# ID: svediakorp-per2202
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1916
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 25,727
# sentences: 1,779
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R Ö (1519).
29:DE ÅRG.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
UPPLAGA A ILLaSTREPADf=§TIDN NG FOR- KVIN NAN M OCH • HEM METI IFRITHIOF HELLBERG SONDAGEN DEN 20 FEBRUARI 1916.
Marschen S till Durazzo, HUFVUDRED AKT OR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN.
ELIN WAGNER.
Albaniens hufvudstad.
ENLIGT KRIGSTELE- grammen ha nu österri- karne fast fot också i Albaniens långsträckta ialvy kustland och närma sig iorgscen från stadens inre.
— Leipziger Presse hastigt Durazzo, Albani­ ens hufvudstad.
— Vi meddela här dels en to- af Durazzo, som ger en föreställning om stadens vackra läge vid Adriatiska hafvef, dels en Büro.
-: - -: -
Studier ur den moderna skön- fitter a fur en.
Tlf ' Beatrice Zade.
Marie von Ebner-Eschenbach i sitt arbetsrum Marie von Ebner-Eschenbach.
" ... das Genie des Herzens, das alles Laute und Selbstgefällige ver­ stummen macht und horchen lehrt, das die rauhen Seelen glättet und ihnen ein neues Verlangen zu kosten giebt, — still zu liegen wie ein Spiegel, dass sich der tiefe Himmel auf ihnen spiegele .. " Nietzsche.
FLERA HÄNSEENDEN OFVER- träffas M a r i e v o n E b n e r - Eschenbach afde yppersta bland samtidens på tyskt språk skrifvande damer.
Hon har icke Ricarda Huchs mäktiga fantasi eller Helene Böhlaus starka temperament, icke Isoide Kurz ' lyriska färgrikedom, Clara Viebigs na­ turalistiska kraft eller Enrica von Handel- Mazzeftis originella talang.
Ej heller i f råga om språk och stil är hon den främsta.
Men hvad hjärtats värme och känslans innerlighet beträffar, i ren människokärlek och mogen världsvishet kan ingen mäta sig med henne.
Marie von Ebner-Eschenbach är nu åttio­ fem år gammal och senior bland de tysk­ talande ländernas kvinnliga skriftställare.
Hennes författarskap ligger i klar a, bestämda linjer a fslutadt framför oss, och likväl tillhör det ej det förgångna.
Hon beträdde väl den litterära tiljan mycket tidigare än de flesta nu lefvande författare; men det faktum, att hennes hufvudverk utkommit, först se­ dan hon själf öfver- skridit lifvets mid­ dagshöjd, har gjort, att de alltjämt må­ ste räknas till den il moderna.
litteratu­ ren.
Hela sin långa lefnad har Marie Baron Moritz von Ebner- Eschenbach.
Ebner — så kallar hon sig helst - ag­ Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: Helt år Kr.
6.50 Halft år c 3.50 Kvartal « 1 75 Praktupplagan: Helt år Kr.
9 .- Halft år » 5. — Kvartal » 2.50 j Wien.
naf åt musernas tjänst.
Som sjutton­ årig ungmö lät hon med bäfvande hjär­ ta Grillparzer bedöma sina dikter, och vid sjuttio års ålder mottog ' hon af Wiens universitet doktorsdiplomet h o n o r i s causa.
Den berömde skalden fann " omiss­ kännliga spår af falang " i den unga flickans poesi, " ett lyckligt öra för versmått och kraft i u ttryckssättet "; det fattades väl ännu mog­ nad och ordning i tankegången, men såda­ na, anlag, tillade han, " torde ägarinnan ej själf k unna godtyckligt underlåta att utbilda ".
Eemtiotre år senare angaf filosofiska fakul­ teten i Wien so m grund för jubileumsdoktora- tet, att Marie von Ebner-Eschenbach vore " oförliknelig i berättandets konât, den stör­ sta författarinnan på tyskt språk, den förnäm­ sta bland Österrikes då lefvande skriftstäl­ lare, en klok iakttagare af mänskliga ting, begåfvad med lika vist som mildt omdöme .. Mellan dessa tvänne kritiker af Marie Ebners falang ligger ett helt lifs oa fbrufna, viljestar­ ka arbete, hvars mål just var it att utbilda de medfödda litterära anlagen.
" Det finns in­ gen liten dörr, genom hvilken man skulle kunna nå fram till f örfattareära, där icke jag har klappat på, " bekänner hon själf.
Historien, om hennes skriftställen är histo­ rien om hennes eget lif.
På alla biografers nyfikna frågor lär hon svara, att hon ingen­ ting upplefvat.
Hvad detta " ingenting " be­ tyder, läser man emellertid ovedersägligt i hennes böcker, liksom dessa också ge klart besked om författarinnans personlighet.
Två yttre sakförhållanden omge som en ram Marie Ebners talang: genom börd och lefnadsställning tillhör hon Österrikes på jordegendom rika högaristokrati, 6ch större delen af sitt lif ha r hon tillbragt i hemlandet.
Hennes far, grefve Dubsky, var ägare till slottet Zdisslawitz i Mähren.
Om sin barn­ domstid har hon själf utförligt berättat i den " Meine Kinder- fängslande boken j a h r e ", hvilken är en af hennes sista och ut­ kom för några få år sedan.
Modren, en sachsisk adelsdam, hade dött vid Maries fö­ delse, men mormodren, en faster och två ut­ märkta styfmödrar ledde efter hvarandra hennes och den ett år äldre systern Friede­ rikes uppfostran.
Samvetslösa guvernanter förbittrade väl emellanåt barnens tillvaro, i synnerhet under f adrens änklingsår.
Men på det hela taget växte de upp under lyckliga förhållanden, om vintern i Wien, om somma­ ren på det kära Zdisslawitz.
Helt ung, en­ dast aderton år gammal, gifte sig comtesse Marie med en kusin, baron Moritz von Ebner- Eschenbach.
Denne var lärare i na turveten­ skap vid ingenjör-akademien i W ien, hvilken år 1851 förlades till Klosterbruck vid Znaim.
Så blef det unga paret för ett helt de cennium bosatt i en stilla, afsides liggande mährisk landsort.
Det var viktiga år för Marie Eb­ ners utveckling.
När hon 1863 för alltid åter­ vände till Wien, där hennes man erhållit ett högt ämbete, var det som en mogen kvinna, hvars lifsinnehåll vunnit stadga och bestämd riktning.
Marie Ebner har alltid med eftertryck för­ klarat sig vara autodidakt.
Hvilka k unskaper och insikter man i hennes ungdom fordrade af en dam ur Österrikes adliga kretsar har hon själf ofta visat i sina berättelser.
Så t. ex. i " Zwei Comtessen " och " B o- z e n a ".
" Comtesse Paulas " far engagerar en guvernant med den uttryckliga tillsägelsen att ge hans dotter " en god, ytlig uppfostran ".
IdOQS byrå OCh expedition, Mästerla^Äan45.
Redaktionen: Riks 16 46.
Allm.
98 03.
Kl. 10 — 4.
Red.
Högman: Riks 86 60.
Allm.
4 02.
Kl. 11-1.
Expeditionen: Riks 16 46.
Allm.
61 / 47.
Kl 9-6 Annonskontorét: Riks 1646.
Allm.6147.
Kl. 9-6.
Slottet Zdisslawitz.
Annonspris: Pr millimeter enkel spalt: 25 öre efter text.
Utländska annonser: 30 öre å tex tsida.
30 ö re efter text.
35 öre 20 ° / o förhöjning för särsk.
å textsida.
20 • / « förh.
begärd plats.
för särsk.
begärd plats.
Rundschau " bief namnei Marie von Ebner- Eschenbach kändt som ett bland den tyska litteraturens största.
Ären 1880 — 1900 ut- kommo nu i rask följd en lång rad af hennes k ä n d a mästerverk: " L o 1 1 i, d i e U h r m a ­ c h e r in ", " Die U n v e r s t a n d e n e a u f dem Dorf e, " " Der Kreisphysiku s ", " D a s G e me i n d e k i n d ", " J a c o b S ze - I a ", " K r a m b a m b u l i ", " W i e d e r di e À 11 e ", " U n s ii h n b a r ", " G l a u b e n s - 1 o s ", " D a s S ch ä d l i c h e ", " R i t t m e i ­ s t e r B ra n d ", " B e r tr am V o g e l - w e i d ", " M a z l a m s F r a u " o. s. v. Skrifrummet på Zdisslawiiz.
I sa mtalen med Schwarzburg är också t. ex. Lifland för den unga grefdotfern ett okändt namn.
Och " comtesse Muschi " vet öfver hufvud taget icke om andra lifsvärden än hä­ star och hundar; böcker betyda för henne nå­ got filiströst, plebejiskt, föraktligt.
Den upp­ växande Marie Dubsky var raka motsatsen till Muschi: hon läste af egen fri vilja, läste utan ledning eller urskillning, dag och natt och allt, som föll i hennes händer.
En out­ släcklig bildningsförst behärskade henne.
Den dagen hon blef folf år voro Schillers samlade verk den högst skattade gåfvan på födelsedagsbordet, och vid tretton års ålder tillbragte hon månader med att rota igenom, ordna och katalogisera sin aflidna mormors lilla bibliotek, hvarmed hon lyckliggjorts vid arfskiffet.
Studierna upphörde ej med hennes gifter­ mål.
Baron von Ebner-Eschenbach var en intelligent man med stora kunskaper och mångsidiga intressen, som från början be­ handlade sin hustrus a nlag med tillförsikt oc h hänsyn.
Äktenskapet var i alla afseenden lyckligt, och då det blef barnlöst, hade den unga frun godf om tid.
Hon arbetade utan afbrott på sin egen bildning, tog lektioner, särskildt i tyska — u ppväxtårens språk hade varit slaviska och franska —, lä ste och skref.
Som barn hade hon lofvat sig själf att " re­ formera den tyska teatern " och sedan oupp­ hörligt försökt sig på själfständig produktion.
" Hur många dikter och dramer jag författade åren 1848 — 58 skulle det vara omöjligt att säga ", skrifver ho n e n g ång.
Men m ed publi­ cerandet gick det långsamt.
Någon gång fann hon väl en förläggare, och på 1860- o ch 70-talen uppfördes med långa mellanrum i Karlsruhe och Wien fem af hennes teater­ stycken, utan att någon vidare framgång kom på deras lott.
Ej heller Marie Ebners första berättelser, hvilka 1875 och 76 utkommo på Cottas förlag i S tuttgart, lyckades vinna pu­ bliken, och Cotta svor på att aldrig mera ge ut en bok af fruntimmershand.
Med de se­ dermera så berömda novellerna " D i e F r e i- he rrn von Gemperlein " och " Nach d e m T o d e " bortvisades författarinnan från den ena förläggaredörren efter den andra.
Först genom Paul Heyses bemödanden och den vakna Berlinertidskriften " Deutsche Trots allt misslyckande, g enom alla mot­ gångar hade Marie Ebner uppnått konstens högsta trappsteg.
Hennes egna och andras tvifvel h ade smulats sönder af kraften hos en diktaregåfva, som stod emot allt yttre våld och i svårigheterna endast fann en källa till nya ansträngningar.
" Det är icke författarens sak att sörja för sina verks framgång, " sade Marie Ebner, " utan för att de äro värda så­ dan ".
Efter den grundsatsen hade hon hand­ lat och mottogs nu slutligen — hon var redan öfver femtio år gammal — med jubel af en facksam läsepublik.
Tack vare en säker konstnärlig instinkt hade hon ej låtit skräm­ ma sig af det ovänliga mottagande hennes första noveller rönt, och från början af 70- talet har prosadikten näsfan uteslutande va­ rit hennes produktionsområde.
Särskildt äro längre berättelser hennes specialitet.
Det var genom en sådan, en ten­ dentiös, satiriskt färgad konstnärsnovell, kal­ lad " Ein Spätgeborener ", hon först slog igenom, och " Das Gemeindekind ", den oförlikneliga byhistorien från Mähren, som aldrig går ur ens minne, när man en gång haft lyckan att lära känna den, vann genast vid första publicerandet — som följetong i " Deutsche Rundschau " 1886 — bl.
a. Gott­ fried Kellers odelade bifall.
Nästan alltid hämtar hon ämnen och mo­ deller för sina berättelser hos sitt eget land, sitt eget folk, sin egen krets.
Det är den öster­ rikiska bördsaristokratiens lif i hufvudsta- den eller på herresätena hon skildrar, där­ jämte ock de stora godsens egentliga invå­ nare, landtbefolkningen, de förnämas under­ lydande, med hvilkas lefnadssäff och uppfatt­ ning hon är lika hemmastadd som i sin egen högvälborna familj.
När hon afslöjar för­ hållandet mellan herre och underlydande på adelsgodsen, t. ex. i " E r I a s s t d i e H a n d küssen " ger en social målning från lifegen- skapens tid eller i " D e r E r s t g e b o r e n e " i sanning uppskakande framställer hur hus­ bonderätten brutalt trampar ned skönhet och oskuld, är det stundom något otidsenligt, nå­ got öfvervunnet, gammalmodigt hos Marie Ebner.
Men i allmänhet bära hennes skild­ ringar det evigt gällande i skötet, det rent mänskliga, alltid bestående, som åter och ål er griper in i människornas samlif, om än i ständigt växlande form.
T. e x. i " Wieder die Alte ", där med djupseende blick skildras hur man i åtskilliga hem fordrar det omöjliga af en lärarinna.
Eller när " Lotti, die Uhrmache­ rin ", långt sedan hon öfvervunnit sin kärlek till Halwig, i glad själfuppoffring säljer sin dyrbara ursamling för att rädda den forne fästmannens diktaretalang från undergång i kampen för brödet.
Allt hvad Marie Ebner skänkt sina läsare är intressant, fängslande, underhållande, och dock är det så långt aflägset från s. k. nöjes- litteratur som möjligt.
Ett af de mest utmär­ kande dragen i hennes diktning är det upp­ fostrande.
Sin mångsidiga bildning och er- Galleri på Zdisslawiiz.
farenhet, sina träffsäkra iakttagelser, sin höga och fina världsåskådning, sin djupa vis­ dom — allt detta ger hon sina verk med på vägen just i pedagogiskt syfte.
Med förkär­ lek skildrar hon lärare, guvernanter och upp­ fostrare af alla slag.
Mästerligt upprullar hon gång på gång unga människors själfupp- fostran, framför allt de yttre och inre mo­ ment, som framkalla sådan.
Hennes älsk­ lingsfigurer äro mönsfergestalter, hvilka nå­ gon gång på ett störande sätt låta tenden­ sens fana svaja omkring sig, men oftast verka absolut sympatiska.
Man kan i. ex. tänka på Pavel i " Das Gemeindekind ", på Herrmann och Maria i " Unsiihnbar ".
•!
Man har ofta förebrått M arie Ebner, att hon målar sina personer alltför sköna, både i in re och yttre afseende; hon försvarar sig med förklaringen, att hon återger det hon ser lika sant som naturalisterna, endast så som ftori själf ser det.
Kärleken till människorna gör henne till e n sällsynt skicklig upptäckare af det goda hos dem.
För henne är den verk­ ligt sköna själen skapelsens krona och ut­ bildningen af alla människans krafter till full harmoni uppfostrans mål.
Som född peda­ gog och fullf förvissad om nyttan, håller hon utan att tröttna gång på gång idealet för lärjungarnas ögon.
Hennes berättelser äro samt- och synnerligen försök att hämta upp det sköna ur människosjälens djup.
Däruti ligger det konstnärliga i Marie Eb­ ners författarskap.
Hon ger sina gestalter inifrån och förstår att göra dem öfvertygan- de, bestämda, sanna.
Man vet väl, att hen­ nes hjältar och hjältinnor icke lefva, men äfven, att just sådana borde människorna vara för att förtjäna lifvets gåfva.
De äro alla poetiskt förkroppsligade idéer, genom hvilka författarinnan tar ställning gentemot alla viktiga frågor, de allmänt mänskliga lika väl som de politiska och sociala.
Så är Marie Ebner en gudaboren konst- närinna, på en gång realist och idealist, på en gång objektiv och subjektiv.
Utan bitter­ het, utan våldsam brytning har hennes ande växt ut ifrån de personer och tillstånd hon skildrar, och därigenom står hon liksom öf­ ver sitt ämne, men alltjämt med brinnande intresse midt uti det, behärskande det in i minsta vrå, med ögonen fulla af medlidande B Tuppens Zephyr j KLIPPAN.
och Ni köper ingen annan.
: Modernaste Finpappersbruk.
Finare t * o st-, Skwif-, Kopie- samt hawtong.
och ett försonande humoristiskt småleende på läpparna.
Summan af sin vishet har hon gifvit i den oförlikneliga samlingen " Aphorisme n ", där talrika sentenser ge en djup inblick i hennes inre värld.
" De äro resultatet af rik erfarenhet, djup själfpröfning, modigt upp­ tagna tankestrider och segerrikt utförd sam- vetsforskning ", säger Beitelheim, Marie Eb- ners mest betydande biograf.
" Att lefva länge är att öfverlefva många. "
Marie von Ebner-Eschenbach har sett make, syskon, anhöriga och vänner gå bort.
För öfrigt har åldern varit mildare mot henne än mot de flesta.
Med oförsvagade själsförmö- genheter lefver hon i sin villa i Wien eller på fädernegodset Zdisslawitz.
Böcker äro nu som förr hennes glädje, och med samma in­ tresse som i utvecklingsåren följer hon hän­ delserna i a ndens värld.
Som ung svärmade hon tillsammans med sina berömda väninnor Ida von Fleischt och Betty Paoli för Louise von François; nu är det Selma La­ gerlöf, som framför andra väcker hennes entusiasm.
" Ich bewundere sie aus vollstem Herzen ", skref hon nyligen till mig.
Marie von Ebner-Eschenbachs fina gum­ ansikte är liksom förklaradt af mildhet och harmoni.
Samma egenskaper lysa fram ur hennes böcker.
Hela hennes lifsverk har varit en kamp för det goda, för rättvisa och mänsklighet, för den högsta och oförgäng­ ligaste moral.
Hon tillhör intet parti och ta­ ger aldrig parti, hatar ej och går ej ur vä­ gen för det svåra, känner med herre och knekt och breder förståendets medlidande öfver skuld som smärta.
Hon äger i s anning dei hjärtats snille, om hvilket Nietzsche sä­ ger, att hvar och en går bort rikare efter en beröring med detsamma, " icke benådad och öfverraskad, icke lyckliggjord och nedtryckt af främmande godt, utan rikare i s ig själf.
Bildhuggaren.
Af MARIE von EBNER-ESCHENB ACH.
* Auktoriserad öfversättning från tyskan af Beatrice Zade.
ÄSTAREN TILLHOR ICKE DE AF lyckan gynnade, de af beröm­ melse omstrålade.
Hans ateljé vid Lungo Tevere är ett tydlig!
bevis därför.
