# ID: svediakorp-per2163
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 34,826
# sentences: 2,003
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 23 (1482) A.
28:DE Å R G.
S Ö N D A G E N D E N 6 JUNI 1915.
VANLIGA UPPLAGAN.
LOSNUMMERPRIS: HUfVUDREDAKTOR: RED.-SEKR ETER ARE: E R N S T H Ö G M A N.
ELIN 12 O R E.
W A G N E R.
sona YMNASTIKDIREKTORENS KALL är också det numera ett gouteradt kvinnoyrke.
Och det har ett stort företräde framför kontorskvinnans däruti att det skänker sina utöfvare mera kroppslig härdning och större rörelsefrihet.
En blick på de unga damerna under en lektionstimme på Gymnastiska Centralinstitutet yppar också med hvilken ifver dessa " Lingska flickor " hängifva sig åt utbildningens glada möda.
Så kommer examensdagen med sina pröfningar, man går igenom med glans, man lyckönskas och blir under jubel hissad af kamraterna ute på in- stitutets gård.
Det är i ett sådant ögonblick den allestädes närvarande Idunfotografen varit framme med sin kamera och förevigat situationen.
De öfriga gruppbilderna återge dels de nyvordna gymnastik- direktörerna, blomstersmyckade af anhöriga och vänner, dels ett par af deras uppvisningar i gym- nastiksalen.
De utexaminerade äro: Signe Alm- ström, Anna Andersson, Hervor Berglund, Astrid Bergström, Fanny Beselin, Greta Borg, Signe Cedergren, Greta Fagerberg, Ingrid Fischer, Edit Franzén, Karin Granell, Dagmar Grill, Ella Han- sen, Kerstin Heller, Lisa Holmström, Elsa Jakobs- son, Siri Jonsson, Stina Lindberg, Ada Ljungberg, Gunhild Månsson, Lilly Nordenson, Vera Norden- stam, Rut Olsson, Ulla Ribbing, Helfrid Stålham- mar, samt Hanni Kolbe och Mary Shireffs.
1.
Eli; vist foto.
2-4.
Hoffotograf W. Lamm foto.
V A N D R A R E N.
Af Sigfrid Siweriz.
R DET S K U M M A, O F V E R G I F N A judekvarterets trånga och kroki- ga gränder kom en ensam man sakta vandrande.
Han var klädd i de galiziska judarnas svarta kaftan, och på hufvudet bar han en hög, sli- ten pälsmössa.
Hans fingertoppar, som slucko ut ur kaftanens långa ärmar, v o r o r e - nare, än man skulle väntat.
Han gick mycket framåtlutad, och af ansiktet syntes jusf inte mer än ett smalt, rödblondt skägg, insprängdt med många gråa strån.
Vandraren kom ut på en större, alldeles folktom gata med sönderskjutna, svartbrända hus.
Långsamt tog han sig fram öfver sten- hopar, brustna bjälkar och döda, uppsvällda hästkroppar.
Utan att ägna någon uppmärk- samhet däråt, gick han förbi ett stympad!
kyrktorn, vid hvars fot l å g o staplar af kors- blommor och sienhufvuden.
Endast ett ö g o n - blick stannade han och betraktade ett täm- ligen oansenligt hus, hvars hela fronfvägg var bortskjuten.
I ett hörnrum en trappa upp stod ännu på en sviktande rest af golfvet kvar en hvit barnsäng.
P å sängkanten hängde ett litet linne och på en stol bredvid satt en docka i hvitt förkläde.
Ofver allt detta låg ett grått damm af sprängstoff och krossadt bruk.
Nedanför gick en krökt, darrande gubbe och petade meningslöst med sin käpp bland de tunga stenarna.
Längs hela gatan sväfvade en kall lukt af rök, mull och för- ruttnelse, och den råa luffen tycktes mättad med vånda och tysta förbannelser.
Nu gled Vandraren om ett hörn och befann sig på en bred, kapprak, blåsig gata, som kom från slätten, skar tvärs genom hela sta- den och försvann utåt slätten på andra sidan.
Längs hela denna gata stodo ändlösa led af grå soldater.
Tyngda af sina packningar sto- do de här och höllo med grofva, tafatta näf- var om gevären, hvilkas bajonetter v o r o gula utaf rost.
Somliga v o r o så smutsiga, att d e liknade stöder af lera.
Många hade stora, mörka blodfläckar på kapporna.
D e stodo all- deles tysta.
Midt i sin slöhet tycktes de v ä n - ta på något.
Vandraren stannade bakom leden, lutad mot ett af gatans nakna, svarta träd och v ä n - tade liksom soldaterna.
Det var i hans håll- ning något af oändligt tålamod, som om han utan klagan kunnat stå där en evighet i den kalla blåsten.
Långt ur fjärran hördes ett jämnt muller af tunga kanoner.
Framför leden på andra sidan gatan stod en jättelik, s k ä g g i g officer.
Han svor för sig själf och stampade frusen och otålig i smut- sen.
Det syntes vara en man svårt märkt af sitt blodiga arbete.
Hans trumpna barnaan- sikte var hopdraget och stelnadt.
Men ö g o - nen irrade oroligt hit och dit, och där lyste ett rus, förtviflans rus, hvars uppvaknande är döden.
Officeren fick plötsligt syn på den en- samme juden i kaftanen.
Han såg en smal, ren hand sticka ut ur den trådslitna päls- linningen.
Ögonblickligen drog sig hans an- sikte samman i misstro och hat.
En spion, tänkte han, det är säkert en spion.
Här h o - tar oss kanske öfverrumpling och död!
Och han skulle just g e sina soldater order att arrestera den misstänkte.
Men i samma stund lyfte mannen i kaftanen, som det tyck- tes helt ovetande, sin blick.
Han såg icke på officeren utan långt bortom honom.
Det Prenumerationspris: Vanl.
u p p l a g a n: Helt år Kr.
6.58 Halft år 3.50 Kvartal » 1.75 Månad » 8.75 Praktupplagan: Helt år Kr.
9.
- Halft år.
4.50 Kvartal 2.25 Månad.
0 90 j var som om han på en gång sett in i tusen och åter tusen stackars vilda, blinda hjärtan.
Då glömde officern sitt uppsåt.
En v a r - lig men ändock stark hand klädde af h o - nom hans vrede, liksom en mor klär af ett skrikigt barn om kvällen och l ä g g e r det till ro.
Han glömde, att han stod och frös i blåsten på en smutsig gata i en sönderskju- ten stad i fiendeland.
Han tänkte på sin mor, sin husfru, sina barn och på en ungdomsvän, som hjälpt honom med en summa pangar en gång, när han var illa ute.
Han tyckte de bildade en osynlig ring omkring honom, och ur deras ögon lyste något stort, förkrossande mildt ner i hans hjärta.
Det var kärleken själf, som genom deras fattiga ögon lyste in i honom.
.
.
Nu gick ett mummel genom leden, och alla soldaterna s å g o uppåt gatan och sfröko af sina mössor.
Det var en stor procession, som nalkades, det var Den Heliga Maria från W o l g a, som skulle bringa s e g e r åt tsarens fanor!
Först kom det en rad af van- liga poper i sina stela, sfrutformiga kå- por.
De stänkte vigvatten med stora kva- star på gevären och svängde i högtidlig takt sina ångande rökelsekar.
Så kom en tät flock af munkar, som på bjärtmålade stän- ger buro ikoner, strålande af guld och ä d e l - stenar.
S å kom Gudsmodern själf framvag- gande på åtta kyrkijänares axlar.
Det var en stor, grann docka i styf, pärlstickad dräkt.
Hennes hals och fingrar v o r o täckta med diamanter, smaragder och rubiner.
Ofver håret hade hon en gloria af silfverbleck, tätt besådd med stora safirer.
Och i hennes sköte hvilade barnet, som var naket men hade en ännu större gloria af pura guldet och sållad med dubbelt så stora safirer.
Vid jungfru Marias sida gick själf ve m e - tropoliten.
Han var en kraftig man med stor näsa och fulla kinder och läppar.
Icke ett hvitt strå fanns det i hans svarta skägg.
Han hade en mätt härskares ansikte.
Hans mäss- dräkt och krage v o r o styfva som ett pansar af guld och sidenbroderier.
Hans mitra tor- nade sig festligt liksom toppen af hela den stolta hierarkiska ordningen.
Framför sig bar han ett stort juvelprydt krucifix.
Det var ett härligt par, Maria och meiro- politen.
N ä r de passerade föllo soldaterna på knä och böjde stumt och undergifvet sina nackar.
Men nu hände det sig, att metropoliten ett ögonblick stannade och tvekade framför en stor, smutsig pöl i den upprifna stenläggnin- gen.
Han råkade därvid att öfver de knä- böjande leden få se Vandraren, som stod där rakare än förut under det svarta, drypande trädet.
Deras blickar möttes.
Det var en sekund dödstyst, själfva vinden slutade att rifva i träden.
Då grånade meiropolitens höga färg.
Ofver hans ansikte for en skugga af skräck, som om han haft idel stumma bråddjup omkring sig.
Och hastigt korsade han sig.
Hvarpå han huttrande lyfte sin mäss- dräkt som en kvinna sina kjolar och klef ut i polen.
Men öfver Vandrarens läppar for ett s o r g - set och outgrundligt leende.
Du korsade dig, tänkte han, du korsade dig, när du mötte m i g.
När processionen var förbi, lämnade V a n - draren staden och gick sakta ufåt den tröst- lösa slätten.
P å båda sidor om v ä g e n rutt- nade obärgadi hvete i åkrarna, som v o r o Iduns byrå o. Expedition, ^ t é S S a g t a n upplöjda af kulor, i hvilkas fåror himlens vandrande, ändlösa molnhopar sådde sina grå skurar.
I fjärran drefvo låga rökmoln från brinnande byar.
Icke var det sådan säd jag sådde i min åker, tänkte Vandraren.
Min ovän har sått ogräs bland hvetet.
Vid sidan af v ä g e n stod bakom några as- par en sönderskjuten jättemörsare.
P å en bädd af stockar hvilade den.
Det grofva r ö - ret pekade ännu hotande upp mot himlen.
Vandraren gick dit fram.
Han såg förlo- rad i sina tankar på det väldiga styckets sinnrika arbete, bultar, fjädrar, kugghjul och spakar.
Han stod länge lutad mot det svarta röret, som ur sitt djup gaf ett mullrande åter- svar till de fjärran åskande kanonerna.
Hans ansikte var trött.
Det bar en prägel af ädel odödlig sorg.
— Förvisso, mumlade han, deras förstånd är blindt.
Vidunder b y g g e r deras förstånd, och så tvingar dessa vidunder dem, dit de icke vilja.
Alltjämt är det enklaste det svå- raste.
Förgäfves var min uppenbarelse.
V e de fåvitska, som b y g g a maktens värden i stället för kärlekens.
Men icke var Vandrarens anlete en b e - straffares, när han talte så.
Snarare då en lidandes och en själfanklagares.
Liksom drifven af en svår oro gick han v i - dare ut i slättens.
tunga lera lämnande v ä - gen, som fyllts af marscherande kolonner.
Han följde kanten af en vattenfylld, öfver- gifven löpgraf, hvilken rak som ett streck drog sig ända bort till synrandens låga kul- lar.
Vid sidan af en kvarglömd, stupad sol- dat stannade han åter.
Den döde låg på sitt ansikte med båda händerna krampaktigt fat- tande mullen, som om han själf sökt att gräf- va sin graf.
Det var den fattigaste, ödmju- kaste och eländigaste rest af en människa, som någon kunde se.
Vandraren stod där med korsade armar och såg på den döde.
S å höjde han plötsligt sina händer i för- tviflan.
— N e j, icke heller jag är utan skuld i detta, ropade han och det var, som han ta- lat till legioner hemlighetsfulla, lefvande väsen i slättens töcken.
Jag var ung och hård och stolt den gången!
Hvad svarade jag icke min moder, då hon stod med mina bröder vid porfen och ville in till mig!
Hvil- ken är min moder och hvilka mina bröder?
sade jag.
Och ändock visste jag, att ett svärd skulle g å genom hennes själ.
Och hvad sade jag till den mannen, som ville b e - grafva sin fader?
Följ mig, och låt de döda begrafva sina döda!
Och v e mig, hvad för- de jag icke allt för ett tal om den brinnande ugnen, där gråt och tandagnisslan skall vara.
Men den villan var dock icke den värsta.
Ty se, det himmelrike jag lofvade de sakt- modiga, det b y g g d e jag af mitt högmod.
Med allmakten skrudade jag mig själf i min faders gestalt, med gammal ond makt ärfd från en gud, som var röfvares stridsrop.
Och så blef äfven min faders rike ett mak- tens rike och icke ett kärlekens, ty den som är allsmäktig den måste ock vara grym och ond.
Ja, den allsmäktige är sämre än den ringaste af dessa ringa, som offra allt.
1 sanning, fåfängt klagade jag på korset: Min Gud, hvi hafver du öfvergifvit mig?
T y min onda genius var det som ändtligt vek ifrån mig.
Min största stund var det, ty då bar jag det tyngsta.
Gudomliga äro de som käm- pa de svåraste strider och förmå att skönt 45, Redaktionen: Riks 1646.
Allm.
9803.
Expeditionen: Riks 1646.
Allm.
6147.
Kl. 10-4.
Kl. 9 - 6.
Red.
Högman; Riks 8660.
Allm.
402.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.61 47.
Kl. 11 — 1.
Kl. 9 - 6.
Verkst.
direktören kl. 11 — 1 Riks 8659.
Allm 4304 - 358 - Annonspris: Pr millimeter enkel s p a l t:: 25 öre efter text.
Utländska annonser:: 30 öre å textsida.
30 öre efter text.
35 öre: 20 ° / o förhöjning för särsk.
å textsida.
20 förh.
: begärd plats.
för särsk.
begärd plats.
:
sanningens sol säkrare buteljerade än i den moderna författarens v e r k?
Hvar möter man den rena moralen kraftigare inkarnerad än i dessa vårböcker och julböcker, hvilka väcka vår förtviflan genom sin mängd och vår fägnad framför allt genom sina korta sidor?
Ingen vördar bläckets heliga för- måga att bära tankar från man till man from- mare än en modern författare.
Ingen har större respekt för att missbruka det hvita papperets tolerans än denne man, som sit- ter där och präntar ord som han pröfvat på guldvåg, och som talar blott förty han kan icke annat.
Hur lätt skulle icke annars en författare kunna falla för frestelsen att svärta ned ark utan inre behof, för blotta nöjet att bli tryckt, recenserad och kanhända k ö p t.
.
.
Den som är nog lycklig att vinna en för- fattares svårväckfa kärlek och såsom hans maka blir införd i vitterhetsidkarnas krets skall upplyftas af den rena kåranda, som slår henne till mötes.
Hon känner, att hon kommit i en verklig brödrakrets, enig, upp- riktig, oegennyttig, tjänstberedd, unnande den ene den andre allt godt på jorden, i him- len och i.
.
.
I spetsen för denna andens falang, såsom dess stora generalstab, står en liten grupp ädelsinnade vismän, som när en författare begått en bok taga honom in till sitt bröst och med den mera kunniges öfverlägsenhet i milda ord påvisa hvari han brustit, med Nedanstående skildring utgör det elfte tydliga por- skäl a n g e hur han borde ha skrifvit, i trättet i den serie personkaraktäristiker, stället som ansluter sig till vår stora pristäfling " ldunsfria för att skrifva som han skref.
Aldrig val ", angående hvars bestämmelser vi hänvisa försumma kritikerna att såsom stolta fäder till täflingsprospektet i n:r 1. prisa författaren för hvarje litet lyckad!
drag, hvarje lofvande ansats, alltid äro de rättvisa, utan mannamån, därför också v ö r d a d e och afhållna såsom sanna lärare afhållna äro.
KULLE N Å G O N A F IDUNS L Ä - Utan kritikernas hjärtliga förmaningar och sarinnor ännu g å i tvekan om sitt genomträngande snarblick för alla författa- fria val, utan att ha funnit en rens djupaste egendomligheter skulle den mannagestalt som verkat nog b e - barnslighet, som är de benådades mest för- tagande på hennes fantasi, v å - tjusande defekt, lätt kunna föra litteraturen gar jag påkalla en stunds uppmärksamhet åt galet håll.
Tack vare kritikern förklaras för denna på noggranna studier och ingå- nu böckernas dunkel för en vethungrig nutid.
ende erfarenhet grundade teckning af för- Romaner öppna framtidens vidder för män- fattaren, min förträffliga broder i A p o l l o.
niskans blick, och där diktarnas plogbillar Betrakta till en början mannens fysik!
Ä r skurit samhällets mull, där frodas kulturens han inte vacker, där han luffar fram åt trot- potatis.
toaren, med ryggen lätt kutande, behagfullt Ingen litterär arbetare har någonsin behöft snedvriden af årslånga sittningar vid skrif- blygas för sin verksamhet eller för dess ut- bordet.
Iakttag det delikata spelet af hans öfvare.
Det sociala anseende pennans män muskler, som ingen sport eller något nyttigt åtnjuta kan endast förklaras af den broder- arbete fått tillfälle att förgrofva.
Känn på lighetens anda, som veterligt råder mellan hans veka händer, vana att endast vända dem inbördes.
Skulle någon författare råka hvita blad, ädelt oförmögna att hålla en illa ut genom ett nederlag på teatern eller hammare och utan blodvite slå spik i en vid ufgifvandet af en egendomlig och icke på v ä g g.
Titta in genom hans binokelglas!
Där rak arm begriplig roman, strax skynda hans bakom ligga själens speglar, kanske något kolleger fram, honom till tröst, allmänheten immiga, men fullt användbara att iaktta till rättledning.
O c h när det någon g å n g in- bokstafsfecken på fem näslängders afstånd träffar att en författare väcker genklang, hän- och att med falkens skärpa finna kommafel der det aldrig att andra författare ringakta i ett korrektur.
Försjunk i betraktelse af de honom därför eller inbördes antyda, att hans själfulla dragen, djupa såsom hans böcker, lycka beror på underhaltighet, intriger eller grinande af espri, öfversållade af rynkornas dunkande på stora trumman.
Alla fröjda sig hieroglyfer, danade att återgifvas på v e c k o - åt hans framgång och böja sig som inför nå- journalernas försidor och af karrikafyrteck- got stort, ja såsom de ville vördas, om de narnas ritstift, till aftryck på brefkort, till ut- själfva gjort denna bok.
Samma älskliga hängning i fotografernas skyltlådor och kamratanda gör sig gällande vid utdelningen laddade af koloristiska problem för en konst- af de understöd, genom hvilka nationen för när med gulgrått och visseigrönf på palet- sig möjliggör njutningen af litteraturens lyx.
ten.
Bland A p o l l o s söner — sköna såsom Personlig ynnest och välbehagliga åsikter sin fader — finns säkert icke ett enda krono- spela vid dessa utdelningar ingen roll, och vrak.
aldrig ser man att åt den som mycket hafver Tänk sedan öfver hans karaktär, sådan ännu mera gifves.
den far sig uttryck i ett mönstervärdigt lef- Som ett bevis på den aktning, i hvilken nadssätt och i böcker, som kunna lämnas i nationen håller sina andliga föregångsmän, händerna på äfven den oskyldigaste (innan förtjänar påpekas, att under den nuvarande hon lärt abc).
Hvar finner man strålarna af regeringen icke mindre än två författare bära oändlig vedermöda.
Men se mina efter- följare grundade mitt v ä l d e icke på korsets tviflare utan på Äran, Makten och Härlig- heten.
O c h mitt v ä l d e blef som en gjutform för många andra välden i världen, och öf- ver dem alla föll den kalla afglansen af all- maktens onda villa, föll som grym stålglans i furstars och höfdingars hjärtan.
O c h så mördade de i mitt namn och till min ära och läto folken sönderslita hvarandra.
V e, att världen icke anammade mitt tvifvels och min hemsökelses stund, då hade mycken hem- sökelse blifvit den besparad!
Därmed lät Mästaren sina händer sjunka och återtog sitt lidandes nya vandring, en- sam denna g å n g och okänd för världen.
Långsamt försvann han in i skymningens hvälfvande töcken — en stor och tragisk gestalt, den största i alla tider.
iavaT 11.
Författaren.
• L Å L K E M I F K F F V Ö É 4 F V _: F A E D R A K L A D N I N G; • • A R &amp; K A P P O R H O J • belåfeiv • I T Jl ' F T L ^ V T T / Ö / 1 Unga kvinna, jag v å g a r icke söka på- verka ditt fria val, men tänk efter, om du inte borde g e din röst åt författaren.
MOGENS LANG.
Hennes odöpta barn.
ELA T R A K T E N L Å G B L O T O C H smutsig efter det myckna höst- rusket.
