# ID: svediakorp-per2233
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,365
# sentences: 1,710
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 39 Cl 550) 29:DE ÀRO.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
I L L C I S T R E R A D r ^ T I D N IN G UPPLAGA A. GRU No, FORKVINNANMOCh-HEMMET SÖNDAGEN DEN 24 SEPTEM5ER 1916.
FRITHIOF-H ELLBERG HUF VUDRED AKT OR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN.
ELISABETH KREY.
" 5?
WJ ' in * • - n RODA ASTER!
SE, 1 PARKEN rosorna ha fällts till marken.
Nu är dagen din — makt, som suger ut och öder, lidelse, som tär och glöder i ett mänskosinn '.
Ingen tid att resignera!
Blodets hets vill mer och mera.
Det är laga fång.
Ynglingar i myrtenlunder, kom och drick af min burgunder!
Liebfräumilch — fi donc!
HÖSTASTRAR.
AF ANE RANDEL Asier hvit ... champagne och atlas!
Himmel, hvad del les och sprattlas i ditt höga slott!
Än del glöder i din aska, ännu kan du öfverraska med en yr gavotte.
Minnen bara ... Där du sitter fin i svarta pärlors glitter, spetskrås och chignon, drömmer du om hviti och siden, om den gamla goda tiden, ack, som var en gång.
Astrar hvita, astrar röda!
Sommarns sol och sommarns möda sprungit sent i blom.
Men fast år och ungdom svika, gif att kunna så predika lifvets rikedom!
Vid afloppet sköljer man än lillens flaskor, än står man där och sköljer sina grönsaker, sin fisk eller sitt kött.
Afloppet blir fullt af sand efter grönsakerna, fiskfjällen sprätta öfver hela köket (fast man kan dämpa fyr­ För Idun af GERTRUD o ch PETER NORDEN.
verkeriet genom att hålla sig under ett tid­ ningspapper}, händerna bli nedsmorda af in- V. Marias köksbekymmer.
älfvor och vi måste ta i kranen för att få SEDAN VI NU I H VARDAGSRUMMET RE - vatten.
En stund efteråt ha vi k anske sterili­ sonerat om kvinnans ställning i nådens inne­ serat våra händer i spädbarnshygienens varande år, som husmoder och som tjänare, namn och gå till va ttenledningen utan att och vid skrifbordei kalkylerat litet om bo­ komma ihåg med hvilka fingrar vi nyss öpp­ sättning och hushållspengar, är det kanske nade kranen.
Hvad är då hela vår hygien tid a tt gå ut i köket också.
Här ha vi nämli­ annat än ett dåligt skämt?
Vid köksbordet gen problemets konkretaste sida för ögonen, röra vi vår kaksmet, sprita våra ärter och liksom denna detalj i hvad rör kvinnans för­ stryka bamkammartvätten.
Och på samma hållande till och möjligheter för det plats polera vi silfver, koppar och mässing husliga arbetet är den praktiskt viktigaste och bemöda oss förgäfves att skydda bordet och den — i prak tiken mest styfmoderligt be­ med papper.
I de flesta enkla hem måste handlade.
hela barntvätten ske i köket.
När man Det är ett " teoretiskt " kök, men gör icke så erinrar sig allt os, alla dunster och desto mindre anspråk på att tillgodose huf- ångor som äro oundvikliga i illa ven­ vudsakligen praktiska synpunkter.
Det är tilerade kök, så måste man vidgå, att det intet " idealkök " — jag har redan framhållit, hela inte är riktigt snyggt och aptitligt, och att jag icke tror på någon allena saliggö­ att det ger en viss ironisk bismak åt den hy­ rande frälsningsmetod.
Det är blott exem­ gieniska förkunnelse, hvarvid vi uppbygga pel på en genomtänkt och genomarbetad både oss själfva och allt " folket ".
Och om plan.
Exemplets tillämplighet på hvars och någon kommer och yrkar, att man skall göra ens individuella fall blir en sak för hvars och väl rent efter ett göra, innan man tar itu med ens pröfning.
ett annat, så har jag blott ett svar: Försök * själf hur godt det är!
Försök att göra det, Köket bör vara det synliga uttrycket för med ett par, tre små i k jolarne, alla ärenden husmoderns sträfvan, behof och skicklighet att uträtta, dörren att passa, maten att ensam inom hithörande verksamhetsområde, och laga — f örsök bara att göra ordentligt rent därför lika individuellt b etonadt som hemmet efter hvarje smutsigt arbete, innan ni börjar och kvinnan själf.
Men vissa- elementära med något som kräfver renlighet, ja, " h ygie­ grundsatser gälla — eller borde gälla — för nisk noggrannhet "!
Nej, d en enda förnuftiga, hvarje kök ifråga om belysning, sanitära an­ den enda möjliga utvägen är att strängt skilja ordningar, tillvaratagande af ett rationellt på dessa båda slag af husligt arbete.
anslaget utrymme och bekväma arbetsmöjlig­ Hvarje kök borde vara försedt med ett litet heter.
Och om husmödrarna som regel varit renseri, inredt med tanke på de i ett hushåll mera kompetenta, skulle de aldrig ha nöjt si g förekommande rengöringsvärfven.
rr.ed d e på en höft tillkomna f attigdomsbevis, För ett sådant renseri skulle jag först och som öfverallt och i alla land bjudits dem af främst vilja rekommendera ett lätt spoladt, arkitekter och byggmästare.
Den fullkom­ väl afvägdt golf med aflopp.
Dessutom natur­ liga brist på ändamålsenlighet och planmäs- ligtvis på vanlig vägghöjd en slasktratt med, siyhei, som är utmärkande för flertalet kök, så vidf möjligt, kranar för både kallt och hur modern våningen, hur charmant marmor­ varmt vatten.
En annan för de flesta hem trappan än må vara, vittnar om, hur litet äf- värdefull sak vore en väggfast tvättho, för­ ven husmödrarna reflekterat öfver och insis­ sedd med ett lock att fälla ned, när man be- terat på kökets mening och behof.
höfde det som " bord ".
Ett litet skåp för bor­ Vi berö mma ju oss af våra stora framsteg i star, rottingar och dammtrasor vore äfven alla hygieniska angelägenheter, och särskild förmånligt.
Växlande behof kräfva väx­ respekt ha vi för vetenskapens renlighetskraf lande utrustning; hufvudsaken är att allt i hvad det späda barnets vård tillhör.
Men smutsigt och soligt göra kan förläggas till en för att då icke brista i den konsekventa iill- plats, där det icke kommer i konflikt med så­ lämpningens första stycke, så borde vi o ckså dant arbete, som förutsätter iakttagande af betrakta köket som ett laborato­ noggrann snygghet.
Och ingången till kök et rium för födans beredning och e j, bör vara förlagd genom renseriet, så att bud hvilket är det vanliga, som den plats bakom och springpojkar med smutsiga fötter eller kulisserna, dit hushållsarbetets samtliga di­ skräpiga paket ej behöfva k omma längre.
verse är förjagdt.
Och eftersom rätt mycket Sedan vi begränsat själfva kökets uppgift smutsigt göra är oundvikligt i hvarje hushåll, till att vara ett matlagningslaboratorium, blir så borde också en särskild plats finnas till­ det också lättare att afgöra hvad som hör gänglig för sådant, hvad engelsmännen, s om till den väsentliga utrustningen i ett verkligt hittills äro ensamma om att äfven i anspråks­ modernt, d. v. s. för vår tids ändamål till- lösa hem ha genomfört denna praxis, kalla godosedt kök.
Elsa Törne tog upp för en scullery.
Hvad som främst kommer i betraktande i scullery ' n i sin " Solidar " och gaf oss ett bra ett bra kök är: svenskt namn för den: rens er i.
Att hon sedan ville brodera ut den engelska förebil­ a) belysning, ventilering, den till en allt för fantastisk vidlyfiighet, bör sanitär utrustning.
ju i cke hindra oss från att införlifva namnet med vårt dagliga tal och att siräfva oss b) följdriktig plan, lagom (ej fö r stort) utrymme, till den verklighet, för hvilken ordet skall ge bekvämlighet.
uttryck.
Så länge renseri saknas, så kan det Jag gör denna tu-gruppering, emedan de aldrig undvikas, att man ena ögonblicket olika egenskaperna i hvarje grupp stå i n ära borstar skodonen i köket och det andra, in­ beroende af hvarandra.
Första gruppen af- nan dammet lagt sig, far itu med frukosten.
ser hvad som fordras för att göra köket h ygi­ Den moderna husmodern och hennes praktiska uppgifter.
Prenumerationspris: •!
!
ï Î Vonl.
upplågan: Hett år Kr.
6.50 Hallt Sr c 3.50 Kvartal &lt; 1.75 Minad « 0.75 _ j Praktupplagan Helt år Kr.
9.- Halft år &gt; 5. — Kvartal » 2.50 Månad » 0.90 JJggs bvrå OCh e xpedition, eniskt och behagligt att vistas i.
Den andra tar sikte på ett systematiskt ordnadt, förenk­ lad!
och raskt arbete.
* Tillräcklig och ändamålsenlig belys- n i n g är af lika stor betydelse i k öket som i verkstaden eller ateljén.
Man bör till att börja med siräfva efter att åstadkomma ett så all­ mänt fördeladt, diffust ljus som möjligt och undvika ett alltför koncentreradt ljus med ty åtföljande skarpa, och gärna förvillande slagskuggor.
Både af denna anledning och med tanke på att få köket så sommarsvalt som möjligt förlägges köksfönstret helst nordligt.
Denna regel är nog hvad enfa­ miljshusen beträffar redan så allmänt i kr aft, att den befraktas som axiom.
Så.
mycket mindre tar man hänsyn till be lysningens vik­ tigaste bud, som rör spisens läge i förhål­ lande till fönstret.
Den som arbetar vid spi­ sen bör icke tvingas att stå och skugga sig själf.
För placeringen af en spis gäller sam­ ma regel som för placering af ett skrifbord: ljuset från vänster!
I fråga om skrifbordei anses detta själfklart; ifråga om spisen tycks ingen tänka på det.
Åtminstone förefaller det vara mest lyckträff, om spisen i våra kök råkar vara ur belysningssynpunkt fördelak­ tigt uppställd.
Samma synpunkt bör man ha i m innet, när det gäller den konstgjorda belysningen.
Framför allt ingen lampa från höger, eller bakifrån, för den som arbetar vid spis eller diskbänk.
Finnes tillgång till elektriskt ljus är den indirekta belysning, som på sis­ tone börjat vinna insteg äfven i Sverige, som allmän ljuskälla att rekommendera.
Att där­ emot ha en lampa med direkt ljus midt i rummet som enda ljuskälla leder till m ången vidbränd rätt och sönderslagen tallrik.
Helst och främst bör man ha en lampa rakt öfver spisen och en annan öfver diskbänken.
Tän­ ker man så dessutom på att skärma af för­ ståndigt, så att ljuset faller på arbetsplatsen utan att sticka bländande i ögonen på den arbetande, * så reder man sig med rätt däm- padt ljus och har icke så litet underlättad!
arbetet.
Kökefs ventilering är betydelsefull både för undvikande af matos och med hän­ syn till den arbetandes hälsa.
Luften i ett kök blir mycket hastigt förbrukad, och den arbetande känner sig tung och olustig.
För­ modligen ligger här förklaringsgrunden till köksomas till talesäff vordna " argsinthet ".
Fönstret bör vara.
så anordna dt att det be­ kvämt kan öppnas upptill.
* * Därigenom kan man få frisk luft utan direkt drag.
En effek­ tiv ventil öfver spisen hör ocksé till.
Och fastän jag vet, att våra arkitekter f. n. icke gilla spishufvar, så håller jag ändå, isynner­ het om spisen är stor, på en ordentlig huf.
Suger venfilen so m den skall, så stannar nog det mesta af ångorna inom hufven.
Med den moderna, huflösa metoden bli ju ofta köksväggarna drypande af ånga och gardi­ nerna hänga som fuktiga trasor.
Metoden är kanske dessutom inte så modern längre; ty i Am erika är hufven på väg att återinsättas som kökets tronhimmel.
Utan god belysning och god luftväxling kan den allmänna renlighet och snygghet, som utgör ett af de elementära önskemålen ifråga om ett tidsenligt kök, aldrig uppnås.
Men kökets hygien kräfver mera än så.
Ingenting gläder ju så husmoderns hjärta * Försök i. ex. med en elektrisk lampa innan­ för spishufven!
* * Om fönstret skall närmare talas längre fram.
45.
Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
9803.
Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
6 147.
Kl. 10 — 4.
Kl 9-6.
Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.6147.
Kl. 1 1-1.
Kl. 9-6.
Verkst.
direktören kl. 11 —; Riks 86 59.
Allm.
43 04.
I Annonspris: Pr millimeter enkel spalt:.
25 d re efter text.
Utländska annonser: 30 ör e å textsida.
30 ör e efter text.
35 öre 20o förhöjning för särsk.
å textsida.
20 ° / o förh.
begärd plats.
för särsk.
begärd plats.
• •;:
som ett skinande kök, och allt bör göras för att detta önskemål skall kunna uppnås så lätt som möjligt och af så många som möj­ ligt.
Väggar och golf böra, i all synnerhet i närheten af spis och diskbänk, ha en hård, jämn yta med så få springor och fogar som möjligt.
Bäst är att ha kakel på väg­ gen och linoleum på golfvet.
Det ena som det andra är lätt att hålla rent, och för li­ noleum talar äfven starkt den omständig­ heten, att det är mjukt och hvilsami att gå på.
Till fönstret hör om sommaren flugnät, an­ nars är det omöjligt att freda sig för den snuskiga bacillbäraren.
Och så diskbänken!
Det finns en särdeles nyttig och användbar finns det mycket att välja på: porslin, hvit emalj, råglas (tyvärr 1 rtJt / YDDUKAR I dyrH, marmor, granit­ massa, marmormosaik.
Den olägenhet, som är förknippad med dessa beklädnader, nämligen hårdheten, som är ris­ HYLL 7 / ' kabel för porslinets / SSK AP hållbarhet, är afhjälpt (ÖV£P ISSKÅPET Ü- rersKJUTFonsTC # genom att breda en UTT / U.
REMSEMET) kökshandduk öfver ^c&lt; (tSEN 1 LÀ GG ES HAR- bänken .Det finns för­ VA fr EN UTlfRAN) HYLLA SLIS / fAl / LO / P resten ett slags sär­ (/ BO RDSHÖJ O) skilda trasor af ljus­ vekegarn för ända­ FÄLLSK / M målet, som ha en TVÄTTHO BAKS fl 4P (MED NEDFAUBA.
?7 tOC / tj speciell förmåga att suga vattnet åt sig.
En beklädnad som icke är hård och för­ resten har mycket som talar för sig, är lino­ KÖKSBORD * ' leum.
Den vill ju trasa sig i kanten, men det YSKAPFÖR BOPSTAf?
afhjälpes genom att sko fast kanten med SKALA 1=20 SEffVEMNGSRUM en zinkremsa, som jag hört uppgifvas, att man gjorde på ett metall, som heter zink, Ett kök tjämle renseri och skafferi) planeradt med hänsyn till den naturliga arbetsgången, ren- ställe.
En diskbänk af nrh ^nm hl linhpf knrr^kt hp » lv&lt;sninrt i -- i i -- .... t - och som bl.
a a. har rlpn den lighel, korrekt belysning, bekvämlighet och ett begränsad!, men väl utnyttjad!
utrymme.
trä duger däremot ej, egenskapen att få fula Till serveringsrummet svängdörr, som går åt båda hållen.
— Isskåpet har lucka ut till ren­ emedan den snart fläckar af rent vatten.
seriet (synes å teckningen), genom hvilken isen ilägges direkt härutifrån.
I väggen öfver isskåpet murknar.
Med en så opraktisk ett skjutfönster (synes ej): den rensade fisken f. ex. införes på detta sätt direkt i skafferiet.
— Mot beläggningen Framför köksfönstret kan man lämpligen ha blomsterlåda med persilja, gräslök o. dyl. beklädnad äro de med porslin vilja kan­ allra flesta svenska ske både husmödrar diskbänkar öfverdragna.
D. v. s., skall det med dyra putsmedel och bortslösandet af och husvärdar invända, att den ställer sig för vara riktigt fint och tip-top, så är det — k op­ dyrbar arbetskraft.
Dessutom bör vattnet ha dyr.
Men för dem som bygga själfva vill jag par, hvilkef är ändå mera opraktiskt!
I vissa tillfälle att rinna af från de diskade föremå­ påpeka, att flertalet svenska hem torde på moderna skolkök, där eleverna tydligen äf­ len och därför den del af bänken, där man renhållningen af sina eviga zinkbänkar ned­ ven delvis få lära sig, hur det infe skall ställer disken ifrån sig icke vara en slät lägga en årlig kostnad, som ungefär räcker vara, har man ett förfärligt besvär med att bänk, utan ha en svag lutning mot afloppet till prisskillnaden mellan zink och porslin.
hindra kopparbeklädnaden vid diskbänken och refflad yta.
* Och till hyresvärdarna vill jag säga, att våra från att bli våt!
Hvad diskbänkens beklädnad angår, så våningar verkligen i regel äro så dyra, att Tänker man sig blott ett ögonblick för, så * Att ställa upp tallrikar o. dyl. i en " diskhylla " man skulle kunna fordra att en förnuftig disk " torde man vara på det klara med, att en lyfter visser.igen porslinet ur vätan, men det är ju bänk vore inbegripen.
* 1 diskplats bör vara en plats att diska vid, likafullt mera trefnad med att vattnet har tillfälle följaktligen en plats som tål vatten, och är all afrinna under stäl ningen.
Dylika diskställ fin­ Ofvergå vi så till nästa grupp af de för nas af olika typer, bl.
a. har Rimforsa en modell, lätt aftorkad, icke ideligen behöfver skuras som lokalpatrioterna varmt förorda.
köket uppställda önskemålen, så måste vi Kökets första och fjärde vägg (jmfr planritning!).
Lådorna i köksbordet innehålla alla de olika redskap, som användas vid födans beredning.
— Längst t. v. sväng dörren till serveringsrum­ met.
I hörnet dörr till renseriet.
T. h. dörr till skafferiet.
— Närmast skafferiet köksskåpet.
Sammanbyggdt därmed bakskåpet; underst (tude- lad) mjölbinge.
Ofvanför den fill bakbord nedfällda slutskifvan.
Längst t. v. står den skål, i hvilken mjölet faller ned från den i understa skåp- hyllan inbyggda sikten (man siktar genom att vefva vid munstycket under hyllan).
Ofriga hyllor upptagas af formar, kafle och andra bakutensilier samt kryddor, russin o. dyl. Konstfliten, Göteborg. '
mattor, gardiner,.
möbeltyger, dräkttyger.
Konstnärligt verkningsfulla mönster oeb färgsättningar, prover sändas till påseende, precisera noga vad som önskas.
Kökets andra och tredje vägg.
Längst till höger ett litet serveringsbord på hjul.
På detta skjuies den färdiga maten in i matsalen.
När bordet återkommer med användt porslin skjufes det direkt bort till diskbänken.
— Allt som behöfs vid matlagningen inom omedelbart räckhåll vid spisen.
T. h. en fällskifva (under denna koklåda), där den förberedda maten ställes, och där den tillagade upplägges.
Använda kärl och karotter sättas undan t. v. om spisen.
