# ID: svediakorp-per2164
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 35,522
# sentences: 1,779
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: R 2 4 (148 3 J A.
28: DE Å R G.
V A N L I G A U P P L A G A N.
HUFVUDREDAKTOR: S Ö N D A G E N D E N 1 3 J U N I E R N S T 1 9 1 5.
H Ö G M A N.
L O S N U M M E R P R I S: 12 O R E.
RED.-SEKR ETER ARE: ELIN W A G N E R.
Fredsdeputationen från Haagkongressen: från vänster: professor Emely Balen, Amerika, fru Ramondt, Holland, fru Rosika Schwimmer, Ungern, fröken Chrystal Macmillan, England samt fröken Axianne Thorstenson.
W. Lamm foto.
" Haagkongressens värt är icke afslutadt, det är blott begynt. "
I EN E N A A F DE T V Å K V I N N O - deputationer, som nu besöka Eu- ropas hufvudstader, har i dessa dagar äfven gästat Stockholm.
Den kom från Köpenhamn och Kristiania och drog vidare öfver Karungi till Petrograd.
Dess medlemmar äro: miss Chrys- lal Macmillan från England, kongressens för- ste sekreterare, Frau Rosika Schwimmer från Ungern, professor Emely Balch från Amerika och fru Ramondt från Holland — represen- tanter alltså både från ententen och alliansen och de neutrala makterna.
.
Till Petrograd medföljde friherrinnan Ellen Palmsfierna, en medlem af den svenska Haag-delegationen, i stället för Frau Schwimmer, som icke kan in- tränga i fiendeland, trots att hon annars har för vana att öfvervinna alla hinder.
Det psykologiska ögonblicket.
Deputationen har i Stockholm mottagits af vår utrikesminister och till honom öfverläm- nat Haagkongressens resolutioner, hvilka våra läsare redan känna till: kvinnornas p r o - test mot kriget, deras begäran om slut på blodsutgjutelsen genom en rättfärdig fred, deras begäran om inflytande på ländernas öden och deras hemställan till de neutrala ländernas regeringar att utan dröjsmål ned- sätta en kommission med uppdrag att ar- beta ut ett förslag att tjäna som grund för fredsunderhandling.
Medan denna deputation fullgör sin del af uppdraget, har en annan, bestående af H a a g - kongressens ordförande, miss Jane Addams, från Amerika, doktor Aletta Jacobs från H o l - land och signora Rosa Genoni från Italien besökt regeringscheferna och utrikesminist- rarna i Haag, London, Berlin, Wien, Buda- pest, Bern och äro, när detta läses måhända på v ä g till Paris och le Havre efter att ha gästat äfven Rom.
I alla hufvudstader, som deputationerna besökt på sina mödosamma färder, ha de, tvärtemot alla tviflande förutsägelser, blifvit mottagna af Europas ledande statsmän: i England af mr Asquith och sir Edward Grey, i Berlin af rikskanslern och utrikesministern v. Jagow.
Dessa män ha därmed erkänt kvinnornas rätt som släktets mödrar att säga sin mening och att bli respektfullt lyssnade till, när de uttala sin önskan om fredsslut och sin tanke om v ä g e n till en bestående fred.
Det ansvar sådana män bära, lärde dem inse — i motsats till världspressen — att
man i denna ödesdigra tid icke affärdar med några flabbiga hånfulla glosor de krafter och viljor, som arbeta i det godas tjänst, för rätt- färdighet och fred.
Tvärtom har inom de båda hufvudfiendernas länder, England och Tyskland kvinnornas fredsombud mötts af tacksamhet för hvad de göra och af önskan att på kvinnornas begäran de neutrala län- derna måtte ta initiativ som komma att b e - fordra freden.
Kanske, sade en engelsk politiker till d e - putationen, kan kvinnornas fredsrörelse bli det härhärge vid vägen, där fienderna kun- na mötas.
Den deputation, som nu besökt de neutrala skandinaviska ländernas r e g e - ringsrepresentanter, har naturligtvis under- strukit att kvinnorna — och icke bara kvin- norna — vänta af dem en handling för fre- dens återställande och uppmanat dem att öfverväga Haagkongressens förslag om ned- sättande af en kommission af neutrala.
Hvad de erhållit för svar på sin framställan, få vi ännu icke veta, först när deputationerna åter träffas i Holland, komma de att aflägga r e - dogörelse för hur de fullgjort sitt uppdrag och hvad de vunnit.
Med ledning af deras erfarenheter kommer den på Haagkongressen bildade internatio- nella fredskommittén att besluta hvilka yt- terligare åtgärder som kunna befordra den rättfärdiga fred, hvilken är målet för kvin- nornas sträfvan.
Men om också vi icke ännu veta resultatet med bestämdhet, ha vi dock fått rätt att hoppas.
Men med denna rätt som kvinnor utverkat åt oss genom sitt arbete och sin energi, sitt mod att trotsa fa- ror, mödor, motstånd, svårigheter, genom offret af sig själfva med ett ord, med denna rätt följer också ett ansvar och en plikt: den att stödja dem, som de bedt oss att göra, att stå upp för dem, att säga ut att deras vilja är vår, att de tala för oss alla, och att de därför måste höras.
Hur kunna vi glädja oss åt att något göres i vårt namn och för hvilket om det har fram- gång erkännandet faller på oss alla om vi ha suttit stilla med händerna i knät, tagit oss sommarferier eller sysslat blott med vårt eget, med detta som är vårt, blott emedan vi ha fred och blott så länge vi ha fred?
Det gäller att skapa en världsopinion för fred, skapa tro på möjligheten af en rättfär- dig fred.
Detta arbete måste vi alla vara med om.
Den, som säger: jag vill ingenting göra, jag sitter trygg och har det bra, den är som Rosika Schwimmer sade, icke en civili- serad människa.
Men äfven själfuppehållel- sedriften, egoismen, borde säga oss, att det icke är nog, när det brinner rundt omkring oss, att bestråla våra egna v ä g g a r med v a t - ten för att vara säkra.
V i måste också hjälpa till att släcka branden.
Kvinnorna i de krigförande länderna, som lefvat snart ett år i ångest och lidande, som sett sina män, söner, döttrar och späda barn duka under för krig, hunger, köld, brand och sjukdom, vänta af oss att vi skola göra hvad vi kunna för dem, och icke taga deras ö d e med alltför mycken ro.
Skulle vi icke i d e - ras ställe hoppas på andra folks medkänsla och rättfärdighetskänsla, och ' känna oss grymt besvikna, om ingen ens rörde ett finger för att söka hjälpa oss?
Det psykologiska ögonblicket är icke inne för fredsarbetet, säger man.
Nåväl, då må- ste vi, för att åter citera Rosika Schwimmer, skapa det psykologiska ögonblicket!
ELIN W Ä G N E R.
Prenumeraii onspri s: Vanl.
u p p l a g a n: Helt år Kr.
6.5« Halft år • 3.50 Kvartal » 1.75 Manad 8.75 Praktupplagan: Helt år Kr.
9. — Halft år • 4.50 Kvartal • 2.25 Månad » 0.90 Far i Näfverkärr.
En bohuslänsk runa af FREDRIK NYCANDER.
I Ä R LIGGER M A L M Ö N, VID Å B Y - fjordens mynning.
Här bodde förr småväxta människor, hvilkas för- stånd var lika litet som kroppen.
Nämndes de därför Malmöbarnen.
De hade tre gudar, herren till Fågelvik, som imponerade på dem genom sin rikedom, fräl- saren i Bubacka, en klok gubbe, som botade deras sjuka, och far på Näfverkärr, som fick stor betydelse för deras ö. om Näfverkärr ligger på fastlandet tätt sydost Malmön.
En vacker gård mellan bärgen.
En morgon stod bondfar på trappstenen och lät sig stekas af solen.
Han såg på sin gröda.
Den var nog fet, men han var aldrig nöjd, ville städse ha mer i lada och visthus.
Girig, funderade han på ett nytt sätt att öka intäkten.
Då klarnade han upp med ens, ropade åt drängen, som gräfde i trädgårdsdiket, att han skulle göra segelbåten i ordning, ty han ville öfver till Malmön.
Drängen gapade och svarade: — Ja, husbond.
Lade ifrån sig spaden, gick ner till stranden, hissade vässingens sprisegel.
Bonden kom efter, finurligt leende, steg ombord.
Brisen var god, båten stäfvade förbi udden, Malmö Kalf, in i fiskelägets lähamn.
Pyttarne stodo på bryggan, hälsade, bockade sig.
Själfve far i Näfverkärr gjorde dem den äran!
Han nickade myndigt, stegade upp på ön, följd af mängden, slamrande i träskor.
Han stannade på en klipphöjd, såg sig ikring.
Hel, grann låg den vida ön, orörd af dynamit och slägga.
Utanför svallade det blå hafvet.
Han sade inte ett ord.
Ingen v å g a d e spör- ja, hvad han rufvade på.
Folket bara glodde, hade intet annat att göra, ty nu var ej fiske- tid.
Slutligen frågade bonden en gammal ryn- kig, hvithårig fiskare: — Nå, Andreas, I siån er godt här?
Gubben torkade med näfven bort droppen under näsan och l o g.
— Infe värdt att klaga.
Det räcker till mat och husvärme och då och då en pilliknarkare.
Där skrattades åt roligheten.
— Tycker Lorenz också, att det är g o d för- tjänst?
Den tilltalade nickade flera gånger med det spetsiga fågelhufvudet.
— Hafvet ger sill, och vattnet är lika bra att odla som jorden.
B ä g g e får man plöja, och det är farligare att plöja v å g e n än torf- van, men då ger Herran också fiskafänge åt Petrus.
Lorenz var mäkta bibelsprängd.
— Ä n P e l l e d å?
Ä r han nöid?
Den halte gamlingen skrapade med foten och ref sig i håret.
— Ja bevars.
Man får sin gröt och tobak i snuggan, och eftersom jag infe har någon käring, blir det inte så dyrt.
Då kan man lägga af litet på kistbotten, så att man får hederlig begrafning.
Det var bussigt svaradt, tyckte pyttarne.
— Hör man på, menade bonden, I ären ju riktiga storkaxar.
Då kanske I kunnen låna mig pengar?
Det blef mummel och förvåning i skaran.
Och Andreas sade: — N e j, skoja nu inte med oss, patron lille.
Inte behöfver han låna pengar.
Hvarenda Iduns byrå o. Expedition, M ä s t e r t S &amp; a n barnunge vet, hur rik han är.
Far i Näfver- kärr, var det likt?
Bonden såg stinnt på honom och sporde: — Ä r det inte så, att I tre ären forstyre här på ön?
Hvad I sägen, det gäller?
Och I han öns kassa om hand?
De svarade huller om buller.
— Jo, så är det.
— Det är ackurat sanning.
— Vi ha pengarne i en grön kista.
Då kom det strängt från bondens läppar: — Nå, viljen I låna mig tre hundra riks- daler?
— Trehundra, tyckte Lorenz, det är allt hvad vi ha.
Behöfver han dem verkligen?
— Det hör inte hit.
Jag vill se, om I han förtroende för mig, om I ansen mig vara en säker karl.
Gören I det?
— Jajamen, hördes det från hela försam- lingen.
— Då tycker jag att I infe skolen tveka.
Lånen mig er kassa, jag skall förvalta den åt er.
Hos mig står den som i en bank, säkrare än hos er, tänker jag.
Han I aldrig varit rädda för att den skulle bli bortstulen?
Här stryker så mycket tjufpack kring i skärgården.
Men jag har lås för järnkistan.
Gubbarne tittade på hvarandra.
S å utlät sig Petter: — Far talar förstånd.
Vi lånar honom pen- garne, så äro vi af med dem.
De göra oss bara oro.
De andra gamlingarna tyckte detsamma.
Hela församlingen var med på förslaget, m e - nade, att pengarne stodo mycket bättre på Näfverkärr än hos tre gubbknattar, som ingen tjuf hade respekt för.
— Ta då genast hit pengarne!
uppmanade far.
Alla gingo hem till Andreas ' stuga.
S j ö - manskistan på vinden öppnades.
Kassan räk- nades — tre hundra riksdaler, ackurat!
D e lades i en grofväfd påse, som öfverlämnades åt bonden.
Han grep hårdt om dess tillsnör- da öppning.
Därpå gick han ner till båten, steg i, s e g - lade ut.
Pyttarne stodo på bryggan och vif- tade.
Far satt på toften och nickade nådigt.
* En tid därefter s e g l a d e han åter öfver till ön.
Han var på så godt humör, gnolade en visa.
Drängen, som skötte roder och skot, var inte rädd för honom i dag.
Fars vässing kändes igen på långt håll.
Malmöbarnen rusade ner för att ta emot.
Han gick upp på klippvidden, betraktade den väldiga ön och framkastade: — Viljen I sälja er ö?
Sälja!
Det hade de aldrig tänkt på.
Inte kunde den gagna andra än dem, som bodde här.
Kala, ofruktbara klippor!
Hit hade deras förfäder kommit flyende en gång, ett ungt par, sades det, borfjagadt af bronsmän inne i fjor- den.
Här hade ynglingen och mön redt sig boplats, aflat ättlingar.
Sälja denna ö, så flack och dyster!
Det var en alldeles ny tanke.
Hopen stod och g a p a d e.
— Jag menar allvar, sade bonden.
Jag vill köpa den.
— Tänker han flytta hit?
suckade Andreas.
— N e j, jag behåller min gård.
Men jag vill trolla mat och kläder ur stenarne.
— Hur skall han då bära sig åt?
— Det blir min sak.
Petter kom med en fundering.
— Köper han ön, blir han herre här och kanske kör bort oss.
Jag vill infe lämna stuga och garnbåt.
— Allihop skola stanna kvar.
Jag vill b e - reda er arbete.
I fån förstås betala skatt till ' 45.
Redaktionen: Riks 1646.
Allm.
9803.
Expedftionen: Riks 1646.
Allm.
6147.
Kl. 10 — 4.
Kl. 9 - 6.
Red.
Högman: Riks 8660.
Allm.
402.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.6147.
Kl. 9 - 6.
Kl. 1 1 - 1.
Verkst.
direktören kl. 11- 1.
Riks 8659.
Allm.
4304 - 374 - Annonspris: Pr millimeter enkel s p a l t: Utländska annonser: 25 öre efter text.
30 öre efter text.
35 öre 30 öre å textsida.
å textsida.
20 ° / « förh.
20° / oförhöjning för särsk.
för särsk.
begärd plats.
begärd plats.
mig, men den blir obetYdlig i jämförelse med den förtjänst, jag ger er.
Nu frågades allmänt: — Hvad blir det för arbete, vi få?
— Det är min hemlighet.
Det sägejr jag inte, förrän I han sålt ön.
Nyfikenhet var stor.
Gubbarne rådgjorde med hvarandra.
Till slut pejlade Lorenz: — Hur mycket vill han betala för ön?
— Tre hundra riksdaler.
— Tre hundra!
Det duger det.
— Bra betaldt, smålog Andreas och drog sig i skägget.
— Jag tycker, vi sälja ön på fläcken, före- slog Petter.
Eller hvad sägen I andra?
vände han sig till folket.
Där svarades: — Vi tycka som I.
Vi lyda era råd.
Så blef affären beslutad.
Man tågade till Andreas ' stuga.
Där uppsattes köpekontrakt, far dikterade det.
Skatten bestämdes.
K o n - traktet, i två exemplar, undertecknades af b ä g g e parterna.
Det var jämnt och nätt, att pyttarne kunde skrifva sina namn.
Nu tog far upp ur plånboken tre hundra riksdaler i nya, skinande sedlar.
Det vai| d e - ras egna pengar, fastän han varit inne ii U d - devalla och växlat dem, för att de inte skulle misstänka något.
Gubbarne blefvo storglada öfver lapparne som högtidligt lades i kistan på vinden, un- der kläder och grejor.
Därpå talade Andreas: — S ä g nu, hvad far skall göra med klip- porna!
— Jag skall spränga sönder dem, hugga gatsten, utskeppa graniten.
I skolen hjälpa till och ordentligt aflönas.
De stodo slagna af häpnad och beundran.
— Sånt han kan hitta på!
De tackade honom.
Aldrig hade ödmjuk- heten varit så stor som när de nu följde honom till båten.
Han hade köpt ön för deras egna pengar — och de s å g o i honom sin välgörare!
— N e j, det påstå vi inte, skyndade sig L o - renz att försäkra.
S å teg han också.
Men då vidtog Petter.
— S e, antingen har han betalat ön eller också lånet.
Har han inte gjort det ena, så har han gjort det andra.
Men hvilket — det är just frågan!
— Ja, det kunnen I ju ta er en funderare på, skrattade far och vände dem ryggen.
Det spörsmålet var för kinkigt för dem.
De kunde inte reda ut det.
Knysta tordes de inte, ty far var en sådan öfverdängare, att de dar- rade, när han dundrade.
Stämma kunde de inte, ty de hade glömt att ta revers.
De skämdes för hvarandra.
De talade inte mer om saken.
De hälsade skyggt, när de s å g o sin herre.
Han frodades och satte hakan i vädret.
Han hade lurat velingarne.
Men föga stor var den äran.
* Skott smällde bland klipporna.
Stenbrott skimrade.
S l ä g g o r och hammare slogo.
Fli- sor flögo, dammet rök.
Fartyg ankrade i lä- bukten, lastade in stenmassorna, gledo tungt emot fjärran hamnar.
Malmöbarnen lärde sig det nya yrket af in- kallade utbölingar.
Midt bland sprängare, huggare, stenkörare stod far i Näfverkärr, belåtet beskådande sitt verk.
Folket fick drägligt betaldt, dock ej rundligt.
Skatterna t o g o djupare än pyttarne beräknat.
D e började tänka på lånet, som far aldrig gäldat.
Storgubbarne dryftade frågan, beslöto spörja öherren därom.
Under en rast v å g a d e Andreas försöket: — N ä r tänker han lämna tillbaka de| tre hundra, han lånade af oss?
Far gjorde en förvånad min.
— Det har jag redan gjort.
Eller han I inte fått tre hundra riksdaler?
— Jo, visst ha vi det.
— N å, då är saken klar.
— Ja, men — — Hvad är det för ett ja, men?
Andreas tappade andedräkten inför hans bistra uppsyn.
Men Lorenz högg in.
— Menar han de trehundra, vi fingo för ön?
— Visst menar jag det.
— Jaså, var det betalning för lånet!
Då har han ännu inte betalat ön.
— Hvafalls?
Har jag inte betalat ön?
Det har jag svart på hvitt på.
Eller viljen I se kontraktet, som I själfva han underskrifvit?
Påstån I verkligen, att jag inte betalat ön?
Amanda Kerfsledt.
80 ÅR FYLLDE DEN 5 JUNI FRU AMANDA Kerfsledt, en författarinna, som ehuru hon för åt- skilliga år sedan drog sig tillbaka från det litte- rära arbetet, alltjämt har många trofasta vänner af sitt författarskap.
Dessa torde icke minst få sökas inom Iduns läsekrets, ty fru Kerfstedt har hört till tidningens äldsta och flitigaste medarbe- tare.
I äldre årgångar- af Idun har hon publicerat en rad längre och kortare skisser ur det nutida hvardagslifvet och på följetongsafdelningen år 1901 en roman, Reflexer, där hon med stor psy- kologisk takt behandlade ett ömtåligt motiv.
Af hennes öfriga romaner kunna nämnas Holger Wide, en äktenskapshistoria, Eva och Bränningar.
Barnboken " Bland fält och ängar " vann en stor popularitet bland nittiotalets skolbarn, liksom hennes romaner bland deras mödrar.
Säkect skulle den nya generationen läsa denna vackra skildring med samma nöje.
Fru Kerfstedt, änka sedan 1906 efter rektor Kerfstedt, är bosatt i Stockholm.
Somrarna till- bringar hon vid Uffran i en liten sommarstuga, där hon ägnar ett lifligt och ömt intresse åt hvarje planta, träd och buske i sin nyanlagda lilla träd- gård.
Sommarhemmets namn, Hellamsdal, är en påminnelse om hennes son i första äktenskapet, den tidigt bortgångne framstående essayisten Hellen Lindgren, som äfven han var en flitig med- arbetare i Idun.
L å l k e m i f k l fvåi ' g faoch.prå * mEd ra kojfymerhof • ^beiåten^ De " Hundra dagarnas " epilog.
Ett sekelminne af H.
L. UNIDAGEN H A D E V A R I T K V Ä F - vande het, och den lilla åskby, som på eftermiddagen dragit öf- ver nejden, hade endast i ringa mån förmått afkyla den värmé- mätfade luften.
Ännu när solen kastade sina sista strålar öfver den lummiga parken och kom de talrika fönstren i det gamla slottet att lysa som af eldsvåda, kändes knappast någon lindring; tvärtom var det som om luf- ten blifvit ännu mera drifhusartad efter r e g - net.
':.
: Slottet var som utdödt, och ändå hyste det inom sina gamla murar ingen mindre än den man, som i 20 år hållit Europa i skräck; och spänning och till hvilken miljoner människor blickat upp som till en gud.
Men han var nu ej längre den oöfvervinnelige och mäktige imperatorn; den 18 juni hade hans lyckas sol gått ned i blod vid Waterloo, fyra dagar där- efter hade han afsagt sig regeringen, och den 23 hade han lämnat Elyséepalatset och begifvit sig till det en mil från Paris belägna slottet Malmaison, i afvaktan på ett tillfälle att åter rycka till sig händelsernas tömmar eller som en landsforvist flykting smyga sig bort från Frankrikes jord.
P å terrassen, som vette ut mot den vackra parken, hade kejsaren låtit ställa ut ett bord, och en länstol, och här satt han d a g e n i ända fördjupad i studiet af sina kartor, rufvande på hämnd för nederlaget vid Waterloo.
M e d sin divinatoriska skarpblick förutsåg han, hvilka fel fienden skulle b e g å under sin framryckning mot Paris, huru den hetsige gamle Blücher skulle skynda före den lugne, kallblodige engelsmannen, och han fråssade i tanken på huru han med sina af hämndtörst uppeggade soldater skulle tillgodogöra sig dessa fel, på samma sätt som han gjort året förut, då han med en ringa styrka hejdat en öfvermäktig fiende.
