# ID: svediakorp-per2206
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 22,912
# sentences: 1,431
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 12 11523).
29:DE ÅRG.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
UPPLAGA A.
I LLcISTRERAD M TI DN FOR- K.VIN NAN S OCH * HEli METf SÖNDAGEN DEN 19 MARS 1916.
I FRITHIOF-HELLBERG HUFVUDREDAKTOR: RED.-SEKRETER ARE: ERNST HÖGMAN.
ELIN WAGNER.
NINISTERMÖTET I KÖPENHAMN s Det försia sammanträdet i Kris­ tian VII:s palats.
De deltagande ministrarna äro från vänster till höger: K. Wallenberg, L. Ihlen, G. Knudsen, C. Th. Zahle, E. Scavenius och H. Hammarskjöld.
I bakgrunden de tre sekreterarne.
Elfelt fo to.
-: - -: - -: - -: - -: - DEN SKANDINAVISKA MINIS- terkonferensen i Köpenhamn den 9 — 11 mars, därvid Nordens re­ geringschefer och utrikesministrar samlades för att öfverlägga om gemensamma intressen och be­ sluta om gemensamma åtgärder där så ske kunde, utgör ett nytt led i de tre rikenas sträfvan att hålla samman utåt.
Trots att in­ tressena i många fall äro skilda finnes det dock hos de tre folken en stark känsla af att enighet och samhörighet är deras bästa värn under den nuvarande världskrisen.
Enligt den utfärdade kommunikén ha också " förhandlingarna ytter­ ligare befäst det goda förhållan­ det mellan de tre rikena och gifvit ett nytt uttryck för önskan om upprätthållandet, af en lojal och opartisk neutralitet ".
- Många fredsvänner hade väntat af ministermötet ett initiativ i syfte, som icke blott t jänade att styrka den skandinaviska neutra­ liteten utan att återställa freden i det af undergång hotade Europa.
Konferensen fick också från olika håll mottaga uppfordringar till en sådan handling.
Den uppvakta­ des af en deputation från Ford­ konferensen i Stockholm, som i kraftiga ordalag vädjade till den att inbjuda de öfriga neutrala re­ geringarna till en maktkonferens, och af en kvinnodeputation, re­ presenterande de danska, norska, svenska, holländska och schweizi­ ska kvinnokommittéerna för var­ aktig fred, som riktade till den samma vädjan.
Regeringarna kunna också vara öfvertygade om, att den dag de besluta sig för ett initiativ till ne u­ tral konferens, komma de att mötas af uppriktiga sympatier bland fredsvänner öfver hela världen.
Kristian VII:s palats.
Damgaard foto.
Den eviga skolfrågan.
t ETT SÄLLSKAPLIGT SAMKVÄM HÄR- omdagen kom en af deltagarna att, af någon förefintlig anledning, yttra: " Tänk hvad det ändå är bra mycket roligare att vara skolbarn nu än förr i v ärldenl Det tages, synes det mig, till oc h med alltför mycken hänsyn till roligheten.
Det är den främsta synpunkten, och arbetets pliktfyllda allvar är man rädd både att for­ dra och framhålla. "
Talaren möttes emellertid ögonblickligen af en storm af motsägelser: " Hur kan ni påstå, att skolbarn nu ha roli­ gare än vi h ade, eller att de öfver hufvud fa- get ha roligt alls i s kolan!
Först och främst pressas de ända ifrån de förberedande klas­ serna oändligt mycket hårdare.
Vår s. k. öfveransträngning var ju r en maklighet emot den nutida.
En gymnasist t. e x. har en myc­ ket längre och intensivare a rbetsdag än hvil- ken vuxen människa som hälst intellektuellt eller som kroppsarbetande verksam.
Tänk t. e x. på välsignelsen af de forna dåliga lä­ rarna, som nutidens skolungdom helt måste undvara.
Nu äro alla högt kvalificerade specialister, beredda att knuffa fram sitt eget ämne så långt som möjligt o ch proppa i sina lärjungar en massa onödig och obruk­ bar detaljerad fackkunskap.
Lärarna täfla i hetsande fackdressyr.
Nej, om jag kunde hitta en skola af det gamla slaget med alla dess s. k. olater, så skulle jag med glädje sätta dit mina barn, i synnerhet poj­ karna. "
Beaktansvärdf nog var det de närvarande vetenskapsmännen som ifrigast slogo ned på skolorna, under det att vi vanligt folk ansåg, att på det hela taget mycken v erklig förbätt­ ring inträdt sedan vår egen skoltid.
Vi an­ förde t. ex., att för den som nu läser Ellen Keys i Barnets århundrade [1900) framställ­ ning om dålidens skolväsen, " själamorden i skolorna ", som hon kallar den — en skild­ ring à la Dantes Inferno —, springer den starka svartmålningen långt mer i ögo­ nen än vid bokens första framträdande.
Att den då fogs på så mycket mera allvar bevisade, att mycket nu måste vara annorlunda och bättre.
— Det fram­ hölls vidare under diskussionen, att skolan nog i allmänhet anpassar sig efter tiden och de för den karaktäristiska krafven och på det hela är sådan den bäst passar tidens barn.
Det ena ordet gaf det andra, och små­ ningom upprullades skolfrågan i så godt som hela sitt omfång.
Bl.
a. byttes meningar om valfriheten, som några ville ha långt vid­ sträcktare, andra däremot inskränka.
De se­ nare varnade för en alltför tidig specialise­ ring, som framalstrar ensidigt arbetande ma­ skiner i stället för bildade individer och hvai- igenom den allmänna bildningsnivån små­ ningom sänkes mer och mer.
Det framhölls, att en- s. k.
" all-round man " även inom sitt speciella fack är dugligare, mångsidigare, rikare på initiativ och kan från andra områ­ den öfverflyfta och på sitt begränsade verk­ samhetsområde tillgodogöra sig värden på elf helt annat sätt än den som utanför sitt eget fack står på den mer och mindre totala obildningens nivå.
Så talades där om " studentexamens skan­ IDUNS KOKBOK AF ELISABETH OSTMAN.
dalösa förenkling " och om universitetslärares räit för att ej säga plikt a tt — som skett i e tt visst sammanhang i Uppsala — l åta de nya studenterna undergå en inträdespröfning innan de släppas fram till den akademiska undervisningen.
" Ja, men, " invände någon, " för att nu åter­ gå till skolorna, tänk så mycket intressan­ tare läroböckerna äro och hur mycket roli­ gare lektionerna förefalla. "
" Ja, den där roligheten, " svarades, " som i synnerhet anses böra utmärka de första skolåren, är den inte åtskilligt konstlad?
Det hör till att både elever och lärare skola spela gladt öfverraskade öfver ett resultat som alla känna till på förhand; faktiska upplysningar skola meddelas och mottagas med ett slags hemlighetsfull glädje, och det hela blir overkligt och, som sagdt, förkonsfladt.
Den moderna metoden att lära barnen se och iakttaga — som det så vackert heter — h ar till följd, att de enklaste företeelser syste­ matiseras och i barnens mun återgifvas på ett onaturligt sätt.
För en tid sedan stod i en tidning en liten parodi med anledning af förslag att barnen i folk skolan skulle undervisas i b ärplockning.
Det var något i den här vägen: Läraren: " Vet Anna hvad detta bär kal­ las? "
Anna: " Ett blåbär. "
Läraren: " Hur skall man bära sig åt för att plocka detta bär? "
— O.
s. v. Parodien var ju ganska grof om man så vill, men det låg åtskilligt i den.
Och förra året utkom för folkskolans räk­ ning en undervisningslära i Hemortskunskap, där framställningen visst ej var afsiktligt parodisk, men där den så mycket mera pa­ rodierade sig själf.
Jag erinrar mig t. ex: att där upplystes om att skolvandringen bör föregås af undervisning om hur man vid öfvergång af gatorna skall undvika kolli­ sion med åkdon.
(Boken fanns till hands i den familj där diskussionen fördes, fogs fram och blef ordagrant citerad.)
" Hälst bör man söka, " står det, " att komma fram bak­ om åkdonet; då detta med hänsyn till an­ dra åkdon ej låter sig göra måste man be­ räkna hastigheten af sin egen och åkdonets rörelse, så att man verkligen hinner fram­ för.
Det ligger vikt vid att barnen verkligen en gång tänkt här öfver. "
— Om väder­ strecken hette det: " Begreppet väder- Ärade kvarialsprenu- meranter.
erinras om att nytt kvartal nu iillstundar, hvadan det är nödvändigt, för undvikande af afbrott i expeditionen, alt prenumerationen skyndsammast verkslälles.
är den bästa kokbok för det svenska hemmet.
- - - - - 4: de upplagan nu utkommen.
30 tusen ex. Pris Kr.
5: 50 inb.
PS AF * GURLI LINDER.
streck må vara nog: norr, söder, väster — sådana namn kunna godt anstå till s lutet af andra eller tredje skolåret. "
Och ej sämst är följande förhållningsregel: " Vid bearbet­ ningen å skolrummet böra inga exakta de­ finitioner på ö, halfö, skär, vik, sund o. s. v. inläras.
Barnen få afgifva förklaringar i otvungna ordalag, göra omskrifningar fler- faldiga gånger samt göra teckningar och modeller, så att lärarinnan förvissas om att de ha en klar föreställning om de ifrågava­ rande geografiska begreppen ".
Men sam­ ma barn, som skola förskonas från något så obegripligt som t. ex. definitionen att " en ö är ett land på alla sidor omflutet af vatten " och i stället " afge förklaringar i otvungna ordalag " om detla geografiska begrepp, skola medels skala räkna ut s ödra järnvägs­ tunnelns vid Stockholm längd!
" Ja, " fortsatte den talande, " där har ni några exempel på den " naturliga " och " glada ", för barnens tanke och fantasi så gifvände modärna undervisningen.
I de lägre klasserna förspilles tid med uppta­ gande och utvecklande af alldeles själfklara saker — i de högre inläres en massa för tid, gärning och personlighetsutveckling full­ ständigt gagnlös specialkunskap. "
Bland andra skolproblem som dryftades var äfven naturvetenskapernas, som många hoppades i en nära framtid förestående de- tronisering från det högsäte där de bredf ut sig alltför mycket till f örfång för de huma­ nistiska ämnena och särskildt f ör modersmå­ let.
Äfven samskolan var på tapeten.
Hvad som säges för och emot den har ju em eller­ tid s å nyligen varit föremål för offentlig dis­ kussion och är ju a f sådant omfång, att det i detta sammanhang får lämas å sido.
Under denna diskussion, som jag här helt lätt skisserat, kan man säga, att alla åsikter hade sina representanter: från dem som mena att skoltiden ändå är lifvets lyckliga­ ste och att nutidens ungdom är bättre rustad för lifvet och i be sittning af mer verkligt l ifs- bruklig kunskap än förr och till dem som ännu i likhet med hvad Ellen Key åtminstone förr gjorde, anse, att skolornas verksamhet är i främsta rummet själsmördande.
Utan att i detta sammanhang vilja ange några personliga synpunkter har jag fört dis­ kussionens innehåll inför Iduns stora läse­ krets, i tanke att uppslaget möjligen skulle kunna ge anledning till ett eller annat ord ytterligare i den fråga som jag i rubriken gifvit attributet e v i g.
I anslutning till den ärade artikelförfat­ tarinnans hår ofvan antydda mening, att de gjorda uttalandena kunde fresta andra för ämnet intresserade personer att bryta en lans för.
sina åsikter angående skolun­ dervisningsproblemet, förklara vi, att vi gärna skola bereda plats för korta inlägg, som ge några nya synpunkter att utgå ifrån.
RED.
AF 1DUN.
S:ta Birgittaskolan Regeringsgatan Linneutstyrslar " Textilarbeten 19-21 Handsydda linneblusar
som det låter.
Vi tro, att de utsläpade, i fört id åldrade mödrarna i de grå, solfattiga går­ darna däruppe, alltjämt kunna sy, om de blott ha något att sy af, att brukarna af de magra frostbundna vidderna i regel ha det Af HILDUR BRETTNER.
nog så stretigt — äf ven under ett nödår.
Vi unna er hjärtligt er goda förtjänst.
Ja, vi Femton minuters rast på bron.
äro glada åt, at en del af guldet tvingas att DET ÄR PÂ GÅNGBRON MELLAN HA- flyta ut till edra fickor.
Eljes skulle all paranda och Torneå en solklar febru­ champagne gå åt i Haparanda!
Och vi här aridag.
De små gränsstäderna hälsa nere vilja s å gärna ha en smula med.
hvarandra med blänkande solreflexer på Men förlåt, Per Persson, att jag uppehållit fönsterrutorna.
Breda vägar på älfven dig.
Sjutton foror ha hunnit förbi dig på de med blålysande, glattslipade spår binda här tre minuterna.
Lef väl, Per Persson — dem ytterligare samman.
Och där på men akta slantarna.
Tänk på, att världsfre­ vägarna glider strömmen fram, ström­ den hotar också dig.
men, s om är sagolik och som man inte trött­ nar att följa.
Denna oerhörda godstransport Visitation vid gränspasseringen.
mellan Sverige och jätteriket — aldri g får en En liten trind, tysk musikdirektör skall utomstående bättre föreställning om den än vid en stunds rast på bron.
Det är lätt att passera med medlemmarna af sitt kapell.
på en kvarts timma räkna öfver hundra foror, Men allt, som kan falla under benämningen som färdas och mötas.
Gods och varor, papper tages misstroget i beslag af gen­ post och de tallösa skrindorna med paket darmerna, och noter är odisputabelt papper.
Den lille tysken strider en förtviflans strid till kr igsfångarna.
Men det ligger något af fest öfver tåget för sina slitna solkiga musikalier.
" Aber meine gute Herren — jag bedyrar, där det drar fram i det sollysta hvita under den klarblå himmelen.
Klockornas pinglan- det finns inte ett ord, som är farligt — och de, de höga rankbågarna öfver hästarna och meine Herren, det är allt hvad vi ha att lefva last but not least, det goda humöret, som ly­ på — jag är fattig. "
Han tigger särskildt för ett litet ljusrödt ser från hvarje fora.
Ack, Per Persson från Koivukylä i Hieta- häfte.
" Sehen Sie, meine Herren — dedikation niemi, som sökt dig hit med din pigga lilla bruna Pålle, aldrig ha väl dina små ögon slu- från kompositören — jag kan få två hundra 1 its till d järfvare drömmar än dem, som verk­ mark för det i Österrike — w ienarna äro ligheten nu realiserat.
I regel fem kronor galna i honom — w ienskorna i synnerhet — för hvarje fora och om du kostar på Pålle och, meine Herren, det är möjligt, at t jag kan litet hafre, så gör han gladt tjugu turer om få mycket mer än två hundra. "
Men då han inte ens kan rädda det ljus- dagen.
Men de betänksamma skaka på hufvudet.
röda, brister den lille m annen r grå t.
Men nu Inte öfver dig, Per Persson, nej öfver andra är han ond, han är arg som ett bi, men han mindre förståndiga än du.
De säga att norr­ skuffas vidare och efter honom de sex bleka bottningen inte tål vid alliför stora och lätt medlemmarna af hans kapell.
De dra bort vunna förtjänster.
De tala om nödåret, då öfver den långa bron mot svenska sidan, di­ han blef så bortskämd, att han sedan en rektören alltjämt i teten, gestikulerande, som längre tid endast satt och gapade och vänta­ om han anförde en hel orkester.
de att stekta sparfvar alltjämt skulle komma flygande.
De berätta om de små " nödårsprinsarna ", som ännu blänka fram här och där i obygden, små parflar, bristfälligt skylda af rudi- menlen at de många kavajkostymerna med granna, blanka knappar, som snälla stockholmsdamer sände upp, som aldrig få något annat, därför att deras mamma under nödårets gyllene dagar glömde konsten att sy.
Men vi tro, att det inte är så farligtj Snapshots från Haparanda just nu.
Men på kvällen flammar ett bål ute på älfven.
Det är de sista dagarnas skörd af beslagtaget papper, af allt det tänkbara och otänkbara, som fallit under den rubriken, som nu oskadliggöres.
Det är böcker, tidningar, tidskrifter, bref, kort, tryck och skrift.
Det är den lille tyske direktörens ljusröda häfte, det är många helt visst långt ömmare dedikationer.
Det flammar så muntert i den mörka kvälls- rymden.
Alltjämt nytt bränsle — och gen­ darmerna gnabbas att med gevärskolfvarna krafsa fotografierna af de vackraste kvin­ norna ur elden.
Gatubild.
Två svarta armenier, tre japaner, en flock engelskor sammanblåsta i ett gathörn.
En­ gelskorna äro sjuksköterskor på väg till fronten i ö ster.
