# ID: svediakorp-per2169
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 28,335
# sentences: 1,700
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 29 (1488) A.
28:DE ÅRG.
VANLIGA U P P L A G A N.
HUFVUDREDAKTOR: SÖNDAGEN DEN 18 |ULI 1915.
ERNST HÖGMAN.
LOSNUMMERPRIS: 12 ORE.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
OS ' 5 0 L R 0 S € M 5 " 5 K A P A R € A x e l E b b e — e n originell skånsk konstnärs- personlighet.
Skulpiören Axel Ebbe 1 sin ateljé, i Villa Clyihia i HÖkÖpinge.
1.
Urmakaren.
2.
Skogs- nufvorna.
3.
Modell till Carl X:s staty.
4.
Mannen, som bryter sig ut ur klippan.
5.
Mar- tyrium humanum.
6.
Solrosen.
7.
Grupp under arbete.
R. Kuller foto.
N DAG FOR ETT TIOTAL ÅR sedan, en högsommardag, nar vild papaver o c h C i c h o r i u m siodo i f l o r mellan de gulnande rågarna o c h hvelelegarna, gingo tre unga män, s o m njöio ferietidens obegränsade lyc- komöjligheter, fram mellan de lätt liggande kyrkobyarna, utmed hviia, pilskuggade vägar på Skånes söderslätt.
Hettan dalade ned i för ögat skönjbara vågor af ett silfverglitt- rande, genomskinligt fluidum öfver vångarna, och det var godt att åtminstone stundtals ha pilskuggan att gå i.
Godt också, att det fanns anledning ati göra små afstickare från vä- gen och pusta ut — än på en ättehögs af böljande, blommigt gräs täckta rygg, än i en gammal, halfraserad borgruin, i hvars dun- kel den äldste och lärdaste af vandrartrion hade tillfälle att låta sina arkeologiska och historiska kunskapers ljus skina, — och än i någon treflig, trädskuggad bondgård med halmtak och korsvirkesväggar, där det i stället för en begärd vattendryck ofta tvin- gades på en saft och bigarråer, kaffe och cigarrer; — nåja, blodet är tjockare än vatt- net, och mina medvandrare tycktes här ha släkt lite öfverallt.
Själf ett barn af " Skånes Thüringerwald ", där gårdarna ligga glesare utmed milsvida skogsåsar och hunden oftast sliter i sin kedja utanför ett tomt hus, medan gårdens folk, inklusive " morän " och " den minsta ", syssla nere på rofåkern i nyodlin- gen, tyckte jag mig kommen till ett sannskyl- digt Schlaraffenland, och mina betänklig- heter inför perspektiven af ändlösa grågrö- na betfält förbleknade, när vi omväxlande hunno af den honungsfullaste klöfver doftan- de betesvallar och af den klaraste blomster- mosaik prunkande kornåkrar och ärtland.
Först när popplarnas eftermiddagsskuggor börjat bilda räta vinklar mot stammarna hunno vi vårt egentliga mål: bildhuggaren Axel Ebbes hem i Hoköpinge.
En bygd af uteslutande storbönder, tagan- de sin näring ur Skånes bästa jord, där den närbelägna sockerfabriken direkt omsätter åkrarnas saft och sommardagarnas svett i skinande gull, är Ebbes hembygdsnejd.
Hans eget barndomshem, som numera skötes af brodern, är en af de förnämligaste gårdarna i byn, där det gamla gårdskomplexet supp- lerats af en tidsenlig manbyggnadsvilla, å hvars vinlöfsklädda veranda vi upplefde ett
nytt prof på den skånska gästfriheten.
Och där, i ett par af de svala, ljusa " paradrum- men ", stodo konstnärens förnämsta kända grupper i och öfver lebensgrösse, med ljuset från slätten därutanför dämpadt spelande in öfver sin hvithet, föremål för god omvård- nad framförallt af konstnärens moder, som var en förstående och taktfull föreviserska af sonens verk.
Ebbe hade då redan i flera år vistats utom- lands, i södern, och för oss yngre kulturtel- ningar var han redan något af den myt, hvars genius öfverskyggade den yngsta skånska konstens egenartade växt, och hvari de öf- riga osedda figurerna voro den i själfdömd exil stadde Ola Hansson, den i Göteborg acklimatiserade A.
U. Bååth och de nyligen aflidna poeterna Emil Kléen och Axel Wal- lengren.
Hvad Ebbe beträffar har ju sent omsider " ordet " åter blifvit " kött ", och den som för- lorad för hemlandet ansedde sonen vandrar nu åter sedan åtskilliga år sin ungdoms sti- gar.
Intill barndomsgården har han låtit upp- timra en liten näpen ateljé, " villa Clythia ".
Där hade han i somras arrangerat sin " egen baltiska utställning " som ett själfständigt an- nex till den stora expositionen i det närbe- lägna Malmö, och äfven en del uppsvenskar fingo då i och med inbjudningen till denna göra en ovanlig och angenäm upplefvelse af skånsk slätt i sommarfägring och af en ori- ginell och kärnfull konstnärspersonlighet.
Som konstnär är väl Ebbe sedan åtskilliga år känd i minsta krok genom " Solrosen ", den unga kvinnan, som häfver sin slanka kropp upp mot ljusets och lifvets källa med öppen famn.
Redan flera år innan den i större format restes i bronsen i Malmö kungs- park, täflade den i en mängd olika afstöp- ningar i popularitet med Hasselbergs " S n ö - klockan ", och äfven i det öfriga Europa — ja till och med ända ned i Japan — lär Solro- sen vara synnerligen omtyckt, ehuru ibland " modifierad " på ett sätt, som nog gör fader- skapet mindre frestande att erkänna.
Ebbes mera kända monumentalverk för öfrigt äro " Martyrium humanuni ", " Venus Consolatrix " och " Atlas ' dotter ", hvilka väckte stor upp- märksamhet på Stockholmsutställningen i slutet af 1890-talet.
Mellan dessa ting och de alster af den senaste skaparperioden, som i fjor sommar först visades, såsom " Skogsnufvor ", " Lättare än luften ", " Urmaka- ren ", m. fl.
här afbildade, framstår en rad af arbeten och experiment vittnande om en ursprunglig och starkt personlig ingifvelse.
I säregen kontrast till de linjefina och gracila skapelser af unga kvinnor, Ebbe framställer, stå hans grupper med humoristiska och gro- teska motiv.
Därmed kommer jag osökt in på en annan sida af hans personlighet; — Ebbe är nämligen icke ensidigt bunden till e t t konstnärligt uttryckssätt, utan griper gärna efter att ha lagt från sig mejseln till den åminstone skenbart lättare pennan.
I en mängd dikter på sin hemtrakts i utdöende stadda säregna bygdemål, samlade och illu- strerade af författaren själf under titeln " Rijm å rodevelske ", får han måhända mest naturligt och mångsidigt uttryck för sin fro- diga fantasi och bildningsdrift.
Då han r e - dan publicerat något brottstycke härur, tror jag inte heller att det är alltför indiskret att röja, att han äfven hållit på med ett annat stort anlagdt veck i flera år, hvari han gifvit form åt en del af de växlande och starka in- tryck, hvilka de många vandringsåren i utlan- det fyllt honom med, och visst alldeles spe- ciellt åt något, som ju också särskild!
måste vara ägnadt att intressera en filosofiskt an- lagd konstnär: modellernas psykologi.
Mannen, som bryter sig ut ur klippan.
E n k ä r l e k s d i k t.
Af DEN Om hela vidden och betydelsen af en konstnärsgärning, som just nu befinner sig på sin middagshöjd, har det inte här kunnat vara tanke på att uttömmande yttra sig.
Detta skulle endast vara några rader till ett par bil- der från en skånsk konstnärs verkstad med en kontur af det landskap, som omger den.
OTTO LUNDH.
ARTUR MOLLER.
DU I SANNINIG ÄLSKAT, KAN ej dö.
Hon har ett rum, dit ingen växling hann.
Om dagen står det stängdt och stumt, och dörrens inskrift är: adieu!
Släckt är den eld på härden brann.
Men drömmen träder till ditt läger, hon tagit nyckeln i förvar, och låser ljudlöst upp — o under!
på ditt örngottsvar hon är dig när, det dyraste du äger.
Låt vintrar snöa all sin glömskas snö, låt höstar sprida sina blad för vinden!
Låt andra stämmor hviska: njut och glöm!
Gå med en annan ned mot ålderns stup!
Den du i sanning älskat kan ej dö.
Hon lefver ännu i din dröm, och i ditt väsens djup.
Comedia humana.
Prenumeraiionspris: Praktupplagan Vanl.
upplagan Helt år [.
unnlnann!
Kr.
6.5 » Halft år • 3.50 Kvartal » 1.75 Månad » .75 Irrbloss.
[Stockholm, IdunS byrå 0.
Expedition, Mästersamuelsgatan 45.
Redaktionen: Riks 1646.
Allm.
9803.
Expeditionen: Riks 1646.
Allm.
6147.
Dmlrtunnlaflan.
Helt år Kr.
9.
- - Halft år.
4.50 Red.
Kvartal » 2.25 Månad 0.90 H —.
.
-.
4.
.
... i- _ Kl. 1 0 Kl. 9 - 6.
Högman: Riks 8660.
Allm.
402 Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.6147.
Kl. 1 1 - 1.
Kl. 9 - 6.
Verkst.
direktören kl. 11 — i Riks 8659.
Allm.
4304.
- 454 - Annonspris: Pr millimeter 25 öre efter text.
30 öre å textsida.
20 " h förhöjning för särsk.
begärd plats.
enkel spalt: Utländska annonser: 30 öre efter text.
35 öre å textsida.
20 ° / i förh.
för särsk.
begärd plats.
Bland rvska krigs- fångar i Tysk- land.
RIKSMARSKALKEN GREFVE DOUGLAS, som under våren be- sökt ett tyskt fångläger och där gjort en del iakttagelser angående den behandling, som de tyska mili- tärmyndigheterna ägna sina fångar och som helt afvikerfrån den hårdhet de [i egenskap af fångvårdare be- skyllas för, har haft älskvärdheten att för Iduns läsekrets ' räkning nedskrifva sina erfarenheter och låta dem åtföljas af ett antal belysande bilder, hvilket allt vi hår publicera Grefve Douglas skriper: m Grefve Douglas bland de ryska fångarne.
I fonden vakttornet.
Till Redaktionen af Idunl Med anledning af de lid efter annan i den in- och utländska pressen förekommande uppgifterna angående de i tysk fångenskap varandes svåra belägenhet, anhåller under- tecknad få göra ett litet inlägg i eder ärade ost om Berlin.
Det är uppfördt efter ritning af en tysk stadsarkitekt och detta system lä- rer numera tillämpas på alla, tillföljd af det stora fångantalet, nödvändiga nya läger.
Medföljande fotografier samt en kort b e - skrifning torde vara af intresse.
De ryska underofficerarnes bostad med trädgårdsanläggning, uppförd af ryska fångar.
tidning, grundadt på ett personligt besök i ett tyskt fångläger under sisiförflufna majmånad.
Nämnda fångläger är beläget vid Cottbus i Spreewald, några timmars järnvägsresa syd- hvar barack finnes eldstad och kring denna bänkar.
Britsarne äro af trä i två våningar.
Hvarje brits försedd med en halmmadrass och en hylla, afsedd för fångens små tillhö- righeter, bland hvilka märkas tenntallrik, b ä - gare, sked, gaffel och handduk.
Tväiinin- v Kommendanten general ° n Winterfelds blockhus, byggdtj af fångarne.
Då i ett närbeläget fångläger en svårartad fläcktyfus-epidemi utbrutit, skred man genast till anläggandet af ett nytt läger för 10,000 ryska fångar.
Dit öfverfördes de friska g e - nast, de tillfrisknande senare.
Af 3,000 insjuk- nade afledo endast 300, en procent vittnan- de om den goda vård, som kommit dem till del.
Det nya lägret är anlagdt i halfcirkelform.
I half cirkelns centrum äro en bevakningska- sern för 500 landstormsmän samt ett vakttorn försedt med maskingevär uppförda.
Där- ifrån utstråla 10, af höga ståltrådsstaket in- hägnade gator, utgörande 10 bevakningsdi- strikt, hvilka i händelse af utbrytande epide- mier eller oordningar med lätthet kunde af- stängas.
I halfcirkelns periferi löper en djup graf samt en sandvall, äfven den omgifven af sfåltrådssfakef.
Utanför denna ligger i slutet af hvar och en af de 10 distrikten en bevakningskasern för 50 man.
Vaktposter gå ständigt på vallen.
Hela lägret är belä- get på en stor sandslätt, där tall och gran- skogar undanröjts med kvarlämnande af en del prydnadsträd.
Inom förutnämnda distrikt äro uppförda baracker rymmande 50, 100 och 150 fångar.
Barackerna äro till hälften nedgräfda i sanden, hvarvid en om sommaren sval, om vintern torr bostad åstadkommits.
I gen försiggår vid brunnar utanför.
Dessutom finnes ett stort badhus, där badningen sker med militärisk punktlighet, samt en anstalt för utrotande af ohyran, äfven den anord- De sanitära anläggningarna.
En konsiförfaren fånge.
Låf kemidsf ived f * f&amp;Edraklädning&gt; {ar&amp;kappor ha * O J b °^ien * 1 F KLIPPAN.
Spaclatltäcv a Finare Post-, Sftwlf-, tfople- ocH Trycftpapp&amp;w samt åkawtowta.
T v å t t - o c h f ä r g e r i A k t i e b o l a g G ö t e b o r g: Modernaste Finpappersbruk.
Iduns textpapper tillverkas af Klippan - 455 -
S P P Bebådelsen.
Skiss af VIKTOR MYREN.
oo Fångarna sysselsatta med planteringsarbete.
nad på ett synnerligen effektivt sätt.
Äfven tillfälle till solbad höll på att anordnas.
På diameterns vänstra sida finnas i särskilda baracker snickare-, smides-, skräddare-, skomakare- och husslöjdsverkstäder samt på den högra, elektricitetsverk, den omfångsrika köksafdelningen samt ofvannämnda badhus och desinficieringsanstalt.
Utanför det hela har kommendanten och befälet små prydliga blockhus omgifna af trädgårdar.
Dessutom finnes ett sjukhus uppfördt samt en rysk kyr- ka, där 4 i fångenskap varande poper hvarje söndag hålla gudstjänst.
I stort sedt hafva fångarna uppfört detta läger, hvarvid en viss daglöning kommit dem till del.
Numera kunna endast cirka 1,000 man användas i dagligt arbete, dels till hand- räckning af hvarjehanda slag, dels i verkstä- derna, dels i planerings- och trädgårdsan-, läggningsarbeten.
S å t. ex. höllo de just un- der mitt besök på med gräfvandet af en sjö för beredande af simbad.
I sandvallen ned- gräfdes tunnor med matjord för planterande af köksväxter såsom t. ex. pumpor, en bland ryssarne omtyckt föda.
Köket är inrymdt i stora, ljusa lokaler.
Där tjänstgöra en stor del af de 87 fransmän, som finnas i lägret.
En blick på matsedeln öfver- fygade oss om att fångarna icke ledo någon nöd.
Kaffe och bröd till frukosten, till mid- dag och kväll en tjock grönsakssoppa med bröd samt dessutom 4 gånger i veckan kött.
För att skaffa mera ombyte utbytes soppan ibland om kvällarna mot cacao.
Hvart och ett af de stora kökskärlen rymmer 400 li- ter.
Maten hämtas i stora träsåar till de olika barackerna och utdelas där i bestämda por- tioner.
Att soldaterna tlägret är uteslutande af- sedt för menige och underbefäl] befunno sig i alla afseenden väl kunde konstateras af de- ras utseende och hållning.
De voro genom- gående väl klädda, uniformerna lagas i skräddareverkstaden och där så behöfves anskaffas nya kläder.
Fångarna få skrifva hem, ehuru brefven måste framlämnas öppna.
70 procent voro dock ej skrifkunniga.
De få äfven mottaga bref, penningar och gåfvor hemifrån.
DOUGLAS.
Fångar hämta maten.
a DETORPET LÅG MELLAN DE kala, grå bergen, där ingen skog växt sedan många mans- åldrar tillbaka, och där det inte fanns mer än två videgranar framför stugudörren för att gifva svalka, då sommaren var het och solen stod lodrät pressande mot jorden.
Nedanför åsarna låg Gullmaren.
Man såg den som en bred strimma g e - nom den djupa dalen, som skilde bergen åt.
Och när sol gick ned öfver hafvet, skimrade den som en gyllene väg, pekande åt väster.
— De första åren som Brita och Olle voro gifta, var det som motgång på motgång hopat sig öfver Ödeforpefs magra åkerland och torra sandgärden.
Hafren slog fel, kornet ville inte växa, och när rågen sköt upp, var den s å tunn och vissen som det torkade darrgräset öfver backarna.
Men Brita och Olle höllo ändå ihop, och var det någon gång som det tycktes blifva alltför motigt hvad de tagit sig för, då tog Olle med sig Brita ner i skråningen just då sol gick ner och pekade bortöfver Gullma- ren.
Där flöt ju den gyllene vägen åt väster.
Och Brita nickade tankfullt och förstod.
Men det blef aldrig någonting med deras Amerikaresa, och man talade helst dämpat och tyst om densamma.
Ty den fanns för att gripa till såsom man griper efter en räddningsplanka, då man hotas af att gå under i en stark och trotsig ström.
Då blef Anders född.
— Det var både många och märkvärdiga tecken, som b e - bådade gossens inträde i världen.
Brita hade hört musik, då han föddes.
Den sänkte sig ner öfver henne som en varm sky och fyllde rummet med en sådan högtiglighet, atf hon måste gråta.
Men det förstod inte Olle.
Han bara påstod att mor varit klen och nervös och att hon haft hörselvillor.
Men Brita höll på sitt så säkert och fast, och hon trodde det alla dessa järtecken skulle betyda, att Anders var född till nå- gonting stort.
— Får väl se, sa ' far, — kommer han att få rågen till att trifvas på sandgrunden, kor- net att gro på stengärdet, och kan han skaffa välstånd öfver Ödebygdens fattigaste torp, då skall jag tro på den märkliga b e - bådelsen.
När nu Anders började bli stor och duk- tig, så han kunde göra verks gagn, började det redan taga af med mor och far.
Mor blef så trött om kvällarna, och far var nästan utsliien, innan han fyllt sina fem- tio.
Den enda tröst, som de hade — näst Anders — var att få hvila ut i skuggan a f videgranarna, som far själf planterat, och hvilka blifvit s å stora, att de räckte öfver takåsen.
Eller hvila ut i syrenhäcken, som mor planterat och som var det vackraste på hela torpet.
Hvad hon hade slitit de varma sommar- dagarna för att bära matjord uppöfver backen!
Hon hade nästan måst släppa lifvet iill för de stackars plantornas räkning.
Men hon ville göra vackert för att trefnaden skulle binda sonen vid torpet med lika starka band som fattigdomen och de grå bergen bundit hans fäder.