I de mjuka leriga v ä - garna hade de tunga betlassen plöjt djupa fåror.
Från dessa silade vattnet, där det kunde komma åt att göra det, ned öfver gropkanterna, medan resten blef stående i lerfärgade polar uppe på vägen.
Det var i skymningen en höstlördag.
R e g - net hade nyss upphört och luften var ännu starkt fuktig.
Det blåste duktigt.
P å vägen upp mot stationen och kyrkan, där smutsväl- lingen stod som värst, emedan nästan all körtrafik gick åt det hållet, stretade en kvin- na framåt.
V ä g e n gick fram längs ett sten- gärde, som sommartid lyste af den granna- ste fetknopp och här och där af gulmårans långa vajande klasar som ett bredt gult band.
Nu var den härligheten försvunnen, och det enda blåsten där hade att taga fast i, när den kom farande fram öfver slätten, var de stretiga aspruskorna, som på sina ställen krönte stenraden.
Gärdet var det enda vind- skyddet på långt håll — och det enda, som på någon sida stängde till för utsikten öfver slätten.
Man skulle tro att det var för det första, som kvinnan höll sig så tätt intill det, men i själfva verket var det för det sista.
Hon gick ofta, isynnerhet när det var mörkt och ruskigt och få fotgängare v o r o ute, den här vägen med kyrkogården som mål.
Alltid var hon inkrupen i en stor tjock ylleschal, som hon drog fram öfver pannan, långt fram öfver de bruna, brinnande ö g o - nen.
Den var förresfen ett lika bra skydd mot slätten som stengärdet, och det var där- för kvinnan hade den.
Ty hon bar på eft a g g till slätten och en fruktan, som gjorde att hon ej längre tordes se ut öfver den.
Hon tyckte att hon skyllde slätten allt ondt, som kommit öfver henne.
Men det tordes hon visa för ingen, och ingen skulle förstått henne, om hon än sagt något.
Hon hade blifvit född och vuxit upp i skogsbygden norrut.
Till slätten hade hon kommit genom sitt gifte, på sätt och vis blif- vit tvingad dit ner af släkten, som ansåg, att ett anbud, så godt som det den gången gafs den unga tösen, finge det allt sökas efter en annan gång.
Men skogsdoften saft henne för fast i hjär- tat, för att hon skulle kunna lära, att det var TS T WT^JTX Å Tk T ø * mei * auøm * » \ ¥ \ i i t~ * §- * JX fSf ' Vost-, Sftrif-, Kopia- ' &gt;: ' •^M^dM.M Ä / L I T » och Twyc / ipappei * ' •: Modernaste Finpappersbruk samt Aawtang, t ............... J.^ !^ .. H ^.
X!
' .f .. ^! "
°t KHpPan.
»: F t r l a T F * W T F ^ T T L L F T ^ F ^^Æ^jtfÆ^M^ÆÆ^M^y^Mm / MÆ^m.
T V A I F - O C H.
F Ä R G E N blifvit befallda till hofvet.
En dylik uppmärk- samhet återverkar naturligt nog på den stora publikens hållning.
Knappast har en g o d bok kommit ut, förrän man finner den i hvars mans hand och dess titel på allas läppar.
I hemmen och på promenadplatserna disku- teras dess karaktärer, och ständigt p å g å i tidningarna intresserade meningsutbyten om idéernas innebörd.
Hvem kan då förvånas öfver att skaparen af dessa kulturvärden knappast kan besöka en allmän lokal utan att komma i bladen, att hans födelsedagar b e g å s såsom nationalfester och att hans en- skilda lif blir föremål för de ömmaste detalj- forskningar vid alla kafferep och på kondi- torierna?
A K T I E B O L A G G otEBORGR L e: 3 - 359 - f r rkas
här nere i sin mans kringbyggda gård, hon efter delta hörde hemma.
Man kunde se i östan och västan så långt ögat nådde — och himmelen hvälfde sig så högt öfver slätten, att Guds hand omöjligt kunde nå dit ned, tyckte hon.
Människorna v o r o också så kalla och kloka och kavata.
Som om de lärt reda sig på egen hand och själfva tyckte, att det gick bra så.
Men hon själf stod alltid handfallen inför allt detta och visste hvarken ut eller in.
Ibland tyckte hon, att hon rent af äfven tappade handtaget med Gud.
tion kände sig så obeskrifligt ensam på den stora oändliga skifvan med de af jor- dens frukt öfverflödande ängarna och fälten.
Och här nere i det klara dagsljuset började hon bli, hvad hon aldrig varit i skogen den svartaste natt, ängslig och människoskygg.
öfverintendenten Richard 5erghs omdaningsarbete i National- museum.
Men allt detta hade väl gått an, och kan- ske gått öfver, om hon ej fått känna den stora nöden genom sitt barn.
En kväll midt i varmaste sommaren hörde hon, att mannen kom öfverens med en af drängarne, att det skulle köras efter en fora vindfällen till bakugnsris.
Drängen skulle fara tidigt följande morgon och om möjligt vara tillbaka dagen därpå.
Hon hörde, att han skulle riktigt till skogs.
Hela natten låg hon och tänkte på detta och e g g a d e upp sig i den tanken, att hon nu, just nu innan hon skulle i barnsäng, måste fara hem ett tag, se skogen, om så bara för en dag.
Hon rent af inbillade sig, att det annars ej skulle gå väl för henne i det, som förestod.
Men det skulle ej löna sig att nämna något därom för mannen, räknade hon ut.
Hon måste fara i smyg.
Bara låtsa som om hon ville åka med en liten bit på morgonen.
Hon låg och fun- derade sig till ett mod, som hon ej kännt på länge.
V o r e hon och drängen bara i v ä g, skulle hon väl visa, hvem som var husbonde och hvem som skulle lyda.
Ifvern höll henne vaken, så att hon ej sof en blund den natten.
När morgonen kom, var hon uppe med de första på gården, och när drängen kör- de ut genom grindarna, var hon på sätet bredvid honom.
Ingen hade märkt, hvad hon hade i sin- net.
Bredbent och säker satt drän- gen där och slängde ut i den klara morgon- luffen, som redan höll på att bli varm, ett och annat ord om det de körde förbi.
Men när de åkt en fjärdingsväg, utan att hon gjorde min af att vilja stiga af, började han oroligt skruf- va på sig.
Det vore kanske bäst att morän nu vände om?
Hon låtsade om ingenting.
Drängen blef allt oroligare.
Hästen fick sacka af allt mer, till sist gick den en stund i sakta skridt.
Hon satt kvar, en smula osäker eftersom det led.
Men när de hunnit fram till en kort uppförs- backe, nära en halfmil hemifrån, höll han in hästen, utan att fråga hur hon ville, och hop- pade ned.
— Nu då, sade han med en resolut knyck på nacken — morän skall väl ändå tänka på hur hon har det ställt.
Det blir allt bäst att åka hem med någon förbikörande.
Utan att strida emot ens med en rörelse lät hon drängen hjälpa sig ned.
Hon vände sig om mot hemmet och hörde drängen fortsätta Kupolsalen i ny gestalt.
Sergels Amor och Psyche-grupp midten.
Svenska salen.
åt andra hållet.
Då knöto sig hennes hän- der och blicken blef hätsk.
Aldrig var hon stark nog, aldrig var hon herre bland dessa människor, inte ens inför sin egen drängl Om det inte varit för skammens skull, så skulle hon, socknens rikaste bondhustru, lagt sig i ett dike för att dö i sitt hjärtas elände.
— När en skjuts ett stycke framåt körde förbi henne, iddes hon inte att b e att få åka med.
Hon komme tids nog fram ändå.
Hon gick en bit, envist långsamt.
Men det blef varmt och hon var tung i kroppen, och efter hand som hon blef trött domnade för- bittringen.
Barnet började också sysselsätta henne.
Ännu en hel månad — — • — Hon borde inte bli trött af att gå en sådan bit, tyckte hon.
Det kunde aldrig skada.
Men hon blef det ändå, så trött, så trött som om knävecken hade stelnat och midjan ville gå af.
Åh!
— — Där borta skymtade mannens gård.
Men hon hade ännu långt kvar dit.
Mellan henne och den l å g o fälten som ett svagt böljande haf, slätt och jämnt, slätt och jämnt som allt omkring henne var det.
Ä c k - let steg henne i halsen.
Om hon ändå v o r e framme, om hon ändå hade bedt att få åka med.
Och hon gick, gick.
Slukade då slät- fen hennes steg, eftersom hon aldrig hann fram?
Åh, det var ett helvete.
Hon tordes inte stanna för att hvila, ty hon tyckte att gården gled undan för henne.
Hon nästan sprang.
Hon måste fram, måste.
Men slät- ten mellan henne och gården blef allt större, varmare, förfärligare — — — Åh, Herre Jesus, nu var hon ensam midt på den, nu uppslukade den henne, nu då hon borde varit framme, hemma.
— Hon visste inte om hon satte händerna för ögonen eller om det blef mörkt ändå — — — När hon vaknade upp efter den mardröm, som därpå följde, hade hon legat sjuk i tre veckor.
Det var ett under, att hon själf lefde efter det hon denna tid fått g e - nomgå.
Barnet hade det varit omöjligt att rädda.
Den svaga lifsgnistan hade slocknat efter en kort stund.
Men vid lif hade del dock varit, det förstod hon af hvad de andra talade sins emellan, när någon främmande kom för att se om henne.
Och äfven att de fun- nit henne själf den där dagen i ett ömkligt tillstånd bara ett stenkast hemifrån.
Så långt hade hon hunnit, men sedan hade hon blifvif liggande utan sans.
Men annars talade man ej mycket om hvad som händt.
Mellan henne och mannen och äfven folket på gården låg det som en tyst öfverenskommelse, att det v o r e bäst att tala så litet som möjligt om det.
Det som inträf- fat var ju i och för sig intet angenämt, och ännu mindre behagligt blef det därigenom att det för en tid dragit hela socknens upp- märksamhet och nyfikenhet på en.
Och däraf kom det sig, att hon först fram på hösten af en ren händelse fick reda på det, som då nära nog höll på att taga för- ståndet från henne.
Hennes närmaste trodde att det var den kroppsliga sjukdomen, som återverkade på sinnet.
Men själf kände hon det som något mera och något värre — det var gudsdomen.
Ett hörn af södra salen.
W. Lamm foto.
sjukdomar m. m. samt förbehandling af vissa tumörer, körtelsvulster, kroniska hudsjukdomar, såsom eczem, hudkräfta m. m.
- 360 - Guds förbannelse hvilade öfver henne.
Kvarnstenen var hängd omkring hennes hals, CREPONGE, CREPE, FROTTE.
e och bomull.
ngstyge hvad r, ylle, linne och bomull.
sort som önskas.
11 - STOCKHOLM.
men den skuld, som lådde vid henne, kunde ej utplånas.
" Hvilken som förför en enda af dessa små — — — " Hade icke just en enda af dessa små gått förlorad genom henne?
Hur och af hvad or- sak, det var icke däruppå det berodde.
Hen- nes barn hade aldrig undfått den heliga d ö - pelsens bad.
Och hon bar skulden, hon som brustit i omvårdnad om en annans lif.
Men hur tung förbannelsen fördenskull hvilade öfver henne, gick den dock icke ut öfver henne ensam.
Bitterhetens kalk var för henne bräddad intill det Yttersta.
Skriftens ord ringde i hennes öron och lyste i hennes ögon, medan dag och natt, vinter och vår växlade utan att hon märkte det.
" Utan en varder född af vatten och ande kan han icke ingå i Guds rike ".
Icke ingå i Guds rike — icke ingå — det ljöd som droppars näsfan ohörbara men allt öfverröstande, eviga, entoniga fall.
Men trots hennes själs vånda blef hon ut- åt allt eftersom tiden led mera lik sig själf igen, eller kanske rättare, mera lik dem ibland hvilka hon var.
Folk ute i socknen märkte knappt mera än hvad de hörde går- dens folk tissla om: att Nils Larsson i alla fall fått en siyfsint hustru, som ej alla gånger var så g o d att tagas med.
Men det, som, utan att någon annan för- stod det, hade makten öfver hennes varelse, hennes tankar och drömmar dag och natt — än låg det som en snyftning i hennes själ, då hon kände sig kufvad af hvar blick, som mötte hennes, utan att hon ä g d e mod till ett rop om misskund för den korsfästelsens smärta, hon genomgick.
Och än som kram- pens försfelnade grepp omkring hennes hjärta, då hon kände sig hård och hämnd- full och i sitt inre häfde sig upp emot allt och alla i hädelser mot Gud och människor.
Det var i dessa den yttersta förtviflans ögonblick hon en stund kände det, som om hon med egen hand lyfte skuldbördan ifrån sina ax- lar.
Men efter dem kom ruelsen allt starkare öfver henne med lust till själfpina, såsom skulle den vara en rökelse, Gud till behag.
Och det var detta som dref henne till kyr- kogårdsfärderna, till botgörarevandringar till den lilla rufsiga grästorfvan i själfspillingar- nas hörn, under hvilken hennes lilla odöpta barn stoppats ned utan ett Gudsord med ned i mörkret.
Den skumma kyrkogårdsvrån blef hennes Gefsemane.
Åter var hon där.
För att gissla sin själ med alla de bittra tankar hon kunde draga fram och tvinna ihop såsom till ett fuktans rep.
För att känna ångestsvetten på sin panna, emedan hon burit ett barn till världen, som aldrig finge gå in i Guds salighet.
För att åter genomgå den mardröm, som pinat henne den tid då barnet föddes.
Känna det som då — som om hon hängde korsfäst ute på en slätt, som sträckte sig i östan och västan så långt solens strå- lar kunde nå.
Hängd, korsfäst och törstande.
Men den, som skulle bringa henne det hug- svalande vattnet, måste vandra den oänd- liga v ä g e n från yttersta randen.
Och dock väntade hon i en sådan stund, att förlossnin- gen skulle komma — men hur det visste hon ej.
Det enda, som återstode för henne, vore ett tecken och under, emedan hon ej längre förmådde fatta Gud.
Men detta Guds tecken och under väntade hon ännu på.
Med sina knän nedgräfda i den lösa myllan låg hon på marken.
Hennes Tre sånger till minnet och alltings förgönglighei.
i.
EN G A M M A L P A R K MED T R Ä D I B L O M en drömblå kväll om våren.
En mossgrå bänk, som år stått tom, förglömd och g ö m d bland snåren.
Ett ö d e hus, där fukt och frost gått fram förutan skoning.
Kring stängd portal och fönsterpost har vildvin sökt sin boning.
Men så klarnade det med ens.
En blom- ma på hennes barns graf — — — Ändtligen — Hennes hjärta hade trängtat att få hölja den kullen med blommor, men modet hade aldrig räckt till.
Och nu blomstrade det där utan hennes eller någon annans förskyllan.
Hon stirrade på blomman med vidöppna ögon — ögon, som lyste allt klarare.
Ej höres skratt, ej ljuder sång; blott parken hviskar öde.
Och kvällens skugga faller lång som bardok kring de döde.
— Men under kronors ljusa hvalf mig träder mot ett minne ... — Hvad var som gjorde, att det skalf af gråt längst, längst där inne?
— Jag ditt Din det II.
såg ett barn i dag.
— Det kunde vara barn, min älskade, från svunna år.
mun och dina ögon underbara hade och ditt solskensblonda hår.
Jag fog den lilla i min famn att smeka en enda gång ditt barn och få en blick ur dina ögon.
— Men med händer veka hon slet sig lös.
— Då vände jag och gick.
III.
Du skall förblekna, du skall stilla brinna till aska, kära; bli till mull och stoft.
Snabbt våra år i tidens timglas rinna; snart hän mot höstens svala ro vi hinna, där man med vemod minns d e flydda somrars doft.
- Allt kött är hö!
- Din fägring skall förhärjas och minna om den skörd, som vissnad bärgas i ladan undan nätters frost och hårda vintrars snö.
Sörj, kära, ej.
Det kan till intet båta: förgänglighetens domslut dock består.
Om tårar än af blod vi kunde gråta, olöslig blir dock lifvels dunkla gåta och aldrig lifvefs höst skall följas af en vår.
— A f jord till jord!
— S å skrefs i morgonväkten för dig, för mig, för tidens alla släkten vårt ödes lag, som aldrig bryts af tårar eller ord.
Men jag skall minnas dig in i det sista så ung, så fager som en gång du var.
Din bild jag i mitt hjärtas djup vill rista; för den jag kunde hela världen mista och, kära, äga dock det allra bästa kvar.
— Räck mig din hand.
I natten kölden sjunger.
Snart vintras det och frysande af hunger likt vilsna skuggor irra vi mot fjärran mor- gonland.
HENRIK U L L M A N.
Pellerins Växt- Margarin - 361 - kropp värkte och hennes hufvud blef tungr, men alltjämt väntade hon.
Allt närmare sjönk hon ner mot den lilla torfviga kullen, så nära, att jorddoften slog emot henne och hon måste taga för sig med händerna, för att ej känna marken mot sin kind.
Då gled det in mellan hennes fingrar något, som kändes olikt vissnadi hösffuktigt gräs.
Och när hon lyfte på handen, såg hon i det svaga skym- ningsljuset ett blomsterstånd, en blåskimran- de styfmorsviol, som lyste emot henne som ett barns klara ögon.
Hon var så trött, att hon först knappast förstod, hvad det var.
ersätter Hennes barns graf blomstrade — — — Hon tryckte händerna mot hjärtat.
— Herre Jesus!
— Hon ropade det högt.
V a r detta då kanske det tecken hon väntat på i åtta långa år?
V a r hennes stund nu ändtligen k o m - men?
Var detta Guds nåd uppenbarad i en ringa ting, som blott hon förstod?
— Ja, ja.
Hennes förstånd stod stilla, men hennes hjärta såg klart och hon kände, att nu räm- nade himmelens förlåt än en gång, nu gick himmelens port upp för hennes odöpta barns själ och kvarnstenen föll i stycken från hen- nes hals — — — Samma kväll blef det stor uppståndelse på Nils Lars ' gård.
Gamla Sissla hade visserligen bort åt kvällningen anmärkt att " morän visst gått ut ", men först vid sängdags, då.
hon ännu ej återkommit, började man undra.
Man blef sittande uppe för att vänta på henne.
Hon kunde ju ha gått till någon af granngårdarna och blifvit bjuden kvar öfver kvällsvarden.
Men hon kom inte.
Man blef orolig och det skickades bud till grannarna.
Ingen hade sett till henne.
Då bådade man upp folk och sökte henne hela natten, till sist äfven ute på fälten vid märgelgrafvarna, fast man aldrig ett ögonblick trodde att hon, socknens rika- ste mora, som allt gått väl i händerna, allt- sedan hon var unga tösen, hade gjort af med sig.
Men först fram på morgonen blef hon fun- nen.
Det var medan kyrkfolket höll på att samlas till högmässan.
I väntan på att präs- ten skulle komma och kyrkan bli varm hade ett par hemmansägare gått kyrkogården rundt.
Deras förtrytelse öfver de stigande kommunalutskylderna var så liflig, att de ej märkte, att de förirrat sig till den afkrok, där själfspillingar och dödfödda barn brukade begrafvas, förrän de fingo syn på något, som med ens ryckte dem från alla sockentvister och skatteberäkningar.
Där låg ju Nils Lars ' hustru, som blifvit borta från hemmet, enligt hvad de ryktesvis hört.
Och död var hon — kall och stel.
Det blef en underlig gudstjänst den sön- dagen med den döda kvinnans lik inne i sakristian.
Blek och vacker, med ett leende som om hon skådade all Guds härlighet, låg hon där inne på stengolfvet.
Händerna hade hon tryckta mot bröstet, fast slutna om nå- got, som längre fram, då hon skulle tvättas, visade sig vara en vissnad styfmorsviol.
ESSE W: B O T T E R, det finaste m e j e r i s m ö r.
\ Bästa, drygaste och hållbaraste fabrikatet, i
Krigssommar.
OMMAREN KOMMER.
KALL och lång var våren; nakna stodo träden mest hela " der wunder- derschöne Monat Mai ".
Torr var våren också, tyvärr, men mulna- de stundom himlen, då var det ej det milda vårregnet, " gro-regnet ", som föll; stormen kom, och snöflingorna dansade sin dans bland de kyliga regnskurarne.
Nå, allt detta får så vara.
Vätan är v ä l - kommen i hvilken form den än må komma; kall och våt skall ju våren vara för att jorden skall kunna frambringa föda i tillräcklig mängd åt landets barn — och detta är ju nu önskemålet öfver alla andra.
N o g kunde vi finna oss i vårkölden, i fall vi om sommarvärmen kunde säga: Den vänfar aldrig för länge, som väntar på något godt.