Men så fördystrades plötsligt hans sinne; jag har ju icke längre någon armé, sade han till sig själf, jag är en detroniserad monark, som icke äger den jordbit jag trampar på, en i akt förklarad flykting, som riskerar att bli skjuten, om jag faller i mina fienders händer.
Men hoppet vände snart tillbaka, och N a - poleon lutade sig åter öfver sina karfor.
V ä r - men var alltjämt kväfvande och trots soltäl- tet, som var spändf öfver terrassen var det hett som i ett drifhus.
Oakfadt kejsaren i allmänhet var okänslig både för hetta och köld, svettades han och kände åter den där besynnerliga dåsigheien, som på sista tiden brukat smyga sig öfver honom och som till och med i slaget vid Waterloo kom honom att för en stund inslumra midt i stridsvimlet.
Nu kom den åter öfver honom; han btef för- argad, slängde den lilla trekantiga hatten på golfvef, knäppte upp den gröna uniformsroc- ken och sökte åter fördjupa sig i arbetet.
Men förgäfves!
Han lutade sig tillbaka i sto- len, hufvudef sjönk ner mot bröstet, de mar- morkalla ansiktsdragen slappnade till och ögonen slöto sig.
Kejsaren slumrade.
Det var ingen drömlös slummer, - det kunde man märka på det skiftande uttrycket i kej- sarens ansikte.
En stund var det hotfullt och dystert, svettdropparna pärlade på pannan, och de korta, knubbiga händerna rörde sig ' nervöst af och an.
Det var nederlagefs och förödmjukelsens hemska ögonblick, som han änuu en gång genomgick i drömmen.
Han KLIPPAK Tväf t o c h F ä r g e r!
A k t i e b o l a g G ö t e b o r g - 375 Modernaste - Finpappersbruk.
: Finare " Rost-, Sftwtf-, Kojtto- och Tvyriknannew samt Itavtong,
hörde de förtviflade ropen från slagfältet: Gardet vacklar!
Allt är förloradt!, dödsskrä- net från döende och sårade, skrällarna från ammunitionsvagnarna, som sprungo i luften och, öfverröstande allt annat, jubelropen från den segrande fienden.
Och så det förfärli- gaste af allt: den brådstörtade flykten till Paris med det ursinniga preussiska kavalleriet tätt i hälarna, ej unnande den uttröttade vare sig rast eller ro, tills han som ett flämtande villebråd störtade in i sitt palats, där han mottogs med kalla och afvisande miner och där man slutligen lät honom förstå, atl det bästa han kunde göra vore att packa sin kappsäck och gifva sig af fortast möjligt ....
Men kejsaren blef lugnare, det dystra ut- trycket gled bort, ett mildt småleende kru- sade hans läppar, och det spred sig liksom ett skimmer öfver hans anlete.
Han var icke längre den maktlösa och olycklige exkejsa- ren, han var Förste konsuln, och han hade återvänd!
till Malmaison från det sagolika egyptiska fälttåget och triumferat öfver Frankrikes fiender.
Han hade mottagits med stormande hänförelse af sina landsmän, och hans namn genljöd öfver hela Europa.
Han var den lyckligaste bland dödliga, då han här på Malmaison, oberörd af regeringsbe- kymren, fick lustvandra i parken vid hennes sida, Josephines, den enda kvinna, som han någonsin uppriktigt älskat, men ändå förskju- tit för henne, österrikiskan, som nu i en an- nans armar glömde sin gemål och sitt barn — ja, straffet hade varit rättvist men hårdt.
Och hur hade man icke förstått att roa sig på Malmaison dessa lyckliga ungdomsdagar.
Till och med den blifvande imperatorn, som helst sökte ensamheten och gärna försjönk i grubblerier, hade låtit sig ryckas med af de andras pojkaktiga lekar och upptåg.
Hade man icke till och med hoppat bock därborta i en af parkgångarna och hade man icke varit djärf nog att v å g a ett skutt öfver Förste kon- sulns axlar!
Inomhus spelade man teater, d e - klamerade och dansade.
Men härligast voro månskensaftnarna ute på terrassen, då han, ensam med Josephine, fick åt henne anförtro sina planer och framtidsförhoppningar ... Dörren till terrassen öppnades, och en kvin- na trädde ut.
Hon hade ej längre den första ungdomens friskhet — sorgerna hade alltför tydligt tryckt sin prägel på hennes ursprung- ligen vackra ansikte — men figuren var ännu slank, och håret hade en förtjusande färg.
När hon fick syn på den sofvande kejsaren, stannade hon och betraktade honom med oändligt vemod.
Huru hjälplös och föga hjältelik syntes han henne icke i detta ö g o n - blick!
Huru föga lik en världseröfrare!
Hans bleka, pussiga anlete, den korta dästa figu- ren i den slitna uniformsfracken, snuskornen på västen, de ej alltför rena silkesstrumporna, som omslöto ett par nästan oformligt tjocka vådor — det hela erbjöd icke någon impone- rande anblick, och Horiense Beauharnais — ty det var hon, Napoleons styfdotter, exdrott- ningen af Holland — kom snarast att tänka på någon gammal tjock kapten, som tog sin middagssiesta.
Men hon v å g a d e ej störa ho- nom utan ämnade aflägsna sig samma v ä g hon kommit, då kejsaren gjorde en rörelse och öppnade ögonen.
Han stirrade en stund yrvaken på kvinnan vid dörren, så reste han sig upp ur stolen, strök sig öfver pannan och yttrade: — Ah, Hortense, var det du?
Jag drömde just om din moder, min oförgätliga Josephine; jag trodde nästan, att det var hon som kom till mig — Jag ber om förlåtelse, Sire, att jag kom och störde edra drömmar.
— Betyder ingenting.
Men är det icke löj- ligt att jag, som förr sällan kände behof af sömn, nu oupphörligt öfverfalles af lusten att sofva.
Ä r det åldern, som tar ut sin rätt, eller hvad är det?
Hvad tror du, Horiense?
— Det är värmen, Sire, och så satt ni länge uppe i natt.
— Kanhända.
Men var det något du ön- skade?
— N e j, Sire, blott anmäla att två officerare begära företräde.
— T v å officerare!
Hvarifrån komma d e?
Från armén?
— Det ser nästan så ut.
Deras uniformer befinna sig i ett allt annat än presentabelt skick.
— Låt dem komma hit!
N e j, vänta ett ögonblick, medan jag gör en smula toalett.
Kejsaren strök sig öfver det rufsiga håret, knäppte uniformsrocken, tog upp sin hatt och satte den på hufvudet.
Sin värja, som han ställt undan i ett hörn, knäppte han åter på sig.
Därefter ställde han sig vid skrifbordet.
— Seså, Horiense, nu är jag färdig.
Låt dem nu komma hit.
Horiense aflägsnade sig.
Omedelbart där- på öppnades åter dörrarna, och tvenne offi- cerare trädde ut på terrassen.
Den äldre, en högväxt man med gråsprängda mustascher bar en kyrassiärmajors gradbeteckning, den yngre var kapten vid gardesgrenadjärerna.
Han bar armen i band.
Bådas uniformer v o r o fläckiga och nersmutsade; deras ansikten buro spår af upphettning och trötthet, men hållningen var oklanderlig, där de stodo i stramt gif akt, med ögonen fästa på den lilla figuren vid skrifbordet.
Kejsaren fixerade dem en stund, så yttrade han med sin låga melodiska röst: — Träd närmare, mina herrar.
Officerarna stego fram till skrifbordet.
Där stodo de ånyo stela och orörliga, men man kunde tydligt se, huru svårt de hade att b e - kämpa sin rörelse, då de nu stodo ö g a mot öga med kejsaren.
Äfven denne var rof för en liflig rörelse; det ryckte i hans vänstra ö g a och öra, hans högra hand rörde sig nervöst bland papperen på bordet, och understundom suckade han djupt.
Slutligen bröt han tyst- naden, sedan han genom en våldsam an- strängning lyckats bemästra sin rörelse.
Han vände sig först till kaptenen: — Eder, kapten Trobriand, minnes jag väl.
Ni var med 1812 i Ryssland och blef dekore- rad efter Borodino men, men eder, major —?
— Defrance vid kyrassiärerna, sire.
— Ja visst, ni har varit hela tiden i Spanien och återvände först 1814.
När blef ni d e k o - rerad?
— Efter Talavera.
— Och ni, kapten, när blef ni blesserad?
— V i d Ligny, sire.
— Men ni var ändå med vid Waterloo?
— Ja, sire, min blessyr var ej af svårare b e - skaffenhet, och dessutom var det blott vän- stra armen.
— Godt, men hvad är edert ärende?
K o m - mer ni från armén?
— Ja, Eders majestät, vi komma från ar- mén, som skickat oss hit.
Den vill, nej den fordrar, att Eders majestät åter ställer sig i spetsen för den och för den mot fienden.
Oh, Sire, — majoren sjönk ner på knä — jag bön- faller Eder att följa oss, tillfället är gynn- samt, armén är full af hänförelse och brin- ner af begär, att hämnas Waterloo.
— Stig upp, major, sade kejsaren, jag b e - tviflar ej arméns hängifvenhet, men hur är - 376 — Men armén kan ej handla i strid med de lagliga myndigheterna.
Det vore ju revolt!
För öfrigt har jag fattat mitt beslut, och däri- från viker jag ej.
Armén skall afvakta mitt svar, som ej länge skall låta vänta på sig.
Till tecken atl audiensen var slut räckte kejsaren sina händer åt de båda officerarne, som vördnadsfullt kysste dem.
Så gjorde de stram honnör och aflägsnade sig.
[Forts.) o c h Ni k ö p e r ingen a n n a n.
AF ELISABETH ÖSTMAN Kejsaren log belåtet under det han betrak- tade kartan, på hvilken majoren utpekat de olika positionerna.
" Alldeles som jag tänkt mig, " hördes han mumla, " Blücher har haft för brådtom att ännu en gång komma till P a - ris, men det skall stå honom dyrt, om jag får råda.
Han försjönk fullständigt i betraktande af kartan och utmärkte med sina brokiga flaggor de olika arméernas positioner.
Så steg han slutligen upp från bordet.
— Ja, mina herrar, jag ställer mig lill trup- pernas förfogande, så snart jag erhållit b e - myndigande därtill af regeringen i Paris.
Emellertid måsle jag först rådgöra med r e g e - ringens härvarande representant eller, kan- ske rättare sagdt — tillade han med ett bit- tert småleende — min fångvaktare, general Beker.
Han skall ofördröjligen resa in till Paris och inhämta regeringens mening.
En med förvåning blandad missräkning af- speglade sig tydligt i de båda officerarnes anleten.
Majoren blef blossande röd, och kaptenen bet sig nervöst i mustaschen.
— Sire, sade slutligen majoren, anförtro Eder helt och hållet åt armén, jag bönfaller Eder därom.
O m saken hänskjutes till r e g e - ringen i Paris, skall denna fatta sitt beslut uteslutande på grund af politiska hänsyn, men detta är ett militärt spörsmål, och del gäller att handla raskt.
Oh, Sire, huru skulle dessa herrar medlemmar af den provisoriska regeringen kunna sätta sig in i en soldats tankar och känslor eller bedöma en militär situation!
De kunna blott resonera men vi vilja marschera.
Tuppens Zephyr jlöli KÖKBOK är d e n b ä s t a kokbok för d e t s v e n s k a hemmet.
- - - - - Den hor redan utg&amp;it i öfver 25,000 ex. Pris: Kr.
5:50 inb.
: det med officerarna?
Jag har sett så myc- ken trötthet och modstulenhet under det sista fälttaget särskild!
bland det högre befälet, ja t. o. m. f ö r.
.
.
Kejsaren tystnade; det var som om han ej ville låta det förhatliga ordet komma öfver sina läppar.
— Sire, sade kaptenen, skulle någon mod- stulenhet finnas, så skall den försvinna, när Ni visar Eder, soldaternas hänförelse skall rycka alla med sig.
V e den, som vågar sätta sig emot strömmen!
Ett skimmer af stolthet och glädje spred sig öfver kejsarens anlete.
För att dölja sin rörelse anlitade han flitigt snusdosan.
Så tog han en af de på bordet utbredda kartorna och yttrade: — Seså, mina herrar, låtom oss nu först komma till klarhet rörande de militära o p e - rationerna.
Hur har reträtten aflupit, hvar befinner sig armén, och hvar är fienden?
Majoren tog till orda.
Kort och lifligt skild- rade han den lyckade reträtten, fiendens fruktlösa försök att afskära fransmännen från Paris. "
O c h nu, Sire, " fortsatte han, " står vår armé alldeles invid Paris, preussarna hafva verkligen följt oss i hälarna, men de v å g a ej angripa, ty därtill äro de för svaga, engelsmännen hafva enligt sin vana mar- scherat långsamt och äro minst två d a g s - marscher efter preussarna.
Det vore lätt att uppehålla dem med en mindre styrka, under det vi gjorde upp affären med preussarne. "
-
En sydsvensk kunskapskälla.
Några ord om Privata högre lärarinneseminariet i Lund med anledning af dess 10-årsjubileum.
DET HAR FUN- nits och det skall alltid finnas kvin- nor, som lefva för den starka, intel- lektuellt stridslyst- na principen, att människor och värld skola framåt.
Bland de tusen, som glida hän på traditionens ström, märkas plötsligt in- divider med egen målviss sträfvan, icke blott för dagen i dag utan för kom- mande tider, icke blott för att själfva synas öfver de an- dra utan för att känna lifsvärdenas betydelse som en själens häfstång.
När nu Lunds högre kvinnliga seminarium afslutat sitt tionde läsår, har det att med tacksamhet erinra sig ire kvinnor, hvilka, trots att de ej tvungos af om- ständigheterna ut på sträfvandets arbets- fält, modigt och med vaken intelligens star- tade denna bildningsanstalt för de unga.
P r o - fessorskan Anna Herrlin, fröken Anna R ö n - ström och fröken Marie Louise Lundström, den första och den sistnämnda i besittning af akademisk bildningsgrad, gingo med lefvande intresse och en okuflig energi i breschen för den planen: att g e det metodiskt bästa och mest vidtomfattande pensum ett lärarinne- seminarium på det högre stadiet kunde bjuda sina lärjungar.
Fröken Anna Rönsiröm, Ledarinna af den prak- tiska utbildningen.
Professorskan Anna Herrlin.
Fröken Marie- Louise Lundström, ledarinna.
erhöll läroverket tillåtelse att b e g a g n a af universitetets kemiska och biologiska stitutioner, och detta tillmötesgående har turligtvis synnerligen fördelaktigt bidragit Den styrelse, som nu bildades bestod af följande personer: fröken Anna Rönström, professorskan Anna Herrlin, professor Axel Kock, professor Hans Larsson, rektor Carl Sprinchorn, v. häradshöfding Albert B r o o - mée och rektor Johannes Strömberg.
Företaget fick från början en viss säregen glans genom att så nära och vänskapligt förbindas med akademistatens främste, och i sammanhang med de ofvannämnda stora namnen må tilläggas att fest- talaren och minneskvädaren, professor Nils Flensburg är seminariets inspektor och att pedagogen, prof. A x e l Herrlin, hållit föreläsningar i skolan.
Genom sina goda relationer - 377 - studiernas utveck- ling och grundlig- het.
Hela det betydel- sefulla företaget är baserat på en säker, stark fond af lugnt och fast allvar och på samma gång präglas det af v i d - synt intresse.
Att saken strax tillvann sig förtroende och uppmärksamhet, bevisas bäst däraf, att till hösten 1906 förelågo dubbeli så många ansökningar som det fanns plat- ser.
Lärarekrafter- na v o r o ju också så framstående som de endast kunna fås i en universitetsstad.
Alltjämt bibehålies den solida principen, att endast det bästa är godt nog, och som det kraftigaste beviset för denna sats må nämnas, att professor Hans Larssons personlighet som ett intelligensens vårdträd alltjämt stödt s e - minariet.
Han har från början varit dess stu- dierektor och hans föreläsningar äro ett min- ne för lifvet likasom hans djupt psykologiska, finsträngade Meditationer äro det.
Icke för det, att ej seminariet har förhopp- ningar och önskemål riktade på framtiden, men det är dock naturligt, att man vid en af- slutad tioårsperiod, förfluten under så o v a n - igt lyckliga betingelser, först och främst fram- kallar minnen och hågkomster från gångna läseår, och det är märkligt, att i detta rela- tivt anspråkslösa, privata landsortssemi- narium återfinna namn, hvilkas berömdhet gått öfver Sveriges gränser, äfvensom andra, hvilka äro uppgående vetenskapliga b e - römdhefer.
Det är märkligt därför, att det v i - sar hvad kvinnor kunna, när de se ut från sig själfva och vilja stort för andra, för dem, s o m ^änta på ledningen.
Det var också med den l y - sande själsglädjens värme p r o - fessorskan Herrlin och fröken Lundström talade om planen för ännu en fjärde årskurs i seminariet, hvarvid den så högt uppskattade danske p r o - fessorn Wilhelm Andersen skulle hålla en serie litterära föreläsningar.
Den, som är inne i skolfrågans nuvarande sig in- na- till
Två bortgångna.
En färgernas och en scenens artist.
ROFESSORN VID KONSTAKADE- mien, Olof Arborelius, afled för några dagar sedan i en ålder af 73 år.
Idun har vid olika tillfällen uppmärk- sammat hans ljusa, friska färgkonst såväl genom afbildningar som omnämnanden, hvarför vi nu inskränka oss till att med några korta rader beledsaga konstnärens porträtt.
Op- timistisk, solig som hans personlighet, sådan var Arborelius också som målare.
Han såg företrä- desvis det färgglada i svensk natur vare sig det gäl de kustlandskapet eller bergslagsbygden med sitt glittrande vattenblänk bland gröna löfmas- sor och röda byggnader.
Studieresor till utländ- ska konstcentra vidgade och fördjupade hans färgskala, men hvad helst han såg och lärde gick han aldrig från sig själf, och nya konsirikt- ningar kunde ej förbrylla honom.
Han målade oaflåiligt på sitt sätt, och det ger hans produk- tion dess beståndande värde.
Professor Olof Arborelius.
trångmål ler förmodligen åt alla entu- siastiska utopier med ett snusförnuftets drä- pande löje, men för undertecknad står det fast, att intet handlingens eller t a n k e n s goda utsäde sker förgäfves, får det ock — i anledning af frost och missväxter — dålig skörd, möjligen alls ingen synlig för det stora flertalets närsynta blick.
Och om Lunds högre lärarinneseminarium i dessa ekonomiens barkbrödstider ej skulle nå sina vackra mål, så är det ej därmed sagt, att dessa ej äro b e - rättigade.
Tvärtom tycker man, att rent prak- tiskt sedt delta seminarium i det rika, sydliga Sverige är af större vikt än det öfvertal läro- anstalter, som bildats i andra delar af landet.
Detta lilla jubileums omnämnande vill e m e l - lertid lämna alla konkurrensspörsmål ur räk- ningen och endast uttala en lyckönskan till seminariet för att det med blomstrande fysi- ska och andliga krafter lyckats tillrygga- lägga två lustrer under sina mödrars häg- nande, outtröttliga omsorger.
Böcker i ett ljust och smakfullt dekorerad!
bibliotek, friska blommor både i det nätta frukostrummet och i den anslående solleni- tetssalen göra klart för besökaren, atl också det estetiska tillgodogöres, och det är ett nöje att se lärorummens stilfulla anordningar.
S å förekommer i ett af dem ett prydligt utdrag af illustrationerna i Svecia Antigua och i eit an- nal fotografier af berömda naturvetenskaps- män.
Seminariets föreståndarinna, fröken Lund- ström, tyckes af allt att döma förstå sin svåra uppgift både med hufvudet och hjärta !.
Man skulle vilja säga al!
del lyser från båda d e - larna på et!
sätt, som bör närma och värma de unga.
När jag slutar min uppsats tror jag mig tryggt i dess sista punkt kunna inflicka ett tack från väl placerade äldre elever och från hoppfulla nuvarande till det läroverk, som v e - lat och vill dana dem för ett själfständigt, för- djupad!
lifsarbete.
E.
K U Y L E N S T I E R N A - W E N S T E R.
Fru Ingeborg Rönnblad, en af den svenska Fru Ingeborg Rönnblad.
landsorfscenens prydnader, taget både ur talan- gens och apparitionens synpunkt, afled häromda- om att någon hjälp inte torde bli gen i hufvudstaden efter en kort sjukdom.
Gi författaren ft af anarkistklubben Snöklockans med teaterdirektör Hugo Rönnblad och primado resultatet n- öfverläggningar.
Vårt intresse samlar sig, na vid hans i landsorten mycket uppburna säll- som meningen också är, kring den unge ar- skap har hon under årens lopp utfört ett stort an- Bjarne, hvilken från att vara klubb- tal roller såväl inom komedien som skådespe betaren let, och inblandad i planläggningen af och särskild!
som Mandanika i " Vasantasena ", medlem det ett brott, småningom blir en mycket förnuf- bekanta indiska dramat, och i titelrollen i " Ma- dame Sans Géne " firat triumfer.
Hon var en tig och duktig man, intresserad af att få det mycket temperamentsful artist, med en fond hela af på fötter med tjänligare medel.
Utom sprittande glädje och stark känsla, hvartil kom Bjarne en träffa vi en rad andra figurer, från som endast skymtar fram, in- fägring, som var mera sydländsk än nordisk.
disponenten, Att döden i förtid bröt hennes konstnärsbana har genjörerna Gerell och Kronvall, gamla b e - åsamkat den svenska landsortsscenen en ej kanta, lätt och af hvilka den senares lott blir ai gå under med en malmångare; vidare h e - ersatt förlust.
Spalten om böckerna.
SIN SERIE " SKILDRINGAR nordanfrån ", M a l m, af hvilka första delen, Männen som gjorde det, nått sin 2:dra upplaga, har E r n s t D i d r i n g n u med blott ett halft års mellanrum fått färdig fort- sättningen: B e r g e t s s å n g.
Fortsättnin- gen träder begynnelsen i fotspåren i fråga om väldokumenterad — så vidt man kan för- stå — och mångsidig belysning af ämnet.
Den rör sig på en bred front, man må förlåta mig bilden!
och ger oss fragmentariska in- blickar här och hvar längs densamma.
