# ID: svediakorp-per2170
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,112
# sentences: 1,572
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 30 (1489) A.
28:DE ÅRG.
VANLIGA UPPLAGAN.
HUFVUDRED AKTOR: SÖNDAGEN DEN 25 JULI 1915.
ERNST HÖGMAN.
LOSNUMMERPRIS: 12 ÖRE.
.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
RÖLL0P€T P Ä TROLL€MÄ5 ~ l H H p r i l ' T LYSANDE BRÖLLOP FIRA- lolÉfclll des torsdagen den 15 dennes å dei historiskt märkliga slottet Trollenäs i Skåne mellan löjtnan- ten vid Skånska dragonregemen- tet friherre Hans von Blixen-Finecke och frö- ken Brita Trolle af Trollenäs, dotter till hof- jägmäsfaren friherre Nils Trolle och hans maka, född Leijonhufvud.
Bland de till ett 60-ial uppgående gästerna märktes läns- grefven Krag-Juel-Vind-Frijs till Frijsenborg, envoyén i Köpenhamn E. Günther, landshöf- ding Trolle med grefvinna, öfverhofjägmästa- ren Tage Thott å Skabersjö med grefvinna, grefven och grefvinnan Clarence von Rosen, överstelöjtnanterna vid Skånska dragonre- gementet Ståhl och vid Skånska husarerna frih.
Cedersfröm m. fl.
Den här ofvan meddelade gruppbilden af bröllopsskaran är tagen utanför Trollenäs ' slottskapell, i hvilket vigseln, förrättad af kyrkoherde C.
G. Wilson, ägde rum.
Marskalkar och tärnor voro: officersvolon- fären frih.
Otto Ramel — fröken Margaretha Trolle, underlöjtnanten vid Kronprinsens hu- sarregemente Ulf Nils Nelsson Trolle — fröken Margaretha von Blixen-Finecke, löjtnanten vid Skånska dragonregementet H. Stiern- swärd — fröken Carin Trolle, löjtnanten vid Skånska dragonregementet Pehr Henrik Malmsten — fröken Anna Posse, underlöjtnan- ten vid Skånska dragonregementet Arvid Stiernswärd — fröken Margareta Wrangel, löjtnanten vid Upplands artilleriregemente Sten Ankarcrona — fröken Maud Peyron, löjt- nanten vid Lifgardet till häst grefve Gustaf Wachmeister — fröken Cecilia Lagerbielke.
Som brudnäbb fungerade frih.
Carl Fredrik von Blixen-Finecke och Ulfva Trolle.
Som kyrkomarskalkar tjänstgjorde adjutanten hos hertigen af Södermanland, kaptenen vid flot- tan Erik Valdemar Hermansson Wrangel och löjtnanten vid Smålands husarregemente Ernst Gustaf Casparsson.
— Föjers ateljé foto.
fRki t ?€T K A R G A INTE ÄR DET långt mellan del ödslig!
vilda och leende milda i B o - huslän.
Vi foro en för- sommarmorgon från de grå klip- pornas Bohuslän, från del hala och kala, från del tra- ditionellt tråkiga Göteborg — det kan vara bra ibland där också —.
Men nu med ett par tim- mars järnvägsflykf bort från arbetets Göteborg till glada hvilodagar och i sällskap e,ft half- tjog adertonåriga flickor, som ämna- de tömma den un- ga sommarens för- sta löfiesbägare.
Det var en lör- dagsmorgon, och före kl. 10 voro vi i U d d e v a l l a.
Stationen för västkustbanan ligger löj- ligt långt från staden.
" It is a long long way to Tipperary " började vi gnola.
Efter en kvart — långa steg — ha- de vi funnit Uddevallas affärspulsådror, och marschen gick öfver torget mellan folk och varor.
Pepparkaksgummorna sände hopp- fulla blinkningar och smickrande kvickheter till sällskapet: " Tänk, när alla dessa flickor blifvit gifta!
— S k a det inte vara goda kara- meller? "
Men vi hade fyllda renslar och gingo karaktärsfast förbi den gången!
Opp till det idylliska klocktornet på Agneberget, ett godt stycke ofvanför Uddevalla märk- värdiga tempel.
Ja, märkvärdigt är detta med en dorisk pelarportal, f u l t är det visst inte, tvärtom, midt i lummig lund!
Tornet är af alldeles annat snitt, äldre, från 1751, öf- verraskande högt, smalt, fyrkantigt med en liten hätta och dekorativa svarta järnkram- por i hvitlimningen.
Vid Uddevalla klockstapel har man en to- talvy af staden, och en bättre smörgåsätnings- plats låter sig svårligen uppleta, ifall säll- ledet ", " Allons en- fanfs, pour la pat- rie " — nu togo vi de 3 kilometrarna på nya landsvägen, som delvis är in- sprängd i.
bergen.
Där var beskedliga backar och en grann tafla, så snart vi kommit på krönet af Hästpal- larna.
Här satte vi oss på den klipp- fasta vågranden att pusta ut och att b e - undra.
" Du under- sköna dal, o, säg — hvem ställde hit dig i min v ä g? "
Selma Sahlberg foto.
skåpet har vett att begrafva sina smörgås- papper och inte vanhelga gräset med dem.
Vår Brita ordnade diskret in alla våra om- slagspapper till en " familjegräl " under sten Stadsparti i Uddevalla.
[K. Flodin foto.)
och mull.
Ilvarken klockare eller präst skall behöfva sörja öfver vårt besök vid stapeln.
Men så var Uddevalla besedt, och nu ville vi till G u s t a f s b e r g.
" Tågom fram uti Kyrkan med klocktornet i Uddevalla.
Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: Helt år Kr.
6.5« Halft ir » 3.50 Kvartal 1.76 Masad &gt; 6.75 Praktupplagan: Helt är Kr.
9 - Halft år &gt; 4.50 Kvartal • 2.25 Månad &gt; 0.90 ßOHUSIÄN Gustafsberg har flera behag, inte små ändå.
Naturen och baden först.
S å en del pittore- ska byggnader af äldre och nyare da- tum, bland dem det bohuslänska gossebarnhuset från 1770- talet.
En annan sevärdhet är den gamla societefssalongen.
F i n a r e danslokal har jag aldrig sett, den är utsökt enkel i hvitt med kungaporträtt och möbler från gustavianska tiden och pinglande glas- kronor i taket.
Där borde bara dansas me- nuett.
Restaurationen måtte också vara loc- kande, så som den vette mot sjön och de gamla parkträden, och med musik till!
Vi måste göra visiten fransysk och taga ångbåten tillbaka till Uddevalla.
Sjöfärden skulle kosta 20 öre person, men kaptenen gaf rabatt.
Tack för det!
Resan var värd ett högre pris.
Vägen Uddevalla — Gustafsberg hör till det l e e n d e Bohuslän.
Man skall vara förhärdadt butter, ifall man inte ler igen mot detta landskap.
Tåg Uddevalla — M u n k e d a 1.
En kvart från Munkedal ligger K v i s t r u m s gästgif- varegård, dit vi anlände lördag eftermiddag och åto, sofvo, vistades och trifdes intill måndag morgon.
Att upplåta hotell för en flock skolflickor kan inte vara en lönande affär, snarare ett barmhärtighetsverk.
Men Badorten Gustafsberg vid Uddevalla.
&amp; * ggggg^ j Iduns byrå o. Expedition, Redaktionen: Riks 1646.
Allm.
9803.
Expeditionen: Riks 1646.
Allm.
6147.
Kl. 1 0 - 4.
Kl. 9 — 6.
Red.
Högman: Riks 8660.
Allm.
402.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.6147.
Kl. 1 1 - 1.
Kl. 9 - 6.
Verkst.
direktören kl. I l - i.
Riks 8659.
Allm.
4304.
- 470 - Annonspris: Pr millimeter 25 öre efter text.
30 öre å textsida.
20 ° / o förhöjning för särsk.
begärd plats.
enkel spalt: Utländska annonser: 30 öre efter text.
35 öre å textsida.
20 ' It förh.
för särsk.
begärd plats.
det skall ränta sig i form af tacksamhet och reklam från vår sida.
Kvistrums gästis hade redan fullt opp med resande, men det skulle vara öfverlupet af turister, om dessa hade en aning om ställets och traktens agreman- ger.
Gården, en gammal hederlig, fyrkantig låda, tvåvånings, med brutet tak.
Handels- bod med alla upptänkliga förnödenheter lig- ger tätt intill, och så i rad utmed vägen sy- rener och askar och ett ruckligt gammalt tingshus — som är dömdt ati ersättas — och flitiga människors trefliga täppor, och en bro, ack ja, en f ö r t j u s a n d e bro öfver en öl- brunt forsande flod, Kvisirumsälfven, Bohus- läns största å, 70 km.
Lördag kväll tog det till att ösregna, så att alla bönder i nejden borde lofva Gud, och v i måste sitta inne och förehålla hvarandra, att det var mycke, mycke skönt för marken att få regn.
Vi hade alls inte ledsamt, när vi flyttat ihop i vårt största rum, och Lin och Luppe läste Heine — bara oskyldiga bitarl — och där blef sång i duett och solo och uni- sont efter Felix Körling och högtidligare kompositörer, medan regnet forsade.
Söndagsmorgon, solig och fager!
Natu- ren läskad och nytvagen, och människobar- nen så glada!
Följdes vi åt i den glittrande söndagsfriskheten till F o s s ' gamla kyrka. "
S o m m a r n ö j e " i Kvistrum.
sta till tolfte år — om hans natur- glädje och oändlighetsfilosofi här på den täcka udden vid Vassboiten, dit vattnet flö- dar in från den större Wiksjön — om hans torftiga barndom under en sträng och redbar faders ögon — till detta, hvarom vi pan utanför torpet, där det vankades hjärt- lighet, mat — och pengar åt behöfvande.
Mor Märta bjöd oss friskt vatten från häst- hagen intill, och sedan vi bytt ut vår lilla vis- dom om tänkaren och människovännen, gin- go vi till monumentet på udden några steg bort.
Odd Fellow-logen i Uddevalla reste år 1912 detta märke i den ljusa granit, som är Bohusläns marmor, och i detta vackra mate- rial är etf själfullt ungdomsporträtt af W. ut- mejslad !.
P å Wikners udde mellan berg, skogar och vatten klingade flickrösterna rent och skärt.
Återvägen iogo vi på en tjusande stig ut- med älfbrinken å motsatt sida till Munkedals- bruk, där åter öfver bron och på södra lands- vägen tillbaka till Kvistrums gästis förbi ar- betarbostäder och bondgårdar, alla i som- marskön inramning af blommande fruktträd.
Jag tänker på ett högt päronträd, helt hvitt, lysande hvitt i saftig grönska.
Vi hade gått cirka 12 km.
i en stor 8.
Inräknas vår kyrk- färd, kunde vi annotera 15 km.
marsch den dagen — infe något storverk, men så kunde vi känna, att detta varit en ljuflig hvilodag, en sannskyldig sön- eller soldag.
Måndag morgon — farväl, kära Kvistrum!
Nog hade vi haft sysselsättning i dessa nej- der en dag till, vi borde ju krupit in i det b e - 1 M i d d a g s r a s t n e d a n f ö r F o s s ' kyrka.
På färd p å Gullmaren.
(K. Flodin foto.)
P å vägen Uddevalla — Gustafsberg.
Den är ombyggd 1730 och ligger högt, och nu fingo föreläsa för mor Märta ur en Wik- ryktade p a s s e t, där norrmän och svenskar vackert lutar kyrkogården.
Därinne var en nersbiografi, lade hon ett par detaljer, som så ofta slagit ihjäl hvarandra C1675, 1677, 1719 fulltalig lyssnande menighet, där sjöngos för oss voro nya.
Hon hade i Wikners barn- och 1788 års blodiga fejder).
Vi borde ha mörka 1600-tals-psalmer, och där predikades dom bott ganska nära hans hem och vissie besett " Kung Karls skansar " och Karl XILs Dessa försummelser få vi godtgöra \ m å n g a delar om att " vedersaka sig själf ".
hur snäll gosse han varit och hur älsklig och källa.
Texten var allvarlig, och allvar är stundom ödmjuk han förblef.
Om vintrarna hade lille nästa gång, men " nästa gång " är — tyvärr — hälsosamt — äfven för unga öron.
Jag ång- Pontus haft glädje af en stor svart hund.
en skälm.
Måndag, sista dagen, iogo vi i näbben och rade inte kyrkogången, men ett ord af Luther Han spände honom för kälken, och så bar det Denna rann mig i minnet.
Något om, att ungt folks i väg långt ut på Vassboiiens is.
Som pro- bestego tåget Munkedal — Lysekil.
öron bli trötta.
Efter mässan hvilotimmar.
fessor ännu besökte W. gärna sin hemort, nya banstump — öppnad 1913 — är värd b e - S å middag — kalfstek och rabarber —.
Kl. 5 bjöd fattiga gamla vänner tillsammans i iäp- kantskap, går genom idel r i k a frakter, d. v. s. först myllans frodighet, så gra- vår efterlängtade fotvandring till nitens stenrikedom.
En exempla- Pontus Wikners barndomshem risk turist-konduktör bjöd oss att Kaserna.
Vi följde Orekilsälfven stå på bortersta plattformen och — annat namn på Kvisirumsälf- visade därifrån diverse nummer i ven — i dess graciösa slingringar en storartad natur, skarpa berg- upp till Munkedals pappersbruk, konturer mellan Hallind och Bro- sedan öfver en bro in på en dalen.
Länge syntes den s. k. skogsväg mellan höga granar — Klacken, en hög bergskläpp, och de voro öfversållade af hallon- egendomligt fristående är B r o - röda kottar, som lyste förföriskt i dalspyramiden, som huggen i aftonsolen.
Efter cirka 6 km.
b e - spets.
Efter Brodalen skulle vi haglig marsch voro vi i det lilla få en skymt af Brofjorden.
S å var torpet, som flera år härbergerat där en gammal herrgård Wese, gossen Pontus Wikner och nu in- ägd af amiral Strömstjerna.
Hur nehafves af en gammal folkkär god ciceron vi än hade öfvergåf- mora med söner, som äro floft- vo vi honom dock för att midt på ningskarlar.
Vi och gumman, alla Lysekilbanan göra en 5 km.
rund- tolf, rymdes i det snygga, enda vändning.
Det var vid L ö k e b a c - rummet — på Wikners tid deladt k e n s station vi hoppade ur, las- i två — innanför köket.
Till det tade in våra kolly hos den väl- vi visste om Pontus Wikner i K a - villige stinsen och trampade öfver serna — han var där från sitt för- P o n t u s W i k n e r s b a r n d o m s h e m.
S e l m a S a h l b e r g foto.
fvåi Låf k e m l f k i a ta o c h p r ä w a Ed= rakoffymer hof j &lt;xm o c h N i b l i r belåfeiv T v ä f t o c h F ä r g e r i A k t i e b o l a g KLIPPAN.
G ö t e b o r g -: 471 Finawe Post-, Shwif-, Kopia- och Twycftjtajtpø * samt åkaftotta.
' aj-mm Modernaste Finpappersbrak.
„ ^tpappVtm.erZl / - d a s
backiga marker till B r a s t a d s kyrka.
Här började redan sienhuggeridistriklen, men ej utan inslag af åkerbruk och boskaps- skötsel.
I en bondgård, Prästtorp, rön- te vi storslagen gästfrihet; husmodern bjöd på mjölk och ville inte höra talas om betalning — i denna dyra tid!
Hon var därtill så rörande fägnad af att titta på flic- korna från Göteborg — " det var det vackra- ste jag sett på länge, och inte alls utspökade, utan i enklare kläder än många landtbor ", s å berömde hon och strålade ut vänlighet.
I Brastad påträffade vi ortens folkskollärare, en sympatisk ung man.
Han skulle i sock- nen " allting bestyra ", skulle bl.
a. vaccinera 50 barn samma dag, men följde oss likväl till några historiska minnesmärken, hvaraf den- na trakt äger mängder.
Först ett slag in i kyrkan, där altariaflan är en praktpjäs i po- lykromarbete, krigsrof, skänkt till kyrkan af Rutger von Ascheberg 1669.
Underligt, att de gamla färgerna strålade alldeles som nya i det yppiga snidverkets fylliga änglar, Folkskolläraren förklarar utsikten.
(K. Flodin foto.)
kung David och Moses m. fl.
Inskriptionen: G u d.
F o e r.
o p.
M e d.
F r y d.
o c.
B a s u - n e r s.
L i u d, verkade lika glad och pompös stormaktsreligion som figurerna.
