# ID: svediakorp-per2175
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 24,099
# sentences: 1,652
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 3 5 (1494) A.
28:DE ÅRG.
LOSNUMMERPRIS: 12 O R E.
HUFVUDREDAKTOR: SÖNDAGEN DEN 2 9 AUGUSTI 1915.
CARL ERNST HÖGMAN.
UPPLAGA A. RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
GRL^^CRG.
var POPULÅRC H / 5T0Rie5miFVAR€ VAD SLÄKTTRADITIONERNA äro för familjen, def är historien för hela folket.
Den är samban- det med det förflutna, den starka tråden som knyter seklernas öden samman till en hel öfverskådlig kedja.
Att skrifva historia det måste vara som att se ut öfver hafvets oändligheter, ty historie- skrifvaren vet, att där hans horizont tar slut, där kommer efter honom i senare tid en an- nans blick att ta vid och infånga nya syner och inflika nya blad om väl och ve, om godt och ondt för ofödda släkten.
Att historia kan skrifvas på olika vis, det ha nog alla erfarenhet af.
Å, jag minnes ännu mängden af alla dessa svårlärda årtal, som stodo tryckta i mariginalen.
Jag brukade rita tre streck under hvart och ett för att upphjälpa minnet, och när sedan lektionstimmen kom, stodo siffrorna så bjärt för mitt inre öga, att jag nästan förgät på hvilken händelse de skulle passas in.
Jag misstänker, att vi äro många nog om såda- na där gemensamma barndomsminnen.
Men hvad det däremot var oändligt lätt att komma ihåg Sven i Isala, som körde Gu- staf Vasa i sitt halmlass och Erik XIV:s gif-~ tiga ärtsoppa!
När fantasien kommer i rörelse och får hjälpa till, då går det lätt att både taga emot och behålla kvar.
Aft det kan gifvas luft un- der vingarna, äfven när torra fakta medde- /
las, dei visar nutidens pedagogik, späckad som den är med " roliga " moment.
Barnen, som inte kunna göra jämförelser veta inte af sin förmån på detta område.
Men på sitt sätt erkänna de den likväl.
En mor berättade mig nyligen, hur hennes barn en middag redan efter första rätten gled ner från stolen, knäppte ihop händerna och t a c - kade gud för maten, tilläggande: " Nu vill jag inte äta mer, nu vill jag läsa Grimberg. "
" Svenska folkets underbara ö d e n " kallades nämligen för " Grimberg " aar i hemmet.
Och ett nytt häfte hade kom- mit just den dagen.
Den, som kan försätta barnafantasien i en så stark spänning, vågar man med skäl kaila en populär historieskrifvare.
Till och med för barn och ungdom kan svensk historia, fullt vetenskapligt behand- lad, ha samma fängslande förmåga som s a - gan och dikten förr trodde sig ha ensamrät- ten till.
Hos Carl Grimberg har vetenskapsman- nen, idrottsmannen och pedagogen ingått en förening, och måhända ligger däri en af or- sakerna till att hans författarskap såväl på lärobokens område som i det stora histori- ska verket " Svenska folkets underbara öden " blifvit s å omtyckt och ej minst af ungdomen så högt uppskattas.
Det finns alla de ingredienser i framställ- ningen som läsaren behöfver för att kunna tillgodogöra sig innehållet.
Från de äldre historieskrifvarnas metod att hufvudsakligen med egna ord skildra de hi- storiska personligheterna har doktor Grim- berg afvikit.
Han låter dem ofta själfva tala, och läsa- ren får därigenom en slags förnimmelse af att de väckes upp ifrån de döda och få lif.
I Svenska folkets underbara öden är det ej endast de rent historiska tilldragelserna, som fängsla.
Nej, åt tidsförhållandena, uppen- barade i seder, tänkesätt och vanor, ges äf- ven utrymme.
De bilda liksom scenen, där de olika akterna i det nationella dramat utspelas.
Erik Gustaf Geijer talar om nyttan af en, som han uttrycker sig: " poetisk ingång i hi- storien ", hvilken har till följd, att det rent mänskliga i den samma får bli det främsta.
" Om något är klart af historia ", säger Geijer, " så är det detta, att det personliga i henne är det viktigaste.
Hon är ej en följd af satser och sanningar, utan af vilja och hand- lingar — ej teoretisk, utan praktisk — — Det förefaller, som om denna Geijers b e - kännelse sammanfölle med doktor Grim- bergs författarvilja, som är — i likhet med hvad Geijers var — att upplifva " de gamle Göthers " frihetsanda, mannamod och redliga sinne.
— Jag har inget annat syfte med min framställning, säger doktor Grimberg än att teckna sanningen om svenska folket och på så sätt bidraga till att de gamla svenskman- nadygderna bita sig fast för att aldrig släp- pa taget.
Utan att alls våga mig på att kri- tiskt bedöma hans författarskap, har jag ve- lat med dessa rader påpeka — för dem som ej redan veta det, att Svenska folkets under- bara öden är en synnerligen roande på sam- ma gång som lärorik lektyr för de svenska hemmens medlemmar både gamla och unga.
Författaren sade mig en gång, att han skrifver sin historia delvis i en jämtländsk fjällstuga, delvis ute till hafs.
Inte underligt då, att det går friska vindar genom skildringarna.
JULIA SVEDELIUS.
Prenumerationspris: Vanl.
upplagan Helt år Kr.
6.51 Halft är » 3.50 Kvartal » 1.75 Månad &gt; 9.75 En intressekonflikt.
ÄRARELONENÄMNDENS F O R - slag om kvinnors anställande som adjunkter och lektorer vid ™ gossläroverk har gifvit upphof 3 1 uh en strid, där den stora mas- san af läroverkslärare står mot dem, som de betrakta som blifvande konkurrenter om brödstycket.
Tonen i denna kampanj angafs af läroverkslärarnas riksförbunds deputera- de församling, som började med att utslunga diverse beskyllningar mot lärarinnorna allt för att bevisa vådan för läroverkens elever af att kvinnliga lärare blefve anställda vid läroverken.
Dessa stämplades som i vissa afseenden underlägsna pedagoger, inkom- petenta att meddela fullgod undervisning i matematik och grammatik, underlägsna i frå- ga om initiativ och själfständighet i undervis- ningen.
Parollen har följts af så godt som alla kollegier vid de allmänna läroverken — den svenska flickskolans lärarinnor ha fått underbetyg af sina manliga kamrater.
Det har varit ganska lärorikt äfven för utomstå- ende att se, hur en hel kår reagerat liksom automatiskt inför möjligheten till fri konkur- rens med kvinnorna.
Lärarinnorna ha emellertid i det längsta li- tat på läroverksöfversfyrelsen, som är deras så väl som deras manliga kollegers, och hoppats, att denna myndighet, som haft iu.- fälle att följa deras arbete, skulle intaga en annan ställning.
Man hade ju i tacksamt min- ne, att läroverksöfversfyrelsen år 1911 ytt- rat sig i denna fråga och då framlagt förslag om att kvinnor skulle få undervisa på läro- verkets alla stadier.
Den hade gifvit detta utlåtande, stödd bl.
a. på " de i det stora hela sedt uteslutande goda erfarenheter den ägde i fråga om lärarinnornas vid flick- och sam- skolor sätt att handhafva sin såväl undervi- sande som uppfostrande uppgift ".
Det lär till och med ha funnits lärarinnor nog naiva att tro att öfversfyrelsen af 1915 i det yttrande den hade att afgifva skulle b e - gagna tillfället att gifva ett förnyadt förtro- endevotum åt flickskolans lärarekår, som oförskylldt och mot sin vilja indragits i stri- den.
Motsatsen skulle bli fallet.
Ofverstyrelsen har afstått från att b e - gagna den erfarenhet den haft tillfälle att förvärfva i fråga om arbetet in- om flickskolan.
Ofverstyrelsen utgår rfån den satsen " att statsintresset icke kan med- ' gifva att kvinnor ens på försök bekomma andra ämbeten än sådana hvilkas uppgift de visat sig kunna sköta ".
(Hur går det med statsintresset, när, såsom ofta sker, en ny myndighet tillsättes och nya poster besättas med nya peroner, som icke haft tillfälle att visa sig kunna sköta dem?]
Därför kan icke ofverstyrelsen sträcka sig längre för kvin- nornas räkning än till adjunktsfjänster med hufvudsaklig undervisningsskyldighef i läro- verkets tre lägsta klasser.
Ofverstyrelsen har emellertid underlåtit att beledsaga detta förslag med en utredning, som kunnat göra det troligt att sådana tjänster verkligen kom- ma att inrättas.
Dessutom har den genom att uppställa särskilda kompetensvillkor för kvinnorna lagt i dagen sin afvisande hållning.
Sådant utlåtandet nu föreligger med sin ut- präglade ton af sträfhet gent emot kvinnorna, nödgas man se däri ett försök att hålla kvin- norna borta från de allmänna läroverken.
Det är med ett ord ett utlåtande, ägnadt att göra ofverstyrelsen mycket populär — bland ldroverkslärarna.
Senast har striden tagits upp igen vid läroverksläraremöfet i Jönköping.
Den kvinnliga ståndpunkten, som här samman- faller med lärarlönenämndens, företräd- des vid mötet af adjunkten Anna Sören- sen.
Hennes inledningsanförande blef en vidräkning med läroverksöfversfyrelsen.
Hon frånryckfe den det principiella stöd den sökt hos löneregleringskommittén och fastslog att det utlåtande från Danmark, hvarpå den vi- dare stödde sig, såsom anonymt icke hade något värde.
Hon bestred också korrektheten af att erfarenheterna vid den enskilda skola, som nämnts i utlåtandet, tillämpades på adjunktskompetenfa kvinnor, eftersom kvin- nor med väsentligt lägre kompetens varit an- ställda där.
Hon framhöll också det öfver- raskande i att ofverstyrelsen, som från så många håll samlat material för frågans b e - dömande underlåtit att begagna sig af den erfarenhet man vunnit, därigenom att kvin- nor genomgått profårskurs.
Enligt hvad som meddelats i en reservation till kollegiets ytt- rande vid ett af våra profårsldroverk, har un- der tiden från och med 1905 till och med 1914 vid detta läroverk högsta betyget i undervis- ningsskicklighet tilldelats 35 proc.
af de man- liga och 44 proc.
af de kvinnliga kandida- terna; i fråga om fallenhet för lärarkallet voro procenttalen 20 och 22.
Någon vilja hos ofverstyrelsen till att ge kvinnorna som pedagoger en upprättelse for- spordes icke på detta möte.
Dess chef hade icke annat att göra än att erkänna, att han ändrat mening sedan 1911, helt säkert i de flestas ögon ett vackert drag.
En af hans kolleger svarade dessutom på fröken Sören- sens uttalade förvåning öfver att ofverstyrel- sen velat stödja sig på ett yttrande af en rek- tor att en lärarinnas undervisning i ett en- staka fall burit prägeln af andlig ofrihet, med att förklara att detta uttalande öfverens- stämde med hans egen privata erfarenhet från flickskolan.
Sådan är för ögonblicket ställningen.
Den alltid ömtåliga frågan om kvinnans rätt till konkurrens med mannen har resulterat i en motsättning mellan de manliga och kvinnliga lärarna, ett försvagande af det goda kamrat- skapet, resulterat också i en lätt förklarlig känsla af missräkning från lärarinnornas sida mot den högsta myndighet, som är satt att opartiskt bevaka bägge kårernas intressen likaväl som ungdomens.
Utomstående kunna naturligtvis sätta sig in i lärarnas känslor af misstro mot det nya skede, som med kvinnornas inträdande på skådebanan skulle inträda, likaså förstå att de icke med uppräckta händer ta emot de nya medtäflarna.
Men helt visst skulle det ha klädt dessa herrar bättre, om de fört stri- den på ett älskvärdare sätt, om man kunnat upptäcka mera af god vilja i det sätt hvarpå de bedömt blifvande konkurrenter.
Om lärarinnorna blefve kompetensförklarade så skulle det dock i hvarje enskildt fall bli fri konkurrens mellan manliga och kvinnliga s ö - kande, och den bästa skulle segra.
Mot mot- ståndare till hvilkas täflingsegenskaper man har så ringa tilltro, skulle man kunna ha råd att vara en smula mer ädelmodig.
Och skulle mot förmodan det hända sig att en kvinna en gång eller par visade sig ha de bästa förut- sättningarna, så borde den möjlighet till vinst för undervisningen, som annars varit uteslu- ten, endast glädja dem, som i hela denna strid burit som en sköld framför sig skolans intressen och ungdomens.
j Iduns byrå 0.
Expedition, M ä s t e r t l m u S &amp; a n 4 5.
Annonspris: Praktupplagan:; Redaktionen: " Riks 1646.
Allm.
9803.
I Expeditionen: Riks 1646. " Allm.
6147. i Helt år Kr.
9. —.
jq.
lo — 4.
Kl. 9 — 6.
i Halft år • 4.50; R d. Högman: Riks 8660.
Allm.
402.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.6147.
: e Kvartal Månad • 2.25 i • 0.90 &gt; R Kl 11 — 1 Verkst.
direktören kl. 1 1 - 1.
Riks 8659.
- 550 - Kl 9 — 6 Allm.
4304. ipa „ ".
J£ millimeter enkel spalt: annonser: Utländska 25 pre etter text.
30 öre efter text.
35 öre å textsida.
20 ° / o förh.
„ 9-°I --.
* -- „,, för sirsk.
begärd plats.
: 20 »;, forhojmngforsarsk.
: begärd plats.
3 m 1 e å
N o r d i s k pcdagogcr på Hamkö.
OM EN PÄRLA I KRISTIANIA- Det första föredraget hölls af öfverdirek- fjorden ligger Hankö, de gröna tör Berggvist, och vi svenskar kände oss däldernas ö. Hafvels oändlighef stolta öfver en sådan anförare.
I den norska omsluter pärlan.
pressen betecknades hans psykologiska un- Långt bort vid horisonten, där dersökning af: " Onaiur i vår folkuppfostran " i klara dagar två blå nyanser hopsmälta, lig- som glimrende, och det enligt allas mening ger ofta en fin rökslöja, som märker leden, med rätta.
där de stora båtarna gå till ovissa öden.
Björnson säger: " en ungdom, som er stærk Här bch hvar lyfta hvita segel ur vågorna, og sund, er hele folkets æresag " och att som fiskmåsvingar på flykt.
skolans bärare, som ha så stor del i folkens Under juni och juli är Hankö en kontinental fostran djupt känna detta sitt ansvar, det är och kosmopolitisk badort med regatta, musik visst och sant.
dans och tennis.
Man fick under detta möte en stark för- I början af augusti är säsongen i aftagan- nimmelse af hur mycket af n o r d e n s e n - de, och de flesta börja packa in.
Badhuset, h e t det finns där innerst inne i de tre fol- där alla upptänkliga hälsobad serveras, blir kens tänkesätt och lifsförhållanden.
Brutet mindre besökt, och de heta klipporna nere visserligen genom den individualitetens olik- vid stranden, där solälskande människor l e - het, som är nationens liksom individens rätt gat och stekt sig bruna, bli kala och kalla.
och lycka aft äga.
Snart är Hankö på nytt Och man erfor också, hur vågsångens folktomma ö. oändligt mycket dessa folk Mellan den 11 — 16 augusti ha att ge hvarandra af lif, har stället i år varit mötes- förnyelse och kärnvirke för plats för representanter af samhällsbygget.
nordens fre folk.
Ett privat Det var många framstå- skolmöte har där ägt rum ende personligheter, som efter inbjudan från Norge.
här gåfvo af sin erfarenhet Det har legat en säregen och sin själs bästa.
Några stämning öfver dessa da- få namn blott förutom de gar, då lifvets fortsättning i redan nämda: professor nya släktens fostran varit Sören Tuxen, inspektör för det gemensamma, samman- det danska högre undervis- bindande intresset.
ningsväsendet, rektor K a - Hankömötet har haft en per och Rauchou-Nielsen helt privat karaktär, men m. fl.
danskar.
Från Norge: det är mig dock tillåtet att professor Axel Holst, psy- låta en fläkt af dess anda kologen professor Aall, rek- utgå genom denna hem- tor Berle, stortingsman An- mens tidning.
na Rogstad, Elise Heijerdahl, Då alla samlats från sitt mångårig stadsfullmäktig i skilda håll, öppnades mötet Kristiania m. fl.
Bland sven- 1.
Sverige och Norge räcka hvarandra handen vid Carl Xll:s dödsplats.
T. v. rektor i ett ståtligt tal af den nor- skarna märktes Anna Sand- Fåhræus, t. h. rektor Berle.
2.
Öfverdirektör Bergqvist, Sverige, 3. professor ska bestyrelsens ordföran- ström, Tyra Kullgren, Marie Otto Anderssen, Norge, 4. professor Tuxen, Danmark.
de, professor Otto Anders- Louise Gagner samt kända sen, som redan i sina första ord sammanfat- ges grunden till ett kommande samfundslif.
rektorer, docenter och doktorer.
tade dessa periodiskt återkommande sam- Skolan är en starkt människoförbindande Den uppfattning, som hållit före att söka mankomsters betydelse.
makt — Sedan sjöngs Grundtvigs sång: stoppa in största möjliga kunskapsmassa " Vi, som kommit hit, vilja tjäna lifvet, där- utan särskilnad på individuell läggning hos livad solskin er for det sorte muld för att vi tro på lifvet, sade han, i skolan läg- det mottagande barnet, har undergått en g e - er sand oplysning for muldets frände — — 5.
