrristeiidomen ryggen, endera clikför, a t t de kant sig besvikna ool.
6or.t~ t ö tta af den kris teliclom,.
som .mö&amp;t dem, eller dirför, a t t cle aldrig ansett def löna mödaii a t t d k söka hmd de behof va.
Om cletta a; L. krisiteiic140iuens fel, ellm cle kristna kyrkornas och kyr$oli2i1ornas., eller .om skul.deii ligger ensarn: t hos dem, som för- kCulta kri~tend~onieli, det i i en fraga, soni ofta blifvit föremg1 för clebatt.
Ai.i.iiii &amp; r clet vii1 lGgst f$ af kyrkans - män eller af ckm, siom göra anspr % p % a t t kallas kristna, som kunna förrn % sig a t t erk.&amp;ma, at.t sliiilden till iGgm clel ligger lyos clem, i deras frain- stiillning af l~ristenc~~orneii i lif # och liiia.
Att felet ligger i kristen- domen ajiilf, kr en sats, som förfäktas ' baXle af m a, som studerat och sökt först % clen kristna religiloiien och miiniiisl~~osjiilens lifs- bel~of, ocli.
af s&amp;daiza, som iuecl f ördoriisfiillt f örakt g5tt clen f örbi.
Bör cle m h g a,.
siom iiallias kriste~domeu i .tveksanit Bopp a t t där finna, Elrad de förgliIvgs.
sökt p&amp; aiidrit hLI11.
ocX hvad de kikna sig i&amp;e hxrma, vaxa u h i l: ett fasta for sitt lif, ett: mtl a t t ' strilva till, en tiq slom kan bika genom tillvarons gbtfiilla liclanclen loch vedermödor, för alla clesea lir de kristna församlingarnas trång- sinta farisei.sm, lika v a som k r i s ~ e n d o m s f ö r i i e l i ~ upplysta s för- akt, e n sv,h stötesten p&amp; ~ 2 i e n. '
.
.. -.
- ';
Just till dessa v ä d e r sig Anna Roos ' » Pariseism i v&amp;a dagarji Afsih-ten med denna lyok air att visa, a t t kristenilomen, &gt;d&amp; den befri- ats f r i n dogmernas skymmande hölje, iiter skall röja sin segrande kraft loch visa, a t t sjä.len af naturen iir kristem.
Utghnde frå-n en af innerlig pei~onlig f romhet präglad kris t endomsuppfat tning, vill förf.
bevisa, dels a t t Kristi län.
iir mycket friare, miinskligare loch: högre a n vika dagars.
kristendom, dels a t t denna l s a kan till- fredsställa äfven våx tids högst utvecklade, mest kritiska s c h ford- rande andar.
Boken framträder icke med anspritk p&amp; vetenskaplighet, men den är grundad på e t t ganska vidtomfattande, och djupgfiende stu- dium, säxskildt af de f iirsta &amp; rhundradenas kyrkohistoria, och af histendomens f6rhiJlande till den helleniska hulturen.
Förf.
gör s.jdf sina jbförelser loch drar sjilf sina slutsatser, i s t d l e t för a t t upprepa ' andras meningar.
Arbetet &amp; r emellertid alltigenom popu- lärt W l e t loch tiUgiingligt fiir » den bildade allmanlieteu)).
Afven i e t t sådant arbete ai.
dock bristen p % rubriker doch innehållsförteck- ning i5t.t kännbar.
Den totala fralilvaron af dylikt g k, a t t boken ser söfverbomlig u t och &amp; r ytterst svar a t t hitta i.
Om man vill s l k a lom e t t ställe, som sarskildt tilltalat en - och &amp; Idana, ställen finnsi det g d t om - h m man alls ingen annan- leclniiig 2.n sitt minne.
Det vore star skada, om nigon af denna brist skulle Pita afskrä,cka sig fl-&amp; a t t ge sig in p&amp; studiet af boken.
; Siix man val borjat, ryckes man snart med och fingslas af framstiillningens stilla styrka, af tankarnas djup och skunhet, af den vackra viirmen i talet lom M&amp;mishs~onen.
Bokeas tendens iLP polemisk, kritisk, men det finns mycket positivt ' i den.
Det äz rä.tit svart a t t af dess titel sluta sig till dess innehall, t y » fariseism » tages i ganska vidstrdckt kemihkelse, .och: f 6rf.
vänder sig &amp; f ven mot kristendomsf öraktarm, kritiserar S v e n den sthdpunkt, som anser, a t t kristendomen spelat u t sin roll.
Det lika sällsynt som uppbyggligt a ~ i t detta, den indivi- duella f rihetenst sch auktoritetsf öraktets t i d triif fa p&amp; en person- lighet, som icke 1iö.r till n: &amp; ot parti, som stgller sig i .opposition ntom en.
Det finns e n auktoritet, som mlot alla auktoriteter Anna Roos erfinner.
Men det är heller icke niigon vanlig modern och partibildande aukboritet: det &amp; r Jesus Kristus - inte den kyrka, s a m m n e s efter honom, inte heller n&amp;gon modern teologskola eller religiös rikbning, som ansett sig f örat,&amp; lmnom bikttre %.n a.ndra, -
iwte bibeln heller, utan bara I m i s.j %lf, hhns egen perslonligllet, S&amp; slom man 1iir kanna den genom a t t lefva mled Iionam.
Fariseismen definieras s %lunda: ») man skulle snarast kunna beteckna # det fsrisleiska skrymtwiet.
s %slom- ett ppaitagande af en y.ttre hamn af fromhet, desta ddock icke alltid med något af- siktligt bedriigeri, utan i loch under den föci.uk&amp;ttningen, att!
religionen b e s t h i yttre guda.ktligliet ».
Dmeh tych- mig dock, jasb &amp; r a t t evangelieberii.tte1serna gifva vid handen, a t t &amp; It, soni bedragare loch hycklare; Jesus s t h p l a t fariséerna, som per * sioner,.
livilka.
spela en roll, ge sig sken af en fromhd och ' blelig- het, slom de icke Qa.
Betydelsen af det !ord, som öfversii,tties med)) skrymtare », synes antyda, a t t detta var Jesu tanke om clem.
I3eb var hyckleri han varnade för s h o m xfariseeriias s ~ &amp; e ~ », eld var moii hyckleriet i f g i s l t i ~ rumniet, som han utslungado sitt ve.
D k - f ö r beliöfver ju detta i c h h@va varit en utma; I.kande egenskap 11.0s alla eller ens de fl.esta fariseer, utan bbtt ' hos dem Jeisns hade framför sig a m sina motstå.ndare.
Och vore det fika blot6 om en idriktig uppfattning af religionene viken, skulle viil Jesu sjufaldiga verop förefalla bra h&amp;rdt.
SB .till vida k namnet fari- seism icke alldeles till&amp;np,ligt på, alla de fölretelelsw, förf.
i sin bok framdragit.
I Matt.
23: 13 &amp; ger Jesus om fariseerna, a t t .de tillsluta himmelriket f öir mihiiiskoana loch icke Iikller s j&amp;lf va gå, in i det.
Om man iocks % kan tilliimpa fömta cleleii af denna ankla- elgse p&amp; de riktiningar häir ar frAga om, hvem vågar tilliimpa clen a1iitï.a 1o~c1.i s % själf göra sig förtjän,ti af namnet farisé?
Dec %I: nu inte heller förf: s mening; bokcins syfte %r mera posi- tivt k negativt, mera atït lijii,lpa de uh; t %ngda iiin a t t bestraffa dem, 610m stinga dem ute.
Om fariséerna 11.etei.
CM locks %; a t t cle bundo sammaii tunga böaclor och l a,de p % m2niiiskornas skald- ror, under det de s jdfva icke ville rika dem nied sitt finger.
Äfven i fika om detta 101-cl k- blofjt; fölrsta delen tilliwiplig p % Anna Ro: osY fariséer.
De iiro folk, 80m v u ~ i t fast i iien ö,fvertygelsen, a t t den v i i de s jiilf va vanclsa, iii- den enda, som f Ölr kil1 G.url., men de undan- araga sig icke sjalfva, hvad de fordra af andra.
- Bokens.
första, sidor beliandla clen i m h g a kristna kretsar s % vanliga bristen p % » andlig blygsamlieb sch den däirmecl f öl jande beniigenheten a t t döma siom » v&amp;rldeiis barn)) dem, hvilka icke an-.
viiinda den rätta sortens talesiitit;, ocli dem, som siillan beslöka de offentliga gudsk f i s terna.
Vidare pl~~emiseras mot den 5fvenlede.s li~nfvuclsakligen i pietistiska och sekteriska krehsar häxskande åsikten, a t t man genom a t t förneka möjlighaten af de eviga straf- f en k.az bort något väeentligt fr&amp;n kris tesdomen.
Om jag .också håller ' d.
' mecl förf.
lom, a t t predestinationsliiran ocïi 1iiia11 011.1 helvet,esstrétffen iiix # oförenlig rue,cl kristendlomens funckimeiit~ilsats, a t t » Gncl Lir k&amp;r- leken)), ii jag dock tvekmu, lom man &amp; r berattigad at % dra den slutsatsen, a t t Jesus, d % lman talar # om Gucl som alla, miinniskors fader, cla.rmecl anty der, s t t » en gliing m &amp; she i f aclersfamnen alla barn At er sa,inla,s ».
Af ven lom maii sjdf kiiiiner sig ines f; tillf reclss~tiiillcl med denna tanke, $1 ', det dock alltför djiiuff; a t t förklara en &amp; i; 1icmd.e uppfattning strick~mle mot kl-istendomeiis ancla.
Agnos ticism synes mig i detta afseenck vara den e11.h ha; ll ' brtra ~ t % i i d p ~ ~ i l i k i i.
~hers+oclen af första liapitlet &amp; iias &amp; t det vida vikGgiwe slag af forïntriiil~dom, slom bcstc ' r i, a t t inan forclrar, a t t en person för aDt ha rikt a t t kallas kristen slid1 eï: kiiinim s h o m isaiining vissa cl~ogmes eller symbola.
Förf.
' medger visserligen, a t t enligt den liilherska kyrkans lära tron icke ar ett försantl.i %2lancle.
Dock h %ller Bon p&amp;, a t t d e t sii: ora flertalet al ' kyrlcans tjänare loch anhiiingare forclra, titt cleil, slom vill anses s&amp;loin kristen, ska11 erk&amp;naa en del dogmer, s&amp;sxu t. es.
clen lom Jesu giicloim.
Om ock detta g d 1 lom ~ en loch annan, tror jag &amp; ock Imappasii, a t t det Sr fallet.
mecl flertalet.
De b,e- tmkta det s~om en beklaglig villfarelse a t t icke tro dessa dogmer, men cle viigra icke a t t erk&lt;iniia s b o m kristen den, som i öfrigt f ö r t j h a r detta namn, iiifven jom 1ia; n i c h k a n goclkiha clogmerna.