Inte att det ordspråkets sanning är mera a b - solut än andra sådanas; man kan till exempel få vänta så länge, att förmågan att njuta det goda har förgått, när det äntligen kommer.
Men detta hör icke hit; den relativa sannin- gen må gälla hvad den kan, förutsatt att det goda verkligen kommer.
Detta är emellertid härvidlag just det osäkra.
Jag vet ej hvad " gammal visdom " säger därom, men jag vet att jag aldrig någonsin sett varm sommar följa på kall och sen vår.
Ä r våren kall, blir sommaren kall och njugg ända till slutet, det är b å d e min erfarenhet och min tro.
Det är som om den riktigt varma sommaren, det härligaste vårt luffstreck har, ej förmådde rymma all sin rikedom i sin e g e n mantels fång; den måste dela med sig åt både vår och höst.
Men huru vi annars längta efter det varma, varma, outtömliga solskenet, den blå, blå, skyfria himlen, synrandens värmedallrande violetta dager och den lummiga grönskans milda svalka, huru vi tråna efter att, halft glömska af dagens id och strid, Iefva med i naturens lif från morgon till afton och, i ljuf- ligt trött och drömlös hvila, från afton till morgon — i år få vi icke längta efter allt detta.
V i måste vara glada åt den kalla s o m - maren, då vederkvickelserna bestå i småpro- me.nader mellan skurarne, med galoscher och regnkappa; då familjen huttrande kry- per samman kring villans enda värmekälla, köksspiseln; då kaffepannan, som puttrar där, är dess enda tröst och då vinterkläder- na hämtas ut från staden och hälsas med jubelrop.
Det är om en sådan sommar, vi i år måste bedja.
Ty denna sommar är icke som andra s o m - rar, lika litet som denna vinter varit sådan som andra vintrar.
Där ute på de stora s l a g - fälten, som sträcka sig likt fvenne breda gördlar tvärs öfver Europa, där slumrar un- der jordens tunna täcke en pestsådd, som kanske sommarvärmen skulle väcka till lif.
Lössläpptes den en gång, vore det ej nog med att den skulle bäras till oss med vin- darnes andetag; isynnerhet öfver ryska gränsen, innanför hvilken, som man vet, hy- gien och aseptik äro oförstådda främlingar blott, skulle pestsmittan välla i en ohejdbar ström.
N e j, denna sommar blir icke som andra somrar.
Vi kunna icke, och få icke, om vi kunde, glömma det som sker därute; alltjämt måste våra ögon fängslas af tidningarnas stora krigsrubriker och söka på kartorna efter telegrammens okända ortsbefecknin- gar.
Långt ifrån att, som det sker å andra scener, njuta sommarhvila, kommer världs- dramat att under sommarmånaderna fortgå i forceradt tempo, kanske liknande augusti- stridernas i fjor; sannolikt vill och måste det söka sitt afgörande, innan höstregnen ånyo uppblöta fälten och göra vägarne ofarbara.
V i kunna icke göra våra tankar och ögon fria därifrån, vi måste följa det, scen för scen, med hopp och fruktan, hur vi nu vilja pla- cera dem.
Ty neutral i s i t t h j ä r t a, hvem kan väl vara det annat än den, som är m y c - ket okunnig eller mycket slö?
Därtill rör det som sker oss alltför nära.
Litet hvar känner också, att han lefyer under trycket af kommande händelser.
S ä l - lan ha sommarplanerna väckt så litet in- tresse, diskuterats så litet som i år.
För det första ha ju alla utomlandsresor under s o m - marferierna fallit bort, och de som plägade tillbringa sin semester under turist- eller badresor i främmande land, stå rådlösa och veta icke hvad de skola taga sig till.
Men äfven bland de andra hör man ofta yttran- den som: det förefaller så lönlöst att göra upp planer i år; man vet ju ej huru någon- ting ställer sig; det är bäst att vara hemma eller nära hemmet.
Det lär äfven ha för- sports en viss fruktan att v å g a sig för långt ut i skärgården i år; kanske lefver ännu i minnet de den gången onödiga förskräckel- ser, skärgårdens sommargäster i fjor under augustidagarna här och där fingo upplefva.
Om krigsfaran talas väl ej numera mycket, och dock sitter måhända tanken djupare i sinnena än man kunde tro, djupare än mången vill tro.
Att krigsfaran ökas, allt som hän- delserna utvecklas snabbare och kraftigare, ligger i öppen dag; det är ju möjligt, mycket möjligt till och med, att den äfven i sommar går oss förbi; men göra upp räkningen all- deles utan den kan man icke.
Få vi ej andra påminnelser om de förän- drade förhållandena, få vi det väl i de främ- lingsströmmar från våra två stora stridande grannland, vi lära ha att vänta.
Stackars människor!
Jag är viss att vi svenskar k o m - ma att se på dem alla med vänlighet och d e l - tagande; det är nu vår natur, det må vara förtjänst eller icke.
Hvad särskildt tyskarne beträffar, veta vi att de till stor del komma för att icke tynga på sitt eget lands ännu knappa brödförråd; för att, som civilbefolk- ningen där så beundransvärd!
förstått, strida med, så godt de förmå, emot det skändliga uthungringskrigef, som i sig bär roten till all krigföringens förvildning.
Då jag tänker på huru vi i fjor bemötte de ryska flyktingarne — hvilka, trots allt tendentiöst utmyntande af förhållandet inom vissa främmande lands präss, v o r o för oss just beklagansvärda m e d - människor och hvarken mer eller mindre — då känner jag mig öfvertygad om att vi skola möta våra väl icke beklagansvärda, men som folk beundransvärda sfamfränder med allt deltagande och gästvänskap, som stå i vår förmåga.
När skall då kriget taga slut?
P å denna fråga, som hvarje dag stiger ur så många miljoner själar, veta vi intet svar Spådo- marne, som utsatte än det ena datum, än det andra, ha nu alla slagit fel, och vi ha intet annat att taga till än sannolikhetsberäknin- gar.
En sådan, utgående från tyskt håll, har jag hört; den angaf november eller december.
Men ingen vet något.
Dock kunna vi väl hoppas, att när n ä s t a sommar kommer, skall världen åter ha fred.
Må allt då vara sådant, att vi med frid i sinnena kunna g l ä d - ja oss åt värmen, åt den blå himlen, åt grön- skan!
Ja, vi måste lämna den ingående somma- ren utom de normala somrarnes tal, utom o m - rådet för våra planer och önskningar.
Vi måste följa den gamla visans ord: Onsk kun, at de videste Roser igjen Maa blomstre til næsie Skjærsommer!
A N N I E ÅKERHIELM.
- 362 - Kriget, sedt med kvinno- ögon.
ED KRIGET K O M O G O N B L I C K - ligen krigslitteraturen.
Den följ- de tätt efter de stora händelser- na, gick ibland i jämnbredd med dem, och dess tendens, om den hade någon, gick i allmänhet infe m o t kri- get, ofta tvärtom.
Så snabbt eller rikligt har icke fredslitteraturen flutit genom tryckpres- sarna.
Men efter den första bedöfningen ha dock fredens arbetare höjt sina stämmor för att visa hvad kriget verkligen är samt visa på vägarna till rättfärdig och varaktig fred.
I S v e r i g e ha på senare tid tre kvinnliga författare gifvit sina bidrag till denna littera- tur.
Marika Stjernstedt har utgifvit broschy- ren " D e n g r y m m a l ä x a n ", Anna Lenah Elgsfröm " D e n s j u n d e b a s u n e n ", Frida Stéenhoff K r i g e t s herrar — värl- dens herrar.
I Marika Stjernstedts broschyr skildras hvad Belgien var och hvad det nu är, sedan kriget gått öfver detsamma — en ruinhög, en kyr- kogård, där tiggare vandra.
Men i sin o l y c - kas djup är Belgien dock " ett vårdtecken att se upp till för alla dem, som lida och våndas, när ondt och orätt sker — — ett tecken för många samveten att vakna ".
Belgiens öde bör mana oss att stå upp och arbeta för fredens princip och idé.
Fru Stjernstedt slutar sin broschyr med denna maning: upp, handla, göre hvar och en sin plikt!
Låt oss samlas e m o t grym- het, godtycke och våld och deras förhärli- gande, kring mildhetens, förnuftets och rätt- visans, det är fredens, ideal.
Fru Elgströms krigsprotest skildrar icke på detta sätt ett faktiskt förlopp eller mynnar ut i en direkt praktisk uppmaning till fredsar- bete.
Men åt individens harm och smärta inför vidundret kriget ger hon slående ut- tryck.
Hon ger uttryck åt känslan af att till- höra en dödsmärkt, åt undergången vigd generation, som för e g e n räkning icke kan hoppas mer.
Hon formulerar protesten mot att lif, som äro dyrbara, därför att de kostat så mycket och v o r o menade att fullkomnas för eviga bestämmelser, måste i blind, ä d e l - modig lydnad ges till spillo för de stora sta- ternas makt och vinning.
Hon ropar v e öfver dem, som ledde de ovetande mot stupstoc- ken.
Framtiden kan, som hon ser den, en- dast b y g g a s på det nuvarande samhällets ruiner, i de gamla hyddorna kunna vi icke b o kvar.
" Den materialistiska af all rättfärdig- het glömska rikemanskulturen " måste gå under, " rent hus bland spillrorna, äfven om vi själfva följa med ".
Frida Stéenhoff börjar sin broschyr med att opponera mot den lära som just nu är modern och ägnad att nedslå hvarje freds- arbete: att kriget skulle vara en eruption b e - roende på oföränderliga naturlagar och så- ledes automatiskt utbryta vid vissa förutsätt- ningar.
Hon sätter däremot det mänskliga förnuftets och viljans makt.
Hon karaktäri- serar krigsherrarna, för hvilka intet skönare finnes på jorden än en kavallerischock — en kamp på lif och död.
Slutligen summerar hon också upp de kvinnliga önskemålen om en fred, för hvilken rättfärdigheten, och icke vapenlyckan ligger till grund, dessa önskemål, klart formulerade i Haagkongressens resolutioner, kring hvilka alla kvinnor borde enigt samlas.
Hur olika eljes dessa tre broschyrer äro hvarandra, ur alla kan man läsa ut krafvet på oss alla, att icke g e vika, att arbeta för en framtid, af hvilken vi själfva aldrig få se mer än gryningen.
DAR DCT^YA KRIQjgJ MOTAR TALIENS INGRIPANDE 1 världskriget har salt nya, hittills fredade delar af Europa i fara.
Man frågar sig med oro hvad som exempelvis väntar befolkningen i de natursköna bergstrakterna i Syd-Tyrolen, hvilkas turistvägar och pittoreska bergsstä- der i sekler varit föremål för resenärers be?
undran.
Skola de fredliga och idoga inbyg- garna där dela den belgiska och polska b e - Några bilder från dessa nejder torde ha ett aktuellt intresse just nu.
Som inledning pre- sentera vi två representanter för det moderna Italien, en fredens, påfven Benedikt X V, och en krigets, italienske krigsministern, general Zupelli.
Därefter förflytta vi oss till S y d - T y - rolen.
Bild 3 visar en vy af Eggenthal vid Bozen, bild 4 Goethe-Haus i Torbola vid Gardasjön.
Den å fasaden uppsatta minnes- taflan har följande inskription: " I detta hus bodde Goethe den 12 s e p - itember 1786. "
Därunder skaldens egna ord: " I dag har jag arbetat på Iphigenia och anblicken af sjön har lyckligt främjat min ingif- velse.
Goethe. "
folkningens hemska öden?
Deras grannar söder om al- perna, hvilka nu med en or- giastisk hänförelse dragit svärdet, bli helt säkert inga barmhärtiga inkräktare, att döma af det italienska lyn- nets excesser, sådana de redan tagit form i eget land.
När turistströmmen härnäst söker sig fram i S y d - T y r o - lens naturparadis, skall den kanske med grämelse finna endast ruinhögar, där nu kulfuren står i sin blomning och mängden af historiska minnen ökar de härliga na- tursceneriernas intresse- värde.
Bild 5 framställer Riva vid Gardasjön, bild 6 en by i Syd-Tyrolen och bild 7 Slottet Runkelstein i grann- skapet af Bozen.
1.
P r e s s e - P h o t o Syndikat.
2.
Berliner III.
Gesellschaft.
3 — 7.
Leipziger Presse-Büro.
- 363 -
f^PPLÖPrflrlGARIlA PÅ LltiDAF^NGeii.
K£QAGAF£ vårdad och frappant välklin- gande sång.
Likaså förtjäna kör och orkester Ioford och deras ledare, hofkapellmästare lärnefelt, som säkert och med musikalisk smak ledde det hela.
Regien hade herr Ivan Hedqvisf åtagit sig, en inga- lunda lätt uppgift, men löst med största skicklighet.
Dra- matiskt är ju detta oratorium ingalunda, personerna komma sjunga sina partier och gå igen, och monotonien hänger som en sky öfver det hela.
Men re- gissören hade med sin arran- geringsförmåga ändå lyckats få ett visst lif i taflorna och den vackra sceniska inram- ningen skänkte ökad stäm- ningsstyrka åt det hela.
Allt var således för att ge en vär- dig prägel åt Skansens " Sven- ska dagar ", men solen och värmen, de största af alla fest- arrangörer, behagade nyck- fullt undandraga sin medver- kan — en uraktlåtenhet, som vi hoppas att de nästa gång vilja reparera.
— Vår öfversta bild framställer Gustaf Adolf- spelefs hufvudfigurer: Leubel- fing, fru lärnefelt, konungen, herr Herou, hertig Bernhard, herr Bergström, bilderna 2 och 4 återge professor Monte- lius och dr Karlfeldt i talarsto- len, bild 3 herr Ossiannilsson läsande inne på Raflundagår- den, och nederst föresfällnin- gen på friluftsteatern samt den amfiteatraliska åskådarplatsen med de kungliga i midten.
IDÉN MED SKAN- sens " Svenska dagar ", för att bryta de traditio- nella vårfesternas kedja, var en god hos friluftsmuseets ingifvelse men som tyvärr styrelse, stäcktes i sin utlösning af ett kallt och delvis ruskigt väder.
Torsdagen, premiärdagen, hota- de med regnskurar, men fram- på kvällen lättade skyarna och stockholmarna vågade sig nå- gorlunda talrika upp till de kära höjderna för att bevittna hur professor Montelius, " allas vår Daniel ", d:r Ruben Berg, Albert Engström m. fl.
tände högfisstämningens sällsynta Lå- ga med tal och recitationer.
En följande dag uppträdde dr Karlfeldf, K.
G. Ossiannälsson samt Ernst Didring, och äfven Selma Lagerlöf fanns med på programmet, men hennes med spänning motsedda framsä- gande af någon af sina tju- sande sagor omintetgjordes tyvärr af regnet.
Att den för- träffliga iden med våra förfat- tares uppläsningar af stycken ur sina verk ej nu möttes af en större publikfillsluining, till följd af de ogynnsamma väderleks- förhållandena, bör ej afskräcka Skansens styrelse från att hålla fast vid detta arrangemang en annan gång, ja, många andra gånger.
Svenskarna behöfva Komma lifligare i kontakt än tillförene med sina både lef- vande och döda diktare — sina n n i 2 stora diktare n. b.
— och skalderecitationer i fria naturen inför feststämda människor borde kunna slå många bryggor mellan hvardagsvärlden och diktens förtrollade riken.
Äfven vår tonkonst var lyckligt representerad på de " Svenska dagarna ", dels med symfonikon- serter och kammarmusikaftnar, med våra främsta svenska komponister som dirigenter, dels med ett stort festspel " Gustaf Adolf ", Max Bruchs i ora- torieform hållna tondikt, ypperligt framfördt på Skansens friluftsteater.
De tre hufvudparfierna, Gustaf Adolf, Leubelfing och hertig Bernhard, sjöngos af herr Herou, fru lärnefelt och herr Einar Bergström och alla utmärkte sig genom Hoffotograf W. Lamm foto.
I I F V E I S B I O G B Æ Glöm ej hämta skatterna ur skogens skattkammare.
ON SATT UTANFÖR POTATIS- källaren, midt i solbadet, tillsam- mans med sina fyra yngsta och skar sättpotatisen, medan hennes tankar plöjde i de gamla vanda fårorna.
Hur skulle hon bära sig till för att få snygga skor och kläder åt de tre minsta pojkarna till examen.
De fem äldsta hade då gudskelof slutat skolan och några af dem v o r o redan ute i lifvet, medan de andra ännu höllo sig hemma och hjälpte henne och far.
Nej, i år var det alldeles för galet — så dyr som all köpemat blifvit och allt annat också, som de nödvändigast måste ta från boden.
Inte en slant hade de till öfvers.
Och hur hon tänkte och grubblade — så det rakt blef som kinesiska bokstäfver i hjärnan på henne — så kunde hon inte finna någon lösning.
Med en tung suck makade hon tillbaks hufvudduken och lät knifven ett ögonblick hvila, medan hon såg ut öfver landskapet med sin vakna blick, hvilken liksom förädlats och klarnat i kärlekens och lidandets eld: — A c k ja, visst är det härligt om våren, tänkte hon, när körsbären stå i blom och grönskan är så ung och frisk, bara en inte hade de där b e - kymren som gnafde och gnafde — så en inte kan förstå att det finns något kvar att gnafva på.
Men i detsamma märkte hon, att därför att hon släppt taget ett ögonblick och låtit tan- karna gå vill, så hade barnen börjat nojsa och kasta sättpotatis på hvarann och hon kom till den slutsatsen, som så många gånger förr, att det var bäst att bara ägna sig åt stunden och låta vår Herre ta hand om resten.
Efter en stunds tystnad, då endast knifvens kras genom potatisen hördes, sade yngsta pojken med en nyfiket intresserad min.
— Ser I, där kommer en af herrgårdsfröknarna, hvad tror I ho vill oss?
Och mors gamla trötta hjärta började genast klappa i någon slags anande förhoppning.
Sedan fröken på sitt glada sätt hälsat, ta- git i hand och frågat hur det stod till med dem alla på Bergen, så kom hon fram med sitt märkliga förslag.
— Jo, ser ni, sade hon, i dessa svåra tider, då nöden står på lur och kriget blossar snart sagt öfver hela världen, då har man mindre än någonsin rättighet att låta någonting för- faras.
Allt måste vi ta vara på, allt måste vi utnyttja.
— Och just nu stå skogarna fulla af de dyr- baraste skatter.
K o m hit bara, gossar, så ska ni få se, och skrattande öppnade hon på för- klädet, som hon höll ihop som ett litet knyte.
Beundrande tittade de dit: — Asch, hvad var det!
Tockna där murklor, di kalla, och några små brännässlor.
Hvarför kom fröken dit och skojade med dem på det sättet.
— Ja, rynka på näsan ni, skrattade hon, men gör nu som jag säger och ni skall snart få se att hvarje murkla och hvarje liten näs- seltopp kommer att bli till koppar och silfver för er.
Så talade hon om, att hon beräknat, att de kunde få minst tio öre litern för så väl murk- lor som nässlor och att hon skulle köpa allt d e kom med.
I sin tur ämnade hon sedan torka härligheten och sälja billigt till alla sina anhöriga i staden.
Och på så vis kunde det bli till förtjänst och glädje för dem allesam- man.
För att inte tala om tillfredsställelsen att inte låta skogens skatter förfaras.
Mor i Bergen blef alldeles röd af glädje och lofvade att så snart de minsta barnen hade en ledig stund, skulle de få g å ut och plocka murklor, som ju hela skogen stod full af, medan gammelmor kunde repa nässlor, för det var ju lite mer tålamodspröfvande.
Nå på tio dagar hade gammelmor och bar- nen i Bergen plockat ihop slant för slant — infe mindre än fjugusex kronor och sjuttiofem öre.
Men tänk nu på — ni alla i Sveriges bygder från norr till söder — att ännu finns oändligt mycket att hämta ur skogens skatt- kammare, medan bekymrade mödrar grubbla på hvar de skola ta slanten.
om.
Därför kommer nog ofta den tanken för frun på landet, att det vore bra roligt att kunna för- tjäna något själf, något eget, ty tid har hon ofta till öfvers.
Men det är så svårt, detta, för lands- bygdens bildade kvinnor.
Nog kunde de ha mycket att sälja af produkterna ur den ofta stora, och delvis af dem själfva, omsorgsfullt skötta trädgård de ha att förfoga öfver, ofta är den kanske före- nad med hönsgård och bigård, ur hvilka husets damer nog kunde utvinna några inkomster.
Van- ligen är trädgården så stor, att den producerar mycket mera än som åtgår till det egna hushållet.
Och då man har en stor vacker trädgård med jord i bästa kultur för grönsaks-, bär- och fruktodling, vill man naturligtvis inte låta den gro igen, utan fortsätter år efter år att så, sätta och skörda alla slags härliga grönsaker och annat.
