# ID: svediakorp-per2166
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 25,356
# sentences: 1,500
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 26 (1485) A.
28:DE ÅRG.
SÖNDAGEN DEN 27 JUNI 1915.
VANLIGA UPPLAGAN.
LÖSNUMMERPRIS: HUFVUDREDAKTOR: RED.-SEKRETERARE: ERNST HÖGMAN.
ELIN 12 ÖRE.
WAGNER.
Dikt af Karl-Erik Forsslund.
Träder jag ur skogen fram, fram i sofen ur snåren, sfär pä ßekomßergefs kam, fung af vandring sv äg ar nas damm, skådar uf meffan 6fock ocfi stam arfa en morgon om våren — Ser fag dfupf i dafen då gården, miff 6o ocfi näste, viffe fag afdrig mera sfå vingarna uf öfver fiöjder 6få viffe med starka rötter få djupt i jorden miff fäste!
7 (ära gamfa Bergsmansgård, röd med knutar fivifa, vid din 6fåa insjöfjord — fiefsas jag som fo ocfi mård, 6fir min tanke Biffer ocfi fjärd ocfi viff rifvas ocfi 6ifa —
i Sommarens land.
LLDELES SOM DEN UNGE KUN- gen förr i tiden eller åtminstone i sagan red sin eriksgata genom bygderna och hans svit med fulla händer strödde blommor bredvid vägarna och i täpporna, alldeles på samma sätt kommer sommaren omsider också till Uppsverige.
Och den som ser honom, fattas af en feberaktig längtan att få följa med på hans alltför brådskande färd tillbaka till de länder, där han hör hemma.
Den som ser honom får resfeber, just när han kommer farande som unga kungen i den ljumnade luften och guirlanderna hängas ut till hans ära.
Och så lyckligt kan inträffa, att den febersjuke får sin ferie just då och kan stilla sin längtan, söka sig bort ur Bergsla- gens mörka skogar och dra emot söder till sommarens länder.
Själlands leende kust når han snabbt och bekvämt och är redan på utländsk botten.
Men det kan också hända, att den feber- sjuke före afresan får ett bref.
Detta kan ha Capri eller någon liten ort på Sicilien i post- stämpeln, och afsändaren kan vara en af hans vänner, som likt flyttfåglarna drar emot Norden just då och som råkar nämna, att han i förbifarten tänker sänka sin vinge i Arild.
Till slut kan det också hända, att den fe- bersjukes vän är en kvinna, och då inträffar det med säkerhet, att hans ursprungliga res- plan rubbas så långt att den får uppta en vi- sit i Arild.
Och detta var just händelsen.
Men hvarför skulle det inte också kunna hända, att den febersjuke är just jag och vä- ninnan jag skulle möta i Arild ingen annan än du?
Minns du?
Det var i århundradets jung- fruligasfe gryning, när vi själfva voro unga som gryningen.
Jag minns ...
Minnet af ens längtan, ingen- ting mer, blir till sist det bästa i lifvet.
Jag flyttar mig så lätt tillbaka till " en vårdag ljus och blid ... " Mitt tåg har lämnat Bergslagens mörka skogar långt bakom sig, och jag andas Väst- kustens luft med djupa andetag.
Där räknar jag just Hallands små grå och hvita städer, som passera mig i den ljumma junikvällen.
Ibland går färden längs stranden, och min blick, som är ovan vid af- stand, fångar nästan med skrämsel horisontens vidd för att snart söka sig inåt igen med måsarna och tärnorna, som söka land i alltmer da- lande flykt emot kvällen.
Nu blir den sista lilla grå staden allt mindre i kröken bakom mig, och jag märker att tåget girar inåt land.
Jag för- lorar hafvet ur sikte, hör loko- ' motivet arbeta tyngre och kän- ner linjens stigning.
Snart är jag inne i en skogsbygd.
Ett förnämligare namn anser jag mig inte kunna ge åt Hallands- ås, som jag förstår att jag nått.
Men nu glesnar skogen, nu bär det utför och framför mig Ser jag då din röda vägg som ett smuftron gföda effer etf rosigt majstångsägg meffan öfommande rönn ocß ßägg, fer jag i mitt grånande skägg, gfömmer vandringens möda.
Står jag där i ßöjden ocß ser stugan, täppan ocß svafen — ßimfasformande drömmar, er minns jag ej mer ocß tror jag ej mer — fer ocß stiger från ßergen ner tiff min vrå i da fen.
ligger slätten med skymten af hafvet i väs- ter, slätten, vid och lätt disig i solrökens drömlika flor ...
Nu är jag i Skåneland.
Där har jag Skel- derviken och därborta i grönskans skymning ligger Arild gömdt någonstans på stranden.
Och i Arild, där är redan du.
Du sofver redan nu?
I Kattarp måste jag öfvernatta.
Först med ett morgontåg, tidigt dess bättre, kan jag fortsätta till Höganäs och därifrån på lands- väg som i romantikens ålder nå min längtans mål vid middagstiden.
Nu har skymningen fallit.
Jag vet inte, hvilken af de många vägarna, som i alla vä- derstreck löpa ut öfver slätten, jag skall välja att flanera på, sedan jag burit in mina effekter i det lilla hvitmenade hotellet.
Men jag vet, att den måste leda åt Arild till liksom jag visste, att rummet jag valde måste vetta åt Arild.
Jämna, raka, svagt lysande i den mörkgröna viden löpa de ut emot slätten, vä- garna, alla lika inbjudande för flanören.
Men mest inbjuder den som leder till kyrkan i när- heten, ock kyrkan ligger i riktning mot Arild.
Där vandrar jag nu, spejande mot mötesplat- sen och med en flock sjungande ungdom framför mig på vägen ...
Men det mörknar alltmer och jag söker mig in.
Dörren till hotellmatsalen är på glänt, då jag går förbi.
Där står stations- skrifvaren under taklampan och granskar smörgåsbordets hemtrefnad genom sin pin- cenez.
Omkring honom trippar en ung skrattande Hebe, som då och då tappar en gaffel eller två.
Lockad af idyllen går jag in och jag glömmer mig länge kvar af att bara lyssna på tystnaden, som med kvällen tycks ha smugit in från slätten.
Omsider bryts den af det buller, som på en järnvägsstation b e - bådar ankomsten af ett tåg.
Jag hör bråd- skande steg, röster från perrongen, och en semafor eller en växel gnisslar på afstånd.
Lanternornas bjärta sken i hvitt och rödt el- ler grönt glimmar förbi i fönstren.
Jag vak- nar ur mina drömmar och måste fråga mig, om inte de färgerna just äro mina lifsfärger för tillfället.
Är jag infe resande kanhända i tron, i hoppet och kärleken?
Nu skär den gälla ankomstsignalen g e - nom natten.
Det är tåget från Kristiania till kontinenten, som brusar in, stannar en minut och ilar vidare med hälsningar till världen från vråarna i bergen ... Min egen hälsning går till Arild.
Genom det öppna fönstret på mitt rum hviskar jag ut den i mörkret, och kanske föra vindarna den vidare.
Då hör jag ännu tåget stöna och rassla därute ... Och jag låter mig söfvas af det småningom bortdöende bruset, det enda jag förnimmer från den lyhörda vidden.
Jag domnar hän, lycklig som barnet före julafton.
Innan dess hinner jag räkna till tolf, på sam- ma gång jag dunkelt hör en klocka ange mid- natt.
Jag blir väckt af någon, som jag tycker häftigt rycker i fönsterhakarna och kommer gardinen att flämta ...
Hvad nu?
Hvad vill man?
Är det tjufvar?
Då möter jag dagerns gråa öga, som stic- ker in och betraktar mig förstulet.
Då minns jag och måste smyga upp för att speja mot Arild.
Det var hafvets mornande andetag, som väckte mig.
Hafvet syns som en strimma långt bort i diset, det ännu inte ljusgenom- dränkta men dunkla som gryningsdrömmen själf.
Rymden tycks upprepa de djupa an- detagen, på samma gång ljuset i hvart ögon- blick märkbart stiger, som om det från andra sidan nalkades en jätte med fackla och sju- milasfeg öfver slätten.
En tupp låter just höra sin gälla fan- far där bortifrån och snart stämmer en annan in.
Snart stiger hela koren af ljushymner mot höjden, sist från lärkan den enda som sjunger på ut- bredda vingar, som fordrar full eklärering, innan hon vå- gar börja, för ugglan och fal- ken.
Där jag nu står och ser och hör, drömmer jag mig, att ock- så du har vaknat och i grynin- gen spejar mot öster i ditt fön- ster liksom jag emot väster i mitt.
Jag känner hur vinden kommer med hälsningar från dig, och jag skickar dem till- baka med kyssar ... S å förflyter en natt i längtan efter en skönhets skönhet.
Effer korta inslumranden, af- brutna af slättens ostyriga vin- 1 Prenumerationspris: Vanl.
upplagan: HeH år Kr.
6.5« Halft år, 3.50 Kvartal 1.75 Månad &gt; 8.75 Praktupplagan Helt år Kr.
9 - Halft år • 4.50 Kvartal &gt; 2.25 Månad » 0.90 Stockholm, j iduns byrå o. Expedition, Mästersamuelsgatan 45.
Redaktionen: Riks 1646.
Allm.
9803 Expeditionen: Riks 1646.
Allm.
6147.
Red.
Kl. 10 — 4.
Kl. 9 - 6.
Högman: Riks 8660.
Allm.
402 Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.6147.
Kl. 1 1 - 1.
Kl. 9 - 6.
Verkst.
direktören kl. 11 — 1 Riks 8659.
Allm.
4304.
- 406 - Annonspris: Pr millimeter 25 öre efter text.
30 öre å textsida.
20 " / o förhöjning för särsk.
begärd plats.
enkel spalt Utländska annonser: 30 öre efter text.
35 öre å textsida.
20 ° / a förh.
för särsk.
begärd plats.
dar, spriiier jag återigen upp, men nu af den oro, som aldrig lämnar järnvägsstationens natt- gäst.
Då är klockan ändtligen sju, och om en timme går tåget till Höganäs.
Slätten öfverflödar af sol, och hafsstrimman skönjs tydligare i väster.
Jag kan urskilja bolmiga träd, som svartsjukt misstänkas för att dölja Arild ...
Jag sätter mig fastande på tå- get.
Tanken leker friare hos en hungrande, hjärtat håller en jäm- nare rytm och man kan känna sig på gränsen af okroppslighet.
Och det är utan motvärn jag Vi skrida fram mot en träddun- ge, där en enslig stig slingrar in.
Vi nå en allé, afslutad af en ra- serad parkgrind och fortsätta förvirrade och betagna.
Snart stå vi midt i en park med ett öf- vergifvet och förfallet slott för våra blickar ... Vinden rasslar i buskarna och spökena lura i dunklet ...
Jag känner din rysning, och vi smälta tillsammans i en kyss, som aldrig vill brista.
Vi smyga fram emot byggna- den som skygga djur och titta med bankande hjärtan in i de ut- huggna fönstren i källarvåningen ÉÉ^VORA DALARNAS SKANSEN.
låter mig föras fram på de blå stålskenorna, som jag då och då i kurfvor ser blänka fram- åt slätten.
Jag kommer till Höganäs i behag- lig frukosttid.
Det lätt retliga lynne, som hand i hand med hungern nu har intagit mig, skyller jag på den erfarenhet jag här för första gån- gen får om betydelsen af begreppet disfans.
I Höganäs möter mig stenkolet.
De svarta vägarna skulle godt kunna tillhöra ett bruk däruppe i Bergslagen.
De små butikerna och officinerna, posten, telegrafen, banken och apoteket, svära heller inte mot det hemvana.
Jag kunde tycka mig förflyttad dit, om jag inte skymtade hafvet här i stället för de b e - klämmande skogsgördlarna.
Och hvad som mer öfvertygar mig om motsatsen är alléer- nas blommande kastanjer, som vittna om det mildare luftstrecket och den bördigare jor- den.
Man ser dem aldrig däruppe, om inte på kyrkogårdar ... Här lysa deras festbloss som julgranarnas ljus uppe i hembygden, där man på så sätt försöker ge sig illusion af blommande träd.
Och nu kuskar jag som i romantikens ål- der landsvägen fram emot Arild.
I den lätt kuperade och intill tumsbredd odlade mar- ken slingrar vägen, som om den både om förlåtelse för att den tar i anspråk någonting alls af en så fruktbar grund.
Men jag dröm- mer ...
Detta är ju Champagne.
S e r du inte mörkningen därborta åt Arild till af begyn- nande vinplantage?
frågar jag mig själf.
Och klockan närmar sig timmen, då jag b e - räknat vara framme.
Ogat börjar redan smeka de mjukt linjerade kullar, som bilda Arilds strandhöjder. "
S ä g mig, du doftande vind, som dansar i fröjd öfver fältet, " frågar jag med romantikern, har du inte ännu farit förbi henne på vägen någonstans?
Jag vet, att hon har gått ut för att möta mig.
Hon borde redan vara synlig.
Och där kommer du då ändtligen, ensam och hvitklädd på vägen och med en ljusgrön silkesslöja från Sicilien virad om ditt hår ... P å vår aftonvandring framåt byvägen ob- UNDER F L E R A ÄR HAR EN FORENING, LEDD af k o n t r o l l ö r e n Karl Trotzig, a r b e t a t p å att få till- s t å n d en fullständig g a m m a l d a l a g å r d i H e d e - m o r a, — ett a f d e s s a b y g d e m u s é e r o c h kultur- härdar, s o m K a r l - E r i k F o r s s l u n d bl.
a. i Idun s å vältaligt p l ä d e r a t för.
I d a g a r n a h a r m a n kommit s å långt, att g å r d e n s t å r färdig invid s t r a n d e n a f sjön Hönsan, fullt inredd i minsta detalj p å g a m - malt vis.
G å r d e n b e s t å r a f å t t a b y g g n a d e r, s o m bildar ett s a m m a n h ä n g a n d e helt: b o n i n g s h u s e t, bod med svalgång, sters, stallbyggnad med port- lider, h ä r b r e, l i e s m e d j a, b a d s t u o c h linbodar.
Invigningen högiidlighölls m e d e n folkfest, a n - o r d n a d s o m en g a m m a l d a g s s k ö r d e f e s t, till hvil- k e n t r a k t e n s b e f o l k n i n g inbjudits.
Högtidstalet hölls a f landshöfding Holmqvist.
Dagens bety- d e l s e h u g f ä s t e s o c k s å m e d dikter a f t r e d a l a s k a l - der: Karl-Erik Forsslund, Carl Larsson i B y och Kerstin Hed.
Hedemora gammelgård kommer helt s ä k e r t att fylla sin uppgift att bli e n f ö r b i n - d e l s e l ä n k mellan g a m m a l t o c h nytt i s ö d r a D a - l a r n a o c h e n m e d e l p u n k t för h e m b y g d s f e s t e r o c h hembygdskänsla, © w « « ® ® ® ® 1 GÄRDGri-5£DD ' &amp; £H0 / A-P0RTUDR.eT- servera vi det gamla grå kapellet af tunga, okonstladt sammanfogade block till hälften skymdt af kyrkogårdens träd.
Lockade af still- heten dras vi in.
Du går fram emot koret, men jag far andaktsfullt plats i bakgrunden.
I ta- ket ser jag miniatyren af den stolta brigg, som förlist med man och allt en gång på den stormfyllda kusten.
Jag ser dig på spiraltrap- pan skrida upp till orgeln, där din ljusa byst affecknar sig mot den skumma kalkväggen, en sällsam motsats till den törnekrönte på altartaflan.
Nu blir hvalfvefs dunkel fylldt af din lifsvarma röst, och orgelns vox-celesfe sipprar som pärlregn mot fönstrens vidder, där gröna grenar vagga i aftonvinden.
Och när jag lämnar den underliga vespern i sällskap med officianfen själf, ser jag må- nen höja sig öfver synranden i öster.
Du pe- kar på människorna, som sittande på sina trappor betrakta solnedgången i hafvet.
IM k e m i f k f fivM ' g faochpräjjaEd rakojfymerhof belåten- Och allt detta är dessvärre långt ifrån sant.
Sanningen är, att jag en gång för länge sen råkade i en mycket underhållande bref- växling med en anonym ung skånsk dam, " Elsa 19 år, Malmö p. r., " eller så, om jag minns rätt.
Plötsligt och utan begripligt skäl af- bröts förbindelsen från hennes sida.
Jag fortfor att skrifva och jag annonserade men till min besvikelse utan resultat.
Jag fick aldrig höra af henne mer.
Kanske hade hon dött, och jag sörjde henne.
När nästa sommar strödde sina blommor öfver hennes minne, skulle jag göra en resa ett litet stycke utom Sveriges gränser, men kom aldrig längre än till Arild, som jag fann vackert nog.
Då var " Elsa " troget mitt osyn- liga sällskap.
Särskildf ledsagade hon mig med stor huldhet på den månskensvandring jag gjorde i parken kring det nära Arild lig- gande Sfubbarps slott, som råkade stå under reparation och i månljuset fick ett farligt tycke af gammal ruin.
Jag gaf min " Elsa " heder och värdighet af den kvinna man söker och sällan finner, emedan hon är död, måste man gissa, långt före ens tid eller ännu infe född, men som kanske just därför ständigt väfver sig in i ungdomsårens drömmar ... SpectaHtäai-1 Finare Post-, Sfowif-, Kopim- ocH Twycåkpappew Modernaste Finpappersbrak.
samt tkawtong, Quito Uxtpapper tillverkas af Klippa KLIPPAN.