Rektor Kaper, Danmark, • 6.
Fröken Marie Louise Gagner, Sverige, *; 7.
Siorfingskvinnen Anna Rogstad, Norge, 8.
Stadsfullmäktige Elise Heijerdahl, Norge, 1- 9. professor * AxelfiHolsf, Norge, 10. professor Aal), Norge.
— Förf.
foto.
L å i k e m i f k f ivai £ ftiEdra kltidniruji a r &amp; k a p p o r hoj OJUOchNiblir belåfen- \ KLIPPAN.
• / / W / M Träff-och f a r g e r i A k t i e b o l a g G ö t e b o r g j - Modernaste 551 - Finpappersbruk.
Ftnawe Post-, Sftflf-, Kooiø- samt bawtong.
Iduns Uztpapper tllhtrkas &lt;tt * ^ ot&gt; •• »
nomgripande renässans.
I den moderna skolan har studiet af individen fått en långt framskjuten plats.
Nu är blicken riktad mot personligheten, som skall utdanas.
Och detta är rättvisa, ty det är inte vår likhet med hvarandra, som ger oss styrka, utan vår egenart.
Det är med den, vi skola kunna ut- föra just vår gärning i lifvet.
Och det är för den, som vi alla fostras.
Ofta under diskussionerna framgick den önskan, att hemmen och skolan må komma hvarann närmare.
Barnens fostran skulle vinna därpå.
Många felgrepp kunde förhindras, såväl från hemmens som skolans sida om det blefve ett intimare samarbete dem emellan.
Före och efter de olika föredragen sjöngs med kläm unisont ur Seips visebok, hvaraf ett exemplar var skänkt från chefen för Aschehougs förlag till hvar mötesdeltagare.
Denna samling innehåller ett förträffligt ur- val af norsk, dansk och svensk diktning.
En afton stodo vi i solnedgången ute på klippan och sjöngo vårt lands sånger och hurrade enligt nationernas olika sed fyra gånger, fre gånger, och tre gånger tre gån- ger.
Vi hurrade inte endast för våra land, vi hurrade också för hvarandras väl.
Och hvarför skulle vi inte göra det?
Vi möttes i ideell sträfvan för att föra fram till seger i lifskampen de, som skola taga arfvet efter oss.
När nationerna mötas med höga ideal för ögonen, då mötas de som vänner.
När materialismen sammanför dem, hur blir det då?
Europa svarar.
De soliga minnesrika dagarna på Hankö gingo fort.
Den norska bestyrelsen hade in i minsta detalj ordnat till det bästa för sina hundra gäster.
Såväl värden på Hankö som tjänsteperso- nalen, trotjänarinnan Inga ej att förglömma, hade vårt väl i sikte från morgon till kväll.
Sista dagen afslutades med en gemensam färd till Fredrikshald, där bokförläggare och fru Nygaard inbjudit alla på en storartad middag.
Dessförinnan besökfes fästningen.
Vi sam- lades vid Carl XII:s dödsplats.
En svensk och en norrman talade.
Sedan tryckte de hvarandras händer öfver minnesmärket.
Det var ett ögonblick af lefvande historia — för- gången historia — kanske också en framtida historia.
JULIA SVEDELIUS.
TILL FANTASOS.
.
HVAR DVÄLJS DU, '.
GENIUS MED gyllne vingar, MED ANLEDNING af att fröken Sofia Gumce- lius, som inom Idunakademien representerade affärsvärlden, af lidit i början af detta år, riktas härmed en vädjan till vår läsekrets att inkomma med förslag på någon svensk affärskvinna, som kan anses lämplig att intaga den ledigvordna plat- sen.
Vidare anhåller akademien att våra läsare behagade inkomma med motiveradt förslag till pris- tagare för 1916, hvari angifves någon svensk kvinna, som kan anses berättigad Ull hederspriset, 1,000 kronor, för belönande eller främjande af nå- gon förtjänstfull kvinnlig gärning.
Förslagen torde adresseras till akademiens sekreterare med.
d:r Karolina Widerström, Gamla Kungsholms- brogatan 19, Stockholm, och insändas ju förr dess hellre, senast före utgången af oktober månad.
om maktens, mörkrets, köldens, dödens • Z rätt!
du våra sinnens fröstare och trollkarl?
•; Hvart har du flyktat undan slagens •; • • • ' åskor, som dränka ljudet af ditt silfverhorn?
— Det hvilar mången enslig tjärn i skogen, •; dit dagens bittra röster icke tränga, — Men när det kvällas ändtligt efter striden, du sänker vingarna, du barn och genius, som född af jordens mull och män- •; där lyser kanske nu din purpurtröja, • där sysslar du vid sköna drömmars • väf?
— skors trånad dig sträcker emot aftonrodnans syn.
De fagra orden dö på dina läppar och drömmens spindelväfvar brista samman,; — Nej, icke där!
Jag ser dig midt i och färgen bleknar i ditt irollska • striden, • du grips af yran, rusar och berusas, " och på ditt silfverhorn af drömmars • \ — blott tystnaden och döden äro kvar!
Du kastat dina skönsta verk på elden och dansat som ett barn kring bålets smide, flammor.
•; du spelar ärans stolta melodier • \ • Och när du blott ser askan kvar och kolet, och blåser segerns eggande fanfar!
och hos den fallne, för den blick som • bland- verk • du gråter som ett barn för ryktad fröjd.
brister, • I du målar hemmets däld med gröna • 0 Fantasos, när blir det man af barnet,;; granar, och skogarna och • • älfven — landet, landet, när står du vuxen, man emellan männer, när skall du sluta krossa seklers skatter och som han har lefval, stridit, stupat för!
När skall du dikta verklighetens sånger, ej gossens blott om strid och knymäfs-; och in i solnedgångens töckensyner; du diktar djärft en framtids underland.
ära, men mannens dikt om stumma, djupa segrar, Säg, har du glömi all vårens ljusa sagor om lif och spirande och skaparglädje, Står du i sold hos våldet nu och döden • '.
förrn den blifvit i guld och purpur öfver himlens fäste, • j • " '.
knoppen Du väfver bonader af hjältedrömmar • I bryta blom?
• I B • Jduns Ruinntiga afiademi.
den sjunger liksom du sin höga visa och firar rusig höstens mörka fest?
• som dana jorden ny för mänskors ätt?
När skall du så i gyllne morgonväkter en lifsvarm sådd i tusen unga sinnen som spirar upp i nya, ljusa tider, • 1 fredlig täflan och i ädel kamp?
• Som en backant du svänger thyrsos- •!
stafven •; och som en offerpräst du pannan När skall du byta hägringar i tankar, när skall du bjuda bröd och icke stenar!
•; kransar; att bringa fallna gudar höstligt blod.
• Hör, stormen, som de sista löfven sopar, I SSSSfiTääESS Röntgeninstitut 552 ur seklers tomma, vålnadsfyllda dröm!
MILDRED THORBURN-BUSCK.
CEREBOS SALT: för u n d e r s ö k n i n g af bensystemets skador och sjukdomar, lung-, hjärt- och mag-; sjukdomar m. m. samt för b e h a n d l i n g af vissa tumörer, struma, körtelsvulster,; kroniska hudsjukdomar, såsom eczem, hudkräfta, hår- och skäggsvamp m. m.
- O, Fantasos, när skall du ändtligt vakna är omsorgsfullt packat för att vid framkomsten vara i.
fullgodt stånd.
-
PORTRÄTTEN HÄR ofvan återge dragen af tvä män som, förestå våra beskick- ningar i främmande httfvudstäder.
Tillväns- ter ha vi gener al Bränd- ström, den svenske mi- nistern i Ryssland, — som i dagarna fyller 65 år.
— Fotografiet är taget af hoffotogra- fen Grape i svenska le- gationen i Petrograd.
Porträttet till höger återger dragen af vår förre utrikesminister, grefve Albert Ehren- svärd, som i dagarna utnämnts till chef för den nyupprättade sven- TvLsvm D I P L O / W 6 R ska beskickningen i Schweiz.
Sverige har hittills icke varit repre- senteradt i Bern, att en beskickning upprättats där just nu, har gifvit vid handen att vår svenska regering ön- skar träda i närmare förbindelse med den fria republiken, äfven den en neutral stat t en mellanställning som påminner om vår egen.
Svenska fredsvänner knyta till denna åtgärd den förhoppningen, att de tvä staterna komma att samråda om åtgär- der för att befordra fredsunderhandlingar.
«3 * R MÄNGA GÅNGER HAR DU I suttii här och sett samma konsi- I gjorda natur, säger Gustaf Falk hårdt till sin väns hustru " F j ä - riln ".
Det smeknamnet har hon lydt under flera år, och det händer en och annan att glömma Fjärilns borgerliga namn: Lena Alman för att uteslutande identifiera henne med hennes lilla graciöst fladdrande, skimrande alltid tjusande namne.
Gustaf Falks skarpa gråa blick ser likgil- tigt ut öfver Café Royals trollska gröna gräs- mattor och lekfullt plaskande springvatten.
Han lutar sig tillbaka i korgstolen och hän- dernas grepp om armstöden är energiskt och fast.
Fjäriln ler sitt glada löje emot honom: " Hur många gånger frågar du!
Kanske hundra — kanske mer och ändå — är jag här i kväll för första gången.
Världen är alltid ny för mig, Gustaf — och alltid beundrar jag den. "
Han rycker otåligt på skuldrorna.
" Världen har skämt bort dig, men just nu i dessa tider är det slut med blomsterhyllning, flirt och s. k. ridderlighet mot våra små lek- dockor.
Allvaret ligger infe blott i luften.
Det är midt ibland oss. "
" Det behöfver knappt d u upplysa om, " nickar hon skälmakiigt.
" En värdigare före- språkare kan det ålderdomliga fruntimret i sin ständiga, aldrig utslitna halfsorg inte få. "
Hon ser sig längtansfullt om efter sin Erik.
Han hade blifvit kallad till telefonen och kunde inte ha hunnit tillbaka än, ty hans smoking hade nyss fläktat bort i den breda dörröppningen, när Gustaf började anfallet.
Hon hade förr fått finna sig i bitande sarkas- mer från detta håll, men hvad bryr en dan- sande fjäril sig om några åskblixtar.
Ho kunde på sin höjd tycka synd om honom, som skrämde glädjen ifrån sig.
Och af det skä- let att han en gång älskat henne, hyste hon en mjuk och varm och öfveruppskattad kvin- nas medlidande med Gustaf.
Hon var all- deles säker på, att han förebrått sitt inre en sådan dårskap som en förälskelse i ett vä- sen af solstrålefröjd och yr obefänksamhet, och äfven detta beklagade hon, ty aldrig föreföllo männen mera lättade från ödesbör- dan än när de kunde hängifva sig åt en hjärteorgie.
" Def plågar mig att sitta här, " fortfor han, " det plågar mig att se den fullsatta matsalen midt öfver, och det ena meningslöst skrat- tande ansiktet intill def andra, den ena frun- timmerstoaletten vräkigare än den andra.
F J Ä R I L E N.
AF ELISABETH KUYLENSTIERNA-WENSTER.
Människorna måtte ju vara galna, som roa sig så blindt och vanvettigt, medan rymden fylles af rytande smärta och skrikande nöd. "
Lenas stora strålande ögon skälfva till.
Det är i blicken en djupnande ångest, som dock snabbt förflyktigas: " Riddare af den sorgliga skepnaden ", s ä - ger hon, " mig får du aldrig in i mörkret.
Hvarför skulle inte de, som kunna def, vara glada?
Hvarför ska vi inte få njuta.
För mig är hvarenda liten elektrisk låga i hvalf- ven här ett tindrande glädjebloss.
Och jag blir god och blid som en vacker barnasaga med en smula LUspiegelsgemyt i, när jag sit- ter här.
Stridsropet och flaggmärken och vykort, alltihop offrar jag gärna åt till tack för att jorden i n t e är en jämmerdal utan en vidtfamnande lyckomöjlighet.
Skulle jag sitta hemma kväll efter kväll, skulle jag spara på allting, blefve jag sur och trumpen och frös ihjäl invärtes, det är jag säker på. "
" Inser du infe, att det är syndigt att kasta ut pengar på mat och dryck och kläder, när halfva nationer svälta ihjäl och knappt ha en trasa att skyla sig med. "
" Def är alltid sommar på ett håll och vin- ter på ett annat, " svarar hon trotsigt.
" Och omkring mig skall def vara sommar och vär- me.
Tänker du länge representera isregio- nen, Gustaf, flyktar jag. "
Hennes lifliga an- sikte har ett sällsamt uttryck af fruktan midt i sin ljusa tillförsikt.
Erik skall väl snart kom- ma igen.
Och han vet, hur lilla Fjäriln skall behandlas.
Aldrig hotar han med en hård hand om def skimrande stoftet eller med en hvass insektnål.
" Undan stämningen lär du inte kunna fly.
Den griper oss alla, Lena, " Gustaf Falk lutar sig fram, hans panna är så kall och hvit, läp- parna mäjsladt hårda, när han tillägger, " jaa skall passa på, medan vi äro ensamma att säga dig sanningen: Erik har stora ekonomi- ska bekymmer, som han håller dig utanför.
Men du är ju hans husfru, och def är väl bättre, att du får veta, hur sakerna stå än att du oförberedt skall möta kraschen.
Det lär knappt kunna undvikas, att Erik störtas inom närmaste framtid.
- 553 - Hennes ansikte blir gråblekt och stelt.
Hela den lilla smeksamt mjuka varelsen förändras.
De smala händerna med blixtrande ringar falla liflöst ned i hennes knä, men så är det som om Fjäriln måste pröfva vingarna än en gång.
Hon ler sitt ljufva, segervissa leende: " Ä, det är väl inte så farligf.
Och du — du hjälper honom väl.
Ni har ju gemensamma affärer. "
" Ja, tyvärr. "
" Du m e n a r.
.
.
? "
" Att Erik går under.
Jag har fått en gan- ska obehaglig kännedom om hans slöseri — eller för din skull, bara för din skull, Lena.
Det är infe för nöjet att förtala en vän jag säger dig detta, utan bara för att visa dig din plikt.
I åtskilliga år ha vi känt hvarandra, och du vet, att jag hållit mycket — för myc- ket af dig, jag, som många andra.
Men kan- ske är jag den ende, som har mod att vara uppriktig. "
" Hvad skall jag g ö r a? "
" Visa, att du inte är ett flarn, bli en för- ståndig, arbetsam hustru, afstå från nöjen och lyx. "
" Ja — ja visst.
Arbeta? "
Han blir retad öfver det förtviflat sökande uttrycket i hennes ögon.
Hon tycks tigga om att slippa flera brutala slag, men han kan inte låta bli att slå.
Han tror sig ha rätt.
Han ensam skall kunna lära henne ... " Du vet väl själf, hvad en kvinna har att sköta: hushållet, hemmet.
Det är klart, att ni som andra måste rätta munnen efter mat- säcken.
Om det fortsätter så här, riskerar du att Erik skjuter sig en vacker dag, och du sitter på bar backe.
Jag vet infe, om du är dyrbarare än de flesta s. k. bättre fruar, det tror jag inte, men du deltar inte i allvaret.
Du är alltid en fest, en uppenbarelse, och detta är Erik så svag för, att han sätter lifvet till, hellre än han öppet säger dig, att fest- ljuset slocknat för er som för andra. "
Lena sitter stum.
Det glimmande, sorlande, böljande lifvet omkring henne har slocknat, tystnat, frusit till is.
Det är svart för hennes ögon, och hjärtat, def glädjeröda, som bara gifvit och tagit af känslors fullhet, värker, klubbadf af det hänsynslösa slaget.
Erik kommer, rask och ifrig.
" Nu så, " säger han och tar sin plats bred- vid hustrun.
" Men hvad är det, Lena, är c sjuk? "
förskräckt ser han på den hopfallna gestalten, def liksom plötsligt och omildt vissnade ansiktet.
" Jag vill hem, Erik. "
" Men då är du sjuk. "
Han reser sig ängs- ligt och lägger armen om henne.
Gustaf åtar sig att göra upp.
v
En natt några dygn därefter vandra Gustaf och, Erik Strandvägen framåt.
De ha varit på ett sammanträde, som dragit länge ut.
Men natten är vacker och stilla, och de kän- na bägge ett visst behag i det klara, sfjärn- ljusa vinterlugnet, som breder sig likt en kall gammalmanshand öfver den larmande, sin- nesupprörda, snyftande, jämrande och trötta staden.
" Hur är det med Lena, " frågar Gu- staf.
Han har oupphörligt haft de orden på tungan, men först nu förmått framtvinga dem.
" Hon dr knäckt, tycks det, " svarar Erik tungt.
" Hon vill inte säga mig anledningen, men det är sorgligt att se henne gå där som en släpande pliktskugga.
