# ID: svediakorp-per2173
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 27,553
# sentences: 1,933
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 3 3 ^ 1 4 9 2) A.
2ö:DE ÅRG.
SÖNDAGEN DEN 15 AUGUSTI 1915.
LOSNUMMERPRIS: 12 O R E.
ERNST HÖGMAN.
UPPLAGA ELIN A. WAGNER.
6W &amp; TZorfom Rrigsfarmef.
Berliner 111.
Gesellschaft.
j ET ÄR EN SÄLLSAM ODETS I skickelse att krigaren, som i tjänst i måste ägna sig åt konsten att i döda, som får uthärda öfver- ' mänskliga strapatser och spänna sina krafter till det yttersta, att denne krigare som konvalescent nödgas ägna sig åt de fred- ligaste af alla sysselsättningar, åt ett arbete, lämpadt för kvinnohänder.
Skottet, som fäl- ler honom till marken, de timmar han tillbrin- gar i sitt blod på slagfältet, de lidandesfyllda dygnen på sjukhuset — allt detta afskär likt en mörk dal soldalens lif från konvalescen- tens.
Nyss kastade han handgranater, nu en kvinnas lärjunge, öfvar han sig med korgflät- ning.
Nyss stormade han med bajonetten fi- endens skyttegraf, nu följer han med stickeln noggrant mönstret på sitt första arbete i trä- skärning.
Vår bild är hämtad från ett konvalescenfhem i Potsdam, ett af de många, där de från sjuk- husen utskrifna soldaterna omhändertagas.
Det gäller icke blott att läka deras kroppar så långt möjligt, utan också att bota öfver- ansträngda nerver och sjuka sinnen.
Och för detta ändamål är intet bättre än sysselsät- ning och inlärande af nya färdigheter, hvilka kräfva den sjukes hela uppmärksamhet.
I vissa fall tjänar undervisningen ett praktiskt ändamål, nämligen att ge konvalescenten ett medel till framtida försörjning, sedan han blif- vit oförmögen att fortsätta sitt forna yrke.
Skolor för konvalescenter finnas också, där de få öka sin bildning och inhämta den ty- värr för många så nödvändiga konsten att skrifva med vänster hand.
N å g r a Fredrika Bremer-bref.
i ID ETT GENOMGÅENDE AF DET 1 af det nya tryckta material till I Fredrika Bremers historik, som tillkommit efter den stora biogra- fien af Esseide och Sigrid Leijon- hufvud, fann jag att detta nya inte så mycket var af litteraturhistorisk som af personhisto- risk betydelse.
Dessa båda områden äro naturligtvis, då det gäller henne, lika- som skönlitterära författare i allmänhet, mycket svåra att särskilja, men om man •undantar brefvet till kusinen Fabian Wrede, presidenten August von Hartmansdorff och Lars Johan Hierta, så rör det sig här nä- sfan uteslutande omkring de mest privata saker.
Jag gör här en axplockning ur bref- ven till de båda sistnämnde, af hvilka de till Hartmansdorff förut aldrig varit tryckta.
Minst förtroligt ställer sig förhållandet till H i e r t a, som var hennes förläggare och med hvilken hon mest brefväxlat i affärssa- ker.
Med undantag af " Grannarna ", som ut- kommit hos Schmidt &amp; C:o i Kristianstad, samt de båda mindre kända arbetena " Mid- sommarresan " och " Ett blad från Rhenstran- den " på C.
A. Bagges förlag, hade Hierta förlagt alla de s. k.
" Nya teckningame ur hvardagslifvet ".
1853 inköpte han f. ö. Ärsta från Fredrika Bremer och hennes mor.
Hon var enligt uttalande i ett bref äf 1846 så nöjd med Hierta som förläggare, att hon icke ville byta, fast anbud om drygare honorar från andra håll blifvit henne gjorda.
" Trygghet med afseende på ärlighet, pålitlighet, grann- lagenhet i affärer är för mig det viktigaste. "
Hierta hade också en gång (1847) på ett för henne mycket förmånligt sätt förmedladt uppgörelsen angående ett engelskt honorar.
Och redan 1844 känner hon sig stå honom tillräckligt nära för att inför honom gräla öfver den liberala pressens förhållande till regeringen, men också komplimerrfera ho- nom för den " mera moderata ton ", som så fördelaktigt utmärkt Aftonbladet under s e - nare år.
" Förlåt denna opåkallade opinionsyttring ", slutar hon brefvet, " och se däruti endast: kär- lek till mitt fosterland, tro på en lika kärlek hos den jag skrifver till, känslan af vikten af hans verksamhet för detta älskade land samt — inskan att icke ha orätt mot dem som i senare tid visat mig mer än ett prof af välvilja och godhet ".
Ett par långa bref af Hierta, af hvilka åtminstone det förra är från 1848, ha förut varit tryckta i de Själf- biografiska anteckningar af Fredrika Bremer, som ett par år efter hennes död utgåfvos af hennes syster.
Hierta hade iydligen känt sig en smula tveksam inför författarinnans hållning mot den radikala åskådningen i ma- nuskriptet till romanen S y s k o n 1 i f, som han fått till genomläsning, men hon försäk- rar honom, att hon inte hade åsyfatt hans åsikter, på samma gång som hon vidlyftigt och under åberopande af Hegel talar för uppbyggande af en liberalism på kristen grund.
Det första brefvet slutar med orden: " Huru än Ni må blifva stämd mot mig, så skall jag förblifva och såsom hittills mot Era ovänner stå som Er vän.
Fredrika Bremer. "
Presidenten August von Hartmansdorff, den radikale högermannen, som han väl nu för tiden skulle kallats, originell och karaktärs- fast nog att som politiker alltid gå sina egna vägar och därför nästan bokstafligen sten- Prenumerationspris: Vaitl.
upplagan: Helt år Kr.
6.5 » Halft år » 3.50 Kvartal • 1.75 Manad &gt; 8.75 kastad af Siockholmsmobben och sedan svi- ken af Riddarhuset — hörde till Fredrika Bremers umgängesvänner.
Genom hennes bref till Malla Silfverstolpe veta vi, hur tro- fast hon infann sig hos familjen just under orosdagarna 1848.
Det enda otryckta jag lyc- kats komma öfver af alla hennes bref, utgöras af de bref till honom och hans fru, som nyligen med hans kolossala brefsamling hamnat på Riksarkivet.
De vittna om ett ganska flitigt umgänge mellan familjerna.
Presidenten lå- nar henne tidningar och böcker, och hon skickar honom en burk sockerlingon, som hon själf syltat.
Hon tackar honom en gång för hans omtänksamma, oförtjänta godhet.
" Den är mig som sol i hjärtat, en verklig himlamat. "
Ett långt bref af den 15 maj 1849 börjar hon med följande ord, skrifna med runor: Gode Forsete (" försiitare " ' = president, el- jest rättvisans gud, Balders son), och fort- sätter därpå: " Sedan jag med ofvanstående gifvit min bäste President en profbit på mina framsteg i isländska språket samt i runskrift — — — skyndar jag att tacka för — — — den in- tressanta biografiska teckningen af Söder- mark. "
Och så följer en liten bit med Fre- drika Bremers egna intryck af den målare, som gifvit oss den ungdomligaste och mest idealiserade bild af henne själf, den som utan tvifvel inspirerat Carl Larsson: " Hans död var mig så oväntad och smärt- sam.
Han var så full af lif, så lefnads- l u s t i g, då jag besökte honom, ett par da- gar före min afresa.
Han hade nyss begynt med en ny medicinsk behandling, och var full af hopp att ännu kunna bli bättre; han led nu af tandvärk, men ansiktsfärgen var frisk, och sinnet så friskt, så modigt, så fullt af ifver och glädje i den konst han öfvade och lefde i.
Ack!
Han kunde så skönt och rikt lefvat länge ännu.
Och likväl — kunde han äfvenså skönt nu dö.
Han hade uppnått den punkt i sin.
konst, som han sökt och sfräfvat efter, han kände sig m ä s t a r e öf- ver färgen och formen, öfver det tekniska, han kunde fritt öfverlämna sig åt andens in- gifvelser; — den lycklige!
Han såg växa upp med kraft och egendomlig talang de två unga konstnärer han danat.
Hans son må- lade i rummet bredvid hans, och fadern kun- de med fadersstolthet säga: " Han är i mån- ga delar öfver mig ".
Han såg i sitt rum Troilis sista faflor, sända hem från Rom och sade: " Den förb.
pojken!
Jag vet inte hur det är, men när jag ser på dessa så — — vattnas jag i ögonen. "
— Den lycklige!
Väl kunde han dö.
Och likväl skulle jag ej rätt kunna trösta mig öfver hans död, om jag ej med full öfvertygelse kunde säga med en af mina vänner, som efter Söder- marks död tillfrågades: " Hvad gör väl S ö - dermark nu? "
— " Han målar. "
Det bref till Hartmansdorff, som innehåller denna älskvärda teckning af Södermark, är dateradt Köbenhavn, men meddelar, att hon så lefvat i förströelser, att hon infe hinner med något långt bref om Danmark och dan- skarna.
Som " brefdragare " begagnar hon emellertid själfve H. C. Andersen, som hon kallar " en af de älskvärdaste och angenä- maste människor " hon känner och som hon hoppas skall lära känna Sverige genom Hartmansdorff, då han nu skall resa öfver dit.
" Marie skall — det är jag viss på — I Iduns byrå o. Expedition, Mäster !S °s Allm.
9803.
Expeditionen: Riks 1646. i Praktupplagan: Redaktionen: " Riks 1646.
Helt år Kr.
9. — - i.
io_4.
: K al J?
* * * Kvartal Månad r * * - g • » 2.25. '
°- • 9 0 Red.
Högman: Riks 8660.
Allm.
402. jq h _ i.
Verkst.
direktören kl. - 11- 518 g m LYDIA IDUN A F WAHLSTRÖM.
efter att ha sett honom något mera, icke blott tycka om, men äfven hålla af honom, och Presidenten skall icke tycka illa därom ", försäkrar Fredrika.
Andersen meddelar myc- ket riktigt i " Mit Livs Eventyr ", att Fredrika Bremer varit outtrötlig att skrifva bref för honom till svenska vänner, men nämner icke särskild!
Hartmansdorff bland den mängd folk han i Stockholm kommit i beröring med.
Slutligen vill jag ur brefven till Hartmans- dorff meddela ett litet fosterländskt utbrott, som nu likaväl som då har sin aktualitet.
Det är ur ett bref af den 21 februari 1844, då H. hade skickat henne en biografi öfver Berze- lius: " Sammanställningen mellan Karl XII, Linné och Berzelius är ny, slående och för mig alldeles förtjusande.
Ty hvad kan man ej hoppas af ett folk, som, nästan dignande på slagfältet, under blodiga lagrar kan samla sig i det stilla, det djupa, och uppstiga för att räcka världen frukten af nya, fredliga er- öfringar i vetenskapens palmer; som öfver- ger krigefs spira blott för att fatta fridens och genom den fortsätta den andliga befri- elsens gudomliga verk.
Att tillhöra ett s å - dant folk är en stor välsignelse och en stor kallelse.
S å har jag känt det alltifrån min barndom.
Lycklig den, som kan tjäna det med kraft, och i dess tjänst väl använda sitt gifna pund! "
På färd mot hafvei.
Af ARTUR MOLLER.
[ARLEDEN BÖRJADE VIDGA SIG, och ångaren gled ut mot hafvet.
Det var i midten af maj, vid åttatiden på morgonen, vårens och morgonens friskhet låg ännu öfver de kala stränderna.
En ljum, knappt märkbar bris hade begynt släta ut deras spe- gelbilder, och kom i stället vattenvidden att glittra som ett ofantligt blått siden, tätt besatt med tallösa paljetter.
Efter ångaren kretsade en svärm af må- sar; deras hvita vingslag blixtrade i solske- net, och deras gälla p i - u, p i - u skuro glupskt och lifsbegärligt genom stillheten.
På däck befunno sig endast två passage- rare.
Det var två medelålders män, som sla- git sig ned på soffan utanför rökhytten; den ene höll sin hatt i handen och lät luftdraget spela genom sitt hår, som hade täta s i l v e r - strimmor i det svarta, men ännu var tätt och vågigt.
Han hade en djup rynka mellan ögon- brynen, ögonlocken voro tunga och blåsvällda som af nattvak.
Det fanns äfven vid mun- vinklarna ett grubblardrag, som tycktes mot- säga den varma durklangen i hans röst, lik- som i de ord han talade.
— Ah, en enda sådan morgon som denna uppväger ju hundra gråa dagar.
Känner du hur tiden står stilla omkring oss.
Tycker du inte det är som vi giede rakt in i evigheten med en himmelskupa öfver oss och en annan under oss!
Han öppnade sin rock som för att kunna andas friare.
— Var försiktig, sade den andre, som hade ett slutet, nästan barskt ansikte och en torr röst — våren är förrädisk.
atan4.
5 Allm.
6147.
Kl. 9 — 6.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.6147.
Kl. 9 — 6.
Riks 8659.
Allm 4304.
- FÖR Annonspris: Pr millimeter enkel spalt: 25 öre efter text.
Utländska annonser: 30 öre å textsida.
30 öre efter text.
35 öre 20 " Itförhöjning för särsk.
å textsida.
20 ° / o förh.
begärd plats.
för sirsk.
begärd plats.
Hans anmärkning gick emellertid obeaktad förbi: — Det är som om skillnaden mellan det som varit och det som är upphäfdes.
Som om det fanns minnen, inför hvilka tiden står maktlös.
De sutto båda en stund tysta och betrak- tade stränderna, liksom invaggade i hvar sina tankar af propellerns jämna dunk och vattnets fräsande kring ångarens skrof.
— Det finns inget landskap, så strålande hedniskt i sin nakenhet, när solen skiner på det som detta, sade den förste.
— Det är slå- ende hvad en svensk poet skrifvit om det: Eldens lidelse klädt bergen nakna som i kärlekslek.
Och på lemmar, som siti hölje sakna, ligger klippans hud och skiner blek.
Den slutne höjde en smula otåligt på a x - larna.
— Alltid dessa antropomorfistiska bilder för att förgylla upp naturen.
Som om den inte vore mycket mera imponerande i sitt eget stumma, liknöjda majestät.
S e på den där runda stenen, som sticker upp som ett säl- hufvud i vattenbrynet.
Tänk på att långt in- nan den första röken från ett lägerbål steg mot himlen, långt innan den första gnistan tän- des i en människohjärna, låg den som den ligger där nu.
Och tusentals år sedan alla stämmor tystnat på den här planeten, skall den blänka fram och försvinna i dyningen, som inte tröttnar att slipa den — — Ett leende lyste fram i vän- nens ögon.
— Det där grundet känner jag nog igen, må du tro.
Det var nära att vi blifvit sittande på det en augustinatt.
Nej, mörkt var det inte, men jag satt bara och stirrade på hen- ne i stället för att hålla utkik föröfver.
Hon var hvit som en fé i sin sommarblus, och hen- nes ögon stodo fulla af ömhet.
Han sträckte ut armen i riktning mot ett lågländf skär, på hvars insida en sandremsa lyste näsfan orangefärgad i skydd af några stormslitna enbuskar.
— Och där, där är vår badvik!
P å det skä- ret var jag en gång på vippen att sätta lif- vet till.
Sjön låg hårdt på den dagen.
Men jag ville ju visa mig duktig för henne, och simma rundt om.
Jag fick för mycket saltvat- ten ned i lungorna, och när jag var midt emot den där udden, du ser där, kände jag att det började ta slut med andedräkten.
Jag för- sökte gå upp.
Men stenen var hal, sjön ref mig ut igen.
Gång på gång försökte jag klam- ra mig fast, men skar bara sönder knäna på alla de små skarpa tångmusslorna.
Till slut hade jag munnen så full af vatten, att jag inte ens kunde ropa.
Då kom hon springande öf- ver skäret, naken som jag, och försökte räcka mig sin hand.
Men jag nådde den inte.
Vet du hvad hon gjorde?
Hon kastade sig ned på klippan, högg tag i en buske och sträckte mot mig sin fot — sin lilla hvita ljufva fot.
När nästa våg lyfte upp mig, fick jag fatt om den, och hon drog mig upp på skäret, halft medvetslös som jag var.
— Den andre hade vändt bort hufvudet och följde med ögonen en mås, som i blixtsnabbt volpigné störtade sig ned till vattenbrynet, där den blef sittande på skummet med halft hop- fällda vingar som en fjäril på en blomma, och Pehr Thomassons byst i Ronneby.
DEN ENKLA FOLKSKALD, OFVER HVILKEN eit minnesmärke nu aftäckls i Ronneby, har en gång varit en af de mycket flitigt lästa författarne i vårt land.
Och han läses ännu, skulle vi tro, bland befolkningen ute i bygderna, läses emedan hans frohjärtade bygdemålningar i all sin konst- löshet äga något friskt och omedelbart, som al- drig förfelar att göra intryck på människor.
Min- nesmärke!
— ett ståtligt monument i granit — har åstadkommits genom frivillig insamling i skaldens blekingska hembygd och har fått sin plats på en dominerande höjd i Rådhusparken.
Arbetet har utförts af Sven Jönssons stensliperi i Bräkne-Ho- by och reliefmedaljongen är utförd af den kände skulptören Sven Andersson.
Aftäckningen ägde rum under enkla, men högtidliga former och un- der stor fillslulning af befolkningen i såväl de kringliggande städerna som å landsbygden.
Landshöfdingen grefve A. Wachtmeister fram- bar ett tack till kommifterade och främst deras ordförande, riksdagsman Lindvall, för det intres- serade arbete, som nedlagts för att få bysten rest och erinrade om Thomassons betydelse som för- fattare.
Härpå bjöd landshöfdingen täckelset falla.
En dotter till Pehr Thomasson, som bevistade högtidligheten, nedlade en krans på monumentet.
(Asfrid Carlie och Sigrid Lundström foto.)
Jduns Rvinnfiga afiademi.
MED ANLEDNING af att fröken Sofia Gumce- lius, som inom Idunakademien representerade affärsvärlden, aflidit i början af detta är, riktas härmed en vädjan till vår läsekrets att inkomma med förslag på någon svensk affärskvinna, som kan anses lämplig att intaga den ledigvordna plat- sen.
Vidare anhåller akademien att våra läsare behagade inkomma med motiveradt förslag till pris- tagare för 1916, hvari angifves någon svensk kvinna, som kan anses berättigad till hederspriset 1,000 kronor, för belönande eller främjande af nå- gon förtjänstfull kvinnlig gärning.
Förslagen torde adresseras till akademiens sekreterare med.
d-.r Karolina Widerström, Gamla Kungsholms- brogatan 19, Stockholm, och insändas ju förr dess hellre, senast före utgången af oktober månad.
KLIPPAN.
IM k e m i f k f fvéÉ ' é fciEdrakMdning \ ciréc l^ippor^hxjJ ^belåten- det var mera för sig själf den barhufvade mumlade: — Lycksalighetens öar — från min lyckas år!
Men nu ryckte tigaren bredvid honom till som för ett rapp.
— Din lyckas år!
Är det verkligen ditt all- var att du på det hela taget var lyckligare då än nu.
Plågades du inte då som nu af dina nerver!
Leddes du inte ofta då som nu.
Blef du inte i samriiä misshumör när du fick söt- soppa till middagen, eller din tvätt var för hårdt stärkt!