2 Tväii-och.
F a r g e r i A k t i e b o l a g bland unket murbruk och sten.
Det är dödstyst.
Spökskrämda hålla vi oss tätt tillhopa och med blickarna mot månen, en faun och en oread som på sin aftonvandring förirrat sig i den öde parken och nu stå öga mot öga, förvånadt stirrande på den mötandes drag.
Då susar det i ett åldrigt träd, och på en rabatt nickar en ros i sömnen.
Det suckar från ett öde gemak och läderlappar fladdra skrämda omkring.
Tornflöjeln vänder sig gnisslande åt annat håll af en plötslig il och under grundmurarna klingar doft ett ham- marslag.
..
Det är tomten, som fäller släggan till sitt städ för att smida en klenod.
Och i fönstren glimmar månen, som lånar sitt bleka ljus åt de dödas fest ... G 6 i e b.
o r g -
V I K E N O C H A L F R E T.
Af h u g o ö b e r g Gud Fader-tullinspekioren är sfår Gud Fader-tullinspektoren med örnnäsa BORSTA GÅNGEN HAN KOM hurudan stora grå polisonger, en stram och im- Med Sankte Per har han nu och dit ned var han bara tolf år, en egentligen.
yr stockholmspojke, som aldrig blifvit så god vän, att han skulle vilja följa ponerande herre i ämbetsmössa med rak skärm som på en fransman.
Hans stora, hittat längre utanför sin sommar- med honom tillbaka till Visby och sedan — I kvafva stad än i Haga ruiner el- ja, sedan hem till Stockholm igenl kupiga, litet spefulla ögon granska forskande ler på Ladugårdsgärdet.
Men den lilla bruna " Klintehamn " ångar passagerarna vid relingen, så möter hans Och på en Resan blef också en makalös händelse i fram ute i segelrännan.
Röken drifver i en blick gossens och lyser upp.
hans unga lif.
Gottland där midt ute i det bolmande plym bort utåt hafvet, och den blå- gång vet gossen, att han kommit till rätta blåa hafvet — på kartan!
— var paradiset, gula flaggan smattrar i aktern.
Som en snö- stället, och skyndar att ta sig i land ... kapten Smitterberg på gamla " Klintehamn " drifva står skummet framför stäfven, där var Sankte Per med himmelrikets nycklar gossen ställt sig, obeskriflig till mods.
och farbror tullinspektorn, som satt och vän- Ja, det var första gången, och den som- Nu ser han hur stäfven sakta riktar in sig tade i viken, han var Gud Fader själfl Men mot en hög kyrkspira, som stiger ur diset maren lektes bort på fläcken.
Man åt och när den lilla östersjöångaren lade ut från långt inne i viken.
Maskinen stampar doft i drack, badade, spelte schack, sköt till måls Riddarholmen och ref upp Köhlers badvat- skrofvets djup, rorkettingen smäller i däcks- och seglade.
Ut på " alfret " kom man inte ten med sin propeller, då sträckte pysen på ramen och sjöarna fräsa förbi.
Då och då ofta och aldrig långt.
sig som en miljardär med lyxhytt på en o c e - bugar en kvastprick i svallet, och längre bort Men åren gingo, och åtminstone hvarannan anjätte.
Sforhetskänslorna sutto i hela Mä- gungar ett sälhufvud som en boll på vågorna.
sommar kom gossen tillbaka till viken.
Och laren igenom fram till Södertälje, ty man Länge står han och stirrar ned i det klara i allt vidare ringar gingo hans ströftåg ut mötte bara mindre ångare, bogserare och vattnet, så skymlar något uppe i luften.
Det kring den lilla oasen på alfret — tullbosfället skutor.
I kanalen var man också säker, ty är skrattmåsar, som kommit ut från land för med sin trädgård.
Han lärde sig älska denna man fyllde ju ut den till hela dess bredd, att möta, och de följas snart af tärnor i stud- natur som botanist, som jägare, som enstö- tyckte man.
Och sen var det åter liksom sande luftsprång.
Det flata landet har kom- ring och filosof.
Gick alldeles upp i den, Mälarfjärden, fast luften hade kunde den och — glömde den!
börjat kännas så underligt mäk- Nej, glömde den aldrig riktigt, tig.
Mörkret drog långsamt för men fick inte ro för lifvets fruk- gardinerna, snart syntes ingen- tansvärda strider.
ting att jämföra med, man tram- På tjugo år har han inte tram- pade fortfarande en oceanjättes pat kalkdammet i backen mellan däck, och för öfrigt kom slutli- tullbostället och långa bron elier gen Sankte Per-kaptenen, som känt alfrets stormhyflade torf hade Gud Fader-tullinspektorens fjädra under stegen.
Vipor har uppdrag att vaka öfver en, och han hört på andra stränder, men kommenderade till kojs.
Några inte på alfrets.
.EL timmars sömn, kvalfulla dröm- Och ändå, hur lefvande han mar och så uppvaknandet med ser det så långt efteråt, hur ungt sjösjukan.
Men när sedan Klara- och friskt minnet ännu kväller pojken lyckats krafla sig upp på fram!
sin oceanjättes däck och stir- Om han skulle våga försöket rade rätt fram öfver stäfven, som Burgsviks hamn s e d d från t u l l k a m m a r e n.
T e c k n i n g a f för- att rulla upp denna film, som så guppade upp och ned, då krymp- tattaren 1891. länge legat lagrad?
te de sista storhetskänslorna ihop så våldsamt, att han höll på Det är en solig morgon strax efter midsom- att kväf- mit närmare inpå, han kan se dess lång- vas i skräck och ynklighet.
mar.
Östersjöns vår har som vanligt varit kupan var såsom en oerhörd Ty himla- grunda stränder, myllrande af fågel, likt loj — kall och blåsig, men nu ligger hafvet stilla och hafvet en blå sväljande hvit gom stimmen i Norrström.
och luften drar i varma böljande skikt öfver Se där en lång bro med några små bygg- och hvälf- vande tunga, det hela en vidöppen frag- nader vid landfästet!
Skulle det vara tull- alfrets enbuskruggiga vidder.
gig käft, som i I sydvästra hörnet af trädgårdens rektan- hvarje ögonblick, ja nu, nu, bostället?
Inte möjligt, där skall ju vara en ligger tullbosfället, och uppe i dess gaf- nu ...
Det var dopet — en verklig ångest- trädgård, och här synes inte en buske, åt- gel dusch, under hvilken gossen böjde sitt huf- minstone på detta afstånd!
Aldrig har han vel mot hed och haf öppnas nu det lilla fönst- vud mycket djupt.
Men så låg man ändtligen kunnat föreställa sig sådana vidder som ret till kammaren, som studenten från Stock- holm bebor öfver sommaren.
Han har bara vid kajen i Visby lugna hamn, kände fast härnere!
mark under fötterna och kunde utan fasa se Men så saktar " Klintehamn " farten, vikens varit här några dagar, så att sceneriet utan- kammarfönstret har ännu nyhetens hela ut öfver hafvet.
Det var som om en jätte- hvita botten med tångbuskarna tycks liksom för hand plockat upp gossen ur gamla Klaras vilja flyta upp, och där ränner nu bron ut, tjusning för honom.
kvalmiga labyrint och i ett nu satt ned ho- lång som en fjärdingsväg.
Den är full af Närmast i förgrunden stå några hvita sten- nom vimmelkantig på denna öppna hafs- folk och slipstensstaplar.
kåkar, små som hönshus, med låga stengär- strand.
En våldsam förändring, men han får Sankte Per kommenderar barskt manö- desgårdar omkring.
Marken sluttar sakta ned inte tid att fundera, ty nu kommer Sankte vern, och så ligger Klarapojkens jätteångare mot vikens iångstrand och är strödd med Pers son med i leken.
Visbypojke, skall helt stilla vid det mäktiga brohufvudet.
Men kalkstensblock eller färdiga slipstenar, som följa med pappa på turen rundt ön.
Det gäl- i folkhopen mellan alla slipstensstaplarna ligga nedsjunkna i frodigt ogräs.
Till stugor- ler att inte låta distansera sig af hafs- na höra några små ängslappar, där den stadens söner, man formerar bekant- granna Orchis militaris nu står styf och skap och så blir det kustfart med tjock som en hyacint och blandar sin strandhugg i alla hamnarna.
En solig starka doft med ångorna från hafstån- morgon med frisk bris passerar man gen och alfrets enbuskar.
Bortom den- Hoburgen i en stor sväng utanför det na lilla bit primitiv kultur tar alfret farliga refvef, och om några timmar omedelbart vid, oändligt som en hafs- öppnar Burgsviken sitt breda, grunda yta, men upprutadt af stenmurar i stora svalg till ett vänligt välkommen.
gärden, där en och annan ko betar bland massor af får och råkor.
Utan- Nu får han ett alldeles nytt intryck.
för gärdena med deras stenmurar eller Något liknande den här naturen har västar, som de heta härnere, löper han inte sett förut på resan kring pa- stranden bred och långgrund ut i stora radiset.
Inåt land är det alldeles platt flak och uddar, som slutligen gå ihop som en flotte och ser ödsligt ut.
Han Utsikt från mitt fönster vid B u r g s v i k.
T e c k n i n g a f för- med hafshorisontens blå linie.
Och känner sig ängslig och börjar undra fattaren 1 8 6 8.
KOKBOK AF ELISABETH ÖSTMAN är den bästa kokbok svenska hemmet.
- - för - det - - Den hor redan utgått i öfver 25,000 ex. Pris: Kr.
5-50inb.
- 406 - T u p p e n s Z e p h y r och Ni k ö p e r ingen annan.
just där står Hvalarnas lilla fyr med lotsstatio- nen, utmärkt af den enda trädkonturen i utsikten.
Ett valnötsträd, ett enda, men ett praktexemplar!
Omsusadt af stormar och besjunget af hafstrutar, skrattmåsar, tärnor och strandskator!
En lång stund står stu- denten och ser rätt ut öfver detta landskap, detta haf.
S å vrider han hufvudet litet åt vänster, inåt land.
Där i syd- ost begränsas utsikten af några talldungar, det är Mjölhattens gård vid den grunda myren med skriande vipor och gall- hojande rödbenor.
Men långt hifom detta parti ligger fullvaktmästarens lilla gråa koja, ensam med några fattiga, blåst- pinade syrenbuskar ute på alfret.
Ändå tog han på västen där en gång ett det största och grannaste exemplar af ligustersvärmaren, han någonsin sett.
Och kring den kojan växer den lilla Orchis ustu- lata med sitt kritskära, i toppen svartröda ax och de små solrosorna Inula ensifolia och Britannica.
Hur många fjät har han infe trampat där ute på alfret bland stenar och tulkört och stjärntistel!
Hur många skott har han inte lossat på dessa vidder, där viporna gå och pilla i tufvorna mellan de krypande enarna och de rödbenfa snäpporna sitta en, två, tre på västen och låta sina kippläten eka mot vandraren, tills de plötsligt fara upp som ra- keter för att som de stanna på en punkt och explodera med en verklig skräll till alarm- skrik!
P å dessa solgassade gärden, där fal- ken sänker sig med tärnan, han snappat bort nere vid stranden!
Ofver hvilka strandska- tan, hafvets knubbiga, svarthvita morkulla, sträcker pilsnabb på sina vägar mellan my- rarna och viken!
Studenten sluter ögonen och drar vällustigt in den starka luffen från hafsalfret.
S å hör han farbror tullinspektören tala nere hos fa- ster i sängkammaren under, tar sin mössa och går tyst utför trätrappan ned i tamburen.
Öppnar dörren till bostället och ställer sig på kalkstenstrappan utanför.
Till höger i förgrunden uthusen bakom sin höga vast och tullinspektorns ängstäppa intill det stora dystra magasinet.
Till vänster flagg- stången, kring hvilken den lilla gulbruna ping- borren Meloloniha solsfitialis svärmar mass- vis nu om kvällarna.
Nedanför flaggstången barlasfplatsen med sanddrifvor, torkad tång, snäckskal och hela små snår af rara kors- blomsfriga såsom Isatis tincforia, Diplotaxis tenuifolia och Cakile maritima.
Ellei umbel- later såsom den morotbladiga Scandix p e c - ten och den snärjiga Torilis anfriscus.
Men midt i taflan löper den stora bryggan ut, lång som en fjärdingsväg, kantad med jakter och slupar på läsidan och belamrad med sina eviga slipstenssfaplar uppe från byns stenbrott.
Som bakgrund till det hela den stora vikens blå vidd med andra sidans land hägrande kalkgrått västerut.
Ännu en gång blundar studenten af väl- behag, så stiger han ned från trappan och går in i oasen bakom bostället.
En liten vildvuxen trädgård med syrenhäc- kar och kaprifoliebersåer utmed vasträckor- na, T o s e n k v a r f e r, sparrissängar och jord- gubbsland under fruktträden och orkidéer V ä g e n till f ä b o d a r n e: Motiv från M y s s j ö, Jämtland.
BERGUFVEN.
DET SKUMMAR I STÄFVAN, o c h björklöfven dofta.
Jag sitter i b ä f v a n — hur ofta, hur o f t a j a g suttit o c h s p e j a t o c h s p a n a t s o m nu!
Omkring mig stå korna m e d daggiga mulär o c h t u g g a sin klöfver; m e n ufven han ular i bergen bortöfver: Uhu, uhu!
O c h sveper en västan i tallarnas toppar, d å ä r det, s å nästan i skrämsel jag hoppar o c h springer min v ä g ifrån stäfva ko!
Det knakar i skumslet därinne och och svingar i granen o c h tallen som stormens vingar mot fäbodvallen ur e n s l i g m o!
Jag har väl i minne hvad gamlingar talat, om barn, som därinne, när kvällssolen dalat, ha sargats till d ö d s utaf bergufvens klor.
Och knappast, jag blicken törs mot hällar, s o m när och gräs i gångarna.
Men på långsidan åt alf- ret till stå pilträd och höga popplar med star- holkar.
Stararna äro nu på morgonen i liflig verksamhet och flyga oafbrutet till och från den del af alfret, som här norrut sträcker sig ända fram till byn med väderkvarnarna i utkan- ten.
Studenten stannar och tittar på rosenbuskarna.
Som vanligt!
Där ha re- dan tapetserarebina v a - rit framme och skurit ut sina ovaler ur bladen.
Och nere i rabattens tor- ra sluttningar arbeta sandsfeklarna för aft gräfva ut tunnlarna, dit de sedan skola släpa det förlamade bytet för af- komman.
Han går bort till pilar- na, hvilkas spetsiga löfverk glänser så friskt i solen.
Jo, fullt af påfågelsvärmarens gröna larver med hornet på bakändan!
Precis som hvarje sommar vid den här tiden.
Den un- derbart vackra skymningsfjärilen med bak- vingarnas blåa ögon tittande fram ur schat- teringen af brunt och rosengrått!
Äh, denna lilla oas i alfrets öken med mid- sommarnätternas dofva aeroplansurr från de tusen sinom tusen nattfjärilarna!
Hvarje sy- renklase vaggande under en liten flygmaskins lätta nedslag!
I fjärran hafvets brus och ute från strandvidderna då och då det vemodiga skriet af en vipa eller den mjuka hvisslingen från en snäppa!
För tredje gången sluter studenten ögonen och står länge så.
•.
Därpå rätar han upp sig och går genom en liten grind i trädgårdsmuren ut på alfret åt byn till.
Stannar och ser på husgyttringen vid väderkvarnarna.
Nej, byn lockar honom inte!
Det skulle vara Näktergalslunden med den höga medeltidskyrkan, men för att kom- ma dit måste han genom byn med männi- skorna.
Nej!
Han vänder och sträfvar söderut igen.
Bänder då och då upp en platt petrifikat- sten, som är inlagd i torfven.
Genast kilar en liten bombarderbagge undan och ger ifrån sig ett rökmoln.
Studenten ler, allt är som der skall vara en sådan välsignad dag på alfret.
Och efter en liten fur till tullvaktmästarens fattiga grå stuga går han hemåt igen.
Nu sitter farbror säkert och väntar honom i tull- kammaren.
aftonens skuggor bli djupa, lyfta stupa Ä r a d e från Storklintens klyfta, där ufven bor.
h a l f å r s - o c h k v a r - t a l s p r e n u m e r a n t e r erinras vänligen om nödvändigheten O c h först, när för d a g e n j a g sysslan fåll sluta, jag skönjer, betagen, vid grönskimrad ruta, aft a l d r i g v a r k v ä l l e n s å v a c k e r nu!
Men stänger jag fönslernas luckor natten prenumerationen nare hälft för att afbrorl för som att sna- årets i tidningens pre- numeranter erhålla gratis I d u n s till hvilket vande j u l n u m m e r, skall innehålla idel skönlitterära författare och därför kan - familjebiblioteket.
bi- skru- betecknas s o m en litterär årsskrift a f h ö g s t a v ä r d e HED.
se- regel- A l l a d r a g a f ett stort antal a f v å r a b ä s t a nu KERSTIN 409 förnya bundna expedition ej m å uppstå.
och spanar i kvällen mot dimblåa väften, det e k a r från hällen: Uhu, uhu!
- rast för
CDVIH H t l l X S A S l D 5 0 A y v V \ R F R t Ü D AF H € D V I G S&gt;V€DCMBQRG A, ETT STORDÅD HADE Edvin i Hult varit med om under sin sextioåfiga lefnad och det var Bon- detåget härom året.
