# ID: svediakorp-per2249
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1917
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,819
# sentences: 1,653
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N; R 1 (1564) A.
30:DE ÅRG.
UPPLAGA A. ILLCJSTREPAD^ TI DN ING GRUND FOR- KVIN NAN i OCH - HEMM ETi 1FRITHIOP-HELLBERG TISDAGEN DEN 2 JANUARI 1917.
HUF VUDRED AKTOR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN.
ELISABETH KREY.
Kronprinsessan Margareta med sin yngste son, prins Carl Johan, hertig af Dalarne.
Ateljé Jœger foto-
• Gn gfimf genom värfäsmörkref.
• Tor Jdun of T&gt;r ßydia Wafjfsircm.
många af de " neutrala " — cj ^ v. s. inte bara de, som tillhöra något af de neutrala folken, utan de som i sitt inre, trots alla kanske ur­ sprungligen rätt så starka lockelser att taga siällning till v ärldskampen tvärtom bara allt mera drifvits till att " fa afsfånd " från alla dess parter — visst icke från de lidande människorna, med deras beundransvärda of­ fervillighet, men från de krigförande stater­ na, hvilka båda begrepp alltmera börjat g å i sär.
Svenskarnes gamla idoler, " de stora kulturfolken ", till hvi lka man fordom räknade egentligen endast tyskar, fransmän och en­ gelsmän, de ha nu småningom inför våra ögon börjat störta ned sig själfva från sin nå­ got själftagna kulturpiedestal och stå nu — äfven om vi i vår häfdvunna v ördnadskänsla inte våga gå så långt i va nvördnad, att vi er­ känna det — inför våra häpnande blickar inte en smula öfver vår egen nivå, kanske sna­ rare en smula under denna.
Och det är måhända den viktigaste omdaning, som kriget medfört, att de små folken börjat kunna räta sig från de djupa bugningarna inför de stora; infe därför att de små i en hast blifvit så stora, men därför att de stora blifvit s å små.
Små i sitt barnsliga förtal gentemot hvarandra, i sitt assyriskt- babyloniska skryt och skräfvel öfver egna, i våra ögon mer eller mindre tvifvelaktiga segrar, i sitt försök att få oss andra att tro, att man kämpar för " kulturen " och alla ädla mål, när det hela dock mest af allt gäller börspapper och armbågsrum för en växande indusfri.
Små till och med i sitt erbjudande af fred, eftersom de icke kunna låta själfva denna handling få framstå i sitt eget enkla majestät, utan " pryda " den med fraser om sina bedrifter.
Små inte minst i sin jäk­ tande fäflan om åskådarnas applåder, så som man ännu alltjämt bombarderar de neutrala med agifationsskrifter, utan att be­ gripa, att vi som läsa dem alla — eller opar­ tiskt kasta dem alla i papperskorgen — ba ra känna växande leda vid de ömsesidiga be­ skyllningarna och det ständigt återkomman­ de själfberömmet.
Men när vi nu göra den skarpa boskillna­ den mellan begreppen krigförande stater och lidande människor, frågar man sig kanske, om dock inte staterna just ut göras af männi­ skorna, och det således ytterst är dessa man måste ge skulden för allt det elände, som med kriget följer.
Det är en gammal fråga detta, och en fråga, som nära sammanhänger med striden mellan liberalism och konserva­ tism, om staten bara består af den för till­ fället fefyande uppsätiningen af individer, el­ ler om den är en öfver dessa individer upp­ höjd enhet, samhörig med och ansvarig inför både flydda och kommande generationer.
Ser man saken på senare sättet, hvilket to rde vara det för närvarande vetenskapligen an­ tagna, så kan den nu lefvande generationen vara jämförelsevis oskyldig till det, som sta­ ten företager sig af hemfridsbrott på andra staters marker, och å andra sidan kan staten från sin synpunkt ha rätt, d. v. s. handla efter sitt eget " personliga " samvete, äfven när dess handlingssätt medför lidande och samvetsångest för det egna hemmets och de angripna hemmens människor.
Men " glädjen skall strypas af fasan och fasan frälsa världen " i s å fall ligger det också bra nära till ha nds ter sig nog själslifvets innersta hos att fråga om inte staten är som djäfvulen — ÄR DET NÅGRA BIBELTEXTER, SOM I dessa otrygghetens tider liksom erbjuda sig själfva åt trötta människosinnen, så är det snarast de gammaltestamentliga och - föga tröstande.
" Ingenting nytt under s olen ", upp­ repar man utan att ens tänka på hvarifrån or­ det är hämiadt — vid anblicken af de forn­ tida världskrigens gräsligheter, hvilka om än bara i t idningarnas spalter, nu åter dagligen rulla upp sig för våra blickar.
Vi 1 e f v a världshistoria, äfven om vi bara sitta på åskådarläktaren, och kunna knappast längre säga som Geijer om krig och hvälfningar på vederbörligt afsfånd, att " de låta njuta sig som en efterrätt på en middag ", ty våra da­ gars tekniska hjälpmedel göra, att man infe i Sveri ges aflägsnaste landsbygder kan känna sig utom räckhåll för ohyggligheterna, knap­ past ens utan ansvar för dem, om man öfver hufvud har någon ansvarskänsla.
Och i så fall söka vi kanske till sist böja oss för det plågsamma med Nietzsches dystra världsför­ klaring: alltings återkommande, alltings kretsgång, som människomakt icke förmår hejda, då den kraft, som framdrifver lifvet finnes kvar, men Iifvets kombinationsmöjlig­ heter äro uttömda, så att ingenting nytt kan hända.
Är man inte frestad att känna det så, när de forntida folkens — inte grekers och romares utan egypternas och semiternas primitiva utrotnings- och deporfationsmetoder för för­ sta gången som full verkl ighet rullas upp för vår fantasi?
Ha alla den komplicerade ma­ skinteknikens härligheter, kulsprutor, flyg­ skepp och giftiga gaser, gjort kriget mera drägligt, emedan det blifvit mera operson­ ligt?
Och ä r det i själfva verket opersonli­ gare, så länge maskinstriderna sluta med bajonetternas " rensning " af skyttegrafvar- na?
Äro de armerade bilarna det ringaste " humanare " än egypternas stridsvagnar, kantade med liar, som mejade ned fienden som gräs?
Och är ryssarnes eller tyskarnes egen gud af mindre barbarisk beskaffenhet än de moabiiers Kemosch eller de assyrers Nergal?
Dagligen ha vi nu i s nart två och ett halft år riktat till hv arandra dessa frågor, och lika ofta ha de bara studsat tillbaka, fallit ned till vå ra fötter igen i denna värld, där ingen kan bära den andras börda, äfven om alla bära på samma ångest.
" Ångest " är dock kanske i detta fall blifvef till ett öfverord.
Kriget har blifvit en institution, och tidnin­ garna fylla inte mera sina spalter med sen­ sationshistorier från fronterna, utan nöja sig med de nödvändiga par sidorna af krigstele- gram med kommentar, dem man ögnar ige­ nom då och då — om man alls gifter.
Ty mången uttröttad själ gömmer hellre hufvu- det under vingen, söker glömska i något af de enda tre ting i världen, af hvilka en personlighet kan fullständigt absorberas utan att längta efter hvila: religion, konst, erotik.
Och de som ännu uthärda att i fan tasien lef- va med därute vid fronterna — ha de inte just därmed i själfva verket gjort ett förtvifladt försök att skapa sig både religion och skön­ het ur själfva fasan?
Men skalden säger ju också, att Så Prenumerationspris: Vanl.
upp ' agan: Helt år Halft år Kvartal Månad Kr.
» &gt; • 7.50 3.90 2 — 0.80 i fduns byrå O Ch expe dition, Praktuppfaczan: Helt år Halft år Kvartal Månad Kr.
» » » 9.50 5. — 2.50 0.90 en förträfflig faktor att välta af allt person­ ligt ansvar på.
De siatskunskapsprofesso- rer af olika folk, som nu ligga ute i skytte- grafvarna, komma kanske också vid s in hem­ komst att i digra afhandlingar välta omkull hvad de före kriget i lika digra afhandlingar trott s ig bevisa om staten som kulturstat och om staten som personlighet.
De komma kan­ ske att i ställe t helt lugnt d ocera den lära de förut föraktat, om de ledande personlighe­ ternas afgörande betydelse i politiken.
Sedan det numera, efter den allmänna värnpliktens genomförande äfven i En gland, på alla fron­ ter är folken själfva, som kämpa där ute, ha slaferna också på ett sätt som aldrig förr dragit den allmänna folkmeningen in i frå­ gan om krigets och därmed också om det hittillsvarande statslifvets berättigande.
Men på detta sätt får man också finna sig i, att förut solklara värden dragas ut på allfar- vägarna till betv iflande o ch debatterande och att kanske de respektablaste samhällsstötfer plötsligt beträda sig själfva med anarkistiska funderingar, liksom de frommaste kunna in­ för den allmänna sammanstörfningen börja tvifla p å Guds tillvaro.
Detta skulle ju kunna tänkas inträffa åtminstone lika väl som den ofta predikade motsatsen: att anarkisterna vid fronten förvandlas till nationalister öch hädare till kristna.
Men hvartill tjänar det att nu vid nyårstid påminna om allt detta mörka, som vi helst skulle vilja glömma för ett ögonblicks helg- stämning?
Tänk om det verkligen härvidlag visade sig, att en glimt k unde framgå ur just detta världsmörker?
I själva verket har den föregående framställningen varit till för att söka vederlägga den bibeltext jag först syntes ha valt.
" Ingenting nytt u nder solen ".
Ty öfver hufvud taget är den allmänna me­ ningen en för världspolitiken och kriget ny.
förut tämligen oåtspord faktor, som man nu måste räkna med i historien, inte bara som ett moment inom det egna folket utan också för dé mellanfolkliga förbindelserna.
Den som sysslat med källforskning rörande revo­ lutionskrigen, det nuvarande världskrigefs närmaste förebild, vet hur lika situationerna då och nu äro, äfven med handelskrig och lifsmedelsstegring och hämnderop öfver fien­ derna som barbarer — " d essa fiender till all civilisation ", sade engelsmännen då för tiden om fransmännen!
Men han vet också hur ytterst obetydlig roll dåtidens press spe­ lade, endast med undantag för den engelska, där man redan då kunde våga ha annan me­ ning än regeringen.
Kriget var diplomater­ nas och regeringarnas sak, och af deras de­ pescher sipprade sällan någonting ut.
Allra minst frågade man då i d e stora krigförande staterna ef 1er hvad för opinion, som möjli­ gen, men helst blygsamt undanträngd, kunde tänkas ligga bakom de torftiga notiserna om kriget, dem de neutrala regeringarna släppte fram i sina lojala tidningsorgan.
Och om då­ tidens värfvade manskap — jag talar inte om franska revolutionens härar — ö fver hufvud tänkte någonting alls om stater och krig, hade de ingen förmåga att skrifva anteckningar därom mellan drabbningarna, eftersom de i regel voro mindre folkskolebildade än t. o. m. ryssar och engelsmän för närvarande äro.
Och om möjligen officerarne skrefvo något — sällan hade de dock så pass mycket af tvif- « Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Expeditionen: R ks 1646 Allm.
61 47.
Kl. !0 — 4.
Kl. 9 — 5.
Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
4 02, Annonskontoret: Piks 1646.
Allm.
6147 Kl. 1.1 — 1.
K '.
9 — 5 Verksf.
direktören kl. 11 — i Riks 86 c - 9 Allm 43 04.
Annonspris: Pr millimeter enkel soalt; 30 öre efter text.
35 ö re å texts; da.
20°.o förhöjning för särsk.
begärd plats.
Utländska annonser: 35 ftre ef e r text.
40 öre å textsida.
20 ° {o f örh.
för särsk.
begärd plats.
leis och revoliens ande, att det kunnat gifva genljud ens i d eras egen tid.
Och nu — ja, våra egna tidningar citeras i v ärldspressen och inlåta sig i polemik med denna; de stora staterna stöta till sin häpnad på små, som om dem våga ha ett längesedan utbildadt, kritiskt omdöme, och de stora rycka inte föraktfullt på axlarna däråt, utan reage­ ra som inför si na likör.
Helt naturligt därför, att de instinktmässigt måste känna, att de neutrala behållit hufvudet kallt och blodet friskt, medan de själfva framsläpa sitt lif i feberyra och under beständiga åderlåtningar, hvilket naturligtvis redan det i sin mån må­ ste ha gjort förhållandet mellan de stora och de små något mindre oproportionerligt än det förut varit.
Detta var den ena sidan af det nya — b e­ tydelsen för de krigförande af opinionen bland d e neutrala folken.
Det andra var be­ tydelsen af opinionen bland det krigförande manskapet.
Denna sistnämnda har af helt naturliga skäl ännu inte annat än ytterst spar­ samt kunnat framkomma till allmänheten.
Men så mycket framgår redan, t. ex. af " Sön- derjydske Soldaterbreve " och af Romain Rollands " Ofvan stridsvimlet ", a tt den knap­ past kommer att bära prägel af forna tiders enkla löjtnants-synpunkter på problemet " krig och kultur ".
Så länge man ännu ej känt kri­ get på nära håll, är det lätt att filosofera om " reella maktfaktorer " och om de svagas själffallna undergång för folk med lifsvilja och maktvilja.
Allt sådant resonemang har något särskildt tilltalande öfver sig just för de orkeslösa och de moraliskt undermåliga af alla stånd och klasser, hvilka alltid äro färdiga att applådera knytnäfskraften, just därför att de själfva ha så få stackare, som de töras utöfva den mot.
Den beskedliga streberfypen åter fantiserar under inverkan af järn- och blodfraserna alltför lätt upp sig till en " genial kraftnatur " och skaffar sig därigenom en romantiskt flammande bak­ grund för sina prosaiska privatintressen.
Men de däremot, som i verkligheten fått känna på hvad blod och järn vill säga, de känna sig nog mindre frestade att ge några som helst stafsteoriers berättigande åt människo­ djurefs instinkter.
De komma icke lika lätt som de tillfälliga b esökarne att kunna ideali­ sera upp skyttegrafvarnas mullvadslif med slaktandets vånda till en människovärdig till­ varo, en laglig samhällsinstitution.
Och de mörka upplefvelserna hålla kanske nu som bäst på att härda vissa af dessa själar till att våga tänka ut de tviflets, tankar, som en­ samma kunna rödja mark för ett nytt sam­ hälle.
De unga män, som med nutidssjälens känslighet för intryck kunnat genomlefva frontens lidanden, böra efteråt till och med kunna våga hvad man sällan vågar, när man haft idel lugna upplefvelser, nämligen våga ha rätt äfven i enklaste sällskap — kanske rent af i säl lskap med anarkister, kristna och kvinnor!
Allt nytt lif växer fram ur lidande, äfven den nya staten, och med mindre än detta får den nu lefvande och den kommande gene­ rationen i cke låta sig nöja.
Men den nya sta­ ten måste baseras på en ny fosterlandskär­ lek, en annan än chauvinismens, en foster­ landskärlek, framvuxen ur lidandet, ur sorgen och blygseln öfver egen förnedring, ur viss­ heten om att ett land liksom en person har sitt starkaste existensberättigande i a tt lefva för andra.
Gud gifve, att de goda i vårt land också blefve starka, att de finge lite mindre af den I ETT MAHOGNYSKÅP MED SKJUTGLAS- dörrar stodo innanför de trefältade spegelru­ torna en massa antikvariska kuriosa.
Där fanns allt att välja på, som en bric-à-bric- samlare älskar: emaljerade dosor, böhmiskt glas, silfversaker, bronser, afgudar i alla slags metaller och trä, japaneserier, miniaty­ rer, vapen, mynt och sigill.
Ja, till och med dockor i brokad och spetsar.
Bland alla dessa läckra småting föll min blick af én händelse på ett tunt guldarm­ band, som låg litet afsides på den blåa sammeten.
Det var egentligen intet märk­ värdigt med prydnaden — den var i fason af en orm och saknade ädelstenar till ög on.
Men då jag tänkte mig om, slog mig ovill­ korligen ett enkelt faktum: det var första gån­ gen jag såg ett ormarmband, hvilket icke var spiralformadf.
Här bildade ormen en ring, i def den tycktes bita sig i stjärten.
En enda slinga, med andra ord, i stället för de kända hvarfven.
Medan jag stod och beundrade antikvitets- skåpets skatter kom min värd in i rummet.
Han stannade bredvid mig och smålog.
Med sin smala, hvita hand strök han vårdslöst öfver glasdörrarna, som om han velat vifta bort innehållet: — Det är ingenting, sade han, ingenting som inte tusen andra ha.
En dum mani, som jag gud ske lof vuxit ifrån ... Och han bjöd mig sitt cigarrettetui.
Men då vi rökt en stund till kaffet, som serverades i hans arbetsrum, frågade han plötsligt: — Var det för resten något särskildt, du fäste dig vid i min lilla struntsamling?
Säg det bara och du får gärna bagatellen till minne.
Han var en rik man och känd för sin fri­ kostighet.
Men det har alltid burit mig emot att acceptera presenter, där jag haft svårt att gengälda på passande sätt.
Det fanns säkert icke minsta föremål i hvad han kal­ lade sin struntsamling, som ej i penning­ värde betydligt öfversteg hvad jag skulle ha råd till aif betala för en gengåfva.
Och vår bekantskap var för ytlig för att tillåta en vänskänk utan vidare.
— Jag svarade: — Du får infe bli ond, men jag törs icke lägga mig till med kuriositeter.
Saken är den att i mig slumrar en farlig drift: samla­ rens.
Och den kunde bli ödesdiger — jag är rädd att jag s lutade som museitjuf.
— Ah, utbrast han och slog sig på knät, du skall i stället få en historia.
Se här — Han reste sig, tog ur en ask en liten guld­ nyckel, låste upp skåpets midteldörr och sköt den till sid an under flygeldörren, hvar- tama beskedlighefens och lite mer af heliga upprorets anda, att vi vande oss af att skylla ifrån oss och vågade taga på ansvar — det är den bästa nyårsönskan minst för Sveriges kvinnor i dessa tider.
det med oss inte vid man hörde ett svagt rullande ljud från kullagret, den Iöpfe på.
— Se, sade han, och pekade på ormarmbandet.
Jag nickade.
— Jag har just lagt märke till def, sade jag, egendomligt, inte sant, att ett guldarmband i ormform icke — Han afbröt: — Nej, det är icke ett armband och det är icke heller guld, men egendomligt, kan man nog kalla det — på sätt och vis.
Det är en — men undersök själf, ta ut det ur skå­ pet.
..
Jag böjde mig ned och tog armringen — eftersom den icke fick kallas armband.
Den såg ut som guld, men var betydligt lättare, så lätt att den säkert var ihålig.
— Lägg den i flata handen, uppmanade Hellmuth.
Jag lydde.
— St å nu stilla och se på den!
Jag betraktade det vackra arbetet.
Det var verkligen vackert, när man såg närmare på det.
Ormens kropp var betäckt af fina fjäll, så små att de tycktes rispade med nål.
Och i det platta hufvudet fanns två smala springor till ögon — s kurna så att skuggan bildade blick.
Som jag stirrade på den sällsamt kalla ringen i min varma hand förekom det mig med ens att den rörde på sig.
Fascinerad följde jag med ögonen den lilla tingestens sprittningar.
Sannerligen — dern rörde sig!
Ja, nu s läppte gapet bettet i stjär­ ten, ormen rätade ut sig, rullade rundt, vred » ' och vände sig.
Nu sl ingrade den som lefvan­ de, kroppen glänste hal och smidig, ögonen- lyste — gud i himlen, den var lefvande!
Hade den ej varit så liten, h ade det förekommit mig ohyggligt, nu måste jag beundra den sinnri­ ka, dolda mekanismen, s om satte leksaken i rörelse.
