# ID: svediakorp-per2174
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 27,451
# sentences: 1,823
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 34 (1493) A.
2ö:DE ÅRO.
LOSNUMMERPRIS: 12 O R E.
HUFVUDREDAKTOR: SÖNDAGEN DEN 2 2 AUGUSTI 1915.
ERNST HÖGMAN.
6Re6y ocß fjennes TJTajorsfzan på UPPLAGA A. RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
doffersdoffers doffer.
VÄSTRA EMTERVIKS.
socken nära kyrkan och sjön ligger ett li- tet hvitrappadt kloc- kareboställe med vildvinsöfvervuxen veranda.
Där bor en ättling i rakt nedstigande led från majorskan på Ekeby, fru Anna Boström, född Sandelin.
Fru Boström är dotterdotters dof- ter till den stoltaste frun i Värm- land, kavaljerernas originella vän och beskyddarinna.
Fru Boström ler ett litet trött le- ende, när vi be henne berätta om sin strålande oldmor; det blir nog litet tröttsamt att ha en berömd stammor, och nyfikna turister störa onekligen idyllen i en liten välvårdad trädgård, där stolta brandgula kejsarkronor och mil- den prydt gemaken på Ekeby.
Rikblommiga pelargonier flamma mot de bländhvita gardinerna och den milda grågröna tapeten.
Mel- lan två pasteller af lagman S a n - delin och lagmanskan pickar en gammal forgyld pendyl, som i flydda dagar påmint den verk- samma " majorskan på Ekeby " om tidens snabba flykt.
Porträtten äro tydligen utförda af samma okända mästare, fina och mjuka i färgen och enligt släkttraditionen mycket porträtt- lika.
Vi fa plats på det yttersta hör- net af den väldiga soffan i k e j - sarsfil, imponerade som skolflic- kor af relikerna, och med fru B o - ström, som förresten skulle vara mycket lik sin mormors mor om 1.
Lagmanskan Gusiafva Sandelin, " Majorskan på Ekeby ".
2.
Brukspatron Bengt Antonsson, " Vackra Altringet " i Oösta Berlings saga.
3.
Lagman Jan San- delin.
— Axel Aurelius, Sunne, foto.
da blåa Noaks dufvor kanta välkrattade sandgångars fina mönster.
Men fru Boström, som säkert fått släk- tens traditionella gäst- frihet i arf, tar emot oss mycket hjärtligt och visar oss med nöje förmaket, som rymmer alla familje- relikerna.
Dejt är ett stort vackert rum med många smårutade fönster och med möb- ler, som en gång i ti-
hon hade pudradi hår och kanonlockar, för- flytta vi oss hundra år tillbaka i tiden.
Majorskan på Ekeby hette i verkligheten Gustafva Halenia, säger hon, och blef som mycket ung gift med lagman Jan Sandelin på Ojervik.
Han var då en medelålders man, men hon var bara sexton år och mycket, mycket vacker.
Det är från den tiden det här porträttet är.
Då var hon varken myn- dig eller morsk, bara vacker och mild som en dufva.
Det är då Selma Lagerlöf kallar henne Margareta Celsing.
— Men kärlekshistorien då, och vackra Altringer?
Var den historien i Gösta B e r - lings saga inte byggd på verkliga händelser?
— Ja, den historien, säger fru Boström, den kostade oss barn många modiga tårar i vår barndom, när den berättades vid brasan om vinterkvällarna.
Det var tusen och en historia om den sköna lagmanskan, som var så god och glad, den milda dufvan, som blef en örn.
Vackra Altringer, det är den unga herrn där på taflan som är lik Gustaf den tredje, han hette Bengt Antonsson och var både vacker och djärf, lik Gösta Beding, antar jag, och mycket fattig.
Den stränga, fru Halenia hade bestämdt att dottern skulle äkta den förmögna lag- mannen och ingen fattiglapp som Bengt An- tonsson, och alla tårar och böner voro för- gäfves.
Gustafva Halenia var bara sexton år och ännu inte konfirmerad, men det sistnämnda förhindret afhjälptes raskt nog.
Det blef kon- firmation den ena söndagen och lysning tre gånger den påföljande.
Den åldrande lagmannen var tydligen rädd för sin unga, eldiga medtäflare.
Kvinnorof och enleveringar voro inte så ovanliga i gamla tiders Värmland.
Jan Sandelin hade lyckats utverka sär- skildt kungligt tillstånd till det bråda bröl- lopet.
När den sköna Gustafva Halenia väl var lagmanskan Sandelin, blef han lugn, och omedelbart efter bröllopet for han bort på en årslång tjänsteresa.
I sinom tid lämnade också Antonsson sin fädernebygd.
— Var lagmannen hård emot henne — fråga vi, — var hon mycket olycklig?
— Ä, nej, jag har alltid hört att lagman Sandelin var en fin och god man, både bil- dad och beläst — mycket förälskad i sin maka.
Men han var nästan aldrig hemma utan jämt på tjänsteresor.
Det berättas, att han inte ens till utseendet kände igen sina tjänstehjon; en dag mötte han en ung flicka på går- den och frågade henne vänligt: Hvar tjänar du, mitt barn?
— Kors, jag är ju lagmannens piga, svarade flickan.
Den stora gården sköttes af lagmanskan.
Hon var en utmärkt husmor och värdinna, outtröttlig i både arbete och nöjen.
Efter många år kom " vackra AHringer " tillbaka till Värmland, nu var han rik.
Han blef herre till Ekeby, som gränsar till S j ö, och gjorde sig till herre öfver sex andra bruk vid Löfven.
Fru Boström visar oss några gulnade svårtydbara dokument; bland annat lagfartsbrefvet på dessa egendomar, som finnas omtalade på sidan 28 i Gösta Berlings saga.
Men det mest in- tressanta bland alla dessa gamla dokument, som bevarats i så många släktled, är dock det i sagan omtalade Altringers tes- Ett Väggpendyl som tillhört lagmanskan Sandelin.
Q / -: iamente.
Det är en sirligt präntad skrift med bleknad!
bläck, däri Bengt Reinhold Antons- son på Sundsberg skänker Gustafva Halenia sina sent förvdrfvade rikedomar.
De sju blomstrande järnbruken vid Löfven blir hen- nes, och genom Altringer blir hon Värmlands stoltaste och rikaste fru.
Testamentet, som här är afbildadt efter fotografi af originalet är undertecknadt af både Alfringer samt lag- mannen och lagmanskan.
De här omtalade föremålen äro emellertid ej de enda minnen efter Selma Lagerlöfs manhaftiga och originella härskarinna på Ekeby.
Fru Boström visar oss en uppsätt- ning finslipade kristallglas med ålderdom- liga former: de gifva fantasien fritt spelrum; man tänker på " julmiddagen " och den stora festen, när Gösta Berling skulle förlofvas med kvastflickan från Nygård; då skimrade säkert sött och berusande vin i dessa gamla glas.
Fru Boström är just i färd med att visa oss några väl bevarade balklädningar från denna lifsglddjens tid, när vår båt blåser ute på Fryken, och vi måste ' ia ett brådskande farväl.
Ute på förstubron ropar hon efter oss: — Jag vill inte förstöra romantiken för er, men jag måste i sanningens namn bekänna, att majorskan på Ekeby hade aderton barn!
ELSA NYBLOM.
_.
a * r.i~t JU ti * J Altringers testamente.
- 534 - vägrödjningsarbefe.
DET SVÅRA VÄGRODJNINGS- arbete för freden, som kvinno- kongressen i Haag begynte, af- slutades en fas, då kongressens två deputationer för en månad sedan åter samlades i Amsterdam efter sin rundresa till Europas hufvudstäder.
De hade då besökt såväl de krigförande som de neut- rala ländernas regeringar, öfverallt mottagna af statsministrar eller utrikesministrar, oftast af båda.
Det är tretton regeringar de besökt, de nordiska ländernas dessutom två gånger, före och efter resan till Petrograd.
Våra läsare ha sig redan bekant att depu- tationernas ena uppgift var att framlämna kongressens resolutioner, såsom ett samladt och koncentreradt uttryck för kvinnornas rättsuppfattning och deras önskemål inför ett blifvande fredsslut.
Den andra var att un- dersöka möjligheterna för en fredsmedling från de neutrala makternas sida och fram- ställa till dessa kongressens bön därom samt det förslag till fredsaktion, som finnes skis- seradt i en af kongressresolutionerna.
Det meddelande, som utsändts från den in- ternationella kvinnokommittén (International committee of Women for permanent peace) om fredsombudens resa är helt kort.
Det innehåller, förutom ett uppräknande af de hufvudstäder och statsmän de besökt, endast en försäkran, att deras bemödanden motta- gits med sympati och alltjämt fortsättas.
Men då man nu ser, att det medlingsför- slag från kongressen, hvarmed deputatio- nerna reste ut, nu sedan deras resa afslutats, åter kommer upp, i sina hufvuddrag det sam- ma, blott ytterligare detaljeradt, så är det lätt att sluta sig till hvad man vill veta.
Då man antar, att medlingsförslaget kommer upp på nytt, emedan erfarenheterna från fredsresan gifvit vid handen, att det dock finns möjligheter för dess realiserande, så torde man icke dra för djärfva slutsatser.
Förslaget går, som vi förut framhållit, ut på att en konferens af neutrala nationer skulle utan dröjsmål sammanträda för att uppdraga konturerna af ett möjligt fredsfördrag och förelägga detta för de krigförande länderna med begäran, att de ville uttala sig därom, och att de ville själfva meddela på hvilka villkor de kunna underhandla om fred.
De krigförande staternas svar skulle sedan tjäna till ledning för utarbetande af nya förslag, till dess en för alla gemensam bas för under- handling blifvit funnen.
Genom denna metod skulle de krigfö- rande å båda sidor besparas nödvändigheten att själfva ta ini- tiativ till fredsunderhandlingar.
Man har tänkt sig att inbjudan till denna kongress icke skulle utfärdas af e n neutral stat till de andra utan af flera tillsamman, och att dessa borde vara de tre skandinaviska länderna samt Holland och Schweiz.
Dock blir det ju slutligen nödvändigt att e n stat gör början och inbjuder in- bjudarna.
Man må hoppas att den initiativtagande staten ej må betänka sig för länge.
Jämsides med detta arbete på att förbereda en rättfärdig fred, har pågått en annan verksamhet, äfven den utgången från Haag- kongressen.
Den består i att i hvarje land samla kvinnorna till fredsarbete.
I Haag konstituera- des en kommitté, sammansatt af två medlemmar från hvarje land.
Dessa två medlemmar skulle s e -
dan, jämte tre andra bilda en nationell kom- mitté för att starta arbetet.
Planen har blif- vit följd i åtskilliga länder.
Sålunda äro kommittéer bildade i England, Frankrike, Ungern, Norge och äro under bildande i Schweiz, Italien och Holland.
De olika kommittéernas arbete har bestått i propa- ganda genom tal och iryck.
Motståndare och förhånare af det kvinn- liga fredsarbetet vilja gärna misstänkliggöra det genom att kalla det en neutral inbland- ning,, inspirerad från Tyskland, detta oaktadt det startades af representanter från England likaväl som från Tyskland, från Belgien lika- väl som från Osterrike-Ungarn.
Särskildt påpekas att de franska kvinnorna samt och synnerligen harmfullt protesterat mot hvarje tanke på fred.
Det kan därför vara af intresse att höra hvad som officiellt medde- las från den franska grenen af den interna- tionella kommittén: CSection francaise de la ligue internationale des femmes pour la paix durable).
Ordförande i kommittén är m:me Duchéne, sekreterare m:lle Halbwachs.
Kommittén börjar sitt meddelande genom att beklaga, att dess sympafiskrifvelse till kon- gressen kom för sent för att bli uppläst, ehuru den sändes tio dagar före kongressens öppnande.
Den tackar de sändebud från kongressen, som besökt Paris för att öfver- lämna kongressens resolutioner och borttaga de falska föreställningar, som en dåligt un- derrättad press lyckats utbreda.
Den nya franska fredskommittén hoppas på framgång i sitt arbete trots stora svårig- heter.
Den har börjat med att utarbeta en broschyr, innehållande redogörelse för kon- gressen.
I broschyren framlägges en plan att bilda studiegrupper, som skola diskutera fredsfrågor.
Alla intresserade inbjudas att besöka kommittén och erinras om sin plikt att använda sitt inflytande i mänsklighetens och rättvisans intresse.
Denna broschyr skall få en vidsträckt spridning inom fe- ministvärlden, och man hoppas mycket af den.
Ett nästa steg blir att öppna en upp- lysningsbyrå, som skall sprida underrättelser om hvad som i andra länder göres för fre- den och för mildrande af det mellanfolkliga hatet.
I den internationella kommitténs redogö- relse intar de svenska kvinnornas fredssön- dag det främsta rummet och omnämnes med uttryck af beundran.
Förberedelser pågå i Holland för att följa vårt exempel.
Till sist bör omnämnas en passus i redogö- relsen, som angår den nya fredsorganisatio- nens finanser.
För arbetets framgång — och icke minst för den kvinnokongress som skall hållas samtidigt med fredsunderhandlingarna — för bestridande af kostnaderna för depu- tationens resor, behöfvas penningar.
Kom- mittén vädjar till alla länder att ekonomiskt stödja arbetet.
Fröken Anna Kleman, Val- hallavägen 59, Stockholm, en svensk med- lem af den internationella kommittén, har åtagit sig att mottaga och redovisa för de medel, som inflyta i Sverige.
Den nya fredsorganisationen har så väl dokumenterat sin internationella samman- hållning, sin initiativkraft och energi att man vet sig lämna i goda händer det bidrag man kan afvara för fortsättandet af vägrödjnings- arbetet för freden.
ELIN WAGNER.
I Klara.
AF STEFFEN.
RU BLOMBERG STEG PÄ S P Ä R - vagnen vid Tegelbacken en af de sommarvarma aprildagarna.
Hon var också iförd sommardres- sen för första gången på året och hade i sista stund fått hem den renove- rade svarta fläthatten från den lilla mode- affären på Klarabergsgatan.
Den var klädd med stora svarta tyllvippor och en knippa violer, som det ägnar och anstår ett äldre fruntimmer.
Den gråa promenaddräkten såg ju inte så alldeles fräsch ut, kjolen hade " sittveck " och inte var den tillräckligt snäf heller, men den gick ju på sin tredje som- mar och var i alla fall rätt passabel.
— Kors i all min dar, så varmt det var!
S o - len riktigt brände i nacken genom glasrutan.
Men det var skönt, tyckte fru Blomberg, ty hon älskade sol, men hade för säkerhets skull hängt en tjock schal öfver armen.
Hon hade också med sig några gula tulpaner väl inlindade i silkespapper samt en skär påse, innehållande pinfärskt kaffebröd och kakor från Feiths.
Fru Blomberg skulle ut till eti förstadssamhälle och gratulera vännen A m a l i a.
Det vackra vädret samt det vän- tade nöjet hade försatt henne i ypperligt hu- mör.
Det skarptecknade ansiktet med blekta kinder, men pigga ögon, riktigt sken af b e - låtenhet.
Ack, solen, den välsignade solen!
Hon makade sig åt det håll, där den gassade som hetast.
I den tvårumslägenhet i ett af de äldsta husen nere i Klara, där hon bott nu en sexton, sjutton år, tittade den blott sparsamt in ibland i det stora rummet, som hon alltid hade uthyrt åt en " bättre, akt- ningsvärd ungherre ", hvilken under årens lopp existerat i nog så många gestalter, på det hela taget dock ganska hyggliga och or- dentliga med hyran, så att salig Blombergs chiffonjé, skrifbord och gungstol icke behöft känna sig i nämndvärd grad profanerade.
I det lilla rummet och köket, som hon själf disponerade, tittade däremot aldrig en sol- stråle in, så ville hon ha någon sol, som hon tyckte så mycket om och mådde så bra af, fick hon söka upp den på kyrkogårdarna, det blef då mest på Klara förstås, som var så nära och utgjorde fru Blombergs egentliga sommarnöje.
Men någon kväll gick hon ju ned till Kungsträdgården och Berzelii park att höra på musiken, och till Haga och Skan- sen tog hon sig ju också ut ett par gånger under sommaren i sällskap med några b e - kanta.
Men nu skulle hon då få en riktigt skön dag ute i den fria naturen.
Ä, hvad hon skulle njuta och må godt!
Ändtligen var hon då framme, fick lätt reda på fru Amalias bostad och välkomnades på det hjärtligaste.
Men något kaffebord var ej dukadt, alla dess tillbehör voro i stället ned- packade i en korg, ty namnsdagen skulle fi- ras i den närbelägna skogen, efter det var ett så idealiskt väder.
Den instängda Klara- frun hade inte ord för sin förtjusning.
— Och du trifs fortfarande bra härute?
frågade hon.
— Ja, vet du, det gör jag verkligen, allt mer och mer, svarade fru Amalia öfverty- gande.
Hon hade nu på våren flyttat hit ut från Stockholm, och väninnan hade ej förut besökt henne.
— Ja, hur skulle du väl kunna annat, du af- undsvärda.
En sådan luft!
Och sol och grönska och fågelsång.
Bara utsikten från fy _ l å f kemifki fvte 4 t a o c h p r ä j j a Ed- ra k o j i y mer- h o j OSJ o c h Ni b l i r beiaiexv _ _ _?
- 535 - — Aj, usch!
De otäcka myrorna!
— Ack, hvad gör väl det!
De små söta, behändiga djuren.
Jag älskar myror.
— Ja, men inte när de krypa uppåt benen, protesterade fru Amalia, i det hon befriade sig från " de söta djuren ".
Vi får söka oss en annan plats.
Sedan detta efter åtskilligt letande verk- ställts, föll fru Augusta åter i förtjusning.
— Nej, men titta!
En fjäril!
Den första.
._ J j ü ^ J Y I v ä « - o c l, F d r g e r i A J U i e b o l a g G 6 f e b.
o i g r!
Modernaste S det här väldiga fönstret.
Det är annat det än mina små gluggar.
Men hvad finns där väl också att se!
Bara gråa husväggar att sitta och stirra på.
Nej, men titta!
Det står ju en så grann ek alldeles utanför, och i top- pen sitter en fågel, hör så vackert han drillar Jag undrar hvad det är för fågel.
— En trädgårdssångare, det hör du väl.
— Jag!
Men du kan tyda fåglalåt, du lyck- liga människa.
Och tänk, en så ' n lägenhet!
Det här stora, förtjusande hörnrummet och den rymliga sängkammaren och präktiga tamburen och tillräckligt stora kokvrån med gas och elektrisk belysning där och öfver allt och alla nutida bekvämligheter och all denna välsignade sol och friska luft, och för allt detta, som du får ha alldeles för dig själf, b e - talar du tvåhundra kronor mindre i hyra än jag får ge för mitt lilla usla fängelse, och då måste jag ändå lämna ifrån mig det bästa, ja det känns påkostande, må du tro, med s a - lig Blombergs chiffonjé och skrifbord och gungstolen, som han jämt satt i, hå-hå-ja-ja!
— Klara är också en af de dyraste stads- delarna, framkastade fru Amalia, under det fru Blomberg hämtade andan.
— Ja, det.
vill jag lofva, inte minst i de unkna råtthålen, som mitt ståtliga palats.
Fru Blomberg höll på att komma i misshu- mör vid jämförelsen mellan hennes egna och vännens bostadsförhållanden, men när de slagit sig ned i en vacker skogsbacke med en flat sten till kaffebord, där all heder gjor- des åt både Stockholms- och förstadsbrödet, kom hon åter i stämning.