Vännen log blekt utan att svara, men tala- ren återtog med samma agitatoriska hetsig- het i stämman.
— Jo du skall inte försöka förneka det.
Jag m i n n s det mycket väl, min vän.
Och jag minns också ett speciellt tillfälle, då vi kom- mit seglande med min kutter för att ta dig ut på en fiskefur.
Din hustru kunde inte följa med — hon måste vara hos er nyfödde — och hon bad dig bevekande att stanna hos henne.
Du följde med, ja du följde verkligen med.
Den andre riktade hastigt blicken på ho- nom som en strålkastare.
— Du skulle ha stannat?
— Jag?
— Det kom en biton af förvirring, som han likväl hastigt bemästrade — det är inte frågan om mig.
Hvad jag ville säga var det, att " lyckan " är ett begrepp, som vi fått ur romanerna och som saknar motsvarighet i det verkliga lif — vet.
Men du har alltid trott på det.
Hur väl jag minns dig som gymnasist!
Då fantiserade du också om lyckan.
Men då låg den i en mystisk och obestämd framtid.
Nu har du skjutit till- baka den i det förflutna.
Det är ett ålderdomsfecken, ett b e - tänkligt ålderdomsfecken.
— Inte så betänkligt som a ' i inte alls drömma längre, kom svaret helt saktmodigt.
— Men du misstar dig i alla fall: jag var lycklig, ehuru jag kanske inte visste det.
Den slutne skrattade torrt: — Nå, låt gå för det — en sådan lycka står jag inte efter!
Mannen med det svarta håret och silfver- sirimmorna betraktade honom tankfullt från sidan: — Du afundas mig således inte längre?
Ska vi nu gå in och äta frukost?
TvcLff-och F ä r g e r i A k t i e b o l a g G ö t e b o r g - 519 Modernaste - Finpappersbrak.
&gt; Sjmclaitläav Flnawe och Post ', i Sftwlf-, Koplm- Tfyckpappei * samt ftawtong.
/ dans textpapper tillverkas af Klippan.
Fru Martina Bergman-Österberg.
En hädangången ban- bryierska.
|RU M A R T I N A B E R G M A N - O s t e r b e r g, som nu aflidit 66 år gammal i sitt andra hemland, England, skall sörjas uppriktigt af kvinnor i hela vårt land.
Per- sonligen var hon mycket litet känd här hem- ma, då hon ju haft hela sin lifsverksamhet förlagd i England, och under de sista tret- tiofem åren endast vistats här på kortare besök, men hennes intresse för kvinnornas sträfvan efter kunskaper och utbildning och det frikostiga understöd hon gifvit, har gjort henne allmänt känd och värderad långt ut- öfver gymnastikens värld.
Den stora fram- gång hon haft i sitt arbete för den svenska gymnastiken i England var tillika en sporre och en uppmuntran för unga kvinnor, som sträfvade att bryta sig en egen bana.
I Idun har vid flera tillfällen skildrats fru Bergman-Österbergs verksamhet.
Hon blef tidigt ställd inför nödvändigheten att icke blott försörja sig själf, utan äfven själf skaffa sig och bekosta sin utbildning.
Hon ägnade sig först åt lärarinnekallet, efter att ha b e - drifvit språkstudier i Schweiz.
Efter ett par år begaf han sig emellertid till Stockholm och försökte att komma in på flera olika b a - nor.
Till sist lyckades det henne att få en anställning på Nordisk Familjebok.
Efter tre år lämnade hon denna befattning för att mot- taga en lärarinneplats i London.
Det var här som hon genom fröken Concordia Löving, som då var inspektris öfver gymnastiken vid småbarnsskolor och folkskolor för flickor, leddes in på det arbetsfält, hvilket sedan blef hennes.
Fröken Löving önskade finna en ef- terträdare, och fröken Bergman for tillbaka till Stockholm för att på Gymnastiska Cen- tralinstitutet utbilda sig till gymnast.
Hon startade också efter att ha tagit sin examen år 1881 sin bana i England som Concordia Lö- vings efterträdare.
Redan tidigt började hon utbilda gymnastiklärarinnor enligt det Ling- ska systemet, och år 1885 öppnade hon ett eget institut i Hampstead.
Företaget blef en stor och varaktig framgång.
Nu efter trettio år, då institutets skapare och ledare är borta, står det som medelpunkten för all svensk gymnastik i England.
Man kan tryggt säga, att det är fru Bergman-Österbergs elever, som bära upp den kvinnliga gymnastikunder- visningen i England.
Det var hon, som först skapade behofvet af en sådan undervisning och speciellt utbildade lärarinnor att sköta den.
Institutet är sedan 1895 beläget i Kingsfield, Dartford Heath, och om dess storslagna di- mensioner och vackra omgifning ger vår bild en föreställning.
Från England ingår i dessa dagar underrättelse att fru Bergman- Österberg donerat hela sitt institut till C a - peska undervisningsdepartementet, som tack- samt mottagit den storartade gåfvan.
Det kan anmärkas att hon för några år sedan erhöll ett erbjudande att sälja nämnda institut för den ansenliga summan af 30,000 pund st, men afböjde det lockande anbudet.
Genom sin släkting, fröken Signe Bergman, som under ett par år varit hennes sekretera- re, stod fru Bergman-Österberg i kontakt med den svenska rösträttsrörelsen.
Det var ock- så åt L.
K.
P.
R. hon uppdrog att förvalta den donation på 50,000 kronor, som var afsedd att främja upplysningsverksamheten bland kvin- norna i de trakter dit föredrag och kunskap annars sällan nå.
Sedan år 1911 ha ju de Bergman-Osterbergska samhällskurserna på- gått årligen i olika delar af landet, mottagits med det varmaste intresse och burit skörd i nyväckt intresse hos kvinnorna för det sam- hälle, i hvilket de lefva.
Fru Bergman-Österberg och hennes man, förre lektorn Edvin Österberg i Stockholm, ha tillsamman gjort ännu en donation, näm- ligen af sitt sommarhem Apelryd vid Båstad, som skänkts till Fredrika Bremerförbundet att användas till en fruktodlingsskola för kvinnor.
Redan i sommar arbeta vid skolan några elever, ehuru undervisningen icke tor- de komma i gång på allvar förrän nästa år.
I den artikel om fru Bergmans verksamhet, som för 25 år sedan stod att läsa i Idun finna vi följande rader, som då uttryckte en för- modan, men i dag innebära en visshet: " Hen- nes eget namn skall lefva i tacksamt minne hos det uppväxande släktet sedan hon själf skattat åt människans vanliga lott, förgän- gelsen, och hennes fosterland kan med stolt- het räkna henne bland sina yppersta dött- rar. "
Fru Bergman-Österbergs hem i Kingsfield, Dartford Heath, Kent, England.
1 Doktor Tage Sjögrens Röntaeninstltut S: STUREGATAN 8 - STOCKHOLM I l v l l i y O I I I I I O M l M l Af E. SCHMIDT.
NTET ÖGONBLICK AF SITT sextioåriga lif, nej, intet enda, bär fru prostinnan Malin Krabbe så tydligt inom sitt minne som den hvita och soliga söndagsför- middag i januari, då hennes vän och syss- ling Magnhild Ehrnberg kommer upp till hen- ne och lägger i hennes händer och blifvande ägo Lindgården.
Så som hon minns det Hur klart allt- sammans — — — Där är den lilla våningen med de låga rummen vid Torggatan, förmaket med den blekta blå sammetsmöbeln, empirebyrån med den förgyllda pendylen och de antika vaser- na — den sforrosiga mattan med den nötta fläcken alltjämt synlig på det ställe, där Karl-Fredriks gungstol ailtid gungade hem- ma vid Österby — — hon minns ännu att det just är lysduken med liljemönsfret, som Ella sytt, som ligger under lampan för söndagen.
Ännu kan hon höra tamburklockan ringa, det tunna, välbekanta klingandet af klockan i snodden.
Hon hör Magnhilds röst ute i tamburen, medan Hanna pälsar af henne yterkläderna, och hon går tvärs öfver rummet emot hen- ne — — Hur hon minns henne från den j a - nuarisöndagen!
S å tydligt som ginge hon i denna stund tvärs öfver den storrosiga mat- tan henne till mötes.
Hon var fordom lång och hög, Magnhild, men längden har sänkts af åldern, och hon går mycket böjd.
Hennes högt uppstrukna hår är hvitt, kinderna magra, infallna, och ådrorna ligga blå och och höga vid tinnin- garne.
Hon är sjuttioåtta år, hon har haft ett slaganfall.
— Ja, ja, det syns, tänker prostinnan Malin, där hon går emot henne i rummets solskarpa dager — det är inte samma Magnhild — ännu i fjol så hög, och rak!
Men till henne själf säger hon, gladt b e - römmande: — Du är dig lik, kära Magnhild, aldrig rädd för något!
Vet du ens af att det är åtta grader kallt i dag?
Hvad du var snäll som kom upp!
Här sitter jag så ensam.
Fröken Magnhild Ehrnberg småler, det samma raka fina småleendet, som talar om att hon en gång var en stolt och vacker ung flicka med rikedomens luft bakom sitt hög- burna hufvud.
Rikedomen är där ännu, hen- nes svarta klädesklädning bär handsydda bårder, guldkedjan med rubinknäppet glän- ser mot klädningslifvet, diamantringarne på de hvita, hvita fingrarne.
— Hon säger litet sarkastiskt till vännen: — Du sitter inbyltad och innestängd af Hanna som vanligt, förstår jag!
Det är eljes bara ett litet friskt och godt vinterväder.
— Är du ensam, är Ella inte hemma?
— Nej, de ha sin tjänstgöring på sjukhu- set i helg och socken.
S å där hvarannan söndagseftermiddag och kanske någon gång i veckan ser jag henne bara.
Magnhild ser mot den stängda dörren till matsalen.
— Brukar inte din svärdotter kom- ma upp till dig med barnen?
— Äh nej, inte om söndagarna just, då äro de alltid till middag hos Hedvigs föräldrar, i dag ha både Elis och Hedvig rest till lan- det, barnen skulle vara hos morföräldrarne.
— S å, det kan vara.
Jag skall säga dig en sak, Malin, jag tycker inte om din svärdotter.
Prostinnan Malin vet det.
Innersta sannin- CEREBOS SALT;: för undersökning af bensystemets skador och sjukdomar, lung-, hjärt- och mag- • • sjukdomar m. m. samt för behandling af vissa tumörer, struma, körtelsvulster,: • kroniska hudsjukdomar, såsom eczem, hudkräfta, hår- och skäggsvamp m. m.: - 520 Löftet.
är lika billigt som det är läckert och godt.
-
gen är att hon tycker inte heller så mycket om svär- dottern, men hon skulle al- drig vilja erkänna att hen- nes Elis kan ha valt litet dumt och blindt.
Därför är tonen upprorisk mot Magn- hild: — Du känner henne dock ganska litet.
Hon är rätt duktig — — — Ja, i att sy sina kläder.
Jag vet att du har sagt det.
Jag mötte henne i går.
Hon hade minst fem plymer i hatten.
Dem har hon väl i alla fall inte gjort själf!
Nå- ja, Elis får betala — det kan vara hans ensak — — Det vet prostinnan Malin att det är.
Tillskottet från Hedvigs föräldrar är lika med noll, själf har hon in- genting att afvara för bar- nen.
Magnhild ser alltjämt mot den stängda dörren till matsa- len, som om hon sökte genom- blicka, om någon kunde finnas därbakom: — S å du väntar just inga besök i dag?
Och Hanna, är hon i köket?
— Nej, jag väntar alls ingen i dag.
Hanna är i köket.
— — Prostinnan Malin hypnotiseras till att också se mot matsals- dörren — undrande tillbaka till Magnhild.
— Och plötsligt blir hon rädd.
Det är något främmande högtidligt med Magnhild i dag.
Hvad är det?
Något klander mot svärdot- tern, ett utfladdradt förtal Hedvig är liflig och oförsiktig — — — Prostinnan Malin får ett par små hektiska orosfläc- kar uppåt kinderna, medan hon vänfar fortsättningen.
Magnhild säger nu, litet fort, litet uppjagadt: — Jo, det var bra då att du var ensam — jag kom upp för jag ville tala med dig, Malin.
— Det är några saker jag ville ha klart med dig, in- nan jag sätter upp mitt testa- mente.
Prostinnan Malin ser upp, häpet, skyggt ett ögonblick.
Allt sedan hon var barn har hon haft sin respekt för Magn- hild, som är aderton år äldre än hon och alltid varit släktens rika kusin.
— Hvad skall hon nu svara till detta att hon kom- mer upp till henne och talar om att sätta upp sitt testa- mente.
— Kära Magnhild, säger hon, går du och tänker på det!
Vill du att jag skall komma upp för att bevittna det åt dig?
Jag skall komma när du vill.
— Tack, det behöfver du infe, jag har jurister, två styc- ken.
Nej, jag ville komma upp och tala med dig nu förut för att höra om du ville gå in på vissa villkor — ifall du ville lofva mig en del saker.
— Ty jag ville ge dig Lindgården.
— — Tyst, tyst ett darrande ögonblick i det lilla blåa för- KRIGSINVALIDERNAS FÄRD GENOM SVERIGE skall nu taga sin början, och i söndags afgick därför från hufvudstaden den ena af de till lasarelfsfariyg omvandlade ångarne, Æolus, — den andra är Birger) arl — från Stockholm, för att i Sassnitz taga ombord den första kontingenten af i Tyskland utväxlade ryska invalider.
Före afresan besiktigades fartyget af Västgöiaheriigparei, hvarfill slöto sig ryske ministern och madame Nechljudow samt ryske legationssekreteraren.
I aktersalongen, som på det stora hela bibehållits i sitt ursprungliga skick, är plats för omkring 50 officerare och svårare sjuka.
Samtliga lastrum äro förändrade till sjuk- salar, i hvilka 200 man kunna inrymmas.
P å båda ångarne är allt på det omsorgsfullasfe ordnadf för öfverfarten.
P å Æolus kommer marinläkaren d:r Camitz att tjänstgöra med biträde af fyra sköterskor och sex sjuk- vakfare.
Samma är förhållandet på Birger Jarl, där marinläkaren d:r C.
G. Broström blir läkare.
Birger Jarl följer i dagarna sin kamrat för att från Trelleborg till Sass- nitz öfverföra de första tyska krigsinvaliderna.
Af- våra tre bilder framställer den öfversta läkaren d:r Camitz med sjukvårdspersonal, den mellersta hertigparets ankomst till ångaren och den nedersta ett af lastrummen, som apterafs till sjuksal.
O. Ellgvisf foto.
- 521 - maket, tyst ute på det sön- dagsstilla torget, tyst i hela huset.
Orden som gått, sjunga kvar genom rummet: — Ty jag ville ge dig Lind- gården.
Prostinnan Malin Krabbe sitter som stelnad.
Tydligt, tydligt har hon uppfattat: I sitt testamente vill Magnhild tillskrifva henne Lindgår- den.
Henne, den aflägsna släktingen men den gamla vännen.
— Den stora stolta Lindgården.
En sak, en enda susar genom hennes hufvud: Hur gör den allbjudande konve- nansen i ett lifvets fall som detta?
Tackar man?
Tar man i famn och tackar?
— Och i mitt testamente vill jag gifva dig — — det är en gåfva, den det är hög- tidlighet och sorg med, och den man icke har att ge glad öfverraskning och tack för.
Nej — hur gör man.
— Prostin- nan Malin vet intet om seden i detta underbara fall — — — Kära Magnhild, säger hon förvirrad, kära Magnhild, hvar- för skall du tala så om din bortgång — du är ju nu så kry igen — så riktigt tillfrisknad.
Magnhild klipper af litet tvärt.
— Ähja, Malin, jag är sjuttioåtta år, jag låg sanslös i slag fre veckor i höstas, man får tänka på sitt sista.
Du är aderton år yngre än jag, du kan sitta efter mig många år på Lindgården.
— Lindgården.
— Det är något prostinnan Malin ser i en skymfande ögonblickssyn i denna förunderliga stund.
Det är portarne till Lindgården — de höga, hvita portarne med det snirklade järngallret under skuggan af lindarna — — Hon rycker sig upp, tar sig fram till det som ögonblicket säger henne vara skyldig er- känsla för en underbar stor gåfva, också om det icke är af den riktiga konvenansen, och hon sträcker mot Magn- hild båda sina händer och s ä - ger helt ömt och upprörd!
: — Magnhild, kära vän, hur kan jag tacka dig?
— jag är inte värd det.
— Jag vet ju infe heller om jag kan uppfylla det som du önskar af mig — vill- koren — hvad jag kan göra för dig.
— — Nej, villkoren — det är inte för mig, det är för Lind- gården.
S e r du, Malin, Lind- gården den är mitt allt på jor- den, och när jag tänker på att jag skall vara borta, är det det förnämsta för mig hur det går Lindgården.
Därför har jag tänkt på länge, att du är en som också har barndomsmin- nena därifrån, och jag har märkt många gånger, att du också håller af just det gamla där — därför ville jag att efter mig i stället för att tre brors- barn skola kasta sig öfver
Lindgården och dela och stycka den, att du Malin och du ensam skulle äga min kära gamla gård och vårda och bibehålla allt som jag har gjort.
— Du menar, att ingenting får ändras, infe säljas tomter, eller tagas upp nya vägar eller så!
— Ja, just det.
Ingen enda tomt bortsäl- jas, inga nya anläggningar eller rustningar.
— Infe spik i vägg, som det heter.
När jag är död, så ville jag då att du flyttade in i öfre våningen på Lindgården, alldeles så som jag nu har den, i den undre skulle du låta öfverstens bo kvar så länge de själfva vilja, och folket i gårdshuset kvar utan någon höjning på hyran, ja, allting lika som det nu är — också om en del människor, kanske Elis och andra, komma att säga dig, som de predikat för mig, att du skulle kunna vin- na större inkomst genom att rusta och än- dra.
— Men ändå — att låta allting för- blifva vid det gamla!
Kan du lofva det, Malin?
— Magnhilds röst stiger till högtidlighet vid frågan.
Men den lilla prostinnan Malin är alls inte rädd för det löftet.
Där man får en rik öfver- väldigande gåfva, visst kan man då lofva att icke önska och begära än mer!
— Ja, det kan jag lofva dig, Magnhild, s ä - ger hon, o c h d u k a n l i t a p å d e t — pen- gar och inkomst behöfver jag gamla inte mer utaf — och ingen skall jag låta inverka på mig till att bryta detta löfte till dig eller än- dra något på Lindgården.
— Ja, tack, Malin, jag tror dig.
Men det är ännu en sak, en, och detta kanske blir svårare för dig.
— Du har bara två barn, kära Malin, men af dem så har jag egent- ligen aldrig tyckt om mer än det ena — ja, det är Ella — Elis och hans lilla fåfänga fru de ha just aldrig tagit mina sympatier, hvar gång jag möter henne, din lilla själfsäkra sonhustru, som mest syns mig för ett litet fåfängt våp — ja, förlåt mig, Malin, — så tänker jag, att henne vill jag inte ha här- skande på Lindgården, nej, inte för all dess välfärd!
Jag kan alldeles se, hur hon skulle slå ut väggar och flytta dörrar och leda in elektriskt ljus öfver de gamla taken — stac- kars Lindgården, den finge det nog infe stort bättre än under mina kära brorssöner!