Den får sitt ljus genom ett bredt fönster öfver en dörr, som liknar porten till en lada, och man träder in i de t kala, ej särdeles stora rummet omedel­ bart från gatan.
Hela utsmyckningen består af några gipsmodeller och dammiga reliefer på de hvitlimmade väggarna.
Men i härlig skönhet stå där konstnärens tvänne senaste arbeten.
Det ena, statyen af en död, är redan ut- fördt i m armor.
Ett par fotografier och några upplysningar af den hädangångnas barn voro alla de hjälpmedel man kunnat bjuda.
Men en lycklig stjärna strålade öfver verket.
Icke endast att mästaren lyckats ge stenen den älskade dödas fina och nobla drag, hen­ nes ädla gestalf och hållning, utan han hade äfven blåst in i k onstverket hennes allvarliga ande, hennes väsens milda och stilla höghet.
Ännu ett arbete nalkades sin fullbordan, nämligen en grafvård öfver ledaren af en katolsk skola i Kanada.
Den hade lika litet något gemensamt med fabriksmässiga min­ nesvårdar som med den impressionistiska plastikens produkter.
Två personer hade * Denna berättelse återfinnes i s amlingen " A 11- weibersommer " och är en af de få bland Marie v. Ebner-Eschenbachs arbeten, som häm­ tat motiv utanför Österrikes gränser.
PRINS OSCAR AF PREUSSEN MED SIN GEMÅL.
Prinsen, som deltager i k riget på ostfronten, blef för kort tid sedan sårad i hufvudet af en granafskärfva.
framställts som en grupp.
Läraren, en vörd­ nadsvärd präst i lång, veckrik talar, sträckte med vänstra handen fram en uppslagen bok åt en ungefär åttaårig gosse och angaf med högra handens pekfinger ett ställe däruti.
Lärjungen var idel uppmärksamhet.
Den lille ro maren var en härlig varelse i sin djupa tankfullhet.
Uttrycket i ansiktet med de ännu så barnsliga och dock fint utpräglade dra­ gen var alldeles förtrollande.
Hufvudet och den fina nacken, som mjukt omslöts af kra­ gen på matrosblusen, voro något framåt- böjda, medan armarna energiskt korsade sig öfver bröstet.
Gossen stod där så kraftig, smärt och frisk som en ung silfvergran.
" Ni har ju sök t ut åt er ett förtjusande ro­ merskt barn som modell för er amerikanske lärjunge, käre mästare, " sade jag.
Han smålog, stolt och lycklig: " Det är min äldste son. "
Och upplifvad af mitt intresse och mina frågor, talade han nu om denne " äldste ", talade på sitt milda, anspråkslösa sätt med det vemodsfulla själfmedvetande, som de ha, hvilka äro värda den rikaste lycka, men icke fått någon sådan.
Han var ytterst återhållsam, när det gällde att be­ römma barnet; men hvarje ljud i hans stäm­ ma förrådde den outsägliga kärlek, hvarur det kvällde fram, och ju m er han bemödade sig att ej lägga i dagen någon partiskhet, desto mera kände man sig böjd för att tro gossen om allt godt.
Att jag ännu ej träffat den lille mannen, be­ rodde endast på en tillfällighet.
Han kom ofta till ateljén för att läsa sina läxor och hade där ett eget arbetsbord.
En d ag följde jag med en bekant, som ville se vår kära hädangångnas staty, till verksta­ den, och strax vid i nträdet såg jag n ågot nytt, nämligen en med våta dukar omlindad byst.
" En beställning? "
frågade jag, mycket glad.
" Nej, det är det icke. "
" Hvad då? "
Ett arbete, som han börjat för sitt eget nö­ jes skull, sade han, och på min bön att få göra dess bekantskap svarade han, att det väl ännu vore för tidigt, men — o m jag ön­ skade det så ... Omhöljet togs bort, och jag hade det tvif- velaktiga nöjet att stå ansikte mot ansikte med mitt e get porträtt.
- 124 - Det var blott ett utkast; men i al la fall kun­ de jag ej undertrycka utropet: " Det är ju jag och redan förskräckligt likt! "
" Så får ni ej säga, " yttrade han, " för er skull och för m i n skull o ckså, ty ni på minner starkt om min aflidna mor. "
Jag hade sårat honom, ångrade nu mitt ut­ rop af förskräckelse och sökte ursäkta mig hos konstnären.
Det förargade honom emel­ lertid att ha visat mig sitt arbete så snart, ännu alldeles outfördt.
Men han hade hoppats, att jag skulle be­ vilja honom min h jälp och ge honom några sittningar.
Nu började vi ömsesidigt öfver- hopa hvarandra med böner.
Han bad mig att sitta för honom, och jag bad honom att icke be mig därom.
Till slut segrade jag mèitl mina goda skäl.
För det första, emed4ti alla porträtt af mig lyckas bäst, när jag ej själf är närvarande vid deras tillkomst; för det andra, emedan tiden för min af resa ryckte närmare och jag v ar girig om hvarje minut, som jag ännu kunde tillbringa p å m i t t F o ­ rum, miff Palatium, i gallerierna och mu- séerna för att stilla tillbedja mina målade och mejslade afgudar.
För öfrigt skulle jag ännu några gånger komma till atel jén och öfverty- ga mig om hur de retuscher, som han ville företaga med vår staty, lyckades; han skulle då få tillräckligt tillfälle a tt samla intryck för silt verk ur minnet.
Vid mitt nästa besök lärde jag ändtligen känna hans lille son.
En farlig bekantskap, när man är en sådan barnavän som jag!
Den kunde nog förleda mig till a tt låta Forum och Palatium och alla afgudar af färger, marmor och brons vara där de voro och i stället spela boll med gossen, låta en snurra dansa eller se på hur han, som nu t. ex., med sina små kraftiga bruna händer ritade stora djärfva bokstäfver i s in skrifbok.
Den käre gossen!
Allt godt hans far sagi om honom bestyrktes af min första blick in i dessa blixtrande förtroendefulla ögon.
Ur de­ ras dunkel bröt lifvets klaraste morgonljus fram, tjusande som en koncentrerad vår.
Ä f­ ven den oskyldiga glädtighet, som strålad t- fram ur dem, var som våren, men det sköna­ ste i de tta sköna barnaansikte var dock mun­ nen med de ljufva, fylliga läpparna, hvilkas färg liknade en nyss utslagen granatblommas Snart hade vi svurit hvarandra vänskap Med en smula nedlåtande min berättade han om sina bröder.
Skyddslingar, intet umgänge mycket för små för honom.
Ständigt måst« ' man ge akt på dem; tre- och fyraåringarn« förstå ju ännu ej hvad de göra.
I går hade de rifvit sönder sin bilderbok, först i stora, se­ dan i allt mindre stycken, och efteråt gräto de.
när de på kvällen sökte efter boken utan ati finna den.
Femåringen, Rico, vill bli bersagli- ere och har redan en sabel, men ingen hatl.
" Och hvad skall du bli då? "
frågade jay " Naturligtvis bildhuggare, liksom far, " sva­ rade han, helt förvånad öfver att den saken ej redan var klar för mig.
Hans far tog ofta hem ett stycke lera åt honom, och däraf mo­ dellerade han djur och människor, helst dock madonnor med Jesusbarnet.
Han hade några prof på sin konst i fickan och drog fram dem.
Men — o ve! ...
Denna uppehållsorl hade ej varit fördelaktig.
De hade förloral hvarje karaktäristiskt kännetecken, och Pa­ olo betraktade sorgsen de små missbildade gestalterna.
" Vet du hvad, " sade jag, " idag åtta dagai kommer jag hit igen.
Då tar du med dig en ny madonna åt mig, men inbäddad i en liten ask.
I stället ger jag dig en liten pung, och i den finner du allt hvad du behöfver för atl köpa en ny bilderbok åt bröderna, en ber- saglierihatt åt Rico och åt dig själf något, som du tycker riktigt om.
Vill du? "
Om han ville!
Två solar gingo upp i hans svarta ögon.
Ja, ja, ja.
Jag skulle visst få en madonna, och hon s kulle vara riktigt fin; hon skulle ha en försilfrad krona och Jesusbarnet en förgylld.
" Verkligen?
En förgylld? "
Ja, ja, ja.
Och hvad den skulle glänsa se­ dan!
Till på köpet glänsa?
Det kunde jag k nap­ past föreställa mig och var på förhand all­ deles bländad af en sådan prakt.
Hur vi gladde oss bägge två!
Far och son ledsagade mig ut till min en- spännare.
Paolo vinkade länge åt mig, och ännu på långt håll hörde jag hans jubel.
* Dag och timme för vårt möte kom.
Jag stod i y tterkläder och ämnade just läm na rummet, när det ringde häftigt.
" Släpp ingen in!
Ingen! "
ropade jag å t tjä­ narinnan, som gick ut i tamburen, förargad ofver den häftiga ringningen.
Strax därpå hördes en främmande röst sä­ ga några ytterst upprörda ord, och helt be- stört kom jungfrun tillbaka och anmälde, att bildhuggarens fru skickat till mig sin syster; något fruktansvärdt hade händt.
Jag skyndade emot den oväntade gästen.
Hon darrade i hela kroppen; ansikte och ögon voro svullna af gråt.
" Signora, signora, det förfärligaste — tänk, tänk, signora! "
Andedräkten svek henne.
Jag grep hennes hand och måste tvinga henne att ta plats i en länstol.
Hon var en ung, energisk varelse.
" Ett ögonblick, ja ...
Jag vill endast fram­ föra min sys ters uppdrag.
Hon lå ter hälsa er, signora, att ni ej skall komma till ateljén ... Paolo är död, signora, och hans far rasar som en galning. "
Hon afgaf sin rysliga berättelse med många afbrott och under häftiga snyftningar.
Paolo lekte på terrassen.
De bo i femte våningen.
Barnen leka alltid på terrassen — det har aldrig händt något —.
I dag — en olycksdag ... inför hennes ögon ... Musikan­ ter draga förbi.
Paolo sjunger, dansar, stö- ier emot räcket ...
Det ger efter — han stör­ tar ned i djupet.
" Signora, o signora! "
Skarpt och skärande tränga orden fram ur hennes strupe.
" Tänk, min s yster! ...
Barnet dödt, mannen vid van­ sinnets gräns, förbannar och rasar och ger oss alla skulden ...
Ni skul le icke känna igen den milde, godhjärtade mannen! "
Först kunde jag ej alls fatta detta förfärliga; tanken på de olyckliga föräldrarna kom mig att rysa.
Jag skulle velat skynda till dem, men insåg det omöjliga i att begära andel i deras heliga smärta och bad så endast om tillåtelse att dag efter dag höra efter hur det stod till.
Den sista tiden af min vis telse i d en eviga staden var fördärfvad.
Jag såg min så hastigt förvärfvade och åter förlorade lille vän i hvarje vackert romerskt barn, och tanken på Paolos olycklige far lämnade mig ej ett ögonblick.
En vecka förflöt; allt hvad jag erfor om den så svårt hemsökte var tröstlöst.
Ändili- gen underrättade mig svägerskan, att han för första g ången åter begifvit sig till atel jén, och hans fru bad mig ifrigt att uppsöka honom där.
På eftermiddagen for jag dit, fann dör­ ren olåst och gick in.
Konstnären stod framför sin sons afbild och betraktade den oaflåtligi, s å försjunken i tankar, att han ej hörde mig komma.
Jag nämnde hans namn, han såg upp, stönade sakta, bredde ut ar marna och slöt mig till sitt hjärta.
Jag kunde ej tala, grep endast hårdt om hans hand med mina bägge händer.
" Förlåt mig, " sade han, " då ni s å plötsligt Missionären fröken Ida Granqvist.
En kvinna på predikstolen.
FRÖKEN IDA G RANQVIST VAR EN FLI- tig medarbetare i Idun innan en annan verk­ samhet än författarens tog hennes hufvud- sakliga tid och intresse i anspråk.
Då nu en i och för sig icke så anmärk­ ningsvärd tilldragelse fäst allmänhetens blic­ kar på fröken Granqvist, nämligen hennes uppträdande i Örebro kyrkas predikstol vid en missionskonferens, har Idun därigenom vunnit en anledning att presentera fröken Granqvists bild för hennes gamla läsekrets.
Den nya verksamhet vi nämnde är missio­ närens.
Sedan år 1908 är fröken Granqvist nämligen anställd som svenska kyrkans mis­ sionär i Natal, Sydafrika.
stod där, förekom det mig, som om min m or kommit f ör att frosta mig.
Men det skulle ej ens hon ha kunnat ... med mig är det slut, det är slut alltsammans, allt, allt! "
Han vred sina sammanknäppta händer.
" Gud — min Gud ... där kommer en man springande och säger, ni m åste komma — en olycka har träffat er lille son, man har fört honom till l asarettet ...
Jag blir fö rskräckt!
En olyckshändelse — en af mina små?
— Ja.
— Hvad då?
Hvad för något?
— Jag v et ej, sä­ ger han.
— Full af å ngest följer jag m ed.
På sjukhuset betrakta de mig s å underligt och föra mig dit in — och lyfta upp täcket — och när de tagit bort täcket, ser jag — det är min äldste pojke ...
Han — han —.
Och när jag ser honom, utstöter jag ett skrik. "
Hotande höjde han sin hand: " Det h örde de där uppe! "
Han hämtade andan, gick ett par gånger upp och ned och sade så: " Mödrarna älska alla sina barn lika mycket.
De kunna det — de ha födt dem alla med samma smärta ...
Jag höll den äldste kärare än de andra. "
Den annars så tystlåtne, ordknappe man­ nen talade och talade.
Hans ordström rusade fram, så att jag knappt kunde följa med.
Han kom in p å den tiden, när han friade till sin hustru: " När hon hörde, att jag var bild­ huggare, åh, hur st olt blef hon ej!
Tänk, hon skulle få en konstnär till man!
Stackars kvinna!
Allt h vad hon lärde känna hos mig och modigt delade med mig, det var missräk­ ningar och ofta bekymmer för brödet.
Jag är ingen af dem, som slå sig igenom; jag har - 125 - inga järnhänder och inga spetsiga arm­ bågar — jag skjutes åt sidan af dem, som kunna mindre än jag ...
Men när han kom, min son, när han växte upp, då gjorde ingen • ting ondt mera.
Jag sår, han skördar, — jag förblir liten, men han skall bli s tor ... Som i ett rike fullt af blommor och frukter och sol­ sken blickade jag in i h ans framtid ...
Han tyckte om alla, äfven de icke-goda, han kun­ de ej annat, och alla, både goda och icke­ goda, tyckte om honom ... På händerna skulle de burit honom genom lifvet ... Aldrig såg jag honom annat än stor, berömd, ärad, — och Gud, Gud — på sjuk huset, när de lyfte upp täcket, — hvad låg där framför mig) På morgonen ett barn, som alla afundades mig oc h som himmelens änglar gladde sig åt, och — — hvad låg där nu! "
Rösten dog bort i e tt kvidande; h an föll på knä vid Paolos lilla b ord och dolde händerna i ansik tet, stödd mot skifvan.
Efter en stund gick jag fram och berörde hans darrande skuldra.
" Res er upp, käre mästare, res er upp!
Jag ber er därom. "
Intet svar kom; men h an stod upp och var nu lug n, så lugn, som fullkomligt utmattade människor äro.
" Ännu en bön!
Tag bort duken från bysten där! "
Han gick fram till sitt påbörjade verk och gjorde, som jag bad honom om, mekaniskt, som vore det något rent yttre och anginge honom alls icke.
Jag slog mig ned midt emot bysten: " Hvar äro modelleringspinnarna?
Arbeta, käre vän! "
Plötsligt kom det lif i hans ansikte.
" Ar­ beta?
Vet ni hu r mycket jag numera bryr mig om mitt ar bete? "
frågade han sfräft och för­ aktligt, ryckte till sig pinnarna från pallen, där de lågo, och gick med kraftiga steg och lyftad hand emot den stackars lerbilden.
Jag tänkte: Nu b örjar ett förstörelseverk.
Men det blef annorlunda.
Den höjda han­ den slog ej till, ut an sänktes.
Bildhuggaren blef stående framför sitt utkast, orörlig, med tillbakahållen andedräkt, som förlamad och lyssnande till en röst, som klingade emot h o­ nom ur v erket.
En varelse fordrade lif af sin skapare: " Fullborda mig! "
Och hvad ingen ännu kunde se, det sväfvade redan för konstnärens ögon — det full bordade i de t vardande, den till lef- vande existens väckta tankebilden.
Ett långt ögonblick af ängslan — e tt stir­ rande, ett besinnande, en sakta hviskning: " Madre!
", och smeksamt gled modellerings- pinnen öfver det gamla, osköna ansiktets panna, glättade, fördjupade, skisserade.
Se­ dan hvilade konstnärens blick lä nge, forskan­ de, jämförande på mig.
Den vände tillbaka till arbetet, och i d e nyss så dystra ögonen lyste återskenet af den gudabenådade ska­ parkraftens i själens inre brinnande låga.
Hvad jag k ände, då det förunnades mig att upplefva denna öfvergång från förlamande förtviflan till utöfvandet af en konst, som spänner alla lifskraffer, det var lycka och högsta tacksamhet.
Sittningarna upprepades, verket gick fram­ åt, och just vid d enna tid va nn min värderade vän sin första seger.
En pristäflan hade föranstaltats af staten.
Det gällde en apoteos öfver den aflidne ko­ nungen.
När kuvertet öppnades och det namn bekantgjordes, som öfverflyglat alla med- täflarna, funno domarna med förvåning, att det var ett alldeles obekant. '
" Ert! "
triumferade jag, när han meddelade mig den glada underrättelsen.
" Ert, och det skall nu ej längre vara obekant. "
Han smålog på sitt gamla, stolt resignerade sätt: " Chi lo så?
Det finnes många bild­ huggare! "
Professor Verner Söderßjefm.
Oscar ßeverfins minnes­ tecknare ßäßfad af rys Ha myndigheterna.
Tör Jdun af dr Jofjn ßandquist.
NEDSLÅENDE INTRYCK HAR underrättelsen gjort i Sverige att professorn i allmän och inhemsk litteraturhistoria vid Helsingfors ' universitet Verner Söderhjelm på resa till S tockholm blifvit af ryska myn­ digheter häktad i Torneå och återförd till Helsingfors.
Anledningen till denna åtgärd är okänd.
Professor Söderhjelm är veten­ skapsman och har icke gjort sig känd för deltagande i politiska stämplingar.
Hans resa till Sverige hade ett opolitiskt syfte.
Han ämnade nämligen slå sig ned här för en längre tid för att fullborda andra delen af sin monografi öfver Oscar Levertin.
Professor Söderhjelms bortförande kom­ mer som en ny påminnelse bland de många, vid hvilka det nuvarande svenska släktledet vuxit upp, om det ryska politiska systemets art och syftning.
Det har icke mildrats, men skärpts af kriget.