I alla BLkde7ser ar sedan det,, a t t kyrkan loch den riiht~ogna, 1iitlie~- ska kristenheten anse dogmerna lom treenigheben ocli som L.risti tvii naturer e; &amp; sloni grundvalar för en sann uppfattning a l Gads vasen - och af ICristi person, tilli.c2ckl.igt f tir niit sk: ri; mma bort ' fr&amp;n kris ten- domen manga, som annars sliiille kiinnci, sig dragna till den.
För deras skull, hvilka längta efter n. %got at; t t r o p % och B,S; l.la sig till, men hvilkas fömuft uppreser sig mlolt tanken på, en G~id, som &amp; r en.
d i p&amp; samma &amp; ng tre, soch icke kali komma till ratta med clet dubbelviben kyrkans JIristiis 5ix - för ideras skull m h t e det s1; Eiplas som synd a t t f örklara, a t t clessa dogmer hosa till kristen-.
diomens vä.sen, a t t tlvon p&amp; clem ar ett v %sentligt elementi i d m kristna a t t icke tillstiiiija clem, som Liro p&amp; viiigeil till liim- tron.
Det rnelriket, a t t g % in.
Dlogmes loch symbola kiinna a1cl.ri.g bli e t t aclekvat uttry ck f ö,r clen sanning, som k: oss uppenl~a; ~a,d i Kris tus,, och cle k~iniia cl&amp;rf ö r a1chig tillfredsstiilla alla, ej eris alla samtida, 1chgE mindre olika tidsskedens miinnislior.
D,ogmenia iiro iiiirmast a t t b.e.1; rakta som ett nödviincligt onclt, nödviincliga S % l&amp;nge kyrlwsamflmcl Giro n6d- viindiga, SA 1,Snge k k e hela ' iniiinniskosla$tet insamlats i Giicls rike, SA 1iin.ge vi » se endels 80~1-1 pllofetwa.
ei~.dels »; ett ondt, cliiwf ök a t t CLe våJlll,z split loch s t ~ i d 1004 L ' ii,tslrliet, 8oq11 &amp; t sowc !$ frtirs~mföi.
allt ' '
* darför, a t t cle komma mCLnga a t t vs~icla sig bort, fr %n kris: teacloinen.
Men lom alla dogmer 5x0 af olzclo, Icuncle vi inte d % lika giirna beli&amp;ll; - i, dem vi lm slom abt söka skaffa loss aiiclra?
Hej, ty ckit ' 5 k.ristendomens storliet, a t t clen passar fömr klvarje tic1 oc1: i solk loch loch e: iikel ocli klass eooh bilclni.rigsgracl, cxbt deii iiir s % allm2i; ~~giltig m5; nsklig o d i s % hög doc11 gucloml.ig, sbt ' cleii nlclrig kan i ?,lclras.
Meii niiiiziiisl~overk; ocli iu~iii~isliotaiikar: Uclras.
Kris tciicl,omen Ilar n5,got a t t ge &amp; t Iivarje ticls&amp;lcler; inen icke i allcleJes s: ilmim ~orru.
Niii clen $orm, siom en g h ~ g e n t.icIsZ~lcl~~r funnit fOir sitt trosiniieh&amp;ll, blifvit förZ~lclracl och icke liiagre fram~sitiiillw kristeiiclon~en s %, som srz ' rnticleii Iiaii t a om.&amp; clen, d&amp; tro ni~iniiiskorria, a t t clet 5,s kristen- domeil., slom f ölraL; l.clrats, och vs~iclsi, sig &amp; t andra hiil1 mecl sin]. %ng- taa soch sitt sölcmde.
Det iinr vanligt a t t 11Ora ~ S Q I ~ B f~unstiiilli~s U S$ som vore rilcwiii- nisliornas 1r.ögmfiocl ocl.1 Iiiislek till sy~iclen de eiïcla, orsakerna till,, akt de finna kristeiidomeiis 12x2~ förriiiftsviclrig.
Det ar] &lt;anske s % i en del ei~.skilcla, fall, inen det kan, omö,jligt vara anlcclningen till, a t t \, &amp; r tid i st,ort seclt ansett .sig ha hiiiliiit förbi kristencl ' omm.
Orsallien till, a t t s % i u h ga 5r; liga ocli iq&gt;g %t s träfvancle manilis kmor alclrig ens hy sig lom a t t pröfva, .oin kri~teiic~omen kali ge d m, livad dc beliöfva,, eller göra iipp r %lcniiigen mecl clen, nZstan iiinan de liiiinnat banidomeii bc1,1i ' om sig, kan icke vara m&amp;go11 annan k d&amp;, a t t miii~inisl~otanliar s&amp; ssliyi~t bort Kristi gest: ~,lt \ a t t de trots a11 re %igionaiiï-~dervis~1i~1g aldrig komma i personlig besöring med: Ironlom.
Man borcle kiinaa forclra ix1 kyrkan: a IiLra, a t t clen icke s t5n.gcle viigen till Kris tus f ör nggoil,.
som langhr ef t.er saiiningen.
För clen, siom fuimit Gncl genom I&lt;ristiis, borcle dogmeriia v 3 icke Ei; og.rc betyda mycl&lt;et.
Ty clCG blir clet Kristi lebvaiide per- sonlighet .och Guds iippenl~a~else, s om skymni.cr dem locli gör dem öfverflöcliga, di, Sr clet)) blott a£ Iroiiom s: jii,lf, som vi vilja mot- taga clet inre ljuset, medan vi förkaski~ allt, slom s t k i stricl mecl lims röst i v %.rt hjS,rta ».
Ja, S % borcle det; vara, s % skulle en Bristen, fri f r h cleii yttre; z~iBtoritekei~s.
pinande tvang, lyssna till den inre gudmnliga: rösten, m m för 1111s mcbga, som vilja vara kristna, blir det inte till 5,iigeskhlla anfiiktels~er, cletta nukivetande c m, a t t cle icke h n i i a tro.
hvacl kyrkan Iiiir.
lpör alla s %la,na, och för dia,.
s: om g k a det sv %rt för andra genom a t t forclra mer &amp; n I&lt;ristus fsorclrade, och för alla, som tro, a t t kristendomen intek har at6 ge dem, CIiiirför att dogmerna 5 s clein motbjudande, för d m mB&amp;e clet verka frigörande och mkna till s~jiiJ: fpröfiiig eller till förnyaclt sökande a t t liisa cletta kapistel lom auktori~I; e.fHstro loch dogmatism.
De trin.it; ari&amp;a och kristologiska.
dogmerna behandlas ganska.
utförligt soch m@ ratt myckon vetcnskc~plig apparal; - citat, f r h i hyrlriofl5der etc. - siom jag icke ar kompetent a t t bedöma.
Det f förf.
viktigaske och grundlL5ggmx3.e vid uppfattningen af clessa dogmer iix emellertid cletta: Rrisitns liircle.
icke Guds t,reenighet elkr sin egen gucliom, hen liar ö; fver 11ufviicl If; a,get icke gifvit liiijiingarna nA.gon t~~osbel&lt;~a.nelse, icke f örkhrat tron 135, iGigra liiirosatseï- nöd- viidilg för den, som vill i,i.fvs evigl; lif.
I clet f öl.
jancle visas, a t t det liiifv~idsakligen ar gemm clen helleniska - i~eoplahonska - filmofins iufly ti,zn.de p % kristendomen, SOID.
de ifr3,gaivaranck dogmerna utveck- lata.
De ha framg %tt IW fil~os.o.fisk speki~lati.on, icke ur försök a t t försltCi, livacl Kristus iolch lians apostlar lkcle.
Oc$ a t t dessa icke lika Bvarken Kristi gu.do1m eller Guds treeliigliet, kr v d, ofrhkomligt för de.n, slom .f ördomsfri tit liiser Nya tes tanient.et.
Med dogwieii * om Krisiti gudom maste Sven f örsoningscl.ogmen uppgif vas., denna lkb om i~ » .S; ~tisfac tio vicaria », som i i i s&amp; svgr- sllialt föl.
VAX tids r~tt,smeclvetanc1e och bygd p % en s&amp; ensidig locli lcmse iqqfaktning af bibelus lara.
IMecl afseende p&amp; biida clessa &amp; grner i i i clet einel.lwticl icke b h t t kritik, som b jnds, oss i fölreliggancle bok, nhn iifven mycket positivt, m %: ig; z cl jupt tiiizkta och vacker t sagda satser.
Jag ska11 icke f örsöka reserera d e sidor (73-79, 83-86), s ' om frams tklla fOTf: S egen uppfat tniiig af Krislti pers on locli af kris tenclomens innaböd, iitzm i st511et rekommendera deras ga1oml5sning.
Bfven de; sohi tillZiIventyrs icke de1.a lienneis uppfatthing, iu.3,sbe f&amp; ledit d.jupti in- tryck af clen personliga t ~ o och kiirlek, som liar likslom öfverallt ' i boken 5r grundbonen.
,: Bokeus auilra ddclliing, e.ii.ligt min t a d m clen l~etyd~lseIullaste, Iiandlnr 0111 kristcï~.diomens fOx11.Ei.lcmcle till aslietisiuen.
Dekta * hr cu fri,ga, slom, för mihga %tn~inst~onc, lim iiim.11 störrc betydelse $11 fr5gail lon1 cl~ogrnerna,., J,ii,ta noss g5 mecl pA,, a t t k~istcnclom~en icke &amp; r Iiiira ulan.
l if, sagcr ' ~~I;: I,I.L, 1 % IOISS m.edge, att det .kall vilim n&amp;got med den tro t; s f ö~: ii.iifts viclriga dognier, Me i i c i i ~ik&amp;dn: ia g, s om st; iiiller sig frii1nmai1cl.e cl1,er fientlig rii !oit aJl Mi,nsld.ig kalhr, oskyl- diga njutningar allt skönt i lifvet, ett sa~mfiincl, som fördö- mer allb s9ulaut s %s.om lo3: en.t och farligt, 1.
n ~ kan en nutida kul- ~iir.m~~miskcz I.I; .L.EvL~ I~; " Qo~ cl.irlmecl a t t slcafh?
Det Lir samt, att; krief encl~oincns anhingare a1 1ti: frAn iilcls ta ticler till vgrn dagar visat böjelse a t t iiil,dfly 52111; ' clch, som gi ' u under iiamnet » vii; l.lclen ».
Men orii iii1 vissa af Nya j; estsmezitels fGrfat; tc !,re visa s p k &amp; f samma
.
böjelse, s % finnes dwk i d e t clä,raf hmos mast are^.
Den, om hvilken ett under berittasl, slom eudast afsåg aDt.
h6ja glndjen vid en bröl- lopsfest, den, som af motståndare skymfades såsom fråseare och: vindrinkare, kan lorn6jl; igIi lia haff något asketiskt i sin p,ers.on.
Aske- tismen Ilar lieller i cke ursprungligen 1iemlostsri.Ltt i k~5st; aziclomen, utan s: f; mrnar, såsom Anna Boos p % öfvercygande &amp; tt; visar, fr %n Hellas och: har från den helleniska väirlds %sk$dningeii upptagits i klisten- L cllomen.