— Tycker du inte, att också vi ha godt bröd?
frågade fru Amalia lokalpatriotiskt.
— Jo då, försäkrade fru Blomberg.
A l l t var förresten utmärkt härute.
Förstklassigt.
— Nej, men känn så tallarna doftar!
O, så vackert fåglarna sjunger!
Hvilken är det här?
Jaså, taltrasten.
Nej, men titta då, så mycket hvitsippor!
Som en alldeles hvit matta!
Händerna fulla skall jag plocka med mig till min usla håla.
O, så rart solen ski- ner!
Här är ju som ett riktigt paradis.
— Ja, här är skönt, instämde fru Amalia, och nu skall du stanna till middagen och hela dan.
I eftermiddag skall jag visa dig en så vacker promenadväg.
Fru Blomberg var inte svår att öfvertala.
Damerna sträckte ut sig i den solvarma backen och njöio i fulla drag, under det fru Augusta Blomberg berättade Stockholms- nytt.
Det var om storståtliga begrafningar och bröllop, om " di kungligas " afresor från eller ankomst till centralen, om främmande furstars och sändebuds mottagande, med mera sådant, och ingen kunde noggrannare och med större entusiasm än Augusta Blom- berg redogöra för dylika festligheter, ty så vidt någon möjlighet fanns, försummade hon dem aldrig och genom att, om def så gällde, tålmodigt vänta i timmatal, förskaffade hon sig också den mest utmärkta plats för sina iakttagelser.
Men midt under en hänryckf b e - skrifning på den siamesiska furstens juvel- gnistrande hvita sammetsdräkt, gästade fru Amalia plötsligt till, i det hon gjorde en tvär öfverhalning: Finpappersbruk.
_ S p e c i a l i s for » Finare oefk I d a t t S t Post-, Snrif-, Kopia- Trycftpappar samt kartong, ^ ^ Z e Z r ^ ^ A
jag sett i år.
Och hvit till.
Det betyder lycka, kära, snälla du.
Och s å mycket små söta barn sen!
Hela skogen mol full, tror jag.
— Ja, medgaf fru Amalia, och hundar ock- så.
Här är alldeles ovanligt mycket hundar.
— Jo, det har jag också lagt marke till.
Man hör deras muntra, trefliga skall från alla håll.
Det är något så upplifvande med hun- dar, tycker jag.
— Nå, här kan du då få ditt lystmäte på den varan, jag tycker då det är väl mycket af välsignelsen.
Här finns de, som bestå sig med två, tre stycken, somliga ilskna också.
— Å, det är väl inte så farligt, och hade jag bara råd, s å.
.
.
Ett ursinnigt skall förnams, och genom busksnåren kom en väldig best med hiskligt uppspärrad!
gap och rusade mot de båda damerna.
Fru Amalia flög upp med ett gall- skrik, som till och med öfverröstade hundens skall, men lyckligtvis befann sig djurets ä g a - rinna i närheten och förmådde i rätt tid återkalla sin älskling till besinning.
— Kära du, att du kunde bli så rädd, log fru Augusta, jag tror då, att han bara ville vara vänlig.
Den förtjusande dagen afslutades med en liten fesupé hemma i fru Amalias förtjusande lilla våning.
— Vet du hvad jag sitter och funderar på, sade värdinnan, i det hon bjöd sin gäst af de utmärkta, påbredda smörgåsarna.
— Kanske detsamma som jag.
Låt höra!
— Jo, att också du skulle slå dig ner här ute.
Tänk, så trefligt vi skulle få tillsammans!
Här finns godt om sådana här lägenheter.
— Tänk, Amalia, jag sitter ju och funderar på detsamma!
Det är ju som förut bestämdt!
De båda väninnorna började ifrigt disku- tera ämnet, och när fru Blomberg reste hem på kvällen, hade hon så godt som beslutat sig för att till hösten flytta hit ut, då hennes kontrakt lyckligtvis var utlupet.
Redan den- na höst skulle det ske.
Vännen skulle genast gå och se på rum, och när hon fått tag i nå- got trefligt skulle fru Blomberg komma ut och titta.
Klockan var nära elfva, när fru Blomberg steg af spårvagnen vid Tegelbacken.
Från alla håll kom den ena vagnen efter den an- dra, gula, gröna, röda, hvita, automobiler susade, promenerande i liflig rörelse, mot en bakgrund af strömmens ljusglittrande vat- ten.
Fru Blomberg hade en förnimmelse af att det var mycket länge sedan hon såg allt det där, som annars var så invdfdt med hen- nes dagliga lif, att hon knappt lade märke till det.
Med fånget fullt af hvitsippor, den friska skogsdoften ännu i kläderna och någ- ra tallbarr i hattens tyllvippor, promenerade hon upp till " råtthålet ", litet yr och matt af den oblandade, starka vårluften hon hela da- gen inandats.
Att öppna porten, med den gammaldags, åbäkiga stora portnyckeln, krafla sig uppför de mörka trapporna — trappljus fanns naturligtvis ej — finna tänd- stickorna och få eld på lampan, hade fru Blomberg aldrig funnit besvärligt, förrän i kväll, då hon tänkte på förstadens alla b e - kvämligheter.
Men vänta bara!
Sommaren gick snart, och sen var det Augusta Blom- berg, som ändtligen skulle få föra en männi- skovärdig tillvaro.
Emellertid vaggades hon snart som alltid till sömns av detta obestäm- bara sorl, som likt en svag dyning utifrån slog upp mot den trånga gatans gamla unk- na husväggar.
Men i drömmen satt hon i skogsbacken och proppade sig pin full än af Stockholms- än af förstadsdoppet, så hon höll på att stork- n a.
.
.
och nu låg hon och rullade i en stor sjö af idel hvitsippor, under det ett störtregn af tallbarr forsade ner öfver henne och — nej — hu!
Hvitsippssjön blef med ens förvand- lad till en jätfemyrstack och se där, ett helt band med hemskt skällande hundar med brinnande ögon och flåsande g a p.
.
.
Med ett högt anskri flög fru Blomberg ur bädden och fick eld på ljuset.
Verkligen!
Hade hon infe haft en " liten söt myra " till sängkamrat!
Några tallbarr sutto ännu kvar i håret och på bordet vid hufvudgärden stod hviisippsbuket- ten.
S å litet behöfs det för att drömma obe- hagligt, tänkte hon.
Men sedan hon aflägs- nat sina skogsminnen, sof hon godt och drömfritt och var på benen i vanlig tid och i färd med morgonsysslorna.
Först var det då att springa " midt öfver " efter de fär- ska saffransfläforna och de långa, rostade skorporna, så goda att breda smör på.
I förbifarten lyssnade hon i tamburen ett tag vid " min herres " dörr.
Jo, han sof.
Det skulle nog dröja en timme, innan han rörde på sig.
" Gatan " såg ut som alltid på morgonen, nästan folktom, inpyrd med denna obeskrif- bara lukt af gammal gata, som en frisk blåst en kall vinterdag väl för tillfället kan rensa, men hvars källa och tillflöden trots oklander- lig renhållning äro outtömliga.
Och där stod bryggarvagnen och där bagarvagnen.
Där kom tidningsbudet dängandes och här kom postbilen susande, ursinnigt tutande.
I ilande fart svängde kontorsfröken om hörnet och c i - garrboden midt emot slog just upp sina por- tar.
Klockan i Klara slog half nio.
När fru Blomberg kom tillbaka, satt tidningen i lå- dans springa.
Nu fick hon sin efterlängtade stund vid kaffebrickan och det färska, ännu af trycksvärtan fuktiga bladet.
Hon kastade sig genast öfver nyheterna.
— Ja ha, klockan två i Klara bröllop mel- lan en greflig kapten vid generalstaben och en hoffröken, då fick man vara där allra s e - nast half 1.
Och i morgon stor ståtlig mili- tärbegrafning i Östermalm, och om fredag komma de danska prinsessorna.
När fru Blombergs herre hade gått slog hon sig ned vid telefonen.
— — — Jo, lilla Amalia, som jag säger, alldeles bestämdt.
Sen jag fick tänka riktigt efter, tror jag inte jag skulle irifvas.
Tänk, så mycket barnungar och hundkräk, som sprang för fötterna på en och så mycket my- ror, som är det otäckaste jag vet.
Alla b e - kvämligheter och den billiga hyran säger du, ja, det erkänner jag visst, det, och solen och luften och skogen, ja, för all del, men så långt och dyrt att komma in till stan, och — ja, det ena med det andra, söta du så b e - svära dig inte med att se på lägenhet åt mig.
Adjö, adjö.
Allt detta var nog lika uppriktigt tänkt som sagt, men det var inte allt och det var inte det åtgörande.
Det som låg bakom, i hen- nes undermedvefande, det var S t o c k - h o l m.
Och just det Stockholm, där hon lef- de sitt blygsamma lif i skuggan af Sankta Klara.
Där tätt utanför dess periferi lyxen, nöjeslifvet, förfiningen, " ståten " brusar och sjuder och breder ut sina skatter i floder af ljus, och hvars beskådande var så lätt åt- komligt för den, som blott kunde få vara åskådare och som knappt begärde något an- nat heller.
Här i Klara ville hon hvar kväll Iullas till sömn vid detta obestämbara sorl från världen därutanför, som likt en sakta svallvåg trängde sig in mot den gamla g a - tans unkna murar.
Här i Klara ville hon lef- va och dö och få en hederlig begrafning.
RÖKEN LINA HUSBERG I EN- köping, den vördnadsvärda gam- la, hvars bild här återgifves, som den 20 aug.
fyller 90 år, har bak- om sig en lång och väl utförd lifsgärning.
Hon föddes, den äldsta af 12 syskon, år 1825 i Falun.
Föräldrarna voro tjänstemannen vid Falu grufva C.
G. Husberg och hans maka, född Théel.
Efter att hafva erhållit undervisning i fröken Cecilia Fryxells pension vid Karlslund i Vestmanland, ägna- de hon sig åt lärarinnekallet.
I början af 1870-talet slog hon sig ned i Enköping, där hon öppnade en flickskola med blott 8 lär- jungar.
Elevantalet växte emellertid hastigt nog, biträdande lärarekrafter måste anstäl- las, och ur den i sin begynnelse s å anspråks- lösa skolan framväxte den läroanstalt, som nu bär namnet Enköpings Elementarläroverk för flickor och hvars föreståndarinna fröken H. var, tills hon vid uppnådda 69 år nedlade sin verksamhet för att njuta en välförtjänt hvila.
Härvid ägnades henne en lika stor- artad som hjärtlig hyllning från såväl elevers som samhällets sida.
Hennes inflytande på de skaror af ungdom, som åtnjutit förmånen af hennes ledning och fostran, var stort och djupgående, och ännu har hon glädjen att ofta se dem uppsöka sig for att med henne dela sina fröjder och sor- ger och mottaga af hennes lifserfarenhets rika skatter.
Redan i sin tidiga ungdom mottog hon de djupa intryck af sann gudsfruktan, som satt prägeln på hennes lifsriktning och ingjutit i hennes umgängelse inom som utom hennes egentliga verksamhetskrets en grundton af varm kärlek till allt godt, rent, ädelt och sant, framsprungen ur hennes till osjälfvisk- het och ödmjukhet fostrade sinne och upp- buren af hennes innerliga samlif med Gud.
Ännu i sin höga ålder följer hon med in- tresse lifvet omkring.
Med kärlekens och tacksamhetens hjärteguld som gåfvor mötas omkring henne på högtidsdagen de skaror af kvinnor, hon velat fostra till evighetslif, alla förenade i en gemensam bön, att hennes exempel af värmande kärlek och stilla, öd- mjuk trohet må likt en klart strålande stjär- na lysa dem alla till det eviga hemmet i Guds gemenskap.
CEREBOS SALT Tuppens Zephyr T v å eller tre burkar räcker för en medelstor familjs alla måltider under ett helt år.
och Ni köper ingen annan.
- En nittioåring.
536 - - S.
som under en aristokratisk tidsriktning skulle kunna arbeta upp sig till spirituella samtidskritiker arbeta nu ned sig till bur- OR NÅGON TID SEDAN RÅKA- leska marknadsgycklare — helt enkelt för de jag se en revy — hvilken af att kunna lefva.
De som skulle kunna tränas dem som på sista tiden bjudits till att uppskatta en förfinad kvickhet, trä- här i Stockholm gör detsamma.
na sig nu till att skratta åt plumpheter och Det var icke precis den första, ty fånighefer, helt enkelt därför att de vilja ha för sju å åtta år sedan såg jag en revy i ett nöje då och då, och måste hålla till godo Gefle, för tio år sedan en dylik i Malmö och med de nöjen, som bjudas.
Det skall med- för ännu något längre sedan ytterligare en därsammastädes.
Mitt hufvudsakliga intryck gifvas att en höjning af smaken ägt rum på var, att genren, hvars nivå visserligen aldrig vissa områden, främst det konsiindustriella, varit vidare hög, sjunkit oerhördt under de men även till någon del på det konstnärliga mellanliggande åren.
De landsortsrevyer och litterära.
Men dennas målsmän ha då jag nämnde, voro hvarken luxuöst uppsatta uppträdf med hänsynslöst aristokratiska lå- eller så öfver nog kvicka, men de gjorde åt- ter, med ett förakt för massan, som skulle minstone skäl för sitt namn.
De bjödo verk- högligen chockerat desamma, om det fram- ligen på en delvis rätt smålustig öfversikt ställts på def politiska och sociala området.
öfver det lilla, som händt under året — ett af Ju mera konstutöfningen på ett område beror dessa gångna fredliga år, som vi nu minnas direkt af penningen, ju starkare röjer sig med rörelse!
Än mer, det fanns ett visst emellertid demokratiseringens fenomen.
Det sammanhang, en ledande tanke i det hela.
är i våra dagar massan, som betalar.
S a n - Icke så Stockholms-revyen.
En rad scener nolikt går mången af dem, som lefva på att upprullades godtyckligt utan minsta inbör- skaffa massan nöjen, i sin ifver att träffa des relation till hvarandra — eller just till dennas smak till och med något nedom någonting annat.
Af allt det öfverrika mate- densamma, och bidrager så ytterligare till Sannolikt skulle massan i rial, som tiden bjuder, var blott ett enda mo- nersänkningen.
tiv användt, och äfven detta skulle kunnat ut- sin mån kunna uppfostras, fy den har många nyttjas vida roligare och mera omväxlande.
goda och sunda instinkter.
Men det lönar Hänsyftningarne på kända förhållanden i sig bättre att roa än att uppfostra; därför dialog och kupletter voro ytterst få och in- välja vederbörande oftare att göra det förra galunda utmärkta för någon större kvickhet.
än det senare.
Revyen hade en ganska lustig episod; hu- Det är mycket smickrande för andens öf- morn däri var väl närmast lämpad för utlän- verklass, att man tror den i nöjesväg vara ningar, men som sådan god.
Men en rolig sig själf nog och därför just ingenting gör scen är infe mycket på en hel kväll.
för att roa den.
För all del, den kan få se en liten smula konst då och då, och få höra Dock måste konstateras, att om revyns musik — mycken god och vacker musik.
nivå var låg, så var publikens ändå lägre.
Men i dessa mörka tider känner den sig De hänsyftningar, som föllo, gingo obeak- trött och tung, som hvar och en annan, kan- tade förbi; de ganska goda karaktäristiker ske mera än de andra, därför att den lefver af typer och personer en del af skådespe- starkare med i det som sker fjärran; den larne gåfvo, uppfattades föga; det som behöfver roas, också den, skratta någon väckte munterhet, var egentligen bara bock- gång godt och hjärtligt.
Tänk om någon spring, rofvor och kullerbyttor.
af våra författare, någon af dem som min- Då vi gingo därifrån utan att någon gång dre tänka på det som uttryckes med den ha frestats att draga på munnen, kunde jag smakfulla termen " kofvan ", än på att en gång ej låta bli att tänka på, huru rolig en revy få säga till hörande öron i riktigt brinnande skulle kunna vara.
Naturligtvis skulle sam- blixtrande ord hvad han har på hjärtat, skulle tidens kvickaste pennor konkurrera om äran skrifva en liten revy, exempelvis nästa nyår, att vara dess författare.
Den skulle vara en uteslutande afsedd för denna förståendets verklig revy öfver allt märkligt som händt " högre societet! "
Man skall kanske säga att under det sistförflufna året, en följd af små det som nu sker, är för allvarligt att skämta blixtbelysningar af ställningar och förhållan- med.
Det låter nog säga sig.
Men ha icke den, allt sammanbundet af en osökt funnen safir och humor sin gifna plats äfven i de och ledigt fortlöpande handling.
De a g e - allvarligaste tidsförhållanden?
Är icke de- rande skulle mer eller mindre vara tidens ras uppgift just att hjälpa oss bära allvarets kända personligheter i den fina karrikering, krossande tyngd?
Kan icke ett litet flyktigt som egentligen blott är en tillspetsad karak- leende öfver en lustig eller betecknande färistik; det skulle vimla af uddiga repliker, situation på gatan för många timmar jaga bitande definitioner, lätt igenkännliga situa- skuggorna från den missmodiges själ, om han tioner, drifna in absurdum utan att därför jämte missmodet är begåfvad med den dyr- förlora den skärpa, som kommer af sannin- bara förmågan att l e?
De krigförandes gen allena.
Allt skulle finna rum där: kom- skämtpress öfverflödar ju af bisarra krigs- munalt, litterärt, kulturellt, socialt, politiskt bilder, utan att någon af dessa därför kän- — framför allt politiskt.
Revyn skulle vara ner striden på lif och död mindre djupt.
skonlös, och ha prerogativ på att vara det.
Idealet vore naturligtvis den objektiva och Nu ser jag alla hrr teaterdirektörer le öf- skeptiska satir, för hvilken alla parters sva- verlägset: Och hvem tror ni skulle gå och ga sidor i lika mån framträder, och som ut- se en sådan revy?
Hvem skulle betala för delar sina stötar och stygn åt alla håll med det nöje den kunde bereda ett dussin intel- samma lätthet och elegans.
Men kan ej en sådan uppletas, kunde vi ju exempelvis få en lektuella finsmakare?
Mycket sant.
Och dock var revyens ur- höger- och en vänsterrevy, med hvar sin sprungliga tanke sådan, och de forna revy- speciella publik.
Det är icke meningen att någon af herrar erna närmade sig i allt fall det framställda idealet betydligt mera än nutidens göra.
teater- eller varietéägare skulle kosta ståt- Det är det sorgliga med tidens fort- liga dekorationer, dyrbara kostymer, baletter skridande demokratisering, aft allt and- och ljuseffekter på ett i ekonomiskt hänse- ligt lif småningom tvingas ned till den ende så problematiskt företag.
Den publik lägsta nivå, som står att uppnå.
Det talas det här är fråga om roas icke af sådant, lika mycket om att höja smaken, men det som på litet som af one-step och prygelscener.
många områden faktiskt göres är att sänka Skulle ej en sådan revy kunna uppföras t. den.
De satiriskt och humoristiskt begåfvade, ex. å Musikaliska Akademiens lilla scen, med REVY.
- 537 - Ett återseende.
Af GUSTAF ULLMAN.
VÄ R E G N K L Ä D D A H E R R A R S T E G O ur vagnen, och i samma ögonblick kom en ung dam, lugnt leende, ut på trappan och bjöd dem väl- komna.
—) aså, här bor du, — du och Elna?
— sade den ena, hastigt öfverblickande fasaden af ett väl- digt huskomplex.
—) a, — svarade den andre — här bo vi med våra patienter.
Och här trifvas vi, nästan alla.