Och Anders började sitt Iifs verk med att s!
Ä L!
% Ä ^ Röntgeninstitut: för u n d e r s ö k n i n g af bensystemets skador och sjukdomar, lung-, hjärt- och mag- • sjukdomar m. m. samt för b e h a n d l i n g af vissa tumörer, struma, körtelsvulster,: kroniska hudsjukdomar, såsom eczem, hudkräfta, hår- och skäggsvamp m. m.
456 spränga bort alla de stenar, som inte far orkat med.
Då log far och sa ' till Brita: — Jag börjar nu tro på dig, mor.
Det var kanske sannt i alla fall med den märk- värdiga bebådelsen, då pojken kom till världen!
Men då Anders gjort åkern ren och bör- j a d e odla, tyckte han att det inte blef fart nog i växten.
Och han blef trött på Öde- torpet innan han fyllt sitt myndighetsår.
^ O c h en kväll, då solen gick ner i brin- nande skyar, hade äfven han sett hur Gull- maren skimrade som en brygga västerut ...
Den kvällen grät mor sig trött.
Anders var resfärdig.
P å en gammal kärra, förspänd med en gammal, grå dragkamp, stod hans Amerika- kista, hemsnickrad med väldiga beslag och ett stort, rödt hjärta måladt på locket.
Starke Thor från Kvarnviken körde.
Efter lasset gingo far och son, tysta och ordfattiga.
Det bar neröfver skråningen den varma junidagen.
Solen glittrade på fjorden som klaraste guld och de kala bergen lyste af kråksilfver.
Far såg på son och son såg på far.
Det var som om far skulle velat s ä g a någonting, som han ej orkade ut med.
— Du reser väl inte för min skull, An- ders?
— kom det slutligen undertryckt — jag vet ju att jag blifvit litet sträf och knar- rig sedan jag blef gammal.
— Åh far, så skall du inte säga, jag re- ser för att göra dig lycklig, dig och mor.
Då log far.
— Här är stenröset, som du byggde, sa ' far, den gången då du började bli skol- vuxen.
Sonen teg, men det var s å varmt inom honom.
Det var s å mycket som äfven han skulle ha sagt, men inte kunde komma ut med.
— Här står syrenhäcken, s a ' far, du får ta med dig så mycket du kan.
De börja snart afblomma nu.
Dit var det som far skulle följa honom, och nu gick han och bröt två stora syren- klasar och räckte sonen.
— Du skrifver väl hem, sa ' far, det bör- jar bli långsamt nu för mor.
.
.
Det inre af en fångbarack.
C E R E B O S SALT T - Vallen med en af de yttre bevakningskasernerna.
är omsorgsfullt packat för att vid framkomsten vara i fullgodt stånd.
-
— Javisst, far lille, du får ha tack för allt hvad du gjort för mig alltifrån jag var liten, kom det slutligen, och med dessa ord var det som om en is lossnat i bröstet, ögonen blefvo våta och sonen vände sig bort.
Far räckte handen, men sonen ville inte trycka den.
Uppe i backen stod mor och såg hur kärran med Amerika-kistan för- svann i vägkröken.
Hon tog hufvudduken af och viftade.
.
.
Anders skrek efter skjutsbonden: — Stanna, Starke-Thor, stanna!
Far sänkte handen igen.
Sonen såg på honom.
Håret var hvift vid tinningarna; hur vissen och grå hade han inte blifvit på några år.
— Hvarför vill du inte s ä g a farväl?
fragte far oroligt.
— Nej, far, jag.
.
.
jag kan inte.
.
.
Från syrénbersån steg doften rik och varm ur mors mull.
Det var som den skulle vilja gifva hela sin brusande vällukt för alla återstående år.
Men öfver solen gick ett moln, och Gull- maren blef svart som en mörk och oviss ödesväg.
k iavar Nedanstående skildring utgör det trettonde por- trättet i den serie personkaraktäristiker, som ansluter sig till vår stora pristäfling " Jduns jria väl ", angående hvars bestämmelser vi hänvisa till täflingsprospektet i n:r J.
13.
Ä m b e t s m a n n e n.
AN VET HVAD HAN HAR ATT göra, hvad han äger, hvad han är, och bättre än någon annan är han i stånd att räkna ut hur det kommer att gå.
Om bara allt går sin gilla gång, och det gör det.
Utom ibland i Sigfrid Siwertz ' noveller, där ämbetsmän vändas upp och ned, ut och in, och få visa aft äfven ämbetsmannen kan vara en män- niska.
Åtminstone när han råkar i händerna på en författare med fantasi.
P å oss andra dödliga verkar han närmast som ett astro- nomiskt fenomen, påminnande om den snälla månen, som aldrig jäfvar almanackan och alltid vänder samma sida fram till beskå- dande.
Dock vårdar sig en ämbetsman g e - menligen om en värdigare min än gubben i månen.
Han ser icke heller världen från samma upphöjda fågelperspektiv som den- ne gamla filur ...
Den trygghet, som binder henne som lefver vid ämbetsmannens sida har fyllt många här- för lämpade kvinnors bröst med ett fack- samhetens suckande: gudskelof!
Men sam- ma trygghet har också fått mången annan bättre ämbefsmannahälft aff gäspa.
Ty lyckan ligger infe alltid i den uppnådda jäm- vikten utan i den man åtrår.
S å bör en äm- betsman icke känna, och känner därför hel- ler icke så.
Hans husfru är däremot icke alltid lika noga med reglerna som han.
Med något af den matematiska noggrann- het, hvarmed en lifförsäkringssfafisfiker upp- lyser oss om, när vi enligt tabellerna böra sluta våra trötta ögon, är ämbetsmannen i stånd att förutsäga årtalen för sina stignin- gar i graderna, såvida han infe hämtas fram ur karriären till ännu högre värf.
Han kan vid början af sin bana sätta sig ned och räkna ut, när det kommer att ske en samman- stötning mellan Nordstjärnan och hans frackslag, såsom gällde det ankomsten af en fjärran komet.
Och på sin evighefskalen- der kan han sätta rödf märke för det år, då han måste lägga om sina vanor och som pensionerad söka få tiden aft gå utan aff ha någon verksamhet, som fyller den.
Någon gång vid denna tidpunkt plägar ämbetsmannen sätta upp ett schema öfver milpålarna i sin karriär och bege sig till en fotograf, iförd de inhöstade dekorationerna.
Han vet, att det kommer att behöfvas både kabineffskort och data för den aldrig ute- blifvande jubileumsintervjuen.
Han firas och får en närgången påminnelse om, hur det kommer aft ta sig ut när — hvem vet om hur länge?
— samma korporationer och en- skilda, som nu telegrafera, uppvakta och hylla honom på mångfaldiga sätt, skicka kransar med band och facksamma inskrifter, då gamla artikeln föres u p t o d a t e, och förses med ett hedrande eftermåle, då por- träftklichéen afdammas och jubileumshögti- den upprepas i krusflor, med Integer vitæ och S o f i r o.
.
.
Det ligger en öfvermänsklig, en hart när fysisk lagbundenhet öfver ämbetsmannens lif, utifrån sedt.
Ingenstädes uppenbarar sig orsakslagen — den sociala Nemesis — så oblidkeligt hård och härskande som i detta lif, hvilket också därför benämnes en bana, liksom jordens vandring kring solen eller kulans väg mot sitt mål.
Hans Iifskurva är förutbestämd med säkerheten hos dagsfem- perafuren, enligt Strömberg.
Den är såsom ett nöjesprogram utan de obligata orden: Direktionen förbehåller sig rätt till event, ändringar.
Här är det klent med nöjet, och hvarje ändring, hvarje rubbning i banan, hvarje försening har sin grund, som endast djupgående sakkunskap mäktar utröna.
En omkullslagen majolikavas kan stäcka en bana.
Man hör de märkvärdigaste s a k e r.
.
.
Man ser också, hur män, " som inte är något märkvärdigt alls ", skrida framåt, uppåt, lugnt och säkert — de begå aldrig ett fel eller en blunder och oroa aldrig genom en öfver- lägsenhet, som kanske skulle verka besvä- rande.
Granska mannen, som med sin portfölj under armen vandrar genom Kungsträdgår- den hvarje dag i samma stund som Jakobs ur slår kvarten öfver fre.
Detta ur är hans hemliga, kanske omedvetna ideal, icke blott detta ur men alla, med undantag af dom där muntra gökklockorna, som aldrig gal rätt och gala opassande.
Han går rätt och han gal infe opassande.
Han visar hvad klockan är slagen i dag som i går och alla dagar — i år som i fjol och alla år.
Men därmed är icke sagdt att han kan besvara frågan: Hvad lider tiden?
Dess strömmar och skiftningar lämna i regel äm- betsmannen oberörd.
Hans tid går i hvirf- vel, ständigt rundt, och de bilder, som spela på framtidens molnvägg, lämna honom obe- rörd, för så vidt de icke angå hans egen person.
Hän åldras icke snabbt som blom- morna i rabatten kring statyn.
Han åldras, kan man säga, geologiskt långsamt, med likformigheten hos den hvarfviga leran, som professor de Geer brukar påminna oss om vid jordforskarekongresserna.
Jag förutser ett regn af röster på denna fullkomliga varelse.
Visserligen företer äm- betsmannen snarare fullkomligheten hos ett mekaniskt fenomen än något af lifvefs rike- dom och möjlighetsvärde.
Men det kan ha sitt behag att lefva i hägn hos en man, som - 457 - lägger sina handlingar och ord på rätifär- dighetens vågskål och som jämt står på vakt mot det oförutsedda, hvarför han ock- så vid hvarje steg söker förutse allt möjligt och ändå lite till.
Det finns otaliga kvinnor utan otålighet, hvilka redan vid portarna till lifvefs vädjobana ta i beräkning pensionen, som utfaller sen loppet är slut.
MOGENS LANG.
S k e p p a r Olsson.
Skiss af GUNNÄR BERNDTSSON.
AMLE SKEPPAR OLSSON HADE seglat i många år, och det fanns knappast en mera betydande hamn, som han icke besökt.
Under sina första sjömansår hade han seglat med en bark, som gick på England med trä och hem igen med kol, men då fadern dog fick han pengar, som gubben i lifstiden inte velat uf med, och för dessa lyckades han, efter många mödosamma dagar, fa sfyrmansexamen.
Så småningom blef han kapten, fick eget far- tyg och företog långturer.
Lyckan var honom alltid bevågen och gubben tjänte så pass myc- ket, att han kunde lägga af en slant då och då.
Nu hade han, gammal och gikibruten, lämnat sjön och slagit sig ner på landbacken, i egen stuga.
För kvinnfolk hade han alltid haft en panisk förskräckelse.
Infe så, aff han hade något emot att träffa flickor, när han, efter en svår resa, kom i hamn.
Nej, visst infe.
Tvärtom var han i det af- seendet en riktig eröfrare, men gifta sig ville han inte.
Det tyckte han var att sälja sin frihet och den var han rädd om.
Nu, sedan han på allvar slagit sjön ur hågen, tyckte han, att det i alla fall blef lite tomt i stu- gan.
Det hjälpte inte, att han inrättat sin bostad, som ett fartyg, med kommandobrygga och ka- juta och hade alla upptänkliga instrument.
Tomt och ensamt var det ändå och skeppar Olson fun- derade allvarligt på att fälla ankar i den äkten- skapliga hamnen.
Det gällde bara att finna nå- gon, som han kunde tycka om och frifvas ihop med.
Balkongen hade han inrättat till kommando- brygga, med ratt och kompass och allt annat, som behöfdes för att hålla skutan i rätt kurs.
Där uppe saft han ofta och tänkte på det äktenskap- liga problem, som förbryllade honom.
I minnet gick han igenom listan öfver alla de olika flickor han träffat, under sina många resor.
Bland dessa mindes han särskildf en vacker, tös, som han träffat i Neapel, och en mörkhyad skönhet från Söderhafsöarna.
Men italienskan hade varit otrogen och negressen kunde han inte gifta sig med, för då skulle de vidskepliga fis- karena tro, att han hämtat sin brud från under- jorden, och fly bort från ön.
Nej, det var nog bäst att söka någon där hemma.
Han visste, att det brukade komma badgäster hvarje sommar och hoppades, att han bland dessa skulle lyckas finna någon, som var värdig att kal- las " fru kaptenskan ".
Sin titel höll han nämligen strängt på, och gud nåde den, som vågade kalla honom Olsson, eller Svante rätt och slätt, som seden var bland fiskarena.
— Skeppar Olsson satt i kajufan och rökte sin gamla pipa, då han plötsligt kom att tänka på, att det var nog bäst " ta höjden " nu, när solen stod midt på himlen.
Han sfultade upp för trapporna, som ledde till kommandobryggan och började sikta in sextanten.
Allt emellanåt kastade han en blick på sjökortet för att se hur långt han hade kommit.
Det var de gamla vanorna, som sulto i, och den dag skeppar Olsson inte hade förvissat sig om skutans läge, var han sig inte lik.
Det knakade i trapporna och en basröst ropade: — Ä ' du där, kapten?
— la, visst tusan.
Ändra kursen två streck.
— jag ska ' så tanken heller, för då kommer jag i lä om skutan och du får dragga efter mig bland dina krusbärsbuskar.
— Lyder du inte order, din tjockhudade sjö- katt, röt skeppar Olsson, fullt inne i sin befatt- ning som skutans kapten och medveten om ögon- blickefs farligheter.
— Skämta inte, Svante.
Lägg ifrån dig sextan- ten, så går vi ner i kajutan och tar oss en grogg.
Skutan klarar sig nog, vi ä ' inne i dödt vatten; den nykomne tog Olsson under armen och bog- serade honom ned för trappan.
Han hade seglat ihop med Olsson i många år och de voro goda vänner, som ibland brukade roa sig med att leka sjögastar, för att inte kom- ma ur de gamla vanorna.
— liva ' vill du för något?
sade Olsson och tog fram glas.
— Jo du, jag har en fin idé, som kan gagna oss på många sätt.
För def första tjänar vi pengar och för def andra så kan du kanske knipa dig en vacker jänta, om du sköter dig bra.
Olsson spärrade upp ögonen som ett torskgap.
— liva ' säger du, Olle, menar du allvar?
—) a visst, slå i en grogg åt mig c:h ge mig lite tobak, så ska jag berätta historien for dig.
Olsson skyndade sig att efterkomme!
Olles önskningar och satte sig sedan till rätta, för att med lugn kunna åhöra dennes utmärkta idé.
Olle gjorde sig god tid, tydligen för att " ytter- ligare öka Olssons nyfikenhet.
Då denne var nära en explosion, började Olle, efter att ha förut sitt glas.
— jo, hör nu noga på hvad jag säger.
De ' li- der mot sommaren och snart kommer badgä- sterna hit.
Då ska ' du och jag umgås med dem dagligen.
— Tacka för de ', vi ä ' ju kaptener.
—) a, just de ', men ser du, vi ska också visa oss som sådana.
— Naturligtvis, afbröt Olsson, de ' syns väl på mig, att jag är kapten utan att jag behöfver yt- terligare påpeka det!
—) a för all del, replikerade Olle, du bär åt- minstone lantärnan synlig, man skulle näsfan kunna fa dig för en fullriggare.
Olle gjorde en gest åt sin egen näsa, som just infe var så värst olik en lanfärna.
— Åh vet hut!
röt skeppar Olsson.
— Se så, bli infe arg, jag menade inte något illa.
) o, ser du, vi skaffar oss en stor präktig kosterbåt och seglar badgäster i sommar.
Då får vi vara tillsammans med dem dagligen.
Vi tjänar pengar och du kniper dig en tös, om lyc- kan ä ' god.
— liva ' säger du om mitt förslag?
Olsson strök sig om skägget och såg funder- sam ut.
En koster sa ' du, men en sån ' ä ' dyr Hur ska vi få den?
—) o, vi hyr en förstås.
—] a, de ' har du rätt i.
Jaha, du ä ' inte så dum som du ser ut.
— Låt gå för en koster då!
— Då går vi ner till Lars i Flökärr.
Han har en som inte ä ' så oäfven.
Den får vi för billigt pris, för gubben ä ' gammal och kan inte segla längre.
— Topp, vi går med detsamma!
Sjöbjörnarna gingo till Flökärr.
Det vimlade af främlingar på det lilla fisklä- get.
Hvarenda stuga var uthyrd och själfvasfe skeppar Olsson hade i ett svagt ögonblick för- måtts att hyra ut, hvad han kallade " lastrum- met ".
Lägenheten bestod af två rum och var hyrd af en änkefru med två fullvuxna dötttrar.
Hade änkan varit ensam, hade hon nog fått bo akter om skutan, men för döttrarnas skull fick hon nu residera i " lastrummet ", som visst inte var så oäfvet.
Det var inte utan att skeppar Olsson hade sina biafsikter med sin roll af hyresvärd.
Han fun- derade nämligen på, att vid lägligt tillfälle före- slå en af fröknarna Lilja att byta namn.
Tanken på detta gjorde honom ofta lite ner- vös, isynnerhet när han var ute på segling med sin nya koster, och Ester, den yngsta af frök- narna Lilja, var ombord.
Men Olle hjälpte ho- nom alltid och klarade rodret, när Olsson, glömsk af allt utom henne, satt och gjorde ansatser till kovändningar.
En solig eftermiddag hade Olsson föresatt sig att fria och hade därför tvingat Olle att mot sin vilja ta landpermission.
Sedan gick han och föreslog Ester att följa med på en segeltur.
Hon var ensam och tyckte, att hon godt kunde accep- tera Olssons förslag.
Mamman och systern voro med i en kommitté för välgörande ändamål och voro på sammanträde den eftermiddagen.
Seglatsen gick bra och vid Måsön föreslog Olsson, att de skulle landa.
Ester tyckte, att hon inte hade något att frukta af den gamle hygg- lige skeppar Olsson, så hon gjorde inga invänd- ningar utan hoppade lugnt i land.
Olsson gjorde fast båten och närmade sig se- dan Ester, som stod och petade i sanden med sin spafserkäpp.
Han hostade ett par gånger, strök sig om skägget och började.
—) ag undrar just om fröken — hm — De ' blir bestämt godt väder i morgon.
— De förstår nog Olsson bättre än jag, hon skrattade.
—) ag gör kanske de, hå, hå, ja, ja.
—) ag tror att Olsson suckar.
— ' a, ja gör de '.
— A ' de ' någon sorg, som trycker Olsson?
— De ' ä ' så, ja.
— Tala om de för mig.
Kanske jag kan hjälpa.
— Ja, fröken ä ' nog den enda, som kan göra något för mig.
Ser fröken, att jag känner mig så ensam.
— Olsson borde gifta sig.
— Just de ' ja, fröken, så precis har jag tänkt.
Olsson började bli modig.
— Ja, men hvarför gifter då inte Olsson sig.
Här finns ju så många flickor på ön, så nog skulle det gå för sig.
Har Olsson aldrig tänkt på Kristin, hon som hämtar mjölken vid ångbåten.