Om att, enligt tidningarnes uppmaningar i dessa dagar, " tillgodogöra sig hvartenda litet spädt spe- nafblad och hvarenda liten smal rabarberstjälk " kan ju icke ens bli tal.
Det räcker så innerligen väl ändå — och blir öfver.
Vill man sälja litet för att få n å g o t för sitt arbete i trädgården, får detta lof att ske, när man får " bud " in till sitt HEDVIG S V E D E N B O R G.
närmaste kulturcentrum, vanligen ett stations- eller municipalsamhälle, där det finnes en liten s. k. handelsträdgårdsmästare, och där de flesta in- byggarne ha en liten täppa, där de sätta litet potatis, dill, persilja, sockerärter och kål, hvar- Husmoderföreningar — en tanke att ta med deras hufvudsakliga grönsaksbehof är fylldt.
vara på.
Trädgårdsmästaren tycker han inköpt ett stort la- SOM VÅRA LÄSARE TORDE MINNAS, ger, då man fått sälja 10 blomkålshufvud och 8 lästes i Idun för den 9 maj ett kåseri kg.
skärbönor till honom, " så nu behöfver han ej mer på länge. "
På hotellet kan det hända, att då " Obruten mar k ", där förf.
förde fram man utbjuder härliga vaxbönor, stora, mjälla och tanken på bildandet af husmoderförening- ar, genom hvilka landsbygdens kvinnor gula, och man mötes af frågan: " hvad är det där för något, sådana där bönor har jag aldrig sett, duger stadens skulle såsom producenter och kon- di? "
Återstår nu att koka in och lägga in och sumenter träda i förbindelse med hvaran- dra till begges båtnad.
En af de många sylta och torka för sitt eget hushåll så mycket man någonsin orkar och hinner, men är ej hus- skrifvelser vi mottagit i ämnet, och hvilka undantagslöst gilla författarinnans idé, hållet of- allt för stort blir ju behofvei fylldt till slut.
" Obruten mark. "
fentliggöra vi här nedan.
Samtidigt kunna Men — nu skola vi tänka på den andra grup- vi meddela att förf.
till " Obruten mark " pen af kvinnor, städernas kvinnor, husmödrarna i i ett af de närmaste numren kommer att alla de många välbärgade hemmen i städerna.
offentliggöra en ny skiss, som skildrar Skulle bil- det icke vara en afsevärd fördel för dem dandet af den första husmodersföreningen, att känna till någon, hvarifrån de kunde få sitt för- så som hon tänkt sig saken borde ske.
Iduns råd af inläggningar, sylter, sallader m. m. färdigt redaktion lämnar gärna spalterna öppna för vinterbehofvet, utan deras eget arbete, och för korta, sakliga inlägg i frågan, helst utan om att det kanske blefve så mycket dyrare än de innehålla något praktiskt förslag.
om de själfva lagt hand vid det, ty de måste ju Landsbygdens impedimenier.
ANK ATT DET KAN FINNAS N Å - gon ute i världen, som kan ha precis samma tankar som en fru långt borta på landet går och hvälfver i ensam- heten!
Och att de så fått komma fram i dagen, t. o. m. komma in i Idun, vår egen kära tidning, där de kanske kunna verka befruk- tande och upplysande och — kanske — sätta kraf- ter i verket, nog mäktiga att åvägabringa " hjälp åt kvinnor från kvinnor. "
Denna idé om sammanslutningar mellan städer- nas och landsbygdens kvinnor i form af " husmo- derföreningar, " efter det i artikeln omtalade tyska mönstret, vore säkerligen en tanke att ta fasta på, ty två stora grupper af vårt lands kvinnor skulle därigenom kunna hjälpa hvarandra till ömsesidig båtnad.
Den bildade klassen är ju numera så starkt de- cimerad ute på vår svenska landsbygd, att åtmin- stone i vissa frakter af vårt land, på milslånga sträckor som dess representanter endast finnas invånarne i prästgårdarne och i en och annan herrgård samt några enstaka familjer dessutom.
Dessas damer kunna nog i de flesta fall säga som gamla " majorskan Adalbert " att " det går alls in- gen nöd på dem, fast nog skulle de bra gärna vilja ha sitt lilla bestämda, — men då skulle det bli brist i en annan ända, så är det med den saken. "
) a, hon har rätt, gamla majorskan, det finns verk- ligen en sådan massa stora utgifter i hemmen på landet, som hemmen i staden nog ingen aning ha - 366 - först köpa själfva råmaterialet, hvilket frun på landet har " oköpandes ".
Nu menar jag naturligt- vis icke att tala om " vrakpris ", men säkert är, att fruarna på landet finge god vinst på sina sylter och inläggningar, om än stadsfrun finge vida bättre pris på dem, än hvad sådana betinga i den all- männa handeln, där ju som vanligt mellanhän- derna fördyra allt.
Men vi ha också mycket i våra trädgårdar, som tål vid att sändas till konsu- menten i färskt tillstånd ifrån den första färska potatisen och sparrisen ttänk så dyr den är i stor- städerna!!
och till blomkål, lök, bönor och den allra senaste bryssel- och grönkålen!
Men hvar nu finna afnämare till allt detta?
Annonsera med utsättandet af sitt namn drar man sig för, och det är ju också ovisst.
Men äfven i många andra afseenden kunde landsbygdens kvinnor ha nytta af att städernas kvinnor finge tillfälle att tillägna sig frukterna af deras arbete.
Landsbygdens fruar äro ofta mycket skickliga i att baka godt fint småbröd, och då de vanligen ha smör, ägg och ved till själf- kostnadspris, kunde stadsfruarna kanske genom en dylik förmedling få köpa stora burkar med läckra pepparkakor och annat godt hållbart små- bröd vida billigare och kanske bättre än nu på hushållsskolor och " hembagerier " i städer.
Andra af landsbygdens bildade kvinnor ha ett stort intresse för blomstervärlden, och odla dessa Floras barn med stor sakkännedom och kärlek både sommar och vinter.
Unga plantor af pal- mer, kakteer, rosor och många, många fler ginge godt att sända väl emballerade, och säkert vore
husmoderns glädje stor både i det hemmet, som för godt pris finge sin lifsglädje ökad i form af färgglada blommor eller djupgröna bladväxter i sin stadsvåning, och i hemmet på landet där frun, utom sitt nöje af att se sina plantor växa, äfven visste att hon hade en liten egen inkomst af sitt arbete med dem.
Direkt förbindelse vunne båda på.
Men huru kunna åstadkomma en dylik, och huru kunna undvika de Scylla och Charybdis, på hvil- ka ett sådant företag skulle kunna stranda, och som heta fraktkostnader, och den rädsla för osäkra förbindelser, som på båda hållen kan hin- dra företagets framgång!
God kontroll och sä- kerställande af de inledda förbindelserna vore dock nog ej så svår att få till stånd.
Och säkerligen är det mången med mig af lands- bygdens kvinnor, som undra med intresse i sin undangömda vrå om det skall finnas ute i värl- den några kvinnor nog rika på intresse, kraft och affärsbegåfning för att kunna taga initiativ till att få till stånd äfven här i Sverige en " husmoders- förening ", som gjorde idéen " kvinnors hjälp åt kvinnor " till verklighet.
Tänk om Idun, som så många gånger förr gått i spetsen, då det gällt att stödja det kvinnliga ar- betet, kanske äfven denna gång ville öppna sina spalter för ett tankeutbyte mellan stadens och landefs kvinnor om denna sak?
Kanske däraf det förlösande ordet kunde upp- stå, som gaf någon en idé, som klarade upp det hela!
LANDSFRU.
Carolina Danielsson.
25 år i barnavårdsarbetets tjänst.
EN K V I N N A, S O M I D A G Ä R berättigad att presenteras g e - nom Idun, har under ett kvarts sekel på ett berömvärd!
sätt fyllt den svåra uppgiften att vara en mor för andras barn.
Man måste ha en stor fond af kärlek för att lyckas i en sådan uppgift.
Då jag vid ett besök i Gellivara barnhem såg " mamma Calina " stå omringad af mer än ett halft- hundratal barn af olika åldrar från två till sexton årsåldern, förstod jag, att hon lyckats i sin uppgift att vara " mamma ", ty barna- ögon återspegla som ingenting annat det sanna förhållandet, och barn förstå bättre än några andra, om kärlek är af äkta halt.
Fröken Danielsson började sitt arbete på barnavårdens fält som föreståndarinna vid prins Carls uppfostringsanstalt på Gålö.
V a r sedan med om att iordningsställa Gefle stads år 1900 nyinrättade barnasyl, den hon förestod tills hon drogs ändå längre norrut och blef föreståndarinna vid Gudmundrå kommuns stora barnhem, där styrelsen tyckte sig göra en oersättlig förlust, när hon efter några år ansåg det vara sin plikt att resa upp till Gellivara och taga hand om därvarande kommunala barnhem.
Fröken Danielsson, som äger en eminent organisationsförmåga, kan ha det g o d a medvetandet, att hon har ledt in nya företag på g o d a banor.
Och hvad Gellivara barnhem angår syns det nu vara ett mönsterbarnhem.
Hälften af barnantalet anskaffas genom barnavårdsnämnden i Gellivara och rekry- teras från moraliskt undermåliga hem.
M e d synnerlig glädje konstaterar föreståndarin- nan, att de fall ha varit ytterst få, då ej bar- nen efter några års vistelse i barnhemmet blifvif omdanade därhän, att de, trots förut vidriga omständigheter, lofva godt för fram- tiden.
Det är många barn från finskfalande hem, trott sig ha ett värf att fylla.
Hennes erfa- samhet återvände naturligt nog på den stora mångahanda afseenden.
Men hon har o c k - så i likhet med andra för längesedan insett, att folksjälens hårda jordmån är värd att upp- bruka.
När skall arbetet därmed börja, om inte om våren — och med barnen?
JULIA SVEDELIUS.
Från vårens Carolina Danielsson.
som intagas ' i detta barnhem, hvilket i många afseenden har likartad uppgift med Norrbot- tens arbetsstugor.
Liksom i dessa söker man också i detta hem anknytningspunkter mellan det bästa i barnet och det bästa i lifvet.
Den tillfredsstäl- lande arbetsglädjen tillvaratages och odlas.
Barnen få sin blick riktad på arbetets resul- tat som en motsats till sysslolöshetens ofruktbarhei.
40 stycken af barnen, d. v. s. de mer för- sigkomna, ha egna små trädgårdsland, och härliga grönsaker v ä x a i den nyanlagda trädgården så högt ofvan polcirkeln.
M e d en rättares hjälp sköta gossarne ett litet landtbruk jämte en ladugård med sex kor, grisar, kaniner och höns.
F. ö. väfves, sys, lagas mat och städas med barnens hjälp, då de äro lediga från skolan.
Hela hemmet är ytterst prydligt hållet med kork- mattor i de 23 rummen.
Gellivara kommun anslår årligen mellan 14- och 15,000 kronor till hemmets underhåll.
Själfva byggnaden är ej uppförd för ändamålet, utan har förut tjänat ett helt annat — senast varit ett illa kändf utskänkningssfälle.
Fattigvårdsstyrel- sen i Gellivara är hemmets officiella myn- dighet.
Föreståndarinnan, fröken Danielsson är född i Hakarp i Småland, där hennes far hade en större gård, och fyllde nyligen 50 år.
Redan vid 7 års ålder började hon sköta sina småsyskon — så hennes barnavårdsar- bete tog sin rätta början för mer än 40 år sedan.
Hon har aldrig s ö k t en plats, utan följt andras begäran att komma dit, där hon Mamma Carolina med de minsta.
- 367 - bokmarknad.
Anna Lenah Elgström: S t j ä r n a n, h v a r s namn är M a l ö r t.
Krönikor och berät- telser.
Här möter oss en stark och egendomlig bok!
Den står på ett betydligt afstånd från dagsnovellistiken med dess ofta perspektiv- trånga vyer och brist på känslosfyrka.
Dessa fem noveller i medeltidsram framkalla visio- nen af ett offeraltare i en Böcklinsk cypress- lund, dit människor tåga än vacklande och böjda, än trotsiga eller strålande af marty- rens extas, för att offra allt hvad de haft kä- rast och skattat högst i lifvet.
Det är onekligen mindre vanligt att en m o - dern svensk författarinna i sin diktning höjer sig till ett så etiskt patos som här sker.
I samtliga novellerna v a g g a r kärlekens stora passionsros, men dess doft såväl som dess strålande purpur afskakar sig efterhand jor- diskhetens egenskaper; erotiken blir ej en kropparnas utan en själarnas extas, en helig offergärning, som utplånar alla jordbundna böjelser och förbereder evighetslifvet.
Anna Lenah Elgström visade redan vid sitt första framträdande som författarinna en säregen litterär fysionomi.
Det fanns något på en gång strängt och ödmjukt hos de män- niskor, hon skildrade, och de räknade minst af allt någon frändskap med de nutida ro- manfigurerna från Östermalm eller Saltsjö- badsvillan.
De lefde under en högre him- melshvälfning och deras blickar sökte något bortom tidsgränsen.
Anna Lenah Elgström skulle ej varit tänkbar under sekelslutet, då själfhäfdelsen med dess naivt uppstudsiga fodran på " individens rätt att lefva sitt eget lif " högtidligen sattes i världen.
Hennes gestalter åtrå visserligen lifsnjutningen med all den ifver, som ligger i människans na- tur, men då konflikten mellan begär och plikt, mellan själfvisk och osjälfvisk kärlek ställes på sin spets, böja de sig i extatisk offerlust.
Därför äga de ett sublimt drag, något af ett himmelsfecken inristadf på sin panna.
Rent konstnärligt stå dessa noveller myc- ket högt, dock med någon reservation för slutnovellen " Då liljorna blomma ", hvilken icke äger de öfrigas stränga byggnad och helgjutna stämning.
Prosan, som i föregå- ende arbeten var väl tung i sina långa, ord- öfverlastade perioder, har här vunnit i smi- dighet och koloristisk och tonal kraft.
Det finns sidor, hvilka i sin lyriska mjukhet klinga som Schumannsk musik, medan andra äga något af stålets klang och rytmen i en bru- sande ridt.
Bengt Berg: D ä r k r i g e t r a s a r.
S k i s - ser från kampen i Oster.
" Det var en kväll, när fanalerna brunno till tecken att kosackerna brutit in öfver lan- det ... " Med dessa ord börjar inledningsnovellen " La petite comtesse ".
De klinga som en trumpetsignal, och har läsaren den allra min- sta smula fantasi, ser han ögonblickligen detta Ost-Europas slättland, gränslöst som evigheten, insvept i aftondunklet och färgadt af eldskenet, medan det blir oro i byarnas och gårdarnas lugna lif inför den annalkande
krigsfaran.
Förfaiiaren är en mästerlig b e - rättare, man får söka hos Zola, Maupassant och Tolstoy för att finna motstycken till dessa på en gång exakta och raskt målande skil- dringar.
Det hvilar en manlig poesi öfver hvarje sida, dar träffsäkerheten i åiergifvan- del af striderna, marscherna, lifvet i skytie- grafvarna täflar med skärpan i teckningen af enskilda scener och af karaktäristiska män- niskor.
Till exempel den unga grefvinan Gisela Ronau, La petite comlesse, som vuxit upp bland hästar i Lithauen, där " hvarannan per- son var en häst, de öfriga småadel och judar och polskt pack. "
Lysande skildrar Bengt Berg den unga amazonen och hennes flock af ungdomsyra hästar, med hvilka hon jagar fram öfver slätten, och vidare hur dessa hen- nes fyrbenfa vänner vid ett tillfälle rädda henne undan en vild kosackpatrull.
Detta är alltigenom utsökt berättarkonst.
Den tyska soldafens förmåga af nyttig verksamhet under bataljernas korta pauser belyses i den intressanta novellen " Vår by i fronten " — och endast läsningen af dessa sidor borde vara nog för att öfvertyga alla anti-germanskt sinnade människor om det oriktiga i att stämpla tyskarne som nutidens hunner.
Slutnovellen " Krigets skönhet " kvarläm- nar ett outplånligt intryck hos läsaren.
Den är ett skärande dödsackord, en i sin v å l d - samma tragik stigande förbannelse öfver grymheten i det blodbad, som nu besudlar världen.
Den VID g a m l e s vår.
FÖNSTRET H A N I DRÖMMAR står och nickar för sig själf.
Han stryker öfver grånadt hår och lyss till sorl, som honom når från vårens yra älf.
Mot rymd, som strålar underbart, han resignerad!
ser.
Hans tanke målar årens fart och tungt han hviskar: Kart, blott kart är allt, som lifvet ger.
Hvem lyfter lyckans mogna frukt mot åldershöstens r o?
Hvem kan på vårens ljufva lukt och odlarmödans ans och tukt i pröfningsstunder tro?
En dröm, som gäckar yr och het, Karin Smirnoff: V å r b r y t n i n g.
Att d e - butera under skylten " August Strindbergs äldsta dofter ", som denna boks författarinna nödgats göra, medför en ganska afsevärd risk, eftersom erfarenheten ger vid handen att ryktbara mäns ättlingar sällan eller aldrig äga sådana kvalifikationer, att de kunna föra sina fäders runor med den äran.
Naturligtvis öppnar man fru Smirnoffs roman med en viss nyfikenhet, undrande, om man skall ha l y c - kan att möta något af hennes fars geniala berättarkonst på de många sidorna.
Nå, den glädjen undgår man, som så m y c - ket annat fröjdefullf man hoppas på i denna illusionsrika värld.
Därmed vare icke sagdt att det ej utkommer debutböcker åtskilligt klenare rustade än denna.
Bokens hjäl- tinna, en katolsk generalsdoiter i ton- åren, genomgår en religiös kris, som en tänkande och kännande ungdom ofta gör, och under den religiösa extasens inflytande lefver hon ett inre lif af hopp, tvifvel och flickaktig oro.
S å kommer konflikt med m o - dern, öfverspända drömmar och längtan att laga nunneslöjan samt rymning från föräl- drarna för att nå klosterfriden.
Fadern åter- för henne till hemmet, och skildringen slutar med ett litet meningsutbyte mellan den unga Helena och en socialist, Kristiernson, hvil- ken förespeglar henne att hon en dag med glädje skall lämna kyrkan för att omfatta en mera praktisk religionsform, den, som syftar till att dana ett himmelrike af jorden.
Författarinnan har icke lyckats fördjupa sina händelser och figurer, de röra sig på en ganska trång och grund scen och ingen af dem har en egenartad skiftning, som röjer att en stark författarpersonlighet behärskar dem.
Hvad som däremot genast faller i ö g o - nen är den lätthet med hvilken författarin- nan skrifver.
Stilen har mognad, rapiditet och en om ock tunn färg öfver sig — något af akvarellens lätt anbragta kolorit.
A f allt att döma finns hos henne ämne till en g o d följetonist.
ger lifvet en och hvar.
Man sträfvar — hvarför?
— ingen vet, ty inför rymd och evighet ej mål vår lefnad har.
Och dock när solen utanför vår boning vandrar varm och vårens sus vårt fönster rör, det är en oro, som oss stör, en längtan i vår barm.
En faun då hviskar heta ord trots våra gråa hår och liljor blomma på vårt bord.
A c k, smärtsamt tinar hjärtats jord till en bedräglig vår!
GUSTAV ÄSTROM.
Lady Hamilton.
Hennes lefnad och kär- leksöden.
Roman af H.
S c h u m a c h e r, Auktoriserad öfversättning af S a m K e l l i n.
Både häfdatecknaren och romanskrifvaren äro flitiga protokollförare.
Det finns intet mänskligt lefnadslopp, som undgår deras iakttagelse och berälfarkonst, förutsatt att detta lefnadslopp inneburit något anmärk- ningsvärdi i en eller annan riktning.
Hvad nu den kvinna beträffar, som under namn af Emma Lyon eller Harte, sedermera lady H a - milton, spelade en framträdande roll i Lon- dons sedekrönika på 1700-talet, så var hen- nes lif, för att tala med Egron Lundgren, så pass " kulört, " att det gaf stoff åt många memoarförfattare och historieskrifvare.
- 368 - Nu är hon äfven införlifvad med skönlitte- raturen af en företagsam tysk skribent H.
V.
Schumacher, och för den, som begär en spännande förströelseroman, hvilken på samma gång äger förtjänster i fråga om karaktärsteckning och psykologisk analys, är boken värd de stunder man offrar på dess läsning.
Det märkvärdiga med lady Hamilton var som bekant hennes ovanliga skönhet och många kärleksförbindelser med högtstående personer.
Hennes andliga egenskaper torde ej ha varit betydande i samma grad.