— Anv ändt porslin sättes t. h. på diskbänken, det rengjorda i. v. (hvarifrån man blott har ett steg till köksskåpet).
Diskbänkens vänstra del sluttar sakta och bör ha refflad yta.
Under diskhon är bänken öppen.
— Fönstrets öfre del går att skjuta ned, dess nedre del att skjuta upp.
— Väggpartiet bakom spis och diskbänk kakelklädf.
S:ta Birgittaskolan Regeringsgatan Linneutstyrslar Textilarbeten 19-21 Handsydda £ linneblusar £
C Förste pristagarens förslag i vill atäflingen för Djursholm.
fasta bcrdskifvor — ty man kan icke ha för mycket plats att breda ut sig på, när man arbetar vid s pisen.
Skifvan till höger är att fälla ned, och under densamma s tår kok- DEN TÄFL1NG OM BEBYGGANDET AF KVAR- teref Ygdrasil, som för någon tid sedan utlystes lådan.
Till v änster torde det vara mest prak­ af Djursholmsbolaget, har nu afgjorts och resulta­ tiskt a tt låta skifvan — som ev. går i ett med tet af de 35 förslagen har blifvit sy nnerligen gif- diskbänken — utgöra öfverdelen af vedlår vande.
Vi reproducera ett par bilder af förste el.
dyl.
Allt som behöfs för själfva matlag­ pristagarens, arkitekt T. Rybergs förslag.
Vil­ lorna verka mycket förnuftigt planerade och äro ningen, mjöl, sa lt, kryddor är placeradt inom vackert inlagda i terrängen.
Man lägger sär- bekvämt räckhåll direkt öfver högra fäll- skildf märke till a tt tomterna afgränsats méd mu­ skifvan, och vispar, slefvar o. s. v. hänga rar mot yttervärlden, hvilket ger möjlighet att af uppradade, genast åtkomliga, på en list öf­ ett mindre område skapa en harmonisk helhet.
1) Den beredning af födoämnena, som går Andra pris tilldelades arkitekterna Eric Ericsson ver spisen.
I en fördjupning i öf re listkanten och Arvid Stille och tredje pris arkitekterna Sven hvila grytlocken, och ofvanför finnas dubbla före själfva tillagningen.
hyllor (i bekväm höjd!)
för pannor och 2) Kokandet, stekandet o. s. v. af maten, lonsson och Olof Lundgren.
grytor.
Ljuset faller från vänster.
jämte dess uppläggning.
P å t r e d j e v ä g g e n under fönstret, åter­ 3) Disk och rengöring af alla utensilier.
finna vi d iskbänken med allt hvad därtill hör.
4) Bortställandet, upphängandet o. s. v. af I midten en grund, fyrkantig bassäng, till hö ­ alla utensilier samt d et allmänna arbetet med ger plats för uppsamlingen af användt porslin, att få köket finlRjch i ordning igen.
till vänster en refflad, något lutande skifva, Dessa fyra olika faser och deras na­ där man sätter det diskade ifrån sig.
Om turliga förhållande tillhvaran- beläggningen är förut faladt.
I bä nken finnas d r a bör man alltid noga hålla i minne, när lådor för putsmedel, under lådorna skåp.
man planlägger — och inreder — ett kök.
Höger och vänster är det mycket viktigt att I d e bilder, som åskådliggöra denna upp­ kunna skilja på ifråga om diskplatsen.
Efter­ sats, observeras, att hela planläggningen går som en normal, högerhändt person diskar med ut på att hålla just d essa fyra arbetstempon höger hand och sätter ifrån sig med den strängt isär och att få dem att följa så na­ vänstra, bör man gifvetvis kunna sätta ifrån turligt och bekvämt som möjligt på hvar- sig åt vänster.
Eljes arbetar man med andra.
korsade armar, eller öfverflödiga handgrepp Hvar - och en af kökets fyra väggar är an- " och riskerar att slå porslinet mot vattenled­ slagen åt en af arbetets fyra faser.
Vi röra ningskranen.
T. o. m. i mönstervillor på ut- oss hela tiden åt ett håll och gå i de n natur­ siällningar och förresten så godt som öfver- liga ordning med frågorna, som följer af ar­ Fröken Anna Nordgren.
Fru Ina Villner.
allt i sve nska våningar finner man, äfven där betets egen art. Och all den utrustning, alla det precis lika lätt kunde vara annorlunda, Målarinnan fröken Anna Nordgren, välbe­ diskbänken så anordnad, att den arbetande de redskap etc. som höra till en viss fas, äro sammanförda just p å den plats, dit detta ar­ kant för en äldre generation och uppskattad för måste ställa ifrån sig disken åt höger!
Åter sina känsliga landskapsmålningar och genrebilder bete är förlagdt.
med motiv s åväl från hemlandet som från Frank­ ett exempel på dessa meningslösa traditio­ Vid f örsta väggen till h öger, som man rike, England, Holland och Irland, i hvilka sist­ ner, som det inte borde vara alltför utopiskt kommer in från renseriet, står köksbordet nämnda länder hon vistades under årslånga stu­ att länka sig utrotade.
med sina stolar.
Det bör ha lådor för för­ dieresor, afled nyligen i Skara.
Vi ha, som synes, alltjämt rört oss åt ett Från 1867 — 1874 studerade hon vid Konstaka­ varing af de knifvar, grönsaksskärare, späck- demien i Stockholm.
Bland lärarne därstädes håll.
Vi komma nu, ett par steg från disk­ nålar o. s. v., som användas vid födans finare torde professor Boklund ha utöfvaf det största bänken till f järdeväggen, där det vägg­ beredning.
Ofver bordet hänger köksklockan inflytandet på hennes utveckling och honom be­ fasta köksskåpet för gröfre porslin o.
dyl. har och finns en hylla för hushållsvägen, för bur­ varade hon också alltid i tacksamt minne.
In­ sin plats.
Nedre delen af skåpet bör heb tresserat, fastän själf reserverad, följde hon de kar * o. dyl. olika konstriktningarne och tillgodogjorde sig är­ vara till sl örsta delen inredt med lådor: stora Vid andra väggen, några steg från ligt hvad som i desamma stämde öfverens med dörrar och djupa hyllor ner efter golfvet äro köksbordet och matsalsdörren, står spisen.
hennes egen naturell.
Med framgång utställde båda delarna lika besvärliga.
Skåpskifvan Â ömse sidor af, i omedelbar fortsättning af hon ofta på " salongen " i Paris eller på Akade­ bör vara så fri so m möjligt.
För öfverskåpet mien i London.
och i jämnhöjd med denna finnas vägg- Genom hennes alstring går ett sundt realistiskt passa hyllor o ch stora * dörrar på vanligt sätt drag, som aldrig förfelade att slå an på ett skå­ bäst.
sätta en följdriktig plan före allt an­ nat, dels emedan en sådan är af största be­ tydelse i och för sig själf, dels emedan en rationell ufrymmesberäkning och arbetslätf- nad äro väsentligen beroende däraf.
När man iakttar den fullkomliga bristen på sy­ stem i de flesta kök, så inser man genast, att de byggts och inredts utan minsta hänsyn till d en logiska ordningsföljden mellan köks- arbetets olika delar.
Fyra särskilda faser äro lätta att urskilja ifråga om kökets arbete: En intressant pristäfling för Djursholmsvillor.
Kvinnoporträtt till dags krönikan.
* Hvad dessa burkar beträffar är det mest praktiskt att ha dem af glas.
De porslinsburkar man satsvis ser i bosättningsaffärerna äro till att börja med ogenomskinliga så att man är bero­ ende af etiketten och icke utan att särskildt se efter blir påmind om beståndets höjd i burken.
Dessutom äro de oftast opraktiskt stora, så att de äro svåra att gripa och följaktligen lätt ut­ satta för att gå sönder.
Vanliga konservglas med lätt aflyft, men säkert hvilande glaslock äro utmärkt användbara, men vi få nog ha några fler än tecknaren gifvit oss på bilden, och vi binda gifvetvis inte öfver någon med papper!
dande öga.
Närmast sörjes den aflidna af syster och sys­ terbarn.
De talrika vännerna af hennes ärliga och goda konst skola med vemod mottaga bud­ skapet om den försynta och anspråkslöst tillba­ kadragna konstnärinnans bortgång.
* För några dagar sedan afled i Torpa prästgård fru Ina V i 11 n e r, maka till k yrkoherden V. Vill- ner.
Den aflidna efterlämnar minnet af en säll- spordt fin och gedigen personlighet, en god kvin­ na i ordets bästa bemärkelse.
Sitt trefna hem skötte hon med den erfarna husmoderns omsorg t~&gt; I Ï ö, # - • S o e iicnns!
) r (Forts.).
och förutseende och åt sin trädgård, den vackra trädgården å Torpa kyrkoherdeboställe, ägnade hon en pietetsfull vård.
Hos alla, som kommo i närmare beröring med den älskliga prästfrun i Torpa, skall hennes minne lefva i tacksam håg­ komst, ej minst hos de många fattiga på orten, bland hvilka fru V. i det tysta utöfvade stor gif- mildhet.
Den aflidna var vid sin bortgång 56 år och sörjes närmast af make, en dotter och fyra söner.
Grädd- och Växt- M a rg a r in ersätta det finaste mejepismöp.
Eros ute på förbjuden mark.
Af MARIA RIECK-MULL ER.
DEN GAMLA BURGNA KOPMANSSTADEN hade under de senaste årtiondena vuxit ut till storstad, med nya, pompösa stadsdelar och en mängd offentliga byggnader, hvilka, b åde i fr åga om yttre stil och de olika syften, s om de tjänade, gaf det hela en modärn prägel, samtidigt med att de stodo som ett synligt vittnesbörd om samhällets vakenhet och för­ måga att åt sina tidsenliga idéer skänka ett monumentalt hölje.
Detta var stadens ljusa utsida — so lsidan.
Men det fanns också en skuggsida, och här saknades hvarjken fattigdom eller misslycka­ de och ödestyngda existenser.
För att vara rättvis, måste dock sägas, att man härvidlag så mycket som möjligt sökt utjämna förhållandena.
Ty det var just för dessa skuggsidans barn, som de modärnaste byggnaderna hade kommit till stånd, med sina vackert förgyllda namn och inskriptio­ ner öfver pelarprydda portaler.
Och mer kan ju inte begäras af ett samhälle.
Dessa asyler och inrättningar hade kostat miljoner; och här, lika litet so m annorstädes hade man tillåtit sig sådana vågsamma experiment som att använda tid, möda och pengar på förekommande af eländet — int e ens i form af ett tankeexperiment.
Det hade varit att vända opp och ned på hela samhället; man hade infe längre varit tidsenlig, i det man gått tiden långt i förväg — och så hade ju staden då kanske inte varit i något behof af sina dekorativa arkitekturverkl — Den vackrast belägna af dessa dyrbara välgörenhetsinrättningar — om också inte en af de allra modärnaste — var stadens ålder­ domshem, hvilket ä fven kunde kallas h ' emmet för " pauvres honteux ", då här endast emot- togs obemedlade åldringar ur de bildade klasserna, af hvilka många sett bättre da­ gar men utaf olika orsaker infe had« utsikt att förskaffa sig en tryggare och mer sorg­ fri tillflykt för den annalkande lefnadskväl- len, än den som här bjöds.
De hade också allt skäl att finna sig be­ låtna med tillvaron på detta ljusa, välordna­ de och behagliga ställe, där hvarken mat, värme eller tillräckligt umgänge saknades.
Det af två stora herregårdslika stenhus be­ stående " hemmet " låg i stadens utkant, om- gifvet af en den vackraste trädgård och park, hvars gångar och trädomskuggade gräsmatfor sträckte sig ända ned till den förbiflytande ån.
Inomhus var allt bekvämt ordnadt och nästan likadant i de båda hu­ sen, af hvilka det ena inrymde den manliga afdelningen, och det andra, något större, den kvinnliga, som trots utrymmet likväl tycktes vara otillräckligt; ty ständigt lågo ansöknin­ gar inne från gamla hemlösa kvinnor, hvars mest brinnande önskan var att här få lefva några år i ro och se ' n få sluta sina dagar inom dess hägnande murar.
Det kan infe heller sägas annat än att man på allt möjligt sätt försökte göra det ange­ nämt för dem, som lyckats få en fristad här.
De som orkade blefvo lite emellanåt bjudna af vänner och bekanta på konserter, teatrar, biografer och liknande förströelser; och un­ der de långa vinteraftnarna idkades ett hem- trefligt umgängeslif i det stora samlingsrum­ met, där äfven ett ganska bra pianino fanns.
Det hände till och med en och annan gång under vinterns lopp, att stadens musikaliska förmågor kommo till " hem met " och bjödo på aftonunderhållning, med både sång-, piano- och violinnummer.
Det var riktiga högtids­ stunder, och särskildt, när dessa besök gäll­ de den kvinnliga afdelningen tog sig förtjus­ ningen och tacksamheten uttryck på ett näs­ tan rörande sätt.
I allm änhet gick det lifligare till i de gam­ la damernas afdelning — om det nu kunde bero på, att de hade lättare för att fördraga lifvets njugghet och vedervärdigheter, eller kanske de aldrig hade drömt så djärfva fram­ tidsdrömmar som de manliga kamraterna.
Ja, ibland kunde det hända, att de begärde till­ stånd att någon aftonstund få låna " lilla snälla Englund " — den enda manliga indi­ vide, som fick vistas inom kvinnohemmets fridlysta område, — detta tack vare hans egenskap af värmeledtiingsmaskinisi.
Och när så Englund kom, då makades bord och stolar åt sidan, och den hyggliga maskinis­ ten, som förstod sig på ati sköta eldningen på mer än ett sätt, och som sådana gånger alltid visste hvad det gällde, tog samtidigt fram sin fiol — ef ter hvars lifliga vals- och polkamelodier de rörligaste och lifaktigaste bland de gamla gummorna sedan i dans ef­ ter dans lekte sig tillbaka till un gdomen, me­ dan de alltför ålderstigna och trötta från sto­ lar och dörröppningar intresserad!
deltogo i förnöjelsen på sitt sätt — hvilket inte alltid var så mildt och förstående, som man kunde tänka.
Den för de flesta mest angenäma tiden var dock, när trädgårdens gångar började torka upp och knopparna på trän och buskar fingo en svag skiftning i grönt, medan rabatternas krokus och snödroppar lyste i det välsigna­ de vårsolskenet.
Då vågade sig äfven de skröpligare och mest försiktiga ut för en stund.
Och ju lä ngre det led fram mot som­ maren, desto flera af de båda husens invå­ nare blefvo synliga där ute i grönskan och solskenet.
Och i a llmänhet trifdes de gamla damerna och herrarna riktigt bra tillsammans, fastän man aldrig träffades inomhus; eller kanske var det just därf ör, som pratstunderna ute i det fria voro så trefliga och alltid hade nyhetens behag.
En och annan fanns ju o ckså här, som störde trefnaden och som hälsi sett, att de båda husens yttre område äfven hade varit afskildt och utan något slags gemenskap, för att man skulle kunna vara helt och hållet ostörd och fri all förargelse.
Den som härvidlag oftast fann orsak till missnöje och dåligt humör var fröken Corne­ lia Pihl, en rörlig sjuttioåring, som i trettio år med nit och eftertryck skött lärarinnekallet i en af stadens privatskolor, och som aldrig visat något minsta spår af svaghet för det s. k. starkare könet.
I alla fall bedyrade hon själf, att hon allt från sin tidigaste ungdom och till den dag som var inte sett annat än uselhet och ynkedom hos männen.
Och hon förargade sig i allra högsta grad öfver detta sommarumgänge.
Hvar vår, när de första promenerande gubbarna och gummorna blef­ vo synliga där ute i trädgården, sade hon med ett fränt tonfall: " Se så där ja, nu ha vi samskolan i gång igen ".
Och det var en skol­ form, som hon skänkte sitt djupaste förakt.
Allt gick emellertid sin gilla gång, årstid efter årstid, och småskvaller och småträfor florerade lika bra under vinterns afskildhef som under sommarsamvaron ute i trädgård och park, såsom ju helt naturligt var.
De mest intressanta afbrotten i d en ganska hän- delsefatfiga tillvaron var, då någon af de gamla fördes bort till den sista färden, och en ny — k anske under åratal väntande — efterträderska eller efterträdare intog den lediga platsen.
Ibland hände det, att man ganska väl kände till allt som rörde den nya medlemmen, ibland återigen var han eller hon så godt som främling för dem alla.
Och just då var det, som intresset steg till sin - 621 - höjdpunkt, och gissningar och förtroliga med­ delanden satte själfva luften i behaglig rö­ relse, där det några veckor i taget hviska- des, sprangs mellan rummen, ja, till och med bjöds på kaffe i mer slutna lag.
När änkefru Agnes Elfving efter tålmodig väntan ändtligen fick slå sig fill ro här, åstadkom hon i ovanligt hög grad ett dylikt behagligt afbrott i det enformiga hvardags- lifvet.
Ty om henne visste man en ljten del, och detta var så pass intressant, att man ovillkorligen måste få reda på allt det öfriga.
Och ingen kände henne personligen mer än Terese Asp, — den enda på hela afdelnin­ gen, som bara skämtade eller molteg, när det var fråga om skvaller.
Men, huru det prata­ des och gissades, visste man efter ett år in­ genting mer om fru Elfving än när hon kom, och det var, att hon då nyss fyllt sjuttiofe m år och var änka efter en för länge se ' n mycket rik grosshandlare.
Enda dottern till en af traktens bruksägare, lär hon ha gift s ig myc­ ket ung, och — s om det se ' n berättades — hufvudsakligen för att rädda sin far från ruin.
Några barn, som lefde, hade hon inte heller; — och när mannen för ett tiotal år sedan dog, voro också hans affärer i sådant skick, att änkan infe hade annan råd än att söka få räknas till ålder domshemmets " pauv­ res honteux ".
Utom detta kom man inte un­ derfund om mer än att hon var en mycket angenäm och stillsam gammal-^lam, som på en gång var vänlig och inte-frärmade sig någon förtroligt, och hvars heFa-^väsen ä gde ett visst omedvetet och själfulff b ehag.
" Det är ingenting annat märkvärdigt med henne, mina allra nådigaste gamla mör och gummor " — utlät si g lilla fröken Asp en gång — " än att hon hör till dem, som aldrig bli riktigt gamla, huru illa lifvet än handskas med henne.
Något annat vet inte jag, och något annat finns inte heller a tt veta. ".
Fru Elfving trifdes, såsom det tycktes, all­ deles utmärkt i sitt nya hem, där hon fick njuta af all den ro, hon saknat under de se­ naste ganska bekymmerfulla åren, och där det äfven fanns så godt om tid till sådant, som kunde intressera en.
Och alldeles sär­ skildt lycklig öfver tillvaron här kände hon sig se ' n hon under sommarens lopp funnit ett nästan dagligt sällskap i en så godt som för­ gäten ungdomsbekanfskap, den nu snart åtlioåriga Erik Toréus, " gamle adjunkten " som han kallades här, omväxlande med " en­ störingen ".
^ " Gamle adjunkten " var onekligen till viss grad ett original, hvilket nog också väsentli­ gen bidragit till h ans misslyckande i k ampen för tillvaron.
Han hade aldrig kommit längre än till vika rierande adjunktsplatser i skolorna, och detta berodde ingalunda på bristande läraregenskaper eller arbetsförmåga .. Tvärt­ om var han en af de skickligaste i s ina äm­ nen.
