# ID: svediakorp-per2210
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,557
# sentences: 1,746
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 16 (1527J LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
29:DE ARG., UPPLAGA A. ILLCISTREPAD FOR• K.VI N NAN M OCH - HEMMETf IFRITHIOF HELLBERG SÖNDAGEN DEN 16 APRIL 1916.
HUFVUDREDAKTOR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN.
ELIN WÄGNER.
RyiTARfESTETI I KKlSnWISTAD SS?
Från V7P72 vänster: Löjtnant Ewe, fru Klefberg, löjtnant Stråhle, fru Ekeroth, löjtnant Mörner, fröken Dieden, löjnani Torsslow.
fru Jakobsson.
VÅREN HADE KOMMIT SOM I ETT ENDA trollslag med blekblå luft och ljum vind.
Och det var som om den gamla anrika staden vid Helgaån läge försänkt i ljuf dröm — just på väg att vakna.
Men trots den härliga vårdagen strömmade alla människor mot samma mål — n er mot Norreport till Gamla kasern, där en turnering af sena tiders riddare skulle gå af stapeln.
Men när man väl kom in, fann man snart, att det inte alls var något offer att för en liten stund lämna solen och våren på tumanhand där ute.
För därinne möttes vi af en äkta cirkusstäm­ ning.
Eggande musik, doft af detta något, som man infe kan ge annan benämning ' än att det " luktar cirkus ", och en fullsatt salong med många förväntningsfulla barnaögan.
Hvad som presterades på arenan under det ett par timmar långa programmet var verkligen både vackert och roande, ja, emellanåt rent be­ tagande.
Och mer än någonsin fick man den uppfattningen att ridkonsten hör till de verkligt sköna konsterna.
Under första numret, en kadrilj, vackert och smidigt riden af tolf konstapelskoleelever, ömsom sittande, ömsom stående på hästarna, och ledd af löjtnant Cavallius, inträffade en ganska lustig episod, då ledarehästen plötsligt blef allt föi skämtsam.
Med allvar i blicken gick löjtnani Cavallius fram till honom och sade någonting, hvilket för vanliga dödliga lät som ett spansk) svärord och som hade en rent underbar verkar — fy hästen blef spak som ett lam.
Men vet ni hvad det spanskt klingande ordei hvar?
) o, ingenting annat ä n hästens f a d e r; namn — C overetino.
Detta om något tydei väl på intelligens, kultur och fädernas gärningar allt intill et c.
— ell er hur!
Och så påstås det ati hästen är dum!
Att tala om allt som bjöds den där vackra sön­ dagsförmiddagen blir alldeles för långt, utan vill jag blott nämna om ett och annat som text till bilderna.
Ett både elegant och roande nummer var furii Kronvalls parforceridt med språng genom silkes­ pappersringar, afklädning på hästen och alla möj­ liga tänk- och otänkbara tricks.
Och en utom­ ordentlig hjälp hade han äfven af de tre clowner­ na — Pelle lynsson (löjtnant lacobsson), Måns Voltigeryttarne löjtnanterna Mörner och Torsslow.
m Konstapelskole-elevernas kadrilj.
Otto Nilsson foto.
(löjtnant Kruse) och en namnlös liten en, vig och smidig som en kattunge ten ung baron Palm- stierna).
Så var där en damkadrilj synnerligen flott och effektfull, äfvensom en voltigeridt, mycket nobelt och smidigt utförd af löjtnanterna Torsslov och H.
Mö rner.
Det hela slutade med en nervspännande panto­ mim framställande en strid mellan indianer och cowboys.
Skalperingar och skott och vild r idt öf- ver hinder och flammande bål.
Totalinfryckef var att det hela var " storartadt ", som Pelle lynsson förklarade, då slutapplåderna skallade.
Och långt efter sedan man kom ut i vårsol och dis igen måste man skratta åt clownernas genom­ tokiga upptåg.
Samt glädjas åt att vår ridkonst står så högt — ty det var verkligen en öfver- raskande rikedom på framstående ryttare och präktigt häsimaierial, som visades på denna ryt- iarfest, hvilken gafs till fö rmån för Wendes rege­ mentes sport- och idrottsföreningar.
H. S-G.
Mor och son.
Skiss af TERESIA EURÉN.
OFVER GÅRDSPLANENS KNASTRANDE sand gick en man med långa, dröjande steg.
Kommen fram till gräsrundeln i midten, stannade han och betraktade hufvudbygg- nåden.
Han såg på den skarpt, värdesät­ tande.
I en stor blick grep han hela taflan där framför honom: den hvita fasaden och dess brutna mansardeiak, den breda, utskju­ tande trappan med afrundade hörn, de små- rutade fönstren, och där på båda sidor, bakom ligusterhäckarnes ram, den skymtan­ de trädgårdens åldriga kronor.
Han vände sig om mot de typiska sven­ ska herrgårdsflyglarna, som bildade portal till själfva uppkörsvägen.
Med ett ögonkast åt vänster fick han inom sin synvinkel eko- nomigården, den gamla pumpen, kastanjer­ na, som under sitt löfverk till hälften dolde det upphängda diminutiva visthusei med sina lageltygsväggar; så vred han hufvudet åt motsatt håll och mönstrade grönsakssän- garnes frodiga sådd.
Man skulle kunnat tro, att det var en spe­ kulant, som för första gången såg en salu- bjuden egendom, och ändå kände denne be­ traktare alltifrån barndomen minsta detalj i det hem, som här visade honom sina yttre konturer.
Han var född därinne i det vackra rummet en trappa upp med utsikt åt svan­ dammen, han hade som pojke fantiserat om tapeternas jaktbilder och kikat nyfiket ut ge­ nom " oxögonen ", som vette åt den skumma hallen.
Han hade stått skygg framför Karl Prenumerationspris: Vanl.
hl Helt S r Halft &amp; r Kvartal ..
Månad an: T.
6.50 3.50 1.75 0.75 Praktupplagan: Helt är Kr.
9.- Halft är » 5. — Kvartal » 2.50 Månad » 0.90 den tolftes bibel på sitt snidade stativ där­ nere i stora salen, bibeln, som alltid var upp­ slagen vid tio Guds bud.
Han hade under ljumma höstmornar sprungit ut i nattskjor­ tan genom glasdörrarna åt andra sidan för att söka päron eller plommon på trädgårdens gräsmattor.
Det var hans hem, och han var återkommen hit efter ett halft lifs irr­ färder.
Men ändå — de t var tydligt, a tt han inte gick här försjunken i sina minnen.
Det var snarare ett raskt kollationerande: där ha vi det och det.
Och granskningen hade mycket riktigt sin egen historia.
Ragnar Eke hade trott, att hans hem var honom förhatligt.
Den gammaldags strama disciplinen hejdade obändiga rörelser, vidt- sväfvande önskningar.
Man kände sig vara en infogad sten i en mosaik, en del af ett mönster, ingenting för sig själf, inte en fri och ansvarig individ.
Så bröt han sig tidigt lös.
Kom till Ame rika, slet ondt, fick nog af en regellös tillvaro och obunden kraftutveck­ ling.
Kände inom sig en doft pulserande smärta och förstod, att han saknade hemmet, att han älskade till och med dess brister — längtade, längtade, kysste i minnet de nötta golftiljorna, lade sin kind mot trädgår­ dens daggvåta grästorf!
Han hjärta svalt, men stoltheten bet ihop tänderna, och han fortsatte sin ensamma kamp.
Nu började han föra ett dubbellif.
Ener­ giskt arbetade han sig upp, steg för steg.
Den långe, bredaxlade svensken med den mäktiga pannan öfver djupt liggande ögon och en mun, som tycktes sluta sig om en hemlighet eller ett osvikligt löfte, gjorde in­ tryck af en framtidsman, en som inte skulle säga tillvaron farväl utan att ha gjort sin insats och tagit sin vinst.
Och hans dag kom.
Efter att ha experi­ menterat och trefvaf, misslyckats, försökt på nytt, omigen och omigen, hade han slutligen sin stora upptäckt v iss och klar.
Den kemi­ ska fabrik, vid hvilken han länge varit an­ ställd, kom genom oförutsedda omständig­ heter i hans händer.
Gubben, som ägde den, lägger sig och dör.
Till allmän häpnad är det konkurs efter honom.
Miljardären, som Ragnar fiskat upp ur vattnet efter en bilolycka några veckor förut, lånar sin räd­ dare den nödvändiga summan — och så kunde nu denne realisera de stora förvärfs- möjligheter hans uppfinning innebar.
Men jämsides med denna yttre frammarsch gick en inre vandring, en parallell linje, som dock ledde i rakt motsatt riktning, ledde tillbaka till utgångspunkten.
Han släppte j I&lt;fn ns byrå OCh expedition, aldrig med tankarne hemmet, modern.
Hans mor — sällan och fåmält skref han till he nne, men aldrig hade hon i barndomen och ung­ domen stått honom så nära som nu.
Medkänslan med modern hade kommit s om en frukt af mycket lidande.
Han förstod henne.
Lugnt bedömande - som en främling oc h likväl m ed kärlekens förbarmande s å g han henne för första gången, såg henne af- klädd allt det som skrämt och förbittrat — en ensam kvinna, modigt döljande sin öm- hefsförst, hörsammande pliktens bud.
Plik­ tens, sådan hon f örstått den: f örst och främst den att vidmakthålla hemmet, att hålla det uppe på ett högt plan.
"] ag står på helig grund ", hade hon sagt, " och jag viker icke ".
Lagen, ordningen, den granntyckta renheten var hvad hon ville h äfda.
Mot h vem?
Först mot fadern.
Dunkla minnen talade om myc­ ken sorg och många förödmjukelser från det hållet, tragiskt afslutade genom ett själf- mord.
Så mot sonen, Ragnar — eller mot farsarfvef inom honom.
Systern var en liten försagd och snäll flicka, annat var det med honom, det obändiga sorgebarnet.
Hans vilja brottades med moderns.
Och ständigt, ständigt, obevekligt kände han sig öfver- vakad, motad.
De svarta brynen öfver mo­ derns genomskådande ögon blefvo hans skräck.
Han erfor till sist en fysisk plåga, när han såg dem sammandragas.
Detta var i barndomen.
Som yngling kände han mest kritiklust och trots.
Men nu ... Där stego fram bilder, som minnet omedvetet behållit.
Modern på knä vid hans säng, då hon trodde honom sofva: " Min gosse, min gosse!
Skall jag kunna rädda dig? "
Ett annat tillfälle längre fram: Han hade ridit ut på den vildaste hästen i stallet, utan lof förstås, hade fallit af och, mörbulfad men oskadd, knogat hem till fo ts.
Han hade vänfat skarpa bannor, men modern hade infe sagt ett ord; ögonen stodo stilla, onaturligt stora, det ryckte kring munnen.
Och under konfirmationstiden — eft er några hånfulla ord han en gång fällt om " faftig- domsbeviset i at t jämt kr äfva och förbjuda ... skral Gud som det behöfde ", hade hon sagt med dämpad röst: " Ja, Gud kräfver, m e n han väntar bara på att få g e. "
Tonen hade kommit Ragnar att undra.
N u förstod han den undertryckta längtan, som legat däri.
Och blicken!
Fanns det egent­ ligen varmare ögon än hennes?
" Mor, mor, jag är barn af ditt eget!
Du har gifvit mig försten, men också den stolta olusten att stilla den med en simpel dryck. "
Mästersamuelsgatan 45.
• Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
61,47.
Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03 Kl 9-6 Kl. 10 — 4.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.6147.
Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Kl. 9-6.
Kl. 11-1.
Verkst.
d irektören kl. 11 — 1 Riks 86 59.
AHm.
43 04.
Annonspris: Pr millimeter enkel spalt: 25 ör e efter text.
Utländska annonser: 30 ör e å textsida.
30 öre efter text.
35 öre 20 ° / o förhöjning för särsk.
å textsida.
20 % förfa.
begärd plats.
för särsk.
begärd plats.
• ' » »
Visst hade han haft sin Sfurm-und-Drang, då han trefvande sökt på olika håll, yr af allt det, som jäste inom honom.
Men aldrig hade hans inre manliga värdighet släppt ta­ get; och hvad kvinnor beträffar — ja, de som kommit inom hans räckhåll till at t börja med, dem hade han snart affärdat med en axelryckning: " you little bit of dirt. "
Flic­ kan på baren — hög barm, svällande mun, rå som en potatis.
Cabaretdivan — ljufva ögon, fräcka sånger.
Och så vidare, m.
fl., m. fl.
— råhe t, råhet öfverallt!
Senare hade han ju stigit på rangskalan äfven i sådana erfarenheter.
Men innerst satt en inbiten kritik, som hittills inte blifvit tillfredsställd.
Och han förstod nu, hvad den betydde: det var minnet af modern.
Han hade något att jämföra med!
Och det ville ju n ågot till f ör att stå sig vid den jämförelsen.
Han kom ihåg hennes hvita panna under det svarta håret, de energiska dragen med den talande mimiken, gestaltens fria resning och mjuka kvinnlighet.
Men först och sist var det hen­ nes själsegenskaper.
Det omutliga, orädda kynnet, den friska humor, som någon gång sprang fram lik en vederkvickande stråle ur en dold källa, det stolta räitfärdigheiskraf- vet — allt bildade i hans minne en förnäm och fulländad typ.
Själfva hennes starka härskarinsfinkt, som eggat gossens motstånd, hade blifvit mannen kär.
Och hur hade hon inte arbetat!
Han hade hunnit se hennes nacke krökas, hennes små fina händer bli seniga och härdade.
Klokt ledde och ord­ nade hon allt, men hon ville också ta i, v isa att hon ingenting skydde, att hon icke for­ drade af andra, hvad hon själf ej var mäktig.
Det hade kommit tillbaka till honom, allt detta, småningom, vällt upp inom honom som en stigande underjordisk flod af min­ nen.
Och så med ens kom något, som bröt igenom förhärdeisens skikt därofvan.
Det EN OCH HVAR KAN SÄKERT SJUNGA i sitt hjärta någon visa om en kvinna, som har gifvit honom något varmt att gömma, något, som han ej kan glömma, hur än lifvet sedan blifvit.
Minns du väl din barndomstid, dina lekar, dina nöjen, dina sorger, dina löjen, — hvem tog alltid del däri; hvem var den, som vid sitt hjärta bar dig tåligt och i smärta födde dig och sedan log åt smärtorna och smekte dina kinder, barn, och lekte med dig, där du låg i sängen, eller sprang bland blommorna på ängen?
Hvem var den, som gaf dig tukt och lärde dig ditt eget värde och som närde dig med goda tankar och med ord, som brände sig i barnasinnet och som tände viljan i din unga håg?
Minns du i hvems knä du låg med ditt hufvud, när du kände lifvets tyngd och dess elände, minns du, hvilkens hand dig strök mildt försonligt öfvex pannan?
Smeka så kan ingen annan än din egen gamla mor.
.
, Lifvet skiftar, ung blir gammal, pojken växer upp till man, — lycklig den, som tidigt fann något ungt och vänt att vinna, lycklig den, som fann en kvinna till ett skydd i brytningsår, och hvars första mandomsvår vigdes åt en huldrik maka och ett .hemlifs ljuflighet.
Ty intet i världen är större än detta att äga ett hem, som man kallar för sitt, och ingen kan så som en hustru dock lätta bekymren som tynga, — och göra det fritt, var en underrättelse hemifrån.
Systern hade skrifvil, förtviflad.
Ragnar visste att faderns slöseri starkt kringskurit hvad som en gång varit ett an­ senligt gods.
Återstoden var nu endast en obetydlig landtgård ett stycke utanför en stor siad.
Visserligen tedde sig den gamla huf- vudbyggnaden med park och trädgård im­ ponerande nog.
Men — s taden växte och behöfde utrymme.
Den sökte hvad den uppsluka månde, gamla papper hade gräfts fram, och det hade bevisats, att just den jord, som återstod af Ekegården, med rätta tillhörde staden och aldrig blifvit friköpt.
Moderns lilla kapital hade icke kunnat täcka det enormt stegrade tomtvärdet, äfven om en inlösning nu tillåtits.
Alltså — d är sfodo de båda kvinnorna hemlösa.
Inom ett år skulle de vara afhysta.
Ragnar hade rest så godt som omedlbart.
Ett var klart för honom: hemmet fick ej sköflas.
Hans mor skulle lefva sina åter­ stående dagar inom det hem hon skapat och uppehållit.
Och lösningen — den beredde honom en oerhörd tillfredsställelse, sedan han funnit den.
Litet a merikansk var den ju, han hade ju inte för inte varit yankee så många år!
Vandrande på atlanterångarens däck, tänkte Ragnar ut detaljerna, njöt i för­ väg af alla svårigheter att besegra.
Ja, och här var nu resultatet!
Gården, som låg där framför honom i det tidiga morgonljuset, det var densamma, som han kallat sitt hem — d en hade bara bytt plats!
På andra sidan staden, och litet längre bort från den, hade han funnit det lämpliga material han behöfde, d. v. s. en gammal gård med liknande belägenhet och vegetation.
Den köptes, byggnaderna ref- vos ned, omgifningen formades till något nytt.
1 Förenta staterna hade han sett en TILL KVINNAN.
Vid Wermländska Sällskapets i Stockholm 100-års- jubileum den 1 april 1916. som man burit inom sig och längtat förlösa.