De svenska kulturperson­ ligheterna i Fi nland plockas bort en efter en.
Det kan ej fördöljas att den svenska kul­ turens öde i F inland är svenskt nationalmed- vetandes alltjämt öppna sår.
Liksom en förlust eller en gjord eller liden orätt kan skapa en skugga öfver en enskild människas hela lif, s å har Sveriges delning för ett se­ kel sedan kastat en skugga in i vårt naiio- svenska nationen har velat bli liten och kan ej mera ändra sin lott.
Men den skall icke söka förtränga sitt medvetande om att denna litenhet är smälek och fattigdom, en karg jordmån för allt initiativ och alltid en fara för depravation: en pröfning mera än en ödets nåd.
Den fattigas och maktlösas revanschtanke, den " att inom Sveriges gräns eröfra Finland åter ", må väl i v iss mån ha gått i uppfyllelse, dock ej i en grad, som förmår utplåna det gamla samvetsagget.
Den svenska nationen må alltjämt till sin nytta dragas därmed.
Det är därvid en na­ turlig o ch riktig känsla, som bjuder oss att åt­ minstone kasta sympatiens och en fredligt gynnande sträfvans småmynt, hur ringa de må vara, ned i en icke afbetalbar skuld till Finland.
nalmedvetande.
Vi få genom en fortvarande förstämning i vår nationella känsla böta för förfäders bristande uppfyllande af sina plik­ ter mot fäderneslandet.
Intet folk slingrar sig ostraffadt ifrån sin ställning och mission.
Hvad en generation släpper eller förbryfer, blir den andras börda, i bästa fall som upp­ gift, i värsta som grämelse utan bot.
Den Professor Werner Söderhjelm är hufvud- mannen för en af det svenska Finlands för­ nämsta och vidast utgrenade kultursläkter.
Den Söderhjelmska familjen är gammal svensk adel.
Den härstammar från Söder­ manland.
Den förste kände stamfadern var sörmländsk bonde; hans son, Nicolaus Mal- menius, dog som kyrkoherde i Aspö försam­ ling 1650 och ligger begrafven i Strängnäs domkyrka.
Med dennes son Lars Malmén, v:; %: • • • * &gt; / Ode iill Tystnadens genia.
NÄR HAFVETS DYNING TILL MITT FÖNSTER FORES blott som ett sakta sus i musselskal, då kommer Du, hvars steg och röst ej höres, gåtfulla Genia, och lägger sval din hand på pannan och min själ beröres af vallmodoften från ditt mörka hår.
Som tröttad!
barn jag vaggas på din arm.
Din dunkla slöja kring mitt hufvud slår, en djupröd drufva glöder vid din barm ...
Men m ången natt jag suttit vid din sida på klippans häll vid hafvets öde strand och spanat ut i fjärran-rymder vida.
Intill ditt öra höll din ena hand en snäcka lyft, som skulle du förbida i lyssnande en underbar musik, hvars eko gått ur dro ppstensgrottors stalp i evighet med vindars melodik till säfvens sorl och böljors svala skvalp.
Om altarrunden slöt en grön girland af våta ormbunksblad.
— Från midnattsstund till morgonväkt med nytänd gryningsrand du dröjde så i denna poppellund.
Och ofta, ofta, när du böjt dig stilla i blid hugsvalan till min hufvudgärd, min blick har sökt igenom mörkrets villa en skymt af dina ögons dunkla värld.
Men få fängt var att nattens sömn förspilla med spörjande och spaning.
Ej ett drag ditt a nlet röjde b akom täta f l o r.
.
.
Af sorgen böjd, vid öppen sarkofag förgäfves ja g d itt vä sens namn b e s v o r.
.
.
O Modersgenia, som vår vagga hägnar med sömnens vingar mot vårt första kval, din frid s om dagg på trötta sinnen regnar.
Du för oss lätt till Drömmens blåa sal, när sargad själ för dagens mödor segnar.
Kring febertinning lindas sval din krans, och som en hvisknings fläkt förnimma vi: Snart skall vår lefnads sista dissonans upplösas i din fulla harmoni.
EINAR EKSTRAND.
En annan natt jag såg din skepnad böja på knä inför en mossgrå altarsten och dina armar upp mot rymden höja.
Som sorgeflor i månens skira sken för blåsten fladdrade din svarta slöja.
* \ *.
* • • v f - 126 -
häradshöfding i Gotlands norra härad, blef släkten 1693 adlad och tilldelades namnet Söderhjelm.
Àf professor Söderhjelms för­ fäder under nästa århundrade var den äldre major vid Dalregementet och den yngre brukspatron i Vä stmanland.
Med dennes son, johan Otto Söderhjelm, flyttade släkten öf- ver till Finland af anledning att han under finska kriget utnämnts till kapten vid Öster­ bottens regemente; han utmärkte sig i kri­ get, särskildt som Sandels ' underbälhaf- vare vid Kuopio.
Professor Söderhjelms far slutligen var en synnerligen ansedd man i Finland; han utnämndes 1897 till prokurafor i K.
Senaten.
Han begagnade sin ställning som lagarnas väktare att verka för sitt lands skydd i all den utsträckning han förmådde, och det berättas om honom i en minnesskrift att han med sitt bestämda uppträdande lyc­ kades tillvinna sig respekt hos Bobrikoff själf.
Af hans 11 barn är professor Söder­ hjelm äldste sonen.
Verner Söderhjelm härstammar sålunda från en svensk krigar- och ämbetsmanna- släkt, dugande och hedrad i alla generatio­ ner så långt tillbaka man kan skönja den i tiderna.
Man är böjd att igenkänna fädrens karaktär i vikten och arbetskraften, fast­ heten och klokheten, som utmärka hans person.
Söderhjelm har varit vetenskapligt verk­ sam på två skilda områden, som romansk filolog och som litteraturhistoriker.
1 den förra egenskapen har han bland annat utgif- vit en fransk språklära och en fransk ele­ mentärbok.
1898 ut nämndes han till profes­ sor i germanisk och romanisk filologi vid Alexanderuniversitet i Helsingfors, en pro­ fessur, som han sedermera utbytt mot den han nu innehar.
Det förefaller ha varit fos­ terländska motiv, som afgjort hans studiers nya inriktning åt det litterära hållet, då han genom författarverksamhet hade särskilda utsikter att göra en insats i sitt lands kultur.
Hans första större litteraturhistoriska arbete var hans 1900 u tkomna monografi öfver den då för några år sedan bortgångne diktaren Karl August Tavaststjärna.
Han ville där­ med resa en minnesvård öfver det samtida Finlands största svenskspråkiga skald, som dessutom varit hans ungdomsvän.
Detta ar­ bete har redan i fullt mått de förtjänster, som framför allt utmärka Söderhjelms litte­ raturhistoriska förfaftareskap: grundlighet, oväld och kritisk klarsyn.
Han ger i sin bok en mycket tillförlitlig och mycket klar bild af Tavaststjärna som personlighet och som för­ fattare såväl i hans utmärkta egenskaper som i hans begränsning.
Till en ännu större uppgift gick Söder­ hjelm, då han med anledning af hundraårs- minnet af Runebergs födelse skref sitt stora arbete i två band om den svensk-finske na- lionalskalden.
Det innehåller en utförlig skil­ dring af Runebergs lif jämte de miljöer, i hvilka d et från barndomen förflöt, och en in­ gående analys af hans diktning.
Det är gi­ vetvis Runebergslitteraturens hittills förnäm­ sta verk.
Senare litteraturhistoriska arbeten af Sö­ derhjelm äro Studier i fransk berättarkonst (1910) s om ger en högst intressant framställ­ ning af 1400-talets franska novellkonst, och den kulturhistoriskt värdefulla skildringen af den italienska renässanspoeten Fran­ cesco Maria Molzas lefverne och dikt­ ning (1911).
En frukt af samarbete med den i förtid bortgångne brodern Torsten Söderhjelm var boken Italiensk renässans, hvilken som kändt blifvit mycket läst och skattad i Sverige.
1913 utgaf Söderhjelm en essaysamling Profiler ur finskt kul- iurlif, som skildrade personligheter och kulturrörelser i 1800-talets och det samtida Finland; här märkas bland annat essayer om Albert Edelfelt, om genombrottet i modern finsk berättarkonst och om en märklig finsk politiskt kondottiere Becher-Bey, som spe­ lat en viss roll i 190 0-talets europeiska poli­ tik.
Senast utkom af Söderhjelm den stora Levertinsmonografiens första band (1914], Men de litteraturhistoriska verken, hur tal­ rika och respektabla de än äro, utgöra likväl blott en del af professor Söderhjelms inten­ siva och mångsidiga litterära verksamhet.
Som litteraturkritiker i Helsingforstidningen Hufvudstadsbladet och i tidskriften Nya Ar­ gus har han varit förmedlare till Finland af allmän europeisk och svensk litteratur.
À andra sidan har han också både som öfver- sättare från finskan och som journalist pre­ senterat finskspråkig litteratur för svensk publik.
I de n finska språkfrågan har Söder­ hjelm närmast anslutit sig till ungfennomaner- na.
Han har verkat för de bägge språkpar- fiernas erkännande af hvartdera språkets be­ rättigande och for utbredningen inom bägge Inèz Wigert.
af den enande känslan af ett gemensamt fo­ sterland.
Under pseudonymen Pekka Malm har han utgifvit en roman Brytningstider 11901), som behandlar språkfrågan.
Söder- hjelm ser utan bitterhet på den utkämpade språksfriden.
I en framställning däraf för ut­ GAMLA LÄRARE OCH LÄRARINNOR HA I ländsk publik skrifver han att om kampen allmänhet en långt större bekantskapskrets än haft åtskilliga beklagliga sidor, så har dock andra människor.
Men fru Inèz Wigert torde ta priset af alla sina kolleger.
Inte bara därför, att denna täflan liksom all fäflan, äfven haft hon verkat som lärarinna i f ranska under ett halft lyckliga verkningar; och när det gäller den hundra år.
Inte heller därför att hon medhunnit gemensamma nationella frågan, ha de bägge ett större antal lektioner under hvart och ett af partierna alltmer slutit sig tillsamman.
dessa år än en vanlig språklärare skulle kunna Genom sitt anseende och sina vidsträckta tänka på.
Utan först och sist därför att hon al­ drig glömmer sina elever och de icke henne.
utländska förbindelser har Söderhjelm under " J ' ai un coeur d ' artichoc avec une feuille pour tous gångna år utmärkt kunnat representera Fin­ mes elèves ", säger hon.
Och att eleverna gen- gälda denna minnesgodhet därom gaf hennes ny­ land och föra dess talan för en europeisk ligen inträffade 70-årsdag ett tydligt vittnesmål.
publik.
Säskildt i f ransk press har han upp­ Hennes hem var öfversålladt med blommor, och repade gånger skildrat finsk kultur o ch inne­ på hennes bord lågo högar af telegram.
börden af Finlands rättskamp mot det ryska Hon räknar elever i åldern mellan 5 och 74- själfhärskardömet.
år.
Hon har sina skolflickor i F ranska skolan, d är Gifvetvis har en patriot och kulturperson­ hon verkat i 31 år, men hon läser också med privatisier, unga militärer, ingenjörer, general­ lighet af hans mått icke kunnat s es med mil­ direktörer, politiker, gamla fruar.
Hon har ännu da ögon af den ryska styrelsen.
Nu h ar man elever, som hon gaf den första lektionen f ör 40 å r sen och hon började morgonen efter 70-årsdagen gått därhän att försäkra sig om hans person.
med en alldeles ny elev.
Hennes oerhörda popu­ Vi må väl hoppas att han blir frigifven och laritet som lärarinna beror nog inte bara på att att den 57-årige mannen icke underkastas en hon kan det språk, som i bokstaflig mening är behandling, som bryter eller skadar honom.
hennes modersmål, och att hon förstår undervis- nigens konst.
Hennes stora vitalitet och brin­ Men den erfarenhet man har lämnar tyvärr nande intresse för undervisningen måste stimulera ingen säkerhet därom.
eleven kolossalt.
Fru Wigert, som både på Den enstaka händelse, som nu förefallit, ger fäderne- och mödernesidan har påbrå från gam­ liksom hela det ryska system, som på sista la franska aristokratfamiljer, har fått i gåfva från sitt Frankrike ett temperament, som är sällsynt åren allt strängare tillämpats mot Finland, bland oss nordbor.
Och till ly cka för henne och anledning att åter tänka på de starka ord hennes elever har hon just i undervisningen fun­ Ellen Key efter ett besök i Finland strax ef­ nit det rätta utloppet för sina krafter.
Att lära ter det den nya regimen inledts redan år 1900 folk franska är helt och uteslutande roligt, och hvad lektionerna i Franska skolan angår, så är skref i sin bok Finland och Ryssland.
Det är det ett efterlängtadt nöje, som inte ens kan kallas ej ur v ägen att nu citera dem: arbete.
Hon kan också som sina hufvudintressen " Jag såg ett folk, stadda i denna heliga nämna barnen, arbetet och skolan.
Till arbetet får räknas de öfversättningar till fra nska hon gör strid, den strid, som i Europa började på för svenska maskinfirmor af reklambroschyrer för Marathons valplats: striden mellan hellener deras fabrikat.
Motor-plogar, hydrauliska pressar och barbarer, dessa eviga fiender, mellan och fotogenkök, allt är lika intressant, lika spän­ väster- och österland, dessa ännu oförenade nande och roligt att tränga in i. motsatser!
I denna strid hade tillförene — En v erksamhet, som fru Wigert fordom sysslade här vid Finska vikens stränder eller på Eu­ med, var genomgående af öfversättningar från franska för Dramatiska teatern, och många för­ ropas slagfält — svenskar och finnar blödt färliga grodor blefvo därmed bragta ur världen.
tillsammans, segrat tillsammans!
Nu kämpa Som hvila på lediga stunder sysslar fru Wigert finnarna striden ensamma, kämpa den med med sina memoarer — blott för barnens räkning säger hon.
Förr skref hon dock för en större a n d r a ä d l a r e v a p e n.
M e n ä f v e n n u ä r publik, d å hon var en omtyckt medarbetare i Dag.
Finland vår blodiga sköld.
Och det Nyheter och andra dagliga tidningar, någon gång var med rörelse jag kände mig i samklang äfven i Idun.
med hela den svenska folkkänslan, då jag, Fru Wigert har den sanna arbetarens önskan vid tanken på finnarnas nuvarande läge, att få dö på sin post — att inte många timmar måtte förflyta mellan hennes sista lektion och fylld af minnenas tacksamhet, af nuets sorg i mitt hjärta upprepade det gamla löftesordet: hennes sista stund.
Broder, förrän jag förgäter dig, må min Och om någonsin en arbetare var det, så kan väl hon anses vara en sådan lön värd.
högra hand förtorkas! "
En lärarinna i sin prydno.
- 127 -
UR.KR1 1.
En tysk krigarfamilj, bayraren Georg Straub, en veteran från kriget 1870 — 71, m ed sin hustru och sina nio söner.
2.
Den stora träbron vid Sjak, den enda infartsvägen från lands­ sidan till Durazzo.
3.
Verkan af en zeppelinbomb på ett boningshus vid rue Ménilmontant i Paris.
4.
Rege­ ringsbyggnaden i den albanesiska staden Kroja.
5.
Gata i Liverpool.
Till vänster St. Georgs Hall, stadens förnämsta hus och vackraste bygg­ nad.
Staden har som bekant bom- NIK&amp;fN barderais vid den senaste zeppelin- raiden mot Englands ostkust.
6.
Hufvudgatan i Alvona i Albanien.
7.
En monlenegrinsk och en fransk sol­ dat på en gata i Lyon.
8.
Från det tyska muhammedanfånglägref.
Ma­ ten hämtas.
9.
Den 16-åriga Made­ leine Damnion och hennes 14-årige broder, som ända sedan krigets ut­ brott arbetat vid ett fältbageri i norra Frankrike.
10.
Prinsen af Wales rustad för att fara till fron ten.
11.
En tysk röda-kors-sysfer.
—: —: —: - IUI I i 1, 5, 8 Berliner II).
G esellschaft.
2.
4, 6 Leipziger Presse Büro.
3, 7, 9 Meurisse.
10, 11 G. Bruennlein.
M I FALT Under den sistför- tlutna veckan har Spaningspafrull Stockholms stormsbefäl besvärliga land- företagit framryckning den.
på under förhållan­ 3.
Landstorms- några dagars öfnin- männen på väg, tiii gar vid Hägerstalund norr om hufvudstaden, Centralstationen.
Förpairull i strid.
från hvilka lifliga m a­ Sjukvården i arbete.
növrer vi här medde­ En la 1. spjäladt med geväret.
Kommendanten öfver- ste Rosenblad inspek­ terar landstormskom- 6 Ofningsledaren kap­ några bilder.
paniet.
Till h öger om kommendanten synes kompanichefen pro­ fessor Tor Jonsson.
2.
4.
5. sårad får benet ten Mailing.
7.
En så­ rad kamrat.
8.
Under eldgifning.
9.
Gou- laschkanonen, lagar mat för personer.
-: - som 120
till induct- Tlf 6sfer Sofinder.
DE NYGIFTA AF RESTE MED NATTSNÄLL- tâget på en bröllopsresa till kontinenten », brukar det stå att läsa i tidningarna, eller stod åtminstone före krigsutbrottet; då ungt folk ur välsituerade kretsar firat bröllop.
Men en bröllopsresa till indianerna gör inte hvem som helst från Ultima Thüle, och Idun anser sig därför bjuda sin läsekrets något osed-vanligt m ed dessa skildringar af fru E ster Bo­ linder, som tillsammans med sin make, amanuensen Gustaf Bolinder, omedelbart efter det deras bröllop stått, begaf sig på en vetenskaplig forskningsfärd till norra S y d- Am e r ik a s indianer.
F är de n gick öf- ver England till en liten ort i, norra Columbia, Santa.
Marta, som ligger en dagsresa från Panama- kanalen.
Därifrån ställdes kosan till kaffeplanta- gema på be rgssluttningarna och sedan till de mera eller mi ndre vilda indianstammarna i dessa trakter.
— - Det unga paret har nu lyckligt och väl återkom­ mit till S verige efter en för den etnografiska veten­ skapen gifvande expedition, och några af sina erfa­ renheter från resan skildrar fru B. för Iduns läse­ krets i en kort, intressant artikelserie, som påbör­ jas i detta nummer.
Fru Ester Bolinder.
I.
Lifvet i Kaffebergen.
Sierra Nevada de Santa Marta posfsfämp.
datum.
ÄRLIGT ", TÄNKA NOG MÅNGA därhemma, för hvilka kaffet är kärt.
" Nevadan " frambingar ock­ så bland det bästa kaffe i värl­ den.
Men det kan kanske, trots detta och den yppiga, tropiska växtligheten, ha sina sidor ändå att lefva i Kaffebergen.
Jag vill st rax berätta litet om " sidorna ".
Min make och jag begåfvo oss efter an­ komsten hit sn arast möjligt u pp i b ergen.