Olsson höll på att bryta ut i en svordom, som nog hade räckt ända hem, men han behärskade sig.
— Nej fack, fröken, hon ä ' eldfarlig och gisten, så hon duger infe åt mig.
— Ja, men Olsson ä ' väl inte så ung häller, sex- tio år, gissar jag.
— Å dra nu, hm, hm, ändrade Olsson, nej frö- ken, jag ä ' inte mer än femtiofem, nyss fyllda.
— Nå, det kan komma på ett ut, tycker jag.
— Åh nej, fröken, fem år betyder mycke, men de ' ä ' inte de ' jag ville ha sagdt, utan de ', att jag måste ha nå ' n, som jag kan tycka om.
— Ja, då kan jag infe hjälpa Olsson.
— De ' kan fröken visst de ', men fröken tycker kanske, att jag ä ' för gammal.
— Olsson menar väl inte allvar, hon försökte hejda skrattet, men det gick inte.
— Joho då, fröken.
De gör jag.
Vi skulle nog bli lyckliga.
Pengar har jag, så vi behöfde inte stanna kvar här ute.
Jag säljer stugan och så re- ser vi in till stan i stället.
- 455 - — Ja, tack Olsson, de ä ' nog bra, men jag ä ' redan bunden på annat håll.
— Jaså — på de ' viset.
Ja, de va en annan sak, då går de förstås infe.
Men, — kanske frökens syster skulle ha lust.
— Äh nej, hon ä ' också förlofvad.
— Hon med?
Gubben spärrade upp med mun- nen.
— Men hva ' ska ' då fröknarna här att göra?
Jag trodde, att badgästerna kom hit bara för att bli gifta.
Inte ä ' de ' för badens skull, åtminstone.
— Nej, de ' kan nog hända, att många af de unga hoppas, att finna hvarandra här, men inte tror jag att dom funderar på någon af befolknin- gen.
— Nej, nej, vi ä ' nog för simpla, skeppar Olsson blef melankolisk.
— Ja, då seglar vi väl hem igen.
Tala inte om de ' här för någon ä ' fröken snäll.
— Nej visst inte, och var inte ond på mig.
Sedan gingo de ombord och seglade hem.
På bryggan stod Olle och väntade.
Han för- stod, att Olsson gått i friartankar och var nyfiken på hur det hade lyckats för honom.
Vid första lägliga tillfälle passade han också på att fråga.
— Hur gick de '?
— Åf helsike naturligtvis.
— — Då gick du infe till väga på de ' rätta sättet.
— Jaså inte, ja försök själf får du se hur godi de ' ä '.
— Nej, jag betackar mig, svarade Olle och teg.
Han talade infe om, att han passat på tillfället och friat till den andra systern, som han träffat i backen bakom kyrkan.
Det lönade sig inte, då han inte haft bättre fur än Olsson.
— — — På hösten friade Kristin och skeppar Olsson svarade — ja.
Han gifte sig vid juletid och fick det bra på gamla dagar.
Emil G r a n d i n s o n, en af Intima teaterns re- gissörer, afled häromda- gen i hufvudstaden efter några månaders ohälsa.
Emil Grandinson, son af byråchefen A. Grandin- son och dennes maka, en dotter till Adolf Fred- rik Lindblad, var en bå- de som regissör och öf- versättare af dramatik framstående kraft.
Re- dan under sina universi- tetsår i Uppsala, där han aflade fil.
kand. examen 1888, framträdde hans utpräglade sceniska intressen, i det han dels medverkade som aktör, dels satte i scen många af de dåtida studentspexen.
Efter några års talangfull verksamhet som re- daktionssekreterare i Ord och Bild, vid hvilken tidskrifts startande han var med, ägnade han från och med 1898 teatern allt sitt arbete och sin be- gåfning som regissör och litterär kraft, däraf först en mångårig verksamhet vid Dramafiska teatern, hvarest han satte upp dramafiska storverk så- dana som " Romeo och Julia ", " En midsommar- naftsdröm ", " Köpmannen i Venedig ", " Cyrano de Bergerac " och Strindbergs " Mäster Olof ", för att blott nämna några af de många stycken, han sceniskt dirigerade.
Från 1911 engagerades han vid Intima teatern, där han ytterligare befäste sitt anseende som konstnärlig regissör.
Lika gedigen som den nu bortgångne var i sin gärning, lika gedigen var han som människa — ärlig och varmhjärtad under den något kärfva ytan.
FR.ÄM DAG5RIÅTID€L5€RrlAS HEMBYGDSKÄNSLAN GÅR nu som en varm våg genom Da- larne.
Gammelgårdar växa upp här och där i Dalarnes socknar, och konstnären Ankarcronas och doktor Karl-Erik Forsslunds upp- lysningsarbete bär redan frukt.
Nyss invigdes Hedemora gam- melgård, och den 27 juni invig- des gammelgården i Rots Skans, Älfdalens socken, från hvilken in- vigning några bilder här medde- las.
Ortsbefolkningen, rätt all- mänt i sockendräkter, mötte i an- tal af närmare 3,000 personer.
Tal höllos af Ankarcrona och Karl-Erik Forsslund om hembyg- den, af folkmusikkännaren Lars Åhs om folkmusiken o. s. v. Ro- ten Skans är en gammal, ännu väl stuga och stall, eldhus, härbrä, ängesbod, fiskarbod, löflada och skvaltkvarn.
Detta arbete har huf- vudsakligen utförts af följande personer: Lars Åhs och Karl Gud- mundsson i Byberg, fotografen och mekanikern L.
A. Persson i Näset, Per Backlund och Grund Lars Olsson i Åsen.
A. Anders- son i Holen.
H. Gullberg och Dal Ped Jansson i Månsta, Bogg Matts Ersson i Dysberg och kommunal- stämmoordföranden L. Hansback.
1 vår serie afbildade dagshän- delser ingår också Göteborgs och Bohusläns hushållningssällskaps sommarmöte, vid hvars öppnande landshöfding Lagerbring höll häls- ningstalet, betonande vår moder- närings nuvarande svårigheter på - 459 -
E B A J B ä l ^ O W W s øj?
J6IND£R.
BLOW \ ANDG GULDRGGM g utdraget och slutade i ett jublan- de " jaaaa ", då lillan smög sig in- till pappa och kände sig genom- lycklig.
Sedan hon fått fara med mor och far till den snälla ianten i Dalarna för att fira påsken och smaka på all landets spirande ljuflighef, tog den sagan familjen riktigt fången.
Det var en lycka att gå och planera för gullbarnet, drömbarnet.
Hon hade blifvit aen näpnaste lilla fröken se ' n förra sommaren, halftannat år gammal.
Hennes små klänningar måste släppas ner åtskilligt, det silkes- fina,ljusa håret kunde nästan bör- ja flätas, skrattet ljöd så pärlan- de friskt, jollret hade så småning- om utformats i ett helt litet ord- förråd, bakom hvilket man märkte en bestämd önskan, en egen Ii- J8L C * ".
; 6^M£PvßlAM0 vSjÖ ' FÄG£I_UMGAR.Ü: ^Familjfm vid r o d r c t - J E I KA PAPPA BERÄTTA en s a g a?
Det var den stå- ende frågan till Mar- gareta en lång, lång tid, då midvintern var slut, då vårens vindar började spela och källorna sorla.
Och aldrig tröttnade lillan att höra på.
Hon slog ihop händerna af förtjusning, kröp upp i pappas knä, borrade in hufvudet i vecken på rocken och lyssnade förvän- tansfullt.
Och sagan blef längre och längre och kärare och kärare.
Det planerades för lillans andra som- mar.
Pappa berättade i frågor.
Ef- ter hvarje fråga kom lillans b e - stämda " ja ", som blef allt mera A \ ARCAR€TA O / ABORD FÖRSTA ü £ KO / A Pappa ten vilja, de första små ansatserna till personlighetens häf- dande och något af den barns- liga fanta- £ %S&gt; siens un- derbara lek.
Slutligen blef sagan sanning.
En morgon vaknade Margareta i ett lustigt krypin.
Det var stim och stoj och tramp och buller rundt omkring.
Och mam- ma och pappa bara skrattade och pratade och svängde rundt och togo lil- lan i famn.
Hon var strax med.
Hon sprattlade af if- ver att få på sig kläderna.
Pappa kunde icke nog fort bära henne upp på däck.
Solen sken, den ljumma hafsbrisen var så ljufligt ve- derkvickande.
Från stranden tornade sig de små i grönt inbäddade ålderdomliga hu- sen bland de många ruiner- na.
Inte visste lillan, att hon kommit till sagostaden.
Men hennes känsliga sinne greps af föräldrarnas lyckliga stämning, sommarsagan började.
Och den fortsatte på tåget och landsvägen, en kedja af små upplefvelser och upptäckter, ut till haf- vef i öster.
Den första kväl- len låg far i hängmattan vid sommarstugan och dröm- de.
Den aldrig mörknande midsommarnatthimlen lyste
P1TLCT ÜR ^^ARPAR^ET&gt; &gt; som silfver öfver den bronsgröna ekdungen och den dunkla, tag- giga skogsranden i väster.
Guld- regn glödde mot blekblå himmel, från det stilla, ljusskimrande haf- vet svallade den lätta dyningen mjukt mot den låga stranden, den svala nattbrisen susade i tunga kronor, och från vassen och tån- gen bortom sjöbodarna hördes en uppflugen ripas repertoar.
In- OA \ AM lån tog hennes hand och tullade förtjust i väg.
Den leken tröttna- de hon aldrig på.
Ibland, när pappa saft och lä- ste, tyckte han, att lillan var så märvärdigt tyst.
Då upptäckte han henne bredvid sig med en bok i knät, djupt försjunken i läs- ning.
Och när pappa läste högt för mamma, satt lillan ofta bred- vid med en bok eller en tidning ANARGARtJA W T A R KYCKLINGARNA) landets veka idyll intill hafvets storhet och kraft.
Det var nu gullbarnefs sommar- rike.
Mor och far kände sig namnlöst lyckliga.
Lillan måste upp ottan för att titta ' och undersöka.
Rundtom i trädgården doftade syrener, guld- regn lyste med tropisk prakt, prunkande ängsblommor locka- de: kom och lek med oss!
Höns och kycklingar frippa- de omkring, och vid sin koja stod jakthunden och ville ha sig en klapp.
I granngården lekte den sötaste lilla kisse- kaft.
Den var ju bara till för skämt och spratt.
Och alla fåglarna sen!
När lil- lan hörde någon sångfågel i närheten, afbröt hon sin lek, höjde pekfingret och sade undervisande: " Ts, hö ', pippi! "
Då måste mor och far också vara uppmärk- samma.
En lek var att plocka blommor och strån, hela famnen full, och gå och visa mor och far.
En annan var att sitta på sandgången och kasta små kalkstenar.
Då måste mamma vara med och " hjäpa " och " ka ' ta ".
Men när mor kastade ste- nen långt bort kommende- rades " hämta! "
och lil- och sekunderade pappa efter b ä - sta förmåga.
Då kunde mor och far inte låta bli att skratta då och då, och lillan tyckte förstås, att hon ställt till med något riktigt roligt.
Mycket bestyr hade lillan med dockorna.
Det var Maja och lilla Pelle och den lilla söta björnen ßobo.
Ät dem delade hon med af maten och godsakerna.
Hon räckte en docka en bit — " Maja äta! "
— och tuggade och smac- kade af alla krafter.
Hon gick omkring och visade dem allt möj- ligt i sin lilla värld, de skulle " lukta " på blommorna också.
Och efter aftonbönen skulle de med i bädden allihopa.
Det var en stor händelse, då stora dockan, som döptes till Mona, uppenba- 3 " HOPPIJANTA ' " ^^^^U ßLO / WOR OCH GRÖNA BIAD6R
rade sig på Margaretadagen.
Mor och far undrade om de andra nu skulle bli mindre favoriserade.
Men lillan pysslade lika ömt om dem alla.
Någon af dem skulle följa med, då lillan tog pappa i rocken, drog honom fram till grinden och bad: " Pappa öpp ' a! "
I trädgår- den var det tryggt och hemvandt, utanför grinden låg den stora, vida världen.
Då hafvef glittrade i djupaste blått och fåglarna jagade högt i rymden och luften dallrade om blad och blom, öppnade pappa gärna grinden, och familjen gjorde en liten utflykt till badstranden.
Det gick ganska långsamt.
Lillan ville hälst traska ensam på den hvita vägen.
Hon fick då stanna, som hon ville, och plocka blommor och hälsa på mötande töser.
Dem kunde hon kommendera, så det var rent märkvärdigt.
Hennes viljeyttring kunde tygla en hel svärm af små tanter.
Och när familjen kom till själfva bad- stranden, där sanden var mjuk och fin, och där solstrålarna dansade och lekte med små, små, ostyriga vågor, blef det bara stänk och plask och upptåg.
Men om det blåste frisk sydost och jätte- stora vågor kommo brusande och bröto in i en lång skumlinje, tyckte inte lillan, det var så roligt att " bada bö ' jorna ".
Då klef hon fram till pappa Och bad så bevekande: " Pappa bäja! "
Och det blef en riktigt hård kramning, då pappa gick tätt utmed strand- brynet.
Hafvet lockade också till segling.
Pappa, som seglat så godt som hela sitt lif, sommar efter sommar, och tagit med mamma på så många äfventyrsseglaiser i smult väder och storm, visste nog, att Mar- gareta skulle bli duktig på sjön.
Och far och mor kände sig lyckliga och stolta, då- båten kunde riggas på för lillans första s e g - lats.
En jämn, svalkande bris och klarblå himmel!
Först höll sig lillan beskedligt stilla på bottenbräderna i den primitiva, men styfva, välseglande fiskarbåten; men snart ville hon upp och sitta vid masten och se sig omkring och titta på böljorna och plaska och leka vid relingen.
Mest tyckte hon dock cm att sitta hos pappa och hålla i rodret.
Linder en sådan segeltur kom Margareta ut till den lilla gröna, vågiga ön långt ute i hafvet, utan träd, utan buskar, en bank, upp- byggd af kalksfen och petrifikat.
Där njöt ungboskapen af tillvaron i elysisk ro, half- tama harar skuttade omkring, och hundra- tals sjöfåglar flögo och flaxade och väsna- des.
Och där hittade lillan öfverallt på strandsluttningen de allra sötaste små du- niga fågelungar, hvitgrå och brunspräckliga.
De trippade så lustigt och simmade så käckt; och hvad de gapadel " O j!
O j! "
Fick lillan ena dagen tumla omkring på hafvet och brynas af sol och sälta, fick hon den andra andas skogens svala, aromatiska luft.
Då måste ekipaget med.
Färden gick inåt ekdungens löfsalar med daggfrisk grönska och blommor och fåglar och sur- rande insekter.
Där funnos så många små stigar, så många gömslen att leka iiftut.
Där rasade mamma och pappa och lillan i kapp, så de glömde rakt bort tiden.
Eller gjorde familjen, en eftermiddagstur till ängen i barrskogen bakom stranddyner na, där " jammena " betade.
Där göt kväll- solen guld på stammarna, guld öfver gräset, och djuren lyste så hvita mot den mörka skogen.
P å tennisbanan där intill ville lillan inte alls sitta stilla och leka för sig själf.
Mor och far måste gång på gång afbryta spelet och " ka ' fa boll ".
Och ännu längre kunde pappa dra kär- ran, genom bygatan och uppåt land, genom den lågstammiga, härligt vackra tallskogen, långt bort till sagolandet, den furkrönfa ud- den, där gräsmattan låg mjuk som sammet och kalkstenen af hafsvågorna formats till grottor, raukar och alla möjliga fantastiska skepnader.
Där fick lillan tag i en liten kammare, en riktig prinsessbudoar, där det fanns som en pall och ett fönster mot söder, genom hvilket hon såg ut öfver det blånan- de, oändliga hafvet.
Någon gång fick Margareta " åka hä ' t ".
Hon åkte med mor och far i ett stort muntert sällskap på den jämna vägen, färden gick genom skogsdungar och förbi täcka, lum- migt inbäddade små gårdar och bördiga fält.
Där reste sig en väderkvarn som ett gam- malt troll med utsträckta armar.
Och där skymtade en hvit, fridfull kyrka mellan de höga trädens bladkronor.
Man stannade i en by, som utmanat en an- nan till täflan i gottländska idrottslekar.
Det var riktigt spännande: ett springande och kastande, så lillan blef helt ifrig att få vara med.
Gamla och unga spelade pärk eller kastade varpa med lif och lust.
Far gick omkring med lillan och visade.
Hon kände sig så duktig.
Eller också for man i höskrinda långt, långt bort.
Först till den lilla kyrkan, där lillan fick se vackra målningar och höra or- gelns toner brusa.
Och vidare till den mils- vida furuskogen, där körvägen tog slut.
S e - dan åkte lillan i kärran uppför de sling- rande stigarna till Torsburgen.
Där fanns det lämningar af en väldig fornborg — rätta platsen för en den stoltaste borg i Norden!
Men inte hade lillan en aning om hvad det var för märkvärdigt!
Det var bara lek och skratt och solsken på borivägen och kaffe- rep på altanen nedanför platån — fast lillan fick förstås ordentlig gräddmjölk!
— med uppvaktning af ifrigt tjänstvilliga tanter och slutligen den långa hemfärden i skymning med sagostämning och drömmande vagg- sånger.
S å gick sommaren försvinnande fort.
Nå- got tidigare än som ursprungligen tänkts, måste familjen resa tillbaka igen öfver haf- vet, för det otäcka krigets skull.
Och nu fyller Margareta i dagarna två år.
Hon kan meddela sig obehindrat med mor och far och börjar bli hemmets lilla hjälpreda.
Hon har vuxit in i en ny omgifning på landet utanför storstaden och är beskäftigare än någonsin.
När mor och far sitta tillsammans i soffan och höra lillan småprata och sjunoa under sina mångahanda bestyr, fala de ofta om den underbara sommaren.
Men de tala egentligen bara om Margareta.
Ty hvad hade den sommaren varit utan henne!
Fredssöndag på Sol- valla.
VECKAN EFTER KVINNORNAS FREDSSÖNDAG har varit en räkenskapens vecka.
Under densamma ha inströmmat från alla häll uppgifter frän de möten, där fredsresolutionen antagits.
Sedan deltagarna i kvinnornas fredssöndag sammanräknats med dem, som under veckans lopp sändt sina instämmanden uppgår slutsiffran till ej mindre än 91,265 kvinnor ä tillhopa 343 möten.
I sanning imponerande siff- ror, som tala sitt tydliga språk om kvinnornas freds- vilja.
Resolutionen har i dagarna öfverlämnats till regeringen.
Stämningen å alla möten har varit synnerligen god, på sina ställen ha män deltagit i mötena i samma antal som kvinnorna, De ha dock icke medräknats i röstsiffran.
Här nedan har en ung flicka, som med hjälp af några väninnor arrangerat tvä möten i sin ort, skildrat sina erfarenheter från detta fredsarbete.