Hvem kan som en kvinna så hängifvet slösa på den, som hon älskar, sin kärlek, sin tro; hvem lån som en kvinna ge sinnena ro!
Och dock, — det finns kvinnor, som illistigt veta att hetsa ett manfolk och egga och reta ett stackars fattigt manfolk till dårskap och stoll; det finns skrömt, det finns troll, det är farligt att säga, hvad de heta.
Det finns också små kvinnor, som skälmle så nätt och som röra sig så sirligt i vals och polkett, — det finns kvinnor af blommande lätthet och grace; det finns andra som stelnat i pose och grimas och som stegat sig sneda i step och maxise och njutit sig leda på tusende vis.
Nu tänker du, gamle, på ungdomens dar, långt innan en barnstämma ropte dig far, du tänker på flickan, som sedan blef fru, • — måhända en annans, — det händer så ju.
Hur var det, — hon stod i bersån, det var häggdoft och kärlek och gubben i mån, och du kom med ditt klappande hjärta och bad och tiggde, besvor, och var ledsen och glad, och så svarte hon ja, och du kände med fröjd, hur du lyftes af svaret till himmelens höjd.
£ Men kärleken skänktes väl icke åt alla, det delas så underligt ut därutaf, • — och olika människolotterna falla, — hur mången fick intet, fast allting hon gaf!
Ett lif utan kärlek är dödt och eländigt, ett lif utan sol är som grafsorg beständigt, men kärlek och kärlek är vidtskilda slag, en gifver sin kärlek åt arbetets dag, en annan sin make, en tredje sin vän, en fjärde det själfviska jaget igen.
Jag tänker på kvinnan, ej den som blir mor, folkpark skapas i en sandöken.
Väldiga träd hade forslats vintertid, med det hård- frusna jordblocket skyddande rötterna, och omplanterats.
Efter detta mönster grep Ragnar sig an med sitt verk.
Bit för bit flyttades trädgård och park eller kopiera­ des, tills infattningen var färdig och endast byggnaderna saknades.
Förberedelserna hade hittills k unnat hållas hemliga för modern, som låg sjuk, nedbru­ ten till k ropp och själ.
En resa till Ka rlsbad föreskrefs så af den invigde och högeligen intresserade husläkaren.
Protester gjordes visserligen, ifriga protester, af den gamla damen.
Skulle så stora kostnader göras för henne?
Och skulle hon " lata sig " så grund­ ligt?
Det vore alldeles för tokigt.
Men in­ genting hjälpte.
Ragnar förklarade med ett lugnt leende att nu var det han, som skulle ha sin vilja fram.
Han skulle väl visa hvem han bråddes på.
Allt ordnades på bästa sätt för att be­ vara hemligheten.
I skymningen förde den åldriga kaieschen och den snubblande hvita hästen " gamlafrun " bort från gården, för första gången på länge — och för sista gången.
Sedan hon rest, utvecklades en feberaktig verksamhet: husen flyttades.
Och här gick nu sonen för att afsvna allt, ty i dag skulle modern återvända ... Några timmar senare saft en gammal kvinna i lusthuset under de lummiga träden.
Tårar strömmade ur hennes unga ögon i det härjade ansiktet, och hon smekte hufvudet, som hvilade i hennes knä.
" Min gosse, min gosse, fack för hvad du gifvit mig!
Ack, vi kvinnor — e tt söka vi lifvet igenom, kärlek behöfva vi alla.
Hur ofta tigga vi inte öm­ het och mötas af p assion ...
Men d e t t a, detta är k ä r l e k!
men som ändå gör kärlekens insats i lifvet, den tåliga tysta, som släpar och gnor och ändå har fridsamma ord i allt kifvet, den kvinna, som fostrar och lär våra smä och ger dem så kunskapens arf till att gömma ', den kvinna, som kvinnotals-talarne glömma, och balkavaljerer ha svårt att förstå.
Jag tänker på kvinnan, ej den som blir vif och har fridsamt och trifsamt vid husliga härden, nej, kvinnan som offrar sitt lif med att hjälpa de lidande arma i världen, en slum-syster, sköterska, barnavårdsmor, en som mer än man tror gör den verkliga kärlekens insats i världen.
Jag tänker på henne, som helår de sår, som krigsgalna män låtit folken föröda, på henne, som kärleksfullt fäller en tår öfver vänners och fienders döda.
Jag tänker på kvinnan, som sträfvar för bröd; kanhända en syster, som sitter där trägen och sömmar och sömmar och lider sin nöd att hjälpa sin broder ett stycke på vägen.
Jag tänker på henne, som stretar sin dag för lifsuppehället i tunga lokaler, alltmedan en annan i blommigt behag fladdrar sorglös på nöjen och baler.
Ja, lifvet är fattigt, och lifvet är rikt — den är lycklig, som lefver det ärligt.
Men allt har sitt värde, båd ' fattigt och rikt, och hur det än är, är det härligt.
« Du gamling, du yngling, du kraftige man, tänk efter helt tyst och besinna, om icke det bästa i lifvet du vann har samband med någon kvinna 1 Man tackar väl icke för sådant med ord och icke med hurrning och skålar, men hvarhälst jag möter en kvinna på jord, en ful — eller skönhet, som strålar, en rik eller arm, så blifver jag varm,.
(om blott hennes känsla kan brinna, om blott hon är helt ut en kvinna.
HELGE KJELLIN.
T uppens Zephyr j KLIPPAN.
och Ni köper ingen annan.
&gt;, " SpcdaOtfcii t Finare fast-, Sftpff., JKopf«- och Tryckpapjrmw samt Modernaste Finpappersbruk.
Afviga och räia.
Sy-Linas intryck af svenskt nutidslif i fa­ miljekretsar och annorstädes.
VI.
HALTA-DORIS BRUKAR SÄGA ATT OM man sjunger på morgonen, så kommer man under höksvansen innan kvällen.
Det vill säga, att det kommer att hända en något förargligt eller ledsamt, om man är allt för glad åt någonting.
Och det har verkligen besannats för mig, inte bara en utan många, många gånger.
Naturligtvis var min svarta sidenklänning alldeles för tunn a tt gå och ståta med i kyla n i St ockholm, och när jag kom hem, fick jag en gruflig lunginflammation med — ja, hvad var det nu doktor Berg kallade det, det lät som applikationer — som gjorde att jag fick ligga i nära två månader.
Och så som jag är nu har jag aldrig förut varit i hela mitt lif, fast jag haft det hårdt och svårt ofta nog, men då har det varit för de minas skull och inte för min egen, och det är då inte alls detsamma.
Och hade inte moster Blomqvist och Gertrud skickat mig hundra kronor, så hade nog både mors gamla chiffonier med de sjuttiofyra lådorna och dalklockan, som nu mer bara morrar i stället för slår, också fått gå ner till " ju den " i Svartgränden.
Inte fö r att Jonas Lager är jude m er än jag, för de bodde gård i gård med oss, och vi ha lekt ihop tusende gånger så visst som cn.
Och gått och läst tillsammans ha vi också, så nog är han en riktig kristen alltid, fast han har pantbank och är svart i håret.
Tänk om mamma lefde och finge se den där lilla fula bunten med pantkvitton, som ligger i chiffoniern, då blef hon minsann inte god på mig.
Men hvad skulle jag göra?
Och nu gäller det bara att trafva på på maskin och att ta igen tiden.
" Syhäst " är minsann infe ett så galet ord som man skulle tro.
När jag nu tänker på Stockholm och allt som h ände då — tän k aldrig ett ord fick jag ar Fingal om hvad den där Skuggan ville tionom där uppe i navigationshytten, fastän lag berättade hela halsbandshistorien — s å tycker jag att det är som en evighet sedan dess.
Och det känns som om det inte alls vore jag som varit med om allt det där hem­ lighetsfulla och märkvärdiga.
Förresten är fröken Gudrun gift nu sedan; n vecka och dom tror att direktör Roberts sitter fängslad i Ryssland.
Medan Fingal — som lämnade Värtan två dagar efter sedan lag kom, för att lossa i Norr köping, för rede­ riet kunde inte vänta längre — nu går emel­ lan London-Derry på Irland och Marseille.
Genast jag kom ut till Bre nnsta, det är där jag s yr nu, b ad jag att få titta på krigskartan på kontoret för att se var London-Derry lig­ ger.
Och inspektorn, som är den snällaste människa som finns, sade att nu behöfver lag infe vara orolig alls för skeppar Blom­ qvist, ty farvattnena på den kanten måste England för sin egen skull hålla klara.
Hvad det beträffar att oroa sig, så är det nog så att jag hvarken har tid eller kraft att oroa mig för någonting just nu annat än för mitt dagliga bröd.
Men den som aldrig varit med om det, kan alls inte sätta sig in i hur: n annan har det.
Utan de tro att man är likgiltig o ch utan känslor.
VIen d et är minsann ingen konst att gråta IDUNS KOKBOK AP ELISABETH OSTMAN.
öfver krigets fasor och att beskärma sig öf­ hvilka försöka göra någonting riktigt trefligi ver " den stora massans intresselöshet ", som och bra för staden och samhället.
doktorinnan Berg sade häromdagen.
Då För en tid s edan, medan jag låg sjuk, spe­ man inte har ett skapande dugg annat att lades nar en mycket rolig teaterpjäs för kul­ göra än att läsa tidningarna från den första spruteinsamlingen, och både Mathilda Ruuth raden till den sista och att sluka alla möjliga och alla andra, som inte hade med saken att böcker om kriget.
göra, tyckte att det var så lyckadt och bra Pröfva bara på att kämpa med döden och alltsammans och fullt hus var det båda kväl­ nöden, då de sitter på hvar sin sida om sän­ larna.
gen och grinar en rakt i ansiktet, alldeles som Nå, medan jag så sitter och syr vid sals­ i " Enhvar ", som Fingal och jag var och såg fönstret på flickornas änglaklänningar, så sista kvällen, så kunde det nog hända att kommer fru Grönberg in i salen — här i husei många vältalande, gråtande fruar kanske håller alla människor till i salen, jag troi skulle finna att — hur del är — så står man aldrig att salongen användes till an nat än att ändå sig själf närmast.
sy tapisseri i — med tre teaterkommitté- Men till den arten hör nu i nte alls fru Grön­ damer.
berg på Brennsta, ty faslän hon gift sig till Och då fick jag minsann höra på annat rikedom för att få det lugnt och bekvämt, så när del blef tal om de där teateraftnarna föi tar hon aldrig i en bok eller en tidning och kulsprutorna.
Ty någonting mera misslyckad!, kriget är som om det alls inte funnes till för menade teaterkommittédamerna, fick man henne.
Hon ger sig inte ett ögonblicks ro på leta efter och att det var rent sorgligt att se guds långa dagen.
För så snart hon inte att allmänhetfen har så lite omdöme och så håller på med maten och härjar med jung­ dålig smak.
Samt att det lysande resultatel frurna i köket, så sitter hon inne i d en kalla helt och hållet var beroende på att de lyckats salongen, där det alltid luktar instängdi och ställa sig in med tidningarna oçh att fröken syr tapisseri för brinnande lifvet.
Man skulle Björkebladh, författarinnan ni vet, skrifvil nästan tro att hon vore en fånge, som håller ihop en prolog, som var så sentimental, att på med sitt straffarbete.
Och med dessa ar­ man knappast kunde stå ut med den.
beten förstör hon hela hemmet, för någon­ När de så kom in på hur förbittrade alla ting fulare har jag aldrig sett.
de medspelande blifvit på regissören, jäg- Ofver dörren itill patron Grönbergs rum mästar Carlgvist, för att han var så fodrande hänger en bonad, på hvilken det står med och hänsynslös och dessutom inte ens bjöd stora boksiäfver: " Efter vin växer snack ", på så mycket som en droppe punsch eller en hvilket jag inte alls tycker är passande, och kopp kaffe på insamlingens bekostnad, så öfver matsalsdörren: " Den som gapar efter blef dom så ifriga, att man knappast kundt mycket mister ofta hela stycket ", och det må höra hvad dom sa.
ni tro dom har roligt åt i stan.
Nog är detta ändå bra underligt, när jay Fast just nu har fru Grönberg annat att själf hörde fru Åkerblom säga till doktorin­ tänka på än sina tapisserier, för teaterkom- nan Berg, att jägmästarn var en idealisk - mittén här i s tan skall ha en stor tillställning ja d et sa hon — tea terdirektör, och Mathilda i nästa vecka i Goodtemplarhuset — vi ha Ruuth påstår att fröken Björkebladh läste upp ingen annan teater, men del är meningen att sin prolog så gripande, att människorna grät vi ska få en så småningom — med sällskaps­ och att både mynt och sedlar haglade öfvei spektakel, tablåer, sång och deklamation.
henne på scen Hvilket inte alls gick in i Och båda flickorna Grönberg, de mest bort­ programmet, utan blef en fullkomlig öfver- skämda flickor jag någonsin sett, ska vara raskning.
skyddsänglar och stå på hvar sin sida om en Men nu skulle de, leaferkommittédamerna fallen krigare.
Hvilket säkert blir vådligt istället visa allmänheten hvad god smak vill rörande och vackert.
säga, för så riktiga tablåer ha säkerligen Men ni kan nog förstå, att det alls infe är aldrig förut förekommit här i s tan — me n så lätt att sy änglakläder.
Fastän jag satt så ha de också en musei-amanuens med i kom­ länge och såg på änglarna i " Enhvar ", så mittén — hva d det nu kan vara bra till.
Föi mins jag rakt inte hur dom såg ut.
Bara att jag har sett honom ute på gatan och jag tyc­ dom stod med spända vingar alldeles som ker alldeles att han ser ut som en mamsell, om dom flög, och jag tycker det skulle passat om bara det där lilla pipskägget vore borta bättre om vingarna legat mjuka och slaka på Men kan någon människa säga hvarföi något sätt.
ingenting är bra som man inte varit med om Men det vill flickorna Grönberg inte alls själf.
Hvarför s kall man hacka och rifva nei gå med på, utan nu ska dom ha långa slä­ på allt.
Jag är så trött nu om dagarna och pande klänningar alldeles som Gärningarna, vårsolen skiner så härligt, och när jag hör allt för någonting som föll så vackert har jag bittert och elakt, så kan jag inte hålla till­ aldrig sett, och stora utspända iarlatans- baka tårarna.
Utan får jag sitta där och vingar.
snyta mig och torka ögonen ideligen, för del Och historiska porträtt och rococomenueft vore ju ett skinande elände, om det kommt och Karl XII:s liktåg, som jag såg på fläckar på tyget.
Nationalmuseum skall det bli.
Så nog blir Men som väl var kom kaffebrickan in med det som sagdt både rörande och vackert.
dei samma och fru Grönberg var så rar att Men hvad som hvarken är rörande eller låtsas om ingenting, fastän hon såg att jag vackert, det är att höra hur afundsamma alla satt där och lipade, utan bjöd mig bara at) människor är mot hvarandra, då det är frå­ komma fram och dricka kaffe med de andra gan om sällskapsspektakel och sådant där.
När de då fick se hur ynklig jag såg ut Och det säger jag, all vore jag någonting alldeles som ett litet fågelskrof, så blef dei annat än den obetydliga Sy-Lina jag är, så minsann jag skulle bry mig om att ställa mig ett fasligt beskärmande.
Och kommer vä i sp etsen för någonting.
Nog kan man tycka fruarna in på att tala om sjukdomar — då - att det är otacksamt att sy många gånger, då glömmer dom allt annat, och så slapp jay då man gör sitt allra bästa och kunderna höra mer tråkigt den gången.
ändå inte bli nöjda, men hvad är det mot all den otacksamhef som de bli utsatta för, är den bästa kokbok för det svenska hemmet.
- - - - - 4:de upplagan nu utkommen.
30 tusen ex. Pris Kr.
5:50 inb.
I Konstfliten, Göteborg.
* mattor, ga rdiner, • möbeltyger, dräkttyger.
Konstnärligt verkningsfulla mönster ocb färgsättningar, prover sändas till påseende.
Precisera noga vad som önskas.
ur i s v a k.
Räddning VI ARO JUST NU INNE I DEN hd, då drunkningsolyckorna höra Iii] ordningen för dagen.
Det är de svaga isarnas tid, och man kan knap­ past slå upp en tidning, utan att det står att läsa om en eller flera som varit i lifsfara.
Statistiken visar också att årligen öfver 1,100 män­ niskor omkomma i vårt land genom drunkning och samma officiella sta­ tistik ger äfven klart besked om att en afsevärd del af ' dessa spillda människolif kommer på de svaga vårisarnas konto.
Att taga sig upp ur en isvak är heller ingen lätt sak och det är med detta som med mycket annat här i lifvet, man kommer icke underfund med hur svårt det är, förrän man man få tag i en lång plai da, kan de) ske utan alltför stor risk.
Plankan bör vara ett par tre manslängder lång, och finnes ingen så lång till hands, kan man taga flera plankoi, som då lägges zig-zag bredvid hvar- andra för att åstadkomma tillräcklie längd.
En stege är ännu bättre.
Mar lägger sig på mage på plankan och drar sig fram öfver isen med tillhjälp af ett par spikar eller andra hårda föremål.
När man • kommit tillräck­ ligt nära vaken, tar man af sig roc­ ken och håller i ena rockskörtet (ej i ärmen, ty den kan slitas af) och slän­ ger det andra rockskörtet till den nödställde.
