# ID: svediakorp-per2151
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Idun
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Idun', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1915
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,910
# sentences: 1,774
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-idun
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:R 11 (1470J A.
28:DE ÅRG.
VANLIGA UPPLAGAN.
HUFVUDREDAKTOR: SONDAGEN DEN 14 M A R S 1915.
ERNST HÖGMAN.
LOSNUMMERPRIS: 12 O R E.
RED.-SEKRETERARE: ELIN WAGNER.
Porträttet reproducerad!
efter en ej förut åfergifven fotografi.
_ Hoffotograf Ernest Florman.
- De omgifvande nejlikorna efter original från " La Fleurisfc-;
Victoriadagen 1915. denna första antydning: jag vänder mig till en om s i t t särväsen medveten varelse a f ilickakiig och knoppande kvinnlighet.
De kemiska formler, som passerat rosensnäc- kan, ha icke användts till förhärdelse mot en viss annan valfrändskap än den kemiska.
De latinska ablafiverna ha icke aftrubbat upp- faiiningsmöjligheterna af ett annat språk, som en gång nog skall hviskas i rosensnäc- kan, och som lyder andra lagar än gram- matikans.
Med ett ord, jag vänder mig till en modern ung dam, som rustar sig att se lifvet i hvifögat, men som icke inbillar sig, att hon kan nå upp till nästa plan genom att förneka den grund hon står på.
Äro vi så öfverens?
Ja, och så kom- mer den dag, då hon får kröna burret el- ler Margaretaflä- torna med hvita mössan.
Och då far hon en herr- mössa!!
Underliga brist på fantasi, på kvinnlig själfhäfdelse, på ko- ketteri.
Hvad me- nar min sköna med att sätta på sig en hufvudbonad, som misskläder henne s å kapitalt?
Från f o - fabjället till hjässan är kvinnan kvinna, och ändå märker hon infe, att hon frambesvärjer den gamla karrikatyren af byx- och glas- ögonormen genom sitt blinda och ta- fatta användande a f ett typiskt manligt delta skrifves icke tillnärmelsevis öfverblic- kas.
Men man har rätt på grund af de löften ED AN DEN 12 MARS 1914, VIC- som gifvits att hoppas att det kommer att toriadagen, gaf svenska kvin- bli synnerligen ståtligt.
nor ett tillfälle att hylla Sveriges Till revisorer för denna insamling äro ut- drottning, som de sågo stå " stark sedda generalmajor Oscar Silfverstolpe och och modig, klok och god " i sin direktör Claes Virgin.
midt.
Ett år har förgått, Victoriadagen är åter Gåfvorna komma att samlas på slottet i inne, och åter ha kvinnor öfver hela landet slu- Hvita hafvet fredagen den 12, och där ordnas tit sig tillsamman för att bringa drottningen vackert.
Något högtidligt öfverlämnande en hyllning, hon, som, enligt uppropets ord, " i sker icke, drottningen tar endast under da- dessa tider har att bära en tyngre orons och gens lopp sin originella namndagspresent i sorgens börda än de flesta ".
Det är karak- betraktande, denna gåfva under ett allvarsår täristiskt att hyllningsgåfvan i fjor bestod af till drottningen för fosterlandets skull, och till blommor men i år af strumpor, afsedda för fosterlandet för drottningen.
svenska arméns behof — så har uppfattnin- gen skiftat om an- gående hvad som är mest kärkommet för en drottning.
Initiativet till årets drottninghyllning har tagits af en grupp damer i Stockholm, hvilka under namn af 12:te mars-kommit- tén etablerat sig å Fredsgatan 3.
Vi ha fotograferat den fulltaliga kommittén i dess arbetscentral, hvarifrån uppma- ningar utgått till kvinnor i alla delar af landet att vara med om gåfvan till drottningen och dit sedan som svar strumpor i tusental strömma in.
Saken sattes i gång under senare hälften af j a - nuari, då fru Anna Linder, en af Röda korsets ifrigaste krafter, återkommit från Tyskland och sett hvad som där åstadkoms för ait förse hären med er- forderliga yllevaror.
Sedan idén spridts mogenhetstecken för sin egen räk- ning.
Nu har hon hunnit lika långf 12:TE MARSKOMMITTÉN SAMLAD VID ARBETET I SIN LOKAL.
STÅENDE FRÄN VÄNSTER TILL som endast " poj- höger: friherrinnan Sigrid Lowisin, fru Elsa Cederlund, fröken Magna Sunnerdahl, fru) ulia Svede- lius.
Sittande från vänster till höger: fru Wendela Rossander, fru Anna Linder, fru Louise Ouldberg, karna " förr i värl- statsrådinnan Agnes Hammarskjöld, fru Ketty Geijer, fru Alice Cervin, fru Elin Linder.
A. Blomberg den kunde komma, foto.
och till ett vårdtec- ken ikläder sig ung- mön ynglingens segerhufva.
Att verkligen genom cirkulär, blef fliten stor i hela landet appropiera den, att med bibehållande af dess öfver drottningens strumpor.
Man insåg vik- princip lämpa den efter sitt alldeles nya ten af att landets försvarare voro väl för- INNS NI DEN FÖRSTA P E R - ändamål faller henne uppenbarligen icke in.
sedda och man gladde sig samtidigt åt att sonifikationen af Kvinnans (med Den skärm, som den hufvudbloftande man- kunna bereda drottningen en glädje!
Stic- stort K i stället för litet q) " En nen behöfver för hälsningsändamål, men på korna ha rasslat både i salongerna och i ann så god som en man? "
Kvin- h e n n e s hufvud icke blott blir meningslös backstugorna, i ensamheten vid hvardags- nosakskvinnan, Det lärda Ne- utan äfven direkt kolliderar med den kvinn- rumslampan och på stora bjudningar.
Mån- utrum, Das Mannweib?
Hon Celler " det ") med liga koaffyrens kraf, den låter hon helt snällt ga människor ha gjort stora beställningar på kortklippt hår, karlaktiga kläder, om inte sitta kvar.
Ty om inte lagens och traditio- handstickade strumpor och därmed skaffat rent af onämnbara, glasögon, arg uppsyn och nens bokstaf uppfylles, så känner hon en arbetsförtjänst åt behöfvande.
Utom evig 39-årighet?
sig icke som student.
Och den lilla strumpor ha äfven stickats och skänkts hals- Den karrikatyren!
menar Ni.
Hvarför infe strama mössan förresten, som sitter så skydd, muddar, maggördlar och dylika plagg.
låta de döda hvila ifred?
Och förresten har vackert på en ung mans högburna hufvud, Men fattiga kvinnor ha inte endast ar- hon aldrig funnits, tillägger Ni, utan att när- på hennes blir den alltid mer eller mindre betat på beställning, de ha också skänkt mare förklara hur något som aldrig lefvat, orimlig.
Än hålls den i herrsforlek och sit- strumpor för egen räkning, glada att gåfvan kan ha afgåti med döden.
ter då som en liten kalott sväfvande öfver var så vald, att alla kunde få vara med, ock- N e v e r m i n d — jag tänker inte tala hufvudet.
Än fas den till i jätteformat och så de ringaste.
Äfven penningbidrag ha teck- hvarken väl eller illa om de döda.
Jag skulle faller halfvägs ned öfver öronen — alltid nats.
Hvarje gifvare antecknar sitt namn och bara så gärna vilja säga några ord — ett ord passar den lika illa, alltid verkar den lika dessa samlas i en konstnärligt utstyrd adress, till den vise är nog — om ock till de lef- l å n a d.
Bokstafven är uppfylld, men bok- ritad af fröken Bertha Svensson och med mo- vande.
Och jag skyndar mig försäkra, ait sfafven dödar.
Studenten är student och tiv af skära nejlikor, drottningens älsklings- när jag för min syn frambesvärjer de öron, studentskan är studentska.
Tänk om det va- blommor.
Det var ursprungligen redaktio- iill hvilka jag med dessa rader närmast vän- rit så att det varit kvinnorna, som från bör- nens afsikt att också ge en afbildning af der mig, så ser jag små rosiga snäckor till jan tagit studentexamen, och männen blott denna adress, men tidningens tidiga press- hälften dolda under ett sprudlande burrigt nyligen blifvit framsläppta på samma väg.
läggning lade hinder i vägen.
hår.
Och jag fullbordar bilden på eti sätti Då hade naturligtvis studentsk-mössan ock- Resultatet af all entusiastisk flit kan, när som på det lojalaste drar konsekvensen af En kvinnlig studentmössa.
Prenumerationspris: Vnnl.
Helt år Halft år KvarM Månad upplaaan: K r.
6.50 3 50 » 175 • 0.75 Praktupplaøan: Helt år Kr.
9 - Halft år 4.60 Kvartal &gt; 2.25 Månad • 0 90 i Iduns Byrå o. Expedition, M ä s t e r l ^ Ä a n 4 5 147.: Redaktionen: Riki 16 4«.
A l l m.
5 8 0 ?.
Expeditionen: Kl. Riki 9 — 6.
16 46.
A l i m.
6147 Kl. 10 — 4.
Annomfeontoret: Rikt 1646.
A Um.
6147.
Red.
Nordlins: Riki 86 6).
Alkn.
4 02 Kl. 1 1 - 1.
Kl. 9 — 6.
Verkat, direktoren kl. 11 — i.
Riks 88 59.
Alhn.
4304.
Annonspris: Pr millimeter enkel spalt: Utlindika annonser: efter text.
23 fire 30 öre å textlida.
» • / offirbBtaine I5r sink.
begärd plats.
30 öre efter text.
35 fire i textaida.
20 ° / o ffirh.
ffir ririk bagfrd plåta.
så från början anpassats för kvinnohufvudel.
Tänk om studenterna, för att visa sig " Lika goda ", lagt sig till med kvinnliga student- hufvudbonader.
Eller tänk bara om kvin- norna förresten skulle börja uppträda i plommonstop och andra likställighetsaitribut.
Nå, men hvad vill Ni att man skall göra?
Det ä r nu en gång så — —.
Men det bör icke, mina systrar, så vara.
Och det är så lätt afhjälpt, så.
Det behöfs inte mer än att en klass kvinnliga abiturienter nu i vår kom- mer öfverens om att l a n c e r a e n s j ä l f - s t ä n d i g s t u d e n t s k m ö s s a för att den lilla, men irriterande själfosäkerheten skall vara öfvervunnen.
Vi uppväcka en mössma- kare från oföretagsamhetens andliga död och experimentera oss till en för kvinnohufvudet anpassad modell.
För all del, ingen s e c e s - sionism!
Vi skola ha den vackra hvita sam- meten, som förut, det svarta Celler blåa) ban- det med den blågula kokarden.
Men vi skola inte ha någon skärm.
Och vi skola låta den hvita sammeten falla litet mjukare och vi- dare och lösare, så att gracerna få hvad dem tillhöra, vi skola med andra ord utveck- la mössan litet å la barrett.
Sätta Ni Er bara i sinnet, mina damer, att få något som klä- der Er, så lyckas Ni nog.
Men Ni skola al- drig lyckas få en herrmössa att kläda Er.
När studentskan gör anspråk på att kun- na söka ett stipendium, fast dess bestämmel- ser uteslutande tala om sökanden som " han ", lämpar hon med all rätt tiden efter sig själf.
När hon utan vidare anammar den manliga mössan utan att aptera den, uraktlåter hon med orätt att lämpa sig själf efter tiden.
I förra fallet reflekterar hon, men när det blir fråga om att Muhammed skall komma till berget, visar hon icke samma tillmötesgå- ende, som hon nyss fordrade af berget.
Vill hon nu tänka efter h v a d det är hon som mogenhetssymbol sätter på hufvudet och h v a r f ö r hon gör det, eller h u r hon måhända hellre b o r d e göra det, så ligger det nära till hands, att hon frågar sig, hur hennes studeniske-kamrater i andra länder ha det i samma stycke.
Det är nog inte mycket jämförelser att göra, som ha något för vårt syfte lärorikt.
Hela vårt sätt att se på och begagna stu- dentmössan gör ärendet till en själfständig inrikes angelägenhet.
Först och främst är mössan hos oss ett siudente x a m e n sbevis, icke som på andra ställen uteslutande ett universitetss t u d e r a n d etecken.
Och ut- om i Sverige är det egentligen blott bland de tyska kårstudenierna som studentmössan är på samma gång privilegium och hvardags- plagg.
Den närmaste jämförelsen blir alltså med de tyska studenterna.
Den tyske studenten får ingen mössa förr- än han blir inskrifven vid universitetet och då bl o t f om han samtidigt vinner inträde vid en " farbenfragende Burschenschaft ".
De " svar- fa " studenterna äro alla civila.
Nu ha de färgbärande — hvilket kan vara skäl i att påminna sig i dessa tider af mån- gahanda utläggningar om tysk bildning och kultur — en barbarisk tradition att upprätt- hålla som kallas för " mensur ", studentduell.
För att vara verkligt bildad i Tyskland måste man ju ännu vara tatuerad med åtskilliga grofva ärr härs och tvärs över ansiktet.
B e - höfver jag framhålla, att alla kvinnliga stu- denter i Tyskland äro " svarta ", alltså civila, och att det alltså inte finns någon kvinnlig studentmössa för dem?
Om kvinnliga studenter i Frankrike känner jag intet.
Vid de få tillfällen, då man ser stu- dentmössan (där, eller i franska Schweiz — jag har b l o t t sett den på manliga bärare) är det emellertid just en mjuk, " artistisk " bar- ret, af svart sammet, mössbandet i tricolorens färger, och af denna form-typ skulle man nog kunna ha ett uppslag att hämta för våra studentskors räkning.
I England-Amerika slutligen skrudar sig studenten och studentskan vid vissa högtid- liga tillfällen i en platt, svart, fyrkantig " cap ", med tofs, och sid, likaledes svart " gown ".
Mössa och mantel äro lika för båda könen.
Men här äro damerna i den lyckliga situa- tionen att " cap ' en ", af en fullkomligt neutral typ, är betydligt mera klädsam för dem än för de manliga kamraterna.
Nej, några utländska prejudikat ha vi knap- past att stödja oss på.
Det är en speciellt svensk fråga [eller skandinavisk, om man så vill), alldeles som vi ha vår studentsång för oss.
Och därför få nog våra studentskor lita på sig själfva, när de träffa sitt åtgöran- de.
Ty björnen är väl icke så hårdsöfd, att han icke vaknar af ett vädjande till godt om- döme och god smak, och han måtte väl inte vända sig på andra sidan och slumra till igen?
Iduns redaktör, som vet atf den sköna är det vackra värd och som så ofta gifvit fart åt nya uppslag, vill kanske hjälpa våra stu- dentskor på trafven genom ett stycke åskåd- ningsundervisning, som säger mer än många ord.
* Om han vill låta illustrera denna upp- sats med ett par bilder, den ena ' Sådan var min stil ", och den andra " Är icke detta sti- ligare?
", så tror jag atf både mössmakarna och studentskorna skulle bli honom fack- samma.
Lika tacksam som hans förbundne PETER NORDEN.
Ofre bilden: Den nuvarande studentmössan.
Undre bilderna: Förslag till studentskmössa.
* Tidningen har gärna velat gå artikelförfat- taren till mötes och bifogar därför ett par möss- skisser, som ingalunda få anses slutgiltiga, utan endast tillkommit i syfte att väcka intresse för r e - formen och möjligen framkalla en diskussion om den kvinnliga studentmössan, en diskussion, för hvilken Idun i så fall med nöje vill öppna sina spalter.
REDAKTIONEN.
EN 9 MARS VAR DET SÄKERT många facksamma tankar, som från skilda delar af vårt land gingo till det vackra Ekeliden i Djursholm, hvilket sedan Viktor Rydbergs död bebos af pastor Natanael Beskow och hans familj.
Pastor Beskow fyllde denna dag 50 år och han fick då mot-, taga de mest ovedersägliga bevis på hur af- hållen och uppskattad han är, ej blott af dem som äga förmånen att personligen få lyssna till hans religiösa förkunnelse, utan också af alla, som genom hans skrifter lärt känna densamma.
Några af hans vänner i Djurs- holm, Stockholm, Uppsala, Lund m. fl.
orter hade satt sig i spetsen för en insamling till förmån för den för ett par år sedan af B.e- skow grundade och af honom ledda sociala verksamheten " Birkagården " i Stockholms nordliga arbetarkvarter.
Sällan har väl en vädjan af detta slag mötts med så stor glädje och ifver, många, som hört talas om saken, ha själfmanf bedt att få lämna bidrag, bland, dem också en del män och kvinnor ur ar- betsklassen.
Genom " Birkagården " har Natanael B e - skow fått sin länge närda önskan att komma i kontakt med arbetarne uppfylld och jämte en kulturell och praktisk upplysningsverk- samhet bringa dem en dogmfri, till Jesu egen ursprungliga lära hänvisande kristendoms- förkunnelse.
I närmare 20 år har han varit predikant i Djursholm och där har han på sitt sällsynt innerliga och gripande sätt och med ett starkf socialt patos förkunnat kärlekens och broderskapets evangelium, betonande såväl nödvändigheten af som lyckan i ett lif för Gud i Jesu efterföljelse.
Särskildt för många, som icke kunna finna sig tillrätta med en strängt dogmatisk, för nutidsmänni- skan halft obegriplig kristendomsform, har Beskows vidhjärtade sant evangeliska, sär- skildt till viljelifvet vädjande predikan va- rit till stor hjälp.
Och en stor skara ung- dom har med sina frågor och fvifvel, sin hunger efter idealitet och sanning i tro och lif hos honom och i hans undervisning funnit hjälp och ledning.
Bland dessa unga har Beskow funnit entusiastiska medarbetare för verksamheten i " Birkagården ", hvars pro- gram är att " till gemensamt arbete och till ömsesidigt stöd sammansluta män och kvin- nor, hvilka vilja i sitt enskilda lif och i det \ KLIPPAN.
Iiiikemitkifvnf.
£ faEdrabal-och / upédrakferhof 2 ' belåien Natanael Beskow 50 år.
Flnawe och Tvåtf - och F ä r g e r!
A k f i e b o l a g G ö t e b o r g Modernaste ...... Finpappersbruk.
..... - 167 - Iduns Post-, Sftwif-, Koptm- Tfychpajßpew samt hawtong * textpapper tillverkas af Klippa *.
\
nutida samhället arbeta för förverkligandet af Jesu förkunnelse af rättfärdighet och bro- derskap.
Birkagården har trots sin blott något mer än två-åriga tillvaro redan utvecklat sig till ett riktigt litet ljuscentrum för den omgifvande trakten.
Dess l ä s r u m och b i b l i o t e k är öppet alla hvardagar 6,30 — 9 e. m. och begagnas i synnerhet af ungdom, dess " f a m i 1 j e a f i n a r " om lördagarna, då musik utföres och föredrag hållas, äro väl besökta, g o s s- och f 1 i c k-k l u b b a r n a h a en viktig uppgift, i det de samla de unga i ut- vecklingsåren till slöjd, gymnastik och andra nyttiga sysselsättningar, och i s t u d i e - c i r k l a r n a i svenska, engelska, tyska, historia m. m. deltaga många arbetare af båda könen.
Om söndagsmornama har man religiösa samlingsstunder för b a r n, om hvardagsförmiddagarna använ- des läsrummet af " B i r k a g å r d e n s k i n- d e r g a r t e n ", då ett 40-tal fyra- till sju- åringar från traktens fattiga hem upp- fostras i arbete och lek enligt den kända Fröbelska metoden.
Då och då samlas man i Birkagården till upplysnings- föredrag och diskussioner i aktuella sociala frågor, och den manliga och den kvinnliga söndagskretsen sammanträda turvis om söndagseftermiddagarna för studier i och samtal öfver religiösa ämnen.
P å flera sätt har man också praktiskt sökt vara till nytta för arbetarfamiljerna såsom genom anord- nande af kooperativa inköp af matvaror, an- skaffande af sömnadsarbete för arbetslösa kvinnor, sjukvårdskurs m. m.
I det några af medarbetarne bo i samma hus — Rörstrands- gatan 46 — där " Birkagården " hittills haft sina lokaler, och ägna hela sin fritid åt den- samma, har verksamheten fått en viss likhet med de engelska " settlementen ", hvilka lik- som " Birkagården " afse att till ömsesidigt gBgn sammanföra personer ur olika sam- hällslager.
Som motto för arbetet har pas- tor Beskow valt orden: " En är eder mästare, I ären alla bröder " och något af andan i dessa ord förnimmer man ovillkorligen vid besök i " Birkagården " och vid samtal med medarbetarne där.
En verksamhet, ledd i denna anda af en personlighet med Natanael Beskows ljusa, offervillige tro och längtan att få ge männi- skorna det som ger lifvet mening och värde, kan icke annat än bli till välsignelse.
G.
M - N.
Manuskript och bref af redakiionell natur torde alltid a d r e s s e r a s till R e d a k t tionen af Idun, ej till någon särskild medlem af densamma.
lavdE Nedanstående skildring utgör det sjätte por- trättet i den serie personkaraktäristiker, som ansluter sig till vår stora pristäfling " Iduns fria val ", angående hvar s bestämmelser vi hänvisa till täflingsprospektet i n:r 1.
6.
Kontorskvinnan.
p ET ÄR ETT SVALG MELLAN kvinnan som sitter på kontor och hon som har ett.
Den förra är det si och så med — det kan hända att hon sitter med 35 kr.
i månaden, men lika gärna att hon har 150, eller låt oss vara måttliga och säga 125.
Damen som har kontor är däremot, att döma af de illustra exempel vi möta i hufvudsta- den, något af det mest solida som finns.
Kontoret kan ligga vid Gustaf Adolfs torg, vid Karduansmakaregatan eller annorstädes, så mycket är säkert, att det aldrig är bara ett kontor på fickan — som mången herre ståtar med.
Men redan ofvanför 100 börjar kvinnan på kontor att verka innehafvarinna.
Blott hon far i en penna ser man för sig " Drottning Eli- sabeth, undertecknande Maria Stuarts döds- dom ", och öfver hennes åsyn ligger något af det ansvarstunga allvar, som präglar Julia Håkansson i privatlifvet.
Hon har varit med sedan bolaget bildades — endast stora b o - lag eller Staten har så gedigna damer i sin tjänst — eller åtminstone sedan dess upp- sving.
Vid senaste jubileet satt hon i siden bredvid en af direktörerna och fick en sväng- om med styrelsens ordförande.
Hennes bröstbild finnes intagen i Festskriften, jämte en kort biografi, förrådande vissa årtal, om hvilka man förut icke haft någon aning.
Mil- joner ha gått genom hennes händer utan att en femöring fastnat.
För sina felräknings- pengar umgås hon om somrarna med stora världen på dess rekreationsorter och kan om vintrarna för landsorfsniécer utpeka dess spetsar i Operans salong.
Hon betraktas af kontorets herrar såsom begåfvad med kraft att trolla, ty hon ensam har lyckats lägga af, så hon faktiskt blifvit tät.
Hon lärde i ung- domen konsten att få slantarna att räcka till och försmår inte som burgen de erfarenheter hon då vann.
Af naturen är hon stark, hen- nes regelbundna lif inger goda förhoppnin- gar om att kunna tänjas ut hur länge som hälsf.
Hon emotser med lugn den dag, då hon skall utfärda sitt sista kvitto åt en kund, ty det vankas pension.
Då blir det hon som kommer och räcker sitt kvitto öfver disken ...
Skillnaden mellan en kvinna som denna och en högre ämbetsman, den symboliseras af fjädern i hennes hatt — hon är s e 1 f- m a d e i eminent betydelse, hon har sin dug- lighet att tacka för hvad hon är.
Medan en ämbetsman rätt ofta åker upp genom sam- hällsvåningarna ungefär som när man far med hiss.
Det gäller bara trycka på riktiga knappen och inte röra vid gallergrinden ...
Men nedanför det plan, på hvilket denna kontorskvinna med anständigt existensmini- mum står, vimlar det af damer, om hvilka in- gen granskare i världen kan säga hvad de gå för.
Det röjer sig icke i deras min, som re- gelbundet växlar moisols, på så vis att den om morgonen präglas af kvällskulet vemod, om aftonen bär alla en morgonrodnads löf- ten.
Toaletten förråder icke, hur mycket öf- ver lönen den går till.
Och det offentliga lefvernet tillåter ej heller det några djupgå- ende gissningar.
Man ser nämligen dessa lif — liga och modeklädda själfförsörjerskor öf- verallt, där andra välbeställda damer hämta lifslust och intryck att tära på.
De sitta på parkett och nöja sig sannerligen inte med att bara gå på bio.
Och vid supén ta de ska- dan igen för sina diskreta besök på automa- ter och för pepparrotsköttet i pensionatet.
Emellertid ligger hemligheten kanske inte så mycket hos dem själfva som i det gästfria sällskap de valt.
Framför andra sätter denna skara af unga, vakna damer lif i hufvudstadens dramatiska, musikaliska och litterära företeelser.
Det är de som skapa inropningsrekorden vid For- sells afskedsföresfällningar och fru Jung- stedts gästspel.
Och Albert Ranft har dem att tacka för mer än en femtionde represen- tation.
En god del af Ernst Didrings pre- miär-succéser fillskrifvas icke utan antaglig grund klappifvern hos Stora kontorets femi- nina stab.
Och ve den romanförfattare, som saknar lust eller förmåga att skrifva så, att kontorsfröknarna lockas glömma att släcka sina lampor förr än de läst hans bok till slut.
Därför gillas Marika Stjernstedt, medan de aldrig hört talas om någon annan Bergman än Bo.
Härmed har jag ej velat säga, att kontors- kvinnan skulle vara mindre känslig än andra för charmen att inte ha köpt den bok man ögnar igenom.
Hon lånar eller får det hon vill läsa, liksom andra dödliga.
Hennes enorma inflytande på upplagornas storlek, alltså på den svenska litteraturen, beror på ett eroto-socialt faktum, som forskarna hit- tills ej nog beaktat: en herre kan inte nalkas en dam på kulturellare och samtidigt mer förrädiskt sätt än genom att låna henne en bok.
Det är vida säkrare än att skänka den åt henne, ty en lånad bok lämnas som b e - kant aldrig igen.
.
.
Ett band är knutet.
Fort- sättningen ger sig själf.
Det finns likväl en bok, som herrar böra vara lite försiktiga med att erbjuda en dam af denna sfräfsamma grupp.
Hon finner sig analyserad i N o r r t u l l s l i g a n med en öppen sakkunskap och en artistisk skärpa, som gör att hon måhända skulle uppfatta an- budet som en pik.
Man vinner inte gunst hos en midinette i Paris genom att visa henne hur hon ter sig under Steinlens mästerliga klo — man njuter teckningarna själf, när man må- ste försaka modellernas sällskap.
Och nu ha vi kommit fram till den afgö- rande punkten: hur, mine herrar, ställen I er till ett förslag om att sällskapa för lifvet med en kvinna af denna art?
Ni har kanske själf platsen för er lifsgär- ning förlagd till andra sidan af den pulpet där hon sitter.
Emellanåt måste ni ha fun- derat, åtminstone på en förlofning.
Tro mig nu: så börjar äktenskapet.
Det bör ju stif- tas i himlen och vägen för ett bud fram och åter därifrån och hit tar lite tid.
Äfven om amorinen i våra dar flyger fortare än förr, tack vare teknikens uppsving ...
Det finns sannerligen " äktenskapsskolor ", som ge vida svagare resultat än det ofta för- kättrade kontoret.
Exempelvis sysslolöshe- tens skola, den husliga öfverflödighetens skola, den tomma väntan på en lycklig slump.
Hur kan en man undgå att känna lite miss- Madrasser, Krollsplint 10: —.
Tagel 22: —.
Stick-Täcken, Cretonne 6: —, 8: —.
Satin 8: —, 10: —, 15: —.
Filtar, Jaquard från 5: — till 20: —.
Bruna 4: —, 5: —, 6: —.
Sängötverkasi 5: — 6: — 9: —.
:::: hudsjukdomar, såsom eczem, hudkräfta m. ra.
Teslabehandling vid sömnlöshet.
: 4 St. Nygat.
— ÖSTERLUND &amp; ANDERSONS A.-B., STOCKHOLM. — Hötoroet II ' .k,t.-„ .......
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
j.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- 168 - * ":
tro inför den unga dam, som tydligt röjer, att hennes lifshistorias enda lösning är äkten- skapet.
Man flyr den som jagar.
Kan det däremot tänkas ett mer sympatiskt sätt att dölja sitt förtegna mål än att åtaga sig ett nyttigt arbete?
För att sköta en kontors- plats fordras inte bara välskrifning — som alltid gör ett behagligt intryck — och de fyra räknesätten jämte ett språk, utan äfven punktlighet och gif akt, pliktsinne och disci- plin, en hel rad manliga konster, som klär det feminina och som det lönar sig att fortplanta.
Ju närmare jag tänker på saken, dess en- sammare och mer utanförstående känner jag mig, när jag kommer in med min tunna spar- banksbok i något palats kring Fredsgatan el- ler går för att rekommendera ett bref.
Hvad sker ej osynligt bakom de glittrande mäs- singsgallren, där så mycken dugande kvinn- lighet fyller sitt värf ...
Jag vet ingen annan råd än att jag som del- tagare i pristäflan ger min egen röst åt den själfförsörjande, såsom en hyllning åt hen- nes förmåga att sammansmälta nyttan med det nöjsamma.
MOGENS LANG.
Vid eft vägskäl.
ATT ALDRIG FÅ HA NÅGOT roligt, att från den ena midsom- marn till den andra mala på WIÅ handkvarn inom fyra väggar!
^ s ü utbröt den nittonåriga Brita Lo- renz, i det hon motvilligt sysslade med att ta på strumpor och skor en morgon därinne i systrarnas smala och mörka lilla sofrum.
Och att minnas ljusa tider, därute på Borglyckan, där naturen så här års stod som ett strålande bröllopsfölje under en himmel, som ljungade af blått ljus ...
Hon stirrade drömmande upp i det solkiga taket.
— Ja, Brita, som barn ha vi ändå haft det skönt, påminde Märta, den äldre systern.
Hon hade hunnit längre med sin toalett än Brita och var i färd med att släikamma sitt bruna hår.
Hon hade, som syskonen sade, " resignerat " och klädde sig på enklaste sätt.
Men Brita fullföljde sin egen tankegång: — O, att aldrig mer få erfara hur liksom " stora famnen " bedöfvande tryggt sluter sig omkring en, då man träder inom hemmets dörr; vi äro ju numera några skeppsbrutna på ett vrak.
— — S å du talar, Brita.
Liksom vi inte litet hvar har vårt hederliga arbete att lefva af.
— Ack visst, men hvad är stackars pappa annat än en snart öfverårig bokhållare, som när som helst kan skjutsas a f för en yngre kraft — till modern affärsteknik hör ungt folk.
— Alltid skall du se i svart, Brita.
Pappa med sin erfarenhet borde kunna bli kompan- jon med sin principal.
— Kompanjon — utan spår till kapital att sätta in i affären.
Du är genialisk, Märta.
— Nå, så kan bror Allan få det bättre en dag, det kan ljusna för honom.
— Med den.
ofullständiga utbildning han fått, kommer han aldrig högre än till tretu- sen.
Och med den lönen som högsta utsikt sätter man i vår tid inte bo.
Det är synd om Allan, för nog begriper man, att hos honom melankoliens rot sitter i hjärtat.
Och vår lilla Fred, apofeksslafven, vågar jag knappast tala om; honom är jag rädd för.
Den svunna universitetsdrömmen blir lik i lasten för ho- nom.
— Brita, tyst, du är den minst ungdom- liga unga flicka, jag någonsin sett, du hoppas ju inte på någonting — jag tror inte ens du för egen del har en enda illusion.
— Jo då.
Jag kan få åka på hundsvotten, när bjällrorna klinga till fest — för andra.
För sådana som vi gifs aldrig några fester, vi presidera inte, eleganta och lättjefulla, i en rik miljö.
— Man behöfver inga utvärtes fester, sade Märta stilla.
— S ä g inte det.
Det är inte sant.
Fes- terna äro äreportar, som markera vägskä- len, men för oss och våra gelikar står bara ett kors här och där som milstolpe på vä- gen.
— Sluta, Brita, skynda dig!
Du kommer för sent i dag.
Och t r o, kära barn, tro på " den lyckliga händelsen ", på Gud, på under ... — Den lyckliga tillfälligheten uppträder bara i novellerna, aldrig i verkligheten, det ges inga under.
— Jo, säger jag, det trägna arbetet gör un- der, det gör oss nöjda.
— De friska.
De klena pinar det lifvet ur.
— Skynda dig, Brita!
— Hafregröten får tas i snabbaste tempo, så hinner jag nog fram, svarade Brita, fäste broschen och gick ut i köket.
Märta var en nyans blekare än vanligt, då hon hack i häl följde systern ut på gatan.
Tamburen i den lilla storstadsvåningen var en bit smal korridor och matoset från köket tätnade därinne nästan till en dimma, trots alla Iuftningsförsök.
Herr Bengt Lorenz, som alltid hemkom från sitt arbete några minuter före de unga, tittade på middagen i köksdörren.
— Tora!
Det var något nytt i rösten, som inte und- gick fru Tora.
Hon skrufvade ned gasen under stekplåten, torkade a f händerna och gick in i den lilla sängkammaren.
Herr Lo- renz stod strax innanför dörren, han var hvit i ansiktet och händerna darrade märkbart.
Men någonting lyste längst in pupillerna.
— Bengt?
Det låg en värld af ångest i hustruns ton.
Med liksom en smula ovana rörelser lade före detta possessionaten armarna om sin skrämda maka, drog henne med sig till sof- fan och började hviska.
Ju längre han fort- satte, ju stadigare blef stämman och blek- heten gaf vika för en friskare kulör.
Men det var nu fru Tora, som darrade.
— Låt oss bara inte förråda något för barnen, sade hon, det vore så förfärligt s e - dan, ifall ... — Men det ä r säkert.
Jag har telegrafe- rat och bekräftelsen kan komma när som helst.
Fru Tora, insjunken, hoppressad af mö- dor, förde näsduken till ögonen, och mannen började sakta stryka den utarbetade hand, som låg stilla i hennes knä.
— Kotletterna!
ropade hon till och for ut.
Nu först drog herr Lorenz af öfverrocken.
Med ett stilla leende stod han framför rak- spegeln i hörnet, borstade det tunna håret om och om igen och hade ej en aning om att han höll på därmed.
Det låg någonting starkt reduceradt öfver f. d. godsägaren Lorenz ' hela person, allde- les som om den stora skogsbrand, som ru- inerat familjen, gått härjande äfven öfver hans yttre människa.
Att vid hans år vara underordnad, tiga och tåla vid alla tillfäl- len, knoga från morgon till kväll hos en af- färsman, som gjorde i landtmannaprodukter, det var som att ha blifvit dräng sedan man varit husbonde.
Men nu skulle man få se på annat ...
Det knäppte i tamburlåset ... barnen komma hem ... herr Lorenz sökte ta igen sitt hvardagsuttryck.
- 169 - Men i köket hade fru Tora slagit upp den smala skafferidörren och låtit blicken mön- stra hyllorna.
Fanns där ingenting hon kunde ta fram extra på en dag som denna — så här års är den gamla potatisen bra dålig En burk konserver!
Hon körde ner ärtbuT- ken i kokande vatten och lade upp syltlök till kalfkotletterna.
Just som de äldsta barnen hemkommit — Fred åt senare hvarannan dag — bar hon in anrättningarna.
Man hälsade hvarandra utan ord.
Hvad var att s ä g a?
Den ena dagen var sin föregångare så lik som en grön ärta den andra.
Mammas ansikte blossade som vanligt af middagsstöket.
Allan hade lik- som skaffat sig privilegium på att få tiga Man var van vid hans stumma sätt.
Han skötte sitt arbete som assistent vid en byrå, betalade på dagen sin fastställda inackor- deringssumma till modern och lät hvar och en sköta sig själf utan att blanda sig i nå- gons angelägenheter.
Märta och Brita sågo i dag ansträngda ut båda två.
Men mot van- ligheien föreföll pappa inte alls trött.
Han orerade lifligt om politik och affärsläge, och sonen tänkte: han pratar för att dölja något.
S å känsliga voro de unga, att de alla förnummo liksom något nytt i atmosfären.
— Har mamma haft något bref i dag, un- drade Brita, eller har någon kommit på besök?
— Visst infe, ingen alls, kära barn.
Efter middagen lagade Brita faderns hand- skar, herrarne låtsade läsa tidningar och modern försvann som vanligt i köket, hvar- ifrån kaffedoften började tränga in.
— Något hinner jag väl hjälpa mamma, sade Märta och tog itu med diskning på sitt snabba, bestämda sätt.
Fru Tora torkade kärlen en stund.
S å bad hon dottern gå och hvila sig litet.
— Hur ömt hon säger det.
Stackars mamma, tänkte Märta.
Klockan jagade de fyra ur hemmet just som Fred kom.
Modern strök honom öfver håret.
— Uthungrad, gossen min?]
Fred åt och blickade mörkt framför sig.
Han ville veta, om mamma kunde låna ho- nom några kronor nästa söndag, han var då bjuden ut på landet af en kamrat.
Han be- höfde litet ren luff.
Men hans pengar voro slut.
Han hade ekiperat sig litet för våren, som mamma ju visste.
Det gick en sky öfver moderns drag.
Hon skulle försöka ... — Uffordringspausen är förlupen, adjö, mamma.
Fred reste sig från bordet för att strax gå till arbetet på nytt, vägen tog näs- tan en halftimma.
Modern fick tårar i ögonen.
Nu måste hon emellertid luffa och sluta af arbetet i köket.
Sedan nästan föll hon ned på den urblekta sängkammarchäslongen.
Hon slöt ögonen, men tankarna hvirflade som kvarn- vingar.
Skulle hon få s e Bengt räta upp sig — skulle Allans stumma kärlek få röst — kunde Märta få bli en smula ung på nytt — skulle arbetsoket kunna lyftas af den klena Brita och Fred kanske få slå in på en själf- vald b a n a.
.
.
Sist kom hon att tänka på sig själf.
Inga drömmar längre!
Hon samlade sin smula kraft för att hålla fast vid den kända verkligheten.
Men hvilken häxdans!
Nu är hon redan inne i fantasier ... Om hon bara finge somna sin kvart som vanligt, skulle hon bli lugnare och ta itu med tvätt- kläderna.
Men hon somnade inte.
Hjärnan arbetade intensivt.
Hon såg tillbaka på sitt lif som gift.
Och plötsligt förstod horn ati trots sin oförtrutna omtanke och sin ömhet, hade hon
icke varit för hem och familj den glädje- källa, en hustru och mor borde vara för man och barn.
Och hon visste nu så lydligt som om hon läst det i stenstil på sin egen graf- vård, att hon var en af de många, som icke orkat med lifvet.
Hon var fysiskt för svag för det.
Barnens tillkomst hade tagit ungdomsstyr- kan, och när längre fram ändrade förhållan- den, små villkor, lade sina blyhänder på re- dan smalnade axlar, så blef bördan för tung för hvar dag och ej blott för tung en gång då och då som förut.
Hon hade inte orkat vara glad på många år.
Det gjorde henne ondt att familjen skulle tro på " tungt lynne " hos henne.
Själf visste hon bättre.
I stilla stun- der gjorde själen ännu någon gång sin pil- grimsfärd till den heliga graf, där hennes ursprungliga, sprittande, lidelsefullt skön- hetstörstande jag sof den eviga sömnen.
En frisk förnimmelse af att de hade det godt, de kära omkring henne, riktigt ljufligt godt, det vore styrka och hvila på en gång — var det möjligt ait hon skulle få upplefva något s å - dant?
Hon som upphört att vänta någon s. k. lycka, hon, som blott kunde räkna med realiteter: så och så mycken arbetsför- tjänst, så och så pass sinneslugn.
Ty i tillgången var det som möjligheterna bodde.
Det var så, dei blef inte annorlunda, om hon ock led af sin skönhetsträngtans torftiga synvidd.
Herr Lorenz, som gått och fråssat i kom- panjonbetydenhet ända sedan han från den vän, som i sista minut besörji ett lottköp, er- hållit telegrammet " Du har vunnit.
Gratu- lerar ", fick en allvarsam chock då aftontid- ningarna lät honom veta, att det icke var huf- vudvinsten, som utfallit på hans nummer.
Han hade vunnit femtontusen kronor.
— Farväl, Fata morgana, stönade Lorenz.
Med femton tusen kommer man inte långt.
Sedan den första besvikenhetens kvafva hetluft fördunstat började Lorenz dock sträcka på sig i medvetandet af att han i alla fall icke längre stod på bar backe.
Med en glimt af förvåning i ögonen hörde i principalen på diverse hans förslag och in- vändningar och uppskattade ändtligen hans vigör.
Fram på aftonen fick fru Tora faga emot blommor, primörer, för årstiden, delikates- ser, det ena efter det andra.
Hon förstod meningen.
Ett - festbord skulle lysa emot de hemkommande.
Mannen kom först.
— Vi är bara femtontusen rikare.
Han log resigneradt.
— " Bara ".
Fru Tora utförde tyst en hymn.
S å kommo flickorna.
— Här är fest!
Brita skalf af häpnad.
Skall Allan förlofvas?
— Nej.
Mamma och Brita skall bort och bada i sommar, därför är här fest, svarade fadern skälmaktigt.
Men Brita öfverrumplades nu fullständigt af sina nitton år.
Som en roffågel, som s ö - ker ge sig i väg med ett för tungt byte, bör- jade hon flaxa omkring bordet med den mot- siräfviga pappan i famnen.
Fru Tora och Märta sjönko ned på hvar sin stol i skrattparoxysmer.
Då sönerna trädde in, öfverströmmades de med ens af den brusande glädjevågen, och äfven de tappade bort sina hvardagsfysio- nomier.
— Det har skett ett under, ett under!
ro- pade Brita utom sig.
— Men sådana inträffar ju " aldrig i verk- ligheten ", påminde Märta leende.
GERTRUD RUNCRANTZ.
1 lÄFVEismmmm Egna bekymmer — och andras.
ED KLAPPANDE HJÄRTA GICK han uppför de gamla af åra- tals nötning urhålkade trapp- stegen och knackade tveksamt på en liten dörr, där man kunde läsa: — Middags-Tidningens Redaktion.
Då han inget svar fick, öppnade han dörren själf och kom in i en halfskum kor- ridor med ett litet bakgårdsfönsfer längst fram.
Vid fönstret stod ett rangligt skrif- bord samt två stolar.
Tydligen ett slags vänthörn för besökande.
Medan han stod och undrade om han vågade gå vidare, kom en yngling, ett par år yngre än han själf, med rätt uppstruket hår och ögon, som tydde på nattvak, utur Och ljuset har brunnit ner.
DET ÄR VARMT l I STUGAN OCH stilla ...
Det knäpper i vinklar och v r å r.
.
.
Ljuslågan svider i ögat som ett saltkorn i eii öppet sår.
Det tisslar och far i vråarna och smyger på lätta tår.
Jag sitter kvällstrött och stirrar in i lågan trols allt, snärjd i hviia drömmar om vinter och is och kalli.
Det knakar i stugans virke, när stormen sliter och drar; jag drömmer om vinlermånsken och om mor och om far — — Det blänker i kristallens facetter, när en vindil ljuslågan når; det surrar, rosslar och rycker strax innan golfklockan slån Det är vintermånsken och bjällrorna ringa korl och klarl.
Vi fara till fesl i en släda och äro framme snarl: herrgårdsallén och flyglarna och byggnadens portar af t r ä.
.
.
Jag fryser om kinder och näsa, där jag sitter i min moders knä.
Det flammar en eld i salen, i kronorna brinna ljus.
Plafondens genier spela och jag hör deras vingars sus.
Elf barn, fick jag sitta ensam och bortglömd och fröri och stum och slirra mig sjuk på en låga i en krona i ett dystert rum!
Del knakar i väggarnas fogar, det blåser en våldsam vind.
Jag stirrar ännu på lågan och lular mot handen min kind.
I spiseln ha glöden falnat, och ljuset har brunnit ner.
Jag sluter till mina ögon, men drömmer ingenting mer.
SAM PHILIP.
- 170 - ett litet krypin, belamrad!
med telefoner, pap- per och uppslagsböcker.
— Om det gick an att få tala med re- daktörn?
— Inte nu.
S ä g e r till när det blir ledigt.
Får be om namnet.
— Kandidat Werner.
Och ynglingen slukades upp i korridorens mörker, lämnande kandidat Werner åt sina egna, allt annat än muntra tankar.
Med en förströdd blick såg han ut öfver den mörka bakgårdens lårar, smuts och bråte.
Den verkade på honom lika fysiskt pinsamt som ett varigt, illa skött sår.
Var del möjligt att människor kunde Iefva där?
Ännu hade han tydligen inte pröfvat på all lifvets bitterhet, så som han inbillade sig när han inte såg sig någon utväg att fort- sätta studierna.
Hur de än knogade och försakade, modern och han, så var det ingen tanke på att få det att gå i lås — nu sedan de inte längre hade den där lilla räntan att bygga på.
Ty i dessa svåra och ovissa tider ansåg sig bolaget icke kunna dela ut någonting.
S å nu gällde def att han kunde få ar- bete för den här lilla universifefsstadshd- ningen och om hans uppsats blefve god- tagen.
Och åter började hjärtat hamra och halspulsarna att bulla, så att det kändes som om han hölle på att kväfvas.
Han rycktes upp ur sina tankar af att farstudörren sakta öppnades och att en syn- nerligen torftigt klädd ung kvinna kom in.
Hon såg skyggt på honom och undrade om redaktören träffades.
— Han är visst upptagen nu, men det går väl an att sitta ned och vänta, menade Wer- ner och visade på den lediga stolen.
Jag väntar också.
Kvinnan tackade och mekaniskt — af gammal vana — torkade hon af stolen in- nan hon satte sig på yttersta hörnet.
Fär- dig att flyga upp och springa sin väg vid minsta fara.
Färgen kom och gick, hennes mörkskug- gade ögon lyste och man kunde se, hur bröstet häfde sig under den slitna kappan.
Kandidat Werner kände sig plötsligt lugn och frygg, då han såg hennes oro, och fick henne med några vänliga ord att tala om hvad som tyngde henne.
Den vanliga historien.
En präktig och god man, men nu sedan några månader sjuk och utan arbete, två småttingar och själf hade hon haft anställning som fältsömmer- ska, men af den tunga sömnaden och dålig föda fick hon magsår, så hon kunde inte fortsätta.
Och nu fanns intet, absolut intet längre i hemmet, som de kunde pantsätta hos " farbror ".
— Fortsätter det lite till, så förstår herrn att fattigvården måste ta hand om oss och då — en fårlös snyftning bröt fram — Men nu tänkte vi att Middags-Tidningen, som så många gånger visat sig vara.
de fattigas vän, kanske — — — Nu kan herrn få stiga in, sade yng- lingen och steg fram ur dunklet, redaktörn väntar.
När kandidat Werner en stund senare kom tillbaks, låg det någonting af ljus och hopp i botten på hans blick.
Och då han gick förbi den unga kvinnan, smög han en femma i hennes hand och försvannn ner för trap- pan, innan hon hann s ä g a någonting.
Ytterligt generad hade han i alla fall känt sig, då han bedt att få sitt lilla hono- rar — tio kronor — växladt.
HEDVIG SVEDENBORG.
1.
Två soldater, som göra morgontoalett i snö 2.
En sångförening af ryska fångar, som un- der en fristund sjunger hemlandssånger.
3.
Tysk " Jugend " - stil i ett franskt slott, hvarest tyska officerare inkvarterat sig.
4.
Sultan Achmeds praktfulla moské i Konstantinopel jämte den därintill belägna Kejsar Wilhelms- brunnen.
5.
Turkiska kanonbåtar i " Gyllene hornet ".
Konstantinopel.
6.
Peterstrasse i Leipzig, hufvudsätet för den stora ryktbara affärsmarknaden, hvilken går under namn af Leipziger-mässan och som afhållits äfven i år, irots kriget.
7.
En soldat, hvilken i skytte - grafven råkat ut för ohyra och efter att ha fått allt sitt hår afklippt, behandlas med in- sektspulver.
8.
Basargafan i Konstantinopel.
1.
Leipziger Presse Büro foto.
2.
A. Grohs foto.
3.
Photo Bericht, Hoffmann, München.
4 - 6.
A. Grohs foto.
7.
Phototek, foto.
8.
A. Grohs foto.
- 1 / 1 -
CtWD5T0RHSKUR5€t1 !JYORRKÖFirtG IDUN MEDDELADE I ETT föregående nummer ett antal bilder från den då pågående landstormskursen i Norrköping.
Densamma är nu afslutad, hvilket ger oss anledning att ännu en gång i bild belysa den- na som ett bidrag till landets värn upprättade befälskurs, hvilken före afslutningen in- spekterades af den nye chefen för andra arméfördelningen, generalmajor Hasselrot.
Ett par kortfattade detaljbeskrifningar till bilderna torde ej vara ur vä- gen.
Sedan arméfördelnings- chefen å volontärskolans k a - serngård mottagit samtliga här förlagda skolor samt deltagare i landstormsbefälskursen, vid- tog under generalens öfverin- seende en del taktiska öfningar i terrängen.
Efter öfningarne vidtog det teoretiska förhöret på Gustaf- Adolfsskolan i närvaro af g e - neralen, och förtjänar ett litet intermezzo därifrån att anteck- nas.
Generalen blef nämligen uppmärksamgjord på en af del- tagarna i landstormsbefälskur- sen, G. Sundberg, hvilken käm- pat på engelsmännens sida i boerkriget och likaledes tjänst- gjort i franska främlingslegio- nen samt därvid deltagit i trenne fälttåg.
Under denna sin krigargärning under främmande fanor har herr Sundberg städse utmärkt sig för visadt hjältemod och bl.
a. förvärfvat det engel- ska Victoriakorset.
Generalen underhön sig en god stund hjärtligt med den vidtbereste landstormsmannen, hvilken han hoppades nu skola ägna sina krafter åt gamla Sveriges för- svar.
I.
Officerare vid inspektionen: 1.
Löjtnant Rudberg.
2.
Löjtn.
Vrang.
3.
Major Edlund.
4.
Löjtnant W e - man.
5.
Major Tarras-Wahlberg.
6.
General Hasselrot.
7.
Ofversle- löjtnant Lokrantz.
8.
Ofverste Blomstedt.
9.
Landstormsområdes » befälhafvaren, godsägare Flach.
10 — 15.
Löjtnanterna Kellgren, Fal- kenberg, Buss ' er, Segersten, Berg- holtz, Noreliw,.
II.
Byn tages med storm under kapten de Geers be- fäl.
III.
Major Edlund håller-kri- tik i skogen öfver landsformsbe- fälet inför generalen.
(1.
General- major Hasselrot.
2.
Major Edlund).
IV.
Landstormsmannen, boerkriga- ren G. Sundberg.
V. Kursens land- stormsmän med officerare framför Gustaf-Adolfsskolan före afslut- ningen.
1.
Kapten de Geer.
2 — 4.
Löjtnanterna Wem, Vrang o Kull- gren.
— Bror Anderson, Söderkö- ping, foto.
De UliD6RGÖRAt1D€ Vage Sjögrens llönfgenin- sfifuf.
ünfrycfc från eff BesöR i dofifor VETENSKAPENS världskrig mol sjuk- domarna vet af in- gen vapenhvila, intet fredsslut.
Den som gifvit sig in i den le- ken, kan aldrig nöja sig med de vapen, som hans företrädare lämnat honom i arf, han måste ständigt arbeta på att finna nya, alltmera sinnrika, allt mera sjukdoms- försförande.
Han vet att framför honom lig- ga stora outforskade möjligheter, dem han ännu blott anar, och där det gäller att pröfva I sig fram, han vet också, att det k a n hända, att han under sitt arbete möter öfverrasknin- gar, dem han inte ens drömt om, gåfvor till människorna, som genom tiderna, väntat på honom, den rätte, för att bli funna och tagna i bruk.
Röntgenstrålarna voro en sådan gåfva.
Att strålarna ägde en stor betydelse i striden mot sjukdomarna stod genast klart för de- ras upptäckare, men h u r stor och genom- gripande denna betydelse var, det kunde blott anas.
Fastän Röntgenologerna nu efter 20 års arbete hunnit ofantligt mycket längre, så anse de sig ännu blott stå på tröskeln till den nya värld af möjligheter, som professor Röntgens upptäckt visar hän mot.
Skandinaviens äldsta Rönfgenolog är dok- tor Tage Sjögren i Sfockholm, som ända s e - dan 1898 egnat sig åt denna gren inom lä- karvetenskapen.
Hans Röntgeninstitut, Sfure- gatan 8, har nyligen genomgått en omdaning, som det under årens lopp ofta fått göra för att följa med de tekniska framstegen inom facket, och står nu fullt rusladt med de nyaste och moderna- sfe apparaterna, häm- tade från Tyskland, Rönfgenologiens vag- ga och föregångsland.
Vi meddela med an- ledning däraf några bilder af institutet och dess ledare, vissa om, att en inblick i den värld, där den stora striden mot sjukdo- men och plågan står, alltid är af intresse för - sjuka och friska till- lika.
STRÅlARttA främmande ämnen i kroppen konstateras, samt vidare afdelnin- gen för sjukdomsbe- handling genom b e - strålning.
Röntgenfotografe- ring är ett hjälpmedel, som numera ständigt användes för att stäl- la olika sjukdomars diagnos och som blif- vit oumbärligt.
Doktor Sjögren, som under någon tid i hös- tas efter krigets ut- brott studerat Rönt- gendiagnosens an- tändning på de sårade i Tyskland, berättar, att detta lands Röntgenologer ställt sig i fosterlandets tjänst med en sådan offervilja, att h v a r j e sårad soldat kunnat bli Rönt- genfotograferad, som behöft det.
Sedan sin hemkomst har doktor Sjögren, full af beundran öfver denna prestation af hans tyska kolleger, verkat för att vi i S v e - rige vid eventuellt krig skola vara beredda att använda Röntgenfotografering vid b e - handling af sårade.
Institutet är liksom Rönfgenologien upp- delad!
i två hälfter, afdelningen för Rönt- genfotografering, där lungornas, hjärtats, magens sjukliga för- ändringar få sin diag- nos, benbrott och Röntgenstrålarnas läkekraft användes till en början endast på hudsjukdomar, excem, lupus, skäggsvamp, hårsvamp.
P å detta om- råde äro resultaten vetenskapligt och prak- tiskt fastslagna, och sedan man lärt sig att mäta ut den rätta dosen af bestrålning vid behandlingen, kan nu patienten med full trygghet utan risk för smärta och i hopp om snar bot placera sig under Röntgenlampan.
Strålarna ha den underbara egenskap, som man skulle önska alla statsmän och peda- goger: att skona de friska cellerna och för- störa de angripna.
Men Röntgenologer- na nöja sig inte med ytbehandling.
De b e - handla nu äfven sjuk- domar på djupet och tränga bokstafligen allt djupare in i sjuk- domshärdarna.
För att icke huden skall skadas genom den slarka bestrålningen, sältas aluminiumplat- tor emellan ljuset och den utsatta kroppsde- len, dessa plattor fån- ga de för huden skad- liga strålarna och släppa igenom dem, som påverka de pato- logiska förändringar- na.
Sålunda behandlar man numera med go- da resultat körtelsvull- nader, tumörer, B a s e - dovska sjukan, under- lifslidanden m. m. Röntgenologen kan Ofre och undre bilderna åfergifva stora salen för diagnos och behandling i dr Tage Sjögrens Röntgeninstitut.
— A. Blomberg foto.
DR TAGE SJÖGREM
ven samarbeta med kirurgen på så sätt, att efter en operation, som aflägsnat sjukdoms- härden t. ex. vid bröstkräfta, patienten underkastas en postoperativ behandling med Röntgenstrålar för att de mikroskopiska c e l - ler må dödas, som kunna finnas kvar och lätt åstadkomma ett nytt uppträdande af sjukdomen.
Denna preventiva behandling framlades af doktor Sjögren för tio år sedan inför en Röntgenkongress och ansågs då teo- retiskt riktig, men apparaterna hade då icke nått den fullkomning, att teorien kunde få praktisk betydelse, hvilket numera är fallet.
S å som vetenskapsmän och teknici nu ar- beta hand i hand på att fullkomna Röntgen- apparaterna och utvidga deras användnings- möjligheter, tyckes detta vapenslag inom den stora armé, som för kriget mot lidandet, ha en stor framtid för sig.
Ifrigt experimenteras det nu med Röntgenbehandling äfven å andra härjande sjukdomar, än de här nämnda.
Man kan hoppas att en morgon, då mänskligheten vaknar, hon skall öfverraskas med det bud- skapet att ännu en af hennes fiender är bragt på knä under läkarvetenskapens strålande klinga.
• E. W. " Ack, vi frysa, mor! "
ONSULINNAN GAHM SKICKADE jungfrun ut i kökef med fyra kro- nor såsom lön för tvätthjälp till fru Qvist, som väntade därute.
" Egentligen vore tre och femti nog ", sade konsulinnan till sin släkting fröken Erdman, som tittat upp på eftermiddagen och njöt af tant Gahms goda kaffe, " ty ett par tre timmar återstår allt af arbetsdagen.
Men när de äro färdiga vill de gå, och full betalning räkna de på, det vet man — nå ja, de behöfva förstås hvad inkomster de kunna skaffa sig i de här tiderna, det är infe värdt förarga sig. "
Ingrid Erdmans friska unga ansikte blef allvar- ligt: " Säkert, tant Edla, " intygade hon, " i dessa tider är inte godt att få slantarna att räcka till.
Frysa och svälta få många små, hur än deras mammor knoga! "
" Åh, rent af svälta eller stelna af köld behöf- ver då ingen familj, där föräldrarna eller åtmin- stone en af dem är arbetsför, Ingrid lilla ", invände konsulinnan, " här finns dessutom numera så många institutioner och hjälpkällor för dem att vända sig till, om de äro hederligt folk, att någon riktigt skriande nöd knappt borde förefinnas bland män- niskor, som verkligen vilja sköta sig. "
" Def är sant, här finns institutioner — men de ha inte lätt att räcka till för alla, i synnerhet, då kölden kommer och ökar ut dyrtiden.
] ag afskyr köld! "
" Kära barn, det är ovanligt af en ungdom, på min tid funno vi intet härligare än en grann vinter- dag med åtminstone tio grader. "
" Vore jag rik, skulle jag donera en särskildt stor summa för användning i kyliga perioder ", fullföljde Ingrid energiskt, " så fort temperaturen sjönk till, låt oss säga, åtta grader kallt, skulle räntorna ut- delas till bränsle åt behöfvande — ' Ingrid Erd- mans åftagradersfond ' kunde den få kallas. "
Konsulinnan skrattade, men kände sig benägen för annat samtalsämne.
Ingrid deltog i Kvinnor- nas uppbåd, och tant Gahm hade mer än en gång fått känning af hennes energi, då det gällt anskaf- fande af medel än till ett, än till annat; i dag tyck- tes hennes besök i alla fall blott gälla en vanlig vänskapsbetygelse, konsulinnan hade med lättnad konstaterat det — intet skäl fanns då att leda tan- karna vidare in på sociala spörsmål.
" Har du råkat kusinerna nyss? "
frågade hon därför helt å propos.
" lo då, jag såg hela skaran i söndags.
P å tal om skara, tant Edla, hur många barn har den här fru Qvist? "
" Fem, tror jag — jo, def är riktigt, fem har hon ", konsulinnan var samvetsgrann i sina upplysningar, men ej tilltalad af Ingrids envisa fasthållande vid ämnet Qvist.
Höll hon på en stund till, skulle man se atf en förfrågan, " om inte lilla kära tant Edla ville låta henne gå dit med lite extra ", döke upp — och hur pass svårt det föll sig att neka Ingrid Erd- man något, visste konsulinnan gunås af erfarenhet.
Men i dag ville hon inte, ville absolut inte, kunde ej — hvar och en fick sannerligen se till att ej ut- blotta sig själf och de sina för andras skull i dessa tider!
" Fem ", nickade Ingrid, " och hvar bor hon? "
" Låt mig se, Vegagatan 8 var def.
Men snälla Ingrid, du har ju inte sagt ett ord om mammas in- fluensa, är den alldeles bra nu?
Får hon gå hit snart? "
" Tack, lilla tant, ännu måste hon allt hålla sig inne i värmen, åtminstone så länge den här köl- den varar.
Men det går an, man har något att hålla varmt åt henne med, min lilla mor! "
Konsul- innan pustade invärtes och kände verklig lindring åt tillägget: " Nej fack, inte mer kaffe för mig, tant Edla, nu måste jag i alla fall aflägsna mig, har pratat alldeles för länge.
Adjö, kära lilla tant, tack för en treflig kaffestund och hälsa Anni! "
Uf genom tamburdörren försvann hon med sin käcka hållning, och konsulinnan stängde själf ef- ter henne; hon höll mycket af Ingrid Erdman, men som sagt, ibland kunde ej förnekas, det blef en smula vanskligt med detta sociala intresse jämt och ständigt — " samhället " kunde nu inte göra allt heller, här var minsann, som hon förut påpe- kat, så mycket ordnadf mot nöd och brist, någon gång kunde man hoppas, det vore nog — konsu- linnan drog sin hvita schal tätare omkring sig, ruskade ett slag på kaminen och gick in i sitt hvardagsrum, där hyacintdoften ljuflig slog emot henne.
Ingrid Erdman skyndade med snabba steg fram genom gatorna.
" Märkligt, hur den där fru Qvist med sina fem barn kunde sätta min fantasi i rörelse, " tänkte hon, " jag vet någon, som skulle skratta åt mig, om han såge mig rusa fram så här, men jag fror infe, detta är att skratta åt — det är intuition och s å - dant förstå de flesta män ingenting af.
Fem barn — jag tycker mig se dem sitta hop- krupna i kölden som små fågelungar.
Hur sjunga kråketöserna: " Ack, vi frysa, mor, värre än du tror — flyg med oss till ön, där sunnanvinden bor. "
Men här är ju Vegagatan 8 — tänk, om jag far alldeles miste, om de inte frysa alls, då gör jag en slät figur, och då får jag trösta mig med, att ingen vet om det! "
Jo, fru Qvist var hemma, hon öppnade själf, stirrade på den unga damen i pälsmössan och lät henne stiga in; en hastig blick öfvertygade Ingrid Erdman om snygghet och torftighet i rörande för- ening, på soffan vid fönstret sutto — hon höll på att brista i skratt — fyra små flickor och en pojke uppradade tätt intill hvarandra, aldrig hade hon trott, att inbillning och verklighet skulle så öfver- ensstämma!
Med ens var hon fri från all förlä- genhet, det kändes riktigt atf ha kommit.
Som inledning sporde hon, om fru Qvist var mycket upptagen eller skulle kunna lämna tvätt- hjälp i en ny familj?
Fru Qvist hörde sig för om tiden, letade i sin almanacka, konstaterade, att det för närmaste tid var omöjligt, " men längre fram så — fröken förstår, en far smulorna från hvilket håll en kan få dom! "
Nu var Ingrid kommen fram till sitt ämne.
" Här är inte lätt att reda sig nu, " anmärkte hon, " ma- ten är så dyr och bränslet sen, när def då slår till och blir kallt som nu, är väl fara att de små få frysa? "
" Frysa? "
fru Qvist såg lite förvånad ut, " visst fryser de, hur skulle det kunna vara annlessare?
Fröken ska veta, förtjänsten räcker näff till mat och kol, när det är som allra bäst och en behöfver elda så lite som möjligt — när en som nu skulle behöfva brassa på så mycket som möjligt i stället, - 174 - hur kan en få det att räcka till för sådant?
Det är ju en lefvandes omöjlighet! "
" Har fru Qvist inget understöd? "
") o för all del, och det går som en dans till hy- ran det — jag säger inte, atf min lott fallit bland de sämsta sen jag blef af med karlen och kunde få så pass. "
" Är han död, er man? "
" löss " nej, han lefver nånstans i Amerika eller Australien eller sjutton vete hvar; fyckte väl, vi blef för många om en här hemma och schappade — nå, ingen skada skedde med kraken, så ajö me ' honom för den del.
Jag knoga ' infe mindre förut och så fick jag barna jämt! "
" Ni ville väl gärna ha en extra brasa här inne i alla fall i kväll, barn? "
vände sig Ingrid fill de fem efter en blick på den tomma spiseln.
" De ska få i morgon, " upplyste fru Qvist raskt, " jag köper kol i morgon bitti, fick nyss pengar från konsulinnan. "
" Men hvarför inte köpa i kväll? "
envisades Ingrid.
" Jo, ser fröken, " nu tycktes fru Qvisf liksom lite förlägen, " köpte jag två mått i kväll, så kunde jag inte låta bli af t tända på, det vet jag, och då räckte det inte så pass länge som det måste räcka.
Därför är det bäst ingenting ha köpt.
Nu ska vi bädda åt oss och krypa ner, och när di sofver känner ingen af dom kylan.
Och i morron ska vi brassa, ungar! "
Hon log emot dem.
Ing- rid tyckte sig se, hur en skälfning gick genom de fem på soffan, en darrning af längtan efter att sträcka ut små röda händer framför brasans väl- signade glöd; hon tog beslutsamt upp portmonnän.
" Snälla fru Qvist, " sade hon " tyck inte, jag är påträngande, men vill ni göra mig riktigt glad, så ta den här tvåkronan och köp bränsle för just i kväll och gör upp en riktig brasa åt dom. "
Fru Qvist stirrade, äldsta barnen läto höra ett fnittrande, de minsta försfodo inte sakens utveck- ling.
" Vill ni inte göra det, jag tycker, det vore så roligt. "
Ingrid stod med myntet i handen.
" För all del, visst vill jag, tackar allra mjukast!
Det var då en öfverraskning — ja, def var det, fröken har ju aldrig sett oss förr? "
" Nej, men jag förstår, ni är en arbetsam, duktig kvinna — en af de där, som inte ge sig, och ni vill säkert ha lika varmt och godt åt era små som nånsin en — en konsulinna vill, om ni bara kun- de?
Då är inte för mycket, att ett bidrag ges i er sträfvan.
Kanske kan jag låta höra af mig med Iife mer endera dan, här blir nog kallt länge än. "
" Nå, kära då, nu får ni varmt redan i kväll, un- gar, " fru Qvist log med hela- ansiktet så som en mor kan le.
" Vi få varmt, vi få brasa, " — nu begrepo de allihop, " vi få varmt i sängen! "
ropade fyraårin- gen till.
" Hon är klen, stackarn, " ursäktade modern, " hon skrek i går för att bädden var så kall, jag måste lägga henne i en filt — tack, snälla, snälla fröken! "
" Ack vi frysa, mor, värre än du tror, flyg med oss till ön, där sunnanvinden bor ", åter ljöd de små kråketösernas klagan i visan för Ingrid Erd- mans öron, då hon vandrade hem.
" Tant Gahm tror, ingen hederlig människa b e - höfver frysa sig fördärfvad i vårt välordnade samhälle, " tänkte hon förtrytsamt, " det är synd, jag infe kan draga henne med till Vegagatan 8 en kväll som den här, och till många, många andra ställen, där hon skulle ha godt af aft stå och huttra en stund!
Men då behöll hon väl pälsen på, så kylan blefve inte så kännbar.
F å se, hvad jag kan göra för fru Qvists kråkeföser små — nå- got s k a l l def bli, mycket k a n det infe bli!
Vore jag rik, så stiftade jag min åftagradersfond i mor- gon dag, annat kan jag infe tänka mig.
Eller också, om jag vore rik, så kanske jag infe gjorde någonting alls — sådant händer ju? "
— GUNHILD PALMÆR.
Skåne kvinnor na ocfi värt fuffvapen.
SKÅNSKA KVINNOR HA BÖRJAT EN aeroplaninsamling i syfte att stärka den flygflotta, som i krig skall utföra spanings- tjänst och bevaka våra långa kuster.
Att det blefjust denna gren afförsvaret,som skånskorna komma att intressera sig för, beror kanske på, att de i sin midt ha den skicklige fl v garen och aeroplankryssaren, doktor Enoch Thulin, och att beställningen skulle kunna utföras å hans fabrik i Landskrona.
I början torde skånskornas ärelystnad icke ha sträckt sig längre än till ett aeroplan, men nu, då 12,000 kronor redan teck- nats, börja de sträcka sina förhoppningar till icke mindre än tre stycken.
I tider som dessa är en man af doktor Thulins skicklighet och energi oskattbar för vårt land, och han är också föremål för beundran och stolthet icke blott aj de lokalpatriotiska skåningarna.
Idun tror där- för att nedanstående skildring af ett besök hos honom i hans verkstad skall intressera våra läsare öfver hela landet.
Kan den samtidigt stimulera den behjärtansvärda insamlingen, skall intet vara oss kärare.
&lt; * •- &lt; * = s » LAND KVINNORNAS MÅNGA skötebarn är också vår luft- flotta.
Med vaken blick för nödvän- digheten af stärkandet af detta vårt moderna och betydelsefulla vapen har fröken Ellen Möller, Höganäs, tagit initiativet till bildandet af " Skånekvinnors aeroplanin- samling ".
En kommitté af sju damer i Höganäs med omnejd arbetar för saken — utan någon som helst ersättning, hvadan hvarje liten in- fluten slant kommer att användas för ända- målet.
Tolf tusen kronor dro tecknade på de utlagda listorna, verkligen inte lite, då man betänker att det är många, som vädja till oss i des- sa dagar: landstor- men, Röda korset, arbetslösa och nöd- lidande, för att nu inte tala om hur man är tvungen atl räkna och spara för att få pengarna att räcka till i " dessa tider ".
För det, som b e - gäres i fosterlan- dets namn har dock kvinnan alltid både hjärta och resurser.
" Vid fädrens min- ne, vid allt hvad vi ha kärt, för land och strand, för far och mor, för hus och härd " lyder mottot för insamlingen, och I uppropet uppma- nas vidare att an- vända " nådatiden " till anskaffande af sådant, som kan lända oss till verklig nytta i fråga om vårt försvar.
Det är möjligt att flygmaskinen råkat i viss grad bli impopulär genom de missbruk, som gjorts däraf i det pågående världskriget, då bomber nedkastats därifrån, utan hänsyn till civilbefolkningen.
Men det är ju att hoppas att vid nästa fredskonferens förbud stadgas för sådant bruk af flygmaskiner och dessa där- efter endast komma att användas för rekog- nosceringsändamål, ty för sådant äro de af utomordentligt stor betydelse.
Inte är vårt land så litet, eller ligger så af- sides att vi proportionsvis behöfva stå långt tillbaka för de stora länderna i afseende på flygvapen.
För att draga sitt strå till stacken ha nu de skånska kvinnorna börjat sin aeroplaninsam- ling.
Hela mars månad komma listorna, som äro öfver 1,000 till antalet, att ligga ute.
Till- fälle gifves således för den som vill och kan bidraga.
P å vissa håll, gifvefvis mest i initia- tivtagarinnans trakter, har intresset varit syn- neriigen stort.
Listor ha inkommit med ända till 800 kr.
tecknade.
Fröken Möller hoppas för sin själfåtagna sak att genom Idun nå många kvinnor och göra dem uppmärksamma på insamlingen.
Summan kommer att när tid blir öfver- lämnas till regeringen, och sakkunniga få b e - stämma valet af typ för aeroplanet.
Intet villkor är fäst vid gåfvan.
Ett önske- mål är dock, att som den är skånsk, maski- nen också komme att tillverkas inom Skåne.
Detta så mycket mer som här existerar ett verkligt förstklassigt aeroplanbyggeri: dok- Enoch Thulins aero- planfabrik i Lands- krona.
Härom da- gen gjorde jag ett besök vid fabriken Den ligger ända ute i hafsbandet, t. o. m. på torrlagd hafsbotten, hvarför vägen dit var både sumpig och smut- sig och kom en att lifligt önska, att dr Thulin ordnat flygtrafik ditut.
Tre afdelningar, hvar och en för sina specialtillverknin- gar, inrymmas i byggnaderna.
Den första är snickeri- verkstaden, där vingar, propellrar, kroppar och öfriga trädelar tillverkas.
Alla delar äro fina och smäckra och utmärkas — natur- ligtvis — för sin lätthet.
På bockar stå uppställda färdiga " kroppar " med sitt lilla säte, där förare och passagerare ha att sitta som på en kälke.
En liten " kappsäck " för de resandes saker är också inmonterad.
Vingar ligga och vänta på att få väf öfver sina skeleftartade stommar.
Propellrar, fanerade och skinande brun- polerade hänga i en särskild liten hytt.