Vi ville först och främst undersöka, om där fanns lämningar efter indiansk kulfur och äfven s tudera kaffe- och sockerodlingen nå­ got.
Det är många nya erfarenheter för en norr­ ländska häruppe, om också landskapet nå­ got påminner om vårt land.
Def underbaraste är gifvef urskogen.
Man njuter obeskrifligt, då man endast behöfver rida genom den på en säker mulåsna, men när man är tvungen kampera där, ovan och obekant med landet, är det värre.
Urskogen öfverflödar visserligen på ståtliga träd, un­ derbara ormbunkar och vackra blommor, men också på giftiga ormar, ödlor och insekter, de sistnämnda i otrolig mängd.
Jag minns första dagen vi r edo där.
Min m ake klättra­ de upp för en brant för att hämta några utom­ ordentliga orkidéer.
Ett par stora ormar ja­ gades upp och ringlade sin väg, men han fick blommorna.
De voro fulla af myror, getingar och allehanda kryp, och när vi skakade blom­ morna, föllo bladen af.
Så är det med nä­ stan alla urskogens blomster.
Se, men inte röra!
Otaliga ormar och giftiga ödlor ha vi t räf­ fat på i s kogarna, men de kila vanligtvis sin väg, s krämda af bullret.
Värre äro insekter­ na.
Lianerna, som hänga öfver vägen, äro ofta fullsatta med stickande, olrefliga myror.
Hvarje kväll måste man noga se efter, om ej giftiga fästingar bitit sig fast eller om nå­ gon sandloppa varit framme och lagt ägg under naglarna.
Ett tä tt slutande tält ä r nöd­ vändigt med vattentätt golf och moskitos- dörr, eljes blir det snart fullt af insekter.
Amanuensen Gustaf Bolinder.
Det är en vacker syn, när urskogen brinner, men på samma gång skär det en i h järtat a tt se förödelsen.
I ställe t för det förstörda, planterar man nu smärre träd, som gifva god skugga.
Kaffet behöfver nämligen skugga för att kunna trif- vas.
Men i s kuggan frifvas äfven insekter.
Särskildf älskade af insekter äro kaffeplan­ teringarna den tid, d å den vackra, röda fruk­ ten, som innehåller kaffebönorna, skördas, d. v. s. från december till mars.
I mo tsats till kaffet vill s ockret ha sol, därför ter sig en Flodångare på Magdalenafloden.
sockerplanfering som en enda stor grönskan­ Plåtkoffertar äro bäst för packningen.
Ofta de äng.
De nordamerikanska eller engelska har jag blifvit illa biten af insekter, men än­ haciendorna här uppe äro vackert byggda — då skola de dagar jag tillbragte i urskogen små, lätta trähus, luftiga och ljusa — samt höra till mina käraste minnnen från tropiker­ omgifna af rosor.
Rosor, rosor öfverallt!
På na.
Ingen fantasi kan utmåla den mer under­ en af planlagerna hade man 36 o lika rosen- bar för sig än den i verkli gheten är.
Skyhöga arter!
Tyvärr upptäckte vi snart, att kaffe och träd, ståtliga palmer, hundratals arter af träd­ rosor var nästan det enda, som fanns.
Ingenting ätbart frambringas häruppe ut­ lika ormbunkar, öfverväxta, nästan kväfda af om litet frukt.
All m at och alla utensilier i ö f- lianer och underliga blommor.
Men jag sk ulle ju be rätta något om kaffet!
rigt m åste fas från kusten, dit det är en dags­ Högt uppe i b ergen på 1,000 till 1,500 m. öf­ resa med mulåsnor.
Köttet t. ex. blir inte ver hafvet h ar man röjt f ör de väldiga kaffe- värst godt af den transporten.
— Det gäller i planteringarna.
Man går fram med yxa först, öfrigt hela kusten att ingenting tillverkas där, sedan med eld, det är enda sättet att få bukt allt importeras, t. o. m. m ajs, kakao, salt och med skogen, som växer till otroligt hastigt.
In­ annat, som landet själft producerar.
Ameri­ tet af timret kan fas tillvara; det finns ingen kanskorna äro dessutom inga goda husmöd­ möjlighet att forsla bort def.
Dyrbara träslag, rar, utan låta de infödda, smutsiga tjänarna mahogny, ceder och allehanda färgträd helt och hållet sköta hushållet, Af de n enfor­ brinna ned och det doftar af välluktande trä!
miga kosten var det särskildt en förskräcklig inhemsk soppa, som vi aldrig kunde fördra, Irots vi voro rätt så härdade vid det laget.
Den var beredd af smält svinfett, s. k. manteca, majsmjöl, lök och något salt.
Dess konsistens liknade närmast klister.
I detta simmade förutom myror och mygg äfven nå­ gra hårdkokta kalkonäggulor.
Denna soppa förekom minst två gånger hvarje dag, lunch och middag.
Den koliumbianska matlagnings­ konsten står enligt samstämmiga vittnesbörd mycket lågt, under det man i Mexico och Costa Rica har förträffliga nationalrätter.
Därom skall jag fala mera nästa gång, då jag hoppas få tillfälle sk ildra def infödda folklif- vet litet, sedan jag hä r berättat om e uropéens lif hä rute.
Någon större omväxling erbjuder detta En infödings hydda i Ka ffebergen.
- 130 -
Den lille trumpetaren.
Novell af HOLGER JOHANSON, EN LILLE TRUMPETAREN VAR EN l P ar i ser 9 arn ' n &gt; fräck, tjufpojks- llllllll t i aktig och kvick.
Han hade födts i ||||||lp j Montmartres inpyrda, förorenade W&amp;iWA i luft af någon moder, som han icke kände till, någon af dessa obskura kvinnor, hvilka lämna sina barn vind för våg i världsstadens opålitliga haf.
Han hade några dagar gammal hamnat på en barnuppfostringsan­ stalt, där man med tiden inpräntade i honom de första grunderna att läsa och skrifva och upp­ föra sig som en ordentlig karl.
När man sedar ansåg honom tillräckligt stor att föda och klara sig själf, skickades han som en sextonårig väl- dresserad pojkvalp till tjugoförsta linieregemen- tei, hvarest han fick anställning som trumpetare vid tionde kompaniet.
jean Bastien Pluguard, hvilket namn han erhål­ lit i dopet, biet tionde kompaniets förklarade Vjunstling.
Han var just en sådan tokrolig, själfs- v^åldig byting, som tillvann sig de glädtiga och teçnperamentsfulla franska soldaternas odelade syrtipati och beundran.
Många voro äfven de hi­ storier, som cirkulerade om honom.
Tillexempel hur tjocke Lagarde, hvilken tagit bondpermission en kväll, glad till humöret att ha träffat Loulou, kokotten från Montparnasse, och lifvad in i själen att ha undsluppit vakten, kom smygande in som en katt i kasernen, men drulla- de omkull på ett snöre, spändt vid hans säng af den skälmen lean, hvarvid han väckte hela loge­ mentet.
Och den där tillställningen sen på Jean Plu- quards sjuttonåriga födelsedag, då han lofvade bjuda några af tokstollarna på gammalt vin.
Ett bord var dukadt i kasernen med en hel rad af glas och två vinbuteljer.
Alla de inbjudna voro församlade, belåtna att få ett godt glas vin.
Tjocke Lagarde gick omkring och smackade, sy­ nade noga etiketterna och läste högt.
Chateau Lafite 1880.
] o, jag tackar.
Très bien.
Och Jean hällde i glasen, flinade och skrek.
— Nu ska ni få dricka vin så ni spricker!
] ag har en butelj på huk till!
Tjocke Lagarde sken af belåtenhet.
Han fat­ tade ett af glasen, harsklade strupen och sade.
— Jean Pluquard!
Du fyller sjutton år i dag och bjuder oss på vin, heder och fack därför.
Du minnes kanhända den gång du spändt ett snöre vid min säng, så jag snafvade.
Jag har nu glömt det där sattyget och förlåter dig.
Kamrater, fat­ fen edra glas och låtom oss dricka lean Plu- quards, trumpetarens skål.
Alla grepo sina glas.
Lagarde var ett godt stycke före dem i deras angenäma förehafvande.
Han tömde glaset i ett enda tag, men spottade hastigt ut det som han hade kvar i munnen och skrek: — Åh, din spjufver, du har slagit i svagdricka!
lean hade retirerat mot dörren.
Han ropade, i det han höll på att kikna af skratt: — Vil l ni ha mera vin, Lagarde!
] ag ska hämta!
Ni ska få så mycket att ni spricker — af ilska, ha ha ha!
Kamraterna skrattade, så att de lågo dubbla.
Lagarde jagade ursinnig efter) ean för att klå upp honom, men Jean kom undan och sprang öfver till marketenterskan, som hade förärat honom de fina tombuteljerna från officersmässen, och berättade allt för henne, så att äfven hon fick roligt i sin tur.
En vacker dag fingo de emellertid andra saker att tänka på.
Ryktet om ett förestående krigsut­ brott mot Tyskland började cirkulera.
Efter ryk­ tet kom - mobiliseringen.
Och femte armékåren, inclusive tjugoförsta linjeregementet beordrades att omedelbart afresa till Lothringska gränsen.
Den lille trumpetaren jublade och klappade hän­ derna af förtjusning.
Han tyckte, att det skulle f Ett något förfallet " palats " j ku ststaden Santo Monte.
inte.
Vi voro för vår del efter en vecka grundligt u fledsna på vistelsen vid k affeplan­ taget, den storslagna, men dystra utsikten, regnmolnen, som hvarje eftermiddag insvepte oss, och de högtidliga måltiderna, där man sitter uppsträckt i " evening-dress " och intar en föda, ej ens värdig våra hederliga svin.
Klimatet häruppe är gifvetvis bättre än i de varma lågländerna.
Framför allt är det svalare här.
Men fukten häruppe är ej häl­ sosam.
Ej heller blir man glad af det ständiga regnandet.
Det regnar åtta månader på året!
Tänk, åtta månaders regn, visserligen mesta­ dels med uppehåll om förmiddagarna, men ändå!
Hvarje morgon komma molnen drifvande nerifrån det heta kustlandet — de stiga hög­ re — huset insvepes i kall, fuktig dimma, och så kommer regnet!
Inte ett vanligt hemma­ regn.
Det är inte en dusch, det är som när man slår ut ett ämbar vatten.
Det är lustigt nog, att européer på kusten alltid längta upp till de svala Kaffebergen —.
Och européer i Ka ffebergen längta altlid ner till d en torra, heta kusten.
För min del före­ drar jag kusten, trots moskiterna och de fyr­ tio graderna i s kuggan!
Häruppe i bergen möta vi de första india­ nerna, som komma hit f ör att arbeta från sina byar högt uppe i fjälle n.
Förhållandet mellan dem och de hvita tyckes vara ganska godt numera, men förr rasade här vilda strider och det fanns ännu ruiner af förstörda span­ ska fäsfen bland " fincorna ", som odlingarna kallas här.
Indianerna bo här i hy ddor, som till det i nre äro indianska, till d et yttre mera kolumbian- ska.
Alltid ha de en liten " finca " med kaffe, som de dock bara sälja, socker, potatis, apel­ siner och alla möjliga tropiska och subtropi­ ska frukter.
Här finnas också sedan gammalt kolumbi- anska plantageägare.
De äro både vänliga och gästfria, men från vår synpunkt är det ett något kuriöst folk.
De äro förmögna nog, men lefva enklare än torpare hemma, de klä sig i trasor, de gå aldrig, bara rida och äro allesammans släkt.
Där fanns en gammal man, don Crispin, som var pappa, farfar eller morbror med hela provinsen, tror jag.
En ståtlig gammal boftyp .ständigt klädd i väl­ dig halmhatt, trasiga byxor, tofflor med stora silfverspännen och en brokig ponchs.
Detta är ett plagg, som ser ut som en fransad bad­ handduk och brukar vara helare, om också ej renare än de öfriga kläderna.
Ponchon har ett hål i midten, där hufvudet stickes ut.
På de kolumbianska plantagen finnas rika arkeologiska fyndorter.
Dit fara min make och jag efter regntidens slut och hoppas då få göra närmare bekantskap med de " vilda " indianerna, som min make under en mycket besvärlig färd redan besökt.
RÄTTELSE.
1 artikeln " Bröllopet på Leufsta " i näst före­ gående nummer står i underrubriken friherre Carl de Geer, skall vara friherre Louis de Geer, hvil- ket också framgår af artikelns ordalydelse.
Författarinnan och två infödingar utgräfvande indiangrafvar.
- 131 - Amerikansk kaffehacienda i Kaffebergen.
bli utomordentligt roligt att få komma ut och kriga.
Tjugoförsta linjeregementet hade lägrat sig vid en liten by vid gränsen.
Man hade slagit ett godt läger, gjort kokgropar och inrättadt det tämligen bekvämt åt sig.
Jean hade fått dela tält med Lagarde och två man och utgjorde fjärde man i deras matlag.
Efter det lean kommenderats att blåsa till skaffning, kilade han och Lagarde i väg till inf en- denfuren efter kött, där Lagarde kifvade till sig ett bra stycke.
— Här ha vi en finare bit oxkött, som ska sma­ ka godt, förkunnade Lagarde och slängde köttet tilt lean.
Bär det du, men tappa det inte i smut­ sen, din slarfver.
— Kokött, menar ni väl, Lagarde.
— Håll tru ten på dej och kom, ska vi sk affa röt­ ter till s padet, så få vi en läcker soppa.
Så traskade de bort till en bondstuga med en liten trädgårdstäppa omkring, ett ställe som La­ garde uppsnappat under sin rekognoscering efter färska grönsaker.
Först gick Lagarde, sedan lean, kånkande på köttet, allt under det han här­ made tjocke Lagardes säfliga och rullande gång.
Då de kommo fram till farstukvisten, dunkade Lagarde med knytnäfven på dörren och ropade med myndig stämma: — Öppna i Frankrikes namn!
) ean fann sig äfven föranlåten tillägga: — Ö ppna, bondbassar, annars skjuter vi!
— Tig, skrek Lagarde och måttade ett slag ef­ ter Jean, samtidigt som en liten torr, darrande gumma öppnade.
Lagarde gjorde en flyktig honnör mot den löj­ ligt lilla käppin på hans stora hufvud och sade i kommandoton: — M or, langa fort hit med lite rötter att koka soppa på.
—) ag har inga rötter.
Jag är så fattig, gnällde gumman.
— Åh, st runt, inföll Jean.
Mor, som har ett sånt präktigt grönsaksland här.
— D et är så litet, så litet, men om ni är snälla mot gumman, ska ni få till en soppa, hvarpå hon knallade bort och drog upp några rötter, som Jean tog emot och sade med len röst: — Tack, mor, det här gör hon inte för sista gången.
Därpå vinkade de adjö och tågade förnöjda till lägerplatsen, där de andra två redan skaffat vat­ ten och bränsle, tändt eld under grytan, så att vattnet höll på att koka.
Mafvraket Lagarde var kock.
Han plumsade ner köttet i grytan, skar morötterna i bitar, och då köttet var kokt, dränkte han dem i buljongen.
När maten var färdiglagad, blef den verkligen utmärkt.
Buljong och rötter, oxkött och potatis.
Det var gentilemang.
De åto så de blefvo som stinna galtar, fy lägerlifvet och landtluften hade gjort, att de fått en brinnande aptit.
Lagarde tände därefter en cigarett, sträckte ut sig till sin fulla längd utanför tältet, och de andra följde exemplet, utom Jean, som kröp tyst bakom Lagarde och kittlade honom med ett grässtrå i ansiktet.
Lagarde kliade sig i ansiktet, viftade med handen och vrålade.
— Förbannade flugor!
Men Jean fortsatte, vridande sig af skratt, att kittla Lagarde än på näsan, än i ö rat, än på mun­ nen, tills denne reste sig upp, förargad, i sittande ställning och fick se, att det var] ean.
— Åh vet hut, din slyngel, utbrast Lagarde och kastade en jordkoka efter honom, hvarefter han sträckte ut sig igen, gäspade och sade: — Det här gossar, är, ta mig sjutton kuckemaf- fens att få komma ut på bondvischan, äta och lata sig.
— Vän ta tills " les alboches " komma, får ni l ag­ om lata er, inflikade Jean.
— " Les alboches ".
Hå hå hå, lugn i stormen bara, det är ingen fara, deklamerade Lagarde med en gäspning.
Daqen förflöt lugnt och stilla och framåt kväl­ len blåsfes tapto som vanligt.
— Har ni lusi att krypa in en sån här stilig kväll, f rågade Lagarde.
— Vi måste välan, svarade de andra.
— Åh, s e go afton, ni ä r rädda.
— Bravo, utropade jean piggt.
Lindebarn sofva vid den här tiden, men inte män.
— M en en sak, förstår ni, vi måste ligga, när löjtnant Guillon gör ronden, återtog Lagarde.
— Seså, du håller vakt, Jean.
De gingo in i tältet och] ean kröp beredvilligt ner på alla fyra och stack ut näsan och ögonen nedanför tältduken.
Det dröjde icke heller länge, f örrän han iakttog en person, som kom sakta gående.
— Löjtnant Guillon ko mmer, hviskade jean.
Nu ska vi minsann sofva.
Det här var skojigt.
Och som på ett gifvet tecken bredde de kap­ porna öfver sig och började utföra en snarkkon- sert, där jean icke minst bidrog att göra sig gäl­ lande.
Löjtnant Guillon kastade några blickar in i fäl­ tet, gick vidare och tänkte: — Jo, de kunna dra riktiga timmerstockar, de där.
Men några minuter senare satte de sig upp och skrattade af hjärtans lust.
— Ha ha ha!
Nu kunde vi al lt lura honom, ut­ brast och flinade Jean.
Därpå väntade de ännu en stund, förvissade om att deras öfvervakare försvunnit, och kröpo se­ dan ut o ch satte sig i e n ring utanför tältet.
Kvällen var en af dessa härliga, milda augusti­ kvällar.
Det kolsvarta mörkret hade utbredt sig öfver landet och på den sfjärnklara, blixtrande himlen utstrålade från fullmånen ett gulhvitt s ken, en belysning, som gaf en magisk, fantastisk prä­ gel åt lägret, de tusentals små fälten, de långa raderna af gevärskopplen, och de fyra männen, som sutto utanför sitt tält Lagarde tände en cigarrett, drog ett par bloss och lät den gå laget rundt.
Då det blef jeans fur, fann han tillfället var a inne att riktigt tillgodose sig denna njutning.
Han drog kraftiga halsbloss gång på gång, maganiserade oerhörda kvantiteter af rök i munnen så aft kin­ derna pöste ut som smörbrön, hvarpå han blåste ut röken genom mun och näsa, tills Lagarde såg sig nödsakad att yffra: — Hif med cigarretten genast.