Man tillsäger honom aH vända ryggen mot iskanten och skju­ ter så plankan intill ryggen på ho- Fig. 1.
Man måste ha något att hugga fast i isen.
En 5-öring duger i b rist på annat.
Fig. 2.
Hur man drager sig upp ur en isvak genom att hugga en spik i isen.
Kroppen skall dragas upp sidledes ur vaken.
Fig. 3.
Hur man icke skall bära sig åt.
Om man vänder magen mot iskanten flyta benen upp under isen och man kommer inte ur fläcken.
•skall försöka göra det.
Det fordras både styrka, lugn och äfven en viss färdighet i simning för att man skall kunna klara sig själf upp ur en isvak.
Det kalla vattnet verkar ytterst irri­ terande, isstyckena skära in i hän­ der och ansikte, den hala iskanten ger intet fotfäste, och när man ändt- ligen kommit upp med armar och öfverkropp, fastnar man med benen under iskanten och ligger där dub­ belvikt och kafvande utan att kom­ ma ur fläcken.
Det är emellertid med detta som med allting annat, att de flesta svå­ righeterna komma sig af obekant­ skap med bästa sättet att utföra sa­ ken, och många ha fått släppa lifvet lifvet till därför, att de, vid sina för­ sök att taga sig upp ur en isvak, gjort tvärt emot hvad de skulle göra.
Hvem tänker t. ex. på, att bästa sät­ tet att taga sig upp ur en vak, om man icke har något fast och hårdt föremål att hugga i iskanten, är att vända ryg­ gen emot densamma och hala sig upp genom att sätta arbågarna mot iskanten och sparka på med några kraftiga ryggsimfag.
Är isen svag, är detta helt enkelt den enda möjligheten, och man måste då hala sig fram öfver isen på rygg, un­ der det att den alltjämt brister under benen ända tills man når tillräckligt bärkraftig is.
Hur yt­ terst påfrestande detta är, kan hvar och en för­ stå, och äfven de starkaste karlar ha gått under vid dylika tillfällen.
Har man en isdubb att hugga i isen, underlättas arbetet betydligt.
En lång grof spik gör samma tjänst.
Man hugger dubben i iskanten så långt fram man når med händerna och drar sig upp sidledes såsom figuren visar.
Har man icke nå­ got dylikt verktyg till hands, kan i värsta fall en 5-öring göra samma tjänst, men då får man en­ dast helt försktigt hala sig upp öfver iskanten.
Det gäller då att få benen att flyta upp, och klo­ kast är nog vid dylika tillfällen att vända ryggen till så mycket som möjligt, ty då flyta benen själf- mant upp.
Har man intet fast föremål att hugga i iskanten, misslyckas i de flesta fall ett försök att gå upp framlänges.
Det fordras ett ganska stort mått af simmareskicklighet och äfven en beydlig styrka for att taga sig upp på det sättet, enär händerna halka på iskanten, och man endast har simtagen i vattnet som " fäste ".
Äfven när man vänder ryggen till, är o svårigheterna ganska stora, i s yn­ nerhet i det ögonblick som figuren visar, enär is­ kanten tar emot i veka lifvet.
Det gäller då att kasta hufvud och rygg tillbaka så mycket som möjligt och i samma ögonblick taga ett kraftigt benfag, så att hela kroppen kommer upp på is­ kanten, och man kan få upp ena hälen, såsom figuren visar.
När man skall hjälpa andra upp ur en isvak, gälla alldeles samma principer.
Om man t. ex. kastar en räddningslina till en person, som gått ner sig i e n vak, skall denne gripa linan och vän­ da ryggen till, hvarefter man, icke för hastigt, drager honom intill iskanten och upp på isen.
Vänder han framsidan mot iskanten komma be­ nen ofelbart under isen, och linan sûtes hellre ur häderna på honom än han följer med upp.
Fi­ guren visar tydligt, hur det skall gå till.
Att rädda en annan person, som gått ner sig på mycket svag is, är särdeles vanskligt, men kan Fig. 4.
Har man ingenting att hugga i iskanten, måste man gå upp ryggledes.
Ryggen sättes härvid îr.or i«ka«iien, arm arna bredas ut, händerna taga stöd och Fig. 5. med ett par kraftiga bentag glider man upp på iskanten.
Äfven en person, som dragés upp med med räddningslina, skall vända ryggen mot iskanten.
Th. Modin foto.
- 253 - nom och halar sakta upp honom, så att skuldrorna komma upp på plankändan.
Därefter hasar man sig sakta baklänges med tillhjälp af spi­ karna, dragande plankan och den nödställde med sig.
Hvarken räd­ daren eller den nödställde får resa sig upp förrän tillräckligt fast is är nådd, och det kan äfven hända, att isen undan för undan brister under den nödställdes underkropp, som vid dragningen pressas hårdt mot iskan­ ten.
Att man behöfver ett par stadi­ ga spikar, en slidknif eller ett par is­ dubbar till hjälp vid ett dylikt till­ fälle kan hvar och en förstå, ty det är icke ett lätt arbete att draga sig själf o ch en nödställd baklänges öfver isen på det sättet.
Ofvansiående korta anvisningar äro stödda på erfarenhet, som vun­ nits vid försök att taga sig upp ur en vak under olika förhållanden.
ERIK BERGVALL.
Åskvädret, som vid början af måltiden tycktes ha dragit sig bort, var plötsligt all­ deles inpå dem, och en klufven blixt ka stade Berättelse af MARIA JOUVIN.
ett våldsamt ljus öfver deras upprörda an­ (Forts. o.
slut.)
HENNES OFVERLAPP KROKTES EN sikten, och i sa mma stund döfvades de af en smula och blottade hennes egna starka och enda skräll, som följdes af en stönande suck snöhvita tänder, och hon fortsatte — och från den beklämda naturen utanför.
med ögon — men nu måste hon förvirrad slå Sofie Walburg böjde darrande sitt huf- ned sin fasta blick vid det genomträngande vud djupare, hon kunde inte svara.
Herr ögonkast, som herr Joakim sände henne.
Joakims anbud hade kommit så tvärt, så Och Joakim Rööd hade på en gång blifvit oförberedt, men det oförmodade och aldrig som förvandlad.
Hans första häftiga ingif- drömda i den bestämda frågan gjorde ett velse då han denna kväll fick se fröken Wal- djupt intryck på henne.
burg under sitt tak, hade verkligen varit att Men prästen, som med blicken häftad vid erbjuda henne att bli härskarinna på Röd- de små smörklimpar, som flöto omkring holm för att på detta sätt göra ett streck i bland isfraset i k ärnmjölksglaset framför ho­ räkningen för den gensträfvige och vanartige nom, begrundande hade lyssnat till h err Joa­ sonen, och himlen själf syntes ha sändt ho­ kim, sade eftertänksamt: — Som Sofie Walburgs skriftefader borde nom denna lösning på en fråga, som intill det ögonblicket förefallit honom alltför in­ det för flera år sedan ha varit min plikt att trasslad för att bli besvarad.
Men, utan att ge henne råd, och jag borde ha sagt — gif kunna förklara hur det kunnat ske hade han inte bort din hand, om du inte känner, att på en gång öfverrumplats af en underbar, för hjärtat följer med, och skänk inte ditt hjärta länge sedan glömd känsla, en väl tillbommad till någon annan än den, som du vågar skänka dörr i hans hjärtas innersta rum hade lång­ din tillit.
Joakim Rööd har liksom hans för­ samt öppnat sig, och Tystnadens Flod flöt fäder byggt starka skansar kring sin ätts tra­ sakta fram ur sitt fördolda gömsle, och på dition.
På den skansen faller hans son, och dess dunkla vågor utan sorl vaggades bilden på den vill han nu också offra dig, Sofie af Sofie Den plågsamma känsla, som so­ Walburg, om du vill bjuda honom dig själf nens bref upprört, hade vikit för stundens som offer.
Men Sofie Walburg — s om kände en så­ sällsamma upptäckt, Joakim Rööd glömde dan trygghet i herr Joakims närhet som hon sin olust och sitt missmod, och med samma brådstörtade sätt som i hans första ungdom aldrig kännf tillsammans med Axel Rööd, räckte han sin hand öfver bordet, och han som alltid oroat henne med inbilska ord och talade häftigt, om än med en lätt darrning i sin stormodiga gester, och som kände en obän­ röst: — Jag v et inte, Sofie, om ni skall f örstå dig stolthet växa allt högre .inom sig öfver mig, men jag vill ä ndå fala öppet med er.
Ni att hon träffat en människa, som mäktade att vet att min slä kt sedan urminnes tider häfdat fylla sin viljas kraf, — sv arade med låg sin rätt till Rödholm med underlydande går­ men fast röst: — Nej nej — in te som offer.
Pastor Jon såg länge och allvarligt på dar.
Far cch son ha släktled efter släktled trampat i samma fotspår århundrade efter henne.
— Jag ser, sade han grubblande, — att århundrade, och ingenting har kunnat hejda denna stolta ström af fäder och söner i de­ Sofie på Tidens väg hunnit långt förbi sig ras besittningsrätt.
Onda år, missväxt, dyr- själf, och långt förbi den Sofie, som jag trod­ tid, sjukdom och död ha varit ondt, som kom­ de mig känna så väl, och nu förstår jag att mit öfver oss blott för att öfvervinnas.
Det det redan då, för sju år sedan — ha de varit onda måste alltid på ett eller annat sätt öf­ för sent att tala.
— Men hvarken fröken Sofie eller herr Joa­ vervinnas.
Fädernas arf är det dyrbaraste arf vi Röödar fått, och därför gäller det att kim tycktes höra hvad han hade att säga.
på fädernas vis bygga vidare på det som Fröken Sofie såg ut som om hon lyssnat till blifvit oss anförtrodt.
Och tiden har nu kom­ och försökte tyda de gåtfulla röster, som sorlade allt högre inom henne, och på herr mit till mig och min son, hvilka samma arf Joakims drag voro bekymrens skuggor ut­ bjudits och af hvilka samma skyldigheter slätade, och hans ögon hade fått en djup kräfves.
Tacksam för detta arf, tacksam för och mild glans som efter ett långt och tungt att jag liksom fädren får besitta det sköna tår flöde.
landet vid en af Mälarens skönaste vikar, har jag velat sköta det på bästa sätt för att Någon stund senare stod herr Joakim ute — förkofradt och förbättrad!
lämna det till på gården för att hjälpa fröken Sofie upp på min son.
Och nu — Af allt ondt, som gått hennes häst.
Det hade blifvit alldeles klart öfver Rödholm, har nu det värsta kommit.
— och en blek månskära syntes öfver skogen, Kan ni fatta det, Sofie?
Nu skrifver denne där det vådliga åskmolnet förut stått hela son och fordrar att jag skall sälja — ford rar dagen.
att jag skall öppna den dammlucka hvarige- — I morgon, sade herr Joakim, då han nom allt som hör till R ödholm så småningom hjälpte henne upp i s adeln, — i morgon kom­ skall strömma bort, och allt skall ha varit mer jag för att hämta ditt slutliga svar och förgäfves.
Han teg en stund öfverväldigad begära din mors samtycke, Sofie.
Tillåter af sinnesrörelse.
du, att jag kommer?
— M en, fortsatte han med sänkt röst, — — Ja, hviskade Sofie och drog ridhattens det finnes ett sätt att förhindra detta förstö­ gröna slöja tätt öfver sitt ansikte.
relseverk.
Ni skall kanske anse mig galen Herr Joakim stod länge och såg efter och det hela en förflugen tanke — e tt hug­ henne, när hon i lätt skridt red bort genom skott för stunden, därför att det kommit med allén i d en bleka månskensstrimman.
stunden.
En upphetsning — som när den lagt sig kommer att lämna stiltje och död Men Joakim Rööd, som så oförskräckt vå­ efter sig.
Men om ni ä r så klarsynt som jag gat infoga detta bjärta och djärfva inslag i tror er vara — skall ni se det, som ligger Rödholms ålderdomliga historias väf — fö r­ bakom mina ord, och ni skall då förstå mig ut väfd med säkra mönster och stadiga fär­ och känna att det inte är så.
Jag sade förut ger — k unde infe sofva den natten.
Efter att jag ville fala öppet med er.
Min första midnatt steg han upp och tog fram en ur­ tanke när jag fick se er här i kväll, Sofie, var gammal karta öfver Rödholms ägor med att be er bli härskarinna här för Rödholms dess gränsmarker.
Han tände ljus och bred­ skull.
Nu är dèi äfven för min egen skull de varsamt ut karfan på pulpeten, och me­ dan han, eftersinnande och långsamt, med jag ber er — blif min hustrul Fädernas arf.
- 254 - ögat följde de med röd färg klumpigt rita­ de ytterlinjerna till Rödholms och underly­ dande gårdars gränsjord, tänkte han: — Det är sådana som vi R öödar, som mu­ rat upp landet, och ända sedan hedenhös försvarat det med lif och blod hellre än att vi till fiender och främlingar släppa en tum af den fäderneärfda jorden.
Rödholms tält­ pinnar s tå säkert rotade i fädernejorden och infe en s den, som har näfvar af koppar, skall kunna lossa på dem eller rycka upp dem, så länge Joakim Rööd håller sitt hufvud ofvan jord.
För min son blir jag nu, så länge han framhärdar i s ina oresonliga önskningar och fordringar, den elaka trollkarlen, för hvilken han måste fly och lämna allt i sticket, men för mina efterkommande och för hans ef­ terkommande blir jag välgöraren, och de skola välsigna mitt minne, liksom jag välsig­ nat mina fäders — a tt de ha byggt mig ett hem.
— Månstrimman hade flyttat sig och lyste i full glans öfver den på pulpeten ut­ bredda kartan och endast öfver den, rum­ met låg i hel skymning och herr Joakim var en fläck i skymningen.
— Hvad forna tider brutit — ha de mäster Jon s agt — — De forna tidernas " brott " var att Röd­ holm på ett eller annat sätt blifvit ä gare till en jordbit här och en jordbit där på annans mark.
Herr Joakim lyfte blicken från kartan och fick se sonens hopskrynklade bref, som han kastat ifrån sig på pulpeten.
— Något vill jag dock offra för den tröst, som den Allsmäktige i dag skänkt mig i mitt stora bekymmer, mumlade han eftertänksamt, i de t han lade sonens bref ofvanpå kartan och började släta ut det med handen.
— Något är det min plikt att offra, och på min bröl­ lopsdag skola dessa olika jordlotter, som mäster Jon talade om, skänkas till den på hvars mark de ligga, och den summa de till­ samman, i fall vid försäljning, skulle ha be­ tingat, skall den dagen sändas till min son.
Han vek ihop brefvet för att lägga in det i pulpeten, men hejdade sig, ett bref med ett sådant innehåll fick inte finnas på Rödholm, o.ch han tände ljuset, höll papperet intill lå­ gan och lät det långsamt förkolna.
Oduns redafzfionssekres ferare, fru Elin Wägner, som sedan mer än 9 år ägnat tidningen sin talang som fast med­ arbetare, afgår från och med detta num­ mer ur redaktionen.
En sedan länge närd önskan att odeladt få ägna sig åt sitt skön­ litterära författarskap har manat fru W.
att nu lämna sin befattning i tidningen.
I det redaktionen begagnar tillfället att bringa sin mångåriga och bepröfvade redaktionssekre­ terare ett varmt tack för hennes utmärkta journalistiska gärning, är det oss samtidigt ett nöje kunna meddela läsekretsen, att fru W. äfven framgent k ommer att medarbeta i Idun och, hoppas vi, hädanefter mer ån tillförne på det område, där hon framför allt s kapat sig ett uppburet namn, nämligen det skönlitterära.
Hon efterträdes på redaktionssekre terare- posten af f il.
k a nd.
f röken E l i s a b e t h K r e y, som senast tillhört Svenska Dag­ bladets redaktion och hvilken för öfrigt ge­ nom ett mångårigt medarbetarskap i hu­ vudstadspressen samt studieresor i Europa och Amerika sedan länge stadgat sitt anse­ ende som en af de bästa bland våra yngre kvinnliga journalister.
Stockholm i april 1916.
RED.
AF IDUN.
Shakespeare och kvinnorna.
För Idun af AUGUST BRUNIUS.
Shakespeares byst efier dödsmasken.
ETT AF DE MÄRKVÄRDIGASTE FAKTA i nyare tidens utveckling är Shakespeares universella upplagande i all europeisk kul­ tur.
Den diktare som kommer närmast i samma afseende, Goethe, har en osöktare anknytning till allt och alla gerrom sin egen bildnings mångsidighet och sitt medvetna tyska spelande på många strängar.
Men Shakespeare tillhör ett folk, som gjort sig mest bemärkt genom sin andliga och fysiska isolering och en tid, som uppfylldes af kao­ tiska strömningar och hvad vi närmast skulle kalla halfbildning.
Själf var han icke lärd som Goethe, icke ens teoretiker och synes ha varit djupt likgiltig eller skeptisk i fråga om sina egna anspråk på odödlig­ het.
Han arbetade i o medelbar kontakt med en stor teater, som förbrukade en orimligt omfattande repertoar, han fick ringa tid till den grundliga fördjupning i ämnet och den artistiska genomarbetning, som en vinkande universalitet synes kräfva och har, hans ab­ solut kriiiklösa dyrkare må säga hvad de vilja, producerat en ansenlig massa halffär- digt och ojämnt g ods.