Hela hemmet för- mörkas och förfulas. "
" Förfulas af plikfmedvetande.
Det var un- derligt. "
" Du vet inte, hvad min Fjäril varit för mig, när du säger så.
Du hör ju inte heller till dem, som anse, att glädjen har något exi- stensberättigande, men jag kan säga dig, att nu först känner jag riktigt, hur förfviflad min ställning är, när Lena blifvit en plikfautomat, en liflös nyttighetshustru.
De flesta kvinnor ha förmodligen stoff i sig till dugliga hvar- dagsmänniskor och de tjäna samhället otro- ligt, det erkänner jag gärna, men när på tu- sen sådana ett enda litet skimrande, overk- ligt undantag föds, skulle vi då inte bära detta på våra händer och tacka himlen för en enda gåfva utöfver det dagliga brödet? "
" Du är en vanvettig svärmare. "
" Jag kan infe fatta, hvarför min lilla Fjäril så plötsligt förändrats.
Jag erkänner, att jag misstänkt och anklagat dig, men Lena påstår, att du är utan skuld. "
" Då ljuger hon.
Jag har sagt henne sanningen. "
Erik stannar tvärt.
Han fattar i vännens skuldror och skakar honom.
Hela hans inre är i det våldsammaste utbrott.
" Usling!
Hur vågade du?
Hur kunde du?
Hvad hade du för rättighet att förstöra min lycka, döda henne? "
" Lugna dig, människa, ställ inte till ett upp- träde. "
Gustaf gör sig fri.
" Jag menade väl med er bägge.
Det är väl inte bättre att oförberedd möta olyckan.
Och du kan inte rädda situationen. "
" Absolut omöjligt n u.
Jag dr slut, jag som hon.
Hennes stora, ljusa barnaglädje var nervus rerum i min tillvaro.
Jag tillbad denna okloka sagofro på goda makter.
Tänk du, att alltid komma hem till sol och sommar, in- gen brännhet juli, utan en den första syren- doftande sommardag, och att midt i allt skeptiskt, egennyttigt och kargt möta ett vid- öppet famnande förtroende, som värmde och smekte.
Min lilla Fjäril passade bara i sol- skenet — det fordommer du — troligen af afund, och endast då förstår jag det.
Vet du nu, hvad jag får i stället: en nervös, ängslig, tafatt hustru, som skyggar tillbaka för de dystra omgifningarne och aldrig kan bli hem- mastadd i dem. "
" S å insöv henne i säkerhet igen. "
" Tror du, att man kan skänka glädje som ett smycke?
Nej, du!
Rycks den känslan obarmhärligt ur ett hjärta, dör dess kraft.
Du var för hårdhändt.
Och i denna stund - tycker jag, att jag kunde göra dig allt ondt.
Men Lekymmren ta herraväldet öfver allt annat, och jag är ju sammankopplad med dig. "
" Får jag fala med Lena, " frågar Gustaf.
" Gärna det.
Hon är ju infe sjuk.
Hon kan ta emot hvem som helst, men har du verk- ligen hållit af henne, får du nog svårt att se henne.
Lena, lilla Lena, som älskat världen för mycket, och som hade det oförlåtliga fe- let att äga vingar. "
Eriks tonfall är bittert.
Gustaf tänker, att vännen öfverdrifver.
Inte kan ett par förnuftiga ord, en uttalad sanning med ens förvandla en människa; det 5^2ä Lifvets Biograf.
Skörden.
TT ÖGONBLICK TITTADE S O - len fram mellan skurarna och kom grönskan att se ändå frodi- gare ut än vanligt.
Inte för att det var mycken grönska fru Ma- rianne såg.
Men af någon slags egendom- lig byggmästarnyck hade en liten glänta mel- lan ett par hemskt fula brandmurar lämnats öppen.
Och inramad mellan dessa såg hon stora landsvägen, som tog vid, där gatan tog slut och bortom den koloniträdgårdarna.
Solen på grönskan!
Nej, det var allt för frestande.
Hon såg på klockan.
Ordnan- det med middagen tog alltid sin dryga timme, åtminstone om den skulle vara riktigt lagad och inte verka som om den ramlat ner genom skorsten — som salig Hagdahl uttryckte sig.
Men en liten stund kunde hon alltid gå.
ut och få sig en nypa sommarluff och blomsterdoft.
S å fort af med ateljérförklädet, på med regnvädersmössan — för någonting annat var det inte lönt att komma med.
Sakta och drömmande gick hon fram mel- lan alla de små koloniträdgårdarna som n stodo i sitt fullaste flor.
Där hade Nya Expressen sin koloni, där sotarmäsfar Bunge och där plåtslagar Lönn- bom — hvar och en med sin egen karaktär och typ.
Men öfver allt blommor, frukt och bär, lysande och saftiga.
Hvem var det som en gång i tiden kom på idén att anlägga koloniträdgårdar?
Sä- kerligen var det en engelsman och sanner- ligen borde inte hans — eller var det kanske hennes — namn lefva och hugfästas i min- net likaväl som mången stor uppfinnares och vetenskapsmans.
Ja, men det är ju så enkelt, säger någon.
Visst är det enkelt — det är allt som är stort och heligt.
— Men hvad nu!
Fru Marianne stannade och såg ut som om hon inte trodde sina ögon — var det infe Julius Strengenman, som gick och pysslade där inne på den där lilla trekanten i hörnet, hvilken i flera år l e - gat alldeles förvildad, och rakt verkat som en skamfläck bland alla de små välvårdade kolonierna.
Och nu!
Det var ju nästan som trolleri att se för- ändringen.
Inget ogräs, inget skräp.
De b å d a.
stora potatis- och jordgubbslanden kantade med höga bländhvita liljor mellan krasse som flammade likt eldslågor mellan allt det gröna.
Och de späda päronträdens grenar voro omsorgsfullt stöttade för att kunna bära upp tyngden — ty i år tycks det måste ha en fysisk orsak.
Allting kunde för- klaras på naturligt sätt.
Och för resten — det hade ju varit oförsvarligt af Erik att så in- vagga henne i säkerhet.
Invagga — ja, det behöfdes fanske infe, hon hade aldrig tviflat.
Gustaf går tyst.
Hans siräfva, mörka sinne är som en urskog, hvari en människovarelse gått vilse.
Skogen gömmer denna enda, kan ej visa väg eller led, men suckar tungt öfver människobarnet, som kanske aldrig hittar ut igen.
P å långa år har han ej tänkt öfver detta jag, ungdomens känsliga, varm- hjärtade jag, men i denna stund förnimmer han de skrämda stegen af ett förflutet och dock närvarande, en kärlek, som gått sig trött, men som icke kan hvila.
I hat har det förbytts, men ur hatet har den stigit ånyo till längtan efter det hans klokhet trampat — ef- ter den skimrande, vingade lilla fjärilen, den oförståndigaste bland tusen.
- 554 - bli ett alldeles enastående päronår.
Och längst bort, alldeles i snibben på trekanten stod en liten nymålad fingest, som mest lik- nade kajutan på en skuta eller en sådan där vagn, som ambulerande cirkusartister bruka bo i med fladdrande hvita gardiner i glug- garna, som skulle föreställa fönster.
Det var ju gifvet att när Julius Strengen- man byggde sig en kolonistuga skulle den se ut just så.
Han som antingen seglade jorden rundt eller trampade landsvägarna.
Hett och oroligt blod hade han och omöj- lig hade han varit att få att sköta ett regel- bundet arbete.
Men hade inte fru Marianne försökt med allt tänkbart — för den stackars hustruns ou, de många barnens skull.
Men det dröjde al- drig många månader, innan hustrun kom upp och grät och sade, att nu hade han gett sig ifrån alltsammans igen.
Men som fru Mariannes man varit kom- menderad på annat håll i nära två år, så ha- de hon ingenting hört af Strengenmans på hela den tiden.
Nu såg Julius Strengenman upp från ärtor- na han höll på att plocka och log sitt • — i med- och motvind — alltid lika muntra l e - ende, då han kände igen henne.
Ja, leendet var detsamma som förr, men för öfrigt var hela människan lika förändrad som den förut så skräpiga koloniträdgården.
Men hvari förändringen egentligen bestod var inte godt att afgöra.
Kläderna liksom satt på ett annat sätt på honom och både hållning och blick hade blifvit säker och stadig.
— Jaså, frun har kommit hem igen, sade han.
Tänk hvad gumman min skall bli glad — för att inte tala om kilarna.
Men vill infe frun komma in och se hur vi har ' et här på vårt lilla Sommarlusf.
Och med oändlig stolthet visade han fru Marianne täppans alla egenheter och s e - värdheter — och de voro legio.
Medan hon hela tiden frågade sig — hvad har hänt?
Hvad är det som vållat detta som hvarken kärleken till husfrun, hvilken verk- ligen fanns där, eller hårda eller goda crd kunnat åstadkomma.
Det var till sist som om han läst hennes tysta undran.
Ty när hon stod vid grinden igen för att gå, så sade Julius Strengenman: — Ja si frun, i höstas ett år sedan — ja det blir två år nu i höst, så skref Per Mattiasson, gumman mins bror, från Amerika, att han nog infe kom igen och att vi gärna kunde ta hand om Skräpebo som han kallade det.
Och så skicka han femton kronor till arren- det och lofvade att göra det hvart år.
För hur det var så hängde han i alla fall fast vid den här lilla trekanten i gamla Sverige.
— Gumman min blef som i sjunde himmeln, men jag tyckte bara att det var dumt och besvärligt.
Men hur det nu gick till — så började jag drömma om nätterna om allt vi skulle så och odla här ute.
Och när jag gaf mig i väg på Iuffarstråt, så blef jag så ängs- lig att de skulle glömma ett eller annat som måste göras här.
Ja, och nu har jag haft fast plats vid konservfabriken i ett och ett halft år.
Och ser frun, när man äter grönsaker och bär, så blir en inte förstig — och där- för så får brännvinet vara för mej — nu för tiden.
När han nämnde törstig, kom fru Marianne att tänka på middagen därhemma.
Och efter ett hastigt farväl och löfte om att komma och dricka kaffe en dag i Som- marlusf, sprang hon lätt om hjärtat den lilla biten hem.
Medan hon tänkte att detta med Julius Strengenman blott var e n af koloni- trädgårdarnas många välsignelsebringande skördar.
HEDVIG SVEDENBORG.
• U R V6CKAM5 Den första af våra bilder i dag visar drottningen i Hals- berg vid hennes be- sök hos de tyska och ryska invaliderna.
Mannen, som blottar sitt hufvud är öster- rikiske ministern.
Å bild 2 ses konungen och drottningen vid Motala station.
Bild 3 visar landshöfding Bergström talande till drottningen och bild 4 drottningen å Hals- bergs järnvägsper- rong.
De tre unifor- merade herrarne äro från vänster till hö- ger: tyske militär attachén, österrikiske militärattachén och tyske marinattachén.
Bild 5 är tagen vid doktor Thulins prof- flygning af skåne- kvinnornas aeroplan.
Mannen med hvita mössan är dokfor Thulin.
Till höger och vänster om honom kronprinsen och kron- prinsessan.
1, 3, 4.
Pressfofobyrån, 2 E s - ter Grönberg, 5 Kös- ter foto.
- 555 •o ROMIKA
1 DFLG E N NELGCDOR OR NÅGON TID SEDAN KUNDE Idun visa ett par bilder från Reims och Soisson, där krigets förstö- relse gåft fram öfver de vackra minnesmärkena från byggnads- konstens blomstringstid.
I dag visa vi en serie bilder från Troyes vid Seine Dock händer det jämförelsevis sällan att nå- gon främling förirrar sig dit.
Hotellvärden på ett af stadens större etablissement omtalade — före kriget — för den svenske turist, ge- nom hvars förmedling vi erhållit den vackra bildserien, att någon engelsman aldrig bott där men väl några tyskar.
Man känner ej när sta- i Champagne, en stad som ehuru belägen ej långt från krigszonen, ännu står skonad i sin ålderdomliga skönhet.
Troyes anses höra till de franska städer, som bäst bevarat sin medeltida prägel.
Den har fordom varit hufvudstaden i Champagne och har som minne från sin storhetstid ett större antal arkitektoniska minnesmärken än provin- sens nuvarande hufvudstad Reims.
Näst efter Rouen anses den vara Frankrikes intressan- taste medeltidsstad.
den grundlades, men den är af mycket gam- malt datum, och var redan tidigt i medeltiden bekant för sina rikedomar.
Under 1500- och 1600-talen stod staden på höjden af välstånd men plundrades delvis vid revolutionen.
Dock äger Troyes i närvarande stund icke mindre än 30 kyrkor med samman- lagdt 126 klockor.
Stadens äldsta kyrka S:t Madeleine, bild 1, är från 1100-falet.
Det vackraste i denna kyrka är ett galleri, () ubé) hvilket sträcker sig
f^3 i noRGon?
gurerna.
Helheten är af utomordentlig effekt och har högt estetiskt värde.
Med byggnads- historien förknippar sig minnet af påfven Ur- bain IV, född i Troyes 1185 och son till en sko- makare där.
När påfven hade fillträdf sitt äm- bete, blef en af hans första omsorger att göra något för hemorten.
Han skänkte y / t miljoner de Mauroy.
Det företer en högst egendomlig anblick.
Ytterväggarne äro murade med om- växlande rödt tegel och hvit sten, hvarigenom det hela får ett mosaikartadt utseende.
Hotel Dieu-le-Comte (bild 6) är byggdt åren 1702 — 1755.
Framför palatset står en förgylld järn- port förfärdigad 1760 af parisersmeden Pierre för åstadkommande af en kyrka på den plats där hans födelsehydda stod och lade själf grundstenen år 1262.
S:t Pantaleon är byggd på 1600-talet.
Kyrkoväggarne äro här invän- digt prydda med ett större antal bildstoder, uppsatta på konsoler.
Bild 4 visar ett Cal- vaire thufvudskalleplaisen) med Kristi nedta- gande från korset jämte några andra reli- giösa skulpturer.
Bland palatsen lägger man märke till Hotel de Mauroy (bild 5), som uppfördes 1560 af Jean Delphin.
Porten har öfverst ett kors samt un- der detta franska liljan omgifven af en ordens- kedja, staden Troyes vapen samt adliga famil- jesköldar.
Hotel de Vauluisant, bild 7, är ett renässanspalats från 1500-talet, som har två runda torn.
Bland ornamenten iakftages en staty, framställande en krigare i pansarrusining med lans i handen.
Bild 8 visar gamla trähus stående på pålar i vatten.
Gatan påminner om Venedig.
S R ltmärker sig för en sällsynt rikedom på glasmålningar samt äger i sin skattkammare en mängd dyrbara stenar och emaljer, funna i grefvarnes af Champagne och biskoparnes grafvar.
En kyrka, som kan anses för stadens förnämsta, är S:t Urbain (bild 3).
Uppförd i 1200-talets stil har den alltjämt fått bibehålla samma götiska stilart utan inflytande från senare tider.
Man kan med skäl säga, att detta tempel be- står hufvudsakligen af fönster med härliga glasmålningar och hvalf, försedda med de sedvanliga heraldiska djurfi-
KRK J CT C T • BÖLJeGÄMQ- - 558 -
ETT AF DE VACKRASTE DRAGEN I VÅRT moderna samhällslif är den nya ansvarskänslan och intresset för de gamla, som förut under öfver - gångstiden från de pairiarkaliska förhållandena till de moderna varit glömda och försummade.
Ett betecknande exempel härpå är den s. k. de gamlas vecka, som på Svenska Dagbladets ini- tiativ anordnats i Stockholm, och som skaffat ett stort antal gamla män och kvinnor tillfälle till ut- flykter i Stockholms skärgård.
Vår bild visar en skara gamla Kafarinabor, placerade på Sagas däck, strax innan färden ut i skärgården.
Den HÖST OCH VAR.
förväntan, som uppfyllde deras sinnen i detta ögonblick blef öfverfräffad af verkligheten under en färd, där de voro hufvudpersonerna, centrum för allas välvilja och uppmärksamhet.
En motsvarighet till denna bild af de gamlas skärgårdsfärd är den lilla gruppen kolonibarn, som just lämna båten med sin lärarinna efter en härlig kolonisommar vid Sätra.
Från alla håll strömma nu kolonibarnen in till Stockholm och T||||1|EN KLÅFINGRIGA TOLFÅRIN- | i | | § n l!
gen Karl Axel kunde då ingen (jÉ||||f vara säker på hvar han fanns.
Kvinnan från iopp till lå.
I § !IMWÅ Det var då ändå väl när han hör- Tekniska sagor för Idun af OTTO WITT.
I — — d e s — fast det var besvärligt det med — men hördes han inte af, kunde man vara alldeles säker på, att han bedref ett el- ler annat ofog.
Och nu hade det sannerligen gått inemot ett par timmar, och ingen hade sett något till pojken.
— Hvar är Karl Axel?
undrade mamma.
Men ingen visste besked.
Brita, ensam- jungfrun, ropade.
Men intet svar.
Och så kom det sig att man började leta.