Men r o - manens författare har sökt rättfärdiga hen- nes af historien omvittnade sedeslöshet g e - nom att skildra henne som en i flera afseen- den karaktärfast kvinna, hvilken energiskt sträfvade att arbeta sig upp ur den förned- ring, hennes fägring och oerfarna ungdom skapade åt henne.
Läsaren får ovillkorligen sympati för den stackars bondflickan, som kastas hufvudstupa in i världsstadens last- baraste och rikaste kretsar, inför hvilkas or- gier hon vämjes samtidigt som hon slites mel- lan önskningen att vara hederlig och lusten till ett lif i lyx och njutningar.
Berättelsen är skrifven med artistisk verve, frånsedt en något väl purprad stil här och där och en stundom uppstyltad dialog, som leder tanken till en del romanskribenter från förra århundradets midt.
Boken prydes af förträffliga reproduktioner efter den e n g e l - ske målaren Romneys taflor, till hvilkas här- liga kvinnogestalter lady Hamilton stod modell.
Carl-August Bolander: S v e n s k a d i k - t a r e j u s t nu.
Litterära essayer.
Det är oss obekant, om denna boks auktor hör till 80-talet eller räknar sig till ett sen- föddare släkte.
Att 80-talet emellertid har hans stora sympatier framgår af essayen om Ola Hansson, i hvilken denne det nya Skånes förste och kanske känsligaste skald omsve- pes af en martyrgloria, som han ju också af olika omständigheter, hvilka det här v o r e för långt alt ingå på, verkligen fått sig tilldelad.
80-talet lär ju ha spelat ut sin roll, och enligt åtskilligas förmenande har det aldrig varit af någon egentlig betydelse för vår diktning.
Nå, den satsens ohållbarhet kräfver inga ord för att bevisas.
Gå hvar som helst i d e senare årtiondenas vittra eller episka littera- tur, och musten däri, hämtad ur 80-talets jord, skall snart göra sig påmind.
Ola Hansson är den ännu kvarlefvande af de betydande männen från det stora g e n o m - broftsdecenniet; ärrad och sårad i striderna för sin konst och sin lifsuppfattning går han nu tigande i den nya tiden, hvars luft kväfver hans röst.
Så ser essayförfattaren honom, och vibratot i denna teckning är ej att misstaga sig på.
Verner von Heidensfams dionysiska glädje- förkunnelse får ett dåligt betyg.
Den är ihålig, teatergrann, oäkta med ett ord.
Men det tor- de vara att missuppfatta en solig söndags- stämning, som genomgick den svenska dikten vid sekelslutet och skänkte oss mycken och oförgänglig skönhet, hvilken vi sannerligen ej vilja vara förutan.
En verkligt frisk ton g e - nomgår teckningen af Albert Engströms för- fattarskap, hvaremot Hjalmar Söderberg, Karl Erik Forsslund, P e r Hallström m. fl.
äro sedda mera negativt.
Boken saknar ej förmågan att väcka in- tresse, men någon för kunskapen om ett stort litferaiurskede befruktande essaysamling är den knappast.
E.
H - N.
p to r r, 1 mo lit.
rot, bu 1 ljon c g h alot enlök, 5 e Till p p e a r r s, i färsen: lje 1 stjälk s a.
te Ull p Världsberömda.
5 hg.
a f k ö t 3 (20 ms gr. k.
), sm ör ägg, (60 gr.), ä 2 gg m s la k., m jö t l, msk.
1 1 u V s sa V lt (8 del gr..
), grä V * dd t e sk., 1 hvitp b e u p rk par, tryffel 2 — (Vs SINGER C:0 2 lit.
), 2 o l i v e r, 2 5 gr. s a l t o x t u n g a.
SYMASK N I S AKT E I BOLAG l iga risgryn, 1V2 Eisbotten: ut.
garnering: vatten.
3 hg.
3 bi Filialer Till m o r ö t e r, 1 på alla större platser.
b u r r k t ä r s ter lit.
), (1 lit.
), 1 bu r p k arris hari (o ots lit.
), - Mi itni iti itimi i i i i mi i mi i iumm v e (Y 1 b u r k s V 2 enligt 2 (80 blo gr. mk 4 tat m SNA BBKOKANDE flydrozofr).
, å " ls fr h a u n fv s u k d, po is s, k. g s r m ön ä s lt ala s d m, ör vidsiå- persi l j a KORNGRYNS- K ö u t e rv t rid b e u n ltas i, h to ende k v a a s Beredning: me o d ch en spä d u k e t t r- FLINGOR Salva t e n c k a s r u n d t o m, d e u pp a s t k t are det s d ä re f r ter en vid sto e r na fic k ka.
ortsida S n, bild; sä b i l d a å tillverkas utestutande af Bästa svensßa tvåradiga myc bl ke ir t k t Ihg.
sk o a ch res dä ut raf fö b r e s re ik d t e ig tt för sårnader m.m. af imil.
det 5 t öt s s t, i fä a rs Rom, p å v a n l i g ä t t.
T r y f f e l n s k a r e s trim n lor, i o fin live rn t a s g m a å r tr o e c k an ter och " A-linne duga.
titt gröt, vätting, soppor, puddingar, t s 6aR~ u a ä, rn i in h v tillsät- verR, feBröd, pannRaRor m. m., t ska as nga s i s t i f ä r s e n s o m b ö r a r a g a n - ast med och fä n a, a a p ka ö s t y e s t latnna en väfsmaRande, näringsriR, täftsmäft i f ig y en lie f s r t s o e g n o s c f h sm ö p n d n i.
g e n K till- ocfi futlRomtigt ren föda samt väl.
D e b r y n e i s m ö r e t samma u ns a me m d o d r e o n ten a, nsa e s o k c a h lad i e sk lö if- - finnas att få i f) ' varje vätsorterad specerifjandet.
de d n b k v e e o f n r ter s o k c m h r e n p e r s i l j a n o c h e s t r ö s d ä r - d a I] rn 1 e.
1 n 1 L D b n 1 k af M l 1 t g e t 11 1 1 M 1 4 I i 11M I r M 111!
111H N I) I F 1 111111 I ri J I 11111111 t 1111 &gt; 111 r 1111111!
J111111 oc ri h 11 pe i p E p U n la 11 n!
d 1 1 in a g 1 (11 d M I u s I ljo a E I 1 J11 1111111 e k o n e b n e n OBS.!
Dragning 15 juni.
OBS.!
sp ed ädes tätt på s o lu ch tet kö lo tt c e k t, få tills r san d k e ta t s ä te r ka, m Allmänna i na vinster.
A.-B.
NORD S I KA KOMPAN E I T Ged g m ö r t, e l e r o m k r.
3 t i m.
, h v a r u n d e r S t o r a vinstmöjligheter.
det o f t a Ö s e s ö f v e r o c h v ä n d e s n å g r a STUREPLAN.
Svenska Utsädes A.-B., g å n g e r.
S t e k e n s k a r e s i t u n n a s k i f - H o s k o l e ktörer samt hos lotteriets vor, hvilk ut a, h s v am m a r n ä l g g n as, ä s g å es att u d p e p n exp .. Östersund.
ser hel a r e f t e d e l g SVALÖF på en bot en a.f risgryn.
P r i s 2 k r.
25 ö r e.
isg r, yn s e ä n t as sk p ö å ljas i, det skå k l a a s l a i v h a e tt t - va R tte n Med net o c h få kr.
ko 2 k 0 a, m tills de å är d o e m u ju p k p a -, e l e r o m i n.
, d Kom ihåg - 12,877 ex. - d ks lag as och på få ser r v in e n rin a gsf a i Husmödrar S h väl ä.
l as Ris i e — t 4 ur fo rm a e t f e l, t insamlingen fot » • • till en 3 cm.
hög, ä j m n s o c k som ir bö fast.
r stå några tim., så att den Afton-Tidningens postupplaga de nödlidande i • som äro praktiska använda • bl d k t ta o m m o k r r ö.
t er k n ö tet v g a k rn e e r r t as sk m u ed r- ökats på 1 Vs år, d n e a Ru k n o a t, ä a c Polen!
Gahns m e d l e g y m k n i f, r t e r n a, b ö n o r n a och s d p en arris k e o n k, ta up b p lo h m et a k d å e len i, va fra t e n n s - k EKSTRÖMS £.KÅTR0ngr .y-^ Annonsera!!
Prenumerera!!
Ett sant ord är att F. i S k u r s å p a j bad, p o t a t i s, g r ö n s a l a d o c h p e r s i l j a.
— et 3REBHQ M M TftW-r B fl R i REBRO Ö N K - En T - EKM FABR K I - rön s ake s rn m a öre ö t. fve — rhäl as m ed serve d Paulis A z y m o l Stimulus är det • till sina diskbänkar, köks- • G s m ä l t a S å s e n r a s a f - Icke allenast g e n o m sin r e d d, tillsatt m e d t j o c k g r ä d d e.
öfverlägsna kvalitet, u t a n mest antiseptiska och för hå- 5 kärl, golf och allt omåladt.
; äfv en g h en e o t m a it » p ris bil ig, al s la kil si j a e n n r d r r e si a g lat e iv Chi- Glace-maräng (f. 6 p e r s.)
.
ret mest v ä l g ö r a n d e harvatten nalack f r å n m a l j - i Henr k i Gahns A.-B., Uppsa a l.
3 M ä a ä u n lo g r. er: 150 gr. florsocker, f n ä in rg För d n å s lig e a nik e fr ft i erap- g r g som finnes i marknaden.
g e a r r.
v — a if r t n a s d.
g A Till fyllning: 4 del.
v a n i l j - e n L nya g s t a a n.
ce.
nat I o d c u h n. krutong; fläskpannkaka gla bra och bättre än de E e r.
hå P l e ro s fk h o s al g la rat f i ä r.
gh and- I Lika Beredning: S h o v c it k r r e n t a sik v t is a p s as g till e- ä spe la bästa utländska i afseende l a r a r t a s Fa- n hårdt o; m fin s si ku k m t. Äg o g o E D A G.
Frukost: S m ö r g å s b o r d KÖKSALMANACK ha F fr R å konstruktion, hållbarhet,, b Ctos rikan A te.
r -: B.
, D G o r c h, Bäcksin ch affe s l o k i ret ägg ib h lan e g g s r å y d n a sgr m ö e t d m ed m jö k lk; ffe s e trö m - f te.
öteborg och samt lätt och tyst gång.
ö ku rs m ik m tig e t t., M m a ed ssan g, c v k it d e e a - d s * / U- * \ Art &amp; Sto m n i l p o t a t i s; a l e r c k h o l m.
Prisbilliga.
s ä l g g e s m e d s Mi d dag: S j ö m a n s b i f: s t e k t a b a - Obs.
1 Förmänliga p i å fo väl r e n g j o r d a o c h s m o r d a p l å t a r na L n e r.
Kedigerad af afbetalningsvilkor.
af och ägg, öfve so r m s s läta m s ed öfv s e o r cke m r e.
d Lättast att intaga af stora A p G.
na Frukost: Smö fr rg; ed rm s k e r n sikta y e Ö t d t R i D a n (re st jö er lk; frå n e l å d e s a r b g o) rd D e g ä d d a s i s v a g u g n s v ä r m e (o m k r.
Elisabeth Östman-Sundstrand.
p m r ö d b e t o r; m k a f e e och b a r n ä r A p o t e k e t V a s e n s 14,, tills äro t ag h a a s lf, tor fo ra rma oc s h s p lä te.
L d a a x m pu n d k d n i m g m e d Inneh.
d af ers E lis rs abe i th Stoc ö k s h tm ns.
Husm o g - sta Middag: p lå 0 te ° o) n d å å k d d a e e l n u å l a p s p et L a t axérmarmelad, med anledntng ä g n n m g; m o n i r ä m e d ku o a lm ä g g c h f a.
M a r ä n g e r n a f y mjölk.
med vaniljglace och serveras dubbla.
f dess behagliga smak.
Pris RECEP iform T: FÖRSLAG TILL MATORDN N I G FÖR Äggstanning (f. fi 1 ••• kr.
pr ask.
På alla apotek.
• ••• • •.
••• p e r s.)
.
6 ägg; 3 k k p m j ö l k, sal t, s o c - Bajerska bullar (f. 6 p e r s.)
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••S •••••••••••••••••••••••••••••••••••!
» • • • • • « • « • r. formen: Va msk.
smör (10 6 VECKAN 6 — 12 JUNI 1915..
ke Till st. k u v e r t b r ö d (o m k r.
6 h g.
_), 6 0 gr. s 4 mö r,.
1 m ts jö k. lk, 5 fin ha g c r k a m d jö lö l, k, 1 1 S g Ö N D n A in G g.
Frukost: S mörg b å r s ä b c o k r t d;).
gr. ägg, del 0.
ä g s t a n i f o r m m e d Under m l sk. hackad persilja, salt, närsalt.
Beredni ng: Ag g e d n do v rn isp as til s v ä sk f i fl n a k r. a; Mi m jö lk: ka G f e rafla e x l er me t d e sp m ed m e d m j ö l k e n, o c h k r y a ät- gl d dag: e - Beredning: B r ö d e t s k a r e s i f i n a t je as.
.
s m E e n d b s le m ck ö fo rm ägg e b l e a sp m h s å m - ing del nat; s a te k k er; m g ed lac f e ra - m ns a k räng t i ä l- ö r e n r n ar, af och sm h ö ä re lfte r t a f n b af ryn s e m s ör I et J u n i, J u l i o c h A u g u s t i § r, p l r nd o n n i h ilk g u en po ta Å ti N s fä D rs o e G c r h a.
d Frukost: gr k ö a n lf s t. e n t, I d re ä s ö e k l e s däri, l o c k å ä l g g e s c f o r m e n M A S m ö r g å s b o r d; b r y n e s l ö k e n.
Ä g g m j l o n o c s ris tä l e s i t v at e e s nba d o, fva a np å vat s n p e is t en.
d m h a e fr r egry t n s.
grö M t m i ed d m jö a lk; g ägg; (ve k a f t f a e D jöle h t ac s k a a m ma p nv e s i r p s a il s, n br o ö ch det, när lö k a e l h ar ä r v i d i l s n o g a t t e j e l e d g e k): e n d e j a s t a e n t, •• f å r k o k a u t a n e n d a s t h å l a s h e t t, B a j e r s k a b u l a r m e d s t u f v a d e t u r s k a ti l s ättas, h v a r e f t e r s m e t e n a f s m a k s tills an ir n n i d g en en lät ä t r a n e n b o o se m rve o r n ad e m), p p o o s ed oc v h is- sa- d - da sal b t u.
l a D r e, n som forma k s okas dä i re s fte a r ltad till n ars st bl v l g a o s m slig.
fast, a m Iduns E x p e d i t i o n jj l p a a ö d; d nor g ka tr (d n i k d p l n m k o t tati m r u t ält I r ä e o c h k a k o r.
v a t e n V 2 t i m.
S e r v e r a s m e d s o m U pp s e tjä lp il e s oc p h ä v a r r m t as fat, till garn e rä ra c s s T I S D A G.
Frukost: S m ö r g å s b o r d: m ö r, s t u f v a d e t u r s k a b ö n o r, p t a - m e d p r s j a s e v e r b k t:: öppen j: k ö t f t e bul a r l er me t d e. s Mi tek d t dag: potatis V; eg m jö r l is k k; fi s s ki k. nka el er korf, stekt kött el er tis och salad.
k a f e e t a B u l a r n a k u n n a ä f v e n p a n e r a s o c h ju o d p s p å a s m lim;.
sik, stekt Aggstann n i: L ö r d a g a r kl. 9 — 3. ö f r i g a hvardagar 9 — 4. j: i gen i ugn.
kan äfven grädda stekas i pa- m l smör.
m li e e d n N n S g e D r s ä A d oc e h d p k o tat p is S i; vat enbad O G.
Frukost: m ö r g å s b o r d •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••a • • • • • • • * • • • • • • • • • • • • • • • « • • • • • • • • • • • • • • m kg.
ed fet gräddsås h afre m g e ry ns (g r r ö s t k) med po m jö lk;; k d a e f l e ikate e s l s e - r Färserad kalfstek (f. 12 (f. Sik 6, pe stekt r s.)
.
I V 2 i 3 k, m 1 ms •••• k. l sill d f ä t a t i s p e r s.)
.
2 kg.
b e n f r i t t i n n a n l å r, 1V » m s a l t (1 5 g r.)
, 1 ägg, ör, s 4 s.
k. tjo m jö te.
Middag: P u d d) n i g med af gr k ö a n lf s s a te k k e hg.
r; späck, 3 msk.
smör (60 gr.), (30 gr.), 1 hg.
sm del c k (ra re b s a te r f r å n s ö n d a g V s m s k.
s a l t (8 gr.), / s t s k- h v i t - gr Beredning: ädde, 3 msk.
F g is r k o e fh n ack fj a ä d l as, per re s n ilja rb r D kr A äm med grädde S.
mörgåsbord; T n O g R k e S o G m.
ed Frukost: -.
s t å r f s t e k t p o t a t i s; m j ö l k; sas, s k ö l j e s v ä l o c h t o r k a s.
D e n kaffe el er te.
Middag: Soppa med s are te s al it l u a e sm fter åbe ry n r e t a t, ga oc s h.
d O t a j s ä å k m n gg s b b e o (e m ö n s k a s s k a r e s k i n n e t b o r t, m å e ng a a an s g e nida det fö ed r en salt d elik oc a h tes få m s. e) n i Stockholm.
F i l é r n i n s m e t l s ig k g a 1 t i m.
D e t o r k a s å n y o o c h Regeringsg.
32. ra r s, de i s 3 sa V2 do cm.
re i da det b u it p a p r v s tv a ä d rs Harfvalotteriet.
ö fv ä e p p as b i.
p e Detalj &amp; Engros.
ä g g e t o c h v ä n d a s i h v e t e m j ö l e t Ä n n u f i nes bli et for t a sent.
ntal lotter kvar men efterfrågan är stor.
Köp därfö F is n ke a n f b ryn ö e r s dä refter stek h p a a s n t n ig a t i o h äl t f t - innan n det lo t ä e s m e t i e n c h L o t e r e r h å l a s e f t e kv tio n n m m kt os I tf u e o r t ad re Sk l sm gg o e rd s h v a rf r v m is.
m.
R e e d sten pe a rs f iljan sm i ö e r n et p a r e g a t a n 19, Stockholm, r re an t o in is g t i n e o r t är p ö n rs o d k e l e s n r s ing m Harfvalotteriet, ot lista n i sä (3 n 5 da Ör nd e af p a j f o Damernas paradis.
t o r s k o t t s l i k v i d 2 kr.
j ä m t e k s a d f ö p o r t o c h d r a g s e).
ä l til g s g ättes.
es i flo E ck a r o f v a n p å o c h g r ä d d e n ot er P fö n iga ho rr s af Allm.
Tidningskontoret, Gust.
A d.
torg s t r t efte lo r ck sät ä l e g s ges in i på ug f n o e r n - d, e L flesta ap rs p ä e l r ja s s - oc ä h fve C ärer m.
fl.
såvä l i Stoc Josephson, kho m l som i am lan t ds i m e n, s o m d ä Är Skandinaviens största firma för Sidenvaror, Anna och fis k r e v n r r s fo te r k a en om m k e r d.
p 20 res- min.
Lotteriets föreståndare.
se e t r i a s s.
få — u m Sammet, Spetsar, Band, Ylle- och Bomullstyger, D s si a e d n lja p o t a I s tä l r e t fo r vän p e s r-.
k a n h a c k a d k a p i s a n d a Damunderkläder, finare Tricolage, Handskar.
Fläskpannkaka å V2 la Idun P. D-Korsetter, Damkonfektion, alla slag.
Enke- och Pupillkassan i Sverige (f. pe r.
s.).
80 6 gr. ägg, mjö del.
dol va t- tjoc Allmänna m e d d e a l r f ö r s ä e k t rin fö g r hvarje för pen s s v io e n e r k till e e f r te rle te fv, a s n om de me ä d nk a o fs r ee o n c d h e ba å rn.
hä t g en, räd 6 d o e m k r l, 6.
k Landets största defalj-Damskrädderi.
I n t r ä d e är ö p p n s u n d s å, 2 5 0 gr. l ä t t s a l t a d t s i d f l ä s k.
s n tån 1 d p röfva 1 5, s 00 a k n ro ta n g o lig r.
In oc s h ats icko en up g p åt fö 6 r 0 al år la s å k ld er ta.
nt Pe e n l s kan Beredning: Ä gge n sön v d a e t rv s i e p t as t f o r il å Lyxbeställningsafd.
2 fr. upp.
Populärafd.