Men # om L&lt;i.is; tiis aldrig fördömt, utan tviixtiom genom ord och 1i; mclling helgat clen jordiska lifsnjiitningen, c&amp; mikte det val från kristenc1omenS synpunkt niistaii anses orä,tt atrt undvika den?
Nej, kristei~cloruen iix inte heller i detta afseenck dogmatisk; det beror I-ielt och 1ia; Llet a % individueMa lonirst&amp;ndigher, och clet, som &amp; r raht ocli l h p l i g f; för ena, iiir Iiai~ske, oratt och skadligt för den andra.
Det iix cliixfölï en bloclig oratt man begåx, (1 % ' main, som ratt ofta sker, dömer rnihniskoraas andliga lif efter deras, cieltagaiide i eller.
afh&amp;ll.sainlief; fran s. k. viiirldsliga nöljen d e r do n$ttningar, den mociema kliltureii bjuder.
Siidana saker kunna vanligen Bes från SA m b g a siclor.
A11 ren njutning Sr utvecklande för en mibniska, och clet kan spias uriitt a t t gå, förbi n&amp;got, som var personlighet k: m hiimta viiixtkmft af.
Men njutningen a,r kanske e t t hinder fös n&amp;ot annat af an s8t&amp;re betydelse för oss.
I&lt;anske$or sjalfva för- sakelsen oss langre framat, &amp; n njutningen skulle gjort.
Mycken s f örsakelse af lif vets %lim te n jutningar, smn f ör iitcms ' t %- elide ter sig som ett klancile; llrai.clt stympanck af den egna personlig- heten, &amp; r kanske nödviiindig jus t f Or denna personlighets utve ' ok- h g.
» Den, som $,ter, fösrakte icke den, ston~t icke &amp; hr,.
och den, slom icke ater, fördöme icke cleu, som &amp; ter ».
Nar skols kristna börja t i l l i.
p a de oi~leii lo,cli l&amp;ta hvar # och ' en: Liandla efter sitt samvete?
N k skcill » v&amp;rlcleiz » se, a t t kristendomen icke ar fiende till aJlt skönt?
.
Efter a t t ha visat, att; den clualiskiska &lt;&amp;k&amp;d.n.ing, enligb hvil- ken niatesieii i s; ig sj&amp;lf iier ett, on.clt loch sjalen blott genom att s % mycke&amp; slom möjligt ti1söa: cIra sig f r h i ki,oppen Ban n&amp; sin full- amhing, uppkommit inom den grekiska filos !ofiïi, iinclwsijker förf.
Jesu iit.tal: iiclen f6r a t t se, om diir finnes nagot sphr af en aske- tiak lifsu.ppfat,tning.
Hon finner, a t t Jesus alClrig gifvit något.
bud om afh&amp;llsamhet frAn mat lochl dryck, att, lian i fr %ga om akten- skatpet .vii1 är idealist, men icke asket.
Aktenskapat &amp; r för honom det Iieligwte af alla band mellan miianiskm-.
Hans uppfahtning sihk i detta afseencle s %] z&amp;$ öfvler hans samtids, atrt de@ varit mycket; scvht f6r kristeiiketen a t t tillägna sig ' den.
Förstl i var
tid har ma.n börjat först&amp; och tillampa liaris griiiiclsa.tscr, men hans anliä.ngare lia i detta stycke visat sig som zuiridre trogna efter- följare an de skalder och tankare, soiii alls icke vilja erkiinria, a t t det iir haiis tankar de fullfölja.
Pi dessa sidor, so111 11anclla o u Jesu.
uppfattning af kiirleken mellan man och kvinna, finna vi uagm af bokens sköuaste och cljupaste ord, priiglade af eii renhet och en varme, som man ' inte alltid finiier föreiiacle i iittilla~ideii uim iiett.&amp; ämne.
Ofvei- hufviid ta.get kan man fii fram asketiska 1li.ror tir Jesu lord blott genom att Iianga upp sig p&amp; ci1stali: i iittalaiiclcu och fatta dem som lagparagrafer i stlillet för att 1lil-a af lioiioni s jklf, af hela lians rika, lefvaricle persoiiliglict, s om scr saniiiiigeri fr %n alla dess olika sidor och icke ger allmänna regler, iitan Iiar ett sksskildt bud för hvar och en af dem, lian möter p %# sin vag.
Offer kriifver lian ofta, men offer af det niiudi-c hetydaiicle för a t t vinna det, som &amp; r större loch viktigare.
» .ilen kraft, som vet a t t hvilken ensidight vore dct viilja det fjii.rmare och stösrc m&amp;lct ej a t t benamna den asketism!))
De kristna 2x0 icke utan skuld till, a t t maanniskor filtt en s % falsk uppfattning a.f Jesus, a t t han för mkiga ter sig som en vek, s jnkligt allvarlig loch lifsfientlig pcrsonligliet., ii t t kristeii- &amp; omen för m %nga ser u t som en lidandesk-tilk.
De 1x1 g.l; lömt a t t framMlls Jesu r e ~ mänskliga t kraft och höghet, Iiriiis snillc, li: i.lrs käxlek till allt skönt mä.nskligt, och a t t lidaiidet i Jcsu iippfiitt- ning icke $.r i sig sjalft mera viirdt 5.n gliidjeii, u t a ~ r Iiar bet.y- delse blott i iden min clet för oss niirmarc Gud.
Det iZr ett ratt ofta framdraget argiiment.
mot kristenclomen, a t t den förbiser sj&amp;lfliifdelsens betydelse och a t t konsekrensm ldir, a t t den kristne skall stri.fva att utplana sin egen individiialitet.
Anna Roos p %peka.r Irä !.remot, att Jesu förkiinnelse rar helt.
ocli hållet praktisk och icke afsi-ig niigon filosofisk utredning af man- niskans vihen, och a t t Jesus förmodligen anskg,:) att det icke iir så skdeles behöfligt a t t enhaget uppmana miinniskor till a t t till- fredsstiilla sina egna önskningar ocli tillgodose sin egen naturs k r a h Ingen af vir personlighets krafter hehöfrer s tackas eller dödas, clet f.orclrar icke kristendomen, men den fordrar, a t t de anviindas ntill a t t främja Gudsriket på, jordenn.
- Bokens sis ta afdelning är hufvudsaklig.cn e t t f örsvar f ör kri- stendomen.
Förf.
visar, a t t den icke har spelat ut sin roll.
Ticls- andan ar icke längre afgjordt religionsfientlig, $ ' ositivismen liar '
iapgliört att ti1lfredsstii: lla tnrikande miinniskor.
13ak.m agnosti- cismen döljer sig en liiiigtaii a t t finna, a&amp;&amp; att tm på,, eliuru miss t.&amp; tailde ?om a t t finna de t.
» Jlordmkieu synes vaxa beredd för en sklcl af iclealistisl~a tankar.
Ifmen clet a3.
p&amp; s&amp;ningsm&amp;nnen, man vG.nta; r)).
Hur ko~i-u.i~er det sig d&amp; - fr&amp;a,r hon - a t t kri- stendomen icke kan vata utgot för dessa mimniskor?
Orsaken kan icke vara W&amp;OU amian iiin cleii, a t t den kris; taa kyrkan geil: om sina dogmer skymt, K.risti lefvancle gest.a,l.tlt; och.
genom t r k ~ g s i n t a för- bud förf ~laA och förstvagat clet nziianiskoideal, h ~ gifvit ~ n oss.
An- leilningen till.
a t t n i &amp; ~ ~ SIW a, icke f i m a nkpoh i ' kristendom&amp;, taga, sin.
tillflykt till teciaiof in, ellurii den i s j d f v s verket pseclika~ kri- siienikomens griiri.clsann iiigar, finaer förf.
clii, a t t cleii kristna kyr- kan glöm (; a t t fra,&amp;i3.l ' k~ särskild$ två, viktiga punkter i Kristi läxa, siom lieosofiii dii~reinot stryker ui~cles: bi.ocie~skiiii; cleken och m&amp;- niskans ansvar.
Det m h t e medges, a t t biiodei: skiiirl.ekeii, som Jesus lålie.
vasa, den encia gsuiid, efter hvilken miiniii skornas lif skall dömas, !ofta f h en allt; .för unclai~skjuten plats, sa.rskildt niiir det gii~ller a t t # offra nkot af ~ i egen i ~ samhii,llskJass ' p: rivilegier, till f 6 r m h f ös min: clre lyckligt lottacle bröda-.
Hvacl mhnis.kans s.cdligs arisvm betriiffar, s % kan clet viil vara saniit, a t t det stun- dom talas # om den s ynclaf ii; ïl&amp;tande iiå,cleii.
och f rdsiiingen i orda- lang, siom icke tyckas lii,mna n&amp;go.t rum för tanken om miinnislians i+1unvar för sina giiw: ningar; ineii jag tros icke, a t t detta iir en be.
skyll: ning, som cli.abbar k: rist; enclonxms bekannare i allm5,nhet.
Teosofin styrker sin liha om ansvaret geiiom teloi-ierns o m preexis te11.s loch reinkariiati~on.
l ' reesistensl~iran iir, enligt Anna antagliga, och ger Boos, deii enda i en iclealist.isk \ liixlds: fÖ.~: kl; .~sing cn rnöj1ig " u ' et till lösning af den åx~gestfnlla ghta,.
som pinar oss, il % vi tinka p %, med hur olika föruts.iittiiiugar för ett sedligt lif d i k a m~nniskor födas.
I3nligt preesistensl~an ha niidigen de goda anlagen un.der m b g a föregkencle lif gradvis utvecklats eller för- Bväfta.
- Jag kan icke inse annat %n, a t t denna teori blott flytkar g&amp;tan tillbaka till en tidigare tillvara De lolösliga problemen om viljans frihet !orch det londas uppkomst sta kvar lika nolösta.
Icke heller km jag finna, a t t Jesus bekriiftax ell,er antydes möjligheten af preesistensliixan, di, lian talar om Johannes s %som Elias eller i det bekanta samtalet med lizjungarna om den blinclföCLde mannen.
Att en miianiskas utveckling inte garn.&amp; kan vara afslutad vid hen- nes clö,d, riiecigw viil af de flesta, tiiiikande kristna, och: antyd- ningar ~orn en faort.siiittning diiraf efter döden kan man ju finna i vissa ut; talandeii i Nya testameileet, men jag; ix icke säker på,, a t t det $r bef,ordrancle för asvarslr&amp;uslnii att räkna med denna fnort-
saihiing af lifvet, vare sig man tiiuker sig, a t t cli, skola ges till- fallen a t t välja, livad man förkastat har, eller a t t man d&amp; ska.11 skörda frukterna af hai.
beghgna synder.
Om Kristm aldrig han- visar till n&amp;on utveckling före eller efter detta lif, s&amp; a.1- det viil d * för, a t t han ans * det ur den moraliska ansvarskiins1a.n~ syn- punkt ' bast, a t t vi endast rakna med denna tillvaros utvecklings.
möjligheter.