I kyrkmu- ren finnas ett par runstenar inmurade, den ene med morskt svansviftande hundar {le- jon?)
under ett bart svärd.
SÄG, ÄRO SORG OCH SMÄRTA KAN- ske smycken, Men Brastad har också en stor samling som glimma vid vår sänkta, bleka panna, taflor af annat slag, som ingen af oss tillfö- och utur lifvets, ödets djupa kanna rene skådat, det var h ä l l r i s t n i n g a r.
P å måhända ädelt vin — ja, högtidsdryc- några minuters håll från hvarandra ligga ken?
dessa barnsliga graveringar från bronsål- SMYCKEN.
derns dagar, långskepp och fåglar, hjul och hästar och en och annan människofigur.
Riksantikv.
H. Hildebrand skref om dem: " Man torde nödgas erkänna, att dessa konstpro- dukter hvarken i afseende på utförandet e l - ler innehållet vittna om högre kultur.
Det enda man lär kunna medgifva är att en och annan figur röjer händighet aft bearbeta den råa klippan. "
Hur som hälst — nog äro de roliga att se!
Hela norra Bohuslän vimlar af fornlämningar (tecknade af L. Baltzer i ett omsorgsfullt illustrationsverk med text af O. Montelius och E. Hörman).
Bergfaflorna, flera meter i omfång, ha nötts af århundra- Ja, lefnadslyckan slås i tusen stycken!
Inför den tragedin vi stumma stanna och skulle kanske vilja helst förbanna — Ty blifver den ej ofta alltför mycken den sorg, den sveda, som åt hjärtat räckes?
Dock — smycken blifva de ju, svedan, smärtan — klenoder, som af själisk skönhet brinna.
Och när det tunga lifvet ändtligt släckes, det blir för dessa starka, stolta hjärtan den stund, då de sitt skönsla smycke finna.
HILDUR PALME.
dens väderskiften.
Också lära de bohus- länska barnen småningom slita ut dem, efter- som de platta hällarna lockat till rutsch- och kälkåkning.
Den dag torde möjligen ran- das, då stenhuggerierna ätit opp både häll- ristningarna och hällarna.
Här huggas ber- gen i bitar, läckra, regelbundna sockerbitar, och en väldig export betalar mödan.
För krigets skull var det nu stagnation, men all- deles nyss hade en båt gungat oskadd fram genom minor och undervattensbåtar, lastad med gatsten för — Sydamerika.
Skickliga stenhuggare tjäna glupska pengar, men många rumla opp dem.
Stenhuggar-Bohus- län är vackert och storartadt på s i t t vis.
I L y s e k i 1 hade vi kort stund på oss, men några togo en dopp i det salta våta och vits- orda gärna badinrättningen.
Lysekil hör ju till det odisputabelt förträffliga bandet af västkustbad.
Sol, vatten och blanka klippor, kulturen uppenbarad i en smärt granitkyrka, en stadspark med musik och en stor bokhan- del och stora hotell.
Vi åto middag på Grand, " lefvande färsk " torsk, den bästa torsk jag smakat, och ändå fanns infe r i månadens namn!
Klockan två blåste ångaren Robert Thor- burn, och elfva goda kamrater embarkerade.
Ljufliga voro lustresans timmar på den långa fina G u 11 m a r e n.
Varligt gledo vi fram mellan klippor, grönskande uddar och täcka bryggor.
Göteborgsflickorna gåfvo nya rop af öfverraskning inför det m i l d a, mellersta Bohuslän: Alsbäck, St. Bornön, Holma, Gull- marsvik, Saltkällan — här är barrskog och bokskog, branter och dälder.
Och flickorna hade en brinnande önskan, att båten skulle bli så försenad, att vi inte kunde nå kväll- tåget hem.
Med näpp och nöd hunno vi Munkedalshamn och det obevekliga returtå- gef.
Lyckliga resenärer, som ville bjuda ögonblicket: V e r w e i l e d o c h, d u b i s t so s c h ö n!
Mefisto och Faust månde tän- ka därom hvad de ville!
En af oss, AMALIA BJÖRCK.
;;;;: Oduns Rvinntiga afiademi.
MED ANLEDNING af att fröken Sofia Gumæ- lius, som inom Idunakademien representerade affärsvärlden, aflidit i början af detta år, riktas härmed en vädjan till vår läsekrets att inkomma med förslag pä någon svensk affärskvinna, som kan anses lämplig att intaga den ledigvordna plat- sen.
Vidare anhåller akademien att våra läsare behagade inkomma med motiveradtförslag till pris- agare för 1916, hvari anglfves någon svensk kvinna, som kan anses berättigad till hederspriset, 1,000 kronor, för belönande eller främjande af nå- gon förtjänstfull kvinnlig gärning.
Förslagen torde adresseras till akademiens sekreterare med.
d-.r Karolina Widerström, Gamla Kungsholms- brogatan 19, Stockholm, och insändas ju förr dess hellre, senast före utgången af oktober månad.
Mor Bohuslänska fiskare.
TuppensZephyrI och Ni köper ingen annan.
W C E R E B O S: - Märta i Wiknerhemmet, Raserna.
(E. Svens- son foto.)
472 - S A L T Två Två eller eller tre tre burkar burkar räcker räcker för för en en medelstor medelstor familjs fami alla måltider under ett helt år.
WeMN€RB€R0-5T0P€M I AlMMCAPOüS Stodens högtidliga aftäckning i Minnehaha-parken i Minneapolis i närvaro af 35,000 människor.
I vänstra ovalen: Konsul C. F. Wallerstedt, ordförande i Wennerberg Memorial Association.
1 högra ovalen: Fil.
Dr Victor Nilsson, sekreterare i Memorial Association och upphofsman till förslaget om statyns resande.
GUNNAR WENNERBERG.
Af KARL G.
H E L L 5 E R G.
POEM UPPLÄST VID WENNERBERGSSTATYNS AFTÄCKNING I MINNEAPOLIS MIDSOMMARDAGEN 1915.
I söner, döttrar af den höga Norden, från Odins gamla fagra sagoland, som älsken minnet utaf fosterjorden, om edert hem än står på fjärran strand, i dag är eder dag och eder ära att vi, ett enadt folk, få vittne bära och kunna tolka bättre än i ord, vår varma kärlek till det fosterländska, det dådsfarkt stora, ädla, äkta svenska, som haft sin rot i hemmets kära jord.
Men rosfen tär de segervana svärden, de starke slumra lugnt i grafvens famn.
Det kom en annan tid med andra värden, och fredens hjältar buro Sveriges namn med ära ut till jordens alla gränser.
S e snillets eld, som blixtrar, lyser, glänser — ej Lützens segerglans, ej Narvas sol!
i ädel handling.
Det är tankens flamma, som var och är och evigt blir densamma hos vikingsläktet vid vår norra pol.
Så stor och hög han för sin samtid trädde, till åren yngling, fördomsfri och glad, och unga känslors fröjd i sången klädde för vännerna i Upplands lärdomsstad.
Hvar klingade s å muntert förr en lyra, en dikt så käck och frisk och full af yra med Bellmans släkt, berörd af ingen sorg?
Det var med " Gluntarne " en gång i världen, som skalden första steget tog på färden, som ledde hän till ryktets stolta borg.
Vi äga många minnen från de tider, då hedniskt mörker öfver landet låg, vi läst om Viking, där han draken rider till strid och plundring öfver vredgad våg.
Med dödsföraktet innerst i sitt hjärta, okufvad, vild, berörd af ingen smärta, hvar fanns en kämpe mera stark än han.
Hur djärft han trotsat stora folk och länder från Erins ö till Tiberns fagra stränder den gamla sagan än berätta kan.
I toners värld i diktens stora rike det nya Sverige friska lagrar skar, och tankens män och skalder utan like nu åkte fram i ryktets stolta char.
Vi tjusfa lyssna till en dikt, som talar om höga gudar uti Valhalls salar, om blidsint Balder och om vredgad Thor.
Och denna sång, som täljer oss del sköna, den ler vid sjö och fjäll, på slätter gröna, i furudunklet, där linnean gror.
Och dessa toner, starka, silfverklara, med djup och styrka, vidd och takt och gång, de rena, fosterländska, underbara, som äro blomman af vår vackra sång!
Hvar hälst i kör du hör den svenska sången, där hålla dessa toner helt dig fången: " Stå stark, stå stark, du ljusets riddarvakt ".
Och när ibland du hör i toner skälla ett: " Hör oss, Svea, moder åt oss alla ", du sjunger med, med hjärtats fulla takt.
Vi vörda minnet af de stora döde, de frihetshjältar, som med svärd i hand I tunga tider ledde Sveriges öde och skänkte villigt lifvet för sitt land.
Vi älska Engelbrekt och dyrka Vasa och, om än kriget fyller oss med fasa, vi tjusas öfver svenskens bragd och mod, där lugnt han kämpar, blöder, fröjdas, lider i Karlars ärorika stolta lider med hjältens sanna, ädla, varma blod.
Vi glömma aldrig dessa män, de slora, hvars lifsverk häfden troget tecknat ner, vi äga dem, hvad än vi sen förlora, Franzén och Geijer, Rydberg och Tegnér.
Och honom, hvilkens fest i dag vi fira, den store, som vi friska kransar vira, han, som gaf hjältedikten klang och färg, en af de aderfon bland vittre männer, en sångarkung, som hela Norden känner, en folkels ädling — Gunnar Wennerberg.
Här i naturens famn, vi så det ville, i bronsen skall han viltna länge än om äkta ädelt blod, om upphöjdt snille, om handlingskraft, som finns hos Nordens män.
Och framfidsfolken skola en gång dyrka på denna plats — och finna mod och styrka i detta arf, som Wennerberg oss gaf — hans sköna sång, en sång, som stärker bandet emellan honom, oss och fosterlandet, där trogna händer vårda skaldens graf.
- 473 -
Den rysliga villan.
— Elof, Elof!
Kom och få saft!
Kom hit och få lite ' saft!
- Äf GUSTAF ULLMAN.
— Tjo!
— svarade det långt borta i sol- diset.
AR ASTRID F O R S T GJORDE Elofs bekantskap, fick hon ofri- villigt en ganska underlig upp- fattning af både honom och hans hem.
Det var en sommar, — den första sedan hennes far kallats hädan, — och hon med sin stackars förgråtna mamma flyttat ut på landet, till en trakt, där de al- drig varit förr.
— Lugn och ändå tämligen omväxlande skärgårdsnatur, lagom långt in- nanför hafsbandet, alltså äfven rätt nära staden.
Om söndagarne hade de därför all- tid tanter och farbrödrar och andra fränder och vänner ute hos sig till tröst för mamma.
Och just en lördag, då det väntades främ- mande från sta ' n, så att man måste ha något extra godt att bjuda på, — så hände det.
Fru Stång, Astrids mor, hade hört, att det fanns fullt opp med jordgubbar, kronärt- skockor och alla slags läckra frädgårds- och drifhusalsfer hos herrskapet Bonnell i villan Anniehill, en kvarts timmas väg från den stuga, där de själfva hyst sig in.
— Det är vår gosse, — upplyste fru Bon- nell med en rörd lutning på hufvudet, — han ligger ute och flänger på sjön för jämnan med sin kanot, och jag tycker han skall bli törstig i värmen nu.
— Ja, han förtär nästan hundra buteljer saft om året.
— — — Nå, kan man få köpa där?
— hade fru Stång undrat.
— Javars, — hade man svarat, litet tvety- digt, — om herrn är borta och frun är på det humöret.
— — Måtte vara nyckfulla människor!
— tänkte fru Stång.
Att Bonnells voro betyd- ligt rika, att herrn varit guldgräfvare eller boskapsfjuf eller dylikt i Amerika, och att deras villa Anniehill var ett rent underverk af ryslighet, — så mycket visste änkefrun redan från början af denna sin landfvisfelse.
Men, herreje, grönsaker skulle hon ha!
— — — Nå.
S å kom det sig, att Astrid vid sin mammas hand trädde in på den stora, tomma sandplanen framför Anniehill.
Hon var ju förstås Stockholmsunge, men tyckte sig aldrig förr ha skådat ett så besynner- ligt hus.
Ljusrödt var det med blåa kanter och fön- sterposter, vid ena gafveln stretade ett torn mot himlen, vid den andra stod en trång och stängd glasveranda på höga stolpar och med en brant trappa utan ledstång.
Åtskil- liga rutor voro kritade, för de flesta öfriga voro röda rullgardiner neddragna.
Men g e - nom den öppna förstuguporten såg man papperslyktor hängda på trådar kors och tvärs.
Rundtomkring den besynnerligt tras- granna byggnaden utvecklade emellertid den vidsträckta, något förvildade trädgården all sin yppiga grönska och prakt i förso- nande skönhet och ro.
Mellan yfviga syrén- och fruktträdsgrupper skymtade jordgubbs- och hallonland, spalierer och drifhus.
Lika afskräckande från besök som villan, lika in- bjudande var trädgården.
Från denna kom en fet och storväxt dam emot dem, klädd i ljusblå, rutig bomullsklänning och med en väldig sifråhatt, skuggande ett frodigt, myc- ket ljuslagdt och ganska vänligt ansikte.
Det var fru Bonnell.
Herrn var lyckligtvis inte hemma.
— S å fort frun fått besked om deras ärende, förde hon dem direkt till träd- gården.
Fru Stång fick allt, hvad hon ön- skade, ja, mycket mer än hon vågat dröm- ma om.
Och allt för en spoftstyfver.
Fru Bonnell var tydligen den dagen på rätta humöret.
När så affären afslufafs, bjöd hon på saft och vatten i en sval berså.
Och utbrast: — Nu skulle gossen vara med.
Hvarpå hon upphäfde höga, gälla rop: — Hur gammal kan gossen vara?
— un- drade fru Stång.
— Tretton år om en månad!
— Astrid satt stel af häpnad öfver de hun- dra flaskorna saft och tordes knappt smutta på sitt eget glas.
Hvilken best till att kolka saft!
— tänkte hon.
I detsamma dök en liten spenslig, blåklädd och barbent pojke, med magert, brunbrändt ansikte och dito händer, in i bersån.
De mycket ljusa ögo- nen kisade smått förläget under den gula luggen, och liksom tveksamt strök han mös- san af sig, räckte hand och bugade.
Astrid kände rätt många pojkar, men hade aldrig sett, än mindre lärt känna någon, som lik- nade Elof Bonnell.
Hvarken artig eller ohöf- lig, hvarken vacker eller ful, fin eller osnygg, — bara så oerhördt rättframt naturlig.
I all sin skygghet!
— — Vi har bara den!
— sade modern och serverade sin gosse ett bräddadt glas med saft och vatten, mest saft.
— Jag — bara den!
— sade fru Stång, och strök sakta Astrids långa, bruna fläta med den svarta sorgrosetten.
Fruarna blefvo förunderligt snart förtroliga.
Och fru Bonnell måste visa sin nyförvärfvade bekantskap villan Anniehill.
Hon förklarade helt förnöjd: — Den har namn efter mig!
Anna.
— Jag heter Anniehill var onekligen mycket egendom- ligt byggd och inrättad: alla herms och fruns påhitt och infall hade tagit sig fritt spelrum vid ordnandet af detta oordentliga hem.
Stora rum med en enda, trång dörr, små krypin med väggar af idel dubbeldör- rar, vindeltrappor, som man kunde fastna i, afsatser, som narrade en att slå hufvudet i taket, oåtkomliga balkonger, — och så tor- net, för all del, dit den som vågade, kunde klifva på en repstege genom en lucka i golf- vet.
Ja, Anniehill förtjänade ett besök, men lockade knappast till flera.
Ändtligen utkom- men på vägen igen, utbrast den goda fru Stång, mest för sig själf: — Det var den rysligaste villa jag sett!
— Astrid var van att instämma med sin mor, hon gjorde så äfven nu af fullaste hjärta.
Men samtidigt gjorde det henne så ondt om den rara fru Bonnell, och hon sade: — Jamen, saften var god.
Det hände sedan ofta, att Astrid antingen i mammas sällskap, eller skickad ensam, hälsade på hos Bonnells för att köpa grön- saker eller frukt, — och alltid fick man rik- ligt, ja, till öfverflöd med sig hem i kasse och korg.
Och när sommaren gått sin kos, lofvade fruarna hvarandra att återses i staden och ha riktigt trefligt tillsamman.
Men däraf blef just inte mycket, de närmaste åren, åtmin- stone.
— Elof och Astrid återsågo hvarann or- dentligt först som vuxna.
Han hade varit ut- rikes, visst på kontor i London och Lübeck.
