# ID: svediakorp-per2232
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 25,702
# sentences: 1,708
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 3ö (1549J 29:DE ÅRG.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
UPPLAGA A. IL LC1ST RE PAD h=§ TID NIN G ORUNO, FOR * KVIN NAN i OCH - HEMM ETI 1FRITMIOF H ELLBERG SÖNDAGEN DEN 17 SEPTEMBER 1916.
HUFVUDRED AKT OR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN.
ELISABETH KREY.
Höstens för­ sta taflor och skulp­ turer.
LILJÉVALCHS KONSTHALL slog upp sina portar för en ny konsisäsong häromdagen.
Man har antagligen tänkt: inga öfverraskningar i början, och därför blef det mest en grupp yngre och delvis sparsamt ta­ langfulla artister förbehållet att visa sin nitälskan med pen­ seln och modellerpinnen.
Utställningen sådan den nu en gång är ger alltså inga starka intryck vare sig af vilja eller förmåga, det bör man ha klart för sig, när man aflämnat sin biljett till vakten och bör­ jar se sig omkring.
Men har man frigjort sig från de höga förväntningarna, blir upptäck­ ten af de små pärlor, som fin­ nas så mycket angenämare.
— Det kan med fog sägas att ut­ ställningen tyder på en stag­ nation inom de ungas läger, men vi böra komma ihåg att en period af stillastående icke nödvändigt behöfver betyda tillbakagång.
Vi ha sannerli­ gen haft nog af experimente­ rande artister, som velat något " nytt "; ett på stället hvila för att öfverskåda hvad man gjort och eftertänka hvart man vill komma skadar därför icke.
Samtidigt med uppvisningen i Konsthallen har Konstföre­ ningen en specialutställning, landskap och några figurala saker, af en ung konstnär vid namn Ernst Bolin.
Han tillhör de lugna och samvetsgranna och han har ej släppt kontak­ ten med våra äldre landskaps­ målare, som framför allt sökte framhäfva det för alla fattbart vackra i ett landskap.
Helge Johansson: Höst vid Borgholm.
Originalet i olja.
Tore Strindberg: Porträttbyst af kompositören Thure Rangström.
— David Tägtström: Siudiehufvud.
E.
Holmen foto.
Oljemålning.
— Karl Hultström: Damporträtt.
Gips.
Sy-Linas intryck af svenskt nutids- lif i familjek retsar och annorstädes.
Afviga och räta.
XII.
var det väl, då han gick mellan alla minorna i storm och dimma förra hösten.
Och ändå NU ÄR JAG HEMMA I MIN LILLA KAM- värre vore det väl, om han seglade nu, när mare igen — fa st med en så konsiig känsla hela hafven äro som späckade med minor af att vara liksom främmande hos mig själf.
och torpeder och allesamman gör hvad Det är nog litet bättre nu.
Men de första dom vill med oss, sägs det.
dagarna var det alldeles tokigt, och Halta Nej, det är minsann infe alltid lätt och ro­ Lovis gick bara och muttrade att jag visst ligt att lefva och en längre och tyngre sön­ blifvit högfärdig där borta på Stora Fågel- dag än i dag vet jag mig knappast ha varit berga.
med om, infe ens strax sedan mamma dött Ja, hv ad det nu ä n är, så högfärd är det då och hemmet skingrades.
Visserligen bad pa­ rakt i nte, u tan snarare tvärt om.
Jag, som all­ trons på Brunnsta att jag skulle komma dit till tid a nnars gått omkring och varit så stolt öf- middagen i dag, eftersom jag varit där hela ver allt mitt eget, har på något vis kommit veckan och sytt flickornas skolklänningar, underfund med att det så att säga fattas men se jag kunde rakt inte, fö r det känns så både knappar och band i min s jäl.
Och me­ ihåligt där också.
Den enda ljusglimten ä r att dan höstregn och storm piskar rutorna, så jag i mo rgon skall börja sy hos fröken Björ­ försöker mina tankar att trefva sig fram, så kebladh för en lång tid fram åt.
Ty för henne godt de kan på de främmande vägarna.
In­ tror jag n ästan att jag ka n t ala om hur oredig gen människa har jag hell er att tala med, och jag känner mig in värtes — och hur orolig jag när jag skrifver till F ingal om det, så svarar är för friherrinnan Gudrun.
han så förståndigt o ch klokt, han har god tid Axel Wallert: Bayersk bondkvinna.
Tempera.
Ni skulle bara sett fröken att skrifva till mig nu, men jag Björkebladh, då hon stod på känner att han inte förstår mig främre verandan på Stora Få- riktigt.
gelberga, inramad i vildvins- Tyst efter kanariefåglarna är rankorna med en stor svensk det också.
Hans dog, ingen flagg på hvardera sidan, när kan begripa af hvad, medan hon talade till folket på skyt- jag var borta.
En morgon när fefesten.
Jag tyckte att hon Lovis kom in för att ge pip- var som en uppenbarelse från piarna frö och vatten som van­ en annan värld.
Hennes ögon ligt, så låg den lilla stackarn tindrade som stjärnor och död på botten i buren.
Fast han dagen innan sjungit och hennes annars bleka, långdrag- retats och kifvats och näbbats na ansikte strålade som af ett med Greta som vanligt.
Men inre ljus.
Hon talade om fos­ något galet har det varit med terlandet, så att det kunde ha dem, som med alla burfåglar smält de hårdaste stenar och det gjorde det också.
För öfver hela landet i år, för inga ägg och inga småfåglar har både Otti Trädgård, som det blifvit någonstans, sägs egentligen heter Johansson, och postmästarn med sitt Pax det.
Att s e Greta sitta ensam och och den tyskhatande fru An­ sörja utan det minsta lilla dersson från handelsboden kvitter, var mer än jag kunde grät som vattenbäckar.
Och stå ut med, och någon ny Hans jag hörde där jag stod och ville jag inte ha.
Utan gick hjälpte till i kaffetältet många jag upp med Greta till fröken som sa att någonting sådant Björkebladh, som har * en, hel hade de aldrig hört förr där stor familj af fåglar, och frå­ på trakten och att de nog al­ gade om hon ville ha henne.
drig mer komme att få höra Och där sitter Greta nu i ett det.
Se, att få lyssna till en Svante Kede: Marknad i Marocko.
Oljemålning.
E. Holmén foto.
hörn af den stora buren och människa, som inte alls hör till ser så vis o ch förnuftig ut, m e- någon eller något, utan b a r a älskar sitt fosterland ' da n de yngre fåglarna hoppa af hela sin själ, och som kan och skämta rundt omkring sätta ord till det, det är det shenne.
Men hon trifs visst där, som är så märkvärdigt och för nu både äter och kvittrar som gör att man inte glömmer.
hon.
Och så dessutom att hon så Det är så tråkigt med Halta fast och säkert tror på det Lovis att hon är så full af goda hos alla.
skrock, för jag vill i nte tro på Men jag undrar hvad hon sådant längre.
Men jag kan skulle trott, om hon hade fått inte låta bli a tt lyssna till hen­ se och höra hvad jag såg och nes prat.
Och hon påstår att hörde en stund senare på om en han-fågel dör så där af kvällen.
sig själf, så betyder det att Jag kan försäkra er att det man inom året kommer att var alldeles som på teatern, mista någon manlig anförvant, och jag skall försöka att rik­ som man håller mycket kär.
tigt beskrifva allt alldeles som Och då kan jag inte låta bli det hände.
Fast det nog inte att med en kallrysning tänka är så lätt, f ör det var så dröm­ på antingen Fingal eller brö­ likt alltsammans.
derna.
Utom tombola, leksaksstånd, Dock för Fingal, som nu går trollerikonsfnärer m. m. s å var på torra land i Stockholm, bor­ där en hel mängd lustiga fi- de jag inte vara orolig.
Annat Bolin: Höst.
Oljemålning.
O. EUgvist fo to.
Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: Helt år Kr.
6.50 HaHt år &lt; 3.50 Kvartal « 1.75 Månad « 0.75 Praktupplagan: Helt år Kr.
9.- Halft år.
5 — Kvartal.
2.50 Månad » 0.90 och expedition, 16 46.
Allm.
98 03.
Redaktionen 10 — 4.
Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
402.
4 02.
Kl. 11-1.
Verkst.
direktören kl. 11- Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
61.47.
Kl. 9 — 6.
Annonskontorét: Riks 1646.
Allm.
6147.
Kl. 9-6.
8659.
Allm.
43 04.
Annonspris: Pr millimeter 25 ö re efter text.
30 ö re å textsida.
20 n förhöjning för särsk.
begärd plats.
enkel spalt: Utländska annonser: 30 ö re efter text.
35 öre å textsida.
20 ° / o förh.
för särsk.
begård plats.
gurer pâ skyttefesten, som gick omkring och sålde allt, både möjligt och omöjligt.
Och bland dem var också en gulaschbaron, hvil- ken var så tokig, att man inte kunde annat än skratta bara man såg honom, som körde om­ kring fyra små griskultingar i en spjälbur och sålde aktier i ett " svinaktigt " bolag.
Han var lång och gänglig och klädd i s tormhatt, brun " knäckebröds " - frack, storrutiga byxor och hvita damasker och för ansiktet hade han den allra löjligaste mask.
Ingen människa visste riktigt hvem han var.
Först troddes det allmänt att det var fjärdingsmannens son, hvilken v ar hemma på besök.från Stockholm.
Men när så han kom in för att dricka kaffe, civil och vanlig, så visste de inte hvad de • skulle tro.
När kvällen kom, gick jag och satte mig på en liten stenbänk i en berså borta vid en af parkens aflägsnaste alléer, som myn­ nar ut i en rund plan, hvilken kammarherrns kalla för Rotundan.
Till Rotundan löpa sju smala alléer, alldeles som strålarna i en stjär­ na, hviket är vådligt vackert och slottsliki på alla sätt, just som på gamla taflor.
När jag sut tit en stund och sett på vattnet, som glittrade i de bengaliska eldarnas olika färger och speglade de stilla, vackra romer­ ska ljusen mellan trädgrenarna, så hörde jag någonting som klirrade, och då jag vände mig om och tittade inåt Rotundan till, s å fick jag se friherrinnan Gudrun i h ennes zigenardräkt med alla guldmynten, som jag haft ett sådant göra att sy dit.
Hon stannade och såg sig omkring som om hon letade efter någon, och så gick hon in i e n af alléerna, jag tror al­ drig jag sett henne s å underbart vacker som just i d en stunden.
Strax efteråt kom konsul Fristedt och kam­ marherre Bergman och slogo sig ner på en bänk, inte långt ifrån där jag satt.
Där de liksom jag hade en utmärkt öfversikt öfver Rotundan utan att själfva synas.
De rökte cigarr och pratade alldeles som vanligt, så inte hade de gått dit för att spionera inte — lika lite som jag.
Men de hade knappast hunnit sätta sig, förrän friherrinnan Gudrun kom igen, denna gång i sällskap med gu­ laschbaronen, utan smågrisar förstås.
Utan att märka någonting gick de hastigt tvärs öfver Rotundan och in me llan träden till en liten sittplats, som kallas " Lilla hemlighe­ ten " och kom på så vis att sitta rygg om rygg och nästan midi emellan de båda her­ rarna och mig med bara en häck och några träd som skiljde.
Så jag antar att herrarna hörde dem lika bra som jag.
— Nu tar jag af mig masken, Gudrun, hör­ des samma ihåliga stämma som nyss, och så kom det med helt annan röst: — Gud, så skönt att få andas ut.
När jag h örde de orden, trodde jag r akt att jag skulle få slag och jag såg hur konsuln i häpenheten slängde bort cigarren, reste sig upp, sade någonting till kammarherrn och med tysta steg gick de sedan neråt sjön till.
Vet ni hvems röst det var?
Jo, direktör Roberts!
Konsuln vågade säkert inte sitta kvar och låta sin svåger höra hvad de båda unga kunde ha att säga.
För om han också ingenting vet, så anar han väl ändå att det är något galet.
— Hvarför kom du hit igen och hvarför kan du inte låta mig vara i fred?
sade fri­ herrinnan Gudrun med den där trotsiga, hår­ da tonen hon har ibland.
K o m h i t i g e n!
Ack, då var det natur­ ligtvis han som var i lad an med sin motorcy­ kel den där gången, tänkte jag och förvå­ nade mig öfver att jag inte begrep det ge­ nast.
Men det hade verkligen varit så myc­ ket annat att göra och att tänka på till sky t- tefesten och bröllopet, att jag rakt glömt bort det.
— Hvarför, det vet du lika väl som jag.
Efter de beskyllningar du kom med sist, må­ ste jag få ett tillfälle a lt rättfärdiga mig ju förr ju hellre.
Och så fann jag detta vara ett — gefundenes färsen — tyckte jag ha n sa.
— N är jag läste om skyttefesten i tidnin­ gen, fortsatte han, så förstod jag genast att detta var den bästa utvägen att få träffa dig för du måste ta tillbaks — o ch göra så som jag vill.
— Det gör jag aldrig — aldrig, h ör du, för Patriks, min mans skull.
— Det d är senare hade du inte behöff säga och osvuret är bäst, du Gudrun, och hör nu på mig.
I kväll skall du få veta det alltsam­ mans, antingen du vill elle r ej.
— Hvad tjänar det till, när jag ändå inta tror på dig.
— Inte.
Vi få väl se.
Aldrig så länge jag lefver, kommer jag att glömma den där stilla mörka augustikvällen, hur den ena lyktan efter d en andra fladdrade till och slocknade och hur det blef tystare och tystare uppe vid gården och nere vid sjön, medan Henrik Roberts berättade sin hi­ storia inför två vittnen, ett synligt och ett osynligt.
Och nog är det underligt att tänka att jag, s om så godt som känt honom i hela mitt lif, ä ndå inte haft en aning om hur hans stackars afvigsida såg ut.
Han började med en fråga och — hvad som sedan följde skref jag u pp genast jag kom in på min lilla s nedkammare, så som Fingal sagt att jag bör göra, då det gäller någonting vik­ tigt.
Fast det då inte tjänar mycket till, om man sedan tappar bort det man skrifvit, så som jag gjort med det jag a ntecknat om hals- bandshistorien.
— S äg, Gudrun, hvad vet du om mina ' fa­ miljeförhållanden?
frågade han.
— Ingenting just, de t har aldrig intresserat mig, svarade hon kort och högdraget.
— Nej, man brukar infe forska i eft n å d e- hjons familjekrönika, så det är ju ganska naturligt.
Men du vet naturligtvis likaväl som hela Ostervik att jag är sonson till d e gamla Roberts och att de tog hand om mig, n är jag var två åp gammal, då min far skiljde sig från min mor och flyttade ut till Libau, där han på sätt och vis började sitt lif på nytt.
Hvad det blef af min mor, som efter hvad det påstås hade tattarblod i ådrorna, det har jag a ldrig fått höra.
Men då mina båda far­ föräldrar dog knall och fall och det befanns att de endast lämnade okvitterade räkningar efter sig och man började forska efter min far, så kom det i dagen att han dött redan några månader förut.
Fullkomligt obemed­ lad och efterlämnande en andra hustru och en liten so n, ett par år yngre än jag.
— Således allt hvad jag ägde i lifvet var en försvunnen mor, en okänd styfmor o ch en li­ ten halfbror långt borta i ett främmande land.
Men att lämna sonsonen till en af stadens f. d. pampar, stadsfullmäktige m. m. till f at­ tigvården, gick ju inf e gärna an.
Utan blef det beslutat att jag sk ulle få bo på Brunnsta och ha matdagar i familjerna — allde les som din far haft före mig, G udrun.
— Nå, a llt detta hände långt innan du föd­ des och ditt första minne af mig var ju, när du som en liten fö rsta förberedande såg mig komma med studentmössan.
Ja, det var verkligen en ljus s tund och för ett ögonblick glömde jag.
alla de förödmjukelser lifvet haft att bjuda mig.
I ce * HttKonstf litens alster alltmer j uppskattas visas därav att omsättningen under 1915 s teg med mer än • 40 proc.
Hven frän tänder i krig inga alltjämt beställningar på bomalls- tyger och gardiner till — Men m itt första minne af d i g hä rledde sig som du vet, inte från den stunden, utan från den gången jag kom tillbaks till O ster­ vik igen efter sju års frånvaro — som e n man som på sätt och vis slagit sig igenom.
Som jag ju hade en del affärer att tala med din far om, våra affärsgrenar berörde hvarann på det intimaste, s å blef jag snart sagt dag­ lig gäst hemma hos er.
— Och det var då som den fjugufemårige mannens kärlek vak­ nade för den femtonåriga, ganska fullfjäd­ rade, lilla sk önheten.
— Minns du, Gudrun, hvilka Ijufliga å r det var — och aldrig föll det mig in, efter allt det som varit mellan dig och mig, att du, när ti­ den kom, inte skulle bli min husfru.
— Hva d tjänar det till att sitta och tala om allt detta som j ' âg vet lika bra som du, det är ju b arnsligt, afbröt hon otåligt och hennes slantar rasslade till so m om hon var på väg att gå.
— Nej, sitt kvar, sade han med en sådan där befallande röst, som visst alltid kommer kvinnor att lyda.
I de flesta fall, fortsatie han, måste man gå en omväg innan man när­ mar sig den brännpunkten.
Om du bara lugnade dig lite, så äro vi strax där.
Hvad du i alla händelser inte förut visste, det var hur det förhöll sig med de mina.
Annat än hvad du möjligen på ett förvrängt sätt fått veta skvallervägen.
Och inte heller kan du veta hur ingripande detta varit i mitt lif.
— Du minns, a tt genast jag tagit studenten, så gaf jag mig i v äg, ingen visste hvart.
Hvilket togs som den svartaste otacksamhet af alla dem, som kastat sina brödsmulor åt mig under skoltiden och likaså att jag efter sju år, kom hem igen, p å v ä g att bli en väl- bergad man.
Men att min kompanjon där ute, ingenjör Franziani, var min halfbror har aldrig någon vetat till den na stund.
— Fran ziani, han som hyrde dubletten hos mormor efter dig?
— Ja, just h an — Men hvarför hette han inte Roberts som du?
— Det ve t jag infe Franziani är hans mors namn och hon tillhör e n mycket välkänd af­ färssläkt där ute.
