# ID: svediakorp-per2220
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 24,390
# sentences: 1,529
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 26 (1537) 29:DE ÅRG.
LÖSNUMMERPRIS: 12 ORE.
I L L C I S T R E R A D f ^ T I D N IN G UPPLAGA A. GRUN O FOR- K.VI N NAN i OCH • HEMMETt 1FRITHIOFHELLBERG SÖNDAGEN DEN 25 JUNI 1916.
HUFVUDREDAKTOR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN.
E L I S A B E T H K R EY.
EFTER MIDSOMMARVAKAN.
Efter en oljemålning af Oeorg Pauli.
Den moderna husmodern och hennes praktiska uppgifter.
För Idun af GERTRUD o ch PETER NORDEN.
III.
Husmoder och tjänare.
EGENDOMLIGT NOG TALAS DET ALL- tid om " jungfrufrågan ", som om den vore ett nytt problem, medan sanningen i stället är den, att den hör till d e " eviga " frågorna, på hvilka ingen rationell och alla parter tillfreds­ ställande lösning tycks finnas.
Greklands och Roms slafvar voro icke mindre ett " pro b­ lem " för sitt husbondefolk än negerslafvarne i d e amerikanska sydstaterna.
Och våra mor­ mödrar voro precis lika glada åt att " byta jungfru " som vi själfva äro.
Att de vanligen mindre ofta än vi voro utsatta för detta slags sinnesrörelse gjorde den blott så mycket mera djupgående.
Var det månne lättare för våra mormöd­ rar att uppfostra sina tjänare till ly dnad, ord­ ningssinne, sparsamhet, ärlighet och godt uppförande?
Våra dagars husmoder tycks luta åt den åsikten.
Hon anser, att tjänare- Glassen " håller på att urarta, men är det icke i s tället husmoderklassen, som urartat?
Enligt min mening skulle man mycket väl kunna säga: " På deras tjänare skall man känna dem. "
Vi ta la om den gamla goda tiden, då jung­ frun tog plats hos den nygifta, eller när för­ slå barnet kom, och sedan — naturligtvis un­ der förutsättning af att hon icke själf gifte sig!
— stan nade så länge, att hon fick vagga äfven barnbarnen i sitt knä.
Jag råkar själf tillhöra en familj, d är tjänarne brukat stanna från fem till femtio år, och där denna tro- tjänst-tradition förresten allt fortfarande är obruten.
En jungfru, som troget tjänat hos min mo rbror i 20 å r, " rymde ", kan man säga, en mörk ovädersnatt, i förtviflan öfver att sista ungen flugit ur boet och begifvit sig till Argentina.
Hon förklarade helt enkelt, att hon icke stod ut med det tomma huset, se­ dan nu alla " barnen " gifvit sig af ut i värl den, och hon smög sig undan s om en tjuf om nat­ ten, därför att hon icke litade på att kunna behärska sig vid afskedet från husbondefol- kei.
En annan jungfru, gamla Vreny, var i tjänst hos mina kusiner i 50 år.
Hon kom till bröllopet, och när modern några år senare dog, blef hon som en andra mor för de fyra små; och fastän hon själf var förlofvad i 25 år, så kunde hon aldrig besluta sig för att lämna " barnen " och gifta sig.
för några år sedan, när hon gjorde upp sitt testamente, be­ stämde hon, att den icke obetydliga summa, som hon under ett helt lifs sparande lagt åt sidan, skulle tillfalla " hennes barn ".
Min egen mor talade alltid om sin sköter­ ska med den största tillgifvenhet, och en af de allra första, som hon efter 20 å rs vistelse i Amerika sökte upp, var naturligtvis gamla Betty.
Hvad var då hemligheten med denna öm­ sesidiga trofasta tillgifvenhet, som är så ty­ pisk för " den gamla goda tiden "?
Svaret lig­ ger mycket nära till h ands: tjänarne voro medlemmar af familjen.
De deladé familjens dagliga glädjeämnen och besvärligheter, lika väl som de delade dess dagliga bröd vid det gemensamma bordet.
Det fanns icke då mer än nu någon ofelbar trollformel för hur man skulle behandla sina jungfrur.
Andra tider, andra seder.
Lagens bokstaf Prenumerationspris!
Vanl.
upplagan:!
Helt år Kr.
6.50!
HaHt år!
Kvartal: Månad « 3.50 « 1.75 c 0.75 j Praktupplagan: Helt år Halft år Kvartal Månad Kr.
9.-.
5. — 2.50 » 0.90 är för oss i många stycken annorlunda, men dess anda och mening är nog alltjämt den­ samma.
Vi tala om hur tjänarne förr i värl­ den nöjde sig med en enkel, hedersam dräkt och några få kronor i m ånaden, men vi glöm­ ma att våra mormödrar själfva buro så godt som en husmodersuniform, och att — sk ill­ naden i penningvärde obesedt — fas tän den kontanta lönen var jämförelsevis liten, tjä­ narne fingo så och så många alnar af det hemväfda linnet till sin a underkläder, så och så mycket af det svarta ylletyget för sin sön­ dagsklänning o. s. v. De hade, med andra ord, äfven sin andel i resultatet af hemmets arbete.
Man får ofta höra husmödrar helt naivt på­ stå, att skulden till allt slarf och all brist på duglighet, som man möter hos våra dagars tjänare, ligger i deras smak för grannlåt och vackra kläder — " d et är allt hvad de tänka på. "
De som så klaga, glömma emellertid att ta i be traktande, hvilket ex empel husmödrar­ na, och de " bättre " öfver hufvud taget, ge dem.
Ty naturligtvis blir tjänarklassens be­ teende ingenting annat än en återspegling, med imiteringens alla skuggsidor af deras, som äro " förmer ".
Hvad som gör det svårt för den unga och oerfarna husmodern att med tillräcklig auk­ toritet " ta " sin jungfru, är den känsla af osäkerhet och tvekan ifråga om sitt eget ar­ bete och sin egen sakkunskap, som hon helt naturligt ideligen erfar.
Valet af den f ö r s t a tjänaren är därför af alldeles särskild bety­ delse.
Många unga flickor, eller kanske i än­ nu högre grad deras kära mammor, skatta sig lyckliga, om den pröfvade och pålitliga " familjeklenoden " följer med den nygifta i det egna boet, men för min de l föredrog jag att börja med en oerfaren flicka och anser, af min egen erfarenhet som nygift att döma, att detta är det bästa, så länge den nya hus­ modern har den allra minsta kompetens Och håg för sin nya värdighet.
Ty det viktigaste hos en tjänare är icke, att hon kan allting, utan att hon ä r villig, tillmötesgående och a r­ betsam.
Har hon blott dessa egenskaper, är det lättare för husmodern att lära henne, hur just h on vill ha sängarna bäddade, och hur just hennes man vill ha äggen kokta, än det skulle vara, om jungfrun mer eller min­ dre direkt lät påskina, att " det där begriper jag lika bra som frun. "
Dessutom får den unga husmodern lära sig själf oändligt myc­ ket mera af den jungfru, s om ideligen kom­ mer och " frågar ", än af d en erfarna som " vet " allting, hur mycket bekvämare det än kan vara att slippa tänka och afgöra själf.
Men det är just gen om denna själfverksamhet och detta medvetande om ansvaret redan från början, och blott därigenom, som den nygifta lägger en säker grund för sin framtida ställ­ ning som husmoder i hemmet.
Den som inte själf f örstår att sköta sitt hu s­ håll, kommer oundvikligen förr eller senare att dra det kortaste strået i sitt förhållande till jungfrun, och hvad värre är, hon har äfven med de bästa afsikter svårt att vara fullt rätt­ vis emot henne, därför att hon icke kan be­ döma hvad de olika göromålen innebära och kräfva.
Hon riskerar att missbruka sin tjäna­ res tålamod, hennes kunskaper, hennes dug­ lighet och hennes krafter.
Hon klandrar henne för göranden, hvartill hon varit fullt be­ rättigad, i stället för att beifra uraktlåtelser eller verkligt klandervärd!
beteende.
Hon for- ' drar, att vissa arbeten skola kunna fullbor­ das på oresonligt kort tid, eller inser i ett an­ nat fall int e hur långsamt jungfrun ha r " skyn­ dat " sig.
Ena dagen skall allt möjligt utfö­ M 0nS och expedition, ras, så att jungfrun blir all deles utsläpad; den andra vet husmodern inte hvad hon skall hitta på för sysselsättning.
Och om jungfrun t. ex.
försäkrar, att det är " alldeles omöjligt " att få bort en viss fläck från en duk, från golfvet eller panelen, så står den oerfarna malmodern där och vet inte, om fläcken verkligen trotsar alla ansträngningar, el­ ler om jungfrun helt enkelt varit för lättvin­ dig af sig, eller om hon bjudit till på fel sätt.
* När man anställer en ny jungfru kan man icke nog tydligt göra klart för henne — och sig själf!
— hvilket a rbete man väntar af hen­ ne: hur många familjens m edlemmar äro, hur många rum hon har att sköta, samt huruvida man lägger mest vikt vid grundlighet och noggrannhet, eller föredrar ett rappt, flinkt arbete, där inte en massa tid sättes till på hvad man måhända själf anser vara oväsent­ liga småsaker.
Husmodern bör från första ögonblicket låta henne veta, huruvida hon sätter renlighet öfver allt annat.
Den ena hus­ modern vill k anske ha sina kopparkastruller blankade hvarenda dag, den andra skulle anse något sådant för e tt syndigt slöseri med tid och krafter och putsmedel.
Den som har barn, och lägger särskild vikt vid a tt jungfrun har godt sätt med dem, bör från första stund göra detta klart för henne.
Det finns infe tv å " platser " som äro lika, och en jungfru, so m passar förträffligt i det ena hemmet, kan drif- va nästa husmoder till förtviflan.
Och orsa­ ken hvarför så många stackars flickor be­ finna s ig i en omgifning, för hvilken d e sakna alla förutsättningar, är den, att husmodern icke vid anställandet gjorde fullt klart för dem hvad som väntades af dem.
Som en allmän regel kan man uppställa, att man har rätt att fordra större renlighet, n og­ grannhet och omvårdnad af den egna perso­ nen af jungfrun i en liten familj elle r i fa mil­ jer, d är man har flera tjänare än af ensam­ jungfrun i en stor familj.
Men i hvilket fall som helst bör man hålla sig till hvad som är väsentligt, och icke " tjata " på tjänaren och komma med oresonliga och småaktiga fordringar.
Hvad som fordras af ensamjungfrun i en stor familj ä r gifvetvis totalt skildt från hvad som fordras i en liten familj.
Icke desto mindre göra hvarken husmödrar eller tjänare denna skillnad tillräckligt klar för sig, och redan underlåtenheten härutinnan är en källa till o räkneliga missförstånd med därur härrörande bitterhet.
Det vanligaste miss­ taget torde vara att man anställer en ung och oerfaren flicka, som har att uträtta allt det tunga grofgörat i ett stort hushåll.
En­ dast äldre, mera erfarna flickor äro verk­ ligen kompetenta att ta en sådan börda på sina skuldror.
Endast af dessa kan man vänta erforderlig styrka och uthållighet, en­ das!
erfarenheten kan med något så när praktisk urskiljning l ägga arbetet tillrätta för sig.
En ung flicka däremot öfveranstränger sig lätt och sliter alldeles ut sig i sina få­ fänga försök att komma i takt i de dagliga bestyrens trampkvarn, och under tiden lär hon sig ändå ingenting riktigt ordentligt.
Ett stort hushåll är ingen skola, icke heller är en öfveransträngd husmor lämplig som lä­ rare för nybörjare på hemarbetets fält.
Och dessutom är det nästan brottsligt att, som många husmödrar göra, öfveranstränga flic­ kor i ton-åren med alltför kräfvande upp­ gifter.
Den unga och oerfarna tjänaren bör komma till en familj, där antingen husmo­ dem själf elier också en äldre och mera er- 45.
Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
61|47.
Kl. 1 0-4.
Kl. 9 - 6.
Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.6147.
Kl. 9-6.
Kl. 11-1.
Verkst.
direktören kl. 11 — 1.
Riks 8659.
Allm.
43 04.
Annonspris: Pr m illimeter enkel spalt: 25 öre efter text.
30 ör e å textsida.
20o förhöjning för särsk.
begärd plats.
Utländska annanser: 30 ö re efter text.
35 öre å textsida.
20 " lo förh.
för särsk.
begärd plats.
; • • •
faren tjänare har i i d ait lära henne hvad hon behöfver lära sig grundligt.
Och hennes lön bör naturligtvis rättas därefter.
Det finns två kategorier af tjänare, som böra betalas väl; de som verkligen fysiskt räcka till f ör arbetet i ett stort hushåll; och de som ha kompetens och erfarenhet nog att själfständigt och v ä 1 åtaga sig en mera begränsad arbetsuppgift.
Alla de tjä­ nare, som tyvärr höra till d et stora flertalet mellan dessa båda kategorier och som hvarken arbeta särskildt mycket eller sär­ skild!
väl, kunna icke ha samma anspråk på betalning för sina tjänster.
En annan viktig sak att observera i fråga o m den " nya " jungfrun är, att m an a l d r i g bör ibörjan blunda för sådana u r a k t l å t e l s e r o ch f e l ak t i g h e t e r i hennes arbete, som man icke äfven i fortsättningen tänker öfverse med.
Man sä­ ger, att nya kvastar alltid sopa rent, och detta betyder att just i b örjan vederbörandes uppmärksamhet är inriktad på att komma underfund med husbondefolkets vanor.
Se­ dan hon väl hunnit bilda sig egna vanor, tar hon det ofta som.
r en kitslighet, att husmo­ dern, som ju f örut " inte sa ' något " nu kom­ mer med " nya påhitt " och " lägger sig i " hennes arbete i tid och oiid.
Det gäller just att göra det i tid och e j i ofid, i all synner­ het som otid och otidighet har ett fatalt, icke endast språkligt släkttycke.
Men mån­ gen ung husmoder begår det misstaget att vilja synas vara alltför " vänlig " och efter- gifven, tills en vacker dag hennes eller man­ nens tålamod plötsligen brister och den stackars jungfrun " får sig " utan att ha haft den blekaste aning om, att hon hela tiden bort göra si i stället för så.
Husmodern bör därför hålla i minne, a tt jungfrun ald rig är så villig och läraktig som under den första månaden; allt hvad man då säger till he nne gör mycket mera intryck på henne än se­ nare förhållningsorder.
Utgå aldrig ifrån att jungfrun på förhand har reda på vissa elementära ting.
Hur s jälf- klart det än må synas för husmodern, att vissa saker skola göras, och andra låtas, så duger det aldrig att förutsätta dem som själfklara äfven för jungfrun, innan man kän­ ner henne väl.
" Ingen grad af tydlighet är öfverflödig, " brukar det heta, och man kan aldrig nog eftertryckligt inskärpa nödvän­ digheten af att ge en ny tjänare fullständiga och tydliga instruktioner.
På grundvalen af del arbetsprogram, som man uppgjort för dagens eller veckans värf, och hvarom strax skall vidare ordas, bör man punkt för punkt med den nyan­ ställda gå igenom hennes åligganden, i till­ lämpliga stycken gifvetvis i sammanhang med att man visar henne tillrätta i hemmet, och tala om för henne och visa henne just hur man vill att det eller det skall uträttas.
Äfven utan att till en början onödigtvis blun­ da, har man nog behof af tålamod, men det är bättre att använda sin behärskning till att med vänligt eftertryck upprepa de tillsägel­ ser, som icke genast uppfattats, än till att inga alls ge.
Och så fort man märker, att vederbörande fått klart för sig hvad man afser, bör man aldrig ett ögonblick tillåta afsiktlig försumlighet och olydnad.
Ingen­ ting hämnar sig så som att ge lillfingret åt en viss potentat!
Den som har mer än en jungfru måste lägga sig alldeles särskilt vinn om att göra tjänarnes inbördes åligganden maka och rättvist fördelade, så att ingendera får till­ fälle att missbruka den andra.
Om två tjä- Två fåtar.
Af KARL-ERIK FORSSLUND.
1.
Jag smyger mig dit, och gnolande glad jag letar i skymmande tallmo.
Där blänka solstänk som strödda blad af fjällets g yllene vallmo.
— Jag smyger på tå i min pelarehall, i dalens tigande tysta tallskog.
Då klingar ett rop från e n fäbovall, det kular i kvällsröd vallskog.
(Till en gammal melodi.)
LIVAR ÄR SAGAN, SOM / BERGEN vanka — hoar är Råndan, som på dö rren baiika hårdt en natt, när elln ur milan slog — dörrn till kolarlcojan djupt i skog "?
Hon, den granna frun i fina silfver- skorna, som gick vall långt bortom Rogen — valla vackra svarta korna med gull- horna hela natten djupt i skogen!
— Höga furor, tungt i moll ni brusa.
Inga sagor mer i höjden susa.
Ilård och kall en vind i skogen drog, fjärran flydde Råndan, sagan dog.
Jag ilar mot berget i skimrande natt, mig kallar en ljudande lurlåt.
Där ropar en taltrast, där spelar ett skratt, där leker en dårande durlåt.
— Men skogen står kolmörk och snårig och tät — nu är spelet helt nära, en villande troll- låt.
Jag går rundt, jag tra mpar i egna fjät i takt till e n mumlande moll-låt.
Hvar är v isan, varm och ljuf att sjunga för de n yngsta af de kullor unga, som gick ensam högt i bergen blå vall med vackra hvita korna små?
Stod om kvälln och blåste ensam högt på vallen stark en låt till vännen trogen — och där klang ur fjärran svar på län g- tanstrallen, klang och spelte öfver skogen.
— Tungt ni brusa, höga mörka tallar.
Ingen kular mer på fäbovallar.