Förutsatt a t t med kristend,om menas Kristi laxa - kan c15 kristendomen tillfredsstä2la var tids triinad?
ar det möjligt för en modern människa a t t tro p&amp; en personlig Giiil, att vid &amp; synen af allt lidande i viirlden .och af allt lifs förgänglighet dock tro, a t t den vi1 ja, som skapat viidden, %.r god, och slutligen - kan hon erkänna Kristas såeom sin salighetshöfding?
Dessa k o del friIgor, som i bokens sista afdelning upps &amp; ilas till besvarande Förf.
siiger s jiilf, a t t det vore en illusion atf tro, a t t Guds tillvaro skulle kunna med matematisk visshet bevisas, atit 5fven om ett sådant ' bevis h-unde Avägabringas, vore det utan viisde för den, som icke har något b e h f a t t tro p&amp; Gud.
Det ä,r emellertid icke utan bety- delse a t t se, hur en)) tänkande nutida manniska)) får plats för Gudsbegreppet i sin tankevaïld.
- afven om själens odödlighet gal- ler, att ' den &amp; bhvislig, men minst lika trolig som den motsatata hypotesen.
- Licla.ndets problem sammanhänger med synderis.
S&amp; länge set icke ar full harmoni mellan människornas vilja och Ska- parens., vore det en orimlighet a t t tiinka; sig världen ut.an 1ida.nde.
liristendomen ger lika litet som nigon annan världsArskbdning svar på, frågan lom lidandets och det ondas ursprung, men i hoppet o m en slutlig hmmoni mellan Skaparen och de skapade varelserna Eter den toss skymta ' en lösning på, ggtan.
Det, som gjort Kristus s % främmande för den moderna miinniskan, ar dels liiran om lians tv % naturer, dels förestaallningen a t t han var en kulturfientlig asket.
Om människorna såge honom, siiilan han iir i eva.ngelierna., skulle han kunna bli deras salighetshöfding.
Kristus liar ock-sii visat oss mkniskan i hennes fullhmning, gifvit; oss .ett ideal, som icke iir fastslaget i tnorra föreskrifter, utan lef vandeg jordt- i en personlig- het, kivars vasen m~skligh ' eten » aldrig skall n&amp; till botten med, f ö r r h den.
i sin helhet blifvit omska.pad till likhet med honom.
» En .olycka det a t t icke känna Kristus, en outsiig- lig hugnad och h ' jalp af-er sig den, som icke vill i hans ord söka ledning, af hans bild hiimta trösb.
Dessa ord Iiisas p % en af bokens sista siaor, och de ge nyckeln till det hela.
Förf.
har ajalf erfarit denna ~outsagliga Iiugnad socli hjiilp, det märks pi$ Iivarje sida i b~keli.
Och det &amp; r för at; t hjälpa andra a t t hitta, - -
P 24s fram till Erlstufi, BOKU Lon skrifvit den.
Hon.
vet$ a t t hennes ord kunna såsa locli.
bedrtifva m h g a, för hvilka den gamla upp- fattningen &amp; r käx, men då, det galler a t t rifva ned de s.tkgse1, som lihlla manga andra bwth från Kristus, maste sadana hiinsyn vika.
Kristus skola vi aldi5g hinna fikbi, därför får hans gestdt inte snöras i n i iiogmer, som komma 2.izaniiisli.orna a t t bo, a t t de l längesedan lämnat lmnom.
takom sig.
Kris tendoimen skall allt jämt vika loch fördjupas5 diirför skall den icke bindas vid en förgbgen tids, ligre uppfattning af Ki5st; us.
- Äfven; jag hör till dem, siom t ~ o, natt Kristi likra iinnu har lif och a l l t j h t skall för mä&amp;klighet&amp; blifva en evigt; vällande kiilla af nytt lif, ny gliidje o&amp; n y kraft)), loch därför ni.
det ' mitt hopp, a t t förf: s önskan skall uppfillas a t t med denna blok hjalpa erJ dc11 anilan a t t filma W l a u loch läm andra, eom fiuinit den, a t t icke göra viigen svhare för de töiistiga.
I n p n, som laser den, skall hxnna iindg&amp; a t t viirrnas af $en karlek till Icristus a 1 1 till miinniskorna, som talar ur den.
Maj Lagerheim.
i ' Xidsommarna tt.
&amp; tör e j med ras och- sskazt och shratt.
midsommarns tyda, mderbhra natt!
.
&amp; om nar vid horisontens flärram rand.
sig sakta leende två himlar finna, n är hafuet stilla speglar ku&amp;llens brand, så mötas dag och natt i denn ' @ stund, d å timrnarna i hel@ an clakt rinna, och tyst i ujzdran står all vaddens rund.
&amp; e, uti andakt t r ä c k t; ysta stå, ett blad e j skälfver, huarje vindfiaht tiger.
Xn ensam näktergal hörs sakta slå, och h@tidsklar och klochren hymnen stiger, '.
Oändli$t still&amp; 3b17t k12 $ro ' ~72~~2kh~ kg / k den breda floden sufomkransad rinnel; sd tyst den, alider, tpst som aflonskyn, nar kuallens varma &amp; ?öd pci henne brinner.
Pci himlen milda s.
o n z n ~ a r s ~ ~ &amp; imma, rno~~ men som i u~zdran sallsarizt svagt och matt, som fiukta de i denna sugotimma att störa nzötet mellan d e g och natt.
Och all natzwen stcir i andaht tgst i denna stund, dd natten dagen kysst.
8ci stör q ' d u med Skämt och, tun&amp; skratt d e n vusa tystnaden i denna natt!
St&amp; still .och hör, h z ~ r alla nejder tiga i denna högticlsfulla aUuarsst un d,.
stå tyst oeh lyss, och ur ditt asens $rund en anda&amp;tskä~2sh m&amp;kti&amp; ststark skag sti-ga, O C da ~ skaU fatta i t l heligt rtbs det underbara uti nattens 4jz~s.
, %lie? % stör ej ' tYst&amp;c2en nzecl ' ska17zt och skrutt, ty den ar helig Sankt Johannes ' natt.
m6ert 31ezzz2i12$, Från Tiflis.
.
.
.
(Bref till Dagny).
.
Maj 1902.
H i u t e inföll h hk dagen i Ar f h t clen 2.1 april, och då hiilgen vaxar 8 dagar, raknade vi påsk 2 n d ~ till den 4: maj.
Det var gan- sBa intmssant a t t en g&amp;~g mra med &amp; d e i m ' &amp; n or to dosa växl-
84?
dens största fest.
Eaiiske kan clet ' ~bcksB P ~ S Dagnys lhselirets a t t höra litet D ' en lort~oclosa phken k a v e r utomordentliga förberedelse^.
och inledes redan i t t a veckor förut geeom den s. k. m a s l i ii i t s a q, sinörveckan.
Under denim giiller clet i första rummet ' att ata så nlycket, a t t man sedaii kan uUi %scla den stränga, sju vecklar långa fastan, diknäst a t t roa sig så mycket som möjligt och slutligen a t t sh flitigt som mö,jligt besöka kyrk~oiua.
Under denna vecka ' aflägger man bes&amp; hos alla sina bekanta; D ' e ryska visiterna &amp; %o icke franska man kan komma om m x - gouen locli utan iipgfordriiig friht viirdinnami sida stanna till afbo- tiden mera dyr- neii, lom mail har luat -.
rueil i maslinitsan bar.
Afan gaJ: dc2 fr %n den ena till clen andra ooli blir ö~fverallt trakteraci p&amp; det grundligashe, IHufvucli %tben ar etij slags tunn jäst- pannlraka af bolivete-; ris- loch livetemjöl.
\ D,ein kallas b l i n i och iites tillsammans med kaviqr eller las.
OfvanpA kommer stark, klar bulj.ong loch darefter kalkon eller annan sitadig staekmat.
Pann- kakan ser mycket loskyldig ut, men den, slom icke har en ortlodox inage, gör klnokast i a t t vara försiktig dihmed.
Under maslinitsan ha skolbarnen llof fran ' skoian, men ko - för- pliktade a t t t v i g %nger lom dagen höra &amp; san, och d&amp; de större skolorni liafva kyrka i sin egen lokal, hules det sträng ~ o n t r ~ o l l hikrmed.
Fredagen måsitie alla .eleverna g % till nattvarcten.
Denna utdelas som Iaekant inom den ort.oc30sa kyrkan iiifven till de minsta b k t e n, men fömt ' vid sju &amp; s ålder s b o h de tillika bikta sig.
Efter denna för kropp loch ' sjal anst; ï&amp;ngande vecka komm&amp; den stora fastan, som verkligen, niix clen noga halles, mikte sägas vara myckefi for: cli.aiicle.
Under liela tiden &amp; t a endast vegetabilier, det vid deiiila åmtid finnes mycket litiet s$dana a t t välja och p&amp; blir klcaiten tiimligen enformig.
Kfil; böuor och ris &amp; o val hi~fviiclingredienserna.
I ställe t för smör anviinder man d i k a slags oljor, s h o m loliv-, sesam- loclz lmmpoija samt olja af solrosfrön.
I stiillet för mjölk eller grädcle i kaffet birikas finst.ött mandeg, ett sw.ï.ogat, som verkligen icke ai.
illa.
M9d bröd&amp; &amp; r man i syn- iierliet förs.iktig, a t t det icke p&amp; n$goit lömskt slit$ skall ha insmu- gi t sig en.
s: mula smör eller m jöllr &amp; i, ooh at ex endas t vissa sor- ter.
I ' iiru viktig saken &amp; r för den ratt; - txolen.de, visar följande csempel.
I.
Utan a t t t k ~ k a p&amp; fasitan, ville jag en dag gi&amp;a en fattig jnan ett sltycke l a v i s h tatariskt tkmbröld med &amp; b på.
Blan af bö jde clet, ursiditaiide sig med att;.
deit var fas ta.
J % ' 6og d&amp; bort mateii aocli r,äckte hoi~om brödet: Han afbij jdel också detta, - t - - '
Ack, sil, dum jag var!
Br6det hade ju varit i berhing med osten1 Jag t.og raskt en ny, af alla förbjudna ingredienser oberörd kaka, och denna $og han med tacksamhet emot.
S % litet behöfs det för atrt bringa en ortodox sjal i fara!
Stac- kaxg människor 1.
I allmänhet halles fastan strängare af de mindre bcmedlilaclc än af de förmögnare.
I de skora husen häncler det, att.
herrskapet lefver på, vanlig kraftig kost, meilan tja.nst.folket s t r h g t iakMager!
, fastan.
Har man nu lyckligt och viil striifvat sig igenom de sju faste- veckorna, kommer p %ken med sin belhing, och d&amp; i.tes det i liela &amp; ta dagar lika grundligt, som det förut fastats i sju veckor.
Med k r a s n a g lo r k a, (röda berget), som söndagen efter p h k Iiallas, afslutas Ilalgen.
Slutkliimmen är stmr foJkfest 14, en utanför staden liggande höjd.