Där- för, ser du, Malin, är det andra villkoret att efter dig — du skall också dö en gång — så ville jag att du skulle gifva Ella och Ella ensam Lindgården.
Hon är en snäll och god- hjärtad liten varelse, Ella, men ung och v a c - ker är hon inte längre, och gift blir hon väl knappast, det kan vara bra för henne att ha Lindgården till sitt hem en gång.
Och allt det gamla, som jag testamenterat i din vård, det skall du testamentera vidare till henne och till henne ensam!
Kan du lofva mig ock- så detta, Malin?
Detta är mera och svårare än det första — långt mer.
Det liksom skymtar för prost- innan Malin att hon tvingas fram till något onaturligt och orätt.
Elis och Hedvig!
Elis, hennes ende, afgudade son!
— Men half- vägs är hon gången gent emot Magnhild och löftena — det gifs ingen återvändo.
Hon säger om ett par ögonblick: — Ja, det skall jag göra så, Magnhild.
Det är bra snällt af dig att du vill tänka på Ella.
Hon blir ensam i världen, hänvisad till att lita på sig själf, det blir godt för mig att veta, att hon skall äga Lindgården till ett hem i framtiden.
— Ja, så kan hon en gång bli " fröken på Lindgården, " hon som jag.
Jag önskar hon kunde komma att hålla lika mycket af det!
— S å skall du nu infe säga detta till nå- gon, Malin, inte heller till Elis och Ella!
Ens testamente det är ju i allmänhet ens stora hemlighet med sig själf och sin jurist.
Nu har jag fått dina goda löften — det var blott det jag ville — — Det är då intet mer.
Denna förhandling mellan de båda med villkoren och löftena för en framtid är slutad, och den lilla för- gyllda pendylvisarens framskridande mellan ett och två har hunnit att bevittna det hela.
Magnhild är gången.
Hanna har pälsat på henne ytterkläderna, och Lindgårdssläden har klingat bort öfver det sollysta torget.
Prostinnan Malin kan icke glömma.
Icke ett ögonblick, icke ett ögonblick.
— Hon sitter om eftermiddagen vid brasan i förmaket.
Hanna har gått till missionshuset, söndagstystnaden ligger så orörlig, skym- ningen faller mot den snöiga gatan utanför fönstren.
Prostinnan Malin skulle nu kunna sitta i ro och tänka.
Men det är den ron hon inte har.
Hon går af och an på gång- mattan längs öfver rummet, stannar ibland och skjuter in brasans bränder: — Lindgår- den; Lindgården.
— Den stolta, ståtliga, den gamla härliga gården.
— Hon skall äga den, hennes skall den bli — Lindgården, som alltid synts henne finare och förmer än alla andra hem.
Där den ligger i förnäm ro vid slutet af den långa almallén utanför staden, omgif- ven af parken med de väldiga lindträden.
Den vackra hvita gården — hennes skall den bli.
— Ja.
— Efter en annans död " aderion år efter mig på Lindgården " — nej, hu, styggt att gå och tänka — aderion år äldre eller yngre, hvem vet sin lifstråds längd?
— Men tankarna gå icke bort.
— Icke för ett ögonblick.
(Forts.) Vår nya följetong.
I detta nummers romanbilaga börjar in- förandet af Ernst Lundquists nya roman Ny vår, hvilken lifliga och alltigenom fängslande nu- tidsskildring helt säkert kommer att tilltala vår läsekrets.
Kvinnan från topp till tå.
Tekniska sagor för Idun af OTTO WITT.
1.
Djurhårels hemlighet.
|&gt;RL AXEL VAR BARA TOLF ÄR och det tyckte stora syster Agnes allt var bra litet.
Hon var nämli-!
gen själf hela aderton och hade ' nyss blifvit förlofvad med en grann löjtnant med mustascher, som liknade Kejsar Wilhelms på en prick.
Nu voro emellertid Karl Axel och syster Agnes mycket lika hvarandra, en likhet, som senare kom att döljas endast af broderns skäggväxt och embonpoint.
Som det nu var voro de som sagdt mycket lika hvarandra och Karl Axel, som var en stor spjufver och till längden nästan lika lång som Agnes, hade en eftermiddag tillåtit sig att skämta med sin blifvande svåger.
" Möt mig klockan fem på Kärleksstigen ", hade han skrifvit till Adolf på skrifmaskin och så satt " Evigt din Agnes " under.
Därpå klädde han ut sig i systerns kläder och satte på sig hennes nya, fina vårhatt och mötet ägde rum.
Det höll på att bli slut på förlofningen, men 522 - sveket upptäcktes och Karl Axel fick en ny önskan: att bli lika stark som pappa när han blef stor.
Ty pappas rotting var inte att leka med.
Emellertid kom kvällen och med den natten, som är alla lidandes vän och den sänkte sitt svarta dok öfver Karl Axels svårmod.
Och när det var riktigt, riktigt tyst, så att intet vanligt ljud hördes af människoöron, då steg drömgudinnan in genom en springa i gardi- nen och gaf med en gest det tysta talets gåfva.
Men Karl Axel var van vid det.
Allt i rum- met hade han hört tala om sina underbara sagor.
Det var intet nytt för honom.
Men hur det var, så bröt det en ny stämma fram mellan de andra och det besynnerliga var, att fastän den rösten i sig själf var un- derbart spröd och svag, så hördes den dock tydligt och klart.
Och alltså måste ägaren af den befinna sig alldeles intill gossens öra.
I sömnen drog han handen öfver håret.
— Ä, jag håller mig nog fast, pep den nya.
Jag är just skapad till att hålla fast.
— Hvad är du för en underlig en?
undrade Karl Axel.
Och hvad har du att göra uppe i mitt hår?
— Jag, svarade rösten, jag är också ett hår- strå.
Men ett hårstrå med en hemlighet — en stor och viktig hemlighet.
— Å, den hemligheten skall jag väl lösa, tyckte gossen.
Kryp fram och visa dig du bara.
Och Karl Axel hörde hur det rasslade och tisslade i håret bredvid ena örat och ett, tu tre hoppade hårstrået fram och ställde sig kapprakt på nattbordet.
Karl Axel tittade på det.
— Asch, sade han, du är inte ett af mina hår.
Du är svart och jag har ju ljust hår.
— Nej, svarade strået, jag är från Amerika.
Jag föddes på en bisamråtta.
— Men hvad har du då att göra i mitt hår?
— Du glömde att borsta det, innan du gick till sängs, svarade hårstrået.
— Nå - å?
— Jo, och så blef jag kvar.
— Nej hör du.
Jag har aldrig sett en bisam- råtta och heller inte varit i Amerika, menade gossen.
— Nej, det förstås.
Men du har haft din systers nya hatt på dig.
Och i den har hatt- makaren bytt ut bäfverhåren mot mina bröder och systrar och ett af de håren är jag.
— Aha — var d e t hemligheten?
undrade Karl Axel.
— Ånej du.
Tror du, att jag är så dum att fala om den.
Nej, den får du allt gissa, du.
Det är en hemlighet, som jag delar med alla andra djurhår.
— Nu vet jag, sade gossen, du menar alt du användes till att göra filt af.
Hårstrået skrattade.
— Ånej, tyckte det.
Den saken är nog in- gen hemlighet.
Det vet alla människor.
Men hvad som inte många veta är h v a r f ö r just djurhåren passa så bra till filtpressning.
För inte kan du få filt af ditt hår eller af linne- treflar eller af pappersmassa.
— Ne-ej.
Det där var roligt.
Men tala om litet mera, så att jag får gissa.
Hur uppkom filten?
Hur kommer människorna sig för med att göra hattar af filt?
Och hur göras de?
Säger du allt detta, så måste jag nog kunna gissa din hemlighet.
— Är du slängd i kyrkohistoria?
frågade hårstrået.
— Nej, jag känner bara den heliga Birgitta och Ansgarius.
— S å å.
Inte Roms fjärde biskop, den he- lige Clemens?
— Neej.
— Skada det.
Annars är det honom, som;
hattmakarna ha till skyddspatron.
Legen- den vet berätta, att den fromme mannen, när han flydde för sina förföljare, fick ondt i föt- terna.
Han sökte då att lindra smärtan genom att lägga ull mellan fotsulorna och sandaler- na.
Nåväl.
När biskopen på kvällen tog af sig sandalerna, hade ullen snärjt ihop sig till de ypperligaste filtsulor man kunde se.
Cle- mens var en praktisk man och sörjde för att uppfinningen utarbetades och för att fack- män togo hand om den.
Och på så sätt grundlades hattmakeriet.
— S å lärd du är, sade gossen.
Hårstrået böjde sig i vinkel för drömgudin- nan — det var hon, som lade orden tillrätta för det — och gossen förstod gesten.
— Jo, fortsatte hårstrået af bisamråttans skinn, när djurhår valkas och i synnerhet i värme och fuktighet bildas ett iygliknande preparat och det är just filten.
Sedan har hattmakaren en massa olika knep för sig in- nan han får en sådan filthatt, som din systers färdig.
Först rycker man de långa och grofva håren ur skinnet; de andra borttagas med knif och sorteras, hvilket är af största vikt att det utföres med omsorg.
S å " faktas " hå- ren, de knådas i funna lag med en " faktbåge " som liknar en stråke till en basfiol.
Och där- på komma en mängd konstiga arbeten.
Men detta begriper du nog inte, så det är inte värdt att jag talar om det.
Allt inom haft- och filt- fabrikationen beror emellertid just på den där hemligheten, som jag och alla djurhår bära på.
— Aha, sade Karl Axel, jag vet: ni äro krusiga.
— Ånej, skrattade hårstrået, din syster Ag- nes ' hår är också krusigt!
Men inte kan nå- gon människa göra filt af det inte Mera fick gossen aldrig veta, men drömmen bet sig fast i hans minne och när han vaknade stod det drömda lifs lefvande för honom.
— Den där hemligheten m å s t e jag ha reda på, sade han för sig själf.
Och så tittade han på stora systers hatt ett slag.
Där stack ett litet, näsfan osynligt hår- strå fram.
Han drog ut det.
Och som en blixt sköt det genom hans hjärna: — Pappas mikroskop!
Ja — där var lösningen.
Under de skarpa linserna såg han hårstrået af bisamråttans skinn.
Och filtningens hemlighet blef honom med ens klar: Djurhår äro ej som människans bara enkla släta rör, utan de äro på hela sin yta besatta med fina, uppåt riktade borst eller ringfor- miga fjäll och dessa stå i spetsig vinkel mot röret.
Och det är dessa borst som vid knåd- ning tillåta håren att i en viss riktning skjuta in sig i hvarandra, samtidigt med att de bilda lika många reglar mot ett utdragande i mot- satt led.
Och han såg naturens underbara ordning och mänskohjärnans förmåga att göra sig dem nyttig.
OTTO WITT.
Annonsen.
OLEN GLODDE HETT IN PÅ VERAN- dan.
Majoren dåsade bakom sin tid- ning.
Majorskan lagade en af de fina servietterna, som af en oförklar- lig orsak fåt en refva i sista tvät- ten.
Fröken Nefta Gatsten stickade en land- stormsstrumpa, af en facon, som sällan ses på en manlig fot.
) a, ja, ingen kritik: strumpan är ju en behaglig tingest, som töjer sig, när man drar den på, och krymper i tvätten.
Samtalet spann Vandringsstafven från h e m m e t.
AF TAGGIG TORN I HEMMETS HAG min vandrarstaf jag skurit.
I många månars natt och dag jag den kring jorden burit.
I längtan het min hand har tryckt den hårda, torra barken, så handen » blödt.
Men ögat Iyckt såg kära hembygdsmarken.
Såg fälten susande i sol, såg skog i kvällens blånad, såg dig med öga af viol stå sänkt i dröm och trånad.
Blef i min dröm en Mosessiaf: vid hjärtats häll förstenad den rörde lätt — som från sig gaf en flod af smärta renad.
Och när i sömn jag tryckt den hårdt fram röda rosor glödde: de minnen dem jag jagat bort, när rolös hand den stödde.
Kring sfafvens hårda, bruna trä sig grönt och purpur slingar.
Och längtans dufva hemmets lä har nått på snabba vingar.
OTTO LUNDH.
sig sakta, mycket sakta fram.
Bäst som det var kom kusin Nefta in på dyrtiden i Stockholm.
" Ja, där är då så dyrt, att det kan du aldrig tro, Amalia ", sade Nefta och höll ett långt fö- redrag om hur allting stigit i pris.
" Det där ha vi hört, Netta, men vi tro det ej så mycket ", sade majoren, " om allting vore så dyrt, så skulle ni väl köpa, när något billigt bjöds, men det gör ni ju ej. "
" Ja, men snälla Carl, det finnes ingenting billigt att köpa.
T. ex. skrefs def i alla tidningar om aft man borde begagna skummjölk.
Def skulle vara så billigt och nästan lika bra som sötmjölk.
Men tror någon, att det fanns någon skummjölk alt köpa och kunde man få någon, så var den lika dyr nästan som sötmjölken och så tunn, så tunn, att def var rakt ingenting annaf än nästan bara vatten.
Ack, ja, så var det med det. "
" Men var infe fjollig, Nefta ", svarade majoren med en lång gäspning, " det finnes väl annat än skummjölk, som är billigt. "
" Ack, kära Carl, om du visste, hvad vi alla sökt efter sådant.
Det där begriper inte ni som bo på landet.
Där han ni ju allting gratis.
Mjölk från mejeriet, kött, ja, då slakta ni ju när som helst ett djur, grönsaker från trädgården, ingen hyra att betala, ingen vedbrand.
Aldrig några utgifter. "
" Nej, hör du Amalia, vi ha allting gratis.
Det var tjockt! "
Majoren spottade argt.
" Vi ha inga utgifter!
Först får du komma ihåg, min kära kusin, att inlösa lånet som din broder bad mig skrifva på borgen på, fick jag taga ett lån j - 523 - Billsta för 100,000 kronor, annars hade han fått ta af galonerna från sin gardeskrage i konkur- sen.
Det kosfar väl icke mig något kan jag tro.
Inte kostar väl huset här något i reparation.
Kor- na flyger ned från himmelen och mjölkar sig själf- va och bär in mjölken och sköter in den.
Eller tror du, att de mjölka hvarffals med grädde och hvarftals med ost och smör, utom en eller annan som mjölkar en skön bringare iskall mjölk till fru- kostbordet?
Det kosfar ingenting att föda upp djur till slakt.
Veden marscherar in af sig själft.
Vår Herre plöjer och sår och skördar åt oss.
Vi landtbrukare behöfver inga pengar till räntor, skatter, barnuppfostran, löner och tusen och nit- tionio olika saker. "
" Jo visst behöfver ni pengar, när ni skall resa till staden och sådant d ä r.
.
. "
" Netta, du är en idiot, del är hvad du är.
Hvad säger du, Amalia, jag skall vara höflig mot Nefta för hon är min gäst.
Nehej, hon är min ku- sin och en blomstrande idiot, det är, hvad hon är.
Men det hör infe hit.
Folk i städerna vill ha all- ting gratis från oss stackars landfisar.
Det är, hvad de vilja, jaha. "
" Nej men snälla Carl, blif inte så het.
Vi vill infe ha allting gratis, men litet billgare. "
" Jaha, billigare var det.
När du skref till Ama- lia i våras och berättade hur dyrt det var med allting i Stockholm, så resonerade Amy och jag som så: Vi få så och så mycket för våra grönsa- ker af grossören.
Det har kosfat oss så och så mycket att dra upp dem och så och så myckef ha vi förlorat i ruttnade produkter.
Om vi nu kun- de sälja dem för halfva det i Stockholm gängse priset, skulle vi få en liten vinst på affären.
Hvad gjorde vi: Vi satte in en annons i en af våra största huvudstadstidningar.
En riktigt treflig an- nons var det till på köpet.
Vi fingo icke ett svar.
Icke etf svar.
Det bevisar att ni yr omkring och aldrig söker någonting, där def vore en möjlig- het att finna, hvad ni söker.
Om ni dumma gäss läste annonserna, skulle ni finna en otrolig mängd billiga matvaror annonserade. "
" Men, Carl, def är obildat aft läsa annonser.
Hvad skulle mina litterära vänner säga, om de funno mig läsande något så krasst, som annonser!
O, så förfärligt! "
" O, du min skapare, nu är Netta inne på liftera- furen igen!
Om du bara begrep den. "
" Carl, man har väl sin bildning ' " " Men utan bildningens kärna: sundt förnuft! "
" Annonser, huh! "
" Huh, def kan du fnysa åt och fnissa öfver all- ting för resten.
Nästa gång du behöfver något, så studera annonserna i Idun, där kan du finna månget guldkorn, lika så värdefullt för din kassa och din mage, som något litteraturalsfer för ditt hjärta och din stora själ.
När vi behöfva något till landtbruket, läser vi annonsbladet.
När ni behöfde något matnyttigt, skulle ni läsa annon- serna!
Men nu måste jag gå i lagården och passa att korna tvättar sig till eftermiddagsmjölknin- gen och bär in mjölken och osten och smöret och grädden.
Adjö med dig, här har du en tid- ning rned annonser uti! "
Majoren tog sin hatt och sin käpp och gick ut till det välsignade landtbruket, som aldrig be- höfver någon pekuniär uppmuntran från stads- befolkningens sida.
S å vände han åter till veran- dan, just som han kom på halfva gårdsplanen.
" Netta ", ropade han, " du läser väl annonserna och finner någof nyttigt i dem.
Tänk på irlända- ren " who never found his lost ' brolli ' but where he had puf it. "
Du vet väl att ' brolli ' är ' umbrella ' på irländska! "
Så gick han igen.
" Amalia, hur kan du stå ut med den där bråk- staken Carl; def är mig en gåta ", utbrast den djupt sårade Netta.
ESSED.
» KRIGET am iti m ih ÖL Il I fil.
ti „ ' ii 1.
Kejsar Wilhelm med sin favorifhäsi.
2.
Landllig idyll från ryska Polen: en svinstia och elt getstall i behaglig förening.
3.
Polsk ungdom som öfvar krigslekar, uppeldad af de krigiska förhållandena i landet.
4.
On Askold med Rysslands starkaste fästning kallad Österns Gibraltar.
5.
Dragon- patrull rastande vid en skogskälla ryska Polen.
6.
Staden Ala i S y a - Tyrolen, den enda betydande öster- rikiska plats ockuperat.
italienarna hittills 7.
Moskwa, utgångspunk- ten för den franssibiriska järnvägen, som nu utgör Rysslands lifsnerv.
8.
Utsikt öfver den af tyskarne nu in-
GAß FRAM 1 Li ii HÜi i ii ii: l m JH.
i - i ' j p s n n i i n n i i » A tagna staden Warschau.
kyrkan i Warschau.
- 5 10.
Stora t e a - tern i Warschau, som inrymmer två scener.
11.
Wladiwostok, iranssibiri- ska järnvägens sluipunki.
ger På c * * — - • 9.
Ryska 12.
Ett lä- af kejserliga tyrolska jägare.
fågelmarknad i Lodz.
13.
14.
En lätt I sårad transporteras från öfverdäcket till lastrummet.
15.
Skyttegraf Vogeserna 40 meter från fienden.
Två i 16. polska vice-mammor.
17.
Trans- sibiriska banan lagd öfver en flod i Cenfral-Ural.
Synd.
1, 14.
Presse Photo 2, 3, 16, G. öruennlein.
4, 5, 6, 7 — 11, 12, 13, 17.