Hård och kall en vind i bergen drog, kvällen blef så m örk, och visan dog.
Jag irrar och går — en storm bryter lös, jag är m ed i en Liotens polska bland gastar och häxor från heden­ hös — hör låtarna hemska och trollska!
— Men hej, här år en som kan dansa med troll!
Låt långdansen gå i den spökgråa torr­ skog!
— Det ljusnar, det lättar, och mumlet i moll blir ett vårbrus i spelfylld orrskog.
2.
\ Nu spelar en vårvind en längtanslåt på alla själens strängar.
Mig väntar vandringens lysande stråt öfver blåberg och midsommarängar.
Jag slänger min packade ränsel på rygg och kastar all tyngande vintervånda.
Mig vinkar i skogsbrynet vildfågels- skygg en trollögd och trånande Rånda.
nare icke frifvas tillsammans ligger oftast ett missnöje bakom med att den ena försö­ ker, och tillätes, att skjuta öfver en del af sitt eget ansvar på den andra.
Hur en jungfru bör vara och skicka sig är helt enkelt omöjligt att med några all­ mängiltiga regler söka fastslå.
Särskildt ifråga om etiketts- och höfligheisdelaljer måste husmodern ge ytterst noggranna in­ struktioner hur hon vill ha det.
Låt jung­ frun få veta, hur hon bör öppna för " främ­ mande " — som gäster och vänner beteck­ Tuppens Zephyr och Ni köper ingen annan.
Därnere i dunklet gå g astarna än sin lömska larmande skallgång.
Men högt i höjderna friast b land män jag lyss till tidernas vallgång.
En kulla sjunger — en västgök gal — en riptupp lockar i nylöfvad fjällskog.
Jag vandrar i viddernas bröllopssal.
Sol, sol öfver längtan och älskog!
(Råndan är Skogsfrun.
Satan).
Lioten är nande nog kallas i vårt goda land!
— hur hon skall svara i te lefon.
Låt henne veta om ni är nöjd med att tilltalas [och omtalas) med det afskyvärda " frun " och " herrn ", eller om ni anser, att hon har tid att säga " fru Svengren ".
Ty just i dylika små utvärtes angelägenheter är det som jungfrun utåt re­ presenterar vårt hem och dess ton, och just sådant är det som både främmande och " främmande " mest fästa sig vid och bygga sina slutsatser på.
Ett vänligt råd.
Gör ett försök med Svea Växt- mawgar&gt;in (Forts.) genom att böpa en 5-kiloslåda.
Ni gör därigenom icke blott en inbesparing på 50 procent, utan Ni får den mest praktiska och hygienis ka förpackningen i en väl sluten låda, och Ni be sparar Eder besväret med oupphörliga inköp i småposter.
— Bemärk " SVEA " - stämpeln.
Den garanterar högsta märke.
Mamma Rut.
ELISABETH Skiss af KUYLENSTIERNA-WENSTER.
FRU RUT AHLSTROM SYNAR FRAM- för den fäderneärfda konsolspegeln i för­ maket sin hatt, sin promenaddräkt och sitt utseende utan att vara riktigt nöjd med nå­ gondera, men när fre unga döttrar skola ha ny so mmarriggning, får naturligtvis medelsål­ ders mamma nöja sig med fjolårets.
" Det är dåliga tider ", har lektor Ahlström sagt i femton år, ty han har alltid betraktat dem från studieskulders och familjeförsörja­ reståndpunkt.
Han säger det fortfarande och med ett bittrare tonfall än förr, ty af de små barnen ha blifvit sto ra och så har hans mor kommit i hu set.
Ingen af de andra sys­ konen hade plats för henne, men lektorn är en hjärtemänniska.
Inte kunde den gamla halfblinda och döfva stackaren sitta ensam på ett rum.
Och till något offentligt hem ville hon inte.
Visst voro de sju förut i s ex rum, men det fick reda sig.
Och när den ömma sonen be­ stämt moderns förflyttning och sagt, att han litade på Ruts goda vilja, gick han ut med några vänner och såg efter hur våren artade sig på och omkring Hasselbacken, ty f ör rätt längesedan hade lektorn kommit till d en öf- verfygelsen, att när man knogade som han, behöfdes det sannerligen också en och an­ nan förströelse.
Hemmet och barnen var Ruts värld, ingen gjordé henne den stridig.
Farmor klagade visserligen öfver, att hon klädde barnen för tunt eller rådde henne att hålla flickorna till handarbeten, men detta kunde ej förtaga mammas uteslutande rätt att offra tid och dagens alla tankar åt de sina.
Rut står nu framför spegeln och 1er litet åt sin ifver att se " hygglig ut ".
Hon drar en smula i en gråsprängd, nykrusad hårslinga, så att den skall skyla tinningsgropen, och sedan stryker horn öfver den magra kinden slätande och med ett visst deltagande för dess förvissning.
Det är något alldeles otroligt, något som icke händt på åratal.
Mamma skall på vift i kväll.
Och det har kommit så oväntat och hastigt på, att familjen ej hunnit tränga sina tusen om och men emellan.
Onekligen var fru Rut rätt generad, när hon berättade för sin Konrad, att hon mötf en barndomsvän, som nu var praktiserande läkare uppe i N orrland, och som hon ej sett på tjugunio år.
Och tänk, att han ändå känt igen henne.
Hon hade stått med tankar och kasse lika fulla af matbekymmer och väntat på spår­ vagnen, hvilken skulle föra henne till En- skede, då Per Wallberg lyfte på hatten — skallig hade han blifvif — och frågade, om han vore igenkänd.
Och så hade han åkt med.
Han skulle besöka en gammal faster han hade på Hemmet för gamla.
Hon hade inte kunnat bjuda honom på middag.
De skulle ha torsk och välling, men hon hade sagt något om en annan gång.
Doktorn bjöd emellertid resolut både henne och Konrad på supé kvällen därpå.
Men Konrad skulle på kamratfest och det häpnadsväckande ha­ de därför inträffat att Rut skulle gå ensam.
Hon hade tänkt fa Svante, gymnasisten, med, men han sade: " Äsch, sitta där och nucka, nej tack! "
Flickorna ville i nte heller, och Konrad för­ klarade storslaget, aff det väl kunde vara I roligt för " mamma " att komma ut och röra på sig ett slag utan " svans ".
" Gå du, och efter d u säger han har det så fett, kan det kanske rent af bli till nytta, du! "
" Men Konrad, du förstår väl, att jag inte kan tala om sådant! "
" Det menar jag inte heller, att du skal 1, men om det faller sig ... " Rut suckar svagt.
Hårslingan räcker inte till.
Det infallna partiet är som en uttorkad mark, där man anar flydd lifskraff.
Och hon tänker med en af ödét rätt fuktad me­ delålders kvinnas ödmjukhet, att det var bra snällt af Per att alls bry sig om henne.
" Hvart skall du gå? "
frågade farmor, när hon tar adjö.
" Skall jag sitta här ensam?
Infe kan du köpa mat så här dags?
Hvad skall du då ute att göra? "
" Jag skall ut med en bekant, " skriker Rut i gummans öra.
" Hvem då?
Hon kan väl komma hit i stä l­ let, så får jag litet sällskap.
Ingen tänker på de gamla. "
Detsamma hör Rut dagligen och är trött att svara.
Farmor uppskattar för resten icke svärdotterns omsorger.
Det är som det skall vara, att Rut pysslar om henne, går ut med henne en stund, talar om för henne det_ de andra icke ha tid eller lust att meddela, hjälper henne med bad och skaffar henne små delikatesser.
Farmor fortsätter: " Ni ska tro, det är inte för roligt a tt bli gammal och ingenting orka.
Det har du oförsökt än. "
" Ja, det är visst också det enda, " tänker Rut, m en hon säger vänligt: " Jag har sagt till Anna att baka litet p lättar åt farmor till k väl­ len.
Adjö så länge. "
" Du kommer väl snart hem?
Hvart skall du gå? "
" Ut på supé med en god vän.
Adjö, far­ mor. "
" På supé!
Sân ' t borde du då växt ifrån — hvad i alla mina dar — e n gammal, gift fru ... " " Adjö! "
Nu ä r Rut i d örren.
Hon hejdar sig i salen, ty från köket hörs hemmets åskskräll: porslinskrossande.
Hon öppnar salsdörren och ropar ut: " Hvad var det, som gick sönder, Anna? "
" Soppskålen slant, jag rådde infe för det! "
Tyngd af terrinens skärfvor, undran öfver om lektorn skulle taga bil hem — det bief så dyrt!
— tanken på flickorna, som voro bra mycket ute om kvällarna och om Svantes omtväftade kostym skulle bli s tryktorr till i morgon bittida, då han måste ha den, går modern och makan Rut Ahlström till det på tid och stunder rätt vandaliserade nöjets tempel.
Per Wallberg möter frodig och glad och fulladdad med barndomshågkomster på ut­ satt plats.
Det är knappast afblekta, lifs- undansopade fru Rut han ser, utan en freflig och hurtig pojkflicka med för korta kjolar och för lån / ga ben, tjocka, ljusa flätor på ryggen och ett klingande skratt ur sitt vä­ sens innersta.
" Du och jag är snart de enda kvar från barndomstiden och lekarna på Wallenberg- ska tomten, " säger han hjärtligt, när de saif sig på den eleganta restaurangen.
" Och vi ska riktigt friska upp minnena i kväll. "
" Ja, hvad det skall bli roligt, " svarar Ruf så entusiastiskt hon kan, fy för ögonblicket är hon alldeles fascinerad af det extra be­ ställda smörgåsbordets härligheter.
Ack, om hon hade litet däraf hos dem därhemma.
Rökt lax var Konrads förtjusning.
Och Htt KonstîUteiiis " alster âïîtfn SjimclaUtémw t!
uppskattas visas därav att omsättningen under 1915 s teg med mer än » f \ / &gt; /!
40 proc.
Hven från länder t krig ingå alltjämt beställningar på bomulls-: KÄKtnfÄÄö.
tänk, om Svante fått äta upp all den rökta skinkan!
Per sitter och funderar på, när de sist träf­ fades, Rut och han.
Med en mans intresse för statistik vill ha n ha detta klart.
" Du hade gått och läst.
Jag ty ckte, det var så konstigt med din långa klänning och ditt uppsatta hår. "
" Jag minns precis när det var, " infaller Rut.
" Det var för tjugunio år sedan.
Jag var nyss fyllda aderton och hade träffat Konrad för första gången samma kväll som du kom och talade om, att du skulle bli läkare, och att du inte brydde dig om Lotten Roth mer, kommer du ihåg henne? "
" Den lilla svarthåriga koketten, ja då! "
Per Wallberg återvänder till barndoms­ landefs gröna ängar, där hågkomsterna leka hök och dufva, och där de infångas för en kort stund för aff dock i nuet fe sig som tunna skuggor.
Eller beror detta endast på Ruts oförmåga att riktigt ryckas med af def förflutna?
Hon kommer visserligen med en och annan liten personnotis, men har intet minnets flödande ymnighetshorn att skaka ut.
Däremot är hon alldeles gripen af det öfverdåd Per gör sig skyldig till: Hu mmer och haut Sauterne, få­ gel och Cliquot.
" Men Per, är du rik? "
" Hur så, du? "
" Du slår på så förskräckligt. "
" Tycker du det!
Jag tycker om att lefva godf.
Och nog har jag s å, atf jag r eder mig.
Det är för resten inte alla dagar man råkar en barndomsvän.
Skål och tack för att du kom. "
" Tack!
Tack!
— Nej, häll inte i mera, då blir jag yr i huf vudet.
Jag är inte van, du. "
" Men du tycker väl om champagne?
Jag minns på bror mins bröllop, hur du och jag, som var elfva och folf år, gick och räknade glasen, förfvifladf ängsliga, att de inte skulle kommit ihåg oss. "
" Det hade de inte heller.
Vi fick en liten skvätt efteråt. "
" Ja, d et är riktigt.
Då är det trefligi att nu efter behag kunna fylla sitt glas, fastän jag börjar bli le d på ' gula änkan '. "
" Kan man bli det? "
Rut förefaller alltmera förströdd.
Hon känner sig på något sätt pliktförgäten, s om sitter här och njuter af alla möjliga läcker­ heter, då det bara finns benig kalfbringa hemma till s öndagsmiddagen, och så det, att hon ingenting kan gömma hem.
De där gla­ ces au four skulle smaka farmor, men hon skäms för atf s äga det.
När frukten kommer in, blir det allra värst.
Sådana drufvor Hon kan omöjligt låta bli att säga: " Å, hvad mina flickor skulle mojat sig här. "
" Tycker de om frukt? "
" Ja, def förstås. "
" Men herregud, def är väl infe hela värl­ den!
Vill du inte ta hem litet åt dem från farbror Pelle?
Jag beställer några portio­ ner ".
Rut rodnar af glädje.
" Så förfärligt snällt, Per. "
Vid kaffet tycks stämningen bli verkligt gemytlig med något af minnenas ljusaste ro öfver sig.
Per tröttnar icke på att framkalla glada episoder från den äfvenfyrsrika Wal- lenbergska tomfen, och hans skratt är pojk­ aktigt hjärtligt.
" Kommer du ihåg, när vi hade varit på gymnasistbal, Rut, och du måste hoppa upp på mina axlar och klättra öfver planket, för j / V. Fin awe Post-, Stkwif-, Koplm- * Modernaste Fin pappersbruk.
o c h Tfycfcpappstf » tunt
du hade glömt portnyckeln, och du tordes " Se så, kära barn. "
inte bulta. "
Han stoppar några sedlar i h ennes hand.
" Ja då, det minns jag. "
" Nej, men — jag ville b ara låna. "
Rut känner ofrivilligt efter i s in väska, om " Nej — nej, vi talar infe om det här mera, hon har portnyckel nu.
Och i kombination Rut. "
med detta gripes hon af fruktan, att hon sit­ De tala inte under den återstående vägen ter för länge.
om stort annat heller.
Det förhatligaste af " Kära Per, hvad är klockan?
Jag måste lifvefs a lla skiljetecken står nu emellan dem hem med sista spårvagnen! "
och gör samtalet tvunget.
" Â prat!
Vi far bil.
Jag följer dig.
Vi k an­ Visst har han varit glad för att kunna ge, ske aldrig träffas mera här i värld en. "
hon ännu gladare för att få — få med hem, " Jo, du skulle väl komma hem till oss en men intet bryter säkrare fantasiens trollspö än denna slags verklighet.
dag. "
Och lika trött som efter en mödosam ar­ Med pinsamt beklämmande tydlighet erin­ rar Rut sig, att det är i slutet af månaden och betsdag stiger mamma Rut in i sitt s ofvande, fysta hem, in i sängkammaren, där lektorns alla resurser uttömda — också krediten.
" Tack skall du ha!
Det hinner jag infe.
säng är tom.
" Måtte han komma snart och ingenting Jag startar för en flerårig utrikes resa i m or­ gon kväll.
Sedan jag blifvit änkli ng och min hända honom, " tänker hon utan afund på flicka gift sig, har jag inte trifts uppe i No rr­ på hans lyckliga förmåga att kunna roa sig land.
Nu har jag slagit igen lådan för all­ bekymmerlösf i stundens glädje.
tid. "
" Är du — alldel es — obe roende? "
" Ja, g udskelof. "
Allt dunklare bli barndomsminnena för Rut, ty ansvaret, hvars ok gnagt sig ända in i hennes tåliga kvinnosjäl, framstår för henne om och om igen med Konrads ord: " Det kan ju oc kså hända man kunde ha nå­ gon nytta af det. "
Och det kunde nog icke heller vara me­ ningen, att hon, " mamma " Rut, bara skulle roa sig en kväll utan att göra det allra min­ sta, för de sina.
Odet hade säkerligen fört Per i hennes väg för att hon skulle få ett kärt tillfälle att draga ett litet e xtra strå till hemsfacken.
Hon beslutar likväl att spara sig till på hemvägen i bilen.
Då skall hon helt sakta och systerligt " med fullt och innerligt f örtro­ ende " vända sig till Per.
Denna lilla, lilla stund vid kaffet skänker hon s ig generöst.
Men Rut vet inte, att hon f örlorat förmågan att skänka sig själf något.
Oupphörligt und­ rar hon, om de ej böra bryta upp nu.
Hon tänker sig, att Konrad möjligen kommit hem tidigare.
Det vore rysligt.
Eller att farmor fått ett anfall af gikten och ville, aft hon skulle gnida henne, eller att Anna gått ut oc h lämnat köksdörren oläsf.
" Snälla Per, nu är jag tvungen att bryta upp, hur roligt det här än är. "
Per ser på henne, och trots både vin och likör och glad stämning, märker han med 90 å r den 27 juni 1916. ens, att den gamla, kära barndomsvännen är EN GÄNG FOR LÄNGESEN ... en främmande kvinna, lifsförbrukad, nött och Ängbåten närmar sig Marstrand.
Borta på skä­ utgången i hvardagssläp.
ren, där lotsarne bo, kan man se den arbeta sig " Så gå vi då. "
Angelina Widell.
De sitta tysta bredvid hvarandra i bilen.
Han har aldrig riktigt först ått sig på hemma- lagade fruntimmer, och hade haft svårt före­ ställa sig, att den ystra Rut skulle bli en af dem.
Men när helt plötsligt hennes tunna och skrofliga arbetshand — som sparar handske — klappar hans arm, lystrar han generad och rörd till s kygga, pinade ord — ord, som måste sägas af — mam ma Rut, hvilken alltid förr haft namnam med hem åt barnen, och som nu aldrig tog smör på sitt bröd och al­ drig en kaka för egen räkning.
" Kära lilla Rut — ingenting ä r enklare.