Hvilka äro armenierna, hvilka japanerna?
Människoöden, som blåsts dit upp till de n lilla nordsvenska gränsstaden af stora ofredens vindar.
De många väntande slädarna börja fyllas af resande, som de nyss fört öfver från järnvägsstationen i Torneå och som nu varit inne för läkarebesiktning.
De ila förbi den ena efter den andra.
Ansikten med tydlig särprägel af skilda folk och raser, pälsverk, representerande förmögenheter, en fläkt af lif i st ora linjer.
Upp mot stadshotellet, mid­ dag, en stunds hvila innan svenska stats­ banan skall befordra dem vidare mot vän­ tande öden.
Men se där viker hvardagen om hörnet, den kände gatutypen och flitige användaren af sin motbok.
Han som under sista mark­ nadens festrus, då tillgångarna i kontanter voro uttömda, gick hem i sitt kök och tog ned ' lampan i taket och stod just här i gat­ hörnet och svängde den rundt, ropande sitt: Osta tämä — k öp den här!
Men hans gum­ ma kom springande och det bief en rund­ dans med lampan som midtpunkt.
Men till sist lyckades gumman snappa till sig olje­ huset och med det gaf hon sig i väg.
Men Adams son stod fortfarande kvar och ' svängde den magra ståltrådsställnin- gen och ropade sitt: Osta tämä — osl a tämä!
Men nu är han i alla fall försvunnen därifrån.
En efterblifven släde nere från hamnen susar i s tället om hörnet.
Ett charmant pälsverk, ett par blixtran­ de svarta ögon, ett hvitpudradt ansikte, ett par karmosinröda läppar, som på " !f \ franska mumla en ed öfver något vid besiktningen, som inte var bra.
1.
Krigsfångepost i Haparandas hamn.
2.
Utanför tullkammaren i Haparanda.
I b akgrunden: bron öfver till Torneå.
Tuppens Zephyr I KLIPPAN.
och Ni köper ingen annan.
3.
Gatubild från Haparanda.
SpMioUtftr i Finare Post- * Sftwif-, Köpte ' ach Trycfrpappew samt tepfOK0&lt; Modernaste Finpappersbruk.
Lykta dörrar.
Af HANNA SODERLUND-HAMMAR.
DJUPT INNE I DEN S TORA, TYSTA SKO gen, där bäcken plöjde en slingrande fåra, och där skogssuset suckade öfver jorden, låg en liten mossbevuxen stuga med en täppa omkring.
Stugan tillhörde sömmer­ skan Mina Hall och var hennes arfvegods efter de döda föräldrarna.
Den låg så en­ samt, att folk förvånade sig öfver, att Mina vågade bo där så helt allena, och många rådde henne att lämna sömnaden å sido och gå i tjänst, ty när hon först slog sig ner i ensamheten var hon bara ett par och tjugu år.
Men Mina ville inte utom skogen, ty det var ingenting som hon fruktade så mycket som människoögon.
Blott en och annan gång kunde hon lockas ut till någon grann och glad bondgård, men skratten och de glada rös­ terna förföljde henne lång tid, s å att hennes arbete hindrades däraf.
Se, det var så, att Mina Hall inte längre hade en ungdom, som annan ungdom har el­ ler en framtid som andra vid hennes ålder.
Redan vid tjugu år hade hennes ungdom och framtid lagt sig ner för att vissna och dö och lifvet hade på en gång blifvit s läpande ålderdom med längtan efter slutet.
Vid tjugu år hade Mina Hall födt ett litet barn till v ärlden och strax därpå tagit dess lif.
Några dagar efteråt rullade länsmans- skjutsen på den knaggliga skogsvägen, som ledde till Minas hem.
Minas mor var död, men hennes far skulle tala reson med läns­ man, ty han hade alltid hållit på Mina för hennes glädtighet och raskhet i arbetet.
Men länsman lät sig inte bekomma.
Det blef för­ hör, efteråt fängelseskjuis till staden, dom och fängelse.
Den dag Mina kom ut igen, stod våren på jorden och strödde blad och knoppar och ri­ ka löften.
Ingen mötte utanför fängelsepor­ ten och ingen hälsning kom e mot henne.
En­ sam fick hon börja den tre mil lå nga van­ dringen mot hemmet, och när hon hunnit så långt som till ky rkan, började kyrkklockorna ringa till beg rafning.
Mina gick längs dikes­ renen för att icke trampa på det finhackade granriset, som var strödt på vägen.
Fram­ för kyrkogårdsporten stod en svartmålad furukista på två träbockar med en lingon­ riskrans på locket.
Just som Mina s kulle för­ bi, hejd ades hon af en af bärarna, som redan slagit bärlinorna om nacken.
— Ar det inte Mina Hall, som är utkom­ men, sade han, nu kom du i rätta minuten för a tt följa far din till sist a hviloplatsen.
Mina såg upp med ett par folkskygga ögon, som hela lifvet igenom hade svårt att möta en annan människas blick.
— Åhnej, sade hon och gick tvärs öfver vägen, far lefver väl.
Men s å kom sanningen t för henne och hon började häftigt att gråta.
— Nu har jag ingen människa, sade hon och lutade sig öfver kistlocket, så att tå­ rarna föllo på lingonkransens röda pappers­ blomma, hvars färg suddades.
— Du ku nde haft, sade någon hårdt, så att Mina da rrade till.
Nedböjd som en gammal kvinna följde hon sedan efter kistan, s om långsamt fördes mot grafven.
— — Men detta var nu så längesen att frid och försoning hade hunnit fram till Minas stuga och gjort sig hemmastadda där och icke vandrat omkring som de gäster och främ­ lingar, som ej ha någon varaktig plats, där de kunna slå sig till ro.
Mina gick med grå strimmor i sitt bruna hår, men hvar människa kunde förstå, att dessa strimmor härflöto af annat än åren.
Mina h ade tänkt, att ju äld re hon blef ju mer skulle hennes brott fördunklas, men i stället trädde det allt skarpare emot henne, skiftade gestalt och bakgrund, anklagade och plågade.
—] ag var ditt eget lilla barn, sade ankla­ gelsen, min k ropp var så rund och mjuk o ch hur kunde du hålla så hårdt om min lilla strupe.
Jag flämtade efter luft och min lilla kropp vred sig under ditt hårda grepp och mina små ögon blinkade efter ljuset Skogen var nog stor och djup, men hvar- ken så stor eller så djup att den kunde göm­ ma ett sådant brott, och bäcken var full af ysferhet med näckens strängaspel i ljusa månskenskvällar, men aldrig kunde en sådan ysterhet, ett sådant strängaspel förtiga ett li­ tet barns klagolåt.
Och jämnsides med anklagelsen steg längtan i d et tidigt tillsnörda hjärtat.
Hennes eget lilla barn, om hon haft det nu, om hon fått bära det på sina armar, vaka öfver det, arbeta och försaka för det, gråta och lida!
Eller — om i hela den tomma världen fun­ nes en enda människa, som ville rä cka henne sin hand i b ön om hjälp eller — för att hjäl­ pa - Många stigar löpte genom skogen, kors och tvärs utan vägmärken och milstolpar, och människorna trampade dem för att gå till eller från stna hem för att möta sorgen och fröjden eller lämna dem bakom sig.
Genom skogen gick hvar dag en man, som fäste allas ögon på sig, en, som man nojsade med, skrattade åt och lockade att begå dumheter.
Han var hvarken ung eller gammal och nå­ gon ungdom hade han aldrig haft att sörja.
Hans utseende var något utbrändt och för­ torkad!
och när han talade var det med ett barns pipiga gnäll och ett barns barnsliga ord.
Folk kallade honom " stollen ", men han hade både gått i sko la och läst sig fram med de andra barnen, så att han kunde få anse sig för klok.
Denne man hade sin väg förbi Mina Halls stuga, han kom stapplande som en gubbe och kroppen vinglade hit och dit.
I tio år såg Mina honom gå förbi mest hvar- enda dag, men aldrig blef det några sam­ språk dem emellan, förrän Mina en höstafton stod utanför sin stuga och skakade ner några röda äpplen på marken.
— Du kunde gärna ge mig ett, sade han, förläget skrattande, du har ju så många.
Och han sträckte fram en förtorkad hand öfver staketet.
Det var första gången efter f ängel­ setiden, som en människa bad Mina om en skänk och hennes hjärta blef oroligt vid den­ na nya begäran.
Hon plockade tyst upp äpplena från marken och lade dem i sitt för­ kläde.
— Håll fram sin mössa, sade hon, så ska han få.
— Ho n är gifmilder af sig, sade han och fog af sig mössan.
— Jag har ju råd dela med mig, sade Mina, och hennes skygga ögon flögo granskande öfver det fula ansiktet.
— En st ackare, tänkte hon, en sådan stac­ kare, som jag, som aldrig kan bli en riktig människa mer.
— De äro så röda som juläpplen, sade han, jag tror inte jag näns smaka på ett enda.
— Jas å, han brukar ha sig en julgran, då han, sade Mina.
Men nu började han skratta, utan måtta, så han fick hålla sig i stak etet.
— Det tycker hon allt, Mina, en töcken som jag skulle be­ stå sig med julgran — oj oj — Janne Broman skulle ha sig en julgran, s om han fick dansa omkring på sina krokiga ben.
Har hon sett så underliga ben som jag har?
Men hon, Mina, som bor midt inne i skogen, hon har väl miljoner julgranar att dansa ikring och - lflö - en fästman att svänga med.
Har hon en fäst­ man, Mina?
— Du ska infe stolla dig så, sade Mina allvarsamt.
— Hon får inte räkna med en töcken som jag, för det vet hon väl hur folk plär kalla mig — Med ens gick lustigheten sina färde och något som liknade sorg plöjde i djupa drag öfver det fula ansiktet och den förkrympta gestalten.
— Ja, sade han klagande, Janne Broman är en stolle, där har hon ordet.
Och med äpplena i mössan vinglade han bort genom skogen.
Nästa dag stod Mina i farstudörren, när han gick förbi.
Det var i skymningen och Janne var svart som sot i hela ansiktet och på händerna, ty hela dagen hade han svedt vidjor till gärdsgårdsstörarna.
— Nu ska du ha dig en kopp kaffe efter arbetet, sade Mina och gick före in.
Janne följde efter med gapande mun.
— Nej men, sade han och såg sig om­ kring i stu gan, i a lla mina dar så fint hon har det, Mina.
Har hon alltid så här finskuradt golf, hvitt s ängtäcke och blommor i fön stret?
— Blommorna har ju sin tid, sade Mina, men hvarför skulle jag ha osnyggf?
— Ho n har en lumphög åt mig, sade han begrundande,det är hvad hon har, där sof- ver jag — åhja, en kan sofva på en lumphög ock.
— Ja, sade Mina, infe är det de hvita säng­ täckena, som ger sömnen.
Hon kom ihåg sina oräkneliga vaknätter och allt det, som hållit sömnen från hennes ögon.
Hon hällde upp kaffe i J annes kopp och bad honom äta och dricka, hon skulle genast fylla på mer.
— M en tänk, jag har inte heller en enda hvit skjorta, fortsatte Janne, medan han drack, rfien en så ' n som jag kan ju oc kså godt v ara utan.
Mina fog sömnaden och satte sig vid fönstret för att sy, men nålen hvilade ofta och ögonen gingo till Janne, som doppade och drack för fulla mål.
Nu hade hon ändtligen en människa \ id sitt bord, som behöfde mättnad för sin kropp och vänlighet för sin själ, en stackars utstött en, som behöfde vård och skydd och ej kunde taga vara på sig sjäif.
Han spillde ner hennes bordduk och golfvet fick märken efter hans leriga siöflar.
Men i Min as h järta sänkte sig en stilla ro.
— Du g ode Gud, tänkte hon, är du så god att du skickar mig e tt annat barn i stä llet för det, hvars lif jag tagit.
— Hvar gång du går förbi här, fåT du kom­ ma in och dricka kaffe, sade Mina.
— Hvare nda gång, utbrast Janne och hans fula ansikte sken af en sådan glädje, att " Mina måste le.
Och nu hade en ny tid börjat.
Mina satt inte längre och lyddes till skogssuset i de långa kvällarna eller uggleskriel, som så ofta brukat skrämma upp henne.
Tankarna gingo infe längre så ofta till fängelsetiden, hennes lilla b arns klagolåt hördes ej så tyd­ ligt.
Mina r äknade klockslagen för hvar tim­ me, och i skymningen började hon sina till­ rustningar för Janne.
Han kom lika smutsig och eländig för hvar gång och lika uthung­ rad till hen nes bord, men med samma glädje i ögonen som första gången.
För honom hade också en ny tid börjat.
Hos Mina vå­ gade han fala utan att behöfva rädas för skratt och glåpord, hos Mina kunde han få gråta, när någon varit riktigt elak emot ho­ nom utan att få heta " lipsill ".
Mina kunde trösta och Mina kunde taga hans vilsna tan­ kar och föra dem rätta vägen, så att Janne satt och gapade af förvåning öfver att Mina på pricken kunde säga hvad han menade.
Men en dag uteblef Janne, nästa dag och snart hade en hel vecka förgått utan att Mi­ na sett till honom.
Då klädde hon sig en dag i sk ymningen och gick ut.
Det var höst­ rusk med regn och storm och skogens mång­ faldiga suckar flögo mellan träden.
HA VI EJ BOLLAT OSS TRÖTTA Mina kom till ett v ägskäl och stannade där.
snart m ed de prålande orde n, Efter en stund hördes bekanta steg och en där v i som komedianter gestalt skymtade mellan trädstammarna, yfvas i dåliga roller, vinglande hit och dit.
falska i skratt som i gråt?
— God afton, Janne, sade Mina och trädde Bort med tiradernas nötta fram, har han nu valt sig andra vägar och rustningar — lägg de m i jorden!
får sig kaffe på annat håll?
Lifvet är taggar och kanter, — Mina är så snäll, svarade Janne skyggt.
icke ett smekande joller, — Jag är \ äl så lagom snäll,när du inte icke en rosenklädd stråt.
vågar gå förbi min dörr en gång, sade Mina hårdf.
Nej, blåsom af karnevalen, Men nu började Janne k laga.
innan de flackande lju sen — Oj, oj, sade han, det är inte jag, det är fällas af morgonens strålar — mor — — maskerna bort, små koketter, — Ligge r inte din mor lam?
Hvarför skall lättsinnets natt är förbi.
du skylla på henne?
sade Mina strängt.
Sprängom de ljugande skalen, — Men hon har skickat bud till bonden, hångom vid rep och vid pålar som jag arbetar hos, att han ska ge mig hycklarnes talrika ätter!
stryk, om jag går till Mina fler gånger.
Hedern går hu svill och frusen — — Är jag s å farlig då, sade Mina sakta.
skam, om det så skall förbli!
— Du skall ha förgjort ett litet barn, sä­ ger mor.
Mina svarade icke, hon hade ingenting att Skam, om vi icke bejaka, svara, hon kände blott hur dåraktig hon va­ hur vi ha krupit för vinni ng, rit, som kunnat tro att lifvet hade något an­ hur vi förnekat oss själfva, nat att bjuda henne än ånger och skam, sölande gudomens gåfva gnagande längtan och tomma dagar.
tanklöst och fräckt uti dyn.
När Mina fortfor att tiga, började Janne Tiden är gjord för besinning, tala.
ej för att fråssa oc h sofva, — Jag tror det aldrig, sade han ifrigt, jag medan sig stund erna livålfva, tror aldrig hon gjort det.
Inte kan hon ha tiden är gjord för att va ka, gjort det.
Inte kan hon ha gjort det, Mina, akta på dånet i skyn.
hon som är så snäll.
Men Mina ville inte krypa bakom lögnen.
Ländernas sorgklockor ringa — Jo, s ade hon, det är sant, så sant som öfver otaliga döda, jag s tår här.
städer och byar i lågor Janne slingrade rundt omkring bland träd­ draga e n mur utaf fasor stammarna.
nära vårt oskadda hus.
— Men — men — st ammade han — men Vi med cymbalerna klinga, — men — kunde det infe vara så att hon inte där vi med kinderna röda visste till si g. dansa på jordskalfvels vågor, Mina sänkte hufvudet.
Aldrig hade någon dansa i pyntade trasor, talat så förut — ic ke en enda, men så som döfva för världs stormens brus.
hon i sitt hjärta bedf om den barmhärtighe­ ten.
Och nu kom en stackare, som infe ens Men när vi sett oss i spegeln, var klok, och gaf henne den.
blygts för hvad där står at t läsa — Se, sade hon stilla, jag tog miste på djupt i vårt irrande öga, mitt lilla barn och synden.