- 474 - Hans far, den underlige kurren, hade dött af slag, medan han spelte kort och drack whi- sky på en nattlig järnvägsresa.
— S å blef Elof Bonnell sin rike fars rike son.
En bostonafton sammanförde honom och Astrid, — någon månad senare offentliggjordes de- ras förlofning.
— — En riktigt vacker, stil- full och älskvärd ung dam hade det blifvit af henne.
Och sitt tycke för det inte allt för alldagliga hos Elof, den enkle, men pigge enstöringen, hade hon kvar.
Det föll sig så sällsamt lätt, så af sig själf för dem att nu på allvar — finna hvarandra.
Och natur- ligtvis fingo de gemensamt roligt åt barn- domsminnena.
— Egentligen var gamla fru Stång inom sig synnerligen belåten med sin blifvande svär- son.
Sannerligen, hon hade inte skäl till an- nat heller.
Far och mor hade han mistat, någon annan släkt hade han just infe att komma med.
Och det tyckte nog lilla Astrids släkt var en smula torftigt.
Man hade ju också gunås gjort upp orimligt ståtliga pla- ner för hennes räkning.
Fint skulle det vara.
Var hon inte också ett fint parti?
Och det värsta var ju, att hon såsom Elofs fru skulle bli tvungen att flytta in i villan Annie- hill, ökänd, utskriken, utskrattad i hela skär- gården.
— Det tutades, ganska högt för resten, i änkefruns öron, att det vore en skam: — — att våran stackars lilla Astrid skall b e - höfva bo i den där rysliga villan!
Och den goda fru Stång, som visst fann det i och för sig vara en gränslös uppoff- ring att hon gaf bort sin flicka åt en karl, betraktade snart Anniehill som något slags röfvarkula eller straffanstalt, dit en samvets- lös äfventyrare ärnade föra hennes värnlösa lilla Astrid.
— Ja!
— jämrade hon, — ja, den rysliga villan!
— ~ Astrid själf höll innerligt och ärligt af sin Elof och skulle visst för hans skull funnit sig väl tillrätta i Anniehill, ja, kommit att trifvas där.
Men, en trall, som alla omkring en i tid och otid gnola och gnälla, den faller en själf helt ofrivilligt på tungan en vacker dag.
S å kom det sig också, att Astrid en gång strax före bröllopet råkade undslippa sig en liten suck: — Om ändå vi två fått vara med och byg- ga den villan!
— Elof Bonnell teg.
Han hade hört och för- stått, och var en både klok och godmodig man.
Han hörde till de få lyckliga naturer, som inte gärna missbruka den makt eller den frihet, som ödet behagat förära dem.
Men väl en gång drifven till ett beslut, satte han det också oförväget i verket.
— — — Bröllopet hade stått.
Brudparet företog en smekmånadsresa till södern.
Det var tidigt på våren, då de återvände till hemlandet och staden.
Då sade Elof till Astrid: Jag har en liten present åt dig ute vid Anniehill.
Låt oss fara dit ut!
— Änkefrun och släkten gjorde miner.
Astrid nickade tyst och lydigt bifall.
Hon var ju lycklig och Elof snäll.
När hon vid hans arm trädde inom trädgårdsgrinden, fann hon till sin gränslösa häpnad, — — Anniehill borta.
Försvunnet, som sopadi från jorden, rifvet, från torn till grund.
Den rysliga villan fanns inte mer.
Astrid slog armarne om sin makes hals och kysste honom.
— Ja, nu får du bygga, — sade han blott, men helt mildt: — så får du se, hur pass godt det är!
Men Anniehill skall villan heta!
FR €D§BILO€ själfva Spreewald, en i preussiska regeringsområdef Frankfurt a. d.
Oder belägen sumptrakt, som fått sitt namn af Spreefloden, hvilken där utgrenar sig i flera armar och ger landskapet dess egendomliga karaktär.
Ordet sumptrakt ger föreställningen öm ett otillgängligt och föga lockande område, men det förhåller sig tvärtom så att denna vattenrika frakt är af en originell och idyllisk karaktär, be- bodd af en lika originell befolk- ning, som håller fast vid gamla sedvänjor och traditioner.
Byar och gårdar ligga mellan de mån- ga flodarmarne, omgifna af lum- mig grönska, och den hufvudsak- liga trafiken sker båtledes, hvil- ket ökar det pittoreska i plat- sens karaktär.
Vår bild n:r i framställer en ung Spreewaldskön- 0£HKRJ055C€I1CR Idyll vid kanalen en sommar- dag.
Kvinnorna syssla flitigt med något handarbete.
Bild 6.
Byn Lehde i Spreewald.
Ett antal skolbarn bege sig på en utflykt.
Bilderna 2 och 7 hänföra sig till kriget.
Den förra, från Galizien, visar hur en granat slagit ned så djupt i jor- den, att en vattensamling uppstått i den stora fördjupningen.
Den senare (n:r 7) är från Verdun.
Tyskar iakttaga beskjutningen af franska flygare.
Genom den på marken anordnade fälttelegrafen meddelas till det skjutande batte- riet hur skotten verka.
1, 3, 4, 5, 6, 9.
G. Bruennleim foto.
2.
Presse- Photo Syndikat.
7.
Leipziger Presse-Büro.
k- - 475 -
•vir il i i I B i l E SHTi SK ' iE HUTE-Kö " ' 10 ili A I U 33pj^ ' \ i » » 0 ii va " rös här och städes: e: krig är o i våra da skulle et verkligei vore det på sex ej mera ända till mang un krigsv omöjliggi längre dr Hvad s fö r nu m sti ne nu verkligtu blodsuk hvars sli kan span skildt dc tiserande ningssk DEN TOLFTE krigsmånaden är om några dagar till ända.
Och ännu synes ingen ljusning, bebå-1 dande den fred, efter hvilken hela världen med bäf- van längtar.
In- nan världsbran- den bröt ut siade vissa " auktoriia- 1, 11.
Ett krigs- lasarett i Ber- lin.
Patienterna vis- - «.iL tas ra i det vack- sommarvädret i lasarettets park.
2.
Kvinnligt post- gående " tur " bud Iii • i Berlin.
16-årig villig, i 3.
En tysk som en fri- m far en skyttegraf kvarblifven 17- årig ryss ga.
4. tillfån- En rysk flygare beskjutes af österrikarne.
5.
Sfortvätt bakom fronten.
6.
En sol- dat, som dignat un- der marschen, får hjälp af en kamrat.
7.
Altkirch i Vogeserna, förgäfves stormad!
af fransmännen.
8.
Mal- borgefh vid italienska gränsen, där italienar- na söka göra framstöt.
9.
Tarvis med det
fer både annor- cl världs- tänkbart gar, och 1 sådant i inträffa, en affär veckor,, ty de raffine- ecklade apnen ira en ibbning.
iga de j e siar- - inför len af en jutelse, ri ingen a?
S ä r - leore- afväp- " llarne borde i närva- rande tid mera än någonsin ha skäl att gifva akt på de bistra tids- tecknen.
Vi kunna icke underlåta att inpassa denna reflexion bland våra här medde- lade bilder från de senaste krigs- händelserna.
hårdt omstridda Monte den.
Nero i fon- 10.
Det sönderskjutna nu råd- huset i Ärras.
12.
Från Lemberg.
R ö - da kors-systrar ser- vera kaffe åt ras- tande officerare.
13.
Damer af half- värld i Lodz, nu in- vandrade witsch.
rad i Lo- 14.
En s å - ryss ropar på hjälp utanför in- till sin gången skytfegraf.
15.
P o - tatisutdelning till den polska befolk- ningen.
16.
Polska barmtyper witsch.
i Lo- 1, 2, 6, 11, 15.
Berliner 111.
Gesell- schaft, 3, 12.
A. Grohs, 4, 13, 16.
Gebrüder Hæckel.
5, 14.
Presse Photo Synd.
10.
Leipziger Presse Büro.
^ 7, 8, 9, =®&gt;
Lycka.
En hvardagshisioria.
ACKER HADE HON ALDRIG VARIT, eller på något sätt bemärkt eller uppburen.
Hon hade ordentligt gått igenom flickläroverket i den lilla sta- den, sedan hade hon stannat inom hemmets väggar, där hon så väl behöfdes.
Kam- raterna visste snart inte mycket mer om henne än att hon aldrig " var med ".
Någon enda gång kun- de hon vara med i kälkbacken eller på skridsko- banan, alltid glad och munter, men aldrig utan ett " släp " af små halfsyskon, som hon skulle se effer och hjälpa.
Han var exfralärare i samma lilla stad, där hennes far var läroverksadjunkt, och då de hade samma ämne, kommo de i åtskillig beröring med hvarandra.
Det hände icke så sällan att den unge " dokfor Björk " hade ärende till sin gamle kollega, och alltid, när han ringde på, öppnades dörren af den enkla flickan i det stora arbetsförklädet.
Så en dag bad pappa honom stanna kvar till téef, och efter den gången kom han kanske igen något of- tare, än hvad som varit absolut nödvändigt.
Till slut blef han fegast i djupaste hvardagslag en å två gånger i veckan.
Så en dag hände det, att han kom, när far och mor voro borta.
Han gjorde min af att vända i dörren, men så var det några papper han ville lämna, någon hälsning han ville ha framförd, och så måste han ju stiga inom, och innan han visste ordet af hade han af sig öfver- rocken och satt i lugn och ro i den välbekanta lilla salssoffan.
Anna satt vid bordet under stora lampan och stoppade strumpor och de pratade först om ditt och datt, men så småningom förde han in samtalet på ämnen, som rörde dem själfva.
Han började berätta om sitt eget ensamma lif, om sina sträf- vanden och förhoppningar, och Anna hörde på med klappande hjärta.
Hvarför talade han just till henne om allt detta?
Var det möjligt att han tänkte på henne, såsom hon tänkt på honom natt och dag alltsedan första gången de sufto midt emot hvarandra vid tebordet?
Nej, det var då väl infe möjligt!
Hon visste ju, att både en och an- nan af stadens förnämsta mammor ville ha honom till måg.
Hur skulle han då kunna tänka på en så obetydlig liten varelse som henne.
Men han fort- satte att fala på sitt stilla, lugna sätt.
Slutligen reste han sig upp och satte sig bredvid henne vid bordet och gaf henne den stora frågan, som skulle vara åtgörande för hela deras lif, och hon räckte honom sin fasta arbetshårda hand och gaf honom just def svar han längtade effer att få.
— Men hon ville först fala med far och mor.
Så reste han sig och gick, utan annat afsked än etf trofast handslag, och hon blef sittande kvar som i en dröm.
— Med sirumpsfoppningen blef det inte mycket af den kvällen.
Far och mor, de blefvo glada förstås, de kunde ju inte annat, men svårt var det att mista tösen, särskildt tyckte styfmodem att def var tungt att nu bli ensam om allt arbete, som de förut varit två om, och hon yrkade lifligt på, att det åtminstone inte skulle bli något bröllop af förrän till hösten.
Men i den saken var Gustaf Björk obeveklig.
Han hade fått ordinarie plats i en grannstad, som han skulle tillträda vid nästa läsårs början, och han yrkade absolut på att de skulle gifta sig, så snart terminen var slut, så att de finge ha sommaren till- sammans och sedan tillsammans ordna det lilla nya hemmet.
Egentliga orsaken var nog, att han såg def trötta, ansträngda draget kring sin lilla flickas ögon och ville, att hon en gång i sitt lif skulle få vara ung och fri en hel lång sommar.
) a, så blef det till sist effer hans önskan och de hade en härlig sommar ute i en liten fiskarstuga vid västkusten.
Hon njöt af allt, af friheten, af luften, af hafvet, af deras små segelturer i fiska- rens lilla båt och mest af allt af att de två fingo vara tillsammans och dela allt med hvarandra.
Allt det där var nu länge, länge sedan.
De hade nu varit gifta i 17 år och haft det sfräfsamf och arbetsamt hvar på sitt håll.
Men alltid hade de mött allt, både motgång och medgång hand i hand, delat allt med hvarandra och med glädje och tacksamhet tagit emot den ena lilla nya fa- miljemedlemmen efter den andra — de voro nu 8 stycken, lika många pojkar och flickor.
Nu var den yngsta nära 5 år, och mamma hade börjat bli bortskämd med att få sofva i ro hela nätterna, nå- got, som förut varit en sällsynthet, och att kunna sitta med vid pappas irefliga läskvällar, som han anordnade för barnen åtminstone en gång i vec- kan.
Hon började känna sig mera fri, kunde till och med då och då vara borta en kväll utan att känna oro för hemmet.
Hon började tro, att hon kommit öfver den mödosammaste tiden med bar- nen.
Nog var det svårt att få pengarna att räcka till, då lönen var liten och familjen stor, nog hade det kostat på, att få dra in på det ena efter det an- dra af sådant, som de ansett näsfan oundgängligt eller åtminstone som en fullt tillåten lyx.
Förr hade hon kunnat köpa en blomma att pryda upp hemmet med till högtiderna, eller något annat smått och godt att lysa upp hvardagslaget med.
Nu hade allt sådant måst läggas bort.
Men hvad gjorde det — inte låg lyckan i sådant — när de sågo barnskaran rosig och munter kring bordet, tyckte de det var prydnad nog.
Och så kommo ju barnen alltemellanåt hem från skogen med nå- got grönt och vackert, som prydde och doftade, det var ju egentligen lika roligt.
Men så kom det stora världskriget — och med def dyr tid äfven hos oss.
Hur skulle det nu gå?
Hon låg vaken om nätterna och ängslades för hur de skulle kunna reda sig nu, då det alltjämt förut varit så knappt.
Hvad skulle de kunna ytterligare dra in på, då de redan förut lefde så mycket enk- lare än alla andra i deras ställning.
Allt detta satt hon nu och tänkte på, under det nålen gick upp och ned allt ifrigare i det arbete hon höll på med.
Hon visste ju hvar hon skulle söka hjälpen mot all nöd, både andlig och lekam- Karl Nordström 6 0 år.
DETTA ÄR ENDAST NÅGRA HELT FÅ RA- der till porträttet här ofvan.
En utförlig karak- täristik af den nu 60-årige konstnären fanns i Idun redan den 31 mars 1904, skrifven af en af våra sakkunnigaste författare på området, näm- ligen Georg Nordensvan.
Vännerna af Karl Nordströms fasta, stränga konst kunna med tilfredsställelse bekräfta att konst- nären fortfarande är sina ideal trogen och att hans arbetsresultat vittna om ett fortfarande för- djupande och framåffrängande.
Bohusläns karga kustnafur och Stockholms utkanter äro hans hufvudsakliga motiv-världar hittills.
Måhända kommer hans sökande ande att eröfra ännu an- dra områden eller ge ny belysning åt de redan vunna.
Hur som hälst är han i sin slutenhet och sitt allvar en af våra intressantaste konstnärsper- sonlighefer, hvars ryggraka svenskhet vi ha alla skäl att vara stolta öfver.
- 478 - lig, men i kväll var det, som om himmelen varit stängd för henne.
Hon tyckte, att hon inte or- kade längre — krafter och mod voro slut, hon som alltid brukade vara frimodig och se lifvet ljust, höll nu på att alldeles sjunka ihop i miss- mod.
Till råga på allt hade hon börjat förstå, att hon hade att vänta en ny liten världsmedborgare fram på våren.
Hur skulle det gå?
Hur skulle hennes krafter räcka till och hur skulle deras me- del räcka till för nya stora utgifter?
— Och så blef det ju nytt nattvak och nya mödor af alla slag.
Mot hennes vilja började tårarna droppa och droppa ned på arbetet, som sjunkit ner i hen- nes knä — hon förmådde infe längre hålla dem tillbaka.
Då öppnades dörren från hennes mans rum, hon hörde honom komma, men lyfte inte på huf- vudef, hon ville ej att han skulle se, att hon grät, men han kom bakifrån tyst på få och lade sina mjuka händer öfver hennes ögon.
Hon tog dem i sina, kysste dem gång på gång, men vågade inte se upp.
Men han hade i alla fall redan märkt, att hon grät.
Han drog henne med sig till den lilla soffan i hörnet och slog armen om henne, och så tätt i hans famn med hufvudet mot hans bröst, bekände hon alltsammans, sin oro, sin bedröfvel- se, alla sina dåraktiga misströstande tankar.
Han hörde på henne och lät henne tala ut.
Så började han att tala, kärlekfulla,fröstande ord.
" Minns du — minns du, den gången och den, då vi voro i nöd och blefvo så underbart hulpna.
