# ID: svediakorp-per2165
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 27,859
# sentences: 1,815
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 25 (1484) Å.
28.DE Å R G.
VANLIGA UPPLAGAN.
HUfVUDREDAKTOR: S Ö N D A G E N D E N 20) U N I 1915.
E R N S T H Ö G M A N.
L O S N U M M E R P R I S: 12 O R E.
RED.-SEKRETERARE: ELIN W A G N E R.
Perl DANSKA rWIMIWIS S€G€RJÅG Ofverst: Danska kvin nornas grundlagståg.
spetsen fanbärerskan, fröken Siv Obel med sin fanvakt.
Under: Konung Christian kör öfver sloftsplafsen, efter att ha underskrifvif grundlagen i Christian IX:s palats, och omringas af kvinnorna.
MIDT LINDER H A T och splittring Europa rundt, ett folk i enig samling kring rattens manifestation, ger det en inte Iof att, trots allt, vara en smula optimist.
Man kunde inte låta bli att känna liksom en varm v å g af tro på ljusare tider, då man den 5:te juni van- drade omkring i det Dannebrogsmyckade Köpenhamn.
Mot den mörka världspolitiska bak- grunden uppförde inte danskarna något bull- rande teatraliskt fest- spel; det ligger väl förresten deras gemyt alltför fjärran.
Det blef i stället en inner- lighet och värme öf- ver deras stora fri- hetsdag, som endast verklig nationell samling kan åstad- komma.
Där fanns ju ingen opposition att öfverrösfa.
Det, som blef det centrala och som satte Holger Damgaard foto.
S U S sin prägel på dagen, var kvinnornas tåg och uppvaktning för kungen, regeringen och riksdagen.
I det ljufligaste juniväder drogo kvinnorna i tusental ut till samlingsplatsen i den lummiga Grönningen.
Allt var väl o r d - nad!
och planerad!, och de, som hörde till någon kooperation, funno läll sin plats vid de i boksfafsordning uppställda skyliarna.
Marskalkarna med små stafvar, \ i r a d e med band i de danska färgerna, ordnade tåget med beundransvärd påpasslighet och pre- cision.
Främst gick en ung studeniska, ljus och blomstrande, en vacker symbol för Danmark, bärande Dannebrogen, och kring henne en grupp hvitklädda flickor med f a - nor och standar.
Därefter följde deputatio- nen, bestående af 25 representanter för de olika kvinnoföreningarna jämte två heders- medlemmar, de gamla kvinnosaksförkämpar- na fru Jutta Bojesen-Möller och fru Mathilde Bajer, Nobelpristagarens maka.
Ordföran- de är fröken Henni Forchhammer.
Polisens bekymmer iör hur det skulle gå med ordningen i det väldiga tåget — det lär ha räknat omkring 15,000 deltagare —, då ju, som en polisman uttryckte det, " Kvinder- ne ikke har været Soldater ", visade sig full- komligt öfverflödiga.
Det hela gick som om det \ arif inöfvadt, trots stora åskådaremas- sor, som kantade vägen.
Till det mest d e k o - rativa i tåget, förutom förtruppen, hörde en stor grupp ljusklädda studentskor och ett 20- tal diakonissor i sina karaktäristiska, allvar- liga dräkter.
Man lade också märke till åtskilliga " fra- ternal delegates ".
A f svenska bekanta såg man bl.
a. fru Anna Wicksell, fru Augusta Tönning och fru Kristina Borg.
De rösträtts- ägande norska kvinnorna v o r o reprensente- rade af bl.
a. fröken Frederikke Mörck och fru Alvide Prytz.
Den mest internationella af gästerna var fru Rosika Schwimmer.
Sympafiuftryck från-åskådarnas sida sak- nades ej.
Från ett fönster kastades ner blom- mor, från andra såg man vänliga viftningar.
Ofver en trädgårdsmur hängde en massa barn och viftade energiskt med små Danne- brogar.
En ung man strödde stora fång med blommor, och slumpen fogade, att Rosika Schwimmer kom midt i blomsterregnet.
Medan tåget tog plats på Amelienborgs Studentskorna i grundlagståget.
Praktupplagan Helt år Kr.
Halft år Kvartal » Månad Kvindens Sag, Livets Sag!
Ingen vove den af kue, den er Fremtidsarnens Lue, den er Slægtens nye Dag.
Snart vi Lön for Kampen henter, selv om Kampen ei var let, Sejren venter den, der tror paa Sejrens Ret.
(Mel.
Höje Nord.)
De två äldsta kvinnosaksförkämparna fru Julia Bojesen-Möller och fru Mathilda Bajer deltaga i grundlagstågei.
rymliga gård, försiggick i en af slottets sa- lar den högtidliga och betydelsefulla akt, då kungen och ministären underskrefvo den lag, som gaf Danmarks kvinnor deras medborgar- rätt.
Det var med ett visst nyfiket intresse man såg efter, hur en kung skulle se ut efter en sådan revolutionär handling.
Han bara log och nickade, då han körde öfver borggården, till det palats, där kvinnodeputationen blef mottagen.
Ordföranden uppläste här en adress, hvari de danska kvinnorna uttryckte sin glädje öfver den vunna medborgarrätten och den känsla af ansvar och plikt, som följ- de härmed.
Konungen uttalade i sitt svar sin förvissning om, att kvinnorna genom den nya lagen skulle väl fylla sin plats vid männens sida i det politiska lifvet.
Därefter trädde k o - nungen, följd af drottningen och två söner, u i på en balkong, och med klar och distinkt stämma tackade han för hyllningen och ut- bringade ett lefve för Danmark.
Med jub- lande hurrarop, näsduksviftningar och " Det er et yndigt Land " besvarade kvinnorna ta- let.
En vacker afslutning på kvinnornas h ö g - tidsdag blef en af Dansk Kvindesamfund och Kvindevalgretsforeningen anordnad fest, där förutom en rad danska talarinnor, de utländ- ska representanterna framförde sina lyck- önskningar.
Ä S v e r i g e s L.
K.
P.
R:s vägnar talade fru Anna Wicksell och öfverlämnade en vackert textad adress.
En sådan hade också de finska kvinnorna sändt.
Massor af telegram hade kommit, inte minst från S v e - rige.
I dagens tidningar läste man en vacker hälsning till de danska kvinnorna från Ellen Key.
Äfven en främmande blef så genomträngd af allt det stora och betydelsefulla, som da- gen innebar för Danmarks kvinnor, att man kände det, som om man själf vunnit medbor- garrätt.
Illusionen brast dock, då man kom öfver på svensk mark, och ögat mötfes af F. K.
P.
R:s affischer med frågan: När få Sveriges kvinnor rösträtt?
LYDIA M A T S O N - S A G E R.
Så v e c k l a d e tåget ut sig igen för att fa v ä - gen förbi riksdagshuset, där deputationen tå- g a d e in.
Och nu talade för första gången en kvinna i Danmarks riksdag.
Fröken Forch- hammer ytirade, att på denna för kvinnorna så betydelsefulla dag ville deputationen å de danska kvinnornas vägnar inför regering och riksdag uttala sin glädje öfver den vun- na medborgarrätten, som de till fullo försto- do att uppskatta.
M e d stor tillfredsställelse hade kvinnorna sett, att alla partier varit eniga om att g e dem deras rätt.
Alla kvin- nor v o r o medvetna om hvilket ansvar, som följde, och det var deras hopp, att deras d e l - tagande i det politiska lifvet skulle bli till lycka för landet.
I de hjärtligaste ordalag svarade Folketingets talman och konseljpre- sidenten och hälsade kvinnorna välkomna som danska medborgare.
Så var det officiella öfver, och röstberätti- g a d e kunde alltså kvinnorna återvända hvar till sitt.
Många försummade säkert inte att till vänner och bekanta, som inte fått vara med om festen, sända en hälsning därifrån på ett af de för dagen ufgifna brefkorfen med fru Diakonissorna i grundlagslåget.
Stockholm, j Iduns byrå o. Expedition, Mästersamuelsgatan 45.
Prenumeraiionspris: Vanl.
u p p l a g a n: Hett år Kr.
6.58 HaHt år 3.50 Kvartal • 1.75 Månad » 0.75 Gyrithe Lemches vackra dikt till " V a l g r e l s - i o g e l. "
R å k a d e man vara utlänning, framför allt svensk, blef man af fröken Alberti inbju- den till té i Kvindelig Læseforening.
Vid den jätfefesf, som firades på aftonen i Kongens Ha e, talade bl.
a. flere af minist- rarna och försvarsministerns fru, cand.
mag. Elna Munch.
Hon angaf några riktlinjer för kvinnornas kommande politiska arbete, f. ex. aflägsnandet af orättvisorna i äktenskaps- och barnlagstiffningen.
Den, som möjligen fruktade ett eventuellt kvinnoregemente, lug- nade talarinnan med den försäkran, att kvin- norna komma att sluta sig till männens par- tiorganisationer och arbeta under stark käns- la af att rösträtten förpliktar.
Mellan talen sjöngs en del sånger, hvaraf må anföras en strof ur Poul Levins vackra dikt till kvinnor- na: 9.- 4.50 2.25 0.90 Redaktionen: Riks 1646.
Allm.
9803 Expeditionen: Riks 1646.
Allm.
6147.
Kl. 10 — 4.
Kl. 9 — 6.
Red.
Högman: Riks 8660.
Allm.
402 Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.
61 47. Kl 11 — 1.
Kl. 9 - 6.
Riks 8659.
Allm.
4304.
Verkst.
direktören kl 11-1.
- 390 - Annonspris:: Pr millimeter enkel s p a l t: Utländska annonser: 25 öre efter text.
30 öre efter text.
35 öre 30 öre å textsida.
å textsida.
20 ° / « förh.
200 / oförhöjning för särsk.
för särsk.
begärd plats.
br a.rd plats.
Z
Tyskt o c h preussiskt.
VERIGE Ä R OFFICIELLT N E U - tralt i det stora kriget, men i neu- tralitetens abstraktionsattrapp rymmas miljoner lefvande indivi- der, och af dessa finns säkert ingen enda neutral i sådan mening, att han saknar utpräglade sym- och antipatier, dessa må ha kommit inifrån eller vara så småning- om suggererade af en viss tidningslektyr.
Otvifvelaktigt är en hvar ibland oss en parti- tagare, och ju mindre utveckladt personens intellekt är, eller låt oss hellre säga, ju mera känsla och temperament öfverväga det b e - greppsliga omdömet, dess mindre allmängil- tiga äro de skäl han förmår g e för sina stun- dom affektiva uttryck af kärlek och hat.
En undersökning af hvarför man " håller med " den ena eller den andra nationen i dess kamp kan ofta yppa de mest kuriöst elementära m o - tiv och g e små bidrag till åsiktsembryots psykologi.
Jag känner till en dam, som är lidelsefull franskvän och aldrig nämner Hin- denburgs namn utan en föraktfull fnysning, och den innersta orsaken till all denna extra- vagans är verkligen hennes gamla svärmeri för en fransk vinagent.
I liknande esoteriska känslor bottnar ofantligt många genomsnitts- människors " öfverfygelse ", och det vore in- tressant att erfara, hur mycken franskvänlig- hef, som kunde förklaras helt enkelt af några lätta, vackra vårintryck från en boulevard- soffa eller ett äfventyr med en grisett.
Den s. k. kvinnologiken frifs som bekant äfven i långbyxor.
I viss mån är ju ett sådant naivt själstillstånd vida mer sympatiskt än den lika okritiska åsiktsbildning, som troheten mot ett partiprogram kräfver.
Ty partiprogrammet är den mest opsykologiskt tilltotade och liflösa af alla feiischer i världen, och där kan en un- derlig politisk konsekvens fordra, att sympati för nykterhet eller för kvinnorösträtt på sam- ma gång förpliktar till ententevänlighet och ovilja mot Tyskland, utan att något som helst naturligt samband finnes mellan dessa före- teelser.
Det är ett faktum, att Sverige, för så vidt detta ord får betyda majoriteten af dess in- vånare och bland dem ett flertal af andlig elite, bakom sin ängsliga a priori-neutralitet intar en hållning af samkänsla och beundran gentemot det tyska folket, kort sagdt: reali- ter icke är neutralt.
Vi skola här inte när- mare uppehålla oss vid våra sannolikt rätt få absoluta tyskfiender, omdömeslösa perso- ner, som ännu idissla sin fras om " barba- rerna ", fastän de mest ofrånkomliga och l y - sande fakta i århundraden vederlagt detta slagord, hvad tyskarna beträffar, och som icke kunna fatta historiens förändringar, fol- kens och rasernas utveckling och nedgång under tidernas lopp enligt hemlighetsfulla rytmiska lagar, dem redan Herodotos ' naiva historiesyn anade.
Fanatiker af denna art inse aldrig, att en nation, som fordom repre- senterade högsta både kraft och kultur, nu kan med naturnödvändighet tillhöra en ras i andra planet, medan gårdagens lärjungar i morgon kunna vara mogna för mästerskap och ledning.
Vi skola i stället ett ögonblick uppmärksamma ett slags intellektuell kul- turtyp, som gifvefvis aldrig vill förneka den tyska andens lifaktighet, dess djupa och dominerande insatser i vetenskap, diktning, musik, utan tvärtom med beun- dran gått i lära hos Tysklands tänkare, randglosor.
Af ERIK NORLING.
annat än populär just nu.
Visst är, att utan forskare, författare, men icke dess min- den säregna preussiska ethos, som är det dre hyser en rätt amper antipati mot väsentliga hos t. ex. Kant, Heinrich von Tyskland som part i det politiska spelet och nu särskildt i detta krig.
Vår mest represen- Kleist, Hebbel, Bismarck och som besjälar en krigisk bragd eller ett ingenjörsverk lika tativa personlighet på denna ståndpunkt är väl som ett tankesystem och en pregnant Ellen Key, hvars frändskap med tyskt-ger- poetisk bild, vore Tysklands psykofysiska manskt själslif och skuld till den tyska kultu- ren äro allbekanta.
Hon tillhör det tyska ri- stormakt ingen påtaglig realitet.
Men med kets fiende-vänner, som bestämdt skilja mel- denna organisation är Preussens etiska lifs- uppgift säkert icke fylld.
* lan Tyskland och Preussen.
(S e t. ex. artikeln Ingalunda har tyskarnas unika universa- " Lika mått " i n:r 14 af Forum.)
Begreppet litet, lusten och förmågan att tillägna sig, b e - Tyskland förtjänar den varmaste sympati, det innebär för dem en vidsynt humanitet, Kants härska och uttolka främmande kulturförete- elser, minskat i styrka eller kvalitet genom spekulation om den eviga freden, Goethes su- den nationalistiska tillspetsning, den discipli- veräna kosmopolitism, Lessings frimurarideal nära åtstramning, som ju preussardömef inne- af ett universellt brödraskap, Novalis ' dröm- mar om ett af religionen enadt Europa, sam- bär.
Tvärtom ha universalitet och nationa- lism samverkat i Tyskland på ett sätt, som ladt under e n vilja i stil med medeltidens kors- erinrar om den rytmiskt regelbundna in- och tågshänförelse o. s. v. Men Preussen är ett utandningen i en sund och v ä l b y g g d o r g a - fruktansvärd!
ord för våra senfödda 1700-tals- nism.
Våra dagars Tyskland har i detta cen- människor och stör dem i deras konturlösa folkfilantropi; det är Bismarcks, Moltkes och trala afseende varit en mönstergill statskropp, utan tidigare motsvarighet i historien — r o - Kaiserns anda förkroppsligad i en hel järn- marväldet kunde ju icke balansera ursprung- hård folkorganisation, det är bland annat lig medborgartukt och förvärfvad kulturell ondt disciplinens och militarismens och den förfining.
inskränkta nationalitetens bärare i Europa, en Preussens vedersakare vilja isynnerhet in- väldig hämsko på vägen mot det tusenåriga bränna det förmenta smädeordet militarism riket.
på dess panna och afse då den ovillkorliga Så mena dessa ideologer och utopister, som omöjligen kunna förmå sig ta hänsyn till rea- disciplinens band på individerna.
Hvad m e - nar man?
Att förebrå en folkarmé för stark liteternas skådespel inför våra ögon och hän- disciplin är ungefär lika berättigadt som att delsernas af inga enskilda önskningar rubbade klandra målaren, emedan han begagnar färg, logik.
De besinna icke, att ett slaget Preus- ty disciplinen är ju det krigiska försvarsvä- sen eller blott en försvagning af den styrkans och smidighetens princip och de etiska idéer, sendets substans, utan hvilken en armé icke som Preussen ensamt har klart förverkligat, existerar.
För öfrfgt, ha inte just militaris- tiska utväxter varit vida talrikare och haft en vore liktydig med den tyska andens bunden- långt gemenare anstrykning i det tempera- het och vanmakt för många decennier framåt.
mentsfulla Frankrike än i Tyskland, fastän de Preussen är det tyska rikets och hela dess inte noterats hos oss med en så minutiös kulfurlifs tränade, muskulösa högra arm.
Ett noggrannhet och skadeglädje som alla ytt- opreussiskt Tyskland blefve hädanefter en ringar af " preusseri "?
nesligt stympad Germania.
Disciplinen, kommandot skall vara ett tek- Det är sannerligen inte förvånande, att vissa niskt handgrepp, ett medel som hvarje annat stämmor inom ententen, sådana som vilja g e viktigt medel i något yrke — och hvilket yrke sig en ton af fördomsfrihet och humanitet, har inte sin speciella excercis till skicklighet högljudt proklamera sitt heliga krig mot och uthållighet, sin metod och moral?
B e - preusseriet, men skyndsammast tillfoga, att fallning och lydnad, klarsyn och mekanisk man för all del inte vill den tyska kulturen nå- got illa — den är tvärtom värd att både äras precision äro de växelverkande krafterna utefter hela den militära gradskalan, med och älskas.
Detta är, som antydt, en m e - rätt till mycket långt gående kraf på det en- ningslös åtskillnad och en naivt lömsk mas- kering.
Det är lätt nog för den ädla ententen * TYSKLAND SJÄLFT HAR UTAN TVIFVEL ATT AFTVÅ SIG att högakta och älska Cd.
v. s. låtsas högakta EN SKAMFLÄCK AF SEDESLÖSHET; DEN VIDLÅDER DESS och älskat en afväpnad, ofarliggjord mot- EGEN RIKSHUFVUDSTAD, BERLIN, HVARS S.
K. NÖJESLIF I ståndare och medfäflare, ett humanitetsdry- SIN MORALISKA URARFNING HÖR TILL DET VEDERVÄRDI- pande, ett stilla drömmande och djupsinnigt GASTE I EUROPA.
DE SOCIALT HÖGTSTÅENDE KRETSARNA I BERLIN W. ÄRO SÅDANA, ATT DE VANHEDRA VÄSTER- tänkande, " sympatiskt " Tyskland, icke blott LÄNDSK KULTUR (LÄS T. EX. JOLANTHE MARÉS BERYKTADE utan vapen men äfven i saknad af armar att LILLI-ROMANER, HVILKAS SANNINGSVÄRDE MED BLYGSEL föra vapen med, vanmäktigt inför dem, som INTYGATS AF ALLA INITIERADE KRITIKER).
VIDARE KAN MAN INTE NEKA TILL ATT EROTOMANIN, FÖLJD AF ÅTSKILLIG ville förödmjuka och bestjäla det.
N e j, Tysk- ESIETICISIISK TALMI OCH FALSK MYSTIK, MED NAIV BE^ land och Preussen äro mer än någonsin in- REDVILLIGHET ANAMMATS AF DEN MODERNA TYSKA SFOR- timt organiskt samhöriga i anda och form, ja STADSLITTERATUREN.
FÖR MIN DEL TROR JAG EMELLERTID, ATT identiska; de kunna åtminstone icke t ä n k a s DESSA FÖRETEELSER RELATIVT YTLIGT BERÖRA FOLKSJÄLEN SOM SÅDAN OCH ATT DET SUNDA, STARKA GERMANBLODEF isär i våra dar, och ingen sann, besinningsfull LÄTT NOG SKALL FÅ DÖD PÅ TIDSBACILLERNA.
HÄR FINNAS vän af kulturgermanismen skiljer dem åt i en RIKA RESURSER AF HÄLSA OCH ENERGI ATT MÖTA DET framtid.
ONDA MED PÅ ETT HELT ANNAT SÄTT ÄN T. EX. DANMARK ELLER SVERIGE, JA, FRANKRIKE KAN PRESTERA.
SJÄLFVA Preussens tillväxt och ledarroll har endast DEN ORAFFINERADE NAIVITET, HVARMED LASTBARHETEN gagnat det samlade Tyskland, fastän det ofta BEDRIFVITS TYDER PÅ UNGDOM OCH EN KRAFT, HVARS svidit i skinnet på sensibla individualister och RIKTLINJER DET SANNOLIKT ICKE ÄR SÅ SVÅRT ATT ÄNDRA.
känts som ett spann kallt vatten öfver dröm- MAN BEHÖFVER INTE VARA ALLTFÖR OPTIMISTISK FÖR ATT BETRAKTA DENNA ISOLERADE HVIRFVEL AF IMMORALITET marna om " Europas förenta stater ".
En önskan SOM ETT FULT STADIUM I EN LÅNG, SVÅRÖFVERSKÅDLIG att se tänkesättet Preussen fuktande g e n o m - UTVECKLINGSPROCESS, ICKE SOM DEKADANS.