Men att det var både det första och det sista det hade han då varit ganska viss om.
Inte ett knyst hade han vågat b e - rätta om all den härlighet han sett och allt det märkliga han varit med om — minnen, som han begraft, likt en dyrbar skatt, allra längst inne i botten på sitt hjärta, för allt det hån han blef utsatt för.
Om någon frågade honom.
om Bondetåget, så såg han bara outgrundlig ut, ref sig betänksamt i nacken och menade — att visst var det bra i Stockholm och inte hade han något att klaga på, inte.
i Men nu!
Detta var då tusen gånger värre, och Edvin i Hult kunde då rakt inte begripa att han på gamla dar skulle bli kastad in i sådana svå- righeter.
Att gå ut i krig och bli sprängd i luften till lands och vatten var väl etf intet mot detta.
Medan han saft helgdagsklädd i skjortär- marna midt på pinnsoffan i storstugan och ömsom kisade bort mot äldste sonen sin och ömsom tog sig en titt i spegelglasskänkens grönbuckliga glas, vred han och vände på tankarna tills att det sved och värkte i hjär- nan nästan som när han hade tarmvred en gång i tiden.
Tänk, att kärleken så här på gamla dar skulle komma och blossa upp i honom som en förkolnad brand, då man blåser på den.
Det var då rena rama eländet — det var just hvad det var.
Och Edvin i Hult suckade till och torkade sig om näsan med handens afvigsida, medan han åter sneglade ängsligt bort mot sonen, som somnat ifrån tidningar- na borta i gungstolen.
Då var det genast som om gubben känt sig lite karskare.
Han spottade en lång skicklig fobaksstråle mot kakelugnen och tog en ny buss för att klara tankarna.
När det hade börjat var infe godt att säga.
Han visste bara att den där dagen då hela berget prunkade i solen i styfmorsblommor- nas violetta mantel, under det att päronträ- den stodo tyngda af blom som furorna på vintern af snö och lilla äppelträdet på gräs- planen var ändå rosigare än Kull-Margaretas kinder, så hade han för första gången för- siått hur det var fatt med honom.
Och då — — då var det så dags.
Blommorna, det var nu det käraste han hit- tills haft i lifvet.
För se käringen hans hade varit ett rifjärn af den äkta sorten och barna hans hade gått sin egen väg och gjort precis hvad de ville, så snart de blifvit så stora, att man inte kunde ha dem " i spisen " längre.
S å inte hade hade det varit någon fröjd med det inte, utan bara ledsamhet och förargelse.
Medan blommorna däremot!
O, hvad han kunde längta och drömma om dem om vintern och sedan glädjas och fröj- das åt dem från vår till höst.
Men den gången i jons när Kull-Margareta kom till hans lilla täppa för ati hjälpa honom med några nymodiga lökar och sådana där begoniaknölar di kallar, som han rakt föräl- skat sig i uppe på herrgården, så hade han rakt tyckt att hon var som en fin blomma själf.
Alla tänderna hade hon i mun och de lyste bländande hvita mellan hennes skrattlystna röda läppar, hennes mjuka grå ögon voro fulla af godhet och längtan och håret låg mörkt och burrigt under den blommiga huf- vudduken.
Från den gången hade han tidt som oftast gjort sig ärende till herrgården för frö och plant och allt han kunde hitta på, men inte förrän den dagen päronträden stodo i sitt ful- laste flor hade han förstått hur illa det var fatt med honom.
Och sedan den dagen var det rakt slut med hans frid.
Han hade inte ens sett eller lagt märke till, hur syrenerna knoppats och slagit ut.
Det var mycket värre än då han gaf sig ut på en sådan farlighet som Bondetåget.
— För han hade ju hört att socialisterna och kvinnfolken i Stockholm var det värsta en kunde råka ut för — fast nog var hans erfa- renhet att hans egen afföda och folket i byn, där han var barnfödd, voro mycket vanskli- gare att tas med.
Det var då säkert.
Bara han tänkte på hvad sönerna skulle komma att säga och folket i byn, så knottra- de sig hans gamla torkade hud af fasa.
Men Kull-Margareta hade blifvit honom till en sådan längtan i blodet, så henne kunde han inte afstå ifrån — inte för helvetets alla pinor.
Och nu på midsommarafton skulle det ske, så sant som han var Edvin i Hult och hade skogar för sina modiga hundra tusen.
Så hvad som fattades i ungdom, det fanns ju i pengar.
Nog vore det väl skönt för hen- ne ati slippa gå och sträfva som trädgårds- kulla längre, och pigor och drängar skulle hon få så många hon ville ha.
S j ö n låg s o m e n strimma b o r t a vid horisonten.
- 410 - Om han nu inte var så grann att se på precis, han kastade en forskan- de blick mot det grönbuckliga spe- gelglaset i skänken, så var han väl karl i alla fall.
Men spegeln hade dock gifvit ho- nom en varning och ett råd.
Sannerligen skulle han inte be b a - ron själf bli hans böneman, tänk att han inte kommit på en så " patent " idé förut.
Försiktigt reste han sig ur pinn- soffan, för att inte väcka äldste s o - nen, hakade ner helgdagsrocken, som hängde på en krok på väggen, tog körkhatten och smög sig ut.
För nu ville han partu komma före alla de andra till herrgården.
Och inte heller ville han råka på Kull- Margareta för aldrig det.
Men naturligtvis ville ödet inte bättre än att han skulle stöta ihop med henne alldeles nere vid grinden, där hon drog sina sista krattdrag.
Oj så lena och mjuka hennes rörelser var och tänk bara att få famnas af de där mjuka, bruna armarna.
Minsann rodnade inte flickan nästan som en ros, då han helt sirligt lyfte på sin gamla luddiga hatt, och ögonen hennes skimrade till som i fårar.
Förresten kände han att hon såg långt och länge efter honom, då han gick upp för den nykrattade breda vägen, genom lindallén, fram till gården.
— Var det möjligt, var det verkligen möj- ligt, jublade hans gamla egenkära hjärta, att hon också fästat sig vid honom.
Nåja, så alldeles omöjligt var det väl inte — blommor brukade ju trifvas så bra hos honom.
Edvin i Hult rätade upp sin gamla rygg så ätt det knakade i den, gick direkt fram till baron, som satt ensam och rökte på terrassen, medan hans damer som bäst höllo på att klä midsommarstången borta på planen.
— Nej, men se är Edvin i Hult ute och går så tidigt på dan, sade baron.
— Ja, jag är väl det, menade Edvin och satte körkhatten midt på trädgårdsbordet.
Fint väder förresfen, fast nog skulle en b e - höfva lite regn i draget.
Och sedan de en stund dryftat skördeut- sikter, mul- och klöf och kriget, så undrade baron om det inte var något särskildt Edvin ville.
Visst var det det, annars hade han väl inte kommit så där alldeles apart.
Och nu kände han det som om han måst gripa den lilla smula mod han hade i bägge händer, för att kunna få fram hvad han ville.
Jo si det var så att han undrade om baron inte ville bli böneman för honom hos Kull- Margareta, och om det nu var så att han vore med på det, så skulle han skifta med barnen, så att det blefve frid på gården.
— Nå, men hvarför blir han inte böneman själf, undrade baron och drog de mörka ögonbrynen högt upp i pannan.
Nej, sin egen böneman, något så galet hade han då aldrig hört.
— Hm, jaså, så han är ute i friarärende — f ö r e g e n d e l.
Jag trodde att det gällde äldsta pojken hans, för ja har tyckt mig mär- ka, att det varit lite väl emellan Kull-Mar- gareta och honom på sista tiden.
— Ä herre gud, då var det väl därför hon filtat så lent på honom nyss.
Edvin sjönk rakt ihop som en tom sädessäck.
S e, ta upp striden med äldste sonen sin, det vågade han då rakt inte och till ett åilöje det ville han då heller inte bli.
Men — man är väl inte smålänning för inte heller, och med en liten listig blink i ögat sade han att visst var det Johan, äldste sonen hans, det gällde, men att han tyckte att det vore mera passeligt om baron ville tala med Kull-Margareta.
Och medan unga och gamla så småningom samlades kring midsommarstången och me- dan Kull-Margareta och Johan infe kunde fatta den oväntade lycka, som ramlat ner öf- ver dem, gick Edvin i Hult vägen sakta hemåt i bittra drömmar om ett ensligt lif på undan- tagsgården, dit han nu finge flytta.
Utan att se det underbara landskap, som breder ut sig framför honom.
De fjärran höjder- na, sjön som låg som en strimma borta vid horison- ten och de blommande, grönskande ängsmarkerna omkring honom.
E n bit a f Tjusf.
Af A D A RYDSTRÖM.
IDUN SKALL GE UT ETT S Ä R - skildt naturnummer och vill veta litet om Tjust.
Inte hela Tjust, ty det blefve alldeles för mycket för e t t nummer.
Det skulle kunna fylla många nummer, så stort och vackert och innehållsrikt som Tjust är.
Men en bit af Tjust.
Och jag, som fått i uppdrag att lämna detta bidrag till den ärade tidningen, väljer naturligtvis den biten, som är mest m i n e g e n, mest känd och mest älskad.
Jag väl- jer den långa, smala udden Norrlandet, som mellan den två mil långa Gammelbyviken, på västra sidan och Gudingens större vik Allt var dött för honom och själf önskade han att han varit död och begraf- ven där uppe vid den lilla kupolformiga klockstapeln.
Det hellre än att gå om- kring som en sådan mes och stackare, som aldrig kunde sjunga ut — aldrig säga ifrån.
Men då Edvin i Hult kom in på sin gård, som dock än- nu var hans, så glömde han Kull-Margaretas skära kin- der, sin egen ynkedom och all världens sorg, då han fick se att den stora ljus- röda luktpionen slagit ut i full blom.
Oj hvad det doftade mid- sommar och hvad det su- sade och sjöng mellan trä- den!
Och hur det är, så äro naturens skatter och mid- sommarens fröjder afsedda äfven för de gamla, som sitta på undantag — ja, kanske allra mest för dem.
D e s v e n s k a k v i n n o r n a s " Kurraboken.
f r e d s s ö n d a g infaller d e n 27 juni.
DEN KVINNA, SOM VILL GE ETT TILL- skott af sin vilja till den växande fredsviljan, bör den dagen vara med vid ett af de mö- ten, som hållas i Sverige.
Där komma kvin- nor af olika klasser och meningsriktningar att gemensamt begära ett slut på blodsutgjutel- sen och rikta till vår regering en vädjan, att med andra neutrala regeringar samråda om åtgärder för att befordra en rättfärdig fred.
Att utebli är att svika de kvinnor, som på kongressen i Haag sände det första freds- budet ut i världen och nu vänta framför allt af oss, aft vi ta upp det och föra det vidare.
Låt oss alla vara med om alt göra den 27 juni Ull en verklig kvinnornas freds- söndag.
VID SÖDRA SIDAN AF HALLANDSÅS Å k r o n o b o s t ä l l e t O n n a r p c i r k a e n half t i m m e s v ä g från F ö r s l ö f s j ä r n v ä g s s t a t i o n, finnes e n m ä r k v ä r - dig b o k, s o m k a l l a s för k u r r a b o k e n, (kurra b e t y - der knottrigl.
D e n ä r u p p v ä x t i fyra s t a m m a r, grenarna äro inväxta i hvarandra, bilden.
D e n fjärde s t a m m e n h a r som synes å murknat b o r t p å grund a f att e n illasinnad p e r s o n för c i r k a 15 å r s e d a n b o r r a d e ett hål i d e n n a s t a m m e d afsikt att d ö d a h e l a t r ä d e t, hvilket e j i sin helhet l y c k a - des.
Han t y c k t e e j o m folkvandringen, ännu fortfar, till den e g e n d o m l i g a b o k e n.
Enligt en gammal sägen hvilken skulle e n kvinna å platsen blifvit o s k y l d i g t afräftad.
F ö r e afrätt- ningen y t t r a d e hon att hon v a r o s k y l d i g o c h s å - s o m b e v i s d ä r p å skulle p å h e n n e s g r a f u p p v ä x a ett m ä r k v ä r d i g t träd.
A.
S.
- 411 - med öppna hafsfjärdar österut går från Gam- melbylandet ända ned mot Västervik och vid Gräntsö udde når öppna hafvet.
Det är att märka hur alla gårdar här ligga på västersluttning mot innanhaf.
Våra för- fäder förstodo bättre än vi att aflyssna natu- ren dess hemligheter.
De visste att växtlig- heten under den kallare årstiden behöfver skydd mot Osterhafvets kyliga vindar och stormar, att solsidan är hälsosam för både människor, djur och växter och därför valde de den sidan för sina boningsplatser.
Midt på Norrlandet (landet nordväst om det forna Sfäckeholms slott och senare staden Västervik) gå höga skogklädda bergåsar, som slutligen söderut helt platta ut sig i jämnt land.
Nära Gamleby märka vi först det gamla Casimirsborg, ett Lewen- hauptiskt gods, som senare ägdes af släkten Fleetwod.
P å sin höga blomster- klädda terrass ligger den vackra slottsliknande bygg- naden, omgifven af lummiga parker, dominerande den lif-!
liga segelleden.
Stranden midt emot framvisar många täcka gårdar.
Man ser ban- tågen ila förbi dem.
Höga klippor, löfklädda näs och öar spegla sig i vikens böl- jor.
Ståtlig är synen åt sjö- sidan och ståtlig är den åt landsidan, där man ser la- dugårdarne fyllda af präk- tig boskap, där man vidare ser den stora trädgården och de välskötta fälten.
Mot Gudingen ligga stora skogar på sluttningarne och de äro ej minst anmärk- ningsvärda för sina lång- vuxna träd, hvilka ej äro alltför vanliga så nära öpp- na hafvet.
Till Casimirsborg hör den förtjusande ön Vistingsö i Gammelbyviken, där växtlig- heten är så yppig, aft den framstående botanisten pro- fessor N.
J. Andersson på denna lilla ö fann nästan alla träd och växter, som förekomma under denna breddgrad i Sverige.
Det är ej underligt om folkfantasien hit förlagt de förtrollade trädgårdar, där " frun " (hvilken var ingen annan än gudinnan Freyal brukade lustvandra, då hon i hamnen af — en svart son flugit hit från sin grotta i det närbelägna höga Fruberget.
Hur många gånger har jag ej i min barn- dom, genom de talrika rosenbuskarne, g e - nom slån- och hagtornssnåren banat mig väg under ekar, lindar, lönnar, oxel, rönn, almar, askar, aspar, apel och otaliga andra träd och buskar för att komma in i detta pa- radis, fastän förgäfves.
Är man inte född på en söndag, så hjälper härtill inte ens den mest brinnande tro.
Om vi från Vistingsö, förbi den vackra, välbyggda gården Värmvik, styra vår båt längs alla de vackra holmarne in i den inre viken vid Segersgärde se vi Fruberget höja sin väldiga hjässa öfver ställets stora betes- hagar, som, liknande härliga naturparker, dels gå ned till stranden, dels skiljas därifrån af odlade fält.
I dessa hagar växer murgrönan vild, här kasta björnbärs- och rosensnår sina blomslingor öfver stenar och gärdesgårdar, här bygga och bo otaliga sångfåglar.
Här
T | U S T O C H D R O T I r Här se vi Norrlandets halfö som H på en karta, ser dess branta stränder, i udde på udde kasta sig i Gammelbyviken.
Här se vi skär- gårdens alla öar ligga så tätt, att de förefalla som ett stort, djup- uddadt blad.
Vid nedstigandet från berget möta vi kanske, när rågfälten äro gröna och smakliga, en eller an- nan betande älg af den stora älgsfam, som i Casimirsborgs- skogarne har sitt egentliga till- håll.
Men uppe i bergskrefvorna ha räfven och gräflingen sina säkra gömställen.
Det hela blef aldrig storslaget och regelrätt och mönstergård!
Men där blef etf så gammalt tyc- ke och enkelt landtligt behag, att det är en särskild hemtrefnad öf- ver det hela.
Ingen kan se detta så väl som den, hvilken likt äga- vandra vi om våren bland sippor, bland massor af Orchis sambu- cina, bland violer primulor, nun- nelök, konvaljer och hvad de allt heta, dessa Floras älsklingar.
Här fylla vi våra sommarkorgar med smultron och blåbär.
Här digna hasselbuskarne i höstens skif- tande dagrar af rika frukter, då nyponbuskarne äfven sträcka sin röda bärrikedom mot oss och lin- gonen glänsa mellan tufvorna på skogskanten.
Där skuttar haren fram bakom busken, där spetsa en flock rådjur sina fina öron och med några graciösa hopp för- svinna de för vandrarens blick.
Tunga vingslag nästan skräm- ma oss därinne bland granarna vid bergets fot.
Men det är ju bara en tjäder, som lyfter.
Nu streta vi uppför Fruberget, vi undersöka dess vackra grottor och gångar, vi bese begrundande lämningarne efter den " sten- borg ", som i en halfcirkel ligga nära toppen och ändtligen stå vi däruppe vid roset, som general- stabens kartläggare ha byggt.
Här se vi hur kuperadt landet inåt är med djupa " kjusor " eller dalgångar mellan bergen där nere, där gårdar och åkrar ligga.
1.
Omberg från s ö d e r.
2.
C a s i m i r s - b o r g i Tjust.
3.
U t - sikt öfver Gam- m e l b y v i k e n vid Segersgärde.
Alvastra ruin.
5.
Vadsfena.
båset ".