Det var synden, kanske den röst, som nu tiger, som skulle fördrifvas, och så tog jag i stäl let talar — vårt samvetes tolk: barnet.
Det kan han inte förstå, Janne, in­ ned med vår massa i degeln, gen förstod det, hvarken länsman eller do­ att den i eld må sig löga, maren — inte jag heller förrän långt efteråt.
bubbla och gnistra och jäsa, — Nej, nej, sade Janne, det är inte aft tills den sig samlar och stiger förstå.
fram s om ett ärones folM- — Men nu är det bäst du lyder, fortsatte ERNST HÖGMAN.
Mina, och infe mer hälsar på mig.
Jag vill infe d u skall ha stryk för min skull.
Mina nickade farväl och började sedan gå åt sitt håll.
Men Janne kom springande efter.
Minas fönster och då hon lyfte upp rullgar­ — Vänta lite, sade han,jag vill sä ga henne, dinen, såg hon Jannes ansikte tryckt mot ru­ kan hon inte tala om, hur det var den gång­ tan.
— Nu ska de ha mig till fattighuset, sade en — om jag säger det till mor, så får jag kanske gå till Mina igen] han, så fort han kommit inom dörren, nu sen — Gö r inte det, Janne, ingen tror hvarken mor är död.
Oj, oj, Mina, hur tror hon det honom eller mig.
blir där?
Janne skakade bekymrad på hufvudet.
Det visste Mina, men teg därmed.
— Folk s äger, att nu får jag remmarna öf­ — Kan hon inte säga det till Gud en gång, ver ryggen, om jag aldrig haft det förr, han undrade han.
— Nej, sade hon, jag behåller det för ska vara hård, han, föreståndaren.
Janne mig.
G å nu han, Janne.
Men Janne stod kvar.
\ ar gråtfärdig och vaggade fram och tillba­ — Jag skall försöka, bad han, för nog ka på sina krokiga ben.
— För hon vill väl inte ha mig till dräng, ska väl Gud åtminstone ha reda på det.
Mina tillade han tveksamt, jag skulle vara så bil­ gömde ansiktet i sc halen och grät.
— Ja, försök han, Janne, sade hon stilla.
lig i maten och jag kunde ligga i la dugården, för hon har väl en gris och en ko, som jag Några veckor före jul knackade det på kunde se om, så hon finge sy i fre d. Tiögre syften.
- 1Ô9 - — Jag har bara en gris, Janne, svarade Mina, och ett potatisland och en bit åker.
— Âh för en grann julgran jag skulle hug­ ga henne, Mina, den grannaste hon setf, fort­ satte Janne upplifvad, och hänga de röda äpplena i — jag har infe äfif o pp ett enda.
Men Mina satt tyst med sömnaden i knäet utan att sy.
Hvilken förvillad tanke, som nu kom löpande till h enne och sen inte ville gå sin väg.
Hon gick ut i köket och kokade kaffet, hon dukade fram och ordnade med ett och annat, men tanken lät sig inte köras borf.
— Dräng kan han infe få bli, tänkte hon, fy då kommer någon och tar honom härifrån, eff sådant rykte som hon skaffat sig för all sin tid.
— J anne kan infe få bli dräng, sade hon till slu t, men \ ill han gifta sig med mig, kan han få stanna.
Men nu blef Janne förskräckt.
— Det menar hon infe, gnällde han, hon, som är så snäll.
Han kom ihåg hvilkef gäc­ keri, som drifvits med honom, när det gällde giftermål.
Mina bevisade och förklarade.
— Fo lk skrattar, sade Janne förfviflad, en töcken brudgum som jag blir.
— S krattar folk, så blir det åt mig, sva­ rade Mina lugnt.
Hon visste klart hvilken dom hon skulle få.
Men jag har väl uthärdat värre ting, jag, och infe kan jag fördra att han skall till f at­ tighuset och ha svårt i a lla sina dagar.
Men vill h an hellre dit, s å — — Nej, nej, — — oj, oj, Mina är så snäll.
Litet d ärefter var Mina på väg till b onden, som Janne arbetade åt, och till prästen.
Det dröjde flera timmar innan hon kom igen, o ch då satt Janne \ id bordet och sof.
— De t blir lysning på söndag, sade Mina.
Hon var het i kinden och så kall i ögonen, som frosten utanför fönstren.
Janne gned sig i ögonen.
Skrattade de?
gnällde han.
— Jag gitte infe se efter, svarade Mina.
— M en hon sa väl att vi skulle gifta oss för jag skulle slippa fattighuset — så kunde de förstå hur snäll hon är.
— Nej, Janne, s ade Mina tungt, ingen skulle trott det — hade jag sagt det, skulle nog skrattet kommit — men nu får de tro som de vill.
— Töcken brudgum jag blir, sade Janne bedröfvad.
— Nej, sen ska vi ha jul här i stugan, sa­ de Mina gladare, vi ska ha ljus och gran, och jag ska sy nya skjortor till honom och nya kläder ska han få — kan han inte skratta mer nu, stackarn?
— O ch julklappar, ifyllde Janne, hvars an­ sikte sken upp.
Hvar ska vi få julklappar ifrån?
— J ag har redan fått min, sade Mina stilla.
— Hvar då, sade han, hvem har skickat den?
— Minns han hvad han Iofvade tala om för Gud?
Glömde han det?
— Hvarendesfa kväll talade jag om det,, sade Janne tvärsäkert.
— Och nu har Gud sändt det budet, att han hört hvad Janne sagt och att han inte räknar med mig längre — — I alla mina dar, Mina, Janne sprang upp från bordet, ett riktigt bud direkt från him- melen — — Ja, sa de Mina, d irekt därifrån.
— Då är hon väl så glad, att hon kan dansa en hel dag kring julgranen.
— Både en och två dagar, svarade Mina och ställde sig i dö rröppningen för att se hur stjärnhimmeln gnistrade mot snön, som låg hvif och tung öfver skogen.
^21 Fönsierpuiserska.
Kvinnornas krigsyrken.
ETT AF DE INTRESSANTASTE FENO- menen under detta krig är kvinnornas för­ måga af anpassning i de nya yrken, där de nu arbeta.
Ofverallt, i de mest olikartade och mest ansträngande yrken, ser man kvin­ nor ersätta män, på det att det ekonomiska maskineriet inte måtte stanna af brist på arbetskraft.
I de stora städerna ser man ofta kvinnor i uiöfning af sina krigsyrken.
Man behöfver bara stiga på en spårvagn för att träffa på en kvinnlig konduktör, som sköter sina åligganden med samma säkerhet men något mera älskvärdt än den manliga.
Dessa kvinnor förefalla lika tränade som de forna innehafvarna af platserna.
Redan för flera månader sedan såg man de första kvinnliga kuskarna på Berlins gator, och de ha visat sig kunna sköta äfven detta yrke, som fordrar skicklighet och sinnesnärvaro.
I affärshusen möter man en kvinna vid hissen istället för en pojke.
Vid Berlins un­ derjordiska järnvägar användas hufvudsak- ligen kvinnor till att klippa biljetter, öfvervaka tågens afgång, stänga dörrarna och byta de skyltar, som ange hvilket tåg som kommer in härnäst.
Många kvinnor sopa gatan, springflickan har efterträd!
springpojken, och brefbäraren har funnit en medtäflare i brefbärerskan, som sköter sig lika punktligt, med undantag för en liten pratstund någon gång.
Fönsterputsaren är ersatt af en kvin­ na, och kvinnor gå omkring och mäta gas och elektricitet både i Berlin och andra stora städer.
Kvinnor ha ersatt bagarna i s tor ut­ sträckning likaså männen i ett stort antal fabriker, där dessa fordom härskade ensam­ ma, t. ex. i ammunitionsfabrikerna.
Den nya järnvägen norr-söder genom den tyska huf- vudsiaden bygges till s tor del med hjälp af kvinnlig arbetskraft.
Uppasserskor förekommo f örr icke i Nord- Tyskland å bättre restauranter, nu ä ro de lika vanliga som i södern.
Kvinnan har i själfva verket på lifvets alla stigar och på alla trapp­ steg af den sociala stegen blifvit männens ersättare eller kamrat.
På detta sätt fyller hon de tomrum mannen lämnade, när han gick i fä lt, och försörjer sig själf, om hennes försörjare blifvit ur stånd därtill.
Skola dessa kvinnor vid krigets slut be­ hålla de platser de eröfrade under kriget?
Många af dem skola helt säkert, då deras tjänster icke längre behöfvas, med glädje dra sig tillbaka och lämna arbetef i de hän­ der, ur hvilka de mottogo det.
Men den kvinn- Gatsoperska.
liga arbetskraften kommer säkert att behålla en del af sina landvinningar inom det eko­ nomiska lifvet.
Detta så mycket mer som luckorna tyvärr åter bli många, och de, som återvända från kriget, finna många nya upp­ gifter väntande på sig för att reparera den oerhörda förstörelse, som världskriget för­ orsakar.
lärnvägskonduktör.
Lady Mary Murray om stämningen i England.
DET GOR ETT EGENDOMLIGT INTRYCK, ait se en medlem af en krigförande nation i en samling af neutrala.
Den som sett en människa uppslukad af en akut smärta, röra sig bland andra, som för tillfället icke ha någon vidare tyngd öfver s innet, skall förstå hvad som menas.
Det är samma underliga isolering, som icke ens vår sympati kan bryta, våra händer nå icke öfver den fruk­ tansvärda erfarenhet, på hvars andra sida den ensamme står.
Vi iakttaga samma svå­ righet att slita tankarna från detta enda, och vi se katastrofens verkningar göra sig för­ nimbara långt ut i de aflägsnaste tankeom­ råden.
Trots olikheterna föröfrigt har för min del detta intryck varit detsamma, antingen det inhämtats under samvaro med engelska, ryska, belgiska, tyska eller ungerska kvin­ nor.
Och det förefaller nästan, som om allt Jduns fivinntiga akademi.
Gas- och elektricitetskonirollörer.
MED ANLEDNING AF ATT FRÖKEN Anna Sandström, som inom Idun- akademien representerade den pedagogiska verksamheten, utgår ur akademien genom lottning, riktas härmed en vädjan till vår låsekrets att inkomma med förslag på någon svensk kvinnlig pedagog, som kan anses lämplig att intaga den ledigvordna platsen.
Vidare anhåller akademien att våra läsare behagade inkomma med motiveradt förslag till pristagare för 1917, hvari angifves nå­ gon svensk kvinna, som kan anses berätti­ gad till h ederspriset, 1,000 kronor, för belö­ nande eller främjande af någon förtjänstfull kvinnlig gärning.
Förslagen torde adresse­ ras till akademiens sekreterare med.
d:r Karolina Widersttöm, Ga m ' l a K ungs h olmsbrogatan 19, Stock­ holm, och insändas ju förr dess hellre, se­ nast före utgånge n af oktober månad.
- 190 - Droskkusk.
medan kriget fortgår, klyftan blefve djupare mellan oss och de krigförande.
— Infe ens den - mest deltagande, som ni t.
' ex., kan göra sig en föreställning om hvad England är i d ag, yttrade Lady Mary Murray, professor Murrays maka, som åtföljt s in man på hans skandinaviska föredragsturné, och det hvilar därvid ett oerhördt allvar öfver hennes ansikte och stämma.
— Det var som en dröm att komma till ett krigsfritt, lyckligt land.
— Ja, lyckligt — — — Ni kan ha svårigheter, det förstår jag, men era unga män lefva ännu — — Det är som om den stora, afgörande skill­ naden därmed vore utsagd.
Lady Mary har själf söner.
Oxfordprofessorns maka har starka sociala intressen, som ofta Englands högaristokrati, och i likhet m ed sin mor Lady Carlisle är hon af en radikal åskådning både i fråga om politik i allmänhet och kvinnorörelsen.
Hon är af den uppfattningen, att den politiska rösträtten är vägen för kvinnan, om hon vill göra någon insats i samhällsdanandef.
Hon Lady Mary Murray.
vill gärna höra så mycket som möjligt om utsikterna här i Sverige, och när hon får ställningen förklarad för sig, använder hon var för professor Murray att hålla föredrag i ett uttryck som erinrar om, att det ännu fin­ Skandinavien, och därför skydde han icke nes en internationell kvinnosak: " jaså, första trots sin klenhet den långa besvärliga resan.
Det gör ett rörande intryck att höra Lady Mary fala om hur kvinnorna och de äldre männen^ som icke kunna sätta in sina lif direkt i Englands lifskamp, sträcka sina händer efter hvarje " tiny bit of work " hvar- med de kunna hjälpa till.
Att i sitt hem få hysa konvalescenter befraktas som " a great privilege ", som dock numera icke är lätt att erhålla, sedan sjukhusen och kon- valescenthemmen äro i ordning.
Soldater­ na själfva komma gärna till privata hem, de ohyggliga minnena försvagas och mar­ drömmarna försvinna lättare i e n sådan om- gifning.
Oxford sörjer sina unga vetenskapsmän.
Biljettklipperska vid nedgången till Berlins under­ Under krigets första skede var det inom den jordiska järnväg.
reguljära armén, som förlusterna gjordes.
Nu stupa de unga juristerna, läkarne, klassiker­ na i Flandern och i Frankrike.
Student- kammaren är emot oss ".
Men om kvinno­ skornas moderna college är förvandladt till rörelsen i England har hon ingenting att be­ rätta: " den existerar praktiskt taget icke nu under kriget ".
Ingenting kan göras i n ågon riktning under nuvarande förhållanden.
Alla koncentrera sig på att härda ut och hålla modet uppe intill slutet, och det enda arbete, som är en hjälp till att stå ut att lefva är sådant, som kan sättas i någon förbindelse med den stora, fosterländska uppgiften.
En sådan uppgift sjukhus och många af dem själfva äro sjuk­ sköterskor.
Som sjuksköterskor, sjukbärare och läkare ha också engelska kvinnor fått våga och offra sina lif.
Vid fronten i Flandern ha kvinnor tjänstgjort som sjukbärare.
De ha hämtat upp sårade ur skyttegrafvarna och fört dem till ambulansen bakom fronten, och deras manliga kolleger erkänna atf de skött sig väl.
De kvinnliga läkarna i Fran krike och Serbien ha också gjort sin plikt s om hjältar.
Lady Mary hade bland sina vänner en ung kvinnlig lä kare, som arbetat både i F landern och Serbien.
Hon har kloroformerat tusen­ tals svåra kirurgiska fall och hon var den sista att lämna sitt sjukhus vid Maline, när tyskarna kommo.
Hon har äfven arbetat i Serbien, där tyfus var den egentliga folk­ dödaren.
Det är inte bara soldaterna, som sett sköterskorna beredda att ge sig in i eld­ regnet för att hämta de sårade, som fått klart för sig att kvinnor kunna vara modiga, och duktiga, äfven Asguith har gjort den upptäckten.
— När kriget en gång är slut, blir d et den enda stora uppgiften att arbeta för fred, för en sammanslutning mellan folken, så att detta fruktansvärda icke händer på nytt, s ä­ ger lady Mary.
Jämfördt med den upp­ giften bli alla andra obetydliga.
Men inte förr än kriget är öfver, upprepar hon, rädd w Husmödrarnas Centralför­ medling.
Kvinnor, s om i och för bevattning uppluckra jor­ den kring träden på Berlins gator.
atf vi skulle misstänka, att hon ville arbeta för fred, innan det blir fred.
Lady Mary tror på nödvändigheten för England att föra kriget till en afgörande se­ ger.
Hon har med all sin smärta öfver kriget icke nått den punkt, på hvilken en annan kvinna — från motsatta sidan — s tod, då hon nyligen yttrade: " en seger kan icke be­ fria oss från vårf lidande och ett nederlag kan inte göra det värre. "
E. W. Manuskript och bref af redaktionell natur torde alltid I dagens nummer inbjudes till aktieteckning i À.-B Husmödrarnas Centralförmedling, som tagit till uppgift att förmedla alla slags försäljningar mellan hem i landsorten och Stockholm.
Bolaget i fråga kan sägas fylla ett länge kändt behof, då det vill sö ka åstadkomma billigare priser f ör kon­ sumenterna genom många mellanhänders bort­ tagande på samma gång, som det lämnar lands­ orten ett lätt tillfälle att afyttra sina produker.
I ö frigt hänvisas till a nnonsen.
adresseras till Redaktionen af Idun, ej till någon särskild medlem al densamma.
Chaufför
VINTERN 1915-1916 TORDE komma att stå märk} med eii rödt kors i de meteorologiska fideböckema såsom en af de friskaste och snörikasie vintrar Sverige haft på mycket länge.
Därför har också den nordiska vintersporten idkats med en ifver som sällan tillförene ej bara i Norrland och mellan-Sverige, utan äfven längre söderut, där eljes Bores besök pläga vara af en mera efemerisk natur.