Af hvilken orsak som Brita skulle börja just i källaren och sluta först på vinden vet ingen ifall det ej berodde på " ondskan " \ naturen " hvilken alltid låter oss söka på rätta stället sist.
Alltnog: Karl Axel f a n n s på vinden, och däruppe stod han längst bort och hans pigga ögon stirrade på något under- ligt.
— Hör inte Karl Axel att man ropar, hoj- tade Brita.
— Inte kan jag gå ifrån en så här skojig apparat, svarade Karl Axel.
Kom så får Brita se.
Kom och hjälp mig taga fram den.
Ja, det hjälpte inte att Brita protesterade och sade emot och så kom den underliga maskinen med bråk och stoj ned från vin- den och in i Karl Axels allra heligaste, hvil- ket utgjordes af barnkammaren.
Ja, där stod den.
Det var en konstig kropp: på en julgrans- fot hade fasfsatts en tjock, fyrkantig stolpe slutande i en platt träklump och uppe på denna fräplatfa stod en järngaffel hvars tvenne käftar voro hopfällda.
De kunde öppnas genom att trampa på en pedal.
D ~ ' såg ut som hvad som hälsf, både sockersax i stor skala och skrufstäd och allt möjligt.
Och så kom mamma in och fick se den underliga maskinen.
— Det är morfars gamla handsksymaskin, utbrast hon.
Karl Axel bara gapade.
Men så visade mamma honom hur man ar- betade i gamla dagar när man sydde hand- skar.
Skinnstyckena klämdes in mellan de bägge käftarna, så att endasf allra yttersta kanten af skinnet stack upp, och så sydde man ihop detta efter käftens rand.
Där fun- nos också skåror i de där plattorna.
Och de voro till för att visa, att just där skulle 3.
D e n underliga maskinen.
nålen stickas igenom skinnet.
P å så sätt blef handsksömmen för hand jämn som vore den gjord för maskin.
Nu sys håndskårne med maskin, sade mamma.
Ja, Karl Axel tyckte det där var roligt nog.
Men nog hade han hellre sett, att den un- derliga maskinen varit en kulspruta eller nå- got annat skojigt som man kunde leka krig med.
Men mamma gick och Karl Axel stod fort- farande och betraktade handskmaskinen som användes, när man sydde handskar för hand.
Men nu vet man på ett ungefär hur det ser ut i hjärnan på en sysslolös tolfåring ifall han inte är sjuk eller allvarligt anlagd.
Och då Karl Axel infe var någondera — snarare tvärtemot — så betänkte han sig inte länge.
Vips var han uppe i stora syster Agnes ' rum, drog ut hennes byrålåda och tog fram de gröna glacéhandskarna som systern alldeles nyss fått af sin fästman, löjtnant Adolf.
Ty Karl Axel hade alldeles tydligt hört hur Agnes sagt: — O, Adolf tror du att jag har s å stora hän- der — de äro minst fyra nummer för stora.
Karl Axel kände infe kvinnorna han, och begrep inte att handskarna hellre voro för små än för stora.
Men så mycket begrep han, att här skulle det beredas sysler Agnes en angenäm öf- verraskning — handskarna skulle på ögon- blicket sys in de fyra numren.
Och åter blef Karl Axel mycket, mycket tyst — — — S å tyst att mamma oroligt glän ' ade på barnkammardörren — och då.
Det är bäst att draga en slöja öfver det som hände, börjande med mammas förtvif- lade utrop, fortsättande med syster Agnes ' luggar och örfilar och slutande med pappas spanska rör — handskarna voro och blefvo totalt förstörda.
Till råga på olyckan kom fästmannen på besök och han störtade ut för att skaffa nya, gröna handskar — naturligt- vis fyra nummer för små.
Men pappa, som i grunden var en stor hu- morist uppfattade situationen och sade: - 559 - säkert kunna de alla stämma in i " Sätrabarnens kolonivisa ", hvars slutstrof lyder så här: " När höstens dar sen stunda, och sommarn är förbi, så friska och så runda till staden vända vi.
Med sol i våra sinnen och kind så rosenröd vi tälja sommarminnen med fröjd och solskensglöd. "
O. Ellqvist foto.
— Behåll du handskarna, Adolf, till ni bli gifta och får en tös så kanske de passa för henne.
Karl Axel får göra ett par nya till Agnes.
— Jag?
undrade Karl Axel.
— Javisst — hur skulle du bära dig åt?
Hur tror du att handskar fabriceras?
— Man dödar en ko, föreslog Karl Axel.
— Nej, en katt, menade Adolf och tryckte Agnes ' hand i smyg under bordet.
— Ånej, upplyste pappa, det bästa skinnet fås af killing, och Sachsen lämnar de bästa skinnen.
Nå och sedan, Karl Axel.
— Killingen flås.
— Javisst och s å?
— Rakas.
Ja, det kan man ju säga.
Ofverhud och un- derhud borttagas och den mellanliggande så kallade läderhuden användes.
R å?
— Garfvad.
— Bravo.
Riktigt.
Den garfvas med kok- salt och alun och det kallas för hvitgarfning eller mineralgarfning.
Och sedan?
— Man klipper till fingrar och syr.
— Nej stopp litet.
De garfvade skinnen äro luddiga på köttsidan och ojämna.
Detta måste jämnas med en knif efter att skinnet bredts ut på en marmorplatfa.
Det kallar man dolering.
— Och så skär man till?
— Vänta.
Blott en enda sak först.
Tnnan fillskäringen sträckas skinnen i handens och fingrarnas längdriktning — men ej på tvä- ren — så kommer stansning och hopsyning.
Och efter syningen " dresseras " handskarna medels tillrdttaläggning, pressning och ut- slätande af sömmarna.
— Jaha, sade Karl Axel, och när skall jag börja.
— Börja — med hvad?
— Kors — att sy Agnes ' handskar.
— Tack, sade syster Agnes och reste sig, jag vill hellre ha ett par skor, som Tolstoy gjort, än ett par af dina handskar — Men då löjtnanten, som var blindt föräl- skad gjorde en så hastig rörelse, som ville han rusa i väg lill Ryssland efter sådana skor, drog hon honom mildt i armen och sade: — S e så, nu kan det vara nog.
Jag tycker att Karl Axel har fått nog den här gången.
Pappa muttrade litet om, att Agnes också borde ha ett nyp för sin fåfänga, men mågen såg så morsk ut, att han feg och öfvergick till tidningen.
Löflef.
Af E. SCHMIDT.
[Forts.) CH DEN LILLA PROSTINNAN Malin är mycket lycklig.
Ovän- tad!
och plötsligt har välståndet och lyckan kommit till hennes ålderdom.
Mest hela sitt lif har hon haft att draga sig fram genom små och trånga förhållanden — — Nu på Lindgår- den — — Nu står öfversten den första i hvar tredje månad förbindligt bugande med kvartalshy- ran i hennes salong, de små gummorna från gårdshuset komma nigande med sina hop- vikta sedlar — nu åker prostinnan Malin i egen vagn med herregårdshästar och kusk i livré in till sina uppköp i staden, och hon ser sina barn och umgängesvänner ute hos sig på små trefna sommarmiddagar, där gurkor- na och melonerna äro från egna trädgårds- sängar.
Hon står om sommarkvällarna nere vid trädgårdsportarna och väntar Ella.
Hon står och ser ut öfver sina ägor och sina vajande hafrefält i solnedgången.
Det är visserli- gen sannt, att ägorna icke längre äro mycket stora, och hafrefälten äro bara tre och icke mer än hvad Löfström ensam sår och skör- dar och de två vagnshästarne äta upp under vinterns lopp.
Men prostinnan Malin älskar att stå och se ut öfver dessa fre gula fält, som äro hennes egendom, och hon blir glad vid att tänka att det nu är hon, som är Lind- gårdens skärm och värn emot den framrul- lande staden.
Och hennes makt är stark af löftena.
Där har i testamentet icke nämnts ett ord om villkoren, om löftena för gåfvan.
En tyst heder är detta för prostinnan Malin.
Till hen- nes blotta ord har Magnhild trott och litat, in- tet band eller kontroll har hon lagt öfver henne inför andra.
Men starkare, starkare gör detta löftet för prostinnan Malin.
Mer noggrannf än Magn- hild själf i tiden vaktar hon om allt det gamla på Lindgården — hon utfrågar Löfström och Mariana i tusen små ting.
Hur var det, och hur brukades det i frökens tid?
Och allting bibehålles och fortsattes orubbadt i sina gamla spår.
För ingen har hon berättat om den januari- söndagen då Magnhild kom upp till henne!
Till Ella har hon sagt: — Magnhild har ön- skat, att jag ingenting skall ändra här i hen- nes gamla hem.
— Och Ella förstår, att det är för den skull, som inga möbler få rubbas i rummen och ej en gren fällas i parken, för- denskull som Löfström och hästarne bibehål- las kvar, ehuru prostinnan Malin strängt ta- get ej skulle ha råd att hålla kusk och hästar.
Men om sin egen blifvande insats för detta det gamlas bevarande vet Ella ingenting.
Hvarför har prostinnan Malin så oöfver- vinnerligt svårt för att omtala det.
Det är mer än så, hon har oöfvervinnerligt svårt för att ens kunna tänka på det.
Hon har två barn, hon skall gifva def ena intet, det andra allt Sonen hjälper henne ibland med hennes små irädgårdsaffärer och ordnar med handt- verkare o. d. för gården.
Men för hvarje gång hon emottager hans tjänster, känner prostinnan Malin ett svidande sting.
Han skall icke en gång få fortsätta sina påbörja- de anordningar — han skall ingenting vidare ha att verka för Lindgården.
Nej, helst vill hon alls icke tänka på detta — hon vill al- drig se mot framtiden — — Och åren, åren gå.
Prostinnan Malin har från sina fönster sett elfva vintrar snöhölja de starriga gräsmat- forna på Lindgården.
— Då kommer en höst i en kulen november för henne liksom en gång för Magnhild påminnelsens tid — — — Hon sjuknar i lunginflammation, hon är några dagar alltför sjuk och kringhvärfd af feber för att kunna tänka redigt, men genom dunklet af sjukdomen hvilar beständigt en tyngd och en ifver öfver henne — det är nå- got hon måste stå upp och fullgöra och som hon inte får dö ifrån.
En gång i drömmen ser hon Lindgården stå som en gammal tom lada, lutande, förfallen bland aflöfvade träd, och Elis står nere vid porfarne och håller dem öppna, medan ga- torna borta i fonden äro fyllda af folk och stenhus, som strömma fram emot dem, men längst borta i gatans mynning är hon själf som en liten svart prick, springande efter och ropande till sonen: — Nej nej, jag har glömt att säga dig, den är inte din, du får inte öppna portarne och släppa in staden — — I nästa rediga stund kallar hon på dottern med brinnande ängslan i den matta rösten.
Ella, som nu är öfversköterska i en närbelä- gen stad och kommit hem för att vårda mo- dern, står vid hennes säng.
Då säger hon till henne så högt och klart hon orkar: — Ella, Lindgården, den är din!
Hon hör dottern svara: — Ja, ja, mamma, det tror jag nog, och hennes halft feberirrande hjärna blir åter lugn.
När hon sedan tillfrisknar, då minns hon tydligt dessa sina egna ord, och då undrar hon, hur mycket Ella lagt det på minnet som hennes egna rediga tankar eller blott ord ur feberyrseln.
När hon sedan tillfrisknar — — då sitter hon och ser på sonens gråsprängda hufvud och på nacken, som böjts på häradsskrif- varekonforef, hvar uppöfver lifvets trappsteg aldrig förde honom, och hon tänker som mödrar tänka, att hans lif varit rätt tungt, rätt sfräfsamf, fylldt af bekymmer om lifvets nöd- torft — då går svidande den tanken igenom henne: — Kanske har han tänkt sig — en gång — att blifva fri från dem, fri genom Lindgården.
Hur naturligt om han tänkt så, sett emot def, hur själfklarf om han — och Hedvig!
— i tysthet blickat mot de ljusare dagarne.
— Hon gjorde så själf en gång — Och nu: i rädsla har hon tegat fegt, hon har bedragit dem.
Hur skola de se mot hennes minne!
— Ack, genast den dagen då testa- mentet delgafs henne, och barnens och vän- nernas lyckönskningar jublade emot henne, skulle hon ha sagt dem detta hur hon visste def alltsammans förut och villkoren hon iklädf sig som pris därför.
Hon har tegat, åren ha gått, ingen vet något.
När hon nu tillfrisknar, och de säga henne att hon kommit med knapp nöd ur dödens klo, börjar en frätande ängslan gripa sig in i den lilla prostinnan Malins själ.
Sedan Ella rest tillbaka till sitt sjukhus och hon åter går i de lugna och vanda förhållandena i sitt kära gamla hem tycks dock prostinnan Malin ha fått en skräck för ensamheten.
Likväl — def är ingen af sina gamla vänners säll- skap eller öfverstinnan hon uppsöker — det är alltid svärdottern hon ber komma ut till sig.
Hon skrifver en liten biljett och ber henne komma till förmiddagsfeef, hon skic- kar Löfström med häsfarne in efter henne, när Elis är på kontoret och barnen i skolan.
Och medan de sitta där vid sina handarbeten, talar hon så ingående med svärdottern som ville hon utforska hennes innersta grund.
(Forts.) - 560 - Kring den första premiären.
f ÖCKHOLM HAR ÄNNU INTE HUN- nit till det skede i en storstads ut- veckling, då rytmen mellan död s ä - song och hög säsong upphör, och lifvet, det vill säga nöjeslifvet, bru- sar året rundt med samma hastiga tempo.
I de långa feriernas land vilja vi ännu så långt det är oss möjligt ge sommaren hvad sommaren fillhörer.
Fast det är dyrare och svårare att lefva, bibehålles det traditionella sommarnöjet; det blir väl det sista, som den trängde och plågade hus- fadern drar in på.
När utländska turister uttala sig om Stockholm, bruka de ge oss någon öfver- lägsen glosa, därför att vi om sommaren flytta ur " vår vackra stad ", som det heter.
Men sanningen är obestridligen den, att det är en ofördärfvad och hälsosam instinkt, som drifver stockholmaren ut till sin skärgård eller till landsbygden, så fort natten blir ljus och luften varm.
Nu har emellertid sommaren flytt, och säson- gen är i antågande.
Stan, som har blundat med nerfällda rullgardiner, öppnar sina ögon på nytt.
Man kan åter träffa människor på gatan, och man har redan haft ett tillfälle att möta " den kända premiärpubliken ", när Intima teatern lät gå af stapeln säsongens första premiär.
Direktör Collijn kom fjorton dagar tidigare än vanligt, och har också fått spela till en tid utan konkurrenter.
Stycket bar titeln S p a d e r K n e k t, med författarenamnet Hans Overweg.
Det är ett lust- spel på den tyska polisens bekostnad, och man får bevittna hur en hel detektivafdelning vid Ber- lins polis från den yngste till den äldste låter gäcka sig af några bondfångare, som ändå infe utveckla någon öfvernaturlig slughet.
Stycket spe- lar i modern tid, men verkade ändå omodernt — det tillhör tiden före första skottet.
Dessa lustig- heter, dessa elakheter, dessa små dumheter och små knep äro från en historisk tid.
Men då de uthvilade skådespelarna, framför allt hr L a v e n och L a r s H a n s s o n som den äldsta och yngsta åsnan, spelade med fart och kläm, så hade publi- ken i afvaktan på grymmare lustspel och mera skärande skämt, ganska roligt och var nöjd.
Det är möjligt, att den inte behöfver vänta så länge.
Ett lustspel af Ernst Didring, med titel " Flygma- skinen " står nämligen först på Svenska teaterns lista, och motivet säges vara hämtadt ur förra vin- terns krönika, så rik på motiv för både tragedi och komedi.
Dramafiska teatern förbereder en ny pjäs af Tor Hedberg, Borgagård, och flera Strindbergssaker.
Den första premiären har också sitt intresse som en repris af publiken.
) a, nu är man så långt igen!
Hvar har ni varit?
I Skåne.
Och ni?
Till fjälls.
Man har i allmänhet vid sina sommarresor hållit sig inom gränserna i år, men här finnas också möjligheter till afstånd inom dem.
Trots sommarsolbränna och hälsosamma fräk- nar, tyckes det som låge det en fläkt af något p a - tetiskt öfver den välkända publiken.
Den är ju en slags liten kulturkrets med intellektuella nöjen, men det är dåligt ställdt för kulturen, och oblodiga nöjen äro föråldrade.
" Världskulturen har kos- tat 280 kronor, säljes nu för 100 " fillkännagafs ny- ligen i en tidning, och de två summornas inbördes förhållande är nog ganska betecknade för ställ- ningen.
Ett par damer diskuterade i mellanakten pris- läget — infe på världskulturen men — på mjölk och fläsk.
— Vi får i alla fall vara glada och tacksamma, sade den ena, att vi inte har krig.
— la, det förstås, sade den andra, men tänk sånt väder.
Och för den, som hörde detta, försvann genast som en dröm och en villa den stämning af något nytt och främmande, som legat öfver den lilla s a - longen.
Man kände åter igen den gamla heder- liga publiken, och den var trots allt sig själf.
S ä - songen hade börjat.
