# ID: svediakorp-per215
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1901
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 20,857
# sentences: 1,308
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kvinnor som yrkes- och sundhetsinspektörer i Storbritannien.
(Forts. fran haft.
19).
, l7rkesinspektionens arbete i sin helhet &amp; r fördeladt såväl distrikter som i särskilda funktioner, men alltid organiseradt under en » Superintending Inspectors.
De kvinliga inspektörerna tillhöra den sistniimda klassen med särskilda funktioner, oafhängiga af all iiistriktindelning,.
.
då deras arbete omfattar alla fabriker, där af lagen skyddade personer, kvinnor och barn, finnas.
Alla klagombl öfver missförhållanden inom fabriker med af- .seende på de sanitära förhållandena, afvertid., oregelbundna maltider m.
III.
samt förseelser mot Triick Act1)]; unna insändas till the » Prin- .cipal Lady Inspector », Home Office i London.
Denna eller någon n£ de ö£riga inspektörerna tar d&amp; saken genast om h.nd, undersöker densamma och sölreï afhjalpa bristerna samt drager till ' laga an- ' svar de skyldiga, om.
brott mot fabrikslagarna visa sig vara £tir handen.
KlagoniAl frln arbeterskorna själ£vn vor0 de första åren mycket fbtaliga, deras antal har dock år efter ar ökats.
I början voro de mestadels anonyma, men afven härutinnan synes en ljusning till ett bättre.
Inspektorerna klaga i flera af sina rapporter öfver att i de kla- gomål, hvilka från arbeterskorna insändas, gifvas s &amp; knapphändiga upplysningar, att det ibland ar al1dele.s omöjligt att taga reda på, hvaruti den klagande önskat rättelse.
Gåfve klagande upp sitt namn, och adress kunde inspektören i dennes hem, nar så vore nödigt, fanpp- lysningar och förklaringar, hvilka, nar frågan gällde t. ex. olaglig öfvertid o. dyl., kunde föra henne till platsen just vid den tid och - - p) Truck Act af 1831 och 1896 ar cn lag, som ' förbjuder arbetsbe- talning med annat %n reda p&amp;ngar, dels orättvisa och godtyckliga plikter inom f abriker och verkstäder.
t.iU det ruin, där olagligheten försigginge.
I 1895 &amp; - s rapport anfiir en af inspelitörerna exempelvis ett till henne insiindt lclagomdl så lydande: » X iir mycket, behöflig i - - - - », ett namn på en stad och en fabrik var utsat-t *, men intet vidare.
Med anledning af brelvei gjorde inspektören besök i fabriken under och efter arbets- tiden, iinder måltidstimmar och p i natten och iitfrågade prirnt ar- beterskorna, men kunde ändock icke komma under fund med, hvar- för hon var:) mycket behöflign.
Detta ar ändock icke F&amp; svårt, soni ' uär endast namnet på en stad uppgifves och att inspektion d i r i r.
nödva.ndig.
Okunnighet och fruktan för afsked och obehag f r i u arbetsgifvarnas sids uppgifva inspektörerna vara orsak till denna obenägenhet att lämna upplysningar, som möjligen skulle kiinna röja hvern som gjort dem.
FrAn kvinliga fackföreningar och andra föreningar diii-emot hafva inspektörerna haft god hjälp, då deras sekreterare till deni insiinda anmälningar om behöflig inspektion och därmed ocksG de nödviindiga upplysningarna för att få inspektionen effektir ..
Sålunda voro, enligt ISSE) års rapport, af 022 insända lilago- mål 223 från olika.
krinliga organisationer (diiraf I21 från M-o- men ' s Trade, Union League), 104 fran andra organistitioner och offentliga institutioner och l 5 7 från arbeterskor.
Af de 328 klago- målen voro endast 90 anonyma; detta betecknas i rapporten siisom ett bevis på stegradt förtroende för inspektionen och bådande godt för framtiden.
A£ klagomålen rörde sig 138 om olaglig öfrertid.
Då det i Storbritannien flnnes lagar, som för kvinnor stipulera en viss arbetstid, är det ju naturligt att en väsentlig del af inspek- törernas arbete består uti att efterse att denna arbetsiid ej öfver-.
skrides.
Enligt dessa lagar ar arbetstiden i textilfabriker1) c5Ci timmar i veckan, mellan G f. m. och 6 e. m. eller ' 7-7, och på liir- eller 7-2 samt 1.-2 tim. till middag.
I dagar mellan 6-3 icke textilfabriker och verkstäder iir arbetstiden begriinsad till (i@ timmar pr vecka med antingen samma tid för början och slut soiu för testilfabriken eller från S-S och p&amp; lördagen antingen mellan 6-2, 7-3 eller 8-4.
I icke textilfabriker kan arbetet om lör- dagarna få.
fortgå till 6 e. m;, om arbetstiden under veckan ej öfver- stigit S tim. dagligen, men anmiilan maste då först göras till yrkes- inspektören.
Från dessa regler äro undantag gjorde för tvatt- och B - En fabrik kallas för kextilfabrik om bomull, ylle, hår, silke, lin, hampa, jute eller annan Iilinande material dar bearbetas eller aiiviindes för tillverkningen.
- - l)
atrylrinrättningai., hvilka intill 1593 ej lydde under fnbrikslagarnn, weil från 1895 gälla delvis samma lagar äfven för dem.
Arbets- - tiden dar ar begrgnsad till 60 timmar i veckan, men utan bestiim- melser för början och slut; den får dock under inga omst&amp;ndigheter - öfveistiga 1 4 timmar pr dygn.
Öfvertid fA.i icke förekomma mer Hn 30 dagar pr år och ej mer iin 6 timmar pr vecka .. För en del: andra yrken med sasongarbete eller med mycket ömtåliga varor, som kixnua ffirstöras, finnas liknuande.
bestämmelser om öfvertid, den får dock icke öfverstiga 30 eller högst BO dagar pr år.
Anmiilan om mfifvertidsarbete infiste göras före dess början till yrkesinspektören.
' Inom textilindustrin lir.
intet öf vertidsarbite tillåtet.
Som man] iitt kan förstå öfvertradas ofta dessa lagar, i all .synnerhet de om öfvertidsarbetet.
De hafva dock inom industrjiz verkat reformerande, om ock stundom oöfverviunerliga svå1: igheter .stiilla sig i viigen för kontrollen öfver dess tillämpning.
Orsakerna till öfvertid, sagel: en af inspektörerna i 1894 ars rapport, &amp; ro oftast .att t-illskrifva daliga vanor hos allmänheten samt mindre god skötsel .och anordning af arbetet in0.m fabriker och verkstader.
Det har ofta visat sig, att på fabriker,.
som ofta haft öfvertid, sådant total upphört efter ett ombyte af direkt6r.
I rapporterna framhållas afven de stora svårigheterna att få arbetsgifvarna bötfiilda, dK arbet-arna .af huktan för följderna ej vilja ixpptriidn som vittnen inför ' ratten.
' I all synnerhet hafva de haft stora svårigheter att öfvervinna för .att kunna &amp; stadkomrna bevisning rörande öfvertriidelser af Truck Act.
189s och 1899 års,rapporter innehålla en del intressanta slcil- edringar om huru man gått tillvaga för att undersöka ~ r i k k systemets ~itstriickning i Irland.
Misstron mot alla officiella tjiinsteman och fnil&amp;n att inför grannor utsiitta sig för vankan att vara.
rrneddelarea, gjorde det omöjligt att såsom yrlresiuspektör få uppgifter af befolk- ningen eller a£ dein som saken galde.
E n af inspektörerna bodde adarför som turist under 14 dagar i en för användandet af detta: Bystein Beryktad trakt i norra .Irland.
Men i trots af att han fick full visshet om att systeqet användes i stor utsträckning, var det e j mijjligt att i mer iin ett enda fall ffi arbetsgifvareii bötfald .. D % .såval arbetsgifvaïe som arbetstagare äro fiillt medvetna om att de .begå lagbrott, och de senare frukta att, mista arbetstillfällen, som 4tininstone ge dem lraf e_ och soclrer, döljer man omsorgsf~xllt be- - talningssättet för alla utomstående.
I, London, Glasgolv och p&amp; flera andra platser finnas stora firmor, som utlämna arbetec - stickning af yllevaror, få.1lning af o a Y '
näsdukar m. m.
- till landthandlande.
Dessa utlämna arbetet till den omkringboende befolkningen och betalningen sker med - varor: kdl ' e, socker, te, o. s. v. oftast af den mest underhaltiga beskaffenhet.
cwh i varde siillan motsvarande ens de blygsaminaste ansprak p; ersiitr- ning för arbetet.
D$ de, som utfiira detsamma, ofta ho 115 flera mils afstånd frdn handelsboden, brnkar ägaren sanda lit en kiirra rund t om i bygdeina för att ntliimna och återhainta det fiirdiga arbctet.
Det ~ r i r till en sada11 utvasling af de fiirdiga varorna inot specerier.
som den ofvanniimcia inspektören lyckades att bli d s p a vittne, s&amp; ritt han sedermera kunde £B arbetsgifvareii bötfiild.
En annan af inspektörerna, hrilken i en annan del sf Irluiid uppeböll sig som turist i tre veckor, lyckades ock&amp; at.t i ett par fall på bar garning gripa de skyldiga.
Hvnd man vid besök.
i de eiigelslca fabrikerna ovillkorligeii liigger miirke till iir ett par saker, som afgjordt utmarka deni fraiiifiii de svenska.
För det först a: att raggarna i allmanhet se snyggare ut emedan de kro mera regelbundet - hvitlimmade, samt att alla maskiner och mpskindelaï äro på ett ypperligt satt skyddade för att fii1.c- komma olycksfall.
I regeln iiro alla farliga maskiner sorgfiilligt oingif- na med stiingsel och hrarje minsta lilla kugghjiil, aselledning och aiidi-a farliga maskindelar försedda med skydtlsanorduiiigar.
Att väggarna se snyggme nt har sin orsak uti, att fabriksagaren enligt lagen iir skyldig att hvar 14: de manad hvjtlimmn eller om de ai.0 oljeiufilade tvätta dem med sApa och hett vatten.
Liknande bestämmelser åter- finner man ju också hos oss i yrkesinspelrtionens cirlriiliir n: r 2, men skilnaden iir den, att hos oss endast böra raggarna hvitlimmas, livar 12: e m ån ad, men i Storbritaniiien s k o h de 11vitlimm: is med risk af ganska höga böter för nraktliltonhet.
Arbetsgifnriia iiro ocksr!
skyldiga att halla register öfver nar livarje s8dan renaiiring gjorts; det är följaktligen liitt fös yrkesinspektören att vid besök kontrollera om försummelse ä g t rum.
Nånga försyndelser göras naturligtris af fabriksagarna i detta hänseende, daroni bära de h.liga rapporterlia nogsamt vittne genom redogörelser för iital.
IZen det har likviil trängt in i medvetandet att det skall göras.
Att skyddsanordningnr i alliniinhet inriittats vid maskinerna a r naturligtvis en följd delvis af en liingre tids inspektion, men iifven nf det sakförh&amp;llandet, att uraktlåtenhet i sådan t afseende blir kaniibart f ö r
431.
kassaii, i det att fabrikdngnrne innehålla en del stränga bestämmelser med delvis .höga böter för förseelser härutinnan.
Kommer härtill att arbetsgifvaren genom ~Ernployers ' Liability of Common Laiv %, DEm- ployeru ' Liability act of 1 S8Ox samt ~Worlrmen ' s Compensation act af 189.7 B, Br ansvarig för alla olyckshiiiidelser, som ej iir en följd af bevisad vårdslöshet frQn arbetsren.
Om, en olycka med dödlig u t g h g skulle intriif ?a till följd af arbetsgifvarens försummelse att haf va slzyddsanorcliiingar, Izan han enligt s Employers Liability act w f % plilrta l00 pund, hvillca genom inrikessekreteraren ka.n tillfalla den dödes f arnilj.
Genom.
Worlcmen.
' ~ Coinpensetion act kan ar- betaren få högre ersáttning.
Vid dödsfall en summa lika stor med förtjiinski under tre år, eller om detta blir mera, 150 puud; och har arbetaren ej varit anstiilld i tre %r, ritknas ersättningen 7 36 gånger arbetarens medelveclcolön den tid han eller hon varit anställd.
I intet fall f&amp;r ersiittningea bli högre Bn 300 pund eller lägre &amp; u 150 pund.
I fall af skada utan dödlig utgång &amp; r ersBtt- ningen I pund i veckan eller 50 % sf lönen i medeltal.
.
Men i allt hvad som berör annan snygghet &amp; n Iivitlimning, iiifvensom andra saker såsoin ventilation, uppvärmning och andra sanitära f örliållonden, äro nog de engelska f abrilzerna efter de svenslrs.
Lokalerna iiro i allmiinhet ohyggligt dragiga, beroende dels 11 % det x %rdslösa byggnadssiittet och dels på ?tt man är likgiltig för att skydda arbetarna för drag.
Sliulle arbetarna i Sverige, t. o. in.
under de blidare årstiderna, bli ntsattcz för drag i samma mån, si blefve många dödssjiilrn.
&amp; !en man maste i England vara mer härdad.
I arbetarebost&amp;deriia kan man lranna drag tviirs igenom viiggarna.
Klimatet BI= j u inycket mildare; 5-7 köldgrader (celsius j förekomma dock ej siillan vintertiden.
Iilagoiiiiil öfver drag i fabrikerna saknas icke hiiller i yrkes- inspektörenas årliga rapporter.
Många fibrilter och verkstader salma eldstäder, och andra möjligheter för uppvärmning.
De sanitara förhållandena inom fabrikerna hörn i första hand i; nder h~lsovårdsmyndigheterna enligt ~Pactory and Workshop act of 1891 2.
Fran lSG1-1591 hade de hört under yrlcesinspoktionen.
Otillfredust&amp;llailde sanitära förhillanden h a h a yrkesinspektörerna att det &amp; r f örst om dessa för- rapportera till l~~lsovårdsmyndigheterna; summa sin skyldighet, som yrkesinspektörerna måste gripit in.
År.
,.
1899 gjorde de kvinliga ~rkesiuspektörerna 2 T S sadana.
aniniilningar, däraf 106 för London.
Det var efter det att 1893 Ars lag triidde i kraft, som man in- s8g vikten af att haha: Krinliga k~ii: lsovbr-dsiws~~ektii~~ ' e~.
Dessa utses af de olika församlingarna.
Deras antal i London var vid 1809 iirs slut S.
Den första församlingeii (vestrfi i London, som utnamde en kvinna till hälsovårdsinspektör var Kensiiigton 1S93.
Detta exempel följdes snart af flera församlingar.
De kallades de första åren för: ~IVorkrooms Inspectorss, och hade skyldighet att inspektera alla verkstiider och tvattinrattningar i församlingen, tillse att det lagenliga mattet af 9 kubikmeter fanns för hvarje sysselsatt person, att ventilation, renhållning, hvitlimning af väggarna m. m. sadant var tillfredsställande.
IS95 blefvo de först i en församling och sedan i de öfriga iitniimda till ~Saiiitary Inspectors », med samma myndighet som de manliga kollegerna.
Skil- nadeu mellan en ~Sanitary Inspector~ och en » IYorkrooms Inspector: &gt; ar, att den sistniimda måste hafva fiilluiakt fran en ~ S a n i t a r y In- spectorr eller hälsorhdsaiimd för att kunna vidtaga rattsliga At.giirder mot dem, som ej efterlefva föreskrifterna med afseende pá ' hiil~o- vården.
Deras arbete undergick dock ingen förandring i och med.
ofvanuamda utnämning.
Alla iitnamnhgar till w Workrooms-: &gt; eller) ~Sanitaïy Inspecttors~ måste sanktionernas af)) Loca1 Gorernment Board- och rilla sokande måste liafva betyg öfrer en genomgången kurs i ett: Sanitary l u - stitutes.
I L o d o n fordras betyg fran:.
The Sanitary Institzite &gt;!
därstädes.
I landsorten äro förh&amp;llandena nigot annorlunda.
Exanii- nation vid The san it ar,^ Institute försiggår tv&amp; gånger drligen och är föregången af en tre manaders kurs med föreläsningar i olika iimilen såsom: hiilsovård, uppvärmning, ventilation, vattentillgång, hiiskonstruktion, dränering, decinfektion m. m. Diirjiimte göras under likares ledning besijk rid siirskilda platser, soni äro intressarita tu.
li~lsovárds-synpunkt.