Minns du, när vi skulle igenom det och det, som syntes oss omöjligt att komma öfver — huru vi just i rätta stunden fingo den hjälp vi behöfde, så att det som på förhand synfes oss så svårt, efteråt blott blef oss ännu en ny anledning till tacksamhet.
Tror d ' inte, att Gud kan hjälpa äfven nu?
Tror du hans makt har blifvit mindre?
Och def lilla barnet, som vi vänta — tror du inte att Gud kan försörja det också?
Ha vi infe alltid kommit öfverens om, att hvart nytt barn fört med sig ny välsignelse till hemmet?
Kanske just denna lilla, som kommer i en så särskildt bekymmersam tid, skall medföra en särskildt stor välsignelse! "
Medan han talade, kom en stor frid öfver hen- ne, hon kände sig Iyftad upp öfver dagens små bekymmer, kände sig buren och stärkt af en öf- vernaturlig kraft.
Från den dagen väntade hon på barnets an- komst som på en högtid.
Nog kom oron öfver henne ibland, men den fick aldrig mer makt öfver henne, def fanns starkare makter inom henne, som drefvo den på flykten.
Barnen blefvo småningom invigda i hemlighe- ten, äfven de små fingo veta hvad som väntades.
De mottogo nyheten med glad undran, under det att de äldre fördubblade sina ömhetsbetygelser mot mamma och täflade om att få göra henne alla små tjänster de kunde.
Så kom äntligen den väntade dagen.
Barnen kände det tungt att gå till skolan ufan mammas morgonkyss och frukosfen åts under tryckande tystnad.
Men när de kommo hem på middagen var lille bror redan kommen, och de fingo gå in på tå, två och två i sender och se på honom, där han låg så skär och mjuk i sin hvita bädd.
Först andra dagen orkade mamma se dem alla omkring sig på en gång, då drogs rullgardinen upp, och solen sken in på hela skaran.
När hon då låg där och såg på alla de strålande ögonen omkring sig, tyckte hon, att hon var den rikaste och lyckligaste af alla kvinnor i världen.
Och dagarna gingo, och snart var hon inne i arbefsselen igen, allt gick som förr, det " gråa hvardagslifvet " började på nytt, men för henne blef def aldrig grått — innerst inne sjöng hon alltid en Iofsång till def stora underbara lifvet och till lifveis Herre.
Och för den, som lärt sig sjunga den lofsången, finns " det grå " alls inte till, lofsången sprider sol öfver alltsammans.
MARIA DANELL.
Skrattmasken.
Af RICHARD VALLNER.
(Forts. o.
slut.]
~ k FOLL DET HONOM IN, ATT han skulle göra en inspektion af sin egendom, och i tätnande mörkret begaf han sig på vand- ring rundt ägorna.
Det blef en lång och besvärlig promenad öfver åkrar och di- ken i den bistra vinterkvällen, men hans ihär- dighet öfvervann alla hinder, och han gaf inte tappt, förrän ronden var fullbordad.
Då han återkom till gården, var klockan tio och tjänarna hade gått till sängs, men i köket stod ' kvällsvarden dukad åt honom.
Han åt ett par skedar gröt och drack ett glas mjölk, därpå gick han upp och lade sig.
Trots den fysiska tröttheten hade han svårt att somna, och då han ändtligen efter att länge ha legat och vridit sig lyckades falla i dvala, stördes denna af obehagliga dröm- mar.
Vid tvåtiden vaknade han, och efter fåfänga försök aft somna på nytt steg han upp, tände lampan och klädde sig.
Därpå öppnade han kassaskåpet, fog upp sina pen- gar och lade fram dem på bordet.
Och denna gång nöjde han sig inte med att sum- mera ihop de å rullarna och buntarna an- gifria beloppen, utan han löste upp alla rullar och buntar, lade ihop pengarna i en stor hög och räknade så hela summan.
S e - dan han på detta sätt konstaterat, att b e - loppet alltjämt stämde på öret, fördelade han ånyo pengarna i rullar och buntar och lade dem tillbaka i kassaskåpet.
Därpå gick han fill fönstret, rullade upp gardinen och blickade ut i natten.
Därborta låg Nergården så tyst och stilla, som om ingenting oroande eller sorgligt rymdes inom dess grindar.
Utan att akta på kylan öppnade Sven Persson fönstret, sträckte ut hufvudet och lyssnade, som om han väntat alt få höra något budskap där- bortifrån.
Och det föreföll honom, som om någon hemlighetsfull kraft hade utgått från gården därute i mörkret och strömmade öf- ver till honom själf och hans gård och fjätt- rade dem med osynliga band.
Ja, det var detta han känt, allt sedan Lars Nilsson flyttade dit.
Ända till den tiden hade han lefvat i lugn och frid, skött sina affärer, skaffat sig en skuldfri gård och samlat pen- gar i sitt kassaskåp, allt hade gått ho- nom väl i händer, och han hade mot- sett en lycklig ålderdom; men sedan den där nye bonden kommit till socknen, hade allt för- ändrats, och hans frid och glädje voro slut.
Där sprang den enfaldige karlen och pas- sade upp på gud och hela världen i stället för att sköta sina affärer — och så gick det som det gick — galet förstås ...
Hvad bar ' " han, Sven Persson, med det att göra?
Hade han kanske stulit något ifrån karlen?
Nej, inte ett öre, inte så mycket som ett rågax hade han tagit från honom.
Och lika litet hade han stulit från någon annan.
Att sköta sig och låta andra sköta sitt, det hade varit hans takfik.
Som en fattig drängpojke hade han börjat och arbetat sig upp steg för steg.
Hur hade han inte fått ligga i och anstränga sig, hur hade han inte sträfvat och slitit på alla möjliga s ä t t.
.
.
Förstås, mån om sitt hade han varit, och nån hjärtnupenhet hade han aldrig haft känning af, den som inte sett upp i affärer, han hade fått se upp med pungen.
Men lagen hade han hållit, aldrig hade nå- gon kunnat säga, aft han handlat mot dess bud.
Och så kommer denna enfaldiga människa, denne odugling och anklagar ho- nom för att han inte hjälper honom, för att han infe lånar ut sina pengar åt honom att reparera hans trassliga affärer med ... Låna pengar åt en sån där stackare!
Lika gärna kunde han kasta dem för svinen.
Det var förstås sant, att Lars Nilsson al- drig direkt bedt att få låna af honom eller anklagat honom, men Sven Persson ha- de nog förstått meningen i alla fall.
Och det var just det, som nästan var det obehag- ligaste i saken; om karlen bara en enda gång hade sjungit ut med hvad han ville eller tänk- te, så kunde man ha gett klart besked igen och varit kvitt saken, men nu bara gick han där och teg och såg ynklig och förebrående uf, precis som om han menat, aft Sven P e r s - son hade någon skuld i hans olycka och var skyldig, att hjälpa honom ... Naturligtvis, det var så han menade: först springa som en fjant och göra sig af med allt, hvad han äg- de, och sen fordra, aft andra skulle krafsa kastanjerna ur elden åt honom ... Och om man nu inte ville det, så var man en usling, en fördömd, som skulle komma till helvetet.
Det var hvad han menade, att man var, det kunde man nog läsa i hans ögon, fast han in- genting sa ... Sådant skulle man behöfva tåla af en sån där eländig stackare, som infe dugde till att reda sig själf, och det fast man visste, att man var en hederlig karl.
Det var inte na- turligt, det var något konstigt, förhäxadt i s a - ken.
Redan från första stund den där bonden kommit till socknen hade han känt en besyn- nerlig oro i kroppen, och sedan hade det blif- vit värre och värre.
Inte en lugn stund hade han haft och inget nöje hade han längre af nå- gonting, hvarken af sin gård eller sina pengar, och snart kunde han hvarken äta eller sofva.
Hela hans lif var försfördt, allt hvad han sträfvat och slitit var till ingen nytta, och detta Efraim R o s e n i u s 6 0 år.
EFRAIM ROSENIUS ' VACKRA, INTELLIGENTA profil tillhör det Stockholm, som synes.
I gatu- vimlet möter man honom ofta, mediterande och iakttagande som den fine observatör han är, och på teaterpremiärerna saknas han sällan.
Som författare är han i främsta rummet journalist och en ärligt frisinnad sådan.
Hans sedan 20 år ut- gifna korrespondenser Från Birger Jarls stad hvilka gå landet rundt, ha verksamt bidragit att ställa allmänheten ute i bygderna i kontakt med det politiska, litterära o c h konstnärliga lifvet i hufvudstaden.
Men äfven som skönlitterär för- fattare bör han i h å g k o m m a s; h a n s S t o c k h o l m s - skildringar o c h skärgårdsskisser, hvilka då och då glimma fram i tidningsspalterna, röja alla sin författares varma hjärta, artistiska kynne s a m t fina iakttagelseförmåga och lida blott af ett fel: de komma för sällan.
- 479 - för den där bondens skull, som han inget ondt gjort eller hade något otaldt alls med.
En allt häftigare vrede intog Sven Persson ju mer han tänkte på detta, hur han hade an- strängt sig för aft komma sig upp, och hur hans glädje, när han till sist kommit så långt, att han kunde börja tänka på att njuta fruk- terna af sina mödor, tagits ifrån honom af den eländige grannen.
Han tänkte på sina tiotusen kronor, de sköna penningbuntarna och rullarna, som lågo så ordentligt sortera- de därinne i sina fack, och han tänkte på sin gård, den präktiga egendomen, kring hvars bördiga ägor han i kväll med så mycket b e - svär gjort en rond.
Och detta allt hade nu blifvit värdelöst, aldrig mer skulle han kunna njuta däraf, sedan oron kommit i hans själ!
Han sträckte ånyo ut sitt hufvud och blic- kade bort mot Nergården och åter kände han, hur den hemlighetsfulla kraften ström- made ut från den tysta sofvande gården och genom nattens mörker gled öfver tili honom själf och hans gård och fängslade dem med osynliga band.
Och en vrede utan gräns fyllde hans varelse.
Detta var förhäxadt, förbannadt.
Aldrig mer skulle han få någon frid i sin själ, aldrig mer skulle han ha glädje eller nöje af någonting i världen, så länge Lars Nilsson fanns i lifvet.
De båda kunde inte lefva på samma gång — endera af dem måste bort.
Hastigt ryckte han till sig bössan, som han brukade skjuta räfvar och kråkor med och som alltid hängde laddad på väggen, och utan att ta på sig mössa eller öfverrock skyndade han uf.
Det var en vacker, stjärn- klar natt, i det bleknande månljuset skimrade snötäcket på åkrarna som tusentals diamant- stjärnor, och i öster steg en brandröd strimma öfver himlaranden.
Sven Persson gick med snabba steg och blicken stadigt fäst på Nergården, som stilla och fridfullt tycktes ligga och dröm- ma i dunklet mellan lönnarnas och askarnas aflöfvade kronor.
Då han trädde in på gårdsplanen, stod ännu släden, på hvilken Lars Nilsson suttit hopsjunken vid hans b e - sök på aftonen, kvar utanför vagnslidret, och åsynen häraf kom honom att erinra sig det sorgsna, lidande uttrycket i Lars Nilssons an- sikte, men detta minne hade ingen annan in- verkan än att möjligen ytterligare påskynda hans steg.
I denna stund fanns ingen annan tanke i hans hjärna än aft handla, befria sig från den eld, som brände i hans själ.
Med ett par språng var han uppe på försfugubron, öppnade dörren och trädde in i hvardags- kammaren, där han visste, att Lars Nilsson under den senaste tiden sof ensam för att inte oroa den sjuka husfrun, då han steg upp till sitt arbete om rnornarna.
Ja, därborta låg han med ena armen under hufvudet och ansiktet vändt ut mot rummet.
Ett svagt månsken föll in genom fönstret och lyste på hans insjunkna kinder.
Sven Persson siktade och sköt hastigt och säkert.
Då husets folk, väckt af knallen, för- skräckt kom tillskyndande, stod han stödd mot den rykande bössan och betraktade Lars Nilsson, hvars bleka drag ännu i döden tycktes omsväfvas af ett mildt melankoliskt skimmer, och på frågor, hvad som händt, svarade han ej, men det ryckte underligt i hans ansikte, och plötsligt sågo de omkring- stående honom göra en häftig, smärtsam grimas, och tårarna strömmade ur hans ögon ...
Sven Person afled i fängelset, innan hans strafftid gått till ända.
Det berättas, att han var en fridsam fånge, som tåligt och under- • gifvet fogade sig efter reglementets föreskrif- ter och alltid bar ett allvarligt och sorgset ut- tryck i sina drag.
Sin förmögenhet hade han öfverlämnat till Lars Nilssons änka och barn.
annan altariafla än sockenkyrkans.
För dessa modesta gifvare var gåfvan en natur- lig gärd af mänsklig samhörighetskänsla — och bättre kan icke skänkas.
Men i brist därpå, i brist på hjärta, helt simpelt — hvar funnos då de, som åtminstone borde kunnat känna samhörighet med världskulturen; hvar funnos de, som nu fått tillfälle infria sin tack- samhetsskuld till seklernas arf i ett litet hörn af det Europa de befarit och besett, genom att uti nödens stund bistå det folk, som va- rit arfvets vårdare och ur hvars rika gemyt de beundransvärda konstskatterna spirat upp?
Denna stora och civiliserade kategori af svenskar hördes så godt som icke af.
Här syntes vara fråga om en idealitet, som de alls icke förstodo.
WM Filip T a m m e l i n.
REVISOR TAMMELIN, ÄMBETSMANNEN, VAR icke så mycket känd för världen af det enkla skälet, att uppgiften att granska siffror i kammar- rätfen är en föga observerad syssla, ehuru vik- tig nog ändå.
Men skalden Filip Tammelin, den flitige besjungaren af våra fosterländska minnen, fillfällighefspoeten och pristagaren i Svenska akademien, var däremot vida bekant.
Han produ- cerade flitigi, därom bära fyra utgifna diktsam- lingar viifne, och han eröfrade 1872 Svenska akademiens andra pris för en sång öfver Fran^ zén.
Han var en blid skaldenatur, den nu bort- gångne barden med det lif liga lynnet och def originella uppträdandet; till de stora sångarne hörde han icke, men hans poesiälskande natur manade honom att kväda både högstämdt och innerligt, och när sångmön var honom som hul- dast, äfven med äkta och djupa toner.
Eli s v e n s k t k o n s t n ä r l i g t arbete o m Belgiens konstskatter.
IBLAND DET MYCKNA N ED- slående vi här hemma fått att re- flektera öfver, i samband med världskriget, synes mig den för- bluffande liknöjdheten för konst- skatters förödelse utgöra ett särskildf led- samt kapitel.
När vid världsklenodens, Reims-katedralens, första bombardemang, en af våra mest kända konstkritici och konstälskare finner intet angelägnare vara än att ila till skrifbordef och göra advokatyr för saken, hvilket möjligen anståf någon i sitt yrkes intressen förhärdad och grånad, strateg, då frågar man sig inte utan oro hur det står till.
Och ett faktum är, att under in-J samlingen för de olyckliga i Belgien, såväl Iduns insamling som den allmänna, flöto de ojämförligt flesta bidragen och kommo de mest rörande och varmhjärtade inläggen visst inte från våra rikaste, mest beresta och mest (borde man förmodat bildningsintres- serade klasser, utan rätt och slätt från små- folk, af hvilka många aldrig sett och njutit af en vackrare byggning än det egna hem-^ met, många säkert aldrig beundrat någons- Jag har grubblat öfver det ofrånkomliga faktum och sökt undgå att fälla orättvisa domar.
Jag har frågat mig, om inte orsaken till den sällsamma oberördheten ligger däri, att vi själfva äro så ytterst fattiga på skön- het, formad af människohand.
Om t. ex. Stockholm bombarderades och förstördes, hur många af byggnaderna skulle vi kunna begråta såsom verkligt, absolut oersättliga genom sina minnens helgd eller sina linjers fulländade adel?
Inför hvilka ruinhögar skulle vi alla ofrånkomligt nödgas stanna med tårar af harm och smärta, eller — för de mera temperamentsfulla — med händerna knutna i förtviflad vrede? ...
Ja, man kan fråga.
Alla äga vi väl en stad, ett hörn, ett hus, som vi särskild!
älska.
Men i de ojämför- ligt flesta fall, är det då fråga endast om privata affektionsvärden, icke om den ljufva stoltheten och lyckan i att vara meddelägare till nationella klenoder, hvilka hela världen betrakta med beundrande blickar.
Skulle olyckan drabba vårt Stockholm, finge vi trösta oss med att vår vackra och pittoreska natur ha vi ändå kvar, och den synes i det hela vara det enda svensken bryr sig riktigt om.