Hospitalläkaren, dokfor Hermansson, tog därpå sin gäst gemytligt under armen och röt, lika ge- mytligt, åt sin fru: " in med dig! "
— Ja, Elna — inföll gästen, redaktör Hallvik — stå inte här och förkyl dig i onödan!
— — Fru dokforinnan nickade, log och försvann.
När de två vännerna kommit in i den stora ljusa för- stugan, sågs ej en skymt af fru Elna.
Men, — vid första steget till en vindelirappa låg en herre på knä, med blicken riktad uppåt, mot nå- gon, som försvunnit.
Det var första gången Hallvik gästade Her- mansson, sedan denne blifvit " dårhusläkare ".
Han kände och ' värderade makarna Hermansson sedan rätt lång tid, och det var honom en glädje att nu för första gången — Hvad tittar du efter?
— frågade doktorn.
De stodo färdiga att gå upp till Hermanssons en- skilda våning.
Redaktör Hallvik feg.
En hög- vuxen, välklädd, medelålders man, lutad mot en dörrpost i vestibulen, betraktade honom på ett un- derligt sätt.
Det var samma man, som nyss legat på knä vid trappan.
Och den mannen — — — Ingenting — svarade Hallvik, dröjande, i def han fortsatte uppåt.
Doktorn följde, tigande.
När de hunnit doktorns bostad, sade han helt kort: — Den där ska ' du inte bry dig om, det är en ofarlig patient, som får gå lös.
— — Hvilken?
— undrade fru Elna, som just lade sista hand vid det festligt väntande bordet.
— Verkligen?
— mumlade Hallvik för sig.
Han hade igenkänt, och var igenkänd.
Icke en aning hade han haft om, att detta återseende väntade honom — här.
) ust därför öfverraskade och upp- rörde def honom mera än det eljes skulle ha gjort.
Han beslöt att dölja sina tankar och om möjligt glömma alltsammans, för en stund.
Det var ju så längesedan det hände, det, som förenade, eller rättare för alltid skiljde, honom från den där — patienten.
— Hallvik spratt till.
— Pontlak är ovanligt liflig i kväll — sade fru Elna med ett godmodigt litet skratt, i det hon bjöd Hallvik en tallrik het soppa.
— Skål, skrifvare!
— sade hennes man och lyfte en snaps iskall genever.
Hallvik drack.
— laså, det var verkligen Pontlak, som ändtligen blifvit tokig, efter att ha gjort så många tokiga — tokiga af kärlek och tokiga af hat.
— — Pontlak är snart bra, — sade doktorn därpå.
— Hvem är Pontlak, om jag får fråga?
Hallvik fördjupade sig efter frågan i den heta soppan.
Hvem Pontlak varit, visste han alltför väl.
Och det gladde honom, för hans egen skull, helt enkla, rent antydande dekorativa anord- ningar och en kostymering, som hufvudsakli- gen lade an på karaktärsmaskerna?
— Jag tror, att den ej skulle sakna sin publik.
Kan- ske blefve denna t. o. m. större än man kun- de vänta.
Ty liksom föredrag på franska språket alltid få publik, emedan ingen vill vidkännas okunnighet i franska, så skulle om intelligensens revyer sloge igenom, bän- kame nog fyllas af ganska många, som inga- lunda vilja erkänna sig i c k e höra till intel- ligensen.
P å så sätt komme de ju äfven att tjäna ett folkuppfostrande syfte!
ANNIE ÄKERHIELM.
att han aldrig åt någon, — ej ens för sin bästa vän, Hermansson, anförtrott sitt ödesdigra mel- lanhafvande med mannen i fråga.
— Rödvinet!
— — sade doktorn med en blick på Elna.
— Pontlak, — fortfor han i litet torr ton: — är som normal en duktig karl, något för erotiskt lagd.
— Men, och Hermansson, fet och frodig, gran- skade sitt fyllda glas — men han dricker också.
Alldeles för mycket, ja, ohejdad!
Det är egent- ligen därför han är här.
Får han hållas som han vill, så går det åt skogen bara därför, att han inte tål sprit.
Kvinnorna — — Du vet, hvem det är frågan om?
in- föll dokforinnan, alltjämt leende med hela sitt kärnsunda, rosiga flickansikte: — ja, se, den karln är det ingen fara med, han är så snäll, men han är så — efterhängsen!
— Doktorn mustasch.
småskrattade och sög sin blonda — Hvarenda dag, — berättade fru Elna — så fort han blifvit klädd och fin, så stiger han in till mig i vårt kök — han knackar på dörrn först, — så sticker han cylindern under armen och faller på knä — för mig, kan tro?
Hvarenda dag!
— • Och fru Elna log och ruskade på sitt vackra hufvud.
— Nå, svarade Hallvik, också leende, — det kan man inte undra på.
När han är så ofarlig — är det ju också bara lustigt.
Doktorn rynkade ögonbrynen en smula: — De s. k. dårarna ha en stor förtjänst, som vi andra i allmänhet sakna.
De äro aldrig banala.
~ Nu log Hallvik: — Nå, — Pontlak, — innan han blef — dåre?
— — Då kände jag honom inte, — svarade dok- torn och fyllde glasen på nytt.
— Redaktör Hallvik nickade med ett sällsamt löje.
Han hade varit gift en gång, nästan lika lyckligt som hans vän doktorn var det nu, men hade kom- mit att skiljas, — och rätta orsaken visste ingen.
Ej ens doktor Hermansson.
Än mindre fru Elna.
— I allt underligare funderingar afslutade Hallvik den utsökt goda måltiden vid hospitalsläkarens bord.
Hans värdfolk funno honom lik sig, hvar- ken alltför uppsluppen eller märkbart sorgsen.
Men litet förströdd verkade han, så att doktorn vid kaffet föreslog, att de skulle gå ned ett slag i bi- blioteket.
Där fanns mycket af intresse, äfven för en icke-fackman.
Hermansson nickade åt sin fru: Väsferfiaf.
i.
DU BLEKA MIDDAGSSKEN KRING HAF- vet, nu slumrar solen inne i din hvita sky, och strandens hvassa gräs stå stilla.
Hur länge, som jag icke varit här.
Som barn jag badat i det grunda vattnet och sprang långt ut, där solen lyser nu rakt ner ur skyn, en smal och gyllne strimma.
Jag minns, vi lade kläderna i lä af låga dyner litet längre upp.
Där var det skönt att borra nakna fötter djupt ner i denna heta, hvita sand, och skönt, når vinden blåste in på kroppen.
Så sprang man hafvet rakt i famn.
Hur längesen det var!
— Långt bortom detta bleka haf, och dessa horisonter, ligger världen.
Där lefves lifvet, själf jag gick ditut, och öden växte upp kring mig med glädje och smärtor med, och tiden gick sin gång, och döden slog bland dem jag älskade.
Men nya månskor, som ej denna strand och ej min barndom kände, kommo till i lifvets skuggspel, medan andra sjönko omärkligt undan för att småningom försvinna, äfven de.
Och allt blef annat.
Men, hvita sken, du kom igen i några bleka eftermiddagsstunder hvarenda sommar här, och hafvet blef sig likt.
Det lyser än därute som en strimma kring barn som växa upp likt mig en gång, på denna strand, till sina öden.
Men strandens hvassa gräs stå stilla.
II.
Till Sv (?., Halmstad.
I DEN STILLA STADEN ÖFVER TÄPPOR små sommarsöndags timmar skrida lika blå, skrida lika ljust mot aftonbranden öfver det lugna hafvet, öfver den gula stran- den.
— Kaffet och det andra få vi med oss!
— — — jag kommer strax, skall bara titta in till en patient — sade doktorn, öppnade biblioteksrum- mets dörr, tände det elektriska ljuset och för- svann.
— Hallvik sjönk ner i en stol, lutade huf- vudet mot ryggstödet och — tänkte.
Han tänkte på den man, som beröfvat honom hans kärlek och lifvets lycka, som begått sitt dåd på lek, i förbi- farten, som en nyck, ett skämt bland tusen.
Denne man, Pontlak, en af de otaliga mondäna don) uan- figurerna, han figurerade nu i trapporna i ett hos- pital, i köket hos doktorns fru.
Men han var ofar- lig och fick gå lös — och skulle snart bli bra.
Hallvik visste inte, öm han sofvit eller ej, — men upp for han ur stolen, då bibilioteksdörren på nytt öppnades och — han stod öga mot öga med Pontlak.
Hvad han trots allt, trots lasten och sjuk- dom, var sig lik, denne banale dåre!
— tänkte r e - daktörn.
Floden flyter sakta i sin mynning nu, dit vår motor förde söndagsklådda hopar, folk som muntert stimmar, skrattar till och ropar, och i fören, gamle, sitta jag och du.
— Är du här?
— sade patienten, med de blygrå ögonen spända af skadeglad nyfikenhet — du, också?
—) a!
— Nu är jag här!
Och jag skall hälsa dig från — henne!
— — Henne?
— — Patienten vidgade näsborrarne.
—) a!
fortfor Hallvik entonigt, stelt betraktande den alkoholförgiffade don Juan, — ja, hon, hon glömmer aldrig dig, Pontlak!
aldrig dig!
Böj knä för henne!
Böj knä, hör du!
För henne!
Pontlak rätade upp sin långa, något svankryg- Mörkblå ' stråle nyss i högsta höjden skalf, eftermiddagsvarmt i hafvets spegel bruten.
Rymdens fina guld blir själ, ur tingen fluten, under julis högtidsfyllda aftonhvalf.
Men härute breds den kust jag håller kär.
Hår är ljust för ögat, lyckligt fritt för sin- net.
Hår vi njuta nuet, här vi fira minnet.
Gamle, det är godt, att du har hamnat här.
Gamle vän för hjärtat, kvar från ynglings- våren, här, då jag blef borta, du i stället fann.
Vind och böljor sorlat — tänk på västkust- åren, forna hvita somrar af oändlig glans!
Låt oss leka barn på denna flacka stranden här i detta guldslott ut mot västerled!
Än det dröjer långe innan sol går ned öfver det lugna hafvet, öfver den gula san- den.
FREDRIK VETTERLUND.
- 538 - giga gestalt, strök sig om den orakade hakan, och hostade.
— Böj knä, Pontlak!
— dundrade Hallvik.
Det var som om all hans längesedan slutbrända kär- lekssorg, svartsjuka och hämndlusta, här i de sin- nessjukas hem och i den sjuke f. d. rivalens när- het, fått nytt, plötsligt och våldsamt lif.
Han glömde med ens allt annat än det bittra förflutna.
— Böj knä, don) uan!
— ropade han — — Doktor Hermansson kom lyckligtvis först ned i biblioteket, — hans lilla fru med kaffebrickan och det andra ryggade förskräckt tillbaka i dörren.
Hon fick se sin man slita redaktör Hallviks näfve från Ponflaks strupe.
När Hallvik efter några dygns hvila lämnade sina vänner Hermanssons, som småningom fått hans och Pontlaks lilla gemensamma historia klarlagd för sig, sade doktorn mildt: — Du borde egentligen stanna här, lika länge som han.
• — — Prat, svarade Hallvik — jag är farlig bara för honom, han — för alla, som älska.
Kvinnan från topp till tå.
Tekniska sagor för Idun af OTTO WITT.
2.
S p i n d e l n.
TE I SKOGSBRYNET, JUST DÄR, hvarest skogen slutar för att gif- va plats för den uppdyrkade än- gen, stod en enbuske bland många andra.
Och i den enbusken hade en spindel spännt sitt konstfärdiga nät.
Där satt den dag efter dag och natt på natt i ett hörn af sin förrädiska väfnad och väntade på rof.
Ibland förirrade sig en fluga i nätet, understundom en mygga, men det hände äfven att en hämpling eller sfenskvät- ta ref sönder det mödosamt hopfogade fångstredskapet, och då fick spindeln slicka sig om munnen och börja om från början.
S å hände det sig en gång, att hans nät sli- tits sönder tre eller fyra gånger och det så tätt på hvarandra, att spindeln i flera dagar blifvit utan både flugfrukost och myggmid- dag.
Han satt där hungrig och modstulen och såg på styggelsen.
Midt i nätet hängde en stor tofva.
Det var spindeltrådarna, som blåst tillhopa till en.
Nå, def var väl bara att börja omigen.
Just som spindeln tog sats och ville svänga sig, dinglande i en ny tråd, kom ett bi sur- rande, och hur def nu var — ett vanligt spin- delnät brukar inte genera ett bi, det flyger det igenom som ingenting — men alla de hoptofvade trådarna blef det för mycket.
Det kom dem litet för nära, och vips hade trådtofvan snott sig kring dess ena vinge — biet var fånge.
Spindeln blef alldeles het.
En sådan här- lig stek — och han, som var så hungrig.
Men biet hade inle någon vidare lust på den saken.
Å andra sidan kunde fången- skapen bli långvarig nog — ja, det kunde rent af hända, att den förargliga trådsamlingen alldeles band det fast i enbusken.
Biet fann det därför vara bäst att använda list.
— Goddag, vän spindel, sade biet.
— Godmiddag, svarade spindeln och det riktigt vattnades den i munnen.
— Jaså, du tänker äta upp mig?
— Ja, def kan du lita på.
— Om jag vore som du, skulle jag akta mig för den steken, menade biet.
Tusentals af mina syskon skulle hämnas min död och slita sönder alla spindelnät i världen.
Spindeln började bli fundersam.
Biet fort- satte:
— Nej, låt oss hellre göra ett fördrag.
Ditt nät är för svagt — annars vore det inte så här trasigt.
Du bör ha ett starkare, och jag vet af ett sådant.
— Prata du, menade spindeln, hvem kan väfva och spinna som jag.
— Människan.
Spindeln log.
— Människan — med sin lilla, lilla bakdel.
Hon kan inte spinna alls.
Nej, se på min ab- domen.
Biet måste skratta.
— Ä, log det, inte spinner människan på ditt sätt, infe.
Hon har helt andra metoder må du tro — och ditt nät är svagt och dåligt, hennes är starkt och hållbart.
Gör mig loss du bara, jag lofvar dig på mitt bihedersord, att du skall få det där människonätet.
— Inte orkar du bära hit det, tyckte spin- deln.
— Tviflar du på hedersordet då?
Jag vet nog sättet må du tro.
Släpp mig bara lös.
Sagdt och gjordt, och biet flög sin kos.
Spindeln såg efter det och skakade på huf- vudet.
Men biet flög till kupan, talade vid sina kamrater och inom en minut surrade en hel svärm bort med biet.
De visste aft odygds- påsen Karl Axel låg och sof i gräset.
Och biet visste också, att människor, som vilja vara i fred för en bisvärm, de täcka sitt an- sikte med något slags starkt nät.
Nu ville olyckan att Karl Axels stora syster Agnes saft bredvid honom, och just som biet kröp in i hans öra, vaknade han och grep omkring sig.
Han fick fatt i Agnes ' fichy, slet lös den och lindade den kring sitt ansikte.
Biet och bisvärmen ledde honom precis hvart de ville, och så kom stora syster Agnes ' fina spets- verk helt ut till enbusken, och där blef det sittande.
Spindeln tittade mycket noga på arbetet.
— Duger inte, sade han, det är för groft.
Flugorna fastna inte i dig.
— Vet skäms, odjur, sade fichyn.
— Hvad, hvad, hvad säger du, fräste spin- deln.
Du är ett eländigt klåperiarbete mot mitt nät.
Hvar är du ifrån?
Är du gammal?
— Jag — jag är mycket gammal.
Jag är dessutom från Bryssel, och där göras de fi- naste spetsar i världen.
— Jaså, men du är inte äldre än spindeln.
Min far spann och farfar spann och min — Ja, def där är mycket roligt alltsam- mans, svarade fichyn.
Men det är så sim- pelt och naturligt.
Du klämmer till ett slag och så kommer tråden.
Med mig är det på ett helt annat och finare sätt.
— Nå, låt höra då, sade spindeln.
— Jag är, som jag nyss sade, belgare.
Där- för är jag så fin och så dyr.
Ty du skall veta, att linet jag gjorts af, är det bästa i världen.
Belgien har det finaste lin, som finnes att få, och bara det linet kan använ- das till den oerhördt fina tråd, som använ- des i Belgien.
— Är den så fin som min?
undrade spin- deln.
— Nej, def förstås.
— Där ser du.
— Ja, men den är tusen gånger starkare, min kära spindel.
Fin är den i alla fall, så fin att den endast kan spinnas för hand och de allra finaste arterna måste dessutom spinnas till tråd i ett mörkt och fuktigt rum — så fint är det.
— Då försfår jag, att du är dyr, menade spindeln.
— Javisst.
Och så hälsovådligt arbetet är sedan.
Spindeln suckade.
NEDANSTÅENDE SKILDRING TRÄTTET I DEN ANSLUTER SIG VAL ", UTGÖR DET SJUTTONDE POR- SERIE PER SONKAR AKTÄRISTIKER, TILL VÅR ANGÅENDE STORA PRISTÄFLING HVARS BESTÄMMELSER TILL TÄFLINGSPROSPEKTET I N:R " IDUNS VI SOM FRIA HÄNVISA 1.
17.
Prästen.
ÄG UNDRAR, OM EN PRÄST någonsin fått korgen.
Bör icke han framför andra gå in i sin kammare och pröfva sig själf, ransaka sitt hjärta och noga öf- verväga allt som talar för eller emot, innan han frambär sitt ärbara förslag till den han korat sig till brud?
Bör icke han om någon visa sig medveten af att detta viktiga steg gäller lifvet — ej blott här på jorden — och att det således icke bör tagas i obetänk- samhet eller förhastadt?
Icke bör han låta sig af sinnesförvirrande yttre egenskaper frestas att glömma vikten af själarnas g e - menskap — ej heller af denna inre sympati förledas att ringakta de jordiska villkoren för en solid och tryggad existens.
I sanning, den som är nog lycklig att mot- taga ett anbud af en präst, kan med rätta hviska i sitt hjärta: Varde mig efter ditt tal!
— Ty hon bör veta, att detta fal icke är få- fängt såsom en lekmans lätt kan råka bli, utan mognadt under själssfrider och buret af den rätta blandningen af jordisk och him- melsk kärlek.
Prästens tal bör ej förgäfves klappa på ett hjärtas dörr.
Hvem är väl bättre skickad att kläda i väl valda ord sin ömma åtrå och hoppet om stilla lycka, än den man, vars kall är att öppna människors ögon och leda dem in på det rättas väg!
Om icke en präst vore i stånd att frambära ett känslofullt frieri och tillförsäkra sig ett blygt och tacksamt ja från bäfvande läppar — ho skulle då blifva beståndande?
Därför me- nar jag, det händer aldrig, eller blott i miss- hugg, att en präst får korgen.
Tänk också på hvilka sakliga skäl som göra ett förslag från sådant håll värdt allvarligt beaktande, äfven om de så kallade personli- ga argumenten skulle visa sig en smula svaga.
Betänk hvad ett par föräldrar måste känna inför utsikten att se sin dotter som maka åt denna ärans man.
Han är ju säk- rare på sin befordran än en officer, har ut- sikter att lefva längre än en läkare, äger större anseende än en affärsman, och det fjäll han en gång kommer att besitta har jordagodsets alla fördelar utan en enda af dess risker.
Hvilken dotter har väl lof aft i våra dar ställa sig döf, när kloka föräldrar göra slika synpunkter gällande?
— Och detta är det finaste spetsarbetet som människor kunna framställa?
frågade den.
Spetsfichyn viftade i vinden, och det b e - tydde så mycket som ja.
— Då gör jag en konst i människan, sade spindeln.