BERLIN tränga ett nervsjukt, t. o. m. i sina dygder hy- W. REPRESENTERAR INFE TYSKLAND, OCH EN LITTERÄR steriskt Europa vore en önskan af p e d o g o - STRÖMNING SÄGER OSS OFTA INGENTING OM FOLKSJÄLENS KÄLLSPRÅNG.
gisk framsynthet, helst som den torde vara allt LÅF KEMIFKF FVÄF ' g FAEDRAKLDDNING: \ AR &amp; KAPPOR KOJ ^ A Några KLIPPAN.
* BEIÅIEN- " ° TRO * t- OCH.
FÄRGERI A K T I E B O L A G G Ö i E B O R G - Modernaste 391 - Finpappersbrak.
SpecialltäBv t Ftnawe Post-, Sbwif-, Konto- \ och.
Twyctknanncm samt hawtong.
Iduns Uxlpapper tillverkas af Klippen •
skilda tyckets och intressets underordnande.
Då disciplinen genom en långvarig serie öf- ningar måste präntas in i soldatens föreställ- ningssätt, bli honom till en andra instinkt och ett med hans personlighet, ha utomstående och nybörjare så lätt för att missuppfatta denna ständigt upprepade mekanisering och anse den som själfändamål, ett påhitt af e x - cercisvurmen och någon mystisk, okontrol- lerbar sakkunskap.
Missbrukas militär stil i kasthögfärdens eller det personliga öfversit- teriets tjänst, är den naturligtvis i regeln af ondo.
Dylika missbruk, af hvilka alltid så stort nummer gjorts, ha emellertid blifvit allt färre, i samma mån som militärmaktens na- tionella betydelse och dess ansvarskänsla tillväxt, och det har skett snabbt under några få fruktbara allvarsår.
Allra minst torde ett krig som detta vara något fält för inskränkt militaristiska böjelser.
Officerarna ha fått större uppgifter att tänka på än fredstidens formalism och drill, uniformsfåfenga och små hedersaffärer; ett helt nytt ljus har fallit öfver människor och ting.
Nationalkriget ut- jämnar de sociala klasskillnaderna och sköl- jer bort en mängd fördomar, som likt slam afsatts i ett stilla vatten.
Den förargelse och det löje den preussiska militarismen åstad- kommit ha dunstat bort som en rök, men kvar står faktum, att den här, som vuxit upp i dess anda, är öfverlägset stark, fysiskt, m o - raliskt, intellektuellt och tekniskt.
Att för- döma militarismen är således att rikta sin harm och sin afskaffningsifver mot ett medel i existenskampen sine gua n o n.
.
.
Hvad skall man till sist säga om det s o r g - lustiga fenomen, det försök till långsamt na- tionellt själfmord, som rysskurtisen hos våra humanitärt sinnade radikaler-socialister in- nebär?
Man har mycket svårt att kunna p o - litiskt eller psykologiskt förklara en frihets- åskådning, som med gester af vedervilja vänder sig bort från " preusseriei " men sam- iidigt sträcker sin slafhand mot all mörk asiatisk despotisms hufvudhärd i det heliga Ryssland, hvarifrån Sverige till på köpet fått röna ett behandlingssätt, en missaktning (spionerierna, N o v o j e Vremjas artiklar m.
m.
), som ingen vänskapligt sinnad nation visar ett annat, förtroendefullt lojalt folk.
K n a p - past kan man värja sig för intrycket af en sällsynt, positiv enfald i utrikespolitiska äm- nen hos våra s. k. frisinnade eller af något, som direkt uppkallar till frågan: hur bör b e - greppet landsförräderi tolkas i vårt moderna Sverige, där det börjar bli färglöst af idel humanitet och tolerans — n. b. i fråga om oegentligheter af verklig vikt?
I hvarje fall är det uppenbart, att ett s e g - rande Tysklands framtida herravälde öfver Sverige, detta som radikalerna med ett litet försök till hyckleri påstå sig frukta mest af allt, står som en tunn möjligheternas sky vid horisonten i jämförelse med det öfverhän- gande, kompakta hotet österifrån.
Ett g o d - troget närmande ditåt är numera absurdt och fördärfligt under a l l a omständigheter.
Där- emot v o r e någon art af politisk intressekom- bination med stamfränder och vänner, som lefva på den högsta kulturella nivå och som förädlats under en hård nationell pröfning, ett naturligt förbund, hvilket aldrig kunde leda till vårt folks nesliga undergång men måhända bli fruktbart i kulturarbetet och en fast klippa i nöden.
ERIK N O R L I N G.
i stSreqItTn 1^STOCKHOLM började hon sin lärarinnebana vid en småskola i Östersund och fick sedan plats vid Ulansjö bruks- skola.
Åren 1877 — 78 genomgick hon Säbrå se- minarium och har alltsedan dess tjänstgjort vid Sundsvalls läroverk för flickor, de sju första åren som föreståndarinna för förberedande skolan.
Det är således en mycket lång arbetsdag, som ligger bakom Anna Palén.
Men tung har den ej varit.
Det kan ingen tro, som ser det lugn och den stilla lycka, som prägla hennes drag, och som har sin grund dels i den varma barnatro, som ut- gör det centrala i Anna Paléns väsen, och dels i ett lif af lugn pliktuppfyllelse.
Det har varit ett ärligt, troget arbete, som fört välsignelse med sig både för den mottagande och den gifvande par- ten.
Som en gärd af tacksamhet för detta i sann mening fosterländska arbete har Anna Palén i vår jämte sin trogna arbetskamrat) ulia Staaff, som år 1913 afgick från sin post, erhållit Patriotiska säll- skapets medalj.
— Måtte det ljus och den värme hon delat med sig åt andra, i fördubbladt mått återfalla på henne själf och göra hennes återstå- ende lefnadsdagar ljusa och varma!
ELIN W - S T.
De " Hundra dagarnas " epilog.
Etf sekelminne af H.
L.
Fröken Anna Palén.
En skolveleran.
RÅ ÖGON, SOM LYSA AF GODHET och valvilja och ofta spegla en glimt af humor, öfver hela den rundade lilla gestalten en prägel af varmhjärtad moderlighet, sådana äro i korthet skisserade de yttre dragen af skol- veteranen Anna Palén.
Typen skiljer sig himmels- vid!
från den traditionella, som litteraturen brukar bjuda på: den sentimentala guvernantstypen, eller den skräckinjagande med hotfullt lyftadt pekfin- ger.
Åldern har farit skonsamt fram, den har grånat håret, men lämnat sinnet friskt och ung- domligt.
Hur är det också möjligt annat, när man ständigt sett sig omgifven af de yngsta och fris- kaste skotten på lifsträdet.
Ty det är i den miljön, man bör se Anna Palén, omgifven af små odygds- påsar i åldern 6 — 8 år.
Men alla lystra de, ty godhet är parad med fasthet.
Med henne som ledsagarinna vandra de i Robinson Crusoes äf- ventyrsvärld, lyssna till moster Lottas sagokvällar, färdas uppför och utför älfvar och åar i sitt eget kära Sverige och stämma med friska barnstäm- mor in i psalmsången, som ledes af hennes klara, musikaliska röst.
Och så har hon följt den ena omgången efter den andra i 37 år, gjort öfvergån- gen mellan hem och skola lätt och mjuk för de små och sedan lämnat sina gossar i manliga hän- der i " storskolan ".
Många af de unga gentlemän- nen ha i henne sett sitt första kvinnliga ideal, och denna första kärlek har företett många rörande drag, så t. ex. när en af hennes gossar, som skulle klippas af barberaren, bestämdt sade ifrån, att han ville ha håret som fröken Palén.
Och säkert har denna kärlek och önskan att efterlikna idealet sträckt sig djupare än till ytan.
Af den varma gudsfruktan och kärlek till fosterlandet, som be- själar henne själf, har hon äfven delat med åt de ungas mottagliga sinnen.
Äfven för sina lärarinnekamrater har Anna Pa- lén varit en god kamrat och moderlig vän.
För alla som behöft det, har hon haft ett godt prak- tiskt råd, ett tröstande och deltagande ord.
Och när ysterhet och glädje rådt i kretsen, så har hon varit glad bland de glada.
Det är svårt att sätta sig in i att hon snart skall fattas i denna krets, hvars omtyckta ålderspresident hon varit.
Anna Palén är, som hon själf med lokalpatrio- tisk stolthet nämner, af jämtländsk bondesläkt.
Fadern var läroverksadjunkt i Östersund och ut- nämnd kyrkoherde i Sonne.
Sin första uppfostran till det 13:de året fick hon i Sundsvall af sin mor- far, major Göhle.
En glad yrhätia var hon på den tiden, och det är kanske därför hon så väl förstått sina egna små rusiibussar.
Sin undervisning er- höll hon först i komminister Ekvalls privatskola och sedan af brodern, nuvarande kyrkoherde Sam.
Palén i Västervik.
Redan vid 18 års ålder (Forts. o.
slut.)
I Ä R DE KOMMIT UT P Å B O R G - pj gården, yttrade majoren med en P l åo8 l I j gest åt slottet: — Han är icke mera densamme.
Han är förlorad.
— Alldeles min mening, major, svarade kaptenen dystert.
Därpå stego de till häst och redo bort i sporrsträck.
Kejsaren ringde på en klocka och en kam- martjänare trädde in.
— Bed drottningen af Holland komma hit, befallde kejsaren.
Omedelbart därpå inträdde Horiense.
Kejsaren skyndade henne till mötes och förde henne bort till en kanapé, hvarefter han tog plats vid hennes sida.
— Seså, Horiense, nu skola vi tala om mycket allvarliga saker.
Hvad tror du de båda officerarne hade för ärende hit?
— De hade väl något uppdrag från ar- mén?
— Du gissar rätt.
Armén vill att jag åter skall träda i spetsen för den och hämnas Waterloo.
— Och ni svarade, Sire?
— Att jag är beredvillig därtill, såvida re- geringen i Paris ger mig fullmakt.
— Men regeringen i Paris, Sire, är ju ej vänligt stämd mot Eder.
Den skall aldrig gifva sitt samtycke.
Kejsaren steg upp och gick med händerna på ryggen fram och tillbaka på terrassen, så stannade han slutligen framför styfdottern.
— Men hvad vill du då, att jag skall göra, Horiense?
Inte kan jag handla i strid med landets regering.
Det skulle väcka etf oer- hörd!
uppseende i Europa och kanske för- svaga tilliten hos trupperna.
Kanske skulle jag blifva förklarad i akt äfven i Frankrike, liksom jag blifvit det i Europa.
Gif mig ett råd, Horiense, det är första gången jag tager en kvinna till råds i en viktig militärpolitisk fråga.
— Men nu skall du först få en inblick i situationen.
Kejsaren förde styfdottern fram till den på bordet utbredda kartan och började med den honom egna klarheten och skärpan i o m d ö - met utveckla den militära ställningen.
— Hvad säger du nu, Horiense, om mina Röntgeninstituti SPDRTUAGNAR 1915 Å R S M O D E L L E R %J I U l l i • IIUI1I1I1 St. Nygatan ÖSTERLUND &amp; ANDERSONS A.-D.
m. m. samt för behandling af vissa tumörer, struna, körtelsvulster, f sjukdomar För undersökning af bensystemets Skador och sjukdomar, lung-,hjärt- och mag-; kroniska hudsjukdomar, såsom eczem, hudkräfta, hlr- och skäggsvamp m. m.
4 - 392 från 7.50 till 50 Kronor.
Illustrerad priskurant sändes franko på begäran.
- Hötorget 11 - STOCKHOLM.
uppsyn passerade audienssalen, mötte han Hortense, som betraktade honom med ängs- ligt frågande blickar.
— Hvilka nyheter medför ni från Paris, general?
Att döma af Edert utseende äro de ej g o d a.
chanser?
Skall jag än en gång, kanske den sista, fresta lyckan?
— Eders Majestät, jag kan ej gifva Eder annat råd: handla så som Edert upplysta för- stånd säger att ni bör handla.
Jag kan en- dast innesluta Eder och Edert företag i mina böner.
— Eders höghet har rätt, de äro ej g o d a.
Värst är det för kejsaren, hvars förhoppnin- gar så grymt grusats.
Han behöfver i detta ögonblick all den tröst han kan få.
Med en djup bugning lämnade generalen rummet.
— Tack, Hortense, jag skall ännu en gång taga saken i öfvervägande.
Men, jag ber dig därom, säg ingenting till min mor, som kom- mer hit i morgon.
Hon tror ej längre på min lyckliga stjärna — hon har för resten alltid varit en smula misstrogen i det afseendet — och nu skulle hon vara i stånd att med sina invändningar och böner hålla mig tillbaka.
God natt, Hortense, i morgon skall mitt öde afgöras.
Innan kejsaren gick till hvila, gaf han b e - fallning, att hans adjutanter och hästar skulle vara i beredskap tidigt nästa morgon.
Tillika lät han tillsäga sin " fångvaktare ", g e - neral Beker, att han önskade tala med ho- nom kl. 8.
Då generalen, en man med ett klokt och godmodigt ansikte, på utsatt tid trädde in i audienssalen, gick kejsaren, klädd i full uniform, fram och tillbaka på golfvet.
P å generalens djupa bugning svarade han med en vänlig nick; därpå stelnade åter hans an- letsdrag, blickarna åiertogo sin genombor- rande skärpa, det blef åter imperatorn, su- veränen, som ville delgifva en underordnad sina befallningar.
Skarpt och abrupt flöt talet från hans läppar.
— General, ni måste uträtta ett uppdrag åt mig.
N i måste resa till Paris och underrätta regeringen, att armén önskar, att jag skall träda i spetsen för densamma och återföra den mot fienden.
Generalen satte: studsade, men kejsaren fort- — Ser ni, general, de fel jag förutsatte att fienden skulle begå, har han verkligen begått.
Jag har fått tillförlitliga underrättelser därom.
I närvarande stund är hans ställning sådan, att ett angrepp, förutsatt att det sker med till- börlig kraft, skall blifva olycksbringande för honom.
Kejsaren utvecklade nu sin angreppssplan.
Generalen, som till att börja med känt sig både förvånad och misstrogen, lät sig snart ryckas med af kejsarens eldiga vältalighet.
Det var icke längre den detroniserade, i akt förklarade monarken, som talade, det var imperatorn, segraren vid Austerlitz, den g e - niale och segervisse härföraren, som kände på sig att hans plan var ofelbar och nu ön- skade öfvertyga andra om detsamma.
Han eldade upp sig själf; ögonen glänste, och hans gestalt tycktes växa.
" Skynda eder till Paris, general, " utropade han, " framlägg mitt förslag, säg den att det är en sista ynnest jag begär, icke för min egen utan för Frankrikes skull, säg den, att jag omedelbart efter s e - gern skall nedlägga mitt befäl, att jag sätter mitt ord som medborgare, soldat och fält- herre i pant därför.
Res, general, och gör Edert bästa, jag afvaktar med otålighet Eder återkomst ".
Generalen kunde ej komma sig för med någon invändning, bländad som han var af kejsarens snille och tjuskraft.
Han bugade sig djupt och lämnade hastigt rummet.
Några minuter senare, och han satt till häst och red, åtföljd af två adjutanter, i sporrsträck mot Paris.
Vilda rykten hade under de sista dagarna varit i omlopp i Paris.
Ä n hette det, att k e j - saren redan flytt till Amerika, än att han blif- Hortense skyndade upp till madame mére.
Hon anförtrodde den gamla damen allt, k e j - sarens planer och general Bekers misslycka- de mission. "
O c h nu, " tillade hon, " är det vår skyldighet att trösta kejsaren.
Kom, låt oss g å ner till honom. "
De trädde in i kejsarens arbetsrum, då de ej funno honom på terrassen.
Han satt i en länstol.
Hans hufvud hade sjunkit ner mot bröstet, hans ansikte var gult och slappt.
Han såg ej upp, när de båda kvinnorna trädde in, och det var först, när madame mére lade sin hand på hans axel som han vaknade upp, fat- tade moderns hand och kysste den, under det han betraktade henne med blickar, i hvil- ka röjdes den djupaste förfviflan.
LUNDASÅNGARNA HYLLA SIN ANFÖRARES, direcfor musices Alfred Bergs, 85-åriga moder.
Efter konserten i Hudiksvalls kyrka måndagen den 7 juni ägde en stämningsfull uppvaktning rum för " Fader Bergs " vördnadsvärda moder, fru Margreta Berg, som med sonen vid sin sida från ett öppet fönster [se bilden!)
i sin bostad mottog den vackra sångarhyllningen.
Sedan kören sjungit " Blomman- de, sköna dalar, " höll hofsångaren John Forsell, som vid uppvaktningen anförde kören, ett af varm känsla och tillgifvenhet buret tal till den afhållna sångarmodern, hvilken med klar och klangfull stämma tackade för den vackra hedersbevisnin- gen, tillönskande de unga sångarna lycka på sån- garfärden och välsignelse på färden genom lifvet.
E. Johansson folo.
vit uppfångad af preussiska kavalleriet och arkebuserad.
Full af oro öfver sonens öde, hade madame mere rest ut till Malmaison, dit hon anlände en timme efter general Bekers affärd.
Hennes glädje, när hon träffade kej- saren oskadd och vid ett förträffligt humör, var stor.
Kejsaren omfamnade henne ömt och förde henne upp i den för hennes räkning iordningställda våningen.
Under lifligt sam- språk dröjde han hos henne en half timme, utfrågade henne om stämnnigen i Paris och lät henne förstå att ännu var ej allt hopp ute.
Så anförtrodde han henne i Hortenses vård och skyndade ner till sina papper och kartor.
Den gamla, ännu ståtliga damen, som mer än de flesta pröfvat lyckans växlingar, som aldrig förlorat modet under olyckans dagar, men ej heller låtit berusa sig af medgangen, kunde ej fatta kejsarens upprymda sinnes- stämning, hälsf som hon sett honom full af förfviflan lämna Paris.
A f Hortense fick hon ingenting annat veta än att general Beker i kejsarens ärende ridit in till Paris.
Hvilket detta ärende var, ville Hortense ej omtala.
Men den gamla damen märkte en liflig r ö - relse på borggården, såg att kejsarens adju- tanter, klädda i full uniform, gingo ut och in och att ridknektarna ledde fram kejsarens stridshäst.
Hon skulle just skynda in till k e j - saren och begära en förklaring öfver allt detta, då hofslag hördes på borggården och general Beker steg af sin löddriga springare och gick direkt in till kejsaren.
Efter en kvarts timme kom han ut därifrån.
Då han med sänkt hufvud och bedröfvad - 393 - — Carissima madre, du vet kanske allt?
Du vet kanske, att svaret på mitt anbud att åter träda i spetsen för hären och hämnas skymten vid Waterloo, endast blef, att jag fortast möjligt skulle begifva mig härifrån.
Och hvem dikterade detta svar?
Jo, förräda- ren Fouché, som jag borde låtit skjuta för längesedan.
Kejsarens ansikte blef hotfullt.
Han sieg upp och började g å fram och tillbaka i rum- met.
Så stannade han plötsligt framför m o - dern.
— Jag har handlat som en dåre.
Jag borde ha följt major Defrances råd och anförtrott mig åt armén i stället för att underhandla med advokaterna i Paris.
Jag har gjort det en gång förut, och det blef min olycka liksom nu.
Kejsaren ställde sig vid fönstret och blic- kade ut öfver det i högsommarens fägring prunkande landskapet.
" Hannibal ante por- tas ", hördes han mumla, " men hvar är den gamla romarandan.
Tyst och sakta gick madame mére fram till honom och lade sin hand på hans axel.
— Carissimo figlio, är du säker på aft en ny blodsutgjutelse skulle hafva räddat Frank- rike?
Kejsaren såg upp, en smula förvirrad.
S å mumlade han med osäker röst: " Jag skulle hafva hämnats " — — — — Du har ingenting att hämnas vare sig för din egen eller Frankrikes räkning.
Vår fa- miljs stjärna har gått ner i blod — liksom den steg upp i blod, tillade hon med en lätt rys- ning — skall den åter stiga upp i all sin glans, så måste det ske utan blod — tid och tålamod skola bli våra bästa bundsförvanter.
För Frankrikes skull, min son, uppoffra din hämnd och afvakfa den dag, då ej blott hären, utan Frankrikes folk kräfver din återkomst.
— — Kl. 5 på eftermiddaden rullade en täckt resvagn, eskorterad af en trupp ryttare, ut från slottefs borggård.
Uppe i ett af slotts- fönstren stodo två gråtande kvinnor och vin- kade ett sista farväl åt vagnen, som snart försvann i en sky af damm.
" Han var min älsklingsson, " snyftade madame mére, " l y jag bar honom under mitt hjärta, när Korsika utkämpade sin sista frihetskamp, och jag får aldrig mera återse honom. "
h hur man skall plocka frukt och packa den, så vad mum e i r är, vet jag ju inte så noga, " oc frä- Kafferepet i prostgården.
se " r H Sofi m e förolämpad, " men det vet jag att d e a t n kan få bästa möjliga betalt för den.
Hur man är en enda stor samling med präktiga männis skal kor, l föda upp kycklingar.
Med ett ord Husmo- Eit landfligt kåseri.
d rf si ö g reningarna verka för hemmakvinnans utbild- o c h d e t ä r i n t e s e d e n h ä r p å o r t e n a t t s l ä n g a ET ÄR KAFFEKALAS I PROSTGÅR - halsen på utsocknes, om det så är själfv n a i e n g i " hemmayrkena, " om jag så får uttrycka mig, o m den.
Sakta och betänksamt skrida våran rara prostinnas systerdotter.