E. W.
fcisk.
hackad chalott&amp;nlök, 2 - msk.
mjöl (20 gr.), 1 del.
buljong, 1 äggula, salt., hvitpeppar, 1 msk.
hackad per- silja, 1 äggula,, till p&gt;e&gt;n.sling.
T i l l &amp; t i &amp; k n i n g: 4 msk.
smöx (80 gpr.).
IVa d.d.
kö-Usky - eller bul- jong.
B e r e d n i n g: Koitl&amp;ttexna torkas e&gt;n duk, urvrideri i hetat vatten, putsas, bultas pä båda sidor ooh ingnidas- med kryddblandningen.
— Köttet, tungan och tryffeln skäras i små, jämna tärningar.
Smöret och löken fräsas med mjölet 2 min.
bul- jongen tillsättes och såsien får koka 5 min.
Dien uppvispade äggulan i tillika m-ed köttet och svampen, färs.en afsmakas med kryddorna ooh persiljan och får kallna.
— Kotlet- Alla som själfva vilja måla terna steka.s 4 min.
på den ena sidan Mn-TCiw-rnsRiK.
I hemmen och önska ett 1 hälften af smöret.
De läggas där- utomordentligt vackert och - efter på ett skärbräde med den stekta hållbart arbete böra använda sidan upp.
Parsen delas i 6 lika emaljfärgen Chinalack.
Ar- delar och bredes ut på.
kotlettens senikfri enl. nya giftstad- stekta sida samt pe-nsias med den an.
Erhålles hos alla färg- uppvispade äggulan.
Resten af smö- andlare.
ret fräses i stekpannan., kotletterna Se till att Ni verkligen får iläggas med färssidaoa uppåt ooh gra&lt;- Chinalack och tag ingen an- jineras i ugnen omkr. 8 min.
De nan.
Fabrikanter: Dorch, uppläggas på varmt serveringsfat, mAti Bäcksln &amp; C:os A.-B., Göte- pannan vispas ur med köttskyn, såsen borg och Stockholm.
får ett uppkok, afsmakas med I tsk.
kallt smör och hålles öfver kotletter- Lättast att intaga af stora na, s om garn era s m ed ärt er el 1 er fransk potatis och persilja.
och barn är Apoteket Vasens SVALOFS SNABBKOKANDE FLINGOR lämna finnas 3MB * o under sträng täRareRonfrott utestutande af Bästa svensRa tvåradiga Rom, titt gröt, vätiing, soppor, puddingar, 6aR~ verR, febröd, pannRaRor m. m., en vätsmaRande, näringsrik ", tättsmäft ocß futtRomtigf ren föda samt att få i f) ' varje v utsorterad specerißandet.
g • 11111M111 j M11111111 1111 1111111111111111 1 111 [U111111M111J r 13 • 1111111I 1 I 1111M1111111 [111111 11 • IIIII i ri 1I 1 I 11111J Allmänna Svenska Utsädes i A.-B., Bil SJU H u s m ö d r a r • • som äro praktiska använda dagar Gahns • Idealet är den fina matta teint, som alltid åtföljer ett begagnande af rätt valda toalettmedel och därmed upp- nådd skönhet.
Inga rynkor, finnar eller fräknar mera.
Damer ooh her- rar som sätta värde på bibehållande af ungdomens vackra yttre, uppnå detta endast genom ett ständigt bruk af den enastående med utmärkelser i in- och utlandet belönade och be- römda Yvytvålen.
Eör ömtålig hud är Yvytvålen enastående värderad och iof ordad a f tus enden.
Borsta edra tänder med YVYDOL, som på en minut gifver tänderna friskhet, skönhet och vällukt, befriar från vinsten och tandvärk, äfvensom gula, gröna och svarta (äfven af tobaksrök angripna) tänder blifva bländande hvita.
Yvytvålen erhålles för 50 öre pr st. i hvarje välsorterad affär från Ystad till Haparanda.
Österlin &amp; Ulrikssons Tekn.
Fabrik, Ystad.
I j • till sina diskbänkar, köks- S S kärl, golf och allt omåladt.
S § Henrik Gahns A.-B., Dppsala.
[kaffe eller te.
M i d d a g: Oxsvans- soppa; plättar med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekt färsk strömming med potatis; Redigerad af mjölk; kaffie elleir te.
Middag: Köttbullar med stufvade turska bö- nor.
Saftsoppa med skorpor.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; Inneh.
af Elisabeth Ostmans Husmo- uppstekta köttbullar med brynt pota- tis; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: derskurs i Stockholm.
SillpTidding med smält smör; majsena- FORSLAG TILL MATORDNING FÖR kiräm ined mjölk.
VECKAN 29 AUG. — 4 SEPT.
1915.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; RECEPT: ägg med skinksås och potatis; mjölk; kaffe eller te med hvetekringlor.
M i d - T o m a t p u r 12 pers.).
5 d a g; Tomatpuré; lamkotletter å la chalottenlökaT, é Vs (f. röda tomater, Maitenon med ärter och blomkål.
80 gr. smöir, 6 msk.
kg.
mjöl (60 gr.), 3 M.elon.
möirk buljong, salt.
socker MANDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; lit.
cayenne.
havregrynsgröt med mjölk; sill i kapp- B e r e d n i n g: Löken ska ' .as, hackas rock med potatis; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Persil j ef ylld kalf- giroft och fräs-es väl i 1 msk.
af smö- ret.
Tomaterna rensas, sköljasi, skä- bringa med potatis och lingon.
Soppa ras i klyftor och få koka tillsam- på vinbär med skorpor.
mans mied löken och V2 lit.
af bul- TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; risoller af kalfkött (rester från mån- jongen, med tätt lock, omkr / i tim. dag) med smält » smör; mjölk; kaffe el- Tomaterna passe,ra.s.
Smör ooh mjöl ler be.
M i d d a g: Blomkålspuré med fräsas 2 min., purén och rosten af rostadt bröd; inkokt tonfisk med buljongien spädas på och soppan får koka under rörning 5 min.
Den af- skarpsås och potatis .. ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; smakas med kryddorna och serveras stuf ning af bondbönor och skinka; med stekta brödskifvoir.
mjölk; kaffe eller te.
Middag (viegetarisk): Blomkål med ris och L a m m k o t l e t t e r å la main- äggstanning samt potatis ooh stuf- t e n o n (f. 6 pers.).
12 lammkot- vade morötter; polentapudding med letter, V2 msk.
salt, V2 tsk.
hvit- plommonkompott.
pi&amp;ppair.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord T i l l f ä: r s o n: Va hg.
stekt k a l t kokt frankfurterkorf med smält smör, eller hönsköfct, 30 gr. salt oxtunga, rify.en pepparrot och potatis; mjölk; 2 tryffel, 1 msk.
smör (20 gr.), 1 KOKSALMANACK Elisabeth Laxérmarmelad, med anledning af dess behagliga smak.
Pris 1 kr.
pr ask.
På alla apotek.
ig.
vadier by till A FA 8 R 11 (9 * 1ÅR K£ \ Bydrozon- Salva 2 I Skursåpa IDUN Filial«!
pi alla störr » platstr.
l i veckan läses en annons I S i l l i k a p p r o c k (f. 6 pers.).
2 stora salta sillar, / tsk.
hvitpeppar.
2 rödlökar, 4 msk.
smör (80 gr.), 1 ark hvitt skrifpapper.
T i l l s t e k u i n g: 272 nisk.
smör (50 gtr.).
B e r e d n i n g: Sillen får ligga i vatten 24 tim., hvairunder vattnet bytes 3 gånger.
Skinnet drages af, hufvud och stjärt skäras bort.
Den skares upp i ryggen, benet jämte in- älfvorna tagas ur, hvarefter den skö.l- j&amp;s väl och torkas med en fisk- handduk.
beströs invändigt • med peppar Sillen och den skalade samt i tunna skifvor skurna löken.
Den hopr • lägges åter, så att den bibehåller sin fo ' rm.
Hvarje sill omviras väl med / ark papper, smordt med 2 msk.
a l smöret.
Den stekes i smöret, tills papperet är brunt eller omkr. 15 min.
Sillen serveras i papperet med stuf- vad potatis som frukosträtt.
1 SVÄLÖF i SYMASKINS AXT !EBOLAS röres v i / m i ö L j KORN- duga.
SINGER C:ö «ired UIIIIIIHiniUIIIIIUIIIUIhll l l l MIIIIIIIIIIIIIIIIIMIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIIUIUIUIll l l l l l l l l l l l l l l l l l tillverkas världsberömda.
Östman-Sundstrand.
3 Stockholm.
Regeringsg.
3 2.
Detalj &amp; Engros.
Damernas paradis.
Är Skandinaviens största firma för Sidenvaror, Sammet, Spetsar, Band, Ylle- och Bomullstyger, Damunderkläder, finare Tricotage, Handskar, P. D-Korsetter, Damkonfektion, alla slag.
Landets största detalj-Damskrädderi.
Lyxbeställningsafd.
2 tr. upp.
Populärafd.
1 tr. Profver &amp; kosfnadsförslag franco.
Priserna erkändt lägre än i utlandets Sidenhus.
för s å r n å d e r m.m. E i s o i l e r a f k a l f k ö t t (f. 6 pers.).
T u n n a p a n n k a k o r: 3 ägg, 6 del.
mjölk,-90 — 100 gr. mjöl, 1 tsk.
salt (5 gr.).
i T i l l p a n n a n 2 msk.
smör (40 gx.).
T i l l s t u f n i n g: 3 hg.
benfritt, stekt kalfkött, 1 burk champinjoner (V * lit.
), 2 msk.
smör (40 gr.).
4 / 2 msk.
(45 gr.), mjöl, 4 del.
buljong, 1 äggula, 1 del.
tjock grädde, salt hvit- peppar.
T i l l s i t e k n i n g: 2 del.
finstötta skorpor, 3 msk.
smör (60 gr.).
B e redning: Till pannkakssme- foen vispas ingredienserna väl med stålvisp, hvarefter smeten får stå 1 tim. för att svälla ..
Köttet skares i fina.
t ärningar.
Champinjonerna skäras likaledes i tärning och fräsas i smöret, tills det är klart då de klämmas upp med en sked; mjölet fräses med smöret 2 min.
; buljongen spades på, " och såsen får koka 5 min.
Äggulan vispas med grädden och tillsättes i såsen, hvarefter den får sjuda.
Köttet och svampen iläg- gas och stufningen afsmakas med kryddorna.
En pannkaks panna upp- h et ta s 1 ång s am t, smöret s m äl t es i vattenbad och pannan penslas här- med.
Af smeten göras tunna pann- utfärdar kakor, som blott gräddas på en sida.
De skäras midt itu, och halfvorna utomeuropeiska uppläggas på ett skäxbräde, beströdt med finstötta skorpor, med den gräd- dade sidan upp.
På hvarje halfva lägges 1 msk.
af stufningen, och pannkakan hopvikes väl, så a t t den får form a f en af lång krokett.
Ri- sollerna vändas försiktigt i stötta skorpor och stekas vackert bruna i smöret.
De uppläggas på varmt fat, garneras med persilja och serveras med öfverblifven steksås, brun cham- pinjonsås eller smält smör.
— Plättar kunna fyllas och stekas på samma sätt och serveras till smörgåsbordet.
Om f hvarje svensk husmoder använde x " Snabbkokaren " skul le mil ioner sparas i bränn- sl boden eåtgång.
El Kokni das kunna med affal l från ved- etc. n g på några mi s nuter.
Prospekt.
o ch i n tyg sändas grati och Öfver 30,000 st. sålda i Sve- ri franco.
g e.
Pris pr st. 8 kr.
fraktfritt mot efterkraf.
C.V.Rundström &amp; C:o, Järnaffär, Norrköping.
Drottninggatan 4, resekreditiv, betalbara på de flesta europeiska och bankplatser, ombesörjer telegrafremissor till in- och utlandet.
Fondafdelning.
Notariatafdelning.
Kassafack.
S Stackhalms Fjällkolaniprs LOTTERI S t u f ning af b. o n d b ö n otr och s k i n k a (f. 6 pers.).
1 lit.
spritade bondbönor, m s IV2 lit.
vatten, Va msk.
salt, 1 V 2 k.
smör (30 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gx.
), 3 del.
bönspad, 3 del.
mjölk, 3 hg.
rökt skinka, salt, socker, hvitpeppar, 2 msk.
finhackad persilja.
Beredning: Groddarna borttag- gas; äro bönorna mycket utväxta, skalas de äfven.
Vattnet kokas upp Fjällkolonilolteriet, Artillerigatan 60, Stockholm, med saltet, bönorna läggas i och få 2 kr.
pr lott + koka, tills de blifva mjuka.
De upphällas i durkslag och spadet till- varatages.
Smör och mjöl fräsas 2 min., bönspadet och mjölken spädas wmmmåmmmmmm Dragning i September på, och afredningen får koka 5 min.
Skinkan, skuren i tärningar, ilägges, H v a r 8:e lott vin och stufningen får ett up ' pkok.
Den afsmakas med kryddorna samt den " Ett idealhem " fint hackade persiljan och serveras som frukosträtt .. Andra dragningen, erhållas lotter efter rekvisition, märkt X 1, adress: hvarifrån lotterna sändas mot postförskott å porto samt kostnaden för dragnings- lista, som utan särskild begäran tillsändas enhvar, som skriftligen rekvi- rerat lott.
Dragningslista utkommer 2 a 3 veckor efter dragningen.
1915. m é h m B l o m k å l m e d r i s och ägg- stanning (f. 6 pers.).
2 små blomkålshufvuden (/ i kg.
), 1 lit vat- ten, salt (8 gr.).
Ris: 1 hg.
risgryn, / lit.
mjölk, 1 — 1 Vg d.d.
blomkålsspad, 2 msk.
smör (40 gr.).
V2 Dask.
3 1 2 - 561 - ner.
Högsta vinst: (konstnärligt komponerade möbler, mat- tor, gardiner, ljuskronor och prydnadsföremål till sal, hvardagsrum, säng- kammare och barnkammare), värde 9,000 kr.
" Bäcken ", marmorstaty af H. Neujd, 5,000 kr.
Motorbåt, 3,000 kr.
Tafta af Carl Larsson, 2,000 kr.
etc, sammanlagdt 12 vinster i värde om minst 1,000 kr.
(se vinst- listan, som medföljer hvarje rekvirerad lott), 365 vinster om 900 — 100 kr., 1,200 vinster om 90 — 40 kr., 1,680 vinster om 39 — 25 kr., 3,650 vinster om 2 4 - 1 0 kr.
etc BENGT OXENSTIERNA.
Lägsta vinstvärde 5 kr.
Tillhopa 10,000 vinster Lotteriets föreståndare.
SP ARO AF BASTA KVALITÉ &amp; OMSORGSFULLASTE UTFÖRANDE F Ö R S Ä L J A S ÖFVERAIJJ Åggsta.rining: 4 ägg, 2 tsk.
hvetemjöl, V2 tsk.
sa.lt, / tsk.
socker, 4 del.
mjölk (1 msk.
finhackad per- sei ja).
T i l l f o r m e n: Blomkålshufvude- na skola vara hvita och fasta.
De gröna bladen af tagas, och det ne- dersta af kåls töcken skäresi bort.
Kå- len skölj es väl och får ligga i ättik- blandadt vatten (1 lit.
vatten, 1 msk.
ättika) 1 tim.
Den sköljes ånyo, påsattes, med blomman nedåt, i kokande, saltadt vatten och fårr koka 15 — 20 min., eller tills den är nätt och jämt mjuk, hvilket prof vas med en vispkvist.
Blomkålen lägges upp på sikt att af rinna, delas i klyftor, hvilka läggas i en smord och birödb es trodd, eldfast form.
— Rist- grynen sköljas, skållas i hett vatten, upphällas i durkslag och få afcrinna.
En kastrull smöirjes med en del af simöiret, mjölken inalles, får koka upp, girynen iläggas ooh få under rörning koka, tills de äro^ nästan mjuka.
Mot slutet af kokningen spädes med bl O ' mk ål s s päd.
Gtröit en u p ph äl 1 es, blandas genast med resten af smöret, och får kallna.
Den lägges därefter 1 2 1 flockan; omkring blomkålen.
— Till äggstanningen vispas äggulorna med mjölet, salt och socken: samt mjölken, hvasrefter de till hårdt skum slagna ägghvitorna nedskäras.
Äggstannin- gen hålles öfveir blomkålen och riset samt beströs med persiljan, om så önskas.
Formen sättes in i ordinär ugns värme (omkr. 240°) och får stå, tills äggstanningen är gräddad och hapr vacker färg.
Polentapudding (f. 6 pers.).
2 V del.
polentagryn (majsgryn), 2 del.
vatten, 1 lit.
mjölk, 1 msk.
smötr (20 gir.
), 1 del.
tjock grädde, 2 — 3 ms k.
(30 — 45 gir.)
s o ck er, 50 gr. &amp; ul- tanafrussin, 20 gr. sötmandel, 2 bit- termandlar, 1 — 2 tsk.
finrifvet citron- skal, 2 — 3 ägg.