Jag håller mig till mitt gamla sätt och nöjer mig med de nät jag lagar själf.
Och därmed pilade den i väg till en annan buske och började åter sitt idoga arbete.
OTTO WITT.
- 539 - Låt vara att den nutida präslfruns tillvaro mistat något af den idylliska prägel vi gärna tro att den ägde under ett mera patriarkaliskt samhällsskick — en prostinna är dock pros- tinna, socken är socken, och lugnt ligger herdatjället i björkarnas hägn, hur tidens vindar än månde blåsa.
Den lifliga debatt, som gemenligen flam- mar upp, när det förkunnas, att en ung dam står i beredskap att inträda i det heliga äkta ståndet, är kanske aldrig så häftig och skarp, som när det gäller en blifvande prästfru.
Det ser nästan ut, som om ingen — i de rappmynta kaffesystrarnas ögon — vore värdig denna upphöjelse, och allra minst hon på hvars lott den faller.
Ligger icke häri ett förtäckt erkännande, att af alla " fruposter " står den som " fru pastorn " bland de hög- sta?
Och i sanning det fordras gedigna gåfvor för att utfylla prästhustruns ram och blifva en rätt maka åt sin man, god moder för barnen, tjänarenom en föresyn, en kraf- tig hushållerska och för hjorden ett klander- fritt mönster.
Hvem kan undra på om tanter och bekanta i det längsta vägra erkänna, att det hos den nyförlofvade skulle gömmas frön till en sådan matrona i stor stil?
Och dock finns det kanske ingen, som mer enkelt och naturligt förmår falla in i rollen än den som får en pastor till moitié.
Med- vetandet om ansvar skänker styrka.
Käns- lan af att folk blickar upp till en verkar lyf- tande äfven på en blyg karaktär.
Och går man in på att hustrun kan betraktas som en karaktärsegenskap hos mannen, gäller detta i alldeles särskild grad om den bättre hälf- ten af en prästman.
Rörande andra män står det oss fritt att fråga: är han gift — och med hvem?
Man kan också låta bli att frå- ga, det betyder så föga ibland.
Hur många män möta vi ej i världens vimmel, som aldrig leda tanken på en hustru!
Man blir nästan förvånad, om de en vacker dag uppträda med ett sådant litet bihang.
Det hade nästan varit bättre, om han varit öfverlämnad åt sig själf.
En präst är däremot utan sin hälft icke något riktigt helt.
Hon är en väsentlig del af den makt och det värde i samhället han re- presenterar.
Enhvar vet att prästen är gan- ska mycket upptagen af världsliga sysslor, om han ej hade någon att dela dem med, skulle dessa växa honom öfver hufvudet.
Då han håller räkning med ortens befolkning, är det i sin ordning att hustrun förvaltar höns- gården.
Om prosfefar sitter inne och sköter bygubbarna vid en toddy, är det icke mer än rimligt att vördig prostinnan i köket gör sitt bästa med affonvarden.
Och om fadern i ett anfall af helig vrede lyfter karbasen öfver någon af sina telningar, torde det väl kunna hända, att modern lägger emellan sin milda hand.
Det bekräftas på så vis hvad Skriften säger: de tu äro ett.
MOGENS LANG.
Jduns Rvinntiga aRademi.
MED ANLEDNING af att fröken Sofia Gumce- lius, som inom Idunakademien representerade affärsvärlden, aflidit i början af detta år, riktas härmed en vädjan till vår läsekrets att inkomma med förslag på någon svensk affärskvinna, som kan anses lämplig att intaga den ledigvordna plat- sen.
Vidare anhåller akademien att våra läsare behagade inkomma med motiveradt förslag till pris- tagare för 1916, hvari angifves någon svensk kvinna, som kan anses berättigad till hederspriset, 1,000 kronor, för belönande eller främjande af nå- gon förtjänstfall kvinnlig gärning.
Förslagen torde adresseras till akademiens sekreterare med.
d:r Karolina Widerström, Gamla Kungsholms- brogatan 19, Stockholm, och insändas ju förr dess hellre, senast före utgången af oktober månad.
B / W6R FR / Ih ' 5fflPWriNSV€C I ET MEST HÄRLIGA väder med sol och frisk vind gynnade på allt sätt den i sig själf så lyckade, nu afslu- tade Sandhamnsveckan.
Rätt många deltagare hade anmält sig till täflan i de olika klasser- na och såväl i den allmänna di- stanskappseglingen som ock i de särskilda pokaltäflingarna voro flera goda resultat att anteckna.
" Inga-Lill " hemförde denna gång med glans både Mälardrottnin- gens och Cederlunds pris, " Mar- got II " konsulinnan von Bayers, och " Boja " kejsar Nikolaus pris.
Täflingarna försiggingo enbart å inomskärsbana.
Hvad distans- kappseglingen beträffar s å fingo de täflande här vara med om en verkligt lyckad, utpräglad chan- sesegling.
Med kuttern " Swan " hemförde Vesterviks segelsällskap för tred- je och sista gången Svenska s e g - larförbundets pokal, och gross- handlare].
E. Edlundh erhöll en kopia af densamma jämte för- bundets rorsmedalj.
" Swan ", som konstruerats af ingeniör Schlüss- ler, är byggd hos kapten Knut Holm, Gamleby.
Här och hvar såg man under täflingen den ny- modiga s. k. Bermudariggen om hvars fördelar, jämfört med den gamla hederliga gaffelriggen, meningarna torde vara delade.
En privslkappsegling mellan skärgårdskrYssarna " Hermione ", " Hjördis " och " Mignon " resulte- rade i en seger för den först- nämnda.
" Mignon " och " Hjördis " förde härunder Bermudarigg, " Hermione " gaffelrigg.
P å lörda- gen var hamnen rikt illuminerad och ett vackert fyrverkeri af- brändes.
Den sedvanliga dansen ufeblef heller infe.
- Bild 1 - 3 visa några lyckade moment un- der pågående täflan (Tyr (26), Margot II (28), Aslög (29), Dafne (21), Boja (13), Lotten (6) och Swan (3); 4.
Rorsgängarna å de segrande kuttrarna (kapten Ed- lund X) och till sist n:o 5: De deltagande båtarna i hamn.
O. Norberg foto.
- MFWtlM SPlLkRORtid ~ — ^F^s OM STRÄNGEN PÅ EN BÅGE LIGGER Skandinaviens långa halfö mellan två stri- dande världar.
Det är gammal, god sena i den, den låtei sig tänja ett stycke, så står den med ett spänd färdig, och den som lägger sitt öra intill den, för- nimmer en svag sång: tryck inte på mig nu, jag sänder ett vapen!
Här spelar en okänd, väldig herre sitt instrument, från väster ljuder den skärande vredens gälla kvint, från ö s - ter brummar det sårade Rysslands väldiga bas, från s ö - der hörs G-strängens lugna, litet kalla ton.
Men altens mjuka mänskliga stämma, känner jag inte äfven i den igen den svenska strängens röst?
Det är väl de ändlösa sken- strängarne, som glittrande löpa bort mot Nerikesslättens horison- ter, som låter mig fantisera på det där sättet, medan jag står och väntar vid Hallsbergs station på de ryska invalidernas tåg.
Den rika slätten ligger fredlig i skift- ningar af sol och skugga, bortom stationens afspärrningar skymtar 1.
Man njuter af cigarretten.
2.
In- teriör från middagen i Hallsberg.
3.
Ryska ministerns fru madame Nechljudov.
4.
En svensk ambu- lans: från vänster fru Nitzelius, fröken A. Rundström, d:r Harald Sundberg, frkn Emma Kruse, L. Fran- \ ~J (' i, {'; » ' » &gt;) v jag tysta medlidsamma skaror Men bredvid mig på per- rongen hör jag korta, lågmälta kommandoord, där mar- scherar en liten krigartrupp fram, på en gång stram och spänstig.
Ah, det är sjukvårdssoldater, det är som sjuka och vårdare ryska och svenska soldater råkas vid det första mötet på mer än hundra år.
Men jag vill inte bli sentimental, och jag behärskar min hjärtklappning inför detta underliga möte, viss om att mina landsmän här skola göra sin plikt och mer än det.
Hur de politiska sympatierna än må skifta, man kan kon- statera att här, inför ankomsten a f krigets ryska män- niskospillror inte förefinns skymten af annan känsla än det varmaste medlidande, af ett brodersinne, obekant med V " * - gammalt groll och ogrumladt af något nytt.
I morgon skall det vara tyskar, dem skall man väl som stamfränder känna bättre, lättare komma i kontakt med, men man skall inte kunna känna mer mänskligt för dem.
Må våra krigssympatier stå här eller där: inför de sårade är det svenska hjärtat neutralt, fast varmt.
Tåget kommer.
P å perrongen zen, Gerda Carlsson.
5.
Den ryske kosacköfversten, samtalande med en svensk officer.
6.
Matsalen för officerare och manskap i Halls- berg.
1 — 3, 5 och 6 Pressfoto byrån, 4.
Oscar Ellqvist foto.
De ryska invaliderna vid uppehållet i Nässjö.
Oskar Heyde foto.
är det alldeles tyst, till och med de unga ny- engagerade uppasserskorna i sina hvita klän- ningar stå alldeles stilla, litet bleka om kinden innan vagnsdörrarne öppnas och de sårades ström rinner ut.
Den synen glömmer man inte.
Haltande, släpande, vaggande, slän- gande rör sig en gråbrun människoskara fram emot åskådaren.
Bleka, tärda ansikten, stympade kroppar, ögon, bräddfulla af li- dande komma närmare.
Människor, som plå- gats till det uthålligas yttersta gräns, delar af människor, fysiskt och psykiskt spillror af hvad som för ett år sedan var ungt och raskt folk med lifvets möjligheter framför sig!
Jag tänkte ett ögonblick: om detta nu vore svenskar!
Om vi sett våra komma emot oss så här!
Men, gudskelof det var bara förnuf- tet, som tänkte så.
Jag skulle inför dessa olyckliga ha skämts, om hjärtat gjort en na- tionalitefsskillnad.
" Men i alla fall " resone- rar förnuftet, " o m det nu varit svenskar, om man fått våra män till denna punkt!
Om lan- det nu vore fylldt af sådana kryckarméer! "
Gudskelof att den svenska bågsenan håller, och att den ännu inte behöft afskjuta sin pil.
De slå sig ned vid ordentligt dukade bord med blommor och hvita dukar, kanske för första gången i sitt lif.
Tyst och stillsamt, rädda att göra buller med kryckorna och de trästumpar, som föresfälla ben.
Korsa sig andäktigt öfver ljufligt ångande gödkalfstek och rodna af glädje, då våra trangsoldater, mjukhändt och mildt som mödrar hjälpa dem till rätta, skära för steken och breda tjockt med smör på brödet åt de armlösa som själf- va ingenting kunna.
Det är ett svagt skimmer af lycka som hvilar öfver dessa ätande g ä s - ter, och det är inte bara den goda svenska maten som vållar den.
Men uppasserskorna rö- ras till tårar då nå- gon hjälplös stac- kare med ett blygt och sorgset leende stumt ber om ursäkt för att hans skälf- vande arm spillt sås på den rena duken.
Men inne i vag- narna ligga kvar Middagen serveras.
de riktigt sjuka, de som inte ens ha ett par trästyltor att gå på, de som under den grant broderade skjortan hemifrån dölja onämnbara defekter, de lungsjuka som svettiga af matthet bara resa hem för att dö och hvilkas feberglän- sande ögon stirra oafvändt ut öfver Nerikes solbelysta slätt — kanske liknar den något den vida slätten hemma, som snart skall gömma dem.
Och så de som inga ögon ha: den hopkrupne som med händerna tryckta mot de tomma ögonhålorna vaggar stilla af och an i tårlös gråt.
Ah, kom hit och se, ni som tycka att det skulle vara stiligt med ett krig!
Ute från stationsparken ljuder sång.
Jag går dit ut.
Från ett vaggonfönster förmår en gammal kosacköfverste soldaterna att sjun- ga; hans ansikte ser käckt och muntert ut, och han har en tjufpojks blink i ögat.
Men bakom fönstret hänger hans kropp lam ner mellan ett par kryckor.
Och så, efter ett par timmar, går tåget.
De ryssar, som kunna stå, buga djupt från plattformarna, de sårade inne i vagnarne söka resa sig och vifta från fönstret så länge tåget ses.
Svenskarne svara och vifta tyst, med sällsam vekhet och allvar i hjärtat, officerare, arbetare och unga flickor och darrande, gamla gummor: — Herre Gud, hjälp alla människor!
Den svenska strängen klingar klart.
ERIK NYBLOM.
Löftet.
Af E. SCHMIDT.
(Forts.) ' ON ÄR SÅ UPPRÖRD - DET skulle varit henne en lisa att gå upp till sjukhuset och berätta för Ella, för Ella åtminstone.
— Men nej, till ingen, till ingen får det sägas, hon är ensam om allting, och ingen skall veta.
Då grips hon af en plötslig längtan att gå ut till Lindgården och se på den — men blygs i samma ögonblick.
S e Lindgården!
den som hon sett tusen gånger, smyga sig dit ut nu och se på den med längtande blickar, att den en gång skall tillhöra henne — genom en annans död — Magnhilds, hennes väns och sysslings.
En stund därefter kommer hon ihåg att Arne, den lille sonsonen, glömt en skolbok kvar uppe hos henne.
Det är oförsvarligt att hon ej låtit Hanna gå tillbaka med den förut - 542 - / under dagen, pysen kan behöfva den för sina läxor tills i morgon.
Hon finner boken, tar fram sina ytterkläder, beräknande tiden tills Hanna kan vara hem- ma igen och går.
Det är mörkt uppe i tamburen hos sonens, ' hon lägger boken i breflådan, fortsätter ut till Lindgården.
— — Hon har då dryga tjugu minuters väg att gå, Lindgården ligger ett litet stycke utanför sta- den, den var ännu i hennes barndom en her- regård med jordbruk och ängar och fria björk- hagar, men de växande gatorna ha nått den och ängarna gått in i stadsplanen.
Kvar är dock ännu almallén med några fält därom- kring och den vidsträckta lummiga parken.
När hon går fram genom den tysta hvita allén, ser hon försiktigt spanande framåt mot gården.
Med förskräckelse tänker hon på att Magnhild skulle kunna komma åkande för att fara in till staden igen, eller att någon af tjänstefolket skulle kunna berätta för Magn- hild att de mött henne härute i kväll.
Innan- för portarne skall hon icke våga gå, Magn- hild har pudlar, som äro utsläppta och skälla ibland.
Men också utifrån, sedt utanför portarne, är Lindgården vacker.
Som ett drömslott i vintern.
Där det ligger litet upphöjdt från gårdsplanen, omgifvet af de gamla lindträ- den.
Ett stort hvitf hus i två våningar, de smala, höga fönstren äro spetsade uppåt, ornerade litet i gotisk stil, det ger hela bygg- ningen ett högtidligt och ståtligt utseende.
Upp om verandapelarne linda sig om som- maren konvolvulusrankorna, man kan plocka dess blommor ända uppe på de små träur- norna, som afslufa pelarne uppe på balkon- gen.
Men det är vinter nu, det lyser i raden af fönsterspringor nere hos öfverstens, det ly- ser i hörnrumsfönstret, ett rödt sken uppe hos Magnhild.
Det är hvardagsrummet, ett stort rum med tre fönster.
— Månne där icke är kallt, tänker prostinnan Malin, det ligger i hörnet mot norr, vinden borde svepa om där!
— Och tuktar sig själf i samma ögonblick: — Hvad rör det så mig.
— Magnhild bor där, Magnhild!
— Åh blygs!
— är jag prästdotter, prästhustru, jag!
Hon går fort hemåt i allén, men hennes gamla sextioåriga hjärta, som hon väl trodde stillnadt från lyckans dallringar, det klappar, klappar.
En gång måste hon vända sig om på vägen.
Aldrig har Lindgården synts hen- ne vackrare och ståtligare än nu, där det lig- ger drömmande i skymning och snö med det
IjIKSOM EN GÄNG FROKENTITELN har äfven sidenet demokratiserats och blifvit till allmän egendom i dag- ligt bruk.
Den ena omhvälfningen har gått lika raskt som den andra, de svaradte ju bägge till flertalets djupaste önskningar.
Initiativet till frökenreformen togs den gången af Aftonbladet.
Här i Stockholm lefver nu en man, nämligen Sidenhusets chef, som efter hvad man kan förstå med mycket fog, uppger sig vara den, som genomfört sidenets demokratisering.
Han har gjort det genom att införa i marknaden siden i förut oanade mängder och längder, siden i tusentals nyanser och kvalitéer och siden till de mest demokratiska priser.
P å detta sätt har side- net blifvit som dagligt bröd, tillgängligt för alla.
Stockholmskorna känna alla till Sidenhuset, det stora affärspalafset vid Regeringsgatan, strax in- vid Hamngatan, de äro vana att välja bland dess stora lager och tycka def är själffallet, att allt detta skall finnas för deras räkning.
Men äfven landsorten får del af dess välsignelse.
Dels drif- ver firman en mycket stor engrosaffär och förser stora och små manufakfuraffärer öfver hela lan- det med siden, dels vända sig landsortens damer ofta direkt till Sidenhuset med sina rekvisitioner.
Chefen påstår, att han kunde aflöna en minister på de summor, som det årligen kostar att skära sönder sidenstycken till profver.
1 komplexet röda och hvita ljuset, som faller ur fönster- springorna.
När hon härnäst träffar Magnhild, ute bland gemensamma vänner, nämner ingen af af dem något om Lindgården eller om fram- tiden.
Den januarisöndagen — villkoren, de högtidliga löftena — det är som utstruket, ut- plånadf.
Hela sommaren råkas de sedan icke, tY Magnhild är som vanligt, åtföljd af sin hus- hållerska, i Loka.
Men på hösten i september, när prostin- nan Malin återkommit till staden efter att ha varit ett par veckor ute på sonens landtställe blir hon en söndag i vagn hämtad ut till Lind- gården.
Hon sitter bekvämt och gungande i Magnhilds lilla låga plandroska, Löfström i gröna livréet kör för henne.
Prostinnan Ma- lin sitter och tänker: — Jag får inte råd att hålla kusk och ekipage.
Hvad skall det bli af Löfström och hästarnel — Åh, Gud, hvad finns det för band och tvång emot tankar!
Vi människor, vi som kufva och styra våra handlingar, hvem ger oss makten att b e - härska tankar — — Ute på Lindgården stå nu de gamla ap- Iarne rödrosiga af frukt, och septembergul- dei ligger i flikar inne bland lindträden.
Konvolveln blommar uppe på balkongpelar- nes urnor, och nere i den låga flygeln ha snickarens och gumman Blomgvisf fått sina Sidenhuset efter tio år.
upptages ett stort utrymme af syateljéer.
Där för- färdigas blusar, framför allt blusar, klädningar, un- derkjolar o. d. för firmans stora konfekfionsafdel- ning.
Där sys elegantare toaletter på beställning, där sys skräddardräkler.
Till den s. k. lyxafdel- ningen hör en vacker beställningssalong och flera profrum.
) ust nu är arbetet i gång med höstens modeller.
Beställningsrum å lyxafdelningen.
W. Lamm foto.
grönskiftande fönsterrutor halft öfverdragna af def röda vinlöfvet.
Allt ifrån det prostinnan Malin stiger ur vagnen och går med Magnhild uppför den breda maskstungna trappan upp till öfre vå- ningen, vet hon, att nu är hon kommen hit ut för att ledas fram till allt det som hon skall bibehålla och vårda.
Ja, så är det.