Men honom, den själf- skapade aktören och dramatikern från Strat­ ford, den oakademiske skribenten, den kloke affärsmannen — honom har den moderna människan af alla åldrar, alla nationaliteter, alla bildningsgrader utvalt till sin älskling bland diktarna.
Det är denne på en gång be­ räknande och icke så nogräknade författare, som ställes upp som ett mönster och oupp­ nåelig förebild för hvarje ny d iktargeneration.
Han, som icke vårdade sig om att samla och anständigt trycka sina af många händer van­ ställda opera, studeras minutiöst, som om hvarje ord vore vägdt på guldvåg.
Historien har icke många bättre prof på sin universella ironi än i f råga om denne universelle förfat­ tare.
Den mest gifvande och kortaste förklarin­ gen till Shakespeares enastående universa­ litet ä r den att hvad vi nu sammanfatta under hans verk är helt visst icke en mans verk.
Ända sedan den klassiska forntiden hade stenar lagts till den byggnad, som en gång skulle bära hans namn, sagor och legender och faktiska händelser från alla tider och län­ der, från Orienten, Rom, renässansens Italien, medeltidens England lågo i ti dens fullbordan lagrade, för att han skulle gripa dem och med några mästerdrag göra dem till sina.
Endast den dikt, som i materialform flugit genom DEN 23 APRIL 1 i / i HA JÄMNT TRE SE- kel förflutit sedan William Shakespeare dog.
Öfver hela den bildade världen begås m in­ net af den store skalden, hvars verk från tid till tid synas framstå i en allt klarare glans ej minst tack vare ständigt nya och skarpsinniga uttolkare af hans rika idé­ värld.
I vå rt land torde v åra fr ämsta huf- vudstadsscener komma att fira Shakespeare- minnet medels uppförande af êtt par af hans mest bekanta dramer.
— Vårt bidrag till 3G0-årsdagen finna våra läsare i här publi­ cerade synnerligen intressanta artikel af skriftställaren August Brunius, den fram­ stående kännaren af Englands andliga od­ ling under olika skeden och som särskildt ägnat Shakespeares diktning ett ingående och kärleksfullt.
studium.
många hjärnor, blir i längden besiåndande.
Endast det stulna kan få den äkta oçh egna prägeln, det helt uppfunna sväfvar i luften, därför att det icke kan jämföras med något utan är sig själf nog.
Shakespeare tog inte bara en idé där han fann den: han tog hela saken, strök, skref om, satte in, fog ut — och hvad som bief kvar var hans, så triumferande som ingen med möda utspekulerad intrig oc h dramatisk konflikt kunnat bli.
Men mer än det: han hade andras arbete till hands, an­ dras manuskript under ögonen och förfor med dem som om det vore hans egna utkast.
Den nya forskningen har beröfvat Shake­ speare många genuina verk och tillökat ra­ den af de författare han bearbetat och samarbetat med.
Möjligen har man öfver- G e n t l e Shakespeare är det stående epi­ tetet.
Endast så kan man för öfrigf förstå hans otroliga lätthet att krypa in i allas skinn, att förstå allas lynnen och arter, äfven slynglars, rackares, dårars och — kvinnors Denna klimax är ju formell t något stötan­ de, men betonar endast afsfåndet mellan en typiskt manlig författare och somliga af hans objekt.
Vi ha i modern litteratur författare som kunna rangeras lätt i e n af två katego­ rier: den manliga och den kvinnliga.
Kip­ ling är en typiskt manlig författare, som vet allt om männen och mannen; hans kvinnor stanna inte i minnet.
Flaubert och den nyli­ gen aflidne Henry James, Turgenjeff och vår egen Hjalmar Söderberg ha för­ bundit sina namn med sina förnämsta kvinnogestalter.
En och annan af de verkligt stora har lyckats med båda könen.
Tänker man på människoskildra- ren Ibsen, är det infe bara d:r Stockmann och Hjalmar Ekdahl, utan Rebecka West och Hedda Gabler och Nora, som stå med klara drag för medvetandet.
Men äfven i sådana fall, om man skall väga karaktärs- tyngden, nog lutar vågen något åt det man­ liga.
Ibsen har tecknat några ideala gestal­ ter, Solveig och Agnes: det är bra mycket af kvinnligheten som absfractum i dem, allt det som inte är manligt.
Men se på Shakespeare.
Han har tecknat många ideala kvinnor, men det finns intet abstrakt i dem.
Desdemona, Ophelia, Miranda — man förväxlar dem inte, de stå med skarpa konturer, med indivi­ duella drag i all sin eteriska glans.
Denna gåfva är kanske den största förutsättningen för universalitet: att kunna se lika strålan­ de.
opartiskt och lika genomträngande på man och kvinna.
Shakespeare har kunnat Anna Hat haways (Shakespeares husfrus) fäderne­ gård.
drifvit något, och det skall kans " ke komma en dag både för honom och Moseböcker­ nas och de homeriska sångernas nu så be­ skurna författare, då de alla skola rehabili­ teras såsom verkliga ägare och upphofsmän till sina egna verk.
Men def kan likväl sägas att till en viss punkt, fram till de storverk som börja med Henrik IV, ä r Shakespeare i stort sedt en vacker sammansmältning af sina föregångare och samtida, ä fven om han själf " med handen på pennan " skrifvit det mesta.
Han har i allmänhet haft en märk­ värdig förmåga att ta upp i sig ur litteratu­ ren allt som passade honom; o ch det är inte en tillfällighet att def första sentida omdö­ me om honom är en förgrymmad protest mot hans sätt att " smycka sig med andras fjädrar ".
Lika snabbt assimilerande har hans för­ måga varit äfven i fråga om intryck ur lef- vande lifvet.
En af de finaste moderna Shakespeare-kännarna, Walter Raleigh, an­ ser att han varit en af dessa lugna och ty­ sta människor, som ådragit sig ringa upp­ märksamhet af sin tillfälliga omgifning.
Barn upphörde infe att prata, när han närmade sig utan fortsatte i det lugna medvetandet att " def var bara Master Shakespeare ", som nalkades.
Hvarje människa blef mera sig själf i hans sällskap.
Detta är inte bara ett löst hugskott.
Hvad hans samtid vill öfver- tyga om är infe så mycket hans geni som hans älskvärdhet, hans vänliga manér.
- 255 - Trefaldighetskyrkan i Stratford, hvaresi Shake­ speare ligger begrafven.
fiagra$hakesp£ar£qedaüer I det; och man gör honom en orättvisa genom ait framställa på scenen helgonlika abstrak­ tioner i de fre nämnda kvinnorollerna.
Vis­ serligen kan det sägas att hans kvinnor i r e­ geln mera afgjordt höra till någon af kate­ gorierna god och ond än männen.
Hos kvinnorna talar instinkten starkare än tan­ ken.
Macbeth och lady Macbeth ge i detta af- seende mest pregnant de båda könskaraktärerna.
Han plågas ständigt af sin vandrande fantasi som inte kan hållas i tyglarna; hon ser klart och nyktert handlingens ut­ gångspunkt och följder som i en väf framför sig.
Shake­ speares.
kvinnor ha i många fall praktiskt geni; deras fan­ tasi leder dem icke på villo­ vägar; de se rätt fram och välja naturnödvändigt en väg.
Att som Macbeth och Hamlet och Antonius ha talang för två vägar, att verkligen kunna välja — d et ligger utanför de­ ras förmåga.
Isabella i Lika för lika — deni nunnelika fi­ guren — st älles inför ett val, men det är redan besiämdf i hennes väsen att valets kval är uteslutet: hon kan inte bli tragisk, därför att det bara finns e n väg för henne.
Den djupa tragiken är öfverhufvud förmenad kvinnorna i Shake­ 1.
Hr Svennberg som Leonies i " En Vintersaga ".
2.
Hr Odmann som Othello.
3.
Hr Personne som Malvolio i " Trettondagsafton ".
4.
Fru Hartman (numera friherrinnan Ellen Cederström) som Puck i " En midsommarnattsdröm ".
5.
Fru Hvasser som Lady Macbeth i " Macbeth ".
6.
Fru Teje som Hero i " Mycket väsen för ingenting ".
7.
Hr Odmann som Romeo i " Ro­ meo och Julia ".
Efter professor O. Björcks oljemålning i Musikhistori­ ska muséet.
8.
Hr S vennberg som speares värld.
Othellc mycket gemensamt: dt den barnsliga lättroge endast mannen som an (kan sprängas sönder; siallklara natur kan Jag hon dör lika mild, lik a
pii den svenska sccncn c och Desdemona ha n fläcklösa troheten, nheten.
Men det är Jligen går under, som kvinnans enkla, kri- os ondska icke fräta; oförmögen att förstå och upplefva ondskan som hon lefvat.
Den Ytterliga g odheten är blind och dum.
En me­ delmåttig poet skulle gjort Desdemona strå­ lande af a 11 fullkomlighef; Shakespeare ser hennes hjärtas och hufvuds simplicifet, vis­ serligen en sancta simplicitas.
En helt annan art Shakespeariska kvinnor slår oss genom sin okvinnlighet eller rättare något, som vi i brist på bättre term kunna kalla okvinnlighet.
Beatrice, Portia, Katarina, Emilia, Rosaline (i Kärt besvär] äro hårda, briljanta na­ turer.
Deras kvickhet slår gnis­ tor mot hårdheten i deras vä­ sen.
Ännu flera än de nämnda ^ å g a allt; äfven de dufvo- milda störta sig in i de farliga­ ste företag utan ett ögonblicks betänklighet, drifna af sin kär­ lek.
De taga på sig mansklä­ der, så ofta de kunna komma åt.
Nå, detta tyckes i f örsta ögonblicket kunna bero på säregna sceniska förutsättnin­ gar: kvinnorollerna skulle ju spelas af unga män, och det kunde då vara praktiskt att öfverdrifva hårdheten i kvin­ nornas karaktär och ge dem karlkläder, så ofta det ginge an.
Men vid närmare efter­ tanke räcker inte denna nykt­ ra förklaring till.
Shake­ speare har ju o ckså skapat de oro Benedikt i " Mycket väsen för in­ genting ".
9.
Hr Baeckström som Falstaff i " H enrik IV ".
10.
Hr Hill­ berg som) ago i " Othello ".
11.
Hr de Wahl som prins Henrik i " Hen­ rik IV ".
12.
Fröken Ek som Julia i " Romeo och Julia ".
13.
Fröken Rosén som Hermione i " En Vintersaga ".
14.
Fru Bru- nius som Beatrice i " Mycket vä­ sen för ingenting ".
1, 3, 6, 9, 11, 13 Ateljé laeger foto.
2, 4, 5, 10, 12 Ateljé Florman.
8, 14 Goodwin kamerabild.
;.
c
kvinnornas tid, medan medeltiden var kvin­ nodyrkans och kvinnoförtryckets kontrast- rika tid.
Shakespeares personliga förhållande till kvinnorna går utanför vår vetskap och äf­ ven vår förmåga af gissning.
Hans mor, Mary Àrden, kom af en förmögen och ansedd släkt och kan väl sägas ha stått socialt nå­ got högre än sin man.
Vi kunna tänka oss att hon haft ett bestämdt inflytande på sin son, men vi veta ingenting därom.
Lika litet veta vi om skaldens hustru, Anne Hathaway.
Äktenskapet ingicks som bekant med en viss hastighet och var väl icke så väl passande, då hustrun var hela åtta år äldre än sin man.
" Hur det gick ", veta vi inte.
Allting tyder på att det var ekonomiska svårigheter som dref den unge familjefadern till London, och infe misshällighet med sin husfru.
Men testamentet antyder ett slutligt dåligt förhål­ lande i sin vårdslöst tillskrifna rad om " den näst bästa sängen " till hustrun, medan det talas vidt och bredt om döttrarnas och utomståendes arfslotfer.
Man har nitiskt för­ sökt att bortförklara detta genom ett allde­ les grundlöst antagande, att den näst bästa sängen betydde den säng hustrun var van vid och att det hela sålunda bör fattas som Shakespeares epitafium i TrefaldighetskYrkan i en vänlighet.
Det enklaste är verkligen att Stratford.
det ligger realiteter till grund för sonetterna, men går å sin sida för långt, då han vill läs a ut en hel kärlekshistoria ur dem och påstår sig kunna identifiera de verkliga personerna bakom " den mörka damen " och " vännen ".
Vi äro för alltid afskurna från möjligheten att lära känna i detalj Shakespeares öden och hans hjärtas upplefvelser.
Och väl är det!
Det nyfikna rotandet i det privataste af de stores privatlif har besparats Shakes­ peare.
Det bästa af honom äga vi i oför­ störbar form nedlagdt i dramerna och dik­ terna, en klenod, som är hela världens ge­ mensamma egendom.
Husmoderns önskelista.
m.
Österrikiskt och ungerskt konsthandtverk.
RYKTET OM DEN HÖGTSTÅENDE KONST- slöjd, som blomstrar vid Donaus stränder, nådde redan för åtskilliga år sedan våra nordliga nejder, och ett och annat alster, såsom några representa­ tiva spetsar och broderier eller ett stycke hand­ tryckt linne, förirrade sig någon gång hit upp på någon spetsutställning.
Men ett samladt intryck af hvad Osterrike-Ungarn kan prestera på detta om­ råde ha vi först fått genom den mångsidiga och intressanta utställning, som under den gångna vecka varit anordnad i Nordiska Kompaniet.
Ut­ ställningen som tillkommit på initiativ af Öster­ rikes härvarande yrkesinspektör d:r Bitfner och är ett första led i str äfvan att skapa lifligare h an­ delsförbindelser mellan Sverige och dubbelmonar­ kien, har varit en afgjord succès.
Därom vittna kritikens loford, den väldiga publiktillströmningen och det stora antalet sålda föremål.
Att utställ­ ningen kommer att ge svensk konstslöjd åtskilliga väckande impulser torde väl få tagas för gifvet.
Bland den stora mängd olika föremål, som Österrike utställer, inta glasvarorna en obestridlig rangplats och här beundrar man framför allt de egenskaper, som för öfrigf känneteckna utställ­ ningen i sin helhet, nämligen den förnäma enkel­ heten i konstruktioen och en slösande rik orna- mentering.
Det är en fest för ögat att betrakta dessa utsöka konstglas, från de djupröda böhmi- ska, ryktbara sedan långliga fider, till de hel­ svarta, svart- och hvitrandiga eller ' de helt hvita med yppiga guldornament.
Det var ju Wien, som för åtskilliga år sedan upptäckte kombinationen svart och hvitt som dekorativt element, och denm sammanställning återfinnes också här och hvar i de österrikiska montrerna.
Man ser sålunda mildaste kvinnotyper, som säkert infe voro lätta att spela ens för de vekaste ynglingar.
Och hvad omkosfymeringen beträffar så för­ minskar den icke utan förökar de sceniska svårigheterna.
Det är svårt nog för en gosse att illudera som ung kvinna; men det är en nyans svårare att illudera som ung kvinna, som klädt ut sig till karl: den utklädda får ju ick e på villkor förväxlas med de verkliga unga karlarna.
Nej, Shakespeare synes ha haft ett mycket stort förtroende till sina goss-skådespelare.
Förklaringen till f örekomsten af dessa fö­ retagsamma, vågsamma, briljanta kvinnoty­ per i s tor myckenhet ligger nog i ti dsskillna­ den.
Renässansen skapade andra kvinnoty­ per än vår tid.
Den vårdade sig icke om att ge kvinnan en så feminin anstrykning som möjligt.
Uppfostran var barsk för båda kö­ nen.
Det är inga lent inlindade tillmälen Ungersk hemslöjd.
Julia få r smälfa af sina föräldrar.
En Portias själfständighet och härskarlynne kunna inte tro på någon kyla mellan makarna.
Shake­ vara gripna ur luften.
Det rådde säkert inte speare är i s å fall icke den enda skald, som minst i drottning Elisabeths England näsfan lefvai i oenighet med sin fru.
feministiska strömningar snarare än femini­ Hans sonetter tala tydligt nog om djup­ na.
Kvinnan spelade en bestämd roll på mån­ gående och upp­ ga lifsområden.
Många tecken tyda på en slitande erotiska förvånande god tillgång till boklig uppfost­ erfarenheter och ran äfven för flickor.
Utlänningar, som reste om en allt annat i England, förvånade sig öfver det svaga kö­ än puritahsk och nets själfständighet; de konstaterade att jämnt borgerlig exi­ kvinnorna följde med sina män öfverallt, äf­ stens.
En modern ven till sport och jakt och teater.
I skrån kritisk skola, före­ och gillen hade trädd af bland an­ kvinnorna fritt till­ dra sir Sidney Lee träde och åtnjöto och Henrik Schuck, lika rättigheter som vill se i sonetterna männen.
Särskildt endast konventio­ påfallande är den nellt litterära ut- stora mängden lit­ gjutelser; men den­ terärt bildade och na absurda före­ kultiverade damer.
ställning om ett rim­ Drottningen själf meningslöst var en brådmogen meri ut i luften och intellektuell motsäges af en kri­ som lägger kvinna, på höjden tik, af sin tids bildning, större vikt vid det på en gång teore­ psykologiskt san­ tiskt och praktiskt nolika än det his­ antagliga.
verserad.
Hela re­ toriskt nässansen, äfven Georg Brändes har utanför England, energiskt förfäktat 1660-talsdam.
Wiener- kan sägas vara en öfvertygelsen att keramik.
Porslin från Josef Böck, Wien.