De flesta af de Irvinliga inspektörerna hafra förut ' ge30mgtitt ett hygieniskt institut.
Ett sfidant liar ~ S a t i o n a l ~ e a l t h ' Society a i London upprättat särskildt för Iwinnor.
» Sanitury Inspectors D utföra sitt arbete tinder kontroll af distriktets hälsovårdsnaincl.
De iiro skyldiga att föra diarium öfver sitt arbete samt att skrifva vecko- och månadsrapporter.
Dessa äro pA bestiirida tider till granskning öfverlamnade till en komitk.
De kvinliga hiilsov&amp;rdsinspektörernas arbete ar mera rcgel- biindet än yrkesinspektörernas.
D&amp; de intet ' h a k a att göra med
arbetstiden inom.
verlrstaderna, kunna: de afsluta sitt arbeta 5-6 e. m. efter cirka 6-7 timmars arbete.
En af deras sysselsättningar a r att litskrifva arbetarnas kort för verkstader, ined uppgift om huru många arbetare, som f$ sysselsättas i Ilvarje rum med dess nppmiitta kubikrymd.
I södra London och andra städer såsom Birmingham, Glasgow mm: fl.
hafva kvinliga hälsovårds-inspektörer blifvit utsedda att inspektera arbetarebostader och gifva arbetare- bustr~irna råd med afseende p&amp; hemmets och barnens skötsel.
d.
S.
Litteratur.
Alla viinner af lefvande historiska skildringar och alla viinner af Ellen Fries skola med gladje hälsa annu ett arbete af den allt- f ör tidigt bortryckta förf attarinnan.
Det iir två serier föreläsningar, hillna p&amp; uppdrag af pedagogiska liirokursen i ~tockliolm, som nu ntlroininit i bokform, med största sauivetsgr,a,nnhet och pietet redi- .gerade efter författariunans efterlämnade koncept af historikern doktor Lydia Wahlström.
, Ordet pedagogisk m&amp; ej ' ing.i£vu någon den förestiillningen, att här ar f r &amp;, a a om något torrt och trakigt, en vanlig historisk läse- ' bok.
Detta Br sid långt ifrån fallet, att tvärtom flera af dessa före- läsningar i liffiill konkretion kunna mata sig med.
skildringarna ur .svenska adelns familjelif.
Den väsentliga olikheten mellan dem och den nys~a8inda serien ligger i deras vidare omfång hvad iirnnen be- .tr&amp;ffar och i deras fullkomliga underordnande under synpunkten at: det tidstypiska.
Förel&amp;sningarna afsago nt-lmligen att gifva x typiska skildringar ur Sveriges kulturhistoria under nyare tiden » jämte kor- tare öfversiktliga framställuingar.
Meii dessa skildringar från sain- ballslifvets olika områden hafva som sagdt fatt samma prägel af lif .soin familjeinteriörernn, byggda som de äro på originalhandlingarna, ofta med anviinciande af deras egna ord.
Den afdelning.
som bär den kanske ej för alla ' lockande öfver- skriften » Rådssammantraden under storhetstiden&gt;, Br ett glänsande eseinpel p B hvad dokt-or Fries menat med typiska skildringar.
Ron latler oss först niirvara vid det sammantrade, där skalen för och emot Sveriges .deltagande i trettioåriga kriget med sextonhundratalets om- .ständighet uppradas och vägas: sedan vid voteringen då kriget be- slutas och Gustaf Adolf afslutar förhandlingarna ined de aningsfulla arden: » Jag ser mig sjalf ingen rolighet mera liafvn att förviinta '
törr an deii eviga roliglletenr.
Det iir ett högtidligt sl&amp;despel, soii; hiir framträder i fnll belysning, ett af (te största ögonblicken i Sveri- ' ges Iiistoria.
Af helt annan art. men ytterst karalrtiiristisk sirii: för tiden som för cle uppträdande iir den scen, som utspclas inför Iii- sarens ögon i framstiillningen af ett ridssainmaiitriide 1648.
(' h i - stina vill genomdrifva Adler Snlvii utniimning till riksrid, men tlt.
aristolcratiaka gamla herrarna med Axel Oxenstierna och Per Bralie i spersen siitta sig daremot p&amp; grund af Hans ofriilse I ~ r c l.
Hiir den 22-Arigu drottningen vet att drifva sin vilja igenom i det hon, fiillstiindigt herre öfver sit~at~ioneri, än klart fruiuliigger sina skil, a11 gör ironiska utfall mot Per Brahes högaristokratisr fördomar, %n viidjar till Asel Oxenstiernas oegennyttigs fosterlandsk5rIek och pietet för Gastaf Adolfs minne, det ar har pit n i g r a f&amp; sidor si2 framstiilldt, att man ser och hör scenen.
Afslutandet a£ freden i Brömuebro ji föreliisiiingeri oiu l iii 1- talets svenska diplomati), riksdagen Iti.50, \ \.
' hitelockes I~eskicl; niiig till, Sverige 1653, 17.56 8rs revolutionsförsölr och Gustaf 111: s nyp- iost.ran äro föremal för likartade liffidla och detaljerade skildringar.
Det Br, för (rfrigt icke liitt.
att u r denna rikedom af 16 en gzng .sakliga och målande framstiillningar utviilja det mest andaende, o i i ~ an författarinna~s ntprGglacle sympati för I l3) O-talet fijrliirint ert rikare int.resse %t flertalet af teckningarna fran denna tid.
AS ile kapitel, som agnats de olika tidelzrasfrens siitt att: i~ppfostra ger.
&amp; dunda 1600-talet jiimte de ledande idberna och Gustaf - 4dolfs ge- nialislra framtidstaalrar ett genomfördt konkret fall, I iOO-ialcts ru öfvei-blick, belyst af exempel.
Hiir sakiiar iiian ocksk blanc1 s ~ e n s k u pedagogilrens iiiiirkesmiin den L: ml) rytandc!
- 1ndei.s I: ydeliiis.
Hvad soin slutligen ger denna ~iislnnde kedja af bilder sriiil- manhallning och riktig belysning ur öfwrsikrerna, soiii i stora enkla drag ' ined siillsynt förmåga att skiljii niellin viisentligt och oviisentligt, gifvri, ett tidehvnrfs karaktar.
Sådana iiro deii ypperliga uppsatsen om ~ S t ~ r m a k t s ~ ~ o l i t och i k e n Sveriges iitreckling::, redan kant1 f r h Heimdals folkslrrifter, och den kortare ijfrer blicken öfves l 700-talet, med dess splittrade och skiftande Iynue.
Genomförda teckningar af tidehrarfvens stora personliglieter ingingo ej i planen för dessa förelisningi~r; men p~i.soiiliglit.te~~it fraint.i.ada dock ofta i karaktiiristisk i~elysiiing %n i (len rna a11 i den andra situationen.
Xagra exempel iiro redan i det fvrt.g$cntle anförda och jamte dem böra namnas Carl Giwtaf Tessin, 3,ovis: i Glrika och framför allt Gustaf III, konstnarsnatnreii y&amp; trnueii.
I teckningen af honom såval under barnahen soin vid brytningen 1 YN!
hw doktor Fries ' psykologislrs intresse s: lmmansmalt med intresset för det tidstypisba och af det rika materialet skapat en genoiii spe- let af dagrar och skuggor lefvande bild.
Den ps~kologiska ght: i, som heter Carl III, har diirernot fait endast ett knappt iitryiiiilie sig tillmatt.
Det sammanhängde med rlolctor Fries ' djupt rotade ofvertygelse om betydelsen af Sveriges storinaktsstalluing, med hen- nes fruktan för vår östra grannes utridgningspolitik och fiir Ofrigt a
med hela hennes anlliggning att hon iclie, vare sig i sina nu tryckta föreläsningar eller i föregående skildringar af Irnroliner, .gjorde Carï SI1 ens som personlighet full riittvisa.
Den oinst&amp;ndigheteu, att hon aldrig i bref eller anteckningar af Carl Y1I: s män funnit ett.
ord af svärinisk tillgifvenhet för konuagens person, kan ej vara af- görande f i k uppfattningen af förhållandet mellan dem och honom.
Det iii.
inycket, som ligger underförst&amp;c ?t under brefvens otympliga vändningar, och fakta t; ils hiirvidlag högre an ord.
Det ar dock otacksamt att inför ett arbeta, som ger s&amp; mycket, komina med önskan om iiunu mer.
J a g förest6ller mig, att denna.
rika skattkammare af svenska bilder och scener, samlade i pedago- giskt syfte, också skall blifva .ov&amp;rclerlig för historjenudervisningen, sardeles som h n u otryckts handlingar ligga till grund för iniinga at ' dem.
Den sliall t j h a striifvandet efter konkret inneliåll, e j tomma ord, efter r&gt;reslism i iiiicler~~isningei~ genoin sina ypperliga illustrationer till de vanliga historiska termerna.
Me; dessa %Sven- ska Irnlturbilder » sliola helt visst tillilra blifva skatter för alla histo- riskt intresserade, siirsliildt för ungdomen .. Och s&amp; sliall det, soin utgjorde själfva sjalen i Ellen Fries ' historiska föredrag, hennes djupa lAgancle li ?sterlandsliarlelc, nnnu efter hennes död liksoin förr hos mangen af hennes Ahörare tanda en gnista af samina eld.
I Annie Quiding viickte genast vid sitt första fraintriidande p&amp; den litterara banan nppmiirksainhet genom sin eminenta berattare-.
talang, som ej röjde nggot af en nybörjares osiil~erhet.
Och lika.
färdig och k l a r som hennes form, var ockst3 h,ennes IifsBsl~ddni~~g.
Stark pietet för dit det basta, som det nu lefvande sliilrtet tagit i. arf af gfingiza generationer, ar denna lifsåskådnings mest utmiirksnde.
drag och inspirationen i hennes diktning; men det nya i tiden, Bfven det basta nya, har blott föga af hennes syinpati.
Den nyligen utkomna diktcykeln » Bröderna » st&amp;rker ytter-.
ligare det.
intryclr, som man fick redan af Anilie Quidings första böcker.
Afven 11ar ar sviirineriet för det förglingna diktens sjal .. Ett stbtligt preludium nianar fram bilden af en tysk sinistacl med.
branta gator kring doiiiens fot och ger en iniiktig medeltidsstiimriing, eri: stimning, som ej jagas 1 ' 8 flykten .af de rihi.mast följande sångerna.
Bröderna I h f f t, den iildre, priisten, och den yngre, som vaxer upp i domens skugga och lyssnar till gainla Käthes sagor vid spisel- flaminan eller bladdrar i store brors bilderbibel, kiinde likav81 varit saintida till sin namne, den gamle Niirnberger-1nBstaïeE; och Ilans " barndoinsran, Liesel, har ej mer nutidspr~ge !.
Först i senare hälften af boken blir det tydligt, att Iiisaren har framför sig en nutids- skildring.
Efter brytningen nied den älctre brodern, med Liesel och med sin barndornstro fraintriider Hans Rrafft som den moderne
.
lakaren-reienskapsmannen, och det visar sig, at-t hans ut veckling som sådan a.r ämnad till ' bokens trngdpiinkt och kärna, barndoms- .och ungdomssagan blott till en episod.
Getenskapsmannen, som helt giir upp i sökandet af en ny sanning, som tror sig sta nara en storartad upptäckt.
och så ylötsli- gen marker, att han gått ut frdn falska förutsättningar och känner grimden vackla under sina fötter - det ar ett .lika rikt som ford- rande ämne för 1; onstnarlig behandling.
Förf.
har mit, att endast latt skissera det.
Hon lliter Hans h a f f t sjalf i korta antydningar beratta sin utvecklingsgång för brodern till det ögonblick, då, han, p£ allt förloradt och sökte döden i arbetet bland de piistsjuka i Indien.
Ateist ända frau brytniiigen i ungdoinsåren, blef h m diir in % det öfrerjordiska lugnet hos ett af pliigans offer inyo gripen .af vissheten att det måste finnas en Gud; DI sällsam cirkel lifvets ' sturka öden Till samma grundval återförde rniga.
Så bildar den yngre brodern fiir den gamle under ett lif af ' Iriirlelrsgaïningtir grfinnde prästen sin omviindelsehistoria.
De kunna 1111 p&amp; skilda 17äga.r verka för sitt mål och ~ G n d har plats för båda i sin varldsl~nshHllning. » Nen representanten fur den allena salig- görande kyrkan ryggar tillbaka ' för en så teosofiskt fiirgad tro, soiu d e n forne ateistens, och återseendets lycka blir blott.
half, scm den maste vara, # d$ hjiirtan mötas, tanken ej %r med: ..
Detta Gr i korthet diktcykelns imehill.
Med alla vackra eu- skildheter och all siu varrna entiisiaein, lider den af en brist p5 helhet, som fiirsrapar intrycker.
Den Behandlar tv&amp;.
h a r t och ett för sig rika och intressanta motir.
men den genomför ej fullt något- dera af dem.
Ojämförligt fylligast och bast behandladt iir det försts.
' brödernas strid om Liesel, den unga flickan, som ar lik niadonnoii i domen: » En ljuf liten barnslig skepnad -- ett verk af tidig got-ik - Med blick af renaste oskuld, p&amp; Iiimlarnes isi il om rik.:.
Liesel med sin tidiga andalctsfyllrla dragning till ett lif i reli- .gionens t.janst, stalid mellm prasten Paul, hennc-s biktfader, som i henne ser (h d s korade redskap, och deu iiiige Hans.
som ej kan tiinkn sig lifret utan ett eget hem med henne - dessa tre och konflikten mellan dem kunde och borde behiirskat dikten alltigencm.
Men nu glider i berattelsens sista tredjedel Liescl undan som en skiigga, s c h det starka, nya motivet triider fruin litan riittcr i det förena- ende och utan att den flyktiga behandlingen kii~ina gi; ru sig s&amp; gal- lande, som det.
fordrar.
Afslutmingeii hiiller ej, hvad början lofrnde.
Det Er ocksa öfver slutsingen niigot mera flackt och prosaiskt, som bryter af mot de första s h g e r n a s af religiijs stiinining fyllda lyrik.
I dem har diktarinnan funnit en linpt verksammare form för sin indignation öfver t.idens materialism och sin religiösa pietet ä n i sista afdelningens direkta utfall och resonnemanger.
Det iir
flykt och ' glans öfver skildringen i f Corpus-Christi-festen, men Hans '.
bikt, som kunde varit tragisk, är blott bekla.mmande och slutorden .. göra horisonten trång.
Ar det väl förf.
: ^ mening, att en mänsklig- hetens välgörare, en liikare, sejm vagar sitt lif i strid med sjuk- domens makter, en vetenskapsman, som of örfiiradt och med brin- nande håg söker sanningen, förat då har sin plats i » Guds världs- hushållning » nar h m från förnelrelse eller tvifvel dragits öfver till religiös tro?
Det sex verkligen så ut.
Men en sådan ensidighet i uppfattningen skadar blott allt för mycket den adla sak, åt hvilken.
författarinnan vigt sin penna, kampen mot, den.
enda tro, som vantrons namn förtjänar, som blott åt stoftet varats rätt f ~ r l ä n a r, som knyter händer, hviisssr jarn och s t i l för egen vinst, som jagets enda in&amp;l.&gt; S-d.
a * Mikrooïgaiiisiiieri~a i praktiska lifvet.
Bakteriologiens utveck-.
ling och nutida ståndpunkt af Ernst: Alnzquist och Gerda Troili -- Petersson.
I vår t i d råder ingen brist på vetenskaplig lärobokslitteratiir i afven populär ' form.
Vi äro redan så begåfvade med lättfattliga.
framställningar af de vetenskapliga.
sanningarna, att m m framför en.
ny ' bok i denna genre gärna frågar sig litet tviflande: månne förf.
kan försvara sitt uppträdande med en själfständig uppfattning och syn på ämnet, eller ha vi fått skåpmat i mer eller mindre lyckad omstufning?
Låt oss genast med nöje k~nstatefa, att denna fruktan be- träffande professor Alrnq,nists och fröken Troili-Peterssons bok al- ogrundad.
Redan innehållsförteckningen visar, att en mängd hittills, så vidt vi känna, icke på samladt hall behandlade företeelser förenats.
inom en gemensam ram, och man beböfver ej studera boken länge förrh en viss originalitet i såväl ämnets uppställning som detalj- behandlingen tydligt och, Ititom oss tillägga, på angenämt s&amp;tt ger sig tillkänna.
Såsom totalomdöme kan framhållas, att boken till '.
följd af ämnets stora bredd,i förening med ett koncist franiställnings- sätt ntmärker sig för vid horisont och öfversiktlighet, ett par egen- skaper som, i förbig&amp;ende sagdt, den rent vetenskapliga facklittera- turen skulle vinna på att tillägna sig i högre * grad an hvad nu ofta.
.
ar fallet.
Vi maste vara professor Almqvist tacksamma, att han låtit oss på samladt håll få en öfverblick af alla de skiftande satt, hvarpå milrroorganismernsi.
ingripa i naturens hushållning och i vårt.
eget lif, vare sig det nu är djur eller växter, bakterier eller andra.
svampar, som åstadkomma de antydda verkningarna.
Stilen är koncentrerad och i regeln lättläst.
Att den har en viss personlig ftirglaggning synes anmälaren snarare en förtjänst än motsatsen, och detsamma kan sagas om den intressanta inledningen,
Hiir skildras den historiska iitvecklingeii af var kunskap om mikro- organismerna i form af biografiska skisser &amp; er tre i skilda rikt- ningar banbrytande f orskare, Pasteiir.
E. Chr.
Hansen och K.
Kock.
P o l p e n, som utgått fran P. Palmqiiists förlag, har fiitt en tilltalande och gedigen utstyrsel.
Att den ar tryckt på tjockt och godt papper, %r en detalj, som det må tilliitas a t t framhirilla, emedan bland annat flertalet af våra svenska läro- och skolbiicker i detta afseende Iffmna åtskilligt öfrigt att önska.
Med tillfredsstalielse påminna vi xarskildt i denna tidskrift om a t t professor Almqvist vid marbetandet af sin buk bitriidts af en kvinlig medarbetare.
Fröken Troili-Petersson har biideh inom och utom vart lands, argiiser förviirfvat specialiitbildning pi7 mejeribakte- riologiens oiurclde.
Boken %r njutbar af ven för icke natiirvetenskapligt skolade läsare och vander sig i främsta rummet till den bildade nllmiinheton, men kan dessiitom tjiina fackmannen sisom en kortfattad, fiillt modern handbok.
A.
C.
Från skilda håll.
Fredrika Breiners minne.
.
Stieizskn akaclemiews misnzespeirniilg f ör Gret har praglats ö£ ver Fredrika Bremer.
Xianesteckningen öfrer den frajdade författarinnan, hvilken i sammandrag uppliistes p&amp; akademiens högtidsdag den SO dec .. var författat af professor C.
E. Syblom.
Böcker för barn och ungdom Julen 1901.
F r h Fredrilia-Breiiler-Förbulidets Bokkomité.
b För skola och lieim.
Svensk bokskatt, ut.gifven af J.
A. Lun- d h och Ad.
Koveen.
Haft.
10-16; IS.
Denna förtjänstfulla samling, for hvars syfte förut i derina tid- skrift redogjorts, har nu utsandt sitt adertonde häfte.
I allmbnliet iir svensk litteratur från olika tidehvarf däri representerad; en öfver- siittning af Horatii dikter i urval ar do&amp; äfven inryckt i samlingen.
Urvalet synes p&amp; det hela taget vara mycket godt, men för- fahtarna borde kanske vara något fylligare företrädda.
DA alltför f å smakprof meddelas; skulle det hela för latt kunna ge intryck af .en utvidgad lasebok, livillcet ju ej vore till b&amp;tnad för det litteriira intresset.
Rvad ioneh8llet i öfrigt beträffar, s&amp; måste i fråga om J.
' Il * vaZle.nBery, Jdiqt son p&amp; Gnlejnn, anrnh-kas, att alltför många cyniska, och råa uttryck kvarstil, för att boken tryggt skulle kunna liiinnas.
i nngdomens hiinder.
Utstyrseln förefaller något uniformerad.
Detta i förening med titeln: » För skola och hems - hvilken liksom sgtter en etikett på den liisande - ger åt det hela en pragel af skolbok, som ej ar follt tilltalande för den publik, som afses.
Samlingen rekammenderas åt den mognare ungdomen.
.
.
Det iir~fullii, &amp; tert; " cget.
E n episod ur Valdensernas historia, af Crona TemflZe .. ofversattning från engelskan af Q.
S. Löwenhielrn: Ned illustrationer.
Pris 1: 25.
De svåra religionsförföljelser, som i Frankrike efter det Nan- tesiska ediktets upphiifvande utbröto mot protestanterna, strackte sig gfven till de modiga trosbekännarna af Valdensernas sekt, som bodde i Savoyens och Piemonts undangömda dalar.
Dessa lydde ej direkt under den f ~ a n s k e konungen, men måste dock nu liksom under för- flutna dagar ntstå hårda lidanden.
Minnet af förfadrens kamp och '
varma förtröstan på Gud uppehöllo dock deras krafter, si att dc e j vaclilade i sin tro.
Siirskildt hos (+asparii Hotta och KBnee Janavel var denna trosstyrka lefvande.
De båda älskade harandra, men d5 faran inbröt öfver deras hembygd, var det ej tid att tiinka på den enskildes lycka.
Gaspard e n a d e sina krafter å t sina trosförvanters sak, och Renhe måste vArda sin gamla fostermoder.
Flere tuseil valdenser kastades i fangelse, och många oii: koinnio genom den grymma behandling de dar fingo iitstå.
Slutligen frigifvos dock c k kvarlefvande, men inåste utvandra till främmande land.
Schweizarua skitnkte de stackars flyktingarna en fristad och mottogo dem p8 det vanligaste sätt.
Efter en tids vistelse i det nya 1: mdet blef dock lringtan efter hemlandet så stark,.
att de beslöto trotsa pibudet och återvända till sina kara dalar.
De lamnade därför sina np bostiider och vandrade tillbaka den mödosamma viigen öfver Blyerria under fiendernas ständiga anfall.
Till sist iindrades dock de politiska för- hallandena, och de f &amp; bterstående valdenserna fingo sina rattigheter betryggade och kunde ostörda få bekiinna och utöfv: t sin tro.
Gas- pard och R 8 d e möttes efter en l h g skilsmässa och föreuade sina öden med hvarandra.
Boken ar slrrifven med en underström af viime och entusinsin, och då man vet, att det hela har verkligheten till bakgrund, kau man ej annat an kanna sympati för personerna i den lilla berattelseu, afven om de ej ä.ro starkt individualiserade, Det.
rent litterära vHr- det a r visserligen ej så stort, men barn, som ej iiro blaserade, torde dock med intresse kunna läsa den enkla, men rörande skildringen,.
som är hållen i en varm och nobel anda.
Priser ar mycket billigt.
O hersattningen förefaller god och utstyrseln vårdad, med undantag af illustrationerna.
Dessa äro underhaltiga och göra ett ofvervii- qande komiskt intryck, hvilket i hög grad skadar stiiniiingen i det hela.
Ungdomsböcker med sliön7itteriirt innehåll borde i allmiinliet ej vara illustrerade.
En stark fantasi vill halst sjalf sknpa sina bilder, och den mindre fantasibegafvade försöker aldrig siitta siri förestallningsförm&amp;ga i själfstandig verksamhet, om han utan an- strängning kan få bilderna gjorda.
Boken kan rekommenderas åt 1 %-14-åringar.
Sagan om Siegfried.
Hjalten frin Sorden.
Efter Sibelungs sangen bearbetad och för ungdomen beriittad af Ze) znldc A.
Rdyoaiii.
ofversättning från engelskan.
lied illustrationer.
Pris 2 75.
Bearbetnibgar af klassiska verk iiro i alliniinhet icke att för- orda: mycket af den ursprungliga andan går diirvid förloradt, och det verkligt snillrika och- intressanta blir ofta banaliseradt och för- fuskadt.
Men Tysklands stora nationaldikt, Xibelungenlied, ar nog - sgrskildt genom sprakforinen - i sin originilla gestalt alltför hårdsmält för ungdom, och därför kan man med glädje hälsa en bearbetning daraf.
Ur allmanbildningssynpunkt ar det ju af stor betydelse att lära kanna innehållet i denna dikt, som inspirerat SS inånga skapande snillen, och för dem, som gjort bekantskap med
Völsunga-sagans Sigurd Fafnesbzane, kan det ju vara af intresse att jiimföra tyskarnas och nordbornas olika franist&amp;llningar af den ger- manske sagohjalten.
Berattelsen f örefaller ganska val .gjord; men tonen ai; något torr och hvardaglig, så att det storslaget tragiska och högstainda ej kommer till sin fulla ratt.
.
Boken rekommenderas för ungdom fran omlrring IS år. '
I.
De Gyllene böckerna.
lfoirieros ' Odyss6.
öfversatt och bearbetad af O. Borgströna.
Med illiistrationer.
Pris 2: 75..
I företalet angifver öfversattaren sitt syfte, soin ar högst till- talande.
Genom framstallandet af Homeros ' verk i en forin, som mera tilltalar var tids smak, vill han göra dem njutbara för en större allmanhet.
För vinnande af detta mål meddelas - i moder- i a r e språkform an förogtende öfversiittare - de första sånierna af Odyss6.11 i iitförlig meti: .islz öfversiittning, de senare p&amp; prosa i sammandrag.
Men ar det verkligen så, att man nied större intresse Iiiser detaljerade episka slrildringar i obunden an i bunden form?
Vi tyifla därpå.
Genom den poetiska rytmen och metriska anord- ninger i öfrigt far man det epislm stoffet i liimpligt afpassade pro- portioner.
Därtill är ju den poetiska formen den ursprungliga.
Hade det inte möjligen varit bgttre att ' ge flertalet sånger i metrisk form och då och då en kortare slrildring på prosa?
Nu far man +t poetiskt.
smakprof på ses sånger och sedan rasten i prosaform.
Ar detta verkligen den ratta proportionen och anordningen?
Bearbetninweli är, enligt ' företalet, gjord afven med hausyn D att det natiiralistislra framstiillningssiittet här och till Ungdomen, sa dar mildrats.
Men hvarför då inedtaga redogörelsen för Demodokos ' sång om Ares och Afrodite?
Den ar visserligen karakt2,ristisk f ö r grekisk uppfattning af gudaviirlden, men borde ej funnit plats i ett arbete, som s k d l läsas af de unga.
Rekommenderas för ungdom af alla åldrar.
II.
Doii Qiiisote af Cerwmles, för ungdom bearbetad efter Plorians franska upplaga.
Med illustrationer.
Pris: S: 25.
Vi veta ej hvillren spplaga i ordningen denna a r på svenska af den odödlige riddarens af den sorgliga skepnaden lefnadshistoria, och ej hiiller ha vi haft tillfiille förvissa oss om, huruvida denna iir biittre eller sainre an de föregående. '
Blen då Atniiostone den senast af professor Lidforss utgifna innehåller romanen in extenso och saledes i alla hiindelser %r för vidlyftig och i sin helhet ej häller fullt IIiinplig för den laselrrets nu förevarande upplaga vander sig.
till, ' torde dehua sistnamda ha sitt fulla berättigande.
Ett dylikt sammandrag blir dock alltid ett våld på originalet, och åtminstone vissa partier borde ba berattats i hela sin utförlighet och med ori- ginalets egna ord; det ofriga kunde ha återgifvits i största korthet: '
Illustrationerna iiro ypperliga.
De giro ju ocksg af ingm mindre an Walter Crme.
Samlingens titel är ej tilltaiande, lika litet som den förut be- handlade:) Skola och hem&gt;.
Hvarför skall redan parmen annonsera, at5 innehållet ii.r garanteradt nyttigt och lämpligt?
Hvarför ' fir ej lasaren hämta sig denna öfvertygelse sjalf?
~ U e n direkte medde- l e l s e ~ har alltsedan Kierkegaards dagar fallit i en visa misskredit.
Grette deil Stiirke.
Tolkad friin fornislandslian Pris 3: 75.
A.
C. BMth Hr ju s5 kiind s; isom lycklig tolkare af islandsk litteratur, att en ny saga af honoin öfveïflyttad frgn detta sprak helt visst skall halsas med glädje och intresse af dem, som a l s h våra gamla vikinga- och hjältesagor.
Grettes saga %r en lång or11 utförlig skildring af ' deii starkaste m m p5 Islanda, bvilkeii under 20 år var fredlös, Ofver honom hvilade ett olycksöde; han driipt~ många, miin och drog öfver sig mycken blodshainiid, ands t-ills han, försvagad af s) ulrdom, som han erhållit genom trolldom och sejd, lömskt blef drapt.
Boken ' ger en utmiirkt inblick i isländska förh; Plllanden och blifver en viirdefull julgåfra, ej Mott f i h iildre, utan för itadlpten och intresserad ungdom, siirskildt gossar.
FUr ungdom f i h omkring l 4 ar.
Sagaii oiii af d.
U. Biidtlt.
]; ittcr~kti~rliistoFiska bilder?
r h Storksittaiiien.
Berattade af » Tant Cissp.
Andra samlingen.
Pris 2: 75.
Det är med verklig glädje vi hiir ffi anmäla en ny seric af d e ntmärkta » Litteraturhistoriska bilder&gt;, hrarmed Tant (.
?issys fina atur.
penna redan för trå ar sedan riktade svenska ~ingdouislitt~r Dock - hyarför hänföra detta viirdefnlla arbete sarskildt till ung- domsböckerna?
Tri äro öfrertygade, att alla, shii1 äldro soin yngre lasare, skola kanna sig i bög grad tilltalade af den lika fina soiii färgrika teckningen af en Byrons, en Shelleys, en Carlyles intres- santa lefnadssaga samt innerligt önska, att Tant Cissy matte frain- mana Bn flera bilder ur skuggornas riirld och sedan pil sitt eger.
Behagliga sätt framstalla dessa för våra blickar lika lifslefrande som dem hon hittills presenterat.
.
Af det sagda framgår, att boken passar för lasare af alla.
41dra.r ööfver 16 år.
Under cle~a liögstes IbeskGrm.
En beriittelse fran Trettioariga krigets dagar.
Af Ilinrgaretn Lenk.
Ofversiittning friin tyskan.
Pris S: 50..
En bv i Sachsen vid namn Walddorf blir år l (iR1 plundra2 och ödelagd af Tillys vilda krigarskaror.
Dess fromme kyrkoherdr.
dödas och dennes fyra små moderlösa barn, triinne gossar och tränne flickor, blifva Atskilda och utsatta för alla möjliga faror.
Efter några Ar återfinna de dock hvarandra, och hvar och en af dem berättar sina lefnadsöden, hvamf framgår, att de ej hade tagit nå- .&amp;on egentlig skada af det vilda lifvet omkring dem under krigets dagar; tj7 den Gud; son1 deras fromme fader lart dem att älska och lyda, hade varit deras beskärm.
Detta ar hufviidh~eliå.llet af berättelsen.
Med.
intresse ' följer man de stackars öfvergifna syskonens lef - nacisöden, Atminstone så linge cle iiro barn.
Som stora blifva de nog, oaktadt q11 förträfflighet, något mindre intresserande.
!Neri bofien iir i alla fall mrnycket god och uppbygglig för ungdom öfver 12 Arfviiigeii till Redclyife.
Af Cltnrlotte M Yoage.
Fri öfversatt- ning af Signild TVejdling.
Pris 4: 76.
Denna bok utgör n: o 5 af Gamla nn~dornsbö~ker i nya upp- lagor och bör med glïidje och tacksamhet hälsas vdlrommen af dem bland ungdomen, soin ej första nog engelska för att på griinclspråket njuta af dennabsällsynt fina bok.
För många af den ddre genera- tionen torde bokens innehåll vara bekant - många torde de unga varit, soin med spandt intresse last boken och känt sitt hjärta klappa .af entusiasm för den högsinnade Sir Guy och den renhjärtade Arny.
Det djupa allvaret, den rena andan och den frAn pjunkighet fria, friska tonen i denna .bok göra det till en verklig vinst för vKr ung- doinslitteratur, att ett dylikt arbete framträder i en ny, tilltdancle 4fversättning.
SprAket iir godt, och med varsam, förstående hand her öfversattarinnau tagit bort just det som möjligen kunde verka som longörer i en ö£versiittning.
Afven var tids ungdom skall helt stikert liiilsa bolren välkoinmen.
', Passar för flickor och: gossar fran 14 Ar .. Klöfvcrbladcl .. Berattelse för unga flickoi- af .Tessie Manserglr.
Ofversattning af E. Siljverstolpe.
Pris 2: 25.
EIL flicka iitaii iirclystiii~d.
Af h o b e l Suart Bobson.
Öfver- siititning af E. Si~ve~.stolpe.
Pris 2: 25.
Dessa bada böcker %ro hvarandra mycket lika bAde i yttre acli inre afseande.
De iitgöra n: ris S9 och 30 i serien » Nytt bibliotek för barn och ungdom » och slrilja sig ej i nagot afseende från den typ, som hvarje år återfinnes i denna serie.
Klöfverbladet innehaller beriittelsen om trenne unga fliclro ' r, soin bo p&amp; landet hos sin fader, en framstående författare.
De äro nog lyckliga i detta hem, men langta dock efter omväxliug i sitt lif, och då den äldsta af dem, Hilary, ändtligen f å r Iromma till Lort- don, till en ungdomsvän af fadern, fröken Carr, känner hon sig öfverlyclzlig i början.
Snart plAgas hon dock af sin tafatthet och blyghet i siillskagslifvet, och under inflytande dhaf glömmer hon på sin första stora bal att taga af sig de röda filttofflor, med hvilka fröken Carr bgdt henne skydda de hvita sjidenskorna.
Vid åter- komsten till hemmet Br hon sa förändrad och missnöjd med allt, att,
ile ' anara syst,rmna fikst blifva ledsna och sd onda.
Icke bättre gir det för den andra systern, Lettice, hvilken af fröken (' arr inbjudes att vistas hos henne under tre år.
Hon förlofvar sig ined en maii; som hon icke iilskar, och först d5 allt - a r fiirdigt till briitlopet, inser hon sitt miestag och ger den stackars Arthur ' l ' ewcome afôked.
Ileii yngsta dotteru, Kora, &amp; r en rask och hurtig flicka, som har en cljii- pare natur iin systrarna.
Hon förlofvnr sig med en iiug man, som hon känt sedan barndomen och som varmt fast sig vid den trofasta, inuntra flickan.
Res far till Indien och Sora lofaar att viinta p2 honom de tre år han beböfver för att skapa Iieiiiie ett hein.
Hilarys natur blir mjukare och mindre egenkar, och ifven hon blir lyckligt gift.
- Felet i denna bok ligger daruti.
att karalcriireaa iiro syaga eller rättare svagt tecknade.
Alan vet aldrig hiirildan en person ar, huru han konsekvent skall handla uti ett gifvet fall, till följd af sin inre natur.
Detta gör, att den behållning man efier genoiiiliisandet af dylika böcker har %r ganska ringa.
Därtill kommer, att den ena boken liknar den andra s&amp; pass mycket, att oin man läser dem efter Iivarandra, de flyta in i medvetandet till ett.
Dylika böcker böra lasas p i grundspraket shom oskadlig i; f- ning - dar iniirker man ej hiiller, hurii olika engelsk och svensk uppfattning af ungdomslif och, ungdomstankar iir.
- Ingaende titeln Hlöfverbladet, skulle vi siirskildt vilja anmiirkn, att redan förut tv5 böcker - en öfversattning och ett original - med detta namn finnas.
Den andra boken, » En flicka utan iirelyatnads, har rndhända något biittre tecknade karaktarer an ~Klöfverbladet:: ..
Flickan ritan arelystnad heter Iiathleen, och hennes brist på ärely~tnad bestar däruti, att hon ej vill blifva en bokmal som systern (?yntliia.
Denna Cynthia framställes såsom en tankspridd, slarfrig och sjilfrisk natur, och för dessa fel har hon sina kunskaper i fornforskning att tacka!
Kathleen däremot är praktisk, glad och varmhjartad, sköter om hem- met och sin gamla far, professorn, och är för resten ganska bra tecknad, nAgot som ej kan sagas om Cynthia.
I boken förekommer också en skäligen intresselös kiirlekshistoria.
Dcii g i ~ i i i l i k priistglirdaii af E bbn sool.clenadler.
Reriittelse f ör Pris 9 kr.
I denna ' bok finnes icke en enda t.ät#tryckt, lingtradig siila.
Rom bekant utgör detta en garanti för att boken ar rolig - si mena å.t-minstone mycket unga flickor.
Och boken ar också rolig; de flickor, som komma till Tomteboda priistgård och bli bekanta med alla dess invånare, både gamla och unga, de komma i mycket godt siiliskap.
De fd dar lära sig mycket, som ar bAde nyttigt och nöjsamt.
%Doktorn » i prästgården ar en gammal ungkarl; hans hiis förestås af haus syster, som tidigt blef anka.
Det ar hon, som %r farmor åt alla de glada kusinerna, hrilka under somrarna rikas i flickor.
p %~tgården.
Dar lära vi Icinna den muntra, obetänksamina, men s&amp; varmhjärtade Afagda, den förståndiga ocli kloka Qertrnd och så Harriet,.
13011 son1 redan ar fiillvuxen och beimdras af den litet otymplige kusiii Cterliard, livilken ' med tiden blir en bri ' och duktig karl.
I pr&amp;stgån$en finnes också gamla Kerstin, den gainla tro.
tjanar ' innan, hon som ömsevis, moraliserar och ömsevis skiinimer bort d e Irärn barnen,.
Som eseinpel pA det verkligt vackra, soin finnes i boken, skulle ~i vilja framdraga historien om huru den obetiinksamma Magda först s h a r den staclrars klockaren, 11vilken ar på besök hos doktorn, och 1iur hon sedan med en bloinbiikett, i handen vandrar till honom p&amp; hans namnsdag, Jakobsdageu, för att gratulera och be om förlå- .telse.
- V i skiljas fran prästgården, öfvertygade .om, att de unga, soin viisa upp diii:, skola en gRng bli bra ocli dugliga iniinniskor.
Passar för fliclror från 13, 14 &amp; r. Diklren Zwilgmeyer ilr ' f.
n. norska barnens favoritförfattariinna.
Och detta iiz ej underligt; hennes böcker iiro friska, glads och na- tiirliga.
Deil yrhattri; hvars bekantskap vi gjorde i fjor, liar jost icke stadgat sig mycket under det gångna året.
Men att hon till slut skall blifva eu god och bra mannis ' lia!
&amp; rom ar0 vi öfverty- gade, och $t hon i alla lifvets skiften och Sldrnr skall bevara sitt lynnes friskhet och munterhet, det tro vi oclis&amp;.
.
J. bokens första del L -- Karsten och jag -.
få vi reda 133, hvad dessa syslco,u t i g a sig till, och det ar ej litet.
Först ha de anord- nat ett vattenfall,.
soin, ii~ir ' fördhmingarna brista, dranker ett pe1r af grannens srn8gïisar och vallar deras f a r en jitkift a f, l 0 Irr.
Så resa de p i besök till sin tant och onkel - denna resa iir särdeles val och roligtl skildrad.
S&amp; få vi vara med 011.1 sen siioldag~ - vi f; val tro, att det kan gå s&amp; till i en norsk flickskola, eftersom en norsk skolfli~lca gör skildringen -- och den iiis rolig, det lian ej nekas.
Till sist tsnker Inger Johanne bli konstberiderslia, inen afatAr lyckligtvis f i: h sitt beslut.
Bokens a.ndra del handlar om » glada dagitrs. '
Dessa iiro SH ininga och mh~galianda, att de nästan verka t~: öttande.
Iiiger Jo- hanne - yrhiittan - säger om sig sjalf, &amp; t hon spratrir som en speldosa,,.
och daii Ilar hon utan Cvifvel ratt, men eftersom spel- dosan spelar idel roliga stgcken, gör det ju ingenting.
Men Inger Johanne har också reden vid unga Ar .en ovanlig förinåga att slcrifva bref - hon ar ocksa på det området eii speldosa.
Hon skrifver till sin goda vän Mina ett bref på sju tätt tryckta sidor.
Bland de glada dagarna iir s Vid &amp; tia års ålder » ett litet miistei.styd: e; gamla och unga ha like roligt af den.
Om vi få tro titelvignetten, har Inger Johanne sedan i fjor bytt om utseende.
- Boken passar för barn - kanske mest flickor - fran ungefiir 11 år.
.
. '
,.
Timotys skor och it~idrii beriittelser af Jdiaita Hoortrtïn E~riry.
Pris 2: 50.
Ofversatt af ii -- +e.
Det &amp; r en samling mycket natta små berättelser, som Iisir bjii- des oss.
Den första, den om Timotys skor, Iivilka aldrig tålte att deras barare gick på onda vägar, är hitde vacker och rolig.
Mycket rolig ar också berattelaen om gamla tant .Juliana, soiii stiilles infiir ratta i leksalsslandet af alla de leksaker hon slagit sönder soiii barn och dömes enligt principen lika mot lika.
En ren och god ande genomgår hela boken och det gör, att vi kunna n m n t rekommendera den sarskildt till vara flickor om 12 Ar, hrilka shkert ined nöje komma att liisn den.
Elli, en berattelse för unga flickor af Elise H@lnii,,.
Ofrer- Pris J kr.
siittning af O. H. G-d.
Berattelsen %r af samma art och natur som flera af cle f i h i tyskcm öfversatta berättelser för unga flickor, hvilka p; senare &amp; i kommit oss till del.
Den ar schal~lonmi.issi~, sentiinental och ganska onaturlig.
Elli är en rik och i mer an vanligt hög grad l) ortskhini ' iing flicka.
Rikedom och fina klader var ilet enda, som 11et.ydde nagot i hennes hem.
Hennes mor iir en t. o. iii.
i heriittelselöcker o \ ~tii- ligt ytlig dam.
Xiir Elli skall fara och Iialsa 1 " ' sina sliiktingar i Thiiringen, siiger modern till sin lilla 12-arign ficka:, Jag skall göra dig ytterligare nagra nva toiletter och hattar, äl.ililiiig.
sh att de i Wehrbach få se hur eu storstadsdaiii tar sig lir; Yolliuurs lefva iilycket behagligt, i goda förhUanden: !.
Elli tiniier sig einellertid mycket väl i det enkla hemmet i Thiiringen och iiiottar dar d i n g a goda in- tryck.
Hon viiser upp till en iing duiii och Iilir iiatlii.ligtris snart förlofvad och lefver iiuder sin xbriidtid .. ett lyckligt lif.
D&amp; emeller- tid hennes fästman upptacker att Iieniies far ar niinerad, bryter l-iair förlofningen - han hade endast traktat efter Ellis piingar.
Xlli begynner nu ett nytt lit; hon f å r en kontorsplats hos sinil slakt.ingai- i ~hiiringen och lefver där lycklig och nöjd.
Lyckligtvis äro så ytliga mödror soiii Ellis siillsynta, odm vi kunna ej förstå hvarför unga flickor skok giira bekantskap iiied dylika öfverdrifter.
- T i ' rada öfvers.
att ffirkofra sig i det tyslm språkets fiirstående och det svenska sprakets skrifvande.
Iiidiuiii~geriteiis döttri~r och Sariioliahn och sioiixkriget, af ' C ' ild Cnssa~r.
W H ~ U I I V i~idiim ~ ~, 5iOfdingeiis doff er, af E V O N I 3 r i r f m.
P r i s för Iivart och ett af dessa arbeten: I: 2.5.
Old Slistterlii~iid och Yuiiit~-indit~iier~ia.
13erattelse Irbn M.exico af Xad JIny.
Öfveraattning fran engelskan af doktor P ... Hallst+öl~t.
Pris 3 kronor.
Sknlpjiigttriis eller ' kriget med iiavcqjoiiitlii~~iernil.- Efter Mayne Reid af Fried J. Pajeken.
Ofversättning af Oskar Gui ' dkurra,d.
Pris 2: 75.
Vi tillfoga har uedan äfven en förteckning öfver några förrn Aret utkomna indianböcker, hvilka vi då ej vor0 i tillfälle att om- namna.
I iideinarken, af E. u071 Ba.rfus.
: Yriiriej %gi~riia.
Skildring från striderna mellan Nordamerika och Nesico, samt Filitn Vester ii, af Ludvig Afiders.
Texas Ros, af L. V. Grae~p.
Nybyggi~riia, af E. Gruef.
Skiiinstrumpans död, af E d Riclder.
.
Trapperns Iicinliglic ?t, och Guldets fiirbmiiielse, af Otto Briiclziy.
Förföljda uf indianer.
Ur lifvet på prärien at L. d.
W e s t e?
~.
Som vi redan många gtinger i de sma anspråkslösa bokrevyer, hvi !ka föregtitt denna; uttalat våra tankar oin de s. IL indianböckerna, är det ej utan en viss tvekan vi åter våga oss in pB detta område.
Vi frukta niiniligen, att våra läsare skoln finna både ord och tankar allt för välbekanta och att de skola förvana sig ' öfver cleras oför- iinderlighet och den outslitliga lifs+raft som vidlider dem.
En del a£ skulden fijr denna enformighet måste.
vi .dock öfverflytta p&amp; indian.
böckeroa sjiilfva, ty omväsling hör ej till deras mera framträdande egenskaper - som vi veta, äro de i dag hvad de varit för decen- nier sedan.
Af denna orsak gifva vi .ej .haller någon redogörelse för innehillet i har ofvan.
uppraknade arbeten.
Men emedan de, som den anm8rkningsvardt langa namnlistan nogsamt visar, spela en stor roll ' vid var ungdoms nöjesl8sning, vilja vi i största korthet uttala n %gra allmänna anmärkningar om den i år och föregående år utgifna indianlitteraturen.
Det förefaller oss som vore öfveisättningen i ofvan iippräknade böcker - ty ingen af dein &amp; r af svenskt urspriing - mera wirdaii an förut varit fallet, och afven innehållet tycks ha undergått en något allvarli,oare sofring.
Händelserna iiro visserligen tecknade med allt aför bj5irta färger, men de öfverskrida i allmänhet ej det sannolikas och naturligas gräns, om också bortröfvade barn i nästan hvarje bok triiffa på föräldrar och sliiktingar, dar man minst kunde viinta sig det, och blodiga och råa scener aldrig saknas.
Det ser ut, som hade man afven i Tyskland, där de flesta af dessa arbeten sett da.gen, kommit till insikt om faran af a t t satta .böcker af allt
för dålig litter ' r och estetisk halt i hiinderna på det uppviiir~nde släktet; Mycket återstår dock ännu att önska, ty nog biir flertalet af dessa arbeten pra.geln a£ dussinverk, och vi vidhålla därför annii den af oss så m %nga ganger uttalade åsikten, att omått,lig lasning af sådana böcker kan medföra den faran, att de ungas kanslolif fik- lorar sin finhet och friskhet.
T i betona, att det iir 011zNttlig liisning af iifventyrsböclcer vi varna för; mattlig njutning af denna för de unga i allmänbet så kara läsning bör ej 1) lifva till skada för deras utveckling eller beröfva dem lusten att göra bekantskap med arbeten af mera gediget och ideellt innehall.
De flesta af de här uppraknada böckerna torde nog 1zomma att i hög grad roa unga lasare.
Som de iiro tiimligen likartade till sitt innehåll, är det ej lätt .att afgöra, hvilken eller hvilka af dem böra äga företrii.de framför de andra.
Sainolm !lc~, llictnwa och ~ ~ B g g g u r iiro n ~ kanske ~ mera enformiga an de andra.
I Te.
?ws ros finnas obyggliga beskrifningar på de marter rödskinnen lita en livit under@ - men -- grymma och rAa våldsbragder förekoinma öfver- ros torde höra till de roligaste och minst blod- allt.
0cle) nnrli.o~~s drypande af beriittelserna.
T W n TTestem torde redan yara kand af den afventyrsälskande iingdomen, t. '
den har allt sedan 1895 funnits i bokmarknaden.
Skdpjiigarire ar utan trifvel en ganska raEfiande läsning.
Så iir afveu Ok2 Shatteriiniid, som dessutom ej har digot slut.
Ett sällskap tyska utvandrare lockas af en bof till eii landtegendom i Mexico, där något hemskt och ohyggligt öde skull drabba dem.
När man andtligen hoppas att fd I-eta, hrari detta hemska skall bests, slutar berattelsen helt hastigt, och man får ni; jzi sig med löftet att boken framdeles skall fortsattas.
Den iir natur- ligtvis spännande och underhållande.
Torde bast passa för omkring 14-årig ungdom.
Do öfriga iiro,mest 1iirnl) liga för ildern 12-14 fir.
I sammanhang med ofvan omtalade jndianböcker rilja ri lifveri omnämna:.
Kfveiityrsbiicker.
TOU till antalet.
Ofversatta friin tyslcau.
Pris 30 öre stycket.
Vi hafva i flera år haft att anmiila några af dessa frAn tyskan öfversatta små afventyrsböcker, lirilkas egentliga varde hestår uti, att de på grund af det billiga priset iiro ~tkomliga afven för fattiga harn.
Bland de bättre i denna samling kiinna vi namna de t14 h- rättelserna, som äro skrifna af den kunde sagoförtiiljaren Willielii; Hauff samt de tre af Gliichlich.
En af Emil von Kord - n: o Z!)
- ar ett mycket misslyckadt uppkok p i, eller riittare, sammandrag af Jnles Ternes:) Resan till jordens medelpunktin.
De öfriga sex iiro vanliga smfi hopgjordu indianberattelser, dock af en ratt oskadlig beskaffenhet.
Mera anspråkslösa 10- i Il-åringar torde nog halla till godo med denna mycket magra själaspis, men ej vilja vi pistii, att den i
någon mån kommer att bidraga till höjandet af deras smak i litterärt afseende.
.
Tid elcfmtsjön.
Händelser upplefda af en ung tysk i Afrika '.
.A£.
E. con Barfus.
OfversBttning.
Pris 2: 20.
Den unge tysk, hvars afventyr vi i.
denna bok f8 följa, ar auställd vid ett faktori.
vid Mungo i Kamerun.
Harifrån foretager han färder liingre in i landet för att satta sig i handelsförbindelser med d %r boende negerstammar.
.Dessa fikder iiro naturligtvis för- senade med storh faror, och han får utkiimpa strider b %de med vilda .djur och vilda miinniskor, men författaren har dock h8llit sig inom rimlighetens griinser, och diirigenom komma alla handelser att verka ganska naturliga, ja nara nog upplefda.
Bolcen Iiimpar sig mycket val för gossar ' ' om 14 år och, dar- ntöfver och kommer säkert ' att roa dem.
Ofversättningen ar vårdad.
Visserligen trottas örat.
af d ' et standigt iterl~ommande;) alldenstund », inen som det ' ordet tycks vara n5iïa nog oundvi.kligt i öfversiittninger fr&amp;n tyskan, flir u a n ' söka - finna sig &amp; ri.
,.
I deii kinesiska d r i ~ k y s klor.
En berattelse frAn fjgrran .östern af Pr ' iedrich ilteister.
Ofversattning med Atta helsides ' bilder.
X: o .IX af gossarnas iifventvrsböcker.
Pris 1: 50.
En ung inan, Fritz Henning, anställd hos en tysk firma i Kanton.
blir iovecklsd i tviinne Hfventyr, hvilka sins emellan bafva föga &amp; .inmanl.iang.
Det första utspelas till sjös; det andra, den egent- liga handlingen i berättelsen, i Kina, diix han söker belirja sin prin- cipal, som rikat i sin fieudes vHld.
Harnti bistfis han troget af en m g kines, hvars goda, högsinnade karakttir bildar en vacker motsats till beskrifningen på hans öfriga Iandsn~Sin.
Boken slrildrar ganska lefvande det intensiva frgmlingshat, som; besj&amp;lc ?,r det hiinrnelslra rikets söner, och de hemliga politiska säll- skap, hvilkas yttersta syfte Br att utrota e~irop6erna, skymta fram i Bertittelsen.
Ehuru cleunn endast handlar oin ett fall af enskild h i i d före fientligheternas utbrott 1900, ser man dock att dessa.
ej kims vara Iangt borta.
Gossar fran I S Ar torde med nöje lasa boken. '
' Uiige Iiiisboiideri pk Hysoii Hd1 af Frank Stockton.
Öfver- siittning f r h engelskan.
Med flera illustrationer.
Pris 2 kr.
Den unge hiisbonden p t Hyson Hall heter Philip och &amp; r endast 1.5 år garnniid.
Hans farbror, hos hvillren han bott, reser bort och Iiimnar At Philip att ensam sköta gården och dessutom en .mangd intrasslade affärer.
Detta gör han som en hel karl, eller rättare som en rask och bra pojke, understödd af två jamniiriga viinner.
Qanska lustig ar beskrifningen öf ver hur han kginpar om.
herravddet med deii.
gamla hushållerskan, och en spannande episod ar den,.
då
gossarna lyckas hiirga ett brinnande fartyg.
Siir farbrodern tili slut koinmer hem, inhöstar Philip mycket och viilförtjänt beröm.
Boken, i Iivilkm fiirekommer en hel del afventyr, ar ganska iinderhiillaude och kommer siikert att roa andra 1.5-hingsr.
Den ~ypografiska utstyrseln iii.
rniin~tergill~ men tyviirr l&amp;mn: cr iifversiittniiigen dtskilligt öfrjgt att Guska.
Ofvers.
liar ofta följr originalsprliket s# mekaniskt i sparen, att svenskan hlifvit dålig och oklar.
I f i ~ r i b l st~unil.
~~ Berattelser om modiga hjärtan och tappra Samlade af H. O. Ar~loltl-Fovster.
Pris 1: 50.
Det iir onekligen ett faI.lrtiim, att gossar i allmhhet iiro mer:,.
realistislrt anlagda * %n flickor.
DA en flicka l~iirjar lasa en herattelse- s5 ar hennes fantasi stras färdig att tillägna sig den soni nligori ting fullt verkligt.
Gossen ikirenint fragar raniigen, om clet %r san; det som står i hans bok, och Iran man syara ja p i den frögan, sa ökas betydligt hans intresse.
p h t t vara sannfärdiga.
De Iiandla niimligen oiri iqqworet i Indier 1867, om den stora Ixanden i London m. fl.
historiska tilldragelser.
I detta afseende lciinnn jii siiledes de gossar, för h ~ i l k u boken i i ï skrifven, I~iinna sig belåtna.
Och då boken dessutom inneBiller.
hrad titeln aiigif~er, iiiimligen Leriittelser oiii modiga hjiirtuu 04. tappra dåd, lcunnn vi antaga att 12-1-4-higa ungdoniar Icomiua a t t Iiisa.
den med intresse, Ilalst: oin dessa, hvillret oft,a ar fallet, sar- skildt hafra smalr för kraftiga beskrifniupar pA strider och faror ciclz hemskheter af allehanda slag; ty af si~da~xt, hillua i eii myclret.
tung stil, iir boken uppfyld friin parm till parm.
Vi kiiiiria dock ej tro, att det i iiilgot fall I a n liiiidn till d e iinga lasarnas fromina ntt en girig iii i sig en sadm uiangd af rafflande historier.
6 i frukta triirtoin, att dessa af allehanda r) - slig- heter uppfyllda böcker, hvilka vaidigen aro gossarna tillHgnade, i sin inhi bidraga till att, racka och iinderhalla den stridslust och den morskhet, ja till och med gryinhet mot kamrater, som ofta risr ?~ sig hos pojkar, fttminstone hos de minclre ~ i i 1 iqq) fosti.ade.
ddd.
Flodbnriieii.
E n saga för andra barn af L ' hnr1e.r I G y s l e g.
Ofversattning f r l n engelskan af L o ~ i s e droseairrs.
Pris 2: 25.
.&gt;The water ballies *, som dess engelska titel lyder, skrefs red~ic 1863 och har i sitt hemland vunnit en mycket stor spridning oc.12 en hög grad af popularitet.
Den har kommit ut i mc5nga upplagor, bland annat p % lSS0: talet uti en, som var nfsedd att anviindas till premier i skolorna.
Annu 1899 utkom en dyrbar praktupplaga med iifver 100 illustrationer, och boken tycks vara det engelska folket mycket kär.
Den handlar om Tom, sotarpojken, som hvarken liar far eller mor, utan blott en hård och elak iniistare, och diirför vaxei- upp under finllkomlig andlig och kroppslig vanyard.
E n dag faller '
han i vattnet, diir han drunknar, efter b a d människorna siiga.
Men detta är endast delvis sant, tj7 illfvorna taga hand om honom och.
förvandla honom till ett flodbarn, ett miniatyrbarn, försedt med gälar, Iivilket lefver under vattnet.
Här tages lians uppfostran om hand af de fv4 feerna SIre-dig-som-dii-gjort och hennes syster Bör-andra- hvad-du-vill-de-skola-göra-dig, och sedan han vistats i hafvet under deras tiiktan och vbrd i flera hundra br och besökt ' de inärlrväïdi- gaste trakter och applefvat de underbaraste händelser, är hans upp- fostran så färdig, att han kan få Akervilnda till jorden i m&amp;nnislro- skepnad och bli en nyttig samhiillsmedlem.
Skildringen af Tom som människa i i i s utmärkt b5de vacker och rolig, men sedan hans förvandling intrildt, blir det.
hela s&amp; fantastiskt och utdraget, att intresset slappas.
För öfrigt verlcn.
dessa fantasier tröttande, ty de äro aldrig, så att siiga, sitt eget andadil, utan l~akoin dem döljas alltid en moralisk eller vetenskap- lig liirdom.
Detta passar kanske biittre det engelslre skaplynnet &amp; n; Art, och det a r att befara att boken ej kommer att roa vara barn.
Gr~nndtnnlren i boken a.r ädel och ren och stilen fin.
Den torde passa biist för barn om 12 Ar och d&amp;rntö£ver.
I SoniiiiiwtiB.
Beraktelse för ungdom af dsznlz ' a l~alilstedt, Pris S: 50.
Det ar alltid med ett siirshildt slags intresse, som man öppnar ett svenskt oiigiiialarbete - synnerligast när det iiii slrrifvet för barn eller ungdom, f B ï hvillra ju, soin kandt %r, » blott det bnsta ä r godt nog ».
Amalia Fa.hlstedts nya rnngdomsbo.k, med de valkiinda giiln pärmarna och den röda ryggen, hvilka för många te sig sa lockande, &amp; r skrifven med friskhet och lif och innehbller inångn spilnnande och lustiga episoder, Bfvensom ädelmodige handlingar och goda lraraktärsdrag, och iindock är ej, synes det oss, totalintrycket af boken odelndt go&amp;.
Man skulle ha önskat mindre ytlighet vid be- rörandet af åtslcilliga viktiga Kmrien och mera fin urskilining i val af ord och uttryckssätt - något, som vi tro mycliet val låtit s i g göra utan att skildringarna diirigenom behöft blifva mindre hurtiga och naturtrogna.
Förf.
låter en uug man med lif och verve beriit,w @ ina h&amp;.
?- komster fran en soinmar i hans hem pA landet, d&amp; han var 14 år.
Lasaren blir snart genom de raska, lifliga skildringarna försatt.
niidt uti familjekretsen gå Gransiitra, en vacker egendom i Söder- manland, och gör snart bekantskap med &amp; tslcilliga af dess grannar och underhafvande.
Husets båda söner, af hvillra berattaren ar den ena, liksoin ock en mycket ung flicka, Liva, sommargiist på stället, iiro ' på det.
hela intresseväckande typer för vår tids yngre släkte, men om me- ilingeii ej ar att rent af fotografera, hade de och andra i boken förekomman4e ungdomar bestämdt kunnat blifva lika karaktaristi- ska och verkliga, afven om förf.
låtit dem bruka mindre simpla
a r d och slarfviga uttryck om en del d e r [se sid. SIC, c), ',, 101, iti0, 188, o. s. v.).
Och ~kiille ej det riittfranima, okonstlade lr; aiiiratslrap, .som är sa.
önskviirdt mellan flickor och gossar, kunna ha framst.dlts lika t.illtalande och natiirligt, afren oiri förf.
ej låtit samtalen mellau de unga kryddas af s&amp; mKnga s. k. gatl) ojksord?
(Se sid.
(id.)
Allting %r ju hos barn och ungdom så vekt och böjligt, de t.aga så giirna efter, deras smdc blir si?
latt snedvriden och vaii rid det som ej ar d e t bästa), och därför kan ej hiinsynsfullheteri i ra1 af ord och uttryck nog beifras, nilr det gdler lasniiig fi; r dc unga.
Man behöfrer darför hrarken blifra tr: " ikig eller ruoralise- rande.
Oskiild, en modern bok för flickor af Elsa - 4solie /): Pris 2 kr.
Boken ar i hög grad oliimplig för iingdom och borde helt eu- kelt tigas ihjäl.
Vi inski: anli.a oss därför till att p. '
det allrar- ligaste afrada mödrar frin att satta den i hiinderna p5 sina unga döttrar.
Annorlunda bör man i sanning tala i si?
allvarliga och ömtåliga amnen.
Boken ar förrädisk genom sin titel och den pre- tentiösa inledningen, soni rill komma oss att tro, att förf.
funnit det ratta siittet att uljplysn och handleda iingdoinen.
Uau förrlinas i sanning öfrer att en sidnri bok finner öfrer- siittare och förlaggare i.
v h t land.
Koiiriiigeiis soldi~t.
En skilciring frin dc borgerliga krigens tid, hvari dtsliilligi heriittas om Herr Jolin (Tiftord, af Donr N.
.Jo) rr.s.
Ofversiittiiing frAn eugelslran af il.
E ' l !jgnre.
Pris 2 kr.
Det iir ett verkligt fynd för en furfattare ett sidnnt iipyslag .till eu beriittelse som den, Iivilken förekommer i denna bok.
Skil- dringen tir förlagd till England, under de oroliga tider, d8 Karl I satt fången och hnns nnbiingare, kavaljererna, sökte stiirta purita- nerna f r h deras inaktstiillning och befria sin s5 varmt älskade konung.
Hjalten Jack Qi ' fEorcl iir lravoljer, inen samtidig$ en fiill- komligt hiinsynslös och, som ' det vjll synas, afveii samvetslös iifven- tyrare.
Denne nian blef emellertid genom lifvets iippfostr4an och genoni sin kiirlek till en ren och god pritansk flicka helt och Iiiil- let förandrad.
Han blef en vurm och iidiujiih kristeri!
som Irom att; iitöfva ett stort inflytande p5 Jolm I3iiiiyan och ldef af honom ffirc- vigad som &gt;Evangeli$.~ i ~ICristens resuD.
Af detta uppslag kunde hafva blifvit en intressant psyko- logialr-historisk roman.
JIen författarinnan har ickc.
sett.
sitt iimne f r i n någon af dessa synpunkter, utau har i stallet siikt bevisa, a t t n~annislrohj&amp;rtut - hiir har hon sirskildt tanki 1); fiicklijiirtnt - 5i ' r sig likt under alla tider.
Iliirfiir skildrar hon hufrudsaklig&amp; blott t r å unga flickors Iiiirlekssaga, hraremot hjälten behandlas mer - flyktigt., och det vill synas, som vore hans enda uppgift i boken .att tjäna so111 den ena fliclrans iiiskare och den andras broder.
, Att
dessa flickor känna, tanka och tala alldeles inoderot, det är nu visst- och sant, men ensamt detta förhilllaiide ar icke tillrRckligt att öfverbevisa lasaren om i t t förf.
har rätt i sitt påstående.
.
Nog Iiålla vi, i likhet med förf., för troligt, att en ung, oskyldig flickas.
- sväimeri och karlek varit sig ganska lika Arhundraden igenom, men i v6.r tid har dock inkommit ett nytt drag af sjalfst&amp;ndighct ocb lcinsla för individens ratt, som säkert var mycket friimmande för de kvinnor, som lefdo nagra århundraden tillbaka.
Berattelsen är emellertid gansla underliå.llande; en ren och god ande genomgfir hela boken, s&amp; att vi med skal lriinna rekom- - meildera den.
Oaktadt sin lxigiska titel lcoinmer den säkert att- slA mer an på flickor an p i gossar.
Till sjöss ocli lands.
John Brooks afventgr blond röfvare- och guldgrafvare af Reginald Horsley.
Pris 2: ' 70.
» Till sjöss och lands » ar en ~fveiityrsbok, så god som de flesta.
andra af den sorten.
Den skall nog roa iifventyrslysten ungdom.
Hjdten, John Brook, ar j sanning » en pojke med tur ».
Han har alltid haft lust för sjön, ocli hans far skickar honom följaktligen med ett skepp till Sydamerika.
Nar han faller öfver bord, blir ha * alltid räddad, och niir han koniiner till Australien i stallet för till Sydamerika, finner han i det friimmande landet vänner och beknnta till sin far och farfar.
Nar han lefver bland guldgrafvare, finner- han stora guldklimpar, och niir han råkar ut för mördare och banditer, kommer han alltid undan - om oc$så ej alltid helskinnad.
Till i boken lrnnna vi rakna några kapitel om austral- det mer » l %rorilca~ negrer och de~: as lefnadss8tt.
Den muntre irlandaren, Mikael O ' Bi.ien, Johns trofaste van,.
sr alltid: nöjsain att Iiisa oin, och den lilla blida Daisy, som ofta g i p e r in i vår hjältes öde, sprider ett litet roniantislct skiiniiier öfver beriihtelsen.
För ungdom fråil ungefiir 13, 14 år.
.
Deil förvililncie.
Ett äfventyr vid Nebraska-floden.
A E Bol -- d&amp; Jdöll.liauseri.
Ofversattning af J.
G ~.
m l u d Med mariga illn- strationel-.
Pris 1: ' 75.
, Den förvildade)) är en hvit flicka, som Llifvit upptagen af om indiankvinna och uppfostrad tillsaminans ineJ hennes söner.
Niir Kitty, så hette flicknn, vuxit upp, liir hon att älska en ung resande Iionstnar, som besöker den wigwam, dar hon vistas.
Hennes kärlek blir dock obesvarad, och kort efter sedan den unge mannen begifvit sig bort, blir hon dödad af sin egen fader, som först sedan det-.
hemska dådet %r utfördt får veta hvem hon var.
Utan att egentligen hafva något större värde &amp; r boken ratt underhållande.
Skada blott, att öfversiittnirigen delvis är särdeles- Irn~gglig.
Boken torde passa för ungdoni om 14. år och därutöfver. '
Roy den figelfrie af &amp; x Pe » rOertoit.
Öfvers.
af ITnd Bsi~ro~t.
Illustr.
af Alex-.
Lnnglet.
Pris 1: 30.
Några rader inom en klammer på innersidan af bokens titel- blad upplyser oss om beriittelsens hufviidinnehåll: &gt;En liten krönika o m Wyat och lians stallbröder och den roll, som i den stora samman- srarjningeu spelades af honom, hvilken folket kallade ' kungen af Calverton ', upptecknad sisom den förtäljdes af Jiiles.
befallningsman i IGrkby-in-Bshtield&gt;.
D O&amp; denna befallningsm man si föriitbgn att berätta far man i sanning en mycket ringa tanke.
Hur lrlartiinkta iingdomar iblaiici kunna vara, synes det dock xiästm omöjligt.
att deras förstånd skulle kunna racka till qtt tillgodogöra sig innehallet i beriittelsen, emedan spraket i den iir sa bespiierligt tillkrhgladt.
Med l ~ a s t; ~ vilja kan m m ibland -- ja, ofta - ej bli klok p,; hrnd förf.
ge- nom de ord som stå på papperet vill hafra sagdt, och man frBgar s i g oupphörligt, hvad meningen kan vara med en sådan uppsjii p5 oklara ordsammanstiillnin,aar och orediga beskrifningar.
Har förf.
möjligen haft föl.
afsikt, att i sitt ' sprak efrerlikna en gammal krö- nikeskrifvare?
Ar det fallet.
så har han just ej lyckats.
Då iuan ej har tillgång till originalet, ar det j11 ej latt att be- döma, om skulden till all denna grumlighet i språket mest ligger hos förf.
eller öfversiittaren.
J i m skulle vilja tro.
att de båda hafra sin dryga del diiri.
Säkert ar, att öfversiitrningeu ur sällsynt .otymplig, och man niistan undrar p$, att den kunnat af förla,, avaren accepteras.
Berättelsen framstiiller, siisom i början sades, en episod iii.
Thomas TFyat ' s misslyckade uppror mot den engelska drottningen Maria, 15.34, och skiille nog kunna hafva sitt intresse, om ej boken för språkbehandlingens skull.
maste betecknas sihoiii nara iiog onjiit bar biide för yngre och iildre läsare.
Illustrationerna iiro mycket tillfredsstiillande.
Eii kapteii via de imegpalier6o; af Herbert Hrtyes.
Lasiiing för gossar IX.
Från engelskan af Ebba Avordenadler.
Pris 2: Tt0 Detta arbete innehåller ingenting Jiligt - det kan imn tryggt siiga -, men en mera tom och sc ' riablcmmiissigt hopkommeii iifven- tyrsbok torde man f$ leta efter.
Iiiindelserua fiirsigga iiiider (' hiles befrielsekrig mot Spanien, men hrarlren om Chiles natur eller folk får man någon upplysning af varde.
Den i och fiir sig riktiga grundsatsen, att iingdomsböcker icke böra innela5lla fiir Iiniga be- skrifningar, ar har drifven in absurdum: hiir iiuris inga beskrifnin- gar alls, blott absolut fiirglösa dialoge ?.
och hiindelser, som niippe- ligen torde intressera någon läsare, d&amp; konstruktionen skiner igenom p4 hvarje sida.
I själfva rerket iiro skildringar icke alls oviilkornna för barn och ungdom.
Aro de blott korta, klara och milande, skola de med nöje läsas af de unga, som ocksa durigenom Ii sitt kiin- skapsförrad ökadt och niiring åt sin fantcsi.
Det ar egeiidonlligt, att ett dylikt opus kan finna förläggare.
.Detta skulle viil hiiller aldrig lyckas, om förf.
vore svensk; af u t.
liindskt kram i den vägeu tycks dock hvad som halst gå.
Men så Iiinge detta är fallet, kan ingen svensk ungdomslitteratiir vinna ter-.
rang.
Har ar en verklig uppgift för vira litteraturkritici att röja mark och skaffa plats för ett nytt litsade.
Frhi iistim och viistaii.
Brokiga sagor af C l ~ w l o f e f Björn- .stjema.
Pris 3: 25.
Den vackra .samlingen inledes med berattelsen om den lilla sjiiklingen.
Majas fard vid drottning Sagas sida och oin allt det siill- samma hon slsådar genom drottningens slöja, medan de andra äro i julottan.
Drottning Saga anger bokens program.
Hennes vrirld, dar d e t goda och det sköna alltid slutligen segrar och består, ar den verkliga världen, inen det %r blott barnasinnet gifvet att ii en in-.
.
blick i den.
.
Nöjligen viintar man sig efter denna inledning tendenssagor med påtagligt moraliserande syfte, men så %r långt ifrån fallet.
Det 8s iiktn sorglös sagostiimning öfvek de flesta af dem och godt spelriim f ör det lekaride och.
skälmska.
Prinsessan med kqttöronen t. ex. ar en ren skiiuitsaga, heriittad med en humor, som måste ' roa Barn, om den &amp; n kanske fullt senteras endasi af vuxet folk och som för öfrigt glimmar fram afven i de mera allvarligt halha rsagorna.
Nen framför allt vittna de hvar och en i sin art om sagoberiittarens .oeftergifligaste gåfva: om fantasi.
Enhetligast i stil ar den rent Österländska sagan » Dviirgaruas skyddsling », minst genomförd skogshistorien om » C+reta, som aldrig ' Icunde minnas något,.
K8got ojiimna äro val d e sagor, diir fantasien spirar frodigast, som » Tiggargossen och hans flöjt &gt;), » Lyckans gåf va » och » Prinsessan utan hiarta »; men i det hela präglas de af bety-.
dande stilistisk förmaga, förrniga att iitergifva det iid~entyrligrtste med makten af något sedt och iipplefvadt.
Sådana skildringar som den af trolllca$ens tornlrammare eller af öknens vilda djur, lockade af tonerna fr %n Alses flöjt eller af fbn C+iisgnffs tradghrd, äro siiiil parlor i detta afseende.
Illustrationerna af Jenn y Nyström-Stoopendal, delvis my clret tilltalande, motsvara dock ej sagorna i originell fantasi.
Charlotte Björnstjernas sagor måste betecknas som ett ovanligt lofvande debiitarbete, och det Gr clgrför så mycket sorgligare att det p;, samma gång slrall vara posthumt.
Lilla Maja skall aldrig mer taga barnen med in i drottning Sagas förtrollade värld.
.
Srniiflickoriias bok af Ågot @ j - 8ei !mw.
Ofversättning från norskan.
Pris S: 50.
Xiir man lagt ifrkn sig denna lilla bok, har man varit gäst i en norsk doktorsfamilj uppe i höga Norden - eller snarare inan har blifvit god van med denna familj.
Man håller af både far och
inor och flickorna och lillpysen.
Ned dem liar man genomlefvat der.
langa mörka vintern och med dem har man fröjdats, nar sommaret: iindtligen kommit.
Boken a r siillspt hjärtligt och friskt skrifvet~.
Det &amp; r ett vsrkligt stycke lif som skildras.
Ett litet miisterstyclre i framstiiilningskonst ar stycket om .. Syttende maj s.
Sa firas vcrk- ligen den dagen på landsbygderna i Sorge.
Det lefrer fosterlands- karlek hos stora och små bland det folk, som bygger och bor bland fjällen och vid fjordarna i vRrt broderland.
E t t sildarit kapitel bordc egentligen endast läsas på norska.
Uv11 lirilka flickor skola ej fa roligt, nar de f A sldda doktorsbarnens ctockslc&amp;p och nar de f i vara med om; lek i doclrskkpet:): ' J a, mor iir i sanning iil~pfinuingsrik.
Vi veta ja fr&amp; förF: s besök i Stockholm och genom de föredrag hon d&amp; höll, huru hon gjort till sin uppgift att utrota alla: ?storkhistorier?
och huru hon uppmanade mödrar och uppfostrare atr tala sanning nwii barnen i dessa ömtaliga iimnen.
Xu Inter hon ocksri: mor » i:) SmA- flickornas bok » tala med sina s m a flickor om;) lifvets gata&gt;.
HOE visar dar, huru fint och vackert och enkelt man kan ' tala med barn i dessa ämnen.
Nen efter vår mening bijra de ej behandlas i en barnbok - de må behandlas aldrig sa viil.
Ti skulle önska, att ffirf.
i en liten skrift till mödrars och uppfostrares tjiinst sagt livad hon nu sagt i barnboken.
Dylika ömtaliga fragor böra icke lasas och kanske dislruteras af barn på egen hand - och hvem kan ilindra.
barn att resonera om hvnd de last i sina julklapyn- böcker?
Det ar mor sjalf som i ratta stunden skall tala med sina barn.
Xed iildre barn kan ju också ämnet behandlas i sammanhang ined natui.1runnighetsundervisningen och hälsoliiran.
Ofversättningen Sir i allmanhet god och ledig.
Xen a t t b a r u e ~ den l7 maj fingo s slejf era att.
pryda sig med förefaller bra under- ligt.
Vet ej öfvers.
att det norska ordet ~slöjfe:) p&amp; svenska Rter- ges med arosett P?
Barnen buro nati~sligtvis rosetter i de norska fiirgerna.
Och hvarför kallas doktorns döttrar alltid a smil lic kor^; det fanns ju inga äldre flickor.
I Korge kunna ~ s m a a p i g e r vara ~ 20 Ar och diirutöf ver.
Ordet motsvaras fullstiincligt af vart D flickor s, » Spiselrumo (sid. 142) %r ett nnderligt ord likaså =en brådstupan (sid. 154).
Ej heller ar det väl vanligt att tala om psmarta blorn- sters.
Skola vi nii öfversatta från norskan, så maste vi vara fiillt för trogna med norskt tungomil.
Lilli~ Lisic och Iieiines fosterbröder.
Berattelse af Hedda dnt7erso1i.
Pris S Er.
en valbekanta och omtyckta författarinnan till barnberatteleer har i tir utsandt e?
ny siidan, Lilla Lisa och hennes fosterbröder, hvilken liksoni de föregående utmiirker sig för ett godt, roande och lättlast innehåll.
Lilla Lisa ar en liten ful unge, hon liknar en apa enligt folks utsago, men genom sin vänlighet, gliidtighet, förnöjsarn- het och duglighet tar hon sig fram i världen och blir för det hem, där hon sasom fosterdotter upptagits, en liten solstriile och en du-
gande hjiilpreda.
Hennes fosterbröder och klisiner, tviinue pojkar, som just ej med blidn ögon betraktade sden nya flickan », ha seder- mera bide nöje och nytta af att hon blifvit en medlem af derasif.
milj. Afven i skolan iitiuiirlcer Lisa sig för sin flit och ovanliga lat,thet att liira, och vi förstå, att * hon nog nar sitt önskem&amp;l, som %r att bli lararinna, om för egna barn eller andras får framtiden, utvisa.
Boken Iio~nmer siikert att roasbarn, och dessa skola val igen- kiiiina skildringarna ur hem- och sli-ollif, Iivarp8 beriihtelsen öfverallt ...
bjiider.
Passar för S-10-iiringar. '
.
,,.
I.
.
.
I ' Den fii.trollndc triidgh-den.
Sagor för barn af Ni-s Moles- - zcortl~.
Från engelskan af I l h s y $filozu.
Pris l: 75.
Boken innehåller sju ratt tiicka sagor, Iivilka iiro sins emellan förenade genom berättelsen om tviinne små engelska barn, RaR och Alex, och deras lif.
Sagoim beriittas för dem, dels af fåglar dels ?E en f k, en liten gumma, SOM barnen kallade Aldrnor.
Iitran att vara alltför fa~~tasifyllda och poetiska äro sagorna natta och innehålla en- dast goda saker.
Språket ar vårdadt och öfversiittningen god.
Rekommenderas för S-9-åringar.
.
.
.
Sollir~lt af Jenmn Olerdccid.
Med teckningar af Otlilia Aclel- borg;.
Pris 1: 25.
En liten enkel och taclc bok för småbtirn, slrrifven.
p&amp; både prosa och vers, det senare dock öfvervagande.
Det hvilar en ren och fin anda öfver skildringen af det lilla ljrckliga hemmet på Solhiilt me&amp; Storebror, Inga, Per och.
Lillebror ..
Verserna iiro ganska lediga och vackra, ehuru man tycker sig ha hört en del af dem förut, men det &amp; r nog emedan flera äro skrifna på belmnta melodier.
Boken ar en liten tack och fin Bok, och illustrationerna cif Ottilia Adelborg iiro i det ' valkandn, vackra inankret. '
Boken anbefalles till smAfolk, som nyss lart sig liisa, och torde med fördel kunna läsas för annu mindre srniittingar.
Det reder sig nog af Bentrice Httwaden.
Hoodie af k11.s iMolesworth.
Ofversattning fråh engelskan af H. Nordenadler.
Pris 2: 00. s D e t reder sig ~ S I O ~ ar &gt; d.en mest menlösa bok man geriia kan f &amp; tag uti.
En gammal antikvitetshandlare, vacker och silfverhårig, hans änglalika barn, e n öfvermåttan tidigt, både praktiskt och teoretiskt ntvecklad liten flicka, en rik, ädel gentleman med sin alsk- liga unga dotter, hvillcen som så ofta i engelska böcker framlefver sitt lif såsom - invalid liggande pH sin soffa.
- se d&amp; hufvudper- sonerna, rnellau hvillra, råder idel vänlighet ocb godt fö~stånd.
.
Ett något mer uppiggande.
element finner man uti ep rödnäst, gaminal fagelhandlare: - god vall, äfven han, till de öfriga, - hvilkeii 1Grt sin papegoja att ropa » det reder sig nog », ett ord, soni gifvit be- %.
,
rittelsen dess namn.
Skskildt för mera stillsamt anlagda barn iir berättelsen mycket tilltalande.
Betydligt piggare iir berattelsen X: o 2 i boken.
Lilla Hoodie ar ett barn, som ej ar likt d l a andra.
Hon ar %något att göra afv, som man säger, men hon förorsakar genom sin originalitet och sitt misstänksamma, strafra lynfie sina uppfostrare iitskilligt bekymmer och bryderi.
Hvarken hennes mamma eller heu- nes barnjungfru lyckas, hur sniilla de an iiro, att fil nilgoii hand med henne, men Y&amp; kommer p&amp; besök en kusin till modern, xkusin Magdalen », som siirslsildt iilskar att satta sig in uti barns olika l p - nen och tankegångar, och med tillhjälp af en liten fågel, som Hoodie en d a g hittar redlös och döende uti gräset och p$ hvilken hon slö- sar den ömmaste vgrd, lyckas det för ttmteii att uppmjuka isskorpan omkring Hoodies i bottnen mjuka lilla hjiirta.
Irerkliga pröfningar, såsom den lilla fftge1.n~ död och Hoodies svåra insjuknande i skar- la-kansfeber, bidraga an vidare till Hoodiee utveckling till det biittre.
Hiindelserna äro liffullt och val skildrade och öfvereiittninge~ &amp; r god och ledig.
Boken kan varmt rekommenderas för barn på.
S-10 år.
.
13ariibiblioteket Saga.
3: dje årgangen, pris 1 O iire haftet, 1 kr.
boken, innehåller: I.
Sagor w - tusen och eu natt, beriittade för Sveriges barn af, 41191~ TVahlodm * g.
Andra samlingen.
Med originalteckningar af Louis ~Moe; och I I.
Trojumka kriget.
Forngrekisks guda- och hjalt esagor efter de homeriska dikterna berättade af E ' ridtjtiu Berg.
3Ied teckningar af Louis Moe.
De små hgftena äro alltjimt en mycket viilkommen Iiisning i många svenska hem, och biblioteket tyckes hittills val ha fyllt sitt ändamål att för billigt pris ge en god, bildande och underhållande läsning.
Helvi.
Beriittelse för ungdom af Helja Haati.
Ofvers.
fran finskan.
Pris S: 25..
Eielvi ar en finsk 13 ars flicka., som med sin moder, en priist- anka, flyttat in till Helsingfors för att gå i skola.
Modern, som genom sömnad får uppb8lla sig och sitt barn, ar en mycket till- talande, djupt religiös personlighet.
Helvi själf ar en begåfvad flicka, hon gör sig snart gällande i skolan och förrarfvar sig där en van för lifvet, hos hvilkens föraldrar den unga flickan efter moderns.
död fiir huld och skydd.
De biida fostersystrarna drifva sina studier med lif och lust och äro snart redo att taga sin andel i det förädlings- och upplysningsarbete, som just ni1 med en sådan ifver pågår i det så hårdt pröfvade landet.
D t a kiirlek till hedna- missionen, som modern hos Helvi inplantat, blir henne till slut öfver- maktig, och hon lämnar sitt älskade fosterland för att verka i mis- sionens tjängt.
Andan i boken-är djupt religiös, och den kan sakert bli till god ledning för månget ungt sinne, som är öppet för 1rri.stendomen och dess sanningar.
SHsom litteraturalster betraktadt lider den dock af åtskilliga brister.
Vissa personer och händelser äro tämligen upp- konstruerade och den har ibland tröttande långörer.
Dori eller Hvid skall.
det blifva af Iieiriie?
En berättelse för unga flickor af Johfima Spgri.
Öfvarsatt från originalets tredje upplaga af d.
I.
E.
Pris 3 kr .. ' a Jolianila Spyri %r nog aldrig s&amp; fängslande som nar hon skrif- ver om Bltm .för barn.
Hur intagande är.
ej t. es.
hennes skildring 3 Heidi - den lilla schweizerflickan.
Afven för Dori får läsaren stort Intresse, nar han först möter henne som en 12-årig Aicka på de skogbevuxna höjderna ofvanför Lago Maggiore eller hör henne.
undervisa den gamla Biajas barnbarn utanför den lilla hyddan i, skogen.
Men hon blir stor och fullvuxen, och som sådan ar hon ej ' lika imderhbllande, ' synes det oss.
I senare delen af boken blir stilen mer utdragen och moraliserande - med ett ord - den är mot slutet betydligt mindre rolig, men förf: s syfte ar alltigenom lika godt och iidelt, och det &amp; r en berättelse, som man med trygghet kan lämna i de ungas händer.
. '
Sagor I r h 6sterlsndet, efter ungersk uppteckning återgifna af Axel Vestberg.
Pris 1: 75.
Smaken är ju så niangskiftande, och svårt ar det ibland att i~rskilja hvad som skall .SI&amp; an eller ej, men vi tro att öfversattaren har rätt i sitt i företalet uttryckta antagande, att denna samling orientaliska sagor skall koinina att intressera dem, som strskildt äro sagoälskare bland stort folk, och att afven barn skola finna många af sagorna roliga, i synnerhet om de förmedlas af niigon äldre sago- berättare.
Ett starkt intryck far man diiraf, att den orientaliska fantasien, i djär£ uppfinning långt öfvergår allt hvad vi äro vana vid.
I sagolandet får ju allt som sker vara hur tokigt och orim- ligt som helst - det ar dess lyckliga privilegium.
Sagornas öfverförande till vårt spriik tycks vara gjordt pli ett utmärkt slttt.
Andersens sagor i urval.
Med illustrationer af Hans Tegner.
, Pris 3: 50..
Det &amp; r ju en känd sak, att en stor del bland de förträffliga sagorna af H. C. Andersen har alltför djupt allegoriskt och satiriskt innehåll att k m n a fattas af barn, för hvilk?
de tydligen ej häller Gro skrifna.
Helt visst skola därför alla, som intressera, sig f ö r barnens läsning, med glädje se, att ett urval blifvit gjordt, val lam- padt efter barnens smak och uppfettningsförmAga.
Säkert medgifva också alla, att denna sagosamling ar i sitt slag det bästa vHr bokmarknad har att bjuda.
Och då dess värde,.
nu därtill hli£vit förhöjdt genom de fina oc!
roliga illustrationerna efter Hans Tegner, h a h a vi ju allt skal att hoppas, att denna varde- fiilla bok måtte f$ glädja många sagoiilskande barnahjartnn.
För L ' la baru öfver sex Ar passa dessa Andersens srigor.
Zi1iii~l i iilfvaiwns laii d.
Af (.
!rilas .Xib.eis.
Of \ - ersattning f r h engelskau af Hellerr Linn,l~.er /.
llliistrerad af Xrtliur Sjögreii.
Pris 1: 2.5. l i a n iniste vnra Hellen Iindgren tacksam, för att han till svenska språket öfverflyttat denna vackra lilla bol;.
Dess poetiska och p % samma gång roliga och lustiga innchlill koiriirier säkert att göra den omtyckt af v3ra barn allt i f r h G Hr och diirutöfver.
Det rackra omslaget och de trefliga illustrationerna göra den mycket tilltalande äfven för ögat.
Gylleiie sagoboken: Tviinne delar med tolf de vackraste sa- gor i hyarje del, samlade af C w i u Ham~znrsX-öld.
Pris 1 kr.
för hvarje del.
Bokmarknaden ar i &amp; r särdeles rik p5 sagosam1ing: ir.
Till de batltre af dessa kunna vi p&amp; goda grunder rakna ofvaiiniimda ar- bete.
Visserligeu Aterhna barnen hiir zitskilliga gtartla T-anner, Röd- hattau, prinsessan Snöhvit, Askiingen m. fl.
Xeii s; f&amp; de ocksi göra bekautskap med flera) lp, som iiro mycket iiiittn och val värds att Iiira kanna.
Ctgifvarinnans valkiiilda namn iir en borgen fik att alla sa- gorna äro bra berattade och vii1 agnade att f ' röjtla arria 8 -- Ii 1- ilringars sagohungrande själar.
Hvai och en af de bida böckerna iii: prydd nied fyra farg- lagda och fyra tontrycksillustrationer efter franistilonde konstniirers taflor. '
Bloinsterdoft oc !n storm~nlnvPirflar.
Beriittelser och sagor af T~issilago.
Pris l: 50.
De fem små berattelserna i denna lilla bok gro i hiig grad undervisande och moraliska, men de ha verkligen en stor Lrist, de ar0 ej roliga.
Vanliga barn skola ej krinna igen sig i dessa firn; barn, som verkligen ztala som en bok ».
I den första berattelsen ar det en doktorsfamilj, som upptar ett litet fattigt barn i sitt hem.
k h i i fattiga barn äro nog blyga i nya omgifningar och trila ej s$ mycket i sammanhang som den har ifrågavarande lilla Yendla.
Ej heller lär en vanlig liten gosse se hur.hans lekkamrat, en liten flicka,.
; &gt;med älskligt behag D tillvann sig allas hjärtan.
.. E ' ör .deras rakning, som tycka om dylika böcker, kunna vi anbefaIIa den &amp; t S- %$ringar.
Tisor aför bnni af Sigs-id SköldOe9.g-Petterssw.
Pris 1: 50.
Jenny Nyström.
Illiistrerade a£
Dessa sma visor äro friska och munt; ia: Srnittiagarna skola lasa dem med glädje, sa snart de knnna läsa.
Och innan de kunna liisa., si % bli de nog glada, om mor eller.
någon annan god vjin laser.
visorna högt för dem.
B IIa,iiirncl, tida om nkgot roligt B. Sagol: och sinnsagor för hem och skola.
6: te samlingen, utgifven af Matldda Lmglet.
Pris haft.
2: 25, kart.
250..
Boken innehåller såsom dess ' föregångare alla möjliga slags sagor och berättelser om människor, djur och troll.
biide på vers och prosa.
D e t ' vore nästan för mycket.
begärdt att i en sadan stor samling alla sagor skulle vara roliga; inånga %ro det och några äro mycket roliga, ~Stadsmusilranterna:), .Ur en igelkotts dagbok » o. s.
T.
Ett par däremot.
2 Grodorna p&amp;.
balen)) och » Riib.ezahl och glas- handlczren~, förefalla ol&amp;rnpliga för barn och borde helst aldrig ha kommit med.
Samlingen &amp; r lämplig att, med urskillning, läsas högt - för små barn: eller att såsom titeln anger, omsiittas i muntlig beriittelueform af mamma själf.
.
Riiddrtd friodn Iiafvet af O. J.
' lkálton.
Öfversiittning.
Pris 50 öre.
En kortare berättelse i religiös anda om en gosse, som iipp- fostrades i en fyr pi ett skär i liafvet.
För, 10-12 @ s barn.
- EIL bok OIIL Greta och itllir Iieriiics iljiir af Etigeltie Beskozc;.
Illiistrerad af Maja Söderlund.
Pris 1: 50.
Lilla Greta bor på landet och oldattnr med det mest lefvande intresse alla djur, som komma i hennes väg.
Hon rider på gamla Brunte, kör hunden Miille, och hennes snälla inaiima och pappa tillåta henne att hafva en liiangd tama djur, först Nillu och Dick, kanariefaglarnsi, som hade den ledsamma ovanan att äta upp sinn ~~ ungar, så Kvirr, snöslrata, och s&amp; mnnga andra, bland h ~ i l l i sär- skildt märkas Kaj och Kajsa, de båda kajoi: na.
:: Dessutoin far Greta, som i hög.
grad äger intressets skarpblick, i skog och mark se långt iner af djurens lif och vanor, än soin faller på en vanlig liten flickas lott.
Författarinnan tyckes sitta inne med en stor fond af lcärlelc till och förståelse.
af naturen, icke blott djurens viirlcl utan iifven snart sagdt allt annat inom densamma.
D8.r %r ett kapitel om skogen, som &amp; r mycket vackert, meil som lcanske dock slår mer an på en vuxen &amp; n på ett barn.
Stilen &amp; r särdeles malande och ledig, meii denna ledighet slår ibland öfver, ' så t. es.
såras lasarens öra redan p&amp; första sidan af, ett ord som x.dalta.9, flera andra att f örtiga.
Boken är illustrerad af Maja Söderlund.
Den torde passa för barn i åldern inellan S och I S år. ' '
Kusinerna p&amp; Viipplinge.
Berattelse för barn af d m ~ Palm.
llustrerad af J e n q ATijsfi.önt.
Pris l: i, ' i.
En bok af Amy Palm ar alltid en treflig julklapp åt våra siniittingar.
Dessa, som redan förut blifvit goda vänner med aBar- nen på Brobyn och, Greta och Yandas, bli säkert helt förtjusta att f2 göra bekantskap med &gt;Kusinerna p&amp; Vapplingew.
Vi stora kunna häiler icke önska dem bättre kamrater iin dessa sex kusiner.
De äro så naturligt skildrade, att nian tycker sig ofta ba mött dem i lefvmde lifvet, och just så lagom mycket snällare iin våra !gno.
barn, att de kunna vara dem ett godt sallskap ntan att dock verka tryckande genom sin öfverlägsenhet.
Boken passar för barn mellan S och 10 år.
Niigrrii sagor för h r i i af Lnurn Osterberg.
Illustrerade af Elsa Hagström.
Pris 150.
Denna bok innehåller C sci.gor, af Iivilka ett par äro ganska vackra så till form som innehall.
De öfriga iiro dock mer obetydliga, och en af dem torde alldeles icke lampa sig för barn.
Ill~istrationerna iiro val många, ty de verka tröttande genom sin schablonmässighet.
Boken torde vaxa afsedd för barn om 8 års ålder.
Puttes iifvcntyr i bl&amp;biirsskoge~i.
Ritade och beriittade af Elsa Beskow.
Pris 2: 75.
Vi tro, att om små barn förstode sig på att sjulfva bestalla sina rolighetsböcker, så skulle dessa böcker bli sidana som &gt;Puttes afventyra.
Någon af barnens goda tomtar har hviskat i förf: s öra hvad hon skulle beriitta, och samma tomte har styrt ritstiftet i hennes hand.
Hvilka sma barn vilja ej följa med lilla Putte i skogen?
Och niir så barnen i Puttes sallskap lcomrna till blåbärskungens stuga och möta de sju små bugande blåbarspojkarna, ja då få de visst lust att sjiilfva buga och niga, så artiga se pojknma ut.
Och bvad f &amp; barnen icke sedan upplefva!
De få klattra i bliibiirsskogen och fara i båt med ett lönnlöf till segel, och sedan £5 de rida pil skogens rattor.
SA komma de till lingonmamma och hennes fem sm5 döttrar, som sjalfvn äro runda och röda och trinda som lingon.
Diir gungar Putte i spindelväfsgun~r; a, medan flickorna skratta och sjiinga.
D#r- efter blir Putte skjutsad hem i en skrinda; han ar söt den lilla Putte, dar han sitter p % skrindans kant och håller sig fast i den stora korgen.
Till sist f %r Puttes mamma bide blabiiren och lingonen på sin namnsdag.
Alla barn, som varit med Putte i skogen, vilja nog vara med o u att gratulera Puttes mamma.
Boken skall glädja icke blott de sm5, som ej sjalfva kunna läsa, utan ock de äldre barnen, j a ocksa mor och far och mormor och farmor och alla barnens goda vänner.
af Tliiirite Nyckelgigas visbok af Anna M .. Roos.
Med teckningar Ottilia Adelborg ocb S. Beck-Friis.
Pris 2: ' 75.
Anna Roos ' - visor för barn äro allt för väl kända af gamla och tinga.
i vårt land för att ' vi skulle behöfka göra annat &amp; n om- nämna, att en ny » visbok » itk kommit.
Las blott t. ex. bSjulåds- ' byråns!
Hvein kanner ej barns förtjusning dfver att få titta i Byrå- lådor?
Tank, nar det nu finns ' 7 myst-iska l$.dor!
Ottilia Adelborg har också ritat en priilrtig gammal byrå och barnens gamla mormor, $r hon ej rar?
Och de två små flickorna, i hvilken väntan stå de ej!
Anna Roos och Ottilia Adelborg passa sardeles val ihop.
Lämplig f ö r alla, små, barn.
Priiis Poin poiii.
Saga af BlfhiM Ago-ell.
Illustrerad af Elsn Beskow.
Pris 1: 50.
Det finnes flera sätt att dikta sagor, både hvad innehållel soch frainställningssattet .angår.
Vi frukta, att det sätt fru Agrell valt icke i sin helhet tilltalar barn.
Det &amp; r icke nog enkelt och.
h r allt för mycket af satir.
Prins Poinpom skulle uppfostras till att bli » den störste mannen i sitt rike ».
Darföre tillkallades 1 ' 77 matprofessorer ocb en hel har af koclcnr, och prinsen kom att vaga 160 kilo.
Prinsen fick iita iipplen och sötsalrer, s&amp; iilycket lian ville, men han hade aldrig roligt, han led af tråkighetsjukan.
Han fick dessutoni endast tala hög pr in siska, .. som &amp; r det mest grammatikaliska sprak, som finnes i va~ldeu ».
Andtiigen får.
prinsen roligt; en hop odygdiga baril komma till 11ono1-11 och ha ' n gripes af lust att vara såsom de.
Man Blir riktigt glad.
Han började hojta, skrika och sliiss.
J a, han stallde upp sig som » bock » men han var .för fet.
Slutet al: att prinsen hasteligen lägges i sin sang och snart blir lilcadan som förut.
Egentligen borde de odygdiga barnen ' segrat och ryckt upp den stackars prinsen tir hans dåsighet, så tycka vi 5.t.tminstone.
Vi tycka att alla småbarnsböcker böra få ett godt slut.
Elsa Beskows roliga illustrationer skola mycket fröjda de srni.
Bolcen %r skrif ven för sagoålderns barn.
Af barnens &gt;) julkalendrar » oinn$imna vi den valkanda &amp; %.gel bl&amp;, sagor och berattelser samlade och utgifna af Jul- tomtens redaktion, pris.
1: 25, och den lika viilbanda Giildslottet.
Pris 1: 25.
Af jultidningarna h d va vi erhållit: Jultointen (praktupplagan '.
Pris 60 öre.
Vi fasta sarskildt - iippmiirksamheten p&amp; Tirens vackra helsidesplansch Lnppslcolan.
Den borde finnas i alla skolor.
Vidare: Jultoi~itcrl för 25 öre och Ti.iniinelitwi 15 öre; Jiilkluppeii.
Pris 25.
Jullriirfveii.
15 öre Siiöfliiigaii .. Pris 60 öre.
Korn: it sinil filglttr, kristlig barnkalender för 1902. '
.
Bland nyligen &amp; miia böcker, som natiirligtvis ej kunna inregistreras bland barn- och ungdomsböcker, lledja vi att få p&amp;pek: i några synnerligen förträffliga arbeten, som med stor fördel borde kunna läsas af mogen ungdom.
Er t1,jiireiis lif.
.
Skildringar af Gicstllf ICoZtkofj '.
Senare delen.
Pris (i kr.
Boken innehåller förtriifflign skildringar ej blott frHn Sverige, utan ock från (+rönland och Spetsbergen.
Koiiuiig Sverre, af Gzistccf ' C ' edetacl~ iiilt7.
Pris 2: X).
Vi bedija att fd anföra förf: s eget förord.
: ?Inom kort -- (len 9 mars 1902 - kan vårt norska broderfolk högtidlighAlla TOO-Ars- minnet af den dag, d i en af dess största koniingar sliitade sin 14 mödor och bragder rika lefnad.
Att visa mina I ~ ~ s u ~ u h r, u d detta minne har till innebörd, ' och i lidken grad ilet fijrrjihrir - afven var iipprnfirksaiuhet och vart intresse har varit syftet iiiecl ntgif sandet af dessa blads.
Dessa ord bora mana svensk iiugdom att Iaru k a u ~ s Iconiiug Bverre; hä.r finnes ett goclt tillfalle.
Hokeii ar liittlii~t och synncr- ligen val slirifven.
Det miirkliga med Sverres saga ar, ut,t e u del af densamma ar skrifven af abboten Karl Jonsson, som vistades vid Sverres hof och rar hans samticla.
S w r r e var sjalf niirrnranile vid sagans nedskrifvande.
Detta ökar $1 i hug grad intresset.
De stora ripl~tiickteriit~s tideliv~rf.
Af H.
H.
rott S c?
t n.
~ ~ - i) ~.
Pris 3: 50.
Det hufvudsakliga innehållet i detta historiska och geografiska verk besttir af Henrik Sjöfararens och I ' asco da (+amas historia samt upptäckten uf sjövägen till Indien.
Kristoffer Columbus ' histora och iipptackten af Amerika .. -- anit Ferdinand Nagelaens och den första viirltlsomsegliiigen.
Sveirski~ kulturbilder nr 1 (i- och 1700-talens historia.
P o p - Iiira föredrag af Elleu Fries.
Efter f6rf: s död utg. af L,tlrlict JJWt1- s / r Ö) / ~ Pris G kr.
Boken har på annat stiille i Dagny erhallit en ntförlig rc- cension.
.
.
IV årgången.
Ny följd.
.
Hiift 1 ...
.
Sid .. ll ' ciizs \ .il ... Il ' ör fosterlandet.
Poem .................................................. I-lr !rwik Schiick, Lifvet i Vadstena lilostei.
....................................... 5 Ro7.ecdi.5.
FrBn hafvet ................................................................... 91 Litteratur: L.
B., Boken om Lille-bror af Gu.stz+f cif C; cyc !ralant; .l i.
.T .. Pempan af .Tar 2.c G~ * i~i~ccïzrlt-Ciaiizc; Ii.
B., Mansstudier af ' \ i ' clo?
.
Rngo \ \ ' iclist7.ö / 11.
.................................................................. 2G Eiz c f cdlnzuizltctciz~ Bref till Degng angBende drottning Sophins för-.
ening (insandt) ..................................................................... 30.
Sjuksköterskors pensionering .......................................................... 32 Föreningsmeddelanden ..................................................................... 33.
Från skilda hall .............................................................................. 34 Satiirkunnighetsu~~dervisning och barnens sedliga uppfostran ............ 3 ' 7 %L~~tiilliarzzis.
Funderingar öfver den nya elinaneckan ........................ 48 Eve Wigström (Ave) j- ................................................................. 51 E n invigningsfest å Sophiaheinmet ..................................................... 5 3 Kvinnorna som reseinspektörer ...................................................... .53.
Ar kvinna kompetent att inneha offentlig I ~ k a r e b e l a t ~ i ~:) i n ............... g 55.
. \ I.
L !pa., Tillagg till.
recensionen af B.
Wadströms B Ur minnet och dagboken * .................................................... ...................... 56.
Föreningsmeddelanden ..................................................................... 57 Mci7-ia Clctbosc / ~.iöld.
L.
J.
Hierta och kviiiliaiis raht i sainliiillet ......... I h.
Tio konstnlrinnors utstlllning ................................................. \ Iiiltatuli.
E t t bidrag till auktoritetens historia.
[ofvers.)
.................. L.
D.
En kvinnas verk ...................................................................
De kvinliga lakarnas petition ......................................................... Föreningsmeddelanden ..................................................................... Från skilda hall .............................................................................. 59 68: 74 l- -.
r.4 S2 86 ST 1Yii.s Ei~dnzcmiz.
.
En lyckans Pamphilins ............................................. 89 Några ord on1 var svenska diakonissanstalt ............... 9 5 Cni-in \. \ .iistbcr.fi.
Reminiscenser f r h utst %llningen.
I ...................... 9 9 .Sign (?
\ \ .ester.
.
Litteratur: I E., Dröm af Ida Grnnqci.4; Ji.
U., Frideswidss krönika af INen \ \ - ' SIPI ': I L.
bl ..
Djur af Iicc~.l.l ?i.i / i For.~slurztl.
............... 102 Cl / arlottc Bjötvzstjwnu.
Röda Korsets sjuksköterskehem .................. 107 Föreningsrneddelanden ..................................................................... 110 Haft u.
a.
RoOwf % ' i !jcv~stct / /.
E t t föredrag i nykterhetsfrigan ........................... 113 Charloftc A.~tnccrrt.
E t t sk€inskt bondbröllopp för 50 &amp; r sedan ............ 1 ' 24 Litteratur: Jr.
Lgnz., I v8r tids lifsfrigor; I..
D., Efterat af I (I T ~. \ ~CICI.
r m; 19: IL.
La femrne par 3I: nw Hrrtlt~ !j .. \ I (~l~o.~ ........................ 134 EhaOcflt lJiicleï; Varnpliktiga sjuksköterskor ................................. 138 Pöreningsrneddelanden ..................................................................... 140.
.
.
Haft 6 .......................................... 143 Carin l \ .iistBetvj, Reminiscenser fran utställningen.
Bref från Paris.
II.
144 .Litteratur: 8-4.
Den svenska odlirigens stormän af L~ / dict \ \ ' a / rlstr * örrr; L.
l:)., I fru Ulrjkas hem af FIel~rza \ \ i ~ ~ f (~ ~ i a IC t.
.
l.
i J; .., På stu- diefard i sluni- och riiddningsverket ....................................... 152 Betydelsen för samhället af goda arbetarebostader ........................... 157 Fran skilda ha11 ............................................................................. 159 dfedlcn2 af Rötlc~ I~o / .sP /, Nagra upplysningar ang.
Röda korset och de wärnpliktiga~ sjuksköterskorna [insandtj ................................. 1tiO Lydia \ \ ithlsfriim.
Ellen Fries; sista bok D.7 Nlctt .i ' cintldin.
XBgra ord om de krinliga liikarnas stallning i Sverige ................................................................................. 161 L.
B-n.
Ett kvinligt handarbetscentrum ......................................... l (%) i l l t l J, ~ E n kvinlig doktorsdisputation i Frankrike .............................. l75 L.
1) .. F r l n bnrn till Litteratur: I&lt;.
.J., Violin af .f.
12 / ir / 1c~1~-!
' latr.~n; ................................................ I S 0 yngling af M ~ T * \ \ ootl~.4llr~1r.
u Förelasningar i kvinnoliygien ........................, ............................... 183 Föreningsineddelanden ..................................................................... 186 EIisc~h~tlc ïjutlcr., BiLrnpliktiga sjuksköterskor [insiindt!
..................... 187 Afcdlena cf Rörla 1k0tm.wf, Svar till friiken Tjader .............................. 189 ................................................... l !it uppfostrare ......................................................... 195 Anna Iiizzr / solz.
Dikter ..................................................................... 202 De kvinliga kontorsskrifvarnas petition ............................................. 208 Litteratiir: L.
D., Xarika af Anna.
' \ I.
IEoos:.
l)., Gunvor Tliorsdotter till Harö af A / cildc Pryd; .................................................... 204 Förenin~sineddel anden ..................................................................... 207 Fran &amp; lda hi11 .............................................................................. - OH L.
H .. E n efterföljansviixd reform &amp; - / Oansvariga i, D e kvinliga l&amp;arnes kompetens att bekläda offentlig befattning ...... 209 Ebba Runtscqj.
Om vbrden aE sinnessjuka .......................................... 212.
liIuriu Durli~z !~.
Vid lidvet.
Poem ................................................. 221.
J3 R - y.
I Bethel vid Bielefeld ...................................................... 224 Xornrnunal rösträtt för den norska kvinnan ....................................... 227.
Litteratur: S.d, Heliga Birgittas pilgrimsfärd af V w n b co / e Hciden- stam; L.
D., E n hemlös af Jam?
Gcri~.arzcl t.CLlairbc ...................... 229 Föreningsmeddelanden ..................................................................... 232 PrBn skilda haill ................................................................................ 233 Arthur Hazelius ............................................................... 235 Nligra ord om kvinlig verksamhet inom niiti-.
dens fängelser ........................................................................ 239 E u p n i c 13esX.0~0.
Dar hemma ............................................................ 243 Ftkeningsrneddel anden ..................................................................... 846 L.
D.n,.
(' / mï. / oltc!
B~otvzs$krna.
l. '
7.; Cecilia BåBth-Holmberg ......................................................... 249 d f d w z a \ \; (!st~r.r~zcit * cI, ', De finska kvinnornas verksamhet för allmoge- kvinnans höj ande .................................................................. 253 J: ' llerz \ \; hit locli.
E t t enda.
Poem .................................................... 261 .L.
I) - n.
E t t ögonblicksintryck från flickskolemö tet ........................... 262 Kristliga f öreningen a f unga kvinnor i Stockholm ........................... 266 Föreningsmeddelanden ..................................................................... 268 ' Loflera D ~ ï t.
l ~ j ~ Fredrika * v ~ ~.
Bremer.
NQgra erinringar vid hennes liun- drakrsfest .............................................................................. .S-d, Fas och dotter.
Ur några otryckta bre£ af Fredrika Bremer ...... Fredrika Bremer om kvinlig konstslöjd ............................................. Tankar u r Fredrika Bremers skrifter ................................................ Böreningsmeddelanden .......................................................................
271 287 293 296 300.
.
Haft 14 Fredrika Breineïs hundraårsfest ...................................................... 301 Chcwloffc ~ j ö ï.
n s ~ j e t.
n a Elizabeth Fry ... .,.
....................................... 311 ....................................................... 32 ' 2 S-11.
Charlotte Björnstjerna Litteratur: L.
Il .. Med lyftad vinge af .. \ rinn ' \ \ ' cth.lcnbcr~.
............... 323 Föreningsnieddel anden ..: .................................................................. 3 ' 24 .A-o, Den sveiiska allmogekvinnans höjande (insandt) ..................... 326.
.
.
.
............................................................ 327 L.
S., En föredragsvecka vid Liljeholmeii .......................................... 341 .Danmarks första f ab~iksinspektris ................................................... 347 Litteratur: L.
D., Marta af I M d a Sachs; L.
D., Ur kvinnornas lif af.
L.
I ').
Bubblor af Elisabcfh Kiqjlcnslicrvza; A m a l ' ij~~ras1~~011~; L.
D., På sidan om vägen af GLL (/ IYLIZ \ \: ide ............................ 349 Föreningsrneddelanden .................................................................. .. 352 .Från skild a hå.11.
............................................................................. 354 Xvinnorna och fattigvåxdeii .r.
.
ron, Dr ' ihcri, Fredrik den stores gemal.
.
I ..................................... 331.
Bredrika Bremers hundraårsfest den 31 oktober 1901 HC~II.S Vili.
Till Fredrika Bremers minne.
Dikt.
m.
.
.
...: .................... 357 365
' Fredrika Brem ers niiuiiesfond ......................................................... 3; - - 4.
I&lt;., T v i p~otcstantiska stiftelser i Paris ....................................... 371.
I.
~ ~ w / ~ ~ i Malingsbo rrr, ............................................................ 3 ' 7 % l \:, T., Rvinnoi-na och den stora fredskongressen .............................. iiC.c, E t t kvinnosaksn~öte i delo med polismaktt !n .................................... 3s (r Föreningsmeddelanden ..................................................................... 3; P2 Friiii skilda hP11 .............................................................................. '. \ / (u a t;.
n 1 1 1 n i ~ l ~ Fredrik w, den stores geiniil.
II.
................................. 3 ~ 7 l .. l) - IL, Modernt romanskrif vitri ..................................................
H!
) {; S.
II., Reaebref frán Förblindats triidgárdsstipendiat ........................ 40- Föreningameddell~iiden ..................................................................... 40b Kvinnor s ' m yrkes- och siindlietsinspe1; töreï i Storbritannien.
I.
ii)!!
............................................................ 413 .. lnriu I i ~ r r ~ t.
~ Anglabarnet on, Litteratur: L.
\ \ '., E n norrmans minneii frAu Sverige af I .. I) ivtr.ic / r- .5o11; L.
\ \:, Rii svensk storman af l i v i l i u li6iiflr-llolrrrl~~~1~~j;.
I .. I).
, Skisser och berattelser af Lur~ru I-S ' ti~l !jhr! / l:.:.
............... - 116 liirrry, Invigiiingeii af Sophiahemniets kapell .................................... 422 Föreningsmeddela11den ..................................................................... 42.1 Från skilda hall ............................................................................. 12 i r \.
S., Haft.
20.
A. S,, Iiviniior som yrkes- och suiidlietsinspektörer i Storbritaimieii.
II.
, 427 Litteratiq: S- (l, Svenska kulnirbilder iir 11; - och 1700-talens historia af kYlm F ~ ~ i v - 5-11, s; Flriiderna a € - I I I I I ~ P iidi^ di^^^^;.
1.
'., 31ikrv- organismerna i praktiska Iifret af I: iw.sr .. Llrrrtlrri.4 och (; f ~ r v l r r .................................................................... - 43:: ï ' r~oili-l ' erc * ~~,~s~~rt.
Fr %n skilda Iiål1 .............................................................................. 43s Böcker för barn och ungdom 1901.
FrAn 1Jredril; a-BIemer-Förbulidets bokkoinit&amp;.
.........................................................: .. ............... 43 !.
Bilaga: Fredrika-Bremer-Förbundets berattelse för Ar 1900, det sextonde af dess verksamhet.