— De sitta efter middagen ute på balkongen i def ännu varma och klara sepfembersolske- nef, hushållerskan Mariana bär själf kaffe- brickan dit ut.
När hon går tillbaka in, ser Magnhild från sin korgstol efter henne.
— Jag undrar, säger hon, kan du behålla Mana?
Hon är nog mycket invand här med Lindgården, ty hon har skött hushållet här i sjutton år och är ju ännu i goda arbefstagen, inte mer än fyrtioåtta år och infe att sätta på undantag ännu — — fast förstås att jag skall sörja för henne.
— Men så har du Hanna.
Två så gamla och starka viljor gå inte ihop.
Prostinnan Malin blir först återigen förvir- rad och häpen inför Magnhilds ord.
— Detta direkta talet om vännens död, som skall till- föra henne själf ägodelar.
— Men så som Magnhild far def, så får en annan äfven upp- taga det.
Hvad Hanna beträffar, om hon än tjänat henne troget och enväldigt i åtta år, är det dock tydligt, att hon får uppoffras för Mariana och Lindgården — prostinnan Malin svarar ödmjukt: - 543 - Sidenhusets personal uppgår till 400 personer, Utom siden säljer naturligtvis detta stora varuhus allt hvad en dam föröfrigt kan begära för sin toa- lett: underkläder, strumpor, sybehör, garnerings- artiklar.
De s. k.
P.
D. korsetterna äro sidenhu- sets specialitet, och om det finns hundra nyanser i den kvinnliga figuren, så möter korsettlagref med lika många olika korsetter.
Affärshusets tio-årsjubileum är nu snart inne.
Det jubilerar under ett ofärdsår, som medfört stora svårigheter, icke minst för den, som skall förse sig med sitt stora lager från utlandet.
Lyck- ligtvis är Schweiz, hvarifrån större delen af si- denet, särskildt stapelvarorna, kommer, alltjämt neutralt och alltjämt sidenproducerande.
Från Lyon inköpas fantasisaker, dyrbarare siden och de spindelväfsfunna chiffonerna, och där fortgår alltjämt arbetet i väfverierna, som nu skötas till stor del af kvinnor.
De tekniskt utbildade arbe- tarna, särskildt färgeriernas, äro svårast att er- sätta, det synes också ibland på de siden, som in- köpas.
Men på det stora hela taget är det ingen fara för sidenet.
Värre är det med yllevarorna.
Yllebrist råder redan, och om kriget drar ut för länge, då, förklarar sidenhusets chef, komma da- merna att stå inför en situation, hvarur icke ens " damernas paradis " — så älskar han att kalla sin affär — kan frälsa dem.
Och då skall det vara långt gånget, det förstår man.
— Om jag skulle öfverlefva dig, Magn- hild — o m detta skulle ske — så vill jag visst gärna behålla Mana, som ju hör Lind- gården till.
Hanna vill syster Lisen gärna öfvertaga, hon har många gånger förut sökt tubba henne ifrån mig till sitt stora landthus- håll.
Magnhilds hvita hufvud nickar stilla svar.
Hon sitter tillbakalutad i stolen och ser ut öf- ver lindkronorna, där eftermiddagssolen ly- ser inne bland löfven.
— Nu sitter hon och ser in i framtiden, tän- ker prostinnan Malin, kanske sitter hon och försöker att se hur det skall blifva för mig och Mariana här på Lindgården en gång — — Sedan om eftermiddagen — — De gå omkring nere i fruktträdgården, och Magnhild nämner alla fruktträdens sorter och om hur långt in på året de tåla att förvaras.
— Kom väl ihåg, säger hon, att de här små dvärgträden här i denna raden måste beskä- ras hårdt hvarf tionde år.
Då vågar prostinnan Malin till och med skratta: — Kära Magnhild, hur många tio och tiotal år tror du väl att jag skall lefva!
— Ja, så får du säga till Ella.
— Ja, def skall jag.
Prostinnan Malin går uppe på de starriga gräsmattorna, som mera likna tufviga ängar än parkgräsmattor.
Hon minns dem, just likadana, redan från sin barndom, då hon och
hennes syskon lekte tjut och polis vildt tvärs öfver dem, när de voro bjudna hit ut till far- bror Jockums ibland om lördagarna.
Magn- hild lekte då naturligtvis icke med dem, ty hon var ju då längesedan vuxen, men de fingo komma upp på hennes rum ibland och beundra hennes nipper och småsaker.
Hvad det är länge sedan!
Hvad det är länge s e - dan!
Hvad Lindgården bibehållit sig lik un- der dessa femtio år som gått!
Hon berättar småleende detta för Magn- hild om hur hon minns dessa förvildade gräsmattorna från sina barndomsdar, och hon ser strax att det gör Magnhild en glädje, att hon äfven har barndomsminnena kvar från den gamla gården och kärlek till den — nej, aldrig, aldrig skola de omgräfvas, tänker prostinnan Malin.
I tyst tillfredsstäl- lelse tänker hon på aff om några af löftena Köpenhamn i augusti 1915. här för Lindgården skulle bli rätt svåra att DANMARK HAR MAN FORVERKLI- utföra i en framtid, så är det därvid något gat idén om en ny studentmössa för hon kan göra för Magnhild — till ödmjuk kvinnliga studenter.
Ett lifligt för- gengäld.
Ingen kan vara mera uppfylld af svar för en sådan framlades, som goda föresatser än hon.
— man torde minnas i våras i Idun, De gå in i flygeln till gamla folkskollära- jämte ett par tecknade förslag till den nya mös- rinnan och gumman Blomgvist.
Magnhild bär san.
Saken debatterades en tid, men våra lands- med sig en liten korg med larsmässpäron in maninnor synas ej ha varit hågade för en ändring till dem hvardera.
— Jag brukar ge dem litet — åtminstone inte tillsvidare.
Måhända var e x a - frukt då och då, när det är godt om den om men alltför närliggande för att man skulle kunna hösfarne, säger hon.
åstadkomma etf samfäldt beslut, och man hade Prostinnan Malin förstår: Hon skall också ju också i de dagarna att allvarligare tänka på bruka.
att förvärfva den hvita mössan än på hur den Vidare gå de, rundt, rundt.
Hela eftermid- skulle se ut.
dagen på vandring.
— Tolf ankor i ankdam- Det är dock i Köpenhamn endast studenterna men, alltid tolf sommaren öfver, tills sex från den Zahleska skolan, som antagit den nya slaktas på hösten.
— Två kattor till råttfångst i hönshuset, en hvit söndagskatt, en grå mössan, på hvilken vi här visa prof.
Den liknar hvardagskatt.
— Snöplogen undanställd öf- i påfallande drag den barettform, som framkom i de Idunska förslagen, man har endast lagt till ver sommaren i lidret bakom vagnboden.
— defta en liten glad tofs, som vi villigt erkänna vara Löfsfröms lilla rum ofvanpå selkammaren — rör det så sällan så sällan som möjligt!
Löf- en förbättring, den ger något käckt och ungdom- ligt och skiljer också mössan från aft kunna fas siröm tycker om att ha sin ordning för sig.
Prostinnan Malin kunde väl nu velat ut- för en kock- eller bagarmössa — en anmärkning, som blifvit gjord.
brista: Så fann undertecknad allt godt och väl till dess — Men jag, jag får inte råd att hålla kusk den nya studentmössan råkade bli sedd i verklig- och hästar!
— Men hon gör det inte, hon kän- heten, inte endast i fild.
Då befanns likheten just ner det som skulle det varit en taktlöshet och Den nya otack mot Magnhild.
Där man får så mycket, med kockmössan vara förarglig nog.
hufvudbonaden är nämligen gjord af tjock hvit där får man uppoffra något, och framtiden bomullssatin, nästan påminnande om det man kal- skall väl gifva någon råd för Löfström och lar engelskt skinn, hvilket ej kunde åstadkomma hästarne.
Återvändande till sist, hunnen halfvägs upp annat än att den föll i stela och hårda veck, och i trappan, minns Magnhild att hon glömt nå- äfven — det måste sägas alla praktiska fördelar got och går utför igen: — Äh, kom ned igen till trots — aff den också fog sig någof ledsam ett ögonblick, Malin, det var en sak härnere och torftig ut.
Komma våra landsmaninnor att vid verandan, som jag undrar om du fäste anlägga den nyskapade modellen, skulle vi varmt dig vid: — Jo, ser du, jag brukar alltid sätta vilja lägga dem på hjärtat att använda ett mera röda asferplantor här till höger om verandan lättfallande tyg: funnt ylle eller mjukt siden.
Men och hvita till vänster — du kan komma ihåg då dessa båda vid tvättning lätt få en fon i gult, det, om du tänker på bokstäfverna, röda-hö- • hvarför inte bibehålla den traditionellt svenska — kanske litet öfverdådiga, men därför just också ger, hvita-vänsfer, ö-ö, v-v.
Det var bara detta lilla tillägget, och de få så traditionelt svenska — mildt böjliga, som en snöflock mjuka, vackra hvita sammeten?
fortsätta upp för trappan igen.
IRIS.
När prostinnan Malin åter kom i plandros- kan om kvällen, är hennes hjärta fylldf af en underlig och ljuf oro.
Som i den tiden hon väntade Karl-Fredrik hemma i mors tysta för- mak om söndagseftermiddagarne.
— Det att ha något att vänta — att blicka mot fram- tiden med en väntande, drömmande själ.
Sina sextio år, sina sextio år har hon glömt.
Hädanefter är äfven hennes lif i den lilla Redovisning.
våningen vid Torggatan i tysthet inom sig Trpt.
: 1,525:50, Fru Ina Michanech, Södertelje själf förändradt, förvandlad!
När Ella kommer hem ifrån sjukhuset, ut- 25: —, Lista från Kisa 35: 25, Insamladt gen.
P. V. tröttad af tjänstgöring och nattvak, hör mo- Ahlberg, Näs, Ålsta, 25: —, Nordisk Resebureau E. Molin 5: —, P.
S.
G.
200: Gerda dern henne säga att det är en lisa att kom- 10: ma inom möblerade rum efter alla de nakna Linde, Solberga, Anneberg, 6: —, Okänd 5: —, väggar ens blick mött dag och natt på sjuk- H. Norrköping 5: A.
G., Källa, Karleby, 25: -.
huset.
Då tänker prostinnan Malin på den S:a 1,846:75. höga och ljusa filen af rum på Lindgården, på blomsterrummet och balkongen och den vida, vilda, lummiga parken.
Hvad skall inte detta En kvinnlig modell för studentmössa.
Gif åt Polen 1 544 - allt blifva för Ella, när hon kommer utsläpad och trött hem ifrån sjukhuset!
— Och hon sitter som vanligt på syföreningsfredagarna tyst och flitig i sitt hörn i salongen hos fri- herrinnan Adlerstierna, hon fäller sitt arbete i knät och ser drömmande ut öfver nuet, när friherrinnan förevisar sina två ostindiska b å - lar och crémekopparne hon nyss förvärfvat på en auktion — — därute på Lindgården där står det åtminstone sju ostindiska bålar uppe på ekskåpen i matsalen och crémekop- par på hyllorna i en rad så lång att hon al- drig har räknat dem — — Äfven gentemot svärdottern är hennes tys- ta tankegång förändrad.
Det kan gå fjorton dagar utan att prostinnan Malin ser hvarken henne eller barnen, ehuru de bo blott ett par tvärgator ifrån hvarandra, och fru Hedvig kritiserar ofta rätt kallt och skarpt svärmo- derns göranden och låtanden.
— Du, Hedvig, tänker den lilla prostinnan Malin, du skulle inte förakta mig, du vet inte riktigt, inte riktigt hvem jag är!
Hvilken demonisk makt är icke rikedomen!
Detta är den lilla, blida prostinnan Malin, fordom ibland sina församlingsbor den osjälfviskaste, den mest undfallande af alla — nu i tankarne gent emot sin egen svärdot- ter stigande uppför rikedomens och öfver- lägsenhetens trappsteg.
Tre år efter den septemberdagen hon häm- tades ut till Magnhild och lärdes in till vår- den om hennes egendom, sitter prostinnan i sorgdräkten uppe i sin egen salong i öfre v å - ningen på Lindgården.
Salongen är sig alldeles lik, alla de gamla möblerna stå orubbade kring väggarne som förut, taflorna hänga kvar på sina platser, och den dyrbara blå Wedgwoodservisen står kvar borta i hörnet i glasskåpet som förr.
Det har varit ett ovänfadt och ovanligt testamente, fröken Magnhild Ehrnbergs.
Lindgården, sådan den dödsdagen b e - fanns och stod med yttre och inre inventa- rier är i en noggrann och laga form testa- menterad till prostinnan Malin Krabbe att med full och oinskränkt dispositionsrätt ägas och besittas.
Svårigheterna hafva varit inga, Magnhilds jurister ordnade allt framför prostinnan Ma- lin, hon har bara haft att sitta stilla och taga emot.
Något brorssönernas afundsagg har icke heller nått henne — där var för öfrigt en stor förmögenhet efter Magnhild Ehrn- berg, gubben Jockum i tiden har inte för intet låtit staden växa fram öfver sina än- gar och åkrar, och de unga Ehrnbergarna, som redan en gång fått sitt med, när farfar Jockum dog och fastern löste ut dem från Lindgården, få nu åter sitt goda guld ur den fordna fädernegården, ty faster Magnhild har hållit sina ärfda pengar kvar i handen, och med undantag af ett par lifräntor till Löfsfröm och Mariana går hela den kontanta förmögenheten till släkten.
Men på Lindgården härskar den lilla prost- innan Malin.
Hon bor i öfre våningens nio rum med all- ting, intill hvar småsak på en atenienne, orubbadf från Magnhilds tid.
I köksdeparte- mentef regerar Mariana godmodigt och kraf- tigt som förr, och Löfström i gröna livréet kör för prostinnan Malin in till staden.
— Ofverstens bo kvar i nedre våningen, och om hösfarne bär prostinnan Malin då och då en liten korg med frukt in till de gamla hyresgästerna i flygeln — om vårarna låter hon Löfström sätta de röda asferplantorna till höger och de hvita till vänster på rabat- terna nedanför verandan.
(Forts.)
G I 7 L D - C A C A O ividsräende förpackning s a l j e s öfverallt = 1 HEKTO 4 5 Ö R E s RECEPT: K a 1 f t u n g a med majonnäs (£.
6 .pers-.).
1 kalftunga, 1 Va üt- vat- ten., 1 msk.- salt, T i l l p a n e r i n g: 1 ägg, 1 msk.
grädde, Va kkp fimt.
stötta skorpor, 3 rask.
smör, till stekning.
Ä k t a m a j o n n ä s: 2 äggulor, V2 tsk.
salt, cayenne, Vi tsk.
fransk senap, 1 V2 del.
fin matolja, 1 msk.
dragonättika, V2 msk.
citronsaft, 1 msk.
hett vatten.
B e r e d n i n g: Tungan borstas väl, sköljes ', lägges i det kokande vattnet, tillsatt med saltet, och fär koka^ tills skinnet lätt kan dragas af.
Den fclyfves längs efter i tre skifvor, hvil- ka skäras midt itu, doppas i ägget, vispadt med grädden, och vändas i de stötta skorporna.
.Skifvorna stekas vackert gulbruna i smöret, uppläg- gas på fat, garneras med majonnäs samt persilja och serveras som fru- kos trätt.
T i l l m a j o n n ä s e n lägges ägg- gulorna i en stor spillkum tillika med kryddorna samt senapen, och rö- ras med träsked i 15 min.
Oljan tillsättes därefter droppvis, omväxlan- de med ättikan samt citronsaften; sist iröres det kokande vattnet.
Världsberömda.
S N I GER C:0 SYMASKINS AKTIEBOLAG Filialer på O alla b s större.
T platser.
1 mmm I Utmärkta organ j SREBBQ KinTEtW-rflBfti K.
D.
B.
C för annonsering i landsorten =§ = äro följande tidningars 5 Profva den och Ni använder aldrig VARUMÄRKET a Flytande Putskräm für metaller.
Svenska Arvika: Arvika Tidning.
Lysekil: Lysekils-Posten.
någon annan.
Fås öfverallt.
i finaste Malmö: skånska Aftonbladet Borås: Borås Tidning.
Fabrikanter: Oorch, Bäcksiii &amp; C:os A.-B.
Engeiholm: Engelholms Tidning.
Norrköping: Östergötlands Dagblad.
Olivolja och Tomatsås S v a g a G o Ö T c E h B O b R l o G d.
f a t t i g a, Norrteije: Norrtelje Tidning.
Gefle: Getle-Posten.
för Smörgåsbordet.
S t u f v a d h a r e (f. 6 — 8 pers.).
barn och äldre, böra använda Apoteket hare på 3 /?
bgy * 2 tsk.
salt Vasens " Ferrol ", hvilket stärkande Sköfde: Skaraborgs Läns Annonsblad, 1 (10 oflådd Halmstad; Hallandsposten.
gr.), V4 tsk.
hvitp&amp;ppar.
M a r i n a d: 1 flaska rödvin, 1 la- järnpreparat hastigt ökar kropps- Helsingborg: Hslsingborgs Dagblad.
Sundsvall: Sundsvalls-PostBB.
Från Ystad till Haparanda gerblad, 6 kryddpepparkorn, Vi tsk.
vikten.
Foredrages lätt af alla.
På timjan.
användes Hernösand: Hernösands-Postsn.
alla apotek till 2 kr.
fl.
ll stufning: 4 msk.
smör S Södertelje: ö d e r h a m n: SidBrtelji-SöiiirtirnipatiM.
(80 T i gr.), 3 msk.
mjöl (30 gr.), mari- Hudiksvall: Hudiksvallsposten.
naden, 8 syltlökar, i klyftor, 10 champinjoner, i skifvor, 8 urkärnade Jönköping: Smålands Allehanda.
Uppsala: Uppsala.
oliver.
g: Harar böra ej väga Kalmar: Barometern.
Säljes i hvarje välsorterad Västervik; Västerviks Veckoblad.
mer B e än r e d som n i n odivan är nämnt, ty myc- Parfym- och Herrekiperings- stora äro vanligen gamla, grofva Karlskrona: Karlskrona-Tidninjen.
Västerås: Westmanlands Allehanda.
ket och sega i köttet.
Haren bör hänga affär för 5 0 ö r e st. 3 — 6 dagar, allt efter årstiden, för Karlstad: Nya Wermlands-TidniRgiD.
Smålandsposten.
att bli mör.
Den flås, hufvud, lår och bogar afskäras, hvar ef ter haren Landskrona: Landskrona-Pastan.
Växiö: Gotlänningen.
lägges på ryggen och ref benen, af- Visby: huggas ända intill filéerna.
Den sköl- Linköping; Östgöta Carrespsndanten.
jes ytterst noga samt torkas, alla hinnor lossas med en hvass knif ocli Kemisk Tekn.
Fabrik, Örebro: jjrabrs Dagblad.
L u n d; Lunds Dagblad.
af dragas, utan att (köttet skadas.
Det Ystad.
styckas i mindre bitar, hvilka in- Örnsköldsvik: Brnskildsviks-Pestsfl.
gnidas en punkt äro al l a husmödrar eni g a med kryddorna och läggas i en stenkruka.
Till marinaden blandas S K U L T UtN A alla ingredienserna, hvar efter dien hal- M .ZADIS5 les öfver haren, som får ligga däri ^ • • E S I l l I I I I I l I I I I l D I K I I I l i a ^ till KOKKÄRL följande dag.