Leipziger Presse- Büro.
15.
M. Wipperling foto.
En Irolofning 1 7 5 4 Af SVEA KJELLMAN.
(Forts, och slut fr. n:r 31.1 ON TYCKTE SIG ICKE MER vara i lifvet.
S å mildt, så ljuft, så oändligt var detta att lyftas i riddar Åkes famn, att hållas kär af riddar Åke.
Tankfulla och med ett lätt allvar öfver sina ansikten trädde de sammans fram på skjulefs tröskel.
" Min kära är då så helt säker härpå, att det är mig och inte — Soopen?
Jag fatfar det icke rätt fullt ännu. "
" Där är en, där finnes allenast en på jor- dens rund, som kan göra världen till en him- mel af dejlighet.
Det är min riddar Åke. "
" Min riddar Åke — " Hans själ förnam i det ögonblicket en fröjd så innerlig och en tack- samhet stor och ödmjuk utan gräns.
" Nej, min drottning och kära väna, nu bi- dar oss fålen och skrapar otåligt sin fot! "
Med sin dufva i famnen sprang herr Åke ånyo öfver gården.
Framför sig i sadeln satte han röfvade bruden, och ut från gården sprängde de på skymmeln, följda af ögon i alla knutar, ty klockan var länge sedan fyra slagen och pigor vid arbetet.
Vinden svepte henne öfver ansiktet och det bara hår.
Hon lade nacken bakut mot rid- darens bröst och slöt sina ögon till.
En hvif morgon syntes henne uppgå öfver jorden, en ny morgon.
Hvit var solen och hvit himlen, hvitt låg ett skimmer öfver all världen.
Genom rymden flögo två på det hvita molnet.
Lifvet var rymden, och många faror, många hinder mötte på vägen.
— " Gå vi rätt, min k ä r a? "
sade mannen, hvars starka hand styrde.
— " Jag ser ett töcken, käre.
Håll åt sidan att vi icke råka midt uti och sedan icke se att komma därur. "
— Rätt tung och rätt vansklig var mannens och kvinnans färd i den hvita morgonen hän mot det land, där den hvita dagen begynte och var evig.
Men säkert och tryggt flög dock lifvets skepp sfyrdt af hans starka hand och hennes klara vakande öga.
— " Här vilja vi blifva, min kära, här synes det allt rätt godt! "
— " Ja.
Men det onda mörker, som där borta upp- sticker sina vreda vingar, skall snart växa fram till våra fötter och förgöra oss. "
Och innan förgöraren nådde dem, hade de två fortsatt genom rymden.
— " Månne vi icke snart äro framme? "
— " Ack, käre, jag skym- far redan det hvita landet.
Låtom oss vara tacksamma den Ende, som fört oss rätt. "
Och när den hvita morgonen slöt, grydde den hvita dagen, som var evig ... Herr Åke drog tyglarna in.
" Min drottning, min väna, min ljufva — " Hon lyfte sina bara armar upp om ridda- rens nacke.
T v å omslöto hvarandra.
Den hvita morgonen var begynd.
Glitter, glilter, glitter ... S å g riddaren och hans sköna någonsin förr den stora Väner- sjön så silfrig af sol?
Det var dess glitter- vågor frustande upp mot strandbrädden, som kommo skymmeln att fnysa och kasta skygga blickar till sidan, allt medan fötterna smått dansade fram.
" Ser min kära väna, hur vår stora sjö är lekfull och fager denna Guds fagra morgon! "
Men för staden, som låg i yrvaken hänryck- ning framför dem och för Kinnekullen, den gamla mörka och tankfulla jätten, hade de två inget öga mer.
" Nu min kära, bär def hem till söta far och mor att utbedja oss deras välsignelse. "
Dufungens kind hade bleknat.
Far och mor — detta hade hon rent förgätit.
Hvad månde de väl säga, hvad månde de väl svara — ack, hon hade platt förgätit det allfsam- man för riddarens ljufliga kärleks skull.
Riddar Åke, riddar Åke, hvad månde de väl säga!
" Du älskade, du ljufva, ingenting skola de säga.
P å sin höjd att vi kunde väntat half- året ännu.
Ängslas icke, min väna.
Deras samtycke hade jag allaredan, def var blott Dufungens eget, hvilket återstod mig att vin- na — hvad hviska väl dina läppar, ack, låt höra! "
Men han såg blott nacken och loc- karna, som dolde den sänkta kinden.
" Dufunge! "
Herr Åkes ögon lyste plötsli- gen muntra.
" Hvarför sprang du? "
" Jag?
Icke vet jag — " " Alltid sprang du för mig, det må du veta mer än väl.
Som en vilddufva var du svår att fånga, men har en fått dig fatt — " " Ja? "
" Jo, så blifver du, icke sant? "
" Nog blifver jag.
Det är rätt. "
" Minnes du den första gången — det var trettondedagsbalen hos Dübens.
Parbleu, hvad du sprang för Leijonstolpen — Dufunge, hur kunde du ha hjärta att göra honom så ondt? '
" Sprang?
Ja, icke vet jag väl — " " Du hade hundra skansar till din tjänst.
Det var släktens tanter och det var kusiner, k a - valjerer och mopsar och Gud vet, hvad där i c k e var.
Mot dem alla var du vän och Ijuflig, blott mot Leijonstolpen icke.
Nu kan en väl le däråt, men då låg hans hjärta på ett halster och led svåra grymt.
Hur kunde du väl vara så hård, du väna?
Och sprungit har du allt sen! "
Skymmeln gick fot för fot, tankfullt nic- kande med sitt högt burna hufvud.
" Visserligen är detta sant.
Men riddar Åkes dufva måste fly, ty hon fruktade för sitt hjärta, som aldrig mera såg något i världen utom riddar Åke.
Intet kunde det se utom honom, efter intet annat längtade hjärtat.
Riddar Åke fyllde def, riddar Åke var i duf- vans hjärta, och så fick hon stor ängslan och flydde honom. "
— Men hemma i prostgården rådde lif och stor brådska.
Från sitt siuderkammarfönster hade prosten Unge i den tidiga morgonen sett ryttaren spränga bort med hans dotter.
" Catarina!
Catarina! "
ropte han inåt salen, där lilla prostinnan kom med nyckelkorgen i hand.
" Nu har allt lejonet röfvat din dufva likväl. "
Catarina satte sig med kläm på den när- maste stolen.
Men under sin Jonas ' mysande blick förgät hon de ord, hon i häftigt mod tilltänkt Leijonstolpen.
" Nå, " sade hon allenast, " det var mig en nors att ha brådt!
Def hade ingen nöd gått på hans hjärta, om han afbidat julen.
Flickan är rakt för ung. "
" Var du själf så mycket äldre och visare, min k ä r a? "
" Ack, " Catarinas stora klara ögon skym- des af tårarna, " det är väl icke detta — men hon är ju vår sista. "
" Nå nå, def är så världens gång, Catarina- mor, att ungarna skola ur boet.
Men din gamle Unge återstår dig dock altlid, vill jag tro. "
" Jo, jag ville väl mena det! "
Icke anade de i denna stund, att redan följande året den gamle Ungen skulle lämna henne för sin långa och sista resa.
" Eller hade du funderat på att rymma din väg, lille prost? "
Och Catarina lopp rätt i sin Jonas ' öppna - 526 - famn, just som pigan kom i dörren med sop- skyffel och kvast.
" Lotta, nu skall här röras på spelet — först kycklingarna, du slaktar af äldsta kullen fem stycken och plockar.
Och säg åt Malin göra upp eld i rödaste rappet och taga itu med maten, jag kommer ut med närmare besked.
Och Lina skall försiktigt plocka fram och torka ostindiska servisen, här är nyckeln — men Gud nåde henne, om hon knackar nå- got!
S ä g det och kvicka dig nu, för här skall bli frolofningskalas.
Jonas?
J o n a s?
All- tid tar han till bens, när en skall ge pigorna order — " Catarina skyndade ur salen och in i sin makes studerkammare.
" Här, lille Jonas ".
Hon tog gåspennan och satte i dess ställe en nyckel mellan hans fingrar.
" Hämta oss något godt vin ur käl- laren, medan jag skär rosorna af till bordet. "
Jaså, anstod det prosten det, tyckte hon, att spatsera med vinbuteljer under armarna, hvad skulle biskop och konsistorium tycka om slikt!
" De skulle sucka, min käre, och slicka sig om munnen och beklaga, det de nu icke själfve vore prosfen Unge. "
" Min bästa, min bästa, hvilken vanvördig tunga om både prosten och hans förmän! "
Prosiinnan neg förkrossad med passelig min.
" Högvördige herre och make, när talte min tunga annat än fritt och det, den lyste att tala?
För öfriga känna de mig alla och veta, det icke är så bokstafligt ment.
Och nu, lille prost, se så!
Det gäller flinka vänd- ningar och flinka beslut, för han skall klädas sen och göras finer som väl någon ung sprätt — aj, där bet jag min tunga till intet gagn, de unga äro ju icke här!
Och oss gamla biter icke högfärden mer än till husbehof ... " Småleende åt sin makas platt ohjälpeligt befängda tunga räckte henne prosfen Unge godmodigt sin hand, och de följdes ut öfver tröskeln.
— — — Ur skogen kom skymmeln i kort traf med riddaren och hans brud.
" Där är nu allén, min kära.
Det har varit en dejelig resa kring världen • — " Som allt annat denna morgon låg prost- gården solig och fager, men fagrare ännu var att se de tvenne gamla träda ut på trap- pan under den blommande humlen.
S å g hon månne rätt?
Hon skuggade ögo- nen med handen ... Ack, riddar Åke, jo, jo!
De voro väntade, de voro välkomna, söta far och mor voro klädda som till fest.
Törhända var det blott samvetet, som för- dunklade herr Åkes syn, men det tycktes ho- nom att ansiktena under det gröna hvalfvet med hvarje hästlängd de framskredo blott förmörkades och uttryckte allt större ogil- lande: Hvad skulle nu denna oförnuftiga och föga passeliga ridten tjäna till!
sade de.
Men Leijonstolpen var nu visst alltid full af oförnuftiga tilltag.
Ack, såg riddar Åke dem och hur kärt de logo?
S å g han hur väl söta fars svarta sil- kesstrumpor sufto, såg han den nystärkia glansen på poignetfer och krås?
Def var allt, allt, lilla Catarina-mors verk.
Blott det stora leendet besörjde han själf, ty det för- stod han godt.
Men nu, nu ~ ack, riddar Åke, se hur hon skyndar ut för trappan så att lockarna dansa på fichun, se hur Cafarina- mor räcker armarna dem till mötes och hur hennes ansikte strålar — — " S å äro vi nu tryggt i hamnen, min kära, efter denna morgon, som inrymt allt — hopp och glad förtröstan, förkrosselse och bitter hjärtats nöd, men till sist ock lycka, mest lycka, allenast lycka! "
Ond, bråd död.
Af HJALMAR HÖGLUND.
ORREN ÖPPNADES VARLIGT och saktmodigt som det höfves en gammal man, och grannas- fars breda ansikte blir synligt, på samma gång han lyfter fo- ten för att stiga öfver tröskeln.
Men när han får ögonen på mor i gården, där hon sitter som en bildstod, då stannar han häpen midt i steget och kastar en snabb, forskande blick på de öfriga i rummet, och resultatet af denna snabba granskning blir, att han drar foten tillbaka igen och stänger dörren än varligare och saktmodigare än han öppnat den.
Kommen ut på gårdsplanen blir han stå- ende alldeles handfallen.
Aldrig har han sett en sådan syn förr.
Mor satt ju där krit- hvit och stel i ansiktet, som om hon förvand- lats till en saltstod, den ena dottern låg fram- stupa öfver sängen med hufvudet nedborrad!
i kuddarna och en annan satt med ansiktet gömdt i händerna, pojkarna sutto orörliga och stirrade rätt framför sig och far satt med armbågarna stödda mot knäna och såg oaf- vändt ned mot golfvet.
Och ingen af dem hade höjt en blick mot honom, när han kom i dörren, eller gjort en rörelse — det var rent af som om de inte vetat till sig längre.
Hvad skulle detta betyda?
Hade en olycka skett, som rent lamslagit dem?
Han såg sig omkring.
I närheten gick len tjudrad, så inte var det den det gällde, och borta på ängen betade korna i godan ro, så inte var det heller dem det kom an på, och inte hade gården brunnit, det såg han ju, och inte hade väl potatisen frusit för dem, efter- som den inte frusit för någon annan i byn — men hvad var det då?
Han lät blicken gå längre.
P å höger hand såg han ätfven, blank och kall som polerad!
stål, och från vänster glänsie sjöns blåa yta fram mellan löfven, framåt höjde sig en och annan dunge med gulnande björkar och höst- röda aspar och bärfyllda rönnar, och längst fram såg han kyrkan som en hvit fläck bort- om vattnet, och just nu nådde honom ljudet af kyrkklockorna.
Det var så solljust och färggrann!
och rosamt rundt omkring, en riktigt vacker höstsabbat med gudskelofs- känsla efter det tunga bärgningsarbetet — och ändå sutto de som förtrollade där inne.
Men — och han gör en beslutsam helom- vändning mot ingången — inte kunde han gå utan att taga reda på h v a d som händt.
Kanhända kunde han ge dem ett råd eller en handräckning eller på något sätt lösa dem ur den hemska förtrollningen.
Och han går åter mot dörren, öppnar den sakta och glider tyst som en skugga in i rummet.
has- — Inte för aff jag vill störa er i hvad ni nu har för er, men när jag varit er granne i all min tid, så törs jag väl ändå fråga, hvad som står p å?
Men ingen möter ännu hans blick och in- gen rör sig.
Det är som om något hemskt rufvade öfver dem alla.
Far stirrar alltjämt lika oafvändt mot golfvet, men sent omsider ger han dock ett svar.
— Ond, bråd död!
säger han med en un- derligt dof röst.
— Ond, bråd död?
eftersäger grannen oförstående och frågande.
Då ändtligen ser far upp, och öfver hans ansikte har bitterheten och sorgen tryckt sin prägel så djupt som om den mejslats in i dra- gen.
— Sätt dig, Lars!
säger han mödosamt.
Det skall väl ändå fram, och då kan det vara bäst att det sker nu genast.
— Anna-Lena ...
Grannen gör en rörelse af häpnad.
— Anna-Lena — är det henne det gäller?
— Ja, nickar far.
Du kände henne så godt som vi och vet, hvad hon betydde för oss an- dra här i gården.
— Måtte väl det, måtte väl det!
Det var lif och humör i henne, och en gladare och fri- modigare och tiWtagsnare jänta fanns det inte inom långa håll.
Hon hade bara det fe- let, att hon menade sig ha allt liksom uppra- dad!
på en hylla framför sig och kunde ta det efter eget behag.
Härom dagen mötte jag henne i bygatan.
" Vill du inte komma och hjälpa oss med poiatisupptagningen? "
frå- gade jag.
Men då skrattade hon så där ys- tert och vårdslöst, som hon ibland plägade, och sa: " När blef det sed här i byn, att man står andra närmare än sig själf — eller tror du, att vår potatisåker är tom? "
— Nej, det fattades inte, henne fick man nog svar och besked af!
Medan grannen ordar detta, har fars blick kommit att falla på mor och han märker, hur hon ideligen sitter och stirrar in i angrän- sande rum.
Därinne är det som i ett växthus.
Där står en ståtlig nerium i sin väldiga trä- kruka, och där finns en murgröna, som gåtl mot höjden och slingrar sin girland of vanför fönstren, och där finns myrten och kaktus och palm och pelargonier och andra blomar- ter, och alltsammans är Anna-Lenas verk.
Hon ensam hade skaffat till dem och vårdat dem, hade mest hvar dag gått och småpyss- lat bland dem, och far förstår därför samban- det mellan mors blick och blommorna, och han går bort och stänger till dörren.
Då ändtligen får mor lif, vänder bort hufvudet och brister i stilla gråt.
Men far återvänder till sin stol och berättar för grannen: — Ja, Anna-Lena sjuknade för några dagar sedan och blef liggande.
Inte sade hon mycket om på hvad sätt hon var sjuk och inte frågade jag heller mycket om det, ty fruntim- merna ha ju ibland sjukdomar, som vi män inte ha stor reda på.
I alla fall blef hon så illa däran, att jag ansåg mig böra hämta lä- karen.
Men när jag kom till denne och bad honom följa med, så skrattade han bara åt mig och bar sig åt så, att jag genast förstod, att han var drucken.
— Sjuk — ja, det är jag med, och jag har ingen att skicka bud på!
skrattade han.
Nej, min gubbe lille, far ni hem till er dotter och bed henne vänta, så skall jag väl komma och se på henne!
Vänta — hvem har tid att vänta, när man är sjuk?
Jag begrep dock, att det inte skulle vara stort bevändf att få honom med och jag tänkte för resten, att han ju endast var prak- tiserande läkare och rådde sig således själf och att man väl inte borde misstycka, att han hade sin svaghet, han med, som så otaligt många andra.
Men nu efteråt förstår jag, att hvad som är fel hos andra kan bli till brott hos en läkare.
Ty hade det ruset inte varit, så hade nog Anna-Lena lefvat än, och nu lägger det sig en ångest öfver mig, att jag då infe bar mig annorlunda åt.
Jag skulle ha tagit karlen i kragen och satt honom i åkdo- net, och så skulle jag ha kört för brinnande lifvet uppför och utför, öfver åkrar och än- gar, öfver diken och gärdesgårdar, så att spriten skakats ur honom och tankarna klarnat af dödsfruktan, och så skulle jag ha kört fram hit till bron och ledt honom in till Anna-Lena och tvingat honom att vara lä- kare.
Men jag gjorde det inte.
Vi hade anlitat honom förr och tyckte egentligen bra om honom som läkare, och därför dröjde jag till påföljande dag och for då på nytt till honom för att få honom med, men då var han redan bortrest och icke att träffa den dagen.
Då var det ingen annan - 527 - råd än att vända sig till den andre.
Ja, du vet, hur bedröfligt vi ha det här i bygden i det hänseendet: en läkare i väster och en i öster och två mil till dem bägge.
P å mörka senkvällen kom jag hemkörande med den an- dre, och han undersökte henne.
Ja, det skulle nog behöfvas en liten opera- tion — upplyste han — inte svårare än att han själf kunnat utföra den, om han haft in- strumenten med sig.
Bäst dock att föra henne till lasarettet, där hon kunde få lämp- ligaste vård.
Om fyra eller fem dagar skulle hon nog vara hemma igen.
Nå, det där lät ju inte så farligt, och ingen af oss ängslades för utgången.
Och dagen därpå klädde vi på henne och lyfte henne upp i åkdonet för den långa lasarettsfärden, och alla stodo rundt omkring henne och ön- skade henne välkommen åter.
— Det här blir en extra lusttur för mig till staden, sade hon vid afskedet och skrattade så godt, och så bar det af.
Inte vet jag, om hon verkligen inte var så svårt sjuk och därför hade humöret kvar, eller om hon tog på sig det vanliga humö- ret bara för att lugna oss.
Ty Anna-Lena var sådan, att hon skulle ha kunnat skratla med handen inne - i elden, om hon ansett det gagna till något.
Det var ett underligt virke i henne, inte af det slaget som det växer mest af.
Det var redan kväll, när vi nådde lasarettet, och den dagen skulle det ej göras något åt henne.