En vacker dag har fronten flyttat sig ett godt stycke framåt, utan att vi egentligen alldeles varit med om hur det gick till: alldeles som det lär vara på de moderna slagfälten, man bevittnar detaljer, får en del anvisningar om hvart det hela tenderar, ifall man är nog lycklig att befinna sig i sällskap med en g e - neralstabsofficer eller chef — och det är man ju här!
— och så inbjudes man att kon- statera resultatet.
Historien inregistrerar en ny seger.
Här är segern civilisationens — ack, att vi komme dit på alla andra punkter af världs- dramat lika lätt!
Här ha vi, sedan grufdrif- ten kommit i gång och berget alltså begyni sjunga, först och främst erfarit att elementen för en människovärdig tillvaro åt sångens tillskyndare, arbetarne framförallt, är det jämmerligt ställd!
med.
Att missnöje råder förvånar oss ingalunda, men vi hålla med - 37Ö - dersmannen Sköld, som också olyckligt för- gås, Lang, den alltid missnöjde, som far till Brasilien och är alltför glad att slippa där- ifrån igen; slutligen också några kvinnoty- per, mera summariskt behandlade än män- nen.
Och alla dessa olika personers banor mötas, följas, skiljas, mera på grund af o m - ständigheternas makt än af något man ville kalla inre tillskyndelser.
De dyka upp, de försvinna, de ulspela inför våra ögon en e l - ler annan scen.
En förnimmelse af kyla och ödslighet stiger härigenom emot oss ur v e r - kel.
Del blir inte mycket mänskligt, men det får en, jag vore frestad säga, dekoraliv styr- ka, och det skänker oss begrepp.
Dessa skildringar från vår arbetsamma höga nord ha i sin kärfva och skissartade form åtskil- ligt att lära oss, och vi känna också att det berättade angår oss och att vi kunna vara författaren tacksamma för hans nyodling på dessa nästan obrukade tegar.
Kanske skulle vi önskat en mera markerad synpunkt på det egna verket hos författaren själf.
Hans lifsåskådning synes oss gå väl mycket i frå- gor: hvadan, hvarthän?
Emellertid slutar Bergets sång materiellt tillfredsställande med att de forna eländiga kåkarna i grufstaden förvandlats till chokladfärgade hus med gröna knutar, en kyrka och ett varmbadhus ha byggts och arbetarne ha fått elektrisk spår- vagn till och från det dagliga knogel.
Ber- get har upphört att vara vildmark, och v i l - dar passa där icke längre.
Nu vänta vi på hur lifvet skall gestalla sig för dem därborta, under de förbättrade förhållandena.
Vi ha åskådat hur en liten värld b y g g d e s upp, nu önska vi höra dess hjärtas slag.
— VeravonKræmer: ö u d s o m hal- ver barnen k ä r.
.
.
är en i rätt mycket
enastående liten bok.
Den är ett tillskott till vår ganska fattiga barn- och skolflicksskil- dring, och den går i öppenhjärtighet och en viss naiv realism längre än någon jag på svenska läst förut.
Den är inte det ringaste konventionell.
Dess förnämsta svaghet lig- ger likväl i en isynnerhet mot slutet framträ- dande lust att generalisera, att litet förnums- tigt inrangera det berättade under allmängil- tiga synpunkter.
Låt vara, att det återgifna barndomsförloppet kan vara typiskt — och säkert väl är det för många stockholmsbarn — det är likväl icke uttömmande.
Åt de e r o - tiska elementen under uppväxttiden ha i. e gifvits alltför stort utrymme för att vara det normala.
Det finns utan tvifvel småflickor, hvilka det alltid " händer så mycket besynner- ligt ", som de andra säga;, men de äro icke r e - gel.
Därmed vill jag inte säga, att icke det: S e upp!
som författarinnan riktar till m ö d - rarna, skulle vara på sin plats — och isynner- het skänker jag mitt gillande åt dess former: intet onödigt rotande, intet urgerande på för- troenden, som ej komma spontant, eller med- delande af upplysningar, som ej begärts och kanske endast vålla pina i det unga sinnet.
N e j, där mödrarna stå på den foten till sina ton-åringar, som vår unga hjältinna Bollas mor till henne själf, där ha de redan för mån- ga år sedan försuttit sina fatalier, hurudan deras kärlek för öfrigt än varit. "
S e upp " får man göra, men i g o d tid, outtröttligt och — diskret.
Detta om bokens syften.
Bortser jag däri- från, och nöjer mig med att betrakta den som minnesblad, som en sorts memoarer från en tid, då stora vida världen ännu var ett okändt, finner jag b å d e dråpliga och förtjusande si- dor.
Ofver de tidigare barndomsdagarna har ett skimmer af clair-obscur gjutits, som göra dem till ett verkligt litet poetiskt dokument.
Såvidt jag vet, är detta V e r a von Kræmers litterära debut.
Hon synes med den genast ha funnit sfären, där hennes gemyt passar, där en konstlös vänlig, litet torr humor k o m - mer till sin rätt.
De som kännt saknaden af barn- och skolflicksskildring [n. b. för de vuxnat, på våra bokhyllor, kunna glädja sig åt hennes framträdande.
Hennes enkla, di- stinkta stil passar också här utmärkt, bättre, ju mindre resonerande.
A f materialet till hennes bok skulle en mera förfaren artist kanske ha kunnat skapa en liten utsökt n o - vellettsamling, men ett dylikt försök har hon fullständigt gått förbi, af sund och naturlig instinkt.
Boken fängslar oss också just som den är, utan risk att misslyckas och har fått den intima prägeln af ett samtal mellan för- trogna.
— Af H i l m a Angered Strandberg föreligger en samling resebref från Italien och Schweiz, P å b y g a t o r o c h a l p v ä - g a r.
Italien är ju för tillfället — jag skrif- ver detta midt i krigsutbrottet — mer aktuellt än mycket annat, på samma gång som en resa dit nu torde ha sina betänkliga sidor.
Jag kan ej råda den resetörstande bättre än att skaffa sig fru A.
- S: s bok.
Lifligare, mer åskådliga turistintryck får man söka efter.
Vi släpas ej till museer och sevärdheter, utan in- bjudas till färder och vistelser på landet, i byarna, bland folket, helt enkelt.
Emellanåt refererar författarinnan samtal med en eller annan person ur högre klasser, som låter sitt vetande lysa öfver Italiens förhållanden och öden: där öfvertygas vi mindre.
Men när vi tillåtas dela hennes egen hänförelse, då den väckts, eller få höra hennes kritik, som stund- om är ganska amper, då äro vi roade utan in- vändning.
Bland det bästa vill jag nämna Bilder från Toskana, t. ex. den bedårande målningen af en afton i Settignano med de unga permuterade rekryterna — " aldrig såg jag en mer hjärtevärmande syn än dessa ar- tiga, tjänstaktiga, naturliga och anspråks- lösa unga krigare ".
.
.
man läser ej i dag de raderna utan beklämning, inför tanken på mångas nu så bittra ö d e!
— och bredvid dem den gamla garibaldisten, medan flöjtblåsaren och lutknäpparen, komna ner från bergen, samla svärmarne i den ljumma natten o m - kring sitt dämpade spel.
— N å g r a dramatiska arbeten nu, af hvilka en- dast ett, E j n a r S m i t h: D e n b l i n d e g u - d e n, g e r fullödigt uttryck för ett drama.
De andra äro: E r i k B e r g e r: E f t e r å t, tre små skådespel med stark och sympatisk s o - cial tendens; N a r s e s, Dramatiska taflor af G u s t a f J a n s s o n, såsom undertiteln m e d - ger, intet afrundadt helt, ehuruväl texten till ett effektfullt utstyrselstycke; C a r!
D a v i d M a r c u s, tre K ä r l e k s d r a m e r, gifna i en viss öfverspänd stämning, som ej motsva- ras af gestaltskapande kraft, men begripligt åsyftar en känsloexisiens bortom den hvar- dagliga; slutligen J o h n S t r e e t: M a k t, europeisk fantasi i 4 akter, öfversati af H u- g o V a l l e n t i n, (som rentaf påstås vara författaren!)
ett politiskt skådespel, ett e x - periment, intressant som sådant, men fattigt på kött och blod.
Som sagt bland alla dessa verk, är det endast Ejnar Smiths, som ger oss ett verkligt drama mellan människor, en kon- flikt, en utveckling, en nödvändig upplösning.
Ämnet är tragiskt: en mans uppvaknande kär- lek till halfsystern han aldrig känt, förrän hon blef vuxen och kom i hans hus, där han Ief- ver i ett tämligen grått, om också hyggligt äktenskap.
Mannen framstår som en neura- steniker, och från första scen till sista har han inte ett enda småleende af impulsiv vänlig- het eller naturlig glädje.
Så snart han trä- der in, faller en skugga öfver rummet.
Vi skulle önskat oss honom litet mer nyanserad, hans knappt motiverade allmänna bitterhet bryter udden af vår medkänsla med hans lott.
När pjäsen är slut och han gått bort i natten, kanske för alltid, smyger sig skamset en känsla af befrielse öfver oss, trots allt.
För- fattaren har för resten icke själf iagit parti.
Han har utvecklat sin handling med matema- tisk precision, och han har utan tvifvel l y c - kats få in den fläkt af öde, af nornors grym- ma lek, som han åsyftat.
Liksom i Erlingsnäs har han inför våra ögon rifvit ned väggarna kring ett hem, där besökande komma och g å utan au ana något, samt blottat dess sjuka nerv.
Pjäsen lär komma att uppföras i Stockholm, om jag ej misstar mig, och man kan vänta sig en teaterafton af ganska inten- siv stämning.
Vidare återstå mig att nämna ett litet häfte poem från Skåne, D a g r a r af T h e o d o r T u f v e s s o n, små korta känsliga och fina strofer, och S k i s s e r f r å n S ö d e r s l ä t t af R o b e r t L a r s s o n, också från Skåne, men prosa.
N å g o t så nytt i fråga om den mångomsjungna provinsen få vi ej, men för- fattarnes kärlek till hembygden har åsyftat det bästa och än en gång gifvit vittnesbörd om dess makt öfver de sinnen, den en gång fångat.
För oss, som icke äro skåningar, kunna väl dessa upprepningar i olika tonarter eller med en smula varierande uttryckssätt bli tämligen enformiga.
Vi få ett allmänt in- tryck af enahanda och välmående idyll, nå- gon gång af ståtlig materiell rikedom, af en rätt lättillgänglig, blid poetisk stämning och af mer bredt behagfull än stor skönhet.
Det är liksom de mer populära bland faflorna därifrån, man ser dem till sist i minnet alla lika: stilla afton, en fin slätflinje, en hvif stug- knut, en melankolisk p i l r a d.
.
.
För mig är Skåne nästan en t e r r a i n c o g n i t a, men - 379 - jag har ofta frågat mig: Skall så mycken kär- lek inte till sist förmå g e oss något mer e g - gande för lusten att i vår tur bli delaktiga af paradiset?
I alla händelser börja vi längta efter nyare förebilder än Ola Hansson, Ernst Ahlgren och deras samtida.
— När jag direkt från dessa reflexioner öfver - går till N ä r G a m m e l g å r d e n s å l d e s och andra berättelser af Valdemar L i n d h o l m, sker del ingalunda i afsikt att med större hänförelse peka på den sorts norrlandsdiktning, som här afsalt ännu en frukt.
För det slaget heta förebilderna P e l l e Molin och ofta Selma Lagerlöf och skulle minst lika myckel tarfva förnyelse.
Denna gång rör sig historien om den nya stygga ti- den och den gamla g o d a; vi tycka oss ha hört den förut.
En gammal hemmansägare är in- nerligt fäst vid sin jord; sonen, som varit i Amerika och blifvit smart, narrar gubben att sälja den till ett bolag och göra en sagolikt g o d affär: för detta hemman nämligen, som den 70-årige gamlingen kunnat sköta absolut ensam, får han af det snikna bolaget 150,000 kronor!
Men gubben blir så förvirrad af för- tviflan öfver hvad som skett, hvad han l o c - kats till, att han går ul till sin hustrus graf på kyrkogården, bränner upp alla sedlarna för att lysa sig och somnar sedan bort från hela lifvet.
Gubben är rörande, det är säkert, men öfverdrifterna äro för stora, och det hela dessutom alltför uttänjdt.
Bland de andra, kortare berättelserna i samlingen är den om P e r Persas pröfningar under ett hungerår gripande, just därför att man tror på dess fasansfulla möjlighet.
— Slutligen har utkommit E u r o p a s m a r - t Y r, ögonvittnens skildringar från Belgiens försvarskamp m. m., öfversatta och samman- satta a f O t t o L u n d h.
I boken finnas en del intressanta saker, och den är väl värd sitt blygsamma pris af en krona.
Dock går den ej alls, som lotalbild och verkligheismäl- tad skildring, upp till den äfven på svenska nu utgifna K r i g e t i F l a n d e r n af A l e - xander P o w e l l, en amerikansk journa- list, som själf befann sig midt i det kämpan- de Belgien under krigets första fyra månader och där färdades i sällskap med en absolut dödsföraktande fotograf från Kentucky.
Här är författaren dessutom i besittning af en an- märkningsvärd artistisk brio, som saknas hos Lundhs sagesman, men den senare boken må dock äfven, som sagt, anbefallas de många för Belgiens sak kännande.
M A R I K A STJERNSTEDT.
Iduns romanpris- täfling.
Inom den föreskrifna inlämningsiiden har ej mindre än ett 50-tal täflingsmanuskript kommit redaktionen tillhanda, hvilket borde betyda att den svenska romandiktningen är stadd i en ovanligt rik blomstring.
Gransk- ningsarbetet har omedelbart tagit sin början, och hoppas vi att under loppet af nästkom- mande oktober kunna meddela prisnämndens utlåtande.
Stockholm den 1 juni 1915.
IDUNS R E D A K T I O N.
© Ä R Fl€MD€RJiA I M 1.
Domen i Trienl 2.
Släden R o - vigno i Istrien.
3.
Staden vid Gardasjön.
4.
Fästet Dunia, den närmast belägna italienska österrikiska Nago gränsen befästnin- gen på Istriens kust.
5.
Konun- gen af Italien omgifven af sin of- mm 11 ' W il- 1 ^1 ficersstab.
6.
Rastande kavalleri i en italiensk by.
7.
Fältmässigt ut- rustadt infanteri marsch dig.
nera, enska på genom V e n e - 8.
General C a - en af den itali- härens befälhafvare, öfver- förut känd som ledare af den italienska ex-
» CH 5 Ö D € R SKOLA AVÖTAS
B a r n, lilla b a r n.
Af HENRIK F O R S B E R G.
B A R N, LILLA B A R N, JAG VILL K A L L A dig så, fast du redan mognar till kvinna, barn, lilla barn, du ska lära förstå, att d e drömmens trådar, vi tvinna, aldrig få bli mer än drömmar och flarn, som undan i virflarna glida — du lär väl också få sorg, lilla barn, och känna hur sår kunna svida.
Du lär väl också få minnas en vår en g å n g som ett dödt och förfruset, torka ur ögat din bittraste tår och v a g g a s till drömmar i suset af tider, som varit, af maj, som gått med de ljusa nätternas vaka — än är det sol, än har du ej fått Disponenten E. Ljungberg.
En jailedonalion till hem- mens gagn.
det bittra i bägaren smaka!
Barn, lilla barn, när jag smeker ditt hår, får jag åter känn af det gamla, det som förr en vår jag lade på bår, sen jag sett mina korthus ramla.
EDAREN AF STORA KOPPAR- bergs Bergslag, disponenten E. Ljungberg har vid sin död testa- menterat tre miljoner kronor till de husmodersskolor och landtbruks- skolor för Bergtagets kvinnliga ungdom, som upprättats på hans och hans makas initiativ, och till hvilkas start han förut donerat en half miljon.
I Idun för 1910 skildrade en af våra medarbe- tare sina erfarenheter från en studieresa till dessa husmodersskolor, hvilka nu genom disponent Ljungbergs testamente erhållit så storartade möj- ligheter till framtida utveckling.
Domnarfvets och Skutskärs stora husmodersskolor med sina mat- lagnings- väfnads- och sömnadskurser voro då tämligen nyuppförda, i Elfkarleö fanns en mindre skola eller husmodershelpension inredd i en gam- mal bruksgård, och vid Snöåns bruk en landt- hushållningsskola, afsedd att lära eleverna de sysslor, som komma på en småbrukarhustrus lott.
Sedan dess har tillkommit en husmodersskola äf- ven i Falun.
Inalles torde ett par hundra elever årligen få sin utbildning i dessa skolor mot ytterst ringa afgifter.
Kurserna äro i mån af utrymme tillgängliga äfven för andra unga flickor än dem, hvilkas fäder tillhöra bruket.
Genom skolornas inflytande har hemslöjden vunnit en förr alldeles okänd utbredning i Bergs- lagsbygden.
Där väfves nu i bruksarbetarnas egna hem både för eget bruk och till försäljning.
Den stora donationen ger icke blott skolorna en ekonomiskt tryggad framtid.
Den är samtidigt det bästa bevis på att denna verksamhet, afsedd till Bergslagshemmens och hela bygdens gagn, verk- ligen blifvit hvad det stora bolagets ledare hop- pades af den, och gifvit de resultat han önskade.
Den är ett hedersamt bevis på förtroende för de kvinnor som omsatt donatorns tankar i verklighet.
De tre miljonerna säga oss klart och tydligt, att summan af disponent Ljungbergs erfarenhet var slutligen den: han kunde inte gagna sina arbetare, och sitt bolag bättre än genom att gifva de tu- sen hemmen i Bergslaget goda, kunniga husmöd- rar och därmed välstånd och trefnad.
Du vet inte än, hur det känns att g å och ha platsen tom vid sin sida, när länge på v ä g e n man följdes två och ens drömmar lyft djärft och vida.
Barn, lilla barn, när jag kysser din mun, spelar vårens sus i mitt öra som lek af en flickhand, liten och tunn på gamla tangenter och sköra.
Barn, lilla barn, när du blundar och ler, går minnet tillbaks genom åren, barn, lilla barn, det behöfs infe mer för att mildra svedan i såren!
Lärarinnor.
in.
UR I ALL VÄRLDEN KAN MAN LÄSA på sin tyska grammatik på ett s å- d a n t sätt!
) a, min k ä r a flicka, det här skall allt bli sköna skrifningar af! "
De med den största skärpa uttalade orden åtföljdes af en ljungande blick, som kom det stackars offret att rodnande slå ned sina ögon.
Var det ett alltför känsligt skolflickshjärfa, bör- jade läpparna sakta darra, och stora tårar sipp- rade långsamt ned för kinderna.
Ja, hon v a r sträng, det voro vi alla ense om, men den tyska grammatiken, den kunde hon plugga in, så den satt där för kommande tider.
Ve den stackare, som stakade sig på prepositio- nerna, adjektivens böjningssäft eller något annat lika viktigt, sedan man en gång haft det i läxa!
" Du har för många in t r e s s e n, mitt kära barn!
Du måste ägna dig u t e s l u t a n d e åt skolan, eljest går det på tok!
Nästa gång är det prof- skrifning på lärorummet u t a n grammatik, och d e n skrifningen måste alla klara! "
Det var nog mer än en liten stackare, som med bäfvande hjärta gick in till de tyska lektio- nerna efter en glad lekstund på den vackra skol- - — i.
382 - gården med de gamla lummiga träden.
Men hur det var, så tyckte vi om vår stränga fröken.
Hon menade oss väl, det visste vi, och för dem, som redde sig bra, var ett berömmande ord af högsta värde.
När man fått igen en tysk skrifning med ett fint betyg i kanfen, gaf detta anledning till den största glädje, emedan man visste, att det var enda sättet att komma i gunst.
Sannerligen ett rättvist motiv, om man undantar, att det finns små indi- vider, som på grund af klen begåfning aldrig lyckas nå ett någorlunda godt resultat.
Hon undervisade äfven i historia, och för detta ämne lyckades hon väcka vårt intresse i ovan- ligt hög grad.
Hon berättade kraftigt och med- ryckande, och läxan fastnade ofta vid beredeisen i skolan.
Redan i de lägre klasserna började ock- så flera af oss att anse det som en naturlig sak att " läsa bredvid " så mycket som möjligt.
Histo- rielektionerna började äfven mycket ofta med en förfrågan hvilka af oss, som läst något utom den egentliga läxan.
Sedan gällde det att högt och tydligt redogöra för " själfsfudierna ".
Ett kraftigt uttalat " det var bra, min flicka, " var en härlig belöning för mödan.
Men var det någon, som slarfvai med läxan och för den skull blef bet på ett namn eller årtal, då var det sannerligen ej nådigt!
Hur i all världen k u n d e man vara så plikfförgäten!
" Ja, du har verkligen s t o r anledning att skämmas! "
Det hände ej häller ofta, att någon kom utan att kunna läxan, då hvar och en väl visste, att det ej gafs pardon.
Litet besvärligt var det väl vid repetifionsför- hören i slutet af hvarje termin, tyckte de flesta, lag minns så väl huru en liten kamrat före en sådan lektion halfgråtande berättade, att hon läst till långt fram på natten och varit uppe tidigt, men ändå ingenting kunde.
|ag kände mig som en stor synderska, då jag endast offrat en timmas tid åt samma läxa.
Höga vederbörande började ock- så lektionen med att fråga hur vi forberedt oss till förhöret.
Hon fick den ena imponerande läx- uppgiften efter den andra, och jag kände mig allt olyckligare.
Till sist kom turen till mig: " Nå, hur har du läst öfver den här läxan? "
Bäfvande för hvad som komma skulle, svarade jag tvekande: " lag har läst lite här och lite där och så tänkt öfver för resten. "
Min häpnad var stor, då vår stränga fröken vänligt såg på mig, i det hon sade: " Det var rätt, min tös, det är på det sättet man skall läsa öfver en repetifionsläxa: man läser öfver det man glömt och låter det andra vara! "
Men det var visst inte alltid ofvannämnda lek- tioner voro lika allvarsamma och högtidliga.
I bland hände det vid ett alltför tokigt svar eller vid någon liten lustig episod, att den stränga minen fick vika för ett soligt leende, som spred sig öfver hela det ytterst karaktäristiska ansiktet.