— Hur kom du någonsin ut o ch hur fick du fatt på din bror?
— En ungdomsbekanf till mig hjälpte mig öfver.
Kapten Blomqvist från Ostervik, som du nog hört falas om, gick på den tiden med en Ostersjöångare och han tog mig med.
Ni kan inte tro hur likgiltigt han sade det, alldeles som om Fingal varit en hvilken som hälsf.
Det s kar till i mig, sk all jag säga.
Och nog förstår man hur oändligt lite en annan betyder för alla de där människorna, som ä ' så älskvärda då de behöfver en — men d ess­ emellan — — Det blef mycket tyst ett litet slag, jag tror nästan att de hviskade något och så sade friherrinnan Gudrun med en röst, som infe alls var hård längre, att hon bör­ jade ana hur det var.
— Ana och veta är infe detsamma, sade Roberts, och så forfsatfe han sin berättelse.
Hur han fått reda på sin styfmor och sin halfbror, och hur de sedan skaffade honom in i s amma firma som brodern just kommit in i var alldeles för långt att tala om, menade han.
Men när han efter sju år kom åter till Sverige, så var det som agent för den samma firman, där hans bror fortfarande var — tills att kriget kom och ställde allting på hufvudef.
Då gällde det att spänna hvarenda nerv, att hålla det hela flytande, att inte släppa taget, att fa alla tillfällen i akt och att inte säga nej till någonting.
Och han kunde inte Tuppens Zephyr och Ni köper ingen annan.
* neka för att detta var ett lif, som passade ho­ nom.
Tänk bara alla de möjligheter som nu yppar sig att nå den hägrande lyckan för den som bara har någonting att röra sig med Och under all spänningen, all kampen låg alltjämt tanken på henne - Gudrun - som en gång skulle delat allt med honom på lif- vets höjder.
När så hon svek, hvarför, var honom en gåta, då blef han absolut hänsynslös.
Och numer satte han utan betänkande sitt lit och sin heder som insats i li fvets stora spel.
Med risk att bli kallad både s p i o n och b e- dragare.
Så som hon behagade säga den där gången i ladan.
— Men lyssna nu och döm sedan, du som är drömmen i min tillvaro.
Då han sade detta, med sin genomträn­ gande, af rörelse hesa röst, så gick det som kalla kårar öfver mig och jag får säga att jag var glad att inte vara gift och otillåtet älskad, för det måtte vara någonting alldeles förfärligt.
Af pur ängslan knäppte jag ihop händerna så hårdt att det knakade i dem och bad till Gud att Gudrun måtte stå emot den förföriska människan.
För att han verkligen är förförisk det insåg jag då.
Men så släppte han kärleksfunderingarna, som väl var, och kom in på sin historia igen och det får jag säga var som att-läsa den mest spännande äfventyrsroman, allra helst då man hörde den berättas så där ute i en gammal spöklik park en ensam augustikväll med månsken bakom molnen.
— Det v ar en gång, för ett år sedan ungefär, som ett par affärsvänner kom till hon om och bad att han skulle göra dem en stor tjänst.
En af dem, en östersjösvensk, som hade ett par större egendomar där ute, hade af an­ ledning som inte hör till hist orien — p å om­ vägar fått höra att om han komme tillbaks till R yssland, så blefve han häktad och att det var fara för att de komme att ta hans egen­ domar ifrån honom när som helst.
Och nu undrade de om inte han, Roberts, som ju va r nästan lika hemmastadd där ute som de, inte ville riskera försöket att resa dit öfver och att försälja egendomarna, rubb och stubb, till hvad pris som helst.
Att detta var ett vågsamt företag och alldeles i hans stil, det voro alla eniga om.
Och så gaf han sig i väg samt lyckades rent förunderligt väl att realisera de där egendomarna.
Naturligtvis fick han inte mer än fjärdedelen af hvad de voro värda.
Men bättre något än intet.
Så for han till d en där nya staden, Petro­ grad heter den visst, som det jämt s tår om i tidningarna, för att afvakta ett gynnsamt till­ fälle att komma hem igen — med nära en half miljon i reda pengar.
Hvilket ju e gentli­ gen var det kinkigaste af alltsammans, så strängt som det nu ä r med att föra pengar ur ett land in i ett annat.
På samma hotell, s om han, bodde en myc­ ket vacker ryska — ja, jag vet, inföll friher- innan Gudrun — och då ryskan fick höra att han var svensk, så undrade hon om de infe kunde resa tillsammans.
Hon måste öfver till Göteborg, till hennes anhöriga, som fast­ nat där på vägen hem från Amerika och hvilka tyckte att det lugnaste var att stanna i Sverige tillsvidare.
Men ensam trodde hon sig inte om att göra den långa, svåra resan.
Då fick Roberts genast klart för sig hur han skulle göra och lofvade han, att han skulle ta hand om henne själf och hennes gepäck om hon i s in tur lofvade att i allting rätta sig efter honom.
Innan de reste, bad han att få se igenom hela hennes packning, så att han vid visita- tionerna kunde veta hvad som var hennes.
Efter ett ögonblick fann han just hvad han sökte, en rund videkorg, som på äkta ryskt sätt innehöll smutsigt linne.
— Och där sedan ingenting annat att göra än hålla mun.
smet han, i ett obevakadt ögonblick, ner Men det gjorde jag inte.
Utan då ryskan och hennes familj flyttat portföljen, med den halfva miljonen och en skrifvelse som han satt upp.
Att i fa ll de till Stockholm och de en dag höll en glad blefve upptäckta, så ville han endast med­ middag för mig, så talade jag, idiotiskt nog, dela att innehafvarinnan var fullkom­ om det där om den halfva miljonen.
Hvilket hade till följd att ryskans far blef ligt okunnig om att pengarna fanns där.
alldeles rasande öfver att jag på detta sätt Och så reste de.
På alla ställen — jag minns inte alls hvad vågat spela med hans dotters lif so m insats.
de hette — dä r visitation ägde rum, bad han Ty d en där skrifvelsen jag lade i ko rgen, på­ den vackra ryskan att vara så intagande hon stod han, att ingen skulle ha fästat minsta någonsin kunde mot alla de där tull- och mi- afseende vid.
Och det tror jag med, sedan jag kommit litärherrarna, medan han, Roberts, fick hen­ nes nycklar och skötte om Visitationen till­ att få veta att den lilla häxan själf smugglat öfver familjens förmögenhet och att det var sammans med betjäningen.
För förtjusande kunde hon vara som ingen hennes plan att skylla på mig om hon blifvit annan, liflig, e ldig och kvick så att det spra­ fast.
Det var för den skull det var så ange­ läget att få mig till ka valjer.
kade om henne, tillade han.
Nå, allt gick lyckligt och väl till den allra Men sedan gubben hämtat sig lite, låt­ sista gången, då den lilla tjuserskan var så sades han att hans vrede bara var skämt bedårande, att myndigheterna förklarade att och hela familjen behandlade mig med den hennes saker inte behöfde undersökas alls.
allra största vänlighet hela tiden.
Hvilket inte — Ja, där stod jag vackert, sade Roberts, hindra ' de att — genast jag möttes af den för hur t — n skulle jag komma åt min port­ falska angifvelsen på andra sidan gränsen följ, om jag inte fick tag i hennes nycklar.
— jag förstod att det var deras verk.
Därför hade han heller ingen annan råd Hur hemlig jag än försökt att hålla min än att ta till storsläggan och säga att han resa, så måtte de ändå lyckats snoka reda fordrade att de i laga ordning blefve vi­ på den.
Ty det dygn jag var i Stockholm siterade, så att man infe längre fram riske­ — jag var tvungen att ordna med några pap­ rade efterräkningar.
Nåja, så fick han nyck­ per där — s å blef jag skuggad hela tiden.
larna.
Och medan ryskan och fullherrarna Fastän jag, af en ren slump, lyckades ge min skämtade öfver svenskarnas öfverdrifna för­ vistelse där en så naturlig anledning som siktighet, så genomgick han en af de mest möjligt.
spännande minuter han haft i si tt lif.
Ty se­ — Jaså, — ja g suckade till så tungt ati jag dan den ganska flyktiga Visitationen var nästan tror att de hörde det, så det var för gjord, gällde det för honom att få henne att den skull han förstörde hela min och Fingals glömma att hon inte fått tillbaks nycklarna, första dag i Stockholm.
Tänk ändå hvad man tills att de väl vore öfver på svensk mark vet lite.
och han kunde skaffa sig tillfälle att öppna — Men det var ju infe al ls för det där med smutskorgen och ta ut portföljen.
pengarna som du var anklagad, invände Så underhållande, älskvärd och talför som Gudrun.
han var i den stunden hade han nog aldrig — Nej, jag sa ju att det var en falsk varit förr och kommer troligen inte heller att angifvelse.
Egendomligt nog blef jag be­ bli, til lade han.
• skylld för samma spionhistoria som min h alf­ Men den vackra ryskan tillskref d et förnuf­ bror blifvit angifven för.
Men som vi lyc­ tigt nog helt och hållet hans glädje att ändt- k a d e s v e d e r l ä g g a — f a c k v a r e i n ­ ligen trampa svensk jord i gen och hon kunde b r o t t e t h o s d i n m o r m o r, f r i h e r ­ inte neka till a tt inte äfven hon drog en lätt­ rinnan Stjärncrona.
Men detta blir nadens suck öfver att ändtligen vara på an­ för långt att tala om nu.
Minuterna äro allt dra sidan i ett neutralt land.
för dyrbara och ett tu tre kommer väl någon.
Och infe förrän de voro i närheten af Bo­ Det blef återigen tyst ett slag och så sade den, då några officerare kom in i kupén och han med en stämma så bevekande, att den hon ville ha fram ett rent halskrås, frågade liksom skar en midt itu: — S äg, Gudrun, att hon efter s ina nycklar — och då låg portföl­ du tror på mig och min kärlek till dig.
Nu jen lyckligt och väl i hans resväska.
när du vet mitt rätta förhållande till d en där — Men hvarför har du inte sagt mig detta vackra ryskan och hvarför jag blef misstänkt för länge länge sedan, ty hela historien om — som spion.
den där bedårande ryskan fick jag till lifs en — Som det nu är, betyder det så lite hvad månad efteråt i de lifligaste färger af min jag tror eller inte fror, Henrik, men hade jag morbror, kapten Stjärncrona, som var rued vetat detta i julas så — så, hon snyftade till lite.
på tåget till Bo den.
Och hvad har förresten — Jaså — ä r d e t s å, sade han till sist lågt detta att göra med allt det som sedan hände?
och dämpadt, då vid alla makter skall du undrade Gudrun trotsigt.
bryta dina band.
Jag har äldre och djupare — Jo, för det är denna lilla e pisod jag har rätt till dig än han.
— Därf ör så —.
att tacka för att jag blef fast när jag reste ut I detsamma knarrade steg mot sanden.
igen för att försöka rädda min halfbror.
Det var fröken Agnes och hennes präsffäst- — Det är ju så, att hur skickligt man än man, hvilka nu ä ro lyckligen gifta sedan flere knyter sina nät, så alltid tappar man någon veckor, och då blef det alldeles tyst bakom maska.
När jag lyckligt och väl hade öfver- mig.
Då de föriofvade kom ner i sam ma allé lämnat den lilla fö rfrollerskan till h ennes an­ som jag satt, så smög jag mig hastigt bort till höriga och pengarna till min vän, s å hade jag sjön och gick en gångstig upp till gården.
Där alla människor, utom konsuln och kam- marherrn, undrade hvart Gudrun tagit vägen.
Ty det hade kommit telefonbud att hennes man skulle komma dagen därpå.
O, hvad jag ofta tänker på den där augusti­ å Gillet föregående vecka, anordnad af Sven­ kvällen och hvad jag grufvar mig för hvad ska Dagbladet, blef en stor framgång såväl som kommer att hända.
Jag tror infe på Ro­ för dem som tagit initiativet och därvid ådaga­ lagt sin sträfvan att söka ge allmänheten en hjälp berts ändå, han må säga hvad han vill, med lifsmedelsproblemets lösande i dessa varga- och det där med halsbandet går aldrig att tider som ock för utställarna själfva.
Publiken var bortförklara, hur skicklig han än är med sina fulltalig alla utställningsdagarna och de olika de­ blå dunster.
Kärleken är ändå förfärlig.
Svampuislällningen monstrationerna åhördes och åsågos med spändt intresse.
- 604 -
^^3 Signe Taube, f. W enner­ berg.
NÄR FRIHERRINNAN SIGNE TAUBE, F. Wennerberg, häromdagen fyllde 60 år, bief hon säkerligen lyckönskad och hyllad af en mycket stor kreis släktingar och vänner.
Men ändå är det knappast troligt att födelse­ dagsbarnet skulle gjort rättvisa åt hyllnin­ gen, om hon endast mätt den efter mängden af blommor, telegram och gratulationer — något som säkerligen också låg henne så fjärran som möjligt.
Ty Signe Taube hör till de kvinnor, som väl icke äro kända af gud och hela världen, men i stäl­ let bli f öremål för en så mycket varmare be­ undran och iillgifvenhet från deras sida som haft lyckan att lära känna dem.
Det är endast tre år sedan friherrinnan Signe Taube framträdde för offentligheten med den första volymen af sin fars, Gunnar Wennerbergs bref och minnen, året därpå följda af en volym nummer två, och nu till jul utkommer den tredje och sista delen.
Det kan tyckas vara en hög ålder att göra sin debut på det litterära området, men ingen af författarinnorna till det senaste årtion­ dets många uppskattade minnesböcker från gångna tider ha varit några ungdomar, och kanske fordras det också att ha lämnat de yngre årens otålighet och längtan att säga sitt eget ord bakom sig för att med det rätta tålmodiga och pietetsfulla sinnet syssla bland gulnade bref och finna tillfredsställelse i att dölja sina egna drag bakom gestalter från flydda dagar.
Säkert är att det icke var längtan efter litterär berömmelse, som dref Signe Taube till sk rifbordet.
Det var kärle­ ken till e n beundrad och älskad faders min­ ne, som förde henne in på ett henne förut främmande verksamhetsområde, där hon fann en arbetsglädje och rönte en förståen­ de ' sympati, som hon kanske knappast vän­ tat sig.
Men Signe Taube är något annat och mer än en stor faders pietetsfulla dotter och minnestecknerska.
Hon är en af de kvin­ nor, som i sin personlighet synas för­ ena något af det bästa och finaste i den gamla och nya tidens kvinnlighet: nobel och rakryggad, god och trofast, entusiastisk bak­ om sin reserverade skygghet och med en sinnets spänstighet och en mångsidighet i i n­ tressen, som det endast är idealister af re­ naste vatten förunnat att genom åren be­ vara.
Besökaren, som träder in i det ljusa hem i Uppsala hon delar med en af sina sö­ ner, där under de senaste femton årens lopp medlemmar af åtskilliga studentgeneratio­ ner funnit huld och skydd, skall där finna en miljö, där nytf och gammalt bilda en harmo­ nisk helhet, som inger en känsla af trygghet och obeskrifligt välbehag.
Där finnas de många minnena från det Wennerbergska för­ äldrahemmet, fotografierna, böckerna och noterna, skrinen med gamla papper och sou­ venirer.
Där hänga på väggarna daggfriska blomstermålningar och stå på skåp och hyl­ lor utsökta vaser, härstammande från bro­ dern, Gunnar G:son Wennerberg, hvars fran­ ska vänskapsförbindelser hans syster allt­ jämt uppehåller och som ligga henne varmt om hjärtat.
Dit ha på senaste åren kommit en samling kinesiska konstalster, hemsända af den yngre sonen i h uset, majoren i kinesi­ ska armén, baron Carl Taube, som genom sin vistelse i fjärran östern gifvit sin mor ännu ett lifsintresse — ett intresse, som inom kort kommer att taga sig uttryck inför offent­ ligheten genom en öfversättning från engel­ ska af en märklig.kinesisk bok.
Men hvad som ger detta hem dess värde är dock först och främst att man där möter en människo­ själ af sällsam renhet och halt, en af dessa Iifgifvande och vederkvickande människor, som äfven om de tala litet och lyssna myc­ ket, alltid äro de som till sist bli de gifvande — oc h just genom sina gåfvor åt andra öka sin egen omedvetna rikedom.
ELIN BRANDELL.
Mrs Frances Maule Björk­ man.
DET ENGELSKA AD) EKTIVET SPECTA- c u 1 a r, faller en ofia på tungan, då man på nära håll iakttager arbetet för politiska eller sociala ändamål i Amerika.
Att vara så i ögonen fallan­ de att folk inte kan undgå att tala om en, för­ våna sig öfver en, ibland till o ch med förfasa sig en smula, har varit ögonsiktet för ledarna i de amerikanska kvinnornas rösträttskampanj och alla de medverkande krafterna ha villigt fallit in i den angifna takfen.
Därför att deras metoder på nä­ stan hvarje punkt afviker från våra, böra vi icke fälla några hastiga domar, ty dessa metoder äro med stor klokhet afpassade efter de förhållanden där de skola verka.
En af de främsta arbetarna i st aten New-Yorks rösträttskampanj Mrs Frances Maule Björkman gästar för närvarande Stockholm tillsammans med sin man, den kände författaren och Sirindbergs- öfversättaren Edwin Björkman, svensk till börden, men sedan många år tillbaka införlifvad med New Yorks litterära värld.
Under de två år kvin­ nornas förberedelser för valen i New York räckt har Mrs Biörkman varit en af de 200,000 kvinnor, s o m T h e E mp i r e S t a t e C a m p a i g n C o ­ rn i 11 e e mobiliserade för att arbeta för den af rösträttens förkämpar åtrådda utgången af valen i staten New-York den 2 november 1915.
Som ledare för denna enastående organisation stod Mrs Chapman Catf, och den utgjordes af repre­ sentanter .för de sju största rösträttsföreningarna i staden New-York.
I t vå års tid har Mrs Björkman utfört ett inten­ sivt arbete i kvinnorösfrätfens tjänst, och de sista sex månaderna före valen ökades arbetsbördan till den grad, att hon inte ens kunde kalla sin egen själ för sin, som man säger i hennes hem­ land.
Mrs Björkman är en af de mest uppskattade talarna i rösträttens tjänst.