Men Erik Toréus var en af dem, som inte kunde plugga sig fram, sedan han en gång fördjupat sig i den vetenskap, som var hans speciella område.
Och, när han där­ jämte saknade medel till fortsatta studier, fick han stå där han stod som extra och vi­ karie, under det han samtidigt utvecklade sig till en ovanligt kunnig botaniker och natur­ forskare — men en som aldrig gjorde vä­ sen af sina kunskaper och därför inte heller härvidlag kom fram ur sin obemärkthet.
" Gamle adjunkten " hade under sitt förtroliga umgänge med naturen kommit på sidan om människorna och den stora allfarvägen, och på samma gång utanför alla möjligheter att vinna något slags materiell framgång.
Den mest betydande af det slaget, som någonsin kommit på hans lott var, när han fick en till­ flyktsort för sig och sin lilla bokskatt här på ålderdomshemmet, sedan det inte längre
gick att få något vikariat, och de knappa till­ gångarna inte räckte till lifve ts nödtorft.
O ch här fann han sig ö.fver förväntan väl, trots alla regler och förordningar, som det ju v ar lite ovant att minnas o ch finna sig i, nä r man såsom han utom skoltimmarna mest lefvat ute i sk og och mark eller fördjupad i stud ier, utan någon tanke på tid och rum.
Särskildt, när den s. k.
" vårstädningen " började ute i trädgården tyckte han, att det åter var lönt att lefva — åtminstone öfver sommaren.
Och någon mer kunnig och in- fresserad medhjälpare kunde inte hemmets trädgårdsmästare gärna tänka sig än " gamle adjunkten ".
Det var också märkvärdigt, huru han lefde upp och blef spänstig och kry denna tid p å året.
Han var verkligen ganska ovanlig både till själs- och kroppskrafter; och när man såg den senfulla — ehuru något böjda — gestalten röra sig där ute mellan rabatterna, kratta till jorden på ett ställe, på ett annat binda upp någon slokande blom- stängel, skulle man förr ha gissat att han snart fyllde sina sjuttio i stället för åttio år.
Under vintern däremot kände han sig gam­ mal och trött och höll sig då också mest inne på sitt rum för att inte reumatismen alldeles skulle ta öfverhand.
Afven för adjunkten Toréus blef den för­ sta sommaren efter fru Elfvings ankomst all­ deles särskildt lycklig och värdefull.
Och detta till en sådan grad, att han inte en enda gång tänkte på eller åstundade att denna blomstringsårstid skulle bli hans sista.
Vid deras första sammanträffande hade han till e n början inte riktigt klart för sig, att de sett och talat med hvarandra i g ångna ti­ der, under det att fru Agnes genast förstod att " gamle adjunkten " inte kunde vara nå­ gon annan än den magister Toréus, som hon träffat några gånger på ungdomsbjudningar för ungefär femiiofem — sex år sedan.
Ja, d e mätte bestämdt också ha dansat med hvar­ andra, ty allt eftersom minnet af den unge magisterns person blef tydligare, så fram­ trädde också vissa detaljer med synnerlig klarhet.
Och den lefnadsfriska Agnes Hart- sell hade alldeles säkert med nöje låtit föra sig i dansen af den sympatiske, ehuru litet blyge extraläraren, hvars djupt liggande mörka ögon och ljusbruna hår hon nu så tydligt tyckte sig minnas.
Allt eft er som dessa flydda dagar manades fram, återfann äfven adjunkten så smånin­ gom de förgätna minnesbilderna.
Och den gamla damen bredvid honom skymdes med ens bort af en ungdomlig flickgestalt, som ägde någonting af daggfrisk morgon öfver sig.
Ja, ja, h ade han inte en gång i ta nkarna liknat denna Agnes Hartseli vid en blomster­ äng — någonting blomlikt, ehuru ej med det ömtåliga och enfärgade likhetsdraget hos någon viss blomma ...
Det är dock för­ underligt, hur klart dessa mest aflägsna bil­ der kunna träda fram ur glömskan ... Och så att träffas så här — likt ett par af hårda vindar kringblåsta höstlöf, som mot kvällen hamna på samma sopbacke ... Med ett halft skyggt ögonkast försökte han återfinna något af de drag, som så plötsligt frammanats ur det förflutna.
Men han fann endast det af­ lägsna släkttycke, som kan spåras mellan en nittonåring och en gammal kvinna, på samma gång söm han tyckte, att detta gamla ansikte med sin omramning af gråvågigt hår hade ett visst ungdomligt behag, och ett lif i de klara ögonen, s om kom honom att undra, huru hon egentligen helt skulle kunna passas in i om- gifningen här.
Om det nu inte bara var det där uppdykande ungdomsminnet, som förvil­ lade honom.
Emellertid fortsattes den åter­ knutna bekantskapen, utan andra störande afbrott i det nästan dagliga sommarumgän­ get än den, som regn och blåst åstadkommo.
Och de båda gamla människorna funno stän­ digt outtömliga samtalsämnen i sina så skil­ da upplefvelser, hvilka de sig själfva ovetan­ de gåfvo en mängd gemensamma anknyt­ ningspunkter, som i verkligheten aldrig hade funnits där; ty den obemärkte magister To­ réus och den firade brukspafronsdoiiem hade ju lefvat inom hvar sin vidi skilda sfär, och de gånger de träffats voro blott tillfälligheter.
När löfven började gulna och astrarna blommade, tyckte de båda, att de kännt hvar- ann ' äfven alla de mellanliggande åren, eller att det egentligen var ganska märkvär­ digt att de inte gjort det, så länge som de lef­ vat i sa mma stad.
Och nu tänkte de allt of­ tare med en känsla af oro på den annalkande kalla årstiden, då dessa förtroliga pratstun­ der skulle bli allt sällsyntare.
Ja, hvem vet, hvad en vinter kunde bära i s itt sköte!
För " gamle adjunkten " synnerligas!
var denna oro plågsam och ovan — han som aldrig vetat af, hvad det vill sä ga, att någon personligen brytt sig om honom.
Och ovant var det att själf känna sig intresserad af en människa på detta sätt — allra hälst ett frun­ timmer.
Visserligen hade han ju också — liksom de flesta — haft sin ungdomsföräl­ skelse och en och annan tillfällig f örbindel­ se af flyktig art.
Men allt detta var ju af- lägset och hade aldrig lämnat ens den sva­ gaste skuggan af minne efter sig.
Därtill hade hans arbetsintresse upptagit honom allt för helt.
Och med en halft förlägen, halft undrande känsla såg han sig nu själf helt öppenhjärtigt och vänskapligt med­ dela sig med denna fru Agnes, för hvil- ken han inte kunde annat än känna både den varmaste sympati och tacksamhet.
Ja, när han nu såg tillbaka på hela sitt ensam­ ma lif, måste han ju erkänna både att den här sommaren varit den behagligaste han upplefvat, och att han hittills k nappast hade anat att det fanns enbart vänliga, förstående och godhjärtade kvinnor, so m inte sågo med­ lidsamt eller med löje på en gammal enstö­ ring so m han ... Bara nu i nte den långa vin­ tern blefve allt för plågsam i sin afskildhet.
Men äfven vintern förflöt ovanligt lycko­ sam, med många milda dagar och ett och annat tillfälle fö r de båda vännerna att träf­ fas och få ulbyta några uppmuntrande ord.
Till julaftonen hade fru Elfving lyckats få sina slantar att räcka till inköp af en liten senblommande ros, som hon skickade till ad­ junkten med Englund som budbärare.
Och lite senare kom som gengåfva ett i flera papper inlagdt paket, hvars innehåll beredde henne stor öfverraskning och glädje.
Det var ett litet handskrifvet häfte, på hvars första sida lästes: " Om växternas psyke " af Erik Toréus 1870; och öfverst vid kanten: " Någ­ ra af mina okända och obevisade rön med tack till min g oda vän fru A.
E. "
Det var första gången, som " gamle ad­ junkten " hade låtit någon få del af sitt lifs arbetsresultat.
Och det var med en känsla af andakt, som fru Agnes vände på dessa gulnade blad, hvars tätskrifna rader väckte minnet af så många graflagda förhoppnin­ gar till lif — inte minst hennes egna.
Satt hon nu inte här vid slutet af sin vandring — en fattig, gammal gumma på ett ålderdoms­ hem — oc h höll i sin hand en af dessa gåf- vor, som hon under hela lifvei förgäfves längtat efter.
Pengar och smycken, allt som kunde mätas med mått och vikt, hade hon ägt, men aldrig en känsla, som gaf af sitt eget, något som tydde på att själens känsla af samhörighet och inte blott beräkning eller sinnenas lust gaf lif åt människornas sym­ pati för hvarandra.
I sa nning, lifvet v ar un­ derligt och senfärdigt ibland.
Och hur i - 622 - blindo man gick hvarann förbi!
Men hon knäppte händerna samman öfver den gamla handskriften, tacksam och rörd öfver att dock en gång, innan döden kom, få känna verkligt innerlig hjärteglädje.
— Så kom då ändtligen våren, och när det grönskade och knoppades i " hemmets " träd­ gård och park denna vår, hade de båda vän­ nerna redan börjat med sina af vinterkylan afbrutna promenader och pratstunder.
Men nu var det mera sällan, som de yttre händel­ serna och den flydda ungdomstidens upplef­ velser utgjorde samtalsämnet.
Adjunkten hade ändtligen fått erfara, hur välsignad!
och välgörande det är att ha någon i sin närhet, som lyssnar till e ns tankar och förstår upp­ skatta alla ens innersta siräfvanden, äfven allt som misslyckats och gått isär.
Och fru Elfving lät honom i gengäld få en inblick i sitt e get glädjefattiga lif, där det i yttre måtto gifvits både af öfverflöd och brist — och för hjärtat så godt som intet.
Allt efter som som­ maren led och grönskan djupnade i färgen, kommo de båda gamla människorna allt of­ tare att söka sig någon skuggig plats, litet skild från de öfriga, där de riktigt i ro kunde talas vid eller läsa högt för hvarandra.
Och " ungdomsvännerna ", som de med olika ton­ fall numera kallades inom " hemmet ", var det heller numera ingen som brydde sig om att störa, kanske hufvudsakligen emedan " gamle adjunkten " var den ene af dem.
Men så hände sig en eftermiddag på sen­ sommaren, att de kommo ända ned till åpro- menaden utan att ha sökt sig någon hvilo- plats.
Och som det ännu inte kändes någon fukt eller aftondimma, slogo de sig ned på soffan här.
Det var en så vacker och skyddad plats, med utsikt öfver den sälgkanlade ån och bort mot solnedgången.
På den grön- målade bänken lyste ett par gulnade löf som guld i solskenet.
" Se så där ja! "
kom det med en suck från adjunkten — " nu är det slut på sommaren igen! "
Det var som om en skugga lagt sig öfver dem.
" Vi ha dock så mycket att vara tacksam­ ma för ", sade fru Elfving lågt och dröjande.
" Bara det, att så här vid lifsdagens slut ha förmåga att glädjas åt samvaron så som vi kunna det, är väl en förunderlig gåfva! "
" Man blir endast så bortskämd, kära vän, och känner fruktan för ensamheten nu mot höstsidan. "
Adjunkten afbröt sig tvärt — som om en ny tanke länkat sig till de uttalade orden.
Sedan fortsatte han med ett skälfvan- de tonfall i den alltid lågmälda stämman.
" Tycker inte Agnes också, att när man trifs så godt tillsammans och behöfver hvarann så väl som vi t vå, då borde man heller inte lef­ va skilda åt någon enda af d e få årstider man har kvar.
Då borde man inte sitta i h var sitt hus på ett ålderdomshem, fattig och bero­ ende — och ensam vänta på döden.
Ty just i den stunden vore det välsignadt att kunna få ha en vän nära sig, då man aldrig fö rut i lif­ vet fått njuta glädjen af vänskapstjänster. "
Fru Elfving svarade ingenting, men det kom ett fuktigt skimmer i hennes ögon; och med ett obeskrifligt intagande leende lade hon sin lilla skrumpna hand på adjunktens.
" Se " — s ade hon slutligen, " hvilken vacker solnedgång, varm och vacker som vår egen!
Och när det slocknar för en af oss, då skall den andra försöka att vara nära ... I den stunden vill jag gärna hålla Erik i handen liksom nu. "
" Tack, min k ära vän! "
Och adjunkten lade med en underligt högtidlig känsla armen om ' kring sin trofasta väninna, i det han lutade sitt gamla, grå hufvud mot h ennes skuldra.
— Men just i denna stund hade fröken Cor­ nelia Pihl hört och sett sig led på grup­ perna af pratande, skrattande eller öfver lif-
vets jämmerlighet klagande gubbar och gum­ mor, som under den sköna sensommarafto- nen höllo till i trädgården, och hon gick nu ned till åvägen för att i stillhet njuta en siunds ensamhet med sin egen förträfflighet.
Då, vid en krök af vägen, uppenbarade sig plötsligen för henne de båda gamla männi­ skorna där framme på soffan under björkar­ na.
Och den synen blef så öfverväldigande för fröken Cornelia, att hon för ett ögonblick miste rörelseförmågan.
I nästa stund fick dock hennes moraliska och pedagogiska in­ stinkter öfvertaget öfver denna svaghet, och med säkert grepp om klädningskjolen vände hon ljudlöst och i flyende hast, som om själfva marken under hennes fötter varit un­ derminerad.
Men någon fullt redi g tanke kunde hon inte tänka förrän hon inom en otroligt kort tid­ rymd fann sig själf stående framför dörren till kamrerns kontor, dit samma samhällsbe­ varande instinkter fört henne oskadd, ehuru med darrande knän.
Men hon hörde inte till de fruntimmer, som länge förbli i e tt passivt förlamningstillstånd inför en hotande fara.
Här gällde det nu att rädda denna anstalts anseende och moral.
Och med något så när återvunnen värdighet hade hon inom kort re­ dogjort för den ytterst korrekte kamrern både allt ifråga om sin uppfattning af det otillständiga " samskoleväsendet " och det synliga och högst sorgliga vittnesbördet på dess otillständighet, som hon nyss med egna ögon råkat få se.
Det var nu kamrerns plikt att själf undersöka och ingripa som ordnings­ man.
Hon, Cornelia Pihl, hade härmed gjort sitt ... Och kamrern gick skyndsamt åstad, inte utan en blandad känsla af förargelse och ny­ fikenhet.
Naturligtvis hade ju äfven han märkt hur " gamle adjunkten " och fru Elfving sökt hvarandras sällskap.
— — — Men det här var ändå för befängdt.
Sutto de inte här i e nsamheten kuttrande liksom ett par tjugu- åringar, alldeles som fröken beskrifvit!
— - Och med mycken myndighet och all den obarmhärtiga hänsynslöshet, som bottnar i bristande människokännedom, ulförde nu kamrern med eftertryck sin roll af " Herrens ängel med flammande svärd — " Här, i ett å lderdomshem, var inte rätta plat­ sen för möglig erotik.
Och toge sig ålder­ domssvagheten dylika uttryck, så hörde herr­ skapet tydligen hemma på dårhuset istället.
Detta spring och afskiljande från det öfriga sällskapet fick nu vara ett slut på!
— Och därmed bastal De båda vännerna hade näs­ tan förkrossats under den stränge ordnings­ mannens hårdhändta framfart.
Och när han lämnade dem, sutto de skälfvande och för­ skrämda som två misshandlade barn.
Det var, som om åska och hagel på en gång fördärf- vat all deras stilla glädje.
Som om det inte mer fanns någon plats för dem på jorden.
Till slut kom det ett halfkväfdt: " Åh, h erre­ gud, herregud, hvad ha vi då gjort! "
från " gamle adjunktens " bleka läppar.
Fru Elfving var den af dem som först återvann fattnin­ gen.
Och efter en stunds tystnad sade-hon lugnande, om än med något darrande stäm­ ma: " Det är bara det, att människorna ibland infe ku nna se annat än ondi och fult.
Oc h då hjälper det inte om en annan står invid gr af- kanten och gläder sig öfver den sista afto­ nens fägring och frid ... Var inte ledsen nu, käre vännen min, ty ingen kan dock fördärfva för oss någonting, som har fäste inom oss själfva.
Vi få endast söka att inte förarga andra — in te glömma, att årens tunga hand hvilar öfver oss. "
— Det sista kom med ett visst eftertryck.
" Ja, ja ", suckade adjunkten bittert — " de n är tung, mycket tung just nu ... Och låt oss nu gå till d e andra ... " Under tiden hade fröken Cornelia afbördat en stor del af sina upprörda känslor inne hos sin rumskamrat, fröken Asp, hvilken dock inte mötte henne med det gillande hon väntat.
AF VIND OC H FURUSUS När hon slutat sitt anförande, sade Terese hon lärde sig att sjunga, Asp endast: " Hvad somliga af er skolmänni­ af blåa böljors brus skor ändå bli förbenade och utmärkta och hon fick melodisk tunga.
fulla af åsikter — och oftast utan misskund! "
Och forsens svall Sedan gick hon sin väg med ett uttryck af gaf rösten klang, djupt bekymmer öfver det vanligen godmo­ och svärd, som svang, diga och vänliga gamla ansiktet.
Men om den gaf metall.
en stund kom hon tillbaka efter en sjal.
Och Hon hörde skri och drill, då ställde hon sig framför den förolämpade och så kom språket till, fröken Cornelia, såg henne rakt i ögo nen och allt hos den väna unga.
började skratta.
— " Jag måste skratta till slut, ty d et här är det galnaste jag ändå hört En dag från strand och mo på länge.
Har du inte gått här och velat vara till staden togs den lilla.
försyn och moralvakt, min allra bästa Cor­ På gatan hennes sko nelia?
Och då kan jag i alla fall bedyra, att nu gick i världens villa.
du trots dina sjuttio år på nacken i själens I suck och skratt djup är grönblek af afund.
Du f år gärna ut­ hon var musik — ösa dig öfver mej, men jag känner dig och nu blef hon satt oss, hela bunten.
Och jag kan inte annat än vid grammatik skratta, trots bedröfvelsen — för att nu inte att lära mönsterspråk, tala om, hur riktigt fört just jag är i adj unkten som passar mänskostråk, och Agnes efter d etta. "
Och den lilla or ädda där källsorl låter illa.
gumman gick för andra gången.
Men Cornelia Pihl blef sittande på säng­ Nu talte hon korrekt, kanten, där hon slagit sig ned i sitt upprörda hon blef så stel i tonen, tillstånd.
Och hon började fundera eller kan­ det fanns ej drill och fläkt ske snarare fantisera på ett högst osamman- uti konversationen.
hängande sätt, sedan första vredesvågen ef­ Hvar mening blef ter denna oförsynta beskyllning lagt sig.
så noga mätt, I hela sitt strängt plikttrogna lif hade hon hvart ord, hon skref, aldrig förnummit minsta frestelse att afvika var regelrätt, från den inslagna plikivägen — i någon far­ och melodin, hon lärt ligare mening.
Och hon hade allt efter som af allt hon hållit kärt, ungdomen svann blifvit allt säkrare i sin öf- blef dödad af lektionen.
vertygelse, att den dygdiga jungfrun v ar den enda af samhällets pelare, som kunde rädda Till slut, vid tvånget led, samhället från undergång och förfall.