Det var alltid signal till en glad stund, och snart skal- lade de gladaste barnaskratf långt utanför klass- rummets trånga gränser.
Vid festliga tillfällen visade vår kanske mest fruktade lärarinna en solskensmin och en välvilja mot hvar och en, hvilket gjorde ett så mycket djupare intryck, då det ej förekom hvar dag, d. v. s. välviljan fanns där nog dagligen, men den iklädde sig oftast andra former.
Vid dylika till- fällen hade hon en vänlig blick, ett litet skämt- samt ord eller en varm hand för hvar och en.
I sådana stunder " förläts " också mången sträng tillrättavisning, hvars goda mening vederbörande förut ej varit fullt på det klara med.
När vi på allvar lämnat vår skoltid bakom oss, var hon en af dem, hvars bild djupast inpräglats hos oss.
Vi voro alla facksamma för hvad hon gifvit af grundliga kunskaper och en omutlig plikt- känsla.
I minnet var det d e t s o l i g a l e e n d e t, ej den stränga tonen, som fick öfverhand.
IV.
DE VORO SOM TVÅ PARHÄSTAR.
DE HADE varit seminariekamrater och voro båda ute på sin
första kondition.
Den ena hade tillträdi sin plats omedelbart efter sin lärarinneexamen, då den an- dra däremot förut under ett år idkat språkstudier i England.
Sedan kom äfven hon till vår skola, &lt;där hon blef älskad och beundrad som få.
För de mera svärmiskt lagda bland skolflickorna blef hon ett högre väsen, hvars skönhet och behag ej nog kunde prisas.
liga känslor, ty vi hade verkligen svårt för att sätta oss in i skilsmässans smärta.
En ljusglimt före afskedet var, att September- blomman blef inbjuden till ett litet samkväm hos de båda hedersledamöterna, som voro inackor- derade på samma ställe.
O, så glada vi voro!
Det hela var förstås förtjusande.
] ag minns sär- skild!
hur siorsiåiligt jag fann det, att vi fingo hvar sin h e 1 apelsin — hemma fingo vi barn dem alltid delade, många syskon som vi voro.
Men det var omöjligt att hålla af den ena utan att hysa samma känslor för den andra.
Visser- ligen voro de mycket olika både till utseende och väsen, men det fanns också mycket gemensamt.
När jag tänker tillbaka på dem, är det ett v i s s t n å g o t, som tillhörde dem båda och som verka- de så tilltalande på oss skolflickor.
En liten episod från denna kväll minns jag äfven, emedan den framkallade stor munterhet, ej minst hos hedersledamöterna.
Vid pantlösning blef en af föreningsmedlemmarna dömd till att besvara några s. k. samvetsfrågor.
En af dem löd: " Hvad är det som du tycker mest om hos fröken S? "
Fröken S. var den afgående lära- rinnan.
Rädd att man skulle tro, att hon fäst sig endast vid dennas yttre skönhet, som verkligen var mer än vanligt tilltalande, svarade hon: " jo, det a l l r a, a l l r a innersta! "
Det var den första ungdomens friska tjusning, som låg öfver dem båda.
De sågo båda lifvet ljust, varmt och rent, och man liksom kände, att de ville göra det bästa möjliga af allt.
Denna läng- tan och sträfvan efter skönhet och fullkomlighet var så stark hos dem båda, att de liksom togo oss med i sina egna försök.
) ag har sällan i mitt lif känt mig så märkbart f ö r a s framåt.
Visser- ligen var det just under genombrottsåren, då en utveckling i den ena eller andra riktningen mera tydligt framträder, men så mycket gynnsammare var det att just då få stå under en sådan led- ning.
När jag tänker på hvad hon som klassföre- ståndarinna var för mina kamrater och mig, blir det klart för mig hvad en lärarinna, och äfven en ung och oerfaren sådan, verkligen k a n vara för sina elever.
Utom det att hon skötte sin un- dervisning förstklassigt, så att vi verkligen kände, att vi l ä r d e oss något, var hon på många sätt som en andra mor för oss.
) ag tänker, att de flesta mödrar skulle vara tacksamma att få en sådan hjälp, när det gäller deras små yrhäftor i den mången gång så ytterst svåra och ömtåliga öfvergångsåldern.
Säkert är, att det behöfs ett särskild!
handlag och en ej så liten psykologisk skärpa, och hos vår kära " klassmor " förenades dessa egenskaper i ovanligt hög grad.
Under lektionerna i naturkunnighet, som var hennes hufvud- och älsklingsämne, gåfvos sär- skildt rika tillfällen att så att säga " ta fatt " på lifvet och söka göra oss förtrogna därmed.
Det blef också verkliga högtidsstunder.
Särskild!
minns jag det året vi höllo på med människokrop- pen, lag vet inte hur lång tid man i allmänhet anslår för denna viktiga del af ämnet, men sä- kert är, att ej enda timme under hela året var öfverflödig.
Det vore onödigt att återge några detaljer från dessa lektioner, helst som nog hvarje lärarinna i detta ämne upptar ungefär samma saker.
Men öfver det hela hvilade h e 1 g d, och detta kom- mer jag att vara tacksam för under hela mitt lif.
Enkelt och okonstladf talade hon om lifvets my- sterier, såsom endast en verkligt fin och god män- niska kan göra det.
Aldrig kände vi, att hon an- såg oss för små eller outvecklade att förstå nå- got, som rörde vår egen kropp, " den helige endes tempel, " och så gaf hon oss oförbehåll- samt sin kunskap och sin rena, ljusa blick på üfvet.
Till gengäld fick hon våra små förtroenden, både när det gällde det ena och det andra.
Till och med under ferierna lågo vi i ständig bref- vaxling, och återseendets glädje va~ alltid stor vid terminens början under de fre år vi voro anför- trodda i hennes vård.
Hon lät oss aldrig förstå, att vi besvärade henne, och jag är likväl öfvertygad om att vi måste gjort det ganska ofta.
En enda gång minns jag, att hon på grund af hufvudvärk nekade oss att följa med till skridskobanan, men vi voro grymma nog att tigga och käxa, tills vi fingo vår vilja fram.
Något, som beredde oss synnerligen stort nöje, var en liten förening, som vi bildade i femte klass Fru Ingeborg Wikström.
Sveriges äldsta bokhandlare.
FVANSTÅENDE PORTRATT ÅTER- ger dragen af seniorn bland de svenska bokhandlarne, fru Ingeborg Wikström, som för helt kort tid se- dan ingick i sitt 81:sta år.
Ingeborg Wikström föddes i Sala den 27 april 1835.
Genomgick Frizellska flick- pensionen i Stockholm och gifte sig 1857 med grossh.
Fredrik Wikström i Waldemarsvik, samt blef änka 1899.
Snarare genom en tillfällighet än till följd af en direkt önskan fördes hon in i bok- handelsfacket.
Det var också med mycken tvekan hon 1889 öfvertog bokhandeln af företrädaren.
Men saknade hon den direkta fackkunskapen, så var hon i stället utrustad med ett klart hufvud.
Den goda uppfosran hon åtnjutit, kom henne nu väl till pass.
Trots sin höga ålder och sviter af ett svårare benbrott för något år sedan kan hon alltjämt deltaga i göromålen i sin affär.
Som ett talande bevis härpå kan nämnas, att fru Wik- ström äfven detta år själf gjort upp sina redo- visningar.
Allmänt aktad och omfattad med varm sym- pati af alla, som närmare känna hennes goda och flärdfria karaktär, går hon mänskligt att se, en ljus Iefnadsafton till mötes — och den har hon redligt förtjänat.
och som vi gåfvo namnet " Septemberblomman. "
Den sammanträdde en gång i veckan eller hvar fjortonde dag med s. k. små sammanträden, och några gånger i terminen hade vi större och hög- tidligare sådana.
Dessa skilde sig från de före- gående däri, att till dessa inbjudits de nämnda lärarinnorna, som voro föreningens enhälligt uf- korade hedersledamöter.
Vi samlades då i hem- men, som turvis upplätos för ändamålet.
Allra roligast var det, när man själf hade turen och fick ta emot sina kära fröknar.
Under aftonen förekom då sång, musik, deklamation, uppläsning af små själfförfattade uppsatser m. m.
Kaffe- drickning hörde naturligtvis också till — det var ju i landsorten!
Stor var sorgen, då den sist komna af dessa två lärarinnor efter ett par år lämnade skolan för att tillträda en plats i Stockholm.
" Om jag bara f i n g e för mamma, så skulle jag klä ' mig i s v a r t klänning! "
förklarade en af flickorna, en liten ljus eterisk varelse.
Men hennes mamma tillät det lyckligtvis inte.
Om mammorna varit litet mera efiergifna, kanske vi uppträdt i svart allesammans!
Nu gingo vi i våra vanliga kläder med våra ovan- - 383 - Det är en sällsynt stor lycka, då barn, under de kritiska år jag nu berört, bli omhändertagna af sådana, som förstå både det ystra, uppsluppna skrattet, mången gång alldeles omotiveradt, och de våldsamma, obehärskade utbrott af smärta och sorg, äfven dessa skenbart utan djupare orsak, hvilket allt hör brytningsåren till.
Det händer ofta, att flickan, och naturligtvis äfven gossen, bedö- mes synnerligen hårdt under denna besvärliga tid.
Man glömmer tyvärr stundom att räkna med både de fysiska svårigheterna och de djupa, öfverväl- digande intryck, som ett första, allvarligt uppvak- nande till lifvet hos somliga naturer medför.
Tröskeln, som leder från barnkammaren, är ofta hög och visst inte så lätt att komma öfver.
Här behöfvas det vaksamma ögat, den mjuka men fasta handen och det för lifvets mångahanda förstående, varma och kärleksfulla hjärtat!
MARIA ALMÉN.
Sommartealer och student- sång.
JURGÅRDEN BLIR BESTAMDT vackrare år från år eller också ser man med alltmera förälskade blickar på dess försommarfägring, som un- der de nu inträdda junikvällarna be- rusar vandraren med färger och dof- ter från en uppsvensk vegetations hela rikedom.
Och midt i detta sommarparadis har Albert Ranft öppnat sitt lilla gula Thaliatempel med en riktigt munter fransk fars, " Kvinnoröfvaren ", af Georges Berr, hvarigenom nöjet att företaga en Djurgårdsfärd kan i mån af behof inriktas såväl på natursvärmeri som på betraktandet af parisa- ren Garidels otillåtna förbindelse med den förtju- sande Odette.
Farsen har särskildt en mycket kvick och fyndig andra akt, och den nya artist- ensemblen, som i sommar skall bära programmet, fy efter allt att döma blir det mycket långvarigt, är förträffligt kvalificerad för en lätt sommardra- matik.
Hvarken herr G ö s t a E k m a n som den älskvärd!
otrogna Garidel eller herr V i c t o r L u n d b e r g i den påtvingade kvinnoröfvarens skepnad kunna motstås, och fruarna R a n f t och C h r i s t i e r n s o n brista minsann ej vare sig i fägring eller lif.
Så nog är Djurgårdsteatern sau- verad för en tid framåt.
En glad bekantskap i annan form, en återupp- Iifvad bekantskap nämligen, har varit Lunds stu- dentsångförenings konserter i Auditorium och Vasakyrkan.
Lundensarne sjunga insmickrande, deras basar äro påfallande mjuka och varma i klangen och körens nyanseringsförmåga stor.
Pro- grammen upptogo både gammalt och nytt, allt lika kärt att lyssna till, och herr l o h n F o r s e l l sjöng solopartierna, så att åhörarnas entusiasm antog hart när vådliga former.
Men hvad vore en svensk studentkonsert utan entusiasm!
Som en vår utan blommor!
Apropos blommor, så var Auditoriums estrad denna gång klädd med blom mor och palmer.
Det fog sig bra ut och bör bli tradition.
ARIEL.
£ N E R A S M E D P E R S I L J A O C H S E R V E R A S TILL SMÖRGÅSBORDET.
T W I N D S O R S O P P A (F. 6 PERS.).
1 K G.
KALFLÄGG, 1 LIT.
V A T T E N, 2 T S K.
SALT (1 0 G R.)
, 1 M O R O T, V ROTSELLERI, 4 P E R S IL J E S T J Ä L K A R.
1 V S M S K.
SMÖR (30 GR.), 4 MSK. '
MJÖL (40 G R.)
, 1 UT.
BRUN BULJONG, SALT, 1 T S K.
SOCKER (5 G R.)
, C A Y E N N E, F / A D E L.
M A D E R A E L - LER S CHERRY.
B E R E D N I N G: KÖTTET TVÄTTAS VÄL I KALLT VATTENJ TORKAS OCH HUGGES I S M Å BITAR, SÄTTES P Å I D E T KALLA V A T T N E T, S O M FÅR L Å N G S A M T K O K A U P P OCH S K U M M A S V Ä L.
SALTET, D E ANSADE, S Ö N D E R S K U R N A RO T S A K E R N A.
S A M T PERSIL- JAN LÄGGAS I, O C H A L L T S A M M A N S F Å R KOKA SAKTA OMKR. 3 T I M.
K Ö T T E T T A - GES U P P, S P A D E T SILAS, S K U M M A S V Ä L OCH M Ä T E S — BÖR VARA V 2 U * - SMÖR O C H M J Ö L FRÄSAS 2 M I N.
, S P A D E T O C H D E N HETA OXBULJONGEN SPÄDAS P Å, O C H SOPPAN FÅR K O K A UNDER RÖRNING 5 MIN., HVAREFTER D E N AFSMAKAS M E D KRYDDORNA OCH VINET SAMT SERVERAS M Y C K E T V A R M M E D ÄGGSUFFLÉ.
O M S Å ÖNSKAS, K A N KÖTTET SKÄRAS I SMÅ S T R I M L O R O C H SIERVERAS I S O P P A N.
I Jduns ärade fiaffårs~ | I prenumeranter j: - - = ERINRAS FÖRNYA VÖRDSAMT OM VIFCFETI AFAFF PRENUMERATIONEN, S / jj UNDVIKAS.
TIDNINGENS Jduns SÅ REGEFßUNDNA I GOD ATF TID |j AFßROFT EXPEDIERING jl MÅ jl jj värdefuåa UFDEFAS TIFF jufnummer 8 • • • 1 E g o d t munvatten?
KORNFLINGOR • • • i.
Försök eljest!
• KÖKSALMANACK REDIGERAD AF ELISABETH ÖSTMAN-SUNDSTRAND.
INNEN, AF SLISABETH ÖSTMANS HUSMO- DERSKURS I S T O C K H O L M.
FÖRSLAG T I L L M A T O R D N I N G F Ö R V E C K A N 1 3 — 1 9 J U N I 1915.
SÖNDAG.
F R U K O S T: SMÖRGÅSBORD; S P A R R I S O M E L E T T; M J Ö L K; - K A F F E ELLER T E MED SCONES.
M I D D A G: WINDSOR- S O P P A; S J Ö T U N G A Å LA F L O R E N T I N E; T I M - BAL M E D APRIKOSSÅS.
MÅNDAG.
F R U K O S T: SMÖRGÅSBORD; HAFREGRYNSGRÖT M E D M J Ö L K; Ä G G; KAFFE ELLER TE.
M I D D A G: GRYFCSTEK M E D GRÖNSAKER OCH STUFVADE MAKARONER; RABARBERKOMPOTT MED.
GRÄDDE.
TISDAG.
F R U K O S T: SMÖRGÅSBORD; HRÄCKKORF M E D ÄGGRÖRA; M J Ö L K; KAFFE ELLER TE.
M I D D A G: G O D BULJONG UTAN KÖTT M E D GRÖNSAKER; STUFVADE ABBORRAR M E D P O T A T I S.
ONSDAG.
F R U K O S T: SMÖRGÅSBORD; H A F R E G R Y N S G R Ö T M E D M J Ö L K; SILLSÅS M E D P O T A T I S; KAFFE ELLER T E.
M I D D A G: PUDDING AF KÖTT O C H RISGRYN M E D SÅS (R E S T E R F R Å N M Å N D A G) N Y P O N S O P P A M E D G R Ä D D E O C H SKORPOR.
T O R S D A G.
F R U K O S T: SMÖRGÅSBORD; S K I N K A Ä LA H A L L M A N M E D FÖRLORADE ÄGG OCH STEKT POTATIS; MJÖLK; KAFFE ELLER T E.
M I D D A G: GRÖNSOPPA M E D MJÖLK; PLÄTTAR M E D SYLT.
FREDAG.
F R U K O S T: SMÖRGÅSBORD; H A F R E M J Ö L S V Ä L L I N G; S T E K T FÄRSK STRÖM- .I 3 STRANDMOSSA S J Ö T U N G A Å L A F L O R E N T I N E (F. 6 P E R S.)
.
3 SJÖTUNGOR P Å OMKR. 5 H G.
S T.
, 1 M S K.
SALT (1 5 G R.)
.
TILL K O K N I N G: 1 V A M S K.
SMÖR (30 GR.), 4 VA D E L.
FISKBULJONG.
S P E N A T: 3 H G.
SPENAT, 2 VA M S K.
SMÖR (50 GR.).
SÅS: 4 D E L.
HOLLANDAISE.
TILL G A R N E R I N G: 1 2 RÄKSTJÄRTAR, 2 — 3 TRYFFEL, PERSILJA.
B E R E D N I N G: SJÖTUNGORNA URTAGAS, SKÖLJAS V A L O C H T O R K A S; FENORNA K L I P - P A S BORT.
E N D J U P SKÅRA SKARES M E D E N S P E T S I G K N I F LÄNGS EFTER R Y G G B E N E T PÅ BÅDA SIDOR, O C H FILÉERNA SKÄRAS FÖRSIKTIGT FRÅN B E N E T, SÅ A T T D E E J GÅ SÖNDER.
D E LÄGGAS M E D SKINN- SIDAN M O T E N SKÄRBRÄDA, O C H KÖTTET SKARES FRÅN SKINNET.
GÄLARNA KLIP- PAS BORT, OCH HUFVUDET, BENET OCH DET HVITA SKINNET SKÖLJAS V Ä L, O C H HÄRPÅ KOKAS BULJONG.
FILÉERNA I N - GNIDAS M E D SALTET O C H FÅ LIGGA P Å HVARANDRA 1 TIM., HVAREFTER D E ÅNYO TORKAS M E D F I S K H A N D D U K OCH KOKAS E K S T R Ö M S 5 — 8 M I N.
I FISKBULJONGEN.
SPEISGARAITYR Kr.
I: 50.
Ansjovis i Ostronsås Erkändt bästa inläggning.
Föi * ftnsmaftavet OXYGENOL- SALV2V Med vätesuperoocid mmm S P E N A T E N F O R V A L L E S I LÄTT.
S A L T A D T V A T - TEN, F Å R R I N N A A F, V R I D E S I E N D U K.
ÖHE.BR0 R [N-TFFTN ' FFLBRI * HACKAS GROFT, K O K A S I SMÖRET OMKR. 20 M I N.
O C H U T B R E D ES P Å BOTTNEN AF E T T AFLANGT SILFVERFAT.
FILÉERNA LÄGGAS D Ä R P Å, 4 D E L.
H O L L A N D A I S E HÅL- LES Ö F V E R, O C H A N R Ä T T N I N G E N G A R N E R A S MED RÄKSTJÄRTAR, TRYFFELN, SKUREN I SKIFVOR OCH PERSILJA.
SERVERAS M E D FOR METALLER.
SMÅ KOKTA, MJÖLIGA POTATISAR.
GÖS- FILÉER K U N N A T I L L A G A S P Å S A M M A S Ä T T.
D.
B.
C.
Flytande PutskrSm DET, NUMERA FÖRNÄMSTA IHVETEMJÖLET Profva den och Ni använder aldrig någon annan.
Fås öfverallt MING M E D P O T A T I S; KAFFE ELLER T E.
M I D D A G (VEGETARISK): MANNAGRYNS- T I M B A L (F. 1 2 PERS.).
4 Ä G G, 3 H G.
KROKETTER M E D S P E N A T; GRÖNSALAD M E D SOCKER, 60 GR.
SMÄLT SMÖR, 260 GR.
CITRON; ÄPPELPAJ M E D GRÄDDE.
H V ETEMJÖL, 3 T S K.
BAKPULVER, 1 KKP LÖRDAG.
F R U K O S T: SMÖRGÅSBORD; GRÄDDE.
HAFREGRYNSGRÖT M E D M J Ö L K; A G G; KAFFE T U N N Mitts s v a g a b a n n BÖRA il T I L L F O R M E N: ' V 2 M S K.
S M Ö R (10 ELLER T E.
M I D D A G: LEFVERBIFF M E D GR.), 2 M S K.
STÖTTA SKORPOR.
A P O T E K E T V A S E N S STÄRKANDE JÄRNPREPARAT POTATIS; SOPPA P Å TORKAD FRUKT.
TILL F Y L L N I N G: 5 DEL.
VARMT, » FERROL ».
DESS ANGENÄMA S M A K GÖR LÖST Ä P P L E M O S.
TILL G A R N E R I N G, M A R Ä N G - ATT D E T M E D LÄTTHET TAGES.
A P T I T G I F V A N D E RECEPT: M A S S A: 3 Ä G G H V I T O R, 1 0 5 G R.
FLOR- Ö K A R D E T H A S T I G T K R O P P S V I K T E N.
P Å ALLA S P Ä R R I.
S O M E L E T T (F. 6 PERS.).
SOCKER.
A P O T E K TILL 2 K R.
fl.
S T U F N I N G: 1 BURK OMELETTSPARRIS B E R E D N I N G: ÄGGEN O C N SOCKRET (V * LIT.
), 1 M S K.
SMÖR (2 0 G R.)
, 3 RÖRAS V A T I M.
, D Ä R E F T E R T I L L S Ä T T A S D E T MSK.
MJÖL (30 GR.), V A DEL.
SPARRISSPAD, SMÄLTA, M E N AFSVALNADE SMÖRET, H V ETE- 3 D E L.
G R Ä D D E, S A L T, H V I T P E P P A R.
.SOC- rn] Ö L E T, S O M BÖR VARA VÄL SIKTADT KER.
MED BAKPULVRET,.
OCH GRÄDDMJÖLKEN.
O M E L E T T: 4 Ä G G, V * T S K.
SALT, S M E T E N OMRÖRES V Ä L, HÄLLES G E N A S T I V I T S K.