1 fr. 00 el e till å n ng on e io r n de lvis be g m e d s t å l v i s p; d ä r i v i s p a s n c h r e v e r s r o c k å r l i g a p r e m i e r.
m le a t, tt oc s h vä s ten r r s de tå n 1 tim. AU vinst tillfaller de försäkrade i form af årlig til växt af pens o Profver &amp; kostnadsförslag franco.
e å n r un- f h ö å r r jö l a m, la e g h v a are g f f t å e till der de 4,5 n p procent ersons fö lif r sti år d å som b b e e tin g a a t de pen s io n en.
sb P e e lo n p s p io e n stil växten i u n tg f. n d t s k u m s n r ä d d e n tillsät- Priserna erkändt lägre än i utlandefs Sidenhus.
m e d det t i n g p e n s i o n t.
te d s. essa Flä s s te k k e a t s sk o a c r h es up i p sm å t ä r n i n g a r, tagas ur sitt Prospekt portofritt.
Adress: Storkyrkobrlnken 11, Stockholm.
- 369 _ S VAL O FS 2 IIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIUIIIIIIIUIIUHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII II Jäm s t ö l d j s-Lo e t e ri I t I: * * • * •••••••••••••••••••••••••••«•••••••••••• l 2 ••••• * •••••••••••••••••••••••••••••••••••• Dragn n i g snart förestående T Pensionsförsäkring.
an orat s a s l kö k te u r n n a utb d ru a s lå ig ng till är ium, h då aft ma h n åg är fö f r yl d lä a rarin 27 ne år?
- m So hg.
ppa sp m &lt; (ö f. r 6 (4 p s.)
) m.
, a in l k a u b o k rie s a k d a?
k H il u H r l e a t r alltid 2V e l n ed at (4, 0 spenat 2 gr. m) s, k.
1 sm 0 e e r gr. r s e n o c h h v a n d e n k ö o t s t r a s?
ke- k a, m e n a f o m s t ä n d g i h e t e r n a 4 bu m s k.
m j ö / lit.
f t e r - H ar rs g v en omg å a t bb 1 - å b r e ig rgs sjuk s k k e om t i ista in s p å en tyg ann ä a r n från bana H.
ög — lj v o it n, pa 2 r * V2 2 — del.
ä tu n n grädde, k sal t t, m k u i d S a t s s j u h u s.
M i t s k o l b e r e Ü Beredning: p g ep 3 S g g u l o r.
f A o n lk t s k e o r la a fö tt r ja f g lick f o r rst i S m toc å k s h olm.
eno — m N: r 1 0 6.
J a g h a r g e n o m stilla- p e n a t e n r e n s a s, a g ö t e g - s i t a n d e a r b e t e i kal l o c h d r a g ig lo- s k k a ö re lj s es, sön kla p p a D s en in frä i se en s d d uk o r c gå h något småskolelärarinneseminarium kal ådragit m g i e l d g å n g s r e u m a t s i m s d e r.
ä r e f t e o c h u n d r a r h v i l k e t s o m ä r b i l i g a s t o n c in h g era k d ronis a k tt s a till sam t do bl vi i t so or- m- i sä s t, jö tills et b ä a kl a a s rt, väl då m till- t m ag er m k å o s r te taste tjän ti s d tg, ö s r a a mt so h uru sm lå d re n s u a a fv b c a rt e if h t e m s re ö t. re m let ko o k c d h a l r nd e s d och ti s d k a n m å - m a r.
H v i l k e n b d o r t o h b a n d g s m ö D e n n d e b u l j o n g e n p ä - ore i d m tac b - r t e v k o b ä s r t?
en K d u a n s n t a döf s alicy Ö lsy re h p ulv lin e r h d d e e s n, på, och litet i a s n än f d å e r r, ko jä k m te un g d rä e d r s - am ole f lä ö r r arin sv n a a r.
oc — h V råd en y n c a ket sak.
o a e l e v a m e t o c s o p p a v ä r k?
K u s t b o.
r u ö r n i n g 1 0 m i n.
Ä g g u o l r n a v i s p a s ira k n tis t. ka, N:r 107.
Vore tacksam få veta p und i e s r op v p is sk å n le in n g,.
o S ch erve s r o p pan med hä kru- l es N:r 102.
Äro duntäcken As p p ra i to p n p a s h å u t?
an n bry.
å Bl m ir an ka ffe k - ar o c h h v a r f i n n e s d u n till bi l ig m t or p g (stekta brödskifvor).
g r ån v m g a e s g tö g r e r t e t r, k ä d n a å ffe d e ko Blifv s a to n r d e kap hu s.
r r - is SP p å n l i g t s ä n d a s t 2 N: r 1 0 3.
H u r u t i t a l e l mmar Tru dricka Helg k a a.
a f e f?
ord en ras fö r las n i s k ig öp au o to ch mat?
upp H sä t m ning k f a a n miljens med e af f g f ö r s t k v e råd t s oc k h öts u in n g a m r m vid a?
in H - u N:r ku 1 n 0 n 8. a Hu b r lifv s a ka e l n ja ri g ktig på t ko r k ta ic s k te lig ARO AF BASTA KVALITÉ FRÅGOR k s ö t i o p fv r a sa o m e p l p af a ly n sn de s a ru tid ä s la m s ä t n n i g k b e r ä k n a s i en k l d s ö m m e r s k a?
H a r g o d a a n g &amp; OM SORGS FULLASTE m ilit a ä s rs tad p a å uto 2 7 0, a 0 t 0 fin i n n e v s åna f r ö e r, ut?
dä d u r e tb t ild h n å in l e g t.?
Hur dyr stäl er K si lä g de s r å.
da å n t e n d t e n m BREFLADA.
UTFÖRANDE M å n g å r g i l ä s a r e af I d u n.
N: r 1 0 9.
H v a d s k a l m a n g å i g e - E X P E I K O I u N E N ä S Å o D m A m.
aren N: r n, 104 s.
om Un g g ärn s a tude vill ntska bli p a å po la ti k n - n H o a m fö od r a sm tt ak få p sa la m ts t i blic ko nst f h and e?
l ns » t. Greta », D T n g s te p. r B p. r.
R r.
E, c F h L » S l i n j e t e a r e r g k ö r k o 1 9 1 5 », H a m l s t a d o » V e r n k - ligt FÖRSÄLJAS ÖFVERAUT m e b n ildn e j ge h n a, r u n n å d g r o n känn e å d o o m o f m H N uru da 1 n 10 ö l.
n S?
kul e någon k In g n a a.
h in t r e s s e r a d » t o r d e n i s ä n d a i p o s t a u t i n a r o m n g n a: r u n a g va r r e e non kr.
3: —, kom 3:5 m 0 a och att d I en un u s pp ä r s a n d in e g. lä H s u a r rinn o r g ka ti n d g k e un h e a n n o e d g h eten och up v p i ly s o a re m g i för om att m öjlig in - v 2: in 5 is fö 0, n r in h e f s fte p r s e t k a tiv n u se m rn a a flott.
L if a c n et s a te f kp fl a ä n s n k a f, lott s e m t ete häl l v es ispas i y l å n n h e t e n l k n bli - a s i ö r t k o m n d e n i upp en.
, h an n n tu d ra ie s rna?
Ä ta, o e ch t s h v ur årt s a to tt rt bli kap an- ita ta l gen på Danv k i ens å d l erd o p m sh em.
E c —.
s Se Idu a nnon se - n n um om ret).
pärma u r mm i er.
ä in l e g s arn i a pan n a s n, ö o fv ch er.
en P del af - f t s o r d r d v e k a n n (B S e r o.
f k lä a s k k t ä r n s t r ö a n n ag e n lev nå p g å on ap ö och ta.
har » F a m e j l i rs m e n d e l m 2 » 0, å r » u, b.
» A. Ka M. thea » 1, 5 », (Forts.) » C a v n g r r ä t dd a s lbru i n v ar e m u o g m n, k tills den m an en som som såda l o n te?
k, Bri o n v e - a t o i 1 9 1 5 » S 1 9 ä r a c k e g u, l e r r.
2 0 » 2 1 å o, » 1 9 - å r i g s m å ä l n d s k a » o c h kul e upp n ly åg on m g i af om d I h u u n r s mi erve två ' ras s m 10 m 1. a Fin i n n å å g g o on » A.
Z ».
ha svar.
lä - s N a: r r inn 1 o 0 r 5. vi S lja sa u sa n ts.
f S ås to e r d a so p c a k n e n r. kak A o f r. denn a a t N t: r kom n es i n t fo m lks ö k jlig o h le e s t e Edla Carlssons Privathotell Eg$3 ?t3Äk ?«S - BENNOS - R U M.
B U M FR. 2 K R.
Frukostar o. Supéer serveras.
Blrgerjarlsg.
8, Stockholm.
FR. 2 K R.
Frukostar o. Suoeer serveras, F b ö rin r g de a m, sin so 0 m 1 sä e t s a ter vä de 125 p a å k a t 9 g till- kan ingen ernå utan en frisk, F O T O - M A G A S I N s 7 m i r fint, n t 1 s 44, e 2 59. t ä 3 t a 9, t in 6 1 - 9.
Vårgards Pensionat.
ren och ungdomligt blomstrande v ä r d t Ii em, med god och v ä l a g a d mat, g o d a s ä n g a r, h r l i g t d r i c k s v e n in A q DROTTNINGGATAN * c?
hy.
Hemligheten att vinna detta h å l a n d e l i k a j ä r n h a l t, s o m vi d M e d e v i b r u n n, f r i s k a, s t ä r k a n d e bad, r fiste, fö t r i dem Stoc ö p p n ar s F v rö k e n C a ä l m é å n rd, s f i r t å t n va 15 ckr m a aj s till omm arhe o m, tob b e e r lä.
g o vackra resultat ligger i att und- ID - S T O C K H O L M - ID vi k af h a f v e k h o m l a c k r a s k r g 1 k 1 e vika alla underhaltiga kosmeti- i f ö r t j u s a n d e t r ä d g å r d a l d e l e s i n v i d å n g b å t s b r y g g a.
Ilikst.
S k ä l v i k 11.
P o Förstklassig affär för amatörer.
ska artiklar och för hudens vård ess de S k t älv r i u k m s.
b K ry o g r g.
Å rins 4 5, G.
Pris Be p s e t r äl m ra å m nad i ti 100 d. kr.
en 90 adr kr.
lad ta a re tid ng 5 b. kr.
P och 0 u pe s r taf dag.
endast använda förstklassiga va- ror.
Ett framstående medel fin- nes i firman F. Paulis så al mänt EDV.
NEREIEN, Jl.-B.
omtyckta Ovicula-tvål, som är sammansat af det sedan anti- kens dagar berömda skönhets- Ansökningar till institutets ettåriga kurser, som omfat a A. medlet, äggämnet, blandadt med Sveriges fina kosmetiska tillsatser, som el er förberedelse för barnavårdsarbete i al mänhet, böra insändas till göra Ovicula-tvålen till den be- undertecknade före den 10 juni.
Närmare upplysningar genom prospekt.
fotografiska affär.
hagligaste man kan använda.
Det Bästa inköpskäl a för dagliga bruket af F. Paulis Ovi- cula-tvål kan i hög grad bidraga fotografer och amatörer.
till att skaffa Eder en hy värdig EN VERKLIG SKONHET.
Herrsätra Skolgård, Flickskola, GULB-CACÄO b ö r a ja d r, s S it ö t d t e re d a je n a lä d s.
år U Högre n ä s e tk r o m m a s n - de oe 15 ti S u e p p p t. fo å strin H g e s rr a s r ä t e ra tet lan te g e rif n d s om, enl V.
agn- ividstäende förpackning h ä r r m l n n d v i s n i n g b b e d v e i med in d ci e p n er.
na Frå fö n r d H. e ty Lär.
ska Sem.
" Lan d te e x rz.
ieh lä u r n g sh e o im e ", Ex m od.
if e s ra k d o e lkö e k lt s e lä r r. sve In n fö sk d a d säljes öfveralli f s ö p rh rå å p l k a r lä n u a r i n n r.
a m Ett — ore r.
Ett fåtal barn ur goda familjer mot agas.
= 1 HEKTO 45 ÖRE — Rikstel Mö n l bo 12.
Adr.
Herrsätra, Båstads Helpension för flickor.
igt på 8-k h la e s s s z i ä g ra t n. läroverk.
Höst erminen börjar den 6 sept.
1915.
Pro- spe F kt ul s m tä ed nd ref. (20 gram) innehål er (enl. Livsmedels- komm s i s o i nens broschyr) samma när n i gsvärde som Lärarinnekurs I matlagning och handarbete börj.
i sept.
Anmä a l n gö- res före I juli.
ett ägg Lärarinnekurs i matlagning och lanthushål, med 2 term.
i Fackskolan % äro oskiljakMga och i år å Sko a l ns lantgård, börjar i sept.
Anmä a l n före 1 juli.
Anmä a l n till den De smak g i l aste och Lärarinnekurs (endast för skolkök), som börjar i jan.
1916, n i sändes före 1 nov.
nyt igaste rät er kun- Husmoderskurs med undervisning i matlagning, sömnad, hälsolära och = na beredas = barnavård, närmast afsedd för flickor med högre skolbildning, börjar den 1 sept.
Elever få plats i Husmoders- och Specialkurserna samt Yrkeskursen 1 den ordning de anmä a l sig.
Specialkurs (högre husmoderskurs) i finare matlagning, k ä l dsömnad och Att beakta i dyrtider.
avård börjar 2 0 aug.
Anmä a l n helst före 1 aug.
Garanti för ren och ädel vara barn P rkeskurs för utbildning af kokerskor och hushål erskor börjar erb u j des genom köp av nedan- au r g a.
ktisk Y ... .- stående svenska märken.
Barnavård, teoretisk, praktisk, i Facksko a l ns barnhem 1 — 3 mån.
Lanthushål sskolan å Kum a l n börjar sin höstkurs 2 aug.
(vinterkursen r 15 nov.)
Friplatser och statsunderstöd för elever å Kumlan.
A.-B.
Göteborgs Ris- &amp; Va s l kvarn börja Tryckt program på begäran gratis och franko.
Program 24 OCh 25 gälla.
ii Inspektor: Professor 0.
Hammarsten.
Föreståndarinna: Fröken Ida Norrby.
Utbildning i fattigvård.
Säljesöfverallt Svenska Fattigvårdsförbundets 8:de utbildningskurs fö n r o b v a a s nde UT för d e e s tå t n rinn K or Jan vi u d ar — erd sle i m 1916. och A f n a s tti ö g k g a å rda r lo rm e r n ä.
60 öre.
rd lif n r K id d t s - a n i å n ld o 15 om Jul n till k s i u is in e g n a i at m s t ä e n d d - es f a ö r e 1 O k t o b e r.
u r a f g i f t 20 k r o r.
P r o g r a m och Ö f r i g a u p p l y n r delas genom Svenska Fat igvardsförbundet.
6 Läptmakaregatai, Stockholm.
Arbetsglädje, ordningssinne, praktisk duglighet!
Moderna, hvita trädgårdsmöbler.
Parfymen Förstklassigt utförda.
Il ustrerad FLORA katalog på begäran.
under Läroverksöfversi \ reisens inseende slående, 5-kIassigl praktiskt läroverk för välartade gossar.
GEFLE Börjar sitt 10:de arbeisår Fredagen den 16 Juli.
Ansökningstiden utgår den 15 Juni.
P rospekt och upplysningar från skolans rektor Stockamöllan.
Tel. 5. grefve ROBERT MÖRNER, Birka, Täng.
i 2 2 TJNHVAR läsare afldun äger rätt att i * - * denna a fdelning Jr am ställa förfråg- ningar rörande husliga eller andra ange- lägenheter till besvarande af läsekretsen.
Dock förbehåller sig redaktionen oin- skränkt befogenhet att utesluta de frågor, hvilka anses sakna mera allmänt intresse.
Hvarje publicerad fråga kommer att be- svaras, och utbetalas för det bästa sva- ret å någon af här nedan införda frå- gor, som insändas till redaktionen se- nast 6 dagar efter detta nummers dato, ett pris af 10 kronor.
Verklig skönhet (RÖD, G R Ö N (O. G U L S P A R V A G N S T A N N A R V I D P O R T E N).
E I K S.
Fröbel-lnstitutet i Norrköping.
S T O C K H O L M X.UND Utbildning ' f ö r K i n d e r g a r t e n, B. f ö r u p p f o s t r a r i n n e k a.
H e t E l l o n 1 RISGRYN o c h M a M a i h e m m e t M o b e r g.
VÄLARTADE Anna Sundln, Vagnhärad.
Bertha Jönsson, Fackskalan för huslig ekonomi i Uppsala.
20 Asgårds Skolko ' oni i Jämtland, - 370 - bäsl ÄLLM.
sorterade
LÄRARI NNA, som plats aflagt examen, önskar i nämnda fami stu lj dent 15 tid.
j - uni d J. Thorns i slöjd- och hus- LEDIGA PLATSER vi hållsskola — 2 9 aug.
eller en del af Bräkne-Hoby Stickade Silkeskoftor är ledig att tillträdas den 26 näst a Svar till » A. », Häljarp p. r. juli.
Lön 550 kronor.
n gar af skråftor åtföljda af behöriga betyg Ansökni Ung nicka insändas med från Kr.
14: —.
före å. till Bräkne-Hoby.
styrelsen för plats realskol examen Önskar den 1 ' A l l a Färgställningar.
A l l a Storlekar.
nämnda den skol 1 a juli und.
d. adr.
juli att l ä sa med barn el.
bitr.
Nu inkomna hos i fr. hemmet, gärna skri Ngn fgörom.
.
rek.
EN mat TROENDE FLICKA, och fullt kunnig e inneh.
plats.
Tomel lö p. n Utm önskas.
i erh.
l genast agning ' god, sömnad handarbet Svar till » 19 », i l a r.
J. F. HOLTZ plats som ensamju Svar ng- | p 8 t l v Sveriges äldsta önskar 16-åri / g Prästgård glad, frisk deltaga och stark i f till ru » Godt i liten fcjänstemannafamilj.
fl i c ka gå frun tillhanda, hem », den Visby ena p. väl r. kunnig M. Drot ningens STOCKHOLM, alla förekommande göromål samt bild- i H. Hofl och största - TVÅ FLI C KOR, Öfri g t få i n hämt a god kvi n nl i g e veranl ö r. Brunkebergstorg 5 - Stora Sturegatan ö. Nygatan 35 i matla göromål gning,, den få andra kunni g lä- i en ning.
Svar till Aug.
Kjel én, Örebro.
husas plats i ung karefami andsst lj, 2 ad », pers. Iduns hushåll.
Plats önskas Specialfirma såsom fruns » Sörml exp.
f. Svar v. b. till Furudals Pensionat Vid Thyra Rinmans hj g älp husl reda ig, på bättre herrgård UNG DAM, 20 är, af god fami l j i el.
dyl.
af 30-åri fl i c ka erhåller nu lenboi plats rg.
hos Hof juvelerare fr. landet som genomgåt t la fol nde khögskol a. Konvalescenttiem 1 barn Enastående lämplig rekreationsort Gust a f Möl Pri m a ref. erfordr.
Är villig deltaga i förefal göro- Härl ngen ig natur.
o. Gh. », Borås p. r.
550 fot öfver hafvet, 55 min.
resa från för B A R N K L Ä D E R mål.
Svar till Ung » L.
dant, FÖR g KOKERSKA, helst landtbr.
- dotter, fiske.
sommaren.
Turi y s sni tföreni lä G. mnar Jakt när- kunni i fin.
o. enkl.
mat l a gn.
samt Göt e borg, fi n nes ännu några platser mare uppl n gar.
Fru Wut t k s o m i flera år idkat studier i Tysk- allt, som af höo * sjukd.
till gen.
landthushåll, är på från 1 Feri juni.
Prospekt sändes f. Rikstel.
d. inneh.
af St 2 je C. rnfors Pensionat e,.
l språket and och s talande, är fullt önskar kompet under ent i ty som- ska lediga Särski l d a afdcl n i n gar f ö r på grund plats led.
Furudal på begäran.
e under vi s ni n g kan större landte t gend.
Sv.
», Skot m. bet torp., fot station.
o o. maren i fami konver- Rikst.
16, GLÄNTAN Hindås.
1 LÄRARI öneanspr.
.
» A.
B. sation ala plats önskas.
Ref. lj fi adress n där nas.
tysk Svar till erhållas.
füllst, alt Pensionat (sandstrand) och — Pensionat Backfisch-Konfektion N NA.
A bruk i Värml a nd får » Tyskt nde » under S. Gu- Warf s badanst holms för kommande läsår dugl i g l ä rari n na (i Leksand) erbj u der bäst a tillfälle mael i Annonsbyrå, St o ckhol m, f. v. b. hemtrefligt, billigt, bord anskaffas — bjuda plats läsa forb.
med 3 s fl t ickor (1 i till hvila och godt rekreation.
Sjöbad, härlig rekreation.
Pri godt vat förbi rum Barnskodon 3 undervi kl., 2 att i 3).
