# ID: svediakorp-per2222
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 27,621
# sentences: 1,716
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 2ô (1539) 29:DE ÅRG.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
UPPLAGA A. ILLaSTRERAD ^ T I D N I N G FOR • K.VI N N AN M OCH • h EM M ETI IFRITHIOF H ELLBERG SÖNDAGEN DEN 9 JULI 1916.
HUFVUDREDAKTOR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN.
E L I S A B E T H K RE Y.
^ Cßefsomßyfef vid Kusfffotfan &lt;^&gt; öfre bilden: Amirai Nedre bilden: W. Dyrssen med slab nye sirax innan han läm­ C.-A.Ehrensvärd mol- nar " Oscar II ".
tages på " Oscar II ".
chefen Den Amiral (r^P t: • * * f?
v " - k Pressfotobyrån.
Löjtnanternas Beda.
DE RESPEKTIVE MAMMORNA TYCKTE nog det var ett vågspel till att börja med.
Naturligtvis kunde idén vara ypperlig 1 teori.
Inackorderingen var ju så dyr nu, svårt att få riktigt lämplig för öfrigt för unga män som behöfde arbeta i o störd ro.
I en familj blefvo de så lätt distraherade, dragna till för mycket sällskapande och nöjen.
Speciellt unga löjtnanter hyste folk i all­ mänhet en rent af obegränsad fordran på i det fallet.
Och ändå behöfde väl de, om några, koncentrera sig på arbete och spar­ samhet.
Alltså var, som sagdt, idén — i teori — briljant.
Men — hur skulle praktiken ställa sig?
— Nå, det berodde nog i främsta rummet på " människan " de fick fatt på, " husförestån­ darinnan " eller hvad hon skulle kallas.
De voro fyra stycken, arbetsamma, fram- åtsträfvande, hyggliga unga män med be­ gränsade inkomster, men med stolta fram­ tidsdrömmar och höga ideal.
De gingo på " skolor " alla fyra — krigshögskolan, sjö­ krigshögskolan, artilleri-ingenjör-högskolan — o ch alla buro på föresatsen att göra sitt allra bästa, lägga manken till och slå sig fram till högsta möjliga nummer.
Högstedt, smålänningen, var det som kommit upp med den här idén att de skulle försöka sig på med att ha hushåll själfva.
Högstedt, som var den äldste af de fyra, en praktisk, klok och förståndig karl, hyrde våningen, en riktigt " hittad " liten våning på nedre Östermalm, — fem rum, jungfrukam­ mare och kök.
Möbleringen — det minsta möjliga och nödvändiga — skedde genom sammanskott, man hade litet själf, hvar och en, resten lånades eller hyrdes.
Högstedt engagerade äfvenledes husföreståndarinna.
Detta var ju ett synnerligen ödesdigert värf, och Högstedt kände också tungt sitt ansvar.
Han bad verkligen inom sig en tyst liten bön, då han gick för att " göra upp " den affären.
Högstedt var en genompräktig pojke med ett stort, allvarligt ansikte, inte vacker, tvärt­ om rätt långt därifrån, med sällsynt grof, gråaktig hy, hår och stubbmustasch som stötte i rödt, ljusblå, trohjärtade ögon och en väldig byst.
Han var prästson — nerif rån socknen med de stora ljunghedarna och de granna solnedgångarne — och dock märk­ värdigt nog i hög grad konservativ, t. o. m. gudfruktig.
Hvarje afton före en tentamen eller då eljes något viktigt påstod för ho­ nom, läste han samvetsgrann!
igenom alla sina gamla barnaböner samt kände sig här- af lugnad och tröstad, såsom då man upp­ fyllt s ina plikter, intet vidare har att förebrå sig utan med jämnmod kan afvakta utgång­ en.
Resultatet blef vanligtvis alltid godt.
Så ock nu vis à vis husföreståndarinnan.
Hon var en medelålders människa och dock med något visst ljust, ungdomligt öfver sig.
Ansiktet kunde se riktigt gumgammalt ut, trö tt, slitet, fåradt.
Men då hon blef glad för något eller intresserad, tagen bort från sig själf så att säga, blef uttrycket genast ett annat, då kom det något lifligt, hurtigt och trefligt öfver henne, hon såg rent af bra ut, o ch ögonen lyste och tindrade af godhet och godmodighet.
Eljes var hon smärt, rätt lång, m ed stillsamma, behagliga rörelser och ett sätt på samma gång vänligt och ödmjukt.
De kallade henne naturligtvis alla för " frö­ Premimerafiorepris: Vanl.
upplagan:!
:!
• Hett år Halft år Kvartal Månad Kr.
c c « 6.50 3.50 1.75 0.75 Praktupplagan: Helt år Halft år Kvartal Mânad ken Pettersson " till att börja med, men re­ dan andra middagen, då hon satt det stora fatet med rykande kåldolmar midt framför löjtnant Högstedt, hvilken presiderade som värd, och med ett öfverlyckligt leende mot­ tagit de unga männens belåtna utrop, bad hon att de skulle säga " Beda " '.
Det var något så hemtrefligt och prydligt både öfver henne själf, hennes mat och dess servering, att löjtnanterna samfätdi åto med en aptit, som inte bådade riktigt godt för hushålls­ kassan.
Men äfven den saken klarade sig bättre än man vågat hoppas.
De hade det upp­ gjord!
så, att de betalade sin vissa tribut till hushållet.
För den summan hade Beda sedan att hålla maten samt göra sig själf betald för sitt arbete.
Högstedt var en gång för alla utsedd till " mamma ", så att han och Beda hade emel­ lanåt sina konferenser, men då hon snart nog kommit under fund med de unga her­ rarnes smak och vanor, skötte hon sig allt mer på egen hand, fog bara emot hushålls- pengarne af Högstedt den l:e i hvar månad.
ja, Högstedt hade tydligen gjort ett fynd.
Vår Herre hade alldeles särskildt varit med honom, försäkrade de fyras alla kvinnliga släktingar, som funnos i staden och som, djupt intresserade af löjtnantshushållet, emellanåt om söndagsförmiddagarne gjorde sina visiter där upp och läto sig bjudas på te.
Hvarannan eller hvar tredje söndagsförmid­ dag var för öfrigt i allmänhet.
anslagen till " témotlagning ", och då hade löjtnanterna " fullt hus ".
Ja, hade deras lilla våning varit dubbelt så stor mot hvad den var, skulle de fått proppfullt i alla fall.
Mest, ja vanligtvis endast kvinnliga besökande, släktingar, — mostrar och fastrar, kusiner — i an dra, tredje och fjärde led — oc h kusiners vänin­ nor.
De voro alla så innerligen förtjusta i oc h intresserade för det här lilla löjtnantsboet.
Påsar fulla af kakor och tårtor hade de med sig i f örning, blommor äfven, s å trakteringen ej skulle behöfva bli s å påkostande för vär­ darne.
Infe minst intresserade voro de af Beda.
De sågo nog först med en smula misstro­ ende på henne, menade med en knyck på nacken och en höjning af ögonbrynen, att " de där som ta plats hos ungherrar, de kun­ na nog vara både si och så. "
Löjtnanternas samfällda entusiastiska beröm ökade endast misstroendet.
Fru Vilow, en moster filll D ra- kenfelt, var det som en téförmiddag helt re­ solut gick ut i k öket för att ta Beda i n ärma­ re skärskådande.
Hon stannade därute både länge och väl, det blef riktig husesyn af i skafferi och skåp, och då hon kom tillbaka var hon idel strålande solsken och beröm.
Jo, d e t var en människa, det där!
Snäll och duktig och förståndig, kunnig, sparsam, or­ dentlig.
Och hvad hon visste sin plats sen!
Moderlig rent af — f ast med vördnad i — i sin känsla för " sina löjtnanter ", som hon kallade dem.
Hon hade berömt dem alla så därute.
Ja, klippt och skuren tycktes hon vara för just den här uppgiften.
K l i p p t och skuren, det var ordet!
Efter den där gången blef det kutym, att téfrämmandet alltid tittade i köksdörren för att hälsa " goddag " och " adjö och tack för i dag! "
ut till Beda.
Hon satte så mycket v ärde på det där.
Kom man in i s å liflig dis kussion, atl det höll på att bli bortglömdt, påminde * * * En studie af ^ ^ ^ U L L A LIN D E R. alltid Högstedt med ett ord sotfo voce och en rörelse på hufvudet åt köksregionen till.
Fru Vilow tog sig för att alltemellanåt gå ut och språka med Beda.
Hon slog sig ned långa stunder i köket och fick den eljes så tystlåtna och tillbakadragna hushållerskan riktigt meddelsam.
" Jag skall säga frun, " sade hon en gång i ett anfall af öppenhjärtighet, " jag var allt li­ tet betänksam, innan jag vågade ta mig af den här platsen.
Se löjtnanter k a n ju v ara — hm!
— frun försfår!
Jaa, di ä af bildadt folk förstås, det är klart och af fint folk till och med, men se det ä ju i alla fall karlar.
Och karlar ä karlar!
Men fyra ä nog bättre än e n i alla fall.
Så jag tordes mej på ' t till sist. "
" Ja, dehär unga männen behöfver nog Beda inte vara rädd för, " tröstade fru Vilow med ett lugnande leende.
Beda slog ifrån sig med båda händerna.
" Åh kära!
Neej då!
Men se, så snälla som mina löjtnanter finns i n g a.
Di ä väl så rara!
Aldrig kinkiga en gång, aldrig ovänliga.
Och aldrig —.
— aldrig nå ' t annat heller.
Jag vore väl inte människa, om jag inte tyckte om dom och gjorde allt hvad jag kunde för dom.
Det är ju s å litet!
Det är bara att hålla litet snyggt omkring dom och laga skaplig mat. "
" Nå, det är inte litet det, Beda.
Så god mat i de ssa tider då allt är så dyrt.
Di ha r ju inte godt om pengar, stackars pojkar, så Beda får nog intet öfverflödigi. "
" Âh, det kan en väl veta!
Jag gör natur­ ligtvis mitt bästa, frun.
— Och jag tror di ä belåtna, " tillade hon med glad och ödmjuk själfkänsla.
En annan gång kom fru Vilow fram med farhågor.
" Ja, bara Beda trifs och håller ut, så län­ ge pojkarna ska ha det här " boet ", en tre, fyra år åtminstone.
Beda ser inte stark ut.
Och tänk om Beda går och gifter sig rätt som det är!
Det vore ett spektakel! "
Då såg Beda fru Vilow rakt in i ögonen, och medan färgen plötsligt vek bort från hennes kinder, sade hon: " Neej, frun.
Det spektaklet skall inte hända mig.
Det är det sämsta en människa kan göra.
Det vill säga en människa som jag.
.
Att gifta sig det är för " de bättre det. "
Det var något så koncentrerad!
bittert underkufvadf, hårdt i hennes ion, ai!
fru Vilow blef bestört.
" Beda tror inte mycket på karlarna, " sade hon i ett försök att skämta.
Beda teg, men hennes ansiktsspel, färg­ skiftningarna som kom och gick, lät ana att starka känslor arbetade inom henne.
Men hon talade ej gärna om sig själf.
" Jag tror på olycka genom karlarna, frun, " sade hon till s ist lågt.
Tillade sedan i helt annan ton, som om hon velat skynda sig att slå dörren till hjärtat, som hållit på atl glida upp på glänt, i lå s igen.
" Men mina löjtnanter dom tror jag på.
Och dom ska bli lyckliga.
— Di h ar nog dom som springer och tittar på sig, det ser jag nog, frun.
Och underligt är ju infe det.
Så rara och präk­ tiga som di ä. "
Den nya vändning samtalet tagit gjorde Beda åter godmodig och meddelsam.
En enda bara var det, som gick och bar på misstro gent emot husföreståndarinnan, en egendomlig slags misstro, inte utan ett vän­ ligt in tressse likafullt.
Det var Ornes, — den yngste af de fyra, — s yster Marianne, en Annonspris: Pr millimeter Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
9803.
Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
61 (47.
Kr.
9.
25 ö re efter text.
Kl. 10 — 4.
Kl. 9-6.
&gt; 5. — 30 ör e å textsida.
Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.6147.
• 2.50 20 S förhöjning för särsk, Kl. 11-1.
Kl. 9-6.
90 * °-: Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
Riks 86 59.
Allm.
43 04.!
begärd plats.
enkel spalt: Utländska annonser: 30 ör e efter text.
35 öre å textsida.
20 ° / o förh.
för särsk.
begärd plats.
ung dam, som idkade studier vid högskolan, en liten säker, mörkögd och mörklockig en, pigg, fast en smula öfverlägsen.
Hon skref litet i smyg, gick och ville gä lla för psykolog och talade alltid om sitt stora intresse för " människomaterial ".
Högstedt och hon hade haft ett par grundliga dispyter just a n­ gående Beda.
" Har ni inte sett, " sade Marianne öfverty- gande, " att hon inte ser en riktigt in i ögo­ nen?
— Tro mig, det ä r något!
Kon har något som hon döljer. "
" Det kan ju hända, men i så fall är det hennes ensak.
Vi h ar inte rätt att lägga oss i h ennes privata lif.
— — " " Men det är något som hon döljer för er — som angår e r.
Har hon inte klagat öfver dyrtider och sagt att hushållspengarna inte räcker? "
" Nej, men vi har gjort det.
Vi har frågat ett par gånger, om vi inte ska öka på, men det vill hon inte alls. "
" Än ja!
— Men få se!
— — Tala om för mig i a lla fall, när det blir.
— Se r ni, den här människans fysionomi intresserar mig verk­ ligen.
Hon ser snäll ut, det gör hon visst, men s å härjad, det är inte vanligt pigslit i hennes ansikte, för det är något fördjupadt också.
Hon måste gått igenom något extra, — en roman — — D et är något som trycker henne hårdt, något pinande bekymmer, nå­ got som är starkare än hon själf. "
— — " Har ni sett hennes prästbetyg? "
frågade hon plötsligt.
" Nej. "
Kort, in dignerad!
afvisande.
" ja, förlåt frågan!
Men det skulle in­ tresserat mig. "
" Tror fröken hon inte har medborgerligt förtroende eller varit på Långholmen kan­ ske? "
kom det betydligt spydigt.
" Inte precis — men — — nå gonting ditåt.
Det vill säga — hon går och bär på något straff.
Ja, det är alldeles säkert. "
Högstedi trodde, att han infe tog det rin­ gaste intryck af Mariannes " inbillningar, ", som han kallade det, men icke desto mindre började han mot sin vilja — ja, utan att han själf visste det ens — iaktta Beda mer än förut.
Och han måste bekänna att det låg något sällsamt tungt och tryckt öfver hennes ansikte, då hon t rodde sig ej observerad.
Det var verkligen, som om hon gick och bar på någonting, ett kors — — e tt straff — — I november — det var då femte månaden de kamperade tillsammans, eftersom de eta­ blerat " boet " från 1 juli — bad hon att få ut i förskott på december, men då decem- berapanagef skulle betalas, och Högstedt framkastade, att de skulle " öka på " — fa st det skedde med svidande hjärta — ville hon inte höra talas om det.
Till julen reste de tre: Berg, Drakenfelt och Orne, hvar och en hem till sitt.
Högstedt, hvars föräldrar voro döda, var bjuden att jula hos en kamrat, som var gift och bodde på Stocksund.
Högstedt hade haft en konferens med Beda dagen före julafton.
Hon ville lämna tillbaka en del af decemberpengarna, efter­ som de reste sin väg alla, men han hade bedt henne — å kamraternas och egna väg­ nar — att behålla öfverskottet för egen del.
Han fick lof att vara riktigt envis, innan hon gaf efter och tog emot det.
Hon tackade honom nästan ödmjukt, men hon såg inte alls glad ut, och en suck undslapp henne, nästan emot hennes vilja.
" Ja, och så hoppas jag Beda får en treflig jul, " s ade han vänligt och tog henné i hand.
" Skall inte Beda ut och ha något roligi för Ateljé Jseger foto.
Louise Fahlman 60 år den 30 juni.
DET AR IDEL ANGENÄMA TEATERMINNEN, som Louise Fahlmans namn framkallar.
Hon till­ hör numera vid fyllda 60 det gamla gardet, som vi af en senare generation- stundom ha mera be­ undran för än vi egentligen värmas af.
Men fru Fahlman utgör ett undantag — trots sin praktfulla röst, vore man nästan frestad att säga.
Ty när man tänker på fru Fahlman är rösten och den till mästerskap utbildade diktionen det som faller en i tankarna i första rummet.
På sitt vackra organ har hon blifvit sk ådespelerska och det har också af kritiken ständigt framhållits som ett af hennes största företräden.
Men det finns så många andra egenskaper, som fängsla hos konst- närinnan: hennes sunda humor, det lefvande mänskliga, som hon har förmåga att ge de sceni­ ska figurerna.
Från längre tillbaka i tiden minns man en Messalina, en Odette, på senare år har fru Fahlman nått lika högt i en annan genre: hon kan konsten att inom en trång ram ge en karak­ tär fulll af belysande smådrag, som ge relief åt framställningen.
Hvem minns icke hennes Ade­ laide i lohan Ulfstjärna, Mrs Warren i Mrs Warrens yrke, hennes gamla fru i De fem frank- furtarna, för att nämna ett par af rollerna från de sista åren.
Idun har vid ett föregående tillfälle ägnat fru Fahlman en längre artikel, nu vilja vi endast med dessa rader bringa den uppburna skådespeler­ skan en hyllning på 60-årsdagen.
sig nu då?
— Någon som bjuder sig på bal till exempel?
Några herrbekanta har Beda väl?
— — " Beda bief blodröd i an siktet, därefter ask­ grå.
" Neej, löjtnanten.
— Ja, d et kan väl hända jag har.
Men jag frågar inte efter nöjen nu längre, jag.
Äh, man skall akta sig för att komma i förbindelse, löjtnanten.
Jag har väl haft min tid, men karlar skall man akta sig för. "
Hon såg ut, som om hon skulle kunnat börja gråta.
Han visste inte hvad han skulle säga, hade ju ve lat skämta litet med henne bara.
Hela tiden måste han tänka på Mari­ anne Orne.
Här låg väl ändå något bakom.
Nå, började han bli n yfiken?
— Fy då!
Högstedt skulle inte resa ut till Stocksund förrän på själfva julaftonen med sex-fåget.
Han hade varit och lunchat på Operakälla­ ren, men måste hem ett tag i sky mningen för att hämta sin kappsäck.
Då han med två steg i t aget skyndade uppför trappan hemma hos sig, hade han så när sprungit omkull t vå individer som — om hans hörsel inte miss­ ledde honom — nys s kommit ut f rån — han s egen — Bedas — kök sdörr.
Det var ett par ungdomar, som han skulle velat sätta in un­ der rubriken " busfrö ", halfstora geminer, nå­ got af söderamerikantyp, med lurande blick under en framkammad luggstripa och råa, lastbara munnar.
Högstedt hejdade farten och fixerade så ingående han kunde det i skumrasket de båda gynnarne, hvilka borrade ner hufvu- dena i de flottiga rockkragarna och smeto utför så fort som möjligt likt onda samveten.
Han stannade ett par ögonblick i farstun och letade efter tamburnyckeln, som förirrat sig i en annan rockficka än den vanliga.
Då hörde han tydligt, fast svagt — sn yftningar därinifrån köket.
Och med ens slog det ho­ nom — de där båda han mött nyss hade sannerligen haft en viss likhet med Beda.
Ja, obestridligen, det kunde inte hjälpas.
Hur olika de voro henne på sätt och vis.
Kunde de vara — v ara — —?
Ja, det måste vara något slags band — — — Han gick mycket tyst in och hämtade sin kappsäck, stängde sedan ljudlöst dörren ef­ ter sig igen och dröjde lyssnande en minut på öfversta trappsteget.
Snyftningarna där­ inifrån köket höllo i s ig, det kom till oc h med som en liten klagande jämmer, s om ett stö- nandé och några frammumlade ord med emellanåt.
Mycket sakta gick han utför t rap­ pan.
Han ville in te s töra.
Så detta var Bedas jufafton!
— Julglädje!
tänkte han.
Stackars människa!
— — S tac­ kars flicka!
— Hur gammal kunde hon vara månn tro?