Det är den, som utlänningarna prisa, när man intervjuar dem i deras rum på Grand Hotel — och därmed kan vår själ räddas från tvånget att känna sig berörd af de dyrbarheters öde ute i den stora främ- mande världen, hvilka icke uthärdade b e - skjutning från mörsare ... Som en maning atf försöka vakna ur en slik folklig lindebarnssömn kunna vi hälsa ett alltigenom artistiskt, af nobel känsla g e - nomandadt verk, hvilket nyligen blifvit syn- ligt i vår svenska bokhandel: F l a n d r i s k k o n s t i f r e d o c h o f r e d, bilder från Belgien af I v a r C a l l m a n d e r.
Det in- nebär intet politiskt oppositionsskri, detta verk, diskret i tonen och utan agressivitet.
Men det är vältaligt nog i sin enda enkla egenskap af uttryck för en konstkännande och konsiförfaren människas djupa kärlek, tacksamhet, oro och sorg.
Det för våra tan- kar till d e r a s tankar, som ha närmare än vi, trots allt, att begråta ofreden och all dess vandalism; det försätter oss med en intim kännedoms hela suggestiva makt in i en skönhetsvärld, byggd af genialitet och tålig flit från generation till generation, och ur hvilken vi veta att forskning och dröm nu drifvifs — delvis för alltid.
Vi behöfde en sådan bok, och jag vågar tänka, att några af oss skulle blygts, om tiden fått gå bort, utan att i vårt Sverige presterats en dylik ansats.
Författaren, hvilken dessutom själf gjort såväl det smakfulla omslaget till boken som dess kapifelvinjetfer, har sammanfört ett af- sevärdi antal bilder från Antwerpen, Brügge, Mecheln, Gent, Brüssel, Löwen och Ypern.
Ett fåtal af fotografiereproduktionerna visa förödelsens styggelse; flertalet vittna blott ' om att: så var det.
Det är gatuperspektiv, ^interiörer, taflor och skulpturer, i allt öfver - 480 - etthundra illustrationer.
Texten är till stör- sta del förklarande och belysande, väldo- kumenterad och på angenämaste sätt popu- lär.
Utan att han någonsin blir ledsamt högtidlig, känner man dock hur innerligt för- fattaren gripits af sin uppgift.
Ofta höjer sig hans stil till stor målerisk kraft.
Men han glömmer ej heller det mänskliga för det e s - tetiska.
Då och då möter man reflexioner, som tala hans hjärtas språk.
S å efter den utmärkta skildringen af Rubens ' kanske största verk, " Lansstöten " i Antwerpens mu- seum (bild 27), där den romerska krigsknek- ten, en skräckinjagande gestalt, våldsamt stöter sitt vapen i den korsfästes sida, me- dan de kringstående förfasade vända sig bort och endast Maria Magdalena afvärjan- de sträcker sina svaga händer mot den råe krigaren: " Våldet ", skrifver Ivar Callmander, " bä- rande hand på vårt käraste, kränkande de heligaste känslor, är icke det en sinnebild af hvad just nu skett och sker i Rubens ' land?
Vi sträcka afvärjande våra händer, det blir endast en tom gest, våldet sker och vi mäkta ej hindra ... Och dock kunna väl vi, otros- människor, knappast sätta oss in i känslorna hos de belgiska bygdernas naivt fromma b e - folkning, då den ser sina vördnadsvärda gamla tempel nedbrända eller använda som magasin och sofsalar för fiendens soldater.
Vapen i högar kring altaret, strumpor till torkning på dess helgade ljusstakar! ...
S e Sven Hedins krigsbok och die Woche! "
Nej, som sagdt, förstå vi väl detta heli?
Roiar inte verkligen vår kyliga liknöjdhet, som väckt främlingars undran, i bristande inre erfarenheter?
Det är en ursäkt, men icke ett frikännande.
S å mycket hjärtligare bör i hvarje fall arkitekt Callmanders bok hälsas välkommen.
Den är led i en sträfvan, som borde kunna ena oss alla: att söka blicka ut öfver de egna snäfva gränserna och lära oss länka, känna, fatta o c k s å allmänkulturellt.
Vi ha ingen anledning att här bondblygt draga oss tillbaka i missför- stådd nationell afskildhet.
Också vi ha lof, ja, plikt mot oss själfva, att befrakta all- världens konstnärliga civilisation som vår egendom och att rysa för öfvergrepp emot den.
Ingen politisk åskådning borde få skymma bort en så legitim känsla.
MARIKA STJERNSTEDT.
UNGDOM.
HVAD ÄGER MÄNNISKAN MER ÄN ETT att svartsjukt vårda och värna?
Att vara ung med blodet helt och glöd i hjärta och hjärna.
Att vara ung och på världens is som vårsol värmande skina — att vara ung är vårt paradis, alt vara gammal är pina.
Ty ungdom flyr oss, och t r o l l och tung blir mannens vandring mot båren.
Det är väl lyckan alt dö som ung i glans af solen och våren ...
Därnäst är lyckan att gammal födas.
Den som i vaggan fått själ af is, skall aldrig se, hur hans år förödas.
Han lefver lycklig på eget vis.
Men vi, som känna vårt blod bli kallt och hata åren, som trycka, vi lefva rikt och vi pröfva allt och fånga litet af lycka.
GIDEON MOLIN.
tare, om den kokas i hälften och hälften vatten.
1 H E K T O 4 5 Ö R E Världsberömda.
, B ä r med g r ä d d s k u m (f. 6 - pers.).
3 kg .stora, vackra hallon el- ler jordgubbar, socker, efier smak, / lit.
extra tjock grädde.
Beredning: Bären, som böra vara nyplockade, passeras genom hår- sikt.
Socker efter smak tillsättes.
Grädden vispas upp till hårdt skum och nedröres försiktigt i fruktpurén.
Massan upplägges högt i kompott- skål och serveras genast med man- maränger eller makroner.
E.KSTR0riS G U L D - C A C A O ividstäende förpackning a ä l j e s öfveralli = mjölk 2 = Svensk p o t a t i s s a l a d (f. 6 pers.).
/ é ut.
små potatisar, 1 msk.
smör (20 gr.), 2 msk.
mjöl (20 gr.), 3 — 4 del.
tunn grädde, 2 msk.
ättika, Va tsk.
s a l t, 1 tsk.
socker, l i t e t D r o t t n i n g g a t a n 4, cayenne, 1 — 2 msk.
kapris, Va rnsk.
finhackad körfvel eller kra,sse.
utfärdar resekreditiv, betalbara på de flesta europeiska och i B e r e d n i n g: Potatisen sköljes, borstas väl ren och kokas med ska- utomeuropeiska bankplatser, ombesörjer telegrafremissor len på i saltadt vatten; skalas och får k a l l n a, hvarefter den skares till in- och utlandet.
i t u n n a, jämna skifvor, hvilka läg- gas i en salad skål.
— Potatisen kan äfven skäras i tärningar.
— Smör (och mjöl fräsas 2 min., grädden spädes på, och såsen får koka 5 min.
Så- sen afsmakas med ättika och kryddor och hälles öfver potatisskifvorna, hvilka blandas försiktigt med såsen.
Salad en får kallna, garneras med kaprisen och körfveln eller krasse.
F o r t o c h l ä t t F ö r s ö k Serveras till stekt, kallt kött samt i • till korf.
3 Fofldafdelning.
Notariatafdelmng.
Kassafack.
S t e k t g r ö t a f SVALÖFS s n a b b k o k a n d e KORNFLINGOR K Ö K S A L M A N A C K Redigerad af Elisabeth Östman-Sundstrand.
fnneh.
af Elisabeth östmans Husmo- derskurs i Stockholm.
FOKSLAG TILL MATORDNING POB VECKAN 25 — 31 JILDI 1915.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; strömmings-å-la-daube med skarpsås och färsk potatis; mjölk; kaffe eller te med haf rekäx.
M i d d a g: Ma- rinerad svinkarré med brynt potatis; kokt blomkål med smält eller rördt smör; bär med gräddskum och ma- kroner.
MANDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; haf regrynsgröt med mjölk; stekt, färsk strömming med tomatsås och potatis; mjölk; kaffe eller te.
Mid- d a g: Kalops med potatis; surmjölk.
TISDAG.
J?
i u k o s t: Smörgåsbord; kall svinkarré (rester från söndag) med svensk potatissalad; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Spenatsoppa; stufvade abborrar med potatis.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; spicken sill med grädde, gräslök och potatis; kaffe eller te.
M i d d a g (vegetarisk): risrand med tomatsås, färska morötter och harricotsverts; rabarberpaj med vispad grädde.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckt, rökt sidfläsk med potatis och äggröra; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Köttsoppa; plättar med sylt.
FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; ägg; kaffe eller te.
M i d d a g: Dillkött på får; smultron med mjölk.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; stekt bräckkorf med potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Sillbullar (köttet rester från torsdag) med ko- rintsås och potatis; filbunke med pepparkakor.
S uppnås ett glänsande resul- S S tat om man putsar kökskärl, • S mässingsluckor m. m. med | {Gahns j I Splendid j 5 i flaskor å 25 och 50 öre.
Kokt blomkål (f. 6 pers.).
2 medelstora blomkålshufvuden (1 kg.
), I / * Ht .vatten, 2 tsk.
salt (10 gr.), 40 gr. smält smör ell.
3 del.
hollandaise.
Beredning: Blomkålshufvudena skola vara hvita och fasta.
De gröna bladen aftagas, och det nedersta a£ kålstocken skares bort.
Kålen sköljes väl och får ligga i ättikblandadt vat- ten, tillsatt med 2 msk.
hvetemjöl 1 tim.
Den sköljes ånyo, påsattes, med blomman nedåt, i kokande, saltadt vatten och får koka 15 — 20 min., eller tills den är nätt och jämnt mjuk, hvilket pröfvas med en vispkvist.
Blomkålen lägges upp med hålslef på varmt fat, smöret eller såsen hälles öfver, loch kålen serveras mycket varm som grönrätt eller till stekt kött, salt oxbringa eller hamburger- bringa.
Blomkål användes äfven som garnityr omkr. kött tillsammans med andra grönsaker.
Blomkål blir hvi- 1 Stockholm.
Regeringsg.
3 2.
Damernas Spetsar, Band, Engros.
paradis.
Är Skandinaviens största firma för Sammet, Sidenvaror, Y l l e - och Bomullstyger, Damunderkläder, finare Tricofage, Handskar, D a m k o n f e k t i o n, alla slag.
Landets största d e t a l j - D a m s k r ä d d e r i.
Lyxbeställningsafd.
2 tr. upp.
Populärafd.
i fr. Profver &amp; kostnadsförslag franco.
Priserna erkändt lägre än i utlandets Sidenhus.
P. D-Korsetter, • RECEPT: M a r i n é r a d s v i n k a r r é (f. 6 pers. 1 - / s kg.
karré med ben, 2 tsk.
salt (10 gr.), Vä tsk.
hvitpeppar, 1 flaska rödvin, 3 msk.
smör (60 gr.).
B e r e d n i n g: Karrén befrias från det mesta fettet, ingnides med en blandning af saltet och pepparn och lägges i ett djupt fat.
Rödvinet spä- des på, och karrén får ligga däri omkr. 12 tim., hvarunder den vändes några gånger.
Smöret brynes i en långpanna, karrén lägges i med kött- sidan upp och brynes i het ugn, under det den öses flitigt.
Den spä- des med marinaden och får steka, tills den är mör, eller omkr. 1 Va tim. Karrén skares och upplägges på benet, så att den ser hel ut, lägges upp på varmt fat och garneras med persilja eller salad.
Serveras med afredd sås, tillsatt med grädde samt med brynt potatis och vinbärs- gelé eller syltade rönnbär.
Detalj &amp; SINGER 6:0 1 Köttsoppa (f. 6 pers.).
1 Va kg.
ref- eller märgpipa, 2 Va Üt.
vatten, 1 msk.
salt (15 gr.), 2 moröt- ter, 1 liten palsternacka, Va kålrot, 1 liten purjolök, 2 msk.
finhackad persilja.
B e r e d n i n g: Köttet torkas med en duk, urvriden i kallt vatten, och hugges i fyra stycken.
Det sättes på i kallt vatten, får hastigt koka upp och skummas väl.
Saltet och de ansade rotsakerna läggas i, och soppan får koka med tätt slutet lock 3 — 4 tim., eller tills köttet är riktigt mört.
När rotsakerna och purjolöken äro mjuka, tagas de upp, skäras med legymknif i vackra bitar och läggas i soppskålen.
Soppan si- las och fettet skummas väl af.
Den slås tillbaka i kitteln, persiljan läg- ges i, soppan får koka upp, afsmakas med salt och peppar samt hälles upp i soppskålen.
Köttet serveras särskildt med pepparrotssås eller ock- så i soppan, skuret i små bitar.
Sillbullar (f. 6 pers,.
) - 1 % stor salt sill, / i lit- potatis, 2 hg.
kokt eller stekt kött, 1 tsk.
potatis- mjöl (5 gr.), 1 del.
grädde eller mjölk, Va tsk.
hvitpeppar, 4 msk.
stötta skorpor.
T i l l s.t e k n i n g: 1 hg.
smör eller fin flottyr.
B e r e d n i n g: Sillen flås., tages ur, sköljes väl, flakes, ryggbenet skares bort, och filéerna läggas i vatten kvällen innan de skola användas.
De klappas, in i en fiskhandduk eller i hvitt papper, befrias från alla småben och hackas, fint.
Potatisen kokas, får kallna, skalas och hackas.
Köttet hackas fint och blandas med sillen, potatisen, potatismjölet, grädden och pepparn.
Färsen arbetas, tills den blir jämn och smidig, och formas med två skedar till små runda bullar, hvilka tillplattas något och vändas i stötta skorpor.
De stekas gulbruna i smöret eller flottyren och serveras med korintsås.
3 - 481 - O b s.
I mmm VARUMÄRKET tt [fl TfftN-ffl&amp;Riry D.
B.
C.
F l y t a n d e P u t s k r ä m för m e t a l l e r.
Profva den och Ni använder aldrig nägon annan.
F å s öfverallt.
Fabrikanter: Dören, Bäcksin &amp; C:os A.-B.
GÖTEBORG.
Vid blodbrist het och.
svag- Svenska Sardiner Olivolja för och 1 finaste Tomatsås S m ö r g å s b o r d e t.
gör Apoteket Vasens järnpreparat " Ferrol " största verkan.
titgifvande vikten.
R a b a r b e r p a j (f. 6 pers.).
P a j d e g: 2 Va del.
mjölk (125 gr.), 1 msk.
socker (15 gr.), 125 gr. smör, 3 — 4 msk.
kallt vatten.
T i l l f y l l n i n g: 6 vackra rabar- berstjälkar (omkr. 9 hg.
), 3 del.
strö- socker, 2 — 3 msk.
vatten.
T i l l f o r m e n: Va msk.
smör (10 gr.).
B e r e d n i n g: Mjölet och sockret .siktas i en spilkum, smöret, som bör vara fast, fördelas i flockar i mjölet, och inarbetas med fingerspetsarna, tills blandningen är jämn i färgen och utan klimpar.
Då tillsättes vatt- net, och blandningen arbetas hastigt med träsked till en jämn deg, som får stå på kallt ställe omkr. 1 tim. Eabarbern sköljes, torkas, skalas tunt, och skares i 3 cm.
långa bitar.
En pajform smörjes med smör, i midten .ställes ett pajrör eller i brist däraf en upp och nedvänd, smord kaffe- kopp.
Rabarbern packas däromkring, hvarftals med sockret, så att formen blir rågad, hvarefter vattnet till- sättes.
Degen utkaflas till 1 cm.
tjocklek, och däraf utskäres ett lock, som bör vara något större än formen.
Pajformens kant penslas med vatten och klädes med en remsa af degen, som fasttryckes på inre sidan af formen.
Degremsan penslas med vat- ten, locket pålägges och fasttryckes på samma sätt som remsan.
Degen afputsas med en hvass knif, och kanten naggas med knifspetsen.
Paj- locket garneras, om så önskas, med resten af degen, utskuren i form af blommor och blad eller hjärtan och penslas därpå med vatten eller npp- vispadt ägg.
Pajen gräddas i varm ugn (omkr. 240°) omkr. 40 min., eller tills rabarbern är mjuk, hvilket pröf- vas med en vispkvist.
Serveras varm med vispad grädde eller vaniljsås.
SYMASKINS AKTIEBOLAG Filialer på alla större platser.