Å SOLVALLA SKULLE MAN OCKSÅ hafva fredsmöten.
Det räckte ej med ett därute, man skulle hafva två, emedan en del inte kunde kom- ma så tidigt och andra inte förrän sent.
Ann-Lovis hade åtagit sig uppläsningen af före- draget samt att försöka få så många röster som möjligt bakom resolutionen.
Gullan och Ella Appelbom lofvade också att hjälpa till.
Gullan skulle hålla hälsningstalet och läsa upp resolutio- nen, och Ella lofvade fylla ut programmet med sång.
Man skulle samlas hemma hos Ann-Lovis.
Det gällde bara, att så inånga kvinnor som möj- ligt kom, och Ann-Lovis gick ur stuga i stuga och bad dem hon kände att komma, och dem hon inte kände med.
Hvar hon kom ville kvinnorna fred, men många ansågo det omöjligt att komma ifrån hem och plikter den stund föredraget skulle läsas upp.
Andra åter frågade, om de genom fullmakt kun- de lämna henne rättighet att räkna deras röster med.
De flesta hade reda på Haagkonferensen och det arbete, som bedrefs efter dess plan, an- dra åter visste ingenting om hvad det gällde.
Flera kvinnor voro med från första stund, och de lofvade att göra allt hvad de kunde för att så många som möjligt skulle få reda på det, och i Solvalla telefoner blef ett fasligt ringande.
Ann-Lovis fick lof att be om ursäkt på växel- stationen för det hon besvärade så ofta.
En kväll, då Ann-Lovis kom från staden, fick hon sällskap med en af de många familjeför- sörjarne på Solvalla.
Hon frågade genast, om han ej ville bedja sin hustru att komma.
" Hvad vilja kvinnorna egentligen med sina mö- fen? "
frågade han och Ann-Lovis svarade: " De vilja protestera emot eländet, och de vilja frid på jorden.
Tycker ni, att vi kunna någonting min- MARTIN MALMGREN.
dre, vi, som så att säga få stå utanför striden? "
frågade hon litet hett.
" Hvad det beträffar, så hafva vi ju känningar af kriget med, " svarade han, " om ej annat så är allting så bedröfligt dyrt. "
Han tillade litet förläget: " Då jag var MED ANLEDNING af aü fröken Sofia Gumce- mobiliserad, fröken, fick min gumma det sista af barnen, det kändes inte så godt, att veta henne lius, som inom Idunakademien representerade affärsvärlden, aflidit i början af detta år, riktas nu ligga ensam hemma. "
Ann-Lovis förstod det, härmed en vädjan till vår läsekrets att inkomma och så skildes de åt, med det att han lofvade med förslag på någon svensk affärskvinna, som tala vid sin hustru och höra, om hon var hågad kan anses lämplig att intaga den ledigvordna plat- att komma.
sen.
Vidare anhåller akademien att våra läsare behagade inkomma med motiveradt förslag till pris- tagare för 1916, hvari angifves någon svensk På söndagens eftermiddag samlades Solvalla- kvinnorna, och en del af dem hade barnen med, kvinna, som kan anses berättigad till hederspriset, äfven flera män hittade vägen till Tallingegården, 1,000 kronor, för belönande eller främjande af nå- gon förtjänstfull kvinnlig gärning.
Förslagen torde intresserade som de väl voro af att taga del af adresseras till akademiens sekreterare med.
d:r Karolina Widerström, Gamla Kungsholms- kvinnornas protest.
Under tallarna i skogsbacken brogatan 19, Stockholm och insändas ju förr slogo Solvalla-borna sig ned, så godt de kunde.
I gröngräset sutto föräldrar och barn, på stolar dess hellre, senast före utgången af oktober månad.
och soffor hamnade också en del.
Oduns kvinntiga akademi.
- 462 -
Det var kändes dens något eget med Tallingegården, det liksom fridlyst, d å m a n kom g e n o m grindar.
går- Det v a r mest vanliga h v a r d a g s - människor, s o m s a m l a d e s till Solvalla fredsmöten.
Det v a r kvinnor, s o m h a d e m y c k e t att s k ö t a utom hem, m a n o c h barn.
De flesta af dem v o r o half- vägs trädgårdsmästare, och deras trädgårdar voro v å r d a d e m e d b e r ö m v ä r d o m s o r g o c h m e d en flit, som många g å n g e r fog ganska hårdt på deras förut ej s å s t o r a krafter.
När d e nu slagit sig l ö s a vanliga om omgifningen de en o c h kommit ur den stund, kändes det, som kommit in i en k y r k a under furorna p å Tallingegården.
Ett o c h annat y t t r a n d e fälldes d o c k, o c h ett p a r af fruarna r e s o n e r a d e s o m s å, att m a n blef s å m y c k e t h e m m a hos sig själf o c h så m y c k e t b o r t a från allt annat, men d å A n n - L o v i s talat om fredsmötet, h a d e m a n kommit till det r e - sultatet, att o m m a n a n n a r s ingen v ä g gick, nog skulle man g å dit, d å det gällde den saken.
En annan af m ö d r a r n a y t t r a d e, att n ä r världen v a r s å upp o c h n e d v ä n d m å s t e kvinnan gifva sig ut ifrån hemmet o c h s ä g a ifrån h v a r r ä t t e n fanns o c h hur l a g a r n a skulle stiftas.
När s å d e flesta v o r o komna, s t e g Gullan fram och hälsade dem välkomna.
Sedan sjöng Ella, o c h n ä r hon slutat, v a r det A n n - L o v i s ' fur.
Hon s t o d d ä r m e d f r e d s f ö r e d r a g e t framför sig o c h hon v a r g l a d att den stund v a r kommen, då hon skulle få v a r a m e d om att slunga ut p r o t e s - ten mot kriget o c h i n s t ä m m a i krafvet p å en r ä t t - färdig o c h v a r a k t i g fred.
heten.
fredsbudskapet, värld.
Hennes r ö s t b r ö t still- Barnen p å marken lyssnade som till äfven d e till s a g o r ur en underbar De f a t t a d e väl ej allt, men d e a n a d e nog hufvudsaken o c h försfodo, att a n d r a kvinnor be- g ä r d e s t ö d af d e r a s m ö d r a r inför n å g o t mäktigt o c h stort.
A n n - L o v i s t y c k t e, d å hon s å g barnen, att hon h ö r d e en a n n a n liten b a r n a r ö s f, s o m i m i d - s o m m a r h e l g e n f r å g a t sin m o r: " Mamma, s ä n d e du med Ann-Lovis n å g o n r ö s t till s ö n d a g e n? "
D å f ö r e d r a g e t v a r slut, g a f känslan sig uttryck i Gullan l ä s t e upp resolutionen och f r å g a d e om den a n t o g s af s a m t l i g a kvinnor, en applåd.
och det kom ett frimodigt o c h från hjärtat g å e n d e ja till s v a r p å hennes f r å g a.
M a n k ä n d e i den s t u n - den, att m a n ej h a d e r å d att a f v a r a en e n d a röst.
G a m l a o c h u n g a kvinnor, m ö d r a r m e d b a r n o c h äfven män r ä c k t e fram h ä n d e r n a till t a c k o c h f a r - väl.
Till A n n - L o v i s y t t r a d e flera s t y c k e n, d å de gingo förbi henne ifrån f ö r s t a m ö t e t: " Vi skall skynda o s s hem o c h s k i c k a hit flera till kvällen. "
Solvalla-resolutionen röster.
hade inemot tvåhundra N ä r A n n - L o v i s kom in, s e d a n allt v a r slut ute i s k o g s b a c k e n, v ä n t a d e henne ännu t v å, hvilka ej hunnit dit till sista m ö t e t men ovillkorligen h a f v a sina r ö s t e r r ä k n a d e m e d ä n d å.
hjärta läste hon Med d å upp resolutionen ville gladt ännu en gång.
AVI.
Apofekskurs Dokfor Schischkina-Javein, o r d f ö r a n d e rösträttsföreningen o c h l e d a r e af d e s s i ryska sjukhus.
P å f r e d s m i s s i o n till P e t r o - grad.
Den svenska deltagarens intryck.
1Å SIN F Ä R D I M Ä N S K L I G H E T E N S tjänst n å d d e deputationen från H a a g - l k o n g r e s s e n äfven P e t r o g r a d för att i till den r y s k a r e g e r i n g e n, liksom till alla ö f r i g a af E u r o p a s r e g e r i n g a r, i ö f v e r l ä m n a d e resolutioner, s o m f a t - t a d e s p å kvinnokongressen i H a a g.
F ä r d e n från Stockholm till P e t r o g r a d t a r 7 5 timmar, men d e - putationen r ä k n a d e ej m e d trötthet eller b e s v ä r eller ens lifsfara, för att utföra det verk den fått sig anförfrodt.
Den k ä n d e djupt sitt a n s v a r o c h a n s å g ej n å g o t offer för stort för att i n å g o n mån hjälpa världen fram till den fred, den innerst s u c k a r efter.
Men det ä r ej b a r a d e p u t a t i o n e r n a och kongressdeltagarna, som ha ansvar, samma a n s v a r hvilar p å hvarje kvinna, s o m ö n s k a r fred.
Kriget s ä t t e r i n ä r v a r a n d e stund sin p r ä g e l p å allt, äfven p å en r e s a till P e t r o g r a d; i vanliga fall ä r den ju enkel o c h lätt gjord.
Nu fick m a n i stället b e u n d r a den n o r r l ä n d s k a naturen, s e d e s s s t o r s l a g n a älfvar, fruktbara å d a l a r o c h oändliga t r ä d ö k n a r m e d en liten o a s h ä r o c h d ä r, m a n fick s e B o d e n m e d sina b e f ä s t a b e r g o c h Karungi, nu kändt öfverallt, men s o m v e r k a d e s o m n å g r a blockhus o c h en m a s s a j ä r n v ä g s s p å r i civilisa- tionens utkant.
F r a m k o m m e n till P e t r o g r a d, blef m a n g e n a s t i m p o n e r a d af den s t o r a s t a d e n.
I ett o c h annat för den t a n k e n till S t o c k h o l m, fy om o c k N o r r - ström ej ä r s å b r e d o c h stor s o m N e w a eller s å m å n g a v a c k r a b r o a r leda d ä r ö f v e r, s å h a d o c k bägge dessa rinnande v a t t e n midt i s t a d e n en viss likhet m e d h v a r a n d r a.
S e d a n m a n g å t t uppför d e 2 6 0 s t e g e n i m i n a r e - ten i den e n d a m o s k é n i P e t r o g r a d h a d e man en riklig belöning i den s t o r a r t a d e utsikten öfver hela s t a d e n, öfver P e t e r - P a u l fästningen, öfver d e m å n g a förgyllda s p i r o r n a o c h kupolerna, öfver den s t o r a hamnen o c h ä n d a ut öfver hafvet, d ä r m a n i klart v ä d e r kan skönja Kronstadt.
— I R y s s l a n d s t å r den kvinnliga utbildningen o v a n - ligt högt, d ä r finnes m a s s o r a f skickliga kvinnliga l ä k a r e, kvinnorna s t u d e r a juridik o c h de h o p p a s för kvinnor.
p å att från o c h m e d d e t t a å r få p r a k t i s e r a s o m a d v o k a t e r m. m., hvilket d e hittills ej haft tillåtelse till.
De hafva nu, liksom här förut v a r fallet, blott tillåtelse att v a r a mannen till en hjälp, men ä n d å äro d e m å n g a s o m ä g n a t sig å t d e n n a b a n a.
De kvinnliga juristerna hafva en e g e n stjälfständig s a m - manslutning, s o m förut v a r en g r e n af r ö s t r ä t t s - föreningen.
Äfven till ingenjörer o c h arkitekter utbilda sig m å n g a kvinnor, men i hela R y s s l a n d finns det e n d a s t ett universitet, dör män o c h kvin- nor få s t u d e r a g e m e n s a m t o c h det ä r i Tomsk.
Till det universitetet skänkte en rik kvinna en g å n g en s t o r s u m m a m e d det villkoret att h ö g - skolorna upplåts äfven för kvinnor, o c h det skedde.
A n n a r s s t u d e r a kvinnorna för sig, men hafva lika skickliga l ä r a r e s o m sina manliga k o l - leger.
F ö r att bli l ä k a r e f o r d r a s 5 å r s t r ä g n a s t u - dier, vid universitetet, o c h det vanliga ä r a t t n ä r kursen ä r slut, ä r o d e flesta af d e s s a kvinnor r e - dan gifta o c h utom studierna h a d e d å m a n o c h hem o c h b a r n att a r b e t a för.
De ä r o d o c k ytterst flitiga, a r b e t s a m m a o c h a n s p r å k s l ö s a, hvilket g ö r att d e g å i land m e d hvad s o m för d e flesta a n - dra v o r e omöjligt.
Dr Schischkina-Javein, den nitiska, duktiga o c h f r a m s t å e n d e läkaren o c h o r d f ö r a n d e n i den r y s k a rösträttsföreningen, har i å r utom allt annat a r b e t e, haft 6 k u r s e r för utbildandet af sjuksköterskor, en hel del a f dem, u n g a flickor, h a d a g e n efter e x a - men a f r e s t till fronten; hon s k ö t e r o c k s å det l a s a - rett, s o m rösträttsföreningen o c h d e s s l o k a l f ö r e - ningar tillsammans m e d s v e n s k a församlingen i P e t r o g r a d u p p r ä t t a t i en våning n:r 82 Newski Prospekt.
Välskött, rent o c h prydligt v a r detta lasarett, o c h m a n b e t o g s a f en k ä n s l a af stolthet öfver h v a d en rösträttsförening åstadkommit.
In- gen fick k o m m a in i sjukrummen utan att ikläda sig etf stort hvitt förkläde, s o m dolde hela d r ä k - ten; men s e d a n m a n fått d e t t a s t o r a förkläde p å sig o c h druckit af def delikata r y s k a teet, gick m a n in o c h h ä l s a d e p å d e s å r a d e o c h tittade vänligt p å dem, fy s ä g a n å g o t v a r ej lönt, vi t a - l a d e ju ej s a m m a s p r å k.
Alla d e s å r a d e v i s a d e s t o r t a c k s a m h e t, det f ö r s ä k r a d e s från m å n g a håll, o c h s å fort d e blefvo b ä t t r e l ä n g t a d e d e till sina hem, dit o c k s å m å n g a fingo f a r a p å en tid, in- nan d e skulle ut igen.
En oändlig m ä n g d m e d tillfälliga sjukhus fun- nos, hela s t o r a p r i v a t a p a l a t s, enskilda våningar, n å g r a rum blott h a d e upplåtits härtill, o c h a n b l i c - ken af d e s s a r ö d a - k o r s s k y l t a r o c h flaggor, d e s s a o r ä k n e l i g a s m å sjuksystrar, s o m v a l l a d e sina s å - r a d e p å gatorna, i museerna och i kyrkorna g j o r d e etf förfvifladt, b e k l ä m m a n d e intryck.
Äfven de, s o m r e v o l t e r a allra m e s t mot kriget o c h allt s o m b e f o r d r a r krig, kunna d o c k ej l å t a bli att hjälpa s å r a d e, lidande o c h sjuka, o c h i P e t r o g r a d, liksom öfverallt a n n a r s fanns det ej n å g o n s o r t s kvinnor, allt ifrån storfurstinnorna o c h a m b a s s a - d ö r e r n a s döttrar till d e allra enklaste, s o m ej vil- ligt g a f sin kraft o c h sin tid till att lindra det s t o r a lidandet.
Det b e t y d a n d e antalet s å r a d e, s o m s y n t e s p å g a t o r n a b a r a i den staden, lät en o c k - så f ö r s t å, hur gränslöst väl all kvinnlig kraft b e - höfs.
En d a g b e s ö k t e vi etf a p o t e k p å Newski P r o - spekt o c h det e g e n d o m l i g a m e d d e t t a a p o t e k ä r att def u p p r ä t t a d e s för 14 å r s e d a n af en kvinna, s o m ännu innehar d e t s a m m a.
D ä r t j ä n s t g ö r a u t e - slutande kvinnor o c h d ä r gifvas u t m ä r k t a kurser, flitigt b e s ö k t a, för kvinnor, s o m vilja ä g n a sig åt apofeksyrkef.
De t a g a d ä r fullkomligt s a m m a e x a m e n, s o m de män, hvilka s t u d e r a d e t t a ä m n e vid universitetet.
Efter att p å öfligt s ä t t h a anhållit om f ö r e t r ä d e hos utrikesministern, beviljades d e t t a o c k s å d e p u - tationen, som därvid fick tillfälle att framlämna resolutionerna o c h äfven muntligt t a l a om dem.
I ryska rösträttsföreningens lasarett.
- 463 -
Efter ett ögonblicks väntan i en af utrikesministe- riets magnifika salonger blefvo vi införda till excellensen i hans vackra arbetsrum och sutto där ganska länge.
Vi blefvo mycket artigt och välvilligt mottagna och det intressanta samtalet fördes på engelska och börjades af excellensen genast på detta språk, som han naturligtvis talade utomordentligt väl.
Det är ju med ett alldeles särskildt intresse, som man i dessa tider sammanträffar med de män, som leda de olika ländernas utrikespolitik, man hoppas ju mer än vanligt af dem just nu, och det kan ju aldrig vara förmätet att hoppas, det ens hopp inte kommer på skam!
Men man v e t ingenting och man kan ej tro någonting, en enda sak är säker och det är, aft en fred kan ej slutas utan aft början därtill blir gjord en gång.
Och kvinnorna ha gjort början; de ha själfva gått till de krigförande och till de neutrala och er- bjudit dem denna början.
Det första af de många svåra stegen, som en gång skola leda till det stora målet, är taget, inget särskildt land har be- höft taga det, de maktlösa kvinnorna gjorde det i hopp och förtröstan om att de många nästa ste- gen snart skola följa.
I dessa dagar sammanträda de olika deputatio- nerna, eller ha kanske redan träffats, i Amsterdam, för att redogöra för sina respektive intryck och upplefvelser, och säkert följas de af nästan hela världens kvinnor med tankar och förböner och förhoppningar aff det lilla senapskornet snart må växa ut till ett stort träd, som öfverskyggar hela världen.
Utan det lilla fröet eller kornet blir det aldrig något träd, därför gäller det nu att noga taga vara på hvarje möjlighet, och, som förut är sagt, af hvarenda en af Sveriges kvinnor, höga och låga, gamla och unga, väntar man att de som släktenas mödrar och lifvefs bevarare, skola göra allt hvad i deras makt står för att senaps- kornet må falla i god jord.
Turen ville att deputationen återkom till Stock- holm just på kvinnornas stora fredssöndag, och glädjen och stoltheten i Stockholm öfver aft de svenska kvinnorna visade sin fredsvilja på detta vackra sätt var stor.
Nyheten härom och om det ståtliga sätt, på hvilket denna opinionsyttring utfördes, telegraferades genast till högkvarteret i London och till flera andra håll.