I d en vidsträckta sta­ ten New York fick hon resa kors och tvärs till dessa småstäder, om hvikas tillvaro Europa icke ens har en aning, och där människorna lefva i så lugna och idylliska förhållanden att till och med en- liten svensk håla skulle kunna kallas ameri­ kansk i jämnbredd med dem.
Världsstaden New York sträcker icke sitt inflytande till de små or­ terna ' ini staten.
Där Iefver man efter gammal god tradition — ty äfven i det nya landet Ame­ rika omhuldas traditionen — i öststaterna place­ ras den med förkärlek i högsätet — o ch kvinno- rösträft var intill d en senaste energiska kampan­ jen ett tämligen främmande mål för de flesta med­ borgarna.
Åtminstone för den del, som redan äg­ de detta privilegium.
Efter kvinnornas kampanj kan ingen New Yorks stat förebära okunnighet som skäl för sin ovilja eller ljumhet för kvinnor­ nas sak.
1 soml iga städer öppnades hemmen för - 605 - talarinnan, i andra fanns det icke ens några sym­ patiserande andar vid hennes första besök och alla förberedelser för föredraget hvilade på henne ensam.
Ibland fick hon före publikens ankomst med egen hand sköta om att salen blef dekorerad för aftonen.
Men icke alltid talade Mrs Björkman inomhus.
Från en bil på gatan eller helt enkelt från trottoarkanten, där en omstjälpt trälåda fick göra tjänst som tribun, har hon hållit åtskilliga korta rösträttstal till en skiftande skara.
Dessa tvållådor, från hvilka rösträttskvinnorna i Ame­ rika otaliga gånger hållit sina mest medryckande anföranden, tillhöra redan historien-.
Sex föredrag i veckan har varit regel för Mrs Björkman, men under de sista heta sex månaderna har hon hållit ända till tre kortare anföranden om dagen.
Den som har sinne för aritmetik kan räkna ut hur många det gör inalles.
— Men de räckte i så fall endast en tio minuter, säger Mrs Björkman, för hvilken denna kraftutveckling faller helt na­ turligt.
— Men ni va nn ju inte rösträtt i New-York trots de två årens rastlöst intensiva arbete, trots de 200,000 kvinnorna, de 7 miljoner 250,000 flygblad ni delade ut, och de 10,325 möten a under de sista sex månadernas högtryck.
Denna invändning möter Mrs Björkman ofta.
Hon besvarar den med att peka på de besegra­ des hänförelse, som redan samma dag valresul­ tatet blef kändt samlade kvinnorna i staden New York till ett massmöte, under hvilket den enorma summan af 200,000 dol lars insamlades till d en nya kampanjen, som omedelbart tog sin början, och ett nytt slagord präglades för rösträttsarbetarna: N o t d o w n a n d o u t, b u t up a n d d o i n g.
Nederlaget innebar för öfrigt intet förkrossande af rösträttsrörelsen.
544,557 medborgare hade gifvit sin röst för kvinnorna.
Vid en jämförelse med sista presidentvalet 1912 — en jämförelse som kvinnorna icke varit sena att göra — finner man, att det starka republikanska partief i staten New York för sin kandidat samlade 455,428 rö ster.
Så har här gifviis en skymt af det arbete, som absorberat Mrs Björkmans energi under de två sista åren.
Som den fullblodsamerikanska hon är, har hon redan som helt ung vigt sitt lif å t arbetet för ideella mål.
Liksom flera andra af de i öst­ staterna mest uppmärksammade kvinnorna här­ stammar Frances Maule Björkman från den stora Västern.
Hon är född i Nebraska och uppfostrad i en af Västerns kvinnorösträttsstäder, Colorado, där hon i Denver som 19-årig började med jour­ nalistik, kom så till V ästerns stora metropol, Chi­ cago, i gula pressens tjänst, därför att den är den enda, som vill sl äppa fram de kvinnliga jour­ nalisterna, och hamnade till s ist i New York, där hon utförde ett mycket beakiansvärdt arbete som medarbetare i tidningar och tidskrifter.
Rösträt­ ten lade beslag på henne för sina publikationer och senare för sin propagandaverksamhet.
Och nu är Mrs Björkman här som vår gäst, och de som ha förmånen af hennes bekantskap äro glada åt att hon tyckes trifvas i Sverige.
ELISABETH KREY.
Mrs Frances Maule Björkman.
SOLDATER 5AK- I OM FRONTEN.
SKULLE JAG I ETT ORD SAMMANFATTA alla de skiftande intryck, lifvet i Berlin, L eip­ zig och hvad jag i öfrigt hann se af Tysk­ land under tre korta veckor, så blefve det ordet lugn.
Gatulifvet är mera stilla, nöjes- lifvet mera dämpadt.
Sällan hör man på gatorna högljudd munterhet, men lika sällan ser man oroliga och betryckta blickar.
Det är icke hopplöshetens apatiska lugn; det är fullt af verksamhet och vilja.
Det är ej hel­ ler sorglöshetens lugn, som blundar för faran.
Vied öppna och ofrånvända ögon ser man lä­ gets hela djupa allvar, öfvervunna mödor och kommande; man vet hvad man har uthärdat och man vet att man k a n om det gäller, ut­ härda ännu mera.
jublet, hänförelsen från de första dagarne, allt detta, om hvilket de som hade lyckan att då vistas här talade som om den underba­ raste af uplefvelser — d et är naturligtvis borta.
Annat ligger icke i entusiasmens art; den är vin och icke hvardagskost.
I st ället kom­ mer det första, illusionsfria pliktmedvetan- det, viljan af uthållighet till d et yttersta, och den har stått profvet genom vintrars köld och somrars hetta, genom år af lidanden och mödor.
Väl möter man många blickar, strå­ lande af stolthet och glad tillförsikt, och det heter: es geht gut, es geht schön!
Men det karaktäristiska för tyska folket just nu är det bästa, om alla svårigheter medvetna och ändå så trygga: es geht.
Först tycker man, då den gamla välkända Unter den Linden sträcker sig framför en, so­ lig och sommargrön och fager, att Berlin är alldeles sådant det alltid varit.
Men snart märker man att krigstidens Berlin har åtskil­ liga särdrag.
Det första af krigets inslag i gatulifvet är naturligtvis det " fältgrå ".
Jag har icke trott det, när reseskildrare omtalat det, men det ä r sant, Tyskland vimlar af sol­ dater.
Ytterst sällan ser man ett gatuperspektiv utan att varseblifva en eller flera grupper af dem.
Det är mobiliserade i civilarbete — vi läste ju att Liebkneckt vid den lilla entrée comique, ty annat blef det icke, som han ar­ rangerade den första maj, underlåtit att en­ ligt sin skyldighet bära uniform.
Det är vi­ dare nyinkallade trupper, som ligga under öfning, och så är det permitterade från fron- ien.
Permissionsväsendet har ju som allt annat på ett storartad!
sätt safts i system; permitferingen går sin fastslagna gång, så att ingen man blir uteglömd.
Jag har hört sägas att jârnkorsriddarç äga ett visst före­ träde, och att detta skulle förklara den på­ fallande starka förekomsten af järnkors af andra klassen på Berlins gator.
Första klass förekommer naturligtvis mera sparsamt, dock går ingen dag utan att man ser ett eller flera.
I fr åga om de sjukas och sårades permission är det läkaren, som fäller utslaget.
Man ser naturligtvis många äfven af dem.
Jag talade med en soldat, snickare till sitt civila yrke, som just utskrifvits från sjukhuset, han hade fått ytterligare fyra veckor att hvila ut i sitt hem, innan han åter hade att inställa sig vid fronten; något som ju i alla händelser ej ty­ der på alltför stark manskapsnöd.
Huru fysiskt och psykiskt rekreerande den regelbundna permitferingen skall verka på soldaterna, huru den skall uppehålla modet på deras kära är utan vidare klart.
Stilla och försynt vandra de sin väg fram, ingen gör väsen af sig eller ser ut att tycka sig vara någonting märkvärdigt.
Deras närma­ ste däremot blicka på dem med stolthet.
Jag lopp åt sorgen.
Den summa af själfbehärsk- ning, som under dessa år öfvats i Tyskland måste — " jag höll på att säga,, i jämförelse med den normala förbrukningen — va ra nå­ got oerhörd !.
Här som så ofta utjämnar kriget all åtskillnad mellan olika samhällsklasser; soldathustrur och officersfruar stodo där sida vid sida, kämpande samma strid för att hålla småleendet kvar på läpparna.
En me­ delålders officer i f önstret bredvid mitt böjer sig i sis ta ögonblicket ut och kysser ännu en gång sin hustru.
Ack, skola de återse hvar- andra?
Vid hvarje station samma scen; på hvarje perrong de långa raderna af väntan­ de fältgrå uniformer; där bakom de anhö­ riga.
Lugna och stilla stå soldaterna där, packningen på ryggen, bagaget vid sidan; ingenstädes förvirring eller oro.
Det är ett ord som åter och åter ljuder för mitt öra: människomaterial.
Så ser alltså människo­ material ut — " hv ar och en en moders son. "
Jag minns ati jag oförmärkt smekte en af dessa tunga gråa ränslar, som var alldeles framför mig i trängseln, smekte den af tack­ samhet med hela denna här af miljoner hjältar, af sfilla, måttfulla pliktmänniskor, som världen skymfat med namnet barbarer och som med tyst och öfvermänsklig kraft dämma tillbaka den flodvåg af verkliga bar­ barer, som vill stör ta sig in ö fver Europa och dess kultur — tacksamhet för att de skaffa oss alla germaner rum att lefva i världen efter vårt innersta väsen och egenart.
Edmond Rostand har i sitt spirituella in­ trädestal i franska akademien diskuterat skillnaden mellan " crinière " och " panache ", och han har gjort det med allt det kärleks­ fulla och fina förstående en skald kan ägna sitt eget folks psykologi.
Utan tvifvel har " panachen " spelat en stor och ovärderlig roll vid upprätthållandet af det franska fol­ kets sanna hjältemod under detta krig.
Men tyskarna ha hvarken " crinière " eller " pana­ che ".
De ha grått öfverdrag öfver sin pickel- hufva.
Rostand karaktäriserar panachen som " le sourire par lequel on s ' excuse d ' être su­ blime ".
Tyskarne ha ej behof af detta små­ leende; de ha på fullt allvar — officerare som soldater — ick e en aning om att de äro sublima, e j ens när de äro det som mest.
D et är så enkelt alltsammans, det är ju bara att göra sin plikt.
Till en soldat, som varit med om förra sommarens stora offensiv i öster, yttrade jag, a tt det dock måste varit en skön tid trots allt.
Han funderade, skakade litet på hufvudet och sade: " Wir gingen nur vor­ wärts ", med alldeles samma betoning som om han sagt: " Vi bara tröskade " eller " vi bara plöjde ".
Till en ung man, som afslutat sin diplomatiska bana och legat aderion må­ nader som menig man i skyttegrafvarne, sade jag desslikes något om soldaternas mod och uppoffring; han svarade undvikan­ de: " Die Gewohnheit macht s o viel ".
En un­ derofficer, som nu bekläder en hög post in­ om förvaltningen i Brüssel, svarade småle­ ende på ett mitt yttrande om min lilla son, som jag ej sett på hela fjorton dagar: " Jag har fem barn, jag har ej sett dem sedan kri­ get bröt ut. "
— " Men, " inföll min man, " har ni då ej haft permission? "
— " Nej, jag vet inte hur det är, man har visst glömt mig. "
— " Men visst skulle ni få permission, så snart ni begärde det. "
— " Ja, det förstås, men så­ dant gör man väl ändå infe! "
Till sist vill jag fala om ännu en reserv­ officer, en man säkerligen ett stycke öfver femtiotalet, i civila lifvet hofmarskailk vid ett af Tysklands små fursfehof.
I hans väsen sammansmälte till h armonisk enhet den föd- Sigrid Rudebeck.
En banbryterska bland kvinnliga pedagoger.
GRUNDLÄGGARINNAN AF DEN 1 RUDE- beckska flickskolan i Göteborg, fröken Sigrid Rudebeck, fyllde för några dagar sedan 85 år.
Det var 1865 fröken R. ö ppnade denna läroanstalt, som hon sedan framgångsrikt ledde i 35 å r. Hen­ nes mål som uppfostrarinna af vårt kvinnliga släkte var att i undervisningen kunna samman­ gjuta det bästa af gångna tiders idéer med de kraf den moderna tiden uppställer på kvinnornas fostran.
" En kvinna skall vara skicklig att väl fylla sina plikter i hem och samhälle ", det var ledmotivet i hela hennes pedagogiska gärning, som hon aldrig afvek ifrån.
Bland hennes re- formsträfvanden må nämnas, att hon var den för­ sta flickskoleföreståndarinna, som införde huslig ekonomi som läroämne i flickskolan.
Idén rönte i förstone starkt motstånd såväl från föräldrars som målsmäns sida, men blef det oaktadt ge­ nomförd i fröken R:s skola från och med 1887.
Det skulle kunna skrifvas mycket om fröken Ru- debecks rika pedagogiska gärning, hennes fram­ synthet och entusiasm för sitt lifskall.
Men ut­ rymmet bjuder oss att vara korta.
För 12 å r sedan drog hon sig tillbaka från skol­ arbetet och bosatte sig i hufvudstaden, men allt­ jämt f öljer hon med oförsvagadt intresse händel­ serna på det verksamhetsområde, där hon ned­ lagt ett helt lifs arbete.
Och skaror af kvinnor i vårt land, som fått sin grundläggande daning från hennes rika personlighet, minnas henne med varm tacksamhet.
minnes en liten pys, kommande från små­ skolan, där han afhämiais af far i sin fältgrå uniform.
Huru stolt och lycklig han var!
Huru han såg på far, huru han såg äfven på kamraterna, för att utröna hvilken effekt hans militära eskort gjorde.
Fars blickar på honom voro också värda att se.
" Men det andra afskedet är värre än det första ", sade suckande en liten hårfrisörska, en af de mest pessimistiska människor jag talat med i Tyskland.
Vi hade nog tillfälle att se äfven detta andra afsk.ed.
En gång reste vi med ett militärfåg; blott i ett par vagnar på hela det långa tåget fingo civila taga plats.
Längs perrongen stodo de, hust­ rur, fäsfmör, barn och mödrar; somliga skämtade forceradt, andra smålogo hjärt- slitande genom tårarne, men ingen gaf fritt - 606 -
de aristokratens förnäma ro med den tyskt borgerliga gemytligheten; han gjorde intryck af att ha framlefvat sitt lif under lyckliga och fridfulla förhållanden.
Han utvecklade en gång för mig på det mest omedvetet älskvärda sätt, att han saknade mod.
" Om någon sköte på oss här, " — vi sutto i en elegant hotellvestibul — " skulle jag vara den första ait springa och gömma mig.
Men i krig, det är något så helt annat.
Jag hin­ ner bara tänka på mitt fo lk, jag vet att som jag uppför mig, så göra de; jag kommer helt e nkelt att aldrig tänka på mig själf.
Det är ju inte mod. "
— " Jo, just d et är väl mod, " svarade jag.
— " Ach nein, " svarade han och smålog vemodigt; jag vet ej om af resigne­ rad saknad efter denna upphöjda egenskap eller helt enkelt af ledsnad att ej kunna för­ klara mig sin mening.
Jo, jag förstod den.
I min ungdom svärmade jag för ett yttrande af konung Louis XII, då hans folk började vika i striden: Que quiconque a peur se mettre derrière moi! "
Nu, vid mognare år föredrar jag nästan — so m mänskligt vittnesbörd — min snälle hofmarskalks " Ach nein! "
Ännu ett minne!
Långfredagen i år var jag i Berlins dom­ kyrka.
I fredens dagar har jag funnit mig föga tilltalad af dess något pompösa arki­ tektur.
Nu verkade den annorlunda — allt i Tyskland ter sig annorlunda, när man riktig!
ser till.
Kyrkan var till trängsel full af folk; en sittplats var ej att tänka på.
Den tyska för­ mågan af organisation visade sig äfven här: kyrkovaktmästare cirkulerade och anvisade: " Där och där finnes bättre plats ", så att mängden fördelade sig likformigt genom hela kyrkan.
Härlig musik bjöds, och sedan en vacker, kraftfull och varmt känd predi­ kan.
Prästen talade om Kristi kors och om korsen på de många tusen krigsgrafvarne.
Han beskref huru han sett dem första gån­ gen en vacker vårafton, dessa enkla träkors, som i en bred ring omge tyska riket.
Bland församlingen sågos många soldater, och äfven många sorgklädda kvinnor.
Men lika stilla och behärskade sutto de alla.
Icke en snyftning, icke en näsduk i rörelse, intet ansikte, som förrådde sinnesuppror.
Jag stod lutad mot ett pelarhörn och kän­ de mig ganska trött.
Då fick jag se någon göra ett tecken åt mig.
Midi in ne i e n af de långa bänkarne satt en ung officer, järnkors- riddare, om jag minns rätt.
Han reste sig, banade sig väg ut, erbjöd mig med en hand­ rörelse sin plais och intog själf min vid pe- larhörnei.
En gång under predikan föll min blick på honom; det var när prästen talade om Kristi o fferdöd för världen och soldatens offerdöd för fosterlandet.
Den unge kriga­ rens ögon voro som förklarade; jag glömmer dem ej så snart.
En stund senare hör­ des ett lätt buller.
En ung flicka bland hopen på gången hade svimmat, en fattig, blek och ful flicka; officeren mottog henne med en snabb rörelse i s ina armar innan hon hann sjunka ned, lyfte upp henne och bar bort henne stilla och tyst; blott de närmast stående vände på hufvudei.
Det var ej så mycket de två små kärlekstjänstema, visade ett par främmande, som ej fastmer den full­ komliga brist på ostentation hvarmed de gjordes, som förekom mig så typisk.
Dei var e n af " hunnerna och barbarerna ", en af dem, som kanske snart skola slumra under något af de enkla träkorsen på de många hjältegrafvarne.
ANNIE ÂKERHIELM.
Margif höll sig upprätt men i det ögonblicket kände hon att världen blef annorlunda.
Så långt hade hon ändå infe trott att det skulle gå.