SOCKER, 3 D E L.
G R Ä D D E.
SMORD, H Ö G TIMBALFORM O C H GRÄDDAS TILL P A N N A N: / M S K.
SMÖR (1 0 I ORDINÄR UGNSVÄRME (OMKR. 200°) TILLGÅNGAR: GR.).
OMKR. 1 T I M.
, ELLER TILLS K A K A N V I D 2,100,623:19 B E R E D N I N G: S M Ö R O C H M J Ö L F R Ä - P R O F M E D V I S P K V I S T K Ä N N E S TORR.
K A - K A S S A B E H A L L N I N G 13,183,575:92 SAS 2 M I N.
, S P A R R I S S P A D E T O C H G R Ä D - K A N U P P S T J Ä L P E S, F Å R K A L L N A O C H U R O - BLIGATIONER DEN SPÄDAS P Å UNDER RÖRNING, O C H H Å L K A S, SÅ A T T VÄGGAR O C H B O T T E N F A S T I G H E T E R O. INVENTARIE * - 5, 1 0 3, 8 9 9: 7 3 SÅSEN FÅR K O K A 5 M I N.
SPARRISEN ENDAST ÄRO 2 C M.
TJOCKA.
K A K A N REVERSER M O T SÄKERHET ... 62,159,754:79 L Ä G G E S I, O C H S T U F N I N G E N F Å R E T T U P P - F Y L L E S M E D Ä P P E L M O S E T, O C H E T T L O C K V Ä X L A R 35,114,779:49 KOK SAMT AFSMAKAS M E D K R Y D D O R N A.
AF D E T S O M SKURITS UR K A K A N LÄGGES K R E D I T I V - O. L Ö P A N D E RÄK- NINGAR 12,336,298:39 TILL O M E L E T T E N VISPAS ÄGGULORNA V Ä L ÖFVER.
HOS INHEMSKA BANKER ... 1,222,832:37 MED S A I T O C H SOCKER.
G R Ä D D E N TILL- Ä G G H V I T O R N A V I S P A S TILL H Å R D T S K U M, » U T L Ä N D S K A B A N K E R ... 3, 0 8 9, 7 7 3: 3 5 SÄTTES, O C H SIST NEDRÖRAS D E TILL F L O R S O C K R E T, S O M BÖR VARA SIKTADT, Å ANDRA RÄKNINGAR H Å R D T S K U M SLAGNA Ä G G H V I T O R N A.
O M E - NEDRÖRES 3,988,876:36 FÖRSIKTIGT I ÄGGHVITESKUM- L E T T P A N N A N U P P H E T T A S OCH SMÖRJES V Ä L M E T.
MARÄNGMASSAN SPRITSAS GENOM MED SMÖRET.
ÄGGSTANNINGEN HÄL LES G A R N E R I N G S T R A T T Ö F V E R K A K A N, S O M D Ä R - KRONOR 138,300,413:59 I, O C H O M E L E T T E N GRÄDDAS I V A R M EFTER SÄTTES I N I U G N A T T F Å VACKER UGN (OMKR. 260°) - E&gt;EN U P P S T J Ä L P E S GULBRUN FÄRG.
SERVERAS V A R M, ÖFVER- PÅ.
SMORDT LOCK, STUFNINGEN L Ä G G E S ÖST M E D V A R M APRIKOSSÅS, FÄRGAD RÖD PÅ D E N E N A HALFVAN, OCH D E N ANDRA M E D KARMIN.
HÄLFTEN V I K ES ÖFVER.
— STUFNINGEN TIMBALEN K A N Ä F V E N GLASERAS U T - K A N Ä F V E N LÄGGAS P Å E T T R U N D T F A T, V Ä N D I G T M E D S TARKT H O P K OKAD PURÉ OCH O M E L E T T E N STJÄLPES ÖFVER.
— G A R - AF A P R I K O S E R, FÄRGAD RÖD M E D K A R M I N (75 GR. T O R K A D E APRIKOSER, 3 D E L.
V A T - TEN, 3 M S K.
SOCKER, 45 GR.), O C H FYL- LAS M E D V I S P A D G R Ä D D E, B L A N D A D M E D P U R É A F F R I S K A J O R D G U B B A R ELLER H A L - LON S A M T SOCKER (3 D E L.
EXTRA T J O C K GRÄDDE, V A LIT- B Ä R, 5 0 GR. SOCKER).
R U N D T O M K R I N G T I M B A L E N GARNERAS M E D VISPAD GRÄDDE O C H HELA BÄR.
S O i EHHUSET RAUHE?
A.-B.
KORD S I KA KOMPANIET, REGER N I GSGATAN.
I ' Prenumerera genast!
| Försök j Vet Ni att 1 ^ ä S / S t e k t gröt 1 • G a h n e l i i j • af S V A L Ö F S • • 1 är ett utomordentligt snabbkokande FILIALER P Å A L L A STÖRRE P L A T S E R.
AF HVIT MOLL M E D | | AF FA PRENUMERANFEI.
Världsberömda.
SINGER C:0 SYMASK N I S AKT E I BOLAG Fabrikanter: Dordi, Bäcksin &amp; C:os A.-B.
GÖTEBORG.
Sydsvenska Kredit Aktiebolagets ställning den 31 maj 19) 5.
1 SKULDER: 2 Stockholm.
Regeringsg.
32.
Detalj &amp; Eng ros.
Damernas paradis.
Är Skandinaviens största firma för Sidenvaror, Sammet, Spetsar, Band, Ylle- och Bomullstyger, Damunderkläder, finare Tricotage, Handskar, alla slag.
Landets största detalj-Damskrädderi.
P. D-Korsetter, Damkonfektion, Lyxbeställningsafd.
2 h \ upp.
Populärafd.
i tr. Profver &amp; kostnadsförslag franco.
Priserna erkändt lägre än i utlandets Sidenhus.
AKTIEKAPITAL RESERVFOND DISPOSITIONSFOND PENSIONSFOND DEPOSITIONS O. KAPITALR.
SPAORKASSERÄKNING GIRO- O C H LÖPANDE RÄKN.
POSTREMISSVÄXELRÄKN.
... TILL I N H E M S K A BANKER ... A F UTLÄNDSKA BANKER INS.
A ANDRA RÄKNINGAR KRONOR 16,000,000: — 5.600,000: — 200,000: — 227,709:26 59,902,535:64 32.610,585:04 14,084,108:71 1,576,888:37 1,826,338:83 1,748,003:58 4,524,244:16 138,300,413:5 » vid tillredandet af Puddingar, Bakverk etc. utan att kvalite- ten försämras, om Ni använ- der färre ägg och 1 stället G R Y T S T E K (F. 1 2 PERS.).
2 KG.
BENFRITT IRMANLÅR, 2 H G.
S P A C K, 2 H G.
F L O T T Y R, 1 M S K.
SALT (1 5 G R.)
, V I T S K.
HVITPEPPAR, 3 M S K.
MJÖL (30 GR.), I V A H T.
K O K A N D E BULJONG, 1 LAGERBLAD, 10 HELA K R Y D D P E P P A R K O R N, 2 RÖDLÖKAR.
B E R E D N I N G: K Ö T T E T TORKAS M E D EN D U K, URVRIDEN I HETT V A T T E N, OCH S P Ä C K A S, H V A R E F T E R D E T B I N D E S, E J FÖR HÅRDT, M E D SEGELGARN, FÖRUT D O P P A D T I H E T T V A T T E N, S Å A T T D E T FÅR V A C K E R FORM.
FLOTTYREN UPPHETTAS I E N JÄRN- GRYTA (E J FÖR S T O R), K Ö T T E T BRYNES D Ä R I P Å A L L A S I D O R, TILLS E N V A C K E R BRUN SKORPA BILDATS, D Å D E T UPPTAGES OCH BESTRÖS M E D SALTET.
ELOTTYREN U P P H Ä L L E S, O C H G R Y T A N GNIDES UR V Ä L MED HVITT PAPPER.
STEKEN ILÄGGES ÅTER, BESTRÖS M E D MJÖLET O C H BUL- JONGEN S A M T KRYDDORNA, O C H D E SKA- L A D E L Ö K A R N A T I L L S Ä T T A S.
D E N FÅR D Ä R - EFTER S A K T A S T E K A, M E D TÄTT SLUTET LOCK, 3 V 2 — ^ T I M.
O C H V Ä N D E S NÅGRA GÅNGER M E N SPÄDES E J.
S T E K E N S K Ä -: ES, LÄGGES U P P P Å V A R M T F A T, G A R N E - &lt; - 384 - RITTIRM TILLAGAS MYCKET BIL - LIGAN, bli dock LIKA NÄRANDA N I D SAMMA UTSÖKTA VÄLSMAK.
V å r a Maizena- recept tillsändes Eder gratis och franko om Ni insänder ett brefkort med påtecknadt namn och adress till Corn Products Co., Afd.
K, Holmens Kanal 9, Köpennamn.
SALT- ELLER SYLTGURKA ANVÄNDAS.
PUD- I SÅ FALL HVILKA?
HUR PASS STORA DINGEN KAN GÖRAS ENKLARE GENOM ATT FORDRINGAR FÖR ATT KOMMA IN OCH ANVÄNDA FLOTTYR I STÄLLET FÖR SMÖR HUR MYCKET KAN MAN BERÄKNA FÖRTJÄNA PR MÅNAD?
TILL HVEM ELLER HVILKA OCH UTESLUTA ÄGGEN i RISET.
SKALL MAN VÄNDA SIG FÖR ATT MÖJ- SKINKA Å LA HALLMAN (F. 6 LIGEN BLIFVA ANTAGEN I EN DYLIK?
N: R 20.
HUR SKALL EN UNG FLICKA PERS.).
V2 KG.
RÖKT SKINKA, 3 DEL.
INRÄTTA SIG I STOCKHOLM, SÅ ATT 65 TJOCK GRÄDDE.
KR.
PR MÅNAD RÄCKA TILL ALLT: KLÄDER, BEREDNING: SKINKAN SKARES I TUNNA SKIFVOR, OCH SVALEN BORTSKÄRES HUSRUM ETC, NÄR MAN EJ KAN HUS- NÄTT.
EN STEKPANNA UPPHETTAS LÅNG- HÅLLA SJÄLF.
UPPRIKTIGT TACKSAM FÖR SJÄLFFÖRSÖRJANDE.
SAMT, SKINKAN LÄGGES I OCH BRYNES SVAR ÄR VACKERT PÅ BÅDA SIDOR SAMT UPPLÄGGES PÅ VARMT SERVERINGSFAT.
PANNAN URVIS- PAS MED GRÄDDEN OCH SÅSEN FÅR ETT UPPKOK SAMT HÄLLES ÖFVER FLÄSKET.
GRARNERAS MED PERSILJA OCH SERVERAS EVAS UPPLEFVELSE.
MED FÖRLORADE ÄGG ELLER STEKT PO- FÖR IDUN AF LINNEA.
TATIS SOM FRUKOSTRÄTT.
(FORTS.) KÄRLEKEN OCH INTRESSET FÖR KALLET MANNAGRYNSKROKETTER (F. 6 KOM DEN UNGA LÄRARINNAN ATT ÖFVERSE PERS.).
1V2 DEL.
MANNAGRYN (114 GR.), MED MYCKET, T. EX.
DE STORA BRIS- 1 MSK.
SMÖR (20 GR.) „ 6 DEL.
MJÖLK, TERNA I BOSTADEN OCH ÅTSKILLIGA AN- GLADES ÖFVER DERAS TILLVÄXT OCH UT- HVARJE PAR STAMPLADT 1 ÄGG, 1 TSK.
SALT (5 GR.), 1 TSK.
DRA SKOLFÖRHÅLLANDEN, SOM VORO LÅNGT VECKLING, SÅ VÅRDADE EVA SIN KÄRA SOCKER (5 GR.), 1 — 2 TSK.
RIFVEN OST.
IFRÅN TIDSENLIGA.
DET VAR EN MYC- SKOLA.
FRÅN UPPFOSTRANS SYNPUNKT MED OFVANSTÅENDE VARUMÄRKE TILL PANERING: 2 MSK.
MJÖL KET EFTERBLIFVEN FÖRSAMLING, HON RÅ- VAR DET BÅDE RÖRANDE OCH INTRESSANT (20 GR.), 1 ÄGG, V2 TSK.
SALT (1Vs gr-), KAT BLI MEDLEM AF.
ALLTING GICK EF- ATT SE, HUR DESSA HALF VILDA, OKUN- FINNAS I A L L A VÄLSORTERADE 1 TSK.
MATOLJA, 1 Va DEL.
STÖTTA SKOR- TER GAMMAL SLENTRIAN, OCH INFÖRAN- NIGA BONDBARN UNDER EN MILD, MEN POR.
DET AF NYA, FÖRBÄTTRADE METODER VÄCK- FAST HAND SÅ SMÅNINGOM FÖRVANDLA- S Y B E H Ö R S - M A N U F A K T U R - &amp; KORTVARUAFFÄRER.
TILL KOKNINGEN: 1 KG.
PALMIN TE DEN STÖRSTA OVILJA.
EN UTPRÄGLAD DES TILL VÄLARTADE OCH KUNSKAPSTÖRS- ELLER VÄXTSMÖR.
GIRIGHETSANDA HÄRSKADE I SAMHÄLLET TANDE ELEVER, SOM PÅ EXAMEN FRITT BEREDNING: GRYNEN LÄGGAS I OCH FÖLJAKTLIGEN ÄFVEN ETT OFANTLIGT OCH HURTIGT KUNDE REDA SIG I GANSKA RAS MED.
GRÖNSALAD ELLER PERSILJA OCH " BRYNES I SMÖRET I EN STEKPANNA, KÖT- KRÅNGLIGA ÄMNEN OCH MÅNGEN GÅNG SEFVERAS MED GRÖNSAKER, POTATISKRO- TET ILÄGGES OCH BRYNES VÄL, KRYD- SIKT, ÖFVERSPOLAS MED KALLT VATTEN SMÅSINNE.
DAS OCH BLANDAS MED DEN KOKANDE OCH FÅ AFRINNA.
EN KASTRULL SMÖRJIES KETTER ELLER STUFVADE MAKARONER.
MAN HADE TILL VALSPRÅK: » DET ÄR BRA, VISADE PROF PÅ STOR BEGÅFNING.
MED V2 MSK.
AF SMÖRET, MJÖLKEN SOM DET ÄR » OCH MOTSATTE SIG DEMON- EN ANNAN LJUSPUNKT VAR INSPEKTÖ- SÅSEN SILAS, SKUMMAS VÄL, FÅR KOKA SÅSEN ELLER BULJONGEN.
IHOP, OM DEN ÄR FÖR TUNN, ELLER RISGRYNEN SKÖLJAS MED KALLT IHÄLLES OCH FÅR KOKA UPP, GRYNEN STRATIVT ALLA REFORMER, HUR BERÄTTI- REN,.
EN FIN RAR GAMMAL HERRE, SOM SPÄDES, OM DEN ÄR FÖR TJOCK, OCH VATTEN, SKÅLLAS I HETT VATTEN, PÅSÄT- IVISPAS, HVAREFTER GRÖTEN RÖRES MED GADE DE ÄN MÅNDE VARA.
DETTA MOT- SÅ VÄL FÖRSTOD ATT UPPSKATTA HENNES TILLSÄTTES MED LITET GRÄDDE.
TAS I DEN KOKANDE MJÖLKEN OCH FÅ SLIEF, TILLS DEN TJOCKNAT, DÅ DEN FLYT- STÅND VÄCKTE HELT NATURLIGT EN VISS ARBETE OCH SOM VAR EN FADERLIG VÄN KOKA MJUKA, DÅ DE UPPHÄLLAS, BLAN- TAS ÖFVER SVAGARE ELD OCH FÅR SAKTA MISSTÄMNING HOS EVA, SOM GÄRNA VILLE FÖR BÅDE BARN OCH LÄRARINNA.
INSPEK- OKA OMKR. 20 MIN., UNDER DET DEN FÖRA UNDERVISNINGEN FRAMÅT PÅ ETT TÖRENS ANKOMST BRUKAR ANNARS ICKE PUDDING AF KÖTT OCH RIS- DAS GENAST MED DET KALLA SMÖRET K OFTA OMRÖRES.
G-RÖTEN UPPHÄLLES, BLAN- SÅ HÖGT PLAN SOM MÖJLIGT, MEN HON HÄLSAS MED NÅGOT STÖRRE JUBEL.
HAN GRYN (F. 6 PERS.) - V2 KG- BENFRITT, OCH FÅ AFSVALNA.
DE UPPVISPADE ÄGG- DAS GENAST MED RESTEN AF SMÖRET BESLÖT ATT ICKE GE SIG UTAN TÅLIGT ANSES VANLIGEN FÖR EN STRÄNG HERRE, G U L O R N A T I L L S Ä T T A S JÄMTE SALTET, O C H STEKT ELLER KOKT KÖTT, 1 — 2 RÖDLÖKAR, CH FÅR AFSVALNA, HVAREFTER DET UPP- OCH IHÄRDIGT STRAFVA MOT MÅLET OCH INFÖR HVARS GENOMTRÄNGANDE BLICK 4 MSK.
SMÖR (80 GR.), 2 TSK.
SALT SIST NEDSKÄRAS DE TILL HÅRDT SKUM O VISPADE ÄGGET, KRYDDORNA OCH DEN SÅ SMÅNINGOM ÖFVERVINNA DE STYRANDES DEN SKICKLIGASTE LÄRARINNA KÄNNER SLAGNA ÄGGHVITORNA.
(10 g T.)
, V2 TSK.
HVITPEPPAR, 3 — 4 RIFNA OSTEN TILLSÄTTAS.
ETT FLÅTT FAT DEL.
STEKSÅS ELLER GOD BULJONG.
EN PAJFORM SMÖRJES MED SMÖR OCH SMÖIRJES MED SMÖR, MASSAN UTBREDES KÖLD OCH OVILJA MOT DET NYA, GODA FRUKTAN, MEN EVAS INSPEKTÖR VAR ETT ANGENÄMT UNDANTAG FRÅN DENNA REGEL.
EIS: IV2 DOI.
RISGRYN (150 GR.), BESTRÖS MED STÖTTA SKORPOR.
KÖTTET DÄRPÅ, BESTRYKES MED LITET SMÖR FÖR INOM SKOLVÄRLDEN.
GAMLE, FILOSOFIE DOKTORN, SOM 1 V * UT.
MJÖLK, 1 MSK.
SMÖR (20 GR.), OCH RISET LÄGGAS HVARFTALS I FORMEN, ATT EJ TORKA OCH FÅR STÅ 2 — 3 DEN UPPMUNTRAN, HON DAGLIGEN FANN DEN .ÖFVERSTA HVARFVET SKALL VARA RIS, SOM TIM. ATT KALLNA.
MASSAN DELAS DÄR- I SINA ELEVERS KÄRLEK OCH FLIT, I DERAS INNEHADE INSPEKTÖRSBEFATTNINGEN INOM 2 ÄGG, 1 TSK.
SALT.
DISTRIKTET, GENOM MÅNGÅRIG ER- TILL FORMEN: V2 MSK.
SMÖR (10 BESTRÖS MED STÖTTA SKORPOR.
PUD- EFTER I MINDRE DELAR — HVARJE DEL STRÄFVAN EFTER ATT TILLÄGNA SIG SIN FARENHET I HADE SKOLANS TJÄNST KOMMIT TILL DINGEN GRÄDDAS I UGN OMKR. 30 — 40 BÖR VÄGA OMKR. 35 GR. — HVILKA AFHÅLLNA SKOLFRÖKENS LÄRDOMAR OCH GÖ- GR.), 2 MSK.
STÖTTA SKORPOR.
DEN UPPFATTNINGEN, TT RÄDSLA OCH B-E REDNING: KÖTTET SKARES I MIN.
SERVERAS MED STEKSÅS ELLER SMÄLT RULLAS AF LÅNGA PÅ MJÖLADT BAKBORD.
RA SITT ALLRA BÄSTA FÖR ATT VINNA TVÅNG ENDAST SKADAR A UNDERVISNINGEN.
TUNNA SKIFVOR ELLER HACKAS FINT (MA- SMÖR.
KROKETTERNA DOPPAS I DET HÅRDT VIS- HENNES BIFALL, STÄRKTE HENNE I DEN- VIDSYNT OCH ÄDEL OCH AF EN SÄLL- LES EJ).
LÖKEN SKALAS, HACKAS OCH I STÄLLET FÖR LÖK KAN FINT HACKAD PADE ÄGGET, BLANDADT MED MATOLJAN NA FÖRESATS.
LIKSOM EN TRÄDGÅRDSMÄSTARE MED SYNT NOBEL KARAKTÄR, VILLE HAN, ATT OCH SMAKSATT MED KRYDDORNA, RULLAS DÄREFTER I DE STÖTTA OCH SIKTADE SKOR- ÖM OMSORG VÅRDAR SINA PLANTOR OCH LÄRARNE SKULLE KÄNNA SIG SOM FRIA PORNA OCH FÅ LIGGA 1 TIM. ATT HÅRDNA.
DE KOKAS GULBRUNA I HET PALMIN ELLER VÄXTSMÖR OCH LÄGGAS PÅ SUGPAPPER ATT AFRINNA.
SERVERAS MED SPENAT.
^kuitaroch^trumßor.
mm-mmm PRIMA KVAUTE!
% \ BÄSTA UTFÖRANDE!
Svenska Havregryn äro de främsta i världen Järnvägsförbindelser: c KAIttARÖ A X A Ö Sq5dSa) 1 portion gröt kostar c:a 2 öre.
Köp Originalpaketer!
FÖRNÄMSTA VITA STÄNGTVA, ÄR £ s a s!
™ 9 e n B A | S A M I S K A Aseptintvål s GULD-CACAO I VIDSTÅENDE FÖRPACKNING SÄLJES ÖFVERALLT = 1 H E K T O 4 5 Ö R E — - BENNOS - FOTO-MAGASIN A tr DROTTNINGGATAN * tr O - STOCKHOLM 1J - Förstklassig affär för amatörer.
.... .... Tre illustrerade praktverk •••• •••• •••• FRÅN P.
A.