T i l l f o r m e n: 10 gr. smör, 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Vattnet uppkokas, mjölken ihälles, och då vätskan kokar ånyo, ivispas polentagrynen och få under rörning koka 8 min.
Gröten upphälles ', och det.
kalla smöret till- sättes genast, hvarefter massan röres, tills den är jämn och smidig samt kall, därefter tillsättes grädden, soc- ker efter stmak, de rensade, sköljda och skållade russinen, den skållade och rifna mandeln, citronskalet samt äggulorna.
Sist nedskäras » de till hårdit skum slagna ägghvitorna .. Mas&gt;- sian hälles i smord och brödbeströdd pajform, och puddingen gräddas i god ugnsvärme (omkr. 250) omkr / tim.
Serveras något afsvalnad med fruktkempott eller saftsås.
2 1 1 D 3 4 SVAR (Ports.)
.
N:r 138.
En sådan fråga som den- na kan praktiskt sett ej erhålla ett svar is » om tillfyllest tillfredsställer.
Emellertid — er son synes mig ha goda utsikter att erhålla en anställ- ning, som kan ge honom tryggad framtid.
En kurs i handelsskola ger ju icke endast teoretiskt iesultat i affärslifvets former utan därmed föl- jer också en god utvidgad bildning i allmänhet.
Är han — som det före- faller mig — nog lycklig att äga ett godt och ekonomiskt välrustadt hem och icke är » för fin att ta i » om det gäller, då fordras ingenting annat än energi — viljan att komma framåt viljan att arbeta.
En plats är det icke så svårt att få, det gäller där- vidlag och nu mer än någonsin, att passa tillfället.
Tillfället kommer till alla — men det stannar icke utan måste gripas och utnyttjas.
I Sverige med vår lif liga industri- och affärs- verksamhet gifves många tillfällen som ge stora möjligheter till fram- gång.
Låt er son besvara annonser, an- nonsera själf, tillskrifva större han- delsfirmor, bruk, verkstäder, försäk- ringsbolag.
På detta sätt lyckas det förr eller senare, om han precis ej kommer i den bransch han tänkt sig spelar ej så stor roll.
Energi gör sig gällande på alla områden.
Anderos.
N:r 141.
Med lätthet kan Ni få denna Eder Önskan realiserad, om Ni vänder Eder till Allmänna Barnhuset i Stockholm.
Annonsera går ock för sig.
Madre.
— » Barnlös 30-åring »!
Tillskrif » Majken Uddevalla p. r. » — Bland edra vänners vänner och bekanta finns helt säkert en mor, hvars barn ej får bära fadersnam- net.
Om ni personligen eller genom andra känner denna mor som en god och bra kvinna — så tag hennes barn.
Är modern en god människa, så kan man äfven vara säker om a t t finna godt gry hos barnet.
Anderos.
N:r 142.
Man kan hänga flaskor i ett snöre med icke längre afstånd än att flaskorna beröra h varann.
Vid ljudet som uppstår, när flaskorna beröra hvarann, bli fåglarna rädda.
Det ska ' vara vanliga tjocka glas- flaskor.
Mariana.
— För att skydda biggarå- och körs- bärsträd för gråsparfvar skall man ta ett segelgarnssnöre och binda från toppen till grenarna härs och tvärs.
F åg lar na tro då att d et är s na r o r och akta sig väl för det trädet.
Fru Maria.
N:r 143 S e Läkareförteckningen och annonser 1 Anderos.
N: r 144.
Ni kan försöka få något stipendium antingen från Cedergren- ska fonden eller Fredrika Bremerför- bundet.
Angående förstnämnda er- hålles upplysning från » FÖrvaltn.
af Telefondirektör H.
T. Gedergrens upp- fostringsfond », Rosenbad 2, Stockholm C, angående det senare från Fredrika Bremerförbundets Stipendiekommité.
Bifoga enkelt porto.
Madre.
— Är Ni, som Ni säger, intresserad af husliga sysslor, gå dä igenom en skolkökskurs.
Nog att det finnes många på det området, men den, som är huslig, har alltid utsikt till en plats.
Skolor, som utbildar dyl. lärarinnor äro bl.
a. Fackskolan, i Up- sala, Ateneum i Stockholm, Göte- borgs skolköksseminarium m. fl.
Kur- sen brukar vara omkring 3 terminer.
Inträdesfordringarna äro: Högre flick- skolekompetens jämte intyg om vana vid husliga sysslor.
Kursen ställer sig ju rätt dyrbar, då man får beräkna kostnad för inackordering, om man ej är bosatt i samma stad.
Men vad man i så fall kostar på sig, har man nog igen i framtiden.
E. G — a.
N:r 145.
Tvång stånkar äro en, följd af svaga nerver.
Det är mycket van- ligt att nervsjuka lida däraf.
Men när nerverna bli starkare försvinna » tankarna ».
Det är ingenting farligt, m en det är ju o b eh ag li g t.
J a g h ar själf lidit däraf.
För att få bot bör man genomgå en kur vid ett sa- natorium för nervsjuka t. ex. vid T r anå s eil eir Ty r i ng e, e 11 er anna n plats.
J a g genomgick en kurs i Ty- ringe och blef botad.
Vidare bör man sköta sig i hemmet, taga varmbad, undvika oxkött, lefva meist på hvitt kött, gröt, grahamsbröd, fisk grön- saker och frukt.
Frisk, mild luft t. ex. luften i Tyringe är mycket lämp- lig.
Man bör undvika att taga medi- cin, det gör ingen nytta, i detta fall.
Mariana.
Bedröfvad har svar å Iduns exp.
N:r 14G.
J a bevars.
Tillfälle till kurs genomgående är ej svårt att få.
Ingeniör O. Söderberg, Karlavägen 46, Stockholm, Löjtnant Kjellström, Kar- lavägen.
8, Ingeniör P.
A. Wallin (pr korrespondens) Stockholms Korrespon- densinstitut, Stockholm 7; Fröken In- geborg Arnander, Brahegatan, 62; Fru Ella Witt-Nordgren, (Fröken Hilda Kleins kurs) Norrtullsgatan 27 B.
El- jest kan Ni säkert få lära hos en landtmätare, där Ni kanske senare kan få arbete.
Till att få arbete i statens tjänst och komma l åtnjutan- de af pension, är Ni nu för gammal.
Arbete kan Ni nog ändå få.
Madre.
N:r 147.
För Eder torde passa » Nyk- terhetsfolkets ' sjuk- och begrafnings- byrå » — lokalafdelningar Öfverallt.
In- träde vinnes af hvarje nykter man och kvinna om 18 — 45 år.
Medlemskap efter tre månader.
Vänd Eder för upplysnings erhållande till Central- styrelsen för nämnda kassa, Karls- krona.
Madre.
— Det ar ingalunda för sent a t t taga en försäkring eller köpa en lifränta vid er ålder.
J a g rekommen- derar endera vid sidan om en sjukkas- seförsäkring.
Vänd er t. ex. till Trygg, Stockholm.
Sjukkassa finnes säkert på eder ort Anderos.
N:r 148.
Praktiska skolan i Söder- tälje lämnar grundlig undervisning i allt husligt arbete.
Helinackordering vid skolan.
Soliga vackra rum.
Refe- renser: Fröken A. Klingenstierna, Södertälje, Rektor Ax.
Falk, dito d:r Rurik Holm, Nääs, Flöda station.
Ny 3 månaders kurs börjar 15 sept.
Pro- spekt tillhandahåll es och anmälningar mottagas af föreståndarinnorna: Skol- kök s lärarinnan vid Nääs, fröken Rosa Mutén adr.
Slottet Nääs, Flöda station eller fröken Anna Björkman, handar- betslärarinna, Södertälje.
— Dylika kurser genomgås vid Katrineholms, Marianelunds och Karlskoga hushållnings skolor med samma adress.
Katrineholm ligger i Sörmland, Marianelund i Småland och Karlskoga i Värmland.
Mariana.
— Förlofvad flicka bör genomgå Helsingborgs Husmoderskola där kur- sen är tre månader och betyg erhäl- les.
Prenumerant i Skåne.
N:r 149.
En blommande, vacker och härlig slingerväxt för rum ' är den murgrönsbladiga pelargonian, blom- mar i en mångfald färger.
En vacker slingerväxt är äfven Thunbergia, hvartill frön med lätthet kunna sås i kruka under glas.
Om Ni intresserar Eder för biomsterodling, så köp Tamms » Fönsterträdgården » och följ däri gifna anvisningar och jag tror på ett godt resultat.
Madre.
N:r 150.
Bäst är att genomgå ett högre slöjdseminarium.
1 Stockholm finnes Andrea Eneroths och Hulda Lundins handarbetsseminarium och i Göteborg M. Nordenfelts seminarium och kvinnliga yrkesskola.
Där kan man genomgå lägre kurs, som är 1- årig eller 3-terminskursen, som ger högre kompetens och äfven omfattar kurs i väfnad.
Terminerna börja i september och januari.
Afgiften är 100 kr.
pr termin.
Inträdesfor- dring, — mil högre kursen är att haf- vä betyg från 8-kiassigt läroverk.
N: r 151.
Sök d: r L. Fiodqudsit, JMäsitersamuelsgatan 10, eller d:r Karl Weinberg, Humlegårdsgatan 11, bägge i Stockholm.
Madre.
— Tag ett kallt fotbad 10 m. hvarje morgon och afton, gnid fötterna var- ma med en grof handduk.
Tag Sana- togen minst en månad, undvik kaffe och alla hetsiga drycker.
Ett be- pröfvat medel som hjälpt för susnin- gar.
Fru Maria.
N:r 152.
Enda sättet att annonsera och läsa annonser.
Länsstyrelser, domare, kronofogde, häradsskrifvare o. s. v. behöfva vanligen periodvis biträde vid skrifning.
Äfven renskrif- ningsbyråer.
N:r 153.
Man köper bomolja i matt- och kemikalieaffärer och bonar mattorna med.
Det rekommenderas », att ej tvätta mattorna utan sopa och torka med torr trasa på en kvast.
Vattnet gör dem gråa.
Dock måste man ju taga bort större smutsfläckar med fuktig trasa.
1 Mariana.
— Man kan själf tvätta fjäder på följande sätt: Man placerar en stor kittel i en pannmur med kokande vatten.
Så fy lies kitteln till tre fjärdedelar med fjäder och då den blifvit porös och uppluckrad, är den färdig.
Allt efter som det kokande vattnet avdunstar, måste det påfyl- las.
E. G — a.
N:r 154.
Lägg en handske i sänder i en kopp fylld med bensin.
Låt den stå övertäckt eri stund.
Därefter lägges handsken på en ren handduk och gnides mycket noga med en ren lapp, hvar vid alltid gnides åt ett häll.
E. G — a.
— Smörkräm till kaka: 200 grm osaltadt smör röres jämte lika myc- ket fint socker till skum, därefter tillsattes vanilj (eller annan smak) och den färg man önskar.
Cacao och s.tarkt afkok på kaffe brukas mycket.
Madre.
N:r 155.
En företagsam och skicklig fotograf kan föda sig hvar som helst.
Folk i allmänhet fotografera sig så gärna, man.
behöfver ju endast gå till sig själf för att fastslå detta fak- tum — eller hur?
Med påpasslighet, uppfinningsrikedom och smak kan det- ta yrke göras mycket lönande.
En originellt framträdande sittning och sådant smittar och nyheter för öfrigt dra läitt folk.
Anderöst Den modernaste fabrikation och nog- grannaste urval af rävarorna äro bidragande orsaker till den sä ojäm- förligt fina, jämna kvalitéen.
Kom ihäg MUSTÄDS " BÄSTÄ-VÄXT " Den blef varm medan hon bytte kjol, och stående vid spiseln hällde hon i sig en stor kopp ångande kaffe.
Så varmt och godt det vari Hon fyllde koppen ånyo till påtår.
Så gick hon bort och tog fram sina kort och bredde ut dem på bords- skifvan.
Tankfullt betraktade hon dem me- dan hon drack kaffet klunkvis, su- gande på sockret.
Klöfverdamen låg där som vanligt omgifven af de ödesdigra korten, och Malena hade blifvit så van vid att se dem falla så, att hon numera inte gällde att de föllo annorlunda.
Det hällregnade på kvällen, när Anders kom hem.
Malena gick ut och hjälpte honom spänna ifrån häs- ten.
Anders brukade alltid vara litet fumlig, då han kom hem från mark- naden.
Huttrande och genomvåt kom hon in igen.
» Se här har du mat, Anders.
Kaf- fet står på spiseln och är varmt.
Du kan själf ta sedan.
J a g tror jag kryper ned genast, så att jag kan bli varm. » Morgonen därpå hade Malena fe- ber.
Det värkte häftigt i bröst och rygg, o ch det var inte tal om a t t stiga upp.
Febern ökade, och dagen därpå hämtade Anders läkare.
Dubbersidig lunginflammation, blef diagnos en.
Mor Malena kastade sig fram och åter i vild yrsel det mesta af dagarna.
En eftermiddag, då hon emeller- tid var lugn och redig, hade Anders gått ut.
Den sjuka låg tyst och stilla.
Det syntes dock att det var något sär- skildt hennes tankar sysslade med.
» Hans, du — » » Hvad vill I, mor? » Pojken kom bort till sängen.
(Forts.) BREFLADA EXPEDITIONENS BRÄFLDA.
» Mod eaf f är », JönkÖ ping p. r. An- nonsen kostar ytterligare 1 kr.
» BarnskÖterska », Ludvika p. r.
In- sänd.
3 kr.
i postanvisning » Kvinnl.
sjukgymnast », Tågarp p. r.
Annonsen kostar 3 kr.
G U L D - C A C A O ividsräende förpackning s ä l j e s öfveralU GULD CACAO S 1 HEKTO 4 5 Ö R E = att köpa lotter i Harfvalotteriet utan insänd snarast rekvisition under adr.
Harfvalotteriet, Skepparegatan 19, Stockholm.
Dragning den 15 Sept.
Lotter sändas endera mot postför- skott eller förskottslikvid.
Pris 2 kr.
+ 35 öre (för porto ooh dragningslista).
Lotter försäljas äiven i lotteriets ut- ställningslokal, Regeringsgatan 9, Allm.
Tidningskontoret, Gust.
Ad.
torg samt i de flesta Bok-, Pappers- och Cigarraffärer såväl i Stockholm som i landsorten Anna KLOFVERDAM.
Josephson, Lotteriets föreståndare.
(Forfos.)
En dag fram i oktober låg Malena nere vid S ' jön och klappade tvätt.
Något bra klappväder var det för- stås inte.
Vågorna kommo så långa in mot land och slogo på en gång upp på stenbryggan där hon låg.
Då hon gick upp, med tvättbaljan framför sig, snärjde kjolarna, våta och tunga kring benen.
Uppe på gångstigen mötte hon grannhustrun.
» Du har tvätt, ser jag.
J a, också jag har mycket att göra i dag.
J a g har en sjuk att passa.
Min svärmor, som bor hos oss, har blifvit dålig. » » Så, har hon det? » Malena nickade betydelsefullt.
En lång stund fördjupade sig de båda kvinnorna i sjukdomar och olika ålder på mödrar och svärmödrar.
ae » Nä hu, så kallt det är att vara så här våter! » Malena tog slutligen tvättbaljan och fortsatte sin väg.
» En ska ' få se, att här ha vi ändtligen klöfverdamen, » mumlade hon.
I trädgården, där hon gick och hängde tvätten, låg vinden på och klistrade kjolen, som var våt upp till linningen, fast till ben och mage.
Huttrande skyndade hon på att få upp plaggen.
Det var ju sant, Anders var inte hemma!
Hon sprang in i ladugården for att se till djuren.
Därinne var varmt och godt, men då hon kom ut igen i blåsten greps hon af en häftig frossbrytning.
Hastigt skyndade hon öfver går- den, och så fort hon kommit in stugan slängde hon kaffepannan på.
P.
M. för hrr affärsmän.
VINSTEN OKAS GENOM k u n d k r e t s e n s u t v i d g n i n g.
Den b i l l i g a s t e, i snabbaste och s ä k r a s t e vägen a t t nå nya Ü kunder är ÉN ÄNDAMÅLSENLIG ANNONSERING i d ä r t i l l l ä m p l i g a o r g a n.
Bn annons r IDUN har i c k e b l o t t v ä r d e f ö r dagen: den f a l l e r i ögonen på köpare än l ä n g r e t i d, j a, i t u - s e n t a l s f a l l h e l a å r e t.
Landets mest e r - 1 f a r n a a n n o n s ö r e r annonsera också d ä r f ö r r e - 1 g e l b u n d e t i IDUN.
Illl^ 56;;
UNG EXAM.
sjukgymnast.
(G.
D.)
Ön U n g e l e m e n t a r b i l d a d f l i c k a skar omkr. 1, s ept.
plats i fam Önskar plats som fri elev på större Deltl.
i hush.
Helst t. landet.
Eina herrgård vinnande av praktik för bet.
o. rek.
Sv.
t.
» Anspråkslös » inträde för till fackskola.
Svar till En annons — 10 mm.
sior — under rubrikerna Iduns exp.
med goda ref. erhåller genast eller PLATS SÖKES till landet helst herx- » M.