Vy Motiv från tonstämning / I af 6. "
O x - Omberg.
Vid sluttningen mot den inre \ viken ligger Segersgärde.
Den har bref på att den varit i Bo Jonsson Grips ägo som underly- dande till Casimirsborg.
Troget har den också följt detta gods genom seklerna, ända tills den inköptes af hofkamrer Rydström.
Då ordnades, byggdes och plan- terades det vid den forna bond- byn.
Stället ärfdes sedan af hof- kamrerns brorson.
Det blef äl- skadt och omhuldadt och det blef gärna lite vackrare för hvarje år som gick.
Där höggs en utsikt upp, där planterades en ny träd- gård, där byggdes en ny stuga, " 4 där blefvo nya blomsteranlägg- * = ningar utförda!
4. kloster- 7.
Af- öfver
r n i N Q N € J D € R.
O a v a a s där träden digna af finaste fruk- ter och rapphönsen ha sitt tryg- ga bo, att se stora träd röda af körsbär, att i rosentid se rosorna svälla och dofta, att smeka väl- födda djur och veta: " detta är mitt hem " — det är värdt en or- dentlig kamp.
Och när jag nu känner detta, så kan jag ej låta bli att säga hur in- nerligt det förargar mig, när jag hör hur ringaktande det än i dag talas om " bara bönder ", eller " han får väl bli landtbrukare, då han ej kan bli något annat ".
Den som säger så, han vet inte hur vi &amp; 5E ren ser det genom rosenfärgade glasögon.
Att efter 20 års mödor och förut oanade svårigheter b e - trakta sitt hem, att från sin ve- randa beskåda den storartad!
sköna utsikten öfver Gamlebyvi- ken, att lustvandra i trädgårdar, har tid för gripande allmänna in- tressen.
Om vi, inom det anvisade ut- rymmet i Iduns spalter, skola hinna passera hela Norrlandet, måste vi dock nu lämna S e g e r s - gärde och dess fördelar och min- nen, t. ex. minnet af alla de här- liga fiskfångsterna i omgifvande vatten, där ända till 12,000 kg.
braxen i ett enda notvarp fångats vintertiden.
Vi ila upp att vinka ett farväl till utsiktsplatsen på det vackra Ornberget på Gudingsi- dan och så ner genom skogen igen.
Där passera vi de för halfön egendomliga hafsstrandsbildnin- garne på så att säga dess rygg- rad, där de af vågorna finslipade kvartsitstenarne ligga i höga val- lar.
Och så bär det af på väg till Västervik.
Smalt är näset, där vår väg går fram.
Än går den längs stranden af en från Gudingen in- skjutande liten vik, än går den öfver skogsbackar och vacker skog vid G ammelbyvikens strand, genom ekpark och en förtjusan- de björkskog förbi Vålningebo gård och ett komplex af vackra holmar i viken.
Vid detta ställe ligger, där näset är högst, ett helt V ä t t e r n.
(Hamnen Grenna.)
Omberg 8.
Där stupar i Vättern.
Gräntsö udde.
(Tjust.)
10.
G r ä n t s ö från s e g e l l e d e n vid Västervik.
11.
S e - gersgärde i Tjust.
Författarinnans hem.
bönder måste vara vakna på alla områden, hur vi måste känna till jordbruk, kreatursskötsel, träd- gård, skog, fiske, kommunala an- gelägenheter m. m.
Hur vi måste kunna sälja och köpa och hand- hafva folk.
Skall man själf sköta sin gård, då får man lof att älska den, ty annars skall man känna försakelserna för stora, då man får lämna så mycket annat.
Bland försakelser räknar jag dock ej att få lämna bilfyllda gator, tomt sällskapslif och dålig stadsluft.
Men det är skönt att nu ha det så ställdt i landthemmet, ati man kan lämna det i pålitliga händer för en resa, att man kan för- sjunka i ett andligt arbete, att man i
fält med siengrafvar, där man bland de smär- re lätl urskiljer höfdingens större och för- nämligare.
S å passera vi det täcka, prydliga Sandebo, på hvars stora gröna gårdsplan en massa jätteekar visa prof på hur dessa i Tjust så allmänna träd se ut, när de nått höjd- punkten.
Midt öfver viken skimrar Väster- viks hospital för sinnessjuka, hvars ståtliga byggnader likna en hel stad för sig.
månen senare på kvällen stiger upp bakom den mörka granskogen och gjuter sin glans öfver vattnet, då undrar man om ändå icke denna syn tar priset.
Visar åter Vättern sitt vredgade anlete och röres upp af en af dessa plötsliga stormar, som göra den så fruktad af sjöfarande, då är det slut med idyllen, och den fridfulla insjön ger illusion af ett vredgadt haf med hela dess tjusning.
Förbi kronodomänen Stufverum och en hel rad nätta små ställen och egna hem se vi på en höjd staden Västervik vackert framträda öfver vikarnes vatten.
Ofver broar och igen- fyllda strömmar, mellan en rad små holmar, förbi den smakfullt ordnade holmen med Sfäkeholms ruiner kommer man in till denna täcka stad.
För att kunna njuta af Ombergs härliga natur och af den ståtliga utsikten från Hjäs- san, behöfver man ingalunda vara någon tränad bergbestigare.
Hvem som helst kan med lätthet ta sig upp till Hjässan.
— 262 m. öfver hafvet — och af Svenska Turistfö- reningen uppsatta anslagstaflor göra det lätt att hitta öfverallf på berget.
Från det lilla utsiktstornet på bergets topp ser man ut öfver Vättern och östgötaslätten och bort mot Västergötland, Närke och Småland med Visingsö.
I klar sikt kan man härifrån urskilja ett 50-tal kyrkor och 7 städer.
Vid pingst- och midsommartid vall- färda stora skaror från när och fjärran hit upp, och då råder ett brokigt folklif på den eljes så tysta Hjässan.
Det hör liksom till att en östgöte, åtminstone en gång i sitt lif, skall ha varit uppe på det gamla, kära Omberg.
Men icke blott för den vanliga turisten och naturvännen, utan äfven för geologen och botanisten är ett besök på Omberg mycket gifvande.
Bergets geologiska byggnad är ytterst märklig; dess hufvudmassa utgöres af grofkornig granit, men äfven kalk- och sand- sten samt skiffer förekomma ganska rikligt, och det är sällsynt att på ett så jämförelse- vis litet område påträffa så skilda formatio- ner.
Hvad växtligheten beträffar, så har den förträffliga, kalkhaltiga jordmånen i förening med ovanligt gynnsamma klimatiska förhål- landen bidragit till att förläna den en yppig- het, som man sällan påträffar i vårt land norr om Skåne.
Flera slag af ädla löfträd — bland dem boken, som förekommer i vackra bestånd — trifvas här utmärkt.
Eljes är berget till öfvervägande del bevuxet med ståtlig och välskött granskog.
Större delen af Omberg är kronopark, och dit är förlagd en skogsskola.
Men i dag resa vi förbi och komma längs löfrika kullar och fält fram till Gräntsö kanal.
Där se vi till vänster Gudingens vik med alla öar och näs.
Till höger synes segelleden till Västervik, en tilltalande tafla.
P å en bro passera vi kanalen, såvida ingen ångare är i antågande, ty då få vi vänta.
Kanalen, byggd af ryska krigsfångar i början af 1800- talet, förkortar ansenligt vägen till den inre skärgården och är frädöfverskuggad och vacker.
Genom en lång parkväg komma vi fram till Gräntsö, som med sin storslagna vackra fa- sad vetter mot segelleden och gör sig allde- les charmant, då det mellan höga ekkronor tittar fram öfver vikar och näs.
Stället är gammalt rusthåll under S t ä k e - holm.
Det friköptes af lagman Risellschöld.
Har ägts af Sparresläkten och tillhör nu släk- ten Fleetwood.
Det är med en viss allvars- känsla och högtidsstämning man vandrar omkring på Gräntsölandets hafomflutna stränder.
Där ser man skärgårdens yttre öar och klippor, där ser man Osterhafvet ligga helt öppet.
Vid islossningen kan man här få se solen spegla de sällsammaste isforma- tioner och särskildt då höres bränningarnes dån vida omkring, men i sommartid är det ljufligt och friskt därute vid hafsbandef.
Där är allt storslaget, öppet och rent — just s å - dant som det ena och det andra gärna bör vara.
I Drottning Ö m m a s nejder.
LAND DE MÅNGA OCH IN- tressanta fristående slättlands- bergen i mellersta Sverige är det framför alla andra ett, som utöf- var en stark dragningskraft på närmare och fjärmare boende, och det är Omberg.
Omsusad!
af saga och sägen ligger det där och speglar sin ståtliga hjässa, sina grönskande sluttningar och vilda stalp i Vät- terns underbart blåa vatten.
Och vackrare spegel kunde drottning Omma — bergets sagodrotfning — aldrig ha önskat sig för att åfergifva bilden af sin stolta borg.
Det finnes i Lappland en fjällsjö, som käl- las " Undrens sjö " och som i sitt trolska vat- ten speglar de omgifvande fjälljättarna.
S a m - ma namn kan med rätta gifvas åt den lätt- rörda och nyckfulla Vättern, lika bedårande i alla sina skiftningar.
Står man en afton på Omberg och ser s o - len gå ned i Vättern, hvars genomskinliga vatten skimrar i opalglans, då tycker man, att vackrare syn kan ingen få se.
Men när Floran är synnerligen rikhaltig, och Stock- lycke äng är sedan gammalt en välkänd fyndort för botanister.
Äfven fågellifvet är mycket rikt, och höst och vår får man se stora skaror af sjöfågel sträcka på väg från och till " fågelsjön " T å - kern, hvilken ligger så godt som vid foten af berget.
Om man en dag i den första knoppande vårens tid är ute och plockar blommor på strandsluttningarna, som bilda en enda matta af blåsippor, kan man plöts- ligt få höra ett smattrande ljud, och när man blickar upp, ser man vildsvanarna simma högt uppe i den genomskinligt klarblå luften.
Stundom kan det hända att ett par svanar skilja sig från de andra och flyga så lågt, att man får se de väldiga, hvita vingarna tätt öfver sitt hufvud.
Och den synen glöm- mer man alrig.
Sedan man under vandringar kors och tvärs beskådat bergets alla härligheter, bör man icke försumma att göra en roddtur längs detsamma, aflägga ett besök i den hemlig- hetsfulla, rostbruna Rödgafvelsgrottan och beundra de vilda klippartierna vid Västra Väggar, som resa sig 90 meter öfver Vätterns yta.
Denna färd tar 3 å 4 timmar.
För dem som älska åkturer är det sär- deles lämpligt att på detta sätt färdas den ungefär 11 kilometer långa vägen mellan Alvastra och Borghamn.
- 414 - Vid Alvastra visar sig Omberg från sin Ijufva och leende sida, och från Ombergs turisthotell, som ligger vid foten af berget, har man en vidsträckt utsikt öfver Vättern och den bördiga östgötaslätten med sina hvit- glimmande kyrkor.
Strax till vänster ser man den berömda ruinen af Alvastra kloster- kyrka.
Mycket finnes ej kvar af den forna härligheten, men det som finns har ålder- domens och minnenas hela tjusning.
Vid Borghamn åter har Omberg en mera vild och imposant karaktär, och utsikten från Borgs udde är storslagen.
Här bildar den gamla Vasaborgen i Vadstena en ståtlig fonddekoration.
Äfven vid Borghamn finns ett stort turisthotell och pensionat, så att man har tillfälle att i lugn och ro studera berget både från den ena och den andra sidan.
Men om berget själft är värdt ett besök, så gäller detta i lika hög grad den omgif- vande trakten.
Hvarje handsbredd af den mark, man trampar på, är historisk — ja, till och med förhistorisk — mark, och det torde finnas få ställen i vårt land som ha att upp- visa så många olikartade historiska minnes- märken.
Vandrar man landsvägen fram från Häst- holmen — där intressanta hällristningar finnas — till Alvastra, får man vid vägkanten se en sten, hvars inskription förtäljer att här mör- dades konung Sverker den äldre julottan 1156 — för nära 800 år sedan.
Det var sam- me konung, som anlade Alvastra kloster, hvars ruiner resa sig ett stycke längre fram, strax bortom Alvastra kungsgård.
Gå vi vi- dare till Alvastra järnvägsstation, påträffa vi där 2,000-åriga begrafningsplatser, och där pågå äfven gräfningar vid en pålbyggnads- plats från tiden omkr. 2,500 år före Kristus.
Ytterst intressanta och i sitt slag enastående fynd ha gjorts, och gräfningarna fortsättas om sommaren under sakkunnig ledning och med hjälp af universitets- och skolungdom.
Om vintern är platsen öfverfäckt för att kun- na skyddas för åverkan.
Fortsätta vi vägen fram, komma vi till Hede urgamla försvarskyrka med runstenar och grafhögar, och ej långt därifrån ligger Röks kyrka med den bekanta Rökstenen, Nordens intressantaste runsten, som står under ett skyddstak på västra delen af kyrkogården.
Från Alvastra är det blott en timmes järn- vägsresa till den minnesrika lilla staden Vad- stena med dess stolta slott, Vättersborg, och dess många minnen af medeltidens märkli- gaste svenska kvinna, den heliga Birgitta.
En annan, mycket gammal och mycket liten stad — en af Sveriges äldsta — som man också med lätthet kan komma till är S k e - ninge, en idyll, som grupperar sig kring den gamla ståtliga kyrkan.
Af hvad som här i korthet antydts fram- går, att det vackra Omberg och den minnes- rika trakten däromkring äro väl värda att besöka och studera, och den nybildade Vät- terns turisttrafikförening gör också sitt allra bästa för att fästa turisternas uppmärksam- het på denna frakt.
Många tecken tyda ock- så på att allt flera känna sig dragna till den- na vackra och lättillgängliga del af vårt land, och ha de väl en gång kommit dit, så lära de nog försöka att få komma åter.
Ty den som en gång blifvit bergtagen hos drottning Omma, bär alltid i sitt hjärta en längtan till trollslottet.
EZALINE BOHEMAN.
7 R € D A G A R I J i A F 5 1 3 A M D € T Skildring a f ET VAR FYRA HER- rar från Stockholm, som en lördagskväll i början af juni anlände till Möja, utrustade för några dagars vistelse i hafsban- det.
De voro inga jägare.
Deras färd hade det ideella syftet att ta reda på de norra stockholmsskär- gårdarnes bestånd af hafsfågel och att se resultatet af jägarnes, äggplockarnes och kråkornas förenade ansträngningar.
På bryggan vid Berg väntade en motorbåt samt tvenne Möja-kar- lar, bägge lydande namnet Öster- man och bägge väl hemmastadda i de krångliga och farliga vatten, som det gällde att undersöka.
En hastig omklädsel gjorde processen kort med den sista resten af storstadselegansen och resan fortsattes omedelbart med det berömda Ängskär till första mål.
Det var en mörk och blåsig kväll det bar ut till hafs.
.
De fyra sfockholmarne tände sina pipor och öfverlämnade resten åt de bägge skärgårdskarlarne såsom försynens närmaste företrädare.
Sjön ökade och blås- ten tilltog.
Fram i fören skrufvade man sig oroligt.
Ostermännerna slogo råd.
Slutli- gen vände den äldre sig om: — Vi våga infe fortsätta.
— Prat!
Ni känner ju vägen.
— Inte i mörkret!
Då vi kommer längre ut få vi vått ombord.
Barometern har fallit fyra millimeter i dag.
Vi föreslå att gå upp till Rönnkobb och afvakta dagningen.
— Gör som ni vill.
Ni ansvara för färden.
I nästa ögonblick kör båten upp mot sjön och går mot Rönnkobb, där Möjafiskarne uppfört en sjöbod.
Vi bära in vår packning, ty det har börjat regna, och kasta oss på de med hö täckta träbritsarne.
Länge blir det inte.
Redan före klockan två på morgonen är sällskapet på nytt i rörelse.
Det har ljus- nat något, blåsten har saktat och i en kall gryning under en mulen himmel sticka vi ut från Möjaskärgårdens yttersta utpost.
Så började dessa tre dagars färd, som skulle bli till något äf det bästa, som jag upp- lefvat i stockholmsskären, där jag dock som seglare ströfvat omkring under sjutton som- rar.
Var början hotande, så blef fortsättnin- gen så mycket vackrare.
Det blef en lång dag, den första.
Under gryningens första timmar passerades R ö - kubbs och Kallskärs skärgårdar.
De bägge Ängskär med hafsbandef.
Thore Blanche.
Klippor vid Stora Nassa.
pröfvade Möjakarlarne hade haft goda skäl för sin vägran att gå på natten.
Upprepade gånger saktade motorn och båten gled långsamt in mellan kobbarne, där botten stack upp och blef till klippor och grund.
Efter ett par timmars färd prejades Ängskär.
Vi gledo in i en grund bassin, väl skyddad för vind och sjö och gingo i land, där ett par frefliga rödmålade stugor öppnades.
Allde- les ensamma voro vi infe.
En gammal Röl- lögakarl, som hade sin stuga på en holme tätt intill, låg här ute och fiskade.
Jan Erik pur- rades och blef med sin sakkunskap en ny följeslagare af värde.
Effer en lyckad jakftur.
Ängskär åtnjuter anseende som den vack- raste af alla öar i den norra skärgården och förtjänar sitt rykte.
En den yppigaste vildpark, där löfskogen nu stod tät i sin första sprickning och där marken var g e - nomväfd af gullvifvor och konvaljer.