— Ibland skulle han kunnat gissa på 60, m en i s jälfva verket var hon nog inte mer än 40, ka nske knappast det.
Något af en omedveten skuldkänsla pina­ de honom, en känsla af gemensamhetsskuld som en renhjärtad och godhjärtad man helt oreflekteradt kan erfara, då han ser en kvin­ na lidande under följderna af ett begånget felsteg.
För en mans skull.
— — Och för sin egen svaghets skull.
— — Han före­ ställde sig hennes förgråtna ansikte, och han hörde de där snyftningarna i si na öron, ända tills hans väns glädtiga " välkommen! "
och " god jul! "
tvingade hans tankar in i andra fåror.
Men en dag mellan jul och nyår kom det plötsligt för Högstedt, att han skulle resa in till stan för att se hur det var med Beda.
Föreställningarna om det inbillade samban­ det mellan de där " busfröna " och den all- varstadiga och respektabla hushållerskan föreföll honom nu absurd.
Blott snyftningar­ na voro och förblefvo ett faktum, och de kunde ju b ero på, att människan hade blifvit sjuk.
Hon var nog infe så frisk, fast hon aldrig ville låtsa om något annat.
Emeller­ tid kunde han ju inte ha samvete att låta henne vara utan tillsyn.
Han reste alltså in på förmiddagen, köpte i förbifarten en påse apelsiner i e n fruktbod och gick så direkt upp i våningen.
Där var allt sig likt, prydlig t städadt och i ordning, fast oeldadt som de öfverenskom- mit.
Han gick ut i köket.
Beda var inte hemma, köksdörren var låst, nyckeln ur.
Högstedt ställde apelsinpåsen ifrån sig på vedlåren och såg sig omkring.
Ett underligt BTuppens Zephyr I I Svea =ï Växt ' och Ni köper ingen annan.
mawganin genom att köpa en 5-kiloslåda.
Ni gör dä rigenom icke blott en inbesparing på 50 procent, utan Ni får den mest praktiska och hygieniska förpackningen i en väl sluten låda, och Ni bespara r Eder besväret med oupphörliga inköp i småposter.
— Bemärk " SVEA " - stämpeln.
Den garanterar högsta märke.
sågande late kom någonstans ifrån.
Hvar- ifrån?
— Hvad var det?
— D et lät som snarkningar.
Dörren till d en lilla jungfru­ kammaren var också stängd och nyckeln ur­ tagen, men den låg på köksbordet.
Utan att reflektera vidare tog Högstedt nyckeln och öppnade den stängda dörren, men ryggade ganska häpen tillbaka på tröskeln.
I ut­ dragssoffan låg — en karl, en trashank, en fyllbult, rödnäst, däst, men på samma gång mager och urgräfd i k inderna.
Han sof med långa rosslande, frustande andetag.
— Där hade han de mystiska snarkningarna!
Mannen i s offan låg där iklädd byxor och väst — nötta, fläckiga, smutsiga; en splitter­ ny röd ylleskjorta och likaledes nya, tjocka, gråa strumpor stucko af mot det andra.
Stöflarna, sneda, sluskiga, stodo uppställda bredvid en stol och öfver soffkarmen låg rocken med det trasiga fodret utvändt.
Det såg ut, som om någon hållit p å att laga den, ty på byrån varseblef han en mässingsfin­ gerborg, några foderlappar och ett nystan kinesisk tråd.
Högre upp, mellan porträttra­ mar och förgyllda vaser — Beda möblerade sitt rum själf — sto d en halftömd literbutelj, hvilken m an tydligen gjort ett försök att dölja bakom en yfvig bukett af torkade hafrestrån och skära evighetsblommor.
Löjtnanten stod en stund alldeles orörlig, öfverraskad — oerhördt och högst obehag­ ligt öfverraskad.
Hur skulle han ta det här egentligen?
tänkte han.
Hvad betydde detta?
Med gynnaren i utdragssoffan, skulle han naturligtvis gjort processen synnerligen kort, — om d et bara varit honom saken gällt.
Men — här var tydligen något annat och mer.
Ett inveckladt förhållande — — Högstedt stängde plötsligt åter dörren, la­ de nyckeln tillbaka på köksbordet precis som den legat, tog sin apelsinpåse och gick — smög därifrån på tåspetsarna, just som om han varit rädd att väcka den hårdt in­ slumrade.
I hans hufvud rusade tankarna.
Det var nog det bästa, tänkte han, att Beda inte hade en aning om, att han varit där.
Apelsinerna fick han väl försöka placera.
Om inte annat så — k unde det ju g å att glömma dem kvar i en spårvagn.
— N atur­ ligtvis ä mnade han inte fråga henne om n å- g o n t i n g.
Hon var en mogen, ansvars- kännande människa.
Han hade intet skäl att misstro henne.
Han meddelade infe kamraterna sin upp- lefvelse, glömde förresten bort den för annat som upptog håg och sinne.
Ända tills en gång på vårsidan.
De sutto och rökte alla fyra och språkade efter middagen, som varit ovanligt sen, efter som ett par af dem varit ute på Iångridt på förmiddagen.
Då sade plötsligt Berg, kaval­ leristen, halfhögt mellan rökskyarna: " Hör ni — — har ni hört talas om gifta jungfrur?
— Jag menar, " han sänkte ytterli­ gare rösten och gjorde en rörelse mot ser­ veringsrummet, " kan di ge sig af från man och barn, månri tro, och ta plats som — ja — s om Beda här till exempel? "
Orne slog till ett gapskratt, fullkomligt oförstående, men de andra fingo en hemlig­ hetsfull glans i ögonen och voro strax med.
" Ja, vet ni, det är ju löjligt, men jag har fått för mig att Beda är gift — på något sätt. "
" Âhl " — " Haha! "
— " Hvad har du för an­ ledning — —? "
De böjde sig närmare hvarandra, talade hviskande.
" Jo, jag har gått rätt länge och märkt att jRonstfliten, Göteborg • i„ _.
„ det " har va ' tt något ".
Och så har jag tänkt på fröken Marianne Orne och på hvad hon har påstått. "
Han satt och slog askan af sin cigarr med djupt filosofisk min.
" Kvinnor ä allt skarpsynta i alla fall, skarpsyntare än vi. "
" Ja, men i synnerhet då det gäller kvin­ nor, " inflikade unge Orne lika djupsinnigt.
" Hvad är det du märkt då? "
undrade Hög­ stedt som satt och kände sig genomgå näs­ tan en konfirmations förnimmelser.
" Jag har märkt, " började Berg med en pondus och en ifver att klargöra, som om han höll ett strategiskt föredrag, " för det första att Beda varit tungsint, gått och sörjt och suckat.
Så har jag — red an i höstas ett par gånger och nu på våren oftare — mött här i trapporna konstiga individer, en äldre, ruskig persedel, bra nog förfallen, och två yngre, likaledes lastbara individer.
Ibland har de följts åt de där två, ibland har de kommit en och en.
Men den gamle racka- ren har alltid varit ensam.
Jag har till och med en gång hört deras röster därute i kö­ ket — s å jag vet, att det är Beda påhäls­ ningarna gällt.
Någon gång har jag sett de där unga gamarna i trappkröken vända en slant, pröfvande och ringaktande, mellan fingrarna, men när de fått syn på mig, ha de hastigt stoppat ner den och försökt att se obesvärade ut.
Förresten ser di på en, alla tre, när man möter dem, med en min so m af- gjordt kommer en att begripa, att de mycket väl vet hvem man är och till p å köpet är en smula rädda för en på samma gång som in­ tresserade. "
" Tja! "
sade nu D rakenfelt o ch lade sig å ter makligt bakåt i stole n, medan han ifrigt b los­ sade på sin cigarr.
" En del af de där iaktta­ gelserna har jag verkligen också gjort.
Och jag har därtill kombinerat företeelserna, så jag vet att Beda haft sina tungsinthetspe­ rioder just eft er de där visiterna. "
Han såg mycket belåten ut — under allva­ ret — med sig själf och sin iakttagelseför­ måga.
" Men hur kan du fötmoda att hon är gift just? "
undrade löjtnant Orne, hvilken sa tt där som fallen från skyarna.
" Det är väl sna­ rare ett gammalt kärleksförhållande — jag menar obundet. "
" En älskare kunde knappt hålla henne fast så där, " menade Berg världserfaret.
" Han är ju inte vidare tilldragande längre.
Hade han inga band på henne, skulle hon väl kun­ na skaka honom af s ig. "
" Månn tro!
Fruntimmer ha så mycket samvete! "
Det bief en lång, tankefylld tystnad under väldigt blossande.
Så började man ånyo kollationera sina rön, och det befanns, att hvar och en — utom Orne — rätt länge gått och " märkt något ", fast de inget velat säga, de ville infe blotta Beda, infe väcka misstankar mot henne.
Drakenfelt hade till och med en gång upp­ fångat några ord af den där råa rösten: " — — din förbaskade skyldighet — — eg et fel — — du kunde tagit dom till dig — — " och så Bedas tårfyllda, fast snäsiga: " det •gick ju inte, skulle vi svält ihjäl alla då. "
— De där utbrutna orden i före ning med de an­ dra iakttagelserna kunde ju unge färligen låta ana ett sammanhang.
Men nu var frågan: hvad skulle man göra?
Hur skulle saken få fortgå?
— Det var Berg som föreslog att man — in ­ genting alls skulle göra, och de andra voro alldeles af samma åsikt.
Förhållandena fordrade rakt ingen inbland­ „,, _ = m mattor, gardiner, =: T w s i î î „ J.
s i, 2: * * ^ • TTiooeuyger, uraKiiyger.
:.
1 I " J TnODeltyger,: —:: Il I SI 11 PI * ~ - Konstnärligt verkningsfulla monster ocb fargsattmngar.
Prover sandas: ftlWUVl: till påseende.
Precisera noga vad som önskas.
: st. Ny gatan.
ning.
Hon s kötte sin plats till d eras fulla b e­ låtenhet, de hade ej ringaste anledning miss­ tro henne, hvarken pekuniärt eller — etiskt så att säga.
Alltså fick det gå som det hit­ tills gått.
De här besöken det var hennes egen privata affär.
De hade bara att visa henne hänsyn, vänlighet och tacksamhet.
" Och så, hör ni — " sade Högstedt, innan de gingo hvar och en till sin " kula " för att fortsätta plugget, " det här angår ju ing a ut­ omstående, eller hur?
Jag menar — det är ingenting att berätta — — " " Åh — naturligt vis inte! "
— — Det var ju e n klar sak.
De voro fullt e nse i den här affären.
Alltså gick det precis som förut i ä nnu två år.
På våren andra året förlofvade sig Orne.
Och i början af hösten, tredje året, nådde Högstedt samma lycka.
Hans fästmö hade sitt hem i Up psala, o ch ett par dagar före jul gjorde han som de andra kamraterna bruka­ de göra, packade med gladt hjärta sin kof­ fert och reste för att tillbringa julen där borta.
De andra foro naturligtvis också som vanligt hvar och en till sitt, så Beda bief åter ensam.
Det kunde hon väl för öfrigt väl behöfva, tänkte de, hon hade sett ganska klen ut hela hösten.
De hade lagt märke till d et alla fyra, äfven mostrarna och kusinerna, men på vän­ liga, oroliga frågor svarade Beda alltid rätt käckt, att det var inte farligt med henne inte.
Jo, hon kände sig trött, men hon började ju också bli till åren.
— — Det gick nog om förresten, då hon fått hvila upp sig litet.
I jul skulle hon riktigt hvila, det lofvade hon.
Alla fyra hade samma känsla af bekläm­ mande vemod och ett varmt, vänligt medli­ dande, då de, själfva glada och ifriga med tankar och sinnen fyllda af förväntan, ja viss­ het om lycka och nöje, sade farväl åt henne.
Det trötta, bleka, förgrämda ansiktet bemö­ dade sig förgäfves att anlägga en mask af belåtenhet och ro.
Hon kunde ej bedra dem.
De visste ju al la, hur hon skulle komma att ha det, hvilka gamar som skulle infinna sig för att hugga ifrån henne hvad som möjligen fanns att hugga.
— — Om man kunde bjudit henne med hem, tänkte unge Orne i sin lättrörda godhjärten- het.
Hans föräldrar hade en egendom någon stans borta i Värmland.
— Men det var ju ogörligt förstås — — Om man åtminstone kunnat skicka bort henne då — — — Tredjedag jul fic k Orne ett långt, tättskrif- vet bref från Högstedt, så lydande: " Broder!
Jag har i d ag ganska öfverraskande nyhe­ ter att meddela dig.
Har nyss fillskrifvit Berg och Drakenfelt om samma sak.
Vår gamla Beda är inte mer.
Hon dog jul­ aftonskvällen.
S tackars själ!
Och dock före­ ställer jag mig att hon mött hvilan ungefär med samma känslor som den flygande hol­ ländaren — eller våra gamla mest tröttkörda nummerhästar.
— — Nåja!
För att nu relatera fakta: själfva juldagen telefonerade husvärden upp till mig och talade om hvad som händt — det var magkräffa hon dog af — samt bad mig k om­ ma in och reda upp efter henne, då hon " inga andra närstående " hade, som han uttryckte sig.
Jag reste redan annandagen, naturligtvis, och har nu ordnat med allt så godt jag k un­ nat.
— En tr agedi som man fått inblick i!
Du må tro den stackars människan har haft ett helvete.
För det första sjukdomen, som hon väl sörjt sig till.
Hon måste varit bra mycket sjukare, än vi hade en aning om, Orne.
Minns du hennes gula, förtorkade ansikte och de Kadettkostymerf.
gossar, tvätt-&amp;soläkta Blå gossbyxor åiaer 2 4 6 s 10 12 år.
åider 2 \ 6 8 10 12 14 å r - 5 OC O * 7 K K 1C / ÏO 3.
2 5 3.
7 5 5.
— 5 C.
K (\ 5 0 6 fi ftCfl.
- 6.50 1.
5 0 2 — OOCOKnOTKO 2.
2 5 2.
5 0 2.
7 5 3 — Q 3.
O 2 K 5 Hvita satin Kostymer m. blå garnering Bomullsklädningar af tvättäkta tyger ålder S 10 12 14 år ålder 4 6 8 10 12 år 975 1050 1125 1250 — 4- 450 5 25 575 — 6 25 — — Österlund &amp; Andersons À.
B.
- 11 Hö torget.
Kvinnoporträtt Anna Strandmark.
till dagskrönikan.
Jenny Ström.
Fru Anna Strandmark har utfört det kräfvande arbetet att ordna den mycket omfat­ tande, förträffligt uppställda hemslöjdsutställnin­ gen i Växjö, som väckt berättigad uppmärksam­ het.
Som maka till föreståndaren vid Grimslöfs folkhögskola i Kronobergs län, fil.
d:r).
E.
St rand­ mark har fru S. under mer än tio år gjort en stor insats i länets hemslöjdsarbete.
En elev vid folk­ högskolan skrifver till oss om fru Strandmark bl.
a. följande: " För de tio generationer manliga och kvinnliga elever, som under föreståndareparei Strandmarks tid gått ut från Grimslöf står hon som en idealtyp för en bildad kvinna. "
Att fira sin sjuttioårsdag med en resa till Lappland är en mindre vanlig kraftyttring af en som hunnit så långt på lefnadsvägen.
Detta äm­ nar emellertid fru Jenny Ström, född Berg, göra, då hon den 8 juli fyller sjuttio år.
Fru Ström är sedan år 1900 änka efter kyrkoherden P.
E.
Ström i Vombs och Veberöds pastorat i Skåne och har sedan mannens död varit bosatt i Stockholm.
Efter att ha ägnat sig åt sjukvård un­ irötta ögonen, då hon siod i t rappan och sa­ de adjö åt oss?
— Jag har nu också fått se hennes prästbetyg.
Berg hade verkligen rätt.
Hon var gift, eller rättare hade varit, ty hon var skild.
Säkerligen ett oändligt li­ dande, innan det gick därhän!
— — Antagligen var den där individen, vi sett ' en skymt af ibland, hennes f. d. man, och de båda unga var väl hennes söner, busar allt­ ifrån födseln, som hon infe rådt på.
Jag har gjort upp en teori för mig, om hur hon känt det, eftersom hon ej kunnat göra sig helt fri från dem.
Hon har, tänker jag mig, kanske litet borfskämd som hon väl var såsom ko­ kerska i fina hus, ej kunnat reda upp förhål­ landena i det fattiga hemmet och med den supige, råe mannen o ch barnen, som hon inte kunnat få bukt med — måhända inte heller fått för honom, — och så har hon i otålighet och förtviflan sökt skilsmässa.
Men hennes starka pliktkänsla — som vi ju lärt känna och värdera — har ej upphört att anklaga henne för att hon ej kunde hålla ut.
I synnerhet må­ ste sönerna, antar jag, varit henne en svår pina och en källa till st ändig själfanklagelse.
De å sin sida ha naturligtvis kommit under­ fund med sin makt och infe uraktlåtit att spela kraftigt på de där strängarna.
Kanske har hon i bö rjan själfmant sökt upp dem, se­ dan har hon försökt d ra sig ifrån dem — hon gick ju aldrig uf, h ade inga bekanta, var rädd för allt sådant — men de hade tagit reda på henne, ha haft henne till plock fågel, h a legat öfver henne med förebråelser och med tig­ geri, ha inte släppt af, och hon har inte k un­ nat göra sig fri.
Hon har så — för att tysta dem och freda sitt samvete — stuckit till d em pengar — af sitt lilla, ald rig af vårt, Orne!
— så långt hon kunnat.
Jag har sett en del an­ teckningar som säga infe s å litet.
— — " Lå­ nat af hushållet 5 kr.
— be talt igen 5 kr. "
I bland högre belopp, men alltid stå de åter­ betalda.
Eller så här: " 2 kr.
till Svensson.
50 öre till Alf.
1 kr.
till Kurt.
Alfs vantar 75 öre.
Halfsulning, Kurt, 3,50. "
Oc h i d en stilen.
Hon måste haft ett olidligt kr abb med kon­ Ebba Sundholm.
Hulda Törngren.
Fröken Bertha Tolagen i Göteborg är den andra af de två tyskfödda kvinnor som genom tyska sändebudet i Stockholm af kejsar Wilhelm tilldelats tyska Rödakorsmedaljen af tredje klass.
afgick hon med de bästa betyg 1876 oc h har se­ dan den tiden varit verksam som lärarinna, först i Göteborg, sedermera i Karlskrona, där hon un­ der en följd af år var föreståndarinna för Karls­ krona elementarläroverk för flickor, innan hon kom till Hudiksvall.
Om man frågar någon af frökens Sundholms elever, hvarför deras före­ ståndarinna är så omtyckt, får man ögonblickli­ gen svaret: — Därfö r att hon är så rättvis.
Fröken S. har gjort en viktig insats i arbetet för kvinno- rösfräften och Röda korset.
60 år fyller den 8 juli fröken Ebba Sund­ holm, föreståndarinna för Hudiksvalls elemen­ tarskola för flickor sedan 1893.
Fröken Sund­ holm är född i Visby och fick sin första utbild­ ning i hemmet af sin far majoren O. Th. Sund­ holm.
Hon är en af de säkerligen ytterst få, som aflagt examen utan att ha gått i någon skola.
Fröken S. tog nämligen vid unga år felegrafist- examen och tjänstgjorde någon tid som tele- grafist, innan hon sökte inträde vid Högre Lära­ rinneseminarium.
Från denna bildningsanstalt i 70 å r fyllde den 23 maj änkefru Hulda Törn­ gren, framlidne folkskolläraren och riksdags­ mannen Aug.
Törngrens efterlämnade maka, nu­ mera bosatt i Holland.
Under 44 å rs tid verkade hon nitiskt som småskolelärarinna vid Göteborgs folkskolor och omkring 30 år var hon anställd som simlärarinna för Göteborgs folkskolors f kor.
På grund af utmärkta egenskaper har hon under denna långa tid förvärfvat sig många vän­ ner och otaliga lärjungar bevara ännu sin gamla lärarinna i ljust tacksamt minne.
tanter.
Du kan inte tro hvilken röra i h ennes affärer.
Hon har skuld — i s i 11 namn, märk ej i vårt!