Gå hon in m o c h f örhjälpa hemmakvinnan till en bättre ekono- e d " mororna " uppför trappan och för- kaffet och var inte hög af sig. "
m i s k ställning. "
svinna genom verandadörrarna in i Under Toras frånvaro hade mororna med många " M e n, snäl a Tora, " invände prostinnan, " vän- prostens farstu.
Galoscherna tagas harklingar och krumbukter förhört sig hos prost- d e r i n t e det där upp och ned på vårt lugna hem- af och hattar och schaletter, kappor och sch in al n ar an om den unga fröken.
Inte blefvo de my lif?
c k e t Vi få ju al esammans hvad vi behöfva af våra likaså.
De väl och högt uppfästade kjolarna slä k p- l o k a p å h v a d e n h e m k o n s u l e n t v a r f ö r n å g o m t.
ä n o c h min åsikt är, att hvad inte mannen har pas ned och så börjar man krusa.
M e n d e t v a r j u p r o s t i n n a n s s y s t e r d o t t e r, o c h r å d d å a t t ge, skall inte hel er husfrun ha lust till. "
" Och inte skall jag gå först, inte! "
v a r h o n j u k a n s k e i n t e s å fasl i g t u t s o c k n e s. "
N e n e j, " g n äl de mor Eva i Grönbrink om igen, " Ånej, man vet väl sin plats! "
") a n A n d e r s säger han som så att husfrun skall " H ä r p å o r t e n m å t e al l f i n g v ä x a bra, " f ö r s ö k e r " Nej, nej, gån I först, så kommer jag väla T n ora se- bryta köldens pansar.
l a g a m a t o c h föda barn och öfverlåta det andra dan, jag. "
" Jaa, " kommer det försiktigt, " nog växer det å.
t mannen. "
" Inte skall klockarmora klifva efter mig, inte. "
Inte ska ' en klaga på det.
Men det är vinter n " u L.
a " ga mat och föda barn, " utbrast Tora häftigt, " Mina snäl a vänner, " ljuder prostinnans vän- " Så mycket vackert som jag har sett i mo " s o te c rs h öfverlåta det andra åt mannen: ' det andra ' liga röst i förmaksdörren, " inte ska ' n I krusa visfhus kan infe frun tänka, " forisätter Tora tap- är det att mjölka korna, tvätta och laga kläder, heller.
Vi är ju alla goda vänner och alla äre n 1 pert.
sticka strumpor och väfva. "
präktiga kvinnor.
Se så, mor Inga, gammal är " la, där är mycket granna saker; men ser ho N n u började Tora lyckas i sina sträfvanden att äldst, stig på, stig på och var så välkommen fröken, så. "
här i orten har vi just inte några fruar tina upp säl skapet.
En skal ande skratfsalfva n - nat än ett par vid station.
Jag är mor Ka m jsa öt e i hennes indignerade utbrott.
En hvar tänkte Under krusningar och nigningar så komma m a o rorna in och hälsa och ta plats, omständligt K o ä c l e h gården och fröken har en rar och präktig sin gubbe med stäfva, strumpa eller väf.
ära prudentligt iakttagande den landtliga rangord- moster, som kan allting och inte är för god att " l H a edra män något emot, när I säljen edra d p e p r. "
len illa packade och illa behandlade till låga ningen och det häfdvunna ceremonielet.
Allt d bort, et hvad hon vet passar för oss, fattiga bön ä där, som " sfabon " finner dumt och löjligt och " Jaså, då ha ni al esamman så mycket god pri a, ser? "
landfligt, men som egentligen innebär en hel m h a ä ss rl a iga saker i edra visthusbodar? "
Tora griper Nej, det medgaf samtliga moror, att det hade kultur och mera ursprungliga former för samv h a a - lmstrået.
de ju infe.
ron, än en stor del af " stabons " etikett och sträf- " Nå nej, inte ha vi som prostinnan inte.
Men " h S o k n ul e de ha något emot, att ni kunde lära er vande den ena att klifva före den andra.
Prost- har allt lärt oss ta vara på litet af hvarje. "
sättet att sälja till bättre priser? "
innan hör till den gamla, goda prosi nnestammen, tänk i staden måste folk köpa allting oc N " Ja, h u började Tora få församlingen i sin hand.
som känner och umgås flärdfritt och naturligt det är så dyrt, och så är det aldrig samma närin Nej gs, - det skul e nog inte möta något hinder.
med sina församlingsbor.
Visar dem den gäst v - ärde i hvad folk köper färdigt.
Det är i all- Men infe skul e det gå för sig att bilda några frihet de sätta värde på, samla dem, försonan d ä e nhet fabriksvaror ifrån Tyskland och Amerika fö.
reningar i Sverige inte.
Och inte skul e lan An- m de stridande, hjälpande de behöfvande och lä- Se det kan jag rakt inte förstå att inte Iand ders ' tbe- ge några pengar för att en skul e få vara rande de okunniga.
Tyvärr är stammen i utdö fo - lkningen i Sverige far vara på grönsaker oc m h ed i några föreningar.
Och infe Johan heller.
ende; de unga, som komma, vilja så redeligt, bä m r en och allting sådant och konserverar och sälj N er.
e " j aldrig i lifvet Per Erik heller.
Nenej, det var säger man: tiden har sprungit ifrån dem.
An- " Ja, Tora lilla, " sade prostinnan, " det är no in g te för dem det.
tagligen ha de ej ännu förstått nyare tiders g kraf.
o d t o c h väl a t t d e t b e h ö f s e n h e l d e l a f år e t n i nu var oppositionen väckt och därmed in- M De stå inför nya uppgifter och veta ännu ej st h u r e u rna, men ser du frågan är: hur skul e vi tr v ä d k u n e s s e - t och diskussionen.
Nu voro inte mororna de skola fullgöra dem.
De stå tvekande och na få det såldt. "
s t e l a och til bakadragna längre.
Alla voro roade famlande, om de skola envist hålla fast vid d et et måt e väl inte vara någon konst.
lag s o c h i n esserade.
Prostinnan allra mest. "
D o m gamla eller om de skola våga möta det nya ä, r n h ä e r mkonsulent vet hur svårt det är att få tag " En i tr h ar ju äggföreningen, " sade betänksamt det ej kan motas.
I forna dagar fingo prästg s å a r- ker.
Annonsera bara! "
e n m o r a, som inte yttrat sig förr, " den har ju darna på landet taga de forntida klostrens kul- j o r t s t o r nytta och den kunde väl vara nog. "
" N e n e j, d e t k a n i n f e vi göra, " s a d e m o r I n g a, turuppgifter i arf och voro bildningshärdarna i " infe kan jag skrifva annons, fastän jag nog ku n- ggföreningen är nog bra, " förklarade Tora, " Ä obygderna.
Bildningen bland folket har nu stigit, sälja en del. "
" men genom äggföreningen får man ju inte lära men al tjämt böra prästgårdarna kunna ena o d c e h n ågot utanför äggen.
Husmoderföreningarna " O c h i n t e k a n e n offra p e n g a r p å dyl i k t, " inföll samla församlingarna.
skul e kunna skicka ut konsulenter aft lära laga mor Lena i Viken.
Det brukar alltid vara så trefligt på prostin- " Och inte duger varat åt dom i stan, " forts ä a g tt g e rätfer i matlagningskurser; att föda upp djur, så att de kunde bli lika bra, som de utländska, och nans kafferep.
Man pratar och skval rar och h a o r r Elna i Lillvika.
m en riktig liten högtidsstund i söknens slit och slä " Nej p., en vet nog hur litet en får, när en s s å älje s r kul e de laga vi fince svenska goda gödhöns ålda i Sverige till goda priser.
Och vår frukt Men i dag har man svårt att komma sig i s g in å a ng ä.
pplen på hösten, " klämde mor Anna i s Frö- sedan! "
Det är en främmande fröken från Stockholm lu där.
nda ur sig.
Det är prostinnans systerdotter.
Med främmande, " En kan få sitta en hel dag på torget, och " Vi infe ha ju Pomologiska föreningen, " invände utsocknes hör det till att man är litet tillbaka- köper någon våra äpplen inte, utan bara från pr så- ostinnan.
dragen.
Så en får sitt kaffe och breder ut näs- dana där handlanden, " gnäl de mor Eva i Grön " - Pomologiska föreningen har inlagt kolossala duken i knäet och äter och doppar tyst af prosti brin n k -.
förtjänster för fruktodlingens höjande och frukt- nans sju sorter; sju sorter utom skorpor och " Det skrifs så mycket i tidningarna om matb h r a is n - delns ordnande i Sverige, men nu behöfva vi hvelebröd.
ten och dyrtiden i städerna, " knöt prostinnan iho u p smoderföreningar för aft til varataga och eko- " Nå, hur går det med mor Ingas Alfred, s s om amtalets tråd, " och vi på landet ha nog en n d o e m l iskt utnyttja de stora til gångarna af lifsmedel excercerar? "
säger prostinnan.
förråder, som många af oss gärna ville sälja i o v c å h rt land.
Om vi alla hade riktig kunskap om få pengar för, till räntor och till allt möjligt.
Vi våra lifsmedel, hur de skul e behandlas, tillvara- " Tack, goda prostinnan, " svarar mor Inga all- gas, utnyttjas och försäljas, skul e landet i sin varligt och långsamt, som stunden bjuder, " h s a k n ul e nog kunna reda oss med mindre i våra ta vist- od a a te r n. "
helhet bli rikare och kvinnorna i synnerhet kunna är så nöjd så och har det så bra så och b m är bra och befälet snälla. "
" I Tyskland, moster, " började Tora ifrigt, nu skapa sig en egen ekonomisk vinst att begagna ur de ville, utan att be mannen om allting.
Låt " Nå, kommer han hem snart? "
hade hon sitt på det torra och började bli in h tres- o a s n s bilda Sveriges första husmoderförening här i erad af samtalet, det var ju hennes fack, m " Tack, goda prostinnan, han skrifver att han s får rdala.
Sedan kan vi se huru vi skola utnyttja började röra sig på, " där ha de ordnat den hä N r o sa- nog permission i påsk. "
de n n - samma. "
" Det var roligt, det.
Då blir nog Per Månss k o e n n på ett utmärkt praktiskt sätt.
De ha föreni gar som kal as Husmoderföreningar.
Det är sam- Tora talade, trugade, öfvertygade i en timmes glad. "
" la, tack goda prostinnan, han blir väl så. "
manslutningar af husmödrar i städerna och på tid.
Till sist föreslog hon att prosten skul e till- landet.
Dessa föreningar ha försäljningsstäl en, kallas.
Som deputation att uppvakta prosten Så glider samtalet långsamt fram genom påtå- l mmarna få sända alla prima matvaro u r, tsågs prostinnan och Tora.
Prosten fann aft ren.
Systerdottern, hemkonsulenten fröken Tora dit med e m de önska försålda, allt hvad de kunna fö u r n Alman, griper i förtviflan den tomma kaffekann s a o n e d n - ingen antagligen skul e göra stor nytta och och rusar ut till prostgårdens faktotum, gamla vara och då säljes det till gängse pris och af- fylla många behof och genom arbete hindra drages 10 proc.
kommission.
Styrelsen består m af ånga tillfällen till tomt och elakt skvaller, som Sofie.
l mmar från staden och från landet.
Föreni - ars förgiftar församlingen.
Med det beskedet " Herre je, Sofie, " pustar hon, " så dom krusar med e ann så och så tråkiga dom ä '.
Vet Sofie något sätt ga a rn tt a verka icke bara för försäljning, utan oc fi k c k prostinnan återvända.
för upplysning och undervisning i en del ämnen H, pigga upp dem på?
Skall jag hjula in med kaffe- te prosten något att invända, så var det som ingå i programmen.
De hål a föreläsningar no i g ad b e ra in m kannan eller hvad skall en stackare ta sig till?
ed föreningen.
Tora förklarade, att då trädgårdsskötsel och konservering, i fruktodling måste styrels Det är en enda stor samling mumier. "
e väljas.
Först en ordförande.
Pro- - 394 -
stinnan var själfskrifven.
Men så var inte fallet med vice ordföranden.
Fröken Alman föreslogs, men hon fick tacka nej och förklara att hon en- dast var på landet för att hvila sig en tid.
" Det var då en innerlig skada, " tyckte klockar- mor, " för en sådan fröken skulle vi allt.
gärna ha här i socknen för jämnan. "
Klockarmor blef vald till vice ordförande; med många krumbukter och hennes ihärdiga: " att det kan en ju rakt inte, för det hade en ju inte varit med om förr ".
Men så blef hon vice ordförande.
Fröken Alman skulle ju hjälpa dem tillrätta, så länge hon var kvar i prostgården.
Till sekretera- re föreslog mor Inga folkskollelärarinnan Lydia Ersen, " för se Lydia skrifver så bra och har varit i handel, innan hon började på seminariet. "
Till skattmästare valdes en man.
Den enda karlen i föreningen.
Det var sparbankskamreren i Eke härads sparbank, som bodde i prostgården.
Han inkallades och förklarade sig villig att mottaga förtroendet.
Mor Inga och mor Kajsa blefvo sty- relseledamöter och Tora skulle bli revisor och komma ned från Stockholm och hjälpa dem en eller par gånger om året.
Tora lofvade författa stadgar och förklarade sig villig att öppna före- ningens verksamhet med en rad föreläsningar, hvar lördag i skolsalen de sex veckor hon var kvar.
När sedan mororna hade aftroppat och Tora saft och berättade för sin morbror dagens upp- lefvelser sade hon: " Morbror, det är ett ståtligt folk, detta folket i sin enkla värdighet.
lag försäkrar morbror, att iag hade en känsla af att stå infor en kejsarinna, när mor Kajsa sade till mig, att fruar hade de inte godt om i frakten, hon själf var mor Kajsa i Källe- gården.
Och så ifriga de voro att lära, när de väl blefvo upptända. "
") a, " inföll prostinnan, " tänk, Erik, en sådan hjälp det varit, om det funnits husmoderförenin- gar, när vi först satte bo i komministergården, utan erfarenhet om landthushåll och så godt som utan tillgångar och med alla våra skulder.
Det behöfs en kraft, som kommer utifrån och ruskar upp oss.
Kan det inte hjälpa oss, som äro gamla, så kunna de, som nu äro unga, få hjälp och un- dervisning, så de kanske slippa betala många af våra bittra lärpengar.
Om vi bara kunde alltid få ha dig här, lilla Tora.
Det är ett tungt arbete och ansvar du lagt på mina axlar. "
" Banbrytarens väg är alltid full af svårigheter, mamma lilla, " inföll prosten.
" Vänta bara, moster lilla, så fort idén med husmoderföreniagar slår igenom, så kommer en massa unga krafter fram och föra idén fram till seger och verklighet!
Det unga S v e r i g e v i l l o c h k a n a r b e t a, d e t är b a r a o r g a - n i s a t i o n s o m f a f t a s. "
" Inte äro vi närmare målet att skapa en sam- verkande produktion och konsumtion mellan stad och land. "
" Moster Sötnos, när det blir bekant att i Nor- dala finns en husmoderförening, kommer det att dala ner förfrågningar om allt möjligt. "
" Den, som lefver, får väl se, " sade prosten.
ESSED.
Ä r a d e halfårs- och kvar- lalsprenumeranler erinras vänligen om nödvändigheten att sna- rast förnya prenumerationen för årets s e - nare hälft för att afbrott i tidningens r e g e l - bundna expedition ej må uppstå.
A l l a p r e - numeranter erhålla gratis IDUNS JULNUM- MER, hvilket skall innehålla idel skönlitterära bidrag af ett stort anial af våra bästa nu skrifvande författare och därför kan beteck- nas som en litterär årsskrift af högsta värde för familjebiblioteket.
En legend.
I B R A N D S T Å R OKENHIMLEN utöfver haf af sand, med barnet i sitt sköt Guds moder hvilar på Josefs slitna mantel.
Och se, Egypti land i drömmen stiger skönt ur ökenhafvef.
O c h sol, som sjönk i väster, spann guld kring barnets hår, och rosigt anlet log emot Guds moder.
Hon vaknade och sade: " O, törstar du, min s o n? "
och mot sitt unga bröst hon pilten lade.
Där växte späd i sanden en tistel, röd som vin; då stänkte från Guds moders bröst en droppe af mjölk, så hvit och ljuflig, i kalken af rubin, en pärla lik han skalf i purpurskålen. "
O, heliga Guds moder, där nyss du hvilat har står tisteln kvar, men hvit som snö är kalken.
O, heliga Guds moder, i hjärtats blomst oss var den pärlas dagg, som från all skuld oss renar! "
Så beder ännu vandrarn, Guds moders trogne son, när djupt i sagans sjö han sägnen funnit, en pärla lik, och snöhvit bland öknens brända strån än tisteln står med kalk, hvars blod för- runnit.
SIGURD D A H L L O F.
Lärarinnor.
HON VAR ETT MÄKTA LÄRDT FRUNTIMMER — f i l o s o f i e l i c e n t i a t!
Ordet klang i öro- nen på små landsortsflickor.
Vi voro både glada och nyfikna och funno det som en stor fördel att under vårt sista skolår få en lärarinna i svenska och matematik med så stora lärdomsmeriter.
Att ett par lektorer, som länge varit våra lärare, hade lika hög bildningsgrad, reflekterade vi aldrig öfver.
Det var i alla fall högst intressant att få göra personlig bekantskap med " en lärd i stubb ".
Vi hade alla den föreställningen, att hon skulle vara en mer än vanligt k r a f t i g kvinna, andli- gen dominerande, så att säga.
) a, " kraftig " var hon, det var det första intrycket af hennes y t t r e.
Hon var ovanligt lång, starkt byggd och gick litet vaggande, alldeles som hon ej orkat med sin egen tyngd.
Blicken var öppen och ren, pannan ovanligt hög och bred, kring munnen hvilade ett drag af djupt vemod.
Man fick genast den upp- fattningen, att hon var en människa, som gick sin egen väg genom lifvet, oberörd af andras tankar och omdömen och likväl känslig och tacksam för allt af verkligt värde.
Hennes undervisning skilde sig ganska mycket från den vi förut mottagit.
Hon var helt och hål- let frigjord från hvad man egentligen kallar " me- tod ", hvilket ju lätt låter förklara sig.
Hon gaf oss emellertid en hel del nytt, som verkade friskt, originellt och lyftande.
Hon var ej pedagog i vanlig mening, men hon utöfvade det oakfadt ett stort inflvfande till det - 395 - allra bästa öfver oss.
Det hvilade något innerligt och ödmjukt öfver hela hennes person, och någon lärdomshögfärd fanns ej det minsta spår af.
Tvärtom var det en viss blyghet hos henne, som till en början förvånade oss.
Redan efter de första lektionerna voro vi emel- lertid de bästa vänner.
Hennes öfverlägsna be- gåfning och djupa kunskaper gjorde, att vi från första början sågo upp till henne; hennes goda, lugna väsen, att vi genast med förtroende slöto oss till henne.
Det var inte utan att vi togo en litet beskyddande ton vis-å-vis henne, då vi märkte, att hon ej var fullt så förtrogen med skolans ord- ningsregler och förhållanden som vi 8-klassister.
Hon var dock så tacksam för hvarje upplysning, och vi voro så glada att någon gång få vara gif- vande.
Sällan har jag sett en människa göra mindre väsen af sig.
Det föreföll mig, som var hon så van vid att lefva i sin egen inre värld, att den yttre för den skull blef något alldeles tillfälligt.
) ag vet ej, om jag är rättvis, men jag hade ofta den föreställningen, att hon var gladast, då hon fick stänga dörren till sin kammare och försjunka i sina studiers, tankars och drömmars rika värld.
Och dock var det lif och lust under hennes tim- mar!
Särskildt gifvande voro hennes lektioner i litteraturhistioria med dit hörande läsning af mera värdefulla saker.
Det var ett sant nöje att höra henne reda upp en historisk situation, ett lifspro- blem eller något dylikt, som läsningen gaf vid hand.
Vi kände då, att hon ej betraktade oss som barn längre, utan ville bereda oss så långt möjligt var för det stora, mångfresiande lifvet.
) ag minns aldrig, att vi sågo henne häftig eller missnöjd en enda gång.
Hade hon orsak att göra någon anmärkning, syntes hon själf lika bedröf- vad som någon af oss.
Hon var också ovanligt hänsynsfull och lyssnade med synbart intresse till våra barnsliga tankar och förslag.
Därför talade vi också gärna otvunget och öppet med henne på raster och fritider.
Vi kände, att hon betraktade oss som små m ä n n i s k o r, och vi trifdes och utvecklades under den känslan.
Ett par af oss, som voro synnerligen goda vän- ner, brukade emellanåt gå upp och hälsa på hen- ne.
Vi blefvo alltid hjärtligt välkomnade, så att vi verkligen kände, att vi ej kommo till besvär, hvil- ket eljes låg nära till hands.
Hon talade då lätt och ledigt med oss, lät oss berätta om våra stu- dier och framtidsplaner, visade oss böcker, por- frätt och annat, som intresserade oss.
Särskildt roligt var det, när hon tog fram sina teckningar, små förtjusande saker i akvarell och sepia.
Bland annat hade hon en ganska stor samling porträtt af framstående män och kvinnor, som hon roat sig med att framställa på lediga stunder, påmin- nande om dem jag sedan sett af Fredrika Bremers hand.
Hvarje gång man gick hem från ett sådant be- sök, kände man, att man varit tillsammans med en sällsynt fin och god människa, mångsidigt och rikt utvecklad samt omgifven af hög, frisk luft.