Hel tysktalande, skogsl u ft samt bord och goda ock.
Vi a Vi s by dagi, n d. Sthlm.
Kvinnlig sni, n lö gsvan, musi kal » Värml isk.
Svar bäddar.
Nut id Tillfälle a bekväml ig lära heter.
konst Pris - Brefväxla.
Hr Wöhier, Klintehamn.
med ref. neanspr.
till a nds- 3 5, 0 — 5 kr.
att Sändni n gar f o r ben.
urval exp.
till är a de bruk » St und.
GYmnasiikdireklör, väfnad, speciellt dalväfnader.
Riks 79.
I södra Hälsingland kunder samt för till i la kr.
ndsort en frakt kända frit pers. byrå, ockhol adr.
m, S. f. Gumael v. b. i Annons- rekv.
Vi d rekv.
mi n st 25.
— till ut från C.
I. prakt, med ik önskar goda be- Inack.
i Norrland eller Jämtland, vacker trakt, erh.
under sommaren yg exam.
samt flera en G. års GODA ors-, PLATSER för hushål lärarinnor, värd.
, närm.
järnvägs- eiler poststation.
t under billig inack.
och Adam, hvila.
helst vid sjö, sök.
Svar tvenne jämt unga damer god, sommar (juli o. augusti) plats kont sällskaps-, l s - o. barn- för sommaren.
e füllst, Närm.
meddel ar Fru Lugn Anna i fami l j i Norrl a nd mot fritt vi v re fröknar g m Norra Inackorderi n gs- Äkt.-Bol.
M. BENDIX, uppl y s-n.
till » S o. I 84, Iduns exp.
Nygården, Bollnäs.
och fria 24 resor.
Svar till byrån, Drottninggat.
68, Sth att lm.
underv.
talande år », Iduns exp.
» Engel f. v. sk- b.
M Fami a lje t r f pä r landet å g kunna a n dock utan nämnvärd kostnad GUVERNANT, fullt komp.
i vanl.
1 skol ämnen, språk o. musi k, I8 Regeringsgai.
5 Siuregat.
90 Drot ninggat.
är öka i fönådet dessa tid i er sitt aktuell.
sökes sept.
till l a ndt e gend.
i södra skafferi med en i lä fråga cker, om näri mi ngsri k produkt genom att odla till en i Halland.
2 -, flic fot kor o o. i % fÖrb.
o. till 6 kl.
PLATSSÖKANDE Svar m. bet l ö neanspr.
växt, hvi l k ens afkast n i n gsfermåga n dre anl ä ggn.
kan uppgå INACKORDERINGAR.
» God o. glad », Skottorp station.
Ur.
Pl pr aneri Kvadrat aln, verkst (mots ä v. l as 14, hel 000 Kr.
pr tunnl Skörden and).
börjar 6 ä 8 veckor En pålitlig, BARNSKÖTERSKOR, som genomgåt t n g kan a sommaren.
I N ACKORDERI N G erhälles i Öst e rgöt - barnkär och ordentlig erska, er- ut vårds bildnin anstalt gskurs fin i nas Säl anmäl lskapet da å Barna- efter St sådden.
ä. nat och urskönt belägen fiske, egendom som genomgåt t s- kurs i barnsköt barnavård, St ngsg.
hlm l vi a s nd d skog sj ö.
Jakt, varma håller god pl a t nu genast 1 tjänste- st a ds Arbet s förmedl i n g, Regeri bad, elektr.
ljus, radioaktivt rikstel., or il.
lärobok erhålles om 1 kr.
helst i postanvisn.
insändes till lj d i ern landsortsstad att sköt a år.
107.
Riks och allm.
telef.
4047. pi och ano, kalla tennis, crocket, 3 mannafami barn i ål mel l a n 4 och 8 VARUAFFÄREN AVANCE, Ängelsberg.
STUDENTSKA önskar somma- vatten.
Pris 100 kr.
ö pr mån., deladt Svar med till lönepret ent F. i » o, ner Kal och mar bet p. ygs- r. ren komma i fami lj lskap på under landet (helst r u m 85 kr.
Nordsj, Karlsby.
afskrifter » Fru skogstr.)
såsom säl och hj ä l p Från den a Juni G i IN närhet ACKORDERI N skog G på o. större sjö Närm.
upplysn.
mot ett 10-öres frim.
genast till Göt » Fritt kan en under anspråksl ös, Ist pålitlig flicka stor få vi i v hushållet.
egendom e n af re », Kiosken, Svar Järntorget, eborg.
TREJ ?LI plats sommar e n å medel önskar musik » al, is Örebro k flicka.
p.
Svar ETT GUDFRUKTI G önskas T HEM plats pålandet af » Gl l vara amdtg frun ård i behj Skåne, att med mot förek.
fritt göro- vivre I (helst ad NÅGRA sommar r.
GAR till äldre pers.) ä l p l i g I N ACKORDERI N åld a.
prästdotter att till utan » Juni jung- einottagas å mindre herrgård med mål finnes.
ru e m. ritidni Svar fru sköt hemmet.
Svar i kont nom.
o Jungfru 8 St. dagar Nygat till an, Sv.
Eget Mej ngs medel härligaste ge vid skog, sj a ö nd.
n 2 Vid km.
- månad », Iduns exp.
r, Mal m ö, under öst ern station.
och lä Laga-ån i ä Smål märke » Villig hjälpreda ».
PLATS under sommarmånaderna, s o m till Pris 65 70 kr.
Svar hj ensam älp och säl eller lskap familj, till badort åt till Hild Thorset, egard Li Hvittaryd.
ndstam (kyrkoherde- dam önskas af med goda rek.
, kunni g i mat l a gni n g för annonsering i landsorten änka), flicka.
Svar till » Maj », Iduns NERVSJUKA och lindrigt sinnessjuka EE och villig delt.
häri, hushåll.
får plats Eget i ung exp.
f. v. b. läkarfamilj, 2 — 3 pers. personer erhålla god in till ack.
» Omsor i stilla gs- Ü r nes.
um, Sv.
gas m. o. uppgi elektr.
ft om ljus.
lönepret.
Jungfru o. fin- d.
PLATS Sro följande tidningars 5 sökes 1 af el.
26-års bättre flicka hem.
Billigt pris.
Svar att tillträda 15 juni.
Fullt kun- Arvika: Arvika Nyheter, full vård », Iduns exp.
f. v. b. till » Läkarfamilj », Iduns exp.
f. v. b. konserveri nig i mat n la g gni o. ng, s. bakni n g, syltning, Linköping: TILL HÖSTEN önskas i (n 10 ackorderad v. I sköt öfrigt allt Ge- kamrat Luleå: Norrbottenskuriren.
Avesta: Avesta-Posten.
till egen flicka år) för som hör till ett hems a nde.
semi n ari e bi l d ad, sökes till höst e n för att genomgå 3 kl.
el e ment a rskol e kurs nomgåt t hushål l s skol a.
Innehar för 2 torde barn, sändas 6 och till 9 Grefvi år.
Rek.
och fot o Mora: Mora flickor för genomgåt ung lärarinna, som skol med ans Borlänge: husförest åndari nnepl ombyt ats å e. för goda bet y g t Åhl i n ska större l a ndt e gendom.
önskar He.sse.lby, Spånga.
nnan Bonde, närvarande Moderl önskas ig vård.
och Landtlig Sfv.
t.
» Godt lynne », Iduns exp.
f. v. 8: bost b. de ad.
klass.
Nyköping: Södermanlands Nyheter.
Borås: Referenser l i ämnas.
UNG FLICKA, s o m genomgåt t hus- - Falkenberg: Fal k efl b ergs-Post e n.
Svar till » Tj ä nst e mannafami l j mi n - Oskarshamn: Oskarshamns-Posten.
hål l s skol a och är van vi d husl.
syssl.
, dre västkuststad », Iduns exp.
f. v. b.
Fa ' " n: Falu-Kuriren.
önskar plats s o m husmors verkl.
hjälp.
Söderhamn: Söderhamns-Koriren.
HEM POR SPÄDA BARN öppnas 15 Li ten lön p. önskvärd.
Svar till » 19 år », juni af exam.
sjuksköterska med fler- Halmstad: Hallandsposten.
af sköt bättre fami l lj (ej får plats att ensam Nosaby r. a hushål grof sysslor) för årig prakt i k från spädbarnssj u khus i Söderköpings-Posten.
äldre herre.
NNLIG GYMNASTI KDI REKTÖR Sveri ge och mot Tyskl and.
Äfven sakkunni klena g Hedemora: Södra Dalarnes Tidning.
Söderköping: Göteborg p. r.
Svar till » 1 Augusti », KVI (Centralist), s o m brukar vara vi d uti.
spädbarn t a gas till god, Söderteije: Södert eljB Tidning.
badort men önskar till föl komma jd af kriget st en annar vård.
E.
Pris Alin.
60 Pörfrågn.
kr.
pr månad.
Ref. s Helsingborg: Öresundsposten.
Trelleborg: Trelleborgs hemma, i fam. mån.
Prof. hos hemmet Frågas om någon troende lehanda.
i sommar.
Svar: » A.
B. S- », Iduns exp.
förest åndari n sväg.
na Syst e A. r T. Ast 361, rid Råsunda.
Land- Hernösand: Hernösands-Posten.
Umeå: Västerbottens- Kurir Al omkr. 23- å 24-åri g flicka af god fa- en.
berg, St h l m 22, FLICKA, som genomgåt t 8 kl.
läro- milj, och ordentlighet, vana vid och GOD INACK.
kan erhållas i godt hem.
Hörby: Mellersta Skåna.
ville åt van sömnad aga vid sig arbete en husas syssl e o n r j mot ämt verk, e med Västerås: Vestflianlands Läns Tidning.
barn, önskar godt plats sätt som » 15 och guvernant något under sommar Förstkl.
hus med nut.
bekväml i g h. barnfröken.
Svar till j u ni », Iduns fritt vi v re och godt bemöt a nde.
Svar Fi na skriftligt ref.; mod.
till priser.
10462 Karlstad: Karlstads-Tidningen.
visby: Gotlandsposten, f. v. b. till » Familjemedlem », Ställdalen p. r.
I exp.
eller » Godt Rikstel.
hem », Iduns Örebro: Nerikes exp.
N FORMATORSPLATS önskas af un- dervi snings i v somras an student.
Annonsören I tion SÖDERMANLAND, 2 km.
från sta- Kristinehamn: i har nnehade dyl i k plats och nterbonad bo- La ndskrona: Östersund: Jämtlands Tidning.
under sni det ng gångna året ik gifvit pri- st fruktträdgård, ad ut om hyres 5 ru treflig m nära och å vi ooh kök samt Hyra god vat u ndervi i mat e mat och fy- sjö.
sik gymnasi på så godt m et.
alla stadier, under- mest 480 kr.
Fru E. Sandström, Lännäs.
Illllllilllllllllllllllllllllllllllllllllllllllillllllllllllllllllllllllllllllllllllll på visat estadi so och Har äfven vid i svenska t y ska på lägre DEN SOM och FÖR lu SI gn N HÄLSA stadium.
Svar: » Fil.
stud. », Iduns exp.
angenäm bost a um d, önskar fi i n skogbe- ner en en väl b yggd villa med 8 r Gefle Fattigvårds Barnasyl och SOM prakt HUSMOR, i ig hem där sparsam- ordning växt, stor tomt i det betalningsvillkor.
friska, vackra isk dugl het därtill och Södertälje.
Goda het värderas, söker komp.
me- Adr.
: I. Widell, Södertälje.
Allm.
339. sökes före den 15 juni 1915 genom till delåld.
flicka omhänderhafva plats.
Sök.
är barn.
barnkär OBEM.
INACKORDERI NG erh.
i vackert hos och van att Fi n " välrek.
barnmorska rek.
från en fleråriga platser.
Gefle Stads Fattigvårdsstyrelse » Sommar bel ägen, o. skicklig villa på landet.
Svar till 1915 », Iduns exp., Svar Sthlm till.
» Trygg ogenerad », postfack 20, Örebro.
STUDENT, undervi s ni n gsvan, önskar ställd, egenhändi g t skri f ven ansökan, ACKORDERI NG kan tid erhållas för mot fritt vivre Svar informat rspl », ats box un- 28, l IN ängre åtföljd af sökandens fotografi, ålders- eller vackert kortare å i egendom, der sommaren.
till o » N.
och frejdbetyg, l ä karbet y g samt de friskt och bel ä gen, närhet en Väsby.
af ackorderi Söderhamns stad.
exp.
Svar f. till » In- intyg, helst i vi d i m erade afskrifter, UNG, GLAD FLI C KA önskar plats n g », Iduns v. b. vill ens.
åberopa till st skall yrkande s f o ami m 1 barnfl icka till eller » 1915 », sällskap Hä i 1 bättre HERRGÅRD i i östra Sveri g (ej e j.
Svar s i n g Å med m EN o. större af sökanden si n kompet Sökanden vara barrskog närhet en tjänste- STUDENTSKA, ut e xam.
lärarinna, i vård åldern 2 5 - — 3 5 år, ogift, för barna- vi d större sj ö) önsk.
en pens.
tio fria n under sommar en mot man o. ett en barn en mi samt tjänar, intresserad och utbild i ad sjukvård samt önskar fritt vi t vre kondi och » Ung resor.
Svar snarast hyra med öfver (2 fru å sommar ndre flygel- om möj l i g t äga kunskap möj l i g till st u dent s ka », Drott- byggn.
3 r u m o. kök) med enkl.
ni n gt o rget s ki o sk, Göt e borg.
och någon kännedom om en ki n der- möbl.
, sängkl.
o. servis.
Svar ut b edes gart enlärarin so nas uppgift.
med 3 må- KV.
EX. lj SJ eller UKGYMNAST söker plats till » J.
A. E. », Strängnäs p. r. i Svar fami medföl ja till badort.
Platsen, m tillsättes till » Massös », Iduns exp.
f. b. naders tillträdas ömsesidig den uppsägni n ndande gsrätt och au- LÄRARINNA med intresse för ele v. ver- Trädgårdsmöbel moden " IDEAL " 15 min.
ngspri skogsväg skall 1 i n st u nas studier önskar i vacker 1 sept bygd.
plats Av- i bel vik ä a. get Inackorderi s 3 kr.
pr dag, gusti eller helst den 1 juli, afl ö nas godt hem, helst MYRSTEDT &amp; STERN ».
- B.
g från sni St ngsvana.
atens Normal med 600 kronor kont ant pr och år jä fritt mte gångsbet 10-årig y undervi Svar b. skol till a. Arvika.
För 12-årig flicka ett möbl e radt bost a dsrum » Skogsbo », Iduns exp.
f. v. Kungl.lHof leverantör.
önskas inackorderi ng j å ämförl landet ig i familj, präst- vi Närmare vre m. m. uppl inom anstalten.
Ä.TTRE FLI CKA önskar plats Är i helst eHer annan därmed y sni n gar l ä mnas af litet godt hem, gärna på landet.
där i n ga andra barn fi n nas STOCKHOLM.
Fattigvårdsbyrån, Gefle.
kunni g i enkl Bet are yg mat la föreg.
gning, platser bakning och där samt hon kan lära få si god och n noggrann o. finnas.
handarb.
fr. tillsyn g ordni g, punkt - Katalog på begäran.
önskas.
Kummel Tacksam Gefle i maj 1915. svar till Lön » 1 juli », by p. för r. lighet utbedes och till något » R.
W. handarbet », Iduns e. exp.
Svar Fattigvårdsstyrelsen.
H - 371 - Q ä n d aldrig o r i g i n a l b e t y g - utan e n d a s t när Ni s v a r a r på a n n o n s om ledig plats.
r Gammal bruks herrgård 1 N o r r a D a - larna vid Ore älf.
Hin dås, KUNTEHAMMS 18 R e g e r i n g s g a t a n.
STOCKHOLM.
I Utmärkta organ j Anspråkslös, bildad flicka Ung lärarinna Föreståndarinneplatsen Korrespondenten L a n d s k r o n a Tidning.
DoKtorlnnan Vilma Erikssons Hvilohem, från Ar- 70 å 80 kr.
för mån.
A d r.
Högåsen, A
Gymnastikdirektörsexamen Vid Fredrika-Bremer-Förbundets Landthushållningsskola för R A M I N smärtstillande a f l ä g e g r es Tid efter 2-årig kurs af kvinnliga utbildande af lärarinnor, Rimforsa, elev och börjar ny 2-årig lärarinne-kurs d. i okt.
Ansökan, stäl d till Landthashål - n n i g s s k o a l n s S t y r e l s e, a d r.
R i m f o r s a, å t f ö l j d a f n ö d v ä n d g i a b e t y g o c h i n t y g TyiiJarf^r^mierocA välgörande Sydsvenska GpasHsHt.
n i sändes före d.
15 juni.
To&amp;lelt-Artikl&amp;r.
Ny kurs börjar den 14 sept.
Prospekt med upp y l s n n i g a r o m i n t r ä d e s f o r d r i n g a r, a f g i f t e r, f r i e l e v p l a t s e r m.
vid alla slags Prospekt gen.
KAPTEN J. THULIN, LUND m. erhål es på begäran.
Missprydande hårväxt, REUMATISM.
å r t o r e, l 2 f k ö tr d o k e ly ls m k d en.
å å n m be lä h a yl l s Doktor A. Kjellbergs Nya Husmodersskola v e n l. r.
f i a e s.
e m e ä t r o e f. n tt.
m f R df.
r.
Sal k a t n r - d e a P s r fraktfri r i c a n g m e t o d e n s tillförlitlighet.
M o - s å p b r i k e n i E s l ö S. Allégatan 2 A, Rt.
106 24. t m ag a a, B 1 reg juni, tillsv.
o lm tel.
Hell- derskurs p ä m 1 min.
O — ä f n ko b fr. kars i massage och sjukgymnas k ti o k. n H s u e s rv m., o L ry Stock H ho i n n e s ö m n.
.
m t.
er — bs.!
.L Ä ve g n re k o u c r h ser FRIBORG.
fö rt r are fru k a u r. rse P r ro i sp m.
p a å n tl,.
b e a g k g ä n g ra., l a m n. a atan Be M gä ä r ste p r o s p e k t 1 S t o c k h o l m.
Hi Mårtensson.
ELVIRA FRIBORG.
HILDEGARD rsamue s l gatan 70.
Med.
D:r E. Kleens SVENSKA KURORTFORENINGEN.
(ett-äriga) KURA I MASSAGE OCH SJUKGYM- NASTIK (för d amer) börjar den 1 okt.
kl. 10 f. m.
N:R 37 MÄSTERSAMUELSGATAN, o.
Badanst., Radioaktiv " k ' e ' lt, Lo, d- 2 d TR. UPP.
P r ospekt begäres stä 43 dse r AHnl in- fchArrr Brunns- o. Badansta Källvik lt.
e ' n bi fta l h ig a t; mm sk a o r. gr L ik u.
g v n in t Ryd AUa brukl.
kurmedel.
e- adress BNGELBREKTSGATAN B, II, natur, barr- o. löfskog.
Bil iga lefnad s s ky - ddad hafskust; fül st.brunns- o.bad K ne jä ip r p b.
.
Natursk.
läge.
Skog o. in- s D in e b s o ed ät a anv ä r n o da s V to i l n ta olia ö, fve * - jö k u l om m v s e tra t m n, d e att h r y ä kur; radioaktiv järnkäl a; dietkurer m s.
a r. n L gnsommarv.
Ytterst bill.
lef- ty de im i Massage och S u j kgymnast k i kostn.
Läk.
: Bman.
Larsson, Örebro.
m a V i n o l i a a l d r i g k STOCKHOLMS d g en s r a m m a, utan endast an l ' Katrineholm.
.
Läkare: Alfr.
Ternell, Stockholm.
nadsomk.
o. badpr.
Läk.
: D.
B. Carlsten.
s v k e a rk d a a- vä M A S S A G E - &amp; G Y M N A S T I K - I N S T I T U T Biß ^ l ö a n d e.
Biblioteksgatan 28 f- f ^t ^ Saltsjöbadens Badhotell ___ Kneippbad.
Starkt radiumhaltig Lannaskede t Begär prospekt.
vatten.
Skogsluft.
Läkare: Profes- järnk.
Alla bru l. ko b g a r d S k p t e g y m ttje d b Al.
la moderna badformer.
Ful ständigt Vinolia Generalagenturt i iu k s, tit f. u tra.
ä e s.
B e b rö sor Astley Levin, Sthlm.
K n e i p p b.
R a d m - I n s t.
S.
ö r j.
g 1 ymnastikinstitut.
Öppet hela året.
V i d D f » » i .rr v. Norrköping.
Alla slags bad juni o. Läk.
S g Läk.
D:r O. P. Åberg.
i g e Wikander, S t h l m.