Hur mycket vill du ha? "
" Â — är det möjligt — men Per då, hvad de ska bli gl ada därhem — jag menar — jag menar.
ilDUNS KOKBOK AÏ 1 ELISABETH OSTMAN.
fram genom farleden, som den tiden ef var så lätt att navigera i som nu, då bl.
a.
" Albrekt- sundskanalen " gjorts vid och djup, så att båtarne kunna passera den och passagerarne slippa sjö- • sjukans hot i " Sil lesundsvängen ", då sjön går hög.
Från båten hälsas Carl XI:s g amla fästning uppe från krönet, snart skönjas de låga husraderna längs m ed kajen, som på den tiden ännu ej dröm­ de om kontinental stensättning och modern bad- orfsprägel, men ändå fröjdade ögat med sina härliga gröna trädkronor, markerande sjökanten, tills saltningen på kajen dödade dem, den gång sillen åter började att " gå till " efter att ha varit försvunnen en människoålder.
Nära ångbåtsplatsen börjar det att bli lif och rörelse.
Stadshotellets kärra kommer skramlande öfver de ojämna gatstenarna, karlarna stå i klun­ gor vid husknutarna, spotta och spana ut mot ångbåten och en och annan af stadens honora- LSat^ kbok,örde M; S l - IÜ18F iiores går långsamt ner mot kajen, där båten just nu håller på att kasta trossen i land.
En gam­ mal fin " h errekari ", klädd i blå frack med blanka knappar och en stor svarfvad käpp, hälsas med fägnad af alla han möter på sin väg mot det ge­ mensamma målet; det är den kända välmeritera- de köpman Ramsten, som på egen skuta för hem egna varor.
I h ans präktiga hus vid kajen bor sedan många år den från finska kriget och Savolaks brigad kände öfverste Gregori Adolfsson Aminoff, med sin öfverstinna, född Lagerborg, och deras dött­ rar; i deras vård har köpman Ramsten lämnat sin lilla flicka Angelina.
Hon fick sin uppfostran i d enna fint b ildade omgifning, s om satte sin prä­ gel på den unga vackra fosterdottern, hvars kvicka, liffulla eg enart och intelligens tidigt gjor­ de sig bemärkta.
Det intryck hon mottog i detfa sitt barndoms- och ungdomshem blef afgörande för henne för hela lifvef och hennes tacksamhet emot den ädla kvinna, som blef henne en andra moder — och emot fostersystrarna — har varit obegränsad.
När man hör henne tala om de tiderna, ser man så lefvande för sig det fina hemmet, där kärleken och sparsamheten aldrig lågo i delo.
Där sutto de unga kvinnorna med sina enkla muss- linsfichyer framför sybågarna vid de fre stora matsalsfönstren åt hamnen, och när kvällen kom, stod huset öppet för garnisonens unga officerare; då blef det musik och sång till guitarr och da­ gens politiska och kulturella frågor behandlades med en liflighet och ett intresse, som i våra da­ gar skulle höra till sällsyntheterna.
Det hufvud- sakliga låg i det andliga näringsutbytef, men den materiella trakteringen var lätt; äpplen och på sin höjd punsch.
Bland de unga männen, som i de dagarna äf- ven voro uppvaktande kavaljerer åt det lilla sa m­ hällets unga damer, befunno sig de tre bröderna köpmannen Carl Widell, rektorn Gusfaf Widell, (S:t Eriksparkens skapare), och konsuln Adolf Widell, al la tre genom ett långt lifs okufliga rätt- sinne och samhällsbefrämjande verksamhet akta­ de och älskade af sin stad.
Rektorn gick och friade till den unga Angelina, men hon lär ha varit fière.
Så en vinterkväll, en af de ytterst sällsynta, då isen låg öfver Marstrands hamn, var det släd­ parti med åtföljande bal på en af de närliggande öarna — all fraktens ungdom skulle dit; då upp­ täckte den unga flickan att hennes förmente kusk som hade kört för henne hela vägen, hade un­ dergått en förvandling, ty vid framkomsten var det den unge rektor Widell, som till he nnes obeskrif- liga häpnad steg ner från kuskbocken bakom, där han i tysthet bevakat henne och nu ödmjukt hjälpte henne ur släden.
Om isen kring hennes hjärta just d å smälte, vet ingen, men sin hand räckte hon i alla fall den unge duktige pedagogen.
1 mycket voro de hvarandra lika, de ägde båda i ovanlig grad förmågan att tjusa med den kvicka, stundom spetsiga, men ständigt roliga replikföring, som gjorde dem båda så omtyckta i sällskapslifvet.
Ett par exempel på deras tun­ gors slagfärdighet må här anföras.
En gång, då de som nygifta ventilerade frågan om en resa till Paris och huru ekonomien därvidlag skulle bära sig, sade den unga rektorskan: " Vi kunna ju lefva på dina kvickheter, Gustaf! "
hvartill rek­ torn ögonblickligen genmälde: " la, och dö på dina. "
Det bar nog heller inte längre än till Stock­ holm, där Widells vistande vid riksdagen gaf an­ ledning till utflykter.
En gång, då han befann sig på samma ångbåt som Carl XV p å väg till Dr ott­ ningholm, underhöll monarken sig folklig och vänsäll som han var — med de ombordvarande, Kadetfkostymer f. gossar, tvätt- S soläkta Blå gossbyxor 10 12 14 år: ålder 2 4 6 8 10 12 år.
ålder 2 4 6 3.25 3.75 5. — 5.50 6. — 6.50 1.50 2. — 2 .25 2.50 2.75 3 — 3.25 Hvita satin Kostymer m. blå garnering Bomull sklädningar af tvättäkta tyger ålder 8 10 12 14 år ålder 4 6 8 10 12 år 9.75 10.50 11.25 12.50 4. — 4.50 5.25 5.75 6.25 4:de upplagan nu utkommen.
• 30 tusen ex. Pris Kr.
5: 50 inb.
: st. Nygatan.
— Österlund &amp; Andersons A.
B.
— 11 Hötorget.
«.v Hemkomst från riksdagen.
Silhuett af Fredrika Bremer.
och i det han bl.
a. talade om de trakter, som båten passerade, pekade konungen hit och dit, berättande om redan gjorda eller iillämnade för­ ändringar och sade fryntligt: och här du, Wi~ dell, tänker jag lägga en kyrka, va ' icke det f ..., du? "
" Nej, ers majestät, det var gudomligt! "
sva­ rade Widell vördnadsfullt småmysande.
I d e dagarna stod striden som hetast angående frågan om den nya riksdagsordningen.
En gång var man efter plenum samlad i fest­ ligt lag och diskussionen gick fortfarande hög.
Stämningen hotade bli spolierad och isynnerhet var den kände politikern Stråhle missbelåten med de olika meningarna, som brötos kring honom.
Då reste Widell sig hastigt, räckte med sitt hjärtevinnande leende den glittrande bägaren emot honom öfver bordet, sägande med det oef­ terhärmliga tonfall, som var honom eget: " Slråh- len brytes endast genom glaset! "
— och i ett nu utlöstes dissonanserna i idel harmoni.
I den gamla matsalen från det forna Aminoff- ska hemmet synes nu en ny generation: en glad barnskara i lek och ras, och det är rektorn själf, som går i teten, sjungande med sina små de muntra barnvisorna, som blefvo Signe Widells första lärospån i föredragets konst, dessa ramsor och rim, som småttingarna älskade: " Här vi så stolt promenera ", och ej till glömmandes den lustiga " Simon i Sälle ", som rektorn med förkärlek tog upp i ringleken med barnen — a llt detta står så lefvande för erinringen, ' liksom de små fyroler- dockorna, som dansade på sina stråben på pia­ nots klangskifva, då tangenterna rördes.
Men aldrig stod glädjen så högt i tak, som när fadern kom hem från de långa riksdagsterminer­ na.
En sådan situation åiergaf en gång Fredrika Bremer i ett fint, här reproduceradf silhuettklipp, med hvilket hon gladde sina gamla vänner.
Medan nu barnen leka som bäst, har fru Angelina kanhända redan gjort i ordning i träd­ gården för en i hast improviserad treflig liten middag; måhända har rektorn, som det så ofta har händt, belåten sagt: " Nu tar jag några vän­ ner med hem till middag i dag ", och han har vetat att han tryggt kunnat säga det, ty rektor- skan klickade aldrig och knorrade sällan i sina husmoderliga omsorger.
Och under det de gamla trädkronorna susade sitt bifall och rektorskans vol au vents passerade, flög det fina vettets och det glada skämtets fjäderlätta bollar, kastades och återstudsade — man " bommade " eller Som nutiden skulle säga, " missade " aldrig — i denna krets, der man fullt anammade Schillers: " Der Mensch lebt nur wenn er spielt ".
Till den kretsen hörde också August Blanche, Böttiger, Ridder- slad, Sohlman och Hierta — och från senare tider att nämna S.
A. Hedlund och Victor Rydberg.
Man förstår, att tonen i hela denna hemlifvets ljusa värld utgick ifrån modern.
Riktlinjerna vid barnens uppfostran voro omutlig sanningskärlek, plikttrohet och vördnad för gamla.
Hon var äl­ skad af de sina som få kvinnor bli det, den nu 90-åriga, begåfvad med denna ursprunglighet i sin natur, som låtit åren, snart sagt, spårlöst gå henne förbi, med detta själens dolda källsprång, som låtit henne undfå alla intryck med ungdo­ mens mottaglighet.
En ständig källa till själfför- nyelse har hon haft i sin lust för sysslandet med trädgårdsarbete, det har i förening med hafvets friska vindar gifvit henne denna enastående sjä­ lens och kroppens hälsa, som tillåter henne att ännu med krökt rygg skära sina sparris och sätta sina plantor och med egen lie slå sina gräsmat­ for.
Trädgården har för öfrigt Carl Larsson målat i all dess yppiga vallmoprakt.
Dess frukt har ut­ gjort en ständig frestelse för stadens yngsta ung­ dom.
Då en folkskollärarinna en gång gjorde katekesfrågan: " Hvad är skötesynd? "
fick hon det förbluffande svaret: " Jo, det är när en fa ' r äpplen i rektorskas trädgård och stoppar dem i blusen! "
En af husets döttrar, som särskildt ärff den Widellska slagfärdigheten, svarade en dag, då hon hörde, att man i vänkretsen gjorde den lilla anmärkningen om fru Angelinas underligt slut­ tande trädgårdshatt, att den " påminde om fräls­ ningsarmens ": ") a, mamma går också här och frälsar sina päron! "
Men lyckades rättvisans arm någon gång att i päronträden få tag i en mera än vanligt dristig liten gynnare och straffet tyck­ tes hota, var fru Angelina själf den första att lägga in ett godf ord för honom, så han slapp fri; ett drag så betecknande för henne.
— I smått som stort ömmande för allt lidande har hon med varma ord och tankar äfven kämpat för dju­ rens rätt.
Den lefvande medkänslan med de för­ tryckta, med de otaliga som våndas på lifvets skuggsida, ha i henne alltid den varmt ömmande medmänniskan. '
Ett särmärke för hennes personlighet finns att framhålla — en sällsynt och alltid skattad egen­ skap: hon lät aldrig sin själ förbryllas — bla nd hög och låg, i brydsamma lägen har hon utan att blinka — spon tant — alltid va rit sig själf.
Så­ dana människor vinna alltid resonnans hos andra och skulle hennes orlofssedel skrifvas på bohus- ländska, skulle den låta så här: " Ho har allfi haf t go ' tåga i i g den frua ", — de t är uttydt: inslaget var äkta, hon har alltid hållit färgen.
Där ligger också förklaringen till att hon allt­ jämt ä r ett föremål för kärlek och vördnad.
ALMA FORSBERG-DALHOFF.
Henrik Kellgren in memo- riam.
OM MAN KAN SÄGA ATT OMKRING SJUT- tiofem procent af olika bildade svenskar kände Henrik Kellgren åtminstone till namnet, så kom­ mer det troligen sanningen ganska nära, om man antar, att 90 procent af bildade européer kände honom.
Hans rykte i England, där man trodde på honom som på ett slags trollkarl och kallade honom " the Kellgren " var större än någon svensk mans efter Swedenborg, som inom den anglo­ saxiska världen intar en rangsfällning långt f ram­ för den hans eget land gifvit honom.
Vare detta sagdt utan jämförelse för öfrigt: om det också föreföll Henrik Kellgrens patienter ibland, att han gjorde underverk, så var han åtminstone ingen mystiker som Swedenborg, men hans till snille gränsande förmåga att kunna ställa diagnos vid en sjukdom och att bota hvad andra ansett omöj­ ligt, ku nna icke ens hans bittra motståndare från- känna honom.
Henrik Kellgren dog på sitt Sanna i Småland, dit sjuka människor från hela,världen vallfärdade för att få massagebehandling, och nu, då han är borta, framstår hans egendomliga, fängslande personlighet klarare än förut.
Hans lifsverk var afslutadt före hans död, ty de sista åren utöfvade han ingen praktik, och striden om hans namn har _ 414 _ af st annat.
Dessa rader afse intet bedömande af hans insats i den svenska sjukgymnastiken, en­ dast en erinran om människan Henrik Kellgren.
Hvad som främst utmärkte Henrik Kellgren som massör, säga hans elever, var hans utomordent­ liga skarpblick och hans på samma gång känsliga och kraftiga hand.
Som hvar man vet, hade han utbildat ett särskildt system, grundad!
på det Lingska, men själf var han ingen teoretiker och hans vetenskapliga skolning var bristfällig.
Kell­ gren var också i det dagliga umgänget en ganska fåordig man och hade icke precis några pedago­ giska gåfvor.
Det berättas från hans institut i London, där han gaf kurser på samma gång som behandling, en ganska belysande historia om Kellgren som lärare.
Eleverna gingo med direk­ tören på ronden, tittade, undrade, men Kellgren förklarade aldrig några fall.
Så var det en elev, som ansåg att detta var icke hvad han drömt sig att få vara med om hos den store Kellgren, och därför tog han mod till si g och frågade direktö­ ren, " när undervisningen skulle börja ".
Han fick skrika fram sin fråga ett par gånger, innan Kell­ gren uppfattade den på grund af den döfhet, som besvärade honom, men när till slut d ' et bief klart för honom, hvad det gällde, fog han upp en hand­ full s edlar ur plånboken och sade bistert: — Här meddelas ingen undervisning, vill herrn ha sånt, får ni gå på annat håll.
Var så god, här är era pengar tillbaka!
Kellgrens berömda skarpblick tog sig ibland egendomliga uttryck.
Från ett ganska aflägset land i Eu ropa kom en gång en herre till S anna för att bli botad för en svår nevralgi, som han lidit af i åratal och som han förgäfves sökt bot för hos halfva Europas specialister.
Kellgren under­ sökte honom, men fann ingenting.
Medan pati­ enten klädde sig, gick Kellgren af och an på golf- vet och tuggade sin cigarr som hans vana var, synbarligen försjunken i djupa tankar.
Men då patienten skulle knäppa sina benkläder omkring 1 ' fvei, sa de han plötsligt i myndig ton: — Spr ätta bort den där knappen!
Något förvånad öfver att den store mannen tog notis om en sådan obe­ tydlighet, frågade patienten endast, när han skulle komma tillbaka för behandling.
Det behöfs ingen behandling, blef svaret, sprätta bara bort knap­ pen, så är herrn frisk.
Förhållandet var det att Kellgren upptäckt, att den förgripliga knappen tryckte på en nerv, som länge blifvit irriterad på detta sätt, och däraf hade nevralgin framkallats.
Bland Kellgrens patienter kunde man räkna Europas storheter och flera krönta hufvuden.
Drottning Sophia vistades på Sanna för behand­ ling och Kellgren kom ett par vintrar till S tock­ holm för att sköta hennes majestät.
De två voro mycket goda vänner och Kellgren glömde allde­ les, då han kom i tagen med sina historier, att han hade en drottning framför sig, han berättade och tuggade sin cigarr helt ogeneradl Men det tyckte drottningen om.
Bland andra ryktbarheter, som varit hans patienter må nämnas Stanley, Madame Blavatsky, Mark Twain, för öfrigt bru­ kade, då Kellgren utöfvade praktik vid Rivieran, en massa af den internationella fina världens ryktbarheter begagna sig af hans massage.
Huf- vudparten af hans arbete var dock förlagd till London, där det af honom grundlagda institutet ännu existerar och nu innehafves af två af hans söner.
Vårt porträtt af Henrik Kellgren är reproduce­ radf efter en medalj, som hans lärjungar läto prägla till hans ära 1904, då han flyttade från London fill Sanna.
d Den underbara blomman.
i. WILHELM VAR SON TILL JOHAN NES Serdam, den rike holländske köpmannen, som skänkte kyrkan stora klockan och sa­ gan börjar just den dagen, klockan ringde första gången.
Kyrkan var tull af folk och majad med kransar af blommande hägg, luften blef kvaf under de låga hvalfven, där löftesskepp hängde i smäckra kedjor till åminnelse af farliga färder.
Det sista, som kom dit, var Allerl Douvessons, och när han nu satt i sin bänk orörlig med de förvärkta knotiga hän­ derna hårdt knäppta om käppkryckan och ansiktet vändt uppåt, tycktes han drömma sig tillbaka till den resan, då flöjtskeppet Freden krossades mot Nord Helsös klippref och han, ensam räddad, fick t acka Gud Her­ ran, knäfallande på den öde stranden.
Al­ ler!
Douvesson var blind sedan dess, främ­ lingarne, som tändf dem falska fyren hade bränt bort hans syn i ställe t för att dräpa ho­ nom, och ännu gick han omkring och lyddes efter deras röster.
I sillfiskets dagar om vintern trefvade han sig fram med sin käpp mellan foinet på bryggorna, han saft långa aftnar tyst i hörnet intill spisen på krogen, dit resande och vägfarande kommo, och vid marknaderna smög han sig oförmärkt fram mellan stånden och bodarne; öfverallf lyss­ nade han.