ökar Starkt ap- det hastigt kropps- På alla apotek till 2 kr.
fl.
M E R O C H M E R ' Öfvertygas den ärade allmänheten om att Y v y - T v å l e n är den förnämsta bland tvålar.
Yvy-Tvålen säljes i varje välsorte- rad parfym- ooh herrekiperingsaffär för 50 öre pr st. Österlin &amp; Ulrikssons Kem.-Tekn.
Fabrik, Ystad.
.
I en punkt äro alla husmödrar eniga K U L T U IN A • MALM01 K O K K Ä R L äro b ä s t ' B E S T PATENTq o / aVid a l l m ä n s \) a g h &lt; z t, nzr \) vs \ tct.öxPcransträng- -) ir&gt;g och s ö m n l ö s h e t.
e ^ s.
B. PHARMACIA, S T O L K H O L M Konlrollonl: PROFESSOR A.VESTERBERG.
t - Nord s i k Familjebok, — Världshistoria, Strindbergs Skrifter m. m. till 5 å 10 kr.
pr månad.
NORDISKA BOKAGENTTJKEN, S t o c k h o l m I.
Förnämsta vita stångtvål är Barnängens OBS.
Björn stämpeln I Akta B a l s a m i s k a * Aseptintvål STOCKHOLMS MANDELSBANK Lotterna i Stockholms Fjällkoloniers Lotteri, Andra dragningen, äro utkomna och erhållas efter rekvisition, märkt X 1, adress: Fjällkolonilotteriet, Artillerigatan 60, Stockholm, hvarifrån lotterna sändas mot postförskott å 2 kr.
pr lott + porto samt kostnaden för drag- ningslista, som utan särskild begäran tillsändas enhvar, som skriftligen rekvirerat lott.
Dragningslista utkommer 2 a 3 veckor efter dragningen.
iwniiiiwiiiHM Dragning i S e p t e m b e r 1915. m iimw • • H v a r 8: e l o t t v i n n e r.
Högsta vinst: " Ett idealhem " (konstnärligt komponerade möbler, mat- tor, gardiner, ljuskronor och prydnadsföremål till sal, hvardagsrum, säng- kammare och barnkammare), värde 9,000 kr.
" Bäcken ", marmorstaty af H. Neujd, 5,000 kr.
Motorbåt, 3, 0 0 0 kr.
Tafla af Carl Larsson, 2,000 kr.
e t c, sammanlagdt 11 vinster i värde om minst 1,000 kr.
(se vinst- listan, som medföljer hvarje rekvirerad lott), 3 6 5 vinster om 9 0 0 — 1 0 0 kr., 1,200 vinster om 9 0 — 4 0 kr., 1,680 vinster om 3 9 — 2 5 kr., 3,650 vintser om 2 4 - 1 0 kr.
etc BENGT OXENSTIERNA.
Lägsta vinstvärde 5 kr.
Tillhopa 10,000 vinster Lotteriets föreståndare.
som ej ägde några andra anförvanter än två minderåriga barn behandlades på det mest brutala och hänsynslösa sätt, för att nu ej tala om den usla kosten.
Hon blef trakasserad och hetsad till yttersta förtviflan, fick hvarken vård eller medicin ehuru hon var totalt nedbruten af kropps- liga plågor.
Man pinade henne med ogrannlaga frågor och tilltal såsom: » Arma barn, som ha en sådan mor, ni är ju sinnesförvirrad », » Har ni tänkt taga ert lif » o. s. v. J3å väcktes hos henne af » sjukhemmets » inne- hafvarinna tanken att genom själf- mord komma ifrån allt.
Hon sökte döden men fick lefva i åratal på sjukhus, skild från sina barn.
^kmtarochoførumflor.
PRIMA KVALITÉ!
BÄSTA UTFÖRANDE!
H V A R J E P A R STAMPLADT MED OFVANSTÅENDE VARUMÄRKE FINNAS I ALLA VÄLSORTERADE SYBEHÖRS - MANUFAKTUR- &amp; KORTVARUAFFÄRER.
ning?
Förstår ni hvilket ansvar det är att omhändertaga s. k. nerv- el- ler sinnessjuka, eller öfver hufvud Å DEN SENAST INFÖRDA SERIEN FRÅGOR FÖLJA taget sjuka personer i allmänhet?
HÄR NEDAN SVAR, OCH HAR REDAKTIONEN Kan ni vid inrättandet af ett privat sinnessjukhem ställa eder jämsides ANSETT, ATT DET UTFÄSTAPRISET 10 KR.
DENNA med våra moderna sinnessjukhus, är GÅNG BÖR TILLDELAS SIGNATUREN " JDUNPRE- jag förvissad om, att flera fram- NUMERANT FRÅN BÖRJAN. "
HVADAN INNEHAF- stående läkare, såsom en doktor VARINNAN AF DENNA SIGNATUR BEHAGADE Olof Kinberg, en prof. G-adelius, en ANMÄLA SIG Ä VÅR BYRÅ FÖR BELOPPETS doktor Öländer, en doktor Bystedt UTBEKOMMANDE.
m. fl.
gärna skola hjälpa eder till- Svar på frågan n:r 117 i Idun n:r 24. rätta.
Men besinna eder först.
Är ni kvalificerad för sinnes- eller I Stockholms omgifningar, i syn- nervsjukvård, så gör ni rätt uti att nerhet i en af dess förstäder flo- ägna edert lif åt sådan verksamhet.
rerar, ledsamt nog, den privata an- Men har ni betänkt att för nerv- svarslösa sinnessjukvården.
Där om- eller sinnessjukvård fordras en mång- händertogs härom året af en i sjuk- sidigare begåfning och en mångsi- vård absolut okunnig person en mer digare utbildning än för annan sjuk- af fysisk än psykisk svaghet depri- vård samt en god ekonomisk ställ- merad kvinna.
Den arma, olyckliga, S V A R O M hvarje svensk O X Y G E N O L - husmoder S A L V A.
använde " S n a b b K o k a r e n " skulle millioner kunna sparas i bränn- sleåtgång.
Eldas med affall från ved- boden etc.
Kokning på några minuter.
Prospekt .. och intyg sändas gratis och franco.
Öfver 30,000 st. sålda i Sve- rige.
Pris pr st. 8 kr.
fraktfritt mot efterkraf ".
C.V.Rundström &amp; C:o, Järnaffär, Norrköping.
v ä t e s u p e r o x i d dom, dock — finns intet annat till hennes och barnens uppehälle är hon berättigad pantsätta egendomen där- för.
Har eder man skrifvit, vet ni väl hvar han finns — eljes kan han ju efterlysas.
Som ni kanske vet, få vi antagligen snart en ny giftermålsbalk; f. n. eller enligt den nuvarande äger eder man sin gifto- rätt i boet samt ärfver vid barnens eventuella frånfälle dessa.
Vänd edea: till någon jurist, för den händelse ni vill söka få skillsmässa.
Idunpienumerant från början.
N:r 123.
Ni kan vända eder till Bäcklins möbelarkitektbyrå, Strand- vägen 5 B, Stockholm, äfven till Gu- Privata, okontrollerade sjukhem staf Flinta, Hedemora.
Idunprenumerant från början.
med sjuksköterskeklädda, olärda flic- kor borde i lag förbjudas.
Den, som — I Göteborgs slöjdmagasin kan en gång sett ett sådant » hem » med ni få låna fotografier på möbler i dess skummjölk, svarta bröd- och allmogestil.
Bell.
köttskifvor och omöblerade taggtråds- N:r 124.
Fastän oändligt hårdt — balkonger frågar: Huru kan man i mänskligt sedt — finns i detta vår upplysta tid välja mellan våra — förstklassiga sinnessjukhus och en fallet rent praktiska skäl, hvarför dylik undermålig anstalt?
Vill ni den gamla modern måste vika.
Män- offra eder själf och eder förmögen- nen, som tillsvidare åtminstone, ha het för sinnessjukvården, sätt då hand om samhällets styrande, nödgas snarligen handen till plogen.
Många äfven, då hjärtat svider, se saken skola välsigna eder.
Sorgligt nog från allmänna nyttans synpunkt — är okunnigheten ännu så stor, att det i detta fallet ett harmoniskt hem af ovetenhet ockras på just dessa kring det uppväxande släktet.
sjuka.
Eder vädjan till döden som godt- En varmt intresserad u t a n eko- göraren är ej riktig.
Lifvets frågor skola lösas medan lifvet varar, om nomisk rygg.
skall blifva dess värdiga af- N:r 121.
Låt honom komma in vid döden slutning.
Naturligtvis måste förso- en landtbrukssskola.
Det är en bana ning åstadkommas mellan er och som ej är öfverfylld och ett yrke svärdottern.
Sök en god vän, som som foder sin man.
Visserligen är medla och ingifva er mod att det många gånger ett mödosamt ar- kan på nytt med eget hem, och bete, men skänker ändå mycken gläd- börja som framför allt kan öppna eder je och tillfredsställelse.
Bell.
blick för mera hållbara lif svärden!
— Pojken skall gå in vid Stock- Som bakgrund till de » 14 årens hjärn- holms Stads Yrkesskolor och ingen- slitande sysselsättning » låg ju huf- ting annat, om det skall bli karl vudsakligen själfvisk beräkning, där- af honom!
Ty käringar i karlbyxor för blef frukten felslagen.
Att upp- — med eller utan studentexamen — gifva sig själf är lifvets högsta me- finns det g ' nås tillräckligt af förut.
ning — offra alla själfviska önsk- Helga i Helgedomen.
ningar.
De göra oss till slafvar.
, Så — Vill på det enträgnaste råda lyder hjärtats lära, förkunnad af R.
U. eder att anförtro gossen åt grefve mästaren från Nazaret- Robert Mörner i Jämtland, Täng.
Han är föreståndare för Asgårds skol- _N:r 125.
På tu man hand behöfva koloni.
5-klassigt läroverk, praktiskt, ni väl ej så strängt hålla på etiket- motsvarar realskolans 3 — 5 kl. Ar- ten, endast vara vänliga och upp- Unga betsåret begynner den 16 juli.
Prak- märksamma mot hvarandra.
tiskt arbete af alla slag, friluftslif, frun är i sin fulla rätt, då hon serverar sig själf först, men — det sport.
Att ni blir belåten med re- sultatet, och att det blir till gos- är alltid vänligt (och därför äfven passande) om hon t. ex. från ett sens framtida nytta, tror jag mig fat väljer ut en godbit och serve- kunna försäkra.
rar sin man.
Beträffande eder andra Idunprenumerant från början.
fråga så gäller a 111 i d, att för en N:r 122.
Enligt nu gällande lag person i högre samhällsställning el- har han rätt att disponera hemmet ler en öfverordnad presenteras den och att ärfva.
Men äktenskapslagen som står lägre å rangskalan eller är nu under omarbetning, och det hans underordnade.
blir åtskilliga förändringar, hvilket Idunprenumerant från början.
ni i tidningarna kunnat se, om ni följt med riksdagsförhandlingarna.
N:r 126.
Ni bör köpa en modern Det är bäst att ni köper ett häfte symaskin af Singers fabrikat, som af den nyutgifna lagen, då den träder absolut är den bästa.
I de affärer, i kraft.
Bell.
där dessa säljas, får ni vid köp af — Förstår ej riktigt hvad ni med en symaskin gratis undervisning i eder fråga åsyftar.
Om en man öfver- hålsöm och annan konstsöm, märk- ger sin hustru ger detta henne ingen ning o. d. Idunprenumerant från början.
äganderätt till gemensam fast egenr il- p I ÜKI /) rfHn^nS II o « 1 i: nia kvalité, storlek 75 X 75 cm.
Pris 1 krona H^rnSt belåtenhet. '
p r d u 3 S p l u s Kemisk tvält För att bereda plats 2 0 ö r e SIGURD P o r L o A: e r e o - PETERSON, - g ^ m e J till LJUNGBY.
utföres b ä s t och billigast af A R V I K A ULLSPINNERI Oxtorgsgatan 9 A, Stockholm.
Allm.
T.
76 53.
Riks T.
163.
EN något begagnad RULLSTOL med gummihjul och kullager säljes fördel- aktigt.
Vidare meddelar Gustafssons Skoaffär, Tel. 209, Falun.
Siden bortslumpas!
Ett parti prima halfsiden, randigt eller enfärgadt, i moderna färger, säl- jes till halfva priser på grund af obe- tydlig felväfnad.
Afpassadt blustyg kr.
2,30 » t.
Afpassadt klädningstyg kr.
6,90 st. Två blustyg eller ett kl.-tyg sändas fraktfritt.
Återköpas, om ej till belåtenhet.
Skrif genast.
lågt pris återkommer aldrig.
Till följd af resa kan ett väl- Så renommeradt, i full gång varande NORDISKA VARUHUSET, Stockholm.
PENSIONAT I ' öfvertagas med inventarier, bel.
vid ostkustens finaste badort, nära Sthlm — 12 rum, öppet året om — billig hyra.
Treflig sysselsättning för 1 eller 2 ensamma damer.
Mellanhänder undanbedes.
Svar till Æontant köp », Iduns exp.
f. v. b. emottagas till vård.
Ansökan ställes direkt till anstalten, som står under Kungl.
Medicinalstyrelsens kontroll.
till de nya höstartiklarna stegar, fruktskåp, frukthyllor etc. säljes kvarvarande lagret af träd- gårdssoffor och öfriga trädgårds- möbler till betydligt nedsatta priser.
Rönneådalens Aktiebolag, Stockamöllan.
Tel. 5.
Hårarbeten, f ö r l ä n a r sammetsmjuk.smidig och vacker ej fabriks- utan hemarbete.
F l ä t o r af äkta mjukt naturhår, alia.
färger, fylliga, 50 cm.
längd 4:50, 60 cm.
6:50, 70 cm.
8: —, 80 cm.
10: — kr.
L ä n k a r 2: — å 3:50.
I öfrigt ut- föres allt hårarbete, önskas arbetet af eget hår kan sådant insändas.
Förstklassigt arbete g a r a n t e r a s.
Om ej till belåtenhet får varan re- turneras.
Sändes utan angifvande af innehållet mot postförskott.
FRU ELVIRA OSSBORNE, Vallingatan ' 27, S t o c k h o l m.
Vid hy,gör hals och h ä n d e r hvita o c h P a r f y m e r i mjuka.
F L O R A, G E F L E.
reumatisk värk är RAMIN det erkändt bästa.
Pris 2 kr.
Frakt- fritt från Salicylsåpfabriken i Eslöf.
- 482 - Jacobsdals Enskilda Vårdanstalt Adr.
: Göteborg I Det Numera @ FÖRNÄMSTA IHVETEMJÖLET * 5.
N:r 127.
Af ammoniak eller sprit slås en tesked full pr liter af det vatten hvarmed vattnas.
Idunprenumerant från början.
B R E F L Å D A EXPEDITIONENS BREFLÅDA.
» J. », Malmö.
Annonsen kostar kr.
3 pr gång.
Likvid i postanvisning.
L E D I G A P L A T S E R £ * änd aldrig o r i g i n a l b e t y g utan e n d a s t AFSKRIFTER när Ni svarar på annons om ledig plats.
YNGRE FRÖKEN, kunnig i matlagn.
o. bakning, får plats i nybyggd villa strax utanför Stockholm.
Svar till » Haga », Iduns exp.
BÅTTRE FLICKA, fullt kunnig i matlagn., som vill och kan åtaga sig husl.
görom.
(ej tvätt o.
skurn.
), får plats i familj.
Rek.
o. lönepret.
till » Juli 1915 », Umeå p. r. HUSHÅLLSVAN FLICKA får plats hos ungherre.
Endast verkl.
duglig besvare sig.
Svar med foto (åters.)
till » Själf ständig plats », SkÖfde p. r.
GUVERNANT önskas till hösten i bildadt, enkelt landtbrukarehem att läsa med 10 års flicka.
Sökanden bör hafva någon undervisningsvana samt kunna underv.
i musik.
Den, som är villig ngt delt.
i hush., har företr.
Sv.
m.
betygsafskr., löneanspr.
o. foto till Lötens Gård, Leufsta Bruk.
UNG BILDAD FLICKA att gå frun tillhanda.
Familjemedlem.
Svar med betyg, lönepret.
och helst foto till » Ingeniörsfamilj », Ludvika p. r.
LÄRARINNA, fullt komp.
att underv.
i vanl.
skolämnen, språk o. musik sökes för 2 barn i ålder 8 och 12 år.