Jag tfick sitta en stund hos henne inne i sjukrummet, och hon såg så glad och kry ut, som om hon varit lika frisk som jag.
— Här har du pengarna, sade jag, när jag skulle gå.
Det räcker både för lasarettet och hemresan och blir nog lite!
öfver aii för- nöja dig med här i staden, innan du far hem.
Då skrattade hon till, ystert och lekfullt, och det skrattet och den minen hon hade då skall jag aldrig glömma.
Det var hennes af- sked till mig.
— Men du glömmer, far, att jag ingen port- monnä har att ha pengarna i, nojsade hon.
Du får allt lof att skaffa mig en, innan du vänder om hem.
Det var en sak att jag skulle skaffa henne en, och morgonen därpå gick jag upp till la- sarettet för att lämna henne den nya portmon- näen och säga adjö till henne.
I korridoren mötte jag sköterskan och frågade henne, hur det stod ti ' 11 med Anna-Lena.
— Hon är död — dog under operationen, svarade hon hviskande.
Herre Gud, Lars, du kan aldrig tänka dig, hur det där tog på mig!
Far kippar efter luft, som hölle han på att kväfvas, och det går en skälfning genom alla de närvarande.
— Jag vet inte, hur det gick till, fortsätter far efter en stund med onaturligt lugn röst, men jag kan tänka mig till det och jag ser det för mig.
P å operationsbordet ligger Anna-Lena, blottad och naken, och man söf- ver henne.
S å kommer läkaren med sin knif.
Med vänstra handen griper han om det sjuka stället och med den högra skär han, skär säkert och precis så som han vill och menar det.
Hur många kroppar har han ej haft under sin knif, unga och varmblodiga och gamla och halfförtorkade!
Han är så van, att han ej tänker på skillnaden, tänker knappast på om det är lefvande elier dödt han skär i.
Han är så van och härdad.
Men midt under det han skär, når honom utifrån ljudet af ett starkt sprängskott, som kommer fönsterrutorna att skallra.
Det är han icke van vid.
Han spritter till och ser en sekund mot fönstret och handen gör därvid en ofri- villig rörelse och knifven skär miste, skär för djupt ... Operationen misslyckas — det blir ond, bråd död ...
Men Anna-Lena är söfd.
Hon vet ingenting om knifsnitief, ingenting om döden.
Den kommer öfver henne som en djup, lugn sömn utan drömmar.
Far och mor och syskon ha mest ondt af knifskåran.
För dem svider den som eld och för dem blir den till ond, bråd död.
Ond, bråd död!
säger grannen och vaggar omedvetet med kroppen.
För ond, bråd död bevare oss, milde Herre Gud!
Far tiger åter en stund, medan han söker bli herre öfver sina känslor.
S å fortsätter han med samma onaturligt lugna röst: — När blixten slår ned och träffar en män- niska eller ett jordskred kommer med ofärd eller när stormen knäcker en fura, så att den i fallet slår ihjäl timmerhuggaren, så är det ond, bråd död.
Men det följer ingen bitter- het med den döden och intet hat.
Man böjer sig stilla för den, ty det är som om vår Herre själf utdelat slaget.
Men när.
en människas hand verkar med i den bråda döden, tilläg- ger far och knyter händerna så att knogarna hvitna, då kommer det hat och bitterhet med i tankarna och då skulle man vilja ta tag i den där hvita, fina handen och krama den, tills blodet sprunge ut under naglarna bara för att hämnas.
Äh ... Och hans åhörare följa med hela sitt sinne skiftningarna i hans ord och röst och de räta på sig i detta ögonblick och se hotfullt om- kring sig, som sökte de efter någon att kasta sig öfver.
— Ja, det där var i går, tar far åter vid ef- ter en ny tystnad, och i dag är både Anna- Lena och jag åter hemma.
Och du skulle bara se, Lars, så vacker och fridsam hon ser ut, där hon tigger!
Hon har ett sådant obe- gripligt vackert uttryck i sitt ansikte, som om hon bara slumrat in och sof så innerligen godt.
Inte visste hon något om döden, ingenting alls.
Och jag kan infe heller riktigt fatta, att hon är död, det går rundt i hufvudet, när jag tänker på det.
Och far stryker sig öfver pannan, som man stryker öfver ett immigt fönster för att få det klart.
Och grannen sitter där full af medkän- sla och lider med.
Han känner dem så väl och vill dem så väl och han begriper, att han måste göra något för att rädda dem undan sorgen, innan de brytas ned, och han söker och famlar efter lämpliga ord till tröst.
— Ja, människan dömer efter det ringa hon vet och efter det lilla mått hon har att mäta med, försöker han.
Men tänk om vi kunde se allting framför oss, både det som varit och det som är och det som komma skall, kan- hända skulle vi då få se, att det ena icke sker annat än för det andras skull, det som var före eller det som kommer efter.
Och kanske skulle vi då också få se, att det i själfva verket inte finnes någon ond, bråd död, ty kanske var den icke ond och kanske var den ' icke heller bråd.
Hvad vei männi- skan egentligen?
Han är inte riktigt nöjd med hvad han sagt och han viH säga mera, men han finner in- genting mer aft trösta med.
Då reser han sig stillsamt och går ut för att åtminstone själf komma ut ur dysterheten.
Kommen ut på gården blir han stående en minut och ser sig omkring.
Då ljusnar plöts- ligt hans uppsyn, och han skyndar åter in.
— Era kor ha brutit sig in på klöfvervallen, och få de frossa där en stund, så äta de snart ihjäl sig, säger han brådskande.
Då nås de innevarande som af en elektrisk stöt, och alla skynda mot dörren för att drifva kreaturen från den farliga klöfver- vallen.
Men grannen går hemåt med lättadt sinne, ty han vet, att om hvardagsbestyren bara slippa åt att få fag i tankarna, så är den värsta sorgen redan bruten.
Minis: Xriavdl " Nedanstående trättet ansluter val ", skildring i den sig angående till serie till utgör per vår det sonkar stora hvars sextonde aktäristiker, pristäfling " Iduns bestämmelser täflingsprospektet vi i n:r por- som fria hänvisa 1.
16.
Sportkvinnan.
AN BORDE EGENTLIGEN TALA med Edv.
Wavrinsky, så vi kun- de få en lag, förbjudande äkten- skap med andra än sportskvin- nor.
En enguéle bland nutidens manligt tänkande befolkning skulle utan tvif- vel ådagalägga, att om någon egenskap sät- tes högt och beaktas som pricken öfver i ' et, såsom krönet på alla drag, som ingå i b e - greppet en förträfflig hustru, så är det denna: hon är tillika bevandrad i idrott.
Draget på modet — dessa år och låt oss hoppas för all framtid — är detta: att kunna en sport, gärna flera — att äga sådan läggning, att man drif- ver den idrott man dyrkar till något helt och betydande — att förstå idrottens själ och skatta dess värde för den enskildes goda lynne, för samlifvefs trefnad, för släktets och nationens högsta väl.
Det har funnits tider, då det var till hjälp så " döttrarna gick åt ", om de kunde dekla- mera Stagnelius eller Tegnér, tala fransyska, sjunga romanser, spela piano eller ta sig ut i en kotiljong.
Hur fjärran ligga icke dessa konster lifvets mening och kvinnans rätta kall!
Hur fjärran i grunden också från nutidens, den stränga nutidens, smak.
Nog närmar sig vår tids kynne vida mer naturens väsen än den gamla goda tiden, då sådana lekar, detta estetiska bjäfs fägnade folk.
Det står ej att få bättre bot för vår skröpliga kultur än krop- pens kult, kvinnokroppens fullkomning.
Lek behöfs, lek ska till — ingen lek liknar mer det heliga arbetet än idrotten.
Dess upp- sving betecknar gryningen tili den nya tidsål- der vi nu under bäfvan se rycka fram, utkas- tet till def nya människosläktet, hvars ankomst vi bida.
Endast idrottens dyrkare komma att bestå i samhällstäflan, endast de som äro in- vigda i kroppskultens mysterier skola se mor- gondagens härlighet och i släktet lefva länge på jorden.
Ty jag talar icke blott för tränin- gen af starka ben och vården af biceps ' e x - plosiva kraft eller hudens härdning, jag tän- ker äfvenledes på blickens skärpning och på hur nerverna förädlas genom utbildningen af en god idrottslekamen — men framför allt lägger jag vikt på den karaktärens lyftning hvarje än så liten sporfsbragd förutsätter.
Det har blifvit sagdt af en filosof, aft natu- ren gifvif oss glädjen såsom en visare, hvil- ken anger, när vi följa lifvets vilja och rätta väg.
Men säg: hvar sväfvar glädjen mer tro- get i gärningens spår, än när jag fullbordat def jag som idrottsman satt mig för?
Bakom snart sagt all annan mänsklig verksamhet kan man befara aft få se tviflet sticka fram sitt grinande ansikte — blott idrottskämpen är skyddad mot def förlamande grubbel, som hviskar: hvad tjänar det till?
— Man kan ej förvånas, att de visa sig så naivt ifriga att få berätta om sina dafer, inte bara jägaren och morgonryttaren, utan också tennisten och seglaren, cyklisten och den som ligger i trä- - 526 - ning för de stora bragderna på Stadion.
Hvad under att de känna behof att öppna sin själ?
De ha verkligen upplefvaf något mäk- tigt och känt hur de rört sig i lifsböljans bräm.
Man vore nästan frestad aft säga: vare en kvinna hurdan som helst — har hon en sport, då förtjänar hon beaktas.
Då finns det gode utsikter till att hon inom sig bär några af de drag, som bilda ett ackord af tvenne makar, då glömmer hon inte ens som hustru att vara god kamrat, med from aktning för f a i r play.
Sportslifvet rensar bort mycket skräp ur människans väsen och befriar lätt och ledigt, icke minst kvinnan, från några af de lyten, som försvåra samlifvet med nästan.
Det stärker känslan för lojalitet och rättfärdighet och förbereder sålunda kvinnan till humani- tet under de fredsförhandlingar, som uppta så mycken tid i samlifvet mellan förälskade af lifligt temperament.
Genom sportslifvet förvandlas det monstrum, den förtäckta ty- rann, som kallas " den svaga kvinnan " till en jämnspelt partner, som icke ens inom hem- mets fyra väggar och inför den värnlöse — sin fredsälskande make — bryter mot de regler, efter hvilka en gentleman uppträder.
Kort och godt: det finns ingen skolning, som på ett mer genomgripande sätt lockar fram hos kvinnan de högsta manliga samlifsdyg- derna och denna nästan gudomliga fulländ- ning, som uttryckes i det lilla ordet gentleman.
Jag beundrar t h e a m e r i c a n L a d y — men för samlif i nordisk mening, för innerlig hvardagsgemenskap med en svensk vet jag knappt om hon lämpar sig.
Hur ofta märks ej något hjärfefruset hos unga svenskar som gift sig in i th e s m a r t s e t?
I min lofsång till idroitskvinnan bör heller ej inläggas nå- gon förtäckt hyllning till amerikanarnas kvinnoideal.
Vi ha vårt eget, som är mycket bra, men som vi också, i mån som föremålet stiger, låta stiga om kapp med detta.
Ge- nom en ganska liten förskjutning i uppfost- ran kan man uppnå märkvärdiga resultat.
Man borde kunna ingjuta sportens anda hos våra flickor utan att de därigenom skola amerikaniseras eller ens angliseras, utan fullt väl bevara tjusningen i sitt svenska vä- sen.
De båda könen ha lätt att spela rollen af reformatorer gentemot hvarandra.
Vill man utrota ett lyte bland män, gör man väl i att hänvända sig till kvinnorna om hjälp.
Och den som vill se inplantas ännu en dygd hos våra kvinnor, bör kunna räkna på bistånd härtill bland landets män.
Det blir af intresse att se, hur pass klart idealet idrotfskvinnan står fecknadt för denna svenska släkt.
I den mån sådant låter sig bedöma af omröstningen vid en pristäflan.
MOGENS LANG.
Manuskript och bref af redaktionell natur torde alltid adresseras till Redaktionen af Idun, ej till någon särskild medlem af densamma.
S P P peppar, 4 msk.
smör (80 gr.), 1 Va del.
kokande- vatten, / .tsk.
kött- estrakt.
B e r e d n i n g: Köttet torkas med en duk, urvriden i hett vatten,, ska- res i 1 cm.
tjocka skifvor, hvilka bultas på båda sidor.
Löken skalas och skares i skifvor.
Tomaterna sköl- jas, torkas, skäras i skifvor, hvilka beströs med peppar och, salt och vändas i hvetemjölet.
Hälften af = smöret brynes i en stekpanna, to- matskifvorna och löken läggas i och brynas vackert samt uppläggas på ett varmt serveringsfat.
Biffarna kryddas, stekas i resten af smöret och en biff lägges på hvarje tomat- skifva.
Vattnet och köttextraktet - rftBFUK.
allenast genom sin blandas och hälles i pannan, hvar- 1REBR0 Mrl Tltw Icke efter såsen får koka .3 — 4 min.
En öfverlägsna kvalitet, utan tsk.
kallt smör tillsättes, och såsen äfven genom sin relativa hälles öfver biffarna.
De .serveras prisbillighet, skiljer sig Chi- med potatis som frukosträtt.
nalack från alla andra emalj- färger.
— För dåliga efterap- ningar varnas.
Ansenikfri G ö s å l a S o t o M a y o r (L 6 enl. nya giftstadgan.
pers.) - 1 Va kffj gös, 2 tsk.
salt (10 É ?r.
), V * tsk.
hvitpeppar, 2 tsk.
fini- Erhålles hos alla färghand- hackad rödlök, saften af Vs citron, lare.
Profkarta gratis.
F a - 2 msk.
matolja.
brikanter: Dorch, Bäcksin Till panering och s t e k - * UU * « * \ Af1 &amp; C:os A.-B., Göteborg och n i n g: 1 Vs del.
mjölk, Va tsk.
salt Stockholm.
(3 gr.), 3 msk.
hvetemjöl (30 gr.), 2 hg.
flottyr.
B e r e d n i n g: Gösen fjällas, ren- sas, sköljes, torkas, ryggbenet ska- kaffe, saft eller dylikt vid begagnande res bort, dock så att hufvud och af Apoteket Vasens Laxérmarmelad, stjärt få sitta kvar.
Gälarna och fenorna klippas bort, och fisken, gni- det behagligaste afföringsmedel som des in med saltet och hvitpepparn, existerar.
På alla atiotek.
lägges på ett fat och beströs med löken.
Citronsaften och matoljan blandas väl och hälles öfver fisken, som får ligga 2 tim., hvarunder den vändes 2 ggr; löken tages därefter noga bort.
Saltet smältes i mjölken, fisken doppas däri och vändes i mjölet.
Flottyren upphettas i en li- ten långpanna, gösen lägges i. stekes vackert gulbrun på båda sidor och lägges på sugpapper, så a t t flot- tyr en får rinna af.
Den upplägges på servett eller tårtpapper, game- ras med stekt persilja och vackert skurna citronklyftor och serveras med champinjonsås samt pressad potatis.
3 Världsberömda.
2 SINGER Cfl SVALÖFS I SNABBKOKANDE J KORN- m xiAsrrwöij FLINGOR j j t 11 tillverkas under sträng tvåradiga täRareRontrott utesfutanöe jg af Bästa svensRa Rom, m§ H| dllga teßröd, titt gröt, pannRaRor väffing, soppor, puddingar, Baß- g m. m., | lämna en vätsmaRande, näringsrik *, tätfsmätt §jg oc^ futtRomtigf ren föda samt §^ ÜI finnas att få i ßvarje vätsorferad specerißandet.
Intet besvär » 1111111111 = Ill Illllllllllllllllllllll!
11111111111111111111111111 II 111 111 111111111 IUI 1 11) 111111 Illllll rørÆ, §5= llllliaiJIlJtllllllllillllllllllllllllllMIIIJIIlllllllllllllllMIIJILlIIillllllllillilllllillllllllllllllllllllllllllltllllltltllllllllllllllll Allmänna j j Svenska Utsädes A.-B., jj • S m SVALÖF ^^^^^^^^^^^^^^^^^ G U L D - C A C A O ividstäende förpackning s a l j e s öfveralli j j SYMASKINS AKTIEBOLAG Filialer på alla större platser.
är hvarför Yvy-tvålen blir mer och mer berömd och efterfrågad.
Endast den som en gång användt Yvy-tvålen, vet hvarför han ej an- vänder andra toalett-tvålar.
Damer och herrar, som sätta värde på ungdomsfriskhet och ett vackert yttre, uppnå detta genom ständigt bruk af den med förskönande par- fymer och välgörande ingredienser tillverkade Yvy-tvålen.
Yvy-tvålen är den mest fulländade konjak, toalett-tvål, med som vin, kan åstadkommas till så lågt pris, att den kommer till användning i hvarje hem.
Yvy-tvålen är tillverkad på särskild för denna tvål utmärkt metod, med tillsats af de mest utsökta essenser på detta område samt med stöd af vetenskapen, under noggrannaste be- aktande af hygienens fordringar.
Yvy-tvålen erhålles för 50 öre pr styck i hvarje välsorterad affär från Ystad till Haparanda.
Östeilin &amp; Ulrikssons Tekn.
Fabrik,!
Hemmet I Iduns Hjälpreda fön läses under rubrik I " Om hudens vård ": = 1 HEKTO 4 5 Ö R E s I S J U d a g a r I veckan läses en annons i I D U N KÖKSALMANACK Redigerad af Elisabeth Östman-Sundstrand.
Innen, af Elisabeth Ostmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FORSLAG TILL MATORDNING FÖR VECKAN 15 — 21 AUG.
1915.
SÖNDAG.
I r o k o s t: Smörgåsbord; biff med tomater; mjölk; kaffe eller be.
M i d d a g: Gös ä la Soto mayor med champinjonsås och pressad po- tatis; falska kycklingar med brynt potatis och salader; hallon med grädde '.
MÅNDAG.
E r u k o s ti: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; stekt sill med grädde och lök samt potatis; kaffe eller te.
M i d d a g: Färs af kalfköti med kokta turska bönor; soppa på vinbär med skorpor.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; kall kalffärs (rester från måndag) med potatisbullar och lingon; mjölk; kaffe eller be.
M i d d a g: Kokt torsk! "
Bland alla de medel, som i rekommenderas för bevarande eller I förbättrande af hyn, anses borax- I benzoe såsom det basta.
j Mot finnig och oren hy är bästa • i medlet en längre tids begagnande i 1 al borax benzoötvål ".
G a h n s i B o r a x B e n z o e tvål i!
har sedan gammalt stort för- • 1 troende.
Pris 50 öre st. * med smör och ägg samt ' potatis; mannagryn,skräm med mjölk.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; omelett i form; mjölk; kaffe, eller te.
M i d d a g: Oxjärpar med .pres- sad potatis; hallon med mjölk.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; ägg; kaffe eller te.
M i d d a g: Bräckt skinka med.
stuf vade bondbönor; saftkräm med mjölk.
" * FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekt färsk strömming med potatis; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Hönsfrikassé med ris; klar äppel- soppa.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafremjölsvälling; sillgratin; kaffe eller te.
Middag (vegetarisk): Svampkroketiter med spenat; filbunke med hallon.
RECEPT: B i f f m e d t o m a t e r (f. 6 pers.).