Hon HON HADE RINGT O CH BEDT ATT FÅ KOM- såg att hon infe var bunden vid en människa, utan ma upp en stund på eftermiddagen vid halfsju- vid ett djur, och hon kände att det var en för­ tiden, och jag hade bedf henne vara välkommen.
nedring att älska och ge sig hän och en skam att Hon ville bara ha någon att tala med, hade hon bli mor och vara kvinna.
sagt, och hon hade ingen annan att gå till.
Det Hon lät flickan glida ned på golfvet.
Ett ögon­ lät öfvergifvet, och jag kände mig helt undrande.
blick stod hon kvar med en förlamande blygsel Jag hade ett ärende som jag skulle uträttat just vid den tiden, men jag beslöt mig för att upp­ i hvar led.
Hon visste infe hvad hon gjorde se­ skjuta det tills längre fram på kvällen; hon stan­ dan, hon kände bara att nu kunde hon inte stanna nade nog inte så länge, hon som hade så mycket längre och utan att besinna sig störtade hon ut.
att styra och ställa med.
Hon var gift och jag Som hon var, barhufvad och utan ytterkläder och förklädet på sig.
Paienilåset föll igen efter hade flera gånger varit i hennes hem, vi kände med henne.
hvarandra redan i barndomen, men någon dju­ Hon stod i trappan.
Hon hade bara haft en pare inblick i hennes mera privata lif hade jag enda tanke och det var att springa sin väg och inte fått.
Hvad kunde hon vilja mig!
Det kändes helt aldrig mer komma igen.
Men den varade inte underligt, som om jag skulle kunnat hjälpa henne mer än en enda kort svindlande sekund.
Så kom med något.
Hon ägde ju allt hvad som räknas hon ihåg barnen.
Hvad skulle det bli af barnen?
Hon hängde sig öfver ledsfången och såg ut för efiersträfvansvärdt här i lifvet: man och barn och hem, och jag hörde i det fallet till de mera genom fönstret.
Därute såg hon staden.
Det hade snöat litet och tak och gator voro öfverdragna af vanlottade.
) ag beslöt mig emellertid för att söka göra det ett hvitt lager af snö.
Några stjärnor lyste långt så trefligt i mitt enkla ungkarlskvinnorum som bort, eller var det bara ett par lyktor som lyste möjligt tills hon kom och skaffade därför undan öfver de andra.
Fönstren på andra sidan gatan det mest synliga dammet, borstade ur lampgla­ voro mörka, släckta näsfan öfverallf.
Det var set och köpte hem äpplen och brända mandlar, sent och hvart skulle hon gå.
Hon hade ju ing en, som jag lade upp i en stor skål, och tände en - men ändå kände hon i def ögonblicket att hon brasa i kakelugnen.
Det var inte ofta jag hade måste ha någon att fala med, om hon infe skulle nöjet mottaga besök af någon gift bekant, och bli vansinnig.
— Bullret på gatan skrämde hen­ jag ville att mitt rum inte skulle se alltför ogäst­ ne också, och hon mindes den känsla af trygg­ vänligt ut, fast jag nu bara var en stackars ogift.
het hon brukade erfara, när hon varit ute någon gång och sedan vandrat upp för trapporna hem.
Och klockan sju kom hon.
Då hade hon åtminstone haft ett hem, nu hade Hon hade näst äldsta flickan med sig, en liten hon infe ens det.
unge på sex, sju år med smala ögon och långa Hon var utestängd och hon hade stängt ute flätor och ett lillgammalt drag öfver ansiktet, och man såg att hon nog visste mycket, som hon med sig själf.
Hon började ångra sig.
Kanske hon barns vanliga försynthet aldrig låtsade om att gjort dumt.
Han hade kanske infe menaf så illa.
Hon gick upp för trappan igen med etf svagt hon förstod.
hopp om att han skulle komma ut och se efter Margit själf såg osäker ut, plockade af henne henne.
Men det gjorde han inte.
galoscherna och satte henne i soffhörnet och lät Trappljusef tändes och hon drog sig in i en vrå henne få ett äpple.
Själf satte hon sig i en stol framför brasan.
Eldskenet föll öfver hennes an­ för att inte bli sedd.
Hvad skulle folk fro om sikte, d et var samma smala ögon som hos dottern, någon fick se henne ute och så klädd, midf i men hennes ansikte hade ett trött, gammalt ut­ natten.
Men så flög åter en aning af hopp ige­ nom henne.
Kanske det var skådespelaren, som tryck, som jag infe sett där förr.
hyrde rum af dem, som kom hem, han brukade Slutligen kom det kort och nervöst: komma vid ettiden, då skulle hon i alla fall få —) o, du må tro det är inte så roligt att vara komma in.
gift.
Margif frös.
Det hade jag nog haft en aning om förut, men Men det var infe han.
Hon hörde en nyckel att Margit skulle komma till mig och säga det, rassla och en dörr öppnas och stängas i vånin­ hade jag aldrig trott.
Jag hade varit i hennes gen under och så blef det mörkt igen.
Skåde­ hem och jag hade sett hennes man.
Han var an­ spelaren kom infe förrän klockan två.
Han var tagligen några år äldre än hon, något under me­ faktfull nog att inte bli förvånad och att inte delåldern, kanske fyrtio år, och med något san- göra några frågor.
Men då hade hon också stått sadf och lugnt öfver sig, och man hade svårt att i trappan i nära två timmar.
föreställa sig att han kunde bli brutal.
De hade Nu var allt slut.
Det kunde aldrig bli bra mer.
varit gifta i åtta år och hade sex barn.
Första Nu förstod hon hur litet värde hon hade för ho­ tiden af sitt äktenskap hade de bott på landet, nom.
Och hon skulle aldrig kunna förlåta ho­ tills de flyttade in till Stockholm, och här hade nom.
Därför hade hon gått bort.
När han kom de nu bott i fre år, och under hela denna tid hem, skulle hennes ytterkläder inte hänga i tam­ hade Margit inte varit så mycket utom hemmets buren som vanligt, och själf skulle hon vara för­ väggar, att hon hunnit skaffa sig en enda vän.
svunnen och han kunde gärna få tro att hon rest.
Hon hade aldrig fått komma utanför sig själf Hon tystnade igen.
och se sig själf utifrån, och att det varit en sär­ Om han drack, om han infe vore så lugn och skild anledning till att hon nu öfvervunnit sig själf så mycket att hon uppsökt mig, som hon i sa behärskad annars, om man inte kunde göra några anspråR på honom att uppföra sig som alla fall känt rätt länge, det insåg jag.
— Du kan aldrig förstå, sade h an, h vad det är en bildad människa, def skulle ändå vara en ur­ att kedjas fast med det ena barn: t efter det an­ säkt.
Men att se en människa som i hvarje tum dra vid en människa och veta att man aldrig i vet hvad han gör och vågar förgå sig så — det är något hemskt.
evighet kan komma loss.
Margit hade hela tiden talat som om det hon — Men nu är det i alla fall slut, fortsatte hon efter en stund, och def kan aldrig mer bli bra berättat inte rört sig om någon som stod henne nära, och jag hade fått det intrycket att han inte igen.
längre var något- annat för henne än hvilken an­ Och så började hon berätta.
nan människa som helst som man kan tala med Def hade börjat med en småsak.
En af de andra om utan att det kostar en något.
Men jag minsta flickorna hade haft tandvärk hela dagen, hade kanske ändå misstagit mig.
Eller var det det var kvällen förut.
Margit hade satt sig på för barnens skull, eller hade hon kanske ändå sängkanten och tagit henne i knäet och fått hen­ hoppats.
— Men när jag dagen därpå ringde till ne att somna.
Mannen svor öfver att hon skrek henne efter öfverenskommelse, lät hon ännu mera och Margit var glad öfver att hon fått ro.
Han nedslagen.
hade aldrig haft riktig tandvärk själf, och han När hon kom hem låg han och sof.
Han hade påstod att hon var bortskämd och skrek af okyn­ inie ens frågat efter henne.
ne.
Och nu blef han förargad öfver att Margit klemade med henne och befallde henne att gå och lägga sig och låta ungen vara.
Men Margit Så gingo några dagar och jag hörde ingenting var rädd för att hon skulle vakna igen och ville från Margit förrän en lång tid efteråt.
Då ringde inte röra henne utan satt kvar.
Den lillas an­ hon och bad mig komma och äta middag hos sikte var rödt och uppsvullet och def for ännu henne.
Hennes röst lät glad och ungdomlig, och ryckningar af smärta igenom henne.
jag kunde infe hindra att det låg en fråga i min.
Mannen kom i raseri öfver att inte bli åtlydd, Hon märkte den och svarade genast: grep henne i armen och frågade henne, om hon — D et är bra nu — all deles bra.
ämnade lyda eller om hon ämnade låta bli.
Mar­ jag lofvade att komma.
Jag hade vefaf förut git blef retad.
— Nej, s ade hon, det gör jag infe.
Flickan bör­ att def skulle gå så.
Ett människohjärta är väl jade röra på sig och hon reste sig och började sådant.
ELSA DÀHLÉN.
gå med henne fram och tillbaka på golfvet.
Då.
hade han lyftaf foten och sparkat henne.
En ofri.
- 607 -
D&amp;-îE) i JfTska - bäckskiP.
BF ' a îii r.
ÄNNU DRÖJER SOMMAREN öfver vårt land och icke minst öfver den bohuslänska kustens fjordar och badorter.
Ännu gå några sena semesterfirare på den idylliska Marsfrandsön eller Lysekils och Fiskebäckskils sol- värmda klipphällar, när inte de breda, trygga kosterbåfarne gun­ ga dem ut mellan skären för att låta dem en sista gång se hafvets ljusa sommaruppsyn, innan höst- stormarne göra det hotfullt och.
vildt.
— Sillfisket begynner nu äf- ven sätta spår i det dagliga lifvet utefter kusten.
Häromdagen kom den första båten med skarpsill in till Fiskebäckskil, hvilket synes å vår bild numro två.
Konserve­ ring och förpackning af densam­ ma är nu i full gång — et t 70-tal personer arbetar f. n. i Lyc kes sö­ ners konservfabrik, och vi torde väl snart nog få se resultatet i marknaden.
Af våra öfriga.
Fiskebäckskils- bilder märkas en exteriör af den villa, hvari västkustens specielle skildrare i färger, Carl Wilhelms­ son, bor och har sin ateljé med härlig utsikt öfver Gullmarn och hafsbandet.
Där ha ej få af hans mästerliga västkusfbilder trollats fram på duken och burit vittnes­ börd om kraften och sanningen i hans konst.
— De t täcka Bökevik, ångbåten Ran nere vid badhus­ bryggan o. s. v. framkalla helt säkert angenäma sommarminnen hos åtskilliga af våra läsarinnor, som själfva för endast några veckor sedan njutit af platsens behag och muntra badortslif.
U ITT, r 1.
På klippans branter.
2.
En uppehåller trafiken mellan Fiske­ fiskebåt med skarpsill har ankom­ bäckskil och Lysekil.
mit.
ter i det gröna bland klipporna.
3.
Lyckes söners konserv­ 8.
Badgäst- 4.
Tvätt­ 9.
Parti af badorten med kall- och ning och torkning af konservbur­ varmbadhuset längst ut i fjorden.
karne.
5.
Inläggning af skarpsil­ I len.
6.
Konstnären Carl Wilhelms­ gästerna hålla sina kafferep.
sons villa.
7.
Ångaren Ran, som En gatuidyll.
fabrik i Fiskebäckskil.
förgrunden Bökevik, där bad­ — 10.
].
Edgren foto.
^51 Ufand internerade krigare i Scßweiz.
Moniana, sommaren 1916.
SAKTA OCH IHÂR- digt klättrar bergba­ nan upp mot Monta­ na, upp mot den stora bergstationen, där nu­ mera cirka 400 sjuka soldater söka att efter krigets och fången­ skapens lidanden återvinna krafter och hälsa.
Långsamt går det uppför mot ber­ gen och vidderna, som komma allt närmare och närmare, under det att dalen därnere sjunker allt mer och mer, tills den slutligen ligger helt och hållet i fågelperspektiv med små, små hus, åkrar, tsKöéääi ' därnere.
Se det svin­ nande litet; en liten marioneiieater med små dekorationer och fonder.
Hvad de måt­ te vara lyckliga nu häruppe i den sfora tystnaden, den stora friden!
Eller äro de kanske ändå ej nöj­ da?
Längta de kan­ ske trots allt tillbaka till marionefteatern?
Ha de ännu- nog lifs- kraft kvar för att vilja sprattla.
m ed därnere på scenen?
Vår reskamrat ger tydligt svar på alla dessa frågor.
Det är en internerad fransk soldat, som flera må­ ängar och vinfält — a lltsammans i utsökt miniaiyrformat.
Tryggt och säkerf färdas vi uppåt, alltjämt uppåt mot de stora höj­ derna.
Hvilken underbar färd upp mot ljus, luft o ch frihet, långt bort från allt som är smått, futtigt, obetydligt.
Ovillkorligen vandrar tanken öfver till alla dessa stackars människor, som nu e f­ ter krigets alla fasor ändtligen kommit upp i högre och renare luff.
Och ovill­ korligen frågar man sig, om de ej måste se hela lifvet just s å som vi nu se dalen nader visfats i Montana.
Just nu har han haft permission och varit nere i byn ett slag.
— Man står inte ut i längden däruppe — må ste ha en smula omväxling emellan­ Mon Dieu, man är väl inte fånge åt.
längre.
Han är parisare med pigga, svarta ögon och en massa talande gester.
I d et civila lifvet var han kanhända droskkusk eller chaufför, men det är längesedan nu — det talas ej längre om.
Nu har han i två 1.
Montana med Palacehôtel.
2.
Sjuka och lä­ kare i Montana.
3.
En ny sändning sjuka an- länder.
4.
De svårast sårade färdas i vagnar.
5. o. 6.
Naturscenerier från Montana.
års tid successivt varit soldat, fånge och internerad, och det är ämne nog för att fylla ut en halftimmes konversation i bergbanan med.
Han har be­ rättat sin historia hundratals gånger förut och vet precis hvilka poänger som intressera åhöraren.
Hur han blef sårad?
Jo, det var under en reträtt, en kula i benet — och så i e tt slag voro kamraterna borta, han visste ej hur.
Han var för svag att söka dem, blef lig­ gande i en grop i marken och låg där två dagar och två nät­ ter med kulorna hvinande öf- ver hufvudet.
Några droppar sprit i en fälfflaska — men för öfrigf ingenting.
— Två d agar och två nätter, ni för står, det är långt, det är en evighet, och ändå lefver man och hoppas på räddning.
Så ser man då ändtligen en natt människor, som närmar sig, man kryper efter dem, tigger dem om mat och vatten, tänker ej på om det är vän­ ner eller fiender, bryr sig ej om någonting annat än att man är törstig och vill dricka, dricka, dricka.
Och så är man fånge hos fienden —.
Oh, là, là, om man bara hade kunnat fly m edan det var tid!
Men man tän­ ker ej s å långt, när man legat i e n grop två dagar och två nätter.
Hur tyskarna behandlat honom?
— S om fånge betraktadt — åh, man kan knappast ha det sämre!
En barack där det regnar in, mat — så litet som möjligt, e n järnhård disciplin, som ej blundar för minsta förseelse.
Men som sårad?
— Nåja, den rättvisan måste man göra tyskarna — som sårad har man intet att klaga öfver.
Man har sin skötsel, och den kan inte vara bättre och noggrannare än den är.
Så länge man är sårad går det väl an, men då man enbart är fånge.
— gud be­ vare en för den behandlingen!
— Nå, här i Sc hweiz då?
Det är väl para­ diset, friheten, räddningen i jämförelse med alla dessa fasor?
Fransmannen 1er ett litet ironiskt öfverse- ende löje och rycker på axlarna.
— Eh bien!
jag beklagar mig visst inte, långt därifrån.
Vi ha alla blifvit väl mot­ tagna här i S chweiz.
Ni vet hur det är, när tågen med de internerade komma: massor af folk, blommor, vive la France!
och så vi­ dare.
Men, ni förstår, det är ändå inte fri­ heten här helt och hållet.
Med permission kan man visserligen komma öfver hela Schweiz, man kan stå alldeles vid gränsen och säga sig: där borta ligger Frankrike, där borta har jag hem, hustru och barn, allt som är mitt — och ändå kommer man inte ditin.
Man kan ju försö ka rymma, om man är ung och våghalsig, men det är en dumhet, ty kommer man också dit, så blir man ju ändå strax sänd tillbaka till Tyskland.
Nej, det är inte friheten, och det är säkerligen inte heller paradiset.
Tänk er bara, min ho- tellvärd — en naturaliserad tysk — hvad kan man väl vänta af en sådan!
Det är en kost så det är ynkligt åt det, och när man vet att franska staten betalar 5 francs om dagen för en ...
Jag beklagar mig inte, det var sämre i Tys kland, men i a lla fall, i alla fall 5 francs om dagen ...
Nej, s annerligen, det är ännu långt upp till de stora vidderna!
Och likväl s tannar berg­ banan med ett ryck midi uppe i ett af de härligaste berglandskap på jorden.
En sista solreflex ger ännu en svag rosafärg åt alp­ af komfort och bekvämlighet, hvilka de säkert ej så lätt bli af med, då de efter kriget i många fall måste återgå till et t lif fullt af arbete och umbä­ randen.
De respektive staterna be­ tala 5 francs om dagen för soldat och 8 francs för officer.
Dessutom har soldaten 50 cen­ times om dagen för medika­ menter och tvätt samt 25 cen­ times i fickpengar.
Vid sidan af denna moderata inkomst ha de internerade rättighet att förtjäna pengar på egen hand, i den mån det är dem möjligt.
Obligatoriskt är endast för dem hvilkas hälsa tillåta det, 2 En stunds förströelse.
timmars dagligt arbete hvaraf förtjänsten tillfaller Le comité topparna — dalen har helt och hållet för­ de secours.
Därefter har hvar och en rätt svunnit.
Vi v ända oss ännu en gång till res-, att fritt disponera sin tid och sin even­ kamraten: tuella arbetsförtjänst.
Olyckligtvis har arbe­ — N å, detta då, hela detta härliga pano­ tet sällan en stor dragningskraft för de in­ rama, det är väl ändå en tröst i landsflyk­ ternerade, och kan man genom läkareper­ ten?
mission bli befriad därifrån — så mycket En sista axelryckning och ännu ett öfver- bättre.