Här följer nu en serie sport- och vinterbilder som afslutning på våra i ett par föregående nummer med­ S Ä V V .. delade illustrationer från säsongens friluftslif.
Ett par moment ur dagskrönikan ingå också.
— 1.
Från damernas skid- täflingar i Örnsköldsvik: Start för 9 km.-löpningen.
2.
Kronprinses­ san utdelar priset till segervin- nerskan i kronprinsesans hockey­ lag.
3.
Skidtäflingarne ii Örn­ sköldsvik.
Furir Sundkvist vid Jämtlands fältjägare i ' 30 - mefers- löpningen.
4.
Naturen vid Ta- berg.
5.
Vinterbild från Nora I
VINTERM KRÖNIKA.
j4F M omgifningar med Nora kyrka i bakgrunden.
6.
Från Ostkustba- nan.
De försia spadlagen iagas af landshöfdingarna Hamilton (vänster) och Ström (i midien).
7.
Ett svårt pass.
Scen från skolungdomens skidtäflingar vid Fiskartorpet, 8.
Från Jönköpings stadspark.
9.
Frkn Irma Lindberg, l:a pris vid simtällingarna i G öte­ borg.
10.
Småländska fält-täf- Ungarna.
Löjtnant Karlstedt eröfrare af distriktsmäster­ v skapet för Småland i lä ngd- \ löpning på skidor 30 km.
11., 1 De dellagande damerna i y skidtäflingarna i Örnskölds­ vik, n:r 11 frk S andström l:a pris.
12.
Den rasade Stig- bergskajen i Göteborg.
13.
Ängermanälfven sedd från Forssmobron.
14.
Månsken i Knutsbergsskogen vid Nora kl. 10 på kvällen i 22 graders köld.
15.
Från Ostkustbanan.
De första minhålen borras.
— 1, 3, 11, 13.
Th. Modin.
2, O.
Halldin.
4, 8, 10.
K. Björlingson.
5, 14, K. Holm, 6, 15.
Atelier Waagsböe.
7.
Pressfoto- byrån.
9, 12.
À. Backlund.
\ S&amp;i. "
\ L w x?
M rW- ' W i ' - •.•fl.
v V M? » .. v, zr
FRU KARINS TÅRAR ® FRU KARIN SATT 1 VINTERSOLSKENET i blomsterrummet och såg öfver barnens kläder, lagade en refva på den ena tröjan, sydde en knapp i d en andra.
Så småningom minskades innehållet i den stora lappkorgen, och fru Karin tog sig en stunds ledighet från sömnaden och tittade på sina rosor, som hon tagit fram ur den mörka källaren för blott ett par dagar sedan.
De buro tjocka, bruna knoppar och gåfvo rika löften om att stå i si tt fulla flor till pappa Svens födelse­ dag i april.
Hyacinterna och tulpanerna stodo raka som ljus i f önstren och doftade i solskenet.
Solen lyste grant på februari- snön utanför på gården, och r _.
_-.am- rnaren hördes endast glada skratt och frid­ fulla diskussioner om undervattensbåtkriget under sängarna.
" Till klockan ett, då Sven kommer in till lunchen, skall korgen vara tom, " sade fru Karin beslutsamt till sig själf och satte åter på sig fingerborgen.
Men nu hördes dombjällerklang på gården, och fru Karin tittade ut.
Just i detsamma svängde unghästen Blixtenson in på gården, och i släden satt förvaltare Stenkula på Högsjö.
Han var klädd i v argskinnspäls och hade som vanligt en tjock svart cigarr hän­ gande i ena mungipan.
Sven kom ut på kontorstrappan och vin­ kade åt honom att gå in i s tora byggningen, och om en stund satt förvaltaren afpälsad i fru Karins länstol i blomsterrummet och tjänstgjorde som ridhäst åt lillpojken.
Alla barn voro glada i farbror John Sten­ kula.
Han lekte och rasade med dem som ingen annan farbror.
Han kröp på alla fyra med fre ungar på en gång ridande på ryggen på honom.
Han dansade björn för dem i sin stora päls, han skällde som en hund, han jamade som en katt och hade alltid något godt att låta dem hitta i rockfickorna.
Så var han lika frikostig med att stoppa slantar i de ras sparbössa, som han var att ge dricks­ pengar till jungfrur och stalldrängar.
Godt om pengar hade han, ende sonen som han var till rika föräldrar och bra inkomster, som han dessutom hade.
God med folket var han.
Stafgummorna blefvo vältaliga, när de talade om den rare förvaltaren, statarna sa­ de beundrande, att han var en tusan både till att supa och arbeta, och flickorna logo för­ tjusta, då han raljant och elegant hälsade på dem, när han kom farande .fram på lands­ vägen med gamle Blixten eller unge Blixten- son i fullt traf framför ekipaget.
— Sven har det bra, han, sade förvaltaren, sedan han lämnat lillpojken åt barnjungfrun och tändt en ny cigarr.
— John skull e gifta sig, sade fru Karin all­ varligt, lät arbetet sjunka, ned i k nät och såg på honom.
— Det finns ingen som vill ha mig, fru Karin, jag är ju aldri g riktigt nykter, skratta­ de han till svar.
Lisa B ergsjö pä Lerdala har gett mig korgen tre gånger nu.
I g år senast sade jag till henn e, att jag skulle s kjuta mig, om hon inte förbarmade sig öfver mig.
Vet Karin hvad hon då svarade?
Nej, sade hon, att bli själfmördare är för otäckt, men kom igen i nästa vecka, så skall jag skjuta för­ valtaren i stället.
Jag skall öfva mig lifet först, så det går smärtfritt.
Skämta infe s å, John, b ad fru Karin be­ vekande, det skär mig i själen.
— Men det är sant, Karin,.
ingen vill ha mig, invände John och började promenera fram och åter på golfvef.
Han rörde den smärta gestalten så ledigt och elegant.
Ofver den höga pannan: låg håret ljust och vågigt, ögonen blickade in­ telligent och spjufverakfigt ut i världen, an­ siktsfärgen var klar och frisk, men det fanns något i ansiktsuttrycket, som skvallrade om att han infe osfraffadt rökte sex tjocka ci­ garrer och drack en absinf hvarje morgon före frukosten.
— Ha n är jämnårig med Sven, tänkte Ka­ rin vemodigt, under det fingrarna flinkt foro fram och åter med synålen, och han är god som gull, men han har rätt, ingen vill h a ho­ nom, ingen kan få honom att inse, att han går mot fördärfvet.
— Ja g är sådan jag är, Karin, afbröt han hennes tankegång.
Men nu är farbror Berg­ VÂR BILD II ÄR O FV AN ÅTERGER NYKTERHETSFOLKETS R1KSDEPVT ATION på våg till k onungen för aflämnandet af den adress, hvari vädjas till statsmakterna att de ville stödja nykterhetsarbetet, då nu denna fråga skall behandlas i riksdagen.
E.
Holmen foto.
- 194 - EDIT AHRENLÖF sjö riktigt ond på mig, och jag k an infe tycka, alt jag gjort något så farligt.
Fru Karin log.
Farbror Bergsjö på Lerdala ond på John Stenkula!
Det skulle snart gå öfver.
Han läxade upp honom, han sörjde öfver honom, men han höll af honom som sitt eget barn, och bland alla John S fenkulas vänner hade farbror Bergsjö det största öf- verseendet med honom.
— Hvarför ä r han ond på John nu då?
frå­ gade Karin.
— Âh, det är en bagatell, jag har inte sof- vit i säng i natt, utan jag har suttit i s läden hela natten.
Men när jag tänker rätt på sa­ ken, så går hans vrede nog snart öfver, bara inte Blixtenson tar skada, för det var nog Blixtens stamträd farbror var mest rädd om.
Med mig är det ju ingen fara.
— Men hv arifrån kommer John nu då?
frå­ gade Karin förundrad.
— Jo, det ska Karin höra, och så får Karin, som är en klok och förståndig kvinna, döma om jag gjort något så rasande galet.
— Vi spelade vira på Lerdala i går och hade frefligt värre.
Farbror är förresfen en dundergubbe att stå rycken, tillade han be­ undrande.
Han grälade på mig et t slag i e n­ rum förstås, men det var inte så farligt.
Klockan två for jag hem.
Farbror ville jag skulle stanna öfver natten, men jag sk ulle se till en masugn i dag på morgonen och ville vara i tid.
Sofva kunde jag göra i släden.
Jag sofver alltid, när jag åker hem på nätterna, som Karin vet.
Hästen stannar på stallbacken, stalldrängen bär in mig och lägger mig på sängen, sen far jag e tt bad på morgonen, ger stalldrängen en hacka och all right.
Bara en gång har jag råkat illa ut, men då somnade jag på hästryggen, ram­ lade af, när jag re d genom stan, bröt af tum­ men och förlorade mitt go da namn och rykte i rännstenen.
Ja, den historien känner Karin till.
Den får hvarje nykommen flicka i stan till lifs på första balen hon är med om.
Jag for alltså från Lerdala i natt, körde ut på stora landsvägen, satte Blixtenson i traf och somnade.
Men när jag vaknade kände jag infe igen mig.
Kunde inte begripa att de inte tagit pälsen af mig, när de lade mig i går.
Våt var jag i ansiktet, och frös gjorde jag om hufvudef.
När jag mornaf mig, upptäckte jag, att jag satt i släden midf inne i skogen, och fram­ för släden på landsvägen låg Blixtenson, klädd i hvitt hästtäcke.
— H erre Gud, är hästen död!
tänkte jag och for ur släden som en pil, fick snön af ho­ nom och lyfte upp mulen.
Han var inte död!
Han sof!
Han hade vä!
blifvit trött stackarn, lagt sig ned på vägen och somnat, han som jag.
Men nu g ällde del att få reda på hvar jag var.
Jag hade inte den blekaste aning om den saken.
Om jag ändå mötte en gammal käring, tänkte jag.
Käringmöte på morgonen är del värsta jag vet, ser fru K arin.
Men jag skulle ha varit tacksam för det då.
Min klocka hade stannat.
Jag kände mig som i evighe ten, för­ satt utom tid och rum.
Men så körde jag på i snön en halftimme ungefär.
Barhufvud var jag, för mössan hade jag tappat.
Och till slut möter jag d en efter­ längtade käringen.
— H allå, moster, kan hon säga mig hvar jag är någonstans?
— H var han är?
sa ' gumman.
— Ja, hvar jag är, sa ' jag.
— Â, jestanes, vet han inte hvar han är nånstans.
— Då frågade jag väl inte.
S äg fort hvar jag är geh ge mig ert huckle för den här, sa ' jag, och slängde en tvåkrona i förklädet på gumman och ref af henne hucklet.
— Â, jestanes, sa ' gumman och for ihop vid diket, å jestanes vet han inte, att han är i skogen en fjärdingsväg från Lerbrohults station.
Men då gaf jag Blixtenson ett rapp, och så for jag en omväg förbi Lerb rohults station.
Om en halftimme ungefär kom jag till en gård, körde upp på siallbacken och frågade hvad stället hette.
— Di kallar ' et Åstorp, sa ' en gammal gubbe, som gick där och påtade.
— Nå, hvad kan klockan vara då?
— Ä, hon är väl bortåt sextaget, sa ' gub­ ben och stortittade på mig.
Men hvad i a ll- sin dar har han på hufvut?
frågade han slut­ ligen och tittade misstänkt på mig.
Och då kom jag att tänka på kärringhuck- let och började skratta.
— Kan ni säl ja mig en mössa?
frågade jag.
— Nä, sa ' gubben.
— Äjo, nog kan ni det allt.
Sälj mig er egen mössa!
— Nä, sa ' gubben.
— Hä r får ni e n femma för den, sa ' jag.
— Nä, se det vill jag då rakt inte ha, den här mössan har jag, då jag måkar i stallet och ryktar korna, för att de inte ska ' dänga romperna så derektigt i s kallen på mig.
— Se så, ge mig den för femman, sa ' jag, tog mössan af sk allen på gubben och slängde käringhucklet på backen.
Sen satte jag gubbens mössa på hufvut och kände mig som karl för min hatt igen.
— Hv ad i Guds namn heter han och hvar är han ifrån?
sa ' gubben och stod där hand­ fallen med femman i hand och fåntittade.
Då slängde jag till honom gamla afdöda grefvinnan Ehrenklous visitkort, s om jag hit­ tade i pälsfickan.
— Läs på det, när det blir dager, så får du se hvem jag är och hvarifrån jag är, men säg mig om du känner till patron Bergsjö på Lerdala?
— Skulle väl det, tyckte gubben och ref sig bak örat, Åstorp är utgård till Lerdala, och det är väl en timmes väg dit bara.
Så visade gubben mig på rätt väg, och klockan sju trafvade Blixtenson in på Lerdala gård.
Där blef det uppståndelse!
Hemma hos Pär Nils.
Farbror blef topp tunnor rasande, när han fick re da på min nattl iga slädfärd, och fröken Lisa trodde pigan hade blifvit galen, då hon kom upp och väckte henne i hennes morgon­ slummer för att få nycklarna till linn eskåpet, för hon skulle ha handdukar till förvaltare Stenkula.
Fröken Lisa visade sig förresten inte, men tant Bergsjö, den rara människan, dukade fram kaffe åt mig.
Farbror gick och undersökte Blixtenson, som blef ordentligt utfodrad, och så småningom lade sig stor­ men.
När jag skulle fara min vä g, kunde jag in te hitta min mössa, utan måste fråga tant efter den.
— Jag la den ute på stora trappan, sa ' jag.
Så gick tant ut i k öket och frågade gamla Beda om hon sett min mössa ute på sten­ trappan.
— Förvaltarns mössa?
Det låg en gam­ mal trasa på stentrappan, men den slängde jag ned i vedlåren.
— Har Beda kastat förvaltarns mössa i vedlåren?
— Ja, var den trasan hans mössa, så har jag allt gjort det.
Och så kom Beda om en stund med någon­ Nyligen har den unga, rikt begåfvade målarin­ nan Ebba Orsiadius i sin fädernestad Malmö ting, som hon höll i spetsen af sina krokiga öppnat en intresseväckande och med rätta upp­ nypor och på så långt afstånd som v möjligt märksammad utställning, som kan sägas vara en från sitt hvita köksförkläde.
Och det var verklig insats.
Den omfattar ett fyrtiotal ej förut min mössa, och den såg vid dagsljus ut so m exponerade akvareller, af hvilka flera i ansenliga formât, med motiv hufvudsakligen hämtade från en dränkt, till hälfte n flådd, till hä lften skab- hemtraktens slätter och åsar, sjöar och stränder i big hundpäls.
skiftande stämningar.
Det är någonting nytt så­ — Ser Beda, sa ' jag, de n här mössan, som väl i s jälfva motivvalet som i behandlingssättet.
hon står och befinns, har jag gett fem riks­ Dessa friska och färgstarka naturbilder uppen­ bara därjämte en utpräglad personlighet, som äl­ daler för i natt.
skar gå egna vägar.
Här är temperament, inspi­ — Men den här klär säkert Johns ansikte ration, och konstnärinnan väjer ej för tekniska svårigheter.
En poetisk uppfattning paras med ett bättre, tyckte den rara tant Bergsjö och gaf käckt och obesvärad!
utförande.
Den permanenta mig en annan mössa.
Så kastade jag mig konstsalongen har näppeligen förr hyst en separat­ i sl äden och for i v äg.
Och när jag for här utställning af så påtaglig stil och karaktär som denna.
De högt uppdrifna färgerna ge ofta åt Ebba förbi, ti ttade jag in för att tala om äfventyret Orsiadius målningar en festlig prägel.
De deko­ för Sven.
rera utmärkt, och man känner glädje inför dessa Förvaltaren Stenkula hade under berättel­ rena, mättade färger i st ora plan.
Viddernas per­ sens gång promenerat fram och tillbaka på spektiv äro gifna med en skicklighet, som många äldre konstnärer kunde afundas den unga måla­ golfvet.
Nu s tannade han framför Karins stol.
rinnan.
Hon har en mycket god blick fö r motiven, — Nå, s a ' han och såg på henne.
såväl de storslagna som de idylliska, och åtskil­ Då såg han, hur hennes ögon stodo fulla liga af taflorna fängsla genom en förträfflig kom­ position.
Ebba Orsiadius har bakom sig en ganska af stora, klara tårar och hur den veka mun­ omfattande produktion.
Redan hennes svartmålnin­ nen skalf så underligt.
gar och laveringar kännetecknades af en manlig Och då först såg han nattens bedrifter i bredd och kraft i föredraget.