Det var något, jag vet ej hvad, som viskade om att lifvet farit fram ganska hårdt med henne, och detta obestämda något bidrog att öka vår tillgifvenhet och vördnad för henne.
Ett litet vackert drag, som vittnade om hennes varma intresse för oss skolflickor, var, att hon vid äfskedet lät hvar och en af oss skrifva några ord, en liten vers eller ett tänkespråk, i en minnesbok, som hon fört med sig till skolan.
Kanske låg däri äfven ett visst psykologiskt intresse för de under- ligt sammansatta små människobarn, som gå under namnet bachfischar.
Betecknande för henne voro de ord af Tegnér, hvilka hon gaf som afskedshälsning till en af oss: " Detta är hos människan det stora: att kunna äga allt och allt förlora och vara rik ändå och afundsvärd med sina skatter utur minnets värld! "
MARIA ALMÉN.
MUOURTCATCR i STOCKHOI« OCH KÖPOIHÄMH OM MAN SKULLE FRÅGA stockholmarne, huruvida de nu- mera ville afvara Skansens fri- luftsteater, blefve svaret helt visst ett bestämdt nej.
Den ar vorden ett led i Skansens nöjeslif och den har en äktsvensk landskapsskön- het, som knappast kan öfvervär- deras.
Kommer så behaget af en naiv och hjärtlig folkkomedi, så- dan som Oscar Wennerstens nu uppförda " Tattare, " finnes intet skäl att ångra kväl stimmarne där- uppe.
Tattare är en låt vara ganska summarisk skildring ur svenskt folklif, visande oförsonligheten mel an det ljushyllta bondfolket på egen grund och tatfarmänniskorna, friluftsfolket med hednainstink- terna.
Men om teckningen ej går så värst på djupet, har den i stäl- ning att höra en så omsorgsful dialogbehandling, efter allt sludd- rande som man ej så säl an hug- nas med på våra stora talscener.
Det får naturligtvis i mycket skrif- var på hr Ivan Hedqvists utmärkta regis konto, samt i andra rummet på den förträffliga akustiken, som bär hvarje röstens skiftning ut öf- ver den stora åskådaresfraden.
Tattare har alltså alla utsikter att bli ett stabilt sommarprogram.
Från Köpenhamns friluftsteaier i Dyrehaven meddela vi jämväl en scenbild ur).
P.
E. Hartmanns där uppförda romantiska opera " Liden Kirsten ", hvars af dansk natur- poesi genomskimrade tondikt, till text af H. C. Andersen, lär ha slagit mycket an på den danska publiken.
ARIEL.
let sin styrka i en viss hjärtevär- me och folklig humor.
De inlagda folkdanserna med sin värdighet och sitt pittoreska färgspel skänka stycket ett behagligt til skott af svensk idyl stämning.
Utförandet förtjänar högt beröm.
Det ligger en genomgående artistisk ton öf- ver det hela, och hufvudrol erna, tattarparet Gunerus och Majken samt bonden Sven Henrik och hans dräng ha mönstergil a fram- ställare i herr Friedman, fru Rydber g-E k 1 ö f, hrr T a u b e och Q u i c k.
Äfven de många birollerna til varatagas ypperligt.
Hvad som framför allt bör tack- samt erkännas är samtliga de upp- trädandes diktion.
Det är en njuf- 1 — 3.
Scener ur Folkkomedien " Tattare Skansens friluftsteater i Stockholm.
W Lamm foto.
4.
Scen ur operan " Liden Kirs- ten " på friluftsteatern i Köpenhamn, Dyre- haven.
H. Damgård foto.
D £ G A M L A 5 PALATS Några intryck D A N V I K S STIF- telse, som nu går ett nytt skede af sin historia till mötes, har en mycket aristokra- tisk ålder.
Innan stiftelsen år 1551 genom kungligt bref af Gustaf I flyttades till Dan- viken, hade den existerat på Grå- munkeholmen, och därförut å Helgeandshol- men.
Nu flyttar den in i ett slotts- likt hem på bergskrönet vid Finnboda, från hvilken domine- rande höjd det synes öfver och beskådar hela inloppet till Stockholm.
Redan år 1892 började sprängningsarbetena å den nya platsen, men först 1912 tog det egentliga b y g g - nadsarbetet vid.
P å en ter- af rågranit, tagen ur från Dan- viks hem.
byggnad, med ett torn, som samti- digt är anstaltens vattencistern, och af flyglar, för- bundna med huf- vudbyggnaden genom öfver- byggda gångar.
Ännu fattas en flygel i den ur- sprungliga pla- nen.
Medan an- stalten nu har rum för 300 pen- sionärer, kommer, den att fullt fär- dig rymma 500.
Det nya hemmets arkitekt är riks- dagshusets ska- pare, Aron Jo- hansson.
Hu- vudentreprenör är Kreuger och Toll, och kontrollant in- genjör Leonard Nordkvist, som också står för inred- ningens praktiska detaljer.
Stiftelsen är gammal och rik, stor jordägare och i åt- njutande af gamla inkomst- bringande privilegier, hvarje från utländsk ort ankom- mande fartyg har t. ex. att
erlägga en afgift till hemmet, Danvikspen- ningen.
Den har därför kunnat ordna det i allo förstklassigt för sina gamla, ehuru ingen lyx förekommer, som husets slottslika yttre möjligen kunde låta förmoda.
Anstalten är så långt möjligt en sluten stat för sig.
Den har egen kyrka, egen begrafningsafdelning, sjukvårdsafdelning, badafdelning, egen v a t - tenledning och egen elektrisk kraftstation.
Dessutom egen trädgård och växthus, som skötes af anstaltens trädgårdsmästare.
Ekonomiafdelningen, som vid en så stor an- stalt som Danvikens måste vara mycket v i d - lyftig, är försedd med de allra nyaste anord- ningarna för masskokning, som syfta till att bespara tid och kraft.
Så t. ex. finnes v a t - tenkran med varmt och kallt vatten öfver spisarna, såskokningsapparaterna ha dubbla bottnar och mellanrummet fylldf med ånga, spisluckorna äro själfbalanserande o. s. v. För pensionärerna finnas tre olika afdel- ningar med olika priser: allmän sal, half en- skildt och enskildt rum.
Pensionärerna på allmän sal äro afskilda från de andra med egen matsal och egna dagrum.
I de allmänna salarna äro rum för 12 pensionärer i hvarje.
Dessa salar ha fönster midt emot hvarandra på långväggarna och äro afdelade med låga träväggar, som bilda små hytter för två.
hvar och en med sitt fönster.
Hvarje pensionär har sin lilla garderob, sitt skåp och sina lå- dor.
Den allmänna salens otrefliga publici- tet har därmed undvikits.
För hvarje sal fin- nes ett litef serveringsrum med \ attenled- ning och gaskök, där pensionärerna få koka kaffe eller fé, tvätta upp ett p l a g g o. d.
M e l - lan salarna ligger sköterskans rum.
De en- skilda och halfenskilda rummen likna vanliga privata eller sanatorierum med korkmattor på golfven och lackerade möbler i olika fär- ger.
Enastående är däremot den utsikt, som erbjuder sig från många af dem.
Huset innehåller vidare bl.
a. bibliotek, ar- kiv, mottagningsrum för anstaltens pastor och läkare, direktionsrum, boställsvåning för kamrern och lägenheter för den öfriga per- sonalen.
Loggiorna, som förbinda husen, er- bjuda lämpliga tillfällen att hämta frisk luft, och för dem, som orka, är den lummiga dal- sänkan, som synes på vår bild, en härlig promenadplats.
För att bli intagen å Danviks hem skall sökanden förete intyg om att icke lida af smiifosam eller obotlig sjukdom och om att vara förmögen att reda sig själf.
N å g o n ål- dersgräns finnes icke stadgad, men personer yngre än 50 år mottagas knappast.
F. n. är pensionärernas genomsnittsålder 70 år.
Plats å allmän sal kosfar 280 kronor per år, i half- enskildt rum — särskildt lämpligt för äkta makar — 420 kronor och i enskildt 520.
S ö - kanden behöfver icke vara stockholmare, men dessa ha företräde.
Från det gamla hem- met medfölja 150 pensionärer.
Ett lika stort antal nya moftages nu, de flesta nya platser äro redan besatta.
Stiftelsens öden ledes af en direktion med underståthållare Hinfze i spetsen.
Denna direktion bereder sig nu som bäst för invigningen, till hvilken de kungliga komma att inbjudas.
Iduns midsommarnummer utkommer i början af nästa vecka och blir till silt hufvudsakliga innehåll en framställning i text och bild af svensk natur i skilda d e - lar af vårt land, ett " naturnummer " med ett ord, ägnadt vårt lands skönhet i högsommar- tid.
D e olika bidragen från flera af våra bästa författare ha dels berättelsens och ly- rikens, dels naturkåseriefs form, hvartill slu- ter sig ett omväxlande illustrationsmaterial, som torde ge skildringarna ökadt intresse.
Odyssevs och Nausikaa.
EN NUTIDSSAGA AF CECIL RAY.
EN UNQA) ^^M PRÄSTEN GICK ENSAM I [ÅLÉLL^LL I VIMLET AF DE MÅNGA PENSIONAI- 1 FÖÉFLPL 1 SÄSTERNA.
HANS TANKAR VORO LÅNGT 1 PliP !&lt;J T ANNAN VÄRLD, OCH HANS 1 BLICKAR VORO FRÅNVARANDE, ÄFVEN NÄR DE MÅSTE INRIKTAS PÅ VERKLIGHETEN OMKRING HONOM.
MEN HAN KÄNDE ANDRAS ÖGON FÖLJA SIG, FORSKANDE OCH SPEJANDE.
HAN KÄNDE DEM I RYGGEN, NÄR HAN GICK.
TY HAN MÖTTE DEM ALDRIG.
OCH HAN GICK LÅNGT BORT FÖR ATT UNDKOMMA DEM.
MÄNNISKORNA BESVÄRADE HONOM.
HAN VAR EN MYCKET UNG, NYLIGEN GUDAVIGD EXTATIKER, OCH HAN HADE HELST VELAT LEFVA ENSAM I ÖKNEN MED SIN SKAPARE.
SOM FORNA TIDERS HELIGA.
MEN HAN TRODDE, ATT DET SKULLE VARA ATT FRESTA GUDS GODHET, OM HAN BAD, ATT ÖKNENS STENAR BLEFVE TILL BRÖD.
OCH HAN VILLE ICKE VÄCKA UPPSEENDE GENOM ATT DÖ EN EREMITS SVÄLTDÖD.
HURU MYCKET HAN ÄN ÅTRÅDDE MARTYRKRONAN.
HAN VAR EN FÖRSYNT MAN, OCH HANS HÄLSA VAR DESSUTOM GANSKA KLEN, SÅ ATT SEGERN VORE ALLTFÖR LÄTTVUNNEN.
HAN HADE I STÄLLET UTBYTT AMBULERANDET MELLAN STIFTETS HERDETJÄLL MOT EN BADSEJOUR VID HAFVET.
— SÅ VISTADES NU UNGE PRÄS- TEN BLAND MÅNGA ANDRA DÖDLIGA I ETT STORT OTREF- LIGT PENSIONAT.
DÄR FANNS OCKSÅ HON, SOM SKULLE BLIFVA HANS NAUSIKAA.
MEN DET ANADE PRÄSTEN LIKA LITET SOM ATT HAN SJÄLF SKULLE KOMMA ATT SPELA ODYSSEVS ROLL.
EN GÅNG MÖTTE HAN MIDT ÖFVER SMÖRGÅSBORDET, SOM HAN SKATTADE FÖR SIN LEKAMENS UPPEHÄLLE, ETT PAR MÖRKA FLICKÖGON.
HANS BLICK HADE JUST SLÄPPT EN FET BÖCKLING, SOM FUNNIT SITT RÄTTA HEM PÅ PRÄS- TENS TALLRIK, OCH HAN SÅG UPP FÖR ATT GENOM TRÄNG- SELN KRING GUDSGÅFVORNA FINNA EN ÅTERVÄG MED SITT BYTE.
DET VAR DÅ HAN STOD DÄR, HJÄLPLÖS, SOM HON SÖG TILL SIG HANS BLICK FRÅN ANDRA SIDAN BORDET.
PRÄSTEN FÖRLORADE SIG ETT ÖGONBLICK FÖRVIRRAD I ÖGONEN DÄRBORTA.
DE VORO SÅ UNDERLIGT SNÄR- JANDE, ATT PRÄSTEN BLEF HELT FÖRSKRÄCKT.
DET VAR LIKSOM OM DE SÖKTE NÅGONTING, SOM HAN EJ HADE RÄTT ATT GIFVA.
HANS TANKAR GINGO BLIXTSNABBI TILL DEN PARADI- SISKA HISTORIEN OM EVA, ORMEN OCH ÄPPLET.
OCH HANS LÄPPAR MUMLADE INSTINKTIVT NÅGOT, SOM KUNDE UTTYDAS TILL: GUD BEVARE MIG FÖR SLIKT!
HAN HÖLL SÅ NÄR PÅ ATT TAPPA SMÖRGÅSASSIETTEN I FÖRFÄRAN ÖFVER HVAD SOM KUNDE HÄNDA, OM HAN EJ VAR PÅ SIN VAKT.
OCH HAN SMÖG SIG ÖDMJUKT, I KÄNSLAN AF ARFSYNDENS TRYCKANDE SKULD, UT GENOM MÄNNISKOHOPEN MED SIN TALLRIK.
MEN APTITEN VAR BORTA, OCH HAN GICK FRÅN MATEN, SÅ SNART HAN KUNDE UTAN ATT VÄCKA UPPSEENDE.
SEDAN DEN STUNDEN VAR DEN UNGE PRÄSTEN OM MÖJLIGT ÄN MERA OSYNLIG ÄN FÖRUT.
DE MÖRKA FLICKÖGONEN SÖKTE HONOM FÖRGÄFVES VID MÅLTIDER- NA.
PRÄSTEN ÅT NU ENSAM EFTER DE ANDRA.
MÄN- NISKAN ÄR SVAG UTAN GUD.
OCH PRÄSTEN VAR RÄDD, ATT EN STUND SKULLE KOMMA, DÅ HAN GLÖMDE ALL HERRENS FRUKTAN!
TY BEGÄRET TILL KVINNAN VAR FÖR HONOM SYND.
HAN VAR KATOLSKT STRÄNG, OCH HAN TRODDE ATT DET BARA BEHÖFDES ETT ENDA ÖGONBLICKS EFTERGIFVENHET FÖR ATT FÖRTAPPEISEN SKULLE VARA EVIG.
PRÄSTEN GICK DÄRFÖR OCH VAKTADE PÅ DJÄFVU- LEN UNDER BÖN.
EN SOLHET DAG GICK PRÄSTEN UTMED HAFSSIRAN- DEN.
HAN HADE AFLÄGSNAT SIG LÅNGT FRÅN MÄNNISKO- BONINGAR.
HAN AFTOG HATTEN OCH DROG ETT DJUPT ANDETAG AF LÄTTNAD.
HAN VAR ENSAM, ENSAM MED SIN SKAPARE.
RUNDT OMKRING VAR SOMMARENS GRÖNSKA OCH HAFVEFS RULLANDE VÅGOR SMEKTE SÅ INBJUDANDE STE- NARNE PÅ DEN SOLIGA STRANDEN.
SÅ INBJUDANDE ...) A, VERKLIGEN, TÄNKTE PRÄSTEN.
DET VORE SKÖNT ATT FÅ BADA I DE SVALA VÅGORNA.
OCH HVARFÖR ICKE?
HIT UT BRUKADE INGEN MÄNNISKA GÅ.
HAN VAR EN- SOM MED SIN GUD OCH KUNDE VÄL TILLÅTA SIG, HVAD HAN ANNARS FÖR MÄNNISKORS SKULL PÅ DET HÖGSTA SKULLE HA FÖRDÖMT.
B O R A 1 - E N 398 - FRESTELSEN VAR FÖR STARK.
OCH UTAN ATT VIDARE BETÄNKA OM INGIFVELSEN KOMMIT FRÅN GUD ELLER DJÄFVULEN KLÄDDE PRÄSTEN HASTIGT AF SIG OCH GICK RAKT UT BLAND DE MUNTERT LEKANDE VÅGORNA.
SNART LÅG HAN PÅ RYGG OCH KÄNDE DEM SKÖLJA ÖFVER SIG.
FÖRST VAR HAN DÅSIG AF VÄLBEHAG, MEN SEDAN VAR DEF, SOM OM MANNAKRAFTEN VÄXTE, OCH HAN KÄNDE PLÖTSLIGT BEHOF AF EN ANSTRÄNGNING, AF ATT ÖFVER- VINNA HAFVET.
OCH MED KRAFTIGA SIMTAG VAR HAN PÅ VÄG MOT DE STORA TUMLARNE LÄNGST UTE.
HVAD SOM UNDER TIDEN HÄNDE PÅ STRANDEN, VISSTE FÖRSTÅS ICKE PRÄSTEN.
HAN VISSTE INGENTING OM MANNEN, SOM LÅNGSAMT KOM DÄR, STANNADE ETT ÖGONBLICK OCH SÅG SIG OMKRING, BÖJDE SIG NER OCH SEDAN HASTIGT GICK.
PRÄSTEN VAR LÅNGT UTE BLAND VÅGORNA, NÄR DET HÄNDE PÅ STRANDEN.
OCH DÄR UTE NJÖT HAN GUDOMLIGT AF SIN PLÖTSLIGT PÅKOMNA STYRKA.
HAN VAR LIKSOM PÅNYTIFÖDD, OCH HAN YFDES ETT ÖGONBLICK — — — ETF KORT ÖGONBLICK, INNAN HAN KOM SIG FÖR ATT PRISA GUD FÖR KRAFTEN.
MEN HAN VÄNDE ÅTER OCH KRÖP UPP PÅ DEN STE- NIGA STRANDEN.
HAN RESTE SIG, STRÄCKTE PÅ KROPPEN OCH LÄT SOLEN GASSA PÅ DEN.
— HAN FÖRSJÖNK I EN YRVAKEN, OTYDLIG DRÖM, OCH HAN BETRAKTADE SINA LEMMAR, SOM OM HAN FÖR FÖRSTA GÅNGEN SÅGE KRAF- TEN I DEM.
DÅ HÖRDES ETT FLICKSKRATT.
PRÄSTEN VAKNADE I ETT NU.
OCH SNABBT, FÖRFÄRADT SÅG HAN SIG OM EFTER SINA KLÄDER.
ETT NYTT SKRATT, GÄCKANDE.
— MEN HVAR FANNS DÅ HANS KLÄDER?
HAN HADE LÄMNAT DEM HÄR PÅ STRANDEN OCH — SKRATTEN BLEFVO FLERA, MÅNGSTÄMMIGA, TUSENSTÄMMIGA, TYCKTE PRÄSTEN, DÄR HAN STOD DARRANDE AF KÖLD I SOLSKENET.
ME- DAN ÖGONEN IRRANDE SÖKTE DET FÖRLORADE BLAND STENARNA.
O FASA.DET OBARMHÄRTIGA NÄRMADE SIG!
NÄR- MARE OCH NÄRMARE KOM DEF.
" MINA KLÄDER? "
HAN NÄSFAN SKREK OCH SÅG FÖRFVIFLAD ÅT ALLA HÅLL.
KLÄDERNA VORO BORTA!
MEN PÅ VÄGEN SKYMTADE HAN NÅGONTING HVITT.
EN KJOL!
DÅ FÖRLORADE PRÄSTEN ALLDELES SANSEN.
HAN KASTADE SIG RAKLÅNG, JÄMRANDE, NER INVID EN BUSKE.
EN FATTIG LITEN ENEBUSKE VAR DET, OCH BAKOM DEN FÖRSÖKTE HAN GÖMMA SIG.
MEN DET VAR FÅFÄNG MÖDA.
TROTS DET HAN KRÖP SÅ NÄRA HAN KUNDE, SÅ NÄRA ATT BARREN STUCKO DEN NAKNA KROPPEN SOM GLÖDANDE NÅLAR.
PRÄSTEN TYCKTE, ATT HAN KASTADES RAKT NER I HELVETET.
OCH HAN JÄMRADE SIG I ETT OCH MUMLADE: " GUD, GUD, HVARFÖR HAR DU ÖFVERGIFVIT DIN TJÄ- NARE? "
ETT VILDT FLICKSKRI AFBRÖT HONOM.
" O JESSES, DÄR LIGGER EN NAKEN KARL ", HÖRDE HAN NÅGON ROPA.
" SÅ OFÖRSKÄMDT ATT LÄGGA SIG ALLDELES INVID VÄ- GEN, DÄR FOLK SKA FRAM, " SVARADE EN ANNAN.
DEN RÖSTEN LÄT HÖGST INDIGNERAD.
" KOM, LÅT OSS VÄNDA OM, " ÅTERTOG DEN FÖRSTA, SOM LÄT MERA FÖRSKRÄCKT.
OCH PRÄSTEN HÖRDE HUR STEGEN BÖRJADE AFLÄGSNA SIG.
HAN KÄNDE SIG FÖRST BENÄGEN ATT PRISA GUD FÖR DEN NÅDEN.
MEN SÅ KOM HAN ATT TÄNKA PÅ SINA KLÄDER, SOM VORO BORTA.
HUR SKULLE HAN KOMMA DÄRIFRÅN, UTAN KLÄDER?
HAN ERINRADE SIG HASTIGT, ATT DET VAR EN GOD HALF- TIMMES VÄG TILL NÄRMASTE MÄNNISKOBONING.
OCH HAN KUNDE MÖTA MÄNNISKOR PÅ VÄGEN!