Och ändå finns det ett stort val af seende löje.
arbetsområden, och man söker så mycket — Storartadt, enastående!
Men då man som möjligt utnyttja hvars och ens falang beundrat det 12 timmar om dagen i några eller yrkesskicklighet.
Här finns murararbete månaders tid, så kan man det.
Intet lif, ing en för muraren, byggnadsarbete för byggnads­ omväxling!
Och så längtar man hem igen, arbetaren, trädgårdsarbete för jordbrukaren.
hem till sitt.
De klenare läras att tillverka hängmattor, I tankarna ser han troligen för sig en träskor, leksaker samt äfven broderier, hvil­ smutsig bakgård någonstans i Paris ' utkan­ ket senare yrke har verkligt skickliga utöf- ter, där madame hänger upp tvätt och där vare.
(För de bildade soldaterna har man barnen skrika och väsnas borta vid soptun­ till vintern tänkt anordna föreläsningskurser, norna.
som sätter dem i tillfälle att fortsätta sina Och efter ett artigt farväl går han, stödd studier, o ch de friskare bland dem skola tro­ på sin käpp, med minen af en martyr, upp ligen få tillåtelse att visfas vid universiteten mot sitt hotell fö r att se hvad " le sale boche " i någon eller några af Schweiz ' större siä- kokat ihop till kvällsmat åt honom.
der.)
Han är ett typiskt exemplar af Montanas Förströelser saknas ej heller.
Allt so m of­ cirka 400 internerade sjuklingar.
Och troli­ tast anordnas små teaterföreställningar, där gen äfven af de cirka 15,000 som för närva­ soldaterna spela med, samt alla sorters spel rande äro fördelade lite hvarstans i Sc hweiz.
och läflingar, där de kunna deltaga.
Den De ha det bra, i många fall alldeles för bra, käraste sysselsättningen är emellertid ett be­ och ändå äro de ej nöjda.
Men hvad saknas sök hemifrån.
Det händer nämligen allt s om dem då?
Friheten, friheten och återigen fri­ oftast, att anhöriga komma för att hälsa på heten!
De ha allt, allt hvad de kunna önska några dagar.
Alla typer o ch klasser äro re­ sig utom detta enda: friheten att fara hem presenterade bland dessa besökande, men till sitt land igen.
De veta alla det villkor dem man mest lägger märke till är kanske på hvilket Schweiz tagit emot dem: förbin­ ändå bondkvinnorna från Bretagne i sina delsen emellan Tyskland och Frankrike att vackra dräkter.
— En gammal kvinna kom­ omedelbart till fienden återlämna den inter­ mer just in i e n bod tillsammans med sonen nerade krigare, som från Schweiz flytt till för att låta honom välja sig ett minne af sitt respektive land.
De inse omöjligheten denna dagen, då de ändtligen fått återse för Schweiz att på andra villkor emottaga hvarandra.
och ansvara för främlingar från två i krig — Välj b ara, min son, säger hon, välj bara varande nationer, och de förstå klart och det vackraste och finaste du ser, tänk infe tydligt, att de genom ett rymningsförsök in­ på hvad det kostar!
Du vet nog att ingen­ tet ha att vinna.
De ha intet annat att göra ting är för dyrt eller för fint f ör dig.
än att vänta — vänt a på fred.
Man har gjort Och medan sonen tveksamt letar bland allt för att mildra väntetiden för dem och parfymflaskor och fofografiramar, släpper ändå äro de ej tillfredsställda.
Förunderliga hon honom ej med blicken en enda sekund.
människonatur, som ständigt längtar ned till — Ni skall veta jag har inte sett honom lifvets marionetteater, då höjderna le emot på nära två år, tänk er det, två långa år.
dem med sitt mest soliga, sorgfria leende.
Och tårarna strömma utför de skrynkliga De största hotellen i Montana äro reser­ kinderna vid tanken härpå.
verade för dem.
Palace Hôtel, som förr I de flesta fall bekosta de anhöriga själfva vimlade af rikt och mondänt folk, är nu öf- sin resa, men det händer också att de fat- verhopadt af krigare.
Två och två eller tre ligare bland dem få medel härtill från en och fre ha dp tagit de eleganta hotellrummen särskild fond, som bildats för detta ända­ i besittning, och de långa verandorna och mål: L ' œuvre du revoir.
gallerierna äro anordnade till ypperliga ligg- Något som särskild!
frapperar den besö­ hallar.
Stora hallen med de djupa fåtöljerna kande är, att man i Montana med stor om­ och sofforna är visserligen reserverad för sorg skilji belgier och fransmän från hvar­ officerarna, men annars kunna soldaterna andra.
Det är lätt förklarligt, att man af fritt röra sig öfverallt inom- som utomhus.
princip så mycket som möjligt s ökt skilja De flesta lyxföremål ha försvunnit, men det fransmän och tyskar åt, och att man i stör­ finnes dock kvar tillräckligt af detta lifvets sta möjliga mån sänt tyskar till de tyskta­ goda för att ge dessa enkla människor vanor lande delarna af Schweiz och fransmännen if - 610 -
till de fransktalande.
Men att man här uppe i Montana måste välja olika hotell för bel­ gier och fransmän är långt mera förvånande.
På vår fråga härom svarar läkaren med stor bestämdhet att det är alldeles omöjligt på annat sätt: " De gräla så fort de äro tillsam­ mans ".
En händelse, som emellertid förenar alla dessa olika element, ä r ankomsten a f nya in­ ternerade.
Vid dessa tilldragelser samlas alla vid järnvägsstationen: soldater och of­ ficerare, fransmän, schweizare, belgier och afrikanare — al lesammans äro de lika ifriga att hälsa de nya kamraterna välkomna.
Hur skola de månne vara, de nya?
Är det en särskildt " dålig sändning "?
Och hvad skola de månne ha att förtälja?
Man ä r idel s pän­ ning och nyfikehet.
Ändtligen komma de då, de nya.
Somliga kunna ännu gå, men andra äro stödda eller burna af sjukvårdssoldaterna.
Det är en be- dröflig sändning.- Bleka, hålögda varelser som stappla framåt och som endast med ett svagt, mekaniskt leende orka svara på väl- komsf- och lefverop.
Några tyckas ej ens se eller höra.
Med utvakade ögon stirra de rakt framför sig, likgiltiga för hvar de be­ finna sig, marscherande framåt, alltjämt framåt, eftersom det skall så vara, eftersom de nu på kommando marscherat så många dagar, veckor och månader att de fortsätta därmed helt automatiskt utan en tanke på om målet är en kanoneld eller ett hotellrum.
Hvad ha de ej allt skådat dessa ögon, in­ nan de fått detta stela, själsfrånvarande ut­ tryck!
Kriget, kr iget, kriget!
Det stiger som ett enda anklagande rop från dessa utmärg­ lade kroppar, dessa tomma hjärnor, dessa dödströtta, utpinade varelser, som tyckas helt och hållet dömda på förhand.
Lyckligf- F.n vacker bröllopsakt ägde för några dagar sedan rum i Nacka kyrka mellan dir.
Fr edrik Adelborg och fröken Elisabeth Gyllenstierna, dotter till k apten friherre Carl Gyl- lenstierna och hans maka, född Crafoord.
Tärnor och marskalkar voro: löjtn.
frih.
Carl de Geer- — fröken Greta Gyllenstierna, kadetten frih.
Gösta de Geer — fröken Elsa Gyllenstierna, löjtn.
Hugo Crafoord — fröken Lilian Craf oord, fänrik Carl Gu­ staf de la Gardie — fröken Greta Toll, löjtn.
frih.
Gerard de Geer — fröken Ruth Pauli, hr Rolf de Maré — fröken Greta Funck.
Brudnäbbar voro Louis de Geer och Mary von Rosen.
Som kyrko- marskalkar fungerade frih.
Harald Fleetwood, grefve Nils Gyldenstolpe och grëfve Carl Gustaf Lewenhaupt.
CWotfenstein foto.)
vis visar erfarenheten, att de i a llmänhet re­ dan på några veckor i denna härliga luft till stor del återvinna hälsa och lifslust.
Och här är Schweiz ' stora mission i kriget: att stärka, skydda och vårda alla dessa stac­ kars nedbrutna människor, som från skilda länder sändas hit för att räddas åter iill li f- vet.
Men understundom kommer hjälpen för sent, det finns ej längre någon räddning.
— En stackars neger, som troligen aldrig repar sig igen, bäres ut från tåget och lyftes upp på en vagn för att transporteras till hot ellet.
Som en liten trött lungsiktig apa har han sjunkit ihop med hufuvudet mot bröstet, ett sjukt djur, som ej vill nå got annat än att vara i fred, krypa ihop i et t hörn och dö, obekym­ rad om alla nyfikna åskådare.
Kanske har han ej en aning om hvar han befinner sig, kanske har han aldrig ens hört falas om ett land som heter Schweiz, kan­ ske minns han ej mer för hvilkei land han gått ut i krig.
Han vet endast att han är - 611 - sjuk, mycket sjuk och mycket, mycket långt borta från sitt land.
Efter några timmar ligger han i e n fin, r en säng, man har gifvit honom mat och dryck och varma filtar att svepa in s ig i ända upp till öronen, ty han fryser och huttrar trots sommarvärmen.
— Han är nöjd och försöker t. o. m. ett tacksamt småleende emot läka­ ren, men nekar envist att svara då denne tilltalar honom.
— Säg du till honom, föreslår någon, många negrer äro ej vana att tilltalas på an­ nat sätt.
Och mycket riktigt, så fort man duar ho­ nom svarar han villigt med hes röst på alla frågor.
Så är han van att tilltalas, så vill han ha det, så som de talade till honom där­ hemma.
De stora svarta ögonen blicka utan att se ut genom fönstret långt ut öfver alp­ landskapet.
Troligen se de en helt annan tafla, en långt mera tropisk natur, färgade män och kvinnor, en annan ras.
— H emmet och fosterlandet!
— ständ igt samma mål för all längtan, för alla tankar häruppe på den stora vänfsfationen.
Den lille negern kryper ihop igen som en liten sv art punkt bland de hvita lakanen, hos­ tar ett slag, drar filfen upp öfver hufvudet och suckar af välbehag öfver att ändtligen få lägga sig till r o. Det är allmän hvila nu, hela hotellet sofver.
Hvila, ro och frid — se där hvad Schweiz bjuder de trötta och sjuka krigarna, som strömma till från alla håll och kanter.
Det är ej paradiset, ej heller friheten och hem­ met, men det är en oas i ök nen, en skyddad hviioplais i väntan på den stora freden.
VIVA BAUER.
Sydsvenska Kredit A ktiebolagets Staining den 31 Aug.
1916.
Tillgångar: Skulder: tas i den kokande mjölken och få koka mjuka, då de upphällas, blan­ das genast med det kalla smöret och få aisvalna.
De uppvispade äggu­ lorna tillsättas jämte saltet och sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
En pajform smörjes med smör ' och beströs med stötta skorpor.
Pud­ dingen gräddas i ugn omkr. 30 — 40 min.
Serveras med steksås eller smält smör.
I stället för lök kan fint hackad salt- eller syltgurka användas.
Pud­ dingen kan göras enklare genom att använda flottyr ' i stället för smör och utesluta äggen i riset.
H I l l l l l t l l l l l l l H l i l l l l l l l l l l l l l l l l l l l ll l IIIIIIIIIHII I1III (IIMIII1HIIIIIIII|H SINGER: FERROL ÄLDSTA MÄRKE BÄSTA SYMASKIN I är det kraftigast aptitgifvande i och mesi stärkande af alla mo- I dcraa organiska järnpreparat.
= Synnerligen lättsmält fördra- I ges det af den ömtåligaste I mage.
Vid blodbrist och svag- I het af största verkan.
Dess an- = genäma smak gör att det med E lätthet tages af såväl barn som i vuxna.
Ë Tillverkas å I APOTEKET VASENS DR06- § HANDELS LABORATORIUM, I STOCKHOLM.
I Originalflaskor om 500 = gram, Pris Kronor 2.25 20.C00.
, 000: — Aktiekapital 7.250.
.000: — Reservfond Pensionsfond 259., 094:71 Deposit, o. Kapitalr.
... 68,409,, 922: 97 39.946., 8C8: BO Sparkasseräkning Giro- o. Löpande räkn.
18,625, 106: 67 Postremissvexelräkning 3,238,.
518: 60 Till inhemska banker ... 5,517j 689: 65 » utländska banker 2,396, 460: 98 Af uti.
banker ins.
... 2,319 381: 58 R i s o t t o (f. 6 p e r s.)
.
1 me d e l ­ Å andra räkningar 9,816 ',: 118: 89 stor portug.
lök, 100 gr. smör, 180 gr. carolinarisgryn, 1 gr. stött saff­ Kronor 177,779,102:85 Kronor 177.779,102: ' ran, V2 lit.
god grönsaksbuljong, 1 — 2 msk.
rifven parmesanost, 1 burk NYA svamp (V4 lit.
), salt.
Svenska WERMLANDS-TIDNINGEN blandad Beredning: Löken skalas, Gründl.
1850 Karlstad Gründl.
1850 hackas fint och fräses väl i 50 gr. § BILLIGTI - Finnes 9 alla apotek - BILLIGT!
är Värmlands största och äldsta tidning.
af smöret i en kastrull.
De sköljda 5 i l l l l l t l l l H l l l l l l l l l l l f l l l l l l l l l l l l l l l l l l ll l l l l 1 I W I I I!
i i l l l l !i M l l l l l l l l l l E risgrynen läggas i jämte det fint stötta saffranet och omröras öfver Alla som själfva vilja m&amp;la Svalöfs lösa kornflingor.
svag eld, tills de äro väl blandade i hemmen och önska ett med smöret.
Då tillsättes buljongen, utomordentligt vackert och litet i sänder, under det grynen rö­ hållbart arbete böra använda 115 gr. kornflingor för ras flitigt med träslef.
Risgrynen • emaljfärgen Chinalack.
Ar­ 1 liter vatten senikfri enl. nya giftstad- få därefter sakta koka med lock, un­ salt.
der det de ofta röras om, tills gry­ an.
Erhålles hos alla färg- andlare.
nen äro mjuka och börja mosa sig.
MER OCH MER Se till att Ni verkligen får Anrättningen af a makas med svam­ B e r e d n i n g.
Flingorna läggas i • X En kund skrifver därom: öfvertygas den ärade almänheten Chinalack och tag ingen an- pen, ' skuren i fina tärningar och fräst om att YVY-TVÂLEM är den det kokande vattnet, hvarefter kok­ • » Farona Hafre-crêmen Tar sä i resten af smöret, parmesanosten n * i à« Vit nan - Fabrikanter: Dorch, fönämsta bland tvålar.
Bäcksin &amp; C:os A.-B., Göte­ och salt.
ningen fortsattes 15 — 20 minuter.
Få • yPP©rlig att vi kunna .lämna Er Yvy-Tvälen säljes i hvarje välsorte­ borg och Stockholm.
Serveras som frukost eller mellan­ • de allra vackraste intyg som rad parfym- och herrekiperingsaffär.
rätt.
_ flingorna på förhand svälla i vatten • Ti rimligtvis kunna åstadkom- Österlin &amp; Ulrikssons Kem.-Tekn. under cirka en timmas tid, behôfvçr • ma i ord.
Den står lånfft före Fabrik, YSTAD.
K å l r o t s p u d d i n g (f. 6 pers.).
• allt annat, som vi begagnats 1 liten kålrot, 2 V2 msk.
smör (50 gröten endast 5 minuter för att gr.), 2 — 3 tesk.
socker, V2 tsk.
salt, koka tillräckligt mjuk.
Af smakas 1V2 lit.
potatis, 2 msk.
smör (40 o- Kungl.
Hofleverantör.
gr.) i 3 fiel, tunn grädde eller mjölk, med salt och serveras med mjölk.
1 — 2 ägg, ltsk.
salt (5 gr.), 1 tsk:.
socker (5 gr.).
T i l l f o r m e n: V2 m sk. sm ör (10 gr.), 1 msk.
stötta skorpor.
RECEPT: B e r e d n i n g: Kålroten sk öljes, Redigerad af S t e k t a f å r k o t l e t t e r f.
6 skalas med tjocka skal och skäres i.
ELISABETH OSTMAN-SUNDSTRAND pers.) 12 fårkotlette«r, 1 msk.
salt ' (15 små tärningar.
Dessa brynas vackert gr.), V 2 tsk.
hvitpeppar, 4 Imsk.
ljusgula i smöret tillsammans med Inneh.
af Elisabeth östmans Hus­ år bästa töda för svaga smör (80 gr.), 1 V2 del.
köttsky el­ sockret och saltet under omkr. s / 4 K£&gt;TR0n moderskurs i Stockholm.
tim.
Potatisen borstas, skalas, kokas ler buljong.
f och klena barn i alla åldrar.]
4 FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR B e r e d n i n g: F å r k o t l e t t e r n a b ö ­ mjuk och drifves genom purépress.
Stärkelsefritt - lättsmält.
VECKAN 17 — 23 SEPT.
1916. ttn-TEXwwBiw ra huggas med långa ben och vara Det kalla smöret nedröres i moset Köpes i apotek, speceri- med en gaffel tillika med de upp­ SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ omkr.i 2 cm.
tjocka ..
De torkas med vispade äggulorna och grädden.
Kål­ ^ ^och drömaffärer^ bord; halstrad gädda med smält en duk, urvriden i hett vatten, put­ rot s tärningarna blandas med pota­ smör och potatis; mjölk; kaffe ellei sas, benen skrapas och kotletterna tismoset, och sist nedskäras de till te.
Middag: Juliennesoppa; stek­ bultas på båda sidor samt ingnidas hårdt.
skum slagna ägghvitorna.
DGn ta fårkotletter med potatis och lin- med en blandning af saltet och pep­ eldfast form smörjes med smör och 17 gonsalad; mörtårta med frukt och parn.
•K FÖTOGRAFISKC * " En stekpanna upphettas, smöret beströs med stötta skorpor.
Mas­ maräng samt vispad grädde.