Öfverst kaffeservis i s vart och guld.
- 25Ö -
Keramik från Wiener-Werkstätten och Österr.
Museum für Kunst u.
Industri.
Glas i svart och hvitt från J.
L. Lob meyr, Wien.
îandtryckt siden, porslin, glasvaser, fördomar i fråga om materialens pärlbroderier i svarf-hvitt, svarta kombinering.
Man syr med ylle på sidenband förses med ett litet glest siden, med ylle på bomull, med ylle broderi med hvift silke, och en hel­ på chiffon, med bomull på siden etc. svart porslinsbonboniär har på loc­ i oändlighet, och Orienten får släppa ket ett litet öfverraskande stänk af till hela sin färgprakt.
En anilinröd hvitt, och effekten är alltid utsökt.
chiffonsjal hade ett rutmönster i ull­ Wiener Werkstätten, som domi­ garn i de djärfvasfe färger, ett hvitt nerar på utställningen, exponerar sidenband från Kunsfgewerbeschule jämte keramik, porslin, små bibelots var broderadt med yllegarn i blått, i pärlemor och emalj, tungt och so­ brunt, och gult o. s. v. Och effekten lid!
arbetadt bordssilfver med små blir n ästan alltid fö rbluffande god.
Ett dekorationer af malakit och elfenben material, som spelar en stor roll i de en intressant nyhet, nämligen batik- små colifichtes till damtoaletterna är arbeten.
De batikerade tygerna torde pärlorna, såväl stål- och iräpärlor.
på en oinvigd göra samma intryck Tillsammans bilda de dessa långa som handtryckta, men tekniken, som kedjor, som göra en orientaliskt bro­ ursprungligen är javansk, är en helt kig effekt på en hvit sommarklänning, annan.
För att anbringa mönstret på i stålpärlorna finner man pärlväskor- tyget förfar man på följande sätt: De na, som nu dyka upp jämte det öfriga icke mönstrade delarna öfvertäckas biedermeiermodet och lysa i sina med bivax hvarefter tyget neddoppas milda pastellfärger.
i färgväfska.
Då vaxet efter tork­ Detta om den österrikiska afdel- ' Böhmiska glasvaror.
ningen borttages är mönstret färdigt.
ningen.
Inom systerlandets utställ­ Förekomma flera färger doppas tyget i en vätska och glada charm.
H är voro de sydda i en färg — ning dominerar hemslöjden med tunga praktfulla för hvarje färg och får torka mellan hvarje gång.
rödt eller blått — ofta med en hardangerbård broderier, lånade från de färgstarka folkdräkter­ Två meter bafikeradt siden, lagom till en blus korsvis öfver duken, och afslutade med en ma- na.
Typiskt ungerska äro de hvita barnkoltarna kostar från 13 till 84 kr., allt efter det mer eller craméfrans, icke rundtomkring utan blott ett med korssfyngsbroderier i granna färger, effekt­ mindre komplicerade mönstret.
En annan nyhet, stycke midt på hvarje sida.
Andra korsstyngs- fulla i ' sin enkelhet de grofva linneväskorna med en liten lustig modenyck, som återfinnes hos flera dukar voro blott enkelt kantade med breda rika svarta broderier.
En säregen effekt gör en af de utställande firmorna, är de virkade blom­ knypplade spetsar.
Ivsduk, hvars mönster är karaktäristiskt för eRg- morna, afsedda till garnityr på klänningar o. d.
I fråga om de österrikiska textilerna är det en elskt broderi men sydt med guldtråd.
Äfven på De göras i ullgarn i grella färger eller i silke.
sak som frapperar betraktaren.
Här finns inga de ungerska textilerna ser man samma för­ Bland de vackraste domsfrihet i fråga var en knippa violer om materialens sam­ med gröna blad, vir­ mansättning.
Ungrar­ kade i groft silke.
i ' l) u i m i ri i u i ") nip, na hade slutligen Utom en samling NjtWfaV, r&amp;Jk en vacker utställning förnäma spetsar, dels af keramik, spetsar sydda, dels irländska, batik, och mycket an­ lade man märke till nat, och de små doc­ en del enkla textiler korna i sina pittore­ af ett slag, som hos ska nationaldräkier oss ha fallit i en oför­ voro, de ensamma, tjänt glömska.
Det små mästerverk.
var linnedukar med fi­ na korsstyngsmönster.
MIDINETTE.
Dessa arbeten kräfva ingen konstskicklighet — det är sannt — men de ha sin egen friska Ebba Pauli.
Fanny Strömberg.
Emma Nyströmmer.
KVINNOPORTRÄTT TILL DAGSKRÖNIKAN Chefen för den öfver hela Stockholm välkända modefirman Tunborg fröken Emma Nyströmmer, har i dagarna fyllt 75 år.
Fröken Nyströmmer har ef­ ter studieåren i Paris ägnat hela sitt lifsarbete åt firman, hvars ledare hon varit sedan 1895.
Fröken Ebba Pauli har tilldelats " kvinnornas orden " 111 i s q u o r e m meruere labores i guld af åttonde storleken såsom en erkänsla för det ni­ tiska och gagnande reformarbete hon utfört i fattigvård och barnavård inom och utom fattigvårdslagstiftningskom- mittén, där hon varit en högt uppskattad medlem.
Sitt 35 års-jubileum med scenen fi­ Charlotte Fagerberg.
Louise Carleson, - 259 - rade fru Fanny Strömberg, Folk­ teaterns i Stockholm direktris, genom att uppträda som månglerskan på en festföreställning af Frans Hedbergs gamla pjäs " Frun af stånd och frun i ståndet ".
Folkteaterns publik belönade festföremålet med applåder och blom­ mor, som tack för dagens konstnärliga prestation och för hennes framgångsrika verksamhet vid teatern.
Hofrättsrådinnan Charlotte fa­ gerberg, född Almqvist, afled den 31 mars 1916 å Sophia-hemmet.
Den af- lidna var född den 6 nov.
1831. lustitierådinnans Louise Carle­ son afled i Stockholm den 2 april 1916 i en ålder af 70 år.
BARNKLÄDER Fina och välgjorda i s törsta sortiment.
Eleganta Goss-Kavafer, Bluskostymer », Sportkostymer.
Väl utförda Flicftklädningar, V a le t ä ev, Brodynfilätiningai * * B7MJV-VJIGJVJIJI Fina ocfi välgjorda Hopfällbara två- &amp; fyrhjul i ga / klädet » Sitt- och higgvagnav ».
för » ftonfilm änder *.
Prima reela varor.
Billiga bestämda priser.
PMUI&gt; U. BERGSTRÖMS Mb Stockholm.
74, 76 / 78 Drottninggatan.
NYA WERMLANDS-TIDNINGES Qrundl.
1850 K&amp;Hst&amp;d Gründl.
18S Är Värm lands stö rsta och ftldsta tidning « SVALÖFS J I GAHNS I K ORNFLINGOR I I Farena-crême.
= ••••••••••••••••••••••••••••• = • §f tillverkas under siräng § I läkarekontroll af bästa M 1 tvåradiga korn.
iCÖKSALMANACK Eedigerad af ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND inneh.
af Elisabeth östmans Hus.- modecrskurs i Stockholm.
KORSLAG- TILL MATORDNING FÖR VECKAN 16 — 22 APRIL 1916.
SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; fransk omelett med champinjo­ ner; mjölk; kaffe eller te med hafre- &lt;cäx.
Middag: Fylldt refbenspjäll: ued potatis och sålader; turska bö­ !,FORORPA-r AV LÄKARE o / aVid allmän s \) agb&lt;zt, nsrOcsi t c t, ö v eransträng­ ning och sömnlöshet.Gv9 EEgEEEZZEaEEgaS A.
B. PHARMACIA, STOCKHOLM Kontrollant: PROFESSOR A.VESTERBERG.
t • • I J X X En kund skrifver därom: » Farena Hafre-crêmen var så ypperlig att vi kunna lämna Er de allra vackraste intyg som vi rimligtvis kunna åstadkom- ma i ord.
Den står långt före allt annat, som vi begagnat. »: Henrik Cahns Aktiebolag, Uppsala.
• Kungl.
Hoflevefantör.
ONSDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; grahamsvälling med fruktkom- pott; fattiga riddare med sylt; mjölk; kaffe e ller te.
M i d d a g (vegetarisk): Korngrynskaka med smält smör och lingon; plommon- kompott med vispad grädde.
TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; uppvärmda köttbullar (rester från tisdag) med potatisbullar; mjölk; k affe e ller te.
M i d d a g: Ärter med fiäsk; syltpannkaka.
FREDAG (Långfredag).
Fru­ kost: Smörgåsbord; lammkotletter med mai tre-d ' hö tel-smör och stekt potatis; mjölk; kaffe eller te med scones.
Middag: Oxsvanssoppa; kokt piggvar med äkta hollandaise och potatis; gräddkaka med sylt.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hafregsynsgröt med mjölk; fisk med ägg och ris (rester från fre­ d a g); k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: Kalffrikassé med potatis; saftsoppa med skorpor.
T u r s k a b ö n o r (H a r i c o t s - v e r t s) (f. 6 pers.).
V2 kg.
späda turska bönor, 1 1 / 2 .lit.
vatten, 15 gr. salt.
Beredning: Bönorna rensas, sköljas i kallt vatten och få rinna af på linne.
De påsättas i kokande, saltadt vatten och få koka hastigt, utan lock, tills de äro mjuka, då de läggas upp • med hålslef på fat med bruten servett och serveras med rördt smör eller hollandaise.
Konserverade haricots-verts kunna användas på samma sätt: de läg­ gas i kokande saltadt vatten och då det ånyo kokar, • tagas bönorna genast upp: Vaxbönor tillagas och serveras som turska bönor.
dAvSTJWIJ Agra N.
N. användes till bakning, stek- ning och all annan matlag­ ning i stället för det dyra natursmöret.
Gör ett försök!
•SVS5 # •••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •••••••••••••••••••••••••••••••••• Elt-A 0.95 RECEPT: F y l l d t r e f b e n s p j ä l l (f.
1 2 pers.).
3 kg.
refbenspjäll, 2 msk.
salt (30 gr.), 1 tsk.
hvitpeppar, 6 färska eller 1 hg.
torkade äpplen, 2 tsk.
socker (10 gr.), 1 V2 hg.
katrinplommon, 2 msk.
s mör (40 gr.), 8 / 4 lit.
kokande buljong eller vat­ ten, 1 tsk.
köttextrakt.
B e r e d n i n g: Refbenspjället, som bör vara tunt skuret, knäckes, tor­ kas med en duk, urvriden i hett vatten, och ingnides med kryddorna.
Äpplena .skalas, urkärnas, skäras i skifvor och sockras.
Refbenspjället utbredes med den köttiga sidan nedåt och belägges med äppelskif- vorna eller de väl sköljda äpplena samt de sköljda, förvällda och ur- kärnade katrinplommonen.
Det rul­ las ihop ej för hårdt och sys igen väl med fint segelgarn, förut dop- padt i kokande vatten.
Smöret bry- nes väl på alla sidor, hvarefter det spädes med buljongen eller vattnet, tillsatt med köttextraktet, och får steka, tills det är mört, eller omkr. 3 V2 tim., hvarunder det öses öfver hvar 10:de min.
Det tages upp, garnet klippes bort, och köttet skä- res i vackra bitar, hvilka läggas upp på varmt serveringsfat och gar­ neras med ' äpplena och plommonen samt kruskål eller persilja.
Serve­ ras med kokt potatis och köttskyn, som silas, skummas, afsmakas med köttextrakt och kryddor och serve- nor (haricots-verts) med rördt smör; citronpudding med makroner af nöt­ massa.
MÅNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; hafregrynsgröt med mjölk; kallt refbenspjäll (rester från sön­ dag) med lingon och stekt potatis; kaffe eller te.
Middag: Pirog på lax; mannagrynsvälling.
TISDAG (Fettisdag).
Frukost: Smörgåsbord; stekt sill med pota­ C i t r o n p u d d i n g (f. 6 pers.).
t i s; m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d ­ Skalet och saften af V2 citron, 4 dag: Köttbullar med pressad po­ äggulor, 125 gr. socker, 4 blad ge­ tatis; semlor med mjölk.
latin, 3 msk.
varmt vatten, till ge­ latinet, 3 del.
extra tjock grädde.
B e r e d n i n g: Citronen sköljes och to rkas.
Skalet a frifves n ä t t och saften utpressas.
Äggulorna och sockret röras 20 min., hvarefter ci­ tronskalet och saften tillsättas.
Ge­ latinet sköljes, klippes i bitar och upplöses i det varma vattnet.
Gräd­ den vispas till hårdt skum.
Gela­ tinet nedröres småningom i äggmas­ san och därefter grädden mycket försiktigt.
Krämen fylles i vatten- sköljd och sockerbeströdd porslins­ form och får stelna på is 3 — 4 t«5TRÖns tim.
Då puddingen skall serveras, LKSTKOH lossas den från kanterna med en spetsig knif och uppstjälpes på flat * 18 * 0 Kin TTiwrWBW««.
ÖREBROKEn-TEKNfABRlK glasskål med tårtpapper.
Serveras med makroner af nötmassa.
Det kan utan olägenhet sparas i hvarje hushåll, när ^mmimumiumiuiiiimMinniinmmmjuMimmnmimnmnmimiminimmmiumuiiiiiwiiiimiMnmiiimij Makroner af nötmassa (omkr. 45 st.).
3 hg.
spanska nöt­ ter, 1 hg.
florsocker, 3 ägghvitor.
T i l l g a r n e r i n g: Nö t t e r.
B e r e d n i n g: Nö t t e r n a k n ä c k a s, malas och blandas med florsockret, hvitorna slås till hårdt skum loch vispas ytterligare en kvart, hvar­ efter de försiktigt nedröras i nöt­ massan.
Med två teskedar läggas små klickar på en väl smord plåt, och en hel nöt nedtryckes i hvarje kaka.
Kakorna gräddas i svag ugns­ värme och äro färdiga, när de släppa plåten.
P i r o g p å l a x f.
(6 p e r s.)
.
1 V 2 del.
risgryn (150 gr.), 1 / 2 lit vatten, 2 tsk.
salt (10 gr.), 3 — 4 del.
tjock grädde, 3 V2 hg.
salt lax, 1 msk.
finhackad rödlök, 2 msk.
smör (40 gr.), 3 hårdkokta ägg.
S m ö r d e g: 15 0 g r.
m j ö l, 1 e d l.
vatten (knappt), 2 hg.
smör, 1 ägg- hvita, till pensling.
B e r e d n i n g: Ri s g r y n e n s k ö l j a s, skållas i hett vatten, sättas på i kokande, saltadt vatten, spädas med den tjocka grädden och få koka mjuka, då de hällas upp och få kallna.
Laxen sköljes, skares i skif- vor_ och får ligga i 1 lit.
skum­ mjölk omkr. 3 tim., tages upp, in- klappas i en duk eller i hvitt papper och skares i tärningar. -- - 260 - KRA6EL W I i DAM *.
DAlSy 4 * 2 JABOT A1?
I i V ÄSKA \ g!
ox) S VAT2T 5 IDEN *;!
i MOAR.È I / DAM« / VÄSKA jcuo fA / ART 51 DEM * €&gt;2«?
i 3 M j I jMOAU-É BASAÄAVDEUMIH 6E N I * / bM0RD1SKA 1 KOMPAM1ETJ " » » «MiPiHtHiiumiUHHHMinMpiHimn I111MIIIMIU WIM III ' IUUM Mill IJlUlllllllinMniMlimniMlllllir HJiliillililllllillllllillillllllllIIIIII lllillllllilllllllllliiillllllliilllllh IFERROL I _ Ber = är del kraftigast aptitgifvande = = och mest stärkande af alla mo- = = derna organiska järnpreparat.
= = Synnerligen lättsmäll fördra- = = ges det af den ömtåligaste = = mage.
Vid blodbrist och svag- = = het af största verkan.
Dess an- = = genäma smak gör att det med = = lätthet tages af såväl barn som = = vuxna.
= Ë Tillverkas å = VÄRLDSBERÖMDA I APOTEKET VASENS DROG- i = HANDELS LABORATORIUM, = I £ = STOCKHOLM.
Originalflaskor om 500 gram, Pris Kronor 2. — | RADHE§ I BILLIGT!
- Finnes i alla apotek - BILLIGT!
| HÎiimiiHHiiiiiiiiiniiiiitiiniiinii iiii " muiinm !iiiimninitiiiifïï Alla som själfva vilja måla I hemmen och önska ett utomordentligt vackert och hållbart arbete böra använda emaljfärgen Chinalack.
Ar­ senikfri enl. nya giftstad-; an.
Erhålles hos alla färg- landlare.
Se till att Ni verkligen får Chinalack och tag ingen an- nai1 Ai » 9vM a # J - Fabrikanter: Dorch.
•W * n \ An Bäcksin &amp; C:o s A.-B., Göte­ borg och Stockholm Garderobs- Klosetter ÖREBRO KLOSETTFABRIK, Örebm Ansjovis i Ostronsås Erkändt bästa inläggning For » finsmaftar » eI När som helst kan man äta ÖREBRO KEX, men till frukostbordet är den o i m b ä r I i g. PresentartiRlar av Svensk Kristall Största urval Hlla prislägen De Svenska Kristallglasbrukens Försäljningsmagasin KUN8 L. HOVLEVERANTÖR.
20 B IRGER JARLSGATAN 18 G USTAF ADOLFS TORG STOCKHOLM.
TANDCREME % MUNVATTEN srar tänderna f r i s k a och v a c k r a
w ARO AF BÄSTA KV ALITÉ &amp; OMSOR GSFULLASTE UTFÖRANDE FÖRSÄLJAS ÖFVEMIT Löken fräses i smöret.
Äggen hac­ kas fint.
Smördegen utkaflas till 1 Vi cm.
tjock kaka.
Af ett eldfast tat, på hvilket pirogen skall gräd­ das, tages ett mått.
Detta sker Lättast genom att klippa ett mön­ ster af papper, och därefter skära ut degen med bakelsesporre.
Deg­ bottnen lägges på fatet, och en 3 cm.
bred remsa af degen lägges i ring ofvanpå bottnen och fästes med ägghvita.
Risgrynen blandas med laxen, lö­ ken och äggen och läggas innan­ för ringen.
Pirogen täckes med ett smördegslock, af samma storlek som bottnen,.
och locket hopfästes med denna medelst ägghvita.
Locket gar- TREORD I SASOL § neras i rutor ' med smala smördegs- remsor och i hvarje ruta göres ett snitt med gaffel, så att degen höjer sig, och anrättningen får ett prydligt utseende.
Pirogen penslas med ägg­ hvita, hvilken ej får komma ned öfver sidorna, emedan det hindrar smördegen att höja sig.
Gräddas i varm ugn.
T i l l s m ö r d e g e n s ik t a s m j ö ­ let och utröres med så mycket vat­ ten, att det blir en lagom hård deg, hvilken arbetas hastigt, väges och får hvila 20 min.
— Smöret tvättas och vattnet klämmes ur väl, hvarefter det klappas ut till en rund kaka.
— Degen kaflas ut till en rund kaka, något tjockare på midten.
Smöret lägges midt på de­ gen och kanterna af degen vikas öfver smöret, så att detta fullkom­ ligt täckes, hvarefter degen får hvila 10 min.
— Nu klappas degen lätt ut med kafvel till en fyrkant af omkr. V2 tjocklek.
Denna fyr­ kant vikes därefter ihop, så att kanterna af degen mötas midt på fyrkanten.
Därefter vikes den ena halfvan af degen öfver den andra, degen ligger då i fyra lag på hvar- andra.
Degen utklappas åter till en aflång fyrkant.
Detta upprepas 4 ggr efter hvarandra, hvarefter de­ gen ställes ut att hvila 15 min.
Den kaflas åter 4 ggr och får hvila 15 min.
Så förfares ännu två ggr med degen, hvarefter den får hvila 1 tim. innan den bakas ut.
K o r n g r y n s k a k a (f. 6 p e r s.)
.
2 V2 del.
krossgryn, 2 1 / 2 del.
vat­ ten, ' 3 / 4 lit.
mjölk, 2 1 / 2 msk.
smör (50 gr.), 1 msk.
finhackad portug.
lök, 1 ägg, V2 del.
sirap, 50 gr. sultanarussin, närsalt, ' V2 msk.
soja, salt.
T i l l f o r m e n: 1 / 2 msk.
sm ör (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Grynen sköljas och läggas i vattnet 12 tim. innan de kokas.
Mjölken kokas upp, grynen ivispas och få sedan koka omkr. 2 tim., eller tills de kännas mjuka och det blir en fast gröt.
Den upp- hälles, och 30 gr. af smöret tillsät­ tes genast.
När gröten blifvit kall iblandas löken, fräst i resten af smö­ ret, ägget, sirapen, de sköljda och skållade sultanarussinen och litet närsalt.
Smeten afsmakas med soja och salt.
Fylles i smord och bröd- beströdd stekpanna eller form och gräddas i ordinär ugnsvärme omkr. 1 tim.
Serveras med lingonsylt och smält smör.
att själf utbrista: » Hvem skulle ha trott det?
Jag skulle aldrig själf ha trott det, för åtta dar sedan. » Sin vana trogen att ej ha någon annan än sig själf att anföra, hade han glömt att han egentligen borde haft fästmön med sig, tills kons&gt;uln halft rörd, halft glad frågade: » Nå, ska ' vi inte få lyckönska henne ock­ så?
det vet du, att vi göra af fullaste hjärta. » t mmm * Och så gick.
det till, att morbror Fritz blef » gift karl », genom en » friarelek » på Skottdagen, att fru V — n fick en god uppfostrare åt sin son och att s t o r a sä l l s k a p e t kom att sakna en af sina., skola vi säga, monumentala storheter, en af de gamla ungkarlarna inom dess » hank och stör. » Slut.
En verklig ersä ttning för det dyrare natur smöret.
Begär högsta mä rket: MUSTADS BREFLÀDA " B Ä S T Ä - V Ä X T " REDAKTIONENS BREFLÅDA.
Läsekretsen får icke gå miste om följande: » Hvi klappar mitt hjärta så vildt för långa och grundliga för en vecko­ ibland I stormande yra och villa?
tidning.
V i v i a n e.
Alldeles odugligt.
Och sätter mitt sinne i eld och I n g r i d G.
Passar ej.
brand; Ibland ett, tu, tre står det stilla.
M a r t a.
Inte p recis g oja, me n ej heller poesi.
Så åter mång dubbelt det slår igen L u c i e.
Versen är a llt o vanligt, Och vållar båd ' jubel och smärta.
knagglig och med rimmen är det Ack, säg den som vet!
Är det kär­ si och så.
leken?
A.
K.
Svårt blir nog att placera Månn ' kärleken gror i mitt hjärta?
denng, historia, då den saknar litte­ Karola Tusca, rärt värde.
Breflådan är ej platsen Bachfisch. » för sådana anvisningar som ni begär.
J. N — g.
Slå er på en sysselsätt­ V å r.
Sätt er i småskolan oc h ning som ni duger för.
lär er skrifva.
Begär ej att man O l o f L.
I n t r e s s a n t a s a k e r, m e n skall läsa sådana kråkfötter.
l / i Om hvarje svensk husmoder använde HWokan Öfver 35,000 st. sålda i Sverige.
skulLe millioner knnna sparas - i bränsleåtgång.
Eldas med affall från vedboden etc.
Kokning pä några minuter.
Prospekt o. intyg gratis o. franco.
G. V. RUNDSTRÖM &amp; o. C Järnaffär — Norrköping.
Etablerad 1854.
Telefoner: N:o 8 3, 500, 700,969,1718.
" Endast äkta u om i locket finnes ingjutet Carl D.
Mobergs PATENT H:o 5206.
Enkel, Lättskött, Snygg, Luktfri.
Pris Kr.
9, —.
Fraktfritt.
K o k t p i g g v a r (f.
6 — 8 p e r s.)
.
2 fiskar på omkr. 9 hg.
st., 1 / 2 ci­ tron, 2 msk.
salt (30 gr.).
B e r e d n i n g: Fiskarna u rtagas, sköljas väl i flera vatten och tor­ kas med en fiskhandduk.
Hufvudet får sitta kvar och gälarna klippas bort.
Fenorna afputsas, men bort­ skäras ej.
En djup skåra skäres längs efter ryggbenet på den mörka sidan af fisken för att det hvita skinnet på andra sidan ej skall spricka.
Fiskarna gnidas in- och utvändigt med citronsaften och saltet samt få ligga 1 tim., hvarefter de ånyo torkas.
De läggas på fisk­ silen i en fiskkittel med den hvita sidan upp och så mycket kallt vat­ ten tillsättes att det står jämnt öfver fisken.
— I brist på fiskkit­ tel stjälper man ett fat upp och ned på bottnen af en annan kit- tel och breder därpå en grof hand­ duk, i hvilken fisken lägges, den kan då lätt lyftas upp med hand­ duken, när den är färdig, utan att gå sönder.
_ — Vattnet mates inna.n det hälles i kitteln och 7 £ ?r.
groft, salt tillsättes för hvarje liter vat­ ten.
— Fisken blir hvitare om man kokar den i 2 / 3 vatten och 1 / 3 mjölk.
— Locket lägges på kit­ teln, vattnet får hastigt koka upp och skummas väl, h varpå kitteln skjutes till sidan af spisen: och fisken får koka 15 — 20 min., under det vattnet endast småputtrar.
Pigg- varen lägges upp på servett, gar­ neras med persilja och Vackert skurna citronklyftor och serveras med hol­ landaise, kräft- eller hummersås samt potatis.
EN LITEN HISTORIA är bästa kraftnäring för svaga, klena barn i alla åldrar.
Förordas af läkare.
Köpes » apote k, speceri- &amp; d rogaffärer.
af F. I.
{Forts.) » Åhnej du, det gör han nog inte; vanan att vara ensam är honom för stark; han är i grund och botten alltför belåten med sitt ungkarLs- lif och den frihet det getr honom », genmälde fru Mia.
BF Begär redan i dag vår kollektion, innehål­ lande 70 nya modeplanscher med broderade mönster, » om visa det mest förtjusande utförande af de berömda Schweizer-broderierna, jämte katalog öfver tvättbroderi«- och andra små artiklar med äkta Schweizer-broderier.
Denna rikhaltiga kollektion sändes franko till på- seende mot insändande af ett 20-Öres frimärke.
Den innehåller profver på: Blusar och dräkter för Slätt.
Samtidigt offerera Ti vår kollektion af det nyasto i tiden klädningar och blusar: Taffetas, Crêpes, Charmeuse, Gabardine, enne lafFeta * raille, Côtelé, Voile etc. samt Schweizer-batist från kr.
1,50 metern.
Crêpe # Synnerligen rikhaltigt urval i svart, hvitt och kulört Cho ~ - P. en D * kollektion sände« också franko till påseende mot ett Gaba 20-Öres frimärke.
Eol ôcfioetjer&amp;Co.
X %ZJ$ OXYGENOL- SALYA.
.Med vätesuperoocid Men huru det nu var, så funderade morbror Fritz, hade en sömnlös natt, beslöt att ej mera tänka p4 » smör­ jan », mötte fru Y — n i trappan och bar sig tafatt åt vid hälsandet, funderade om igen och kom sig ej riktigt in i sin gamla tankegång igen, blef ond på » pigan » och » led » vid möten på » Sällskapet » och märk­ värdigt nog, ' uteblef en hel vecka från konsulns hem.
Men när han så ändtligen uppträdde där, hade han verkligen tagit det svåra ste­ get, friat, med många om och men och under mycken konfusion, men var, till sin egen stora lättnad och förvåning, då det väl vai gjordt, » glad som en giga », och den förste Faille Côtelé Voile Sch wei^er-firrri a — Sàrwei3er-vara Sydsvenska Kredit A ktiebolagets ställning den 31 Mars 1916.
Tillgångar: Kassabehållning Obligationer Fastigh.
o. inventarier Eeverser mot säkerhet Växlar Kreditiv- och löpande räkningar Hos inhemska banker » utländska banker Å andra räkningar 2,477,565:41 13,390,265:85 5,183,424:84 72,010,162: 73 40,829,901: 50 15,527,645:69 1,669,326: 90 9,398,235: 87 4,502,029: 30 Kronor 164,988,558:09 Skulder: Aktiekapital 16,000,000: — Reservfond 6,250,000: — Pensionsfond 259,094: 71 Deposit, o. Kapitalr.
... 63,843,016: 96 Sparkasseräkning 36,862,041: 24 Giro- o. löpande räkn.
17,450,320: 86 Postremissväxelräkn.
... 4,256,911: 32 Till inhemska banker 3,960,733: 51 » utländska banker 1,406,619: 12 Af uti.
banker ins.
... 4,296,613: 69 Å andra räkningar * 10,403,206: 68 Den efterlängtade nyheten, kostar 65 öre lör * / « kg., 35 öre för ' / * kg.
och säljes öfverallt.
Ingen husmor bör försumma detta utmärkta tillfälle att göra 1 Besparing utan försakelse.
1 BRIO-KAFFE-FABRIKEN:: NYKÖPING Lika bra och bättre än de bästa utländska i a fseende å konstruktion, hållbarhet, samt lätt och tyst gång.
Prisbill.ga.
Obs.
!
Förmånliga afbetaLningsviikor.
kaifeersättningen, som bjuder det vanliga kallets sköna arom i förening med ett betydligt billigare pris är kommen: 261 - &gt; M rr.
!• Kronor 164,988,558:09 * MOLSAUfl «OXV6CNOLST0C SOM KUNNAT HÄNDA PÅ SKOTTDAGEN 1916. direkt frän Schweiz, tull- &amp; portofritt till bostaden] i ii y ç r &amp; f c ç j I oumbärligt!
1 — X — Vi kunna ej offentliggör h ert förslag, som vi anse opraktiskt Vänd er direkt, men då ej anonymt till Röda Korset.
L i n n e a.
Barnsligt.
T r a n s i t o. » Påskägg, sällskap och förlofning.
utflykt, sång, musik och vinet, dans, teater, andra nöjen, ' så man önskar fira påsken. » Detta har nog sin riktighet, mei.
det program ni i stället föreslår är något oklart.
Hvad är det vi skölj » se med » själablickens teleskop »?
A.
Å.
Har också ett något oklan recept, på lifsvisdom.
^
!3^sd LEDIGA PLATSER Mot fritt vivre får bildad ung tyska plats öfver sommaren i fin familj.
Svar till » Tysk konversation » under adr.
S.
FRISK, ORDENTLIG, REDBAR flicka Gu ma; i ii Annonsbyrå, Stlilm, f. v. b. sokes till 2 pers.
Kunnig i enkel matlagning -, bak, husl.
sysslor.
In­ tresserad af trädgård.
Lön, rek.
till » F.
d. tjänsteman », Åkarp p. r.
PLATSSÖKANDE LILL 1: sta MAJ sökes en van, på­ litlig och ordentlig b a r n f r ö k e n eller barnjungfru med god hälsa och ett godt sätt med barn.
Sökande bör vara kunnig i sömnad, stryk- uing och i allt, hvad till barns vård hör.
Svar till » Rask och villig », 5.
Gumcelii Annonsbyrå, Göteborg.
ELEMENTARBILDAD frisk och hurtig, helst ensamstående flicka, van vid alla hushållssyss­ lor, äfven handarbete och sömnad, kan få plats i godt, bildadt hem som hjälp och sällskap åt husmo­ dern.
Jungfru finnes.
Svar med be­ tyg, foto och uppgift om lönean­ språk till » Fru A. X. », Sydsvenska Dagbladets Annonskontor, L u n d.
STADGAD, ARBETSVAN FLICKA, villig att tillsammans med husmoder sköta alla sysslor inom hemmet, er­ håller plats den 1: sta juni i barn­ rik familj.
Lön 20 kr.
pr månad.
Familjen bor f. n. på landet men kommer att till hösten bosätta sig i stad.
Endast sökande med goda betyg göre sig besvär.
Svar till » Husmoder », Iduns exp.
EN BARNKÄR FLICKA, ordentlig och pålitlig, som vill åtaga sig en jungfrus göromål, önskas till enkelt hem.
Svar med foto o. ref. till » 1 Maj », Kohlswa p. r.
FÖR BILDAD, anspråkslös flicka, som är villig åtaga sig ett landt- hushåll med alla därmed förenade sysslor finnes plats å herrgård _ i Sörmland nu instundande 24: de april.
Köksa finnes.
Reflekterande torde insända rek.
o. löneanspråk till » Herrgård », adr.
Bettna.
BILDAD, NÅGOT SYKUNNIG BARN- fröken till 3 barn, 6,- 4 och 2 år.
önskas 1: sta maj.
Svar med_ ref. och lönepret.
till Fru Gerda Wickel- kelgren, adr.
Àsheda (Småland).
UNG, FRISK, gladlynt och barnkär flicka af god familj, villig hjälpa till att sköta två barn samt del­ taga i förek.
görom.
erh.
plats i början af maj.
Den som är kun­ nig i sömnad o. handarb.
äger före­ träde.
Sv.
m. foto, ref. o. lönepret.
till » ömsesidig trefnad », Iduns exp.
ENSAMJUNGFRU, pålitlig och in­ tresserad af matlagning får god plats i fem (fullvuxna) personers hus­ håll.
Svar till » Pålitlig », Iduns exp.
f. v. b. ENSAMJUNGFRU, absolut kunnig i så väl finare som enklare matlagn.
erhåller förmånlig plats den 24 april i läkarehem, två pers. hush.
Betyg, rek.
o. foto torde sändas snarast till » Godt hem, Västergötland », Iduns exp.
KVINNLIG TRÄDGÅRDSMÄSTARE, kunnig och intresserad, erhåller plats på egendom i Småland fr. 8 apr. — 1 nov.
detta år.
• Svar med betygs- afskrifter och löneanspråk till Fri­ herrinnan L. Bennet, Osaby pr Växjö.
STADGAD FLICKA kunnig i mat­ lagning, bakning, konservering får plats 1: a maj i mindre familj, där husa finnes.
Disp.
H. Svanlund, Åskersund.
FLICKA, SKICKLIG I MATLAGNING, bakning och som ensam kan sköta 3 pers. hushåll får god plats i fint stadshem.
Goda ref. Sv.
t. fröken Boden Artillerig.
38, Sthlm f. v. b.
UNG, BILDAD FRANSYSKA önskar plats i familj som hjälp och säll­ skap, är äfven kunnig i sjukgymna­ stik.
Svar till » Under sommaren », S._Gum£elii Annonsbyrå, Göteborg.
23-ÄRIG LI^DTFRUKAREDOTTER önskar plats i godt hem på landet.
Goda betyg från skolor och föreg.
platser.
Tacksam för svar till ^&gt;Efter bästa förmåga », Iduns exp.
f. v. b.
FLICKA ÖNSKAR PLATS i familj som husmors hjälp och säll­ skap, är hushållsvan och sykunnig.
Tacks, för svar till » Maj », / Iduns exp.
26-ÅRIG BARNSKÖTERSKA sökei plats 1 eller 15 maj i god familj eller vid barnhem, helst uppåt lan­ det och på landet.
Kunnig i söm­ nad.
Har genomgått slöjdlärar.-kurs vid privat skola.
Bästa rek.
Svar till » Barnavård 26 », K iosken, Rönneh.- vägen, M a l m ö.
LÄRARINNA, P.
H.
L., 23-årig, glad och tålmodig, önskar under sommar­ ferierna plats i enkel, treflig familj, helst mell.
Sverige, att läsa med barn.
Betyg o. rek.
finnas.
Svar till » Arbetskunnig », Iduns exp.
f. v. b.
UNG FLICKA önskar plats i bättre familj, helst på landet, där jungfru finnes, att gå frun tillhanda med alla inom ett hem förekommande göromål.
Kunnig i enkl.
linnesöm.
Lön önskv.
Tacksam för svar till » Jämtländska 18 år », Iduns exp.
22 ÅRS FLICKA från godt hem.
önskar under sommaren plats i fam. att undervisa i musik.
Svar till » Nå­ got undervisningsvan », S. Gumselii Annonsbyrå, Göteborg.
20 ÅRS HALLANDSTÖS (ex. fr. små- skoll.-sem., vackra bet.
o. ref.), som förut inneh.
plats i familj, nu vik.
vid folkskola, söker inst.
läsår plats till godt hem att undervisa nybörjare (äfven i musik).
Svar innan 10 maj t.
» Hallandstös i fjällen », Iduns exp.
MUSIKLÄRARINNA önskar under sommaren plats i familj, att mot fritt vivre och någon lön undervisa i pianospelning.
Sv.
till » 22 år », Iduns exp.
f. v. b.
UNG LÄRARINNA önskar plats un­ der sommarferien i familj.
Sv.
t.
» Sommarferie 1916 », .Iduns exp.
PLATS ÖNSKAS i bättre familj af 25 års flicka från godt hem, kunnig i enkel matlagning och med lust och fallenhet för sjukvård.
Sv.
inom 8 dagar till » Familjemedlem », Karls- krona p. r.
Enkel, battre flicka som genomgått hushållsskola och är intresserad af matlagn.
önskar plats att sköta hushåll, gärna hos äldre herre eller dam.
Svar till » Familje- medlem 43 år », Snällposten, Lund.
Ung elementarbildad fläcka något van vid husliga sysslor, önskar mot fritt vivre plats i god och fin familj, där tillfälle gifves att få deltaga i alla inom hemmet förek.
göromål.
Svar före den 15 d:s mkt » 22 år », Norrköping p. r. Slöjdlärarinna, intresserad af hushållsgöromål, ön­ skar under sommarferierna plats i familj eller annan anställning.
Fritt vivre eller lön.
Svar till » Sommar 25 », Iduns exp.
Skolkökslärarinna med flerårig praktik önskar anställ­ ning vid skola eller i ett hem, gärna Vid Grimslöfs Folkhögskola i Kro­ där barn finnas, och utlofvas dem nobergs län finnes för instundande god omvårdnad.
Svar märkt » Ar­ sommar (1 maj — slutet af okt.)
plats bete — Plikttrogen », Iduns exp.
f. v. b. för lärarinna, fullt kompetent att undervisa i olika slag af sömnad, stickning och brodering eller even­ 21 år, som genomgått^ 1: sta klass tuellt väfnad.
Lön 500 kr.
jämte hushållsskolor samt taîar engelska, möbleradt rum.
Till styrelsen ställda önskar plats i bättre familj.
Svai ansökningar böra före den 17 april till » 21 år », Sv.
Telegramb., Malmö.
insändas till Fil.
Dr J.
E. Strand- mark, Grimslöf.
I gHandarbetslärarinna Ung flicka, Kokerska kunnig och med goda rek.
får plats den 1 maj hos barnlös familj vid bruk invid Luleå.
Månadslön 30 kr.
Närmare meddelar före kl. 1 och efter kl. 4 Fru Wallin, Lilla Vattu- gatan 26, 2 tr. 1 Uppsala hospital och asyl komma att omkring midten af maj månad d. å. anställas två arbets- föreståndarinnor för att leda sjuk­ husets slöjd, den ena å arbetssa- larna, den andra å sjukvårdsafdel­ ningarna.
Föreståndarinnan för ar- hetssalarna skall ock handha för­ rådet af garner och väfnader m. m. och kunna redovisa för.
desamma.
Full kompetens erfordras.
Begynnel­ selön 480 kr., fri bostad och kost.
Egenhändigt skrifven ansökan och tjänstebetyg insändas snarast till överläkaren, Hospitalet, U p p s a l a.
Bildad dam, ej för ung, får plats till hösten på landet i mell.
Sverige att under­ visa unga flickor i kläd- och linne­ sömnad samt väfning.
Adress Frö­ ken Lönnies, Fleurie, Linköping.
Dngelemtntatbl önskar komma i familj på landet för att deltaga i allt som förek.
inom ett hushåll.
Gärna där barn finnes.
På lön fästes mindre af- seende; blott ett vänligt bemötande.
Svar till » 18 år », Iduns exp.
f. v. b.
Plats som husföre­ ståndarinna önskas af välrekommenderad medel­ ålders dam med utprägladt ordnings­ sinne och van att handhafva sköt­ seln af ett hem.
Är af bättre fa­ milj, äger god bildning samt ett gladt humör; behagligt sätt och ut­ seende, är frisk och stark.
Helst till änkemans- eller ungkarlshushåll.
Svar till » Plikttrogen E.
S »., Iduns exp.
f. v. b., eller A.
T. V. 60496.
INACKORDERINGAR.
INACKORDERING för ung flicka af god familj sökes på herrgård på landet för att lära sig deltaga i alla husliga sysslor samt få behand­ las som familjemedlem och deltaga i familjens umgangeslif.
Sv.
t. direk­ tör Ê. Tigerschiöld, Strandvägen 7, C Stockholm.
25 ÅRS FLICKA önskar inack.
för 1 à 2 mån.
i ett verkligt religiöst men ändå gladt hem, helst präst­ gård i vacker trakt i mell.
ell (er norra Sverige, eller som sällskap åt _ någo n, som ämnar resa för sitt nöjes skull.
Svar med uppgift om ref. o. pris till » M.
K. », Lund p. r. kunna 2 à 3 unga damer få helin­ ackordering på Sandviks herregård, adr.
Smålands Burseryd.
Bo­ stad i sommarstuga 3 min.
fr. går­ den.
80 kr.
i mån.
pr person, öfverstinnan A. Hyltén — Cavallius, f. Frick.
Husmödrar som önska sälja Matvaror, Bär, Konserver, Frukter, alla slags Väfnader, Handarbeten m. m. torde anmäla detta till vår Byrå, som åtager sig alla slags försälj aingar mel­ lan hem i landsorten och Stockholm.
Husmödrarnas CentraBförmedIing e Jakobssatan 20, St ockholm.
R.
T.
12834.
A.
T.
2 313.
10 — 5.
INACKORDERING, helst i prästfa­ FISKEBÄCKSKIL.
Restaurant Ut­ milj på landet önskas juli — aug.
för sikten rekommenderas.
Godt bord.
13-års gosse.
God underv.
i tyska, Moderat pris.
Beställningar å bord svenska och matem.
Allv.
tillsyn.
mottagas.
Vördsamt Helst ingen gosskamrat.
Svar med ANNA OLSSON.
prisuppgift m. m. till » God vård », Helsingborg p. r.
Hägra 19a flickar mottagas för konfirmation s- undervisning instundande sommar i Vikingstads prästgård, nära B a n k e ­ berg, Östergötland.
Riks: Banke­ berg 45.
Henning Dahlberg, kyrkoh.
Fullständig utstyrsel för hemgifter.
Färdigsydl dam- o ch barnlinne.
Egen syatelier.
Profver sändas pä begäran.
, 11.
C.
C ronquist &amp; Son, Malmö.
Ms 8 15.
^ SVENSKA KURORTFORENINGEN.
Bie Vattenkuranstalt, Katrineholm.
är.
L lä f e â Saltsjöbadens Badhotell Kneippfead.
Starkt radiumhal- Lannaskede f hogl., skogr.
trakt.
tigt vatten.
Skogsluft.
Läkare: Stark järnk.
alla brukl.
badf.
Spec. Alla moderna badformer.
Fullstän­ ' Gyttjeb.
Kneippb.
Radium-Institut.
Professor Astley Levin, Sthlm.
digt gymnastikinstitut.
Öppet hela Säs.
börj.
1 juni.
Läk .. Dr. Sigge D nr&lt;y v. Norrköping.
Alla slags bad året.
Läk.
D:r O. F. Åberg.
Wikander, Sthlm.
® o. behandl.
lämpl.
m.
Rheum.,!
itinPSkllß * ek rea k ort, häri.
bad.
Skagersbrunn uAdr K ' ist ™ ' " Gikt, Åderförkalkn.
Nervsjukd.
Nytt * hamn.
vatten- o ° barrskogar, järnk.
Radiuminhal.
Inack.
i pens.
o. sjukh.
luftkurort med järnk.
Häri.
läge v Oroust skyddar f. västv.
Förra årets sjön Skagern.
Alla badf.
Radiuminst.
2 — 6,50 kr.
Läk.
: W. Bergwall.
omt.
regim i societetsh., järnv., ångb., f. b. m. öfr.
västk.
badorter.
Apot., läk.
: Bill.
bilskjutsar fr. station, Badint Rnrcrhnlm kurort och hafsbad med Nils G.
M arén, Uppsala.
Nath.
Dahlberg.
Q sydländskt öklimat.
Strömstad Hafskuranst.
Skyddadt Loka BergsL järnv.
Säs.
5 juni Utm.
bad.
Tidsenl.
utrustn.
Väl fun­ läge.
Mildt hafskli- — 18 aug.
Terminsindeln.
Reu- gerande vatten- o.kloakl.
Läk.
J. O. A. mat, ber.
gyttjeb.
Järnk.
Säsong 1 mat.
hjärtf., neurast.
Ber.
gyttjebad Bergqvist, Birg.
Jarlsg.
69, S thlm.
juni — 15 sept.
Läk.
: A. Berghel, Sthlm.
jämte vanl.
badf.
Radiuminhal.
Diet­ Rå ef a rf c Hafsbad o. Kuranstalt.
* / e J ärnv ' fr * urgammal kost.
Öfverl.
: D:r Th. Hedbo rg, Sthlm.
^ärÖ — 1 / 9.
Mildt, jämnt kli­ 1 vegetat., häri.
strand- F 1 bad &lt;&gt;•; mat, häri.
läge, en af västkustens na- Lundsbrunn anst.
Högt o. torrt promenader, saltaste bad, förstkl.
rest.
tursjfcönaste badorter.
Läkare: d:r Erik Writt, Båstad.
Sjukgymnast läge i natursk.
trakt nära Kinnekulle.
Sätra Brunn.
1.4 mil fr. Sala.
Dagl B. Granfelt.
vursttrafik, på beställn.
auto­ Ber.
järnk., starkt radioaktiv.
Billigt.
mobil.
Gyttjeb., gymn., massage; Dalarö ^älk.
kur- o. rekr.- Läk.
: E. Pontén, Göteborg.
ort.
Natursk.
läge: hälsos.
I vekorna Hafsbad och kurort i särskild matordn.
för magsjuka.
Öpp.
klim.
Gyttje-, tallb.- kolsyreb.
etc. härlig natur å västkus­ 8 6 — 9 / 8.
Läk.
: Prof. Friberger, Upps.
sjukg.
Badläk.
dr C.
A. Öberg.
Uppl.
ten, Bohuslän; barrskog och vackra B f n f n ba d ' PnU - Söderköping K 0 st. badkur.
Nauhei­ D. Uthyr.-byrå.
R.
21. promenadvägar.
Nya kallbadhus merb.
Elektr.
ljusbad.
Sjukgymn .. p nn restaurant.
uppförda.
Förstklassig Djursätra; ™ ' massage och hetluftsbeh.
Utm.
skogs- * stilla, enkelt.
Högt o. promen.
Enkelt lefnadssätt.
Läk.
: I v^pkil Hafsbad, klimatisk kur- o. fritt läge.
Järnkällor.
Väl servera­ R. Almberg, Sthlm.
J rekr.
ort, füllst, brunns- o. de bad.
Hetluit.
Elektr.
ljusb.
Om­ Badinr * ö pp et året o m badkur, sjukgymn.
och massage.
Södertälie sorgsfull massage behandl.
Billigt.
; Nytt badhus och socie- Läk.
: Gust.
L. Ribbing, Halmstad.
Moderna anläggn.
o. goda bostäder.
tetshus, massagebad, el.
ljusbad.
Fiskebäckskil Västkusten.
Ren, v ' Läkare: Hjalmar Fries, Stockholm.
Läk.
: Axel Hellstenius, Sthlm.
För Målen bullst, kurort.
Varm- massage och gymn.
G. Wickberg.
dammfri hafsluft.
Alla sorters bad.
_ l o. hafsb.
Vidstr.
barrskog.
Massage och sjukgymn.
Bill.
lefnads- Sjukgymn., brunnsdrickn., dietisk Tranås ^^fctenkura^talt, öpp.
året kostn., stor ryml.
matsal.
Läk.
: Lif- om.
Alla varma o. kalla be bandi.
Lekstuga.
Lekledarinna.
med.
Emil Jacobsson, Sthlm.
Läk.
: Dr. Kj.
O. af Klercker, Lund.
bad.
Dietkur.
Röntgen.
Natursk.
läge.
FjällnäS Sveri £ es fcögst belägna Hafskuranst.
m. utm.
vidstr.
barrskog.
Moderata priser mtr.
ö. luftkurort, c. bad, spec, gyttje- och Läkare H. Tham 9 Tranås.
h.
I björkskogsbältet.
Lämplig re- tvålmassagebad, goda komm.
bill, TrOSa ® a (^~ oc ^ L sommar * ris fcelseort.
kreationspl.
Häri.
fjällnatur, godt bord, c.
60 rum.
Juni — aug.
Läk.
: lefnadsomk.
Prosp.
g. badkontoret.
Naturskönt läge.
Ren o. stär­ Läk.
: doktor Otto Sandberg, Sthlm.
J. Webiörn.
kande luft.
Utmärkta varm- och salt­ jWcdCVl Skogssanat.
Ber.
järnk.
m # H afs sjöbad.
Tvenne läkare på platsen.
Furusund skarg.
v " °- 3 tim. fr. Sthlm.
radioakt.utstr.
Utm.
gyttje- halfb.
Sol- o. luftb.
Kallbad i Tulseboda ® " ™; kMOr t ' K r b " Alla sorters bad, gymnastik, mass.
o. hult, Blekinge, 1 Juni Vättern.
Terrängkurer.
Dietiskt bord.
5 hotell, 50 villor.
Läk.
: Dr Emil Läk.
: G. Bergmark, Uppsala.
— 1 Sept.
Naturskönt läge i högt lig­ Zander, Sthlm.
(Spec.: Hjjärtsjukd.).
tröst - gande skogstr.
Utm.
o. bill, bad.
Mörsils Sanatorium ' sjuka.
Apotek.
Bill.
lefnadsomk.
Läkare: Karl Weinberg, Stockholm.
Grennaforssa Berömd järnkalla.
Jämtl.
Opp.
året om.
Ren, stärkande fjälluft ... l:sta kl. bord.
El.
belysn.
Tvrîflîyf * Badanst.
och Sanatorium.
Gyttje- o. med.
b. Mildt barrskogs- " " Fysikalisk-dietisk kurort.
Kikst.
Öfv.-läk.
: T. Horney, Mörsil.
kl., häri.
luft.
Sjö.
Bost.
i brunnspark.
attenkur; ° oh, sana " Ny restaurerad och mycket utvid­ Mösseberg 7 Adr.
: Moheda » Läk.
: E.
G. Eklund.
0 torium.
1,100 f. ö. h. gad.
Billiga lefn.-kostn.
Begär nya fifitflrn A.senhöga, Jönk:s län.
öpp.
hela året.
Nauheimerb.
m. flyt.
prosp.
Läk.
Dr. O. Reimers, Tyringe Naturskönt, högt läge i kols., el.
ljusb.
Inhalat.
Röntg.- o. hög- San f™ °- bftd ' skogrik trakt vid sjö.
Vanl.
badf., frekv.-afd.
Läk.
: Pr.
Odenius, Sthlm.
Ulricehamns anst.
Opp.
aret om.
god järnkälla.
Billigt.
Rikstel.
Mas­ Nvhrn Brunns- 0 °k badanst.
Präkt.
Vidstr.
skogsomr.
Mer än 800 m. öfv * barrsk.
Torr grusgr.
Vatten­ sör.
Läk.
: H. Lofbeîg, Stockholm.
hal vet.
Alla brukl.
badf., äfv.
elektr.
kur.
El.
ljusb.
Gyttjebad.
Nau- Läk.
: Joh.
A. Andersson, Ulricehamn.
HefcifitlÇ kuranst.
Horred, Väster- heimb.
Solbad.
Starka järnkällor.
VflrhprC * Hafsbad och gyttjebadan- " götl.
ßeum., gikt, nerv- Bill; Läk.
: Dr. Bertel Möller, Sthlm.
® stalt.
Bästa hafsbad, spec. o. hjärtsjukd.
Nutida bad, spec, gyttjebad.
Lämplig rekreationsort.
Nynäs Hafsbad v - * ynä tT; gyttjebad.
Elektr.
ljusbad.
Billiga modern, forstkl.
Barrskog.
Godt bord.
28 / 5 — 8 / 9.
Läk.
: __1 af gifter o. lefnadsomkostnader.
Läk G. Eagstrand.
badort m. vattenkuranstalt, moderna D:r Olof Sandberg.
Stockholm.
HÎO Badanstalt.
Snndaste läge i den kurmedel.
Läk.
: G. Rothman.
^ förtj.
Guldkroken v. Vättern.
Porla ® rnnD- ® er * kraftiga järnvat Wermlands Eda VattTenk ™ ' o. Jarnkälla, Utm.
bad.
Nytt strandbad.
ha kl. ___ ten.
Füllst, badanst.
I term adr.
Charlottenberg.
10,6 — 20 / 8.
Högt bost.
God mat.
Läk.
: D:r E. Teng- a / e — x / 7, H term.
5 h — 2 / a.
Postadress läge.
Skogsklimat.
Alla brnkl.
badf.
strand, Sthlm.
För gymn.
o. mass.
Porla.
Läk.
: D:r H. Nauckhoff, Lin spec, gyttje- o. kolsyreb.
Läkare: J.
D:r Hj.
Ek berg, Sthlm.
Kinberg, Stockholm.
Hälsans Brunnsanst., Hälsingborg, nég.
12, Stockholm.
Riks.
&amp; A llm.
Vjchv me (^- strarL ^ * Kneipp-Byn.
&amp; v. Öresund.
Sofiakällan.
Ramlösa £.
Reum.
o. spec, nervsjukd., jarnkälla.
Spec.: Socker, Järnkälla.
Alla med.
badf.
Häri.
hypnot.
beh.
Spårv.
t. staden, luft­ strandbad.
ßeum.
magsj:r, skroful.
gifct, njurl.
Nauheimerb.
Radiogenk.
åkommor.
Konvalesc.
Läkare: A. Röntg.-und.
Läk.
: Prof. K. Petrén, hyddor o. solb.
i skog.
hafsb.
v. öpp.
Björkman.
Hälsingborg.
Doc. M. Dr. M. Ljungdahl, Lund.
sandstr.
Läk.
: K. Kallenberg, Sthlm.
Star); ast6, iä ™; ni * ACyrilfld Hafsb.-anst.
Häri., friskt ^ Johannisdal v. Köping.
° Opp.
Juni Ronneby i 1_ k ällor, mass.-,ljus-, hafsb.
urcgruiiu läge Goda o büL lefal _ kall vattenkur, dietkur, radiumkur.
— c:a 20 ang. Järnkälla med hög förh.
Lifl.
ångbåtskommunikationer.
radioaktivitet, hvars vatten anv.
Läk.
Lifmed.
G. Rystedt, Sthlm, D:r Gyttje- &amp; Nauheimerbad.
Läk.
: Vik­ äfven till alla bad.
Läkare: G. Eriks­ Thorling, D:r Rietz, Prof. Henschen.
tor Huss, Öregrund.
son, Köping.
0 Källvik 8 ^ 6-21 ^ 8, L oftahammar.
Lugnt, Rvd Brunns- °k Badanst., Radio- Östhammar 3 aktiv järnk.
Alla brukl.
kur­ ________ enkelt, billigt; skogrik, vind- Natursk.
läge.
badf.
Tvålmass.-b., Tallb.-b.
EL ljusb.
skyddad hafskust; füllst, brunns- o. medel.
Kneippb.
Skog o. insjöar.
Lugn sommarv.
m. m.
Häri.
hafs- o. skogsluft.
Bill.
badk.
; radioaktiva järnk.
; dietkurer Ytterst bill, lefnadsomk.
o. badpr.
Läk.
: Edvin Falck, Östhammar.
m. m. Läk: Alfr.
Ternell, Sthlm.
Läk.
: D.
B. Carlsten.
Medicinska förfrågningar Desvaras af resp. läkare och för närmare upplysningar hänvisas till den af Sv.
Kur­ ortföreningen utgifna publikationen " Svenska Bad- och Kurorter " (tillgänglig i bokh.)
o. till de olika kurorternas prospekt, som erhållas genom kamrerarekontoren och Svenska Turistföreningen, Stockholm.
OBS.!
På grund af dyrtiden har Kurortföreningen uttalat sig för en förhöjning i år af minst lo à IS proc.
ä de vanliga priserna.
- 262 -
iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiiNiiiiiitmiiiiimiiiiniiiii D:r Heümans BLECTROMEDICINSKA INSTITUT.
NERVSJUKDOMAR och REUMATISKA ÅKOMMOR.
Kungsportsplatsen 2, Göteborg.
Tel. 45-16. lik J Firänslehe$narinp! \ =iiii; iiii&lt;imiiiiiiiitiiiiimiiiiimiiiiiitiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiitiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiitiiiiiiimiMiiiiiiiiitiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii= Doktor i.Arvedsons kars Köp vårt Kaminbränsle à Kr.
4.75 pr hl.
I ÅRETS ANDRA | JOH.
LUNDSTRÖM &amp; Co. WÄJSÄ.
medför enl. kungl.
maj: ts medgif- vandè samma komp.
o. rättigheter som en kurs vid Gymn.
Central­ institutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt på bsgäran gen.
D: r J. Arvedson: adr.
Odeng.
1, Stockholm.
{U Hl §H U§ kvartal har nu påbörjats och del gäller därför för alla våra ärade kvartals- prenumeranter, som ännu icke förnyat prenumerationen på Idun, att Gymnastikdirektörsexamen §§ aflägges efter 2-årig kurs af kvinn­ liga elever vid §H göra detta.
Q Hl g M Endast därigenom kan större afbrott och oregelbundet i tidningens expedi- ering undvikas.
PRENUMERERA DÄRFÖR GENÀST1 i S jukgymnastik, Massage och Pedagogisk Gymnastik 1 Ny kurs börjar den 14 sept.
Prosp.
g en.
Kapten J. Thulin, LUND.
Med.
D: r E. Kleens OFQRDRQJLIGEN (ett-åriga) kurs i Massage och Sjukgym­ nastik (för damer) börjar den 1 okt.
kl. 10 f. m. JS:r 37 Mästersamuelsgatan, 2 tr. upp, Prospekt begäres städse un- der adress Engelbrekltg-atnn 43 B, II \ §j§ ||j g ||j g |i| pH H Vördsamt IDUNS EXPEDITION.
Göteborgs OBS.
Blörnstämpeln!
GULD-CACAO ividstôende förpackning saljes öiverallt = 1 HEKTO 45 ÖRE ÄRADE HUSMÖDRAR och alla som sätta värde på ett godt rostadt kaffe torde profva min utmärkta Java-bland ning, som säljes till kr.
2:50 pr kilo fraktfritt köparens när­ maste postanstalt, då minst 2 kilo på en gång beordras.
Rekvirera ge­ nast!
Endast ett brefkort till i EMIL BROLIN, K 1 a s t o r p.
För sterbhus ' »!
ffgfâtegt fullständigaste ettåriga kurs i | • W &amp; Sjukgymnastik och Massage Nåsta årskurs börj.15Sept.
| Kvinnliga Folkhögskolan, fllolkom, &gt;•••••••• Begär utförligt prospekt!
— Grundad 1892 — Nästa kurs 10 maj — 12 augusti.
Underv.
i vanliga folkhögskoleämnen samt kvinnlig slöjd (slät- och konst- wlN väfnad, sömnad, knyppling, broderi • 0 m.
m.).
Läge - mellan skog och sjö Endast piima och väl juste- yl.
Del berömda Ai i en af Värmlands vackraste trakter.
X X rade: Gitarrer, mandoliner, gi- hårstärkande vattnet.
Stor lärarepersonal.
God och bil­ X t an mandoliner, gitarrlutor, vio- (Jifver gr ått hår dess ursprungliga färg.
lig inackordering på skolans välin- • liner, violonceller, cittror, kon- oortloger mjäll.
Hindrar håret att falla af.
r e d d a E l e v h e m.
S a m t i d i g t p å g å r H u s ­ • sertinor, dragspel, flöjter, kla- vlarke!
arund.
1879.
Beg.
end.
fl.
med orden: modersskolan, där högst 12 ele­ • rinetter, mässingsinstrument, Hcjal • Windsor Perfectionne«.
En alltjämt ver, vilka förut genomgått folkhög­ • sextetter af förstklassig böh- «ig- försäljn.
samt 30 års succés gar.
Royal skola eller läroverk, mottagas.
Pro­ • misk tillverkning, svensk mo- t ' indsors verkan.
Pris kr.
5.
(- po rto.
spekt erhålles af föreståndaren, Fil.
• dell, till 355 och 490 kr.
sex- Vederlag: Franska Parfym magasinet, d: r Hjalmar Heden, adr.
Molkom.
• tett pr extra kontant, trum- I mor, fodral, strängar och öf- - " otlcv 21 Drottninggat.
21, Sthlm.
X ri ga tillbehör.
Triumphoner Bildade flickor emottagas som ele­ • (talapparater) och ljudskifvor ver nu och till hösten å Östermalms • med frälsningsarméstycken.
Sjukhem, Floragat.
12, II Sthlm.
• Orglar och pianinon från främ- det bästa medel för erhållande af • sta fabriker.
Hög rabatt vid långa ögonfransar och tjocka ögon­ X ex tra kontant köp af orglar bryn.
Pris 6 kr.
+ porto.
gifvas af ung infödd tysk under pro­ X oc h pianinon.
' » nska Parfymmagasinet, menad eller i hem.
A. tel. G.
4368.
• X Frälsningsarméns berömda Hofleverant.
21 Dro ttningg.
21, Sthl m.
MUSIK- o-jM- ê Barnangens.
Aseptintvai • I Gymnastiska Institut I I I .1 » .ukm IT Äkta Baisamisk.
!
°s.
I N T S R U M E N T Elever.
Javana Ldu Tyska lektioner Elever i matlagning och läkning {TEER och KAKAO ilen i Hemmet Majorskan Edmanns emottagas å Ombergs Turisthotell, Alvastra.
Anmälning före 1 maj.
• Frälsningsarméns utmärkta tek- I niska fabrikater • DENTOL, förstklassigt antiec p • PSrskönar.
Skyddar.
X tiskt munvatten och dito Äldre årgång af mönstertidningen X Parfymerar.
tandpasta.
realiseras till 2:50 pr årg.
Inneh.
PSmSmsta Parfymerier.
en mångfald mönster till sömnad, X A RMÉ-TVÅL, anticeptisk toa- • tettvål.
väfnad, läderplastik, div. sorters • VIOLA IDEAL, finaste toalett- - Använd målning, metallarbeten m. m.
• tvål.
G. o. A. MEUKOW, Visby.
• PUTSPULVER och X P UTSKRÄM.
Bästa rengör-!
ingsmedel för metaller.
utsökta Crème Idéale.
Crême-Zuleika yppersta medel för att få en vacker hy Högre Lärarinneseminariet X Erh ållas " vid eller genom hvarje X F rälsningsarmékår, hos många X h rr handlande eller direkt frau omfattar 3 ettåriga afdelningar och • vid Stiftelsen Kjellbergska f lickskolan Säljes i Sthlm endast af M o- reau ' s Parfymeri, Birger Jarls­ gatan 18.
Pris 2:75.
Till landsorten mot postförskott.
Obs!
Med hvarje ask följer en utförlig beskrifning på ansiktsbe- handling.
i Göteborg I Frälsningsarméns H andelsdepartement, meddelar » högre lärarinnekompetens ».
För inträde i afd.
I fordras full­ ständigt af gångs betyg från 8-klassig flickskola jämte examen i ett fåtal • Östermalmsgatan 24 o. 26, Stockholm 5. ämnen.
Till hösten 1916 finnas plat­ • Telefoner R iks 8581 Allm.
6372 ser i afd.
II.
Ansökningar, åtföljda af betygsaf- i Filial: S. Ailégat.
9, Göteborg.
Rikst.
7376. skrifter, frejde- och läkarebetyg, in­ • Rikt illustrerad varukatalog, sändas före den 4 juni till semina­ • innehållande fullständiga varu- riets föreståndarinna, Södra Vägen • o. prisuppgifter, sändes på be- Tvättning och mangling af privat­ 23, Göteborg, som äfven besvarar!
gäran gratis och franko.
förfrågningar.
kläder utfores på ett i allo för5tklas- Göteborg i februari 1916.
••••••••••••••••••••••••••••••••••••• STYRELSEN.
sigt sätt i Mälarebadets Tvätt- PÄLS ÖNSKAS KÖPA.
Finns det någon vänlig dam eller herre som mot en liten penningsumma vill sälja en begagnad dam- eller herrpäls till sjuk och fattig barnmorska?
Svar med prisuppgift till » Fattig barn- morska », Iduns exp.
f. v. h.
Rekvirera vår katalog åEdition Schotts 20-öres Bibliotek.
% räkning säljes en gammal fin chif­ fonier och ett ovalt bord med skulp­ terad fot, allt af mörk masurma- hogny.
Geist, Uppsalagatan 3 II ö. g., Stockholm.
Denna katalog upptager c:a 5,000 olika nummer musikalier i vacker utstyrsel och godt arrangement, in­ nehållande våra förnämsta kompo­ sitörer i mästerlig bearbetning, Ope­ ror, Ouverturer, Potpourrier Fanta­ sier, öfversättningar af fosterländsk musik, Moderna danser och marscher.
i Malmtorgsbadet är öppet hvarje J.
F.
H a l l m a n s B o k h a n d e l.
torsdag för damer.
Yppersta me­ UDDEVALLA.
del för bibehållandet af smärt figur och fin hy.
Badet är angenämast, om man är flera i sällskap.
Pris före •JACOBSONS AFFAR * kl. 12 kr.
1,50, efter kl. 12 kr.
1,75- FIRMAN ETABLERAD 1832.
HANDARBETEN, TAPISSERI M.
M.
Turkiska badet H usmoderskolan — Välkänd.
Välsorterad.
— " FINN ' S " Hårvatten i Karlstad.
Matlagningskurs, omfattande b veckor, tager sin början den i maj.
Prospekt på begäran.
Riktel.
812.
Nancy En wall.
M Ferrin — 24 B Crevturog., vid Tattersall det y ppersta för håret.
Befriar från mjäll och klåda, hindrar håraffall.
Erhålles till 2 kr.
frän ÖTTCN PIUS Finn, Ljungby I. Fäs pa apote&amp;en Bästa järnmedel Utmärkt styrkande.
Apoteket Lejonet, Malmö.
TvättI f L n I ' MZflDIG » Shampcing - $h / ver * Strykinrättning till ett pris af 33 Öre pr kg.
för tvättposter Husmoderskursev 10 april — 30 m aj samt 3 juni — 12 augusti.
Grundlig un­ öfverstigande 30 kg.
Afgiftsfri af- dervisning.
Godt hemlif.
Trefligaium.
Prospekt gen.
Fru M. Braune, Strängnäs hämtning och hemsändning.
Strängnäs Hushållsskola.
renar hirot, borttager mjäll, styrker hârroten, befordrar Hårväxten; dess användande är en verklig njutning.
Nobynäs Hushållsskola.
Allm.
9344.
R iks 3815.
Höstterminen från 15 Aug.
till 15 dee.
1916.
Bildade flickor mottagas å Nobynäs herrgård, hSrligt och hälsosamt re på småländska höglandet.
Grundlig hushålls-, s löjd- och språkunder­ visning meddelas af skickliga, examinerade lärarinnor.
Godt hem.
Sommarkurs, (matlagning, b åkning och konservering) från den 20 maj till den 1 augusti.
Vidare meddelar föreståndarinnan Fru E. von Kothen, No­ bynäs, Frinnaryd.
Rikstelefon 5, YPPERSTA HVETEMJ0L Fondor 21,850,000 kronor.
Stockholmskontor: Arsenalsgat.
9.
Filialer: Södermalmstorg 8. t Sturegatan 32.
\ B i r g i tt a - S k o l a n Deposition li * | °| Kapitalräkning J * \ 2 |o Sparkasseräkning 4 % Beridarebansgatan 17, Damer!
Vårda Eder tand!
Genom att hvarje afton massera händer och ansikte med Skin-Food erhåller Ni en frisk och ungdomlig hy.
Finnes hos samtliga parfym- och drogaffärer.
STOCKHOLM Utbildningskurser i klädsömnad, linnesöm, barnkläder, hvitbroderi och konstväfnad.
Nya kurser börja efter Påsk hvartill anmälningar mot­ tagas dagligen.
Prospekt på begäran.
Elisabeth M. Glantzherg.
- 263 - Fondafdelnlng.
% Kassafack.
Idun utgifves denna, vecka, i A och B.
^å \ ff Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Stockholm, 1916.