Men nu hatade han infe längre, han hade lagt hämnden i Herrans hand och längtade endast som efter det sista stora offret att få skänka förlåtelse.
Skeppet uppe i hvalfvet hade han snickrat själf, det hade infe fått fattas en plugg i borden, inte ett block i tacklingen.
Det sades om det, att han haft ögon i fingertopparne.
Men Allert såg också det fördolda, sedan han blef blind, kommande öden och människors lönliga tankar.
Därför var han fruktad på många håll.
En profet liknade han, där han satt, det hvita håret lockade sig ned mot kragen och silfverskäggef nådde till midja n.
Ja, Allert Douves hade frid nu, men infe så hans son Douve, som mörk och skum- melögd nästan försvann bakom fadern, och bara då och då skelade med en lömsk blick bort till d en långe ljushårige Martin Bihlman, borgmästarens äldste — det var för en kvin­ nas skull.
Alla stadens holländare syntes i kyrkan, det var ju också en hedersdag för dem.
Nästan nere vid dörren satt Ursula Siwerts med sina barn.
Hennes ansikte var som skuret i vaftenhårdt trä och nu mörkrödt af värmen.
Änkedok bar hon som alltid, se­ dan mannen rymde ifrån henne.
Barnen lik­ nade henne alla utom Rakel, som väl bråd­ des på fadern.
En underlig tös var det, med snabba nyfikna ögon och ostyrigt svart hår; " tattarunge ", ropade andra barn, när de blefvo onda på henne, men för Ursula var hon kelebarnet, som fick mera pynt och min­ dre aga än sina syskon.
Det var kanske ändå för den svekfulle förrymde mannens skull.
Nu satt Rakel med halsen sträckt som på en fågel för att kunna se framåt koret, det var Serdamarne hon ville se.
Den gamle Johannes Serdam var en stolt man, en hög man.
Rakel tyckte alltid, att han var som en kung, då han kom gå­ ende längs gatorna, och nu syntes han henne ännu för mer.
Hon såg också sin lekbroder Wilhelm vid hans sida.
Gossen hade svårt att hålla sig stilla, han vred på kroppen och ibland sjönk han ihop som om han varit nära att somna, men då Novell af EJNAR SMITH.
till berg bar de heliga tonerna ut öfver nej­ den.
— Det är silfver i h enne, sade någon.
— Ja, Gud signe Johannes Serdam, sva­ rade en annan.
Men det fanns också de, som spottade mellan tänderna och mumlade: — Han tä nker muta vår Herre för sina tjuf- knep.
Johannes Serdams vedersakare tystades och förfogade sig undan eller också stan­ nade de ödmjukt hälsande, när den mäktige mannen med kyrkherren bredvid sig och om- gifven af de sina gick ut för kyrkbacken längs den väg, som folket lämnade öppen.
De hade redan hunnit något ned mot staden, då Allert Douvesson, som med sin son stod vid g rinden till k yrkogården, lät käppen falla till marken och lyfte händerna mot himlen: — G uds sol skiner och Johannes Serdams klocka sjunger till Herrans pris, utropade han.
— Jag ser det, jag ser det, att vi hol­ ländare inte kommit förgäfves hit, utan blif- vif sända till stadens välgång och ära.
— Tig stilla, a fbröt honom en sträf röst.
— lade hans fader handen på hans arm Föga tarfva vi utländske läromästare.
Det var borgmästare Magnus Bihlman, som och såg på honom med en allvarlig blick utan vrede.
Wilhelms ögon längtade talade och hans anlete var vredgadt.
Intill att stanna vid löftesskeppen, han kunde inte dess hade ingen trott att han hyste afund mot hålla sina tankar i styr, om och om igen Johannes Serdam.
Först d å klockan slutade ringa, gingo män­ kommo drömmarne om fartyg och främ­ mande land.
Till Holland ville han fara, niskorna i flockar nedåt staden.
Men d e voro som moder sjöng visor em, medan hennes ännu tysta och lågmälda.
Utom småbarnen spinnrock surrade vid brasan om vinter­ som gjorde sina späda röster så grofva de kunde och jollrade: Bing, bång, bing, bång.
kvällarne.
Till sist fanns ingen mer än Allert Douves Gudstjänsten fog slut och allt folket ström­ made uf ur kyrkan.
Det gick långsamt fram och hans son kvar vid kyrkan.
Allert hade för trängseln i gångarne och vapenhuset, men vändt sig mot väster, mot hafvet och sög in ändtligen ute på trappan rynkades alla an­ vinden med vidgade näsborrar.
— Det blåser sommar, sade han — torr sikten ihop och ögonen kisade mot det blän­ dande ljuset.
Fjorden flammade hvit i s olen, sommar med sinade brunnar och förbrända de karga strändernas och öarnas berg voro hagar.
— Ondt spår I alltid, far, svarade sonen insvepta i ett ångande dis af värme.
På an­ dra sidan älfven lyste kryddhagarne af ny- buttert och tog upp den gamles käpp från ufsprucken grönska, stadens hyddor och hus marken. — Låt oss gå, fastän Johannes Ser­ omhvärfdes af det förvillande soldiset, som dam glömde bjuda oss till gilles.
Fadern tog käppen och de började sakta förvände synen på folk och gjorde allt så underligt främmande ljust och vackert.
Men vandra utför den steniga vägen.
Nedanför backen stod Rakel Siwers och så fladdrade också vimplar från masterna i hamnen och i klockstapeln ringde den nya väntade på dem under björken, som växte klockan.
Människorna stannade för att lyss­ vid borgmästarens gård.
Hon hade brutit en na till klangen, det var som om det funnits kvist och tuggade på den, medan hon otå­ andra tempel rundt omkring, ekot från berg ligt trampade af och an med fötterna.
Det gick så långsamt för dem däruppe i b acken.
Till slut sprang hon dem till mötes och fat­ tade den blindes hand.
Han kände genast igen henne.
DEN BILD, SOM PRYDER VÅRT MIDSOM- — Är de t du, R akel, sade han med ett godt marnummers första sida, en reproduktion efter leende.
en oljemålning af Georg Pauli, har tillkommit för Douve Allert kastade en likgiltig blick på flera år sedan, då den svenska högsommaren än­ nu var en gripbar verklighet, icke som nu en le­ Rakel.
gend, om hvars förtrollande behag vi huttrande — Led honom du, mumlade han — så kan läsa i detfa nådens år, medan stormar och iskallt regn husera i landet.
Situationen, hvari dessa jag gå.
— Glan icke in g enom fönsterna på gilles­ midsommarfirande unga människor befinna sig och som konstnären så förträffligt åfergifvit, är stugan, Douve min son, förmanade fadern onekligen mycket angenäm.
Den ljusa, doftande allvarligt.
— Fägnaden, som du icke får nalfen håller på att öfvergå i dag så omärkligt som endast den nordiska juninatten kan det, luf­ smaka, går dig i sinnet och din egen kost fen är fylld af tusen vaknande fåglars stämmor blir sur.
och de unga människorna lyssna betagna, dock ej — Snac k, fräste Douve och gick raskt från s å betagna, att de glömt de materiella omsor­ dem.
gerna för sin naturandakt, ty kaffepannan står Så vandrade Allert Douves med Rakels redan och puttrar en behaglig morgonmelodi i busksnåret.
Betraktaren kan själf tänka sig den lilla hand i sin nedåt gatan.
Längst framför glada fortsättningen med en ny strålande som­ sig hade de alla de röda och grå bodarne mardag i perspektiv, allt under def en bister vid hamnen.
Böljorna glittrade till genom verklighet slungar sina nordankårar öfver ett fry­ sande och dyvåff Sverige och solen är oss grymt en och annan öppen prång och bortom de otrogen.
— vimplade masterna skreko och slogos må­ Till slut vilja vi påpeka att originalet till d etfa sar — ett helt moln var det — om n ågot byte Georg Paulis vackra konstverk finnes utställdt och till sal u i Claës Hultbergs konsfsalong, Birger i vattne t, som de inte unnade hvarandra.
Vin­ garne gnistrade i solen, ibland löste sig en larlsgatan 18, h ärstädes.
/ " Efter midsommarvakan ".
- 415 -
17 * 57^ J 7 / Iidson.
Sådana de L SUSA " ' 3 Ä r.
•SAF.
fågel ur flocken och kom svingande in öf- ver staden.
Det var tomt på gatan nu, all a voro inom­ hus till måltid och i Johannes Serdams hus sutto stadens främste till bords och drucko hvarandra till ur den största silfverkanna, som fanns norr om Soten.
— Fad er Allert, s ade Rakel — hvarför har Douve så svarta ögon?
— Gud vare honom nådig, suckade den gamle, utan att vilja svara.
— Är det sannt, att han står i förbu nd med den onde?
EN LITEN TRÄDG RDSAWSTARE &gt;: Ç »} TT * r * W.: Då ryckte Allert handen ifrån hen­ ne och stannade.
— Skam dig, barn, utbrast han strängt.
— Spör du så yid ljusan dag?
— Jag törs infe, när det kvällas.
— Sk am dig, skam dig, upprepa­ de gubben och slog efter henne med käppen utan att träffa.
Rakel sprang några steg ifrån ho­ nom.
Hon hade ännu björkkvisten i munnen och tuggade ifrigt på den, medan hon nyfiken och litet skrämd stirrade på den blinde gubben, som nu satte käppen i marken och mumlade otydliga, främmande ord i skäg­ get.
Då kände Rakel något, som rörde vid hennes fot, det var Ursulas frefärgade katt.
Flickan böjde sig ned och lyfte upp den i sin famn, kattens ögon voro som springor i solljuset och den började spinna, då hon s trök den öfver ryggen.
— I skal l icke vara vred, fader Allert, sa de Rakel.
— Nej, nej, s varade den gamle lugnare.
— Du g jorde mig bara rädd.
Han gick några steg.
Rakel släppte ned katten på marken och kom till honom.
— Fade r Allert, s ade hon ängsligt.
— I får icke tysta mig.
Är det sannt, att Douve * sett den förtrollade lust­ gården på Helsö?
Åter stannade den gamle.
De voro nu ko mna till hans stuga.
— Hvem säger det?
— Douve själf, inföll Rakel darrande.
— Ideligen för­ täljer han det för Wilhelm S erdam.
Kväll efter kväll.
Allert stod först stum.
Han sträckte ut käppen och sökte med den efter sin trappa.
T V Å VÄ N N E R KRINÇ M1D A.
* SOMMARIDYLL .STOCKHOLMS KUNÇ STRÄDC, Cronsioe, O. Halldin, C.
Lars.
imarfider.
torde vara.
— Ondt verk öfvar han då, sade han tungt — on dt verk.
Med de orden steg Allert uppför trappan, och innan Rakels nyfikna tunga hann fråga mera, var den gamle gången in i sitt hus.
Rakel stod kvar ett ögonblick utanför den stängda dörren, s om om hon infe v etat hvad hon skulle göra.
Så spottade hon ut björkkvisten på trappan och sprang nedåt sjöbodar­ RAST UNDER PROMENADEN ne, där hon försvann.
Rakel gick längs en smal mörk prång mellan två bodar.
Småsten och snäckskal kra- Jsade under hennes fötter och vattnet kluckade mot p ålar och kölar.
Taken på bodarne voro nästan byggda ihop och släppte bara ned en smal s trimma ljus, men framför henne syntes luffen som en stickande blank remna och ditupp ledde några murkna trappsteg.
— Nu ä r jag inne i b erget, hviskade Rakel på lek till sig själf — men jag måste fly, in nan jätten tar mig.
Och därmed flög hon med ett hopp uppför trappan och ut på bryggan, men hon hade blifvit så rädd för sina egna skämtord, att hon infe v ågade se sig om ned i det svarta mörkret.
Tänk om något ondt lurade på henne därifrån.
Mellan högar och tunnor och staplar af kistor och skeppsbråte, ankaren och kättingar hittade hon väg till kanten af bryggan, där hon satte sig och såg ut öfver böljorna, som dansade in från fjorden.
Det hade blåst upp litet oc h vinden susade i tacklen.
Ofverallf var det tomt på däcken, helgdagen hade lockat sjöfolket uppåt staden.
Rakel kände alla jakterna och sluparne, hvem.
som ägde dem och hvem som färdades på dem.
De voro förtöjda intill bryggorna och ett stycke från land SOMMARSTÄNQfis * RO I H ' O ' Cft O M MAR FÄ GR IMG.
o n o c h C.
O. Rosenberg foto.
lågo större fartyg för ankar.
Där funnos skeppet " Gröna Lejonet " och briggen " Sancte Jörgen ", skeppet " Jungfru Catharina " och den lille huck erten " Norrvikens Timmerman ".
Rakel räckte lång näsa åt galjonen på " Jung­ fru Catharina ", en stor kvinnogestalt med kronblå t röja om sina svällande bröst, brand- gulf hår och stora stirriga ögon.
— Fy, hvad du är dum, pratade Rakel.
— Tror du, du är vacker?
(Forts.) O ' NSKEKEDJAN
Fru Jenny Cecilia Poppius.
Fröken Ulla S chmidt.
Fröken Sofia Ahlforss.
.
Fröke n Gertrud Byström.
Kvinnoporträtt Den 14 juni afled å sin sons egendom Norra Knästorp vid Lund efter endast ett par dagars sjukdom fru jenny Cecilia Poppius, född Hazelius.
Den aflidna, änka efter framlidne tull- fiskalen i Stockholm, v. häradshöfdingen E.
G. Poppius, var dotter till den bekante publicisten och patrioten) oh.
Aug.
Hazelius och syster till d:r Arthur Hazelius, Skansens skapare.
Fru P. var den sista kvarlefvande i syskonkretsen se­ dan systern, änkebiskopinnan Heloise EngeStröm, för kort tid sedan afled.
En rikt begåfvad per­ sonlighet med stor vänkrets sörjes hon närmast af barn och barnbarn.
En son är agronomen Dan Poppius å Norra Knästorp, en dofter är gift med chefen för Södertälje verkstäders aeroplan- fabrik, friherre Carl Cederström.
* Telegrafkommissarien i Trollhättan, fröken S o- fia Ahlforss, har i dagarna af K.
Maj:t tillde­ lats guldmedaljen af femte storleken " för nit och redlighet i rikefs tjänst ".
* 1 medio af denna månad fyllde fröken Ulla Schmidt i Hernösand 60 år.
Fröken S., som i yngre år utöfvade lärarinnekallet, innehar sedan närmare 20 år en begrafnings- och texfningsbyrå i sin hemstad.
Dessutom var hon under 21 å r an­ ställd å Norrlands ångf.
Assuransförenings kon­ tor.
Under 1913 tillhörde hon en kortare tid stadsfullmäktige, hvarunder hon motionerade om bättre vägar till stadens utbyggen samt för an­ skaffande af saluhall.
Invald af Landstinget till suppleant i Härnösands arbetsstuga är fröken S. mycket intresserad af dess uppgift liksom för so­ ciala angelägenheter öfver hufvud.
Därför biträ­ Fröken Nanny Fredin.
der hon så ofta hennes tid tillåter med föredrag och föreläsningar, som stå i sammanhang med hennes sträfvanden för samhällsutvecklingen.
Hennes varmaste önskan, för hvilken hon arbetar, är att få till stånd ett hem för gamla en­ samma människor, ej efter faitigmönster utan ett " Affonsol " - hem, där de värnlösa skulle finna skydd.
* Fröken Gertrud Byström afgick med detta läsårs slut från sin befattning som lärarinna vid Högre Läroverket för flickor i Karlskrona, och hon blef därvid föremål för en hjärtlig hyllning från såväl kamrater och elever som från föräld­ rar till d e många årsklasser gossar, som hon lärt iri i skolan.
Utom genom fal och blommor visade föräldrarna äfven sin tacksamhet genom en he- dersgåfva bestående af 1,600 kr.
i guld, hvilken öfverlämnades åt fröken Byström i en silfverskål afslutningsdagen.
Fröken Gertrud Byström är född i Karlskrona den 31 maj 1855 och dotter af öfversfelöjtnanten vid flottan).
Byström och fru Sofi Byström, f. Wallenstrand.
Sin lärarinneverksamhet började hon redan vid nitton års ålder i den dåvarande Elementarsko­ lan för flickor i Karlskrona.
Sedan var hon lära­ rinna i familjer i Småland, Östergötland och Väs­ tergötland.
— Vintern 1881 — 1882 vistad es hon för språkstudier i Paris där hon äfven vistades som­ rarna 1897 och 1907.
År 1891 återkom hon till Karlskrona som lärarinna vid samma skola, där hon gjort sina första lärospån och hvilken 1896 uppgick i Högre Läroverk för flickor.
Det är här hon sedan oförtrutet och oafbrufef arbetat — ett mönster af plikttrohet, omtyckt af kamrater och elever.
S itt största intresse ägnade hon åt tredje- förberedande gossklassen.
Där var hon klassfö- resfåndarinna, och fröken Byströms gossar hade särdeles godf anseende vid inträdesexamen.
I denna klass lade hon framförallt sin ovanliga arbetskraft, och många män och ynglingar min­ nas nog nu med tacksamhet hennes arbete.
En ung siockholmsfelefonist, fröken Nanny F r e d i n, r äddades häromdagen en gosse från att drunkna.
Parfveln hade ramlat i vid Münchens bryggeri vid Söder Mälarstrand och skulle otvif- velaktigf gått till botten, om icke fröken F., som just då passerade platsen, modigt kastat sig i vatt­ net och efter åtskilligt besvär dragit upp gossen.
En 80-årig konsiväfverska.
öengla Eskilsson i Lund.