H. », Iduns- exp.
i. v. b. till hösten anställning hos köpmans- gård för enkel, snäll något öfver 20- familj i stad a t t tillsammans med flicka från ordentligt hem a t t husmodern sköta t r e små barn.
Svar åirs sköta något försigkomna barn.
Är som genomgått 1-åxig kindergartenkurs med betyg och löneanspråk till » G.
J. », äfven kostar endast kunnig i sömnad och vanliga och med goda rek., önskar plats i ifa- Ystads Annonsbyrå, Ystad.
hushållsgöromål.
Sv.
till vaktmästare milj som barnfröken eller kindergarten- André, Köping.
Ref. fru E. Tham, lärarinna.
Sv.
t.
» 22 ^-år », Järrestad.
Köping.
ENKEL BÄTTRE FLICKA, van vid M U I ULL M I I 1 E U 1 1 U, inom hemmet förekommande göromål, af god familj önskar plats i godt hem, Likvid i postanvisning.
Texten kan lämpligen kunnig i matlagning och sömnad, enklare matl., sömnad, söker i höst helst prästgård på landet, för a t t un- kan få plats å barnhem d.
1 sept.
Lön plats i vänligt hem att gå frun till- der god husmoders ledning deltaga uti skrifvas å postanvisningsblanketten.
200 kr.
pr år.
Upplysningar genom handa eller under husmors ledning alla i ett hem för ek.
göromål.
Har Svar till genomgått hushållsskola samt kurs i föreståndarinnan, adress Lundby barn- sköta hushållsgöromålen.
handarbete.^ Vid lön fästes ej afseende.
» Ebba), Harplinge p. r. hem, Göteborg 9.
Sv.
t.
19-årig norrländska), Iduns exp.
KINDERGARTEN- och handaß-b et s lä- rarinna (24 år) önskar plats som själf- ständig, eller biträdande lärarinna i Kindergarten, skola eller familj.
^NNONSER skola vara Inlämnade till t slöja ' och landthushåll vid Utmärkta betyg och referenser.
Sv.
inomhus, å större gård i god familj Tomedalens folkhög- ooh landthus- Expeditionen genast fredag fSr att under adress: Kapten Ek vall, Härnäs.
eller i prästgård önskas snarast eller hållsskola förklaras härmed ledig.
till 1 nov.
af arbetsvillig fröken, som kunna Inforas i följande veckas nummer.
Platsen tillträdes den 1 nov.
Lön ENGLISH GIRL, young, of good fa- äfven kan åtaga sig sfcrifarbete eller 1,000 kr.
Ansökningstid till 1 sept.
enkel, bildad, musikalisk, sykunnig, mily, seeks post as C o m p a n i o n.
läsning med minderåriga.
Upplysn.
o. Stiftelsen Tornedalens folkhögskola med goda rek., van a t t handleda barn, Can speak French and German.
Small rek, genom rektor Yngve Melander, adr.
öfvertorneå.
Good English and Swedish Folkhögskolan, önnestad.
erhåller god plats genast för två salary.
Reply to » Miss Muriel » flickor, 6 år ooh 10 månader.
Svar references.
med uppg.
om ålder, foto och rek.
till Norra Wi.
, HANDLANDEN O. HOLMSTRÖM, UNDERVIbNINGSVAN, • musikalisk distrikt är ledig att tillträdas den 15 V ä s t e.r v i k.
flicka önskar i sept, plats i treflig sökes af 18-årig flicka, som genomgått Oänd aldrig o rig inal betyg ins t. november.
Aflöning: 800 kr.
familj a t t läsa med barn i ålder 8-kl. läroverk.
Svar till » Undervist utan endast a f s k r i f t e r årligen.
Ansökan jämte utbildnings- 7 — 12 år.
Svar till » Skånska », Ås&gt;- ningsvan », Ystad p. r. och tjänstgöringsbetyg samt prästbe- när Ni svarar på annons om peröd, poste restante.
vis och friskbetyg insändas fortast ledig plats.
UNG ÖSTERRIKISKA önskar under möjligt före den 30 inst.
september vintern plats i familj a t t mot fritt till t.
f. provinsialläkaren K. Tollin, vivre undervisa i Tyska språket.
Målilla.
vid S v, © n 13 u n g a med 14 sängar Vidare meddelar fru Rurik Holm, station.
VÄRDINNEPLATiS.
Yngre, bildad föirs.edda s j u k s t u g a är till an- Nääs, F l ö d a dam a f god familj m / ed vanligt sätt SJUKGYMNAST med, goda sökan 1 ed ig med till träd e den 1 EXAM.
och helst musik., som har intresse såsom hjälp åt husmor på landet i betyg från D: r Kjellbergs institut, o. förmåga a t t förestå ett bättre hem, Västergötland för ung bild., gladl.
nästkommande november.
Förmåner: Sthlm, önskar anställning på längre erh.
god framtidsplats.
Svar med foto flicka, kunnig i kläd- o. linnesöm 500 kronors lön, allt fritt samt .en eller kortare tid.
Svar till Ruth Underv.
bör jämte erf.
upplysn.
till » Nytt hem », samt finare handarb.
Sonesson, Branstaholm, ö v e d.
äfven meddelas i handarb.
å t 2:e månads s.emester.
Sköterskan har a t t Iduns exp.
SMÅSKOLE- HVILOBEMMET BJÖRKUDDEN, Gård- unga flickor.
Sv.
med rek., foto o. mot 75 öres ersättning pr dag ut- UNDERVISNINGSVAN LÄRAPINNA, villig undervisa två lönepr.
till » Hjälp och sällskap », adr.
spisa sjuke och personal.
Ansökan,, lärarinna söker plats i familj a t t un- sjö station, rek.
till dem som önska Högaktningsfullt dervisa barn el.
som husmors hjälp lugn och hvila.
barn, resp. 8 o-.
6 år, samt omhän- S. Gumælii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b. åt föl j d af fre j d eb etyg s amt andra o. sällskap.
Rek.
finnas.
Svar till Guvernant O a S ö d e r gren.
derhafva dem, erhåller plats 1 Sept, Betyg, rek.
samt lömeanspr.
till önskas af två närboende familjer för betyg i afskrifter, skall före 10 sep- » K.
K. », Gårdisjö station p. r. ADOPTIVFÜRALD11AR med godt^hemT » Herrgård », St-rengnäs p. r.
3 barn, 7, 8 och 9 år.
Svar ined tember 1915 i n s änd a s till D ok t or ekonomi önskas åt ett bäture UNG LÄRARINNA önskar plats i fa- god betyg, ref., foto o. uppg.
om löneanspr.
barn.
Sv.
till » Genast », Iduns exp., I DISPONENT!
AMILJ, vid bruk i toirde sändas till » P.
S. », Tjällmo.
Ax.el Planck, S v e n l j u n g a, som milj, helst å herrgärd, a t t läsa med Mästersamuelsgatan 45. nybörjare; äfven villig deltaga i kon- Västmanland, får musikalisk, under- lämnar vidare upplysningar.
I LUGNT OCH STILLA HEM, tors- el.
husl.
göromål.
Goda betyg visningsvan lärarinna plats.
Vid.
Nya Hushållsfröken finnas.
Svar till » Lärarinna », Genevad.
vackert beläget vid skog och sjö, nära Inack.-Byrån, Jakobsbergsg.
34, Sthlm.
villig a t t med hjälp a f en köks- Södertelje, kan 2 — 3 damer som önska ORDENTLIG 25-ARIG FLICKA kunnig hvila få god inackordering för år ANSPRÅKSLÖS LÄRARINNA, fullt jungfru laga maten, får plats i stort i matlagning och ett hems skötande eller kortare tid från 1 sept.
Svar kompetent a t t undervisa till 3 kl. hem på landet den 1 olkt.
Sökanden önskar plats hos ensam herre eller till » Lugnt och stilla », Södertelje.
elementarskola, erhåller plats instun- måste vara skicklig i enkl.
och finare dam, nu eller framdeles.
Svar till dande höst a t t läsa med en 11-å.rig matlagning, bak, slakt, Inläggningar G o d I n a c k o r d e r i n g » Pl ats 1915 », B or ås p. r. f li eka.
Svar m ed löneans pråk, b etyg m. m. samt bör ha innehaft plats på i lugn och stilla familj, helst i skogst och referenser, om möjligt foto.
in- större herrgård el.
dyl.
Eget rum.
UNG FLICKA önskar plats i bättre trakt i moll.
ell.
norra Sverige, önsk.
sändes till » Hösten 1915 » Iduns exp.
Endast tjänare inomhus i maten.
Svar familj för a t t lära husliga sysslor mot för med betygsafskr., foto och lönepret.
ung flicka, som behöfver hvila f. v. b. fritt vivre.
Svar till » Familjemedlem för sina nerver.
Svar under adress torde sändas till » Hushållsfröken », E. A. », Stora Essingen (Hufvudbryg- » Augusti 1915 », U d d e v a l l a p. r.
PLATS SOM HJÄLP OCH SÄLLSKAP I S. Gumælii annonsbyrå, Sthlm, f. v. b. gan) Stockholm.
hem, där äfven något sjukvård fö- / b i l d a d f a m i l j, rekommer, finnes nu genast för bildad Karlbergsvägen, Stockholm, finnes Lärarinnevikariat.
F l i c k a a f g o d f a m i l j dam i 30-års åldern.
Referenser ön- god inack.
för bättre flicka antingen med god skolunderbyggnad önskar Vid Stiftelsen Kjellbe,rgska flick- skas.
Svar till fru E. Göransson, skolan i Göteborg och det därmed EXAMINERAD LÄRARINNA önskar plats i bättre familj a t t gå frun att dela rum med egen tjugoårig dot- Sandvik en.
ter eller ens&gt;.
Pris 75 — 90 kr.
Svar tillhanda (event, siom tekniskt bi- förenade Högre lärarinneseminariet läxläsning med nybörjare.
Sökanden SNÄLL OCH HUSLIG FLICKA får finnes fö.r höstterminen 1915 plats är Sörmländska, och önskar helst plats träde å apotek).
Barnkär och vil- t.
» Nutida bekvämligheter », Iduns ' exp.
god plats hos ensam person m. egen ledig för vikarierande musiklärarinna.
i Södermanland.
Sv .till 24 år, Iduns lig åtaga sig läxläsning.
Villig be- L a n d t h u s h å l l.
tala något för sig om så fordras.
villa .. Svar omg.
med lönepret.
och Undervisningsskyldighet: säng 9 lekt., exp., Stockholm.
I hem på landet (närmaste stad: Svar tacksamt till Kamrer S.
Borg, Uppsala) vitsord till » G — ro », Vessigebro p. r. pianospelning 16 lekt.
Lön enligt lag.
mottagas 5 flickor, som vill Tillfälle till ytterligare 9 lektioners ENKEL, HURTIG BONDTÖS, 35 år, Nora.
lära landthushåll, (utex.
lär.
fr. Fack- ORDENTLIG, frisk och villig flicka sångundervisning i annan flickskola.
önskar i höst mot fritt vivre plats i skolan) väfning, klädsömnad och fi- får god plats som barnhusa 1 S ' ept.
U n g.
b i l d a d f l i c k a, Ansökningshandlingar torde insän- bokbinderi (helst privat) för a t t få nare handarbeten, 1 okt. — 20 dec.
När- Skriftligt svar till Eru Hallman, das snarast möjligt, senast den 30 lära yrket, eller ock hos ensam, trev- något hushållskunnig, van vid skrif- mare upplysningar till » Hem 1915 » Hamngatan 36, Stockholm.
lig dam som sällskap o. hjälp i göromål och van lektris ', önskar plats under adress S. Gumælii Annonsbyrå, augusti.
hushållet.
Sv.
t.
» Bondtös », Iduns exp.
S ' om.
sällskap och hjälp i vänligt och Stockholm f .v.
b. Göteborg d.
19 augusti 1915.
HUSFÖRESTÅNDARINNA.
Bildad dam, angenämt hem, gärna på landet.
Svar STYRELSEN.
som innehaft plats i finare hem, VÄRDINNEPLATS önskar bild.
norr- till » G o da r e f e r ens^ex » u nd e r adr.
S.
Doktorinnan Viima Erikssons erhåller väl aflönad plats i Sthlm i ländska till hösten i aktadt hem, Gumælii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b.
H vilohem, fint ungkarlshem där jungfru finnes.
helst på landet, gärna där barn finnas.
beläget 15 min.
skogsväg från Ar- Centralförmedl.
Jakobsg.
20, Sthlm.
ej under 25 år, frisk, fullkomligt på- S o m h j ä l p o c h s ä l l s k a p Har i två år förestått hushåll, ar kun- vika.
Inackorderingspris 3 kr.
pr dag, Brefsvar 20 öre.
litlig samt med ett godt sätt mot bar- nig i allt som hör till ett väl ordnadt i vänlig familj önskar 24-årig flicka 70 ä 80 kr.
för mån.
Adr.
Högåsen, GUVERNANT.
Hos handlande i Värm- nen, får plats d.
1 okt.
a t t sköta två hem samt äger vilja och förmåga a t t plats- d.
15 okt.
Är kunnig i hushåll, Arvika.
land önskas undervisningsvan flicka barn i åldern 1 och 2 V 2 år- Bästa göra ett hem trefligt.
Svar till sömnad ooh handarb.
samt villig un- för a t t läsa vanliga skolämnen (äfven rekommendationer fordras, hvilka sän- » Gladlynt och pålitlig », Iduns exp.
dervisa nybörjare på piano.
Tacks, Furudals pensionat språk) med två halfvuxna ' flickor.
das tillika med foto jämte uppgift på för svar med uppg.
om lön till » A.
S. gammal bruksherrgård i v:a Dalarne.
Sökanden bör vara frisk, enkel och ålder och löneanspråk till grefvinnan PLATS s ' om husmors hjälp i hushållet Familjemedlem » under adr.
S. Gu- Skogrik, hög trakt (230 m. ö.
h.)
vid önskar bildad, förlofvad flicka, som mælii Annonsbyrå, Stockholm;, f. v .b.
Ore älf.
J a k t och fiske.
Rek.
ss.
gladlynt.
Någon kännedom om bok- Mörner, Sonstorp, Östergötland.
genomgått 1-årig kurs i husmoders- föring önskvärd men ej nödvändig.
utmärkt rekreationsort.
Uppl.
: Sv.
Utex.
S j u k g y m n a s t G u v e r n a n t p l a t s skola.
Svar till » M.
23 », Karlstad p. r.
Svar till » Klarelfsdalen », postbox n:r Tur.-Eör.
eller Fru G. Wuttke, Furu- sökes i godt hem fötr instundande dal.
som äfven är kunnig a t t undervisa 65, Karlstad.
Rt.
2 c.
2 nybörjare 7 — 9 år och för öfrigt gå HOjS LÄKARE önskar anspråkslöst, ung läsår ai " s euni nar i e bildad musikalisk E n g e l b r e k t s förmedlingsbyrå frun till hända, erh.
god plats den flicka plats.
Är kunnig i sjukvård ung flicka.
Har idkat språkstudier äger håg därför.
Svar till i Tyskland.
Goda ref. Sv.
till » Språk- Valhallavägen 115, 2 tr., Stockholm, 15 sept.
på herrgård nära Gefle.
och kunnig », Norrköping p. r. förmedlar platser för bättre kvinnliga Svar med foto och ref. till Eru » 23 år », Iduns exp.
f. v. b..
eller annan studerande ungdom, kunna platssökande.
(Obs.!
Eeelt bemötande.)
Anna Strand, Skutskär.
UNG, UNDERVISNINGSVAN STU- få god inack .i bildadt hem.
Mod.
pr.
U n g, b i l d a d, h u s l i g f l i c k a, dentska med goda rek.
önsk.
för E n u n g f l i c k a Fru J.
Haid, Holländareg.
20 IV (hiss).
nästk.
vinter plats såsom guvernant i af god familj önskar plats mot fritt med håg och fallenhet för modeyrket kan få plats som elev uti finare önskas a t t undervisa 2 barn, 8 — 10 fin familj.
Sv.
t.
» ' 20 år », Vinninga p. r. vivre och fria resor a t t vara husmor modeaffär i Stockholm.
Minst ett år, i vanliga skolämnen samt vara UNG FLICKA önskar komma i bättre behjälplig i hushållet och med före- i Råsunda, Stockholmsvägen 22.
Äfven års lärotid.
Svar till » Höstsäsongen villig biträda husmoder i lättare hem, för a t t lära sig matlagning, i fallande göromål.
Helst i prästgård klena barn mottagas till god, sakkun- Svar till 1915 » und.
adr.
S. Gumælii Annons- siysslor.
Svar med rek., foto och början a f september.
Svar med pris- eller på landtegendom.
lönepretenfeioner till » Landtegendom », » Greta », adr.
Hessleröd, Uddevalla.
nig vård.
Referenser Prof. E.
Alin.
byrå, Stockholm, f. v. b.
Förfrågningar Allm.
tel. 361 Råsunda.
Kvarn p. r.
' (Östergötland).
uppgift till » C. » torde sändas till Nordiska Annonsbyrån, Göteborg.