Löf- sångare och bofinkar svärmade i buskagen, orren spelade i den tidiga morgonen och e j - derhonorna flögo rundt omkring i vida cirk- lar.
Men från spetsen af den höga berg- platån utbreder sig som i en storartad rund- målning skärgården i sin ensliga storhet.
Hela cirkeln finnes där utan ett afbrott.
Så långt ögat når i de fyra väderstrecken ser det endast vatten, där kobbarne ligga som stel- nade punkter, kastade omkring som stenar och som sandkorn af en ofantlig hand.
Man vet inte hvad Stockholms skärgård är, om man inte sett hafsbandef.
Det var detta hafsband, som nu skulle ge- nomforskas, och efter en grundlig frukost bar - 415 - det i väg till de yttersta skärgår- darne.
Det var mulet men nästan lugnt.
Ett lätt silfverdis låg öf- ver hafvet, som endast sakta rör- de på sig.
Vi besökte Inre Fre- dals skärgård, Lyngne skärgård och gingo ut till Skarfs skärgård och till Svenska stenarne, de nordligaste kobbarne i Sfock- holmsskären.
Fyrtornet på Sven- ska högarne höjde sig långt ner i sydväst och Svenska Björns fyr- skepp aftecknade sig mot himlen i nordost.
Timme efter timme klättrade vi omkring på kobbarne.
Den gamle fågelvännen Ferdinand Österman var outtröttlig.
Spänstig och vig som en yngling hoppade han från klippa till klippa och hans skarpa ögon upptäckte med osviklig säkerhet ejderhonorna, där de lågo på ägg i bergsskrefvorna.
Ty visst fanns det fågel, ehuru ejdergubbarne redan börjat öfverge honorna och sträckt ut till de stora hafs- gryndorna för att lefva ett fritt och obundet ungkarlslif.
Svärmar af honor, som fått sina bon plundrade, slogo bland kobbarne, svär- tor, skräckor, tordmuler och grisslor flögo i hvinande fart rundt omkring de ovälkomna fridstörarne och en enslig lom klöf rymden snabbt som en lufttorped.
Gråtrutar och sill- trutar tumlade skränande omkring, troget ledsagade af etf och annat labb-par — dessa präktiga flygkonstnärer, som icke bry sig om att fiska själfva utan lefva på hvad trutar och måsar fånga, plågande dem till dess att de släppa sitt byte.
Här och hvar seglade äf- ven den väldiga hafstruten — storjagaren här ute, sedan hafsörnen nästan försvunnit, han som slår ner på de simmande kullarne och bär bort ungarne inför moderns ögon — och svärmar af kråkor flögo spanande och kraxande från plats till plats.
Ferdinand Österman, som föll i djupt filo- sofiska tankar inför de äggande ejderhonor- na, såg snedt efter hafstrufarne, men sade inte mycket om deras framfart.
De äro inte synnerligt talrika och de inge i hvarje fall re- spekt i sin vildhet och styrka.
Men då han såg kråkorna knöt han näfven och spottade.
Ty visst hade han ett horn i sidan till alla j ä - gare och värst till sportjägarne och visst för- aktade han äggplundrare, men till kråkorna bar han ett oförsonligt hat.
Kråkan är den farligaste af alla fågelfiender här ute.
Hit- tar man ett ejderbo med blodiga och sönder- hackade ägg — och det händer ofta — så Ejderbo från Skarfs skärgård.
har kråkan varit framme.
Blir honan skrämd och flyger upp — genast är kråkan där.
Det skall då vara trutar och måsar som kunna hålla henne på afstånd.
Där de äro i närhe- ten hålla de en förträfflig polistjänst öfver öfvergifna ejderbon, men tyvärr är röfvaren listigare än väktaren och finner ofta tillfälle att gäcka hans uppmärksamhet.
Ja, sjöfågel är här ännu, men litet mot hvad som borde finnas i dessa vidsträckta skär- gårdar, med deras kobbar och skär täckande en areal af många kvadratmil.
Det gör en betänksam att höra Ferdinand och Jan Erik tala om, hur det var endast för tio å femton år sedan.
Då kunde skärgårdsbon ännu tala om " ejderkroppar ", hvarmed han menade dessa stora, tunga svärmar, som fyllde luf- ten med sina vingslag.
Människor och krå- kor täfla i sin förstörelselusta.
Det finns i själfva verket endast ett medel att förhindra utrotningen, och Ferdinand Österman, som har reda på allting här ute och för öfrigt sit- ter inne med världsgåtans lösning, känner det.
Det är inte mot själfva jakten som s å - dan han opponerar sig.
En jakt, bedrifven med urskillning och förstånd, skadar icke få- gelbeståndet.
Hvad som behöfs är f å g e l - s k y d d.
Det är äggen och de liggande ho- norna, som måste skonas.
I detta syfte må- ste de olika skärgårdarne bevakas och fram- för allt på våren, då äggningen pågår.
Man måste hindra plundring af redena och föra ett hänsynslöst utrotningskrig mot kråkorna g e - nom att förstöra deras bon och ägg.
Genom- för man dessa principer endast för några af de tätt liggande skärgårdarne, skall man snart se resultatet.
Det behöfs endast några få år för att på detta sätt skapa reservoarer med riklig fågeltillgång, ty sjöfågeln förökar sig ytterligt snabbt, där den fredas.
Vi hade under den första dagen tillfälle att se en sådan skärgård, som varit jämförelse- vis väl skyddad därigenom att ägaren, en fiskare från Röllöga, brukar tillbringa våren därute.
Där fanns mera fågel än i alla de andra skärgårdarne tillsammans och det var en glädje att se de stora flockarna, som lågo kringströdda öfverallt bland kobbarne.
Då vi gingo i land vid den nu öfvergifna stugan, läste vi i den släta klipphällen en inskription: " O. A.
N. F. 1818.
D.
1912 ".
— Ja, ja, säger Ferdinand.
Det var gamle Nordström.
Han bodde här då han var öfver nittio år.
Jag frågade honom,-hur han, som var så gammal, kunde bo här ute, och gam- lingen svarade: " Det är en Guds nåd, du! "
Det finns verkligen ord, som det lyser om.
Men ute vid Skarf påträffades en annan inskription.
P å bottnen affecknade sig i det klara vattnet tydligt skelettet af ett fartyg och på kobben invid var rest ett kors med nam- net: " Azela ".
Nu var det Jan Eriks fur att berätta.
Under den fruktansvärda septem- berstormen 1911, som ännu lefver i skär- gårdsbornas minne, dref en dansk brigg red- löst in i Skarfs skärgård och förolyckades.
Det var Jan Erik Blomgvist, som från Äng- skär såg olyckan och med sin storbåt räd- dade besättningen.
Vi återvände till Ängskär och efter en sen middag gingo vi ändtligen till hvila, medan elden från den öppna spiseln torkade våra illa medfarna snörkängor.
Morgonen kom med strålande sol och i ett underbart väder fortsattes under ett par da- gar vår färd i hafsbandet.
Hafvet låg lugnt och blankt såsom det nästan behöfs, då man skall gå in till Gillöga, den farligaste af alla Stockholms yttersta skärgårdar.
Ferdinand stod upprätt i fören och signalerade med handen: " styrbord, babord och rätt så " och farten saktades till det minimala.
Hela skär- gården är en enda ofantlig gyttring af låga klippor och undervattensgrund.
" Den är svår att se på i blåst, " säger Österman n:r 2, " den kokar som en gryta ", och han känner den, då han varit med om att bygga den lilla jaktstugan här ute.
Med fina massor af små skär söndersprängda i otaliga vikar, kana- ler och dammar, borde Gillöga vara fågel- skärgården framför andra.
Det har den också varit.
Ännu för ett årtionde sedan stod fågeln som ett moln öfver skären, men nu är där nästan hemskt öde.
Den ypperli- gaste anblicken erbjöd en flock grågäss, som susade fram och försvann ut öfver det glitt- rande hafvet.
Kråkorna flögo kraxande från skär till skär.
Hvad lefva de på här ute bland haf och klippor om inte på ä g g?
Samma anblick mötte vid de ståtliga Nas- saskärgårdarne, där gubben Osterberg, fast bräcklig och hvit som en dufva, frofast hål- ler ut som äkta skärkarl af en nu nästan ut- död stam.
Tack vare den präktige lotsen Skog från Sandhamn, som ända sedan krigs- utbrottet handhaft signalstationen här ute, lyckades man i början af maj på bar gärning komma på några halfherrar från Stockholm, hvilka infunnit sig med motorbåt och skjutit icke mindre än sexton ejderhonor, liggande på ägg.
Det är icke jakt, det är rena mord.
Det är att vänta att länsman Wigren på Vermdö gör sin plikt gentemot sådana stråf- röfvare, dem själfva till straff och andra till varning.
Intrycket blef ännu mera bekläm- mande vid Björkskärs skärgård, nordost utanför Sandhamn.
Jag känner den bättre än någon annan.
Sedan ett tiotal år till- baka äro Björkskären ständigt mål för mina seglingar och det är lätt att iakttaga skillna- den mellan de första besöken och nu.
Då slogo svärmar af ejdrar öfverallt i de smala klippsunden; nu flyger en och annan ensam hona omkring och sällan ser man de vackra kullarne glida ut öfver vattnet.
Gif åt P o l e n EN PENNINGINSAMLING FOR Polen som under loppet af våren igångsattes genom Idun och hvil- ken alltjämt pågår, synes kom- ma att lämna ett förhållandevis gynnsamt resultat.
Men nöden därborta i det af världskriget förhärjade landet är, som vi alla veta, skriande, och det fordras utom- ordentliga åtgärder från de neutrala län- dernas offervilliga folk för att hjälpen skall bli effektiv.
För Sveriges vidkommande har af denna anledning bildats en hjälpkommitté, hvars uppgift skall blifva att på bästa möj- liga sätt främja insamlingen för det olyckliga landet.
Kommitténs i dagarna utsända upprop lyder: Under det ohyggliga krig, som nu rasar, har Polens folk lidit fruktansvärdt.
Dess söner kämpa under tyska och österrikisk-ungerska fanor lika väl som under ryska.
De tvingas således att döda hvarandra.
Af den civila befolkningen i de olika polska länderna äro tiotusende och åter tiotusende bragta till tiggarstafven, utsatta för lidanden, om hvilka vi icke kunna göra oss någon föreställning.
För att i någon mån bringa lindring i nöden har i Schweiz bildats en hjälpkommitté, hvilken står under Nobelpristagaren Henrik Sienkiewicz ' ledning.
Äfven i vårt land, där man redan på mänga sätt i handling visat sin goda vilja att, så långt våra krafter räcka, hjälpa dem, som blifvit krigets offer, finnes det mången, som önskar göra något för Polens olyckliga folk.
Dä de nödlidande polackerna höra till båda de mot hvarandra stridande folkgrup- perna, kan människokärlekens röst här fä göra sig hörd fullt oberoende af den ställning gifvaren per- sonligen intar till de kämpande.
För att underlätta insamlandet af de bidrag, som man i vårt land vill lämna för det goda ändamålet, hafva vi bildaten hjälpkommitté,:.hvilken i likhet med Med de outvecklade begrepp, som ännu rå- hvad fallet varit i andra länder, anslutit sig till da i vårt land om skydd för naturen och dess den i Schweiz verkande centralkommittén.
Medel, afsedda för de nödlidande i Polen, insättas djur- och fågelvärld, har Föreningen för na- hos Stockholms Handelsbank, Stockholm, ä " Polska turskydd ett omfattande fält för sin verksam- het, men knappast något är mera påkallad!
insamlingens konto ".
Bidrag kunna insändas di- än att söka ingripa till sjöfågelns bevarande.
rekt till nämnda bank äfvensom till kommitténs Upplysning är nog bra, men den hjälper ty- sekreterare hr A. de Pomian, Vasagatan 6, hos värr föga, då den kommer i strid med den hvilken listor för insamling kunna rekvireras.
enskildes passioner och vinningslystnad.
Apen på denna tidnings kontor finnes insamlings- Hvad som behöfs äro direkta och verksamma lista tillgänglig för tecknande af bidrag; sådana åtgärder.
Min vän Ferdinand Österman, den mottagas också pr post och redovisas å nämnda praktiska filosofen, som inför de äggande lista.
Hvarje gåfva, äfven en ringa, bidrager till att ejderhonorna blef ett rof för djupsinniga b e - traktelser och föll i förundran öfver natu- lindra lidandet.
Hvarje aftorkad tår bereder den rens vishet och moderskärlekens enkla stor- varmhjärtade gifvaren glädje het, har nog funnit det rätta uppslaget.
Men Stockholm i juni 1915. hvad som skall göras, måste ske snart.
Anna Lisa Andersson, journalist, Marie J. Armfelt, Länge får det inte fortgå som det gör, såvida friherrinna, Ivar Bendixson, professor, Richar Bergh, inte vår sjöfågel, liksom hafsörnen, endast öfverintendent, Signe Bergman, bankkassör, Hjal- skall bli till en vacker och vemodig saga.
mar Branting, redaktör, Emilia Broomé, fru, Anna M. Carell, fru, Carl Frisk, bankdirektör, Ernst Högman, redaktör, Alfred Jensen, skriftställare, Claes Lagergren, markis, Selma Lagerlöf, författa- rinna, Herman Lamm, direktör, H. Lander, ingenjör, V. Langtet, redaktör, Emil Melander, öfverste, Oscar Montelius, f. d. riksantikvarie, Erik Palmstierna, kapten, Werner Söderberg, fil, doktor, Annie Åker- hielm, författarinna.
Du visste intet.
Hvilken tröst D u visste intet.
att ej det bittra veta!
Du kunde g å mot natt och höst med strängaspel och klang i bröst!
AXEL JOHANSSON.
- 416 - Sedan vår förra redovisning ha ytterligare medel influtit på Iduns lista, för hvilka här redovisas.
Trspt.
1,410: H., S ö d e r k ö p i n g 10: -, Till s m å p o l s k a v ä n n e r från E i v o r o c h G u n n a r 7: —, C — a S — n, S t u g u n 2: —, A.
N., K a r l s k r o n a 5: —, C a r l L — i B y 5: —, Ingrid P e r s s o n, B o r r b y 5: —, M. G.,.
Storsjö 2: K.
H, B.
2 5: -, D.
E.
Visferud, F o r s - haga 10: —, S.
A., H e l s i n g b o r g 2: 5 0, fru A n n a Norring, M a l m ö 5: —, B.
&amp; W.
S j ö s t r ö m 2: —, A n n a S.
H a n n g r e n, L e k s a n d 3 5: —.
S u m m a 1,525: 50.
|f |ü= I ' — • persilja och refflade citronskifvor.
Serveras med champinjon- eller to- matsås.
Världsberömda.
S N I GER C:0 K o k t, f ä r s k o x t u n g a (f. 10 — 12 pers.) - 1 oxtunga, vatten, 3 — 4 msk.
salt, 10 hvitpepparkorn, 2 nej- likor, 1 morot.
B e r e d n i n g: Tungan putsas och får ligga i vatten ett par tim., sät- tes på i kokande vatten, som böir stå nätt och jämt öfver den, skum- mas väl, och kryddorna samt den an- sade moroten 1 läggas i.
Tungan får sakta koka tim., eller tills 2 skinnet lätt kan dragas af.
Sedan skinnet är afdraget, lägges den åter i. spadet för att hållas varm, tills den skall serveras.
Tungan skares på snedden i 1 / 2 cm.
tjocka skifvor, hvilka sammanläggas, så att tungan vid serveringen ser hel ut på fatet.
Garneras med persilja eller salad och serveras med kokta eller stufvade grönsaker eller ock med någon sås, såsom brun champinjon-, murkel- eller olivsås, samt potatis.
Rester af kokt tunga kunna skäras i skifvor, doppas i ägg och stötta skorpor samt stekas i smör.
De kunna äfven serveras i brun kaprissås, som beredes af 4 del.
köttsky, 2 tsk.
mondaminmjöl, 1 msk.
fint hackad kapris, 1 — 2 tsk.
madera, salt, socker.
När såsen kokat 5 min-, iläggas tungskifvorna och få koka 5 min.
Serveras med brynt potatis som frukosträtt.
Jduns ärade f} affårs~ I prenumeranter B erinras vördsamt om vikten af att i god tid m fornya prenumerationen, så att afßroft S / tidningens regefßundna expediering må 1 5 undvikas.
Jduns värdefuffa jutnummer utdefas fiff affa prenumeranter.
I ' Prenumerera genast!
SYMASKINS AKTIEBOLAG Filialer på alla större platser.
O b s.
T 2 / — 3 C i t r o n f r o m a g e (f. 8 — 10 pers.).
4 ägg, 200 gr. socker, skal och saft af 1 citron, 8 blad gelatin, 4 msk.
varmt vatten, / lit.
tjock grädde.
B e r e d n i n g: Äggulor och socker röras 20 min.
och blandas med det finrifna citronskalet samt citronsaf- ten.
Gelatinet spolas med kallt vat- ten, klippes i bitar och upplöses i det varma vattnet.
Grädden vispas till hårdt skum; ägghvitorna likaså.
Gelatinet nedröres först i. äggmas- san, därefter grädden och sist ägg- hviteskummet.
Massan fylles i en vattensköljd glas- eller kristallskål och får stå på kallt ställe 3 — 4 tim.
Serveras med mandelspån elle * bisk- vier.