Hela phkveckan upptages af ceremonier i kyrkorna, som ilock äro föga besökta.
Endast sk&amp;rtmorsdagens afton ar allmin vallfart till.
dessa.
Då, köper den r&amp;t$-troende e t t invigdt ljus, far det an- t h d t i kyrkan och för det.
brinnaiidc med sig hem samt siitter det framför lielgonbilden.
TTid kl. B-tiden förete gatorna en vacker anblick, ' fyllda siom de iiro med ljusbiirande skaror.
3I.r.d iingslig försib-tigliet b i a s ljusen.
Skulle e t t ljus slackas, innan det- ha.m nat under hemmets i k o n, betyder det, siigpr folktron, döden inom h e t s lopp f6r bäiraxen.
Sakert har denna ceremoni med ljusen hedniska anor.
Georgin ernas sed att ask-onsdagens kväll uppgalra en eld .och hoppa öfver denna för Iialsans bevarande under Are6 ii.r Iihledes tylligen af arisk, haJrkomst.
Långfredagen &amp; r halgda-g enclas t f Gr yrist erskapet.
Tlen s&amp; 12nge fastande orbodosa mänskligheten liar f ör b d d t med sil L kopenskap och sina fesvtförberedelser för a t t h r i n a fördjupa sig i mysteriet om gudamanniskans död .. Pras tcrna göra det i f örsamlingens ställe, och: dä,rmed iiro bagge garter belatna.
Den lortdosa p&amp;k ?ia.lgen.
f orilrar iit ' mins t onc lika s t ord f örbe- redelser som julen hos b s.
P a s k v a ii, pi.skbröflet, skall helst 1 ~ bakasi i Iiemmet, och till detta sparas i n g d u d u p&amp; de ~ t.
forut förbjudna ingredienserna: .smGr, iu jölk soctli agg.
Vidarc skall ost- kakan beredas.
Denna stadiga &amp; tt tillagas af ett slugs livit, gry- nig, halffiirdig os43 hvari man ' r6r sur griidde, smör, russin, sukat, mandel, socker och kanel.
Hela massan skall Bokas och iiarrefter pressas i en vacker form.
Dessutom skall phkalammet eller p h k - grisen msktffas och presenter göras i ordning till v5.nner och be- banta.
EX ute brukas niimligen piisliklappar i ntj,llet för julklappar.
I, I I I
'.
I basareii r,9icler iilicler cle sist: ^ clagcirna i veckan ett lotfm.tJig ' t lif.
Fr&amp;n bergen r.uiic1t # omkring ha limclhlyorna infnmxit sig becl sina 1amn1 och grisar, iilecl sina viiifnacler locli stiickacle asbeden.
r1,.
J.cttarerna, slom $1.0 rniiitare i a t t bereda sötsaker, fresta niecl sina kanclera.de i !rctkter, med nlog$S Iialva, 1i: lkiimia loch livad allt cl: erc ?si rxriteter I.~.eta.
Bodar ucli srtAucl öf \ wrflöcla nu af alla slags fe.ft- gliinsande matv; ~ror, och pliskbrhclet iiir siraclt med sockerblommor samt prydt niecl ett] mrs af hvitt socker.
Lufte11 iir iippfyllcl af smilgrisars klagande late, som skasr igenom marknaclsskrAlet, men lammen höras icke.
De l %ta t5ligt lm.serl.~i, med sig eifber cle stygga ni&amp;nniskoriias beliag.
Damerna liaf va a~iiii~ii e t t iny cket viktigt; bmityr - sommartloa- letterna må.siie vara fiircliga till hii~lgen föiï abt i all sin glans fram.- visas wncler pchknatten.
Alla miiiiinisklor skdola des,satorn i baclstiin, aiinars~ blir det; ingen rikhi.g p h k.
Det ax ' s~i1lecl; es nog f ö r z~lla att ' taga vara p&amp;, och under s&amp;dma fÖrh %ll~uic~en &amp; r cleli ja myckst pgcager.
sig de högr4 Ldigganclena.
b e k v b t; att!
1x1, en kyrka, s~o,rh PAsknat&amp;m var hela Tiflis p&amp; benen.
D,&amp; hcd8 variii r %th regnigt noch bl&amp;igt viiilm de s i s h dagarna, men phhmatteii bkxf stilla ioch klar mecl milda stjiixiilor i det ljiifva .bl&amp; loch smekanc1.e; doftfy1; Ld vLuluft.
1Cllockaai vax 11, d5 jag kom till Ales: znclerkyrkan., soin ligger fritt inlom en s1t6rre pla1it; eriizg.
Ansl %ende var a-bt se.
e n folkets ma,n stii midt ibland folket, ocli förel.&amp;sa p&amp;skeva ?gdist; pi % Solkets; eget sprak.
Eljes försiggfir giic1stjihst; en alltid p&amp; ga.mmal- slaviska, ett numera atdödf .språk, som icke iita1.1 föreg,9uencle stii- diiini försit&amp; af ryssarna sjCdfva, än mincke af goorgierna.
&amp; s s a senare hafva f&amp;tt clot p&amp;tvingaclt ' slom kyrksprz~k.
' Annu lag kyrkan i dunkel, end.asit upplys^ af cle mihga sin&amp; vasljus, stom tiiides af de troende kring b h e n med krusifiset; men s.tras före 12 thcles som genom!
ett - ti.ollsl.ag kronlolonias alla ljus, klocktorna började ringa p$ ett beclöfvand?
siit&amp; locli fran altaret ljöd: K r i s t u s 2, r u p p s t A n d e n, hvarp8 kören svarade mecl en jubl.aiide hymn.
Kyrkan var vicl iieniia ticlp ' ~inkt öfverfylld xf folk och triiigseln rent af ängslancle.
Jag hade x d + n fiksiktigtvis dragist ' mig till iitgången,: och hikr möttes mina blickar af en tinderbart vacker syn.
I runclhets h i n g kyrkan iincler &amp; &amp; cieim.as skira, gröaska, o&amp; t a t t vid jorden syntes en linje af klma, lugnt; brinnande lågor.
13var.t ljus var nedstucket i ett pfiskbröd.
Rröclet var kransadt af bl~omlor: o,&amp; norngifvet af inAngfrïigxle $@g saxut 1&amp;g p % en hvit duk, denna Ater på rnarlcen.
Och bakom dema kransi af h~inclrahls ljus s.t; o (llo ägarila till p %skbrö,den, thligt ' viiitande, ath prasten med sin *.
vigvattel~skvast skulle iafinna sig.
Dessa v.ol ?o de khtiga, som icke hade r k l a t t b e s ~ ~ l l popen a hem till sig för a1,t läsa viilsignelsen Ned.
för kyrktrappan kom processionen nml s h g a n l a i spet- sen.
I ' l ' ikligt klingade p&amp;khyrnneli i. den stil.la m~tten.
Med k.ors, l-~elgonfanlor, och bilder bwna framf ör sig, visiicle sig priiis te~: na i praktfulla, gulclbroclerade kork&amp;por, och efter den1 koin hela för- sa~rnlingen.
Alla bu170 brinnande vaxljus i liiinclerna.
Det 1Anga t&amp;et rörde sig l %ilgsan~t lrsing kyrkan sch erbjöd mecl sina niånga klam IjuslAgm en l~ögtidlig anblick.
Och p % de cleltagancles z~nsik- ten iiistes verkligen n&amp;got af upphöjd p %sks tiiining.
Isfter gucl.stj5nstens slut ar locks % clen långa fastan sliit, och f6r- t jnsta draga de rikt-.tl: oeiicle hem till sina,,rilrt clilkacle l m d, tiy sedan p&amp; nr-it ten bör jas kalasandet elles rättare fr %ssancl.eit.
Dinned %r festveclraii invigcl.
Man rn&amp; ?be diirunder aflagga visit li.0~1 ' alla sina bekanta, ett nu~erl~~tancle i1iW: af betraktas som en Söïn~melsc -, loch öfverallt blir man grundligt tr~~ktel ' ad.
l ?&amp;&amp;- ditgeil &amp; r herrarnas1 visi tclag par pi ?eferance.
D&amp; sitta clme: rna hemma och taga, emot.
Man l.~dsar l~varandra mecl utropet: » Kris tiis i i i uppst&amp;nden » locli kysses.
De t lcysses öfverl~i~f viid tage t m y cket; i Ryssland, men under plisken g %]: kyssanclet öfver a l h griiiser: En herre kysser en clam p % hanclm locli f&amp; a f 11,enne en kyss p % pannan tillbalra.
Peiisioner af samma kön kyssa, Iïvarcmclxa tre.
ginger eftertryckligt p&amp; muuiilen.
Det blir för .en främling nästan för mycket; af cleG goda - till moch med a t t se p&amp;. '
-, M. Adzolm.
" Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. ' '
Dcn 4 juii 1902 kol3srtiituerade sig p$ ett mötbe i Grai1.d Nati.0- nals etom sal Liii i Stiockholm .Sveriges första kvinnoförening mecl politiskt syfte.
Den erhöll namnet » I ?öi: eningen för kvinnans poli- tiska röstriitt)).
Den ubomst&amp;ncle, som af .mer eller mindre ofull- ständiga tidningsnotiser f&amp;: del af a t t ett företag som cbt förelig- gande kommit till s thcl, reflekterar nog ej, niecl rciclan f2~cliga fakta £Gr ögonen, p&amp; all .ilen rnihgcl s f arbete, alla sammai~liomst; er, dis- kussioner, f ör att icke saga agi tatiloner, - som ligga mellan det upp- ~Mcla, r ~sniltatet och clen t.idpuulrt, c14 saken f örst bör jade cbyf tas
h&amp;n ocli man eme ' ljan inbesserabe.
b e t Vissa k, a t t veck,orna Ghmaisit föse deii Q juni för dem clet vecl.erbör varit arbeksamma och o.i.oliga veckor, !och a t t förhi~srt~orien till den.
af allt a t t clöiua under de .biista auspicier startade flheningen, icke saknade sina intressanta och sphna~icle ploiiiiger.
Eii liten Iiis torik öf ver dema f örhis toria fört jaJiar i alla liiinclelser eii plats i denna tidskrift.
.
.
Det 1: iax tvistatis 1iCqo.t inoni vå,r Biifviiclstads.
politiskt!
in.tfesseracle.
kvinnokretsas lom Bvem som iixan tillk~ommei: a t t f Ömt ha satt agita- t~i~oneii f ör liviniians röstrgt t i .gling.
Meclvebeii, slom man ii, ömse IiAl1 varit, a t t i i h a yttre pCLtryckuing ha tagit upp saken till behancl- den ena som clen aacLsa kvinnlogrul~pen med lika stora ling, kan s&amp;vIï~l skal till.skrifva sig initiativet.
Men en poJitisk eller social röwlse af betphihet Lir icke en eller w&amp;ra f &amp; pe.rs: o !ii.ei.s verk.
Lange förbe- redd i clet allmiiiia medvetandet, drifves d m fraiugt af lomstandig- heternas makt, tills man en vacker clag öfverraskas af a t t finna hju- let .rullande, iitail a t t ii&amp;gon med visshet kan s k a, livern som gaf start,eii.