Ska du röka upp den, ditt nöt, hvadl Jean steg upp, bockade sig djupt och räckte återstoden af det åtrådda njufningsmedlef, s ä­ gande: — Tack, herr Lagarde, så rysligt mycket.
Ni var ofantligt vänlig, som lät mig smaka.
Lagarde ryckte till sig den, försökte dra ett sista bloss, men brände sig på läpparna, hvarpå han slängde stumpen ifrån sig och svarade.
— Tack, pojklymmel.
Det uppstod en stunds tystnad.
Männens blic­ kar gledo sakta utöfver lägret.
De tyckte inom sig själfva, att det var något märkvärdigt, out­ grundligt i månskenet.
De kände sig som om de lefvat i miljön till en spökhistoria, so m de i barn­ domsdagar hört berättad vid kvällsskymning.
lean betraktade himlen och stjärnorna och af- bröt plötsligt tystnaden.
— S e, nu föll en stjärna!
— Hvar då, säg, hvar då, utropade de andra in­ tresserade.
— Det ä r för sent.
Den har fallit r edan.
— Här är mycket vackert i kväll, utbrast La­ garde.
— Ja, men Paris är vackrare om kvällarna, för­ kunnade lean.
— Paris och landet kunna inte jämföras, min gosse, återtog Lagarde.
Ser du, landet vill jag likna vid en landtlig oskuld, enkel, naiv och vid­ skeplig, men Paris däremot, en skön och kärleks­ full kvinna med glittrande paljetter och vackra ben.
— Par is är en kokott, inflikade lean.
Vid detta uttalande kunde icke Lagarde låta bli att tänka på Loulou, hvarför han sade: — Jag undrar, hur länge vi f å vara ute.
— Tills vi slagit ölfyskarna, svarade Jean.
Det blef åter tyst en stund.
De andra soldaterna, som hela tiden tegat, väl vetande det omöjliga att sticka emellan med några ord, under det att Lagarde och lean talade, spetsade öronen vid meningen: — Tills vi slagit ölfyskarna.
Och då undrade de.
— Slå ölfyskarna, hvarför?
— Ska jag sju nga för er om la ' Fleurette et Kiri- kiri-ki, frågade Jean uppsluppen.
— Sjung, du gaphals, men väck ej lägret, sva­ rade Lagarde.
jean reste sig upp och föredrog en hel oför­ skämd ramsa af verser, som satte de andras skraftmuskler i rörelse.
Upplifvad och hemma på sin mammas gata, började han därefter exe­ kvera ett halft dussin Monfmartrevisor med åtföl­ jande danssprattlingar och tokerier.
— Hi hi hi, fnissade Lagarde.
Han är bra tokig, ki after, skulle man kunna tåga mot Berlin, om det hi hi hi.
knep.
Men ju mer tiden gick, ju intensivare det Så smånngom började den lille trumpetarens otrefliga landsvägsdammet rykte, ju mer svett­ patriotiska känslor att komma i svall ning och han dropparna tillrade nedför pannan och ömheten i öfvergick till att ropa.
fötterna gaf sig tillkänna, dessmera fick Lagarde Löjtnant Guillon hade hört skrålet.
Han smög en annan syn på saken.
Han sneglade på] ean, som gick lätt som en sig sakta till fält et, fick syn på hela detta sköna kotteri, som låg skrattande i m ånskenet och åhör­ fjäder, och sade: — Är du inte trött, hva?
de Jean Pluquards lifliga så ng.
Han log, löjtnant Guillon, ty han kunde ej annat — Inte ett dugg.
åt denna dråpliga anblick.
Men då den lille trum ­ — Är du inte öm i f ötterna?
— Nej.
petaren hade skrikit ut sista strofen, klef löjtnant — Svet tas du?
Guillon oförmodadt fram bakom tältet, grep) ean — Nej.
i kragen och sade barskt.
—) aså, ligger ni o ch snarkar på det här sättet.
— Tror du vi få rasta snart?
Marsch in och lägg er alltihop.
— Inte förrn vi slagit " les alboches ".
Det var som att slå ett ämbar kallt vatten öfver — Huh, puh, p ustade Lagarde.
dem.
De smögo sig skamflata in i tältet och Efter en stund började Lagarde halta.
De) kröpo ihop som snälla, lydiga barn.
värkte och sved och brände som eld i fö tterna.
När löjtnant Guillon s ett, att de åter lågo på Till slut stötte han med gevärspipan i ry ggen pé sina platser, gick han sakta därifrån.
I hans ena Jean och sade lågmält: ögonvrå satt emellertid en får och han mumlade: — Du vore hygglig, om du bar bössan ett litet — T rumpetaregossen är verkligen en äkta ögonblick.
fransman.
lean tog stolt emot geväret och sade: Lagarde muttrade till Jean efter det löjtnanten — Gärna.
Ni tappar väl bara infe sugen, försvunnit: Lagarde.
— Du kunde låtit bli att skrika så högt.
Nu Men Lagarde endast stönade och släpade sig kanske vi bli rapporterade hela baket.
fram.
Han insöp en dammättad, unken luft, som Därpå lade han sig på sidan och somnade, och luktade fotsvett och som kväljde honom.
Dessutom det gjorde andra också plågades han af en våldsam törst, som gjorde ho­ Då solen påföljande morgon rullade upp på nom retlig till lynnet och som dref honom att högt himlahvalfvet gick reveljen.
ropa ordet: — Vatt en!
General Foundain hade suttit uppe hela natten, Ett flertal soldater instämde och ropade äfven: studerat kartan och gjort upp sina beräkningar.
— Vatte n!
Rasta!
Han hade erhållit order ifrån högkvarteret att un­ (Forts.) der dagens lopp börja offensiven mot tyskarna.
Som det redan var besfämdf, a tt tjugoförsta linje­ regementet skulle tjänstgöra som avantgarde, gaf han befallning om att regementet skulle vara marschfärdigf till framryckning inom en half- FOR JAG VET E) HVILKEN GÅNG I ORDNIN- timma.
Tjocka Lagarde och) ean hade fått brådfom.
De gen har det bekräftat sig att dramatisering af hade värmf upp kaffe, bredt smör på hvar sitt romanlitteraturens mästerverk utfaller till nackdel stycke bröd och åto för brinnande lifvet för att ej för diktverket.
" Furst Myschkin ", skådespel af Hjalmar Meidell efter Fedor Dostojewskis roman behöfva traska i v äg med tomma magar.
— Hå hå, nu få de nog annat att göra än rap­ " Idioten ", är till en fjärdedel den store ryssen och portera oss, framkastade Lagarde efter nersväl- resten ett sensationsdrama af den sceniske om- stufvaren.
Hufvudpersonen med sin utomordent­ jandet af en tugga.
— lo jo men san — genmälde lean bestämdt.
liga själsfinhet och sin allkärlek — mer a en sym­ — Men ganska tråkigf att ge sig ifrån det här, bol för budordet: du s kall älska din nästa som dig själf!
än en varelse af kött och blod — kan knap­ utbrast Lagarde.
— Tråkigt, tvärtom roligt att få skubba efter past göras sceniskt möjlig, m edan den däremot i tyskarna och ge dom på huden.
Men då få vi författarens modellering och i b elysningen a f hans allt akta oss för att vara så tjocka och lata som mäktiga och mystiska snille skänker läsaren för­ nimmelsen af något öfversvinnligt och gripande.
ni, La garde.
— Håll frynet, annars kastar jag flaskan i s yna De båda första akterna, i hvilka ett par egen­ domliga ryska figurer framställas, göra sig syn­ på dej!
— Kasta, Lagarde, m en se till, att ni må ttar rätt.
nerligen bra och det fördelaktiga intrycket stär- Ska vi leka krig, hva?
lag är fransman och ni kes ytterligare af stämningen i de heminteriörer, som upprullas och i hvilka diktarens ande är med.
tysk.
— Blås till uppställning, trumpetare, kommen­ Men sedan blir det godt om grofva featereffekter och billig romanfik.
derade löjtnant Guillon.
„ Herr Ekman klarar den änglalike unge man­ Lagarde slängde flaskan i s tället i sin tornister, och lean sprang upp, fattade sin trumpet och nen med det svaga hufvudet och det för blåste med runda kinder och sina lungors fulla all världens lidande ömmande hjärtat så måttfullt, att han aldrig hinner bli obehag­ kraft.
ligt sentimental, fru B r u n i u s ' Nasfaszja — Tut tuf tutili fut tut.
Och därpå hördes den ena trumpeten efter den är skön och larmoyante som en fallen andra uppta signalen.
kvinna, men åtskilligt mindre ängel än hennes Det hade ej heller gått många minuter förrän franska syster, född Dumas fils, och beträffande hela tjugoförsta linjeregementet stod uppställdt i de många öfriga medspelande, fruarna F a h 1- rotekolonn med gevär för fot.
m a n, T e j e, G i b s o n samt herrar K l i n t ­ Ofverste de Melàn red på sitf svarta fuxsfo b e r g, B r u n i u s, H ö g e l o c h J o h a n s s o n jämsides fronten och inspekterade.
Hans yttre finns endast godt att säga.
Fru Tejes poetiska förrådde typen af en gammal karsk militär.
Ett charme och fru Fahlmans humor utgöra ljuspunk­ ansikte med markerade drag, vaxade, hvita terna i de n mörka taflan.
På Kgl.
teatern har m:me Andrejewa mustascher och en blick, hvars skärpa soldater och befäl nog kände till.
Men under denna hår­ S k i 1 o n d z sjungit Violetta i Verdis " Den vilse- da yta fanns det en glimt af humor och en fill- förda " och m:me Cahier, Amneris i " Aida ", gifvenhet för soldaterna, som hade gjort honom Carmen samt Ortrud i " Lohengrin " — och de båda mästersångerskorna ha naturligtvis dragit mycket omtyckt bland dem.
Han halsade hvarje kompani med ett ljudligt: fullt hus och skaffat publiken några högfidskväl- God dag, gossar, och han hade alltid ett godt, för­ lar.
Äfven Konsertföreningen skaffar vår manande ord att slänga fill folket.
När han kom fram till tionde kompaniet, och musikpublik högtidskvällar medels cykeln af man kommenderade: gif akt!
sträckte den lille Beethovens nio symfonier, som föreningen pro- trumpetaren på sig och stod som en tennsoldat, gramenligt bjuder på.
De sju första symfonierna och Lagarde ville ej heller visa sig sämre.
Han äro redan framförda, och föreningens allt bättre bröstade sig och smällde ihop klackarna, så det och bättre samspelta orkester tolkade de oför­ gängliga tondikterna med en glädjande konst­ ekade.
närlig omsorg.
— God dag, gossar!
För öfrigt dugga konserterna tätt, tydligen mer — God dag, öfverste, svarade ett hundratal än musikbehofvet påkallar.
Jag antecknar fru gälla, grofva, skrofliga röster.
Ofverste de Melàn höll in hästen ett tag.
Han Anna Hagelstams sångafton, med ett kos­ öfverfor kompaniet med sin s karpa blick o ch sade mopolitiskt och vackert sjunget program, en rätt tilltalande konsert af violinisten F r i t z A h 1- kort och milifäriskt.
— So ldater!
I dag gäller det Frankrikes ära.
b e r g, en för orgelvännerna gifvande orgelkon­ Hvar och en göre sin plikt i medvetande därom.
sert af direktör Otto Olsson och till sist senaste Så red han hastigt vidare, och några minuter Kammarmusikföreningens därefter satte sig hela regementet i rörelse fram måndagskonserf med konstellationen Beethoven- Brahms, som alltid ett skönhetsbad i toner för öfver gränsen.
Till en början tyckte Lagarde det gick bra att alla, s om dyrka denna den noblaste af musikarfer.
marschera.
På en sådan sval och skön morgon ARIEL.
och med sådana ufhvilade och stärkta kropps- Från scenen och estraden.
- 132 -
är namnet pä den nya kaffe­ ersättningen, som till den grad har det verkliga kaffets smak och lina arom att man ej kan skilja det frän vanligt kaffe.
skinn kokas fiskbuljong, som an­ vändes till såsen.
— Filéerna doippas i det uppvispade ägget och vändas i mjölet., som förut är väl blandadt.
De stekas i smöret ofvanpå sipi- sen eller i ugnen.
När filéerna äro stekta på båda s&gt;idor, begjutas hvar och en med 1 tsk.
hvit vin », hvarefter de läggas upp på varmt fat O ' C ' h stekpannan vispas ur med fiskbuljongem, grädden, citronsaften, vinet och sockerkulören, såsen får koka upp, persiljan tillsättes och såsen hälles öfver fisken på fatet.
Anrättningen garneras med räfflade citron skifvor och persilja.
11 11 I II I II IHI II I II 1111111 111 1111 i 111II llllllllllllflltllllllllllllllllllllllH FERROL = är del krafiigast apiitgifvande = = och mest stärkande af alla mo- = = derna organiska järnpreparat.
= = Synnerligen lättsmält fördra - = = ges ' det af den ömtåligaste = = mage.
Vid blodbrist och svag- = = het af största verkan.
Dess an- = = genäma smak gör att det med = = lätthet tages af såväl barn som = I vuxnaA ' ^ J!
-.
_ ..... |j Ê Tillverkas å = I APOTEKET VASENS DROG- i i HANDELS LABORATORIUM, = IS VÄRLDSBERÖMDA Plommonspäckad svin­ kar é f. 6 pers '.).
1 V2 kg.
karré med ben, y 2 citron, 2 tsk.
salt Pröfva själf och döml (10 gr.), V2 tsk.
h vitpeppar, 1 / 4 tsk.
STOCKHOLM.
| ingefära, 1 hg.
katrinplommon, 3 I Säljes öfverallt ft: = Originalflaskor om 500 = del.
vatten.
' / » kg.
65 Ore.
' / &lt; k g.
35 Dre.
gram, Pris Kronor 2. — = T i l l st e k n i n g: 2 m s k.
s m ö r E (40 gr.), V2 lit.
kokande vatten, V2 tsk.
fast köttextrakt (4 gr), 1 / 2 I BILLIGT!
- Finnes â alla apotek - BILLIGT!
§ BRIO-KAFFE-FABRIKEN, tsk.
salt (3 gr.).
HiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiiMininiiiiiiiiiiiiiuiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiË NYKÖPING.
B e r e d n i n g: Det mesta fettet Vid emaljmålning af husge- skäres försiktigt bort från karrén râdssaker af trä, bleck, korg­ ooh benet lossas till hälften med arbeten, blomkrukor m. m., en spetsig knif.
Den torkas mied bör alltid den bästa emalj- Erkändt bästa inläggning.
en duk, urvriden i hett vatten, buk­ färgen användas.
Ingen kan tas lätt med fuktig klubba och gni­ i hållbarhet och brilliant ut­ TlP«« För » flnsm aft are I dels väl med citronen.
Karrén in- seende mäta sig med Chlna- gnides därefter med en blandning af lack.
Arsenikfri enligt nya Försök salt, hvitpeppar och ingefära.
gift stadgan.
Katrinplommonen sköljas väl i Erhålles hos alla färghand- ljumt vatten, för vällas 3 min.
i 3 å tö t«M r A » j lare.
Fabrikanter: Dorch, del.
vatten, och spadet användes * Al * W * Bäcksin &amp; C:os A.-B., Göte­ till spädning af steken.
Plommo­ borg och Stockholm nen urkärnas, skäras längs efter i • 9 två delar och därmed späckas karrén • zzzhzzzzzzz^^ZZZZIZZZI=: • i täta, jämna rader hvarefter den • • bändes, m ed fint segelgarn, förut dop^- ® _ © padt i kokande vatten.
Smöret bry- är ett utomordentligt S nes i en stekgryta, karrén läggeo 1 med köttsidan ned och brynes ftr bästa kraftnäring för godt munvatten?
väl på alla sidor.
Den spädes svaga, klena barn i alla åldrar.
• • först med det h eta plommon spadet • • och därefter med vattnet, tillsatt Förordas af läkare.
Köpes i apotek, speceri- med köttextrakt och salt.
Karrén får därefter steka med tätt slutet &amp; drogaffärer.
lock, tills den är mör.
eller omkr. 2 V2 tim., h varunder den öses öf­ ver omkr. hvar 10:de min.
Den £K5TRÖriS kaffe eller te.
Middag: Sill­ skäres och upplägges på benet, så pudding m ed äggs tanning; m ondo- att den ser hel ut, lägges på varmt mmm minkräm med mjölk.
fat och garneras med 2 hg.
kokta JR£BR0 Kin-TFnw-rnBam.
ÖREBRO-KEn-TEKNF ABRIX Redig-«rad af MNOLSALV / katrinplommon och persilja eller sa­ RECEPT: lad.
Serveras mied brynt potatis ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND.
" När som helst kan man äta och ryska ärter samt med den silade rnneh.
af Elisabeth östmans Hus -- F ö r l o r a d e ä g g p å k r u ­ och skummade köttskyn, tillsatt med tong (f. 6 pers.).
6 helförlorade soja och kryddor eller ock med af- inodersknrs i Stockholm.
KÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR ägg, 6 skifvor hvetébröd, 3 msk.
redd sås.
men till frukostbordet är den smör (60 gr.).
Karrén kan späckas med 1 hg.
VECKAN 20 — 26 FEBR.
1916.
G r ä d d s å s: I V 2 m s k.
s m ö r (3 0 späck i stället för med plommon och oumbärlig.
^ SÖNDAG.
Frukost: Smörgås­ gr.), 3 msk.
mjöl (30 gr.), V2 lit- spädas mot slutet af stekningen ^ I \ e bord; förlorade ägg på, krutong; grädde, 1 msk.
god köttsky, salt, med 2 del.
grädde, tillsatt med mjölk; kaffe eller te med fioia käx.
hvit peppar.
2 tsk.
soja.
1 Middag: Abborrfiléer med vinsås; T i l l g a rn e r i n g: l f 2 hg.
röOat plommon s packad svinkarré med brynt skinka, 1 msk.
smör (20 gr.).
Ä p p l e n m e d m a r ä n g (f. B © r e d n i n g: Br ö d s k i f v o r n a s k ä ­ 6 pers.).
1 ' 0 — 12 lösa, syrliga äpp­ potatis och salad er; äpplen med ras aflånga, urhålkas och stekas len, 2 msk.
smör (40 gr.), 1V2 — 2 maräng.
MÅNDAG.
Frukos t: Smörgås­ vackert gulbruna i smöret.
De upp­ dol.
strösocker (123 — 170 gr.) T i l l f o r m e n.
: 1 / 2 msk.
smör bord; havregrynsgröt med mjölk; läggas på varmt fat och på hvarje (10 gr.).
ströimimingslåda med stekt potatis *; skifva lä gg es ett ägg.
Smör och mjöl fräsas 2 min., M a r ä n g m a s s a: 3 äg g h v i t o r, kaffe eller te.
Middag: Kål­ NYA dolmar med potatis; blåbärs soppa grädden och köttskyn tillsättas *, h var­ 105 gr. florsocker.
WERMLANDS-TIDNINGEN efter såsen får kokaf 5 min.