6 hg.
oxhare eller benfritt innanlår, 1 medelstor portug.
lök, 2 stora, mogna tomater, 1 msk.
mjöl (10 gr.), Vi msk.
salt (8 gr.), Vs tsk.
hvit- Stockholm.
Regeringsg.
3 2.
Detalj &amp; Eng ros.
Damernas paradis.
Är Skandinaviens största firma för Sammet, Spetsar, Band, Falska kycklingar (f. 6 pers.).
6 hg.
svinfilé, 4 msk.
hac- kad persilja, 3 msk.
smör (60 gr.), 2 tsk.
salt (10 gr.), Va tsk.
hvit- peppar.
T i l l s t e k n i n g: 3 msk.
smör (60 gr.).
3 del., buljong, 1 del tjock grädde.
B e r e d n i n g: Filéerna, som böra väga 2 — 4 hg.
st., putsas, torkas med en duk, urvriden i hett vatten, och utmärkt antiseptiskt skäras upp längs efter.
Persiljan rensas, sköljes, vrides hårdt i en duk, hackas och inarbetas i smöret.
Filéerna fyllas med persil jesmöret, säljes i tuber å 40 hopsys nätt med blessyrsöm och in- gnidas med kryddorna.
Smöret bry- nes i en järnkastrull, filéerna läg- gas i, brynas väl på alla sidor och få därefter steka med tätt lock, m. fl.
samt å tills ö e äro möra, eller omkr. Vs tim. under tiden spädes med den kokande buljongen, och grädden.
De skäras i tunna skifvor, hvilka sam&gt;- manläggas på varmt fat, så att de se hela ut.
.Såsen vispas upp och hälles öfver köttet.
Garneras med E t t komfortabe persilja.
Serveras med brynt potatis och sa- ökar lader.
Ylle-och Bomullstyger, Damunderkläder, finare Tricofage, Handskar.
P. D-Korsetter, Damkonfektion, alla slag.
Landefs största detalj-Damskrädderi.
Lyxbeställningsafd.
2 fr. upp.
Populärafd.
i tr. Profver &amp; kosfnadsförslag franco.
Priserna erkändt lägre än i utlandets Sidenhus.
Om hvarje svensk husmoder använde öre hos Herrar m Färg- och Speceri-, Parfymhandlande apoteken.
m C.V.Rundström &amp; C:o, Järnaffär, Norrköping, Stekt s i l l med grädde och l ö k (f. 6 pers.).
2 stora, salta sillar, 1 msk.
mjöl (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor, 3 msk.
smör (60 gr.), 3 del.
tjock grädde.
T i l l g a r n e r i n g: 1 stor portug.
lök, 1 Va msk.
smör (30 gr.).
B e r e d n i n g: Sillen urtages och får ligga i rikligt med vatten 24 tim., hvarunder vattnet bytes 2 gån- ger.
Skinnet afdrages, hvarefter sil- len fläkes, ryggbenet jämte alla små- ben borttagas, och sillen inklappas i en fiskhandduk.
Filéerna vändas, i en blandning af mjölet och de stötta skorporna, stekas va ' ckert gul- bruna på båda- sidor och uppläggas på varmt serveringsfat.
Pannan vis- pas ur med grädden, och såsen får ett uppkok.
Löken skalas, skares i tunna skifvor och brynes väl i smöret; härtill användes en särskild panna.
Sillen upplägges på varmt serveringsfat, såsen hälles öfver och anrättningen garneras med den brynta löken och persilja.
Serveras som fru- kosträtt med nykokt, oskalad po- tatis.
" Snabbkokaren " skulle millioner kunna sparas i bränn- sleåtgång.
Eldas med affall från ved- boden etc.
Kokning på några minuter.
Prospekt .. och intyg sändas gratis och franco.
Öfver 30,000 st. sålda i Sve- rige.
Pris pr st. 8 kr.
fraktfritt mot efterkraf.
lt inredt badrum och kök hemmets trefnad.
De nyaste, modernaste och 1 sanitärt hänseende mest fulländade Installati- onsartiklar såsom: Badkar, Badugnar, Badbatterier, Duschapparater, Tvätt- ställ, Vaskar, Slasktrattar, Vattenklo- setter, Pissoirer etc. samt Väggplattor af porslin och emaljerad zinkplåt erhållas från oss genom alla ehtreprenörfirmor.
A.-B.
Ufilh.
Sonesson 8 C:0, Malmö.
Afdelningskontor: Stockholm, Göteborg, Köpenhamn.
I S t a c k h o l m s Fjällkoloniers LOTTERI Fjällkolonilotteriet, Artill Färs af kalfkött (f. 6 — 8 pers.).
5 hg.
benfritt innanlår, 1 hg.
torr, rensad njurtalg af oxe eller 1 hg.
späck, 1 msk.
salt (15 gr.), Andra dragningen, erhållas lotter efter rekvisition, märkt X 1, adress: Va tsk.
hvitpeppar, 1 Va msk.
mjöl (15 gr.), 1 ägg, 2 äggulor, 5 — 6 del.
tjock grädde.
mot postförskott å kr.
pr + porto samt kostnaden för dragnings- B e r e d n i n g: Köttet torkas med en duk urvriden i hett vatten, be^ lista, som utan särskild begäran tillsändas enhvar, som skriftligen rekvi- frias från senor och hinnor, skares rerat lott.
Dragningslista utkommer 2 å 3 veckor efter dragningen.
i tärningar och males 3 ggr genom i h m D r a g n i n g i S e p t e m b e r 1915. h h h h i köttkvarn.
Njurtalgen hackas fint med knif på skärbrädet, blandas H v a r 8:e lott vinner.
jämte kryddorna med kalffärsen, som Högsta vinst: (konstnärligt drifves ytterligare 3 ggr genom kvarn.
Färsen stötes därefter tillsammans tor, gardiner, ljuskronor och prydnadsföremål till sal, hvardagsrum, säng- med mjölet i stenmortel med trä- kammare och barnkammare), värde 9,000 kr.
stöt, tills den blir jämn och smi- 3,000 kr.
dig, då tillsättas ägget och ägg- H. Neujd, 5,000 kr.
gulorna, en i sänder, under fortsatt kr.
etc, sammanlagdt 12 vinster i värde om minst 1,000 kr.
(se vinst- kraftig stötning.
Färsen passeras ge- listan, som medföljer hvarje rekvirerad lott), 365 vinster om 900 — 100 kr., nom hårsikt och får stå på kallt ställe eller på is några tim., eller 1,200 vinster om 90 — 40 kr., 1,680 vinster om 39 — 25 kr., 3,650 vinster helst till följande dag.
Den arbetas då kraftigt med slef, under det gräd- 2 Sidenvaror, Bästa putsmedel för alla metaller.
lott " Ett idealhem " " Bäcken ", Motorbåt, Tafl om 24-10 kr.
etc.
Lägsta vinstvärde 5 kr.
Tillhopa 10,000 vinster - 529 - BENDT OXENSTIERNA.
Lotteriets föreståndare.
KLÖFVERDAM.
P R I M A K V A L I T É!
€1 BÄSTA UTFÖRANDE!
HVARJE PAR STAMPLADT MED O F V A N S T Å E N D E V A R U M Ä R K E Fotogenlampan var tänd och belyste efter bästa förmåga interiören.
I kakelugnsbänken låg far med ryggsidan utåt, för att lampskenet skulle falla på Fäderneslandet han läste i.
Framme vid bordet, midt i ljus- skenet satt mor och lade stjärnor med en något använd kortlek.
En enstaka kaffekopp med skeden i kop- pen och en afbiten sockerbit bred- vid, skvallrade om att mor Malena tagit sig en » extra tår ».
Allt som oftast blötte hon tummen mot den för ändamålet slappt hängande under- läppen, i hvilken härvid åstadkoms en viss dallring, något som upp- märksamt iakttogs af katten, som låg hoprullad högst uppe på deai uppbäddade sängen.
Borta vid fönstret satt en pojke och petade sig i näsan med utmärkt godt resultat.
FINNAS I ALLA VÄLSORTERADE Allt var således hemtrefnad och SYBEHÖRS - M A N U F A K T U R - &amp; KORTVARUAFFÄRER.
söndagsfrid.
» En skall få se att syster din dö-r snart.
Här ligger rejält döds- den tillsättes l i t e t i s ä n d e r, (något på snedden).
De påsättas i fall till en klöfverdam.
— • Att en saltadt vatten, och få skall bli tvungen att bära sörje- prof vas, och tillsättes om så behöf- kokande, ves, med litet ägghvita eller grädde.
koka, tills de äro mjuka, då öfver- kläder nu, när en ändtligen fått Färsen kan, om så önskas, afsma- flödigt spad afhälles och bönorna sig en grön kalasklädning. » kas med litet rifven lök, finhac- blandas med persiljan och det kalla » Du får väl åtminstone vänta med kade champinjoner eller tryffel, och smöret.
önskas såsen simmig, afredes den att kläda dig i sörjekläder tills du samma vikt af smör kan använ,das fått någon att sörja. » i .stället för njurtalg eller späck.
med mjölet, som fräses med hälf- » Du kan vara säker.
De svarta Kokas i vattenbad eller stekes i ugn.
ten af smöret, spadet tillsättes, och På samma sätt beredes färs af svin- såsen får koka 5 min, hvarefter bö- korten ha följt klöfverdamen genom alla tre stjärnorna. » norna iläggas och blandas med per- kött.
» Att du bara gitter tro på det siljan samt resten af smöret.
Ser- dar lortet. » K o k t a t u r s k a b ö n o r (f. 6 veras till stekt kött, bräckt skinka » Tro '.
' » Mor Malena blickade tank- pers.).
750 gr. färska bönor, 7 del.
och kokt korf.
Vaxbönor behandlas, tillagas och fullt ut på den flik af himmeln, som vatten, 2 tsk.
salt (10 gr.), 3 tsk.
syntes öfver det röd- och hvitrandiga finhackad persilja, 2 msk.
smör (40 serveras som turska bönor.
skynket framför fönstret.
Man fick gr.), (2 mstk.
mjöl, 20 gr.).
väl tro det som man själf var ett Beredning: Bönorna rensas, bevis på.
sköljas, få afrinna på duk, skäras Mor Malena hade gått ogift i fö-r- i 4 mm.
tjocka bitar, tvärs öfver äldrahemmet ganska länge, så länge t. o. m., att hon själf börjat &lt; — inte förlora hoppet, när gör en flicka det?
men i alla fall draga farhågor på sig för den sakens skull.
Då hände det att Lovisa, den gamla soldatänkan, kommit att gå på hjälp i gården.
En kväll hade hon lagt ut kort om Malena.
J o, då, nog, blef hon gifb, t. o. m. mora på egen Tillgångar: I Skulder: gård, ett barn skulle hon också få, Kassabehållning 2,009,421: 271 Aktiekapital 16,000,000: — och det blef en pojke.
Obligationer 11,456,400: 92 Reservfond 5,930,000: — Fastigheter o. inventarier 5,105,886 55 Pensionsfond 227,709: 26 Malena såg sig om i rummet, på Reverser mot säkerhet ... 63,400,854 41 Depositions- o. Kapitalr.
60,011.592:79 mannen, på pojken.
Nå, var hon inte gift kanske 1 Växlar 35,194.221 81 Sparkas ' seo-akning 32,500,762:18 Kreditiv- o. löpande räk Giro- och löpande räkn.
12,861,083:73 Var inte gården deras?
Var det inte hennes barn, som satt därborta vid ningar 12,754,218 64 Postremissväxelräkn.
1,762,352:10 och var det kanske inte Hos ' inhemska banker ... 199,176 13 Till inhemska banker ... 1,636,232:35 fönstret, en.
pojke?
» utländska, banker ... 3,164,137 21 M utländska banker ins.
1,424,564:81 Hon började blanda korten med Å andra räkningar 3,123,453: 39 Å andra räkningar 7,053,473:11 sådant eftertryck att skeden häftigt Kronor 139,407,770:33 Kronor 139,107,770:33 klixrade mot koppkanten.
Kisse lyfte hastigt på hufvudet, och far vände sig om.
att köpa lotter i » Det är syndigt och förbjudet i Guds lag att hålla på med sådant där en söndag. » » Syndigt?
Kär man hederligt och anständigt går i korkan hvareviga utan insänd snarast rekvisition under söndagsförmiddag, må ett litet tids- adr.
Harfva otteriet, Skepparegatan 19, fördrif på eftermiddagen varda en förlåtet, Någon förströelse får man Stockholm.
väl ha — när man hvarken super Dragning den 15 Sept.
Lotter sändas endera mot postför- eller snusar. » Fader Anders fann ingenting att skott eller förskottslikvid.
Pris 2 kr.
- f- 35 Öre (för porto och svara på detta utan vände sig åter mot sin tidning.
dragningslista).
Efter att ha lagt ytterligare ett Lotter försäljas äfven i lotteriets ut- ställningslokal, Regeringsgatan 9, par figurer med korten, samlade mor Allm.
Tidningskontoret, Gust.
Ad.
Malena ihop dem, svepte in dem i torg samt i de flesta Bok-, Pappers- ett gammalt - nummer af Sanningsvitt- och Cigarraffärer såväl i Stockholm som net och lade ner dem i en byrålåda under en linnehög.
Så körde - hon i landsorten ner katten från sängen och började Anna Josephson, plocka ur sängkläderna.
Lotteriets föreståndare.
Hon kände sig kränkt öfver man- nens nedsättande tal.
Snart nog hade hon af Lovisa lärt sig kortens be- tydelse, och nu hände icke så sällan att någon grannkvinna kom in till Malena för att i korten få veta om mannen skulle komma » svirad » hem från marknaden, om något Amerika- bref eller någon lotterivinst var att vänta o. s. v. Nästa dag tröskades det hos Anders f ö r a n n o n s e r i n g i l a n d s o r t e n Perssons, och mor Malena hade myc- ket folk i maten.
= ä r o f ö l j a n d e t i d n i n g a r s == Det var kaffedags^, och de sutto just kring bordet, snörflande och blåsande på drycken.
Arvika Nyhster.
» I har väl hört att Lotta i Torpet har blett så illa sjaker att det lär Avesta-Pesten.
vara fråga om lifvet? » Mor Malena kastade in ett stycke Norrbottenskuriren.
Borlänge Tidning.
torf i spiseln för att få påtåren att hastigt koka upp.
Södermanlands Nyheter.
Borås Dagblad.
» Hvad säger I?
Ifrån alla sina små.
— E t t sådant Herrans elände. » Oskarshamns-Posten, Hon strök sig med pekfingret om FalkonBBrflS-PBStBn.
näsan och torkade af på förklädet.
Söderhamns-Kuriren.
Så dök hon ner i kaffeburken och Falu-KuNrBn.
hämtade upp en nypa kaffe som hon lade på pannan för att påtåren skulle Hallandsposten.
bli riktigt kraftig.
SödsrtBljB Tidning.
Är det hon som är klöfverdamen, Södra Dalarnes Tidning.
tänkte hon för sig själf, så slipper Trelleborgs Allehanda.
jag bära sörjekläder och kan begagna min gröna kalasklädning — utom Västerbottens-Kuriren.
ÖrBSUndspOSlBH.
på begrafningen förstås.
» I ska ' få se hon stryker med, » Vflstmanlands Läns Tidning, sade hon betänksamt.
Hernösands-Postsn.
Några dagar senare fick emellertid Gotlandsposten.
Malena höra att Lotta var på bätt- Mellersta Skäne.
ringsvägen, och något dödsfall blef Nerikes-Tiilningii.
det inte af den gången.
Inte heller Karlslads-TidningBn.
från svägerskan som legat sjuk en AnsgariipOStBn.
längre tid, hördes af någon ' försäm- Jämtlands Tidning.
ring.
l a n r i c k r n n a ' Korrespondenten Icke förty fortforo korten envist lanasKrona.
L a n d s k 7 o n a Tidning.
Sydsvenska Kredit Aktiebolagets ställning d e n 31 juli 1915.
Utmärkt till s mörgäsbordet o c h ypperligl.
till stekning, Begär högsta mäi •ket: M U S T Ä D S " BÄSTA - VÄXT " att ställa samma horoskop för klof- verdam, och mor Ma-lena kunde inte höra talas om någon sjuk kvinna utan att samma undran kom — månne det kan vara hon som är klöfver- damen.
(Forts.) B r i t t s o m m a r, Duger e j.
Hl.
Bilderna kunna ej användas.
De skulle ej taga sig någonting ut i re- produktion.
G j a e k.
Edra ve ?rser äro omöjliga.
V — a — g.
öfverfullt i den poetiska s kat tk amin a r en.
S 1 9 1 3.
Versen lämpar sig utmärkt för Er bästa väninnas poesialbum.
Något att » ge omdöme om » är det e j.
L — a E — m.
Motivet är ju utslitet.
T h e y e r.
Vi publicera äfven debu- tanternas alster — om det är något med dem.
S. A — n.
Dikten oanvändbar.
REDAKTIONENS BREFLÅDA.
Fru A. B — r.
Skissen nu skickad Skutt af Furustam.
Histo- till sättning.
rien förefaller oss lika skrufvad som EXPEDITIONENS BREFLÅDA.
eder signatur.
» H ö g r e o f f i c e r&gt;.
Annonsen kos- Mr Violet.
Om vi få plats skola vi söka tillmötesgå eder önskan.
tar 3: — kr.
pr gång.
BREFLÅDA Försal 55 Kungsgatan Kontoret 21 66.
Damast- ocb Drälldukatyger.
Lakanslärft.
Percaler.
Bolstervar.
Handdukar.
Mattgångar.
Mangelduk.
Badkapptyg.
Hvita o. kuISrta Bomullstyger m. m. GOTEBORG.
Rikhaltigt urval af 55 Linne- och B o m ul Isartiklar.
Levererar fullständiga Linneuppsättningar för Hotell, Bestanrationer, Sjukhus, Badhus, Ångbåtar och Privathem samt Brudutstyrslar.
Harfvalot eriet Kungsgatan Butiken 11 31 Broderier.
Spetsar.
Pärdlgsydda damunderkläder, Dag- och natt- skjortor, hvita o. kulörta skjortor.
SJUKSKÖTEfiSKEELEVER emottagas å kustsjukhuset på Styrsö.
Kursen förberedande, räcker 3 mån.
Afgift 30 kr.
pr mån.
för allt.
1 I Utmärkta organ j Arvika: Avesta: Borlänge: Borås: Falkenberg: Falun: Halmstad: Hedemora: Helsingborg: Hernösand: Hörby: Karlstad: Kristinehamn: Linköping: ÖstQBtan.
Luleå: Mora: Nyköping: Oskarshamn: Söderhamn: Söderköping söderteije: Trelleborg: Umeå: Västerås: Visby: Örebro: Östersund: - 530 - Kom ihåg anta insamlingen föi * de nödlidande i Polen I HANNOVER.
För ung dam eller herre en trefiig dublett i liten familj.
El.
ljus.
Hel pension, om så önskas.
För- frågningar (på tyska) till fru K. Kraus-e, Am Taubenfeldt 28 I I I, Han- nover.
Barmhärtighetsverk, Hjälp mig, beder en sjuk hem- slöjdsflicka någon af alla de bättre lottade.
Närmare uppl.
kan erh.
: Djupt tacksam för svar till » Hemlös », Iduns exp.
f. v. b. Sjukvårdsintresserad dam erbjudes att tillsammans med skick- lig läkarespecialist öfvertaga ett väl- rekommenderadt privat sjukhus.