Med förkärlek har hon återgifvit träd och visat sig äga ett öppet öga sitt rätta ljus.
— Âh, Herre Gud, Karin, är jag en sådan för deras individuella egenart.
Målarinnan har ej kommit förväntningarna på skam.
Med denna stackare, att du gråter för min skull?
utställning, som betecknar en åtgjord utveckling, Så sjönk han ned i korgstolen, satte hän­ har hon ådagalagt en aktningsvärd färdighet i derna för ansiktet och snyftade som ett barn.
akvarelltekniken och lofvat mycket för framtiden.
F.bba Orsiadius ' utställning.
- N.
Efter akvareller af Ebba Orstadius.
Hohögabackar.
Trån de pfas- tis Ha före- sfäffningarna på ' Drama­ tiska teatern.
1.
Renässansidyll.
(Fröknarna Anna Behle och Anna- Lisa Zeiterqvisi.)
2.
Bidermeierpar.
(Herr Einar Ner- man och fröken Zettergvistj.
3.
Prins kameval.
(Herr Bror Göihe.}
Goodwin kamera­ bild.
fsp tran scenen.
DET ÄR GLANS OCH GLÄDJE OFVER Svenska teaterns framställning af Shakes­ peares " Mycket väsen för ingenting ", och det är framför allt renässanslynne hos de båda artister, som utföra styckets tvä ba­ rande figurer, Beatrice och Benedikt.
Ty hvad är Heros och Claudios kärlekssaga och Don Juans försök att genom skurkstreck skilja de älskande mot Beatrices och Bene­ dikts dråpliga replikdueller, som slutligen föra dessa fräsande naturer i hvarandras armar!
Fru Brunius individualistiska talang ger henne möjlighet att segra i ganska artskilda uppgifter.
Hon är tragedienne, när så skall vara, och sköter sig talangfullt, ehuru det icke är fritt från att ett teatraliskt m anér då vill insm yga sig, hon ä r komediens charman­ ta världsdam och hon kan vidare ge komiska kvinnokarakfärer med slående sanning, för att ej fala om hvilka insatser hon gjorf i folkskådespelet tack vare en realism, som speglar naturen utan att släppa ett måttfullt lagom ur sikte.
Men sällan har hon så lyckligt balanserat sin konst som här i Beatrices roll.
Hennes eget muntra skaplynne är systerligt befryn- dadt med denna unga kvinnas, man hör det på klangen i hennes repliker, hvilka yrande springa ut från hennes läppar för att tufsa till, förlöjliga och egga den godmodige Benedikt, tills ha n rycker upp sig och icke blir henne s varet skyldig.
Herr Svennbergs fint nyanserade humor kompletterar förträffligt hans motspelerskas im­ pulsiva gaddighet och skälmeri.
Att de öfriga af lustspelets många rapsodiskt förbidragande gestalter endast bli staffagefigurer bredvid dessa sprakande temperament kan ej hjälpas.
Den ljufva Hero i fru T e j e s gestalt är dock en ögonförnöjelse, och man minns äf ven herr B r y d e s lustigt karrikerande framställning af Don Juan, styckets narrakfige intrigmakare.
Uppsätt­ ning och regi kunna godt lofordas.
Från Shakespeare till modern skälmdramatik borde afståndet vara långt, men det är fara värdt att flertalet af dem, som begära skådespel till brödet, tycka att amerikanaren R.
C. Megrue från i dag ger dem lika mycket utbyte med sin be- dragarkomedi " Stormfågeln " som Shakespeare från 1600-falei med sitt ofvannämnda lustspel.
Som teaterstycke har " Stormfågeln " den egen­ skapen att berömma sig af att det bästa kommer sist, ehuru det strängt taget är en mycket negativ förtjänst, eftersom den dramatiska finessen f öregås ocß estraden.
af ett par tre akter, under hvilka fö rfattaren utstår ungefär samma pina som publiken.
Tack vare Oscarsteaterns skådespelarensemble m e d f r ö k e n B o r g s t r ö m sa m t h e r r a r B a r c k - 1 i n d oc h Hagman i hufvudrollerna låter pjäsen i alla fall se sig.
Men den är som det halsband, kring hvilket handlingen är byggd: simili.
Fröknarna Anna Behle och Töja Öster gåfvo föregående vecka P l a s t i s k f ö r e s t ä l l - ni n g på Dramatiska teatern.
Det hela var igång­ satt med stor apparat, ett betydligt antal uppträ­ dande ungdom och åtskilliga vackra dräkter, som artisten Einar Nerman komponerat.
Fröken Behles instruktion afgaf ännu en gång flera vackra resultat i fråga om estetisk kropps­ kultur, rytmisk karaktäristik och gestens patos eller lekande grace.
- 106 _ Ett försök i Reiinhardi-stil var Revolution med dess skulpturala massverkan och alla en revolterande folkmassas intensiva rörel­ semoment för att åskådliggöra de sinnes­ stämningar, hvaraf en upprorisk hop behär­ skas.
Intrycket blef dock skäligen svagt.
De unga damerna och herrarna voro all­ deles för tama, mådde tydligen alldeles för godt i sitt hvardagslif och hade erfarit för litet fö r a tt kunna sätta sig in i d en anarkis­ tiska stämningen hos ett af våld och väld torteradt folk.
En liten blyg ansats att sjunga marseljäsen slog öfver i det barnsliga.
Anslående var däremot gruppen Vision, framställande människans längtan efter reli­ gion.
Det stora slutnumret, karnevalsbilder från Wien, erbjöd ett par särdeles intagande moment, nämligen Renässans-bilden och Roccocoidyll, hvartill slöt sig bacchanffigu- rer och ett roligt Biedermeierpar.
Det mu­ sikaliska elementet, representerad!
af Beet- howen, Schumann och Grieg, anpassade sig smidigt och stämningsgifvande till grupper­ nas rörelser.
&gt; Konsertföreningens Hugo Alfvén- konsert skänkte oss ett behagligt tillfälle at t få återhöra denne musikers Skärgårdssägen och Kung Oscars drapa samt f-mollsymfo- nien, alla dessa i sin art en glädje för örat.
Ännu en ko nsert af F r i d t j o f B a c k e r - Gröndahl är också att anteckna.
Den var ägnad hans moders, fru Agathe Backers tonverk, hvars vokala del sjöngs af fru D a g m a r M ö 11 e r, Hennes intelligenta och besjälade tolkning, sär- skildt då det gäller romanser, är ett genom åren kvarstående och glädjande faktum som också nu gjorde sig gällande.
ARIEL.
Notis från biografvärlden.
S t u r e t e a t e r n bjuder p å e n ny film, Collins dagbok, en kriminalroman i 4 akter, synnerligen skickligt inspelad och som pjäs, betydligt bättre än hvad den sortens alster pläga vara.
Den har dessutom den stora förtjänsten att icke ockra på sensationslystnaden och likafullt hålla publiken i oafbruten spänning.
B r u n k e b e r.
g s t e a t e r n har också ett godt program med bl.
a. Åreveckans händelser som dragande magnet.
För öfrigt aktualiteter, lustspel m. m., allt af den vårdade art, som sedan länge gifvif denna biografteater dess goda anseende.
5^3 ägg, 6 skifvor h vetebröd, 3- msk.
smör (60 gr.). '
G r ä d d s å s: 1V2 msk.
smör (80 gr.), V2 lit.
grädde, 1 msk.
god kött­ sky, salt, h vit peppar.
T i l l g a r n e r i n g: 1 V 2 h g - r ö k t skiinka, 1 msk.
smör (20 gr.).
B e r e d n i n g: B r ö d s k i f v o r n a s k ä r ras aflånga, urhålkas och stekas vac­ kert gulbruna i smöret.
De upp­ läggas på varmt fat och på hvarje skifva lägg es ^ett ägg. '
Smör och mjöl fräses 2 min., gräd­ den och köttskyn tillsättas, h varefter såsen får koka 5 min.
Den af- smakas med kryddorna och hälles öfver äggen.
Skinkan skäres i fina strimlor, stekas i smöret och strös i en krans omkring hvarje ägg.
An­ rättningen garneras med persilja och serveras som frukosträtt.
är namnet pä den nya kaffe­ ersättningen, som till den grad har det verkliga kaffets smak och fina arom att man ej kan skilja det från vanligt kaffe.
Pröfva själf och döm!
Säljcs StveraUt à: » / « kg.
65 öre.
V« kg.
35 5re.
BRIO-KAFFE-FABRIKEN, NYKÖPING.
Försök Stekt gröt af SVALÖFS snabbkokande KORNFLINGOR [Vet Ni all j IGahnelitl • K 5: S är eti utomordentlig!
Î godt munvatten?
• O s t f c ä x (f. 6 pers.).
M ö r d e g: 2 hg.
smör, 1 äggula, 40 gr sooker, 245 gr. mjöl.
O s t m a s s a: 1 h.
g s m ö r, 7 5 g r.
fm, rifven ost.
B eredning: Smöret tvättas (vattnet arbetas ur väl) och röres tills det blir hvitt och pösigt.
Ägg­ gulan och sockret röras 10 min., där­ efter tillsättas smöret och mjölet och degen arbetas 1, tills den blir smidig.
Den får stå i kallt rum 2 tim., utkafilas därefter till en af- lång kaka af 2 mm.
tjocklek, h vil­ ken naggas lätt.
Den sporras ut till sneda fyrkanter, hvilka läggas på en väl rengjord plåt och gräddas vackert rostgula i ordinär ugns värme.
— Till ostmassan röres smöret med osten, tills det blir hvitt och pösigt.
Ostmassan bredes på hälften af käxen och de öfriga käxen läggas ofvan- på med den naggade sidan upp.
Serveras till buljong eller consom­ mé.
DAM«PUMPS tiitmtHtlMlimtlMIUMMIlMHlKlIllitlHIlulMIItÙMMIUtltlItltH HOI^DISKA-KOMPimiET Bctsctrauct.
ötocte-laoLi-^a • A p e l s i n s u f f l é (f. 6 pers.).
20 gr. kallt smör, 50 gr. socker.
3 del.
grädde, 50 gr. smält smör, dJiiiiiiiiiitiiiiiiiiiiiiiiiniiiiilllill lliiiiiiiiiiiiiiiiiliiiiilliiiliiiiillb skal och saft af 1 f 2 apelsin, 5 ägg­ gulor, 3 ägghvitor.
T i l l f o r m e n: V2 m sk., s mör TISDAG (Fettisdag).
Frukost: (10 gr,.).
B e r e d n i n g: Smöret smältes i Smörgåsbord; havregrynsgröt mied KÖKSALMANACK mjölk; ansjovislåda med stekt po­ en kastrull och röres med sockret Redigerad af t a t i s; k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: och grädden öfver elden, tills bland­ är dei kraftigast aplitgifvande Fläskkotletter med pressad potatis; ningen blir simmig, då den uppihäiles och mest stärkande af alla mo­ ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND.
i en spillkum.
Det kalla smöret semlor mied mjölk.
derna organiska järnpreparat.
Fauch, af Elisabeth, östmans Husr- ONSDAG.
Frukost: Smörgås­ ilägges och massan röres, tillä deai Synnerligen lättsmält fördr a- bord; grahamsvälling med fruktkom- blir kall, då det finrifna apelsinska­ moderskurs i Stockholm.
ges det af den ömtåligaste; omelett med svartrötter; mjölk; let och apelsinsaften tillsättas.
Ägg­ mage.
Vid blodbrist och svag­ FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR k pott a f f e e l l e r t e.
M i d d a g (v e g e ­ gulorna iröras därefter, en i sänder, het af största verkan.
Dess an­ tarisk}: Puré af torra gröna ärter under det massan arbetas 1 / 2 tim. genäma smak gör att det med VECKAN 19 — 25 MARS 1916. med jordärtskockor; farmors äppel­ Sist nedskäras de till hårdt skum lätthet tages af såväl barn som SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ kaka med vispad grädde.
slagna ägg ' h vi torna och massan häl­ vuxna.
bord; ' förlorade ägg på kirutong; TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ les i smord pajform, öfversookras Tillverkas å m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: bord; strömmingslåda med potatis; och gräddas omkr. V2 tim. i ordinär Klar buljong med grönsaker och ost­ m j ö l k; k a f f e e l l e r.
t e '.
M i d d a g: ugns värme.
Serveras genast ur sin APOTEKET VASENS DROG­ käx; lammstek med potatiskrok etter Brynt hvitkålssoppa med prinskorf; form * HANDELS LABORATORIUMS och salader; apel s insufflé med vispad plättar med sylt.
STOCKHOLM.
S t e k t h v i t l i n g (f. 6 p e r s.)
.
FREDAG.
Frukost: • Smörgås­ Originalflaskor om 500 " MÅNDAG.
Frukost: Smörgås­ bord; njursauté med stekt potatis; 1 V4 kg.
hvitling, 1 msk.
salt (15 gr.), gram, Pris Kronor 2. — bord; blandad låda med smält smör; m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: 4 msk.
mjöl (40 gr.), 80 gr. smör.
m j ö l k; k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: Fiskpudding med risgryn och smält BILLIGT!
- Fin nes å alla apotek - B ILLIGT!
M a î t r e - d ' h^ô t e 1 - s m ö r: 1 li­ Stekt hvitling med maître-d ' hôtel- smör; soppa på blåbär med skorpor.
ten i k nippa persilja = 2 msk.
fin­ =nilllllll !IIIIIIII !ll !llllllllllllllllll !lll&gt;&lt;ltll » IIIIIIIIIIIIIUll|||||||||fT= d.mör och potatis; mannagryns pudding LÖRDAG (Marie bebådelsedag).
hackad persilja, 120 gr. fint smör, 2 Där hållbarhet och bril- med saftsås.
Frukost: Smörgåshord; stekt gr. bordsalt, 1 tsk.
citronsaft 1 / ± îïant utseende sättes i första selleri med skinka; mjölk; kaffe tsk.
hvitpeppar.
f3 rummet, är målning med B e r e d n i n g: F i s k e n r e n s a s, / &gt; eller te.
Middag: Herrgårdsstek.
emaljfärgen Chinalack att När som helst kan man äta med grönsaker och potatis; fras- skölj es, toikas, skåras&gt; på båda sidor, jfiejk föredraga framför alla andra med 1 V2 cm.
mellan hvarje skåra våfflor med sylt.
liknande färger.
Belönad med ingnides med saltet och får ligga 1 Fäm guldmedalj.
Arsenikfri enl. tim.
Den torkas med en.
fiskhandduk, RECEPT: jPyt nya giftstadgan.
men til!
frukostbordet är den vändes i mjölet och stekes i smöret Ifrpjfl Finnes i alla kulörer hos Upplägges på varmt Förlorade ä g g p å k r u - ofvanpå spisen.
garneras med refflade Ijqfo alla färghandlare.
Fa brik an- t o n g (f. 6 pers.).
6 helförlorade serveringsfat,.
^ter: Dorch, Bäcksin &amp; C: os citronskifvor och serveras med kokt « potatis eller potatismos och maïtre^d ' •W * \ An a .- B., Göteborg och Stock­ holm.
.
Förnämsta vita stângtvàl är Bajsam j ska hötel-smör.
Till maïtre-d ' hötelsmö- r e t skölj es persiljan, inklappas i B ®« » enS Aseptintvâ en duk.
Smöret röres, tills det blir hvitt och pösigt, persiljan, saltet, citronsaften och pepparn tillsättas och smöret omröres väl.
Serveras i såssnipa.
a • [Försök eljest!
[V J FERROL ÖREBRO KEX, oumbärlig.
GULD-CACAO Ividsiäende förpackning saljes öfverallt = 1 HEKTO 45 ÖRE = Det kan utan olägen­ het sparas i varje hus­ håll, när Guldmedalj 1914 användes i stället för det dyra mejerismöret.
Gör ett försök!
Telefon 6157 M a n n a g r y n s p u d d i n g (f. 6 pers.).
150 gr. mannagryn, 3 msk.
smör (60 gr.&gt;, 1 V4 • lit.
mjölk.
V2 tsk.
salt (3 gr.), 2 msk.
socker (30 gr.), 20 söitmandlar, .10 bitter­ mandlar, 40 gr. vanliga russin, 3 ägg, T i l l f o r m e n: V2 m sk. sm ör (10 gr.), 2 msk.
.stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Grynen l äggas i sikt, öfverspolas med kallt vatten och få af rinna.
En kastrull smör- jes med V2 msk.
af smöret, mjölken ihälleis och får koka upp, grynen ivispas, h varefter gröten röires med sleif, tills den tjocknat, då den flyt­ tas öfver svagare eld och får sakta koka omkr. 20 min.
Den upphäilles, resten af smöret tillsättes genast jämte kryddorna, den skållade och malda mandeln samt de väl sköljda, förvällda och urkärnade russinen.