Men oförmodadf gjorde den ett hopp, kröp blixtsnabbt in under min man­ schett och i n ästa sekund kände jag den rin­ na som en kall stråle uppför min arm och sno sig in i ar mhålan.
Hela min hud s tyfnade, så att säga, jag blef svettkall i h året och gaf till ett rop.
Sensationen och öfverraskning- en var vedervärdig.
Jag ref af mig frack och väst och slet febrilt upp skjortärmen.
Ormen föll ner på mattan, där den låg och snodde sig som en metmask.
— Fy tusan, sade jag, hvad är det här egentligen för skoj!
Hellmuth hade skrattande satt sig på den stora buffellädersoffans karm.
Han tog upp den lilla vidriga metallsnoken och lade den på den kalla lädersitsen.
Inom en minut hade ormen stelnat till armband igen, med stjärt- spetsen i munnen.
Den liknade nu fullkom­ ligt en ring af guld.
— Sä tt dig och tag en konjak till (han pe­ kade på def indiska rökbordet) så skall du få historien.
Förlåt skämtet, men det var så godt som nödvändigt ... Ser du, den här lilla besten spelar en viss roll.
Och med ett halft ironiskt, halft vemodigt leende reste han sig och låste in ormen i antikvitefsskåpet.
ifänil Hn ÄfiÄTÄSI.
tp 31 ' 0 /.
$ " £ » » « » möbeltyger, Dräkttyger m o&lt;:h!
jullll Lui d ' " " " &lt;™ * &gt; ' s&gt;siuNt hos i jää * s " " o^Ä " rr,r„ Pre *, r i!
j • A.
B.
C.
0.
Borgs ^ncrs Fab^
Jag ordnade min klädsel och sjönk ned i soffan.
Hellmuth läppjade på sin gamla de Luze och nickade: — Det är egentligen bara en arabesk — är det inte sä det heter ibland, när ni vilja und­ vika verkligheten?
Mja, hur som helst, här går den — * Herre gud — h erre gud!
Hvilket barn jag var, trots allt!
Första gången jag såg Adrienne Cdet hett e hon, naturellement, inte!)
föreföll hon mig lik­ na en mumie, skön, men stel i sin praktfulla liksvepning.
Det vill säga: kanske man skulle uttrycka det som — tja — ga lvaniserad mu­ mie.
Hon rörde sig som en docka i Hoff­ manns äfventyr.
Automat — och dock lif, li f, lif ... (Drick lite mer de Luze — liksom jag, an­ nars går berättelsen sönder — sk ål!)
Det var på Hôtel Manhattan, rue de — rue de — rue de, nåja, strunt samma!
I privat­ våningen, you understand ... Jaha.
Vi befinner oss i ett så kalladt bril­ jant och utsökt kosmopolitiskt sällskap — den sortens, som de oinvigda tro endast fö­ rekommer i t idskriftsnoveller.
— Om de t bara vore så vä!!
Då jag k om in nerifrån byffén — homard à 1 ' americaine, welsh rarebit och den torraste champagne — s åg jag hela sällskapet som flugor på ett flugpapper.
Den gången bruka­ de jag sätta en monokel i hö gerögat, och det var kanske delvis orsaken.
Men — vid alla gudar, e n såg jag tydligt nog, och det var fröken A drienne!
Det vill säga: jag såg nog också hennes sällskap, hennes beskyddare, som det så vackert heter — den gamle bankiren Ruben.
Och dessutom fre, fyra, ganska likgiltiga staffagefigurer i oklanderlig frack och mo­ nokel, liksom jag själf.
Hon var smal och smidig, trots det af- mäfta och likgiltiga, i uppträdandet, hennes hår hade en egendomlig färg, hvarken ljust eller brunt, icke det missbrukade uttrycket cendré utan snarare ett i olika belysningar skiftande mörkblondf hår.
När hon böjde sig fram under de gröna skärmlamporna och gjorde en insats, föll ljuset öfver hjässan så att den skimrade som solbegjuten råg i m id­ sommartid, under det nackknuten lyste tung som topas.
Och när hon sen åter lutade sig tillbaka i stolen, tycktes hufvudef bära en kopparhjälm.
Men ögonen voro isblå.
— Du vet, eller vet inte, att jag ärft en massa pengar efter min fa rbror — icke efter tnin far.
Han var en fattig lärd, bunden vid ett litet universitet, tyngd af studieskulder.
Vi voro fyra pojkar med glupsk aptit, och professorshemmet liknade mest af allt ett utgnaget skafferi ...
Nåja, två af mina brö­ der dogo, vi två andra allena delade, långt efter fars och mors hädangång, sagans au­ straliska onkels förmögenhet — en herre, vi e ' n dast hört omtalas som en slags myt.
Min äld re bror gifte sig genast — han hade en flätblond Gretchen, som väntat på honom sen barndomen.
Lycklig han!
— Men jag reste ut, reste, reste som storm- jagad sjöfågel, flög den härliga, vida jorden rundt och blef aldrig trött på att färdas vida­ re.
Tanken på ett bo, ett hem, ett näste, en kula, var mig fullkomligt främmande.
Nu skall du veta att jag v arit intagen i, charmerad af många kvinnor.
Att jag svär­ mat för en del, varit förälskad i åtskilliga och äfven verkligt kär i e tt par ... och ändå har jag lyckats undgå olyckshändelsen — det är helt enkelt en vanlig olyckshändelse, hvarken mer eller mindre!
— ett misslyc- kadt äktenskap, jag, som annars var ett själfskrifvet offer genom min rikedom, min oerfarenhef från den lilla universiteishålan.
Det var väl reselifvet, som räddade mig.
Men så — ja, så kom det en gång.
Utan kärlek, utan romantik, utan blixt från klar himmel — ungefär som hos de ordlösa röfvarpekoralen på en biografduk.
Det var i P aris — naturligtvis, hade jag så när sagt, men det kunde, hvad det beträffar, lika gärna ha varit i hvilken annan metropol som helst.
Nog af — det v ar nu Paris.
— Och det förbättrar san­ nerligen infe saken!
Där nere undvek ijag den berömda •och beryktade vän­ stra strandsidan — tçjenom en sorts in- slinkt förmodligen.
Liksom om den högra vore säkrare — haha, du alls- mäktige!
Nåväl, jag intro­ ducerades i opera­ kvarteret, i närhe­ ten af de stora bu- levarderna, någon­ stans midt emellan Madeleine och Ca­ fé de la Paix, på en af sidogatorna, där de diskreta och förnäma amerikan­ W / f / / / ska hotellen växa upp som dolda iryf- fel ' svampar under guldets gyllengröna mossa.
— En fin klubb, certainly, med bar och drinks och ruleft och pa- rébiljard — och kvinnor ... I0UMS KOKBOK Af ELISABETH OSTMAN.
&lt;VA \ \ - s Där fanns allt att välja på.
är den bästa kokbok för det svenska hemmet.
- - - 5:fe upplagan nu utkommen.
Pris Kr.
5: 50 inb.
- Den aftonen blef jag endast presenterad för henne — två ord, en hufvudböjning, ett kallt leende och en blick som från ett mar­ moransikte.
Hon spelade vidare, och jag stod i ett hörn f ör mig själf och undrade öfver nå­ gonting, som jag ej riktigt visste hvad del var.
Det v ar emellertid detta: jag önskar lära känna denna kvinna närmare.
— Och i gu ld­ myntens rassel borta från spelbordet trodde jag mig höra en hviskning, ett löfte, en upp­ maning: ja visst — ja visst!
Jag besökte nu hvarje kväll klubben i hôtel Manhattan och hälsade vördnadsfullt mellan ett par cocktails på mm sköna sfinx med is­ ögonen.
— En afton var hon icke åtföljd af bankiren, eller han hade lämnat henne.
Jag erbjöd mig att sätta för henne i spelet.
Hon tackade med ett smalt, stumt och kallt leende, men det var dock ett jakande.
Jag har aldrig haft tur i sp el — oc h infe i det andra heller — men denna enda gång, då jag spelade för en annan, vann jag.
Icke så obetydligt för resten.
Det var en vacker louisdorhög, som staplats ofvanpå ett tämli­ gen tjockt lager ljusblå sedlar.
Och hon tac­ kade mig till sist med ett öppet, vältaligt och varmt leende.
— Men nästa afton var hon stel, fjärran, isstod.
Det är således guldet, som tinar upp henne, tänkte jag, som smäl­ ter, ger lif.
Hon h ar icke blod i ådr orna, hen­ nes hjärta är icke en varm, röd muskel utan en guldklump.
Hon liknar en reptil, en orm ... Och halft triumferande slöt jag: d et är rätt åt den där Ruben ...
Men jag hade gjort henne orätt.
Bakom Trocadéro, vid place du Trocadéro, ligger en liten kyrkogård på en terrass — jag minnes icke, om den möjligen heter Ci­ metière de Passy.
Jag har alltid tyckt om kyrkogårdar, och då jag bodde i närheten, på Quai de Passy i ett af d e amerikanska fa- miljehofellen, br ukade jag spatsera på denna vackra och alltid folktomma kyrkogård in­ nan jag åkte in till brännpunkten och den sena middagen i en bulevardrestaurang.
Det var just två sådana, helt motsatta miljöer, som behagade mig.
- En dag lunchade jag ute.
Det var vid Marsfältet, i skuggan af Eiffel­ tornet, och när jag senare gick öfver Jenabron för att gå hem, slog det mig att jag lika gärna nu, ehuru ett par timmar för tidigt, kunde fa min dag­ liga kyrkogårds- promenad.
Jag vek af till vänster och gick igenom fly­ geln ut på torgel och uppför granit- trappan till cy­ presserna och vår­ darna.
Långt borta på en bänk såg jag någon sitta och jag skyndade att vika af åt annat håll.
Här dref jag rundt en lång stund, bemödande mig atl undvika bänken, men hur det var, kom jag slutligen att närma mig den snedt bakifrån.
Jag stannade bestört — Kungl.
Hofjuvelerare K. ANDERSON Juveler och Guld Praktkatalog gratis och franco.
Stockholm och Göteborg.
den som sail där var fröken Adrienne från Manhattannät- terna.
Hon s åg och hörde mig icke, jag stod dold bakom en obelisk och en rosenhäck.
Hon var klädd i en metall- skimrande klänning, skuren en smula i empir, ögonblickets mod, och hon bar till den, en­ ligt sa mma lag, en lång, luftig, isblå boa, som likt en jätte­ orm ringlade ner från ena axeln öfver bänkens ryggstöd.
Med e n smal och hög.
egyptisk spafserkäpp af enbenholz, ri­ tade hon hieroglyfer i sanden och hela tiden dröjde på hen­ nes läppar ett spefullt leende.
Jag vet ej, hur länge jag stått där, obeslutsam om huruvida jag skulle gå eller framträda ur min kuliss, då hon långsamt vände hufvudef.
Utan en min af öfverraskning (kanske hon sett min en tré på kyrkogården) nickade hon igenkännande och sade: — S itt ner hos mig, om det roar er!
Hennes stämma var lugn, skolad, öfvervägd och balan­ serad som hos en skådespe­ lerska i en elegant och opas­ sionerad, salongsmässig tal­ roll.
Jag skyndade mig naturligtvis att antaga inbjudningen.
Och så sutto vi där på en soffa i dödens vackra förmak och konverserade bland blommor och stenepitaf.
— Det var verkli­ gen som en symbol på hvad som komma skulle.
Ty det blef inledningen till en kort, men nog så innehållsrik episod.
Jag hoppar öfver replikskiftet — jag minns d et heller icke mer teaterkritiskt — och kommer ändtligen till hvad jag ville!
Kort och godf: Den liflösa biograffigur, hvilken jag k arak­ täriserat Adrienne som, var hon icke — på sät!
och vis, på sätt och vis ...
Hon var nå­ got annat, som funnits i a 11 a tider, hon var en leksak.
Hon sade det själf: jag är en leksak, och jag k öpes för att roa.
— Inte san t, d e t är ju en leksak?
Ett ting som köpes för att roa, och då det inte längre är roligt för den ene, kan det kanske roa den nästa?
Inte sant, du, det är väl i alla fall en leksak?
Nyss var det gubben Ruben — nu blir det du.
Förut var det A. o ch B. oc h C. och hela alfabetet.
Och efteråt blir det hela alfabetet baklänges — hvad tycker du själf?
Det låg mig på tungan att svara: Stapkars alfabet — — — Jag sade det icke då, men senare så myc­ ket oftare!
Nåväl, n åväl.
Vi bl efvo ett, som det heter, för e n tid, för en kort tid.
Nu påminner jag dig om hvad jag förut sagt: Jag har haft förbindelser och flirtväninnor, men denna Adrienne var [så uttryckte jag mig visst?)
som biografdukens ovissa pri­ madonna, en skuggbild.
Hon var, om något, verkligen en leksak.
Du vet, vi ha i barn­ domens dar en docka, en Noaks ark, en boll, tennsoldater — hv ad som helst, och de för­ svinna sedan, samman med julgranens glit­ ter på glömskans bakgård.
Utplundrade, m ed £ Han blef för resten afskedad och skandalen sände honom till Sydamerika.
Det var i.
Rom.
Hon höll upp i solljuset den lilla orm, du nyligen beundrat och förskräckts öfver.
Hon genomgick samma sensation som du.
Den lilla l eksaken var besynnerligt nog kulmen på något, som knappast begynt.
Jag kan inte med ord förklara det.
Jag tyckte bara, att jag lade den i min hand och jag såg som i en ofantligt klar och stark kikare hela vårt förhållande.
— På af- stånd.
Förstår du, när jag då med några frågor trängde in på henne, angående den stackars amanuensens öde, blef hon genast den kalla, afmätta, oförstående fröken Adrienne från spelsalen.
Hon redo­ gjorde i likgiltig ton, ungefär som en guide, f ör eft musei- föremål.
— Den var visst unik, sade hon, ormen, och man visste inte riktgt säkert hvar- ifrån den stammade.
Massan, den var gjord af, tvistade de lärda om, faktum var bara Vi sut to där på en soffa i dödens vackra förmak.
att den rullade sig samman för blodets värme som ett andra ord.
— Le ksaker, kunde man säga ... gelaniinblad.
— Motsatsen till asbest, hade någon sagt.
.
Hon såg den i en montre i En leksak var hon.
Men jag h ar nyss sagt att jag gjorde henne antikvitetsmuséef, och då hon icke kunde få orätt — delvis.
Och det var sant.
Hon kun­ köpa den — ja, voilà tout, hön fick den ju de kallas ett lyxting, liksom det ges lyxhun- ändå, som jag nu v isste ...
Jag har berättat detta som en arabesk — dar och lyxautos, men hon var icke, som jag först dömde, fal för pengar.
Det vill s äga: så föllo ju mina ord.
Men det är något mera — jaa, min vän, något som novellisterna så det beror ju p å hur man ser det!
Hvad hon älskade mer än " allt annat var ofta hoppa öfver.
Låt oss säga, i all blygsam­ presenter, jag hade så när sagt julklappar, het, åtminstone för vissa oss andra ... Ser du — ser du, det där om symboler, och och det betyder mindre hvad de kostade än hur originella, eller rättare, roliga d e voro.
så vidare, är jag inte vidare slängd i, men Hon kunde ha haft ett helt museum — och denna gång fick jag liksom fatt i något dy­ hade det också för resten, fast i mindre skala likt.
Adrienne försvann nämligen lika plötsligt — i sin a aderfon reskoffertar af idel suveni- som hon kommit — likt den lefvande kame­ rer.
Där fanns allt, från en medeltidens kri­ rans film på den hvifa duken.
Jag var inte­ gare i harnesk, en renässansens polichinell, rolig längre och en plantageägare från Cey­ en rokokons herdinna, till allt hvad Paris och lon hade just skä nkt henne en ny, f örtjusan­ Tokio presterat af modern uppfinning på om­ de leksak, världens minsta häst, som var så; rådet — made in Germany!
Med en sorts liten, at t den kunde stå på matsalsbordet.
— barnslig naivitet berättade hon om de olika En knähäst, som hon uttryckte sig.
Mig skänkte hon emellertid ormen.
Nu har gifvarna.
.. Det var från belgiska legations­ sekreteraren, som bar smeknamnet Mon jag haft den så länge, att jag bara betraktar bijou, och det från den engelska hertigen, den som ett vanligt nummer i min, som s agdi, hvars faster var giftmörderska ... Och det struntsamling.
Den skulle ju annars föreställa här, utbrast hon en gång triumferande, det har ett minne, gubevars!
Så var den också en tid.
Tills det gick upp en amanuens stulit åt mig i d et museum han var anställd i — gud hvad den är rolig!
för mig att jag v ar en stor idiof.
' Det där med " leksak " — d et är där skon klämmer.
Hvem är leksaken?
Det börjar bli lite a • gammalmodigt med jargongen — in te sant?
Kvinnan som leksak?
Hm, h m.
' Nej, jag tror nog att det är vi, s om äro pisksnurror — du känner ju den gamla leksaken?
Men in te för • m att det länder oss till nå gon ära, infe ...
Nej, nej, tvärtom!
; tn viktig \ ßandfing, \ ES b * • n; som 72i ef 6ör urakifåfa, är a • • •; aff genast prenumerera på: I 3dun för år 19171 j 0 ä 1 I n J c 1 C i i w I i l l Ä Hellmuth viftade med sin smala, hviia hand i luften, som strök han bort på en osyn­ lig tafla alla minnen.
Så grep han det högfo- tade glaset och klingade: — Skå l på dig, gamla leksak!
Illustratör: Bertil Lybeck.
Grädd- och Växt- M a r g a r i n ersätta det finaste mejerismör.
I d u n s p r i s i a g a r i n n a f ör å r e i.
Iduns kvinnliga Aka­ demi utser fröken Signe Hebbe.
Den NÅGON GÅNG SYNS PÅ VÅRA TEAT- rars parkett en smärt, hvithårig äldre dam, hvars bleka, karaktäristiska ansikte och lif­ liga konversation under mellanakterna vittna om en vigör, som mången yngre med skäl kan afundas henne.
Det är Signe Hebbe, vår sceniska konsts främjare i högre grad än den stora allmänheten egent­ ligen har en aning om, ty en hel rad af de artister, som nu äga berömda namn i våra teaterannaler,, stå i skuld till henne för många af sina sceniska skapelser.
I hennes lektionsrum fyra trappor upp vid Danderydsgatan, med det flitigt brukade pianot och det stora Jenny Lind-porträttet öfver soffan, ha talrika af operans, skåde­ spelets och komediens gestalter utformats under hennes inspirerande ledning, och ele­ verna, som mottagit hennes impulser, äro bl.
a. Hilda Borgström, Anna Norrie, Mathilda Jungstedt, Gerda Lundequisi-Dahlsiröm, och Anders de Wahl, för att blott anföra några af de mera bemärkta.
Att Iduns kvinnliga akademi denna gång beslutat tilldela fröken Hebbe årspriset, är därför endast en enkel gärd af erkännande åt ett Iifslångt och konstnärligt fruktbrin­ gande arbete i d en sceniska kulturens tjänst.
lynne låg åt det eldiga, skarpt accentuerade spelet, och det var tack vare den expressiva dramatiska framställningen, intelligensen, glöden, som hon nådde så högt i sin konst, säga de som hört henne, m indre genom rös­ tens volym, som ej alltid förmådde motsvara hennes plastiska och mimiska mästerskap.
Både som utöfvande konstnär och som lärarinna har Signe Hebbe städse satt som mål realism i konsten, men dock en realism, lagbunden af det sköna.
Schablon eller det vagt antydda är hennes lifliga och sanning fordrande naturell emot.