SA har fallet varit l i e.
Politisk medb~o~aniiht för kvinnan ikr ju livasje lan&amp; kvinnorörelses yttersta m a, så, afven S !veriges, fa&amp;Iïii f Öd~: UlaiCleilaa hittills e j vari t gyniisamma f ör rikra polibiska sefiormer till kvimans f ö~m %u.
Dmm förflutna vhens sfiora rös tr: ' ~t tsstsilcl,, regeringens f örslag t311 en ny röst&amp;tts-, orclning, d. %ri, ' iiled fullkoml~igtc ignorei .. lcle af den .petition i l ~ v i n ~ i ~ o v rsyf l g te, 610m för e t t p m Air sedan inläm- na&amp; af Freclrika-Breme~-1; ' örcb ' ~u1c~et, kvinnans intressen l-ielii och l iklle, t lihilacles lir rikningen, den politiska &amp; ek tricitce t, hva~med, uncler den siskl tidein varit mäittadt, &amp; I, att; &amp; g-n, hela vLwt samh~ille~ d l t detta gaf.
impulsen tilil e t t öppet och wAlrnetisetet framliig- gaiicle frAn l ~ ~ i n n m r sich ~ ~ u af. '
deras rö,s triit tskraf.
Och, siom sagclt, den tL .. iicIa.rde gnistans verknii~gar förspord.es f r h mer ii11 ett h&amp;11 samticligt.
Uncler det a t t Fredrika-Bremer-Föï- bunclet var sysselsatt med &amp; tg&amp;rder för en större sammanl~omst, dai.
den lcviiiliga röstl; a; itssaken skulle framläggas till b,ehandling, Ilade upplag i t f r&amp;gan » Kvir~nioklii hbem vid e tL af sina disk~issi~orissczruk~~~; im om öizskv~~i~dlie.i; eii af bilclanck af en kyinliy röstriiittsförening, och am tidigt sa1i1ma1,lishter sig en gri: ipli FL^ kvinnor, föriiiiinl.igrcst till- 15 pwson.er med upp- Iiörrziitle raclika,lase krekar, till en kornit6 gift att L: till st2iicl ett offentligt inötte i Flolketsl hiis för diskiite- f 0 d rancle a t samma frCtga.
Mklet, Aviigalxii.~gancle.
a2 eu livinlig rost- r&amp;t.tcslorganisati~oii, var gemensamt föx alla.
Men.
&lt;wikterna.
om siiihet, medlen att viiina mhlet vcwo n&amp;&amp; d.iv.erga.aiide.
SA hyllade Föx-.
bi~ude t deii principen, a t t i anseeiide till f &amp; gans out,vecklade sta-.
iliurn m ~ 1 1 tjiinade saken b&amp;t,tre gemm a t t förbereda den i tysthet,
' innan den underkaskades ail&amp;e t ens kritik.
Den aaclra rn66es- komitén menade, ' ju större offentlighet, ju störse cliance a t t vinna gehijr för sin sak.
ji:!
; !i,, Följden vas, att förslaget a t t sammansli2 de beramade diskus- silonsmötem f il1 e t t geniensamt öfvergafs, och de bAda grupperna - eftersom man haft.
a t t göra med poliiik, ha de blifvit Irallado liögern och vänstern - skredo till ordnande af de respektive möt .. ena efter sina fsh början utstakade program.
Förbundets bibehallande sin privata karaktar, ehuru de talrika inbjudningarna till de mcst d i k a kate- gorier af kvinnor, lUsinsLde fä.ltet öppet för alla skiljaktiga, menin- gar att uttala sig; vänstermötet s, ordnarinnor vidtagande energiska matt och steg at % p&amp; offentlighetens väg viieka anslutning för sin sak, förnämligast bland arbeterskor, &amp; got, som afven lyckades.
&amp; edrika-Bremer-Pkbundets: möte va.r det första bland mötenas rad.
Det ägde rum den 15 april i K. F. U.
31: s. stora sal.
Dagny liar föruli redogjort för detsamma och dess resultat: beslutet a t t inlarïim en shifvelse till riksdagen för stödjande af hr Lindha- gens motion om pditisk röstsiitt för kvinnan, sa.mt tillsiitfande af en komité med uppgift a t t verka för, a t t en kvinlig rösträhtsför- ening kom till stånd, beslut, hvilka dessutom nära ansl6to sig till » Kvinn~oklubbenm till mötet gjorda yrkanden.
Komiténs sammaan- saktning visade s %v&amp;l Pörbundets som mötets goda vilja a t t stiilla sig till efterrättelse de m&amp;nga allvarliga ord, som under diskus- sionens g b g f a l t s lom vikten af enighet och a t t alla smhktiga parti- loch pemion1ighet " hansyn bortfölle.
lixan hade nä.mligcn vid val af Lwmitéledamöter sökt, s % vidt möjligt, taga hänsyn till a,llas intressen.
Förbundet blef representeiadt af sin s tyrelseledamot, fröken L lo t t e n D a h l g r e n loch en medlem af dess lagkornite, fil.
lic. fröken A l e s a n d r a hk; o g l y n d.
Af vänsterpartiet insattes tv % dess medlemmar, fröknarna, 8.0 f i a G u m ae l i u s och A n n a L i n d h a g e n, hva.r jämte komitén k.omplet terades med tr.eme inom lolika omi-$den representativa kvinnor, sltijdinspektrisen fröken H u l d a L u n d i n, pra.k-tiisesande läkaren i S t ockholm, fröken E l l e n S a n d e l i n, loch stiidierekt.orn vid &amp; ilinska skolan, fil.
c h f r ~ k e n L y d i a TTT a h l s t r öm.
Inom sig d d c sedermera k o m i t h till ord- förande fröken Lundin.
E t t par dagar efter Förbundets mötc, na.ml.
den 17 april, gick i Flolkets hus v&amp;sterkomiténs » kvinnomassmöte~~ för politisk röst- rhtt af stapeln.
Det, efterföljdes, ni&amp; anledning af den lifliga efter- frågan p&amp; biljetter, en vecka senare: (den 24 april) af e t t nrtt, afven i stor skala tilltaget möte i samma IokaJ.
At.t dessa möten, &amp; v51 till följd af karak&amp;r som af sin offentliga.
priigel, hvilken.
gaf gfven m h tiikr&amp;de till disku$si~oiieb, erhöalo en alldeles bestämd p; zrt; i.ansSrykning.
&amp; r naturligt.
Men tnots det ' atit de i afseende å den yttre IiCillningen, talens och diskulssi~onsinl~ens och till1 dels %f ven publikens belskaf f,enl~qf 171oro s % olika Fl *.
- Bi * em. - F 6rb.
möte, .slom det g k n a &amp; r möjligt, bled dock slutiiesultateti detsamma: framliig- gande af en resichitilon med anslut niiig till lir Lindliageas mo tian och uttalande af önskviixdhetmen af deii kvinliga ïösbxak tsrörelsens organiserande .. Att verksfilla det sis tnämda 6nskein~ ' a; I.e.t utstigos mö- tesinb j h r i n n m n a,, .egendomligt) no~ med f Öirbiseeiiide!
af, att ' ien Lomitlé,.
inom hvilken t. o. m. dessa voro representierade af tv&amp; ledamiiter, redan verkade för samma 5ndama; L. Emellei-bid arbetade denna bomit6 med all flit pA fullfMjandek af livad den aiis&amp;g vara siii första uppgift, a t t söka f %ta den p&amp;&amp;- ende riksdagens uppiuiirksamhet vid kvinnornas röstratts~röiwlse.
Man htde i följd &amp; raf till spridning utfärclat lishor för namnunderteck- ning af en pe-l; itilon till rikdagen, livilken samtidigt .utqgj~orde ett.
syrnpatiuttala~ ' 1d.e för den Lindhagenska m ~ ~ ~ o n (som e n bekant, utvi- sade slutresultatet af underskrifterna en summa p&amp;, 4,154 namn).
Vidare hade man stör j-t f ör tryckning af e t t större antal en.
af s; f v ~ - n h d a mloti.on för a t t göra densamma kind bland kvinnorna sjalfva, ' livar jai-nte en broschyr, beliancllande den kvinliga rös trät tsfr5gan ocli afssdd at.t utdelas bland riksdagens ledainölber, utgifvits genom komiténs f öreorg.
Medan man siom bis&amp; var sysselsatt med d e s a preliminiira &amp; @ ar- der, öfveverrasliades komit&amp; ' eller &amp; tminstone fleir.ita,l.let af dess med- lemmax, af en af de komitersirde från Folketai hus utfärdad inbjud- ning till ett mömk i Studenter och arb ' ekares llokal .den 7 maj &gt;) för bildande af en kvinlig röeit; l ' attsf örening)).
D.&amp; satrt, hvarpå den f ömita komitén skötte sina, &amp; liggaiiden, hade Cydligtvis f örefallit dess eldigare meckiystrar för l&amp;ngsam6t.
pch betiïskligtl; nu önskade dessa genom en kraft&amp;tr ' ga; i.-d piidcynds haiidelse~nas gång.
Em ' ellertid fick detta möte, till Iivilket.
e t t 50-tal kvhnoir ur 8o; lika kretsar blifvit inbjudna, en annan vkndning, an den s ~ e c l i g e i i tillst&amp;ilarinnoma väntat.
Det prograni, som franzlades som basis f6r den tilltänkta föreningen, ' befanns Fia just den deciderade.
parbifärg, som euiligt fl=- t; det s f ömenan.de blorde undvikas, c % det g&amp;llde en asslociati on, Sari alla kvinnor~l intressen slmlle sammanlöpa.
Att utan vidare bilda en rös; t.rä,ttsföreniiig p&amp; ' grundvakn ' af eth pqograrn med en s&amp; pass, ensidig anstsykninp slom ' det iiu föreslagna, kns&amp;gs le j- i1311~ebai.a en tillr2icl; lig garanti för A&amp;edkolmmande af den eniga och fasta sam- mailslutning, slom den kvinligh rösti.alttssakens verkliga viimner hyf-.
tade, louh s&amp; fattade inö: tet; med stor majoritett; det beslutet.
a t t ' '
rneh1emm; a.x 11s livar locll en af cle redan tillsatta komitée~ua, livilket gemensamt s h l l ~ e sö,ka f % till s t h d en s&amp; vidt möjligt för alla par ter tillf re&amp;sstiiJlande lös ning af f r k a n.
D e t h Lir uppslaget till den s. k.
» f öxeiiacls rös trät tskomit&amp;1 », p % livilkens förslag ofvLwl.nibuda förening af den 4 juni organiserats.
hïedleinmariia i clemamma ha varit: ur liölger-ko8rnitén fröknarna D a l i l g r e n, S a n d e l i n ooh T V a h l s 8 t r ö r n, nr viinsterkornitén fröknarna .G ii m s 1 i u s. och I; i n, d h a g e n loch praktiserande ' &amp; aren fröken A l iu a S ii n d c1 v i s t. Yicl sitt första samrnantr5.de valde kloinitén t i l l sin lordförande fru E m i l i a B r o .o in é (en af för- slag ss tZ~lla~iniror~m tilii samman jLmlinings$om.itéii) och ad jiingeracle med sig fröknarna L i l l y E i i g s t r ö m och fru A n n a S t e r ky.