När gröten är kall, iröras de upp­ vispade äggulorna och de till hårdt skum slagna äggh vi torna.
_ Massan hälles i smord och brödbeströdd paj­ form och gräddas i ordinär ugns­ värme omkr. 1 tim.
Serveras, ge­ nast den tagits ur ugnen, med safit- sås, sylt ' e ller kompott.
F a r m o r s ä p p e l k a k a (f. 6 pers.).
1 V4 lit.
goda, lösa.
äpplen, 50 ' gr. strösocker.
D e g: 3 2- ö r e s m a n d e l b r ö d, 1 V 2 del.
ljum mjölk, 120 gr. smör, 120 gr. socker, 2 hela ägg, 2 äggulor, rifiiia skälet af V2 citron, 25 gr. sötmandel (orrukr.
25 st.).
T i l l f o r m e n: V2 m sk. s mör (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
_ B e r e d n i n g: Äpplena sköljas, torkas, skalas, kärnhusen urtagas) med bleckrör, och äpplena skäras i tunna - 19 / - £: RADHE Ansjovis i Östrons.« Erkändt bästa inläggning Föi * ftnsm.atta .Te!
Mellins är bästa kraftnäring f ör ^ iga, klena barn i alla åldrar.
Förordas af läkare.
, Köpes » apotek, speceri- A &amp; dr ogaffärer, NYA [EK5TRÖHS WERMLANDS-TIDNINGEtv Grund !.
185 0 i SRO MflTHW-ynBft ' N ÖREBRO-KErrTEKN fÅBRIK- För i / öfva.
Karlstad Gründl.
18ÖC * r Värmlands största och äldsta ttdnhip •JACOBSONS AFFÄR© FIRMAN ETABLERAD 1832.
R å d g i f v a r e (2 kr.
), inneh.
om örats sjukdomar, labiologi m. m., HANDARBETEN, TAPISSERI M.M. — Välkänd.
— Välsorterad.
— rekv.
fr. sem.-läraren F. Nyström, 24 B Grevtureg., vid Tattersall Manilla, S t o c k h o l m.
J TANDCREME % MUNVATTEN
1 lagerblad, 2 små rödlökar, 6 krydd- pepparkoriii, 2 ansjovisar, 2 msk.
kon­ jak, 1 msk.
ättika, 1 tsk.
sirap. '
B e r e d n i n g: Köttet t orkas med en duk, urvriden i hett vatt en,, späc­ kas, ingnides med en blandning af h vitpepparn och saltet och bindes med segelgarn.
(förut doppat i hett vatten), så att det får vacker form.
Smöret brynes i en stekgryta, som ej bör vara större än att köttet nätt och jämnt rymmes däri.
Stekien läggeis i och brynes, tills en vacker brun skorpa bildats, då buljongen spädes på.
Of \ ianpå steken lägg es lagerbladet, de.
skalade lökarna kryddpepparkornen, de rensade, ur- benad # ansjovisarna och sist tillsät­ tas konjaken, ättikan och sirapen.
Locket lägges på och köttet får sakta steka, tills det är mört, eller omkr. 2 V2 — 3 tim .., hvarunder det vänd eis några gånger.
Steken lägges upp på varmt fat och skares för vid bordet.
Serveras med grönsaker, po­ tatis och salad er samt af redd sås«, tillsatt med grädde om sä önskas.
skifvor, som läggas hvarf tals mie: d sockret i en spillkum och få stå omkr. 1 tim. Mandelibcröden skäras i bitar och läggas i mjölken.
Smör och socker röxas till skum, de upp­ vispade äggen och äggulorna till­ sättas jämte cltronskalet, den skål­ lade samt malda mandeln, och sist ir.öres det uppblötta, urkramade brö­ det.
Degen arbetas väl och läg- ges hvarftals med äpipelskifvorna i smord och brödbeströdd paj form — 3 hvarf deg och 2 hvarf äp pel skifv or.
— Puddingen gräddas i ordinär ugns­ värme omjkr.
1 tim., eller tillis äpp­ lena äro mjuka och degen vid prof med vispkvist kännes torr.
Server ras varm med vispad grädde eller vanilj sås.
H e r r g å r d s s t e k (f. 6 — 8 p e r s.)
.
I l} - 2 kg.
mellan fransyska eller innan- lår, 1 V2 hg.
späck, 2 tsk.
salt (10 g r -) &gt; V4 t sk. h vitpeppar, 3 msk.
smör (60 gr.), 1 lit.
kokande efterbuljong, EN LITEN HISTORIA SOM KUNNAT HÄND A PÅ SKOTTDAGEN 1916. af F. I.
(Forts.) Då morbror Fritz började sin bana som civil tjänsteman, skulle han på räntan af ett litet arf och de in­ komster i form af gratifikationer etc. som staten bestod, ^ d raga försorg, ej endast om sig själf, utan äfven bidraga till en sin äldre ogifta sys­ ters underhåll.
Han gjorde det » så hjärtans gärna », som han ' sjä lf för­ säkrade, men huru det var, så lade just detta bestämda underhåll, hvars kraf med åren snarare stego än föllo, ett bestämdt hinder i vägen för morbror Fritz att tänka på en Nya ypperliga specialputsmedel för lackläder.
Möjliggöra en fullt rationell vård.
Vikings Lack-Pasta i burkar à 50 öre är ett skydds- och konserveringsmedel, avsett att i längsta möjliga tid bevara lackeringens ursprungliga glans och smi­ dighet, vilka den bibehåller och förhöjer samt — om för­ lorade — i de flesta fall kan återställa.
ngs Lack-Puts i askar à 50 öre är ett renoveringsm del, avsett för putsning av äldre lack­ läder, slitna och skrapade ställen, samt igenfyllning och ut­ jämning av rispor och sprickor.
Om ej Eder handlande för dessa putsmedel, kan minst 2 st. burkar eller askar erhållas franco direkt från fabriken.
Tillverkare: Industri-Aktiebolaget Viking, Örebro.
• • • • • • • • • • • • nu utkommen!
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • ^ris inb.
Kr.
5.50 • • • • • • • • • • • • • • • • UNS EXPEDITION, • • STOCKHOLM.
• • • • • mmiï ms BREFLÀDA viktigt att FREJATABUTT TRE ORD EH lindrar den retsammaste hosta J SASOL J I oumbärligt!
| Y UPPLAGA KOKBOK bosättning som gift karl.
Han bodde om en liflig och intelligent, men litet natur; igt \ is för sig själf men in­ själfrådig ungdom, emotsåg hon med tog sina middagar hos » syster », och bäfvan huru det skullte lyckas henne Han huru nu åren följde på h varandra att uppfostra hoinom färdig.
så, hade det levnadssättet blifvit en hade just samma dag visat ett kraf­ tigt drag ai egensinne som hon ej vana, som han ej förmått sig till att bryta, till och med då mycket mäkitat fullt bekämpa och » huru Han var nu förbättrade inkomster kunde ha un­ skulle det nu gå? » derlättat en förändring.
i tolf år och hon började tydligen För att Långt ifrån att morbror Fritz ägt!
ej längre rå på honom.
ett for torkad t, känslolöst hjärta, visst j förströ- sig själf och sin lilla flicka iucke; han hade ett starkt skön- j hade hon gått ned till isen och där hetssinne och trifdes väl i fruntim- | varit nog lycklig att träffa på sin merssällskap, helst dock med unga öfverherre, morbror Fritz och till sådana.
I sin tur hade ungdomen ömsesidig belåtenhet fått ötfverlämna skämt bort honom,, sedan han först sin lilla Clara till honom.
varit både antänd och kär åt­ Under sin femåriga änketid hade skilliga gånger, men utan resultat.
hon visserligen haft ett par friarei, En gång hade » flamman » ej gett men hennes hjärta hade ej talat sig tid att vänta på den förklaring för någon af dem och dessutom,, morbror Fritz efter moget öf v er vä­ huru skulle hon våga anförtro bar­ gande kanske kommit att prestera, nen åt någon styffader?
Vek och men förlo fvat sig med en annan utan själfförtroende som hon åter­ den skulle inskränka sig å hans tillbedjare.
En annan gång hade kom dock ofta nog på senare tiden sida till » hattaftagning » och möj­ han själf besinnat sig i sista stun­ den tanken: » Tänk om jag gjorde ligen ett hastigt » hur står det till? » den, » det vore dock synd om syster dumt ändå att säga nej till N.
N.?
i förbifarten ifall man skulle mötas Mina ».
En tredje gång var föremålet Jag hade allt af honom fått en i trappan, så föll det sig verkligen ungt, vackert, älskvärdt och i mor­ god hjälp i att uppfostra Einar. » så - att de möttes oftare än mor­ bror Fritz tycke fullt respektabelt Fru W — n hade nu i snart tre bror Fritz beräknat, och det i pro­ och presentabelt, men — syster Mina år bott i samma hus som morbroi grammet förutbestämda » hur står det och syster konsulinnan skulle kanske Fritz och mellan de båda små hus­ till? » hade småningom förlängts till ej ha tyckt så, och sätta i seen hållen hade snart åtskilliga rela­ små diskussioner, allt likväl på stå­ en familjerevolt, därtill saknade han tioner kommit till stånd.
De i sina ende fot.
Det hade till och med både hjärta, själfförtroende och nö­ respektive kök isolerade tjänstean­ gått så långt att fru W — n då och dig kraft.
Alltså, morbror Fritz darna hade snart fraterniserat (hvar­ då uttryckt sin oro öfver sin gos­ förblef ogift.
En gång för myckett för ej f ö ' r s y s fr a t s?)
och på ses handledning och att _ morb ror länge sedan i hans ^ ungdom, hadie det sättet mottog fru W — n mot Fritz stora försiktighet ej kurmat en ljufligt kvinnlig sjuttonåring med sin vilja allt emellanåt rapporter om förhindra hans stora vänlighet att himmelska blå ö.gon härskat oin­ morbror Fritz ' göranden och låtan­ gifva henne en liten lektion i äm­ skränkt i hans hjärta, men » döden den.
Det hade snart blifvit en så­ net.
» Hvad fanken hade jag nu speglarne sönderslog », och det dröjde dan vana att » jungfrurna » för be­ med den saken att göra? » blef väl många år innan morbror Fritz fick kvämlighets skull stodo hvarandrra oftast hans inre outtalade tillrätta^ öigon för andra vackra kvinnor.
till.tjänst med än ett än ett annat, visning till sig själf, men huru Morbror Fritz var nu således blifven att då morbror Fritz en dag upp­ det var, gjorde han om samma sak gammal ungkarl, gammal inbiten ung­ täckte att vid en liten aftonbjud­ åtskilliga gånger.
karl med alla thy åtföljande behag ning hos honom en del bordssilfvea (Forts.) och — obehag.
Sedan syster Mina lånats hos fru W — n istället för för åtskilliga år sedan skattat åit hos konsulns, han fann sig föran­ förgängelsen, hade han bott ensam låten att presentera sig själf nere som förr, men intagit sina middagar hos fru W — n och ganska förlägen på Sällskapet, detta Stock­ och smått agiterad göra ursäkt för holms » gammalungkarls-museum ».
Icke den » förbaskade » Christines när­ var detta så trefligt som att sitta gångenhet; han skulle hädanefter » S.
H. » Landskrona p. r. An­ på tu man hand med syster Mina » minsann förstå att sätta p för så­ nonsen kostar 3: — kr.
pr gång.
och alltid kunna räkna på att få sina dant ofog ».
H —.
Dylika anonyma annonser favoriträtter på rätt tid och rätt Bekantskapen grannarna emellan kunna vi af princip icJce införa.
årstid, men h vad skulle man göra?
var således gjord, och ehuru mor­ Uppgif namn och adress så återsän­ Inte kunde man gifta sig bara för bror Fritz inom sig beslutit att des inkomna 2: — kr.
i frimärken.
den saken.
Och tjänareifrågan sedan!
Denna alla gamla ungkarlars olösliga fråga, deras inre politik rent af!
Huru morbror Fritz vände sig,, blecf det galet; än hade han för att (känna " (2n annons ' är en f:usenftöf6a6 försäljare — sig lugn då han var borta, tagit en pålitlig, meriterad städerska af en viss ålder, men vid en oväntad fusenfaüf är 6ef 6ärför 6cn säger hemkomst funnit den pålitliga » abso­ lut » frånvarande: än hade han försökt froa6 6en bor säga, fcoarRenmer eller min6re. "
med ett landsortens unga barn, såsom mindre själf ständig och mera böjlig *, men funnit henne fullkomligt » odug­ 2&gt;nforöra kosfnaösförslag från 2&gt;8un.
lig »; det var för tokigt; och alla hade slutat med att blifva oför­ skämda.
_ Då vi nyss fann Morbror Fritz vid syster konsu ' innans fru­ kostbord hade han .som vanligt skyn­ dat till henne för att få utgjuta sig öfver sina hus-iTa vedervärdig­ het-er.
Nu hade ett papper för­ kommit som » så bestämdt » legat där och där på skrifbordet, som för resten varit odammadt som en sop­ lår.
— » Men, snälla Fritz, då du alldeles förbjudit din städerska att röra vid ditt skrif ' bord, så får du väl ej begära att det skall vara afdammadt », hade konsulinnan helt logiskt vågat invända.
» Kanske du äfven för större säkerhets skull låst in papperet i någon låda i bordet, och sedan glömt af det », hade hon saktmodigt fortsatt, då morbror Fritz redan vid hennes första, ord tvärtyst- nat och sedan sett he^t öfverbevisad - SALJES!
ASKAR i 30öre I PÅSAR à lOöre ut.
Annies återuppträdande, färdig­ klädd till Berg-promenaden hade så gjort slut på samtalet och besöket.
» De stackars gamla ungkarlairne, de stackars gubbarne! » var innehållet af .fru Mias medlidsamma tankar, då hon såg brodern, nu med ett gla­ Etablerad 1752.
När ni tag er ett piller, så tag ett dare uttryck i ansiktet, af tåga med Annie.
» Ack!
om han hade gift sig ändock, den stackars käre Fritz !&gt;; JEfter festandet hos konditorn hade följt en öfveren skommelse.
m ellan morbror Fritz och lilla Annie om att klockan 2 mötas vid skridsko­ Rent vegetabiliskt _ banan, och hvem skulle de vid sitt Alltid verksamt.
inträde ^ där genast finna om ej mor- (!
B r a n d r e t h ' s P i l l e r rensa blodet, magen j!
bror Fritz ' » underboerska » eller grann- I och inäl fvorna samt underlätta mats- fru i huset, den hyggliga, ännu rätt [mältningen.
De stimulera levern, \ \ ^ ungdomliga assessorskan W — n, åt­ I aflägsna dålig galla och andra fördärf- följd af sin sjuåriga tös, som mamma I vads-afsöndringar.
De styrka, regulera nu skulle bjuda att inviga i skrid- I och rensa hela systemet.
skokonstems hemligheter.
Och hvad föll sig naturligare än att morbror Vid förstoppning:, svindel, sömnak- Fritz, alla systerbarnens läromästare: tighet, belagd tunga, dålig andedräkt, &gt; i konsten, själfmant ocih med stör- ' hufvudvärk, magsmärtor, dålig:, sta nöje åtog sig besväret i hennes ofullständig matsmältning, lefver- I För bilden tätt upp till I ställe.
Där han nu, med en liten I ögonen och passa på, att I sjuka, gulsot och hvilken annan flicka vid h varde ra handen skrider I pillret kommer hit och dit öfver isen är han rik­ opasslighet som helst komma af munnen.
tigt i sitt esse, som man säger, orent blod, och där lämna vi honom tillsvidare, Säljas på alla apotek.
för att följa » den hyggliga » fru ases- j Allcock Manufacturing; Co,, •sorskan, som väl fri från sin ovana Birkenhead, England.
omsorg tagit vägen hemåt.
Tidigt ^gift med en redbar och dugande ämbetsman hade hon, såsom mycket yngre än maken, under hela ETABLERAD 1847. sitt lif fått vänja sig vid att i allt rätta sig efter hans vilja och åsikter.
" Vid hans bortgång fann hon sig således ganska ovan och oviss hvem Universalt botemedel mot Smärtor.
som skulle styra med allt, först och främst med barnens, en gosses, [!.,• (/ / / Hvarsomhelst, där man har ondt bör och en flickas, uppfostran.
Gos­ et plåster läggras.
sen hade satts i skola och artade sig väl, men ju större han bleif och nalkades den ålder då en kvinnlig hand allena ej är tillräcklig att sköta Branôreth ' s pille FORORPAJ 1 AV LÄKARE osvid allmän s \ ?agb * t, r&gt; l u t, ö \ J &lt; z r a n s t r ä n g- ning ocb sömnlöshet.svs [SALJFS ENDAST!