— på väl sina tio håll.
Det har trasslat ihop sig värre och värre.
Jag har hit­ tat en massa panikvitton.
Hon tycks ha gått och tagit varor, nu framåt jul, då det väl stra­ mat till för henne mer och mer — kappor, klänningstyg, kängor — i af färer där de känt henne och där hon haft kredit, för att redan samma dag bära allt till pantbanken och så få några kronor kontant och sedan med dem dels kunna fylla luckorna i hus hållskassan — där hon väl lånat förstås — och dels stoppa i si na gamar.
sedan låta begrafningen ske, enkelt men värdigt, s å snart som möjligt.
Jag räknar på att Drakenfelt, som inte har långt aft resa, kommer m ed på den; — på dig och Berg har jag naturligtvis inte en tanke.
Begrafnin gskostnaderna har jag noggrant beräknat.
Om vi delar upp skulder och be- grafning, kommer på hvar och en af oss en summa af 1 3 6 k r o n or.
— De mystiska plågoandarna har jag infe sett en skymt af ej heller hört till.
Där intet finns att fa!
De ha nog anat, kanske vetat, hur hon haft det.
— — — En sådan kvinna i a lla fall, Orne, trots allt!
— En sådan plikttrohet och ansvarskänsla gent emot oss, en sådan ståndaktighet och själfbehärskning i sjukdomen och lidandet, en sådan oegennyfta!
Ett sådant lif, Orne, ett sådant lif!
Kasta bort sig på en sådan usling!
Beröfva sig all lifsfröjd och arbets­ glädje år och år igenom — til l lifvets slut — för ett misstags skull, en bedräglig känsla!
— Jag tänkte i går, då jag stod och såg på hennes tärda, förpinade, men nu så fridfulla ansikte — att hon var en g o d s o 1 d a t, som föll på sin post.
Hon borde ha militärisk s a­ lut.
Hon har nog infe haft ' et bättre än de i skytfegrafvarna.
Jag väntar alltså ditt svar omgående.
Vännen Jul.
Hög stedt. "
I snösform och bitande midvinterkyla ägde stackars Bedas begrafning rum ute bland fattigkullarne på Nya kyrkogården.
Drakenfelt hade kommit.
Thor Orne och hans syster Marianne likaså samt Högstedt och hans fästmö.
Husvärden, portvakten och dennes pojke, alla fre ombedda, utgjorde de sista i processionen.
Det var en prydlig, vackert blomsterhölj d kista, som sänktes i jorden, medan de unga männen med blottade hufvuden stodo där i stram gif-akf-ställning.
Bertha Tolagen.
der flera år ställde hon år 1914 oe gennyttigt sina krafter i L andstormsbyråns tjänst, för hvilket högt uppskattade arbete fru S. nyligen fått mottaga en skrifvelse från K.
Försvarsdepartementet.
Naturligtvis var det illa af henne.
Skäl att förebrå sig hade hon ju.
— — Hon har inte hållit lifvet stången tillräckligt, hon har inte hållit ut, där hon borde hållit ut, och hon har inte sagt nej, där hon borde sagt det.
Men hvem vill bryta stafven öfver henne?
Lifvet är infe lätt.
Vi som är unga och opröfvade tro på våra egna krafter och på alla svårig­ heters öfvervinnande — därför att vi inte känna svårigheterna — men hvem vet hur vi ha det — inn erst — en gång, då v i k omma till trösk eln?
Nåja!
— Den här långa historiens korta innebörd är detta: när jag gått igenom allt, tillgångar och skulder — hennes byrå och spegel m. fl.
småsaker tycks ha vandrat till p antbanken — ser jag, a tt här tycks bli en brist på nära 500 kronor.
Och nu f rågar jag: vill du vara med och reparfisera om skuldens betäckande?
Min k änsla säger mig — och jag är viss om äfven din — att det rättaste och värdigaste, ja, hvarför inte säga det e n d a vi ha att göra är att behandla stackars Bedas skulder som om de vore våra, så hennes arma, pinade le­ kamen med heder och Iugnadt samvete — om de döda ännu känna — k an komma i jorden.
Vi ha ju infe mycket att svänga oss med, någon af oss, tyvärr, men nog kan vi komma uf m ed det där!
jag skulle vilja klara alla skulder först, - 445 -
SVENSKA LH SPELEN.
... i) pu iiinivmiiiiii i niiiiiiiiKiiii iiiniinii ii » iiiiiiii ' m ninii.« ' ' * *: •: *.
/ • * v WmÊm v *: &gt; - » 7 * - &gt; = ïï-v?
;:: ^=&gt; •v.
* c-V-•« * * • » C-v ' S8f|: - # ^ " ' f \ .f, *.
•••••• » aV &gt; * • • • m • • » REDAKTOR E. BERGVALL SEKRETERARE I KOMM ITTEN OFVER5TEN, FRIHERRE 5.
HERMEUM ORCflMI5aTIOMSKOmiTrÉ«5 ORDFÖRANDE.
i KAPTENEh G.
Q i S O N C1 G G L 3 ORÇfllibflTI0H5K0MMITTÉN5 VICE ORDFÖRANDE^ spelen vilja.
H v a d S ve n s k a för Berlin.
Man hade där­ SÄLLAN HAR DET VÄL för hunnit g anska långt med varii en sådan f e s t i Sve­ detsamma, när det första riges hufvudstad som under i skottet lossades ute i Eu­ de Olympiska spelen för ropa på sommaren 1914 fyra år sedan.
Under tio och snart därefter nära nog dagar hade en strålande hela världsdelen stod i sommarsol lyst öfver det brand.
Så småningom bör­ vackra Stockholm, där tu­ jade därför tanken gro, att sentals utlänningar från alla på något sätt tillgodogöra världens kanter samlats, sig detta arbete, och så t r hvilkas flaggor i brokig j_den d å i höistas form genom mångfald fladdrade i vinden förslaget att anordna de från murarna på det Stadion TELEQRAFKONTROLLOR „DIR.
S v e n s k a s p el e n.
som nybyggdt i gammal Så som planen för dem svensk stil skimrade mel­ 5.
L^FTM^N / 3NTOH JOHANSSON lagts upp, ha de rönt liflig lan björkarna där uppe vid - 5PELEN5 5KATTMA5TARE.
LEDAMOT AF ARBETSUTSKOTTET anslutning från alla håll.
Valhallavägen.
Och under feststämning skildes man också ligt före tag.
Knappt hade man 1912 firat n ed Meningen med dessa spel är nämligen icke åt den gången.
Allt hade varit så lyckadt flaggan på Stadion och stängt dess portar att de skola få samma festliga karaktär som och gått så bra, man hade fått vara vittne till och grindar samt hurrat för den siste farande de olympiska • - de afse i stället att bli en det mest storslagna idrottsliga skådespel främlingen, förrän man tog itu med arbetet allvarlig mönstring af folkets och ungdo­ världen i modern tid skådat, man hade roat mens fysiska kraft under en allvarlig tid — sig kungligt några hastigt flyende sommar­ spelen skola visa, om våra idrottsmän för- kofrat sig under de år som gått, om de äro stunder hos den glada Mälardrottningen.
A f- så spänstiga som det kan behöfvas, om det skedefs ögonblick underlättades också i hög en gång skulle bli allvar för Sverige.
grad däraf, att man ju snar t skulle träffas Många vittnesbörd utifrån ha gifvits d ärpå, igen.
Fyra år — hvad ä r det?
Och 1916, om att den bäste idrottsmannen ofta visat sig fyra år, skulle man mötas i Berlin!
sig som den i kriget bästa soldaten.
Detta är Berlin 1916 — de t är nu det.
Människan ju ock så mycket naturligt.
Idrotten ger ökad spår och Gud rår, den sanningen får man hälsa och motståndskraft åt kroppen, den man ofta bekräftelse på här i v ärlden.
Allt uppöifvar beslutsamhet, rådighet och omdö­ har blifvit hemskt f örändrad!
sedan de da­ mesförmåga, den lär den unge mannen att garna i Stockholm, då alla nationerna hade kunna sätta in allt för att vinna ett mål och stämt möte här uppe, då den tyska flaggan först och sist kanske ger idrotten ett friskt vajade bredvid den engelska i Stadion, då m o d, e n vilja och förmåga, att g å f r a m å t österrikare och italienare möttes till fre dlig äfven där faror hota.
Det är med vetskap kamp på kolstybben.
Nu är arenan en an­ härom och under sådana omständigheter ej nan, gevären riktas icke mot skyttetaflan utan att undra på, att idrotten får understöd från mot hjärtan, och medan kanonerna dundra så många håll, från kung och riksdag, från dag och natt gäller kampen lif och död, na- myndigheter, skolor och våra tusen hem öf­ lionernas vara eller icke vara.
I Berlin s v äl­ ver hela landet.
Det är också därför som diga Stadion, som byggts för spelen i år, h är­ Svenska spelen kommit och äro förtjänta af skar dödens tystnad, där det ej fylles med att bli en hela nationens angelägenhet.
De jämmer från de svårt sårade, för hvilka ett bli icke en glad och rolig fest med många lasarett har inrättats i idrottsmännens loge­ middagar — det blir i ställ et hela landet, som ment.
i en af världshistoriens mest kritiska tider för I vårt land hade man i god tid börja t f örbe­ några dagar lägger hvardagsbestyren åt si­ redelserna till Be rlin-spelen, s åsom alltid för öfrigt när det här gällt något större idrotts- - STOCKHOLM - 8-16 J ULI - 191 a dan för att samla sig kring en mönstring af SVENSKA SPELEN - 446 -
det bästa den har, sin ungdom.
Att fyra tu­ sen sångare från hela Sverige samtidigt stämma möte i Stadion för att låta våra gamla härliga fosterländska melodier gifva ökad stämning åt det hela, bör i sin mån kun­ na bidraga till den samling af hela nationen kring ett gemensamt och af alla erkändt in­ tresse man tänkt sig, att dessa spel skola bli.
Frågan om huruvida våra grannländer skulle inviteras till denna nationella idrotts­ fest har varit under diskussion, och man ena­ de sig därvid om, att det icke på något vis kunde skada men tvärtom i d essa tider på flera sätt kunde verka gagnande, om norr­ män och danskar deltogo i dessa sven­ ska spel.
Våra grannar ha sålunda inbjudits till ett flertal täflingar, och intresset för spelen är bland dem myc­ ket stort, hvarpå flera tecken synts.
Deltagandet af deras idrottsmän torde också komma att, exempelvis i allmän idrott och rodd, åstadkomma ett för den stora allmän­ heten kärkommet plus i sp änningen vid åse­ endet af täflingarna samt i ett par fall öka våra egna sportsmäns ansträngningar, pres­ tationer och resultat.
Att representanterna för Danmark och Norge — d e två öfriga- ut­ posterna för de neutrala länderna i N orden — under dessa tider skola vara särskildf väl­ komna till Sto ckholm, är gifvet.
1 fråg a om idroftsorganisation står ju Sv e­ rige sedan länge i främs ta ledet, och ordnan­ det af olympiska spelen till allas belåtenhet var ju e tt påtagligt bevis härutinnan.
Ingen fviflar väl heller på, att vi skola lyckas också med detta organisationsarbete, äfven om det börjats något sent, hvilket ju i sin ordn ing be­ rott på att beslutet om spelens hållande kom mera impulsivt, äfven om tanken någon tid legat i l uften.
1 spetsen för organisations­ kommittén har man lyckats få öfversten frih.
S.
Hermelin, hvars namn ju u tgör en borgen för att det hela skall gå väl i l ås, med ord­ ning och skick och att ingenting skall bli bortglömdt, som är att tänka på i förväg.
Och som " andre man " kunde man ej finna någon lämpligare än redaktör Erik Bergvall, den nyvalde Stadionchefen, hvilken är den som främst lancerat idén om Svenska spe­ len.
Och till dessa sluta sig en hel rad af våra främsta krafter på idrottsorganisatio- nens område, och hvilka med glans genom- gingo de olympiska spelens eldprof.
Spelens beskyddare är kronprinsen, som härmed åter en gång skänkt idrotten sitt så högt värderade stöd, och förste hedersord­ förande general V. G. Balck — uta n hvilken man väl hvarken haft olympiska, nordiska eller svenska spel, hvarken här eller annor­ städes.
En .vacker hedersbevisning åt idrottsgeneralen alltså, det är ännu mer en heder för spelen att få ha honom på nämnda post!
Täflingarna börja lördagen den 8 juli, då spelen högtidligen invigas i Stadion, och fortsätta till och med söndagen den 16:e.
De idrottsgrenar, i hvilka det täflas äro allmän idrott, fotboll, simning, gymnastik, brottning, fäktning, cykel, lawntennis, rodd, kortdis- iansskjutning, militäridrott, hästsport och motorcykel.
Ej minst torde de militära täflingarna komma att tilldraga sig intresse.
Flera hun­ dra officerare och underofficerare från hela Sverige starta i d ess kräfvande prof och de­ ras deltagande skall helt vi sst göra ett mäk­ tigt intryck på den allmänna uppfattningen af vårf befäls fältmässiga utbildning.
Trenne sportgrenar äro upplåtna för da­ merna, nämligen lawntennis, simning och fäktning, idrotter alltså, som äro synnerli­ gen väl lämpade för dem.
Alldeles oafsedt det intresse våra damer kunna ha för dessa speciella idrottstäflingar, har man all rätt att hoppas, att den svenska kvinnan omfattar de svenska spelen i a llmänhet med den sympati och uppmärksamhet de förtjäna.
Hon bru­ kar alltid ha förståelse för en fosterländsk angelägenhet, särskildt när det gäller vår ungdom och våra barn, och helt visst skall hon ej svika denna gång heller.
ERIK PALLIN.
Den moderna husmodern och hennes praktiska uppgifter.
För Idun af GERTRUD o ch PETER NORDEN.
I ".
!
Husmoder och tjänare.
•&gt; [Forts.) En sommarstuga åt Stock- holms kvinnliga kontorister.
PLANEN ÄR FÖRTRÄFFLIG, OM DEN, SOM man får hoppas, kan realiseras.
Helst bör det ske i år, medan ännu sommaren är kvar.
Kvinn­ liga kontorist- och expeditföreningen i Stock­ holm har nämligen tänkt skaffa sig ett eget som­ marhem på landet, där föreningens medlemmar mot en ringa afgift skulle kunna få vistas öfver söndagarna och äfven tillbringa sin semester.
Man har kommit så långt s om till a tt utse en här­ ligt belägen tomt med utsikt öfver Mälaren utåt Nockebybro till, där staden har landfegendomar och där man på rimliga villkor kan få hyra tom­ ter.
Vidare har kostnadsförslag uppgjorts och det belöper sig på 8,000 k ronor men då äro inga in­ ventarier medräknade och de beräknas draga kronor 2,000.
Då får man plats för 30 personer, om man följer ett noga ufräknadt system med Plats väljes för badstället på den nya tomten.
sofplatser som i en järnvägskupé, två och två öf­ ver hvarandra.
På sommaren behöfs ingen större bekvämlighet.
Vidare skulle stugan inrym­ ma sal, kök och skafferi och rum för förestånda­ rinna.
Priserna äro ytterst moderata.
För 1:50 eller 2 kronor få medlemmarna af föreningen till­ träde till stu gan hela sommaren utan sofplats, för 25 à 30 kronor kan man abonnera på sofplats också för sommaren.
Frukost och kväll tillhan­ dahållas mot afgift, men middag får man själf medföra om man icke vill beställa den på för­ hand i stugan, hvilket äfven går för sig.
Men K.
K.
&amp; E. F. säga nu som Erk och Maja: " Så ska vi ha ' i, men hvar ska vi ta ' t ".
Dessa planer äro byggda på den förutsättningen att väl­ villiga principaler intressera sig för de kvinnliga kontoristernas bästa.
Föreningen disponerar öf­ ver kronor 2,000 att insätta i företaget, men de återstående 8,000 kronorna måste anskaffas på privat väg.
I A merika anse principalerna, att det betalar sig bäst att sörja för sin personals hälsa och trefnad, då bli arbetsprestationerna af så mycket högre kvalitet att man därigenom har en direkt utdelning på de pengar man sätter in i sådana saker, som prydliga lunchrum för de an­ ställda och dylikt i samma stil.
De svenska prin­ cipalerna ha nog i många fall en ideellare syn på saken, de räkna icke med sin valuta, och det är därför ganska troligt att de kvinnliga kontorister­ na få sin stuga redan till eftersommaren.
Jduns fjandarßefsmönsfer.
DE NYA ORIGINALMÖNSTER TILL sommarhandarbeten, som reproducerades i bilagan till n:r 23 af I dun (datum: 4- juni) tyckas att döma af den lifliga efterfrågan ha fallit våra läsarinnor i smaken.
Mön­ ster kunna äfven under juli månad erhål­ las, o m beställningar snarast möjligt insän­ das till Midinette, Iduns Red., Stock­ holm.
RED.
AF 1DUN.
_ 447 - MIN NÄRMASTE GRANNE I CHICAGO hade en präktig tysk jungfru, som hade familjens tvätt för veckan upphängd till torkning hvarje måndag före frukost!
Hon gick upp klockan fyra — hvilket som bekant ansågs normalt i Sverige un­ der storhetstiden, och ännu är långt ifrån ovanligt i sydligare luftstreck.
Men äfven om det icke lämpar sig för svenska förhål­ landen att tvslla hvarje måndag, så hvarför icke för detta ändamål reservera t. ex. för­ sta måndagen i hvarje månad?
I hvarje fall bör det helst vara en måndag, ty en ordinär familjs månadstvätt kräfver tre dagar.
För­ sta dagen läggas kläderna i blöt, andra da­ gen är man uppe i tid och tvättar dem, och låter dem sedan ligga i sk öljvatten till 1 tredj«.
dagen, då de vridas ur och hängas till to rk­ ning.
Skola de så torkas under fak, så må­ ste de bli hängande öfver söndag.
Under liden hinner man ifatt det mer eller mindre försummade arbetet.
Nästa måndag drager man kläderna, viker dem till mangling, stär­ ker och dränker stärksakerna.
Tisdag och onsdag manglas och strykes och den som är rask hinner kanske bli färdig med lagningen också.
Ordnar man det på detta sätt, så lö­ per man mindre risk a tt öfveranstränga jung­ frun, fy de båda mest påkostande arbetsda­ garne, tväfldagen och strykdagen, infalla under olika veckor.
Och försök alltid att ordna det så, att icke detta arbete infaller på den tid af månaden, då det icke lämpar sig för jungfruns hälsa.
Jungfrun bör också ha en ledig eftermid­ dag hvarannan (i Amerika hvarje) vecka för sina personliga uppköp, sin sömnad o. s. v. och vara fri hvarannan söndag att rekreera sig efter behag.
Sedan dessa ledighetsdagar en gång fast­ ställts sk ola de också samvetsgrant respek­ teras, och blott verklig f o r c e m a j e u r e, sjukdom o. dyl., b ör rubba deras gifna giltig­ het.
Men naturligtvis bör det också ordnas så, att hennes ledighet åstadkommer minsta möjliga olägenhet; allt arbete, som kan utfö­ ras på förhand, bör vara undangjordt, allt klart för middagen, desserten färdiglagad o. s. v. I Amer ika är hvarje jungfru led ig på torsdagarna efter kl. 1, och redan detta bi­ drager infe litet till a tt göra Amerika till ett jungfrurnas paradis.
Det är uppenbarligen opraktiskt att låta jungfrun v ara ledig den vecka man har tvätt, men bara strykningen är öfver, kan ju den svårigheten lätt ordnas på överenskommel­ sens väg.
Som väl framgår af det nu sagda är det icke endast arbetsveckan, utan äfven måna­ den som har sina bestämda konturer.
Och därför måste allt som stör de jämna må­ nadstiderna, det må nu va ra jul- och vårstäd­ ning eller sommarferier förutses och i tid planeras med almanackan i hand.
Ofta fordras det, att dessa stora händelser få kasta sin skugga ända till en månad fram­ för sig, om allt, när det sedan gäller, skall kunna förlöpa utan jäkt o ch stockning.
Hittills h ar jag icke talat om annat än den så att säga kvantitativa arbetsfördelningen.
Men till en modern " organisation " hör äfven att nödig hänsyn tages till arbetets art, och
(jfädje oeß gammi I de medarbetandes olika kvalifikationer för arbetets olika delar.
Det synes mig underligt, att rent mekaniska sysselsättningar som att bädda upp sängar, dammtorka, stoppa strumpor, vattna blom­ mor o. s. v. konventionellt sedt anses mera " ståndsmässiga " och passande för husmo­ dems höga person, medan långt mera vik­ tiga och intelligenskräfvande ting såsom för­ ståndiga uppköp, uppgörande af dagens matordning och själfva tillredandet af födan — hvilkei allt förutsätter kännedom om fa­ miljens s mak och fysiska behof, om gällande priser och födoämnenas relativa närings­ värde — öfve rlämnas till slumpen eller jung­ frun.
Då en gång våra kök bli, hvad de långt före detta borde h a varit: l a b o r a t o ­ rier för födans beredning, och husmodern har saft sig in i hvad den mänskliga fysiken i allmänhet och hennes egen familj isynner­ het behöfver, så kommer kokkonsten att bli så mycket konst och ha så mycket af all verklig konsts fascinerande intresse, att hus- modern knappast unnar någon annan att vara dess egentliga utöfvare i h em­ met.
Allt som förutsätter kunskaper, trä­ ning, initiativ, förtänksamhet och takt bör åtminstone personligen öfvervakas af husmodern.
Denna regel tillämpas nog oftast beträffande små barn och sjuka, men ä r minst lika giltig för vuxna och friska!
Jungfrun kan mycket väl laga familjens strumpor.
Det gör hen­ ne godt att få sitta en stund emellan också, medan husmodern sannolikt kan behöfva litet motion af både kroppsliga och andliga förmögenheter.
Reflektera aldrig husmödrarna öfver, att deras jungfru vanligen är friskare än de själf­ va?
Skälet härtill lig ger nära till ha nds: jungfrun har oftast betydligt mera kroppsrörelse.
Det synes mig v ara lika gagnlöst och MIDSOMMARDAGEN FIR &gt;m i Västergötland ett bri ståtlig stil, då fröken Emm; fänriken vid Kgl.
Svea L Leijonhielm.
Bruden är c och hans grefvinna Emma, rättades i Vretens kyrka af brudparet uppvaktades ai skalkar: fröken Anna Posse ken Märta Posse — hr G.
P rin Engesfröm — löjfn.
friherre P. sabet Lagerbielke — löjfn.
Ribbing — fänrik Lars v. Stc lenberg — fänrik G. F. von k gjorde fröken Karin Thott 1.
Vretens egendom.
3.
V ref lämnar kyrkan.
6.
Brut skalkar.
Foto Ludv.
Ericso Midsommarafton hade krf vackra Sofiero ett antal une hvilka bildat en förening, L är att söka rädda gamla sk ter från glömskan.
Under lr positören Gustaf Wennerber.
skaran under musik och met midsommarstången, d är kroï dräkter, hälsade sina gästi kronprinsparet med barn, Foto Alfr.
B. Nilsson, Helsii Göteborg har nu i fröke&gt; första parkiant, som hvar c småttingar i Slottsskogen.
Göteborg.
m i sommardagar.
meningslöst att uppställa några regler för husmoderns personliga sätt och samtalston med tjänarne som det skulle vara att vilja ge henne några råd i mo t­ svarande stycken af hennes förhållan­ de till sin man, sina föräldrar eller sina grannar.
En hel del godf folk af " gamlf stilen " äro dock alltid färdiga med sina förnumstiga åsikter om hvad man " kan " säga eller inte säga till en tjä­ nare.
De tala om " hvad som passar sig " och om nödvändigheten att " hålla på sin värdighet " som om man kunde resa en - kinesisk mur mellan sig själf och en medmänniska eller göra " in­ tryck " på henne, endast genom att välja sina ord med en viss beräkning.
Ingen är stor inför sin kammartjänare, — d et är infe bara genom att väl tala och bättre ' tiga, som vi påverka vår dagliga omgifning; hvarje handling, hvarje tonfall, hvarje minspel, hvarje falsk tystnad har också något att be­ ^DES Å VRETENS EGEN- llop i gammal svensk stor- Posse sammanvigdes med fgarde friherre Carl C:son otter till grefve Nils Posse född Posse.
Vigseln för- kyrkoherde E. Beskow och följande tärnor och mar- — Baron Carl Hamilton, frö- tzskiöld, f röken Stanny von " hard de Geer, fröken Eli- Montgomery, fröken Elsa inström, f röken Calle Wal­ en.
Som brudnäbb tjänsf- jch grefve Nils Posse J:or.
jseln i kyrkan.
4.
Brudpa-; aref med tärnor och mar-, S köfde.
•nprinsparei inbjudit till sitt jdomar från Luggude härad, jggude-gillef, hvars uppgift ånska danser och folkdräik- tdning af kantorn och kom- 3 i Rögle tågade den käcka 1 standar till lek platsen med prinsparet, båda i L uggude-: r välkomna.
Bild 2 visar omgifna af Luggudegillet.
igborg.
i Magda Sundqvist fått sin ag leker med flera hundra Bild 5, foto Anna Backlund, rätta om vårt verkliga väsen.
Vare det långt ifrån mig att vilja fala för- klenligande om husmoderns värdighet, men en naturlig, äkta värdighet behöfver inga konstgrepp för att göra sig gällande, och den anlagda " värdighet ", som egentligen går ut på att låta den underlydande känna sin ovärdighet, blir snart genomskådad, och sedan är det sluf med respekten!
En rar li­ ten husfru bland mina bekanta tviflade visst på mitt sunda förstånd, när hon fick höra, att jag f rågat min jungfru, hv ad hon skulle sätta mest värde på i si tt betyg.
En annan försäk­ rade mig, att man aldrig kan tillåta sig att skämta med en tjänare, utan att de bli fa­ miljära.
En tredje förmanar en att man al­ drig bör " prata och skvallra " med dem.
Hvar och en har sitf patent på den " värdighet ", som för dem är den stora trollformeln.
I verkligheten är det nog i stället så, att den ena husmodern " tar " sina tjänare genom blidhet och tålamod, en annan genom vän­ lighet och hänsynsfullhef, en tredje genom
!^ïD sin alltid strängt rättvisa noggrannhet o. s. v. fastän gifvetvis alla dessa olika " sätt " med en viss urskiljning måste lämpas efter ve­ derbörande tjänares lynne och fallenhet.
E n tjänare gör på grund af tillgifvenhet h vad en annan endast åtar sig mot ökad lön o. s. v. ad infinitum.
Som vi alla veta finnes det somliga tjänare, och somliga husmödrar, som det är omöjligt att k omma öfverens med.
* E n god och mycket viktig regel s ynes mig emellertid vara, att aldrig behålla en tjänare, sedan man fåitt uppenbara bevis på, att hon icke vidare bjuder till att göra en ti " lags, eller att hon helt enkelt icke kan fylla de fordringar, man ställer på henne.
Ty i ena som det andra fallet begår man en orätt­ visa mot både sig själf och henne.
Det fal­ ler också af sig själf, att man icke skall ge en liknöjd och okunnig tjänare missledande vitsord i b etyget.
Det är just infe vidare re­ kommenderande för en själf att skicka en undermålig tjänare till en annan familj med fullgodt betyg, för att nu icke tala om hur omoraliskt ett sådant bekvämlighetsförfa­ rande är.
Man gör klokt i atf hålla i mi nnet att lika väl som vi sjä lfva kunna draga vissa slutsatser om den familj, d är vår jungfru fö r­ ut tjänat, lika väl kunna våra " efterträdare " draga vissa slutsatser om oss.
Särskildt i mindre samhällen är ju de nna synpunkt icke utan sin betydelse.
Om en jungfru, sedan hon varit i vå r tjänst ett år, icke är bättre, intelligentare, renligare och kompetentare än när hon tillträdde sin plats, så har husmodern infe gjort sin plikt emot henne.
De flesta tjänare äro villiga oc h angelägna att lära, och ofta är arbetet un­ der en god och intelligent husmoder den en­ da möjlighet till personlighetens utvecklan­ de som lifvet erbjuder dem.
.
Nu till sist några få, enkla sammanfattande regler för samarbetet mellan husmoder och tjänare: Betala väl för verklig kompe­ tens.
Ordna allt arbete planmässigt.
Gör redan från första stund klart för hvarje tjänare, hvad som väntas af henne, och s ä g i f r å n f ö r s t a g å n g e n a n le d n i n g föreligger.
K r ä f o b e t i n g a d l y d n a d f ö r ri m ­ l i g a o c h t y d l ig t f ö r st å d d a t i l l ­ sägelser.
Låt jungfrun känna sig delaktig a f a n s v a r e t f ö r d e t a r b et e h v a r i hondelfager.
Låt jungfrun förstå ätt hon i uppträdande och utseende re­ presenterar familjen, så att hon får intresse af att göra sig så fördelaktigt som möjligt.
Var frikostig med beröm, när hon förtjänar beröm.
Hjälp henne genom eget före­ d ö m e o c h t a k t f u 11 a r å d a t t a n - vän da sina penningarväl.
V i s a i n t r e s s e f ö r h e n ne s s m å angelägenheter.
Hon känner sig då också mera solidarisk med familjens.
V a r k o n s e k v e n t o c h rä t t v i s.
D e n som kräfver oresonlig lydnad får på sin höjd ögontjänst.
Manuskript och bref af redaktionell natur torde alltid adresseras till Redaktionen af Idun, e j till någon särskild medlem af densamma.
LITTERATUR Henrik Schiick: Shakespeare och hans t i d.
Två delar.
(Hugo Gebers förlag.)
Det är med respekt man tar dessa båda voluminösa och tunga böcker i sin hand.
Deras yttre gedigna och nobla typ liksom förutskickar till läsaren ett varsel om innehållets must.
Grundlig vetenskap­ lig forskning, kritisk klarsyn och varm hängifven- het för ämnet äro också de " tre grundstenar, på hvilka författaren murat sitt äreminne öfver den store britten.
Det är nu öfver trettio år sedan professor Schiick utgaf sin " William Shakespeare.
Hans lif o ch verksamhet ", ett ungdomsarbete, som han, enligt det spirituella förordet till det nu förelig­ gande verket ej längre vill stå för.
Denna nå­ got väl långt drifna blygsamhet skall tvifvelsufan icke hindra den Shakespeare-intresserade läsa­ ren, som har tillgång till båda verken, att repe­ tera i det tidigare efter att ha njutit af det se­ nare.
De komplettera hvarandra, eller hänga samman, hur man vill ta det, enligt den ofrån­ komliga lag, som bjuder mannaålderns mogna gärning att ha sin grodd i ungdomstidens ystrare anlopp och med hetare puls genomförda dåd.
Det bör dock bemärkas, atf detta nya arbete om Shakespeare icke är någon omarbetning eller ut­ vidgning af det äldre utan ett alldeles nytt verk med mäktig och originell resning.
Redan i inledningen, som » afhandlar England och London på Shakespeares tid, möter man den grundlärde kulturhistorikern, som ger en rask och af den vetenskapliga exakthetens ryggrad buren skildring af de engelska samhällsförhållandena och af själfva London, dess byggnader, seder och lif.
Jättestaden hade den tiden ej mer än 100,000 inbyggare, men som brännpunkt i ett land, hvilket då grundlade sin sformaktsställning för sekler och hvars såväl andliga som materiella lif u tmärkte sig för renässansens skaparkraft, äf- venfyrslynne och glädje öfver tillvaron, tedde sig London som en siad med outtömliga resurser och lockelser.
Och det var i detta London Eng­ lands dramafiska diktning sköt växt med en fro­ dighet och en den poetiska visionens intensitet, som väl ingen af kontinentens länder kan upp­ I hög grad fängslande är visa motstycke till.
den skildring författaren ger af Marlowe, ban- bryiaren för det stora engelska dramat och en af Shakespeares märkligaste föregångare.
Kring honom gruppera sig ett antal mindre betydande teaterförfattare, men som personligheter roman­ tiskt fängslande genom sitt bohêmelif, i hvilket tragik och lifsglädje bröto sig mot hvarandra på samma sätt som dessa känsloelemenf förekomma i den världsbild, Shakespeare några år senare skulle afslöja i sina skådespel.
Efter atf ha ägnat de londonska teaterförhål­ landena, skåspelarne, förfatfame, Shakespeares första Londonår — Hamlets och Kung Lears skald fillbragfe sin första tid i London med att hålla hästar utanför teatrarna — åtskill iga af bo­ kens kapitel, afslufar professor Schiick den för­ sta delen .med en djup och fin analys af de episka dikterna och sonetterna.
Beträffande de sistnämnda vederlägges här besfämdt den af många, äfven Brandes, omfattade åsikten, att sonetterna skulle afse någon skaldens själfbe- kännelse beträffande en tragisk kärlekshistoria, hvilken skulle stå i något sammanhang med den i dikterna förekommande " svarta da­ men ".
Och han slutar sin grundliga bevisföring - 450 - med orden: " efter allt att döma var Shakespeare en för stolt natur att på detta sätt torgföra sitt eget privata lif och .sina mest dolda känslor. "
Den andra delen är i hufvudsak ägnad Shakes­ peares samtliga dramatiska arbeten med nog­ granna upplysningar om alla de novell-, ballad- och krönikemotiv, hvarur skalden hämtat handlin­ gen till s ina stycken.
Här får läsaren göra bekantskap med profes­ sor Schiicks djupa insikter i Shakespeares dikt­ värld, hans eminenta karaktäriseringsförmåga, hans skarpsinne och manligt kritiska hållning, hvilken städse inger respekt, äfven där det kate­ goriskt formulerade omdömet- nàgorç gång kan fresta till in vändning.
1 sitt förord betonar författaren den hart när oöfverkomliga svårigheten atf skrifva om en skald af Guds nåde, emedan det kräfver förut­ om lärdomen, skaldens uppfattning och intui­ tion, egenskaper, säger han, som sällan förenas hos en och samma person.
Af lärdomen har professor Schiick gifvit mer än mycket i sin bok, men han har icke nöjt sig därmed.
Det finns nämligen sidor i kapitlen om dramerna och lustspelen, där också vetenskaps­ mannen stiger högt öfver forskningens kamrar och arkivens damm och blir skaldens like uppe i solrymderna; så i kapitlet om " Romeo och Julia ", där stilen får en rytm och en glans, som om den flutit ur en hänförd ung diktares penna, så i ka- raktäriseringen af den graciösa févärlden i " Mid- sommarnaftsdrömmen " och af Prospero och Mi­ randa i " Stormen ", denna underbara slutsten i Shakespearediktens skimrande byggnad.
Vår litterâtur har i Henrik Schlicks " Shake­ speare och hans tid " vunnit ett storstiladt verk, som med vetenskaplig stränghet och respekfin- gifvande forskarmöda förenar den poetiska framställningskonstens värme och glans.
Minnen af och om Emil Key- Utgifna och ut­ fyllda af Ellen Key.
Del I.
(Albert Bonniers förlag.]
Hur gamla tiders lif kan skimra för oss efter­ kommande, då det träder oss till mötes i bref och dagböcker af personligheter, som genom sin intelligens och sin samhällsställning, sina hand­ lingar och sina drömmar präglat tidsmedvetandet!
De äro ofta några märkliga kraftkarlar, dessa aktiva polifici, skriftställare och vetenskapsmän från 1800-falefs förra hälft, och de besjälas af en ideel lifsåskådning, som förefaller oss an­ märkningsvärd, nödsakade som vi blifvit att sub­ trahera bort en viss del af personlighefsvärdet från de nutida märkesmännen för att erhålla de­ ras rätta mått.
föreliggande minnen af och om Ellen Keys fa­ der ger en rikt facetterad bild af den dådkraftige politikern och hängifne fosterlandsvännen, på en gång skald och praktisk ämbetsman, varm an­ hängare af skandinavismen och en ej mindre if- rig kämpe för kvinnoemancipationen, i hvilken fråga Emil Key stod långt före sin tid.
Hans om­ fattande bildning och briljanta hufvud samt hans lätthet att uttrycka sig gjorde honom till en af riksdagens främsta debattörer, och hvad hans skriffställarskap beträffar, är hela boken ett glänsande vittnesbörd om hans pennas konst vare sig det gällde politiska broschyrer, skildrin­ gar från hans resor eller karaktärisfiker af de många märkliga personligheter, med hvilka han under sitt skiftesrika lif kom i beröring.
Men hvad som främst intresserar i denna bok är den bild af människan Emil Key och af hans släkt och tid, som dessa anteckningar och skriffut- drag, pietetsfullt sammanställda och hopsamlade af hans snillrika dofter, frammana inför läsaren.
Det är ett stycke svensk karaktärs- och sedehi- sforia, mera fängslande än mången beprisad ro­ man.
Svenskar från förra seklet.
Biografiska stu­ dier af Lydia Wahlström II.
Erik Gustaf Geijer.
— Johan Gabriel Richer!
— Fredrika Bremer.
(P, A, Norstedt &amp; Söners förlag.)
" Geijers politik och vår tid " heter inlednings­ studien i denna nya del af dr Wahlströms ypper­ liga personkarakläristiker öfver några af en Ännu ett meningsutbyte.
svunnen tids märkliga svenskar.
Författarinnan (Införandet fördröjdl till följd af utrymmesbrist.)
framhåller, hur Geijers konservatism nu, hundra FRU ELSA NYBLOMS SPIRITUELLA OCH år senare, begagnas som åskådningsmaterial af sympatiska artikel i Idun den 22 augusti föregå­ det närvarande högerväldet, medan hans libera­ ende år om majorskan Sandelin på Ekeby — lism — de t historiaska " affallet " — läm nas obe- lagmanskan Sandelin, f. Hallenius, på Oijervik aktadt.
Och dock är den konservative och den har uppkallat öfverste C. Bratt i en energisk och liberale Geijer så organiskt vuxna den ene ur oväntadt skarp artikel i Iduns n:r af den 28 no­ vember samma år.
Med stränghet går han till den andre, att de icke kunna tänkas åtskilda.
rätta med författarinnan för att hon angifvit Intressant är belysningen af de skäl, som för­ lagmanskan och lagmannen Sandelin som ägare mådde Geijer att anamma liberalismens reform­ till Rottneros, hvilket i stället innehades af, program — här framträder mannen, på en gång släkten Bratt.
I verkligheten har hon emellertid snillet och medborgaren, med all sin frimodighet ej ens nämnt namnet Rottneros.
Äfven Idun till­ rättavisas: emedan den försett reproduktionerna och sociala rättfärdighetskänsla för att fylka sig af tvenne porträtt som blott ett par genera­ bland skaparne af en ny tid.
Den korta men gif- tioner * gått i arf i en viss familj, m ed de namn vande studien afslutas med några beaktans- deras innehafvare uppgifvit.
Men ej nog här­ med.
Förf.
begagnar till sist en hel spalt för att värda reflexioner, hvari förf.
häfdar att om vi i söka leda i bevis, att dessa porträtt, om hvilka dessa vargatider behöfva den konservative Gei­ han synbarligen ingenting känner, ingalunda fö­ jer, så blir den liberale Geijer ej mindre nöd­ reställa S. utan hans egen farfarsfar, lagman vändig som mönster, när efter världskriget det Bratt och hans fru!
Ehuru saken i och för sig är tämligen bety­ länge undanskjutna reformarbetet skall tagas delselös, bör den likväl granskas, då den på upp på allvar.
detta sätt framlagts för offentligheten.
Man vän­ Juristen och politikern Johan Gabriel Richert är tar sig naturligtvis starka skäl för ett påstående typen för en kärnfull och frisinnad rättslärd från af detta slag.
I själfva verket äro dessa dock förra seklets början.
För den, som önskar att ytterst svaga och därjämte oriktiga, trots att do­ kument åberopas.
Dessa måste antingen vara studera ett grundligt biografiskt verk om R. fin­ oriktiga eller ofullständigt återgifna.
nes professor Warburgs stora lefnadsteckning.
Som ett viktigt skäl för att Oijerviksporträtten Men dr Wahlströms koncentrerade framställ­ ^ %jlle föreställa Bratts i stället för Sandelins ning är nog så belysande, bilden står fast och framhåller öfversfen att de afbildade personerna enligt traditionen haft 18 barn, " hvilket slår på klar och karaktäriseringen af mannen och hans pricken in på Bratts " men " inte alls på lagman gärning är rik inom den trånga ramen.
Richter Sandelins, som enligt Sunne församlings kyrko­ var en man i m ycket före sin tid, o ch bl.
a. fram­ böcker hade endast sex (6). "
Här är ett miss­ stod han som en förkämpe för reformer beröran­ tag någonstädes.
Enligt mig tillgängliga källor hade nämligen lagman S:s tolf (121 vuxna barn de kvinnans intressen.
(5 söner och 7 döttrar).
Om flere funnits, som Bokens sista hälft upptages af en studie öfver tidigt aflidit, vet jag ej f. n., men detta är ej Fredrika Bremer, utförd med öm hand och med omöjligt.
Huru som hälst förfaller alldeles talet om det en omsorg i teckningen, som låter bilden af den låga barnantalet, hvilket sistnämnda f. ö. lätt kan betydande kvinnan, " den moderna tidens heliga i fantasien hafva vuxit från 12 till 18.
Förf:s Birgitta ", teckna sig som en ljuf madonnabild mot viktiga skäl n:r 2 är fru Boströms uppgift om er.
guldgrund.
Hvilken rik ande hade ej sitt fäste " högst betydlig " åldersskillnad mellan makarne inom denna lilla eteriska gestalt, hvilken ljus lifs- Sandelin.
Om förf.
studerat kyrkoböckerna, bör han gifvetvis veta, att åldersskillnaden ej var syn behöll hon icke trots att mycken och hård fullt tio år.
Hvarför ej också här citera kyrko­ kamp föll på hennes lott, och hur djupt och äkta böckerna i st. f. en sagesman, hvars uppgifter i var ej hennes religiösa lifl Allt d etta kommer till öfrigt bestridas?
Detta skäl faller således ock­ synes i dr Wahlströms studie och är framställdt så, fy ingen lär vilja påstå, att åldersskillnaden mellan de afbildade personerna ej kan vara tio med förf:s kritiskt värdiga och personlighets- år eller mera.
Att ytterligare diskutera fråqan varma konst.
torde vara öfverflödigt, då nåora skäl utom des­ sa knaDpast förebraais.
Det är ju f.
ö. en känd E. H-N.
sak, att olika porträtt från samma tidpunkt ofta visa stora likheter.
Ytterligare ett porträtt af lagmanskan lär fin­ nas i annan ägo.
Det vore af intresse att få se en afbildning äfven af detsamma.
Hvad angår fru Nybloms majorska kan möjli- nen i detta sammanhang påpekas — tr ots ägan­ derättsförhållandena på Rottneros — att den DET ÄR SOMMAR EFTER EN LÅNG OCH person hon utpekat bland initierade i Värmland hård vinter, och ni som ha era hem på landet äga anses vara den som mest närmar sia sagans nya glädjeämnen hvarje dag i solen, blommorna romantiska bild.
En mig okänd förf.
skildrade för och allt hvad sommaren ger med fulla händer.
ett antal år sedan i Värmlands Dagblad, i en Men för många har sommaren endast få och serie kulturhistoriska uppsatser, äfven laqmans- sparsamma gåfvor.
Till dessa kan man räkna de paref på Oijervik.
Lagmanskan var enligt ho­ lägst aflönade af de kvinnliga kontoristerna i nom en kvinna af stor skönhet och vid mogen Stockholm, dessa som i lön uppbära 50 à 60 k r. i ålder en härskande och verksam personliqhef, månaden och som ha en veckas till fjorton dagars " ei olik den kvinnociesialt Selma Lagerlöf teck­ semester, stundom med afdrag af lönen.
Att nat i majorskan på Ekeby ".
Lagmannen själf var komma ut på landet under sådana förhållanden en sträno domare och " en inflytelserik man, som är otänkbart, om man icke har någon att resa till, vid sin död var innehafvare af nästan samtlioa och många stå alldeles ensamma utan släkt eller Sunne sockens betydligare gods ".
Att personer vänner, s om kunna öppna sina hem för dem.
Det som dessa skulle oöra sig gällande i den tidens är de tröttas och utarbetades skara, de anspråks­ skildringar från Frvksdalen är iu sannolikt.
lösa, som icke få ha många behof, men hur an­ Nåora korta biografiska data kunna kanske språkslös man än är, nog kostar det på att under intressera.
Laoman^kan S., Christina Gu«tafva den knappt tillmätta hvilotiden icke få komma ut Hallenia.
var född i Eskilstuna 7 sept.
1759. dof­ på landet, som för stadsbon alltid hägrar som ter af Johan Hallenius och Stina Lisa von Binnen.
paradiset.
Hon aiffe sin froliaen 1779 med Johan fjanl Nu kommer Idun med en vädjan till Sveriges Sandelin.
född 8 nov.
1749 på Kärns bruk i Nved landthem.
Öppna era dörrar under en vecka eller i Värmland, där h^ns fader, likaledes laoman och fjorton dagar för dessa trötta stadsbarn!
De ha Brukspatron.
bodde.
Laoman Jan och hans hustru icke stora pretentioner, de bädda sin säng och flvttade sedan till Oiiervik i Sunne.
Han afled städa sitt rum själf va och begära endast en smula där 1827. hon 1842 den 7 iuli.
vänlighet.
Ofversfe Bratt lämnar i sin artikel äfven ett Anmälningar om hem, s om äro villiga at t öppna bidrag till Rot tneros ' historia.
Detfa är säkerligen sina dörrar för kvinnliga kontorister, mottagas värdf att bevaras i dessa för de gamla uppvärm- med största tacksamhet hos Kvinnliga kontorist- ländska herrgårdarne så sorgliga tider.
De gamla och Expeditföreningen, ordförande fröken Ma­ ägarnes släkter äro skingrade.
Sorglösheten och thilda Lindgren, Brunkebergsgafan 3, Stockholm.
frikostigheten, som tjusa oss i skildringar från " Majorskan på Ekeby. "
En vädjan till hemmen på landet.
* Lagmanskan S. lefde ännu år 1842.
- 451 - dessa tider, hafva bragt allt för många af dem på obestånd.
Herrgård efter herrgård 1 har tagits i besittning af norrländska och värmländska bön­ der, som saknat sinne för tradition och gamla, enkla skönhetsvärden.
Man hugger ned alléer, man plöjer upp trädgårdar, man inreder good- templarlokaler och drängstugor i de gamles sa­ lar.
Det grämer en i hjärtat att se detta.
Wikmanshyftan våren 1916.
FOLKE SANDELIN.
* Sagan om majorskan på Ekeby och Altringers testamente.
I MIN UPPSATS I IDUN DEN 28 SISTLIDNE november med anledning af fru Elsa Nybloms den 22 sistlidne augusti i samma tidning publicerade artikel " Majorskan på Ekeby " betonade jag, som tidningens läsare kanske minnas följande tre punk­ ter: 1) framhölls att det föregifna testamentet i själfva verket var ett köpekontrakt, som hade ingenting att göra vare sig med Ekeby eller med lagmanskan Sandelin, 2) bevisades att lag­ man och lagmanskan Sandelin aldrig ägt den allra ringaste del eller lott i Ekeby samt 3) gafs full­ giltiga skäl för att de ifrågavarande porträtten föreställa infe l agmannen och lagmanskan Sande­ lin, utan undertecknads farfarsföräldrar, seder­ mera lagmannen och lagmanskan Bratt.
Min utre dning i det populära ämnet har inbrin­ gat mig tacksägelser från flera personer, där­ ibland författarinnan Selma Lagerlöf själf.
Af så­ väl henne som af ett par medlemmar af den San- delinska släkten har jag dessutom fått emottaga några sakupplysningar af det intresse, att jag an­ ser dem böra bringas till allmänhetens känne­ dom.
Om lagmanskan Sandelin, född Hallenius, upp­ lysa de mig tillhandakomna Sandelinska pappe­ ren, att hon på äldre dagar blef förklarad obot­ ligt sinnessjuk och att lagmannen i anledning däraf erhöll tillstånd att ingå nytt äktenskap fast­ än hon ännu var i lifvef.
Vid ingåendet af detta sitt andra gifte med den sextonåriga S.
L. von Bippen var lagmannen öfver sextio år.
Det skulle kunna tyckas att detta hans gifte passar bättre in i s agans bildserie än när det var fråga om fru Boströms m ormorsmor, d en under de tre sista tio­ talen af sitt lif s å beklagansvärda Gustava Halle­ nia.
Så är dock icke fallet.
I verkligheten är nämligen — enligt fröken Lagerlöfs egen utsago — majorskans förebild och Ärrtöiisons - Tirftatfef ' — ska lagman Sandelins första och inte hans an­ dra fru.
— Selma Lagerlöf stöder sina uppgifter härom pâ " * en hel del efter hennes farfar disponenten m. m. Lagerlol anda ~fîH Tör j^rmg_25lår_,s_edan på fScférneqârden Mârbacka förvarade handlingar firäiriteiriiTlTTlå^ispönéh L. va r t. d. lagman- 3kans förrrrynddie.
— 1 det art hvarmed Anfonson- Altringer doferade lagmanskan Sandelin den äldre ingick emellertid — såsom jag ti digare visat — ick e andelarna i Rottneros, dem Antonson re­ dan åtta år tidigare försålt till John Hall.
Roftneros-Ekeby har alltså gjorts till skåde­ plats för majorskans triumfer och strider samt till medelpunkt för det muntra lifvet kring Löfvens långa sjö enbart därför, att detta ställe — Fr yks- dalens största och ståtligaste herresäte — l äm­ pade sig bäst därför.
Det är en fyD bland många andra liknande, infe b lott i det gästfria Värmland, utan kanske än mer i d e med s. k. s tåndspersoner tätare befolkade provinserna Södermanland.
Öster- och Västergötland, Skåne m. fl.
— Men i verkligheten har " majorskan " aldrig hållit hof på Rottneros.
Angående vackra Altringer kan filläggas, att hans förebild bruksoafron Bengt Reinhold Anton- son ingalunda var hvad sagan gör Altringer till: en fattig ung man.
Tvärtom var han redan från början efter den tidens mått rätt förmögen.
Re­ dan en blick på hans eleganta habitus på uno- domsporfrättef i Västra Emtervik, ger detta vid handen.
Genom brodern Jan Antons ingifte i öf- verkriaskommissarien Jonas Bratts på Rottneros och Oijervik familj och de därigenom uppkomna tillfällena till fördelaktig inlösen af arfslotfer i denna stora bruks- och godskomplex ökades vis­ serligen bröderna och affärskompanjonerna An- fonsons förmögenhet rätt väsentligt, dock aldrig i den grad, att deras ställning därefter kunde be­ tecknas som en ren motsats till deras förutva­ rande.
För öfrigt torde Bengt Antonsons bekantskap med lagmanskan Sandelin hafva stiftats först efter lagmansparets flyttning till Oijervik år 1784. då de unaa kontrahenterna närmade sin 50 år.
Tiden före sitt giftermål tillbragte Gustava Hallenius i sitt fädernehem i Eskilstuna och de åtta à tio åren närmast därefter i Karlstad och Nyed, där hen­ nes fem äldsta barn föddes.
Under tiden lefde An- fonson i den då lånat mer än nu afskilda Fryks- dalen till sy nes fullständigt okänd för den vackra
I tydligen på en namnförväxling.
Lagman A. var son till riksd agsman Anton Reinholdson i K arlstad.
Han var född 1716, var vid tiden för Altringer- episoden mellan 70 och 80 år gammal o ch kan för den skull omöjligen ha varit den 43 å r yngre lag­ manskan Sandielins gynnade \ tillbedjare.
Den rätte Altringer brukspatron Bengt Reinhold An­ tonsons far var assessor Olov Antonson på Sundsberg.
Om någon släktskap förefanns mel­ lan denne och lagmannen är mig icke bekant.
Omöjligt är icke att de voro bröder, i hvilket fall lagmannen alltså skulle hafva varit den 42 år yngre Altringers köttslige farbroder!
* Så till sis t några ord om de i min förra upp­ sats omhandlade Emterviksporträtten.
Det kan Lagmanskan Anna Lisa Bratt, Lagmannen L. Gustav Bratt Emterviksporträttet, angifves Emterviksporträttet, angifves inte vara tu fal om att inte herrskapet Boström f. Wennerstierna (på äldre (på äldre dagar).
F. 1731, d öd där föreställa den åldrige lag­ vara Gustava Sandelin, född dagar) F. 1734, död 1788.
1791. vid de upplysningar de lämnat om så väl porträt­ man Sandelin, föreställer i verk­ Hallenius, är i verkligheten ligheten sedermera lagmannen den omkring 19-åriga Anna ten som om det föregifna Altringertestamenfet Fotografierna tagna efter i ättlingen majoren och kommendören befintliga pastellporträtt, utförda Lars Gustav Bratt vid 23 års Lisa Bratt, f. Wennestierna.
handlade i god tro.
Af det gamla dokumentets Christian Bratts i Säffle af ägo L.
M. Roos.
ålder.
svårlästa text hade de troligen icke kunnat tyda lagmanskan.
Om någat annat tycke dem emellan stort mer än de med nutidsstil skrifna namnteck­ att hon angifvit lagman Sandelins såsom ägare än det, som i d en efter inflyttningen föl jande tiden ningarna, hvilka ju äro särskildt ägnade att föra af Rottneros samt de i v. Emtervik förvarade uppblossade kan det sålunda knappast vara tal.
den med förhållandena obekantes gissningar porträtten såsom afbildande sagda lagmanspar, Sagans uppgifter därom äro tydligen tillkomna vilse; och beträffande porträtten har tydligen trots " att hon aldrig nämner Rottneros " och trots för att stegra den dramatiska effekten och för att kännedomen om det verkliga förhållandet dun­ att undertecknad om porträtten " synbarligen in­ stat bort under en tidigare generation.
genting känner ".
öka sympatien för det unga paret.
Annorlunda ställer sig dock saken, därest herr­ Härtill svaras först och främst, att Roftneros Och till dylika omvandlingar har, som jag re­ dan framhållit, sagoförfäljerskan full rätt.
Hon skapet Boström efter de upplysningar, som läm­ och Ekeby äro ett och detsamma.
Vidare att då kan af flera typer skapa en, af en flera!
Hon nats i min förra uppsats, fortfarande hålla på vederbörande författarinna påstått att den hand­ kan förlägga händelser till annan tid och ort an sina felaktiga uppgifter.
Och det är den omstän­ ling, som hon fotograferat, men som hon tydligen de tilldragit sig, och hon kan — o ch Selma La­ digheten, att så i s jälfva verket är fallet, som gör inte läst ett enda ord utaf mer än namntecknin­ gerlöf har i sin Gösta Berlingscykel synbarligen det för mig till nära nog en plikt a tt framlägga de garna, dem hon feltolkat, är det testamente på mer än ett ställe så gjort — tilldikta h vad som nya bevis för riktigheten af mina uppgifter, som hvarigenom Gustava Hallenia gjordes till här­ kräfves för att ge nödig relief åt sagoföljden.
D et erhållits genom de nämnda medlemmarna af den skarinna öfver de sju bruken vid Löfven, jag, — då Ekeby angafs vara ett af dessa är nämligen att märka, att sagda cykel är hvad Sandelinska släkten.
Dessa bevis utgöras af lagman Sandelins ocl^ varit fullt berättigad att yttra mig så den utgifver sig för: en saga och inte e n hans första frus porträtt; och enär en direkt jäm­ som jag gjort.
— Beträffande porträtten torde historia!
* förelse mellan dessa och de båda andra porträtt- min i dagens n:r intagna uppsats ge tillräckligt Af intresse för uppfattningen om Gustava Hal­ par det här gäller utgör det säkraste medlet för tydliga besked.
Förhållandena äro i ty fall just lenius temperament är upplysningen om att hon tidningens läsare att själfva bilda sig ett omdöme sådana som jag angifvit, och den, som inte har äfven under den långa, gifvetvis ganska plågsam­ i frågan, så införas med redaktionens benägna reda på dem, är inte jag!
Angående antalet af Sandelinparets barn har ma interneringen på Oijervik lyckades hålla sitt medgifvande alla sex porträtten här.
jag yttrat mig i min s enaste uppsats.
Men äfven präktiga gemyt ganska bra uppe.
Så berättas Emierviksporträtien.
efter de Sandelinska handlingarnas upplysningar det till exempel att, när hon ej var belåten med Enligt den Bosfrömska versionen föreställa härom slår fru Boströms uppgifter om de ader- förmyndarens förfoganden öfver hennes person, det kunde hända henne att midt framför näsan dessa lagman] an Sandelin och dess maka Gu­ ton barnen på pricken in på lagman Bratts, men på honom slå näfven i bordet och utbrista: " ta stava Hallenius.
I verkligheten föresiaua de det däremot alls inte på lagman Sandelins hur myc­ ket man än må taga " fantasien " till hjälp för att nygifta lagmansparef Bratt.
mej tusan djäflar, Lagerlöf ".
komma därhän.
* Det förefaller nästan som om ingenjör S. skulle Säffleporiräiien.
Här torde böra omnämnas, att den Sandelin- tro att jag ville få några af mina förfäder insatta Tillhöra majoren och kommendören Christian ska släkttaflan anger de Sandelinska bar­ såsom förebilder för Ekeby major och majorska nen i första giftet till tolf, inte till s ex som kyrk­ Bratt.
Föreställa lagman och lagmanskan Bratt och som han skulle se detta med en viss jalusi.
boken i Sunne, samt att den Sandelinska uppgif­ i femtioårsåldern.
Intet kan dock vara mig mera främmande.
Hvad ten, af skäl för vidlyftiga att här anföra, härutin- jag påstått är att lagman Sandelins haft alls in­ Lagmansparet Sandelin.
nan måste gifvas besfämdf vitsord.
Det har genting ait skaffa med Ekeby, att uppgifterna emellertid varit mig omöjligt att få denna uppgift De två nederst på sidan placerade porträtten.
om Alfringertestamentet äro alltigenom oriktiga officiellt bekräftad.
Hvarken i Karlstad, där lag­ samt att de omhandlade porträtten inte föreställa mannen ägde fastighet, eller i Eskilst una, d är hans lagman Sandelins, utan lagman Bratts, och allt första gifte ingicks o.ch där jag äfvenledes Hvad säga oss nu dessa bilder?
) o, att mellan detta står oryggligen fast.
Nu har emellertid i s a­ hört mig för, har man kunnat finna något Emterviks- och Säffleporträtten förefinnes &lt; " i ken det nya tillkommit, dels att Selma Lagerlöf spår af dessa andra sex barn.
Anlednigen härtill slående likhet i hvarenda detalj och detta trots angifvit att lagman Sandelins första fru i själfva är inte lätt att finna.
Men omöjligt är ju inte, att de olika ställningarna och trots att mellan sitt­ verket är den, som stått modell för Ekeby major­ den kan stå i något samband med de omständig­ ningarna ligger hela trettio år, då däremot på de ska, dels de bärande grunder hvarpå hon fotat heter, som traditionen förknippar med det Alirin- Sandelinska porträtten det inte kan uppdagas ett framställningen härom; så nu bör väl ingenjör S. gerska testamentet och den mellan lagmanspa­ enda spår af likhet vare sig i a nletsdrag, kropps­ vara nöjd åtminstone med den detaljen.
ret efter dettas bekantgörande inträdda brytnin­ form, hållning, sä tt att bära håret, klädedräkt eller Till sist endast det tillägget, att jag inte själf gen.
Denna delikata fråga torde emellertid vara annat.
studerat kyrkoböckerna, utan litat till de medde- i behof af ytterligare utredning.
Och då härtill kommer att, som i min föregå­ laden jag därur fått emotfaga från vederbörande Efter hvad jag har anledning förmoda kommer ende uppsats närmare ådagalagts, det n * pastorsämbeten.
Finnas några luckor däruti så en sådan att med det snaraste framläggas för förstnämnda sidan föreligger fullständig öfverens- är det inte mitt fel.
Iduns läsare af en expert på ort- och släktforsk­ siämmelse beträffande alla öfriga på saken in­ I hr S:s uttalande i uppsatsens senare del in­ ningens område beträffande just den del af lan­ verkande omständigheter såsom åldersförhållan­ stämmer jag till fullo.
] ag vurmar visserligen för det, som det här är fråga om, hvadan allt vidare de, barnantal m. m., m. m., men på den andra p r o g r a m m e t: " f r å n h e r r g å r d a r t i l l s m å - ordande - i sa ken från min sida torde vara öfver- alls intet af allt detta, så torde för enhvar omdö­ b r u k ", men inga skönhetsvärden få därigenom flödigt.
mesgill p erson det vara fullt t ydligt å dagalagdf, att skadas, inga vackra gamla traditioner rubbas.
Äfven vid ett annat tillfälle har Bengt Reinhold porträtten i västra Emtervik föreställa inte lag­ De forna herrgårdarnas boningshus, trädgårdar, Antonson ingripit i den Sandelinska släktens mannen och lagmanskan Sandelin, utan under- parker och alléer skola vara den nya omgifnin- öden.
Det var när han i egenskap af utsedd testa­ fecknads farfarsföräldrar Lars Gustaf Bratt och gens helgedomar, som noggrant vårdas och un­ mentsexekutör år 1808 tilldömde lagman Sande­ Anna Lisa Wennerstjerna!
derhållas.
Där samlas man till högtid, där är lins sonhustru Hedda Sandelin sju under llanda- Stockholm i maj 1916. hvarje sten en juvel, hvarj e st rå, hvarje blomma en holm-Sandbäckens fideikommiss lydande egendo­ CLAES BRATT.
dyrbar skatt, hvarje annat föremål en vördad mar i närheten af Karlstad.
Här se vi alltså än­ minnesgåfva från framfarna tider, som skola hål­ nu ett tesiamentariskt Aitringer-förordnande där Replik till Bergsingenjör Folke Sandelin.
las i helgd öfver allt annat.
inte ens sagans sjutal fatfas.
— Til l följd af An- Den, som tänker så pietetsfulla tankar, som de DEN UPPSÅTS RÖRANDE EKEBY MAJOR- tonson-Alfringers ska, som samtidigt med ofvanstående inlägg in­ hr S i slutet af sin frånfälle följande år flyter i Idun, to rde tillräckligt vederlägga ingenjör uppsats gifvit uttryck gick emellertid för­ Sandelins gensagor mot min tidigare artikel i åt, han förstår nog - berörda hans dom al­ ämnet.
Ett par ord kanske dock böra tilläggas och gillar denna min ' 1 drig helt i verkstäl­ här.
Herr S. anmärker på att jag går tillrätta tankegång och gör lighet.
Efter långva­ med författarinnan till augustiuppsatsen därför, han det, så bör han riga familjefvister fick nog också ha lätt att X • v fru S. till sist nöja förstå mig äfven när sig med fyra af de jag uppträder för att 4 sju gårdarna.
reklamera gamla f ' släkfreliker, som ge­ Den nya afdelningen Professor Wran- / V nom omständighe­ gels uppgift i Turist­ ternas makt råkat föreningens årsskrift IDUNS SKÖNHETSINSTITUT komma i främmande att lagman Reinhold händer!
\ Anfonson skulle va­ Stockholm i maj '.
• ' v * återfinnes på sidan 454. ra förebild för sagans 1916.
Lagmanskan Gustava Sande­ lin, född Hallenius.
Altringergesfalt beror CLAES BRATT.
Lagmannen Johan Sandelin.
i i - 452 -
• • • • • • • • • kiaffe eller te.
Middag: Grön­ soppa med mjölk; fläskpannkaka.
(FREDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; graha ms välling med katrin- plommonkompot; pane rade ägg med tomatsås; mjölk; kaffe eller te.
Middag (vegetarisk): Maka- ronipudding med stufvade morötter och stekt potatis; krusbärskräm med mjölk och sockerkaka.
LÖRDAG.
Frukost: _ Smörgås­ bord; pannbiff med potatis; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Kokt jbolja med smör och ägg samt po­ tatis; falsk gräddkaka med sylt.
Vardagsrumsmöbel av vitlackerad furu.
I FERROL I iJ MlllllilllllHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHHIIII !IIIHIIIIH1lllllll£ IS = är det kraftigast aplitgifvande j= I och mest stärkande af alla mo- = = derna organiska järnpreparat.
= = Synnerligen lättsmält fördra- i VÄRLDSBERÖMDA = ges det af den ömtåligaste = = mage.
Vid blodbrist och svag- = • = het af största verkan.
Dess an- = • = genäma smak gör att det med = • = lätthet tages af såväl barn som = • 5 vuxna.
= • • = Tillverkas å Ë • RECEPT: I APOTEKET VASENS DROG- | • • E HANDELS LABORATORIUM, E Ä g g à l a I d u n (f. 6 pers.).
I • STOCKHOLM.
| • 4 hårdkokta ägg, 4 skifvor hvete- I Originalflaskor om 500 | • bröd 2 msk.
smör (40 gr.) 2 msk.
E gram, Pris Kronor 2.25 i • socker.
• S t u f n i n g: 2 m s k.
s m ö r (4 0 g r.)
g BILLIGT!
- Finnes i alls apotek - BILLIGT!
| • 4 msk.
mjöl (40 gr) 3 del.
mjölk, • de kokta ägghvitorna, salt, socker, FiiiiiiiiiiuniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiHiiiiiiiiiiiifH • £ 11 Hinwill hvitpeppar.
• T i l l g a r n e r i n g: De hård­ kokta äggulorna, persilja.
Transport 230.75 + Soffa med ståltrådsbotten och Erkändt bästa inläggninj.
B e r e d n i n g: Äggen skalas o ch + stoppat lock 8Q.~ hvitan skiljes försigtigt från gulan.
Flytande Putskräm 1 Piedestal 6.25 • 1 Bord 22.50 Ägghvitorna skälras eller hackas Föv flnsmakarel fSr metaller.
• 2 fåtöljer à 2Ö.~ 56.- 2 st. stolar à 16.50 33. — fint.
Profva den och Ni använder al­ ||l||llllllllllllll|llll|||||||lt|||j|||||||||||||| !|||||||||||||||||||||||||^ 1 spegel 16. — • 1 Bokhylla 49.75 Rrödskifvorna skäras i trekantiga 1 Skrivbord 35.50 • snibbar, hvilka stekas vackert gul­ drig nägon annan.
Fås öfverallt.
J 1 Blombord 22.50 + Transport 230.75 Kronor 325.50 bruna i smöret.
Sockret smältes i en stekpanna.
Brödskifvorna (» kru- Fabrikanter: Durch, Bäeksin &amp; C:os A.-B.
^ Varje möbel säljes separat om så önskas.
Order från lands- tonger ») doppas med spetsen i det GÖTEBORG.
• orten exp.
mot efterkrav.
smälta sockret och fästas tätt intill användes ü hvarandra på inre kanten af ett aflångt fat.
Smöret och mjölet • A / B NORDISKA KOMPANIET.
STOCKHOLM.
fräsas 2 min., mjölken tillsättes, och såsen får koka 5 min.
Den hackade ägghvita,n iröres och stuf-!
ningen fåt ett uppkok samt af sma­ H Säljes i hvarje välsorterad Par- s kas noga med kryddorna Den upp­ lägges innanför på fatet.
= fym- o. Herrekiperingsaffär.
= Äggulorna passeras genom sikt di­ rekt öfver stufningen hvarvid noga för sårnader m. m tillses att ej något af gulan fal­ ler på brödet.
Anrättningen garne­ ras med persilja och serveras, till smörgåsbordet.
X En kund skrifver därom: dagar i veckan RADHE§ D.
B.
C.
Ansjovis i Ostronsås I Hydrozon I YVY-TVÅL.
[Salva; GAHNS i Farena-crême.
I SJU läses en annons i IDUN • » ITarena Hafre-crêmen.
var så • ypperlig att vi kunna lämna Er • de allra vackraste intyg som X vi rimligtvis kunna åstadkom- X ma i ord.
Den står långt före X allt annat, som vi begagnat. » Kungl.
Hofleverantör.
KÖKSALMANACK Eedigerad af E LISABETH Ö STMAN- S UNDSTRAND Inneh.
af Elisabeth östmans Hus- moderskurs i Stockholm.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 9 — 15 JULI 1916.
S ' ÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; äg,g à la Idun; mjölk; kaffe eller té.
Middag: Kokt, salt oxtunga och chateau-briand med fätrsk potatis och ärter; spenat- sufflé med rördt smör; saftblanc- mangé med kakor.
ORPAX AV LÄKARE cav&gt;id allmän s \) agb&lt;zt, nervositet, överansträng­ ning ocb sömnlöshet.s \ s A.
B. PHARMACIA, STOCKHOLM Kontrollant: PROFESSO R A.VESTERBERG.
Ami ÖL B * o Mw-nmi-H » » » ' * EKSTROn KEfTTEKNFÅBRlK Det kan utan olägen­ het sparas i varje hus­ håll, när Y YOG G Guldmedalj 1914 användes i stället för det dyra mejerismöret.
Gör ett försök!
I ÖSTERLIN &amp; ULRIKSSONS | I Kemisk Tekn.
Fabrik, YSTAO.
I K o k t s a l t o xt u n g a (f.
8 — 1 0 per s.).
1 salt oxtunga, vatten.
B e r e d n i n g: Tungan, s om bör vara lätt saltad (se insaltning af oxkött i Iduns kokbok N :o 1067), får ligga ett par tim. i kylslaget vatten, påsättes i kallt vatten, skum­ mas och får koka 15 min i 100°, spadet afkyles därefter till 82° — 83° och i denna värmegrad får tungan ligga 3 V2 tim., eller tills skinnet lätt kan dragas af.
Den lägges därefter in i en stenkruka med flat botten, spadet hälles öfver och tungan får kallna däri — den blir saftigare om den får kallna i spadet.
Om den skall serveras varm, bör • den värmas i spadet sedan skinnet är afdraget.
Serveras tungan till blandad kötträtt skäres den på snedden i V2 cm.
tjocka skifvor, hvilka sammanläggas, så att tungan vid serveringen ser hel ut på fatet.
Till kallskuret skäres tunnare skifvor, och då är det mest ekono­ miskt att börja skära från tungspet­ sen.
Är tungan hårdt saltad, bör den ligga i vatten omkr. 12 tim.: t MÅNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hafremjölsvälling; halstrad sill med potatis; mjölk; kaffe eller t ' é.
Middag: Kroketter af tunga (reister från söndag) med champin­ jonsås och potatis; kall nyponsoppa med.
grädde och skorpor.
TISDAG.
Frukos t: Smörgås­ bord; hafregrynsgröt med mjölk; älgg; kaffe el ler te.
Middag: ^Stufvade abborrar- med potatis.
; ris med cacao.
ONSDAG.
F r u ko s t: Smörgås­ bord; strömmingslåda med potatis; mjölk; k affe e ller te.
Middag: Wienerkotletter med stuf vad spenat; filbunke.
TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; brä; ckkorf med äggröra; mjölk; Från Ystad till H aparanda | 5 a f t b 1 a n c-m a n g é (f. 6 pers.) 5 blad gelatin 16 ctl.
vatten 33 ctl.
söt saft (ej apelsin ell.
citr.).
Beredning: Gelatinet sköl- jes i kallt vatten, klippes i bitair och lägges i en kastrull tillika med vattnet och saften.
Blandning­ en ffår koka upp under vispning och vispas därefter kraftigt, tills den utgör ett hårdt skum, eller omkr. 40 min.
Massan fylles i vatten- sköljd och s ocker beströdd form och får stå på is 2 — 3 tim.
Då blanc- mangén skall serveras, lossas den från kanten med en spetsig knif och uppstjälpes på glasskål med tårtpapper.
R i s m e d k a k a o (f. 6 pers.) 1V2 del.
karolina-risgryn (150 gr.) Va lit kallt vatten, x / 2 lit.
kokande grädde, 75 — 100 gr. sockrad block­ choklad, socker.
Beredning: G r y n e n s k ö l j e s, skållas i hett vatten, påsättas i klokande vatten och få koka 15 min., hvarefter grädden spädes på.
Chok­ laden smältes i vattenbad och till- sättes i gröten, som därefter får sakta koka, tills grynen äro fullkom­ ligt mjuka, eller omkîr .. 1 tim. ' Gröten afsmakas med socker, upphälles i geléskål och serveras med vispad grädde.
F l ä s k p a n n k a k a (f. 6 p e r s.}
.
&lt;£ äg:g„.
1 lit.
mjölk, omkr. 150 gr. mjöl, 350 gr. lättsaltadt sidfläsk.
B e r e d n i n g: Äggulorna sönder- vispas med stålvisp, hälften af mjöl­ klen spädes på, mjölet ivispas, och resten af mjölken tillsättes.
Sme­ ten får stå 2 tim. för att svälla, hvarefter de till hårdt skum slagna ägghvitorna nedskäras.
Fläsket skä­ res i små tärningar, dessa stekas och upptagas ur sitt flott.
Litet af fläskflottet hälles i en annan stek­ panna, smeten vispas upp, hälles i pannan, och en del af fläsktärning­ arna strös öfver.
Pannkakan gräd­ das i varm ugn, tills den är vackert gulbrun, eller omkr. 20 min.
tSer- veiras med socker.
Af denna sats fås tre stora pannkakor.
- 453 - NYA WERMLANDS-TIDNINGEN Gründl.
1850 Karlstad Grandi.
1850 är Värmlands största och äldsta tidning.
är bästa kraftnäring f ö r svaga, klena barn i alla åldrar.
Förordas af läkare.
Köpes i apotek, speceri- &amp; drogaffârer.
HOS HASSELBLODS Göfeborc AKTIEBOLAGET HASSELBLAD 5CH0L ANDER.
STOCKHOLM GULD-CACAO Ividstaende förpackning säljes ölverallt m 1 HEKTO 45 ÖRE S H ULT^AtfS RENA CACAO Garanteras af ret« är förtjänt af att komma t, hvar mans ï " - un ' G R Ö T Hl NYNALDA HH färska havregryn från svenska kvarnar tillhandahållas dagligen.
Importerade gryn äro ofta gamla och förlegade.
— Vid inköp av havregryn bör Ni därför icke endast begära, utan även för­ säkra Eder om, att Ni erhåller svensk: vara
Jfypn ÄRO AF B ÄSTA KVALITÉ &amp; OMSORGSFULLASTE UTFÖRANDE FÖRSÄLJAS ÖFVERAIIT Makaronipudding &lt;f.
pers.).
120 gr. makaroner, 2 lit.
vatten, 2 tsk.
salt (10 gr.) 50 gr. smör, 3 ä (gg, 1 {tsk.
soja, 2 tsk.
finhackad persilja, salt, närsalt.
Till formen: 1 msk.
smör (120 ig r.|) 3 msk.
stötta skorpor.
Beredning: Makaronerna^ ko­ kas i saltadt vatten och få afrinna.
Smöret röres till skurn och till­ sättes i makaronerna jämte ägg- gulorna, sojan, persiljan, närsalt och anrättningen afsmakas med salt.
Ödst tillsättas de till hårdt skum slagna ägghvitorna och massan hälles i (smord och brödbeströdd form med loci; och ångkokas 1 tim. Serve­ ras mied stufvade morötter och stekt potatis.
N: r 10.
Finns något varaktigt och ofarligt medel att höja huden under ögonen, så att den blir jämn och fyllig och de förfärliga insjunk- NU BÖRJA VI VARA UTLOFVADE RÅD 1 SKÖNHETS- ningarna och håligheterna försvinna?
vård, som sedan komma att införas en gång i måfiaden.
För Har försökt massage men utan re­ sultat.
Birgit; att Jå del af dessa råd bör man insända en skriftlig för­ Birgit rådes att lägga an på fett­ frågan märkt " Skönhetsvård ", Iduns redaktion, Stockholm.
bildande diet.
Ansiktsmassage hjäl­ Hvarje fråga införes med svaret i omedelbar följd, som ses här per nog i längden, men tvätta an­ alltid först i varmt vatten nedan.
Fördelen med detta förfaringssätt ligger i öppen dag.
N: r 7.
Vore mycket tacksam för siktet och en god tvålsort.
Bäst på af­ råd af den nya, synnerligen välkomna Som Idun försäkrat sig om en synnerligen värdefull hjälp i en institution tonen innan ni lägger er.
^ ni representerar.
på området erfaren person, äro vi öfvertygade om att vår nya Mitt hår är vid hufvudet alldeles N: r 11.
1) På hvad sätt kan man af delning skall bli till nytta och glädje för våra läsarinnor.
grått, i flätan åter mörkbrunt.
Hur varaktigt befria håret från mjäll?
på oskadligt sätt för att få RED.
AF IDUN.
förfara Hur får man det att bli tjockt?
2) håret invid hufvudet att antaga sam­ Hvad skall man göra för att bli N:r 1.
Vore tacksam få veta duga ej till ansiktet, emedan de ma mörkbruna färg eller åtminstone af med ref ormar i ansiktet?
3) hvad jag skall göra med mitt hår?
innehålla för mycket soda — och mindre skilja sig från det mörka?
Hur kan man få sina ögonbryn att K — n.
Nu på våren och fortfarande fäller om vattnet är hårdt bör man till­ bli mörka '?
Eva H. jag håret, det är torrt och jag har sätta litet borax.
Massera därpå Finnes något effektivt och ofar­ 1) Se svaret till » Ny prenunrme- anlag för mjäll.
Hur få det glan- ansiktet väl med någon fin hudcréme, ligt medel för borttagande af vårtor rant », tjärtvål vid tvättningen af T — n.
.
håret befordrar hårväxten och bort­ sigt?
Har läst om lockvatten.
Är t. ex. Oatine eller cholepalmin, ej i ansiktet?
det bra och hvar köpes det?
för mycket däraf, alltid uppåt och 2) Ref ormar kunna Dito för borttagande af lefver- tager mjäll.
Ny prenumerant.
utåt.
Detta motarbetar i viss grad fläckar som misspryda hakan?
borttagas med beckolja, som smör- rynkor och gör huden mjuk och jes på ett par gånger om dagen.
S — r.
Tvätta håret regelbundet en gång smidig om id et utf öres regelbundet 3) ögonbrynen bli mörka af att i månaden (ej oftare, om det har hvar afton utan försummelse.
På När håret grånar beror det på borsta dem med en droppe mandel­ anlag för att vara torrt) med varmt morgonen, sedan ögon, näsborrar och att färgämnet i cellerna försvun­ olja emellanåt.
Borsten skall vara vatten samt någon god löddrande mun blifvit tvättade, pudras ansik­ nit.
Enligt läkares utsago är det fin och mjuk: en liten barntand- tvål, hvars lödder inrifves i hår­ tet lätt, hvilket skyddar huden för spilld möda att söka förändra detta.
borste går an.
bottnen, så att allt.
mjäll lossnar.
smuts och temperaturväxlingar.
Men En.
papill _ — den vårtlika upphöj­ Därpå sköljes hufvudet väl i tre torka för all del ansiktet efteråt ning hvarifrån hårstrået ut^år — N: r 12.
Finnes något varaktigt olika bad af ljumt vatten, det första med en bit sämskskinn, så att ej som börjat frambringa gråa hår, kan miedel att få bort fräknar?
tillsatt med ett par skedar ättika pudret märks.
Det som stannar kvar tyvärr aldrig frambringa annat ' än 20-åring.
för att tvållöddret riktigt skall gå är alldeles tillräckligt.
gråa * hår.
Enda utvägen är alltså M o t f r äk n a r: bort.
Håret torkas på naturlig väg att ta sin tillflykt till hårfärg, om Mjölksyra 100 gr. med torra handdukar (varma om N: r 4.
Har länge besvärats af man, inte vill finna sig i grått hår, Glycerin 50 gr. så hafvas kan) eller i solen; om mycket stark rodnad på kinderna som, då det efter en tid blifvit jämt Rosenvatten 25 gr. vintern framför en brasa, samt ska­ (fläckvis) och tänkte nu bedja fru i färgen, är rätt klädsamt för en Något af lösningen hälles upp i kas ut emellanåt.
Först när håret Skönhetsdoktorn hjälpa mig.
Skal] äldre dam — äfven för en yngre.
en kopp, en bit renad vadd doppas är torrt, redes det ut med fingrarna 1 jag använda tvål?
Huden är för Emellertid kan ni ju försöka föl­ däri, och ansiktet tvättas därmed smala länkar och till sist med öfrigt ömtålig för köld och hetta.
jande medel till återställande af aftnar och mornar.
För att ej öka kam.
När detta är gjort, inmas- Mångårig prenumerant.
hårfärgen till den verkan det hafva på era fräknar, bör ni, då ni tänker seras litet svafvelpomada i hårbott­ kan: vistas i solen en längre stund gni­ nen men helt obetydligt, hv^refter Rodnaden kan möjligen bero af da in ansiktet med någon fin hud­ Grönt té 60 gr. håret borstas i olika partier.
dålig matsmältning eller för hård créme, torka af det mesta och sedan Torr salvia * 60 gr. Håret blir glansigt genom regel­ snörning.
För att få en jämn hy pudra ansiktet och åter torka det bunden vård och borstning med en är det särdeles viktigt att råda Öfve.rgjutes med 9 del.
kokande med sämskskinn.
god borste, stela borstar duga ej.
bot på detta.
Hvad för öfrigt hu­ vatten.
Dekokten får sakta sjuda Fru Skönhetsdoktorn.
Mot hårets affallande rekommen­ dens behandling beträffar, så hän­ med tätt lock öfver, tills den kokat deras roterande massage på hår­ visar jag till det svar » Frågvis » in med en tredjedel.
Hälles upp och bottnen med fingerspetsarna i 10 fått.
får stå öfvertäckt ett dygn, hvarefter min.
hvarje kväll.
den silas och slås på flaskor.
Något annat » lockvatten » finns ej Håret fuktas härmed hvar afton och Hur skall jag behandla hårbottnen masseras grundligt både än ett preparat som förekommer i N: r 5. parfymhandeln, hvarmed man fuktar mina naglar, som blifvit fördärfvade afton och morgon.
Fläckar hufvud- REDAKTIONENS BREFLÄDA håret, innan man lägger upp det på och förvandlats till så kallade kart­ kudden, om ej riktigt torrt.
papiljotter för att det länge skall naglar genom en i vinter ådragen På T — ns och S — rs frågor finns Si.
A.
» Föreningslänken » knöt intet kylskada å fingrarna?
Läkare och band mellan Idun och dess förf.
hålla sig vågigt.
Här ett recept Det är alltför apotekare ha rådfrågats, men de blott ett svar: N '.
J.
Nog är det varmt men ändå på sådan lösning.
riskabelt att själf experimentera af dem föreskrifna salvorna ha icke ha vi intet hjärta för » Floden », som Oaragenmossa 15 gr. h j ä l p t.
F i n n s d e t n å g o t b e p r ö f - med sådana saker.
Bäst att vända skänker svalka » åt tro, som beder Millefleurextrakt 25 gr. v a d t medel mot - såväl kylskador sig till en skicklig hudläkare, om för små, små blomsterbarn i syskon- Eau de cologne 2V2 del.
som naglarnas fördärfvade utseende, man vill vinna önskadt resultat.
rund ».
Fläderte ' 2 V2 del.
G. med det » bäf vande hjärtat ».
Mossan lägges i varmt vatten och så vore undertecknad tacksam att N: r 8.
Finns något medel mot Redaktionen är tyvärr af mångårig Sjuttiåring.
får ligga över natten, silas från få veta detta.
rynkor?
Ber om råd hur jag skall vana absolut förhärdad, icke minst och de öfriga ingredienserna till­ Ett gammalt bepröfvadt medel mot sköta mitt ansikte för att motarbeta mot ' poetiska utgjutelser.
/ sättas vattnet.
kartnaglar är att täcka dem med dessa fruktade ålderdomstecken.
K.
Si.
Det är mycket som talar Bedröfvad 28-åring.
ympvax och sätta på handsktutor.
för dikten » En syn », men vi ha så N: r 2.
J ag ville så gärna bli Då ni vid så unga år redan fått nyligen haft en fredsdikt, att - vi brun.
Har hört att det finns något Stort tålamod fordras, ty det går rynkor i ansiktet måste det bero veckor, ja, månader innan kartnageln nu icke kunna upprepa oss själfva medel att str3&gt;ka p å ansikte och hals, Man kan äfven för­ på någon » ful vana » att rynka pan­ med att införa denna.
som ej skadar.
» Lillemor. » faller bort.
söka bortskafva kartnageln med en nan eller annan del af ansiktet.
M o n i k a.
K i s m e t.
A.
E s t — m.
att i detta fall vara sträng Tack, afböjes.
Brun hudcréme finns i parfym­ knif och sedan fila den och polera Försök mot er själf och ej tillåta er några F 1 o r i o. Eder poetiska talang är handeln, men jag skulle vilja råda den med smärgelpapper, hvilket ofta grimaser.
Det bör emellertid gå all aktning värd.
Men under för Mot kylknölar an­ er att hellre vistas ute så mycket bör upprepas.
att arbeta^ bort era rynkor, handen varande lyriska högkonjunk­ som möjligt och utsätta er för sol­ vändas omslag af borsyra, alun eller bra om ni följer det råd som » Frågvis » tur finns ingen möjlighet för oss ljuset, ty den naturliga brunskan är bly vatten äfvenså penslingar med jod­ fått angående tvättning, massage att använda edra bidrag.
oändligt mycket vackrare än den sprit.
Denna otrefliga åkomma är myc­ etc. Var blott ihärdig, ty det ket svår att bota, emedan den ofta be­ E.
Papperskorgen blef dess öde.
konstgjorda.
ror af blodbrist, dålig blodcirkulation hjälper inte att för någon gång ut­ G.
Sådana små grepp i lyran höra N: r 3.
Snälla skönhetsdoktorn, gif eller annan svaghet.
På senare tider föra behandlingen utan för hvarje alltid den första ungdomen till — deras tafatthet ursäktas af den mig ett par råd vis-à-vis min hy.
användes hetluftsbad med fördel.
näpna naiviteten, hvarmed anslaget Jag är 36 år och vill gärna se ung­ N: r 6.
Hur skall jag förhindra att N: r 9.
Hur skall man få.
täta och sker.
domlig ut.
Min hy är ganska torr få » mage »?
Kan inte använda kor­ M å n g 7 å rig prenumerailt.
Bör man tvätta sig med tvål ooh sett, ty plans che tterna brytas ide­ svarta ögonbryn samt långa ögon­ Var vänlig gif mig goda: fransar?
» 1228 » Vi förstå uppriktigt sagdt ej hvad hvilken sort är bäst?
Är borax, ligen.
m e d e l f ö r det är för slags förklaring ni ön­ bra att använda i tvättvattnet?
råd.
Gymnastiska rörelser eller hvad i S t i m u l e r a n d e skar af oss.
Bilden torde väl tala Bör man tvätta sig med varmt eller är att göra för figurens bibehållande ö g o n h å r o c h ö g o n b r y n.
Lavendelättika 75 gr. för sig själf, och endast en oren kallt vatten?
Hvilken hudcréme är med » rak front »?
Ung fru.
Glycerin 37 gr. fantasi kan ur densamma framkon- bäst och bör man massera in den Extrakt på jaborandiblad 7 gr. struera någon omoralisk innebörd.
väl?
Hur motarbeta rynkor?
Tag en serie gymnastiska rörelser Skakas samman tills det är väl För öfrigt bedja vi eder slå upp » Frågvis. » hvarje morgon, innan ni klär er och blandadt.
Anbringas på ögonbry­ Viktor Rydbergs dikter, första sam­ Tvätta er hvarje afton i varmt helst framför öppet fönster, med nen med en liten mjuk borste och lingen, sida 101.
Där finner ni en vatten och någon god, ej för starkt djupa andetag.
Skaffa er en bok på ögonhåren med en fin pensel, dikt, » De badande barnen », med parfymerad tvål, innan ni går och för hemgymnastik och utvälj några men försiktigt så att intet af vät­ motto af » hedningen » Goethe.
Läs lägger er — de billiga tvålarna lämpliga rörelser, som ni beslutar er skan kommer åt ögat.
den!
IDUNS SKÖNHETSINSTITUT.
att utföra hvarje dag.
Det är nog med 10 minuters gymnastik om da­ gen, b l o t t d e n a l d r i g f ö r ­ summas.
Glöm ej heller daglig motion i friska luften och regel­ bundna bad.
En välgjord korsett med rak planschett är att anbefalla.
De raka planschetterna bruka sällan gå af.
BREFLÀDA OXYGENOL- SALVA.
i^led och till nyttig motion för barnen äro en gunga och trapez i trädgården.
— Trapez N:o ll:a kostar endast Kr.
2:75 Gunga „ 19:a „ „ „ 3: — pr st.
Beställ idag ell.
begär ill. prisk.
Th. P. Pålsson, Sto ckamöllan.
Fås p &amp; apo teken Bästa järnmedel - v 454 -
LEDIGA PLATSER UNG, BILDAD, musik, darm f år plats som husförest, hos ungherre.
Svar med lönepret.
foto.
m. m. till » G-.
R.
T. » Nord.
Annonsbyrån, Gtö teborg.
UNG- B ILDAD HUSLIG FLICKA med vana vid barn och angenämt sätt er- hålleir genast plats i liten familj näira Stockholm.
God lön.
Foto o. ref. önskvärda.
Svar till » Familje­ medlem X.
Y. Z. » Iduns Exp.
ENKEL SNÄLL FLICKA kunnig i matlagning och bakning, och för öf- rigt hvad som förekommer inom ett ' hem får plats 1 Juli.
Svar med foto.
samt löneanspråk till » B.
W. » S k e n i n g e p. ir.
FRIELEV I GOBELINVÄFNAD — 6 månaders kurs — mottages genast.
Amelie Fjsestad.
Rackstad, A r v i k a.
BILDAD FLICKA frisk, arbetsam, ordentlig och snäll, fullt kunnig i enklare matlagning och bakning, får plats d.
1 aug.
som kokerska i bil- dadt hem på landet.
Lön 25 kr.
Barnfröken finnes.
Adress Fröstad Norrgård, Linghem LÄRARINNA, undervisnings v., kom­ petent att undervisa i kurser mot­ svarande flickskolornas, särskilt dug­ lig uti att undervisa i språk och musik ' erhåller till hösten förmånl.
plats uti privathem för att undervisa tre flickor, 14 — 15 år gamla.
• Svar med betyg och foto insändas till » Hös- ten 1916. » poste restante, Gislaved.
2-NE DUGLIGA ordentliga bättre flickor, den ena kunnig i mat­ lagning och bakning, den andra i inomhus förekommande göromål samt enklare sömnad, få goda platser in­ sept, att jämte husmodern st. _ 1 sköta ett hem på 6 pers. Svar med betygsafskrifter och foto torde sändas till » Apotekare » p. r. Göte­ borg.
V är dlnneplats Hos ungherre i god social och ekonomisk ställning bosatt i stad finnes värdinneplats ledig den 15 Aujg.
eill ' er 1 Sept.
Sökande bör vara af god familj i åldern 25 till; 32 &amp; r, ega fördelaktigt utseende, bildad, huslig och helst något musikalisk.
Gerna ensam­ stående.
Svar med alla upplysningar och fotografi till » Värdinna, godt hem » under adr.
S. Gumaelii Annons- byrå, Stockholm^, f. v. b.
En flicka, pålitlig och säker med godt sätt mot kunder får plats i Garn- och Hem­ slöjdsaffär.
Goda rekomendationer fordras.
iSvar till » Norrland » under adr.
Si.
Gumaelii Annonsbyrå, fit ock- holm f. v. b.
Guvernant, som genomgått Privata Lärarinne­ seminariet eller Sandströmska semi­ nariet, helst musikalisk, önskas för 3 barn 12 — 8 år.
Betygsafskrifter o. rekommendationer märkta » Disponent­ familj, Västeirdalarne » under adr.
Si.
Gumaelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
SOM GOD HUSMODERS hjälp och kan en 17-åring erhålla en livförsäkring sällskap önskar ung flicka plats, i BALDER å och tyska önska,s guvernant under helst på landet, att deltaga i o. lära alla husliga sysslor.
(Event, sommaren för flicka till åttonde 2,500 kronor klassen.
Svar till Carl Roth, Ludvika.
annan plats).
Innéhar f. n. plats ß att utbetalas vid dödsfall eller en s. k. blan- som skr if biträde och sällskap åt oc * 1 kapitalförsäkring å inemot godsägarinna.
Äger kännedom i en­ CÏT / Zs gelska språket.
God handstil.
Tacks, U 2,000 kronor för svar till » Ethel 18 years », Skön- som vill gifva massage åt en person, narbo.
att utbetalas vid uppnådda 60 år eller erhåller fritt vivre i prästgård i dödsfall dessf örinnan.
En anspråkslös flicka härlig trakt af Värmland jämte fri af 1 bildad familj, något musikalisk, För en 42-åring blir dagliga avsätt­ resa fram och åter.
Svar snarast med goda betyg från genomgånget ningen för samma försäkringssummor, 20 till » M », poste restante, Svanskog.
8-klassigt läroverk, önskar till hös- resp. nära 30 ö re.
Drag sålunda in åtminstone 10 ör e tejn plats att läsa med mindre barn.
om dagen på de onödiga småutgifterna Villig deltaga i lättare husliga syss­ och teckna en försäkring i lor eller skrifgörömål.
Någon lön fullt kun.
i matl.
och torguppköp önskas.
Svar till » Greta 17 » Iiel- eirh.
pl.
gen.
på landet i närh.
af singborg p. r. Göteborg.
Husjungfru och hjelp i Nyutexaminerad Sjukgymnast — ÖMSESIDIGT - köket finnes.
Sv.
.
med betygsaf- med fina betyg Huvudkontoret: STUREGATAN 8.
STOCKHOLM.
— Begär prospekt.
skr.
uppg.
om ålder och löneanspråk önskar under sommaren medfölja till till » P.
X. O. » S. Gumaelii Annons- badort eller komma till någon landt- byrå, ' Göteborg.
egendom.
Vid lön fästes mindre I ETT AKTADT HEM, änka efter af seende.
Svar till » Smålandstös » högre ämbetsman, finnes till hösten under adress S. Gumaelii Annonsbyrå, tillfälle till verkligt god inackor­ dering för ung flicka af god familj.
Stockholm, f, v. b.
Institution de 1 er rang pour Läget invid Strandvägen.
Ref. ön­ för bild.
allv.
flicka omkr. 20 år skas och lämnas.
Svar under första jeunes filles.
Etudes sérieuses des finnes att tillträda under sommaren hälften af juli månad till Box 55, langues, musique, peinture, historié å &lt;sjuk- och ålderdomsafd.
på större Carlshamn.
de l ' art; etc. Sports.
Situation ex­ hem i Stockholm.
Sv.
t.
» Allt fritt » eller större herregård önskar en ung 77 / # pensionat Skottes annonskontor Odeng.
63.
Hautes références à ceptionelle.
förlofvad flicka från » 1 eller 15 sept, v i l o h e m e l l e r h u s h å l l s s k i o l ^ a till 15 dec.
vidare utbilda sig i l ' étranger.
Directrice: Mademoiselle ett ihems skötande, under präktig passande herrgårdsbyggnad uthyres L.
B a r r i è r e.
husmoders ledning.
Svar med pris­ billigt fr. 1 sept.
Läge högt och uppgift, helst inom 8 dagar, till hälsosamt 7 km.
från Strängnäs, 11:2 » Familjemedlem » Sydhallands Exp.
min.
från järnvägsstation.
10 stora rum och kök, 2 hallar och 2 verandor.
UNG, MUSIK, undervisningsvan flic­ Laholm f. v. b.
Möblerad.
Ved, trädgårdsprodukter, ka, som genomgått 8-kl. läroverk, mjölk, mjöl, potatis m. m. billigt med alla nutida bekv., hiss, bad­ önskar snarast möjligt plats att läsa på platsen.
Elektriskt ljus och rum m. m. kan god inack.
erh.
med barn samt även, om så ön­ telefon.
Svar till » Pensionat » Gun­ ensamt eller deladt rum.
Svar till skas, undervisa i musik.
Utmärkta nar Stenbecks Annonsbyrå, Sturegatan » Centralt läge », Iduns exp.
Riks betyg och rek.
från föreg.
platser.
20, Stockholm.
10462.
Svar till » E.
S. », Lund p. r.
FINNES NÅGON SNÄLL oberoende ENKEL FLICKA önskar plats i familj som vill adoptera ett barn tapisseriaffär.
Har genomgått hand­ som väntas midten af augusti.
Tack­ arbetskurs och erhållit högsta be­ sam svar till » 20 å r. » Iduns exp.
tyget.
Tacksamt svar till A. F. f. v. för b. Lönnholmsgatan 5 Jönköping.
BÄTTRE 19-ÄRS FLICKA önskar INACKORDERING.
Förlofvad bildad och blir det i dubbelt måtto om bad- | biträda i präst- eller bättre lant­ flicka önskar snarast möjligt in­ rummet är monteradt med våra f mannahushåll mot någon lön.
- Svar ackordering å större herrgård eller » Duktig ».
Raus p. r. prästgård där tillfälle gifves att lära Förstklassiga moderna matlagning.
Svar till Postbox 22 JAG ÖNSKAR PLATS I FAMILJ att gå frun tillhanda, helst till lan­ Borgholm.
de#.
Svar till » Familjemedlem 23 i Iduns ' Exp.
Sthlm.
TVÅ BÄTTRE FLICKOR önskar kom­ eller skolgossar kunna få god hel- Erhållas genom alla entreprenörfirmor.
| ma till herrgård i Nov.
för att lära inackordering i bättre, välrekommen- matlagning.
Svar märkt » A och S. » deradt hem i Stockholm.
God om­ p. r. Mölle.
vårdnad och tillsyn. '
Finaste re­ BÄTTRE, anspråkslös och barnkär ferenser.
Deladt rum.
Södersol.
En­ MALMÖ.
I flicka önskar plats i familj att dast å väluppf os trade barn reflek­ Stockholm.
— Göteborg.
— Köpenhamn, g hjälpa frun med hemmets sysslor.
teras.
Svar till » God omvårdnad » Svar till » Pålitlig lantbrukaredotter ».
Iduns Exp.
f. v. b. Iduns.
exp.
f. v. b.
I O OOOOOOOOOOOOOOOOOOO OOOOOOOOOOOOOOOOOOOO ' OOOOOOOOOOOOOOOOOOOO H PLATS som husföreståndarinna ön­ skas i höst af medelålders fru med bästa ref. Har mångårig vana att med ordning, arbetsamhet o. spar­ samhet sköta ett hem.
Svar till » An- språkslös », Tibro.
I franska c / St ' tio (rte, Kokerska eller bättre enkel flicka Livförsäkringsbolaget BALDER " Cyrano " Quai d ' Ouchy Lausanne (Suisse) Elevplats PLATSSÖKANDE I silis.
tust våning INACKORDERINGAR.
Bad är hälsa j A.-B.
Wilh.
Sonesson &amp; C:o, | Småskollärarinna Hvar skall jap tillbringa m in sommarsemester?
önsk.
und.
tid.
10 juli — 10 aug.
kom­ ma i vänl.
fam. helst vid hafvet för att mot fritt vivre hjälpa hus­ moder med lätt.
görom.
Tacks, för Stockholms omgifningar: sv.
m.
» iSommarhem » iS.
Gumaelii YID MÄLAREN.
Pensionat Fager- Annonsbyrå, Göteborg.
u d Äd har utmärkta strandbad och skogspromenader.
Begär prospekt af Konditor Lundevall, Enköping.
Språkkunnig dam, som är ferm stenograf, erhåller förtroendepost såsom sek­ reterare hos vår chef.
Vid hö gsta kompetens förmånligaste villkor.
Skriftliga ansökningar med referenser etc. FRICK &amp; FRICK Gust f Adolfs Torg 4, Malmö.
vårdanstalten, 1-årig kurs.
Sökes före 1 febr.
hos anstaltens läkare i till styrelsen ställd ansökan.
Villkor: elementarskoleutbildn., afgift 150 kr.
(Forts.) Ebon.
N: r 108.
Barnavårdskurser anord­ nas af Sällskapet Barnavårds anstalt; N: r 109.
Den anstalt, från hvilken för utbildning af barnavårdarinnor, | barnsköterskan blifvit utexaminerad, Stockholm, Hornsgatan 50.
In-1 anskaffar i främsta rummet plats, trädesålder lägst 17 år.
Inträdes-!
om hon bara blir belåten med den.
fordringar: att hafva fullständigt ge- j Vill hon ha plats i annan stad får nomgått folkskola i Stockholm eller j hon, som andra, vända sig till plats- äga motsvarande utbildning.
Kur-1 anskaffningsaffärerna, som ha an­ sen varar 4 månader.
Eleverna bo!
nons inne i lokaltidningarna.
Ebon.
inom anstalten och erlägga pr månad I N: r 110.
Om ni kan, gör bekant­ 60 kr.
för undervisning, föda och skap eller sätt er i förbindelse med bostad.
Ett begränsadt antal ele­ en tandtekniker!
På det sättet får ver, som styrka sig däraf vara i ni tillförlitliga och fylliga uppgif­ behof, mottagas mot en afgift af ter om yrket, dess för- och nack­ 30 kr.
pr månad, hvarförutom i en­ delar och bästa sättet att komma Klo.
staka fall frielever mottagas *.
in i yrket.
Ansökan om elevplats ställes till — Vill råda Greta att ej bli tand­ föreståndarinnan och bör vara åt­ tekniker.
Kursen kostar 200 kr.
för­ följd af frejd- och läkarebetyg, af- utom uppehället under den tid af skrift af skolbetyg, uppgift om fö­ 3 à 4 mån.
den pågår.
Yrket är ar­ regående verksamhet samt rekom­ betsamt och det fordras praktik och mendation af trovärdig person.
_ Kur­ vana innan man kan påräkna någon ser för fullständig utbildning i bar­ nämnvärd lön.
Gretchen.
navård gifvas äfven å Fackskolan för N: r 111.
Ni får annonsera och huslig ekonomi i Uppsala samt å F r ö b e l i n s t i t u t e t i N o r rk ö p i n g.
svara på annonser.
Gifvetvis kan Prospekt genom resp. föreståndarin­ det ej finnas många platser i detta nor.
I Örebro finns äfven å fack, te å " att det gäller att genom » Hvita korset » utbildning af yrkes- annonsstudium passa på, när platser barnsköterskor, 6 mån.
undervisning annonseras lediga.
Annonsera i den­ afgift 65 kr.
(inkl. kost och logis, na tidning, som finns öfveralit.
Ebon.
tvätt m.
m.).
Efter af slutad kurs — Troligen bäst att höra efter vid får godkänd elev rätt att anlägga Kindergarten eller barnkrubba i er Hvita korsets uniform.
Förestånd, fröken Julia Stéen.
Anskaffar plat­ egen eller närmaste stad, om ^någon plats är ledig samt, om så icke ser.
I Malmö får kurs genomgås 1 Malmö barnkrubba, Lundavägen, är, bedja att bli ihågkommen när Klo.
2 mån.
kurs, 30 kr.
pr månad.
Fri- så blir.
(Forts.) elevplatser.
Äfven å Flensburgska SVAR Badapparater.
Tuenne skolflickor Västkusten: Småland: MARSTRAND.
HVILOHEMMET » BJÖRKELID », Små­ Pensionat Nygren land, härligt läge, naturskön trakt, rekommenderas.
lugnt, stilla, nära sjö, emottager A 1 s b ä c k LYSE rek.
Strandbad.
gäster året om, äfven sjuka.
God Varma bad.
Löf- och barrskog, öp- vård.
Vidare meddelar Fr. QVARFATH, Tu tar yd.
pet året om.
VECKANS PRISTÄFLINGo PRISTÄFLING N:R 28.
BOK- STAFSFIGUR.
M O R I A K R K Ö K O K I P R L N I M V A A G N A L A S B E TONSÅSEN KURHOTELL; Valdres, 2,000 fot öfver hafvet.
öppet hela året.
Alla slags bad.
Tennis o. Biljard.
Elektriskt ljus.
Central­ värme.
Utmärkt kfik.
påträffade rätta lösningarna läm­ OLIKA BEGYNNELSE- nats c££ följande personer, hvilka alltså erhålla de utfästa kontant- BOKSTÄFVER.
prisen: Första priset: Fru Säg åt — att han tänder ett —, Lydia Wallin, Storvik.
Andra så att de kunna se sitt —.
Gif priset: Med.
stud. Erik Persson, mig sedan en —, så skall jag laga Åmål.
ett — på din jacka.
Därefter skola vi äta — och möjligen — om du — det.
MÖRKT TAL.
J S NORGE: Sjö- FOR BRÖSTSJPKA.
Solgården, B o r. LARVIKS BAD, Larvik.
Nytt och tidsenligt.
Läkare: D:r G. gyttje-, dy-, kolsyre- och elektr.
bad Lundskog.
Föreståndarinna: Sjuk­ etc. Massage- och dietbehandling.
Säsongi 1 juni — 31 aug.
Tillskrif sköterskan Tora Strömsten.
öfverläkaren D: r Knudtzon, Kristi­ ania, eller Badanstalten direkt.
Dela figuren i 8 lika stora delar och sätt dem tillsammans på annat^ sätt, så att 8 geografiska namn bildas.
LÖSNING TILL PRISTÄFLING N:R 24.
1776 Vid den företagna granskningen af insända lösningar lia de två först - 455 - IDUNS TIDSFORDRIF.
Den som gör mig vill inte äga mig.
Den som bär mig vill inte behålla mig.
Den som brukar mig vet inte om det.
CHARAD.
TILL TIDSFÖRDRIFV ET I N:R 27 LÖSNINGAR Mitt första, fastän ökadt med ett e, man öfver hela världen mest får se; det nämns i cfcfc utaf de tio buden, och nyttigt är det ända intill huden.
Mitt andra man om söndan spisa plär; hos mången det ock dagligt vankas lär.
Men, om mitt andra endast är mitt hela, det anses tarfligt — det kan icke fela.
Vilhelmina.
STJÄRNAN: 1 ' ta myntet lägges på 2 och skjutes till 1 2:dra » » » 3 » &gt; » 2 3 ' dje » » 4 » » » 3 4:de » » » 5 » » » 4 5 te » » » 6 » » » 5 6: te » » » 7 » » » 6 7:de » » » 8 » » » 7 REBUSEN: Allt förgår, intet be­ står.
RÄKNESKÄMT: looo IOÔO DE SJU BERÖMDA FÄLT­ HERRARNA: Wallenstein, Hindeai- burig, Napoleon, Joffre, Alexander, Gustaf Adolf, Wellington.
Doktor Bjerkes Ögonklinik LINKÖPING.
D; r Heümans Elfkullens Husmodersshola .i Sept.
XJndervisn finare och enkl.
matlagning, konserv, bakning, väfnad och handarb.
m. m. Prosp.
mot dubbelt porto.
Fröken Selma Gustafson, föreståndarinna adr, till l:a Sept.
Smedby.
UN JUNI, JULI OCH AUGUSTI Husmoderskursen vid Praktiska Hushållsskolan i Lund HÅLLES ELECTROMEDICINSKA INSTITUT.
NERVSJUKDOMAR och REUMATISKA börjar ny kurs den 15 aug.
1916.
In trädesfordringar äro att h af va genomgått ÅKOMMOR.
minst 6 kl. i läroverk eller äga motsvarande utbildning.
Undervisning med­ Knnssportsplatsen 2, Göteborg.
delas i enklare och finare matlagn., bakn., konserver., födoämneslära m. m. Tel. 4546.
Prosp.
och upplysn.
lämn.
af skolans föreståndarinna under ofvanst.
adr.
Doktor J.
Ar vedsons knrs IDUNS EXPEDITION ÖPPEN LÖRDAGAR Södra K. F. IJ.
K:s Husmoders- och Tjänarinneskola Praktiska Hushållsskolan i Södertälje, Uppsala Enskilda Läroverk &amp; Privatgynmasium.
Ny kurs börjar den 14 sept.
Prosp.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND Högre samskola med student- och realskolexamensrätt samt normal- skolkompetens.
9:de klass, som bl.
a. utbildar kindergartenlära- rinnor.
Godkända betyg i realskolexamen och betyg med normalskol- Vid Prof. Unmans Institut börjar d.
20 sept, ny (ett-årig) kars i kompetens berättiga utan tentamen till inträde i ring 1 (= ring II vid KL. 9~3.
ÖFRIGA BENNINGE HEMSKOLA « Göteborgs Strengnäs.
Gymnastiska Institut Ny kurs 15 Juli — 1 Dec.
1916.
9:de arbets­ året 20:de kursen.
Grundlig husmodersskola på landet.
Härligt friskt läge.
Angenämt hemlif.
Goda referenser.
8 skickliga, exa­ minerade lärarinnor.
Undervisning i mat lagning, inkokningar, bakning, sömnad, väf- ning, tvätt, städning, servering m. m.
Vidare upplysningar enl. adress som ofran.
Fullständigaste ettåriga kurs i Sjukgymnastik o ch M assage Nästa årskurs börj.
15 Sept.
Begär utförligt prospekt!
wlN £&gt;s 0 OL Dd berömda hårstärkande vattnet.
Gifver grått hår dess ursprungliga färg borttager mjäll.
Hindrar håret att falla af.
Märket grund.
1679.
B eg. end.
fl.
med orden: Royal » Windsor Perfectionne *.
En alltjämt stig.
försäljn.
samt 30 års succés gar.
Royal Windsors verkan.
Pris kr.
5. f- por to.
Nederlag: Franska Parfym magasinet, Hoflev., 2 1 Drottninggat.
21, Sthlm.
Lait Antéphélique • ilip Holmqvists IB — Handelsinstitut • N.
A Allegat.
1, 1 &amp; 2 tv., Göteborg.
I Grunc Grundat 1885.
Rt.
2127 &amp; 91 60.
Främsta och s största enskilda handelsläroverk i lande: landets främsta handelsstad.
Egen läro­ verksbyggnad.
H Höstterminen från IS Ang. till 15 dee.
1916.
Elsa Philips Husmodersskola, Stockholm, KarlavSgen 25 (f. d.
1 A), börjar sin 17:de termin för bildade unga flickor den 15 sept.
1916.
Under­ visning i enklare och finare matlagning, bakning, konservering och in­ läggningar af bär, frukt, grönsaker och kött; vegetarisk matlagning, sjuk­ matlagning, uppköp, födoämneslära, hushållets ekonomi m. m.
Olika kur­ ser.
Examinerade Lärarinnor.
Förbereder inträde till lärarinnekurser i huslig ekonomi.
Adress till 28 Aug.
Nyåker, Leksboda.
Sedan Stock­ holm.
Prospekt, ref. och närmare upplysn, på begäran.
ELSA PHILIP, Stockholm.
Högre Lärarinneseminariet vid S tiftelsen K jellbergska fli ckskolan Mot grått hår!
Härmed meddelas ärade kunder att det utmärkta och mycket efterfrågade hårvattnet mot grått hår (dessutom det bästa mot mjäll och håraffall) aom i 40 år förts endast i Fanny Gelins Parfymmagasin, Malmtorgsgat.
5, hädanefter fås under adress Firma Fanny Gelin, N orrviken.
Kikst.
Norrviken 14.
Pris: 5:50 fraktfritt.
TvättI Tvättning och mangling af privat­ kläder utföres på ett i allo förötklas- sigt lätt i Mälarebadets Tvätt- ät Strykinrättning till ett pris af 35 öre pr kg.
för tvättposter öfverstigande 20 kg.
Afgiftsfri af- hämtning och hemsändning.
Allm.9344.
Riks 3815.
I D ET N I!
F ÖRNÄ I H VETEI ÄR ist Kurser i klännings-, linne-, konst- och spietssömnad, knyppling samt textil-, dräkt- och konsthistoria.
Grundlig praktisk och konstnärlig undervisning.
Inackordering kan om så önskas, erhållas vid skolan.
Höstterminen börjar den 15 sept.
" Vidare meddelar Hild Sjöberg, Ma­ riestad.
.
- • ' • Ny hushållskurs för Crème Idéale Tredje praktiska hushållskursen å Lyckebo pensionat, Sjömarken, (Gö- teb.
— Borås järnv.)
börjar 15 sept, och pågår till den 15 dec.
Undervis­ ning i matlagning, bakning, konserve­ ring, ' kons t väfnad, handarbeten, linne- söm.
Pris 75 kr.
pr mån.
inackordering inberäknad.
Häri.
läge, godt hem­ liv.
Förfrågn.
ställas till Lyckebo pensionat, Sjömarken.
Porträtt ar Majorskan Edmanns är af kännare ansedd som mest för­ skönande och mest elegant.
Bleker fräknar och lefverfläckar, gör hyn ungdomligt vacker.
meddelar » högre lärarinnekompetens ».
För inträde i aid.
I fordras full­ ständigt afgångsbetyg från 8-klassig flickskola jämte examen i ett få­ tal ämnen.
Till hösten 1916 finnes platser även i avd. II.
Ansökningar, åtföljda av betygs­ avskrifter, frejde- och läkarebetyg, insändas före den 25 Aug.
till semi­ nariets föreståndarinna, Södra Vägen 23, Göteborg, som även besvarar för­ frågningar.
ê Styrelsen.
IS Utmärkta organ utsökta ~ A.
32 läsaret.
Höstterminen börjar den 22 aug.
1916.
20 ak ade­ miskt och praktiskt utbildade lärare.
1 Aug. — 1 Nov.
1916, för unga damer Års- och terminskurser.
har 3 plats, lediga.
Begär prosp.
» MAJOREN OCH MAJORSKAN PA Utförlig bankkurs med öf- Fru Ida Palmgren, Bettna.
EKEBY » samt » Y a c k r a A 1 1 r i n g- nlngar i alla bankgöromål.
e r » (Lagman och Lagmanskan San­ Pia tsför medling saf del­ delin) samt (Brukspatron Antons­ ning med vidsträckta förbin­ son) finnes att få köpa till 2 k r.
15 Sept. — 20 Dec.
delser.
Begär vårt 40 sid, illustr.
prosp.
S e m e s t e r i n a c k o r d.
f å r 2 s t. i. storl.
18X24 cm.
finfint ut­ unga damer, som vilja dela rum, ef­ förda, från Aurelius Atelier, S u n n e. ter 15 Juli.
80 Kr.
i mån.
öfverst- Obs.!
Se artikeln i detta n:r af innan A. Hyltén-Cavallius, i.
Prick, Idun!
Sandviks herregård, Åmål.
Burseryd.
(kändt i hela världen sedan 50 år) bästa medel mot rynkor, fräknar, lefverfläc- kar, linnar, fnassel m. m.
Pris kr.
6. — + porto.
Franska Parfymmagasinet, Drottninggatan 21, Stockholm.
Hoflev.
_ 9 Bildade flickor mottagas å Nobynäs Herrgärd, belägen i vacker trakt pä småländska höglandet, 7 minuters gångväg från Stjärneborgs anhalt, vid linjen Stockholm — Malmö.
Orundlig undervisning i hushåll och slöjd med­ delas af skickliga, examinerade lärarinnor.
Godt hem.
Förfrågningar och anmälningar ställas till föreståndarinnan Fru E. von Kothen, Nobynäs, Frln- naryd.
Rikstelefon Frinnaryd 5, i Göteborg Massage och Sjukgymnastik.
allm.
lärov.).
Redogörelse och inackorderingslista genom vaktmästaren.
omfattar 3 ett-åriga afdelningar odh Josef Liljeblad.
Carola Eneroth.
Begär prospekt.
Brunkebergsgatan 9.
Stockholm.
HVARPAGAR Nobynäs Hushållsskola.
Östgötagatan 24 B, Stockholm börjar sin höstkurs den 15 aug.
1916.
Grundlig och praktisk undervisning i alla de sysslor, som fordras af en dugande husmoder och tjänarinna, såsom uppköp af matvaror, enklare och finare matlagning, bakning m. m. till ett hems skötsel hörande samt teoretisk undervisning i födoämnes- och hälsovårdslära.
medför enl. kungl.
maj: ts medgif- Särskild konserveringskurs med början 1 aug.
Helinackordering — om så ön­ van.de samma komp.
o. rättigheter skas — fö r elever från landsorten.
Tillfälle att deltaga i språkkurser på aft­ som en kurs vid Gymn.
Central­ narna.
Upplysn.
af förest, kl. 9.30 — 10,80 f. m. Bifes Söder 12, A.
T.
310 01. institutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran gen.
D:r J. Ekda / sgatan 13, bor Jar ny 3 mån.
kurs 12 September.
Arvedson: adr.
Odeng.
1, Stockholm.
Grundlig och praktisk undervisning i allt husligt arbete.
Helinack.
kan erh.
vid skolan.
Soliga vackra rum.
Endast friska och verkligt intresserade elever antagas.
Referenser: Fröken A. Klingenstierna, Södertelje, I^ektor Ax.Falk, Gymnastikdirektörsexamen Södertelje, D:r B-urik Holm, Nääs, Flöda st. Prospekt tillhandahållas och an­ aflägges efter 2-årig kurs af kvinn­ mälningar mottagas före 1 sept, av skolkökslärarinnan vid Nääs, Fröken Rosa Mutén, adr.
Slottet, Nääs Flöda st. liga elever vid Anna Björkman, ex. Handarbetslärarinna.
Rosa Mutén, ex. Skolktfkslärarinna.
i Sju kgymnastik, Massage och Pedagogisk Gymnastik DE R Turkiska badet I Malmtorgsbadet är öppet hvarje torsdag för damer.
Yppersta me­ del för bibehållandet af smärt figur och fin hy.
Badet är angenämast, om man är flera i sällskap.
Pris före annonsering i landsorten äro följande tidningar: Arvika: Arvika Tidning.
Avesta: Borlänge: Borås: belägen inom Yinslöfs municipalsam- Malmö: Skånska Aftonbladet.
Mora: Mora hälle vid Norrköping: den Eksjö: Nyköping: Nässjö: understödes Engelholm: Oskarshamn: Eskilstuna: Eslöf: Eskilstuna-Kurire. *].
järnvägsstation, börjar nya kurser d|sn 1 ins t. no v. Skolan största i sitt af slag staten hushållningssällskap.
i Sverige, och länets Prospekt sän­ des på begäran genom skolans (v-erl^t.
direktör S.
J.
S.
E r m a n, Yinslöf.
Piteå: Styrelsen.
Skellefteå: %IEBOI A Ö YPPERSTA H vtTEMJOL Nämn denna tidning.
Falkenbergs-Posten, Sköfde: Sollefteå: Falu-Kuriren.
Gefle: fiel Sundsvall: Falkenberg: $usquarna Falun: ©entrai ÎBobhin Halmstad: Söderhamn: Hedemora: Södertälje: Trelleborg: Hudiksvall: Hälsingborg: Uddevalla: Härnösand: Umeà: Höganäs: Hörby: Höganäs T idning.
Jönköping: Kalmar: Södertälje Tidning.
: Luleà: Norrbottens-Kuriren.
s A Västerbottens-Kuriren.
§== En svensk symaskin bör finnas i hvarje svenskt hem.
= Uppsala: Visby: Vänersborg: BIsfcsläiB Annonsblad, Västervik: Î Karlskrona: Karlskrona-Tidningen.
Västerås:: Karlstad: Växiö: Kristinehamn: Ystad: Laholm: Örebro: Landskrona: Örnsköldsvik: j Unköping: utmärker sig genom utomordentligt lätt gång, mycket stor hastighet, kort nål, stor hållbarhet mot slitning •och stor spole.
Arbetar därför alltid till ä garens belåtenhet.
fö »?
Östhammars Tidning.
456 - Deposition) J 1 | Oj Kapitalräkning / * |2 |0 Sparkasseräkning 4 % - Postat r Fondor 21,350,000 kronor.
Stockholmskontor: Arsenalsgat.
9.
Filialer: J S ödermalmstorg 8.
(Sturegatan 32.
It i Östersund: osthammar: 2SEEE lindrâr den retsammaste ftos / a Fondafdelning. '
- SALJES i ASKARa30öre; IPASARc lOör.
Kassafack.
Idun utgifves denna veckm i A och B. Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Stockholm, 1916.