Skepparesatan 6, STOCKHOLM B.
Oj.
b ö r j a r d.
1 o k t.
n y (e t t å r i g) k u r s _ behandl, lämpl.
mot Rheumat., m B a e s g s ä a g e o c h sjukgymnastik.
r eb p o s s g p a e ta k n t!
9, Stockholm.
Gikt.
Åderförkalkn.
Nervsjukd.
Nytt Ljungskile f *? '
f: Skagersbrunn Brunk er r g Radiumlnhal.
I nack.
i pensionat o. skyddar f. västv.
Förra årets omt reg im m ed järnk.
Häri V.
a lä t g e o v. s f jö n ur S k r m a.
g er Ferieläsning n. undervisning i de i Are s j u k h.
1 7, 5 — 6 k r.
L ä k.
: W.
Bergwall.
5 t.
.
l u t k o t ' b a r r s k o g a r, j ä r n k.
O r o u s t e d Al l a b a d f.
Radiuminst.
Bill.
b i l s k j u t s a r i s o c i e t e t s h.
, j ä n v.
, å n g b.
, f. b.
m.
ö f v.
Tysk Fräkenpomada, ve r n kens 25 äm n st. en, ju an o.
rdnas al m m ä e n d na bö lä rja r v d ästk.
b.
Apot., läk.
: Nath.
Dahlberg.
fr.station, Badint.
NilsG.Marén.Upsala.
d e i n ni Rnrvhnlttl K u r o r t o c h h a f s b a d m e v e t e n s k a p l i g t s a m m a n s a t, fullt o s k a d - U g p a p nin o g t a a g r as m a e f dde a l s nde o rte ch a d n e m Lokfl.
rnv.
Säs.
1 u j n — i Strömstad ^-afskuranstait.
skydd n.
in lig, s e to rta e g k) t, e k r d.
as 4, 0 i +porto g sydländskt öklimat.
Utm.
7 a B ug S.
i- Te jä rm r lys m u ckna.
äl- (dis F k r r a t s ra k fö s d ä c n a d e r n t f y f in n g t l 5 insindeln.
Reum a t.
b a d.
T i d s e n l.
u t r u s t n i n g.
V ä l f u n - Birger Eriksson, Ivar Gerdln, n a r H m m a a s n e t, Järnkä h U a a fs.
k S äs a ong Lektor.
hjärtf.neurasteni.
Ber.
gyt jebad jämte berömda gyt lä je g b e a.
d.
M verksad u j nkt.
ofleverantör, gerande vat en- o. kloakl.
Läk.
Johan lim j n — i 15 sept.
Läk.
: ild A t.
Berghel, Sth t, lm.
r. till den 15 Läro alla vanl.
badf.
Radiuminhalatorium 1.
u 21 Drottninggatan 21, Stockholm.
A re d juni Sundsva O. A. Bergqvtst.
S trandv.
1 B, Sthlm.
Ö d ä f t e r Åre.
f v e r l.
: D: r Th. Hedborg, S t h l m.
Sätra ' S a l a.
D a g l i g J $2jgfø (Jg Hafsbad o. Kuranstalt.
Ve — rsttrafik, på bestäl n. auto- Privat bokbinderi.
______ l3.
Mildt, jämnt klimat, Lundsbrunn "!
^ °- lf!
: mobil.
vu G tjeb., gymn., massage; sä r- rbetet utföres väl och billigt.
häri.
läge, en af västkustens naturs l k ö - e i natursk.
trakt nära Kinneku s l e k.
ild mato y r t d A n.
f ö r m a g s j u k a.
Ö p p. "
ä g d e n n a k r a f t i g a, s n ö - B r.
.
/ « 4586.
M-Samue s l g.
41, Johansso naste badorter.
— Med.
förfrågn.
Be b rö e m - d järnk stal t.
H ö g t o c h t o r r t — u a /.
L ä k.
: P r o f.
Priberger, U p p s a l a ä l a, s t a r k t r a d i o a k t i v.
h v i t a n a t u r p r o d u k t, Sånglekar från Nääs, svaras t. v. af Doktor G. Krikortz; Bil igt.
Läkare: B, Ponten, Göteborg, f h ra a m s t ä l d a f r e n ö 0 r 0 sta så s n a g m n o, ch 10: fo d lk e vise tusende t, e ppfr å is s k ta a d r ko h m u- - S u j kgymn.
E. Granfelt.
Söderköping ° - - f 1 vcaITII fsbad, klimatisk kur- o ch lek lin a g r u e l s d b a e n s s k e r r ifnin m de e n f r re, i o u c f h DfllflrÖ H afs a b t a d G.
V ä lk -,.
ta k l u b r- arr o s.
-, re k I k o £ re - re H k a re h ä l s o s.
k l i m.
y t t j e l - m u s k i o c h f t ä n d i g a s t e g m ö r e n i n g m e d a t i o n s o r t, fül l s t b r u n n s - b a d.
E l e k t r.
l j u s b a d.
S j u k g y m n a s t i k, t..
N t n l e ä s g.
e: Up r r i i s Textbok o s o le r n tr s akt v ä d rm e k d e r n a, ____ s s å yreb.
e a tc tio.
n s s ju o k r g uh e m i.
s e k r- p B a a tu d rs lä kö.
n fin o p.
l. badkur, sjukgymn.
o. massage.
m Mo as - sage och h b e a tl d u k fts u b r. eh N.
a U tm og s- 2 15 kr.
öre — p s.
r.
Ut L g ifv n a d re O t o till Hel d gr: e e f t e a e l a D.
T J t h y r.
- b y r å.
R.
2 1.
p r o m e n.
E n k e l t l e f n a d s s ä t.
Läk.
: R. d e r n a a n l ä g g n i n g a r o.
g o d a b o s t ä d e.
f ö r l ä g g a r e A b u q u i s t.
f Creme riska i en g e l s k a t e i n t e n.
A k t a Oatine- lockt p ris Djursätra ^ Jr *: f?
; Läkare: Hjalmar Fries, Stockholm.
Almberg, Sthlm.
1 .6 0 0.
; F i-d u hvit b s be burk l o t f i v n e n m e a e h l d.
3 s grönt —.
am.
t Oatine-Snow: och Bladväxtplantor 1 6.
i n n a r t h o s A.
W '.
.
stilla, enkelt.
Högt o. fritt MalCll * - ' Varm- Södertälie ' pp- ' ^y * Ba k N o r d i n g, B i b l i o t e k s g.
1 1, B i r g e r j a r l s g a t l o n g v ä x t e r, Törnrosor, Dahlior, Jord- 16 o. Drot ninggatan 63, Stockholm.
läge.
Järnkäl or.
Väl serverade bad.
* o. hafsb.
Vidstr.
barrskog.
_ badhus och societetshus, H e t l u f t.
O m s o r g s f u l m a s s a g e b e h a n d.
l m a s s a g e b a d, el.
l j u s b a d.
L ä k.
: Axel g u b b s - o c h Köksväxtp a l ntor.
S j u k g y m n.
, b r u n n s d r i c k n.
, d i e t i s k b e - Majorskan Edmanns Bi l i g t.
L ä k.
: P. Kugelberg, J ö n k ö p i n g Hellstenlus, S t h l m.
F ö r m a s s a g e o c h h a n d l.
L e k s t u g a, L e k l e d a r i n n a - L ä k.
: P r i s f ö r t e c k n i n g p å b e g ä r a n J fr o å h n utsökta H a g a Trädgård g e n o m g y m n a s t i k: N.
Wennström, S t h l m.
D r.
Kj.
O. a f Klercker, L u n d.
W a ik l m a e r l k.
11 P os 2 t 0 adr o.
: ch Stockhol m n 4 3 ^ l a r so f rte ^ rs V Tranås ^ k * l * i ö p p e n å r e t dammfri hafsluft.
A bad ".
M as-] \ J^|-g^fäQ_ [H a f s k u r a n s t a l t m e d u t - R s t.
5 A l m.
tel. 4.
1 C r e m e Ideale Fiskebäckskil o R m ö.
ntg Al la.
N va r t m a k. o lä.
g k e a, l a b a tr d sage och s _ u j _ kg y m n.
B i l L l e f n a d s k o s t n.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ m ä r k t a b a d, s p e e.
g y t t j e - D i e t k u r.
e n a u r s v i d s stkus: te M n. ed.
R lic. en, b M. ad, goda kommunikationer, bil iga barrskog.
Moderata priser.
Läkare Af aldre dam eller herre Nyutvidg.
ma _ tsal.
Vä Läk.
och R. Ahlberg.
e l vnadsomkostnader.
Läkare: Karl H. Tham.
Tranås.
ö ka a s nde låna 1 r 0 h - et å af 12 0, in 0 t 0 tr.
y n g s r g s k ä o k g e e r c ik k kr.
n s.
jö i m v o a t c Weinberg, S tockholm.
Tf Q g j j Bad- och sommarvistelseor k P o u d r e Ideale Fiälltläs S g helägna luft- Medevi e t, v i d s o c h f i s k ' b S k o g s s a n a t.
B e r ö m d a j ä r n k.
aturskönt läge.
Ren o. stä n r- re herrgård i Södra Sverige, dä ä are m j ele- kurort, c.
800 mtr.
ö. h.
I m. radioaktiv, utstråln.
Utm k, ande N g r ant af oc k h änn m est an fö s r e s d k d öna s n o d e. mest b luft.
Utmärkta varm- och m s a i lt d - så n, ö å n r ska e s l, er g å o t d o m a d ck.
lifstid kan jörkskogsbältet.Lämpligrekreations- gyttje- o. halfbad.
Sol o. luftb.
Ka s l j a p r e rst s å in e n e » öbad.
Tvenne läkare på platsen S.
var m e å m o t a g e s u n d e r i g n.
U ät FYMER E I R. pl.
Häri.fjäl natur, godt bord, e.
60 r b T F u ÖR r N k ÄM i S s TA k a PAR badet, u a m.
d i Vättern.
Terrängkurer.
Dietiskt ningslån », Sv.
Telegramb., Sthlm, p f. ps v. J u n — i a u g.
L H k.
: H. Laurell, U p p s a l a i da M a m l t o r g s b a d e t ä r ö p p e t h v a r j e t o r s - Tulseboda - °- - * &gt; * - b o r d.
L ä k.
: G. Bergmark.
U p p s a l a.
» M o O T m RY io NKO », till enk » e S lt o me i d g el.
n Sv e a ö e r hå d l a a n m p m pe ä rs ta figu m d o e c l h m ö r R e — 1 Sept.
N atu rsk ö le n k t in lä g g e e, i 1 hög J t u B l n ig re g t f a s n fe - ml t in f fi ö n r g b h f ib d e e ä r. r af Y s rt m r e o Furusund f ba - d °, - gymnast!
* ", a g s s t ä l e t, M a l m ö 4.
Mörsils Sanatorium " h u l t, B i A U a s o r t e r s i k, m a s s a g e.
, s j u k a.
y.
B a d e t a n g e n ä a s t, m Jämtl.
Opp.
året om.
Ren, stärk, fjäll- de skogstrakt.
Utmärkta bad, Apot.
man är flera i säl skap.
Pris kr.
5 1:50.
l, s 5 k 0 &amp; rg villor.
hotel Läkare S: h D r..
Emil luft.
l:sta kl. bord.
Elektr.
belysn.
Bil iga e l madsomk.
Läkare: Ivar La- Medborgar ät och Medborgarp k lm i l t Zander, S thlm.
(S.
p 2 ec /,: t.
H fr. järtsju t k d.).
R ikst.
Öfverläkare: T. Horney.
Mörsil.
gerberg, Stockholm.
K o r t f a t a d h a n d b o k o m F o k l p e n s i ' n V a t e n k u r.
o c h s a n a t o - Tvrinpe B a d a n s t.
o c h S a n a t o r i u m.
V ä rä rn k p lik t g, V, ärn s ö k s a t t r, ät D e P k r la r p a o tio r n, ne S a kat v e o Grennaforssa T^ / ^T^T Mösseberg 1 1, 0 0 f.
ö.
h.
Ö p p.
Z.
* F y s i k a l i s k - d i e t i s k k u r o r t.
b e n n i R, o t o i l a l. Gyttje- o.medic.b B ad.
M i l d t b a r r s k o g s k l.
, R k i s d a g, L a n d s t n i g o c h K o m m u n a s l y t h e l a å r e t.
N a u h e m i e r b.
m.
flyt.
k o l s.
, el.
N y r e s t a u r e r a d o c h m y c k e t u t v i d g a d.
ä s rn l.
_^ Pris 50 ö r e häri.
luft.
Sjö.
Bo e s rö t. m i d brun j n p k ar ä k. l a.
A lju d s r.: b. Inhalatorium.
Röntgen- o. hö Bi g- l iga lem.-kostn.
Begär nya pros re p s Moheda.
Läk.
: B.
G. Eklund.
f r e k v e n s a f d.
L ä k.
: Pr.
Odenius.
S t h l m.
L ä k a r e: D r.
O. Reimers.
T y r i n g e.
V H a g g s r t ö m s B o k f ö r a l g, Stockho m l!
.
(Tnfflrn P Åsenhöga, Jönk:slän.
Na- * _ turskönt, högt läge i sko N g v rik brO ^ " ^ b ^ - * ' Präktig Ulricehamns ™ » • - trakt vid sjö.
Vanl.
badf., god järn - barrskog.
Torr grusgrund.
Vidstr.
skogsomr.
Mer än300 m. öfv.
haf- £ källa.
Bil igt.
Massör.
Lä E. k.: Björns- Vat enkur.
Elektr.
ljusbad.
Gyttjeb v.
et.
Alla bruk a s a t. d O pe., t ä å f r v e.
t e o l m l. n b fo p rm ek.
tr. son, Stockholm.
Nauhe m i b.
Solbad.
Bil igt.
Läkare L: äk.
: Joh.
A.
Andersson, U l r i c e h a m n.
Lifmed.
B. Jacobson, Stockholm.
hafsbad och gyt jebadan- Hellby B r u T n ors n hä » l a) ™.
Y - pperi.
Nynäs Hafsbad * „?
" ^ VfirhprP ' S stal atnl t.
Bästa hafsbad, spec. kommunikat.
Starkt radioaktiv järn- kurort m. füllst, vat enkuranstalt.
g o.
y t j e b a d.
Elektr.
ljusbad.
Bil iga af- källa.
Füllst, badanst.
o. Kne p i pbad al l a m o d.
k u r m e d e l.
L ä k.
: G. Rothman.
g i f t e r o c h lefnadsomkostnader.
Läk.
: j m o d e r n, f ö r s t k l.
Häri.
skogsl.
Bill.
Säs.
: 1 / 6-1 / 9.
L Porla äk.
: ^ ' Berömda, kraftiga järn- D:r Olof San dberg.
Stockholm.
är världens förnämsta Hår- • H.
Berg, Sthlm.
_ _ _ _ _ v a t t e n.
Fül l s t, b a d a n s t.
I t e r m.
medel och öfverträffas icke af • kuranst.
Horred, Västergötl.
' LE — !-:, TL term.
' It.
Postadr Werml or- ands Eda Z T« ?T lT något annatliknande preparat.
Helsjöns • Reum,.
gikt, nerv- o. hjär la.
t- Läk.
: D:r H. Nauckhoff, Linnég.
.
1 P 2.
lärnk.Säa.Vfl — 88 / «.
Pris pr fl.
2.50.
• - sjukd.
N utidabad, spec. gyttjeb.
Radi S o- tockholm.
Riks &amp; Al m.
N a t u r s k ö n t, h ö g t l äge, Milsv.
furusk.
Erhålles hos alla l:sta klass Par- • akt, vat en.
Barrsk.
Natursk.
Godt bord Al l a b r u k l i g a b a d f o rmer, spec. gyttjeb.
fymeri-, Drog- och CoHh / raffärer.
30 5 / — 8 9 /.
Ny reg.
Läk.
: G. Abrahamsson.
Ramlösa:s sas. » / ^_t_.o.jto_k.
b a d, s p e c.
L ä k a r e: B. Möller, S tockholm.
Hin Badanstalt.
Sundaste läge.
Utm N.
auheimerb,.
Al R la diog m o d.
ur.
Socker-, e n k; bad.
Nytt strandbad.
Goda bost k.
njur- o. korp.
Röntgenun Ystad Saltsjöbad.
der- Elektr.
ljus i alla villor.
Läk.
: D gi: r ök t-, * dio Ma — j s n.
L ä k.
: P r o f.
K. Petrén o. M e d Du begagnar väl Erik Tengstrand, S thlm.
För gymn.
o. D:r M.
Ljungdahl, Lund.
med o i september.
Sandskogen ut- mass.
D:r Hj.
Ekberg, Sthlm.
Rnflflphv Brunn.
Starkaste järnkäl- med stranden.
Under samma direk- Happachs Diamant-Tvål, HälSanS Ö B re ru n n n d s.
an S st o, f H ls l in g r, n v. ental i Ystad.
husmoderns bästa vän?
Om ej, så r,mass.-,ljus-, hafsb.
kall OrfiOTHtlrl - tion Hotel C a o fs n b tin su iak ä ä a g n b.
o J r ä - vat eukur, lo d .-a k n t. m Häri., at o ö m rsö e d n en i g d ö a r g tv o ä c t h fv b e ä y d g a a nd d e ig n g b å t s o s m u.
n k i bill.
i fr n is e k r. t fn.- f o ietkur, radiumkur.
Läk.
förh g.
Lifl.
å H källa.
Alla med.
badf.
Häri.
strandb L a i d.
, k a t c t d te e n ö l rt n a ad o N g a e u.
he m i Go e d rb.
L äk.
: le Vik-: r G. Rystedt, Sthlm, D:r Gyttje- &amp; lä Reum.
magsj:r, skroful.
åkommor.
Ko Thorling, n fm - edikus D:r D Rietz, h v i t o h a r b e t e t till t t n ö je r.
ager prof. Henschen.
tor Huss, Öregrund.
K om ihåg, at t t vä d t å d l u fö f r ö e red valesc.
Läk.
: A. Björkman.
Hälsingb.
v å r Svenska t v å d e a n E n g e l s k a, d u d ä r g i e n o m g a g n Rostock h l badanst.
in- Östhammar _ * S_ * P T Johannisdal ^.
- S - Sveri g å e t Svenskar.
och skaf ar arbetsför- r v i d K r o p p e f j ä l.
N a t u r s k ö n t t j ä n s t b a d f.
, s p e c.
T v å l m a s s a g e b a d, F a n g o b.
a f m a — j e: a 2 0 a u g.
J ä r n k ä l a m e d h ö g Damer!
Vårda Eder bad!
radioaktivitet, a A, lan M de o.
, fridfullt.
Ytterst mod.
priser.
St:n Ele o k.
tr. ljusbad H d ä s r h lig af.
hafs - o o.
rn s a kog H s- A P P A C H S S Å P F A B R I K S A.
- B.
K n ö v ru.
e O te a t d.
n ä g fv n pp till Jr.
all s a lu b G e n o m a t t h v a r j e a f t o n m a s s e r a h ä n - Malmö &amp; Stockholm a d r.
D a l s - R o s t o c k.
L ä k.
: Gustaf Karl- luft.
Billigt.
Läk.
: O. D.
Barr, S thlm L ä k a r e: G. Eriksson, K ö p i n g.
d oc h en an f s ik k te o m ed un Skin-Food e r y h.
ål- B0F~ Medicinska förfrågningar besva berg, S f toc k s h p o.
lm lä.
kare och för närmare upplysningar hänvisas till den af Sv.
Kurort- r a s a r e le e r F r in N i r i s c h g d o m g i l h före g r e h n ål a u n e a pub k lik atio re n rk e o n nto " S u - ro o rte r " T (ti u l g ri ä.)
ve o n.
sk till e ris o k g u e ro n rt, ern s prospekt, ne h nin e s tgif g nom am re v n ens s k a a mt Ba S d v - en o s c k h B K ad ch st n tid g n lig ing i o b c o h kh S a T d u tfö lik re a nin S a f \ rog a s f äre h r. os samtliga parfym- s o o c m d i u n thlm n.
tgi ves denna vecka i A och VINOL1A 12 e 21 8 Brunns rattenkl:transta t H lä 6 lh OIt h Adr Kristineliamn L bad n er s Brann m s OÅTINE, 1 H ot 1 1 m i l fr- a Brunn B s Båstad Fullst Badinr ö ki:Lrort ra44en es hö FuUst Lu + Sveri bad a r e t om 4 1Iral:ls a st Branns H 1 ms knrort K för blöst t 3 r rmms oc 8 id 8 15 S a n a t bad NynB rlmn at B 1 ä SODrImn o e n O H &amp; i I - 372 - W h l i e m l ssons Boktr.
A.-B., Sthlm, 1915.