Där inne finnes utom en mängd andra tillbe- hör bl.
a. äfven kartställ, en liten sak, som man i likhet med allt enkelt och praktiskt här i världen, måste beundra.
Kartan vefvas upp på en rulle allt eftersom vägen tillryggaläg- ges.
Fyra å fem maskiner färdiga till att sättas ihop finnas å lager, samtliga af Morane- Saulnier-typ, den typ, som användes i fran- ska armén och af doktor Thulin anses bäst — något som på intet vis hindrar att maskiner af hvilken annan modell som helst kunna till- verkas vid fabriken.
Arbetsamma män, hvilka tyckas stå på synnerligen god fot med sin chef och ar- betsledare, syssla öfverallt i lokalen, som 1.
Dr. E. Thulin redo för den bekanta postfärden Malmö — Stockholm för Dagens Nyheters räkning sommaren 1914.
2.
Metallverkstaden.
Till vänster dr Thulin.
3.
Snickeriafdelningen.
- 175 -
inte saknar sitt gemytliga hörn, där kaffe- petter kokar i full fart på spiseln.
Andra afdelningen är monteringshallen, där vingar och kroppar sammanfogas till flygfärdiga fåglar.
Afdelning tre är metallverkstaden, där de legio små och stora metalldelarna tillverkas.
Här svetsas så att blåbleka gnistor yra, här klippes och filas och bultas och uiföres allt det oväsen, som hör till ett dylikt etablisse- ment.
Doktor Thulin uppmanar mig att försöka lyfta ett " sidoroder ".
Jag spänner mina arm- muskler och rodret far i vädret som ett papp- stycke.
P å min förmodan om aluminium svarar doktor Thulin att detta material, med till denna sak behöflig styrka vore för tungt.
Detta är stål.
En smedja med härd och tjocka stänger för tillverkning af muttrar o. d. afslutar raden af byggnader Ackumulatorer, hvilka öfverföra elektrisk kraft från Lagan äro under anläggning vid fabriken, som hittills fått sin kraft transfor- merad genom Landskrona elektricitetsverk.
Verkstaden ligger som nämndi ända nere vid hafvet och en slip för hydroaeroplanen ned i sitt element.
P å andra sidan den grunda viken ser man doktor Thulins röda hangar med en rätt stor slätt för startande och landning.
- Doktor Thulin har visat mig propellern på den maskin, med hvilken han flög hit från Paris.
Den är infe så finpolerad som de nya, bär spår af de oundvikliga stötarna mot mar- ken vid landningen, men är alldeles obräckt.
Han talar om sina färder däruppe i det horisontlösa, bland förvånade fågelsvärmar, med en enkelhet som kommer en att förstå att man framför sig har en man med mod, men utan öfvermod.
Utan det öfvermod, som sätter rekord och bryter nacken.
Med det lugna, mer värda mod, som förutan " här kommer jag, " gör sina insatser — och slår rekorden.
Efter åtskilliga besvärligheter har doktor Thulin lyckats få sina från Frankrike beställda motorer så långt som till Köpenhamn.
När de vanliga svårigheterna att få dylika saker hit blifvit klarade, få vi kanske en vacker dag höra det förrådande surrandet och se den välbekanta silhuetten mot vårhimmeln.
I somras sågo vi honom kretsa kring stora tornet på Baltiska utställningen i Malmö, större än någon af de fåglar, Ernst Norlind ritat på den populära utställningsaffischen.
Doktor Thulin är skåning och det är inte utan att skåningarna betrakta honom med en viss ägande- rätt.
Såsom en af deras " man- nar ".
Jag minns från sommaren 1913, då doktor Thulin en söndag vän- tades komma öfver skånska lan- det, huru en bonde, orörlig, med skuldrorna mot ladugårdsväggen stod och stirrade mot horisonten.
Någon frågade honom hvad ha.
såg efter.
— Efter våran Tolin, vet ja '.
Nå, " våran Tolin " kom och bonden följde hans flykt med det högsta mått af entusiasm en slättboson visar.
Och sådana äro vi alla.
Hvilken af oss greps inte af förtjusning första gången han såg ett aeroplan i flykt?
Äro vi inte färdiga att springa långa vägar utom stadens tullar för att få se en flygstart och gå vi inte med näsan i vädret, om vi fått nys om att en fly- gare skall passera vår frakt?
Ja, intresse är nog bra, men låt det inte stanna därvid!
Låtom oss inte betrakta flyg- ningen allenast som ett folknöje, utan som den sak af värde och stora betydelse den verkligen är, både i krig och fred: som va- pen och — framtidens samfärdsmedel.
Lycklig resa!
HERTHA ODEMAN.
Barnens sommar och jul- brefvet.
IKSOM BARNEN FORLIDEN SOM- mar dansade i ring öfver de gröna ängarne på Barnens ö, så skola de, hoppas man, äfven i år få gläd- jas ål sommaren därute och blom- stra i dess hägn.
Selma Lagerlöfs julbref, som kom till genom redaktör Johan Nordlings uppslag i Stockholms- tidningen, visar sig nämligen nu glädjande nog ha gifvif en inkomst på icke mindre än 20,000 kronor, hvilka tillfalla ägaren af Barnens ö, det vill säga Barnens dags förening i Stockholm.
Beloppet kommer att först och främst användas till att för sommaren säkerställa föreningens egna kolonier på ön, de s. k. ersättningskolonierna.
Dessa star- tades år 1912 och äro afsedda att för barnen ut- jämna de orättvisor, som uppstå därigenom, att en del Sockholmsförsamlingar kunna skicka ut ett stort procenttal barn, andra åter ett mindre.
Om ingen trädde emellan, skulle många barn, som väl behöfde komma på landet, få stanna hemma blott därför, att de bodde på fel sida om en gata.
Bland dessa barn utväljer Barnens dags förening sina gäster, omkring 400 i hvarje om- gång, till en sejour på fem veckor.
Det blir på det sättet beredt ferievistelse åt ett stort antal barn, som annars fått vara i rännstenar och på bakgårdar under skollofvet.
Hela summan går dock icke till dessa kolonier.
Med öfriga medel kommer föreningen att som vanligt stödja andra koloniföreiag, ehuru detta naturligtvis inte kan ske i tillnärmelsevis så stor utsträckning.
Företagen få lita till fonderade me- del och för öfrigt söka skaffa pengar.
Det borde inte vara svårt, när det gäller barnens sommar.
Det finns ingen, som inte unnar dem en glad och lycklig tid efter en vinter, som har varit svår också för dem.
Från scenen och estraden.
SCAR WILDES SALOME-DRAMA är egentligen ett sceniskt oting, brutalt och okonstnärligt, trots den af många färgskimrande ord väfaa dialogen.
Att tetrarkens dotter med de primitiva drifterna begär Johan- nes ' hufvud och sedan kysser den döda munnen i ett anfall af pervers passion — det berättar bibeln med mycket större kraft, men utan den dekadenta pose, som häftar vid Wildes scendikt.
Att stycket icke föll till marken berodde på Salomes fram- ställarinna fru T o r a T e j e, som spelade den for- drande rollen med stilriktighet i uppfattfningen och en föredragets intensitet, som endast klic- kade ifråga om röstmedlen.
Hennes dans ägde en rad af estetiskt tilltalande moment och den plastiska utformningen af rollen visade på ett in- trängande studium af Salomebilden.
Hennes smärta kropp — nästan en Antinousgestalt i fråga om behag och smidighet — talade i sina skickligt afvägda rörelser lika öfveriygande som r e - plikerna om Salomes starka driftlif, utan att skönhetslinjen öfverskreds.
Jämte henne fram- stod herr S v e n n b e r g, hvilken i den vällustige och af hemska mardrömmar plågade tetrarkens roll åstadkom ett litet mästerverk.
V. Sardous ' lustiga komedifars " Vi skiljas " med herr F r e d- r i k s o n i des Prunelles roll verkade nervstil- lande efter de föregående gräsligheterna.
Det var som en af de gemytliga aftnarna på gamla dra- maten med fint bollade repliker — hr F. tycks al- drig bli för gammal för den konsten — och en har- monisk slutscen på basen af en fin diner.
Fru B r u n i u s var naturligtvis en strålande och pi- kant Cyprienne, men den fadde Adhémar kunde ha uppfört sig betydligt roligare än hvad herr B r u n i u s lät honom göra.
Komikern framför andra är f. n. Hamletlolkaren herr d e W a h l, hvilken å Dramatiska teatern hvar eller hvarannan afton låter sitt gladaste lynne spela i herrarne de Caillavets och de Flers kome- di " Äfventyret ", där han uppträder som en pedan- tisk ung man, hvilken står i begrepp att fira sitt bröllop, men i sista ögonblicket blir slagen ur brädet af en rival.
Stycket äger en graciös kvickhet och spelas på alla händer tillfredsstäl- lande, men herr de Wahls strålande lynne och slagfärdiga konst bär det hela till den stora fram- gångens höjd.
Om Franz Molnårs " Djäfvulen " ej kommit upp på Intima teatern eller någon annan scen, skulle helt säkert ingen förlorat på uteblifvandet af detta kvasi-djupsinniga verk.
En salongs-Mefisfo, som jonglerar med två älskandes känslor och på samma gång vill gälla för en genialisk dämon, blir out- härdlig genom tre hela akter, i all synnerhet som denne öfvermänniska med sina anspråksfulla lå- ter och sitt poserande skarpsinne är rätt enkelt konstruerad vid närmare betraktande.
Herr L a r s H a n s o n höll på att bryta nacken af sin talang under ansträngningen att passa in figu- rens symbolik i verklighetens ram.
Han lyckades också blott delvis.
Stycket fascinerar onekligen i början genom sin gåtfulla och egendomliga stämning, och i andra akten är man ännu med — men i den tredje störtar byggnaden i spillror, och slutrepliken: " Voilå! "
verkar som författarens skadeglada skratt åt en besviken publik.
* Konserterna komma nu slag i slag.
Det är, som om artisterna ville taga igen den förlorade tiden, under hvilken de gingo och väntade på att något omstörtande skulle ske.
K o n s e r t f ö r e n i n g e n vann en stor framgång med sin senaste diri- gent M a x F i e d l e r, hvars Brahms- tolkning blef en triumf, ty att som han lefvandegöra den svåråtkomliga c-moll-symfonien, så att den öppnar sitt rikes alla portar och låter kärf- heten bli sympatisk — det är mäster- skap.
W i l h e l m S t e n h a m m a r s besjälade spel i en pianokonsert af Mozart ökade ytterligare den musi- kaliska njutningen.
Bland öfriga konsertgifvare den s e - naste veckan märkas fröken S i g n e L i 1 j e q u i s t, som redan vid föregå- ende besök sjungit sig in i stockhol- marnes hjärtan och nu genom sin smältande sång knöt sympatibandet ännu fastare, samt herr M o d e s t Menzinsky, vår operas förutva- rande hjältetenor.
Han bör nog helst höras från scenen, hvilket ej uteslu- ter att hans schwungfulla sångkonst, då den ej sysslar med den intimare romansen, gör sig förträffligt äfven på konsertesfraden.
Ersättningskolonien på Barnens ö.
- 176 - ARIEL.
serveras med pressad champinj onsås.
Fort S J U dagar och lätt S uppnås ett glänsande resul-!
tat om man putsar kökskärl, S mässingsluckor m. m. med • I veckan I läses en annons I GAHNS 1 SPLENDID IDUN • KÖKSALMANACK Kedigerad af Elisabeth Östman-Sundstrand Inneh.
af Elisabeth östmans Husmo- derskars i Stockholm.
i flaskor å 25 och 50 öre.
Vi tsk.
hvitpeppar, i msk.
smör (80 gr.).
Potatis: 12 sma råa potatisar, 1 tsk.
salt.
Beredning: Kotletterna torkas med en duk, urvriden i hett vatten, putsas, bultas väl på båda sidor och ingnidas med kryddblandningen.
Tre små, låga, eldfasta formar med lock använda,s.
Smöret fräses i formarna, en kotlett lägges i hvarje form och brynes vackert.
Potatisarna skalas och formas runda, fyra stycken läg- gas omkr. hvarje kotlett, sedan den är brynt.
Saltet strös öfver potatisen och locket lägges på formen.
For- marna sättas in i varm ugn, kotlet- terna och potatisen få steka tills de äro möra, eller omkr. 15 min.
•Serveras i formarna som frukosträtt.
potatis och Världsberömda.
O ä k t a s a v a r i n (f. 6 — 8 pers.).
2 ägg, 150 gr. socker, 30 gr. smält smör, 130 gr. hvetemjöl, lVa tsk.
bak- pulver, Vg kkp.
gräddmjölk.
T i l l f o r m e n: / * 2 msk.
smör (10 gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
S o c k e r l a g: 250 gr. socker, 2 / del.
vatten, 1 del.
vin ell.
ltya msk.
arrak.
B e r e d n i n g: Äggen och.
sockret röras kraftigt 20 min., därefter till- sättes det smälta men afsvalnade smöret, hveternjölet, som bör vara väl siktadt med bakpulvret, och gräddmjölken.
Smeten omröres väl, hälles genast i smord och brödbe- strödd kransform och gräddas i or- dinär ugnsvärme omkr. V2 tim. eller tills kakan vid prof med vispkvist kännes torr.
— Af sockret och vatt- net kokas en klar, simmig lag, som tillsättes med vin eller arrak.
— Ka- kan uppstjälpes, formen fylles till hälften med sockerlag, hvarefter ka- kan, genast lägges i och får stå, tills den sugit i sig all lag.
Savannen stjälpes ur formen - och upplägges på flat glasskål med tårtpapper.
Fylles med valnötskräm och garneras med vispad grädde.
2 1 2 1 i I N o r d i s k a X - R a y - R ef l e k t o r =| Stockholm - Göteborg - Malmö ^illllllllllllllllllllllllllllllllllliiHiimiiiiiiiiiniiiiiiiiiiii A.-B.
N y a FYSIKALISKA KURANSTALTEN R i d d a r g a t a n 12.
Ö p p e t kl. 9 — 7.
Kuranstalten behandlar patienter som lida af reuma- tism, magsjukdomar, hjärtfel, nervsjukdomar, (ischias), njur- och blåssjukdomar, samt för öfrigt alla rubb- ningar i cirkulations- och matsmältningsorganen Behandlingsformet *: Alla slags bad, duschar och begjutningar, packningar, ångkompresser, fangobehandling, elektrisk behandling, massage och gymnastik m. m Rikstelefon: 8 9 38.
Alim.
T e l e f o n: 8 9 3 8.
GULD-CACAO ividstäende förpackning s ä l j e s öfverallt = 1 HEKTO 4 5 Ö R E = SYMASKINS AKTIE30LAE Filialer på alla stffrre platsei.
1 VECKAN 14 — 20 MABS&gt; 1915.
SÖNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; G r a t i n e r a d s i l l (f. 6 pers.).
kalfkotlett i kastrull med potatis; 2 stora, salta fetsillar, sillrom, 1 mjölk, kaffe eller te med seones.
äggula, 2 rödlökar, 3 msk.
smör (60 M i d d a g: Juliermesoppa med klimp; gr.), 2 msk.
stötta skorpor.
gädda, å la Hamburg med champinjon- T i l l f o r m e n: / msk.
smör (10 sås och potatis; oäkta savarin med gr.), 1 msk.
stötta skorpor.
valnötskräm.
Beredning: Sillen flås, tages MÅNDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; ur, sköljes och fläkes, ryggbenet bort- hafregrynsgröt med mjölk; gratinerad tages och sillen vattenlägges dagen sill med potatis; kaffe eller te.
M i d- innan den skall användas.
Kommen d a g: Boef å la mode med kokt tillvaratagas, sköjjes och får ligga potatis, pickels och afredd sås; blanc- G ä d d a ä, l a H o m b u r g (f. 6 1 mjölk.
En eldfast form smörjes mangé med frukt.
pers.).
1 gädda på IV2 kg., 1 msk.
med smöret och beströs med skor- TISDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; salt (15 gr.), 2 msk.
smält smör (40 porna.
De väl torkade filéerna läg- omelett med stufvade sockerrötter; gr.), 1 äggula, 2 msk.
rifven ost, 2 gas däri och penslas med den vis- mjölk; kaffe eller te.
M i d d a g: msk.
stötta skorpor.
pade äggulan.
Bommen skares i skif- Fläskkotletter med potatis; semlor T i l l s t e k n i n g: 2 msk.
smör (40 vor och lägges i jämte den skalade med mjölk.
gr.), 1 kula kräftsmör (10 gr.), - 3 del.
och i tunna skifvor skurna löken.
ONSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; tjock grädde.
Smöret lägges i flockar ofvanpå och B e r e d n i n g: Gäddan fjällas _ ej, skorporna strös öfver.
Anrättningen hafremjölsvälling; anjovislåda med potatis; kaffe eller te.
M i d d a g: rensas, skölj es, torkas, skåres i fi- gratineras i varm ugn omkr. 10 — 15 Kall boef å la mode med potatis- léer och ryggbenet jämte alla småben min.
och serveras med nykokt potatis pudding; äppelkompott med grädde.
borttagas.
Filéerna gnidas in med som frukosträtt.
TORSDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; saltet och få ligga 1 tim., hvarefter Pytt i panna med rödbetor; mjölk; de torkas väl med en fiskhandduk, B o e f a l a m o d e (f. 12 pers.).
kaffe eller te.
M i d d a g: Ärter med penslas på båda sidor med det smälta smöret, blandadt med den uppvispade 2 kg.
benfritt innanlår, 3 hg.
späck, fläsk; tunna pannkakor med sylt.
äggulan, och beströs med de stötta 1 msk.
salt (15 gr.), V2 tak.
hvit- FREDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; Kalffärskotletter med stekt potatis; skorporna och den rifna osten.
En peppar, 3 msk.
smör (60 gr.), X / långpanna smörjes med en del af lit.
efterbuljong, 1 kg.
kalflägg, 6 mjölk; kaffe eller te.
Middag (vegetarisk): Riskroketter med tomat- det kalla smöret på så stor fläck kryddpepparkorn, 2 nejlikor, 3 mo- filéerna upptaga, dessa läggas i med rötter, 2 små portugisiska lökar, 1 sås och potatis; sagosoppa.
upp och beläggas med re- del.
franskt vin, V2 del.
konjak.
LÖRDAG.
F r u k o s t: Smörgåsbord; yttersidan sten af smöret, fördeladt i små floc- Beredning: Köttet, som bör hafregrynsgröt med mjölk; ägg; kaffe kar.
Kräftsmöret smältes, blandas hafva hängt, tills det är riktigt mört, eller te.
M i d d a g: Stekta filéer af med den tjocka grädden och därmed torkas med en duk urvriden i hett slätvar med potatismos; mannagryns- begjutes fisken.
Den stekes i varm vatten, späckas med 2 hg.
af späc- pudding med sylt.
ugn omkr. 20 min.
och öses ofta öfver ket, skuret i strimlor och doppade med såsen.
Den lägges upp på varmt pepparn, ingnides med RECEPT: fat, och såsen i pannan hälles öfver 1 saltet af och kryddorna och bindes, så Kalfkotlett i k a s t r u l l (f. fisken.
Garneras med persilja och resten att det får vacker form.
Smöret 3 pers.) .. 3 kalfkotletter, 2 tsk.
salt, brynes i en stekgryta, köttet lägges däri och brynes på alla sidor, tills en vacker brun skorpa bildats, då resten af späcket med svalen lägges under steken, buljongen spädes på V a c k r a s t e och och den väl knäckta samt tvättade kalfläggen lägges i. Buljongen får koka upp och skummas väl, hvarefter ^ t r a d e marki a n g e n ä m a s t e de hela kryddorna, de ansade mo- rötterna och de skalade lökarna, vinet I elektriska belysning för h e m m e n.
och konjaken tillsättas och köttet får sakta steka med tätt slutet lock, tills det är mört, eller omkr. 3 tim., Förordas af ögonläkare.
' * * hvarunder det vändes några gånger.
H Enligt verkställda undersökningar är direkt belysning med elektriska Steken skares, upplägges på varmt fat, begjutes med ett par matske- =E lampor i hög grad tröttande och skadlig för ögonen.
Indirekt X-Ray- = belysning kan åstadkommas öfverallt utan nämnvärd ökning i ström- dar af såsen och garneras med den == kostnaden.
Htrigenom får man en jämn, behaglig, för ögat välgörande skurna kalfläggen, de vackert skurna morötterna och lökarna samt persilja S belysning utan skuggor.
eller salad.
Serveras med kokt po- = Om Eder gamla armatur har den moderna skålformen, kan den i tatis, pickels och afredd sås.
S flesta fall för ringa kostnad ändras till X-Ray-systemet.
H Begär vår X-Ray-broschyr N:o 3, sonn.sändes;, Eder gratis och franco.
SINGER 1:0 l B 1 a n c - m a n g e m e d f r u k t (f. 6 pers.).
4 apelsiner, 1 del.
strö- socker (85 gr.), 1 kkp.
fin sylt, 50 gr. biskvier.
Blanc-mangé: 2 V2 del.
tjock grädde, 1 msk.
strösocker (15 gr.), 2 tsk.
vaniljsocker (10 gr.), 2 blad gelatin, 2 msk.
varmt vatten.
B e r e d n i n g: Apelsinerna skalas, den hvita hinnan borttages noga, hvarefter de skäras i skifvor och be- frias från kärnhusen.
Apelsinskifvor, socker, sylt och biskvier läggas hvarftals i kompottskål.
Till blanc- mangén sköljes gelatinet i kallt vat- ten, klippes i bitar och upplöses i det varma vattnet.
Grädden vispas med sockret till hårdt skum, vanilj- sockret tillsättes, och gelatinet hälles småningom, under kraftig vispning, i grädden.
Krämen hälles genast öf- ver fruktblandningen, som därefter får stå på kallt ställe 2 — 3 tim. Garneras med sylt och biskvier.
Eis k r o k e t t e r (f. 6 pers.).
1 del.
risgryn (100 gr.), 1 lit.
vatten, salt, 1 burk champinjoner (V * lit.
), 10 gr. torkade toppmurklor, vatten, salt.
Sås: 3 msk.
smör (60 gr.), 3 msk.
mjöl (30 gr.), 3 del.
mjölk, il del.
svampspad., 2 äggulor, salt, hvit- peppar.
T i l l p a n e r i n g: 4 msk.
mjöl (40 gr.), 2 ägg, 2 tsk.
matolja, salt, hvitpeppar, IV2 del.
stötta skorpor.
T i l l k o k n i n g: 1 kg.
flottyr.
B e r e d n i n g: Eisgrynen sköljas i varmt vatten, påsättas i kokande,-sal- tadt vatten och få koka, tills de äro mjuka, men ej falla sönder.
De upphällas i durkslag, öfverspolas med kallt vatten och få afrinna.
Topp murklorna sköljas, skållas i hett vat- tan och vattenläggas dagen före de - 177 - Med - 1 2, 8 7 7 e x.
- Afton-Tidningens postupplaga Där hållbarhet och bril- llant utseende sättes i första rummet, är målning med emaljfärgen Chinalack att ö k a t s p å 1 Ys å r.
föredraga framför alla andra liknande färger.
Belönad med guldmedalj.
Arsenikfri enl.
Annonsera!!
Prenumerera!!
nya giftstadgan.
Finnes i alla kulörer hos alla färghandlare.
Fabrik ' an- AÄI * * \ Xti &gt; Bäcksln &amp; Oos A.-B », Göteborg och Stock- T V Ä T T!
holm Lättast att intaga af stora Tvättning och mangling af prirat- och barn är Apoteket Vasens kläder utföres på ett i allo förstklas- Laxérmarmelad, med anledning sigt sätt i M ä l a r b a d e t s T v ä t t - af dess behagliga smak.
Pris at S t r y k i n r ä t t n i n g till ett pris 1 kr.
pr ask På alla apotek.
af 3 3 S r e pr kg.
för tvättposter öfverstigande 10 kg.
Afgiftsfri af- hämtning och hemsändning.
t e r: D o r c h Alim.
9344.
Riks 3815.
Rikhaltiga variationer.
Begär prisk.
Tidaholms Bruk, Tidaholm.
Kungl.
Hofleverantör.
Försäljningsmagasin: Mästersamuelsg.
30 STOCKHOLM.
Cyckelhästar för barn mellan 3-12 år BO cm.
höga vid sadeln, styrbara med pedaler vitlackerade.
Mot efterkraf.
Kr.
4: 50.
GTJST.
LANDE.
Trekanten Rifest.
12.
EDV.
NEREIEN, M.-B.
STOCKHOLM Sveriges bäst - - EWAT5 sorterade fotografiska affär.
Bästa inköpskälla för fotografer och amatörer.
PENSIONSFÖRSÄKRING.
Allmänna Enke- och Pupillkassan i Sverige meddelar försäkring för pensioner till efterlefvande finkor och barn.
Inträde är öppet för hvarje svensk undersåte, som med afseende å hälso- tillstånd pröfvas antaglig och icke uppnått 60 års ålder.
Pension kan betingas från 100 till 1.500 kronor.
Insats en gång för alla kontant eller delvis genom revers eller ock årliga premier.
All vinst tillfaller de försäkrade i form af årlig tillväxt af pensionen un- der den persons lifstid som betingat pensionen.
Pensionstillväxten utgår f. n. med 4,5 procent för år å det betingade pensionsbeloppet.
Prospekt portofritt.
Adress: Storkyrkobrlnken 11, Stockholm.
SYDSVENSKA KREDIT AKTIEBOLAGETS ställning den 2 8 februari 1915.
Tillgångar: Kassabehållning Obligationer Fastigheter o. inventarier Reverser mot säkerhet ...
Växlar Kl editiv o. löpande räk- ningar Hos inhemska banker ... » utländska banker ...
Å andra räkningar 2,021,063:40 11,9J3,674:42 5,202,870: 92 60,022.115:73 33,596,198:23 11,895,599:84 2,100,390:99 3,870,749:68 2,655,834:58 Kronor 133,298,497:79 Skulder: Aktiekapital Eeservfond Dispositionsfond Pensionsfond Depositions- o. Kapitalr.
Sparkasseräkning Giro- och löpande räkn.
Postremi s s växelräkn.
Till inhemska banker ... Af utländska banker ins.
Å andra räkningar 16,000, 000: — 5,300, 000: — 200., 000: — 207,, 709: 2S 58,272: 367:71 31,038; 478:31 13,343; 283:08 1,971.
656:76 1,828, ' 671:33 839; 642:14 4,296: 689:18 Kronor 133,298,497:79 l^emUgbeteir med den stora omsättning Ronstfliten på få år uppnått, ligger säkerligen däri att dess alster genomgående präglas av en tillta -- lande egenart och sund karaktärsfullbet.
Över hela Sverige ocb långt utom dess gränser bar man lärt sig u p p s k a t t a Konst- flitens (B a t t o r, Gardiner ocb konstnärliga bomullstyger för blusar, klädningar, dräkter ocb draperier.
Ui sända gärna prover ocb prisuppgifter.
FORENINGEN * KONSTF LITEN, CÖTEBORG
BREFLÅDA REDAKTIONENS B REE LÅDA.
P.
Starkare grepp får det allt lof a t t vara när det gäller att skru- va vårlyrik — antingen det nu är vers eller prosa.
K.
Ni frågar om dikten är omöj- Visst inte, detta brottstycke ett fynd för bref lådan: darrar ett ljus öfver smärtornas mark.
En gryning i lidandets dal.
I förstulna smekningars nattstilla park Tråds dödsdans af elddöpta mal.
lig.
är Det ARO AF BASTA KVALITÉ &amp; OM SORG S FULLASTE UTFÖRANDE FÖRSÄLJAS ÖFVERAIir G.
Det lyser i blickarnas återvändsgränd, I kyssarnas rosendegål — På försakelsens maskstungna bord står tömd En lidelsens flammande bal.
G — i.
Skissen kommer vid tillfälle.
B i a v i.
Vi skola använda » Farmor ».
skola kokas.
De kokas i samma vatten de legat i blöt, få afrinna V a l b o r g.
Det där var ändå allt- och hackas fint tillsammans med för backfischmässigt.
champinjonerna.
Svampen fräses där- G ä r d U l r i k s o n.
Håller ej måt- efter i smöret, tills det är klart, då tet.
den klämmes upp ur smöret med en M o r o y behöfver ej sända oss sitt sked.
Mjölet fräses med smöret 2 min., mjölken och svampspadet spä- namn.
Tanken är riktig men das på och såsen får koka 5 min.
V e n d i a.
De uppvispad e äggulorna tillsättas, alltför bristfälligt formulerad.
risgrynen och svampen iröras och B a b y.
Vi hoppas a t t ni i fram- stufningen afsmakas med kryddorna.
tiden skall skrifvä antingen mycket Massan slås upp på ett fat, väl bättre vers eller också inga alls.
smordt med smör, samt öfverstrykes O. T ö r n e.
» Måtte alltid våren, med smör pä ytan, så att den ej hårdnar.
— Då massan är fullkom- glädjen, solen dig följa .tätt i kjolen. » ligt kall, tages däraf med sked por- — Vi hoppas a t t ni nöjer er med a t t tioner (omkr. 50 gr.), som läggas på det sätt få offentlighet åt det på ett bakbord, bestrÖdt med mjö- väsentligaste a f de förhoppningar ni let.
Kroketterna rullas i mjölet och hyser för den okända damens räk- formas aflånga eller runda- De dop- ning.
pas i de hårdt vispade äggen, blan- A.
Det hela är för oklart och dade med matoljan och smaksatta dunkelt.
Man kan inte tala i an- med salt och hvitpeppar.
Rullas där- tydningar inför den stora publiken.
efter i de fint stötta skorporna och A r m i n.
Kan ej användas.
få ligga 1 tim. att hårdna.
Kro- ketterna kokas gulbruna i het flottyr T. S — n.
Synpunkterna äro förut och uppläggas på gråpapper a t t af- alltför blötta och stötta.
rinna.
E s t r i d R y n g e.
För a t t väga Garneras med persilja och serveras talangen i dessa vers behöfdes apo- mycket varma med tomatsås samt teksvåg.
Yår litterära våg ger intet utslag.
potatis.
C — S b g.
Ni begär ett opartiskt omdöme.
Nåväl: låt dessa vers bli de sista såsom de äro de första.
Folke Viktorssen.
Vi an- vända aldrig Öfver sättningar.
Arno, Bore, B.
B y t o r i, B.
Andersson.
Skiljer sig på intet sätt från den poesi som vi mottaga i kilovis.
T.
M.
Ibland skrifver jag under- liga saker, säger ni.
Om ni bara visste hur lite underliga de äro!
F i l o s o f i a.
En sådan sak borde ha spirituella repliker, men här fat- tas de.
C — 1.
J a, ganska nätt, men vi ha ej plats.
Hanseman.
Eder poetiska ta- lang låter icke förneka sig, men vid ingårgsdörren till våra spalter trängas redan så många skalder, att vi ej kunna ge er något hopp om entré — åtminstone ej på ganska länge.
G u n n a r W e n n e r b o m.
» För en viss saks skull » kunna vi ej trycka några dikter.
A.
E.
W. Bristen på utrymme gör att vi ej kunna ge något löfte.
EXPEDITIONEN S BREFLÅDA.
» M.
27 år ».
Annonsen betingar ett pris av 3 kr.
pr gång.
» Anna ».
3:50 torde insändas i post- anvisning.
» Lärarinna ».
3: — kr.
pr gång.
Likvid i postanvisning.
O B E S T R I D L I G Hydrozofr gymnastisera i hemmen.
Salva för sårnader m. STadl Wismar.
Herrar affärsmän torde observera, alt: Jönköpings läns Tidning — JÖNKÖPING - läses av en köpstark befolkning i såväl stad som på landsbygden.
Egna lokal- redaktioner i Huskvarna och Nässjö.
; Jönköpings läns Tidning utkommer varannan dag.
Annonspriset är 6 öre före och 5 öre efter text.
Infö- res annons minst 5 gånger lämnas r a - batt.
Var god infordra offert.
— Prenu- merationspriset är per år endast;; •; Kr.
2: 50.
Doktor in nun Vilms UriKssona H vilohem, beläget 15 min.
skogsväg från Ar- vika.
Inackorderingspfris 3 kr.
pr dag.
70 å 80 kr.
för mån.
Adr.
Högåsen, Arvika.
1 * 17 wismur a. t für Maschinen- u. Elektroingenieure, Bauingenieii e, Architekten.
Spezialk.
für Eisenbetonbau, Kultur- u. koloniale Technik.
Neue Laboratorien.
Trädgårdsbok för lägenheter » LILLA TRÄDGÅRDSBOKEN » av O s c a r T a m m, pris 75 öre.
DRAGNING m, Standardstorleken, afs.
för upptill 950 mm.
dörrvidd, kostar endast kr.
6: — t fraktfritt mot efterkraf.
Prospekt på begäran.
Th. P. Pälsson, Stockamöllan.
I n g e n i ö r - A k a d e m i ENERGISK, BILD.
DAM önsk.
nu medintressent i affär, hvars verksam- hetsfält behöfver utvidgas.
2,500 kr.
kapitalinsättning.
Svar till » Gammal affär i Sthlm&gt;, Iduns exp., f. v. b. a är nyttan af dagl.
motion.
Tag därför gymnmäfstången » Ideal » till hjälp och m j l n g e n i v ä l k l ä d d d a m • • * * kan numera ursäktas, om hon vi- 5 sar sig med öppen blus eller kjol, j när det finnes en tryckknapp, som kan förhindra detta.
• 5 • S IIIII1HHIHIIIIIIII omfattar 3 ettåriga afdelningar.
De två senare åren ägnas å t special- studier.
Afgångsbetyg från semina- riet medför högre lärarinnekompetens.
För inträde i avd. I fordras enl. Kungl.
Maj:ts bestämmelser av den 24 april 1914 för de privata högre seminarierna förutom fullständigt af- gångsbetyg från 8-klassig flickskola, inträdesexamen i ett fåtal ämnen.
In- trädesansökningar, åtföljda af betygs- afskrifter, fre] ' de- och läkarebetyg torde före den 3 juni insändas till styrelsen.
Prospekt på begäran.
Göteborg i mars 1915.
Styrelsen.
• Serielotter 8 kr., klasslotter 2: 25 hos lotteriets kollektör samt hos lotteriets ' exp.
Öster- sund.
Använd därför Säkerhetstryckknappen • och man OXMNOLSfiLV) HED I " KLETTE Så dum är väl ingen att han putsar • sina skodon med lut!
S Jo förvisso, det göra många dag-!
ligen.
Vid undersökning ha nämligen de flesta av i handeln förekommande skopujsmedel befunnits innehålla icke blott fri lut, utan dessutom många andra skadliga ämnen.
Använder man dylika putsmedel f ö r s t ö r e s lädret.
Önskar man i stället b e v a r a läd- ret, måste man använda ett puts- medel som uppfyller vetenskapens fordringar på läderbevarande sam- mansättning, renhet och neutral eagens.
Ett av de få putsmedel i världen som fylla dessa vetenskapens for- dringar är den berömda s v e n s k a skokrämen Viking, från fabriken Viking i Örebro, Nordens största specialfabrik.
Högre lärarinneseminariet vid Stiftelsen Kjellbergska Flickskolan M a r s SALVA VÄTESUPERO A-BOXVGENOLSTcX riskerar aldrig, att Mad- ningen går upp.
Alla välsorterade affärer föra Säkerhetstryckknappen " KLETTE ".
Ett stort parti Äkta Esprit o. Paradisfåglar, utsökt vackra, bortslumpas under c:a 14 dagar till en fjärdedel af butiks- priset.
ESPRIT N:r 1.
25 cm.
lång, med 5 strå, kr.
2:50, med 10 strå kr.
5: —, med 15 strå kr_ 8:50.
N:r 2.
27 cm.
lång, med 5 strå kr.
3:80, med 10 strå kr.
7: 6 0, med 15 strå kr.
12:50.
N:r 3.
29 cm.
lång, med 5 strå kr.
4:90, med 10 strå kr.
10:50, med 15 strå kr.
15:30.
N:r 4.
35 cm.
lång, med 5 strå kr.
6:50, med 10 strå kr.
13: —, med 15 strå kr.
19:50.
N:r 5.
37 cm.
lång, med 5 strå kr.
6: 8 0, med 10 strå kr.
13:60, med 15 strå kr.
20:40.
N:r 6.
46 cm.
lång, med 50 strå kr .70: —.
Endast svarta och hvita i lager.
Med vätesuperoxid för sårbehandling och som hudcréme är oöfveriraffad.
Äkta paradis-Esprit.
Du begagnar väl Happachs Diamant-Tvål, husmoderns bästa vän?
Om ej, så försök den i dug och öfvertyga dig om, att den gör tvätten bländande hvit och arbetet tiU ett nöje.
Kom ihåg, att då du föredrager vår Svenska tvättvål före den Engelska, du därigenom gagnar Sverige och skaffar arbetsför- tjänst åt Svenskar.
HAPPACHS SÅPFABRIKS A.-B.
Malmö &amp; Stockholm N: r 8.
30 cm.
lång, med c: a 30 strå kr.
21: —.
N:r 9.
40 cm.
lång, med c: a 40 strå kr.
3 8: —.
Svarta, hvita och naturfärgade i lager.
Sändes till landsorten mot efterkraf, äfven utan om referenser lämnas.
Där- est varan ej utfaller till belåtenhet återbetalas alla utlagda pänningar.
För de, som vilja försäkra sig om ett utsökt vackert och billigt, äkta Esprit, är detta tillfälle enastående och bör Ni i dag tillskrifva Medeimporten (Skandinaviens enda specialaffär) Stortorget n:r 3 (huset intill Resi- denset).
Rikst.
47 25, Malmö.
Begär vår rikt illustrerade katalog.
- l / ö - / burkar tuber å 1 kr., å 50 öre.
BILDAD, FÖELOFVAD FLICKA ön- skar^ omkr. I maj plats i familj där tillfälle att lära matlagning gifves.
Öskar delt.
i alla inom hemmet före- kom, göromål.
Är mycket barnkär.
Svar till » Familjemedlem E. S. », Box 57.
Uddevalla.
B a x T K E - FLICKA önskar plats i bil- dad familj.
Kunnig i alla i ett hem förekommande sysslor, äfven kläd- o. linnesömnad samt handarbeten.
Svar till » 21 år », Oskarshamn p. r.
TVÅ mycket snälla flickor 15 å 17 år önskar komma i hvar sitt fint hem på landet, äro villiga att deltaga i alla inom ett hem förek.
göromål.
Vid lön fästes mindre afseende än vid ett bra hem med god ledning.
erhålles i originalflaskor å Svar till » Ester o. Anna ».
Slöinfre.
kr.
1.50 hos Eder Färghand- BÄTTRE DAA1 önskar komma i tin lare eller efter insänd rekvi- familj som sällskap och hjälp, är sition mot efterkraf från villig betala något.
Svar märkt » 30 CHHRLES WEYDE ' S år », p. r. Tomelilla.
DROGHFFftR, HUSJ.
OCH KOKERSKA kunnig i NORRKÖPING.
enklare matlagning söker plats 1 maj, helst som kamrater.
Svar t.
» 20 år », En öfversköterskeplats ^NNONSER (kola vara inlämnade til!
Iduns exp.
vid Kristinehamns hospital blir ledig Expeditionen senast fredag för att den 15 innevarande månad.
Lön 500 UNG FLICKA önskar plats i vänligt kunna InfSras 1 följande veckas nummer.
kronor för år jämte fria naturaför- hem som verklig hjälp, är kunnig i måner.
Efter 2, 5. och 10 års tjänst husliga göromål och sömnad.
Goda ökas lönen med 10, 20 och 40 procent.
rek.
Svar till » Villig » Borås p. r.
L E D I G A P L A T S E R Ansökan, åtföljd af frejd-, frisk- och EN 27-ÅRIG BILD.
FLICKA önskar tjänstebetyg äfvensom fotografi, in- plats att sköta hushållet hos ensam sändes till Öfverläkaren, Hospitalet, person eller ock som hushållsfr.
i familj, ilar genomg.
pr.
skola samt Kristinehamn.
C ä n d aldrig o r i g i n a l b e t y g För att kunna antagas till öfver- haft plats i hushåll i 2 år.
Betyg utan endast afskrifter sköterska fordras att minst 1 år och rek.
finnas.
Svar till » Landtbru- när ni svarar på annons om hafva tjänstgjort på allmänt sjuk- karedotter » Iduns exp.
f. v. b. hus eller lasarett.
ledig pfats.
BÄTTRE FLICKA, kunnig i ett hems Lärarinneplats vid folkhögskola.
skötande, äfven sömnad, önskar plats Vid folkhögskolan i Gamleby är i familj där jungfru finnes eller ock- BARNSKÖTERSKOR, som genomgått plats ledig såsom lärarinna i slöjd så att förestå ungkarls- eller änk- utbildningskurs i Sällskapet Barna- (hufvudsakligen väfning), sång, gym- lings hem.
Intresse för barn.
Svar vårds anstalt finnas anmälda å Sthlms nastik samt ett par läsämnen efter med upp), ang. lön till » Sydsvenska » stads Arbetsförmedling, Regeringsg.
öfverenskonimelse.
Årlig tjänstgö- Vänersborg p. r.
107.
Riks och allm.
telef.
4047. ringstid omkr. 4 månader från 1 HOS GOD FAMILJ i stad eller på Lön 5C0 kronor och fri bostad.
herregård önskar 19-års flicka plats BARNJUNGFRU, pålitlig, ordentlig, maj.
ställda till styrelsen, som husmoders hjälp eller att läsa något sykunnig och med intresse för Ansökningar, insändas till undertecknad, rektor, med barn.
Genomgått 8-kla3sigt läro- barn, erhåller plats på herrgrård i före 25 mars.
Hans Hansson, Gamleby.
verk och husmodersskola.
Vid lön Småland för att sköta 3 barn i fästes mindre afseende.
Svar till åldern 1 — 6 år.
Svar till » Barn- För ett par betalande » Mars 1915 » Lund p. r. jungfru », Svenska Telegrambyrån, Jönköping.
Goda rek.
erfordras.
SOM HUSFÖRESTÅNDARINNA söker van och sparsam medelålders frun- LÄRARINNA (kompetens: högre se- finnes plats i Halmstads prästgård i timmer anställning, där en 10 års minarium), nmskilisk, språkkunnig får Skåne.
Man b använde sig genom bref flicka kan få medfölja.
Svar tack- plats vid bruk i Nerike, för kom- till samt till » Husmoder » Iduns exp.
FRU SVEA EVANDER, mande läsår, att läsa 5:e klassen UNG, BILDAD FLICKA, något van adr.
A x e l v o l d.
med en flicka, 2:a klassen med en vid sjukvård, önskar först i mars » osse, efter Lundsbergsskolans kurs plats.
Äfven villig deltaga i ett hems Biträdande föresfånderska o, Vid.
Nya Inack.-Byrån, Jakobsbergs lättare göromål.
Svar till » Skånska gatan 34, Stockholm.
en öfversköterska G. K. », Iduns exp.
I GODT HEM, samhälle, bruk i Da sökas för Säters hospital.
Båda måste larna, får som sällskap och hjälp vara skolade sköterskor.
Begynnelse- UNG FLICKA, som genomgått hus- medlem av familjen, bättre barnkär lön for den förra 600, för den senare hållskurs, önskar plats som kokerska.
hushållsvan flicka, kunnig i enklare 500 kr., därjämte sedvanliga natura- Svar till » A.
21 år », Iduns exp., Sthlm.
matlagning, bakning o. s. v. plats förmåner.
Ansökan insändes till BÄTTRE FLICKA önskar plats i fa- Jungfru finnes, alla bekvämligheter.
milj som hjälp och sällskap eller ÖVERLÄKAKEN.
Vid.
Nya Inackorderingsbyrån, Ja- sköta hemmet för ensam person.
Svar kobsbergsg.
34, Sthlm.
till E.
L. Johansson, Fredsgatan 15, F ö r a t t till v å r e n Jönköping.
ENSAMSTÅENDE, kyrkl., yngre ell.
äldre flicka, utan löneanspr., fr. lan- medhinna undervisning i stenografi I~GOD FAMILJ önskar ung, frisk det, får plats som hjälp åt äldre och maskinskrifning torde anmälan flicka med realskoleex.
plats.
Är dam.
Sv.
t.
» E — m », Kinna f. v. b. till kurser ske nu.
I regel överstig- äfven villig att hjälpa till med skrif- ANSPRÅKSLÖS FLICKA från godt ger antalet lediga platser vid denna göromål eller läxläsning med barn.
Svar till » Villig », N. Skånes exp.
hem får plats i * familj på landet att tid antalet sökande.
tillse 2 bain.
Svar med fotografi o. ENKEL, allvarlig flicka, något kun- STENOGRAFBYRÅN löneanspråk till » Tjänsteman i Skå- nig i såväl kropps- som sinnessjuk- ne », Svenska Telegrambyrån, Malmö.
Regeringsgatan 31, Sthlm.
St. * 9822, vård samt äfven i enkel matlagning och husliga sysslor önskar plats hos * 9823.
Rt.
9822, 8972.
FRISK, BILDAD, BARNKÄR flicka sjuklig herre eller dam, som verklig erhåller plats som hjälp och sällskap hjälp eller att biträda husmoder å i mindre skogstjänstemannafamilj å sjukhem, ålderdomshem e. d.
Svar till bruk i Norrland.
Jungfru finnes.
Svar » Verklig h] älp 1 Apr. », Iduns exp., PLATSSÖKANDE med foto, r.ekom.
och löneanspråk Stockholm.
till » I maj 1915 », Iduns Exp., Sthlm.
BILDAD FLICKA önskar 3 å 4 tim- BÄTTRE FLICKA, enkel och barn- kär, villig att deltaga i alla inom UNG, TREFLIG FLICKA från godt mars daglig sysselsättning.
Hälst å byrå eller som hjälp vid social verk- hem, som genomgått folkhögskola, hemmet förekommande sysslor, er- samhet.
Har f. n. husligt arbete i håller plats i liten familj.
Svar till och äger särskild håg för, samt myc- hemmet.
Svar till » 3 timmar », Iduns ken vana vid handarbete Önskar kom- » April », Alingsås p. r. i bättre hem, där jungfru finnes exp., Stockholm.
I PRÄSTG.
helt nära Stockholm ön- ma att gå frun till hända.
Tacksam skas en bättre, anspråksl.
hush.-frö- för svar till s Plat s s ökande » Valhalla.
PLATS som husmor till sjukhus eller anstalt sökes af välrekommenderad ken, väl kunnig i matl., sömnad o. övriga sysslor.
Svar med lönepret.
LÄRARINNA önskar under sommar- dam med 10 års praktik i nämnda bransch, ev. att sköta äldre bättre månaderna plats i familj för att lära o. foto till » C 0- », Iduns exp.
Sthlm o.
l u t u Lill » v-&gt;.
mmia s^uuim.
sysslor.
Villig att läsa med herres hem.
Svar till Centralförmedl., EN ENKEL, händig, förståndig flicka, husliga barn om så önskas.
Tacksam för svar Jakobsgt.
20, Stockholm.
sy-, tvätt och strykkunnig, med gladt ar » Lärarinna », Kåge p. r.
BÄTTRE hushållsvan flicka, kunnig lynne och god karaktär önskas till 5 friska barn.
Sva.r till » 25 kr. » TVÅ ORDENTLIGA FLICKOR önska i matlagning, bakning, syltning o. s. plats i samma familj till 1 maj som v. söker plats i godt hem, där jung- Skönberga p. r. fru finns.
Goda betyg.
Svar till I GODT HEM, större samhälle i Da- köksa o. husa.
Sv.
t.
» A.
F. », Iduns » Villig-Duglig », Iduns exp., Sthlm.
larna, får 15 april bättre hushålls- exp.
van flicka, kunnig i matlagning, bak- ENKEL, bättre, barnkär flicka, som BÄTTRE FLICKA Önskar som famil- ning, syltning o. s. v., plats.
Jung- genomgått kurs i finare matlagning jemedlem, under sommaren, komma fru finns.
Vid.
Nya Inack.-Byrån, och är kunnig i husliga göromål och till godt hem i herr- eller prästgård, Jakobsbergsgatan 34, Stockholm.
handarbete, söker plats.
Svar till hälst där ungdom finnes, för att mot fritt vivre eller någon liten GODA pl.
öfver hela Sverige f. bättre Hulda) &gt;, Harplinge p. r. afgift deltaga i husliga göromål.
platssök.
anskaffas.
Insänd betygs- EN HUSLIG och praktisk flicka från Eventuellt medfölja till badort.
Svar afskrift., foto o. 20 öre i svarsporto _odt hem önskar komma i god fa- till » Juni 1915 », Nässjö p. r. till Centralförmedh, Jakobsg.
20, milj för att deltaga i matlagning samt öfriga bestyr (har genomgått FLICKA FRÅN LANDET önskar plats Stockholm.
helst där snäll hus- den 1 maj i bättre familj, att med EN STADGAD, snäll och ordentlig hushållskurs), moder finns.
Gärna på landet.
Svar husmoders undervisning sköta hus- flicka, villig att deltaga i trädgårds- till » Bojjan », hållet.
Svar till » 21 år *, Iduns exp.
Iduns exp.
arbete samt alla inomhus förekom- HUSHÅLLSINTRESSERAD mande göromål i familj, där jungfru SJUKVÅRD, privat eller å sjukhem, 21-ÅRIG finnes, erhåller plats öfver somma- önskas af flicka som genomgått 1- ångermanländska önskar komma i ren.
Lön efter öfverenskommelse.
årig kurs å länslasarett och sedan godt hem för att lära hvad som till- Svar med foto till Postfack 31, L i n- innehaft privatvård.
Svar till » Sjuk- hör ett hems skötande, önskar anses som familjemedlem.
Någon lön önsk- vård », Iduns exp.
f. v. b. d e s b e r g. värd.
Tacksam för svar inom 14 BILDAD FLICKA önsk.
snarast pl.
dagar till » Våren 1915 », Torrom p. r.
Husföreståndarinna, medelålders, bildad, med jä,mnt och mot fritt vivre i god fam. el.
att godt lynne, sökes af ensam, medelål- förestå ens.
pers. hem.
Skickl.
i ENKEL, BÄTTRE FLICKA, kunnig ders herre å landtgård nära station matl., bakn., sömnad o. handarb.
År i enklare matlagning, bakning o. husl.
i Småland.
Sv.
med ref..
o. foto undervisningsvan o. kan läsa med sysslor, Önskar plats i familj till den till » Landtgård », adr.
Juridiska By- barn.
Vill delt.
i a l l a syssl.
Sv.
1 maj, där jungfru finnes.
Mycket till » Maria 29 », Iduns exp.
f. v. b. barnkär o. villig deltaga med skrif- rån, Värnamo, f. v. b. göromål om så erfordras.
Svar till BILD.
FLICKA önsk.
r. våren plats » Ung Norrländska », Iduns exp., Sthlm.
Kokerska ordentlig o. pålitlig, med goda rek.
i Sthlm ell.
dess närh.
som husföre- En e Semen i a rhiltla d, van vid inom ett landthushåll före- stånd.
ell.
sällsk.
och hjälp åt sjuk- kommande göromål, såsom slakt, bak lig person.
Hushållskun.
och förm.
barnkär 20-åring med godfc handlag och inläggningar m. m., erhåller för- att göra ett hem trefl.
Engelskt., i husligt arbete önskar plats i vår månlig plats i liten familj på landet skickl.
i finare handarb.
1-årig sjuk- i familj som barnfröken el.
som säll- den 1 maj, om betyg jämte foto vårdskui s.
Bästa ref. o. rmmtl.
rek.
skap åt äldre dam el.
herre.
Lön sändas under adress Afverby gård, Vid.
Nya Inackorder.
Byrån, Jakobs- önskas, fevar emotses tacks, under adress » 20 », Karlskrona p. r. bergsg.
34 Stockholm.
fljortkvarn.
ICJLUf Hushållselever - 179 - Bättre flicka med goda meriter önskar snarast plats som husföreståndarinna i familj, där husmor saknas, eller hos ungherre.
Sv.
till » R.
J. », Åkersberg, S v e g.
V ä g e n f r a m g å n g Värdinneplats Önsk.
af verkligt fin och enkel medel- åld.
dam, som därtill har stor för- måga o. mångårig erf., är gladl.
musik symp.
o. barnkär.
Sv.
t.
» Prima bet.
o. ref. », Iduns exp.
ligger a l l t i d ö p p e n för den, som genom Ö k a d e k u n s k a p e r vill skaffa sig s t ö r r e i n k o m s t e r iich d ä r i g e n o m bereda sig en tryggnd framtid I vår undervisning pr korrespondens ha t u s e n t a l s u n g a m ä n o c h k v i n n o r funnit det m e d e l, var- i g e n o m d e k o m m i t i b e s i t t n i n g av för månliga, välavlönade platser INACKORDERINGAR.
SVÅRDSJÖ HVILOHEM erbjuder hvila och hemtrefnad i lugn, vacker trakt af Dalarne *.
Närmare meddelar fröken Lydia Johnson, Svärdsjö ..
Riks 29.
SOMMAREN 1915.
Kan ung flicka få treflig inackordering vid hafsbad- ort i fam. där ungdom finnes.
Svar till » Sommaren 1915 » Iduns exp.
f. v. b.
Konfirmation.
Undertecknad mottager omkring d.
15 juni 2 å 3 flickor för att bereda dem jämte egen dotter till konfirma- tion.
Pris för 6 veckor 125 kronor i ett för allt.
Vacker, hälsosam trakt.
Närmaste järnvägsstation Floby.
S.
J.
THY REN, k y r k o h e r d e.
Adr.
G r o l a n d a.
Tyra Rinmans Konvalescenthem för barn rekommenderas.
Undervisning kan er- hållas.
L a n d v e t t e r.
Följ d e r a s e x e m p e l!
E d e r ålder, honingsort eller n u v a r a n d e s y s s e N ä l l n i n g utgöra ej något h i n d e r vid undervisningen Betalningsvillkoren äro svnnerligen f ö r m å n l i g a.
Ifyll n e d a n s t å e n d e k u p o n g o c h s ä n d den till o s s i ö p p e l k u v e r t, f r i m ä r k e r;! '
m e d 4 öre Hermods Korrespondensinstitut Maimö Dir. H, S. Hermod Osterg S ä n d m i g g r a l i s o c h utan f ö r b i n d e l s e å min sida E r l i l l u s t r e r a d e p r o s p e k t för den a v d e l n i n g, f r a m f ö r v i l k e n j a g m a r - kerat ei t x Merkantila av- delningen.
Språkavdelning- en.
Tekniska avdel- ningen.
Realavdelningen.
Konfirmationsundervisning meddelas i B å s t a d instundande sommar af undertecknad.
Hel inac- kordering kan erhållas i prästgården, om så önskas.
Svar till kyrkoherde J.
S. Sjöstedt, adr.
: Båstad.
Anglicia, Lantbruksavdel- ningen.
J u r i d i s k a avdel- ningen Konstmålnings- avdelningen.
Namn: Adress: Rättvik.
Engelskt-svenskt pensionat, öppet året om.
Fröken Y o u n g.
R.
T.
37, Rättvik.
anta Konfirmationsundervisning tillsammans med egen dotter samt inackordering, kan i sommar erhållas i större prästgård, vackert belägen mellan sjöarna Vettern och Tåkern nära Omberg, invid järnvägsstation.
Tillfälle till bad.
Kyrkoherde Holm- berg, Rogslösa.
Furudals till Pensionat Gammal bruksherrgård 1 Norra Da- larna vid Ore älf.
Enastående lämplig rekreationsort för vintern.
Härlig vintematur.
J a k t o. fiske.
Turistföreningen lämnar när- mare upplysningar.
Fru G. Wuttke.
f. d. inneh.
af Stjernfors Pensionat.
Rikstel.
Furudal 2 C. och Hvilen., 2 Floragat.
12, 2 tr. (hiss) Stockholm Rikst.
97 52 Allm.
tel. 97 55.
Referenser till följande herrar lä- kare: Alfred Berghel, Harald Emberg, Arthur Fürstenberg, E.
O. Hultgren, Arnold Josefson, Gottfrid Rystedt.
Prospekt sändes på begäran.
För a l l m ä n h e t e n serveras 2 tr. upp l: a kl. bad: Elektriska ljusbad.
massagebad, tallbarrsbad, halfbad m. fl.
Föreståndarinna HILMA FREDLUND.
Rikstel.
9012 Allm.
tel. 1250.
C h e s e b r o u g h s r e u m a t i s m Säkraste, billigaste och behagligaste botemed- let är ingnidning med C h e s e b r o u g h s C a p s i c i a n V a s e l i n e Osvikligt äfven mot smärtor i bröstet och magkramp; stillar tand- och nervvärk samt är utmärkt mot gikt.
Säljes endast i tuber 50 öre och 1 krona.
Erhålles å alla apotek.
OBS.!
" Chesebroughs Vaseline " är den enda äkta Vaselin som finnes, hvarför noga torde tillses, att den köpta varan bär namnet: Chesebrough Mfg.
Co. (Cons ' d) New York I
Joh.
Lundström &amp; C:o A.-B.
G y m n a s t i k d i r e k t ö r s e x a m e n zQlggee elever efter Tid 2-årig kors a f kvinnliga KUNGL, HOFLEVERANTÖR.
Ny kors börjar Prospekt gen.
Prima dem 1 4 sept.
kapten J. Thulin, LUND Doktor A. Kjellbergs kurs i massage och H U S H A L L S K O L sjukgymnastik.
B e g ä r Hed.
D:r E. Kleeos 10 f. m.
N:r 37 i tr, upp.
ter a d r e s s m S K O K S 43 B, / /.
• OATINE, Allm.
enttarnt " L u n d s t r ö m s ", I Salatrafcten K ur » er tia börja 25 April.
Rum oc !i kæ; c a 35 kronor raiti.
Friplatser och stipendier (intill 75 kr.)
Mångsidig (vAvnad, sömnad, knyppHng).
3 mån.
kurs- Ingen tntrfidesprövtiing Kursavgift * o kr H U S M O D E R S S K O L A slöjd till F ö r e n i n g e n ^^miaL-r ^^^^ Huslig ekonomi och lanthushållning.
Bätla lärarekrafter Tidsenlig utmitntug Slöjd.
Priktigt skolkök; eget mejeri o. små- Prospekt från Rektor BOSSON.
Tärna bruk.
4 mån.
kars.
Kursavgift 30 kronor (") x r p n Tr si p l n i n r x * Nyinrättad kurs t elever m. god underbyggnad, som önska V * ät a f U C l U l U ö.
äkadalbMdnbitdMHg - e v e n såsoro förutbildning för l e *.
iOrartnnebana.
skclkökz-, ajuklm * -.
kou / crt- eil tonalt arbete.
Svenska, sprdk, bokföring, tor historia.
tarnhälLsIåra ' fysioloin m. fl tmnen&lt;delvis valfria).
5 män.
kurs.
Kursav«, j o k i r På o c h Harfvalotteriet Kvinnl.
Folkhögskola Mrdttorgsrt.
praktuk skola.
1 prospekt. "
I S ^ * STOCKHOLMS MASSAGE- &amp; GYMNASTIK-INSTITUT Biblioteksgatan 2 8 Q i f v e r grått hår d e s s u r s p r u n g l i g a f ä r g.
B o r t t a g e r m j ä l l.
H i n d r a r h å r e t a t t f a l l a af.
M ä r k e t g r u n d.
1879.
B e g.
end.
fl.
med orden: Royal ' Windsor Perfectionne *.
E n a l l t i ä m n t stig.
försäljn.
samt 30 å r s succés g a r.
R o y a l Windsors verkan.
Pris kr.
5.
h porto.
N e d e r l a g: Franska Parfymmagasinet, H o f l e v.
, 21 Drottninggat.
21, Sthlm.
å Riks B R I K E T T E R Begär endast " S ö d e r b e r g s Kolimport T ar n a städse nn- Det berömda häratgrkande vattnet.
• - d e n 1 okt.
kl. Bngeibrektsgatan Begär H U S H Å L L S K O L Riks-och Stockholmstelefon; Namnanrop.- San i Mas age och S u j kgymnas k i t &lt; * 0 A N T R A C I T.
och Sjukgym- begares C 0 K E S v i d telefonering S Ö D E R B E R G I M P O R T A.D. Måstersamueisgatan, Prospekt.
5 HG.
Begår prospekt!
Stockholm.
Mästersamnelsgatan 70. e t t - ä r i g a) kurs i Massage nastik (f ö r d a m e r) b ö r j a r Antracit g r u n d a f d e n u t o m o r d e n t l i g t h a s t i g a å t g å n g e n a f Lui- M ö b l e m a n g Lotteri för B i l d a d e K v i n n o r s H v i l o h e m 5 0.
0 0 0 lotter å 2 k r.
Samman a l gda vinstvärdet öfver 60 0, 00 Kr.
Dragn n i g så snart lot erna äro slut lotter LILLSJÖNÄS ' BARNKOLONIS förmån S j ä l f f ö r s ö r j a n d e till glas o c h porslin M o t o r b å t högsta r u m samt från P ä r l h a l s b a n d, De tre utgöres Aktiebol.
af: m e d mattor, füllst, k ö k s u p p s ä t t n.
från Ingenjörsfirman elektr.
Nord.
Fritz L i n n e u t s t y r s e l, från lullst, från J.
G.
M a l m s j ö upps.
af duktyg, Nord.
K o m p.
b o r d s u p p s ä t t n i n g från Egnell 5.
0 0 0.
K r.
3.
0 0 0.
F.
A.
B.
K r.
2.
1 0 0.
K r.
1.
5 0 0.
sänglinne, handdukar m.
m.
K r.
1.
5 0 0.
af extra prima Guldsmedsbolagets a r m.
, silfver, K o m p.
Kr.
orientaliska pärlor fr.
O u l d s m e d s b o l F l y g e l F u l l s t ä n d i g vinsterna o c h hall nysilfver o c h alpacca F.
A.
B.
K r.
1.
3 0 0.
Dessutom ett stort antal andra mycket värdefulla vinster, såsom denna kraftiga, snö- pianino, konstverk, bordssilfver (äkta), möbler, mattor, s m y c k e n m.
m.
bvita naturprodukt, L o t t e r e r h å l l a s efter r e k v i s i t i o n till H a r f v a l o t t e r i e t adress S k e p - framställd af ren hafre.
uppfriskar h u - p a r e g a t a n 1 9, S t o c k h o l m antingen m o t postförskott eller m o t in- den o c h åstadkom- sändande af förskottslikvid 2 K r.
jämte kostnad för porto o c h drag- m e r i förening, m e d solens v ä r m e d e n s å ningslista (3 5 öre).
Lotter försäljas äfven h o s Allm.
Tidningskontoret, eftertraktade klara, G u s t.
A d.
torg s a m t i d e flesta P a p p e r s - o c h Cigarraffärer m.
fl.
såväl friska ' engelska teinten.
Å k t a Oatlne- i Stockholm s o m i landsorten.
Crcme i hvit burk m e d grönt lock &gt; p r i s att ä g a r u m redan i M A R S månad i år.
1.60; i - d u b b e l t i n n e h.
3.
—.
Oatlne-Snowi k o m m e r D R A G N I N G Anna Josephson, Lotteriets föreståndare, 1.60.
Finnas öfverallt samt hos A.
W. Insänd därför s k y n d s a m t Eder rekvisition, m ä r k t X 1,adress: Lillsjönäs Barn- v.
ordf, i S.
B.
K:s Styrelse.
Nbrding, Biblioteksg.
11, Birgerjarlsgat.
k o l o n i s L o t t e r i, A r t i l l e r i g.
6 0, S t o c k h o l m h v a r i f r å n l o t t e r n a s ä n d a s m o t p o s t f ö r - L6 o.
D r o t t n i n g g a t a n 6 3.
S t o c k h o l m.
s k o t t f ö r l o t t p r i s e t å 2 kr. '
p r s t.
j ä m t e k o s t n a d f ö r p o r t o o c h d r a g n i n g s l i s t a.
Torshälls kvinnliga trädgårdsskola, Leksand.
Turkiska badet.
10,000 &amp; de V I N t Malmtorgsbadet år dag för d a m e r.
för bibehållande af fin hy.
Badet är m a n år f l e r a i s ä l N k RATIONEL mot dålig Intyg af a 40 å.
e x e m öppet hvarje tors- " „ T i * * Yppersta medel 8: d e l O t t V smärt figur och H v a r angenämast,- om skrin af skulpt elfenben ap Pris kr.
1: 6 0.
vinster o m öfver 1,000 LA HUDMEDE^,.
Tillf, hy, e x e m, finnar, porm.
o m 9 0 — 4 0 kr.
8 0 0 vinster n s.
o. trov.
pers. 3 k r.
sats, L ä g s t a v i n s t v ä r d e 4 k r.
botat.
F r u I.
Göthe, Falun.
Rek o t r Lamel s Sko h l em. Elementarskola p å landet.
Samvets- grann, underv.
Friskt läge v. skog o. s j ö.
E e k.
särsk.
f. v e k a r e indi- vider.
A d r.
Vike, Kristinehamn.
Hårskötsel mot hårets affall samt Champonering utföres Allm.
S i hemmen Telef.
110 väl och 81. billigt.
Snickerifabrik, sa ' M a m m a!
™ s t v ä r d e n a kr.
9,000 i n n e r, n s m e d smycken) kr.
77 vinster i jungfrukammare), 5,000 4,000, 3, (X0, (Juvel- 2,300 o. s. v.
o m 9 0 0 — 1 0 0 kr.
1,600 1 1 vinster o m 3 9 — 2 5 kr.
4,200 vinster o m 2 4 — 1 0 kr.
o. s. v.
Mörrum.
B E N G T OXENSTIERNA.
Lotteriets föreståndare.
följande Avesta-Posten.
IUI.
Nordenfelts högre handarbetsseminarium o. kvinnliga yrkesskola af praktiskt dugan- d e kvinnor, g r u n d a d 15 m a j.
S k o l a f ö r Allmän- bildning, Husmodersskola, Realsko- la, Folkhögskola.
E r h å l l i t k a p r i s m e d d i p l o m f ö r g u l d m e d a l j i vävnad, söm- nad o c h konstslöjd m.
f l.
S l ö j d l ä r a - börjar organ j i l a n d s o r t e n Nya hushållskurser 15 april o c h 1 5 juli.
2 2 5 kr.
p r kurs.
Sandvik, Smal, B u r s e r y d.
öfverst- innan A.
H y l t é n - C a v a l l i u s, f. F r i c k.
Falkenbergs-PostBi).
lahntabln begynner Tidning.
O s k a r s h a m n: H e l s i n g b o r g: H e m ö s a n d: Tidning, QreSUndspasten.
Hernösands-Posten.
Mellersta Skåne.
K a r l s t a d Nyheter, K r i s t i n e h a m n: ' Oskarshamns-Pnsten.
AnSflariipDSten.
Korrespondenten Landskrona Tidning.
Söderköpings-Postan.
S ö d e r t e i j e: SöilertelJB T r e l l e b o r g: Trelleborgs U m e å: Ö r e b r o: Tidning Allehanda.
VästerbnttBns-Kuriren.
V ä s t e r å s: v s b y: L a n d s k r o n a: PA i GRUND finnes med af nu till uthus flyttning salu passande till upplysningar B. », r. p. tomt kvinn 1 5 min.
närmaste Vidare Skåne för ung trädgårdsmästare.
vägsresa från en uppodlad: järn- garnisonsstad.
lämnas af » Fru Göteborg.
erhålla Vestmanlands Läns Tidning.
Gotlandsposten.
statsbidrag.
Jämtlands Tidning.
liillllllllllllllilllllllllllllllllulllll lllllllllllllllllllilllllNllulillllllUH - genom den 25 Medellösa Närmare skolans näst- elever upp- föreståndare, K r i s t i n e h a m n.
180 - Mariestads Praktiska Skola.
Knrser i klädnings-, linne-, konst- VIODOL-Tvalen, m e d s t ö r s t a o m - och spefcssömnad, k n y p p l i n g s a m t tex- sorg s a m m a n s a t t a f d e finaste ingredi- til-, d r ä k t - o c h k o n s t h i s t o r i a.
Grund- enser, ä r en toalett-tvål a f högsta lig, praktisk och konstnärlig u n d e r - kvalitet.
visning.
.Naturskön trakt, d ä r vistel- sen k a n förena rekreation m e d nyttigt arbete.
Skolan tager sin början déri 15 juni.
Vidare upplysningar genom H i l d.
S j ö b e r g, Rörstrandsg.
6, III, Stockholm.
FRIKSENERSPBTSAR.
Damer, kun- niga i virkning, erhålla mönster ooh Alltid veckans undervisning uti de vackra, mycket bästa nyheter!
omtyckta spetsarnas tillverkning.
Lek- tionerna fortgå till 1: sta m a j.
V ä s t - mannagat.
79, 1 tr. A.
T.
1 6 5 7 5.
Idon tilgiftes denna v e c k a i t o c h B.
«WS« Kerikes- ö s t e r s u n d: adr.
arbetsår augusti.
Söderbamns-Kuriren S ö d e r k ö p i n g: Södra Dalarnas nytt kommande Södermanlands S ö d e r h a m n: H a l m s t a d: G e n o m a t t h v a r j e afton m a s s e r ä hän- d e r o c h a n s i k t e m e d Skln-Food e r h å l - ler N i e n frisk och ungdomlig h y.
Finnes hos samtliga parfym- och «Irogaffärer.
f ö r d a m e r Heidan, Ystad Norrbottenskuriren Mora N y k ö p i n g: Falu-Kuriren.
H ö r b y: på lig E E t i d n i n g a r i L u l e å: Borås H e d e m o r a: 4: d e T r ä d g å r d s k u r s e n r i n n o r u t b i l d a s.
Gr d a p l a t s e r e r h å l l a s.
1 5 A p r i l — 1 5 O k t o b e r.
P r o s p.
p å b e g ä r a n.
LOUISE F L Y G A R E.
P r a k t i s k a s k o l a n f ö r män b ö r j « n l n o v.
Prospekt m o t d u b b e l t, p o r t o.
— Obs.!
F l e r å r i g a s t u d i e r p å f a c k s k o l a i T y s k - l a n d o c h E n g l a n d.
L ä r o v e r k e t s s t o r a kamratmöte m i d s o m - marafton.
För tion nyfödde.
A d r.
: Karlskoga.
JOH.
LINDHOLM.
K o m p l e t t u t s t y r s e l, 3 o m g å n g a r, v ä l - sydt af b ä s t a material.
Pris 1 0 kr.
pr kartong.
Presentkartongen 1 4 kr.
Fru C a s p e r s s o n, 9 K a r l s l u n d s g.
, Örebro.
lysningar F a l u n: Philip.
Göteborg 3.
Understöd af stat o c h kommun, Höstt.
1:ste Sept.
Handarbets-, yrkes-, hemslöjdslärarinnor.
Direktriser, sömmerskor, till- skärerskor.
K o r t a r e k u r i e r f ö r h e m m e t.
Extra sommarkompletterings- kurser för lärarinnor.
A n s ö k n i n g a r h ä l s t f ö r e l: s t a M a j.
1893, M o r a: F a l k e n b e r g: o c h refer.
p å begäran.
Märta L i n k ö p i n g: B o r l ä n g e Damer!
Vårda Eder hud!
Prospekt Landgren.
Karlskoga praktiska läroverk T e l.
44.
Arvika B o r å s: för ord.
elever 1 apr. — 31 o k t S o m m a r k u r s e n s k o l a för utbildande f ö r a n n o n s e r i n g äro Lillie (B o s ä t t n i n g till 4 r u m, k o k o c h Utmärkta A v e s t a: v i o l d o f t - ^ L A r v i k a: m e d * gör hakningen till ett n«je, t y N i k a n dock h a o r d n i n g o c h fint i E d e r t krtk.
B o r d s k.
— 6 5 x 1 0 0 c m.
P r i s k r.
18: 5 0; m e d i h o p f a l l b a r a b e n k r.
22: —; m e d b a k b r ä d a a f marmor r.
28: —.
S ä n d e s fraktfritt öfver hela landet.
P a t.
N: o 36273. v a r a T v ä t t p u l v e r ™ Valhalla Bakbordet?
S§ C h C j!
!
R i hembakadt bröd, m e n h u r m å n g a få njuta dära?
Stöttet afhåller m å n g a husmödrar från a t t själfva b a ' a sitt b r ö d o c h d o c k ä r detta „både m e r a välsmakande och billigare.
Valhalla .skulle E Hvem är ej forljust I D e t T kursen Wilhelmssons Boktr.
A.-B., Sthlm, 1 9 1 5