VARUMÄRKET « Svenska Sardiner Olivolja för nu i n k o m n a 2 F o r t F ö r s ö k g r ö t af SVALÖFS o c h l ä t t • • S i S uppnås ett g l ä n s a n d e resul- S tat o m m a n putsar kökskärl, • mässingsluckor m. m. m e d i • • i Gahns j KORNFLINGOR] Splendid j s n a b b k o k a n d e • i flaskor å 2 5 o c h 5 0 ö r e.
j FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; pytt i panna; mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: Kokt slätvar med vinsås och potatis; rismjdlspudding.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; Redigerad af bräckt skinka med äggröra; mjölk; E l i s a b e t h Ö s t m a n - S u n d s t r a n d.
kaffe eller te.
M i d d a g: Korfkaka Innen, af Elisabeth östmans Husmo- med smalt smör; filbunke.
derskurs i Stockholm.
RECEPT: FORSLAG TILL MATORDNING FÖR U g n s t e k t g ö s (f. 6 pers.).
1 gös VECKAN 27 JUNI — 3 J U L I 1915. på 1 / kg., 1 msk.
salt (15 gr.), SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; 1 hg.
smör, 2 msk.
hackad persilja, 2 delikatessi.il med färsk potatis; ägg; msk.
hackade champinjoner, 2 toma- mjölk; kaffe eller te med gifflar.
ter i tärningar.
M i d d a g: Ugnstekt gös med tomat- Ti 1 1 p 1 d e r i u g: Va ügg, 2 ins ' r.
sås; kokt, färsk oxtunga med brun stötta skorpor.
champinjonsås och potatis; citron- B e r e d n i n g: Gösen fjällas, ren- fromage med mandelspån.
sas, sköljes, torkas, hufvudet får MANDAG.
E r u k o s t: Smörgåsbord; sitta kvar, men fenorna klippas bort.
kokt omelett med fiskstufning (res- Den skåras med 2 cm.
mellan hvarje ter från söndag); mjölk; kaffe eller skåra, gnides med saltet och får 1 tim. hvarefter den torkas te.
M i d d a g: Köttjärpe med pota- ligga tismos: filbunke med pepparkakor.
ånyo.
Två msk.
(40 gr.) af smöret rör es tills det blir hvitt och pösigt TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; blandas med persiljan, cham- pannbiff med stekt potatis; mjölk; och kaffe eller te.
M i d d a g (vegeta- pinjonerna samt tomaterna; med den- risk): Blomkålspuré med rostadt bröd; na massa fylles gösen, hvarefter den spenatpudding.
med holländsk sås; sys ihop, penslas med ägget och beströs med stötta skorpor.
En lång- katrinplommon med grädde.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; panna smörjes med en del af smöret hafregrynsgröt med mjölk; ägg; kaffe på så stor fläck fisken upptar, gösen eller te.
M i d d a g: Kokt kalfbringa lägges däri med ryggen upp, resten smöret lägges i flockar ofvanpå.
med murkelsås; rabarberkompot t med af Den sättes in i varm ugn och får grädde.
omkr. V2 tim., under det dei TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; steka ofta öses Öfver med smöret.
Gösen strömmingsflundror med potatis; lägges upp på varmt fat, tråden mjölk; kaffe eller te.
Middag: bort, fisken öfverhäiles med Kurrysoppa med risgryn (buljongen tages smöret i pannan och garneras med från onsdag); plättar med sylt.
K Ö K S A L M A N A C K 1 2 Stockholm.
Regeringsg.
3 2.
Detalj &amp; E n g r o s.
Damernas Är paradis.
S k a n d i n a v i e n s s t ö r s t a firma för S i d e n v a r o r, Sammet, Spetsar, Band, f r å n A.-B0I.
K r.
6: 5 0.
Nordiska Kompaniet STOCKHOLM.
1 Köttjärpe (f. 6 pers.).
5 hg.
bogfläsk, 1 hg.
späck, 3 — 4 kokta, rii ' na potatisar, 1 msk.
salt (15 gr.), / tsk.
hvitpeppar, Vi tsk.
ingefära, 1 ägg, 1 äggula, 2 del.
grädde eller mjölk.
Till stekning: 2 ' msk.
smör (40 gr.), 5 del.
buljong.
B e r e d n i n g: Köttet torkas med en duk, urvriden i hett vatten, be- frias från senor och hinnor och ska- res • i tärningar.
Späcket skrapas och skares likaledes i tärningar.
Köttet och späcket males 6 ggr genom köttkvarn, sista gången tillsammans med potatisen.
Färsen arbetas där- efter 1 tim. tillsammans med kryd- dorna, det uppvispade ägget och ägg- gulan samt mjölken, som tLdsattes matskeds vis, för att färsen ej skall skära sig.
Färsen pröfvas genom att steka en liten bulle däraf, om den är tillräckligt kryddad och lagom fast.
En långpanna smörj es med smö- ret, färsen ilägges i form af en af- lang bulle, som strykas jämn med en sked doppad i ljumt vatten.
Den penslas med uppvispadt ägg och be- strös med stötta skorpor.
Färsen sättes in i ugnen och brynes, under det den flitigt Öses med smöret i pannan.
När den är brynt, spädes den med den kokande buljongen och får steka färdig, hvartill åtgår omkr. V2 tim.
Under tiden öfveröses den omkr. hvar 10: e min.
Köttjärpen upp- lägges på varmt fat, skares i skifvor, garneras med persilja och serveras med potatismos.
• magert • Y l l e - och B o m u l l s t y g e r, Damunderkläder, finare T r i c o i a g e, Handskar, och i finaste Tomatsås S m ö r g å s b o r d e t.
ig, vacker by till J / y ^ | § £ \ ^ « l 2 1 XLAST W / LI D.
B.
C.
F l y t a n d e P u t s k r ä m för metaller.
Profva den och Ni använder aldrig någon annan.
F ä s öfverallt.
Idealet är den fina matta teint, som alltid åtföljer ett begagnande af rätt valda toalettmedel och därmed upp- nådd skönhet.
Inga rynkor, finnar eller fräknar mera.
Damer och her- rar som sätta värde pä bibehållande af ungdomens vackra yttre, uppnå detta endast, genom ett ständigt bruk af den enastående med utmärkelser i. in- och utlandet belönade och be- römda Yvytvålen.
För ömtålig hud är Yvytvålen enastående värderad och lof ordad af tus enden.
Borsta edra tänder med YVYDOL.
som på en minut gifver tänderna friskhet, skönhet och vällukt, befriar från vinsten och tandvärk, äfvensom gula, gröna och svarta (äfven af tobaksrök angripna) tänder blifva bländande hvita.
Yvytvålen erhålles för 50 öre pr st. i hvarj-e välsorterad affär från Ystad till Haparanda.
Österlin &amp; Ulrikssons Tekn.
Fabrik.
Ystad.
NEDVÄTE5UPEB0 Ä-B CXVGENOLSTW OXYGENOL SALVA Fabrikanter: Oorch, Bäeksin &amp; C:os A.-B.
GÖTEBORG.
v ä t e s u p e r o ocid Välsmakande och därför atan tillsatser lätt intagligt äfven af barn är Apoteket Vasens järnpreparat " Ferrol ", organiskt lättsmält preparat.
0.97 % j ä r n.
På alla apotek till 2 kr.fl.
Förnämsta vita stångtvål är £ Akta B a l s a m i s k a BARNÄNGENS.
ASEPT N I TVÅI Vegetarisk blomkålspuré (f. 6 pers.) - 2 medelstora blomkåls- OBS.
Björnstämpeln!
hufvud ", V2 rotselleri, 1 purjolök, 1 / 4 lit.
vatten, 3 msk.
smör (60 gr.), 4 msk.
mjöl (40 gr.), salt, socker, hvitpeppar, 2 äggulor, 2 del.
tjock grädde.
B-e r e d n i n g: Blomkålen rensas på vanligt sätt och fördelas i klyf- tor, hvilka få ligga i ättikblandadt vatten (1 lit.
vatten, 1 msk.
ättika) 1 tim. Selleriet skalas, skares i D r o t t n i n g g a t a n 4, tärningar, purjon rensas, sköljes och skares i bitar.
Grönsakerna kokas i vattnet med litet salt, tills de äro utfärdar r e s e k r e d i t i v, betalbara på de flesta europeiska och fullkomligt mjuka, då de passeras.
Smör och mjöl fräsas 2 min., purén utomeuropeiska bankplatser, ombesörjer t e l e g r a f r e m i s s o r spädes på, och soppan får koka 5 min.
till in- och utlandet.
Den af smakas med kryddorna.
Ägg- gulorna och grädden vispas upp i soppskålen, purén hålles i under visp- ning och serveras med rostadt bröd F o n d a f d e l n i n g.
Notariatafdelning.
Kassafack.
eller ostkrutong.
3 Spe n a t p u d d i n g (f. 6 pers.).
3 kuvertbröd (150 gr.), 5 del.
mjölk, 40 gr. smör, 6 hg.
spenat (3. del.
vatten), V2 portug.
lök, 1 msk.
hac- kad persilja (drygt), 3 äggulor, 35 gr. mjöl, salt, soja, närsalt, 3 ägg- hvitor (5 gr. potatismjöl).
T i l l f o r m e n: / msk.
smör (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Kuvertbröden blö- tas i mjölken, kramas ur, sönder- mosas och brynas i en del a f smö- ret.
I resten af smöret fräses den hackade löken.
Spenaten rensas, sköljes, förvälles, hackas och pas- seras.
I det brynta brödet inar- betas löken, den passerade spenaten, äggulorna, den hackade persiljan, mjölet samt mjölken, hvari bröden 1 P. D-Korsetter, Damkonfektion, alla slag.
L a n d e t s största d e i a l j ~ D a m s k r ä d d e r i.
LYxbeställningsafd.
2 tr. upp.
P o p u l ä r a f d.
1 tr. Profver &amp; kostnadsförslag f r a n c o.
Priserna e r k ä n d t l ä g r e än i utlandets Sidenhus.
2 - .417 - intern R e k o m m e n d e r a s a f f r a m s t å e n d e l ä k a r e.
N: r 104.
Brita tillrådes att söka in på apotek antingen genom annon- sering eller genom att personligen göra förfrågan på ett eller annat Å den senast införda serien frågor följa Elevlönen varierar, beroende apotek.
* * här nedan svar, och har redaktionen på om det är större eller mindre ansett, att det utfästa priset 10 kr.
denna apotek, 600 — 1,000 kronor med eller gång bör tilldelas signaturen Sv.
husmo- utan bostad.
Den, som har student- der hvadan innehafvarinnan oj denna examen, kan påräkna bättre villkor.
signatur behagade anmäla sig Då å hel vår inackordering erhålles på byrå för beloppets utbekommande.
platsen, blir lönen förhållandevis lägre.
Efter 3 års elevtid aflägges N: r 101.
FÖr att komma in vid provisorsexamen, därefter fullständig folkskoles.eminarium får man ej ha apotekareexamen.
Provisors lön 1,200 uppnått högre ålder än 26 år, men å 1,500 kr.
(elier vivre och 8- å 900 föreståndare f. laboratorium å det kan ju hända att ett undantag kr.
), kan göras för eder, om ni visar eder större apotek 2,500 å 3,500 kr.
exa- äga särskild t goda anlag för lära- minerad apotekare 1,200 å 1,500 kr.
rinnekallet.
I Stockholm är sökan- vanligt tekniskt biträde 25 — 60 kr.
denas antal vanligen mycket högt, pr månad; 10 timmars tjänstgöring.
så att alla komma ej in i hvarje fall, ' Ni kan söka anställning äfven genom ARO AF BASTA KVALITÉ men försök _ i höst i Kalmar, Skara Farmaceutiska föreningens i Stock- eller Falun.
Eljes kan ni alltid • — holm platsbyrå.
&amp; OMSORGSFULLASTE till fyllda 30 år — komma in vid Svensk husmoder.
ett småskoleseminarium.
Sådan ut- UTFÖRANDE bildning berättigar äfven till att söka N:r 105.
Då ni genomgått kurs vid vid förberedande klass i flickskola.
Sabbatsberg, bör det ej fattas eder Aflöning i sådan 700 — 1,000 kr.
pr tillfälle att där hos någon af läkarne år.
Dessutom finnas privata semi- erhålla de upplysningar ni begär, i narier, t. ex. fröken Alma Detthows, alla händelser får ni dem då från Birger Jarlsgatan 35, Priv.
lärarinne- fullt kompetent håll.
Riddarega.tan 23, Anna Svensk husmoder.
uppmjukats.
Något närsalt och soja seminariet, d:o, Karlavägen l a, alla tillsättas, och anrättningen afsma- Sandströms N:r 106.
Tag ej for mycket salicyl- i Sthkn, samt ett dito i Lund.
For- kas med salt.
Sist iblandas de till dringarna för inträde äro afgångs- syrepulver, helst ej alls, ty i läng- hårdt skum slagna ägghvitorna, mas- betyg verka de skadligt på organismen.
från högre flickskola eller den san fylles i smord och brödbeströdd skall slå eder ned vid Nybro bad- kunskaper.
För kurs be- Ni hålform och kokas i vattenbad, ofvan- motsvarande anstalt, badbehand lingen där är be- talas terminsafgift med 50 — 100 kr.
på spisen, omkr. Va tim.
Serveras Vid och har gjort många friska, landstingsseminarieirna är där- römvärd haft med holländsk sås och potatis.
svår värk.
Begär pro- emot undenvisningen afgiftsfri.
Lä- hvilka spekt och upplysningar från kamre- rotiden utgör 2 — 3 terminer.
.
rarekontoret.
Den kroniska snufvan V i n s å s t i l l f i s k (f. 6 pers.).
tarfvar särskild behandling, och torde 1V2 msk.
smör (30 gr.), 4 msk.
Svensk husmoder.
mjöl (40 gr.), 5 del.
fiskbuljong, N:r 102.
I Tyskland och Danmark ni kunna erhålla sådan på samma 1 — 2 äggulor, salt, hvitpeppar, 2 — 3 nyttjas allmänt duntäcken — de äro plats.
Svensk husmoder.
msk.
hvitt vin.
lätta och varma och torde bli om- B e r e d n i n g: Smör och mjöl frä- tyckta, när man hunnit vänja sig N:r 107.
Fru Helga tillrådes att sas 2 min., fiskbuljongen spädes på, vid dem.
Dun köpes i hvarje fjäder- skaffa sig en liten enkel kaffeko- och såsen får sjuda.
Afsmakas med handel.
Sälj es äfven billigt från Fjä- kare af nickel med glaskupa till.
kryddorna och vinet och serveras derholmens ank- o. hönsgårdar, adr.
En sådan för 6 — 8 koppar kostar östervärn 30. mycket varm.
12,50 kr.
(Äfven för 4 koppar finnas.)
Svensk husmoder.
Har själf fått en sådan från en N: r 103.
Svar finnes å Iduns re- bosättningsaffär i Malmö vid Gust.
daktion.
Sändes mot porto.
Ad.
torg, men finns den nog äfven i andra större städer.
Kan garantera att ni då får kaffet godt, klart och varmt, och vid kokningen åtgår e j mer kaffe än eljes.
En liten spritlampa tillhör apparaten, och spritåtgången är minimal, ty kaffet kokar — - om man har varmt vat- ten — på 4 minuter.
Förr » bryggde » jag kaffe geDom linnepåse, fa-stsydd vid en ring, så att den passade till kannan, det kokande vattnet slogs ividsräende förpackning sakta på kaffet i påsen efter det s ä l j e s öfveralli kannan värmts med hett vatten.
= 1 H E K T O 4 5 Ö R E = Äfven detta blef godt och ej dyrare, men, som sagdt, jag föredrar kaffe- kokaren.
Svensk busmoder.
S V A R SP FÖRSÄLJAS ÖFVERAUT GULD-CACAO * BENNOS - FOTO-MAGASIN M q DROTTNINGGATAN M ID - STOCKHOLM r - F ö r s t k l a s s i g affär för a m a t ö r e r.
i » Hjälpredan)) få in en uppsats be- handlande detta ämne, och tror jag ni då skall finna tillfredsställande svar å eder fråga.
Svensk husmoder.
N:r 112.
Låt » Erik » få ett träd- gårdsland att sköta, ännu kunna ärter, rädisor, sallat, spenat, en del tidiga krypbönor, blomkål m. m. sås och planteras.
Intresset skarpes måhända, och äfven arbetslusten, om Eriks mamma sedan efter hand af sin gosse köper trädgårdsalstren, likaså hvad han kan samla af bär och svamp.
Sättas penningarna in på postsparbank, så att t. ex. till julen den lille tioåringen får ett helt ka- pital att röra sig med för inköp af julgåfvor eller annat, blir nog tillfredsställelsen stor.
Om han in- tresserar sig for djur, är det ju lämpligt att lämna i hans vård några höns, dufvor eller kaniner.
Insam- lingen af medikament s växt er duger N:r 114.
Gult, hvitt, tfusgrått, ljust ock, men som torkningen, och för blått äro de färger, hvilka bäst passa öfrigt också skörden, bör ske med i förevarande fall.
största omsorg, får nog i så fall Svensk husmoder.
Eriks mamma hjälpa därmed.
Svensk husmoder.
N:r 113.
Allt som rör inlämnandet af täflingsskrifter till Sv.
Akademien, kungöres i Post- och inrikestidningar.
B R E F L Å D A I Öfrigt torde ni vända eder till akademiens sekreterare, hvilken på EXPEDITIONENS BREFLÅDA.
begäran lämnar upplysningar.
Med- sänd svarsporto.
» 20 år », Arboga p. r.