Köttet upptages., Försök inklappas väl i en duk » och marinaden medlLanolin Smöret bry nes i en järnka- ifeSä äro bäst ' \ F o r t o c h l ä t t \ silas.
strull, köttet ilägges, brynes och be- Stekt gröt • Mar inad en spä- • s trö s med mjölet.
på och köttet får sakta koka med tätt slutet lock omkr. 1 tim., S uppnås ett glänsande resul- S des Husmoderns i dyr- kastrullen ofta skakas, så = tiden, förkla vara ras räddning af kännare om man putsar kökskärl, • hvarunder att köttet ej fastnar vid bottnen.
= a f S V A L Ö F S S S tat Löken, champinjonerna och oliverna, = mässingsluckor m. m. med S skurna i smala ringar, tillsättas och • • s tuf ningen får koka, tills alltsammans I lika bra som mejerismör är mört, eller omkr. Vä tim.
Köttet snabbkokande lägges upp på varm karott, såsen vis- pas upp, afsrnakas och häll es öfver.
^ såväl som ng för Anrättningen garneras med små tre- = stekni för ng bordet och bakni kantiga brödkrutonger och serveras Sardiner 1 Yvytvål.
SsIÉi Ä BS« äåtk &amp; {Gahns) KORNFL N I GOR j Splendid j med kokt eller stekt potatis.
KOKSALMANACK kaffe eller te.
M i d d a g: Kokt rim- saltad fårbringa med potatismos; körsbärssoppa med skorpor.
• i flaskor å 25 och 50 öre.
• ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckt fårbringa med potatismos (res- ter från tisdag); mjölk; kaffe eller Elisabeth Östman-Sundstrand.
te.
Middag: Grönsoppa med Innen, af Elisabeth östmans Husmo- mjölk; kokt makrill med persiiljesås och p ' otatisi.
derskurs i Stockholm.
Kedigerad af F0E8LAG TILL MATOKDNING TOK VECKAN 22 — 28 AUG.
1915.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; ka-Htunga med majonnäs; mjölk; kaffe eller t,e med s.urmjölkskaka .. Mid- dag: Kräftor; stuf vad hare med brynt potatis; kall ananaspudding.
MANDAG.
P r u k o si t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt meld mjölk; stekt färsk strömming med potatis; kaffe. '
eller te.
Middag: (Vegeitarisk): Kokt po- tatis med blomkål och morötter; gra- ha-msibröd; filbunke med hallon och krosisadt knäckebröd.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; vildtpastej (rester från sönd.
); mjölk; TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord hafregrynsgröt med mjölk; kokt sill med simör och ägg samt potatis; kaffe eller te.
Middag: Oxstek som vildt med grönsaker; och potatis; blå- bärskräm med mjölk.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; ragu på kött med stekt potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Bräckt skinka med stuf vade turska bönor; surmjölk.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafreimjölsvälling; sillgratin; kaffe el- ler te.
M i d d a g: Kall oxstek med S ' penat-siufflé; risgrynsgröt rned frukt.
I K a l l a n a n a s p u d d i n g (f. 6 pers.).
1 burk ananas (på omkr. 7oO gr.), 4 äggulor, 1 ägghvita, 1 hg.
socker, V2 del.
soherry, 1 del.
ana- nassaft, 5 blad gelatin, 3 del.
tjock grädde.
Beredning: En fjärdedel at ananasen skärets i små tärningar, från hvilka all saft urklappas i en linne- duk.
Äggulorna, ägghvitan, sockret, vinet och hälften af ananassaften vis ' - pas i en kastrull öfver elden, tills massan är tjock och pösig, då kastrul- len af lyft es och vispningen fortsattes, tills krämen är kall.
Gelatinet spolas med kallt vatten och upplöses i res- ten af ananas spad et, som förut upp- hettats.
Grädden vispas till hårdt skum.
Ananas tärningarna blandas först i krämen, därefter gelatinet, och sist nedröres grädden mycket för- siktigt.
Massan hålles i vattensköljd och sockerbeströdd form och får stå på is 3 — 4 tim.
När puddingen skall serveras, lossas den från kanten med en spetsig knif och uppstjälpes på flat glasskål med tårtpapper.
Garne- ras med resten af ananasen, skuren i tunna skifvor.
En ananas- räcker för 12 personer, ty skifvorna, som pud- dingen garneras med, kunna delas.
Damernas paradis.
1 1V2 — 2 Sammet, Spetsar, Band, Ylle- och Bomullstyger, Damunderkläder, Finare Tricotage, Handskar.
P. D-Korsetter, Damkonfektion, alla slag.
Landets största detalj-Damskrädderi.
Lyxbeställningsafd.
2 tr. upp.
Populärafd.
1 tr. Profver &amp; kostnadsförslag franco.
Priserna erkänd!
lägre än i utlandets Sidenhus.
i hushållet Bästa medel mot hudlöshet hos småbarn.
M.
Z a d i g, M a l m ö.
M.
Konungens Hofleverantör, j.
Asentintvåi Förnämsta vita stangtvä, är ^ B a r n a n g e n s OBS.
Biörnstämpeln 1 B a s a m s k a W * " STOCKHOLMS ÉMANDELSBANK fi S t o c k h a l m s 1 B 1 å b ä r s&gt;k r ä m (f. lit.
färska eller / 1 2 - 545 Fjällkoloniers LOTTERI Fjållkolonilotterict, Artil Andra dragningen, erhållas lotter efter rekvisition, märkt X 1, adress: mot postförskott å 2 kr.
pr lott + porto samt kostnaden för dragnings- lista, som utan särskild begäran tillsändas enhvar, som skriftligen rekvi- rerat lott.
Dragningslista utkommer 2 å 3 veckor efter dragningen.
D r a g n i n g i S e p t e m b e r 1915. a a H B i H v a r 8:e lott vinner.
Högsta vinst: " Ett Idealhem " (konstnärligt komponerade möbler, mat- tor, gardiner, ljuskronor ooh prydnadsföremål till sal, hvardagsrum, säng- kammare och barnkammare), värde 9,000 kr.
" Bäcken ", marmorstaty af H. Neujd, 5,000 kr.
Motorbåt, 3,000 kr.
Tafla af Carl Larsson, 2,000 kr.
etc, sammanlagdt 12 vinster i värde om minst 1,000 kr.
(se vinst- listan, som medföljer hvarje rekvirerad lott), 365 vinsterom 900 — 100 kr., 1,200 vinster om 90 — 40 kr., 1,680 vinster om 39 — 25 kr., 3,650 vinster kr.
etc BENGT OXENSTIERNA.
6 — 8 .peers *.).
om 24-10 lit.
inkokta 1 Lägsta vinstvarde 5 kr.
Tillhopa 10,000 vinster Lotteriets föreståndare.
3 Sidenvaror, % H.
Körsbärssoppa (f. 6 pers.).
1 lit.
färska eller 5 del.
torkade körsbär, 2 lit.
vatten, skalet af Vi citron, 1 hit kanel (5 cm.
), del.
krossocker, 2 msk.
potatismjöl (30 gr.).
Beredning: Bären sköljas i silfat och få rinna a f; hälften af dem stötas i stenmortel, tills kär- norna äro krossade.
De krossade bären sättas på i l / * Ht.
af vattnet jämte citronskalet och få koka / i tim. .Bären silas ifrån, sockret till- sättes i saften, som får koka upp och afredes med potatismjölet, utrört i V2 kkp kallt vatten, hvarefter sop- pan får koka 2 min.
Ur resten af • • • ^ korsbären urtagas kärnorna, bären ko- kas i återstoden af vattnet med 2 msik.
socker och tillsättas i den färdigkokta soppan.
Serveras- helst kall med vispaid grädde " och skor- por eller biskvier.
. — Användas tor- kade kÖrabär sköljas dessa i ljumt vatten, stötas-, så att kärnorna kros- sas-, och få ligga några timmar i det vatten, hvari de skola kokas.
1 Är Skandinaviens största firma för 40 1 1 Stockholm.
Regeringsg.
3 2.
Detalj &amp; Eng ros.
sparar -
S i 1 1 g r a t i n (f. 6 pers.).
2 sto- des på, och stufningen får koka, un- ra, salta fetsillar, / i- lit.
rå potatis, der rörning, 5 min.
Spenaten afsma- 2 rödlökar, Vi tsk.
hvitpeppar, 4 msk.
kas med socker, o&gt;ch mera salt, om så smör (80 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
behöfves., hvarefter äggulorna iröras, Till formen: Va msk.
smör en i sänder.
När spenaten är kall, nedskäras de till hårdt skum slag- (10 gr.), 1 msk.
stötta skorpor.
Beredning: Sillen får ligga i na ägghviitorna, massan hälles i vatten 24 tim., hvarunder vattnet by- smord och brödbeströdd puddingform tes 3 gånger.
Den flås, tages ur, och gräddas i vattenbadv i ugn.
(omkr. flakes, midt^ ' itu, hvarefter ryggbenet 1 tim. Stjälpes upp och serveras j äm te all a s,m åb en bo rttagas.
F i lé- genast s om mellanrätt m e l rördt smör, erna sköljas väl, inklappas i en eller ock garneras den med små kok- fiiskhandduk och hvarje silihalfva ska- t a morötter, brynt potatis samt ärter serveras till stekt kött.
res i sex bitar.
Potatisen sköljes, och skalas och skåres i tunna skifvor.
Massan kan äfven gräddas i små Löken skalas och hackas fint.
pastejformar (i vattenbad i ugn, En eldfast omelettform smörjes med 20 — 30 min.).
Stjälpes upp och ser- kallt smör och beströs med stötta veras som garnityr omkr. stekt kött, skorpor.
På bottnen af formen läg- tillsammans med andra grönsaker.
ges ett hvarf potatis, så, ett hvarf siill, därpå lök och litet peppar.
Så fortsattes, tills det blir tre hvarf po- tatis och två hvarf sill, öfverst läg- ges^ smöret i flockar o&gt;ch där ofvanpå strö® skorporna.
Anrättningen stekes i god ugnsvärme omkr. 45 min.
och serveras som frukos trätt eller till Å DEN SENAST INFÖRDA SERIEN FRÅGOR FÖLJA smörgåsbordet.
• * * HÄR NEDAN SVAR, OCH HAR REDAKTIONEN 3 ÄRO &amp; AF BÄSTA KVALITÉ OM S O R G S F U L L A S T E UTFÖRANDE F Ö R S Ä L J A S ÖFVERAÜT En verklig ersättning för d e t dyrare natursmöret, Begär SVAR högsta märket: MUSTÄDS " BÄSTÄ-VÄXT " ANSETT, ATT DET UTFÄSTAPRISET 10 KR.
DENNA GÄNG DÖR TILLDELAS SIGNATUREN " MADRE " S p e n a t s u f f l é (f. 6 pers.).
1 / 2 ITVADAN INNEHAFV AR INNAN AF DENNA SIG- blåbär, 1 Vs — 2 del.
krossocker, 8 kg.
s.p enat.
3 li t. vatt en, 4 tsk.
salt NATUR BEHAGADE ANMÄLA SIG Å VÅR BYRÅ (20 gr.), (till förvaltning), 1 Va msk.
FÖR BELOPPETS UTBEKOMMANDE.
del.
vatten, 1 msk.
mondaminmjöl Siå vidt vi kunnat upptäcka, icke (15 gr.), 1 .msk.
potatismjöl (15 gr.).
mjöl (15 gr.), 2 msk.
smör (40 gr.), m edd elat någ o t porträtt af dam en 1 Va — 2 grädde, mjölk eller bul- N:r 136.
Hushållningssällskapen hål- Beredning: Bläbären rensas ', jong, 1 del.
ifråga ej heller finnes det i biogra -- tsk.
salt, 1 — 2 tsk.
socker, la ju vanligen väfskola i de flesta sköljas i silfat och få afrinna.
f ierna öf v er h ennes berö mdie- mak e. ägg.
Socker och vatten kokas till en tunn, 2 — 3 städer.
Bäst vore att Ni själf genom Men vi lofva att ha Eder begäran i klar lag, blåbären iläggas ' och få T i l l f o r m e n: V2 msk.
smör (10 bref förhörde er å em del olika platser minne '.
koka, tills de börja falla sönder.
De gr.), — alltid kan Ni finna någon lämplig 2 msk.
stötta skorpor, BEDAKTIONENS BREFLDÅA.
båda mjölsorterna utröras med en del.
Beredning: Spenaten rensas person.
E t t sätt är att hålla en am- EXPEDITIONENS BREFLÅDA. '
Gunnar.
» Något annat än en kallt vatten, och afredningen nedrö- (de grofva stjälkarna borttagas), hvar- bulerande väfskola och annonsera i dilettants verk? » Nej, visserligen inte.
S.
T.
Eder fråga kan införas som rea sakta i krämen, som ej bör ko- efter den sk ö 1 j e s y tt ers t v äl, lägges ortstidningarna i god tid innan Ni — n e 1 1.
En själ full af frågor, som annons och kostar då 2 kr.
Likvid ka, emedan den då lätt blir klim- på sikt och får afrinna.
Den förväl- slår er ner å en plats.
Ni kan be- väntar s.var a f sitt eget eko!!
Försök pig.
Krämen får därefter koka 5 lea öfver frisk eld (lägges i kokan- räkna 15 kr.
pr kurs (5 — 6 veckor) då h el 1 r e m ed vår f r å g oa f d elimng,.
i postanvisning.
kan samtidigt undervisa 15 — 20 min.
under rörning.
Upphälletsi i d&gt;e saltad t vatten) 5 — 7 min., upp- och T.
U.
L.
G. De&gt; tyska tidning ar na ha kompottskå,], sköljd med ljumt vatten, lägges i durksilag, öfvers^polas genast elever.
och beströs med strösocker för att med kallt vatten, som noga urpres- Madre.
ej bilda skinn.
Serveras med mjölk sas med en sked.
Spenaten hackas N:r 137.
Undervisningen omfattar SMUTSIGA TYGSKOR blif- eliler grädde.
Om så.
önskas, kunna därefter; när den är till hälften fin, 1. allmän förlossningskonst för barn- bären siilas ifrån och endast staften tillsattes mjölet, och speuaten hac- morskeelever; 2. kurs i instrumen- kas färdig.
(Om så, önskas, passeras på ett par ögonblick som användas.
Då tillsättes med fördel 1 tal förlossningskonst för dem, som i va tsk.
godt smör, som gör att krämen den därefter genom sikt.)
Smöret allmänna kursen erhållit minst be- smältes i en kasttrull, spenaten iläg- tyget med beröm godkänd, och ome- nya, om de putsas med VI- ej blir seg.
och fräses väl med smöret, den delbart efter allmänna kursen anmäla Användas inkokta blåbär, behöfva de ges nytt ondast få ett uppkok i sockerlagen.
kokande grädden eller buljongen spä- sig tilil denna kurs; 3. repetitionskur- KINGS TEXTIL-KRÄM, ser för äldre barnmorskor.
Kurser gifvats i Stockholm och Göteborg vid utmärkt, flytande putsmedel c s V i d allmän s \) agh^t, undervisningsanstalterna för barnmor- n&lt;jr \ ?^si t e t, ö v e r a n s t r ä n g - skor.
Den allmänna kursen fortgår för fygskor.
I flaskor å 30 9 månader i följd.
Nya kurser bör- ning o c h sömnlöshet.s^s OMOLMLV / ja årligen den.
1 juni och.
dem 1 okt.
och 50 öre.
Färger: Hvit, gul, NED VÄTESUPERC För kursen i allmän förlossningskonst a«0Xt JB1OLSTDC A.B.
PHARMACIA,Stockholm | är följande inträdesfordringar: Den grå.
Faller ej af och färgar som vill bli antagen till barnmorske- Kontrollant: PROFESSOR A.VESTERBERG.
elev, före juni eller december månads ej från sig, som andra tyg- utgång, om sökanden är bosatt i Lika bra och bättre än de; Stockholm, till Medicinalstyrelsen och pastor, utan fäster vid tyget.
bästa utländska i afseende i eljest genom Kungl.
Maj: ts befall- å konstruktion, hållbarhet, j ningshafvande i det lan där sökan- samt lätt och tyst gång.
Med Bör användas enligt å hvar- den har sin hemvist, inlämna eller i Prisbilliga.
rekommenderadt insända sin till v ä t e s u p e r o o c i d medicinalstyrelsen bref ställda, OBS.
1 FÖRMÄNLIGA e g e n - je flaska befintlig bruksanvis- AFLETALNINGSVILKOR.
h ä n d i g t s k r i f n a, enligt af me- dicinalstyrelsen utfärdadt formulär af- ning.
fat tade ansökan.
Blanketterna till sådan ansökan, kunna kostnadsfritt ep- Om ej Eder handlande för hållas å Kungl, Medicinalstyrelsens aktuariekontor, Svartmangatan n:r 9 varan, sändas minst 2 flaskor Stockholm.
En del betyg skola följa, 1.
Vederbörande pastors eller försam- lingsföreståndares intyg om ålder mel- franco direkt från fabriken.
lan 20 — 30 år, om frejd etc. 2. intyg af lärare vid skola angående god läs- Tillverkare: Industri-Aktie- ning, räkning e t c, 3. läkarbetyg, 4. hemortspersoners intyg etc. Löneför- bolaget Viking, Örebro.
månerna: För i kommunens tjänst anställd barnmorska minimilön 300 kr.
jämte bostad, vedbrand, eller 100 kr.
UNDERVISNINGS VAN lärarinna.
får därför.
Det arvode hon dessutom upp- bär för hvarje förrättning, lär på lan- j^NNONSER skola vara Inlämnade till plats.
1: sta sept.
på herrgård i Värm- land a t t läsa med två igossair 7 o. 10 det i medeltal uppgå till omkring Expeditionen senast fredag fSr att år gamia.
Rek.
o. svar till » Hemlif », 100 kr.
årligen, hvarjämte hon har rätt tunna infSras i följande veckas nummer.
Iduns exp.
f. v. b till ersättning för anticepticum.
SOM HUSMODERNS VEHKLIG A hjälp får flicka plats.
Kunnig i enkel EBON.
kiäd ' Siönmad och helst något musi- N:r 139.
Skrif till C. Fredrikson, kalisk.
Svar med foto och lönepret.
Katrineholms träförädlingsanstalt.
Det till Box 7, K i n n a. torde nog bli billigast att köpa en O ä n d aldrig o r i g i n a l b e t y g dylik paviljong färdig och få den upp- FRISK, HURTIG LÄRARINNA får utan e n d a s t AFSKRIFTER satt.
Kataloger och prisuppgift får plats i Östergötland att läsa 2:dra Ni Eder tillsänd.
förb.
kurs med en elev.
Svar till när Ni svarar på a n n o n s om Madre.
» 15 sept.
1915 » Iduns exp.
f. v. b. ledig plats.
N:r 140.
E g n a h e m s t r a d g å r - BILDAD FLICKA, karaktärsfast och d e n af Gusitaf Lind, 1:50, Rudolf ordningsälskande, kunnig i hand- Abelins » Den mindre trädgården », 1:25, UNDERVISNINGSVAN, sem-ina- arbete och hushållsbestyr erhåller 1 V i l l a t r ä d g å r d e n 2:75 äfven af UNG, eller 15 sept.
plats som biträde åt riebildad lärarinna, helst, musikalisk, Rudolf Abelin.
Samme författare har vid uppfostringsanstalten utgifvit böckerna » Om f r u k t och Kompetent att undervisa * 3 förb.
och husmodern för sinnesslöa barn å Stretered.
Lön 7 kl. evem4.
8 kli., samt engelska får f r u k t t r ä d s odling » 4 kronor, kr.
pr år och fritt vivrc.
Helst » T r ä d g å r d e n i n o m h u s », 2:50. plats på gods i Södermanland.