Norstedt &amp; Söners förlag: Ett 300-äi * igt Vasaminne, BREFVÄXLINGEN MELLAN GUSTAF II ADOLF OCH EBBA BRAHE.
UTG. AF Cawf Magnus Stenbock.
17o NUMRERADE EX. PRIS 25 KR.
Poi * ti * ättmålai * en Lorens • • ••• ••• •••• •••• Pascn d. y.
•••• •••• •••• •••• HANS LIF ORH KONST.
AF • • • • • • • • •••• Sixten Stwömnom » 500 NUMRERADE EX. PRIS 30 KR.
DEN MEST INGÅENDE UNDERSÖKNING AF LORENS PASCHS LIF OCH KONST SOM BLIFVIT GJORD.
Skånes dekorativa Gr * egoi * Paufsson.
250 NUMRERADE EX. PRIS 20 KR.
» EN MÄKTIG o h.
SKÖNT UTSTYRD VOLYM FÖR DE F4S OCH KRÄSNAS UPPBYGGELSE. » AUGUST BRUNIUS I SVENSKA DJGBL.
•••• •••• •••• •••• •••• •••• •••• •••• •••• •••• •••• •••• •••• •••• •••• •••• •••• n •••• •••• •••• konst NNDER TIDEN FÖR DEN IMPORTERADE RENÄSSANSENS UTVECKLING TILL INHEMSK FORM.
AF FRÅGOR TILL KRISTIANIA, LÄ TIMMAR FRÅN STOCKHOLM, 7 TIMMAR FRÅN GÖTEBORG, 13 TIMMAR FRÅN MALMÖ.
FRÅN KRISTIANIA BEKVÄMA JÄRNVÄGSFÖRBINDELSER MED Guldbrandsdalen OCH Valdres, DÄR UTMÄRKTA TURISTHOTELL FINNAS.
•••• •••• •••• N: R 111.
BER HÄRMED NÅGON AF IDUNS VÄLVILLIGA LÄSARINNOR GIFVA EN FULLSTÄNDIG BESKRIFNING PÅ EN VANLIG TVÄTT SAMT ÄFVEN GARDIN- OCH YLLE- TVÄTT.
MÅNGÅRIG PRENUMERANT.
N:R 112.
SOM VI OM SOMRARNA ^BO GANSKA AFSKILDA PÅ LANDET, VORE JAG TACKSAM FÅ ETT RÅD OM HURU BÄST SYSSELSÄTTA 10-ÅRIG GOSSE MED NÅGOT BÅDE NYTTIGT OCH ROLIGT.
ERIKS MAMMA.
N: R 113.
VAR SNÄLL OCH SÄG MIG: HVILKA ÄRO FORMERNA OCH TIDEN FÖR TÄFLINGSSKRIFTENS INLÄMNANDE TILL SVEN- SKA AKADEMIEN?
TACKSAM PRENUMERANT, N: R 114.
VORE TACKSAM FÅ UPPLYS- NING OM HVILKA FÄRGER SOM ÅTERKASTA DET MESTA LJUSET.
FRÅGAN GÖRES I OCH FÖR VAL AF TAPETER TILL ETT RUM, SOM JAG ÖNSKADE SÅ LJUST SOM MÖJLIGT.
MAN BEDRAGER SIG JU OFTA I IFRÅGA.
* - VARANDE HÄNSEENDE, DÅ T. EX. RÖDT, SOM JU KAN TYCKAS GIFVA RUMMET ETT NOG SÅ LJUST OCH GLADT UTSEENDE, DOCK LÄR UPPSLUKA OCH BEHÅLLA ETT STORT KVANTUM LJUS.
SOL- OCH LJUSÄLSKARE.
N:R 115.
KAN NÅGON AF IDUNS LÄSA- RINNOR GIFVA RÅD ÅT EN MODER?
HAR EN ADOPTIVDOTTER, NU TIO ÅR, SOM VI HAFT SEDAN HON VAR 3V2 ÄR.
HON VISADE REDAN SOM LITEN ETT MYCKET SVÅRT HUMÖR, OCH VI HAFVA FÖRSÖKT MED BÅDE GODT OCH ONDT ATT FÅ HENNES SINNE BÖJDT OCH HOPPATS ATT HON SKULLE BLIFVA BÄTTRE MED ÅREN, MEN HON HAR TYVÄRR BLIFVIT SÅ SVÅR OCH NÄSTAN OMÖJLIG ATT UPPFOSTRA I HEMMET, LYDER HVARKEN FAR ELLER MOR OCH EJ ENS I SKOLAN IAKTTAR HON LYDNAD.
SOM HON ÄR ENDA BARNET OCH VI ÄRO FASTADE MED MYCKEN KÄNEK VID HENNE, SKY VI ICKE NÅGRA KOSTNADER FÖR ATT FÅ HENNE VÄL UPPFOSTRAD.
HON HAR ETT MYCKET GODT FÖRSTÅND OCH LÄTT FÖR ATT LÄRA NÄR HON VILL, MEN LIKGIL- TIGHET FÖR SKOLAN, MUSIK OCH ALLT ARBETE GÖR SIG MER GÄLLANDE DAG- LIGEN OCH AMBITION SAKNAS ALLDELES; VANARTIG ÄR HON DOCK ICKE.
HVAR FINNES DET NÅGON LÄMPLIG PENSION ELLER SKOLA, SOM ÅTAGER SIG SÅDANT BARNS UPPFOSTRAN, FRÅGAR BEKYMRAD MODER?
MÅNGÅRIG PRENUMERANT.
N: R 116.
PÅ HVAD SÄTT SKALL EN OGIFT DAM (TYSKA), SOM I 20 ÅR VIS- TATS I SVERIGE, KUNNA ERHÅLLA SVENSK MEDBORGARRÄTT?
LAÜLA.
N:R 117.
TILL HVEM BÖR MAN.
VÄNDA SIG, OCH HVILKA VÄGAR BÖR MAN GÅ, FÖR ATT KUNNA ERHÅLLA SINNESSJUKA ELLER NERVSJUKA PERSONER TILL INACKOR- DERING I SITT HEM?
ATT ANNONSERA GÅR EJ, DET ÄR FÖRSÖKT.
KAN NÅGON RÅDA MIG?
PRIVAT.
N:R 118.
HVAR SKALL EN TJÄNARINNA UNDER EN MÅNAD KUNNA GENOMGÅ KURS I JUNGFRUS SYSSLOR SAMT ENKEL MATLAGNING?
VETGIRIG.
N:R 119.
FINNES I STOCKHOLM NÅGRA SÅNGKÖRER, I HVILKA MAN FÅR BETALT, - 385 - (Kristiania — Bergen) GÅR GENOM NORGES MEST storslagna högiiäl ' slandskap OCH ÄR SNABBASTE VÄGEN NED TILL Vestlandets fjordar.
TÅGEN MEDFÖRA restaurant- OCH ut- siktsvagnar.
Resetid 12 timmar.
TILL Trondhjem 23 TIMMAR FR. STOCK- HOLM OCH 15 TIMMAR FR. KRISTIA.NIA.
BROCHYRER OCH UPPLYSNINGAR GEN.
" Tra- fikdirektören, N o r g e s Statsbaner ", KRISTIANIA.
människor, utan annat tryck än det, deras eget samvete å l a d e dem.
Därför var han också välkommen, hvart han kom i skolorna.
Fösta gången han besökte Evas skola hvar en strålande vinterdag.
Den gamla, syndafulla jorden var insvept i en skinande, hvit mantel, och rimfrosten gnistrade som äkta pärlor mot granarnas mörka barr.
Sjöarna lågo blankfrusna, väntan- de på lätta, stålskodda barnafötter, och ö f v e ^ alltsammans hvälfde sig en högblå himmel.
Inne i skolsalen rådde djup tyst- nad.
Barnen sysslade med stilöfnin- gar, och Eva gick mellan raderna af.
ljusa och mörka, nedböjda huf- vud, öfvervakande det hela, medan hon ibland log för sig själf vid tan- ken på ett hr_ef, hon f å t t för några dagar sedan.
Det var från modern och innehöll underrättelse om, hur föräldrarne snart skulle komma och hälsa på henne i » råttboet ».
Eva hade därför sökt fiffa upp sitt hem så g o d t sig göra lät, och an- skaffat en hel d e l nya, t r e f l i g a sa- ker, för a t t föräldrarne skulle finna råttboet så angenämt som möjligt.
Just som hon tänkte härpå, hör- des p l ö t s l i g t klangen af bjällror g e - nom den klara, skarpa vinterluften.
Som på kommando höjdes allas blickar och riktades nyfiket mot fön- stret — D e t är mamma och pappa, tänkte E v a och skyndade ut alldeles lagom för att se en herre i päls stiga ur släden.
Men det v a r ' i n g a l u n d a Evas pappa, utan en v i l d t främmande, äldre herre som nu kom uppför trappan, och E v a hajade t i l l, vid det en aning g e - nomfor hennes s j ä l: » Det är inspek- tören, tänkte hon, och j a g som glömt rätta d e senaste skrifböckerna. » Nu skulle hon v ä l f å!
Farbror doktorn, som han senare blef kallad, såg e m e l l e r t i d inte alls farlig ut.
Han hade de vackraste, milda, blå ögon, h v i t t hår och röda kinder, och han log med faderlig vänlighet mot den unga lärarinnan och s a d e: » Jaha, j a g är inspektö- ren, och d e t t a är skolfröken, som de säga här på landet, och l å t oss nu gå in och höra på den förhopp- ningsfulla ungdomen! » Evas hjärta, som en stund, bild- likt taladt, suttit i halsgropen, kom nu på sin rätta plats igen vid detta hjärtliga t i l l t a l, och det d r ö j d e icke heller länge, förrän barnen, som i början helt naturligt voro l i t e t skyg- ga, fattade förtroende för den gamle, rare l u r r n och lika käckt och fri- modigt som annars i hvardagslag be- svarade de framställda frågorna.
Far- bror doktorn var f. ö. en solskensna- tur, som intet kunde rubba ur jäm- vikten.
Inte ens smedens långe Anders, som var den dummaste i skolan och på frågan om exempel på rofdjur svarade » hönsen », kunde fördärfva in- spektörens goda humör.
Tvärtom skrattade han så g o d t åt denna förklaring, att allesammans fingo en rolig stund, tack vare Anders.
De anmärkningar han sin p l i k t lik- mätigt måste göra, ty som man v e t, är intet mänskligt fullkomligt och allra minst en landsskola, framställ- des i så mild form som m ö j l i g t, och Eva var själaglad öfver d e t oför- modade besökets l y c k l i g a utgång.
En stund senare sutto hon och farbror doktorn vid kaffebordet i Evas för- mak.
; Den gamle herrns spejande blick for granskande omkring i rummet, liksom v i l l e han af helhetsintrycket bilda sig ett omdöme om den unga kvinnans personlighet.
Det var ett medelstort rum med hvit allmogemöbel.
Rundt omkring väggarne hängde Carl Larssons färg- glada taflor i hvita ramar m e d smal guldkant.
Där var » Lisbeth » och » T i t t u t » m. fl.
andra arbeten af hans friska soliga konst.
Man kände sig g l a d och hemvarm, bara man t i t t a d e på de taflorna.
' t Den forskande blicken g l e d ifrån dem öfver t i l l böckerna på skrif- bordet.
Där lågo bl.
a. Selma L a g e r l ö f s Kristuslegender och Gösta Berlings saga, i broderlig endräkt med Penn- skaftet och Helena Nybloms sagor.
Farbror doktorn log i skägget vid denna åsyn, och i d e t han pekade på Pennskaftet, sade han humoristiskt: » Äfven du, min son Brutus — —: — » Från d e t t a var öfvergången t i l l den kvinnliga rösträtten omärklig och Eva var mycket belåten med att doktorn, ehuru l i t e t tveksam om företagets utgång, dock ingalunda var någon motståndare till den kvinnliga röst- rättsrörelsen.
— Innan han tog af- sked, hade han lofvat Eva att fälla ett g o d t ord hos skolrådet, för de för- bättringar hon v i l l e genomföra, och det var med en känsla af segergläd- je, hon såg den gamle, snälle herrn fara sin väg.
Hvad allting nu skulle bli bra, när inspektören var hennes van och med- hjälpare.
Men människan spår, och Gud rår.
Icke långt efter denna händelse in- träffade å t s k i l l i g t, som kom Eva att inse, att om landet har sina behag, så har d e t också sina stora obe- isynnerhet för ensamboende lärarin- nor.
En afton satt hon i allsköns ro vid skrifbordet, sysselsatt med att för- bereda sig t i l l morgondagens lektion, då det började knacka på fönstret m i d t emot, först sakta, sedan hår- dare.
En sekund lyssnade Eva andlös, fullständigt skräckslagen, sedan tog hon mod t i l l sig och drog upp rull- gardinen.
E t t skäggigt, grimaserande mansan- sikte var tryckt mot rutan, och ett par vilda ögon blickade in i hennes.
Med ett skrik ryckte E v a ned rull- gardinen och for bort i rummets mör- kaste körn, där hon blef stående med båda händerna tryckta mot sitt hårdt klappande hjärta.
N å g o n gick med smygande steg rundt omkring huset, och Eva erinrade sig ångest- fullt, att skafferifönstret satt l å g t nere och saknade dubbelfönster.
A t t ropa på hjälp var ej lönt, ty intet hus låg så nära, att dess innevånare skulle ha hört henne.
D e t fanns en- dast en, hon kunde ropa t i l l.
Denne ende var Gud, och t i l l honom bad hon ur djupet af sitt ångestfulla hjärta om räddning, bad så, som hon endast bedt ' en gång förut i sitt lif, nämligen då modern låg sjuk, och d e fruktade för henues lif.
Gud hörde hennes bön äfven denna gången, ty så småningom bortdogo stegen, och a l l t blef tyst, men Evas lam- pa brann hela natten.
FÖR B I L D A D, helst af färs van dam med något kapital finnes tillfälle t i l l inbringande, själf ständig verk- samhet grundad på fabrikation och försäljning af en intressant, ny pa- tenterad damartikel.
Sv.
med ref. emotses t i l l » Lönande f ö r e t a g 15 », Stockholm C. f).
r.
Hennes nervsystem fick.
en sådan chock af detta äfventyr, att hon flera dagar efteråt spratt t i l l v i d det minsta buller och ryste från hufvud t i l l fot.
A f naturen modig och tapper v i l l e hon ej f l y vid de första, större besvärligheter, som mötte henne, utan beslöt att v i d t a g a vissa försiktighets- åtgärder för sin t r y g g h e t.
FÖr t i l l f ä l l e t fanns e m e l l e r t i d ingen kvinnlig hjälp eller sällskap att få, utan Eva måste vara ensam som förut.
D e t kändes visserligen kus- l i g t ibland, då hon tänkte på, d e t som skett, men hon försökte slå ifrån sig det o h y g g l i g a minnet så mycket som m ö j l i g t.
Rumsfönstren förseddes med luc- kor, som kunde skjutas för invän- d i g t om kvällarne, och då ingenting höides af på en tid, slog sig E v a t i l l ro igen som om ingenting händt.
Litteratur- och musikstudier uppto- go helt~ hennes l e d i g a stunder och ersatte bristen på bildadt umgänge, ty sådant var mer än tunnsådt i den- na lilla afkrok af välden.
Men E / a var nöjd ändå.
I skymningen, när björkvedsbrasan h e l t muntert sprakade i kakelugnen och r e f l e x e n från den flammande härden g ö t ett varmt, purpurfärgadt skimmer öfver det lilla arbetsrummets anspråkslösa furumöbler, öfver för- äldrarnes kabinettporträtt i den g y l - lene ramen på skrifbordet, och där bredvid ett annat af en ung man i studentmössa — som icke var Evas bror, bruka.de E v a sitta nedkrupen på braskuddarna och drömma.
Ifrån detta, hennes e g e t lilla rike ', gingo tankarna mot nya, stora mål, som hon såg hägra för sin inre blick.
Redan nu en i l e d e t av d e själf- försörjande kvinnorna, såg hon sina medsystrars strålande anleten och jublande segerfröjd, när träldomens ok tagits från deras skuldror, och de blifvit fria medborgare i staten med lika lön för lika arbete, lika stort ansvar, men också lika stora rättigheter.
PRENUMERERA PÅ IDUN!
Under II J u n i, J u l i o c h A u g u s t i IL K A T R I N E L U N D S S J U K H E M emotta- ger nerv- och sinnessjuka kvinnliga patienter.
Förfrågningar besvaras af Fröken Caroline Lennwall, adr.
K a t r i - nelund, Gallerupsvägen, Malmö.
Rt.
915.
* • •• dl II Iduns 11 55 Ö öppen:: Öfriga hvardagar 9 — A.
Lördagar kl. 9 — 5. :| •• •• • «at * e » * * «ti » «iit«itt » c » i ••«• » •«• » •••••••««••••••••••••••••••e« ' ••••••••••••••••••••••••••••••• ' •••••••••••a • • • • • • • • • * • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Mtt ••• ••••.
_.
• •••• 1 L Ä K A R E ca V i d a l l m ä n s \ ?agbvt, r&gt;«r \ &gt;S7sitct, ö v ^ r a n s t r ä n g - l i n g och sömnlöshet.e \ s A.
B.
P H A R M A C I A, STOCKHOLM | Kontroll-nr: PROFESSOR A.
V E S T E R B E R G.
är hvarför Y v y - t v å l e n blir mer och mer berömd och efterfrågad.
Endast den som en gång användt Y v y - t v å l e n, v e t hvarför han ej an- vänder andra toalett-tvålar.
Damer och herrar, som sätta värde på ungdomsfriskhet och ett vackert y t t r e, uppnå d e t t a genom ständigt bruk af den med förskönande par- fymer och välgörande ingredienser tillverkade Yvy-tvålen.
Kungl.
Hofleverantör.
Y v y - t v å l e n är den mest fulländade toalett-tvål, som kan åstadkommas t i l l så l å g t pris, a t t den kommer t i l l användning i hvarje hem.
Katalog på begäran.
Y v y - t v å l e n är t i l l v e r k a d på särskild för denna t v å l utmärkt metod, med tillsats af de mest utsökta essenser på d e t t a område samt med stöd af FOK S T O C K H O L M S V I S T E L S E uthyres vetenskapen, under noggrannaste be * under sommaren t i l l en eller t v å pers. aktande af hygienens fordringar.
fullt möbl.
rum och kök med telef., Y v y - t v å l e n erhålles för 50 öre pr gas, W.
C.
Sv.
: » Vasastaden », Iduns exp.
E l e g a n t genomsydd damlägsko i am.
styck i hvarje välsorterad affär från läst af svart chevreau, snör 6:70, I S Ö D E R M A N L A N D, 2 km.
från sta- Y s t a d t i l l Haparanda.
brun samma sort 7:20, 3 par franco.
tion uthyres t r e f l i g vinterbonad bo- Insänd storleksnummer!
Nordisk Post- stad om 5 rum och kök samt g o d förskottsaffär, Örebro.
fruktträdgård, nära å och sjö.
Hyra 480 kr.
Fru E. Sandström, Lännäs.
TRÄDGÅRDSMÖBEL MODELL " R E K O R D " MYR STEDT STERN » &amp; A.-B.
STOCKHOLM.
DAMER.
ÖSTERL N I i ULR K I SSONS TEKN.
FABRIK, YSTAD.
oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo føYg ooooooooooooooooooo.woouwoouceoeeoo » .. oo90.eo.ooo l Hvar skall jag tillbringa min sommarsemester?
LUDVIGSBORGS PENSIONAT.
Här- l i g t läge i skogrik trakt, nära Ring- VID M Ä L A R E N.
Pensionat F a g e r - sjön, rekommenderas.
T e l.
Höör 58 B. Emilia Paulsson.
udd har utmärkta strandbad och skogspromenader.
Begär prospekt af K o n d i t o r Lundevall, Enköping.
/ Sthlms omgifningar: / BREFLÅDA Expedition / Dalarne: FURUDALS PENSIONAT.
Gammal bruksherrgård i o Dalarne.
Skogrik, hög trakt, (230 m. ö. h.)
v i d Ore ä l f.
Jakt o. fiske.
Rek.
såsom utm.
r e - kreationsort.
Uppl.
Sv.
Tur.-fören.
e l l e r fru G.
W u t t k e, Furudal.
R i k s t.
Furudal 2 0.
Värmland: V I D S I L J A N kan inackordering erhål- las för längre eller kortare t i d hos Fru Anna Landberg, Vikarbyn.
M o - derata priser.
D O K T O R I N N A N V I L M A ERIKSSONS hvilohem, beläget 15 min.
skogsväg från A r v i k a.
Inackorderings-pris 3 kr.
pr dag, 70 å 80 kr.
för mån.
A d r.
är Högås.en, A r v i k a.
REDAKTIONENS BREFLÅDA.
— ff — V i beklaga, att d e t omöjligt att bereda plats.
H — g.
Bättre måste det vara.
Leila.
Om manuskriptet önskas A Västkusten: returaeradt, torde porto insändas.
V — g.
M ö j l i g t att någon vid t i l l - B Å S T A D S H A F S B A D.
Pensionat » V i l l a f ä l l e kan användas.
E. J — - XL.
K a n ej användas.
Strandhem », 20 m. från Båsitads järn- Silvia Ealkhorn.
Manuskrip- vgS ' t.
V i d hafvet, i n t i l l badhusparken.
tet har anländ t.
Mod.
pris.er.
Skjuts möter v i d alla tåg.
Rikst.
79.
F I S K E B Å C K S K I L Restaurant Utsikten rekommenderas.
Vördsamt A n n a O l s s o n.
/ Skåne i MÖLLE-KULLEN, Hotell Elf vers on.
Rikstel.
9 och 26.
Johan E l f v e r s o n.
T O B E K O W på Skånes västkust.
God inack.
erhålles för 70 kr.
pr mån., 2:50 pr dag, d e l a d t rum.
Fru F o r s - berg, Kungsg.
18, M a l m ö.
/ Jämtland: UNDERSÅKER, västra SVARDSJÖ H V I L O H E M erbjuder hvila H e d i n s Pensionat och hemtrefnad i lugn, vacker trakt deras .. af Dalarne.
N ä r m a r e meddelar fröken L y d i a Johnson, Svärdsjö.
Riks 29.