I EN GAMMAL HEMTREFLIG GÄRD MELLAN blommande syrener, pioner och aplar, vid Gas­ verksgatan i Lund, b or den gamla konstväfverskan fru Bengta Eskilsson, känd öfver hela vårt land — och äfven utanför dess gränser f. ö.
— som en af de främsta representanterna för den i gammal allmogeväfnad bottnande textilkonsten.
Den 14 juni fyllde hon 80 år, och de då från alla håll i mängd inströmmande lyckönskningarna visade nogsamt hur uppskattad hon är.
Med oförminskad andlig och obruten fysisk spänstig- het leder den gamla ännu sin väfskola, där hon invigt hundratals lärjungar i allmoge- och gobe- längväfnadens konst.
Borgfruar och societets- damer, icke endast inom vårt lands gränser utan äfven i grannländerna, ja, i Frankrike, Tyskland, England och Amerika erkänna sig tacksamt som hennes elever, och hennes väfnader pryda vägg och bord, förnöjande ögat med sin varma, har­ moniska färgväxling i k ungaborgen och slottet så­ väl som i falrika borgerliga hem.
Det rykte hon förvärfvat har nämligen icke kunnat förmå fru E. att taga högre pris för sin vara än hon ansett motsvara den redliga lönen för material och ar­ bete.
Utgången från ett enkelt skånskt bondehem, i Frosta-Hammarlunda, fick fru Eskilsson tidigt sätta sig in i konsten att sköta en spinnrock och en väfsloL Sedan hon grundat hem i Lund fort­ satte hon härmed på ett sätt, som snart gjorde henne ryktbar, och då allt flera önskade få lära sig väfva under hennes ledning uppsatte hon 1887 sin väfskola, hvilken hon sedan dess, tidvis med tillhjälp af döttrar och en systerdotter, bedrifvit.
Bland de många utmärkelser, som kommit hen­ ne till del, märkes guldmedalj för väfnader på världsutställningen i Paris 19Ü0 samt diplom från jaktutställningen i Wien 1907.
I s amband med den sistnämnda fick hon i uppdrag att till dåvarande österrikiske tronföljaren, ärkehertig Franz Ferdi­ nand, förfärdiga en bonad i " dräiiaduk ", hvari de skånska väfnadsfigurerna tillsammans med ärke­ hertigens vapen utgjorde motivet.
Äfven vårt nu­ varande konungapar och danska hofvet ha köpt väfnader af fru E.
På Baltiska utställningens hemslöjdsgata intog den Eskilssonska montern ett synnerligen fram­ stående rum.
Bengta Eskilsson.
- 41ö -
hållsskolor, där man kan få samma matkvantitet, ej sällan bättre lagad, för ungefär hälften af det oivannämnda beloppet och där betjäningen är, som sig bör, lönad af affärsinnehafvaren.
Det är ynkligt, att vår publik skall stå kom­ BARNAVÅRDSBYRÅN I STOCKHOLM, SOM plett maktlös inför denna riksfara af hänsyns­ nu existerat i snart tio år, har en dubbel uppgift, lösa matprocenfare, paralyserad af sin äktsven- dels att hjälpa mödrar och deras barn, som ha ska tröghet och försynthet, sin löjliga fåfänga def svårt, dels att vara en föreningspunkt för de att kosta hvad det vill, " visa sig gentil " och bara institutioner och enskilda som i-Stockholm arbeta betala.
Det är beklagligt, att enskilda önsknin­ för att hjälpa och understödja samhällets minsta.
gar och sträfvanden i sund anda och rätt rikt­ När den tioåriga verksamheten nu kan öfverskå- ning icke ha att räkna på något stöd från våra das, så kan man tryggt påstå, att den burit frukt statliga eller kommunala myndigheter.
Nu om långt öfver förväntan.
Fattiga mödrar och i m ånga någonsin kräfdes det ett officiellt resolut ingrepp fall äfven fäder ha bisprungifs med råd och dåd, mot en näringsfrihet, som för längesen öfver- ha fått den individuella h jälp, so m just d eras nöd­ skridit den sanna frihetens gränser och blifvit läge kräfde.
Ibland kanske det har gällt att skicka själfsvåld.
Det synes vidare minst sagdt förvå­ en utarbetad arbetarhustru på landet att hvila och nande, att dagspressen, hvars makt, när den att under tiden ta hand om barnen, i e tt annat fall verkligen vill bruka den, är stor och oförneklig, fall blir det fråga om att för en kortare eller icke sökt resa någon opinion mot all denna otill- längre period skaffa fak öfver hufvudet åt en mor börlighet.
På detta håll har man, märkligt nog, med ett spädt barn.
Byråns arbeta inskränker sig i hufvudsak inskränkt sig till att meddela faktum icke till att ufkräfva uppfostringsbidrag af för­ och därefter låta en eller annan kåsör på hvarje- sumliga barnafäder, som någon kanske vore fre­ handaafdelningen åstadkomma litet gemytligt stad att tro.
Om man kastar en blick i den sena­ skämt om " källarmästarnas senaste ".
Så förhåller ste årsberättelsen finner man, att till B arnavårds- det sig tyvärr, att hellre finge väl Sverige för­ byrån under 1915 i uppfostringsbidrag influtit kr.
gås, än att vårt folk i genomsnitt kunde besluta 29,930:56, däraf från fäder 14,991:28, från möd­ sig för ett enigt uppträdande i en angelägenhet rar 7,234: 83 och från fattigvårdsstyrelser och fö­ af största sociala och folkpsykologiska bety­ reningar 1,704: 05. delse, nämligen partiell bojkott mot restauran­ Som förmedlingslänk mellan allmänheten och gerna, till déss normala priser framfviingits, en den enskilde är Barnavårdsbyrån en viktig insti­ inskränkning öfver hufvud af den löjliga och nes­ tution, som borde anlitas i ännu större utsträck­ liga kafé- och restaurangtillvaro, det " utelif ", ning än hvad som sker af dem som kunna och som nu senast vid förhören med rånmördaren vilja hjälpa.
Och det finns ganska godt om så­ Gylienpalm fått sin bjärta belysning.
Restauran­ dana personer.
Det gifs en särskild form af väl­ gen som en härd för lättja, för lösakighet i vilja, som Barnavårdsbyrån skulle sätta särskildt ekonomiskt och moraliskt afseende och eventu­ stort värde på och det är att komma ihåg den ellt förbrytelser i syfte att skaffa medel till f ort­ med småkläder.
Af sådana har man ständigt ett satt sällskaps- och nöjeslif är ett gifvande tids- stort behof, äfven kläder åt större barn äro väl­ psykologiskt kapitel, som kunde förtjäna att stu­ komna, men allra helst vill m an ha något åt späd­ deras ingående.
barnen.
Våra matprocenfare ha sina pigga själsfrän­ Det finns i flera svenska städer syföreningar, der i våra famösa hyresvärdar, hvilkas skräck­ där ett antal damer komma tillsammans och sy regemente särskildt i Stockholm är tryckande.
spädbarnsutstyrslar.
Idén är förträfflig och för­ Men det finns verkligen en smula mera grundade tjänar att tagas upp på flera håll.
Hvarför inte nu skäl för våra dyra hyror än för vår dyra mat.
under sommarsäsongen, då kafferepen i alla fall Den egentliga orsaken till de höga våningspri­ höra till de oftast återkommande nöjena i alla serna bör dock icke, som många tro, sökas i det villor, sä tta i gång med att sy småkläder åt Bar- visserligen alltför kostbara material [marmortrap­ navårdsbyråns småttingar.
Def behöfs en helt li­ por, äkta träslag, etc.), hvarmed en stockholmsk ten krets, utgifterna för material bli ic ke stora, då byggmästare rör sig, i motsats mot t. ex. en de delas på flera händer, och så har man, när köpenhamnsk.
Nej, ursprunget till det onda skall sommaren är öfver, eft påtagligt resultat af kaffe- sökas i de hos oss abnormt uppjobbade tomt­ drickningen och en inre tillfredsställelse att ha priserna, och härvidlag vill def sig icke bättre uträttat en god gärning, som eljes knappast bru­ än att Stockholms stad själf gått i spetsen med kar följa i kafferepens spår.
sjumilasteg och indirekt uppmuntrat till osund spekulation i byggnadsmark.
För cirka 35 år se­ dan kunde en tomt i frakten af Esplanaden (Kar- lavägen] köpas efter 50 öre pr kvadratfot; nu betingar priset för ett byggnadsområde i den ny­ anlagda stadsdelen å öfre Östermalm 25 kr.
pr kvadratfot eller kanske i vissa fall mycket mera, och i ett af Stockholms centrala partier uppföres f. n. en byggnad, hvars markområde belöper sig på den nätta summan af mer än 500 kr.
pr kva­ erinras vördsamt om nödvändigheten, att förnya dratmeter.
Det är ju siff ror som tala ett kraf­ prenumerationen för årets senare hälft på def att tigt språk, och man förstår, att med sådana för­ a f b r o t t i t i d n i n g e n s e x p e d i t i o n m å u n d v i k a s.
A l l a utsättningar hyrorna näppeligen kunna sjunka.
prenumeranter erhålla också i år gratis Hur länge skola vi vänta på att de sporadiska diskussionerna och tröga " utredningarna " i ofvan IDUNS JULNUMMER, berörda ämnen af fundamental nationell innebörd hvilket bjuder på förträffliga bidrag af våra ändtligen utlösa sig i åtgärder, som ge relativ främsta författarinnor och författare såsom Ellen stadga åt förhållandena och sätta gränser mellan Key, Selma Lagerlöf, Marika Stjernstedt, .Anna hvad som är rimligt och orimligt, rätt och orätt?
Wahlenberg, Elin Wägner, Henning Berger, Bo Som det nu är, stå penningutgift och bekom­ Bergman,) ohan Nordling, Ludvig N ordström, Sig­ men valuta i en alltför skriande motsats till h var- frid Siwertz, Anders Osterling m. fl.
ann i detta idélöshetens och den bristande soli­ En nyhet under det nu begynnande halfåret blir daritetens förlofvade land.
Men det är väl icke, (duns a f d e l n i n g f ö r s k ö n h e t s v å rd, af som de saktmodiga och lättsinniga bland oss hvilken vår kvinnliga läsekrets gifvetvis kommer helst vilja tro, absolut ödesnödvändigt, att allt att få stor nytta.
Se ett särskildt tillkännagifvande skall förbli så illa s om def är och länge varit.
•härom i f öregående nummer!
BAZ1L.
Skaffa kläder åt 5arna~ vårdsbyråns småttingar!
ÄLSKVÄRDT OCH NÄSVIST KRING DAGENS " ON DIT ".
MÅN TALAR MYCKET OCH INDIGNERADT om " de dyra tiderna ", det stora flertalet af vårt folk inom olika samhällsklasser li­ der hvarje dag af de onaturligt stegra- rade lifsomkostnaderna, men sträfvandei att i handling beifra och, så vidt möjligt, kväf- va de ingalunda dunkla orsakerna till detta nationalelände tyckes, efter hvad erfarenheten ständigt visat, bli stående vid några omständliga och osäkra ansatser.
Man nöjer sig som vanligt här i landet med dekorativ ämbetsmässighei, d. v. s. en eller annan kommission eller kommitté tillsättes, och medlemmarnas porträtt komma i tidningen för att tillfredsställa personreklamens k.raf.
Inför det klena, långsamt mognande resul­ tatet af dylika åtgärder föranledes den med rätta otåliga allmänheten till en förmodan, att herrar sakkunnigas arbete hufvudsakligen består i att noggrannt afsmaika de olika lifsmedel, hvil- kas enorma prisfördyring det ju gäller att med all kraft stäfja.
Vi s akna alltjämt ett effektivt lagligt ingripande mot de affärsmän, som manifestera sitt dåliga medborgarsinne genom sina godtyckligt stegrade priser på matvaror, sitt cyniska ocker på nöd- vändighetsfing.
Klok, human, snabb reglering, med rättvisa och rimlighet åt alla håll, organi­ sation är hvad som fattas i vårt land; bristen på praktisk målmedvetenhet och fasthet vid inred­ ningen af eget bo är det moderna Sveriges olycka.
Äro parti- och minuthandlandena i lifsmedel våra tyranner, så äro resfauratörerna det i ännu långt högre grad, formligen besatta som de blif- vit af ett otygladt spekulationsbegär.
Visserligen är inköpspriset på de flesta för­ nödenheter dyrt, men jämför detta med siffrorna på restaurangernas matsedlar, och ni skall finna en " påläggning ", som måste resultera i en för­ tjänst på omkring 100 proc.
för vederbörande, äfven sedan de oftast minimala omkostnaderna för tillagningen frånräknats.
T. o. ni.
på en liten enkel restaurang är det numera omöjligt att få en ' vanlig frukosträtt under 80 öre.
Lägg därtill som billigaste förrätt det obligatoriska " smör, ost och sill " à 45 ell er 50 öre, en pilsner till 35 1!)
öre, en kaffe till 30 öre (omkostnader pr kopp cirka 2 öre!]
samt dricksslani åt uppassare — ty källarmästare äro som bekant de enda affärs­ män, som ha till egenhet att låta kunderna direkt aflöna restaurangens personal — o ch vi ha nått en summa på öfver två kronor för ett frukost­ mål, som ur stockholmsk synpunkt måste anses spartanskt.
Hur föga sådana enorma priser äro af behofvet påkallade kan en hvar finna också vid en jämförelse med afgiften för en frukost eller middag på någon af våra förträffliga hus­ Ärade halfårs- och kvartalsprenume­ ranter - 419 -
RECEPT: L e g y m s a l a d (f. 12 pers.).
2 morötter, 1 selleri, 1 palsternacka, 2 — 3 små sockerrofvor, 1 litet blom- kålshufvud, 1 hg.
konserv, turska bönor, 1 hg.
konserv, sparris, 1 hg.
konserv, fina ärter.
S a l a d s å s: V2 tsk.
salt (3 gr.), några korn paprika, (V2 tsk.
socker), 4 msk.
fin matolja, 3 msk.
ättika ell.
vinäger.
T i l l g a r n e r i n g: 1 salads- hufvud, 2 msk.
finhackad persilja, 2 tsk.
finhackad krasse eller körfvel.
B e r e d n i n g: Rotsakerna ansas, kokas och skäras i vackra strim­ lor med legymknif.
- Blomkålshuf- vudet ansas och kokas på vanligt sätt.
Bönorna skäras, på snedden i mindre bitar, och sparrisen skäres midt itu.
Legymerna, som böra rara nykokta och helst ljumma, uppläggas i grupper på ett rundt silfverfat, garneradt med saladsblad; i midten lägges blomkålshufvudet.
— Till saladssåsen läggas kryddorna i en skål och blandas med vinägern, hvar- efter oljan tillsättes, litet i sänder och- såsen hälles öfver legymerna, som därefter beströs med en bland­ ning af persiljan och krassen.
Sa- laden serveras till stekt kött.
Jduns ärade ßaffärs- prenumeranter erinras vördsamt om vikten af att i god tid förnya prenumerationen, så att afßrott i tidningens regefßundna expediering må undvikas.
Jduns värdefuffa jutnummer utdefas tiff affa prenumeranter.
' Prenumerera genast!
^ ••••••••••••••••••••••••••••••••• u I GAHNS i Farena-crême.
!
SJU • dagar i veckan läses en annons i X En kund skriiver därom: t » ITarena Hafre-eremen var OQ • ypperlig att vi kunna lämna Er de allra vackraste intyg som vi rimligtvis kunna åstadkom­ ma i ord.
Den står långt före allt annat, som vi begagnat. » i IDUN Kungl.
Hofleverantör.
IÔKSALMANACK och potatispuré; kall rispudding med saftsås.
C i t r o n k r ä m (f. 6 pers.).
Skal och saft af 1 liten citron, 2 del, krossocker (190 gr.), 1 del.
franskt vin, 1 V 2 del.
vatten, 6 äggulor, 2 del.
tjock grädde.
Beredning: Citronen sk öljes väl och torkas, skalet afrifves mot sockret, som därefter lägges i en blankskurad kastrull.
Citronsaften pressas ut och blandas med sockret, vinet, vattnet och äggulorna till­ sättas, och blandningen vispas, tills sockret smält.
Kastrullen flyttas då öfver elden, och krämen får un­ der kraftig vispning sjuda, tills den är tjock och pösig.
Krämen upphäl- les och vispas tills den ar kall.
Om så önskas, tillsättes därefter den till hårdt skum slagna grädden.
Ser­ veras .i kompottskål med ' b akelser.
Halfva satsen räcker till fyllning i en stor tårta.
Grädden bör då uteslutas.
Oxstek s o m v i l d t (f. 6 pers.).
1 kg.
benfritt innanlår, 1 hg.
späck, 3 / 4 .. lit.
ättika, 3 / 4 lit.
vatten, 3 msk.
smör (60 gr.), V2 msk.
salt (8 gr.), V4 ts k. hvitpeppar, 8 del.
kokande gräddmjölk.
B e r e d n i n g: Köttet b ultas väl med en fuktig köttklubba och späc­ kas i täta rader med späcket, sku­ ret i strimlor.
Det lägges, dagen innan det skall anrättas i en bland­ ning af ättikan och vattnet.
Det torkas därefter ' väl med en duk och bindes med segelgarn, så att det får vacker form.
Smöret brynes i en järnkastrull, ej större än att köt­ tet nätt och jämnt rymmes däri.
Steken lägges i och brynes väl på alla sidor, hvarefter den beströs med kryddorna, och den kokande mjöl­ ken spädes på.
Köttet får där­ efter steka med tätt slutet lock, tills det är mört, eller omkr. 2 i / 2 tim. Steken skäres, lägges upp på varmt fat, öfvergjutes med ett par matskedar sås, gerneras med brynt potatis, grönsalad eller persilja samt serveras med rödt vinbärsgelé och syltgurka.