Sökande bör vara skicklig i såväl undervisn.
som pianospelning samt villig att hjälpa till med handaxb.
o. dyl. Svar med löneanspr., betyg o. foto till » Värmland », Iduns exp.
UNDERVISNINGSVAN LÄRARINNA får plats att läsa och spela med 2:ne flickor, 10 o. 11 år.
Svar med löne- pret.
och helst foto sändes till Ål- hults Egendom, G ullringen.
LÄRARINNA sökes till 1 sept.
för 2 flickor- o. 2 pojkar till resp. I I o. I klass i allm.
läroverk med inträde hösten 1916.
Uppgif ref. o. löneanspr.
till Halifreda Gård, Sylfaste, Gotland.
FÖR ETT KVINNLIGT BITRÄDE, som är fullt hemmastadd i manufaktur- o. sybehörsaffär, finnes plats ledig den 1 sept.
hos Otto Lejon, Odeshög.
I PROSTGÅRD I SÖDERMANLAND i närheten af Nyköping får under- visningsvan, musikalisk lärarinna plats att läsa 4:de kl. kurser med en flicka.
Vid.
Nya Inack.-Byrån, J a - kobsbergsgatan 34, Stockholm.
LÄRARINNA, van att undervisa, helst äfven i musik, Önskas till hösten i prästgård på landet för 4 barn i ålder 6 och 10 år.
Löneanspråk, betygs- afskrifter, foto och ref. sändes till Fru Ester Stenbeck, Kaplansgarden, Vingåker.
LÄRARINNA med någon undervis- ningsvana önskas för att under inst.
läsår läsa 1 kl. kurs vid h. allm.
läroverk med en tioårig gosse.
An- sökning med löneanspr., rek.
och helst äfven foto, som återstäUes, ins.
före den 12 inst.
aug.
till kyrkoherde R. Matsson, Hassela, Franshammar.
LÄRARINNA, enkel och anspråkslös, önskas till hösten i prästgård på lan- det att undervisa en flicka och en gosse i åldern 13 o. 11 år samt en nybörjare, flicka, i vanl.
skolämnen, språk o. musik.
Löneanspr., foto o. ref. sänd.
adr.
» Prästgård », Sala p. r.
LÄRARINNA sökes till hösten att undervisa 2 gossar 8 — 9 år.
Sökanden bör hafva undervisnings vana, kunnig i tyska på nybörjarstadiet samt helst något musik.
Ansökning torde åt- följas af betygsafskrift, uppgift om föregående platser, löneanspråk, ålder samt helst foto.
Svar till Fru Thea Jansson, Dalsjöfors, M å 1 s r y d.
BARNSKÖTERSKA får plats i stad i Västergötland att sköta ett års- gammalt barn.
Svar med ref., lä- karebetyg, foto och lönepret.
till » L.
M.
20 aug. », Iduns exp.
f. v. b.
SNÄLL, VILLIG, anspråkslös, elemen- tarbildad och.
musik, flicka sökes af bättre familj i norrländsk lands- ortsstad för att dels gå frun.
till hända i inom hemmet förek.
görom., dels utföra pianospelningen vid dess biografteater, hvilken i allmänhet har sina föreställn.
lörd.
och sönd.
från kl. 6 e. in.
till tyg 11 e. m.; andra dagar kunna äfven därvid förekomma.
Bemötande såsom medlem af familjen.
Platsen tillträdes senast den 15 inst.
augusti.
Svar med foto, rek.
och löneanspråk till » Musikalisk familj », Iduns exp.
f. v. b.
B a r n k ä r, frisk och ordentlig barnfröken eller barnjungfru erhåller plats nu genast.
Svar med foto, betyg och lönepret.
till kapten E. Ekström, Fårösund, Gotland.
SOMMARBLUSAR af BATISTE, VOILE, LENON, OPAL.
2 &gt; H u s f ö r e s t å n d a r i n n a.
S t a t e n s tjänsteman, änkling, med 3 söner, hvaraf 2 i skolåldern, boende i större landsortsstad i mellersta Sve- rige, önskar den 1 Oktober i å r en husföreståndarinna.
S ö k a n d e skall vara fullständigt kunnig i skötseln af ett finare hem m. allt hvad därtill hörer s a m t i att utöfva värdinneskap; skall vara ordentlig s a m t hafva jämnt och godt lynne; ålder helst omkring 4 0 år.
Svar med uppgift om ålder, refe- UNDERVISNINGSVAN LÄRARINNA renser och löneanspråk torde insän- önskas i enkelt hem vid Ångerman- d a s till " Husföreståndarinna 1 okto- älfven för att undervisa 4 barn,, 8 — ber 1915 " under adr.
S. Gumælii an- 13 år, i I och I I I kl. ämnen.
Lön nonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
300 kr.
och fri resa.
Svar med betyg och foto till » O.
L. », Köjaviken p.r.
I LÄKAREFAMILJ P L A T S S Ö K A N D E i södra Sverige önskas undervisnings- van, erfaren och anspråkslös lära- rinna att för läsåret undervisa 2 UNG, BÄTTRE FLICKA, som genom- barn i 2:dra årets läroverkskurs.
gått hushållsskola Önskar plats i Äfven någon musikundervisn.
önskas.
bättre familj där jungfru finnes, helst Svar med lönepret.
och helst foto å egendom i mellersta eller södra torde sändas till » X.
Lärarinna », adr.
Sverige.
Någon lön önskvärd.
Svar S. Gumaelii Annonsb., Sthlm, f. v. b till » Familjemedlem 15 aug.
1915 », Iduns exp.
f. v. b.
KOKERSKA, fullt förtrogen med a l l t, som hör till NITTONÅRIG FLICKA, bildad, ener- ett större landthushåll, ordentlig, rask, gisk, musik, samt sykunnig, söker godt, sätt o. mån om sina medtjänare, plats i godt hem för att såsom hus- sökes f. o. m.
24 okt.
Ålder ej öfver moders verkl.
hjälp vara till nytta o. 35.
Goda rek.
fordras.
Endast verkl.
glädje.
Läser gärna med minderåriga komp.
pers. torde söka.
Villig att barn eller också delt.
i skrifgörom- tidtals undervisa elever.
Ansökan, Svar till » 1 september », Iduns exp.
helst med foto samt uppg.
å löneanspr.
TYSKA, som i två år varit barn- insändes snarast under adress: fröken i grefl.
hem, önskar plats som FRU v. PLÅTEN, barnfröken eller sällskapsdam, gärna St. Halängen, D a l s k o g, Dalsland.
i prästgård.
Svar inom 8 dagar till Anna-Stina Stolle, Älmhult (Småland).
VID SANDVIKENS SAMSKOLA är den 1 sept.
en plats ledig för BÄTTRE FLICKA, som genomgått så- lärarinna med undervisningsskyldig- väl folkhögskola som husmodersskola het i svenska, biologi och teckning och är kunnig i ett hems skötande, på lägre stadiet.
Lön 1,200 kr.
jämte önskar god plats till hösten.
Är kun- fri bostad och vedbrand.
Ansöknin- nig i räkning och skrifning m. m. gar, ställda till fröken Edit Olsson, Svar till » Familjemedlem », Borås p. r.
S. Fiskarg.
18, Gefle, böra inlämnas S M Å S K O L L Ä R A R I N N A önskar senast den 31 juli.
till hösten plats i godt hem, helst på 16- ä 17-års flicka landet.
Sv.
till » 20 år », Iduns.
exp.
helst från landet, får plats i 2 pers. 17 ÅRS FLICKA med godt föräldra- hushåll, där ej jungfru finnes.
Sö- hem önskar plats som barnfröken i kande box vara villig deltaga i alla bättre familj, helst på landet.
Något i ett hem förekommande sysslor.
kunnig i sömnad.
Svar till » Barnkär », Svar med foto till » Bellevue », Borås.
Tärnsjö p. r.
TROENDE DAM önskar plats söm sällskap och hjälp i fam. eller hos Undervisninssvan, ensam dam.
Något van vid sjukvård.
Familjemedlem.
Svar till » 28 år », komp.
att undervisa fyra flickor i Kristinehamn.
flickskolans 2 o. 3 kl. kurser samt musik, erhåller nästkomm.
läsår plats GUVERNANTSPLATS sökes af ung i god familj på södra Gotland.
Svar flicka, som genomgått 8-kl. läroverk med betyg, löneanspr.
o. foto till med normalskolekomp.
Äger undervis- kronolänsman Lindström, B u r g s v i k ningsvana.
Små lönepret.
Svar till » A.
H. », Helsingborg p. r.
(Gotland).
BÄTTRE FLICKA önskar plats i tref- H u s h å l l s v a n flicka, ordentlig och pålitlig, får god plats i lig familj som hjälp och sällskap.
vänligt hem helt nära Sthlm.
Sökande Är kunnig i matlagning och öfriga bör kunna enkel matlagn.
o. bakning husliga sysslor.
Svar till » Somma- samt vara villig att hjälpa till med ren 1915 », Eneryda p. r. hvarjehanda i ett litet hem förek.
FLICKA önskar under några månader göromål.
Svar till » 15 augusti 1915 », komma i bättre familj (helst på landet) S. Gumaelii Annonsb., Sthlm, f. v. b för att lära hushåll.
Är villig delt.
G u v e r n a n t i alla inom ett hem förekommande som äfven utom lektionerna ngt syssel- göromål.
Svar till » Familjemedlem sätter sig med barnen, önskas 1 sept.
1 okt. », Linköping p. r. till 2:ne flickor i klass IV — V, språk franska och tyska.
Svar till » Guver- TVÅ BILDADE FLICKOR, som genom- nant å landtegendom » under adr.
S. gått husmoderskursen i Fackskolan för Gumaelii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b. huslig ekonomi, Uppsala, önska på egen hand sköta hushållet i ämbets- B i l d a d, a n s p r å k s l ö s, h e l s t eller tjänstemannafamilj eller plats å större herrgård för att deltaga i förek.
sysslor (helst i mell.
Sverige).
musikalisk flicka 20 — 35 år, får god plats att vara Ben.
svar torde ins.
mkt » X och Y, husmors hjälp i större hem invid hösten 1915 », Iduns exp.
f. v. b. Sthlm.
De allra bästa rek.
fordras.
Svar märkt » Arbetsglädje », Annons- kontoret Drottninggatan 65. mus k i a s i l k ä l rar n i na ELEMENTARBILDAD, UNG FLICKA Önskar till hösten komma i en akt- ningsvärd familj på landtegendom för att läsa med ett par tre flickor samt hjälpa till med lättare arbete och sömnad.
Svar till » Guvernant », Ålder- domsförb., Klara Västra Kyrkogata 9Y Stockholm.
Utsökta Modeller.
LÄRARINNA, undervisningsvan, musi- kalisk, söker plats i godt hem.
Goda betyg.
Svar » Framsteg », Iduns exp.
SKICKLIG SÖMMERSKA för kläd- ningar och dräkter önskar arbete på landet aug.
o. sept.
Billig.
Svar till Fr. Elin Unæus, östermalmsg.
39 n. b., Stockholm.
EN 22 ÅRS FLICKA med goda rek.
Önskar plats att förestå hem för ungherre eller hos äldre familj.
Svar till » Anna », postfack 48, Laholm.
18-ÅRIG ELEM.-BILD.
FLICKA önskar plats i hem.
Kunnig i matlagn., lin- nesömnad.
Talar tyska.
Svar till » Familjemedlem 18 », Åkarp p. r.
UNG BILDAD FLICKA med goda betyg från hushållsskola önskar plats i godt hem.
Svar till » Norrländska », Iduns exp.
f. v. b.
26-ÅRIG BILDAD FLICKA, som har flerårig praktik å lasarett, önskar privat vård hos ensam sjuk, äldre dam eller herre eller som assistent hos läkare.
Tacksam för svar till » Sjuksköterska », Iduns exp.
f. v. b.
EX AM.
SJUKGYMNAST önskar plats på längre eller kortare tid.
Svar till » Sjukgymnast », Orsa p. r.
EN UNG NORSK DAME, embedsmandsdatter, önsker at bli op- tat i et dannet, velstillet hjem, hvor hun kan vare t i l nytte og hygge.
Lön önskes ikke.
Henvendelse gjen- nem Höydahl Ohme ' s Annonce-Expedi- tion, Kristiania, mkt » 402 ».
Största Urval.
).
F H O L T Z STOCKHOLM, Brunkebergstorg 5 - S t o r a Nygatan 35 S i u r e g a t a n 6.
H.
M.
Drottningens Hofleveraniör.
I PRÄSTGÅRD eller herrgård önskar 21 års flicka inackordering till hösten för att få lära allehanda husl.
sysslor.
Sv.
t.
» Vacker trakt », Iduns exp.
INACKORDERINGAR.
SKOLGOSSAR (event, flickor) kunna Skolgång och godt hem få inackordering hos lärarefamilj i Askersund.
Läroverksadjunkt O. och kamratskap med väluppfostrade barn samt tillfälle till musikundervis- Wijkström.
ning finnes i prästgård nära stad med I PRÄSTGÅRD i DALARNE, helst i 6-kl. statens samskola (realskola) i närheten af Falun, önskar flicka in- mellersta Sverige.
Sv.
t.
» Godt hem », ack.
en kort tid.
Svar med pris- S. Gumaelii Annonsb., Sthlm, f. v. b. uppgift till » Sommaren 1915 », Halm- INACKORDERING önskas af en nå- stad p. r. got klen dam i god familj, där verk- GÅSEBÄCKS HVILOHEM pr Helsing- ligt hem kan erhållas, eller å hvilo- borg för lindrigt nervklena erbjuder hem.
Helst på landet.
Svar till god inack.
på kortare och längre tid.
» E.
N. », Iduns exp.
f. v b.
Äfven varaktig inack.
Ex. sjukskö- terska.
Prosp.
på begäran.
Bröstsjuka Vid Tyra Rinmans mottagas ej.
Eörfrågn.
besvaras af För- delningsläkaren D:r E. Möller, Helsing- borg, tel. 232 samt Fru M. Mathias- son, box 15, Helsingborg, tel. 1683.
Hindås, 550 fot öfver hafvet, 55 min.
resa EN FLICKA, som läser 3:dje kl. från Göteborg, mottages friska och kurser, önskas till kamrat åt egen, klena barn för rekreation.
Anmäl- inst.
höstterm.
God omvårdn.
utlofvas.
ningar till höstens skolundervisning Ref. önskas o. gifves.
Svar till » Chefs- mottagas och prospekt sändas på familj i Värmland », Iduns exp.
f. v. b. begäran.
Rikstel.
16, Hindås.
Konvalescent lör bara oooooooo o » ooaooooooooooooooooooooooooooooooooooooo (gjv^P^j^|^jj [SJ) §^ ooooooooooooooooooooaeooot«ooocpooooooo * oooo«8ooooo Hvar skall jag tillbringa min sommarsemester?
I Jämtland I / Sthlms omgifningar: MÖLLE-KULLEN, Hotell Elfverson.
Rikstel.
9 och 26.
Johan Elfverson.
VID MÅLAREN.
Pensionat F a g e r - UNDERSÅKER, västra u d d haar utmärkta strandbad och Hedins P e n s i o n a t skogspromenader.
Begär prospekt af deras.
Konditor Lundevall, Enköping.
/ Halland: SUNDSHOLMS Sanatorium för bröst- sjuka.
Adress: R y a b e r g.
Läkare: Med.
d:r Victor Berglund, Halmstad.
/ Skåne: LUDVIGSBQRGS PENSION AT.
Här- ligt läge i skogrik trakt, nära Ring- sjön, rekommenderas.
Tel. Höör 58 B. Emilia Paulsson.
DET NATURSKÖNA ÅKERSBERG, gammal herrgård i Hör, nära Ring- sjön, rekommenderas.
Förstklassigt pensionat.
Godt bord.
Hemtrefliga rum m. elektr.
belysn.
Skog samt sjö m. roddbåt.
Telefon 155.
Sigrid Johnson.
En annons Jämtland.
rekommen- / Småland: FÖR BROSTSJUKA.
Solgården, B o r.
Nytt och tidsenligt.
Läkare: D:r G. Lundskog.
Föreståndarinna: Sjukskö- SVÅRDSJO HVILOHEM erbjuder hvila terskan Tora Strömsten.
och hemtrefnad i lugn, vacker trakt SOLBERGA PENSIONAT, adress S o 1- af Dalarne.
Närmare meddelar fröken b e r g a, å småländska höglandet, 280 Lydia Johnson, Svärdsjö.
Riks 29. m. ö. h. i skogrik, vacker trakt, I NAS, Dalarne, erhålles inackorde- rekommenderas.