DET KUNDE KOMMA FLERA UNGA FLICKOR!
KANSKE — FRÅN PEN- SIONATET!
KANSKE — HON — MED ÖGONEN!
ÅH DET VORE — " O GUD, " ROPADE PRÄSTEN I STOR VÅNDA, " HJÄLP!
HJÄLP! "
DET SISTA " HJÄLP " BLEF TILL ETT SKÄRANDE NÖDROP.
DET KOM EN AF DE UNGA FLICKORNA PÅ VÄGEN ATT STANNA SINA STEG.
DE VORO TRE TILL ANTALET.
OCH DEN, SOM STANNADE, VAR JUST FLICKAN MED DE MÖRKA ÖGONEN.
HON HADE INGENTING SAGT FÖRUT, MEN NU HEJDADE HON DE ANDRA.
" HÖR NI INTE, ATT NÅGON ROPAR PÅ HJÄLP? "
FRÅGADE HON DEM.
" ÄSCH, " SVARADE DEN INDIGNERADE, " DET LIGGER
f R f r i Iiis a u ocM 5.
M a r i n o.
1.
Tyskt artilleri rycker in i Libau.
2.
Tyska stabsofficerare, som från sanddynerna iakttaga tyska flot- tans beskjutning af Libau.
3.
På marsch öfver sanddynerna mot Libau.
4.
Stadens invånare ström- ma till hamnen för aft bese en in- kommen forpedbåfsflotfilj.
5.
En frängkolonn lämnar stranden.
8.
Tyska trupper rasfande på sanddy- nerna under frammarschen mof Libau.
— Centralmakternas nyaste fiende blir antagligen den i Italien belägna republiken San Marino, världens minsta stat med själfstän- dig regering, hvilken stat nu af förhållandena torde tvingas atl förklara Italiens fiender krig.
San Marinos " här " består af 250 man lämte en gammal Kruppkanon, som är uppställd på Monte Titanos spets.
Vår bild n:r 6 återger re- publikens båda regenter, hvilka väljas af folket för 2 år i taget.
7.
Staden San Marino, måleriskt be- lägen på Monte Titanos topp.
1-5.
P. Gebr.
Hæckel.
6-7 Leip- ziger Presse Büro.
- 359 -
ju en karl där.
Han kan val hjälpa. "
Hon fori- H Liiferafur.
satte sin väg.
" Men kanske det är han, som behöfver hjälp, " EN SERIE K A L L A D " M O D E R N A invände den mörkögda och dröjde lyssnande.
romaner " har förlagsfirman A l - " Du tänker väl inte hjälpa en naken karl heller! "
bert Bonnier börjat utgifva ett ur- Den förskräckta var utom sig af förskräckelse val af den nyare europeiska vid blotta tanken.
som är väl värdt " Kom, flickor.
Låt karl ' n sköta sig själf, " af- att tränga in skönlitteraturen, SNABBKOKANDE bland publiken — ej för att d e - gjorde den indignerade, och den förskräckta följ- tronisera det goda våra egna författare KORNGRYNS- de lydigt.
Men den mörkögda var af annat kynne.
frambringa, ty något sådant kan näppeligen FLINGOR Hon lyssnade omigen.
Och åter kom ett " hjälp ", befaras just nu, när intresset för svensk p r o - denna gång svagare.
är starkt och lefvande, utan för att tillverkas " Det vore förfärligt om han ligger och dör ', " sakonst öppna utsikt till dagens europeiska diktning, tänkte den mörkögda hastigt.
Och hon ropade hvilken i sina bästa yttringar äger en intellek- duga högt: tuell märg och en sinneslyftande fantasi- " Hvem är det som ropar?
Hvad behöfver ni för styrka, som det vore en förlust att ej få er- lämna hjälp? "
fara.
Prästen började försjunka i en slags förtviflans Serien inledes med den franske författaren finnas dvala.men de orden väckte honom till lif.
Ett Maurice Barres ' nationalistiska berättelse hastigt uppflammande hopp fick makt med ho- " Colette Baudoche ", skildring från L o - nam.
Tänk om ändå räddning vore möjlig!
Men thringen, eller närmare en fixeradt Allmänna Metz, hur den skulle gå till, visste han icke.
Han sam- som på samma gång den ger ett från lade sig till en kraftansträngning och han tänkte exempel på fransk berättarkonst är intagande Svenska Utsädes A.-B., icke på att han till hälften reste sig från marken.
sång till gränsfolkets orubbliga kärlek en till lof- SVALÖF sitt Han tänkte bara på att komma därifrån.
På något land och sin kultur — denna sega patriotism, sätt.
1870 — 71 års olyckliga krig gjorde star- " Gud välsigne er, som frågar!
Haf förbarman- som kare än tillförene och som ytterligare fördju- S I Iduns Hjälpreda fön S de med mig, " ropade han och sökte ofrivilligt frå- pas af det nu pågående världskrigets blods- S Hemmet läses under rubrik S gerskan med sina blickar.
" Någon har stulit mina offring.
5 " Om hudens vård ": kläder, medan jag badade.
Allesammans!
Kan Författaren, själf ett barn af det vackra ni hjälpa mig? "
Det sista lät förtvifladt undrande, men vädjandet gränslandskapet, är genomträngd af ömhet var samtidigt så komiskt, att den mörkögda måste för den af grannen i öster underkufvade nej- le.
Men hon kände igen prästens röst, och hen- den, hvars minnen och traditioner äro honom, nes hjärta bultade.
Då hon sänkte blicken, såg liksom alla lothringare, heliga, och hvars Gahns franska karaktär aldrig skall betvingas af de hon en skymt af den röda manskroppen.
Rasmoisättningarne Då blundade hon hastigt.
Hon tyckte att hon tyska segerherrarne.
j Borax Benzog tvål i med en skärpa, som stundom l ä g - hade sett ett stort kräldjur, som ej kunde röra sig.
framhäfvas • har sedan gammalt stort för- S väl många karrikerande ord i pennan, när Hon gick några steg bort, och hon var mycket ger * troende.
Pris 50 öre st. S gäller att bevisa det tyska elementets nervös, då hon med ryggen mot prästen krängde det oförenlighet med franskt lif och fransk kultur.
af sig sin långa hvita kappa.
KOKSALMANACK Naturligtvis kan tyskt väsen ej tänkas i sam- Då hon sedan talade, tyckte prästen, att han manhang annat med allt som är klum- hörde en engels röst ur skyn.
Han gaf icke akt pigt, löjligt, groft, än smaklöst o. s. v., medan på, att rösten betänkligt darrade.
franskt väsen är dess felfria motsats.
Det er- " lag lägger min kappa här, " sade ängeln.
" Ni onekligen om sydeuropéns outrotliga kan taga den på er så länge.
) ag springer ge- inrar tvångsföreställning om Sverige och dess huf- nast till pensionatet och säger till, att man skic- vudstad, som ett hemvist för isbjörnar och kar er kläder. "
Rösten dog bort, och prästen hörde springlätta eskimåer.
steg aflägsna sig.
Men bortsedt från denna fransmannens en- " Gud välsigne er, " ropade han efter henne, så sidiga uppfattning af ett honom antipatisk!
högt han förmådde.
grannfolk är Colette Baudoche tjusande som Sedan blef han stilla en stund i egendomliga skildring, en fin och öm dikt om ett stycke tankar.
germaniseradt Frankrike, som med alla fib- Till pensionatet, sade hon.
Visste hon då, hvem rer hänger fast vid moderlandet och aldrig han var?
skall upphöra att ägna det sin trofasta kärlek.
Han förskräcktes ej längre inför den tanken.
Berättelsen framträder i svensk omklädnad af fru Marika Stjernstedt, och man behöfver Men hvem var då hon?
Han önskade, han hoppades.
— Ack, om det ej läsa många sidor, förrän man känner sig öfvertygad, att det franska originalets smi- ändå vore hon med de mörka ögonen!
Vid den tanken rodnade han som en gosse, och diga och formklara språkskrud här funnit en han skyndade hastigt ut på vägen för att finna befryndad tolkare.
kappan att dölja sig i.
De öfriga fre utkomna volymerna, Joseph Där låg den, hennes kappa.
Conrad " I fjärran farvatten ", Gustav Frenssen Han fog upp den från marken.
Han såg ömt " Anna Hollmans undergång " och Juhani A h o på den, och han svepte den långsamt och välbe- " Samvetet " representera England, Tyskland hagligt om sin kropp.
Så blef han stående i dröm- och Finland.
I fjärran farvatten innefattar tre mar.
Men plötsligt föll han ner på sina knän.
berättelser från tropiska haf, af hvilka den Stockholm.
Och han, den nakne mannen i den hvita kvinno- första och sista, " Hytfkamraten " och Freya Regeringsg.
32. manfeln, såg upp mot himlen och ropade extatiskt: af de sju öarna " bäras af stor fanfasistyrka Detalj &amp; Engros.
") ag tackar dig, Gud, som skapade kvinnan, den och en medryckande för att ej säga fascine- goda kvinnan, till att vara mannen en hjälp! "
rande skildrartalang.
Gustav Frenssen, " Jörn SVALOFS iiniMinuiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiiniiiiiuiuiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii uteslutande af Bästa svenska tvåradiga korn, titt gröt, verk, en ocfj vätting, teßröd, soppor, pannkakor väfsmakande, 6ak~ nu, näringsrik, futtkomtigf att få puddingar, m. ren i fjvarje föda täftsmätf s a m t vätsorterad specerifjandet.
IIMIMIUIIIIMIMIIIinillllMIIIIMIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll • " B l a n d alla de medel, som S • rekommenderas för bevarande eller • • förbättrande af hyn, anses borax- 2 • benzoö såsom det bästa.
• M o t finnig och oren h y är bästa • • m e d l e t en l ä n g r e tids begagnande g.
af borax benzoStvål a R E D I G E R A D AF ELISABETH INNEH.
ÖSTMAN-SUNDSTRAND AF E L I S A B E T H Ö S T M A N S H U S M O - DERSKURS I S T O C K H O L M.
FÖRSLAG- T I L L V E C K A N MATORDNING 20 — 26 J U N I FÖR 1915.
SÖNDAG.
F R U K O S T: SMÖRGÅSBORD; STEKT FÄRSK STRÖMMING M E D TOMAT- SÅS OCH FÄRSK P O T A T I S; M J Ö L K; K A F F E ELLER T E.
M I D D A G: R O S T H A M M E L M E D GLASERAD LÖK OCH P O T A T I S - P E T I T S - C H O U X; SPARRIS M E D RÖRDT S M Ö R: M A R Ä N G S U IS S &amp;.
M Å N D A G.
F R U K O S T: SMÖRGÅSBORD; HAFREGRYNSGRÖT M E D M J Ö I K; SILL I P A P - PER M E D POTATIS; KAFFE ELLER TE&gt;.
M I D D A G: HACHIS P Å FÅR M E D K O N - SERVERADE ÄRTER; FILBUNKE.
TISDAG.
FRUKOST: SMÖRGÅSBORD; B I F F M E D T O M A T E R; M J Ö L K; K A F F E ELLER TE.
M I D D A G: .INKOKT BRA .. XEN M E D SKARPSÅS OCH FÄRSK P O T A T I S; MANNA- G R Y N S P U D D I N G M E D SAFTSÅS.
ONSDAG.
FRUKOST: SMÖRGÅSBORD; HAFREGRYNSGRÖT M E D M J Ö L K; F I S K M E D ÄGG OCH RIS (RESTER FRÅN TISDAG); KAFFE ELLER TE.
M I D D A G: KALOPS MED POTATIS; KALLSKÅL M E D SKORPOR.
T O R S D A G (MIDSOMMARDAGEN).
FRU- KOST: SMÖRGÅSBORD; FRANSK OMELETT MED SPARRIS; M J Ö L K; K A F F E ELLER TE M E D BILLIG, M J U K P E P P A R K A K A.
M I D- DA-G: GRAFLAX M E D SPENAT; TRYFFEL- SPÄCKAD SKINKA M E D GRÖNSAKER OCH STUFVADE M U R K L O R; A N A N A S PAR FAIT M E D GLACEBRÖD.
Manuskript och bref af redaktionell natur torde alltid adresseras till Redaktionen af Idun, ej till någon särskild Uhls " ryktbare skald, visar i Anna Hollmanns undergång åter sin förmåga som gesialiteck- nare, hvartill kommer en stämningens fyllig- het, som omger hans människoöden med en karnation, erinrande om den mörka glansen på gamla holländska taflor.
Hvad slutligen beträffar Juhani Ahos " Samvetet ", har den redan anbefallts i ett tidigare nummer af Idun.
E.
H - N.
medlem af FREDAG.
FRUKOST: SMÖRGÅSBORD; HAFREGRYNSGRÖT M E D M J Ö L K; KALFSYLTA M E D P O T A T I S OCH RÖDBETOR; K A F F E ELLER TE.
M I D D A G: HOTCH-POTCHSOPPA; VÅFFLOR M E D SYLT.
LÖRDAG.
FRUKOST: SMÖRGÅSBORD; HAFREMJÖLSVÄLLING; Ä G G; M J Ö L K; KAFFE ELLER TE.
M I D D A G: KALL SKINKA (RESTER FRÅN TORSDAG) M E D SPENAT; SURMJÖLK M E D P E P P A R K A K O R.
RECEPT: R O S T H A M M E L (F.
6 PERS.).
IM3 KG.
FRANSYSKA, V A M S K.
SALT (8 G R.)
, / TSK.
HVITPEPPAR, 1 LITEN KNIPPA PERSILJA, 4 M S K.
SMÖR (8 0 G R.)
, 1 M O - ROT, 1 CHALOTTENLÖK, 2 D E L.
KÖTTSKY E L - LER BULJONG.
B E R E D N I N G: KÖTTET S O M BÖR HAF V A HÄNGT, SÅ ATT D-ET ÄR M Ö R T, BULTAS M E D E N F U K T I G K L U B B A, TORKAS M E D E N D U K, U R V R I D E N I HETT V A T T E N, I N G N I D E S M E D E N B L A N D N I N G AF SALTET OCH P E P P A R N OCH BESTRYKES M E D P E R - SILJESMÖR, VILKET BEREDES AF 2 M S K.
AF SMÖRET OCH PERSILJAN.
I E N LITEN L Å N G P A N N A EILER S T E K P A N N A LÄGGAS RES- TEN AF SMÖRET, D E N S K R A P A D E OCH I SKIFVOR SKURNA LÖKEN- S T E K E N LÄGGES I Ö C H " STEKES I H E T U G N O M K R.
1 T I M.
, HVARUNDER D E N ÖSES FLITIGT M E D S M Ö - RET I PANNAN, SÅ ATT D E N EJ TORKAR ELLER BLIR BRÄND.
E N KVART INNAN D E N ÄR FÄRDIG TILLSATTES D E N K O K A N D E KÖTTSKYN.
I I FL S T EK E N LÄGGES U P P P Å VAR M T FAT OCH SKARES FÖR V I D BORDET.
SERVERAS M E D GLASERAD LÖK OCH P O T A T I S - P E T I T S - C H O U X ELLER M E D GRÖNSAKS- ELLER P O - TATISPASTEJER S A M T K Ö T T S K Y N, S O M S I - LATS OCH S K U M M A T S.
DAMERNAS PARADIS.
SIDENVAROR.
SAMMET, SPETSAR, BAND, YLLE- och BOMULLSTYGER, Är Skandinaviens största firma för Damunderkläder, finare Tricoiage, Handskar.
P. D-KORSETTER, DAMKONFEKTION, alla slag.
Landefs största deialj-DAMSKRÄDDERI.
Lyxbeställningsafd.
2 tr. upp.
Populärafd.
1 tr. Profver &amp; kostnadsförslag franco.
Priserna erkändt lägre än i utlandets Sidenhus.
densamma.
- 400 -
smakas med kryddorna.
Massan for- pannan upphettas, resten af smöret mas med två skedar, doppade i flot- fräses däri men får ej bli brunt, tyren, tiil runda bullar, hvilka, om äggblandningen ihälles, och pannan så önskas, kunna fyllas med hackad sättes på varmt ställe på spisen.
tryffel eller ärter, kokas gulbruna Blandningen röres hastigt med en i het flottyr och uppläggas på sug- spade eller bred gaffel, så att hela papper att af rinna.
Serveras som massan blir jämnt upphettad.
Strax garnityr omkr. stekt kött.
Fyllas innan äggen blifvit fullt bundna iläg- ej bullarna, böra de göras mycket ges spa-rrisstufningen.
Omeletten for- små.
mas med gaffeln, får glida ur pan- nan direkt på serveringsfatet och gameras, om så önskas, med några M a r ä n g s u i s s e (f. 6 — 8 pers.).
Maräng er: .150 gr. florsocker, förvallda sparrisknoppar, hvilka brynts 3 stora ägghvitor.
1 smör, samt persilja.
Till f y l l n i n g och garne- SYMASKINS AKTIEBOLAG ring: 8 del.
extra tjock grädde, Filialer 1 msk.
socker (15 gr.), 1 msk.
vanilj- Billig, mjuk p e p p a r k a k a.
5 hela ägg, 3 del.
grädde, 350 gr. socker, karmin.
på alla större platser.
brun farin, 2 0 0 gr. smält smör, 4 1 5 Beredning: Sockret siktas ge- hvetemjöl, 6 gr. kanel, 6 gr. nom fin sikt.
Ägghvitorna vispas gr. till hårdt skum, och sockret iblan- nejlikor, 6 gr. bicarbonat.
Bästa putsmedel Till formen: 15 gr. smör, 3 das försiktigt, med gaffel, i ägghvit- s kumme t.
Massan utbredes på väl msk.
siktade skorpor.
för alla metaller.
Beredning: Äggen vispas upp smord plåt i form af runda bottnar, som böra vara likformiga, om ma- väl, därefter tillsättas de öfriga in- rängsuisseri skall göras cylindrisk, gredienserna, och massan röres kraf- MZADISSI men störfe och mindre om suissen tigt tyg tim.
Massan hälles i smord önskas pyramidformig.
I kanten på och brödbeströdd brödform, och kakan hvarje botten sprit-sas en krans af gräddas i ej för varm ugn (omkr. medlLanolinii små maränger, tätt intiLl hvarandra.
200°) omkr. 1 ty tim. AF HVIT MOLL MED SPETSGARNITYR Marängerna öfversiktas med litet soc- 1 ' o t a t i s - p e t i t s - c h o u x (f. 12 ker och gräddas i svag ugnsvärme Gr af lax (f. 12 pers.).
Omkr. 2 per^.
) - 125 gr. smör, 2 / 2 del.
vatten, (omkr. 160°), tills de äro nästan kg.
lax, 30 gr. groft salt, 2 gr. sal- 210 gr. mjöl, 4 ägg, 5 del.
fast torra och släppa plåten, eller omkr. peter, 10 gr. strösocker, tyg tsk.
groft, potatismos, salt, socker.
1 tim. — Grädden vispas med sock- hvitpeppar i liten knippa dill.
Till kokning: 1 kg.
f lottyr.
ret till hårdt skum, hvarefter va- stött Beredning: Från en lax, som Beredning: Smör och vatten niijsockreb tillsättes.
— Då maräng- väger 3 — 4 kg., skares ett stycke kokas upp, mjölet ivispas under full kakorna äro kalla läggas de på hvar- tvärs öfver 1: på midten.
Laxstycket kokning och smeten får koka, tills andra med grädde emellan hvarje.
och skrapas väl, ryggbenet den släpper pannan och har gul färg.
Suissen beklädes utvändigt med rensas skares bort försiktigt, så att det Den hälles upp och får afsvalna, gräddskum, som s tryk es slätt med två lika stora bitar, och dessa hvarefter äggen inarbetas ett i sänder en sked.
Resten af grädden delas blir torkas med en duk, urvriden i kallt ocli smeten röres 10 min.
Potatis- vatten.
Saltet och salpetern stötas 1 två delar; den ena delen färgas moset beredes på vanligt sätt, får mycket fint och blandas med- sock- kallna och tillsättes i smeten under skär med litet upplöst karmin.
Den ret.
Laxstyckena med salt- kraftig rörning, hvarefter massan af- hvita och skära grädden spritsas blandningen och öfverströs ingnidas lätt där- genom krusig garneringstratt i vackra BÄSTA MEDEL MOT HUDLÖSHET HOS med.
O m så önskas, pålägges pepparn Öfver suissen, som där- ••••••••••••••••••••a ••••••••••••••••••••• gi.rla.nder ••••••••••••••••••••s efter försiktigt flyttas på flat glas- och några dillkvistar.
Laxstyckena SMÅBARN.
••••••••••••••••••••s ••••••••••••••••••••• sammanläggas med köttsidorna mot ••••••••••••••••••••• SKAL med tårtpapper.
Marängsuissen hvarandra på så sätt att den tjocka ••••••••••••••••••••a ••••••••••••••••••••• bör ••••••••••••••••••••• ej garneras förrän tyg tim. innan REGERINGSGATAN.
den skall serveras, Marängsuisse kan sidan af laxen lägges emot den garneras med enbart hvit grädde tunna.
Den lägges därefter i lindrig och svltade frukter, om så önskas.
press mellan två skärbräden öfver natten, och laxen är därefter fär- ~ ' - — Den skares i tyg cm.
tjocka Lugna dej, pojke!
ÖR.S.
Sill i p a p p e r (f. 6 pers.).
4 dig.
skifvor, hvilka uppläggas vackert på små salta sillar, 80 gr. smör, 2 ark fat, garneras med laxskinnet, halstrat Det går på ett hvitt skr if papper.
på spisen eller stekt, samt friska Till st ek ning: 3 hg.
flottyr.
dillkvistar.
Serveras med matolja, OHE BRO «In TTtw-FABRIK, par minuter Beredning: Sillen får ligga i i, H.
M.
K o n u n g e n s Hofleverantör strösocker, fransk senap, •••••••••••••••••••••••••••••••••••• •• vatten 24 tim., hvarunder bytes vatten vinäger, A l l a som själfva vilja måla salt och peppar samt spenat.
— I hemmen och önska ett •• •••••••••••••••••••••••••••••••••••• • « 2 gånger.
Den flås, tages ur, sköl- Graflax kan skäras i tunna skifvor utomordentligt v a c k e r t och jes väl och torkas med en fisk- och halstras i nästan torr stekpanna.
Roman håUbart arbete böra använda handduk.
Hufvud och stjärt skäras Serveras som föregående.
emaljfärgen Chinalack.
A r - och äfven ryggbenet, om så senikfri enl. n y a giftstad-:: ^:: bort önskas.
Pappersarken delas itu, klip- Kö k t lax (Halmstadslax anses gan.
Erhålles hos alla färg- pas ovala och bestrykas med smör som den bästa), skares i jämna, handlare.
på så stor fläck sillen upptar.
Sil- vackra skifvor, omkr. 75 gr. för hvarje Se t i l l att N i verkligen får len lägges därpå, kanterna hopvikas Parson, samt serveras med färsk spe- Chinalack o c h t a g ingen an- tätt öfver hvarandra, hvarefter sil- nat och förlorade ägg.
|j Pris 6: 50, inb.
7: 50.
SS len lägges i en stekpanna med het nan.
Fabrikanter: D o r c h, flottyr och stekes omkr. 5 min.
T r y f f e l s p ä c k a d skinka (f. A / U- * W&lt; Bäcksin &amp; C.os A.
- B.
, Göte- borg och Stockholm sättes därefter i varm ugn, 18 pres.).
1 färsk eller lätt rökt:::: Pannan tills papperet blåst upp som en bal- skinka på omkr. 5 kg., 50 gr. salt, H " Astrid Rönne är en äkta long.
Den serveras med kokt pota- 25 gr. socker, 1 tsk.
hvitpeppar, 1 Barnen taga lätt Apoteket |: kvinnogestalt. "
jj tis som frukost-rätt.
tsk.
ingefära, 2 flaskor rhenskt vin, Vasens Laxérmarmelad på grund NÄR MAN HAR EN Stockholmstidningen.
•• vatten.
SS * * Fransk o m e l e t t med spar- Till s p ä c k n i n g och pane- af dess behagliga smak.
Pris 1 SS " Att boken skall få sin SS ris (f. 5 — 6 pers.).
5 hela ägg, ring: 50 gr. tryffel, 1 msk.
ägg- kr.
pr ASK.
Finnes å alla 1 äggula, 5 msk.
grädde eller vat- hvita, 1 tsk.
torr senap, 2 tsk.
socker, SS SS ten, 2 msk.
finstötta skorpor.
salt, 50 gr. smör.
•• stora och intresserade publik ;S Till f y l l n i n g: 2J färska spar- Beredning: Den färska skin- apotek.
SS S.
S.
.
.
lär icke kunna betviflas. "
ris, 1 msk.
smör (20 gr.), 1tyg msk.
kan gnides in med en blanding af socker, hvitpeppar och inge- SS Aftontidningen.
SS mjöl (15 gr.), 2 del.
mjölk, salt, salt, fära och får ligga i dygn.
Är skinkan SS SS hvitpeppar.
Beredning: Sparrisen förvälles rökt, får den ligga i rikligt med vatten omkr. 24 tim.
Den SS " Hennes teckningar äro SS i saltadt vatten och får af rinna.
kylslaget Förmånliga aßetalningsvillkor Smöret och mjölet fräsas 2 min., torkas därefter och lägges i en kit- tel, som ej bör vara vidare, an att SS ypperliga och stilen pietets- SS mjölken tillsattes litet i sänder, och skinkan nätt och jämt rymmes, vi- såsen får koka 5 min.
Den afsmakas SS full. "
Barometern.
med kryddorna, och sparrisen iblan- net spädes på och bör stå i jämn- höjd med skinkan, hvarom icke spä- das försiktigt.
med vatten.
Locket lägges på Till omeletten hällas äggen och des och tillslutes väl med en krans af äggulan i en spilkum, tillika med deg, •• af groft rågmjöl och ••••••••••••••••••••• ••••••••&lt; grädden eller vattnet, och slås med vatten.
beredd • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •••••••••• •&gt; får hastigt koka upp ••••••••••••••••••••• •••••••••••••••••• gaffel, tills aggen äro blandade, då och får Spadet •••••••••••••••••• koka 15 min.
i 100°.
Spadet • • • • » • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • » • • • •••••••••••••••••• kryddorna tillsättas jämte 20 gr. af af kyles därefter 82 — 83°, och i ••••••••••••••••••••• smöret fördeladt i flockar.
Omelett- denna värmegrad till ••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••&lt; •••••••••••••••••• får skinkan ligga omkr. 3 V2 tim., eller tills den är mör, hvilket pröfvas med en visp- kvist.
När den legat i spadet 2 tim., vägdes den, och kitteln skakas ofta, så att skinkan ej fastnar vid bottnen.
Den lägges upp i ett djupt fat, spadet hälles öfver, och skinkan får kallna däri.
Svalen aftages, en handduk tryckes mot späcket for att få bort allt upplöst fett, och skinkan späckas därefter tätt med vackert skurna tryffelstrimlor.
Ägghvitan slås med gaffel till lätt skum, blandas med senap och socker, och därmed bestrykes skinkans späcksida.
De stötta skorporna strös öfver, skin- kan lägges i en långpanna och sät- tes in.
i varm ugn att få vacker brun färg, hvartill åtgår omkr. ty jj erinras vördsam f om vik fen afaff i god fid tim.
Den lägges upp på varmt fat, skares, och skifvorna hopläggas åter, så att skinkan ser hel ut.
Garneras = förnya prenumerationen, så äff afßroff med stuf vade murklor, späda ärter, gröna bönor, sparris och salad eller persilja. '
Spadet silas, skummas väl, I I / tidningens regefßundna expediering må kokas ihop, " afsmakas och tillsättes med finhackad tryffel samt serveras JU undvikas.
1 såsskål.
V d ä s l r be ö r mda- S N I GER C :0 SP Ä R O A F B Ä S T A K V A T L É I &amp; U O M S O R G S FUL ASTE T F Ö R A N D E F Ö R S Ä L A J S Ö F V E R A Ü 7 STRANDMOSSA Kr.
50.
A B -.
.
N O R S D K I A KOMPAN ET I, M. Zad g i, Ma m l mmm 2 x If Astr d i Rönne f l •: E e l n l Lundbe g r N - y o b m l.
|| H U S Q V A R N A SYMASK Ü P.
A.
Ho e s r t dt &amp; Sön s er ö f a rl g, ii tVialt kotte Svensk v l ti erkn n i g. fil I Jduns ärade fiaffårs~ I prenumeranter 2 • jj G dun s ufdefas värd ef uf fa fif?
affa jufnummer prenumeranter.
A n a n a s p a r f a i t (f. 12 pers.).
125 gr. socker, 1 del.
vatten, 6 ägg- gulor, 6 del.
extra tjock grädde, 2 hg.
passe-rad ananas, kirschwasser.
Beredning: Sockret och vatt- net kokas upp, kastrullen af lyft es, äggulorna tillsättas en i sänder un- der vispning, och krämen får sjuda öfver elden under kraftig vispning, tills den ar tjock och pösig, då kastrullen aflyftes, och krämen vis- pas tills den är fullkomligt kall.
Grädden vispas till hårdt skum och nedröres försiktigt i krämen, som där- efter blandas med den passerade ana- 1 ' Prenumerera genast % - 401 - T ä r dgå d r smöbel mode l l D " I EAL " STOCKHOLM.
MYRSTEDT &amp; STERN?
A.-B.
KUNGL.
HOFLEVERANTSR.
Katalog på begäran.
näsen afsmakas med j ki d rschwasser.
Kr ämen r och fylles i vat och tensköl och ned- soc- kerbest ödd form, formen packas i is och salt och får stå 4 ta — 5 formen tim.
Då upp gla ur cen isen, skall afsköl serveras, användes ges jes noga, för ögonbl att afiä ic gsna allt salt, vatten, dop- E N P R E S E N T!
pas ett k i l j u mt KOM IHÅG så att Formen glacen torkas, lossnar och lätt från for- men.
parfaiten Y v y t v å l.
INSAMLINGEN FÖR » uppst jälpes eller på tårtpapper.
skål eller Serveras fat med servett Säljes i hvarje välsorterad som hvarje d a m senierar är med gl a cebröd.
DE NÖDLIDANDE I Parfym- och Herrekiperings- en modern Kokbok.
Den affär för 50 öre st. POLEN!
af Elisabeth Ostman utgifna E V A S UPPLEFVELSE.
Qsterlin 8 Dlrikssons För Idun af Linnea.
(Forts.) IDUNS KOKBOK KEMISK TEKN.
FABRIK, En sekund såg hon bort till det lockig och a hufvudet mös- Ystad.
san, en blixt under tändes student i hennes innehåller öfver \ 000prak- F Ö R P L A T S S Ö K A N D E ögon.
Hon visste, att han var den den ende, hon ville gå hand i hand tiskt pröfvade recept och dem som önska tjänare är med genom lifvet, ej minst därför Med att han kämpade så ridderligt för och har vunnit en enastående förnämst a annonsorganet i n om Norra sak, själf ansåg och den mot lika he- and öfriga och Väst ra Västman- kvi lig ä n dj nans som hon såg då med stor spridning öfver hela lan- - 12,877 ex. - Södermanl land.
Alla annonsörer gl e och i f ver den dag, de träffa äfven genom Eski l s t u na-Kuri - gemensamt skul l e sträf va ej blott det.
Till salu i alla b o k l å d o r.
ren den trakter.
största publiken i es.
al för lmännas sitt eget uta — n äfven för — det dessa Fast uppl a ga 12, 6 00 bästa.
— Den s ä n d e s mot likvid i post- Afton-Tidningens postupplaga Pang!
— upp, Hvad var det?
ryckt ur Eva for vål d samt anvisning, (eller mot post- nas ig rike och igen.
ögonbl icklig kom en ÖKATS PÅ 1 V« ÅR.
F ö r e n d a s t 1 k r.
dr in ö ne mmar i verkl het e n Lj u det förskott portofritt från Iduns från köket, och hon lampan rusade i dit hand.
med ^Annonsera!!
Prenumerera!
!^ den i hast t ä nda Motorbåt Expedition - - Stockholm.
D a m e r.
Köksfönst r li et ksom som af saknade luckor, knu- var krossadt, en i raseri El e gant genomsydd daml å gsko i am.
- Pris inbunden Kr.
5: 50.
- Motorcykel t da en rundt hand, omkri och n skärfvorna lå vet go Nu ströd- läst af samma svart sort chevreau, snör par 6: franco.
70, g på gol f brun 7: 2 0, 3 J allting dödstyst.
Vål sig ds verkar en Insänd storleksnummer å 2,100 kr.
var hade tydligen afl ä gsnat efter då- förskottsaffär, Örebro.
I Nordisk Post- 1 3-rumsmöblemang det eller en?
kanske lu senare rade han ännu pianino a 1,000 kr.
i skräckt närhet Denna tanke för- icke måla porslin i hemmen Bordsilfver e Eva så mycket, att hon vågade si g ut till grannarne och a 500 kr.
knappar, broscher, nål a r m. m.
Det » l Hon åna snyft hus », ade som högt man af säger på landet.
är anlag.
s4 Onödi enkelt gt äfven med de kurs; minsta jag sorg och fasa.
med en dyr Att männi s konat u ren kunde vara så Kontoret 21 66.
G O T E B O R G.
Butiken 11 31. l o ä m mnar materialier skriftligen och de tillvägagångssätt nödiga upplysn.
å 2 5, 0 0 0 KRONOR.
låg och usel!
Att någon kunde fi n na nöj e i att Rikhaltigt urval af för endast 5 kr.
Svar exp.
märkt » Strå b. skr ämma och skada en ensam och till st a cken », Iduns f. v. värnl ö s kvi n na I LINNE- BARNKÅR FAMILJ.
Vill någon bättre KnmmelnSs Småbamskolonis lotteri, hade Hon någon visste ovän, icke eft med sig, hon att ald- hon familj, som egen ut a n ersättning, e rsom taga en född rar af och välskapad treårig gjort någon det männi ska förnär, men gosse bättre föräldrar.
Svar S. Bryggaregatan 14 D.
U., Stockholm rig ändå tycktes fi n nas folk, som B O M UL ISARTIKLAR.
märkt » Barnkär fami l j » under adr.
ville hennes ofärd.
Rysande drog.
g tillbaka in i rummet och låste Gumaeli Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b. si noga dörren till en köket.
i Den nat ten fi c k hon i c ke bl u nd si n a Ögon, och upp- Pristäflan.
sökte t så ade hon fort hvad en morgonen skol rådsl tilldragit e grydde, damot sig.
och Fem paris ålO kr.
hvardera betala berät som vi månads till de utgång personer, som augusti Antin som gen strukit var det omkri en n luffare, ansåg d. dt å.
150 först st. före rekl inkomma man, g af och någon för- med sammanl a g a m- sökt bryt a si g in, men märken.
, hvi l k a åtfölja de berömda OM anl edning att afstått, eller någon var det heml lika ig Ter a-t abletterna och påsar T u r samt i o n- troligt, hon hade pastillerna i 10 öres hvarj e svensk fi e nde, som i si n enfal d tyckte likaledes fem pris å 5 kr.
hvar- GULD-CACAO l skada ärarinnan hade det för bra och att ville dera för sammanl agdt 100 märken henne.
inl T ämnade i n om samma tid.
husmoder ividstäende förpackning Eva gräns, var näst an hennes bragt till förtvif- tankar U: RIO Apot NF.
AB J. RI Lundborg, K EN, Göteborg.
säljes örVerallt l a ns och ideella Kontr.
Gt b rg.
om folket fingo lita en hård stöt.
skor- Hon Pi Bl ant omst erin e gsi rb å al dor j = 1 H E K T O 4 5 Ö R E S kunde icke mera på männi j o r i na.
" Snabbkokaren " l e mi l i o ner k u n n a spar a s i br ä nn- Blomsterstäl skul När om Evas händel föräl s d en, rar tilläto fingo de känne- sl boden eåtgång.
etc. El Kokni das m ed på affal någr l f a rän mi ved- dom henne n g n ut e r. i c ke att l ä ngre st a nna på mer platsen.
o spekt.
o ch.
i n t y g sandas grat i s och „ prislistor, i Pr De ansågo, att Eva fått än Öfver st. sålda i Sve- nog af landets upplefvelser, och den- RÖNNEÅDALENS J ri franco.
g e. na gång ade också dottern denna AKT E I BOLAG, ' j VALEN deras åsikt.
del från Afskedet barnen var svårt, C.V R.
undström &amp; G:o, Järnaffär, Norrköping.
men fort nog.
a termi n barnat skull å e rar hon torka kanske vara ej gl Näst ömd.
hudvård Eva själf däremot gl ö mde så fort.
Hon behöl l alltid si n a först a el sedan ever fi i ck troget minne, och i nar staden, hon sin verksamhet var det hennes dåvarande el e vers största nöj att höra De berättas om » barnen på e däremot landet ».
s. Eva k. upp- CHESEBROUGHS l ken ef vel tä s nka erna ville hvar- eller tala a om, men hon har skänkt si er n för först skol a medel till en revol v den ännu lika samboende lärarin Slut.
nans trygghet.
en- Från Ystad till Haparanda E s k i l s t u n a - K u r i n e n har å 4,000 kr.
m.
m. tillsammans Damast- ocb Drällduks tyger.
Lakanslärft.
Percaler.
Bolstervar.
Handdukar.
Mattgångar.
Mangelduk.
Badkapptyg.
Hvita o. kulörta Bomullstyger in.
in.
Endera af ofvanstående kan erhållas för endast 1 kr.
om man tlllskrifver Utställning och lottförsfiljning hos: Juvelerarne E. Cederin, Ö r e b r o, Or.
Granman, Falun, E.
Johansson, Cäfle, V i k t o r E. Johansson, Karlstad, Eritz Olsson, Luleå, och C.
G.
H a l l b e r g i Stockholm, G ö t e b o r g, M a l m ö, Jönkö- ping, U p p s a l a, Eskilstuna, Sundsvall och K a r l s h a m n.
och Levererar tullständiga L i n n e u p p s ä t t n i n g a r för H o t e l l, Restaurationer, Sjukhus, Badhus, Ångbåtar och JPrivathem samt Brudutstyrslar.
Broderier.
Spetsar.
Färdigsydda damunderkläder, Dag- och natt- skjortor, hvita o. kulörta skjortor.
30,000 Pris pr st. 8 kr.
fraktfritt möt efterkraf.
StockamöUan.
| Tel. 5.
I BREFLÅDA REDAKTI KAN ONENS BREFLÅDA.
» DEN BÄSTA VÄN, DA NÅGONSIN FÅ&gt; Birgitta.
Kunna ej användas.
E.
H.
Kl i n g ki a ng, men inte poesi.
Idunprenume- r till Mångårig a n författarinnan.
t.
Eder skrifvelse har sändts Rux.
Poesi e öfverfl ödet och gör så oss kom- kräs- na.
Vi måst finsikta, mer ni ej N.
Virrigt med.
och Öfverspändt.
Ruth Svante Sigurd.
Hvarken eller sämre skrif än det ner mest a korgen.
som bättre flyter vi lika a vårt bord i Ni litet som de flesta amat ö rer vet hvad det vill säga att dikta.
Ni Alva skrifver vers.
Kommer vid tillfälle Elm.
DET ÄR FULLKOM- i smal a spalterna.
Ebba, H — t Donald.
LIGT UTAN SMAK.
Vi afböja P. samt lig, a C. poet H — s, iska erbj u- danden.
Ingår Borg.
Tanken är nog rik- tig, men det är något schabl o nmäs- sigt C — 1.
i utförandet.
Poemet gick med mildt öfver- seende G Sjuksköterska.
u 11 i korgen.
o r m.
His Kan torien ej alltför hemsk.
använ- das.
EXPEDI g TIO prenumerant NENS BREFLÅDA.
» Mångåri. » ärken Mot kan, insän- dande af 12 öre i fri m numret ifråga erhållas.
Med deila preparat kan man lindra och bota många krämpor.
En liten burk Chesebroughs Vaseline kostar endast 25 öre och be- friar dig från skroflig hud, smärre sår och brännskador, och om du låter en liten smula smälta i munnen, lindrar det hosta, heshet och inflammalion i halsen.
Profask å 1 0 öre erhålles Öfverallt.
Hvarje apotekare, såväl som större kemikalie- och par- fvmaffärer hafva det till salu, men se noga efter, att fabri- kantens namn Chesebrougn Mfg.
Consd.
New York, IL S.
A.
återfinnes på hvarje törpackning.
filial i London, 42 Holborn Viaducl VAR ßRSIKTIG MED EFTER- APNINGAR.
DE SKADA I STÄLLET FÖR ATT HJÄLPA DIG.
- 402 i o ° S 1 o O £; Säljes öfverallt ä.
6 0 öre.
Parfymeri FLORA GEFLE
LEDIGA LÄRARINNA TILL FAMILJ P L A T S E R SÖKES TILL HÖSTEN ATT UNDERVISA 2 Sveriges äldsta - och största - Specialfirma Nu inkommit GOSSAR (9 O. 7 ÅR) SAMT 1 FLICKA (6 ÅR).
SÖKANDE BÖR HAFVA UNDERVIS- C ä n d aldrig o r i g i n a l b e t y g NI N GSVANA, KUNNI G I TYSKA P Å NYBÖR- utan e n d a s t AFSKRIFTER JARSTADIET SAMT HELST NÅGOT MUSIK.
S T R U T S b O O R när Ni s v a r a r på a n n o n s om ANSÖKNING TORDE ÅTFÖLJAS AF BETYGS- AFSKRIFT, UPPGIFT OM FÖREGÅENDE PLAT- ledig plats.
Colliers och halflånga SER, LÖNEANSPRÅK, ÅLDER SAMT HELST SVAR TILL » BRUKSÄGARE, SMÅ- VÄL REKOM.
BARNSKÖTERSKOR ER- FOTO.
LAND », UNDER ADR.
S. GUMAELII AN- HÅLLA PLATSER GENOM STHLMS STADS AR- NONSBYRÅ, J. F. HOLTZ STOCKHOLM, F. V. B. BETSFÖRMEDLING, REGERINGSGATAN 107.
STOCKHOLM, ESP.-TID 9 — 4, LÖRDAG, O. HELGDAGSAFT.
H.
M. DROTTN N I GENS 9 — 2.
RIKS OCH ALLM.
TELEF.
40 47.
HOFLEVERANLÖR.
LÄRARINNEPLATS BRUNKEBERGSIORG 5 - SIORA NYGATAN 35 K GODS I SÖDERMANLAND FÅR FÖR LÄS- 1 ÄMNENA STÄDNING, TVÄTT O. VÄFNING, SIUREGATAN 8.
ÅRET UNDERVISNINGSVAN, MUSIKALISK LÄ- VID BENNINGE HEMSKOLA, ADR.
STRÄNG- SÄRSK L I DA AFDELN N I GAR FOR RARINNA PLATS ATT LÄSA 5 — 2 KL. KUR- NÄS, ÄR TILL ANSÖKAN LEDIG.
TILLTRÄDE SER MED TVÅ FLICKOR SAMT EN 6-ÅRIG 2 AUG.
EJ ALLT FÖR UNGA SAMT MED 25-ARIG FLICKA ÖNSKAR PLATS UNDER U N G FLICKA NYBÖRJARE.
VID.
NYA INACK.-BYRÅN, BETYG ÄFVEN FRÅN FÖREGÅENDE ANSTÄLL- BACKFISCH-KONFEKTION SOMMAREN I FAMILJ SOM HUSMODERNS (FLICKSK.-LÄR.
NINGAR HA FÖRETRÄDE.
ÉT) ' ÖNSK.
SYSSELSÄTTN.
1 JAK OB S BERG S G.
34, STHLM.
VERKLI G A HJÄLP.
- S V A R TI L L » BOX 76 », MÅN.
AF SOMMAREN ATT MEDF.
ÄLDRE BROBY P.
R. BARNSKODON EN PÅLITLIG OCH ORDENTLIG BARNSKÖ- BENNINGE HEMSKOLA, STRÄNGNÄS DAM TI L L B A DORT EL.
SOM HJÄLP EL.
TERSKA ELLER BARNJUNGFRU MED SMÅ FRÖKEN EVA SACK.
BILDAD, ENKEL OCH ANSPRÅKSLÖS SÄLLSKAP I HEM.
SV.
T.
» SOL », TIDN.- 18 R e g e r i n g s g a t a n.
PRET.
FÅR PLATS- 15 JUNI ELLER 1 JULI.
KONT.
, LARNIG .. GÖTEBORG.
18 ÅR, SOM GENOMGÅTT E. HULTS SÄNDN N I GAR FÖR BEN.
URVAL EXP.
TILL ÄRADE FLIC N KA, SVAR MED BETYG OCH LÖNEPRET.
TILL NLIGA UTBILDNINGSSKOLA MED GODA KUNDER SAMT TILL I LANDSORTEN KÄNDA PER KVI S.
» S.
M. L. », SÖDERKÖPING P.
R.
SÖKER PLATS I HUSHÅLL, HELST FÖR 20 — 30 ÅR MED GODA FOLKSKOLE- VID REKV.
FÖR MINST KR.
25. — FRAKTFR T I T TILL BETYG, INACKORDERINGAR.
ETT PAR ÄLDRE PERS. PÅ LANDET, DÄR FÖR ÄLDRE FLICKA ELLER BARNLÖS MELLAN CH TJÄNSTEBETYG KUNNA i SOMMAR FÅ REKV.
NÄRM.
JÄRNVÄGS- ELLER POSTSTATION.
HON SAMTIDIGT KAN KOMMA I ÅTNJU- ANKA, KUNNIG I ENKLARE MATLAGNING O PLATS S O M SEMESTERVI K ARI E R Å UPPSALA G FINNES LÄMPLIG PLATS ATT TILLTRÄDA HOSPITAL OCH ASYL.
TROLIGEN KAN EFTER ÄKT.-BOL.
M.
B E N D I X, TANDE AF ETT GODT HEM.
HON ÄR DUKTI UNG AF GOD FAMILJ SOM I MATLAGNING OCH SÖMNAD SAMT DELT.
STÅR I DAM SNARAST MÖJL.
VID EPIDEMISJUKSTUGA SEMESTERTIDENS SLUT ELEVPLATS ERHÅLLAS.
ATT INGÅ ÄKTENSKAP MED HÖGST 9 PAT.
O. EN SKÖT.
LÖN 18 REGER N I GSG A T T.
O 5 C K ST H UR O E L TJA M T-.
90 DROTTN N I GGAT G.
ÄRNA I ALLA INOM ETT HEM FÖREK.
ÖNSKAR BEGREPP ÖFVERLÄKAREN.
OMEDELBART INACK.
PÅ LANDET, S SYSSLOR.
PLATSEN SÖKES TILL SEPT.
MEN HELST I GODT PRÄSTHEM, 150 KR., BOSTAD OCH VIVRE SAMT DÅ ADR.
HOSPITALET, UPPSALA.
FÖRETRÄDESVIS KAN ÄFVEN TILLTRÄDAS TIDIGARE.
REF. I MELLERSTA BOHUSLÄN I NÄRH.
PAT.
FINNES 50 ÖRE I DAGTRAKTAMENTE.
V UDDE- OCH UPPLYSN.
ERHÅLLAS AF FRÖKEN E.
VALLA, DÄR TILLFÄLLE GIFVES A AF REFL.
TORDE OMG.
HANVÄNDA SIG TILL TT LÄRA LÄRARINNA Ö N S K A R U N D E R FERI E N 20 HULT, FÖRESTÅNDARI N NA F Ö R SKOLAN, ADR.
D: R B. EGERSTRÖM, LEUFSTA BRUK.
SI G ENKL.
MATL.
O C H I ÖFRI G T F Å SÄTTA JUNI — 10 AUG.
PLATS I VÄNLIGT HEM PÅ ARTILLERIGAT.
6 II, STHLM ELLER FRÖ- G IN I SKÖTANDET AF ETT HEM.
SVAR UNG BILDAD ERANSYSKA ERHÅLLER VID DEG ERFORS LANDTHUSHÅLLNINGSSKOLA LANDET, HELST i DALARNE.
ÄR VILLIG DEL- KEN PETERSEN, ALLM.
TEL. PETERSBERG 5, SI TILL » ELVI 1915 », IDUNS EXP.
F. V. B.
PLATS SOM SÄLLSKAP UNDER SOMMARMÅ- ÄR TILL ANSÖKAN LEDIG.
TJÄNSTGÖRINGS- TAGA I HUSL.
SYSSLOR OCH DÄRJÄMTE BE- JOHANNESDAL.
SVAR EMOTSES MED TACK- TALA 30 KR.
P R MÅNAD.
.
SVAR TI L L NADERNA I DALARNE.
SVAR MED REF. TIDEN ÄR ÅRLIGEN 3 MÅNADER (AUG., SAMHET MÄRKT » SONJA », ADR.
BOKHAN- TILL HÖSTEN FINNES INACK.
FÖR TVÅ OCH LÖNEPRET.
TILL » FRU E. » UNDER SEPT.
OCH OKT.)
OCH LÖNEN 500 KR.
» ANNA-LISA », KALMAR P.
R. STUD.
DAMER i PRIVAT FAMILJ.
CENTRALT ADRESS S. GUMAELII ANNONSBYRÅ, STOCK- ANSÖKNINGSTIDEN UTGÅR DEN 1.
INSTUN- FÖR SOMMAREN, HELST PÅ LANDET, DELN ST. NYGATAN 32, STHLM, F. V. B.
LÄGE, 7 MIN.
FRÅN GYMN.
CENTR.-INST.
HOLM, F. V. B. DANDE JULI.
ANDRA SKOLOR.
BÄSTA REF. LOVEN, ÖNSKAR BILDAD FLICKA ANSTÄLLNING SOM PLATS SÖKER 21-ÅRIG SMÅLÄNDSKA SAMT STYRELSEN.
ST. BADSTUGATAN 38, STOCKHOLM.
H U S M O R S HJÄLP.
H A R GENOMGÅTT E.
PÅLITLIG, ORDENTLIG O. VÄLREKOM.
AF BILDAD FAMILJ SOM HJÄLP OCH SÄLL- ADR.
V I ND E 1 N. ÖSTMANS HUSMODERSKURS.
NÅGON LÖN SKAP ÅT HUSMOR OCH BARN.
GENOM- GOD INACKORDERING FÖR ÄLDRE DA- HUSJUNGFRU MED VERKLIGT FINA BETYG ÖNSKVÄRD.
SVAR TILL » 22 ÅR », IDUNS GÅTT KURS I BARNAVÅRD.
FAMILJEMED- MER ERHÅLLES PÅ LÄNGRE ELLER KORTARE ERHÅLLER PLATS I FIN FAMILJ.
SVAR JÄMTE EXP.
F. V. B.
BETYG O. FOTO TILL » 1 JULI », NORRKÖPING.
LEM.
FINA BETYG O. REF. SVAR MÄRKT TID I DET NATURSKÖNA VADSTENA HOS FAMILJ, SOM BEBOR EGET HUS MED TRÄD- INFOEMATORSTJÄNSTER FÖRMEDLAS BARNKÄR OCH HEMTREFLIG, FÅR PLATS I PLATS I STÖRRE LANDTHEM ÖNSKAS » SMÅLÄNDSKA », IDUNS EXP.
F. y.
B.
GÅRD.
UNDERRÄTTELSER LÄMNAS AF GÖTEBORGS STUDENTKÅRS ARBETSFÖR- HÖST ATT UNDERVISA FLICKA I 1: STA OCH STRAX AF 20-ÅRIG FLICKA FR. DALARNE, GUVERNANT MEL UNDERVISNINGSVANA AF FRU NÄRMARE PETRÉN, DALAGATAN 18, 1 TR., MEDLINGSBYRÅ.
POSTADRESS: STUDENT- GOSSE I 3:DJE KLASS.
SVAR MED BE- S-OM GENOMGÅTT FOLKHÖGSKOLA MED VÄF- ÖNSKAR TILL HÖSTTERMINEN PLATS FÖR STOCKHOLM (RIKS 3510).
OCH HUSHÅLLSKURS, TILL EN BÖRJAN NDERÅRIGA BARN, ÅLDER 7 — 12 ÅR.
ÄR KÅREN, GÖTEHORG.
TYG OCH LÖNEANSPRÅK TILL FRU A.
BERG- NADS- 4 JULI ÖNSKAS INACK.
UNDER MOT FRITT VIVRE.
SVAR TILL » M.
S. », MI VILLIG DELTAGA I HUSLIGA SYSSLOR OCH FRÅN STRAND, PRÄSTGÅRDEN, LÅNGARED.
KAM MAR HUSA?
HEDEMORA P.
R.
14 D A G A R Å GT LANDTSTÄLLE VID SVAR TILL » VÄRMLÄNDSKA », KUSTEN.
SVAR TREFLI ORDENTLIG, HYGGLIG OCH PÅLITLIG, VÄL EN ÖFVERSKÖTERSKETJÄNST UNG FLICKA, SOM GENOMGÅTT 7 KL. HANDARBETEN.
TILL » — A », SVALÖF P.
DUNS EXP.
F. V., B.
KUNNIG I LINNE- OCH KLÄDNINGSSÖM SAMT VID KRISTINEHAMNS HOSPITAL ÄR LEDIG.
I HÖGRE FLICKSKOLA ÖNSKAR UNDER SOM- I UNG, INACK.
KAN ERHÅLLAS I GODT HEM.
FÖRLOFVAD LÄRARINNA ÖN- GOD STRYKNING, ERH.
GOD PLATS PÅ LANDT- BEGYNNELSELÖN 500 KRONOR, 3 MAREN UNDERVISA ETT ELLER FLERA BARN SKAR PLATS HUS MED NUT.
BEKVÄMLIGH.
I FAMILJ ATT LÄRA HUSHÅLL.
FÖRSTKL.
EGENDOM I ÖSTERGÖTLAND (VINTERN I ÅLDERSTILLÄGG, TVÅ Å 50 KRONOR OCH FINA MOD.
PRISER.
RIKSTEL.
10462 I D E L Ä G R E K L A S S E R N A S KURSER.
FRI T T STHLM) FRÅN DEN 1 JULI ELLER SÅ SNART ETT Å 100 KRONOR, MÖBLERAD BOSTAD VIVRE SAMT FRIA RESOR ÖNSKAS.
SVAR ÄR VILLIG BETALA NÅGOT.
SVAR TILL ELLER REF.; SKRI F TLIGT TILL » GODT HEM », IDUNS SOM MÖJLIGT I JULI.
SÖKANDE, SOM HAR MED FÖRSTA KLASSENS KOST.
K O M P E- TILL » G.
7 », KATRINELUND, MARIESTAD.
» 11.
1915 », GÖTEBORG P.
R. EXP.
ATT PASSA 3 FRÖKNAR, DERAS RUM O. T-ENS-VILLKOR: MINST ETT ÅRS TJÄNST- KATRINELUN DS SJUKHEM EMOTTA- flicka, KLÄDER, BÖR OCK VARA VILLIG DELTAGA I NG VID LASARETT ELLER JÄMFÖRLIGT OBEMÄRKT FLICKA ÖNSKAR UNDER FRISK O 16-årig ER NERV- OCH SINNESSJUKA KVINNLIGA ANNAN STÄDNING SAMT ÄFVEN SERVERA GÖRI CH STARK (NGT MUSIKALISK), SOM G SOMMAREN PLATS PÅ LANDET I VÄNLIG SJUKHUS.
ELEMENTARSKOLEBI L DNI N G EJ PATIENTER.
FÖRFRÅGNINGAR BESVARAS AF MED.
SVAR TILL » M „ ' E. » UNDER ADR.
S.
OUNDGÄNGLIGEN NÖDVÄNDIG.
ANSÖKAN, FAMILJ FÖR ATT MOT FRITT VIVRE DEL- GENOMGÅTT 6 KL. I KV.
ELEM.-LÄ.ROVERK, FRÖKEN NE LENNWALL, ADR.
KATRI- GUMAELII ANNONSBYRÅ, STHLM, F. V. B.
ÅTFÖLJD AF BETYGSAFSKRRFTER JÄMTE FOTO TAGA I FÖREKOMMANDE GÖROMÅL.
KUN- ÖNSKAR MOT FRITT VIVRE PLATS, HELST NELUND, CAROLI GALLERUPSVÄGEN, MALMÖ.
RT.
915.
NIG I HUSHÅILSGÖROMÅL, SÖMNAD SAMT PÅ LANDET, ATT GÅ FRUN TILL HÄNDA INSÄNDES TILL ÖFVERLÄKAREN.
LÄRARINNA NÅGOT VÄFNAD.
TACKSAM FÖR SVAR TILL OCH DELTAGA I ALLA INOMHUS FÖREK.
FÅR ANSTÄLLNING Å HERRGÅRD I SÖRMLAND » SOMMAREN 1915 », HALMSTAD P.
R.
GÖROMÅL.
SVAR TILL » A. », SV.
TELE- I högt b e l ä g e n v a c k e r trakt FÖR ATT UNDERVISA 2 NYBÖRJARE OCH G U V E R N A N T, af S ö d e r m a n l a n d 1 GOSSE I FÖRSTA KLASSEN.
SVAR TILL HELST STUDENTSKA, ENERGISK OCH SKICK- UNG, BILDAD ENGELSKA ÖNSKAR NU GRAMBYRÅN, NORRKÖPING.
ERBJUDAS NÅGRA UNGDOMAR INACK.
UND.
LLER SENARE PLATS I GOD FAMILJ SOM UNDERVISNINGSVAN VÄFLÄRARINNA SOMMAREN.
» LÄRARINNA », STRÄNGNÄS.
LIG ATT UNDERVISA I ÄMNEN, SOM FÖRE- E ÄFVEN EMOTTAGAS TVENNE CH HJÄLP OCH UNDERVISA I KOMMA I ELEMENTARSKOLAS 5 FÖRSTA KL.
SÄLLSKAP O REF.
GUVERNANT, USHÅLLS ELEVER.
ENKELT, FRISKT SOMMAR- FINNAS.
SVAR TILL » MISS », SÖKER PLATS I GODT HEM ATT MOT FRITT H VAN ATT UNDERVISA I TYSKA OCH MU- SÖKES FÖR NÄSTA VINTER.
ANSÖKAN MED I ENGELSKA.
VIVRE, FRIA RESOR O. NÅGON PEKUNIÄR LII, BAD, GYMNASTIK, GOD KOST.
MODE- SIK OCH EV.
ÄFVEN ANDRA ÄMNEN BETYG OM EXAMEN OCH FÖREGÅENDE DUNS EXP.
F. V. B. NG UNDERVISA I VANL.
FÖREK.
VÄF- RATA PRIS.
VID, GM FRU E. LEVIN.
BIE.
SAMT ATT HAFVA TILLSYN ÖFVER BARNEN, UNDERVISNING, REF. OCH UPPGIFT OM PLATS SÖKES 1 JULI AF MEDELÅL- ERSÄTTNI SLAG.
SVAR SNARAST MÖJL.
TILL » J.
H », ERHÅLLER GENAST PLATS OM BETYG, FOTO, LÖNEANSPRÅK PR MÅNAD SÄNDES INNAN DERS FLICKA.
ÄR SYKUNNIG OCH VILLIG S.
VID THYRA RINMANS UPPGIFT OM LÖNEANSPRÅK OCH REF.
IN- DEAI 27 JUNI, TILL KOMMINISTER PER ATT DELT.
I ALLA INOM ETT HEM.
FÖREK.
GUMAELII ANNONSBYRÅ, STHLM F. V. B. HEDLUND, ADRESS TORPHAMMAR.
SÄNDAS TILL SYSSLOR.
NÅGON LÖN ÖNSKV.
SVAR TILL KV.
GYMNASTIKDIFEKTÖI * » SÖMMERSKA), VÄSTERÅS P.
R. HINDÅS, ERU ELLEN TIDSTRAND, JÄMVÄL UNDERVISNINGSVAN i FÄKTNING, SÅGMYRA.
FOT ÖFVER HAFVET, 55 MIN.
RESA FRÅN Sjuksköterskeelever UNG, BÄTTRE FLICKA, SOM GENOM- SÖKER PLATS NU GENAST VID BADORT, 550 GÖTEBORG, FI N NES ÄNNU NÅGRA PLATSER L Ä R O V E R K O. D. i SVERI G E E L L E R UTLANDET.
TVATTFÖRESTÅNDERSKA.
Z-: •.
(4 ST.) EMOTTAGAS I SLUTET AF JULI PÅ GÅTT HUSHÅLLSSKOLA OCH ÄR VAN VID HUSL.
SYSSLOR, ÖNSKAR PLATS II GODT SVAR UTBEDES TILL » FRISK- O. SJUKGYMNA- LEDIGA FRÅN 1 JUNI.
PROSPEKT SÄNDES BEFATTNINGEN SÅSOM TVATTFÖRESTÅN- WERNERS SJUKHEM, LI N NÉGAT.
7, STHLM.
HEM.
NÅGON LÖN ÖNSKAS.
SVAR TILL STIK 20 » UNDER ADR.
S. GUMAELII AN- PÅ BEGÄRAN.
FERIEUNDERVISNING KAN DERSKA VID LUNDS HOSPITAL OCH ASYL ERHÅLLAS.
RIKST.
16, HINDÅS.
» ORDENTLIG 18 ÅR », IDUNS EXP.
F. V. B. NONSBYRÅ, STOCKHOLM, F. V. B.
AR TILL ANSÖKAN LEDIG MED TILLTRÄDE DEN 1: SITA NÄSTKOMMANDE JULI.
DEN KONTANTA LÖNEN UTGÖR 600 KR.
JÄMTE \ OOOOOOOOOOOOOOO OO OOOUÜ1) MoouoQceooo * «OOOAO«OO«OOO, OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOCOO ® f V ÅLDER S TILLÄGG EFTER 2, 5 OCH 10 ÅR MED 10, 20 OCH 40 O O / FÖRHÖJNING.
DESSUTOM TILLKOMMA NATURAFÖRMÅNER, BESTÅENDE AF 1: STA KLASSENS KOST, MÖ- Hvar skall jag tillbringa min sommarsemester?
BLERADE RUM MED UPPVÄRMNING OCH BELYSNING JÄMTE FRI TVÄTT.
ANSÖKAN, ÅTFÖLJD AF EN KORTARE LEF- NADSBE SKR ILNING, PRÄST- OCH LÄKAREINTYG / Skåne: / Jämtland: omgifningar: SARNT BETYG, UTVISANDE KOMPETENS FÖR KUNGÖR HÄRMED LEDIGA TVÅ, EVENTU- / Sthlms PLATSENS SKÖTANDE, LNGIFVAS HIT IN- ELLT TRE FÖRESTÅNDARINNETJÄN- NAN DEN 28 JUNI.
SÖKANDENS ÅLDER BÖR STER VID DESSA ANSTALTER.
KVALIFIKA- UNDERSÅKER, VÄSTRA JÄMTLAND.
VARA OMKRING 35 ÅR MEN DOCK EJ TIONER: ALLMÄN PRAKTISK DUGLIGHET, VID MÄLAREN.
PENSIONAT FAGERT HEDINS PENSIONAT REKOMMEN- ÖFVER S TIGA DENNA.
UDD HAR UTMÄRKTA STRANDBAD OCH MOLLE-KULLEN, HOTELL ELIVERSON.
DERAS .. VIDARE UPPLYSNINGAR KUNNA INHÄM- OFFERVILLIGHET SAMT FÖRMÅGA ATT HAND- TAS Å IHOSPITALSKONTORET, LUND, MELLAN LEDA BARN I 8 — 14 ÅRSÅLDERN.
LÖNE- SKOGSPROMENADER.
BEGÄR PROSPEKT AF RIKSTEL.
9 OCH 26.
KL. 10 — 2 PÅ DAGEN.
HÄRLIG SOMMARYISTELSE ERBJUDES FÖRMÅNER: 500 KR.
SAMT ALLT FRITT KONDITOR LUNDEVALL, ENKÖPING.
JOHAN ELFVERSON.
Å HVILAN, K. F. U.
K:S I ÖSTERSUND BARNHUSA U NDER ARBETSÅRET.
FRI RESA TILL TJÄNST- FÅR PLATS 1.