Förhoppningarne på de svenska kvinnornas stöd i fredsarbetet steg ännu högre än förut.
Må det ej komma på skam, om det skulle sättas på ännu större prof!
Skralfmasken.
Af RICHARD VALLNER.
(Forts.) |M, JAG TÄNKTE B E DIG OM EN tjänst, sade han litet dröjande.
Det var fråga om de där spa- darna, jag tänkte, när du ändå far till bruket efter dem, så kun- de du kanske göra en liten afsfickare till Jönsson i Norrgården på samma gång och kräfva honom på betalning för höt, som han köpte af mig i förra månaden.
Vid ordet tjänst gick en ryckning genom Lars Nilsson, och han reste sig hastigt, i det han yttrade: — Jovisst — jovisst — det var de där spa- darna ja, som jag skulle hämta — och så pengarna för höt, ja — jo det skall jag visst göra.
— Jaha ja, jag trodde det, du är ju så hjälp- sam, sade Sven Persson och efter en liten paus tillade han: — Nå, du har haft länsman här, såg jag.
Det var la något viktigt ärende, eftersom han kom i uniform.
Lars Nilsson såg på honom med en lång blick.
— Han kom med lagsökning för en förfal- len revers.
Sven Persson blinkade, och hans ansikte såg uf som ett enda stort, ironiskt löje.
— Jaså, en förfallen revers.
Och hur stor var summan då, om en får fråga?
— Tiotusen kronor.
Det är sparbanken, som sagt upp sitt lån, för aft jag inte betalte amorteringen i rätt tid.
Sven Persson blinkade igen.
— Jaså tiotusen kr., det var en bra sum- Institutet för kvinnliga läkare.
ma det — tiotusen kr.
Som sagdt, det var en bra summa det.
Ja, adjö med dig, du glöm- mer inte bort spadarna då och de där pen- garna för höet — det är 50 kronor han skall betala.
Då han gick genom förstugan, hörde han Lars Nilssons husfru jämra sig i yrsel inne i sängkammaren, och ute på gården stodo bar- nen i en flock och väntade med rädda miner, aft han skulle aflägsna sig.
Sven Persson kastade en granskande blick öfver gården och ägorna, som ville han göra eff öfverslag, hur mycket alltsammans kunde vara värdt.
— Det blir förstås konkurs, mumlade han.
Tiotusen kronor, det är allt en bra summa det — bra, när en har ' et i k a s s a s k å p e t.
.
.
Men se, han är ju så obegripligt tjänstvillig, Lars Nilsson, se.
Då han kom hem, hade han ingen ro att fa itu med något arbete, utan tillbragte åter- stoden af dagen med att hålla utkik på Ner- gården.
Och på samma sätt gick det de föl- jande dagarna.
Sven Persson, den förut så driftige och energiske landtbrukaren, tycktes ha blifvit så godt som likgiltig för arbetet på sin gård och öfverflyffat allt sitt intresse på granngården.
Från tidigt på rnornarna till sent på kvällarna gick han uf och speja- de ditöfver eller sprang omkring i bygden och uppsnappade alla nyheter han kunde få fag i om Lars Nilsson, och den stående fras, hvarmed han på sitt vanligen spefulla sätt af slutade alla samtal i ämnet, var: — Ja, se han är ju s å villig och fjänsfaktig, Lars Nilsson.
Det gick så långt, att hans uppträdande började väcka uppseende i socknen, och man förargade sig allmänt öfver hans gyckel med Lars Nilsson, ty om också ingen ansåg sig ha råd eller lust att träda emellan och hjälpa Nergårdsbonden ur hans svårigheter, så tyckte man dock, aft det var opassande, alt drifva skämt med en hygglig och besked- lig mans olycka.
Men Sven Persson fog in- gen notis om deras prat, han var tillräckligt rik för aft inte behöfva bry sig om, hvad an- dra menade om hans uppträdande, kanske hade han ej ens reda därpå, fy hans intresse för grannen var nu så stort, att han knappast hade tankar öfver för något annat.
Han viss- te, aff Lars Nilsson gjorde de yttersta an- strängningar för att uppbringa de 10,000 kro- nor, som skulle rädda honom från koukurs, men han visste också, aft dessa ansträngnin- gar hittills varit förgäfves, och han hyste intet fvifvel, att det skulle bli likadant i fortsättningen.
Men icke desto mindre för- satte de honom i en ständig spänning, redan på förhand kände han hvarje nytt försök Lars Nilsson ämnade göra, och hans oro, in- nan han fått reda på utgången, var knappast mindre, än om det gällt hans egen gård.
Det var infe bara Lars Nilsson, som hade dålig sömn och aptit under denna tid, Sven P e r s - son vakade och fastade med honom, och hans förut ganska välfödda kroppshydda magrade så, att kläderna slängde kring ar- mar och ben, när han gick; men alltjämt låg dock det ironiska löjet som en grinande mask öfver det slätrakade, knotiga ansiktet.
- 464 - En afton, då Sven Persson satt på utkik i sitt fönster, såg han postbudet komma med ett bref till Lars Nilsson, som stod ute på sin gård och lagade en släde.
Han såg Lars Nilsson öppna brefvet och därefter sjunka ihop på släden, som om han träffats af ett hårdt slag.
Sven Persson tog på sig mössan och skyndade öfver till Nergården, där Lars Nilsson alltjämt satt kvar på släden så för- krossad af smärta, att han ej tycktes obser- vera grannens ankomst.
Men då denne ett par gånger harklade, reste han sig upp, och i den blick han fäste på Sven Persson låg ett sådant uttryck af undergifven sorg, att denne aldrig tyckte sig ha sett något liknande.
— Hm, jag ser, att du håller på och lagar din släde, sade Sven Persson, och det ryckte i hans ansikte som af undertryckt skratt.
Ja- ha, det är ju marknad i köpingen om torsdag, så jag kom att tänka på, att du kanske kun- de fa med dig ett par tjog ägg åt mig och sälja åt handlarn vid torget.
— Jovisst, det skall jag gärna göra, svara- de Lars Nilsson med stillsam beredvillighet; jag har ju ändå ett ärende däråt.
Och Sven Persson återtog: — Du fick ett bref, såg jag — goda nyhe- ter, hoppas jag.
Lars Nilsson skakade på hufvudet.
— Det var från min svåger i Bankesta; han hade lofvat försöka hjälpa mig med de tio- tusen kronorna, men nu skrifver han, att han haft motigheter, så han kan inte göra något för mig.
— Jaså, han kunde inget göra.
Jaha, det är svåra tider, och litet hvar behöfver sina pen- gar.
Det är inte godt för dem, som sitter och har lån i såna här tider.
Kanske hade Sven Persson väntat, att Lars Nilsson skulle framställa en begäran om hjälp, för att han skulle komma i tillfälle att riktigt känna sin makt och njuta af nöjet att afslå hans bön, men denne endast befrakta- de honom med sin .sorgsna blick och ytt- rade: — Det var mitt sista hopp.
Hade jag bara kunnat skaffa dessa tiotusen kr., skulle jag nog klarat gården, men nu är det slut för mig.
Det gör inte så mycket för min skull, men Elin hon sörjer, så jag är rädd hon håller på aft mista förståndet.
Sven Persson knep ihop ögonen, som om han skyggade för solen.
— Tiotusen — jaha, det är mycket pengar det; det är godt för dem, som har det på kistbotten ...
Ja, adjö med dig, du glömmer inte bort äggen då, som jag talte med dig om, för du är ju alltid så villig och snar till att hjälpa.
Då Sven Persson kom hem, gick han upp på sin kammare, och efter att ha riglat dör- ren, dragit ner rullgardinen och tändt lam- pan, ty det hade börjat skymma på, öppnade han kassaskåpet, fog fram sina pengar, ra- dade liksom förra gången upp dem på bor- det och räknade dem.
Efter att ha konsta- terat, aft summan stämde, lade han åter in dem i kassaskåpet, drog upp rullgardinen och blickade bort mot Nergården.
Men där var ingenting mer att se, Lars Nilsson hade lämnat släden, och det upplysta köksfönst- ret var det enda, som vittnade om, att det fanns lif i gården.
Sven Persson gick ut i ladugården för att se till, att tjänarna förrättade sina sysslor or- dentligt, men efter en stund dref oron ho- nom ut på vägen, och han gick ända fram till Nergårdens grind.
I flera minuter stod han där och spejade, tills kylan tvang honom att röra på sig.
(Forts.)
(15 gr.), 272 — 3 cicl .grädde, 2 ägg, 2 tsk.
salt (10 gr.), V * tsk.
hvitpeppar, 1 tsk.
socker (5 gr.).
Till panering och stek- n i n g: 1 ägghvita, 2 msk.
stötta skor- por, 1V2 msk.
smör (30 gr.).
B e r e d n i n g: Gäddan fjällas, ska- res upp i ryggen och flås utan att skinnet skadas.
Den tages ur, sköl- jes val, torkas med en fiskhandduk, fläkes, och ryggbenet tages bort.
Fiskköttet skrapas fint, intet ben eller fjäll får medfölja, väges, blan- das med det kalla smöret och drif- ves 4 — 5 ggr genom köttkvarn.
Mas- san stötes därefter i stenmortel med trästöt, tills den är fin och sam- manhängand e.
I ett fat vispas ägg- gulorna, mjölet, grädden och kryd- dorna; denna blandning inarbetas m a t s k e d s v i s i färsen, som bör röras omkr. 1 tim., hvarefter den pas- seras.
Sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna, och färsen af smakas noga.
— Skinnet skrapas, skölj es, skares i form af en sköld- padda och utbredes på en plåt, smord med det kalla smöret.
Fiskfärsen utbredes därpå, strykes jämn med en sked, doppad i ljumt vatten, och penslas öfver med ägghvitan.
Den gräddas i ordinär ugnsvärme omkr. 20 min., pröfvas med en vispsticka om den är färdig, flyttas försiktigt med en fiskspade på ett varmt fat och garneras med persilja, kräft- stjärtar eller frästa champinjoner.
Serveras med hummer-, kraft - eller champinjonsås.
— Färsen kan äfven läggas omkr. fiskbenet (hufvudet och stjärten få sitta kvar) och formas som en gädda, anrättas och ser- veras som i föregående är sagdt.
SVALOFS iiiiniiHiniMiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiuiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii Världsberömda.
SINGER C:0 SYMASKINS AKTIEBOLAG på SNABBKOKANDE KORNGRYNS- FLINGOR xJÄSTJWLJ tillverkas utestufonde af Bästa svensRa tvåradiga Rorn, duga titt gröt, Vötting, ^soppor, puddingar, BaR- verR, tebröä, pannRaRor m. m., lämna ocß en vätsmaRande, näringsriR, fuftRomtigf ren föda samt tättsmätt finnas att fä i ßvarje vätsorferad specerifianäet.
Mf magen Allmänna Svenska Utsädes A.-B., SVALÖF nilllllUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIMIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIMIlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllU » " Om dagar I veckan ÖREBRO KinTfiw-fflBfl ' K.
För hvitlackering Hirnes ingen färg som bättre ägnar sig därtill än emaljfärgen e r f o r d r a s ej för a t t f r a m b r i n g a frisk Chinalack.
Hållbar, spegel- och v a c k e r h y, d e t behöfs blott blank, porslinshård.
Arsenik- fri enl. nya giftstadgan.
Tag inga mindrevärdiga efterapn.
Svensk, med guldmedalj belönad tillverkning.
Erhål- D e n verkar vid ständigt bruk les hos alla färghandlare.
Fabrikanter: Dorch, Bäcksln af s a m m a som WTVAH .. Göteborg och Stockholm.
6 C s o s A YVY-Tvål B &gt;) ett hudens vård ": S " Bland alla de medel, som \ • rekommenderas för bevarande eller • 5 förbättrande af hyn, anses borax- g • benzoé " såsom det bästa.
— • • Mot finnig och oren hy är bästa • medlet en längre tids begagnande • S af borax benzo&amp;fcvål.
a läses en annons i IDUN I Gahns i Borax Benzog tvål i S har sedan gammalt stort för- • ^ troende.
Pris 50 öre st. FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; uppstekta köttbullar med potatis; mjölk; kaffe eller te.
Middag: Makaronipudding med skinka; rabar- berkräm med mjölk.
Redigerad af LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; E l i s a b e t h Ö s t m a n - S u n d s t r a n d.
hafregrynsgröt med mjölk; ägg; kaffe eller te.
M i d d a g: Kotletter af kalf- tnneh.
af Elisabeth östmans Husmo- färs med spenat; filbunke med pep- derskurs i Stockholm.
parkakor.
FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR RECEPT: KÖKSALMANACK VECKAN 18 — 24 J U L I 1915.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; biff af svinfilé med stekt potatis; mjölk; kaffe eller t e med tunna hvete- käx.
M i d d a g: Vårsoppa; färserad gädda med hummersås; jordgubbar med vispad grädde och potatistårta.
MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; hafregrynsgröt med mjölk; ägg; kaffe eller te.
M i d d a g: Kokt, rimsaltad oxbringa med potatismos; saftsoppa med mannagrynsflammeri.
TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; haf remjölsvälling; delikatessill med färsk potatis; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Bräckt skinka med stuf- vade sockerärter; smultron med mjölk.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; bräckt oxbringa med potatismos (res- ter från måndag); mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Stekt rödspotta med potatis; risgrynspudding med saft- T u n n a h v e t e k ä x (omkr. 60 st.).
40 gr. smör, 1 i / s ctoL mjölk, 1 msk.
socker (15 gr.), 225 gr. prima hvete- mjöl.
B e r e d n i n g: Smöret lägges i en kastrull, mjölken ihälles och värmes så mycket att smöret smälter.
Mjö- let siktas i ett fat och blandas med sockret.
Mjölken tillsättes, litet i sänder, och degen arbetas med slef, tills den är smidig och blank.
— Den öfvertäckes med en duk och får stå på varmt ställe under utbakningen.
— En tredjedel af degen utbakas i sänder.
Degen utkaflas tunt och spän- nes ut på en väl rengjord och smord plåt.
Kakan naggas väl och skares med sporre efter linjal i 1 dem.
långa och 7 cm.
breda bröd.
Dessa gräddas vackert rostgula i ej for varm ugn, skäras itu efter de spor- rade ränderna och serveras till kaffe eller t© med smör eller apelsin- marmelad.
trollmedel i oordning använd och e r h å l l e s för 5 0 ö r e p r s t y c k då Apoteket Vasens Laxérmarmelad.
i h v a r j e v ä l s o r t e r a d affär från Är ett behagligt och effektivt afförings- Y s t a d till H a p a r a n d a.
medel.
Pris 1 kr.
per ask.
Finnes å Österlin &amp; Ulriks ons Tekn.
Fabrik, Ystad.
alla apotek.
H u m m e r s å s (f. 6 pers.).
1 msk.
smör (20 gr.), 1 kula kräftsmör (10 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), 3 del.
fiskbuljong, 3 del.
grädde, 1 burk Bästa putsmedel hummer (V lit.
), salt, socker, hvit- peppar, 1 — 2 äggulor.
för alla metaller.
B e r e d n i n g: Smöret och kräf t- smöret fräsas med mjölet 2 min., fiskbuljongen och grädden spädas på, och såsen får koka 5 min.
Ägg- gulorna vispas upp, tillsättas i så- sen, som därefter får sjuda.
Hum- mern skares i små bitar och till- Världshistoria, Strindbergs Skriftet sättes i såsen, som därefter röres m. m. till 5 å 10 kr.
pr månad.
mycket försiktigt, så att hummern NORDISKA BOKAGENTUREN, ej går sönder.
Afsmakas med kryd- S t o c k h o l m I. dorna.
— Användes färsk hummer, beräknas en hummer för 6 personer.
Järnvägsförbindelser: ^ Af skalet beredes då hummersmör, Till K r i s t i a n i a, 13 timmar från S t o c k h o l m, ^sAv^ och såsen kokas af hummers; 7 timmar från G ö t e b o r g, 13 timmar från Malmö.
\ P o t a t i s t å r t a (f. 12 pers.).
150 Från Kristiania bekväma järnvägsförbindelser med Guldbrandsdalen och gr. godt smör, 3 ägg ", 3 hg.
socker, Valdres, där utmärkta turisthotell finnas.
2 hg.
kokt, kall, rifven potatis 150 gr. sötmandel, 6 bittermandlar.
T i l l p a n n a n: 15 gr. tvättadt smör, 3 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Smöret tvättas och röres, tills det är hvitt och pösigt.
Äggen och sockret vispas 20 min.
går genom Norges mest storslagna högfjällslandskap och är snabbaste och blandas därefter med smöret.
vägen ned till Vestlandets fjordar.
Tågen medföra restaurant- och ut- Potatisen tillsättes jämte den skål- siktsvagnar.
Hesetid 12 timmar.
Till Trondhjem 23 timmar fr. Stock- lade och malda mandeln, och massan holm och 15 timmar fr. Kristiania.
Brochyrer och upplysningar gen.
" Tra- fylles i väl smord och brödbeströdd fikdirektören, Norges Statsbaner ", Kristiania.
stekpanna och gräddas i ej för varm ugn omkr. 40 min.
Tårtan tages ut ur ugnen och får stå 10 min,, innan den stjälpes upp.
När tårtan är kall glaseras den med vatten- glasyr och beströs, om så önskas, med 20 gr. finhackade pistacier.
Ser- veras som efterrätt med vanilj- eller citronsås.
Kontoret 21 66.
G O T E B O R G.
Butiken 11 31.
4 u S Trollkonst £K6TRÖr15 S S Hemmet I iduns Hjälpreda för • läses under rubrik S SJU Filialer alla större platser.
— Mordisk Familjebok, — Kom ihåg insamlingen f de nödlidande Polen / N (Kristiania. — Bergen) Kokt, r i m s a l t a d oxbringa (f. 6 pers.).
1 Va kg.
rimsaltad bringa, 2 Va ut- vatten.
B e r e d n i n g: Bringan sköljes, på- sattes i kallt vatten, får hastigt koka upp, skummas väl och får koka 15 min.
i 100°.
Spadet afkyles därefter till 82 — ' 83°, och i denna värmegrad får köttet ligga 3 Va tim., eller tills det är mört.
Köttet skares i jämna bitar och serveras med potatismos eller brynta kålrötter samt litet af spadet, befriadt från fett, och fransk eller engelsk senap.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; strömmingslåda med potatis; mjölk; R i s g r y n s p u d d i n g (f. 6 pers.).
kaffe eller te.
M i d d a g: Kött- F ä r s e r a d g ä d d a (f. 6 pers.).
grotta med kokta grönsaker; citron- 6 hg.
gädda = 220 gr. skrapadt fisk- 2 del.
karolina-risgryn (2 hg.
), 3 mjölk, kallskål med skorpor.
kött, 125 gr. smör, .. 1 / msk.
mjöl msk.
smör (60 gr.), 1 Va Va t s k.
salt (3 gr.), 2 msk.
socker (30 gr.), 20 sötmandlar, 10 bitter- mandlar, 40 gr. vanliga russin, 3 ägg.