Den av­ B e r e d n i n g: Äpplena sköljas, med klimp.
smakas med kryddorna och hälles torkas, skalas., skäras i tunna skif­ Gründl.
1850 Karlstad Gründl.
1850 TISDAG.
Frukost: Smörgås­ öfver äggen.
Skinkan skäres i fina vor eller tärningar och befrias från år Värmlands största och äldsta tidning bord; majsvälling; fransk omelett strimlor, stekes i smöret och strös kärnhusen.
Smöret smältes i en ka­ oued s parris stufning; mjölk; kaffe i en krans omkr. hvarje ägg.
An­ strull, äppelskifvorna iläggas tillika eller te.
Middag (vegetarisk): rättningen garneras med persilja och med sockret och skakas öfver elden, Potatis pudding med glaserade moröt­ serveras som frukosträtt.
tills de äro fullkomligt lösa.
De ter, \ s pen at och niuakelsås; apel- läggas- då i en smord, eldfast form - inris med apeisinsås.
A b b o r r f i l é e r m e d vi n s å s och få kallna.
ONSDAG.
F r u k O ' s t: Smörgås­ (f. 6 pers.).
1 1 / 2 feg.
abborre, 2 T i l l m a r ä n g m a s s a n vi s p a s bord; kall svinkarré (rester från tak.
salt (10 gr.).
äggh vit orna till hår dt skum, floa&gt; T i l l p a n e r i n g o c h s t e k - S ' ockret, som bör vara siktadt, nied­ söndag med potatisbullar och lingon; m j ö l k; k af f e e l l e r t e.
M i d d a g ni n g: 1 ägg, 2 ^ msk.
h vetemjöl, reres, litet i sänder i ägghvite- (vegetarisk): rotpuré; kromgädda med 1 msk.
groffc rågmjöl, 4 msk.
smör skummet, och hälften af massan utmärker sig genom utomordentligt (80 gr.), 3 msk.
h vitt vin.
smör, pepparrot och potatis.
bred es öfver äpplena.
Resten af lätt gång, mycket stor hastighet, S å s: 1 y 2 d e l.
f i s k b u l j i o n g, 1 V 2 marängmassan spritas, genom garme- TORSDAG.
Frukost: Smörgås­ kort nål, stor hållb arhet mot slitning bord; hafregrynsgröt med mjölk; del.
tjock grädde, 2 tsk.
citronsaft, ringstratt i sneda rutor öifveir ma­ och stor spole.
Arbetar därför alltid falsk matjessill med kokt potatisi; V2 del.
hvitt vin, 1 tsk.
socker- rängen.
Anrättningen gräddas i svag till ägarens belåtenhet.
a g g; k a f f e e l l e r t e.
M i d d a g: kulör, 1 msk.
finhackad persilja.
ugnsvärme, tills marängen är half- Bä En svensk symaskin bör finnas i hvarje svenskt hem.
= Beredning: A b b o r r a r n a f j ä l - torr och har ljusgul färg.
Brynt h vitkåls soppa med prinskorif; Den la ' s ej, rensas, sköljas., torkas-, skä­ uttages då, får afsvalna och gar­ plättar med sylt.
FREDAG.
Frukost: Smörgås­ ras i filéer och ryggbenet jämte neras därefter i hvarje ruta med Förnämsta vita stàngtval är bord; bräckkorf med brynt potatis; alla ismåben borttagas.
Filéerna läg­ äppel- eller röd vinbärsgelé, serve­ Akta Balsamiska m j ö i l k; ka f f e e l l e r t e.
M i d d a g: gas med skinnsidan mot skiärbrä- ras med vispad grädde.
Oxrulader med potatis.
ock lingon; dan och köttet skäres från skin­ P o t a t i s p u d d i n g (f. 6 pers ..).
ens net med en spetsig knif.
Filéerna 1 lit.
potatis », 1 V2 nisk.
portug.
lök vinsoppa med skorpor.
LÖRDAG.
Frukost: Smörgås­ gnidas med saltiet och få ligga 1 y2 tsk.
salt, socker, 1 hg.
smör, 1 bord; haf regryn sgröit med mjölk; tim., h varefter de ånyo torkas med del.
gräddmjölk, 1 V * del.
stötta ragu på kött (rester från fredag); fiskhandduk.
— På hufvud, ben i och.
skorpor,!
3 ägg.
T i l l f o r m e n: 1 / 2 msk.
sm ör (jlO gir.X ' 1 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Potatisen s kalasi, kokas och drifves genom purépress.
60 gr. af s ' möret nedröres i mo­ i v idstäende förpackning set med en gaffel tillika med den Stockholm.
saljes öfverallt finhackade löken, fräst i 20 gr. af smöret, äggulorna grädden och de Regeringsg.
32. stötta skorporna.
Smeten arbetas väl och smaksättes med kryddorna.
Detalj &amp; Eng ros.
Sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Massan lägges 1 en smord form och beströs med fint stötta skorpor, resten af smöret Damernas paradis.
lägges i flockar ofvanpå.
Puddingen gräddas i god ugnsvärme (omkr. 250 grader) omkr. 1 tim.
Serveras ge­ nast den tagits ur ugnen med gla­ Är Skandinaviens största firma för Sidenvaror, serade morötter, spenat och murkeL- sås.
Sammet, Spetsar, Band, Ylle- och Bomullstyger, RH Ansjovis i Ostronsås i Vet Ni all Stekt gröt IGahneliij af SVALÖFS snabbkokande KORMFLIMGOR Försök eljest!
[KÖKSALMANACK ÖREBRO KEX, OXYGENOL SALVA.
d vätesup ero ocid JBuöquarna ÖTenfral gjobéin H "?
Aseptintvål GULD-CACAO 1 HEKTO 45 ÖRE Damunderkläder, finare Tricotage, Handskar.
P. D-Korsetter, Damkonfektion, alla slag Landets största detalj - Damskrädderi.
Lyxbeställningsafd.
2 tr. u pp.
Populärafd.
1 tr. Profver &amp; kostnadsförslag franko.
Priserna erkändt lägre än i utlandets Sidenhus.
M u r k e l s å s (f. 6 J p e r s.)
.
1 5 g r.
torkade murklor, y2 lit.
kallt vatten., 2 msk.
smör (40 gr.), 3 msk mjöl (30 gr.), 4 del.
grönsaksbuljong, 1 del.
murkelspad, 1 del.
tjock gräddie, salt, hvitpeppar.
B e r e d n i n g: Murklorna sköljas och få ligga i rikligt med vatten några tim.
De påsättas i det kalla vattnet och få koka, tills de äro mjuka, eller omkr. 3 / i tim., då de hällas upp i durkslag och spadet tillvaratagen.
Svampen skäres i tärningar, hvilka fräsas i smöret til ' ls - 133 - TANDCREME „ &amp; MUNVATTEN Bevarar tänderna f r i s k a ocb v a c k r a
Sjgjofi &lt; 3kuitarocàçtkrum {ior.
PRIMA KVALITÉ!
Wk BÄSTAUTFÖRANDE!
HVARJE PAR STÄMPLADT MED OFVANSTÅENDE VARUMÄRKE FINNAS I ALLA VÄLSORTERADE SYBEHÖRS - MANUFAKTUR- &amp; KORTVARUAFFÄRER.
det är klart, då klämrmeis- svam­ pen upp med en sked och smöret fräses med mjölet 2 min.
Gröa&gt;- saksbuljongen, murkels padet ocih grädden, sipädas på, ocih såsen (får koka 5 min., de frästa murklorna Å den senast ¥•införda serien frågor läggas » i., ocih såsen af smakas mied följer här nedan svar, och har re­ kryddorna.
daktionen ansett, att det utfästa priset SVAR A p e l s i n s å s (f. 8 — 10 pe rs.).
3 äggulor, 1 V * del.
ströß-ocker, 1 V2 a g g h v i t a, 2 a p e l s i n e r, 1 c t i r o n, 2 V 2 del.
tjock grädde.
Beredning: Äggulorna och hälften af strösockret röras i 20 min.
Ågghvitorna slås till hårdt skum och däri inarbetas resten of sock­ ret.
Die båda blandningarna röras väl- tillsammans och afsimakas med saften a (f 2 {apelsiner samt med det rifna skalet och saften af 1 citron.
Sist iblandas den till hårdt skum slagna grädden.
V e g e t a r i s k r o t p u r é (f. 6 pers.).
2 morötter, 1 palisternacka, V * kålrot,!
1 selleri, 1 purjolök, 4 persiljestjälkar, 1 V4 lit.
vatten, 1 bit.
mjölk, 3 msk.
smör (60 gr.), 3 msk.
mjöJj (30 gr.), salt, socker, (cayenne).
B e r e d n i n g: R öt t e r n a a n s a s p å vanligt sätt och skäras i bitar.
Pur­ jolöken rensas-, sköljes., skares i skifvor; persiljan rensas ', sköljeis och bindes ihop.
Alltsammans sättes på att koka i vattnet och mjölken tillika med i msk.
af smöret.
Då rötterna äro fullkomligt mjuka, pas­ seras d e.
Resten af smöret fräses med mjöiieit 2 imin., purén spädes piå och soppan får koka 5 min., h var­ efter den af smakas med salt, soc­ ker och, om så önskas, med litet cayenne.
En half msk.
kallt smör lägg es i soppskålen och purén ser­ veras med stekta brödtärningar eller ostkrutong.
FRAGA Aktiebolaget Postadress: Stockholm 16 om Ni vill veta något.
Byrån ger svar på alla möjliga frågor (äfven medicinska och juridiska).
Alla medarbetare fack­ män.
Taxa Kr.
1: —, 2: — o.
s. v. allt efter frågornas art.
Obs.!
Deklarations­ frågor.
10 kr.
denna gång bör tilldelas signa­ turen " Ego " hvadan innehafvarinnan af denna signatur behagade anmäla sig å vår byråför beloppets utbekommande.
N: r 21.
Ni kan utan svårighet få adrests på lämplig firma genom att förfråga eder i någon större affär, där brodyrer föras .. Schweir zetrbrodecrier finnas ju i nästan hvarje manufaktur-, hvitvaru eller sybehörs- affär.
I tidningar har jag ofta sett annonser från firmor i Schweiz, men påminner mig ej nu adressen.
Ego.
•effeer diese slut, men för att blifva officer får man nog påräkna lite penninghjälp från ' hemmet.
Ett yrke, siom jag tror är bra ocih ha,r framtiden för siig är in­ genjöryrket.
Utmärkta skolor finr nasi i Tyskland bl.
a. Wismar a:d Ostsee, adr.
Ingenieur-Akademie; Göthen-Anhalt, adr.
Friedrichs« po­ lytechnic um.
Utförliga-program er­ hållas.
på begäran.
Utbildningstid cirka 3 år.
Fina och väl af lö­ nade platser kunna säkert erhållas i Tyskland.
Gunnar Änderst.
N: r 24.
På hemmet för obotligt sijuka i Lund kunna hemlösa ålder­ stigna vinna inträde.
Prisiet är en kr.
pier dag i allmän sal, enskildt rum är något dyrare.
På.
hemmet är 1 allt förstklassigt., såväl mat som uppasisning.
För ait vinna inträde bör ' man nog helst vändia sig till professor Ribbing i Lund.
I närheten ai Malmö finnes&gt; ål­ derdomshemmet Martabo.
Det hög­ sta, pr ' is någon betalar där är om­ kring 30 kr.
pr månad.
Rummen där äro luftiga och ljusa samt trefr liga på alla sätt, äfven finnes stor trädgård.
Hemmet kan i alla hän­ seenden rekommenderas v, och emedan deit är privat o-ch mycket beroende på den allmänna gifmildheten emot­ ses nog en liten gåfva med största tacksamhet.
Förfrågningar kunna görasi hos förestånderskan fröken Ebba Fehrnström, Martabo p. r.
H i n d b y. Don-Don.
» Urgammal prenumerant » torde uppge adress så skola inkomna svar öif ver lämnas direkt.
Red.
af Idun.
N: r 25.
Skulle det icke passa eder att under ferietiden gå ige­ nom en samariifekursi, därtill gifves tillfälle på lasarett i närmaste stad.
För öfrigt finns en hel del litteratur i ämnet., bra är t. ex. en liten bok » Första hjälpen vid olycksfall », finns i hvarje bokhandel.
Ego.
N: r 26.
Ämnet kvinnlig stLöjd fö­ rekommer ej i folkskolor på lan­ det, beroende på att det N sr 22.
Hör efter i någon sijuk- ofta troligen är manliga folkskollärare.
vårdsaffär.
D.
U.
E.
— De allra enklaste men mest N: r 27.
Ett bra sätt att få effektiva ljuddämpare äro bastanta edra ögonbryn friska är att gnida bomullsproppar i öronen.
Har själf in dem med ricinolja.
Äfven kan ofta atnvändt sådana med utmärkt ni pudra in dem med potatismjöl résultat.
om nätterna.
Klädan går då öfver.
I Norge på Turisthotellen var det Hjälper ej detta siök en af våra omiöj.li|git att sefva lugnt utan bom­ skickliga hudläkare, ex. doktor Afr ull i öronen, ty de stora turist- zeiLLus:.
U.
E. ångar ne gjorde ofta ett infernaliskt Nar 28.
Någon sådan tidning fin- buller om nätterna med sina ång- h visslor, men jag s of som ett godt nesi i,eke numera.
K- barn.
U.
E.
N:r 29.
Då ni tycks, lefva hy­ N: r 23.
För offi.cérsyrket både till gieniskt, så är det nog dieten, som lands oich vatten, äfvens-om för ' att ej är lämplig för er.
Alla sötsaker måste man undvika bliifva jägmästare eller tandläkare Hafregrynsgröt, potatis, fordras, studentexamen; De två sist­ totalt.
färskt mjukt bröd är äfven olämp- nämnda fordra lång utbildningstid.
Officeirsyrket till lands är det billi­ ilgt.
Hemgymnastik, väl utförd, morg­ gaste, då utbildningen är ganska kort och lön erhåll es.
omedelbart nar o.ch aftnar tar äfven bort nå- goit af ert öfverflödiga hull.
En vän till mig var en s-ommar ve­ getarian O ' ch minskade c: a 10 kilo på mindre än 3 mån.
utan någon olägenhet.
Ni kan av mig genom Idun få låna, en bok » Om Korpulens » pjf Prof. W. Ebstein, den är öfver- satt till svenska och kan kanske intressera er.
U.
E. FÖRORDAD AV LÄKARE — Adressen) på tillverkare af ång­ e / sVid allmän s \) agbwt, skåp för h emmen, är d enna: Ång­ n e r v o s i t e t, ö v e r a n s t r ä n g ­ skåpsfabriken, Liljeholmen 6.
Ebon.
ning och sömnlöshet.e \ 9 — Ett utmärkt afmagringsimedel är Tyreoidea-tablett er.
De få si å A.
B. PHARMACIA, STOCKHOLM apotek men.
ej utan läkare si ordi­ Kootrollont: PROFESSOR A.VESTERBERG.
nation.
Vänd eder till professor Holmgren Serafi mer las arett et, St him.
M. mmm våm-wmmum En verklig ersättning för det dyrare natursmöret, Begär högsta märket: MUSTÄDS " BÄSTÄ-VAXT " » främmande herrskapen » klädda i bå­ de möjliga och omöjliga persedlar, så die ha slutat att längre förundra sig däröfver.
Men månne det ej innebär en stor fond af obetänksamhet, oartig- heit och liknöjdhet mot värdfolk och deras grannar, när dessa gä­ stande stadsbor » finna det sämsta EXPEDITIONENS BREFLÅDA.
godit nog », att uppträda uti, där familjens medlemmar äro vana vid » Wem. » Jubln m ret utdelas gratis artt vårda sitt yttre, och borde kunna vänta detsamma af de perso­ äfven till abonnenter, som prenu­ merera kvartalsvis.
ner som begagna sig af deras gäst­ Lindberg, Leksand.
Annonsen kos­ frihet.
Det känns sannerligen ej alla gånger behagligt för värdin­ tar 3 kr.
pr nan att presentera dem för an­ kommande grannar och vänner, där de ogenerade vandra omkring och draga nytta af sitt friluftslif.
Snörlif, parasoll er, handskar, höga klackar, löshår, puder och smink är visst ej att önska som packning och till begagnande — på landet, (lika litet som i staden,) men snyg­ ga gångkläder är väl det minsta man kan fordra.
Är det nöd och fattigdom, som ej tillåta detta, är det en annan sak, då är det ej vårdslöshet längre.
I så fall känna värdfolk och gäster, att de behöfva hvarandra, då känner, talar och tänker ej stads­ bon m ed n edlåtenhet — på l a n n ­ de!
Una!
BREFLÀDA 55 - var e; ledsen, jag Kommer Äter m e d M.
Z A D I G S Dl v l n l a P a r f y m o c h T v Ä L Vita Bandets pristävlan.
100 kronor utdelas för en kortfattad och saklig skrift i nykterhets- och sedlighetsspörsmålen från individens, hemmets och.
samhällets syn­ punkt.
Den skall vara avsedd för unga människor, som stå i begrepp att bilda ett eget hem och bör ingående vädja till hjärtat och känslan såväl som till förståndet.
Likaså utdelas 100 kronor för en liknande uppsats, som varmt och övertygande fram­ håller den bildade kvinnans ansvar och förpliktelser inför nyssnämnda frågor.
Täflingsskrifterna (maskinskrivna och omfattande högst 16 sidor mindre oktav) böra åtföljas av förseglad namnsedel och insändas före l:sta april till Vita Bandets Exp., Smålandsgatan 20, Stockholm.
Icke prisbelönade återsändas om porto bifogas.
AIlcecRS Plåster M Etablerad 1847.
EAGLE BRAND.
4,500 vinster i Norrlandslotteriets dragning under år 1916.
IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIilllillllllllllHIIIIIIIIIIIIIIIlllllllllllllillllllillllllllllllHIillllllllHI Vinsternas värde Kr.
140,000.
1 vinst å 1 „ I..
1 » å.
.
1 „ å.
.
3 vinster å.
0 „ å. o 5,000 kr.
5 vinster å .... 700 kr.
4,000 „ 13 „ å .... 500 „ 3,000 „ 37 „ å.
.
.
.
300 „ 2,000 „ 3 7 „ å.
.
.
.
200 „ 1,500 „ 42 „ å.
.
.
.
125 „ 1,000 „ 5 3 „ å.
.
.
.
100 „ J [etc. e tc.
J Arets 1:a dragning den 6 Mars med vinstvärde af Kr.
28,453 kr.
Högsta vinst: Motorbåt à 2,000 kronor.
Senielott (= årets alla dragningar) kr.
10: —; lott tiil dragning den 6 Mars Kr.
2:50 från Hernösand.
Lotteriets exp., Världens Mest Betydande Utvärtes ' Läkemendel.
STADSBOR PÅ LANDET.