Him » ARTIKLAR OE FÖRNÄ MSTA brynes däri; kotletterna läggas i ooh san hälles i, och puddingen gräd­ das i god ugnsvärme (omkr. 250 °) • W I V ÄRLDEN MÅNDAG.
Frukost: Smörgås­ stekas 5 — 8 min.
på hvarje sida.
» I PRISLISTOR GROTI5 och FRRNKO bord; hafregrynsgröt med mjölk; ägg; De läggas upp på varmt serverings­ omkr. 3 / 4 tim.
Serveras genast den •Hl HASSELBLADS FQTOGR.
AB d oraborg kaffe eller te.
Middag: Pud­ fat, stekpannan vispas ur med den tagits ur ugnen med tomatsås.
S t rutar (omkr. Ê0 st.) _ 65 gr. AKTIEBOLAGET HRSSELBLAD 5CH0LANDER.
STOCKHOLM ding af kött och risgryn (buljongs­ kokande köttskyn och såsen hälles för sårnader m. m kött från söndag) med smält smör; öfver kotletterna.
De serveras med smör, 65 gr. florsocker, 75 gr. pri­ ma • mjöl, 4 ägghvitor.
äppelsoppa.
stekt potatis, potatispuré eller ' grön­ B e r e d n i n g: Sm ö r e t s m ä l t e s o c h saker.
TISDAG.
Frukost: Smörgåsbord; Kotletterna kunna äfven paneras sockret tillsättes genast, därefter irö- hafregrynsgröt med mjölk; stekt kött­ och stekas på samma sätt.
ras mjölet och de till hårdt skum pudding (rester från måndag); kaffe slagna ägghvitorna.
En plåt värmes, eller te.
Middag: Grönsoppa smörjes väl, och degen lägges där­ Mörtårta med frukt och maräng på med en.
tesk., utstrykas till trunda med mjölk; kokt småtorsk med se­ (fj.
6 pers.).
Se Iduns kokbok N :o kakor med stora mellanrum, emedan napssås och potatis.
975. degen breder ut sig.
Kakorna gräd­ ONSDAG.
Fru.kost: Smörgås­ das hastigt i varm ugn, tills de haf- bord; hafremjölsvälling med frukt-, P u d d i n g a f k ö t t o c h r i s ­ va vacker gulbrun färg.
De lossas kompott; risotto; mjölk; kaffe eller gryn (f. 6 pers.).
V kg.
ben- med knif från plåten medan de stå te.
Middag: Kålrotspudding med fritt, stekt eller kokt 2 kött, 1 — 2 kvar i ugnen och vridas medan de .M e d tomatsås; strutar med vispad gräd­ rödlökar, 4 msk.
s mör (80 igr.
) «&gt; 2 tsk.
äro heta i form af en strut.
Strax de och sylt.
salt (10 gr.), 1 / 2 tsk.
hvitpeppar, innan de serveras fyllas de med TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ 3 — 4 del.
steksås eller god buljong.
tjock vispad grädde, tillsatt med R i s: 1 V 2 d e l.
r i s g r y n (1 5 0 g r.)
, sylt efter smak.
bord; sillgratin; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Får i kål; plättar 1 V4 lit.
mjölk?, 1 msk.
smör (20 gr.), 2 ägg; 1 tsk.
salt.
F a l s k f i sk f ä r s (f.
6 p e r s.)
1 med sylt.
- var ej ledsen, jag Kommer Aier Till formen V 2 m s k.
s m ö r hg.
smör?, 5 del.
gräddmjölk;, - 1 hg.
med M. ZADIGS DIvinia Parfym och Tv AL mjöl, 5 ägg, salt, socker, hvit­ FREDAG.
Frukost: Smörgås­ (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
peppar.
bord; stekt selleri mted skinka; B e r e d n i n g: K ö t t e t s k ä r e s i T i l l f o r m e n: i / 2 m s k. s m ör m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: tunna jskifvor eller, hackas fint (males Vegetarisk jordärtskockspuré; falsk ej).
Löken skalas, hackas och bry­ (10 gr '.
), 2 _ msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Smör och mjöl få fiskfärs med svampsås.
nes i smöret i en stekpanna, köttet koka upp, mjölet ivispas under full LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ ilägges och brynes väl, kryddas och kokning, cch smeten får koka., tills bord; hafregrynsgröt med mjölk; blandas med den kokande såsen (eller den släpper pannan, .hvarefter den strömming med potatis; kaffe eller buljongen.
sfiås _ upp i ett fat och får kallna.
lvidsräende förpackning R i s g r y n e n s k ö l j a s m e d k a l l t Då irörajs 3 hela ägg iocb 2 gulor » te.
Middag: Blodplättar med lin­ gon cch ' smält smör; körsbärssoppa.
vatten, skållas i hett vatten, påsät- ett i sänder, och smeten röres 10 säljes ötiverallt min.
Sist nedskäras de återstående 2 ägghvitorna, slagna till hårdt skum, och massan afsmakas med kryddorna ..
Den hälles i en smord «•BB nr » 1 — I och brödbeströdd puddingform., som rymmer 1 1 / 2 lit., locket lägges på och färsen kokas i vattenbad i ugn eller ofvanpå spisen 1 — 1V2 tim. Stjälpes upp och serveras genast har med potatis och svampsås.
gr. har FÖRORDA-T A V LÄKARE * " Elassabehållning 2,338,670:61 Obligationer 13,242,317: 40 F&amp;stigh.
o. inventarier 5,172,506:59 Reverser mot säkerhet 74,205,464: 53 Växlar 43,147.141:74 Kreditiv och Löpande räkningar 15,445,893: 19 Hos ' inhemska banker 712,371:40 » utländska banker 15,466,817: 06 Ä a ndra räkningar 8,047,920:33 Recept agi.
kokt i vatten.
Obs.T VARUMÄRKET Sardiner i finast« Olivolja och Tomatsås!
GAHNS \ Farena-crêtne.
Smörgåsbordet.
f Mellins: Henrik Gahns Aktiebolag, Uppsala.
KOKSALMANACK Food mm By dr ozon- Salva OXYGENOb SALVA.
vätesuperoxid SOLS-CACAO = 1 HEKTO 45 ÖRE Ï Ï Ï risgryn 20 gr risgryn so J samma samma 1 ORE iVid allmän s \) agh&lt;zt, nsr \ &gt;ositct,ö \ J&lt;jransträr&gt;g- ping och sömnlöshet.® \ s SALJES ENDAST!
APOTEK l A.
B.
c PHARMACIA, STOCKHOLM KonlroMont: PROFESSOR A.VESTERBERG.
S DA LARS PETTER SKULLE VITTNA.
Verklighetshistoria från en v små­ ländsk skogsbygd af F. J — n. "
p å eä f c er g r u n b t r ö g a s s o l l b a b u s - c n v ä l p l a ce r a t) a n no ns e r i n g fö rf e l a r i c k e må l et ".
3öun som är jämnt spriöb öfvec bela lanbet ställer gärna sin erfarenhet till Efcer tjänst.
Den gamle välvillige prosten i Fagerhult, ' beläget sju mil norr om Kalmar och således i Smålands vär­ sta obygd, hade efter bästa för­ måga sökt att hos Lars Petters­ son — i dagligt tal förkortat till » Lars Petter » — inprägla edens stora vikt och betydelse samt vådan af mened.
Lars Petter var ganska skral i sin kristendom, i synnerhet hvad utanläsning beträffar, men hans sjä­ lasörjare tyckte sig äntligen finna honom i stånd att fatta det åt­ tonde budet och utfärdade därför med lugnt samvete det intyg, som - 612 - näringsvärde som ETT ÄGG 4 ORE näringsvärde som EN BIFFSTEK (enligt Lifsmedelskommissionens broschyr).
UlTMAtfS Starta caBialltid med e n - stor kopp a f / ï £ NA.
Ï Ï Ï • S s s
PRIMA KVALITÉ!
m BASTAUTFÖRANDE!
HVARJE PAR STÄMPLADT MED OFVANSTÅENDE VARUMÄRKE FINNAS I ALLA VÄLSORTERADE SYBEHÖRS - MANUFAKTUR- &amp; KORTVARUAFFÄRER.
häradsrätten i Staby infordrat.
Lars i han fram det och stafvade med Petter s-kulle nu få vittna i målet I möda ihop innehållet, h varefter mellan Johan i Klo och Sunesson han med så raska steg hans.
obändiga i Grönskära, hvilka lågo i process i storstöflar tilläto, fortsatte framåt, med hvarandra angående något ohägn, tills han kom till en byväg.- Det som af den förres ungnöt skulle ha ' var_ vägen till Klo.
Sedan han gjorts på den senares timotejfält.
I vikit af på denna, saktade han ge­ Det var Johan, som åberopat Lars nast farten och såg sig noga om­ Petter som vittne, men Sunesson kring.
Kort därefter närmade sig ville icke tillåta lians hörande, en person gående öfver en slåtteräng förrän han kunde förete intyg från alldelas invid vägen.
Det var en prosten, att han var vederhäftig och liten kutryggig gubbe med hvassa, tillräckligt hemma i sin kristendom.
illpariga drag.
Så snart han visat Och, då flera af nämndemännen sig för Lars Petter, gick han has­ kände Lars Petter, som en visserligen tigt mot efct tätt busksnår och gaf beskedlig, men tämligen enfaldig med en liten handrörelse tecken åt karl, så ålade domstolen honom att denne att följa efter.
vara försedd med ett dylikt intyg Där sfcodo d e nu midt emot hvar­ till påföljande rättegångstillfälle andra, den lille Johan i Klo och för att blifva vittnesgill.
hans blifvande vittne, Lars Petters­ Lars Petter var nu på väg från son, som var en- stor och kraftig prostgården med intyget förvarat karl.
innanför västfodret.
— Nå, min kära Lars Petter, När han kom ut på landsvägen, tog sade Johan, — ä ' saka klar nu?
Illustr.
Korrespondenskort.
Vykort, Bref, Kuvert allt — i ett!
Bild av corps d.
1., monogram, vapen, djur m. m. enligt L eget original.
Smakfullt, praktiskt.
Prof m.
20 öre porto fr. Bokf.SCRIPTURA, Stockholm.
• » 1- l &lt; \ Nornans Jäsfpulver Jäs kr af t igt och hållbart.
Säljes i välsorterade affärer.
Fås pä apoteken Bästa järnmedel Utmirkt styrkande.
Apoteket Lejonet, Malmö.
Extra fin, väl lagrad, kryddad fetost mycket god, utsäljes för det låga priset af kr.
1:52 pr.
kg.
per efter- kraf.
Minst 1 ost c:a 12 kg.
3 ostar fraktfritt.
G. W. Gustafsson, Tel. 15 73.
Nya Torget, Norrköping.
" La Mascotte " Franskt skönhetsmedel — Kosmeti­ kens triumf.
Nyhets " La Mascotte-crème " YPPERSTA H VETtMJOL.
Hög kvalitet och framstående egen­ skaper hafva förorsakat » La Mascot­ tes » stora framgång.
Preparaten äio lagligt skyddade genom Kungl.
Pa­ tentverket.
Säljas i alla 1 rkla ssiga Parfymerier, Varuhus, Drogaffärer och Damfrisérsalonger öfver hela lan­ det.
EN FREJATABLITT tindrar den re / sâmmâsfe tos / a I stället för att svara tog denne blott fram prostens intyg och läm­ VECKANS PRISTÄFLINGo nade det åt Johan, som genomögnade det under ett belåtet grin.
— Den häringa lappen ä ' värd pengar för bå ' dej och mej.
sade PRISTÀFLING N:R 30.
16 JÄRNVÄGSSTATIONER.
han slutligen.
— Visa nu på tinget att du ä ' karl för din hatt, så Lösning, märkt pristäfling n:r 38, ska ' vi kväsa den stinne Sune /.
insändes, undertecknad med namn Men du glömmer nog inte, att han vräkte dej från torpet.
.
1 och adress, till Red.
af Idun senast — Nä-ä, de ' kan du lita på!
sa ' diein) 7 okt.
1916.
Lars Petter med eftertryck, och han b De två första rätta lösningarna, annars så fadda och intetsägande ansikte fick för ögonblicket ett som vid granskningen påträffas, er­ hårdt och bestämdt uttryck.
• hålla pris, resp. 10 och 5 kronor.
Johan tog emellertid upp en gam­ mal sliten pung och lämnade Lars Petter en hopvikt femma.
— Här ha ' du, » som sagt va ' », LÖSNING TILL PRISTÄFL ING Lars Petter, å di tie få ' du, så fort domen ha ' fallit.
N:R 34 tra-Slc — Nå-å, du hade väl svårt att klara dej för gamle prosten, til­ lade han ironiskt?
— Ja, noj va ' de ' mari t alltid bekräftade Lars Petter.
— men nu ä ' de ' över, som väl ä ' I — Ja, du ä ' ingen dumbom, Lars Petter, och förstår va ' ja ' sagt dej, att samvetet, di kalla de ' vill präs­ ter å herremän ska ' va ' för fattigt folk, men själfva bestå di sej inte me ' nå ' t.
Säjer du precis som ja ' sagt dej, blir Sune ' bet, å du Yik har.
dej e ' tia te — för de ' ä ' _ de ' minsta.
.
.
Men du få ' inte säja åt nå ' n lefvande själ, att vi träffats, förstår du!
.
För sta delarna af de 15 namnen Efter denna sista förmaning smög sig Johan öfver skogshultet och på järnvägsstationer äro utelämna­ gårdarna hem till sitt.
de.
När dessa funnits erhålles af (Forts.) deras begynnelsebokstäfver namnet Första priset tillfaller: Fru på den 16:de järnvägsstationen.
Nam­ A n a S t a r k, K a r l s t a d.
A n d r a nen skola ej ändra ordningsföljd.
priset tillfaller Fr. Mina Alm­ qvist, Husum.
L.
B. BREFLÀDA REDAKTIONENS BREFLADA.
.
F l i t i g lä s a r i n n a.
S o m s \ a.r å Eder fråga 175 hänvisas Ni till Stenografbyrån, Regeringsgatan 31, Stockholm.
Där erhåller ni tvif- velsutan önskade upplysningar.
An­ gående de båda öfriga frågorna ha tyvärr inga svar kunnat inhämtas.
F e m i n a.
Lyckades inte.
L a i 1 a. Afböjes.
V o l o n t ä r.
N i ä ir ä n n u icke färdig ens hvad själfva formen be­ träffar.
Det blef därför papperskor­ gen.
D a r n 1 e y.
Om er novells hjäl­ tinna hade lagt i dagen något af sin omtalad© » spiritualitet », skulle vi kanske kunnat reflektera på denna märkvärdiga Fanny M.
Men nu före­ faller hon enbart trivial.
S v e n S p e l m a n.
Sänd dikten till föremålet.
Vi kunna garantera eder, att där kommer den att få ett ömt mottagande.
IDUNS TIDSFÖRDRIF.
KINESISK LABYRINT.
FÖRSKJUTNINGSUPPGIET.
Dresden, Palermo, Gunnars torp, Biarritz, narpshede.
Hallingsdal, Bender, Bo- Dessa ord skola sättas under hvar­ andra i samma ordningsföljd de haf- va men på så sätt att en lod­ rät rad — läst uppifrån och nedåt — bildar namnet på ett land i Europa, och en annan lodrät rad - — läs t 1 ed- ifrån och uppåt namnet på ett like i Asien.
VÄXLANDE BEGYNNELSE­ BOKSTÄFVER Med K är jag ett rike, med G och D kvinnonamn, med Dv namn Försök att finna vägen till man­ på en flod, med St åter ett k \ in- För hemträdgården.
nens nästipp.
nonamn, med M ett mordvapen, med Hyacinter, Tulpaner, Konvalier L något som kan rädda lifvet samt Narcisser, Crocus m. fl.
lökar böra nu planteras i trädgården, där de med P något olidligt.
HALSHUGGNA ORD.
blomma så snart snön försvunnit.
I boningsrum kunna de äfven lätt och Tag hufvudet af ett ritmaterial säkert drifvas till blomning under LÖSNINGAR och det återstår en vägledare på vintern.
Anvisningar angående odlingen fin­ sjön.
TILL TIDS FOUDUIt-VET I N M 37 nas i vår blomsterlök-katalog, som Tag hufvudet af en vätska och gratis sändes kunder och andra in­ GATAN: Läck — bläck.
det; återstår en vikt.
tresserade.
REBUSEN: Porträtt.
För jEder bekvämlighet vid beställ­ Tag hufvudet af ett fettämne och DEN GEOGRAFISKA FRÅGAN: ningens insändande ha vi i anno i- Kina-t-Ob.
= botanik.
det återstår en sjögudinna.
sen medtagit nedanstående kup) ng- h vilken vi bedja Eder af skilja samt insända, om möjligt i dag.
Algot Holmberg &amp; Son Trädgårdsaf delningen NORRKÖPING.
Afkïippes här.
Till salu eller att hyra!
3 * m i. Beställningskupong.
Från Algot Holmberg &amp;; Son, Tri-d- gårdsafdelningen Norrköping, bestäl­ ler undertecknad pr efterkraf — postförskott — följande: - SALdES I ASKAR o 30cre IPA3AR o I0c-o ifeqiHxrna Centrai jobbin utmärker sig genom utomordentligt lätt gång, mycket stor hastighet, kort nål, stor hållbarhet mot slitning och stor spole.
Arbetar därför alltid till ägarens belåtenhet.
En svensk symaskin bör finnas i hvarje svenskt hem.
st. Blomsterlök-kollektionen " Hemträdgården " Kr.
1:50 innehåller 15 st. prima lökar i lämpligaste sortering.
st. Blomsterlök-kollektionen " Hemtrefnaden " Kr.
2:50 innehåller 35 st. prima lökar i lämpligaste sortering.
st. Blomsterlök-kollektionen " Haarlem " Kr.
4:50 innehåller 75 st. prima lökar i lämpligaste sortering.
st. Konvaljegrupp n; r I, för drifning i rum Kr.
O: 60 innehåller 10 st. konvaljegrod­ dar, is behandlade.
st. Konvaljegrupp n:r If, för odling på kalljord Kr.
0:50 inneh.
10 st. konvaljegroddar.
Prisen gälla emballagefritt.
— Ej fraktfritt.
Återförsäljare antagas.