Medan homitén var sysselsatt inecl - loch e j utan en del slit- a t t inom sig dryfta clen kvistiga programf rLgan, ii tlraillpades ningar i rihclagen den stiormiga röstrii,ttsstrideu med clese många och svara förvecklingar.
Ehuru, .siom bekant, kvinnans andel, d&amp;i varit inga eller s % gtodt som i ngen, i ciet deni till hennes f örmån v ~ k t motimen a zffiirclades utan m&amp;iga ~ornst&amp;iicliglieter, I~om likvgl kamramas ' beslut i rösträttsf~kgan a t t i,clie ~ov~5seutligt iuverla g % föreningsprogram- meta utseende.
.
» Aolitislr rösträtt för kvinna p&amp; samma villkor s,om för m m liade från början varit den liiifvud.punkt, i hvilken man t h k t sig, att alla stridiga element lamde samman j&amp;mkas.
I dl sin orcIknapp- bet, inimbir ju clenns sats en så, godt ' som .obegränsad utstriiclrl- niag i.f veii af kvinnornas r ösb~iit t skraf, 1x5 sainma g&amp;ng rnz~ri.
in- &amp; rii; ukte det~samma till en kvirinofr&amp;ga, s tiiencle utanför alla par- tier.
Men arbeterskepax-tie, nialsniau inom ' kornitéii ville icke ' l %ta sig nöja med ett .s&amp; viclskr&amp;ckt program, firiktancle; a t t just i dess allrnLngiltighet låg en suara, som kuude verka binduade för framtiden.
S.&amp; k iit; slaget i riksdagen, besl~itet om ett nytt slirif- $en allmiuina röstriitteiis principer.
Ett mer velseförslag, bygclt p % preciseradt; piiograrn lcuizcle, eft.er &amp; en viiadning, niiniiens rö,str %tts- sak tagit, iiurnera betraktas slom iner befogaclt fr&amp;u kvinnornas sicla, livarför I ~ c m i t e r ~ l efter e; Ktskilliga ofvmliiggningar lyckades f % till s0ti&amp;~d et t p&amp; ömsesidiga m ec1.g-if vandeu l.sygdt grogramf örslag till en kviiilig röstriiittsföreiiing.
Detta, tillika mecl eil förteckning p&amp; per- sioner, 15mplig.a atlt ia.g&amp; i den eveiitu.ella: fö.ren.ingeas styreiise, loch 5 andra fordag, son1 &amp; de samnzanliarig ruecl cleaiias smua,1is2,tt~1ii1g d i verksamliet, skidlo nu mcl~erstallas en lofkntJig församlings af- görande.
O&amp; 11ii1 ' med hclo clen sföreriade rösk: i.&amp;tt s k m i tén » full- följt sitt mandat.
-, it: *.
.
Den 4 juni, clen f ö l i ~ t i .och ~ eldn varma solskessclag iincler clen förf 1.u tri w ruskiga v&amp;-wii: i.tern, ' samlades kvii.i.norna till det afgörande skora f örei.~ings~nÖtet.
Bil jetterna till c1et; sainma: imde clels nillelata geiilom konii teracle, clels till ' Li.an.clal7 h11it s allmLnhelt~en genom Al~rnYmr~i, tizlaingslkaitorei;.
N atioiials st.ora, sal var viil besatt, de niiirwmmcle med ua.cki,otag af ett Ii: illt dimin nianliga ii-eferenter - enda,st Bvin- i~or, uppgingo till omkriiig 300 pcrsbsner.
Ehcle icke somaimen utan- för varit s$ looka: ncle, Iiacle icke kstiden re,clan böl$&amp; inverka sking- railcle p&amp; de a.rbctailde kvjn~~osnc~s, led, ja, I~acle icke en del a1icli.a omstihcli.glieter komrni t i viiien, skiille nog saleii varit f yIlcl till sista plats.
I alla li&amp;nclelser kuncle maii godt anse de 300 deiltagC % i: innoriia, representativa f ör liwl vuds taclens politiskt och saiuhiiille- ligt iiiCï.esseni,de kvii-inor al olika, liiger.
ISet blef ett mycket lifligt, mycket rörligt oc1.i m y cket lång- varigl; sam3nai: itriicle.
Men trots detta: ocl.i de m.&amp;n.ga, och clels rktt skarp: ^ cliski~.ssi: ~qsiri.~~ggcr~, slom förekommo, bibehöll dock liela sam- inmkoinsten en ytterst sci,~.i.sad, ~odi man kan siiia, viiisdig priigel; j f rii.msta: ~.zim.met tack ViLls.C 1011 ' clf., fril B r lo o; m 6 s, f i tia takt, rcWig- Iiet och pa,~~lamen.tai: iska skiclrligl.i; et.
Men i.iSvcm elen samllöïigliets- .skiljaktigl~etema .till kiiulsla:, som, de 1uLlarnga större eller n.i.i~icl.re G~ots, - Söre~ii: Lcle de nii; rvaran.cls, hichog nog i s in man .till cl.ein vkrcliga h Alllï.i.in.gen +Ii get till f redsstii .. l2anile resi.siilk~kl; i, no; cli.
, ordf. reclo- Sedain.
~&amp;g: l.a p ï:.
~: forma-sa.ker blifvit; imcla,n.gjorili~ g jori; f ör den: Eörei-ia,cle Ico i n i.t; hm arbete, Ii-a; mlacles till m ö bets afgö- ri~nc1.0 programmet: C~,J: den fo~w.lagg.ncz: föreningen ..
Detta, Bom an- togs utan i ' lggod menings iitby te, Ilar f 61 j m d e ly ilelse:.
.
Föreningen har t; / / syfte att verka för a t t den svenska kvinnan - e må erhålla politisk rösträtt.
Fören.ingm, sonz anser, att Icuinm~ bör er7i611a politisislc rösträtt p6 sflmma grmder som man, vill arbeta för att den allmunna rösträtten, då den tilldelas nzaqznen, afven m&amp; lilMe1a.s 1cvinna.n.
För att afven gift kvinna nzl ' ctte koinnzn i 6.tnjutande af politisk röstrtitt vill föreningen understödja arbetet för undanrö$jmzde af de hin- der för gift kvinnas röstrlltt, som in&amp; anses förefinnas i civillagens ä m u kvauitdende bestiinzmelser om nzannens nzlilsmanskap.
.
För den händelse att för7zdlZandena skdle möjliggöra ett partiellt gelzomförande af ' kvi~znam röstriit %, ser föreizingen i den partiella refor- mens genonzdrijbmde elt medel att bereda väg för en mera o~~~fcltlancle,,
256 Mindre erkel s&amp;llcie sig fragaii, Iiuruvida föreuiugen skulle om- fatta biidash kvinnor eller s&amp;vd kviiinow som rn2.11.
Hiiroiu utspann sig en ytterst liflig debatt.
Ena partiets talariiinor fniinhöllo, a t t det vore oriiittvist, ja, opolitiskt atat iitesluta rnlili1iiieii, Ilvilkas stör1 och lijä.lp kvinnorna, i alla fat1 fiiige; inlita för atk f&amp; siria ömk- ningar genomförcia.
Det andra partiet hiifdade mcd all ratt, a.tt bildande af cn f6reniiig mcd uteslutande kviiiliga medleinmar e j p&amp; nCigot s5tt afvisade mannens vaalvilliga lijiilp vid lösandet af kvin- nornas rös triittsfråga.
Man tillgodosiig 1 dott Iiamed kvinirornas kraf p&amp; att i borjan f&amp; arbeta p&amp; egen haud för a t t miita och upp- öfva sin föi-rnb i den nya riktilingeii.
Emellertid wro meniiigama s&amp; delade, itt t saken iu5s te afgiiras medels votering, och visade det sig, a t t afgöraiidet Iiiingck p$ ett hår.
Männen uteslötos med blott ses rösters öfverdct.
: 13.1 mot 129.
Sedan en del frågor rörande den 1) lifvaride föreiiingeii afgjoi-ts, sAsom åxsafgifteus fas tslgende till 50 öre, s tyrelsemedlemmarnas aii- tal till 15, med riitt f6r tio närvarande att afgöia styrelsel~eslut, föreningens namn faststaJlts, hvarvid bomiténs förslag » Svenska kvin- nornas röstrat tsf örening)) amlixdes till) &gt;Föreniiigen f ör kvimmns polio tiska rÖs ?trii.tt » o. s. v. - kunde 5ndt.ligcri föreningen förklaras kon- stituerad, loch man skred t.ill styrelseval.
Detta tillgick s5hirida, a t t endast de af de niixvarande, som antecknade sig som medlemmar i föreningen, hade rä,tt a t t afge sina röster.
190 inskrefvo sig iomedelbai-t loch inlamnade sina röstsedlar.
Eli~zru en maugd röster afg3fv.w för andra personer och en spränglista satts i girig, utföll valet till förmån för komiténs lista, och har den nya röst- rgttsf öreningens styrelse, enligt mötets bcslut, fät$ föl jande ut- seende: Fröken Gertrud Adelborg, fröken ~a92nh Andersson (ordf. i Kvinno- klubben), fru Emilia Broomd, fröken Lilly Engström, docenten jur. d: r f röken Elsa Esclt elsso-n, fröken Sofia Gzrmcelius, fru Ann 3Iargret H o l m gren, fröken Anna Lindhagen, fru Erika L.ilzdkuisf (ordf. i Stockholms Allmänna kvinnoklubb), fröken Augusta LitTrner, fil.
lic. fröken Alexondra Skoglund, d: r A l ~ ~ z a Szndgsist, fil.
d: r Lydia Wahlströnt, fröken Anna Thitlock och fru A m a TVi ' ilhelmssott (medlem af Stock- holms Allmänna kvianoklubb).
Sedermela utsAg styrelsan inom sig till ordf. fru Hro3m15, till vice gordf.
fru Ann Nargret Holmgren, till seheteraz-e fröknarna Linaagen och Skoglund och: till kassa-farvaltare fröken Gumaliiis.
Af s2; yrelsens sammaiis&amp;t$ning, ja, af hela mötets resultat, tordc man saledes finna, akt e n i g h e t har icke varit ett tomt tal, utan verkligen utgjort det f örlösande ord, som alla sm&amp;innade personer
b&amp; &amp; t v i k.
Bland namnen d e personer, uppgiften sig.
f övelagd att f öra d,e svenska kvinnornas röstrattssak framåt, finner man att högern såvi51 som viinstern och de förmedlande öfvergångar, som utgöras af d e moderata, blif-.
vi % representeraxle; dessutom h a p å ett filltj konsakvent !ätt b&amp; in- telligens- ~ 0 ~ ~ k~oppsarbe6erskans 11 intres.een blifvit tillgodosedda.