APOTEK A.
B. PHARMACIA, STOCKHOLM Konlroltnnt: PROFESSOR A.VESTERBERG.]
6EN0LSAL # OXYGENOL- SALVA.
.Med vätesuperoacid fZAZi IALLCOCKS PLASTERI iwi - 198 _
' ZU&lt;Z J Trädgardslärarinna Härmed kungöres till ansökan ledig Dasiödramas HalHIIns befattningen som trädgårdslärarinna Förmedlar köp och försäljningar mel- vid Stockholms stads barnavårds­ lan hem i Landsorten och Stockholm.
nämnds barnhem, S ö der mannagatan JAKOBSGATAN 20, STOCKHOLM.
55 A. Rt.
12834.
10 — 5.
A.
T.
2313.
Den som önskar ifrågakomma till befattningen har att senast mån­ dagen den 20 mars 1916 kl. 12 på dagen ingifva ansökning till Stock­ holms stads_ barnavårdsnämnd Fredsr- gatan 9.
Yid ansökning skola fogas frejdbevis, läkarebetyg och de öfriga handlingar, h var m ed sökanden vill styrka sin kompetens.
Aflöningen är 500 kronor jämte fritt vivre å PÅ TURISTHOTET L finnes 1 maj — barnhemmet.
Tillträde omedelbart.
15 sept, plats fö&gt;r e nkel, anspråkslös, Närmare upplysningar om platsen arbetsam, bättre flicka med godt lämnas af barnhemmets förestån­ humör, skicklig i bakning, finare o. darinna, Fröken Anna Lundgren, gröfre, vana vid räkn.
o. skrifn.
Stockholm den 2 mars 1916. fordras, dä den sökande äfvetn skall STOCKHOLMS STADS BARNA­ biträda i kassan vid behof.
Den VÅRDSNÄMND.
som ej kan prestera dessa egeinsk.
Enkel, b ätt r s ficka, göre sig ej besvär.
Lön 40 kr.
fullt pålitlig och van vid ordning, pr mån.
Svar till Turisthotellet, får plats att vara frun behjälplig vid Elfkarleö.
skötseln af ett pensionat på landet BARNHUSA önskas från 1 april att (ej långt från stad).
Bör vara nå­ tillse 3 barn, 9, 5 och 3 år, samt got kunnig i matlagning samt alla för ö-frigit hjälpa till med h u sig öro­ i ett hem förekommande göromål.
mål.
Betyg önskas.
Fru Märta Ålder, ej under 25 år.
Svar med fotografi, lönevillkor och ref. till Kg nell, Marstrand.
» Familjemedlem E. A. », Iduns exp.
EN ANSPRÅKSLÖS, bättre flicka, Husmoderstjänsten vtd .^Läns­ villig _ att utan jungfrus hjälp deü&gt; lasarettet i Fa h n taiga i inom ett heim förekommande härmed till ansökan ledig.
gö-romål (till grofsys.slor tages hjälp), kungöreis Lön 600 kr.
pr år och allt fritt.
får god plats 1 april hos Fru Josef Reflekterande härå torde före Andersson, Alingsås.
denna månads utgång insända betyg t i, HU SF ÖRESTÅNDARINNA — v&lt;ärdinna, jämte ansökan till Lasar ettsk ont öre bildad hushållskunnig med godt sätt Falun.
Falun i mars 1916. och utseende,, musikkunnig, omkr. LASARETTSDIREKTIONEN.
30 år, får god plats hos äldre ensam ämbetsman, 600 kr.
lön, 2 jungfrur.
Gärna skolkökslärarinna.
Ingen,, som ej fyller dessa fordringar och där­ jämte ej - är vidsynt och höijd öfver och erfaren barnsköterska ön­ förtal, bör anmäla sig.
Anmälan skas till 1: sta maj hos Friherrin­ under beteckningen » God plats A. B. » nan Rosenörn Lehn Oreby, Saxköbing, med foto insändes till Nordiska Danmark,.
Annonsibyrån, Göteborg, f. v. b.
LEDIGA PLATSER Härmed inb jude s till Aktieteckning i A — B.
Hus­ mödrarnas Centraitörmedling.
inom såväl hemmens som andra Kvinnlig arbetskraft A.-B.
nar till uppgift att förmedla försäljningar mellan Hera i landsorten af de alster deras gårdar frambringa, såsom matvaror af alla slag, bär, frukter, konserveringar o. inläggningar, väfnåder o. föröfrigt allt de önska erhålla genom att sätta in en afyttra utan andra mellanhänder än våra direkt t. hem i Stockholm.
Aktiebrefven äro på 10 kr.
styck o. ställas till viss man.
Teckningslista annons i IDUN, specialorga­ net för kvinnliga platsannonser o. alla öfriga upplysningar lämnas tacksamt af Martha Larsson, Husmöd­ rarnas Centralförmedling, Jakobsgatan 20, S tockholm.
af alla slag.
En platsannons — 10 mm.
stor Ung väf lärarinna — kostar endast 2 kronor.
Eör större annonser beräknas ett pris önskar plats i skola eller hem.
Små af 25 öre pr mm.
därutöfver.
anspråk.
Svar motses tacksamt und.
a d r.
» E.
.
S. », B o x 8, N ä s b y.
•kvinnliga arbetsområden kan Ni med bästa resultat Finaste HUSFÖRESTÅNDARINNEPLATS sö­ ktes till stilla, helst kristligt sdntnadt hem,, gärna för ensam pers. utan jungfrus hjälp, el.
äldre barnlös tfarn prästhem föredrages.
Sv.
till » An- språkislös », Karlsborg p. r 19-årig, bättre flicka, önskar komma i familj i trefligt hem helst på landet.
Kunnig i matlagn.
o. klädsömnad.
Svar märkt » Famil- j emedl em », B orås p. r.
" erfetfad Geh.
jg.
Deutche UNG DAM FRÅN WIEN, mäktig svenska språket, önskar plats » i familj sucht Stellung in feiner Familie bei juni — sept, som sällskap.
Undervis­ Familienanschluss.
Näheres L. MelmS ', ningsvan.
Examinerad pianolärarinna,.
Knieperstr.
20, Stralsund.
Närmare genom Fru Emy Lundberg, Djursholm — ösby.
Riks 426.
ENKEL, GLADLYNT, ORDENTLIG flicka önskar komma i godt och vän­ ligt hem för att deltaga i lättare sysslor, sömnad samt gärna skrifgö- romål.
Sv.
snarast till » 20 år », Iduns exp.
f. v. b.
UNGDOM MOTTAGES för sommareL UNG F.LICKA från Dalarne, pålit­ i treflig prästgård.
Goda ref. Svar till » Sommaren 1916 », Iduns exp lig och barnkär, något van vid söm­ nad, önskar plats i familj i Stock­ ENSAM MEDELÅLDERS DAM önskar holm (ej som ensamjungfru).
Sv.
inack.
i enkelt men godt hem på till » S.
K. E. », Iduns exp.
f. v. b. landet, helst utan barn, i södra Sve r ENKEL 31-ÅRIG FLICKA, kunnig rige, där sällskap och omvårdnad i handarbete,«skr if göromål enkl.
matl.
kan erhållas.
Sv.
t.
» 1916 », Id uns exp.
önskar plats so.m hjälp c sä.llsk.
hos HELINACKORDERINGAR mottagas ens.
hieirrp el dam.
Sv.
till » Plikt­ året om i Nås.
Billiga priser!
trogen » p. s *.
Lövestad.
Lämplig rekreationsort.
Riks tel. 5 Inneh.
M. Kallin, Svedems pensio­ DALARNA — NORRLAND.
Hurtig kv.
n a t, N å s.
gymnast, som vill hvila någon tid, önskar komma i treflig familj.
Är Lisakulla Hvilohem Sätila.
villig meddela 1 tim. massage dagl.
Västergötland, erbi.
ett lugnt och stilla hen » Hjälper gärna till i hushåll ellier Härlig natur.
Godt bordl Helinack.
fr. 65 kr med skriifgöromål.
Svar märkt » Be­ Elisabeth Schultheisz, Sätila.
Hjärtegod, själsfin liten kvinna med rest », Iduns exp.
sympatiskt sätt och utseende samt Konfirmandundervisning förmåga att göra ett enkelt hem KARTRITERSKA, intresserad nybe- meddelas under inst, sommar i Väs­ trefligt åt medelålders ungherre so­ gynnare önskar plats, gärna utan terlösa prästgård, vackert och fritt kes.
Svar med upplysn.
och foto lön i början.
Sv.
till » Löjtn.
Kjä,Il- belägen, 15 km.
järnväg fr. Linkö­ till » Tjänsteman X. », Ma-lmö p. r. ströms kurs », Iduns exp .. Kartprof ping.
Pianino och orgel finnes.
Vi­ finnes.
dare gm kyrkoherde R. Janzon, Väs- 21 ÅRS FLICKA af god familj, något terlösa.
får ordentlig, villig och rask flicka kunnig i matlagn., önskar plats som I Leksand.
plats att under kunnig husmors led­ husmoders hjälp ooh sällskap.
Någon God inackordering erb judes såväl ning ^ deltaga i alla inom ett landt- lön önskvärd.
Svar till » Familj e~ ungdom " som familjer å mindre pen­ hushåll förek.
göromål.
Sv.
till » Vår medlem », Box 11, Strömsnäs Bruk.
sionat.
Adress Fru Anna Lindberg, 1916 », Iduns exp.
f. v. b.
UNG EX. HANDARBETSLÄRARINNA L eksan d. Rikstel.
60. med fina betyg, som genomg.
högre slöjdsem.
i Sthlm, söker lämpL plats.
Ä Solberga Pensionat Event, i finare familj.
Gärna i lä- adr.
Solberga mottagas sommar­ ef am.
att biträda i sjukvård.
Svar gäster.
Skogrik, vacker trakt, å Små­ vid Blekinge läns kvinnliga folkhög­ kar 14 dagar märkt » Ordningssinne höglandet, 280 m. ö-.
h. IV2 skola i Ronneby är till ansökan ledig.
inom och plikttrogen », Iduns exp.
f. v. b. ländska km.
- fr. statsbane station, 15 min.
Lön för tjänstgöringstiden 20 april — UNG TYSKA.
järnvägsresa fr. Nässjö stad.
1 aug.
i ett för allt 350 kr.
Utom Plats i en bättre stookholmsfamilj, kompetens i slöjdundervisning huf- vudsakligast sömnad och knyppling, där hon ' får deltaga ooh vidare ut­ äfven önskvärd t att sökanden kan bilda sig i hushållsgöromål och där, något biträda med undervisning i hon blir betraktad som familj em edl.
enklare räkning äf vens om leda sång­ sökies till 1 maj af ung tysk flicka På grund af särskild.,, anledning lekar o. dyl. Ansökning, åtföljd af af god familj.
Har besökt hushålls­ konf irmati ons under visning betygsafskrifter, bör innan den 25 skola.
Små _ pretentioner.
Svar till kommer att instundande sommar ' anordnas » Tyska — Familj emedl e m », Aktiebola­ mars vara inlämnad till Styrelsen 1 Ljungby prästgård (vacker trakt get Nordiska Kompaniets Annonsbyrå.
för folkhögskolan, Ronneby.
2 mil från Lund ooh Malmö).
Högst EN ORDENTLIG FLICKA med godt 10 gossar ocih flickor från allmänt föräldrahem och kunnig i handarbete läroverk kunna däri få deltaga.
För­ önskar plats den l:sta maj på landet frågningar besvaras genast.
i stillsam familj att gå frun till Lyng ' by pr Kongsmarken 6 mars 1916.
K. GUSTAF HAUFFMAN, vid Eksjö nya epidemiska sjukhus handa.
På lön fästes ej af seende, mera på ett godt bemötande.
Svar K y r k o h e r d e. kungöres till _ansökan ledig att till­ trädas dien ' 1 juni.
Löneförmåner 600 till » Pålitlig A. B. », Iduns exp.
kr.
för år och allting fritt.
Ansök­ STUDENTSKA, prästdotter, önskar ningar jämte betyg m. m. insändas guvernant s plats (eventuellt annan an­ mottagas 1 juli — 13 aug.
Tillfälle före den 1 maj till stadsläkaren ställning) under sommaren.
Helst till bad.
Kamrater finnas, Goda ref. John Nyström, Eksjö.
.
» uppåt landet ».
Betyg från som­ Kyrkoherde Axberg Normlösa Rt.
rarna 1914 o. 1915.
Sv.
till Astrid Palmér, Klostergatan, Lund.
" FINN ' S " Hårvatten INACKORDERINGAR.
det y ppersta för håret.
Befriar från mjäll och klåda, hindrar håraffall.
Erhaltes till 2 kr.
från ifiTTEN FiNÜ Finn, Ljungby /.
i ylterst pålitlig T VENNE TJÄNARINNOR få platser, den ena som kokerska, den andra som husa, i familj ben stående af herre och fru med barn (2 st.), hemma endast under fer­ rie rna.
' Svar meid alla nödiga upp » - lysningar samt uppgift om rekommieinr dationer till » Dugliga », Vij, Ockelibo.
UNG, BILDAD DAM 30 ' — 35 å r, gärna f. d. sjuksköterska, sökeisi som säll­ skap och hjälp i familj.
Goda ref. for diras.
' Svar helst med foto samt lönepret.
sändas till » C.
E. R. », Hel­ singborg p. r.
I GODT HEM i Södermanland i när­ heten af Mariefred får bättre, hus- hållisvan flicka, kunnig i matlagning o. s. v., som haft plats förut, anställn.
Familjemedlem.
Jungfru finnes.
" Vid.
Nya Inack.-Byrån, Jakobisbergsgatan 34-, Stockholm.
HUSHÅLLSVAN, ordningsälskande, om möjligt intresserad för affär, helst troende dam erhåller plats som före » - stånderska å bättre nykterhetskafé (ej matserv.)
i landsortsstad.
Svar till » 1: sta nästa april », Iduns exp.
FRISK, ENKEL OCH ANSPRÅKSLÖS bättre flicka, som är villig att del­ taga i förekommande göromål inom ett hem, hvarest jungfru finnes, får plats 15 april eller 1 maj hos in- geniörsfamilj med ett barn.
Rek.
oich l öneanspråk samt om mödligt foto insändes under signatur » Småland 1916 », Iduns exp.
BILDAD TYSKA kan få anställning såsom sällskap under sommarmåna­ derna hos ' familj på landet. "
S v. torde lämnas ' till » Postfack; • 32 », Partille.
Nu genast erhåller person, kunnig i bokföring och med goda språkkunsk.
(spec, i tyska).
för månl.
anstäliln.
Svar med betygsafskr.
och foto samt lönepret.
torde sändas under andres s » Fram- tidisplats », Gumselii Annonsb., Sthlm.
intressanta skildring om VERDUN publicerad i hans nu h ögst a ktuella bok: I Dalom &gt;1 vä ntan på segern&gt;.
Pris 3:75.
C .W.K GLEERUPS förlag.
J rinna teral Konfirmander Fäs pä apote&amp;en Bästa järnmedel Utmärkt styrkande.
Apoteket Lejonet, Malmö.
Fön den nyfödde * PLATSSÖKANDE En fullt kunnig kokerska Kom dd ihåg Gunnar CederschiSlds Värdinna af g od familj får plats i 2 pers. hushåll från den 24 april.
De bästa rek.
fordras.
UNG, ENKEL NORRLÄNDSKA ön­ Fru Harald Nilsson, Kungsportsâve- skar plats i vänligt hem som hus­ moders hjälp och sällskap.
Fina nyen 37, Göteborg.
refc.
finnas.
Tacksam för svar till Frisk och präktis flicka, » Musikalisk », Iduns exp.
f v. b. van vid barn och kunnig i söm­ UNG FLICKA önskar plats i familj nad, sökes till » barnfröken ».
Svar som hjälp, är van vid husliga görorn.
med rek.
och foto till » Fru W. », samt kunnig i handarb.
Helst på Box 1, Oskarshamn.
landet.
Svar till » .Skånska », Speceri­ affären, Arsenalsgat.
10 Göteborg.
EN VERKLIGT DUGLIG och pålitlig, fullt hushållskunnig flicka önskar vid Gellivare lasarett förklaras här­ till 1 maj plats att på egen hand med till ansökan ledig.
Lön 450 förestå hushåll för bildad herre eller kr.
för år jämte fritt vivre.
An­ dam eller i liten fin familj, .helst sökan, åtföljd af betygsafskrifter och i Gefle eller dess omnejd.