Annonsen kos- tar 2 kr.
pr gäng.
Svensk husmoder.
• • • • &gt;••• • • • • • • • • • • • • • • • •••• •••• • •• •• ••••••••••••••••••••v ••••••••••••••••••••• Med — 1 2, 8 7 7 har e x.
- n A s t r i d R ö n n e I I Afton-Tidningens postupplaga 55 SS •• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • SS SS ss •• Roman I!
Ellen Lundberg-Nyblom.
.
P r i s 6: 5 0, i n b.
7: 5 0.
• |: i: JJ ai 0,1 ökats på 1 Vs år.
Annonsera!!
Prenumerera!!
•• Epokgörande Nyhet I SS VAGUUM TVÄTTAPPMTEN: s •• " PATENT " •• En kr Lind skrifvor: » Denn; tvättapparat är ett roder.
Den är bättre än någon tvättma- skin jag förut sett De fi- \ \ naste tyg-er kunna utan skada tvättas därmed.
jj •• •• Kr.
4:75 " Astrid R ö n n e är en äkta " kvinnogestalt. "
N: r 108.
Om ni vill lära på en Stockholmstidningen.
Agenter större syatelier eller hos skicklig " A t t b o k e n s k a l l få sin sömmerska ifrågasattes ingen betal- I; tjäna stora ning, utan brukar man äfven som stora och intresserade publik elev få någon aflöning.
Hör efter pangar!
t. ex. hos Kramer o. Jahnke, Birger " l ä r i c k e k u n n a b e t v i f l a s. "
Jarlsgatan, Lotten Hamberg, Malm- Försäljning göres i hvarje hem, ty hvarje skillnadsgatan 7, A. Lundin Brun- SS Aftontidningen.
; • familj har tvättbehof och efter det den före- kebergstorg 2, Idar Broman, Nybro- • •• visats kunna de ej undvara den.
gatan 11, alla i Stockholm; firman Den tvättar pä 3 — 6 minuter en balja klä- Ahlberg eller Wettergren i Göteborg:: " H e n n e s t e c k n i n g a r ä r o il der utan att Ni behöfver taga med fingrarna i m. fl.
Kurser, för hvilka erlägges tvätten.
De mest ömtåliga plagg ta ej skada.
afgift, gif vas af Selma Wahlgren, il y p p e r l i g a o c h s t i l e n p i e t e t s - Arbetet urföres ledigt utan ansträngning.
Grefturegatan 30 B, 3 tr. (elev syr Barometern.
H Apparaten suger och prässar het såplut, luft dock eget arbete) samt af Lotten •i f u l l. "
och ånga fram och åter genom kläderna.
Dahlström, Drottninggat.
64, 3 tr. (re- Ett barn kan sköta den.
Kunderna sti för- ferenser Hulda Lundin och Fredrika vånade vid förevisningen.
Tillskrif oss i dag!
Bremerförbundet) och Elsa Marcus, Grefgatan 13, 2 tr.
Äfven kan näm- H P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag, ii nas fru Maria Ohlssons tillskärnings- skola, som utbildar direktriser, adr.
••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••• Stureparken 3 n. b.
• E t • t • • • • • • • k • • • o • • m • • • f • • o • • r • t • • a • • b • • e • • l • • t • • • • * i • * n • • r • e d t b a d r u m o c h k ö k ••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••• Svensk husmoder.
ö k a r h e m m e t s t r e f n a d.
• ••« * Cr « M« » MMflflM » Mt » «&gt; N: r 109.
Nog kan ni få plats i De nyaste, modernaste och i sanitärt konsthandel som biträde utan a t t ha » gått igenom » någon särskild kurs.
hänseende m e s t fulländade installati- Ni får annonsera och svara på an- o n s a r t i k l a r såsom: B a d k a r, B a d u g n a r, nonser, så lyckas det förr eller re- Badbatterier, Duschapparater, Tvätt- nare.
Lön som vanligt butiksbiträde.
Svensk husmoder.
ställ, Vaskar, Slasktrattar, Vattenklo- N: r 110.
Å Danvikens ålderdoms- s e t t e r, P i s s o i r e r etc. samt V ä g g p l a t t o r hem mottagas äldre, välfrejdade per- af porslin och emaljerad zinkplåt erhållas från soner, hvilka till följd af minskad oss genom alla entreprenörfirmor.
arbetsförmåga eller ålderdomssvaghet ej kunna försörja sig.
Persoiier, som B.-B.
UHIh.
S o n e s s o n &amp; C:0, M a l m ö.
äro sängliggande sjuka, lida af sin- nessjukdom, fallandesjuka o. d., in- Afdelningskontor: tagas dock icke.
Ansökan ingifves till Kungl.
direktionen Öfver Dan- Stockholm, Göteborg, Köpenhamn.
viks hospital och bör åtföljas a f läkare- och prästbetyg samt borgens- förbindelse för underhållsafgiftens er- läggande.
Formulär kan erhållas från hospitalskontoret.
N: r 11.
Om » mångårig prenume- rant » studerar de sista årens » Hjälp- reda » (Iduns bilaga), finner ni flera beaktansvärda uppsatser i ämnet.
Att i » fråge- och svars » - afdelningen lämna en fullständig beskrifning å såväl vanlig tvätt som ylle- och gardintvätt, skulle kräfva för stort utrymme.
Möjligen blir det mig förunnadt att.
•• STOCKHOLMS • • H A N D E L S B A N K FÖR O R DA-T AV L Ä K A R E cvs Vi d a l l m ä n s \?
a g b * t, o^rV^si tet, ö v e r a n s t r ä n g - ning o c b sömnlöshet.©v© A.B.
PHARMACIA, S TOCKHOLM I Kontrollant: PROFESSOR A.VESTERBERG.
- 416 - framstående egenskaper bero på, att de äro frukten af mera än 40-årig målmedveten sträfvan att framställa det bästa möjliga.
Typer passande hvars och ens behof.
Förmänliga afbetal- ningsvilkor.
L E D I G A P L A T S E R C ä n d aldrig o r i g i n a l b e t y g utan e n d a s t afskrifter när Ni svarar på annons om ledig plats.
Lärarinneplats 1 ämnena städning, tvätt o. väfning, vid Benninge hemskola, adr.
Sträng- näs, ar till ansökan ledig.
Tillträde 2 aug.
E j allt for unga samt med betyg äfven från föregående anställ- ningar ha företräde.
BENNINGE HEMSKOLA, STRÄNGNÄS Fröken Eva Sack.
E X.
BARNSKÖTERSKOR, välr ek om- me rid ©ra de, erhållas genom S v e n s k a Sjuksköterskebyrån, Göte- b o r g, Hvitfeldtsgat.
8, Tel. 12735.
ÄRLIG, ANSPRÅKSLÖS FLICKA, minst 21 år, absolut säker i räkning, van vid sparsamhet, ordning och helst postgöromål samt villig utföra en jungfrus sysslor, får genast plats hos ensam dam.
Svar med foto, löne- pret.
och öfriga upplysningar till » Godt kamratskap », Iduns exp.
f. v. b. ENSAMJUNGFRU får från 1 sept.
plats i 2 pers. hushåll, Västmannag.
13, 1 tr. t. h. Tel. Allm.
Rönninge 3 — 2.
Träffas för närm.
uppgörelse 30 juni Västmannag.
13 2 — - 4.
EN~ PÅLITLIG och ordentlig barnskö- terska eller barnjungfru med små pret.
får plats 15 juni eller 1 juli.
Svar med betyg och lönepret.
till » S.
M. L. », Söderköping p. r.
Lärarinna kompetent att läsa med 2:ne gossar för inträde till 3:e o. 2:a klass i all- mänt läroverk samt med en nybörjare, får plats från inst.
15 sept.
Sökan- de, barnkär och anspråkslös, sände svar med uppgift om ålder, lönevill- kor etc. till fru S. Dahlgren, Ilvena, B r å 1 a n d a. Mgra friska och starka flickor mellan 20 — 30 år med goda folkskole- och tjänstebetyg kunna i sommar få INACKORDERINGAR.
plats som semestervikarier å Uppsala hospital och asyl.
Troligen kan efter semestertidens slut elevplats erhållas.
ÖFVERLÄKAREN.
FÖR 14-ÅRIG SKOLFLICKA önskas Adr.
Hospitalet, U p p s a l a.
inackordering i Dalarne under som- marferierna, helst i prästfamilj med dotter som sällskap.
Pris och V i d L ä n s l a s a r e t t e t jämnårig närm.
uppgift, t.
» Postbox 37 », Kalmar.
i Vadstena FRU MED TRE BARN (i ålde-rn 7 — 11 anställes h u s m o d e r (endast för år) önskar under juli månad god in- ekonomiafdeln.)
fr. o. m. den 1 nästa ack.
i hem på landet.
Platsen bör november.
De sökande, som böra vara vara friskt o. högt belägen, helst i fullt förtrogna med skötandet af ett barrskogsornråde.
Tillgång till kalla hushåll af 125 pers. dagligen, skola bad önsk.
Svar med prisuppg.
och till ansökningshandl.
bifoga präst- fullständig beskrivning å platsen till och läkarebetyg, kompetensintyg och » Sommarnöje », Box 53, Stockholm I. foto.
Ansökningshandl., egenhändigt skrifna och ställda till lasarettsdirek- UNG DAM AF GOD FAMILJ som tionen, skola vara dit insända senast står i begrepp att ingå äktenskap den 10 juli.
Löneförmånerna äro 500 önskar omedelbart inack.
på landet, kronor årlig lön, eget rum och allt helst i godt prästhem, företrädesvis fritt samt pension efter 30 tjänste- i mellersta Bohuslän i narh.
af Udde- och 60 lefnadsår.
valla, där tillfälle gifves att lära sig enkl.
matl.
och i Öfrigt få satta sig in i skötandet af ett hem.
Svar till » Elvi 1915 », Iduns exp.
f. v. b.
Befattningen såsom tvättförestån- derska vid Lunds hospital och asyl är till ansökan ledig med tillträde den l: s t a nästkommande juli.
_ Den kontanta lönen utgör 600 kr.
jämte ålderstillägg efter 2, 5 och 10 år med 10, 20 och 40 o / o förhöjning.
Dessutom tillkomma naturaförmåner, bestående af l i s t a klassens kost, mö- blerade rum med uppvärmning ocb belysning jämte fri tvätt.
Ansökan, åtföljd af en kortare lef- nadsbeskrifning, präst- och läkareintyg samt betyg, utvisande kompetens för platsens skötande, ingifvas hit in- nan den 28 juni.
Sökandens ålder bör vara, omkring 35 år men dock ej Öf verstiga denna.
Vidare upplysningar kunna inhäm- tas å ' Hospitalskontoret, Lund, mellan kl. 10 — 2 på dagen.
Plats vid afdelningen för späda barn finnes genast vid Holma-Helsinglands Barnhem i Forssa för en äldre, barn- kär, stadgad och allvarlig barnavår- darinna.
Ansökan, åtföljd af betygs- afskrifter, till Föreståndarinnan för Holma-Helsinglands Barnhem, Forssa.
UNG, BILDAD NORSKA önskar plats som sällskap och hjälp.
Har förut genomgått hushålls- och ha.ndarbetskurs samt innehaft plats i England som sällskap och hjälp.
Svar till » Norska », Iduns exp.
f. v. b.
HOS UNGHERRE eller äldre person önskar familjeflicka sköta hemmet.
Rek.
och betyg finnas.
Svar till » Ordningssinne », Iduns exp.
f. v. b.
EN BILD., MUSIK.
DANSK FLICKA (22 år) önskar plats i bättre familj mot någon ersättning.
År villig att gå frun tillhanda.
Kan undervisa i musik och är skiclig i handarbete.
Svar till » N.
Oh. », Iduns exp.
f. v. b.
FLICKA, som genomgått 8-kl. flick- läroverk och som i sommar erhåller organistexam., önskar till hösten anst- i kristligt sinnadt hem för att under- visa barn.
Svar till » Barnkär 18 år », Iduns &amp; xp.
f. v. b.
TROENDE FLICKA, med små anspråk, som genomgått 8-kl. läroverk, önskar plats som guvernant under kommande läsår.
Sv.
t.
» 19 år », Iduns exp.
f. v. b.
UNG, FÖRLOFVAD LÄRARINNA ön- skar plats i familj att lära hushåll.
Är villig betala något.
Svar till » M.
1915 », Göteborg p. r.
- HURTIG 18-ÅRIG, elem.-bildad flicka önskar under sommaren komma i godt hem på landet som hjälp o. sällskap.
Sv.
t.
» Fritt vivre 1915 », Iduns exp.
EN 19 ÅRS FLICKA, som genomgått 8-kl. läroverk, söker till hösten ell.
nu genast plats som guvernant, helst på landet.
År äfven kunnig i musik.
Sv.
t.
» Guvernant », Iduns exp.
f. v. b.
P L A T S S Ö K A N D E Tvättförestånderska * Privatlärarinna.
Lärarinna sökes för privatskola å Rydboholm för 3 barn i ålder (5 — 7 år event, med bostad i Borås.
Sö- kanden bör ha genomgått 8-kl. läro- verk och seminarium.
Rek., lönepret.
och foto torde sändas till FRU ELISE ERIKSON, R y d b o h o l m.
2 Vaevedamer söges.
Ved den Kellerske Aandssvagean- stalt i Danmark bliver til September 2 Pladser ledige for Damer, der kan fores taa Vævestuerne for voksne Kvin- der og for Born.
Der ydes fri Sta- tion, derunder eget Værelse, og en aarlig Pengejön af henholdsvis 420 og 300 Kr., stigende til 600 og 540 Kr.
Ansögere, af dansk, svensk eller finsk Nationalitet, bedes henvende sig til PROFESSOR KELLER, Brcjning pr.
Borkop, Danmark.
En öfverskötersketjänst vid Kristinehamns hospital är ledig.
Begynnelselön 500 kronor, 3 ålderstillägg, två å 50 kronor och ett å 100 kronor, möblerad bostad med första klassens kost.
K o m p e - t e n s v i l l k o r: minst ett års tjänst- göring vid lasarett eller jämförligt sjukhus.
Elementarskolebildning ej oundgängligen nödvändig.
Ansökan, åtföljd af betygsafskrifter jämte foto insändes till Ofverläkaren.
kungör härmed lediga två, eventu- ellt tre f ö r e s t å n d a r i n n e t j ä n - ster vid dessa anstalter.
Kvalifika- tioner: allmän praktisk duglighet, offervillighet samt förmåga att hajid- leda barn i S — 14 årsåldern.
Löne- förmåner: 500 kr.
samt allt fritt under arbetsåret.
Fri resa till tjänst- göringsorten.
Ansökningar, åtföljda af betyg samt uppgift å referenser, ställas till kon- sistorienotarien Albert Carlgren, adr.
L u l e å, som också lämnar närmare upplysningar.
Muntliga sådana läm- nas äfven ' a f fru Julia Svedelius, Odengatan 4 2, S t o c k h o l m.
Nu inkommit I n f o r m a t o r.
Latinstudent med goda rekomenda- tioner och ett godt studentbetyg, sär- skildt i latin, tyska, franska och m a tematik, önskar under sommaren in- formatorsplats på en större landtegen- dom.
Svar märkt » Latinstudent 19J5 », S. Gumaelii Annonsbyrå, Göteborg.
INACKORDERING önsk.
under som« maren af 20-årig flicka, helst i präst- familj i närheten af Sthlm där ung- dom finnes.
Svar till » A. "
S- », StÖf- velstorp, Skåne.
S s k a l l j a g R U T S B O O J.
F.
H O L T Z STOCKHOLM, Brunkebergslorg 5 - Siora Nygatan 35 S t u r e g a t a n 6.
H.
M.
Drottningens Hoileverantör.
Brodering Sommarinackor dering helst i lärarfamilj med tillfälle till blir ett nöje, då vår världspatenterade öfning i välskrifning, önskas för 14 broderingsapparat användes.
Ombud års pojke.
Svar till » Landet », Allm.
antages på alla platser på goda villkor.
Tidnings fcont.
Gust.
Ad.
Torg, Sthlm.
MAURITZ STRANDBERG, H vetlanda.
I n a c k o r d e r i n g a r Det Numera mottagas äfven denna sommar å landtegendomen L:a TOLABO, sundt och naturskönt belägen vid sjön Stråken i norra Småland.
Vidare med- delar Ä n k e f r u B e r t h a K i l t e 1, L:a Tolabo, Bottnaryd.
Vid &lt;3t&gt; FÖRNÄMSTA IHVETEMJÖLET Thyra Rinmans Konvalescentbem i barn Hindås, 550 fot öfver hafvet, 55 min.
resa från Göteborg, finnes ännu några platser lediga från 1 juni.
Prospekt sändes på begäran.
Eerieundervisning kan erhållas.
Rikst.
16, Hindås.
tøj« I©I®) t i l l b r i n g a 0000000000 ooooooooooeuoovaooocooeooo««oouoo » eot&gt;oo&lt; m i n s o m m a r s e m e s t e r?
/ Jämtland: LUDVIGSBORGS PENSIONAT.
Här- ligt läge i skogrik trakt, nära Ring- sjön, rekommenderas.
Tel. Höör 58 B. UNDERSAKER, västra VID MÅLABEN.
Pensionat F a g e r - Emilia Paulsson .. Hedins P e n s i o n a t u d d ha.r utmärkta strandbad och deras '.
skogspromenader.