T i l l f o r m e n: Va msk.
smör (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Risgrynen sköljas i Stockholm.
kallt vatten, skållas i hett vatten, upphällas i durkslag, öfverspolas med Regeringsg.
3 2.
kallt vatten, få afrinna, påsättas därefter i den kokande mjölken och Detalj &amp; Eng ros.
få koka mjuka, hvartill åtgår omkr. 2 — 2V2 tim.
Gröten upphälles och blandas genast med det kalla smö- ret, kryddorna, den skållade och Damernas paradis.
malda mandeln samt de väl sköljda, förvällda och urkärnade russinen.
När gröten är kall, iröras äggulorna och Är Skandinaviens största firma för Sidenvaror, de till hårdt skum slagna ägghvi- torna.
Massan hälles i smord och brödbeströdd pajform och gräddas i Sammet, Spetsar, Band, Ylle- och Bomullstygen ordinär ugnsvärme omkr. 1 tim. Ser- veras varm med sylt, kompott eller Damunderkläder, finare Tricotage, Handskar.
saftsås.
Damast- ocb Drfilldukstyger.
Lakanslärft.
Percaler.
Bolstervar.
Handdukar.
Mattgångar.
Mangelduk.
Badkapptyg.
Hvita o. kulSrta Bomullstyger Rikhaltigt urval af Linne- och Bom ul I s a r t i k l a r.
Levererar fullständiga Broderier.
Spetsar.
Färdigsydda damunderkläder, Dag- och natt- skjortor, hvita o. kulSrta skjortor, m. m. Linneuppsåttningar för Hotell Restaurationer, Sjukhus, Badhus, Ångbåtar och Privathem samt Brudutstyrslar.
1 2 P. D-Korsetter, Damkonfektion, alla slag.
Landets största delalj-Damskrädderi.
Lyxbeställningsafd.
2 tr. upp.
Populärafd.
1 tr. Profver &amp; kosfnadsförslag franco.
Priserna erkändt lägre än i utlandets Sidenhus.
K ö t t g r o t t a (f. 6 pers.).
Va kg.
benfritt innanlår af oxe, 150 gr. späck, 2 tsk.
salt (10 gr.), Va tsk.
hvitpeppar, V2 tsk.
socker 1 del.
finstötta skorpor, 1 ägg, 1 äggula, 1 msk.
mjöl (10 gr.), 2 Va — 3 del.
grädde eller mjölk.
T i l l b r y n i n g: Vi kg.
flottyr.
T i l l k o k n i n g: 1 Va lit.
ef t er- buljong.
- 465 - Lotterna i Stockholms Fjällkoloniers Lotteri, Andra dragningen, äro utkomna och erhållas efter rekvisition, märkt X 1, adress: sändas mot postförskott å 2 kr.
pr lott + porto samt kostnaden för drag- ningslista, som utan särskild begäran tillsändas enhvar, som skriftligen rekvirerat lott.
Dragningslista utkommer 2 å 3 veckor efter dragningen.
imiMHiwinMiM Dragning i S e p t e m b e r 1915.
Fjällkolonilotterict, Artiller w^mm H v a r 8:e lott vinner.
" Ett idealhem " Motorbåt, " Bäcken ", Tafla af C Högsta vinst: (konstnärligt komponerade tor, gardiner, ljuskronor och prydnadsföremål till sal, hvardagsrum, säng- kammare och barnkammare), värde 9,000 kr.
ma H. Neujd, 5, 0 0 0 kr.
3, 0 0 0 kr.
kr.
e t c, sammanlagdt 11 vinster i värde om minst 1,000 kr.
(se vinst- listan, som medföljer hvarje rekvirerad lott), 3 6 5 vinster om 9 0 0 — 1 0 0 kr., 1,200 vinster om 9 0 — 4 0 kr., 1,680 vinster om 3 9 — 2 5 kr., 3,650 vinster om 2 4 - 1 0 kr.
etc BEUGT OXENSTIERNA, Lägsta vmstvarde 5 kr.
Tillhopa 10,000 vinster Lotteriets föreståndare.
och färsen arbetas ytterligare V2 tim.; under tiden påspädes grädden mat- skedsvis.
Färsen pröfvas om den är tillräckligt kryddad och lagom fast.
Den formas därefter till 2 aflångt runda bullar, hvilka kokas i den heta flottyren, tills de fått en vacker brun färg.
Färsarna läggas då i den kokande buljongen och få koka med slutet lock 1 tim.
De upptagas, skäras i skifvor, garneras med per- silja och serveras med grönsaker.
Rester a f köttgrotta skäras i tunna skifvor och serveras till smörgås- bordet.
ARO AF BASTA KVALITÉ &amp; OM SORGS FULLASTE UTFÖRANDE Af E r n s t F Ö R S Ä L J A S ÖFVERAUT B e r e d n i n g: Köttet torkas med en duk, urvriden i hett vatten, be- frias från hinnor och senor, skares i t ärningar och drif ves 7 — 8 ggr genom köttkvarn.
Späcket skrapas och skares i f i n a tärningar.
Färsen blandas med kryddorna och späcket och arbetas kraftigt V2 tim., hvar- efter skorporna, det uppvispade äg- get, äggulan samt mjölet tillsättas Om hvarje svensk husmoder använde " S n a b b K o k a r e n " skulle millioner kunna sparas i bränn- slcåtgång.
Eldas med affall från ved- boden etc.
Kokning på några minuter.
Prospekt .. och intyg sändas gratis och franco.
Öfver 30,000 st. sålda i Sve- rige.
Pris pr st. 8 kr.
fraktfritt mot efterkraf.
C .V.
Rundström &amp; Cg.
Järnaffär, Norrköping.
$m6qt&gt;arna M S - M B O K innehåller öfver 1,000 recept, praktiskt prof ÖARALISA.
vade, och har vunnit en enastående stor spridning öfver hela lan- det.
Till salu i alla boklådor.
Den sändes mot likvid i post- anvisning eller mot post- förskött portofrift från Iduns Expedition - - Stockholm.
- Pris inbunden Kr.
5: 50.
- 3 upplagan 30,000 exemplar.
Jotson.
(Forts.) En förblindande storm piskade land- skapet, själfva jorden tycktes darra, men det skyddslösa barnet i sin hvita, genomdränkta klädning frågade hvar- ken efter hagelkornen eller de ljun- gande blixtarna.
Allt timligt, obe- haget a f de våta kläderna, som klibbade fast vid den späda fi- guren, släpandet a f trötta fötter i skvalpande skor, förbleknade un- der en känsla af varmt medlidande och rik mänsklig kärlek.
Likväl var vägen grymt lång, och ibland ville de ifriga fötterna vika sig af ren svaghet, endast för att träffas af stränga bannor från den villiga ande, som vägledde dem.
» Det här duger e j, du springer ej fort nog, » sade hon, då till sig själf strängt.
» Hvad, kyrkbyn är ännu ej i sikte, du måtte vara en rik- tig liten trögmåns, Siri! » Men till sist skymtade den väl- komna synen af aflägsna hus fram genom skymningen af den mörknande dagen, som tedde sig spöklik under den orangegula, alltjämt hotande skyn.
/ Det var ett eländigt litet spek- takel, som presenterade sig själft, vid dr Hallings dörr — ett uttröttadt barn i solkiga, missprydande kläder, som en gång hade varit hvita.
Den stora chiffonhatten, som hade blifvit alldeles tillplattad under stormens våldsamma utbrott, satt genomvåt på hennes hufvud.
Opal, ej längre ett mjukt, knollrigt föremål för be- undran, täckte trappstegen med mär- ken efter smutsiga fötter.
Hans hvita päls hade lidit lika mycket som Siris klädning; både barn och hund hade offrat sig för en barmhärtig- hetsgärning.
Dr Hallings droska stod framför porten.
Han besvarade själf unga fröken Karkers knackning.
» Store Gud! » utbrast han.
» Hvad i all världen gör du utomhus i det här vädret, och våt inpå bara skin- net till på köpet? » Med snabba, ängsliga tonfall berät- tade Siri sin historia.
Hon frågade ej, om dr Halling ville komma med, hon blott drog honom hän mot vag- nen med ett par ifriga händer.
» Men, min lilla vän, » invände han, » jag har en annan patient åt ett motsatt håll, som jag först måste besöka.
Säg fru Lund att jag ge- nast efter min återkomst: kall fara till henne. » Tårar trängde fram i de vida, blå, barnsliga ögon, som bönfallande höj- des mot hans.
» Kommer doktorns andra patient att dö? » frågade hon.
» Det hoppas jag e j.
Det är gamla fru Tomander uppe på herrgården. » » Hon har lefvat så länge, » menade Siri tankfullt, » och Baralisa — det är hvad.
Lund kallar henne — har just nyss börjat lefva.
Hon ar myc- ket, mycket viktigare än gamla fru Tomander.
Åh, snälla, goda doktor Halling, far först till stugan.
De äro så rädda och ensamma där. » Hon klängde sig fast vid honom i en paroxysm af vädjan, och hennes enträgenhet hade sin verkan på den maklige mannen.
» Nå, det blir väl bäst då, att du får din vilja fram, » sade han god- modigt.
» J ag skall samtidigt köra dig tillbaka.
Svep in dig i fallen. » » Tack så rysligt mycket, » svarade barnet, i det hon tog Opal i sina armar roch lyfte upp honom i dok- torsdroskan.
De voro båda så våta och nedsmorda, a t t det betydde föga för klädningen huruvida Opal strök sig mot hennes knän eller låg vid hen- nes fötter med sin nos på de tunna sandalskorna.
Medan de snabbt körde vägen fram, af handlade «Siri » konvulsioner » med doktorn på ett lillgammalt sätt och bad honom ägna sin särskilda vård åt Baralis a, emedan Lunds aldrig hade haft en baby förut.
Han lyssnade till barnets prat med en viss munterhet, men samtidigt kände den prosaiske provinsialläka- ren en stockning i sin strupe.
Den s tora vänligh e ten hos den lilla varelsen kom likt en solstråle in i hans arbetsdag.
Hennes vidhjärtade sympati rörde någon länge förstum- mad sträng i hans hjärta.
» Var lugn, min lilla vän, » sade han, när han satte ned henne vid fru Karkers villa, » jag skall göra allt hvad jag kan. » Siris hastiga blick tackade honom mera vältaligt, än ord.
» Kom Opal, » skrek hon och sprang upp för trädgårdsgången, » jag är rädd, vi komma litet för sent för herr Västermark.
Den här vägen Opal; mamma sade att vi skulle komma in från verandan.
Hon bryr sig ej om a t t vi äro våta, emedan hon älskar regnet.
Hon skref ett poem därom i morse. » » Halfva sommarens behag ligger i dessa plötsliga och vackra skurar, » sade fru Karker just som en smal skugga föll längs de rosafärgade för- hängena.
Hon såg upp och ryckte till.
Där framför henne stodo Siri och den pobelsmutsiga Opal, den senare hop- pande upp på herr Västermark med gyttjiga tassar, den förra ristande tillbaka sitt lösa, fuktiga hår, hvil- ket hängde likt råttsvansar kring hennes jäktade lilla ansikte.
En blick a f afsky, blandad med vrede från moderns ögon träffade Siri likt ett slag.
I ett ögon- blick fattade hon att hon hade så- rat sina kära därhemma.
Hon kom aldrig rätt ihåg, hvad som sades.
Hon visste blott att fru Karker scha- sade henne och Opal ut ur rummet med ett utrop af harm och stängde dörren efter dem med ett så tydligt ogillande, a t t det var omöjligt kom- ma fram med en förklaring om dok- torn och Baralisa.
Skymningen föll på, men ännu intet tecken från.
hennes moder, och Siri stannade sorgsen i barnkamma- ren, sysselsatt med sina egna besvä- rande tankar.
» Hvad gör dom därnere? » frågade hon, när Anna, barnjungfrun, kom för att lägga henne.
» Herr Karker återkom från stan, innan herr Västermark hade rest », svarade hon, » å nu ska han stanna te middan; å vagnen ä befalld vara framme klockan nie.
Dom spisar på verandan, eftersom de ä vackert igen. » Anna borstade barnets hår, som glittrade likt guld i den försvinnande dagern.
» Kom Anna ihåg att gå till Lunds, som jag bad om? » frågade Siri.
» Jaa då.
Lillan ä mycke bättre — å de va för doktor Halling kom så hastigt.
Hade han ej anländt som han gjorde, sa dom, skulle hon ha dött i en annan konvulsjon.
Nu tror han, a t t de värstai ä öfver.
Fru Lund va mycke glad. » Siri drog en suck af lättnad.
» Det värsta a f allt är, » tillade hon, » att jag har gjort mamma missnöjd, men åhl jag är så nöjd, a t t Baralisa kommer att lefva. » Siri gick t i l l det öppna fönstret och lutade sig ut.
» Anna, * sade hon, » lukta ej dessa hvita liljor bra godt?
Några af dem äro längie än jag.
J a g plockade en stor bukett i morse för barnkammaren.
Mamma säger, a t t jag alltid måste ha blommor där, emedan de göra små flickor goda och snälla. » Liljerabatten skickade upp sin be- hagliga doft med slösande ymnighet.
nedifrån.
» Kom, de ä tid på att Siri går te sängs. » Den opoetiska Anna gjorde henne i ordning och skyndade i väg, i det hon skrattade vid tanken på, att blommor kunde hafva någon moralisk inverkan på karaktären.
Siri väntade tills de tunga fotstegen dogo bort och sprang därpå upp ur sängen och skakade loss håret, som Anna hade lagt upp i en prydlig fläta.
Hastigt tog hon ut från den höga, gröna vasen alla de vackra liljorna, som hon hade plockat tidigare på dagen, och smög sig barfota ned for spiraltrappan i sin hvita spetsnatt- dräkt.
Hon kunde höra rösterna på veran- dan.
— Till sin stora förtjusning uppfångade hon moderns musikaliska skratt.
Med ljudlösa steg sväfvade hon likt en månstråle genom det långa franska fönstret, och i det hon stannade, såg hon rakt på herr Västermark, som satt bredvid hennes moder.
» Jag tänkte herr Västermark skulle tycka om att få några blommor med sig till staden, » sade hon med sitt älskliga småleende och räckte fram sin bukett madonnaliljor öfver mid- dagsbordet.
» Detta blir en näpen liten episod att berätta mina läsare, » sade han, medan han tackade och smekte Siri.
» Flickan med liljorna — jag skall ej glömma det. » När fru Karker sent om kvällen smög sig upp till barnkammaren för att kyssa sin lilla flicka, fann hon Siri ännu vaken och väntande på att få berätta modern sin historia.
Medan denna lyssnade till den enkla, barnsliga förklaringen, fylldes hennes ögon med tårar.
» Du handlade rätt, » hviskade hon, » och du har gifvit mig en läxa.
J a g tänkte endast på mig själf, men du hade den verkliga kärleken i hjärtat.
J a g skall i morgon gå och besöka Baralisa — vi skola gå till- sammans du och jag. » Siri smålog och kröp ned bland kuddarna.
» Åh, så roligt det blir! » mumlade hon och somnade.
Slut.
KLÅSSE GRAN O C H SVARTEN.
För Idun a f A l b i n Widén.
Det är en härlig morgon i högsom- martiden.
I den breda dalgången, som genomflytes af en liten å, ligga de små bondgårdarna, rödmålade, med hvita knutar, och hvar och en med sin lilla trädgårdstäppa omkring sig.
Gårdarna äro spridda utan ordning, som smultron på en skogsglänta, och mellan dem ligga ängar och åker- lappar, väl skilda åt medelst gär- desgårdar.
Och kring hela taflan bil- dar furuskogen en mörk ram.
Från vindskammaren i en af de små trefliga bondgårdarna höres musik.
Därinne sitter gårdens dräng och lå- tar på bälgaspelet.
Han är endast iklädd skjorta och byxor och har de bara fötterna instuckna i ett par träskor, med hvilka han emellanåt sparkar i takt med spelets spruckna toner för att förhöja effekten.
Kring munnen ligger ett drag af godmodig- het, som föga öfverensstämmer med de små stålgrå, knipsluga ögonen.
Drängen heter Klas Gran och är känd i byn för sin styrka, sitt drag- spel och sin husbondes istadiga ung- häst.
D. v. s., dessa » egenskaper » har han icke alltid haft.
Hans styrka vann ryktbarhet, först då han för ungefär ett år sen ensam » klarade af » ett halft dussin rallare vid ett bröllop.
Hans dragspel har blifvit kändt vid dansbanan under pågå- ende sommaren, ity att Spetar-Kalle hastigt skildes hädan vid ett sup- gille på » Karl-dagen ».
Hvad slutligen den sista » egenskapen » beträffar, så hade den vid första vinterns timmer- körning blivit vida känd och omtalad.
Nu kommer husmodern in i kam- maren.
» Ja, du är dig lik, Klasse, » säger hon leende, » men nu måste du hjälpa till med en del saker, som vi ä ' tvungna att sköta om, innan folket börjar komma. » Klas kastar spelet i en vrå och är färdig att följa med på två minuter.
» Det är sista dan, du är hos oss i dag, » säger husmodern med en suck.
» Men det är ju bra, a t t du varit här så länge, ty hur skulle vi två ensamma fruntimmer kunnat sköta gården annars, sedan Johan dog. » » Hm j a.
J a g undrar, om det kom- mer mycket folk i dag till auktionen.
Men det gör det nog, ty bönderna vilja väl ha sig en fridag efter slåttern. » — — — Man hade, mot vanan vid auktioner, väntat med kreaturen till sist.
Och därför var det först fram på efter- middagen, som auktionsutroparen i spetsen för det närvarande folket tågade till la ' gården, där Klas höll på a t t föra ut » kritterna ».
Först utropades korna, som på grund a f årets goda grässkörd såldes till högt pris.
Därefter gingo smådjuren under klubban, och till sist framleddes Svarten, den förut omnämnde, illa beryktade hästen.
» Hvad ger ni för kampen? » skrek ut- roparen.
» Hva?
Femti kroner!
Inga bud?
Det är ju bara ' tagel värde, och huden får ni på köpet. » Och han slog med klubbskaftet på Svar- tens långa hals.
» En kan ju räkna refbenen på kra- ken, » skrek någon.
» Och se efter, så inga fattas, » fort- satte en annan.
» Femtifem ger jag, » ropade en half- full bonde, som knappast visste, hvad det var fråga om.
» iSexti, » sade Klas Gran lågt.
Men bonden, som gifvit första bu- det, var envis, som alla druckna.
» Sextifem, » ropade han.
» Sjutti, » sa * Klas.
» Sjuttifem! » (Forts.) G U L D - C A C A O ividsräende förpackning s ä T j e s öfverallt — 1 H E K T O 4 5 Ö R E — H a r f u a l o f f e r i f \ s vinstutställningar: Regeringsgatan 9, Greff u r e g a f a n Z 4 fl, (Taftersall).