1 I i i 1 i 1: ' • v » Det där tar jag med mig och nöter ut på landet, det där är lagom att ha ute på landet. » Hvem känner ej igen dylika glo­ sor?
Och storstadsfrun eller frö­ ken känner sig så innerligen nöjd med sig själf och sin siparsamheifc.
Och så skrudar hon sig och de sina i urvuxna, urblekta och omo­ derna pal tor.
De stadsbekanta, som - se dem aftåga äro så väl inne i situationen, att de finna detta nästan som en landsuniform, och säga: Jaså, ni far till landet nul Hyra ni själf va i år, eller far ni till bekanta? » Just det, ja!
Inte ens om de fara bort som gäster anse de skick och god ton fordrar, att de kläda sig vårdadt.
Ack, man skall ju blott » te lannde ' ».
Uttal och ton­ vikt har man nog hört, fast det ej i skrift kan återges.
Det inbe­ griper, att man gör landet en ära med sin därvano, och att man tyc­ ker sig allt vara en pinne högre på samhällsstegen, än de, som ej ha råd att på sommaren vistas • — på lannde.
Som man är klädd, så blir man hädd, är ett ordspråk som inner bär mycken sanning.
Vid skärgår­ den, i närheten af badorter och i villasamhällen har ortsbefolkningen nu vant sig vid att ständigt - ee - 134 - Hosta, Förkylningar, Klena Lungor.
Alicoch ' i Plåster verkar såväl preservativt som läkande.
Förhindrar förkylnin­ gar att fatta för djup rot.
Reumatism i Skuldrorna för-1 hindras genom användande af I Alicoch: s Plåster.
Atleter använda I detsamma som medel emot styfhet I eller ömhet i musklerna.
Allcock ' s är ett ursprungligt och äkta poröst plåster.
Det är ett Universalmedel, som säijes i alla apotek öfver hela den civiliserade världen.
Kan påläggas hvarhälst smärtor finnas.
Skulle Ni vara i behofaf ett piller, _ „ _ o ^ Fviiiomiigt vegetabiliska, UTAF Brandr eths Piller (Est.
1752.)
Vid fSrctoppnlng-, Kallsjuka, hufvudvärk, svindel, dålig matsmältning » to.
FÖRSALJAS HOS ALLA APOTEKARE.
ALLCOOK MANUFACTURING CO., B irkenhead, England.
Hrairan CentralfSrmedlmg Platsen såsom Kokerska länslasarettet i Hu- Förmedlar köp ocih fö rsäljningar med­ vid ian ii em i Landsorten ooh Stockholm.
diks.
vall är ledig till ansökan, JAXOBSGATAN 20, STOCKHOLM.
som skall vara lasarett s direktionen tillhanda senast den 1 nästkom­ Rt.
12834.
10 — 6.
A. T- B313.
mande mars.
och skall vara åtföljd af präst-, läkare- och kompetens­ betyg samt fotografi.
Platsen skall tillträdas, den 20 mars.
Löneför­ måner äro: kontant lön 350 kronor pr år med tre ålders tillägg à 25 kr.
efter 1, 2 och 5 år, eget rum, allt fritt.
Husmodern lämnar vi­ dare upplysningar.
LASARETTSDIREKTIONEN.
EN STADGAD JUNGFRU, kunnig i enkl.
o. finare matl., bakn-, inkokn.
och öfxdga hemsysslor, önskas till 1 maj i läkarefam.
(3 pers. o. barn­ ordentlig, ' något kunnig i matlagn., jungfru) i Visby.
Sökande måste bakn., sömnad samt intresserad af vara frisk och rask, ha ordnings- hönsskötsel, får plats nu genast i s / inne o. vara pålitlig, helst troende«.
yngre familj i brukssamhälle.
Lön Månadslön 25 kr.
Svar med betyg o. 25 kr.
Svar till » Snarast », Iduns exp.
foto tål 1 D: rinnan Fries », V i &amp; b y. BARNKÄR, PÅLITLIG FLICKA får plats i liten pr äst familj i Jämtland För Praktiska Hushållsskolan i Gö­ att jämte husmoder sköta hemmet.
teborg sökas tvenne kristligt sin­ Svar till » Pålitlig », Idunsi exp.
nade examinerade skolkökslärarinnor, UNG, BILDAD FLICKA, som väll •helst med undervisningsvana.
Ansökan inlämnas före den 1: sta fullgöra alla en husas åligganden, får god plats.
på mindre herrgård.
m a r s.
o c h s t ä l l e s t i l l K o m m i t t é n Lön, god ställning i familjen, eget f ö r P r a k t i s k a H u s h å l l s - rum utlofvasi.
Svar med foto p.
&amp; k o lan, Hvitfeldtspl.
4, Göteborg.
ref, till » H. », Nykil p. r.
LEDIGA PLATSER Enkel, bättre flicka, Skolkökslärarinna.
SOM sällskap, och hjälp hos ensam fru i Sthlm (jungfru finns.)
finnes väl af lönad plats.
att söka gen.
Norra Inack.-Byrân, Drottningg.
08- KVINNLIG trädgårdsmästare, kunnig- och intresserad samt villig att på egen hand sköta en villaträdgård sökes.
Svar med betygsafskrifter och löneanspråk sändes till fru Hilda Wibell, Nora.
FÖR RESPEKTABEL, bildad medelr ålders dam af god familj finnes plats ledig som sällskapsdam hos gammal Malmököpmans familj bosatt på landet.
Sv.
till » F. », Iduns exp.
HUSHÅLLSFRÖKEN, kunnig i landt- hushåll förekommande sysslor erhål­ ler plats den 1 april å egendom i Vestmanland, ansökan insändes tili Grefvinnan C. Hamilton, Blasieholms- torg 11, Stockholm.
HUSFÖREST, plats- i ungk.
hem i Gbg.
Sök.
bör ekonom kunna sköta hush, med jungfru.
Svar med uppg.
om åld., löneanspr.
m m- samt foto.
till » R.
S. T. », Nord- Annonsbyrån, Göteborg.
UNDERV.-VAN LÄRARINNA (helst musikalisk) erhåller genast plats * att läsa första året med en flicka på 7 år.
Betyg, lönepret., foto och reif, önskas under adress » Landt- brakarehem », Marsvinsholm.
ENKEL BÄTTRE FLICKA får plats i prästhem den 15 mars.
Jungfru finnes ej.
Svar med noggranna upp- lysn.
t.
» Familjemedlem », Fritsla p. r.
ENKEL, BÄTTRE FLICKA, helst mu- sikalisk, 22 — 30 år, får plats i präst- • gård, Dalamöj 1: a april ss.
bara- fröken o. hjälp inom hus.
Hus&gt;- hållistfröken finnes.
Sv.
m. lönean­ språk o. betyg till Prästgården, R u n n v i k a.
DAM, van o. intresserad af alla slags hemarbete, erhåller nu genast god och treiflig sysselsättning som före­ ståndarinna för bolagskont.
i Sthlm.
hvilket förmedl.
försäljningar af hem­ alster.
1,000 kr.
i aktier skall ötfver- tagas.
Svar till » Framtid nu ge­ nast », Iduns exp., Sthlm.
Tvenne kvinnliga träd gärdselever mottagas maj — okt.
Praktisk o. teo­ retisk undervisning.
Konservering m. m.
Undervisning och viver 40 kr.
pr månad.
REKTOR HJ.
DAHM, Folkhögskolan, Bollnäs.
KöksforoständarSnnepiat&amp;on vid Kristinehamns hospital blir ledig den 24 nästkommande april.
Lön: 650 kronor med åldersr- tillägg, som efter resp. 2, 5 och 10 års tjänst utgår med resp. 10, 20 ocih 40 procent af begynnelselö­ nen.
Naturaförmåner: bostad med möbler ooih sängkläder, värme, ljus, tvätt och första klassens kost.
Årlig semester.
Ansökningar, åtföljda af tjänstebetyg, läkarbetyg och foto­ grafi ingifvaa till ö f v e r l ä k a r e n.
Medelålders fruntimmer som på egen hand kan sköta ett min­ dre landthushåli erhåller nu genast plats hos änkling med 4 barn.
Sökande bör vara sparsam., ordentlig och barnkär.
Svar med ref., ålder, foto samt lönepret.
under adress: ALmås g ård, G r u n n e b o.
Bildad, ung dam, som kan undervisa i musik samt språk, erhåller god plats i köp * - mansfamilj i Göteborg.
_ Svar med referenser, löneipretentioner samt helst fotografi t ill » G u v e r n a n t april 1 9 1 6 », S. Gumœlii Annons­ byrå, Göteborg.
Tvänne bildade flickor i 30-år t såldern som vilja åtaga sig en kokerskas och husjungfrus syss­ lor.
erh.
plats 1 mars hos barnlös fam. i mindre stad.
Ingen som ej kan förete betyg och helst muntl.
rek.
samt är fullt kompetent göre sig besvär.
Svar med foto till » Of­ ficersfamilj Bohuslän », Iduns exp.
Härmed kungöres.
till ansökan le­ dig befattningen s-om trädgårdslä­ rarinna vid Stockholms- stads barna­ vårdsnämnds barnhem, S öder manna­ gatan 55 A.
Den som önskar ifrågakomma till befattningen, har att senast tisda­ gen den 29 februari 1916 kl. 12 på dagen ingifva ansökning till Stock­ holms.
stads barnavårdsnämnd, Freds­ gatan 9.
Vid ansökning skola fo­ gas frejdbevis, läkarebetyg och de ofri ga handlingar, h varmed sökan­ den vill styrka sin kompetens.
Af- löningen är 500 kronor jämte fritt vivre å barnhemmet.
Tillträde ome­ delbart.
Närmare upplysningar om platsen lämnas af barnhemmets före­ ståndarinna fröken Anna Landgren.
Stockholm den 10 februari 1916.
Stockholms stads barnavårdsnäm nd.
Midawipta vid Hem- och Hushållningshusmo- derskola i Huskvarna är ledig att tillträdas 1 den 1 april 1916.
Lön 1,000 kr.
årligen ooh fritt vivre.
Svar mied betygsafskrifter och re­ ferenser jämte fotografi och ålders­ uppgift torde insändas före 1 mars 1916 till Styrelsen för föreningen Hem och Hushållning, J önköping.
Ordentlig, duglig och rask kokerska 25 à 30 år skicklig i såväl fin som enkel matlagning, erhåller 1: a maj väl af lön ad plats i sjöstad i Skåne.
De bästa re­ kommendationer fordras.
Svar till » Kokerska — God pilats 1916 » innen hållande fotografi och ötfriga upp­ lysningar insändas under adress S. GumœHi Annonsbyrå, Sthlm f. v. b.
Plats som husmo­ derns hjälpt i villa i skånsk sjöstad, finnes till våren för en bildad pålitlig flicka, 30 à 35.
Sökanden bör vara van att hanidhafva tjänare samt kun­ nig i allt, som hör till ett väi- ordnadt hems skötsel, inklusive söm­ nad och matlagning.
De bästa re&gt;- kommendationer, ett sympatiskt ut­ seende, god hälsa samt jämt godt lynne äro villkor.
Person som mot­ svarar ofvanstående fordringar, kan påräkna hög lön ooh ett i allo godt bemötande.
Svar med fotografi ooh rek.
märkt » Våren 1916 • — Fram­ ti ds pla ts » under adress S. Gümse Iii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
I stor och må ngsidig h erre- gårdsträdgård, med många drifhus, finnes plats 1 april för 2 betalande k v i n n l i g a trädgårdselever.
Vidare meddelar Gajrtner L. Hansen, C h a r l o ^ t t e n - 1 u n d, Skåne.
MiksieÉ !- MAm i P i t e å ä r till an sökan le dig.
Lön 800 kronor årligen.
Kompe­ tenta sökande torde inlämna behö- riga ansökningshandlingar före den sista dennes till IWtiüDdüD i Piteå.
PLATSSÖKANDE ELEMENTARBILDAD FLICKA som genomgått Fackskolans Husmoders- kurs., - idk at språkstudier i England och är något kunnig i s.jukvård ön­ skar plats, som hjälp och sällskap åt äldre dam i Stockholm, helst till 1 mars.
Sv.
till » Karin 25 år ».
Idiunsi exp.
' X^enÉtäsf RoaIificera6e Köningen är &amp; enx fioi (~ Ren annonsen b liv läst af 6e f sförsfa artfalef RöpsfarRa personer, som äro eller £röra » ara fions um enfer af 6en annonsera6e artikeln. "
^Sfff s å firoafxfxceraSf annonsorgan är ^Sttn.
TILLFÄLLIGT ARBETE, helst i Gö­ teborg, önskas af slöjdlärarinna med vana i finare handarbetsaffär, äf- ven kunnig i renovering af antika bonader o. d.
Sv.
tiill » Tillfällig En 25-årig HUBTIG NOERLÄND- plats », Jönköping p. r. ska som förestått hushåll såväl i stad som på landet önskar plats SJUKSKÖTERSKA, stark och frisk, att förestå hushåll eller som säll­ önskar plats.
Svar till » Syster », skap och hjälp, helst i Stockholm, Uppsala p. r. Uppsala eller dess omnejd.
Svar till Norrländska », Iduns exp.
SJUKSKÖTERSKA önskar privatvård.
» Hurtig Svar till » Sjuksköterska », Karlsborg KVINNLIG TRÄDGÅRDSMÄSTARE P- r. söker- plats till våren.
Betyg från EN 17-ÅRS FLICKA önskar plats i trädgårdsskola, och goda rek.
Sv.
god familj.
Är kunnig i husliga till » Lifvet på landet », Iduns exp.
sysslor samt sömnad, handarbeten o. UNG, EXAM.
BARNSKÖTERSKA ön- k on t or s göromål.
Tacks, för sv.
tifll skar plats.
Är kunnig i sömnad.
» H.
V. » Växiö p. r- Tacks., för svar till » Syster 21 », " 18-ÅRIG FLICKA från godt hem ön­ Iduns.
exp.
skar plats i familj, helst på landet.
TROENDE medelålders flicka, som Villig deltaga i alla inom ett hem varit guvernant, är barn vän, någ.
förekommande göromål mot fritt viv­ musik., sykunnig, någ.
hushålls / v., re.
Svar till » Fam.iljemedleim », Ud- vore tacks., få plats.
Sv.
till » N- », devalla p. r. Johan ni shus p. r. LANDTBRUKAREDOTTER van vid 30-AR1G ENKEL LANDTFLICKA, alla inom ett hem förekommande van att sköta bättre hem, önskar göromål, önskar plats att gå frun plats, att sköta ett allvarligt och tillhanda eller som hjälp och säll­ ordentligt hem, där husmoder sak­ skap åt äldre dam.
Sv.
till » Intres­ nas .. Svar till » Trefligt och godt serad skånska », Gumgelii annonsbyrå, heim », Iduns.
exp., Stockholm.
Malmö.
UTEXAM.
SJUKSKÖTERSKA med kurs » önskar privatvård.
HUSHÅLLSKUNNIG, bild., enkel flic­ tvåårig Svar till » A.
S. S. », Box 14, Åby- ka, 31 år, önskar plats som husw moders hjälpande eller att förestå (Ö.
S.
B.)
•mindre hushåU.
Svar till » Gunvor », TVÄ ELEMENTARBILDADE, något Iduns exp., Sthlm f. v. b- musikaliska flickor, kunniga i hand­ EN FRISK OCH HURTIG FLICKA, arbeten och sömnad och som genom­ som genomgått 8-klassiigt läroverk gått kurs.
i sjukvård och handels- med normalskolekompetens önskar inst., önska plats i familj, helst plats i familj som husmors hjälp i Sthlm, såsom hjälp och sällskap » eller att läsa med barn, är villig att Äfven villiga hjälpa till med skrif- deltaga i förek.
skrifgöromål.
Sv.
görom.
Ref. finnas, fr. föreg.
plats.
till » Familjemedlem », Jönköping p. r.
Svar till » 1894 » — » 1893 », - Iduns.
exp .. 20-ÅRIG BÄTTRE FLICKA önskar UNG LANDTBRUKAREDOTTER.
som plats i god familj som husmoders genomgått 8-kl. läroverk, söker plats hjälp, däT ju ngfru finnes, mot fritt som husmoders hjälp och sällskap.
vivre eller någon lön.
Sv.
till Är villig läsa läxor med barn och kunnig i finare handarbeten.
Tack­ » Gladlynt 1 mars », Kalmar p&lt;.
r. samt svar till » 18 år », Vintrie p. r.
21-ÅRIG ENKEL FLICKA önskar komma i godt hem till hjälp och HUSHÅLLSVAN, bildad, sympatisk verklig nytta.
Van vid hemmets flicka, kunnig i matl., bakn., kon­ göromål, händig i klädsömnad och servering, slakt, sömnad, söker plats.
handarbete.
Familjemedlems rättig­ Norra Inack.-Byrån, Sthlm.
Rt.
8565, het önskvärd.
Tacks, för sv.
vore At- 11187.
» Blekingska », Idiins exp.
f. v. b- Norrländska.
20-ÅRIG anspråkslös flicka önskar önskar plats i präktig familj för att deltaga ii alla förek.
göromål.
plats mot fritt vivre i liten äldre familj, där jungfru finnes, att bi­ Svar till » Frisk och arbetsam », Iduns träda med hemmets skötsel, önskar exp '.
f. v. b- behandlas som familjemedlem.
Svar.
till » G.
C. », Kvarnmåla p. r- 19-ÅRIG ELEMENTARBILDAD flic­ ka, som genomgått Göteborgs Nya präktig, glad och treflig dam, som Husmoders skola samt deltagit i hus­ är van att sköta ett fint hem, upp­ liga göromål inom hemmet, önskar fostra barn, sökes husföreståndarin- plats som familjemedlem i treflig neplats-.
De finaste ref. Svar till familj, där jungfru finnes, för att » Karaktär », Iduns exp.
hjälpa till med förekommande göro­ mål.
Lön önskas.
Sv.
till » Något En bättre 20-års flicka som genomgått 8-klassigt högre lä­ musikalisk », Iduns exp.
f. v. b- önskar plats som hjälp och BARNKÄR, BILDAD FLICKA, 18 år roverk, sällskap i större ', bättre hem på önskar pilats som _ barnfröken, är landet, helst i Skåne, där tillfälle sykunnig samt kunnig i alla husliga gifves att lära alla till ett större sysslor, små löneanspråk.
Familje­ landthushåli göromål.
Är medlem.
Sv.
till » Barnkär », Iduns villig deltaga hörande i alla förekommande exp.
f. v. b- göromål, äfven se till barn, samt BÄTTRE FLICKA önskar plats som van vid klädsömnad och handarbete.
hjälp och sällskap åt någon äldre Vill anses som familjemedlem .. Nå­ ensam dam, eller på landtgård att gon lön önskvärd.
Sv.
till » I maj », vara frun behjälplig i husliga syss­ Iduns exp.
f. v b- lor.
Kan äfven undervisa i musik.
Svar till » Musikalisk », Iduns exp.