E n poLitislr organisation, sammansat t af ski1,da politiska element, &amp; x h e l t visst ingen vanlig för,eteelse i nagioh.
land.
Smriges k v i m o r h a visat, att d e k u n n a t &amp; stadkomma någolt,, som ' hö ' jer s i g utöfver d e t vanliga, locli att clen gamla vackra saiien, » enighet g. styrka)), varit clen grund, p % livilken cle velat by,qa sitt n y a förbund. '
' L. n- %.
\.
Frecirika-Bremer-Förbundets arsmöte ägde rum den 80 maj kl. 7 e. m. i Förbundets lokal.
Sedan sekreteraren uppläst utdrag ur års- berättelsen och revisorernas berättelse, samt decharge beviljats, verkställdes val efter de sex medlemmar och de sex suppleanter, som vor0 i tur att af&amp; hvilka alla Atervaldes.
De förutvarande revisorerna blefvo likaledes omvalda.
.
.
.
Val a f funktionärer och komiternedlemmar i Förbundets sty- relser och kornit6er förrättades p&amp; styrelsens sammanträde den 9 juni.
Där- vid!, atervaldes alla de förutvarande, med undantag daraf, att i samkväms- k o m i t h ingick fröken Karin Cederblom i stallet för dr Astrid Cleve, som afsagt sig uppdraget.
Som delegerade vid Kvindesagsmödet i Kristiania den 3-7; iuli har Förbundet utsett fröknarna Gertrud Adelborg och Lotten Dahl- gren.
Dessutom kommer Förbundet att representeras af sin styrelseleda- .mot, Stipendiefondernas sekreterare, fröken Mathilda Silom.
.
.
En iiiatlagningskiirs för unga matmödrar och döttrar ur arbets- klassen har i samband &amp; ed förelä&amp;ingsserien på Liljeholmen anordnats af Förbundets styrelse, hvilken bekostar de nödiga utgifterna.
Kursen, som tog sin början den 3 juni, pAg %r kl. 1 / 28-1 / 2 ?0 e. m. i tvenne paralell- afdelningar med 10 .deltagare i hvarje, och har för ändamålet Maria folk- skolas skolkök valvilligt blifvit stalldt till kursens förfogande.
Hvarje elev betalar 4 kr.
för hela kursen och erhhller därjämte den mat som tillagas,.
hvilken intages som en gemensam aftonmåltid.
Enligt på förhand gjord.
beställning: kunna matportionerna tilltagas sa stora, att de racka för de hemmavarande.
Undervisningen har lärarinnan i huslig ekonomi, frtiken A. Stabe, godhetsfullt Atagit sig.
.t: '.
Föreningen Handarbetets Vänners Arsmöte ägde rum den 22 maj 1902.
Sophie Adlersparres pris tilldelades detta Ar föreståndarinnan för Handarbetets Vänners konstsömnadsskola, fröken Agda Bäckman, som under 20 å r ägnat sitt ar-bete åt föreningen och under de sista 10 &amp; ren med utmärkt skicklighet förestktt Handarbetets Vänners konstsömnadssko~a.
* Handarbetets Vänner afsander i dessa dagar till Santiago i Chile tvänne mycket fullständiga modellserier, uppställda för folkskolor och yrkes- skolor för flickor.
Bada kurserna upptaga olika sorters vafstolar med upp- satta vafvar, rarpor m. fl.
andra vafredskap samt vafda modeller och färg- lagda mönster.
Folkskolans serie, afsedd hufvudsakligen .för enklare, praktiska raf- nader, upptager afven knypplade spetsar och Br redan p8 förhand inköpt .af chilesiska regeringen för .r Museo ' Pedagogkos i Santiago.
Srliesskolans kurs, omfattande konstvëlnader och större föremal.
är afsedd att utstallas i ~Exposicion Escolarn, som äger rum i septeniber d.
A.
(Insandt.)
Sällskapet Barnavård,.
hvars ändamål ar att sprida intresse för och kunskap om barns vård s c h uppfostran, har till fyllande af denna sin uppgift i Stockholm inrättat en anstalt för utbildning af barnavårdarinnor.
Anstaltens uppgift är emellertid ej inskränkt till utbildning af dugliga barnavårdarinnor till yrket, utan ar det sällskapets önske- mål att vid densamma kunna meddela praktisk och teoretisk under- visning i barns vård och uppfostran åt alla, som äro i behof af eller intresserade för att erhålla dylik under~isning.
I anstalten mottages ett 10-tal barn under 2 ars Alder ur de fattigaste samhällsklasserna; barigenom fyllas tvanne önskemål, eleverna få ett lämpligt tillfalle till praktisk utbildning och de barn, hvars mödrar iiro nödsakade att för sitt uppehälle söka sitt arbete atom hemmet, erhålla den basta möjliga vård.
Flertalet af de sin&amp; vistas inom anstalten endast om ' dagarna, ett mindre antal af de klenaste få gfven om niitterna hem och vård inom anstalten.
Till elever mottagqs kvinnor, som fullstiindigt genomgått Stock- holms folkskolor eller aga motsvarande utbildning.
Deras ålder bör vara minst 17 Ar.
Ansökan om elevplats ställes till förestindarinnan och bör vara åtföljd af präst- och läkarebetyg samt intyg om skol- undervisning.
Undervisningen ar dels praktisk uti barnavård och i en del dar- n e d sammanhängande ämnen samt dels teoretisk, omfattande de all- männa reglerna för barns hälsovård och deras artificiella uppfödning.
Eleverna bo inom anst-alten och erlägga förskottsvis och för 1 månad i sänder 30 kr.
för undervisning, föda och .bostad.
.
.
Kursens längd är 3 månader.
Nya elever mottagas från 1 oktober 1902 deg 1: a i hvnrje månad allt efter som elevplatser blifva lediga, hvarom förestandar- innan lämnar närmare upplysningar.
Anstaltens och föreståndarinnans adress är från l oktober 1902 Brännkyrkagatan 88, Stockliolm; dessförinnan Folkungagatan 93, $tockholm.
Sommarkurserna i Stoclcholm 1902.
Under instundande sommar anordnas i Stockholm feriekurser; hvilka hafva till sin förnämsta uppgift att låta d.eltagarna i desamma lära känna det bildningsmaterial, som S ~ e r i g e s hufvudstad äger i sina offentliga samlingar, sina vetenskapliga institutioner, sina inin- nesmärken och sina industriella anlaggningar.
Dessa sommarkurser komma således att omfatta dels förevisningar under ledning af fack- män, dels allmänfattliga vetenskapliga förelasningar i skilda ämnen.
~ i l l deltagande i dessa kurser inbjuda vi härmed lärare och lärarinnor vid allmänna laroverk, flickskolor, folkhögskolor och folk- skolor samt för öfrigt hvarje svensk man och kvinna, som tror sig kunna drapa nbgon fördel af de anopdnade förevisningarna och före- läsningarna.
Sommarkurserna komma.
a t t öppnas med e n enkel högtidlighet söndagen den 10 augusti kl. 1 / 22 e. m. och afslutas med ett sam- kväm å Skansen lördagen den 23 augusti.
Föreläsningarna, i samband med hvilka förevisningar äro an- ordnade, komma att omfatta följande airinen: Docenten IL Hiltlcbrund: Drag ur Stockholm äldre historia; kultur- historiska och topografiska, skildringar med demonstrationer i staden inom broarna.
Hofintendenten G. Lz ' ndpciz: Ur Stockholms byggnadshistoria.
Professor 0.
Montelius: 1) Kär kommo vara förfäder till Sverige?
2) Sveriges förbindelser med andra länder under forntiden.
3) Hjulet som en symbol af solen och solguden.
Skriftställaren C, ' Laurin: Konsthistoriska föreläsningar p&amp; grundval af Nationalinusei samlingar.
ed aktören U.
Stndius.
: Huru skönhetskänslan skall kunna vackas och utvecklas genom undervisningsanstalterna p&amp; landsbyggden (i anslut- ning till Laurins föreläsningar).
Lektor E. Juderin: Astronomi.
Lektor O. Gullandcr: 1) Telegrafering utan tråd.
2) Om Tesla- strömmar.
Ingeniör C. Noi-clströnt: Oorganisk kemi med experiment.
,,.
Professor G.
De Geer: Om Stockholmstraktens geologi.
Docenten Ii.
Bolin: Blommans histora.
Professor \ K Leche: Ur människans utveclilingshistoria.
Doktor I&lt;.
Igellberg: 1) Centrala nervsystemets byggnad och utveck- ling.
2) Om andningen.
: N&amp;ringsfysiologi.
Doktor A.
~Yyströnt Professor F. Lennnzalnt: Om inbillningens och trons makt vid vissa sjukdomars uppkomst och botande.
Doktor G.
\ .Virgin: 1) Om skolhygien med demonstrationer i vQra folk- skolor.
2) Om själsarbetets hygien.
3) Om olika slag af dricksvatten.
Professor C. Wallis: Sjukliga förändringar till följd af alkohol.
Doktor ICurolina n.Lclcrströn~ föreläser för kvinliga deltagare: 1) O m de kvinliga underlifsorganens byggnad och förrättningar.
2) Dessa orgaus hälsov&amp;rd.
3) Om de veneriska sjukdomarna.
Doktor A. Djzirbery: Samaritkurs.
~ a n d l a l; a r e C. Sccnclsteclt: Xunnens hygien.
Ingeniör Ii.
Sonddn: Valda kapitel ur allmänna varukunskapen.
Doktor I!
.
Valentin: Om svenska tonkonstnärer och deras verk,.
illustrerade genom musikföredrag.
Musiklärare C. Larnb ' ere: Om skolsång.
För kostnadernas .betackande erlägger hvarje deltagare vid an- mälan eller vid tilltradeskortets mottagande 10 kronor.
Dikest man och hustru deltaga i kurserna, erlägger hvardera för tillträdeskortet half afgift.
Om afgiften ej vid anmälan bifogas, sändes tillträdes- kortet mot postförskott.
Tillträdeskortet gäller för f6revisningar, föreläsningar och all- männa sammankomster samt berättigar till nedsatt inträdesafgifi; vid de för kursdeltagarne ordnade teaterförestiillningarna o. s. r.
Vid anmdan bör uppgifvas, i hvilka förevisningar och föreläsningar man vill deltaga, den anmälde dock obetaget att i mån af utrymme be- vista iifven andra.
För den händelse att en begränsning i deltagar- nas antal vid en eller annan förevisning skulle visa sig nödvändig, hafva komiterade fastställt som regel, att de tidigare anmälde hafva f öreträde.
De som önska deltaga i sommarkurserna torde s&amp; slzart som möjligt och senast delz 26 juii insända ' anmälan härom till » Soiiznznr- kzasmzas b p d, Stocklzol~it~, som meddelar alla nödiga upplysningar,.
Utförliga program komma framdeles att tillstiillas anmilda del- tagare.
Stockholm den 15 maj 1902.
Komiterade.