Såsen serveras afredd, tillsatt med litet soja.
ihMllillllllllHIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIII UlllllllfDltlllllllHIIIIIIlllllll l£ FERROL = H = I E = I E e E I = i I I f är det kraftigast aptitgifvande = och m esi stärkande af alla mo- e derna organiska järnpreparat.
= Synnerligen lättsmält fördra- = ges det af den ömtåligaste = mage.
Vid blodbrist och svag- = hetaf största verkan.
Dess an- E genäma smak gör att det med E - lä tthet tages af såväl barn som = vuxna.
E Tillverkas å Ë APOTEKET VASENS DROG- | HANDELS LABORATORIUM, = STOCKHOLM.
i Origmalflaskor om 500 | gram, Pris Kronor 2.25 = ÖER VÄRLDSBERÖMDA Obs.I VARUMÄRKET BD Svenska I BILLIGT!
- Finnes i alla apotek - BILLIGT!
§ ^iiiiimiitiiiiiiiiiiiMiiiiiiimiiiiiiiiiniiiimiimiMiiiiiuiiiiiiiiiiiH Alla som själfva vilja måla i hemmen och önska ett utomordentligt vackert och hållbart arbete böra använda emaljfärgen Chinalack.
Ar­ senikfri enl. nya giftstad­ gan.
Erhålles hos alla färg- handlare.
Se till att Ni verkligen får Chinalack och tag ingen an- nan liÄ^ - Fabrikanter: Dorch.
Bäcksin &amp; C:os A.-B., Göte­ borg och.
Stockholm.
Sardiner 1 finast » Olivolja och Tomatsäs för Smörgåsbordet.
NYA WERMLANDS-TIDNINGEN Gründl.
1850 Karlstad Gründl.
1850 är Värmlands största och äldsta tidning.
MER OCH MER öfvertygas den ära£e almänheten om att YVY-TVALEN är den fönämsta bland tvålar.
Yvy-Tvålen säljes ihvarje välsorte­ rad parfym- ochheriekiperingsaffär.
Österlin &amp; Ulrikssons Kem.-Tekn.
Fabrik, YSTAD.
FOTOGRAFISKA «STRÖMS Asrim B * 0 igW Tlwrfiawn £K5TR0n PAPPER GRATIS PROFBILD &amp; PROFPflPPER FRANKO ^ HflSSELBLADS FOTOGR.
RB Göteborg 0-Ktn-TEKNFABR.lK AKTIEBOLAGET HflSSELBLAD SCH0LANDER.
STOCKHOLM Förnämsta vita stångtvål är Äkta Balsamiska Aseptlntvål ONSDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hafregrynsgröt med mjölk; an- Mid­ Inneh.
af Elisabeth östmans Hus- dag: Oxstek som vildt med po­ tatis och pressgurka; rabarberkräm Ividsraende förpackning moderskurs i Stockholm.
med mjölk.
säljes öfveralli FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ VECKAN 25 JUNI — 1 JULI 1916. m 1 HEKTO 45 ÖRE ü bord; gröt af kornflingor med katrin- SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ plommonkompott; spenatomelett; kaf­ bord; kokt omelett med stufvad fe eller te.
Middag (vegetarisk): H J I m H i i i i i i i i l l H i i i l i i i l U I I I!
l l l l l l l l l i l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l |l| | | | | | l i l i l l l l l l l l l l l l l l l l l l!
l l l l l l l l l!
l l i l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l | | | | | | | | | | | | | | I l l l l l i l l l l l | £ kalfnjure; mjölk; kaffe eller te.
Grönsoppa; nudelgratin med svamp, M i d d a g: K a l l s k i n k a r e s t e r f r å n samt potatis och glaserade moröt­ lördag) med legymsalad; kokt spar­ ter; stekta bananer.
ris med rördt smör; citronkräm med FREDAG.
Frukost: Smörgås­ bakelser.
kan ingen köpa men risgryn | bord; plättar m.ed sylt; mjölk; kaffe MANDAG.
Frukost: Smörgås­ eller te.
Middag: Köttpudding bord; spicken sill med dill och färsk med äggstanning (rester från ons­ I för 20 öre (400 gr.] innehålla p o t a t i s; m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d ­ dag); filbunke.
I samma näringsvärde som dag: Kalfkotletter med.
gräddsås; LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ filbunke.
G r ö t a f k o r n f l i n g o r m e d I ZETT TJOGr JLa-Gr TISDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hafregrynsgröt med mjölk; ägg; bord; hafregrynsgröt med mjölk; kaffe eller te.
Middag: Bräckt mjölk (f. 6 pers.).
4 del.
korn­ = (enligt Lifsmedelskommissionens broschyr).
ägg; kaffe eller te.
Middag: Ma­ skinka med stufvad spenat; choklad­ flingor, 4 del.
vatten; 6 del.
mjölk, 1 tsk.
salt (5 gr.), .1 t sk. socker 5iininiinminiiiiiinniiiuiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiinniiiitnininiiiiiininimuiitMi ' tmnmninnmitnniniinnnniinniiiifË krill, stekt i ugn med brynt smör soppa.
(5 gr.).
B e r e d n i n g: Vattnet kokas upp, kornflingorna iröras och få koka 5 min., mjölken kokas upp och till­ sättes, hvarefter gröten får koka ytterligare 15 — 20 min.
Af smakas med salt och socker samt serveras med mjölk eller fruktkompott.
Redigerad af ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND s j o v i s g r a t i n; k a f f e e l l e r t e.
caVid allmän s \) agb * t, r&gt;sr \ ?^sitst, ö v e r a n s t r än g ­ n i n g o c h sömnlöshet.&lt;3 \ s EgESEBEEEaaEEES3Z A.
B. PHARMACIA, STOCKHOLM | Kontrollant: PROFESSOR A.VESTERBERG.
Mjölk är något, som inånga barn tröttna pä.
Då är Ulaitkaföe välkommet, ty mjölk blir — t illsatt med d et fullkomligt oskadliga H Kathreiners Maltkaffe — en av barn synnerligen omtyckt dryck.
|§ Kathreiners Maltkaffe, som dagligen drickes av millioner |§ människor över hela världen, finnes till salu hos alla handlande.
=2 Nudelgratin med svamp (f. 6 pers.).
2 del.
nudlar (80 gr.), 1 V2 lit.
vatten, 2 tsk.
salt (10 gr.), 2 msk.- smör (40 gr.), 5 — 6 del.
grädde, 1 tsk.
salt (5 gr.), V4 tsk.
hvitpeppar.
S v a m p s t u f n i n g: 1 burk blan­ dad svamp (1 / 4 lit.
), 1 burk cham­ pinjoner (V4 lit.
), 5 gr. torkade murklor, 2 msk.
smör (40 gr.), 2 V2 msk.
mjöl (25 gr.), 2 / 3 del.
svamp­ spad, 2 del.
grädde, salt, socker, hvitpeppar, 1 äggula.
T i l l f o r m e n: V2 m sk. s mör (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor, 2 msk. "
rifven parmesanost.
B e r e d n i n g: Vattnet kokas upp med saltet i en rymlig kastrull, nu­ deln lägges i och får koka omkr. 15 min.
Den upphälles i durkslag och vattnet får väl afrinna.
Smöret smältes i kastrullen, nudeln lägges i och grädden spädes på, litet i sänder, under det stufningen får ko­ ka omkr. 1 tim., hvarefter den af- smakas med kryddorna.
Till svampstufningen skäras blan­ dade svampen och champinjonerna 1 t ärningar.
Murklorna sköljas, skål­ las i hett vatten och vattenläggas dagen innan de skola användas.
De kokas i samma vatten de legat i blöt, få afrinna och skäras i tär­ ningar.
Svampen fräses i smöret tills det blir klart.
Den klämmes då upp ur^ smöret med en sked, hvarefter mjölet fräses med smöret 2 min., svampspadet och grädden spädes på och svampen ilägges.
Ägg- - 420 — GULD-CACAO I Ett tjog ägg &gt;0 OAI ore Del bästa Hi kan qiva dem .. HrtKONUNgENS i H ' K ' H-KROMPRinSEHS HOF IE VERANTOBE K TANDCREME le MUNVATTEN arar tänderna f r i s k a och v a c k r a
cTßion ' Skmtarochç&amp;mm / ior.
PRIMA KVALITÉ!
m BASTAUTFÖRANDE!
HVARJE PAR STAMPLADT MED OFVANSTÅENDE VARUMÄRKE FINNAS I ALLA VÄLSORTERADE SYBEHÖRS - MANUFAKTUR-Å KORTVARUAFFÄRER.
gulan tillsättes, stuf ningen får sjuda och afsmakàs med kryddorna.
Nudlarna och svampstuvningen blandas tillsammans, massan hälles 1 s mord och brödbeströdd form och resten ai skorporna samt den rifna parmesanosten strös öfver.
Anrätt­ ningen gratineras i varm ugn (omkr. 280°) omkr. 20 — 30 min.
Serveras med potatis och glaserade morötter.
ägghvitorna nedskäras.
Köttet läg- ges i en _ smord och brödbeströdd pajform, äggstanningen hälles öfver och beströs med persiljan.
Puddin­ gen gräddas i ngnen, tills den fått vacker gulbrun färg, eller omkr. 3 / ^ tim.
Serveras med kokt potatis och smält smör.
ANN ' MARIE GUTTE OCH S t e k t a b a n a n e r (f.
6 p e r s.)
.
9 bananer (omkr. 1 kg.
), 2 msk.
smör STINA LIND.
(50 gr.), 1 msk.
socker (15 gr.).
B e r e d n i n g: Bananerna s kalas af I n g r i d G. och klyfvas längs efter.
Smöret (Forts.) brynes lätt i en stekpanna tillsam­ mans med sockret, bananerna- iläg­ Emellertid var det en mycket trött gas och stekas hastigt vackert gul­ liten sjuttonåring, som skrefs in vid bruna på båda sidor.
De uppläg­ seminariet.
— — — gas på varmt silfverfat och serve­ Stina Lind var ung och ifrig och ras varma.
ville så gärna ta allt på djupaste allvar och göra sitt allra bästa af Köttpudding med ä g g - de fyra arbetsåren.
Hon knogade stanning (f. 6 pers.).
4 — 5 hg.
duktigt på, termin efter termin, och benfritt, kokt eller stekt kött, i liten satt mången gång uppe till långt rödlök, 3 msk.
smör (60 gr.), 2 tsk.
in på natten, när eftermiddagen ta­ salt (10 gr.), Vd tsk.
hvitpeppar, gits till » frivillig » teckning, före­ drag eller » klasspromenaden » eller 2 del.
steksås eller buljong.
Ä g g s t a n n i n g: 4 ä g g, 1 s t k.
något annat alldeles nödvändigt.
hvetemjöl, V 2 tsk.
salt, V 2 tsk.
soc­ Med okuflig energi öfvervann hon ker, 4 del.
mjölk, 1 msk.
finhackad sin motvilja för vissa ämnen ooh persilja.
satte som sitt mål: högt betyg i T i l l f o r m e n: 1 {2 m s k.
s m ö r allting.
(10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
Från Ann ' Marie kommo esom­ Beredning: K ö t t e t h a c k a s oftast glada bref, fulla af lifslust.
tämligen fint.
Löken skalas, hac­ » Kan du tänka dig », stod det en kas fint och brynes i smöret, köttet gång, » något så lustigt.
Häromda­ ilägges o«h brynes väl, beströs med gen, när jag gick på torget för kryddorna och blandas med såsen att köpa potatis och just stod och eller buljongen.
Till äggstanningen tittade ned i en säck, drog någon vispas äggulorna med mjölet, litet mig varligt i armen och samme salt och socker samt mjölken, hvar- någon hviskade: » Hör du, Ann ' Marie, efter de till hårdt skum slagna köp min potatis! » v ARM SMÅ I " STJTVMRGMR J behöfva nya kläder nu till M sommaren!
PNEJVUMENENN JVU GEJVMST r&gt;n BMRNGMRDER OBEN iiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiMiiimiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiminiiimiiiiiMiiimiiiiiliiiiiimiiiiiiiiiiiimiimiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiimiiiimiiiimiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiii = Illustrerad, månadstidning för barnkläders för- m Hi färdigande.
imiiiiiiiiiiijiiiimi Prenumeration verkställes å närmaste post­ anstalt eller bokhandel.
Priset är: för s / 4 år Kr.
2:40, halfår 1:60, kvartal 90 öre.
Lösnum­ mer portofritt mot 30 öre i frimärken till / duns Expedition, Stockholm.
Då jag vänder mig om.
.
.
hvem står där?
Jo, Bengt .Jonsson, du vet.
Först kände jag knappt igen honom.
Ögonen var det, som voro annorlunda.
De b hade kommit nå­ got käckt i dem.
Nog för att de alltid varit vackra.
Men.
.
.
inte så där lefvande.
Minns du, hur tråkig Bengt mången gång var förra vintern, när man skulle ha litet roligt.
Inte ville han det, och inte ville han det.
Och jag önskade ibland, atfc far inte kände hans far så väl, så man sluppit bjuda ho­ nom.
Bara när han hjälpte mig med den förargliga geometrin, var det bra att ha honom till bekant.
.
» Hvad stirrar du efter », sa ' Bengt.
» Hvad gör du här? » sa ' jag.
» Har kört in på morgonkvisten från Mellangärden och håller för närva­ rande på att sälja potatis. » » Har den vuxit på sandjord? » frå­ Dagarna i hennes unga lif voro Stackare den, som glömmer sin gade jag egentligen för att säga visst ej utan ' intresse, men tung- själ för läsnings skull.
Glömmer något.
samt gingo de, enahanda bjödo de att se sig om efter solljuset och » Det förstås eller också på kalk­ på.
.
.
läsa.
.
.
läsa.
.
.
bara läsa.
aftonrodnaden och blåsipporna- i bac­ grund eller lermark.
Förresten be- Eller lyssna till andras framställ­ ken.
Hans sinne blir hårdt.
Hans höfver du inte alls se så förvånad ning af viktiga fakta lika väl som kraft bruten.
— — — ut.
Det är ditt fel alltsammans. » detaljer i det oändliga.
Och an­ Mot slutet af sista terminen skref Hvad som nu var mitt fel, fick dras åsikter sedan.
I skolan blef Stina Lind följande till sin barn­ jag inte reda på den gången, ty man på visst sätt aktad.
Men nu domsvän: ' i detsamma kom tant Anna Lön- togs det så hårdt uti allting, och » Nu när jag snart står vid målet stedt, hon, som har reda på allt mycket, som varit en kärt, refs ned för detta års intensiva arbete, ser i hela staden, och då försvann jag för en.
Hon hade den första tiden jag och förstår som aldrig förr, efter att ha sagt Bengt hur många en känning af att man ville komma hvad jag satt in ' att komma dit.
säckar jag skulle ha.
henne.
Hvarför, det förstod hon Yar det väidt så mycket? "
Nej, och När jag sedermera stod i köket ej.
Hon visste endast, att det var tusen gånger nej; Min hälsa är och stökade med frukosten — nämn­ ohyggligt tröttsamt att ej få vara förstörd.
Och jag kommer aldrig de jag något om i mitt senaste bref, i fred.
mera upp.
Jag känner, som om att vi inte ha någon jungfru denna jag alltid skall förblifva trött och Men man fick göra med henne vinter?
— kom Bengt med pota­ ungefär som man tyckte.
Om hon nervös.
Och det känns, som om tisen.
Jag bjöd honom på varmt, än kände det svårt att man liksom jag hatade, allt hvad läsning he­ godt kaffe.
Och det tyckte han ryckte henne hit och dit och dref ter.
Och den vägen måste jag allt om, må du tro.
ohejdat på, föll det henne aldrig framgent gå. » * ' Jag tänkte, du låg i Uppsala ', in att sätta sig till mötvärn.
sa ' jag.
Ut i lif vet kommo dessa människo­ Under allt detta glömde hon att barn — några och tjugu år — med ' Vet du inte ens, hvad du gått se sig om efter solljuset och mor- och ställt till? '
gonrodnaden och backarna fulla af måhända en lång arbetsdag framför Jag försäkrade honom, att jag inte blåsippor — allt, som ägt hennes sig.
Den ena utan lust och fröjd, vetat det allra ringaste.
barndoms kärlek.
Och människorna, den andra klarögd och klartänkt, ' Jo, ser du, det var som så, att dem gick hon liksom förbi — gamla frisk och sund.
Och deras arbete vardt far din kom en aftonstund öfver och ung, glada och sorgsna, fattiga därefter.
till oss och talade om, att han och rika.
hade en liten flicka där hemma,.
Läsa.
.
.
läsa.
.
.
bara läsa.
hvilken rakt inte ville ta sig nå­ got annat före än läsa, och hvilken rent af höll på att bli förläst.
Och så fick far min strax den åsikten att det ej var stort bättre iEN0lSM.1t såsom konserveringsmedel inom lifs- med hans pojke.
Och så blef det MÉTfSUPEK ingenting af med uppsalaresan, utan medelsindustrien står nu ej att er­ far letade reda på någon bland hålla.
sina vänner och fränder, som ägde Vid fabrikationen af safter, en gård, och dit kom pojken. '
m^a r m e l a d e r, l ä s k e d r y c k e r, Nog för att jag alltid tyckt bra b ä r v i n e r, inläggning af om Bengt, men i den stunden var frukter (såsom gurkor etc.) m. m. jag så glad åt honom.
Att man äro blir så^ vacker ute på landet, det visste jag inte.
Jag hörde mig för hos far, och fick då veta, att det gått ganska fullt jämförliga, ja ofta bättre hett till, när Bengt fick reda på, medel.
— Inhämta upplysningar och att han fick ligga öfver ett år.
offert från Aktiebolaget Alfred Ben­ Bengt sade genast nej.