• VÄLKÄNDA PENSIONATET DET / Småland: M a r i e l u n d adr.
Gagnef v i d Dal- älfveji och Grådafallen, 2V2 km.
fr. järnvägsstation.
Pris 85 kr.
pr månad.
Rikst.
14 C. SOLBERGA P E N S I O N A T, adress S o 1- Martha Silfverhielm.
b e r g a, å småländska höglandet, 280 m. ö. h. i skogrik, vacker trakt, 30-ÅRIG F L I C K A F R Å N B L E K I N G E rekommenderas.
IV2 km.
fr. stats- frågar om någon af Iduns läsarinnor banestation, 15 min.
jvg.-reaa fr. v i l l e i juli mån.
t i l l b r i n g a omkring N ä s s j ö station.
14 dagars semester i Dalarne och Värmland tillsammans med henne, TRISHTJLTS H v i l o - och R e k r e a t i o n s - som på d e t t a sätt söker ett jämn- hem, Landsbro, Rikstel.
3 (Småländ- å r i g t t r e f l i g t sällskap för angenäma ska höglandet, 850 m. ö. h.)
, m o t t a g e r dagac i Leksand och t. es.
å Lång- sommargäster.
inackordering pr månad: banshyttans pensionat i Värmland?
Hel enskildt rum kr.
95 — 90, Är tacksam för svar inom 8 dagar deiadt » » 80: —.
under adress » 30-årig Blekingsflicka », Pr d y g n » 3:50 — 3: —.
Karlskrona p. r.
EN ANNONS UNDER OF VANSTÅENDE RUBRIK, 10 MM., KOSTAR ENDAST Kr.
2: — pr gång LIKVID I POSTANVISNING.
TEXTEN KAN LÄMPLIGEN SKRIFVAS Å POSTANVISNINGSBLANKETTEN.
- 386 - Jämtland.
rekommen-
19 iv - Å G I - ev F e L n IC A ågo ö n nsk lö ar n, m t ts fritt i familj Hushållselev v re R, h t c, h K n p o la b e t a l a n d e, e r h å l e r f ö r m å n l i g e l e v - s o m j ä l p o s ä l s k a p.
G e g a å n t p v la a ts vi m d g. br till unns » re s a ta d u » r, an H g ve i tlan S d m å a l n d a.
n r. darbetsläiarinneseminarium.
nom h K O ä n d aldrig o r i g i n a l b e i y g Stickade Silkeskoffor S r o B a p.
u A n.
de rv isa d n n y s börja e r x e p. i f. m us b ik.
.
Svar till utan e n d a s t AFSKRIFTER » K.
», I u v. från Kr.
14: —.
när Ni s v a r a r p å a n n o n s om Förest å m nderska för att sömnadsat e I ljé: sta U sy N s G &amp; e L ls Ä R A R N I N A der ön f s k r a r rna p.
assa S n v d a e r A l l a Färgsfällningar.
A l l a Storlekar.
ledig plats.
ä t n i n g u n e i e fullt k o p e t e n t f ö r e s t å k l a s s e n s a t e l j é (ä f v e n f ö r f l i c k k l ä d till - » L ä r a r i n n a », Västerås p.
r.
Nu inkomna hos in r) iträ s d a e m t, e m rh ed ål e fö r rm m åg y a cke att ha r- n M d E - DELÅLD.
DAM, prakt., plikttrogen, EX. JUK å S r K lig Ö e T n ER A om erh.
Svenska fast plat n s d.
a ga b l m e n tä t pt.
fö L Sjuks-köterskebyrån, ön S LÖO, S g K en m e d r sfö s r t e o s r t, e el rfa re m nh et h, jälp ö a n r s im k. ia pla i ts sk s ö om J. F. HOLTZ å n l i g a n s l n i n g 1: s t a s e S v a Göte- h u.
e d t i - H.
M. Drot n n till » M.
N.
», S v e n s k a A n n o n s b y r å n, borg, Hvitfeldtsgatan 8. s e l n a f e t t h e m, h e l s t p r ä s t h e m, i g e n s öteborg.
V s r ter till götl.
» S P m lik å t ro lö g n e e n an r., or ev. in n g n a o.
ns- Hofleverantör.
STOCKHOLM, N I i F si Ö tt DD mo T d Y e S K A å,, l k u o n m p r e t is en t i att, m u u to G m S y v ä a », sp N d.
A r s m d e v a s i k Brunkebergslorg 5 - Siora Nygatan 35 J u n g f r u, fri s k o c h d u k t i g b r å n, G ö t e b o r g.
oc ö h st engelska, få ts r ko p la lats på in la st n u d n e d t,.
kunn g i m g s n tr i y n k g n, in b g a, kn e in r g, ål e k r on g - 1 5 JU p L å — I la 1 nd S EP a T t.
t ö lä n s s a k. m un g y lä n r g a S r r e in U n D a ENT, undervisningsvan, önskar Sturegatan 8 T.
y s k a.
h i l i t en p r i v a se r s v t e i rin g oc a h h tla h B e a - la h ts T p e t e d S v a r till » E x a m i n e r a d » u n d e r n a p l a t s o s Fru H i l m a e r g e n d l, re.
S in v f a o r rm till ators » N p n- Un lj, g, s b n s.
k S a t., r G » u F itt Ad.
vivr T e o » r, g, Al S m.
lm Ti.
d m d e o r - t s fritt ildad vista ty t s a i S af ve re rig s e pek 2V2 tabel år fa- i adr.
Stock S - ofielund, BjÖrnlunda.
R.
T.
Björn b - i a o.
mm v ar iv en ».
, lat b s ox u 28, n n r g o A v n s r t.
K th m mi o a m s a k m holm S., f. Gu v m.
ae b. li Annonsbyrå, ___ lunda 31.
V ä s b y E N 2 0 R S F L I C A, s o m g e n o g å t e n o. s m m a f i l j s å s o m säl s k s a k p a o.
h j ä l p åt b a r n e n, m e d h v i l k a t y 8 kl. e l e m e n t a r l ä r o v e r k o c h v i s t a t s I får D S I fö P O N E N T H E M v i d b r u k i N o r r l a n d L Ä R A R N I N A ö n s k a r a n d e r s o m m a r m å n.
t a l a t s, ä r 1: s t a juli i å r l e d i g fr e å r n et t h a l f t å r i T y s k l a n d, ö n s k a r u n d e r r ik., kom m an d is e ning lä s s v å a r n se lä m in in a n rie bild., p u l p a s å t m si od i ers fam ilj lp.
som Sva g r uv till ernan » t Lär o a c - h d e n n a • p l a t s, v a r f ö r h o n n u s ö k j u l i — a u g.
k o m m a i t r e flig f a m i l j m u s u n d e r v r a r a h h j ä l i k n a n d e a n s t ä l n i n g h o s a k t n i n g s v ä r d d e an d m et o, t h fritt elst v d iv ä r r e - ung d o m so f m inne h s j, äl r p fö n r a », Strömstad p. r. p o la b t s s b.
erg V sg id a.
tan Ny 3 a 4, Ina S c th k. lm - By in k s o m p a e d te e n r t m a e t d t fö re d s e tå k in u g rser i l a fami l j.
A r k u n n g i i s ö m n a d o.
h a r t t v a r a k.
rån, Ja- fullt i vä k o n t v ä f n u n r v i s n E N M E D E L Å L D E R S s t a t s t j ä n s t e m a n - ästa An rek.
frå e n ch öteb s o ä rg l s.
kap lst i » M nä h ik e a te lis n k », a n f aänka önskar mot fritt vivre som b d.
ste S o v r a i, r e till rhål » e M r.
a N ns in v g U å N, oc F R i I n S t K, ss B Ä T TRE F L a IC tla K g A,., b få a h r r n ö - f s n te a n till ita B rg, fö Vi re l g a åen V d e e stra p, lats Jö.
n- Svar S.
var He till u r s. » t, äl n S ensk till a o G s ä l s k a p o c h h j ä l p m e d f ö l j a ä l d r e k p r la G h r e e r a d af m n k ö p n i g ^ H ö ö r p. r.
A n n o n s b y r å n, G ö r t e b o r g.
d å am ba e d l e o r rt.
he S r v re.
t. å » G re la s d a lynt e stels e.
r. FAMILIEN PÅ LANDET 15 juli ng f b a a m ilj å i 6 Sal år) t- att », l er Gä v fl i e p TILL s j m b ts a te den (2 o p e r h n r o s s., s u k 1 r e n m j m ä ö h u s m d e ö t a h m e t.
S v a r e l e r m la.
nd fö s r or bi ten som vi lja ku s lå i s f ig U e e N D t, ER ön S O M M lä A r R L O n FV ET, pla 1 ju i li — 1 2 n 1 na A n RS läm SL p Ö lig JDLÄ R s A tä R l N I n N A ö o n d s a kar b s a a n i n g.
G - e d l ö n e p r e t.
o. f o t o till » A r b e t s a m t i l s a l d.
af e n r s a y re p s k a r a r i n a t s f a m i l j • • Sveriges äldsta t y g.
S v a r till » E l i s a b e t h », B å s t a d p.
r. äf v.
e n k l.
m a t l.
e r b j u d e r &amp; g i e n n a i.
n m c o. ordentlig », Saltsjöbaden p. r. s o m s ä l s k a p o c h h j ä l p i h u s h å l e t.
ski c kl.
, u n d e r v i s n i n g s v. l ä r a r i n E L E V P L A T S f ö r bi l d.
, al l v.
fl i c ka, H U S H Å L L E R S K A ö n s k a r p l a t s h o s Ä r k u n n i g i e n k l.
s ö m n a d.
Fritt v i v r e S n v d ar er m ärkt S.
» F G in u as te aeli refe A re n n n s o e n r sby 19 r 1 å 5, » - och största - u e n l e g r her s re ena e re l.
er G fa od m ilj be till d. fin 1 nas aug.
o a m kr.
å 2 s 0 ju år, finn å e ld s erd a o t m t ti s l a tråda ge- ö n lb s y kas.
p. Sva r. r till » Sommar o l f », Gus- u adr.
m a t y g.
n s t k - o. f d e l n.
ä s e S t o c k h o l m, f. v. b.
S v a r till » P å l i t l i g », d I u n s e x p.
s törre A h n em S n to t. ck O ho r: 3.
» Al t B e Ä n T t T lig RE fl, ic H USH ö Å S G i, li o rden H \ FM t- fritt », non i sko d lm en.
ga S t. va 6 GYR.MASTIKDIT * EKTCR L I l s D k A D o F LICK A ön e s l k e a r r p la ts h s u om Specialfirma B d ka n r L s L k o ar c K k U p å N la N ts 1 a ten, U N G F R A N S Y S K A s ö k e s f ö r k o n v e r - s ä a p c h h j ä l p s o m s h å l s - j ä m v ä l u n d e r v i s n s a s n k a tn g ä l d r e f a m i l j e l e s t t s k ö t a frö k e g n å, t d h ä u r sh ju å n l s g f u ru rs.
fin ne k s u.
n H a ig r ge i - s at kor.
ion 2 S 0 tig ju to li — a g u s g ä u er erk pla o ts.
n d. u in g g e S n v a t rige vid i e fä l b d in o r tl t a,, nd k g o e lh n u » s, hå L l axå i h p. öst.
r.
Svar till » Pl l s ik ö t o - k v i n o m k Ä r n ä r i v e e r u fl s ic rp 2, 0 Kun n s g t e i n. för 2 skol- t r o ö m a r d.
, H h a a r nd f a b e t te inn sa e m t ft h l s i - SOM BARNFRÖKEN önskas plats S r 2 u 0 » tbed s i der till adr.
» Fr S. isk- Gu o m.
s j e k li gy A m AFL b O a N A s D E s LEV i PL S A th T l S finn S e v s ar l m ed ig B be- A R N K L Ä D E R s s y m ss n l i o ö r l s ru h h a p u l p a s t.
s hå S s fr. t v ik a u e n S a u n- na å r n u j k h u i m.
e d juli e l e r a u g.
i l i t en g o d f a m i l j i f a l j s o m s ä k a p o c h j ä l v a r n o n s b y r å, t o c k h o l m, f. v. b.
t P y o g s s t a s n k t r o.
re m ärk S u th n l nig e d a e d ss.
Ä n fv ä e r n het.
van Är vid någ o ä t d- t.
» Fam e j l i med e l m », d I uns exp.
f. v. k b.
m k f o t A g t neg » a H ta e n lst p. ele r. mentarb. », i l s e B ö r m n sp L Ä R A R N I N A, s o m a f l a g t s t u d e n t - d a b a r n.
ä s t a ref. k u n n a ä l m n a s LLV k A L få G I pla o t c s h k rklig h t us si h n å - l s- BACKFISCH-KONFEKTION examen, önskar plats i familj 15 fr. ju f n i ru ö t in n eh.
p e l x a p ts.
f. S v. var b till » Plikt- INACKORDERINGAR.
n f U a N d k G e fl, n ic A ka a r n R s d o y m — 2 9 aug.
e l e r e n del af n ä m n d a ti d.
DK t r o g e n », d I u n s.
.
r la ö i F ä i l a p r ä s t g å r, H e l s i n g - Svar till » A ».
, Häljarp p. r. n g d. o H c o h n b h ö u r sli v a be k s u t n i am m il a ag- N I sk A CKO R r DE R N I 1 G PÅ fli L c A NDE a T tt ö lä n- sa BARNSKODON ' U n g enkel och anspråkslös flicka n in g a a r m y n r m.
ig ar F je tl n a s f ö e n 4 - å r i g ka U N G F L I C K A, s o m g e n o m g å t h u s - k u n n g i i h a n d a r b e t e n, k n y p p l i n g o c h u t g ö r e s af f y r a e d e l m, af h v i l k a 18 R e g e r i n g s g a t a n.
ppfo till stras ».
Än S k v e a m r an m h å s l s k s a k r o p la lats och som är v h an usm vid ors hu v s e l. rk syssl., fn v ä a.
d p, lat ä fve i n fam någ ilj ot el e i r m t a t p lag n in g i-, o o c c h h ön- u v a e s nn t e ä r ro e. s Ref tud.
en te r.
D e s r s t u to t m fi h n- ref, » e.
d d I erf.
uns upp e g x.
p. ö n l 9.
h jä lp s k a r s a i s s e r n t u j ä n a m e d p o r ä t o c L i t e n l ö n ö n s k v ä r d.
S v a r till » 1 år », G O D N I A C K O R D E R N I G ö n s af fa- a ff 1 ä 5 r ».
, T d ac u k n sa m exp.
fö, r St s o v c a k r ho till » 1 v. äld juli ift om lö å n rd ev en, il kor F to Nosaby p. r. r lj e, i s b ta ild d ad el d e am i å go d n, de k v a ä s n d lig 1 9 I s l m, f. b. ras ppg till: Prästg ä rd r e i 1 ad a. resse- m i r p l a t, ä r v - er K V e IN N L l IG G s Y MNA S T k K I a D R I E K T ÖR I PRÄSTGÅRD l i g t h e m k a n e r h å l a s.
H e l s t i S m å P Å L I T L I G, O R D E N T L G I o. v ä l r e k o m.
(C n t r a i s t), o m b r u r v a r a vi d uti.
ö n s k a r 1 6 - å r i g g l a d, f r i s k o c h s t a r k l a n d.
S v a r m e d p r i s u p p g i f t till » P en- ÄKI.-BOL.
M.
B E N D I X, badort m h u s å ju l e n r gfru med i fi v n erk ligt l f j i.
na Sva b et jä yg e n n ska till fö lj m d a af i fa k m rig.
e e t n sta m a r gå frun til handa, deltaga s fl n ic l å n ka i io i när », Eksjö p. r. e r h p l a t s fami r m t e h e m m a, ö r k o m n.
al a f ö r e k o m m a n d e g ö r o m å l s a m t G.
ER N I GSGAT.
5 STUREGAT.
90 DROTTNINGG G D IN K. me k d an n e u rh t. ål as i vä g od t h. hem betyg o. foto till » 1 juli », Norr ^ k 1 ö 8 pi R n E g i AI.
sommar.
Svar: » A.
B. S. », d I uns exp.
ö f o ri g g t S få var n i h till ämt A a ug.
go K d je k l é v n in, nlig bi ro ld - O F ö rstk ref. l.
A hu C s m b ik ek m lig 0 STOCKHOLM.
n i n.
Ö r e b.
U N G B L I D A D F R A N S Y S K A e r h å l e r F L I C K A, s o m g e n o m g å t 8 kl. l ä r - F i n a; o d.
p r i s e r.
R s t e l.
1 46 2 us p la d ts erna som i D s a ä la l s r k n a e p.
S u v n a d r er me s d om m armå- ve r r k,, m e n d ska g r od p t lats sätt som och g v u a v n e a rnan v t id och e l e r skri f tl i g t till » G o d t h e m », d I u n a r e f.
b a n ö exp.
oc d h ress lön S e.
pr G et.
um till aeli » F ru E n ».
sbyr u n d S er tock- P L A T S S Ö K A N D E b a p r.
nfr f. öke v n.
.
b.
Svar till » 15 juni », d I uns S t u d e n t s k a FLICKA a A n n o å, e x ö n s k a r k o n d i t i o n u n d e r s o m m a r e n p s å kas FÖR ö n i n n a a n ck 12-ÅRIG o d rd e m rin e g å jäm lan fö d r e lig t i fami präs l t j holm, f. v. b. l a n d e t m o t 5 0 k r.
i m å n a d e n o c h U N G F L I C K A, s o m g e n o m g å t 8 - k l.
e l e r a n ä r d E N 2 3 Å R S F L I C K A s ö k e r p l a t s i fria r e s o r.
D e l t a g e r g ä r n a i n å g o n N I af FO G R ö M A T O R S T J Ä N S T E R f ö r m e d l a s l ä r o v e r k o c h ä g e r n å g o n u n d e r v i s n.
- h e l s t d ä r i n g a a n d r a b a r n f i n n a s gran å ot lan det, v d ä r v ju a n ra gfru b v m e ån ntsk i a de 1 t 915 h » u s A lig l a m.
.
S T va id r n till » S tu - o re ch a - u n v a e, rna ö n n t. sk R ar ef till hös F te r n ida pla Pal ts lin s, o d teb or y g r s å.
P S o tu s d ta e d n r t e k s å s rs: A r u b d e e ts n fö t- g r in - o n d e t s, hem att p m d ä r h o n k a n f å g o d o c h n o g f h fritt i v r e e &gt;, i n g s k o n t o t, g.
: Frk.
m e d l i n g s b S t ti lig l s h yn t åg lä o r t a ha si n g da o rb rd e n te in.
g, S p jä d lp e lig gö m i k o s m hus för fö M.
re H al s B s. » k, ola K, un G g ö s te ä b te o r. rg.
Svar till Gust.
Ad.
Torg, Sthlm.
kåren.
e t es oc s h a ti m n v.
a u r nkt- la n ro ed m å al l. l » a T a.
c n a » m s ro v r n a e r a fa n i l- » o m G t a u t b e d U » R.
W ».
, d I u n s e x p K V I N N L I G S T U D E N T, fullt f r i s k o c h 1 4 d a g a r till E 2 3, K a r l s k p.
r.
LA b T ild S ad SÖ fa KE R ilj 2 s 1 o - Å R1 h G sm l nd ska, anspråksl ö a s st fli s c o ka e - n d 1 håg aug.
för s y rket e, le e rh å ål e a r pote p k la e ts B Ä T t T R E FL k IC K A, i s tu om g l e n o m gåt af P m m jä a lp oc å h ä säl l n - - skar Enkel d m e o m v t i Ö p l a t s n u g e n sju l k - - I högt b e l ä g e n v a c k e r trakt f u l s ä n d i g u r s b e r k u o s v å r d o c h s k a p å t h u s m o r o c h b r n.
G e n o m Söderköp n i g s - k ö te tt rsk e e l e e le r v s e l k e h r us b itr S äd e r m v e id a s ä v e n k u n n i g i v a n l i g s j u k v å r d, ö n s k a r af S ö d e r m a n l a n d g å t t k u r s i b a r n a v å r d.
F a m i l j e m e d s a r e j u.
v a m o t s e TVÄTT FÖRESTÅNDERSKA.
p la.
ts fin i na h s em a tt s till köta » H s e ju klig tub p e e r le - rs m. on.
Fina betyg o. ref. Svar mä t r a k c t ks, n e o u j 20 d a a s ren.
nå Ä g fv ra e, n u e n m gdo a a r s ina tv c e k.
ne und.
i m om 14 nno d n a s g b a y r rå, und M.
a adr.
» C.
rb m B e f a t n i n g e n s å s o m t v ä t t f ö r e s t å n - Ref.
S v a r l s t » S m å ä l n d s k a », d I u n s e x p.
f. v.
b.
s m o m t a f g n å r », G u a e l i A m l ö.
d ers till fca a vi n d sök L u nds ledi h os m pi e ta d l t o il c t h räd a k s u y lo l svård », Ä h u s p. r.
_ O ^ MMARV S S I T E L S E ö n s k a s af 2 0 - å r i g h u s h å l s e l e v e x.
E n k e l t, r i s k t s o m ä r a n g e ng någ lä r r a arin å n rs a m e r d hög v re id ko h m p e tens bad, gymnastik, god kost.
Mo m fl s ic ka h e h ls o t m i p r ä ä r st u fa n m ilj m i n fin är n h e e s te.
o n c U B ÄT la T n R d E et FL IC K A a ö i ns a k. l eh i a et n t da hem hu a li,f, de B a - r- d k e o n nta l n: sta n ä s t k o m m a n d e juli.
D e n h p a k t i k ö g r e f S t o c k l d g d o p å d e l t a g l.
r a t a pri s.
Vi d, g m Fru E.
L e v i n, t il a ägg löne tg, ör 5 o 6 c 0 h 0 kr.
m te c la lats öns i ka fami r un l d ma » rfe K -.
S. », Vid Thyra R n tt s de so lta ga fam i ilje h us l d ig le a m. sys Vil- slo r fl i i e r. r k n s a ko p ö.
romål.
Sv.
t.
» Huslig 29 », d I uns Villig exp.
an a i mans å ld ed erst 1 e n f o te r u 2 1 r 0 hö jä å r in g j. er Sva s r om till Vill s e m m e m 0, 2 0 c h 4 0 » o / f ö j n g 1 7 - Å R G I E L E M E N T A R B L I D A D n o r r - d I u n s e x p.
f. v. b.
l i g b e t a l a.