ELLER 15 JULI HOS ÖFVERSTE- GÖRI REKREATI ONSH ' M, BELÄGET C:A 7 KM.
LUDVIGSBÖRGS PENSIONAT.
HÄR- LOJTNANT SJÖGREEN, BODEN.
BARNKÄR OCH NGSORTEN.
/ Värmland: LIGT LÄGE I SKOGRIK TRAKT, NÄRA RING- FRÅN STADEN, I NATURSKÖN TRAKT MED FULLT KOMP.
I UPPASISNING OCH STÄD- ANSÖKNINGAR, ÅTFÖLJDA AF BETYG SAMT SJÖN, REKOMMENDERAS.
TEL. HÖÖR 58 B.
GLÄNSANDE PANORAMA ÖFVER SJÖ, SKOG NING.
SVAR MED BETYG OCH HELST FOTO UPPGIFT Å REFERENSER, STÄLLAS TILL KON- TILL FRU GERDA SJÖGREEN, F. BUREN, EMILIA PAULSSON.
OCH FJÄLLVÄRLD.
INACKORDERINGSAFGIFT I.
19, BODEN.
SISTORIENOTARIEN ALBERT CARLGREN, ADR.
DOKTORINNAN VILMA ERIKSSONS MED ENSAMT RUM KR.
2,75.
FÖRENINGS- HVI L OHEM, BELÄGET 15 MIN.
S K O G S V Ä G LULEÅ, S O M O C K S Å L Ä M N A R N Ä R M A R E LÄRARINNA MEDLEMMAR LÄGRE AFGIFT.
HÄNVÄNDELSE KOMPETENT ATT LÄSA MED 2:NE GOSSAR UPPLYSNINGAR.
MUNTLIGA SÅDANA LÄM- FRÅN ARVIKA.
INACKORDERINGS.PRIS 3 KR.
TILL FRU CAROLINA WERNER, ÖSTERSUND.
FÖR INTRÄDE TILL 3:E O. 2:A KLASS I ALL- NAS ÄFVEN AF FRU JULIA SVEDELIUS, PR DAG, 70 Ä 80 KR.
FÖR MÅN.
ADR.
MÄNT LÄROVERK SAMT MED EN NYBÖRJARE, / Dalarne: HÖGASEN, ARVIKA.
FÅR PLATS FRÅN INST.
15 SEPT.
SÖKAN- ODENGATAN 4 2, STOCKHOLM.
/ Småland: DE, BARNKÄR O. ANSPRÅKSLÖS, SÄNDE SVAR MED.
UPPGIFT OM ÅLDER, LÖNEVILL- KOR ETC. TILL FRU S. DAHLGREN, HVENA, A Västkusten I SVA^DSJ^O HVILOHEM ERBJUDER HVILA I SOMMARSTUGA, VACKERT BELÄGEN, BRÅLANDA.
OCH HEMTREFNAD I LUGN, VACKER TRAKT 1 MIN.
FRÅN SANDVIKS HERRGÅRD, KUNNA Plats vid afdelningen for späda barn PLATSSÖKANDE AF DALARNE.
NÄRMARE MEDDELAR FRÖKEN 2 Ä 3 DAMER FÅ BOSTAD.
MÅLTIDERNA FINNES GENAST VID HOLMA-HELSINGLANDS BAS TAD S HAFSBAD.
PENSIONAT » VILLA LYDIA JOHNSON, SVÄRDSJÖ.
RIKS 29.
PÅ HERRGÅRDEN.
75 KR.
PR MÅN.
BARNHEM I FORSSA FÖR EN ÄLDRE, BARN- STRANDHEM », 20 M.
FRÅN BÅSTADS JÄRN- KÄR, STADGAD OCH ALLVARLIG BARNAVÅR- ÖFVERSTINNAN A. HYLTÉN-CAVALLIUS, F. DARINNA.
ANSÖKAN, ÅTFÖLJD AF BETYGS- VGSIT.
VID HAFVET, INTILL BADHUSPARKEN.
AFSKRIFTER.
TILL FÖRESTÅNDARINNAN FOR LÄRARINNA, UNDERVISNINGSVAN I SKOL- MOD.
PRISER.
SKJUTS MÖTER VID ALLA FURUDALS PENSIONAT.
GAMMAL FRICK, SANDVIK, SMÅL.
BURSERYD.
HOLMA-HE-SINGLANDS BARNHEM, FORSSA.
ÄMNEN, SPRÅK, MUSIK, SÖKER PLATS FÖR TÅG.
RIKST.
79.
BRUKS-HERRGÅRD I V:A DALARNE.
SKOGRIK, / Halland: HÖG TRAKT, (230 M.
Ö.
H.)
VID ORE ÄLF.
PTATS VID ASELE PRIVATA SAMSKOLA LÄSÅRET.
GODA BETYG.
SVAR: » BARNA- VÄN », SV.
TELEGRAMBYRÅN, STHLM.
SÖKES INNAN DEN 15 JULI 1915.
SÖ- I TJÄNSTEMANNAFAMILJ KAN UNDER JAKT O. FISKE.
REK.
SÅSOM UTM.
RE- KANDE BÖR VARA KOMPETENT ATT MED- BÄTTRE FLICKA, SOM VARIT I AME- DESS STELSE I MARSTRAND EN KREATIONSORT.
UPPL.
SV.
TUR.-FÖREN.
SUNDSHOLMS SANATORIUM FÖR BRÖST- DELA KUNSKAPER FÖR INTRÄDE I SJETTE RIKA I FLERA ÅR.
ÖNSKAR PLATS ATT LÄRA UNG FLI SOMMARVI CKA ERH, GOD INACK.
SVAR TILL ELLER FRU G. WUTTKE, FURUDAL.
RIKST.
SJUKA.
ADRESS: RYABERG.
LÄKARE: KLASSEN AF ALLMÄNT LÄROVERK.
LÖN HUSHÅLL Å STÖRRE HERRGÅRD (HELST I 1,600 KRONOR.
MED.
D:R VICTOR BERGLUND, HALMSTAD.
ADLIG FAMILJ).
VILL BETALA NÅGOT OM » E.
VON W. », IDUNS EXP.
F. V. B. FURUDAL 2 C. ASELE DEN 4 JUNI 1915.
SÅ FORDRAS.
SVAR TILL » M.
1915 », GU- ERIK D. ERIKSSON.
MAELII ANNONSBYRÅ, MALMÖ.
KOMMINISTER, EN ANNONS UNDER OFVANSTÅENDE RUBRIK, 10 MM., KOSTAR ENDAST EN BILDAD OCH MUSIKALISK DANSK DAM, 19 ÅR, AF GOD FAMILJ, ÖNSKAR LÄRARINNA PLATS I FAMILJ SOM HJÄLP OCH SÄLL- skicklig, språk-kunnig, undervisnings- SKAP.
KAN UNDERVISA BARN I MUSIK.
Kr.
2: — pr gång van BEGÄRES EJ.
HELST I STHLM ELLER LIKVID I POSTANVISNING.
TEXTEN KAN LÄMPLIGEN SKRIFVAS Å (MED HÖGRE KOMPETENS) ERHÅLLER TILL LÖN DÄRAF.
VIDARE UNDERRÄTTELSE HÖSTEN PLATS PÅ EGENDOM I SÖDRA SVE- NÄRHETEN L Ä M N A R F R U G. RIETZ, NEGLI N GE.
TEL. POSTANVISNINGSBLANKETTEN.
RIGE.
SVAR TILL » 15-ÅRIG ELEV » UNDER ADR.
SALTSJÖBADEN 259.
S. GUMAELII ANNONSBYRÅ, STHLM, F. V. B.
BARNKLÄDER Några friska och starka flitkor Plats som vikarierande skolkökslärarinna Skicklig, undervisningen lärarinna - 403 -
g g g g] GYMNASTIKDIREKTÖRSEXAMEN Elever i G oho Privat bokbinderi.
lin v ii lti a d A r b e t e t utföres väl och b i l l i g t.
emottages hos A m e l i Fjæstad, A r v i k a, Br.
4586.
M-Samuelsg.
41, Johansson.
aflägge-s efter 2-årig kurs af kvinnliga Rocks ta.
elever v i d H ö g r e Flickskola, Elf kullens Husmodersskola börjar sin 9:de kurs den 20 Sept.
Under börjar sitt tredje läsår nästkommande 15 Sept.
å Herrsätra lantegendom, V a g n - visning i finare och enklare matlagning, bakning, s y l t n i n g, saftning, konservering härad, Södermanland.
Undervisnings- och uppfostringsarbetet bedrifves i enl. uppläggningar och garneringar, dukning, servering m. m.
Grundlig undervisning med principerna för de tyska " Landerziebnngsheime ", modifierade efter svenska ganenämt hemlif.
Prospekt mot dubbelt porto.
Adress Jemsbögsby.
Ny kurs börjar den 14 sept.
förhållanden.
F r å n H.
Lär.
Sem.
utex.
lärarinnor.
E x a m.
skolkökslär.
Infödd Prospekt gen.
kapten J. Thulin, LUND.
språklär .. Ett fåtal v ä l a r t a d e barn ur goda familjer mottagas.
.
.
09 0.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
o.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
• H e r r s ä t r a S k o l g å r d, .... .. «• ................ • .......... * » ....
Doktor A.
K j e l l b e r g s Anna Sundln, Vagnhärad.
B i k s t e l Mölnbo 12.
Kurs i massage och sjukgymnastik.
Begär prospekt I Stockholm.
Mäatersamuelsgatan 70.
Under A d r.
Herrsätra, Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.
Lärarinnekurs 1 matlagning och handarbete börj.
i sept.
Anmälan gö- res före i juli.
Med.
D:r E. Kleens Lärarinnekurs i matlagning och lanthushåll, med 2 term.
i Fackskolan (ett-åriga) kurs i Massage och Sjukgym- nastik (för d a m e r) börjar den 1 okt.
kl. och i år å Skolans lantgård, börjar 1 sept.
Anmälan före 1 juli.
Anmälan till den Lärarinnekurs (endast för skolkök), som börjar i jan.
1916, insändes före I nov.
10 f. m, N:r 37 Mästersamuelsgatan, 2 tr. upp.
Prospekt begäres städse un- Husmoderskurs med undervisning i matlagning, sömnad, hälsolära och der adress Bagelbrektsgatan 43 g, II barnavård, närmast afsedd för flickor med högre skolbildning, börjar den 1 sept.
Elever få plats i Husmoders- och Specialkurserna samt Yrkeskursen 1 den ordning de anmäla sig.
Specialkurs (högre husmoderskurs) i finare matlagning, klädsömnad och STOCKHOLMS M A S S A G E - a G Y M N A S T I K - I N S T I T U T barnavård börjar 20 aug.
Anmälan helst före 1 aug.
Biblioteksgatan » 8 Praktisk Yrkeskurs för utbildning af kokerskor och hushållerskor börjar Begär prospekt.
20 aug.
Bamavird, teoretisk, praktisk, i Fackskolans barnhem I — 3 mån.
Lanthushållsskolan å Kumlan börjar sin höstkurs 2 aug.
(vinterkursen börjar d.
1 okt.
ny (e t t å r i g) kurs i m a s s a g e och s j u k g y m n a s t i k.
börjar 15 nov.)
Friplatser och statsunderstöd för elever å Kumlan.
Begär prospekt!
Tryckt program på begäran gratis och franko.
Program 24 OCh 25 gälla.
Brnnkebergsgatan 9, Stockholm.
Inspektor: Professor 0.
Hammarsten.
Föreståndarinna: Fröken Ida Norrby.
M é l a n o g é n, J u n i, J u l i I d u n s o c h ar A u g u s t i E x p e d i t i o n ii öppen Lördagar kl. 9 — 3.:: Öfriga hvardagar 9 — 4.
Mi i Massage och Sjukgymnastik Dicquemare — färgar hår, skägg och ögonbryn — håller färgen i månader.
Pris kr.
5: [- porto.
Försändes diskr.
* Kommendörsgatan 32, I tr. Franska Parfymmagasinet, Hoflev., 21 Drottninggatan 21, Sthlm.
OATINE, STOCKHOLM Af Kungl.
Maj:t g o d k ä n d h ö g r e handarbetslärarinneutbildning m e d s t a t s a n s l a g.
Kurser på 1, IVs och 2 år.
A n s ö k a n t i l l nästa arbetsår, s o m börjar l:sta Sept., ställes t i l l föreståndarinnan under ovanst.
adress.
Prospekt sändes på begäran.
ii:::: ••••••••• * * • ••• •mmm Harfvalofferlefs vinstutställningar: Regeringsgatan 9, CreffuregafanZIH, (Taffersall).
Lotter ä 2 kr.
D r a g n i n g i Juli.
Till landsorten expedieras lotter mot 2 kr.
+ 35 öre för porto och dragningslista efter rekvisition under adress Harfva- lotteriet, Skepparegatan 19, Stockholm.
Lotter erhållas äfven hos Allm.
Tidningskontoret, Gust.
Ad.
torg samt i de flesta Bok-, Pappers- och Cigarraffärer, såväl i Stock - hoim som i landsorten.
Anna Josephsson, Lotteriets föreståndare.
G ö t e b o r g s N y a H u s m o d e r s s k o l a jaiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiuiiiiiiiiiiiiiuiiiiiiiiiiiiiiiiiiui^ denna kraftiga, snö- hvita naturprodukt, framställd af ren S. Allégatan 2 A, Rt.
106 24. hafre, uppfriskar hu- H u s m o d e r s k u r s pä 1 termin.
—.
L ä n g r e och kortare kurser i matl., bakn., den och åstadkom- konserv., Linnesömn.
m.
m.
— Obs.!
Ä f v e n kurser för fruar.
Prosp.
på begäran.
m e r i förening med Ehr i ra Friberg, Hildegard Friberg.
solens v ä r m e den så eftertraktade klara, friska engelska teinten.
A k t a Oatlne- Creme i hvit burk m e d grönt lock: pris Vasatorget 1, Telefon 9 76.
Börjar sin 20:de kurs den 25 aug.
1915.
Skolan 1.60; 4-dubbeltinneh.3. —.
Oatlne-Snow: har tillerkänts Guldmedalj och hederspris.
B e t y g och platser när så önskas.
1.50.
Pinnas öfverallt samt hos A.
W.
tford nr, Biblioteksg.
11, Birgerjarlsgat.
Prospekt g e n o m Pru Alfh.
Rystedt.
16 o. Drottninggatan 63, Stockholm.
Örebro Husmodersskola I Utmärkta organ § = för annonsering i landsorten; ELSA PHILIPS Majorskan Edmanns R Y N K T I N K T U R S t o c k h o l m, K a r l a v ä g e n 2 5 (f. d.
1 A), har en underbar förmåga att b e t y d l i g t föryngra och försköna utseendet.
C Majorskan Edmanns H A M P O I N G är ypperst för hårets skötsel och försköning.
Förnämsta Parfymerier.
T u r k i s k a HUSMODERSSKOLA, b a d e t, 1 Malmtorgsbadet är öppet hvarje tors- dag för d a m e r.
Yppersta medel för bibehållande af smärt figur och fin hy.
Badet är angenämast, om man är flera i sällskap.
Pris kr.
1:50. börjar sin 15:de t e r m i n för bildade unga flickor den 15 sept.
1915.
Under- visning i finare och enklare matlagning, bakning, konservering och in- läggningar af bär, frukt, grönsaker och kött, vegetarisk matlagning, sjuk- matlagning, uppköp, födoämneslära.
hushållets ekonomi m. m.
O l i k a kur- ser.
Examinerade lärarinnor.
Förbereder Inträde till lärarinnekurser I huslig ekonomi.
Adress t i l l 15 aug.
B ö l e, Leksboda, (D a l a r n e) Sedan Stockholm.
Prospekt, ref. och närmare upplysn.
på begäran ELSA P H I L I P, P r a k t i s k a S k o l a n i S ö d e r t e l j e börjar ny 3-månadskurs 15 sept.
Grundlig och praktisk undervisning i allt hus- l i g t arbete.
Helinackordering v i d skolan.
S o l i g a vackra rum.
Endast friska och v e r k l i g t intresserade e l e v e r antagas.
Referenser: Fröken A.
Klingenst erna, Södertelje, Rekt.
A x.
F a l k, Södertelje, D:r R u r i k H o l m, Nääs, F l ö d a st. Pros- pekt tillhandahållas och a n m ä l n i n g a r m o t t a g a s före 1 Sept.
af skolkökslära- rinnan v i d Nääs, Fr. R o s a Mutén adr.
Slottet, Nääs, F l ö d a station.
Anna Björkman, Ex Rosa Mutén, Handarbetslärarinna.
Vid E x.
skolkökslärarinna.
Torshälls Trädgårdsskola, Leksand, finnes plats för ett par extra e l e v e r under sommaren.
Lillie Landgren.
Prospekt på begäran.
Märta HENNINGE = åro följande Arvika: Arvika Nyheter.
Avesta: AVBSta-PostBil.
Borlänge: Borås: tidningars = Linköping: L u l e å: Norrbottenskuriren.
Mora: Nyköping: Södermanlands Nyheter.
Falkeflbergs-Posten.
Oskarshamn: Oskarshamns-Posten.
Falun: Falu-Kuriren.
Söderhamn: Söderhauins-Kuririn.
Halmstad: Hallandsposten.
Söderköping: Söderköpings-Posten.
Hedemora: södra Dalarnes Tidning.
södertelje: södertelje Tidning.
Helsingborg: Trelleborg: Trelleborgs Al ehanda.
Hemösand: Hernösands-Posten.
Umeå: Västerbottens-Kuriren.
Hörby: Mellersta Skåna.
Västerås: VestfliaRlands Läns Tidning.
Karlstad: Karlstads-Tidningen.
Visby: Eotlandsposten.
Kristinehamn: AnSflariiposten.
Örebro: NerikBS-Tidningen.
Landskrona ' K o r r e s p o n d e n t e n — — L a n d s k r o n a Tidning.
Östersund: Jämtlands Tidning.
Falkenberg: Philip.
HENSKOLA Strengnäs.
är världens förnämsta Hår- • medel och öfverträffas icke af • någolannatliknandepreparat.
• Pris pr fl.
2.50.
Erhälles hos alla l:sta klass Par.
fymeri-, Drog- ^^Ymeri-, Drog- och Coiffyraffärer.
• * 12:te kursen börjar 2 Aug.
Praktisk o. grund- lig husmoderskurs p å landet.
Undervisning i matlagning, konservering, bakning söm- nad, väfning, t v ä t t m. m.
Tre s k i c k l i g a exa- minerade lärarinnor.
Godt hemlif.
Härlig hälsosamt läge nära stad.
E l e v e r på kortare tid mottagas äfven.
Kortaste kokskurs på 4 veckor.
Prospekt och upplysningar enligt ofvaiiskrifna adress.
T e l e f o n e r: Strengnäs Riks 57.
A l l m.
50.
Kristinehamns Praktiska Skola.
Schenke, Privata Samskolan, Genom att hvarje afton massera hän- der och ansikte m e d S k i n - F o o d erhål- ler N i en frisk och ungdomlig hy.
Finnes hos samtliga parfym- och Icogaffärer.
Tvhl&amp;nPurfynieroch Toalett-Artiklar.
(Sveriges äldsta, största och mest välkända i sitt slag) arbetar på 11 olika avdelningar, därav Gymnasie- och Realskoleavdelning.
Hushållsavdelning i förening m e d husmoderskurs, slöjd- och trädgårdsskola, Slöjvavdelning för kvinnlig slöjd (obs.!
även slöjdlärarinnentbildning) samt T r ä d g å r d s s k o l a.
Sko- lan m e d v e r k a r t i l l platser.
B e g ä r prospekt, som sändes m o t dubbelt porto.
Mils Damer!
Vårda Eder had!
VlrNOJJÄ Rektor.
Kungsör.
Höstterminen börjar den 24 augusti 1915.
Nya elever mottagas på alla stadier utan inträdesprövning.
Skolan förbereder till inträde i gymnasier och folkskoleseminarier.
Stor tidsvinst till realskoleexamen för begåvade elever.
Re- alskoleexamen har av skolans lärjungar avlagts efter två års studier efter genom- gången folkskola.
Akademiskt bildade lärare.
Kungsörs natursköna läge vid Mälaren och dess vackra omgivningar giva tillfälle till idkande av varjehanda slag av stärkande sport.
Billiga levnadsomkostnader.
Bekväma kommunikatio- ner.
Noggrann tillsyn över eleverna.
Prospekt på begäran.
Ferieskola pågår 1 juli — 15 augusti.
Anmälningar till densamma mottagas intill den 22 juni.
Otto Jonason, Skolans föreståndare.
Adr.
: Kungsör.
- 404 - D u begagnar v ä l HAPPACHS DIAMANT-TVÅL, husmoderns bästa vän?
Om e j, så försök den i dag och öfvertyga dig om, att den gör tvätten bländande h v i t och arbetet t i l l ett nöje.
K o m ihåg, att då du föredrager v å r S v e n s k a t v ä t t v å l före den Engelska, du därigenom gagnar S v e r i g e och skaffar arbetsför- tjänst ät S v e n s k a r.
HAPPACHS SÅPFABRIKS A.
- B.
Malmö &amp; Stockholm.
Vid ert e / \ fta Jörjök o \ eä Virpliö, Creme visar sig genast dess läkande och svalkande egenskaper.
T IM Vinolla Generalagenturt Skepparegatan 6, STOCKHOLM Ö.
Oj.
Idun utgifves denna vecka i A och B. Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlm, 1915.