Be- 300 Ansökan med betygsafskr.
Alla böckerna äro illustrerade, samt tyg, upplysningar och foto torde musikal.
och foto insändes till husmodern " und.
insändas till Fredrika-Bremer-Förbun,- adr.
trefligt uppställda.
Kållered.
dets byrå, 48 Klarabergsgatan, Stock- EBON.
holm.
TV ÄTT FÖR ES TÅNDERSKA.
Befattningen såsom tvättförestån- VID BRUK I VÄRMLAND, tjänste- mannahem, får undervisningsvan, mu- derska vid Lunds hospital ooh .asyl är till ansökan ledig med tillträde siikalisk läi ' aiinna plats, att läsa 5 o. 2 klassens kurser med två flickor.
inom augusti månads utgång.
Den Vid.
Nya Inack.-Byrån, 24 Jakoibs- kontanta lönen utgör 600 kr.
jämte ålderstillägg efter 2, 5 och 10 år bergsgatan, Stockholm.
med 10, 20 och 40 Wo förhöjning.
EN ORDENTLIG, fullt pålitlig, sy- Dessutom tillkomma naturaförmåner, kunnig äldre flicka, van att på eigen bestående af 1: sta klassens kost, mö- hand sköta barn, " önskas.
Jungfru blerade rum med uppvärmning och finnes-.
Svar med betygsafskr., rek.
belysning jämte fri tvätt.
och lönepret.
till » Plikttrogen 14815 » Ansökan, åtföljd a f en kortare lef- und.
adr.
S. Gumælåi Annonsbyrå,, nadsibeskrifning, präst- och läkareintyg Stockholm, f. v. b. samt betyg utvisande kompetens för MALM 0 1 ANSPRÅKSLÖS, plikttrogen flicka, platsiens skötande, ingifvas hit in- nan den 31 augusti.
Sökandens ålder kunnig i enklare matlagning får plats, BEST vara omkring 35 år mien dock ej som ensamjungfru i liten familj på bör öfvierstiga denna.
Dalsland.
Lön 15 kr.
Svar snarast, P A T E N T (j märkt » 4 persu, Iduns exp.
Vidare upplysningar kunna inhäm- Hospitalskontoret, Lund, mellan I GODT HEM, omedelbar närhet a f kk tas å 10 — 2 på dagen.
', \ - &gt; Halmstad, får barnfröken plats-, ele- mentarbildad, frisk, enkel flicka, som Frisk, verkligt barnkär, bildad flicka, förut haft sådan plats.
Skall hand- något sykunnig, helst- med genom- ledat 3 barn i ålder 11- — 7 år, sköta gången barnavårdskurs erhåller ge- om deras, kläder, hjälpa dem vid läx- nast anställning hos disponentfamilj läsning samt något biträda husmo- på landet med 2 barn, resp. 1 och dern med em 5 mån.
baby.
Tvenne 9 år.
Svar till » Barnavård » under jungfrur finnas.
Vid.
Nya Inack.-By- adress S. Gumælii Annonsbyrå, Stock- rån, Jakobsbergsgatan 34, Stockholm.
holm, f. v. b. BREFLÅDA OXYGENOL- SALVA.
LEDIGA PLATSER 546
BILDAD BAKNFRÖKEN, sykumiig, er- håller plats, för 3 barn, 7 — 11 år, i närheten af Halmstad.
Betyg, upplys * - nimgar och porträtt torde insändas ' till Fredrika-Bremer-Eörbundets Byrå, 48 med godt sätt ooh goda rekommenda- Klaraberg sgatam, Stockholm.
tioner samt van vid i ett ordentligt Enkel, anspråkslös, barnkär FLICKA, hem förekommande göromål, får ge- från et,t godt hem, s.om genomgått nast eller 1 okt.
plats i liten familj.
ba rna v å r d s k u r s er h å 11 er d en 15 s e pt.
' Svar med betyg till Fru M. Molander, plats, i familj om 2 personer att skö- Alingsås.
ta ett spädt barn och dessutom delta- ga i husliga .sysslor.
Jungfru finnes.
Seminarieutbildad lärarinna Sv.
med referenser, lönepretentioner sökes till brukssamhälle i Västergöt- och foto.
sändes till » G-od plats », land ä t t läsa.
med 4 eiv *.
5 barn till Vexiö, poste restante.
t j ä n sit e-mä n.
B a rn ens åld er ett 6 V2 och Itre 8 / år.
Svar med betygsafskr.
Bättre flicka, och uppgift å lönepret.
och helst glad, anspråkslös och barnkär, helst äfv.en foto, som återsändes, emotses något musikalisk, finner plats, ho« till » E.
N. W. » under adr.
S. Gu- sivensk familj i Köpenhamn,, a t t som mæliii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b. sällskap och med husmoderns hjälp sköta hemmet.
Fullt modern varning.
Svar med fotografi, som returneras, jämte löneanspråk och rekommenda- tioner torde sändas under adreso » Fa- miljemedlem oktober », Iduns exp.
erhåller plats a t t sköta 2 gossar saimt vara behjälplig med lättare sysslor.
En änka eller äldre fröken, cirka 43 år, bildad Svar till » Undervisningsvan Engelska » ooh smäll, får plats i en affärsfa- Annonsb.
Ö. Larmgatam 1 Göteborg.
müj att på egen hand sköta hushållet (jungfru finnies ' e j).
iSvar till » Änke- fru », lduns exp.
Husjungfru EN HUSLIG, enkel och ordentlig flic- ka från godt.
hem Önskar i okt.
plats som hjälp och sällskap i familj el- ler hos ensam dam.
Äg e r my eken håg för samt kunnig i husliga sysslor, äfven handarbeten.
Tacksam för sv.
till » Okt.
1915 », Iduns exp.
f. v. b.
UNG NORSK DAME, embedsmands- datter, önsker at bli optat i et dannet, vel ' - ' - illet hjem, hvor hun kan være till nytte og hygge.
Lön önskes ikke.
Svar till » N.
H. », Iduns exp.
f. v. b.
ORDENTLIG FLICKA önskar plats som kokerska under föreståndarinnas ledning, till den 15 sept.
Svar till » Halländska », Hishult p, r.
EN 24 ÅRS FLICKA af god familj önskar plats som » husa » i bättre, tjänstemannafamilj i stad å fast- landet.
Kunnig i broderi och enkl.
sömnad.
Tillträde önskas under sept.
månad.
Svar till » Gotländska », Iduns exp., Stockholm.
VÄF- OCH SLÜJDLÄRARINNA med flerårig praktik önskar plats för vin- tern i skola eller hem.
Svar märkt » Sept. », Iduns exp.
f. v. b. GUVERNANTSPLATS sökes äf ung flicka, som genomgått tvåårigt se- minarium.
Kan äfven undervisa i tyska på nybörjarstadiet.
Svar till » Guvernant 22 år », Falköping p. r.
23-ÄRIG FLICKA önskar till 1 okt.
En i enklare matlagning kunnig en- plats mot fritt vi vre å större herre- samjungfru, van vid i ett ordentligt gård eller egendom, där tillfälle gif- hem förekommande göromål samt snäll ves&gt; a t t få lära matlagning och alla in- och villig, erhåller plats, den 1 okt.
om ett hem förekommande göromål.
Svar med betyg till Fru M. Molander, Svar till 3 o x 43, Harplinge.
Alingsås.
18-ÅRIG FLICKA (8 kl.) flom ämnar söka inträde vid fackskolan, önskar som medlem af familj en deltaga i hushållsgörDmålen i bildadt hem på landet.
Sv.
till » 18-årig », R e f s u n d poste restante.
- Engelsk Barnfröken Barnfröken äfven villig deltaga i städning och hemmets skötsel, bildad men an- språkslös, gladlynt o. fördomsfri, mu- sdk., sökes a,f läkare i Sthlm för 2 barn (10 — 7 år).
' Svar med foto, löne- pret.
o. ref. till » D. », Iduns exp.
f. v. b- Värdinna.
En bildad dam af god familj, lämp- lig att handleda tvenne halfvuxna flic- kors uppfostran erhåller plats som värdinna hos.
embetsmam i Skåne.
Sökande bör hänvänjda sig till P r o- f e s. s o r s k a n Herrlin, M a l e n. Ensamjungfru 1 EXAM.
- SJUKGYMNAST med goda betyg från D: r Kjellbergs institut, Sthlm, önskar anställning på längre eller kortare tid.
Svar till Ruth Sonesson, Branstaholm, ö v e d.
/ godt hem på landet helst prästgård, där ungdom finnes omskar ung, fin dam, något klen, a t t mot billigare inack.
efter krafter hjälpa till med prakt, görarn, samt ev. läsa med mindre barn.
I sienare fallet önskas dock något arvode.
Är mycket undervisnings-van och musi- kalisk.
Svar till » S.
T. vintern 1915 »,, Iduns; expi f. v. b. Barnkär, enkel och anspråkslös flicka som har vana att handhafva barn, fåi plats nu genast eller senare å landt- egendom nära stad, att hjälpa hus- modern med vården af en två års flicka.
Företräde har den som är ngt kunnig i sömnad och handarbete.
Svai med foto samt uppgift om äider och lönepret.
till » R.
M. », Lid köping p. r.
Ung, bättre fliaka med realskoleexamen önskar plats i god familj som husmoderns verkliga hjälp.
Van att deltaga i alla i ett hem förekommande göromål.
Är äfven villig att läs-a med barn eller hjälpa till med skrifgöromål.
Tacks ', för sv.
t.
» Villig » Box 12 S ä f s j ö. Mott fritt Vivre önsk.
dam medd.
tyska lektioner el.
sjukgymnastik och massage.
Sök.
har und.
16 år haft eget ins t. f. sjuk- gyrnn.
i Tyskland.
Prima ref. Svar till » Barnkär », Iduns exp.
Piats i familj, INACKORDERINGAR.
EN GOSSE som skall läsa 1: sta ele- ment.arklassens kurs får god imackor- ring på herrgård i Värmland som läs- kamrat å t egen son.
Svar till » God vård » Iduns.
exp.
f. v. b.
FRÄN 15 AUGUSTI kan helinackor- dering för längre eller kortare tid erhållas å Sjövik, Molkom.
H.
G. Petersson.
EN UNG FLICKA erhåller god in- ack o rd er i ng mied e ns am t. rum.
Ny- bragatan 56 B, 2 tr., ' Sthlm.
Fr.
Kall.
FÖR UN GDOM i Inn es god inack.
i bild.
h em, ej 1 äng t f rå n Sch ar t au eli.
iSödra seminariet.
Förstk.1.
fiius.
Bad ru m. Ref. F r n T. Diilln er, H o rms&gt;- gat,.
4, III, Stockholm.
I LUGNT OCH STILLA HEM, vackert beläget vid skog och sjö, nära Södertelje, kan 2 — 3 damer som önska hvila få god inackordering för år eller kortare tid från 1 sept.
Svar till » Lugnt och stilla », Södertelje.
SUNDSHOLMS öanatoriurn rör bröst- sjuka.
Adress: R y a b e r g.
Läkare: Med.
d:r Victor Berglund, Halmstad.
INACKORDERING.
God och billig så- dan önskas genast för vintern i natur- skön trakt på landet af bildad medel- ålders dam.
Sv.
med upplysningar till H. O. Iduns exp.
f. v b.
I LÄKARHEM emottages som säll- skap åt ensam 9-ärig dotter en väl- uppfostrad flicka, helst så,som klass- kamrat (1: sta klass i samskola).
Svar till » Godt hem », 8 a 1 a p. r.
INACKORDERING kan erhållas- med ensamt eller deladt rum hos fru Maria Plg-Gyllenbåga, Artilleri gat.
28 A III.
Centralt läge.
Allm.
22223 önskas till hösten af förlofvad flicka.
Villig att under husmoderns ledning deltaga i alla inom hemmet förekom- mande göromål.
Svar till » Kontorist », UNG FLICKA önskar plats i stilla Ludvika p. r. familj som hjälp och sällskap.
Sv.
t. Handarbetslärarinna Ungkarishusiiäli!
BÄTTRE FLICKA söker i höst plats » Familjemedlem », Salbacka, L ä n n ä s.
Kvinnlig filosofio Magister Ordningsälskande, praktiskt och i familj, helst på landet, genomgått HVEM BEHÖFVER en medelålders, utex.
fr. Andrea Eneroths.
Hända r- önskar helinack.
för höstterminen i bet.sk.
söker plats i skola eller hem.
8 kl. läroverk samt är kunnig i enk- sipars-aimt, stadgad t (minst 30-årigt), närheten af högre Latinläroverket å värdinna i sitt hem, hvilken Kunnig i väfnad.
Innehaft plats i bildadt fruntimmer, gärna lamdtbru- lare matlagning och sömnad.
Lön bildad omtanke, sparsamhet och itb- hushållsskola 3 år.
Svar till K.
N. Norrmalm i Sthlm.
Svar med ref. karedotter, med g-od hälsa och godt önskvärd.
Svar till » 28 år hösten 1915 », med inom 8 dagar till fil.
mag. Mai tresise förenar flerårig erfarenhet i Uddevalla p. r. humör, samt.
l u s t och v a n a att lduns exp.
f. v. b Ljungh, Höör, Skåne.
alla detaljerna a.f ett hems » skötsel sköta landthushåll, äf v en s om kunnig UNDElWISNINGSVArs, musikalisk Svar till » Plikttrogen », Solberga p. r. i såväl enkel som finare matlag- flicka önskar i sept .. plats i treflig ning och vana a t t bereda smör ooh familj att läsa med barn i ålder HANDARBETSLÄRARINNA omskar un- ost, äfvensom leda underlydande (2 7 — 12 år.
Svar till » Skånska », Äs&gt;- dervisa elever i hemmen mot billig som genomgått 8 kl. läroverk, önskar afgift.
Genomgått Handarbetets Vän- platts i godt vänligt hem som hjälp erhålla god inack.
i godt och lugnt pigor), erhåller genast eller genare p e rö d, p os t,e r es ta nt e. ner.
' Svar till » 23 1915 », Iduns&lt; esp.
med lättare sysslor.
Villig läsa med hem i södra Heisingland; nära läkare.
bra och varaktig plats å mindre i syd- UNG FLICKA med realskoleexamen västra Småland vid s-jö naturskönt be- önskar plats att läsa med yngre barn.
PLATS ÖNSKAS af hushållsvan flicka barn.
Är äfven kunnig i maskin- Hälsosam trakt.
Vidare upplysningar lägen egendom.
För dugligt, arbetsvil- Mar Helst vid bruk eller större genom korresp.
under adress » Själf- innehaft dylik plats, samt i vänlig och treflig familj.
Är kun- skrifning.
ligt och intresserad t fruntimmer är äger förut egendom.
till » Torborg 20 år », försörjande dam », Tolg p. r. goda betyg.
Tacksam för svar nig i sömnad och finare handarbe- Iduns exp.
Svar platsen ovanligt själfständig, då äga-r till » Pm. », f. v. b.
På Rottneros familjepensionat tt em. G od a r ek.
fr ån f Ör eg. p lat ser.
Vretstorp, poste restante.
ren tills vidare mesta tiden är bosatt 2 1 - ä r i g flicka Svar till » 26 », Iduns exp.
f. v. b i V ä r m l a n d öppet året om) finr ÖSTERRIKISKA önskar under å annan pllatsi.
Stor fruktträdgård.
UNG af god familj önskar den 1 septem- nas några rum lediga från 1 sept.
Hemtreflig bostad.
Svar från icke ko-m- vintern plats i familj att mot fritt LÄRARINNA, högre kompetens, un- ber plats i god och vänlig familj, Postadr.
Rottneros.
Tel. Sunue 120. musikalisk, omskar i Tyska språket.
dervisnings van, petem t undanbed es.
S var med ltömet- vivre undervisa för a t t erhålla undervisning i alla ansipråk, rekommendationer ooh foto Vidare meddelar fru Rurik Holm, plats till hösten.
Svar till » Linnea », i hushållet förekommande sysslor.
Sv.
Vid Tyra Rinmans Navigationsskolan, Stockholm.
s t. a t i o n.
(återsändes) snarast till » A.
F.
N. », Nääs, F l ö d a till » Familjemedlem », Marsvinsholm A si © n.
KVINNLIG GYMNASTIKDIREKTÖR UNG EXAM.
sjukgymnast (G.
D.)
ön- poste restante.
skar omkr. 1 sept.
plats i fan ».
(centralast) Önskar plats, gärna i fo- Hin dås, Barnskötorska Deiltl.
i hush.
Helst t. landet.
Fina milj på landet.
Äfven villig biträda 550 fot öfver hafvet, 55 min.
resa ej exam., med goda rek., frisk och bet.
o. reib.
Sv.
t.
» Anspråkslös ».
m. skrif göromål eller under vism.
på från Göteborg, mottages friska och lägre skolstadiet.
Svar till » Nyut- pålitlig, erhåller plats nu genast att Iduns exp.
sköta 4 barn i ålder 10, 6, 4 och GEBILDETE junge d e u t s i c h e sucht examinerad ' 21 år », ' Iduns exp.
f. v. b.
Utmärkt husmoder, infödd, tyska, klena barn för rekreation.
Anmäl- 1 år.
Svar med foto till Fru Bank- önskar förestå skolhushåll eller ål- ningar till höstens skolundervisning 1. iSeptember in feiner Familie Flicka af god familj direktör E. von Zweigberk, adr.
Borås.
zum Vill vara behjälplig med mottagas och prospekt sändas på Stellung (bei Familienanschluss.
Melmsi, med god skolunderbyggnad Önskar dringshem.
engelsk och tysk läxläsning.
Ref. begäran.
Rikstel.
16, Hindås,.
Enkel t ordentlig och pålitlig Stralsund, Knieperstr.
20. plats » i bättre familj a t t gå.
frun gifvas och önskas.
Svar till » Barna- hushållsvan flicka Ö P J G ~ TlICKA, söm genomgått tillhanda (evemt.
som tekniskt bi- vän P. B. », Iduns exp.
f. v. b. erhåller plats nu genast eller 1: sta 2 Fackskolans träde å apotek).
Barnkär och vil- Ex. lärarinmekurs med landt- sjuksköterskor ok t. a t t va ra h u s m od er ns ve rkli ga hushåll, önskar plats vid skola eller lig åtaga sig läxläsning.
Villig be- hjälp med alla.
inom ett större lamdt- som tala något for sig om så fordras.
och barnsköterskor erbjudes en å två flickor hois ung värdinna i hem.
Är intresserad hushåll förekommande göromål, å af alla husliga sysslor.
Goda betyg Svar tacksamt till Kamrer S.
Borg, erhållas genom S v e n s k a S j u k- lärarinna i norrländsk kuststad.
Svar landt egendom nära stad.
Företräde och Nora.
ref. finnas.
Svar till » 1.
sept.
sköterskebyrån, llvitf eldtsga- till » Lärarinna 75 å 90 » under adr.
har den sam är barnkär samt kunnig 1915 », B r o, 8.
V. B.
8.
Tel. 12735.
Göteborg.
i sömnad.
Svar med foto., rek.
jämte S. Gumælii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b Ung flicka uppgift om ålder och lönepret.
torde I GODT HEM PÄ LANDET, söker insi.
till » Godt hem », Lidköping- p. r. undervisnings van, musikalisk lärarin- med göd handstil omskar plats i än&gt; na plat si.
Goda betyg.
Svar: » In- betsmannafamilj att hjälpa till med tres ' sie för sitt kall », Iduns exp., Sthlm.
skrifgöromål.