Plats som handarbetslärar.
LANDTBRUKAREDOTTER, enkel och ev. som bitr.
lär., önskas genast- af god familj, söker plats att sköta Utmärkta betyg och rek.
kunna före­ hem där husmor saknas.
Kunnig i tes.
Svar emotses tacksamt under allt s om hör till ett ordnadt hem.
sign. » Hanidarbetslärarinna », S. Gn- S v a r t i l l » 3 4 å r », Ö r e b r o p.
r.
meelii Annonsbyrå, Göteborg.
BILDAD, hushållsiduglig, medelålders Tre examinerade sinnes­ flicka som på egen hand kan sköta sjukssköterskor ett hem söker plats, eventuellt sjuk­ vård.
Jämnt ooh gladt sätt.
Goda önsilja ombyte af platser till våren rek.
Svar till » Inspektorsdotter » un­ eller sommaren, antingen privat el­ der adr.
.S.
Ginmelii Annonsbyrå, ler på sinnessjukafd.
å försörjnings­ Stockholm f. v. b inrättning.
Svar till » Sköterskor », SJUKGYMNAST, anspråkslös, örnskär Växiö p. r. plats föir att gifva massage '.
Goda betyg finnes.
Genomgått läroverk samt musikalisk.
' Är villig biträda i hemmet.
Svatr tacks, till » 20 år », som genomgått hushållsskola, kun­ nig i handarbete o.
skrifgörom., mu­ Iduns exp.
f. v. b- sikalisk, vistats 1 V2 år i England, UNG DAM af god familj önskar önskar komma- till ett godt o. tref­ plats som hjälp o. sällskap.
Talar ligt hem som hjälp och sällskap.
engelska och tyska.
Är kunnig i Svar till » Engelsktalande », Iduns exp.
alla husliga gÖTom., matl., bakn.
ooh sömnad.
Gifver massage.
Sv.
till » God hjälp », Iduns exp.
UNG BÄTTRE FLICKA önskar kom­ ma i bättre familj, som sällskap o. För sällsynt duglig, hjärtegod, hjälps helst på landet.
Sv.
till glad och treflig 40-årig fru sökes » Familjemedlem », ös term.
tidn.-kont .. hustföreståndarinneplats '.
Prima ref. Karla vägen 8, Sthlm.
Sva-r till » Stella 19 " 1 6 », Iduns.
exp.
SJUKSKÖTERSKA önskar plats, helst å sjukhus, har genomgått 1- årig kurs å lasarett samt 3 mån.
å epidemi.
Tacks, för sv.
till » Sjuk­ sköterska », Iduns exp.
f. v. b.
UNG FLICKA, som genomgått 8-kl. GOD, BILLIG INACKORDERING er- läroverk, önskar plats i familj.
Kun­ hålles på landet i naturskön trakt nig i sömnad.
Svar till » Inga, 15 nära Vättern.
Svar märkt » Hem- mars », Iduns exp.
trefnad », - Iduns exp.
Föi synnerligen tiiärtegod BILLIG INACK.
för ungdom, som vill dela rum, i godt vänligt hem.
härligt läge intill Nässjö stad.
Sv.
till fru Maria Westerlund, N ä s s j ö.
UNG FLICKA er b judes god inackor­ dering uti bildadt, musikintresseradt hem på landtgård där tillfälle finnes lära franska af fransktalande bel­ giska.
Tillfälle deltaga i trädgårds- o. höns skötsel.
Svar till » 75 kr.
utan linne », Iduns exp.
f. v. b EN UNG FLICKA af god familj, ön­ skar inackordering hos en bättre, treflig familj i Värmland, där ung­ dom finnes, för att samtidigt få del­ taga i hushållsgöromål.
Svar med prisuppgift till » Hem », Nordiska an­ nonsbyrån, Göteborg.
HELINACKORDERINGAR mottagas året om i Nås.
Billiga priser!
Lämplig rekreationsort.
Rikst.
5.
Inneh.
M. Kallin Svedens pensio­ nat^ Konfirmationsundervisning ï Båstad meddelas äfven inst.
som­ mar med början den 27 juni och erb judes härmed tillfälle för bad­ gäster i Båstad och Malen att få barn konfirmerade.
Hel inackorde­ ring kan erhållas i prästgården för ett mindre antal.
Sv .. tiH kyrko­ herde J.
S 1.
Sjöstedt adr.
Båstad- Lisakulla Hvilohem Sätila.
Västergötland, erbj.
ett lugnt och stilla hen&gt;3 Härlig natur.
Godt bord 1 Helinack.
fr. 65 ki Elisabeth Schultheisz, Sätila.
Syster Mû Werners Sjukhem, Nybrogatan 3 Allm.
tel. 263 48.
Riks- 85 09- I Hofs prästgård, Östergötland, nära » den stora få- gels.jön », mottagas äfven i år som­ markonfirmander (flickor).
Tid: 6 veckor från midten af juni till slutet af juli.
Pris: 200 kr.
Många ref. i Stockholm och landsorten.
Närmare meddelar kyrkoherden J.
Frie s&gt;, Hofs prästgård, B j ä 1 b o. I Leksand.
God inackordering erbjudes.
såväl ungdom som familjer å mindre pen­ sionat.
Adress Fru Anna Lindberg, L e k s. a n d. Rikstel.
60.
Konfirmationsundervisning meddelas till sommaren några flic­ kor tillsammans med egen dotter i prästgård i östra Vestergötland.
Närmare meddelar komminister Clas Hörle, M o f a 11 a.
For småttingarna- Påsksats 1916.
Tio påbörj.
arb.
Kr.
1:90 - f- frakt o. emball.
0:50 mot postförsk.
fr. K i n d e r g a r - t en, Strengnäs .. ^ Fullständig ut styrsel - » a för hemgifter.
Färdigsydt dam- och barnlinne.
Egen sYatelier.
Profver sändas på begäran.
11.
C. Cronquist l Son, Malmö.
Biks 815.
À •JACOBSONS AFFÄR # FIRMAN ETABLERAD 1832.
HANDARBETEN, TAPISSERI M.
H.
— Välkänd.
— Välsorterad.
— 24- B Grevtureg., vid Tattersall Ung bildad flicka Hiiesidania.
INACKORDERINGAR.
- 135 - rV " NT *?
pAi
D:r Heümans E.
W o l s t r u p s - i i i n mttwn= MUSIK- •••• " j Brånslebesparing!
BLEKTROMBDICINSKA INSTITUT.
Badvatten NERVSJUKDOMAR och KEUMATISKA ÅKOMMOR.
och samtliga preparater (yppersta me­ Kun^s portsplatsen 2, Göteborg.
del för hudens vård).
Tel. 4546.
- Endast prima och väl juste- Ensamförsäljare: • rade: Gitarrer, mandoliner, gi- flnna Carlssons Parfymmagasin, • tarrmandoliner, gitarrlutor, rio- linen, violonceller, cittror, kon- Hamngat.
12.
Sthlm.
[M idt för K ungsträdg.)
• • sentinor, dragspel, flöjter, kla- • rinetter, mässingsinstrument, Sjukgymnastik, Massage • sextetter af förstklassig böh- • misk tillvenkning, svensk mo~ och Pedagogisk Gymnastik • dell, till 355 och 490 1er.
sex&gt;- medför enl. kungl.
maj: ts medgif- • tett pr extra kontant, trum- rande samma komp.
o. rättigheter i Malmtorgs badet är öppet hvarje • mon, fodral, strängar och öf- som en kurs vid Gymn.
Central­ torsdag för damer.
Yppersta me­ « riga tillbehör.
Triumphoner institutet.
del för bibehållandet af smärt figur J (talappanater) och ljudskifvor Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
och fin hy.
Badet är angenämast, • med frälsningsarméstycken.
Prospekt på.
begäran gen.
D: r J. om man är flera i sällskap.
Pris föne • Orglar och pianinon från främ- Axvedsion; adr.
Odeng.
1, Stockholm.
kl. 12 kr.
1,50. efter kl. 12 kr- 1,75.
• sta fabriker.
Hög rabatt vid • extna kontant köp af orglar • och pianinon.
Gymnastikdirektörsexamen • Frälsningsarméns berömda aflägges efter 2-årig kurs af kvinn­ liga «lever vid äfven fleråriga, behandlas med " Gull ", erkändt oöfverträffadt.
Hos Willi.
Bec­ ker samt i hvarje parfymaffär i Sthlm • Frälsningsarméns utmärkta tek­ och landsorten à 1 kr.
fl.
niska fabrikater Ny kurs börjar den 14 sept.
• DENTOL, förstklassigt antieep- Prosp.
gen.
Kapten J. Thulin, LUND.
S tiskt munvatten och dito v tandpasta.
• ARMÉ-TVÅL, anticeptisk toa- Götoborgs J lettvål.
Gymnastiska Institut • VIOLA IDEAL, finaste toalett- Tvättning och mangling af privat • tvål.
Fullständigaste ettåriga kurs i • SKOKRÄM, terpentinfri Sjukgymnastik o. Massage.
Icläder utföres på ett i allo förstklas • PUTSPULVER och Nästa årskurs börj.
15 Sept.
sigt sätt i Mälarebadets Tvätt- S PUTSKRÄM.
Bästa rengör- 2 ingsmedel för metaller.
Begär utförligt prospekt!
&amp; Strykinrättning till ett pris S Erhållas vid eller genom hvarje if 33 öre pr kg.
för tvättposter J Frälsningsarmékår, hos många • hrr handlande eller direkt frän 0 öfverstigande 10 kg.
Afgiftsfri af- ÖV Det berömda A * hämtning och hemsändning.
hårstärkande vattnet.
S Östermalmsgatan 24 o. 26, Stockholm 5.
Gifver g rått här dess ursprungliga färg.
S Telefoner R iks 8581 Allm.
6372 Borttager mjäll.
Hindrar håret att falla af.
Märket grund.
1679.
Beg.
end.
fl.
med orden: • Filial: S.AIlégat.
9, Göteborg.
Rikst.
7376.
Royal « Windsor Perfectionne«.
En alltjämt • _ E ikt illustrerad varukatalog; stig.
försäljn.
samt 30 års succés gar.
Royal • innehållande fullständiga vanu- Windsors verkan.
Pris kr.
5. porto.
J o. prisuppgiften, sändes på be- Nederlag: Franska Parfymmagasinet, • gänan gratis och franko.
Hotlev., 21 Drottninggat.
21, Sthlm.
: INSTRUMENT Doktor J. Arvedsonskurs Turkiska badet Frostskador j TÉER och KAKAO Tvätt!
WIJV „ 411m.
9344.
Riks 3815.
Javana LE lu det bästa medel för erhållande af l&amp;nga ögonfransar och tjocka ögon­ bryn.
Pris 6 kr.
+ porto.
Franska Parfymmagasinet, Hofleverant.
21 D rottningg.
21, St hlm.
JOH.
LUNDSTRÖM &amp; Co. A.- Riks och Allm.
T elefon.
" LUNDSTRÖMS " l:sta häftet af " Moster Emmas Väfbok " har nu utkommit i sin 4:de upplaga tillökt med nya mönster för mattor och gardiner.
Erh.
mot 1:35 i postförskott från Moster Emma, Kneippbaden.
Kurs i klädsömnad.
Elever mottagas dagligen kl. 11 — 8.
Orefturegatan 72.
Kurs i Trädgårdsskötsel gives å Rosentäppan pr.
Stehag 15 april — 15 okt.
Frukt-, grönsaks- och blom­ sterodling.
Skötsel„av drivbänkar och vinkast.
Konservering.
Begär prosp.
Gertrud Östergren.
Maria Lindskog.
Kurs i Klädsömnad och Linnesömnad.
Lotten Dahlström — Myntg atan 5, III — Prospekt A.
T. Br.
209.
Lektioner i Linnesömnad, (S / van blusar, undorkjolar, skjortor, barnklädor.)
Elever mottagas dagligen 10 jan. — 10 juni, 15 sept. — 15 dec.
Eva Egnéw.
B.
T.
35 30.
Bästa järnmedel Utmärkt styrkande.
Apoteket Lejonet, Malmö.
Torshälls kvinnl.
trädgårdsskola, Leksand 9:de kursen den 1 apr. — 31 okt.
1916.
Ett par stipendier utdelas.
Prospekt och ref. på begäran.
Littlm £and^pen.
Jit&amp;fta JP / ii / Zj » « Damer s© liitl Tio st. ritade trefliga brodérmön- sten lämpliga till löpare, brick- lysdukar, kamt hvitbnoderier å lakan o. örngott mot 1 kr.
i postförskott.
Tillskrif i dag » Studie », Söderhamn p. r. Småyrken och Biförtjänster NYLAND (vid Ångermanelfven).
börjar ny elevkurs nästa 1 okt.
Foort- B veckor, tager sin början den ib dringar bland annat minst 21 års åL- den och elementarskolebildning.
Kur­ B mars.
Prospekt på begäran.
sen, s&gt;om är 2-årig, omfattar såväl Nancy Enwall.
teoretisk som praktisk utbildning.
Riktel.
812.
Närmare upplysningar lämnas af öf- versköterskan därstädes^.
Östanå Hushållsskola u usmoderskolan.
.
.
.
...
Matlagningskurs, omfattande 6 Antika möbler Taflor, k onstsaker e tc.
k öpes a f Gammalt historiskt herresäte vid skog och sjö, ' mottagen den 1 mars E.
J. CARLSSON, hus hålls elever, 3 mån.
kurs.
Under­ visning i matl., bakn.
m. m. Hand­ KAMMAKAREG.
68 - STOCKHOLM.
arbeten; linnesömnad och enklare klädsömnad.
Tillfälle att idka sport.
Referenser finnas.
Förfrågningar o. anmälningar ställas till H. Hansson, östanå F ö r n ä s.
Riks Grenna ' 8. utsökta Tandteknikerkurs.
Förskönar.
Skyddar.
Parfymerar.
FSrnSmsta Parfymerier.
Assistent W. Johnssons kurs börjar åt en den 1 mars.
Anmälningar s nar­ ras t Malmskillnadsgatan 60, Stock­ holm.
Förfrågningar mot porto.
Mot kyla pAstryk före utgåendet " Crème Vé­ gétale " som skyddar huden full­ ständigt från köldens inverkan.
Hos A .. ' „W.
Nordin g, Birgerjarlsg.
16, Franska parfymmag.
Drottningg.
21 samt Nord.
Komp.
Sthlm.
Till landsort, m. efterkr.
öppnas omkring den 1: sta mars.
Enklare (och finare matlagning, (hand­ arbete, ' konstväfnad, klädnings- och linnesömnad.
Tillskrif » Hotellet », Grevie.
Bibehåll håret ^KHeboIA 0 YPPERSTA H VETEMI0L.
Kurser i barnavård.
blondt Vid Barnavårds byråns Spädbarns­ hem i örby mottagas unga kvinnor till utbildning i barnavård.
Teo­ retisk undervisning af hemmets lä­ kare, praktisk undervisning af hem­ mets föreståndarinna.
Kursens längd 3 mån.
Afgift för kursen jämte bo­ stad och kost inom hemmet 60 kr.
i månaden.
Närmare underrättelser genom Barnavårds byrån, Kornhamnst org 51, Stockholm.
och använd hårvattnet " Cfiawiic ".
Återgifver ljust hår s&lt;om mörknat dess forna blonda färg.
G OT h ånet lätt och glansigt.
I parfymaff._ i Sthlm, landsorten samt hos Sundins Damfris., Drottningg.
65, Sthlm, à 2 kr.
fl.
Högre Lärarinneseminariet vid Stiftelsen i Göteborg Kiellbergska flickskolan Genom att h var je afton massera bänder och ansikte med Slcin — Food erhåller Ni en frisk och ungdomlig hy.
Finnes hos samtliga parfym- och drogaffärer.
A.
T ' 210 04. tillverkade af starkaste cellulosa#- fiber, 60 cmtr breda, försäljas mot efterkraf genom Svenska Maskinr affären, Örebro, till 1 kr.
per meter.
Försök några meter på prof I Crème Idéale.
Damer!
Vårda Eder hud!
Kawin Egnéi ».
Sibyllegatan 36, Stockholm.
Vid Länslasarettel i Vänersborg Fås på apoteken Aftonkurs två gånger i veckan.
Solms Wahlgron.
A.
T.
22453.
I förening med god.
hus moderlig Kåd att förtjäna pengar!
Nyt­ utbildning nu tillfälle till härligt tigaste handbok för enhvar.
Pris frilufts lif på skidor och kälke m. m.
2: 50 (fraktfritt) hos G.
N i I s&lt; s o n si Änniu ' några elever mottagas denna termin.
Prospekt på begäran.
Fru Agentur, Edest ad s st.
Sigrid ö d 1 u n d, född örtendahL Undervisn.
i Linnesömnad.
utex.
från Fackskolan och Ateneum Eleiver sy eget arbete.
Vidare upplysningar meddelas östermalms- 31, 2 tr. A. Tel. Ös,t- 4331.
Augusta Regnänder.
Majorskan Edmanns _ à Kr.
4.75 pr hl.
Om ej i bokhandeln, så rekvirera direkt från Musikförlaget Svea, Gäfle: Skottårs­ boston med text fön piano af Gustavus.
1 kr.
pr ex. fraktfritt met postförskott.
Humo­ ristisk text, melodiös musik I OATINE är ren hafreextrakt.
För dålig mage ordi­ neras hafregröt; för dålig hy Oatine hafrecreme, som re­ nar porerna, aflägs- nar fräknar och fin­ nar samt gifver.
hu­ den ett ungdomligt friskt utseende.
Ikta Oatine-Creme i hvlt burk med gr5nt locks pris 1.50; 4-dubbelt inneh.
3: —.
Oatine-snow 1.50.
Finnas öfverallt samt hos A. W.Nording, Biblioteksg.il, Birgerjarlsg.
16 o. Drottningg.
68, Sthlm.
Kaminbränsle I Köp vårt k - 136 - omfattar 3 ettåriga afdelningar och meddelar » högre lärarinnekompetens ».
Fön inträde i afd.
I fordras full­ ständigt afgångsbetyg från 8-klas- sig flickskola jämte examen i ett fåtal ämnen.
Till hösten 1916 fin­ nas platsen i afd.
II.
Studentskon vinna där inträde utan examen.
Ansökningar, åtföljda af betygsaf- skrifter, frejde- och läkarebetyg, in­ sändas till seminariets- förestånda­ rinna, Södra Vägen 23, Göteborg, som äfven besvarar förfrågningar.
Götebong i febr.
1916.
STYRELSEN.
Fondor 21,200,000 kronor.
Stockholmskontor: Arsenalsgat.
9.
Filialer: | Södermalmstorg 8.
(Sturegatan 32.
Deposition) i 1| 0| Kapitalräkning J * |2 |o Sparkasseräkning 4 % Fondafdelnlng.
Kassafack.
S Alltid veckans Mata nyheterl / dun utgifves denna vecka i A och B. Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlm, 1916.