20,000 kr.
erfordras.
Svar med upplysnin- gar och foto emottages till sign. » Erfaren fackman » under adress S. Gumælii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b.
H å r realiseras.
^NNONSBR skola vara inlämnade till Bxpeditionen senast fredag för a t t direkt från fabriken.
Odl dl UCICU Flätor i äkta mjukt na- ' tunna inforas i följande veckas nummer.
turhår, stora, fylliga, i alla färger, 50 cm.
långa 6. —, 60 cm.
6.50, 70 cm.
8. — samt 10. —.
Beställning mottages å allt hårarbete, så3om flätor, peruker, klockkedjor etc. för damer och herrar.
Penningarne återbetalas genast om ej tiU belåten- Q ä n d aldrig o r i g i n a l b e t y g het.
Vi sända allt nnder tystlåtenhet utan e n d a s t afskrifter mot postförskott.
Obs.!
när Ni svarar på annons om Inga penningar i förskott.
Varan betalas när Ni er- ledig plats.
håller densamma.
Hårarhpf An LEDIGA PLATSER Hårfabriken SPECIAL^Malmö 7.
SÖDRA FÖRSTADSGATAN 7 0.
I GODT HEM, egendom i närheten af Norrköping, får undervisningsvan, mu- sikalisk lärarinna plats att läsa 4:de klassen med en flicka o.]: sta klas- sen med en gosse.
Vid.
Nya Inack.- Byrån, Jakobsbergsgatan 34, Sthlm.
VÄL REKOM.
BAHN SK OXE ES KOR er- hålla platser genom Sthlms stads Ar- bets rörmedling, Regeringsgatan 107.
Exp.-tid 9-^4, lördag, o. helgdagsaft.
9 — 2.
Riks.
och allm.
telef.
4047.
FÖR EN RASK OCH DUGLIG, bildad flicka, fullt kunnig i matl.
samt alla inom ett hem förek.
sysslor och som på egen hand vill sköta ett 3 pers-, hushåll, finns god plats ledig dein [1 isept.
i Götehorg.
Goda betyg jämte foto fordras.
Len som är hem- ma i somnad har företräde.
Svar märkt » Laglig », Nord.
Annonsbyrån, Göteborg.
BILDAD FLICKA, karaktärsfast och ordningsälskaude, kunnig i hand- arbete och hushållsbestyr erhåller 1 eller 15 sept.
plats som biträde åt husmodern vid uppfostringsanstalten för sinnesslöa barn ä Stretered.
Lön 300 kr.
pr år och fritt vivre.
Helst musikal.
Ansökan med betygsafskr.
och foto insändes till husmodern und.
adr.
Kåilered.
ENKEL OCH ORDEN X LIG FLICKA från bättre hem, med godt och vän- ligt sütt mot barn, får plats nu ge- nast i familj med tre barn, att ' hjälpa till med deras vård och klä- der.
Bor äfven hjälpa till med städ- ning samt andra husliga sysslor.
Jung- fru finnes *.
Sv.
m. foto.
ref. och löne- anspråk till fru Stina Lindhe, Trafik- chefs-bostaden, K ö p i n g.
LÄRARINNA s-om äfven utom lektio- nerna är villig att något sysselsätta sig med barnen Önskals 1 sept.
till en 7-ärig gos ' se.
Den som genomgått kin- dergarten har företräde.
Svar med betyg, rek., foto o. löneanspråk till fru E. Arfwedson, Hedensö.
I JÄGM.
PAM.
i södra Dalarne får 1 nov.
frisk, ordentlig i enkel matl.
kun.
ensamjungfru plats.
Sv.
med be- tyg, rek-, foto.
o. löneanspråk _ till " A.
H. '
Iduns ' exp.
f. v b.
BILDAD, BARNKÄR FLICKA, svenska eller tyska, kunnig i sömnad och handarbeten, erhåller 1 okt.
plats- i läkairefamiJ j i vacker trakt i öfre Norrland för att mot fritt vivre del- taga i barnens- vård (barnjungfru fin- nes) samt för öfrigt såsom hjälp och sällskap.
Svar, helst med foto.
samt uppgift om ålder till » Familjemed- lem 4 », Iduns expedition, f. v. b.
HUSHÅLLERSKA med godt utseende och hrefligt s-ätt, i en ålder af 24 — 32 år, samt kunnig i tillagning af » god husmanskost » erhåller plats i okt.
ho&lt;s t j ä ii s t e m a n.
Svar med betygs- afskrifter, lönepretentioner samt foto.
till » Lugn plats », denna tidn.
kontor.
Foto.
returneras.
BARNS K ÖTE RSK A med goda rekom- mendationer, helst troende erhåller plats den 15 aug.
hos familj med 2:ne barn.
Sv.
med uppgift om lönepreten- tioner och foto.
ställas till » Barnskö- ter.ska », Gumælii Annonsbyrå, Malmö.
Tv ätt föres GODA PLATSER öfver hela, Sverige för bättre platssök.
anskaffas.
In- sänd betygsafskrift, foto.
o. 20 öre i svarsporto t. Centralförmedlingen, J a - kobsgatan 20, Stockholm.
Infödd tysk barnfroKen med goda rekommendationer erhåller god plats 1. okt.
i fin familj i Göte- borg.
Svar med foto och betygsaf- skrifter till Svea-Byråns Platsafdel- ning.
Kungsportsplatsen, Göteborg.
Tel. 7790.
Foreståndarlnnebefattningen vid Allmänna och Sahlgrenska sjuk- huset, Göteborg, är till ansökan ledig.
Begynnelselön: kr.
1,000: —, bostad: (2 rum och kök) och allt fritt.
Platsen tillträdes den 15 november.
Ansökningshandlingar torde före den 18 augusti insändas till STYRELSEN.
Ett stil samt fruntimmer, PLATSSÖKANDE Förestånderska för garn- och väfnadshandel i vacker landsortsstad erhåller plats.
Svar märkt » God sälj ar förmåga » med upp- gift om ålder, betygsafskrifter, löne- pret.
och om möjligt foto, sändes under adr.
S. Gumæliii Annonsbyrå; Stockholm, f. v .b Framtidsplats kan ung energisk dam med affärsvana erhålla^ i stad i mellersta Sverige att själf ständigt förestå affär inom frukt- och konfityrbranschen.
Blott dam med 1: sta klass ref. och gedigen karaktär torde bemöda sig.
Svar till » O.
S. W. .24 », Iduns exp. '
•- Anspråkslös lärarinna, fullt kompetent att undervisa 3: dje och 5:te klassens kurser enligt all- männa läroverkens plan erhåller plats i enkelt hem å landet instundande läsår.
Svar med löneanspråk och me- rit-er torde snarast sändas under adr.
» Lärarinna 14 », Dala-Järna.
Exam.
Sjuksköterska erhåller anställning som sjuksköter- ska för fabrikssamhälle i " södra Norr- land.
Ansökan, med betygsafskrifter och uppgift om ålder och lönean- språk, ställas till Holma-Helsinglands Linspinneri o. Väfveri A.-B., Forssa.
VÄF- OCH SLÜJDLÄRARINNA med flerårig praktik Önskar plats för vin- tern i skola eller hem.
Svar märkt » Se-pt. », Iduns exp.
f. v. b.
BILDAD 23-ÅR1G FLICKA önskar den 1 oktober plats som hushållsfröken i familj eller som hjälp och säll- skap åt bättre dam, i senare fallet behöfver ej jungfru finnas om hjälp med gröfre göromål erhålles.
Plato- sen önskas helst i stad (gärna Sthlm).
Är kunnig i ett hems skötande, äfven van vid sjukvård.
Vackra betyg.
Svar inom 8 dagar till » Familjemedlem, 23 år » Iduns exp.
f. v b.
ENKEL, BÄXXRE, hushållsvan och mycket barnkär flicka önskar plats i familj till _den 1 sept.
Äfven lust för handel.
Svar till » Ung och villig Norrländska », Iduns exp.
f. v. b. GUVERNANTSPLATS sökes af ung flicka, som genomgått tvåårigt se- minarium.
Kan äfven undervisa i tyska på nybörjarstadiet.
Svar till » Guvernant 22 år », Falköping p. r.
LÄRARINNA, undervisnings van och musikalisk, som vistats utomlands, söker anställning för läsåret.
Svar till » M.
15 », Iduns exp.
UNDERVISNINGS VAN, musikalisk språkkunnig flicka, önskar plats som guvernant ' i godt hem.
Goda rek.
o. betyg.
Svar till » Intresserad », Nord.
Annonsbyrån, Göteborg.
UNG NORSK DAME, embedsmands- datter, Önsker at bli optat i et dannet, velstillet hjem, hvor hun kan være till nytte og hygge.
Lön önskes ikke.
Svar till » N.
H. », Iduns exp.
f. v. b.
TILL PRÄSX- ELLER HERRGÅRD ön- skar en 18 års flicka komma för att deltaga i hushållet.
Villig erlägga betalning om så fordras.
Svar till » Familjemedlem », Seffle p. r. Väflärarinna med kompetens äfven i linnesömnad önskar, efter nu genomgången utbild- ning hos bl.
a. Handarbetets Vänner lämplig anställning vid Husmoderskola eller i privat tjänst.
I senare fallet villig att undervisa i vanliga skoläm- nen samt musik.
Små löneanspråk.
19-ÅR1G FLICKA, som genomgått 8- Sv.
till » Arbete och Kompetens » un- kl. läroverk och har någon under- der adr.
iS.
Gumælii Annonsbyrå, visningsvana, önskar plats att läsa Stockholm, f. v. b. med mindre barn (ålder 8 — 10 år).
Svar till Karin Andersson,, Fladje Ung, bättre fliaka gård, E l d s b e r g a. med realskoleexamen önskar plats i god familj som husmoderns verkliga EN TJUGUXREÅR1G, barnkär flicka hjälp.
Van att deltaga i alla i ett önskar plats i godt hem, såsom hus- hem förekommande göromål.
mors hjälp, helst med barnen.
Svar Är äfven villig att läsa med barn till " Pålitlig L.
A. "
denna tidnings eller hjälpa till med skrifgöromål.
annonskontor, f. v. b Tacks-, for sv.
t.
» Villig » Box 12 23-ÅRIG FLICKA önskar till 1 okt.
S ä f s j ö. Guvern antplats plats ' mot fritt vivre å större herre- gård eller egendom, där tillfälle gif- sökes af ung, anspråkslös flicka, som veis- att få lära matlagning och alla in- genomgått 8-kl. läroverk med nor- om ett hem förekommande göromål.
malskolekomp.
Äger undervisnings- Svar till Box 43, Harplinge.
vana.
Svar till » 19 år », Jönköping p. r.
18-ÅRIG FLICKA (8 kl.), som ämnar söka intrade vid fackskolan, önskar s-om medlem af familjen deltaga i hushållsgöromålen i bildadt hem pä vid Kroppefjälls S a n a t o - landet.
Sv.
till » 18-årig », R e f s u n d r i u m kungöres härmed till ansökan poste restante.
ledig.
Ansökan åtföljd af betyg och FLICKA, något kunnig i sjuk- referenser ställes till Direktionen och UNG insändes till sysslomanskontoret, Dals- vård, önskar plats i bildad familj, Rostock, före den 20 aug.
Befattnin- s-om hjälp och sällskap, eller vid gen skall tillträdas den 1 okt.
Lön läkaremottagning.
Sv.
t.
» Elisabeth 24 » kr.
800 pr år, fria skatter och vivre.
Iduns- exp.
f. v. b.
SPRÅKLÄRARINNA, nys-s från utlan- det, önskar den 15 sept.
eller 1 okt.
plats i familj på landet, att läsa H u s m o d e r kompletteringskurs i franska, engel- s ö k e s för Kronprinsessan Marga- ska, ^yska (äfven italienska, samt rethas vårdanstalts arbetskoloni, adr.
språkens litteratur och konversation) Kullsveden, från den 1 nästk.
okt., med ungdom, som slutat skolstudier.
jämte ett biträde åt henne, som bör Sv.
t i l l » Skicklig — undervisningsvan » vara kunnig uti väfnad och enklare Iduns exp.
, handarbeten.
Sökande till båda platserna böra ENKEL o. PÄLIXLIG 30 års flicka vara bildade, allvarligt sinnade, med från godt hem, kunnig i matl.
o. kärlek till barn och d e s s a s ledande van att sköta ett hem, önskar plats till ensam herre eller dam, eller i uppfostran.
Vidare genom Direktör Claes Virgin, familj där jungfru finnes.
Sv.
märkt » A.
30 år » Iduns exp.
f. v. b .. Kungsgatan 51, Stockholm.
SMÅLÄNDSKA som innehar plats på kontor Önskar några månader kom- ma, i familj helst prästhem eller herrgård att under god och praktisk husmoders ledning mot fritt vivre eller möjligen någon liten lön deltaga i husliga sysslor.
Önskar anses som familjemedlem.
Xacks.
för sv.
t.
» Smår ländska » denna tidnings exp.
med vänligt sätt, minst 38 år, helst SKOLHUSHÅLL.
Landtflicka med med vana i sjukvård, får plats att god uppfostran önskar plats att före- sköta äldre fru.
Svar torde insändas stå skolhushåll för 2 å 3 barn, i till C.
B.
, Folkabo.
stad i södra eller mellersta Sverige.
Är kunnig i matlagning och villig hjälpa med läxor.
Hjälp till skur- ning o. dyl. önskas.
Sv.
märkt » Stora Syster » Iduns exp.
f. v. b. tånderska.
Befattningen såsom tvättförestån- derska vid Lunds hospital och asyl är till ansökan ledig med tillträde inom augusti månads utgång.
Den kontanta lönen utgör 600 kr.
jämte älderstillägg efter 2, 5 och 10 år med 10, 20 och 40 o / o förhöjning.
Des-sutom tillkomma naturaförmåner, bestående a.f 1: sta klassens kost, mö- blerade rum med uppvärmning och belysning jämte fri tvätt.
Ansökan, åtföljd af e-n kortare lef- nadsbe jkrifning, prist- o.^.h läkareintyg samt betyg, utvisande kompetens för platsens skötande, ingif vas hit in- nan den ' 31 augusti.
Sökandens ålder bör vara omkring 35 år men dock ej öfverstiga denna.
Vidare upplysningar kunna inhäm- t a r å llospitalskontoret, Lund, mellan kl. 10 — 2 på dagen.
Frisk, verkligt barnkär, bildad flicka, något sykunnig, helst med genom- gången barnavårdskurs, erhåller ge- nast anställning hos disponentfamilj pä landet med 2 barn, resp. 1 och 9 år.
Svar till » Barnavård » under adress S. Gumælii Annonsbyrå, Stock- æholm, f. v. b.
EN 24 ÅRS FLICKA af god familj önskar plats som » husa » i bättre, tjänstemiannafamilj ' i stad å fast- landet.
Kunnig i broderi och enkl.
sömnad.
XTllträde önskas un,der sept.
månad.
Svar till » Gotländska;), Iduns exp., Stockholm.
Barnkär, enkel och anspråkslös flicka som har vana att handhafva barn, får plats nu genast eller senare å landt- egendom nära stad, att hjälpa hus- modern med vården af en två års flicka.
Företräde har den som är ngt kunnig i sömnad och handarbete.
Svat med foto samt uppgift om ålder och lönepret.
till » R.
M. », Lidköping p. r.
En 18~ånig flicka FÖR UNGDOM finnes- god inack.
i bild.
hem, ej långt från Schartau eller Södra seminariet.
Förstkl.
hus.
Badrum.
Ref. Fru T. Dillner, Horns- gatan 4, Stockholm.
I LUGNT OCH STILLA HEM, vackert beläget vid skog och sjö, nära Södertelje, kan 2 — 3 damer som Önska hvila få god inackordering för år eller kortare tid från 1 sept.
Svar till_ » Lugnt_ och stilla », Södertelje.
INACKORDERING kan erhållas ' med ensamt eller deladt rum hos fru Maria Plg-Gyllenbåga, Artillerigat.
28 A III.
Centralt läge.
Allm.
22223 INACKORDERING.
God och billig så- dan önskas genast för vintern i matur- skön trakt på landet af bildad medel- ålders dam.
Sv.
med upplysningar till H. O. Iduns exp.
f. v b. t God Inackordering i familj eller ålderdomshem önskas i höst för gammal dam, helst i Stockholm eller dess omedelbara närhet.
Goda ref. fordras.
Svar till » 82 år » under adress S. Gumælii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
Inackordering hos tillbakadragen, stilla familj eller i mindre, bättre pensionat med fasta pensionärer, sökes af äldre stadgad tjänsteman i förstkl.
hus med nuti- da bekvämlighv å Norr, Östermalm el- ler Vasastaden, nära sparv 1 å 2 tr. » eller his-s.
Sv.
märkt » Stadgad » tjän- steman », adr.
Iduns exp.
f. v. b. önskar komma i godt hem att under Dcktorinnan Vilma Erikssons husmors ledning deltaga i inomhus- H vilohem, sysslor, som familjemedi.
och fritt vivre.
Sv.
t.
» Skånska », Klippan p. r. beläget 15 min.
skogsväg från Ar- vika.
Inackorderingspris 3 kr.
pr dag, Undervisningsvan, musikalisk studentska 70 å 80 kr.
för mån.
Adr.
Högåsen, med goda betyg och referenser önskar Arvika.
guvernantsplats, helst i södra eller Kvinnlig Filosofin Magistor mellersta Sverige.
Svar till » T.
R. önskar helinack.
för höstterminen i 1915 », Iduns exp.
f. v. _b.
närheten af högre Latinläroverket å Norrmalm i Sthlm.
Svar- med ref. 29 a r s f r u inom 8 dagar till fil.
mag. Mai önskar plats snarast möjligt att med Ljungh-, Höör.
Skåne.
hjälp af yngre jungfru sköta hemmet hos ensam herre eller dam.
Svar inom I godt, bildadt hem 14 dagar till » T.
H. », Lund p. r. i centralare del af Stockholm önskar bättre, äldre herre full inack., be- räknad för längre tid.
Svar till » A.
B.
Ung tyska 1915: ', Iduns exp.
1 '.
v. b. söker plats, genast eller framdeles, som sällskapsdam eUer barnfröken.
Är kunnig i engelska-, franska och tyska språken.
Musikalisk.
Referenser o. erhålla god inack.
i godt och lugnt lönevillkor under adr. "
J.
A.
15202 ' ', hem i södra Heisingland; nära läkare.
Hälsosam trakt.
Vidare upplysningar Rudolf Mos-se, Berlin SW.
19. genom korresp.
under adress » Själf- försörjande dam », Tolg p. r.
Klena och lindrigt nervösa damer Hos skicklig barnmorska ägare till vackert och friskt, vid skog och sjö belägen landtgård nära läkare och apotek, kan blifvande mo- der erhålla god inackordering.
Sv.
till GUVERNANXSPLAXS önskas af barn- » Omsorgsfull omvårdnad » und.
adr.
S. kär och undervis ning s van flicka, som ETT GODT HEM för äldre damer Gumælii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b. genomgått 8-kl. läroverk (normalskole- och herrar kan erbjudas i 1-klassig - komp).
Betyg från liknande plats fin- pensionatvilla med alla moderna be- Vid Tyra Rinmans nes.
Svar till » Plikttrogen », Iduns kvämligheter invid Mösseberg.
Elisa- exp., Stockholm) f. v. b. beth Andersson, adr.
Mössebergsg.