Mitt namn: m §= Bostad: Adress: - 613 - Villa FramnäSi invid Stjärnhofs station i Södermanland, vac­ kert belägen vid landsväg och sjö, innehåller 9 rum, jungfruk och 2 kök, inbyggd glasveranda i ne dre och öppen veranda i öfre våningen.
Härtill trädgård, nödiga uthus, källare och rymlig torkvind.
Lämplig till pensionat eller rum för resande med kafé, som saknas på platsen.
Närmare upplysningar Rikstel.
Stjärnhof n:r 1 eller i bref s Villa Fram- näs », Stjärn hof.
HUSHÅLLERSKA med ordningssinne FLICKA med organist examen och äf­ och omtanke, kompetent att förestå PLATSSÖKANDE ven genomgått hushållsskola önskar större landthushåll, kunnig i mat­ plats i familj eller som organist.
Sv.
lagning, bakning, konserfering m. m., till » 23 år », Lindesberg p. r.
TVÅ FLICKOR önska pl.
som skrif- erhåller plats 24 okt.
.Sv, m. rek.
o. änd aldrig originalbetyg UNG, GLADLYNT och musika­ lönepret.
till I-Ierre s t ad gård, Aneby.
biträden.
Deltaga gärna i hushåll.
lisk flicka, som genomgått 8 kl. utan endast bestyrkta Innehafva kontorsplatser.
Sv.
livar läroverk, afskrlfter när Ni svarar på önskar p] ats antingen Ett godt hem för sig till » Ombyte » o. » Kontorist », herrgård för att hjälpa till med i i annons om ledig plats.
er b judes bildad flicka, gladlynt men Helsingborg p. r. hemmet förekommande göromål ellei stadgad, som sökes för vården af ' 6 barn.
Bör vara fullt kunnig i späd­ HUSMODERS-PLATS sökes till större hos i stad, hälst Stockholm, bosatt hem, pensionat sjukhus, sanatorium familj att biträda med läxläsning, barns skötseil cch äga verklig _ för­ BÄENSKÖTERSKA el.
barnhusa, på­ e. d. större inrättning, nu eller fram­ spelning och liusliållsgöromål.
litlig * o. kunn.
sköta två småbarn, måga att sysselsätta mera försigr deles, af därtill kompetent person.
Svar till Box 2U, Nyköping.
får gen.
plats.
Betyg o. foto.
Kap-!
komna barn.
Företräde &amp; t den som Sv.
till » Dugande kraft », Iduns exp.
är något musikalisk och kunnig i UNG-, HEALSKOLEBILDAD flicka ten Stålhammar, Jönköping.
sömnad.
Platsen skall tillträdas in- TVÅ 18-ÅRS bättre flickor önska önskar den 15 ckt.
plats scm hjälp HUSMODER.
Plats finnes i Göte­ 1 om närmaste tiden.
Goda lönevill­ plats i familj (helst i Stockholm), och sällskap i fin familj eller hos borg hos tjänsteman för en bildad, kor.
Fru Anna- Challis, Karlavjä- där jungfru finnes, som barnfröken äldre dam i Stockholm.
Cnskar an­ barnkär, medelålders dam, för att gen 11, Stockholm.
eller att gå frun till handa.
Ha ses som mcdle n i familjen.
Svar träda i moders ställe, såväl med ej förut innehaft någon plats.
Vill till » ~ept.
J8 », Iduns exp.
f. v. b. Hushållsfröken.
barnens vård och kärleksfulla upp­ anses som familjemedlemmar.
Sv.
BÄTTRE FLICKA från landet ön­ fostran, som med hemmets skötsel Bildad, .anspråkslös, stilla flicka, emotses tacks, före 1 okt.
till ' hvar skar plats soin husmoderns hjälp.
i öfrigt.
Endast å verkligt barn­ kunnig i såväl finare som enklare för sig » C.
M. » o. » I.
J. », Sundsvall Kunnig i sömnad.
Svar till » Vil­ kär dam reilekteras.
Sv.
till » Barn­ matlagning m. m. får genast eller poste restante.
lig », G r ä s t o r p.
kär » Sv.
Annonsbyrån, Göteborg med i höst mycket god plats i liten PRÄSTDOTTER som genomgått 8-kl. uppg.
om löneanspråk m. m. emotses.
tjänstem.-familj på.
landet — 3 per­ flickskola^ önskar mot fritt vivre TVÅ ' SKÅNSKOR från gvdt hem ön­ soner.
Jungfrur finnas.
Svar med ska plats, tills.
el.
var för sig, hos PÅLITLIG, BARNKÄR FLICKA får betygsafskr.
refer, och lönepret.
til] komma i familj, helst å herrgård, ensam dam, där jungfru finnes.
Äro plats i liten prästfam.
på landet i » Familjemedlem K », under adiess S. för att lära alla inom ett hem fö­ kunniga i husl.
göromål, liandarb.
refallande göromål.
Sv.
till » Famil- och sömnad, äfven något musika­ Jämtland, att tillika med husmoder Gumaeiiii Annonsbyiå, Stockholm.
jemedlem 18 år », Iduns exp.
f. v. b. liska.
Lön önskvärd.
Svar till » 26 sköta hemmet.
&lt;Sv.
till » Sept.
1916 », Kindergartenseminarist Iduns exp.
TROENDE LANDTBRUKAREDOTTER år » och » 22 år », Malmö: 2, p. r.&gt; gärna svensktalande tyska, med vana som är kunnig i enklare finnesömn.
FÖR EN ANSPRÅKSLÖS, barnkäi vid och intresse för barn, får plats och som för närvarande genomgår BÄTTRE FLICKA önskar plats däi flicka af god familj, kunnig i sömn.
1 Sthlm att iS ' köta och sysselsätta hushållskurs i Stockholm, önsk.
plats jungfru finnes.
Kunnig i enkl.
matl.
och som med ordning och intresse 2 flickor i åldern 2 - o. 4 år.
Bör som hushållerska hos ungherre .ell.
och sömnad.
Någon lön önsk.
Svar till. » Musikalisk familjemedlem », kan åtaga sig skötseln af trenne äfven vara något sykunnig och mu­ änkeman.
Sv.
till » Plikttrogen H. Strömstad p. r. barn i ålder 9, 5 och 2 1 / 2 år, fin­ sikalisk.
Helst pianospelning.
Öv.
P.
», S t o c k h o l m 6.
nes plats den 1 nov.
Sv.
med foto med betyg o. ref. jämte lönepret.
t.
Bildad 18- årig flicka samt uppgift å referenser äf vens om » Verkligt kompetent », .Allm.
Tidn.- UNG, BILDAD DAM, norska, som löneanspråk till » God h j ä 1 p », kont., Gust.
Ad.
Torg, .Stockholm.
för närv.
är i Sthlm, önsk.
anställ­ önsk.
plats hos ens.
dam ell.
i god fam. som sällsk.
o. hjälp.
Äfven vil­ ning i bildadt hem som sällskap o. Helsingborg.
Föreståndarinnebefattningen hjälp.
Sjukgymnast.
Talar engelska lig läsa läxor med barn.
Sv.
till ENKEL, BILDAD FLICKA, verkligt vid ibtegsholms barnhem, hörande till och franska.
Goda ref. Sv.
till » Norrländska », Nyland p. r. intresserad af barn, kunnig i enkl.
Prins Carls Uppfostringsinrättning å » Resvan », Iduns exp.
sömn., erhåller plats JL o kt.
att med Gålö är till ansökan ledig före den Ung hurtig lärarinna 23-ÅRIG BÄTTRE FLICKA önskar husmors hjälp ha hand om 6 barn.
sept.
Erfarenhet • i landthushåll lärorik plats i god fam. den 15 från Norrland önskar anställning av Jungfru till öfriga sysslor finnes.
20 nödvändig, hvarjärnte vana vid söm­ sept.
ell.
1 okt.
På lön inget af- vilket slag som hälst nedåt landet Lön 20 kr.
i mån.
och eget rum.
nad och väfning är önskvärd.
Barn­ Sv.
till » Frisk och pålitlig », Iduns antal 5 — 10.
Lön 360 kr.
per år seende (möjligen senare).
Sv.
inom från början af nov.
till slutet af 8 dagar till » Tacksam », Allm.
Tidn&gt; april.
Sv.
t.
» 23 år », Iduns exp.
exp.f.
v. b. samt vivre.
Ansökan sändes till in­ BARNJUNGFRU pålitlig och ordent­ rättningens direktör, adr.
Gålö, ö s- Kontoret, Örebro.
PLATS I PRÄSTFAMILJ ell.
bättre lig, med goda rekommendationer so­ t e r h a n i n g e.
fam. på landet helst Dalarne ell.
utex.
fr. Sthlms Kindergartensem.
ke ' s för 4 barn i åldern 3 — 8 år.
Sö­ mell.
Sverige, önskas 1 nov.
af o. med en korta.e kurs i barnavård kanden bör vara kunnig i sömnad, För sjuksköterskeelever samt villig hjälpa till med hvarje- finnes under instundande höst platser bättre, frisk och stark bondflicka, önsk.
plats ' i okt., gärna på lan­ handa göromål.
Platsen är ledig slu­ på länslasarett et ^ i Eskilstuna.
När­ kunnig i matlagn.
(genomg.
1-årig det.
Sv.
t.
» Solbacken », Mönsterås.
tet af oktober eller eventuellt förr.
mare meddelar lasarettsläkaren i Es­ hushållsskolekurs), bakn.
och sylt- ning.
Är villig deltaga i alla i Svar, helst med fotografi,, sändes kilstuna.
ett bättre hem förek.
göromål.
Å till fru Lily öf verström, Berzeliigatan lön fästes mindre afseende, men vän­ 25, GöLeborg.
Värdinna önskar plats på Större egendom att RASK OCH ORDENTLIG laudsfllicka En bildad flicka af god familj erhål­ ligt och familjärt bemötande önsk.
under god husmoders ledning lära Sv.
emotses tacks, före 16 sept, till ler plats som värdinna i ungkarls­ med håg för husligt arbete erhåller alla i ett hem förekommande göro­ plats i landthushåll.
Svar med upp­ hem på landet.
Svar med uppgift om » Hemlif », Iduns exp.
mål.
Vill anses som familjemedlem.
gift om lön och ålder till » Pålitlig », ålder och lönepietentioner torde ' ben.
Plats som VÄRDINNA i ett större Sv.
t.
» L.
v. K. », Nord.
Komp.
An­ insändas till sign. » Ingeniör 35 » un­ hem, gärna där småbarn finnas, sö­ nonsbyrå, Stockholm.
Eskilstuna p. r. der adress S. Gumaelii Annonsbyrå, kes af 40-årig bildad enkefru, med PÅ HERRGÅRD » å landet önskas till Stockholm f. v. b. praktiskt sinne och stor arbetsför­ 15 sept, bildad anspråkslös, snäll lä­ måga.
De bästa rek.
frän 3-årig rarinna att läsa 2 kl. kurs med Kokerska praktik.
Svar till » Värdinneplats göromål m. m.
Sv.
t.
» A.
R. » Iduns med ordningssinne och god vana i 1916 », S v e n s k a A n n o n s b y - med goda betyg och rek.
söker plats exp., f. v. b. matlagning erhåller omgående plats i r å n, Göteborg.
nu genast vid skola ell.
i fam. Sv. '
ENSAMJUNGFRU med vana att på 3 personers hushåll.
Betygsafskrifter t.
Pastor Olsson Jonsered.
Tel. 24. egen hand förestå hushåll cch fullt jämte uppgift om ålder sändes till UNG, BILDAD FLICKA kunnig i enklare matlagn.
konservering m. m. kunnig i matlagning, erhåller plats Emil Holmberg, Grängesberg.
önsk.
plats i landthushåll.
Är frisk genast eller 1 okt.
i familj om 3 O ', stark o. vill gärna arbeta.
Svar Barnfröke äldre personer och 2 barn jämte Hos äldre herre - önskas anställning barnfröken.
Våning: 6 rum.
Sv.
med Bildad barnkär fröken önskas till till » 20 år », Gumcelii Annonsbyrå, af bättre, bildad dam med kännedom fotografi, lönepret., betyg och upp­ familj på Östermalm från kl. 11 Göteborg.
i sjukvård samt vana vid ett bättre gift om ålder till » O, A. N. », p. r. f. m. till 5 e. m. dagligen utom LANDTBRUKAREDOTTER önskar i hems skötande.
Svar till » Enkefru », Packhusplatsen, Göteborg .. sönd.
för att promenera med och i höst plats på herrgård.
Är kunnig i Allm.
Tidningskontoret, Gust.
Ad.
BARNFRÖKEN erhåller plats 1 okt.
hemmet sysselsätta sig med två gos­ enkel matl.
o. konstväfn.
o. är villig Torg, Stockholm.
varest två gossar, 1 — 3 år finnas.
sar, i åldern 6 o. 4 år.
Sv.
med deltaga i alla förefallande göromål.
Fordras dessutom att gå frun till­ ref. till » Barakär D. », Allm.
Tid- Vill anses som familjemedlem.
Lön önskas.
Sv.
t.
» Landtbrukaredotter », handa i hemmet.
Sv.
med fotogra­ ningskontoret, Sthlm.
Arboga p. r. fi, lönepret., uppgift om ålder etc. Ensamjungfru, till » O.
A. N. », Göteborg, p. r., 26-ÅRIG FLICKA önskar lättare plats af god fam. cch som behärskar en­ som varit eller är anställd i godt helst hos ensam äldre dam.
Sv.
till gelska språket, önsk.
komma som Packhusplatsen.
borgerligt hem på landet, erhåller » Karin », Syrholm, IT o 1 s å k e r. sällsk.
i fin fam., .helst på landet.
BÄTTRE FLICKA.
Som sällskap 1 november god plats i liten familj, Lön önsk.
icke.
Sv.
till » Sångerska », och hjälp med läxläsning och piano- bosatt i det vackra Rönninge, en­ UNG FLICKA, något hushållsvan, Iduns exp.
f. v. b. spelning med fyra barn i åldern dast 50 min.
resa från Stockholm.
af bättre familj önsk.
plats, helst 10 — 16 år erhåller bättre flicka pl.
Bekväm å större landtgård, såsom sällskap bostad med värmeledning nu gen.
i Göteborg.
Sv.
m. betyg och vatten.
Den sökande bör vara och hjälp.
Musikalisk.
Tacks, för o. foto till » Bildad o. musikalisk », kunnig i matlagning, bakning, städ­ svar till » M.
S. », Svenska Telegram­ Iduns exp.
f. v. b. ning och servering samt öfriga före­ byråns annonsafd., Sthlm.
f. v. b.
EN FLICKA AF GOD FAMILJ, nå­ fallande göromål, därtill ordentlig, BARNSKÖTERSKA med fina (uppfostrad i Finland) önsk.
plats got van vid sjukvård, villig läsa .högt snäll och villig.
God lön, eget rum EXAM.
rekommendationer van att på egen.
som sällskap cch hjälp åt frun.
Ref. och när tillfälle gifves biträda med och vänligt bemötande tillförsäkras.
hand sköta barn, önsk.
plats J finnas.
Tacks, för sv.
till » Fa­ lättare (husliga göromål samt söm­ Svar med betygsafskrifter sändes till 1 e l e r 1 5 o späda k t.
S v a r t i l l S y s t e r miljemedlem N: r 2714 », Iduns exp.
nad, _ / erhåller plats i sept.
, S \ ar F r u B.
H e l l b e r g, R ö n n i n g e.
E l n a, S a g a, K ö p i n g.
åtföljda af betyg, åldersuppgift och FLICKA af god familj önsk.
lönepretentioner, torde sändas bill Husmodersplatsen 26-ÅRIG plats som husföreståndarinna, att G.
P., Fremsbacka, K o r s n ä s.
vid Södermanlands läns folkhögskolas med jungfruns hjälp sköta bättre ANSPRÅKSLÖS FLICKA, som är elevhem blir ledig att tillträdas den villig^och kunnig att taga plats som 24 okt.
Lön 500 kr.
Ansökningar ämbets- eller tjänstemannahem i Gö­ kokerska, erhåller till hösten åtföljda af betyg och rekommen­ teborg, där husmoder saknas, men god plats.
Nygårds egendom, dationer, insändas till rektor G. ett eller två barn finnas.
Referen­ UNG SKÅNSKA önskar inträde i ser lämnas och önskas.
Svar med hushållsskola eller eventuellt präst­ Påskallavik.
Brockman, K a n t o r p, som ock J^e; - uppgift om löneförmåner till » M.
L. » gård i mellersta Sverige där grund­ EN ENKEL, ORDENTLIG FLICKA, svarar förfrågningar om platsen.
p.
_r_jSäffle lig undervisning i ett hems skötande kunnig i gcd matlagning samt söm­ ETT DUGLIGT, ordentligt fruntim­ erhålles.
Prospekt ' jämte nödiga (upp- nad, får plats nu genast eller i bör­ mer önskar plats till någon äldre, lysn.
angående tiden för kursernas jan af oktober i tyst, stilla hem.
3 bättre dam.
Svar till » Ensamt frun­ början ^ o. längd utbedes und.
sign. personers^ hushåll.
Svar me * d foto timmer », Länstidningen, Västerås.
» Familjimedlem », box 8 Rydsgård.
till » Pålitlig », Iduns exp.
å sjukhuset vid Långbro, finnas till TVÅ UNGA FLICKOR erbjudas nu BILDAD FLICKA, öfver 20 år, vil­ ansökan lediga.
Ålder e] öfver 27 UNG; E LE ME N T A RBÏL DAD flicka god inackordering på herrgård i lig att med .husmoders tillhjälp sköta år.
Närmare meddelanden lämnas af önskar till 1 okt.
plats i fam. (där Sörmland.
Efter 1 nov.
tillfälle lära enkelt prästhem, får genast plats.
föreståndarinnan å manspaviljongen jungfru finnes), som husmoders hjälp hushåll under duglig husmors led­ Hon bör vara barnkär samt ha ett adr.
Sjukhuset vid Längbro, Älfsjö.
och sällskap, event, läxläsning med ning.
_ Piano.
Tillfälle lära bok- barn.
Något sykunnig.
Svar till gladt och hurtigt sätt.
Svar med binderi.
80 kr.
deladt rum.
Sv.