Begär prospekt af / Sthlms omgifningar: Konditor Lundevall, R Colliers och halflånga O00OO0OOO90O90Q0 0 O 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O 0 0 O O 0 0 0 0 0 0 O O 0 0 O O 0 O 0 O 0 H v a r T / Dalarne: Enköping.
Jämtland.
rekommen- / Småland: SVÄRDSJÖ HVILOHEM erbjuder hvila och hemtrefnad i lugn, vacker trakt af Dalarne.
Närmare meddelar fröken TRISHULTS Hvilo- och Rekreations- Lydia Johnson, Svärdsjö.
Riks 29. hem, Landsbro, Rikstel.
3 (Småländ- I TJÄNSTEMANNAFAMILJ kan under ska höglandet, 850 m. ö.
h.
), mottager dess sommarvistelse i Marstrand en sommargäster.
ung flicka erh.
god inack.
Svar till Hel inackordering pr månad: » E.
von W. », Iduns exp.
f. v. b. enskildt rum kr.
95 — 90, SUNDSHOLMS Sanatorium för bröst- deladt » » 80: —.
sjuka.
Adress: R y a b e r g.
Läkare: Pr dygn » 3:50 — 3: —.
Med.
d: r Victor Berglund, Halmstad.
A Västkusten i / Halland: / Skåne: / Norrland: SOLVIK, FEGEN.
Mottager sommar- gäster för längre o. kortare tid.
Häri.
MÖLLE-2ULLEN, Hotell Elfverson.
läge v. skog o. sjö.
Bad o. roddturer.
BÖNA hotell och pensionat, B ö n a n.
Godt bord.
Närm.
medd.
frkn Frida Härligt läge vid Geflebukten.
Mode- RLkstel.
9 och 26.
Magnuson, Solvik, Fegen.
rata priser.
Rikstel.
Gefle 328.
Johan Elfverson.
21-årig bildad m u s i k a l i s k flicka, som genomgått sjukvårdskurs å lasa- rett, äger fallenhet och intresse för sjukvård samt kompetens att förestå hushåll, söker lämplig plats hos äldre sjuklig herre eller dam.
Benäget svar inom 10 dagar till » Sjukvård » und.
adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b.
En annons under of vanstående rubrik, 1 0 mm., kostar endast K r, 2: — p r g å n g Likvid i postanvisning.
Texten kan lämpligen skrifvas å postanvisningsblanketten.
Att spara på öret är nog bra — bloii det icke sker på bekost- platser, där än nu inga j nad av den inköpta varans kvalitet.
En så- i i Till finnas, ex- I dan bakvänd sparsamhet gör sig dock ofta återförsäljare pedieras gärna direk till!
; konsumenten 6 tuber!
gällande, bl.
a. vid anskaffande av pulsmedel för skodonen.
Det utbjudes i handeln massor} portofritt för Kr.
2: 10. j av Skocremsmärken från mer eller mindre i F. Ahlgrens Tekniska Fabrik, 1 obskyra fabriker, märken vilkas enda förtjänst är det billiga priset.
FEFLE.
Nackdelarne äro däremot flera: råämnena äro av sämsta slag, ofta rent skadliga för lädret; med stor ansträngning^ kan man blott frambringa en dålig, snart mallad glans; en tjock och hård skorpa bildar sig på lädret, som i följd härav snart spricker sönder.
Allt detta som följden av en missriktad sparsamhel.
— Ahlgrens Skinn- och Läderbalsam Nobless är däremot en av förstklassiga råämnen sammansatt produkt, som vid minimal förbrukning ger en djup och vacker glans och håller lädret mjukt och elastiskt.
Nobless är därför i bruket bil- ligast.
— Svart, brun, gul, beige, grå och vit (ofärgadl i tuber å 35 öre och burkar å 50 öre.
- 419 -
g g g] Maltestorps Helpension f ö r flickor HVEM VILL OCH KAN?
Mot förlags- inteckning i jordbruksinventarier ön- skar 32-årig, teor.
o. prakt, skolad, ogift jordbrukare ett lån på 8,000 Sjukgymnastik, Massage kr.
till uppsättning för öfvertagande börjar sitt l l: i e l ä s å r den 7 sept.
1915. af förmånl.
arrende.
Banta och amor- o. Pedagogisk Gymnastik, tering efter öfverenskom.
Benäget medför enl. kongl.
maj: ts medgifvande F o r t s ä t t n i n g s k u r s e r.
svar t.
» 18S3 — 1915 », Iduns exp.
f. v. b. samma komp.
o. rättigheter som en E l e m e n t a r s k o l a.
kurs vid G-ymn.
Central-Institutet.
Franska och engelska talspråk.
Infödda utländska lärarinnor.
Kursen 2-årig, börjar den 15 sept.
— Nordisk Familjebok, — Prospekt på begäran.
Prospekt på begäran gen.
D: r J.
Ar- Världshistoria, Strindbergs Skrifter F r ö k e n E.
Dyrsen, a d r.
: Maltestorp, Särö.
vedson, adr.
Odengat.
1, Stockholm.
m. m. till 5 å 10 kr.
pr månad.
NOBDISKA BOKAGENTUREN, Gymnastikdirektörsexamen S t o c k h o l m I.
Ö r e b r o H u s m o d e r s s k o l a aflägges efter 2-årig kurs af kvinnliga S i d e n bortslumpas!
Vasatorget 1, Telefon 9 76.
Börjar sin 20:de kurs den 25 aug.
1915.
Skolan elever vid har tillerkänts Guldmedalj och hederspris.
Betyg och platser när så önskas.
Ett parti prima halfsiden, randigt eller enfärgaät, i moderna färger, säl- Prospekt genom jes till halfva priser på grund af obe- tydlig felväfnad.
Afpassadt blustyg Ny kurs börjar den.
14 sept.
B a s t a d s H e l p e n s i o n för flickor.
kr.
2,30 st. Afpassadt klädningstyg Prospekt gen, Fullständigt 8-klassigt läroverk.
Höstterminen börjar den 6 sept.
1915.
Pro- kr.
6,90 st. Två blustyg eller ett spekt med ref. på beeäran.
kl.-tyg sändas fraktfritt.
Återköpas, om ej till belåtenhet.
Skrif genast.
Göteborgs Gymnastiska Institut, Så lågt pris återkommer aldrig.
längsta och fullständigaste NORDISKA VARUHUSET, Stockholm.
specialkurs i Doktor J.
A r v e d s o s s kars VINOLJA TvhlaæPnrfymeroch.
To&amp;lelt-Artiklar.
Fru Alfh.
Kystedt.
kapten J. Thulin, LUND.
Bertha Jönsson.
Herrsätra Sjukgymnastik och Massage, Högre Skolgård, Hårarbeten, Flickskola, börjar sitt — tredje läsår nästkommande 15 Sept.
å Herrsätra lantegendom, Vagn- — Begär utförligt prospekt.
härad, Södermanland.
Undervisnings- och uppfostringsarbetet bedrifves i enl.
Nästa årskurs börjar den 15 September.
med principerna för de tyska " Landerziehungsheime ", modifierade efter svenska förhållanden.
Från H.
Lär.
Sem.
utex.
lärarinnor.
Exam.
skolkökslär.
Infödd språklär .. Ett fåtal v ä l a r t a d e barn ur goda familjer mottagas!
Med.
kurs D:r i Massage E.
Kleens och Sjukgym- Anna Sundin, nastik (för damer) börjar den 1 okt.
kl. Bikstel Mölnbo 12.
Adr.
Herrsätra, Vagnhärad.
10 f. m.
N:r 37 Mästersamuelssratan, 2 tr. upp.
Prospekt begäres städse un- R e k t o r L a u r e l l s S k o l h e m, (Värmland).
der adress Bngelbrektsgatan 43 B, II.
— Sjuklassig elementarskola på landet.
— (ett-åriga) Kurs i Massage och Sjukgymnastik STOCKHOLMS MASSAGE- Si GYMNASTIK-INSTITUT Biblioteksgatan 28 Begär prospekt.
Höstterminen börjar den 20 aug.
Effektiv undervisningsmetod.
G-od om- vårdnad.
Särskild afdelning för vekare individer.
Närmare meddelar Hektor Elias Laurell.
Vike pr Kristinehamn.
(Rikstelefon.)
HusmodersKursen vid Praktiska Hushållsskolan i Lund Vid Professor Unmans Institut Uppsala Enskilda Läroverk och Privatgymnasium.
Turkiska badet, i Malmtorgsbadet är öppet hvarje tors- dag för d a m e r.
Yppersta medel för bibehållandet af smärt figur och fin hy.
Badet, är angenämast, om man är flera i sällskap.
Pris kr.
1:50. ej fabriks- utan hemarbete.
F l ä t o r af äkta mjukt naturhår.
alla färger, fylliga.
50 cm.
längd 4:50, G0 cm.
6:50, 70 cm.
8: —, 80 cm.
10: — kr.
L ä n k a r 2: — ä 3:50.
K l o c k k e d - jor 3:50 — i: — kr.
I öfrigt utföres allt hårarbete.
önskas arbetet af eget hår kan sådant insändas.
Först- klassigt arbete g a r a n t e r a s.
Om ej till belåtenhet får varan returneras.
Sändes utan angifvande af innehållet mot postförskott.
FRU ELVIRA OSSBOKNE, Vallingatan 27, S t o c k h o l m.
För börjar ny kurs den 20 aug.
1915.
Inträdesfordringar äro atthafva genomgått minst 6 kLasser i läroveik eller äga motsvarande utbildning.
Undervisn.
meddelas i enklare o. finare matlagn., bakn., konservering, födoämnes- o. hälsolära m. m. börjar d.
1 okt.
ny (ettårig) kurs i Prospekt och upplysningar lämnas af skolans föreståndarinna, adr.
Lund.
m a s s a g e och s j u k g y m n a s t i k.
Begär prospekt!
Högre lärarinneseminariet vid Stiftelsen Kjellbergska Flickskolan Brunkebergsgatan 9, Stockholm.
omfattar 3 ettåriga afdelningar och meddelar högre lärarinnekompetens.
För inträde i afd.
I fordras fullständigt afgångsbetyg från 8-klassig flick- D o k t o r Hiller träffas under juni och juli mån.
skola jämte inträdesexamen i ett fåtal ämnen.
Inträdesansökningar åtföljda af betygsafskrifter, frejde- och läkarebetyg torde före den 25 aug.
insändas till tisdag, onsdag 10 — 12.
Styrelsen.
Prospekt på begäran.
Göteborg i juni 1915.
STYBELSEN.
T y s k F r ä k e n p o m a d a, vetenskapligt sammansatt, fullt oskad- lig, storartad effekt, kr.
4.50 + porto (diskret försändning) endast i Franska Partymmaoaslnet, Hofleverantör, 21 Drottninggatan 21, Stockholm.
Samskola med förb.
kl. 6-klassig r«alskola och 3-årigt gymnasium med dimmissionsrätt till realskol- och studentexamen; klass 7 och 8 med normal- s ko [kompetens samt en seminarieklass med utbildning av lärarinnor för Kindergarten och småskola.
Till gvmnasiets l:st » ring är övergång lämplig från flickskolornas klass 7 (befrielse från tentamen i vissa ämnen efter Överens- kommelse).
Godkända betyg i realskolexamen och (utom i matematik) betyg med normalskolkompetens befria från tentamen till ring 1 Redogörelse och förteckning på inackorderingsställen erhållas genom skolans vaktmästare.
Kektor och föreståndarinna under sommaren bortresta, men postadress Uppsala Josef LHjeblad.
6n Huramelnäs Småöarnskolonis lotteri, Trädgårdsskola, Lillie Landgren.
Märta Philip.
I Utmärkta o r g a n världens förnämsta Hår- medel o c h öfveriräffas i c k e af någoi annat liknande p r e p a r a t.
Pris pr fl.
2.50.
Erhålles hos alla l:sta klass Par- fYmeri-, Drog- och CoiffYraffärer.
annonsering åro följande Arvika TidninQ.
B o r å s: Borås Tidning.
E n g e l h o l m: Engelholms TirJning.
Arvika: G e f l e: SeflB-PaStBR.
Halmstad: Helsingborg: Hernösand: Hudiksvall: Hernösands-Posten.
i landsorten tidningars för hvarje svensk husmoder använde " Snabbkokaren " - 420 - skön- afgjordt nutidens förnämsta och barntvål.
Antiseptisk!
Med härlig parfym å 60 öre och utan parfym å 50 öre öfverallt, äfven å apoteken.
hets- AKTIEB.
SASOL, GÄFLE.
skulle millioner kunna sparas i bränn- sleåtgång. "
Eldas med affall från ved- boden etc.
Kokning på några minuter.
Prospekt .. och intyg sändas gratis och franco.
Öfver 30,000 st. sålda i Sve- rige.
Pris pr st. 8 kr.
fraktfritt mot efterkraf.
C.V.Rundström &amp; C:o, Järnaffär, Norrköping.
FERRIN Fås Lysekils-Posten.
M a ' m ö: skånska Aftonbladet N o r r k ö p i n g: Östergötlands N o r r t e i j e: Norrtelje Tidning.
s k ö f d e: Skaraborgs Läns S u n d s v a l l: Sundsvalls-Posten, S ö d e r h a m n: Helsingen.
Uppsala: toaletten.
är på apoteken Bästa järnmedel Lysekil: S ö d e r t e l j e: SörJErtelje-SädertSrnspost«n.
medi- cinska SASOLTVÅL =z = Kalmar: Damer!
Vårda Eder hud!
Genom att hvarje afton massera hän- der och ansikte med Skin-Food erhål- ler Ni en frisk och ungdomlig hy.
Finnes hos samtliga parfym- och dcogaffärer Pr H. C EDER - BERGS Om | Smålands V ä s t e r v i k: Västerviks Veckoblad.
Barometern.
V ä s t e r å s: Westmanlands Al ehanda.
K a r l s k r o n a: Karlskrona-Tidningen.
K a r l s t a d: Nya Wermlands-Tidningen.
V ä x i ö: Visby L a n d s k r o n a: Landskrona-Posten.
L i n k ö p i n g: Ostgöta Correspondenten.
Ö r e b r o: Örebro Dagblad.
Ö r n s k ö l d s v i k: örnsköldsviks-Posten f-und: Lunds Dagblad.
Jönköping: OÅTIHE är ren hafreextrakt.
För dålig mage ordi- neras hafregröt; för dålig hy Oatlne hafrecreme, som re- nar porerna, aflägs- nar fräknar och fin- nar samt gifver hu- len ett ungdomligt friskt utseende.
Xkta Oatine-Creme i hvit burk med grönt lock: pris 1.50; 4-dubbelt innen.
: i —, Oatine-Snow 1.50.
Finnas öfverallt äamt hos Å. W. Nording, Biblioteksg.
11.
Birsrerjarlss.
Iß o. Drottningg.
63.
Sthlm Bryggaregatan 14 D.
U., Stockholm.
Utställning och lottförsSjjning hos: .Tuvelerarne E. Cederin, Örebro, G. Grauman, Falun, E.
Johansson, Gäfle, Viktor E.
Johansson, Karlstad, Fritz Olsson, Luleå, och C.
G. Hallberg i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönkö ' ping, Uppsala, Eskilstuna, Sundsvall och Karlshamn.
Leksand, är Skepparegatan 6, STOCKHOLM Ö.
Di.
m. m. tillsammans å 2 5, 0 0 0 k r o n o r.
Endera af ofvanstående kan erhållas för endast 1 kr.
om man tillskrifver finnes plats för ett par extra elever under sommaren.
Prospekt på begäran.
= VInolIa Generalagenturt Carola Encroth.
Torshälls för e n d a s t 1 kr.
Motorbåt å 4, 0 0 0 kr.
Motorcykel H ^ Ä.
3-rumsmöblemang å 2,100 kr.
1 pianino å 1,000 kr.
Bordsilfver a 500 kr.
Utbildning a v l ä r a r i n n o r f ö r K i n d e r g a r t e n och småskola i Uppsala Enskilda Läroverks seminarieklass.
Redogörelse och särskilt prospekt erhållas genom läroverkets vaktmästare.
J o s e f Liljeblad Carola Eneroth (postadress Uppsala).
(postadress Uppsala).
Vid VINOLIA P A R F Y M E R.
Den mest välkomna present man kan gifva en dam,är ett af dessa eleganta etuier.
Vi rekommendera särskildt t Royal Rose, Violette Fleurie.
Tulipe dOr.
jt Jt jt jt jt Utmärkt styrkande.
Apoteket Lejonet, Malmö.
Privat bokbinderi.
Arbetet utföres väl och billigt.
Bir.
4586.
M-Samuelsg.
41, Johansson.
Fondmr 31,300,000 tu-anar.
Du begagnar väl Happachs Diamant-Tvål, husmoderns bästa vän?
Om ej, så försök den i dag och öfvertyga dig om, att den gör tvätten bländande hvit och arbetet till ett nöje.
Kom ihåg, att då du föredrager vår S v e n s k a tvättvål före den Engelska, du därigenom gagnar S v e r i g e och skaffar arbetsför- tjänst åt S v e n s k a r.
HAPPACHS SÅPFABRIKS A.-B.
Malmö &amp; Stockholm Stockholmskontor: A r t e n l!
j J » t.
0.
Södermalmctorg S.
Filialer: Sturesatan 32.
Deposition K a p i t a l r ä k n i n g :/.
* |2 |o Sparkasseräkning 4 % Fondafdelnlng.
Kassafack Idun utgifves denna vecka i A och B. Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlm, 1915.