65 UNG FLICKA önskar plats i stilla Falköping — Ranten.
Hindås, familj som hjälp och sällskap.
Sv.
t.
I PRÄSTGÅRD, på Dal, mottagas inst.
550 fot öfver hafvet, 55 min.
resa » F a ml 1 j em ed 1 em », Salbacka, L ä n n ä s. hosttermin tvenne välartade flickor från Göteborg, mottages friska och UNG FLICKA, som genomgå.tt~ 8-kl. i åldern 10 å 12 år.
Undervisning klena barn för rekreation.
Anmäl- flickskola och äger ett års undervis- af van lärarinna.
Inack.
inkl. skol- ningar till höstens skolundervisning ningsvana, Önskar lämplig plats nu ge- afgift 65 kr.
i månaden.
Svar till mottagas och prospekt sändas på nast.
Svar till » I.
W. » Källby p. r.
» Prostgården », Färgelanda.
begäran.
Rikstel.
16, Hindås.
INACKORDERINGAR.
oooooooooooooooooooowooooooooooooooooooooooooeoooo @ [@ j^yg^grjjg) oooooooooooooooooooooaoooooouooooooooooeoooeoooooo, H v a r s k a l l j a g tillbringa m i n s o m m a r s e m e s t e r?
ULLAREDS HOTELL rekommenderas.
/ Småland: Godt bord.
Billiga prisar.
Skjutsar finnas att tillgå, till den natursköna FÖR BRÖSXSJUKA.
Solgården, B o r.
VID MÅLAREN.
Pensionat F a g e r - Hjärtaresjön.
Nytt och tidsenligt.
Läkare: D:r G. udd har utmärkta strandbad och Lundskog.
Föreståndarinna: Sjukskö- skogspromenader.
Begär prospekt af terskan Xora Strömsten.
/ Dalarne: Konditor Lundevall, Enköping.
/ Sthlms omgifningar: / Skåne; LUDVIGSBORGS PENSIONAT.
Här- ligt läge i ekogrik trakt, nära Ring- sjön, rekommenderas.
Tel. Höör 58 B. Emilia Paulsson.
SOLBERGA PENSIONAT, adress Sol- SVÅRDSJÖ HVILOHEM erbjuder hvila b e r g a, å småländska höglandet, 280 ooh hemtrefnad i lugn, vacker trakt m. ö. h. i skogrik, vacker trakt, af Dalarne.
Närmare meddelar fröken rekommenderas.
1 Va Ism.
fr- stats- Lydia J ohns om Svär ds j ö.
Riks 29. banestation, 15 min.
jvg.-resa fr. FURUDALS PENSIONAT.
Gammal N ä s s j ö stad.
bruksherrgård i v:a Dalarne.
Skogrik, hög trakt, (230 m. ö.
h.)
vid Ore älf.
GRÄNSBO PENSIONAT, adr.
Tranås.
läge i närheten af sjön Jakt o. fiske.
Rek.
såsom utm.
re- Härligt kreationsort.
Uppl.
Sv.
Tur.-fören.
Sömmen.
MOLLE-KULLEN, Hotell Elfverson.
Rikstel.
9 ooh 26. eller fru G. Wuttke, Furudal.
Rikst.
J o h a n E l f v e r s od.
Furudal 2 0.
/ Vestergötland: HOS V EGE X ARIAN ER önskar \ ung / Halland: / Jämtland: flicka plats.
Van att undervisa mindre barn, äfven i musik.
Genomg.
småskol- LISAKULLA HVIL O HEM erbj.
god sem.
Svar märkt » Huslig », Iduns exp.
SUNDSHOLMS Sanatorium för bröst- UNDERSAKER, västra Jämtland.
helinack.
från 60: — pr månad och ORDENTLIG FLICKA Önskar plats som ' kokerska under föreståndarinnas sjuka.
Adress: R y a b e r g.
Läkare: H e d i n s P e n s i o n a t rekommen- 2:25 pr dag.
Naturskön trakt, skog o. sjö.
Fru Schultheisz, Sätila.
ledning, till den 15 sept.
Svar till Med.
d:r Victor Berglund, Halmstad.
dera ».
» Hallänska », Hishult p. r.
SVENSKTALANDE TYSKA önskar plats som hjälp och sällskap, gärna En annons under of vanstående rubrik, 1 0 mm., kostar endast där barn finnas.
Helst i närheten af Göteborg.
Svar till » G.
K. », S. Gu- K r.
2: — p r g å n g = ^ E ^ E - mælii Annonsbyrå, Göteborg.
ENKEL, BÄTTRE FLICKA, van vid Likvid i postanvisning.
Texten kan lämpligen skrifvas å husliga sysslor, duktig i sömnad, ön- skar plats.
Svar till » F.
M. », Iduns postanvisningsblanketten.
exp.
f. v. b.
- 531 -
Elfkullens Husmodersskola börjar sin Sfcde kurs den 20 Sept.
Under- visning i finare och enklare matlagning, bakning, syltning, saftning, konservering uppläggningar och garneringar, dukning, servering m. m.
Grundlig undervisning utlägges efter 2-årig kurs af kvinnliga ganenämt hemlif.
Prospekt mot dubbelt porto.
Adress JemahÖgsby.
» lever vid Gymnastikdirektörsexamen Met.
Höstkurs för bildade unga flickor, med undervisning i hushåll, konservering, syltning, söm- och handarbeten.
Begär prospekt med bifogadt porto.
Anmälning stäl- les till fröken A. Bseckström, Husmödersskolan, (Småland).
Ny kur » börjar den 14 aept.
Prospekt gen, kapten J. Thulin, LUND.
S t r ä n g n ä s D o k t o r A. Kjellbergs kars i massage och sjukgymnastik.
Ljungby.
Hushållsskola.
Ny Husmoderskurs d.
18 augusti.
Grundlig och praktisk undervisning.
Prospekt och referenser genom Fru M. Braune, Strängnäs.
Praktiska Skolan i Södertelje Begär prospekt!
Stockholm.
Mästersamuelsgatan 70. i m A.-B.
S a n k t a Birgitta-Skolan Regeringsgatan R.
T.
14108.
STOCKHOLM.
19 — 21, A.
T.
Bl BO.
Undervisning i Klädsömnad, Fransk linnesöm, Barnkläder, Konstbroderi, Knyppling, Spetssöm, och Filet ancien, monteringar m. m.
Föreläsningar: Comtesse G. o. Fröken Elisabeth Thorman: OBS.!
Samma lärarinnor som föregående år.
• Anmälningar till höstterminen som börjar 1 Sept.
göres under Juli och Aug.
skriftligen.
• Prospekt på begäran.
Emmy nylander.
börjar ny 3-mån.
kurs den 15 sept.
Elev av Worth o. Bernhard, Paris.
Grundlig och praktisk undervisning i allt husligt arbete.
Helinackordering Vid Statens Samskola vid skolan.
Soliga vackra rum.
Endast friska och verkligt intresserade elever antagas.
Referenser: Fröken A. Klingenstjerna, Södertelje, Rektor Ax.
Falk, i Askersund börjar höstterminen med inträdesprövningar månd.
den 23 aug.
kl. börjar d.
1 okt.
ny (ettärig) kurs i Södertelje, D:r Rurik Holm, Nääs, Flöda st. Prospekt tillhandahållas och 10 f. m.
Hälsosamt läge, billiga inackorderingar, billigaste skolkurs för flickor.
m a s s a g e ooh s j u k g y m n a s t i k.
anmälningar mottagas före 1 sept.
af skolkökslärarinnan vid Nääs, F r.
Rosa Askersund i aug.
1915. '
Rektor.
Begär prospekt I Muten, adr.
Slottet, Flöda station.
Brunkebergsgatan 9, Stockholm.
Anna Björkman, Rosa Muten, ex. Handarbetslärarinna.
ex. Skolkökslärarinna.
Vid Nääs, Mi i Massage och Sjukgymnastik BENNINGE HEMSKOLA Strengnäs.
STOCKHOLMS MASSAGE- S GYMNASTIK-INSTITUT Biblioteksgatan 2 8 Begär prospekt.
B a r n m o r s k a n Det berömda hArstärkande vattnet.
Ledochowska.
12:te kursen börjar 2 Aug.
Praktisk o. grund- lig husmoderskurs på landet.
Undervisning Utbildning A. för Kindergarten och ev. småskola, B.
för uppfostrarinne- i matlagning, konservering, bakning söm- nad, väfning, tvätt m. m.
Tre skickliga exa- kallet 1 hemmet, barnkrubba och barnhem, C. för späda barns vård.
minerade lärarinnor.
Godt hemlif.
Härligt A- och B-kurserna börja den 10 sept., i C-kursen finnes plats ledig den 1 hälsosamt läge nära stad.
Elever på kortare sept.
Närmare upplysningar genom prospekt.
tid mottagas äfven.
Kortaste kökskurs på 4 Ellen och Maria Moberg.
veckor.
Prospekt och upplysningar enligt ofvanskrifna adress.
Telefoner: Strengnäs Riks 57.
Allm.
50.
Fröken Ester Beckman, adr.
åtager sig efter öfverenskommelse praktik i familjer.
Ref, på begäran.
- rtO Språkinstitut tör unga flicko Fröbel-lnstitutet i Nor köping.
öppnas den 15 september i Stoekholms närhet af grefvinnan Begär prospekt.
Nuvarande adress: Jakobsberg, Södertelje.
E.
H u l t s K v i n n l i g a U t b i l d n i n g s s k o l a Fil.
D:r A n n a Ahlströms Läroverk N y a E l e m e n t a r s k o l a n f ö r f l i c k o r, o c h F l i c k p e n s i o n i S t o c k h o l m (f. i V i l l a H u l t) börjar höstkursen den 15:de Sept.
på 3 månader.
Skolans ämnen omfatta Hus- moderskorsen hvari ingå, förutom allt hvad som hör till såväl ett enklare som 29 Kommendörsgatan, Stockholm.
finare kök, fullständiga kurser i Kläd- och Linnesömnad, Handarbeten, Konst- (äfven gossar).
Elementarskola med normalskolekompetens slöjd och Målning.
Dessutom mottages elever i valfria ämnen såsom Sång, Språk, Klädsöm, Linnesöm, Handarbeten, Konstslöjd och Målning.
Pro- Gymnasium P Småskola r i v a med t a dimlsslonsrätt.
S a m s Anmälningar k o l a n kunna, ske K u skriftligen.
n g s ö r.
Musik, spekt med såväl muntliga som skriftliga referenser sändes.
Adr.
Fröken E.
Hult, Anna Ahlström, fil.
d:r. Oifver grått hår dess ursprungliga färg.
Borttager mjäll.
Hindrar håret att falla af.
Märket grund.
1879.
Beg.
end.
fl.
med orden: Royal ^Windsor Perfectionne ».
En alltiämnt » tig.
försäljn.
samt 30 års succés gar, Royal Windsors verkan.
Pris ki 5.
(- porto.
Nederlag: Franska Parfymmagasinet, Hoflev .. 21 Drottnlnggat.
21.
Sthlm.
OATIE, Höstterminen börjar den 24 augusti 1915.
Nya elever mottagas på alla Artillerigatan 6, 2 t r.
(Invid Strandvägen) Stockholm.
Rikstelef.
118 86.
Allm.
denna kraftiga, snö- stadier utan inträdesprövning.
Skolan förbereder till inträde i gymnasier och tel. 28940.
OBS.l Den enda skola i Stockholm med helpension.
hvita naturprodukt, folkskoleseminarier.
Stor tidsvinst till realskoleexamen för begåvade elever.
Re- framställd af ren alskoleexamen har av skolans lärjungar avlagts efter två års studier efter genom- hafre, uppfriskar hu- den och åstadkom- gången folkskola.
Akademiskt bildade lärare.
Kungsörs natursköna läge vid mer i förening med Mälaren och dess vackra omgivningar giva tillfälle till idkande av varjehanda solens värme den sä eftertraktade klara, slag av stärkande sport.
Billiga levnadsomkostnader.
Bekväma kommunikatio- Noggrann tillsyn över eleverna.
Prospekt på begäran.
friska engelska teinten.
Äkta Oatlne- ner.
Creme i hvlt burk med grönt lock: pris L.50; 4-dabbelt inneh.
3. —.
OatI ne-Snow: Beridarebansgatan 17.
1.50.
Finnas öfverallt samt hos A. W. rJording, Biblioteksg.
11, Birgerjarlsgat.
Kurser i klädsömnad, barnkläder, linnesömnad, hvitbroderi, konstväfnad Skolans föreståndare.
Adr.
: Kungsör.
i« n. Drottninggatan 83, Stockholm m. m.
Betyg efter genomgången fullständig kurs.
Ny termin 1 Sept., hvar- till anmälningar mottagas under Juli o.
Aug., skriftligen eller i skolans lokaler, 2 frielevplatser.
Riks N.
8 98.
Allm.
41.48 i Malmtorgsbadet är öppet hvarje tors- Bildade flickor mottagas å Nobynäs Herrgård, bel.
på småländska höglan- Elisabeth M. Glantzberg.
f!
dag för d a m e r.
Yppersta medel det i härlig trakt.
Grundlig undervisning i hushåll, väfnad m. m. meddelas af för bibehållandet af smärt figur och skickliga, exam.
lärarinnor.
Godt hem och den bästa omvårdnad.
Närmare fin hy.
Badet är angenämast, om medd.
föreståndar., Fru E.
von Kothen, Nobynäs, Frlnnaryd, Ö Stb.
Rikstel.
5. man är flera i sällskap.
Pris kr.
1:50.
Birgitta-Skolan Turkiska STOCKHOLM Otto Jonasson, N o b y n ä s H u s h å l l s s k o l a.
badet, Kurser fr. d.
1 sept.
till d.
15 dec.
1915 o. fr. d.
20 jan.
till d.
20 maj 1916.
Kristinehamns Praktiska Skola.
Allm.
tel. 8245.
— Odengatan 41.
— Rikstel.
68 56.
(Sveriges äldsta, största och mest välkända i sitt slag) arbetar på 11 olika Fullständigt läroverk för gossar och flickor.
Skolan, som har rätt att an- avdelningar, därav Gymnasie- och Realskoleavdelning.
Hushållsavdelning i ställa realskoleexamen och studentexamen, består av: l:n) Treklassig förbe- ig rening med husmoderskurs, slöjd- och trädgårdsskola, Slöjvavdelnlng för redande skola med lärjungar 6 års ålder; 2:o) 6-klassig realskola; 3:0) kvinnlig slöjd (obs.!
även slöjdlärarinneutbildning) samt Trädgårdsskola.
Sko- 4-klassigt gymnasium med real- från och latinlinje.
lan medverkar till platser.
Begär prospekt, som sändes mot dubbelt porto.
Höstterminen börjar den 31 Aug.
1915 kl. 11 f. m. med inträdes- och flytt- Nils Schenke, Rektor.
ningsprövningar.
Mottagningar Tisdagar o ch Fredagar kl. 11 — 12 f. m.
Anmälningar och för- frågningar även skriftligt.
Arsredogörelse sändes.
Läroverksadjunkt O. G.
A. Hahr.
Fröken Ella Strandberg.
Föreståndare.
Biträdande föreståndarinna.
börjar den 15 sept.
1915 sitt 12:te arbetsår för 8 unga flickor, som slutat skolan.
Kursen omfattar: enklare och finare matlagning, äfven vegetarisk, handarbete och väfning samt födoämneslära, bokhålleri och främmande språk.
Pris 800 kr.
Närmare upplysningar och referenser lämnas.
Matvaror, Bär, Konserver, Frukter, alla slags Väfnader, Handarbeten m. m. Gertrud Walin, Signe Philip.
torde anmäla detta till var Byrå, som åtager sig alla slags försäljningar mel- Lindåker, Leksboda (Dalarna).
lan hem i landsorten och Stockholm.
Jakobsgatan 20, Stockholm.
B.
T.
128 34.
A.
T.
2313.
1 0 - 6.
Skogsbo Hushål sskola, Leksand, a Husmödrar som önska mm h \ H R l r Wmm M Husmödrarnas Centralf örmédling, Herrsätra Skolgård, Lektioner i klädsöm meddelar skicklig lärarinna.
Eleven syr eget arbete.
Pris pr mån.
(10 tim. pr vecka) 35 kr.
Vidare börjar sitt tredje läsår nästkommande 15 Sept.
å Herrsätra lantegendom, Vagn- Riks Östermalm 491. härad, Södermanland.
Undervisnings- och uppfostringsarbetet bedrives i enl. med principerna för de tyska " Landerziehungsheime ", modifierade efter svenska förhållanden.
Från H.
Lär.
Sem.
utex.
lärarinnor.
Exam.
skolkökslär.
Infödd språklär .. Ett fåtal barn ur goda familjer mottagas.
Anna Sundln, Vasatorget 1.
Telef.
976.
Innehar g u l d m e d a l j och h e- Rikstel Mölnbo 12.
Adr.
Herrsätra, Vagahärad.
d e r s ' p r i s.
Börjar sin - 20:de kurs den 25 aug.
1915.
Prospekt gm FRU ALFH.
RYSTEDT.
Högre Flickskola, Hfle i sälja VINOIIA TvbJaj:P » rfynier ock ToaJett-Artiklar.
välartade Elisabeth Östmans Husmoderskurs.
G r u n d a d år 1902.
Kursen för bildade flickor, omfattar 3 /, mån., börjar Onsdagen den 1 September kl. 12 m.
Kursen för fruar, omfattar 10 veckor med arbete hvarje 1 Dr H. medi- cinska CEDER- BERGS SÄSOL-TVÅL för to a fetten.
är afgjordt nutidens förnämsta skon- hots- och barntvål.
Antiseptisk!
Med härlig parfym å 60 öre och utan parfym a 50 öre Öfverallt, äfven å apoteken Torsdags f. m. från kl. 9 eller 10 f. m. till kl. 4 e. m., börjar i Oktober.
omfattar 10 veckor med arbete hvarje Fre- dags e. m. från kl. 6 — 9 e. m., börjar i Oktober.
komma äfven att anordnas under hösten med början omkring den 15 Sept.
Prospekt och närmare upplysningar på begäran.
Aftonkursen, Vegetariska för- och eftermiddagskurser ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND, Riks 2035.
Stockholm, Klarabergsgatan 4 0, 5 tr., hiss.
Sthlmstel.9302- 1 sept.
— 1 nov.
Ma ti., bakn., kon- serv., väfn.
o. handarb.
Mycket ung- dom.
Prospekt mot två porton.
Fru IDA PALMGREN, Bettna.
Ingenieur-Akademie Wismar a. d. Ostsee i byggnadsi Ör i maski n n - genj &amp; ö el rsvetenskap ektroingenjörer, &amp; arki t ektur.
Speci alkurser för j bil- ärnbetongs bygge, fartygs-maski - aut omo- &amp; luftskeppsbygge.
Nya la n boratori er.
- 532 tr \ ed Crem visar si sval g genast läkande och kande dess egenskaper.
VInptiöo Vlnolla Generalagentur: T r e s t y c k e n h e r b a r i e r Skepparegatan 6, STOCKHOLM Ö.
Di.
till s a l u.
idun utgifves denna vecka A.
T.
28615.
AKTIEB.
SASOL, GÄFLE.
Vid ett en .. to.
Jörjök Kl. 5 — 6.
Wilhelmssons i A och B. Boktr.
A.-B .. Sthlm, 1915.