» Familjemedlem », Kimstad p. r. lönepret.
till » Tjust », Iduns exp.
till » Duglig husmor », Iduns exp.
19-ÅRS FLICKA som genomgått Norr­ GUVERNANT för tvenne barn i ål­ köpings 8-kl. läroverk (A. Pihl) sö­ UNG DÖVSTUM FLICKA som har der 6 och 8 år, önskas af inge- ker plats i bild.
familj som hjälp gått i Tysta skolan, önskar genom­ niörsfamilj i Norrland.
Någon hiälp gå kurs i väfnad.
Sv.
till Karin inom hemmet önskvärd.
Betyg, foto får en duglig småskolelärarinna med och sällskap.
Sv.
t.
» Praktisk flicka », Arnell, Hyssna.
och uppgift om lönepretentioner sän­ flickskolebildning anställning nu gen.
Annonskontoret Svea Norrköping.
EN UNG FLICKA, 22 år gammal, das _ under adr.
Ingeniör S. Lundén, som vikarie för 1 à 2 år.
Ansökan BÄTTRE, ENKEL FLICKA 30 år som dein 1 ' okit.
i år skall tillträda Väija.
Ångermanland.
med präst-, läkare-, kunskaps- och önskar plats hos äldre dam eller plats såsom kas.sörsikla å större kon­ tjänstgöringsbetyg torde omedelbart passa större barn, helst där jungfru tor, önskar ett angenämt vänligt, Är något kunnig i sömn.
godt och lugnt hem hos äldre eller insändas till Fru Auren-Nordin, Vä­ finnes.
Goda betyg finnes.
Tacks, för sv.
medelålders bildad dam, där hon nersborg^ till » Liten lön », Iduns exp.
kan åtnjuta moderlig skydd och vård.
med fullgod utbildnings öfverstiger ENKEL BÄTTRE " FLICKÄ~~önskas att Svar med utförliga meddelanden tillgången.
Till flertalet hos oss sköta hemmet åt ensam lärarinna j emotses snarast cch tacksamt till anmälda platser f i n n a s f. n. nära Stockholm.
10 kr.
i mån.
Sv.
A.
E '., Karlskrona pest restante.
i n g a sö k a n d e.
Referenser lämnas och utbedes.
Nya kurser börja den 15 oktober, ordentlig, arbetsam samt sparsam sö­ till ^ » 1 okt.
Huddinge », Iduns exp.
hvilka medföra fullständig, praktisk kes för 2 personers hushåll.
Kun­ •STUDENTSKA önsk.
plats som gu­!
FOSTERBARN.
Barnlös familj ön­ utbildning.
nig i god matlagning samt van ell.
vernant på herrgård eller dylikt.
Är skar utan ersättning upptaga en 11- STENOGRAFBYRÅN^ ' villig att lära uppassning.
Träffas kunnig i sömn.
men är ej musik. '
ten frisk, vacker flicka, omkring 2 (Sveriges Centralinstitut för Stenogra- för vidare- samtal på Allm.
286 15 Ref. kunna lämnas om så fordras.
år, som eget barn.
Svar om möj­ fi o.
Maskinskr.)
Riks o. Allm.
2787. mellan 10 — 12 f. m. eller under sig­ Tacks, för sv.
t.
» Studentska », Kios­ ligt med foto till » Godt hem », Iduns 31 R e g e r i n g s g a t a n.
natur » M.
H. », Iduns exp.
ken, Viktoriagatan, Göteborg.
exp.
f. v. b.
LEDIGA PLATSER S Kindergarfenlärarinna Ung, elementaildai Ma Värdinna, H usföreståndarinna.
, DIIM, FÖR BRÖSTSJUKA.
Solgården, Bor.
Nytt och tidsenligt.
Läkare: D: r G. Lundskog.
Föreståndarinna: Sjuk­ sköterskan Tora Strömsten.
I bildad familj pä landet, önskar ung dam inackordering för att lära matlagning.
S) v. t.
» C.
C. W », S..
G umaslii Annonsbyrå, Göteborg.
Â landtegendom där ungdom finnes och där tillfälle gifves till undervisning i hushålls- göromål, musik eller språk, önskas inackordering af en 17 års flicka.
Svar emotses till » Neptun », p. r. Göteborg 4.
Baby å l dan ^ inneh.
fullständig utstyrsel af 2 omgångar för späda barn, välsydt och af bastå kvalité, pris 10 o. 15 kr.
pr låda beroende pé monte ring.
Sändes mot efterkrat.
A.
C. Cronquist &amp; Son, Rikstel 15.
MALMÖ.
OBS.
I Brudslöjor o. fischyer i tyll ut­ föras samt fransknytning af van brodös.
Riks 13330.
A.
T.
19734.
Rekvirera vår katalog &amp; Edition Schotts 20-öres Bibliotek.
Denna katalog upptager c: a 5,000 olika nummer musikalier i vacker utstyrsel och gedt arrangement, in­ nehållande våra förnämsta kompo­ sitörer i mästerlig bearbetning, Ope­ ror, Ouverturer, Potpourrier, Fanta­ sier.
öfversättningar af fosterländsk musik.
Moderna danser och marscher.
J. F. Hallmans Bokhandel, UDDEVALLA.
TvättI Tvättning och mangling af priva t- Icläder utföres på ett i allo förötklas- sigt lätt i Mälarebadets Tvätt- Si Strykinrättning till ett pris if 35 Öre pr kg.
för tvättposter äfverstigande 20 kg.
Afgift » fri af- hämtning och hemsändning.
Ulm.
9344.
Riks 3815.
Dubbelhaka borttages efter ny metod medelst Menton.
Pris pr sats 10 k r.
Fullständig bruksanvisning med­ följer.
Maria Enquist, Ex. Sjukgymn.
Institut för skönhetsvård och Plastiska Operationer.
Stockholm.
Biblioteksnät.
6-8.
•Riks 160 60.
Allm.
22662.« INACKORDERINGAR.
Vid D rottning Sofias Stiftelse Efferfråg.
pä Sfenografer Ensamjungfru - 614 - - - tfcndets — — fTëmste folkfidnirio koster blott: Dagl.
uppl.
7 ggr.
i veckan Pr.
är: Pr.
naivii; I Stockholm I landsorten Halvveckoupplagan 12; — 6: — 6: 50 3: 60 2: — 1:15 Afton-Tidningen har på - två år8-dubblat sin upplaga.
Ett lysande bevis för att tidningen är om­ tyckt.
Prenumerera!
Annonsera!
' rofessor PATRIK HAGLUNDS Kjellströms Kartritningskurs lymnasiisk-Ortopedisk-Kirurgiska Privatklinik.
2.
T.
7025.
Slureg.
62, Stockholm S.
T.
8301. börjar I Okt.
behandling af stödje- och rörelseorga- lens skador, sjukdomar, deformiieter oc h funklionsrubbningar.
Prospekt erhålles.
: ör S:ta Birgitta-Skolan Û:P Heümans BLBCTROMEDICINSKA INSTITUT.
iBRVSJUKDOMAR och REUMATISKA ÅKOMMOR.
Kungsportsplatsen 2- Göteborg.
Tel. 4546.
Storgatan 32.
Sthlms Tel. 24208.
Regeringsg.
19 — 21.
Stockholm^ RIKS TEL. 141 08.
ALLM.
TEL. 51 90.
Undervisning i Klädsömnad, Fransk linnesöm, Barnkläder, Konstbro­ deri, Knyppling, Spetssöm, och Filet ancien, monteringar m. m.
6 frielever.
i Sj ukgymnastik, Massage Föreläsningar: Comtesse G. och Fröken Elisabeth Thorman.
Anmäl­ och Pedagogisk Gymnastik ningar till höstterminen som börjar 1 sept, göres under Aug.
månad nedför enl. kungl.
maj: ts medgif- skriftligen.
Prosp.
på begäran.
Doktor J.Aryedsons kors rande samma komp.
o. rättigheter som en kurs vid Gymn.
Central- [nstitutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran gen.
D:r J. Arvedson - adr.
Odens -.
1, Stockholm.
uymnastikdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af kvinn­ liga elever vid Emmy Ky landen, Lä elev af Worth o. Bernard, Paris.
Kvinnliga landtbrukselever till praktisk och t eoretisk utbildning vid Åfoy gård, Strängnäs.
Prosp.
och upplysningar genom Direktör Erik Hellström, Landtmannaskolan, Strängnäs.
Lektioner i Linnesömnad, Oven blusa * », underft / olat *, sj * 0i * tsfi§0T » t0r * och bavnft Uder » Elever mottagas dagligen 12 sept — 15 dec .. 10 jan. — 10 juni.
Karin Egnér.
R.
T.
35 30.
Ny kurs börjar den 14 sept.
Prosp.
gen.
Kapten J. Thulin.
LUND.
Eva Egnér.
Sibyllegatan 36, Stockholm.
A.
T.
210 04 Göteborgs I Gymnastiska Institut I s n Fullständigaste ettåriga kurs i j is®«® » Sjukgymnastik och M assage Nästa årskurs börj.15Sept.
| Begär utförligt prospekt!
Ned.
D:r E.
K leens kurs i Massage och Sjukgymnastik (för damer och herrar) börjar den 2 okt.
kl. 10 f.
m.
N:o 37 Masters a mu elsgatan, 2 tr. upp.
Prospekt begäres städse un- der adress Bngelbrektsgatan 43 B, II.
AÎtonkursen, som omfattar 10 veckor med arbete hv arje Onsdag e. m. fr. kl. 6 — 9 e. m., börjar den 13 september.
(, OBS.!
ändrad dag.)
Kursen för fruar (eller f ör ogifta damer, som genom s itt arbete äro förhindrade att deltaga i den dagliga undervisningen i skolan) omfattar 10 veckor med arbete hvarje Torsdag f. m. från kl. 10 f. m. till kl. 3 30 e. m., börjar den 5 Oktober.
I båda kurserna undervisas äfven i vegetarisk matlagning.
Närmare upplysningar på begäran.
Vfd Prof. Unmans Institut börjar d.
20 sept, ny (ett-årig) kurs i Massage och Sjukgymnastik.
ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND, Riks Tel. 2035.
Stockholm, Klarabergsgatan 40, 5 tr., hiss.
Sthlms Te l 9302 Begär prospekt.
Brunkebergsgatan 9.
Stockholm.
Det berömda ^ hårstärkande vattnet.
Gilver grått här dess ursprungliga färg.
Borttager mjall.
Hindrar håret att falla af.
Märket grund.
1679.
Beg.
end.
fl.
med orden: Royal &gt; Windsor Perfectionne«.
En alltjämt stig.
försälin samt 30 års succés gar.
Royal Windsors verkan.
Pris kr.
5.
porto.
Nederlag: Franska Parfymmagasinet, Hoflev.
21 Drottninggat.
21.
Sthlm.
Lait Antéphélique (kfcndt i hela världen sedan 50 år) bästa medel mot rynkor, fräknar, lefverfläe- k » r, finnar, Inassel m., m.
Pris kr.
6. — + porto.
Franska Parfymmagasinet, Drmttmirtrgatan 21.
Stockholm.
Hoflev.
I Soltborgs Enskilda Handels-Gymnasium I • Kungsgatan 46, Göteborg.
Förmånligaste enskilda handelsläro- I verk för elever med högre förkunskap.
Ï Sommarkurs I Handelskurs I Gymnasialkurs I 10 / s- M / u I 10 / » - 10 / i Begär prospekt 1 Majorskan Edman na utsökta _ Crème Idéale är af kännare ansedd som mest för­ skönande och mest elegant.
Bleker fräknar och lefverfläckar, gör hyn nnordomlie-t vacker.
Ramin är ett bepröfvadt och verksamt me­ del m ot s våra f all a f i s c h i a s, mot reumatisk hufvudvärk och annan lokal reumatism.
Rekom­ menderas af läkare.
Till salu å apotek. '
i Doktorinnan Bergmans Målarskola.
Elever mottagas Porslins-, Olje-, Akvarell- och Gobelinmålnlng.
Miniatyr på elfenben.
Beställningar mottagas.
Allm.Tel.
24996.
Humlegårdsgatan 10, 2 tr. 1 Utmärkta organ G-ofeborjf Birgitta-Skolan Kurser i klädsömnad, barnkläder, linnesömnad, konstbroderi, knyppling, konstväfnad m. m.
Betyg efter genomgången fullstän­ dig kurs.
• Ny termin 1 Sept., hvartill anmälningar mottagas under Aug.
månad skriftligen eller i skolans lokaler.
2 frielev platser.
Riks Norr 8 98.
Allm.
4 148.
Elisabeth AT.
Glantzbeng.
annonsering i landsorten äro följande tidningar: Arvika: Avesta: Anika Tidning.
Avesta-Posten.
MalmS: Mora: Skånska Aftonbladet.
Mora Tidning.
Borlänge: Norrköping: Borås: Nyköping: Nässjö: Eksjö: Engelholm: Södermanlands Nyheter.
Oskarshamn: Eskilstuna-Kuriren.
Piteâ: Norrbottens Allehanda.
Eslöf: Skåningen Eslöfs Tidning.
Skellefteå: Skelleftebladet.
Falkenberg: Falkenbergs-Posten.
Sköfde: Skaraborgs Läns Annonsblad.
Falun: Falu-Kuriren.
Sollefteå: Sollefteå- Oefie: Gefle-F Sundsvall: Sundsvalls-Posten.
Eskilstuna: Halmstad: Söderhamn: Hedemora: Södra Hudiksvall Hälsingborg: Södertälje: Trelleborg: Härnösand Höganäs: Umeå: Uppsala: Visby: Södertälje Tidning.
Uddevalla: Västervik: Västerviks Veckoblad.
Växiö: Laholm: Landskrona: Linköping Landskrona- Luieà: Norrbottens-Kuriren.
G-ammalt historiskt herresäte beläget i vacker trakt vid skog och sjö.
8 km.
fr. G-renna, 2 km.
fr. Förnäs järnvägsstation.
Mottager den 15 sept, hushålls­ elever.
3 mån.
kurs.
G-ruadlig undervisning i hushåll, handarbeten, linne- sömnad.
enkl.
klädsömnad m m.
Prospekt hvari muntliga referenser fin­ nas intagna tillhandahållas och anmälningar mottagas af Hulda Hansson, östanå, Förnäs.
Rikst.
Grenna 8.
Osfanå Hushållsskola.
Utbildning för barnhem och barnkrubba.
I Frö bel-institutets B-kurs som utbildar för barnhem, barn­ krubba, eftermiddagshem och för uppfostrarinnekallet i hemm et finnes ännu ett par elevplatser lediga.
Kursens början d.
19 sept.
Prosp.
på begäran.
Ellen Moberg.
- Norrköping - Tel. 2462.
- Maria Moberg.
Edla Carlssons Privathotell rum.
Rum fr. 2 kr.
Frukost o. Supéer serveras.
Blrgerjarlsg.
8, Stockholm (röd, grön o. gul spårvagn stannar vid porten).
Riks.
44 01, 72 59.
Allm.
126 89,19619 SYSKOLA för klädsömnad.
Anmäln.
dagl.
mel­ lan kl. 10 — 3.
Eleven syr eget ar­ bete.
BEDA JOHANSSON, Svenska Röda Korsets sjukvårdskurser Kaptensg.
14, n. b. ö. g. St.-tel. ö.
394. för utbildning till _ Hjälpsyster taga ' sin • början vid sjukhus i Stckhlm den 15 september.
Den praktiska .3 st. kvinnliga elever antagas till kursen räcker sex månader; och är stundande vinterkurs i bindning af ' af giftsfri, men logis, kost och ut­ kransar, buketter, bordsdekorationer, rustning bekostas af eleven.
fantasiarbeten.
Kursen (3 månader) I Skriftliga förfrågningar med " upp­ är fullständig, rationell cch efter gift om sökandes ålder adresseras bästa svenska och tyska mönster.
I till Sekreteraren i Sektionen för Sv.
Närma, e upplysningar mot 2 porton.
E.
K:ts Kvinnliga sjukvårdstrupper, GUSTAF OLSSON, Fru B. Nordenson, 3 Gref gatan.
Blomsterhandel, Södra Tullgatan 4 Stockholm.
Malmö.
Elever till binderikurs.
Mot grått hår!
Vänersborg: E|| s ij: s Läns Annonsblad.
Karlskrona-Tidningen.
Västerås: Kristinehamn: S &lt;$unlijghf Såpfvå / Akf / ebola£ för Karlskrona: Karlstad Pris pr fl.
2.50.
Erhålles hos alla l:sta klass Parfymeri-, * ^ Drog- och Coiffyraffärer.
g * «••••••••••••••••••••••••••+ (HOS ALLA HANDLANDE.
*) Beridarebansgatan 17.
Hörby: Mellersta Skåne.
Jönköping: Smålands Allehanda.
Kalmar: • är världens förnämsta Hår-j S medel och öfverträffas icke af • S något annat liknande preparat g TVATTAR ICKE KLÄDER.
Ystad: Södra Skåne.
° rebro: Örebro Dagblad.
Örnsköldsvik: Örnsköldsviks-Posten.
Östersund: Jämtlands Östhammar: - 615 — Härmed meddelas att det utmärkta och så mycket efterfrågade hårvatt­ net mot grått hår, som förhindrar håraffall och fullständigt borttager mjäll, och som i öfver 40 års tid förts i Fanny Gelins Parfymmagasin, Malmtorgsgatan 5, Sthlm, numera fås under adr.
Firma Fanny Gelin.
N orrviken.
Rikstel.
Norrviken 14.
Pris 5:50 fraktfritt.
Turkiska badet i Malmtorgsbadet är öppet hvarje torsdag för damer.
Yppersta me­ del - för bibehållandet af smärt figur och fin hy.
Badet är angenämast, om man är flera i sällskap.
Pris före kl. 12 kr.
1: P50, efter kl. 12 kr.
1:75.
Fondai » 21,350,000 kronor.
Stockholmskontor: Arsenalsgat.
9.
Filialer: J t S » derm«lmstorg 8.
Sturegatan 32.
Deposition) i °| Kapitalräkning J * |0 Sparkasseräkning 4 % Fondafdelnlng.
Kassafack.
Idua utgifves denna vecka i A och B. Wilhelmssons 3oktr.
A.-B., Sthlm, 1916 ..