Vår moderna sce­ niska konst står också i sin a bästa yttringar i innerligare kontakt med det verkliga lifvet än den gjorde förr, och därtill har nog Signe Hebbes verksamhet som scenisk pedagog i ej ringa mån bidragit.
sång och plastik.
* * Signe Hebbe har artistiskt och litterärt påbrå.
Hennes mor var den fina, vittra för­ fattarinnan fru Vendela Hebbe, hvars este­ fiska intressen äfven sträckte sig till musi­ ken, och fadern, Gustaf Clemens Hebbe, gjorde sig känd som historisk och politisk författare.
Dotterns begåfning gick i dramatisk-musi­ kalisk riktning, och efter studier i Paris för Mässet och Levasseur engagerades hon vid ieatern i Mannheim, där hon inledde sin i Som Margareta i operan " Faust ".
lärar­ innan i scenisk aktion, W. Lamm foto.
t framstående många afseenden lysande verksamhet som operasångerska; ty från scenen i Mannheim bar det vidare till de flesta kontinentala operascenerna och slutligen också till Stock­ holms opera, där hon sjungit många af den stora lyriska repertorens främsta partier, exempelvis Fidelio, Mignon, Valentine i Hugenotterna, Julia i Romeo och Julia, Seli ka i Afrikanskan, Klytemnestra i Ifigenia i Au- lis, Lucrezia Borghia, Violetta i Den vilse- förda, Margareta i Faust m. fl.
He nnes skap- Fröken Signe Hebbe med sin mor fru Vendela Hebbe.
- 6 - Det anses ju alltid ogrannlaga att förråda en dams ålder, och beträffande fröken Hebbe kan det ej falla oss in att tala om ål­ derns tyngd, emedan hon själf trampar på moder jord med de lättaste steg.
Det är hvardagsgöra för henne att raskt gå uppför de fyra trapporna till hennes våning, utan en sekunds hvila, och omedelbart därpå slå sig ned vid pianot och sjunga.
Denna lun­ gornas och musklernas spänstighet tillskrif- ver hon sin plastik, hvilken för öfrigt bildar grundvalen för hela hennes undervisning.
Hennes väsen är idel lif och rölrelse, sjä­ lens likaväl som kroppens.
Mycket har hon upplefval och med många framstående män­ niskor i konstens värld har hon umgåtts.
Äfven hennes barndom var rik på intryck af märkliga personligheter, som kommo och gingo i det estetiska föräldrahemmet.
Hon minns hur Fredrika Bremer brukade aflägga besök där, alltid medförande en ridikyl, fylld Som Lalla Roo kh i o peran af samma namn.
ined godsaker åt barnen; hon erinrar sig Lars Johan Hieria, som ibland infann sig hos hennes föräldrar och tog italienska lektio­ ner tillsammans med husets ungdom, Hieria, den strängt sysselsatte, med tusen järn i el­ den, som hittade på ett medel att själf laga sina galoscher — fotb eklädnaden i fråga ha­ de då nyss kommit i b ruk — och därför blef karikerad i " Folkets röst ".
Bland hennes ungdomsminnen är också Runeberg, hvilken hon under en konsertresa i Finland besökte i B orgå, efter att tidigare ha träffat honom i Helsingfors.
Skalden låg nu förlamad af sjukdom.
Signe Hebbe satte sig på säng­ kanten och sjöng för Fänrik Ståls nedbrutne diktare Soldatgossen och Per Svinaherde ...
Ja, minnen i mängd har hon att berätta från sitt långa lif — och hon kan berätta.
Och med hvarje ny lefnadsdag knytas nya länkar i hennes minneskedja — däribland också sådana minnen, om hvilka hon själf ej talar, minnen af hennes goda gärningar, hennes hjälpsamhet mot fattiga.
Sin glädje vid underrättelsen om att Idun- akademiens pris tillfallit henne, uttryckte hon med dessa ord: " Hvarför ska jag ha det? "
och därefter: " Nu kan jag få ge på många håll, där de ha det svårt. "
Sedan öfverbringaren af budskapet gått utspelades förvisso följande lilla scen i det Hebbeska hemmet.
" Tilda - Tilda! "
Tilda, den präktiga trotjänarinnan, kommer i kö ksdörren.
" Ja, fröken. "
" Jo, d u skall gå med en tia till den och en tia till den och en till d en — de ska få mera till jul. "
" Hvad nu då, fröken? "
" Jo, nu har jag råd. "
En stund senare står Tilda färdigklädd i dörren.
" Jaså — ja, hälsa dem så mycket — men var försiktig, T ilda — ak ta dej för biler och spårvagnar.
— O ch gå rak! "
Ja, sådan är människan Signe Hebbe, lika god och äkta som konstnärinnan.
ERNST HÖGMAN.
» Sä var dä hälsadt, nya år ... Af H ENRIK ULLMAN.
DET ÄR EN VÄRLD, SOM GRÅTER blod, som kämpar och förblöder; och brödrakärleks lifslclenod till h al liar bytis bland bröder.
Det är en jord, s om af en vis och mild Försyn var ämnad att bli ett ljusets paradis, men under Herrans vredes ris åt mörkret nu är lämnad.
Dock brinner än i mörko land, där sjålarne förfrysa, en stjärna blid vid himlens rand, tänd för att stilla lys a och skänka tröst i tusen hem, där tusen trötta bida ett nyår, som skall länka dem ånyo samman, lem vid lem, som söndrade nu lida.
— Ännu ett år i blod gått ned; Sylvesters klockor ringa ... — Är det till storms, är det till fred?
— — Hvad skall det nya bringa?
— -- Så var då hälsadt, nya år, välkommet och välsignadt!
Salomos dom.
Af ESTER HAGBERG-ERLING.
DET VAR I DEN TIDEN, DÅ ISRAELS FOLK var stort och mäktigt.
) ehova var dem huld och nådig, lordens skönaste land var deras.
Jerusa­ lem glänste af guld och silfver, och på tronen satt den sköne och vise Salomo — Jehovas vän och smorde.
Folket höjde jubelrop och sjöngo sånger.
Poesi och löje dansade på deras läp­ par, och skönt klingade deras harpor.
Drif hatet bort, läk alla sår och tänd för de m en nyfödd vår, som under slagen dig nat.
— framåt, där vägen gick som ett hvitf band ibland kullarna.
Så vände hon sig till mannen.
" Min herre, " sade hon, " långt, långt borta ser Det var en brännande het dag, och luften skälf- jag något, som liknar affonrodnadens flammor de af de skarpa solstrålarna.
På vägen, som öfver våra berg.
Det flammar högt upp emot leder från Jeriko till lerusalem, vandrade en man himmelen såsom en ljungeld eller ett svärd. "
och en kvinna med trötta steg.
De voro på väg " Det är Jerusalem, " afbröt mannen.
" Det är till Jerusalem för att fira högtid.
De fröjdade sig Salomos konungahus.
Kvinna, ser du något mera? "
i si na hjärtan öfver a tt få se offerr-öken svin ga sig " jag ser något, som liknar hvita dufvovingar, på luftiga vingar upp mot skyn.
Och vore lyckan som sväfva upp mot den rosenröda himmelen, " dem huld, så skulle de också få skåda Salomo svarade kvinnan.
— Israels stolthet, den skönaste och visaste af Mannen sträckte upp sina armar mot höjden.
alla människor.
" Det är de söta ångorna ifrån offren! "
ropade Mannen var hunnen till medelåldern.
Han var, han.
" Det är den välbehagliga doften af blodet, liten och groft byggd.
Han var af äkta judetyp som mildrar Jehovas vrede öfver folkets synder. "
med ett stolt och själfmedvetet utseende.
Han Kvinnan suckade.
" Ack herre man, " sade hon, hade ett långt, svart skägg, som föll ned öfver " vägen synes ännu så lång, och solen bränner så bröstet.
Det såg ut, som om han led af någon het. "
ögonsjukdom, hans ögon voro rödkantade och " Mod, Rachel, " afbröt henne mannen, " gif mig skumma.
Nu talade han till kvi nnan, s om gick vid barnet att bära! "
hans sida: Kvinnan såg ned på sitt barn.
Det sof lugnt, " Hustru Rachel, " sade han, " jag har vandrat och en varm rodnad låg utbredd öfver det lilla denna vägen många gånger förr, och af kullarnas ansiktet.
Hon böjde sig ned och kysste barnets läge förstår jag, att vi nu närma oss Jerusalem.
rosiga mun.
Skärp din blick, du, som har goda ögon, och se, Mannen skrattade.
om du ännu infe kan skåda Herrens, Herrens he­ " Husfru Rachel, " sade han, " det ser ut, so m om liga stad framför oss. "
du trodde, att barnet vore bättre förvaradt i dina Den unga kvinnan drog en flik af sin mantel armar än i mina. "
Han höjde stolt sitt hufvud.
tätare omkring barnet, som hon bar på armen.
" Och du vet dock, kvinna, att mannen är ska­ Så satte hon handen för pannan och spejade pelsens krona och kraft, lehovas budbärare ge­ * - 7 - nom alla tider.
Kvinnans plats är vid mannens fötter i ödmjukhet och lydnad.
— Gif hit min son! "
Kvinnan gick öfver den dammiga vägen och lade barnet i mannens armar.
Så lät hon med ett befriande andetag sina armar sjunka.
" Jag tackar dig, herre man, " sade hon, " för att du vill bära min börda och lätta mina steg.
— Herrens frid hvile öfver vår son i dina armar — och i mina, din tjänarinnas. "
De fortsatte nu under tystnad sin väg.
Solen sänkte sig i väster, och luften blef underligt dun­ kel.
Det var, som om en het strid utkämpades emellan ljuset och mörkret.
De sista solstrålarna glimmade ännu som gyllene pilar öfver kullarna i väster, som blixtar skölo de fram och färgade palmernas kronor blodröda.
Men glansen blef allt mattare, nu försvann den, och mörkret bredde sig i djupa skyar ned öfver landet.
Mannen och kvinnan därute på vägen påskyn­ dade sina steg.
Kvinnan gick öfver vägen till samma sida som mannen och vandrade ett par steg efter honom.
Hon drog sin mantel t ätare om­ kring sig.
" Hvad mörkret kommer hastigt denna afton, " sade hon.
" Månne vi kunna hinna fram till sta­ den, innan det blir förhärskande? "
" Det måste vi, hustru, " svarade mannen.
" Vä­ garna omkring Jerusalem äro osäkra nattetid, och vi kunna ej utsätta barnets lif för faror.
— Jag säger dig, kvinna, att vi måste påskynda våra steg.
— S er du ännu intet ljus framför oss? "
Kvinnan, som halfsprang för att följa mannen, andades häftigt.
" Nej, " flämtade hon.
" Jag ser ännu ingenting. "
Hon gick ut midt på vägen och spejade framåt i mörkret, som nu låg tjockt omkring dem.
Så ropade hon häftigt till.
" Jo, jo, jag ser tusen klara stjärnor glimma framför oss!
Det är, såsom om himmelens fäste fallit ned till jorden!
Ser du infe glansen, herre man — där — där! "
Hon pekade framför sig i mörkret.
Mannen stannade.
" Jehova vare prisad, " sade han högtidligt.
" Vårt mål är nära.
lerusalem vinkar oss. "
De gingo en stund tysta.
Mannen bar ännu barnet, som fortfarande sof.
Det var nu alldeles nedmörkt, men framför dem började stadens rö­ relse och lif förnimmas som ett doft brusande.
Det hördes några skarpa hundskall i närheten — och några klagande tjut skuro genom mörkret.
Framför dem glimmade ett par ljusa punkter.
Vak­ ternas lyktor vid stadsporten^ sade mannen.
Kvinnan hade aldrig varit i Jerusalem förr, och hon darrade nu af ängslan och spänning öfver allt det härliga, hon skulle få skåda.
Hon kunde glädjas, ty hon var helt ung, nästan ett barn.
Hon hade lefvat hela sitt lif uppe i Juda bergsbygder, där hennes föräldrars hydda stod.
Så en dag hade fåraherden Ben Isek kommit till deras mar­ ker.
Han hade funnit behag i hennes unga skön­ het och begärt henne till hustr u.
Nu hade de varit gifta ett år, och hon hade skänkt sin man ett gossebarn.
Hon kunde bära sitt hufvud högt ibland Israels döttrar.
Kvinnan ryckte häftigt till vid några klagande, hesa skrin, som hördes alldeles i närheten.
Man-, nen stannade.
Nu hördes människoröster-, men de voro så hesa och otydliga, att orden ej kunde urskiljas.
Ibland ljödo de likt u rsinniga vredesrop — och åter dogo de bort som klagande snyftningar.
Rachel fattade tag i mannens mantel.
" Hvad är detta? "
hviskade hon, och det hördes hur hennes röst skalf af ångest.
" Det är de speiälska, " svarade mannen.
" Som du vet, hustru, hålla de sig här omkring stads- porfen för att tigga.
Jag är dock förvånad öfver, att de ännu inte krupit bort till sina hålor vid Hinnoms dal, då mörkret är kommet. "
Mannen fortsatte sin vandring och husfrun smög sig så nära intill honom, hon kunde.
Hon tyckte sig förnimma, hur gestalter rörde sig i mörkret.
Hon hörde fotsteg rundt omkring, stenar som rass­ lade.
— En kall klibbig hand snuddade vid hen­ nes.
Hon ville skrika af rädsla, men vågade inte.
" Hvem där? "
Ropet ljöd skarpt och hårdt, och ett rödt sken lyste vandrarna i ögonen.
De voro komna fram till stadsporten.
Vaktarne, iklädda rustningar och långa svärd, framstodo otydligt i det mystiska röda ljuset.
" Hvem där?
Hvem söker inträde i Jehovas he­ liga stad vid denna sena timme? "
" Ben Isek, fåraherde från Jeriko, " s varade man­ nen.
" jag för med mig min hustru och min son.
Vi ha dragit till Jerusalem för att fira högtiden, men min hustru är svag, och hennes späda fötter ha ofta måst hvila på vägen.
Därför ha vi blifvil efter vårt ressällskap.
Med knapp nöd ha vi undgått att få reda vårf naffhärberge vid vägen.
Det är Herrens, Herrens nåd att vi hunnit fram. "
" Träd in!
Den Högsfes frid vare med eder! "
" Detsamma önska vi dig, vaktare, " svarade få-
!3^E) raherden.
" Och därtill Salomos gunst och nåd! "
Ben Isek kände till ett härbärge, som låg ett litet stycke innanför stadsmuren, och där klappade han nu på dörren.
" I Israels Guds namn låt upp! "
ropa­ de han med hög röst.
Rachel stödde sig tungt mot muren.
Hennes krafter voro uttömda.
Då dörrväktaren öppnade dörren, un­ derrättade han dem om, att det var mycket trångt i härberget, ty folket strömmade till lerusalem.
Men Ben Isek var väl känd af värden.
Han blef mottagen, och hans hustru fick reda sin bädd i en liten mörk kammare, där förut endast en kvinna med sitt barn hade sitt läger.
Ben Isek själf fick sin hviloplais ibland männen i ett annat sofrum.
Så snart värden hade lämnat rummet, satte Rachel sig på sin bädd på golfvet och ammade sitt barn.
I la mpans matta sken såg hon ned på den lilla munnen, •som sö g sig fast vid hennes bröst.
Hon tänkte på all den lycka, hennes barn re­ dan skänkt henne, på den aktning och ära, hon genom det åtnjöt.
Hon tänkte på glädjeskimret, som allt sedan barnets födelse legat utbredt öfver hennes mans ansikte.
Hon böjde sig ned och kysste sin son på pannan.
" Min konung ", hviskade hon sakta.
" Min glädje och min stolthet. "
Så lade hon försiktigt barnet ned på bädden och bredde sin röda mantel öf­ ver det.
Med en trött suck tog hon af sig sina sandaler.
Hennes små smala fötter voro dammiga, och blod sipprade fram ur ett sår på ena hälen.
Hon hade stött sig emot en sten på vägen.
Hon tvådde nu fötterna med vatten och tor­ kade dem med ett kläde.
Så tog hon bort de skimrande kedjorna ur sitt hår.
De långa svarta lockarna gledo ned öf­ ver hennes späda kropp som en mantel.
Kvinnan, s om låg på bädden i det an­ dra hörnet af rummet, stönade högt i sömnen.
Rachel ryckte förskräckt till ..
Hon hade glömt, att någon fanns i rum­ met före henne.
" En kvinna med sitt barn sofver här förut, " hade värden sagt, då han förde henne in i kammaren.
Rachel smög sig sakta fram till den sofvande kvinnan.
" Ett barn, jag måste se det, " tänkte hon.
Kvinnan låg på ryggen och sof med öppen mun.
Hon hade ett stort, groft ansikte och rödt hår.
Rachel lutade sig öfver bäd­ den.
" Ack, hvad barnet lig­ ger illa, " mumlade hon.
" Hon klämmer det alldeles för hårdt intill väggen. "
Den sof­ vande kvin- nan öppna­ de ögonen och skrek fill.
Dei var tydligt, att hon blef rädd för den hvita gestalten, EMMY GUSTAF-JANSSON som l utad öfver hennes bädd.
Rachel tog ett par steg tillbaka.
" Blif rädd, ling, " hon.
gick fram till din bädd för att se ditt barn. "
" Är ingen mer än här i rum- GUSTAF L INDQVIST (MARI MIMI) met? "
frå-t B o BERGMAN FANNY AL.VING (A \ AJAX.
) | HENNING BERGER HILDUR BRETTNER AUGUST BRUNIUS OSSIAN ELCSTRÖM DANIEL FALLSTRÖM ELLEN KEY HJ.
LUNDGREN GUSTAF COLLIJN \ KARL-ERIK F ORSSLUND THORE BLANCHE ANNALENAH ELG5TRÖM E.WALTER H ULPHERS EL ' SABETH KUYLEN- 5TIERMA-WEN5TER 5ELMA LAGERLÖF JOHN LANDQUIST ERNST LUNDQUIST BERTIL MALMBERG ARTUR MÖLLER
PETER NORDEN JOHAM NORDUNG LUDVIG NORDSTRÖM HELENA NYB LOM FREDRIK NYCANDER ALGOT RUHE RUNAR SC HILDT SIGFRID SIWERTZ EJNAR SMITH HJALMAR SÖDERBERG HARALD WAGNER MARIKA STJERN5TEDT$ GUSTAVA SVANSTRÖM MILDRED THORBURM BUSCK ANNIE Ä KERHIELM ANNA WAHLE NB ERC FREDRIK VETTERLUND HUGO OBERG FIA OHMAN yade kvinnan.
— " Ingen mer an jag odi min son, " svarade Rachel, och det låg iubel i hennes rösi.
Natten framskred — — — Den rödhåriga kvinnan kastade sig oroligt fram och tillbaka pä sin bädd.
— Nu ropade hon till och vände sig i s öm­ nen häftigt mot väggen.
Ett hemskt gurglande ljud förnams — så blef det åter tyst.
Vid dagbräckningen vaknade den rödhåriga.
Hon hade en känsla af, att hon låg illa, och satte sig upp i bädden.
Hon famlade med händerna efter sitt barn.
— Hon böjde sig hastigt ned öfver det, där det låg inklämdt mellan muren och hennes egen kropp.
Med darrande händer lyfte hon upp det mot ljuset.
Ett svagt stönande kom öfver hennes läp­ par.
Barnet var dödt.
Det lilla ans iktet var blårödt, och om­ kring munnen stod en hvit fradga.
Blod droppade fram ur näsan, och ögonen stirrade utsprängda och stela pé modern.
Kvinnan började vagga fram och till­ baka med det döda barnet i s ina armar.
" lag har kväft min son.
Jag har le­ gat ihjäl min sto lthet, " kved hon.
Ett ljud frå n bädden i andra hörnet af rummet kom henne att lyfta upp hufvu- det — — Å, d är låg hon, den främman­ de unga kvinnan med sin son.
En vild blixt lyste i den rödhårigas ögon.
Hon lade det döda barnet tillbaka i bädden och smög med kattlika steg fram emot Rachels hviloläger.
Där låg den unga kvinnan och sof sin tunga sömn, uttröttad efter den långa vandringen.
Hon stödde ena handen mot kinden, och hennes bröst höjde och sänkte sig under djupa andetag.
— Oc h bredvid henne låg barnet rosigt och le­ ende med varmt pulserande lif i den lilla kroppen.
Kvinnan böjde sig djupare ned öfver de sofvande.
Hon liknade ett rofdjur, som lurar på sitt byte.
Hon sträckte fram sina armar — henn es händer snud­ dade vid barnet.
Då rörde Rachel på sig och suckade i sömnen.
Som en orm gled den röd­ håriga tillbaka in i dunklet vid muren.
En månstrimma trängde fram genom en öppning i taket och kastade ett skälf- vande band af ljus öfver golfvet ..
Nu gled den mörka skepnaden ånyo fram emot bädden.
Hon lyfte sakta upp barnet på sina armar.
Det sof fort­ farande.
Kvinnan k astade en rädd blick på dess moder.
Hon sof.
Den röd­ håriga gick med vag­ gande mju­ ka steg till­ baka till sin bädd o. lade ned det lef- vandie bar­ net.
Så tog hon upp sin egen döde son.
Med framsträckt öfverkropp smög hon åter öfver rummet.
Månstrim­ man belys­ te skarpt barnets lilla ELIN WÄGNER blodiga an­ sikte.
Ett par steg till — nu — nu.
Liket hvila- de under Rachels rö­ da mantel — Rachel sof.
Kvinnan satt åter i sin bädd.
Med svettiga, darrande händer • strök hon öfver den röfvades ANDERS ÖSTERÜMC kropp.
(Torts.)
Hos amerikanske minisfern i Stockfiofm.
DET ÂR TACKSAGEL- sedagen, denna högtid, som öfver hela Förenia Staterna firas som en stor glädjefest sista tors­ dagen i november.
Oak- hill strålar ljus långt ut bland de kala Djurgårds- ekarna, endast portikens mjölkhvita elektriska lampor äro dämpade af stjärnbaneret, som med sina lifsglada färger ger ett festligt intryck.
När Oakhills skulpterade ek- dörrar sluta sig om den besökande har man sti­ git rakt in i Amerika.
På tröskeln till den i ljusa grågröna toner hållna salongen stå Mr.
och Mrs.
Ira Nelson Morris och välkomna sina gäs­ ter.
Det är den svensk- amerikanska kolonien i Stockholm och andra w *) c) 1 amerikaner i Sverige till ett antal af flera hundra, som inbjudits till mo ttagning hos ministerparet.
Den väldiga hallen i mörk mahogny är de­ korerad med grönt och en palmlund tillskapad i ett dämpadt belyst hörn, och från trappan spelar en dold orke­ ster amerikansk musik, stundom en smekande hesifationsvals, stundom en ragtime.
Man må säga hvad man vill om amerikansk musik, men rytm har den, som rycker med.
I matsalen är äkta amerikansk buffé uppdukad, där det enligt gängse sed finns alla slags lättare förfriskningar från stora tårtor prydda med en myckenhet amerikan­ ska flaggor till väldiga humrar i gelé och blå drufvor i höga silfverskålar.
Mr.
och Mrs.
Morris visa sina gäster den utsökta vänlighet, som både är allmänt amerikansk och hör speciellt till detta älskvärda ministerpar.
De ha flyttat med sig till det främ­ mande landet ett stycke Amerika och visste man inte att det vore Saltsjön, som ligger utanför fönstren, höljd i vintermörkret, skulle man lika väl kunna m M 1.
A merikanske ministern Mr.
Morris i s itt ämbets­ rum å amerikanska legationen.
2.
Mrs.
Morris tro, att man befunne sig i en af de gedigna villor­ na vid Riverside Drive i New York, där Hudson flyter majestätisk och väldig bortom plataner­ na i allén eller vid Chi­ cagos Lake Shore, den­ na världens mest under­ bara gata, som sköljes af den stora sjön Michi­ gan, strandlös och oänd­ lig som ett haf, men full af nycker och vindkast som vår svenska Vät­ tern.
Ett stycke New York och ett stycke Chicago ha Mr.
och Mrs.
Morris fört med sig till Stock­ holm, deras tillfälliga hem, där de bägge trif- vas förträffligt och där de på kort tid förvärfvat många vänner.
Att ha en massa pengar bety­ C C f sSi der i Amerika — ibland, dock icke alltid — at t ha större skyl­ digheter både mot sig själf och andra.
1 minisferparet s fall betyda deras pen­ gar ett ändamål och ansvar mot andra här i lifvef.
Som en vanlig ung ameri­ kanska har Mrs.
Morris fått sin utbild­ ning vid ett kändt college, the Welse- ley college, från hvilket många .fram­ stående amerikanska kvinnor utgått och där hon tagit graden B.
A.
(Bachelor of Art) hvilket ungefärligen motsvarar vår svenska filosofie kandi­ datexamen med humanistiska ämnen.
Icke nöjd med denna akademiska bild­ ning dref hon sedermera specialstudi­ er vid det berömda Columbiauniversi- tetef i N ew York.
Mycket populär bland sina kamrater och uppskattad för sina representativa egenskaper var den blifvande ministerfrun ordförande för studentskornas förening i sitt college, och sedermera " president ", som det amerikanska uttrycket lyder, för the University Club i Chicago, som utgör en sammanslutning af alla studentske- föreningarna från de olika collegej med dottern Constance och sonen [ra.
3 Villa Oakhill från Saltsjön.
4.
Matsalen.
W. Lamm foto.
s) c) t) I _ in _
mellersta delen al Förenta Staterna.
Den som skildiai icsor iiil kar biska öarna och unga studenfskan var som de flesta ameri­ Sydamerika.
Men alli dette ligger långt till­ kanskor af bildning och intelligens starkt baka i de halft glömda lider, då världen låg upptagen af kvinnosaksintressen.
Äfven ef­ öppen, icke stängd och fientlig som nu.
ter sitt giftermål med Mr.
Ira N elson Morris i Mrs.
Morris ' sociala intressen ha icke Chicago togs hon i anspråk för offentliga öfvergifvit henne sedan hon blifvit mi­ värf.
Sålunda satt hon en tid i sty relsen för nisterfru och fått en hel del repre- ett stort barnbördshus i denna stad.
Vid­ senfafionsplikfer att fylla.
Redan under de sträckta resor öfver hela jordklotet i sin första krigsmånaderna började Mrs.
Morris mans sällskap aflägsnade Mrs.
Morris för ett vidtomfattande arbete för Röda Korset, långa tider från Chicago.
Sålunda ha Mr.
hvilket alltjämt fortgår.
Många sändningar och Mrs.
Morris under det nuvarande engel­ ha utgått från amerikanska legationens lo­ ska kungaparets kröningsår visfats i Indien kal vid Strandvägen, där arbetet försiggår och tagit en officiell och viktig del i d e sago­ och dit amerikanska damer i Stockholm lika österländska festligheterna, som de in­ samlas under Mrs.
Morris ' ledning.
Tusen­ diska furstarna gåfvo till d e nyblifna kung­ tals krigsinvalider, som färdats genom Sve­ ligheternas ära.
Under viste lsen i Indien vor o rige, ha ofta sett en distingerad dam, som ser Mr.
och Mrs.
Morris he drade gäster hos flera ut som en ung flicka, och som kommit med infödda furstar och maharajahs, som med gåfvor till dem.
stora ärebetygelser molfogo dem i sina Den mycket karaktäristiska bild af ame­ riken.
Från denna resa, som också ut­ rikanske ministern, som Idun återger, är I sträcktes tili Ceylon, Japan och Kina, h ar Mr.
gen af vår fotograf i ministerns ämbetsrum Morris samlat några intryck, som han utgifvit på legationen, hvilket nogsamt synes af det i en volym.
Några år tidigare har Mr Morris stora skrifbordet med maskinskrifna hand­ skrifvit en annan bok, With the Trade Winds, lingar och där presidenten Wilsons porträtt mlai en dominerande plats, hör öfrigl fin­ nas i detta rum flera porträtt af Mrs.
Morris i olika ställningar, ensam eller tillsammans med de bägge barnen, men dessa ha icke kommit med på vår fotografi.
Mr.
Morris är en populär figur i Stockholm numera, fast han ännu icke varit ackrediterad här mer än något öfver två år.
Före sin ministerpost i Stockholm hade Mr.
Morris eft mycket svåri uppdrag att fylla i Italien, dit hans regering sändt honom i ett speciellt diplomatiskt ärende, korf innan han kom till Sverige.
Mr.
och Mrs.
Morris ha vänner och bekanta i de flesta af Europas hufvudsfäder och ha blifvit presenterade vid många hof, där­ ibland Englands och Italiens.
I dessa län­ der ha de också många vänner.
Mr.
och Mrs.
Morris ä ro särskildt kända för s tor per­ sonlig älskvärdhet och hvad man i deras hemland kallar " magnetism ".
Ett oöfversätt- ligf ord, äfven om det skulle förefalla inter­ nationellt, men den som känt högtstående amerikaner af Mr.
och Mrs.
Morris ' typ vet hvad det betyder.
ELISABETH KREY.
Portrait till dagskrönikan.
IURIS KANDIDATEXAMEN SAMTIDI GT AFLAGD af man och hustru hör nog till det mera ovanliga, åt­ minstone har det aldrig förr än nu förekommit i Sve­ rige.
Men i dagarna har det inträffat, att tjänste­ mannen vid telegrafverket O l o f W e s t e r - s f å h l och hans fru S o n j a B r a n t i n g - Wesferståhl på samma gäng togo juris kandidaten vid Stockholms Högskola.
De bägge unga makarna ha nu varit gifta i två år och ha en liten arfvinge.
Det var de juridiska st udierna som sammanförde dem, och ingendera har släppt juridiken för de mångahanda andra uppgifter, som följa med ett yrke för mannen och hem och barn för husfrun.
Nu tänker herr W. använda sin juris kandidat att komma in i verken och hans fru funderar på att söka plats på en advokat­ byrå.
mycket produktiv författarinna och har nått långt ut till b reda lager genom sina ofta spelade folk- skådespel, bland hvilka må nämnas " När nämn­ demansmoras Ida skulle gifta sig ", " Gammal kär­ lek rostar aldrig " och " Släkten är värst ".
Den förstnämnda af dessa har upprepade gånger ta­ gits upp på olika scener i Stockholm.
Fru Wal­ lensteen är änka efter ingenjör Carl Wallensteen.
En i Karlskrona välkänd och högt uppskuil.
J 1 dam fru-Helga H eil born, f. Eklund, maka till Olof Wesfersfåhl.
Sonja Branting-Wester- major H.
A. Heilborn, har nyligen fyllt 50 år.
Fru ståhl.
Heiborns stora musikaliska begåfning och vackra stämma gör henne till en mycket använd kraft i stadens musiklif och genom sin sympatiska per­ järnsvarfvaren).
Th. H edestedt, hvilken af sagt sig son har hon blifvit allmänt omtyckt.
* * uppdraget.
Fröken Johansson har tagit en verk­ I stadsfullmäktige landet rundt sitta kvinnor sam del i arbetet för kooperationen.
Hon är ordförande i Gillesförbundet, som utgör en sam­ som medlemmar, men det torde vara första gån­ manslutning af landets kooperativa kvinnogillen.
Af gammal bergsmansätt var fru Anna K a- gen som en borgmästarinna blir vald till denna På hennes initiativ ha demonsfrafionskurser för ' rin Persson, som i en ålder af 76 år nyligen kommunala förtroendepost som det nu händf i arbeterskor anordnats i dyrtidshushållning, i i I afled i Sjusbo i norra Västmanland.
I mera än Lindesberg, där tredje platsen på de moderatas hvilka kurser anslag beviljats af Stockholms 50 år hade den aflidna varit i ett lyckligt äkten­ lisfa fogs af b orgmästarinnan S v e a S j ö l i n.
slakthus och saluhalls upplysningsnämnd.
Frö­ skap förenad med bergsmannen Peter Persson.
Fru Sjölin har länge ägnat sig åt social och fi­ ken 1. har ett par gånger varit uppsatt på socia­ Fru Persson hade något af vår storhetstids lantropisk verksamhet af olika slag och * är en le­ listernas lista till stadsfullmäktigeval och fack kvifinor hos sig, och med samma kraft och vär­ dande kraff inom Röda Korset, l:a majblomme- vare det stora antal röster hon fick i femte val­ dighet som de ledde hon arbetet i sitt mönster­ kommiifén och många andra nyttiga företag i kretsen för fyra år sen, har hon nu kommit att gilla hem.
Men på samma gång tog hon vara på Lindesberg, där hon gjort sig synnerligen populär.
tillhöra vår kommunala representation.
det goda i nutiden och sökte använda dess än­ * damålsenliga och kraftbesparande maskiner.
För sina döttrar och deras barn var hon en klok och Stockholm har också fått en ny kvinnlig stads­ Författarinnan till e tt stort antal populära folk­ vidsynt uppfostrarinna.
f u l l m ä k t i g i f r ö k e n A n n a S o f i a l o h a n s s on, lustspel fru Nanna Wallensteen, född Him­ som ingått som ersättare för stadsfullmäktigen, melman, har i dagarna fyllt 60 år.
Hon är en Sven Sjölin Anna Sofia lohansson, Nanna Wallensteen.
- 1 1 - Helga Heilborn.
Anna Karin Persson.
Vår svensk V .. T * » A W XT &amp; Tysk bonddans.
Goodwin kamerabild A W DET VAR EN GÅNG EN LITEN flicka, s om gick och dansade för Anna Behle.
Hon skilde sig snart från de andra lofvande eleverna, ty hon var icke endast lofvande, hon hade något som man i brist på bätire ord brukar kalla gnistan.
Hon 1 e f d e dansen, hon skapade en rymd omkring sig, då hon rörde sig efter musiken, att se henne var som att förflyttas långt bort från verkligheten.
Denna obestridliga begåfning kräfde större möjligheter till utbildning och s å sändes G a b o F a l k till Jagues Dalcroze ' s institut i Sach­ sen.
Hon var då fjorton år, en smal flickgestalt, som man egentligen inte fäste sig vid, då man träffade henne bland människor, och därtill så blyg, som den allra blygaste lilla fl icka från Sverige.
Dalcroze tog emot den lilla sv enskan på prof för en månad.
— Den längsta och svåraste månaden i mitt lif!
säger Gabo Falk, då hon nu talar om sin ut­ bildningstid.
Hon deltog icke i ele­ vernas öfningar som en af dem, men hon bief oupphörligt framropad för att visa hvad hon kunde.
Mästaren såg och såg under tystnad, aldrig en an­ märkning, aldrig ett uppmuntrande ord, och hans elever följde hans exempel.
— Hur ofta grät jag in te o ch bad att få resa hem, men mor var energisk — gudskelofl Så skildrar den unga dan- serskan sina första minnen från Hellerau.
— Ändtligen kom Dalcroze och sade att han ville be hålla mig, att han var nöjd och ville göra något af mig, o ch så följde en härlig tid, so m varade fyra år.
I en atmosfär af antik kroppskultur och strängt, men sundt klosterregemente lefde Gabo Falk hos Dalcroze som hans m est upp­ märksammade elev och hela tiden vakade hennes mor cf ver henne.
För att kunna vara i sin d otters närhet hade fru Fa lk utbildat sig till massös och fick därigenom sitt uppe­ hälle.
För att vara dotlern till hjälp äfven i hennes arbete, gick fru Falk själf igenom en kurs hos Dalcroze och utbildade sin musika­ liska talang, så att hon kunde ackompanjera till Gabos dans.
Dalcroze höll sin hand faderligt öfver sin svenska elev, han skulle ju g öra något stort af henne.
Hon fick följa med på alla hans turnéer, då han höll föredrag om sin metod och demonstrerade den praktiskt med dans.
Ofverallt möttes Dalcroze med förståelse af publiken.
Något af hans egen hänförelse för det budskap han hade att bringa moderna människor från en sjunken skönhetsvärld, som dock genom deras egen önskan skulle stå upp igen, grep hans väldiga auditorium hvart han kom.
Ofver hela Europa gick fär­ den: Tyskland, England, Holland, Ryssland, Österrike-Ungern ha sålunda sett Gabo Falk framföra mästarens skapelser.
Ofta fick hon också själf komponera små danser till dessa uppvisningar och Dalcroze genom­ gick noga in i minsta detalj, hvad hon åstad­ kommit, r ättade felen, förklarade hvarje fras, hvarje höjning och sänkning i musiken, med ett ord ingöt i dem sin ande.
Kanske händelserna under dessa vand­ ringsår under Dalcroze ' s omedelbara infly- b ~w Egyptisl Goodwin kc Gabo ^ loffntoqraf F.
a fa vlowa.
fris.
merabild.
alk.
Flodin foto tande till e n del kunna förklara hvarför den unga danserskan är så absolut kemiskt fri från divalater, trots sin obestridliga framgång.
Då Gabo Falk kom ut på egen hand — och det var krigsutbrottet, som slun­ gade henne ur d en redan utstakade ba­ nan, som blifvande europeisk ryktbar­ het under Dalcroze ' s beskydd — k än­ de hon sig först alldeles bragt ur fatt­ ningen.
Att lefva utan mästaren, utan hans råd och upplysning föreföll oer- hördt svårt.
Hon kom hem till S verige och återknöt med glädje sina gamla förbindelser med Anna Behle.
Det var ett s töd, som icke var att förakta.
Med klar blick för Gabo Falks möjligheter ledde fröken Behle henne till att in­ tressera sig för den orientaliska stilen, och det visade sig, att här var ett rikt fält att odla för den unga danserskan, hvilkens temperament alldeles tydligt ägde möjligheter att uttrycka det tun­ ga, glödande i denna stil.
Resten af Gabo Falks bana sådan den hittills g e­ staltat sig känna vi a lla.
Med sin van­ liga blygsamhet tillskrifver hon andra till stor del äran af d e resultat hon vun­ nit.
— T ill stor del har jag Einar Nerman att tacka att mitt intr esse för olika sti­ lar börjat vakna, säger hon, då hennes senaste föreställning i Stoc kholm kom­ mer på tal.
— Själf har jag ofta tyckt att en danserskas program så lätt blir enformigt.
Därför har jag bemödat mig att försöka olika stilar och infe alltid bara vara mig sjä lf, hvilket ä r bra mycket enklare och lättare.
Att jag någonsin vågat mig på nå­ got i den humoristiska genren som mario­ nettdansen vid sista föreställningen är helt och hållet Einar Nermans förtjänst.
Jag vill gärna medge, att jag ibland varit både ond och ledsen, för att jag inte på långa tag kun­ de vara så lustig som han.
Lika stora be­ kymmer som jag för det lustiga hade han för det tragiska.
Så fick vi d å uppmuntra hvar- andra ömsesidigt och göra det bästa möj­ liga.
Gabo Falk ämnar nu fortsätta på den väg hon slagit in: studera olika stilar, men hon kommer ändå alltid att behålla själfva grun­ den, som är den rena klassiska stilen, så­ dan Dalcroze utarbetat den, d. v. s. med enkla, linjerena rörelser söka återge hvarje skiftning i musiken.
De som sett henne dansa veta, att hon nått mycket långt i kon­ sten att behärska uttrycksmedlen in i de fi­ naste skiftningar.
Hon uppenbarar med sin dans, och det förnimmer hennes publik.
Det är väl mycket därför den alltid tar emot henne med entusiasm.
Själf är hon så tack­ sam för hvad hon får af välvilja och intres­ se.
Alldeles som en liten flicka som får en öfver förväntan fin present.
Denna världs- skygga blyghet ger den unga danserskan en säregen charm.
Snart reser hon ifrån oss till Amerika, där Pawlova, den stora ryskan är så populär.
Skall man därborta förstå henne som vi?
Men Gabo Falk är så äkta i allt hvad hon ger, att hon utan fvifvet kommer att tala di­ rekt till själar na där som här.
Eth.
K. Gabo Falk och Einar Nerman i " Rosenkavalier ".
Ooodwin kamerabild.
(2 ' EWALD STOMBERC ' RE DAKTIO NSSEKR ETER ARE Ol REKTOR G.ÇRONFOR5 • » EKONOMICHEF * i nya lokaler.
Svenska Dagbladet SVENSKA DAGBLADETS ALLDELES FOR- träffliga ledning under de senaste åren och tid­ ningens snabba utveckling har fört med sig ett ständigt växande behof af ökadt utrymme för dess officin.
Det är icke mer än 25 år se­ dan tidningen byggde sitf eget hus, men den har länge bott för trångt.
Samtidigt med krigs­ utbrottet påbörjades också en nybyggnad på en tomt, som gränsade fill den gamla med husnum­ mer Karduansmakaregatan 13, efter ritning af professor Ivar Tengbom, och just i dagarna står den nya fastigheten färdig i mycket tilltalande skick, både ufan och innan.
Det gamla huset är • Å helt och hållet ombyggdt och tages äfven det i anspråk för redaktions- och ekonomilokaler.
Vi meddela här några bilder från tidningens nya hemvist.
I d en vackra hallen med sitt möblemang i svensk 1700-falsstil, " står en unik gammal rör- sfrandskakelugn, som vid rifningen af det af Svenska Dagbladet inköpta huset påträffades i ett af rummen.
Skylten, som strax faller en i ögonen, har fillkommit genom en af fidningen utlyst prisfäflan, där förste pristagaren var herr O. Brandtberg.
Den är af handsmidt järn med figurer i relief.
^ UD R EOA^° HALLEN A F DEM NYA BYGGNADEN — 14 -
V; \ M kofipÏN^HKI ' I; ' y V \ • (v; " ' jàtïfbSSTt ' ÂL.ttiiû- \ " .y fit- ' ?t Jîf£: ... ù: oASrp ' ï 1: .• ' * ' mm / rM mm: * m J KLUBBMEDLEMMARNA SAMLADE I KONSTNÄRSHUSET PÅ 6Ö-ÅRSDAGEN.
Främre raden frän vänster: Hofintendenten Gustaf Lindgren, konstnären Ernst Lindström, a miral J. Häg g, konstnären August Hagborg, fr iherre Gustaf Cederslröm, arkitekt R.
S. Fnblom.
v. ordförande intendenten Sigge Bergström, konstnären Axel Lindman, skulotören Sidney Gibson, professor Alfre I B ergslröm, arkitekt Bror Almqvist.
— Bo rtre raden: Skulptören Otto Stranriman, konsträien lohn Bauer, medahgravören Erik Lindberg, konservator C. W- Jaen sson, arkilekt Anders Lundberg, klubbmäslare, konstnären Edvard Berggren, sekreterare, k onstnären Da * id Ljungdahl, skattmäslaie, skulp­ tören Gottfrid Laisson, styrelseledamot, konstnärerna Emil Åb erg, och Herman Lindqvist.
— Me daljongerna framställa de båda sidorna af klubbens kallelsemedalj, som graverats af professor Â. Lindberg O. Eilqvist.
fo lo.
KONSTNÄRER ÂRO 1 ALLMÄ NHET TREF L1GT folk, och förfoga dessutom öfver en god portion frisinthet i lif och lära.
Men det hindrar inte, att de ha ömtålig hud och att äfven de inte gå fria från den obehagliga helsot, som kallas den kung­ liga svenska småsintheten och afundsjukan.
Vi ha ett färskt exempel i Konstnärsförbundets os- tentativa uteblifvande från den nu pågående svenska konstutställningen i Köpenhamn, af hvil- ken anledning den danske museichefen dr.
Emil Hannover tagit bladet från munnen och sagt ve­ derbörande några ampra sanningsord.
Rätt så — och nu nog om detl Helt nyligen firade Konstnärsklubben i Stock­ holm sitt 60-årsjubileum, hvilket återigen talar för den goda sammanhållning och kamratanda, som är tillfinnandes i den konstnärliga världen.
Klubben stiftades af professor).
Boklund 1856, och dess uppgift var, som det heter i den af Georg Nordensvan för 10 år sedan utgifna syn­ nerligen intressanta Konstnärsklubbens festskrift, " att sammanföra målsmännen för svensk konst och lära dem trifvas tillsammans ".
Ty äfven då, upplyser vidare samma publikation: fanns konstnärer visst, faslän jarni på hvarann de brukade ovänligt snegla.
§odf nytt år önskas affa våra fäsare, arßetare ocß vänner / Oduns redafifion.
Citatet är ur ett festkväde i klubben af t \ W Scholander - IS - Stiftaren hade glädje af sin idé.
Konstnärerna omfattade sin klubb med varmt intresse, så att de kollegiala samkvämen blefvo en enande länk mellan snart sagdt alla, som bildade den dåva­ rande konstnärsgenerationen i vårt land, och muntert gick det till med lyckade fester — d e första åfen på Franska värdshuset på Djurgår­ den — till hvilka den mångsidige professor F. W. Scholander skref pjäser och vers.
" 1879 hölls det första allvarliga föredraget inom klubben ", upplyser Nordensvans bok.
" Vägbrytare på detta område var Saloman. "
Men löjet, den med artisflynnet samman­ hörande uppsluppenheten och spydigheten präglade i hvarje fall lejonparten af klubb­ sammanträdena, ty originella personligheter och kvickhufvuden har Konstnärsklubben aldrig lidit brist på.
60-årsjubiléet begicks under hög­ tidliga former i klubblokalen i Konstnärshusef, där konstens penater äro iillfinnandes på väg­ garna i form af talrika porträtt af äldre och yngre medlemmar samt af lustiga, karikerande fram­ ställningar ur klubbens glorrika historia.
Ett femtonfal veteraner inom klubben hade inbjudits och de, som kommit tillstädes, bekransades.
Vi meddela här ofvan en intressant gruppbild från festen, å hvilken ett flertal af våra nu lefvande, mera kända och uppburna konstnärer kunna identifieras
Qrân scenen ocà estraden r « IWiH Ii • iS % " ' - .•&gt;.
" v- ' « « « • « « « &gt; TTï h " M ' Greta Söderman.
Aug.
Palme.
KAMRATERNA, ETT AF AUGUST Strindbergs många uifall mot kvinno­ könets fula sidor, biet ett förträff­ ligt decemberprogram på Dramatiska teatern.
— Indignationen öfver det ensidiga Strindbergska kvinnohatet existerar knappast längre, öfverdrif- terna springa för starkt i ö gonen och man ursäktar dem gärna för att i stäl­ let ryckas med af dialogens fart och glans och af de pilskott, som verkli­ gen träffa målet.
Den stridande man­ nen och hustrun spelas med skärpa och sanning af hr d e W a h 1 och fru Asfri Torsell och i de öfriga viktiga rollerna utmärka si g f ru L i n d b e r g, fröken S c h i l d ­ k n e c h t s a m t h r r O l s s o n oc h K å g e.
Intima teatern pröfvade på att ge Gerhard Hauptmanns ömtåliga drömdikt " Hannele ", men resultatet blef ganska bedröfligt, mindre beroende på spelet än på det trånga scenutrymmef, som dräpte illusionen af Hanneles drömsyner.
Förpjä­ sen " Faunen ", af Hermann Bahr var en dramatisk kuriositet och förvandlade publiken till et t fråge­ tecken.
Wilhelm Meyer-Försters hederliga skådespel " Gamla Heidelberg " uppenbarar sig med ny lifs- kraft på Svenska teatern.
Fru T e j e s Kathie teatern numera — nä r den öfverhuf- vudfaget låter sig förnimmas.
Herr G. Ranft spelade gamle doktor Jiiftner oc h grep med några äkta ton­ fall.
Herr Johanssons student var dråplig, men den värderade ar­ tisten borde beflita sig om att tala tydligare.
Från " Gamla Heidelberg " på Svenska teatern, Käthie (fru T ora Teje), o ch Karl Henrik (hr Gösta Ekman).
Ateljé] aeger foto.
och herr Ekmans prins vunno redan vid för­ sta replikerna publikens oförbehållsamma bifall, ty båda ha ungdom, lyrik oc h sentiment, och med dessa tre faktorer är det en lätt gärning att er- öfra hjärtan.
Det är förresten skönt att ibland undfägnas med en enkel och till känsla n omedel­ bart talande dramatik sådan som " Gamla Hei­ delberg " gömmer.
Den skänker nerverna hvila och den låter oss blicka in i en naiv och oskyl­ dig stämningsvärld, som tyvärr bara anträffas på En af veteranerna vid Dramatiska teatern, August Palme, fyllde - nyligen 60 å r — vi kunna ju kalla ho­ nom en af de unga veteranerna, ef­ tersom han ännu står långt fram i ledet bland de arbetande konstnärerna.
Han representerar det romantiska elementet vid scenen, inom det fac­ ket räknar han sina största framgångar och där vänta honom, hoppas vi, nya uppgifter och segrar.
En kvinnlig operaartist af den yngsta falangen, men som redan hunnit knyta stora förhoppningar v i d s i n p e r s o n, ä r f r ö k e n G r e t a S ö d er m a n, hvilken nu senast framträdi som Aida och lyc­ kats väl i den kräfvande uppgiften.
Hon förfo­ gar öfver ett afsevärdt stort röstmaterial, hennes sångkonst är sund och dramatiskt har hon hunnit ett godf stycke på väg.
Vi lyckönska!
ARIEL.
Maria Aspman.
Ny FRÖKEN MARIA ASPMAN HAR AF Iduns kvinnliga akademi vid dess ordinarie sammanträde utsetts till ledamot efler frö­ ken Anna Sandström, som stod i tur att utgå.
Sålunda har det pedagogiska intresset fått en ny representant i vår akademi.
Om fröken Sandslröm företrädde den högre flickskolan, där hon varit banbryterska, så har fröken Aspman gjort sin största insats inom fol kskolan.
Men icke uteslutande.
Maria Aspmans lifsintresse har kommit att vända sig åt två håll.
Hon har för undervisningen i biologi, som fordom kallades naturkunnig­ het, utarbetat fullständigt nya former, som göra ämnet rikare och mera fruktbärande för de unga.
Naturkunnighet var läran om djur och växter, men biologi behandlar, som namnet antyder, djurens och växternas lif och dess företeelser.
Metoderna för denna undervisning sysselsätta allljämt fröken Aspman, som ännu icke anser sig ha nått ett slutgiltigt resultat.
Den andra grenen af denna duktiga lärarinnas lifsintresse går till flickornas praktiska utbildning.
Afven här hnr hon under många år nedlagt ett ener- giskt arbete.
Det var delvis på fröken Asp­ mans initiativ, som sällskapet Barnavård kem till stånd, och hon tillhörde dess första styrelse.
För barnavårdsundervisningen i folkskolan har hon varit mycket v erksam och för åstadkommande af elt år med praktisk utbildning för folkskoleflickor, då de lämna skolan vid 14 år.
Som föreståndarinna för Stockholms stads yrkesskolors kurser i hus­ ligt arbete sedan 1914, har fröken Aspman ett ord med i ett annat slag af praktisk ut­ bildning för flickor.
I den nybildade fortsätt­ ningskursen till d enna yrkesskola, Stoff och stil, som afser att bibringa större yrkesskick­ lighet, är hon också en af de ledande.
Atl uppräkna de kommittéer, där fröken Asp­ mans sakkunskap och klara rediga förstånd tagits i anspråk skulle bli för långt.
För denna gång må endast påpekas, hur hon vid krigsutbrottet var med och ordnade Kvin­ nornas uppbåds lifsmedelsdepå, som tycktes stampad ur jorden på otroligt kort tid.
Idun hälsar med glädje en så dugande kraft väl­ kommen i den kvinnliga a kademien.
i - 16 - ledamot af Iduns akademi.
kvinnliga
" Kvinnan på tret­ tio ar U Jdun vid tret­ tio år.
KVINNAN PÂ TRETTIO ÄR - VETA VI inte a lla hur mycken ljusning hon ännu äger kvar.
Visserligen har hon misial den glans, som hvilar öfver den forsla urïgdomen, hon strålar icke längre af delta obeskrifliga nå­ got, som kommit alla tiders skalder att likna den unga flickan vid en blomma, men i s täl­ let f ör omedelbarheten har hon fått en mera sammansatt charm, hon har lärt sig att be­ haga, hon känner sin makt, därför att hon pröfvat den, och med lifserfarenheten har kommit en fin klokhet, som förstår, och en godhet, som vill om fatta så många som möj­ ligt.
Själen speglas i hennes ansikte på * ett lifligare sätt än förr, och ger henne en ut­ tryckets rikedom, som den unga icke äger.
Kvinnan på trettio år är med ett ord farlig, bedårande, eftersträfvansvärd.
Idun med sina trettio år här nått just denna kvinnans ålder, då hennes makt är större än någonsin, då hon i sin klokhet och erfarenhet vet och kan mångahanda, som åren lärt henne och som hon v äl tagit vara på.
Idun kan icke åldras, hon står i ungdomsgudinnans tecken, men hon kan utvecklas, lämpa sig efter tidens kraf, vara lyhörd för hvad hennes läsare be­ gära af henne.
Evigt ung kommer hon till d e svenska hemmen, hvarje år har hon lagt en ny sk änk till sina redan förut rika håfvor, e n ny charm till de m som hon ägde förut.
Som en klok och vacker dam följer hon med sin tids akiualiteier och står i snabb kontakt med hvad som händer både inom och utom landet.
Hon ä r litterär, ty hon räknar landets främsta författare bland sina medarbetare, men ställer sig icke heller afvisande mot de unga okända förmågorna.
Det stora exemp­ let med Selma Lagerlöf, som upptäcktes af Idun, har väl ingen glömt.
Som en kvinna kommer Idun till kvi nnorna i deras små och stora angelägenheter, i deras arbete och hvila, i hus och hem, på kontor, banker, i kommunens och statens tjänst.
Skulle hon icke efter alla dessa år veta hvad kvinnorna önska af sin tidning i h vad de behöfva hjälp och råd?
Hon finner som ingen annan vägen till de svenska hemmen, ty hon äi kvinnornas egen tidning och kvinnorna skapa hemmen.
Låt oss se närmare på, hvad Idun bjuder ÂR 1917.
I r omanbiblioteket två intressanta nyheter, den ena D e r ö d a s k o rn a af E r n s t L u n d g u i s l, prisbelönad i vår senaste romanpristäfling; den andra J o r d e n s s a l f a f Elin Wägner, e n roman, som vi förutspå kommer att följas med det största intresse af läsekretsen.
För att i öfrigt få det bästa möjliga litte­ rära innehåll har Idun utlyst Davida Afzelius-Bohlin 50 år.
NAST SISTA DAGEN AF DET GAMLA året fyllde fru D a v i d a.
A f z e 1 i u s-B o h- 1 i n 50 år.
Många vänner af hennes konst bevara ännu i g odt minne den vackra, djupa altrösten och den paranta apparitionen, som gjorde sångerskan särskildt lämpad för så­ dana partier som Amneris i Aida.
Under de två år, som dåvarande fru Afzelius tillhörde vår opera var denna roll också en af hen­ nes verkningsfullaste.
Från konsertturnéer ute i landet är fru Afzelius-Bohlin känd bl.
a. som en skicklig oraforiesångerska.
Numera har sångerskan helt och hållet dragit sig tmbaka till privatlifvet och den enda gång på året, som hon framträder offentligt är vid jul och nyår, då hon sjunger solo från läktaren i Gustaf Vasakyrkan.
Detta har blifvif en tra­ dition, som numera icke gärna kan brytas.
För filantropiska värf intresserar sig fru Af­ zelius-Bohlin lifligt och deltar som skydds- fru i sin församlings arbete.
Musiken har hon dock icke helt öfvergifvit, den är nu som förr hennes djupaste intresse.
EN NOVELLPRISTÄFLAN, af hvilken vi vänta oss de bästa resul-iai.
r * Vi få heller icke glömma IDUNS JULNUMMER, en af julens f rämsta publikationer, som gra­ tis tillfaller våra prenumeranter.
Det skulle här bli för långt att uppräkna alla våra olika slag af artiklar, o ch de mån­ ga bilagorna, hvari för nästa år också bjudes på nyheten IDUNS SCHACKSPALT.
Vare det nog sagdt att alla våra läsare i Idun alltid kunna finna något, som speciellt inlresserar dem.
För kronor 7:50 får man Idun hela året, posfbefordringsafgiften in­ räknad.
Det blir mera uträkning att prenu­ merera för helår än för halft år eller kvar­ tal, hvilket sistnämnda är det minst ekono­ miska.
Halfår kostar nämligen 3: 90 kr., kvar­ tal 2 kr.
Som alla våra läsare veta trycka vi en praktupplaga af Idun på bättre papper och kostar den då 9: 50 kr.
för helt år; för halft år 5 kr.
och för kvartal 2: 50 kr.
En nyårshälsning iill sjuksystrarna.
Af KNUT NYBLOM.
När lifvets putsar koka och sjuda Ack, att vi andra en krans kunde vira och nöjets bägare ymnigt bjuda, för att er senhöst med jubel fira vid andras sida stödjande vandra, då gå ni allvarligt, tyst förbi.
och göra er lefnads afton ung.
den gudagåfvan ni systrar fått.
När glädjens fanfarer lifslust förkunna, Vi borde skänka med fulla händer ni lifvets fröjder åt andra unna att reda ert bo vid lyckans stränder för att i plågornas natt stå bi.
bland doftande rosor, viol och ljung, När sommarvindarne varligt smeka som varmaste tack för allt, ni försakat, att tåligt ängslan och kvidan bära och vågor lätt emot stranden leka, för allt ni tröstat, lindrat och vakat, och bära det g 1 a d t — d et ha ni förstått.
i sjuksalen tåligt vaka ni.
som gärd, att er vår var mörk och tung.
ATT GLÖMMA SIG SJÄLF OC H TÄNKA PÂ andra, Att lida med nästan, alltid försaka, att le i sorgen, lindra och vaka, det blef er dagliga, stundliga lott.
Att aldrig tröttas, när sorgerna tära, - 17 -
Pristäfling n:r 1.
PÅ NORDISKA MUSEETS TRAPPA HA VI samlat några af den svenska odlingens storhe­ ter, män och kvinnor, hvilka betydt och betyda ' mycket för vårt land.
Framstående författare, politici, talare äro här företrädda.
Nu gäller det att ange, hvilka de olika personerna äro.
Den 1DUNS TIDSFÖRDRIF.
H vilka äro de?
historiska dräkten utgör icke någon förklädnad, snarare en symbol för den olika verksamhet, de här afbildade representera.
Lösning insändes undertecknad med namn och adress till R edaktionen af Idun senast den 21 ja­ nuari 1917.
Å kuvertet, som för deltagare inom Jag finnes i södern, CHARAD.
Mitt första blir aldrig helt och mitt andra ej heller; men då måste väl mitt hela kunna kallas helt?
Nej, mitt hela är som mitt första och mitt andra icke något helt.
Hvad kan det väl vara?
Anna H — m.
VÄXLANDE KONSONAN­ TER.
1) Med b finns jag på land och vatten; med 1 blir jag en adelsman; med m dödar jag; med n är jag kall som is och snö; med j tram­ pas jag af människorna.
2) Med b är jag en stod.
med f låter jag otrolig; med s utgjuter jag blod; med k ligger jag i sjön.
LÖSNINGAR FYRKANTIG NÖT.
DUNKELT TAL.
En gång var Sverige skall vara försedt med Svenska national­ föreningens mot tuberkulos välgörenhetsmärke, b ö r a n g i f v a s p r i s t ä f l i n g n: r 1.
De fem första rätta lösningarna, som vid den därefter verkställda granskningen påträffas, erhålla hvar- dera 5 kronor i pris.
jag finnes i norden, jag ett rike här på jorden.
Följande bokstäfver ordnas så att de bilda en s. k. fyrkantig nöt, hvars tre ord äro såväl våg- som lodrätt: flod i Afrika; stad i Syd­ amerika; ett musikinstrument.
DEN PÅPASSLIGA RÅTTAN.
PROKOP.
12 3 4 5 6 går jag i skogen, 2 3 4 5 6 tall och gran, ty jag håller mig helst på 3 4 5 6.
På sjön kan man få se hur en 4 5 6 skjuter fram ur vassen.
Jag lade nio hvetekorn i en ask.
En råtta fick nys om saken och gjorde daglig visit.
Men ehuru råt­ tan bortförde tre korn åt gången, tog det likväl nio dagar,, innan asken blef tom.
V. S. SIFFER ANAGRAM.
KAPSELGÅTA.
Jag titel på en kvinna är, Men om du ger dig mer besvär, Du i mitt namn ju finna kan Benämning på den förste man.
K. W. - lö 1 2 3 4 = grekisk myt 4 3 2 1 = stånd 2 13 4= behöfs då det är kallt 2 3 14 = kvinnonamn 3 2 14 = verb.
TILL T1DSFOR DRIFVET I N:R 46 VISITKORTET: Amanuens.
EN OMTALAD HALFÖ: Talg, skona, talk, tolk Briand, park oro, träl.
ide.
Gallipoli.
EN LITEN UPPGIFT MED SPEL­ KORT: Spader­ Klöfver- kung ess Ruter- dam Hjärter- knekt Klöfver- Spader­ Hjärter­ dam kung knekt Ruter- ess Ruter- kung Hjärter­ Spader­ Klöfver- knekt dam ess Hjärter- dam Ruter- knekt Klöfver- Spader­ kung ess GEOGRAFISKT ANAGRAM: Kra­ kau, Ural, Leeds • Sala, Prut Rå­ ga, Utah, Tiber, Arboga.
— Kul­ spruta.
KALEIDOSKOPE! '
: Ingen rädder här, sa ' bonden sprang för haren.
Det är bra som det är, sa ' den som hade eld i håret.
Tvärtom, sa ' han som ramla utför trappan.
HUR LYDA TALEN?
: 234 och 468.
I NU I fisk med potatisrester fr; ' - söndag » kaffe leMier te.
Middag: Pud­ ding af kött och risgryn (buljong- köttet från söndag); saftsoppa med skorpor.
ONSDAG *.
Frukost:; Smörgås­ bord; hafregrynsgröt med mjölk och fruktkompott; stekta palsternackor; kaffe eller te.
Middag (vegeta­ risk): Pudding af makaroner och morötter; äppelkräm med mjölk.
TORSDAG.
Frukost: omörgås- bord; bräckkorf med stekt potatis; mjölk; k affe e ller te.
Middag: Ärter med fläsk; ugnspannkaka med sylt.
FREDAG-.
Frukost: Smörgås­ bord; hafregrynsgröt med mjölk; | stekt sill med potatis; kaffe eller te.
Middag: Falsk hare med potatis; körs bärssoppa.
| pressad LÖRDAG (Trettondagen) F r u- kost: Smörgåsbord; rismjölsgröt med mjölk; kokta grisfötter med | rödbetor och stekt potatis; kaffe eller te.
Middag: Kokt blom­ | kål med räkstufning; rostbiff med potatiskroketter; marängsuisse.]
ÄR TIDEN INNE | I att verkställa prenumeration för år 1917 å I IDUN.
Ju förr detta sker, ju säkrare kan Ni vara på att IDUN utan större afbrott I kommer Eder tillhanda på nyåret.
Dröj där- I I för ej, utan prenumerera genast på IDUN | " DE S VENSKA HEMMENS T IDNING " I ^^MtliiiiiiiiinininiiifiitiitiiriiiiiiiiiiiiiiiniiiHiHiiiHiiiiiiiniiiinitiiitiiiiniiiiiiiiiiiimiiiiHniiiiriiiiiiiiriimHimiiiiillll 11 ^ NYA WERMLAN DS-TIDNINGEN Grund.
1850 Karlstad Telefon 218 är Värmlands största och äldsta tidning.
SV fi LÖFS •••••••••••••••••• Behagliga och välgörande äro KORNFLINGOR användas förutom till p den dagliga gröten äf- P ven till välling, soppor, p pannkakor, bakverk, g kex m. m.
| runda tvålar:!
Lavendeltvål Hafremjöltvål Tallbarrstvål i i. — KÔKSALMANACK Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND Inneh.
af Elisabeth östmans Hus­ moderskurs i Stockholm.
FÖRSLAG- TILL MATORDNING FÖR VECKAN 31 DEC.
1916-^6 JAN.
&lt;1917.
SÖNDAG (Nyårsafton).
Frukost: Smörgåsbord; biff à la Lindström med stekt potatis; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Lutfisk med potatis I och gröna ärter; ugnstekt ref bens- spjäll med grönsaker och bry at po­ tatis; fylld smörtårta med vanilj­ sås MÅNDAG (Nyårsdagen) Fru­ kost: Smörgåsbord; stekt risgryns­ gröt med mjölk; kallt refbenspjäll (rester från söndag) med potatis och l i n g o n; ka f f e e l l e r t e.
M i d d a g: Klar buljong med pastejer; stekt anka med brynt potatis och salader; glacepudding.
TISDAG-.
Frukost: smörgås- bord; liafremjölsvälling; stufvad lut- en punkt äro alla husmödrar eniga SKULTUNA Å KOKKÄRL äST ä r o b ä s t!
A Ï Ï Ï risgryn 20 gr. har k Ï risgryn so gr. har Ï * samma samma 1 ORE I i näringsvärde som ETT AGG 4 ORE näringsvärde som J s Drottninggatan 4, utfärdar regekreditiv, betalbara på de flesta europeiska octi utomeuropeiska bankplatser, ombesörjer telegrafremissor till in- och utlandet.
— F®ndsfdelmng.
Notariatafdelning.
Kassafack.
SINGER ÄLDSTA MÄRKE BÄSTA SYMASKIN D.
B.
C.
Flytande PutskrSm _ för metaller.
Profva den och Ni använder al­ drig nigon annan.
Fäs öfverallt.
Fabrikanter: [kreti, Bäcks » ft C:tt GÖTEBORG.
A.-B.
&amp; r b&amp;sta kraftn&amp;ring för svaga, klena barn i alla Åldrar.
Bok om barns, uppfödning gratis ocfe franko från Kfallina Faod Dépôt, Malmö.
RECEPT: F y l l d m ö r t å r t a (f. 12 — 15 pers.).
F i n a r e m ö r d e g: 3 hg.
smör, 1 hg.
florsocker, 2 äggulor, 25 ' g r. sötmandel, 5 bittermandlar, 325 gr. hvetemjöl.
F y l l n i n g: V2 lit.
äppelmos, 2 hg.
sötmandel, 4 hg.
florsocker, 2 — 3 äg gh vi t or.
B e r e d n i n g: Smör oc h so cker röras till hvitt skum, därefter till­ sättas äggulorna, en i sänder, den skållade och malda mandeln och sist mjölet.
Degen arbetas tills den blir jämn, hvarefter den får stå på kall plats 2 — 3 tim. innan den an­ vändes.
— Äppelmoset bör helst ko­ kas dagen förut, så att det är full­ komligt kallt.
Mandeln skållas, tor­ kas, drifves genom kvarn och stö- tes med sockret och äggh vit orna i stenmortel till en fin och smidig massa, som bör vara ganska lös.
— Mördegen delas i 3 delar.
En del klappas ut på bottnen af en ringform och graddas till hälften.
När bottnen är kall, klädas sidorna med deg, äppelmoset ilägges och mandelmassan bredes jämnt däröfver.
Resten af degen rullas ut till smala stänger, som läggas i sneda rutor öfver mandelmassan.
Sist lägges res­ ten af degen i en ring rundt omkr. tårtan.
Den gräddas i ej för varm ugn, tills den är alltigenom mör, hyilket pröfvas med en vispkvist.
Serveras af svaln ad med vanilj sås el­ ler vispad grädde.
P a s t e j e r (f. 12 pers.).
kokbok n:o 321.
ANIÜ2 EKSTROns ORLBftO KEM TEKN FftßRJK xinmiö " Sötern ru BRO Kin-TINN-FABRIK.
Vill N i bliva vacker?
Den berömda YVY-TVÅLEN, som kommer kinden att stråla av hälsa och skönhet, innehåller dyrbara och undergörande essenser och förlänar ansikte, hals, armar och händer en utsökt skönhet.
På förvånande kort tid borttager den finnar, fräknar och rodnad på näsan, .liksom röda och skrovliga händer.
Sträv och sprucken hud försvinner, och genom ständigt bruk av densamma kan bildandet av rynkor förekommas.
Borsta Edra tänder med YYYDOL som på en minut giver tänderna friskhet, skönhet och vällukt, be­ friar från vinsten och tandvärk, ävensom gula, gröna och svarta (även av tobaksrök angripna) tän­ der bliva bländande vita.
Erhålles i varje välsorterad affär från Ystad till Haparanda.
ÖSTERLIN &amp; ULRIKSSONS TEKNISKA FABRIK, Ystad.
S t e k t a n k a (f. 6 p ers.).
2 ankor (på omkr. 2 kg.
st.), 2 msk.
salt (30 gr.), 1 tsk.
hvitpeppar, 5 — 6 äpplen, 125 katrinplommon, 1 V2 lit.
buljong eller vatten.
Beredning: En an ka b eräk­ I nas för 4 — 6 pers.
De äro bäst från sept. — febr.
Andra tider på I året finnas ryska ankor, som äro billigare, kunna vara mycket goda, böra köpas stelfrusna.
— Ankorna svedas öfver sprit- eller gaslåga, hvarefter alla fjäderpennor bortploc­ kas omsorgsfullt och ankorna tvät­ tas väl med ljumt vatten och mjuk borste samt torkas.
Kråset kan användas till svartsoppa.
Fåglarna uppskäras och urtagas — is tre t ut­ tages och lägges i kallt vatten till­ lika med det ister som plockas af tarmarna — sköljas väl i kallt vat­ ten, torkas och gnidas in- och ut­ vändigt med kryddorna.
De fyllas med äpplena, skalade och skurna i stora klyftor samt med de förvällda och urkärnade katrinplommonen, hop­ sys och uppsättas.
En stekgryta upphettas långsamt, ankorna iläggas med bröstet upp och brynas vackert öfver ej för stark eld.
Vändas, spä­ das och få steka med tätt lock, tills de äro möra eller omkr. 1V 2 — 2 tim.
De ösas flitigt och spädas när så behöfves.
Ankorna uppläg­ gas på fat, trådarna urdragas, de skäras och hopläggas åter så att de se hela ut, garneras med brynt potatis, kruskål eller persilja och frukten, med hvilken den varit fylld.
Serveras med salader.
Om så önskas 1 tillsättes såsen med litet tjock grädde.
1 S t u f v a d l u t f i s k (f.
6 p e r s.)
.
V2 kg.
kokt lutfisk (rester), 1 l / b msk.
smör (30 gr.), 3 msk.
mjöl (30 gr.) 2 tsk.
malen senap, 4 V2 del.
mjölk salt socker (1 hård- kokt ägg).
Beredning: Lutfisken skäres i jäm- Smör mjöl och senap na bitar.
fräsas 2 min., mjölken spädes på och såsen får koka under rörning 5 min.
Fisken blandas i försiktigt så att den ej går sönder, stufnin- gen afsmakas och spädes med litet grädde, om den är för tjock.
Den liälles upp på karott och garneras, om så önskas, med det skalade och i klyftor skurna ägget.
Serve­ ras " med smält smör och små kokta potatisar.
P u d d i n g a f m a k a r o n e r o. m o r ö 11 e " r (f. 6 pers.).
2 hg.
makaroner, 1 3 / 2 lit.
vatten, .salt, - 19 - bäst i huvudstadstidningen 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Världskampens skiften framställas ingenstädes klarare än i AFTONBLADET Vårt lands intressen hava ingen mera energisk förkämpe än AFTONBLADET Sveriges frihet och rätt är alltid det främsta ögonmärket AFTONBLADET Viktiga samhällsfrågor för behandlas med sakkunskap och oväld AFTONBLADET Dagens alla nyheter i komma alltid snabbast till allmän­ heten AFTONBLADET Frågorna för da gen genom mïffiîM II I I I « n u i n * 1.
I I i m m u n l u i i u m I ItPMfllT \ 7id sj ukdomar i munhåla och svalg!
Effektivt skydd mot smitta Vid EPIDEMIER FLASKOR OM SO ST.
HR.
1.25 I A.B.PHARMACIA .S TOCKHOLM KONTROLLANTS PROFESSOR A VESTERBERG.
I belysas i rundfrågor och intervjuer AFTONBLADET Åt andliga ku lturfrågor i ägnas största intresse och utrymme AFTONBLADET Litteratur och konst i behandlas av sakkunnigaste pennor AFTONBLADET Kyrkliga och religiö sa i öfverallt ämnen få en djupgående belysning AFTONBLADET Fyra dagliga upp lagor, i bland bildad svensk publik Stockholms-, Kvälls-, Express- N ationalupplagan, ar SVENSKA DAGBLADET pers.).
följas AFTONBLADET Se Iduns EN BIFFSTEK S G l a c e p u d d i n g (f.
6 Se Iduns kokbok n:o 933.
(enligt Lifsmedelskommissioncns broschyr).
Mw magen i oordning använd då Apoteket Vasens Laxérmarmelad.
Är ett behagligt och effektivt afförings- medel.
Pris 1 kr.
per ask.
Finnes å alla apotek.
den ojämförligt mest lästa hufvudstadstid- ningen — därom är lätt att förvissa sig, lik- som ock om orsaken: modernt redigerad, med nyaste tekniska ut- rustning, står den genom kulturellt, alltomfattan- de, intressant och lätt- öfverskådligt innehåll och AFTONBLADET För landsortens beh ov har lämpar sig särskilt Nationalupplagan 1 av AFTONBLADET 1 1 En bila ga i färgtryck, Brokiga Blad, ges åt alla prenu­ i meranter i P â AFTONBLADET i Prenumerera dä rför i på någon bland de dagliga uppla­ gorna P av A FTONBLADET 1 P Prenumerationspris på Afton­ bladet med veckotidningarna Lant­ §| mannab ladet och Brokiga Blad I öfver allai i Stockholm: heit år 20: —, kvartal 5: " 5; i landsorten: Stockholms- eller kvällsuppl.
helt år 18: —, kvartal 5: —.
Nationaluppl.
helt år 10:50, kvartal 3: —.
Éxpressuppl.
helt år 9: 50, kvartal 2: 85.
^DDDDDDagDaDDDDDDDD JM A kan erhållas FÖS * !Ek • ' • • ciann ana ann nan ana a, • a a EGET HEM å 6,000 Kr.
j o s es beläget vid Karsjö järnvägsstation i Hälsingland intill allm.
landsväg.
Omf.
§= c=3 stort boningshus, 11 tunnl.
åker o. 18 tunnl.
skog.
Allt i gott skick.
• o o a a a a a a a a a D Sommarvilla å 2,000 kr.
I Därjämte en mångfald andra vinster såsom: Pianino å 3,000 kr., Motorbåt 750., Bordsilver från 500 t ill 100 kr., Motorcykel å 500 kr., möbler från 450 ti ll 115 k r., prisbel.
Väggspegel å 225 kr., Velociped å 200 k r., Haida Guldur å 175 kr., Blomurna m. vaser 115.
kr., Symaskin å 105 kr., Kaffeservis å 100 kr., Kandelabrar å 100 kr, Skrivbordsgarnityr å lOO kr.
, Linneuppsättning å 100 kr., Hemstickmaskinen Favorit å 90 kr.
m. fl.
vinster i trä, järn, koppar, silver, vävnader, broderier o. s. v. av Svensk tillverkning Köp genast.
Summa 26,000 kr.
lotter » * En lott med porto och lista kostar pr postförskott kr.
1: 34, två lotter kr.
2: 34 o. s. v. Direkt från exp.
er- hålles 10 lotter för 9 kr.
Försäljare antagas.
Skriv ett brevkort till Egnahemslotteriet, Bryggaregatan 14.
I I.
S tockholm C, Dragning snart.
Vinster utställas och säljas h os Hovjuvelerare C.
G. Hallberg, i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Upsala, Eskilstuna, Sundsvall, Karlshamn, och hos juvelerama E. Cederin, Örebro, G. Granmann, Falun, E. Johansson, Gefle, Viktor Johansson, Karlstad och Fritz Olsson, Luleå samt bok-, cigarr- och tidningsaffärer.
aaoDoooD0D0öDDana0a Turkiska b adet Crème Laîs gifver bysten form och fasthet, | innehåller inga för kroppen ßkad- liga ämnen.
Massagebeskrifning I medföljer.
Pris 10 kr.
Försändes [diskret.
Husmödrar Institut för skönhetsvärd &amp; Pias- j tiska Operationer.
-; Eskilstona-Kariren hvilken läses i nästan alla hem i stad och pä landet inom Norra Södermanland och Västra Västman­ land.
Uppl.
cirka 13,000 OX.
B. Wimans Byrå j Köper och säljer: « stads- och landtegendomar, • hotell, pensionat och stabila • affärer af olika slag.
i HAMNGATAN 5 A.
(Midt emot Nordiska Kompaniet) \ Klipp annonsen I X •••••••••••••••••••••••••••••••••^ En klok affärsman annonserar icke för det billiga prisets skull, utan därför att han vill för den stora allmänhe­ ten fä kungjort vad ha,n säljer och därigenom vinna ökad om­ sättning.
Detta vinnes säkrast och med bästa resultat för Jönköpings län, södra Östergötland samt delar af Kalmar och Kronobergs län genom en annons uti jj A • ' .1 ' • BL M Gotlands största, mest spridda tidning är länstidningen: i I;:;:;: j: i • ' s: ®o w Våra - j [II Barns II i: i: {{Fria Lä sningij länets allmänna annonsorgan, som särskildt för den: stora landtbefolkningen är oumbärlig.
f G o t l a n d s Al l e h a n d a s u p p l a g a ä r s o m n ä m n d t i 7,000 exemplar.
: Då ön Gotlands hela invånareantal icke mycket: öfverstiger 55,000, kan man utan synnerligen öfver- i drift säga att Gotlands Allehanda läses i hvar-: enda stuga på ön.
• G o t l a n d s al l e h a n d a h a r s t ö r re u p p l a g a ä n d e: andra Gotlandstidningarna tillsamman.
Annonspris; 7 öre pr mm.
före och 6 öre pr mm.
: efter t&gt;xten.
!
Gurli L inder Norra Hallands Tidning Pris 3.75 Vestkusten, Denna bok vänder sig till hemmet lika mycket som till skolan.
Den fråga den be­ handlar är alltid lika aktu­ ell och föranleder städse lif- ligt intresse och skarpa me­ ningsutbyten.
Förf.
är auk­ toritet på området som kan­ ske ingen annan i vårt land.
Utglfningsort Varberg, norra och mellersta Hallands samt södra Älvsborgs låns snabbaste nyhetstidning och mest anlitade annonsorgan.
N.
H.
T. Vestkusten är bevisligen Varbergsortens mest spridda tidning.
är:: P.
A. Norstedt &amp; S öners " &gt; " &lt; förlag •a &gt; Norrlands största tidning «T är Västerbottens Kuriren UMEA.
Eksj ö-Ti d ningen.
Lämpligt är äfven att illust­ rera Edra annonser.
Vi tillhan­ dahålla kostnadsfritt passande och tilldragande annonsklichéer på begäran.
I - nnn nn Postupplaga den 25 nov.
1916.
.
8015 ex. Totalupplaga samma dag ...
.
11.000 „ Daglig morgontidning från och med 1 december 1916.
• Södermanlands Nyheter!
c NerkingarT Underlåten ej att prenumerera på NERIKES ALLEHANDA • otlands Allehand •om söka platser träffa säkrast sin publik genom att annonsera i dag­ liga aftontidningen m • a B: den enda pä Sn, som utkommer hvarje helgfri dag.
: D e n h a r e n u p p - 7 A A A v laga af öfver \ J \ J \ ß © X.
• Inarbetad sedan 44 är bland Gotlands hela befolk-:!
ning är jj _ Stockholm, Biblioteksnät.
6 — 8.
^A .. T.
226 62.
R.
T.
160 68 •• B B B B B B B B B otlands Allehand MARIA ENQUIST, Exam.
Sjukgymnast.
Tjänare D B B aoonnnaanaDaaDaanomanaaDciaDonnnannaanannaaDannnnnnnnanna 0 i Malmtorgs badet är öppet hvarje torsdag för damer.
Yppersta me­ del för uppehållandet af smärt figui oeh fin hy.
Badet är angenämast, om man är flera i sällskap.
Pris före kl. 12, kr.
1:50, efter kl. 12 kr.
1:75. som önska tjänaro och n Konstgjord!
dagsljus.
Indirekt elektrisk belysning.
Hela rummet lämnt belyst utan skuggor.
Elegant, behagligt, välgörande för ögonen.
Begär vår X- Ray broschyr N:o 3.
Besök våra utställningslokaler.
Nordiska X-Ray Reflektor A.-B Stockholm, Göteborg som utkommer 4 gånger i veckan är av länets | tidningar den mest spridda över största delen av f Sörmländska landsbygden och dess samhällen.
| Totalupplaga över 12,000 exemplar, j Malmö.
(Örebro läns Tidning) Självständig, oberoende av partihänsyn.
O-mväxlande täxt, vår­ dad utstyrsel.
Ooda förbindelser inom och utom länet.
Urklippsföljetong.
New­ yorks Mysterier.
Hvilken tidning: har det klaraste framställningssättet, de läsvärdaste artiklarna, de snab­ baste nyheterna, de kvickaste kåse­ rierna och smånotiserna?
Hela den bildade svenska allmänheten svarar: NYA DAGLIGT ALLEHANDA.
\ Till alla landsändar komma nyheterna färskast genom Nya Dagligt Allehandas Kvällsupplaga, som ständigt har 12 timmars försprång före kollegerna.
Spännande och inträssant Prenumerationspris: för män.
75 öre, kvartal 1:90, halvt år 3: 50, helt år 6 kr NU vet Ni Hvilken tidning Ni skall prenumerera pä!
- 22 -.
•
* 2- Vinstvärde: Kr.
115,000 S c o u t - Lc ^ e r i e t Högsta vinst: |ordbruksegendom, Kr.
8.000, efter vinnarens eget val.
Var 7:de lott vinner.
Pris 2 kr.
pr lott.
Å e gendomen BRÄKENTORP ï Kronobergs län en VEDA gård i Ångarns socken: 20 tid åker a 300 kr., I.
A egendomen MÄLSÅKER på Selaön i Mälaren nära; II.
mil från Ljungby köping): 10 tid åker à 300 kr., kr.
3,000; 25 kr.
6,000; 30 tid skogsmark med skog t. o.m.
8 " à67 kr., kr 2,000.
Stallarholmen: a) 13 tid prima åker à 400 k ronor, kr, tid skogsmark med därpå växande skog à 100 kr., kr.
2,500; 5,200; 28 tid skogsmark, kr.
2,800.
nr Å RICKEBASTA gård, 4 km.
från Knivsfa station: 1 bostadshus och 1 ladugård, äldre, kr.
2,500.5 18 tid åker à 350 kr., kr.
6,300, 17 t id skogsmark med all b) Vid Nfisbyviken: 15 tid åker à 400 kr., kr.
6,000; 20 tid därpå växande skog à 100 kr., kr.
1,700. öarna Lindön, Häggholmen och Skärpen à 100 kr., kr.
2,000; VI.
A egendomen SYRSERUM G Tuna socken, Kalmar län: 15 tid åker à 400 kr., kr.
6,000; 20 t id skogsmark med c) Å Ullsta gärde: 16 tid åker à 350 k r., kr.
5,600; 24 tid skogs­ IV.
Å MÖLNBO gärd v. Kölnbo station: 18 tid å&amp;er a 350 all därå växande kog à 100 kr., kr.
2,000.
kr., kr.
6,500: 20 tid skogsm.
m. skog t. o. m.
10 " à 85 kr., kr.
1,700 mark med skog t. o. m.
8 " à 100 kr., kr.
2,400.
Motorbåt, 8 m. lång av furu o. ek m.
U S N C I A N Villa, i skärgården om 5 um och kök, i v lllal lill och egen grund.
Tomt 27,844 kvf t Kr.
salongsruff och 10 hkr-.
T ellusmotor Kr.
5,000 7,000 3 vinsfen 2 •i vinsten 5 vinsten Matsalsmöbel Kr.
Tvåsitsig Automobil Argo ..
Kr.
4.500 § 6 vinsten Herrumsmöbel 4,500 1 vinsten Sängkammarmöbel Kr.
Kr.
4.000 | 8 vinsten 3,390 1 9 vinsten Vardagsmöbel Segelbåt Kr.
Kr.
2,530 1,250 Ën vinst: Passagerarflygning med aeroplan från Södertälje; En vinst: TURISTRESA å 600 kr.
efter eget val Jämte bevis om flygmaskinsverkstäder.
(Förbehåll att vinnaren är svensk medborgare.)
; fri vistelse å båt, hotell eller pensionat under tiden för resan.
SCOUTLOTTERIET, Södra Blasieholmshamnen 2, Stockholm.
Vinstutställning Regeringsgatan 9.
Lotter expedieras mot insändande av rekvisition, hälst å brevkort, varvid tillkommer porto och kostnad for dragnineslista, utan förskottslikvid till i \ BREFLÀDA Intressant Pristävling.
REDAKTIONENS BREFLÅDA.
En huvudstadstidning 2 gånger i veckan.
Underlåt icke att genast prenumerera på STOCKHOLMS-TIDNINGEN för år 1917.
Frisinnad - Självständig.
Landets främsta nyhets- och annonstidning Utrikestelegram från egna korrespondenter Omväxlande innehåll - Intressanta följetonger Daglig upplaga mellan 150,000 o. 160,000 ex.
Kraftig annonsering — i Medelpad erhåller Ni genom att införa Edra annonser i den största och mest - spridda tidningen i Norrland - SUNDSVALLS TIDNING XJpplag-a lljSOO ex. Villa på 4 rum och kök i Sthlm Kr. '
9,500 Lantegendom i Södermanland Kr.
8,000 Automobil &amp;.
6,000 Herrumsmöbel &amp;.
4,690 Juvelgarnityr &amp;.
2,400 Motorcykel med sidvagn Kr.
1,950 Salongsmöbel &amp;.
1,600 o. s. v. V * ••«••« » * I A Ett söndertrasat brev ankom härom dagen till Afton-Tidningen.
Iduns många läsare ombedjas nu tyda brevets gåta.
Klipp ur bitarna och sammanfoga dem rätt.
Brevet ser ut så här: de Dltfa 15 nyttiga saker till ett värde av 300 kronor utdelas som pris åt dem som först insända rätt lösning villkor * ° r deltagande i tävlingen är dock att med lösningen L / ll VI11IVUI av pristävlingen skall följa ett postprenumera- tionskvitto på Aftontidningens halvveckoupplaga för minst första kvartalet 1917.
Prenumerationspriset är: ' / i ar 2:50, V« år 0:8.0.
Allt&lt; * å * I nsanc * rätta lösningen till Afton-Tidningen jämte postprenu- " merationskvit tot före den 15 januari 1917 i brev märkt " Pristävling ", Box 160, Stockholm.
De först öppnade rätta lösningarna prisbelönas.
l:a pris utgöres av en kamera värde 75 kr.
2:a „ „ „ ett herr- eller damur „ 50 „ 3:e „ „ „ en kaffeservis » 40, 4:e „ „ „en teservis » 25 „ 5:e „ „ » duktyg » 20 „ 6 — 10 „ utgöras av paraplyer (herr- &amp; dam-) à 12 kr.
» 30 „ 11 — 15, „ „ plånböcker &amp; portmonnäer à 6 kr.
.. 30 .. S:a 300 kr.
Genom deltagande i denna pristävling får Ni alltså två gånger i veckan en vaken, nykterhetsvänlig och intressant huvudstadstidning, varjämte tillfälle gives att vinna några av ovanstående värdefulla och nyttiga saker.
Skynda nu på!
Sv.
Musikerförbundets L otteri kommer Dragning att ske omedelbart Vinstvärde: » 2 Kronor j 300 kronor i pris.
Pä grund av den oerhörda försäljningen av lotter till \ L o i t e r » » • Lottpris EL H.
76.
Hvarför skulle ni neka er det oskyldiga nöjet att skxifva vers, äfven om Idun inte vill ha dem?
Fru E.
L y eke.
Tyvärr ku nna vi icke öppna våra spalter för den sak ni önskar.
Vänd er till dags­ pressen i er egen stad.
S t e n B jö r l i d.
H i s t o r i e n f ö r e ­ faller oerhördt uppkonstruerad.
Om den är byg ' gd på en verklig händelse — ty de mest otroliga saker inträffa som bekant — så har ni icke lyckats litterärt smälta motivet.
F ö r f.
t i l l D r ö m l i f.
Kloka och vackra tankar, men till formen olämpligt.
Graechus.
R. J — n.
Kal­ mar.
Afböjes tacksamt.
A.
J.
T. B — s.
Ganska stämnings- gifvande vers, men vi ha ej plats.
O. A. S — bg.
Det är med er vers som med den gamle vakten ni skaldar om den » trippar något halt ».
L. S — k.
Ganska nätt, men utan litterärt värde.
Samuel Wik.
Ni har jagat efter en stämning, som hela tiden undflyr er.
G u n v o r E w e r a r d.
Vi bekla­ ga, men Idun ratar.
äfven denna dikt, om icke precis af böjelse, så af tvång.
A n n M a r r i ombedes u ppge ad- ress till Idun för.
vidare befordran.
M a r g a.
Det är icke omöjligt att ni har talang, temperament äger ni tydligen.
läs för all del | icke så mycket Men 25-öresböcker eller Mrs Hungerford och hennes likar.
Det mesta litterära värdet ligger tills vidare i ert lilla bref till Red.
Hvarför söker ni inte rikta in er j iakttagelseförmåga på den verklighet s i om omger er, då skulle ni kanske | kunna åstadkomma något äkta.
Att gie ett slutgiltigt omdöme på grund I af hvad ni nu skickat oss är så godt som omöjligt, eftersom Redak­ tionen hvarken är allvetande eller all vis.
till lan dsorten rek.
utan för­ skottslikvid, helst å brevkort, märkt K.
1, dir. från lotteriexpe­ ditionen St. Nvgatan 36, Stockholm då 35 öre till porto och dragningslista tillkommer.
7,000 120.000 Vinster over - 21 - 7,000 Kr.
Vinster Bordssilver, kon tr Motorbåt Matsalsmöbel Sängkammarmöbel Konsertflygel Motorcykel Pianino 1,500 &amp;.
4,700 &amp;.
3, 239 K, 2,000 Kr.
1,600 Kr 1,540 Kr.
Kr.
o. s. v. |T B e s ö k utställningslokal Kungsgatan 2 (invid Sture- plan), där en del av vinst- föremålen utställas.
lotteriets 1,200 •• ii * ....... .. &lt;£«.
Lottpris • ® i 2 • • Kronor &lt; œe
LEDIGA PLATSER aldrig origlnalb«tyg S ftnd utan endast bestyrkta afmkrlftor «Är Ni svarar pä annons om ladig plats.
UNG, ELEMENTARBILDAD flicka söker plats till 1 febr.
i familj som fruns hjälp o. sällskap samt att läsa läxor med barn.
Svar til] » 17 år ».
Trelleborg p. r. HUSFÖRESTÅNDARINNEPLATS till landtgård, där husmoder saknas, ön­ skas till början af februari 1917 af 25 års landtbrukaredotter, fullt kun­ nig i allt - som fö rekommer i ett hem.
Har genomgått isex m ån.
hushållskurs på större_ hotell.
Sv.
inom åtta dagar till » Amiz » Helsingborg p. r. EXAM.
SJUKGYMNAST, praktisk o. ordentlig önskar plats.
Deltager gär­ na i husliga sysslor.
Sv.
till » Ny­ året », Tegnere:.
P.
R., Stockholm.
BÅTTRE LAJS DTiiR U KAREDOTTER, fullt kunnig i matl., bakn.
o. hand­ arbete önskar,pl.
att som medl.
af fam. utföra en ensamjungfrus syss­ lor.
Sv.
till » .Tnn.
1917 », Idimsexp.
" La Mascotte " Ansiki.
" La Mascotte " Hårvatten, lurr ochf ett.
" La Mascotte " Brillantine.
" La Mascotte " Teint-Extract.
(JNG DAM, helst språkkunnig och musikalisk, får strax plats som säll­ skapsdam hos äldre ensam dam i vacker trakt i mellersta Sverige.
&amp; v. till » Godt hem », p. r.
K a r l s t a d.
HUSA van vid servering och pass, ning, samt villig deltaga i andra inomhus förekommande göromål får plats på nyåret.
Svar till Fru Bodén.
Ornäs gård, Kungsängen.
EN UN DER VISNINGSVAN yngre lä­ rarinna får plats att läsa med 3 barn 1 — 4 klassens kurser.
Svar med.
f oto.
referenser och löneanspråk till Dr. Bergholtz, Hårleby, Svane­ sund, (Orust).
EN PLIKTTROGEN och duglig flic­ INACKORDERINGAR.
ka, van att handhafva vård om barn, erhåller genast plats.
Svar med löne­ anspråk, betyg till stora Djupås DAMER kunna i väntan på ned- komst erhålla god inack.
o. vård Egendom, Essunga.
i mellersta Sverige.
Sv.
till » Hem- HUSHÅLLSFRÖKEN, helst bildad, trefnad », Iduns exp.
f. v. b. omkring 35 år, önskas till 20 januari.
Skicklighet i matlagning och kun­ INACKORDERING med tillfälle att nighet i husliga sysslor samt kom­ lära hönsskötsel, hushåll m, erhålles af 1 — 2 flickor i fint petens att sköta tjänstefolk förut- m. sättes.
Aktningsfullt bemötande bildadt hem.
Sv.
t. iBox 18, Moholm.
utan s. k. familjemedlemskap.
Sv.
Duktonnnun Vilma ErMussm Hvilohem, till » Sthlms närhet, ej villasamhälle ».
beläget 15 min.
skogsväg från Ar­ Iduns Exp.
Sthlm.
vika.
Adr.
Högåsen, Arvika.
Bröst- BARNKÄR, sykunnig sköterska, ej klena mottagas ej.
under 25 år får plats nu genast.
1 Betyg o. ref. sändas till Fru Widell, UNG J.
Liv.
KA, student, sum önskai sätta sig in i hushållsgöromål, önsk.
Höga, L j u s d a l.
härför inack.
i bildad fam., helst # d isponentfamilj prästfamilj, under någon tid på ny­ vid bruk i Värml.
får_ undervis- året.
Sv.
m. prisuppg.
samt öfriga uingsvan musikalisk lärarinna plats.
uppl.
till » G.
L.
18 åx ».
Tdnris exp Vid Nya Inack.
byrån Jakobsbergsg.
34, Sthlm.
Platsen såsom husmoder vid Kronobergs läns Sanatorium är ledig att tillträdas den 10 mars 1917.
Lönen utgör 550 kronor med hus­ rum, kost och tvätt.
Ansökan, åtföljd af betyg, som sö­ kanden önskar åberopa skall ställas till Sanatoriets direktion och vara inlämnad å Sysslomanskontoret, ad­ ress Lugnet, senast den 20 nästin- stundande januari.
Wäxjö den 16 december 1916.
Snnatoriedirektionen.
Husmoder Bildad, allvarlig, frisk dam i 30- 40-års ål dern, k u n n i g i s j u k ­ vård, erhåller anställning den 15 Januari som husmoder.
Lönevillkor: fritt vivre, fri tvätt och 600 kr.
_pr år.
Ansökningar åtföljda av frejd- och öfriga betyger samt fotografi s ä n d e s t i l l A.
- B.
T y r i n g e B ad ­ anstalt och Sanatorium, Tyringe.
Missprydande Hårväxt utrotas med pasta Stabil.
Absolut ofarligt och luktfritt medel Ej pulver.
Efterlämnar ej märken el­ ler rodnad i huden.
Pris 3: 50 - j- porto.
Förs.
diskr.
Ebba Beckmans Hygieniska Salong, Grefturegatan 3, Stockholm.
VARDA HÅRET om det ar sjukt eller friskt, och använd » Z WERTS ' EXTRAIT V EGETAL « Återförsäljare rahatt.
Ekoahlsgatan 13 Grundlig och praktisk undervisning i allt husligt arbete.
Helinackordering kan erhålla; vid skolan.
Soliga vackra rum.
Endast friska och verkligt intresserade elever antagas.
Referenser: Fröken A. Klingens ' jerna, Södertälje, Rek tor Ax.
Falk, Södertelje, D:r Rurik Holm, Nääs, Flöda st. Prospekt tilihandahålles mot porto.
JEnna BJ&amp;wfoman, FLICKA från gott hem önskar om­ kring den 15 jan.
plats i liten familj (helst i Göteborg) att som familjemedlem deltaga i alla syss­ lor.
Någon lön önskas .. Svar till •&gt;19 år » Iduns exp.
f .v.
b.
E M M E T Vaket - Lättläst - Själfständigt Intressant, mångsidigt innehåll• Hemmet bjuder hvarje vecka jrå omväx lande förströelseläsning, notiser om kvinnans po­ litiska rösträtt, goda råd, tidsfördrif m. m Rikt illustreradt.
* 7Q flflfl I UjUUU OV CA.
rllff llff on DuQIIQullj vittnar om d ess goda innehåll Pris endast Kr.
1.20 i kvartalet.
F r e n - n m e r e r a Birgitta-Skolan Beridarebansgatan 17.
Kurserna i klädsömnad, linnesöm, barnkläder, vitbroderi, konstvävnad m. m. taga åter sin början 15 januari.
An­ mälningar mottagas under December månad.
Prospekt på begäran.
Riks 108 63.
Allm.
41 48.
Elisabeth M. Giantz b e ng.
Nya Hushållsskolan, Qvilken år 1881 g rundades af Fröken Hedda Cronius, fortsätter sin verksamhet i samma anda och efter samma plan som under alla föregående år.
Skolan afser att meddela bildade flickor undervisning och öfning i enklare och finare matlagning, bakning, svltning och inläggning af grönsaker, finstrykning samt öfriga inom ett hushåll förekommande göromål, för att sålunda., sätta dem i stånd att på ett praktiskt sätt föresttå egna eller andras hem.
Äfven med­ delas en kortare kurs i Födoämneslära och Hälsovårdslära.