Nu s att hon fick förakt för ordet, hon emellertid här på sängkanten, efter att i och slarf blef hennes sed, ädlaste afsikt ha gjort sin plikt mot den del hon ville hämnas mordet.
af samhället, som inbegripes i detta aktade Hon strödde kring ålderdomshem, och var ett rof för de mest i bittert hat fruktansvärda förnimmelser, ja, spöksyner, ett ingenting som hon någonsin utsatts för.
af oskönt prat.
Åter och åter såg hon framför sig paret Det språk, hon talte nu, där nere på parksoffan.
Och när hon nu i var brustet hemskt itu, feberaktig brådska forskade genom hela sitt förvildad!
var det vordet.
lif, sökt e hon förgäfves finna någonting, som motsvarade denna syn.
Aldrig hade en mans Du språkets jungfrulill, blickar hvilat på henne med ömhet eller du har fått pest på tunga.
åtrå — och aldrig hade någon lutat sitt huf- Om ej du skrämma vill, vud mot hennes skuldra Det var som om så lär dig tala, sjunga!
plötsligen ett stort, svart tomrum gapade emot Bli källans språng, henne från hennes eget inre.
Och det kom bli sus i mon, öfver henne en förvirrad, jäktande åstundan bli hjältesång, att på något sätt fylla detta tomrum ...
Ja, nu bli lurens ton, med detsamma!
Hon fyllde ju inte sjuttio år bli ren som blom och snöl förrän i slute t af året, fastän de här sade, att Om ej, så tystna, dö, hon redan var sjuttio.
Och Agnes Elfving var du älskade, du unga!
snart sjuttiosex ... Häxdansen af främmande FREDRIK NYCANDER.
tankar och föreställningar gjorde henne yr i hi fvudet, tills de alla på en gång samlade sig till en enda bestämd och tydlig: hon, Cor­ nelia Pihl, hade lefvat nu i snart sjuttio år och inte uppnått annat än den bittra kunska­ pen om, att hon inte kände lifvet fr ån mer än en sida, att hon själf inte unnat sig lefva, inte andra heller — alt det nu var för sent för en som afhändi sig betingelserna därtill ... Och under det våldsamma trycket af en erinras om prenumerationens skyndsamma ovan sinnesrörelse kastade hon sig ned på förnyande för att ej afbrofi i den regelbund­ sin bädd med ansiktet mot kudden.
Det var na expeditionen må uppstå.
Äfven i år få heller ingen som anade, att fröken Cornelia kvartalsabonnenterna tillgodoräkna sig Iduns Pihl med lakanet öfver hufvudet samtidig!
julnummer, som kommer att innehålla för­ sökte kväfva ett besinningslöst skri af hopp­ träffliga skönlitterära och vackert illustre­ lös förtviflan, so m i denna stund likt et t hest nödrop banade sig fram öfver de funna läp­ rade bidrag af våra främsta författare och parna.
Ett r op, som steg från större djup än konstnärer.
: där den " grönbleka afunden " rufvade.
Språkets jungfru.
Ärade kvartalsprenu­ meranter - 623 -
^ Tlößsska muséef I Qöfeßorg.
&lt;&amp;&gt; 9 DET STÅTLIGA.
R OHSSKA MU- see t för konsihandfverk har i da­ garna invigts i Göteborg.
Till det yttre är museet arkitekten Carl Westmans skapelse, till det inre har det framsprungit ur samverkan af flera krafter.
Frikostiga donatio­ ner, främst den storartade gåfvan af August och Wilhelm Röhss, ha gjort museet till hvad det är i dag: en ovanligt representativ och vacker •samling, inrymd i en arkitektoniskt tilltalande byggnad.
Museets inten­ dent doktor Axel Nilsson är en inom sitt fack ovanligt dugande person.
Som museistyrelsens ordförande må nämnas herr Hjalmar Wijk, so m mer än en gäng trädt hjälpande emellan i ekonomiskt brydsamma tider och som vid invigningen öfverlämnade en större summa att användas till studieändamål.
I detta samman­ hang må påpekas museets dubbla uppgift att innehålla dels facksam­ lingar främst afsedda för konst- handtverkare och andra, som i yr- kesintress-e besöka mu­ seet — för dessa äro in­ rättade särskilda lokaler, där de utställda föremå­ len kunna närmare un­ dersökas och kopieras — dels i grupper ordna­ de föremål, som skola belysa en viss bestämd tid.
Utanför porten till mu­ seet vaka ett par besyn­ nerliga kinesiska sten- lejon, som borde väcka den besökandes nyfiken­ het på de omfattande samlingar af orientalisk konst, som dölja sig i d et inre.
Man kommer in i en hall klädd med rödt tegel af samma slag som fasaden och till höger om denna ligger den sal som är afsedd för permanenta ut­ ställningar.
I bottenvåningen har man också tillträde till d en stora ar- kitekturhallen, som sträcker sig ge­ nom två våningar och hvars fak med tunnhvalf är prydf med färgrika målningar af Bråke Blichert och Olle Nordmark, bägge utgångna ur Filip Månssons skola.
En vacker ' j musikläktare af svensk tillverkning från 1600-talet är insatt öfver dörren och därifrån har man en öfverblick af den monumentala hallen.
I bot­ tenvåningen är för öfrigt inrymdt bi­ bliotek, kansli och arbetsrum för mu­ seets tjänstemän.
Man finner för öfrigt de högre ståndens kultur rikt representerad, i synnerhet 1700-talets, som är före­ trädd af stora salen i Parf illeds herr­ gård från omkring 1780.
Den rik­ haltiga samlingen af bokhandtverk, som lär vara den femte i Europa, ut­ gör museets stolthet, men den mo­ derna svenska kbnstslöjden kräfver komplettering.
Ofversta våningen är helt och hållet anslagen åt utomeuropeisk konst.
Där finner man d:r Tho- rild Wulffs märkliga ki­ nesiska samling af kera­ mik och den japanska salen, hvars föremål ut­ gjorde själfva kärnan af museet och som hem­ förts af d:r Fredrik Mar­ tin. I ett för allmänheten ej tillgängligt rum förva­ ras orientaliska sfoffer af sagolik prakt.
En ki­ nesisk kåpa är helt öf- verbroderad med mini­ malt små handborrade äkta pärlor, 40,000 s åda­ na bilda mönstret, nog­ grant ordnade efter stor­ lek.
J ^ Kögsfiofejußifeef i Qöfeßorg.
SVERIGES YNGSTA HOG- re lärdomsanstalt, Götéborgs högskola, firade den 16 sep­ tember 25-årsdagen af sin till­ varo under vackra och anslå­ ende former och i närvaro af en lysande samling represen­ tanter för öfverhet, lärdom ocb, bildningsintresse, främst kron­ prinsen och ecklesiastikminis­ tern, vidare medlemmar af Nordens samtliga universitet, stadens och länets ledande män, högskolans donatorer, vänner och andra intresserade.
Den jubilerande högskolan tog som en ung drottning emot den Jiyllning, som i rikt mått kom henne till del från dess äldre " » HM » - m ätt!
mi r.n Promotionen ägde rum.
Som promotor tjänstgjorde pro­ fessor Johan Vising, som på högtidligt klingande latin för­ länade hedersdoktorerna och de andra promovendi deras nya värdighet.
Som inledning till de nna akt höll pro fessor Vi­ sing ett med spändt intresse åhördt föredrag om Sverige i den franska litteraturen.
Den stämningsfulla högtid- heten afslöts med att den la­ gerkrönte hedersdoktorn Wil­ helm Stenhammar anförde stu­ denterna i sin egen komposi­ tion " Sverige ", ett moment i festen, som de närvarande sent skola glömma.
1 I och mera försigkomna systrar på 25-års- dagen.
Hufvudintresset för dagen knöt sig till förm iddagens festlighet i h ögskolans aula, då efter hälsningstal af högskolans rektor professor O. Sylwan och hyllningar från de närvarande representanterna för Nordens högre lärdomsanstalter, den högtidliga 1.
Göteborgs högskola.
2.
Kronprinsen anländer till högskolan.
3.
Gruppbild af promovendi, från vänster: hedersdoktorerna Per Hallström, Wilhelm Stenhammar och Erland Nordenskiöld, samt dok­ torerna Sverker Ek och Sixten Strömbom.
I f ör­ grunden promotor, professor johan Vising.
4.
Kronprinsen lämnar Röhsska muséet.
5.
Röhsska muséels intendent Axel Nilsson, också en af de vid högskolan promoverade hedersdoktorerna.
6.
Konsul Ekmans staty i högskolan.
Anna Backlund foto.
-: -
Här stack myggan.
Margueriter på Trullerum.
ANN-MARGRET ÄR FEM ÅR.
HON BOR I Trullerum.
Det är en röd stuga med staket om­ kring, som man kan krypa igenom, om man är liten och inte kan öppna grinden.
Ann-Margret har inga syskon.
Därför beslöt hon en vår, då hon fick en grön skrinda, att gå och hämta sig tre bröder i skogen.
Beslut och handling lära visserligen vara ett hos kvinnan.
Ann-Margref har ändå ej — åtmin stone inte ännu — hemfört några bröder.
Det beror måhända därpå, att hon öfvergaf tanken, då hon fick en vän och lekkamrat.
Det var Klas.
När Klas och Ann-Margret gjorde sin första bekantskap var hon tre år och han skulle bli fem till sommaren.
En aprildag satt hon i sol­ skenet på verandafrappan i sin gula kappa och åt smörgås.
Då fick hon se Klas stå utanför grinden och titta mellan spjälorna.
Strax öfver­ gaf hon smörgås och trappa för hans skull och begaf sig ned till grinden och tryckte sin irubb- nos mot spjälorna midt emot Klas, fast lite längre ned.
Inte så länge voro de nöjda med att blott beskåda hvarann.
Under allvarlig tystnad och ge­ mensamma ansträngningar gjorde de allt hvad som stod i d eras makt f ör att få upp grinden men utan resultat.
Då lade sig Ann-Margret på magen och kröp ut genom staketet.
De befraktade hvarann en stund under tystnad.
Så räckte Klas fram handen och sa ljudeligt: " Gödda! "
Ann- Margret lade sin knubbiga och smöriga hand i hans och neg djupt.
Med ålderns rätt och såsom kavaljer behöll Klas initiativet, tog säkert tag om den lilla h anden och ledde Ann-Margret med sig; och glömsk af mammas förmaningar att " inte gå utanför staketet ", följde hon Klas ut i den sköna, vida världen — tvärs öfver vägen in på hans mammas och pappas tomt.
Ann-Margret och hennes vän Klas.
Om rnornarna ljuder en nätt liten knackning långt ned på Trullerums verandadörr.
" Klas! "
jubilerar Ann-Margret.
Mamma öppnar, och Klas bockar och säger — alltid lika —: " Goddag!
Får Ann-Margret komma ut och leka? "
Barnen ha tusen och en lekplatser på ängar och vägar och tomter.
Allt efter årstiderna bli lekarna olika.
Om vintern åka de kälke i en liten, liten backe och Klas styr och håller hårdt om Ann-Margret, och glömmer han det, påminner hon strax: " Håll om mej! "
— Klas vill gär na leka häst eller ångbåt, och Ann-Margref leker helst pappa, mamma och barn.
När Klas riktigt får bestämma, är lusthuset en krigsbåt, Klas står på bordet och är kapten och Ann-Margret är maskinist och sitter under bordet på den upp- och nedvända skrindan och snurrar ideligt hjulen.
Utanför to mten ligger ett berg " all­ deles fullt af fiender ", dem Klas skjuter med sin bössa.
Om en stund är lusthuset ett fredligt kök, där Ann-Margref lagar mat: skär groblad till sp e­ nat och kokar soppa på oxelbär och nypon i sin hink, tills pappa Klas kommer hem från stan, där han " arbetar för sitt barn ".
" Ar maten färdig, " ropar Klas på långt håll — " det måtte den inte vara ", lägger han till.
" Den är ' f inte heller ", s va­ rar Ann-Margret tillmötesgående.
" Då grälar jag, " säger Klas nöjd.
Ann-Margret älskar och beundrar Klas mer än allt annat i världen.
Han är för henne höjden af mod och visdom.
Han törs klappa den stora bruna hunden, och då vågar Ann-Margret också, om hon får stå bakom ryggen på Klas och sticka fram handen och snudda vid den lurfviga pälsen med det yttersta af fingerspetsarna.
" Klas har sagt det, mamma! "
säger hon.
" Det är maskrosor och inga Tussilago, " öfverbevisar hon sin mor, när hästhofsörten blommar på dikes­ renarna.
" Klas har sagt det ".
Stundom är rollen som auktoritet och beskyddare ej lätt för Klas.
— En höstdag lekte barnen under Trullerums tallar.
Ute från sjön hördes dunder och skott, ty flottan hade öfningar i skärgården.
— Plötsligt började barnen lyssna.
De äro rädda för åskan, båda två.
Ann-Margret kröp intill Klas.
" Va ä de, Klas? "
— " De ä infe åskan, " sa Klas bestämdt.
" ja, men va ä de? "
envisades Ann-Margret.
Klas funde­ rade: " jo, min pappa, " sa han — h an tordes inte stå för det själf — " han säjer, att dom bygger därborta och då skjuter dom och spränger, de ä de! "
— " A de farlif, Klas? "
frågade hon alldeles upp i ansiktet på Klas.
Han tog sig en ny fun­ derare.
" A de farlif? "
sa hon än en gång, myc­ ket ängslig.
Klas följde tydligen regeln att tänka först och tala sen, ty först efter än­ nu ett långt funderande kom med allvar och öfverfygelse: " Nej! "
— " jaså, " sa hon lättare.
Spänningen försvann, och Klas tittade upp mot tallarna och yttrade: " Får man klättra i era tallar? "
— " Neej, " s varade Ann-Margret, " för där bor flugsnapparna. "
" Det var synd, " menade Klas, " för annars kunde vi ha klättrat upp i top­ pen i ett tag. "
Sällan äro de oense.
Det hände bara på den tiden, då Ann-Margret var " nästan baby ".
Den första våren, de voro bekanta, funno de en blå- sippa i ett skuggigt snår midt ibland hvitsippor och yxläggor.
Det var en raritet, och hvar och en ville gifva den till sin mamma.
Den envisa lilla kvinnan afgick med seger och hemförde, röd och i Dagen efter födelsedagen.
Parhästar.
- 626
v ifrig, i en hårdt knuten hand några blå blomblad och en kramad stjälk.
Ann-Margret är mycket svartsjuk på Klas, och unnar ingen annan att leka med honom.
Hon fann det ytterst förmätet af några andra små flickor, att " dom ville hålla min Klas i hand, när vi dansade kring granen ".
Och Oösta ön­ skade hon till och med döden midsommardagen för att slippa hans farliga rivalskap om lekkam­ raten.
Gösta och Klas äro jämnåriga.
" Hvarför kom du ändå till mi g, " s a hon, när Klas kom, " du sa ju du skulle gå till G östa ".
") a, men han skulle gå och bada, och då hade jag ingen annan än dig, " sade Klas älskvärdt och uppriktigt.
" Det var bra, " sade Ann-Margret, " då förkyler han sig nog och dör, och då har du bara mej jämt sen. "
Klas har för länge sen bestämt, att han skall gifta sig med Ann-Margret.
Och Ann-Margret å sin sida har förklarat: " Jag vill inte gifta mej med Elsa, f ör hon snyter sig aldrig, utan med Klas och Ville skall jag gifta mig. "
Ville är Klas ' store bror.
ANN-MARGRETS MAMMA.
Professorns inackor­ dering.
Af Gustaf Ullman.
PROFESSOR WARPENIUS VAR ÄNK- ling och hade till tröst i arf sitt vackra lilla stenhus och sin mindre tagra dotter Helia.
Ja, vacker var hon ej, Helia Warpenius, — eller Warpenia — som studenthumorn kalla­ de henne. -- Men klok och god och en ötver allt tadel stående kvinna, — de t var hon.
— Kanske kom det sig lika mycket af pietet för aflidna salig professorskans minne och prin­ ciper som af djupt intröskad vana, att gamla professorn, med dotter, äfven efter husmo­ derns död, fortfor att hålla sig med s. k.
" pojkrum ".
D. v. s.
— inackor dering för unga studenter.
— " Man kan ha ett godt inflytande på dem " — had e professorskan ofta sagt: — " och då är det ens skyldighet för Gud och människor att ha detta! "
— Professorn hade aldrig kommit att tänka på, att dessa " pojkrum " äfven voro ganska ekonomiskt inbringande.
Men Helia, den för­ träffliga, hon var tillräckligt invigd i hushåll­ ningens hemligheter, för att tillbörligen be­ akta den sidan af saken.
Nekas kan ej, att hon också hade sina små funderingar bred­ vid.
—] a, vi g ör väl, som mamma lärt oss?
— muttrade professor Warpenius.
— Ja, visst gör vi det!
— s varade tryggt och tvärsäkert fröken, — nej, dokto r Helia.
— — Vi inackorderar.
— * Och så kom det sig, att Gösta Manning bief inackorderad hos gamle professor Warpenius i h ans vackra lilla sten hus vid den Botaniska trädgården.
— Ett irefligare rum kunde man knappast tänka sig; två fönster ut emot sö­ dersol och yppig grönska.
Nå, — solen kom bara litet väl tidigt om rnornarna för en så­ dan ung herre som Gösta.
Men det klagade han aldrig öfver.
Det hörde till hans prin­ ciper, det: — aldrig klaga.
— Stor anled­ ning därtill h ade han ju inte heller här i lifvet.
Han var goda och förmögna föräldrars af- hållna, ja, en smula bortskämda barn.
Be­ redd att offra nästan hvad som helst för — ett nöjes skull.
— Hur bra han än irifdes i sitt solskensflödande rum hos Warpenius ', nog trifdes han ändå bättre — utrmh us.
Och skulle han nödvändigt vistas hemma, så nog ville han alltför gärna att andra skulle dela trefnaden med honom.
Så att det började omsider gå ganska ysterst, ja, sto rmigt till i — Nå, det var då bra!
— utbrast profes­ sorn, uppriktigt förtjust: — då skall kandi­ daten komma in till mig och sjunga " Rhen­ vinets lof! "
— — Hur sa!?
— He rr profess —?
— Kandidaten kände de redan förut ganska ansträngda benen boksiafligen svikta.
Skulle han sjunga nu?
Rhenvinets lof?
Med hjär­ nan som en blyklump, strupen rostig som en takränna, magen bräddfull af punsch!
— F örlåt, herr professor!
— d iktade han: — det är inte jag, som sjunger, Det är en kamrat till mig, en mycket — god sångare.
Min bästa vän!
— — Ja, s e, det kan jag förstå!
— bru mmade Warpenius belåten: — och den kamraten skall kandidaten taga med sig en afton upp till oss!
Så ska ' vi göra musik, det är bra mycket bättre än allt kroglif.
Jag skall tala med Helia om saken.
God morgon, god mor­ gon, kära kandidaten!
— — Puh!
— s ade Gösta, och fann nyckel­ hålet.
Kandidat Manning bief allt mera sällsynt hemma i det lilla vackra stenhuset vid Bo­ taniska trädgården.
Där var det ingen, som visste, hvar han egentligen höll till.
På hans skrifbord lågo böcker och häften orörda; det kunde gå halfva veckor, utan att han rörde dem eller ens den post, som lämnats dit.
Nå, EGENTLIGEN BEHOFVER BARNENS — värdepost hade han en sällsam förmåga dag ingen rekommendation hos Stockholms att på något obemärkt sätt tillgodogöra sig.
allmänhet.
Den är numera en i hö g grad po­ — Profe ssorn märkte i d et längsta ingenting.
pulär institution, som hvar och en väntar sig Men doktor Helia och städerskan, den hand­ en hel del af.
Om inte a nnat hoppas man på fasta jungfru Elna, h ade långa, ingående och en nit i to mbolan, ty med dessa nitar kan nå­ sakkunniga förhandlingar om hvad som bor­ got af det märkvärdigaste af allt som Bar­ de vidtagas beträffande inackorderingen.
— nens Dags general, grosshandlare Axel En vacker natt i sl utet af april listade sig Eliasson hittar på, vara förknippadt.
Det Gösta in i sin bostad.
Han hade inte sett den rent själfviska nöjet med^ och intresset för på en vecka, — han hade sett på Köngens Barnens Dag borde väl i år om någonsin by.
Men s om det alltid retade hans ungdom­ vara öfverröstadt af en manande känsla att liga lynne, detta, att han skulle nödgas gå göra hvad man kan för Barnens Dag 1916. tyst och hänsynsfullt tillväga för att komma Dyrtidens järngrepp kramar hårdast om de in till sig, slog ilskan ut i ett behof att göra obemedlade klasserna, och barnen äro de sin rätt gällande, — när han väl var inne.
som lida mest under dess tryck.
Sök i din mån Han slog igen sin dörr med en skräll, som att bidraga till att Barnens Dag detta år i ekade i hela det lilla fridfulla professors­ resultat öfverträffar alla sina föregångare.
huset.
I d etsamma flög en hvit skepnad ge­ nom hans rum, reglade hans dörr, drog ut dess nyckel, stack en stadig näfve under det trefna rummet vid Botaniska trädgården.
hans näsa och hväste: Det hände, att Gösta kom dit i liggande till­ — Nu är han gualof innelåst, slarf där!
— stånd, så tillvida, att han bars på starka — Det var jungfru Elna.
Lika snabbt försvann kamraters tjänstvilliga armar.
Att ej inträdet ^hon.
Men rummet hade två fönster.
Genom då skedde så särdeles ljudlöst, faller af sig.
det ena klef Gösta ut strax före gryningen.
själft.
Men, dagen efter, inte alltid just så Det är inte tacksamt, i regel, att uppfostra bittida, men ibland i själfva soluppgången, andras barn.
Man vet så litet om de slum­ stod kandidat Manning på Warpenius ' trappa rande anlagen.
Gösta Manning fann sig snart och myste mot den nya dagen och alla dess nog föranlåten att byta bostad.
Han såg sig, möjligheter.
Och det hände, att han sjöng.
för att tala med prins Hamlet " infamt på­ Han hade en ganska vacker baryton, som lät passad ".
Den gode gamle Warpenius erfap- jämka med sig, — preci s som han själf.
Han pades med att gå och smussla sågspån på sjöng gärna: " Rhenvinets lof ", fast alla skola låsvredet till kandidatens dörr och på trös­ veta, att han ytterst sällan nöjde sig med keln till hans rum.
Tändstickor lades i kor *?
rhenvin.
I al la fall var det denna sång, som öfver hans böcker, ja, tvärs öfver hans huf- först kom gamle professor Warpenius att vudgärd spändes en silkestråd, — allt för att sätta sig i mera personlig förbindelse med konstatera, att kandidaten var — borta.
— sin inackordering.
En vacker förmiddag sam­ Och rätt som det var, var kandidaten verk­ manstötte nämligen värd och hyresgäst i ligen för alltid, — borta.
— trappan.
Professorn hade sitt arbetsrum på — Hvad skall det nu bli af honom?
— nedra botten, med ingång midt emot kandidat sade doktor Helia, när kandidat Mannings Mannings förtjusande lägenhet.
Gubben War­ skriftliga uppsägning af inackorderingen an­ penius var ytterligt närsynt.
Nu skönjde han lände.
i de n halfskumma morgondagern blott en hvit — Tra ms!
— bief jungfru Elnas utlåtande.
studentmössa och hörde en nyckelknippa — Ja, men han hade en god vän, som sjöng klirra, — vid nervösa försök att raskt och rätt snällt!
— invän de professorn.
obemärkt slinka in.
— Det var han själf, pappa!
— fö rsäkrade — Hm hm.
— Är det — hvem — ä r det?
Helia lugnt.
— lät den gode gamle.
— Du pratar!
— Har han inte med egen — God morgon, herr professor.
Det är jag, mun sagt mig, att så var förhållandet?
Den kandidat Manning!
— sva rade Gösta, förstu­ lymmeln, det förvånar mig bara, att en ung let harklande sig i näsduken.
man, utrustad med en sådan sångröst och så-.
23 24 SEPT Barnens dag nalkas.
- 627 -
dant godt, ja, rent af ädelt föredrag, kunde hafva till vän, till bäste vän en sådan — lymmel, som denne kandidaten Manning här visat sig vara!
— — Och professorn försatte sin gungstol i en våldsam rörelse, ägnad att lugna hans egen.
Dottern teg och lät bero.
Hon kände flera lymlar med vacker sångröst och ädelt före­ drag.
Tiden gick.
Långsamt går den för dem, som ha tråkigt.
Det hade aldrig Gösta Manning, åtminstone ytterst sällan.
Antingen roade han sig eller arbetade, och i b åda fallen fick han tiden att gå.
Kanske hade han hos pro­ fessor Warpenius åtnjutit litet väl mycket af det goda, som heter " tillsyn ".
Säkert är, att sedan han flyttat från det lilla vackra sten­ huset vid Botaniska trädgården, fingo hans studier en helt ny fart.
Omsider blef han doktor, h an liksom Helia.
Och det förvånade ingen.
Ty vid det laget hade Gösta grundligf lekt ifrån sig novisårets och slarftidens otämj­ da griller.
Han hade med ett ord blifvit så medborgerligt och akademiskt aktningsvärd, att han, — inbjöds på supé hos professor Warpenius.
— Visst var det med ett glisande i de n fylliga ögonvrån, som jungfru Elna serverade den forna inackorderingen, som vållat henne så mycket otacksamt besvär.
Men eljes var upprättelsen fullständig.
— — — Vid pun­ schen, — äfven sådan bjöds i sinom tid, — gled Helia fram till Gösta Manning och bad bevekande försåtligt om en sång för gammal vänskaps skull.
Och " Rhenvinets lof " måste det vara.
Han bad lika bevekande att få slippa: — Det är så länge sedan jag sjöng den!
— Det hjälpte inte.
Och så måste han däran.
Gösta hade knappast hunnit slut a s ången, då professorn, ifrig och utan att se, stakade sig hän emot flygeln och sångaren, som bugade för applåder.
— — Hvad var det jag sade?
— näst an skrek den gode gamle, lysande af belåtenhet: — det var ju i alla fall kandidaten, som sjöng!
— Förlåt, herr professor!
— svar ade Gösta leende: — det är misstag!
Doktor, om jag får be!
— Professor Warpenius stod en stund alldeles handfallen och mållös, blindt stirrande ge­ nom brillorna på sin f. d. inackordering.
Så brast han i skra tt och slog Manning på axeln: — K andidat eller doktor, men sjunga kan han, — och — och — en spju fver, det är han.
Det blef nya applåder.
Älskvärdt och näsvist kring dagens » on dit ».
DE SVE NSKA RESTAURANGERNA BLI FOR E- mål för en allt skarpare kritisk uppmärksamhet från allmänhetens sida.
Och det med rätta.
Ge­ nom sina orimligt höga priser äfven på relativt enkel mat och dryck utmana de dagligen till ett noggrannt synande i sömmarna.
Vi fordra icke blott förstklassiga varor och full sn ygghet i se rvis och duktyg — sn ygghet i köken torde vara lön­ löst att begära — vi ford ra också smidig artighet, snabbhet och påpasslighet hos de uppassande männen eller kvinnorna, som ju aflönas af all­ mänheten på ett oftast generöst sätt.
I diskussionen om ganymedernas fel och svag­ heter i tjänsten förbiser man i regeln en för iref- naden på restaurangen viktig punkt, som härmed skall anmärkas.
Källarmästaren och hans biträden förstå icke att taktfullt möta kundernas subjektiva önsknin­ gar.
En person, som på restaurang vill äta eller dricka allteftersom hans hälsa, * hans personliga smak och hans tycke för stunden kräfver, stöter ej sällan på en stupid förvåning, ett näsvist om- frågande, som om man hört fel, och han blir be­ traktad som en smula " konstig ".
) ag har mycket ofta sett, med hvilken kylig häpnad man blir beskådad och behandlad, i fall man äter t. ex. smörgåsbord och däreffer endast en grönrätt och en dessert eller blott endera af de två sistnämnda.
Lika besynnerligt anses det, om man på ett locus med aptitförstärkande " all­ mänt " smörgåsbord begär några små utvalda smörgåsrätter fram till sitt eget bord.
Så " brukar dom " inte göra, och i synnerhet kvinnlig betjä­ ning tycks ha ohjälpligt svårt att sätta sig in i något annat mafprogram än def af kokerskor och källarmästare fastställda för normalt och stadigt svenskt genomsnittsätande.
Särdeles önskvärd är följande förändring i ky­ pares hållning inför kunderna, stamkunder eller tillfälliga gäster.
Kyparen skall icke i tid o ch otid komma stickande med matsedeln och med sina mekaniskt irriterade frågor om hvad man skall äta härnäst, medan man ännu som bäst håller på att afnjuta förrätten.
När jag önskar beställa något, kallar jag på kyparen, som bör hålla, sig i när­ heten och noga uppmärksamma sina gäster utan att — so m tyvärr ofta sker på smärre ställen — närgånget iaktta hvarje deras rörelse med händer och käkar.
Det bör vara jag ensam, som med stöd af förteckningen på tillgängliga maträtter bestämmer, hvad jag skall äta.
Några råd och anvisningar behöfvas ej, såvida jag inte särskildf önskar en upplysning.
Måltidens tempo bör lika­ ledes afgöras af den ätande, icke af otåliga käl­ larmästare och dricks-hungriga kypare, i hvilkas intresse det ju ligger att ha stark omsättning på gäster.
Kyparen kan ju tyck a och tänka, hvad han beha­ gar, som hvarje annan människa, men han får inte genom en enda skymt i sitt beteende i tjänsten förråda sitt eventuella missnöje eller sin förvå­ ning ö fver en beställning, so m går något på sidan om majoritetens banala matordning för nordiska pafenfmagar.
Det sagda gäller i hög grad matställen med kvinnlig betjän ing.
Denna har redan i följd af sin natur svårare att sätta sig in i något annat än det konventionella och förargar en ofta genom enfaldiga eller impertinenta frågor och kokett- nonchalant felexpediering — och genom sina hår­ massor, som inte väcka aptit, inte på mat åt­ minstone.
Restaurangbesöket är numera ett så pass dyrt nöje, att man med skäl kan fordra ett ökadi utrym­ me för subjektiv smak och personliga önskemål, så långt det är möjligt.
Dagligt uteätande är för många nödvändigt, men det bör därför inte allt­ igenom vara ett nödvändigt ondt.
DET ÄR BESYNNERLIGT, ATT DE BÄTTRE bland publiken aldrig reagerat mot det särskildt på s. k. förstklassiga restauranger rådande bru­ ket att kypare bära svart frack och hvif halsduk.
Där springa de om hvarandra med såsskålar och fat, servera frukost och lunch iklädda frack, peta i Allmänna Smörgåsbordet, langa flottiga diskar dag ut och dag in if örda den civila befolkningens enda speciella högfidsplagg.
Man talar vidt och bredf om " aktningen för uniformen "; tyvärr t yckas de civila icke hysa något slags motsvarande an­ ständighetskänsla för def plagg, hvarmed man vid bröllop och begrafningar, vid alla solenna tillfäl­ len, större middagar eller affonsamkväm söker markera afståndet från hvardagens enahanda sysslor och omsorger.
Visserligen ha kyparna sfundqm blanka knap­ par i sin frack, men denna lilla detalj är snarast ägnad att göra det gängse tanklösa missbruket ännu mera motbjudande.
Hur mycket korrek­ tare ur alla synpunkter vore det inte, om herrar matsals- och kaféuppassare i sitt hedervärda - 628 - men ytterst alldagliga och jämnsfrukna värf bure en enkel uniform, som till snitt och utstyrsel i öf- rigt bestämdf skiljde sig framför allt från fracken.
Vår civila högtidsdräkt bör inte banaliseras och missaktas i on ödan — allra minst bli rent af löjlig.
BAZIL.
à CT] FRÄN SCENEN p OCH E STRADEN SÄSONGEN HAR NYSS BOR] AT OCH TEAT- rarna ha i re geln följt en insändares i d agspressen råd att komma med lättsmälta produkter de för­ sta veckorna.
Gulaschen, och den öfriga socie- tefen med för resten, vill ha roligt för sina le­ digt framkastade biljettpengar.
Det allvarliga finns det minsann nog af ändå — tänk bara på alla fördömda exportförbud, kursfluktuationer och inte minst bekymren hvaf man skall göra af alla miljoner, s om i en handvändning fallit öfver en likt Danaës guldregn.
Låt oss för all d el få skratta, är alltså de arma penningmänniskornas paroll, så förf de hemfalla åt ett teaterbesök.
Herr H e d q v i s t kom härom kvällen in på Dramatiska teaterns scen som en utrucklad, jovi­ alisk och tanketom dansk baron i ett danskt lustspel " På rätt plats " af William Norrie, och det roade, ty den komik han presterade uppvägde många gånger rollens värde.
Hans små halft igenmurade ögon, hans dumt godmodiga le­ ende och löjligt hopdragna mun, hvilken tycktes insuga extraktet af all världens läckra festmid­ dagar och supéer — allt gaf en illuderande före­ sfällning om den ohjälplige vivören, hvars älsk­ värda lättsinne ingenstädes gör sig bättre än på teatern.
Fru Hedberg hade åtagit sig en flick- roll, som hon gaf med utmärkt lynnesbetoning, fru Z a n d e r h o 1 m en annan, likaledes välträf- fad och nyanserad, herr G u s t a f Mo l a n d e r brottades framgångsrikt med uppgiften att vara en manlig sfinx, och ett hofjägmästarpar spela­ d es k araktäristiskt a f f röken S c h i l d k n e c h t och hr O l s o n.
Hvad själfva lustspelet angår, hade det intet att ge uföfver det medelmåttiga — o ch utan herr Hedgvist i baronens roll skulle resultatet kunnat bli betä nkligt.
Äfven Intima teatern favoriserar dansk drama­ tik: " Prinsessan och hela värden ", ett lustspel af Edgard Höyer.
Det är byggdt på en rätt originell idé om filmväsendet, dess utbredning och hur def till och med intränger i en bankruftmässig hög­ adlig familj och lockar ett par af dess medlem­ mar att bli filmartister, därigenom upphjälpande den adliga familjens ekonomi.
Kontrasten mellan de båda världarna var verk­ ningsfull nog, men den tredje akten förstörde hvad de föregående byggt upp.
Ett genomgående godt spel kunde ej reparera saken, inte ens fru Molanders friska ungmöuppenbarelse och hr Carlstens älskvärda lustspelskonsf.
Det österrikiska lustspelet " Onkel Bernhard " af A. Friedman och H. Kottow, hvarmed Sven­ ska teatern antagligen ämnade rädda sig öfver september, dog efter ett fåtal föresfällningar.
Den judiska miljön, så förträffligt skildrad i " De fem Frankfurtarne " och " Innanför murarna ", ver­ kade här endast efterklang, och själfva handlin­ gen fick i tredje akten en alltför billig afslui- ning.
Folkteaterns dramaturg, herr Sigurd Wallén, vann häromkvällen en publikseger med sitt nya lustspel " Broder Svensson ".
Hjälten är en bof till läsarkolportör, som med sina ulfegenskaper far väldeliga fram bland fårahjorden ufe i Roslagen.
Figurskildringen är rask och sann och replikerna äga en viss humor, men författaren har flerstädes varit onödigt grof.
Själf framställer han verk­ ningsfullt hufvudrollen och understödjes på flera händer förtjänstfullt af teaterns ensemble.
Manuskript och bref af redaktionell natur torde alltid adresseras till Redaktionen af Idun, e j till n ågon särskild medlem af densamma.
NU ÄR TI D E N I N N E för våra ärade kvartalsprenumeranter att för­ nya prenumerationen för årets sista kvartal.
IDUNS JULNUMMER gediget och innehållsrikt som vanligt, med bidrag af framstående författare och konst­ närer, utdelas vid årets slut gratis till alla prenumeranter!
Prenumerera i dag!
Recept å gröt, kokt i vatten och mjölk.
Tillsats af mjölk användes för att få gröten hvitare.
Det är emellertid öfverflödigt att för denna orsaks skull tillsätta mjölk, om man an­ vänder Svalöfs » Extra hvita ».
Lämp­ liga proportioner äro två tredjedelar vatten och en tredjedel mjölk samt af » Svalöfs lösa » 115 gr. eller af » Svalöfs snabbkokande » 140 gr. flin­ gor pr 1. vätska.
B e r e d n i n g.
Flingorna läggas i kokande vatten.
Efter ett ögonblicks kokning tillsättes mjölken, hvarefter det liela får koka den tid, som an- gifvits i föregående nummer för Svalöfs kornflingor.
KOKSALMANACK Redigerad af ELISABETH Ö STMAN-SUNDSTRAND Inneb.
af Elisabeth Östmans Hus­ moderskurs i Stockholm.
FORSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 24-30 SEPT.
1916.
SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord, panerade ägg med tomatsås; m j ö l k; ka f f e e l l e r t e.
M i d d a g: Kronärtskockor med rördt smör; falsk: liare med brynt potatis; gelé och syltade tomater; svensk äppelkaka med enkel vanilj sås.
MÅNDAG.
Frukost: - Smörgås­ bord; fattiga riddare med sylt; mjölk; k affe e ller te.
M i d d a g: Sillpudding med smält smör; slätväl­ ling.
TISDAG: Frukost: Smörgås­ bord; hafremj öls välling-; b iff af toma­ ter med stekt potatis; mjölk; kaffe eller te.
Middag: (vegetarisk): Vegetariska kåldolmar med potatis; potatistårta med vispad grädde.
ONSDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; stekt stångkorf med potatis; mjölk; k affe - eller te.
M i d d a g: Kokt kabel jo med äggsås och pota­ tis; mannagrynspudding med sylt.
FÖRORDAJ AV LÄKAR.E.
\ &gt;id sjukd omar i munhåla och svalg.
Effektivt skydd mot smitta Vid 1 e pidemier FLASKOR OM SOST.
KR.
1.2$ \ A.B.PHARMACIA.
S TOCKHOLM A VESTERBERG.
Kontrollant *.
PROFESSOR NYA WERMLANDS-TIDNINGEN Gründl.
1850 KaHstad Gründl.
1850 är Värmlands största och äldsta tidning.
••••••••••••••••••••••••••••••••••• GAHNS Farena-crême.
En kund skrifver därom: » Farena Hafre-crêmen var så ypperlig att vi kunna lämna Er de allra vackraste intyg som vi rimligtvis kunna åstadkom­ ma i ord.
Den står långt före allt annat, som vi begagnat. » Henrik Gahns Aktiebolag, Uppsaia.
Barnen taga lätt Apoteket Vasens Laxérmarmelad på grand af dess behagliga smak.
Pris 1 kr.
pr ask.
Finnes å alla acotek.
för metaller.
Profva den och Ni använder al­ drig någon annan.
Fås öfverallt Fabrikanter: Dören, Bäcksin &amp; C:os l-B.
GÖTEBORG.
IMRCG VARU- &amp; r b ästa kraftnarlng fär svaga, klena barn I alla Åldrar.
Bok om barn » uppfödning gratis och franko från Malfint Food Depit, Malmö.
3Y: TvättI EKSTRÖMS ÖRtBRO K IM TTKN * FABRIK« ÖRLßRO KEM TE KN FABRIK Turkiska badet Tvättning och mangling af privat­ kläder utföres på ett i allo förötklas- sigt sätt i MMIarebadets Tvätt- Si StryklnrMttnlng till ett pris af 35 öre pr kg.
för tvättposter jfverstigande 20 kg.
Afgiftifri af- hämtning och hemsändning.
Ulm.
9344.
R iks 3815.
K FILMJLBAST PRISLISTA GRATIS och FRANKO riASSELBLADS F0T06R AB- Göteborg AKTIEBOLAGET HASSELBLAD 5CH0LANDER, STOCKHOLM QULD-CACAO Kungl.
Hofleverantör.
- 629 - ÄLDSTA MÄRKE BÄSTA SYMASKIN O. B.
C.
Extra fin, väl lagrad, kryddad fetost Kokt majonnäs (f. 6 — 9 pers.).
1 V2 msk.
smör (30 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), Vi tsk.
engelsk &amp; emap, 3 d el, vatten ell.
fiskspad, 2 — 3 äggulor, 1 — 2 msk.
vinäger, 2 msk.
fin matolja, 1 " msk.
c itronsaft, 1 (del.
tjock grädde, 1 — 2 tsk.
salt, V2 tsk 1.
socker, 3 / - i- tsk.
hvitpeppär.
B e r e d n i n g: Smör, mjöl och éena,p fräsas 2 min., vattnet spädes på, litet i sänder, och såsen får kokia SINGER: Flytande Putskräm i Malmtorgsbadet är öppet hvarje torsdag föi damer.
Yppersta me­ del för bibehållandet af smärt figur och fin hy.
Badet är angenämast, P o t a t i s t å r t a (f.
8 — 1 0 p e r s.)
.
om man är flera i sällskap.
Pris före 210 gr. halL ' kokt, rifven potatis, 210 kl. 12 kr.
1: P50, efter kl. 12kr.
1:75. gr. tvättadt smör, 190 gr. hvetemjöl.
Till fyllning och garne­ ring: Sylt eller äppelgelt *, 2 msk.
socker (30 gr.) Beredning: Potatisen, som skall vara fullkomligt kall, blandas mycket god, utsäljes för det låga hastigt med smöret och det siktade priset af kr.
1:52 pr.
kg.
per efter- Minst 1 ost c:a 12 kg.
3 hvetemjölet.
Degen utkaflas till om­ kraf.
kring V2 cm.
tjocklek och utskäres ostar fraktfritt.
till 3 runda bottnar, .hvilka gräd­ G. W. Gustafsson, das på pannkakslagg i ej för varm ugn.
Mellan bottnarna bredes sylt, Tel. 15 73.
Nya Torget, Norrköping.
äppelmos eller äppelgelé.
Tårtan be­ strös med strösocker, som brynes 1 rutor med hett järn.
I rutorna gar­ neras med sylt eller gelé.
Serveras med vispad grädde.
Il o t c h-p o t c h s o p p a för 6 pers. 1 kg.
fårbringa, 2 lit.
efter- •••••••••••••••••••• buljong, 3 msk.
smör (fiO gr.)
4 1 pur- TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ jölöik, 1 msk.
mjöl (10 gr.), 2 moî- röttier, 1 palsternacka, V 2 selleri, bord; kabel j opudding (rester från onsdag) med smält smör; mjölk; kaf­ V4.
lit.
konserverade ' (eller 3 del.
fär­ ska) ärter, 12 små jordärtskockor, fe eller te.
Middag: Ilotch-potch- 1 litet blomkålshufvud, salt, hvit- soppa; äppelpannkaka.
peppa,r.
FREDAG.
Frukost: Smörgås­ Beredning: Fårbringan tor­ bord; hafremj öl svälli ng; an j ovislåda.
med stekt potatis; mjölk; kaffe eller kas med en duk, urvriden i hett vat- etn, knäckes väl och sättes på att te.
M i d d a g: Oxrulader med pres­ sad potatis.
; äppelkompott med gräd­ koka i buljongen.
Då köttet är half- kokt, tages det upp och skares i de.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ små, jämna bitar.
Buljongen silas, bord; liafregrynsgröt med mjölk; skummas noga och hälles tillbaka i pytt i panna (rester från torsdag och kitteln.
Köttet brynes i 2 msk.
af fredag) med rödbetor; kaffe eller smöret jämte purjolöken, skuren i te.
Middag: Strömming i frityr- fina strimlor, mjölet strös öfver och deg med kokt majonäs och potatis; köttet röres om väl.
Det lägges i buljongen, som får sakta koka omkr. falsk gräddkakä.
1 tim.
Rötterna ansas, skäras i fina strimlor, brynas i resten af smöret.
RECEPT: och lägges jämte ärterna i soppan P a n e r a d e ä g g m e d t o m a t -, V2 tim. innan den är färdig, jord- sås (f. 6 pers J.
Se Iduns kokbok ' ärtskockorna och blomkålen rensas N:o 14. på vanligt sätt, påsättas i V2 lit.
Svensk ä p p e l k a k a (f 6 kokande vatten, tillsatt med V2 tsk.
salt, och få koka mjuka.
De läggas pers.).
Se Iduns kokbok N :o 247. i soppskålen och spadet kokas ihop, S X ä t v ä 11 i n g (f. 6 pe,rs.).
' Se!
tills, det blir omksr.
3 del., då det hälles öfver grönsakerna.
Soppan Iduns kokbok N: r 298.
Vegetariska k å l d o l m a r; skummas, afsmakas med kryddorna, (f. 6 pers.).
1 hvitkålshufvud, vat- ' hälles upp i soppskålen och serveras mycket varm.
ten * salt.
T i l l f y l l n i n g: 2 idel.
risgryn S t r ö m m i n g i fr i t y r d e g (f.
6 pers.).
30 strömmingar, 1 V4 msk.
salt.
F r i t y r d e g: 75 g r. m jöl, Vd tsk.
salt v 1 del.
ljumt vatten, 10 gr. smält smör ', 1 ägglivita.
T i l l k o k n i n g: V2 k g.
f l o t t y r.
Beredning: .Strömmingen ren­ sas, ryggbenet borttages, .den mörka hinnan skrapas noga bort och ström­ mingen sköljes mycket väl samt in- klappas.
i en fiskhandduk och ingni- des med saltet.
— Till frityrdegen torkas mjölet väl i ugnen och sik­ tas med saltet i ett fat.
Vattnet tillsattes jämte smöret, och degen röres så litet som möjligt för att ej bli seg.
Strax innan den skall an­ vändas, nedskäres den till hård t skum sl,agna ägghvitan.
Strömmingarna in- klappas äter i fliskhandduken och rullas ihop med köttsidan utåt.
De doppas i frityrdegen och kokas i het flottyr tills de äro bruna och genom- stekta, hvilket prövas med en visp­ sticka.
De läfffas pä srar^ oer att rinna af.
Uppläggas på varmt fat, garneras med persilja, kokt i flottyr och serveras med kokt majonäs.
wet båsta fii kan giva * - M-K0NU * a£N3.
H ' KH ' K.ROHt ' RlMSEWS HOFLEVERANTOÛcR° [K (2 hg.
), 8 — 10 del.
mjölk, 21 / 2 msk.
smör (50 gr.) 1 .msk.
finhackad por- tug.
lök, 10 gr. ' torkad svamp (murk­ lor och kantareller), 4 msk.
stötta skorpor, 1 ägg, 2 tsk.
soja, salt, närsalt.
T i l l s t e k n i n g: 4 ms k.
s m ö r (80 gr.), 8 del.
kålspad.
B e r e d n i n g: Kålbladen lo ssas försiktigt från stocken, läggas i ko­ kande, saltadt vatten och förvällas omkr. 5 min.
De upptagas med hål- slef och få rinna af på duk, hvar­ efter det gröfsta af hufvudnerven bortskäres.
Risgrynen sköljas, skållas i hett vatten, upphällas och få afrinna.
Mjölken kokas upp, grynen iläggas och få under rörning koka, tills de äro nästan mjuka, då de upp­ hällas att kallna.
Svampen sköl- jes väl, skållas i hett vatten och vattenlägges före kokningen.
Den kokas sedan mjuk i samma vatten, tillsatt med salt, silas ' upp och får afrinna.
Den hackas därefter fint och fräses i smöret tillsammans med den hackade löken och de stötta skorporna ..
Detta blandas i risgryns­ gröten tillika med närsalt och soja.
— En msk.
af smeten lägges på hvarje kålblad, som därefter hop­ rullas och ombindas med fint segel­ garn, förut doppadt i kokande vat­ ten.
Smöret brynes i en stekgryta, dolmarna iläggas och brynas vackert, spädas med litet af det kokande kål spadet och få sakta steka med lock omkr. 1 V2 tim.
Under tiden spädes med mera kålspad, när så behöfves.
De upptagas, garnet fclip- pes bort och dolmarna uppläggas på karott.
Såsen silas, afredes och hälles öfver dem.
Serveras med potatis.
Ividstäende förpackning sàljes öiverallt ü 1 HEKTO 45 ÖRE ü Förnämsta v,ta stångtvål är Ba|sam | ska Barnangens.
Aseptmtvåi OBS.
Björnstämpeln! "
W iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii•iiiiiiiitiiiiiiiiiiiiiiiiiiuiiiç R I S Nilfoner | är dei mest använda av alla nä- | ringsmedel pä jorden.
i människor i de tropiska länderna | livnära sig nära nog uteslutande 1 av ris och besitta likväl en oui- | Iröiilig - arbetskraft och uthållighet.
| niitiiitiiiiiiiiiiiitiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiitiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiiifitiiiiimimiiiiiimiitiiiimiiitmmiimiimiiiiiimiiiitiL W S å r y s l i g t dtyri allting är, sade lilla fru Söderström och skakade betänk­ samt sitt vackra brunlockiga huvud, n är hon sig hushålls­ bokens stora summor.
Hur skall August och jag få allt.
att gå ihop i värt lilla hem?
Hon funderade och funderade och di hennes man kom hem till middagen hade hennes lilla klipska huvud redan tänkt ut en utväg.
— Vi ska ' spara in pä kaffet, August lilla, sade frun med eftertryck.
— P å kaffet, din älsklingsdryck?
frågade August och såg förvånad uL — Ja, svarade frun, just på kaffet.
Jag har i dag iSst flera intyg av framstående medicine professorer, att Ka£Q- reiners MTIMTAFFE är en utmärkt dryck med kaffets goda smak, men dessutom mera närande och mycket billi gare.
Jag köpte genast ett paket, provade det och fann det vara ypperligt.
Detsamma ha många av mina be­ kanta sagt och Katfirelner drickes också dagligen av millioner människor över hela världen sedan många år tillbaka.
Varför skulle ej vi kunna vara lika förståndiga?
— D u är en riktig pärla, sade August och gav lilla Tru Söderström en tacksamhetens kyss.
M.2SilÖ15uS I II SSSSlSÄ.
' Li
dertecknad i vår trädgård fördrif- dan är kompetent att ge er anvis­ vit myror genom att ^ på små fat ning hur de skola tagas och detta utsätta upplöst prässjäst, blandad först efter att han undersökt er med socker.
Myrorna lockas af den eller tagit reda på hur det är ställt söta lukten och dö, ty jästen är med er hälsa och hurudan fysik Ebon.
ett gift för dem.
ni har. '
Stockhrlmska i Småland.
N: r 197.
För att undgå alla kost­ N: r 195.
Lämpligaste hundras är nader, torde nog vara bäst att ge­ Airedale-lerriern.
Dessa hundar äro nom annons i ldun söka komma i särdeles trogna, lugna och vaksam­ något godt hem under praktisk hus­ ma samt lagom stora men ändå moders ledning, helst på en större kraftiga och uthålliga.
Ej så van­ herregård.
Kan ni göra litet nytta liga ännu i Sverige.
Annons om för eder, går det nog för sig att valpar till salu af ofvannämnda ras slippa betala något.
Ni skulle ju stod införd i senaste numret (n:r kunna söka få hjälp ur telefon­ direktör Cedergrens fond eller lik­ 8) af Kennelklubbens tidskrift.
nande, men sökandena äro vanligen Hundvän.
^MARKET!
— Är ni ensam råder jag eder så många att ej på långt när alla Jag förordar visst att skaffa en hund som för­ kunna bli hjälpta.
svar och sällskap, ty bättre vän absolut annons vägen.
FÖRSÄLJAS Stockhi lmska i Småland.
får man sällan än en treflig och N: r 198.
Råder eder att i för­ klok hund!
Tag dock ej en S: t I ALLA VÄLSORTERADE Bernhard eller en så pass stor hund » sta hand bota edert njurlidande.
ty de äro i dessa dagar bra dyra.
Nu känner jag ju ej af hvad art detta föda.
Bor ni i stad eller äi är, hvarför det klokaste blir att SYBEHÖRS-MANUFAKTUR- att ni trångbodd är det äfven bra be­ rådfråga läkare och noga följa den­ svärligt med ett så stort djur, och nes ordination; dock vill jag här meddela ett » medel att förekomma &amp;.
K ORT VAR U AFFÄRER de mindre hundarne kunna vara lika och bota njursjukdomar » som af bra försvarare.
Af terrierrasernaäro många med framgång - a nvändts.
Airdale, Irish och Welsh utmärkt under r öring 10 min.
Den upphälles trefliga hundar samt Bulldog, Deut­ Först föreskrifves måttlighet i för­ och röres, tills den är af svalnad, scher Boxer och Pudlar, alla bra tärandet af hårdsmälta, alltför kraf­ då äggulorna, en i sänder, iröras i sitt slag.
Den mest respektingif- tiga födoämnen, i stället så mycket och såsen arbetas med slef omkr. vande är Bulldogen, men vill man som möjligt soppor, buljong, mjölk, V2 tim., under det att vinägern, mat­ ha en ädlare, elegantare hund är vatten rikligt.
Äta långsamt, tugga oljan och citronsaften tillsättas, litet Deutscher Boxern makalöst treflig.
födan väl, aldrig öfverlasta magen.
i sänder, under jämn röring.
Den till Önskar ni upplysningar om rasen God motion i fria luften.
Genom hårdt skum slagna grädden röres i o.ch adress på uppfödare, så vänd att följa dessa föreskrifter förekom- och såsen af s makas noga med kryd­ er till Svenska Kennelklubben, Fred- mes sjukdomen.
Till botande af dorna.
Denna sås användes i stället rikshofsga-tan 2, Stockholm Flera densamma: för äkta majonnäs för dem som ej klubbar finnas: Sv.
Terrierklubben, Recept: Tinct.
Gentian; Syrup fördraga matolja.
Sv.
Sällskapshundklubben, men ide Rhei; Liqnor » Barkola » Comp, aa äro alla förenade med den först­ Gm 30.
Syrup Zingiherus Gm 150.
En tesked efter måltiderna och nämnda.
Skulle ni önska lämnar jag gärna en tesked sängdags för vuxna.
För råd angående eder hunds skötsel barn Vi — V2 tesked endast efter mål­ Å DEN SENAS T INFÖRDA SERIEN och vård.
tiderna.
Pyrola.
frågor följer här nedan svar, och har Det är nog ej så lätt att finna N: r 196.
Att taga kalla af- redaktionen ansett, att det utfästa pri­ rifningar bör tillgå sålunda.
Doppa någon lönande sysselsättning på lan­ set 10 kr.
denna gång bör tilldelas sig en grof handduk i vatten, som stått det för en ung flicka.
Insaml,ing naturen " Stockholmska i Småland " inne öfver natten, ty afrifningen af medicinalväxter, bär, svamp o. hvadan innehajvarinnan af denna sig­ skall tagas på morgonen genast ef­ d. kan ju ge en del inkomster.
natur behagade anmäla sig å vår byrå ter uppstigningen och öfvergnid has­ Kanske kunde det löna sig för eder för beloppets utbekommande.
tigt hela kroppen.
Frottera ^ sedan att lära bokbinderi, om eder hem­ N: r 194.
Lika delar klorkalk och med en torr handduk och låt på- trakt är folkrik, kunde ni väl få Hufvudsaken är emellertid klädningen gå raskt.
Känner man arbete.
pereguano blandas med 1 / 10 finstött starkpeppar.
Blandningen utströs på sig trots frotteringen ändå frusen, att ni blir frisk, sèdan kan det alltid bli något uppslag.
Skaffa de platser, där myrorna hålla till.
så gå åter i säng några minuter.
Träd och buskar aktas.
Ett absolut Börjar man att taga afr.fa,n ?arna me­ eder den lilla boken » Småyrken och pålitligt medel lär äfven följande dan det ännu är varmt, kan man biförtjänster » från G. Nilssons Bok­ expedition, Edestad St. Erfaren.
vara: en lösning af 3,5 gr. cyan- hålla på året rundt.
Stockholmska i Småland.
kalium till hvarje liter vatten, an-1 — Ni tål kanske inte vid saken.
(Forts.) vändes till vattning.
Själf har un- Rådfråga en läkare.
Endast en så- Till salu eller att hyra!
* * .te Stmimyior Villa Framnäs, invid Stjärnhofs station i Södermanland, vac­ kert belägen vid landsväg och sjö, innehåller 9 rum, jungfruk.
och 2 kök, inbyggd g lasveranda i ne dre och öppen veranda i öfre våningen.
Härtill trädgård, nödiga uthus, källare och rymlig torkvind.
Lämplig till pensionat e ' ler rum för resande med kafé, som saknas på platsen.
Närm.
uppl.
Rikst.
Stjirnhof n:r 1 el i bref » Villa Framnäsi&gt;, Stjärnhof.
För hemträdgården.
Fredrika Bremers bref SVAR VECKANS PRISTAFLlNGc ill Uli förtjäna jr 1DUNS TIDSFÖRDRIF.
PRISTÄFLING N:R 39.
CHARAD.
En kylig morgon när häromda ' n » Herr Stockholm » glad gick i badet, var vattnet ej sådant han var van den varma tiden att ha det.
Han plumsade i som man kan förstå, men ett mitt första lät höra och det upprepade gånger två, om ej bedrog mig mitt öra.
BOKSTAFSFIGUR.
a a i i extra till j ul Därpå han tog sig en promenad och gick » på vift » ut i staden, a a blef då i sinnet så hjärteglad, i i 1 till trots " för gulnade bladen; ty han mitt andra så täcka små j genom att pä kväl ar och lediga därunder många fick skåda, Insätt i figurens såväl våg- som stunder samla abonnenter på och — d et är alls icke svårt förstå — då kom » Herr Stockholm » — i våda.
lodräta rader samma ord, som är så beskaffadt att äfven i de fyra min­ Han såg och såg, och han kände såg dre korsen samma ord kan lapas.
helt hjärtevarm efter badet; K. W. till sitt mitt hela så gladelig han gick, och gulnade bladet blef trampadt utaf hans fot så lätt} CHARAD II.
att knappt han tänkte uppå det.
.
.
Att då » Herr Stockholm » var lik Mitt första är hårdt, dock smälts en sprätt, det af solens brand.
Mitt andra är " hårdt men spränges Intet är lättare för varje man jag tror mig kunna förstå det.
af mänskahand.
A — rt.
- och kvinna.
Skriv blott efter Mitt hela kan segla det stoltaste gratisprover och agentvillkor.
Ni Lösning, märkt pristäfling n:r 39 skepp uti kvaf.
erhåller dem portofritt genom att och försedd med Svenska national­ Och bädda åt härdade sjömän dess okända graf.
insända nedanstående kupong ti l föreningens mot tuberkulos välgören­ hetsmärke, .insändes, undertecknad Ebon.
med namn och ' adress, till Red.
af ldun senast den 14 okt.
1916.
(Julstämnings Förlag) De två första rätta lösningarna, REBUS.
som vid granskningen påträffas, er­ STOCKHOLM C. hålla pris, resp. 10 och 5 kronor.
Julstämning Nordens största jultidning.
&amp; Åkerlunds F örlags A .-B.
GRATISREKViSITIDN N:r 2 4.
Sänd mig gratis och portofritt prov ur årets jultidningar jämte villkor för abonnentsamlare.
Namn Bostad.
Postadress Samlade LÖSNING TILL P RISTÄFLING N:R 35. gul i " d d d d Slarf med tiden.
Vid den företagna granskningen af insända lösningar ha de två först påträffade rätta lösningarna läm­ nats af följande personer, hvilka alltså erhålla de utfästa kontant- prisen: Första priset: Fru Anna A lström, S lattåkra.
A n d r a priset: Fr. Ester Bergergren, Näs station (Dalarna.)
LÖSNINGAR TILL TID5FORDRIFVET I N:R 30 FÖBSKJUTNINGSUPPGEFTEN: Spa- nien — Persien.
• HALSHUGGNA ORD: Klots — lots.
Blod — lod.
Tran — Ran.
VÄXLANDE BEGYNNELSEBOK- STÄFVER: Kina, Gina, Dina, Dvi­ na, Stina, mina, lina.
pina.
- 630 - Hyacinter, Tulpaner,.
Konvaljer, Narcisser, Crocus m. fl.
lökar böra nu planteras i trädgården, där de blomma så snart snön försvunnit.
I boningsrum kunna de äfven lätt och säkert drifvas till blomning under vintern.
Anvisningar angående odlingen fin­ nas i vår blomsterlök-katalog, som gratis sändes kunder och andra in­ tresserade.
Blomsterlök-kollektionen " Hemträdgården " Kr.
1:50 innehåller 15 st. prima lökar i lämpligaste sortering.
BlomsterlöK-k Jlektionen " Hemtrefnaden " Kr.
2:50 innehåller 35 st. prima iokar i lämpligaste sortering.
Blomsterlök-kollektionen " Haarlem " ...
Kr.
4: 50 innehåller 75 st. prima lökar i lämpligaste sortering.
Konvaljegrupp n; r I, för drifning i r um Kr.
O: 60 innehåller 10 st. konvaljegrod­ dar, i s behandla ci e. Konvaljegrupp n; r II, för odling på kalljord Kr.
0:50 inneh.
10 st. konvaljegroddar.
Prisen _ gälla emballagefritt.
— Ej fraktfritt.
Återförsäljare antagas.
Algot Hafmberg &amp; Son Trädgårdsafcielningen NORRKÖPING.
Ungdomlig vacker hy till högsta ålder Idealet är den fina matta teint som alltid åtföljer ett begagnande af rätt valda toa­ lettmedel och därmed uppnådd skönhet.
Inga rynkor, fräk­ nar finnar, solbränna mera.
Damer och herrar som.
sätta värde på bibehållandet av ung­ domens vackra yttre, uppnå detta endast genom ett stän­ digt bruk av den enastående med utmärkelser i in- och ut- landen belönade och berömda YVY-tvålen.
För^ömtålig hud är YVY-tvålen enastående vär­ derad och lovordad av tu- senden.
Borsta Edra tänder med Y v y d o 1, som på en minut giver tänderna friskhet, skön­ het och vällukt, befriar från vinsten och tandvärk, även­ som gula, gröna och svarta (även av tobaksrök angripna) tänder bliva bländande vita.
YVY-tvålen och YVYDOL er­ hållas i varje välsorterad af­ fär från Ystad till Haparanda.
ÖSTERLIN &amp; ULRIKS SONS Tekn.
Fabrik, Ystad.
och utgifna af ^ KLARA JOHANSON och ELLEN KLEMAN.
II.
1838 — 1846.
Pris 13 kr., inb.
15 kr.
» En epokgörande sjäifbiografi.
.
Bär öfverallt vittne om utgif- varnas sakkunskap och vetenskap­ liga noggrannhet. » Lydia Wahlström i Stockholms Dagblad.
» Som ett bidrag till och kom­ plettering af vår kännedom om det litterära lifvet i vårt land på 30- och 40-talet kommer detta arbete att bli ovärderligt ...
De båda utgifvarinnornas namn bor­ ga for att arbetet är så om­ sorgsfullt utfördt som det gärna är möjligt. » Socialdemokraten.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
Sveriges största tempelskald Af HENRIKA SCHEFFER.
Pris 2:50.
Ger en lifsbild af ärkebiskopen J. O. Wallin.
Ej blott hans storverk, den svenska psalmbo­ ken, belyses här utan också an­ dra, mindre kända men betydelse­ fulla sidor af hans lifsgärning.
P.
A. Horstedt i Söners förlag.
Annonsera I Bdunl £ MALMÖ Si BEST PATENT ^ ô Stor
17-ÅRS FLICKA van med liusl.
göro- mål o. barn, önsk.
af lönad plats i verkligt godt hem.
' Sv.
t.
» Ung åt änkefru med tvä tjänare får en­ familjemedlem », Iduns exp.
änd aldrig orig j na I bety g kel, bildad, gladlynt flicka 25 — 28 utan endast bestyrkta år plats i Stockholm mot fritt vivre EN BATTRE 18 ÄRS FLICKA önsk.
af&amp;kriftor när Ni svarar på omkr. 15 okt (.
eil.
1 Nov.
E. m. till plats 1 nov.
i bättre hem, helst i annons om ledig plats.
kk ' lC " 4 få disponeras fritt.
Person med Upsala el.
Sthlm, där jungfru fin­ Har genomgått hushållsskola någ.
sysselsättning, letktioner e. d. fö­ nes.
ANSPRÅKSLÖS, BILDAD, väl hus- reträde.
Svar med foto till » Års- o. van vid husl.
sysslor, samt något hållskunnig flicka, villig utföra en plats », Id uns exp.
sykunnig.
Någon lön önskas.
Sv.
t. ensamjungfrus åligganden, erh.
god » Familj emed, em », p. r. Skyttor p_.
Guvernant, plats i liten äldre familj.
Frun född fransyska.
Lön 35 kr.
Goda betyg helst studentska, energisk, ' skicklig EX. SKOLKÖKSLÄRARINNA med ut­ och ref. fordras.
Sv.
till fru Burman, och van att undervisa i elementar­ märkta betyg o. rek.
önskar under 3 skolans 4:de, 5:te och Ring I:s skol­ mån.
(ev. längre) komma i familj till Maisonette Nicolas, Saltsjöbaden.
hjälp o. nytta.
Små löneanspråk.
UNDERVISNINGSVAN LÄRARINNA, ämnen sökes till 1 cktober för kom­ Sv.
till » 7 årig praktik », Idims exp.
mande vinter.
Ansökan med exa­ frisk och gladlynt, fullt komp.
under­ mensbetyg, intyg fiån innehafd plats H U SFÖRLST^ND A R .NNLPLATS ön­ visa 8 års flicka i vanl.
skol­ ämnen, musik o. teckning, erh.
plats samt uppgift å referenser - och l önean­ skas af bättre flicka fullt komp.
språk per månad, sändes före den därtill.
Sv.
t.
» Energisk », Iduns exp.
i okt.
i familj i Norrland.
Sv.
med betyg, foto o., lönepret.
sändes, till 2 6 s e p t, t i l l » H.
— B o x 5 8 », T o r p s ­ UNG FLICKA af god familj önsk.
h a m m a r.
Box 3, Sunne (Värml.).
plats som hjälp och sällskap.
Har For sjuksköterskeelever ENSAMJUNGFRU själfs.
ändig, snäll genomgått husmodersskola, är kunnig och pålitlig, som vill sköta hushåll finnes under instundande höst platser i all slags sömnad och finare hand­ å t en k e f r u m e d e g e n a f f ä r i K r i s ­ på länslasarettet i Eskilstuna.
När­ arbeten.
Sv.
till » Familjemedlem 23 tia nia sökes fr. okt.
Sv.
med mare meddelar lasarettsläkaren i Es­ år », - S. Gumselii Annonsbyrå, Stock­ lönepret .. betyg o. foto till » F.
G. », kilstuna.
holm f. v. b. Iduns exp.
TILL DEN 1 NOV.
eller framdeles BILDAD ANSPR \ KSLÖS FLICKA er­ af god familj, duglig o. undervisn.- önskas plats af två friska, hurtiga håller 1 okt.
ell.
senare plats på van, sökes strax till herrgård i flickor, den ena att sköta hemmet landet hos ensam dam för att sköta södra Halland, att underv.
2 flickor åt ensam herre, den andra att till­ hennes hushåll, (hjälp till grofsyss- i 3: je förbered, o. 7: de klass i vanl.
sammans med husmor skö a hemmet, lor) betyg, ref. o. lönepret.
insändas skolämnen, språk, musik o. handarb.
helst där jungfru el.
hjälp till grof- till » Godt hem », St. Levene p. r.
Sv.
med be t.-af skr.
v, foto o. löne- sysslor finnas.
Kunniga i matlagn., ENKEL, BÄTTRE FLICKA kan få pret.
till » II.
V. », Skottorp p. r. bakn .. enk.
sömn.
och handarbeten.
Sv.
till (var för sig) » Ensam herre » .. plats i prästgård genast.
Jungfru Drottningskär.
» Husm.
hjälp », Karls­ finnes ej.
Goda rek.
samt utförligt krona.
sv.
till » Familjemedlem », Borås p. r. för länslasarettets i Uddevalla afdel- SOM GUVERNANT önskar UNG FLICKA af stadgad ålder o. ning för sinnessjuka är till ansökan PLATS ung flicka med normalskolekomp.
Ej sinne, erhåller genast plats att som ledig — 24 patienter.
— Lön 750 kr., musik.
Tacks, för sv.
t.
» 1 okt.
medlem af familjen biträda med in­ en månads semester med 30 kr.
i om ett hem föreliggande göromål, hvilpenningar.
Platsen tillträdes den 1916 », Iduns exp.
f. v. b.
BÄTTRE FLICKA önskar komma i bl.
a. med barnens vård och skötsel.
4 november.
Ansökan med betygsaf- Barnjungfru finnes.
Barnen 4 st. skrifter insändes före den 26 sept, familj att som husmoderns verkliga hjälp deltaga i förek.
göromål.
Kun­ 6 till 1 y2 år.
Referenser och löne­ till Lasarettsläkaren, Uddevalla.
nig i enklare matlagning.
Sv.
till pretentioner torde uppgifvas i sv.
» Huslig », p. r. Hessleholm.
till fru Henriette Boëthius, .Norrkö­ PLATS SOM HUSA hos familj i ping. '
EN MEDELÅLDERS, enkel och or­ vid sjukstugan i Loos är till ansökan Göteborg önskas 1 nov.
af troende flicka.
Goda rek.
finnas.
Sv.
till dentlig hushållerska sökes till äldre, ledig att tillträdas 1: ste, event.
15 Laxå p. r. ogift prästman på landet.
Sv.
till oktober.
Lönen utgör 650 Kr.
för TVÄ ENKLA BÄTTRE FLICKOR som år jämte bostaxi, .lyse och bränsle » Dalarna », Iduns exp.
aldrig förut innehaft plats önska samt fri kost, beräknad efter 1: 10 DUGLIG ENSAMJUNGFRU med goda Kr.
per dag.
Sköterskan eger att sådan gemensamt 1 nov.
V illiga ut­ rekommendationer och kunnig i mat- och bekosta patienternas ut- föra alla göromål inomhus.
Vid ett Tagning och bakning etc. erhåller förestå och uppbär härför en ersätt­ vänligt bemötande fästes stort af- plats i familj med 2 barn.
Barn­ spisning seende.
Sv.
till » IL.
R. », Hagge P-£- jungfru finnes.
Modern våning, trefl.
ning af 1: 10 Kr.
per dag och pa­ tient.
Under nu rådande dyrtid utbe­ FÖR~ ENKEL och anspråkslös 19 års kök o. jungfrukammare.
Sv., helst talas ett tillägg af 20 öre pr dag m. betygsafskr.
o. lönep&lt;.etentioner t. för såväl eget som patienternas kost­ flicka önskas mot fritt vivre plats i bättre familj på landet, helst präst­ » Bankman 1916 », Iduns exp., Sthlm.
håll.
Ansökan, åtföljd af betygsaf- familj, där hon får biträda med in­ VID KRISTIANSTADS läns sinnes- skrifter, torde snarast möjligt insän- omhus förefallande göromål.
slöanstalt Fridhem finnes nu genast, d a s t i l l D o k t o r E.
F r i e s, L o o s.
Svar märkt » Anspråkslös 19 år » un­ på grund av sjukdom, plats ledig der adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå, för undervisningsvan lärarinna under Stockholm ', f. v. b. läsåret 1916 — 1917.
Sökande hän- 11L Sr ORESTAN DAR1NNA.
Enkel, vände sig till Styrelsen, Anstalten skicklig och intresserad för ett hems duglig, med godt sätt och utseende, Hessleholm.
vårdande får plats hos ekonomiskt som i flera år på egen hand skött EN ENKEL, ORDENTLIG FLICKA, oberoende ungherre på landet!
For­ ett större och finare hem, söker lik­ kunnig i god matlagning samt söm­ dringar: Ålder 25 — 35 år.
Ett godt nande plats, el.
som hushållsfröken nad, får plats nu genast eller i bör­ sinnelag — Musikintresserad och nå­ i familj.
Tacksam för svar till » Myc­ jan af oktober i tyst, stilla hem.
3 got förmögen.
På lönepretentioner ket plikttrogen », Iduns.
exp.
personers hushåll.
Svar med foto fästes mindre afseende.
Fullständig GEB.
J. DEUTSCHE DAME sucht till » Pålitlig », Iduns exp.
diskretion loEvas och fordras!
Sv.
Stellung in feiner schwedischer Fa­ EN BÄTTRE FLICKA, kunnig i med foto o. fullständiga upplysn.
milie zwecks deutscher conversation, enklare matlagning och bakning er­ sändes omgående under signatur Gefl.
off.
an Magda Petersen, To- Gum£elii Annonsbyrå, rebo Gård pr Lis, Halland.
håller plats nu genast som hus­ » Flärdfri », hållsfröken.
Sv.
med foto t.
» V.
O. », Malmö.
BÄTTRE HUSL.
FLICKA, 19 år, ej Bollnäs p. r. förut innehaft plats, önskar komma till bruks-, präst- eller bättre landt- ETT FRUNTIMMER med enkla va­ nor, som önskar ett stilla på landet, kunnig i matlagning samt barn­ hushåll.
Vill deltaga i matlagning, ej långt från järnvägsstation i Skåne husa erhålla plats 1 okt.
i två per­ bakn.
under husmoders ledning.
Nå­ beläget hem, där lion har frihet att soners hushåll på Herrgård nära Gö­ gon lön.
Svar till » Glad och Villig », ägna sig åt sina egna sysselsätt­ teborg.
Svar med betyg och _ foto­ R a u s, p.
r.
ningar men vill åtaga sig att sköta grafi till » Pålitlig », S '.
Gumaelii An- PRÄSTDOTTER som genomgått 8-kl. flickskola, önskar mot fritt vivre hushållet åt en äldre ensam herre, nonsbyrå, Göteborg.
komma i familj, helst å herrgård, fîinner sådant, om hon insänder sv.
för att lära alla inom ett hem fö­ till » Äldre h erre », p.
r.
M a l m ö.
refallande göromål.
Sv.
till » Famil­ KOMPT.
LÄRARINNA att underv.
2 jemedlem 18 år », Iduns exp.
f. v. b. flickor i II kl. kurs 2 pojkar till I kl. sökes genast.
Sökand, skall ordentlig, arbetsam samt sparsam sö­ HUSMODERS-PLATS sökes till större kunna trifvas på landet.
Svar med kes för 2 personers hushåll.
Kun­ hem, pensionat sjukhus, sanatorium ref. och pretent.
till Hallfreda Gård, nig i god matlagning samt van ell.
e. d. större inrättning, nu eller fram­ af därtill kompetent person.
Sylfaste, Gotland.
villig att lära uppassning.
Träffas deles, Sv.
till » Dugande kraft », Iduns exp.
EN (SNÄLL OCH PÅLITLIG kokerska för vidare samtal på Allm.
286 15 UNG FLICKA önskar komma i bil­ 20 — 25 år, kan få god plats i liten mellan 10 — 12 f. m. eller under sig- dad och god familj, helst i Norr­ familj, bosatt utanför Kristiania natur » M.
IL », Iduns exp.
land, att under husmoders ledning (Holmenkollen).
Svensk husa finnes.
deltaga i alla inom hemmet förek.
Sivar med fotografi, betyg och löne­ göromål.
Sökanden har genomgått pretentioner till fru gross.
Ola Nser- 8-kl. lärove.
k samt husmoder s kurs.
um, Sehesteds plats n :o 4, Kristiania.
Musik.
Vid lön fästes intet af seende.
Betalar gärna något.
Tacks, för sv.
får en duglig småskolelärarinna med till » Anna Lisa 20 år », Iduns exp.
är k ö k s f ö r e s t å n d a r i n n e - flickskolebildning anställning nu gen.
FLICKA från bättre hem, som ge­ platsen till ansökan ledig.
# Lön som vikarie för 1 à 2 år.
Ansökan nomgått en fyra månaders kurs å 500 kr.
och fritt vivres.
Svar jämte med präst-, läkare-, kunskaps- och Katrineholms Praktiska hushållssko­ betyg torde sändas till Sanatoriets tjänstgöringsbetyg torde omedelbart la, söker plats i präst- eller herre­ föreståndarinna, adr.
V a r b e r g. insändas till Fru Auren-Nordin, Vä­ gård såsom husmoderns hjälp.
Någon nersborg^ lön önskvärd.
Svar senast inom åtta Ensamjungfru, dagar till » Familjemedlem N. N. », som varit eller är anställd i godt Iduns exp.
borgerligt hem på landet, erhåller BARNFRÖKEN (med fina betyg), 1 november god plats i liten familj, kunnig i sömnad, genomgått barna­ bosatt i det vackra Rönninge, en­ vård, önskar plats till okt.
Svar dast 50 min.
resa från Stockholm.
till » Barnfröken 1916 », p. r. Ystad.
Bekväm bostad med värmeledning och vatten.
Den sökande bör vara En enkel, anspråkslös flicka, som vill BÄTTRE FLICKA från landet ön­ kunnig i matlagning, bakning, stä&gt;d- antaga plats som ensamjungfru i skar platts 1 nov.
hälst i stad, som - ning och servering samt öfriga före­ familj med tre personers hushåll, husmoders hjälp.
Svar till » 20 år », fallande göromål, därtill ordentlig, fullt kunnig i enklare matlagning, G r ä s t o r p p.
r. snäll och villig.
God lön, eget rum erhåller god plats med hög lön till BILDAD 33-ARIG lundtbrukaredotter och- v änligt bemötande tillförsäkras.
den 24 okt.
Svar med betyg till » På- kunnig i skrifning bokföring, söm­ Svar med betygsafskrifter sändes till litlig », Alingsås p. r. nad och hushållsgöromål, önskar Fru B. Hellberg, R ö n n i n g e. plats som hjälp och sällskap i fa­ PLATSSÖKANDE milj eller hos äldre herre eller dam.
till » Små pretentioner 83 », Id uns Efferfråg.
pä stenografer I PRÄSTGÅRD eller herrgård önsk.
Svar exp., Stockholm f. v. b. LANDTBRUKAREDOTTER med fullgod utbildning öfverstiger 18-årig flicka, som genomgått hus­ 22-ARIG tillgången.
Till flertalet hos oss hållskurs, plats för att lära hushåll.
från ordentligt hem, önskar komma Är villig deltaga i förek.
arbeten.
i familj på landet, där hon kan få anmälda platser f i n n a s f. n. Tacks.
för sv.
till » C.
A.
£T. », lära matlagning, hälst prästgård.
Be^- inga sö k » a n d e. Iduns exp.
f. v. b. talar gärna något.
Svar med prisupp- Nya kurser börja den 15 oktober, hvilka medföra fullständig, praktisk HUSMÖDRAR!
Norsk flicka (22 år) gift till » 15 oktober », Iduns exp.
utbildning.
önsk.
pl.
i Sthlm el.
närh.
Är van IJNG FLICKA önskar plats i familj, STENOG&lt; ?«FBY! » ÂN arbeta, kunnig i sömn.
o. ett hems där tillfälle finnes att få lära mat­ (Sveriges Centralinstitut för Stenogra- förek.
göromål.
Anspråkslös o. villig.
lagning och ett bättre hems skö­ Z. », tande.
Svar till Kerstin Persson, fi o.
Maskinskr.)
Riks o. Allm.
2787.
Sv.
t.
» Familjemedlem X. Fågelsjö.
Iduns exp.
31 R e g e r i n g s g a t a n.
LEDIGA PLATSER Som sällskap S Lärarinna, Plata son Mitiiia Skötersketjänsten Bildad 18- äri g flicka önsk.
plats hos ens.
dam ell.
i god fam. som sällsk.
o. hjälp.
Äfven vil­ lig läsa läxor med barn.
Sv.
till » Norrländska », Nyland p. r.
Anspråkslös i9-ars flicka genomgått 8-kl. läroverk önsk.
plats i liten fin fam.
Kunnig i bakning enklare matlagning, sömn.
m. m. Intr.
för målning o. musik.
Sv.
t.
» Thyra », S. Gumcelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. Ji af god fam. och som behärskar en­ gelska språket, önsk.
komma som sällsk.
i fin fam., helst på landet.
Lön önsk.
icke.
Sv.
till » Sång », Iduns e&amp;P '.
f. v. b. Jvå e lem.
bild.
fl.
Frälsningsarméns berömda M R TE ER - « I Frälsningsarméns utmärkta tekniska fabrikater: Den toi, förstklassigt antiseptiskt munvatten och dito tandpasta.
Armétvål, antiseptisk toaiettvål.
Skokräm, terpentinfri.
Putspulver och Putskräm.
Basta rengöringsmedel för metaller.
Ovansiående m.
11. va ror erhållas vid eller genom varje frölsiiingsarmékår, hos många hrr bandi, eller direkt från Frä / sning-sa rméns Handelsdepartement, Vår s tora, n ya P raktkatalog N:o 37 för 1916-1917 bör Ni genast skynda att rekvirera.
önska tills, plats (helst på herrgård i Mellersta Sverige) att hjälpa till i hush.
Musik.
Någon lön önsk­ värd.
Sv.
till » Värmländskor », Box 71, Karlsbad.
Sveriges största och innehållsri­ kaste kata­ log.
U pptag, Emmy Gihl (f. d. Sophiasysler) Sjuksköterskehem 86 östermalmsgatan,.
Stockholm uts.
exam, sjuksköterskor.
Uth.
sjukv.- art. R.
T.
152 93.
A.
T.
21130.
Köksa BÄTTKE FLICKA 30 ' år, litet klen, önskar komma i präst- el er 1 knande hem att vara frun till hjälp med lättare sysslor.
Betaiar 30 kr.
i månaden.
Sv.
till » E.
B.
1916 », Iduns exp.
f. v. b.
Vill rar TANT eller FARBROR kom­ ma ihåg en reslig 19 års (medel­ lös) flicka, som ord.
ett par mån.
» hvila ».
Tacks, för sv.
t.
» Elin », Leksand p. r.
TVÅ UNGA FLICKOR erbjudas nu god inackordering på herrgård i Sörmland.
Efter 1 nov.
tillfälle lära hushåll under duglig husmors led­ ning.
Piano.
Tillfälle lära bok- binderi.
80 kr.
deladt rum.
Sv.
till » Duglig husmor », Iduns exp.
FURU DALS FhiNölUNAX.
Gammal bruksherrgård i v: a Dalarne.
Skogrik, hög trakt, (230 m. ö.
h.)
vid Ore älf.
Jakt o. fiske.
Rek.
såsom utm.
re­ kreationsort.
Uppl.
Sv.
Tur.-fören.
eller fru G. Wuttke, Furudal.
Rikst.
Furu dal 2 C. KMNJ0GN23?
1916 — 1917 ÄHLÉNöHOim STOCKHOLM öfver 11,000 olika artiklar, däraf många fina nyheter.
Goda kvali- teer.
Billiga priser.
Kata ­ logen jämte fina färg- trycksprof- ver på jultidningar m. m. sändes på begär ran gratis, ej fraktfritt.
Åhlén &amp; Holm, S tockholm.
Billigt smör!
För husmödrar att beakta i dessa dyitider!
Recept på tillredning af naturligt smör med tillsats af Inaturliga ämnen, så att smöret 3 gånger fördrygas, hvarigenoin alltså minst 2 kronor pr kilogram inbesparas.
Erhålles mot insandah.de af 2 kronor till Hugo Nilsson, fack 663, Stockholm.
Doktorinnan Vilma Erikssons Hvilohem, beläget 15 min.
skogsväg från Ar­ vika.
Adr.
Högåsen, Arvika.
Bröst- klena, mottagas ej.
Nervsjuka, eller epileptiskt sjuka kunna få god vård i stilla hem på landet nära Upsala.
Referenser: D:r Lindblom, Upsala.
Svar till » Syster », Iduns exp .. Stockhlm.
Fullständig utsty rsel - » • för hemgifter.
Färdigsydt da m- och barnlinne.
Egen syalelier.
Profver sändas på begäran Â.
C. Cronquisl 8 Son, Malmö.
Rib 815 \ - 631 - Musikinstrument.
Endast prima o. väl justerade gitarrer, mr ndoliner, gitarrmandoliner, gitarr- lutor, violiner, violon eller, cittror, konsertinor, dragspel, £ öjier, klarinet­ ter, mäs^ingsinsir ment, sextetter av förstklassig bömisk: tillverkning svensk modell, till 375 o. 5t 0 kr.
sextett pr e^tra kontant, trummor, fodral, strän- v; ar o. övriga tillbthör.
Triumphon (t * 1 apparater) o. ljuds ' ivor mediräls- ningsarméstycken.
Orglar o. pianinon från främsta fabriker Högrabattvid extra kont.
köp av orglar o. pianinon.
Ung tyska INACkUKDbKlNüAK.
Vid D rotin.ng Sofias Stiftelse r Öst^rmalmsgfit.
24 &amp; 26, Sthlm 5.
Telefoner: Riks.
85 81.
Allm.
63 72.
Filial: S. AJIég.
9, Göteb.
R.
T.
73 76.
Rikt illustr.
vatukatalog, innehållande af god familj önskar plats som säll­ füllst, varu- o ch prisuppgifter sänder j skap o. hjälp åt fru i finare familj.
i^^^^^egä^an^rati«!
och franko, Sv.
till sign. » Godt h e m », Sven- ska Reklambyrån, Göteborg.
Husföreståndarinna Ensamjungfru Vid KDstsanatorlet flpelvikeiT HUSFÖRESTÅNDARINNA pålitlig o. enkel, med 7-årigt betyg Lån präst­ gård som sådan, söker plats.
Svar till » I höst », Iduns exp.
TYSK i AL ANDE, elementarbildad flicka (normalkomp.
), spelar fiol, vis­ tats utrikes, önskar plats.
Svar märkt » Hemtrefnad », Hälsingborg p. r. LAN DTBR b K AREDO T TER 10 - A RIG önskar till den 1: sta nov.
inackor­ dering i prästgård, där piano finnes, för att under god husmoders ledning lära allt, som till ett välordnat hem hörer.
Svar med prisuppgift till » 20 år » Iduns exp.
f. v. b.
$jmöqv&gt;artia — svenskt fabrikat — äro en ovärderlig hjälp i hvarje svenskt hem.
Betala sig själfva på kort tid.
Obs.
/ Förmånliga betalningsvilkor.
/ \ J Dagl.
uppl.
7 ggr.
i veckan Pr.
år: Pr.
halvår: I Stockholm I landsorten Halvveckoupplagan 12; — 6: — 6: 50 3:60 2: — i: 15 Afton-Tidningen har på två år 8-dubblat sin upplaga.
Ett lysande bevis för att tidningen är om­ tyckt.
Prenumerera!
Annonsera!
Doktor Bjerkes Ögonklinik LINKÖPING.
D; r Hedmans Kjellströms Kartritningskurs börjar I Okt.
Prospekt erhålles.
Storgatan 32.
Sthlms Tel. 24208.
Lektioner » i Linnesömnad, BLBCTROMEDICÏNSKA INSTITUT MBRV8JUKDOMAR och REUMATISKA även Jbfaisatr *, umtier » fcßo£ar&gt;, STpoT » tsfEtjor&gt;toT * och.
foaLvnft HdLev ÅKOMMOR.
Elever mottagas dagligen 12 sept — 15 dec .. 10 jan. — 10 juni.
Kungsportsplatsen 2.
Göteborg.
Karin Egnér.
Eva Egnér.
Tel. 4546.
R.
T.
35 30.
Sibyllegatan 36, Stockholm.
A.
T.
210 04 Gymnastikdirektörsexamen Tlx ö 1 38 Smålandsgatan.
fvlon Tel. Brunkeb.
62.
Undervisning i Porslin- &amp; Oljemålning, Gyl­ aflägges efter 2-årig kurs af kvinn- AeäCSLJLttLJ.
lenläder, läderplastik m. fl.
ämnen.
Lager af porslin, materiel för målning liga elever vid Porslin brännes.
Emma Nordberg, Augusta Peterson.
Ny kurs börjar den 14 sept.
P tort&gt; cren.
Kapten J, Thutlv.
LUND- Göteborgs I Gymnastiska Institut I * * * * * * * • * ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• » «• » ' Utmärkta organ Fullständigaste ettåriga kurs i I för Sjukgymnastik o ch M assage ' N ästa årskurs börj.15Sept.
[Begär utförligt prospekt!
annonsering i landsorten Donor A. Kjellbergs äro följande tidningar: kurs i massage o ch sjukgymnastik, Arvika: Begär prospekt!
Stockholm.
Mästersamuelsgatan 70.
Avesta: Kin i massage och Sjukgymnastik STOCKHOLMS MASSAGE- &amp; GYMNASTIK-INSTITUT Biblioteksgatan 28 Begär prospekt!
Vid Prof. Unmans Institut börjar d.
20 sept, ny (ett-årig) kurs i Massage ocn Sjukgymnastik Begär prospekt.
Brunkebergsgatan 9.
Stockholm.
I Götiborgs E nskilda Handels-Gymnasium Malmö - Avesta-Posten.
Borlänge: Mora: Skånska Aftonbladet.
Mora Tidning.
Norrköping: Borås: Nyköping: Södermanlands Nyheter.
Nässjö: Eksjö-Tidningen.
Engelholm: EngelholmsTidning, Oskarshamn: Oskarshamns Tidningen.
Piteâ: Norrbottens Allehanda.
Eskilstuna: Eskilstuna-Kuriren.
Eslöf: Skåningen Eslöfs Tidning.
Skellefteå: Skelleftebladet.
Falkenberg: Falkenbergs-Posten.
Sköfde: Skaraborgs Låns Annonsblad.
Falun: Falu-Kuriren.
Sollefteå: Sollefteå- Gefle: Sundsvaii: Sundsvalls Eksjö: Kungsgatan 46, Göteborg.
Förmånligaste enskilda handelsläro- verk för elever med högre förkunskap.
Halmstad: Söderhamn: Sommirkurs I Handelskurs I Gymnasialkurs Hedemora: Södertälje: Trelleborg: m / B — M / s I " / B — « / is I M / 9- 10 / 5 Segar prospekt 1 Afmagringstvål, o skadlig.
— absolut verkande Pris kr.
4:50 + porto .Förs.
diskr.
franska Parfymmagasinet, Hofleverantör.
Drottninggatan 21.
Lait Antéphélique (k&amp;ndt i hela världen sedan 50 år) bästa medel mot rynkor, fräknar, lefverfläc- kar, f innar, fnassel m. m.
Pris kr.
6. — + porto.
Franska Parfymmagasinet, 21.
Stockholm.
H&lt; " &gt;fl#&gt;v.
" La Mascotte " Franskt skönhetsmedel — Kosmeti­ kens triumf.
Nyhet: " La Mascotte-crème " Hög kvalitet och framstående egen­ skaper hafva förorsakat » La - Mascot­ tes » stora framgång.
Preparaten äxo lagligt skyddade genom Kungl.
Pa­ tentverket.
Säljas i alla l:klassiga Parfymerier,^ Varuhus, Drogaffärer och Damfrisérsalonger öfver hela lan­ det.
Ansiktsmassage kan var och en giva sig själv med Creme Salome à 4 kr., er­ känt bästa och angenämaste me­ del att erhålla ren, mjuk och vit hy.
Användes dagligen i min praktik.
Till landsor­ ten mot postförskott utan ang. av innehållet.
Massagebeskr.
med­ följer.
Maria E n qu i s t. Ex. sjukgymn.
Institut för skönlietö- vård och plastiska operationer.
Biblioteksgatan G — 8, Stockholm.
R.
T. lfiO 68 A.
T.
226 62.
Hudiksvall: Hälsingborg: Härnösand: Höganäs: Umeâ: Skåne.
Pris pr fl.
2.50.
Erhålles hos alla 1: sta klass Parfymeri ', S ^ Drog- och Coiffyraffärer.
g aaaaaaaaaaaa•••• Sunhjfht Séjptvål Akftebolagf,, M 7 Visby: Edert namn Vänersborg: E|f s |j; s Läns Annonsblad.
Barometern.
Karlskrona: Karlskrona- " Karlstad: Karlstads-Tidnii Västerås: Växiö: Kristinehamn: Ystad: Laholm: Örebro: Sydhalland.
Landskrona: Västervik: Västerviks Veckoblad.
Westmanlands Allehanda.
och adress på ett 5-örés brefkort tillför Eder gratis och franko vår nya ill. kata­ log öfver säsongens alla ny­ heter i pälsvaror.
Skrif i dag till Södra Skåne.
Örnsköldsvik: Örnsköldsviks-Posten.
Östersund: Jämtlands Linköping: Korrbottens-Kuriren.
östhammar: östhammars Tidning.
L MATTSSON &amp; Ca.
CH ESEBROUGHS MALMÖ.
Kvinnliga landtbrukselever mottagas till praktisk oeh teoretisk utbildning vid Åby gård, Strängnäs.
Prosp.
och upplysningar genom Direktör Erik Hellström, Landtmannaskolan, Strängnäs.
Kurs i klädsömnad.
Inregistr.
Varumärke.
Elever mottagas dagligen kl. 11 — 3.
Grefturegatan 72.
» Den bästa vän, du någonsin kan få » Aftonkurs två gånger i veckan.
Selma Wahlgren.
A.
T.
224 53.
Södra K.
P. IJ.
K:s Husmoders- och Tjänarinneskola Östgötagatan 24- B, Stockholm börjar sin höstkurs den 15 a ng.
1916.
G-rnndlig och praktisk undervisning i alla de sysslor, som fordras af en dugande husmoder och tjänarinna, såsom uppköp af matvaror, enklare och finare m atlagning, bakning m. m. till ett hems skötsel hörande samt teoretisk undervisning i födoämnes- och hälsovårdslära.
Särskild konserveringskurs med början 1 aug.
Helinackordering — om så ön­ skas — för elever från landsorten.
Tillfälle att deltaga i språkkurser på aft­ narna.
Upplvsn.
af förest, kl. 9.80 — 10,30 f. m.
Riks Söder 12, A.
T.
810 01.
Med detta preparat kan man lindra och bota mänga krämpor.
En liten burk Chesebroughs Vaseline kostar endast 25 öre och be­ friar dig från skroflig hud, smärre sår och brännskador, och om du låter en liten smula smälta i munnen, lindrar det hosta, heshet och inflammation i halsen.
Profask à 10 Ore erhålles öfverallt.
ligt S (HOS ALLA HANDLANDE.)
Bohusläningen.
Västerbottens-Kuriren.
Elever till binderikurs.
Ramin är ett bepröfvadt och verksamt me­ del mo t sv åra fall af i s c h i a s, mot reumatisk hufvudvärk och annan lokal reumatism.
Rekom­ menderas af läkare.
Till salu å apotek.
Det är fullkom- \ är världens förnämsta Hår-] S medel och öfverträffas icke af J S något annat liknande preparat \ _ Uppsala: Kalmar: Luleå: GOR TENN BLANKT SON SILVER OCH KOPPAR SOM GULD, Uddevalla: Hernösands-Posten.
Hörby Mellersta Jönköping: Södertälje Tidning, MÄRKET MARKATTA!
utan smak.
Hvarje a potekare, såväl som större kemikalie- och par- fymaffärer hafva det till salu, men s e noga efter, att fabri­ kantens namn C hesebrough Mfg.
Consd.
New York, U.
S.
A. återfinnes på hvarje förpackning.
Filial i London, 42 Holborn Viaduct Var försiktig med efter- apningar.
De skada i stället för att hjälpa dig.
Rekvirera vår katalog &amp; Edition Schotts 20-öres Bibliotek.
Denna katalog upptager c: a 5,000 olika nummer musikalier i vacker utstyrsel och godt arrangement, in­ nehållande våra förnämsta kompo­ sitörer i mästerlig bearbetning, Ope­ ror, Ouverturer, Potpourrier, Fanta­ sier.
öfversättningar af fosterländsk musik.
Moderna danser och marscher.
J. F. * H a.l 1 m a n s Bo k h a n d e 1, UDDEVALLA.
632 - .3 st. kvinnliga elever antagas till stundande vintersäsong.
Bindning af kransar, buketter, bordsdekorationer, " fantas-arbeten.
Kursen (3 månader) är fullständig, rationell cch efter bästa svenska och tyska mönster.
Närma e upplysningar mot 2 porton.
GUSTAF OLSSON, Blomsterhandel, Södra Tullgatan 4 Malmö.
B Alltid m&amp;ins / dun utgirves denna vecka i A och B. Wilhelmssons ^oktr.
A.-B., Sthlm, 1916.