Och då hans zon &amp; C:o, Malmö: Post- och tele­ far stod fast vid sitt beslut, trotsade gramadress: B en zona.
Tel. 1158. han honom och skref till sin morfar 1161, 5161. och framhöll det oberättigade uti att bli hindrad i sina studier.
Gå på landet som dräng.
Aldrig!
Mor­ fadern höll med honom och lofvade bekosta hans vistelse i Uppsala.
(Det ar från den där rika gubben, som Bengt får alla sina meteorologiska saker.)
Men då kunde inte Bengt.
Och jag är så glad däröfver.
För sådana där förändringar undergår man nog ej i Uppsala.
Och efter­ som han ämnar bli professor, visst hinner han få läsa alltid. » — En annan gång skref Ann ' Marie om aftonstunden i sitt hem: » Det är, som om jag icke på mycket, mycket länge ägt dessa kväl­ lens timmar helt som nu.
Far kom­ mer in i hvardagsrummet till oss HH NYMALDA m andra.
Ibland läser han högt.
Och ibland spelar mor.
.
O ch, vet du, färska havregryn från svenska Per stannar hemma nu om aftnarna och läser sitt latin på sitt rum i kvarnar tillhandahållas dagligen.
stället för i andra pojkars.
.
.
Ingen enda läxa till nästa dag, det är Importerade gryn äro ofta gamla det allra bästa af allt bra. » - Stinas bref till Ann ' Marie inne- och förlegade.
— Vi d inköp av höllo mestadels något om den eller den läraren eller om den eller den havregryn bör Ni därför icke kamraten, om tentamina, proflektio- ner samt allt oftare uttryck för, endast begära, utan även för­ hur trött hon kände sig.
Salicylsyra OXYGENOL- SALYA.
ra oth ren myrsyra 7A.ed vätesuperoacid G R Ö T t • Resande i Stockholm t JACOBSONS Tapisseri-Affär.
Handarbeten, Dam- &amp; Presentartiklar.
Välkänd.
Välsorterad, Etabl.
1832 24 B Grevturegat.
Vid Tattersall.
För EN KRONA kan erhållas EGET HEM å 6,000 Kr.
beläget i Dalsjö, Ornäs (Dalarne) vid allm.
landsväg.
Omf.
boningshus, ladugård, 10 tunnl.
odlad jord förutom skog.
Allt i godt skick.
säkra Eder om, att Ni erhåller svensk vara Därjämte en mångfald andra vinster såsom: Pianino å 1,000 kr., Motorbåt å 750 kr.
Bordsilver från 500 till 100 kr., Möble­ mang å 500 kr., Lantbruksmotor å 500 kr., Linneuppsättning från 300 till 100 kr., Orgel å 200 kr., Velociped å 200 kr., Symaskin å 100 kr., Kaffeserviser å 100 kr., Elektrisk kopparkrona å 100 kr., Bokskåp å 100 kr., Skrivbord med stol å 100 kr., Kokkärl å 100 kr.
m. fl.
i trä, järn, koppar, silver, vävnader o. s. v. av svensk tillverkning.
Sommarvilla å 2,000 kr.
Summa 26,000 kr.
lott med porto cch lista kostar pr post­ Rekvirera MterT En förskott kr.
1:34, två lotter 2:34 o. s. v. innehållande 2 rum ooh kök (träfärdig).
Direkt från exp.
erhållas 10 lotter för 9 kr.
Försäljare antagas.
Skriv ett brevkort till Egnahemslotteriet, Bryggaregatan 14 Ä, Stockholm C, Nära slutsålt.
Dragning förestår.
närmaste Bok-, Pappers- eller Tidningsaffär.
Vinster utställas och lotter säljas hos Hovjuvelerare C.
G. Hallberg i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Upsala, Sundsvall, Jönköping och Karlshamn.
- 421 - i
Lottpris 2 kr.
Insänd rekvisition, märkt X 1, adress Artillerigatan 60, Stockholm, hvar- efter lotter sändas mot postförskott jämte kostnad för porto och dragningslista.
På grund af den strykande åtgången af lotterna förrättas dragning 3 0 juni.
!
• • • • • • • • • • • • • » • • • • • • • • • • • • • • • 12,500 vinster.
; Högsta vinsten Kr.
9,00 0 2:dra vinsten utgöres af följande föremål: Herrumsmöbel från Nord.
Komp Oljemålning af A. Genberg.
Motorcykel från Huskvarna.
Pianino från Bergqvist &amp; Nilsson.
Schatull m.
10 i / a duss.
kontr.
mat- silfver o. Briljantsmycke från Guldsmeds­ bolaget.
Flossamatta fr. Svensk Hemslöjd.
Ljuskrona, marmor, brons fr. N.
Komp.
Alla dessa föremål en vinst.
Kr.
6,0 00 " SVENSKT HEM " möbler och mat­ tor till Hvardagsrum, Matsal, Säng­ kammare och Jungfrukammare, sär- skildt] # omponerade af artisten Hjal­ mar Renström.
3:dje vinsten Kr.
3, 000 BIBLIOTEK i rikt uryal, alla böc­ ker bundna, jämte 2 b okhyllor af mahogny, 2 skinnfåtöljer från Nord.
Komp.
m. m. Sammanlagdt vinst­ värde 140,000 kr.
, EN KEL, BÄTTRE FLICKA lullt kun- ' nig i enklare och finare _ matlag­ Härmed inb judes till Aktieteckning i A.-B.
Hus­ önskas till liten fam. i stationssamh.
ning, bakning, väfning och linnesöm- mödrarnas Centralf örmedling » att utan jungfru biträda frun med, nad, (betyg från husmoderskola) ön­ A.-B.
har till uppgift att förmedla försäljningar mellan Hein i landsorten sysslor.
Familjemedlem.
skar plats omkr. 1 juli.
Sv.
till BILDAD FLICKA frisk, arbetsam, hemmets af de alster deras gårdar frambringa, såsom matvaror af alla slag, bär, ordentlig och snäll, fullt kunnig o i Svar med foto och rek.
till » Juli », » Dagmar », Iduns exp.
v. b., frukter, konserveringar o. inläggningar, väfnader o. föröfrigt allt de önska enklare matlagning och bakning, får Uttran p. r. GUVERNANTPLATS önskas till hös­ afyttra utan andra mellanhänder än vara direkt t. hem i Stockholm.
plats d.
1 aug.
som kokerska i bil­ ten af flicka som i år genomgått Aktiebrefven äro på 10 kr.
styck o. ställas till viss man.
Tecknings­ dad t hem på landet.
Lön 25 kr.
8 kl. lärov.
Är villig under v. ny­ lista o. alla öfriga upplysningar lämnas tacksamt af Martha Larsson, Barnfröken finnes.
Adress Fröstad börjare i musik.
Sv.
till » Greta », Husmödrarnas Centralförmedling, Jakobsgatan 20, Stockholm.
Norrgård, Linghem.
vid länslasarettet i Umeå är ledig Iduns exp.
f. v. b.
BÄTTRE FLICKA, kunnig i matlag­ att meddelas skolung­ Fråga " Olga "!
tillträdas den 1 augusti inne­ ANSPRÅKSLÖS, praktisk flicka med FERIELÄSNING ning och villig med husmoderns hjälp varande Lön 500 kronor, husrum, god uppfostran önskar under som­ dom i prästgård.
Vacker trakt.
Om­ » Olgas » priv.
Frågobyrå, Växjö, be­ sköta trefligt hem på landet, erhål­ kost och år.
tvätt.
sorgsfull vård.
Svar till » Skog och svarar alla slags frågor rörande hem Ansökningar.
torde maren plats i ett hem på landet.
ler 1 juli plats i mindre familj.
Lön insändas före den 15 nästinstundandie Är kunnig i hvarjehanda husliga bad », M o h o 1 m p .r.
Riks 36. och hushåll m. m. livar je fråga 25 kr.
pr månad.
Svar till Box juli till Lasarettsläkaren torde bifogas 50 öre - f- porto.
i Umeå.
sysslor och vill vara till verklig 38, Lerum.
hjälp och nytta åt någon trött hus­ HUSFÖRESTÅNDARINNA.
Bildad, moder.
Svar till » Liten eller ingen önskas af ung dam i godt hem, musikalisk dam i 30-årsåldern, med lön », Iduns exp.
f. v. b. helst i öfre Norrland, där ungdom lust och förmåga att göra ett hem I landsortsstad bosatt tjänsteman SOM HoÄLP och sällskap önskas finnes.
Utförligt svar till » M.
M. trefligt, erhåller angenäm befattning i god social ställning önskar nu nu eller framdeies som husförestån­ plats af bildad, musik., hushålls- darinna och sällskap hos ensam äldre eller till hösten såsom husförestån­ kunnig flicka, helst hos ensam, snäll 18 », Nord.
Komp.
Annonsbyrå.
gentleman i sydsvensk sjöstad.
— darinna en bildad, gladlynt, huslig, herre eller dam.
På lön fästes ej Svar med foto, betygsafskr.
ref. och b a r n k ä r (helst musikalisk) dam, så stort afsesnde.
Tacksam för svar ålder till » X.
Y.
Z. Hemtrefnad », adr.
som är villig att i moders ställe märkt » 2-9 år », Jönköping p. r. eller skolgossar kunna få; god hel­ omhulda fyra barn S Gumœlii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b. kärleksfullt inackordering i bättre, välrekommen- SYKUNNIG BARNFRÖKEN, vaji vid samt i öfrigt förestå hemmet och ENKEL, ORD.
FLICKA önskar plats deradt hem i Stockholm.
# God om­ bringa tiefnad däri.
Af foto åtföljdt hos vänlig familj på landet att mot vårdnad och tillsyn.
Finaste re­ renlighet och ordning, villig att något deltaga i skrifgöromål, erhål­ svar med uppgift å ålder, lönean­ fritt vivre hjälpa till med träd­ ferenser.
Deladt rum.
Södersol.
En­ språk och förutvarande sysselsätt­ gårdsskötsel och lättare husliga dast å väluppf os trade barn reflek­ ler anställning hos ämbetsm.-fam. ning sändes till » H.
V. B^.rnkär », sysslor.
Tacksam för svar till teras.
Svar till » God omvårdnad » i medelstor residensstad fr. o. m. eller — A..
T. Vasa 604 96, helst midten af aug.
1916.
Kan bli fram­ S&gt;.
Gumselii Annonsb., Sthlm, f. v. b.
» Landsvistelse », Iduns exp.
tidsplats.
Svar med ref. och uppgift mellan kl. 4 — 5.
Hos enkel herre å löneanspråk till » O.
R. S. », Jön- köping p. r. eller dam söker medelåld.
flicka pl.
» Huslig o. musik. », Kiosk.
G-ust.
Ad.
EN KOKERSKA eller bättre, enkel Torg, Malmö.
flicka, fullt kunnig i matlagn., får plats nu genast på egendom i Bo­ ledig till ansökan före 1 aug.
Plat­ med alla nutida bekv., hiss, bad­ huslän.
Lön 30 kr.
Svar m. foto sen tillträdes 1 okt.
Nuvarande be­ rum m. m. kan god inack.
erh.
rek.
till Hensbacka Gård, Munkedal.
gynnelselön 700 kr.
Ansökan, ställd ensamt eller deladt rum.
Svar till till K. Hospitalsdirektionen, insän­ BÄTTRE, FRISK FLICKA, kunnig i des till öfverläkaren.
önskar plats som husföreståndarinna » Centralt läge », Iduns exp.
Riks matlagn.
o. bakn.
— ej tvätt — eller sällskap till äldre dam, fullt 10462. samt villig åtaga sig ensamjungfrus förtrogen med ett finare hems skö­ sysslor, får plats på landet i litet tande, musikalisk, kunnig i tyska EN STUGA finnes att hyra inneh.
hushåll 1 juli.
Svar till » Rask och språket.
Bästa betyg.
Sv.
till » Sym- 3 rum och kök i det natursköna proper », Strengnäs Tidning, dtrengnäs.
patisk », Iduns exp.
Skattungbyn.
Pass.
till sommaren.
finnes fr. den 20 juli vid Kronpr.
Vinternöjen.
Svar under adr.
Fru SLÖJDLÄRAivLNNA eller ennan bild.
Margarethas vårdanst.
(Kullsvedens K. Holmström, Skattungbyn.
dam med 2,000 kr.
kapital och in­ station) för en i barnavård intres­ tresserad af att höja kvinnan och serad flicka.
Fordringar: elemen­ hemmets arbete sökes.
Svar till tarbildning och friskbetyg.
Vid.
ge­ För dem som söka läkare i » Hemslöjd » under adress S. Gumselii nom föreståndarinnan.
Stockholm.
med normalskolekompetens, önskar Annons byrå, Stockholm, f. v. b. plats på landet för att undervisa Syster Elisabeth Werners EN BILDAD ENSAMJUNGFRU, fullt minderåriga barn.
Sv.
till » 17-årig kunnig i matlagn.
samt för öfrigt jämtländska », Jämtlands-Kuri ren, Ös­ allt som hör till ett hems skötande tersund.
Nybrogatan 3. får 1 juli plats i liten familj i Gö­ teborg.
Svar med betygsaCskr., uppg.
Förlofvad, bildad, musikalisk Riks Tel. 8509.
Allm.
Tel. 26348. om ålder och löneanspråk torde ins.
till.
» Göteborg f. v. b. », Iduns exp.
TVÄNNE FRISKA och villiga flickor från goda s. k. bättre hem erhålla Fullständig utstyrsel - » • En bildad, snarast plats som kokerska och snäll och anspråkslös småskollära­ » husa » i god familj i Göteborg.
Hus­ för hemgifter.
rinna sökes för 2 gossar 7 och 6 hållet består af herr ocli fru samt Färdigsydt dam- och barnlinne.
Egen år.
Ref., löneuppg.
samt foto till tvenne barn.
För barnen finnes sär­ önskar under juni och augusti må­ syatelier.
Profver sändas på begäran.
Grefvinnan M. Cronstedt, Fullerö, skild sköterska.
Svar med foto och nader komma till prästgård eller större herrgård, helst vid skog och Västerås.
uppgift om ref., event med af skrifter sjö, k.
C. Ctanquisl i San, Malmö.
R iks 815., i mellersta eller södra Sverige, En barn k är flicka w .af event, befintl.
betyg, sändas till för att vidare utbilda sig i ett hems villig utföra alla sysslor i mindre » Ordning &amp; trefnad », Iduns exp.
Sv.
med prisuppgift in­ hem, (två barn 6 år o. 2 år) får 23-ÅRIG FLICKA af god familj ön­ skötande.
om: 8 dagar till » Familjemedlem », bra plats i villa utanför Stockholm skar plats som hjälp och sällskap åt Box 51, Ystad.
med gas, elektr.
bel., vattenledning.
äldre dam eller ingeniörsfamilj.
Är Bör vara väl kunnig i enklare mat­ villig deltaga i skrifgöromål.
Äger lagning.
Under sommarmånaderna god handstil och har någon kontors- finnes yngre jungfru.
Tillträde ge­ vana.
Sv.
t.
» V.
23 », Iduns exp.
nast.
Svar till » Duglig hjälp », Iduns E (N I ' SJUKVÅRD och något kläd­ exp.
f. v. b. sömnad kunnig, elementarbildad, ung Dagl.
uppi.
7 ggr.
i veckan flicka önskar plats i familj eller hos Pr.
år: Pr.
halvår: erhåller plats i Förb.
Samskola i ensam dam, som sjukvårdare, hjälp I Stockholm 12; — 6: — vacker landsortsstad.
.Svar med be- och sällskap mot fritt vivre, event, någon lön.
Vill gärna lära mat­ tygsafskrifter och foto samt uppgift I landsorten 6: 50 3: 60 lagning och öfrig huslighet.
Sv.
Institution de 1 er rang pour på ålder och.
löneanspråk sändes till Halvveckoupplagan 2: — 1:15 » Ex.
småskollärarinna » under adr.
till » O.
J. », Alingsås p. r. jeunes filles.
Etudes sérieuses des S&gt;.
Gu mselii Annonsbyrå, Sthlm f. v. b.
UNG FLICKA önskar plats i fam. langues, musique, peinture, historié Eleven i Gobelinväfnad Har genomgått hushållsskola, kunnig de l ' art, etc. Sports.
Situation ex­ Fås på apoteken emottages hos A m e l i F j œ s t a d, i • han darb.
och enkl.
sömn.
Sv.
t. Hautes références à » Familjemedlem », Lindesberg, p. r. ceptionelle.
har på två år 8-dubblat sin upplaga.
Ett A rvika.
Racksta.
lysande bevis för att tidningen ä r om­ PLATS ' SOM GUVERNANT önskas l ' étranger.
Directrice: Mademoiselle Utmärkt styrkande.
På at s tyckt.
Prenumereral Annonsera!
Apoteket Lejonet, Malmö.
som föreståndarinna för af ung, undervisningsvan^flicka, som L.
B a r r i è r e.
köksafdelningen vid Marie­ genomgått högre 8-kl. lärov.
Är äf- M / g) 0000000000ooco000000osoooooooo0000oeooooo00o0000.
OOOOOOOOOOOOOOOOOOOO stads lasarett finnes - ledig att till­ ven villig att gå frun tillhanda.
Sv.
träda den 15 nästa.
juli.
Begynnelse­ till » Juni », Varberg p. r. lönen är 600 kronor pr år och fritt UNG FLICKA, som genomgått fem vivre.
- Ansö kan, åtföljd af betygs- månaders kurs vid husmoderskola, af skr if ter, insändes ofördröjligen till önskar snarast möjligt plats mot Lasarettskontoret i Ma­ fritt vivre i godt hem under god riestad.
husmoders ledning för att vidare utbilda sig i matlagning i och för Kokerska fullt kunnig i finare o. enkl.
mat­ inträde vid skolköksseminarium.