_ Skolan har varit besökt af tretusentvåhundrasex (3,206) elever.
Hvarje kurs omfattar 4 eller 4 1 / * månader.
Elever mottagas äfven på kortare tid.
Ny kurs börjar den 15 nästkommande januari.
Prospekt och vidare upp­ lysningar meddelas ai bör ej saknas i något hem.
artade spridning, ex. skolkökslärarinna.
19 Västra Trädgårdsg.
19, Stockholm, med dess speciellt för damerna redigerade söndagsbilaga Utbildade barnsköterskor jRosa JV Zutén 9 ex. handarbetslärarinna.
SKANSKA • DAGBLADET spec .från Sällskapet Barnavård, an­ skaffas af Stockholms Stods Arbets­ förmedling, Regeringsgt.
107.
Riks- o. Allm.
tel. 4017.
Kl. 9 f. m. — 4 e. m.
(lörd.
9 — 2).
O b s.
!
S ä r s k i l d avdelning för barnsköte r- s k o r l S a m a r b e t e m e d s ä l l­ Tidningens stor- skapet Barnavård!
E. Hults Kvinnliga Utbildningsskola och Flickpension i Djursholm börjar ny kurs 30 januari.
Bildad Mina PLATSSÖKANDE Elvira Friberg, Hildegard Friberg.
Praktiska skolan i Södertälje är Mariestads största, äldsta och ojäm­ förligt mest spridda tidn.
och ett verks, annonsorg.
för n. hälften af Skarab.
län.
H Södra Jïïllégatan 2 71 - JMfts /.
106 24 Prospekt och upplysningar på begäran.
Fröken E.
Hult, Villa Hult, Djursholm.
Tidning för Skaraborgs län vid Kalmar läns sanatorium i Må- lilla är till ansökan ledig att till­ trädas den 1 februari 1917.
Lön: 700 kr.
pr år jämte fritt vivre.
Egenhändigt skrifven ansökan åt­ följd af präst-, läkare- och tjänste­ betyg skall senast den 8 januari 1917 vara inlämnad till Direktionen för Kalmar läns sanatorium, adress Målilla Kyrkby.
Göteborgs nya Husmodersskola Husmotfor&amp;kurs på i termin för unga bildade flickor börjar å.
25 jan.
1917 3ästa hårkonserveringsmedel.
Finnes till salu börjar ny kurs den l:sta Febr.
ev. tidigare som pågår 3 à 4 månader.
Kursen los frisörer och i parfymaffärer samt ho?
omfattar Matlagning, Kläd- och Linnesömnad, Handarbeten, Konstslöjd, Sång r Kifitgl.
Hof leverantör Musik och Ss; råk.
Föreläsningar i Konst- och Litteraturhistoria jämte besök i » WERTS EFTR.i GÖTEBORG.
Stockholms Muséer under sakkunnig ledning.
Referenser.
Begär prospekt adr.
v i d F le n s b u r g s k a v å r d a n ­ stalten för späda barn i Malmö börjar den 1 mars 1917.
Kr.
20: - Kursen är ettårig.
Ansökningshand­ Baby lådor från Kr.
10:00 — 15:00, in­ lingar torde insändas snarast och nehållande hel utstyrsel, välsytt och senast före nästkommande januari av bästa kvalité.
Sändes mot efter- månads utgång till Anstaltens öfver- kraf.
läkare.
Helsingborgs L inneutstyrselaffär, M almö.
För antagande till elev fordras med läkarebetyg styrkt godt hälsotill­ Rikstel.
48 12. stånd, fyllda 18 år och elementar- skoleutbildning eller motsvarande (betygsafskrift) samt re­ Fullständig utstyrsel - mm skolbildning kommendationer af två trovärdiga för hemgifter.
personer.
Färdigsydt dam- och barnlinne.
Egen Af giften 150 kr.
erlägges vid antag­ syateiier.
Profver sändas på begäran.
ningen.
Närm.
upplysningar med­ delas af Husmodern.
, I.
C. Cnnquist i San, Malmi.
Wiks 815. öfverläkaren.
sökes af Sandvikens Jernverks Ak­ tiebolag att bl.
a. förestå dess linneförråd.
Närmare upplysningar erhållas, om skriftlig förfrågan in­ sändes under märke: » Linneförråd ».
Sandviken p. r. Strängnäs Hushållsskola.
12:te arbetsåret.
Vårterminen börjar den 25 ja nuari 1917.
Grundlig och prakt, undervisn.
Prosp.
och ref. gen.
Fru M. Braune, Strängnäs.
Elfkullens Husmodersskola Babykorgen!
att undervisa tvenne barn i ålder 11 — 9 år, äfven i musik, får plats på nyåret.
Svar med löneanspråk och rekomendationer till » Landt- hem », K v a r n.
och " ^arba " ~Tvål göra huden len, mjuk och hvit.
Dessa förstklassiga och över hela landet så omtyckta preparater till salu i alla parfymerier, drogaffärer ooh frisérsalonger samt direkt från börjar sin vårkurs 15 jan.
Undervisn.
i fiaare ooh enkl.
matlagn., bakn.
kon­ Parfymeri " LaMascotte " serv.
TÄfnad och h andar b. m. m.
Helpension.
Prosp.
mot dubbalt porto.
Adr Jemshögsby.
HSlsInoborg Tel. 15 85.
(Mont, skär eller blå.)
Lärarinna Grème g- e n.
a.
s t Fröken Berta Erlandsson, 19 Västra Trädgårdsgatan 19, Stockholm.
HEM- USHÅLLSSKOLAN.
•iitiiiiiiiiiiitiiittiminiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiHiiiiiiii iiiiiiniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimmitmimimtiiHiiminiiiiiiii) ii Undervisning meddelas af från fackskolan utexam.
sko] k oks lärarinna i enkla re oc h fi nare matlagning, bakning, syltning o. konser­ vering, konfektkokning, dukning och s ervering, uppköp af matvaror, enkel hushållsbokföring o. födoämneslära samt rengörning, tvätt och strykning, vården af linne o. säng­ kläder m. m.
I husmoderskursen ing år füllst, undervisning i klä d- och li nnesömnad för hand och på mask in, tillkl ippning, lag­ ning, märkning etc. samt moderna handarbeten äfvensom Samaritkurs.
Som skolan afser a tt ej blott meddela eleverna praktisk o. grundlig undervisning i en husmoders arbete och plikter utan äfven samtidigt kunna bereda de unga flickorna den till­ syn och trefnad, som endast ett hem kan gifva, bo alta elever inom skolan och endast ett begTänsadt antal (6 à 8 st.) mottagas.
Ref.: Myntdirektör K. A. Wallroth m. fru; Professorn vid Tekn. Högsk.
Valfrid Petersson m. fru.
Vårterminen börjar 20 jan.
1 917.
Förfråg­ ningar besvaras Omgående af skolans föreståndarinna Fru Emma Kjellström, Storgatan 32, Stockholm.
ALLM TEL. 242 08. tiiiiiiitiiiiiiiiiiiiiiiiiiiHiiiiiimiiiiiimiiiiiiiMiiHiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiHiiiiiiiiiiiiiiiiitiiiiiiitiiiiiiitimufHtiiiiiititifiiiiiiiHi UNG, TYSK FLICKA, 21 år, önskar plats i svensk familj, som husmo­ ders hjälp och sällskap, äfvensom för hjälp i tyska språket, önskar blifva ansedd som familjemedlem.
Ref. Friherrinnan v. Grüter, Sotanäs- Fegen.
Adr.
Gertrud Hartwig, Fe- äro dyra.
Äggpulver, stundom för­ legat, dyrt att köpa.
Tillverka där­ gen.
för själf efter recept och behof REGERINGSGATAN 19 — 21, STOCKHO LM UNG- FLICKA, som genomgått 8- Äggpulver af högsta kvalitet.
Allm.
telefon 5190 Förnämsta I-äroanstalt för kvinnligt handarbete Rikstelefon 14108: klassigt elementarläroverk och som Blandas lätt och för en femtedel af nu afslutat högre lärarinnekurs vid vanligt pris.
Missbelåten återfår be- Undervisning i: Klädsöm, Franst linnesöm, Barn­ Anmälningar dagligen 10 — 5.
Prospekt på begäran.
^ N " ordenfeldts h andar betsseminarium, taln.
— en krona.
kläder, Konstbroderi, Spetssöm.
Filet ancien.
Rekvirera från » Box 48 » Härnö­ söker för vårterminen plats i skola 67 Föreläsningar: Comtesse G. och Fröken E. Thorman.
eller familj.
Sv, till » 20 år », Götene.
s a n d.
AGG aöftofait nmy Ky fand er.
- 23 -
D:r Hattmans BLBCTROMBDICINSKA INSTITUT.
NHtYSJUKDOMAR och REUMATISKA ÅKOMMOR.
Kungsportsplatsen 2, Göteborg.
Tel. 45 46.!
Qymnastikdirektörsexamen aflägges efter liga elever vid 2-årig 1 Ny kurs börjar den.
14 sept.
Prosp.
g en.
Kapten J. Thulin.
LUND.
ÜP s?
GrundadTår 1902. kurs af kvinn­ Kursen för unga bildade flickor, som omfattar 3 ' / i mån., börjar onsdagen den 24 Januari 191 7, kl. 12 midd.
Prospekt och närmare upplysn ingar pä begäran.
/ • — - •v ELISABETH uSTM AN-SUNDSTRAND, \ Götsborgs Gymnastiska Institut I Fullständigaste ettåriga kurs i j Sjukgymnastik oc h M assage Nästa årskurs börj.12Jan.
Begär utförligt prospekt!
Doktor A.
Kjellbergs kurs i m assage o ch s jukgymnastik.
Begär prospekt!
Stockholm.
:: Holländaregatan 3.
Kurs I massage OCD Sjukgymnastik STOCKHOLMS Riks 2035.
Stockholm Kl arab ergs gatan 40, 5 tr., hiss.
Sthimstel.
9302 Lektionen i Linnesömnad, ftven blusar, underkjolar, skjortor, barn läder.
Kurserna börja åter 10 Jan.
varefter elever dagligen mottagas.
Prospekt på begäran.
Kawim Egnér ».
R.
T.
35 30.
Sibyllegatan 36, Stockholm.
A.
T.
210 04 Före 9 jan.
är adressen JSfomvifoen, Riks tel. 12.
Rektor Laurells Skolhem.
Adr.
Nässundet (Wärmland).
Vårterminen börjar onsdagen den io januari.
Fullständig elementarunder­ MASSAGE- * GYMNASTIK-INSTITUT visning t o. m.
Ring I.
Individuell behandling med hänsyntsgande till Biblioteksgatan 28 Begär prospekt!
elevernas hälsotillstånd och receptivitet.
Tillfälle till deltagande i lantbruks- och trädgårdsarbeten samt slöjd.
Musiklektioner.
liotmorgt E nskilda Handels-Gymnasium I Kungsgatan 46, Göteborg.
I Förmånlig aste enskilda handelslaro- I I verk för ele ver med högre förbildning.
I Snmiirkuri I Handelskurs!
Gymnasialkurs " / «- " / »!
I 10 / B — 10 / S Begär prospekt 1 Afmagringstväl, — a bsolut verkande — oskadlig.
— Pris kr.
4: 50 -} - porto.
Förs.
diskr.
Franska Parfymmagasinet, Hoflever ant ör.
21 Drottninggatan 21. ligt och ennaextrakt oöfverträff oskadligt hårfärg- ningsmedel i alla nyanser.
Pris Kr.
7:60 + Porto.
H C Elsa Philips Husmodersskola.
Stockholm, Karlavägen 25 (f. d.
1 A), börjar sin 18:de termin för bildade unga flickor den 29 jan.
1917.
Under­ visning i enklare och finare matlagning, bakning, konservering och in- läggn.
af bär, frukt, grönsaker, fisk och kött; vegetarisk matlagning, sjuk- matlagningj uppköp, födoämneslära, hushållets ekonomi m. m.
Olika kur­ ser.
Examinerade lärarinnor.
Förbereder inträde till lärarinnekurser i huslig ekonomi.
Prospekt, ref och ärmare upplvsn.
pä begäran.
ELSA PHILIP, Karlavägen 25, Stockholm Allm.
Tel Österm.
1310.
" G / t glänsande resultat fHOS Ai l A HANDLANDE^ Prima Engelska Antracitkol, Ångkol, Hushållskol!
Koks &amp; Smideskol i&amp;oreborg M 6 ständigt på lager till lägsta dagspriser.
amomillextrakt Telefoner: Namnanrop " Lavéns Kolimport " Pris Kr.
3:50 - f- po rto.
Franska Parfymmagasinet, Hofleverantör 21 Drottninggatan, Stockholm.
Lavéns Kolimport A. » B&gt; Idun utgifves denna vecka S A och B * 17 NäSartorgct 17 Mv SHGMs&gt; Sveniges förnämsta skot- och wemiebibliotek, ha nu 57 fullständiga delar utkommit.
Pris för varje del i kart.
band 1 kr., i klotband 1 kr.
.
' 5 öre, i biblioteksband 1 kr.
50 öre.
vireras i god tid för skolbiblioteken från Svensk Läraretidnings Förlag, Stockholm C.
» Sagas urval ur världslitteraturen kan icke överträffas. » Redaktör Ernst Skarstedt, amerikansk pressman.
Av årets omdömen av Saga återgivas härnedan följande-.
P e t e r R o s e g g e r är e tt n amn, som v åra barn skola minnas, och minnas med leende mun och tindrande ögon.
Ty om han ock är en Steiermarkare och har sin hembygd långt fjärran från vår.
så målar han dock så allmänmänskliga, klara och älskliga tavlor ur sitt barndomsliv, att barnen skola känna sina hjärtan klappa med samma värme som hans eget.
Och de skola med uppriktig gamman fatta hans hand och följa ho­ nom, den lile bondgossen från skogsbygden med de stora undrande ögonen och det vakna spe­ lande minnet, på alla hans vandringar på bukt­ ande stigar och dammiga vägar och leva med i de händelser och tilldragelser, som han så enkelt och just därför så &lt; mästerligt och fängslande skildrar.
Köp boken åt barnen!
Illustrationerna öka värdet.
M a r c o P o l o, den v ittbereste v enetianaren — vem vill ej läsa om hans märkeliga resor och upplevelser?
På hans tid — han föddes 1254 och dog omkring 1324 — funnos varken bantåg eller ångbåtar och en resa då var ett högeligen viktigt, dyrbart och tidskrävande före­ tag.
Han färdades på häst, kamel och elefant och drog igenom länder och riken, som folk aldrig hört talas om och där allting var ägnat att väcka häpnad och beundran — människor och språk, klädedräkt och bruk, tempel och bygg­ nader, byar, städer och natur.
Boken är, för att använda ett vardagsuttryck, en härlig bok och rikt illustrerad.
B a r n t e a t e r n innehåller en va ld o ch r o-.
ande, väl illustrerad samling åv småp] äser, som barn kunna spela.
Den lilla boken kom­ mer att förhöja julglädjen i alldeles särskild grad.
Ty barn skola icke endast läsa och sitta stilla och vara snälla barn, de skola även leka och roa si g.
Och med dessa näpna teaterpjäser, främst då Engelbrekt ' befriar S verge, ' giv es dem en jul­ gåva, så underhållande och värderik, att de fram­ för andra skola tycka om den och med den i hand bli i. tillfälle att glädja icke blott sig själva, utan även mor och far och hela huset.
Vestmanlands Allehanda.
Sagabibliotekets nya Tusen och en natts­ samling, bearbetade av Anna Wahlenberg, stå lika högt som d e båda f öregående av samma hand.
I själva verket når ingen svensk Tusen och é n natts-samling u p p till S a g a - s e r i e n s.
Marie-Louise Gagner i Tidningen Idun.
— — — S a g a b i b l i o t e k e t s tredje sam­ ling av » Sagor ur tusen och en natt », äro val valda och berättade av Anna Wahlenberg mied de dråpligaste teckningar av Louis Moe.
Här få barnen också göra bekantskap med » Den fat tige skomakaren i Kairo, Maruf ».
Med denna 3:e » Tusen och en natt » - samling hävdar Saga fort­ farande sitt goda rykte.
Stockholms Dagblad.
Bland Barnbiblioteket Sagas nu till julen ut­ givna små nätta böcker är det två som, ehuru de direkt äro avsedda för den yngsta läsande generationen, gärna kunna sättas i händerna ock­ så på litet äldre pojkar och flickor: P e t e r R o s - eggers barndoms- och ungdomsmin­ n e n, översatta at Hugo Gyllander, och » M a r c o Polos resor i As ien och skildringar från fjärran Östern », efter utländska källor av Elias Orip.
Såväl den frejdade tyrolske för­ fattarens älskliga, av varmaste hemkänsla och människokärlek präglade berättelser som den rykt­ bare venetianske resenärens märkliga skildringar från en värld, vilken på hans tid var för europé­ erna en hemlighetsfull och okänd gåta, utgöra den yppersta läsning för ungdomen, underhållande och lärorik.
J. B — V i Göteborgs Handels-Tidning.
lander.
Helt visst skall Rosegger hos oss finna lika trofast a vänner som han ej blott funnit i sitt hemland Steiermark och i Tyskland, utan även vida omkring i världen.
Stockholms- Tidningen.
B a r n b i b l i o t e k e t Saga, 5 5.
Marco Polo, hans resor i Asien och skild- ringar från fjärran östern.
Knappast något slag av ungdomslitteratur är av större betydelse än reseskildringar.
De sätta barnens fantasi i rörelse och giva dem dock ett mål inom verklighetens gränser.
De meddela — ofta under en form, som den äventyrligaste saga kan avundas dem, — kunskaper om för­ hållanden och människor, som äro olika dem, som man är van att möta utanför sin egen husknut.
• Och de äga den inte alltför vanliga egenskapen att vara lika roliga s om nyttiga.
Rese­ skildringar äro i regel av ungdomen själv myc­ ket omtyckt läsning.
Marco Polos rese­ skildringar " från Asiens sagoländer.
Denna bok har under århundraden verkat eggande och spor­ rande på den geografiska forskningen.
Vil- - ken fjorton-femton-åring kommer inte att med spänning följa Marco Polo på hans besök hos kalifen i Bagdad, hos den gamle på berget, hos tartarernas mäktige härskare, storkanen Kublai, i den stora staden Khinsai med de 12,000 bro­ arna, i hans märkliga framställning av storka- nens strid mot konungen av Mien eller Birma, en framställning, som räknas till en av de bästa skildringar av någon drabbning, som vi äga från medeltiden.
Vad som enligt anmälarens mening gör boken särskilt värdefull som ungdomsbok är de två icke &gt; till själva reseskildringen hörande kapitlen om Marco Polos personlighet och verk och betydelse för eftervärlden.
Genom dessa kapitel klargöres för de unga den plats i den äldre geografiska forskningen, som M a r c o Polo intager genom sin berömda reseskildring.
För u ppskattningen av s åväl M a r c o P o l o s storhet och begränsning som av hans verks be­ tydelse och brister, äro upplysningar sådana, som dessa slutkapitel meddela, av synnerlig vikt.
Svensk Läraretidnings förlag hävdar allt fram­ gent den rangplats, det nu under så många år haft beträffande barnlitteraturen.
Framför allt utgör Barnbiblioteket Saga en skatt för de unga, så alltigenom omsorgsfullt redigerad som denna serie sagor och berättelser allt ifrån början varit och fortfarande är.
Ej mindre än fyra nya band ha nu utkommit, nämligen nr ' 54 — 57.
Nr 54 innehåller Peter Roseggers barndoms- och ungdomsminnen i översättning av Hugo Gyl­.
- 24 - Rek­ Valfrid Palmgren Munch-Petersen.
Wilhelmssons Bok ' tr.
A.-B., Stockholm 191 C.