S v a r till » A.
S.
», S t r ö f - D e s s u t o m t i l k o m m a n a t u r a f ö r m å n e r, n s ö d t - sk ko a mm frå o e d rr t - e he l m n r s ä k s a t r gård s v n e a ls - torp, Skåne.
b e s ra tå d en de rum af m 1 ed: sta up k p la v s ä s rm en n s n kos t, h r lä a m a s n kic i k g h lig er od ö p in dås, flicka b l e e i g o c F 2 A, TT al v L a Ä rl R A flic H ka USH till ÅLL 1 ön s s e k p a a r t. f god f 20-års a t t u n d e r h u s m e r s l e d n in O d g R e 5 5 0 teb fo o t rg, öfve r n H e h e t, nu 55 n mi.
res p a lats fr e å belysning jämte fri tvätt.
2 - å r i g i g a m i l j ö n s k a r p l a t s.
i f i n a r e d e l t a g a i o c h l ä r a et t h e m s s k ö t a n.
G ö f i n s afv ju än å p g n e ra p å la rd ts i på fin la a n re det fami lj villig, helst delta p g rä a st h - fö e r i e m ko, m är m villig a ö tt ro d elt å a l. ga På i n i lö o n mh u s s te i d s iga från 1 K u n n g i i a l e h a n d a h a n d a r b e t e n.
Vill A n s ö k a n, å t f ö l j d af e n k o r t a r e l e f- l e ni.
P r o s a n d e g m f ä g.
Ä r n a m ds t ibe b s e k t r y if g n, ing u, tv p rä n s d t- e och kom lä p k e a te r n e s inty a g n s r es sva s r om till fam iljem e t d le m d.
un T acks e a x m p e - å rhå b l a eg ä ra R n. iks F t. er 1 ie 6 u nd e in rv d is å n s in g kt ka s n ände e j a f s i e e n d e, e n d a s t e t t g o d t b e m ö l ä t t a r e s i y s s l o r.
S v a r till » A l v a r l i g », s a i s a f ö f ö r » W i o l e », I s p.
s.
, H.
t a n d e.
S v a r till » M a r a i », H u n n e b o - Färila p. r. p la n tsen d s en sk 2 ö 8 tand,.
ing S ifv h n i s t å in ld - e f. r v b.
ör b. strand p. r. n a a ju e ni ö e a ka s nd e v r a o m k r n i g 3 5 å r m n d o c k e j öf V ve id rs t i g a d e n n a.
are Hos up i p lysnin n g to ar kunna n i häm- tas å 10 kl. — 2 p p å tals d k a o gen ret, Lund, mel an BÄR JAN AF AUGUSTI Jl.
• — Min \ äre vän, huru fyan Ni ö ns u k s a FRÅN s e k le m en t ig arbil fl d ic a ka d, s pråk h k jä u lp nnig o, ch m i k a l i s, h u s l till alltid VARA så elegant, Ni måste ha EN lä G x o lä d snin fa g m m 14 l - å e r ri ig g. flic 2 ka.
till.
» ilj » e, d Arti 7IV, Sv S a t r hlm underbar betjänt?
GUVERNANT, B.
— Ja, han är förståndig, han AN- v si a k n att oc u v.
is ä a fve i n tyska h ne m u- h t nd e e a v r fv andr ö a fve o ä c m n vänder aldrig annat än " Nobless '.
s a m t a t h a ti l s yn r b a r n e n, er p h p å g l e ift r o g m enast ö p a la n ts u l ne språ o k m oc b h ety ref. g, in fo - to, sända F s R till U EL S L å E g N m T I S RAND, y D r T a. vid J. Thorns i slöjd- och hus- hållsskola Bräkne-Hoby ä juli.
r led L ig ön a 5 tt 50 til t k rä d a s d en nsö 26 kn n ä a s r ta ro n a or.
be A i n g n å t f ö l j d a a f b e h ö r i g t y g n i s ä d e a n s fö ä r m e nd d a en s 1 å.
B till re o ls öfånn~oc /?
l&amp;derbahcmi n kola juli und d..
adr.
räkn s e ty - H by.
för LÄRARINNA TILL FAMILJ sö ten år a un t der 1 visa flic 2 g o k s e s s ar S till (9 o h e.
ös 7 b) a t f t v s a am ka (6 år).
ö k a n d ö r h u n d e r v i s - n s v d a ie na un n h ig elst i ty s a å u n y b ja in rs g t ö a k t, sa t k o m t e n lja å k g ot a p f m s ik.
g ö s r - - A n s n n i g r d å t f ö s b e t y afskri p s p g t, o m e g å t end h e els p ser, lö ft, n S e v a u n p till rå if k å B ld ru e k r s fö s r g a a m t - lat- f la o n to.
a r » ä r e, S m å d s » b, y u r to a c d r. olm S., G f. um non rå n, de S kh v. ae b li.
An- LEDIGA PLATSER SÄRSKILDA AFDELNINGAR FÖR SÄNDNINGAR FÖR BEN.
URVAL E X P.
TILL ÄRADE KUNDER SAMT TILL I LANDSORTEN KÄNDA PERS. V I D REKV.
FÖR MINST KR.
2 5.
— FRAKTFRITT TILL REKV.
N Ä R M.
JÄRNVÄGS- ELLER POSTSTATION.
FETIELASNING.
1 En snäll och rar flicka får plafs * at t ens m am sk to öta- tac et k t sa litet ungkar s l l h d em. S oc v h ar go d ed », f d I o u ns exp.
m, f. t till v. b.
» G a Färger: Svart, brun, gul, beige, grå och hvit i tuber å 35 öre och burkar å 50 öre.
- 387 -
e ELEVER m o k t a s g e.
s I hos Am GOBELINVÄFNAD eli Fjæstad, Arvika, Doktor J.Arvedsons kurs Maltestorps Helpension för flickor R o c t a SJUKGYMNASTIK, MASSAGE börjar sitt ll:te läsår den 7 sept.
1915.
O. PEDAGOGISK GYMNASTIK, Ferieläsning i Are m e d f ö r enl.
kongl.
3 medgifvan.de s a m m a k o m p.
o. rättigheter 90m en Elementarskola.
Fortsättningskurser.
m e d u s nde rvis n n e in g ä e n d na bö lä rja ro ku r * urs vi e d n Gymn.
C«ntral-Institiitet.
äm n ju, ni a.
i no d rd e nas al m m n - Infödda utländska lärarinnor.
d v e e n rken K 2-&amp;rig, börjar den 15 sept.
Franska och engelska talspråk.
2 5 i n s t.
Prospekt på begäran.
begäran gen.
Dr J. Ar- U g p a p r lys m nin o g t a a g r as m a e f dde a l u s nde o r c te h ckn a a n d m ve P d r s o o s n p, ekt adr.
på Odengat.
1; Stockholm nin e. äl- Fröken E. Dyrsen, adr.
: Maltestorp, Särö.
m a TVBJÄJ:P&amp;RFYMEROCH.
: t s GYMNASTIKDIREKTÖRSEXAMEN Utbildning i fattigvård.
Birger Eriksson, Ivar Gerdin, LEKTOR.
LÄROVERKSADJUNKT.
Adr.
den 15 juni Sundsvall, » flägges e fter 2-årig kars af kvinnliga dä refter till Åre.
slaver vid SVENSKA FATTIGVÅRDSFÖRBUNDETS 8:DE UTBILDNINGSKURS f a ö n r o b a n - de fö e r r est t å d n arin 8 nor Ja v n id l 1 er 5 dom sh i em oc A h ns fa t ig år till dar ku ko me n at n t des rd lifv n 1 as u k n t d id n e u ar — i å k d Jul 19 g 1 r 6 a.
m ö h k an g r p s m e ly n i r g sä f d ö e re O o b e r.
K u r s a f g i f t 2 0 r o n o r.
P r o o c ö f r i g a u p s n i n a Ny kurs börjar den 14 sept.
las genom Svenska Fat igvårdsförbandet, 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
r med- HVARJE SVENSK Prospekt gen.
KAPTEN J. THULIN, LUND Herrsätra Skolgård, Med.
D:r E. Kleens O m ANVÄNDE 15 Sept.
å Herrsätra lantegendom, " V S ag N n A - B B K O K A R E N " (ett-åriga) i u r s I MASSAGE OCH SJUKGYM- MASTIK (för damer) börjar den 1 okt.
kl. 10 f. m.
N:R 37 MÅSTERSAMUELSGATAN, 2 TR. UPP.
Prospekt begäres städse un- de ' adress BNGELBREKTSGATAN 43 B, II.
TO&amp;LETT-ÄRLIKLDR.
HÖGRE FLICKSKOLA, F L O IA R B A R N AVÅ o R EN O P U D E b R ch D C r.
RÉ b M E ä Y r D o lN a l t i d o u m ä r g i l a _ f ö a rn d.
ö m tå G g i l ö a m hud ej b V lir INO lät L t IA rö o n c ä h e r ras n a r i g.
l, Lil an badar, JT j« J » J » b ö r r a ja d r, s S it ö t de tre d a je n a lä d s.
år U n ä s e tk r o m m a s n - de och uppfostringsarbetet bedrifves i enl. h ä r m l n n d v i s n i n g m in e c n ip.
ern F a rån för H de.
t Lär.
yska Se " m La.
n u de z x ie.
hu g r s in h n eim o m dif.
era s d e ka dd f s ö p r e h r d å å k l a l p n r r d te r u l g ä n ra o m r e. "
il, je E m xa m k a e o s lk ö f k te s r lär s.
ven In s fö ä.
Ett f å t a l väl a rtade b a r n r o d a f a r o t a g.
Gateborgs Gymnastiska Institut, Vinolia Generalagentur« ANNA SUNDLN, RIGE.
Pris p r st. 8 kr.
fraktfritt längsta och fullständigaste mot efterkraf.
specialkurs i Skepparegatan 6, STOCKHOLM Ü.
Bl.
Bik B ste Å l S Mö I A Inb o 1 H 2.
E L P E N S I O N F Adr.
DS Ö R He F rr L sä I C tra K, O VAGNHÄRAD, R. SJUKGYMNASTIK OCH MASSAGE, Ful s.
u i g.
EPOKGÖRANDE) HYHMIL tä e n den 6 s JÖNSSON.
ept.
1915.
C, P V r R o - nds r t öm I C:o, Järnaf är, Nor köp n BEGÄR UTFÖRLIGT PROSPEKT.
s pekt m d dig ref. t 8 p - k å las b s e ig s t ära lä n r.
overk.
Höst erminen börjar BERTHA MM TVATTAPPARATEN " PATENT " Kors i Massage och S u j kgymnast k i U n h r L t n i ir d et sk u rif n ve r e: r.
» D enna S T O C K H O L M S Örebro Kindergartenseminarium.
v ä t a p p a r a d D e n MASSA Bi GE b - li &amp; G Y M N A S T I K - I N S T I T U T i s r k n bit j t a re i f n g s o e n t.
tvä t e ma fr- - Kurser för utbildandet af Kindergartenledarinnor samt uppfostrarinnor i i te g ö ru k n t u å n D n B o eg teksgatan är prospekt.
28 hem, barnhem, barnkrabbor m. m.
Höstterminen begynner den 15 S e p t e m b e r a i s t y g e r n a u t a Prosp.
och upplysn.
genom föreståndarinnan, fröken Maria Kjellmark.
kada tvät as därmed.
r ' ai ' MÜhaiuig !~ priset ir b ö a rja s r sa d. ge 1 och okt.
sjukgymnastik.
ny (ettårig) kurs i Ö r e b r o H u s m o d e r s s k o l a m B ä k r eb p o s s g p a e ta k n t!
9, Stockholm.
har Vasatorget Telefon 9 76.
B ja e r d s u g rs o d c e h n p 2 la 5 tse a r ug n.
är 19 s 1 å 5. ö S Kr.
4:75 B e ru g n er r g til erkänts 1, G - u d l meda j l och ör h e i r n spr 2 is 0.
: de Be k ty ns k k o a la s n.
Agenter Prospekt genom FRU ALFH.
RYSTEDT.
DR MEDI- H. CEDER- * tjäna stora &lt;i© Det berömda vJ * v CINSKA OATINE Blomster- och Bladväxtplantor BERGS ™ härstärkande vattnet.
* pangar!
SKULLE MILLIONER KUNNA SPARAS I BRÄNN- SLEÅTGÅNG.
ELDAS M E D AFFALL FRÅN VED- BODEN ETC.
KOKNING PÅ NÅGRA MINUTER.
PROSPEKT .. OCH INTYG SÄNDAS GRATIS OCB FRANCO.
OFVER 3 0, 0 0 0 ST.
SÅLDA I SVE- är ren hafreextrakt.
Qilver grått hår dess ursprungliga lare.
För dålig m a g e ordi- Borttager mjäll.
Hindrar håret att falla af.
neras hafregröt; för Mtrket grund.
1879.
Beg.
end.
fl.
med orden: REYAL ' WINDSOR PERFECTLONNE^.
En alltjämnt dålig hy Oatine •tig.
försäljn.
samt 30 års succés gar.
Royal hafrecreme, som re- Windsors verkan.
Pris ki 5.
1- porto.
nar porerna, aflägs- nar fräknar och fin- Nederlag: Franska Parfytnmagasinet, nar samt gifver hu- Hoflev., 21 Drottnlnggat.
21, Sthim.
len ett u n g d o m l i g t friskt utseende.
Xkta Oatine-Creme i hvit burk med grönt lockt pris 1 .50; 4-dubbelt inneh.
: i. —.
Oatine-Snow 1.50.
Finnas öfverallt samt hos A.
W.
Nording, Biblioteksg.
11.
^ ^ J ^ ^ t Birgerjarlsg.
16 o. Drottningg.
63, Sthlm.
3 o. 2 kr.
porto.
BALKONGVÄXTER, TÖRNROSOR, DAHLIOR, JORD- GUBBS- OCH KÖKSVÄXTPLANTOR.
Försäljning göres i hvarje hem, ty hvarje SASOLTVÄL famiij har tvättbehof och efter det den före- P r i s f ö r t e c k n i n g p å b e g ä r a n f r å n FÉP TOALETTEN.
visats kunna de ej undvara den.
H a a g l m a ark Trädgård genom J m ohn 3.
Den tvättar pi 3 — 6 minuter en balja klä- W.
P o s t a d r.
: Stockhol ä 5 r.
afgjo o r c d h t b nu n å s l. fö utan att Ni behöfver taga med fingrarna I Bikstel.
115 20 och Al m. tel. 441 HOTS- a t r id n å e tv A r r e n n ä ti m s e h s p ta t u is t k a SKÖN-!
n M p e a d r der tvätten.
De mest ömtåliga plagg ta ej skada.
h ä r l i g p a r f y m 6 0 Ö o c Arbetet f y m ledift utan ansträngning.
F N I N S D E T N Å G O N G U D P R Q K T G I, å l er 50 öre öfveral t, äfven å apotek Apparaten en utföres suger och prässar het såplut, luft a rb e a tsam k em vinn tills, a, so m m ed vill d e n la an e och ånga fram och åter genom kläderna.
b i l d e t t h e a a n FRAKENPOMADA barn kan sköta den.
Kunderna stå för- k vinn » a Verk m s e a d m s a, mm a egen s p k, ape r?
v. S A v b a K.
r T I E B.
S A S O L, G Ä F L E.
Ett vånade vid förevisningen.
Tillskrif oss i dag!
till » d I u n s e x f. Bör hyn sk 4 ä - r och hvit.
HVARJE FRAMÅT-STRÄFVANDE Siden bortslumpas I HÅRFÄRG m a n o c h k v i n n a b ö r ej f ö r s u m m a Ett p n a fä rt r i ga p rim a h o a d lf e s rn id a en f, ärg ra e n r, dig säl t - MÅLA PORSLIN I HEMMEN at t k ö p a Åskådningstabellen e l e r e d t, i m) o.
2,50 + porto.
k n a p p a r, b r o s c h e r, n å l a r m.
m.
D e t v s e k r rifn Dubbel jämt j t e e a ä lfv is e fp r as p s å adt grun d af g obe- ä a r nla s g å..
e O nk e lt d g äfv m en m ed dy d r e ku m in; s ö b ta ja f e ingar Hundratals och Bokföxing råd för ena- själv- y s dl till ig fe h lv fn a a d fp p.
a r s A b lu s t t y studium.
kr.
2 3, 0 st. A s a d t k l ä d n i n g s y Återstäl er hårets färg.
ä n ö i t e d e n r s g vackra för l e o l f ig o g rd a. af Inty press kr.
6 g 9, 0 sä st. ndas Två fraktfritt.
blustyg el e Å r terk e t g t as, mna m r a s t k r r i i f a tli l g en och de til vä n g ö a d g g i a u s p s p ä ly stående s ch n. fackmän o g g r k a - l.
- t y ö p m e i e r å n g t Privat bokbinderi.
l f o tis.
P r i s 1 2, 5 h o s D i r e k t ö r C a r l o m ej till b e l å t e n h e t.
S k r i f g e n a ör e s n ta d c a k s e t n - », 5 d kr.
s S S e trå b 5 e 8 te 6 t.
u M tfö - S re a s mn väl och 41, billigt.
ndtz, Ma m l ö.
Så O R D lå I g t A p V ris å H te U rk S o E m m er aldrig.
st. till I un ex v p a.
r f. m v. ärkt b.
» B Br.
Ar 4 e s l g.
J o h a n s s o n.
N S K A R U T, Stockholm.
BARNMORSKAN R A T O I d N E LLA hy, e H x U e D m M, ED f E L nar Tillf, F r ö k e n sig Este e r fte B eck ö m an, nsk adr.
Sk e s a e ra I, MEDBORGARRÄTT OCH MEDBORGARPL K I T m o t å l i g i n p kr.
orm s.
ats, å t a g e r r f v e r e o m m l ty k g t 40 af öre.
ans.
o.
tro v. G- p e h r e s,.
3 praktik i familjer.
Ref, på begäran.
T u r k i s k a badet, I f n r a Fru I. ö t F a lun.
i Malmtorgsbadet är öppet hvarje tors- KORTFATTAD HANDBOK O M FOLKPENSION I VÄRNPLIKT,VÄRNSKATT, DEKLARATION, SKATTE- I BERÄKNING, RÖSTRÄTT, PROPORTIONELLA VAL, I RIKSDAG, LANDSTING OCH KOMMUNALSTY- I REISE.
Pris 50 Öre, dag för d a m e r.
Yppersta medel för bibehållande af smärt figur och fin hy.
Badet är angenämast, om man är flera i sällskap.
Pris kr.
1:50.
IFJE Hsggs r t öms Bokför a l g, Stockho m l.
JllillllllUlllillllllHIIIIIIIIIIIIIIIIIIillllllllllllilllllllllllllllllllilj^ de Du begagnar Tal I = = U t m ä r k t a för annonsering öro följande o r g a n I landsorten | UTMÄRKT = är världens förnämsta Hår- Arvika: ARVIKA TIDNING.
medel och öfverträffas icke af BORÅS TIDNING.
något annat liknande preparat.
Borås: Engelholm: ENGELHOLMS TIDNING.
säljes i tuber ä 40 öre hos HERRAR SPECERI-, FÄRG- och PARFYMHANDLANDE m. fl.
samt K APOTEKEN.
Lysekil: LYSEKILS-POSTEN.
Ma ' mö: SKÅNSKA AFTONBLADET.
Pris pr fl.
2.50.
Norrköping; ÖSTERGÖTLANDS DAGBLAD.
Erhélles hos alla l:sta klass Par- Norrteije: NORRTELJE TIDNING.
Gefle: ivmeri-.
Drog- och CoinYrafiarer.
SKARABORGS LÄNS ANNONSBLAD.
Halmstad: Helsingborg: HELS N I GBORGS DAGBLAD.
Sundsvall: SUNDSVALLS-POSTEN.
Hernösand: HERNÖSANDS-POSTEN.
Söderhamn: HELSINGEN.
Hudiksvall: HODIKSVALLSPOSTEN.
Södertelje: Sädsrte B j l - SädsrtSrnspostan.
Jönköping: SMÅLANDS ALLEHANDA.
Uppsala: Kal ar: KARLSKRONA-TIDNINGBN.
Västervik: W V E Ä S S T T M ER AN VI L K A S NDS VECKOBLAD.
Karl m skrona: ALLEHANDA.
Västerås: Karlstad: NYA WERMLANDS-TIDNINGEN.
Växiö: SMÅLANDSPOSTEN.
Damer!
Vårda Eder had!
Landskrona: LANDSKRONA-POSTEN.
Visby: OSTGÖTA CORRESPONDENTEN.
Örebro: e - o n c o h m an at s t ik h te var m je ed afto Skin-Food n massera erh h Linköping: ä l n - d le e r G r N å - Lund: L U N D S DAGBLAD.
i es en ho fr s isk sa o m ch tlig u ngd p o a m g i l m- hy.
och Örnsköldsvik: ORNSKÖLDSVIKS-POSTEN.
F i n n a r f y drogaf ärer.
S K G F D E; 385 ANTISEPTISKT — DIAMANT-TVÅL, husmoderns bästa vän?
Om ej, så försök den i d a g och öfvertyga dig om, att den gör tvätten bländande hvit och arbetet till ett nöje.
K o m ihåg, att då du föredrager v å r S v e n s k a t v ä t t v å l föra den Engelska, da därigenom gagnar S v e r i g e och skaffar arbetsför- tjänst åt S v e n s k a r.
EE tidningars — HAPPACHS m HAPPACHS SÅPFABRIKS A.
- B.
Malmö &amp; Stockholm FONDMW 91,200,000 Stockholmskontor: Araenalagat.
9., t Söderma m l atorg 8.
\ Stureeatan 32.
FiUaler: Ferrin 1 Deposition 1 i!
0| Kapitalräkning / * \ 2 |o Sparkasseräkning 4 % Fondafdelnlng.
Kassafack F å s på apoteken BÄSTA J Ä R N M E D E L Utmärkt styrkande.
Apoteket Lejonet, M a l m ö.
IDUN UTGIFVES I A Wilhelmssons Boktr.
DENNA VECKA OCH A.-B., Sthlm, 1915.