Sv.
till » 19 år », p. r. Eskilstuna.
lagning, erh.
förmånlig plats genast FISKBBÄCKSKIL.
Stockholms omgifningar: Blekinge: eller till midsommar i Noirlaaid.
Upp­ UNG FLICKA af bättre familj, ön­ lysningar lämnas R.
T. Djursholm 374. skar plats till den 1 juli att un­ VID MÅLAREN.
Pensionat Fager- G i n a S v en s s o n s p e n s i o n a t I BLEKINGE: A egendomen Kola- der husmoders ledning sköta ett min­ u d Äd har utmärkta strandbad och rekommenderas.
halla i naturskön kusttrakt för per­ dre hushåll.
Har genomgått Ka­ skogspromenader.
Begär prospekt af trineholms Husmoderskola.
Betyg FISKEBÅCKSKIL.
Restaurant Ut­ soner, hvilka i förening med hvila finnes.
Lön önskas.
Vill anses som Konditor Lundevall, Enköping.
sikten rekommenderas.
Godt bord.
önska njuta af landtligt hemlif.
Husmodersbefattningen vid Kungl.
familjemedlem.
&gt;Sv.
till » A.
J. Käl­ Piano och böcker.
Mo­ Serafimerlasarettet kungöres härige­ la-gård. », G e n e v a d.
Moderat pris.
Beställningar å bord Hafsbad.
Västkusten: nom till ansökan ledig före den 1 derat pris.
Adr.
Vekerum.
mottagas.
Vördsamt MUSIK.
FLICKA från godt hem ön­ nästk.
aug .. inom h vilken tid hu­ MARSTRAND.
ANNA OLSSON.
gade sökande äga att till lasaret­ skar plats i fam. som hjälp o. säll­ NORGE: tets kontor ingifva sina till direk­ skap där jungfru finnes.
Sv.
till P e n s i o n a t N y g r e n Småland: » Juli », Porla p. r. TONSÅSEN KURHOTELL; Valdrea, rekommenderas.
tionen ställda ansökningar.
Löneförmånerna äro 800 kr.
årlig PLATS PÅ KONTOR önskas af ung, FÖR BRÖSTSJUKA.
Solgården, Bor.
2,000 fot öfver hafvet.
öppet hela lön samt bostad med värme och bildad flicka med realskolexamen; A 1 s b ä c k LYSE rek.
Strandbad.
Nytt och tidsenligt.
Läkare: D:r G. året.
Alla slags bad.
Tennis o. något kunnig i bokföring och ma- lyse, tvätt och kost.
Föreståndarinna: Sjuk­ Biljard.
Elektriskt ljus.
Central­ Platsen tillträdes Iden 13 sept.
3 916. tikinskrifning.
Svar till » Fina betyg », Varma bad.
Löf- och barrskog, öp­ Lundskog.
pet året om.
Kungl.
Serafimerlasarettsdirektionen.
Iduns exp.
f. v. b. sköterskan Tora Strömsten.
värme.
Utmärkt kök.
LEDIGA PLATSER En sn äll bättre fl icka En afdelnings- sköterskeplats Inackordering Husföreståndarinne- och värdinneplats.
Tvenne s kolflickor vid I il list fing Nyköpings hospital Bildad d am, 17-årig jämtländska, SJUKHEM PLATSSÖKANDE flicka INACKORDERINGAR.
Examinerad småskolelärarinna " Cyrano " Quai d ' Ouchy Lausanne (Suisse) Afton-Tidningen Bästa järnmedel Hvar skall jap tillbringa m in sommarsemester?
Husmoder.
- 422 -
Doktor Bjerkes Ögonklinik Under LINKÖPING.
D:r Hedmans BLBCTROMBDICINSKA INSTITUT.
NERVSJUKDOMAR och REUMATISKA ÅKOMMOR.
Kungsportsplatsen 2, Tel. 4546.
Göteborg.
Doktor J. Arvedsons knrs i Sjukgymnastik, Massage och Peda gogisk Gy mnastik medför enl. kungl.
maj: ts medgif- vande samma komp.
o. rättigheter som en kurs vid Gymn.
Central­ institutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran gen.
D: r J. A-rvedson: adr.
Odeng.
1, Stockholm.
Gymnastikdirektörsexamen aflägges rf ter 2-årig kurs af kvinn­ liga elever vid ii J u n i, J u l i o c h A u g u s t i i I » hålles H I Iduns Expediiion Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.
Lärarinnekurs i matlagning och handarbete börj.
i sept.
Lärarinnekurs i matlagning och lanthushåll, med 2 term.
i Fackskolan och i år å Brogård, " böljar I sept.
Anmälan före I juli.
Anmälan till den Lärarinnekurs (endast för skolkök), som börjar i jan.
1917, insändes före 1 nov.
H öppen I; Husmoderskurs med undervisning i matlagning, sömnad, hälsolära och barnavård, närmast afsedd för flickor med högre skolbildning, börjar den 1 Lördagar kl. 9 — 5.
Öfriga hvardagar 9 — 4.
Elever få plats i Husmoders- och Specialkurserna samt Yrkeskursen 1 den j::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: sept.
ordning de anmäla sig.
Specialkurs (högre husmoderskurs) i finare matlagning och barnavård börjar 22 aug.
Anmälan helst före I aug.
Praktisk Yrkeskurs för utbildning af kokerskor och hushållerskor böljar 22 aug.
Barnavård, teoretisk, praktisk, i Fackskolans barnhem I — 3 m ån.
Sär­ skild kurs för utbildning af lärarinnor i ämnet.
Grundad år 1902.
Lanthushållsskolan å Kumlan börjar sin höstkurs 1 aug.
(vinterkursen börjar 15 nov.)
Friplatser och statsunderstöd för elever å Kumlan.
Kursen för unga, bildade flickor omfattar 3 * / ä mån., Tryckt program på begäran gratis och franko.
Program 24, 25, 26 gälla.
börjar fredagen den 1 September kl. 12 midd.
Inspektor: Professor 0.
Hammarsten.
Föreståndarinna: Fröken Ida Norrby.
Kursen för fruar omfattar 10 veckor med arbete hvarje Itntnt.
Torsdag f. m. från kl. 9 eller 1 / s 10 f. m. till kl. 1 / 2 4 e. m., börjar den 5 Oktober.
PTOsp.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND.
Aftonkursen omfattar 10 veckor med arbete hvarje ons­ dag e. m. från kl. 6 — 9 e. m., börjar den 6 September.
Göteborgs Vegetariska för- och eftermiddagskurser komma äfven Gymnastiska Institut I — F u l l s t ä n d i g a s t e e tt å r i g a k u r s i l att anordnas under hösten med början i September.
HB Sjukgymnastik och M assage Prospekt och närmare upplysningar på begäran.
N ästa årskurs börj.15Sept.
| BENN1NGE HEMSKOLA Ny kurs börjar den 14 sept.
I Begär utförligt prospekt!
Wl / Vö Det berömda / i hårstärkande vattnet. '
Gifver grått hår dess ursprungliga färg.
Borttager mjälL Hindrar håret att falla af.
Märket grund.
1879.
Beg.
end.
fl.
med orden: Royal » Windsor Perfectionne «.
En alltjämt stig.
försäljn.
samt 30 års succés gar.
Royal Windsors verkan.
Pris kr.
5.
(- po rto.
Nederlag: Franska Parfymmagasinet, Hoflev., 21 Drottnlnggat.
21, Sthlm.
Strengnäs.
Ny kurs 15 Juli — 1 Dec.
1916.
9:de arbets­ året 20:de kursen.
Grundlig husmodersskola på landet.
Härligt friskt läge.
Angenämt hemlif.
G-oda referenser.
3 skickliga, exa­ minerade lärarinnor.
Undervisning i mat lagning, inkokningar, bakning, sömnad, väf- nirg, tvätt, städning, servering m. m. Yidare upplysningar enl. adress som ofvan.
ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND, Stockholm, Klarabergsgatan ... 40, 5 tr., hiss.
Rikstel.
2035.
Stockholmstel.
9302.
VALET AV EVNADSBANA ^ Lait Antéphélique (kftndt i hela världen sedan 50 år) bästa medel mot rynkor, fräknar, lefverfläc- kar, finnar, fnassel m. m.
Pris kr.
6. — + porto.
Franska Parfym magasinet, Drottninggatan 21, Stockholm.
Hoflev.
Majorskan Edmanns utsökta hvilken år 1881 gr undades a £ Fröken Hedda Cronius, fortsätter sin verksamhet i samma anda och efter samma plan som under alla föregående år.
Skolan af ser att meddela bildade flickor " undervisning och öfning i enklare och finare matlagning, bakning, syltning och inläggning af grönsaker, finstrykning samt öfriga inom ett hushåll förekommande göromål, för att sålunda sätta dem i stånd att på ett praktiskt sätt förestå egna eller andras hem.
Älven med­ delas en kortare kurs i Pödoämneslära och Hälsovårdslära.
Skolan har varit besökt af tretusenetthundrafemtioåtta (3,158) elever Hvarje kurs omfattar 4 eller 4 Vs månader.
Elever mottagas äfven på kortare tid.
Ny kurs börjar den 1 nästkommande augusti.
Prospekt och vidare upp­ lysningar meddelas af Fröken Berta Erlandsson, 19 Västra Trädgårdsgatan 19, Stockholm.
Turkiska badet i Malmtorgsbadet är öppet hvarje torsdag för damer.
Yppersta me­ del för bibehållandet af smärt figur och fin hy.
Badet är angenämast, om man är flera i sällskap.
Pris före FILIP H 0LMQVISTS HANDELSINSTITUT, G ÖTEBORG.
9 Västra Trädgårdsg.
19, Stockholm, är af kännare ansedd som mest för­ skönande och mest elegant.
Bleker fräknar och lefverfläckar, gör hyn ungdomligt vacker.
Mot grått hårl efter slutade skolstudier är ofta svårt nog.
Handeln och industrien erbjuder nxånga möjligheter till en god utkomst.
Våra års- och terminskurser äro koncentrerade och tidsbesparande och anpassade efter alla kunskapsgrader från folkskolan till stud entexamen.
Utför­ lig bankkurs med övningar i alla bankg öromål.
32:dra arbetsåret börjar den 22 aug.
20 aka demiskt och praktiskt utbildade lärare.
Platsförmed- ling.
Begär vårt 40-sid. illustr.
prospekt.- Nya Hushållsskolan, Crème Idéale Härmed meddelas ärade kunder att det utmärkta och mycket efterfrågade hårvattnet mot grått hår (dessutom det bästa mot mjäll och håraffall) aom i 40 år förts endast i Fanny Gelins Parfymmagasin, Malmtorgsgat.
5, hädanefter fås under adress Firma Fanny Gelin, N orrviken.
Rikst.
Norrviken 14.
Pris: 5:50 fraktfritt.
Anmälan göres före i juli.
Jemshögsby, börjar sin höstkurs 20 Sept.
Undervisn.i fiaare och enkl.
matlagning, konserv, bakning, väfnad och handarb.
m. m. Prosp.
mot dubbelt porto.
Fröken Selma Gustafson, föreståndarinna adr, till l:a Sept.
Smedby.
ElfkuIIens HusmodersskDla À Ekefors husmodersskola sundt och vackert belägen å Yärmdön, tre kvarts timmes båt- eller järnvägs­ resa från Stockholm mottages från 1 sept, ett mindre antal unga flickor till grundlig teoretisk och praktisk undervisning i finare och enklare matlag­ ning, bakning.
konservering, födoämneslära, tvätt och strykning, linne- och klädsömnad samt tillskärning.
Tyska talöfningar för dem som önska deltaga däri.
Prospekt och upplysningar på begäran.
6rc&lt;a Flodman, Upsala.
Jlgdia J \ Toi » dsti » &amp; m 9 Postadr.
Klinten.
Riks Skuru 29.
Herrsätra Skolgård, 8-klassig flickskola, internat, börjar sitt fjärde läsår den 15 Sept.
1916, å Molstabergs egendom, Mölnbo.
Infödda, exam, språklär., exam, skolkökslär., exam, musiklär.
Endast välartade barn mottagas.
Språk- OCH Hushållskurs för flickor öfver skolåldern.
Pro­ Anna Sundin.
Tvättning och mangling af privat­ spekt på begäran.
Riks Mölnbo 12.
Adr.
: Herrsätra, Vagnhärad.
kläder utföres på et t i allo förstklas­ sigt sätt i Mälarebadets Tvätt- &amp; Strykinrättning till ett pris af 35 öre pr kg.
för tvättposter öfverstigande 20 kg.
Afgiftsfri af- hämtning och hemsändning. '
llllll ll&gt;IIIIIIMIIinilllllllllllllllllllllllllMlllllllIUIIMII !llljllllllllllinil !llllll !l !lllIlllllllllllMlllirilIllllllll !llllllllllll !lllllIIII !llllllllllllllllllllllllll !ll] ||||||||l !l !llllllllll|lll|lillllllllllllllll Undervisning meddelas af från facksbolan utexam.
skolkökslärarinna i enklare och finare matlagning, bakning, syltning o. konser­ vering, konfektkokning, dukning och servering, uppköp af matvaror, enkel hushållsbokföring o. födoämneslära samt rengörning, tvätt och strykning, vården af linne o. säng­ kläder m. m.
I husmoderskursen ingår füllst, undervisning i kläd­ oeli l innesömnad för hand och på maskin, tillklippning, lag­ ning, märkning etc. samt moderna handarbeten äfvensom Samaritkurs.
— Som skolan afser att ej blott meddela eleverna praktisk o. grundlig undervisning i en husmoders arbete och plikter utan äfven samtidigt kunna bereda de unga flickorna den till­ syn och trefnad, som endast ett hem kan gifva, bo alla elever inom skolan och endast ett begränsadt antal (6 à 8 st.) mottagas.
Ref: Myntdirektör K. A. Walltoth m. fru; Professorn vid Tekn. Högsk.
Valfrid Petersson m. fru.
Höstterminen börjar 15 sept.
Förfrågningar besvaras Omgående af skolans föreståndarinna TvättI HEM- HUSHÅLLSSKOLAN.
411m.
93 44.
R iks 3815.
Främsta och största enskilda handelsläroverk landets främsta handelsstad.
Egen läroverksbyggnad.
IIIMIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIItllllllllllllllllllllllllll Praktiska Hushållsskolan i Södertälje, Ekdalsgatan 13, börjar ny 3 mån.
kurs 12 September- Grundlig och praktisk undervisning i allt husligt arbete.
Helinack.
kan erh.
vid skolan.
Soliga vackra rum.
Endast friska och verkligt intresserade elever antagas.
Referenser: Fröken A.
" Klingenstierna, Södertelje, Rektor Ax.Falk, Södertelje, D:r Rurik Holm, Nääs, Flöda st. Prospekt tillhandahållas och an­ mälningar mottagas före 1 sept, av skolkökslärarinnan vid Nääs, Fröken Rosa Mutén, adr.
Slottet, Nääs Flöda st.
Anna Björkman, ex. Handarbetslärarinn *.
Rosa Mutén, ex. Skolkökslärarinna.
Uppsala Enskilda Läroverk &amp; Privatgymnasinm.
Högre samskola med student- och realskolexamensrätt samt normal- skolkompetens.
9:de klass, som bl.
a utbildar kindergarten lära­ rinnor.
Godkända betyg i realskolexamen och betyg med normalskol- kompetens berättiga utan tentamen till inträde i ring 1 (= ring II vid allm.
lärov.).
Redogörelse och inackorderingslista genom vaktmästaren.
Josef Liljeblad.
Carola Eneroth.
â3C&gt;-Î ' .3 NYLAND (vid Ångermanelfven).
börjar sin 2:a termin den 1 sep­ tember 1916.
Prospekt och ref. på begäran genom föreståndarinnan Fru S igrid Ö dl und, Nyland.
I let natursköna Strängnäs anordnas vid husmodersskolan en 6 veckors sommarkurs från 1 juli.
Yi­ dare upplysningar genom fru M. Braune, Strängnäs.
Mot norr, fri utsikt, stort utrymme, fri värme.
Iiyra 1150 pr 1 okt.
Yidare genom Asplund, - Sköldungag.
9.
Punsch.
, A # nt %, Kär y V " 1EJ0NKÄR1T * / Fonder 21,350,000 kronor.
Stockholmskontor: Arsenalsgat.9.
Filialer: j Södermalmstorg 8.
(Sturegatan 32.
Deposition Kapitalräkning J * |2 Sparkasseräkning 4 % Fondafdelnlng.
ALLM.
TEL. 242 08.
- 423 « « • &gt; • \ får bryggas - af hvem som helst.
Re­ cept å prishelönt * * * (arracks) — spritbolags — mot en krona i fri­ märken.
C: a 100 o / o vinst.
Svar till » Eryggmäsla,-e&gt;, Karlshamn, p. r.
Fru Emma Kjellström, Storgatan 32, Stockholm.
IHIItlllllllllllllllltlllHUllllllllllllllllllllllllllllHIIIIIIIIIIIIlllllllllllllllllllllllllllllllllUllllllllllllltlllllllllllllllllllllllllllllll Lika bra och bättre än de bästa utländska i af seende å konstruktion, hållbarhet, samt lätt och tyst gång.
Prisb illiga.
Obs.
!
Förmånliga afbetalningsvilkor.
YPPERSTA H VETEMJ0L.
|o Kassafack.
I dun utgifves denna vecka i A och B. Wilhelmssons Boktr.
A.-B., S tockholm, 1916.
l^jfaadepSiaea:Qtädien&lt;s, mina bann iJ / Udsomrnan-tiaerjjch qBmmen itdrig att flORODOLTVÄLEn bevarar * eder ungdomliga fägning, och shyd- i L dan hälsans nosan på ed- jM ffyy, na kinden:
