# ID: svediakorp-per2162
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 32,393
# sentences: 1,657
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: R 22 (1481) A.
28:DE Å R G.
VANLIGA UPPLAGAN.
HUFVUDREDAKTOR: S Ö N D A G E N D E N 30 M A] 1915.
DET Ä R EN R E G - E R N S T H Ö G M A N.
L O S N U M M E R P R I S: 12 O R E.
RED.-SEKRETERARE: ELIN W A G N E R.
lade i en liten bidan- nig morgon, iung och de grå.
af det lilla kapellet.
af Mot bakgrunden grupp i närheten en kyrkogård står En annan bild, lika fältprästen på sin pro- ljus som den förra är visoriska mörk predikstol och vemodig, och leder gudstjänsten visar en skara konva- i det fria inför skaror lescenter, af soldater, som snart med därpå skola ordna si- sållade na led och dra bort, för att döda och dö.
Sjuksystrarna, hvil- fruktblom Werder med som lilla öfver- staden förfriska dess fruktvin.
i den sig specialitet: — 1.
Presse ka höra till kriget lik- photosyndicaf.
2.
Berl.
som 111.
Gesellschaft.
de stora kyrko- gårdarna, äro försam-
Sparsamhei i krisüder.
ni.
I R Ä N S L E T Ä R I DE F L E S T A hem en mycket kännbar utgifts- post och anvisningarne att min- ska den äro många och många- handa.
N å g r a allmängiltiga råd till besparing kun- na knappast gifvas, så olika som vi nu för tiden ha våra uppvärmningsförhåltanden o r d - nade.
För alla som ännu elda med v e d i kakelugnar v o r e dock att förorda en kurs i eldning och i värmets tillvaratagande.
Om våra synder skulle bokföras på ett nationellt vedödselkonto och vi skulle dömas ersäft- ningsskyldiga för alla de härliga skogens jättar och jättinnor, hvilkas lif vi vårdslöst förspillt till ingen världens nytta, så fruktar jag att mången nu välsiiuerad familj skulle sättas på bar backe.
Förr fingo barnen i alla Sveriges folkskolor — och långt tillbaka äfven i de lärda skolor- na — lära sig att elda och sköta brasan.
Men den tiden var skogen så full af träd, att ingen ansåg dem värda ett bättre ö d e än att brinna i våra jätteugnar.
Att elda efter förnuftigare principer ingick därför ej i den tidens anspråk på skicklighet i eldningens intressanta konst.
Nu har äfven folkets barn långt ute i bygderna blifvit allt för fina och subtila för att kunna påläggas en så kräf- vande plikt som att elda skolsalen.
Förr skulle flickorna städa och gossarna elda och hugga v e d, nu läjer snart hvarje folkskola till dessa båda uppgifter.
Städerskans 100 kr.
per år allraminst öka - skolornas budget med halfannan miljon.
Kanske får landet igen dem i någon annan form?
— Men om man får i sin tjänst en liten flicka från lan- det, så är det icke otroligt, att hon är lika oskicklig att sköta en brasa som hennes bror att handhafva en yxa; och husbondefolket är icke mycket kunnigare.
Därför står mycket att vinna in, d. v. s. bespara både for den enskilde förbrukaren och för landet.
] ag gitter icke tala om skogarnes ägare, det må i detta sammanhang vara staten eller privata, huru de öfver mila vidder låta v ä r d e - fullt bränsle ligga och ruttna ner.
I detta som i så många fall äro vi ännu s l ö - sare, tanklösa slösare, en hel nation af s l ö - sare.
— I stora delar af vårt land användas ännu de gamla gärdesgårdarne af iättlagda slanor, i och för sig ett ödsel med skog.
N ä r nu dessa gärdesgårtiar rifvas eller lagas, huru många jordägare vårda sig att köra resterna hem till gården och elda upp dem?
N e j, vid en dikeskant få de ligga och ruttna, man gör inte ens kompost af dem, köper hellre dyra gödselmedel från utlandet.
Om nu verkligen bekymmersamma tider skulle komma äfven till oss, skulle vi först rätt förstå, huru g o d råd vi haft de sista femtio åren, råd till allt.
Bränslebesparing vid matlagning.
" Spiseln drar värst ", säga många hus- mödrar, åtminstone på landet, där elden i köksspiseln mångenstädes knappast är släckt på dagens femton timmar.
Om vi skulle komma öfverens om att ingen husmor i ett privathem förtjänar m e n t i o n h o n o r a b l e, som icke sex dagar i veckan låter sin spisel kallna emellan målen.
En dag i veckan må brassas och kokas, men på Prenumeraii anspri Vant.
u p p l a g a n: Helt år Kr.
6.56 Halft år » 3.50 Kt-artal » 1.78 Månad 0.75 5 Praktupplagan: Helt år Kr.
9 - Halft år » 4.50 Kvartal » 2.25 Månad, » 0.90 Tre artiklar för Idun af ELSA TÖRNE.
Besparing af bränsle.
de öfriga hålles spiselhvila, emedan detta är hygieniskt, ekonomiskt och praktiskt: den klokaste hushållningen.
kunna sparas genom dem, under förutsätt- ning att en omtänksam köksledning anpassar matlagningen därefter.
Få och enhetliga måltider, långt emellan m å l e n, e n k l a an- rättningar och bränslebespa- rande m a t l a g n i n g s m e t o d e r, det är hygieniskt, sparsamt och praktiskt.
N å g r a andra hjälpmedel förtjänar att p å - pekas: 1) K o n s e r v e r i n g a f m a t v a r o r p å g l a s.
Man köper in hvarje slag af varor då de äro billigast och bäst.
Tillagningen till ett halft dussin glas drar föga längre tid och bränslekostnad än en vanlig måltidslagning och till tolf glas kanske dubbla tiden.
Men huru mycket arbete har man då icke inbe- sparat.
P å tio minuter kan man skaffa på bordet de eljes mest senlagade rätter och till den billiga marknadens pris.
Alla matmödrar böra gadda sig tillhopa och fordra återinförande af nationella måltids- timmar, eller, om det tilltalar den svenska smaken mera: införandet af utländsk sed att hela landet äter på samma tider.
När matmödrarna härutinnan fått sin vilja fram, böra alla husfäder g a d d a sig tillhopa och fordra att icke deras förvända ungkarls- vanor, med många och dyra, konstiga och magfördärfvande rätter, icke blott tagas till föredöme för hemkökeis prestationer utan ock till norm för dess budget och till före- vändning för all den extravagans, som i f a - miljeköken utvecklas; alltid med den ursäk- ten att husets herre vill ha det så.
Och barnen, de böra också gadda sig till- hopa och bedja sina ömma föräldrar att af nåd gifva dem de enklaste vanor och de minsta behof, ty med den packningen kom- ma de längst på lefnadsfärden och bespa- ras mycket lidande.
Louis de Geer berättar från sin barndom på Stjernholm, hur han och hans många sy- skon till frukost fingo mjölk i en djup tallrik och bröto knäckebröd däruti. "
A l l a sutto med skeden i hand till dess salsklockans åtta slag hördes, då på en gång alla skedar- ne fördes till munnen ".
" Emellan middagen, " kl. 1, " och supéen ", kl. 8, " serverades ' kall- skål ', ett glas svagdricka med sirap, och hårdt bröd till ".
Detta var g o d sed i det högadliga hemmet på en af Sveriges största egendomar, men i ett nutida b o r g a r e - eller arbetarehem skulle det anses såsom nöd- föda.
Nu är rätta tiden att reformera äfven ung- domens föreställningar om hvad som är godt och njutbart.
Ty mot bakgrunden af de för- sakelser och umbäranden, som kriget påtvin- gar Europas folk, skola äfven de unga kunna inse, att en skål mjölk och hårdt bröd, njuten i sorglös glädje i hemmets trygghet, det är en oskattbar lycka att vara oändligt tack- sam för.
Så är v ä g e n öppen för de enkla rätternas ekonomi, hvilken är en ekonomi ej blott för pungen utan ock för tid, för arbetskraft och för hälsa.
Och de enkla rätternas ekonomi sammanfaller med spiselns ekonomi, som är bränslebesparing.
Bland nutidens många metoder att spara spiselbränsle är för storstädernas matmödrar utan fvifvel den rationellaste att " koka med gas " och använda gasugn.
Husmödrarna på landet, som ännu äro hän- visade till vedspiseln, böra förutom den nyss anbefallda " spiselhvilan " undantagslöst till alla mellanmål och småkok införa k o k g r y - t a n.
Kokgrytan är en sorts liten spis, som sättes ofvanpå spiseln liksom en vanlig g r y - ta, ofvanpå hvilken spiselringarna passa in.
Denne miniatyrspisel eldas med små kvar- terslånga kubbar och för småkok med gran- kottar, stickor eller ris.
Stora mängder v e d Många familjer skulle med en eller högst två kokdagar i veckan kunna ersätta det dagliga slit vid kokspiseln, som nu tar på både kassa, krafter och sinne.
2) L å n g k o k i s. k.
" h ö 1 å d a ", eller i apparater för samma ändamål, äro ofta på senare tider omtalade, men förtjäna också att pröfvas.
Mycket enklare att åstadkomma än " h ö - lådan " är " t i d n i n g s k o r g e n ".
Jag vet inte, om uppfinningen är min, men jag har icke sett den på annat håll.
Man bekläder en tämligen hög billig spånkorg med tidningar invändigt och ett ganska tjockt lager i bott- nen.
Hålet för kokkärlen, som bör vara rakt eller ännu hellre vidga sig uppåt, åstadkom- mes genom att svepa en tidning om ett pas- sande kärl och placera det midt i korgen och sedan packa rundt om det synnerligen väl med hopskrynkladt tidningspapper.
Men skrynkla aldrig dubbelt papper, ty det gör packningen kompakt och bristfällig.
En kudde af tidningspapper, på samma sätt stop- pad, l ä g g e s ofvanpå.
Att göra i ordning en dylik ' tidningskorg är en knapp half timmes arbete och den håller i månader.
Huru ytterst enkelt det hela är, misslyckas dock gärna nybörjaren, men då är saken värd ett nytt försök.
Under vistelser vid en mycket dyr fransk badort har jag lagat mat för tre personer för ungefär samma pris som i hemmet, tack vare dylik kokning i en liten matsäckskorg af ja- pansk rotflätning.
Medan vi t o g o våra bad eller gjorde våra långa promenader kokade hemma i korgen gröt, potatis, grönsaker, kastanjer, frukt o. s. v., efter föregående upp- kok på ett par små spritkök (å 1 fr. st.).
Den animala tillsättningen gick lätt att få i de väl försedda delikata matvaruaffärerna och in- galunda dyrare än i hvardagslag i vår egen goda hufvudstad.
Och med en flaska lätt franskt vin och härliga friska bär eller fruk- ter v o r o våra måltider alls icke ägnade att ingifva oss längtan hem till kokspiseln och vedlåren.
3) Ett annat glömdt och gammaldags sätt att bespara bränsle är att använda b r a s - g l ö d e n f ö r k o k n i n g.
Härtill begagnar man sig af en ler- eller täljstensgryta eller kruka, hvari maten nedlägges och locket fastsättes med en d e g af vatten och mjöl, hvarefter krukan nedgräfves i glödhögen.
Det är ett förträffligt sätt att bibehålla aromen på många rätter, speciellt kött.
För långkok flyttar man krukan från en brasglöd till en annan.
I min barndom åt jag mycken mat så Stockholm, Iduns byrå o. Expedition, Mästersamuelsgatan 45.
• Annonspris: Pr millimeter enkel s p a l t: Redaktionen: Riks 1646.
Allm.
9803.
Expeditionen: Riks 1646.
Allm.
6147.: 25 öre efter text.
Utländska annonser: Kl. 10-4.
Kl. 9 - 6.
; 30 öre å textsida.
30 öre efter text.
35 öre Red.
Högman: Riks 8660.
Allm.
402.
Annonskontoret: Riks 1646.
Allm.61 47.: 20 ° / o förhöjning för särsk.
å textsida.
20 ' It förh.
Kl 11 — 1.
Kl. 9 - 6.
begärd plats.
för särsk.
begärd plats.
Verkst.
direktören kl. 11- 1.
Riks 8659.
Allm.
4304 - 342 -
MAJDAG I DJURSHOLM.
S A M S K O L A N S N Y V O R D N A S T U D E N T E R O C H S T U D E N T S K O R B Ä R A S I T R I U M F TILL S I N A H E M.
Hoffotograf O. Halldin foto.
tillagad och ansågs den alltid extra g o d och närande.
4) Ett medel att spara bränsle är också att i mycket större utsträckning än nu sker ut- nyttja ugnsvärmen genom k o k n i n g, u p p - värmning och gräddning i vatten- b a d i u g n e n.
Huru speciellt rester på det sättet kunna bekvämt, billigt och trefligt till- varatagas, är ett helt kapitel för sig, som dock ej får rum här.
v Att bränslefrågan är en stor fråga, då det gäller enskild och gemensam sparsamhet är otvifvelaktigt.
Kan man icke taga för gifvet att af S v e - riges c:a 1 miljon kök en femtedel ännu i denna dag bränner v e d i stora spislar under 14 timmar af dygnet för ett naiionalvärde af 1 kr.
pr dag (— famn, sågad, huggen och inburen v e d i?
Detta blir 14,000 kr.
p r t i m - m e af nationens förråd, och endast undan- tagsvis af dess mindervärdiga, till ett bättre ändamål obrukbara förråd.
Om nu dessa 200,000 kök införde bränsle- besparing i alla former och med tillhjälp där- af spiselhvila under fem timmar dagligen, så innebure detta en d a g l i g besparing af 70,000 kronors värde och en årlig (300X 70,000) af 21,000,000 kr.
- Anser herrskapet att den lönar mödan?
Om vi blott kunde vänja oss vid att tänka kollektivt och handla kollektivt, skulle vi snart bli ett sparsamt folk, men så länge vi förakta alla sparsamhetsåtgärder, som icke utfälla lysande och direkt påtagliga resultat i vår egen hufvudbok eller kassakladd, så förbli vi oförstående för sparandets verkliga betydelse.
Vi ha gjort till ett axiom att " många bäckar små göra den stora ån ", men vi bry oss v a n - ligen inte alls om bäcken, såvida vi icke se den slingra sig genom våra egna marker.
Detta torde vara det stora felet i vår spar- samhetsfaktik.
Vi glömma att bakom bäcken ligger miljarderna af droppar, som saktmo- digt eller kanske otåligt letat sig ut till b ä c - kens lilla strömfåra för att med den följa fram till den breda ån och vidare till det sto- ra vattnet.
Det är de små dropparnas samling och r ö - rörelse framåt, som vi skola befordra utan att fråga, huru mycket dessa samma droppar under dagen i dag befrukta våra egna tegar.
Om vi blott arbeta i kollektivismens tecken, så återkomma de en annan dag, samlade till lifgifvande regn öfver våra törstande åkrar.
Denna kollektivism skall genomsyra famil- jen, grannskapet och hemsocknen, och icke upphöra förr än hela landet är inneslutet i den.
€Xfj Samhällets välstånd är i sin ordning b e r o - ende af att familjerna spara på ett sätt, som gagna alla och ej blott hvar familj för sig.
Men häremot syndas ännu mycket.
Grann- skapets eller hemsocknens kollektivism borf- skymmes ännu i många landsändar af den individuella afunden och begäret att ensam skörda den egna sådden.
Denna forblin- delse är dock dess bättre på v ä g att vika, sedan sammansluiningsfanken slagit rötter i hela vårt land.
Men ännu råder icke den stora, äkta enhefstanken, ty klass står emot klass och hvad man syftar att vinna är lika ofta att bekämpa gemensamma motstån- dare som att stödja vänner.
Skall icke nu en stor gemensam fara ställa oss sida vid sida åtminstone i detta: att spara en för alla och alla för en?
— Familjens välstånd är beroende af att alla kemifki i fa ochprä » ja Ed rakojfymerhcw - un ocliNi blir m m belåten- Tväii-ocb.
Färgeri Aktiebolag Gofeborg IM dess medlemmar spara på ett sätt, som g a g - nar familjens intresse såsom helhet, och ej bloit den enskilde individens separatintressen.
Redan häremot syndas mycket i vår tid.
Ett utslag häraf är den i dagarna debattera- de frågan om vuxna barns ställning i föräld- rahemmet.
Individualismen har här slagit öf- ver till en form af själflviskhef, som alls icke präglas af humanitet och ej heller af klokhet.
Men detta kan rättas hos den generation, som växer till.
i tvät mutm - 343 KLIPPAN.
F l n a w e P o s t -, o c h.
Sftwif-, s a m t Modernaste f t a w t o n g, Finpappersbruk.
Iduns - K o p i m - Tfycåkpapper * textpapper tilherkas af Klippan.
En engelsmans synpunkter.
(OR F R E D S V Ä N N E N, MED O N - \ skemålen förlagda inom råmär- kena för allt hvad fredlig utveck- ling heter, har det varit svårt att särskild!
falla i beundran för Tysklands nu uppenbarade förmåga att först- klassigt organisera äfven människoslakt i stor skala och att under detta ideal discipli- nera in ända till sina humanister och tänkare — som det ju heter.
Det har varit mer än svårt att fatta hänförelseorgierna, särskildt bland kvinnorna, inför en dock förtvifladt tung och sorglig sak.
Och man får väl leta ef- ter en mer beklämmande formulering än det famösa " stolz g a b ich ein theures Haupt fürs Vaterland ", att bäras å bröstet, synligt för alla, af mödrar, döttrar och hustrur, beröf- v a d e sina käraste — låt vara att offret till fosterlandet gjordes utan ovärdig v e k l a g a n.
.
Visst är, att för åtskilliga af dem, som i kri- gets glorifiering sett framför allt en tänke- sättens förvildning, har det blifvit oundvikligt att i mera öfvervägande grad söka ansatser- na till vederkvickelse, något af paus i larmet, hos det andra af de två kämpande german- folken.
Inte så, att inte i England förekommit lika osmakliga utslag af chauvinism som någon annan stans, eller att smädekampanjen i kar- rikatyr, vykort och dylikt, som i höstas inledde kriget på en del kanter, där skulle uteblifvit.
Men bortse vi från dylika, de lägstståendes uttrycksmedel, som öfverallt äro precis d e - samma, skall man finna att engelsmannen af kultur, lika litet nu under kriget som dessför- innan, låtit sig fråntaga sin rätt att tänka oaf- hängigt och att säga sin tanke ut.
Ingenstans så som i England — icke ens Frankrike un- dantaget — har kritiken mer ogenerat öppnat munnen, när det passat den.
Framförallt all- mänmänskliga synpunkter ha präglat det b ä - sta af hvad från anglosachsiskt håll kommit fram, t. ex. i lärde mäns manifestationer, svar på proklamationer, broschyrer o. s. v., läm- nande ett vackert vittnesbörd om soliditeten af engelsk principåskådning.
Det kan också vara skäl påminna om, att först af alla kom England, redan i september, midt i den första krigsyran, lugnt och klokt med den första o r - ganisationen, i hvars spets stodo högt aktade politici, i syfte att säkerställa framtidens fred på grundvalen af just de rättvisans riktlinjer, man sedan ifrigt följt, under den fredsaktion, som småningom öfverallt uppstått.
Det extremaste utslaget af engelskt lynnes jämvikt torde mellertid vara att finna i förfat- taren B e r n h a r d S h a w ' s nu äfven på svenska utkomna lilla bok, S u n d t f ö r n u f t om k r i g e t.
Boken bär i åtskilligt o p p o s i - tionens prägel, och säkert har också mycket opponerats emot den i hemlandet, trots allt — hur skulle det inte också, hvar det vara månde, opponeras där rätt och slätt " sundt förnuft " för talan?!
Åt oss andra skapar den i alla händelser ett tillfälle att uppskatta det frisinne i ordefs bästa och egentliga mening, som nationellt måste ligga till grund för ett dylikt verk, samt, ej mindre, den tolerans från högsta håll, hvilket gjort sig gällande inför framträdandet af så beska sanningar, som dem Shaw stundom består.
Nu några ord om boken, hvilken med b e - hållning kan läsas af hvem som helst, oafsedt politisk öfvertygelse eller partitagande i krigs- frågan, ja, t. o. m. af dem, som förfarande lyckas känna sig " verkligt neutrala. "
" Nu är tiden inne ", börjar Shaw, " att taga mod till sig och börja tala och skrifva sansadt AF KOKBOK ELISABETH ÖSTMAN om kriget. "
Den första febern, krigslusten lik- som krigsfasan, ha hunnit sätta sig, man står inför ett fullbordad!
faktum och har att fråga sig, hvad det väl till sist egentligen är frågan om?
För den stora massan af engelska f o l - ket, fastslår Shaw, ges det bara ett svar, det enda svar, som kunde göra kriget populärt: Vi ha att krossa den preussiska imperialis- men, och militarismen, denna fara för allt hvad Europa är, denna hänsynslösa maki- skräflare, som inte drar i betänkande att b e - gå hvilken ogärning som helst, för att få sin, som det så idylliskt heter, " plats i solen " — med andra ord för att få sätta alla andra i skuggan.
Och därmed punkt.
Stopp där, säger Shaw: inte alldeles punkt med samma!
Inte tal om, att icke också han skulle mena, att den preussiska militarismen innebure en fara, eller att han ej skulle afsky den så hjärtligt som någon.
Men innan vi rätt- färdigt slå oss för våra bröst, tillägger han, så låt oss fråga oss, om vi inte själfva ha en hel del ganska oförfalskade militarister, junk- rar och preussare hemma i England också?
Vi äro minsann inga änglar, vi häller, och vi ha obesvärat allierat oss med en stat, R y s s - land, hvars isarism just inte har vidare rent samvete, när frågan om rättvisa och civilise- rade fasoner kommer på tal!
N e j, här stå helt enkelt militarister (= k r i g s a m a t ö r e r) mot mili- tarister, det är sanningen, och det gäller dem emellan hvem af herrarne, som skall få topp- rida den andra.
För detta är det miljoner människor satts i rörelse, delvis, hvar för sig, eldade af de ädlaste motiv; för detta lida i närvarande stund folken, som för ett halft år sedan ingenting anade och ingenting fingo ana.
Militaristen som begrepp är den, som öfverallt i de senaste årtiondenas Europa suttit i högsätet, hans anda har förgiftat fol- kens lif, det är han, som hviskat med diplo- maternas tungor, det är han, som ensam varit elegant, på modet och passande.
Och nu skördas skörden af hans sådd — i blod, tårar och obeskriflig förstörelse.
Kort sagdt, vi som gjort till vår utan tvifvel mycket hälsosamma uppgift att krossa barbariets makt inom Tyskland och därmed — mena vi — i Europa, vi ha inte själfva mer än andra varit obesmit- tade af barbariets kräfta.
Det faller af sig själft att ofvanstående framställning är gjord i ytterligaste förkort- ning.
Shaw går igenom krigets förhistoria, kapprustningarna ända sedan 1871, han na- gelfar de diplomatiska förhandlingarna från i juli 1914 och menar, att kriget verkligen kun- nat undgås, om England genast visat s i n " pansrade näfve " och öppet sagdt ifrån att det slöt sig till sina allierade, ifall Tyskland bör- jade krig.
Inför ett dylikt bestämdt hot menar han, att centralmakterna skulle dragit sig, liksom Tyskland drog sig inför liknande hot vid Agadir, och att man kanske verkligen kunde fått en konferens till stånd i Serbien- frågan.
Till en dylik aktion uppmanades sir Edward Grey enträget af Sasonov (Ryssland), såsom framgår af den publicerade notväx- lingen.
Sasonov har därmed tyckts företräda en realare fredsvilja än någon af de andra.
Men England tvekar, vill inte ut med språket, tills det är för sent och branden redan är kastad i spånhögen.
Att det sedan icke med lugn kunde se Tyskland krossa Belgien och gå fram till Kanalen, förvånar ingen förnuftig människa.
Hvad som skulle gjorts, skulle gjorts tidigare.
Och hvar ligger nu felet?
Shaw tvekar ej om hvart han skall peka: i hemlighetsmakeriet, i folkens hållande utan- för allt väsentligt, tills det onda är skett, hvar- 344 På tal om fredsslutet är det Shaw kommer till sina åtgörande slutsatser.
O m detta krig, hvilket England förklarat sig föra " för att det skall bli det sista ", verkligen också kan få så bli, beror gifvetvis på sagda fredssluts karak- tär.
Shaw hör ej till dem som ropa på fred nu, strax, till hvarje pris.
Hur bittert o h y g g - ligt det hela än är, förklarar han, att kriget måste skötas med all kraft, när det nu en gång brutit ut, så att det icke får bli ett fiasko för den anglo-franska förbindelsen, af hvil- ken ensam fredsslutets läggning måste komma att bero, om det skall bli till gagn.
Ett Tysk- land, slaget af den ännu värre militaristiska autokratien Ryssland, v o r e ingen vinst; Ryss- land som förste segrare i kampen v o r e en ren olycka.
Allenast engelsk-fransk libera- lism skall förstå att häfda människovärdiga framtidsideal, för hvilka Shaw ingalunda där- för menar att det tyska folket skulle vara främmande. "
V i och Frankrike, " skrifver han, " måste umgås med Tyskland äfven efter detta krig, och ju förr vi besluta oss att göra det som gentlemän, dess bättre. "
Mot det ryska folket som sådant, mot den ryska folksjälens ' vackra yttringar har Shaw naturligtvis ingen invändning.
— Tvärtom.
Men Ryssland, b e - traktad!
som siat, har ännu långt till en grad af civilisation erforderlig att ställa det i rang med dess allierade.
Hällre må därför dessa förstå att räcka Tyskland handen, sedan de väl slagit ner systemet " Potsdam, " i dess ur- sprungsland först, i hela världen därmed.
Ty freden i världen beror af en fred på afgörande villkor och förblifvande grund mellan Frank- rike, England och Tyskland.
" Vi måste använda kriget, " afslutar Shaw bl.
a., " till att g e nådestöten åt medeltidsdi- plomati, medeltidsautokrafi —.
Vi måste låta dess utgång öfverfyga världen om att d e m o - kratien är oöfvervinnelig och militarismen ett rostigt svärd, som brister i handen. "
Det är helt enkelt nytt vin, som måste tappas på de gamla flaskorna.
Det är själfva idén om krig såsom en i det hela ganska Iofvärd institu- tion — att inte tala om som en.
samlande paroll!
— hvilken måste bort.
Det är van- vettet, som måste knäckas med sundt förnuft.
Sådan är kontentan i största korthet af Shaws roliga, kvicka och låt mig tillägga myckel lättlästa vädjan till sina landsmän och till hvarenda person i Europa med lust att bilda sig ett omdöme.
Bland alla aktstyckena till krigets historia, alla utmärkta utredningar eller principiella afhandlingar, till och med alla förträffliga stridsskrifter, hvilka den in- Tuppens Zephyr är d e n b ä s t a kokbok för d e t s v e n s k a hemmet.
- - - - - Den har redan utg&amp;it i öfver 25,000 ex. Pris: Kr.
5:50inb.
- efter man alltid kan servera vackra paroller och förmå den lurade parfen att kasta af sin naturliga, inneboende fredsvilja — lika gifven hos tysk som ryss, engelsman som fransman — och af full öfvertygelse, ärligt, hederligt börja hata, rasa och slåss.
I detta, att na- tionernas öden skola afgöras och så länge ha af gjorts af ett ringa fåtal, af militarister och räkenskapsmästare, i detta ser Shaw roten och upphofvet till hela eländet.
P r e s - sen ger han icke heller för goda betyg.
V i tillåta icke en man, säger han, att fylla våra tänder utan att han har intyg på sin kvalifika- tion för en dylik uppgift; men väl tillåta vi hvem som hälst, om än aldrig så fattig (alltså möjlig att korrumpera), okunnig och idiotisk, att fylla vår hjärna, utan att ens göra oss besväret att fråga efter hans namn!
Hvilken hetsning som helst är möjlig eller tillåten.
Som ett offer för pressen i så måtto föll t. ex. Jaurés, " den störste statsman hans land fram- bragt sedan Mirabeau, " och i hvarje fall en man, som varit af oersättligt värde i den en gång stundande fredskongressen.
o c h Ni k ö p e r ingen a n n a n.
-
iresserade naturligtvis i dessa dagar tager del af, bildar Shaws bok ett särskild!
nöjsamt intermezzo — och till inte ringa nytta.
M A R I K A STJERNSTEDT.
Hvarför Isaura dog.
A f HERCZEG FERENCZ.
Ofversatt af ERIK N O R L I N G.
(IYSS T R Ä F F A D E JAG P Å M I N onkels dotter, min lilla kusin Luza.
Alldeles förgråten satt hon på en liten pall i fönstersmy- gen bakom förhänget och snyf- tade häftigt.
Hennes vackra ögon v o r o näs- tan upplösta i tårar, och hennes läppar skälf- de som af någon undertryckt bitter sorg.
En liten frodig Niobe, förlorad i sin smärtas oändliga ocean.
För mig var denna förete- else ingenting nytt.
Jag känner min Luza.
Jag har sett henne springa.
omkring i våningen, jämrande sig och med upplöst hår, därför att köksan tappat strykjärnet på svansen på den spräckliga kattungen, och jag har varit vittne till hennes hjärtskärande klagan, då kanarie- fågeln, en gammal gourmand, d o g af fett- blemma.
Jag tror det är nödvändigt för Luzas hälsa, att hon gråter ut riktigt ordent- ligt minst en gång i veckan.
I brist på reella retmedel till tårar söker hon fram de äldsta årgångarna af Illustrierte Blätter och läser — Gud vet för hvilken gång i ordningen!
— " Kejsarens af Marocko sista stunder " eller " Elbes förlisning ".
Hennes sensibla själ hindrar henne e m e l - lertid icke att utveckla en alldeles enorm aptit vid middagsbordet eller att munhuggas rätt friskt med pojkarna.
Detta tycks dock endast vara bisaker för Luza.
Jag fann henne, som sagdt, gråtande i fön- stersmygen.
Jag afhöll mig från alla frågor, då jag ju strax insåg, att ingenting annat än den där rödtinbundna lilla boken, som låg i hennes knä, kunde vara orsak till hennes smärta.
Sista sidan var uppslagen.
Jag tog boken och ögnade på det korta slutkapitlet.
" Fyrtiosjunde kapitlet.
Ett år s e n a r e.
.
.
Ånyo befinna vi oss i grefve R o b o z ' gamla slott ... I bykyrkans torn ringa åter pingstklockor- na.
Deras svårmodiga klang glider lätt likt dufsvärmar öfver de solbelysta, blomdoftan- de fälten ända fram till slottets spetsbågfön- ster.
Ofverallt råder frid och ro.
Endast i den hafsgröna budoarens trolska dunkel är allt annat än helgstämning, och i barmen hos den smärta bleka flickan, som vrider sig i häftig feber under solfjäderspalmen, bor sannerli- gen ingen f r i d.
.
.
Grefvinnan Isaura!
N e j, icke Isaura, blott Isauras s k u g g a.
.
.
Hen- nes anlete är vaxblekt och genomskinligt som en äppelblomma.
Klockornas klang väcker henne ur feber- drömmarna.
Ett smärffylldt leende berör hen- nes finskurna läppar och knappt hörbart hviskar hon: Elmer, E l m e r.
.
.
I detta ögonblick öppnades dörren, och en högväxt man med stolta solbrända drag blef synlig på tröskeln.
— Isaura, utbrast han, förlåt mig!
Svaret blef en matt suck, en döendes an- dedrag, lätt som en fjärils vingslag: ja, jag förlåter dig.
— Isaura! ...
Isaura var icke mer.
Hennes sköna själ sväfvade redan i ljusa rymder.
Den stolta mannen kastade sig på knä och snyftade öfvergifvet.
För första gången i- sitt lif grät han.
Poeterna.
• H A N TÄNKTE O C H TALTE O M M O R -; gonen så:; " De sjunga, de sjuka, de stackars; poeter; och kvida och klaga i rim och på meler; och låta så skorrande illa.
; D e mena, all lifvel är jämmer och gråt,; alt ingenting finnes att glädjas åi; och att allt är endasl en villa.
; Med iak öfver hufv ' et och slanten i; fickan; och maten för da ' n och så flickan, ja, \ flickan, \ att älskande smeka vid härden,; så kan väl en människa ej annal än; lycka,; att allt är som särskild!
skapt för ens; lycka \;;;;; Z Z; Z Z Z Z I Z I Z: Z Z i den stora och vida världen. "
• • • •; *; • S å fick han eil bref ifrån henne, som skref, hvad så ofta har skrifvits förut och skall skrifvas, när alli är slut.
• • • Z Z Z Z Z Z • « • • •;; • Och han länkie och lalle om afto- Z nen så: Z " De sjunga, de hala, de falska poeter Z och kvittra och jubla i rim och p å Z meter Z och låta så skorrande illa.
Z De söka så fintligt förledande ord Z och tala om fägring och frid p å vår Z jord, Z där allt är dock endast en villa.
Z Med tak öfver hufv ' et och slanten i Z fickan Z hvad hjälper väl det, när en annans är • flickan • och slocknad!
och kallt är p å här-; denl • •;;; Z Z Z Z • D å kan väl en stackar ' ej annat än tycka, att borta är allt hvad man kallat för lycka i den stora och vida världen.
H A L V A R HEJDE.
; • • ' • Klart ljödo pingstklockorna.
Men på gref- veslottets torn vajade allvarligt och högtid- ligt sorgeflaggan likt en jättestor k o r p.
.
.
Det var pingst ... Ofverallt frid och stillhet ... Blott mannen, som ännu knäböjde på is- björnsfällen i den hafsgröna budoarens skymning, frågade sig gång på gång under hjärtslitande snyftningar: H v a r f ö r?
.
.
.
H v a r - för? ...
S I u t. "
Sannerligen, detta var mer än Luza kunde fördra.
Alli stämde så skönt samman: pingst, solsken, b l o m d o f t.
.
.
herrskaplig park med snörräta alléer, marmorgudar och höga slott.
.
.
hertigar, markgrefvar och vanliga grefvar som höllo kapplöpnigsvad om hundra flaskor champagne och gåfvo sitt ord som adelsmän.
Och så han, grefve Elmer.
Han har just kommit åter från en resa i Afrika.
Han är hufvudet högre än alla de andra, och då han talar, blir ärret på hans panna rödt.
— Herr baron, ni är feg, säger han, eller: N å g o t afsides i parken finns en lugn plats, där man med fördel kan växla ett par kulor.
Men sedan träffar han Isaura.
Den stolta Elmer, den iskalla Isaura!
De g e hvarandra så fientliga blickar, de samtala så kyligt, och ändå märker man strax, att de älska hvar- andra.
Sedan kommer det något mystiskt emellan, och grefve Elmer far till Afrika igen.
Isaura går omkring i sin hafsgröna budoar.
- 345 - Men Luza ler i mjugg.
Ty Luza är, trots moderligt förbud, en erfaren romanläserska.
Hon vet, att om också Isauras ansikte med hvar dag blir allt blekare, så vänder dock Elmer tillbaka, kanhända på själfva pingst- dagen, och sedan färgas Isauras kinder åter röda ...
O c h då, just då kommer detta som en blixt från klar himmel.
Först började hon förfä- rad rifva upp bokens omslag — kanske hade några blad klibbat fast vid d e t t a.
.
.
N e j, berättelsen var snöpligt slut.
Då sjönk Luza ihop i sin fönstersmyg, maktlös, upprörd, för- tviflad, liksom sönderbruten.
Grefvinnan Isaura d o g!
Hon d o g just när romanen lof- v a d e att bli som mest intressant.
D o g tvärt- emot alla regler och all tradition, dog verkligt och oåterkalleligt, dog med ett smärtfylldt l e - ende på de finskurna läpparna ...
O c h nu låg Elmer på knä i den hafsgröna budoaren, Luza däremot i sin fönstersmyg, och båda gjorde de samma snyftande fråga: Hvarför?
Nu förstodo de båda romanens titel, detta liksom oafsiktliga och dock så innehålls- digra: " Hvarför? "
— Luza, var förståndig!
Du får infe ta dumheten på blodigt allvar.
Ingenting är ju sant af allt detta, författaren har ju bara skrifvit ihop det.
— Men om han har ljugit ihop alltsammans, hvarför har han inte då ljugit annorlunda?
Hvarför har han inte ljugit, att de blef lyck- liga tillsammans?
Hvarför?
Luza, min lilla tjocka Luza, hör nu på mig.
Jag skall berätta dig, hvarför grefvinnan Isaura dog, " med ett smärtfylldt leende på sina finskurna läppar. "
Herr skriftställaren, författaren till " Hvar- för?
", dinerade en dag hos sin tant och efter kaffet sade han: — Jag tror jag får lust att skrifva.
Det blef genast alldeles dödstyst i rum- met.
D e gamla s å g o betydelsefullt på hvar- andra, men Mariska sprang upp och ropade: — I m i 11 rum!
O, i m i 11 rum!
Inom fem minuter hade de ordnat allt.
P å det lilla skrifbordet lade de tjugu ark finaste hvitt papper och några nya stålpennor.
Ett glas vatten ställdes också dit, och i majolika- vasen bredvid Josef Cötvös byst satte man en frisk syrenkvist.
Barnen skickades bort till grannarna, och fågelburen täcktes öfver med en näsduk.
En så helig stillhet behärskade hela huset, att man kunnat höra surret a f hvarje fluga, ja, till och med råttornas lätta steg.
Skriftställaren slog sig ned, funderade en lif en stund och skref: " Kära herr Löwy!
Om ni tror er kunna skrämma mig genom hotet med utmätning, missfar ni er storligen.
Vill ni vänta sex veckor till, skall ni få era pengar, intill sista öret.
Jag har förut sagt er, att jag arbetar på en roman med titeln " Hvarför?
", af hvilken hälften redan är fär- dig.
Min förläggare, firman Fuchs &amp; C: o, envisas tyvärr att inte vilja betala ut något honorar, förrän romanen är afslutad.
Jag b e - höfver ännu sex veckor för att fullborda den.
Haf därför tålamod, låt mig arbeta i ro.
S e - dan får jag mina pengar och ni era. "
Han lade in brefvet i ett kuvert och stop- pade det i fickan.
Mariska väntade vid dörren med ögonen lysande af nyfikenhet.
— Redan slut?
Så litet har du skrifvit vid mitt bord?
Hon hade gärna sett, att kusinen författat en hel roman i hennes rum.
Men denne skyn- dade sig upplysa, att det bara var ett litet in- fall han velat teckna sig till minnes.
— En apercu, sade Mariska hemlighets- fullt förklarande till de gamla.
Barnen började sedermera skryta för sina kamrater, i grannhusen: — Vår onkel kan skrifva apercuer, det kan inte er g ö r a.
.
.
— Luza, vill du veta hvad för slags män- niska den där kära herr Löwy v a r?
Han var hvarken " kär " eller " herr ".
En knappt fyra fot hög rynkig gubbe, som alltid gick klädd i svart.
Hans högra ben var väl en tum kor- tare än det vänstra; därför bar han på högra skon en tumtjock sula.
Hans hufvud var helt och hållet panna, och hans ansikte tycktes uppslukat af den vida kragen.
Där andra människor ha mun, där hade han ögon; där hakan brukar sitta, hade han mun.
en gång mjukt och spetsigt, pikant och verk- ligen mycket ofta spirituellt. "
I dessa rader af märket Q.
sammanfattas mycket både af fru Langes verksamhet och af hennes karaktär.
Man ser henne för sig: lekande graciös, oförskräckt och tjusande liflig.
Lifligheten har lyckligtvis ej åren rådt på, ej heller det spirituellt vakna i uppfattnin- gen, men Daniel Stens käcka slängar åt till- varons vrångsidor märkas icke längre hos den i Köpenhamns och Malmö sällskapslif så eftersökta societelsdämen.
Apercun gjorde den verkan på herr Löwy, att han följande dag kom på visit till förfat- taren af romanen " Hvarför? "
och i sällskap med ett par ämbetspersoner i brutalt knar- rande stöflar företog utmätning.
Skriftställaren såg sig beröfvad alla sina jordiska ägodelar, alla utom sin frack.
Där- med är inte sagdt, att han hyste någon för- kärlek för den framför sina öfriga tillhörig- heter — nej, han behöfde den nödvändigt för de instundande karnevalsfesterna.
Men herr Löwy var obönhörlig, och det enda han ville lofva var att spara fracken till sist.
Utmät- ningen skulle p å g å en timme, under tiden kunde man ju se sig om efter pengar.
— Luza, du frågar, hvad i all världen frac- ken har med grefvinnan Isauras död att g ö r a?
Luza, jag säger dig, att fracken d ö - dade grefvinnan Isaura.
Medan skriftställaren gick där af och an i sin våning med mörk uppsyn, fick han fatt i det ofärdiga manuskriptet till " Hvarför? ".
Hal Om han skulle ta och svarfva ihop en afslut- ning i all hast! ...
Det var nu han fick idén att döda Isaura och sålunda kortfattad!
och vederhäftigt full- ända sin roman.
Utan tvekan och inre strid gick detta dock inte.
Författaren kämpade rätt länge med sig själf.
Hvem skulle han offra: grefvinnan Isaura eller fracken?
Han älskade båda.
Isaura var ung, skön och ädel.
Men också fracken var bra, ännu fullt användbar, om också inte ny — isynnerhet var ju fodret en smula slitet.
Luza, fracken segrade.
Under det herr L ö w y och utmätningsmännen diskuterade skriftställarens gamla rutiga regnkappa, satte sig ägaren beslutsamt vid sitt arbets- bord och skref det fyrtiosjunde kapitlet.
S å tog han en droska, for till Fuchs &amp; C: o och öfverlämnade manuskriptet.
Förläggaren syntes något besviken öfver att romanen var så kort, men lät räkna ut, hur mycket pengar författaren skulle ha för hvarje ark, och b e - talade därefter honoraret omedelbart.
Luza, som intresserade sig mycket för lit- teraturhistoriska fakta, undrade, om förfat- taren sedermera friköpte sin frack, och hur han för öfrigt redde sig.
Luza, stackars Luza, bered sig på det v ä r - sta.
N ä r skriftställaren väl kände mynten i sin ficka, gick han alls inte hem utan gjorde följande förståndiga reflexion: Hvad skall jag med den där gamla ruskiga fracken?
Till vintern låter jag göra mig en splitter n y.
.
.
fin, elegant, modärn, af glänsande kamgarn och med atlasfoder.
Karnevalen kom, och skriftställaren hade ingen frack, hvarken ny eller gammal, för- läggaren hade en dålig roman mera, och herr Löwy hade infe ens lyckats indrifva utmät- ningskostnaderna.
Men den beklagansvärda grefvinnan Isaura måste dö i blomman af sin ålder, med ett smärtfyldt leende på de fin- skurna läpparna — och ingen visste " hvar- för ".
Fru Ina Lange.
|RU I N A LANGE, FODD F O R - stén, är icke en främling, som Idun presenterar för sin afvak- tande publik, hvilken tager af- stand — en smula förnämt — till dess bekantskapen dokumenterat sitt värde.
Tvärtom är det säkert ytterst få, som ej med ett soligt igenkännande leende skola säga: " Nå, där är hon! "
Och angenäma hågkom- ster vakna.
De äldsta i hennes hemland Fin- land.
De minnas en glad, smidig liten flicka, hvilkens hela tankevärld var musik, och som på uppmaning af en bror till den store Rubin- stein redan vid 14 år skickades till Moskwa för att studera musik.
Därifrån kom den unga damen till Berlin under Carl Tausigs ledning.
Ännu icke vuxen spelade hon offentligt med orkester och inhöstade välförtjänta applåder.
Icke långt därefter är hon i Stockholm, och om hennes lif där berätta bäst nedanstående rader, tagna ur en recension öfver hennes bok Bland ödebygder och skär.
Som känt är Ina Lange nämligen identisk med signatu- ren D a n i e l S t e n, en på 80- och 90-talet allmänt uppburen talang.
Recensenten skrif- ver: " Daniel Sten är ett fruntimmer.
Det är så godt att genast afslöja hemligheten.
Hennes första uppträdande i Stockholm skedde på K.
Stora teaterns scen.
Jag minns ännu den ostyriga lilla locken, som envist hängde henne i pannan, under det att hon utförde en konsert af Beethoven med ackompanjemang af k. hofkapellet.
Hennes namn var Ina For- sten.
Hon var pianist, bördig från Finland.
Nästa gång jag såg henne, hade hon ändrat namn, hon hade gift sig med operasångaren A l g o t Lange och tillsammans med honom öf- verflyttat från Helsingfors till Stockholm.
Och snart var hon här som barn i huset, öf- verallt ledamot af de musikaliska, litterära och sociala kretsarna, framför allt af det unga kvinnliga Sverige, som uppträder mot kar- larnas höghetsrätfigheier så inom som utom äktenskapet.
Snart framträdde pseudony- men Daniel Sten i än den ena, än den andra tidningen, än i Sverige, än i Finland, än med en novell, en reseskildring, en stockholms- interiör, ett musikaliskt eller litterärt kåseri, alltid lifligt, muntert, kvicksilfveraktigt, på - 346 - Med konstnärers flytifågelsiemperament var det väl rätt naturligt, att Stockholm ej så länge fick behålla paret Lange.
Nästa längre anhält blef Köpenhamn.
Där b y g g d e s hem- met, där växte barnen upp, och där gjorde fru Langes eminenta musikaliska talang sig så känd, att hon fick i uppdrag att undervisa de unga prinsessorna Louise och Ingeborg i musik.
Den, som känner fru Langes af intressen och människoförståelse genomvärmda per- sonlighet skall lätt fatta, att det icke blott var pianots strängar, som vibrerade under dessa lektioner, utan att unga hjärtans melodi s p e - lades för den kära lärarinnan, hvilken med hela sin själ gick upp i sitt kall.
Och tillgif- venheten mellan fru Lange och hennes elev, prinsessan Ingeborg, har ej kallnat med åren.
Minnet af den unga prinsessan Louise är allt- jämt lefvande starkt hos fru L., men hon ta -- lar endast sällan om sina personliga upplef- velser.
Det är vidd öfver hennes samtal, man stöter ej på det egna jaget som på en solid brandmur.
Tvärtom har hennes sinne ett välgörande behof af frisk luft och v i d - öppna fönster mot lifvets alla möjligheter.
Hon lämnar ett arbetsområde endast för att uppodla ett nytt, aldrig för att hvila ut och se gräset g r o på v ä g e n mot världen.
Så har hennes författarskap tagit nya for- mer, och hennes senaste musikhistoriska böcker utmärka sig för samma enkelt okonst- lade anspråkslöshet och samma djupgående kompetens, som är hufvuddraget både i hen- nes diktning och karaktär.
Hon talar om som ett önskemål att kunna skrifva en bok om musik, så lättfattlig, att ingen behöfver stå undrande utanför " mysteriet " och så bil- lig, att alla kunna ha råd att köpa den.
M e - dan hennes blick glänser af intresse för detta, berättar hon en passant, att hon inbjudits till en internationell musikkongress i Paris, och att hon " råkat komma med " på en musikfest i London, därför att det är så få som kunna spela de gamla instrumenten: Clavicord, clavecin och hammarklaver, alla med anor från 1700-talet.
Kännare säga, att fru Lange utbildat denna specialkonst till mästerskap, och att man i hela Europa har svårt att finna hennes like i behandlingen af dessa känsligt skälfvande, ålderdomligt spröda och dock så mjukt klingande strängar, hvilka ej tåla ett hårdt eller mondänt virtuosmässigt anslag.
När fru Lange sätter sig ned och spelar, tänker man ovillkorligen, att det är lifvet själft, rococotidens åtsnörda, behagsjuka och likväl så lefvande lif, som glider fram öfver gulnade tangenter med instängda drömmar, vingklippt hopp, skälmskt vemod, fårade l ö - jen.
Och man tröttnar ej att lyssna, fy stäm- ningen är så helgjuten.
Fru Langes hem är i och för sig ett spiri- tuellt musikkåseri, det Iefver också det och — nu i S v e r i g e — i Malmö.
Hon bor där med utsikt öfver Sundet, högt och fritt och ljust som det passar en skaparande af fru Langes friska, vidtfamnande kynne.
ELISABETH KUYLENSTIERNA-WENSTER.
" S ä d FÖR FFM iR SEDAN PUBLICERADE författaren Johan Nordling i Idun en af ho- nom skrifven " Riddarpojkarnes sång " med musik af Richard Norén, hvilken dikts po- pularitet inom de svenska scoutkretsarne blef så stor, att det ej dröjde långe, förrän densamma svingade sig upp till rangen af scoutsång att sjungas vid alla mer eller min- dre högtidliga tillfällen inom scoutkårer- na.
Samme författare har nu, på uppma- ning, skrifvit äfven " Riddarflickornas sång " med musik af den kände komponisten Josef Eriksson, en af den Nordlingska Land- stormssångens tonsättare.
Vi äro öfvertyga- de om, att våra hurtiga flickscouter skola till dess fulla värde uppskatta denna sin marsch, hvars såväl ord som musik, enligt vår mening, uttrycka just den fosterlands- hångifvenhet och det friska ungdomssinne, som utgöra våra flickscouters bästa egen- skaper.
Ttid darf fickorna sång.
i =5?
ö l fe r r r 3E g i j ' I i 31 TT, i Sfuf opp i våra fed, sfut opp, du unga sgstersRara!
' Där Sveriges framtid står i Rnopp,.
där vifja vi ocR vara.
Förvisso Bor en riddarßug i ßvarje ungmösinne — Så stäng ej ffamman inne BaR gaffrens tvång ocß trug.
i T I r 3 3=3 9 # Ut^ s^-AZ f f e i T: — d s — - — * 1 t • r * — ^ — ri — i / — — m — jftz 4 1 f J ^ r J m m&gt;- -: ' r — i i i 1 a ü fadf siff er r r n Hej, tåt den Brinna, Rfar ocß god, för afff, som värme tarfvar!
Qif ut den med ßvar droppe B fod åt ßimfens frusna sparfvar!
" Bered ditt ßjärfa, vig din fjand 9 °ff Bringa, att tjäna i det ringa vårt Rära fost ' erfand.
' i r 1 i i - 347 - 1 £ T Ja, stig, vår sång, med fär Rans ffgRt; vårt föfte Bti vi trogna.
Då sRaff en gång ur feRens ryRf vår framtids affvar mogna.
* — M Ocß rosig sådd i vårens stund sRaff en gång mäRfigf gfimma i ggffne sRördefimma — — på svensRa tegars grund.
Uoßan Tiordfing.
l
' JGARE OCH KRIGSIFRARE.
Imgeborg P Å TITELSIDAN af Iduns sista num- mer år 1893 - allt- så för mer än 20 år sedan — möter en ungdomlig kvinno- bild under ett kändt och firadt namn, och därpå följer en sympatisk skildring af Ingeborg W e s t - felts utveckling och framgångar som konstnärinna.
Idun erinrar inledningsvis om, huru redan 1880 den då helt unga artisten, elev af konstakademien, hade framträdt in- för offentligheten med förtjänstfulla tecknin- gar i N y Illustrerad Tidning, och berättar sedan om hennes ut- bildning i Paris och uppträdande på sa- longen, där " hennes täcka genre " V o c a - tion " rönte mycken välvilja och såldes till Amerika ".
Det kan tilläggas att taflan, som äfven belönades med guldmedalj i Arcachon, nu finnes på ett museum i Bue- nos Aires.
Vidare ta- lar Idun om hennes ' synnerligen väl ut- förda pastellporträtt på 1889 års världsex- position i Paris, om ' en välförtjänt m e - dalj " vid den årligen återkommande utställ- ningen i Versailles, där det omdömet y t - terligare stadgades, Westfelt- Elisabeth Keyser, om " hennes verkligt utmärkta porträtt af landshöfding Ry- ding ", måladt på uppdrag af riksda- gens andra kam- mare, och slutligen om hennes äkten- skap med redaktör Emil Eggertz och flyttningen till V i s - by.
Om det skede i konstnärinnans lif, som nu följde, ha väl många af Iduns läsarinnor ej m y c - ken kännedom.
P å tjugo år har det vuxit upp en ny g e n e - ration, som man ej kan erbjuda bekant- skap med den unga och firade målarin- nan i Paris, men där- emot med en i kons- ten och lifvet mognad kvinna, en älskvärd och fint bildad dam.
Låt oss fortsätta där Idun slutade 1893.
Det är till en början angående de yttre lef- nadsförhållandena att omtala, att Visby år 1897 utbyttes mot Landskrona och den- na stad 1899 mot G ö - teborg, där konstnä- rinnan sedan dess v a - rit bosatt.
Hon hade under tiden blifvit mor.
Familjelifvef vållade naturligtvis nog en viss begränsning af hennes konstnärliga verksamhet, som dock aldrig helt fick ligga
nere eller försummas.
Den antog för någon tid en särskild riktning genom den vackra och omtyckta illustrerade tidningen " Dusch ", som konstnärsparet under några år.
utgaf.]
a g säger paret, ty Emil Eggertz kän- netecknades ej blott af det som flöt ur hans skarpt och egendomligt skurna penna, utan också genom en viss artistisk touche öfver altl hvad han företog sig.
Men tidningsmän och artister äro endast undantagsvis tidsen- liga ekonomer.
Det var han som skapade det odödliga ordet " struggle-for-life-bracka ", och fru W.
- E.
hör nog till de naturer, som icke ha fått nog med af förmågan att " hålla sig framme ".
Hon har mest arbetat i afskiljd stillhet.
Detta förklarar också den tystnad som bredt sig öfver hennes en gång så kända och uppburna namn i hufvudstaden.
Det är möjligt att äfven den konstnärliga söndringen bidragit till att hålla henne till- baka, att hon icke kunnat bestämma sig för någon af etiketterna, alltnog, hon har un- der en lång följd af år icke utställt.
När emellertid de svenska konstnärinnornas ut- ställning nu för tre år sedan ordnades, var det gifvet, att hon skulle låta sig represente- ras, hvilket skedde genom tre dukar: " V i g - vattnet ", som tidigare varit utställd i Paris, ett porträtt af hennes aflidne fader, kam- marjunkaren Carl Westfelt, samt ett dekora- tivt sjöstycke med symbolisk bakgrund, kal- ladt " En ljusstrimma ".
Ingeborg W.
- E.
har ägnat en g o d del af sitt arbete åt porträttmålning.
Ryktbaras!
är väl ett af de på Parisexpositionen utställda dam- porträtten, där modellens skönhet och char- me gjorde sitt till den utomordentliga publik- succés taflan vann.
Kung Oscar lär ha varit synnerligen förtjust i denna pastell, som s e - nare exponerades äfven i Stockholm.
I S v e - rige är nog annars landshöfding Rydings porträtt mest kändt och uppskattadt.
Det för- tjänar nämnas, att konstnärinnan äfven blef anmodad att måla grefve Robert de la Gardie för andra kammaren men måste af- säga sig detta med anledning af sin dotters sjukdom.
" Man är ju alltid i främsta rum- met kvinna ", säger hon så vackert på tal härom.
Bland arbeten från de senare åren kunna framhållas ett genreartadt dubbelpor- trätt af stadskemisten i Göteborg Alen och fru samt den förträffliga minnesbilden af Rudebeckska skolans skaparinna, utförd på beställning och för dess räkning.
Men konstnärinnan har gjort mycken lycka äfven med genre och figur.
" Vocation " och " Vigvattnet " äro redan nämnda.
Den sist- nämnda var att se på föregående års ut- ställning i Wien (tillika med tre små impressionistiska ögonblicksbilder med m o - tiv från London och Paris !.
Andra dukar af större värde äro " Morgon på hafvet ", utställd i Stockholm på 1890-talet, " Skymning i hafs- bandet " samt " Ung erotik " med sitt o m H a g - borg påminnande motiv.
Landskap och v a t - ten med figur målar konstnärinnan gärna, men figuren blir då hufvudsaken.
Däremot bli landskapet, stadsinferiören, vattnet, kusten i och för sig gällande i hen- nes teckningar.
Hon har äfven tecknat p o r - trätt och porträttgrupper, öfverhufvud ut- gör teckningen en betydande och värdefull del af hennes produktion.
Den har gått till in- och utländska revyer, till dagspressen, till den ofvannämnda tidningen " Dusch " och till den af Göteborgs konstnärskrets utgifna " Maneten ".
Som det bästa kunna påpekas en del läckra saker i den sistnämnda, teck- ningarna i N y Illustrerad Tidning samt por- trätt af konstnären Nils Forsberg och af en känd numera afliden Stockholmspublicist L.
A.
Ahlgren (" Papirius "), träffad på kornet.
Enleveringen.
A f STURE STIG.
Hur skönt att (Forts. o.
slut.)
ITT P A R K U L O R, H V I L K A S U - sade förbi dem, påskyndade fär- den, men gjorde tillika den stac- kars flickan utom sig af för- skräckelse.
S å fortsattes l o p - pet en g o d stund, tills Lucien ändtligen stan- nade, andlös och halft utmattad.
lefva.
HUR S K Ö N T A T T LEFVA, då våren blommar och hela lifvet är sol och glädje, då jorden strålar i blomningslycka och rymden dallrar af ljus och sånger.
Drick ljus i själen, drick sol i hjärtat och famna himmel och jord i kärlek, ty allt är gifvet åt den som älskar, och allt i kärlekens ljus förklaras.
STEFAN JOHANSSON.
Konstnärinnan, som under de båda år hon var bosatt i Skåne, förvärfvade många v ä n - ner där nere, har haft g o d framgång på därvarande utställningar, så på den s y d - svenska konstföreningens årliga i Malmö och så i Landskrona sommaren 1913.
De senare åren har hon gjort flere studieresor till Paris, till Skagen o. s. v., sålt dukar i ut- landet och hemfört en mängd utkast, som antingen fullbordats här och delvis stannat, delvis gått tillbaka till utländska beställare eller ock ligga ofullbordade kvar i hennes skissportfölj.
Fyra altartaflor har hon må- lat: för Ekeby, Vesferstads och Östra Ljung- by kyrkor i Skåne samt Båraryds i Småland.
Stationär i Göteborg har hon äfven här s e - dan flere år en målareskola.
Ingeborg Westfelt-Eggertz har aldrig släppt greppet om konstens vinge.
Det är den som genom lifvets skiften burit upp hen- nes nobla och ljusa syn på tingen.
Helt nyli- gen fyllde hon 60 år, men åren ha ej minskat något af hennes skaparkraft och konsten torde ännu ha mycket att vänta af henne.
?
EMIL A N D E R.
Med dagens nummer följer den förut omnämnda receptsamlingen från A.
Bol.
Th Winborg &amp; C:o. V i anbefalla de utmärkta recepten till våra ärade hus- mödrars studium och påminna om, att sam- lingen är afsedd att inhäftas och sålunda förvaras.
- 350 - " Hvila er, miss, och sansa er; ni behöfver det.
Jag tror, att den värsta faran är öfver.
Banditerna skola svårligen hitta oss i detta moras och detta kolmörker.
I allt fall skall jag försvara er till det yttersta; jag har min revolver i fickan, fast jag nyss ej hann få upp den; där äro sex skott, och så vidt man vet utgöres Hawkins band af bara fyra banditer. "
Efter en stund fortsattes färden, men flyk- tingarne hade ej hunnit långt, förrän flickans steg blefvo allt mer långsamma och snubb- lande.
" Jag orkar intet mer, " halfsnyftade hon.
" Och mina skor äro genomvåta.
För mig till N e w Orleans. "
" Nej, miss Willson, " svarade han medlid- samt, " jag är ingen klen karl, men dit orka vi icke i natt.
Men jag vet, att det skall finnas en gård vid pass en fjärdingsväg härifrån — jag har ofta jagat här i forna lyckliga dagar —, dit skall jag föra er.
Var bara lugn, och var snäll och dåna inte, miss Willson. "
De hade ej gått många steg, innan flickan ånyo klagade: " Lucien, ni kan gärna lämna mig här att dö.
Vilddjuren skola äta upp mig, men det är detsamma.
Jag har så rysligt skoskaf, jag förmår inte g å ett steg. "
Hennes röst var alldeles halfkväfd af smärta och ångest.
Han kastade sin bildräkt på marken.
" Jag skall bära er, men ni måste taga af den tunga kappan. "
Sakta och försiktigt skred han fram med sin börda: för att kunna hålla jämvikten, må- ste hon lägga sin arm om hans hals.
När natt- fukten kom hennes lemmar att rysa, tog han af sig sin rock och svepte omkring henne.
Ett plötsligt starkt buller i buskaget tätt intill dem, kom henne att rycka till.
" Var inte rädd, miss Willson, det är bara en vildfågel, " lug- nade han; hon tryckte sig närmare honom så- som ett barn och stammade: " Jag är inte rädd — hos er — ni är så stark — och så modig. "
Efter många irrfärder anlända till den gård, Lucien omnämnt, blefvo de först efter noggrant förhör insläppta af farmarens familj.
Här i skenet af den brinnande lampan gjorde Lucien den öfverraskande upptäckten, att den han räddat var icke miss Willson utan miss Loane.
Denna vardt ganska misslynt öfver hans förvånade utrop med anledning häraf. "
Ä r ni ond, Lucien, att jag inte är miss W i l l - son?
Ängrar ni, att ni inte lät mig stanna i banditernas våld eller uppätas af vilddjuren? "
Men misslyntheten vändes hastigt i oro.
" Ni blöder!
Hela kinden är full af blod.
Ni är sårad! "
En af banditernas kulor hade verkligen skrubbat Luciens kind, men såret var o b e - tydligt.
Farmarens hustru kom med en plås- terlapp, som hon ville l ä g g a därpå, men må- ste afstå omsorgen åt miss Loane, som en- ständigt påyrkade sin rätt därill.
" Det har han fått för min skull, och ingen är närmare att hela det än jag. "
Hon hade dock knappt full- gjort sitt värf, förrän hon föll tillsamman af trötthet och maltighet och fördes till sängs i farmarens bästa rum.
Lucien nöjde sig med en plats i pariourens gungstol som sofställe.
Tidigt följande morgon begaf han sig i
spetsen för gårdens folk till olycksplat- sen.
Bilen låg kullstjälpt, där den stan- nat, men af mr Deering och miss Will- son synfes ej ett spår.
Sedan Lucien afsändt ett ridande bud till mr Loane om tilldragelsen och dotterns lyckliga räddning — telegrafen var alltför af- lägsen —, inträdde han i pariouren, där miss Bessie väntade honom.
Hon var, trots nattens själsskakning och mödor, frisk och röd som en fin tearos, men mycket förlägen, måhända däröfver att hon måst utbyta sina skor och sin klädning, hvilka varit alldeles g e n o m - våta, mot farmarehustruns.
Hon och Lucien lämnades ensamma vid en tarflig frukost.
Sedan den s e - nare redogjort för sin morgonexpedi- tion, uppstod en lång tystnad.
Omsider sade miss Bessie mycket blyg och för- sagd: " Mr Lucien, det är något jag ville frå- ga er om.
Jag var så förskrämd i går afton och har drömt så mycket i natt, att jag inte riktigt vet, hvad som är dröm eller verklighet.
Säg, bar ni mig verkligen i s k o g e n? "
" Det gjorde jag allt, miss, " smålog han.
" Och jag lade min arm om er hals?
O c h när jag vardt rädd, tryckte jag min kind mot e r? "
" Det kan allt hända ni gjorde. "
" Då kan jag aldrig mer se er eller an- nat folk i ansiktet, " hviskade hon allde- les förkrossad.
Hans förvåning var så stor, att han blott kunde frampressa ett långt utdraget " åh! "
Det blef en längre tystnad; plötsligt såg hon upp, nu med en eld i ögat.
" Det kan hjälpas på ett sätt, bara på ett sätt.
Lucien, vill ni gifta er med mig?
Egent- ligen är det ni, som enleverat mig.
V i kunna resa till Baton R o u g e och få tag i en präst.
Vill ni gifta er med m i g? "
Han satt alldeles förstummad af den öfver- raskande frågan.
Han såg på hennes täcka anlete och mätte med ögonen hennes fina g e - stalt.
Så sade han tvärt: " N e j, det vill jag inte. "
Hon vardt blossande röd, och i hennes an- letsuttryck kom något, som minde om, att i hennes ådror rann kreolskans heta blod.
" Hvarför inte?
Ni ser på min klädning och mina klumpiga skor; är det därför?
De äro inte mina; de äro bondhustruns. "
" Det är inte därför, " sade han allvarligt.
" Det är emedan jag är en hederlig karl.
Ni är, miss, i denna stund inte er själf; ni är exalterad af nattens tilldragelser och förment tacksamhetsskuld till mig.
Om åtta dagar skulle ni kanske ångra er.
Ni känner mig också så föga, och jag vill ej draga växel på er öfverspändhet för stunden.
Tro mig, äk- tenskapet är ingen lek utan lifvets allvarliga- ste uppgift.
Emellertid är jag skyldig er tack- samhet.
Vill ni låta mig kyssa er hand? "
Han böjde sig ned att utföra sin afsikt; hon drog handen häftigt åt sidan. "
N e j, " sade hon med bestämdhet, " inte handen, den har B o b - bie kysst, men min mun, som ingen man v i d - rört. "
När han sedermera lämnade rummet, hörde han henne säga halfhögt för sig själf: " Ä n är inte allt slut mellan honom och mig. "
4.
Ehuru miss Loane redan samma dag åter- kom till N e w Orleans, väckte enleveringen mera uppseende, oro och detektivspaningar, än hon kunnat drömma om.
Mr Deering och En monumental grafvård af en kvinnlig konstnär.
TT STÅTLIGT SKULPTURALT AR- bete är modellen till det grafmonu- ment, som fru Ellen Roosval, f. v. Hallwyl, i dagarna afslutat för v. Eckermanska familjegrafven å Frus- tuna, där den unga fröken Eckerman, konsfnä- rinnans SYsterdotter, jordades för omkring ett år tillbaka.
Monumentet har f o r m af ett ringkors med rik symbolisk utsmyckning af reliefkompositioner.
I korsets midt synes ett Kristushufvud, däromkring stiliserade bedjande änglaskaror och öfverst den uppsfåndne Kristus, omgifven af liljor och lotus.
Korsstammen är indelad i fyra fält, visande Kris- tus uppväckande de döda, Josefs befrielse ur brunnen och Isaks räddande från offerknifven ge- nom Guds ingripande och slutligen nederst en bud, som syftar på en tidigare förlust i den Ecker- manska syskonkretsen.
Den tidigt bortgångne brodern mottager nu systern i dödsriket.
I kors- ringen synas de fyra evangelisternas symboler.
Grafmonumentet kommer att huggas i gråsvart granit och uppställas med kyrkmuren som bak- grund.
Kyrkogårdskonsten har härvid fått ett be- aktansvärdf tillägg i vårt l a n d, där konstnärerna hittills ej ägnat den särskildt intresse.
miss Willson v o r o försvunna, hvart visste in- gen ännu efter åtta dagar.
Men på den nion- de återkom miss Willson, till allas förvåning ensam.
Hennes berättelse var upplysande nog.
En af banditernas kulor hade träffat mr Deering i benet, så att han segnat ned på v ä - gen, miss Willson, som stått honom närmast, hade stannat hos honom; banditerna hade tändt sina lyktor och funnit de kvarvarande, dem de fört till sitt fördolda tillhåll; något våld hade de ej öfvat, enär deras afsikt en- dast var att utpressa en lösepenning.
Då de - 351 - erfarit missens blygsamma ställning, hade de erbjudit henne att fritt aflägs- na sig, men hon hade kvarstannat för att ägna den sårade sin vård.
Han var nu utom all fara, och miss Willson hade begifvit sig till staden att hämta den lösepenning, 5,000 dollars, som bandi- terna fordrade, samt medförde bref från mr Deering junior i saken.
Man gjorde klokast att tillfredsställa deras anspråk, ty fångens lif kunde eljes sväfva i fara.
N å g o n upplysning om bofvarnes tillhåll kunde hon ej lämna, dels på grund af gifvet hedersord, dels emedan hon förts halfvägs till staden med förbundna ögon.
Resultatet af hennes stadsbesök vardt, att hon föl- jande dag anträdde återfärden med den begärda lösen i klingande guld, och att fyra dagar senare mr Deering junior jämte sin följeslagerska i o l y c - kan anlände till N e w Orleans helbräg- da, ehuru naturligtvis oförmögen att begagna sitt högra ben.
Så satt han en dag tre veckor däref- ter med det spjälade benet upplagdt på en stol, då mr Loane anmäldes och in- trädde.
Det syntes som om ett oblidt öde hade under senaste tid pålagt denne gentleman den ovana bördan af en ytterlig förlägenhet, hvilken röjdes i hela hans uppträdande.
Efter sedvanliga deltagande yttranden om mr Deerings hälsa, började han: " Min bäste Robert, jag har ett upp- drag, det vill säga, jag har kommit för att — — det är å Bessies vägnar jag skulle — — ser du, gosse, jag är både förargad och ledsen men för tusan, här står jag och får inte fram hvad jag vill!
T a g och läs!
Här står det, kan jag tro. "
Med en otålig åtbörd framräckte han ett bref.
Mr Deering läste: " Gamle Bobbie!
Lucien och jag ha varit ensamma i skogen en half natt, han har burit mig i sina armar och jag har lutat min kind mot hans.
Ä n mer: jag har i bondgården kysst honom midt på mun.
Däraf begriper du, att jag inte kan bli din hustru.
Jag tror inte, det gör dig stor sorg, fy r i k l i g t har du infe tyckt om mig.
Jag gifter mig med Lucien.
P a p p a var rysligt emot det, men gaf med sig, när det blef klart, att Lucien egentligen är en fransk vicomte, fast han de sista två åren kommit under isen.
Den som drar upp honom, det är jag, och det säger jag dig, Robert, att Lucien inte blott är den starkaste och modigaste karl jag vet, utan den hederligaste: han ville inte gifta sig med mig, fast jag erbjöd honom det morgonen ef- ter den rysliga natten.
Det var i bondgården.
Nu vill han det — rysligt gärna.
Adjö, B o b - bie, blif snart frisk,och kry!
Din gamla vän Bessie Loane, snart B. Lucien De Sandore.
P.
S.
Det blef ändå bröllop efter e n l e v e - ringen. "
Mr Loane följde med oro muskelspelet i mr Deerings ansikte, men utan att kunna uttolka det.
När den senare slutat läsningen, sade han med ett sällsamt leende: " Mr Loane!
Ni kommer alldeles utmärkt lämpligt.
Jag har här ett bref, som jag äm- nade sända er med posten, men som jag nu får lämna egenhändigt.
Var g o d och läs! "
Mr Loane läste: " Bäste sir!
Man kan lätt bedraga sig själf — det gjorde till och med ni ifråga om affären med Haremstvålen.
Framför allt b e - drar man sig ofta i fråga om sina känslor.
Jag trodde mig älska Bessie, men nu vet jag, att jag inte gjorde det.
Den bästa, den m o - digaste, den mest försakande, ömma och vårdsamma kvinna jag känner har lärt mig,
hvad kärlek är.
Jag menar miss Willson.
Lyckligtvis vill hon bli min hustru, bara jag blir fri.
Bäste sirl Under dessa förhållanden inser ni, att jag ej bör bli er måg.
Jag tror inte Bessie tar det hårdt, men för hvarje fall med- dela henne det med varsamhet.
S ä g henne, att jag, trots allt, alltid förblifver hennes lik- som eder tillgifne R. Deering junior. "
Brefvet föll ur mr Loanes hand på golfvet.
" Så blef det t v å giftermål af enleverin- ken! "
utbrast han.
Det blef så.
För Polen.
I R E D O V I S A I D A G F O R DE B E - lopp, hvilka ytterligare inkommit till vår insamling som ett svar på vår förnyade vädjan att komma det olyckliga, blödande P o l e n till hjälp.
Insamlingen fortgår alltjämt och vi hoppas att de af våra läsare, som ännu icke gifvit något bidrag vare sig till Belgien eller Polen nu icke skola låta möjligheten gå sig ur händerna att med en gåfva, stor eller li- ten, bidraga till att lätta nöden i ett land, hvars olycka vi i vårt aflägsna lugna land icke kunna ens föreställa oss.
Bidrag mottagas fortfarande å Iduns e x - pedition, Mäsiersamuelsgatan 45, samt på listor å följande platser i Stockholm: C.
E. Fritzes K. Hofbokhandel, Fredsgaian 2, Allm.
Tidningskontoret, Gustaf Adolfstorg, N o r - disk Resebyrå, Operahuset; i Djursholm hos fru Louise Lombard, i Malmö i Källströms juvelerarbufik; i Göteborg i N.
J. Gumperts bokhandel, i Uppsala i Allm.
^tidningskonto- ret, samt hos pastor P.
V. " Ahlberg, N ä s, Ålsta {Jämtland).
Dröj icke med att skänka Eder gåfva!
RED.
A F IDUN.
REDOVISNING: Trpt 721: —.
Alma von Gedda, Klockhammar, 5: —; Hedvig Feuk, Gyllenkroksg.
3, Lund, 25: —; Anna Carlsfröm, Taberg, 8: —; E. N — n, Sunne, 2:50; I.
T., Växiö, 1:50; Värmländskor, Töcksfors, 10: —; Fru Fredrique du Rietz, Asbysand, 20: —; ma 10: -; E.
H., Vallhalla, Falun, 10: -; B. af Klintberg 10: —; G. af K — g 10: —; L. Ramsiröm 10: —; A.
M. L — ängen 10: —; Fru Lindhé, Smål.
Anneberg, 32:50; C.
G.
B., Halmstad, 20: —; Krokstrands F. K.
P.
R.
5: —; Okänd, Alingsås, 5: -; L.
L. och M.
P., Leksand, 5: -; A. W. B., Västervik, 3: —; Olle, Karin o. Sven T., Sthlm, 10: -; A.
R.
5: -; S. F. 3: -; Hilda Körner, Lund 3: -; H.
P.
N., Abrahamshem, 2: -; O. o. O. H., Skuruo, 5: —; L. N — n 3: —; Frånberg, Mullsjö, 5: H.
&amp; A. Rbk, Växiö, 10: -; Mathilda Sjö- beck, St. Herrestad, 5: —; Ag.
C., Stigfomta, 1: —; Elin Krafft, Horten, Norge, 5: —; Fröken K. Sparre, Kronvall, 10: —; N. Åkerman, Visby, 5: —; Syster L — a, Sjukstugan, Svenljunga, 5: —; R.
K., Täby, Söderköping 11: —; Draga, Storlien 1: —; W. N.
2: -; E. Smbg, Fårösund, 5: -; A.
G. o. A.
K., Älghult 10: -;).
Olssen, Spannarp 5: -; R.
M.
Stockholm 1: -; I.
E. Karlskrona 5: E. Björck, Falkenberg 50: —; Rese 10: —; E.
T.
50: —; Bergvalls i Döviken 10: —; E. o. M.
L., Stockholm 50: —; A. Hirschlpff, Helsingborg 3: —; Anna Eimen, Norberg 5: —; T. Ceder, Landsförsamlingens Fattiggård, Askersund 5: —; Maria Kjellmark, Örebro 5: -; M.
P.
10: -; Fat- tig flicka i Hälsingland 1: —; Trean 5: —; A. V. T., Netfrabyhamn 4: —; V. B.
1: —; ur Torpojkens sparbössa till en liten polsk pojke —: 50; Tors mamma 5: —; J.
&amp; Sj:r 10: —; Insamlad!
i Eke Bölske genom Carl Hansson, Haldhem, 25: —; genom fru Louise Lombard, Djursholm 70: —; ge- nom P. V. Ahlberg, Näs 50: —.
Summa 1,410: —.
Johanna Mathilda Pettersson.
Det gamla slottets ciceron.
EN TID ÄR LÄNGE SEDAN FORBI då Nyköpings hus — eller Gamla slottet, som det också kallas — var den plats där lag byggdes och där furstar med talrikt följe residerade.
Det har gått med detta gamla slott som med så många andra: det har fått förfalla.
Endast några rester af den förr så ståtliga bygg- naden vittna om den plats, där Nyköpings gästa- bud firades.
De förr så imponerande slottsval- larna ha sedan flera år tillbaka sträfvat efter att bukta sig utåt och för att förhindra ras har en rad af frästöttor rests upp mot de oroliga jordmas- sorna.
Trots allt förmår dock det som finns kvar att locka turisten till ett besök, och den, som en gång gjort en rond bland ruinerna, förnyar gärna visiten.
En af anledningarna till ett dylikt visadt intresse är den originella vägledning, som lämnas hvarje besökare af Gamla slottets ciceron, fröken Johanna Mathilda Pettersson.
Denna, låt oss säga märkliga kvinna har nu i öfver 20 år tjänstgjort som vägvisare bland ruinerna.
Hanna Pettersson har leff sig in i slottets historia.
Hon berättar den för hvem som vill höra, och skildringen får sitt speciella värde genom de anekdoter och de- taljer, som serveras i intimt samband med alla de årtal, som ciceronen gömt på och kommer ihåg.
Låt henne till exempel visa dig det rum, där hjältekonungen stod lik och väntade på den sista färden till Stockholm.
Till en början finner du kanske att din vägvisare är litet naiv och barnslig, men sedermera erfar du, hur hennes berättarkonst växer, hur allt i det lilla rummet får lif och hur du blir fuktig i ögonen af rörelse, när gumman- ciceronen slutat sitt fosterländska tal.
Det före- kommer Gustaf-Adolfsfester, där stämningen inte på långt när får den högtid öfver sig som när Hanna Pettersson berättar för dig om kungens likrum i Nyköpings hus.
Hon är gammal nu, ciceronen, 82 år blir hon den 1 juni, men slottet är hennes andra jag, hennes lif, hennes allt.
Försök inte att få henne att lägga ner sitt " ämbete. "
Hon har tjänat sitt fosterland på detta sätt i öfver 20 år, och visst är, att hon ännu en tid kan fullgöra sina åligganden.
I gummans medvetande har Sverige koncentrerat sig kring det som rör Nyköpings hus.
Hon är en patriot af det slag, som vi endast ha nytta och glädje af, hon har fändt kärleksgnistan till fosterlandet i många tviflares hjärtan, och hon förtjänar en honnör nu, när det silfverne håret och rynkorna börja dominera och visa, att hon rikligt hör sam- man med den gamla sången och sagan bland slottets vallar och hundraåriga träd.
För 82 år sedan slog Johanna Mathilda upp sina barnaögon för första gången.
Högtidligheten ägde rum i en soldatstuga i Bettna socken i Söderman- lands län.
Hanna växte upp och kom ut i värl- den och började tjäna sitt bröd som tjänsteflicka hos sörmländska adelsfamiljer.
Hanna blef in- tresserad för hvad som rörde sig i dåtidens för- näma kretsar och blef ofta i tillfälle att lyssna till månget samtal om Sveriges historia.
Ögonen öpp- nades för fosterlandets gångna öden och hon började själf läsa och forska för att veta mera.
När så Hanna blef för gammal att tjäna, nådde hon sina drömmars mål: hon fick som ciceron på Nyköpings hus gifva litet af hvad hon läst och lärt.
I ett idylliskt litet trähus på borggården har hon hela sitt kungarike omkring sig.
Liksom annat förnämt folk ger hon ur sin börs då och då en slant till de fattiga.
De är bara med den skill- naden, att Hanna inte har så mycket själf, men det hon förtjänar som ciceron, vill hon gärna dela med sig af.
Hennes behof äro så små.
Hon har ju ett stort slott!
Låt vara gammalt och skröpligt.
Men det räcker till döddagar och längre än.
Heder åt den gamla ciceronen!
ANNA TORNQUIST.
Litteratur.
Henning Bergers nya roman, Den andra sidan, har sannerligen alla kvalifika- tioner för att skänka den ifrige läsaren en sömnlös natt.
Redan förut har författaren i sin diktning frestat på den spännande genren.
Det har blifvit utsökta skräckstämningar, s p ö - kerier, suggestiva drömspel, kanske dock ibland en smula för fritt i luften sväfvande.
Här har han utvecklat hela sin betydliga framställningsförmåga på grundvalen af — om infe verklighet, så i hvarje fall, noga iakt- tagen sannolikhet.
Miljön anges ej, men för- stås vara Köpenhamn just nu.
Bokens från början till slut skickligt vidmakthållna mysti- fikation visar sig hänga på en teknisk upp- finning inom filmområdet, hvilken för öfrigt, kuriöst nog, sedan boken skrifvits, fick sin motsvarighet i realiteten.
Att icke alla upp- finningens detaljer och deras sammanhang i boken alldeles klargöras för läsaren, kan nog anmärkas; men tillräckligt är gjordt för att fantasien skall kunna godtaga resten, och därmed få vi väl nöjas.
M e d stor djärfhet i arrangemangen och med en yrkesillusionists hela, gärna litet magnifika iscensättning, ut- vecklar författaren händelsernas förlopp.
Det vore synd att röja något af dem.
Man behöf- ver inte skämmas för att ha haft verkligt r o - ligt af boken, så " försiröelseläsning " den än må vara.
I fråga om hvarje detaljs elegans och själfva berättandets brio står Henning Berger hittills absolut ensam bland dem, som odla arten.
Hans pennas friskhet har icke mattats.
Hans färdighet som artist var ej r e - sultat af en tillfällig ansträngning: den är full- komligt fixerad och gör honom fullt i g e n - kännlig, en uppenbarelse för sig i hvilken som hälst samling af skönlitteratur.
Den s e - naste boken fastslår detta än en gång på det behagligaste.
MARIKA STJERNSTEDT.
Iduns litterära prisläfling.
Redaktionen anhåller vördsamt, aii d e täflande förfaiiarne ville, så vidt det låter sig g ö r a, insända maskinskrifna täflings- manuskript för alt d ä r i g e n o m underlätta granskningsarbelel för prisdomarne.
Tiden för läflingsskriflers inlämnande utgår d e n 31 nästkommande maj.
Portalen till Nyköpings hus.
I - 352 - IDUNS REDAKTION.
h äl e ö s ret ö fv g e e r s.
En på s h - k v ifv a a rje a biff.
f per D si e lje- s m ä l g Världsberömda.
s e r v e r a s g e n a s.
t s o m f r u k o s t r ä t me d stekt potatis.
SINGER C:0 (f. o 6 röt p liten k n ' t VårS ' ip rn p a a c ö ka p fä, rs p / ka a rotsel m er e, V2 rs.)
1 pu lit 1 e n lök pal- SYMASKINS AKTIEBOLAG S e l e ri, r j o, 1 1 litet b sal lom å ' u.
so / + ck l e it- r, v 1 atte Filialer tsk.
ko t, r k Va, ls h t r s t fv e k u r.
d del c n.
h, amp n på alla större platser.
fi jo n n a, n s e v ä, 1 b u r k i - er (tyg ör H t 0.
), gr. 1V hg.
m r s ä k k.
or, mjö 2 l msk.
(4 lit.
), rb 3 Obs.!
(f 3 in 0 ha gr c.
), k s a m 1 ty e f t e u l j o n g, 1 msk.
d persi l j a, 50 gr.
s p e n a t, 3 äggulor, salt, hvitpeppar.
p r h e k t o p a k e t 45 ö r e VARUMÄRKET Beredning: Röt s e k rn a as s fi k ra pa t s ä, r- s k ö l j a s, t o r k a s och ä r n a n P k u å rjo löken s s kares sam i t str fö im r, s delikat — kraftig — hälsosam.
och in k g ly a b f r o l t.
o m e l n r n e a nsa rd ko- lo ela i r.
R ö t e r s ä t a s på i Högsta näringsvärde!
L ä m n a r ingen b o t t e n s a t s!
k a o n c d vatte f n å, k tillsatt a v lt ar- och s k e er p, u och ok b a o 5 k me mi d n n., s lä h e f t e r r j o n och l m å e l g ga ju s kt. "
G A B Y " Svenska 1 rö och nsak a e t l s rn am m a g n a s s få r ko k d a hå m MAZETTIi SPIS-CHOKOLADEfT G a t a upp me l s l e f H a t t K r.
9: 5 0.
och rtern ä l a g, gas ps ts kå e l i n v tillika me.
d m e d eller utan mjölk ä so o m kas i s v o ä i p rm at en b a d i finaste S p a d e t k h o p, u t a n l o c k, tills af hvit piqué med svart de C t h bl i r o m k r.
/ lit.
särdeles fina och välsmakande.
mp i s o j m ne r r n ras i n s o r d och de eller marin garnering.
O l i v o l j a o c h T o m a t s å s f v rä ä s l as a i t n ö et a rä t k il s s k a ä m m a s, kifv h me v u r v a n a d e s t j ä r t a r n a a me r- d för S m ö r g å s b o r d e t.
EDV.
NERZIEN, J9.-B.
e f t e r de k ä l m m a s upp ur s m ö r e t en s k e d.
S m ö r e t f r ä s e s d ä r e f t e r me d Å.
- B.
N O R D S I K A K O M P A N I E T, STOCKHOLM - - HUND m jö a le 2 mi b n u., ljong r e o n tspa s d p e ä t da och k o ilj k n t de s p s d å p e, e n na p - er- STUREPLAN s a n och den s ö n d e r s k u r n a STOCKHOLM.
t e n ä l g g a s i och s o p p a n f å r u n d e r Sveriges bäsl sorterade r upp örnin och g k v o is k p a as 5 i mi s n o.
ppa Ä g g so u o l rn a a f- slås n, m s m a k a s me d k r y d d o r n a och h å l e r s äft- fotografiska affär.
ö f v e r g r ö n s a k e r n a, s v a m p e n och k rta na.
i soppskålen.
Serveras myc- Bästa inköpskäl a för ket stjä v ar r m fotografer och amatörer.
p g ie r. lsinkaka — v 10 aniljs _ oc p k e r r s 140 A tyg soc 70 ker, g 5 r. h g (f. r. ete 8 m e,.).
Fort och lätt Försök 5 ägg, v j ö l, 20 g r.
o e ta ls tis tm S uppnås ett glänsande resul- p ap in m e formen: r, jöl, 1 90 tsk.
gr tyg f.
in s rif ö v msk.
et and c s i e tr l, o ö n r 3 s — k (1 a 4 0 l.
S t e k t g r ö t!
tat om man putsar kökskärl, Till m), 2 msk.
stötta s r k e o rp rö o r r e.
s med S mässingsluckor m. m. med gr. S oc k t m Fås pä apoteken 2 sa Beredning: h e l a ägg och 3 V2 s å t n n i och gom till- Bästa järnmedel t a ä g g u l o r t,ill en l ä t l u c k e r af S V A L Ö F S m as te sa.
den Mjöle re m s an litet n a der sk xlASlTUvLI jä m r e if t l n a irö d n e n l s, k i a r s if ä n Utmärkt De styrkande.
l e t af 2 a p s i n e r, c i t r o l e t s a m t a- bästa och för villa- snabbkokande Apoteket • Lejonet, M a lämpligaste lmö.
s a f t e n af 3 s t o r a e l e r 4 s m å a p e l - trädgården s i n e r.
S i s t n e d s k ä r a s de till h å r d t skottkärror å 15 kr.
m i sm slagna och äggh b v rö ito d r b n e a s.
tröd M d assa f n hål- lämnas fraktfritt kö- l s e fo s ku o a rm parnas järnvägsstation.
(kan rm g e rä n dd o a f rd y l e s till h ä l f t e n) och k - Flytande P u t s k r ä m • Skrif med samma till i 0 ej mi för n. var K m ugn (o m k s r. tjäl- för metaller.
200°) får i 4 k 0 s — 5 a k a n u p p • i flaskor å 25 och 50 öre.
pes, STOCKAMÖLLANS AKTIEBOLAG, Profva den och Ni använder aldrig Stockamöllan a l n a, g l a s e r a s och d e k o - Rikstel.
9. r e r a s me d a p e l s i n k l y f t o r, s o m rul - n å g o n a n n a n.
Fås öfveral l t strö jö m m n i k g a s f å i e da e me l e d r s te.
kt Mi p d o dag tatis; lats i socker samt med reins-claude Fabrikanter: Dören, Bäcksin &amp; C:os A.-B.
m l k; t e och p e r s i k o r, om s å ö n s k a s.
K O K S A L M A N A C K (v r e k g): las N ö tb e ul ar m me o d röt p tis p, pel- Kakan serveras med apelsinsås.
P a l nter n i gs å l dor ä t k e g r et och a me ris er s a ta d er o; ta ä ÖTEB blodfattiga.
ORG.
ka a d ä g g n n i n g.
Svaga G och.
B o l m s t e rstä l Apelsinsås (f. 8 — 1 0 p e r s.)
.
L Ö R D A G.
Frukost: S m ö r g å s b o r d; b arn och äldre, böra använda Apoteket 3 äg ä g g u lo, r, 2 a 1V2 pels del in.
er, s 1 trö c s it o c n ke r, 2 Va 1V V 2 a T r ä d g å r d s m öb e l r. h a f r e g r y n s g r ö t me d m j ö l k; ägg; k a f f e Redigerad af g h v i t a r o, s e n s " Ferrol ", h v i l k e t s t ä r k a n d e el e r t s e tu.
fva Mi d s dag: S f t a ek t k h g v r i ä tlin g - del.
tjock grädde.
B e g ä r, p r i s listor.
m e d d p e n a t; l s d d järnpreparat hastigt ökar kropps- R Ö M E Å D A L E N S Beredning: Ä g g u ^) r n a och h ä l f - Elisabeth Östman-Sundstrand.
kaka med sylt.
vikten.
Foredrages lätt af alla.
På t h en vita av n s o c k r e t r ö r a s 20 mi n.
Ägg- luneh.
d af ers E l i s a b e t h ö s t m a n s H u s m o - A K T E I B O L A G, * h ård t ck sk u t m, De och båd d a a ä l a ri apotek till 2 kr.
fl.
RECEPT: (f. 6 pers.).
inarbetas slås rest till kur i Stockholm.
Stockamöllan.
e n af s o r e.
Chateaubriand Tel. 5. land a n g a a k rn a me rö d ras saf väl ten til sa af mm a a n p s el- 6 vit hg.
pepp o a x r f, ilé 3, 3 msk.
tsk.
sm sal t, (6 Vs 0 tsk gr.) b FORSLAG TILL MATORDN N I G FOR h och fs s in m as 2 ' ö r s i n e r a m t me d det r i f n a s k a l e t af liten ip r.
-) 1 citron.
Sist iblandas den till hårdt persilja, 2 msk.
Filén 1 sm ö r rka (4 s 0 k me n g VECKAN 30 MAJ — 5 JUNI 1915. pa Persiljesmör: s en k a u s m slagn ä a d k d a e.
n.
Serveras ge Et - t vackert och rikt hår skän- Beredning: t o d S Ö N D A G.
Frukost: S m ö r g å s b o r d; n t till a a pels g in r k duk, u r v r i d e n i h e t t v a t t e n.
Al l a y t t r e c h a t e a u b r i a n d m e d s t e k t p o t a t i s; ker utseendet ungdom och lef- s - e v n a o r å o fi c l h hin n o re r s bo i rt 6 ag a k s ifvor n og a v, ilk Kokt m jö a lk; Middag: kaffe el er Vå te rso me p d pa s; urm k jö lk k s t h brynt lammbringa (f. r p é n s k a s, h a aadskraft.
Med ledsnad ser man k a k.
o.).
n, 1 tyg kg.
msk.
lam sal mb ring a, pe 1 rsilj ty lta id s as lätt på med båda fukt s ig ido k r lu me b d ba kry och dd- 6 lit.
p v e a rs gös me k d aka ho me l a d nda is e elsin o s c å h s. potatis b; u därför, r håret börjar gråna t t e 1 tyg t, 3 e - falla nä i b n g n ap M e Å lsin a p och af mstående lä- s t j ä l k a r, 2 m o r ö t e r, 1 l i t en k å l r o t, l a n d n i n g e n.
En msk.
af s m ö r e t s m ä l - N D A G.
Frukost: S m ö r g å s b o r d; de s l).
tor portug.
lök, 4 msk.
smör kare har.
em En el e fr r a t s e om s,, och d ä rm f e d lig p g en s a l 15 s m bif in fa.
rna (i, 1 (80 me g h a f r e g r y n s g r ö t me d m j ö l k; h a l s t r a d t i d Paulis r.
d ä r e f t e r å a r me m i d ma d o, ta fä ti r s s; k k s a trö f m m n i e g r te.
(» s Mi öta d re - » s) täl et för smör kan fin ' matolja Ris: 2 del.
risgryn (2 hg.
), 2 Azymol Stimulus efte i r F. m ångårigt p e e l a n v ä n d a s).
— Till p e r s i l j e s m ö r e t s k ö l - p r ö f v a n d e f u n n i t et t osvi k l i g t me- lit.
v a t t e n, 1 ty msk.
s a l t (2 3 gr.).
dag: M a k a r o n p i u d d n i g me d s k i n k a; j r e e s nsa p e r s i l j a n, i n k l a p p a s i en d u k, Beredning: B r i n g a n k n ä c k e s (EerttraX rab a r b e r k r ä m me d m j ö l k.
d e l att h i n d r a h å r e t s a f f a l a e s arbe fint, v v rid e s i sm hå ö r r d e t t. väl h, e i tt to v rk a a tt s med sät e en s duk, på i k u o r k v a ri n d d e e n v i at- befordra dess återväxt.
nd T p IS s D A G. ma Frukost: Sm ö s rg å r sbo rd: duk s, och hack i a och G e - 23©£&gt;btTT en D n t a s ä l e n, u p t e k t k a r o n p i u d d n i g (r e t e f r å n e t a en fo rm as af dä e r t e t fte fi r ng i er en s fu tjo k c tig duk t s e n, s k u m m a s väl, s a l t a s, och p e r - nom s i n a s t o r a a n t i s e p t i s k a m å n d a g); m j ö l k; k a f f e e l e r t e.
Mi d - till r u l e k l e k i l j a n ä l g g e s i.
Den f å r d ä r e f t e r dag: O d x d s e vans och sopp p a e; ppa in r k br t axe po- n genskaper befriar Azymol Sti- och r r lig g a i du le k, en, tills som sm a l g ö g re e t s är k på oka den sakta är me till d h tä t lf t ten slu mör tet el lo c k, e me d s. grä ro o t kt sam sig genom utom- m u u l s hufvudbot en från de para- utmärka i h s år e d f l å e k a l t stäl tills ä e r tati ordentligt lätt gång, myc- t a.
m — t, En reste s n tekp a a f nn s a mör u pph b e ry t a n s e o m k r.
45 mi n.
R o t s a k e r n a a n s a s och O N S D A G.
Frukost: S m ö r g å s b o r d; si t ära s j u k d o m a r (s e b o r r é, m j ä l ket stor hastighet, korta l å n g s e t s k d äras legy i m str k im lo e r l e e r l er leg i y v m ac jä k r ra b lö ita - m. r fl.
), som alstra håraffall: på h e jölsväl ing; K sil o p k öl t, sa; k t affe el däri - -, biffarna ä nålar, stor hållbarhet mot l g g a s i, f å s t e k a 3 — i me n i f n; l b er r a in fr t g e. m Middag: b r y n a l m m slitning och mi på n. va på rmt hva fat, rje och sida sm sa ö m l n g a g ken s skalas och hackas graft.
samma gång som den tillför hår- Arbeta därför stor alltid spole.
a S; DA s G u.
rm jölk.
till ret t i u p p a p n ä n a T O R Frukost: S m ö r g å s b o r d; Br n in a g, an ta ra ges bita upp r.
S och pade s t kare s s ilas i rötterna ny lifskraft.
Härigenom ägarens belåtenhet.
l k ap p s k o (r e s t e r f r å n o n s d a g); m j ö l k; j ä m v a c k u p p h ö r h å r e t a t t g r å n a och falla e ré el; er sylt t p e a.
nn Middag: ensio- och ku s m m en ma b n ry s nes med i k h ö ä t- a lf- f ooh börjar i stället tillväxa, En svensk symaskin n a a F t f p kaka.
Smö P t t e e n t, h af s v m ö r r a e s t.
det L til s ö a k ä m bör finnas R u EDAG.
Frukost: rgåsbord; a r e f t e l g g e s i en k a s t r u l i hvarje svenskt bl i f va t ä t a r e o c h f å g l a n s.
och ty Ht.
bry af na s t ste ti n l sättes.
R hem.
Hvarje flaska F. Paulis Azymol sak er ä n g a g s fv p a a n i d p r e e a f t, s m ö r o r e e f t t t - S t i m u l u s ä r f ö r s e d d med b r u k s - och l a s o å k ö t t e h v a e r Stockholm.
a t l sammans får koka mjukt.
anvisning och intyg af ö tt lj e as i p kal lt t as vatte i n ko-, Regeringsg.
32. s a k Risgrynen å d l a e s, s i a h lt e tt t s v v k a n, och ås få ä n a d a t e n k o k p a - Detalj &amp; Eng ros.
k m u j l a k s a — i du 15 — 20 mi Ö n. fver — spo då a de g u e p n h ä r k s l a g, l s ast me d o kal lt ras vatt o e f n, in sät a s affe i l, var tills m ugn Damernas paradis.
och m r ö t a me d g de ä r t o s R ki is ld g a ryn och en allt vat upp en i p af y d r u n- d s a t - ä l g g a s a m i på rots et a t ker r n u a ndt ord s n e a rv s erin i g g s ru fa p t, pe k t o te m t k och ring, Är Skandinaviens största firma för S i d e n v a r o r, r ö och a n r ä t n i n g e n g a r n e r a s me d per- silja.
S a m m e t, S p e t s a r, B a n d, Ylle- och Bomullstyger, S p a d e t si l a s, s k u m m a s, f å r upp, afsmakas och serveras i sås k s o k k å a l.
Damunderkläder, finare Tricotage, Handskar, V A R J E HUSHÅLL \ Nötbullar (f. 130 6 p ers k.)
v.
itt 125 b g r d.
, 3 P. D-Korsetter, Damkonfektion, alla slag.
s k a l a d e n ö t t e r, gr.
r ö del sal.
t. mjölk, 50 gr. smör, 1 — 2 ägg, Landets största detalj-Damskrädderi.
VARJE DAG Till panering: 1 del.
stötta Lyxbestäl ningsafd.
2 tr. upp.
Populärafd.
1 tr. s k o r p o r.
ANVÄNDA Till stekning: 50 et gr u.
p s p m ö r k.
as i Profver &amp; kosfnadsförslag franco.
Beredning: B r ö d m u j mjölk i e s n m, ö u re rk t. ra N m ö a t s, rna pass ro er s a t s och sv b ry t - Priserna erkändt lägre än i utlandets Sidenhus.
nes e a s a g MALTKAFFE J i ugn, gnuggas hårdt i en duk, så att 1 3 4 MAZETTIi ÖGON-CACAO 2 t Sardiner 1 2 Ferrin r {Gahns I S p l e n d i d KORNFLINGOR 3RE6BQ KLRLTFLW-RFLSFLI * D.
B.
C Hårets skönhet!
2 2 2 Läkare.
I H E L A S V E R I G E - 353 -
dingen.
Denna gräddas i ordinär ugns- värme tills den har vacker gulbrun färg eller omkr. / tim.
Serveras af svalnad, med vispad grädde, om så Önskas.
1 2 F a l s k g r a d d k a k a (f. 6 pers.).
2 msk.
smör (10 gr.), 4 del.
tunn grädde eller mjölk, 2 msk.
socker (30 g r.)
, 5 msk.
mjöl (50 g r.)
, 4 ägg, / i tsk.
finrifvet citronskal.
T i l l p a n n a n: tyg ms K:, smör (10 ut på dan ena af bottnarna och den andra bottnen lägges på.
Ett lager af smöret bredes Öfver och med res- ten garneras.
N.
N.
N: r 92.
Bästa ägg är nu på ett lerkärl och tenglas som får sta raden.
tiden att konservera våren.
De läggas i öfvergjutas med vat- stå öfver den öfver- 1 ST.).
ARO AF BASTA KVALITÉ &amp; OM S O R G S F U L L A S T E UTFÖRANDE FÖRSÄLJAS OFVERALLT T i l l g a r n e r i n g: 2 kkp.
äppel- mos eller sylt.
B e r e d n i n g: Smöret smältes i en kastrull, mjölken ihälles och får koka upp med sockret, mjölet ivispas var- samt under full kokning, och mas- san får koka 3 — 4 min., hvarefter den hälles upp.
Då mesta hettan afgått, iröras äggulorna, en i sänder; sist nedskäras de till hårdt skum slagna ägghvitorna.
Massan hälles på ett väl smordt, eldfast fat och gräd- das till hälften i ugn.
Fatet utta- ges, och kakan ganreras hastigt med äppelmos eller sylt, öfversockras, in- sattes åter i ugnen och färdiggräd- das.
Serveras genast.
skalen lossna, samt malas.
De blan- das med det brynta brödet och de uppvispade äggen.
Massan afsmakas med salt, formas till runda bullar, som vändas i stötta skorpor och ste- S V A R kas vackert gulbruna i smöret.
De uppläggas på varmt serveringsfat, gar- N:r 91.
Beskrifning på Moccatårta.
neras med persilja och serveras med Ingredienser: 3 ägghvitor, 3 hg.
potatis, ärter, glaserade morötter och florsiktadt socker, tys tsk.
utspädd haricots-verts.
ättika, 150 gr. mandel, 7 dl.
tjock grädde, 1 burk vaniljsocker, socker Äppelkaka med ä g g s t a n - efter smak.
n i n g (f. 6 pers.).
12 skifvor godt Till extraktet: 40 gr. fint kaffe, hvetebröd, 1 ägg, 2Vs del.
god mjölk.
2 dl.
vatten.
2 V2 msk.
smör (50 gr.), 4 del.
äp- Beredning: Mandeln skållas, skares pelmos ell.
äppelkompott, (40 gr. i strimlor eller males.
Ägghvitorna sultanarussin).
röras 15 min med V3 af sockret Ä g g s t a n n i n g: 3 ägg, 3 dol.
samt ättikan, hvarefter åter V3 af sockert nedröres, och rörningen fort- tunn grädde, 1 tsk.
socker (5 gr.).
T i l l f o r m e n: / msk.
smör (10 sättes 15 min.
Samma förfaringssätt med sista tredjedelen af sockret.
gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
B e r e d n i n g: Brödskifvorna dop- Nu nedröres mandeln försiktigt, och pas i en blandning af det uppvispade smeten bredes ut till 2 runda bott- ägget och mjölken, stekas i smöret nar på plåt eller oljadt papper.
— och läggas hvarftals med äppelmoset Grädden vispas till hårdt skum, och eller kompotten samt russinen (ren- vispningen fortsattes tills smör er- sade och sköljda) om så önskas, i hålles.
Detta tvättas och röres mjukt en smord och brÖdbeströdd pajform.
tillsammans med vaniljsockret.
— Af kaffet kokas ett extrakt, som ned- Till äggstanningen samman vispas röres i smeten litet i sänder .samt äggen och grädden, den afsmakas litet socker och ställes på kallt ställe med sockret och hälles öfver pud- 1 g Litet bo jag sätta vill och ej en sak, som jag därvid får glömma, är F. Paulis Ovicula-tvål, ty utmärkt medel den för är eit att hålla huden frisk och vacker.
I Elt - 1 ore R I S G R Y N (20 gram) Livsmedels- kommissionens broschyr) innehåller (enl. samma näringsvärde som ett ägg F Ö R O R DAX A V L Ä K A S caVid allmän s \) agb * t, r&gt;sr \) ^ s i tet, ö \ 7 * r a r?
s t r ä n g - l i n g och sömnlöshet.s^s t \ I D e smakligaste och I nyttigaste rätter kun- I = na beredas = A.
B.
P H A R M A C I A, S T O C K H O L M KONTROLLANT; PROFESSOR A.VESTERBERG.
&gt; J Att b e a k t a i dyrtider.
Epokgöranda Hy hat I VACUUM TVÄTTAPPARATEN " PATENT " En hr Lind skrifver: » Denna tvättapparat Er ett under.
De« år bättre än någon tvättma- skin jag förut sett.
De fi- naste tyger kunna utan skada tvättas därmed.
Forsälininys priset är Kr.
4; 75 Agenter tjäna stora pangar!
Försäljning göres i hvarje hem, ty hvarje familj har tvättbehof och efter det den före- visats kunna de ej undvara den.
Den tvättar på 3 — 6 minuter en balja klä- der utan att Ni behöfver taga med fingrarna i tvätten.
De mest ömtåliga plagg ta ej skada.
Arbetet utföres ledigt utan ansträngning.
Apparaten suger och prässar het såplut, luft och ånga fram och åter genom kläderna.
Ett barn kan sköta den.
Kunderna stå för- vånade vid förevisningen.
Tillskrif oss i dag!
AMERIKANSKA MASKIHIMPORTEH, Härryda, N: r 93.
De mest kända af Små- lands nationaldräkter äro väl Unna- rydsdräkten och Värends- eller Blen- dadräkten.
Hvad som skiljer Värends- dräkten från andra nationaldräkter i själfva kompositionen är skärpet, hvilket, till heder för Blenda och åminnelse af hennes bragd, fick bä- ras endast af Värendskvinnor.
Detta skärp är af rödt sammet, bindes om lifvet med en knut i sidan, hvar- efter ändarna hänga nästan ända till kjolkanten.
Skärpet är smalare i midten och bredare vid ändarna, som äro kantade med silfverfransar, och broderadt först med silfverband, som afdela skärpändarna i vissa fält.
I dessa fält äro sedan broderade äga- rinnans namn eller initialer, årtal, kungens namn, rikets eller Smålands vapen m. m.
För öfrigt hör till dräkten en hvit tröja med nedviken krage, broderad vid hals och ärmar, en mörkgrön eller mörkblå kjol, som rynkas lätt upptill kring lifvet och är ganska kort.
Röda strumpor.
Rödt sammetslifstycke med hängslen öfver axlarna, försedt med snörmaljar (som nog fås i alla hemslöjdsaffärer), snö- res framtill med en svart snodd.
Förklädet är ljusblått med en bro- derad bård nedtill i granna färger.
På hufvudet knytes ett hvitt huckle, d. v. s. en tresnibb af hvitt stärkt tyg, med två af ändarna mycket långa, ty dessa två ändar skola lin- das rundt om hufvudet och knytas midt fråm på hjässan öfver pannan i en stor knut.
En ritning på dräk- ten och skärpet kan jag skicka er, om det får gå genom Idun, och ni skrifver till Idun p. r. och Smålandsfru.
N:r 95.
Jag vill råda eder till att söka plats som elev hos någon läkare ett års tid, sedan kan ni söka in till Röda korsets lilla ring, hvilken kurs varar i två år.
Efter kursens slut kan man betala för att öfvergå till stora ringen.
Med intresse och duglighet i sjukvård under lärotiden kan snart nog plats erhållas som öfversköterska.
Mor Ems i.
N:r 96.
I flera jämtländska präst- gårdar tas emot inackorderingar.
På detta sätt får ni billigaste fjälls- vistelse.
N i bör annonsera i en öster- sundstidning, men samtidigt sätta ut att ni icke är bröstsjuk.
Fru M a j.
N: r 97.
Fredrika Bremerförbundet utdelar årligen stipendier äfven för inhämtande af kurs i sjukvård, s. k. länsstipendier.
Sökande skall förete intyg att hon » är och under minst 2 år varit mantalsskrifven inom det län hvarifrån stipendiet sÖkes.
I år är det för sent att erhålla sådant — de utdelades tidigt i våras.
Möj- ligen kunde ni äfven å mera privat väg erhålla hjälp i form af ett rän- tefritt l å n; försök genom annons i Idun.
Quædam.
— Af egen erfarenhet vet jag att lämpligaste sättet är att skaffa sig pengar genom att taga ett amorteringslån på 10 år i någon sparbank, som äfven lämnar blan- ketter öch upplysningar.
Sådana lån erhållas mot två vederhäftiga borgens ' - män.
Mor Emsi.
N:r 98.
Framför allt vill jag råda eder att öppna platsförmedlingsbyrå, ty det går i regel med stor förtjänst.
erbjudes genom köp av nedan- Är det monopoi på en sådan rättig- stående svenska märken.
het så kan det upphäfvas, ty så hände i en af Sveriges större städer, där en person sökte dylik rättighet och blef nekad.
Han öfverklagade beslutet och framhöll att det borde betraktas som vanlig handelsrättig- het.
Denna hans åsikt godkändes, och han blef beviljad rättighet, hvil- ken sökanden ännu innehar sedan I D U N S ÄRADE L Ä S A R I N N O R!
Finnes 5 år tillbaka.
Efter detta har många någon som vill hjälpa ung, frisk rättigheter beviljats i denna stad.
flicka med ett lån på 100 kr.
för att Mor Emsi.
komma i tillfälle att lära sjukvård?
Tacks, för sv.
mkt » Elev », Stora p. r.
— Fru Energisk har svar å Iduns redaktion.
Garanti ' för ren och ädel vara A.-B.
Göteborgs Ris- &amp; Valskvarn Kalmar Ångkvarns Aktiebolag.
Siden bortslumpas!
Ett parti prima halfsiden, randigt eller enfärgadt, i moderna färger, säl- jes till halfva priser på grund af obe- tydlig felväfnad.
Afpassadt blustyg kr.
2,30 st. Afpassadt klädningstyg kr.
6,90 st. Två blustyg eller ett kl.-tyg sändas fraktfritt.
Återköpas, om ej till belåtenhet.
Skrif genast.
Så lågt pris återkommer aldrig.
N O R D I S K A V A R U H U S E T, Stockholm Privat bokbinderi.
R.
Arbetet utföres väl och billigt.
4586.
M.-Samuelsg.
41, Johansson GULD-CACAO ividsräende förpackning s å l j e s ofverallt = 1 H E K T O 45 Ö R E = N:r 99.
En ryggåsstuga skall na- turligtvis rödfärgas och därtill hvita fönsterkarmar och takrösten samt gröna luckor.
Rummet tycker jag skulle bli allra trefligast om stock- virket endast oljades, vilket skulle giva en sådan där varm, brunaktig ton.
Och så kläda väggarna med ljusa bonader i gammaldags mönster.
Köket blir nog bäst att måla i någon ljus blågron färg och spisen hvit- rappa.
I förstugan oljade väggar och verandan helt hvit invändigt.
Vi.
— En ryggåsstuga bör icke målas utvändigt, endast oljas i brun färg- ton, så att träet lyser igenom, men verkar gammalt.
Undvik tapeter, och fernissa väggarna i stället.
Vill ni ha litet färg, så måla dörrar och lister i en gammal röd eller moss- grön färg.
Så har jag gjort, och det är vackert.
Fru M a j.
— Köp i bank 2 statsobligationer å 10,000 kr.
st., 5 ° / o ränta; säkraste - 354 - Liknar natursmöret säväl i smak och lukt, som i utseend e och konsistens, Begär högsta mär ket: MUSTADS " BÄSTA- - VÄXT " placering.
Dylika finnas nu från 100 r. st. Bethi.
— Tecknandet af en lifränta i so- lidt bolag är en förmånlig penning- B R E F L Å D A placering.
Lifräntans storlek är be- roende på intradesåldern.
T. ex. i Svenska Lif, Stockholm, erhåller 45-årig kvinna cirka 5,8 % af det insatta kapitalet, 50-årig c: a 6,4 %, EXPEDITIONENS BREFLÅDA.
55-årig c: a 7,2 o / o, 60-årig c: a 8,3 % Okunnig husmor.
D å omf rå- 65-årig c: a 9,8 o / o, 70-årig c:a 12,0 o / o, •årig c:a 15,4 ° / o i årlig, genast bör- gade hushållsartikel ännu är täm- ligen ny i marknaden, ha vi icke jande lifränta.
kännedom om dess olika användbar- — Ensamstående har bref att af- het för hushållet.
Alla upplysningar- hämta å Iduns redaktion.
härom torde däremot beredvilligt läm- nas af den firma, som för artikeln i handeln.
Se annonsen i föregående n: r af Idun I Förnämsta vita stångtvål är K Äkta Barnängens Balsamiska.
Aseptintvåi O B S.
Björnstämpeln!
I Det OXYGENOL- SALN&amp;V v ä t e s u p e r o o c i d Numera FÖRNÄMSTA iHVETEMJÖLET 1 ÄR.- " ' &lt; g s
S o m h e m l ä r a r i n n a ELLER S O M H J Ä L P O C H S Ä L L S K A P ÖNSK.
24-ÅRIG UNDERVISNINGSVAN, ÄVEN I HANDARBETE OCH I H E M M E T S GÖROMÅL C ä n d aldrig o r i g i n a l b e t y g KUNNIG FINLÄNDSK STUDENTSKA AF G O D från Kr.
1 4: —.
FAMILJ PLATS FR.
HÖSTEN E L L.
FÖRR, utan endast afskrifter U N G FLICKA ÖNSKAR PLATS M O T FRITT HELST; I S T H L M ELL.
D E S S N Ä R H E T.
SVAR V I V R E, H E L S T P Å H E R R G Å R D ELLER STÖRRE A l l a Färgsiallningar.
A l l a Storlekar.
när Ni s v a r a r p å a n n o n s om T.
» F A M I L J E M E D L E M », A B O P.
R., F I N L A N D.
E G E N D O M, A T T UNDER HUSMODERS LED- ledig plats.
Nu inkomna hos N I N G V A R A B E H J Ä L P L I G M E D FÖREK.
G Ö - ROMÅL.
TACKSAM FÖR S V A R TILL » JUNI 1 9 1 5 », G A L L E R S FCA P.
R.
N U H E M K O M M E N EFT.
5-ÅRIG VISTELSE I BARNAVARDS-BARNSKÖTERSKA ÖNSKAS STOCKHOLM, O C H H U R T I G K L I C K A, T Y S K L A N D, S Ö K E R P A S S.
P L A T S TILL H Ö S T E N H.
M.
DROTTNINGENS FÖR 2 G O S S A R, 6 — 7 Ä R, TILL F R U A A G A A R D, U N G, G L A D S O M G E N O M G Å T T 8 K L.
E L E M E N T A R L Ä R O - ELL.
FÖRR, E V E N T, I TYSK FAMILJ.
B E - HOFLEVERANTÖR.
LARVI ' K, NORGE.
Brunkebergstorg 5 - Stora Nygatan 35 VERK O C H SKOLKÖKSKURS, ÖNSKAR PLATS HÄRSKAR T Y S K A SPRÅKET.
U T M Ä R K T A B E - E N K E L, G L A D L Y N T, STADGAD FLICKA, S O M F A M I L J E M E D L E M I BÄTTRE FAMILJ P Å T Y G.
ÖNSKAR D E S S U T O M SOMMARPLATS Å Sturegatan 8.
K U N N I G I B O K F Ö R I N G, E N K E L M A T L A G N I N G, L A N D E T, H E L S T D Ä R U N G D O M F I N N E S, FÖR L A N D E T M O T F R I T T V I V R E.
SVAR MÄRKT V I L L I G B I T R Ä D A I L A N D T H A N D E L, S K Ö T A E N - A T T M O T F R I T T V I V R E ELLER N Å G O N L I T E N » K.
H.
, B O X 30 », SMAL.
TABERG.
PLATS I VACKERT BELÄGEN PRÄSTGÅRD SAM ÄLDRE HERRES HUSHÅLL I V A C K E R AFGIFT D E L T A G A I HUSL.
GÖROMÅL.
S V A R T.
M O T HALF I N A C K O R D E R I N G (3 0 K R.
I M Å N) TRAKT I D A L A R N E, SÖKES.
D E N S O M K A N 1 J U N I 1915 », N Ä R K E S B E R G P.
R.
FÅR SNÄLL F L I C K A, R O A D A F M ATLAGNING D E P O N E R A 5 0 0 KR.
HAR FÖRETRÄDE.
TILL- O C H H U S L I G A SYSSLOR.
S V A R M E D FOTO ÖNSKAR TRÄDE GENAST.
BETYGSAFSKRIFTER, LÖNE- U N G, A N S P R Å K S L Ö S F L I C K A O C H R E K.
TILL F R U E.
S A N D S T R ÖM, L Ä N - M U S I K.
, Ö N S K A R U N D E R S O M M A R M Å N A - A N S P R Å K O C H F O T O S Ä N D E S TILL » E R A M - P L A T S P Å L A N D E T, D Ä R J U N G F R U F I N N E S, ÖREBRO L Ä N.
V E G E - NÄSI, TIDSPLATS », IDUNS E S P.
, S T H L M, F. V.
B.
A T T M O T F R I T T V I V R E D E L T A G A I F Ö R E F A L - D E R N A P L A T S I B I L D A D (M Ö J L I G E N LANDE GÖROMÅL.
S V A R TILL » 96 », I D U N S T A R I S K) F A M I L J P Å L A N D E T FÖR A T T D E L - T A G A I HUSLIGA GÖROMÅL OCH TRÄDGÅRDS- E X P.
F. V.
B.
SKÖTSEL E M O T FRITT V I V R E.
S V A R MÄRKT » E.
1 JUNI », ÖSTG.
CORRESP., L I N K Ö P I N G.
R E S T A U R A N T U T S I K T E N R E K O M M E N D E R A S.
U N G L Ä R A R I N N A Ö N S K A R U N D E R S O M - ERHÅLLER P L A T S N U G E N A S T F Ö R S O M M A R - V Ö R D S A M T Anna Olsson.
MÅN.
I ETT ENKELT H E M P Å LANDET.
MARFERIERNA 2 0 J U N I — 1 S E P T.
PLATS I FAMILJ S O M HJÄLP M O T FRITT D E N S Ö K A N D E BÖR VARA BARNKÄR O C H V Ä N L I G V I V R E.
S V.
T.
» L Ä R A R I N N A 2 4 », I D U N S E X P.
V I L L I G A T T H J Ä L P A TILL M E D H V A R J E H A N D A I BLEKINGE.
NATURSKÖNT LÄGE!
HÄRLIG GÖROM.
E T T V Ä N L I G T BEMÖTANDE K A N E N 18 Å R S H U R T I G FLICKA FRÅN LANDSBRO.
RIKSTEL 3.
PÅRÄKNAS.
SVAR M E D LÖNEPR.
O. HELST GODT H E M ÖNSKAR PLATS, HELST P Å LAN- S A N D S T R A N D.
STENFRI B O T T E N.
G O D T, BIL- SMÅLÄNDSKA HÖGLANDET 850 Ö.
H.
F O T O TILL » D U K T I G F L I C K A », A S K L A N D A P.
R.
D E T, FÖR A T T LÄRA ALLT H V A D I E T T V Ä L LIGT P E N S I O N A T.
R U M O M B E S T Y R E S.
P R O - MOTTAGER SOMMARGÄSTER.
ORDNADT H E M FÖREKOMMER.
S V A R TILL Y N G R E E P I L E P T I K E R ELLER NERV- H E L INACKORDERING PR M Å N A D: SPEKT P Å BEGÄRAN.
» I.
B.
», L I N K Ö P I N G P.
R.
E N S K I L D T R U M K R.
95 — 90.
S J U K K A N ERHÅLLA, G O D V Å R D A F S J U K - S Ö K E S FÖR L O O K L I E K O M M U N, J Ä M T L A N D S A STÖRRE L A N D T E GENDOM, HELST SKÖTERSKA DELADT &lt; « 80: —.
E D I T H W I N G R E N, I T Y S T O C H S T I L L A H E M I LÄN, TILL D E N 1 JULI.
L Ö N 600 K R, I MELL.
S V E R I G E, ÖNSKAR UNDER S O M M A R - M I N D R E LANDSORTSSTAD.
G O D A REF. FRÅN PR D Y G N « 3:50 — 3: —.
HÄLLEVIK, JLJÄLLBY.
50 ÖRE P R D A G V I D S J U K B I T R Ä D E O C H M Å N.
1 7 - Å R I G F L I C K A, S O M I Å R G E N O M - L Ä K A R E K A N F Ö R E T E S.
S V A R TILL » S J U K - A N N A F O R S B E R G, 100 K R.
I H Y R E S B I D R A G.
A N S Ö K N I N G S H A N D - TEL. MJÄLLBY 3 B.
GÅTT ELEMENTARSKOLANS 7: E K L.
, M O S T K Ö T E R S K A », SJUKSKÖTERSKA.
IDUNS E X P.
F. V.
B.
LINGAR, PRÄST- O.
T J Ä N S T E I N T Y G, INSÄNDAS FRITT V I V R E G Å S O M H J Ä L P I TRÄDGÅRD FÖRE D E N 1 5 J U N I TILL S J U K V Å R D S K O M M I T - S O M M A R Y I S T E L S E Ö N S K A S FÖR 1 6 - Å R I G O C H P Å Å K E R FÖR A T T E R H.
F Ö R B E R.
K U N - TÉN.
L O C K N E B Y N ELLER L O C K N E S K A P E R FÖR V I D A R E U T B I L D N.
V I D L A N D T B R.
- F L I C K A I B Ä T T R E F A M I L J P Å L A N D E T D Ä R S T A T I O N.
S K O L A.
S V A R TILL L Ä R A R I N N A N E R.
H I L D U R U N G D O M F I N N E S.
S V A R B E D E S TILL » S O M - LOCKNEBYN D E N 19 M A J 1915.
E K S T R Ö M, S.
FÖRSTADSG.
1 2 5, M A L M Ö.
MARVISTELSE », ALLM.
T I D N.
- K O N T, STHLM.
S J C K V Ä R D S K O M M I T T E N.
PÅ STÖRRE L A N D T E G E N D O M ELLER Lärarinna.
U N G LÄRARINNA, S O M ÖNSKAR VISTAS U N G M U S I K A L I S K F L I C K A, S O M G E N O M - I L A P P L A N D E N S O M M A R, V O R E T A C K S A M P R Ä S T G Å R D Ö N S K A T V E N N E 1 7 ÅRS F L I C K O R F Å U T B I L D N I N G I H U S H Å L L S G Ö R O M Å L.
SVAR G Å T T 8 K L.
LÄROVERK, FÅR 1 S E P T.
PLATS ATT ERHÅLLA PLATS I F A M I L J D Ä R S T Ä D E S [EGNA FONDER] I Ä L D R E F A M I L J P Å H E R R G Å R D I H A L L A N D (P R Ä S T F A M.
E.
D.)
S Å S O M L Ä R A R I N N A (B E - M E D P R I S U P P G I F T TILL » A F L A G D N O R M A L - S K O L E E X A M E N », I D U N S E X P.
, S T H L M.
A T T L Ä S A 1.
K L.
K U R S O C H S P E L A M E D E N T Y G FR. 2 - Å R I G P L A T S I P R Ä S T G Å R D) ELLER 66 M !LUGMER 10-ÅRIG B E G Å V A D FLICKA.
GODA K U N - A T T H J Ä L P A TILL M E D H V A D S O M F Ö R E - I N A C K O R D E R I N G M E D UNDERVISNING S K A P E R, I N T R E S S E O C H F Ö R M Å G A A T T U N - K O M M E R I N O M H E M M E T.
B E T Y G O C H R E F.
I V A N L.
S K O L Ä M N E N E R H.
2: E F L I C K O R I H R.
D E R V I S A ERFORDRAS.
S V A R TILL » X.
Y » E, F T E R S V A R S N A R A S T M Ö J L I G T TILL » B R I T A », G O D F A M I L J.
S K O G, B A D.
B Ä S T A R E K.
O C H K Ö J A V I K E N P.
R. IDUNS E X P.
, S T H L M, F. V.
B.
OMVÅRDN.
S V A R T.
» B O X 1 8 », M O H O L M.
LEDIGA PLATSER U n g, f r i s k, HURTIG, BÄTTRE FLICKA ÖNSKAR, S O M HUS- MODERS VERKLIGA HJÄLP, FÅ K O M M A I _ O D T O C H B I L D A D T H E M.
S V A R TILL » A R - B E T S A M H E T O.
O R D N I N G V, Å T V I D A B E R G P.
R.
Stickade Silkeskoftor Omkring 30-årig fröken J. F. HOLTZ Sommarsol och Strandbad.
Bildad flicka Fiskebäckskil HnspråkslOs snäll och duktig flicka liisilts Hvilo- och Rekreat o i nshem INACKORDERINGAR.
O Hällevik Examinerad sjuksköterska STOCKHOLMS HANDELSBANK STUDENTSKA, UTEXAM.
LÄRARINNA, G O D I N A C K.
K A N ERHÅLLAS I G O D T H E M.
HUS M E D NUT.
BEKVÄMLIGH.
ÖNSKAR K O N D I T I O N UNDER S O M M A R E N M O T FÖRSTKL.
FRITT V I V R E O C H F R I A RESOR.
S V A R SNARAST F I N A R E F.
; M O D.
PRISER.
R I K S T E L.
10462 H E L S T E N G E L S K A, S O M FULLT BEHÄRSKAR S V E N S K A O C H E N G E L S K A S P R Å K E N, ^ E R B J U - M Ö J L I G T TILL » U N G S T U D E N T S K A », D R O T T - ELLER S K R I F T L I G T TILL » G O D T H E M », I D U N S KIOSK, GÖTEBORG.
EXP.
DES TREFLIG SOMMARVISTELSE P Å LAN- NINGTORGETS D E T M E D FRITT V I V R E M O T VILLKOR A T T E N K E L, B Ä T T R E F L I C K A, K U N N I G I E N U N G G O S S E ÖNSKAR UNDER SKOLFE- " NDERVISA 1 ELL.
2 HERRAR I E N G E L S K A H U S L I G A G Ö R O M Å L, H A N D A R B E T E, E N K L A R E R I E R N A K O M M A TILL L A N D E T S O M S Ä L L S K A P.
N Å G O N T I M M E O M D A G E N.
S V A R, V I L K E T S Ö M N A D S A M T N Å G O T M U S I K A L I S K, ÖNSKAR Ä R VILLIG U N D E R V I S A 1: A EL.
2: D R A K L A S - TORDE ÅTFÖLJAS AF FOTO S A M T O M M Ö J L I G T PLATS S O M H J Ä L P O C H SÄLLSKAP.
S V A R S I S T E R ' I D E V A N L.
S K O L Ä M N E N A, A F V E N S O M R E F.
E M O T S E S M Ä R K T » E N G L I S H », A D R.
S.
T A C K S A M T TILL » 2 0 Å R », K V A R N S V E D E N P.
R.
I S I M N I N G.
S V.
T.
» 5: T E K L A S S I S T », C E N - GUMAELII ANNONSBYRÅ, STHLM, F. V.
B TRALF Ö R M E D L I N G E N, J A K O H S G.
2 0, S T H L M.
B Ä T T R E FLICKA SÖKER PLATS FÖR MINDRE BARN.
H A R GENOMGÅTT BARNA- KLINTEHAMNS V Å R D O C H H A R I FLERA Å R S K Ö T T S P Ä D A FÜLLST, BADANSTALT (SANDSTRAND) O C H B A R N.
G O D A B E T Y G.
S V A R TILL » M Y C K E T W A R F S H O L M S P E N S I O N A T — • B A R N K Ä R », I D U N S E X P.
F. V.
B.
H E M T R E F L I G T, BILLIGT, G O D T BORD — B J U D A Ung, bildad Dam, Sveriges äldsta - och största - Specialfirma i BARNKLÄDER Backfisch-Konfektion Barnskodon SÄRSKILDA AFDCLNLNGAR FÖR Ä 18 R e g e r i n g s g a t a n.
SÄNDNINGAR FÖR BEN.
URVAL E X P.
TILL ÄRADE KUNDER SAMT TILL I LANDSORTEN KÄNDA PERS. V I D REKV.
FÖR MINST KR.
2 5.
— FRAKTFRITT TILL REKV.
N Ä R M.
JÄRNVÄGS- ELLER POSTSTATION.
E N 23 A R S B A R N K Ä R O C H HUSHÅLLS- HÄRLIG REKREATION.
P R I V A T R U M ANSKAFFAS K U N N I G FLICKA FRÅN GODT H E M ÖNSKAR OCK.
V I A V I S B Y DAGL.
FÖRBIND.
STHLM.
PLATS I DYLIKT, SÅSOM HUSMORS VERK- BREF VÄXLA.
H R WÖHIER, KLINTEHAMN.
LIGA HJÄLP.
BÄSTA REK.
FINNAS.
SVAR TILL » B A R N K Ä R », V Ä S T E R Å S P.
R.
T v e n n e f l i c k o r * ÖNSKA HVAR S I N LÄTTARE SYSSELSÄTTNING- FÖR N Å G R A V E C K O R U N D E R I N S T.
S O M M A R I HEM, NÄRA SJÖ O C H I VACKER TRAKT.
SVAR TILL » H E N R T R E F N A D O. BILDNING », Å T V I D A B E R G P.
R.
Pensionat GLÄNTAN (I LEKSAND) ERBJUDER B Ä S T A TILLFÄLLE TILL HVILA O C H REKREATION.
SJÖBAD, SKOGSLUFT S A M T G O D T BORD O C H G O D A BÄDDAR.
NUTIDA BEKVÄMLIGHETER.
PRIS 3, 5 0 — 5 K R.
T I L L F Ä L L E A T T LÄRA K O N S T - V Ä F N A D, SPECIELLT D A L V Ä F N A D E R.
R I K S 7 9.
Ordentlig flicka Godsägarefamilj!
ÖNSKAR PLATS S O M HUSHÅLLSELEV, HELST Y N G R E GIFT D A M A F T Y S K HÄRKOMST PÅ LANDET, D Ä R H O N UNDER DUGLIG ÖNSK.
INACK.
I FINT BILDAD F A M I L J, HELST L E D N I N G FÅR LÄRA E T T H E M S SKÖTANDE.
GODSÄGAREFAMIL] I NATURSKÖN TRAKT AF F R I T T V I V R E Ö N S K A S.
S V A R TILL » G.
M.
», SÖDERMANLAND ELLE?
U P P L A N D, E J FÖR ÖSTGÖTA CORRESP.
ANNONSK., LINKÖPING.
L Å N G T F R Å N S T H L M, I Ä N D A M Å L A T T LÄRA K Ä N N A S V E N S K T S P R Å K O C H S V E N S K A FÖR- L ä i * a t * i n n a ÖNSKAR UNDER FERIETIDEN PLATS S O M H Å L L A N D E N, Ö N S K V Ä R D T A T T V U X N A DÖTT- H J Ä L P O C H B I T R Ä D E Å T H U S M O D E R I G O D T RAR F I N N A S I F A M I L J E N.
S V A R M E D NÄR- O C H B I L D A D T H E M, G Ä R N A D Ä R B A R N F I N - M A R E U P P L Y S N I N G A R TILL » G O T H A », A L L M N A S.
S V A R TILL » 2 0 J U L I », Å T V I D A B E R G P.
R.
T I D N I N G S K O N T.
, G U S T.
A D.
T O R G.
, S T H L M Åkt.-Bol.
M. BENDIX, 18 Reger n i gsgat.
5 Sturegat.
90 Drot n n i ggat.
STOCKHOLM.
PLATSSÖKANDE LANDTBRLTKAREDOTTER, SOM GE- NOMGÅTT ELISABETH ÖSTMANS HUSMO- MODERSKURS, ÖNSKAR PLATS S O M HUSMORS V E R K L I G A H J Ä L P, ÄR Ä F V E N K U N N I G I K L Ä D - OCH LINNESÖMNAD SAMT VÄFNING.
D E BÄSTA REF. FINNAS.
SVAR EMOTSES M E D T A C K S A M H E T UNDER ADR.
» F A M I L J E M E D - L E M », J Ä R N A P.
R.
U N G FLICKA, S O M GENOMGÅTT 8-KL. ELEMENTARLÄROVERK, ÖNSKAR PLATS U N - DER S O M M A R E N S O M H J Ä L P O C H SÄLLSKAP I ^ F A M I L J ELL.
H O S ÄLDRE D A M P Å L A N - DET.
R E F.
GIFVAS.
S V A R TILL » X.
Y.
Z.
F R I T T VIVRE&lt; », U N D E R A D R E S S S.
G U M A E L I I A N N O N S B Y R Å, S T O C K H O L M, F. V.
B.
En kan entré endast skaffenhet del drande slut blick a en scenen Ahlgrens fullkomna och för innehåller Observera 35 öre.
50 öre.
människans nedför upptäcker naden, E X A M.
K V.
S J U K G Y M N A S T ÖNSKAR M O T FRITT V I V R E O C H F R I A RESOR P L A T S I F A M I L J.
S V A R TILL » 2 4 ÅR », I D U N S E X P.
av — goda ändamålet mötandes överallt och lädrels den prakt / ska numera än vad är del en i övrigt i praktiska i tuber a burkar ä s v a r t, brun, g u l, beige, grå - - B I L D A D E N G E L S K A, TALANDE FLYTAN- DE TYSKA, FRANSKA, SVENSKA, ÖNSKAR FÅ P L A T S I P E N S I O N A T ELLER F A M I L J P Å NÅGRA M Å N A D E R.
S V A R TILL » M.
», J Ä R N - V Ä G S G A T A N 1, K A T L S T A D.
355 ocb vit är kan mot utgöra böjd all g e akt förväxlas mindre på Den med lämpliga i själva della av verket b e - en långt En beun- motsats, då den t salongen, på p r o m e - och rätta sig högglanscrem, beslår vanlig den densamma.
erkänna.
i sin förstklassig dräkt.
riktas vilja fotbeklädnad, verkligt ej fotbeklädnad ögonblickligen noga en bör konservering utseende varit oklanderlig; Färger: dess pulsad alt är Den och förpackningen: även illa vars anmärkning förbytes — nödvändigt ingredienser.
blankputsning och habit N o b / e s s av göra, i allmänhet eller lika Läderbalsam i intrycket man eleganta snedgången lämpliga för Finnes en deformerad, Skinn- del yttre, den att ingen Skodonen viktigare ANSPRÅKSLÖS, B Ä T T R E FLICKA, S O M G E N O M G Å T T S J U K VÅRDSKURS, ÖNSKAR P L A T S, Å S J U K H E M ELLER A T T V Å R D A S J U K - LIG ' PERSON.
S V A R TILL » V Å R E N 1915 », IDUNS E X P.
F. V.
B.
LÄRARINNA, U T E X.
FR. K.
HÖGRE L Ä - RARINNESEM., ÖNSKAR UNDER SOMMAREN M E D D E L A FERIEUNDERVISN.
T.
O. M.
E L E M.
FÖR F L I C K.
4 K L A S S.
S V A R TILL » R.
M.
» SVENSKA ANNONSBYRÅN, GÖTEBORG.
glänsande av de därefter.
egnad allra skocrem, till som alt yppersta i regel ämnen.
J " " ™ " ' " ™™™™SfcTSwSingaåterförsäljarefinnas™ ' I ed a 3äma d i r e k 4111 k n s u m e n t n 6 tu j be?
Jrto fritt * °?
- I!
för ' 10.
F. Ah g l rGHS Tekniska Fabrik, Gefle.
£ " 2°: 3
p £^J Doktor J. Arvedsons kars Sjukgymnastik, Massage o. Pedagogisk Gymnastik, Ö e r b o r K n i derga e rt nsem n i a u ri m. Obs] medför E N L.
K O N G L.
M A J: ts M E D G I F V A N D E samma K O M P.
O.
R Ä T T I G H E T E R S O M E N kurs R I D G Y M N.
C E N T R A L - I N S T I T U T E T.
K U R S E R FÖR U T B I L D A N D E T A F K i n d e r g a r t e n l e d a r i n n o r S A M T U P P F O S T R A R I N N O R I K U R S E N 2 - A R I G, B Ö R J A R D E N 1 5 A E P T.
H E M, B A R N H E M, B A R N K R N B B O R M.
M.
Höstterminen B E G Y N N E R D E N 1 5 S E P T E M B E R P R O S P E K T pa B E G Ä R A N G E N.
D N R J.
A X - P R O S P.
O C H U P P L Y S N.
G E N O M F Ö R E S T Å N D A R I N N A N, fröken M a r i a K j e l l m a r k.
REDAON.
A D R.
O D E N E A T.
1; STOCKHOLM Herrsätra Skolgård, Högre Flickskola, Gymnastikdirektörsexamen WBKmBM KURS BÖRJAR PROSPEKT GEN, D E N 14 SEPT.
kapten J. Thulin, LUND.
RIKSTEL MÖLNBO för kulturella Qbs.I HSh^H mål i Östersund.
Intet jämförligt lotteri med så stora vinstmöjligheter.
B Ö R J A R SITT T R E D J E L Ä S Å R N Ä S T K O M M A N D E 15 S E P T.
Å H E R R S Ä T R A L A N T E G E N D O M, V A G N - HÄRAD, SÖDERMANLAND.
U N D E R V I S N I N G S - OCN UPPFOSTRINGSARBETET BEDRIFVES I ENL. A F L Ä G G E S E F T E R 2 - Å R I G K U R S A F K V I N N L I G A M E D P R I N O I P E R N A FÖR D E T Y S K A " L A N D E R Z I E H N N G S H E I M E ", M O D I F I E R A D E E F T E R S V E N S K A ELEVER V I D FÖRHÅLLANDEN.
F R Å N H.
L Ä R.
S E M.
U T E X.
LÄRARINNOR.
E X A M.
SKOLKÖKSLÄR.
INFÖDD SPRÅKLÄR .. E T T FÅTAL V Ä L A R T A D E B A R N UR G O D A FAMILJER M O T T A G A S.
NY Jamtsloifls Lotteriet D r a g n i n g d e n 1 5 J u n i!
Anna S un din, Högsta vinsten: En elegant motorbåt, 7,20x 1,80 m., kravel byggd H E R R S Ä T R A, Vagnhärad.
G ö t e b o r g s N y a H u s m o d e r s s k o l a af furu på ekspant, med stänkbord af ek och beslag af metal, 8 hk ffled.
D:r E. Kleens motor.
Nödig utrustning.
Minst 8 knops fart.
Värd 2,000 kr Bland turs Massage och Sjukgym- v inster: Möbel, gedigen och vacker, i ljus, polerad björk, värd 1,000 nastik Hildegard Friberg.
kr., Schatull med mstsilfver för 12 personer, Säng med utstyrsel, I I I RA.
N:r 37 Mästersamuelsgatan, Ef vir a Friberg » Helpension för flickor.
ett större Matskåp, m. fl.
värdeful a vinster, bestående af gedigna, välgjo Bnrelbrektssratan 43 B. Båstads Ti.
hemslöjds- och handtverksalster, främst från Jämtland och Härjeådalen.
Bertha Jönsson.
Söteborgs Gymnastiska Institut, ff f. Obs.
det erkännande som ofveral t komm t i den Jämtländska f JT * " hems ö l d j en till del och senast vid Baltiska utstäl ningen.
' LJL börjar sitt liife läsår den 7 sept.
1915.
— Begär utförligt prospekt.
LOTTER å 2: 25 hos lotteriets kol ektörer samt hos Fortsättningskurser.
J ä m t s l ö j d S ' L o t t e r i e t, Östersund.
Kors i Massage och S u j kgymnas Elementarskola.
t k i Franska och engelska talspråk.
Infödda utländska lärarinnor.
Prospekt på begäran.
Fröken E. Dyrsen, adr.
: Maltestorp, Särö.
Vid Fredrika-Bremer-Förbundets Landthushållningsskola för ViNOLIA utbildande af lärarinnor, Rimforsa, börjar ny 2 - årig lärarinne-kurs d. okt.
Ansökan, stäl d till Landthushål - JvÅ / aePuftmeroch n n i gssko a l ns Styrelse, adr.
Rimforsa, åtföljd af nödvänd g i a betyg och in M tyg t JbaJeU-Arli / c / ar n i sändes före d.
15 juni.
Royal " Windsor Perfectionne&gt;.
Prospekt med upp y l sn n i gar om inträdesfordringar, afgifter, frielevplatser m. m. erhål es på begäran.
oblemang till 3 rum o. kök - värde 3,000 kr.
OÅTINE M otorbåt, 5 hkr.
7 knop - värde 1,500 kr.
(ett-äriga) 12.
ADR.
S.
A l l é g a t a n 2 A, Rt.
106 24.
Husmoderskurs P Å 1 T E R M I N.
—.
L Ä N G R E OCH KORTARE KURSER I M A T L.
, B A K N.
, i K O N S E R V.
, L I N N E S Ö M N.
M.
M.
— O B S.
!
Ä F V E N K U R S E R FÖR FRUAR.
P R O S P.
P Å B E G Ä R A N.
(för D A M E R) BÖRJAR D E N 1 O K T.
K L.
2 tr. upp.
PROSPEKT BEGÄRES STÄDSE UN- D E • ADRESS LÄNGSTA Ma e t l s o t rps He p l ens o i n för f c i l kor F U L L S T Ä N D I G T 8 - K L A S S I G T L Ä R O V E R K.
H Ö S T T E R M I N E N B Ö R J A R D E N 6 S E P T.
1915.
S P E K T M E D REF. P Å BESRÄRAN.
O C H FULLSTÄNDIGASTE SPECIALKORS I PRO- STOCKHOLMS MASSAGE- 6 G Y M N A S T I K - I N S T I T U T Biblioteksgatan 28 BEGÄR PROSPEKT.
^0 &lt;r Det berömda hårstärkande vattnet.
I Qiiver grått h å r dess ursprungliga färg.
Borttager mjäll.
Hindrar håret att falla af.
Märket grund.
1879.
Beg.
end.
fl.
med orden: En alltjämnt •tig.
försäljn.
samt 30 års succés gar.
Royal Windsors verkan.
Pris kl 5. j - porto.
Nederlag: F r a n s k a Partym magasinet, Hoflev .. 21 D r o t t n l n g g a t.
21, Sthlm.
ÄR R E N H A F R E E X T R A K T.
F Ö R D Å L I G M A G E ORDI- N E R A S H A F R E G R Ö T; FÖR D Å L I G H Y Oatlne hafrecreme, S O M R E - N A R P O R E R N A, AFLÄGS- N A R F R Ä K N A R O C H FIN- NAR S A M T GIFVER HU- DEN ETT UNGDOMLIGT FRISKT U T S E E N D E S K T A Oatlne-Creme I hvit b u r k M E D g r ö n t locks P R I S 1.60; 4 - D U B B E L T I N N E N.
: 3. —.
Oatine-Snow 1.60.
F I N N A S O F V E R A L L T S A M T H O S A.
W.
N O R D I N G, B I B L I O T É K S G.
11.
B I R E E R J A R L S G.
1 6 O.
D R O T T N I N E E.
83, S T H L M Högsta vinsterna bland 1,125, värda 32,435 kr.
BÖRJAR S I T T Å T T O N D E LÄSÅR FREDAGEN D E N 2 7 A U G U S T I K L.
9 F. M.
D I M I S - SIONSRÄTT.
F U L L S T Ä N D I G REALSKOLE- E X A M E N, G O D A B E T Y G FRÅN FLICKSKOLANS S J U N D E K L A S S ELLER G O D K Ä N D I N T R Ä D E S - E X A M E N B E R Ä T T I G A R TILL I N T R Ä D E I F Ö R S T A RINGEN.
A N V I S N I N G P Å INACKORDERINGS- STÄLLEN. '
Norrlands Konst-, Hemslöjds- och Handtverkslotteris 2:a dragning den 5 juni.
INTRÄDESPRÖFNINGAR J U N I ELLER F R E D A G E N 9 F. M.
MÅNDAGEN DEN 7 D E N 27 AUG.
KL. Ö f r i g a vinster: ' V A L F R I A, cirka 40 st. från 1,000 — 100 k r.
S Å S O M H E R R U M S - M A T R U M S -, S Ä N G K A M M A R E -, S A L O N G S -, H A L L M Ö B L E R F R Ä N 1,000 — 200 K R.
, F U L L S T Ä N D I G A NÄRMARE UPPLYSNINGAR MEDDELAS AF S I L F V E R U P P S Ä T T N I N G A R F R Å N 1,000 — 500 K R.
, P Ä L S V E R K 500 — 300 K R.
, K A F F E S E R V I S M E D G Y M N A S I E T S S T U D I E R E K T O R L Ä R O V E R K S A D - T E K A N N A, S I L F V E R, 5 0 0 K R.
, A R M B A N D O C H B R O S C H, G U L D, 3 0 0 K R.
, V E L O C I P E D E R 200 K R.
, J U N K T E N F I L.
L I C.
B I R G E R SJÖVALL, G A R D I N E R, M A T T O R, D U K A R M.
M.
2 0 0 K R.
, U P P S Ä T T N I N G K O P P A R K Ä R L 125 K R.
E T C.
MAGNUS STENBOCKSGATAN 10, R T.
651.
Lott ä kr.
2,50, omsättningslott a k r.
2,25 F R Å N L O T T E R I E T S E X P.
H E R N Ö S A N D, STRÄNGNÄS LANDTMANNASKOLAS Beställningar a hemkonserveringar AF A L L A S L A G S frukter, b ä r O C H g r ö n s a k e r E M O T T A G A S O C H U T F Ö R A S U N D E R S O M M A - R E N S L O P P.
O B S!
M I A A K O N S E R V E R H A F V A B E L Ö N A T S M E D h e d e r s p r i s V I D A L L A UT- S T Ä L L N I N G A R DÄR D E T Ä F L A T.
F R Å N A P O T E K E T K R O N A N S I M A L M Ö A N A L Y T I S K A L A B O R A - T O R I U M F Ö R E F I N N E S I N T Y G Ö F V E R k o n s e r v e r n a s hållbarhet, s m a k l i g h e t O C H full- s t ä n d i g a frihet från giftiga, s k a d l i g a O C H o n ö d i g a tillsatser.
D E S O M Ö N S K A K O N S E R V E R A F T I D I G A R E G R Ö N S A K E R, T.
E X.
SPARRIS, TORDE SNA- RAST M Ö J L I G T I N S Ä N D A S I N A BESTÄLLNINGAR.
P R I S K U R A N T S Ä N D E S GRATIS.
Fru ^ — Elna I F ^ J ^ P.
e h D r s A s o H n, C B I r u A n s M b o 9, | B E D I F N Ö G R E D.
E M R, I S K O S M T E S L Ä.
T T B A E D V Ä I N R G D E E P 4 Å.
A T T T I L L - • D L Y A N N R E I L M A I I A B B R I N G A S I N S E M E S T E R I FINT, A K T N I N G S - VÄRDT H E M, M E D G O D OCH VÄLLAGAD M A T, G O D A SÄNGAR, HÄRLIGT DRICKSVATTEN I N N E - H Å L L A N D E L I K A JÄRNBALT, S O M V I D M E D E V I B R U N N, FRISKA, S T Ä R K A N D E B A D, R O D D, FISKE, FÖR D E M Ö P P N A R F R Ö K E N C A L L M É N S I T T V A C K R A S O M M A R H E M, B E L Ä G E T V I D E N V I K A F H A F V E T I S T O C K H O L M S V A C K R A S K A R G Å R D, F R Å N 1 5 M A J TILL 1 O K T O B E R.
1 6 R U M I FÖRTJUSANDE TRÄDGÅRD ALLDELES I N V I D Å N G B Å T S B R Y G G A.
R I K S T.
S K Ä L V I K 11.
P O S T - A D R E S S S K Ä L V I K S B R Y G G A.
A N G B.
P R I N S G U J T A F.
P R I S P E R M Å N A D 100 K R.
E N S A M T, 9 0 K R.
D E L A D T R U M.
K O R T A R E T I D 5 K R.
O C H 1,50 P E R D A G.
B E S T Ä L L R U M I T I D.
V IN A P n A.
m D an en kan m e a s O t e L v I ä k l o m a r R et F t p Y r a e f M s d e E n s t R g i f v n d a m ä, e s a e s e l k g ild a t nta e t u i e r.
Vi r e k o m m e n d e r a s a r R u o y e al Rose, V j * iolet Jt te Fl &gt; eurie, t T hp d ' Or.jt y IH Väfkurser (6 — 11 VECKOR) P Å G Å UNDER SOMMAREN.
ELEVER MOTTAGAS NÄR S O M HELST.
PRO- S P E K T P Å B E G.
FR. D I R E K T Ö R E R I K H E L L S T R Ö M, STRÄNGNÄS.
Vlnolla Generalagenturt Skepparegatan 6, STOCKHOLM l Dj.
Ljungby Husmodersskola.
S O M M A R K U R S FÖR B I L D A D E U N G A FLICKOR M E D U N D E R V I S N I N G I HUSHÅLL, LINNESÖM OCH HANDARBETEN.
NATURSKÖNT BELÄGET.
A D R.
A.
BÆCKSTROM, L J U N G B Y (S M Å L A N D).
B E G.
PROSP.
M E D BIF.
PORTO.
T u r k i s k a badet, [M A L M T O R G S B A D E T ÄR Ö P P E T H V A R J E T O R S - DAG FÖR D A M E R.
YPPERSTA MEDEL FÖR B I B E H Å L L A N D E A F S M Ä R T F I G U R O C H FIN H Y.
B A D E T ÄR A N G E N Ä M A S T, O M M A N Ä R FLERA I S Ä L L S K A P.
P R I S K R.
1: 5 0.
I Utmärkta organ | = JU för annonsering äro följande I landsorten tidningars O r medi- cinska H. Ceder - BERGS SASOL-TVÅL == Lysekil: Lysekils-Posten.
(or toaletten.
i a Tidning.
ar världens förnämsta Hår- • Arvika: Arv k skön- Malmö: skånska Aftonb a l det.
medel och öfverträffas icke af • bets- något annatliknande preparat.
Borås: • Engelholm: Enge h l D m l s Tidning.
Norrköping: Gefie: Get e l - Posten.
Norrteije: Norrtelje Tidning.
AKTIEB.
SASOL, GÄFLE.
fde: Skaraborgs Läns Annonsb a l d. Halmstad: Ha a l ndsposten.
Sundsva s l - PostBn.
Helsingborg: He s l n i gborgs Dagb a l d Sundsvall:.
l n i gen.
Hernösand: Hemösands-Posten.
Söderhamn: He s Fondar 21,200,000 kranar.
j l - Sädertärnspostsn.
Hudiksvall: Hud k i sva s l posten.
Södertelje: Säderte e Happachs Diamant-Tvål, Jönköping: Små a l nds A e l handa.
Uppsala: Uppsa a l.
Västervik: V ä s t e r v k i s V e c k o b a l d.
Kalmar: Barometern.
t an a l nds A e l handa.
Deposition 1 i] 0!
Karlskrona: Kar s l krona-T d i n n i gen.
Västerås: Wes m Kapitalräkning / * |2 |o Karlstad: Nya Werm a l nds-T d i n n i gen.
Växiö: Sparkasseräkning 4 % Damer!
Vårda Eder had!
Landskrona: Landskrona-Posten.
Visby: Qrebro: Örebro Dagb a l d. Linköping: Östgöta Cor espondenten.
Örnsköl d svi k: ö r n s k ö d l sv k i s-Posten.
Idun utgifves denna vecka Lund: ÄR A F G J O R D T N U T I D E N S F Ö R N Ä M S T A OCH BARNTVÅL.
A N T I S E P T I S K!
M E D H Ä R L I G P A R F Y M Å 6 0 ÖRE O C H U T A N P A R F Y M A 5 0 ÖRE OFVERALLT, Ä F V E N Å A P O T E K E N P r i s p r fl.
2.50.
Erhålles hos alla l:sta klass Par- fymeri-, Drog- och Coiifyraffärer.
• Skö * D U BEGAGNAR VÄL Stockholmskontor:, H U S M O D E R N S BÄSTA V Ä N?
O M E J, SÅ FÖRSÖK D E N I D A G O C H Ö F V E R T Y G A D I G O M, A T T D E N GÖR T V Ä T T E N B L Ä N D A N D E H V I T O C H A R B E T E T TILL E T T N Ö J E.
K O M I H Å G, ATT D Å D U FÖREDRAGER V Å R S v e n s k a T V Ä T T V Å L FÖRE D E N ENGELSKA, D U DÄRIGENOM GAGNAR S v e r i g e O C H SKAFFAR A R B E T S F Ö R - TJÄNST ÅT S v e n s k a r.
G-ENOM ATT H V A R J E AFTON MASSERA H Ä N - D E R O C H A N S I K T E M E D Skin-Food E R H Å L - LER N I E N F R I S K O C H U N G D O M L I G H Y.
FINNES H O S SAMTLIGA PARFYM- OCH IROGAFFÄRER.
HAPPACHS A R A E N A L S G A T.
9. t SSdermalmstorg 8.
Filialer: J 3 2 1 Fondaf d e l n i n g.
Kassafack SÄPFABRIKS A.
- B.
Malmö &amp; Stockholm i A, B och - 356 - WILHELMSSONS BOKTR.
A.-B., C. STHLM, 1915.