Lotter å 2 Till porto landsorten v * kr.
D r a g n i n g i J u l i.
expedieras lotter m o t 2 kr.
+ 3 5 ö r e för o c h d r a g n i n g s l i s t a efter rekvisition u n d e r a d r e s s Harfva- lotteriet, Skepparegatan 19, Stockholm.
L o t t e r e r h å l l a s äfven h o s A l l m.
T i d n i n g s k o n t o r e t, Gust.
A d.
t o r g s a m t i d e flesta B o k -, P a p p e r s - o c h C i g a r r a f f ä r e r, s å v ä l i S t o c k - holm som i landsorten.
Anna Josephsson, Lotteriets föreståndare.
Mia måste köpa Mia &amp; aradis-€sprif.
Genom en tillfällighet slutförsälja vi för en ut- ländsk engros firmas räkning ett stort parti äkta Para- dis Esprit till följande oerhört billiga priser: N:o 1. c:a 3 0 c m.
lång, best.
af c:a 18 strån, kr.
5, 9,50 22 2.
32 .. 15, - „ 25 3.
35,.
21, — 3 5 37 4.
„ 50 „ 35.50 40 5.
„ 6 0,, 4 2, 5 0 42 6.
„100 „ 60, — 42 7.,, 120 „ 68,50 43 8.
„ 150 45 „ 78, - 9.
Svarta, hvita och naturfärgade finnas i lager.
Sändes öfver hela Sverige mot efterkraf.
Skulle varan, ej utfalla till belåtenhet återbetalas alla utlagda penningar.
Obs.I Vid uppgift å referenser, samt till ' personer anställda i S t a t e n s tjänst s ä n d a s vaior till p å s e e n d e utan efterkraf eller minsta köptvång.
Vi råda enhvar, som vill försäkra sig om dessa artiklar att ofördröjligen tillskrifva eller göra ett besök hos Rikst.
4 7 2 5.
M O D E I M P O R T E N, M a l m ö.
Stortorget 3, 1 tr. (Skandinaviens enda specialaffär.)
Begär vår nyatkomna, rikt illustrerade höstkatalog.
- 466 - e Rikst.
4 7 2 5.
SPP Ä r a d e h u s m ö d r a r!
— — — — - v I GODT HEM, helst i mellersta Sve- rige, önsk.
en 27 års flicka plats som Härmed vilja vi meddela, att vår byrå öppnat förmedling af köp och L för- tör- i | ensamjungfru.
Kunnig i enkl.
matl.
säljning mellan hem i Sthlm och landsorten.
Större eller mindre partier er af af I Sv.
t.
» November 1915 », Helsingborg p. r. alla slags matvaror, bär, frakter m. m. säljes direkt till hemmen genom i oss 18-ÅRIG ELEM.-BILD.
FLICKA önskar CENTRALFÖRMEDLINGEN.
J a k o b s g a t a n 2 0, S t o c k h o l m, i- plats i hem.
Kunnig i matlagn., lin- Kontorstid 1 0 - 5.
R.
T.
12834 A T.
2313.
Byrån grund.
1908.
Bästa af BATISTE, VOILE, LENON, OPAL.
i ref. I nesömnad.
Talar tyska.
Svar till » Familjemedlem 18 », Åkarp p. r.
Utsökta Modeller.
Största Urval.
Enkel bättre flicka BÄTTRE, SNÄLL FLICKA, ej helt L E D I G A P L A T S E R något kunn.
i matl., icke rädd för ung, Önskar plats i vanl., godt hem arbete, får plats i aug.
i prästgård på (familj ell.
ens.
dam).
Kunnig i J.
F.
H O L T Z landet.
Familjemedlem.
Barnfröken matlagn., öfriga husl syssl .samt mu- Q ä n d aldrig o r i g i n a l b e t y g STOCKHOLM, finnes.
Lön 18 kr.
pr mån.
Närm.
med- sik.
Barnkär, renlig o. ordentl.
i ar- H.
M.
Drottningens utan e n d a s t del.
Prästgården, Runnyika, Dalarne.
betet.
Vidare gen.
svar märkt » Väl HofleveranlÖr.
Brunkebergstorg 5 - Stora Nygatan 35 när Ni svarar på annons om vårdadt », Iduns exp., Stockholm.
Sturegatan 8.
D u g l i g, ledig plats.
SKICKLIG SÖMMERSKA för kläd- frisk och gladlynt husföreståndarinna ningar och dräkter önskar arbete af 25 å 30 års ålder erhåller den 1 på landet aug.
o. sept.
Billig.
Svar Väflärarinna GOD INACKORDERING kan erhål- VÄL REKOM.
BARNSKÖTERSKOR er- eller 15 nästa augusti plats hos å till Fr. Elin Undus, Östermalmsg.
prakt.
o. teor.
utbildad och med las i naturskön trakt i stilla präst- hålla platser genom Sthlms stads Ar- landet boende ungherre.
Sökande bör 39 goda betyg önskar plats till hösten.
gård på landet.
Svar till Fröken n. b., Stockholm.
betsförmedling, Regeringsgatan 107. vara van vid alla husl.
göromål samt Sv.
t.
» Praktiserad », Iduns exp.
f. v. b. Emilia Beckman, Näsinge prästgård, Exp.-tid 9 — 4, lördag, o. helgdagsaft.
äga förutsättningar för att med jung- 26-ÅRIG BILDAD FLICKA, som har Strömstad.
9 — 2.
Riks och allm.
telef.
40 47. frus hjälp kunna med ordning och flerårig praktik å lasarett, önskar Värdinna.
PRÄSTGÅRD i DALARNE, helst i sparsamhet sköta hemmet.
S. k.
» lä- privat vård hos ensam sjuk, äldre Plats som värdinna i finare hem I närheten af Falun, önskar flicka in- GODA PLATSER öfver hela Sverige sare » görje sig ej besvär med sökande dam eller herre eller som assistent där husmoder saknas önskas af 30- ack.
en kort tid.
Svar med pris- för bättre platssök.
anskaffas.
Ins.
af platsen.
Betygsafskr., foto och hos läkare.
Tacksam för svar till årig prästdotter, fullt kunnig i allt, betygsafskr., foto o. 20 öre i svars- uppgift å ålder och löneanspr.
ins.
» Sjuksköterska », Iduns exp.
f. v. b. som hör till ett hems skötsel.
Svar uppgift till » Sommaren 1915 », Halm- stad p. r. porto till Centralförmedlingen, J a - till signJ » Kronolänsman R. », S. Gu- BÄTTRE FLICKA, van att till » Hösten 1915 », Iduns exp.
f. v. b. kobsgatan 20, Stockholm.
maelii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
ENKEL, på egen hand sköta landthushåll, V ä f l ä r a r i n n a kunnig i sömnad o. väfnad, söker (familjemedlem) mottages 15.
aug., LÄRARINNA sökes till hösten att plats, helst där husmoder saknas .. med utmärkta betyg från såväl teo- 15.
sept., 1. och 15.
okt.
; 75 kr.
pr undervisa 2 gossar 8 — 9 år.
Sökanden Undervisningsvan, Svar till » Arbetsam », Iduns exp.
f. v. b. retiska som praktiska väfkurser söker men.
Äfven semesterinackordering för bör hafva undervisningsvana, kunnig plats vid skola eller i privat hem.
damer.
Skog och sjö.
i tyska på nybörjarstadiet samt helst musikalisk lärarinna, kompetent att ORDENTLIG 25 ÅRS FLICKA önskar Svar till » B.
H. », Ellos p. r. öfverstinnan A. HYLTEN-CAVALLIUS, något musik.
Ansökning torde åt- undervisa 2 flickor i ålder 10 år i komma till herr- eller prästgård om- följas af betygsafskrift, uppgift om vanliga skolämnen o. musik, erhåller kring den 15 sept.
för att lära husl.
f. F r i c k. plats i god familj i Västerdalarne.
föregående platser, löneanspråk, ålder Adr: Sandvik, S m å 1.
Burseryd.
Undervisningsvan l ä r a r i n n a göromål mot fritt vivre.
Helst fa- samt helst foto.
Svar till Fru Thea Svar med betyg, löneanspråk o. foto miljemedlem.
Svar till » Godt för- med goda betyg önskar för kommande Till hösten insändes till » Sept.
1915 », Dala-Järna.
äldrahem », Iduns exp.
Jansson, Dalsjöfors, M å l s r y d.
läsår plats i god familj.
Svar inom 8 kan erhållas god inack.
på landt- egendom i vacker trakt för 1 å 2 UNG FOLKHÖGSKOLEBILD.
FLICKA dagar t.
» Högre kompetens », Lund p. r. flickor som kamrater till egen dotter FRISK 18 ÅRS FLICKA med god skol- Läns- (ep !demI-) sjuksköfefsKe- önskar plats i Sthlm till den 15 aug.
underbyggnad, villig att deltaga i (8 år) för att genomgå 2:dra förb.
eller 1 sept.
med undantag af fritid såväl husl.
görom.
som i manufaktur- elementarskolekurs för undervisningsv.
fr. kl. Va 6 - ^ t delt.
med lättare affär, erhåller plats den 1 aug.
i lärarinna.
Musiklektioner meddelas sysslor i ett hem.
Kunnig i sömnad som genomgått 8-kl. läroverk, önskar om så önskas.
Svar till O. Larsson, vacker sjöstad.
Svar med betyg och handarbete.
Fina ref.
Lön önskas.
komma i prästgård att under husmo- Margreteberg, foto snarast till » Hem o. affär », i Falköpings distrikt är för ansökan och Harplinge.
» Familjemedlem 21 år », Iduns exp.
ders ledning deltaga i alla inom ett Iduns exp.
f. v. b. ledig.
Aflöning årl.
600 kr., eventuellt Sv.
: hem förek.
sysslor utan lön.
Svar 21 ÅRS FLICKA från godt hem, villig I n a c k o r d e r i n g kr.
i pensionsbidrag; samt 1 kr.
SNÄLL, VILLIG, anspråkslös, elemen- 25 deltaga i husliga sysslor, önskar utbedes till sign. », S.
M.
E.
18 », adr.
tarbildad och musik, flicka sökes om dagen, fria resor och fritt vivre plats i bättre familj, önsk.
anses som S. Gumaelii Annonsb., Sthlm, f. v. b. jämte undervisning i alla de görom.
som kräfvas för att hålla ett hem i af bättre familj i norrländsk lands- familjemedl.
Sv.
t.
» 21 år; &gt;, Ekedalen.
god ordning, erbjudes en eller två ortsstad för att dels gå frun till vid tjäns teförättning.
Då så ske kan, unga flickor i 17 — 18-årsåldern från 14 dagar årligen utan löneaf- ledighet SMÅSKOLLÄRARINNA, som äfven ge- hända i inom hemmet förek.
görom., 15 aug.
i stor, vackert belägen prost- INACKORDERINGAR.
dels utföra pianospelningen vid dess drag.
Ansökningarne ställas till Skara- nomgått 8-kl. läroverk, önskar till gård i mindre stad.
Vidare meddelar biografteater, hvilken i allmänhet har hösten plats såsom guvernant.
Svar PROSTINNAN STRANDBERG, sina föreställn.
lörd.
och sönd.
från borgs läns sjuksköterskenämnd och till » 21 år », Älgå p. r. GÅSEBÄCKS HVILOHEM pr Helsing- Adr: A r b o g a.
kl. 6 e. rn.
till Va H - - \ andra insändas till Förste provinsialläkaren i för lindrigt nervklena erbjuder FLICKA söker plats till hös- borg inack.
dagar kunna äfven därvid förekomma.
Mariestad före d.
15 aug.
1915.
Präst- 23 ten ÅRS på kortare och längre tid.
i liten god familj, helst på lan- god Bemötande såsom medlem af familjen.
Äfven varaktig inack.
Ex. sjukskö- Kunnig i enkl.
matl.
terska.
Prosp.
på begäran.
Bröstsjuka S y s t e r A s t r i d s S p ä d b a r n s h e m Platsen tillträdes senast den 15 inst.
betyg, lakarebetyg, intyg om kompe- det i Västergötl.
husl.
göromål.
Hjälp mottagas ej.
Förfrågn.
besvaras af För- öppnadt i Råsunda, Stockholmsvägen augusti.
Svar med foto, rek.
och tens samt^meritfört.^ i Öfrigt böra med- o. till hvarjehanda grofsyssl.
önskas.
lön fästes delningsläkaren D:r E. Möller, Helsing- 22.
Äfven klena barn mottagas till löneanspråk till » Musikalisk familj », följa ansökan.
Tjänsten skall tillträdas ej afseende, endast ett På godt bemöt.
borg, tel. 232 samt Fru M. Mathias- god, sakkunnig vård.
Ref. prof. E.
Iduns exp.
f. v. b.
Sv.
t.
» Familjemedlem », Grästorp p. r. den 1 okt.
1915.
Instruktion och öfriga son, box 45, Helsingborg, tel. 1683.
Alin.
Förfrågn.
Allm.
Råsunda 361.
MOT FRITT VIVRE erhåller bättre, underrättelser erhållas genom Förste ENSAMSTÅENDE FRU af god familj, EN FLICKA, som läser 3:dje kl. barnkär, frisk flicka (gärna småländ- provinsialläkaren i Skaraborgs län.
medelålders, bildad, musikalisk, språk- kurser, önskas till kamrat åt egen, kunnig, mycket resvan, önskar komma ska) plats att vara frun behjälplig i bättre hem som värdinna eller säll- inst.
höstterm.
God omvårdn.
utlofvas.
med tillsyn af barnen i vänligt Lunda- skap, helst på landet.
Vid lönen Ref. önskas o. gifves.
iSvar till » Chefs- hem.
Jungfru finnes.
Svar till fästes mindre afseende, desto mer familj i Värmland », Iduns exp.
f. v. b. v i d F l e n s b u r g s k a Vårdan- » Lundahem », Lund p. r. vid godt bemötande.
Svar till » S. », stalten för späda barn i Uoktorinnan Vilma Erikesons Iduns exp.
f. v. b.
LÄRARINNA, enkel och anspråkslös, H vilohem, M a l m ö börjar den 1 sept.
1915. önskas till hösten i prästgård på lan- UNG DÄM från franska Schweiz, beläget 15 min.
skogsväg från Ar- Sökande torde det att undervisa en flicka och en van att undervisa i tyska och musik talande franska och tyska, söker ge- vika.
Inackorderingspris 3 kr.
pr dag.
Kursen är ettårig.
gosse i åldern 13 o. 11 år samt en och ev. äfven andra ämnen samt att nast anställning i god familj, helst 70 å 80 kr.
för mån.
Adr.
Högasen, före den 1 augusti 1915 till Anstaltens nybörjare, flicka, i vanl.
skolämnen, hafva tillsyn öfver barnen, erhåller nära Sthlm eller annan stad.
Svar mkt Arvika.
öfverläkare inlämna sina ansöknings- språk o. musik.
Löneanspr., foto o. genast plats öfver sommaren och kom- » J.
D. », torde benäget sändas till handlingar.
För antagning till elev Vid Tyra Rinmans ref. sänd.
adr.
» Prästgård », Sala p. r. mande läsår om betyg, foto, uppgift Pastor Alf.
Mohn, Narvaväg.
31, Sthlm.
fordras med läkarebetyg styrkt godt ENSAMJUNGFRU.
Äldre, proper och om löneanspråk och ref. insändas till P l a t s ö n s k a s i familj hälsotillstånd, fyllda 18 år och ele- med de bästa rek.
erhåller genast » Undervisningsvan », Iduns exp.
f. v. b.
H i n d å s, af ung flicka som husmors hjälp plats i bättre ungkarlshem.
Vid.
upp- mentarskoleutbildning (betygsafskrift).
o. sällskap.
Är villig deltaga i lät- 550 fot öfver hafvet, 55 min.
resa lysningar å U.
N.
T:s exp., Uppsala.
Afgiften 150 kr.
erlägges vid antag- tare göromål inom hemmet eller å från Göteborg, mottages friska och I DISPONENTFAMILJ å bruk i Öster- kontor.
Kunnig i engelska språket.
klena barn för rekreation.
Anmäl- ningen.
Närm.
upplysningar meddelas götland får seminariebildad, under- Lön önskvärd.
Goda ref. finnas.
Svar ningar till höstens skolundervisning af Husmodern.
visningsvan,, helst musikalisk lära- inom 8 dagar under adr.
Jensine mottagas och prospekt sändas på rinna plats att tillträda 1: sta sept.
ÖFVERLÄKAREN.
Zimmerdahl, Brorsbacke, Höganäs Öfre.
begäran.
Rikstel.
16, Hindås.
att läsa 1: sta, 4:de o. 6:te klassens kurser med tre flickor.
Vid.
Nya} ooooooocoooooooooooooooo ncoaeooocoocMeoaotattQoo, •ooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo oooooooooo Mgn {Inack.-Byrån, Jakobsbergsg.
34, Sthlm.
sökes af Säters hospital.
Begynnelse I HÖGRE OFFICERSHEM i omedelbar lön 500 kr., lönetillägg efter 2, 5 närhet af Sthlm får för läsåret semi- 10 år; fria naturaförmåner.
nariebildad, undervisningsvan, musi- och H v a r s k a l l j a g t i l l b r i n g a m i n s o m m a r s e m e s t e r?
kalisk lärarinna plats att läsa 6:te ÖFVERLÄKAREN.
klassens kurser med 14 års flicka.
Vid.
Nya Inack.-Byrån, Jakobsbergs- gatan 34, Stockholm.
ENKEL LÄRARINNA, vill.
under sommar mån.
deltaga i hushålls- samt FOR BROSTSJUKA.
Solgården, B o r.
enkl.
sysslor inom hemmet, erhåller VID MÅLAREN.
Pensionat F a g e r - genast plats und.
adr.
» Landtgård », Nytt och tidsenligt.
Läkare: D:r G. SVÅRDSJO HVILOHEM erbjuder hvila Sylfaste, Gottland.
u d d har utmärkta strandbad och hemtrefnad i lugn, vacker trakt Lundskog.
Föreståndarinna: Sjukskö- skogspromenader.
Begär prospekt af och af Dalarne.
Närmare meddelar fröken terskan Tora Strömsten.
önskas i enkelt hem vid Ångerman- i åldern 30 — 40 år sökes från 1 näst- Konditor Lundevall, Enköping.
älfven för att undervisa 4 barn, 8 — kommande september att sköta ett Lydia Johnson, Svärdsjö.
Riks 29.
TRISHULTS Hvilo- och Rekreations- 13 år, i I och I I I kl. ämnen.
Lön hem och hafva tillsyn öfver tvä barn.
hem, Landsbro, Rikstel.
3 (Småländ- 300 kr.
och fri resa.
Svar med betyg en gosse och en flicka om resp. 10 och FURUDALS PENSIONAT.
Gammal ska höglandet, 850 m. ö.
h.
), mottager och foto till » C.
L. », Köjaviken p. r.
13 år.
Svar med foto samt uppgift å bruksherrgård i v:a Dalarne.
Skogrik, sommargäster.
ålder, löneanspråk och ref. torde sän- Troende hushållerska hög trakt, (230 m. ö.
h.)
vid Ore älf.
das till » Advokat », S. Gumaelii An- Hel inackordering pr månad: sökes till d.
25 aug.
af bättre änke- nonsbyrå, Göteborg.
J a k t o. fiske.
Rek.
såsom utm.
re- enskildt rum kr.
95 — 90, man med 2 barn, 8 o. 10 år.
Svar med Uppl.
Sv.
Tur.-fören.
ref., anspråk o. foto till » Hemtrefnad », LUDVIGSBORGS PENSIONAT.
Här- kreationsort.
deladt » » 80: —.
Annonskont.
Svea, Norrköping, f. v. b. eller fru O. Wuttke, Furudal.
Rikst.
ligt läge i skogrik trakt, nära Ring- Pr dygn » 3:50 — 3: —.
P L A T S S Ö K A N D E Furudal 2 0.
sjön, rekommenderas.
Tel. Höör 58 B. SOLBERGA PENSIONAT, adress S o l - Emilia Paulsson.
I NAS, Dalarne, erhålles inackorde- be r g a, å småländska höglandet, 280 kompetent att undervisa en 11 års gosse samt villig att biträda med UNG BILDAD FLICKA med goda MÖLLE-KULLEN, Hotell Elfverson.
ring.
Underrättelse genom Fru M. m. ö. h. i skogrik, vacker trakt lättare hushållsgöromål, önskas till betyg från hushållsskola Önskar plats Kallin, Rikst.
5. den 15 aug.
Betyg och foto samt upp- i godt hem.
Svar till » Norrländska », Rikstel.
9 och 26. rekommenderas.
1 k m.
fr. stats- gift om lönepret.
sändas till kommi- Iduns exp.
f. v. b. Johan Elfverson.
banestation, 15 min.
jvg.-resa fr. nister Ture Nelson, S i m o n s t o r p.
BILDAD FLICKA önskar plats i ett N ä s s j ö stad.
Ung, b a r n k ä r flicka, bättre landthem för vinnande af prak- villig att utföra ensamjungfrus syss- tik för inträde till fackskola.
Är lor hos enkel tjänstemannafamilj med villig deltaga i alla förekommande 3 barn, i villasamhälle i Stockholms göromål.
Svar till » Blifvande skol- närhet, får genast plats.
Skurning kökslärarinna », Iduns exp.
^ ^ ^ ^ ^ o. större tvätt förekommer icke.
Alla SÜNDSHOLMS Sanatorium för bröst- UNDERSAKER, västra Jämtland.
BÖNA hotell och pensionat, B ö n a n.
bekvämligheter.
Svar med betyg el- PLATS söker 23-årig skånska på sjuka.
Adress: R y a b e r g.
Läkare: Hedins P e n s i o n a t rekommen- Härligt läge vid Geflebukten.
Mode- ler rek., lönepret.
jämte öfriga upp- större landtgård där jungfru finnes.
rata priser.
Rikstel.
Gefle 328. kunnig i enklare o. finare mat- Med.
d:r Victor Berglund, Halmstad.
dera ».
lysn.
till » Solhem », Iduns exp., Sthlm.
År lagning samt sömnad.
Svar till » Hös- ten 1915 », Helsingborg.
En a n n o n s u n d e r o f v a n s t å e n d e rubrik, 1 0 m m.
, k o s t a r e n d a s t PLATS I FAMILJ eller på institut önskas af exaro.
sjukgymnast.
Svar till » Kvinnlig gymnast », Helsingborg p. r.
20 — 25 års fin och proper flicka, Kr.
2: — p r g å n g SNÄLL, ÄLDRE DAM i stad ell.
van vid ordning, får god plats att HOS hjälpa till under mottagningarna hos på landet söker bild., musik, frunt.
L i k v i d i p o s t a n v i s n i n g.
T e x t e n k a n l ä mpligen skrifvas å tandläkare.
Betyg och rek.
nödvän- plats att delt.
i lättare görom., läsa postanvisningsblanketten.
diga.
Svar med foto till tandläkare högt och föredraga musik.
Svar till » Mot fritt vivre », Gefle p. r. Lindh-Hygrell, Lidingö Villastad.
f I l SOMMARBLUSAR afskrifter Hushållselev e m e Ung a flicka, m t Öfver- sköterska Un der Bildad v isn ing sv an Lärarinna husföreståndarinna / Sthlms omgifningar: / Dalarne: / Småland: / Skåne: Guvernant^,; / Halland: Plats ta tandläkare - 467 - / Jämtland: / Norrland:
Gymnastikdirektörsexamen af lag g es efter 2-årig kurs af kvinnliga elever vid Sydsvenska GymnastlK-Institutet.
Ny kurs börjar den 14 sept.
Prospekt gen, kapten J.
Thulin, LUND.
DOKTOR A. KJELLBERGS kars i massage och KRISTINEHAMNS PRAKTISKA SKOLA.
(Sveriges äldsta, största och mest välkända i sitt slag) arbetar på 11 olika avdelningar, därav Gymnasie- och Realskoleavdelning.
Hushållsavdelning i förening med husmoderskurs, slöjd- och trädgårdsskola, Slöjvavdelning för kvinnlig slöjd (obs.!
även slöjdlärarinneutbildning) samt Trädgårdsskola.
Sko- lan medverkar till platser.
Begär prospekt, som sändes mot dubbelt porto.
Nils Schenke, Rektor.
SKOGSBO HUSHÅLLSSKOLA, LEKSAND, sjukgymnastik.
börjar den 15 sept.
1915 sitt 12:te arbetsår för 8 unga flickor, som slutat skolan.
Kursen omfattar: enklare och finare matlagning, äfven vegetarisk, handarbete Begär prospekt 1 Stockholm.
och väfning samt födoämneslära, bokhålleri och främmande språk.
Pris 800 Mästersamuelsgatan 70. kr.
Närmare upplysningar och referenser lämnas.
Gertrud Walln, Signe Philip.
Lindåker, Leksboda (Dalarna).
börjar d.
1 okt.
ny (ettårig) kurs i BENNINGE HEMSKOLA m a s s a g e och s j u k g y m n a s t i k.
Begär prospektl Strengnäs.
Brunkebergsgataji 9, Stockholm.
12:te kursen börjar 2 Aug.
Praktisk o. grund- lig husmoderskurs på landet.
Undervisning i mattagning, konservering, bakning söm- nad, väfning, tvätt m. m.
Tre skickliga exa- minerade lärarinnor.
Godt hemlif.
Härligt STOCKHOLMS hälsosamt läge nära stad.
Elever på kortare MASSAGE- &amp; GYMNASTIK-INSTITUT tid mottagas äfven.
Kortaste kökskurs på 4 Biblioteksgatan 2 8 veckor.
Prospekt och, upplysningar enligt Begär prospekt.
ofvanskrifna adress.
Vid Professor Hinnans Institut Kurs i Massage och Sjukgymnastik Tysk Fräkenpomada, vetenskapligt sammansatt, fullt oskad- lig, storartad effekt, kr.
4,50 + p o r t o (diskret försändning) endast i Franska Partymmagasinet, Hofleverantör, 21 Drottninggatan 21, Stockholm.
Telefoner: Strengnäs Biks 57.
Allm.
50.
UPPSALA ENSKILDA LÄROVERK OCH PRIVATGYMNASIUM.
Majorskan E d m a n n s I Utmärkta o r g a n j S = för annonsering äro följande i landsorten tidningars EE = Linköping: Arvika: Arvika NyhBter.
Avesta: Avesta-Posten.
Borlänge: Borlänge Tidning.
Borås: Luleå: Norrbottenskuriren.
Mora: Mora Tidning.
Nyköping: Södermanlands Nyheter.
Oskarshamn: Oskarshamns-Posten.
Falkenberg: Falkenbergs-Posten.
Söderhamn: Söderhamns-Kuriran.
Falun: Falu-Kuriren.
Söderköping: Söderköpinfls-Postan.
Halmstad: Hedemora: Södra Dalarnas Tidning.
Söderteije: Södertälje Tidning.
Trelleborg: Treisbergs Al ehanda.
Helsingborg: ÖrBSUndspOStBB.
Umeå: Västerbottens-Kuriren.
Hernösand: Härnösands-Postan.
Västerås: Västmanlands Läns Tidning.
Hörby: Mellersta Skåna.
Visby: GotlandspostBn.
Karlstad: Karlstads-Tidningen.
Kristinehamn: Örebro: llarikes-Tidiingea.
L a n d s k r o n a - Korrespondenten L A N A S K R O N A.
Landskrona Tidning, Östersund: Jämtlands Tidning.
Samskola med förb.
kl. 6-klassig realskola och 3-årigt gymnasium med dimmissionsrätt till realskol- och studentexamen; klass 7 och 8 med normal- skolkompetens samt en seminariekläss med utbildning av lärarinnor för har en underbar förmåga att betydligt Kindergarten och småskola.
Till gymnasiets lists ring är övergång lämplig från flickskolornas klass 7 (befrielse från tentamen i vissa ämnen efter överens- föryngra och försköna t. kommelse).
Godkända betyg i realskolexamen och (utom i matematik) betyg med normalskolkompetens befria från tentamen till ring 1 Redogörelse och Majorskan E d m a n n s förteckning på inackorderingsställen erhållas genom skolans vaktmästare, C H A M P O I N G Bektor och föreståndarinna under sommaren bortresta, men postadress Uppsala Josef Llljeblad.
Carola Eneroth.
ar ypperst för hårets skötsel och börjar ny kurs den 20 augusti 1915.
Inträdesfordringar äro att hafva genom- försköning.
gått minst 6 klasser i läroverk eller äga motsvarande utbildning.
Undervisning Förnämsta Parfymerier.
meddelas i enklare och finare matlagning, bakning, konservering, födoämnes- och hälsolära m. m..
Prospekt och upplysningar lämnas af skolans föreståndarinna, S t o c k h o l m, K a r l a v ä g e n 2 5 (f. d.
1 A), Fröken Hanny Lundström.
börjar sin 15:de termin för bildade unga flickor den 15 sept.
1915.
Under- denna kraftiga, snö visning i finare och enklare matlagning, bakning, konservering och in- hvita naturprodukt, läggningar af bär, frukt, grönsaker ooh kött, vegetarisk matlagning, sjuk- framställd af ren matlagning, uppköp, födoämneslära, hushållets ekonomi m. m.
Olika kur- hafre, uppfriskar hu- ser.
Examinerade lärarinnor.
Förbereder Intrade till lärarinnekurser I Kommendörsgatah 32, I tr. STOCKHOLM den och åstadkom- huslig ekonomi.
Adress till 15 aug.
Böle, Leksboda, (Dalarne) Sedan Af Kungl.
Maj:t godkänd högre hanndarbetslärarineutbildning med mer i förening med Stockholm.
Prospekt, ref. och närmare upplysn.
på begäran.
statsanslag.
Kurser på 1, l ' / s ooh 2 år.
Ansökan till nästa arbetsår, som solens värme den så ELSA P H I L I P, börjar lista Sept., ställes till föreståndarinnan under ovanst.
adress.
Prospekt eftertraktade klara, friska ' engelska teinten.
Äkta Oatine- V A L E T A V sändes på begäran.
Creme i hvit burk med grönt locks pris 1.B0; 4-dubbeltinneh.3. —.
Oatlne-Snowi 1.50.
Finnas öfverallt samt hos A. W. Nording, Biblioteksg.
11, Birgerjarlsgat.
Den 16 augusti börjar konserveringskursen och pågår i vecka, omf.
in- efter slutade skolstudier är ofta svårt nog.
Handeln och industrien erbjuder många 16 o. Drottninggatan 63, Stockholm.
möjligheter till en god utkomst.
Manliga och kvinnliga korrespondenter och läggning af bär, frukt och grönsaker.
stenografer äro f. n. mycket efterfrågade.
Våra års- och terminskurser äro koncentrerade och tidsbesparande och an- Den 24 augusti taga öfriga kurser sin början.
passade efter alla kunskapsgrader från folkskolan till studentexamen.
Utförlig Årskursen omf.
matlagning, bakning, garnering och upplägg- bankkurs med övningar i alla bankgöromål.
31:sta arbetsåret börjar den i Malmtorgsbadet är öppet hvarje tors- 17 aug.
2o akademiskt och praktiskt utbildade lärare.
Platsförmedling.
ning, konservering, linne- och klädsömnad, (barnavård — teore- dag för d a m e r.
Yppersta medel Begär vårt 40-sid. illustr.
prospekt.
tisk^och praktisk) samt födoämnes-, hälso- och sjukvårdslära m. m. HalfårS- för bibehållandet af smärt figur och " FILIP HOLMQVISTS HANDELSINSTITUT, Göteborg Främsta och största enskilda handelsläroverk i landers främsta kursen omf.
matlagning, bakning, linne- och klädsömnad, födo- fin hy.
Badet är angenämast, om handelsstad.
Egen läroverksbyggnad.
nnHinnrmiiuihtniniii man är flera i sällskap.
Pris kr.
1:50. ämnes- och hälsolära m. m.
Sex veckorskursen omf.
matlagning och bakning.
Helinackordering erhålles inom skolan.
Vacker trädgård.
Tidsen- Privat bokbinderi.
liga lokaler med värmeledning, elektriskt ljus, badrum.
Prospekt på begäran.
Arbetet utföres väl ooh billigt.
Br.
4586.
M-Samuelsg.
41, Johansson.
På STORKE R.-tel. 8 i2.
EGENDOM i Västergötl.
Nancy Eny / all.
önsk.
i höst en skolkamrat till 8-år.
Lärarinnekurs i matlagning och handarbete börj.
i sept.
Anmälan gö- flicka.
Fritt vivre o. god vård ut- res före I juli.
lofvas, endast bidrag till lärarinnans Lärarinnekurs i matlagning och lanthushåll, med 2 term.
i Fackskolan lön önskas.
Svar jämte foto adres- seras till » M.
A. », Länghem.
och I år I Skolans lantgård, börjar I sept.
Anmälan före I juli.
Anmälan till den Årets konserveringskurser för kvinn- FINNES en lämplig plats för Lärarinnekurs (endast för skolkök), som börjar i jan.
1916, insändes före I nov HVAK en skicklig sömmerska att sätta upp liga deltagare vid Adelsnäs Träd- Husmoderskurs med undervisning i matlagning, sömnad, hälsolära och en sybehörsaffär eller att öfvertaga gårdsskola anordnas under tiden 2 — 7 barnavård, närmast afsedd för flickor med högre skolbildning, börjar den I någon.
Tacksam för svar till Maja Hultgren, adr.
O. Norén, Stenungsund.
aug.
och 6 — 11 sept.
sept.
Elever få plats i Husmoders- och Specialkurserna samt Yrkeskursen i den Närmare upplysningar om kurserna PÅ GRUND AF DÖDSFALL finnes en ordning de anmäla sig.
upparbetad h u s m o d e r s s k o l a i Specialkurs (högre husmoderskurs) i finare matlagning, klädsömnad och en af Sveriges större städer att öfver- lämnas af skoians föreståndare, di- taga på goda villkor.
Obs.
Den enda rektör E.
Hjelm, Åtvidaberg.
barnavård börjar 20 aug.
Anmälan helst före 1 aug.
platsen.
Svar till » Husmodersskola », Praktisk Yrkeskurs för utbildning af kokerskor och hushållerskor börjar på Iduns exp.
f. v. b.
20 aug.
Barnavård, teoretisk, praktisk, i Fackskolans barnhem 1 — 3 mån.
Lanthushållsskolan å Kumlan börjar sin höstkurs 2 aug.
(vinterkursen i Wismar a. d.
O s t s e e börjar 15 nov.)
Friplatser och statsunderstöd för elever å Kumlan.
rör maskin- &amp; elektroingenjörer, Tryckt program på begäran gratis och franko.
Program 24 OCh 25 gälla.
byggnadsingenjörsvetenskap &amp; SRADRWISMV.
arkitektur.
Specialkurser för Inspektor: Professor 0.
Hammarsten.
jämbétongsbygge, fartygs-maskin-aut omo- Föreståndarinna: Fröken Ida Norrby.
bil- &amp; luftskeppsbygge.
Nya laboratorier.
llillllll !i !ll||||||l !llllll|i; illlilllllllllllllllllll !lllllllliill !Hlllllllllllü R Y N K T I N K T U R HUSMODERSKURSEN VID PRAKTISKA HUSHÅLLSSKOLAN I LUND OÅTINE, Elsa Philips Husmodersskola, [OL L P L Ä É É I S S L I E V N A D S B A N A Husmoderskolan i Karlstad.
TURKISKA BADET, FACKSKOLAN FÖR HUSLIG EKONOMI I UPPSALA.
Konserverings- kurser.
VINOJJA Ingenieur-Akademie Nya Hushållsskolan, VÄSTRA TRÄDGÅRDSGATAN 19, STOCKHOLM, Damer!
Vårda Eder had!
G«nom att hvarje afton massera hän- der och ansikte med Skin-Food erhål- ler Ni en frisk och ungdomlig hy.
Finnes hos samtliga parfym- och drogaffärer hvilken år 1881 grundades af Fröken Hedda Cronius, fortsätter sin verksamhet i samma anda och efter samma plan som under alla föregående år.
Skolan afser att meddela b i l d a d e flickor undervisning och öfning i enklare och finare matlagning, bakning, syltning och inläggning af grönsaker, finstrykning samt öfriga inom ett hushåll förekommande göromål, för att sålunda., sätta dem i stand att på ett praktiskt sätt f ö r e s t å egna eller andras hem.
Äfven med- delas en kortare kurs i Födoämneslära och Hälsovårdslära.
Skolan har varit besökt af tre tusen åttiotvå (3,082) elever.
Hvarje kurs omfattar 4 eller 4i / s månader.
Elever mottagas äfven på kortare tid.
Ny kurs börjar den 2 nästkommande augusti.
Prospekt och vidare upplys- ningar meddelas af Fröken Berta Erlandsson, 19 Västra Trädgårdsgatan 19, Stockholm.
- 468 - JvdJarPa / fynieroeA ToaJett-Arliktdf.
Vid Ii Hina SI Vid ert e / \ t / a Jörfök belägen inom Vinslöfs municipalsam- hälle vid järnvägsstation, börjar nya kurser den 1 inst.
nov.
Skolan, den största i sitt slag i Sverige, under- stödes af staten och länets hushåll- ningssällskap.
Prospekt sändes på be- gäran genom skolans verkst.
direktör S.
J.
S.
E r m a n, V i n s 1 ö f. STYRELSEN.
Klipp ur annonsen!
o \ ed Vii \ oli&amp;, Crem visar sig genast dess läkande och svalkande egenskaper.
Vinolia Generalagentur: Skepparegatan 6, STOCKHOLM 6.
Dj.
Idun utgifves denna vecka i A och B. Wilhelmssons Bokta.
A.-B., Sthlm, 1915.