Fina .öfriga intyg som sökande önska åiben betyg.
finnas från Karlskoga Prak­ ropa, skola insändas till Lasaretts » « tiska Skola samt från inneh.
platser läkaren, adress Gellivare.
Svar till » Plikttrogen », Iduns exp.
GEB.
DEUTSCHE, 27 jähr., s / 4 Jahr in Schweden in Stellung (Klavier, Handarbeit, einige _ Sprachkentnisse på något af den kvinnliga verk­ franz., engl., russ.
; im Haushalt er­ fahren), sucht Stellung nach Stock­ samhetens olika områden?
holm beim einzelnen _ Ehepaar oder älterer Dame evt.
bei Kindern zur att ett _ beprö f vadt och af tusen­ Gesellschaft u. Stütze '.
35 Kr.
Gehallt.
t a l s k v i n n l i g a p l a t s s ö k a n d e m e d Ausgezeichnete Empfiehl ung en.
Off.
bästa resultat användt för­ an » A.
P. », Iduns Exp.
faringssätt är att sätta in en UNG FLICKA önskar plats i bättre liten annons i IDUN.
En familj, där jungfru finnes, helst på platsannons — 10 mim, stor — landet, att gå frun tillhanda i alla kostar endast 2 kroinor.
Beloppet inom ett hem förekommande göro­ Sv.
af- kan insändas i postanvisning, mål.
Liten lön önskvärd h varvid texten lämpligen skrif- vaktas till » Familjemedlem », .Udde­ valla p. r. ves å postanvisningsblanketten.
Söker Ni plats LAS UNG FLICKA önskar fr. o. m. maj månad plats i sjukvård eller som sällskap åt ' äldre dam eller herre.
Goda betyg och rek.
finnas.
Svar snarast möjligt till » K.
W — g », Näs­ viken p. r.
Ung, bildad, musikalisk tysk fru från Ostpreussen, hemmastadd med svenska förhållanden och bord, ön­ skar plats i Sverige som husföre­ ståndarinna i bättre hem.
Utmärkta svenska och .tyska referenser.
Svar till » Tyska », Sv.
Telegramb., Malmö.
Komplett, elegant utstyrsel 3 omg 18 prydl.
plagg, välsydt af uteslu­ tande bästa materiel.
Förord, af läkare.
Pris pr kartong 10 Jkr.
» Pre­ sentkartongen », högfin kvalité 14 1er Sänglinne, stort och präktigt, med vacker brodyr 5 kr.
pir omgång Fru Caspersson, Slottsgatan 9, Örebro.
Fullständig ut styrsel im for hemgifter.
Färdigsydt d am- och barnlinne.
Egen syatelier.
Profver s ändas på begäran.
YPPERSTA HVETEMJ0L v Ä.
C. Cranquist l Son, Malmö.
Riks 815., Inga ämnen torde vara mera in­ tressanta och tacksamma att stu­ dera än teckning och målning, ty varje person äger större eller min­ dre anlag härför, ehuru dessa an­ lag först i och med lämplig under­ visning komma till sin rått.
Dess­ utom är kunskap i frihandsteck- ning och målning av oskattbart värde för alla, ehuru i synnerhet för varje tekniker, yrkesman, kli­ chétecknare och annonsör.
Ett säkert öga och en säker hand samt förmåga att skarpt iakttaga äro för mången lika o umbärliga som de e gentl.
fackkunskaperna.
Ämnar Ni lära Er teckning eller mål ning, bör Ni ge nom a tt deltaga i vår undervis * ning pr korrespondens skaffa Er de nödvändiga kunskaperna.
E der ålder, bonings­ ort eller nuvarande sysselsäitning utgöra ej något hinder vid v år undervisning.
Avgif­ terna äro låtra.
Betalningsvillkoren sy nnerligen förmånliga.
Lärotiden obegränsad.
Skriv därför redan i dag efter prospekt genom att ifylla bredvidståe nde ku pong och sänd den i öppet kuvert, frim ärkerat med 4 öre!
bär Er teckning och målnin g!
HERM0DS KORRESPONDENSINSTITUT Üsterg.
53 B. Dir. H.
S. Hermod, M almö.
Sänd mig gratis och utan.
förbindelse å min sida Ert illustrerade prospekt för det yrke eller den kurs, framför hvilken jag markerat ett kors (X).
Frihandsteckning Elektr.
maskinistk.
Elektr.
montörkurs Pennteckning Angmaskinistkurs Landskapsteckn.
Lan dtb ukskurs r Landskapsmåln.
Akvarellmålning Realskolekurser Pastellmålning Studentkurser Porträttmålning Juridiska kurser Bokföringskurser Tyska språkkurser Engelska språkkurs.
Kontoristkurser Franska språkkurs.
Stenografkurs Byggmästarekurs Ryska språkkurs.
Namn Adress I dun ip.
3 i6._ - 199 -
KVINNLIG TRÄDGÅRDSMÄSTARE önskar arrendera trädgård jämte BLBKTROMEDICINSKA INSTITUT.
NWKYSJUKDOMAR och KEUMATISKA växthus och hönshus.
.
Intresserad sökes som kompanjon.
Svar märkt ÅKOMMOR.
» Blommor » under adress S. Gumaslii KuiigaEOitsplatsen 2, Göteborg.
Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
• Endast prima och väl juste- Tel. 4546.
EN ENSAM MODER frågar om det • rade: Gitarrer, mandoliner, gi- X ta rrmandol i n er, gitarr lut or, rio- finns någon god, välbärgad familj som vill taga en verkligt lit ein rar t liner, violonceller, cittror, kon- X se rtinor, dragspel, flöjter, kla- gosse som egen utan någon summa.
rinetter, mässingsinstrument, Sjukgymnastik, Massage Svar emotses tacksamt till lille • • sextetter af förstklassig böh- 1 • misk tillverkning, svensk mo- och Pedagogisk Gymnastik » L enhart 1 / 2 år », Id uris exp.
X dell, till 355 och 490 1er.
sex&gt;- Välsituerad barnlös medför enl. kungl maj: ts medgif- X te tt pr extra kontant, trum- randö samma komp.
o rättigheter familj • mor, fodral, strängar och öf- som ©n turs vid Gymn.
Central­ önskar som eget barn och utan er­ • riga t illbehör .. Triumphoner institutet.
sättning upptaga en frisk och väl­ • (talappaarater) och ljudskifvor Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
artad cirka 2 års flicka, helst utan • med frälsningsarméstycken.
Prospekt på begäran gem.
D: r J föräldrar och närmare anhöriga.
Be«- X Or glar och pianinon från främ- Arvedson; adr.
Od eng. 1, Stockholm- tryggande upplysningar och referen­ X st a fabriker.
Hög rabatt rid ser lämnas.
Svar, märkt » Godt hem », X ex tra kontant köp af orglar emotses under adress S. Gumœlii • och pianinon.
öymnastikdirektörsexamen Annonsbyrå, StocHdiolm, f. v. b.
• Frälsningsarméns berömda avlägges efter 2-årig kurs af kvinn­ liga elevecr vid I naturskönt belägen _ egen gård å Frösöm mottagas för tiden lmaj — • 1 ofct.
tre unga flickor, som vilja » Frälsningsarméns utmärkta tek- Ny kurs börjar den 14 sept.
grundligt lära sig ekonomiskt ordna.
niska fabrikater Proap.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND.
och sköta ett hem mied mindre träd­ Î DEHTOL, förstklassigt antiec p gård och hönseri.
{tiskt munvatten och dito Närmare upplysningar genom J tandpasta.
^ Götoborgs FRU ESTHER WAHLSTEDT, » ARMÉ-TVÅL, anticeptisk toa- Gymnastiska Institut f. d. skiolkökslärarinna, • lettvål.
adr.
Ö s t e r s u n d.
t VIOLA IDEAL, finaste toalett- Fullständigaste ettåriga kurs i Referenser: Föreståndarinnan föir: wåi ... Sjukgymnastik o. Massage.
Fackskolan för huslig ekonomi, Frö­; SKOKRAM, terpentinfri ken Ida Norrby, Uppsala; Folkskolef­ « PUTSPULVER och Nästa årskurs börj.
15 Sept.
ins pektör A. Eriksson, Östersund.
• PUTSKRÄM.
Bästa rengör- Begär utförligt prospekt!
• ingsmedel för metaller.
D:r Hedmans MUSIK-: INSTRUMENT Doktor J.Arvedsons kurs Hus hållsele ver.
!
TÉER o ch KAKAO Bokbinderilektioner s • Erhållas vid eller genom hvarje gifvas af Fröken Kerstin Key, Villa- • Frälsningsarmékår, hos många gat.
12 n. b.
Riks 79 65.
Allm.
110 35.
• hrr handlande eller direkt från n b w i n d s ^L.
Dei berömda bårstärkande vattnet.
Oifver g rått hår dess ursprungliga färg.
borttager mjäll.
Hindrar håret att falla af.
Vlärkei grund.
1679.
Beg.
end.
fl.
med orden: Royal ^Windsor Perfectionne« .. En alltjämt îrig.
försäljn.
samt 30 års succés gar.
Royal Windsors verkan.
Pris kr.
5. porto.
Sederlag: Franska Parfym magasinet, ' loflev., 21 Drottninggat.
21, Sthlm.
= (iiniiiiiiiiiiiiiiiuiiiniiiiiiiiiiiiiii&lt;iiiiiiiiiiiiHiiiiniiiiiiiiiiuiiiiiuiiiii:iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiuiiiii&gt;iiiuiiiiiiiiiiiiuuiiiiiiiiuiuiniiuiiiiiiiiiiiiiiHHiiii^ j Bränslebesparing!
| i (iii::iii&lt;: (itiiiiiiiiiiiiiiiiii (iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii !iiiiiiiiiiiiiiiiiitiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiuiiiiiiiiiiuiiiiuiiiiiiiiiuiiiiiiiii&gt;iiiiii&gt;uiiiiiii= Köp vårt Kaminbränsle à Kr.
4.75 pr hi.
JOH.
LUNDSTRÖM &amp; Co. A.-B.
JlÄSr ÅRETS FÖRSTÅ kvartal är nu snart slut och göra vi härmed en höflig påminnelse till våra ärade kvartalsprenumeranter att genast förnya prenumerationen.
nu Där­ igenom undvikes oregelbundenhet i tid­ ningens expediering vid kvartalsskiftet.
• Karlskoga: Frälsningsarméns H andelsdepartement, • Östermalmsgatan 24 o. 26, Stockholm 5. praktiska läroverk: Telefoner Riks 8581 Allm.
6312 Sommarkursen; Filial: S.AIlégat, 9, Göteborg.
Rikst.
73T6.
skola för utbildan­ de av praktiskt dugande kvinnor.
grandad 1893. b örjar 15 maj.
Skol.-i för Allmänbildning, Husmodersskola, Realskola, Folkhögskola.
I Folkhög­ skolan stipendier 25 — 125 k r.
Erhållit bästa medel för erhållande af l:a pris med diplom för guldmedalj i i &amp; nga ögonfransar och tjocka ögon­ vävnad, sömnad och konstslöjd m. fl.
Slöjd lärarinnor utbildas.
Godo- plat­ bryn.
Pris 6 kr.
+ porto.
ser erhålllas.
Praktiska skolan för män Franska Parfymmagasinet, börjar 1 no v. Prospekt mot dubbelt Hofleverant.
21 Drottningg.
21, S thlm.
porto.
r Adr.
: Karlskoga.
JOH.
LINDHOLM.
• Rikt illustrerad varukatalog, • innehållande fullständiga varu- • o. prisuppgifter, sändes på be- • gäran gratis CKsh franko.
för kvinnor Vördsamt IDUNS EXPEDITION.
Javana Lelu Majorskan Edmanns S sta Birgittaskolan tillverkade af starkaste cellulosa­ fiber, 60 cmtr breda, försäljas mot efterkraf genom Svenska Maskin­ affären, Örebro, till 1 kr.
per meter.
Försök några meter på prof!
Regeringsgatan 19 — 21.
Riks 1410 utsökta m Crème Idéale.
Ffirskönar.
Skyddar.
Parfymerar.
FBrnSmsta Parfymerier.
E. Wolstrups Badvatten Unna C arlssons Parfymmagasin, fintgit.
12.
Sthlm.
(M idi f ör K ungsträdg.)
äro fö ljande tid ningar: Turkiska badet I Malmtorgs badet är öppet hvarje torsdag för damer.
Yppersta me­ del för bibehållandet af smärt figur och fin hy.
Badet är angenämast, om man är flera i sällskap.
Pris före fcl.
1 2 kr.
1.50, efter kl. 12 kr.
1.75.
Tvätt!
Tvättning och mangling af privat kläder utföres på ett i allo förstklas «igt sätt i Mälarebadets Tvätt- &amp; Strykinrättning till ett pris af 33 öre pr kg.
för tvättpostei öfverstigande 30 kg.
Afgiftsfri af- hämtning och hemsändning.
411m.
9344.
Riks 3815.
Arvika Tidning.
Avesta-Pesten.
Borlänge: BorEänye Tidning.
Norrköping: Borås: Nyköping: Eksjö: Eksjö-Tidningen.
Engeihoim: Engelliclms Tidning Eskilstuna: E - skilstuita-Kuriren.
Esiöf: Skåningen Eslois Tidning.
Nässjö: Skellefteå: Falkenberg £käfde: Arvika: Malmö: J Avesta: Mora: Mora Tidning.
Fa|un: Gef|e: Falu-Kuriren Gefle-Posten.
Halmstad: Skaraborgs Lä Sollefteå.- Sollelteå-Bladet.
Sundsvall: Sundsvalls-Posten.
Trelleborgs Allehanda.
Pengar VASATORGET 1.
Tel. 976^ Gifver 6 veckors kurs fr. 2 maj — 10 juni.
Afgift med helinack.
150 kr.
Skolan tillerkänd Guldmedalj och hederspris.
Anmälan mottagen af Fru Alfh.
Rystedt.
Lund.
Elever i konstväfnad.
och konst- sömnad emottagas ständigt.
Begär prospekt 1 Umea: Garderobs- Visby: 0REBR0 KLOSETTFABRiK, Örebro.
Jönköping: Vänersborg: Västervik: Västerås: Växiö: Ystäd; Södra Skåne.
Örebro: Luleâ: Norrbottens-Kuriren.
Stockholmskontor: Arsenalsgat.
9.
Finaler: Södermalmstorg 8. t Sturegatan 32.
J Deposition I i 1| 0 Kapitalräkning / ^ \ 2 0 Sparkasseräkning 4 % Fondafdelning.
Laholm: Landskrona-Posten.
Klosetter Fondor 21,200,000 kronor.
Kassafack.
Väsierviks Veckoblad.
Wsstmaniands Allehanda.
Kristinehamn: Landskrona: L ' nköping: sparas i mängd då den utmärkta koklådan IDEAL, HEMSJVIÖRKÄE- NAN m. fl.
besparingsartiklar för hushållet användes.
Begär prospekt från Herm esk ont or et, Nyköping Tora Kulle, H °rby: Karlstad: Genom ati h varje afton mas s era ' «änder och ansikte med Skin-Food erhåller Ni.em frisk och ungdomlig hy.
Finnes hos samtliga parfym- och drogaffärer.
Norrbottens Allehanda.
Västerbotiens-Kuriren.
Uppsala: Tidnii Mellersta Skåne.
Smålands Allehanda.
Kalmar: Barometern.
Karlskrona: Karlskrona-Tidi Damer!
Vårda Eder hud!
Piteâ: Trelleborg: Hälsingborg: Helsingborgs Dagblad Uddevalla: Hemösands-Poi egenskaper utmärka Oskarshamn: 0g| Hudiksvall Härnösand: Höganäs BERNH. '
HEDLUND, NORRKÖRING.
Utomordentligt lätt gång.
Mycket stor hastighet.
Korta, nålar.
Största styrka.
Mycket stor spole.
Maskinen lämpar sig väl för brodering.
^ i Söderhamn: nefsiflgen.
Södertälje: Hedemora: porslin å efter insända fotografier.
Elegantaste utförande.
Fi­ naste prydnads- oeh presentartiklar.
Väggtallrikar, Vaser, Nipperaskar.
Illustrerad priskurant på begäran, mot enkelt porto, från för annonsering i landsorten Allm.
5193- Bilder Utmärkta organ » c h sam tliga prépara ter (yppers ta me­ del för hudens vård).
Ensamförsäljare: a.
Undervisning i: Klädsöm, Linnesöm, Barnkläder, Konst- broderi, Knyppling.
Prospekt på begäran.
Örnsköldsvik: Qrnsko Östersund: Jämtlands osthammar: Osthammars Tidning.
- 200 - B Alltid veckan » bästa nyheter!
Idun utgifves denna vecka t A och B. Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Stockholm, 1916.
