# ID: svediakorp-per2235
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 20,181
# sentences: 1,321
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 41 (1552) 29:DE ÅR O. LOSNUMMER: 12 ORE.
ILLC1STREBAD ^TIDNING UPPLAGA A. GRUNO, FOR-KVINNAN 1 OCH• HEMMET!
IFRITHIOF HELLBERG SÖNDAGEN DEN ö OKTOBER 1916.
HUFVUDREDAKTOR: RED.-SEKRETERARE: E R N S T H ÖG M A N.
ELISABETH KREY.
SKANS€N-NVMM€R |#£LIVS * ^ Kör du suset och l ?ss du till låten, Ränner du doften af bo och of bvgd svepa emot dig från gam maldagsståten, starh och djup som en gammal brçgd — ser du hnr stolgungau svänger i taht till vaggoisesången i morsbarm vächt — skallar en lurstöt i morgonvatten, finner du ochså bragden, som bragt till sena tiders sökande släkten sagan om framfaren tid och släl ?t.
Skansen oc fi Går du en h^äll bland höstlöf och granar, står du på sanden vid ISredablic^s s^ans, varmt väl ditt hjärta ur tiderna anar Den dag kan gry, då allt vårt guld ej räcker st^rhan af forntida bragders glatis.
att skapa bilden af den svunna tid.
Hjältedater, som aldrig besl ?rifvils, VI FÖRFLYTTA OSS NÂGRÀ ARTION- den tillbaka.
En ny tid höll d å på att bryta in aldrig fått plats på historiens blad, en tid pä godt och ondt, kännetecknad af men som i tçsta och ensliga timmar mer eller mindre öppet visadt förakt för det idogt af flitiga händer bediifvits — — gamla och häfdvunna och med högt uttalad Kasarne tänäas.
Dei glittrar och gli » * sympati för allt, so m bar " den ny a tidens s är­ mar ... — märke, äfven om detta blott var ett operson­ Seansen 1-pser på höstlig stad!
ligt fabriksmärke.
Människorna fingo med ens så brådtom, tiden blef kortare, och i brådskan och villervallan vrakade man myc­ SHansen ... Jlemmst och åkerrenen, ket, som borde ha fått stå kvar.
bvgden.
Gagnet ur stad, som bmsar.
— • Särskildt märkbart var detta därute i byg­ ßiörhen vajar och shegen susar ... derna, där man alltmer började kasta åt si­ 3Hen i mullen sofver dess man!
— • — dan den gamla allmogekulturen för att gifva 3IIannen, som hade det srçnsha Vçnnet: he » bi ?gdsvännen med ssenshmannal-pnnet, fosterlandsvännen som ingen ann ' ... / .,&lt;.
.
.
iLy e e.
VS / .. T.
trr^i y^rtüf ß~ * ~- • * Ä - ^ crt ?9v.
• ïli — l ' jo&gt; ^yC^-r-TL^.
^ - &amp; ».
sA * z. y ' - * &lt;-«-&gt; — i &lt;u77 .. ^2 y S e r f # r_ / SäU ^t.
dan, att en annan än Hazelius skulle ha gif- vit upp det hela som omöjligt att realisera, finna vi i ett bref från honom, dateradt den 16 januari samma år, där det heter: " Faktum är emellertid, att jag ej heller i år har ett enda öre att köpa för; ja, ej e tt öre till muséeis underhåll och vård utöfver h \ ed jag kan tigga samman.
— — — Har * skrifvit om Skansen?
Det är en stor tanke, det påstår jag själf.
Skall be­ rätta dig att jag i dag skrifvit till * för att få de 25,000 kro nor, om hvilka jag i går öf- verenskom med Christian Hammer, och hvilka jag måste skaffa till månadens slut.
jag är beredd att sätta mig själf i sti cket för summan.
Vi m å s t e ha Skansen.
E n h e l Cl ?ss till suset!
— Sngen talar så starbt ur bruset af all nutidens jäht och äflan, split och h&lt;tt o ch förintelses täflan, hrig och död, så soenslçt som han!
— — Hjalmar ©allander.
» C *.
£, S &lt;r {~ dess skapare.
CZd&amp;C.
eftuSrZ^W- ftjéL- &lt;£c~.
/ ~ * / f^ /.
• A.
- £ • / fy^Zr få Köpebrefvet mellan Christian Hammer och Artur Hazelius angående inköpet af Skansen.
för allt.
måste en man med hans skap- lynne, med hans omutliga känsla för att allt skulle bli s å lefvande som möjligt, kän na, att ett museum trots allt dock var något halft, något som måste kompletteras.
Visst kunde man få fram interiörerna, men exteriören ... Där siodo dock rundt omkring i vårt land gamla byggnader, som öfvergåfvos för nya bostäder, präktiga stugor, som pietetsfullt måste räddas från förstörelsen.
Men hur skulle detta kunna ske?
Var det inte till­ räckligt för en ensam man den börda, han redan lagt på sina skuldror.
Skulle inte nå­ gon annan kunna gripa in oc h fullborda hans verk i denna riktning.
Men Hazelius var icke den man, som dagtingade med sin öf- vertygelse.
Det var icke att vänta att nå­ gon annan skulle offra sig, det var knappast ens att vänta att få en hjälpande hand.
Det var då Hazelius kom att tänka på Skansen, och det dröjde ej länge, förrän han satte sig i f örbindelse med ägaren, Christian Hammer.
Den 15 januari 1891 kom man öf- verens om köpesumman, 25,000 kronor.
Att ställningen vid denna tidpunkt var så- rum åt det nya.
Det gick i dessa dagar en nivelleringens våg öfver Sverige och skölj­ de med sig mycket, som var för godt för att så där utan vidare slopas.
Det var detta, som Artur Hazelius till sin stora sorg märkte under en resa i Dalarna i början af 1870-talet.
Skulle något af det gamla kunna hinna räd­ das, måste man genast gripa sig an med räddningsarbetet.
Det var då han beslöt att ägna sitt lif åt detta.
Så uppstod genom hans offervillighet och okufliga energi Nordiska muséet och nå­ gon tid senare dess kanske mest kända afdelning, friluftsmuseet Skansen.
Och i år, den 11 oktober, fyller Skansen 25 år.
Det var den 24 oktober 1888, som grundläggningsarbetet för Nordiska muséet börjades.
Re­ dan då, öfverhopad af arbete och ekonomiska bekymmer, får Haze­ lius tanken att föra idén vidare.
Säkerligen förstod han snart nog, att hur stort muséet än planera­ des, så skulle den dag komma, då det skulle bli irångbodi för Det hus Surbrunnsgatan 45 i Stockholm, där Artur Hazelius samlingarna därinne.
Men fram- den 30 november 1833.
- 650 - Utsikt öfver Stock holm från Håsj östapeln.
l i t e n s t a d af gamla byggnader skulle växa upp på den härligt belägna tomten. "
Några veckor senare skrifver han: " Skansen är emellertid en sak, som tillhör ' min lifsgärning '.
Det ligger en omätlig vikt vid dess förvärfvande, ty ovisst är, om nå­ gon efter mig gör sig den mödan att utföra den plan jag ifråga om densamma utkastat, och som för muséet innebär ett frö till en storartad utveckling och för Stockholm en utomordentlig ekonomisk fördel. "
föddes Den besökare, som vandrar, där Artur Hazelius ' stolta lifsgärning skapats, kommer säkert någon gång att undra, hvad som förr en gång funnits på denna plats.
Att ingåen­ de skildra de olika områdenas äldre historia skulle emellertid föra oss för långt, hvarför vi här inskränka oss till att i stora drag lämna läsa­ ren en kort öfversikt öfver det vik­ tigaste.
Det område, som först förvärfva- des af Hazelius i egenskap af Nor­ diska muséets styresman var Fram- näs.
I äldre tider låg där enligt gamla anteckningar ett kruthus, hvarfill rit­ ningarna uppgjorts af fältmarskalken Erik Dahlberg.
Ända intill 1820-talet kvarstod detta, då platsen upplåts
Ttordisäa ÎJÏuséets styresmän från 1901.
1 » S v *?
* - * &lt;V v « # nl £A ... i {• *.,: •; « «, •!
: •:: •« .. * rA&gt;vfe •W?
r i,« * ».
Gunnar Hazelms från 1901 Bernhard Sahn från 1905-1913. på arrende åt öfverste Fredrik Blom, en projekt- makare, som på flera sätt gjort sig bemärkt i Stockholms äldre historia.
Han uppkallade stäl­ let efter det bekanta vikingasätet i Frithjofs s aga och lät efter röjning af platsen här uppföra sina på den tiden mycket omtalade flyttbara hus, som ehuru ytterst bofälliga likväl kvarstodo till det år, då Nordiska museet här öppnade en ny afdel- ning.
1 Tollstorps år 1844 utkomna bok om Djurgården förekommer följande skildring: " Platsen jämnades, lilla udden kringmurades och alar planterades utmed stranden.
En väl in­ redd paviljong om två våningar jämte flera bygg­ nader, alla i smakfull stil, pryda detta ställe.
Det inskränkta utrymmet medgaf ej större afstånd mellan husen, och man borde naturligtvis begagna den väl belägna lokalen så fördelaktigt som möj­ ligt.
Man måste bekänna, att ägaren gjort allt som kunnat åstadkommas för att på allt tänkbart sätt försköna den inskränkta platsen.
Det hela liknar en liten koloni af alldeles egen karaktär.
Husen äro bekvämt, nätt och smakfullt inredda, egentligen för sommarnöjen, men en del försedda med kakelugnar, så att de kunna sent på hösten, ja, afve n om vintern begagnas ".
Denna tid var glansperioden för Framnäs, och hufvudbyggnaden, som en tid beboddes af Emelie Höggvist, var då vittne till hennes glada och ly­ sande fester.
I en af August Blanche ' s liffulla stockholmsskildringar från denna tid är just Frem - näs scenen, och dess charmanta ägarinna upp­ bär hufvudrollen.
SX2 Dr Gustaf Upmark från 1913.
Denna stolta epok i ställets historia blef emel­ lertid helt kort, och snart nog sjönk det i förfall och vanvård, och dess bebyggare kommo alltmer att tillhöra en annan klass än de exklusiva ele­ ment, som fordom här hört till v ärdfolk och gäs­ ter.
Är 1890 inkö pte grefve v. Hallwyl af ägaren fri­ herre F. S. Lilliecreufz stället och öfverlämnade det så godt som omedelbart genom ett gåfvobref af den 4 februari samma år till muse et.
De vanprydande rucklen blefvo nu jämnade med marken, och hufvudbyggnaden fick undergå en omfattande reparation, hvarefter här inrymdes en del af Nordiska museets hittills m agasinerade samlingar.
Några fantastiska planer på att här låta upp­ föra Ornässtugan från Dalarna, Fatburen på Björkvik sa mt den gamla stafkyrkan från Borgund i N orge läto en tid mycket tala om sig, men dessa måste man snart nog uppgifva.
Stockholmsutställningen år 1897, som i mångt och mycket medverkade till en genomgripande förändring af Djurgårdens fysionomi, förlade just hit till Framnäs " Gamla Stockholm ", och nu fick äfven hufvudbyggnaden lämna plats för den illu­ soriska och stämningsfulla bilden af det Stöck- Efier utställningens slut återbördades området med de gamla stockholmsbyggnaderna till Skan­ sen, men som dessa blefvo för kostsamma att un­ derhålla, måste de rifvas.
Platsen stod i förbin­ delse med det egentliga Skansen medels en via­ dukt.
Hazelius ' plan var att här förlägga en spe- cialutsfällning, belysande vår fiskar- och kustbe­ folknings gamla seder och bruk.
Planen hann emellertid ej förverkligas, och som platsen en tid hölls a lldeles afstängd, blef följden den, att Skan­ sen år 1908 mås te afstå området, som nu af Djur- gårdsförvaltningen på nytt planerats och.
upplåtits till promenadplats för allmänheten.
Lägenheten Skansens historia är vida yngre.
Angående dess namn och hur det uppkommit v eta vi f öga, men enligt hvad Claës Lundin i en skild­ ring af fraktens historia meddelar, skall det hafva uppkommit af den anledningen, att Oscar I so m kronprins roat sig att med hjälp af sina lekkam­ rater där uppföra en liten skans af lösbrufna ste­ nar.
Enligt en annan uppgift skola där i g amla ti­ der hafva funnits några förskansningar till S tock­ holms försvar.
Den vilda och oordnade skogsbacken ägdes omkring år 1800 af en värdshusvärd, hvilken för öfrigf idkade värdshusrörelse på den närbelägna " Blå porten ".
Traktör Klingberg, som titeln lydde ", sålde år 1814 sin besittningsrätt till en grosshand­ lare lohn Burgman, en af den dåtida köpmanna­ aristokratiens största matadorer.
Denne lät pla­ nera och inhägna området samt i d en vackra par­ ken plantera träd och buskar.
I midten byggdes en vacker paviljong och jämsides med den äldre A TJTX Intendenten A.
H. Adelsohn.
Intendenten Nils Keyland.
I Konstfliten, Göteborg.
* mattor, gardiner,.
möbeltyger, dräktiyger.
Konstnärligt verkningsfulla mönster ocb färgsättningar.
Prover sändas till päseende.
Precisera noga vad som önskas.
Intendenten A. Behm.
... KOKBOK ELISABETH OSTMAN Intendenten Edv.
Hammarsiedt.
är den bästa kokbok för det svenska hemmet.
- - - - - 4:de upplagan nu utkommen.
30 tusen ex. Pris Kr.
5:50 mb.
benämningen Skansen fick stället nu äfven nam­ net " Burgmans fåfänga ".
Efter Burgmans död ärfde hans måg, gross­ handlare Adolf Fredholm stället, och efter denne inköptes det af " Skånske prinsen ", grosshandlare Adolf Bergman.
Denne var den siste innehafva- ren, hvilken både ville o ch förmådde att åt platsen gifva den omvårdnad, som dess vackra och pitto­ reska läge manade till.
Efter hans död kom par­ ken att ligga i lägervall, och den fordom så ele­ ganta paviljongen fick förfalla samt erhöll snart nog till gra nnar en del vanprydande skjul, som yt­ termera hos besökaren stärkte intrycket af van­ vård och otrefnad.
Som förut nämnts ägdes lägenheten vid tid­ punkten för Hazelius ' inköp af Christian Hammer, som i några af byggnaderna förvarade sina be­ römda stora samlingar.
Det var emellertid blott en del af tomten som år 1891 förvärfvades af Artur Hazelius.
Den andra delen stannade i Hammers ägo till å r 1896, och i det långa envåningshus, som än i dag kvarstår å platsen om än delvis ombyggd!, förbehöll han sig rätt att till år 1903 fö rvara sitt dyrbara bibliotek.
Tivoliområdets historia före den tidpunkt (1901), då det införlifvades med Skansen, torde vara sä pass väl känd, att vi i cke här behöfva närmare beröra densamma.
* Så hade då Hazelius fått se sitt Skansen taga alltmer fast form och gestalt.
Är från år hade nya områden lagts till det ursprung­ liga, liksom äfven samlingarna däruppe ökats Som förut nämnts hade ekonomien minst af allt varit lysande, ja, d en hade vissa tider varit så dålig, att hela Skansens existens synts hotad.
Detta föranledde revisorerna att en gång i början af 1890-talet göra ett ut­ talande om önskemålet, att Nordiska museet och Skansen blefve en statsinstitution.
På detta svarar Hazelius med följande ord, som torde kunna påräkna allmänt intresse: Skansens hufvudingång.
" Herrar revisorer anse, att de säkraste garan­ tierna för Nordiska Museets framtids betryggande BLEKINGSTUGAN Trakten kring det nuvarande Breda­ blick, Belvedérområdet, var ända till år 1B50 oinhäg nad och vild m ark tillhörande Djurgårdens öppna område.
Den skog- beväxta tomten, som omfattade 150,000 kvm., arrenderades år 1870 af lifmedi- kus Wästfelt.
Denne hade för afsikt att här anlägga ett sanatorium samt ett ut­ siktstorn.
Af planerna på sanatoriet blef emellertid ingenting, endast utsiktstor­ net, Belvedèren, blef verklighet.
Är 1876 byggdes detta efter ritning af J.
E. Sö­ derlund af byggmästare A.
G. Janson, som efter Wästfelts död äfven blef ägare till detsamma.
).
lät nödtorftigt ordna parken samt begagnade tornet dels som privat sommarnöje, dels öpp­ nade han det för allmänheten som ut­ siktstorn och höll samtidigt en mindre servering.
Af J. k öpte Hazelius år 1892 såväl tornet som den omgifvande par­ ken.
vore, om staten kunde förmås öfvertaga museet, hvilket d e för sin del icke hålla alldeles omöjligt.
Revisorerna hafva- emellertid själfva fäst uppmärksamheten därpå, att muséet en gång — 1879 — blifvit åt staten hembjudet, men att både regeringen och riksdagen afböjde det gjorda anbudet hufvudsakligen af fruk­ tan för de dryga utgifter muséets för­ utsatta hastiga tillväxt skulle medföra för statsverket.
Att detta àfslag skedde i en för muséet lycklig stund torde ej vara ivifvel underkastad!
Hade muséet då blifvit en statsinstitution, hade det sannolikt blifvit utsatt för svåra slitnin­ gar med andra närstående statsinstitu­ tioner och Iupif den största fara att förr eller senare styckas.
Och hvad värre är — det hade alldeels säkert hämmats i sin utveckling.
Hvarken Skansen eller Bredablick hade i denna stund funnits till såsom muséets egendom, ty äfven I Re 11er ins ersätta det finaste mejerismör.
7 " ~~f under föruisäitning ait jag kvarstått såsom musé- ets styresman, hade jag aldrig i egenskap af en statens tjänsteman kunnat tänka på att inköpa det ena eller det andra af de båda ofvannämnda om­ rådena.
Bredablick kostade, som bekant, 100,000 kronor!
Tror någon, att en statstjänsteman vågat för sin institution göra ett sådant köpeaftal utan att ha några medel till fö rfogande?
Sak samma med Skansen, jag hade heller icke, för att taga ännu ett exempel bland otaliga, vågat att vid de Ham- merska auktionerna i Köln på eget ansvar åter­ börda åt Sverige föremål för mellan 40- och 50,000 kronor.
Kan verkligen någon sann vän till muséet med dylika sakförhållanden för ögonen beklaga, att muséet ej 1880 blef statsinstitution? "
uppe, kunde han förvisso tycka, att allt var ganska godf.
Men för honom blef det icke tid till någon hvilodag.
Det var så mycket att ställa med r så mycket att se till oc h så många nya idéer och uppslag, som hvälfdes i hans hjärna.
Det hade så småningom blifvit så, atf Skansen var Hazelius och Hazelius var Skansen.
Och så hoppades man, att det skulle få förblifva under många år.
Men en vacker majmorgon år 1901 spred sig från mun till mun ett dystert rykte: Hazelius är död.
Man vägrade i de t längsta att sätta tro till detta, men bara någa timmar s enare voro extranummer ute för att bekräfta, att det verkligen var sant.
Skansens skapare På denna Hazelius ' fråga torde ingen kun­ na svara annat än nej, ty nu fick i stället skaparen af det hela trycka sin personliga prägel på verket.
Och att detta var det bästa, som kun­ de ske, behöfver icke diskuteras.
Det blef icke, som det så lätt kunde ha blifvit, flera viljor, som dragit åt hvar sitt håll och så hin­ drat utvecklingen, utan en viljestark mans enhetliga och konsekventa arbete fram mot det mål, som han bäst, för att icke säga en­ sam, kände.
Skansen har blif­ vit, h vad han velat, och när han- i tysta kvällar ensam van­ drade omkring där- hade helt lugnt och stilla gått ur tiden och sof nu de n sista, sömnen i det.
gula huset däruppe på höjderna.
En känsla af dof sorg grep alla, fy man förstod att man förlorat nå&gt; got, som aldrig kunde ersättas, att en vän till hela vår} land och folk gått ur tiden.
Artur Hazelius * graf reddes på den plats som var ho^- nom kärast på jor­ den, på Skansen.
I en liten s kogsdunge i n ärheten af Hälle- stadssfapern hvilar hans stoft.
Ofverst - 653 -
gra svagt lysande talgljus sköta om belys­ ningen därinne.
Skuggorna dansa öfver väg­ garna alltefter som elden flammar upp, men i vråarna är det mörkt.
Man ser så väl för sig, hur förr en gång de som hade sitt hem här sutto kring brasan och berättade sagor, medan barnen kastade förskrämda blickar in i de mörka vråarna, som kunde gömma allt möjligt otyg, och kröpo tätare samman, när elden sakta brann ned och glöden fal­ nade under askan.
Låt oss se oss omkring i en af stugorna.
Man skulle kunna ha roligt en hel dag bara genom att studera en enda stugas väggmål­ ningar.
Dessa hederliga gamla bibliska mål­ Renberget.
ningar, naiva söm all folkkonst och just dä r­ igenom så rörande.
Hvad gör det att pro­ på kullen står en stor bautasten af granit portionerna äro fullkomligt vansinniga, hvad med hans namn.
Det behöfver heller icke gör det att allt hvad etnografi heter var ett stå några svassande fraser öfver stoftet af fullkomligt okändt begrepp för konstnären.
den man, som åt sig byggt ett monument, Går Josef omkring i Västgötadräkt, så gör som kommer att stå i tid ernas tider.
Ty rundt han det därför att, när målaren skulle göra om honom står som ett mäktigt minnesmärke honom riktigt fin och proper, så måste han det stora vida Skansen, ett stolt bevis på la till det bästa, han visste, sin egen trakts hvad en människa med vilja och kärlek kan helgdagsdräkt.
Och Herodes är klädd som skänka sin samtid och eftervärlden.
Och hvarje svensk måste ur djupet af sitt hjärta tacka Hazelius, att han trots alla de svårig­ is ipn heter, som han hade att genomgå, trots all ggjwffijL den förtviflan, som mången gång måste ha fyllt hans själ, följde den gamla maningen: " Tron ej hvad håglösheten hviskar till er att striden är för hög för er förmåga och att den kämpas ut väl er förutan. "
Skansen har under en för en institution s å kort tidrymd som 25 år så vuxit in i a llmänna medvetandet, att det är svårt att tänka sig Stockholm utan Skansen.
Därmed ha vi icke velat säga, att Skansen är något specifikt stockholmskt.
Nej, vid a öfver Sveriges land sträcker den sina verkningar, samlande in­ nanför sina murar det bästa af det gamla från vårt lands olika delar.
Vi vilja först se på Skansen som en hela vårt lands institution.
Det är genom sin egenskap af friluftsmuseum, en plats där vårt lands gamla minnen af olika slag finna en fristad und an nutidens sträfvan och jäkt efte r allt nytt och modernt, äfven om offret för •att vinna detta blir d et bästa af allt e n män­ niska kan önska sig, lugn och tid alt samla sig själf.
Nalle tar en öfverblick af världen.
Se på Skansens gamla stugor.
Herregud, de äro inte bekväma, m en hvilket lugn skän­ ker det infe att gå in en stund och silla ner i en gammal kubbstol vid en brasa i den öppna spiseln, medan solen rutar golfvei i olika färger genom de små blyinfaltade fön­ sterrutorna.
Den gamla klockan står i sill hörn och mäter med långsamma och högtid­ liga knäppningar ut tiden.
Eller sitt där en vinterkväll, då eldskenet från brasan och nå­ Svandammen.
en länsman, ja, H erodes var nu en gång för alla en mycket hög och mycket sträng herre.
Man förstår så innerligen väl, hvad konst­ nären menat, och man grips af den enkla form, i hvilken hans tankar tagit gestalt.
Husgerådssakerna stå på sina platser, där d-e alltid stått, äfven innan stugan flyttades hitupp.
Ingenting har rubbats mer än som varit n ödvändigt, o ch man har icke en känsla Visenlen.
- 654 - Älgarna.
af att gå omkring i ett dödt museum med uppradade föremål, där man måste titta e fter i en katalog för att se, hvad det skall före­ ställa.
Detta var litet om interiören.
Låt oss nu se omgifningen.
Hur har man icke placerat hvarje stuga just där den skall ligga.
Man märker i allt kärleksfull omtanke.
Bollnäs- stugan, den gamla gästgifvaregården, ligger där med sin plan utanför, där de åkande kunde ställa ifrån sig sina vagnar, Laxbro­ stugan ligger inbäddad i den Västmanländ­ ska löfskogens yppiga grönska, de gamla rökpörtena djupt inne i den mörka värm­ ländska furuskogen.
Och när man ser det nyaste förvärfvet, ' Älfrosgården från Härjedalen, märker man hur oändligt väl man tagit vara på hvarenda detalj.
Del är icke ett museiföremål detta, utan den oförfalskade verkligheten.
Det ä r en verklig gård däruppifrån, och när gården flyttades, måtte trakten ha följt med på kö­ pet, så intimt tyckas de hänga samman med hvarandra.
På detta sätt har så Skansen blifvit ett Sverige i miniatyr.
Man kan på detta be­ gränsade område vandra genom landskap efter landskap.
Och just genom detta har Skansen en viktig mission att fylla, att stärka kärleken till v årt land och samhörighetskän­ slan mellan dess olika delar.
Men det är infe bara de gamla stugorna Skansen har tagit vara på.
Det fanns så mycket annat värdefullt att rädda, gamla danser, låtar och trallar, gammalt skrock o. dyl.
Så har äfven i dessa fall S kansen öpp­ nat sin famn och tagit emot allt, som höll på att bli hemlöst, först i d ragspelets och sedan än värre i grammofonens tidehvarf.
Det ä r ju inte enba rt glädjande att långt uppe i en obygd i stä llet för en låt på en gammal fiol få höra en sprucken grammofon rossla och spotta fram: " Hafver ni sett Karlsson " eller den allra nyaste schlagern ur en mo­ dern dansoperett.
Men det är nu en gång för alla ett faktum detta, och räddningen kom i sis ta stund.
De gamla låtarna kommo till S kansen och omhuldades där, innan den sista fiolen f örskrämd tystnat inför en skräl- Salarna.
lande Sousamarsch, framtrumpetad ur en blänkande mässingstraft.
Hur samlas det icke fullt med folk hvarje sommarkväll uppe på Skansen kring någon spelman, som med fiolen under hakan låter de gamla mjuka och okonstlade melodierna lefva upp på nytt.
Folket står där och njuter af de icke alls konsfmässiga, men direkt till hjärtat gående tongångarna.
De ha ärfts ge­ neration efter generation dessa gamla låtar och ha ännu kvar förmågan att skänka lugn och jämvikt åt en senare tids utjäktade och nervösa släkte.
Nu tecknas de upp, alla dessa melodier och räddas från att drunkna bland nutidens banala folkmusik.
Så ha vi våra gamla folkdanser, som fått stryka på foten för boston och onestep — ja, kan ske dansas nu på logarna äfven tango och foxtrott.
Ingenting är omöjligt i v åra da­ gar, då man kritiklöst accepterar allt, blott det är nytt.
Tag en af våra präktiga folk­ danser, t. ex. Frykdalspolskan, jämför den med nutidens fullkomligt omotiverade hop­ pande, som af e n eller annan anledning döpts med ordet dans; hvilken skänker det största skönhetsvärdet?
Man behöfver väl knappast debattera den saken.
Nu dansas där kväll efter kväll däruppe på Skansen af smidiga kullor och hurtiga masar, den sprittande lif- liga Jösshärspolskan, den panfomimiskt målande Vingåkersdansen och den glidande Skrälåten, den enda af våra folkdanser, som går i moll; den är som en i da nsrytm omsatt gammal vemodig folkvisa.
Så få vi icke glömma landsmålarna, som berätta historier ur f olkets lif och som samlat visor och skrock därute i bygderna.
De ha alltid sin gifna publik och en publik, s om af alla tecken att döma icke har tråkigt.
Det var, som vi e rinra om på annat ställe i num­ ret, den ouppnådde Jödde, hvilken började med detta på Skansen, och många ha med större eller mindre framgång följt i hans fot­ spår.
Men ett ha de alla gemensamt, de skola vara äkta, ingen s. k. bondkomiker får uppträda för att med sina öfverdrifter kasta ett löjligt skimmer öfver folkets seder och bruk.
En annan betydelse för hela vårt land har Skansen som naturminnesskydd, vare sig det nu gäller djur eller växter.
Djurvärlden är rikt representerad däruppe, omkring 1,500 djur.
Det blir ju alltid något mer eller mindre osympatiskt att stänga in djur i burar, men det kan göras så olika.
Menageri är Skansen minst af alit, och de flesta djur, som finnas däruppe, synas att trifvas väl och till och med föröka sig i f ån­ genskapen.
Så har Skansen haft glädjen att få hälsa nya lodjursmedborgare välkomna till v ärlden.
Det tyder ju på, aff de infe fara alltför illa däruppe.
De flesta Skansenbesökare ha sina goda vänner bland djuren, vare sig det nu är nå­ gon af de snälla eskimåhundarna, räfven, som står kedjad vid sin koja, eller den lilla Kellna-trion.
25 olika dygder såsom: " Om någhon war­ der bitin aff en rasande Hund, helår ihem; hon gör väl alt smälta Maten; Warder hon lagd uti Wijn, och sedan brändt Watn ther aff, och druckitt, styrker Hiernan; thet frögdar hiertaf och fördrifwer Melan- cholian. "
Därför kallades den också med det vackra namnet Hjäriansfröjd.
* lödde i Göljaryd.
nallen, som har sin bostad nedanför Breda­ blick och som ligger och suger på ramarna och ser så innerligen hungrig ut för att röra de besökandes hjärtan, så att resultatet blir litet nötter eller en ostskalk.
Han känner sina pappenheimare, den listiga krabaten, och han har satt figgerief fullständigt i sy­ stem, som fungerar till synbar belåtenhet.
Men allra talrikast samlar sig dock allmän­ heten kring apburen för att ha roligt åt dessa • • I SE - RYGGÂSSTUGAN BJUDER [; ett varmt: stig in, G uds frid!
; B B; En lika hälsning ljuder; B g från Mora här bredvid.
; B I • Hur vittna här med sanning; de hundra föremål!
• B om svenska lynnets blandning • B • 0 af vekhet och af stål!
• • • B B a ed 1 • M Ur Carl Snoilskys " Majsång Skansen ".
på; • B Och nu till slut några ord om Skansens lokala betydelse.
Skansen är lugnet midt i stadens larm.
Den första känsla, man erfar däruppe är en gläd- jefylld förvåning att mari kan befinna sig alldeles som ute på landet endast några mi­ nuters väg från de bullrande gatorna.
Det är som om den brusande oron därnere icke skulle kunna nå hit u pp, s om om ljudvågorna brötos mot berget och sjönko tillbaka igen i långa dyningar.
Tystnaden och stillheten härska häruppe.
Därför är också Skansen tillflyktsorten för de många, som behöfva för en stund komma ifrån jäktet därnere för att i lugnet samla sig själfva och få en stunds ro.
För alla dem, som af en eller annan an­ ledning måste stanna kvar i staden under sommaren är Skansen sommarnöjet och ett sommarnöje, hvars make man får leta efter.
På sommarkvällarna är också Skansen mest besökt och man samlas nere på Solliden, den utan tvifvel mest populära promenad­ platsen i Stockholm.
Då spelar Flottans musikkår och af och an rör sig folkströmmen för att lyssna till musiken.
Tröttnar man då på att promenera, kan man i stället gå och sätta sig på Idunhallen, Stockholms största restaurant och den med det vackraste läget.
Därifrån har man utsikt öfver Solliden med dess böljande människomassor, utsikt öfver Söders höjder och hela inloppet till Stock­ holm.
Sitter man där en sensommarkväll, när lyktorna tändas och tindra som långa pärlband öfver Södra bergen, medan skär­ gårdsbåtarna glida in mot staden, då kan man våga ganska mycket på, att en sådan konstellation som Skansen och Stockholm icke finnes i hela vida världen.
Men Skansen är icke bara ett sommarfill- håll.
Hvarje årstid har sitt Skansen, den mörka hösten, då naturen håller på att dö och vargarna i namnlös ångest vända no­ sarna mot himlen o ch tjuta, vintern med gni­ strande hvit s nö på granarnas grenar, våren med fågelsång i alla buskar och med doft af frisk mylla, medan vildänderna med smattrande vingslag fara fram och åter för att slutligen fälla i den stora fågeldammen.
* djurvärldens pajaser med deras lustiga på­ hitt och krumsprång.
I fågelburarna är det lif och lust, isyn­ nerhet om vårarna, då det gäller att ställa År skola komma och år skola gå, men bon och reden i ord ning i g od tid.
O ch orren Skartsen skall alltid förbli sig likt, ty och tjädern spela hela gudslånga kvällen.
Från fäder är det kommet, till sö ner skall det gå, Äfven det botaniska intresset är väl till- sä långt s om unga hjärtan ännu i Norden slå.
godosedt.
Man kan ha tråkigare än att gå SIGURD KÄMPE.
och studera trädgården nere vid V akistugan.
Vid hvarje växt står en redogörelse för dess olika verkningar, som man nu fattat dem un­ der gångna tider, vare sig det nu gällde att koka ihop någon underlig kärleksdryck eller bota någon mer eller mindre besynnerlig sjukdom.
Så heter det om Salvian: " Salvie- watn gör rött och gråt håår swart om thet twettas ther medh offta.
Then som hafwer skelwande Händer eller någhon annan Le- damoot, han må gnida them medh Salvie- watn, förty thet gör them stadiga.
Then som hafwer lösa Tänder, han må hålla Salvie- watn uti sin Mun t het läker Tandköttet, fäster Tänderna och fördrifwer then onda lucht aff Munnen. "
Ännu finare egenskaper har Ci- tronmelissen, ty den besitter icke mindre än Skansens spelmän.
- 655 -
BLAND LÀNDSMALÀRE OCH lan i Sell Per Herizell, född i Bollnässtugan.
lohn Ahnberg () ohn i Leabu).
DEN ÄLDRE B ESÖKAREN / SOM REDAN under de första bekymmersamma åren af Skansens tillvaro med glädje och intresse deltog i d ess utveckling, minnes säkert Jödde i Göljaryd.
Ingenjör K.
P.
Rosén, som hans borgerliga titel och namn var, hörde till en af " .gamla doktorns " ifrigaste och duktigaste medhjäl­ pare, när det gällde arbetet för Skansens utveckling och samlingsarbetet som stod i samband härmed, men mest känd och upp­ skattad blef han genom sitt uppträdande som landsmålare.
Den småländske bonden med sin karaktäristiska envishet och själf- säkra trygghet fick i honom en utmärkt tol­ kare.
Med ett verkligt intresse för den all- mogetyp han representerade samt den pie­ tetsfulla takt, som tarfvas för att ej slå öf- ver, skapade han en typ, som sent går ur publikens minne.
Om hans humor och slag­ färdighet berättas många anekdoter och han blef med åren en publikgunsiling som få.
Kring " Jöddes sten " samlades alltid en för­ väntansfull skara, ifrig att lyssna till hans roliga historier och de på bäljaspelet ackom­ panjerade visorna.
De framfördes på ge­ nuin småländska orh innehöllo ofla en ko­ misk point, som alltid satte åhörarens skratt­ muskler i rörelse.
Dock voro icke alltid vi­ Butösen Brita Häll.
Siornas-|onke.
sorna af enbart drastisk eller komisk effekt.
På hans repertoar funnos också vemodiga sådana som mången gång i ryim och form minde om den gamla folkvisan.
Jödde var väl förtrogen med sin hembygds befolkning, dess seder och bruk, tankar och föreställ­ ningar och därför kunde han också i si na hi­ storier inspränga belysande smådrag och karaktäristiska uttryck, som ofta förlänade skildringen ett stort kulturhistoriskt värde.
Med en måttfull komik utan alla öfverdrifter höll h an åhörarnas intresse vaket och genom frånvaron af den karikering, som inom den­ na konstart är så vanlig och farlig kom hans föredragningskonst att stå på ett högre plan än flertalet af hans talrika efterföljares.
Jäm­ sides med sin verksamhet som landsmålare tjänstgjorde han äfven som instruktör vid in- öfvandet af ringlekarna.
Vårt inskränkta utrymme liksom vår om­ tanke om våra läsares begränsade tålamod måste naturligt nog hindra oss att ingående skildra de många olika typer ur vårt all­ mogestånd, som på Skansen fått i de flesta fall lyckliga framställare eller framställarin- nor.
Blott beträffande ett fåtal, som i högre grad vunnit publikens gunst måste vi göra några omnämnanden.
Ungefär samtidigt med Jödde började Ner- gårds-Lasse att uppträda offentligt på en del soaréer i Stockholm och Upp­ sala, som denna tid höllos till förmån för Skansen, och tjänstgjorde han se­ nare som ersättare, när Jödde af en el­ ler a nnan orsak var förhindrad att upp­ träda.
Det var emellertid ingalunda någon lätt uppgift för honom, när han vid Jöddes frånfälle år 1900 erbjöds den lediga platsen.
Den popularitet hvarmed Jödde omfattats gjorde försö­ ket svårt nog, men intresset för saken undanröjde alla betänkligheter.
Publi­ ken ställde sig också välvilligt förstå­ ende, och snart nog hade Lasse arbetat sig in i dess gunst.
Få äro väl de Skansenbesökare, som ej hört honom någon gång under det 20-tal år som han nu uppträdt.
Det borde f. ö. vara rent af omöjligt att undgå att höra ho­ nom.
B egåfvad med en sällspordt kraf­ tig röst förmår han göra sig hörd på ett betydligt afstånd från " Jöddes sten ", där han drar sina historier omväx­ lande med " Fars och mors polska " eller lösshärsjäntan Lydia Flood.
någon annan " trudelutt " på dragspelet.
Och än krafti­ gare får han tillfälle at t låta den ljuda, när han på sön­ dagskvällarna låter brand­ vaktsropet skalla öfver Sol- liden, förkunnande för den talrika publiken att " klocka ä tie sla-a-gen ".
Hans mål är sörmländskan och hans repertoar omfattar ett be­ tydande antal historier.
Ka­ raktäristiskt för hans histo­ rier och föredrag torde v ra den i de flesta fall skarpt markerade pointen och den komiska situations- skildringen, som med hjälp af fantasien hos åhörarna, aldrig förfelar att framkalla munterhet.
Ehuru kändt af de flesta torde det förtjäna att om­ nämnas, att Nergårds-Lasse i det borgerliga lifvet heter Bror Sibbe Malmberg och till yrket är kon: tograf.
En som ej får galleri är Delsboi.
rinnan Ida Gawf som hon eljes hel för väl känd för al gon ingående près den för hennes förr de sammanfaller i m Delsbostintorna och Delsbo doktorinnan Ida Ga \ Skördetåget.
(Skansens
BONDSPELMAN PÅ SKANSEN.
stnär och fo- saknas i vårt i.ntan.
Dokio- •11-BIumenthal, er, torde vara t behöfva nå- entation.
Ti- &gt;ta u ppträdan- stort sedt med Rosa Arbman (Mor Dordi).
jossarne.
Längst t. v / ell-Blumenthal.
höstmarknad 1893).
Nergårds-Lasses.
Hennes glada leende och det käcka sympatiska uppträdandet liksom det medryckande fö­ redraget har gjort henne till en af de mest uppskattade bland våra landsmålskonst­ närer.
Hennes repertoar omfattar såväl berättelser som visor på Hälsingemål.
På senare år har hon en­ dast undantagsvis medver­ kat såsom någon gång vid vårfesterna, alltid hälsad och mottagen med lifligt bi ­ fall.
En oersättlig förlust gjor­ de Skansen år 1905, d å vis­ sångaren " Jan i Seltorp " dog.
W. Bergström, som hans rätta namn var, efter­ trädde år 1901 Jödde i Göl- jaryd som ringleksinstruk­ tör.
Sin popularitet bland Skansens besökare vann han emellertid genom sitt Jämtlänningarna Johan Muni her och Mårten Andersson.
H.
).
A. Sundell (Lars i Svarfven).
Nergårds-Lasse.
uppträdande i Bollnässtugan, där hans väst­ seets räkning i folkloristiskt syfte, omfattan­ götavisor alltid samlade en talrik åhörar- de olika delar af Norrland.
skara.
Han var i m ångt och mycket en ori­ Vår siste i galleriet blir en landsmålare, ginell man.
Så ock i sitt uppträdande som som visserligen blott vid ett par tillfällen landsmålare, hvari han på ett fördelaktigt uppträdt på Skansen, men dock härvid gjort sätt skilde sig från den gängse typen.
Hans så stor lycka att ett förbigående är omöjligt.
enklg, naiva föredrag försmådde såväl gri- Def är " Jon i Leabu " (John Ahn berg], och masering och gester som all annan onödig hans västgötabonde är en af de roligaste utsmyckning, och utan tvifvel höll hans trog­ och på samma gång mest äkta " knalle " - ty- na stampublik honom räkning härför.
Tråkigt per som gjorts.
Genom sin borgerliga nä­ nog finnes ej någon bild af den populäre ring hänvisad till att vistas i Jönköping har sångaren i västgöfadräkten med den typiska han som nämnts endast under kortare tid " smällpiskerocken " och kasketten, hvarför vi kunnat glädja Skansens publik med sitt upp­ måste nöja oss med vidstående enkla foto­ trädande och torde därför här vara relativt grafi af honom.
litet känd.
Annat är emellertid förhållandet En god vägledare, när man i minnet vill i Sydsverige, där han bland kännare med återkalla någon typ ur Skansens omfattande rätta anses vara en af de främsta inom den­ samling tolkare af landsmål, folklif och folk­ na konstart.
Folkmusiken har alltid kärleksfullt omhul­ musik, har man i de gamla programbladen.
Bland dem, som man här förutom de förut dats på Skansen, och otaliga äro de spelmän omnämnda finner u pptagna, märkes Jösshärs- som på olika instrument här låtit höra sig.
jäntan Lydia Flood.
Hon är ifråga om na­ Jämsides med den gamla välkända trion, turlighet och äkthet fullt ut jämnställd med Skoglund, Skölds-Änders och Ekström, har Delsbostintan, och hennes försvinnande från så godt som hvarje gommar såväl före som Skansens program måste betraktas som.
en efter år 1905 gästspel af bondspelman ägt verklig förlust.
Man skulle kunna säga, att rum.
Det nämnda året inledde emellertid en Delsbostintan går i dur, under def att Jöss- ny period med ett mera målmedvetet och härsjäntan går i moll.
Lydia Floods föredrag ordna dt engagerande af representativa spel­ präglas af något sällsynt godt och hjärte- mansgrupper från olika delar af vårt land.
varmt, och hennes ingående känne­ dom om den värmländska allmogens seder och lif förlänar hennes berättel­ ser ett stort värde.
På sitt program har hon äfven en hel del visor, och de bå­ da värmlandsskalderna Fredrek på Rannsätt och Fröding ha i henne funnit en lycklig iolkerska.
En helt annan typ var Stornäs-Jonke.
Det var den robuste, grofhuggne ny­ byggaren från de stora norrländsk " 1 vidderna med en stark fläkt af vild- markslif och en erinran om de vidt olika förutsättningar, som framtidslan­ det bjuder sina pionjärer på i kampen för tillvaron.
Hans oförblommerade kraftiga och ofta rent cyniska, men alltigenom äkta uppträdande, chocke­ rade otvivelaktigt en del af publiken, men det stora flertalet minnes honom säkert med nöje.
Hans historier rörde sig oftast om " skrömt " och trolldom.
Han har också på sidan om sin syssla som landsmålare utfört en omfattande Värmlandsspelmännen lon Andersson och K.
P.
Thoren.
samlareverksamhet för Nordiska mu­
Från Skansens vårfest 1893.
Gusiaf III och hans hof framför Bollnässtugan.
Innan vi emellertid g å till att t ala om dessa, måste vi ägna några rader åt den förutom- nämnda trion.
De äro alla tre gamla trotjä­ nare sedan " gamle doktorns " dagar, och på hvardagarna, när de ej spela, arbeta de där­ uppe i s ina olika yrken.
Det är en vacker syn att en sommardag se Skansens folkdanslag med spelmännen i te- ten tåga ned till d ansbanan.
Jonas Skoglund i sin långa hvita rock går med sin nyckelharpa bredbent och trygg i midten, och sannerligen verkar det icke, som om det minst behöfdes en jordbäfning för att kunna rubba honom ur (akten.
Skölds-Änders, masen, går till hög er och filar liksom kamraten i västgötadräkten, Ekström, oförtrutet på fiolen.
Efter kommer danslaget par om par i de vackra och färg­ glada folkdräkterna.
På dansbanan går se­ dan dansen med lif och fart till en musik, vacker genom sin naivitet och enkelhet och framför allt taktfast och jämn, något som i dansmusiken ju är hufvudsaken.
Under de långa sommarkvällarna låta de höra sig på olika ställen, såsom i Balderslunden, vid Bredablick eller Högloftei.
- Vintertiden äro de oftast ensamma om den musikaliska un­ derhållningen på Skansen.
En vintersöndag i Högloflef i dess trefna brasvrå med de gamla låtarna spelade af Skoglund och hans kamrater är en verklig njutning.
Deras re­ pertoar synes vara outtömlig.
Polskor, val­ ser och marscher ljuda från fiolernas strän­ gar i jämn st röm ackompanjerade af nyckel­ harpans lustiga surrande och knäppningar.
Det är " Blomsterkransen ", " Myrtenkronan ", " Wappa-valsen " och allt hvad de heta, de som nu ha något namn, ty ofta nog kan hvarken Skoglund eller hans kamrater upp­ lysa om hvad en efterfrågad låt heter.
Som nämnts inleddes år 1905 en följd af gästspel af spelmän från vidf skilda trakter Från Skansens vårfest 1898.
Från Skansens vårfest 1894, " Gröna Lund. "
af vårt land.
Början gjordes som sig bör med Jämtland.
Det musikaliska lifvet står högt i de tta landskap, och glädjande att säga äras fiolen framför andra instrument.
Det på andra ställen så vanliga dragspelet står här ej högt i kurs och kommer ytterst sällan till användning.
De båda jämtarna Johan Munter från Hollbacken och Mårten Anders­ son från Ubyn i Mattmars socken samt deras landsmän året därpå gjorde en verklig lycka med sin vackra musik.
De gamla polskorna och gånglåtarna, som Munter och hans kam­ rat spelade, hade utan tvifvel sitt ursprung från det tidigaste 1700-talet.
Gubben Mun­ ter plägade också berätta, att han hade sin repertoar i arf efter " Lapp-Nils, " en riktig storspelman och trollkarl, kring hvilken säg­ nen spunnit en konstrik väfnad af mystik o ch under.
Efter dessa år, ägnade åt den jämt­ ländska musiken, kom år 1907 turen till Värm­ land.
Detta landskap fick i K.
P. Thoren och Jon Andersson tvenne goda representanter.
Med sin sprittande, glada musik blefvo äf- yen den i hög grad publikens gunstlingar.
Kunde jämtarna och värmlänningarna ome­ delbart göra sig förstådda och uppskattade, kan detsamma emellertid ej sägas om den år 1908 för första gången uppträdande " Kellna-triori ".
Det var något i de tre skå­ ningarnas musik som för uppsvensken lät rätt så underligt.
Många melodimotiv i de­ ras - repertoar kunde igenkännas från tidi­ gare spelmäns spel, så det var icke själfva naturen af melodierna som stötte, utan den om vi s å få säga underliga stiliseringen.
Emellertid dröjde det ej länge, förrän pu­ bliken äfven beträffande dem kom att intaga samma hållning som gentemot de föregående.
Vår bild upptager de tre iförda den karak­ täristiska skånska dräkten.
Längst till vän­ ster sitter den då mer än 70-årige K.
M.
P et­ tersson, vid sidan om honom sonen K. Pet­ tersson och längst till hö ger spellagets yng­ ste, Sven Jönsson.
Det är som läsaren nog ser icke sina vanliga fioler de här traktera, utan träskofioler.
De groteska spelverkty- gen te sig onekligen en smula komiska, men " Kellna-irion " visste att handtera dem och att äfven ur dem framlocka välljud.
Tonen på detta underliga instrument låg väl högt, men det musikaliska resultatet var med skå­ ningarnas rent af virtuosmässiga föredrag mycket godt, och åhörarens eventuella åsikt om, att här vore fråga om något musikaliskt pajasnummer, v ederlades genast.
År 1910 hölls på Skansen den stora riks- spelmansstämman.
Under några minnesrika augustidagar (6 — 8 aug.)
voro då församlade spelmän från alla Sveriges landskap T ädel täflan om att framföra det äldsta och vack­ raste vår folkmusik äger af låtar och toner.
Många olika instrument voro här represente­ rade, talrikast dock fiolen.
Man fick redan nu göra bekantskap med en stor del af dem, som under de följande åren skulle komma att representera allmoge­ musiken på Skansen.
Frånsedt ett kortare gästspel af tvenne gotlänningar har sedan 1909 ej något samspel mellan gästande spel­ män ägt rum, men ett stort antal har spelat solo.
Bland dem må nämnas Dan Daniels­ son, Värmland, Gullidk Falk, Medelpad, J. Andersson, Närke m. fl.
På årets program finnas Höök Olof An­ dersson från Dalarna och östgöten J.
A. Su n­ deli, " Lars i Sva rfven ".
Den senare har med sin " låfa-stunn på bron " haft en stor och välförtjänt framgång hos publiken s om gärna lyssnar till hans musik och hans.
roliga hi­ storier från det gamla spelmanslifvet.
G.
S. N-G.
Från Skansens vårfest 1915, " Gustaf Ii Adolf " å Friluftsteatern.
Hos " kära far " och brostugan.
- 658 -
Den förstummade rösten.
SKANSEN BÄR MINNET AF SIN SKA- pare som ett diadem om sin panna, man mö­ ter A rtur Ha zelius öfverallt d är uppe, men vill man höra hans röst, känna sig omsusad af hans ande, då skall man klappa på dörren hos någon af dem, som lefvat i hans närhet, hos intendenten Behms iili exempel.
Fru Sig­ rid Behm kom till Art ur Hazelius 1891 s om hans första amanuens, och Sigrid Millrath som den lilla frun p å den tiden hette, har hela famnen full af minnen f rån doktorns tid.
O ch det underliga är, att då fru Behm talar om " doktorn ", ä r det icke som om han vore död och borta, d et är något rikt och lefvande, som slår emot en, då hon berättar.
Den andliga kraft och spänstighet, den varma hänförelse, som fanns hos Artur Hazelius, lefver kvar hos de människor, som arbetade tillsammans med honom, och fast hans röst förstummats, talar den genom dessa hans hjälpare i lifs — verket Skansen.
Episoderna trängas och blandas om hvar- andra som de komma för berätterskan.
Ha­ zelius ' anspråkslöshet, hans rastlösa arbets- samhet, den festivitas han förstod sprida om­ kring sig, hans förmåga aft få folk att se med hans ögon, då det gällde Skansen ....
Hvad välja bland de brokiga minnesbilderna?
En dag skickade doktorn ut sin lilla amanu­ ens att skaffa en mecenat.
Det något egen­ domliga och synnerligen kräfvande uppdra­ get misslyckades, hvilket väc kte en mild fö r­ våning hos Hazelius.
— " Min kära S.
M.
", sade han faderligt, " man får icke misslyckas, då det gäller att skaffa pengar till Skansen ".
Så en söndagsförmiddag, då doktorn och hans amanuens voro ute på Skansen, kom e n känd grosshandlare, som Hazelius var flyk­ tigt bekant med.
Man s pråkade och doktorn ledde samtalet in på sin nybildade Breda- blickfond, som han ville att grosshandlaren skulle bidraga till med en viss summa om året.
Men grosshandlaren hade en afvikan- de åsikt om Bredablickfonden och den före­ föll så pass stadgad, att unga fröken S.
M. kände en viss triumf stiga upp i sitt hjärta: " Jo, jo, " sa de hon tyst för sig själf, " där ser man, hur pass lätt det är att skaffa mecena­ ter! "
Men d å grosshandlaren efter en stunds artigt samspråk lyfte på hatten till afsked, tog Hazelius om honom på sitt hjärtliga sätt och sade: — " Alltså, min käre herr gross­ handlare X., skickar jag upp kullan med ett kvitto på 100 kronor! "
Hvarpå grosshand­ laren brummade, men samtyckte.
Atl få ge till Sk ansen, arbete eller pengar, var en stor heder för den som blef anmodad.
" Doktorns fruar ", som utgjorde ryggraden i de första vårfesterna, uppfattade det också som en sådan.
För dem som ställde sig oförstående mot Skansen hade Hazelius in­ genting annat än förakt.
Fru Behm kan en typisk historia om en fru, som var för fin för Skansen.
På anvisning af en af sina vänner skickade Hazelius sin unga amanuens till en dam ur s ocieteten med anmodan om person­ lig me dverkan i vårf esten och ekonomiskt bi­ drag.
Men svaret blef ett snäft afböjande.
Frun intresserade sig inte " för sådant ".
För ofrigt hade hon många andra ändamål att ge till, som voro mera värda att uppmuntra.
Då afslaget frambars till Hazelius, sade han: — " Kom ihåg, att fru Y. får aldrig, aldrig, a 1- d r i g göra något för Skansen i någon form, och hennes namn uppföres på vår svarta lista, s om nu ögonblickligen upplägges. "
När det var fest på Skansen och när det gällde att Skansen skulle representera, ville Hazelius att det skulle slås på stort, det skulle vara glans och färg öfver hvad Skan­ sen bjöd allmänheten och hans intresse räckte till för de minsta detaljer, ända till hur pågen i de t h istoriska tåget vid v årfesten bar upp sin dräkt, o m den klädde honom och om figuren i tåget verkade stiltroget och äkta.
Men fö r sin person var han anspråkslösheten själf.
I den nuvarande vaktstugan, där Skan­ sens första expedition var inrymd, eldades under årens lopp uteslutande med gamla sta­ ket från Skansens nyförvärf och med skål­ virke, som Skansen fick gratis från husrif- ningar ute i s taden.
— " Hur många små bref- lappar har jag inte från Artur Hazelius, " be­ rättar fru Behm, " där det står: — Bed kul­ lorna, att de dra ur sp ikarna ur staketpinnar- na, ty det blir e tt så förfärligt os af dem. "
När det af Artur Hazelius bildade säll­ skapet Folkdansens Vänner höll till på Skan­ sen, var dess stiftare ofta midt ibland dem.
Då skulle det vara fest, och då bjöd doktorn på chokladpudding och någon gång på ett glas Pedro Ximenes.
Och det vardt fest när Artur Hazelius ville så.
Det glansfulla, som låg öfver hans person, kom fram vid dessa tillfällen och han ryckte alla med sig som den höfding och ledare han var.
Då kunde han stå på ett bord och hålla tal, då skulle ung­ domen följa honom i den tysta vinternatten ut på Skansen och höra vargarna tjuta i m örk­ ret, då skulle långdansen gå i Boll nässtugan.
Minnena från Hazelii sista år ha det vemo­ diga skimmer, som det annalkande slutet för­ länar.
Ur en gammal dagbok för Skansen hämtar intendenten Behm fram en episod som visar, hur den store doktorn vakade öf­ ver sitt lifsverk dag och natt utan återvändo.
Dagboksutdraget härstammar från 1901 och har följande lydelse: Från sin rond natten emellan den 1 och 2 januari meddelar doktor A.
H. följande iakt­ tagelser: Vid midnattstid, då kölden uppgick till mellan 15 och 16 gr. låg islandshunden ute sofvande; en af eskimåhundarne var ute; i Renhagen Iågo samtliga renarne midt på fäl­ tet, in gen enda befann sig under skjulet, 3 af fjällräfvarne lågo och sofvo på klipporna; likaså båda polarräfvarna, en af järfvarne låg sofvande på den frusna vattenreservoaren, en annan sprang omkring i b uren; lodjuret fräste argt från sin k lippa; ett af rå djuren sof i sn ön och likaså båda älgarna.
I sva ndam­ men summo i vaken 8 svanar, under det 2 svanar och alla de andra fåglarna lågo på isen, ingen enda af dem befanns liggande på någon af de båda utlagda halmbäddarna.
Dessa iakttagelser gjordes dagen efter Skansens nyårsvaka, då mari väl kunde ha tänkt sig, att högste styresmannens sinne skulle ha varit upptaget af beräkningar, hur denna för Skansen viktiga tilldragelse utfal­ lit ekonomiskt.
Förberedelserna till vår festen 1901, som al­ drig skulle inträffa, upptogo Hazelius som Högloftet och Bredablick.
- 659 - vanligt vid dylika tillfällen nästan dygnet rundt.
Då han i en tidig morgontimme på den söndag, som skulle bli ha ns sista, skildes från sin trogne medhjälpare, doktor Behm, voro hans ord: — I morgon ska vi sofva rik­ tigt länge!
Den förste från yttervärlden, som fick m ot­ taga budet om Hazelius ' bortgång var Gun­ nar Wennerberg, som på söndagsförmidda­ gen kom vandrande uppför backarna till Skansen.
Den gamle märkesmannen satt länge utanför Skansens vaktstuga, innan han kunde hämta sig från det slag, som denna underrättelse var för honom.
— Det är en riksolycka, som drabbat S ve­ rige, sade han, en riksolycka.
ELISABETH KREY.
Skansens framtids­ drömmar.
HUR TER SIG S KANSENS FRAMTID FO R DEM som hålla trådarna i s in hand?
Det är en fråga, som framställer sig själf vid ett kvartsekelsjubi­ leum.
Och den som är närmast till att ge svar torde vara Skansens ekonomiintendent, herr Adelsohn.
— F ör närvarande har Skansen inga planer på nyförvärf, säger intendenten Adelsohn, som vi träffa i ett litet krypin till kontor, dit ett par, fre trappsteg leda från ett yttre rum.
Ekonomibygg­ naderna på Skansen passa för sitt ändamål ungefär som en fjolårskosfym åt en gosse, som växer för fort, och utrymmet måste pressas till de t otroliga.
— Skansen har sina traditioner att följa hvad utvecklingen beträffar och ekonomien är tyvärr icke så lysande, att vi kunna tänka på större ut­ vidgningar.
Men önskemål — och det kommer eri glimt i herr Adelsohns ögon.
— Om vi kunde få Rosendal införlifvadt med Skansen till exem pel med Karl johans-museet, det vore någonting att glädja sig åt!
De högre stån­ dens kultur är ju alltfö r litet representerad på Skansen och för öfrigt börjar det bli s å trångt för oss med vårt nuvarande utrymme, att det blir svårt att finna plats för flera byggnader.
Vi skulle gärna vilja uppföra en gammal svensk herrgård.
Men de som finnas till salu och som kunde vara lämpliga, bli oerhördt dyra i nedtag- ning, tra nsport och uppsättning.
Vi sa kna pengar.
Och å andra sidan, en dylik b yggnad fordrar mera plats än stugorna, ty den måste omges med träd­ I alla gårdsanläggning, en gårdsplan, en allé.
fall är nu herrgården ett af våra önskemål, Ro- sendalsområdet ett annat, fast det senare sväfvar betydligt mera i det blå.
Men hvarför skulle inte någon mecenat vilja rikta sina blickar mot Skan­ sen?
Det skänks så mycket till al la möjliga k onst­ närliga och kulturella ändamål, hvarför skulle infe Skansen kunna bli ih ågkommen någon gång.
lust nu vid 25-årsjubiléet ges ett lämpligt tillfälle.
— Ett par ord om nöjeslifvet, medan vi tala om Skansens framtidsplaner?
Gärna det.
Vi söka ge vårfesterna ett kulturhistoriskt intresse på samma gång som vi s träfva att göra dem så loc­ kande för allmänheten som möjligt.
Att visa hur forna tider roade sig, hur våra fäder njöio af en fest, hvad som för dem innebar kvintessensen af nöje ha vi sökt ådagalägga i de senaste vårfes­ terna.
Den sista upptog ju dansens utveckling genom tiderna.
Så ha vi d et historiska festspelet, som förekommit upprepade gånger på Skansens vårfester, till e xempel det stora Gustaf Adolfspe- let för några år sedan.
Där kan man lägga in en hel del glans och färg.
Skansen har sökt intres­ sera svenska författare och tonsättare för saken, och det är inte omöjligt at t allmänheten får se ett helt och hållet svenskt festspel.
Med det vore vi inne på rätt väg: iried bibehållande af.
Sk ansens traditioner hade vi skapat något nytt på foster­ ländsk grund.
få koka upp, mjölet ivispas Använd intet annat afförings- ••••••••••••••••••••••••••••••• socker varsamt under full kokning och mas­ • • san får koka tills den släpper pan­ medel än Apoteket Vasens Laxér- nan, då den hälles upp och äggu­ marmelad, så undvikes till följd af • • lorna röras i, en i sänder.
Sist • • nedskäras de till hårdt skum.
slagna dess behagliga smak allt bråk vid ÄLDSTA MÄRKE • ägghvitorna och massan hälles i en • Meddelande väl smord omelettpanna och gräd­ intagandet.
På alla apotek.
• das BÄSTA SYMASKIN tills omeletten stan­ • • nat i och varm fått ugn, vacker gulbrun färg .. • • Den stjäl pes upp och fy lies an­ till Iduns läsekrets.
med stufvad kalfnjure eller • • tingen med fint skuren stek i sin sås.
Ser­ Flytande Putskräm • • veras som frukosträtt.
för metaiBer.
• • Profva den och Ni använder al­ P ä r o n à l a M e l b a (f. 6 • • pers.).
hg.
socker, 2 del.
vatten, drig nigon annan.
Fås öfverallt • • 2 del.
1 h vitt vin, 6 franska eller Vi bedja få fästa ärade kvartalsprenume­ • • andra goda, lösa päron.
fabrikanter: D orch, B äcksin &amp; C:os A.-B.
n i i j e g l a c e: 3 äg g u l o r, 1 • • hg.
V a strösocker, ranters uppmärksamhet på att Idun icke nu GÖTEBORG.
1 msk.
vat-fcera 4dcl.
• • tunn grädde; ty * stång vanilj.
• — liksom en del andra veckotidningar — höjt • A p r i k o s s å s: 1 5 0 g r.
t o r k a d e ÄRKe ar bästa kraftnäring för aprikoser, 4 del.
vatten, 40 — 50 gr. • • socker, svaga« klen a bare i alla Åldrar.
sitt pris, utan kostar Idun som förut Kr.
1:75 • • (10 gr.).
karmin, 2 tsk.
potatismjöl Bok om barns uppfödning gratis • • T i l l g a r n e r i n g: Sp u n n e t s o c ­ och franko från Mellins för årets sista kvartal.
50 gr. rostad sötmandel.
• Food Depdt, Malmö • ker B e eller r e d n i n g: A f s o c k r e t, v a t t ­ • • net och vinet kokas en klar lag, som • • får kallna.
Päronen skalas, blom- Rekvirera vår katalog &amp; Edition fnaset borttages försiktigt, stjälken • • skrapas och päronen läggas direkt Schotts 20-öres Bibliotek.
• • 1 sockerlagen och kokas mjuka, men • Denna katalog upptager c: a 5,000 • ftå ej det minsta mosa sig.
De upp­ EKSTRÖMS olika nummer musikalier i vacker med hålslef och få kallna.
• • tagas medföljer som vanligt gratis till samtl iga pre­ Till glacen kokas vattnet upp med iinmiöLpsg !^ utstyrsel och godt arrangement, in­ • • vaniljstången, tillsättes, får àniBRO KtM-TTKN-FR8RIK ' lORLRRQ KEH R KN FftBR.1K nehållande våra förnämsta kompo­ • ett uppkok och grädden • sitörer i mästerlig bearbetning, Ope­ numeranter.
får draga med va­ ror, Ouverturer, Potpourrier, Fanta­ omkr. 20 min.
Äggulorna • • niljstången öfversättningar af fosterländsk röras med sockret i en kastrull omkr. • • 20 min.
Den kokande grädden spä­ Vill Ni bliva vacker?
sier.
musik.
Moderna danser och marscher.
Vårt råd blir alltså: Prenumerera på Idun • • des på, litet i sänder, hvarefter J. F. Hallmans Bokhandel, krämen får sjuda öfver elden, un­ Den berömda YVY-TVÂLEN, som UDDEVALLA.
• • der i dag!
kraftig vispning, tills den är kommer kinden att stråla av hälsa • • och pösig.
Kastrullen af lyf­ och skönhet, innehåller dyrbara och Vördsamt • tjock • tes, och vispningen fortsättes tills undergörande essenser och förlänar krämen är kall, hvarefter krämen fry­ ansikte, hals, armar och händer en • • IDUNS EXPEDITION.
på vanligt sätt.
utsökt skönhet.
På förvånande kort • ses Yaniljglacen • packas i bottnen af tid borttager den finnar, fräknar • en vacker kompottskål • eller silfver- och rodnad på näsan, .liksom röda Tvättning och mangling af privat­ • karott.
öfver Päronen ställas på glacen, och skrovliga händer.
Sträv och • med kall, röd aprikos­ sprucken hud försvinner, och genom ••••••••••••••••••••••••••••••• ösas sås och garneras ofvanpå med myc­ ständigt bruk av densamma kan kläder utföre * på ett i allo förötklas- SINGER: O. B.
C. INRCG VARU- Iduns julnummer Tvätt!
Recept å Fruktsoppa a!
Sualöfs Kornflingor.
1 kkp.
kornflingor 2 liter vatten 100 gram äpplen Va tsk.
salt 1 msk.
sirap V 2 kkp.
socker 1 bit kanel.
B e r e d n i n g: Äpplena k okas i vattnet en halftimma.
Kornflingor­ na jämte saltet, sockret, sirapen och kanelen tillsättas, och soppan får därefter koka i 15 minuter.
Ser­ veras något afsvalnad och, oni så önskas, med vispad grädde, i hvil- ket fall den blir betydligt » finare » KOKSALMANACK Redigerad af E lisabeth Ö stvian- S undstrand •JACOBSONS AFFÄR • FIRMAN ETABLERAD 1832.
HANDARBETEN, TAPISSERI M M — Välkänd.
— Välsorterad.
24 B GroWunoflr., vid T utter sa t Behagliga och välgörande äro runda tvålar: Lavendeltvål Hafremföltvål Tallbarrstvå!
ONSDAG.
Frukost.
Smörgås­ bord; ragu på vildt (rester från söndag) med stekt potatis; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Ita­ liensk soppa; färserad färsk sill med brynt smör och potatis.
TORSDAG.
Frukost.
Smörgås­ bord; biff i låda med potatis; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Brynt hvitkålssoppa med frikadeller; sylt- pannkaka.
FREDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; haf r em j öls välling; mat.iessill m e d p ot at is; kaf fe eller t e.
M i d ­ dag: Surstek med legymer och salader; äppelkompott med grädde.
LÖRDAG.
Frukost: Kall sur­ stek med potatisbullar och lingon; mjölk; k affe e ller te.
Middag.
Stekt makrill med potatis; stänk­ välling.
Tnneb.
af Elisabeth östmans Hus­ moderskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 8 — 14 OKT.
1916.
SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; kokt omelett med stufvad kalf- njure; mj ö l k; kaffe eller te.
M i d ­ dag: Afredd buljong med svamp; stekt tjäder med brynt potatis och fyllda äppelhalfvor; päron à la Melba.
MÅNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord, hafregrynsgröt med mjölk; stekt sill med grädde och lök samt potatis; kaffe eller te.
M i d d a g: Köttjärpe med stufvad blomkål; klar RECEPT: äppelsoppa med jästpulverskorpor.
K o k t o m e l e t t (f. 6 — 8 pers.).
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgås­ bord; haf rem öls j välling med frukt- 4 del.
mjölk, 40 gr. smör.
1 / 2 tsk.
kompott; ägg; mjölk; kaffe eller salt (2 gr.), V2 tsk.
socker, 30 te.
Middag (vegetarisk): Kål­ gr. hvetemjöl, 4 ägg.
T i l l p a n n a n: V2 m sk. s mör rötter, fyllda med ris samt pota­ tismos; varm maisenapudding med (10 gr.).
B e r e d n i n g: Mjölk, s mör o ch saftsås.
FÖRORDAJ AV LAKAR.E vJid s jukdomar i munhåla och svalg Effektivt skydd mot smitta v ?id e pi d s mi r s FLASKOR OM 50 ST.
HR.
/, 2s A.B.PHARMACIA .STOCKHOLM Kontrollant *.
PROFESSOR A V E S T E R B E RG.
ket spunnet socker eller med man­ del, som skållats, skurits i strimlor och rostats i ugnen, tillsammans med 1 msk.
socker.
Till aprikossåsen sköljes frukten mycket väl och får ligga några tim. i det vatten, hvari den skall kokas.
Den sättes på med sock­ ret och får koka tills den är mjuk: då aprikoserna passeras.
Purén fär­ gas vackert röd med karmin, afre- des med potatismjölet och får koka 2 min.
— I stället för aprikossås kan sås beredd af jordgubbssaft an­ vändas.
Kålrötter fyllda med ris (f. 6 pers.).
3 medelstora kål­ rötter, vatten, salt.
T i l l f y l l n i n g: 150 g r. r is­ gryn, 6 del.
vatten, 1 del.
tjock grädde, 1 msk.
finhackad persilja, 1 msk.
smör (20 gr.), 2 ägg.
salt, soja, närsalt.
T i l l s t e k n i n g: 3 ms k.
s m ö r (60 gr.), 2 tsk.
socker, kålrotsspad.
B e r e d n i n g: Kålrötterna s köl­ jas, borstas väl rena, skalas med tjocka skal och kokas i saltadt vat­ ten, tills en vispsticka går lätt ige­ nom dem.
De upptagas och få af- rinna väl på en duk.
Ett lock skä- res ut i kålrötterna som urhålkas väl uppifrån.
De fyllas med det kokta riset, locket pålägges och röt­ terna ombindas med snöre, förut doppadt i kokande vatten.
Smöret brynes i en järnkastrull, kålrötterna iläggas, beströs med sockret och brynas vackert, spädas med kålspa­ det och få sakta steka 1 — 1 V2 tim., hvarunder de ofta ösas öfver.
De uppläggas på varmt fat, snöret klip- pes bort och såsen hälles öfver dem.
De garneras med innanmätet i kål­ rötterna, som brynts väl i smör, samt persilja och serveras med potatis och afredd sås, beredd af kålspa­ det.
Till fyllningen sköljas och skållas risgrynen samt kokas mjuka i vatt­ net.
Mot slutet af kokningen spä­ des med grädden.
Gröten upphäl- les och får kallna.
Persiljan hac­ kas, fräses i smöret och iblandas tillika med de uppvispade äggen.
Sist afsmakas massan med salt, soja och närsalt.
V a r m ma j s e n a p u d d i n g (f. 6 pers.).
60 gr. majsenamjöl, 5 del.
mjölk, 2 msk.
smör (40 gr.), 4 — 5 ägg, 75 gr. socker, V2 tsk.
finrifvet citronskal, 2 syltade apelsinskal, i fina tärningar.
T i l l f o r m e n: V2 m sk. sm ör (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Majsenamjölet ut- röres i 2 del.
af mjölken.
Resten af mjölken kokas upp med smöret, afredningen ihälles och gröten får, under rörning, koka 5 min.
Kastrul­ len af lyftes, och äggulorna tillsät­ tas, en i sänder, jämte citron- och apelsinskalen.
När krämen är kall I nedskäras försiktigt de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Massan hälles genast i smord och brödbe- strödd paj form och puddingen gräd­ das i ordinär ugnsvärme omkr. 40 min.
Serveras genast med kom­ pott eller saftsås.
GULD-CACAO Italiensk soppa kokbok n:r .244.
Ividstäende förpackning sôljes ôfv / erallt F ä r s e r a d f ä r s k s i l l (f. 6 pers.).
Se Iduns kokbok n:r 392.
S u r s t e k (f. 12 pers.).
3 kg.
innan- eller ytterlår, 2 msk.
salt ü 1 HEKTO 45 ÖRE sES - 660 - se Id uns bildandet av rynkor förekomma^.
Borsta Edra tänder med YVYDOL som på en minut giver tänderna friskhet, skönhet.
och vällukt, be­ friar från vinsten och tandvärk, ävensom gula, gröna och svarta (även av tobaksrök angripna) tän­ der bliva bländande vita.
Erhålles i varje välsorterad affär från Ystad till Haparanda.
ÖSTERLIN &amp; ULRIKSSONS TEKNISKA FABRIK, Ystad.
HYILKEN godhjärtad dam eller herre vill låna kvinnlig ordinarie i statens tjänist 5 à 6000 kronor mot årl.
afbetalning till köp af en egen stuga för sig och sjuklig anhörig.
Tacksam för svar till » Löntagare », i Iduns exp.
f. v. b. sigt (ätt i Mälarebadets Tvätt- &amp; Strykinrättning till ett pris af 35 öre pr kg.
för tvättposter öfverstigande 20 kg.
Afgiftifri af- hämtning och hemsändning.
AUm.
93 44.
R iks 3815.
UNGA S Oöi&lt;bs ' 9 * flKTEBOLPGET HBSSOBLBD SO CLWCER.
ST OCKHOLM 0rème " ^arba " och " ^arba " ~7vål göra huden len, mjuk och hvit.
1 ORE risgryn J samma S ^ 20 gr. har näringsvärde som ETT ÄGG 4 ORE risgryn samma 8 o gr. har Ï • näringsvärde som J EN BIFFSTEK, g (enligt Lifsmedelslionmiissiouens broschyr).
JITMAHS CACAO Starte alltid med en kopp af Ä J E N A G Tre oumbärliga konserveringsböeker.
Allt om konservering af förnämsta specialister.
75 öre.
Konservering och vinberedning av Martha Hamilton.
90 ör e.
En grön » aksrätt var dag.
Konservering af grönsaker af Märtha Hamilton 1 kr.
Andra husmodersböcker just nu: LINGON och andra bär.
139 sätt att tillaga.
60 öre.
ÄPPLEN.
114 sätt att tillaga.
75 öre.
PÄRON.
40 sätt att tillaga.
50 öre.
PLOMMON.
83 sätt att använ­ da.
75 öre.
GURKOR.
65 sätt att använda.
50 öre.
GRÖNSAKER.
139 sätt att till­ laga.
60 öre.
V Ï SVAMP.
97 sätt att tillaga.
60 öre.
MORÖTTER.
65 sätt att tillaga, 60 öre.
POTATIS.
107 sätt att tillaga.
60 öre.
POTATIS.
62 sätt att baka bröd och kakor af potatis äfven- som andra brödsorter jämte di­ verse rätter af potatis.
50 öre.
PUMPOR.
84 sätt att tillaga.
60 öre.
TOMATER.
82 sätt att använda och tillreda.
75 öre.
Albert Bonniers Förlag, Stockholm.
ï
i Dantaroch^tnimfiof.
: BÄSTAUTFÖRANDE!
PRIMA KVALITÉ!
HVARJE PAR STAMPLADT MED OFVANSTÅENDE VARUMÄRKE FINNAS I ALLA VÄLSORTERADE SYBEHÖRS - MANUFAKTUR-&amp;KORTVARUAFFÄRER.
(30 gr.), 2 tsk.
hvitpeppar, V2 tsk.
, st ötta nejlikor.
T i l l l a g e n: 2 V2 del.
god ät­ tika, 2 lit.
god svagdricka, 150 gr. (Forts.) strösocker, 15 kryddpepparkorn, 2 la­ N: r 215.
O. Keller, Små bonings­ gerblad, 2 rödlökar, i skifvor.
hus, 30 planscher jämte kostnads- T i l l st e k n i n g: 3 hg.
späck, Kan rekvireras 4 msk.
smör_ (80 gr.), 2 tsk.
salt {förslag, pris 4 kr.
(10 gr.), 1 lit.
kokande efterbul- från Ingenjör R.
A. Ekman, Bofors.
jong, V 2 lit.
gräddmjölk 1 msk.
I bokhandeln - finns att få köpa flera dylika arbeten, » 25 olika egnahems­ soja.
ritningar », 3:50; » 10 d:o i större B e r e d n i n g: K ö t t e t b u l t a s v ä l skala », 2:50.
Ni torde äfven kunna med en fuktig köttklubba och in- sätta " eder i förbindelse med arki­ gnides med en blandning af sal­ tekten Otterström, Centralpalatset, tet och de stötta kryddorna.
Det Stockholm.
lägges i en kruka och öfverhälles Stockholmska i Småland.
med en lag af ättikan, .drickat, — » Hemtrefnad » torde med fördel sockret, de hela kryddorna och lö­ vända sig till Arkitekt.
Riks ken, allt väl sammanblandadt.
Köt­ tet får ligga däri 6 — 8 dagar och österm.
793.
N: r 216.
Begagna knifvarna dag­ bör under tiden ofta vändas.
Det upptages, afsköljes väl, torkas med ligen och skura dem dagligen med en duk, späckas och bindes, sä att smärgelduk, så går grafrosten ef­ det får vacker form.
Smöret brynes terhand bort, litet hvarje dag.
Ebon.
i _ en järnkastrull, ej större än att N: r 217.
Bäst att annonsera i köttet nätt och jämnt rymmes däri.
Idun.
Steken lägges i och brynes väl på Stockholmska i Småland.
alla sidor, h varefter ' den beströs med kryddorna.
Den spädes först med — Tita har svar på Iduns expe­ buljongen, därefter med den kokande dition.
mjölken, tillsatt med sojan, och får N: r 218.
Har v ni i öfver 20 år steka 3 V2 — 4 tim. Steken skäres, haft plats i samma familj så kan lägges upp på varmt fat, öfvergju- ni väl få dels stanna och dels få tes med ett par matskedar sås, litet lättnad i arbetet.
Ni har väl garneras med _ brynt potatis, grönsa- samlat litet pengar?
Sök läkare för lad eller persilja samt serveras med den reumatiska värken i benen.
Hvil- vinbärsgelé och syltgurka.
Såsen ket arbete ni än skulle taga får serveras afredd, tillsatt med grädde.
ni gä.
Kan ni inte få sitta och sy, brodera, läsa högt, då ni är SVAR som sällskap?
Att byta arbete blir!
randet af grönsaker, lämnar jag där­ nog inte så lätt.
Håll de värkande hän.
— Ett annat recept mot grått benen varma,.
Haf dubbla benklä­ hår står i svaret på frågan 7 i n: r der, det ena paret af ylle.
Svep J 28 af Idun.
— Att mycket bränna ylle om dem om nätterna.
Akta er håret med het tång befordrar grå- för drag.
Är ni mycket fet?
Feta naden, och det går ej an att bränna.
personer kan ibland få värk i benen.
I det strax efter användandet af något Det kallas ibland podager.
Ändra af ofvanstående färgmedel.
N: r 68.
Hvad skall man göra för dieten.
Ät sparsamt på kvällen.
Haf så tålamod.
Ilar ni varit på att få blondt hår att bibehålla sin platsen i 20 år, villja de nog gärna ljusa färg?
Jag har haft ljust ask- behålla fr och göra det bra för blondt hår, men har det mörknat be­ tydligt de senaste åren.
Har användt er.
Säg bara vänligt ifrån.
kamomill men utan resultat.
Vore Ebon.
tacksam för ett råd af fru Skönhets­ doktorn.
Liska.
Ljust hår mörknar ju alltid med tiden, men kan länge hållas blondt IDUNS SKONHETSINSTITUT.
om man regelbundet en gång i måna­ den tvättar det med något borax i Forts. fr. B-numret.
tvättvattnet.
Annars lika med svaret N: r 67.
Skulle vara särdeles tack­ på frågan 48 i n:r 37 af Idun.
— sam att få ett godt råd, hur man Kamomillté är nog bra om det ingnides skall återställa grått hår till sin ur­ i s j ä l f v a h å r e t e f t e r t v ät t n i n ­ sprungliga bruna färg med något gen, men naturligtvis hjälper ej ofarligt medel.
Ännu står ju läkare­ en eller två gånger.
Vätesuperoxid vetenskapen frågande inför den före­ gör ju håret ljust, men det är allde­ teelsen att, som det synes, utan an­ les förkastligt, emedan det totalt för- ledning, håret helt hastigt grånar på därfvar håret och gör det sprödt.
en ung person, som ej är mer än N: r 69.
Mitt hår har varit ljust några och 20 år gammal.
Arf, sorger men har det på sista åren mörknat sjukdom etc. förkastar jag alldeles, betydligt.
Finns ^ något oskadligt-me­ åtminstone från min synpunkt sedt.
del att få det ljust igen.
Har hört Y a l n ö t s t i n k t u r l ä r m y c k e t att kamomillté skall vara bra, men användas i England, skall vara all­ vet ej_ hu r det skall användas.
Tack­ deles ofarligt och gifva en vacker, sam för upplysning är kastanjebrun färg.
Men huru till­ Ung fru.
reda detta?
I en bok om hudens Se föregående svar I och hårets vård af en dansk Doktor N: T 70.
Snälla Fru Skönhetsdok­ Erik Pontoppidan står äfven ang. torn gi_f mi g ett råd hur jag skall få f ä r g n i n g a t t s a f t e n a v o m o g n a mina ögonhår och ögonbryn, som valnötter är en huskur, som äro hvita, mörka Har försökt man­ stundom anlitas för att gifva en delolja men utan resultat.
Hvar kö- mörk, brunaktig färg.
Men huru till­ pes lavendelättika och extrakt på reda denna saft?
I en gammal Idun jaborandiblad?
— Ny prenumerant.
för flere år sedan stod att en person Se svaren på frågorna 46 2) och genom att förtära närsaltrika grön­ 47 1) i n:r 37 af Idun.
saker hade fått den grå färgen att _N: r 71.
Är det vid ansiktsmassage återgå till sin ursprungliga?
fördelaktigt att använda massage­ » Lilian. » apparat?
I så fall hvilken?
Har Hår som blifvit grått kan enligt lä­ sett i en tidning för länge sedan en kares utsago tyvärr aldrig återfå sin artikel om en sådan apparat be­ ursprungliga färg, emedan färgämnet nämnd » Veni-Vici ».
Kan fru Skön­ i cellerna är försvunnet.
Vill man ej hetsdoktorn säga mig om den är ha grått hår, får man ta till färg­ bra, hvar den finnes att köpa och medel.
Ett sådant som verkligen priset därpå?
Undrar om de s. k. ä r o s k a d l i g t ä r a f k o k p å v a l ­ sugmas sageapparaterna à 3 kr.
pr nöts blad, men som det verkar st. äro bra?
Bohuslänska.
mycket långsamt, får man vara ihär­ Behandling med massageapparater dig och ha tålamod.
Se vidare svaret är för våldsam för ansiktet.
Ni af- på frågan 65 i detta nummer.
— rådes därifrån.
Bäst att utföra Saften af omogna valnötter pressas massagen med händerna.
Beskrif- ut.
Både dekokten och saften kunna ning se svaret på frågan 34 i n:r 37 möjligen fås på apotek.
— Att för­ af Idun.
tära rikligt med grönsaker är ju all­ F r u S k ö n h e t s d o k t o r n. tid hälsosamt.
Nog för att det all­ männa hälsotillståndet inverkar på håret, men om grått hår kan åter­ få sin ursprungliga färg genom förtä- FRÅGOR " CNHVAR läsare af Idun äger rätt * - * a tt i denna afdelning framställa förfrågningar rörande husliga eller tindra angelägenheter till besvarande af läsekretsen.
Dock förbehåller sig redaktionen oinskränkt befogenhet att utesluta de frågor, hvilka anses sakna mera allmänt intresse.
Hvarje publi­ cerad fråga kommer att besvaras, och utbetalas för det bästa svaret, å-någon af här nedan införda frågor, som in­ sändas till redaktionen senast 6 dagar efter detta nummers dato, ett pris af 10 kronor.
N: r 219.
Hvart skall man vända sig för att få upplysning om belö­ ningar ur Carnegie-fonden?
Det gäl­ ler nämligen en obemedlad gosse, som vid två olika tillfällen räddat barn från drunkning — med fara för eget lif.
_ Lisa.
N: r 220.
Ung, ' kvinnlig sjukgym­ nast undrar om någon af Iduns läsare kunde gifva henne upplysningar om någon stad eller något större samhäl­ le, där det kan vara utsikter till till praktik Tacksam för svar till. » Energisk ».
.
N: r 221.
Finns det någon god, förmögen, lycklig människa, som ville dela med sig litet grand af sin lycka åt en.
ensam, sjuk flicka, som ej k !an fortsätta med sitt gamla arbete, sen hon blef sjuk, men hon har hopp om att få ett annat arbete, som är lin­ drigare,, blott hon kunde få tillfälle lära sig yrket, men det tager tid och kostar pengar, öppna ditt hjärta för henne, du lyckliga människa, som kan hjälpa, och låna henne en liten summa pengar, som hon samvetsgrant skall återbetala, så fort som möjligt.
» Längtar och hoppas. » N:r 222.
Vill någon lagklok lä­ sarinna gifva mig upplysning i föl­ jande fall.
Ett under (ej skriftligt) äktenskapslöfte födt och i faderns namn döpt barn har intill sitt fjärde år uppfostrats af sin mor.
När nu fadern ämnar ingå äktenskap med annan kvinna, fordrar han att mo­ dern skall af stå från hvarje anspråk på ekonomiskt understöd till barnet såvida hon ej vill att fadern skall taga barnet och inlösa diet å barn­ hem.
Är lagen verkligen sådan, att modern må&amp;te afstå från hvarje upp- fostringshjälp, för att få behålla sitt barn.
som hittills oklanderligt vårdats utan hjälp från dess far?
Rådvill.
(Forts.) BREFLÄDA EXP.
BREFLÄDA.
Annonsen kostar 4: — kr.
för 1 g. Husmoderns bok är vår stora praktkatalog Nso 37, ty där återfinnas bland våra 11,000 olika artiklar alla de nyt- tiga saker, som husmodern he- höfver för hela familjen.
Erkänt billiga priser.
Fullt betryggande garanti för reel behandling samt ferm och omsorgsfull expedition » N:0 162.: Åhlén &amp; Holm A.-B., Stockholm.
Sänd mig gratis, ej portofritt, Eder stora praktkatalog för 1916-1917.
Frakten, 40 öre, får uttagas mot postförskott.
Katalogen sändes gratis, ej portofritt• Önskar Ni densamma, så klipp ur, ifyll o. sänd oss genast vidstående kupong.
Namn Bostad IEEI91 j: i Postadress ÅHLÉN &amp; HOLM A.-B., STOCKHOLM.
ISBOB9BB
I mellersta Sverige vid stambanan, blifver i vår, ev. tidigare, ett 15 år gammalt, bevis­ ligen vinstgifvande c o n d i t o r i att öfvertaga af kontant köpare.
Säl- jes som det står och befinnes.
Enda på platsen.
Särdeles lämpligt för r.vemie i conditorigöromål kunniga damer.
Sv.
mkt » 8000 kr. » till Dagens Nyh., Hornsgatan 1, f. v. b.
VECKANS PRISTÄFLINGo PRISTÄFLINQ N:R 41.
JÄMNVIKTSPROBLEM.
Musikinstrument Hy bok av l:a pristagarinna i Stor sortering af prima, väljus- terade stråk- och blåsinstru- ment.
Sextetter af förstklassig böhmisk tillverkning, svensk mo­ dell, till 375 och .500 k r. pr sex­ tett.
Talapparater, ljudskifvor med fräls tiirigsarmésty eken.
Orglar och pianinon, bästa fa­ brikat.
Strängar och tillbehör till musikinstrument.
I Iduns litterära luhileumspristävl.
: | VINGAR av Teer.
Ester Nen nes.
Höga, rena kvaliteter.
Berömda för fin arom.
Tekn. art med eget firmamärke: Pris kr.
2: 75.
Den to I, I bokhandeln och direkt från extra Julstämning Nordens största jultidning.
Vem som hälst kan med lätt­ het förtjäna 100 kr.
nu till jul.
Ni behöver blott låta gratisprovet cirkulera bland vänner och be­ kanta.
TAGl I EN I Klipp ur nedanstående kupong och sänd den til oss i öppet kuvert C A Y * som 5AA g Skokräm, terpentinfri och fri från alla för lädret skadliga ämnen.
Ungdomar se hit!
gjorde sig våra agenter för­ ra året genom att på kväl­ lar och lediga stun der samla abonnenter å f rankeras förstklassigt antiseptiskt mun­ vatten och dito tandpasta.
!
J.
A. LINDBLADS FÖRLAG, UPPSALA Fyra pojkar gunga bock och ha placerat sig så att brädet väger jämt.
A. och D.
äro på lika af- stånd från X.
B. är half vägs mel­ lan X och A, och C. är tredjedel af vägen mellan X och D.
Nu väger _ Harry 30 kilo, Erik 32 1 / 2 kg., Arne 35 kg.
och John 37 1 / 2 kg.
— Sök att identifiera pojkar­ na och säg hvilken " som är Harry, Erik, Arne och John.
Lösning märkt pristäfling n: r 41 och försedd med Svenska national­ föreningens mot tuberkulos välgören­ hetsmärke insändes undertecknad med namn och adress, till Ked.
af Idun senast den 28 okt.
1916.
De två första rätta lösningarna som vid granskningen påträffas, er­ hålla pris resp. 10 och 5 kronor.
Vid Furuhems Husmodersskola gif- •1 ves tillfälle att få lära såväl mat­ lagning (finare o. enklare), serve- rnig.
dukning samt slöjd: såsom väfnad.
äfven konstväfnader, alla slags hvitbrodeii, linnesöm, klädsöm, fransflatning m. m.
LÖSNING TILL PRISTÄFLING Skolan är belägen i en af Sveri­ ges vackraste trakteri N:R 37.
Grodt hemlif!
Piano.
Ny kurs börj,air 1 Nov.
Smör — Danmark, Ost — Schweitz, Begär prosp.
Postadr.
Malen.
Korf — Frankfurt, Lax — Halmstad, P.
S. Inackorderingar mottagas äf­ Fårkött — Australien, Ostron ' — ven.
New Foundland, Fikon — Smyrna, Apelsiner — Messina., Té — Ceylon, Kaffe — Java, Whisky — Glasgow, Rödvin — Bordeaux, Akvavit — Drammen, Cigarrer — Kuba, Likör — Curacao.
Åhlén &amp; Å kerlunds F örlags A .-B.
Vid den företagna granskningen af insända lösningar ha de två först påträffade rätta lösningarna läm­ nats af följande personer, hvilka alltså erhålla de utfästa köntant- prisen.
Första priset: Fröken Signe iHolsteinsson, Sthlm.
A n d r a priset: Fr. Valborg Nilsson, Movik.
IDUNS TIDSFÖRDRIF.
(Julstämnings Förlag) TVENNE GU DINNOR.
1 e 1 e 1 e a d_ t i m m r r t s REBUS (II).
GRATISREKVISITION N:r 2 4.
Namn Bostad Postadress: Annonsera I Idun!
Frä Isnitigsa rméns Handelsdepartement, ÖsWma ' msg: * t.
24 &amp; 26.
Sthlm 5.
Telefoner: Riks.
85 81.
Allai.
63 72.
Filial: S. Allé«.
9, Göteb.
R.
T.
73 76- 4:de upplagan Trettionde tusendet.
IDUNS KOKBOK mmm Inresfistr.
Varumärke.
» Den bästa vän, du någonsin kan få » Med detta preparat kan man lindra och bota många krämpor.
En liten burk Chesebroughs Vaseline kostar endast 25 öre och be­ friar dig från skroflig hud, smärre sår och brännskador, och om du låter en liten smula smälta i munnen, lindrar det hosta, heshet och inflammation i halsen.
Pr of ask à 10 öre erhållas öf vera!
It.
Det är fullkom­ ligt utan smak.
LÖSNINGAR Til L TID NI-OKDKIhVET I N R 40 BOKSTAF&amp;KORS: Pavlovo, Palermo, Florida.
SKALDEN OCH STADEN: Orden äro^ Taurus, Erik, gömma., i amn Rksjö, ryssar, h vars begynnelse !&gt;ok- stäfver bilda Tegnér och dess Ordna bokstäfverna på annat sätt, s l u t b o k s ' ä f v e r S k a n ö r.
GEO.
RALISKT A vi O S.
IKON: Par­ så att i korset både lod- och våg­ Amur, _ Kotv.e d am, Auvergne, Sänd mig gratis och portofritt rätt läses namnet på en grekisk ma, Glommen, Uri, Alicante, Yucatan.
prov ur årets jultidningar jämte gudinna.
Paraguay — Armenien.
villkor för abonnentsamlare.
STOCKHOLM C. bästa rengöringsmedel för me­ taller.
Illustr.
varukatalog sände *, på begäran gratis och franko.
CHESEBROUGHS mec * 4 öre så erhåller Ni all­ deles gratis de i da­ garna utkommande jultidnings­ proverna jämte fullständiga vill­ kor för abonnentsamlare.
Adressera blott: Putspulver och putskräm, Hvarje apotekare, såväl som större kemikalie- och par- fymaffärer hafva det till salu, men se noga efter, a tt fabri­ kantens namn C hesebrough Mffc, Consd.
New York, U.
S.
A. återfinnes på hvarje förpackning.
Filial i London, 42 Holborn Viaduct Var försiktig med efter- apningar.
De skada i stället för att hiälna dig 1DMSMBCK avhandlar såväl matlagning i vanlig bemärkelse som bak- ning, konservering af kött, fisk, frukt, grönsaker och svamp, karamell- &amp; konfekt­ kokning, beredning af dryc­ ker och charkuterivaror, ser­ vering, borddukning och ser- vetbrytning Kokboken ärrikt illustrerad med 12 färgtrycks­ planscher, med afbildningar af fåglar, fiskir och svampar samt grönsaker jämte 4 styck­ ningsplanscher för kö ' t och 16 olika servettbrytningar ef­ ter fotografier.
Till salu i alla boklådor och erhålles portofritt mot insänd likvid, direkt från förlaget, Utgifven af ELISABETH ÖSTMAN.
IDUNS KOKBOK är vår modernaste kokbok till utstyrsel och innehåll.
Bokens alla 1.071 recept äro praktiskt pröfvade vid Elisabeth Östmans Husmo­ derskurser o. öfverskådligt uppställda, med ingredi­ ensernas vikt eller rymd­ mängd noggrannt angifna.
Äfven helt unga hus­ mödrar och tjänarinnor med mindre erfarenhet finna härigenom en sä­ ker handledning i IDUNS EXPEDITION, I D U N S KO K B O K.
3 STOCKHOLM.
PRIS: INB.
5:50.
II 662 -
LEDIGA PLATSER änd aldrig o r i g i n a I b ety g S utan endast bestyrkta af skr if tor iär Ni svarar på annons om ledig plats.
BILDAD, enkel, musikalisk och barn­ kär flicka, kunnig i matlagning och sömnad., får god plats i familj i Norrland instundande 1 n«v.
Svar med betyg, fotografi och löneanspråk till Fru Anna Klockhoff, adr.
Bur­ träsk.
BÄTTRE FLICKA att sköta * 2 små barn samt delvis städn.
o. uppass­ ning.
Jungfru finnes.
Sv.
till » Vil­, lig, intresserad&gt;.
Iduns exp.
BARN H USA, villig och - ordentlig, erhåller 1 .nov.
god plats i familj, där 4 bain finnas i ålder 1 — 9 år.
Sökanden bör vara van vid barn samt kunnig i enklare sömnad, barn­ tvätt, dukning och uppassning.
Svar till » Barnkar och pålitlig », Borås p. r.
BILDAD FL / CK A erhåller plats ge­ nast som hjälp och sällskap i fyra personers- hushåll.
Skall vara kunnig i sömnad och finare handarbeten.
Jungfrur finnas.
Svar med foto, ref. .. .betygsafskrifter samt lönean­ språk till » Dagny », p. r. Helsing­ borg.
BILDAD DAM, van att sköta ett hem med jungfrus tillhjälp, erhåller plats som husföreståndarinna och värdinna hos tjänsteman.
Svar med nödiga upplysningar till » Kompetent dam », under adr.
S. Gumaelii An­ nonsbyrå, Stockholm f. v. b.
I TYSr OCH STILL prästgård nära Stockholm önskas en frisk och anspråkslös flicka, kunnig i enfcl.
matl.
som ensam utan jungfru vill ut­ föra hemmets sysslor.
20 kr.
i mån.
Sv.
m.
upplysn., box 14, Väsby.
Riks.
37 Väsby.
ÄRLIG, DUGLIG KOKERSKA (eller hushållerska) samt husjungfru er­ hålla goda platser på egendom i Ös­ tergötland.
Svar till Fru S. af Eken­ stam, Hösterum, S ö d e r k ö p i n g.
PÅLITLIG och verkligt barnkär flic­ ka af god familj, kunnig i sömnad samt kan åtaga sig att sköta 3 barn i ålder 9 — 2 år, erhåller plats 1 nov.
Svar med foto, ref. och lönean­ språk till Elsie, p. r., Helsingborg.
BINDERSKA, rask och duglig, med behagligt ^ sätt och utseende får bra plats i fin blomste af lar.
Svar m. betyg och ' lönep.eientioner sändes under adr.
N.
M. Björklund, Vexiö.
YNGRE DAM Jiälst musikkunnig, önskas som husföreståndarinna till läkare i Norrland.
Svar till » 54 år » med referenser och foto (som återsändes), adr: Iduns e \ p .. Sthlm.
Husjungfru proper, villig och ordentlig, kunnig i alla till platsen hörande sysslor, erhåller bra plats _ om foto med be­ tyg och lönefordringar insändas un­ der adr.
» Bra plats », Iduns exp., ' Svar som ej innehålla foto och be- tyg, besvaras ej.
NITTONÅRIG bättre flicka önskar anställning i finare familj att, såsom medlem af familjen, vara husmo­ dern behjälplig med hemmets skö­ tande.
_ På lön fästes ej afseende.
Svar till » Wera », Broby.
UNG FLICKA som denomgått full­ ständig slöjdkurs, och som är villig att hjälpa till med inom hemmet Sjuksköierskeeleuer 2 elevplatser ledågai å länslasarettet, förekommande göromål, önskar plats Norrtälje, den 1 januari 1917.
Ele­ i bättre familj.
Något musikalisk.
mentarskolebildning ei fordras.
För­ Svar till » Norrländska 21 år ».
frågningar besvaras af öfversköter- 25-ÅRIG BÄTTITE FLICKA önskar skan.
plats i mindre, bättre familj, gärna som ensam eller med yngre jung­ frus _ hjälp, helst i Norrland.
Är P^ats för riåsra med gör omålen på kunnig i matlagning, bakning och landtmä terikontor väl förfarna skrif- handarbeten.
liar genomgått hus­ och rit, biträden finnes att genast hållsskola samt en 7 månaders kurs tJ^träxia * å 1 anslandtmäterikontoret i å Karlskoga praktiska skola, önsk- Falun.
värdt få blifva ansedd som familje­ Ansökningar, åtföljda av betyg om medlem.
Svar till » Plikttrogen », kunskaper, fö.egående verksamhet, L i m m a.r e d. ålder och frejd, insändas till Läns- UNG ENKEL FLICKA önskar plats landtmäterikontpret, F a l u n.
i bättre familj där jungfru finnes, som hjälp och sällskap, kunnig i alla Dugande, a rbetsglad an­ slags spmnad och handarbeten m. m.
Lön, önskvärd.
Svar till » Famil­ språkslös flicka jemedlem Leotina », Helsingborg p. r. från godt hem, som förr haft plats, fullt hemma i husliga sysslor, äfven UNG FLICKA fr. enk.
bild.
hem m. sömnad, sparsam och villig, erhåller godt lynne, van vid arb., god stil, plats å egendom nära, stad i liten söker pl.
fr. 1 nov.
som husmors familj.
Ålder 21 — 30 år.
Något kon­ hjälp.
Ref. Svar til » 20 kr. », Iduns torsvan har företräde.
Sv.
t. Eriks- exp;., f. v. b. dals Egendom, S k ö f d e.
UNG OCH GLAD LÄRARINNA ön­ skar under julferien, dec. — jan.
mot fritt vivre komma till god familj för att deltaga i hushållet.
Svar till » Familjemedlem », Söderåkra p. r. nu genast i landtbrukarefamilj att 23 ÅRS FLICKA önskar plats i fa­ läsa med en flicka i elementarsko­ milj att få lära matlagning.
Har lans 5 klass kurs.
Svar med löne­ genomgått handarbetskurs hos Hand­ anspråk, betyg och fotografi till » Nu vänner.
Vid ett vänligt be­ genast », Sörmlandspostens Exp., Es­ arbetets mötande fästes stort afseende.
Svar kilstuna.
i till » Förlofvad », Falun p. r. kan en 17-åring erhålla en livförsäkring i BALDER å " tio Ot &amp; n QTtf, U I mindre familj på landet finnes plats ledig 1 nov.
för en ung flicka att gå frun till handa.
Jungfru finnes.
Svar härå torde, under adress H. — B.
insändas till Iduns exp., Stockholm.
PLATSSÖKANDE UNG FLICKA önskar som elev kom­ ma till bättre hem, gärna präst­ gård, för att lära hushåll.
Är kun­ nig i handarbeten och sömnad.
Vil­ lig undervisa nyböijare i pianospel- ni ng.
Sv.
t.
» Småländska », iduns etxp ..,, f. v. b.
SMÅLÄNDSKA, önskar plats i familj eller hos ensam dam som hjälp och sällskap.
Helst i Sthlms närhet.
Äi van vid husl.
sysslor, sömnad samt Barn frö ken bildad, snäll och ordentlig, erhåller finare handarbeten.
Sv.
till » Elisa­ plats 1 november hes familj i Stock­ beth », Fred iksI erg Oskarshamn.
holm.
Tre barn i ålder af 6, 11 och •26-ÅRIG NORRLÄNDSKA, van vid 13 år finnas.
Åligganden: tillsyn sjukvård, husliga sysslor samt söm­ öfver barnen samt deras klädér, städ­ nad, önskar p.ats i godt hem som ning af tvenne barnkammare samt husmoders hjälp.
Svar torde sän­ hjälp med läxläsning.
Svar till » Fa­ das under adress: Fru Anna Linn­ miljemedlem B. F. », Iduns exp.
borg, Sala.
PLATS SOM BARNFRÖKEN i godt hem, önskar med det snaraste 25-årig flicka.
Vill anses som familjemed­ med fullgod utbildning öf verstiger lem.
Kunnig i ' enklare sömnad.
St. tillgången.
Till flertalet hos oss till » Pålitlig », Västerås p. y. anmälda platser f i n n a s f. n. inga sökande.
HUSFÖRESTÅNDARINNA, hemma i Nya kurser börja den 15 oktober, allt som hör till skötandet af ett hvilka medlöra fullständig, praktisk bättre hem och som med sparsamhet utbildning.
- och omtanke de sista 6 åren före­ STENOGRAFBYRAN stått finare hem, söker plats att (Sveriges Centralinstitut för Stenogra- ensam sköta litet godt hem.
Fina fi o.
Maskiuskr.)
Riks o. Allm.
2787. rek.
Svar till » Duglig husförestån­ darinna), Iduns annonsexp.
f. v. b.
31 R e g e r i n g s g a t a n.
Efterîiâg.
på stenografer IIIIIIHII 2,OQO kronor att utbelalas vid uppnådda 60 år eller dödsfall dessförinnan.
För en 42-årmg blir dagliga avsätt­ ningen för samma försäkringssummor, 20 resp. nara 30 öre.
Drag sålunda in åtminstone 10 ö re om dagen på de onödiga småulgiftema och teckna en försäkring i Kartriterskor Lärarinna önskas 2,500 kronor alt uibetalas vid dödsfall eller en s. k. blan- oc * 1 köpilalförsakring é inemot ^ aa Livförsäkringsbolaget BALDER - ÖMSESIDIGT - Huvudkontoret: STUREGATAN 8.
STOCKHOLM.
— Begär prospekt.
KVINNLIG SJUKGYMNAST, hus­ hållsvan och arbetskär, önskar an­ ställning.
Goda betyg och ref. Sv.
till » Intresserad », Iduns exp.
I PLATS SOM GUVERNANT önsk.
ung flicka med normalskolekomp.
Musijk.
Tacks.
för sv.
till » Blekingetös », i Iduns exp.
f. v. h. yO ' âr-ip fi ick a af god familj önskar snarast plats såsom barnfröken - eller att gå frun tillhanda i godt hem där jungfru finnes.
Har genomgått hushållsskola och en kurs i klädsömnad.
Van vid handarbete och har i flera år delta­ git i husliga göromål.
Tacksam för svar till » Ruth », Karlshamn.
Flicka från affärshem med högsta betyg i boknål.eri söker plats på kontor.
Svar emottages tacksamt till » Affärshem 10 », Häl­ singborg p. r. Ex. harnskötenskoi * EN BÄTTRE FLICKA önskar plats önska platser gen.
Sv.
.Sjukskö­ Tel. 144 35. i mindre fam. Är kunnig i handar­ terskebyrån, bete, linne- och något klädsömnad.
Kungsgatan 21, Göteborg.
Svar till J. O. H .. Hälsingborg p. r. TRADGARDSLARAIXINNA, uiex .j fr. Ilimforsa, innehar fast plats april — oktober, vid landthusliållsskola, ön­ skar plats, helst vid skola.
Ämnen: af god familie, som har gjennemgaat trädgårdssköt.-el, konservering, enkel husholdnings- og sykursus, 0nsker at slöjd, ladugård-, svin- och höns­ komme i et dannet hjem ii Stock­ skötsel.
Svar till Katrineberg, Ves- holm, hvor pike findes, som hjselp s ige bro (Hallan d).
FÖR SJÛTTÔNÀRS blekingeflicka, og se&gt;lskap f or fruen.
Vil ansees som rask, snäll och glad.
sökes plats i familiemedlem.
Lidt l0n onskelig.
familj för att gå frun tillhanda i Svar till » Omkr.
15 - okti 272 », s endes allt utom s. k. grofsysslor.
Skall sålunda göra nytta och samtidigt inden 8 dage til &gt;H 0 y d a 1 O h- lära hur ett hem skall skötas.
Fast m e ' s A n n o n c e-E x p e d i t i o n lön, hur liten som helst, önskas.
Kristiania., Svar till » Mor », Ronneby.
25-ÅRIG bättre flicka önsk.
plats i bättre hem.
Har genomgått hus­ hållsskola ' o. 7 " mån. '
å Karlskoga praktiska skola.
Sv.
till » Familje­ Som sällskap o. hjälp eller värdinne­ m e d l e m (h e l s t i N o r r l a n d) » L i m m a - plats, gärna på landet, sökes af bildad och pålitlig flicka, kunnig i r e d. husliga sysslor, sömnad och skrif- ANSPRAKSLÖS FLICKA önskar plats göromål.
Goda betyg o. referenser.
hos godhjärtade människor på herr­ Svar till » G — a », box 26, Eskilstuna.
gård el.
annan landtegendom.
Är villig deltaga i allt lättare arbete.
Någon lön önskas.
Svar emotses med tacksamhet till » 24 år », Motala poste restante.
TVA BAJL ' TRE FLICKOR som ge­ 21 år söker plats som hjälp i huset.
nomgått Folkhög- o. Hushållsskola C h i f f r e J.
U.
1 4 9 8 3 a n R u d o l f önsk.
plats i samma familj i dec M os se.
Berlin.
SW.
19. eller jan.
Deltar gärna i alla i ett hem förekommande göromål.
Vill anses som familjemedlemmar.
Sv.
emotses tacksamt före 1 nov.
adr.
INACKORDERINGAR.
» 20 — 21 år », Iduns exp.
f. v. b.
Ung, hiitiad flicka arbetsam och huslig, kunnig i van­ liga inom ett hem förekommande göromål, önskar plats i familj.
Nå­ INACKORDERING önskan i präst­ gon lön önskas och att anses som gård af enkel, bildad flicka till familjemedlem.
Svar till » Arbet­ .dein 1 dec.
1916.
Svar " till » 1 dec. », Elfsborgs Nyheter, Alingdås.
sam », Iduns Exp.
To unge norske dannede damer ill gamla I ETT GUDFRUKTIGT HEM, helst i närheten af Göteborg önskas inac­ kordering för en föräldralös flicka, där hon kan få deltaga uti lättare hushållsgöromål.
Är på grund af nervsjukdom något efterblifven (men nu frisk).
Ålder 20 år.
Sv.
till » Billigaste pris », Göteborg- 3.
Sinnesslöa emottagas a üiskupsuo statsunder­ stödda vårdanstalt.
Postadr.
S ä f- s j ö. Rt.
Vrigstad 13.
Doktor inn ar » Vilma Erikssons Hvilohem, beläget 15 min.
skogsväg .från Ar­ vika.
Adr.
Högåsen, Arvika.
Bröst- klenn nv^t.aga * ei För den nytödae.
komplett utstyrsel 2 omg.
välsydt af uteslutande bästa material.
För.
ordad af läkare.
Pr kartong.
Extra elegant 10 kr.
Presentkartong 14 kr.
Sänglinne stort och präktigt 6 kr.
pr omg.
Allt förstklassigt Fru Casperssoti, Hlottsgatan 9.
Örebro.
Fullständig utstyrsel för hemgifter.
Färdigsydt dam- och barnhnne.
tyen syatelier.
Profver sändas på begäran &gt;.
C. Crcnquist S Son.
Malmö.
R its 815. j » .Jsvjtnash Bildad T yska • Lika bra och bättre än de i bästa utländska i afseende å « konstruktion, hållbarhet,samt 1 lätt och tyst gång.
Prisbilliga.
I Obs.
!
Förmänliga I afbetalningsviLkor.
/ K fMHWIHII IWMj V MALM0 &amp; BEST H ar barnens förtjusning Använd - jLk Floro dol^ivAlen Jlt vid lvallmnd av de små.
Den bevarar och starker ffeyptap ö^ (^deras fma W c - J f ^ ^ r^ocK rosiga hy.
&amp; Jr &amp; Sf - 663 - Ett kg.
latursmör 1 endast kr.
1:70.
Undervisning lämnas 1 i, att af mejeri- smör och andra naturprodukter, me­ delst en enkel apparat å 50 öre, på några få minuter, själf bereda ett verkligt godt natursmör till detta låga pris.
Storartad t re­ sultat!
Beredningsrecept jämte öf- rig undervisning kr.
1:25 - f- porto mot postförskott ell.
förskottslikvid.
Tillskrif Firma A. Olsson, postfack 63, Helsingborg.
Doktor Bjerkes Ögonklinik LINKÖPING.
D; r Heümans BLECTKO &gt;iBL) lciMSKA INSTITUT.
MBRVSJUKDOMAR och KBUMATISKA ÅKOMMOR.
Kungaportsplatsen 2.
Göteborg.
Tel. 4546.
Uymnastikuirektorsexamen aflagges efter 2-årig kurs af kvinn­ liga elever vid fyMa GwnstMitntet.
Ny kurs börjar den 14 sept.
Prosp.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND.
I fiotiDorgs Enskilda Handels-Gymnasium I Kungsgatan 4o, Göteborg.
Förmånligaste enskilda handelslaro- I verk för elever med högre förkunskap.
I Sammirkurs I Handelskurs I Gymnasialkurs I ' O / s — 10 / as I " ' le — ' " Is Begär Prospekt 1 Osnor A.
Kjellbergs kars i m assage o ch sjukgymnastik.
Begär prospekt!
Stockholm.
Mästersamuelsgatan 70.
Kus I massage och Sjakgymnasfik STOCKHOLMS MASSAGB- &amp; GYMNASTIK-INSTITUT Biblioteksgatan 28 Begär prospekt 1 Atmagringstvàl, — absolut verkande — oskadlig.
— Pris kr.
4:50- (- porto .Förs.
diskr.
Fransk » Parfym magasinet, Hofleverantör.
21 Drottninggatan 21.
Lait Antéphélique (kftntft i hela världen sedan 60 år) bästa medel mot rynkor, fräknar, lefverfläc- ksr, finnar, fnassel m. m.
Pris kr.
6. — + porto.
Franska Parfym magasinet.
Drmftmlnffratan 21.
Stockholm.
H flev " La Mascotte " Franskt skönhetsmedel — Kosmeti­ kens triumf.
Nyhet: M.
BE N D I X HOFLEVERANTÖR 18 REGERINGSGATAN, 5 STUREGATAN, 90 DROTTNINGGATAN Sveriges äldsta och största specialfirma i BARNKLÄDER Avdelning för B ACKFISCH-KONFEKTIO N Kjellströms Kartritningskurs börjar I Okt.
18 REGERINGSGATAN 18 " La Mascotte-crème " Hög kvalitet och framstående egen­ skaper hafva förorsakat » La Mascot­ tes » stora framgång.
Preparaten äio lagligt skyddade genom Kungl.
Pa­ tentverket.
Säljas i alla 1: kla ssiga Parfymerier, Varuhus, Drogaffärer och Damfrisérsalonger öfver hela lan­ det.
Dubbelhaka borttages efter ny metod medelst Menton.
Pris pr sats 10 kr.
Fullständig bruksanvisning med­ följer.
Maria Enquist.
Ex Sjakgymn.
Institut för skönhetsvård och Plastiska Operationer.
Stockholm.
Biblioteksgat.
6 — 8 Riks 1606Ô.
Allm.
22662.
Husmödrar som önska tjänare och Tjänare Eskilstuna-Kuriren S ar världens förnämsta Hår- 11 S medel och öfverträffas icke af Î 3 något annat liknande preparat S 3 Pris pr fl.
2.SO.
ï Erhälles hos alla l:sta klass Parfymeri-, S • Drog- och Coiffyraffårer.
£ Prospekt erfräHes.
Storgatan 32.
Sthlms Tel. 24208.
Bogstens Hushällskurs 1917.
1 Febr. — 1 Maj; 1 Aug — 1 Nov.
Utlörltgt prospekt mot 2 porto.
Fru Ida Palmgren, Bettna.
|ALTIFTW| lALTlPfNi Kurs i klädsömnad.
Elever mottae-as dagligen kl. 11 — 3.
Grefturegatan 72.
Aftonkurs två gånger i veckan.
A.
T.
224 53.
FÖR HÖSTEN!
j • B Lektioner i Linnesömnad, även b usat *, l under k} ola i * spop / s6 / orfop oef * bavm.fi äder * Eleve mottMgMS d agligen 12 sept — lö dec .. 10 jan — K » juni.
Dräktpåsen: R.
T.
35 30.
Karin Egnér.
Eva Egnér.
Sibyllegatan 36, Stockholm.
A.
T.
210 04 Selma Wahfgron.
9 • Kvinnliga Gymnastik-Sällskapets (patent) för skydd mot mal och damm.
Säljes I hvarje välsortera d affär samt i parti lias John Blomberg &amp; C:o A.B., STOCKHOLM.
TELEFONER: ALLM.
5113, RIKS 12 01 &amp; 12 02. som söka platser träffa säkrast sin publik genom att annonsera i dag­ liga aftontidningen hvilken läses i nästan alla hem i stad och på landet inom Norra Södermanland och Västra Västman­ land.
Uppl.
cirka 13,000 ex. " Git glänsaric / e resultat " {HOS ALLA HANDLAND E) öfnmgar å K&lt;&gt;nnl.
Centralinstitutet (Hamngatan 19) T isdagar och Fre- dat ar med bönan Fi edagen den 6 ökt.
kl. 8,15 — 9 e. m. Ledarinna Fr. Dagmar Torslow.
Anmälningar mottagas å nämnda tider och dagar.
Till mindre be­ medlade utlån ar Sällskapet kostnadsfritt gymnastikdräkter.
Terminsafg ' ft 1 kr.
STYRELSEN.
Ruth ZBiterströms pla tsbyrå.
Drotlnincgitan 16, 1 t r., S tockholm.
Anskaliar platser tör Husförebtand., Hushåll- och Harnf öK .. Läiarii nor Kok-, Hus-, Ban- och Ensamj.
nsänd betygsals ki if te &gt; och foto samt 20 ö re i svars­ porto.
Bil igt arv« de.
Beel behandling.
A.
T.
93 98 R.
T.
167 70.
Stekugnsplattor af täljsten KORSETT-NYHETER Primadonna-Korsetten Denna korsett är af passad för alla figurer o&lt;h gifver kroppen oattat korsettens Långa form, stor böjlighet modernt snitt.
Korsetten ftr försedd med rostfria aluminiumfjädrar och planchetter och kan således lätt tvättas.
" Primadonna B " K ".
7.25 Ljusblå, extra ^ rima ba tistsntin, 4 strumphållare ex ' ra lång modell.
Primadonna CKr 6. — H vit, prima bbti^tsatin, 4 strumphållare, lång mo dell.
" Primadonna D " Kr.
3.90 Lj slila, prima narkum- väfnad 2 strumphållare, lång modtll.
Reformlifvet " Hygiène " (Röda korset) Detta reformlif är af lä­ kare re kommende at så­ som det mest hygieniska.
Är försett med uttagbara fjädrar fiamtill.
Hygiène C.
Prima par- kumvSfnad silvergrå-pas­ sande för flickor.
Kr.
1.75 Hygiène D. Pâma kypert dtell, h vita och ljusblå.
Kr.
2.85 Hygiène A.
Prima varp- sätin sillvergrå.
Kr.
3.25 att användas i vanliga kokspislar, hvarigenom ett godt, väl gräddadt bröd erhälles.
Säljas i följande di­ mensioner: 4&lt; X50 cm.
à Kr.
6:85 pr st. 30X50,, à, 5:65,,,, 28X40, à „ 4:25,,,, Andra ' dimensioner på.
beställ­ ning.
Backa Täljstensverk, Årjäng.
Pepparkakor erkänt välsmakande 1 öre st. sän­ das mot efterkraf i satser om minst 300 s t.
Fru M aria P ersson, A x e l - v o 1 d. Skåne.
Turkiska badet i Malmtorgsbadet är öppet hvarje torsdag föi damer.
Yppersta me­ del för bibehållandet af smärt figur och fin hy.
Badet är angenämast, om man är flera i sällskap.
Pris före kl. 12 kr.
1: P50.
efter kl. 12 kr.
l:ïô.
Hygiène B.
Extra prima batist hvit.
Kr.
4.25 «fa Vi föra dessutom en mängd olika modeller i Snör- och Reformlif Gördlar och biösthållare, alla välsittande och moderna modeller Vår illustrerade priskurant, innehållande 30 olika korsetter, sändes gratis och franko.
A.
J ÖNSSON &amp; C:o - Kyrkogatan32 - Göteborg.
Alltid vecfecr-3 I dun utgirves denna vecka i A och B. Wilhelmssons ~tokt,r.
A.-B., Sthlm, 1916.