Har förut varit syssel- önskar plats i familj som sällskap satt med renskrifning ' å domarekansli.
ENKEL FLICKA från landet fullt Äfven villig att deltaga i lättare hus- och hjälp, kunnig i klädmingS ' - och finnesi inackordering i fin familj i kunnig i ma ti., bakn., sömnad o. väf- liga sysslor.
Någon lön.
önskvärd.
linnesömnad samt finare handarbe- Göteborg för em ung flicka, hel Sit i sJöjd och landthushåll vid nad söker plats i större landthushåll.
Tornedatens.
folfchög- och landÄns- Svar till » Godt ' humör », d. tid,n.
f. v. b.
Svar helst inom åtta dagar till ten.
Svar till » 22 år » under adr.
S. konfirmerad.
Svar till » Ung flicka », » September 1915 », Iduns exp.
f. v. b Gumælii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
Sv.
Telegramb.
Annonsafd., Göteborg.
hållsskola förklaras härmed ledig.
Platsen tillträdes ' den 1 nov.
Lön 1,000 kr.
Ansökningstid till 1 septT Stiftelsen Tornedalens folkhögskola adr.
Ö f v e r t o r n e å.
PLATSSÖKANDE Uns, plikttrogen flicka, Klena och lindrigt nervösa damer 1 Konva e l scen e i m l t i bara Skolhushåll.
Angenämt hem och god undervisning B d l i ad flicka, Kombinerade lärarinnebefattnlngen tändan vid Stegeholms barnhem, hörande till H.
K.
H.
Prins Carls Uppfostringsin- rätfaiing å Gålö, är ledig 1 sept.
Er- farenhet i landthushåll erforderlig.
Sjukvårdskunnig har företräde.
Barn- a.nta-1 5 å 6.
Närmare meddelar In- rättningens, direktör adr.
Gålö, ö s^ terhanninge.
NOBLESS I GLASBURKAR.
För tillfredsställande af en del uttalade önskningar hafva vi sedan någon tid förpackat Ahl grens anspråkslös guvernant sökes för två Eliokor om 10 och 12 år till mindre ' herrgård.
Trefnad.
Betyg, uppgift om lönepret.
foto.
sändas till » Små pretentioner ».
Gnesta p. r. Skinn- &amp; Läderbalsam NOBLESS Lärarinna önskas a t t undervisa 2 barn,, 8 — 10 år, i vanl i ga sk o-lä mnen s am t vara villig biträda hui&amp;mader i lättare siy s s lo r.
S var m ed rek., f oto och lönepret en tioner till » Landt egendom », Kvarn p. r.
' (Östergötland).
äfven i praktiska glasburkar å c:a 100 gram till ett pris af 50 öre.
Nobless i glasburkar är af precis samma kvalitet som Nobless i tuber och fullt jämförlig med bästa utländska och dyrare fabrikat.
Färger: svart, brun, gul, beige, grå och hvit.
komp.
att undervisa två flickor och en pojke — ålder 6 — 9 år — i de första, klasserna samt villig deltaga i lättare hushållsgöromål får plats hos afsides boende (3V2 i l l ' - järnväg) tjänstemannafamilj i Norrland.
Bet- tyg jämte löneanspråk torde insändas till » Skogshem » Iduns exp., Stock- holm.
F. Ahlgrens Tekniska Fabrik, GEFLE.
Guvernant m, r Grundad 1885.
- n) 47 -
Höstkurs Hushållsskola » bildade unga flickor, med undervisning i hushåll, konservering, syltning, N o b y n ä s Doktor J. Arvedsons kar för s söm- och handarbeten.
Begär prospekt med bifogadt porto.
Anmälning stäl- les till fröken A. Bæckstrom, Husmodersskolan, L j u n g b y.
(Smaland).
Sjukgymnastik, Massage Kurser fr. d.
1 sept.
till d.
15 dec.
1915 o. fr. d.
20 jan.
till d.
20 mej 1910. o. P e d a g o g i s k G y m n a s t i k, medför enl. kongl.
maj: ts medgifvande samma komp.
o. rättigheter som .en kurs vid Gymn.
Central-Institutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran gen.
D:r J.
Ar- vedson, adr.
Odengat.
1, Stockholm.
R. Gymnastikdirektörsexamen E e &amp; t i o n e i » i E i n n e s ö m n a d, även blusar, underkjolar, skjortor, barnkläder.
Kurserna börja åter 10 sept.
varefter elever dagligen mottagas.
Prospekt på begäran.
Kawin Egnéw » Eva Egnéw, T.
35 30.
Sl&amp;yUe&amp;atm 3 6, Stockholm.
Asarum, Blekinge.
Före 10 september är adressen Bildade flickor mottagas å Nobynäs Herrgård, bel.
på småländska höglan- det i härlig trakt.
Grundlig undervisning i hushåll, väfnad m. m. meddelas af skickliga, exam.
lärarinnor.
Godt hem och den bästa omvårdnad.
Närmare medd.
föreståndar., Fru E.
von Kothen, Nobynäs, Frlnnaryd, Ö Stb.
Bikstel.
5.
Örebro Kindergartenseminarium.
A.
T.
210 04.
Biks Karlshamn 300.
Kurser för utbildandet af ICJndergartenledarinnor samt uppfostrarinnor i hem, barnhem, barnkrubbor m. m.
Höstterminen begynner den 15 September D e t t h o w s k a S m å s k o l e s e m i n a r i e t.
af lägges efter 2-årig kurs af kvinnliga Examensrätt för hela riket.
Kursen 2-årig.
Inträdesfordran: goda folk- Prosp.
och upplysn.
genom föreståndarinnan, fröken Maria Kjellmark.
» lever vid skoleäunskaper.
Ålder miust 16; Vs år.
InträdesprÖfn.
d.
3 sept.
Terminsafgifter 75 kr.
i klass I, 100 kr.
i klass n.
Hittills god tillgång på lärarinneplatser för de utexaminerade.
Prosp.
mot 10-öres porto.
Adr.
: Eriks bergs g.
10.
Stockholm.
0 Sydsvenska Gymnast k i - Insti utet.
Ny kura börjar den 14 sept.
Prospekt gen, kapten J. Thulin, LUND.
E.
H u l t s K v i n n l i g a U t b i l d n i n g s s k o l a och Flickpensinn i Stockholm (f. d.
Villa Hult) Fil.
D:r A n n a Ahlströms Läroverk böstkursen den 15:de Sept.
på 3 månader.
Skolans ämnen omfatta Hus- Göteborgs Gymnastiska Institut, Nya Elementarskolan för flickor, börjar moderskarsen hvari ingå, förutom allt hvad som hör till såväl ett enklare som finare kök, fullständiga kurser i Kläd- och Linnesömnad, Handarbeten, Konst- läng ta och fullständigaste slöjd och Målning.
Dessutom mottages elever i valfria ämnen såsom Sång, specialkurs i Musik, Språk, Klädsöm, Linnesöm, Handarbeten, Konstslöjd ooh Målning.
Pro- 29 Kommendörsgatan, Stockholm.
spekt med såväl muntliga som skriftliga referenser sundes.
Adr.
Fröken E.
Hult, — Begär utförligt Sjukgymnastik och prospekt.
Massage, — Gymnasium Småskola (äfven gossar).
Elementarskola med normalskolekompetens Artillerigatan 6, 2 t r.
(Invid Strandvägen) Stockholm.
Rikstelef.
11886.
Allm.
o r dimissionsrätt.
g s N y Anmälningar a H u s kunna m o d ske e skriftligen.
r s s k o l a tel. 28940.
Nästa årskurs börjar den 15 September.
G ö t e b med OBS.!
Den enda skola i Stockholm med helpension.
Anna S. Allégatan 2 A, Rt.
106 2 4.
Ahlström, fil.
d:r. Husmoderskurs på 1 termin.
— .Längre och kortare kurser i matl., bakn., M i Massage och Sjukgymnastik konserv., Linnesömn.
m. m.
— Obs.!
Äfven kurser för fruar.
Prosp.
på begäran.
Elvira Friborg.
Hildegard Friborg.
STOCKHOLMS MASSAGE- 8&gt; GYMNASTIK-INSTITUT H e l s i n g b o r g s H u s m o d e r s k o l a s Biblioteksgatan 2 8 R Begär prospekt.
D r o t t n i n g g a t a n 1 3.
Rikstel.
19 56 Allm.
tel. 8245.
— Odengatan 41.
— Rikstel.
6856. börjar ny kurs den 6 september 1915.
Teoretisk och praktisk undervisning i Fullständigt läroverk för gossar och flickor.
Skolan, som har rätt att an- finare och enklare matlagning, uppläggning, servering, bakning och konserve- ställa realskoleexamen och studentexamen, består av: l:o) Treklassig förbe- börjar d.
1 okt.
ny (ettårig) kurs i ring samt alla inom ett hem förekommande göromål.
Handarbete och linne- redande skola med lärjungar från 6 års ålder; 2:o) 6-klassig realskola; 3:o) m a s s a g e ooh s j u k g y m n a s t i k.
sömnad.
4-klassigt gymnasium med real- och latinlinje.
Begär pTOspektl Prospekt och upplysningar på begäran.
Höstterminen börjar den 31 Aug.
1915 kl. 11 f. m. med inträdes- och flytt- Brunkebergsgatan 9, Stockholm.
ningsprövningar.
Mottagningar Fredagar och Lördagar kl. 11 — 12 f. m.
Anmälningar och för- Doktor Bjerkes Ögonklinik frågningar även skriftligt.
_rsredogörelse sändes.
Läroverksadjunkt O. G.
A. Hahr.
Fröken Ella Strandberg.
öppnas den 15 september i Stockholms närhet af grefvinnan Lodochovrska.
Föreståndare.
Biträdande föreståndarinna.
Begär prospekt.
Nuvarande adress: Jakobsberg, Södertelje.
LINKÖPING.
Mélanogéne, Språkinstitut för unga flickur Skogsbo Hushål sskola, Leksand, Dicquemare — färgar hår, skägg ooh ögonbryn — håller färgen i månader.
Pris kr.
5: (- porto.
Försändes diskr.
börjar den 15 sept.
1915 sitt 12:te arbetsår för 8 Tinga flickor, som slutat skolan.
Kursen omfattar: enklare och finare matlagning, äfven vegetarisk, handarbete och väfning samt födoämneslära, bokhålleri och främmande språk.
Pris 800 kr.
Närmare upplysningar och referenser lämnas.
Franska Parfymmagasinet, Gertrud Walln, Hoflev., 21 Drottninggatan 21, Sthlm.
FRAKENPOMADA Slgno Lindåker, Leksboda (Dalarna).
Philip.
gör hyn skär och hvit.
3 o. 2 kr.
- f- porto HÅRFÄRG.
5 0 o. 2,50 - j - porto.
Återställer hårets färg.
Mot grått har!
Kommendörsgatan 32, 1 tr. S T O C K H O L M A Skolhem.
Elementarskola på landet — internat — med effektiv enskild under- visning t. o. m. l:sta ringens kurs samt förberedande till realskoleexamen.
Anbefalles särskildt för elever som a f hälsoskäl behöfva landtvistelse eller hvilkas uppfostran ooh utbildning ha de praktiska lefnadsbanorna till mål.
Samvetsgrann tillsyn och vänlig omvårdnad.
Ej fler elever än att prägel af h e m bibehålles.
Frisk, skogrik trakt i södra Värmland invid Vänern.
Referenser m. m. från Rek o t r E. Lame l le.
Kiineli n.
(islelelon Af Kungl.
Maj:t godkänd högre handarbetslärarinneutbildning med statsanslag.
Kurser på 1, l ' / si och 2 år.
Ansökningar kunna ännu insändas till ettåriga kursen, som börjar 1 Sept.
(Friplatser och nedsättning af termins- afgifter.)
Prospekt sändes.
P r a k t i s k a H u s h å l l s k u r s e n Lyceum för flickor, H u s m ö d r a r s o m ö n s k a sälja Härmed meddelas a t t det utmärkta Matvaror, Bär, Konserver, Frukter, alla slags Yäfnader, Handarbeten m. m. för flickor öfver skolåldern och så mycket efterfrågade hårvatt- torde anmäla detta till vår Byrå, som åtager sig alla slags försäljningar mel- vid Kommendörsgatan 13, Stockholm, net mot grått hår, som förhindrar lan hem i landsorten och Stockholm.
H u s m ö d r a r n a s C e n t r a l f ö r m e d l i n g, håraf fall ooh f u l l s t ä n d i g t börjar måndagen den 6 sept.
kl. 11 f. m.
Pågår omkring 15 veckor.
Jakobsgatan 20, Stockholm.
B,.
T.
128 34.
A.
T.
2313.
1 0 - 5.
borttager m j ä l l, och som i Undervisning meddelas i matlagning, bakning, syltning, inläggning m. m. öfver 40 års tid förts i Fanny Gelins Därjämte en kurs i hemmets hygien och sjukvård.
Parfymmagasin, Malmtorgsgatan 5, Anmälningar i skolans lokal fr. o. m. den 21 aug.
dagl.
11 — 12.
Förut skrift- Sthlm, numera fås under adr.
Firma ligen under skolans adress.
• Fanny Gelin, N o r r v i k e n.
Rikstel.
anordnas å Lyckebo pensionat S j ö - Norrviken 14.
Pris 5: 5 0 fraktfritt.
marken.
(Gbg — Borås järnv.)
under ti- den 15 sept. — 15 dec.
Undervisning i matl., bakn., kons ' eirv., väfnad, konst- i Malmtorgsbadet äT öppet hvarje tors- Treflig nyrep.
bostad sömnad, träskärning, mönsterritning Högre Flickskola, dag för d a m e r.
Yppersta medel Härligt om 5 rum och kök i Södermanland för bibehållandet af smärt figur och börjar sitt tredje läsår nästkommande 15 Sept.
å Herrsätra lantegendom, Vagn- m. m.
(Exa.m.
vaflärarinna) nära vatten och station, samt omgif- fin hy.
Badet är angenämast, om härad, Södermanland.
Undervisnings- och uppfostringsarbetet bedrives i enl. läge vid Viaredsjön.
, Pris för underv.
vem af fruktträdgård uthyres genast Förfrågn.
man är flera i sällskap.
Pris kr.
1:50. med principerna för de tyska " Landerziehungsheime ", modifierade efter svenska o. inack.
75 kr.
pr månad.
eller den 1 okt.
för 350 kr.
När- till Lyckebo pensionat, Borås.
förhållanden.
Från H.
Lär.
Sem.
utex.
lärarinnor.
Exam.
skolkökslär.
Infödd ställas mare mot porto.
Fru E. Sandström Tel. Sjömärken 9. språklär .. Ett fåtal v ä l a r t a d e barn ur goda familjer mottagas.
Lärmäs.
Tel. Örebro Odensbacken 29.
Praktisk liushallskurs Turkiska badet, H e r r s ä t r a Rikstel Mölnbo 12.
S k o l g å r d, Anna Sundln, Vagnhärad.
• Adr.
Herrsätra, i Iii!
Vasatorget 1.
Telef.
976.
Innehar g u l d m e d a l j och h e- d e r s ' p r i s.
Börjar sin 20:de kurs den 25 aug.
1915.
Prospekt gm FRU ALFH.
RYSTEDT.
Maltestorps Helpension tär flickur börjar sitt Ilde läsår den 7 sept.
1915. m o r H. CEDER- BERGS medi- cinska " Elementarskola.
Fortsättningskurser.
Franska och engelska talspråk.
Infödda utländska lärarinnor.
1 sept.
— 1 nov.
Matl., bakn., kon- Prospekt på begäran.
serv., väfn.
o. handarb.
Mycket ung- dom.
Prospekt mot två porton.
Fröken E. Dyrsen, adr.
: Maltestorp, Särö.
Fru IDA PALMGREN, Bettna.
A.
- B.
to a / etten.
är afgjordt nutidens förnämsta skon- hots- och barntvål.
Antiseptisk!
Med härlig parfym å 60 öre och utan parfym å 50 öre öfverallt, äfven å apoteken AKTIEB.
SASOL, GÄFLE.
OATIHE är ren hafreextrakt.
För dålig mage ordi- neras hafregröt; för dålig hy Oatlne hafrecreme, som re- nar porerna, aflägs- nar fräknar och fin- nar samt gifver hu- den ett ungdomligt friskt utseende.
Äkta Oatlne-Creme i hvit burk med grönt locks pris 1.50; 4-dubbelt inneh.
: 8. —.
Oatine-Snow 1.50.
Pinnas öfverallt samt hos A. W.Nording, Biblioteksg.
11.
Birgerjarlsg.
16 o. Drottningg.
63, Sthlm Fräknar, Birgitta-Skolan SASOL-TVÅL (or S a n k t a R e g e r i n g s g a t a n R.
T.
14WB.
finnar,pormaskar lefverfläckar ra.
m försvinna på kort tid genom vårt verkligt effektiva på vetenskap- lig grund framställda preparat 19 — 21, STOCKHOLM * A.
T.
Bl BO.
Undervisning i Klädsömnad, Fransk linnesöm, Barnkläder, Konstbroderi Knyppling, Spetssöm, och Filet ancien, monteringar m. m.
Föreläsningar: Gomtesse G. o. Fröken Elisabeth Thorman.
OBS.!
Samma lärarinnor som föregående år.
• Anmälningar till höstterminen som börjar 1 Sept.
göres under Juli och Aug.
skriftligen.
• Prospekt på begäran.
Emmy nylander.
Ferri n Fås pä apoteken Bästa järnmedel Utmärkt styrkande.
' Apoteket Lejonet, Malmö.
" KALOSOL ".
Pris pr flaska 2: —.
" Ansikfscreme de Mimosa ", Fondmr 31,200,000 krantgp.
Stockholmskontor: Arsenalagat.9.
„„,, (Södermalmstors 8.
Filialer:].
(Sturegatan 32.
Elev av Worth o. Bernhard, Paris.
creme borttager rynkor, hudrodnad o. utslag s a m t förlänar hyn ungdomlig 1 friskhet och fägring.
Gör hals och hän- der mjuka och hvita.
Säljes i burkar å 2, 2 5 och 1,50. flfln0r91lri0 hårväxt aflägsnas ögonblickli- ticllBlUllUC gen, smärtfritt och utan att 0 skada huden med vårt radikalmedel » Bartolin ».
Fondaf delning.
Kassafack Pris 2, 2 5.
börjar sin 15:de termin för bildade unga flickor den 15 sept.
1915.
Under- I ^ästa medel att erhålla ett visning i finare och enklare matlagning, bakning, konservering och in- VUllcli, lockigt, mjukt o. vackert hår, läggningar af bär, frukt, grönsaker och kött, vegetarisk matlagning, sjuk- utgifves denna vecka stärker hårroten och förhindrar mjällbildning.
Idun matlagning, uppköp, födoämneslära, hushållets ekonomi na.
m.
Olika kur- Pris 1,75.
Sändes utan angifvande af inne- i A och B. ser.
Examinerade lärarinnor.
Förbereder Inträde till lärarinnekurser I håll mot postiörskott från huslig ekonomi.
Adress till 15 aug.
Böle, Leksboda, (Dalarne) Sedan Stockholm.
Prospekt, ref. och närmare npplysn.
på begäran.
ELSA P H I L I P, Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlm, 1915.
E l s a Philips H u s m o d e r s s k o l a, S t o c k h o l m, K a r l a v ä g e n 2 5 (f. d.
1 A), - 548 - Deposition \ i!
°| Kapitalräkning / * \ 2 |o Sparkasseräkning 4 ° / LUl nrl / hflfllflttOfl lUlul Kemisk Tekniska Depöten, Malmö 39.