IV2 km.
fr. stats- ring.
Underrättelse genom Fru M. banestation, 15 min.
jvg.-resa fr. N ä s s j ö stad.
Kallin, Rikst.
5.
/ Dalarne: under of v a n s t å e n d e rubrik, 1 0 mm., kostar endast Kr.
2: — pr gång Likvid i postanvisning.
Texten kan lämpligen skrifvas å postanvisningsblanketten.
Musikalisk, undervisningsvan G u v e r n a n t sökes för 14 års flicka i stad till den 25 aug.
Endast, vid de bästa ref. fästes afseende.
Svar jämte foto och löneanspiåk torde insändas till » W.
Y.
3000 », K r i s t i a n s t a d p. r.
NOBLESS I GLASBURKAR.
F ö r tillfredsställande af en del Hushållerska uttalade sedan helst landtbrukaredotter, 20 k 28 år, frisk och intresserad af ett hems skö- tande, erhåller god plats hos ung- herre.
Svar med foto och betygsafskr.
till » Godsägare » under adress S. Gu- maelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. önskningar hafva vi någon tid förpackat Ahl grens Skinn- &amp; Läderbalsam Flickat NOBLESS från aktningsvärdt hem, frisk och snäll, ålder 14 ä 15 år, erhåller plats i bättre hem att gå tillhanda i hushållet.
Fritt vivre och någon lön.
Svar med foto till » Landtegendom », S. Gumaelii Annonsb., Sthlm, f. v. b. äfven i praktiska glasburkar ä C:A 7 0 0 GRAM till ett pris af 50 öre.
Nobless i glasburkar är af precis s a m m a kvalitet som Nobless i tuber och Öfver- sköterska fullt jämförlig m e d bästa utländska o c h dyrare fabrikat.
Färger: svart, brun, gul, beige, g r å o c h hvit.
F.
A h l g r e n s T e k n i s k a G E F L E.
sökes af Säters hospital.
Begynnelse- lön 500 kr., lönetillägg efter 2, 5 och 10 år; fria naturaförmåner.
ÖFVERLÄKAREN.
Orundad 1885.
- 483 - F a b r i k,
Elikullens Husmodersskola börjar sin 9:de kurs den 20 Sept.
Under- i finare och enklare matlagning, bakning, syltning, saftning, konservering Doktor J. Arvedsons tors visning uppläggningar och garneringar, dukning, servering ra.
m.
Grundlig undervis .. ir g Sjukgymnastik, M a s s a g e B å s t a d s H e l p e n s i o n f ö r flickor.
I Strängnäs H för annonsering H äro följande o. P e d a g o g i s k G y m n a s t i k, Fullständigt 8-klassigt läroverk, Höstterminen börjar den 6 sept.
1915.
Pro- medför enl. kongl.
maj: ts medgifvande spekt Bertha Jönsson.
med ref. på.
begäran samma komp.
o. rättigheter som en kurs vid Gymn.
Central-Institutet.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
Prospekt på begäran gen.
D: r J.
Ar- Ny Husmoderskurs d.
18 augusti.
Grundlig och praktisk undervisning.
vedson, adr.
Odengat.
1, Stockholm.
Prospekt och referenser genom Fru M. Braune, Strängnäs.
Ljungby Gymnastikdirektörsexamen aflägges efter 2-årig kurs af kvinnliga elever vid jiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiij^ ganenämt hemlif.
Prospekt mot dubbelt porto.
Adress Jemshögsby.
Hushållsskola.
Husmodersskola Utmärkta o r g a n Arvika; Arvika Tidning.
(Småland) Borås: Borås Tidning.
börjar ny 3 mån.
kurs 1 aug.
Pris för knrs 210 kr.
Anmälningar till fröken A. Bæckstrom, Ljungby.
Begär prospekt med bifogadt 20 öre porto.
Engeihoim: Engelholms Tidning.
H u s m o d e r s - o c h Slöjdafdelningarna vid Ny kurs börjar den 14 sept.
Prospekt gen, kapten J.
Thulin, LUND.
landsorten tidningar: 5 5 Lysekil: Lysokils-Posten.
Malmö: skånska Aftonbladet Norrköping: Östergötlands Dagblad.
Gefie: Gefle-Pnsten.
Mariannelunds Praktiska skola.
i | Norrteije: Norrtelje Tidning.
Halmstad; Nya kurser börja den 23 aug., 1 okt.
och 1 nov.
I Husmodersskolan emot- Sköfde: Skaraborgs Läns Annonsblad.
tagas äfven halfbetalande elever.
Grundlig och praktisk undervisning.
Undervisningen handhafves, utom af erfaren husmoder, af utexaminerade och Helsingborg: Helsingborgs Dagblad.
Sundsvall: Sundsvalls-Pnston.
skickliga skolköks- och slöjdlärarinnor.
Prosp.
mot 20 öie i frim.
Adr.
endast: Söderhamn: Praktiska Skolan, Mariannelund.
Obs.!
Ny regim, solid ekonomi.
Hernösand: Hornösands-PostBn.
längsta och fullständigaste Styrelsen.
specialkurs i Hudiksvall Södertelje: Sätetelje-SüiartärnipBStJii.
Göteborgs Gymnastiska Institut, Sjukgymnastik och Massage, G — Begär utförligt prospekt.
— Nästa årskurs börjar den 15 September, och Sjukgymnastik Kurs i STOCKHOLMS MASSAGE- a GYMNASTIK-INSTITUT Biblioteksgatan 2 8 Begär prospekt.
öteborgs Nya Husmodersskola Jönköping: Smalands Allehanda.
S. Allégatan 2 A, Rt.
106 2 4.
Husmoderskurs pä 1 termin.
— .Längre och kortare kurser i matl., bakn., Kalmar: Barometern.
konserv., Linnesömn.
m. m.
— Obs.!
Äfven kurser för fruar.
Prosp.
på begäran.
Karlskrona: Karlskrona-Tidningen.
Elvira Friberg.
Hildegard Friberg.
Helsingborgs Husmoderskola, Karlstad: Nya Wenalands-Tidningan.
Uppsala; Västervik: Västerviks VeekBblad.
Västerås: Wsstiaantands Allehanda.
vaxiö: Smålandsposten.
Landskrona: Landskrona-PiStBH.
v s b y: Gntlänningen.
D r o t t n i n g g a t a n 1 3.
Rikstel.
19 56 börjar ny kurs den 6 september 1915.
Teoretisk och praktisk undervisning i Linköping: Östgöta Correspondenten.
Örebro: Örebro finare och enklare matlagning, uppläggning, servering, bakning och konserve- ring samt alla inom ett hem förekommande göromål.
Handarbete och linne- i " nd: Lunds Dagblad.
Örnsköldsvik: örnsköldsviks-Pasten.
börjar d.
1 okt.
ny (ettårig) kurs i sömnad.
Prospekt och upplysningar på begäran.
m a s s a g e och s j u k g y m n a s t i k.
Fil.
D:r A n n a A h l s t r ö m s L ä r o v e r k Begär prospekt 1 Bmnk.ebergsga.tan 9, Stockholm.
Unmans H u t Doktor Bjerkes Ögonklinik LINKÖPING.
rtO Det berömda hårstärkande vattnet. '
Gifver grått hår dess ursprungliga färg.
Borttager mjäll.
Hindrar håret att falla af.
Märket;; rund.
1879.
Beg.
end.
fl.
med orden: Rtyal: ' tndsor Perfectionne ».
En alltjämnt ttjg.
försäljn.
samt 30 års succés gar.
Royal Windsors verkan.
Pris kl 5.
1- porto.
Nederlag: Franska Parfymmagasinet, fioflev., 21 Drottninggat.
21, Sthlm.
FRAKENPOMADA gör hyn skär och h v i t.
^ ^ « 3 o. 2 kr.
- j- porto, HÅRFÄRG 1,50 o. 2,50 + porto.
Återställer hårets färg.
Nya E l e m e n t a r s k o l a n för flickor, Småskola (äfven gossar).
Elementarskola med normalskolekompetens Gymnasium med dlmlsslonsrätt.
Anmälningar kunna ske skriftligen.
Anna Ahlström, fil.
d:r. börjar ny kurs den 20 augusti 1915.
Inträdesfordringar äro att hafva genom- gått minst 6 klasser i läroverk eller äga motsvarande utbildning.
Undervisning meddelas i enklare och finare matlagning, bakning, konservering, födoämnes- ocb hälsolära m. m.
Prospekt och upplysningar lämnas af skolans föreståndarinna, Fröken Hanny Lundström.
Kurser för utbildandet af KJndergartenledarinnor samt uppfostrarinnor i hem, barnhem, barnkrabbor m. m.
Höstterminen begynner den 15 September Prosp.
och upplysn.
genom föreståndarinnan, fröken Maria Kjellmark.
vid Fås på apoteken Bästa järnmedel Utmärkt atyrkandeJ Apoteket Lejonet, Malmö. '
Ö s t e r m a l m s Matlagningsskola, Linnégaian 1 8, Stockholm börjar sitt 21:sta arbetsår den 2 Aug.
1915 under ny ledning.
Undervisn.
i finare och enkl.
matlagn., bakn., syltn., inläggning af grönsaker samt torguppköp.
Prosp.
och upplysn.
af föreståndarinnan Fröken Anny Hägglund, exam.
skol- kökslärarinna.
Adr.
till 23 Juli Norrflärke, därefter Linnégatan 18, Stockholm.
E. Halts Kvinnliga Utbildningsskola och Flickpensinn i Stockholm (f. d.
Villa Hult) Maltestorps Helpension f ö r flickor börjar sitt ll:te läsår den 7 sept.
1915.
Elementarskola.
Enskilda R.
Läroverk och Privatgymnasium.
Saraskola med förb.
kl. 6-klassig realskola och 3-årigt gymnasium med dimmissionsrätt till realskol- och s t u d e n t e x a m e n; klass 7 och 8 med normal- sko I kompetens samt en seminarieklass med utbildning av lärarinnor för Kindergarten och småskola.
Till gymnasiets l:sta ring är övergång lämplig från flickskolornas klass 7 (befrielse från tentamen i vissa ämnen efter överens- kommelse).
Godkända betyg i realskolexamen och (utom i matematik) betyg med normalskolkompetens befria från tentamen till ring 1 Redogörelse och förteckning på inackorderingsställen erhållas genom skolans vaktmästare.
Rektor och föreståndarinna under sommaren bortresta, men postadress Uppsala.
Josef Lll / eblad.
Carola Eneroth.
Sankta B i r g i t t a - S k o l a n Regeringsgatan 19 — 21, T.
14108.
STOCKHOLM.
A.
T.
51 BO.
Undervisning i Klädsömnad, Fransk linnesöm, Barnkläder, Konstbroderi, Knyppling, Spetssöm, och Filet ancien, monteringar m. m.
Föreläsningar: Comtesse G. o. Fröken Elisabeth Thorman.
OBS.!
Samma lärarinnor som föregående år.
• Anmälningar till höstterminen som börjar 1 Sept.
göres under Juli och Aug.
skriftligen.
• Prospekt på begäran.
Emmy Kylandmr.
Elev av Worth o. Bernhard, Paris.
På STÖRRE EGENDOM i Västergötl.
Privat bokbinderi.
önsk.
i höst en skolkamrat till 8-år.
ut för es väl och billigt.
flicka.
Fritt vivre o. god vård ut- Bar.
Arbetet 4586.
M-Sajnuelf sr.
41, Johansson.
lofvas, endast bidrag till lärarinnans lön önskas.
Svar jämte foto adres- seras till » M.
A. », Länghem.
Turkiska badet, i Malmtorgsbadet är öppet hvarje tors- dag för d a m e r.
Yppersta medel för bibehållandet af smärt figur och fin hy.
Badet är angenämast, om man är flera i sällskap.
Pris kr.
1:60.
V TvbJ&amp;nt \ rtymerock ENOilA TosJell-Artiklar af Ids Fortsättningskurser.
Franska och engelska talspråk.
Infödda utländska lärarinnor.
Prospekt på begäran.
Fröken E. Dyrsen, adr.
: Maltestorp, Särö.
Uppsala ar ren hafreextrakt.
För dålig mage ordi- neras hafregröt; för dålig hy Oatine hafrecreme, som re- nar porerna, aflägs- nar fräknar och fin- nar samt gifver hu- den ett ungdomligt friskt utseende.
Äkta Oatlne-Creme i hvit burk med grönt lock i pris 1.50; 4-dubbelt inneh.
: 3. —.
Oatine-Snow 1.50.
Finnas öfverallt samt hos A. W.Nording, Biblioteksg.
11.
Mrgerjarlsg.
16 o. Drottningg.
63, Sthlm.
Praktiska Hushållsskolan i Lund Am-B.
börjar höstkursen den 15:de Sept.
på 3 månader.
Skolans ämnen omfatta Hus- moderskorsen hvari ingå, förutom allt hvad som hör till såväl ett enklare som finare kök, fullständiga kurser i Kläd- och Linnesömnad, Handarbeten, Konst- slöjd och Målning.
Dessutom mottages elever i valfria ämnen såsom Sång, Musik, Språk, Klädsöm, Linnesöm, Handarbeten, Konstslöjd och Målning.
Pro- spekt med såväl muntliga som skriftliga referenser sändes.
Adr.
Fröken E.
Hult, Artillerigatan 6, 2 t r.
(Invid Strandvägen) Stockholm.
Bikstelef.
118 86.
Allm.
tel. 28940.
OBS.
I Den enda skola 1 Stockholm med helpension.
Ferrin Husmoderskursen 29 Kommendörsgatan, Stockholm.
finnes en upparbetad h u s m o d e r s - s k o l a i en af Sveriges större stä- der a t t öfvertaga på goda villkor.
Obs.
Den enda på platsen.
Svar till » Husmodersskola », Iduns exp.
f. v. b. Bogstens hushållskurs 1 Aug. — 1 Nov.
1915. undervisar i all sorts matlagning o. bakning, i frukt- o.
grönsakskonserv., i väfning o. div.
handarb., i allt som hör till ett hems skötande.
Bogstens hushållskurs ligger härlig vid skog och sjö i Södermanland.
Bogstens hushållskurs sänder pro- spekt mot 2 porton.
Fru IDA PALMGREN, B e 11 n a.
V I N O L I A P A R F Y M E R.
Den mest välkomna present man kan gifvaen dam,är ett af dessa eleganta etuier.
Vi rekommendera särskildt t Royal Rose, Violette Fleurie.
Tuhpe d O r.
j « J * * * J * visi Vlnolia Generalagentur: Vid Skepparesatan 6, STOCKHOLM Q.
Di.
Enskilda G y m n a s i e t Styrmansgatan 22 — 24.
Stockholm.
Samskola.
studentexamen tages på 2 år af dem, som aflagt realskolexamen eller äga motsvarande kunskaper.
Bealskolexamen på l / » å 2 år af dem, som genomgått folkskola.
Ingen inträdespröfn.
Begär prosp.
Styrelsen.
Fonder 1 Damer!
Vårda Eder had!
Skolhem.
belägen inom Vinslöfs municipalsam- hälle vid järnvägsstation, börjar Aya kurser den 1 inst.
nov.
Skolan, den största i sitt slag i Sverige, under- stödes a f staten och länets hushåll- ningssällskap.
Prospekt sändes på be- gäran genom skolans verkst.
direktör S.
J.
S.
E r m a n, V i n s 1 ö f. STYRELSEN.
Elementarskola på landet med effektiv enskild undervisning t. o m.
1:sta ringens kurs.
Anbefalles särskildt för elever s o m af hälsoskäl b e - Genom att hvarje afton massera hän- höfva landtvistelse eller hvilkas uppfostran och utbildning ha d e praktiska der och ansikte med Skin-Food erhål- lefnadsbanorna till mål.
Samvetsgrann tillsyn och vänlig omvårdnad.
Bästa referenser jämte rek.
öfver mångårig skolverksamhet.
Vidare meddelar ler Ni en frisk och ungdomlig hy.
Finnes hos samtliga parfym- och drogaffärer Klipp ur Rektor E. Laurell, adr.
Vike pr Kristinehamn.
(Rikstelefon.)
- 484 - annonsen!
31,200,000 krenmr.
Stockholmskontor: Araenalsfat.
9.
SSdcrmalmstorg S.
Filialer Staregatan 32.
•1 1 Deposition 1 i!
°| Kapitalräkning J * |2 | 0 Sparkasseräkning 4 % Fondafdelning.
Kassafack I dun utgifves denna vecka i A och B. Wilhelmssons Boktr.
A.-B.
; Sthlm, 1915.