Engelbrekts förmedlingsbyrå för Sjuksköterskor Vid Tyra Rinmans V ä r d i n n a bild., frisk, barnkär och fullt kunnig Vid Elementarskolan för W a l h a l l a v a g e n 115, 2 tr., Stockholm ORDENTLIG ELICKA önskar plats utsänd,er i och flerårig vana vid landthushåll, ex. sjuksköterskor, ex. barn- till den 1 okt.
a t t tillsammans med sköterskor samt enklare sköterskor flickor i K a l m a r erh.
förmånlig plats där husmor sak- Bindas, nas och två barn i skolåldern finnas- önskas för höstterminen 1915 en vi- husmodern sköta ett hems förekom- föir modieirat ' betalning.
550 fot öfver hafvet, 55 min.
resa Sökanden bor vara musik., omkr. 25 — karierande lärarinna med undervis- mande göromål, helst på landet.
Sv.
Allm.
tel. 241 13 Riks 171 81 från Göteborg, mottages friska och 30 år, och hafva ett fördelaktigt ningsskyldighet i handarbete och teck- t.
» Familjemedlem », Hishult p. r. klena barn för rekreation.
Anmäl- utseende.
Sv.
åtföljdt med rek.
och ning (event, endast handarbete) på UNG FLICKA önskar komma till till höstens skolundervisning H e d v i g S i ö s t e e n, R u n m a r ö, ningar foto sandes till » Framtidsplats 1915 », skolans alla stadier.
Antal lektions- prästgård och prospekt sändas på eller större landtgård i Sv.
Dagbladet f. v. b plats som hjälp och sällskap mottagas timmar per vecka 20 å 24 tim.
Lön Dalarne eller Norrland, för a t t mot önskar begäran Rikstel.
16, Hindås.
för barn.
enligt lag.
betalning lära sig väfva.
Svar till A m e l i F j a e s t a d Ansökan, ställd till skolans _ sty- » 18 år » Båstad p. r.
Ko c k s t a.
Riks 255 B. rel s e, insändes t ill för eståndari nnan En trettioårig 26-ÅRIG ENSAMJUNGFRU önskar Elever i gobelinväfnad emottagas.
före den 25 augusti.
bildad tysk fröken kunnig plats den 1 n o v.
i. liten familj, i ryska, event, franska, skickl.
i piano- eller hos ensam dam.
Helst uppåt undervisning söker plats siom s ä l l - erbjudes en å två flickor hos ung T i l l p r ä s t g å r d p å landet.
Svar till postfack 56, B j u f. s k a p s d a m i familj eller hos ensam lärarinna i norrländsk kuststad.
Svar landet önskas under tiden medio sept.
till » Lärarinna 75 å 90 » under adr.
— medio okt.
bättre 20 — 30 års flicka, dam.
Svar: » Postbox 342 », Sthlm.
S. Gumælii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b villig a t t under sin semester deltaga platser blifva lediga i höst på UNG FLICKA, med afgångsbetyg från elementarläroverk och som för V i c t o r i a s 8-kl. i fruktnedplockningen.
Sv.
före 1 K r o n p r i n s e s s a n Kust sanatorium i Baork- språkstudier vistats 6 månader i Tysk- sept.
till Sjölunda, B e t t n a.
DAMER land samt genomgått Elisabeth öst- å k r a.
Årslön 500 kr.
/ e t t e n k e l t H e m För 2 kr.
75 öre erhålles ' en satis Examinerade sjuksköterskor med in- mans husmoderskurs och en kurs vid Fackskolan för huslig ekonomi i skönhetsmedel för hårets, tändernas på landet önskas en anspråkslös län-a- tresse för barn, ordningssinne, ar- rarinna för a t t underv.
2:e flickor 11 betslust och god karaktär torde an- Uppsala, söker plats som husmoderns goda referenser önskar plats i fa- och hudens * vård, fraktfritt, en finfin sällskap och hjälp eller för a t t under- milj för ett par barn eller hos ensam present gratis mot postförskott.
Till- o. 9 år i vanl.
skolämnen samt musik.
mäla sig hos visa yngre barn.
Sv.
tit » Familjer dam.
Svar till » Pålitlig 1915 », annons- skrif Postförskottsaffären Fram, Svar med foto o. löneanspr.
motses D:r ERNST LINDAHL, medlem 21 år », Norrköping.
kontoret Karlavägen 8, Sthlm, f. v. b. Adolfs ' berg, Örebro.
B a r k å k r a. snarast till » M.
M. », Brodalen p.
T.
E n enkel, verkligt barnkär flicka • KR.
2: — PR GÅNG.
m Bättre Hicka, 19-årig flicka 9 lärarinnebefattningen LEDIGA PLATSER Barnfröken, Plats som hjälp och sällskap GUVERNANTPLATS Epidemisjukskötersketjänsten i Målilla Plats linnes i början a!
sept.
INACKORDERINGAR.
PLATSSÖKANDE Barns kö ter ska 1 Centralister, 1.
S Y S T E R ASTR D I S S P Ä D B A R N S B E M Lärarinna Angenämt hem och god undervisning TIS 1 - 563
Gymnastikdirektörsexamen Husmödrar s o m önska sälja afläggefl efttr 2-årig kurs af kvinnliga Matvaror, Bär, Konserver, Frukter, alla slags Väfnader, Handarbeten m. m. torde anmäla detta till vår Byrå, som åtager sig alla slags försäljningar mel- » lever vid lan hem i landsorten och Stockholm.
H u s m ö d r a r n a s C e n t r a l f ö r m e d l i n g, Jakobsgatan 20, Stockholm.
B.
T.
12834.
A.
T.
2313.
1 0 - 5.
Strängnäs Hushållsskola.
Ny kurs börjar dem 14 sept.
Prospekt gen, kapten J. Thulin, LUND.
Husmoderskurser 18 aug. — 15 dec.
samt 25 jan. — 25 maj.
Grundlig och praktisk undervisning.
Prospekt och referenser genom Fru M. Brauno, Strängnäs.
F i l.
D:r A n n a A h l s t r ö m s L ä r o v e r k I En välsorterad I samling tidningsurklipp § ur div. tidningar från slutet af Doktor A. Kjellbergs kars i massage och sjukgymnastik.
Begäx prospekt I Stockholm.
Mäatersamuelsgatan 70. börjar d.
1 okt.
ny (ettårig) kurs i m a s s a g e ooh s j u k g y m n a s t i k.
Begär prospekt 1 Brunkebergsgataji 9, Stookholm.
1870- Nya E l e m e n t a r s k o l a n f ö r flickor, H 2 9 K o m m e n d ö r s g a t a n, Stockholm.
Småskola (äfven gossar).
Elementarskola med normalskolekompetens Gymnasium med dlmlssionsrätt.
Anmälningar kunna ske skriftligen.
inbundna i 27 hållfasta band med skinnryggar I = kunna n u hänvända till s a l u sig.
till = Iduns = = Exp.
= = Reflektanter för vidare upplysningar.
Anna Ahlström, fil.
d:r. Nobynäs W Hushållsskola.
Kurser fr. d.
1 sept.
till i.
15 dec.
1915 o. fr. d.
20 jan.
till d.
20 maj 1916.
Kars i Massage och Sjukgymnastik Bildade flickor mottagas å Nobynäs Herrgård, bel.
på småländska höglan- det i härlig trakt.
Grundlig undervisning i hushåll, väfnad m. m. meddelas af STOCKHOLMS skickliga, exam.
lärarinnor.
Godt hem och den bästa omvårdnad.
Närmare MASSAGE- &amp; GYMNASTIK-INSTITUT medd.
föreståndar., Fru E.
von Kothen, Nobynäs, Frlnnaryd, Ö Stb.
Rikstel.
5.
Biblioteksgatan 2 8 Begär prospekt.
Husmoderskursen Tysk Fräkenpomada, I Utmärkta organ j = = vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala vetenskapligt sammansatt, fullt oskad- lig, storartad effekt, kr.
4,50 + porto börjar den 1 sept.
Undervisning meddelas i matlagning, sömnad, hälsolära (diskret försändning) endast i och barnavård och kursen är närmast afsedd för flickor med högre skolbild- F r a n s k a P a r t y m m a g a s i n et, ning.
Tryckt program på begäran gratis och franko.
Arvika: Hofleverantör, 21 Drottninggatan 21, Stockholm.
Avesta: m OÅTINE, denna kraftiga, snö- bvita naturprodukt, framställd af ren hafre, uppfriskar hu- den ooh åstadkom- mer i förening med solens värme den så eftertraktade klara, friska engelska teinten.
Akta Oatlne- Creme i hvlt burk med grönt lock &gt; pris 1.60; 4-dabbelt inneh.3. —.
Oatlne-Snow: 1.60.
Finnas öfverallt samt hos A. W. JJOrding, Biblioteksg.
11, Birgerjarlsgat.
ifi g. Drottninggatan 63, Stockholm.
Turkiska badet, 1 Malmtorgsbadet är öppet hvarje tors- dag för d a m e r.
Yppersta medel för bibehållandet af smärt figur och fin hy.
Badet är angenämast, om man är flera i sällskap.
Pris kr.
1:50.
Alla som läst Gösta Berlings saga Herrsätra Skolgård, Högre Flickskola, börjar sitt tredje läsår nästkommande 15 Sept.
å Herrsätra lantegendom, Vagn- härad, Södermanland.
Undervisnings- och uppfostringsarbetet bedrives i enl. med principerna för de tyska " Landerziehungsheime ", modifierade efter svenska förhållanden.
Från H.
Lär.
Sem.
utex.
lärarinnor.
Exam.
skolkökslär.
Infödd språklär .. E t t fåtal v ä l a r t a d e barn ur goda familjer mottagas.
Anna Sundln, Vagnhärad.
Kikstel Mölnbo 12.
Adr.
Herrsätra, i I i HaÉlssii Kommendörsgatan 32, 1 tr. STOCKHOLM Af Kungl.
Maj:t godkänd högre handarbetslärarinneutbildning med statsanslag.
Kurser på 1, IV » och 2 år.
Ansökningar kunna ännu insändas till ettåriga kursen, som börjar 1 Sept.
(Friplatser och nedsättning af termins- afgifter.)
Prospekt sändes.
Göteborgs Nya Husmodersskola knappar, biro&amp;cher, nålar ra.
m.
Det ä,r s4 eiikelt äfven med de minsta a-nlag.
Onödigt med en dyr kurs '; jag lämna-r skriftligen de nödiga upplysn.
om materialier och tillvägagå.ngS ' Sätt fÖT enda-S ' t 5 kr.
Svar märkt » Stråi till exp.
f. läsare v. b.
Kan stacken, någon Iduns af Iduns upplysa om hvar en skicklig dxäktt- och klädningS ' SÖmmeirska kan slå sig ned med utsikt till god kundkrets.
Svar till » Skicklig », Iduns exp.
f. v. b. för annonsering äro följande i landsorten tidningars EE == Östgöten.
L u l e å: Norrbottenskuriren.
Mora: Mora Nyköping: Södermanlands Nyheter.
O s k a r s h a m n: Oskarshamns-Posten.
S ö d e r h a m n: Söderhamns-Knriren.
Halmstad: S ö d e r k ö p i n g: Söderköpings-Pusten.
H e d e m o r a: Södra Dalarnes Tidning.
S ö d e r t e i j e: Södertälje Tidning.
T r e l l e b o r g: Trelleborgs Allehanda.
Helsingborg: ÖmundspoStOR.
U m e å: Västerbnttens-Kuriren.
H e r n ö s a n d: HamÖsands-PostBO.
V ä s t e r å s: Västmanlands Läns Tidning.
Hörby: Mellersta Skåne.
Visby: K a r l s t a d: Karlstads-Tidningen.
Kristinehamn: Ansgariiposten.
Örebro: Herikes-Tidningei.
Landskrona: Ö Ä, Ö s t e r s u n d: Jämtlands Tidning.
Arvika Nyheter.
Avesta-Posten.
B o r l ä n g e: Borlänge Tidning.
B o r å s: Boras Bagblad.
F a l k e n b e r g: FalkenbOrgs-PaStOfl.
F a l u n: Falo-Koriron.
Linköping: g S. Allégatan 2 A, Rt.
106 24.
Husmoderskurs på 1 termin.
— Längre och kortare kurser i matl., bakn., konserv.,Linnesömn.m.m.
— Obs.!
Äfven kurser för fruar.
Prosp.
på begäran.
EMra Friborg.
Lektionen i Hildegard Friborg.
Linnesömnad, böra, köpa fotografier, sfcorl.
18 X 24 även blusar, underkjolar, skjortor, barnkläder.
cm., i konstttyck efter originaltaflor Kurserna börja åter 10 sept.
varefter elever dagligen mottagas.
af » M a j o r s k a n o c h majorep.
Prospekt på begäran.
på Ekeby » samt » Vackra Kawin Egnéf.
Eva Egnéw.
A 11 r i n g e r ».
Fotografierna, s oim Sibyllegatan 36, Stockholm.
A.
T.
210 04. reprod.
i Iduns föreg.
n:r, kosta B.
T.
3530.
Före 10 september är adressen Asarum, Blekinge.
Biks Karlshamn 300.
2 k r s t. och kunna rekvireras från Fotogæaf Axel Aurelius, Sanne Måla porslin i h e m m e n 1890 E. Holts Kvinnliga Utbildningsskala och Flickpension i Stockholm (f. d.
Villa Holt) börjar höstkursen den 15:de Sept.
på 3 månader.
Skolans ämnen omfatta Hus- moderskaraen hvari ingå, förutom allt hvad som hör till såväl ett enklar« som finare kök, fullständiga kurser i Kläd- och Linnesömnad, Handarbeten, Konst- slöjd och Målning.
Dessutom mottages elever i valfria ämnen såsom Sång, Musik, Språk, Klädsöm, Linnesöm, Handarbeten, Konstslöjd och Målning.
Pro- spekt med såväl muntliga som skriftliga referenser sändes.
Adr.
Fröken E.
Hult, Artillerigatan 6, 2 t r.
(Invid Strandvägen) Stockholm.
Bikstelef.
11886.
Allm.
tel. 28940.
OBS.
I Den enda skola i Stockholm med helpension.
Elsa Philips JAMTSLGJDS-L0TTER1ET för kulturella mål i Östersund.
VINST PLAN: 1 vinst 2,200 kr.
1 „ 875.,, 10 „ 300 — 100,, 13 „ 75 — 50 „ 85,, 40 — 20 „ 940 „ 15-4 „ I främsta rummet välgjorda och ge- digna hemslöjds- och handtverksals- ter från Jämtland och Härjedalen.
4 dragningar årligen.
Dragning 15 September Intet jämförligt lotteri med så stora vinstmöjligheter.
Lottpris 2 kr.
25 öre Vinstmedlen a£ detta lotteri skola användas till främ- jandet af föreningen Jämtslöjds stora mål och syften.
OBS.!
Det erkännande, som å Baltiska utställningen kom den Jämtländska hemslöjden till del.
Lotter hos lotteriets exp., Östersund.
Wik Husmodersskola, S t o c k h o l m, K a r l a v ä g e n 2 5 (f. d.
1 A), börjar sin 15:de termin för bildade unga flickor den 15 sept.
1915.
Under- visning i finare och enklare matlagning, bakning, konservering och in- läggningar af bär, frukt, grönsaker och kött, vegetarisk matlagning, sjuk- matlagning, uppköp, födoämneslära, hushållets ekonomi na.
m.
Olika kur- ser.
Examinerade lärarinnor.
Förbereder Inträde till lärarinnekurser i huslig ekonomi.
Adress till 15 aug.
Böle, Leksboda, (Dalarne) Sedan Stockholm.
Prospekt, ref. och närmare upplysn.
på begäran.
ELSA PHILIP, Elisabeth Östmans Husmoderskurs.
Grundad å r 1902.
1 Kursen för u n g a bildade flickor, omfattar 3 /, mån., börjar Onsdagen den 1 September kl. 12 m.
K u r s e n för fruar, omfattar 10 veckor med arbete hvarje Torsdags f. m. från kl. 9 eller V » 10 f. m. till kl. 7, 4 e. m., börjar i Oktober.
Aftonkursen, omfattar 10 veckor med arbete hvarje Fre- dags e. m. från kl. 6 — 9 e. m., börjar i Oktober.
Vegetariska för- och eftermiddagskurser komma äfven att anordnas under hösten med början omkring den 15 Sept.
Prospekt och närmare upplysningar på begäran.
ELISABETH Augusti-numret är utkommet och innehåller ett 100-tal utmärkta modeller till blusar, klänningar och underkläder för flickor och gossar intill 16 år.
Stor, dubbelsidig mönsterbilaga!
Numret erhålles portofritt mot 30 öre i frim.
" Barngarderoben " kostar för 4:de kvartalet endast 9 0 Ö r e.
Prenumerera å närmaste postansfalt eller bokhandel!
Iduns Expedition, Stockholm.
ÖSTMAN-SUNDSTRAND, Eiks 2035.
Stockholm, Klarabergsgatan 4 0, 5 tr.,hiss.
Sthlmstel.9302- i dun utgitves - 564 denna vecka Wilhelmssons i A och B. Boktr.
A.-B., Sthlm, 1915.
